En ny plan-, bygg- och bostadsforskning slutbetänkande. Bilaga med expertrapporter

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

Bilaga med experfrapporter

b

plan-,

En

ggny

och bostadsfors ning

l

Statens offentliga utredningar

mm 1997: 182

w Inrikesdepartementet

En

ny plan-, bygg-

och

bostadsforskning

Bilaga med expertrapporter

Bilaga med expertrapporter till slutbetänkande av Utredningen för en översyn av plan-, bygg- och bostadsväsendet Stockholm 1997

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Orderfax: 08-690 91 91 Ordertel: 08-690 91 90 E-post: fritzes.order@liber.se Internet: www.fritzes.se

Svara remiss. Hur och Varför. Statsrådsberedningen, 1993. En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara på remiss. - Broschyren kan beställas hos: Regeringskansliets förvaltningsavdelning Distributionscentralen 103 33 Stockholm Fax: 08-405 10 10 Telefon: 08-405 10 25

ISBN 91-38-20797-4 Stockholm 1997 . € faA,,;aJ,:-5 ~§1c.f$uJ.+’ ISSN 0375-2SOX .

Förord

PBB-utredningen dir. 1996:113 har haft som övergripande uppdrag att göra en översyn av den statliga myndighetsorganisationen inom

plan-, bygg- och bostadsväsendet. Utredningen har lämnat ett delbe-

tänkande, Ändrad organisation för det statliga plan-, bygg- och bostadsväsendet SOU 1997:90 och avlämnar nu sitt slutbetänkande. Utredningens slutbetänkande ägnas den statligt finansierade

byggforskningen. Utredningens uppdrag vad gäller byggforskningen är

att 0 identifiera statens roll i byggforskningen och pröva den statligt om finansierade byggforskningen bör samordnas med byggbranschens forskning eller med övriga myndighetsuppgifter på området o överväga om den forskning och utveckling inom planeringsområdet

som bedrivs med stöd av medel från Byggforskningsrådet bör

samordnas med uppsikten över plan- och bygglagen eller lämpligen organiseras på annat sätt

0 föreslå åtgärder och finansieringsvägar för att klara byggforskning-

en genom ökat engagemang hos byggbranschens aktörer.

Uppdraget berör också forskningssamarbetet inom EU. Enligt direktiven måste en avvägning göras mellan den forskning som skall bedrivas inom ramen för det europeiska samarbetet och den forskning

som i första hand skall utföras på nationell nivå. Utredningen publicerar i denna bilagedel bl.a. visst underlag som lämnats av BFR och vissa expertrapporter som ingått i det underlagsmaterial utredningen tagit del av.

BFRs tankar kring framtida organisationsoch finansieringsformer

Bertil Pettersson, generaldirektör, och Sture Blomgren, planeringschef, BFR

Bakgrundsfaktorer

Det grundläggande problemet, det beskrivs i direktiven till PBBsom utredningen, är att öka de ekonomiska resurserna för byggforskning i

Sverige samtidigt som statsmakterna vill minska sina insatser på områ-

det. Tanken är att branschen i vid mening skall ta ett större finansieringsansvar och att detta totalt sett skall öka FoU-resursema inom plan-

erings-, bygg- och fastighetssektorn. Detta uttrycks i direktiven följ-

ande sätt: "Byggforskningen måste dock ske ökat och genom engagemang

ökade resurser från byggbranschens aktörer. De begränsade statliga medel som finns tillgängliga för byggforskning måste i

första hand utnyttjas för sådan forskning som är av särskilt samhällsintresse. Vidare måste en avvägning göras mellan den forskning som skall bedrivas inom ramen för det europeiska samarbetet och den forskning som i första hand skall utföras på internationell nivå."

En enligt BFRs mening mycket fundamental fråga PBB-ut-

- - som redningen måste beakta är vikten av att FoU-systemet, grund av sin

stömingskänslighet, måste få fasta spelregler och långsiktiga lösningar

när det gäller villkoren för svensk byggforskning. Det svenska universi-

tets- och högskolesystemet, med dess splittrade och ofta rigida discipli-

nindelning, är inte organiserat för att lösa dagens eller morgondagens

"sektor"-problem. Detta gäller inte minst inom planerings-, bygg och fastighetssektom. BFR måste därför som sektorsforskningsorgan medverka till att med långsiktig och uthållig finansiering bygga upp forskningsmiljöer som kan ta sig an sektorns problem. Det tar åratal att byg-

ga upp en bra forskningsmiljö; däremot kan den raseras över en natt.

8 BFRs tankar kring framtida organisations- och finansieringsformer

Om en statlig forskningsfinansiär som BFR ständigt blir utsatt för ändrade direktiv och minskade FoU-medel varje budgetår trots att -

riksdagen fattar beslut om treåriga ramar och fleråriga bemyndiganden

rubbas möjligheterna för ett förtroendefullt och effektivt långsiktigt - FoU-arbete god kvalitet. BFR får grund dessa omständigheter av av minskad trovärdighet som FoU-beställare och samarbetspartner. Inte minst gäller detta samverkan med planerings-, bygg- och fastighetssektorns aktör. Det är otillfredställande att de grundläggande förutsättningarna för kämverksarnheten ändras så frekvent fallet varit den som

senaste tioårsperioden. Även de forskningsutförande tvekar att

organen

ta på sig större statsningar när osäkerhet finns beträffande den långsik-

tiga finansieringen. Det svenska FoU-systemet har senare år fått ett antal nya finanseringskällor. Tillkomsten av de nya stiftelsema med sina aktiebaserade fonder har i kombinationen med resurserna hos de etablerade FoU-finansiärema kraftigt förbättrat forskarnas möjligheter att finna finansieringsmöjligheter. Detta gäller särskilt för områden utanför byggsektorn. Till denna bild kan också fogas att nya finansiärer växer fram genom initiativ av branschorganisationer, företag och myndigheter. Det bildas nya FoU-främjande organ i takt med att medvetenheten om FoU-verksamhetens betydelse ökar. Inom byggsektorn är detta delvis en positiv konsekvens av bl.a. BFRs initiativ beträffande överenskommelser om FoU-samverkan med olika aktörer. EU som FoU-finansiär är en tillkommande faktor av stor betydelse som PBB-utredningen måste analysera mer ingående. En annan bild som BFR redovisat tidigare är den "spretighet" som kännetecknar den statliga finansieringen av svensk byggforskning. Finansiering sker från tiotalet departement med ett 40-tal organisationer/myndigheter inblandade. Här skulle en betydande effektivitet kunuppnås och bättre samordning kunna ske såväl FoU-beställna en arsidan som inforrnationssidan t.ex. via BFR. Vad svensk byggforskning behöver bättre samordning och förstärkning inte ökad är en splittring och minskade resurser. Utmaningen är att ha överblick och helhetsperspektiv och hela tiden tänka i systemterrner både i tid och rum. Det kan inte understrykas hur viktigt det är med samordning nog över tiden. Den frågan är ofta förbisedd och borde vara en statlig angelägenhet av första rang. Omvärldsförändringama ställer nya krav alla aktörer inom FoUsystemet, och BFR utgör inget undantag. Den nuvarande inriktningen

BFRs verksamhet bygger i stor utsträckning en ingående omvärldsanalys och kunskap effekterna av den pågående intemationa-

om liseringen, avregleringen och inte minst inforrnationsteknikens utveckling. Det gäller också för BFR att kunna identifiera forskningens driv-

BFRs tankar kring framtida organisations- och yfznansieringyformer 9

krafter. Det finns ett antal tänkbara scenarios för utvecklingen FoUav

finansieringen, anslags-"hanteringen" och beställningen kunskap

av ny samt hur den privata sektorn finansierar FoU. Här presenteras några

möjliga utvecklingslinjer. BFRs huvudalternativ vidareutveckling

är en

av BFRs nuvarande verksamhetsformer i kombination med den

typ av verksamheter som nedan redovisas olika utvecklingslinjer. som

"Byggsektorns" aktörer tar eget gemensamt för ansvar

kompetensuppbyggnaden

Ett försök att extrapolera den tendens som nu är märkbar i det svenska FoU-systemet visar att den privata sektorn kommer att ta ett allt större finansiellt ansvar för FoU. Relativt och absolut sett har statens FoU-andel minskat år. Om denna utveckling är politiskt senare önskvärd och det tycks vara fallet nu så borde den statliga politiken - gå ut på att underlätta denna önskvärda utveckling. Med reservation för

att forskningspolitiken har sina egna cykliska förlopp i tenner av pen-

delrörelser mellan statligt huvudansvar för FoU och näringslivsdom-

inans i finansieringen FoU kan rad åtgärder vidtas både kort

av en

och lång sikt med syfte att lägga kompetensutvecklingen i knät sektorns aktörsgrupper. Med "sektom" åsyftas i detta sammanhang

en mycket vid tolkning av begreppet innefattande planerings-, bygg- och fastighetssektom samt den del energisektorn rör bebyggelsens av som

energianvändning. Internationella erfarenheter har visat om staten

drar ned sina F0 U-resurser så följer näringslivet med. Eftersom stiftelseforrnen numera aktivt används staten för att av

över tiden säkerställa FoU-finansieringens oberoende och långsiktighet

kan denna Organisationsform också övervägas för "byggsektom" i sin helhet. Tendensen att teckna samarbetsavtal, samfinansieringsavtal och att bilda nya företags- och organisationsanknutna FoU-främjande organ mm som nu gör sig gällande, borde kunna organiseras i mer ordnade former. En stiftelse eller ett väl organiserat nätverk i samverkan mellan

stat och näringsliv bör kunna ta ansvar för kompetensuppbyggnaden i

branschen.

Med byggsektorns "kompetensuppbyggnad" i detta

menas sammanhang utbildning, vidareutbildning, forskning och utveckling, implementering och utvärdering. Detta borde kunna göras på en gemensam nivå där konkurrensen mellan företag och mellan branscher inte behöver vara ett hinder. Tanken att staten skall "underlätta" innebär att

staten skall ha insyn och delta i finansieringen många aktö-

som en av rer och där insatsens nivå kan diskuteras. Om fond skall byggas en upp i analogi med de "strategiska" fonderna för branschens gemensamma

10 BFRs tankar kring framtida organisations- och finansieringsformer

behov bör branschens aktörer älva avgöra. Det finns starka skäl för att staten skall medverka. Den statliga upphandlingen av varor och tjänster är omfattande inom byggsektorn och det finns ett egenvärde att ha ini sektorns utveckling och kunna med och påverka densamma. syn vara Allmänintresset och "svaga" gruppers intresse samt konsumentintresset bör bevakas och främjas staten. Vidare producerar sektorn tjänster av

och produkter som bygger upp och långsiktigt påverkar samhällsstrukturer, ekonomiska åtaganden och sociala relationer.

Den statliga forskningsrådsorganisationen reorganiseras

Det pågår ett utredningsarbete grund för nästa forskningspolitiska

som proposition. De förändringar inom FoU-systemet skett senare år som

kommer förmodligen att frågeställningen den nuvarande forsk-

resa om

ningsrådsorganisationen med både grundforskningsråd, sektorsforskningsråd och forskningsfinansierande stiftelser är anpassad till

dagens situation och krav. Tänkbara utvecklingslinjer kan vara:

"Sveriges F orskningsråd "

Norge har gått väg än Sverige och skapat ett organ Norges

en annan -

forskningsråd. Det finns naturligtvis skillnader mellan Sverige och Norge kan försvåra att Sverige går väg. Sektorsforskningen

som samma

utförs i Sverige inom för högskolesystemet. Norge har "gått

ramen institutsvägen" i större utsträckning än Sverige. Men oavsett detta behöver den svenska modellen över och "modemiseras." Stiftelsernas ses etablering understryker detta faktum. Heterogeniteten i det svenska

systemet framgår med all önskvärd tydlighet Samverkansmönster i

av

svensk forskningsfinansiering SoU 1996:2.

"Sveriges sektorsforskningsråd"

De statliga sektorsforskningsorganen tar själva initiativ till en omorganisation och effektivisering sina organisationer till ett gemensamt av

sektorsforskningsråd underlättar samordning och verkar för att

som dubbelarbete undviks. En sådan organisation skulle också kunna utveckla den statliga FoU-beställarfunktionen ett bättre sätt än vad som nu är fallet.

BFRs sammanställning statligt finansierad byggrelaterad FoU vi-

av att det finns ett stort statligt samordningsbehov inom byggsektorn sar när det gäller forskning- och utvecklingsarbete. Samordningsproblemet

SOU 1997: 182 BFRs tankar kring framtida organisations- och finansieringsformer l 1

torde inte vara mindre i de andra samhällssektorema. En styrelse för ett

sammanhållet forskningsråd kan då göra avvägningar mellan olika

samhällssektorer ett bättre sätt än vad är fallet med hjälp som nu av

bättre överblick och därmed bättre beslutsunderlag.

BFR konstaterar att fackdepartementeten idag inte klarar att göra av detta dels beroende på bristande överblick, dels beroende att dom sinsemellan har väldigt varierande kompetens och erfarenhet att arbeta med FoU-frågor.

Sektorsforskningsrâd inom departementet

Ett ur svensk synvinkel tveksamt sätt att stärka sektorsprincipen kan

vara att t ex inom inrikesdepartementets organisation skapa FoUen enhet som i princip fyller BFRs funktion. Så är systemet uppbyggt i

många andra länder; t ex i USA Department of Housing and Urban

- Development HUD. I ett sådant scenario kommer naturliga skäl av den framtida organiseringen av nuvarande ämbetsverks- och länsstyrelse-funktioner att spela viktig roll. Om Sverige överger modellen en

med självständiga ämbetsverk och myndigheter måste den sektoriella

FoU-verksamhetens roll övervägas. Detta är emellertid en så stor fråga att den måste beaktas i ett större forskningspolitisk sammanhang än översynen av byggforskningen.

PBB avvaktar förslag från forskningspolitiska kommittén

BFR är av den uppfattningen att det är mindre välbetänkt att särskilja

byggsektoms FoU-frågor från vad som sker i FoU-systemet i sin helhet.

De allmänna forsknings-politiska principer regering och riksdag som formulerat i det gällande forskningspolitiska beslutet bör också gälla nu

för byggforskningen och BFR. De omvärldsförändringar BFR

som

kunnat registrera och påverkar organisationens roll och i fram-

som nu tiden gäller naturligtvis också för andra organisationer. En sammanhållen statlig sektorsorganens roll i det svenska FoU-systemet syn

bör vara vägledande för hur byggforskningen skall organiseras.

12 BFRs tankar kring framtida organisations- och finansieringsformer SOU 1997: 182

BFR samordnar statlig byggrelaterad FoU

I sammanställningen statligt finansierad byggrelaterad FoU, som av BFR tagit fram i enlighet med uppdraget i regleringsbrevet för 1997, framgår att staten satsar 1 miljard i byggrelaterad FoU fördelat 12 ca departement och 40 olika organisationer. Som BFR anförde i missivbrevet till nämnda sammanställning är det angeläget att utveckla ovan

former för samverkan och samfinansieiring inom planerings-, bygg-

och fastighetssektoms FoU-verksamhet mot bakgrund ovan beav skrivna splittrade FoU-resurser som inte leder till effektiv resursutnyttjande. BFR kan och bör spela aktiv roll i detta avseende. en BFR har byggt ett antal FoU-program inom ramen för begrepupp byggd miljö. Regering och riksdag har med vissa kompletteringar pet

ställt sig bakom de mål och prioriteringar BFR satt för verk-

som upp

samheten de närmaste tre åren då man särskilt skall stödja projekt med

inriktning på: samordning av samhällsplanering planlagstiftningens tillämpning

hållbar Stadsutveckling och hållbart byggande

och billigare byggteknik för en effektivare

ny bygg- och förvaltningsprocess kvalitatssäkring i byggprocessen förbättrad inomhusmiljö.

Till detta kommer målsättningen för den energi-FoU som BFR an-

för inom för det statliga energiforskningsprogrammet. I svarar ramen regleringsbrevet slås fast att BFR har det övergripande ansvaret för den

forskning energianvändning i byggnader och byggd miljö.

som avser

BFRs stöd till forskning inom energiområdet skall bidra till ökad an-

vändning av renare och effektivare energiteknik genom att: antalet samarbetsprojekt mellan högskolor, institut och företag ökar

energirelevansen i energiforskningsprojekten är tydlig

0 forsknings- och utvecklingsprogrammen innehåller ett näringslivs- 0 engagemang miljöhänsyn beaktas i forsknings- och teknikutvecklingsprojekten 0

genom bl.a. miljökonsekvensbedömningar antalet högutbildade i näringslivet, vad avser energirelaterad kom-

I petens, ökar.

Denna breda ansats FoU för bättre byggd miljö har forrnule- - en -

i samverkan med statsmakterna och den ligger till grund för BFRs

rats

SOU 1997: 182 BFRs tankar kring framtida organisations- och finansieringsformer 13

aktiviteter. Som statligt sektorsforskningsråd bör BFR därför få i uppgift att initiera, planera, samordna, finansiera, dokumentera och informera om FoU för en bättre byggd miljö. BFR anser det relevant att vara i detta fall göra en jämförelse med Kommunikationsforskningsberedningen som på regeringens uppdrag skall samordna IT-forskningen. Det uppdrag som forrnulerats i den forskningspolitiska propositionen för KFBs del lyder: "Den kommunikationspolitiskt motiverade forskningen inom ITområdet skall ges ökad vikt och bygga helhetssyn inen forrnationssamhället. Kommunikationsforskningsberedningen KFB ges permanenta resurser för detta ändamål i budgetpropositionen."

BFR är av den uppfattningen att ett liknande regeringsuppdrag till BFR att samordna den statliga byggrelaterade FoU-verksamheten - borde formuleras av regeringen. Nationell och internationell överblick som BFR har genom sina nätverk är viktig förutsättning för att - en kvalitet i FoU-resultaten skall uppnås och att resurser prioriteras ett effektivt sätt så att de skapar bra underlag för statens agerande t.ex. som beställare och upphandlare av varor och tjänster inom planerings-, bygg och fastighetsområdet. Sammanställningen av den statligt finansierade byggrelaterade FoU-

verksamheten är en bra utgångspunkt för ett sådant samordningsarbete.

Med BFRs erfarenheter samverkan med branschen i vid mening som av grund kan BFR medverka till att rationalisera och effektivisera den byggrelaterade statliga FoU-verksamheten. Detta är ett sektorsforskningsorgans naturliga verksamhetsområde. Om man dessutom beaktar möjligheterna till ökade FoU-resurser i ett EU-forskningsperspektiv så förstärks intrycket att BFRs överblick, upphandlingskompetens och av effektiva administration och organisation skulle kunna ta sig detta samordningsansvar. Den ovan skisserade rollen kan kombineras med vad som nedan beskrivits som BFR som ett specialiserat EU-FoU-råd inom planerings, bygg- och fastighetssektom.

Ett vidareutvecklat BFR

En vidareutveckling BFRs verksamhet enligt nuvarande målsätt-

av ningar och riktlinjer utvecklingslinje seriöst bör pröär en annan som vas. BFR har under åren trimmat och utvecklat sin organisation och med informationsteknikens utveckling kan denna utveckling fortsätta. En utvecklingslinje kan vara att BFR utvecklar sina relationer till stiftelsema och inom för sitt framtida samordningsansvar blir ramen pro-

14 BFRs tankar kring fiamtida organisations- och finansieringjormer SOU 19972182

fessionell FoU-upphandlare stiftelserna, ofta klagar på bristande som intern kompetens området. Samarbetet med KK-stiftelsen och den strategiska forskningsstiftelsen pekar i den riktningen. Det goda samarbetet med Mistra sker för närvarande traditionellt sätt, men kan också utvecklas i riktning. samma Inom ramen för ett vidareutvecklat BFR kommer informations- och

dokumentationsfrågoma liksom implementeringen av ny kunskap att

spela en allt viktigare roll. BFRs nära samarbete med Byggdok, Bygginfo och Sv.Byggtjänst och en effektivisering av BFRs egen informationsverksamhet i riktning mot bättre IT-anpassning blir viktiga delar i ett vidareutvecklat BFR liksom samarbetet med sektorns fort- och vidareutbildningsorganisationer. Exempelvis: Arkfort, BFAB, Bygginfo, Byggutbildama, Byggmästarföreningarna, Fastighetsägareförbundet, SIPU m fl. Mot bakgrund av tillkomsten av en rad delegationer t.ex. Bygg- kostnadsdelegationen, Kretsloppsdelegationen, m.fl. kan konstateras -

att sektorsforskningsorgan av BFRs typ har projektlednings- och upp-

handlingskompetens som borde kunna komma väl till pass. Verksamheten skulle troligen bli billigare och effektivare om man utnyttjade redan befintliga organisationer. Samma sak gäller de delar av kretsloppsmiljardema rör utveckling och utvärdering. När det gäller som omställningen av Sverige till ett hållbart samhälle är det självklart ett sektorsforskningsorgan BFRs typ kan spela en central roll. Den av kommunala nivån spelar en avgörande roll i denna omställning. Den

kommunala planeringen samordnar bygginvesteringar, energiinveste-

ringar och utvecklingen av tekniska försörjningssystem samt annat byggande. Samordning, helhetssyn och systemtänkande måste prägla denna verksamhet som till stor del leds av byggsektorn. FoU kommer att spela viktig roll dels som kunskapsförsörjare, dels som kritisk en granskare och uppföljare av aktiviteterna. BFR borde i denna satsning få samordnande roll för de statliga insatserna FoU-området. en För att effektivisera FoU-kedjan från idé till praktisk tillämpning är

informations- och implementeringsfrågoma mycket centrala. BFR av-

att vidareutveckla sin informationsverksamhet som ett aktivt bidrag ser till byggsektoms kompetensuppbyggnad. BYGGDOKs Byggtorg och

kunskapscentrat GIMLE är praktiska exempel en sådan utveckling.

BFRs uppgifter och roller i ovan nämnda koncept ett vidareut- vecklat BFR är att: - F0 U-beställare för hela området byggd miljö, inklusive energi- 0 vara

och miljöfrågoma. Det internationella FoU-samarbetet i allmänhet

och det europeiska i synnerhet ökad tyngd. BFRs ansvar utvidges

att omfatta även de strategiska stiftelsemas byggrelaterade FoU.

gas

Boverket, BKN, Lantmäteriverket, m.fl. myndigheter ingår i BFRs

SOU 1997: 182 BFRs tankar kring organisations- och finansieringsformer 15

nätverk där samarbetet dessutom kan formaliseras i avtal eller andra typer av överenskommelser.

0 vara samordnare den statligt finansierade byggforskningen. Här

av

ges BFR ett utökat mandat att samordna all den statligt finansierade byggrelaterade FoU:n som tidigare redovisats till regeringen.

0 vara katalysator/spelförare för initiering insatser och åtagan-

av nya den i samverkan med FoU-utförare och olika aktörer. Samverkan med näringsliv och organisationer blir här strategisk.

0 vara nätverksbyggare såväl den statliga som den privata sidan, där det europeiska perspektivet får ett allt starkare inslag.

0 ha överblick över den byggrelaterade forskningen nationellt och

internationellt.

Med denna vidareutvecklade inriktning BFR skulle det finnas

av

mycket goda utsikter att direktiven i PBB-utredningen skulle kunna infrias. En viktig förutsättning är BFRs kompetens och organisation, som måste förstärkas för att BFR fullt ut skall kunna fullgöra denna

uppgift.

BFR som specialiserat EU-FoU-råd

Detta avsnitt behandlar EU-problematiken utifrån organisatoriskt ett

begränsat perspektiv BFR specialiserar sig på EU-FoU-området. Av-

snittets innehåll kan lika gärna del det vidareutvecklade ses som en av BFR tillsammans med de uppgifter redovisats i de nämnda som ovan

avsnittet. Sveriges medlemskap i EU och möjligheten påverka bud-

att geten för FoU har redan verkat i riktning mot fler EU-finansierade

FoU-projekt. Detta gäller också byggsektorn. När EUs femte

rampro-

gram startar och om projektet City of Tomorrow kommer till stånd kan

byggsektorn i större utsträckning än koncentrera uppmärksamheten

nu

och initiativen till ett byggsektorrelaterat En tänkbar

mer program. ut-

veckling är att BFR utvecklas till ett serviceorgan för byggsektorn när det gäller EU-projekt och andra stora Europa-projekt t COST,

som ex Eureka, Eurocare, m.fl.

En tillkommande faktor kräver fördjupad konsekvensanalys

som

gäller behovet och krav på "motñnansiering" EU-projekt

av av som

svenska byggforskare i ökad utsträckning riktar BFR. Konsekvens-

mot erna för byggsektoms och BFRs del EU finansiär av som ny av

byggrelaterad FoU är för närvarande inte helt lätt att klarlägga. BFRs Europagmpp har gjort en enkät svenska byggforskares erfarenheter.

om

Det är publicerad i boken Byggforskning i samarbete med EU. För

BFRs del har det visat sig svårt att få överblick eftersom högvara

tankar kring organisations- och finansieringsformer SOU 1997: 182

16 BFRs framtida

skolan EU-projekt efter ämne och inte efter om det är byggsorterar relaterat eller Byggsektom har dessutom inget eget FoU-program inom EUs fjärde

exempelvis transportforskningen har och där Kom-

ramprogram som

munikationsforskningsberedningen KFB är programansvarig myn-

dighet i Sverige. Det är dock lätt att konstatera att intresset för EUprojekt ökar inom byggsektorn och detta kommer att ställa nya krav oftare avvägningar mellan nationella och internationella BFR att göra

projekt; mellan långsiktig kunskapsuppbyggnad i Sverige och tilläm-

industrianknuten forskning inom för EUs ramprogram. I pad, ramen fall kan dessa ambitioner förenas inom för BFRs totala bästa ramen verksamhet. den nämnda skriften utvecklar forskarna med EU-erfarenhet I ovan vissa synpunkter BFRs roll. Man konstaterar att byggd miljö som

begrepp och forskningsobjekt är betydelsefullt för länderna i EU. Man

efterlyser kraftfullt kan hävda frågorna kring byggd miljö ett organ som i EU-sammanhang. Man rekommenderar från forskarhåll att BFR mer i rollen forskningsråd skulle utveckla sin "manipulativa" förän som hävda intressen. Den borde utnyttjas till att

måga att "byggsektoms" fånga och sammanställa byggforskningssynpunkter och utöva på-

upp verkan det femte ramprogrammet. BFR borde dessutom spela en starkare roll på plats i Bryssel inom för det svenska kontoret för ramen

EU-samordning. Man föreslår från byggforskarhåll också att BFR bor-

tillerkännas för något särprogrammen i DGXH. BFR de ett ansvar av

i de två fördjupade anslagsframställningama framfört dessa

har senaste regeringen har kommenterat dem i något hänseende. förslag utan att

Vid den nyligen genomförda BFR-konferensen "Baltic Cities" fram-

fördes från EU önskemålet Sverige kunde ta ett ökat samordningsatt

för EUs satsning Östrersjöornrådet. Ett syfte med konferen-

ansvar just undersöka dessa möjligheter. BFR kan bli den nod som sen var att

håller FoU-nätverk med planerings-, bygg och fastighets-

samman ett

inriktning och det EU efterlyser. Inom ramen för

som motsvarar organ undersöker BFR för Inrikesdepartementets räkning hur ESDP-arbetet kan stärkas dels i Sverige och dels för svensk

forskningsanknytningen

del i det internationella samarbetet.

Sammanfattningsvis BFR att den Verksamhetsinriktning som anser

präglar organisationen och har byggts upp under de senaste fem

nu

få fortsätta. För åstadskomma totalt förstärkt svensk

åren bör att en

och samordning leder till ökad eflektivitet krävs byggforskning en som statligt En snabb och ogenomtänkt förändring

fortsatt engagemang.

kan på kort tid det som nu byggts upp. rasera

Den BFR-stödda FoU-verksamhetens art

och inriktning

Jan Eriksson, KTH, Institutionen för Byggd Miljö, Gävle Ulf Sandström, Linköpings universitet, Institutionen för Tema

Sammanfattning

BFRs FoU-budget uppgår till i genomsnitt 200 miljoner kronor år

per under perioden 1 juli 1993 till 30 juni 1995. En undersökning alla av

projekt under perioden visar att 146 mkr, d.v.s. knappt tre fjärdedelar,

användes till projekt som kunnat klassas som antingen forskning eller

"utvecklingsarbete" Inom dessa både kategorier kan noteras att knappt

hälften, 71 miljoner, användes till forskning medan 75 miljoner användes till projekt av utvecklingskaraktär. Något mer än fjärdedel, 54 mkr, användes till annat än forskning en och utvecklingsarbete. Av dessa medel har undersökningen funnit att 33 mkr nyttjats till information och dokumentation och 21 mkr till resor, konferenser och olika former av program- och uppföljningsverksamhet. I stark sammanfattning kan hävdas att BFR under den aktuella peri-

oden lagt drygt en tredjedel årsbudgeten forskning, drygt

av en

tredjedel på utvecklingsarbete och drygt fjärdedel information,

en dokumentation, resor och konferenser. Under den undersökta perioden har den andel BFRs medel av som fördelats till universitet och högskolor ökat något. I synnerhet har andelen FoU-medel fördelats till ramverksamheter ökat ordentligt som

med 20 procent. I denna bilaga redovisas dels en totalundersökning FoU-projekt

av där universitet och högskolor står som mottagare, dels undersökning en av ett statistiskt urval projekt som fördelats till mottagare utanför hög-

skolan. Genom en analys projektens titlar, projektsammanfatt-ningar

av och annan information projekten karaktäriseras de i två avseenden. om Dels gäller det FoU-typ, det vill säga projektens art i tenner forskav ning, utvärdering, utvecklingsarbete, provning dels gäller det m.m.,

18 Den BFR-stödda F0 U-verksamhetens art och inriktning SOU 1997: 182

tillämpningsområden, det vill säga inom vilken typ verksamheter av projektresultatens avses komma till användning. Dominerande tillämpningsområden under den studerade perioden är

byggnads- och anläggningskonstruktion, energihushållning samt kli-

matisering som tillsammans tar i anspråk omkring 60% de medel av

som beviljats för egentliga FoU-projekt. Klimatisering gäller främst installationstillämpningar. Omkring 14% används för projekt inriktade mot planeringstillämpningar. Knappt 10% används för projekt vars re-

sultat kan användas vid byggnads- och bostadsplanering och ungefär lika mycket för användning i byggadministration och fastighetsförvalt-

ning. Resterande 10% fördelas mängd olika tillämpningsområ-

en den.

Undersökningen

Undersökningsmaterialet utgörs av ett uttag från BFRs projektdatabas och har avgränsats till de projekt som beviljats anslag under budgetåren

1992/93 till 1994/95, totalt 1 834 projekt. En stor del av dessa projektanslag gäller inte FoU-verksamhet utan exempelvis bidrag till avser resor, konferenser och seminarier, till dokumentation, information eller till BFRs interna och uppföljningsverksamhet. Vid detaljprogramanalys av projektens art och inriktning har vi uteslutit sådana projekt. Syftet har varit att begränsa analysen till kärna egentliga FoUen av projekt. Vi har också uteslutit projekt som påbörjats före 1 juli 1989

och anslag som utgör transfereringar som BFR inte kan påverka. De

återstående 1 079 projekten kallar vi kärnmaterialet. Det är i första hand projekten i kärnmaterialet som beskrivs i denna bilaga. Delar av analysen har redovisats tidigare i en skrift som behandlar BFRs stöd till an-slagsmottagare utanför universitet och högskolor. I den finns en utförlig beskrivning av de termer och klassificeringar som används här. Under den studerade perioden fördelade BFR i genomsnitt 200 mkr per år, varav 56% gick till universitet och högskolor och 44% gick till

övriga anslagsmottagare. Högskoloma mottog alltså något än

mer hälften av de beviljade medlen. Av denna hälft gick mer än 93% till egentlig FoU, alltså projekt som hänfört till kärnmaterialet, medan endast hälften av medlen till anslagsmottagare utanför universitet och hög-skolor hänför sig till kärnmaterialet. När det gäller medel till egentlig FoU blir därför fördelningen mellan högskolor och övriga anslagsmottagare 69% respektive 31%. De fördelade medlen kommer från de anslagsstater som redovisas i tabell

SOU 1997: 182 Den BF R-stödda F0 U-verksamhetens och inriktning 19

art

Tabell Beviljade anslag efter anslagsstat under budgetåren 1992/93 till 1994/95. 1 000-tal kronor. Anslagsstat Antal projekt Beviljat/ Andel°/o budgetår Information och utbildning 1 30 0,0 Byggnadsforskning 1 465 152 476 76,2 KTH Gävle 1 7 500 3,7 Energiforskning 260 25 123 12,6 Experimentbyggande 55 8 832 4,4 Handelgédselavgiftsmedel 50 5 826 2,9 Lån omvandlade till stöd 2 383 0,2 Summa 1 834 200 170 100,0

Anslagsstat I kärn- Andel Därav Andel Därav Andel mater- °/o till hög- % till % ialet skolor övriga Information och utbildning 0 0,0 0 0,0 0 0,0 Byggnadsforskning 109 815 77,6 79 362 81,5 30 454 69,1 KTH Gävle O 0,0 0 0,0 0 0,0 Energiforskning 19 951 14,1 12 825 13,2 7 126 16,2 Experimentbyggande 6 632 4,7 901 0,9 5 731 13,0 Handelgödselavgiftsmedel 4 656 3,3 4 299 4,4 357 0,8 Lån omvandlade till stöd 383 0,3 0 0,0 383 0,9 Summa 141 437 100,0 97 387 100,0 44 051 100,0

Inom BFR används en klassificering FoU-typer benämns inav som riktningskod. Vilka klasser ingår i inriktningskoden och hur de som utbetalade medlen fördelar sig enligt denna kodning framgår tabell av Enligt denna klassificering användes 66% de totala anslagen av under perioden till forskning. Av de medel hänförs till kärnmaterialet som

är andelen forskning 84% och av medlen till högskoleprojekten i kärnmaterialet blir andelen forskning 93%. Forskningsandelen för anslag i

kämmaterialet till mottagare utanför högskolan är lägre, drygt 63%. Detta är alltså BFRs egen beskrivning hur anslag beviljas till oliav ka slag av verksamheter. I den ovan nämnda skriften redovisar en analys av hur kämmaterialets anslag till mottagare utanför högskolan

fördelas på olika verksamhetstyper. Resultatet vår analys är att

av

forskningsandelen bland övriga anslagsmottagare är väsentligt lägre än 63%. Vi återkommer till utförligare beskrivning detta, först

en av men

vill vi säga något de indelningsgrunder vi använt vid granskningen

om

av projektens art och inriktning.

20 Den BFR-stödda F0 U-verksamhetens art och inriktning SOU 1997: 182

Tabell Beviljade anslag efter inriktningskod under budgetåren 1992/93 till 1994/95. 1 Doo-tal kronor. Inriktning enl. BFFt Antal Beviljat/ AndeI°/o projekt budgetår

uppföljning 2. Utvärdering och 5 704 4,0 2 238 2,3 3 466 7,9 kunskapsöversikter 3. Forskning, längs. 31 075 22,0 25 697 26,4 5 378 12,2 kunskapsuppbyg.

information Summa 141437 100,0 97 387 100,0 44051 100,0

FoU-typer

Utgångspunkten för särskilja olika slag FoU-verksamheter är

att av

distinktionen mellan forskning och utvecklingsarbete. Denna skillnad gäller med vilket syfte FoU-projekt bedrivs, eller med andra ord,

ett vad det är för slag resultat förväntas. Forskningens syfte är att av som åstadkomma teoretisk kunskap. Det ska möjligt att ställa frågan ny vara resultatet eller falskt. Utvecklingsarbetets syfte är att åstadom är sant komma eller förbättrade produkter, eller system. Sannya processer

ningskriteriet kan inte tillämpas utvecklingsresultat. Avgörande är i

stället resultatet fungerar avsett och det är effektivt och om som om

ekonomiskt jämfört med liknade produkter, processer och system. Med denna distinktion gör vi inte anspråk att klargöra vad veten-

skaplig forskning är, utan syftet är enbart att klargöra vad som väsent-

Den BFR-stödda F0 U-verksamhetens art och inriktning 21

liga skiljer forskning från utvecklingsarbete. Det är här fråga

om en minimidefinition av forskning, som inte utesluter vissa typer av enklare utredningar eller materialsammanställningar. Det material vi som granskar tillåter inte heller någon kvalificerad bedömning huruvida av ett forskningsprojekt är mer eller mindre vetenskapligt avancerat eller någon kvalitetsbedömning över huvud taget. Såväl forskning som utvecklingsarbete kan olika slag. Vi vara av har här använt tre kategorier för att beskriva forskning: naturvetenskaplig, teknikvetenskaplig och samhällsvetenskaplig forskning. Till

samhällsvetenskap räknas då även humaniora och ekonomiämnena. Huvuddelen av den beteendevetenskapliga forskningen har hänfört

till naturvetenskap. Utvecklingsarbete gäller inte enbart teknikutveckling, utan även utveckling av administrativa hjälpmedel av olika slag. Det kan då gälla exempelvis, arbetsrutiner, organisationsfonner, planprinciper eller datorprogram. "Administrativt utvecklingsarbete är möjligen inte alltid den mest träffande beskrivningen av sådana verksamheter, men vi har valt denna beteckning för allt utvecklingsarbete som inte direkt syftar till åstadkomma nya eller förbättrade tekniker i konventionell mening.

Påpekas bör att utvecklingsarbete i vissa fall mycket väl kan be-

traktas som en avancerad vetenskaplig verksamhet. I ett utvecklingsprojekt kan det ingå moment av forskning och avancerad vetenskaplig metodik eller teori kan komma till användning. Detta är ett skäl till att det ibland kan vara svårt att skilja forskning och utvecklingsarbete. Man kan därför också distinktion mellan utveckgöra en vetenskapligt lingsarbete och rent utvecklingsarbete. I det material granskat är det dock i allmänhet inte möjligt att avgöra ett utvecklingsprojekt är om vetenskapligt eller Vid sidan av huvudkategoriema forskning och utvecklingsarbete anger vi också två FoU-typer vi benämnt "utvärdering" och som

"provning/mätning som här används då det uttalade syftet är att utvär-

dera någon verksamhet eller samhällelig artefakt respektive testa eller

prova någon utvecklad teknik. Gränserna gentemot forskning och ut-

vecklingsarbete är dock ofta fonnella än artskiljande, och vi har mer vid granskningen av enskilda projekt funnit att man i stor utsträckning kan hänföra utvärdering till samhällsvetenskaplig forskning och provning till tekniskt utvecklingsarbete eller möjligen teknikvetenskaplig forskning. FoU-medel anslås också till tjänster och brett upplagda program där verksamheter av flera olika slag kan förekomma. Det är därför nödvändigt att särskilja ytterligare två FoU-typer vi kallar tjänster och som "ramverksamheter". Vad kallar ramverk-samheter motsvaras inte direkt av vad BFR benämner ram- eller basanslag. Det utmärkande är

22 Den BFR-stödda F0 U-verksamhetens art och inriktning SOU 1997: l 82

att det titel eller projektbeskrivning inte framgår om verksamheten

av främst gäller forskning eller utvecklingsarbete, eller att det goda grunder kan antas att båda dessa FoU-typer förekommer. Det är dock möjligt att något närmare specificera vad kallar ramverksamheter, vi återkommer till vid redovisningen av re-sultatet av vår gransksom ning. Slutligen finns det projekt inte in i någon av de nänmda som passar FoU-typema. Det gäller främst sådana verksamheter inte borde ha som

kommit med i kämmaterialet. Bland högskoleprojekten i kämrnaterialet är de felklassificerade projekten emellertid så få att de är närmast för-

sumbara.

Tillämpningsområden

Eftersom BFR är ett sektorsforskningsråd bör de FoU-resultat som kommer fram med rådets stöd kunna tillämpas inom plan- bygg- och

bostadssektom. Detta innebär att det för varje projekt bör det finnas någon tänkt tillämpning resultatet eller åtminstone ett tänkt tillämp-

av

ningsområde. Grundforskning den vanligen definieras är därmed i

som

princip utesluten. Detta innebär dock inte den tillämpade forskningen kvalitativt skulle artskild från grundforskning. Skillnaden består i

vara

att grundforskning saknar ett utomvetenskapligt praktiskt syfte. Att ett forskningsresultat är tillämpligt inom sektorn innebär att det kan användas ett argument för någon praktiskt slutsats eller stöd

som

för någon typ verksamhet förekommer inom sektorn, med andra

av som

0rd att det är praktiskt relevant för någon eller några av sektorns aktö-

rer.

Utvecklingsresultat kan direkt tillämpliga, som fallet är

vara mer

med helt färdigutvecklade tekniker, de kan också användas som

men

indirekta stöd för specifik verksamhet, fallet är då de utgörs av

en som

eller mindre allmängiltiga handledningar, principer eller administ-

mer rativa system. Det material granskat tillåter inte att den tänkta tillämpningsom

med någon stor precision, det är i allmänhet möjligt att i

en anges men kategorier inom vilken typ av verksamhet resultatet kan mer grova ange komma till användning. Det kan då gälla verk-samhetsområden som

fysisk planering, plangenomförande, bostadspolitik, fastighetsförvaltning, belysningsplanering eller konstruktionsarbete. En indelning i så-

dana tillämpningsområden kan göras eller mindre systematisk, ex-

mer

empelvis med hänsyn till olika planeringsnivåer eller olika skeden i den

byggda miljöns tillkomst, användning och förändring. Vi har emellertid

valt pragmatiska utgångspunkter för indelningen i tillämpnings-

mer

SOU 1997: 182 Den BFR-stödda F0 U-verksamhetens art och inriktning 23

områden, eftersom vad som är lämplig och överskådlig indelning till

en

viss del är empirisk fråga. Även det finns projekt entydigt

en om som

gäller verksamheter som plangenomförande eller belysningsplanering, så är de så få att de för överskådlighetens skull bör hänföras till någon

annan kategori av projekt är vanligt förekommande. som mer Om vi ser till de mest frekventa tillämpningsområden kan man ur-

skilja några kategorier benämnt byggnadskonstruktion, anlägg-

som ningskonstruktion, klimatisering, fysisk och social planering, land-

skapsplanering, byggnadsutfomming, förvaltning, byggadministration, energihushållning, energiproduktion, bostadsutfomming med flera. Vi

tror att dessa beteckningar i huvudsak är självförklarande, det men krävs en kommentar vad vi kallar klimatisering, är ett de om som av vanligaste tillämpningsområdena. Med klimatisering avses sådana åtgärder primärt syftar till att som åstadkomma ett sunt och behagligt inomhusklimat. Mer konkret kan det

sägas gälla uppvärmning eller kylning och ventilation. Till tillämp-

ningsornrådet klimatisering hänförs dels utveckling tekniska system av för att reglera inomhusklimatet, dels studier luftens kvalitet och av människors reaktioner eller upplevelser inneklimatet. Flera de av av projekt som hänfört till FoU-typen ramverksamhet har klimatisering som tillämpningsområde, men sannolikt ingår i dessa ramprojekt även

arbetsuppgifter som har en vidare eller annan tillämpning än klimatise-

ring. Det gäller de anslag till institutioner eller avdelningar som ges allmänt ägnar sig installationsteknik. Även dessa som mera om an-

slagsmottagare tycks ägna sig mest uppvärrrmings- och ventilations-

system, kan vi inte utesluta att verksamheten även gäller andra typer av installationer. Detta innebär att kategorin byggnadskonstruktion inte omfattar konstruktion av installationssystem. Det är möjligen inte heller självklart vad med och vad som menas det är för skillnad mellan byggnadskonstruktion och byggnadsutformning. Båda är subsantiverade verb, det vill säga betecknar aktiviteter.

Med byggnadskonstruktion avses dimensionering och tekniska utföran-

den av en byggnads olika delar, alltså vad byggnadskonstruktörer normalt sysslar med. Med byggnadsutfomming dimensionering, avses organisation och formgivning och byggnader, alltså vad arkitekter av rum normalt sysslar med. Detta innebär inte att den forskning resultat vars

kan tillämpas inom dessa områden bäst bedrivs konstruktörer eller

av arkitekter, bara att det är dessa kan ha det största intresset som av forskningsresultaten. Möjligen förhåller det sig annorlunda med utvecklingsarbete. Ett FoU-resultat kan ha flera olika tillämpningsområden. Detta gäller i synnerhet forskningsresultat har viss allmängiltighet. Resom en sultaten från en undersökning av de boendes synpunkter sin bostad

Z4 Den BFR-stödda F0 U-verksamhetens art och inriktning SOU 1997: 182

har kanske sitt största värde inom tillämpningsområdet bostadsutform-

ning, de kan också vara viktiga för bostadsförvaltningen, för klimen

matiseringen eller för byggnadskonstruktionen. I allmänhet är det inte något problem att avgöra vilket tillämpningsområde som är det väsentligaste, men gränserna mellan de olika tillämningsområdena är inte helt

skarp.

BFR-projekt hos anslagsmottagare utanför universitet och högskolor

Iden nämnda skriften BFRs stöd till anslagsmottagare utanför uniom

versitet och högskolor redovisar vi en analys av ett urval av de projekt

inom kämmaterialet gäller. Urvalet omfattar 108 projekt av totalt som 487 och har stratifierats med hänsyn till BFRs inriktningskoder och projektstorlekar. I skriften ges en utförlig beskrivning av hur urval och

granskning gjorts. I tabell 3 visas hur anslagen under den studerade

treårsperioden fördelar sig olika FoU-typer.

Tabell Anslagens fördelning på FoU-typer bland anslagsmottagare utanför universitet och högskolor i kämmaterialet urval 22% under

budgetåren 1992/93 till 1994/95. 1 000-tal kronor.

FoU-typ Antal Beviljat/ Ande|% Andel sam-

Till de övriga nämnda FoU-typema har i tabellen lagts en kategori

vi kallar utredning/uppföljning. Det är fråga små projekt som

som om

gäller enkla sammanställningar av olika slag. Relativt många projekt

hänförts till kämmaterialet är felklassade och gäller alltså helt andsom saker konferenser, information och dylikt. ra som resor,

Mindre än en fjärdedel av anslagen används för forskning av något

slag, vilket kan jämföras med tabell där andelen forskning enligt

BFRs kodning uppgår till än 60%. Teknik och tekniktillämp-

egen mer

SOU 1997: 182 Den BFR-stödda F0 U-verksamhetens art och inriktning 25

ningar dominerar starkt. Om de felklassade projekten undantas används mer än hälften av FoU-medlen för tekniskt utvecklingsarbete och provning. Därefter följer det administrativa utvecklingsarbetet och den teknikvetenskapliga forskningen. Av tabell 3 framgår också att andelen samfinansiering är relativt stor när det gäller teknikvetenskaplig forskning, provning och utvecklingsarbete. Den slutsats som vi har dragit vid analysen FoUav verksamheten utanför universitet och högskolor, som finns utförligare redovisad i skriften, är att samfinansieringen inte i först hand gynnar forskning utan andra typer verksamheten, främst tekniskt utveckav lingsabete. Vid genomgången av de utvalda projekten hos anslagsmottagare

utanför högskolan har vi urskiljt 25 olika tillämpningsområden. Vissa

av dessa kan slås samman till större områden, vilket i detta fall t.ex. gäller energiproduktion och energilagring, som hänförts till samma område energihushållning. I tabell 4 redovisas de med hänsyn till som an-

slagens storlek tio största tillämpningsområdena efter vissa

samman-

slagningar.

Noteras bör, att det finansiella mått som genomgående använder

här, det vill säga den genomsnittliga bevillningen under treårsperioden

92/93 till 94/95, inte alltid ger den bästa bilden av hur FoU-medlen används anslagsmottagamas perspektiv. I den refererade skriften sett ur används också andra mått för att beskriva fördelningen FoU-typer och tillämpningsområden. Det mått används här belyser i första som hand fördelningama sett ur anslagsgivarens perspektiv. Av tabell 4 framgår tredjedel medlen under perioden att en av används för projekt med tillämpningar inom byggnads- och anläggnings-

konstruktion. Dessa områden tar alltså i anspråk mer än hälften av

FoU-medlen till anslagsmottagare utanför högskolan. En dryg femtedel av medlen används för projekt resultat komma till användvars avses

ning vid byggnadsutfomming och planering och en tiondel vid byg-

gadministration och fastighetsförvaltning. Klimatisering här till avser större delen utveckling och provning av installationssystem, vilket förstärker dominansen av rena tekniktillämpningar.

26 Den BFR-stödda F0 U-verksamhetens art och inriktning SOU 1997: 182

Tabell 4. Anslagens fördelning på tillämpningsområden. Anslagsmottagare utanför universitet och högskolor i kärnmaterialet urval 22% un-

der budgetåren 1992/93 till 1994/95. 1 000-tal kronor.

Tillämpningsomráde Antal Beviljat/ Ande|% Andel samprojekt budgetår finansiering

De BFR-stödda projekten vid universitet och högskolor

Vid analysen högskoleprojekten har vi valt ett annat tillvägagångs-

av sätt. I stället för att granska ett urval bland de projekt som det i databa-

finns sammanfattning har gått igenom samtliga 592 hög-

sen en av,

skoleprojekt i kärnmaterialet. Eftersom bara haft tillgång till 292 sammanfattningar innebär detta att vi för de återstående 300 pro-jekten fått förlita oss på den information som framgår av projektens titlar och

information finns i databasen. I flertalet fall har det dock annan som

inte uppstått några betydande tveksamheter om till vilka FoU-typer och tillämpningsområden projekten bör hänföras, denna metod medför

men givetvis en viss osäkerhet. I tabell 5 redovisas hur BFR-medlen till de olika högskolorna fördelades under perioden l992/93 till 1994/95. De tre stora tekniska högskolorna disponerade tillsammans 70% de totala medel som beviljaav des högskoleprojekt i kärnmaterialet. Därefter följer Stockholms universitet, Lantbruksuniversitetet, Tekniska högskolan i Luleå samt universiteten i Lund och Uppsala som sammanlagt tilldelats 20%. Resteandra univer-

rande 10% av högskolemedlen till FoU fördelar sig 22

sitet och högskolor, däribland universiteten i Göteborg, Umeå och Linköping. I tabell 5 redovisas också den genomsnittliga andelen bidrag genom

samfinansiering. Samfinansieringsandelen har beräknats som andel av

det totala anslagen inklusive samfinansiering. Bidragsandelen för hela

Den BFR-stödda F0 U-verksamhetens och inriktning 27

art

högskoleforskningen är knappt 30%, vilket är väsentligt lägre än de drygt 58% som i utgör bidragsandelen för projekt i kämmaterialet utanför högskolan. Tabell 5. Högskolorna ordnade efter det genomsnittliga BFR-anslagets stor-

lek under budgetåren 1992/93 till 1994/95. 1 000-tal kronor.

Det finns som synes variationer i hur väl universiteten och högskoloma lyckats samfinansiera sina FoU-projekt. Ingen de största högav

skolorna uppnår en 50%-ig samfinansiering, bland de övriga hög-

men skolorna finns det fem lokala högskolor överskrider denna gräns. som Tabell 6 visar hur högskoleprojekten fördelar sig olika FoU-typer enligt vår analys. Utvärdering och provning, liksom annat och felklassat utgör här väsentligt mindre delar än vad som gäller projekten utan-

för högskolan. Även när det gäller högskoleprojekten förefaller det ha

varit lättare att finna samfinansiärer för utvecklingsprojekt. Utvecklingsverksamheten är emellertid inte så dominerande som bland projekten utanför högskolan. Påpekas bör att spridningen samfinansieringsandelarna inom av varje kategori är mycket stor. Majoriteten av projekten saknar helt sam-

finansiering och ett fåtal projekt har en samfinansieringsandel som är

större än 50%. Den relativt höga andelen samfinansieringsmedel till

samhällsvetenskaplig forskning beror att BFR i många fall inte är

huvudfinansiär utan bidrar med mindre andelar till projekt huvudsom

sakligen finansieras av andra forskningsråd, av myndigheter eller

av skolorna själva. Av tabellen framgår att det är ett stort antal sarnhällsvetenskapliga projekt som delar BFR-medlen. Genomsnittet per projekt och år under perioden är 104 000 kr. Som nämnts har det inte varit möjligt att avgöra i vilken utsträckning utvecklingsprojekten kan karaktäriseras vetenskapliga eller som

ej. Med utgångspunkt från de projektsammanfattningar granskat

som

28 Den BFR-stödda F0 U-verksamhetens art och inriktning SOU 1997: 182

kan möjligen göra den bedömningen att utvecklingsprojekten vid

man högskolorna i större utsträckning än då det gäller övriga anslagsmottgare kan beteckningen vetenskapliga. ges Tabell 6. Anslagens fördelning på FoU-typer bland högskoleprojekten i kärn-

materialet under budgetåren 1992I93 till 1994/95. 1 000-tal kronor.

Om utvärderingsprojekten hänförs till forskning, provning till utvecklingsarbete och de projekt klassificerats annat utesluts

som som utgör forskning 40% och utvecklingsarbete 25% FoU-verksamheten av

räknat i beviljade medel under den studerade treårsperioden. Resterangår till tjänster och ramverksamheter.

de 35% av anslagen

Av de 49 ramprojekten är 30 entydigt inriktade på teknik, i synnerhet installationsteknik och tar i anspråk drygt två tredjedelar av medlen.

Eftersom ramverksamheten utgör så stor del de totala medlen har en av vi också indelat ramverksamhetema efter bedömning av vilka FoUen dominerar inom de olika Vi har därvid använt de typer som ramarna.

kategorier framgår tabell Knappt hälften av ramverksam-

som av

hetema kan hänföras till någon FoU-typ. För de övriga projekten gäller

vi funnit det rimligt anta att hälften de anslagna medlen används att av

för forskning och hälften för utvecklingsverksamhet.

Av tabell 7 framgår att 40% medlen till ramprojekten använts för av

forskning något slag, främst teknikvetenskap, medan 60% används

av för utvecklingsarbete, främst tekniskt sådant. Ungefär hälften de av medel beviljats till tjänster gäller teknik eller administration. Ett som rimligt antagande är därför att fördelningen forskning respektive

utvecklingsarbete fördelar sig på lika stora delar. Med dessa utgångspunkter kan anslagen i kämmaterialet till högskolorna fördelas FoU-

SOU 1997: 182 Den BFR-stödda F0 U-verksamhetens art och inriktning 29

typer som tabell 8 visar. I grova drag kan utvärdering hänföras till forskning och provning till utvecklingsarbete som kolunmema längst till höger visar.

Tabell 7.Anslagens fördelning på FoU-typer bland högskolornas ramverksamheter under budgetåren 1992/93 till 1994/95. 1 000-tal kronor. FoU-typer Antal Beviljat/ Andel% Andel

Tabell 8. Anslagens fördelning på FoU-typer bland högskoleprojekten i kärnmaterialet under budgetåren 1992/93 till 1994/95. Ramverksamheter och tjänster fördelade. 1 000-tal kronor.

En försiktig uppskattning, där andelen utvecklingsprojekt enligt vår mening knappast överskattas, är således att högskolornas BFR-stödda FoU i finansiella termer består av 55% forskning och 45% utvecklingsarbete. Detta kan jämföras med tabell vilken det framgår att 95% av av FoU-medlen till högskolorna används för forskning enligt BFRs

egen klassificering om utvärdering även där räknas till forskning.

30 Den BF R-stödda F0 U-verksamhetens art och inriktning SOU 1997: l 82

I tabell 9 redovisas hur anslagen till högskoleprojekt i kämmateria-

let fördelar sig olika tillämpningsområden. Vid granskningen har grupperat projekten i ett trettiotal olika tillämpningsområden, som vi

här har reducerat till 12 genom sammanslagningar och genom att av-

mindre kategori med övriga tillämpningsområden.

gränsa en

Sammanslagningama gäller främst det här kallat energihushållning och planering. Det innebär exempelvis att energiproduktion,

energilagring hänförs till energi-

och mer oklart syftande energi-FoU

hushållning. Till planering hänförs inte bara olika slag av detalj- och översiktsplanering utan även planläggning, plangenomförande och

plan- och bostadspolitik som dock utgör ganska liten del.

Tabell Anslagens fördelning på tillämpningsområden under budgetåren 1992/93 till 1994/95. Högskoleprojekten i kärnmaterialet. 1 000-tal kronor.

I tabell 9 är tillämpningsområdena ordnade i fallande ordning efter

de genomsnittliga anslagens storlek. Nära 30% av de totala summan av medlen används för projekt med inriktning byggnads- eller anläggningskonstruktion. Området klimatisering domineras av installations-

tekniskt inriktade projekt och även inom energiområdet handlar det

mest teknikutveckling. Projekt inom dessa områden disponerade om

tillsammans också nära 30% av det totala medlen till högskole-FoU.

Totalt är således FoU med tänkt tekniktillämpning dominerande. en

Inom områdena planering och landskapsplanering finns också projekt

syftar till teknikutveckling. som Samfinansieringsandelen för området planering kan synas vara anmärkningsvärt hög. Förklaringen till detta är densamma som gäller för

SOU 1997: 182 Den BFR-stödda F0 U-verksamhetens och inriktning art 31

den samhällsvetenskapliga forskningens relativt samfinans-

stora

ieringsandel. I många fall är huvudfinansiären någon än BFR

annan och BFR bidrar med mindre del. en

FoU-verksamhetens art, inriktning och omfattning

De två huvudkategoriema anslagsmottagare har här redovisats

av var för sig, bland annat grund att analysen projekt hos anslagsav av mottagare utanför universitet och högskolor gjorts ett urval. Med

utgångspunkt från de fördelningar på FoU-typer och inriktningar

som framkommit vid analysen urvalet är det emellertid möjligt skatta av att

fördelningen för samtliga FoU-projekt hos övriga anslagsmottagare. I

tabell 10 redovisas hur de totala anslagen till projekt i kämmaterialet

fördelas på FoU-typer. I den sista kolumnen i tabell 10 redovisas fördelningen olika

FoU-typer då de totala medlen till projekt i kämmaterialet läggs samman. Av denna framgår att ungefär lika stora delar medlen, omkring av

43%, går till vardera forskning och utvecklingsarbete. Om utvärdering

hänförs till forskning och provning till utvecklingsverk-samhet, överväger utvecklingsarbetet något. Omkring 8% de totala medlen för av projekt i kämmaterialet används för annat än FoU-verksarnhet.

Tabell 10. Anslagens fördelning på FoU-typer i kärnmaterialet under budgetåren 1992/93 till 1994/95. Skattning av anslagsmottagare utanför universitet och högskolor. 1 000-tal kronor. Universitet och Ovriga anslagshögskolor mottagare Antal Beviljat/ Antal Beviljat/ FoU-typ projekt budgetår projekt budgetår

Totalt 592 97 387 487 44 051

32 Den BFR-stödda F0 U-verksamhetens art och inriktning SOU 1997: 182

Tabell 10. forts Alla anslagsmottggafi Antal Beviljat AndeI%

I tabell 11 visas motsvarande sammanställning av hur medlen i en

kämmaterialet för-delas tillämpningsområden. För områdena byggnads- och anläggningskonstruktion, energihus-

hållning och klimatisering disponeras 60% medlen, för planering av

och byggnadsutfornming 20%. Bostadsforskningen kan synas ha en försvinnande liten andel, vad det gäller här är tillämpningsområdet

men bostadsutforrnning. Till bostadsforskning i vidare mening kan man en räkna del det här hänförts till planering och förvaltning. Toen av som

talt är det dock liten andel medlen används för projekt

sett en av som är direkt inriktade bostadsplanering, bostadsområdesplanering som

eller bostadspolitik.

Vi ska här slutligen försöka översikt över hur de totala ge en grov FoU-medlen fördelas på olika typer verksamheter, alltså hur de i av genomsnitt 200 miljonerna används då även de 755 projekten utanför

kämmaterialet medräknas.

SOU 1997: 182 Den BFR-stödda F0 U-verksamhetens art och inriktning 33

Tabell 11. Anslagens fördelning på tillämpningsområden i kärnmaterialet under budgetåren 1992/93 till 1994/95. Skattning av anslagsmottagare utanför universitet och högskolor. 1 OOO-tal kronor.

Universitet och Övriga anslagsmott-

högskolor agare Tillämpningsomráden Antal Beviljat/ Antal Beviljat/ projekt budgetår projekt budgetår Byggnadskonstruktion 101 21 534 86 9 370 Energihushállning 80 13 801 99 9 849 Planering 129 15 588 63 3 728 Klimatisering 63 14 051 59 3 082 Anläggningskonstruktion 38 7 155 18 5 568 Byggnadsutformning 38 4 652 45 5 604 Byggadministration 31 3 976 50 3 372 Fastighetsförvaltning 28 4 215 36 1 258 Landskapsplanering 22 4 660 Bostadsutformning 19 3 125 Flesurshushållning 20 1 806 5 150 FoU-planering 14 1 178 Andra områden 23 2 824 14 891 592 97 387 487 44 051

Alla anslagsmottagare Tillämpningsomráden Antal Beviljat AndeI%

34 Den BFR-stödda F0 U-verksamhetens art och inriktning

I tabell 12 redovisas fördelningen i kärnmaterialet och de delar av undersökningsmaterialet som uteslutits i analysen. För de projekt som

påbörjats före 1 juli 1989 har antagit att fördelningen är densamma

som i kärnmaterialet. I kategorin FoU m.m. har information och in-

tern uppföljning fördelats efter BFRs egna koder. I denna ingår vissa anslag för FoU varför 11 miljoner totalt 17 forskningsmede1 för-

av

delats på FoU-verksamhet och de resterande 6 resor m.m. De felklassificerade projekten har fördelats andra verksamheter än FoU.

Tabell 12. De totala FoU-anslagens fördelning på olika slag av verksamheter och delar av undersökningsmaterielet under budgetåren 1992/93 till 1994/95. 1 000-tal kronor. Kämmaterialet Antal projekt Beviljat/ FoU-typ budggår Naturvetenskaplig forskning 78 9 920 Teknikvetenskaplig forskning 118 26 391 samhällsvetenskaplig forskning 208 24 271 Utvärdering 35 2 399 Provning 69 6 376 Tekniskt utvecklingsarbete 224 41 450 Administrativt utvecklingsarbete 184 19 646 Information o dokumentation 40 3 029 Resor, konferenser 41 2 999 Program- o uppföljning 82 4 956 Totalt 1079 141 437

Start före juli 1989 Fou m.m. Antal Beviljat/ Antal Beviljat/

SOU 1997: 182 Den BFR-stödda F0 U-verksamhetens art och inriktning 35

I tabell 13 redovisas hur de totala medlen under undersökningsperioden har fördelats olika FoU-typer och andra slag av verksamheter.

Av de sista kolurrmema framgår att mer än fjärdedel FoU-medlen

en av används för andra ändamål än forskning- och utvecklingsarbete. Huvuddelen av dessa medel används för information och dokumentation. Av de dryga 70% av FoU-medlen som används för FoU fördelas nästan lika mycket pengar till forskning som till utvecklingsarbete. Det tekniska utvecklingsarbetet utgör en mycket stor del av FoUverksamheten och disponerar nästan en fjärdedel av de totala anslagen. Även den teknikvetenskapliga forskningen disponerar del, dock en stor inte så mycket används för information och dokumentation. som

Tabell 13. De totala FoU-anslagens fördelning på olika slag av verksamheter

under budgetåren 1992/93 till 1994/95. 1 000-tal kronor.

36 Den BFR-stödda F0 U-verksamhetens art och inriktning SOU 1997: 182

Referenser

Erikson, Jan Ulf Sandström 1997 Byggforskningsrådets stöd till

FoU utanför universitet och högskolor. En studie i anslagspolitik. BVNs skriftserie 1997:2 Eriksson, Jan 1996 Forskning, utveckling, nytta. Om nytto- och relevansbedömning-ar BFR-stödd FoU-verksamhet. Byggforskav

ningsrådet G:19 1996.

Eriksson, Jan 1990 "FoU eller F och U. Om skillnaden mellan forskning och ut-vecklingsarbete i Tidskrift för Arkitekturforskning nr 3 1990 sid. 85-122. Frascati Manual 1993. Proposed Standard Practice for Surveys of

research and ex-perimental development 1994 OECD Paris

Sandström, Ulf 1997 Forskningsstyming och anslagspolitik. Studier i FoU-handläggning. BVNs skriftserie 1996:2

Byggforskningen och

EU

Bertil Pettersson, generaldirektör, och Sture Blomgren, planeringschef, BFR

EUs FoU-program

Sveriges medlemskap i EU medför bland annat att villkoren för den svenska byggindustrin och kommer att närma sig förhållandemer mer na i andra europeiska länder. Detta innebär både för- och nackdelar för den svenska byggsektorn. Internationellt satsar byggindustrin betydan-

de belopp på FoU. Inom EU finns det tecken tyder att plan-

som erings-, bygg- och fastighetssektom kommer att bli allt viktigare del en av femte ramprogrammet för forskning och utveckling. Syftet är att inordna byggsektorn i EUs industripolitik så att den kan bidra till Gemenskapens ekonomiska och sociala mål bland annat att skydda genom miljön, skapa förutsättningar för minskad energiförbrulming och för

återanvändning av material och produkter. De frågor som prioriteras i

svensk byggforskning och de problem-uppfattningar har i Svesom rige liknar ofta dem har i övriga Europa. Svenska FoUman institutioner får EUs FoU-program därför möjlighet att i större genom

utsträckning utnyttja resultat av forskning och teknisk utveckling i and-

ra europeiska länder.

EUs Bygg FoU

I EUs FoU-program samverkar forskning och industri för att skapa en gemensam europeisk FoU-plattform som enskilda företag kan bygga

vidare på i sin produktutveckling. Svenska bygg-FoU-institutioner och

företag ligger långt framme inom många teknikområden och är därför intressanta som partners för andra EU-ländemas forskare och företag.

Även det idag inte finns något särskilt EU-program för byggforsk-

om ning har områden miljö, materialteknik, energi, IT, provningssom

metoder samt sociala frågor inom EUs FoU-program stor relevans för

den svenska byggsektorn.

38 Bygyorskningen och EU

Den byggrelaterade FoU finansieras av EU är utspridd på ett som

antal etablerade FoU-program. Byggfrågoma utgör därigenom de-

laspekter i ett större FoU-perspektiv. Den främsta förklaringen till EUs bristande intresse för forskning inom byggd miljö/byggforskning är troligen att sektorn tidigare inte har bedömts vara av strategisk betyd-

else till skillnad från USA och Japan där man har en helt annan syn på

denna sektor. Svenskt deltagande i EUs forskningsprogram är väsentligt. Den eu-

ropeiska forskningen förutsätter nära samverkan med industrin och fokuseras strategiska tekniska utvecklingsornråden. Den utgör därför

viktigt komplement till de nationella satsningama. Detta gäller i hög ett grad också byggsektorn. Det är således angeläget för svensk byggindustri och svensk byggforskning att aktivera sig i de FoU-program och projekt i det europeiska samarbetet. som passar EUs omfattande satsning på små och medelstora företag bör också intresse för svensk byggindustri. Samarbete med olika partners vara av i Europa kan svenska forskargrupper, institutioner och företag värge defulla tillskott kompetens, konkreta FoU-resultat och kunskap om av europeiska forskarkollegors prioriteringar och FoU-planer.

Svensk byggforskning inom för fjärde och femte ramramen programmen

EUs fjärde för FoU under perioden 1994-1998 omfattar ramprogram 13.1 miljarder ECU. Sveriges andel detta ramprogram beräknas till av

3% eller 1 miljard kronor år. Tyngdpunkten ligger områdena

ca per

informationsteknik, kommunikation, produktion och materialteknik

samt miljö och energi. Enligt BFRs mening är det utomordentligt angeläget att svensk

byggforskning påverkar inriktningen det femte ramprogrammet. En

av rad aktiviteter har vidtagits i detta syfte. För att effektivt kunna utnyttja

EUs FoU-program måste svensk byggforskning alltmer prioritera upp-

byggnaden FoU-resurser inom områden där det föreligger natav egna ionella FoU-behov och ett internationellt erkännande svenskt exav

pertkunnande till exempel i fråga om byggrelaterad energieffekt-

som ivisering, underrnarksbyggande och materialteknik.

Det kan "byggforskning" ingår för närvarande

som anses vara

främst i Joint Opportunities for Unconventional or Long-

programmen tenn Energy Supply J OULE och Basic Research in Industrial Technologies for Europe and European Research Advanced Materion als BRITE-EURAM samt i Esprit IT, Therrnie energi, SAVE och

Byggorskningen och EU 39

Altener, som är infonnationsprogram. Att fastställa stangemensamma darder är också en viktig del i EU-programmen.

BFRs EU-engagemang

BFR har långsiktigt arbetat att tillsammans med den planerings-,

bygg- och fastighetssektom öka medvetenheten och kunskapen EU om och då speciellt EUs FoU-program. SABO och BFR tog 1991 initiativ till att bilda ett s.k EG-nätverk inom byggsektorn bestående ett tretav tiotal EG-handläggare i organisationer, departement och myndigheter. Syftet var att kontinuerligt hålla medlemmarna infonnerade aktivom

teter och bevaka frågor inom EG berörde byggsektorn i vid

som mening. EES-förhandlingama var en viktig period där nätverket fungerade som en mötesplats också för departement och myndigheter i deras kontakter med branschen i vid mening. BFR var sammankallande och ansvarade för sekreterarfunktionen i EG-nätverket. Utöver ordinarie möten anordnade nätverket större en konferens till vilken de deltagande organisationemas kontaktnät inbjöds. I och med Sveriges medlemskap i EU kom bevakningsansvaret att ingå som en naturlig del i myndigheternas och organisationemas dagliga verksamhet och ansvaret för nätverket övertogs Boverket. av

BFR koncentrerade sina insatser på FoU-frågoma genom att bilda

Byggforskningens Europagrupp med företrädare för byggsektoms aktörsgrupper.

Byggforskningens Europagrupp

Gruppens uppgift är dels att tillsammans med svensk byggindustri och byggforskning formulera sådana FoU-program och projekt god kvaav

litet som passar in i det europeiska samarbetet, dels att påverka FoU-

programmens inriktning och få del av de gemensamma ekonomiska resurserna. Med hjälp av ett aktivt nätverk med bred kompetens blir det lättare att nå fram till ett positivt resultat för byggforskningen. BFRs Europagrupp består av Olof Hulthén, BFRs ordförande, Enno Abel, CTH/Installationsteknik, Ulrika Francke, Stockholms fastighetsoch gatukontor, Esbjörn Olsson, fd VD för Svenska Bostäder, Ingegerd Palmér, rektor för Luleå tekniska universitet, Bertil Pettersson, BFR, Tommy Semelin, Skanska och Knut Wickberg, ordförande i Industrins Byggmaterialgrupp. Lars Erik Sundborn, LESAB, är gruppens sekrete-

rare och från BFR deltar Sture Blomgren och Inger-Siv Mattson.

40 Byggforskningen och EU

För att underlätta för forskare att snabbt sätta sig in i EUs FoU-

program och byggforskningens möjligheter att delta i forskningsprojekt

sammanställde BFR 1994 en broschyr med titeln Att söka EU-anslag

för byggforskning. 1995 kom BFRs tidning Byggforskning ut med ett

temanummer om EU Byggforskning nr 2:95. 1995 började BFR ge ut ett nyhetsbrev EU-Aktuellt når ca 200 mottagare och som ock- - - som

så läggs ut på BFRs nätplats på Internet. Våren 1997 arrangerade Euro-

EU-konferens för byggsektorn med medverkan av bl.a. pagruppen en

David Miles Brite-Euram. Samtidigt presenterades boken Byggforskning i samarbete med EU; enkät svenska byggforskares erfaren-

en om heter att delta i EU-projekt. Inom Europagruppens ram har BFR i av samarbete med TEKES i Finland och svenska företag inom byggsektorn stött strävandena att få in projektet Future Construct som en viktig del i det femte ramprogrammet.

ENBRI

För att övertyga EU-kommissionen om nödvändigheten att satsa på bygginriktad forskning har fjorton europeiska byggforskningsinstitut gått samman i European Network for Building Research Institutes

ENBRI föreslagit forskningsprogram inom följande områden: som datorintegrerade och datorstyrda byggnader avancerade tekniker för fasadutförande robotisering av konstruktionsprocessen

förvaltningsteknik och förvaltningssystem för byggnader

polymera och andra kompositmaterial i byggkomponenter. -

Sveriges Provnings-och Forskningsinstitut, SP, i Borås är svensk representant i ENBRI.

Samarbete med EU FoU-rådet och NUTEK, m fl

För att stärka det svenska deltagandet i EUs FoU-program och påverka

inriktningen kommande ramprogram samordnar BFR sina aktiviteter av med andra FoU-organ som administrerar EU-forskning. BFR har därför ett samarbete med såväl EU FoU-rådet NUTEK och andra sektorsom sorgan. BFR har dessutom kontinuerlig kontakt med EUadministratörerna vid universitet och högskolor.

Byggbrskningen och EU 41

Atkins-rapporten

1994 finansierade Byggforskningsrådet och Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond SBUF en analys av EU-kommissionens studie över byggsektorn i Europa den så kallade ATKINS-rapporten. Där jämför- des den svenska byggbranschen med den europeiska, japanska och amerikanska en rad viktiga områden. Till exempel byggmarknaden nu och i framtiden; Byggindustrins struktur och konkurrensförmåga nationellt och internationellt. Även andra för branschen viktiga frågor som forskning, kvalitet, miljö och infomiationsteknik behandlades.

Med utgångspunkt från ATKINS-rapportens jämförelser mellan europeisk, amerikansk och japansk byggindustri ges i studien förslag på hur

förutsättningarna för den svenska byggsektorn kan förbättras.

ARCADE

EU-kommissionen har etablerat ett system där olika intressenter forskare, företag, etc. i EU kan direktkommunicera med Kommissionen och även nå kontakt med andra intressenter som genom ARCADE kan komma i kontakt med varandras potentiella projekt. BFR överväger att introducera EU-kommissionens ARCADE inom vårt kunskapscentrum för byggd miljö GIMLE. -

BFRs interna kompetensuppbyggnad

För att bedöma vilka kompetenskrav en ökad internationalisering leder till måste BFR kartlägga vilka krav det internationella arbetet ställer den egna organisationen. Mot denna bakgrund är det viktigt att BFRs medarbetare är väl insatta i EUs organisation, institutioner, regelverk och beslutsprocesser inte minst i EUs FoU-program. Återkomsamt mande handläggarseminarier kring EUs forskningsprogram genomförs. Utbildningsdagar för BFRs personal kring EUs fjärde- och femte ramprogram har hållits. Två BFRs handläggare bor och verkar i Bryssel av som nationella experter i EU-program med inriktning FoU om teknisk infrastruktur och energi. BFRs samarbete med Sveriges Tekniska Attachéer STATT är också en viktig resurs i detta sammanhang.

42 Byggørskningen och EU

Övrigt europeiskt FoU-samarbete

Genom det breda kontaktnät som BFR under årens lopp byggt med upp organisationer, myndigheter och departement i andra länder finns en värdefull bas för erfarenhetsutbyte t ex med Bundesministerium für

Forschung und Technologie, BMFT, i Tyskland och Plan Construc-

tion, Plan Urbain, CNRS samt Centre Scientifique et Technique du Bâtiment CSTB, i Frankrike. För ett litet land som Sverige är det

viktigt att öka sin kunskapsbas genom internationellt samarbete. Detta

gäller EU såväl andra internationella organisationer. BFR använsom der i denna verksamhet sitt formella såväl som informella kontaktnät.

Eurocare

Eurocare är ett paraplyprojekt inom det europeiska industrisamarbetsprogrammet EUREKA. Eurocare syftar till att främja avancerad pro-

duktutveckling för kulturvårdens behov. Sverige var initiativtagare till projektet. En svensk nationalkommitté, som bildats med BFR som samordnande organisation, verkar för ett utvecklat samarbete mellan industri, forskningsråd, forskningsinstitutioner och myndigheter.

COST

Sverige har sedan European Cooperation in the field of Scientific and

Technical Research COST startade 1971 varit fullvärdig medlem. Syftet är att främja forsknings- och utvecklingssamarbete mellan orga-

nisationer, universitet och industrier i Europa. COST-projekten täcker tillämpad teknisk forskning samt samhällsvetenskaplig forskning. COST syftar till att uppnå ett effektivt utnyttjande av nationella forskningsresurser och utgör ett komplement till EUs och andra inter-

nationella organisationers FoU-program. COST har 23 medlemmar från EU, EPTA samt länder som Turkiet, Polen, Ungern och före detta Jugoslavien. Varje land har en nationell samordnare. I Sverige ligger den

funktionen hos NUTEK. Hittills har program påbörjats inom bland

annat följande områden: infonnationsteknik miljöteknik

samhällsvetenskaper

transporter

byggnadsteknik

Byggbrskningen och EU 43

0 städernas infrastruktur

Någon central finansiering finns inte. COST-sekretariatet vid EUkommissionen stöder resor, workshops, etc. Deltagarna svarar själva för sin andel av projektfinansieringen. Sverige deltar i ett betydande antal COST-projekt; bl.a. i samtliga sju projekt inom Städernas Infrastruktur Urban Civil Enegineering. -

Övriga aktiviteter

Inom ramen för det europeiska FoU-samarbetet kan också nämnas att svenska energiforskare inom Joule/Thermie Energy Effiprogrammen

ciency and Renewables varit mycket framgångsrika. BFR har i olika

sammanhang också verkat för att arbetet "Sustainable Cities skulle få fortsättning i femte rampro-grammet i form av key action proen grammet City of Tomorrow. Dessutom arbetar BFR i samverkan med Inrikesdepartementet och Boverket att skapa ett svensk forskarnätverk skall medverka i arbete att etablera ett "European Spatial som Planning Observatory Network ESPON.

Europan

Europan är en europeisk arkitekttävling för unga arkitekter som franskt initiativ startades för ett tiotal år sedan. Europan är en utvidg-

ning av det framgångsrika franska Programme Architecture Nouvelle

PAN-programmet. Europan är en idétävling med det klart uttalade syftet att belönade förslag skall realiseras. Parallellt med älva tävlingen arrangeras seminarier och studieturer. Sverige, med BFR som initiativtagare och huvudfinansiär, deltar sedan 1989. År 1996 deltog över 4 000 arkitektteam i tävlingen.

EU FoU-rådet

Regeringen inrättade i juni 1992 ett organ för att bevaka svenska intressen i EUs för forskning och teknisk utveckling, Rådet ramprogram för forsknings- och utvecklingssamarbete mellan Sverige och EU. Rå-

dets målsättning är att svara för samordningen inom landet av samar-

betet mellan Sverige och EU, öka det svenska deltagandet i program och projekt samt att påverka innehållet i kommande program. För varje program finns en ansvarig myndighet: NUTEK, NFR, SNV, SJFR, MFR och SAREC. Ordförande är rektor Janne Carlsson, KTH. Repre-

44 Byggforskningen och EU

sentanter för EU-rådet har medverkat vid vid flera av BFR arrangerade handläggarseminarier och utbildningsdagar.

BFRs syn på det framtida EU-samarbetet

BFRs strategi beträffande EU är på kort och medellång sikt att bli svensk programansvarig myndighet för ett EU-program. Det föreslagna

key-action programmet City of Tomorrow skulle kunna vara en dylik

uppgift för BFR.

Det är angeläget att svensk byggforskning i större utsträckning

medverkar i EU-projekt för att i första hand att uppnå bra kvalitet i FoU-program och FoU-projekt. Ett viktigt syfte är också att få ett

maximalt ekonomiskt utbyte. BFR kommer att inrikta verksamheten ökad omvärldsanalys för att nå bättre överblick och därmed bidra till en effektivare samorden

ning svensk byggforskning i ett EU-perspektiv. För BFRs del måste

av ökad aktivitet ägnas kontakter med departement, myndigheter, näringsliv, kommuner, landsting, tekniska högskolor och universitet samt de nya regionala högskolorna.

Eftersom EU-programmen är näringslivorienterade och intematio-

nella måste BFR stärka de egna resurserna för att kunna länka samman

högskolan och näringslivet nationellt och internationellt. Svensk

byggrelaterad forskning och BFR måste gemensamt agera inom de

FoU-områden är prioriterade i EUs femte ramprogram. BFR

som kommer mot den bakgrunden att analysera innehållet i det femte ramprogrammet och göra sammanställning av de områden som primärt en berör byggsektorn. Nästa steg blir att planera projekt i samarbete med universitet, högskolor och industri och medverka i finansiering och samfinansiering projekt. Ett viktigt moment för BFR är att medverka av i partnersökningen både inom universitet och högskolor och forskningsinstitut såväl som inom industrin. Inom för BFRs EU-relaterade verksamhet kommer BFR att ramen

medverka i samordningen av de byggrelaterade FoU-aktiviteter som rör

samarbetet i Östersjöområdet. I samarbete med Inrikesdepartementet

pågår ett utredningsarbete för att skapa ett svenskt FoU-nätverk knutet

till ESDP-verksamheten där Inrikesdepartementet och Boverket med-

verkar på departements- och myndighetsnivå. I samband med översynen den svenska energipolitiken och ska-

av

pandet ny energimyndighet kommer BFR att eftersträva samord-

av en

ningsansvaret för den byggnadsrelaterade energiforskningen och ut-

vecklingsarbetet. Inom för lEAs verksamhet tar BFR aktiv del i ramen

ett antal och projekt. Enligt seriösa bedömare krävs en större

organ

Byggforskningen och EU 45

samordning av IEA-aktivitetema med motsvarande verksamhet inom EU. Detta är i särskild hög grad aktuellt inom den byggrelaterade energiforskning där svenskt kunnande om energieffektivisering och energihushållning kan medverka till effektivisera FoU-samarbetet inom IEA mellan EU, Japan och USA. Sammanfattningsvis kommer BFRs EU-strategi kort och meddellång sikt att bygga på följande principer: 0 En analys görs av BFRs Europagrupps insatser och aktiviteter som grund för BFRs fortsatta EU-engagemang. 0 BFR anordnar en årlig EU-FoU-dag för den byggsektom i vid mening. 0 BFR initierar en aktivare EU-diskussion inom ramen för den nordiska byggforskningens organisation NBS. 0 BFR stärker sitt samarbete med TEKES i Finland för att samordna svenska och finska byggrelaterade EU FoU-satsningar i enlighet med diskussioner organisationerna emellan startade hösten som 1997. 0 BFR utnyttjar den svenska forskningsrådsrepresentationen i Bryssel i större utsträckning för FoU-planering, initiering och lobbyverksamhet samt dessutom de BFR-medarbetare som arbetar som nationella experter i Bryssel. 0 BFR kommer i ökad utsträckning att i EU-arbetet involvera de av BFR och Sveriges Tekniska Attachéer samfinansierade byggstipendiatema vid STATTs Europakontor. 0 BFR kommer i ökad utsträckning att använda medlemskapet i såväl svensk-tyska som svensk-franska forskningsföreningama för EUrelaterade aktiviteter. Medlemskap i andra forskningsföreningar övervägs. 0 BFR kommer att producera en ny broschyr om att söka byggforskningsanslag inom EUs femte ramprogrammet. BFR kommer även fortsättningsvis att ge ut EU-nyhetsbrevet. BFR kommer att öka kontaktytoma mellan svensk byggforskning och EUs satsning på Joint Research Centers JRC. Det gäller dels att informera J RCs koordinatorer vad sker i Sverige om som områden där BFR är aktivt t.ex inomhusmiljö, energisom

effektivisering, m.m. Dels arrangera seminarier så att kontakt skapas

mellan t.ex. BFRs PU-grupper och nätverk och JRC. 0 BFR kommer i ökad utsträckning att beakta EUs femte ramprogram i såväl kommande programskrivningar som i det löpande arbetet och i BFRs PU-grupper. 0 BFR avser att i ökad usträckning använda resurserna i GIMLE för kontaktskapande verksamhet och informationssökning med avseen-

46 Byggforskningen och EU

de på FoU-verksarnheten inom EU och dess databaser, bl.a. CORDIS och ARCADE. 0 BFR kommer att satsa särskilda intemutbildningsresurser EU-

frågor och speciellt det femte ramprogrammet. EUs FoU-

verksamhet skall i ännu högra grad integreras i BFRs löpande verksamhet.

1997:182 47

EUs forskningspolicy och byggsektorn

André Teikmans, Teknikgruppen

Inledning

EUs FoU-mål är att stärka den vetenskapliga och teknologiska basen för europeisk industri och att främja industrins konkurrenskraft internationell nivå.

Jämförande ekonomiska studier av tillverkningssektorema i USA

-

Japan EU visar entydigt, långsiktig välfärdspolitik bara kan ba-

- att en seras på en sund tillverkningssektor. Därför är det EUs viktigaste en av

uppgifter att vidmakthålla konkurrenskraftig tillverkningssektor.

en Idag finns det en allmän insikt att strukturella förändringar inte om

uppstår genom tillfälligheter utan att de är väl planerade. På detta

om-

råde har Japan genomfört de mest omfattande förändringarna,

genom

att framgångsrikt från en produktionsfilosoñ med hög andel bas-

en råvaror till områden med höga förädlingsvärden, såsom informations-

teknologi.

Bygg- och anläggningssektom har avgörande betydelse för den en Europeiska Unionens ekonomi. Sektoms omsättning i de 15 medlemsstaterna uppgick 1996 till 750 miljarder ECU, vilket ungefär motsvarar

ll procent av unionens BNP eller 5,6 procent förädlingsvärdet. Det

av är därmed också den största industrisektom, före livsmedels- och kemiska industrier. Detta trots att produktiviteten inom bygg- och anlägg-

ningssektorn endast ökade med 0,9 procent årligen under perioden

1970 till 1985, jämfört med 2,5 procent för all industri. Sektom annan

år också viktigast i fråga om investeringar och svarar för 58 procent av fasta investeringar. EU är ledande på världsmarknaden i fråga byggexport, där 52

om

procent av utlysta internationella uppdrag gått till bygg- och anläggningsföretag inom unionen.

Värdet av gränsöverskridande handel mellan medlemsstaterna är

fortfarande lågt jämfört med sektorns omsättning inom EU.

Bygg- och anläggningssektom är också störst i fråga arbetstillom fällen och sysselsätter närmare 9 miljoner eller ungefär 7 personer,

48 EU och byggforskning 1997:182

procent arbetskraften inom EU. Varje arbetstillfálle som skapas inav

byggsektorn bedöms skapa två nya arbetstillfällen i angränsande

om verksamheter. Man beräknar således att mer än 26 miljoner arbetare inom EU beror för sina arbeten direkt eller indirekt av bygg- och an-

läggningssektom.

Små- och medelstora företag SME dominerar sektom. Av existerande 2 miljoner företag har 97 procent mindre 20 anställda och 93 an procent mindre än 10 anställda.

Vill utvärdera betydelsen FoU inom byggsektorn, så finns

man av

inte någon heltäckande och systematisk redovisning av pågående FoUaktiviteter inom byggsektorn i Europa. Det franska stadiga byggforskningsorganet CSTB har gjort uppskattning 1989, som visar att det

en finns 1 500 laboratorier, 90 procent är finansierade genom ca varav

statliga Man uppskattade i denna studie att det fanns ca 10 000

pengar.

forskare, två tredjedelar med akademisk utbildning. Detta skulle

varav innebära forskare 1 000 anställda i bygg- och anlägggrovt en ningsindustrin. Betraktar de stora sätts in EU för att förenkla man resurser som av

all slags handel inom bygg- och anläggningssektom, kan det tyckas förvånande att det samtidigt inte finns något särskilt forskningsprogram

för sektorn. Den viktigaste förklaringen till EUs bristande intresse" för byggteknisk forskning är att sektorn inte bedöms ha strategisk betydelse i

den industriella utvecklingskapplöpningen mellan USA, Japan och EU. Konkurrensen från USA och Japan inom bygg- och anläggningssektom betraktas idag främst som en företagsekonomisk fråga, där man genom olika former företagsuppköp eller samgående försöker att försäkra

av sig konkurrensfördelar, än satsningar teknisk utom snarare genom veckling.

Byggindustrin inom EU har hitintills inte heller visat något större

intresse för unionens FoU-projekt. Branschen uppfattas i alla länder

genomgående konservativ och fortfarande skyddad av dolda

som anses

handelshinder. l många länder har också ansvarsfrågoma utformats så, det hos enskilda företag finns något intresse att utveckla nya me-

att toder eller att använda nya material.

Finansiering FoU-projekt är ett avgörande problemen för fortsatt

av

utveckling inom bygg- och anläggningssektom. Satsningarna på forskning återspeglar inte heller sektorns ekonomiska betydelse. Enligt data

från EU-kommissionen 1997 investeringar i forskning för 0,3 svarar sektorns omsättning inom unionen. Motsvarande siffra för procent av Japan uppges ligga mellan 2 och 3 procent.

Den övervägande delen europeiska forskningsinstitutioner är

av

statliga. Därmed är spridningen resultaten enligt Kommissionen inte

av

1997: 182 EU och byggorskning 49

alltid optimal. Skälen anses vara att målen för institutens dominerande forskningsbeställare, regering eller myndigheter, inte alltid sammanfaller med industrins. För att råda bot på detta förhållande bildade man i slutet på 1995 ECCREDI European Council for Construction Research, Development and Innovation. Här ingår de viktigaste organen inom unionen som berörs av FoU-frågor. Förutom den låga nivån på FoU-satsningar, så har det visat sig svårt att inom bygg- och anläggningssektom omsätta forskningsresultat i tekniska innovationer och produkter. Den privata bygg- och anläggningsforskningen är i huvudsak inriktad utveckling av material och produkter.

Samhälle, kvalitet och kunskapsbehov

Behoven inom bygg- och anläggningssektom är fortfarande stora på grund av brister i bostadskvalitet, migration, transporter för den gemensamma marknaden, miljöskydd, Vattenförsörjning och avloppsrening, industriell omstrukturering, minskade farniljestorlekar och en ökande andel äldre människor. Den av Kommissionen beställda sk Atkins-rapporten visar möjligheter för tillväxt i bygg- och anläggningsandelen av BNP och en

nedgång inom servicesektom undantag turism och fritid samt en

mättnad i konsumtionsvaror. Skälet för ökningen inom byggsektorn skulle vara att människor intresserar sig mera för livskvalitet i form av bostad, arbetsplats, hälsa och miljö. l Atkins-rapporten konstateras också att den offentliga upphandling-

en under senare är minskat, främst beroende på:

0 minskade skatteintäkter 0 ökade offentliga utgifter för sociala bidrag, pensionärer och sjukvård grund högre strukturberoende arbetslöshet och en av en ökande andel äldre personer 0 att en anpassning till en monetär union tvingar regeringar att minska underskott och inflation.

Resultatet kan bli att den totala efterfrågan kan komma att minska, uttryck som andel av BNP, trots ökande behov. Om efterfrågan minskar, så kan resultatet bli att konkurrensen för överlevnad kommer att tvinga ned priser och kvalitet, med minskad utbildning och forskning, vilket kommer att resultera i än sämre och mera kostnadsmedvetet byggande. l ett sådant läge kommer bygg- och anläggningssektom längre att kunna bidra till bättre produktivitet i

50 EU och byggorskning 1997:182

investeringar eller att förbättra industrins konkurrenskraft, människors levnadsstandard och kvalitet i miljön. Den gemensamma marknaden kommer, speciellt när det gäller offentlig upphandling, att skapa konkurrens över nationsgränsema och därmed också teknologiöverföring mellan större företag. Detta kommer särskilt att gälla områden tunneldrivning, konstruktion flygplatsom av ser, urbana transportsystem och kraftstationer. Värre blir det när det

gäller kunskapsöverföring till mindre företag eller enskilda yrkesmän. Problemen med ny teknologi ligger därför mindre på FoU-planet jämfört med tillämpningen kunskapen och fortsatt utbildning.

av

Idag kan inte tala något teknologi-gap mellan EU, USA och

man om Japan.

Framförallt Japans målmedvetna och långsiktiga satsningar inom

bygg-FoU kan däremot leda till att det inom en snar framtid uppstår ett

sådant teknologi-gap till japanska byggföretag och maskinleverantörer.

Den japanska regeringen spelar en mycket aktiv roll i planering och

koordinering forskningsprogram. De fem största bygg- och anlägg-

av

ningsföretagens olika forskningsinstitut har också en mycket stark offentlig profil och satsar stora resurser projekt vilkas förverkligande ligger långt fram i tiden; t robotisering, rymdkonstruktioner,

som ex seismisk övervakning, automatisering av konstruktionsarbetet, m.m. Inom EU är den byggtekniska forskningen mycket splittrad och med begränsat utbyte mellan forskningsinstituten i de olika EU-ländema. Kommunikationen mellan regering, universitet och industriella forsk-

ningscentra är också generellt dålig undantag Frankrike. Holland och

Tyskland anses svara för den bästa bygg- och anläggningsforskningen inom EU. EU har fram till nu prioriterat industrisektorer med hög FoUintensitet, d.v.s. sådana sektorer där FoU-satsningama överstiger 1,0 procent av omsättningen. Tidigare har man också klart uttalat att industrier som satsar mindre än 1 procent omsättningen i regel inte av skall komma i fråga för unionens program. Kommissionen har vidare ansett att de olika industriella programmen bör innehålla "för-norrnativa forskninsprojekt". Dessa projekt,

som föregår standardiseringsfasen, skall ge CEN nödvändig bakgrundskunskap för det fortsatta standardiseringsarbetet. Här finns ett

omedelbart behov byggforskning, för att skall kunna tillämpa av man gemensamma uppfattningar och regler för testning och certifiering av egenskaperna hos byggprodukter den marknaden. gemensamma

1997: 182 EU och byggforskning 51

EU-program som innehåller byggforskning

Det har i det tidigare konstaterats att EU inte har något vad man kan kalla byggforskningsprogram. Däremot har i många program ingått projekt inneburit forskning och utveckling av byggtekniska pro-

som blem. Bygg- och anläggningsinriktad FoU har främst skett inom följande program:

0 EPOCH European Programme on Climatology and Natural Hazard

0 ESPRIT European Strategic Programme for RD in Information Technology

0 BRITE EURAM Basic Research in Industrial Technologies for

-

Europe and European Research on Advanced Materials

0 BCR Bureau Communautaire de Référence

REWARD Recycling of Waste RD JOULE Joint Opportunities for Unconventional or Long-terrn

Energy Supply non nuclear programme

COMBINE Computer Models for the Building lndustry in Europe

PASSYS solar cells

AIR Agro-Industrial Research

CRAFT Cooperative Research for Technology ECSC European Coal and Steel Community

ENALT 2C Alternative Energy ENDEMO C Energy Demonstration ENNONUC 3 C Non-Nuclear Energy

EUROCARE EUREKA 33 project FOREST Forestry sectcoral Research and Technology RACE 2 SAVE Specific Actions for Vigorous Energy Efficiency THERMIE 1 + 2 40 projekt

och mera allmänt i programmet:

0 SCIENCE Stimulation of International Cooperation

och till en liten del inom programmet

STEP Science and Technology for Environmental Protection.

52 EU och byggforskning 1997:182

COST -programmet

COST-samarbetet strävar efter att uppnå ett effektivt utnyttjande av nationella forskningsresurser och är ett komplement till EUs och andra internationella FoU-program. COST har 23 medlemmar från EU, EFTA och länder som fd Jugoslavien, Polen, Turkiet och Ungern. I Sverige ligger funktionen far samordning hos NUTEK. Förslag till nya projekt kommer från forskare i medlemsländerna. Hitintills har program påbörjats inom bl.a. följande områden som berör byggsektorn: infonnationsteknik miljöteknik

samhällsvetenskap

transporter

byggnadsteknik

städernas infrastruktur.

Bygg- och anläggningssektom får en allt större betydelse i EUs miljöpolitik. Den tekniska utvecklingen för byggprodukter går ofta, genom deras ökande komplexitet, mot miljökrav och kretsloppstänkande. EU-kommissionen har därför beslutat att skaffa sig en bättre bild av det egna stödet till byggnadsteknisk FoU. Ett första steg är att göra en

sammanställning av tidigare projekt som haft direkt inriktning på

byggsektorn och där EU deltagit i finansieringen. Att sortera materialet i enlighet med uttalade prioriteringar svårt. har visat sig vara I basmaterialet redovisas 120 projekt. De avgränsningar man gjort i redovisningen av projekt, innebär bl.a. att solenergiforskning bara finns med till delar. I följande och föregripande summariska redovisning uppkommer med nödvändighet gränsfall som kan diskuteras. Avsikten är att belysa utfall och viktigare trender, varför avvägningar i det enskilda fallet torde vara av mindre betydelse.

produkter solenergi 18 historiska värden/ 25 restaurering energi i övrigt 9

1997: 182 EU och byggbrskning 53

I fråga om antalet projekt per land, har Tyskland samordningsans-

varet i 19, följt av Holland och Norge med 12 var. Sverige har samordningsansvaret för 4 projekt.

I fråga om resurser har de största beloppen gått till projektledare i

Storbritannien, Tyskland och Finland. Sverige ligger även i detta fall mycket långt ned. Går man igenom de enskilda projektbeskrivningama, kan man dra bl.a. följande generella slutsatser. 0 projekten verkar ofta vara isolerade frän ett större sammanhang eller

långsiktig målsättning,

0 idén om "förkonkurrensiellt stöd" rimmar dåligt med givna

resurser till ren produktutveckling hos vissa företag,

0 innovationsgraden och "nyttan för unionen" är i många fall låg i

projekten 0 EUs "mindre framstående forskarländer" har fått mycket resurser till rena restaureringsprojekt, 0 endast två projekt redovisar livscykelstudier för byggmaterial som tar hänsyn till energi- och miljöaspekter 0 cementframställning och aspekter detta har prioriterats.

Task Forces

Mme Edith Crésson, EU-kommissionens högsta ansvariga tjänsteman

för FoU-frågor, har försökt att vitalisera EUs "forskningsapparat" ge-

nom att i det pågående 4:e ramprogrammet införa s.k. Task Forces". Dessa "Task Forces" är varken eller former för nya program nya ledning, utan skall samordningsinstrument, organiserade för att ses som bl.a. definiera och följa genomförandet av nya åtgärder inom FoU för att uppnå EUs sociala och industriella mål. De är kommissionens egna samordningsinstrument. Man har prioriterat fem sektorer bland åtta områden täcks nya som av "Task Forces". Dessa kommer att få utökad budget inom det 4:e en

ramprogrammet. Dessa sektorer anses också uppfylla kraven på viktiga

sociala behov och lovande tekniska och industriella möjligheter. Det övergripande målet med aktioner som baseras "Task Forcebegreppet, är att få fram nya produkter, och tjänster. Ramprocesser programmet svarar för den forskning som är nödvändig för att åstadkomma detta. De fem nu föreslagna områdena är: flyg, mjukvara för utbildningsbehov och multi-media, framtidens bil, transportledning och infrastruktur samt vatten och miljö.

54 EU och byggorskning 1997: 182

Den byggtekniska forskning som behövs inom några av dessa områden

berör bl.a. 0 infrastruktur och vägtransportsystem som är anpassade till nya generationerav fordon, 0 teknologi för att minska förorening av vatten och återställande av förorenat vatten och förorenade vattentäkter, 0 teknologi for rationell användning av vatten i jordbruk och industri

åtgärder för att förhindra och hantera kriser som berör torka resp

översvämningar samt hithörande övervaknings- och Varningssystem.

Inom det 5:e ramprogrammet har man föreslagit en motsvarighet till

Task Force" inriktad byggsektorn. Fransmännen har drivit detta en mycket hårt och programmet kommer att formuleras som en Key Action för "The City of Tormorrow.

"Preliminary Guidelines for the Fifth Framework Programme of Research and Technological Development Activities"

Fram till nu har man inom EU främst sett forskning som en möjlighet till tekniska framsteg. Avsikten är nu att göra forskningen mera effektiv och ständigt mera inriktad att svara upp mot grundläggande sociala

och ekonomiska krav. Det finns i detta sammanhang två växande problem inom EU, dels de ökande passiva kostnaderna för transporter köer, olyckor, miljö,

etc och dels problemen med den starkt ökande gruppen av äldre och de ökande sjukvårdskostnadema andelen av befolkningen som är mer än

75 är gammal väntas Öka med 40 procent fram till år 2010.

Flera teknologiornråden förväntas öka snabbt i omfattning, som t.ex. varor och tjänster som hör samman med miljöskyddsåtgärder. Man för-

väntar sig att vatten och Vattenförsörjning inom EU år 2000 kommer att bli marknad med 30 miljarder ECU i omsättning. Det har beräknats en snabb och allmän utbyggnad transportnätet inom unionen att en av kommer att bidra med 3,5 procents ökning BNP fram till år 2010 av samtidigt detta direkt eller indirekt skulle skapa närmare 6 miljosom ner nya arbetstillfällen.

Erfarenheterna från de tidigare programmen tyder också på att forskning syftar till rent tekniska prestationer bör minskas till för-

som

mån för den konsumentinriktade, som siktar till hög kvalitet varor och tjänster, producerade med god ekonomi och under miljömässigt

hållbara förhållanden. l de tidigare programmen har man inte heller

alltid utnyttjat resultaten på ett önskvärt sätt.

1997:182 EU och byggforskning 55

Miljöfrågoma kommer att prioriteras, inte minst i produktionen, där

ett ansvarsfullt agerande kräver en bättre förståelse av samspelet mellan miljöfaktorer och införande av avancerade teknologier. Detta för att skydda naturresurser, minska förbrukningen av dessa och komma tillrätta med nedsmutsnings- och avfallsproblem. Det handlar inte bara om att rniljöanpassa klassisk industriproduktion utan lika mycket om design och produktion av nya produkter och material, där måste tänka i termer produkt-livscykel-lägre man om som kostnader-utveckling av standarder etc dvs produktens "yttre faktorer och betingelser" som man tidigare oftast helt förbisett. Inom energisektorn måste man prioritera utveckling och demonstration av säkra och godtagbara energisystem, som uppfyller standards och miljökrav och samtidigt är konkurrenskraftiga i fråga om produktionskostnad och totalekonomi.

Nu kommer ett skede när det gäller att vara mera selektiv ifråga om

forskningstema för att så sätt åstadkomma en bättre koncentration

av resurserna. För att lyckas med detta måste effektiviteten förbättras

vid projektgenomförandet samtidigt som man strikt följer principen med fizll insyn, och detta speciellt vid urvalsprocessen. Kommissionen

kommer också att verka för att undvika en splittring av unionens forsk-

ningsresurser. Kommissionen kommer att verka för en förenklad beslutsprocess för genomförande av forskningspolitiken och bestämda program genom att man tillgriper kvalificerad majoritet vid röstningama. Saker skulle också kunna förenklas avsevärt genom att påtagligt reducera antalet program och kommittéer. Kommission har också bett om förslag vilka sätt man skulle kun-

na förenkla det interna handläggningsförfarandet och kontrakts-

procedurema. Målet är att korta tidsfristerna och minska adrninist-

rativa kostnader i fråga om urval av projekt, kontraktsskrivning och

utbetalningar.

"Calls for proposals " måste i fortsättningen publiceras ett regel-

bundet sätt, som tar hänsyn till arbetsmönstret i industri, vid forksningscentra och universitet. Det står också klart att urvalskriterierna måste förklaras bättre. Därtill tycks det finnas behov av någon form av övervakningsinstrument för att följa upp framsteg i och genomförande av rampro-

grammet samt ett forum t Internet för kontinuerlig dialog med

ex en alla parter som berörs av det 5:e ramprogrammet. För att genomföra detta krävs bl.a.: 0 ett begränsat antal horisontella program inriktade allmänna teknologier, 0 "task forces" för att samla och målinrikta forskningsinsatsema

56 EU och byggforskning 1997: 182

0 instrument för att främja samverkan mellan medlemsstaterna.

För att ramprogrammet bättre skall bli ett instrument till stöd för öv-

rig politik inom unionen, måste det åstadkommas påtaglig förbätt-

en ring i de mekanismer binder och samverkar med EUs övsom samman riga politik.

Genomförda strategistudier och förslag till åtgärdsprogram

T eknikutveckl in g

Tidigare nämnda Atkins-rapporten är en av kommissionens beställd strategisk utredning av bygg- och anläggningssektom inför år 2000. l

denna rapport start 1992 har varje dåvarande medlemsstat bidragit

med en helhetsbild över sektorn, bl.a. beskriver aktörer, marksom nadskrafter och professionella grupperingar, statliga och kommunala regleringar och begränsningar, etc. Rapporten utmynnar i fyra strategiska riktlinjer leder till som sex föreslagna strategiska inriktningar, för att den ekonomiska nyckelindustri som bygg- och anläggningsindustrin är, också skall kunna förbli

konkurrenskraftig.

Även det ofta påstås aktörerna inom bygg- och anläggningsom att sektorn är ganska ointresserade att pröva teknik, så har det ändå av ny skett stora förändringar sedan SO-talet. Exempel detta är

0 material: billiga och mer höghållfasta stål, lättvikts-, snabbhärdande

och specialbetong och utökad användning av färdigblandad betong, billigt och högkvalitet floatglas och höghållfasta glassorter, införandet av plaster som t.ex. PVC, billiga aluminiumprofiler, bindenya medel som medgett framställning bättre laminat- och spånskivor av 0 förbättrad och utökad användning maskiner av 0 utveckling av ett stort antal prefabsystem, speciellt utfackningssystem i glas, syntetsten och kompositmaterial och vidsträckt en mera användning av fabrikstillverkade element och komponenter 0 förbättrad byggservice och kontroll samt början till intelligenta hus med förberett kablage för tele- och dataservice tillämpningar av CAD, som numera är etablerad 0 nya stomsystem.

Under de kommande 20 åren kommer att fortsatt utbredman se en ning av ovan nämnda teknologier. Det kommer också att finnas behov

1997: 182 EU och byggbrskning 57

av innovationer. Krav förändringar och förbättringar kommer främst

att dikteras av rniljöskäl, energihushållning samt hälsa och säkerhet.

Några av de viktigaste förändringarna kommer att ske genom:

tillämpning och användning kompositmaterial fiberarrnerad

I av betong och plast- och höghållfastbetong förbättrade utfackningssystem byggnader för återanvändning förbättringar i byggnadsprestanda, med aktiva element i s.k. intelli- 0 genta hus fortsatt industrialisering konstruktionsprocessen med mindre 0 av platsbygge fabriksframställda element och mera 0 gradvis introducering av robotar.

Många förändringar kommer att bero nya och förändrade krav från de boende, som t.ex.

0 bostäder: krav på sunda, icke allergiframkallande bostäder, låga un-

derhållskostnader; kommunala bostäder för äldre och för enmera samstående handel och industrilokaler, är lättare att anpassa till speciella 0 som

önskemål, långtgående garantiåtaganden, bättre möjligheter till

styrning av ventilation och inomhusmiljö

0 anläggningssektom: avancerade allmänna transportmedel och teknologier; ständigt högre krav på vatten- och avloppsrening och sop-

hantering.

Miljökrav

Den teknikutveckling varit har i mycket liten grad tagit hänsyn till som långsiktiga miljöproblem. Vissa material har inte ens nått upp till mera de kortsiktiga.

Materialomsättningen i byggandet kommer att påskyndas av ytterli-

gare ett viktigt skäl. Det stora antalet byggnader och anläggningar som färdigställdes efter krigsslutet börjar närma sig slutet av sin livslängd. Man uppskattar att medellivslängden för dessa byggnader ligger mellan 50 och 100 I Europa kommer de kommande årtiondena att innebära en stor mängd rivningsaktiviteter och med detta riskerar vi en

omfattande, negativ miljöpåverkan. Redan idag uppstår det mellan 0,7 och 1,0 ton byggavfall per person

inom EU, vilket är dubbelt så mycket det kommunala hushållsavsom fallet. Man uppskattar att den totala mängden avfall från byggnadsav

och rivningsaktiviteter inom EU år 2000 kommer att uppgå till 215

58 EU och byggforskning 19972182

miljoner ton, varav 175 miljoner ton från rivningsverksarnhet och 40 miljoner ton från nybyggnadsverksamhet. Ett av EUs viktigaste mål är att verka för en hållbar tillväxt där man respekterar miljön. År 1992 kommissionen "Priority satte upp Waste Streams Programme". En av de sex prioriterade sektorerna är bygg- och anläggningssektom. Dessa program innebär ett nytänkande ifråga om utveckling EUs av policy, genom att man inbjuder marknadens parter att delta och komma med förslag till en policy för hantering av avfall. Följande områden bedömdes som särskilt viktiga i arbetet med "Construction and Demolition Waste":

planering inriktad på att förhindra uppkomst av avfall byggteknik som tillåter åter- och vidareanvändning

utveckling av konstruktioner med längre livslängd mera omfattande forskning för att utveckla demonterbara konstruktioner teknikutveckling ifråga om själva demonteringsprocessen nytänkande ifråga om tekniska specifikationer för vidareanvända material.

I den slutrapport som arbetsgruppen presenterade listas rad en områden där det behövs forsknings- och utvecklingsinsatser. Detta gäller inte minst standardiseringsaspekter för vidareanvända byggmaterial.

Kretslopp för byggsektorn

Den nya utmaningen för bygg- och anläggningssektom är att närma sig ett naturligt kretslopp. Idag är den cirkel man brukar illustrera detta

med mycket långt ifrån kunna slutas. Även funktionsbeskrivan-

att om de standards i kombination med kvalitetssäkring i projekt tillförsäkrar

slutprodukter med längre livslängd, så finns det stora kunskapsbehov

när det gäller underhåll, renovering och rivning av just dessa nya komplexa produkter. Även här gäller inte minst regler för rivning och standardiseringsarbetet för uppkomna rivningsprodukter. Tidigare har projekt som kan betecknas byggforskning främst som kommit att handla olika material och former för energibesparingar. om Allteftersom rniljöaspektema "uppgraderas" i betydelse. öppnas nya

program för byggfrågor. Exempel på sådana program är STEP Science and Technology for Environmental Protection och REWARD

REcycling WAste R D. I det senare programmet kan nämnas pro-

jekten "Development of demolition waste recycling Frankrike och "Development of a model optimizing the reuse of building and demoli-

1997: 182 EU och byggbrskning 59

tion waste and the reducing of the environmental impact of this waste Danmark.

The City of Tomorrow

De flesta européer 80 procent bor och arbetar i städer och tätorter. Miljön i tätortema står i fokus för nästan all ekonomisk samhällelig

utveckling. För att uppnå en harmonisk utveckling måste man närma

sig problemen med ett globalt och innovativt synsätt, där man utnyttjar avancerade modeller för urban organisation och som jämkar samman tidigare historiska erfarenheter. Här skall också återupprätta en man social balans, dvs att man gör stadslivet säkrare och skapar en utveck- "plus-ekonomi". ling mot en Avsikten är att prioritera teknologier för integrerad ledning av

transporter, energihushållning samt teknologier är nödvändiga för

som utveckling och demonstration i urbana sammanhang, ekonomiska, av säkra och intelligenta motorfordon, dvs fordon med nollutsläpp. rena,

EU-kommissionens förslag till åtgärder för en europeisk strategi

för att förbättra bygg- och anläggningssektoms konkurrenskraft

EU-kommissionen har under hösten 1997 utvecklat ett arbetspapper där diskuterar och föreslår olika åtgärder för att vidmakthålla och helst man förbättra bygg- och anläggningssektoms konkurrensförmåga. I detta dokument har industrin, kommissionen och medlemsländerna

gemensamt definierat fyra prioriterade mål att uppnå:

0 att gynna säkra investeringar 0 att utveckla industriellt samarbete I att tillförsäkra en sund konkurrenssituation 0 att modernisera myndigheternas roll. För att uppnå dessa mål så har specificerat fyra nödvändiga åtman gärder:

60 EU och byggorskning 1997: 182

Förbättra kvaliteten vid utförande av bygg- och anläggningsarbeten

Brist på kvalitet är fortfarande ett stort problem för sektorn. Man uppskattar att det kostar mellan 5 och 10 procent av investeringen för att

åtgärda brister i utförandet.

Kommissionen kommer därför att föreslå åtgärder för att forma och vidmakthålla policy för förbättrad kvalitet i hela byggen och anläggningssektom. Man kommer speciellt att uppmuntra en allmän acceptans av kvalitetsprogram, anpassade till verksamhetens omfattning samt krav på livslängdsanalyser.

2 Förbättra regel- och föreskriftssystemen

Mycket av bygg- och anläggningssektoms verksamhet påverkar männi-

skors hälsa och säkerhet samt miljön.

Kommissionen kommer därför att verka för att befästa och stärka

rättsliga frågor inom den gemensamma marknaden när det handlar

byggprodukter, marknader och yrken. Detta för att avveckla om

handelshinder och liknande problem som härrör från olikartade na-

tionella lagar.

Bygg- och anläggningssektom är till övervägande del beroende av offentlig finansiering. Detta innebär också att nationella myndigheter har en avgörande roll när det gäller att skapa villkor för en stabil marknad och hållbar tillväxt. en

Kommissionen kommer därför att försöka förbättra reglerna för offentlig upphandling, speciellt när det gäller samfinansiering mellan

offentliga och privata organ. Kommissionen kommer också att på-

skynda genomförandet enhetliga regler speciellt byggproduktav

direktivet så att den inre marknaden fungerar bättre inom bygg- och

anläggningssektom.

Förbättra möjligheterna till utbildning och arbetsträning.

Sektoms yrkesskader, allt från högskoleingenjörer till platsarbetare utan formell utbildning, kommer att spela en avgörande roll för den framtida konkurrenskraften. Här måste speciella hänsyn tas till SMEs.

1997: 182 EU och byggorskning 61

Kommissionen kommer därför hjälpa till att skapa villkor för utbildning, så uppnår avgörande och varaktig förbättring i att man en

utbildningsmöjlighetema alla nivåer.

Ställa om och förbättra forskning och utveckling

Bygg- och anläggningssektorns konkurrenskraft är ständigt beromera ende av innovationsförrnågan över hela linjen, frän materialprocesser till snabb spridning teknologier. Ökade investeringar avsedda en av nya för forskning och utveckling är nödvändiga. Detta gäller kanske främst överföring av nya teknologier till SMEs och förbättringar av standarder

och regler. Det finns också ett behov att bättre samordna åtgärder från

den offentliga sektorn med initiativ från den privata industrin.

Kommissionen kommer att fortsätta att stödja FoU i den Europeiska Unionen och kommer att föreslå åtgärder för att omfördela resurser mot verkliga och ständigt förändrade behov inom sektorn. Man kommer också att föreslå åtgärder för att öka privata FoUinvesteringar, förbättra samarbetet mellan viktigare parter inom sektorn samt mera effektivt sprida forskningsresultat.

62 EU och byggbrskning 1997:182

Att ansöka om EU-stöd till FoU-projekt

EU har varken önskemål eller kapacitet sig in alla områatt ge den som har en framtida potential. Avsikten är i stället att endast välja ut sådana projekt, där man på en sameuropeisk nivå kan genomföra dessa mera rationellt och mera kostnadseffektivt. Dessa

projekt skall också ha påtagliga potentiella möjligheter att förbättra

FoU-samarbetet över gränsema."

Denna programförklaring leder bl a till följande slutsatser: EU prioriterar projekt innebär samarbete, samordning och rör- 0 som lighet över gränserna mellan industri och vetenskap EU stöder basforskning, blir allt viktigare små- och 0 som men som medelstora företag ofta inte har tillgång till grund av brist kapital och kompetent personal EU vill integrera forskning och teknologiutveckling i en enda multi- 0 nationell marknad i Europa. Detta gäller i högsta grad för standardisering, ofta kräver en hög FoU-nivå. som

Instrumenten för genomförande av EUs forskningspolitik är ramprogrammen. Här sätter man upp mål, prioriteringar och budgetresurser för fem-årsperiod presenterar struktur för de övergripande

en som en

målen på lång sikt.

Ramprogrammen överlappar varandra som därmed ger komrnissiooch forskare möjlighet till rullande planering. Ansvaret för prionen en ritering och samordning ligger främst på tre EU-institutioner. CREST

Scientific and Research Committee, CODEST Committee for the

European Development of Science and Technology och IRDAC

Industrial Research and Development Advisory Committee. EESavtalet EPTA-ländema möjlighet att framföra sina synpunkter på

ger inriktning och mål. EU-finansierade FoU-projekt är öppna för grupperna: industrier, universitet samt privata och offentliga forskningsinstitut. EU vill speci-

ellt satsa på att stödja små- och medelstora företag.

I normalfallet måste minst två EU-länder med i projektet, eller vara ett EU och ett EFTA-land från 1/1 1994. För företag gäller i princip att de ingående företagen bidrar med

minst lika mycket EU Contract with full cost-sharing. Universitet

som och andra högre utbildnings- och forskningsinstitutioner ej affärsdri-

vande kan få upp till 100 procentiga bidrag för vissa projekt contracts

with reimbursement of additional costs.

1997: 182 EU och byggforskning 63

Alternativt kan man söka om pengar till samordning FoU över av

gränserna. l detta fall betalar EU inte något till älva forskningsarbetet, utan för kostnader som uppstår genom samarbetet över gränserna ad-

ministration, resor, möten, etc. EU har fyra egna forskningsstationer Belgien, Italien, Nederländerna och Tyskland vilka är inriktade arbete inom ramprogrammens prioriterade områden. Slutligen satsar EU student- och lärarutbyten med universitet och

högskolor totalt ca 50 000 studenter. De viktigaste för

programmen detta är ERAMUS, TEMPUS, COMETT och LINGUA. Några kriterier för urval: överensstämmelse med innehåll och mål enligt 0 programmens programbeskrivningen i EGs Tidning 0 Gränsöverskridande samarbete. Minst två oberoende parter från två olika EU/EFTA-länder. Insatsema från företagen av egna resurser skall ungefärligen vara lika.

0 Vetenskaplig och teknisk kvalitet samt originaliet:

den innovativa potentialen är avgörande arbete får ha utförts eller utföras inom ämnesområde samma

0 Förkonkurrensiell inriktning. Projektet får indirekt syfta till

an introducera företagsanknuten produkt eller öppna marken ny nya nader.

Vetenskaplig och ekonomisk förväntan.

Europeisk dimension. Finansiering och ñnansplan. Projektmanagement. Kompetens att leda projekt EU-nivå genom att referera till tidigare arbeten. Redovisning av tillgängliga resurser.

0 Tillämpning av resultaten.

Teknisk trovärdighet i projektet och effektivitetsvinster i samarbetet.

Nya kriterier som tillkom i samband med det tredje ramprogrammet 0 Deltagande av små- och medelstora företag i projektet 0 Speciella hänsyn till miljökskydd 0 Deltagande partners från mindre utvecklade delar EU Grekland, av Portugal och Spanien.

Finansiering och beställning av planeringsforskning - en europeisk utblick

Göran Cars och Folke Snickars, Institutionen för infrastruktur och

samhällsplanering, KTH

Inledning

Inom ramen för den översyn som för närvarande sker organisationen

av inom plan-, bygg- och bostadsväsendet har institutionen för infrastruktur och samhällsplanering givits i uppdrag att ge en bild av hur plan-

eringsforskning beställs och finansieras i några europeiska länder. Studien har genomförts på två sätt. En enkät har översänts till 25

europeiska forskningsmiljöer. Intervjuer har genomförts med ett tiotal

forskare med överblick över det egna landets ñnansieringssystem. De

flesta av de intervjuade forskarna tillhör någon av de 25 forskningsmiljöer som fått den skriftliga förfrågan.

Kontaktema med forskningsrniljöema har tagits via två av de viktigaste organisationerna för utförare av planeringsforskning i Europa, European Regional Science Association ERSA och Association of European Schools of Planning AESOP. Den förstnämnda organisa-

tionen ingår i ett världsomspännande nätverk forskningsutförare in-

av

om det regionalvetenskapliga området där planeringsforskning utgör en

viktig del och där företrädare för miljöer med planeringsforskning har ledande positioner. Den andra organisationen har sin bas i högskolor

och universitet i Europa som har ansvar för fristående utbildning av

planerare. Den har en korresponderande organisation i Nordamerika. Under 1990-talet har organisationen byggt ut sin verksamhet mot planeringsforskning och bl.a. skapat nätverk för forskarutbildning i planering. Det har skett en snabb utveckling av forskamätverken bland planeringsforskare inte minst inom Europa under de senaste årtiondena. Det

finns ett antal vetenskapliga sammanslutningar för publicering av plan-

1 Enkät och följebrev kan beställas från författarna.

66 Finansiering och beställning planeringsforskning SOU 1997: 182 av

eringsforskning och organisation av vetenskapliga sammankomster som

tidigare i huvudsak var nationella och som markerat sitt internationella arbete under senare år. De internationella bokförlagen har byggt upp en

allt större verksamhet med inriktning mot planeringsområdet i vid me-

ning. Intemationaliseringen systemen för finansiering och beställav ning av planeringsforskning är inte lika väl utvecklade som när det gäller forskningsutförama.

Den aktuella kartläggningen har utgått från en definition av planeringsforskning som studier av offentliga sektorns planeringsverksamhet

nationell, regional och lokal nivå samt studier av sådana samhälls-

är föremål för planeringsaktivitet. Två grundläggande

processer som frågeställningar har belysts. På vilket sätt finner forskningsmiljöer med

inriktning mot planering medel för sin forskning Vilka forskningsfinansiärer har planering som ett särskilt satsningsområde

Som sakornråden för planeringsforskning har i studien pekats ut områden kommunal planering, stadsplanering, regional planering, som regionalvetenskap, fysisk planering, infrastrukturplanering, trafikplanering, social planering, rniljöplanering, forskning om brukarmedverkan samt samverkan mellan privat och offentlig sektor, bostads- och arbetsmarknadsstudier samt framtidsstudier. Undersökningen bygger observationen att finansiering och be-

ställning planeringsforskning kan ske flera olika sätt. Forrnema

av skiljer sig även mellan olika sakområden. På ett generellt plan kan fråplaneringsforskningens ställning och betydelse anses gälla vilgan om

ken roll samhällsplanering spelar som politikornråde och professionellt

verksamhetsområde. Planeringsforskning kan också ses som en del av den allmänna kunskapsutvecklingen i samhället jämställd med kunskapsutvecklingen i andra akademiska discipliner. Det finns en stark

akademisk kärna i planeringsforskning vetenskapligt område med

som såväl tekniska och naturvetenskapliga samhällsvetenskapliga och som

humanistiska inslag. Samtidigt är det uppenbart att planeringsforskning är tillämpad och att tillämpningsornrådet är brett.

Det finns ett antal olika kanaler för finansiering och beställning av planeringsforskning: Medel förs till forskningsutförare till högskolor och universitet via 0 fakultetsanslag för forskar- och forskarutbildningstjänster Medel förs till ett eller flera de allmänna forskningsråden och 0 av fördelas därifrån till forskningsutförare inom högskolor och univer- Sltet Medel förs till ett eller flera sektorforskningsråd och fördelas däri- 0 från vidare till forskningsutförare inom högskolor och universitet samt övriga privata och offentliga forskningsutförare

SOU 1997: 182 Finansiering och beställning av planering.g"orslming 67

0 Medel förs till ämbetsverk och myndigheter med sektorforskningsansvar och fördelas därifrån vidare till forskningsutförare inom högskolor och universitet samt övriga privata och offentliga forskningsutförare 0 Medel förs till forskningsutförare inom högskolor och universitet samt övriga privata och offentliga forskningsutförare via stiftelser, branschorganisationer eller privata företag 0 Medel förs till forskningsutförare inom högskolor och universitet

samt övriga privata och offentliga forskningsutförare via intematio-

nella forskningsfinansiärer som EU och andra internationella organ 0 Medel för till planeringsforskning från privata företag som en del av deras satsningar på kunskap och kompetens.

Varje lands finansieringssystem innehåller en blandning av dessa kanaler. Man får en bild av finansieringssystemet om man betraktar det ur en eller flera finansiärers synvinkel. De ser hur deras medel för planeringsforskning fördelas ut till forskningsutförare som finns både vid akademiska institutioner med utbildning och forskning i samhälls-planering och till ett antal forskningsutförare med annan vetenskaplig in-

riktning som ser samhällsplanering t.ex. som ett specialområde för till-

lämpning av viss metodik. Man får en kompletterande bild av finansieringssystemet genom att studera hur olika forskningsutförare med

kompetens inom samhällsplaneringsområdet finansierar sin forsk-

ningsverksamhet.

Ur samhällsekonomisk synvinkel gäller frågeställningen hur stora resurser i samhällsekonomin som ska fördelas till planeringsutbildning och planeringsforskning på olika regionala nivåer. Forskningsfinansiering är i huvudsak statlig angelägenhet även när det gäller plan-

en eringsforskning. Även regionala och lokala aktörer inom den offentliga sektorn bedriver finansiering av verksamhet som mer eller mindre kan ses som planeringsforskning. Man får även se medel som förs till forskning och utveckling inom de företag som är inriktade mot sam-

hällsbyggande som en del av tillförseln av resurser till planeringsforsk-

ning i samhällsekonomin. Samhällsplanering har utvecklats under efterkrigstiden som en del av nationella politiska program. Välfärdssamhället har i stora stycken skapats med samhällsplanering. Vissa länder i Europa har varit före-

gångare men i stort sett alla har följt samma modell. Nu förestår en

strukturell omvandling i östra Europa med uttalade välfardssamhälleliga ambitioner. Resonemanget leder till hypotesen att den politiknära

planeringsforskningen finansieras olika sätt i olika länder både beroende på deras historiska utveckling och deras ambitioner att se samhällsplanering som ett särskilt politikområde. Man kan förvänta sig

68 Finansiering och beställning av planeringsforskning SOU 1997: 182

skillnader i mönster mellan olika delar av Europa sannolikt med en större betoning av planeringsforskning som en del i en samhällsbygg-

nadsprocess i länder med starkt växande ekonomier. Planeringsforskningens ställning i olika länder beror även på hur samhällsplanering professionellt område har utvecklats. Man behöver bara peka på

som exemplet Storbritannien för att betydelsen av denna observation. se Den utskickade enkäten ska ses som ett avgränsat bidrag till ökad

förståelse av hur utförare av planeringsforskning ser finansierings-

systemet i sitt eget land. Man kan förvänta sig skillnader både i nuvarande situation och i vilka utvecklingstendenser som finns. Totalt har 16 erhållits den utsända enkäten. Skriftliga har inkommit svar svar från Belgien 2 svar, Danmark, Frankrike, Grekland, Holland, Israel,

Schweiz 2 svar, Spanien, Storbritannien 2 svar, Turkiet, Tyskland

och Österrike. Intervjuer har gjorts med forskare från vart och ett av de nordiska länderna, Holland, Italien och Österrike förutom med forskare

från några av de länder som finns representerade i enkätsvaren. Intervjuerna får i huvudsak ses som uppföljningar av de skriftliga svaren. Avsikten är att erhålla förtydligande svar och kompletterande uppgifter

i anslutning till enkätens frågeställningar. I några fall har resultaten kompletterats med skriftlig dokumentation ländernas system för om

beställning och finansiering av planeringsforskning. Den undersökning gjorts gör inte anspråk på strikt vetenskap-

som

lighet. Urvalet av personer att tillfråga är förhållandevis begränsat. De uppgifter forskarna ombetts lämna har varit kvalitativa och i hu-

som

vudsak baserade på personliga erfarenheter. Företrädare för forsknings-

finansiärema har överhuvud taget inte omfattats av kartläggningen. Det bör framhållas att den bild framkommer innehåller både gemensom samma drag och nationella särdrag som knappast torde bli tydligare om urvalet av svarande skulle ha varit större. Värdet av undersökningen ligger i att dess resultat ger en bild av hur alternativa ñnansieringssystem kan konstrueras och hur företrädare för ledande forskningsmiljöer upplever deras för- och nackdelar. De svarandes kommentarer innehåller även uppgifter som är värda att ta som

bland flera utgångspunkter diskuterar det framtida svenska

en när man ñnansieringssystemet. Resultaten enkäten redovisas nedan. Redovisningen följer i stora av

drag enkätens frågor även om vissa grupperingar och förkortningar

gjorts I ett avslutande avsnitt diskuterar lärdomar för det av svaren. svenska ñnansieringssystemet de internationella erfarenheterna. av

SOU 1997: 182 Finansiering och beställning av planeringsforskning 69

Var ligger ansvaret för beställning och finansiering av statlig planeringsforskning

Det organisatoriska ansvaret för beställning och finansiering av planeringsforskning varierar kraftigt mellan de olika länderna. Den bild framtonar är att finansieringsansvaret är uppdelat många insom

stanser. I muntliga uppföljande intervjuer påtalar flera av forskarna att de upplever påtagliga nackdelar med vad de karaktäriserar som en

fragmentering av forskningsresursema. Risken för överlappningar och

dubbelarbete liksom att viktiga kunskapsområden hamnar mellan stolde främsta nackdelarna med uppsplittring av ansvar och

arna anges som

dålig koordination av insatser.

I flera länderna är ansvaret fördelat såväl mellan olika nivåer inav offentliga myndigheter mellan olika aktörer på samma nivå. I om som Storbritannien, Tyskland, Turkiet och Grekland redovisas att beställnings- och finansieringsansvaret delas mellan ett flertal olika instanser.

Departement, statliga myndigheter, forskningsråd och stiftelser anges

ansvariga. I Belgien och Spanien är ansvaret delat mellan instanser som nationell och regional nivå. I Finland är beställning och finansiering centraliserade till miljöministeriet. I Schweiz har statliga myndigheter och de federala universiteten ansvar. Dessutom har kantoner och komi hög grad för de forskningsprojekt de själva initierar. muner ansvar Där finns också nationell forskningsfond och några privata föreen ningar tar för särskilda eller intressen. I Frankrike som ansvar program ligger ansvaret hos olika centrala departement, utbildningsdepartementet, forskningsdepartementet, departementet för infrastruktur.

Aktuella förändringar i systemet för beställning och finansiering

Några aktuella förändringstendenser lyfts fram i enkätsvaren. Knapp-

heten på offentliga och ökad betoning av kvalitetssäkring

resurser en återkommer i flera Ökade kvalitetskrav inkluderande uppföljning svar. och utvärdering forskningsresultat framhålls särskilt från Storbritanav nien. Från Grekland redovisas en trend innebärande att utbildningsdepartementets roll stärks. I Belgien sker för närvarande en förstärkning den regionala nivåns ansvar för dessa frågor. I övriga länder anger av

de svarande inga påtagliga aktuella förändringar. I några pekas på att området kan komma att bli föremål för för-

svar ändring under den närmaste framtiden. Sådana synpunkter framförs från Spanien och Holland. I Storbritannien har den nya labourrege-

70 Finansiering och beställning av planeringsforskning SOU 1997: 182

ringen lyft fram samspelet mellan regional utveckling och transportför-

hållanden som ett gemensamt politikområde mot bakgrund av frågorna om uthållig utveckling. I Holland pågår sedan ett antal år tillbaka en

generell diskussion om förstärkning av beslutskraft och ansvar på den regionala nivån. Man har övervägt att slå samman regionalpolitik och urban politik till rumslig politik. Detta har konsekvenser för prioriteringarna i forskning om regional utvecklingsplanering och torde ge den regionala nivån en större roll som beställare. Intervjuer med forskningsfinansiärer och forskningsutförare i Italien visar under år förändrat den nationella nivåns att man senare synen

roll inom samhällsbyggnadspolitikens område. Tendensen är decentralisering av ansvar och beslut till den regionala nivån med mins-

kad detaljstyming av finansiella resurser. Kunskapsutveckling i nära anslutning till planeringsforskning har varit en viktig del av den regionala nivåns ansvar i Italien ända sedan regionreforrnema i början av 1970-talet.

Hur samordnas statliga insatser med andra finansiärers verksamhet

I flera enkäter framhålls samordning av forskningsinsatser som ett effektivitetsproblem. I inget land finns ett organ med det uttryckliga ansvaret för att samordna den statliga planeringsforskningen. Det betonas att kunskaps- och forskningsbehov inom planeringen ofta sammanfaller med forskningsbehov inom andra samhällssektorer. Exempelvis kan kunskapsbehov inom transport- och infrastruktursektorema avseende bland annat processer, former för beslutsfattande och implementering vara direkt parallella till forskningsbehov inom planeringssektom. I

bland annat Holland och Danmark finns ett påtagligt samband mellan

planforskning och bostadsforskning. I svaren från Storbritannien framhålls att koordinationen mellan

funktioner inom ministerier och statliga myndigheter är dålig, trots att

det hålls regelbundna möten mellan nyckelfinansiärer. I Belgien variekoordinationen beroende på det är på federal eller regional nivå. rar om Program diskuteras på olika nivåer inklusive regeringsnivå mellan

ministrar. Utvärdering av uppnådda resultat övervakas av särskilda

kommittéer. I Grekland är generalsekreteraren för forskning och teknik koordinator. I Turkiet sker koordination tillsammans med andra verksfunktioner. I Frankrike finns starka band till andra funktioner inom organisationerna. I Tyskland prioriterar ministerier projekt utifrån politiskt formulerade forskningsbehov. Ministeriet och forskningsinstitut har organisatoriskt samarbete under forskningsarbetets gång.

SOU 1997: 182 Finansiering och beställning av planeringsforskning 71

Hur behandlas forskningsansökningar

Ett tydligt mönster i är att forskningsansökningar i tilltagande svaren grad har blivit konkurrensutsatta. I några länder redovisas mer eller mindre formaliserade kriterier och utvärderingsprocedurer. Också i

dessa är dock ett ökat konkurrensinslag påtagligt.

I Storbritannien varierar behandlingen av ansökningar beroende finansierar forskningen. De direkta statliga anslagen från olivem som ka myndigheter är ofta små och har specifika mål. Denna typ av beställning och finansiering är krympande och parallellt ökar betydelsen

finansiering från forskningsråd. ESRC Economic and Social Re-

av

search Council är ett exempel ett sådant forskningsråd. Vid forsk-

ningsrådens behandling ansökningar framhålls konkurrensen mellan av sökande som en central ingrediens. Belgien använder anbudsförfarande med öppen konkurrens, där en bedörrming görs experter, både inhemska och utländska, eller verkav

inom organisationen. I Schweiz är behandlingen till stor del

samma

beroende regionala kantonemas beslut. Vid de schweiziska univer-

siteten och den nationella forskningsfonden måste ansökan igenen

mycket strikt utvärderingsprocedur om projektet inte ligger inom

om en den normala budgeten. I Grekland varierar konkurrensen mellan olika discipliner. De anställda inom den forskningsutförande organisationen spelar viktig roll vid bedömningen. I Frankrike Conseil National en ger de la Recherche Scientifique CNRS och universiteten generella anslag till forskargrupper, med utvärdering vart fjärde år. För Ministere de 1’Equipement används öppen konkurrens mellan projekt. I Turkiet beaktas områden för sociala grad av konkurrens och projektprogram, storlek och längd. Inom det tyska systemet för infordran anbud ens av

utgår från i förväg bestämda användarorienterade teman och frå-

man geställningar.

Samfinansiering av planeringsforskning

När forskning finansieras flera instanser varierar rutinerna vad gäller av initiering, ansökning, koordination, resultatspridning och utvärdering, såväl mellan olika länder också ofta inom respektive land. Från som flera länder omvittnas att tillämpade rutiner för Samfinansiering är svagt utvecklade. I Frankrike och Grekland har forskningsfinansiärema skiftande praxis vad gäller initiering, utvärdering och koordination. I Tyskland säkras användbara forskningsresultat kontakter och genom

rapporter referat under tiden forskningen pågår. I Storbritannien samfinansierar i vissa fall departement och forskningsråd projekt som avser

72 Finansiering och beställning av planeringsforskning SOU 1997: 182

basforskning. Holland har givit en stark ställning till sina nationella

forskningsråd, inte minst det samhällsvetenskapliga forskningsrådet, när det gäller initiering och finansiering av planeringsforskning i vid mening.

Samfinansiering av planeringsforskning mellan olika länders forsk-

ningsfinansiärer är mindre vanlig när det gäller bilaterala projekt. Där-

emot finns exempel flera pågående internationella forskningsprojekt inom planeringsområdet där nationella finansiärer betalar för respek-

tive nationell forskningsmiljös del. I dessa fall har koordineringen skett bland forskningsutförama och inte bland finansiärema. I stället har de flesta länder kanaliserat sina internationella medel till forskningsutförare i olika länder via EU. Det finns inga EU-forskningsprogram som riktas direkt mot planeringsområdet ännu så länge.

Planeringsforskarna har varit hänvisade till att konkurrera inom andra program som transport-, miljö- och regionutvecklingsprogrammen. Utvecklingen inom området spatial planning kan ses som ett exempel på försök att formulera samhällsplanering övemationell nivå som poli-

tikområde. Initiativet med observatorier kan ett sätt att initiera ses som

planeringsforskning övemationell nivå.

Legitimitets- och integritetsfrågor

I länder där planeringsforskning beställs och finansieras statliga deav

partement eller ämbetsverk framhålls frågor om legitimitet och integ-

ritet som angelägna att ägna speciell uppmärksamhet. I Storbritannien

lyfts insyn och öppenhet i beslutsprocessen fram som utomordentligt viktiga för att stärka forskningens status och relevans. I Israel betonas

konkurrens och bedömning efter kvalitetsfaktorer viktiga inslag som vid bedömning av ansökningar. Från Spanien redovisas ett likartat synsätt. Här understryks också vikten av utomståendes bedömningar av forskningsansökningar. Turkiet anses att legitimitets- och integritetsproblem i första hand genereras av politiska aspekter på lokal och central nivå. I Schweiz be-

handlas dessa problem bland annat med stöd i ett långsiktigt forskningsprogram utifrån det tas årliga program fram. Koordinering sker

genom kontinuerliga samordningsmöten. Alla forskningsresultat publiceras. I Tyskland behandlas dessa problem också genom förhandlingar med berörda parter.

SOU 1997: 182 Finansiering och beställning planeringsforskning 73

av

Egenintresse kontra allmänintresse och kort respektive lång sikt

I de fall statliga departement eller ämbetsverk har för forskansvar

ningsfinansiering redovisas olika erfarenheter vad gäller hanteringen av frågor rörande egenintresse kontra allmänintresse och kort respektive lång sikt.

I vissa länder, bland annat Turkiet, ska egenintresse och kort sikt prioriteras i den statligt finansierade forskningen. I Grekland är situationen en annan. Här ska statligt finansierad forskning prioritera generella intressen och ha en tyngdpunkt i ett medellångt perspektiv. I

Schweiz görs prioritering utifrån ett långsiktigt program som utformas på central nivå, varvid intresset riktas mot medellång och lång sikt. I

Belgien ligger tyngdpunkten policyrelaterad forskning. I Frankrike ges mest stöd till långsiktig forskning kring urbanism. I Tyskland har denna forskning som regel ett kortsiktigt tidsperspektiv. I Storbritannien åtskillnad mellan å sidan forskning beställd och finangörs en ena sierad av statliga myndigheter och å den andra sådan som faller under forskningsrådens ansvarsområde. För den först nämnda typen är egenintresse och kort sikt dominerande. Vad gäller frågan om en icke önskvärd prioritering myndighetens av egenintresse framhålls från flera länder extern bedömning av ansökningar, nationella långsiktiga forskningsprogram och öppenhet i hanteringen av ansökningar som viktiga inslag för att garantera forskningens kvalitet och legitimitet.

Vilka icke statliga instanser finns för finansiering av planeringsforskning

I samtliga länder finns utöver statliga finansiärer även andra myndigheter, institutioner och organisationer för beställning och som svarar finansiering av forskning om planering. Det kan vara nationella forskningsråd, kommunala och regionala myndigheter, non-profit organisationer samt privata stiftelser och enskilda företag, exempelvis storföretag, banker och försäkringsbolag. I Tyskland finns det förutom de

statliga instansema även särskilda organisationer Deutsche For-

schungsgemeinschaft för finansiering inom särskilda ämnesområden. Ett av dessa områden är regional utvecklingsplanering. Genomgående är att den privata finansieringen av planeringsforskningen är av förhållandevis mycket blygsam omfattning.

74 Finansiering och beställning planeringsforslming SOU 1997: 182

av

Översikt över finansiering forskning av Departement och statliga myndigheter svarar i flertalet av de studerade länderna för 80 procent eller de resurser som avsätts för planemer av ringsforskning. Turkiet, Belgien, Grekland, Schweiz, Frankrike. I Storbritannien och Spanien ligger en stor del av forskningsresursema på forskningsråd. Fördelningen forskningsmedlen varierar mellan de olika länav derna. Den uppskattade fördelningen framgår av Tabell Observera

att tabellen bygger respondentemas uppskattningar, inte faktisk me-

delsfördelning.

Tabell 1 Finansiering av forskningen på olika huvudmän

Finansiär Departement/ Forsknings Ideella Privata

ämbetsverk -rád organisat- finansiärer

ioner Belgien merpart merpart obetydlig obetydlig Danmark merpart merpart

Tillsammans med forskningsråd respektive privat finansiär 50 procent av forskningsresursema allokeras direkt till universiteten

Av intresse är den snabba förändring som skett och pågår i Storbritannien. Över de senaste åren har det skett kraftig förskjutning av

en

medel till forskningsrådens förmån. Motiven för denna förskjutning

står att finna i bland annat önskemål samordning, överblick och om önskemål konkurrensutsättning och kvalificerad kvalitetsbedömom ning. Motsvarande utvecklingstendenser kan också skönjas i andra länder, bland annat Spanien, Danmark och Holland.

SOU 1997: 182 Finansiering och beställning planeringsforskning 75

av

Hur fördelas forskningsmedlen

Mellan länderna finns påtagliga skillnader i hur tillgängliga medel an-

vänds för olika typer av forskning. Tabell 2 inehåller sammanfatten ning av svar som givits i enkäten. Där utnyttjades som svarsalternativ kateogiema tillämpad forskning, basfoskning och forsknings- och utredningsverksamhet. Syftet med uppdelningen var att kunna jämföra

fördelningen mellan olika länder utan anspråk direkt korrespondens

med medelsfördelning mellan forskningsområden i offentlig statistik. Det kan noteras att i flertalet länder dominerar tilldelningen till tilllämpad forskning över tilldelningen till basforskning och forskningsoch utredningsarbete. I länder sker den största tilldelningen till ett par forsknings- och utredningsverksamhet. I Storbritannien samfinansieras i vissa fall basforskningen av statliga myndigheter och sektorråd. I Finland finns ett särskilt organ, Finlands akademi, med huvudansvar för basforskningen. Den uppskattade fördelningen framgår av tabellen nedan. Observera att tabellen bygger respondentemas uppskattningar, inte faktisk medelsfördelning.

Tabell 2 Uppskattad fördelning av forskningsmedel, andel, procent

sektorsråd besläktade med planering

I flera av de länder inkluderats i undersökningen finns sektorsråd som

som finansierar forskning som är nära besläktad med planeringsforsk-

ningen. Det gäller exempelvis råd för forskning om regional utveckling, transporter och sociala förhållanden. Förekomsten av sådana råd

76 Finansiering och beställning planeringsforskning SOU 1997: 182

av

varierar kraftigt. I vissa länder saknas sektorsråd. I andra spelar de en central roll. Sektorsrådens roll finansiär varierar från ringa i Belgien till avsom sevärd i Grekland och stor i Frankrike. I Schweiz utför särskilda organisationer i mycket stor utsträckning bostadssocial forskning samt

transport- och miljöforskning med finansiering från råd med koppling till planeringsforskning. I Tyskland kan samfinansiering och medfinan-

siering planeringsforskning ske med stöd av medel från närliggande av sektorsråd.

Internationell finansiering

I Turkiet har Världsbanken varit aktiva i del projekt, speciellt i stören urbana ornråden. I Grekland är EU-programmen grundläggande i det re internationella utbytet. Idén med internationella finansieringspartners i praktiken är relativt och har en snabb utveckling i Grekland. I ny Schweiz är internationella finansiärer också trend. Den internaen ny tionella finansieringen sker i huvudsak genom INTERREG. I Belgien är internationell finansiering ovanligt. I Frankrike ligger den uppskattade andelen 10-20 procent. Också från Storbritannien, Tyskland och Spanien rapporteras att internationell finansieringen, framför allt från EU, spelar allt viktigare roll. Det har i flertalet länder blivit allt en vanligare att statliga medel villkoras eller tilldelas med hänsyn tagen till ekonomiska bidrag beviljas inom olika ramprogram som hantesom ras av EU.

Planeringsforskningens ställning

I Storbritannien och Turkiet är planering ett utpekat område för forskningsanslag, med ett stort politiskt intresse. I Belgien beror intresset på vilket ämnesområde det rör, ibland är intresset mycket stort ibland obefintligt. I Schweiz är det politiska intresset lokalt och ofta svalt. I Frankrike varierar det politiska intresset mellan olika ministerier.

Forskningsanslag riktas där inte speciellt mot planeringsforskning. I

Tyskland har den rumsliga planeringen svag ställning i förhållande en till annan utvecklingsplanering.

SOU 1997: 182 Finansiering och beställning av planeringsforslming 77

Akademiska miljöer för planeringsforskning

De miljöer som är huvudsakliga mottagare av forskningsresurser åter-

finns företrädesvis de tekniska högskolorna och universiteten. Vanligtvis är merparten av forskningen förlagd till enheter av typ avdelningar för urban och regional planering.

I Turkiet och Belgien bedrivs forskning om planering i huvudsak vid tekniska institutioner. I Grekland bedrivs forskningen också i första

hand vid tekniska institutioner, men även vid national research labora-

tories och social science departments. De två sistnämnda utgör även de huvudsakliga forskningsmiljöema i Frankrike. I Schweiz görs en uppdelning i federal och lokal nivå, där forskning på den förra nivån sker

inom technical departments och den senare inom social and economic departments och planning and architecture departments. I Storbritannien och andra länder har det skett koncentration en av

planeringsforslmingen till färre miljöer än tidigare. Ett viktigt skäl till

detta är att forskningsfinansiärema bedömt att miljöerna måste ha en tillräcklig storlek för att en kritisk nivå av kompetens ska kunna skapas. Det typiska i starka miljöer är att det finns en livaktig forskarutbildning

med inriktning mot planeringsområdet.

I Tabell 3 visas vilken vikt respondenterna personligen fäster vid olika aktörer som finansiärer av planeringsforskning. Tabellen visar de akademiska forskningsmiljöemas fmansieringsnätverk.

Tabell 3 Nationella aktörers betydelse för finansiering av planerings-

forskning enligt respondentemas bedömningar

Aktör/Betydelse Ingen Viss Avsevärd Stor Departement x xx xxxxxx xxxxx

Ämbetsverk/Statliga x xxxxox

xxx xxx myndigheter Forskningsråd x xxxx xxxxx xxxx Regionala och x xxxxx xx xxx kommunala myndigheter Non-profit organisa- xxx xxxxxxxx x x tioner Professionella or- xxox xxxxx ganisationer Privata företag xxxxxxx xxox x Annan aktör xxxx

78 Finansiering och beställning av planeringsforskning

Tabellen visar att svarsalternativen ingen respektive viss betydelse

fått en majoritet av svar när det gäller non-profitorganisationer, privata

företag och andra aktörer. Alternativen avsevärd respekive stor betydelse har markerats för departement, ämbetsverk/statliga myndigheter

och forskningsråd. Mönstret spritt för kommunala och regio-

är mera nala myndigheter. För vissa forskningsmiljöer är de av stor betydelse medan de har försumbar betydelse för andra miljöer. Det finns säkert skillnader mellan länder i detta hänseende.

Summerande kommentarer till enkäten

Den undersökning som gjorts låter sig inte på något enkelt sätt summe-

Snarare än drag och likheter är det skillnader som ras. gemensamma utmärker resultatet. Samtidigt kan konstateras att man i flera av de studerade ländema det nuvarande systemet för finansiering som bristser fälligt. Man bedömer i flera fall att det står inför förändring. Ut-

gångspunktema för denna förändring liksom ambitionen vad gäller ett

nytt system uppvisar dock gemensamma drag i flera länder. Bristerna i de nuvarande finansieringssystemen hänför sig kanske främst till kritik för bristande samordning i sin tur leder till inefsom

fektivt resursutnyttjande. Det faktum att planeringsforskningen i många länder finansieras olika statliga intressenter liksom aktörer regio-

av nal och lokal nivå försvårar möjligheterna till samordning. Problemet

accentueras i de flesta länder av att planeringsforskning i betydande

grad också finansieras av instanser som intressemässigt är planeringen

närstående, exempelvis sektorsråd med fokus mot transportfrågor, regi-

onal utveckling eller sociala förhållanden. Ytterligare utgångspunkt för nytänkande i Europa är kraven en kvalificerad handläggning av forskningsansökningar. Frågor om mer integritet, legitimitet och vetenskaplig kvalitet står här i fokus. Utmaningen ligger i att utveckla den finansierande aktörens förutsättningar och kompetens för att hantera forskningsansökningar och forsknings-

projekt. Med stöd i europeiska erfarenheter kan några utgångspunkter för sådan kompetensutveckling anföras. I många sammanhang har

en

tydligare roll än tidigare givits till företrädare för planeringsforsk-

en ningen. Genom att söka granskare från andra länder kommer man att komma bort från riskerna för bevakning intressen i alltför små av egna nationella miljöer.

Den förändring är på väg att ske inom detta område ställer stora

som krav på kompetensen hos de forskningsfinansierande institutionerna. Det gäller att dessa organisationer skaffar sig en mycket god överblick

expertis finns inom olika specialområden. Det behövs vidare-

över var

SOU 1997: 182 Finansiering och beställning planeringsforskning 79

av

utbildning av personal som ska hantera ansökningar. Det borde ett vara rimligt krav att det ska finnas egen forskningskompetens inom de organ

som sköter finansieringsfrågor. Kompetensfrågan är central för utvecklingen av mera effektiva finansieringssystem.

För att minimera risken för att huvudfåran i forskningen ska bli allt för kortsiktigt inriktad och beställas i snävt egenintresse finns skäl för att debatten om forskningens inriktning sker i öppna fora varvid olika

intressen ska stimuleras att avge synpunkter och förslag. Den politiska

avvägningen av olika intressen ska härefter göras tydlig. Hanteringen

av ansökningshandlingar måste ske professionellt. Inkompetenta bedömningar, politiska markeringar och favorisering särskilda forsk-

av ningsmiljöer leder ofelbart till ifrågasättande relevans och kvalitet. I av perspektiv av vad omvärlden förmedlar finns skäl att överväga hur fristående nationella och internationella experter kan starkare roll ges en vid bedömning av ansökningshandlingar. Likaså finns anledning att, inte minst med brittisk förebild, stärka

konkurrensinslaget i planeringsforskningen. Inbjudan till forskare att

inkomma med ansökningar inom särskilda teman, och särprogram skilda insatsornråden är internationellt sett ett intressant sätt att initiera

forskning. Nödvändigheten av internationella kontakter och intemationellt erfarenhetsutbyte är i sammanhanget något understryks

som som viktigt. Vad gäller frågan om huvudmannaskap för forskningsfinansieringen kännetecknas Europa i hög grad av fragmentering och dålig koordination. Till viss del finns skäl motiverar denna uppsplittring på olika som aktörer och nivåer. För vissa aktörer kan det i allra högsta grad vara motiverat att avsätta resurser för att få egenintressen och kortsiktiga forskningsbehov tillgodosedda. För den stora merparten samhälleligt av

finansierad forskning måste utgångspunkten emellertid vara en radikalt

annan. Här handlar det om forskning för att tillgodose samhälleliga av kunskapsbehov också i ett längre tidsperspektiv.

Ur sistnämnda perspektiv är samordnade lösningar starkt önskvärda.

Det handlar härvid om lösningar som kan samordna såväl olika offentliga intressen som anspråk som kan ställas olika geografiska ur perspektiv. Det handlar också om samordning som skulle kunna möjliggöra de synergivinster som ligger i en växelverkan med forskningsfinansiärer i planeringens omgivning.

80 Finansiering och beställning av planeringsforskning SOU 1997: 182

Några lärdomar för det svenska finansieringssystemet

Planeringsforskning betraktas traditionellt som sektorsforskning med anknytning till samhällsbyggande. I likhet med regionalpolitisk forskning har planeringsforskningen inte haft en långsiktigt stabil hemvist inom ett etablerat politikornråde. J ordbruks- och försvarsforskning är exempel sektorsforskning som utvecklats och fördjupats i nära samklang med politikområdets utveckling. Man brukar ofta peka på den svenska jordbruksforskningen som en verksamhet som haft särskilt god kontakt med den praktiskt genomförda politiken. Resultatet har bl.a. blivit ett svenskt jordbruk med välutbildare företagare som har förtroende för innovationer baserade på resultat från jordbruksforskning och anslutande utvecklingsarbete. Situationen för planeringsforskningen har förändrats ett påtagligt sätt under det senaste decenniet. Det finns mycket ett större politiskt intresse för planeringsfrågor som ett resultat av internationalisering, snabb strukturell omvandling och behov av mijöanpassning. På den politiska nivån inser man behovet av en satsning på forskning med offentlig finansiering helt enkelt därför att framtidsfrågoma blivit så mycket mera betydelsefulla. Denna utveckling kommer sannolikt att förstärkas. Samtidigt med denna för planeringsforskningen uppfordrande utveckling har beställarrollen blivit påtagligt mera diffus. Det finns inget enda departement på den statliga nivån där politikområdet och dess tillämpade forskning hör hemma. Även det sker kraftsamlingar att om formulera samhällsplanering och samhällsbyggnad som politikområden i vissa länder, t.ex. som uttryck för prioitering av mål om uthållighet, är bilden splittrad. Det betyder i sin tur att den traditionella modellen med sektorforskning sannolikt inte kommer att passa för framtidens europeiska planeringsforskning helt enkelt därför att forskningens frågeställningar är för centralt placerade i samhället. I regionernas Europa ifrågasätts den statliga nivåns hegemoni även över planeringsforskningen. Planeringsforskning på nationell nivå har dessutom fått som ny uppgift att medverka till att uppfylla nationella intressen i en alltmera integrerad och konkurrensinriktad omvärld. Den internationella genomgången av system för finansiering av planeringsforskning i olika länder visar som tidigare nämnts på en splittrad bild framför allt vad gäller finansieringssystem. Samtidigt är det viktigt att slå fast några grundläggande likheter mellan de studerade länderna. Man kan göra åtminstone tre generella observationer om den

SOU 1997: 182 Finansiering och beställning planeringsforskning 81

av

internationella planeringsforskningen basis av allmänt tillgänglig kunskap inom nätverken av forskningsutförare i Europa: 0 Det finns högskolemiljöer som har en särskilt definierad roll som miljöer för planeringsutbildning och planeringsforskning 0 Det finns alternativa källor för finansiering av planeringsforskning vilket leder till att området accepteras som ett särskilt satsningsområde inom sektorsforskningen 0 Planeringsforskning är i huvudsak en angelägenhet för den natio-

nella nivån som ett av flera långsiktigt stabila satsningsområden.

Detta betyder att behovet av planeringsforskning accepteras i samtliga europeiska länder. Det betyder dessutom i de olika länatt man derna ser behov av yrkesinriktad utbildning av planerare och att denna utbildning kan ske inom både tekniska och samhällsvetenskapliga fakulteter.

Likheter finns även när det gäller de frågeställningar som plan-

eringsforskningen inriktas Även här förekommer dock skillnader mot. som har med olikhetema i den institutionella uppbyggnaden av den offentliga sektorn att göra. Planeringsforskning som sektorforskning ska ge stöd till en verksamhet som traditionellt varit nationellt inriktad. Det är först genom framväxten av den rumsliga utvecklingsplaneringen under 1990-talet spatial planning som planeringsverksamhet förts upp som ett område för samordning övemationell nivå. Den grundläggande lärdomen av den internationella översikten är att man måste anlägga ett strategiskt synsätt när det gäller att välja

framtidens system för finansiering av svensk planeringsforskning. Denna forskning är i hög grad samhällsnyttig och behöver prioriteras i

den statliga nivåns forskningspolitiska arbete. Planeringsforskning hör hemma i den akademiska världen i högre grad än vad ibland har varit fallet i flera europeiska länder hittills inklusive i Sverige. Man behöver bara peka på utvecklingen inom kommunikationsforskningens område för att inse vilken förändringskraft som ligger i att skärpa kvalitetskraven i planeringsforskningen. Det gäller att få fram

ny och Samhällsrelevant kunskap. Många unga människor ser detta som

ett särskilt meningsfullt område att inrikta sina forskarstudier mot och som ett område där man vill bidra som utbildad forskare. Det finns en chans för planeringsforskningen för närvarande. Den behöver profileras och placeras centralt i det framtida forskningsfinansieringssystemet. Det behövs satsning akademiska miljöer och då framför allt inom de tekniska högskoloma där den europeiska planeringsforskningen fortfarande har tyngdpunkt. På detta sätt bidrar en planeringsforskningen till den stora utmaningen att bygga och förvalta det uthålliga samhället. Den internationella översikten i denna studie

82 Finansiering och beställning planeringgbrskning SOU 1997: 182 av

visar i all anspråkslöshet att Sverige ligger tanke- och tidsmässigt väl framme när det gäller att hantera dessa framtidsfrågor.

bostads-

Finansiering och beställning av forskning i vissa europeiska länder

Inledning och översikt

Denna bilaga innehåller Översikter över finansiering av bostadsforskningen i Finland, Nederländerna, Norge, Tyskland och Storbritannien. Översiktema har beställts verksamma i de olika länderna av experter

och återges på det språk som varje expert valt att använda. Beställninghar utgått ifrån i princip samma enkät som använts för undersök-

en

ningen av planforskningen i Europa. Utredningens sekretariat har något

redigerat experternas efter uppföljande kontakter med experterna. svar, Med stöd expertrapportema har utredningen ställt samman vissa av tabeller om beställning och finansiering av bostadsforskningen i de länder som redovisats i undersökningen. Tabellema är jämförbara med de tabeller som finns i redovisningen av undersökningen av planeringsforskning.

Tabell Finansiering av forskningen på olika huvudmän enligt exper-

ternas bedömningar

Departement, Forsk- Intresse- Stiftel- Regioner, Privat myndigheter nings- organis- ser, kommuner sektor råd ationer m.m.

Finland 68% 28% 4% - - - Tyskland 25% 5% 5% 30% 35% - Nederländerna

I Uppgifter saknas; schablonmässiga bedömningar anses orimliga till följd av bl.a. klassningsproblem mellan forskningsområden.

84 Finansiering och beställning av bostadsforskning

Tabell 2 Uppskattad fördelning av forskningsmedel, andel, procent, cirka 1997, enligt experternas bedömningar

gäller bara bostadsdepartementets finansiering

Tabell 3 Nationella aktörers betydelse för finansiering av planeringsforskning enligt experternas bedömningar Ingen Någon Viss Stor Departement Fi. NB. NO.Ty. UK Myndigheter Ne No, Ty UK Forskningsrád N0. TY Ne. UK Regioner, kommuner Fi, No, UK Ne TY Stiftelser No Fi. TY Ne UK Yrkesorganisationer Fi, No, Ty Ne, UK Privata företag Fi, No Ne, UK Ty

Övriga Fi, Ne, Ty, UK No

SOU 1997: 182 Finansiering och beställning av bostadsforskning 85

Finland

Katri Kosonen, Löntagamas forskningsinstitut, Helsingfors

Beställning och finansiering av bostadsforskning inom staten

Beställningen och finansieringen av bostads-, bygg- och planforskning inom staten är centraliserade till Miljöministeriet. Ministeriet svarar för miljö-, miljö-, planläggnings- och bostadspolitiken i Finland. För 1997

uppgår Miljöministeriets planeringsbudget för forskning och utveckling

till totalt FIM 41,5 milj. Av denna budget kan FIM 15,5 miljoner användas till forskningen som på något sätt hör ihop med boende eller

bostäder. Huvuddelen av FoU medel avser dock bygg- och planfrågor.

Tabell 4 Miljöministeriets medel för FoU med anknytning till boende och bostäder, 1997, FIM miljoner

Dessutom finansieras från den internationella budgeten av ministeriet några projekt som gäller bostäder eller byggande i närornrådena Ryssland och de baltiska staterna. Inom all tre områden finns administrativ enhet som är ansvarig en för fördelningen av forskningsmedlen. I det följande redovisas hanteringen forskningsprojekt bostadsavdelningen ansvarar för, dvs. av som

projekt som ingår i de 2,5 miljonerna se ovan av ministeriets utveck-

lingsbudget som är avsedda för Boende, bostadspolitik, m.m.

Hantering av finansieringen av bostadsforskning inom staten

Gruppen för forskingsadministration i ministeriets bostadsavdelningen utarbetar varje år en fördelningsplan, där finansieringens mål och tyngdpunktsområden definieras. Planen används som en "referensram" som styr fördelningen av finansieringen till olika projekt. Planen offentliggörs inte och det finns inte heller offentliga eller fasta ansök-

86 Finansiering och beställning av bostadsforslming SOU 1997: 182

ningstider. I flera fall identifierar bostadsavdelningen forskiningsområdena själv och beställer forskningen direkt från en forskare eller ett

institut. I dessa fall är det ofta fråga om kunskap som är direkt förknip-

pad med beslutsfattandet i ministeriet, d.v.s. mer kortsiktiga och praktiska kunskapsbehov. Ministeriet finansierar också projekt som är initierade av forskarna själva, om projekten anses ingå i något av rninisteriets prioriterade områden. Denna del av finansieringen är inte så inrik-

tad på omedelbara praktiska resultat, men syftar till exempel till att

bygga upp akademisk kompetens inom bostadsforskningen. Under seår har ministeriet finansierat 2-3 sådana mera akademiskt orientenare

rade större projekt och betalat några mindre stipendier varje år till stu-

denter för deras magisteravhandlingar.

Ministeriet har hittills inte använt anbudskonkurrens i fördelningen av finansieringen. Miljöministeriet är den enda beställaren av bostadsforskningen inom staten. Statens bostadsfond har inte egen forskningsbudget. Fonden har dock utvecklingsavdelning som gör utredningar för att tillfredsen ställa fondens helt praktiska kunskapsbehov. Inga planer finns att förändra ansvarsförhållandena i detta avseende.

Finansiering av grundforskning genom Finlands Akademi

Finlands Akademi FA är huvudansvarig för finansieringen av grundforskning i Finland. Den har flera avdelningar. Avdelningen "Kultur och samhälle" är närmast ansvarig för finansieringen av bostadsforskningsprojekt. FA kan införa mångåriga forskningsprogram om teman som anses viktiga och aktuella. Dessa program har en bestämd budget och en avlönad koordinator. De kan också få finansiering utanför FA ministeriet, m.m. Projekten måste tvåfasig ansökningsgenom en

process. I den första fasen valls några projekt ut grundval av preli-

minära forskningsplaner för att vidare till den andra fasen, där de slutgiltiga forskningsplanen läggs upp. På grund av dessa slutliga planer väljs projekten som finansieras under programmet. De slutliga besluten finansieringen fattas det vetenskapliga rådet i FA, men om av andra finansiärer hörs också. Forskningsprogrammen och finansieringsplaner offentliggörs och har fasta ansökningstider. Under senaste år har FA haft några forskningsprogram som är för-

knippade med bostadsfrågor. Exempel är "Miljö och hälsa", vars bud-

get är 30 milj. därav ungefär en fjärdedel gäller direkt boende, och "Ekologisk byggande", har haft 12 milj. till sitt förfogande. Nästa som

år kommer FA att sätta i gång ett nytt forskningsprogram

SOU 1997: 182 Finansiering och beställning bostadsforskning 87 av

"Stadsforskning", skall har budget 9 milj. och en avlönad som en koordinator. Programmet skall kunna finansiera knappt tio forskningsprojekt. Dessutom har FA ungefär 30 milj. årligen i fria finansieringsresurkan användas till alla möjliga projekt som uppfyller vetenser, som skapliga krav och bedöms värda att utföras. annars

Annan finansiering bostadsforskning av

Övriga finansieringskälloma för bostadsforskningen är ganska margi-

nella. Det finns några allmännyttiga stiftelser eller fonder som fördelar till forskningen. Ett exempel är Finlands bostadsmässafond, pengar fördelar FIM 100 000 200 000 år små stipendier till bosom - per som stads- eller byggforskning. Inga andra stiftelser eller fonder har bundit

sin finansiering speciellt till bostadsfrågor. De kan också tillfälligt fi-

nansiera sådana projekt, det är omöjligt att bedöma volymen. men Kommunerna fördelar inte regelmässigt till bostadsresurser forskning. Ett undantag är Helsingfors stad, som har ett informationscentrum bl. sysslar med bostadsforskningen. Tre av dess ansom a. ställda arbetar nästan heltid med bostadsforskningen. Centrumet har också finansierat projekt har utförts utanför Centrumet. Inga andra som städer eller kommuner i Finland har sådan verksaamhet. en

Forskningsmiljöer

Forskningsmiljöer for bostadsforskning är mycket spridda. Det finns

inget specialiserade forskningsinstitut, men bostadsforskning har utförts på många olika forskningsinstitutioner och -enheter.

Följande listan omfattar de flesta institut som har fått finansiering

från miljöministeriet under år: socialvetenskapliga institut vid

senare

Tammerfors, Åbo, Kuopio och Joensuu universitet, flera institut vid de

tekniska högskolorna i Esbo och Tammerfors, de två främsta ickestatliga ekonomiska forskningsinstitut Löntagarnas och Industrins forskningsinstitut, statens forsknings- och utvecklingcentrum i hälsooch sociala områdena, Statistiska centralbyrån, Finlands kommunalför-

bund, Helsingfors stads inforrnationscentrum, några medborgarorgani-

sationer, några privata konsultföretag. Oftast är de projekt finansieras ganska små. Projekten brukar som omfattar bara forskare och är relativt korta. I några få fall är det fråen forskargrupp 2-3 och finansiering som kan ga om en av personer en

pågå under flera år. Ytterst är det det decentraliserade mönstret och den

88 Finansiering och beställning bostadsforskning

av

kortfristiga finansieringen som förklarar varför det saknas positiva

skaleffekter. Ett exempel på sådana effekter skulle samarbete och vara

utbyte i en större forskargrupp. En följd är att långsiktig kunskapsupp-

byggnad förhindras eller försvåras. Det kan sägas att det saknas fasta

och kompetenta forskningsmiljöer specialiserade på bostadsforskning-

en, även om de ovannämnda forskningsinstitutionema och forskarna är kompetenta i sina discipliner, d.v.s. ekonomi, sociologi, m.m.. Det kan därför ofta vara svårt för Miljöministeriet att hitta forskare till särskilda projekt. Bostadsforskningen har också en relativt marginal ställning i den akademiska världen, särskilt inom ekonomin och samhällsvetenskaperna. Det finns till exempel inte tillräckligt möjligheter att få spe-

cialutbildning i bostadsfrågoma inom dessa discipliner vid universite-

ten.

Samband med EUs forskningsprogram

Hittills har EU-finansieringen varit ytterst begränsad. Bara ett projekt om bostadslösheten FEANT SA, som utförts vid statens forskningsoch utvecklingscentrum i hälso- och sociala områdena, har fått finansiering från EU. Det finns inte heller några planer att minska nationella

forskningsfinansiering grund av bidrag som betalas till EUs budget.

SOU 1997: 182 Finansiering och beställning av bostad.y"orskning 89

Netherlands

Marjolein Spaans, Research Institute for Housing, Urban and Mobility Studies, Delft University of Technology

Commissioning and financing of housing research in government

In the Netherlands the Ministry of Housing, Spatial Planning and the Environment VROM the main commissioner of housing research for and in central government. There no separate sectoral research body in the Netherlands. The core role of the Ministry relates to sustainable quality in the living environment. More specifically this includes a sustainable environment, wellorganised space and the availability of affordable housing of good quality. T0 have policy succeed increasingly requires cooperation not only within the Ministry and central government, but also with other authorities, societal organisations and the business community. The Ministry developing towards a core ministry, focused on the development and introduction of new policy and the maintenance of existing policy. Each Directorate-General in the Ministry has its own research budget. They have, however, somewhat different approaches to commissioning research. Research areas are defined through annual inter- nal or public research programmes and through research as a result of questions from Parliament. The Directorate-General of Housing DGVH, Directoraat Generaal voor de Volkshuisvesting the directorate most closely involved in housing research. This Directorate-General responsible for the quality of the built environment, the availability of housing and the affordability of living. The National Spatial Planning Agency RPD,

Rijksplanologische Dienst also involved in research which partly

involves housing. This Agency responsible for the quality of the future spatial organisation of the Netherlands. The other Directorates General the Government Buildings Agency - RGD, Rijksgebouwendienst and the Directorate General for the Envi-

ronment DGM, Directoraat Generaal Milieubeheer are not involved

in housing research. In the 1998 budget for the Ministry of Housing, Spatial Planning

and the Environment the research budget in-house and external for

90 Finansiering och beställning bostadsforslming av

housing Dfl. 13.5 million; for spatial planning the budget for research, plan development and stimulation of spatial policy Dfl. 83.8

million.

The commissioning process

The Ministry has uniform format for the commissioning of research. a This format conforms to European tenderinr rules. Usually, however, research projects not large that they have to be tendered at Euroare so pean level.

For RPD has published annual research programme,

some years an

indicating which projects will be undertaken by the Agency itself and

which will be commissioned externally. Interested parties can express their interest. Depending the project procedure for selection will on a be drawn and few external parties will be asked to submit a tender. up a Sometimes external projects removed from the plan in order to be are able to commission externally planned in-house research when there time to carry out the work in-house. no As of 1998 the Directorate-General of Housing DGVH will be also be publishing annual research programme. This follows a rean organisation, with staff reductions and focus activities. A rea on core

search strategy, which was, however, not very operational, was pub-

lished in 1996. Previously DGVH also had annual internal research an programme.

No change of responsibilities following the reorganisation appears

to be under consideration. DGVH often commissions research when there manpower for no

in-house research. DGVH also has relatively modest research cooperation with NETHUR Netherlands Graduate School for Housing and

Urban Research, in which the universities of Utrecht, Amsterdam,

Delft and Eindhoven participate with annual budget of around Dfl.

an 300 000 on the basis of a research programme.

The handling of applications and application periods in government commissioned housing research differs from project to project. Policy making procedures and issues, including questions from the Minister

and Parliament, have generally been the decisive factor.

DGVH has to tender research projects above Dfl. 30.000 and has to evaluate at least three valid submitted tenders. A thorough justification

must be given for the choice of particular organisation. There are, a

however, strict criteria for this. The procedure not particularly

no

transparent and criticised number of grounds. These include the

on a

weights given to price, price in relation to quality, past performance,

SOU 1997: 182 Finansiering och beställning av bostadyorskning 91

etc. Sometimes moreover one of the tenders seems to have been given preference advance of the tendering process. The work of government actors and their commissioning of research evaluated through the Algemene Rekenkamer, i.e. the central government body for financial and administrative audits.

Other commissioners of housing research

The following bodies also commission housing research: National research councils: NWO, the Dutch Scientific Research 0 Council 0 National government bodies: Ministry of Education and Sciences and sometimes Ministry of Economic Affairs, Ministry of Internal Affairs, Ministry of Justice Local govemments

Non-profit bodies: umbrella organisations as VNG Association Dutch Municipalities. NWR and NCIV both umbrella organisa-

tions for housing associations, housing associations, etc.

0 Private for-profit companies.

None of these bodies adopts separate housing research budget. a

Research environments

Housing research point of focus at several universities Delft, a Utrecht, Amsterdam, Eindhoven, Groningen and, to some extent Rotterdam. Many private companies also competently involved in are housing research. These research environments are financed in different ways:

university funds Ph.D., postdoc etc. NWO Dutch Scientific Research Council finance for fundamental

research contract research through government agencies central, "regional", 0

local

housing associations, umbrella organisations, private companies, 0 etc.

In housing research shorter-term work predominant. Around: 90 cent short-term. excluding university-funded research. per

92 Finansiering och beställning bostadsforskning SOU 1997: 182 av

Links with EU research programmes

There are no clear links between EU-funded research and centralgovemment-funded research, since not much specific housing research funded by the EU. easy to find partners to develop EU proposals, when these exist. The start costs for the application are usually covered by the insitutions themselves. The coordinator, which usually a university or an institution with the university, has the largest input in drafting the proposal. EU funding does not lead to a reduction of national government funds for housing research. The Finance Ministry does not deduct a part of the national contribution to the EU research budget.

SOU 1997: 182 Finansiering och beställning bostadsforskning 93

av

Norge

Per Åhrén, Bolig- bygningsavdelningen, Kommunal- arbeidsde-

og og partementet, Norge

Bakgrund

Traditionellt har en stor andel av FOU-verksamhet finansierats över fackdepartementens budgetar. Regeringens forskningspolitik har

emellertid som målsättning att en större andel av de totala forsknings-

resurserna skall kanaliseras genom Norges forskningsråd, NFR. NFR arbetar främst genom egeninitierade program eller brukarinitierade program. Resurser till fri forskning utanför program är marginella. En samlad programsatsning bostadsforskning inom ramen för forskningsråd har inte gjorts sedan Byforskningsprogrammet 1981- 84. Enligt en översikt över bostadsforskning i Norge som genomfördes

1990 framgår att forskningen under perioden 1985 till 1989 var splittrad många organisa-tioner med ett fåtal projekt som ofta vaar engångsinsatser på området och av ringa omfattning. Ett undantag är

Norges Byggforskningsinstitut som har en egen bostadsforskningsavdelning och som därmed kontinuerligt arbetar med bostadsforskning. Kommunal- og arbeidsdepartementet KAD har som strategi att garantera viss minirninivå finansiering av forskning en vid Norges Byggforskningsinstitut sedan 1 juli 1985, då institutet övergick från att vara ett institut under Norges Tekniska Naturvetenskapliga Forskningsråd till att bli en privat stiftelse. Huvudsyftet är att bygga och bibehålla forskningsmiljö. upp en

Vem beställer/finansierar forskning för/i staten

KAD, genom Bolig- og bygningsavdelningenBOBY har gjort följan-

de principiella uppdelning av finansierings/beställaransvar för forskning om boende: Oberoende/långsiktig forskning samt kompetensuppbyggnad skall drivas genom NFR för boligforskning. KAD har tagit initiativ till ett nytt forskningsprogram Bolig och levekår" som startar 1997 och som skall pågå under 5 år.

94 Finansiering och beställning bostadsforskning

av

Ytterligare ett program finns under NFR med anknytning till bostadsforskning Inneklima helse, som KAD delvis finansierar. og

Sektorsansvar för att producera kunskap som kortare sikt kan användas av stat, kommun och byggsektorn ligger hos KAD. Statens forskningsbudget fördelas delvis på departementen och går delvis direkt till NFR. KAD’s forskningsbudget fördelas därefter på de olika avdelningarna. BOBY fördelar sedan dessa medel på egeninitierade projekt och projektansökningar utifrån. I praktiken ligger

NBI här genom den starka styrning som BOBY har av NBI. Den Norske Stats Husbank har ansvar för att skaffa kunskap som underlag för sin verksamhet samt att evaluera sin användning av bo-

stadspolitiska medel. Medel för detta beviljas i form av ramar för olika ändamål bostadspolitiska medel, som delvis kan användas

för forskning.

Koordinering av forskningsbeviljningar

Genom ovanstående ansvarsfördelning blir koordineringsbehovet litet. Ett visst koor-dineringsbehov finns mellan KAD och Husbanken. Den-

koordinering sker genom informella kontakter. na

Ansökningar om forskningsmedel, m.m.

Inga speciella procedurer finns för ansökan om forskningsmedel. Ansökningar till såväl KAD Husbanken kan göras löpande under året.

som

NBI lämnar emellertid förslag projekt under oktober för påföljande

budgetår kalenderår. I samband med budgetprocessen i departementet görs en prioritering

områden för följande års forslming, baserad signaler från storting av

och regering samt egna bedömningar av behov av kunskap på kort och

medellång sikt.

Större projekt läggs ut anbud till ett urval av organisationer.

Forskning under Norges forskningsråd

Programstyrelsen för ett utses NFR och består av forskare program av och brukare. De består finansiärema av programmet, där persenare av utses efter förslag från de olika finansiärema. Programstyrelsen soner

utarbetat ett prograrnförslag som skall godkännas av en områdesstyreli detta fall styrelsen för områdesstyrelsen för "Kultur og samfunn"

se,

SOU 1997: 182 Finansiering och beställning bostadyorskning 95

av

vid NFR. Programförslaget skall innehålla avgränsning och prioritering

av forskningsområden.

Programstyrelsen skall genomföra en egenevaluering av sitt arbete och programmets resultat vid slutet av programperioden. NFR kan dessutom bestämma att programmet skall evalueras externt. Det kan konstateras att det i princip kan föreligga en konflikt mellan

NFRs målsättning om en långsiktig och oberoende forskning och det

inflytande brukarrepresentantema har i brukarinitierade program. Erfarenhetsmässigt har det emellertid visat sig att departementen som finansiärer av brukarinitierade program har ett relativt litet inflytande programmen och tendensen är nu att departementen vill hålla kvar en större del av sina forskningsbeviljningar och inte kanalisera dem via NFR.

Kommunal- og arbeidsdepartementets egen FOU-budget

KAD har en total forskningsbudget på 24 miljoner 1997. Av denna går 2,8 miljoner till bostadsforskning under BOBY därutöver delfinansieras NFR-programmet "Inneklima og helse med 0,850 miljoner från BOBY. 1,3 miljoner går som rambudget till NBI, men projekt inom

denna ram bestäms i stort av BOBY. 1,5 miljoner fördelas av BOBY

för olika projekt, som genomföres av olika orgsanisationer. Det finns ingen formell evalueringsrutin för dessa forskningsinsatser. Det är svårt att få en totalöversikt över finasieringen av bostadsforskningen i Norge. Nedanstående skall därför ses som ett försök att skatta storleksordningen totalfinansieringen. Forskningsprojekt vid t.ex distriktshögskolor etc har det inte varit möjligt att få en översikt över, men de är troligen relativt få och små jfr inledningen.

Tabell 5 Huvudsakliga finansieringskällor för bostadsforskning i Norge

Det är emellertid svårt att från Husbankens finansiering urskilja de belopp som är forskning och de belopp som snarare är utredning.

96 Finansiering och beställning bostadsforskning SOU 1997: 182

av

För att belysa finansieringskällor redovisas nedan finansieringskällor för boligforskningsavdelningen vid NBI, som enligt ovan är dominerande utförare av forskning.

Tabell 6 Finansiering av boligforskningsavdelningen vid NBI

Utöver detta är det svårt att få en översikt över finansieringskällor. Viss finansiering bostadsforskning görs via kommuner och Komav Sentralförbund, omfattningen torde inte vara stor. munernas men De forskningsmedel som kanaliseras genom NFR bör till största

delen definieras långsiktig kunskapsuppbyggnad. I tillägg kommer

som de 1,3 miljonerna till NBI möjliggör en kontinuerlig boligforsksom ning där. Ett de tunga motiven för att sätta igång det nya bostadsforskav ningsprogrammet vid NFR är att försöka öka antalet kompetenta forskningsorganisationer inom bostadsområdet. BOBY upplever det som ett problem att NBI är helt dominerande som utfö-rare av forskning för närvarande.

Samband med EUs forskningsprogram

För närvarande känner jag inte till något forskningsprojekt om bostäder som finansieras via EU.

SOU 1997: 182 Finansiering och beställning av bostadsforskning 97

Tyskland

Franz Hubert, Department of Economics, Free University of Berlin

General

At the level of the central government there are two ministries the - Ministry for regional planning, city development and construction

Bundesministeriumfür Raumordnung, BMBau and the former Minis-

try for Research and Technology Bundesministerium für Bildung und

Forschung BMBF, now the Ministry of Education and Research that commissioning housing-related research. In addition there an official but largely independent Agency

Bundesforschungsanstalt für Landeskunde und Raumordnung, BFLR,

the Federal research Centre for Geography and Planning that carries out research for the BMBau, and helps to coordinate and evaluate research on behalf of the ministry.

The Deutscher Städtetag German Association of Towns and Cities

founded the German Institute of Urban Aflairs DW with the aim of

identifying long-term prospects for urban development and providing expert advice to municipal authorities to help them solve their problems. There imminent change of responsibilities. I am not aware of no much discussion of the subject. The BMBau requires any research to be intimately related to the current political problems of its different departments. The ministry only gathers information which required for its own needs. In contrast the BMBF prepared to finance basic research in the fields of construction technology and site development to improve energy efficiency, water management, etc. Accordingly, application procedures different. While there system of cross information, there are very a appears very little coordination between these agencies. In addition, academic research be financed by the Deutsche Forschungsgemay meinschaft, DGF which commissions a large part of extemally financed academic research at the universities. However, non of its des-

ignated research areas 159 medium tenn and 10 long term programs

deals remotely with housing markets, housing policy or real - even estate issues.

98 Finansiering och beställning av bostadsforskning SOU 1997: 182

Ministry for regional planning, city development and construction, BMBau

The BMBau has three research housing, regional planning and areas: construction mainly technologies to reduce construction cost. In the usually the ministry that initiates the research. first and second area Having accepted a project internally as relevant the Ministry contacts researchers consultancies, which from previous experience are conor sidered qualified. Sometimes there open competitive bidding prono cedure at all. Often limited number of potential contractors are asked a to submit proposals for clearly specified task. A completely open a bidding procedure rare. In the field of construction technology appli-

cants usually submit proposals without invitation. Approval with modifications on a case by case basis within the budget.

A small central department provides in-house coordination and supervision of the research budgets of the different departments of the Ministry. The overall research budget amount to 4-5 million DM, of which 1.2 million spent on housing research in a narrower sense. To degree its work supported by the BfLR, which also carries out some research behalf of the ministry. Responsible officials in the ministry on have the feeling that they lacks funds and time to screen research carried out independently in universities and by consultants. The present system to work reasonably well for housing reseems search. Researchers do not depend much on government contracts. They have basic university funding and funds from other types of projects. In addition, many researchers are not exclusively focused on housing. Those who are receive funds from commercial market analysis. They therefore maintain their independence in judgement even the system of assigning tasks not open and competitive. Probvery lems of dependency however, to be substantial in the area of appear, planning and regional development, because government contracts are often essential for the teams concerned. As result contractors tend to a produce what the department in the ministry likes to hear.

German Institute of Urban Affairs Difu

Difu consciously orientates its research activities towards the needs of towns and cities. Difu currently has some 100 members on its staff

either permanent short-terrn contracts. This number includes 40 on or research scientists. The overall budget for 1996 approximately DM 12 million. The Institute financed by the contributing cities 23 per cent, the Association for Municipal Sciences 13 cent, the Land per

SOU 1997: 182 Finansiering och beställning av bostadsforslming 99

of Berlin 12 cent and the Federal Government 12 per cent. The

per Institute also has its financial i.e. project funding and own resources,

income from seminars, publications and other services 40 per cent. Its main research in housing in the area of urban renewal and city planning and, to a limited extent, social services. Difi: almost never com-

missions research.

Ministry of Education and Research, BMBF

The BABF publishes research programmes for which short proposals can be submitted. approved in principle a particular member of staff will be assigned to the project, provide guidance for developing the final proposal and follow the project. The projects usually involve a

up substantial amount of investment in construction and site development.

The budget will be in of 2-3 Million but the work cannot really

a range

be classified as housing research.

Research environments

There very limited number of competent research environments. are a

The situation best in the where housing research meets busi-

area ness like market research. There are a number of commercial real estate

consultants that be tapped. The IFO--institute in Munich and the

can

Gesellschaft für Wohnung und Siedlungswesen, GE WOS in Hamburg

--

are probably the best known.

The situation very difficult when you move to real estate or housing economics and raise the standards academic level. Apart to an

from institute, which general economic policy institute not

our a

really specialised housing real estate, there some interest in

on or Universities Münster, Bochum and Cologne and Mannheim. as

There small housing group at the Deutschen Institut fiir Wirt-

a

schaftsforschung, DIW in Berlin. Finally there large institute

a

owned by federal state Hessen and the City Darmstadt: the Institute for

Housing and Environment IWU. This employs some 20 academics and

urban and environmental issues particularly housing,

covers many transport and energy. There are no real estate or housing centres at German universities. Govemment-commissioned research appears to be of little importance for research teams at universities.

100 Finansiering och beställning av bostadsforskning

Links with EU research programmes T0 my knowledge there no link to EU-funded research apart from a small amount in the DIfU. EU-funding would certainly not have any detrimental effect on national funding.

Finansiering och beställning av bostadsforskning 101

Storbritannien

Dr Christine Whitehead, Department of Land Economy, University of Cambridge and Economics Department, London School of Economics

Commissioning of housing research for and in central government

The Department of Environment, Transport and the Regions DETR in England and Wales and the Scottish Office Scotland fund 0 internal research 0 contract research from the University and private sector.

The Housing Corporation and equivalent bodies in Scotland and Wales fund research related to social housing issues including local housing markets, role of private renting, direct social housing issues, etc. The North Ireland Housing Executive plays the same role in North- Ireland but ownership of housing as well as funding and em covers regulation. Other Departments such as the Home Office and the Department of Social Security have some involvement in housing research related to their particular interests. The emphasis on urban regeneration research led by DETR but other departments concemed with Industry, Employment, Education, etc. directly involved in specifying and are funding research. The Treasury also undertake research involving may housing elements. However, considerable tensions exist with respect where responsibility lies. The Treasury and the Bank of England mainly concentrate on the relationship between housing and the economy. No changes in responsibilities expected, except perhaps inare creasing inter-departmental involvement. The vast majority of direct central government funding to contract research. The majority of projects are included in annual publications which give lists of projects arising from detailed discussions within and between Ministries. Some of the projects will be done inhouse or by single tender. The majority of projects require expressions of interest. The Department chooses a short list on the basis of these

expressions of interest sometimes including additional potential con-

tractors. Projects are put out to tender to this shortlist usually around 5 6 on the basis of a brief. There usually about 3 weeks 1 month - -

102 Finansiering och beställning av bostadsforskning SOU 1997: 182

to produce the submission. Interviews are held within a couple of weeks and projects usually start immediately. unusual for individual researchers to be able to propose their research for direct government funding. Individuals may propose own their own research to independent research councils and other organisations; but here there more emphasis on fitting into proeven grammes and themes.

Coordination and evaluation of research programmes

Co-ordination between in-house and contracted out research mainly organised through committees developing projects for the next years’ This some-times involves meetings with users, university programme. researchers, etc. There some peer groups quality monitoring during govemmentcontracted projects, some peer assessment of final reports and some irregular overall assessment. These activities are generally very limited. Their role mainly to provide information, monitoring and evaluation of government funding and programmes and to help further policy de- C1S10nS.

Resources for government-commissioned research

The total Funding level for housing research in DETR about GBP 9,0 million. This includes scientific and technical research as well as and data collection, much of which now contracted out. The surveys amount allocated for "social science" housing research, excluding basic data collection, probably in the order of GBP 2-3 million per year. The Housing Corporation and Scottish Homes are government agencies. There are some problems of where the margin lies between the Corporation and central government. The Corporation maintains basic statistics, such as rents. also funds a research programme some for its policy and management purposes, amounting to some GBP own 530 000. Scottish Homes have somewhat larger resources for research. The resulting budget may amount to some GBP 3 million.

Other funders of housing research

Thr main body funding housing research the Joseph Rowntree F oundation JRF, which provides between GBP 1.2 and 1.4m per year on housing and related research. a private charity that acts as

SOU 1997: 182 Finansiering och beställning bostadsforskning 103 av

"partner" to researchers in developing and disseminating policyoriented research. Some of the research initiated by researchers. But there growing of programmes structured by the Foundation. The use JRF also fund elements of the Centre for Housing Policy at the some University of York.

The ESRC Economic and Social Research Council includes

housing. Projects must involve basic theoretical/analytic some more element. Housing currently covered mainly within the Cities Initiative. There has been researcher initiated but the budget some success such that only those projects supported by all referees are likely to gain funding. An estimated GBP 200 000 currently goes to housing. per year The ESRC supports centres including the Glasgow Centre for Housing Research, the Centre for Housing Research and Urban now

Studies. This Centre supported by GBP 100 000 150 000

was some for ten The Council now provides some funding for per year years. particular individuals plus specific research. This ESRC initiative unlikely to be repeated. Coordination between research bodies such the ESRC and the J oas seph Rowntree Foundation done by committee membership and in-

volvement in project proposal assessment. Joint programmes either

explicit by agreement have been developed in areas such as housing or

finance, housing and the macro economy and city/urban regeneration.

The Leverhulme Trust sometimes funds housing research but mainly supports industry/employment related work. The Council Mortgage Lenders and the. National Housing Fed-

for

eration each have small research budgets. Each has 4-5 contract based projects related to their interests and their joint annual per year own expenditure around GBP 50 000 per year.

The Halifax lender and other housing related organia mortgage

sations sometimes fund individuals, including sponsored university positions, and specific research projects.

Local government- usually via their professional bodies may offer

-

contract based research specific topics. Individual large municipali-

on ties also undertake housing research but this very directly may some related to requirements, such as housing need assessments. own

Short-term or long-term work

The vast majority of the contract-based work for shorter term, policy related projects. The DETR now doing one or two modellingoriented longer-terrn projects. The ESRC looks to fund more longer

term development work. The ratio overall was probably 90 per cent

104 Finansiering och beställning bostadsforskning SOU 1997: 182

av

policy/monitoring/shorter term and 10 cent fundamental, The per more proportion of more fundamental work may be increasing in government at the present time. This may, however, be a short-term change. Excluding the ESRC research still short term oriented. very

Research environments

In the University sector there are a largish number of housing/ urban policy centres and units, up to 12. There are a similar number of hous-

ing professors. There are also of researchers in DETR, the

groups Housing Corporation, Scottish Homes, National Housing Federation, etc. as well as small numbers in local government. A number of consulting firms have housing/urban groups. There no shortage of suitable environments. There is, however, a major problem of building careers for Contract researchers and therefore of maintaining high quality staff. The proportions of funding vary enonnously. In the Universities there are usually some teaching staff paid for by the University, the rest

mainly depend upon contract research except for ESRC programmes.

Proportions range from perhaps 50 per cent university/basic grants and 50 per cent contracts, including government, at Glasgow to perhaps 10- 20 per cent university, 80-90 per cent contract at York or Cambridge. In-house researchers are fully paid by their organisations. Consultant groups are fully paid for by contract research. The London Research Centre does a lot of housing work partly paid for by local government subvention.

Links with EU research programmes

Links with EU are mainly through urban and regional research well as as some work on social exclusion; there are also some links through local government. generally difficult to organise linkages; success usually limited because of need for matching funding plus partners from other countries, as well long lead times. as very Government research budgets have been cut to fund participation in EU research. There is, on the other hand, no requirement of partial EU funding for contract work, nor the budget for specific projects reduced to fund the general contribution to EU research funds.

Vissa uppgifter om byggtekniskt inriktad

FoU i EU-länder och USA

André Teikmans, Teknikgruppen

Allmänt om byggteknisk FoU inom EU

EU-kommissionen har tidigare starkt överskattat möjligheterna att rationalisera och öka konkurrensen i vad som i Europa benämns "konstruktionsindustrin" I detta inkluderas bostäder, lokaler och andra byggnader som inte är avsedda för boende, industrier och anläggningar, infrastruktur. Här har man under senare tid även börjat räkna in material och råvaruindustrin.

Man var allmänt övertygad om att när byggproduktdirektivet hade

antagits, så skulle man få en fri handel och cirkulation av byggprodukter följt rationaliseringar och kostnadssänkningar inom av "konstruktionssektom"

Harmoniserade Europastandarder utarbetade av CEN mandat av

EU-kommissionen skulle medge lika konkurrensförutsättningar och

därmed billigare byggkomponenter och produkter. Ännu finns igen

Harmoniserad Europastandard, däremot flera hundra Europastandarder.

Dessa år utarbetade i CENs ordinarie verksamhet och är därmed senare frivilliga.

Den europeiska bygg- och anläggningsindustrin är i sig ett konglomerat av likartade men skilda industrier. Här ingår produktion av bo-

städer statliga och privata, industrier, affärs- och kontorslokaler, förvaltnings- och andra offentliga byggnader, infrastruktur och andra an-

läggningsarbeten samt reparation, ombyggnad och tillbyggnad ROT.

Bedömningar industrins omfattning och betydelse i varje land måste av vägas mot att statistiska data redovisas olika i olika länder, till stor del

beroende på hur man valt att dela upp sektorn. Skillnaderna är påtagliga i ansvarsfördelning mellan stat, delstater

departement etc och privata intressegrupperingar. De för "konstruktionssektom" avgörande ñnansieringsaspektema varierar

106 Vissa uppgifier om byggteknisk inriktad FoU i E U-Iänder och USA SOU 1997: 182

mycket mellan länderna, liksom administration och ansvar för säker-

hetsfrågor.

Under senare är har regeringar i flera länder aviserat ett intresse för

privat finansiering och drift av infrastruktur och serviceanläggningar. Generellt är beredskapen låg för en mera allmän övergång till privatñnansiering, eftersom få länder enligt EUs dokument "The Competiti-

veness of the Construction Industry" presenterat en lagstiftning som garanterar stabila finansiella förutsättningar.

I flera EU-länder, inte minst under det gångna året, har man fört de-

batten om privatisering vidare till forskning och utveckling.

l UK har dock denna diskussion pågått sedan 1992 Private Finance

Initiative och där har man också kommit längst i genomförandet.

Inventering av byggtekniskt inriktad FoU i vissa länder

För att fa jämförbar bild av "FoU-landskapen" har bygg-

en mera attachéema i Frankrike, Storbritannien och Tyskland genom BFR ombetts lämna underlag inom fem mera principiella områden.

0 Finansieringsvägar för byggteknisk FoU

Prioriteringsaspeketer Branschforskningsinstitut Privatñnansierad FoU

Förändringar i FoU-prioriteringar.

Kommentarerna på underlaget från byggattachéema blir med nödvändighet generella grund av dels variationer mellan länderna, dels

svårigheterna att få fram aktuella och jämförbara uppgifter. Svaret från byggattachén i London, som är det mest utförliga och aktuella, återges direkt efter denna redovisning. Ett visst underlag om USA, som tidiga-

lämnats byggattachén till BFR, har också använts i denna redo-

re av visning. De för Sverige mest intressanta länderna i en jämförelse borde vara Frankrike, Nederländerna, Storbritannien och Tyskland. Med undantag

Nederländerna har de övriga tre länderna 8-9 gånger fler innevånare

av

än Sverige. Resurser, målsättningar, forskningsbredd m.fl. faktorer kan

därför inte jämföras. För svenska förhållanden mera användbar information far man om man t.ex. betraktar:

0 budgetförändringar och/eller direkt uttalade prioriteringar för olika

sektorer

0 förändrade ansvars- fmansieringsförhållanden mellan statliga och

privata intressenter.

SOU 1997: 182 Vissa uppgifter byggtekniska inriktad FoU i E U-länder och USA 107

om

Generella tendenser inom EU

Generellt uttrycker i alla länder stark tilltro att få FoU-pengar

man en

tillbaka från Bryssel, Men då kanske vi talar om helt skilda projekt.

Maximalt återflöde från Bryssel behöver inte innebära optiav pengar

mal återbetalning detta inte korresponderar med nationellt priorite-

om rade områden.

Man kan också se tecken på en uppdelning av de byggtekniska forskningsfálten mellan olika länder. Det brittiska byggforsknings-

institutet Building Research Establishment, BRE är också mest fram-

gångsrikt alla mediemsinstitut inom ENBRI European Network of

av

Building Research lnstitutes i fråga om antal projekt inom EUs fjärde

ramprogram. De fjorton medlemsländerna inom ENBRI deltar i sammanlagt 97

EU-finansierade projekt. BRE deltar i 43 projekt, CSTB Frankrike i

26 projekt, VTI Finland i 20 projekt och TNO-POUW

Nederländerna i 18 projekt.

Arbetsfälten inom EU-projekten täcker allt från industri- och materialteknologi till effektiv energianvändning, inkl. forskning för europe-

isk Standardisering och IT inom konstruktionsprocessen.

Genomgående bedrivs den övervägande delen forskning och ut-

av

veckling vid universitet och forskningsinstitut. Den samlade forskning syftar till utveckling inom bostads- och anläggningsbyggande fi-

som nansieras oftast att antal departement. Finansieringsvägama varierar, av

men mycket går via forskningsråd.

Prioriteringar FoU-områden av

Prioriteringar FoU-områden sker departement eller i vissa av genom

fall på regeringsnivå. Ofta formuleras målsättningar i fonn av politiskt gångbara procentsatser. Exempel på sådana prioriteringar i den fram-

tida amerikanska, federala byggforskningen är:

0 50 % minskning av leveranstider

50 % minskning underhåll

0 av

30 % ökning av komfort och produktivitet

0 50 % minskning sjukdomar och skador relaterat till boende och I av

vistelser i byggnader sjuka hus

50 % minskning bygg- och rivningsavfall av

50 % ökning av flexibilitet och livslängd/hållbarhet.

108 Vissa uppgifter byggtekniskt inriktad FoU i E U-länder och USA om

Ett annat exempel är den 1994 i Storbritannien publicerade "Latham Report, där målet satts upp att fram till år 2000 minska realkostnaderna för byggandet med 30 procent. Mera intressant är det kanske att studera prioriterade FoU-områden där miljö, energi och IT dominerar: 0 Miliöprojekt: avfallshantering energisparande luft, jord- och Vattenkvalitet inomhusluft o Energiprojekt: energieffektivitet i byggnader förnyelsebara energikällor -

Till dessa prioriterade områden kan läggas: 0 samhällsplanering och social och ekonomisk utveckling i städer 0 social och ekonomisk utveckling i byggsektom, produktivitet och konkurrenskraft, kostnadskontroll samt förvaltning av befintligt bostadsbestånd med hänsyn till hälsa och miljö.

Finansiering av byggganknuten FoU

l fråga om finansiering av byggganknuten FoU har det från statligt håll skett rätt kraftiga nedskärningar av anslag under senare år. I t.ex. Tyskland minskades de statliga anslagen för områdena byggplanering, stadsbyggnad och byggforskning från 146 miljoner DM till 123 mellan 1990 och 1995. Bakom sådana minskningar finns en vilja att de privata branschorganisationema och företagen tar ett större ansvar. Tillgängliga uppgifter pekar dock på att de privata grupperna också skär ned. Av de totala satsningarna FoU, som har anknytning till bygg- och materialsektorema inkl. maskiner och utrustning, har staten i de olika länderna svarat för 20-25 procent. Det bör dock understrykas att endast 10-20 procent av de privata FoU-resursema går till egentlig bygg- och anläggningsforskning. Resten går till utveckling av avancerade material och maskiner. l fråga om privatfinansierad FoU är intrycket att de absolut största företagen kanske till och med ökar sina FoU-ansträngningar, medan

övriga skär ned. Detta påverkar också branschinstitutens FoU-resurser.

Det verkar t.ex. som om det privatfinansierade forskningscentret CEBTP/ITBTP utanför Paris håller att läggas ner. Som mest hade centret över 600 anställda.

FoU-resurser för i

byggrelaterad forskning

Storbritannien

Per Smidfelt, Byggattaché, London

Statlig finansiering

The Department of the Environment, Transport and the Regions DETR är det departement som bidrar med mest pengar till byggforskning i Storbritannien. Den största andelen av pengarna kanaliseras via the Construction Sponsorship Directorate CSD. Andra kanaler inom DETR är The Housing and Environmental Directorate, The Energy Management Directorate, The Chemicals and Biological Division och The Contaminated Land and Liability Division. Huvuddelen av forskningspengama från CSD under perioden 1990- 96 har använts i projekt utförda av Building Research Establishment, BRE. Sommaren 1997 privatiserades BRE, vilket leder till kraftigt minskade statliga anslag. Det statliga stödet ökar främst för samarbetsprojekt direkt med industrin under ett initiativ kallat Partners in Technology. Den största delen av forskningen som utförs universiteten finansieras via de statliga forskningsråden EPSRC, Engineering and Physical Sciences Research Council och HEFCE, Higher Education Funding Councils for England. HEFCE finansierar forskningans infrastruktur, d.v.s. fasta kostnader i form av lokaler, utrustning och fast personal. EPSRC finansierar de rörliga kostnader kan hänföras till de enskilda projekten. På senare som år har emellertid mycket av HEFCEs bidrag förskjutits till EPSRC som numera även finansierar fasta kostnader. Därav ökningen av finansie-

ringen via EPSRC se tabellen.

EPSRC bildades 1994 och fokuserar finansieringen tillämpad forskning främst inom programmet Built Environment Programme. Organisationen som föregick EPSRC hette SERC, the Science and Engineering Research Council, och arbetade med långsiktig forskmer

ning. SERC fick mycket kritik för att den inte arbetade med efterfrågestyrd forskning. The Highways Agency HA bildades 1995 för att implementera det nationella vägprogrammet i England. Ungefär två tredjedelar av HAs

stöd går till the Transport Research Laboratory TRL. Resten går till

konsulter och universitet. Vidare Overseas Development Administration ODA sponsrar byggrelaterad forskning direkt stöd till projekt i utvecklingslängenom der. 1995 var omfattningen cirka 3,5 miljoner pund till främst konsultbolag i u-landsprojekt. Andelen EU-stödd forskning uppskattas grovt. Stödet sprids till företag, organisationer och universitet.

Statligt stöd till FoU inom byggsektom, GBP miljoner, löpande priser

1990 1996 Statligt stöd via CSD till forskning i byggsektom

Statligt stöd via forskningsråd till forskning i byggsektom 2 högskolor/universitet 23,5 30 ~ Statligt stöd via HA till byggrelaterad transportforskning Transport Research Laboratory 7 10 ~ ~ Konsulter/universitet 4 5 ~ ~ TOTALT HIGHWAY AGENCY 11 15 ~ ~ Statligt stod via övriga departement företag, universitet, branschorganisationer 7 6 ~ ~ EU-stödd forskning företag, universitet, branschorganisationer ~3 ~6 TOTALT OFFENTLIGT STÖDD FORSKNING 69 95 ~ ~ 1 1990 och 1996 2 1990/91 och 1995/96 3 1991 och 1996

Inriktning av statligt finansierad FoU

DETR har definierat fem affärsplaner som särskilt prioriterade: 0 Miljö planen står för cirka 19% av DETRs finansiering. En ut- gångspunkt är att byggindustrin skall stå för hållbar utveckling, inkl energibesparing. 0 Säkerhet och hälsa planen står för cirka 25% av DETRs finansie- ring men rninskar. Inriktningen är utveckling av byggnadsföreskrifter och handikappanpassning av byggnader. 0 Teknologi och prestanda planen svarar fört cirka 35% av DETRs finansiering men minskar. Inriktningen är dels prestanda hos material, komponenter och system, dels nya tekniska lösningar, koder och standarder.

Byggprøcessen planen för cirka 25% DETRs finansie-

0 - svarar av ring och ökar. Inriktningen är dels förbättrad effektivitet, speciellt införande informationsteknologi i byggprocessen, dels genom av nya upphandlingsmetoder. 0 Motivation planen svarar för cirka 7% av DETRs finansiering och ökar. Inriktningen är dels hur dra nytta av innovationer, dels medvetande-görande av branschen om behovet av förnyelse och innovationer.

Inom varje område finansieras portföljer av projekt som skall uppfylla målen för affärsplanen. De övergripande målen bestäms av ministrar. Som rådgivare fungerar sakkunniga tjänstemän och representanter från näringslivet via The Construction Research Innovation Strategy Panel CRISP.

Utvärdering av forskningen görs projektnivå av projektledama.

På affärsplansnivå utförs utvärderingen oberoende konsulter. Återav rapporteringen används feedback för att utvärdera målsättsom om ningarna är de rätta och om målen uppfylls. Den största delen av BREs och universitetens forskning bedrivs

kring långsiktig kunskapsuppbyggnad. Forskningen som utförs till-

sammans med industrin är utvecklingsbetonad.

Branschinstitut

Water Research Centre, WRC, arbetar med byggprocessen snarare än med regler och tester. Institutet har finansierats främst via regionala vattenmyndigheter. Dessa har dock privatiserats under senare år, vilket gör att WRcs finansiering numera huvudsakligen är privat.

Steel Construction Institute, SCI. arbetar för att utveckla och marknadsföra stål byggnadsmaterial i husbyggnad, anläggningssom byggnad och offshore. Deras forskning kan kategoriseras i tre områden: utveckling förbättrade materialegenskaper och konstruk- 0 av nya tionslösningar utveckling produkter, t utveckling det nya bjälklags- 0 av nya ex av systemet Slimdeck långsiktig forskning för att ändra standarder och praxis för stålan- 0

vändande. Detta påverkar exempelvis hur stål bedöms ur brandsä-

kerhetssynpunkt.

Building Services Research and Information Association, BSRIA,

är medlemsbaserad icke vinstdrivande organisation som utför forsken ning inom husbyggnadssektom. Verksamheten omfattar forskning, information, provning och marknadsundersökningar ofta i samarbete med medlemsorganisationerna. Verksamheten finansieras teknikkonsulav ter, entreprenörer, tillverkare, fastighetsförvaltare och statliga organisationer. Taylor Woodrow Engineering är ett byggföretag som bedriver byggforskning till största delen finansierad av externa intressenter. Finansiering kommer från andra byggföretag och konsulter men framförallt från EU-bidrag.

Investeringar i byggrelaterad FoU i vissa privata organisationer

Företagens egna forskningsavdelningar

Den byggrelaterade forskning bedrivs i företagens egna forsksom ningsavdelningar har under hela 1990-talet legat strax under 100 miljoner pund år. Den största delen denna forskning bedrivs av per av materialförsörjningsföretag, el-, elektronik-, kemi-, maskin- och t ex metallföretag. Forskning bedrivs byggföretagen är dock en liten som av del den totala forskningen. 1990 svarade byggföretagen för cirka av 20% den forskning utförs i forskningsavdelningar. Under av som egna andra halvan 1990-talet har denna andel sjunkit till under 10 %. En av

större andel av entreprenöremas forskningspengar går till externa forskningsorganisationer och universitet. Ett fåtal entreprenörer har fortfarande enga forskningsavdelningar, t.ex. Taylor Woodrow Engineering, Kvaemer och Wimpey.

Inriktning av branschens FoU

Managementfrågor blir allt viktigare för branschen. Målet är att uppnå

mer value for money för kunderna. IT och hållbar utveckling är hög-

prioriterade områden. Exempel på prioriterade frågor är: energieffektivitet återvinning och återanvändning hållbara inomhusmiljöer Standardisering och prefabricering livscykelanalyser partnerskap för optimering av materialförsörjningskedjan.

SOU 1997: 182 115

BFRs 1995/96 1998

samfinansiering -

Översikt över BFRs samfinansiering 1995/96-1998

I följande tabell redovisas några nyckeltal för BFRs sarnfinansiering under 1995/96 till 1998. Dessa mått kompletterar redovisningen i betänkandets avsnitt 7.4.4 Resurstillskott genom sam- och medfinansiering.

Observera att budgetåret 1995/96 omfattar 18 månader.

1995/96 1997 1998 18 mån

t för 1995/96 avser siffran i parentes 1,5 mkr eller mer för 1995/96 avser siffran i parentes upp till 45 tkr

I efterföljande avsnitt listas BFRs 50 största samfinansiärer för vart och ett av de tre budgetår som omfattas av redovisningen.

116 BFRs samfinansiering 1995/96 1998 -

BFRs samfinansiärer 1995/96 I tabellen förtecknas BFRs 50 största samfinansiärer under 1995/96. Observera att beloppen avser 18 månader.

Källa. BFRs redovisning ur PDS-systemet kompletterad med viss "parallellfinansiering."

I 118 BFRs samfinansiering 1995/96 1998 -

BFRs samfinansiärer 1997 I tabellen förtecknas BFRs 50 största samñnansiärer under 1997. Upp-

Källa. BFRs redovisning ur PDS-systemet

120 BFRs samfinansiering 1995/96 1998 SOU 1997: 182

-

BFRs samfinansiärer 1998 I tabellen förtecknas BFRs 50 största samñnansiärer under 1998. Upp-

gifterna avser läget den sista november 1997.

BFRs samfinansiering 1995/96 1998 121 -

Källa. BFRs redovisning ur POS-systemet

Utredningens arbete och kontakter

Utredningen har haft omfattande kontakter med beställare, utförare och användare av plan-, bygg- och bostadsforskning. Kontaktema inleddes i februari 1997 med en hearing som BFR ordnade byggom

forskning. Denna redovisning inriktas utredningens kontakter under dess

andra etapp, d.v.s. perioden juli-november 1997.

Utredningen har under hösten bl.a. haft överläggningar med flera av

de organisationer och grupperingar som har samarbetsavtal med BFR.

En särskild referensgrupp har bildats med företrädare för de universitet

och högskolor som får störst bidrag BFR, dvs fyra tekniska högskoav loma och Stockholms universitet.

Byggforskningsrådet, BFR

Utredningen har haft löpande kontakter med och stöd från BFR under

arbetet. BFR har för utredningens räkning också samlat visst internationellt material genom byggattachéema. Utredningen har under hösten dessutom haft ett antal särskilda

överläggningar med BFRs ledning. Kontaktema har i huvudsak skett

med generaldirektören Bertil Pettersson och planeringschefen Sture Blomgren. Enhetschefen Margareta Gavatin har också medverkat. Utredningsarbetets inriktning redovisades vid ett möte den 13 augusti som syftade till att hämta in BFRs syn utredningens direktiv och

på centrala frågor för utredningens arbete. Vid en överläggning den 26 september redovisade utredningen utfallet av kontakterna med BFRs omvärld. Vid denna överläggningen redovisade BFR utredningens begäran följande underlagsrapporter

0 BFRs syn på statens roll i byggforskningen

0 BFRs tankar framtida modeller för byggforskningen, återom som ges i utredningens bilagedel.

Vid en avslutande överläggning den 21 november redovisade utred-

ningen huvuddragen i sina slutsatser kring den framtida plan-, bygg-

124 Utredningens arbete och kontakter SOU 1997: 182

och bostadsforskningen. Ett flertal kontakter skedde sedan med BFRs ledning i utredningsarbetets slutskede. BFR har utredningens begäran också lämnat bl.a. 0 en PM om Byggforskningen och EU, som återges i utredningens bilagedel statistik och medfinansieringens omfattning och inriktning 0 om samunder 1995/96-1998, sammanfattas i utredningens bilagedel som statistik anslagsgivningen, bemyndiganden, m.m. under 0 om 1995/96-1998 BFRs FoU-program, samarbetsavtal, PU-grupper, m.m. BFRs på Boverkets redovisning FoU-behoven för dess myn- 0 syn av dighetsuppgifter.

BFRs underlag Byggforskningen och EU har efter en snabbreom miss till forskare och FoU-beställare kompletterats med en bredare upplagd bakgrundsrapport, som också finns i bilagedelen. BFR har på eget initiativ lämnat till utredningen ett särskilt underlag

om utvecklingen av BFRs stöd till planforskning.

Eino Räni, controller vid BFR, har försörjt utredningen med uppgifter och analyser BFRs anslagsgivning, san1finansiering, beom av myndiganden, m.m. Utredningen har också träffat Ants Nuder, ordföranden i Bygg-

forskningsrådets vetenskapliga nämnd, BVN.

Fackliga kontakter

Utredningen informerade i slutet av november de centrala fackliga organisationerna om dess förslag.

Berörda myndigheter

Utredningen har träffat generaldirektörema för både Boverket och Bo-

stadskreditnärrmden BKN. Myndigheter har på utredningens begäran

lämnat underlag om FoU-behoven för sina myndighetsuppgifter. Bo-

verkets redovisning, den mest utförliga, lämnades till BFR för som var kommentar. Visst underlag har också hämtats in genom kontakter med berörda myndigheter, bl.a. Naturvårdsverket, Nutek och Riksantikvarieämbetet, under utredningens första etapp.

SOU 1997: 182 Utredningens arbete och kontakter 125

BFR:s samarbetspartners

BFRs samarbetspartners deltog i den hearing som ordnades av BFR under februari. Utredningens kontakter med denna grupp under hösten har syftat till en fördjupad diskussion. Den inledande utgångspunkten

har varit följande fyra frågor som fonnulerats av utredningen:

0 Vilka forskningsområden är ni intresserade av

I Hur mycket egna resurser satsar ni idag byggforskning och vilka sätt 0 Vilka alternativa modeller för finansiering kan finnas inom ert område I Vilka praktiska vinster medför BFR-samarbete för forsker som ningsbeställare

Särskilda möten hölls i en första etapp med följande grupper med samfinansieringsavtal. 0 Kommunförbundet, där bl.a. UFOS-samarbetet redovisades 0 SBUF, Byggentreprenörema och VVS-entreprenörema

0 Fastighetsgruppen Fastighetsägarförbundct, SABO, Vasakronan, Byggherreföreningen, Fortifikationsverket

AI-företagen och Arkus 0 Industrins byggmaterialgrupp, IB.

Företrädare för alla grupper i byggbranschen med samarbetsavtal med BFR bjöds in till ett avslutande avstämningsmöte den 21 november. Vid mötet redovisade utredningen sina tankar om ändrade förmer för finansiering av byggforskning inom byggbranschens intresseområde. En mera utförlig redovisning av detta möte och utredningens branschkontakter finns i utredningens avsnitt 9.7.1.

Forskningsutförare

Kontaktpersoner utsågs utredningens begäran de universitet och av högskolor som får mest anslag från BFR. Möten har ägt rum med KTH Byggd miljö och IBF i Gävle och med KTH, KTH Byggd miljö, CTH, LuTH och Stockholms universitet hos utredningen. Lunds tekniska högskola anmälde förhinder för detta möte och har inte heller senare haft särskilda överläggningar med utredningen.

Utgångspunkten för diskussionen med högskolorna har varit deras

"erfarenheter av olika arbetssätt, områden och anslagsgivare och av EU-projekt och annat internationellt samarbete inom byggforskningen".

126 Utredningens arbete och kontakter

Följande kontaktpersoner från högskolorna har deltagit i mötet med utredningen: Mats Sandberg, KTH Bygg Miljö, Gävle 0 Bengt Turner, Institutet för Bostadsforskning IBF, Uppsala uni- 0 versitet,

Kai Ödeen, dekanus för delfakulteten AVL, KTH

Knut Strömberg, vice-dekanus för A-sektionen, CTH

Lennart Elfgren, Luleå tekniska universitet

Birgitta Berglund, Stockholms universitet

Utredningen har haft följande kontaktpersoner vid LTH: Arne Elm-

roth, Sven Lindblad och Sven Thelandersson vid V-sektionen och Anders Holst vid A-sektionen. Utredningen har också tagit kontakt med centrumet för Stadsmiljö-

forskning vid Högskolan i Örebro, där Ingemar Elander varit kontakt-

person.

Statstik forskningens finansiering vid högskolorna och om

om

BFR:s betydelse för den externa och totala finansieringen av FoU- CTH, KTH, LTH, LuTH, IBF, Högskolan i Öre-

arbetet har lämnats av bro och Stockholms universitet. Utredningen har också haft kontakter med Claes Bankvall, VD i

Sveriges Provnings- och forskningsinstitut SP. Uppbyggnaden ett kompetenscentrum för fysisk planering och

av

regional utveckling i anslutning till Högskolan i Karlskrona/Ronneby har redovisats av bl.a. Boverkets generaldirektör, Gösta Blücher.

Forskningsfinansiärer

Utredningen har haft kontakter på ledningsnivå med Forskningsråds-

nämnden FRN, Humanistiska och samhällsvetenskapliga forsknings-

rådet HSFR, Teknikvetenskapliga forskningsrådet TFR.

Departementen och pågående statliga utredningar

Samråd har skett med kontaktpersoner Inrikes-, Kultur-, Utbild-

nings- och Finansdepartementen. Utredningen har också haft särskilt utsedda kontaktpersoner på bl.a. Miljö-, Kommunikations- och Socialdepartementen har inte funnit anledning att samla kontaktperso-

men

nema till särskilda överläggningar. Utredningen har haft kontakt med följande pågående statliga utred-

ningen, m.m.:

SOU 1997: 182 Utredningens arbete och kontakter 127

Forskningspolitiska utredningen Byggkostnadsdelegationen Byggkvalitetsutredningen Arbetsgruppen inom regeringskansliet för ett handlingsprogram för arkitektur och formgivning 0 Utredningen om den nya energimyndigheten.

Egna omvärldskontakter

Utredningen har träffat följande personer som bedömts kunna ge värdefulla bidrag till utredningens omvärldsanalys. 0 Sune Jussil, VD i SBAB 0 Kerstin Kämekull, VD i BFAB 0 Göran Cars, forskare Regional Planering, KTH, redaktör för tidskriften PLAN

Carl-Johan Engström, planeringschef, Uppsala kommun

Bertil Albertson, länsstyrelsen i Blekinge Bengt Owe Birgersson, VD Hans Wohlin, projektledare för KOMPUT-utredningen, ledamot i KTHs styrelse, aktiv i IVAs och BFRs arbete om byggsektoms

kompetensuppbyggnad

0 Björn Svedinger, sekreterare i den förra utredningen om BFR och

aktiv i IVAs och BFRs arbete om byggsektoms kompetensuppbygg-

nad 0 Jan Lagerström, Träforsk

0 Louise Nyström, kanslichefi Stadsmiljörådet

0 Lisbeth Fall, avdelningschef, Boverket, tidigare länsarkitekt i Jönköping och ledamot i BFR:s styrelse 0 Per Vestlund, vice VD, Skanska, ordförande i SBUF

I Lars-Olof Pettersson, utredningschef byggnadsarbetarförbundet,

ledamot i BFRs styrelse 0 Ronny Melin, kanslichef i bostadsutskottet 0 Agneta Modig Tham, avdelningschef på Boverket och tidigare ledamot i BFR:s styrelse 0 Sverker Gustavsson, Uppsala universitet, tidigare statssekreterare för högskolor och forskning och utredningsman för översynen av

Statens Institut för Byggnadsforskning, SIB

0 Thorsten Nybom, Forskningsrådet för Universitet och Högskolor 0 Bertil Rolf, Högskolan i Karlskrona/Ronneby.

Kontaktema med Thorsten Nybom och Bertil Rolf avsåg främst

kunskapsöverföringen från forskningen till praktiken.

128 Utredningens arbete och kontakter SOU 1997: 182

Utomstäende experter

Utredningen har i vissa fall anlitat utomstående experter i utredningsarbetet: Jan Eriksson, KTH Byggd Miljö, och Ulf Sandström, Linköpings I universitet, redovisar i bilagedelen rapporten Den BFR-stödda FoUverksamhetens art och inriktning 0 Anders Hederstierna, Högskolan i Karlskrona/Ronneby, har analyserat byggforskningsavgifter och finansieringsmodeller för att öka byggbranschens engagemang

Per Mogård har tagit fram underlag om finansiärer av byggrelaterad

0 forskning, belyst forskningstiftelsemas roll och medverkat i de nya analysen av finansieringsmodeller André Teikmans redovisar i bilagedelen dels EUs betydelse för 0

byggforskningen, dels uppgifter om byggforskningen i vissa EU-

länder 0 Göran Cars och Folke Snickars, Institutionen för infrastruktur och samhällsplanering KTH, redovisar i bilagedelen finansiering och beställning av planforskningen i vissa europeiska länder Bengt Turner, IBF Uppsala universitet, har genom European Net- 0 work for Housing Research ENHR samlat underlag om finansiering och beställning av bostadsforskning i vissa länder. Underlag Nederländerna har lämnats Marjolein Spaans, Research Inom av stitute for Housing, Urban and Mobility Studies, Delft University of Technology, Tyskland Dr Franz Huber, Department of Ecoom av nomics, Free University of Berlin, och om Storbritannien av Dr Christine Whitehead Department of Land Economy, University of Cambridge och Economics Department, London School of Economics.

0 Per Åhrén, norska kommunal- och arbeidsdepartementet, har lämnat

underlag finansiering och beställning av bostadsforskning i om Norge Katri Kosonen, Löntagamas forskningsinstitut, har lämnat underlag 0 finansiering och beställning bostadsforskning i Finland. om av

SOU 1997: 182 Utredningens arbete och kontakter 129

Internationellt besök

Utredningens sekreterare besökte under juli det brittiska departementet med ansvar för plan-, bygg- och bostadsforskning, Department of the Environment, Transport and the Regions DETR. Vid besöket redovisades erfarenheterna av de olika arbetssätt som tillämpas inom departementet för beställningen av plan-, bygg och bostadsforskningen.

1997 Statens offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Den gymnasieskolan steg för steg. U. 32. Följdlagstiftning till miljöbalken. M. nya - . studie OECD:s lnkomstskattelag,del l-Ill. Fi. 33. Att lära över gränser. En av . Fi. Fastighetsdataregister. Ju. Rârvalmingspolitiskasamarbete. . Övervakning Förbättrad miljöinformation. M. 34. av miljön. M. . trafikpolitiken bilagor. K. Aktivt lönebidrag.Ett effektivare stöd for 35.Ny kurs i + . penningtvätt. Fi. arbetshandikappade. A. 36. Bekämpande av

cx Länsstyrelsemas roll i trafik- och fordonsfrägor.K. 37. Ett tekniskt forskningsinstituti Göteborg. U.

Byråkratin ibackspegeln. Femtioår av förändring 38. Myndighet eller marknad. . olika verksamhetsforrner.Fi. törvaltningsområden.Fi. Statsförvaltningens sex barns och ungdomars psykiskahälsa. 39. Integritet Offentlighet lnfonnationsteknik. Ju. Rösterom . Flexibel förvaltning. Förändring och verksam- 40. Unga och arbete.ln. . statsförvaltningens 41 Staten och trossamfunden hetsanpassningav . struktur. Fi. Rättsligreglering

10.Ansvaret for valutapolitiken. Fi. Grundlag ll. Skatter, miljö och sysselsättning.Fi. Lag om trossamfund - 12. lT-problem inför 2000-skiftet. Referatoch Lag om Svenskakyrkan. Ku. — slutsatser från hearing anordnad av 42. Staten och trossamfunden en lT-kommissionen den 18 december. Begravningsverksamheten. Ku.

lT-kommissionensrapport 1/97.K. 43. Staten och trossamfunden

l3. Regionpolitik for hela Sverige.N. Den kulturhistoriskt värdefulla kyrkliga egendomen

14. lT i kulturens tjänst. Ku. ochde kyrkliga arkiven. Ku.

15.Det svåra samspelet. Resultatstymingens framväxt Staten och trossamfunden . och problematik.Fi. Svenskakyrkans personal.Ku.

16.Att utveckla industriforskningsinstituten.N. 45. Staten och trossamfunden

17. Skatter, tjänster och sysselsättning. Stöd, skatteroch finansiering.Ku.

+ Bilagor. Fi. 46. Staten och trossamfunden

granskning. Statlig medverkan vid avgiftsbetalning. Ku. . Granskningav Den statliga revisionen i Sverigeoch Danmark. Fi. 47. Staten och trossamfunden

l9. Bättre information om konsumentpriser.ln. Den kyrkliga egendomen.Ku.

20. Konkurrenslagen 1993-I996.N. 48. Arbetsgivarpolitik i staten.

21. Växa i lärande.Förslag till läroplan för barn och För kompetens och resultat.Fi.

6-16 år. U. 49. Grundlagsskydd för nya medier. Ju. unga 22. Aktiebolagets kapital. Ju. 50. Alternativa utvecklingsvägar för EU:s

23. Digital demokr@ti.Ett seminarium om Teknik, gemensamma jordbrukspolitik. Jo.

demokratioch delaktighetden8 november 1996 51. Bristeri omsorg

anordnat Folkomröstningsutredningen, IT- en fråga om bemötande av äldre. av kommissionen och Kommunikationsforsknings- 52. Omsorg med kunskapoch inlevelse

beredningen. IT-kommissionens rapport 2/97. K. en fråga om bemötande av äldre. - 24. Välfärd i verkligheten Pengar räcker inte. S. 53. Avskaffa reklamskatten Fi. ~ 25. Svensk EU-fat. Jo. 54. Ministem och makten. mat- 26. EU:s jordbrukspolitik och den globala livsmedels- Hur fungerar ministerstyre i praktiken Fi.

försörjningen.Jo. 55. Staten och trossamfunden. Sammanfattningarna av

27. Kontroll Reavinst Värdepapper. Fi. förslagen från de statliga utredningarna.Ku.

28. I demokratinstjänst. Statstjänstemannens roll och 56. Folket som rådgivare och beslutsfattare.

vårt offentliga etos. Fi. + Bilaga l och 2. Ju.

29. Bampomografifrågan. 57. l medborgarnas tjänst.

Innehavskriminalisering Ju. En samlad törvaltningspolitik for staten. Fi. m.m. 30. Europa och staten. Europeiseringens betydelse för 58. Personaluthyrning.A.

svensk statsforvaltning.Fi. 59. Svenskhemmet Voksenâsens förvaltningsform.Ku.

3 Kristallkulan tretton röster framtiden. 60. Betal-TV inom Sveriges Television. Ku. - om . lT-kommissionens rapport 3/97. K.

Statens offentliga utredningar 1997

Kronologisk förteckning

6. Att Ä växa bland betong och kojor. 89. Handelnmedskrot och begagnade N. varor. Ett delbetänkande om barnsoch ungdomars 90. Ändrad organisationför det statliga plan-, bygguppväxtvillkor i storstädemas utsatta områdenfrån och bostadsväsendet. ln. Storstadskommittén. 9 Jaktensvillkor u en utredning om vissajaktfrågorr. . - 62. Rosor av belong. Jo. En antologi till delbetänkandet Att växa bland 92. Medieföretagi Sverige Ägande och betongoch kojor från Storstadskommittén. strukturförändringari press, radio ochTV. Ku. 63. Sverigeinför epokskiñet. 93. Hantering av fel i utjämningssystemet för lT-kommissionens rapport 5/97. K. kommuneroch landsting. In. 64. Samhall. En arbetsmarknadspolitisk åtgärd 94. Konkurrensneutralt transportbidrag. N. + Bilagedel. A 95. Forum för världskultur 65. Polisensregister. Ju. en rapport om ett rikare kulturliv. Ku. - 66. Statsskuldspolitiken.Fi. 96. Lokalförsörjning och fastighetsägande. 67. Återkallelse av uppehållstillstånd. UD. En utvärdering statens fastighetsorganisation. av 68. Grannlands-TV i kabelnät. Ku. Fi. 69. Besparingar i stort och smått. U. 97. Skydd av skogsmark.Behov och kosmader.M. 70. totalförsvaret och fi-ivilligorganisationema 98. Skydd av skogsmark.Behovoch kosmader. uppdrag,stödochersättning.Fö. Bilagor. M. - 7 Politik för unga. 99. En ny vattenadministration. Vatten år livet. M. . + 2 st bilagor. ln. I00. Nya samverkansfonner inom den Sjöhistoriska 72. En lag om socialförsäkringar. museiverksamheten. Ku. 73. Inför en svenskpolicy om säker elektronisk 10 Behandling av personuppgifter om . kommunikation.Referatfrån ett seminarium totalförsvarspliktiga.Fö. anordnat av lT-kommissionen, Närings- och I02. Mat Miljö. Svenskstrategiför EU:s handelsdepartementet och SElS den ll december jordbruk i framtiden. Jo. 1996.lT-kommissionens rapport 6/97. K. I03. Rapport medförslag om sändningsorter. Ku. 74. EU:sjordbrukspolitik, miljön och regional 104.Polis i fredenstjänst. UD. utveckling. Jo. l05. Agenda 21 i Sverige. 75. Bosättningsbegreppet. Skatterättsligaregler för Fem år efter Rio resultatoch framtid. M. fysiska personer. Fi. I06. En fond för unga konstnärer.Ku. 76. Invandrarei vård och omsorg I07. Den nya gymnasieskolan en fråga om bemötande äldre. av problemoch möjligheter. U. - - 77. Uppföljning av inkomstskattelagen.Fi. I08 Att lämnaskolanmedrak Om rätten till . rygg - 78. Medelsförvalmingi kommuneroch landsting. ln. skriftspråketoch om förskolans ochskolans 79. Försäkringsmäklare.En Iagöversyn av möjligheter att förebyggaoch möta läs-och Försäkringsmäklaiutredningen. Fi. skrivsvårigheter.U. 80. Reformeradstabsorganisation.Fi. 109.Myndighetsansvaretför transportav farligt 81.Allmännyttiga bostadsföretag. gods.Fö. + Bilaga. ln. ll0. Säkrareobligationer Fi. 82. Lika möjligheter. ln. lll. Branschsanering och andra metodermot - 83.Om makt och kön -i spåren av offentliga ekobrott.Ju. organisationenomvandling. A. ll2. En samordnadmilitär skolorganisation. 84 En hållbar kemikaliepolitik. M. ll3. Mot halvamakten elva historiska essäerom . - 85. Förmånefter inkomst- Samordnatinkomst kvinnors strategieroch mäns motstånd.A. begreppför bostadsstöden och nya 114.Styrsystemoch jämställdhet. Institutioneri kvalifikationsreglerför rätt till förändringoch könsmaktensframtid.A. sjukpenninggrundande inkomst. ll5. Ljusnandeframtid eller ett långt farväl 86. Punktskattekontroll av alkohol, tobak och Den svenska välfärdsstaten ijämförande mineralolja, m.m. Fi. belysning.A. 87. Kvinnor, män och inkomster. ll6. Barnetsbästa i främsta rummet. FN:s konvention Jämställdhetoch oberoende. A. om barnetsrättigheterförverkligas i Sverige. 88. Upphandlingför utveckling. N. ll6 Barnetsbästa en antologi. . -

Statens 1997

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

ll7. Nobelcenter i Stockholm ett infonnations-och l53. Arbetskraftensfria rörlighet trygghetoch - aktivitetscentrum kring naturvetenskap, kultur och jämställdhet Bilagedel. + A. samhälle. Ku. l54. Patientenhar rätt. ll8. Delade städer.S. 155. Miljösamverkani vattenvården.M. ll9. En tydligare roll for hälso-och sjukvårdeni 156.Ett större och bättreEuropa EUzs utvidgning: folkhälsoarbetet. Samhällsekonomiska effekter. Fi. 120. Vuxenpedagogiki Sverige.Forskning, utbildning, 157. Att erövra omvärlden.Förslag till läroplanför utveckling. En Kartläggning. U. förskolan.U. I21. Skolfrågor Om skolai en ny tid. U. 158. Vuxenpedagogiki teori och praktik. U. - I22. Rättigheteri luftfartyg. K. 159.Ett utvidgateuropeisktområdemed frihet, l23. Ett effektivare näringsförbud. N. säkerhetoch rättvisa. Ju. 124. IT-kommissionenshearing om den nya medie- och 160. Regionalakonsekvenser av EU:s östutvidgning. N. programvaruindustrin.Andrakammarsalen, 161. Stödi föräldraskapet. Riksdagen,1997-06-16.K. 162. Medborgarskapoch identitet. ln. 125 Ett svensktinvesterarskydd.Fi. 163. Översvämningskatastrofen i Polen - 126. Bilen, miljön och säkerheten.Fi. stöd från stat och näringsliv. N. l27. Straffansvar for juridiska personer. Del A+B. Ju. l64. Medlingsinstitut och Iönestatistik. l28. Verkställighet och kontroll i utlänningsärenden. + st 5 bilagor. A. UD. l65. Läkemedeli priskonkurrens. S. 129. Kollektivtrafik i tid + Bilaga. K. l66 Ohälsoförsäkringen. Trygghet och aktivitet. . 130. Effektivare statlig inköpssamordning.Fi. I67. En livsmedelsstrategiför Sverige. l3l. Lag om premiepension.Fi. I68 Vinstutdelning i aktiebolag. Ju. . I32. Antimicrobial FeedAdditives. Jo. l69. Försäkringsmedicinskt centrum. I33. Antimikrobiella fodertillsatsersammandrag. Jo. En resurs för utredningoch metodutveckling. I34. Förtroendemannainflytande ökad kvalitet och 170. Bemötandet äldre. av rättssäkerhet. l7l. Den svenskflaggadehandelsflottans l35. Ledare,makt och kön. A. konkurrenskraft.K. 136. Kvinnors och mäns löner varför såolika A. l72. Bidragtill fri svensk TV-produktion. Ku. - 137. Glastakoch glasväggar Den könsscgregerade l73. Miljöhänsyn i standarder.N. arbetsmarknaden. A. l74. Räknamedmångfald.Förslagtill lag 138. Familj, makt och jämställdhet. A. mot etniskdiskriminering i arbetslivet m.m. ln. 139.Hemmet,barnen och makten.Förhandlingar om l75. Förbud mot diskriminering i arbetslivet grund arbeteoch pengar i familjen. A. av sexuellläggning. A. 140. Fonogramersättning. Ku. l76. Förbud mot diskriminering i arbetslivet av l4l. Boken i tiden. Ku. personer med funktionshinder. A. l42. Högkosmadsskydd mot sjuklönekostnader. l77. Byggkvalitet för framtiden. ln. 143.Större EU säkrareEuropa.UD. 178. Enskildanäringsidkare. - 144.Försvarets fastigheter. Översyn skattereglema.Fi. av Former för en kostnadseffektiv och 179.Klara Spelregler en förutsättningför samverkan verksamhetsinriktadförvaltning. Fi. mellan offentlig och privat hälso-och sjukvård.S. 145.Förvalta medmiljöansvar. Statsförvaltningens 180. Kämavfall och Beslut. Rapport från ett seminarium arbete för ekologiskhållbarhet. M. om beslutsprocessen i sambandmed lokalisering 146.Grunddata i samhälletstjänst. Fi. av ett slutförvar av använt kämbränsle. - 147.Barns bilder av åldrande Umeå 8-10 april 1997.M. en fråga om bemötande äldre. av l8 Redovisningoch aktiekapitali euro - . 148. Utbildningskanalen. U. och annan utländskvaluta. Ju. 149. Miljön i ett utvidgat EU. M. 182.En ny plan-, bygg- och bostadsforskning.ln 150.EU:s jordbrukspolitik och östutvidgning.Jo. 151.Food andthe environment,Swedish strategy for the future of EU agriculture. Jo. 152. Uppehållstillståndpå grund av anknytning. UD.

1997 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Förmån efter inkomst Samordnatinkomstbegrepp

för bostadsstödenoch nya kvaliñkationsregler för Fastighetsdataregister. 3 rätt till sjukpenninggrundandeinkomst. 85 Aktiebolagetskapital. 22 Barnets bästai främsta mmmet. FN :s konvention Barnpomografifrågan. om barnets rättigheter förverkligas i Sverige.I 16 Innehavskriminalisering m.m. 29 Barnets bästa en antologi. 1 16 lntegritet offentlighet Informationsteknik. 39 - Deladestäder. 118 Grundlagsskyddför nya medier. 49 En tydligare roll för hälso-och sjukvårdeni Folketsom rådgivareoch beslutsfattare. folkhälsoarbetet. 119

+ Bilaga 1 och 56 Förtroendemannainflytande ökad kvalitet och Polisensregister. 65 rättssäkerhet. 134 Branschsaneringoch andrametoder mot ekobrott.l 1 1 - Högkostnadsskyddmot sjuklönekostnader.142 Straffansvarför juridiska personer. Del A+B. 127 Barns bilder av åldrande Ett utvidgat europeisktområdemed frihet, en fråga om bemötandeav äldre.147 säkerhetoch rättvisa. 159 - Patientenhar rätt. 154 Vinstutdelningi aktiebolag.168 Stöd i föräldraskapet. 161 Redovisningoch aktiekapital i euro Läkemedeli priskonkurrens.165 och annan utländskvaluta. 181 Ohälsoförsäkringen.Trygghet och aktivitet. 166

Utrikesdepartementet Försäkringsmedicinsktcentrum.

En resurs för utredningoch metodutveckling.169 Återkallelse av uppehållstillstånd. 67 Bemötandet av äldre. 170 Polis i fredenstjänst. 104 Klara spelregler en förutsättningför samverkan Verkställighetoch kontroll i utlänningsärenden. 128 mellan offentlig och privat hälso- och sjukvård. 179 säkrareEuropa. 143 StörreEU -

Uppehållstillstånd grund av anknytning.152 Kommunikationsdepartementet

Försvarsdepartementet Länsstyrelsernas roll i trañk- och fordonsfrågor.6

lT-problem inför 2000-skiftet.Referatoch slutsatser från Totalförsvaretoch frivilligorganisationema en hearing anordnad av lT-kommissionenden uppdrag,stödoch ersättning.70 - 18 december. IT-kommissionens rapport 1/97 12 Behandling personuppgifter . av om Digital demokr@ti.Ett seminarium Teknik, om totalförsvarspliktiga.101 demokrati och delaktighetden november1996 8 Myndighetsansvaret för transportav farligt gods. 109 anordnatav Folkomröstningsutredningen,T- En samordnad militär sko1organisation.112 kommissionen och Kommunikationsforsknings-

beredningen. IT-kommissionens rapport 2/97. 23 Socialdepartementet Kristallkulan tretton röster om framtiden. - Rösterom barns och ungdomarspsykiska hälsa.8 3/97. 31 lT-kommissionensrapport Välfärd verkligheten i Pengar räckerinte. 24 - Ny kurs i trafikpolitiken + bilagor. 35

Brister i omsorg Sverige inför epokskiftet.

en frågaom bemötande av äldre. 51 — lT-kommissionens rapport 5/97. 63 Omsorg medkunskap och inlevelse säkerelektronisk Inför en svenskpolicy om en fråga om bemötande av äldre. 52 Referat från seminarium anordnat - kommunikation. ett av Att växa blandbetongoch kojor. Närings- och handelsdepartementet lT-kommissionen, Ett delbetänkande om bamsoch ungdomars december1996. och SEISden 11 uppväxtvillkor i storstädemas utsatta områden från lT-kommissionens rapport 6/97. 73 Storstadskommittén. 61 Rättigheteri luñfanyg. 122

Rosorav betong. T-kommissionens hearing om den nya medie-och

En antologitill delbetänkandet växa bland programvaruindustrin.Andrakammarsalen, betongoch kojor från Storstadskommittén. 62 Riksdagen, 1997-06-16.124

En lag om socialförsäkringar.72 Bilaga. 129 Kollektivtrafik i tid + Invandrarei vård och omsorg svenskflaggade handelsflottans Den en fråga om bemötande av äldre. 76 - konkurrenskraft. 171

1997 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Ett större och bättre Europa EU:s utvidgning:

Finansdepartementet

Samhällsekonomiska effekter. 156 lnkomstskattelag,del 1-111. 2 Enskilda näringsidkare. Byråkratin i backspegeln. Femtioår av förändring Översyn av skattereglema. 178 sex förvaltningsområden. 7

Flexibel förvaltning. Förändring och verksam- Utbildningsdepartementet

hetsanpassning av statsförvaltningens struktur. 9 Den nya gymnasieskolan steg för steg. 1 Ansvaret för valutapolitiken. 10 - Växa i lärande. Förslagtill läroplan för barnoch Skatter, miljö och sysselsättning. 11 unga 6-16 år. 21 Det svåra samspelet. Resultatstymingens framväxt Ett tekniskt forskningsinstitut i Göteborg.37 och problematik. 15 Besparingar stort i och smått. 69 Skatter, tjänster och sysselsättning. Den nya gymnasieskolan + Bilagor. 17 problem och möjligheter. 107 Granskningav granskning. - Att lämna skolanmed rak Om rätten till Den statliga revisioneni Sverigeoch Danmark. 18 rygg skriñspråketoch om förskolans och skolans Kontroll Reavinst Värdepapper. 27 möjligheter att förebygga och möta läs-och 1 demokratinstjänst. Statstjänstemannens roll och skrivsvårigheter. 108 vån offentliga etos. 28 Vuxenpedagogiki Sverige. Forskning, utbildning, Europa och staten. Europeiseringens betydelseför utveckling. En Kartläggning. 120 svensk statsförvalming.30 Skolfrågor Om skolai en ny tid. 121 Att lära över gränser. En studie av 0ECD:s - Utbildningskanalen. 148 förvaltningspolitiska samarbete. 33 Att erövra omvärlden. Förslagtill läroplan för Bekämpandeav penningtvätt. 36 förskolan.157 Myndighet eller marknad. Vuxenpedagogiki teori och praktik. 158 Statsförvaltningens olika verksamhetsfonner. 38

Arbetsgivarpolitik i staten. Jordbruksdepartementet

För kompetens och resultat.48 Svenskmat- EU-fat. 25 Avskaffa reklamskatten 53 EU:s jordbrukspolitik och den globala livsmedels- Ministem och makten. ministerstyrei praktiken 54 försörjningen. 26 Hur fungerar Alternativa utvecklingsvägar för EU:s 1 medborgarnas tjänst. gemensamma jordbmkspolitik. 50 En samlad förvaltningspolitik för staten. 57 EU:s jordbrukspolitik, miljön och regional Statsskuldspolitiken. 66 regler för utveckling. 74 Bosättningsbegreppet. Skatterättsliga Jaktensvillkor en utredning om vissa jaktfrågor. 91 fysiska personer. 75 inkomstskattelagen. 77 Mat Miljö. Svensk strategiför EU:s Uppföljning av Försäkringsmäklare.En lagöversyn jordbruk i framtiden.102 av 79 Antimicrobial Feed Additives. 132 Försäkringsmäklarutredningen. Antimikrobiella fodertillsatser sammandrag. 133 Reformerad stabsorganisation.80 EU:s jordbrukspolitik och östutvidgning. 150 Punktskattekontroll av alkohol, tobak och Food andthe environment, Swedish strategy for the mineralolja,m.m. 86 och fastighetsägande. future of EU agriculture. 151 Lokalförsörjning

En utvärdering av statens fastighetsorganisation.96 Arbetsmarknadsdepartementet Säkrare obligationer 110 svenskt investerarskydd. 125 Aktivt lönebidrag. Ett effektivare stöd för Ett Bilen, miljön och säkerheten.126 arbetshandikappade. 5

Effektivare statlig inköpssamordning. 130 Personaluthyrning.58

premiepension.13 l Samhall.En arbetsmarknadspolitisk åtgärd Lag om Försvarets fastigheter. + Bilagedel.64

Former för kostnadseffektiv och Om makt och kön i spåren av offentliga en verksamhetsinriktadförvaltning. 144 organisationers omvandling. 83

i samhällets tjänst. 146 Grunddata-

Statens 1997

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Kvinnor, män och inkomster. Medieföretagi Sverige Ägande och - Jämställdhetoch oberoende.87 strukturforändringari press, radio och TV. 92 Mot halva makten Forum for världskultur - elva historiskaessäerom kvinnors strategier och mäns motstånd.l 13 en rapport om ett rikare kulturliv. 95 - Styrsystem ochjämställdhet. Institutioner i Nya samverkansfonner inom den Sjöhistoriska förändring och könsmaktensframtid. 1 14 museiverksamheten. 100 Ljusnandeframtid eller ett långt farväl Rapport medförslag om sändningsoner.103 Den svenskavälfärdsstatenijämforande En fond for unga konstnärer.106 belysning. 115 Nobelcenter i Stockholm ett informations- och - Ledare,makt och kön. 135 aktivitetscentnim kring naturvetenskap,kultur och Kvinnors och mäns löner varför såolika 136 samhälle. 117 - Glastakoch glasväggar Den könssegregerade Fonogramersättning.140 arbetsmarknaden.137 Boken itiden. 141 Familj, makt ochjämställdhet.138 Bidrag till fri svenskTV-produktion. 172 Hemmet,barnenoch makten.Förhandlingarom Närings- och handelsdepartementet arbeteoch pengar i familjen. 139 Arbetskraftensfria rörlighet trygghet och Regionpolitik för hela Sverige.13 jämställdhet + Bilagedel.153 Att utveckla industriforskningsinstituten.16 Medlingsinstitut och lönestatistik. Konkurrenslagen1993-1996.20 + 5 st bilagor. 164 Upphandling for utveckling. 88 Förbud mot diskriminering i arbetslivet grund Handeln medskrot och begagnade varor. 89 av sexuell läggning.175 Konkurrensneutralttransponbidrag.94 Förbud mot diskriminering i arbetslivet av Ett effektivare näringsförbud.123 personer med funktionshinder.176 Regionalakonsekvenser av EU:s ösrutvidgning.160 Översvämningskatastrofen i Polen- Kulturdepartementet stöd från stat och näringsliv. 163 IT kulturenstjänst.14 i En livsmedelsstrategifor Sverige. 167 Statenoch trossamfunden Miljöhänsyn i standarder.173 Rättslig reglering Inrikesdepartementet Grundlag - Lag om trossamfund Bättre information om konsumentpriser.19 - Lag om Svenskakyrkan. 41 Unga och arbete.40 ~ Statenoch trossamfunden Politik för unga. Begravningsverksamheten. 42 + 2 st bilagor. 71 Statenoch trossamfunden Medelsförvaltningi kommuneroch landsting.78 Den kulturhistoriskt värdefulla kyrkliga egendomenoch Allmännyttiga bostadsföretag. de kyrkliga arkiven. 43 + Bilaga. 81 Staten och trossamfunden Lika möjligheter. 82 Svenskakyrkanspersonal.44 Ändrad organisationför det statligaplan-, bygg- Staten och trossamfunden och bostadsväsendet. 90 Stöd,skatteroch finansiering. 45 Hantering av fel i utjämningssystemetför Statenoch trossamfunden kommuneroch landsting.93 Statlig medverkanvid avgiftsbetalning.46 Medborgarskapoch identitet. 162 Statenoch trossamfunden Räknamed mångfald. Förslagtill lag Den kyrkliga egendomen.47 mot etniskdiskriminering i arbetslivet m.m. 174 Statenoch trossamfunden.Sammanfattningama av Byggkvalitet för framtiden. 177 förslagenfrån de statliga utredningarna. 55 En ny plan-, bygg- och bostadsforskning.182 Svenskhemmet Voksenåsensforvaltningsfonn. 59 Betal-TV inom Sveriges Television. 60 Grannlands-TV i kabelnät. 68

1997 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Miljödepartementet Förbättrad miljöinfonnation. 4 Följdlagstiñning till miljöbalken. 32 Övervakning av miljön. 34 En hållbar kemikaliepolitik. 84 Skyddav skogsmark.Behovoch kostnader. 97 Skyddav skogsmark.Behov och kostnader. Bilagor. 98 En ny vattenadministration.Vatten är livet. 99 Agenda21 i Sverige. Fem år efter Rio resultatoch framtid. 105 - Förvaltamed miljöansvar. Statsförvaltningens arbeteför ekologiskhållbarhet. 145 Miljön i ett utvidgat EU. 149 Miljösamverkan i vattenvården. 155 Kämavfall och Beslut. Rapport från ett seminarium om beslutsprocessen i sambandmed lokalisering av ett slutförvar av använt kämbränsle. Umeå8-10april 1997. 180

%% @å.if§t%:$§:a §3

25W. ~. är.: - V w:

i ’ mama

www gügywgáa:at: mafia

POSTADRESS: 106 47 STOCKHOLM FAX 08-690 91 91, TELEFON 08-690 9190