Ändrad organisation för det statliga plan-, bygg- och bostadsväsendet : delbetänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

Deibetönkonde Utredningen av För inom översyn av organisationen p|an-, bygg och bostodsvösenfet

SOU 9797:90

i

X6M/

Öâc

x

M flm

Statens offentliga utredningar WW 1997:90

B95 Inrikesdepartementet

Ändrad organisation

för

det

statliga plan-, bygg-

och bostadsväsendet

Delbetänkande Utredningen för av översyn av organisationen inom plan-, bygg- och bostadsväsendet Stockholm 1997

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar SOU och Ds av svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Orderfax: 08-690 91 91 Ordertel: 08-690 91 90

Svara på remiss. Hur och Varför. Statsrådsberedningen, 1993. En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara remiss. - Broschyren kan beställas hos: Regeringskansliets förvaltningsavdelning Distributionscentralen 103 33 Stockholm Fax: 08-405 10 10 Telefon: 08-405 10 25

ISBN 91-38-20627-7 golab Stockholm 1997 ISSN 0375-250X

1997:90

Till statsrådet och chefen för

Inrikesdepartementet

Genom beslut den 19 december 1996 bemyndigade regeringen chefen för Inrikesdepartementet att tillkalla särskild utredare för att göra en en översyn av den statliga organisationen inom plan-, bygg- och bostadsväsendet. Med stöd av bemyndigandet förordnades generaldirektör Ulf Göransson till utredare. Till sekreterare i utredningen förordnades revisionsdirektören Willi Barenthin. Enligt direktiven för utredningen dir. 1996:113 skall arbetet genomföras i etapper. I en första etapp skall utredningen redovisa förslag den om principiella uppgifts- och ansvarsfördelningen för plan-, bygg- och bostadsväsendet. I en andra etapp skall utredaren redovisa förslag om ny fmansieringsmodell m.m. vad gäller byggforskningen. Härmed överlämnas utredningens första delbetänkande Ändrad organisation för det statliga plan-, bygg- och bostadsväsendet.

Stockholm den 20 maj 1997

Ulf Göransson

Sammanfattning

Utredningen utgår i betänkandet från pågående omvärldsförändringar har fått eller väntas få betydelse för utvecklingen inom plan-, som bygg- och boendeområdet. Utredningen lägger betänkandet om en ändrad myndighetsstruktur innan regering och riksdag tagit ställning till den Bostadspolitiska utredningen. Utredningen har därför valt att pröva förslagen om en ändrad myndighetsstruktur både gentemot nuvarande bidragssystem och gentemot de förslag som lagts av den Bostadspolitiska utredningen för

hamtida bidragssystem.

Den föreslagna myndighetsstrukturen är vald för att skapa flexibilitet för att kunna verka i båda systemen. En uppdelning på två myndigheter är enligt utredningen det bästa sättet att kraftsamla inför de utmaningar som väntar, bl.a. om en hållbar Stadsutveckling, EU-medlemskapet och de regionala planeringsfrågorna å sidan och å andra sidan kraven på en rationell och ena effektiv administration av det finansiella stödet till bostadssektom, oavsett hur detta stöd kommer att utformas i framtiden. Hänsynen till miljön och omställningen till ett hållbart samhälle innebär nya anspråk på samhällsplaneringen och byggandet.

Den försöksverksamhet som inletts med regionala självstyrelseorgan verkar i riktning mot decentraliserade investeringsbeslut som rör den regionala och lokala miljön. EU-medlemskapet har medfört nya statliga arbetsuppgifter som berör den fysiska planeringen. Plan- och byggsektoms internationalisering och Sveriges inträde i EU skärper behovet av en övergripande långsiktig planering och ett bättre samspel mellan olika planeringsnivåer. Bostadspolitiska utredningens förslag innebär om de genomförs att nya krav kommer att ställas på beslutsunderlag till regeringen i form av prognoser, uppföljningar och utvärderingar. Behovet av att minska utgiftema för den statliga administrationen kräver fortsatt effektivisering och rationalisering.

E U-medlemskapet

Betydelse av EU-medlemskapet skiftar mellan plan-, bygg- och boendeområdet. Byggområdet har redan påverkats påtagligt medlemskapet. av Inom planområdet bedrivs arbete inom s.k. rumslig planering och inom stadsmiljöområdet kring begreppen stadsmiljö och hållbar stadsutveckling. Frågor om stadsmiljö- och Stadsutveckling väntas få en mer framträdande plats. Arbete pågår bl.a. med direktivförslag om strategiska miljöbedömningar SEA. inom boendeområdet har medlemskapet endast haft begränsad inverkan på myndigheternas arbete.

Ny regional samhällsorganisation

Den decentralisering av statliga beslut sker har gjort de lokala och som regionala nivåerna till betydelsefulla aktörer inom politikområden. nya Som en bekräftelse på denna utveckling inleds den l juli 1997 en försöksverksamhet i tre län där det regionala utvecklingsansvaret förs över från länsstyrelsen till ett kommunalt på regional nivå prop. organ 1996/97:36. Det gäller Kalmar, Gotlands och det nybildade Skåne län.

Ekologiskt hållbar utveckling

Parallellt med de redovisade perspektiven löper en annan omvandlingsprocess som väntas skapa delvis framtidsscenarier for nya plan-, bygg- och bostadsväsendet. Det gäller reformarbete och samhällsåtagandena för att uppnå ekologiskt hållbar utveckling. en Efter beslut riksdagen genomförs for närvarande ett femårigt av program som syftar till att driva på den tekniska utvecklingen och

samtidigt skapa sysselsättning främst kretsloppsanpassning

genom av byggnader och infrastruktur. Inom ramen for programmet har anvisats l miljard kr for

investeringsbidrag.

En uthållig energiförsörjning

I propositionen En uthållig energiförsörjning har regeringen lagt fram förslag om riktlinjerna för energipolitiken. Bortfallet av som blir en konsekvens av kämkraftsavvecklingen skall kompenseras genom effektivare elanvändning, konvertering samt hushållning med och tillförsel av från andra energikällor. Flera nya bidrag föreslås, bl.a. för åtgärder inom bostadssektom.

Bostadspolitiska utredningen

Tillsammans med tidigare beslutade regelförändringar kommer den Bostadspolitiska utredningens förslag enligt dess bedömning att successivt minska behovet statlig administration inom av bostadsfinansieringen både vad gäller Boverkets boendeavdelning och länsstyrelsemas bostadsenheter.

Utredningens förslag

En ny myndighetsorganisation

En ny statlig bostadsadministrativ myndighet inrättas med uppgift att svara för bostadsñnansiering och bostadsadministration m.m.

En ny statlig plan-, bygg- och stadsmiljömyndighet inrättas med uppgift att svara för plan- och byggfrågor och frågor om stadsmiljö och

bebyggelsemiljö.

Ikraftträdandet av den nya myndighetsorganisationen föreslås ske den 1

juli 1998.

Valet av tidpunkt innebär att de nya myndighetschefer som skall tillsättas den 1 januari 1998 ges en reell möjlighet att ansvara för uppbyggnaden av de nya myndigheternas interna organisationer.

Samlingslokaldelegationen och Stadsmiljörådet knyts till plan-, bygg-

och stadsmiljömyndigheten.

Allmänt om bostadsstöd och garantier

Boverket handhar över miljon utbetalningar till ett sammanlagt en belopp av över 30 miljarder kr under ett normalår. Bostadskreditnämndens garantistock omfattar än 20 000 mer garantier med ett sammanlagt garanterat belopp 25 miljarder kr. av ca

Den bostadsadministrativa myndigheten

Den bostadsadministrativa myndigheten får i princip ett samlat ansvar

för administrationen av statens ekonomiska stöd till bostadsbyggnadssektorn samt för kreditgarantier för och ombyggnad.

ny- Myndigheten svarar för administrationen av bidrag till nybyggnad och ombyggnad av bostäder. Myndigheten svarar för administrationen av kreditgarantier för nyoch ombyggnad. Myndigheten svarar för administrationen de aviserade av energibidragen och till investeringsbidrag till prioriterade ombyggnadsändamål enligt den Bostadspolitiska utredningens förslag.

Beslut betr. bidrag till ekologiskt hållbar utveckling fattas

av regeringen och länsstyrelserna. Bidragsadministrationen bör ligga på den bostadsadministrativa myndigheten. Enligt utredningens mening bör det övervägas att anvisa de länsvisa beslutsramama i form av klumpsummof för de bidragsändamål som kan komma att gälla under en och period. samma Utredningen noterar att Boverket och Konsumentverket att avser inleda samtal om hur och uppgiftsfördelningen dem emellan ansvarslämpligen skall utformas.

Den principiella utgångspunkten bör enligt utredningens mening

vara att ansvaret för den konsumentinfonnation staten bedriver i som första hand skall samordnas Konsumentverket. genom

I fråga om formerna och resurserna för fastighetsjuridisk konsumentrådgivning anser utredningen att förnyade förhandlingar bör

tas upp med branschen.

Statistik och prognosarbete

En viktig uppgift för den bostadsadministrativa myndigheten är att säkerställa en god statistik och en tillförlitlig prognosverksamhet. Utredningen anser att beställaransvaret för statistikproduktionen normalt skall ligga på resp. sektormyndighet, medan Statistiska Centralbyrån skall stå för statistikproduktionen. Mot den bakgrunden föreslår utredningen att den bostadsadministrativa myndigheten ges ett beställaransvar sitt statistikområde gentemot SCB. Frågan om beställaransvar kan lämpligen tas upp i samband med den utvärdering av Statistiska Centralbyrån och dess finansiering som skall ske 1998. En ytterligare åtgärd som bör genomföras är att Boverket i samarbete med Konjunkturinstitutet utarbetar prognosmodeller för nya bostadsbyggandet, såväl ombyggnad. ny- som

Plan-, bygg- och stadsmiljömyndigheten

Plan-, bygg- och stadsmiljömyndigheten ges en central roll i arbetet för ett hållbart Sverige och ett tydligare för ges ansvar erfarenhetsåterföring och utveckling av PBL/NRL-systemet. Myndigheten ges ett centralt ansvar för ESDP och Interreg C och för stödet till det regionala samarbetet inom dessa områden. Myndigheten ges ett samordningsansvar för urbana frågor som rör stadsmiljön, t.ex. segregationsfrågor och för EU-stöd som är inriktade på stadsmiljö och fysisk planering. Ansvaret för ev. bidrag till kommunernas lokala utvecklingsprogram för att främja en god samhällsplanering, t.ex. för åtgärder mot segregation, enligt den Bostadspolitiska utredningens förslag, föreslås ligga på regeringen. Plan-, bygg- och stadsmiljömyndigheten föreslås

vara beredningsansvarig myndighet.

Beslut om radonbidrag fattas av länsstyrelserna. Ansvaret för

besvärsprövningen föreslås ligga den nya plan-, bygg- och stadsmiljömyndigheten.

Ekonomi och personal

Boverkets ramanslag för 1997 och 1998 har minskats med mellan åtta och tio procent för vardera året. BKNs anslag har minskats med ca fem procent för 1997. Utredningen föreslår mot den bakgrunden inte några ytterligare besparingar förutom de redan beslutade. Redan under 1997 bör en avveckling av personal påbörjas för att möta de besparingskrav som redan fastställts. Kompetensutveckling av personalen bör genomföras för att klara de nya krav som ställs och kommeratt ställas på de nya myndigheterna. Samverkan med den statliga Trygghetsstiftelsen bör ske. Användningen av en del av anslagssparandet till investeringar i IT och ny teknik kommer att ge effektivitetsvinster redan inom något år. Några särskilda omställningskostnader uppstår följd inte som en av den nya myndighetsstrukturen.

Avgifter

Bostadskreditnämnden finansieras genom avgifter. Både garantiverksamheten och administrationen av den har från och med 1997 lyfts ut ur statsbudgeten. Bostadskreditnämndens finansiering kommer i princip att fungera som en privat försäkringsverksamhet. Boverket styrs i ekonomiadministrativt hänseende av ett ramanslag på statsbudgeten. Utredningen ser för sin del inga hinder mot att förena dessa två olika fmansieringsmodeller i och myndighet. en samma Utredningen förordar en utveckling i riktning mot ett större inslag av avgiftsfinansiering för den bostadsadministrativa myndighetens verksamhet. Avgifter skall kunna tas ut, förutom för garantiverksamheten, för att täcka administrativa kostnader också för övrig bidragsadministration, t.ex. i form av aviseringsavgifter.

Myndigheternas namn

Utredningen redovisar inget förslag om hur de nya myndigheterna formellt skall benämnas. Benämningen Boverket bör dock undvikas både av principiella och praktiska skäl.

Benämningama bör också väljas så att de gamla myndigheterna tydligt kan skiljas från de såväl i författningssammanhang i nya som dagligt tal. Utredningen är öppen for tanken att benämningen görs intemationellf gångbar.

Forskning

l utredningens arbete ingår att pröva vilken roll de myndigheterna nya skall kunna få som beställare av forskning så att den får relevans för de samhällsproblem skall lösas. Forskningsfrågoma kommer att som behandlas i nästa betänkande. Utredningen tror att forskningen skulle vinna på ett närmare samarbete med de båda myndigheterna och ser för sin del inga principiella hinder mot att låta de myndigheterna få aktiv roll nya en som beställare av forskning inom sina respektive verksamhetsområden. Utredningen ser det som en fördel om forsknings- och utvecklingsprojekt kan finna synergier i pågående omvärlds-

förändringar, t.ex. EU-medlemskapet, Östersjösamarbetet, Interreg

etc.

Förberedande organisationsarbete

Under hösten bör ett förberedande organisationsarbete genomföras. Huvuduppgiften blir att fastställa de ekonomiska för de båda ramarna myndigheterna och att fatta beslut besparingsbeting för om resp. myndighet utifrån riksdagens budgetbeslut. När det gäller myndigheternas interna administration får det bli en fråga mellan de myndigheternas ledningar att söka finna nya en rationell hantering betr. t.ex. telefonväxel, städning, kopiering, posthantering, Vaktmästeri, konferensservice. För att hitta rationellt administrativa lösningar för båda myndigheterna och för att klara det organisatoriska genomförandet föreslår utredningen att denna utredning får ett tilläggsuppdrag att genomföra ovan redovisade arbetsuppgifter och i samverkan med de nya myndighetschefema klara ut ekonomi- och personalfrågor. Ansvaret för det interna organisationsarbetet läggs på resp. myndighetschef.

Övrigt

I ett avseende lägger inte utredningen något förslag. Det gäller ansvarsfördelningen och gränsdragningen mellan regeringen och berörda myndigheter. Två motiv finns för detta.

Dels påverkar omvärldsförändringar och andra skeenden just nu ansvarsfördelning och arbetsuppgifter. Inte förrän beslut fattats och

frågor avgjorts kan långsiktigt avgöra ansvarsfördelningen. man Dels utgår utredningen från att den nuvarande svenska modellen med relativt små departement kommer att bestå. Därmed blir det de centrala myndigheterna och länsstyrelserna skall verkställa de som politiska besluten och svara för det "vardagliga EU-arbetet.

Nästa betänkande

Översynen bedrivs i etapper. Översynen av den principiella uppgifts-

och ansvarsfördelningen redovisas i detta betänkande. Delfrågan rörande fmansieringsmodell m.m. för ny byggforskningen kommer att redovisas i ett särskilt betänkande i oktober 1997.

1 Uppdraget

Utredningens uppdrag är att göra en översyn av den statliga myndighetsorganisationen inom plan-, bygg- och bostadsväsendet. Direktiven återges i bilaga

Översynen omfattar i princip hela den organisatoriska struktur som

kan hänföras till plan-, bygg- och bostadsväsendet. Tonvikt skall ligga de centrala myndigheterna och Regeringskansliet. Behovet av statliga åtaganden inom området skall prövas med utgångspunkt i gällande lagstiftning. Utredningen kan ses som ett komplement till den översyn som gjordes av Boverket för fyra år sedan Boverket uppgifter och verksamhet SOU 1992: 127.

1.1 Direktivens

huvudlinj er

Utredningsuppdraget utgår från en rad pågående omvärldsforändringar som har fått eller väntas få betydelse för utvecklingen inom berörda samhällssektorer. Hänsynen till miljön och omställningen till ett hållbart samhälle innebär - nya anspråk på samhällsplaneringen och byggandet.

Den försöksverksamhet som inletts med regionala självstyrelseorgan verkar i riktning mot decentraliserade investeringsbeslut rör den regionala och som lokala miljön. EU-medlemskapet har medfört statliga arbetsuppgifter berör den - nya som fysiska planeringen. Plan- och byggsektoms internationalisering och Sveriges inträde i EU skärper behovet av en övergripande långsiktig planering och ett bättre samspel mellan olika planeringsnivåer.

Behovet av att minska utgifterna for den statliga administrationen kräver fortsatt effektivisering och rationalisering. Staten måste även i framtiden ha god kompetens och tillräckliga resurser for att garantera att viktiga nationella mål uppnås när det gäller en ändamålsenlig användning mark och vatten och när det gäller av utvecklingen av bebyggelsemiljön.

De redovisade omvärldsförändringama leder till rollovan förskjutningar och ändrade samarbetsformer i samhällsplaneringen. Ansvarsfördelningen mellan staten och andra aktörer kommuner, byggherrar m.fl. berörs av förändringarna.

Arbetet med en samordnad miljölagstiftning leder i samma riktning.

Statens roll när det gäller metodutveckling, kunskapsförmedling och rådgivning i plan- och byggfrågor bör enligt direktiven prövas med

hänsyn till de åtaganden som följer av lagstiftningen.

Inom byggområdet pekar direktiven på den övergång som skett från detaljreglering till funktionsansvar och byggherramas vidgade kvalitetsansvar i byggprocessen. EU-medlemskapet kan innebära en återgång mot mer detaljerad reglering, vilket ställer nya krav bevakning och samordning från svensk sida. En lång rad svenska myndigheter och andra organ berörs av detta då de hanterar byggrelaterade frågor. Bostadspolitiska utredningens förslag innebär bl.a. att omfattningen av statens fortsatta stöd till bostadssektom kommer att prövas i det löpande budgetarbetet. Om förslagen genomförs kommer stora krav att ställas myndigheternas beslutsunderlag till regeringen i form av prognoser, uppföljningar och utvärderingar i frågor som rör byggande och bostadsefterfrågan samt de statsfmansiella effekterna av befintliga och alternativa stödsystem. Direktiven stryker under byggforskningens vikt samtidigt som direktiven talar om ett ökat engagemang och ökade resurser från byggbranschens aktörer. Statens insatser måste i första hand utnyttjas för sådan forskning som är av särskilt samhällsintresse. Enligt direktiven bör utredningen överväga om forskningen och utvecklingen inom planområdet bör samordnas med uppsikten över

plan- och bygglagen eller lämpligen organiseras på annat sätt. Dessa

frågor behandlas i utredningens nästa etapp. Direktiven utredningen att samråda med uppmanar Miljöbalksutredningen. Detta har skett. Vidare uppmanar direktiven utredningen att informera de centrala arbetstagarorganisationema på det statliga avtalsområdet om utredningen. Utredningen tog tidigt kontakt med de statliga arbetstagar-

organisationema och Trygghetsstiftelsen. Utredningens främsta syfte

med mötet var att utröna parternas intresse för att medverka i en kommande förändringsprocess ett tidigare stadium än som varit

brukligt i liknande avvecklings- och förändringssituationer. Frånsett enskilda inslag i de olika verksamhetsavsnitten är det enligt utredningens mening bara i fråga om den sektoriella byggforskningen

som det är möjligt med en förutsättningslös prövning av det statliga åtagandet i en mer generell mening. Detta av två skäl. Det ena är direktivens föreskrift att utredningen skall hålla sig inom ramen för gällande lagstiftning. Det andra är att vissa grundläggande aspekter för närvarande bereds inom Regeringskansliet och därför är Omhändertagna för prövning i annan ordning. Det gäller bl.a.

bostadsfrågoma Bostadspolitiska utredningens förslag och miljöfrågoma Miljöbalksutredningens förslag.

I direktiven talas enbart om de inomstatliga ansvarsförhållandena utom betr. forskningsfrågoma. Det kommunala ansvarsområdet berörs endast indirekt i den meningen att en ökad restriktivitet i synen på det statliga åtagandet inom exempelvis plan- och byggavsnitten

automatiskt kommer att fâ återverkningar kommunsidan.

Detta har föranlett utredningen att även höra med Kommunförbundet om dess utredningsfrågoma och syn Boverkets roll i förhållande till de enskilda kommunerna, direkt eller indirekt via länsstyrelsemas berörda expertfunktioner. Utredningen behandlar tre principiella frågor som inte enbart berör Boverket och Bostadskreditnämnden. Det gäller dels Boverkets

rådgivningsverksamhet till kommuner och andra målgrupper inom

plan- och byggområdet, dels behovet av en mer allmän översyn av regleringsbreven som regeringens styrinstrument av myndigheterna,

dels frågan om vem som skall ges beställaransvar för boendestatistik

och byggstatistik. I ett avseende lägger inte utredningen något förslag. Det gäller

ansvarsfördelningen och gränsdragningen mellan regeringen och

berörda myndigheter. Två motiv finns för detta. Dels påverkar omvärldsförändringar och andra skeenden just nu ansvarsfördelning

och arbetsuppgifter. Inte förrän beslut fattats och frågor avgjorts kan

man långsiktigt avgöra ansvarsfördelningen. Dels utgår utredningen från att den nuvarande svenska modellen

med relativt små departement kommer att bestå. Därmed blir det de

centrala myndigheterna och länsstyrelserna som skall verkställa de politiska besluten och svara för det vardagliga EU-arbetet. Utredningen har beaktat de särskilda direktiven 1994:23 till samtliga kommittéer och särskilda utredare att pröva offentliga åtaganden.

l8

1.2 Utredningsarbetet

Under utredningens gång har kontakter och samråd skett med ett antal organisationer, institutioner samt med företrädare för myndigheter och departement. Kontaktema med myndigheterna har företrädesvis skett ledningsnivå och har " förutom Boverket, Bostadskreditnämnden och Byggforskningsrådet avsett Naturvårdsverket, NUTEK, Riksantikvarieämbetet, Konsumentverket och Arkitekturmuseet. Inom för Boverkets organisation har möten och samtal skett ramen med företrädare för verkets olika råd, såväl Stadsmiljörådet som övriga. Vad gäller Regeringskansliet har samråd skett med Inrikes-, Miljöoch Kulturdepartementen. Bland övriga kontakter kan nämnas Kommunförbundet, Byggkostnadsdelegationen, kreditinstituten och företrädare för byggbranschen. Utredningen har i fyra fall anlitat utomstående experter i utredningsarbetet. Bertil Albertson, länsstyrelsen i Blekinge län, har tagit fram underlag kring plan- och stadsmiljöfrågoma i ett EU-perspektiv. Per Mogârd har tagit fram underlag kring statistik och prognosverksamheten inom boende- och byggavsnitten. Carl-Johan Engström, planeringschef i Uppsala kommun, har tagit fram underlag till utredningens sekretariat om planfrågomas utveckling under 80- och 90-talen. Anders Larsson vid Boverket redovisar i en bilaga Boverkets hantering av räntebidrag m.m.

1.3 fortsatta arbete

Utredningens

Översynen skall bedrivas i etapper. Översynen av den principiella

uppgifts- och ansvarsfördelningen, dels mellan de centrala statliga myndigheterna området, dels mellan dessa och Regeringskansliet, redovisas i detta betänkande. Delfrågan rörande finansieringsmodell m.m. för ny byggforskningen skall redovisas i ett särskilt betänkande hösten 1997. Ikraftträdandet myndighetsorganisation föreslås ske den l av en ny juli 1998.

Valet av tidpunkt innebär att de myndighetschefer skall nya som tillsättas den l januari 1998 reell möjlighet att för ges en ansvara uppbyggnaden av de myndigheternas interna organisationer. nya Utredningen föreslår att denna utredning tilläggsdirektiv att ges

förbereda organisationsförändringama och för det praktiska

svara arbetet med att klara ut resursfordelningsfrågor mellan de nya myndigheterna, organisera en gemensam administration samt åtgärda återstående frågor som rör ekonomi och personal. Detta arbete bör vara avslutat under december 1997. Myndighetsintema organisations-, bemannings- och resursfrågor bör därefter överlämnas till tillträdande myndighetschefer att ta ansvar för. I ett sådant arbete är utredningen beredd att stå till myndighetschefemas förfogande som samtalspartner.

:mm xsñwâáseresá ,m .Vmmmz wgfgáfáigf

å 4 j

Nygata 35% n r iqa3i3 mm$ie$äåasgVä

V i §Älñiâ3lä$w

;AHAL sin . y

me; ägffmf;zgiüäê°büttfä iärtäêâeøaöâ mgmnâassxytâ

;IRM w i

Magma-m i :faan draga an1.sggp2aháággni§§áius§1u

..

A mtffâázâ

M

"1å: 7 kung iåñ§3å;§r;

j i L

man:

2 Boverket, Bostadskreditnämnden och

länsstyrelserna

2.1 Boverket

Boverket är central förvaltningsmyndighet för frågor om byggd miljö och hushållning med naturresurser, fysisk planering, byggande och

boende. Verket svarar också för den centrala administrationen av statens

bostadsstöd i form bidrag för finansiering bostäder.

av av

Boverkets verksamhet exkl. tjänsteexport omfattar knappt 190

årsarbeten. Det är ca 160 färre än vad Planverket och Bostadsstyrelsen hade vid sammanslagningen och bildandet av det nya verket 1988.

Verkets förvaltningsanslag för budgetåret 1997 uppgår till 131

mi1j.kr.

Boverket har en styrelse med generaldirektören som ordförande.

Instruktionen föreskriver vidare att det vid verket skall finnas en

samlingslokaldelegation och ett stadsmiljöråd. samlingslokaldelegationen beslutar statligt stöd till allmänna samlingslokaler och

om vissa icke-statliga kulturlokaler.

Till Boverket är knutet Stadsmiljörådet. Stadsmiljörådet har en egen

instruktion. Rådets styrelse regeringen. utses av

Förutom Stadsmiljörådet har Boverket fyra andra råd, som utses av

Boverket: 0 Bostadsmarknadsrådet

Rådet för samhällsplanering Planrådet

Byggrådet Konstruktionsrådet

Övergripande mål

Boverket skall verka för enhetlighet och effektivitet i tillämpningen

av

regler och stödsystem inom verksamhetsomrâdena: Hushållning med

mark och vatten, byggd miljö och fysisk planering, Byggande och Boende. Boverket skall arbeta för: långsiktigt hållbar samhällsutveckling baserad naturens kretslopp, - en en god hushållning med mark och vatten, en god bostads- och bebyggelsemiljö ett kostnadseffektivt, säkert och hälsosamt byggande, bostäder av god kvalitet till rimliga kostnader. -

Uppgifter

Boverket har flera delvis överlappande roller: en traditionell myndighetsroll, roll stabsorgan till regeringen och en tredje roll en som kunskapsorganisation inom sitt ansvarsområde. Detta framgår av som instruktionen och av regleringsbrevet. Enligt instruktionen skall Boverket inom sitt ansvarsområde: meddela föreskrifter, ha uppsikt och tillsyn samt handlägga förvaltningsärenden,

följa tillämpningen lagar och förordningar, utvärdera effekterna av tillämpningen och lämna förslag till regeringen på åtgärder som av behövs för att nå reglemas syfte,

verka för samordning av de statliga myndigheternas arbete med underlag för tillämpningen plan- och bygglagen och lagen om av hushållning med naturresurser,

biträda regeringen med yttranden och utredningar,

informera om nya eller ändrade regler,

medverka i internationellt samarbete som syftar till att harmonisera regler för fysisk planering, hushållning med naturresurser samt egenskapskrav på byggnader och byggprodukter. Enligt regleringsbrevet för budgetåret 1997 skall Boverket verka för enhetlighet och effektivitet i tillämpningen regler och stödsystem av inom sina verksamhetsområden. Verket skall också arbeta för en långsiktigt hållbar samhällsutveckling baserad naturens kretslopp, god hushållning en med mark och vatten, en god bostads- och bebyggelsemiljö, ett kostnadseffektivt, säkert och hälsosamt byggande samt bostäder av god kvalitet till rimliga kostnader. Gemensamt för alla verksamhetsområden gäller enligt regleringsbrevet att Boverkets verksamhet skall inriktas på

myndighetsutövning, inklusive sådan tillsyn och uppsikt som följer av lag eller förordning. Verket skall vidare hålla hög beredskap att göra omprioriteringar i sin verksamhet för att ta fram sådan infonnation regeringen i som särskild ordning begär. På regeringens uppdrag och i enlighet med regeringens instruktioner skall verket också medverka i det internationella samarbetet inom sitt ansvarsområde.

Resursfördelning

Boverkets verksamhet är uppdelad tre verksamhetsområden: lhushållning med naturresurser, byggd miljö och fysisk planering,

2 byggande, 3boende, inklusive datasystem. Inom verksamhetsområdet boende upptar bidragsadministrationen, inkl. uppföljning och anslagsprognoser, huvuddelen av resurserna - ca 90 procent. Av nettokostnadema svarar datasystem och utbetalning av bidrag för drygt hälften. Verkets resurser exkl. tjänsteexport fördelade sig följande sätt mellan verksamhetsområdena omräknat från 18 till 12 månader:

Boverkets resursfördeIniLg Verksamhetsområde Årsarbeten Nettokostnader milj. kr

Naturresurser, byggd miljö, fysisk 74 40,0 planering

inkl. gemensamma stödfunktioner Källa:Boverkets årsredovisning 1995/96

Historik

Boverket, eller Plan- och bostadsverket det hette vid bildandet, som tillkom 1988 sammanslagning dåvarande Bostadsstyrelsen genom av och Statens Planverk. Frågan om en sammanslagning hade diskuterats redan 70-talet.

Då blev det ingen sammanslagning med motiveringen att den

föreslagna integrationen av de båda verkens arbetsuppgifter inte ansågs särskilt långtgående. l en senare proposition l986/87:48 som behandlade riktlinjer för bostadspolitiken framhölls att förutsättningarna för bostadsadministrationen hade förändrats. Plan- och bygglagen ansågs ge förutsättningar för en naturlig samordning mellan bostadsförsörjning och övrig samhällsplanering i kommunerna. På verksnivå borde motsvarande samordning en åstadkommas. Genom att rationalisera och samordna verksamheterna skulle ett ökat utrymme skapas för utveckling och utvärdering av de plan- och bostadspolitiska styrmedel som de båda verken arbetade med. Verken hade vid denna tidpunkt dessutom lokaliserats till samma byggnad i Stockholm. Samverkan hade etablerats kring servicefunktioner såsom budtjänst, telefonväxel och städning. Riksdagen tog först ställning till ett principförslag att lägga om samman Bostadsstyrelsen och Planverket till en ny myndighet med uppgifter inom huvudområdena byggnadsteknik, bebyggelseutveckling, bostadsekonomi och planfrågor. En organisationskommitté fick därefter i uppdrag att utarbeta ett detaljerat förslag. Propositionen om ett nytt plan- och bostadsverk behandlades av riksdagen hösten 1987 1987/8837. Huvudområdena för den nya myndigheten formulerades i princip på det alltjämt består. sätt som Departementschefen betonade att informations- och râdgivningsuppgifter till betydande del borde ingå i det nya verkets uppgifter. Enligt propositionen borde det verket lokaliseras till Stockholm. nya Vid riksdagsbehandlingen föreslog bostadsutskottet att verket borde flyttas till Karlskrona. Det blev också riksdagens beslut. Benämningen Boverket infördes den l januari 1991.

2.2 Bostadskreditnämnden

Bostadskreditnämnden BKN tillkom den l januari 1992 när de statliga bostadslånen upphörde och den statliga kreditgarantin för nyoch ombyggnad av bostäder infördes. Kreditgarantiema registreras kreditinstituten i ett datasystem av BKN-systemet, administreras BKN. Systemet är kopplat till som av lantmäteriverkets fastighetsdatasystem. BKNs personal motsvarar 15 årsarbetskrafter. Förvaltningsca anslaget för budgetåret 1997 uppgår till 15,4 milj. kr. Myndigheten är lokaliserad till Karlskrona.

Övergripande

mål och Verksamhetsmål

Bostadskreditnämnden skall arbeta för väl fungerande och effektiv en

garantigivning för finansiering av bostadsbyggande.

Bostadskreditnämnden skall bedriva kreditgarantiverksamheten affärsmässigt inom regelsystemen. De sammanlagda kostnaderna för administration och ersättningar skall minimeras så långt regelverket medger det.

Verksamhet

BKNs förvaltningsärenden består främst kreditprövning i samband av med kreditgarantier samt ärenden ersättning ur nya om kreditgarantiema efter exekutiva försäljningar, underhandsförsäljningar eller ackord. BKN bevakar även regresskrav. Till BKNs uppgifter hör också att följa och informera om

utvecklingen på kredit- och kapitalmarknadema för bostäder.

1997 beslutade riksdagen former för statlig garantigivning.

om nya

Ökade krav ställs på garantiverksamheten i första hand genom bättre

riskanalys i fråga redan lämnade garantier. om Nya garantier redovisas och finansieras från och med 1997 utanför statsbudgeten på konto i Riksgäldskontoret. Avgiften för nya garantier skall kostnadstäckande. Gamla garantier och administrationsvara kostnader kommer från och med 1998 att redovisas och finansieras på motsvarande sätt med undantag för att permanenta underskott i

garantiverksamheten skall finansieras genom kapitaltillskott från

statsbudgeten.

Bostadskreditnämnden får själv för sina administrationssvara kostnader.

2.3 Länsstyrelserna

Länsstyrelserna skall enligt sin instruktion verka för att, med beaktande av fastställda nationella mål, statlig, kommunal och landstingskommunal verksamhet i länet samordnas och efter de anpassas övergripande miljö- och regionalpolitiska målen samt kravet en långsiktigt god hushållning med naturresursema. Länsstyrelserna skall vidare öka insatserna för att stödja

kommunernas arbete med bostadsförsörjningen lokal nivå.

Som särskilt prioriterade områden för länsstyrelserna i årets anges regleringsbrev bl.a. insatser som bidrar till att öka tillväxt och sysselsättning i länet, formerna för uppföljning och utvärdering den nationella politikens av genomslag,

insatser för att utveckla det sektorsövergripande arbete krävs för att

som kunna uppfylla de krav som EU-medlemskapet ställer, formerna för samarbete mellan länsstyrelserna, särskilt med avseende på länsexpertfunktionema.

Länsstyrelsemas planarbete

Vad gäller planväsendet och hushållningen med naturresurser anger regleringsbrevet fyra Övergripande mål:

Länsstyrelserna skall verka för att samhällsplaneringen grundas på ett allsidigt och sektorsövergripande beslutsunderlag och att effektiva beslutsprocesser utvecklas vid prövning frågor markanvändning och av om exploateringsverksamhet.

Länsstyrelserna har ett särskilt ansvar för att bearbeta och förmedla underlag . om statens intressen och nationella mål så att de kan hanteras i den fysiska planeringen på alla nivåer.

Länsstyrelserna skall verka för att den fysiska planeringen samordnas med . åtgärder som främjar en regional utveckling.

Länsstyrelserna skall lägga särskild vikt vid att följa hur plan- och .

miljöfrågoma integreras i genomförandet EG:s strukturfondsprogram för

av berörda geografiska målområden.

Länsstyrelsemas bostadsenheter

Översynen skall förutom de centrala myndigheterna inom plan-, bygg-

och bostadsväsendet också omfatta vissa funktioner vid länsstyrelsema. Utredningen har begränsat sig till verksamhetsområdet bostadsñnansiering", dvs verksamheten vid länsstyrelsemas bostadsenheter och motsvarande verksamhet vid de sammanslagna plan- och bostadsenhetema. Länsstyrelserna skall effektiv hantering av och information genom de statliga stöden för bostadsñnansiering främja: om lägre produktionskostnader i byggandet, ett ekologiskt hållbart byggande, att de och äldres bostadsbehov speciellt beaktas. - ungas Bostadsenhetema tillkom den l januari 1994, då de tidigare länsbostadsnämndema avvecklades. Vid enheterna behandlas och beslutas ansökningar om statliga bidrag till byggsektorn. Ansökningar och beslut liksom utbetalningar och fortsatt administration sker via Boverkets datasystem. Bostadsenhetema stödjer också kommunerna i deras arbete med bostadsforsörjningen och förmedlar information om det lokala bostadsmarknadsläget till Boverket. Antalet årsarbetskrafter vid länsbostadsenhetema har minskat under år och ligger under de 200 årsarbetskrafter som överfördes senare nu ca från länsbostadsnämndema till länsstyrelserna när länsbostadsnämndema avvecklades. Av årsredovisningarna för länsstyrelserna framgår enligt Bostadspolitiska utredningen att de totala förvaltningsanslagen till bostadsenhetema uppgick till 58 milj. kr budgetåret 1994/95, exkl. gemensamma kostnader.

3 och

Viktiga påverkansfakorer

omvärldsförändringar

3.1 Inledning

Utredningens uppdrag går ut att föreslå förändringar för att anpassa det statliga plan-, bygg- och bostadsväsendet till framtida behov. Direktiven rad exempel på pågående förändringar. l vissa fall ger en rör det sig om handfasta realiteter, i andra mer om ambitionsriktningar. Utgångspunkten för utredningsarbetet skall enligt direktiven vara de statliga åtaganden följer gällande lagstiftning. som av Av särskilt intresse för framtiden är konsekvenserna av det svenska EU-medlemskapet. Utvecklingen innebär bl.a. i vissa avseenden måste göra att man avkall den nationella suveränitet som hittills gällt i fonneringen av samhällsorganisationen på områden med regional och interregional utvecklingsplanering och infrastruktur. Ett exempel är EU:s övervakningskommittéer och beslutsgrupper inom ramen för EU:s strukturfondsprogram. Andra aktuella frågeområden till följd av EU är Sveriges fortsatta medverkan i arbetet med EU:s European Spatial Development Perspective ESDP och frågan om hur man skall arbeta vidare med det svenska plankoncept under beteckningen Sverige 2009 som Boverket, Naturvårdsverket och NUTEK utarbetade förra året på regeringens uppdrag. Vissa ställningstaganden rörande ansvars- och uppgiftsfördelningen är avhängiga andra pågående beredningar och projekt. Det gäller bl.a. beredningen av den Bostadspolitiska utredningens förslag, arbetet med den nya miljöbalken samt den energipolitiska proposition regeringen nyligen har lagt vari bl.a. föreslås som att en ny energimyndighet inrättas. Dessa frågor kan få organisatoriska

konsekvenser inom plan- och byggområdena.

Särskilt intresse har den förestående försöksverksamheten med en ny regional samhällsorganisation.

3.2 Naturresurslagen och plan- och bygglagen

Plan- och bygglagen innehåller regler för planering, bygglovgivning, tillsyn och kontroll av byggandet samt regler om överklagande, ersättning m.m. Plan- och bygglagen kan ses som en processordning för att ta hand om olika exploateringsintressen inom ramen för kommunens strategi för den egna utvecklingen. Miljöfrågoma om användningen av mark och vatten har kommit i centrum under senare år. Planeringen skall ske med utgångspunkt i befintliga värden och främja en ändamålsenlig struktur av bebyggelse, grönområden och kommunikationsleder. Plan- och bygglagen hanteras primärt under kommunalt ansvar.

Vid bygglovsgivning och beslut förhandsbesked regleras

om

byggnaders placering och utformning.

Kommunen kontrollerar efter byggherrens bygganmälan att

byggherrens tillsyn och kontroll är tillräcklig för att uppfylla samhällets

krav. De tekniska reglerna om byggnader och byggprodukter är samlade i Byggnadsverlcslagen BVL. Detaljplaneringen har två huvudsyften. Det ena är att med rättslig verkan reglera användningen av mark, vatten och bebyggelse. Det andra är att reglera bevarandet och förnyelse av byggnader och bebyggelsemiljöer. Hanteringen bär stark prägel av ekonomi, juridik, arkitektur och myndighetsutövning samt avvägning mellan allmänna och enskilda intressen.

Översiktsplaneringen redovisar de allmänna intressena samt de

miljö- och riksfaktorer som bör beaktas vid beslut om markanvändning i bygglov och detaljplanering.

Översiktsplanen har ingen omedelbar rättsverkning. Översiktsplanen

utgör kommunens strategier och politiska mål beträffande hushållning med kommunens naturresurser, dvs mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt. Boverket är uppsiktsmyndighet över plan- och bygglagen. Boverket har dels en rådgivande och vägledande roll visavi kommuner och

länsstyrelser dels som regeringens sakkunniginstans i plan- och

byggfrågor. Naturresurslagen kan också ses som en processordning eller konfliktlösningsmekanism. Lagen definierar tre slags skyddsintressen.

Ett skyddsintresse är ovillkorligt och handlar om uttryckliga förbud mot viss slags exploatering i särskilt utpekade geografiska områden, t.ex. förbudet mot vattenkraftutbyggnad i vissa älvar.

3l

Det andra slaget av skyddsintresse områden där andra avser särskilda varsamhetskrav gäller kust-, skärgårds- och fjällområden eller stora orörda områden. Det tredje slaget skyddsintresse är de s.k. riksintressena. Det är av framför allt i dessa frågor som konfliktlösningsmekanismen har sin uppgift. l naturresurslagen har en lång rad sektorsmyndigheter legitimerats att föra sin talan i processen om naturresursema. Det har skett genom att myndigheterna anmodats att specificera vilka områden som man anser vara av riksintresse med utgångspunkt i respektive sektoriella krav skogsnäring, rennäring, yrkesfiske, naturvård, kultunninnesvård, mineralfyndigheter, industri, energi, kommunikationer, totalförsvar etc. Var och en av sektorsmyndighetema har tillagts rätten att fritt argumentera för sin hur den samhälleliga totalavvägningen bör syn utfalla. Kommunernas översiktsplaner tar hand om avvägningar och olösta konflikter härrörande från NRL-systemet. Konflikten kan vara mer eller mindre uttalad. Skarpast framträder konflikten då exploateringsanspråken har karaktär av transitering över kommunens mark vägar, järnvägar eller som miljöstörande industri och där motstående förbudskrav har att göra med biologiska eller kulturella miljövärden. Det är här som den fysiska planeringens processordning enligt planoch bygglagen ligger an mot det regelverk utgörs som av naturresurslagen och den till naturresurslagen knutna tillämpningsförordningen. Med sitt samtidiga uppsiktsansvar över plan- och bygglagen och naturresurslagen står Boverket mitt i konfliktcentrum för dessa avvägningar. Länsstyrelserna intar samma position på regional nivå. Processen kompliceras av att det på plan- och bygglagssidan saknas ett effektivt planeringsinstrument för att ta hand om den regionala dimensionen. Det som finns är enbart ett instrument som inbjuder till kommunal samverkan men som kommunerna sällan utnyttjar. Om det inte föreligger några målkonflikter är saken enkel att hantera. Det är den också om motpartema viker undan. Sådant hör dock till undantagen. Som regel finns sakmotsättningar leder till som

någon form av förhandling. Att leda denna förhandling kan sägas vara kärnan i Boverkets

uppdrag i NRL-systemet. En rad omständigheter gör detta till svår en uppgift. Boverket äger inga formella sanktionsmedel. Regeringen har inte heller gett Boverket något exklusivt avvägningsuppdrag. De direkta

förbindelsema mellan sektorsmyndighetema och regeringen står således öppna i hela förhandlingsprocessen. Boverkets allmänna uppsiktsansvar i PBL/NRL-systemet är mot denna bakgrund inte entydigt. Skalan sträcker sig från en ren observatörsroll till rollen som en reellt samordnande agent. I praktiken har Boverkets roll kommit att bli att hålla diskussionen vid liv ett slags ifrågasättande infomiatörsroll.

Dock har regeringen i regleringsbreven ålagt Boverket en rapporteringsskyldighet insatser och resultat betr. tillämpningen av

av plan- och bygglagen och av naturresurslagen. Boverket skall särskilt rapportera resultaten av verkets insatser i samordningsrollen vid behandlingen av riksintressen enligt naturresurslagen. Dessa uppgifter Boverket ett visst upphöjt ger uppsiktsansvar i PBL/NRL-systemet.

3.3 EU

Sveriges medlemskap i

Betydelse EU-medlemskapet skiftar mellan plan-, bygg- och av boendeområdet. Byggområdet har redan påverkats påtagligt av medlemskapet. Inom planområdet bedrivs arbete inom s.k. rumslig planering och inom stadsmiljöområdet kring begreppen stadsmiljö och hållbar Stadsutveckling. Frågor om stadsmiljö och Stadsutveckling väntas få en mer framträdande plats. EU-direktiv finns sedan 80-talet om miljökonsekvensbeskrivningar MKB. Arbete pågår också med direktivförslag om strategiska miljöbedömningar SEA. Inom boendeområdet har medlemskapet endast haft begränsad inverkan på myndigheternas arbete, bl.a. besvaras en årlig statistikenkät.

Byggområdet

EU-konsekvensema inom byggområdet har varit stora. De är likväl inte primärt intresse för utredningen eftersom de inte representerar frågor av

som är olösta med avseende ansvars- och uppgiftsfördelningen

mellan berörda myndigheter. På myndighetssidan har Boverket den ledande rollen i kraft av sin samlade kompetens området. Ingen annan myndighet kan göra Boverket rangen stridig som svensk talesman i EU-samarbetet på byggområdet. Vidare är det på byggområdet som formerna för

samverkan mellan Regeringskansliet och myndighetsnivån har kommit längst. Den allmänna bakgrundsbeskrivningen rörande EU-samarbetet på byggområdet redovisas i betänkandets bilagedel. I bilaga 2 redogörs för den s.k. byggregleringen och därmed sammanhängande frågor. I bilaga 3 återges de särskilda riktlinjer som regeringen har utfärdat i november 1996 för det svenska EU-arbetet inom byggområdet.

Plan- och stadsmiljöområdet

Inom planområdet märks bl.a. samarbetet kring den europeiska

rumsliga planeringen i EU:s Committee on Spatial Development. Det

viktigaste projektet är European Spatial Development Perspective ESDP. I anslutning till detta förekommer ett informellt samarbete mellan de europeiska planministrama. Två iakttagelser kan göras. Den är att ESDP-arbetet ännu inte ena har resulterat i några åtaganden från svensk sida. Den andra iakttagelsen är att frukterna av ESDP-arbetet för svensk del hittills har kommit till sitt mest konkreta uttryck som ett av bedömningsunderlagen

i Östersjöländemas planeringssamarbete och för Nordsjösamarbetet. Hit hör också det planeringssamarbete som Östersjöländema själva

har konkretiserat i en vision kallad VASAB 2010 Vision and

Strategies around the Baltic Sea Region. I EU:s system med strukturfonder ingår bl.a. ett nytt gemenskapsinitiativ med beteckningen INTERREG II som är ett särskilt program för gränsöverskridande transnationellt samarbete inom fysisk planering och regional utveckling spatial planning. Medlen för detta program är uteslutande avsedda för fysisk planering och regional utveckling, således inte för stöd till investeringar. Liksom beträffande andra strukturfondsmedel är det NUTEK som har ansvar för den finansiella förvaltningen. Det stöd som kanaliseras via INTERREG C gäller

planeringssamarbetet med länderna kring Nordsjön och Östersjön.

Ytterligare ett bedömningsunderlag utgörs av Sverige 2009 ett

material som Boverket i samverkan med NUTEK och Naturvårdsverket

tagit fram på regeringens uppdrag.

Vad som bl.a. ger Östersjöfrågoma en stark drivkraft och därmed

också skiljer dessa från ESDP-arbetet De planeringsär resurserna. resurser som kanaliseras via INTERREG C är betydande för svenska förhållanden.

Nyligen har beslut fattats i den berörda ländergruppen om att en del av det nya programkontoret skall placeras i Karlskrona med ansvar för de kommande projektens innehåll och kvalitet från metodsynpunkt. Huvudkontoret kommer att ligga i Rostock i Tyskland. Programkontoret blir den första gränsöverskridande institutionen i sitt slag inom EU. Till sekretariatet i Karlskrona skall en rådgivande transnationell think-tank-grupp knytas som stöd för kunskapsutvecklingen. Lokaliseringen till Karlskrona valdes med hänsyn till de utvecklingsmöjligheter som bedömdes föreligga i regionen.

Av särskilt intresse är Högskolan i Karlskrona/Ronneby, Östersjö-

institutet, IT-industrin och myndigheter såsom Boverket och Lantmäterimyndigheten i Blekinge. Utredningen utgår från att ett programkontor i Karlskrona kommer att ge Boverket möjligheter att bidra till en positiv utveckling av verksamheten. Även frågan strukturfondsmedel inte är fråga om om en som utredningen enligt direktiven skall pröva finns ändå anledning att kort kommentera den utifrån en särskild aspekt, nämligen skillnaden i planeringsmodell mellan Sverige och flera andra länder i Europa. I många EU-länder hålls planfrågoma och strukturfrågoma samman på ett tydligare sätt än i vårt land. Också när det gäller planeringsnivån skiljer det sig. Andra länder utgår från den regionala nivån medan Sverige valt ett centralt resp. ett

lokalt kommunalt perspektiv.

Även processarbetet skiljer sig åt. Den svenska planeringen har karaktär av dialog mellan stat och kommun, medan andra EU-länder i regel tillämpar en hierarkisk modell. EU-inflytelsema i form av olika plankoncept torde ha störst konkret påverkan på de kommunala och regionala nivåerna. De mera ambitiösa utvecklingsprojekten kommer att kräva investeringar i infrastruktur m.m. av en sådan omfattning att dessa måste ingå i den långsiktiga planeringen nationell nivå. Regeringen uppdrog i november förra året Boverket att utarbeta underlag rörande Sveriges medverkan i EU:s planeringssamarbete m.m. Boverket redovisade sina förslag i en skrivelse den 19 december 1996. EU-arbetet kommer att få betydelse för Boverkets framtida

arbetsuppgifter. Dock går det inte idag att uttala sig om omfattningen

av arbetet av bl.a. det skälet att de finansiella och organisatoriska

arrangemangen kring Östersjöfrågoma och Nordsjöfrågoma helt

nyligen förts upp EU-kommissionens dagordning. Sverigevisionen, ESDP-arbetet, uppbyggnaden av Interreg C och

det fördjupade arbetet i Östersjövisionen ger Boverket förutsättningar

att hålla samman alla planeringsfrågor som rör den byggda miljön, kommunikationer, markanvändning och naturresurser.

3.4 Ny regional

samhällsorganisation

Som framgått av föregående avsnitt är den regionala samhällsplaneringen av stor vikt för att förverkliga goda infrastrukturlösningar, uppnå god vattenhushållning och skapa en konstruktiv dialog mellan staten, EU och lokal nivå. Den decentralisering av statliga beslut som sker har gjort de lokala och regionala nivåerna till betydelsefulla aktörer inom nya politikområden. Som en bekräftelse på denna utveckling inleds den l juli 1997 en försöksverksamhet i tre län där det regionala utvecklingsansvaret förs över från länsstyrelsen till ett kommunalt organ på regional nivå prop. 1996/97:36. Det gäller Kalmar, Gotlands och det nybildade Skåne län. I Jämtlands län är avsikten att bedriva försöksverksamhet med ett samverkansorgan regional nivå utan formell ansvarsförändring. En utökning av försöksverksamheten med ändrad regional ansvarsfördelning till att även omfatta det nybildade Västergötlands län har nyligen föreslagits i propositionen om ändrad länsindelning och försöksverksamhet i Västsverige prop. 1996/97: 108. l försökslänen kommer således länsstyrelsens övergripande ansvar för det regionala utvecklingsarbetet att upphöra. De berörda länsstyrelserna behåller uppgiften att verka för att statlig verksamhet i länet samordnas och anpassas efter övergripande miljöoch regionalpolitiska mål. Vidare skall länsstyrelserna samordna länsstyrelsemas olika verksamhetsområden, följa upp och utvärdera olika insatser i länet samt vidta lämpliga åtgärder för länets utveckling och informera regeringen om tillståndet i länet. En viktig uppgift för länsstyrelserna i försökslänen kommer enligt propositionen att vara deltagande i och stöd till det utvecklingsarbete som de regionala självstyrelseorganen svarar för. Länsstyrelsen och övriga statliga myndigheter skall inom sina verksamhetsområden lämna det regionala självstyrelseorganet det biträde som behövs för det regionala utvecklingsarbetet. Länsstyrelsen får i försökslänen i första hand uppgiften att i samverkan med det regionala självstyrelseorganet hävda de nationella målen. Regeringen har i detta sammanhang också aviserat att länsstyrelseinstruktionen kommer att ändras bl.a. i syfte att göra systemet med länsexperter mer flexibelt.

3.5 En ekologiskt hållbar utveckling och en

ny

miljöbalk

Parallellt med de redovisade plan- och EU-perspektiven löper en annan omvandlingsprocess som väntas skapa delvis nya framtidsscenarier for plan-, bygg- och bostadsväsendet. Det gäller reformarbete och samhällsåtagandena for att uppnå ekologiskt hållbar utveckling. en Efter beslut riksdagen i december 1996 genomförs for av närvarande ett femårigt program som syftar till att driva den tekniska utvecklingen och samtidigt skapa sysselsättning främst genom kretsloppsanpassning av byggnader och inf-astruktur. Inom ramen for programmet har anvisats 1 miljard kr för investeringsbidrag, varav ca en tredjedel har fördelats för beslut av länsstyrelserna. Resterande två tredjedelar står till regeringens disposition för egna beslut. Boverket har det centrala ansvaret for

administrationen av detta bidrag.

Våren 1997 lade en ministergrupp fram ett program for Ett Hållbart Sverige. I regeringens vårproposition föreslås att 5,4 miljarder kr avsätts i statligt stöd till lokala investeringsprogram i kommunerna under en treårsperiod. Detta statliga stöd skall till investeringar som ökar den ekologiska hållbarheten. Avsikten är att alla kommuner skall ingå i de lokala programmen. Agenda 21 blev ett begrepp i samband med FNs konferens i Rio de Janerio 1992 om miljö och utveckling. Vid konferensen antogs bl.a. dokumentet Agenda 21 som ett handlingsprogram för en hållbar utveckling för det tjugoförsta århundradet. I dokumentet uppmanas kommunerna att senast 1996 ha påbörjat ett lokalt arbete med Agenda 21. Den svenska regeringen ställde sig bakom arbetet i propositionen Med sikte på hållbar utveckling prop. en 1993/94:1 1 l. Bl.a. betonades vikten av en bred samverkan med skolor, företag, organisationer och enskilda människor. Kommunerna arbetar på olika sätt med Agenda 21. Tonvikten är dock medborgarnas engagemang i miljöfrâgoma. För att bidra med erfarenhetsöverföring mellan kommunerna har Boverket och Naturvårdsverket tillsammans tagit fram ett antal rapporter med Goda exempel från kommunala Översiktsplaner och en Verktygslåda för kommunernas arbete med vattenfrågoma i den fysiska planeringen. Habitat II, FNs konferens om boende, bebyggelse och Stadsutveckling, ägde rum i Istanbul 1996. I Sveriges nationalrapport redovisades åtta politikområden som är avgörande för en hållbar utveckling.

Vidare underströks varje lands ansvar för att arbetet med Agenda 21 fullföljs. Av dokumentet framgår att hållbar utveckling städer och av boplatser förutsätter sociala kulturella, ekonomiska och miljömässiga hänsyn. Ett rimligt boende för alla, med tillgång till friskt vatten, hygieniska livsvillkor och möjligheter till utbildning är grundläggande av betydelse. Nuvarande mönster för produktion och konsumtion i städerna liksom samspelet mellan städer och omgivande landsbygd måste omprövas med sikte att bl.a. främja en uthållig hushållning med naturresurser samt stärka den sociala integrationen. Boverket skall enligt verkets regleringsbrev medverka i arbetet med att genomföra och följa upp åtaganden från Habitat II-konferensen 1996. En avrapportering av verkets insatser för att sprida information om de nationella åtagandena skall göras till regeringen vid två tillfällen under 1997. Miljöbalksutredningen har i sitt huvudbetänkande Miljöbalken en skärpt och samordnad miljölagstiftning för en hållbar utveckling SOU 1996:103 föreslagit att naturresurslagen skall ingå som ett kapitel i den nya miljöbalken. Vidare föreslår utredningen att bestämmelser s.k. om miljökvalitetsnormer skall införas i miljöbalken. Vilka följdändringar som kan behöva ske i plan- och bygglagen är oklart, bl.a. vilken inverkan de föreslagna bestämmelserna om miljökvalitetsnormer kommer att få för plan- och bygglagen och tillämpningen av reglerna om rniljökonsekvensbeskrivningar.

Miljökvalitetsnomier är föreskrifter om lägsta godtagbara

miljökvalitet för vissa geografiska områden eller för hela landet på mark, vatten, luft eller naturen i övrigt. Huvudprincipen enligt Miljöbalksutredningen är att beslut inte skall få meddelas som medverkar till att en miljökvalitetsnonn överträds eller ett åtgärdsprogram motverkas. Det blir i första hand länsstyrelsemas uppgift att övervaka tillämpningen av dessa regler. Genom ändringar i plan- och bygglagen den 1 januari i år har den kommunala översiktsplaneringen stärkts och miljöhänsynen getts ökad tyngd i planeringen. Det innebär också att kraven på redovisning av planförslagens effekter på natur- och kulturmiljöema har skärpts. Miljökonsekvensbeskrivning skall göras om en detaljplan enligt plan- och bygglagen medger markanvändning som innebär betydande påverkan på miljön. Krav på miljökonsekvensbeskrivningar ställs numera i praktiken generellt som villkor för mera ingripande exploateringsmedgivanden m.m.

l naturresurslagen finns ett särskilt kapitel om miljökonsekvensbeskrivningar. Föreskrifter finns också i förordningar som reglerar olika slags tillstånds- och koncessionsförfaranden. Boverket meddelar i samverkan med Naturvårdsverket föreskrifter om hur miljökonsekvensbeskrivningar skall utföras. Det ligger i sakens natur att de båda myndigheterna därvid tvingas klara ut inbördes mâlkonflikter och konflikter i relation till andra sektorsmyndigheter. Enligt regleringsbrevet skall Boverket verka för en enhetlig användning av miljökonsekvensbeskrivningar i detaljplanering och utveckla metoder för konsekvensbeskrivningar av bl.a. Översiktsplaner. Boverket skall i samarbete med Riksantikvarieämbetet och andra

berörda myndigheter verka för att de befintliga natur- och

kulturvärdena i den byggda miljön tas till vara. Vad gäller återrapporteringen till regeringen skall Boverket redovisa

arbetet med att utveckla metoder för miljökonsekvensbeskrivningar och

konsekvensanalyser samt redovisa insatserna för att ta tillvara naturoch kulturvärden i den byggda miljön.

3.6 Energihushållning

I propositionen En uthållig energiförsörjning prop. l996/97:84 har regeringen lagt fram förslag om riktlinjerna för energipolitiken. Bortfallet av som blir en konsekvens av kämkraftsavvecklingen skall kompenseras genom effektivare elanvändning, konvertering samt hushållning med och tillförsel av från andra energikällor. Flera nya bidrag föreslås, bl.a. för åtgärder inom bostadssektom. Hushållning med energi stimuleras genom information och utbildning m.m. Energiforskningen ges ökade resurser. Det energipolitiska program som man är överens om att genomföra innebär statliga utgifter om totalt ca 9 miljarder kr under en sjuårsperiod. I propositionen föreslås bl.a. att bidrag lämnas för att ansluta främst småhus till de befintliga fjärrvärmenåten. Erfarenheterna från pilotprojekt skall ligga till grund för den närmare utformningen av bidragsreglema. Bidrag kommer att lämnas med upp till 10 000 kr per småhus för installation av s.k. effektvakt och kompletterande värmeanläggning som medför ett minskat eleffekt-uttag. Vidare lämnas bidrag med upp till 30 procent av skäliga kostnader för byte till värmeanläggning baserad på ett vattenburet vännesystem och för installation av anordning för värrneackumulering.

Regeringen avser enligt propositionen att bemyndiga Boverket att ansvara för de nämnda bidragen. I princip innebär regeringens proposition att Boverket svarar för bidrag till hushåll och bostadsforetag, medan NUTEK svarar för bidrag till fjärrvärmeföretag. l samband med att det skattemässiga s.k. ROT-avdraget upphör vid utgången 1997 övervägs i stället ett lån for ändamålet. av Boverket få i uppdrag att utarbeta ett förslag till utformning av avses detta fortsatta stöd.

I propositionen föreslås att en ny energimyndighet inrättas den l

januari 1998.

Till energimyndigheten förs merparten av myndighetsfunktionema

energiområdet. Myndigheten får vidare ansvaret att verkställa

huvuddelen av omställningsåtgärdema och att samordna

omställningsarbetet. Energimyndigheten, Boverket och Konsumentverket kommer enligt propositionen att ha omfattande och viktiga inforrnationsuppgifter på energiområdet.

Regeringens förslag inrättande ny energimyndighet f°ar

om av en betydelse för Boverket, både på kort och lång sikt.

På kort sikt innebär den nya energimyndigheten att

samverkansformer måste skapas mellan Boverket och den nya energimyndigheten och att ansvarsförhållandena mellan de båda myndigheterna klaras ut.

3.7 Arkitektur och skönhetsvärden

bebyggelsens

Som ett utflöde plan- och bygglagen skall Boverket i kraft av sitt av allmänna uppsiktsansvar bevaka bebyggelsens skönhetsvärden och anpassning till stads- och landskapsbilden. Boverket fick i augusti 1996 regeringens uppdrag Kulturdepartementet att analysera och lägga förslag rörande arkitektonisk kvalitet i den byggda och anlagda miljön.

Boverket redovisade i januari 1997 regeringsuppdraget i vilket man

pekar att plan- och bygglagens regler i många fall är alltför svaga för att kommunerna skall kunna värna de estetiska kvalitetema i

bebyggelsen. Minskade resurser hos byggnadsnämndema utgör enligt verket ett reellt hot mot byggnadskulturen.

I rapporten föreslår Boverket att arkitekturen som kulturforeteelse

stärks genom att estetisk omsorg får samma grundläggande ställning som andra självständiga samhällskrav i plan- och bygglagen och föreslår i likhet med vad som gäller i Norge, att kommunens prövning i byggnadsnämnden bör avse om åtgärden är bra nog för att tillåtas i

stället för att som nu avse om den är så störande att den inte kan accepteras. Regeringen beslutade i oktober 1996 att tillsätta en interdepartemental arbetsgrupp under Kulturdepartementets ledning med uppgift att redovisa ett handlingsprogram för arkitektur och

formgivning. Förslaget skall redovisas i oktober 1997.

I regeringens skrivelse Vår miljö 1995/96:120 redovisar regeringen sin avsikt att inför kulturhuvudstadsåret 1998 ta initiativ till att öka insikten om den goda stadsmiljöns betydelse för god en livsmiljö.

3.8 Bostadspolitiska utredningen

Den Bostadspolitiska utredningen har redovisat sina förslag i betänkandet Bostadspolitik 2000 från produktions- till boendepolitik SOU 1996:156. Utredningens slutsatser utgör tillsammans med andra

omvärldsförändringar motiv till de förslag som denna utredning lägger

betr. myndighetsorganisationen. Fram till slutet av 80-talet spelade bostadsförsörjningen central en roll som motor i den samhälleliga planeringsprocessen på kommunal nivå. Genom den kraftiga tillbakagången bostadsbyggandet under av

90-talet fungerar inte bostadsförsörjningen som motor på sätt.

samma

I fortsättningen kommer i stället planeringsprocessema

att styras av miljöfrågor och en långsiktig ekologisk uthållighet. Det gäller även bebyggelsens miljöfrågor, även om rörelsen går trögare inom detta område därför att realkapitalet ligger så fast och långvarigt förankrat. I bebyggelsens problematik ingår bostäderna och väger där tungt. För denna utredning är det dock väsentligt att bebyggelsefrågoma vare sig uppfattas som "bostadspolitik eller boendepolitik i Bostadspolitiska utredningens mening. Statsmaktemas ansvar för vad denna utredning har kallat bebyggelsens problematik utredningen främst fråga för ser som en

myndighetsorganisationen inom plan-, bygg- och stadsmiljöområdet.

3.8.1 Framtida administration

av bostadsñnansieringen

Tillsammans med tidigare beslutade regelförändringar kommer den Bostadspolitiska utredningens förslag enligt dess bedömning att egen successivt minska behovet statlig administration inom av

bostadsfmansieringen både vad gäller Boverkets boendeavdelning och länsstyrelsernas bostadsenheter. Den minskade arbetsbördan motiverar enligt den Bostadspolitiska utredningen en översyn av dessa organisationers resursbehov och Verksamhetsinriktning. Vid översynen bör särskilt uppmärksammas att förändringarna bostadsmarknaden kräver resurser för att följa upp bostadssociala frågor och stödja kommunernas arbete med att bl.a. anpassa samhällsplaneringen till nya krav. För utredningen är de huvudsakliga frågeställningarna två: Vilka slutsatser går att dra om de administrativa konsekvenserna av den Bostadspolitiska utredningen Motverkas de administrativa besparingar den Bostadspolitiska som utredningen pekar av ökade resursbehov inom andra områden Nedan redovisas vilka förslag från den Bostadspolitiska utredningen som är av särskilt intresse ifrån en administrativ utgångspunkt. Förslagen grupperas efter om de; förväntas leda till ökad administration, förväntas leda till minskad administration,

förväntas vara administrativt neutrala,

har oklara administrativa konsekvenser. I

Ökad administration

Den Bostadspolitiska utredningen föreslår omfattande åtaganden i form av statsbidrag till integrerade utvecklingsinsatser i kommunala bostadsmiljöer av problemområdestyp. Inom ramen för bostadspolitiken skall inemot 12 miljarder kr satsas från statens sida under perioden 1998-2010, exkl. investeringsbidrag till prioriterade ombyggnader. Den Bostadspolitiska utredningen förutsätter att insatserna kompletteras med bidrag inom andra berörda politikområden. Två huvudaltemativ anges som möjliga för administrationen av det statliga stödet. Det ena alternativet innebär att administrationen läggs på länsstyrelserna och att dessa fördelar medlen till kommunerna inom ramen för ett årligt rambegränsat statsanslag. Det andra alternativet innebär att en särskild delegation eller råd skapas på riksnivå för att för beslut och administrationen. svara

Bostadspolitiska utredningen nämner inte uttryckligen vare sig Boverket eller någon annan central myndighet. Skulle kommitténs förslag bli verklighet, blir Boverket oavsett vilket av de båda nämnda alternativen som väljs indraget i administrationen av stödverksamheten även i andra avseenden än de som rör investeringsstöd till ombyggnad inom programmens ram. Den Bostadspolitiska utredningen ansluter sig till ett förslag från utredningen Konsumenterna och miljön SOU 1996:108 om att Boverket skall få i uppdrag att i samråd med Konsumentverket, Naturvårdsverket och andra aktörer utarbeta ett system för miljö- och energideklaration bostäder. av Att utveckla ett hållbart system för miljö- och energideklaration av bostäder kan bli ett grannlaga och resurskrävande åtagande bl.a. med tanke på de rättviseaspekter och konkurrensaspekter som måste säkras

och om långsiktiga förpliktelser.

Minskad administration

Nuvarande räntebidrag skall enligt Bostadspolitiska utredningens förslag avvecklas enligt Danell-planens intentioner och därefter vad gäller hyresrätter skrivas av enligt en 30-årsplan. Beträffande bostadsrätter föreslås att räntebidragen avskaffas och ersätts med skatteavdrag. Man får således räkna med kvardröjande bidragsadministration en för Boverkets del, både på kort sikt bostadsrätterna och på lång sikt 30-årsplanen. En administrativ förenkling skulle uppstå om Bostadspolitiska utredningens förslag att räntebidragen till nyproduktion av hyreshus skall ersättas med generella investeringsbidrag "basbidrag bifölls. Förenklingen torde uppkomma i två steg, nämligen dels per bidragsärende till följd av själva schabloniseringen, dels genom att en sådan förenklad hantering kan samlas till en rikstäckande bidragsadministration. Länsstyrelserna skulle fortsättningsvis inte längre behöva ta befattning med det löpande stödet till nyproduktionen. Hur stora

rationaliseringsvinster som kan uppkomma för länsstyrelsemas del är

beroende av hur regelverket kommer att utformas.

I Bostadspolitiska utredningens förslag rörande det generella bostadsstödet i form av räntebidrag ligger att egnahemmen bortfaller. Detta medför en påtaglig avlastning framför allt för länsstyrelsemas

del.

Administrativt neutralt

Schablonberäknad statlig kreditgaranti skall enligt Bostadspolitiska utredningens förslag kunna erbjudas i en omfattning och i en ordning som inte medför några väsentligt ändrade administrativa Förutsättningar för Bostadskreditnämndens del.

Oklara administrativa konsekvenser

Betr. den Bostadspolitiska utredningens förslag om ett ordinarie stöd till ombyggnad råder oklarhet om stödets utformning och därmed vilka de administrativa konsekvenserna blir. De administrativa konsekvenserna framstår som oklara också vad gäller Bostadspolitiska utredningens förslag om investeringsbidrag till prioriterade ombyggnadsåtgärder i det befintliga bostadsbeståndet, främst hyreshusen. Bidragen skall styras till utvalda objekt och verksamheten skall vara rambegränsad till l miljard kr per år. Inriktningen skall bestämmas i budgetarbetet. Den Bostadspolitiska utredningen tänker sig regelverk att samma också skall kunna ligga till grund för konjunkturbetingade extrainsatser. Dessa insatser skall komma till stånd genom en vidgning av beslutsramama för ombyggnadsbidragen. Avgörande blir i vilken utsträckning förmånsnivån i ombyggnadsbidragen blir sådan att de åsyftade stimulanseffektema uppnås. Betydande regionala skillnader kan förutses. Till osäkerhetema beträffande de administrativa konsekvenserna av Bostadspolitiska utredningens förslag om investeringsbidrag till ombyggnad hör exempelvis

vilken typ av teknisk prövning erfordras för att säkerställa utvalda

ändamål i vilken utsträckning behöver uppföljning och kontroll förstärkas hur skall de bostadspolitiska bedömningama i bidragshanteringen kunna hållas skilda från sysselsättningspolitiska hänsyn när det gäller övergripande prioriteringar och beslutskriterier vid ärendehandläggningen i vilken utsträckning kommer medverkan att behövas även i administrationen av de konjunkturpolitiskt motiverade investeringsbidragen hur skall ansvaret för bidragsadministrationen fördelat mellan - vara den centrala och den regionala nivån hur skall fördelningen av beslutsramama län till -

hur skall ställningstaganden i det årliga budgetarbetet i fråga om prioriterade ombyggnadsåtgärder kunna förenas med det allmänna önskemålet ökad förutsebarhet och minskad ryckighet i om stödgivning och bidragsadministration En del av den problematik som döljer sig bakom dessa frågor finns belyst i en utredning som Riksrevisionsverket nyligen har företagit på regeringens uppdrag och som verket redovisade i december 1996 ESS FIM- två stimulansstöd till byggbranschen, RRV 1996:75.

3.9 äldre

Hanteringen av räntebidrag

Den bostadspolitiska utredningen har inte berört hanteringen av äldre räntebidrag i sina forslag. Det bidrag 30 procent av bidragsunderlaget som ges till hyresoch bostadsrätter enligt 1993 års bidragssystem kommer enligt gällande bestämmelser att finnas kvar under överskådlig tid. Räntebidragen till bostäder enligt regelsystemen från 1992 och tidigare kommer enligt tidigare beslut att upphöra några år på 2000talet, preliminärt år 2005. Det exakta slutåret beror på ränteutvecklingen. Viss administration kommer att finnas kvar ytterligare fyra-fem år. Det hör inte till utredningsuppdraget att pröva i vilken utsträckning avvecklingsprocessen skulle kunna påskyndas genom ensidiga åtgärder från statens sida eller förhandlingsliknande uppgörelser med rättighetsinnehavama. Det är en fråga för regeringen att avgöra eller låta utreda. 1 bilaga 4 beskrivs översiktligt den hantering som verket har med de utestående räntebidrag vilka beviljats till ny- och ombyggnad av bostäder enligt olika bidragsordningar och där utbetalningar alltjämt sker som följd av beslut från i början av 80-talet och tidigare. Av redovisningen framgår också vilken befattning som länsstyrelsemas bostadsenheter har med denna hantering. Därmed kommer att frigöras. resurser Av den redovisning som Boverket lämnat framgår att administrationen av räntebidragen kommer att klinga av successivt.

10 Kommunala

bostadsförsörjningspro gram

Boverkets uppföljning visar att allt färre kommuner utarbetar särskilda

bostadsförsörjningsprogram. En ökande andel av kommunerna

behandlar bostadsforsörjningsfrågoma i översiktplanen eller i fördjupningar av översiktsplanen. 1996 gjorde ca 30 procent av kommunerna på det sättet. För 1997 har 37 procent av kommunerna valt att göra så. Boverket har under de senaste åren undersökt i vilken utsträckning kommunerna tar fram särskilda bostadsförsörjningsprogram. Av de 283 kommuner som ingår i underlaget anger knappt 80 procent att de inte kommer att fastställa något nytt bostadsforsörjningsprogram för 1997 och framåt medan ca 20 procent anger att de kommer att göra det. Det är således bara drygt var femte kommun utarbetar som egna bostadsforsörjningsprogram. Ett hundratal av de kommuner som inte utarbetar något

bostadsförsörjningsprogram uppger att de inte arbetar aktivt med bostadsforsörjningsplanering. En del av kommunerna behandlar frågorna i andra sammanhang, t.ex. inom ramen för den ekonomiska

verksamhetsplaneringen. Bostadsförsörjningsplaneringen handlar fortfarande mest om nyproduktion. Svaren från kommunerna tyder att övergången från en produktionspolitik till boendepolitik inte återspeglas vid en utformningen av kommunernas bostadsförsörjningsplanering.

4 Samverkan och

gränssnitt gentemot andra myndigheter och aktörer

4.1 Boverkets

uppgifter och roll inom plan- och

öområdet

stadsmilj

I Boverkets interna organisation arbetar både planavdelningen och stadsmiljöavdelningen med plan- och stadsmiljöfrågor. Båda avdelningarna samverkar med sektorsmyndigheter och andra aktörer inom respektive sakområden. Vidare arbetar Stadsmiljörådet med dessa frågor. För att skapa översikt över dessa delvis svårfångade samarbetsförhållanden har utredningen bett Boverket redovisa vilka myndigheter och andra aktörer som verket samarbetar med och ge ungefärliga mått på kontaktintensiteten i de enskilda relationerna. De tätaste kontakterna sker med Regeringskansliet, länsstyrelserna och kommunerna. De kontakter som Boverket har med de sektorsmyndigheter som har uppgifter i tillämpningen av PBL/NRL-systemet väger också tungt. Nedanstående tabell är Boverkets intensitetsbedömning, där siffran 10 betyder frekventa kontakter med flera av Boverkets avdelningar och enheter och l betyder få eller någon enstaka kontakt.

10 Regeringskansliet Länsstyrelser Kommuner 9 Naturvårdsverket NUTEK Riksantikvarieämbetet Byggforskningsrådet Räddningsverket Socialstyrelsen 8 SCB Lantmäteriverket Vägverket 6 Konsumentverket Försvarsmakten ÖCB 5 Banverket SJ 3 SMHI SGU Fiskeriverket Jordbruksverket Skogsstyrelsen Fortifikationsförvaltningen 1 Sjöfartsverket Luftfartsverket Post-och telestyrelsen Strålskyddsinstitutet Turistdelegationen Kärnkraftsinspektionen Vid utredningens samråd med Naturvårdsverket, NUTEK och Riksantikvarieämbetet har ingenting framkommit som tyder på att det

skulle föreligga behov ändrad formell gränsdragning i förhållande av till Boverket. Myndighetsledningama ger samfällt Boverket sitt stöd i verkets samordningsuppgifter inom för PBL/NRL-systemet. ramen Myndigheterna anser att Boverket sköter uppgiften på ett bra sätt. Den i allt väsentligt positiva bild på samarbetet med Boverket som de tre nämnda myndigheterna har fönnedlat till utredningen överensstämmer väl med utfallet av 1992 års kartläggning SOU 1992:127. Situationer med s.k. dubbla kompetenser är oundvikliga, har men inte skapat problem eller resursförluster. Tvärtom har gränsöverskridande kompetenser visat sig vara nödvändiga för att svara upp mot andra myndigheters önskemål vid beredningar och förhandlingar. För att ge några utgångspunkter för de fortsatta bedömningama redovisas huvudintrycken från samtalen med företrädarna för Naturvårdsverket, NUTEK och Riksantikvarieämbetet. Det samråd som utredningen har haft med Kommunförbundet och som till stor del gällt planfrågoma redovisas i avsnitt 4.4.

4.1.1 Gränssnitt gentemot Naturvårdsverket

I samarbetet mellan Boverket och Naturvårdsverket upprättas listor över samarbetsprojekt i samband med de två årliga mötena med de båda myndighetschefema. Samtalen rör både sakfrågor och metodutveckling.

Miljökonsekvensbeskrivningama har arbetsmässigt vägt tungt under

senare år. Samarbetet med Boverket värderas högt av Naturvårdsverket.

4.1.2 Gränssnitt gentemot NUTEK

Samarbetet mellan Boverket och NUTEK har under år framför senare allt rört samverkansprojektet Sverige 2009 och ESDP-frågoma. Vid samtalet med NUTEK noterades bl.a. den speciella situation som uppkommit i samband med frågorna vindkraftverkens om placering. Situationen illustrerar väl de problem kan inträffa i som mötet mellan Boverkets riksintresse och en sektorsmyndighets riksintresse när det gäller att avgöra vad är ett riksintresse i som tillämpningen av Naturresurslagen. NUTEK som i detta fall uppträdde energiansvarig - som

sektorsmyndighet hävdade att alla kuster med gynnsamma

-

vindförhållanden borde utgöra riksintressen, medan Boverket, mot bakgrund av Boverkets övergripande ansvar att vaka över utnyttjandet landets kuststräckor, intog en restriktiv hållning. av I den berednings- och förhandlingsprocess som följde valde NUTEK att göra landskapsplanering med inhyrda arkitekter. en egen Detta är ett bra exempel hur myndigheterna måste ha tillgång till eller inhyrd kompetens inom samma fält för att kunna tillvarata egen sina specifika myndighetsintressen och kunna fullfölja vad man uppfattar som sin sektorsroll.

4.1.3 Gränssnitt Riksantikvarieämbetet

gentemot

Samarbetet mellan Boverket och Riksantikvarieämbetet rör framför allt frågor angående kulturrniljövård och byggnaders skönhetsvärden. Riksantikvarieämbetet önskar utveckla samarbetet med Boverket

genom att teckna någon form av principöverenskommelse för att

klargöra ansvarsfördelningen och tydliggöra förbindelselinjema visavi de båda inblandade fackdepartementen, Inrikes- och Kulturdepartementen. Riksantikvarieämbetet och Boverket samverkar även i övrigt och bl.a. ut ett gemensamt nyhetsblad kring kultunniljöfrågor. ger

4.1.4 och skönhetsvärden

Stadsmiljörådet bebyggelsens

Stadsmiljörådet bildades 1988 och är ett av fem råd är knutna till som Boverket. Rådet har ett eget kansli med en kanslichef och en sekreterare halvtid. Kansliet är förlagt till Karlskrona. Stadsmiljörådet har instruktion. Enligt instruktionen har en egen rådet till uppgift att: biträda Boverket i frågor rörande bebyggelsemiljön, verka för att bebyggelsemiljön utvecklas så att den främjar en god livskvalitet, följa den svenska och den internationella bebyggelseutvecklingen samt stimulera till debatt om bebyggelsemiljön. Själva verksamheten spänner över ett vitt fält av skilda aktiviteter. En ytterligare uppgift rådgivare och samtalspartner till är att vara Boverkets stadsmiljöavdelning. Så tillvida liknar Stadsmiljörådet de övriga råden, vilka på motsvarande sätt är knutna till sina respektive avdelningar inom verket.

Stadsmiljörådet skiljer sig dock från övriga råd genom att det genomför självständiga utåtriktade aktiviteter i form av skrifter, konferenser och seminarier etc. Stadsmiljörådet ger ut ett eget nyhetsblad.

4.2 Boverkets

uppgifter och roll inom byggområdet

Medan Boverkets huvudsakliga roll inom planverksamheten är samordning, förhandling, uppsikt och allmänna råd, gäller för byggverksamheten reglering, hamionisering, föreskrifter och tillsyn. EU-arbetet upptar en allt större del verksamheten inom av byggområdet. Det finns en särskild Europagrupp inom byggavdelningen. Flertalet övriga handläggare inom avdelningen deltar också i beredningen av EU-frågor rör deras expertområden. som Arbetet kräver nära kontakter med Regeringskansliet. Även byggfrågoma i utredningens samråd med NUTEK, togs upp Naturvårdsverket och Riksantikvarieämbetet. Boverket uppfattas inte de andra myndigheterna ha av samma övergripande samhällsansvar när det gäller byggfrågoma som betr. planfrågoma. När det gäller byggfrågoma uppfattas Boverket mer som en sektorsmyndighet.

Byggrelaterade föreskrifter inom andra myndighetsområden

I direktiven uttalas att organisationen byggområdet delvis

fortfarande präglas av den tid då verksamhetens förutsättningar byggde

på detaljreglering inom området. Som framgår av bilaga 2 gäller detta inte inom de områden där Boverket förvaltar regelutvecklingen inom byggandet. Direktiven syftar snarare på det föreskriftsarbete för byggandet som sker inom andra myndigheter och med stöd av annan lagstiftning. I bilagan anges ett drygt tiotal myndigheter med uppgift att på olika sätt sörja för hälso- och säkerhetsaspekter m.m. i byggande, boende och byggnadsbestånd. Regeringens uppdrag till Boverket att utarbeta en manual för verkets

egna konsekvensbeskrivningar torde enligt utredningens mening vara i

hög grad giltigt också för andra myndigheter utfärdar som

byggrelaterade föreskrifter och borde dessutom kunna utgöra ett viktigt steg i riktning mot bättre samordning och minskad detaljreglering.

Mot denna bakgrund vore det önskvärt om uppdraget redovisades så att metoderna kan tillämpas även av andra myndigheter. Ev. kan uppdraget utvidgas till att utarbeta gemensamma principer för konsekvensanalyser för olika myndigheters byggföreskrifter.

4.3 Boverkets och Bostadskreditnämndens

boendeområdet

uppgifter inom

Boverket gör årligen två kortsiktiga byggprognoser på uppdrag av Finansdepartementet. Dessa prognoser levereras i mitten av februari resp. i början av november. De utgör underlag för regeringens vårproposition och budgetproposition. Prognoserna avser de närmaste två åren. Härutöver gör Boverket en Iångsiktsprognos, i regel för de närmaste sex åren, i samband med sitt arbete med budgetunderlag. Boverket gör uppdrag av regeringen och RRV beräkningar av framtida anslagsbelastning för bl.a. räntebidragsanslaget. Dessa beräkningar kräver långsiktiga byggprognoser. Tidshorisonten är normalt sex mer ar. Som grund för de långsiktiga byggprognosema görs efterfrågeanalyser som sträcker sig mellan sex och femton år framåt i tiden. Boverkets ingår därutöver också i underlaget för prognoser regeringens och Konjunkturinstitutets allmänna ekonomisk-politiska bedömningar. Till grund för Boverkets byggprognoser ligger ett antal indikatorer, valda för att återspegla aktiviteterna i fråga om bostadsbyggandet i skilda tidsperspektiv. Som kortfristig indikator 0-6 månader använder Boverket inneliggande ansökningar och avgjorda ärenden hos länsstyrelserna rörande olika former av statligt stöd till bostadsbyggandet. I ett något längre tidsperspektiv 6 månader utgör orderingången hos trähusfabrikantema och byggföretagen indikatorer. I ett ännu längre perspektiv 6-18 månader söker man fånga in aktivitetsnivåerna inom konsultledet arkitekter, ingenjörer m.fl. samt byggföretagens mera långsiktiga bedömningar enligt KI:s konjunkturbarometer. I detta längre perspektiv väger Boverket också ändrade bidrags- och skatteregler som kan påverka boendekostnader och incitament att investera i bostäder. För bedömningar i ett ännu längre perspektiv 12-30 månader

används indikatorer på framtida efterfrågan. Boverkets

efterfrâgeanalyser är en källa. En annan är de beräkningar görs

som av förväntad utveckling boendekostnader och hushållens inkomster. av Beräkningarna bygger observerad ränte- och inkomstutveckling

och på de förutsättningar redovisas i regeringens

som

budgetproposition och vårproposition samt Konjunkturinstitutets nyckeltal för konjunkturläget.

I de långsiktiga byggprognoser upp till 6 år gör Boverket

mer

utförliga efterfrågeanalyser. Dessa utgör bedömningar hur

av

efterfrågan kan komma att utvecklas under vissa demografiska och ekonomiska förutsättningar.

Träffsäkerheten i Boverkets har växlat. Under några år i prognoser början av 90-talet Boverkets relativt säkra och ofta var prognoser mer träffsäkra än andra aktörers. Boverket har dock fått kritik för verket att

bedömde att det skulle bli snabbare uppgång i bostadsbyggandet i

en mitten av 90-talet än vad det blev.

Kritiken har främst gällt att Boverkets indikatorer inte i tillräcklig hög grad kunnat fånga upp de grundläggande marknadskriterier

som styr företagens agerande bostadsproducenter. I det aktuella fallet som

med utebliven konjunkturuppgång och fortsatt hög realränta hade bostadsbyggandet upphört att vara lönsamt, utom för specifika

storstadsområden och attraktiva lägen.

En generell iakttagelse är att Boverket i redovisningen sina

av prognoser inte gör en tydlig åtskillnad mellan prognosunderlag som

bygger på befolkningstillväxt, hushâllsstorlek, kommunernas befolk-

ningsprognoser å ena sidan och prognosunderlag bygger på som

konjunkturen och på hushållens ekonomi, ändrade bidragsregler och lönsamhetskalkyler å den andra.

De brister som prognoserna uppvisade i mitten 90-talet berodde av

sannolikt på att prognoserna byggde på befolkningsutveckling och

mer

befolkningsstruktur än samhällsekonomin och hushållens köpkraft.

De uppgifter om räntor Bostadskreditnämnden behöver för som

sin myndighetsutövning erhålls från Riksbanken och kreditmarknaden.

När det gäller uppgiften att följa och informera utvecklingen på om kredit- och kapitalmarknaden för bostäder ställer Bostadskreditnämnden samman statistik från olika källor.

För att kunna bedöma kostnaden för kommande utbetalningar från

kreditgarantin gör Bostadskreditnämnden analyser sannolika egna av obestånd. Analysema grundas på uppgifter från långivama samt

redovisningsmaterial från bostadsföretag och bostadsrättsföreningar.

Bostadskreditnämnden samråder regelbundet med Finansinspektionen om kreditgarantiverksamheten.

I och med beslutet om nya former för statlig garantigivning sker samråd också med Riksgäldskontoret och Exportkreditnämnden.

4.4 Boverket och Kommunförbundet

I samband med den översyn som gjordes av Boverket 1992 genomförde Statskontoret en enkät om hur kommunerna uppfattade Boverket och dess verksamhet. Elva kommuner tillfrågades. Både tjänstemän och politiker intervjuades. Någon motsvarande enkät har inte genomförts denna gång. För att få kommunernas uppfattning om Boverket och dess verksamhet har utredningen samrått med företrädare för Kommunförbundets Plan- och miljösektion. Kommunernas bedömning Boverket 1992 var med några av undantag positiv. Mest efterfrågat och även mest uppskattat var stödet i lagtolkningsfrågor, d.v.s. information av nomierande eller policyförmedlande karaktär. Vidare uppskattades tidskriften Planera Bygga Bo, seminarierna och konferensverksamheten däribland Boverkets Plan- och Byggdagar. - Beträffande byggområdet menade några kommuner att fler myndigheter utöver Boverket hanterade samma frågor med följd att i vissa fall fick kommunerna motstridiga signaler. Från Kommunförbundets sida betonades den principiella skillnad som består i att byggfrâgor är en statlig uppgift medan planfrågor är en kommunal uppgift. Att kommunernas hantering av bygganmälan styrs av statliga regler enhetlighet nationellt minskar sannolikt det kommunalpolitiska om intresset. Verksamheten inom Boverkets byggavdelning är enligt Kommunförbundet alltför tekniskt inriktad. Byggavdelningen saknar ibland förståelse och kunskap om den kommunala verkligheten. Kommunförbundet anser bl.a. att Boverket har en benägenhet att vilja

ge sina allmänna råd rangen av föreskrifter.

Vad gäller planfrågorna erinrade Kommunförbundet om att när Boverket enligt plan- och bygglagen skall ha uppsikt över planväsendet, så heter det i plan- och byggförordningen att verket skall skaffa sig kännedom om aktuella utvecklingstendenser inom ansvarsområdet. Likväl menade man beträffande Boverkets skriftproduktion att metoder, goda exempel på detaljplaner, mallar och lathundar betyder mycket för de kommunalt ansvariga när det gäller hantverket att tekniskt upprätta planer. Boverket har enligt Kommunförbundet en unik och viktig roll som centralt samordnande myndighet för hushållning med naturresurser och

verket uppfattas sköta den uppgiften väl.

Enligt Kommunförbundets mening borde Boverket arbeta mera aktivt mot länsstyrelserna, eftersom detta indirekt kommer kommunerna till godo. Ett viktigt konstaterande att var Kommunförbundet uppfattade länsstyrelsemas minskade resurser som en orsak till att andra aktörer, t.ex. Vägverket övertagit samordningsrollen. Splittringen av departementsansvaret för plan- och bygglagen och naturresurslagen är enligt Kommunförbundet ett problem. I förlängningen hyser man oro för framtida kompetenstvister mellan Boverket och Naturvårdsverket.

För att kunna förverkliga målsättningen om ett uthålligt samhälle

fordras enligt Kommunförbundets mening rejäla FoU-insatser inom

området naturresurshushållning och översiktlig planering.

Enligt Kommunförbundet bör Boverket ansvarig myndighet för vara informationen om ett ekologiskt uthålligt och bärkraftigt samhälle.

4.5 Konsumentinformation

Konsumentfrågoma behandlades redan i samband med utredningen om

den nya plan- och bostadsmyndigheten 1987.

Organisationskommittén uttalade i sitt betänkande Ett nytt plan- och

bostadsverk SOU 1987:48 bl.a. att fastighetsjuridisk rådgivning även i fortsättningen borde vara Konsumentverkets uppgift, medan

Bostadsstyrelsens ansvar för att främja konsumentupplysning och varudeklaration på bostadsområdet borde ingå i det plan- och nya

bostadsverkets infonnationsuppgifter.

I den konsumentpolitiska propositionen 1994/952140 uttalades att Boverket är en viktig aktör när det gäller konsumentfrågor i samband med boendet. Propositionen aviserade behovet av att se över rollfördelningen mellan berörda myndigheter och andra organ när det gäller konsumentfrågoma generellt. Konsumentverket har den naturliga och löpande relationen med marknaden och konsumenterna, direkt eller via kommunernas konsumentrådgivare. Samverkan mellan Boverket och Konsumentverket spänner över ett brett spektrum av frågor. Den är dock inte omfattande räknat i tid eller pengar. Dubbelarbete uppges inte förekomma.

Uppställningen nedan några exempel samverkan med ger utgångspunkt i två av Konsumentverkets huvudsakliga verksamhetsinriktningar " hushållning och produktkvalitet:

Hushållning Hushållsekonomi -kalkyler över boendekostnader för råd till småhusköpare m.m. -bostadskomponenten i skuldsanering och finansiella tjänster Tjänster -husbyggnadsgarantier vid statlig bostadsbyggnadssubvention -allmän rådgivning till konsumentvägledare om bostadsköp -konsument- och miljöaspekter vid etablering av köpcentra etc PBL -fastighetsjuridiska frågor Produktkvalitet Konsumentteknik -konsumentaspekter i byggstandardiseringen -energihushållning Säkerhet -produktsäkerhet material, installationer, inredning, utrustning En fråga aktualiserats i dialogen mellan myndigheterna är som behovet fastighetsjuridisk rådgivning till konsumenter i samband av med småhusköp. Tidigare var detta en instruktionsbunden uppgift för länsbostadsnämndema, när dessa inordnades i länsstyrelserna men upphörde rådgivningen. i Konsumentverket försökte för tre år sedan förmå branschorganisationema att ta initiativ till en konsumentbyrå för fastighetsjuridisk rådgivning motsvarande den som finns på bank- och försäkringsområdet. Branschen dock inte beredd att lösa var fmansieringsfrågan. Från konsumentsynpunkt är detta en viktig fråga, eftersom husköpet är en av livets största affärer för den enskilde. Konsumentverket framhåller bl.a. att byggbranschen släpat efter när det gäller kvalitetstänkande och kvalitetssäkring. Frågor som rör boende, byggfrågor och fastighetsjuridik borde också vara av intresse för försäkringsbolagen då dessa varje år drabbas stora skadebelopp på grund av byggslarv eller andra felaktigheter. av Boverket och Konsumentverket redovisar båda goda erfarenheter av sitt samarbete. Bl.a. svarar Boverket sedan många år tillsammans med Konsumentverket för övergripande konsumentinfonnation Min en - Bostad som behandlar hyreslagstiftning och regler för hyresrätt. - Enligt prop 1996/97:34 skall Boverket i samråd med Konsumentverket ta fram metoder för konsekvensanalyser av handelsetableringar stormarknader.

Boverket förordnar och har tillsyn över intygsgivare för ekonomiska planer för bostadsrättsföreningar. Boverket också ut allmänna råd ger om utfommingen av sådana planer. Boverket arbetar också med konsumentskydd vid nybyggnad av småhus. Detta är ett krav för räntebidrag. Ett ytterligare uppgift for Boverket inom konsumentområdet är de uppdrag som verket har att ta fram underlag till regeringen och till utredningar, bl.a. betr. konsumentstödet. Ett av de senaste uppdragen var till den ungdomspolitiska utredningen. Utredningen av de konsumentpolitiska miljöfrågoma lämnade 1996 sitt betänkande Konsumenterna och miljön SOU 1996: l 08. Utredningen föreslog bl.a. att Boverket i samråd med Konsumentverket och Naturvårdsverket skall ta fram ett system för miljö- och energideklaration bostäder. av Boverket bedriver ett liknande arbete inom ett regeringsuppdrag om kvalitetsdeklaration av bostäder.

överväganden

5 och

förslag

5.1 Kriterier för för

en ny organisationsstruktur

plan-, bygg- och bostadsväsendet

Vad som tidigare har redovisats i betänkandet rörande utredningsuppdraget har lett fram till ståndpunkten att den viktigaste uppgiften för utredningen är att skapa förutsättningar för en

förändringsinriktad central planmyndighet och en effektiv

administration av bidrag och kreditgarantier. De båda myndigheterna utövar olika roller och arbetar under olika

förutsättningar.

Den centrala bostadsadministrativa myndigheten inriktas på en effektiv hantering av det statliga stödet till bostadsbyggande i bred mening. I uppdraget ligger också uppföljning och utvärdering av effekterna av bidragen och kreditgarantiema. Detta kräver i sin tur bl.a. goda kunskaper om bostads-, fastighets- och kreditmarknaden. EU-medlemskapet har begränsad betydelse för verksamheten och det internationella samarbetsbehovet är litet. Den centrala planmyndigheten har samordnande, utvecklande en och uppföljande roll. För att klara uppgifterna krävs ett omfattande nätverk och kontakter på alla nivåer i samhället. Frågorna om kretslopp och hållbar utveckling medför behov och stärker nya samtidigt banden till det utredningen kallat bebyggelsens problematik. Denna omfattar både sociala processer i staden och miljökvaliteter. En annan viktig fråga är sambanden mellan fysisk planering och regional utveckling.

Internationellt samarbete, främst inom EU, Östersjöområdet och

Nordsjöområdet, blir allt viktigare. Byggñågorna hör nära samman med planfrågoma. På kommunal nivå ingår plan- och byggfrågor i sammanhållen där en process

frågorna om lov, anmälan och kontroll går i varandra.

Den centrala rollen är att följa och utveckla tillämpningen de upp av nya funktionsbaserade byggreglema samt plan- och bygglagens nya

system för kontroll och tillsyn. Främsta syftet är att främja kvalitet i byggnader och få bukt med miljöproblemen i byggnader och bostäder. Byggreglema är viktiga medel i arbetet för långsiktigt hållbar en utveckling och för en ökad kretsloppsanpassning. Det internationella samarbetet, främst inom EU och EES, påverkar förutsättningarna för myndigheternas arbete. Det finns kontaktpunkter mellan verksamhetsuppdragen, dessa men är enligt utredningen inte starka nog för att motivera att uppdragen hanteras inom samma centrala myndighet. Förändringar i både bostadsstöd och byggregler har försvagat verksamhetssambanden central nivå. En uppdelning två myndigheter är enligt utredningen därför det bästa sättet att kraftsamla inför de utmaningar som väntar kring främst de regionala planeringsfrågoma, EU-medlemskapet, hållbar en Stadsutveckling och ett hälsosamt byggande å ena sidan och å andra sidan kraven en rationell och effektiv administration det av finansiella stödet och kreditgarantiema till bostadssektom, oavsett hur detta stöd kommer att utformas i framtiden. Utredningen lägger betänkandet en ändrad myndighetsstruktur om innan regering och riksdag tagit ställning till den Bostadspolitiska utredningen. Utredningen har därför valt att pröva förslagen om en ändrad myndighetsstruktur både gentemot nuvarande bidragssystem och gentemot de förslag lagts den Bostadspolitiska utredningen för som av

framtida bidragssystem.

Den föreslagna myndighetsstrukturen är vald för att skapa flexibilitet så att den skall kunna verka i båda systemen. Utredningen, som nu lämnar ett principbetänkande enligt direktiven, väljer dock att inte ta ställning till den exakta resurstilldelningen för resp. myndighet innan statsmakterna beslutat om den framtida bo-, bygg- och planpolitiken. Inriktningen för fortsatta politiska överväganden bör enligt utredningen vara att rationalisera bidragsadministrationen för att därmed frigöra resurser för att finansiera ett ökat deltagande i det internationella plansamarbetet och i metodutvecklingsarbetet i Sverige, både som en konsekvens av EU-medlemskapet och konsekvens som en

av andra internationella åtaganden, t.ex. Habitat II, Östersjösamarbetet,

ESDP och Agenda 21. Det bör bli en uppgift för det fortsatta utredningssarbetet att lämna förslag till resursramar för resp. myndighet efter det att regering och riksdag tagit ställning till den samlade resurstilldelningen i höstens budgetarbete och till den Bostadspolitiska utredningens förslag.

För att de personalpolitiska frågorna, bl.a. personalavveckling, kompetensutveckling och ev. nyrekrytering, skall kunna hanteras på ett bra sätt är det angeläget att Verksamhetsinriktning och resurstilldelning fastställs i god tid innan de myndigheterna inrättas. nya

5.2 En bostadsadministrativ

ny myndighet

Utredningens förslag En ny statlig bostadsadministrativ myndighet inrättas den 1 juli 1998 med uppgift att svara för bostadsfinansiering och bostadsadministration m.m. Till den bostadsadministrativa myndigheten förs huvudsakligen den verksamhet som för närvarande bedrivs inom Bostadskreditnämnden, Boverkets boendeavdelning samt vissa funktioner vid Boverkets administrativa avdelning och vissa stabsfunktioner.

Utredningen föreslår statlig bostadsadministrativ myndighet att en ny inrättas från och med den 1 juli sammanslagning 1998, genom en av dels den nuvarande Bostadskreditnämnden, dels det som för närvarande utgörs av Boverkets boendeavdelning och vissa delar verkets av administrativa avdelning och stabsfunktioner. Den nya myndighetens nio huvuduppgifter blir att svara för den centrala administrationen statligt stöd till - av bostadsbyggandet i form av räntebidrag, engångsbidrag, kreditgarantier och tillfälliga stödinsatser olika slag, av svara för tillsyn av bostadsanpassningsbidragen, svara för tillsyn av intygsgivarverksamheten och besluta om intygsgivare, ta fram statistik och prognoser underlag för regeringens - m.m. som budgetberäkningar och andra ekonomisk-politiska ställningstaganden samt bostadspolitiska beslut,

följa och rapportera utvecklingen på kreditmarknaden, följa och rapportera utvecklingen bostadsmarknaden och ifråga om -

bostadsförsörjningsläget med särskild tonvikt ekonomiska analyser,

följa och utvärdera effekter av regler och stödåtgärder inom boendeområdet,

främja en fortsatt effektivisering av den administration

- som myndigheten för, ansvarar bistå regeringen med sakkunskap boendefrågor och - om boendekostnader.

Den bostadsadministrativa myndigheten är centralmyndighet i Förhållande till länsstyrelsemas funktioner för bostadsñnansiering. Myndigheten leds generaldirektör. Myndigheten skall ha en av en styrelse. Myndigheten får inrätta de rådgivande organ som man anser sig behöva för verksamheten. Motivet för att ha styrelse är att myndigheten hanterar stora en medelsflöden, även dessa flöden huvudsakligen är en följd av om automatiskt verkande regler i bidragssystemen och i den delen inte kan påverkas diskretionära beslut av bostadsmyndigheten. genom För överväganden betr. ledningsforrnema för den nya myndigheten har utredningen valt att utgå från gällande modell med lekmannastyrelser och inte från det Förvaltningspolitiska kommissionen av nyligen lagda förslaget att i princip avveckla lekmannastyrelsema. Utredningen förutsätter att den bostadsadministrativa myndigheten redan från början får samlade lokaler för verksamheten i Karlskrona. Utredningen bedömer att det är befogat att myndigheten har tillgång till ett mindre kontor i Stockholm. Karlskrona-kontoret skall dock vara huvudsakligt tjänsteställe för myndighetens ledning. Den bostadsadministrativa myndigheten skall kunna bedriva

tjänsteexport, t.ex. inom ramen för Östersjösamverkan och EU-

samarbetet. Tjänsteexporten måste ekonomiskt hänseende vara väl avskild ur från övrig verksamhet. Den tjänsteexport tidigare bedrivits och som nu håller på att som avvecklas berörs inte.

5.2.1 Bidragsadministration

Utredningens förslag Den bostadspolitiska utredningens förslag kommer kort och lång sikt att leda till minskad bidragsadministration, både på central och en regional nivå, vilket skapar utrymme för vissa rationaliseringar. Den bostadsadministrativa myndigheten får i princip ett samlat ansvar för administrationen av statens ekonomiska stöd till

bostadsbyggnadssektom.

Myndigheten svarar för administrationen bidrag till nybyggnad av och ombyggnad av bostäder. Myndigheten svarar för administrationen av de aviserade energibidragen och till investeringsbidrag till prioriterade ombyggnadsändamål enligt den Bostadspolitiska utredningens förslag. Beslut betr. bidrag till ekologiskt hållbar utveckling fattas av regeringen och länsstyrelserna. Bidragsadministrationen bör ligga den bostadsadministrativa myndigheten.

Boverkets datasystem handhar över en miljon utbetalningar till ett sammanlagt belopp av ca 30 miljarder kr under 1996. Av kostnaderna för verksamhetsområdet Boende utgörs nästan hälften data- och utbetalningskostnader, tillsammans 30 miljoner av ca kr. De totala administrationskostnadema för Boverket och länsstyrelserna tillsammans uppgår till ca 120 miljoner kr, vilket motsvarar 0,4% av bidragsutgiftema. Bostadskreditnämndens garantistock omfattar än 20 000 mer garantier med ett sammanlagt garanterat belopp av ca 25 miljarder kr. Stocken genererar ett växande antal skade-ärenden. I üol utbetalades 1.4 miljarder kr. De sakverksamheter som föreslås gå samman i den nya bostadsadministrativa myndigheten finns förutom i Bostadskreditnämnden och Boverkets boendeavdelning även i delar av Boverkets administrativa avdelning, där bl.a. utbetalningshanteringen ligger. Utbetalningshanteringen omfattar även utbetalningar av bidrag som handläggs inom stadsmiljöavdelningen och byggavdelningen. Genom att sammanföra dessa båda organisationers administration

av bidrag och garantier kan outnyttjade samordnings- och rationaliseringsmöjligheter tas till vara.

Det kommer dock att krävas insatser för anpassning och utveckling av system och rutiner.

De förslag till nytt bidragssystem som den bostadspolitiska utredningen lagt fram innebär att bidragsadministrationen, både på kort och lång sikt, minskar. Det gäller såväl för den centrala myndigheten som för länsstyrelserna. Hur mycket bidragsadministrationen kan minska beror på hur de nya bidragssystemen i praktiken kommer att utformas och vilken nivå som kommer att ansvara för bidragsbesluten resp. svara för förarbeten, t.ex. regeluppbyggnad och information och efterarbeten, t.ex. utbetalning, uppföljning, besvärsprövning. Slutligen bortfaller sådana bidrag som inte längre kan sökas eller som enligt gällande bestämmelser kommer att ha gått över till ett rent utbetalningsskede senast den 1 juli 1998, då övergången till den nya organisationen föreslås ske. Utredningen förutsätter att det skall vara möjligt att närmare beröra besparingsmöjlighetema i nästa betänkande och då lägga förslag mot bakgrund av den kommande bostadspolitiska propositionen.

Räntebidrag och engångsbidrag

Beslut om engångsbidragen fattas i regel av länsstyrelserna, i några fall av Boverket. Några av bidragen är nyligen beslutade av riksdag och regering medan andra är av äldre datum. Vissa bidrag lever endast kvar i utbetalningsskedet. Utgiftema för tre av bidragen belastar anslaget till räntebidrag. För de övriga har medel anvisats på andra anslag. I bedömningen av dessa frågor har utredningen haft som utgångspunkt att bidrag som på olika sätt är direkt knutna till det ordinarie räntebidragsstödet via regelsamordning, med eller utan anslagskoppling skall ligga den bostadsadministrativa myndigheten. Dit hör bl.a. alla slags bidrag till nybyggnad av bostäder. Samma förhållande bör gälla för bidrag som är inriktade enbart på ombyggnad av bostäder och som kan hänföras till ROT-projekt Reparation Ombyggnad Tillbyggnad. Sådana ROT-bidrag har bl.a. varit ett återkommande inslag i statens sysselsättningspolitiska insatser under senare år, till en del även via Arbetsmarknadsverket.

Ombyggnadsbidrag

De investeringsbidrag till prioriterade ombyggnadsändamål som föreslagits av Bostadspolitiska utredningen till prioriterade ombyggnadsändamål och i form av konjunkturbetingade insatser bör hanteras av den bostadsadministrativa myndigheten. Bidragen bör enligt utredningen kunna administreras i en centraliserad modell genom den höga schabloniseringsgraden.

Energibidrag

Betr. de aviserade energibidragen bör strävan vara att i första hand låta den bostadsadministrativa myndigheten handha administrationen, både vad avser funktionerna regeluppbyggnad, tillsyn och besvärsprövning. Själva bidragsgivningen förutsätts liksom hittills ombesörjas av länsstyrelserna. Hur tillsynen skall organiseras är svårt att ta ställning till innan man vet vilken typ av bidragsregler kommer att gälla eller vilka som bidragsändamål som kommer att bli aktuella. Utfallet beror också hur detaljerade villkor och regler som kommer att ställas upp. Själva regeluppbyggnaden blir nyckeln till en förenklad bidragshantering. Risken för överklaganden ökar troligen i takt med graden av

detaljreglering i systemet. Ur effektivitetssynpunkt ger schabloniserade

regler sannolikt minst antal överklaganden.

Bidrag till ekologiskt hållbar utveckling

Riksdagen beslöt 1996 att tillföra l miljard kr för ett femârigt program med investeringsbidrag för omställning till hållbar utveckling. Regeringen disponerar två tredjedelar av ramen för egna bidragsbeslut, länsstyrelserna disponerar en tredjedel. Boverket sköter utbetalningarna och tar fram statistik. Som ersättning har verket tilldelats l milj. kr av ramen. Boverket har tillsammans med Naturvårdsverket lämnat underlag till

regeringen i arbetet med utformningen av bidragsreglema.

Utbetalningama investeringsbidraget ombesörjs enligt av utredningens mening bäst av den bostadsadministrativa myndigheten.

Besvärsprövning

I ett avseende uppkommer frågan om särskilda myndighetsuppgifter. Det rör besvärsprövning. Boverket har idag uppgiften att pröva besvär över länsstyrelsemas beslut i olika stödärenden. Verkets beslut i besvärsärendena får inte överklagas. För Bostadskreditnämndens beslut om kreditgaranti finns ingen besvärsrätt. Den rättsliga prövning Boverket utför är ett utflöde av dess som expertkompetens. Det är Boverket som bl.a. utfärdar de tillämpningsföreskrifter som ligger till grund för länsstyrelsemas bidragsadministration. Besvärsprövning även i fortsättningen kommer att vara ett led i som

bidragsadministrationen är ett led i den normala myndighetsutövningen

hos centralmyndigheten. Denna uppgift bör ligga den bostadsadministrativa myndigheten.

Länsstyrelserna

Gemensamt för de permanenta och tillfälliga stöden har varit att handläggning och beslut i stödärendena ligger på länsstyrelsemas bostadsenheter. Mot bakgrund den splittrade bild remissyttrandena på den av som bostadspolitiska utredningen visar, anser denna utredning att det inte är möjligt att överblicka länsstyrelsemas framtida roll innan riksdagen behandlat den bostadspolitiska propositionen. För länsstyrelsemas del är konsekvensbedömningen betr. framtida resursbehov beroende av: den slutliga utformningen av de s.k. basbidragen, arten och omfattningen de ordinarie och konjunkturbetingade - av investeringsbidragen till ombyggnad, möjligheterna att få räntebidrag till egnahem och ombyggnad, valet huvudaltemativ för administration av stödet till de kommunala - av utvecklingsprogrammen.

Skulle möjligheter yppas att genomföra rationaliseringar i hanteringen utestående räntebidrag, skulle detta i första hand leda till minskad av administration för länsstyrelserna.

Länsvisa ramar

Om det skulle bli aktuellt för länsstyrelserna att administrera de ombyggnadsbidrag till de olika ändamål som Bostadspolitiska utredningen har föreslagit, liksom andra bidrag till bostadsektom för främjande av miljö- och energiändamål borde enligt utredningens m.m. mening övervägas att anvisa de länsvisa beslutsramama i fonn av klumpsummor för alla de skilda bidragsändamål kan komma att som gälla under en och samma period. Detta skulle inte bara möjlighet för länsstyrelserna att ge anpassa bidragsverksamheten till det egna länets behovsprofil utan sannolikt också motverka en del av de administrativa problem hittills varit som

förknippade med korta och ryckiga Stimulansbidrag av olika slag.

Bidragsbesluten skulle dessutom kunna väcka intresse ett led i som länsstyrelsens samlade arbete med länets utvecklingsfrågor. Hittills har ombyggnads- och andra Stimulansbidrag haft rent teknisk m.m. en karaktär som gjort att besluten har delegerats till länsexpertema. Länsbostadsdirektöremas förening har till utredningen redovisat motiv för att ta vara det tvärsektoriella kunnande och de speciella kompetenser som finns hos länsstyrelserna i frågor rör plan-, som bygg- och bostadsväsendet. I detta sammanhang kan det naturligt att också pröva vara förutsättningarna för samverkan mellan länsstyrelserna inbördes.

5.2.2 Den bostadsadministrativa myndighetens uppgifter

Utredningens förslag

Myndigheten har bl.a. i uppgift att följa bostadskostnadsutvecklingen

och hushållens boendeekonomi. ha beställaransvaret Den nya bostadsadministrativa myndigheten bör gentemot Statistiska Centralbyrån för den statistik och det

statistikunderlag som behövs för att löpande kunna följa förhållandena på bostadsmarknaden, inkl. byggkostnader och boendekostnader. Statistiska Centralbyrån uppdras att svara för statistikproduktionen.

Myndigheten uppdras att i samarbete med Konjunkturinstitutet ta:

fram modell för bostadsbyggnadsprognoser, såväl ny- som

en ny ombyggnad. Boverket och Konsumentverket bör under hösten 1997 lämna

förslag hur och uppgifter skall fördelas mellan de båda

om ansvar

myndigheterna, bl.a. när det gällerkonsumentinformationen i bostads-

och hyresrättsliga frågor. Förhandlingar inleds med företrädare för byggbranschen och

försäkringsbolagen former och resurser för fastighetsjuridisk

om konsumentinfonnation.

Boverket är enligt sin instruktion central förvaltningsmyndighet för

frågor om boende. Tidigare hade Boverket även för konsumtionsstödet, dvs ansvar bostadsbidragen till hushållen, dels i form tillsyn över kommuneras av bidragsadministration, dels i rollen som besvärsinstans. Bostadsbidragen har sedermera flyttats över till försäkringskassoma och tillsynen till Riksförsäkringsverket.

Så länge Boverket hade uppgifter även i konsumtionsstödet till

bostadsändamål ansågs dessa utgöra del av "bostadsadministrationen", vilket bl.a. gav verket en närhet till de bostadssociala frågorna. I den meningen finns inte längre samma närhet, men i verkets övergripande uppdrag ligger alltjämt ett sektorsansvar för bevakningen av individemas och hushållens ställning på bostadsmarknaden.

Det är utredningens uppfattning att den bostadsadministrativa myndigheten för att klara denna uppgift måste följa hushållens

bostadsekonomi. Utredningen noterar att Boverket och Konsumentverket avser att

inleda samtal om hur ansvars- och uppgiñsfördelningen dem emellan

lämpligen skall utformas.

Den principiella utgångspunkten bör enligt utredningens mening vara att ansvaret för den konsumentinformation staten bedriver i som första hand skall samordnas Konsumentverket. genom I fråga om formerna och för fastighetsjuridisk resurserna

konsumentrådgivning anser utredningen att förnyade förhandlingar bör

tas upp med branschen.

En möjlighet kan att ett sådant förhandlingsuppdrag till

vara ge denna utredning i samband med att utredningen med anledning av

byggforskningsfrågoma genomför branschförhandlingar. Detta kräver ett tilläggsuppdrag.

Statistik och prognoser

Den bostadsadministrativa myndighetens statistik- och prognosbehov styrs främst kravet att kunna beräkna anslagen för det statliga av bostadsstödet, främst räntebidragen, såväl kortsiktigt långsiktigt, som och för att kunna bedöma kostnaderna för kommande utbetalningar från kreditgarantisystemet. Myndigheten behöver därför statistik över landets bostäder,

prognoser för bostadsefterfrågan och bostadsproduktion samt

ränteutveckling. Vidare krävs statistik för att kunna bedöma effekterna de statliga av stöden. Några stora egna resurser för att ta fram statistik har inte myndigheterna idag. I huvudsak förlitar sig till statistik- och man

registeruppgifter från andra myndigheter, främst Statistiska

Centralbyrån. Boverket anger att samarbetet fungerar bra och att Statistiska Centralbyråns statistik i huvudsak täcker de behov verket har. Boverket ser dock risker för försämringar i samband med planerade neddragningar och omprioriteringar inom SCB. Bland annat gäller det statistik över ombyggnation och hushållens boende och boendeekonomi. SCB-statistiken på bygg- och bostadsområdet är ett SCBs största av verksamhetsområden. Gränsdragningar mellan nationella, internationella och sektoriella intressen statistiken är svåra att göra. av

Ett exempel: skall folk- och bostadsräkningama eller inkomstfördelningsundersökningama räknas till bostads- och byggområdet eller

som ett nationellt övergripande statistikområde Ett flertal översyner Statistiska Centralbyråns verksamhet har lett av fram till att flera myndigheter har givits beställaransvar för skilda verksamheter gentemot SCB.

Inom bostadssektorn har inte detta beställaransvar lagts myndigheterna utan ligger SCB. Motivet till detta är att statistiken inom området inte enbart var av intresse for sektonnyndigheten utan även hade stor betydelse för

nationalräkenskapema och Konjunkturinstitutets prognoser.

Det svårigheter att klart definiera det nationella resp. det var sektoriella intresset. Utredningen att rollfördelningen mellan sektonnyndigheten anser och bör tydlig och att beställaransvaret normalt skall ligga vara sektormyndigheten medan SCB står för statistikproduktionen. Mot den bakgrunden föreslår utredningen att sektormyndigheten ges ett beställaransvar sitt statistikområde gentemot SCB. Frågan sektormyndighetens beställaransvar visavi Statistiska om Centralbyrån kan lämpligen tas upp i samband med den utvärdering av myndigheten och dess finansiering som skall ske 1998.

En ytterligare åtgärd bör genomföras är att Boverket i

som

samarbete med Konjunkturinstitutet utarbetar nya prognosmodeller för

bostadsbyggandet, såväl ombyggnad. Arbetet bör vara klart ny- som under 1997.

5.2.3 Intern administration

Utredningens förslag Den bostadsadministrativa myndigheten skall ha en intemrevision motsvarande den som finns idag Boverket. Myndigheten skall ha rätt att ta ut aviseringsavgiñer eller administrativa avgifter för att täcka kostnaderna för bidragsadministrationen.

Internrevision

Sedan den l juli 1995 är Boverket underkastat krav på intemrevision med anledning av de stora belopp som verket administrerar i form av räntebidrag m.m. Det krav på intemrevision för närvarande gäller för Boverket som skall gälla även för den bostadsadministrativa myndigheten.

Avgifter och finansiering

Bostadskreditnämnden finansieras genom avgifter. Både garantiverksamheten och administrationen den helt lyfts ut ur av statsbudgeten från och med 1998. Bostadskreditnämndens finansiering kommer i princip att fungera som en privat försäkringsverksamhet. Boverket styrs i ekonomiadministrativt hänseende av ett ramanslag statsbudgeten. Utredningen ser för sin del inga hinder mot att förena dessa två olika

finansieringsmodeller i en och samma myndighet.

Som fmansieringskälla är anslagen numera tekniskt likvärdiga med andra finansieringskällor, t.ex. avgifter i ett garantisystem. Boverkets verksamhet tillhör för närvarande utgiftsomrâde 18 med benämningen Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande. Den uppdelning på två skilda myndigheter som utredningen förordar innebär inte någon förändring på den punkten. Utredningen förordar en utveckling i riktning mot ett större inslag av avgiftsfinansiering för den bostadsadministrativa myndighetens verksamhet. Avgifter skall kunna tas ut, förutom för garantiverksamheten, för att täcka administrativa kostnader också för övrig bidragsadministration, t.ex. i form av aviseringsavgifter. Frågorna är ett exempel på ett utvecklingarbete som bör ingå i den nya bostadsmyndighetens verksamhetsprofil.

Servicefunktioner

Till bostadsadministration hör en rad moment av rutinkaraktär utbetalning, redovisning, ADB etc. Den bostadsadministrativa myndigheten bör i uppdrag att utreda ges möjligheten att i högre grad än idag lägga ut vissa rutiner och servicefunktioner på servicebyråer. Utbetalnings- och bokföringsfunktionema för Boverkets bidragshantering handhas av verkets administrativa avdelning. Hur de resurser som finns nedlagda i Boverkets administrativa avdelning skall fördelas på de nya myndigheterna får lösas i det fortsatta organisationsarbetet.

5.2.4 En plan-, bygg- och

ny stadsmiljömyndighet

Utredningens förslag En ny statlig plan-, bygg- och stadsmiljömyndighet inrättas den 1 juli 1998 med uppgift att svara för plan- och byggfrågor samt frågor om stadsmiljö och bebyggelsemiljö. Till plan-, bygg- och stadsmiljömyndigheten förs huvudsakligen den verksamhet som for närvarande bedrivs inom Boverkets plan-, byggoch stadsmiljöavdelningar samt vissa funktioner vid Boverkets administrativa avdelning och vissa stabsfunktioner. Stadsmiljörådet knyts till plan-, bygg- och stadsmiljömyndigheten. Rådet skall ha samma självständiga ställning till den myndigheten nya som för närvarande gäller till Boverket.

Samlingslokaldelegationen knyts till plan-, bygg- och stadsmiljö-

myndigheten. Ansvaret för ev. bidrag till kommunernas lokala utvecklingsprogram för att främja en god samhällsplanering, t.ex. för åtgärder mot segregation enligt den Bostadspolitiska utredningens förslag, föreslås ligga på regeringen. Plan-, bygg- och stadsmiljömyndigheten bör vara beredningsansvarig myndighet. Beslut om stöd till samlingslokaler och icke-statliga kulturlokaler fattas av Samlingslokaldelegationen och bereds av plan-, bygg- och stadsmiljömyndigheten. Beslut om radonbidrag fattas av länsstyrelserna. Ansvaret för den centrala administrationen bör ligga på den nya plan-, bygg- och stadsmiljömyndigheten.

Utredningen föreslår att ny statlig plan-, bygg- och en stadsmiljömyndighet inrättas från och med den l juli 1998, bestående av det som för närvarande är Boverkets plan-, stadsmiljö- och byggavdelningar samt vissa delar av verkets administrativa avdelning och stabsfunktioner. Den nya myndighetens nio huvuduppgiñer blir att svara for den allmänna uppsikten över tillämpningen plan- och - av bygglagen och naturresurslagen, inkl. samordningen av de statliga myndigheternas arbete med underlag for tillämpning av naturresurslagen och plan- och bygglagen, svara för arbete med fysisk planering för regional utveckling, samordna det svenska arbetet inom det internationella plan- och stadsmiljösamarbetet,

delta i EU-samarbetet på byggområdet enligt regeringens särskilda riktlinjer, bedriva metodutveckling inom sina verksamhetsområden med särskild tonvikt miljöekonomiska analyser, svara för tillsyn och föreskrifter m.m. med anledning av lagen om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, följa och utvärdera effekter regler och stödåtgärder, - av hålla regeringen underrättad om brister och missförhållanden som myndigheten har iakttagit i sin tillsyns- och uppsiktsverksamhet, bistå regeringen med sakkunskap inom plan-, bygg- och stadsmiljö- områdena, Plan-, bygg- och stadsmiljömyndigheten är resursmyndighet i förhållande till länsstyrelserna, sektorsmyndighetema och regeringen. Myndigheten leds av en generaldirektör. Myndigheten skall ha en styrelse. Vid myndigheten finns vidare en samlingslokaldelegation och ett stadsmiljöråd. Myndigheten får därutöver inrätta de rådgivande organ som man anser sig behöva för verksamheten. Motivet för att ha en styrelse är att myndigheten har till uppgift att utfärda föreskrifter med bindande verkan för tredje man, framför allt på byggområdet. Erfarenheter från Boverket visar att det finns behov av ett beslutsorgan med uppgift att fatta beslut i föreskriftsfrågor i sådana fall där skilda meningar inte har kunnat överbryggas i t.ex. Boverkets Byggråd. Verkets styrelse fyller denna funktion idag. För överväganden betr. ledningsformema för den nya myndigheten har utredningen valt att utgå från gällande modell med lekmannastyrelser och inte från det av Förvaltningspolitiska kommissionen nyligen lagda förslaget att i princip avveckla lekmannastyrelsema. Plan-, bygg- och stadsmiljömyndigheten lokaliseras till Boverkets nuvarande byggnad i Karlskrona. Myndigheten bör ha tillgång till sammanträdes- och arbetslokaler i Stockholm. Arbetslokalema i Karlskrona skall vara huvudsakligt tjänsteställe för myndighetens ledning. Plan-, bygg- och stadsmiljömyndigheten skall kunna bedriva

tjänsteexport, t.ex. inom ramen för Östersjösamverkan och EU-

samarbetet. Tjänsteexporten måste ekonomiskt hänseende vara väl avskild ur från övrig verksamhet.

Den tjänsteexport som tidigare bedrivits och håller på att som nu avvecklas berörs inte av detta förslag.

Stadsmiljörådet

Stadsmiljörådets uppgifter och ställning utreddes i anslutning till senast 1992 års översyn av Boverket. Bl.a. övervägdes att samlokalisera rådet

med Arkitekturmuseet. Översynen innebar dock att rådet behöll sin

koppling till Boverket. I den senaste kulturpropositionen prop. l996/97:3 togs ånyo frågan om Stadsmiljörådets uppgifter och ställning Regeringen upp. anmälde att man avsåg att över och precisera vilken roll och status se

Stadsmiljörådet skall ha i framtiden. Översynen skall göras i samband

med Översynen av Boverket. Stadsmiljörådet fullgör, inom för sin självständighet, ramen samma uppgift som Boverkets övriga råd, bollplank. Främst som

stadsmiljöavdelningen.

Stadsmiljörådet skiljer sig dock från Boverkets övriga råd att genom Stadsmiljörådet lyder under instruktion utfärdad regeringen egen av och att Stadsmiljörådets ledamöter regeringen. Ledamöterna i utses av övriga råd Boverkets styrelse. utses av Utredningen anser att den nuvarande kopplingen till Boverket tillför Boverket viktig kompetens. Genom närheten till Boverket kan Stadsmiljörådet samtidigt ha ett stöd i Boverkets samlade bl.a. resurser,

på stadsmiljöavdelningen. Utredningen anser att Stadsmiljörådet fortsättningsvis bör

vara

kopplat till den nya plan-, bygg- och stadsmiljömyndigheten.

Rådet bör ha kvar sin nuvarande självständiga ställning och lyda under egen instruktion.

I bedömningen ligger också att rådet måste ha tillgång till de

kansliresurser krävs för verksamheten. som Stadsmiljörådets fortsatta hemvist kommer att behandlas den ev. av

arbetsgrupp under Kulturdepartementets ledning skall ta fram ett

som

förslag till arkitektoniskt handlingsprogram för staten.

I det fall regeringen därvid väljer att frikoppla Stadsmiljörâdet bör

enligt utredningens bedömning inte anslagen till plan-, bygg- och stadsmiljömyndigheten minska i motsvarande grad.

Ett motiv för detta är att plan-, bygg- och stadsmiljömyndigheten i sådana fall kommer att tvingas till andra åtgärder för att säkerställa

motsvarande kompetens till stadsmiljöavdelningen, t.ex. att utse

genom ytterligare ett eget råd utöver de fyra redan har. man

Samlingslokaldelegationen

Instruktionen för Boverket föreskriver att det skall finnas en samlingslokaldelegation vid verket. Delegationens uppgift är att avgöra ärenden om statligt stöd till allmänna samlingslokaler och till vissa icke-statliga kulturlokaler. Delegationen består ordförande och högst sju andra ledamöter, av vilka alla utses av regeringen. Delegationen är knuten till Boverkets stadsmiljöavdelning, där också merparten av ärendeberedningen sker. För de bidrag som hanteras av samlingslokaldelegationen finns två särskilda förordningar. Boverket har föreskriftsrätt till dessa. Medlen för samlingslokaler anvisas Inrikesdepartementets huvudtitel. Medlen för kulturlokaler anvisas på Kulturdepartementets huvudtitel. I fördelningen av kulturlokalbidragen skall de regionala museerna prioriteras. För båda bidragen gäller årsvis fastställda beslutsramar. Beslutsramama har under senare år tillförts extra medel av sysselsättningspolitiska skäl. Antalet beslutsärenden varierar från 400 till ca 700 per år och är ca olika till art och omfattning, från smärre åtgärder för handikappanpassning till ny- och ombyggnadsprojekt i flermiljonklassen. Samlingslokaldelegationens bidragsprövning bygger dels på tekniska och ekonomiska kriterier, dels på allmänna bedömningar kring stadsmiljö och stadsutveckling. Detta har att göra med samlingsoch kulturlokalemas centrala plats i samhällslivet såväl aktivitets- som stadsbyggnadsmässigt. Prövningen är grannlaga och relativt komplicerad. De byggnadstekniska och stadsbyggnadsmässiga inslagen vid

bidragsprövningen gör att synergiema med Boverkets kompetens är

viktiga. Innan frågan bidrag till kulturlokaler prövas skall yttrande om inhämtas från Statens kulturråd. Synergieffektema är ett väsentligt motiv för att hanteringen av de icke-statliga kulturlokalema legat kvar hos Boverket och inte förts över till Statens kulturråd. Initiativ i den riktningen har förekommit men avslagits av riksdagen, senast vid behandlingen av 1994/95 års

budgetproposition.

Utredningen har övervägt om inte länsstyrelserna skulle kunna överta samlingslokaldelegationens bidragsadministration, men funnit att detta inte är möjligt så länge volymen för de begärda bidragen som är större än den tilldelade ekonomiska ramen.

I regel föreligger det därför långa köer till de båda bidragen. Det är i denna situation svårt att tänka sig decentraliserad bidragshantering en om fördelningen skall upplevas någorlunda rättvis. som I tidigare gjorda utredningar om Boverket har stödet till samlingslokaler behandlats. Stödet betraktas ett bidrag till som utvecklingen av stadsmiljön. Utredningen anser att nuvarande koppling till andra frågor inom bygg- och stadsmiljöområdet skall bestå och föreslår att

Samlingslokaldelegationen skall tillhöra plan-, bygg- och stadsmiljömyndigheten.

Bidrag till samlingslokaler och kulturlokaler

Bidragen till allmänna samlingslokaler och till icke-statliga kulturlokaler bör, tidigare redovisats, handhas på plan-, bygg- och som

stadsmiljömyndigheten.

Mycket talar för att den nya myndigheten kan finna det förmånligt att låta utbetalningarna ligga kvar i den gamla organisationen, dvs den nya myndigheten köper tjänster av den bostadsadministrativa myndigheten.

Åtgärder mot segregation

Beträffande BPU:s förslag bidrag till kommunerna med om en mera allmänt bostadssocial profil, t.ex. segregation saknas tills vidare konkreta hållpunkter för att bedöma hur det administrativa ansvaret skall läggas ut i statsförvaltningen. Dock talar bidragens sociala inriktning och relativt få beslutsärenden för att låta regeringen för bidragsbesluten. ansvara Den nya plan-, bygg och stadsmiljömyndigheten bör vara

beredningsansvarig myndighet.

Radonbidrag

Beslut om radonbidrag fattas av länsstyrelserna. Det ordinarie anslaget är för innevarande år 12 miljoner, vartill kommer 19 miljoner i ca reserverade sysselsättningsmedel.

Det bör observeras att beslutsutrymmet för radonbidrag överstiger

efterfrågan, vilket bl.a. innebär inte har behövt företa någon att man

fördelning av beslutsutrymmet länsstyrelserna.

Boverkets besvärsprövning är juridisk och byggnadsteknisk. Ansvaret för bidraget torde enligt utredningens mening bäst höra hemma i plan-, byggoch stadsmiljömyndigheten, också bör för den byggtekniska som svara informationen i radonfrågan. Regeringen föreslår i vårpropositionen ett nytt rambegränsat bidrag för radonsanering dricksvatten på totalt 60 milj. kr. av

5.2.5 Plan-, bygg- och stadsmiljömyndighetens uppgifter

Utredningens förslag Plan-, bygg- och stadsmiljömyndigheten har en central roll i arbetet för ett hållbart Sverige. Myndigheten ett centralt för ESDP och Interreg C och ges ansvar för stödet till fysisk planering och det regionala samarbetet inom dessa områden. Myndigheten ges ett samordningsansvar för urbana frågor som rör stadsmiljön, t.ex. segregationsfrågor och för EU-stöd som är inriktade på stadsmiljö och fysisk planering. Myndigheten skall hålla regeringen underrättad om brister och missförhållanden som myndigheten har iakttagit i sin tillsyns- och uppsiktsverksamhet samt ett tydligare ansvar för ges erfarenhetsâterföring och utveckling av PBL/NRL-systemet.

Bebyggelsefrågor

Bebyggelsefrågoma väger tungt i omvandlingen till ett hållbart Sverige. Lösningar skall utvecklas och tillämpas många nivåer; byggnader, stadsdelar, regioner, stad och land i samverkan m.m. Plan-, bygg- och stadsmiljömyndigheten bör ha en central roll i arbetet för det hållbara Sverige.

Hållbarhet har även en social dimension, t.ex. segregationsfrågoma.

Det kan t.ex. gälla den nordiska staden jämfört med andra städer som är hårt uppdelad, både funktionellt och socialt. Regeringens och riksdagens mål för en hållbar bebyggelseutveckling är att främja en långsiktigt bärkraftig bebyggelsestruktur, att skapa en rik och levande vardagsmiljö, den tekniska infrastrukturen till naturens kretslopp, - att anpassa att förbättra det lokala inflytandet. -

Detta är frågor där plan- och bygglagen och naturresurslagen inklusive miljökonsekvensbeskrivningar spelar viktig roll. en

Översiktsplaneringen är i många kommuner ett instrument for att

uttrycka den kommunala visionen. Agenda 21-arbetet är ett exempel detta.

Europafrågor

Europasamarbetet bör bedömas mer långsiktigt och mer

sektorsövergripande än andra förändringsfaktorer. Det gäller dels

medverkan i pågående EU-samarbete kring plan- och byggfrâgor, dels

det framtida Östersjösamarbetet.

En satsning ett nationellt kompetenscentrum kan som tillhandahålla underlag och metoder för Sveriges deltagande i EU:s planeringssamarbete behöver göras inom för nuvarande ramen resurser. Ett sådant kompetenscentrum skall också bevaka och på ta vara

kunskap kring den metodutveckling som äger rum i övriga Europa och

i Östersjöområdet, bl.a. i VASAB och i Interreg-samarbetet.

Boverket har i ett underlag till regeringen visat hur EU-samarbetet kring bl.a. ESDP ökat anspråken svensk medverkan. Förändringen är tydlig också ett annat sätt nämligen att planeringen mer handlar ekonomisk utveckling än den gängse om svenska samhällsplaneringen. En sådan rumslig utvecklingsplan spatial planning knyter både an till fysisk planering och till traditionell regionalpolitik. Därmed finns också en nära koppling till strukturfondema inom EU. Det finns anledning att sätta detta i samband med de former och nya ansvarsförhållanden för regional planering och utveckling prövas i som Sverige. Den svenska modellen för planering kan komma att få en mer

europeisk inriktning med en mer integrerad regional fysisk och ekonomisk utvecklingsplanering.

Av regleringsbreven framgår att Boverket och planväsendet vid länsstyrelserna skall främja sambandet mellan fysisk planering och regional utveckling.

Utvecklingsfrågor

Uppgiften for plan-, bygg- och stadsmiljömyndigheten att hålla regeringen underrättad tillståndet inom myndighetens om

bevakningsområde och hålla i dialogen om riksintresse enligt plan- och

bygglagen, borde i sin förlängning kunna utvecklas till att myndigheten uppträder fömyelseagent i på PBL/NRL-systemet och den som synen lagstiftning som reglerar dessa förhållanden. I ett framtida perspektiv ligger det nära till hands att ge plan-, byggoch stadsmiljömyndigheten en tydligare roll i den löpande erfarenhetsåterföringen inom sitt verksamhetsområde. Ett aktuellt område som rör fömyelsearbete är användandet av geografiska informationssystem GIS som verktyg i den fysiska planeringen. Pågående utvecklingsinsatser bör ske i samverkan med andra myndigheter. Planmyndigheten bör gemensamt med Lantmäteriverket arbeta för att NRL-verkens centrala och regionala planeringsunderlag presenteras i ett gemensamt GIS.

5.3 Samverkan mellan de

nya myndigheterna

Vid uppdelning en plan-, bygg- och stadsmiljömyndighet och en bostadsadministrativ myndighet uppkommer ett nytt gränssnitt med effekt framför allt relationerna mellan boendeavdelningen å ena sidan och stadsmiljö- och byggavdelningama å den andra. Relationema består huvudsakligen i att boendeavdelningen i olika situationer replierar byggavdelningens tekniska kompetens. Det rör sig främst om boendeavdelningens arbete med engångsbidrag som kräver hänsyn till faktorer som radon, klimat, innemiljö, energi, kretslopp etc. Samverkansbehov finns också i övrigt mellan Boverkets olika avdelningar och är eller mindre dubbelriktade. Även verkets mer centrala funktioner berörs, bl.a. i fråga om juridisk kompetens. Betr. bidragshanteringen ankommer det boendeavdelningen dels att ta fram tillämpningsföreskrifter och blanketter, genomföra information och utbildning till ledning för länsstyrelsemas m.m. bidragsadministration, dels att handlägga besvärsärenden. I båda dessa led brukar i varierande utsträckning uppkomma byggtekniska frågor, företrädesvis om gränserna mellan stödberättigade och icke stödberättigade bidragsändamål. Eftersom besvärsärendena i princip alltid prövas mot respektive bidragsbestämmelser i förordning och tillämpningsföreskrifter, har också behovet av teknisk konsultation i princip rört sig inom samma områden i de båda faserna av Boverkets medverkan. Det material som utredningen har haft tillgång till tyder att det löper åtskilliga trådar mellan boendeavdelningen och framför allt byggavdelningen i hanteringen av dessa bidrag.

Av naturliga skäl är samarbetet omfattande i tillkomsten mera av

nya regelverk än i besvärsprövningen. För det mesta har det rört sig

om relativt korta och informella kontakter mellan enskilda tjänstemän. Redan idag finns generell byggteknisk kompetens inom en

boendeavdelningen. Utredningen är öppen för tanken att ytterligare

byggteknisk kompetens lånas ut till den bostadsadministrativa myndigheten vid särskilda tillfällen. En annan möjlighet som redan utnyttjas Boendeavdelningen är av att låna kompetens från länsstyrelserna till de centrala myndigheterna. Att den centrala och den regionala nivån har skilda

roller i beslutsprocessen utesluter inte att de drar nytta varandras

av tekniska kompetenser. På sikt kan den bostadsadministrativa myndigheten behöva utveckla den dubbla kompetens behövs för att myndigheten skall bli som

självförsörjande i byggtekniska frågor t.ex. vid besvärshantering.

Ett annat område där myndigheterna kommer att behöva samverka

är metoder för att hantera bostadsförsörjningsfrågor i översiktsplaneringen. Detta är också ett område där en verksövergripande

samverkan etablerades tidigt inom Boverket. För utredningen är det viktigt att tillse att de synergieffekter som idag finns inte går förlorade den ändrade organisationsgenom strukturen. Utredningen menar att myndighetsgräns aldrig är i en en mur, synnerhet inte när de samverkande myndigheterna har lokaler i samma byggnad. Stöd för sådan samverkan finns också i F örvaltningslagen en där det står att varje myndighet skall lämna andra myndigheter hjälp inom för den verksamheten 6 §. ramen egna Det traditionellt byggtekniska inslaget i de aktuella regelverken kan i framtiden komma att få lämna plats för ett ökat inslag andra villkor av och hänsyn till energi och miljö. I den utsträckning detta sker kommer också myndighetsrelationema att behöva växla och blickarna riktas mot andra synergier än de myndighetsintema.

5.4 Ekonomi och

personal

Utredningens förslag Utredningen föreslår nu inga ytterligare besparingar förutom de besparingar redan fastställts för Boverket och för BKN. som Vid ett genomförande Bostadspolitiska utredningens förslag av kommer ytterligare rationaliseringar att kunna göras av bidragsadministrationen. Användningen del anslagssparandet till investeringar i IT av en av och ny teknik kommer att ge effektivitetsvinster redan inom något år. Redan under 1997 bör avveckling personal påbörjas för att en av möta de besparingskrav som redan fastställts. Kompetensutveckling av personalen bör genomföras under 1997/98 för att klara de nya krav som ställs och kommer att ställas de nya myndigheterna. Samverkan med den statliga Trygghetsstiftelsen bör ske. Några särskilda omställningskostnader uppstår inte till följd av den nya myndighetsstrukturen.

Besparingar

Utredningen utgår från att myndigheternas resursramar kommer att läggas fast i samband med 1997/98 års budgetproposition med sikte på ett ikraftträdande för den nya organisationen den l juli 1998. Boverkets ramanslag för 1997 och 1998 har minskats med mellan åtta och tio procent för vardera âret, inkl. den uppräkning som sker som kompensation för prisökningar m.m. BKNs anslag har minskats med ca fem procent för 1997 räknat på motsvarande sätt. Boverkets anslag för 1998 är prel. 122 milj. kr vilket är knappt ca 17 milj. kr mindre än för motsvarande 12-månadersperiod 1995/96. Om hänsyn tas till den uppräkning som skett som kompensation för kostnadsutvecklingen under perioden har Boverket ett besparingsbeting på ca 18 procent för två år. Besparingsbetinget är stort. Utredningen föreslår mot den bakgrunden inte några ytterligare besparingar förutom de redan beslutade. Vilket utrymme kan uppstå för omprioriteringar av resurser i som framtiden, om de förslag den Bostadspolitiska utredningen lagt blir som

förverkligade, får bli en av de frågor som behandlas i den årliga

dialogen mellan departementsledningen och myndighetsledningen.

Möjligen kan vissa slutsatser dras redan när den bostadspolitiska propositionen lämnas.

Några särskilda omställningskostnader med anledning av bildandet

av de två nya myndigheterna eller av de föreslagna åtgärderna i övrigt

kommer enligt utredningens bedömning inte att uppstå.

Personalavveckling

De organisationsförändringar som utredningen föreslår föranleder i sig

inte någon övertalighet utöver vad som är en konsekvens tidigare av beslutade besparingsbeting och den fortsatta minskningen av räntesubventionema till bostadsmarknaden m.m.

Boverket har redan tidigare genomgått stora rationaliseringar. Under perioden från sammanslagningen Planverket och Bostadsstyrelsen

av till och med 1996 har sammanlagt drygt 150 årsarbetskrafter avvecklats, från ca 350 till ca 190 årsarbetare. När den förra översynen gjordes Boverket 1992 förutspådde av utredningen att bidragsadministrationen skulle minska under de närmaste åren. Detta har inte kunnat ske.

Arbetsvolymen för bostadsstödssystemen har inte minskat i den takt

utredningen förväntade. Detta tillsammans med ett ökat resursbehov för att klara administrationen de senaste årens Stimulansbidrag har av nödgat Boverket att skjuta den tänkta resursöverföringen från upp bostadsadministrationen till framför allt byggområdet. Under senare år har omfattande administrativa förändringar genomförts, t.ex. på datasidan, på trycksakssidan och när det gäller resor och konferenser. Utredningen anser att de relativt omfattande administrativa

förändringar som genomförts måste kompletteras med ytterligare besparingsbeslut under våren 1997.

Till någon del kan sparbetinget kortsiktigt mötas att utnyttja genom

nuvarande anslagssparande. Utredningen anser vidare att Boverket på grund av redan fattade beslut om minskat anslag borde påbörjat avveckling personal i

en av verksamheten i Karlskrona. Till en del har Boverket mött det minskade anslaget genom att vara restriktiv när det gäller att tillsvidareanställa personal och har istället

valt tillfälliga anställningar. Därmed underlättas avvecklingsprocessen. Personalavveckling tar normalt lång tid. Upp till ett år. Det innebär att stora personalkostnader kommer att belasta myndigheten såväl 1997

som 1998 med följd att anslagssparandet krymper och att möjligheten till ytterligare investeringsbeslut eller kompetensutvecklingsinsatser minskar. Enligt den information som lämnats till utredningen kommer upp till 6 milj. kr av anslagssparandet att användas till lT-investeringar. Dessa investeringar skall enligt Boverket ge minskade kostnader i samma storleksordning varje år. Utredningen anser att denna investering är riktig. För att klara övergången och ev. engångskostnader kan uppstå som vid bildandet av de nya myndigheterna behövs en budgetbuffert. Denna måste tas från myndigheternas nuvarande anslagssparande. Också mot denna bakgrund är det önskvärt att Boverket snarast påbörjar personalavvecklingen. Vad gäller länsstyrelsemas resurser är det svårt att bedöma

verksamhet och besparingsmöjligheter. 1 det korta perspektivet har

svårigheterna att göra med att konsekvenserna av den Bostadspolitiska utredningens förslag är oklara. l det längre perspektivet handlar det också om den osäkerhet som råder beträffande länsstyrelsemas framtida ställning i de samhälleliga planeringsprocessema.

Kompetensutveckling

Boverket och Bostadskreditnämnden representerar två delvis olika myndighetskulturer. Skillnaderna har att göra både med verksamheternas art och med historiska förhållanden. Om de nya myndigheterna skall få tillgång till den kompetens som behövs när de börjar verka drygt ett år bör myndigheterna redan om nu säkerställa detta genom kompetensutvecklingsinsatser av redan anställd personal och genom anställning av ny personal. Ur verksamhetssynpunkt är det enligt utredningen särskilt viktigt att de nya organisationerna premierar integrationen av den ekonomiska analysen. Från Bostadskreditnämnden tillförs kunskap om kreditmarknaden och företagen som marknadsaktörer. Från Boverket tillförs kunskap om boendet och hushållens ekonomi. Det gäller att smälta samman dessa kunskaper till slagkraftig en ekonomisk kompetens. En sådan kompetens är viktig för regeringen att ha som beställare prognosunderlag och annat bedömningsunderlag i av budgetarbetet och i den politiska processen. På samma sätt förhåller det sig med den plan-, bygg- och nya

stadsmiljömyndigheten. Även denna myndighet måste utveckla sin

ekonomiska kompetens. Det gäller bl.a. inom området miljöekonomi,

konsekvensanalyser och stadsbyggnad.

Frågan om ett Stockholmskontor har en särskild betydelse i detta sammanhang. För myndigheternas långsiktiga överlevnad är det enligt utredningens mening av vikt att uppbyggnaden av myndigheternas

spjutspetskompetenser får sin bas i Karlskrona och inte i Stockholm.

För att den integration som måste ske också skall komma till stånd ställs stora krav dem som skall leda arbetet med organisationsuppbyggnaden, men också de anställda och deras

lokala fackliga organisationer.

De övergångsproblem som alltid uppstår vid organisations-

sammanläggningar riskerar att pennanentas och skapa problem for

framtiden. I stället för att få synergier i den nya organisationen formas den av strukturer som gällde före sammanslagningen. Det kan vara en fördel att ta hjälp utifrån för att få igång

integrationsprocessen. En sådan insats kan ge mångfalt igen.

Som framgått av redovisningen räknar utredningen med att det ovan behövs för att säkerställa nödvändig kompetens i de båda resurser organisationerna grund av omvärldsförändringar och nya arbetsuppgifter. Dessa ökade resurser kan klaras genom att utnyttja befintligt anslagssparande.

5.5 Myndigheternas namn

Utredningens slutsats Utredningen redovisar inga förslag hur de myndigheterna om nya skall benämnas. Benämningen Boverket bör undvikas.

Utredningen redovisar inget förslag om hur de nya myndigheterna formellt skall benämnas. Benämningen Boverket bör dock undvikas både av principiella och praktiska skäl. Ingen de båda av myndigheterna bör framstå arvtagare. Benämningama bör också som väljas så att de gamla myndigheterna tydligt kan skiljas från de nya

såväl i författningssammanhang som i dagligt tal.

Utredningen är öppen för tanken att benämningen görs intemationellt gångbar.

Övrigt

6.1 Forskningsfrågor

Enligt direktiven skall utredningen senast den 1 oktober redovisa förslag om en ny fmansieringsmodell m.m. vad gäller byggforskningen. För att det skall vara möjligt att behandla dessa frågor förutsättningslöst måste i praktiken organisationsfrågan betr. Byggforskningsrådet hållas öppen, liksom rådets ställning och relationer till omvärlden. Vad gäller planfrågoma tilldrar sig EU-aspektema stort intresse från forskningssynpunkt. Inte minst gäller detta miljöproblematiken som

utgör en tung post i Östersjösamarbetet.

Hithörande frågor kan också komma att bli ett allt viktigare insatsområde bl.a. för Stiftelsen för miljöstrategisk forskning. I utredningens arbete ingår också att pröva vilken roll de nya myndigheterna skall kunna få som beställare av forskning så att den forskning som sker får relevans för de samhällsproblem som skall lösas. I utredningsdirektiven sägs bl.a. att utredningen skall överväga om den forskning och utveckling inom planeringsområdet bedrivs med som stöd av medel från Byggforskningsrådet bör samordnas med uppsikten över plan- och bygglagen eller lämpligen organiseras på annat sätt. Även forskningsfrågoma kommer att behandlas först i nästa om betänkande har utredningen delvis påbörjat sitt arbete och bl.a. deltagit vid ett av Byggforskningsrådet arrangerat seminarium samt vid ytterligare en konferens. Utredningen ser det som en fördel om forsknings- och utvecklingsprojekt kan finna synergier i pågående omvärlds-

förändringar, t.ex. EU-medlemskapet, Östersjösamarbetet, Interreg

etc. Utredningen tror att forskningen skulle vinna på ett närmare samarbete med de båda myndigheterna och ser för sin del inga principiella hinder mot att låta de myndigheterna få en aktiv roll nya

som beställare av forskning inom sina respektive verksamhetsområden.

6.2 Regionalpolitiska överväganden

Utredningen har beaktat direktiven betr. de regionalpolitiska konsekvenserna utredningens förslag. av

Lokaliseringen av först Boverket och sedan Bostadskreditnämnden till Karlskrona har varit betydelsefull för att främja utvecklingen i

regionen.

I en särskild studie som de åtta sydliga länen gjort om utbildning

och arbetsmarknad visas att andelen högskoleutbildade i arbetskraften ökat i samtliga län sedan 1985 och att den inbördes rangordningen mellan länen varit påfallande stabil, med två undantag; Blekinge och

Jämtland. l dessa båda län har andelen högskoleutbildade ökat än

mer riksgenomsnittet. Utredningen bedömer att de nya myndigheterna föreslås också som skall ge positiva bidrag till utveckling i regionen.

Utredningen konstaterar att Blekingeregionen håller att utvecklas

till ett centrum för Östersjösamarbetet, med bl.a. Östersjöinstitutet, och

för de regionala planfrågoma, bl.a. högskolans satsning på plangenom och stadsmiljöfrågor. Utredningen har tidigare redovisat att den ser det väsentligt att som de nya myndigheternas spetskompetenser fortsätter att utvecklas i Karlskrona. Eventuellt kan ett starkare samband med högskolan i Karlskrona och med högskolans forskningsverksamhet skapa

förutsättningar för detta. Detta gäller båda myndighetema.

6.3 Jämställdhet

Regeringens direktiv att beakta jämställdhetspolitiska konsekvenser gäller för utredningen.

En lägesbeskrivning över jämställdheten i Blekinge finns i länsstyrelsens jämställdhetsprogram från december 1996. Av programmet framgår bl.a. att Blekinge är ett utpräglat manligt län; orsakerna är militärens tidigare dominerande ställning och stor

en

tillverkningsindustri. Kvinnorna arbetar till största delen inom den

offentliga sektorn. Arbetslösheten bland kvinnor är bara högre i Södermanlands och

Norrbottens län. Blekinge har relativt stor utflyttning

en av yngre

kvinnor till följd av den svaga arbetsmarknaden och bristen högskoleutbildningar som attraherar kvinnor. Dessa faktorer påverkar

länets framtid. -

Utredningen konstaterar att de nya myndigheterna är kunskapsintensiva. Myndigheterna är därmed viktiga för att erbjuda

både kvinnor och män i Blekinge en bredare och mer varierad arbetsmarknad. Myndigheterna är samtidigt särskilt viktiga för kvinnornas sysselsättning generellt i länet.

6.4 regleringsbreven Regeringens styrning genom

Utredningens slutsats Regeringens styrning myndigheternas verksamhet via av regleringsbreven behöver till resultatstymingens nya villkor. anpassas Endast de viktigaste produktionskraven och resultatkraven skall redovisas i regleringsbrevet. Regleringsbreven skall kunna omfatta både ökade och minskade verksamhetskrav.

En de principiella frågeställningar som utredningen kommit att av behandla rör frågan om hur regering och riksdag utövar sin styrning av myndigheterna. Synen styrningen har varierat över åren. Ledmotivet under det senaste decenniet har varit decentralisering och befogenheter. av ansvar Denna utveckling har varit en förutsättning för den mål- och resultatstyming har växt fram under 80- och 90-talen. som En grundprincip är att förvaltningsanslagen ges i form av annan samlade utan att fördelas på olika kostnadsslag och resursramar verksamhetsgrenar. Styrningen från statsmaktemas sida sker i stället i form riktade krav i resultattermer, företrädesvis i regleringsbreven. av Regeringens styrning myndigheterna via regleringsbreven av behöver generellt anpassas till resultatstymingens nya villkor. Styrningen bygger på en decentralisering av ansvar och befogenheter och förutsätter en dialog mellan departementsledningen och myndighetsledningen. Resultatstymingen bör begränsas till att uttrycka ett fåtal tydliga resultatkrav är anpassade, dels till verksamhetens karaktär dels till som regeringens behov att styra och få information om resultat. Resultatkraven skall kunna kommuniceras internt i myndigheterna på ett sätt som ger tydlighet i arbetsuppgifter och prioriteringar. En särskild fråga som utredningen vill belysa gäller i vilken utsträckning regeringens viljeförklaringar enbart skall avse ökade krav på myndigheten eller de också skall avse minskade krav och om förväntningar. Frågan är viktig mot bakgrund att det i de flesta av myndigheter finns krafter som önskar bevara arbetsuppgifter som man hittills har haft och fortsätta göra vad man vant sig vid att göra. Regleringsbrevet är ett viktigt instrument också i den hanteringen.

Enligt utredningens mening skall endast sådana direktiv som verkligen behövs tas med i regleringsbreven. Särskilt viktiga är därvid regeringens produktionskrav myndigheten. En önskan vore att departementet i Boverkets fall departementen " utgår från myndighetens verksamhetsplan och efter dialog med myndighetsledningen kompletterar med de önskemål inte har som kunnat tillgodoses annat sätt eller myndigheten behöver för att som lättare kunna ställa samverkanskrav andra myndigheter. Två intressen får ge vika med utredningens synsätt. Det ena är departementens intresse av att använda regleringsbrevet

som egna minnesanteckningar.

Det andra intresset gäller önskemålet ett avstämningsunderlag om för Riksrevisionsverkets revision, främst RRV:s effektivitetsrevision. Utredningen vill betona de risker det kan innebära att som

ambitionsutvecklingen i hanteringen av regleringsbreven har tenderat

att styras mera av RRV:s granskningsroll än av regeringens beställarroll i resultatstymingen. För de nya myndigheterna det bra regeringen i kommande vore om regleringsbrev valde att komprimera direktiven till att endast omfatta de viktigaste produktionskraven för myndighet. resp.

6.5 Allmänna råd och föreskrifter

Utredningens slutsats Boverket föreslås ta initiativ till en försöksverksamhet i syfte att minska myndighetens allmänna råd och helt avstå från allmänna råd i de fall myndigheten saknar rätt att utfärda föreskrifter.

Att frågan om allmänna råd behandlas utredningen har att göra med av att utredningen skall överväga behovet statliga insatser vad gäller av

metodutveckling, kunskapsförmedling och rådgivning.

Boverket har bemyndiganden att utfärda föreskrifter enligt flera

förordningar. I huvudsak rör det sig om tre kategorier av förordningar:

tillämpningsförordningar till plan- och bygglagen PBL och

naturresurslagen NRL,

.tillämpningsförordning till lagen om tekniska egenskapskrav på

byggnadsverk BVL,

bidragsförordningar på bostadsområdet.

. Verkets föreskrifter utfärdas via Boverkets Författningssamling BFS.

Föreskrifterna i kategori 2 ges bl.a. ut i de två separata publikationema; Boverkets Byggregler BBR och Boverkets Konstruktionsregler BKR. I anslutning till föreskrifterna meddelar Boverket också allmänna råd. De allmänna råden utgör ett stöd eller komplement till föreskrifterna. Allmänna råd är inte bindande. Allmänna råd får myndighet annat bemyndigande ges ut av en utan

ligger i myndighetens grunduppdrag att utöva tillsyn, uppsikt

än som eller liknande. Allmänna råd kan meddelas antingen i förening med föreskrifter där föreskriftsrätt föreligger eller fristående. Det normala är att föreskrifter och allmänna råd hålls samman t.ex. genom att de publiceras skrift. i samma Allmänna råd används också för att informera om praxis och rättsfall. När föreskrifter och allmänna råd förekommer tillsammans brukar råden i språkligt avseende inta mellanställning mellan föreskrifterna en och efterföljande informationen i form handböcker. av Det förekommer att myndigheter, många gånger omedvetet, använder de allmänna råden på ett sätt gör att råden framstår som som föreskrifter. En vanlig typ kritik mot statliga myndigheter är att man ogillar av myndigheternas strävan att vilja sina allmänna råd rangen av ge föreskrifter. Bl.a. har kommunerna riktat sådan kritik mot de en allmänna råden. Till detta kan dock läggas att kommunerna i sin tur ibland använder de allmänna råden föreskrifter. som När det gäller Boverkets allmänna råd föreslår utredningen att regeringen låter Boverket gå före i försöksverksamhet. en Boverket skulle fortsättningsvis avstå från att använda sig av allmänna råd i de fall verket saknar rätt att utfärda föreskrifter och regeringen inte uttalat att frågan behöver ges stöd av ett allmänt råd. Detta skulle främst komma att beröra verkets

rådgivningsverksamhet inom planavsnittet.

Förslaget kan eventuellt kompletteras att Boverket ovan genom påtar sig att även i övrigt avstå från allmänna råd i så hög utsträckning möjligt. Detta skulle beröra handhavandet av verkets Byggregler som och Konstruktionsregler byggavdelningen. Utredningen har valt att tala Boverket och inte om de två nya om myndigheterna. Utredningen vill dock inte utesluta möjligheten att försöksverksamheten introduceras först i samband med tillkomsten av de nya myndigheterna.

6.6 Frågor som utreds eller bereds av andra organ

Den byggda miljön för stor del energiförbrukningen i svarar en av samhället. Boverket har uttalad roll både i frågan krav en om

energihushållning och i hanteringen av statliga bidrag inom

energiområdet. l regeringens energipolitiska proposition framgår inte Boverkets uppgifter. Utredningen anser att Boverkets roll bör klargöras i samband med inrättandet av den energimyndigheten. nya Den i fjol tillsatta Byggkostnadsdelegationen har huvuduppgift som att arbeta for att åstadkomma varaktigt sänkta byggkostnader och därmed lägre hyror i bostäder. Uppdraget löper i tre år och nya

åtgärdsförslagen skall redovisas kontinuerligt. Frågan hur byggkostnadsutvecklingen skall bevakas den

av nya bostadsadministrativa myndigheten bör lösas i god tid innan delegationen avslutar sitt arbete.

6.7 Fortsatt

organisationsarbete

Utredningens förslag För att förbereda de myndigheterna bör ett arbete påbörjas under nya hösten 1997 i syfte att fastställa fördelningen de ekonomiska och av personella ramarna. Arbetet skall avslutat i januari 1998. vara Utredningen räknar med att båda myndigheterna kommer att vara lokaliserade till samma byggnad den 1 juli 1998.

Som framgår redovisningen återstår frågor att lösa innan de av ovan nya organisationerna kan börja sitt arbete. Under hösten bör ett förberedande organisationsarbete genomföras. Huvuduppgiften blir att fastställa de ekonomiska för de båda ramarna

myndigheterna och att fatta beslut besparingsbeting för

om resp. myndighet utifrån riksdagens budgetbeslut.

Med de rationaliseringskrav statsmakterna har riktat mot de

som berörda myndigheterna räknar utredningen med att verksamheterna vid starten den l juli 1998 kan inrymmas i och byggnad. en samma När det gäller myndigheternas interna administration får det bli en fråga mellan de nya myndigheternas ledningar att söka finna ratioen

nell hantering betr. t.ex. telefonväxel, städning, kopiering, posthante-

ring, Vaktmästeri, konferensservice. Det finns vidare skäl att slå vakt andra funktioner. om gemensamma Publikationsservice är ett exempel.

Båda myndigheterna förutsätts ha egna personal- och ekonomifunktioner. För att hitta rationella administrativa lösningar för båda myndigheterna och för att klara det organisatoriska genomförandet föreslår utredningen att denna utredning får ett tilläggsuppdrag att under hösten 1997 genomföra ovan redovisade arbetsuppgifter och i samverkan med de nya myndighetschefema, som formellt tillträder vid årsskiftet 1997/98, klara ut ekonomi- och personalfrågor. Ansvaret för det interna organisationsarbetet läggs på resp. myndighetschef.

Bilaga 1

LMM r

Kommittédirektiv mm:

W

Översyn av organisationen inom plan-, Dir

bygg- och bostadsväsendet. 1996:113

Beslut vid regeringssammanträde den 19 december 1996.

Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare tillkallas med uppdrag att göra översyn av den en statliga myndighetsorganisationen inom plan-, bygg- och bostadsväsendet. Utredaren skall föreslå möjliga effektiviseringar och rationaliseringar för att minska utgifterna för den statliga administrationen. I uppdraget ingår även att beräkna de omställningskostnader som utredningens förslag kan medföra. Förslagen skall utarbetas med utgångspunkt i en analys av de statliga myndigheternas uppgifter området och vilka krav och ansvar inom som ställs på den framtida organisationen. Vid översynen skall gällande lagstiftning området beaktas samt de förändringar som skett de senaste åren, exempelvis Sveriges medlemskap i EU och de förändrade genom uppgifter som kan komma att följa av den bostadspolitiska utredningens förslag.

Bakgrund och motiv för en översyn Planfrågor Samhällsplaneringens uppgifter och former har ändrats i flera avseenden under de senaste åren. Kraven på miljöhänsyn har successivt skärpts. Omställningen till ett hållbart samhälle innebär anspråk nya samhällsplaneringen och byggandet. Vidare har den regionala nivån alltmer kommit i fokus för debatten om Samhällsplaneringens villkor. Riksdagens beslut om att inleda en försöksverksamhet med regionala

2 Bilaga 1

självstyrelseorgan verkar i riktning mot en decentraliserad och

demokratisk förankring bl.a. investeringsbeslut rör den regionala av som och lokala miljön. Behovet samverkan mellan den regionalpolitiska av verksamheten och fysisk planering i fråga analys- och om utvecklingsarbete har ökat, bl.a. på grund plan- och byggsektoms av

internationalisering och Sveriges inträde i EU. I många medlemsländer

spelar regional planering en större roll i samhällsplaneringen än vad som for närvarande är fallet i Sverige. Önskemålen sammanvägning om en av insatser för olika politikområden verkar i riktning mot bättre en

samordning av den långsiktiga planeringen inom och mellan olika sektorer

och verksamheter samt mot ett bättre samspel mellan olika planeringsnivåer.

EU-medlemskapet har även medfört nya statliga arbetsuppgifter på

som

olika sätt berör den fysiska planeringens verksamhetsområde. Exempel är

bl.a. arbetet med EG:s gemenskapsinitiativ INTERREG C liksom samarbetet i Committee Spatial Development, planministramas on

informella samarbete inom EU, och Östersjöländemas

planeringssamarbete.

Sveriges medverkan i EU:s och Östersjöländemas planeringssamarbete

kan komma att ställa krav på fortlöpande analys- och utvecklingsarbete som berör såväl den nationella den regionala och lokala nivån. Flera som myndigheter berörs, framför allt Boverket och Närings- och

teknikutvecklingsverket, NUTEK, men också andra myndigheter och forskningsorgan.

Utvecklingen kommer antagligen att leda till rollforskjutningar och ändrade samarbetsformer i samhällsplaneringen. Ett bättre samarbete mellan olika planeringsnivåer och samordning sektorsplaneringen utgör av

viktiga inslag i denna utveckling. Även arbetet med samordnad

en

miljölagstiftning kommer att påverka organisation och ansvarsfördelning i samhällsplaneringen.

Det är av central betydelse att staten också i fortsättningen skall ha

tillräcklig kompetens och för att garantera att viktiga nationella

resurser mål uppnås när det gäller att få till stånd en ändamålsenlig användning av

mark och vatten liksom i fråga utformningen bebyggelsemiljön.

om av

Regeringen har beträffande bebyggelsens utformning bl.a. i

prop. 1996/97:3 Kulturpolitiken betonat behovet arkitektonisk kvalitet i den av

byggda miljön.

Bilaga 1 3

Behovet att minska utgifterna för den statliga administrationen ställer av emellertid krav på fortsatta effektiviseringar och rationaliseringar. Det finns därför, och med hänsyn till kommunernas ansvar när det gäller den närmare utformningen och utvecklingen av bebyggelsen, ett behov av att se över vilka insatser som behövs i fråga om underlag för planeringen som fönnedlas av centrala statliga myndigheter. Vidare behöver ansvarsfördelningen mellan dem och andra intressenter, t.ex. kommunerna, när det gäller denna kunskapsförmedling, ses över. Statens roll när det gäller metodutveckling, kunskapsförmedling och rådgivning i plan- och byggfrågor, riktar sig till kommuner, byggherrar och andra som aktörer, bör i första hand prövas med hänsyn till de åtaganden som följer av lagstiftningen.

Bygghågor Förändringarna i bygglagstiftningen och vidareutvecklingen av föreskriftema inom byggområdet har medfört en övergång från detaljreglering till funktionskrav för att främja utvecklingen byggandet av friare val tekniska lösningar och effektivare genom av produktionsmetoder. Vidare har byggherrens ansvar gjorts tydligare. Statens uppgift har härigenom blivit att i första hand utfonna det övergripande regelverket, som klargör de allmänna intressena beträffande säkerhet, hälsa, tillgänglighet etc., och att göra det ett sådant sätt att förutsättningar skapas för god teknik och ekonomi i byggande och förvaltning.

Medlemskapet i EU har medfört att nya beslut på byggområdet huvudsakligen kommer att fattas inom för EU, inte minst vad gäller ramen teknikutveckling och konkurrens. Detta kan leda till en återgång mot mer detaljerad reglering, vilket ställer stora krav på bevakning av det arbete som utförs inom EU och på insatser för att påverka arbetets inriktning. Regeringen har därför beslutat om särskilda riktlinjer för svenskt EU-arbete inom byggområdet, vilka bl.a. de politiska prioriteringarna av för svenskt deltagande framgår.

Den nuvarande organisationen innebär att byggfrågor, t.ex. byggregler, föreskrifter, forskning, provning och kontroll, hanteras av flera statliga verk och myndigheter samt statligt ägda företag. Här kan nämnas att byggrelaterade frågor förutom hos Boverket och Byggforskningsrådet även hanteras vid bl.a. Arbetarskyddsstyrelsen, Arbetsmarknadsverket, NUTEK, Naturvårdsverket, Livsmedelsverket, Socialstyrelsen, Statens räddningsverk, Riksantikvarieämbetet och Sveriges provnings- och forskningsinstitut AB. Vidare kan noteras att organisationen delvis

4 Bilaga 1

fortfarande präglas den tid då verksamhetens förutsättningar byggde på av detaljreglering inom området.

Bostadsfrågor Den bostadspolitiska utredningen har bl.a. utarbetat förslag om hur det ekonomiska stödet till produktionen bostäder bör utformas. Av av betänkandet Bostadspolitik 2000 SOU 1996:156 framgår att kommitténs

förslag, tillsammans med tidigare beslutade regelförändringar, kan väntas

medföra att behovet av statlig bidragsadministration hos Boverkets

boendeavdelning och hos länsstyrelserna minskar på några års sikt. En

allmän översyn av resursbehov och Verksamhetsinriktning hos de berörda myndigheterna är därför motiverad.

Kommittén konstaterar vidare att arbetet för ökad integration i samhället och med att förbättra villkoren i särskilt utsatta bostadsområden, vanligen

byggda inom miljonprogrammet, förutsätter en sammanhållen politik som

omfattar flera politikområden, t.ex. bostads-, arbetsmarknads- och utbildningspolitiken. Även detta skäl kan vissa anpassningar av av organisationen vara motiverade.

Omfattningen statens stöd till bostadssektom kommer att prövas i det av löpande budgetarbetet. Detta kommer utredningens förslag - om genomförs att ställa stora krav på fortlöpande beslutsunderlag till regeringen, i fråga om såväl byggande och prognoser om

bostadsefterfrågan som möjligheter och behov av stöd till utsatta

bostadsområden t.ex. att samordna insatser från olika genom politikområden. Höga krav kommer också att ställas när det gäller att beräkna de statsfmansiella effekterna befintliga och alternativa av stödsystem. Detta gäller även uppföljning och utvärdering av de statliga bostadsstödens effekter för de boende och bostadsmarknaden.

Byggforskning Byggforskningen är väsentlig för att klara ökade miljökrav, krav på god

tillgänglighet och användbarhet samt krav på kvalitet och

kostnadseffektivitet i planering, byggande och förvaltning. Byggforskningen måste dock ske genom ökat engagemang och ökade resurser från byggbranschens aktörer. De begränsade statliga medel som finns tillgängliga för byggforskning måste i första hand utnyttjas för sådan forskning som är av särskilt samhällsintresse. Vidare måste en avvägning göras mellan den forskning som skall bedrivas inom ramen för det europeiska samarbetet och den forskning som i första hand skall utföras på nationell nivå.

Bilaga 1 5

Minskade resurser Riksdagen har beslutat att samtliga statliga myndigheters anslag fram till budgetåret 1998 skall minskas med ll procent och att besparingarna skall genomföras med början den l juli 1995 prop. 1994/952100, bil. bet. 1994/95:FiU10, rskr. 1994/952179. Härtill kommer att riksdagen har beslutat prop. 1994/95:40, bet. 1994/95:FiU05, rskr. l994/95:67 att nya myndighetsuppgifter till följd av Sveriges medlemskap i EU i första hand skall finansieras inom ramen för befintliga resurser.

Verksamheterna vid Boverket och Byggforskningsrådet är anslagsñnansierade. När det gäller verksamheten vid Statens bostadskreditnämnd kommer denna på sikt att i sin helhet finansieras utanför statsbudgeten, till följd av att en ny modell för garantihanteringen införs fr.0.m. den 1 januari 1997.

Uppdraget

Översynen skall omfatta de centrala statliga myndigheterna inom plan-,

bygg- och bostadsväsendet, dvs. verksamheterna vid Boverket, Statens bostadskreditnämnd och Byggforskningsrådet samt vissa funktioner vid länsstyrelserna.

Vilka statliga åtaganden behövs Uppdraget skall genomföras med utgångspunkt i en analys av omfattningen och inriktningen av statens åtaganden inom plan-, bygg- och bostadsväsendet och de krav ställs på den framtida organisationen. av som Utgångspunkten skall vara de åtaganden som följer av gällande lagstiftning. Vidare skall de senaste årens förändringar området beaktas, exempelvis Sveriges medlemskap i EU samt de förändrade uppgifter som kan komma att följa av den bostadspolitiska utredningens förslag, en skärpt miljölagstiftning och regeringens arbete med att nå en ekologiskt hållbar samhällsutveckling. De förändringar i uppgiñs- och ansvarsfördelningen som kan komma att följa av regeringens ställningstagande till en ny miljöbalk skall beaktas.

Utredaren skall, med hänsyn bl.a. till de krav följer lagstiftningen, som av definiera vad som bör vara de statliga myndigheternas ansvar och uppgifter och därvid särskilt överväga behovet av statliga insatser vad

gäller metodutveckling, kunskapsförmedling och rådgivning.

6 Bilaga 1

Hur skall myndighetsutövningen organiseras Utredaren skall utarbeta förslag till hur myndighetsutövningen och andra uppgifter som följer statens åtaganden inom plan-, bygg- och av bostadsväsendet samt EU-medlemskapet bör effektiviseras och av samordnas mellan berörda myndigheter. Utredaren skall beakta att det samhällsekonomiska utrymmet för till statlig administration har resurser minskat. Även konsekvenserna för länsstyrelserna skall belysas. I uppdraget ingår att beräkna de omställningskostnader som utredningens förslag kan komma att medföra.

Härutöver skall utredaren särskilt analysera och lämna förslag enligt följande.

Utredaren skall

överväga om fördelningen av uppgifter mellan regeringen och de centrala myndigheterna inom plan-, bygg- och bostadsväsendet samt myndigheterna emellan är ändamålsenlig och särskilt pröva

förutsättningarna för ökad samordning av berörda statliga myndigheters

analys- och utvecklingsarbete inom fysisk planering och regio-nal utveckling

överväga omfattning och former för hur staten i framtiden, bl.a. mot bakgrund av det nya kontrollsystemet för byggandet, kan främja en långsiktigt god kvalitet i den byggda miljön, en god livsmiljö och en långsiktigt hållbar utveckling

föreslå de förändringar som kan nödvändiga för att uppnå - vara en effektiv samordning vid berörda statliga myndigheter i fråga om hanteringen av olika frågor som rör byggandet

identifiera statens roll i byggforskningen och pröva den statligt - om finansierade byggforskningen bör samordnas med byggbranschens

forskning eller med övriga myndighetsuppgifter på området

överväga om den forskning och utveckling inom planeringsområdet som bedrivs med stöd av medel från Byggforskningsrådet bör samordnas med uppsikten över plan- och bygglagen eller lämpligen organiseras på annat sätt

föreslå åtgärder och fmansieringsvägar för att klara byggforskningen

genom ökat engagemang hos byggbranschens aktörer

Bilaga 1 7

pröva förutsättningarna för att i en särskild myndighet samordna hela den nuvarande verksamheten i Statens bostadskreditnämnd och alla övriga statliga myndighetsuppgifter, inklusive analyser och beslutsunderlag till regeringen, avseende bostadsfmansiering och bostadsadministration.

Utredningens genomförande

Utredningsarbetet bör genomföras i etapper. Utredaren skall senast den 1 april 1997 redovisa ett förslag om den principiella uppgifts- och ansvarsfördelningen mellan de centrala statliga myndigheterna på området samt i fråga om uppgifts- och ansvarsfördelningen mellan myndigheterna och regeringskansliet. Utredaren skall senast den 1 oktober 1997 redovisa ett förslag om ny finansieringsmodell m.m. vad gäller byggforskningen.

Utredaren skall fortlöpande ha kontakt med berörda statliga myndigheter som skall bistå utredningen. Utredaren skall därutöver samråda med Miljöbalksutredningen M1993:04.

Utredaren bör också under arbetets gång informera de centrala arbetstagarorganisationema på det statliga avtalsområdet och bereda dem tillfälle att lämna synpunkter.

För utredarens arbete gäller regeringens direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare angående redovisning regionalpolitiska av konsekvenser dir. 1992:50, om att pröva offentliga åtaganden dir.

1994:23, att beakta jämställdhetspolitiska konsekvenser dir. 1994:124

samt dir. 1996:49 att redovisa konsekvenserna för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet.

Bilaga 2

BYGGREGLERINGEN NÅGRA

-

UTVECKLINGSLINJ ER

Termen byggreglering används för att beteckna all verksamhet som

går ut att från samhällets sida säkerställa ett rationellt och ändamålsenligt byggande från huvudsakligen tekniska synpunkter och med hänsyn till krav säkerhet och hälsa, tillgänglighet och miljö I byggandet ingår både hus och anläggningar. m.m. Boverket har huvudansvaret för byggregleringen. Merparten av de föreskrifter och allmänna råd verket ger ut i dessa frågor finns som samlade i publikationema Boverkets Byggregler BBR och Boverkets Konstruktionsregler BKR. Ser till utvecklingen under 90-talet och framöver, är det man framför allt fyra faktorer har utgjort drivkraftema till de stora som förändringar byggregleringen har undergått: som behovet teknisk utveckling och konkurrens av EU-samarbetet det s.k. nya kontrollsystemet 4 miljöfrågomas växande betydelse . De fyra utvecklingslinjema går till stor del i varandra. Som utgångspunkt för kortfattad översikt är det dock lämpligt att ta en punkterna i den angivna ordningen. Syftet är främst att reda ut de grundläggande begreppen och identifiera sambanden.

1 Behovet av teknisk utveckling och

konkurrens

Sverige har lång tradition i fråga statlig reglering av säkerhet och en om kvalitet i byggandet, t.ex. beträffande brandsäkerhet, byggnaders bärförmåga och bostadsutfomming. Byggreglema blev dock med tiden omfångsrika och detaljerade och kom att verka snedvridande på marknaden. De tenderade också att minska drivkrafterna för teknisk utveckling och konkurrens.

Kritiken mot de detaljerade statliga reglerna kulminerade under 70-

och 80-talen och ledde till att regleringen började läggas om i riktning

mot grundläggande fimktionsbaserade krav på den färdiga byggnadens

2 Bilaga 2

egenskaper. De statliga byggreglema har successivt blivit mindre omfattande utan att allmänintressena har behövt åsidosättas. Ökat utrymme har skapats for teknisk utveckling och konkurrens. Strävan mot ökad konkurrens har också påverkat formerna för provning, godkännande och kontroll. I början 90-talet avvecklades av systemet med s.k. riksprovplatser bl.a. inom byggområdet. Utvecklingen har lett fram till det nuvarande s.k. öppna systemet med ackrediterade privaträttsliga utför provningar med organ som

offentligrättslig verkan.

2 EU-samarbetet

EU-samarbetet omfattar dels ett långsiktigt harmoniseringsarbetet,

dels ett mer kortsiktigt särskilda direktiv inom avgränsade

m.m. produktområden. Gemensamt för de båda är den grundläggande strävan att främja den fria rörligheten för byggprodukter inom m.m. den inre marknaden avskaffande tekniska handelshinder i genom av form av omotiverade skillnader mellan de nationella reglerna.

2.1 Harmoniseringsarbetet

Grunden för det europeiska hannoniseringsarbetet byggområdet utgörs av EU:s s.k. byggdirektiv från 1989. Syftet med direktivet är att underlätta handel med byggprodukter förutsätts varaktigt ingå i som byggnader eller anläggningar. För att uppnå detta ställer direktivet upp

fyra grundprinciper baserade på ett funktionsorienterat synsätt The

New Approach: 0 innehållet i direktivet begränsas till vissa grundläggande, väsentliga säkerhetskrav i vid mening, 0 erforderliga tekniska specifikationer tas fram de ansvariga av

standardiseringsorganen, standarder är frivilliga att tillämpa,

0 produkter som tillverkas enligt harmoniserad standard förutsätts

uppfylla de grundläggande krav fastställts i direktivet. som Byggdirektivet är ett uttryck för principen om öppna system. Varje enskild tillverkare av byggprodukter skall ha tillträde till systemet via de offentligt ackrediterade certiñeringsorgan marknaden vilkas provnings- och kontrollverksamhet styrs generella och av

konkurrensneutrala bedömningskriterier.

Bilaga 2

Väsentligt att minnas beträffande byggproduktdirektivet är bl.a.

följande:

avsikten är inte att harmonisera alla de nationella byggreglema,

kraven ställs inte på produkten som sådan utan det färdiga

byggnadsverket, vilket bl.a. förutsätter att produkten används på det

sätt som tillverkaren avsett,

byggprodukter kan inte godkännas CE-märkas direkt mot

direktivets krav utan först sedan visat överensstämmelse med en man harmoniserad standard.

Effekten att produkt blir CE-märkt är att produkten kan säljas

av en

fritt inom och mellan länderna i EU däremot således inte att produkten

-

utan vidare får användas i allt slags byggande. På den punkten är

länderna alltjämt suveräna försåvitt inte nationella regler införs som kan stämplas som tekniska handelshinder av andra skäl.

Sverige har implementerat byggproduktdirektivet. Det skedde 1994 genom lagen om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m.m.

BVL. I och med detta togs alla motsvarande krav bort från plan- och

bygglagen PBL. Betydelsen byggproduktdirektivet för svensk del är:

av Funktionsnonneringen knyter till ett reformarbete som börjat an bedrivas hos långt tidigare och syftade till att eliminera all oss som

onödig detaljreglering inom byggandet. Man har därför talat om

funktionsnonneringen avreglering, fast det kanske vore som en korrektare att tala ett nytt sätt att ställa krav. om

Det finns ännu ingen harmoniserad europastandard att uppvisa.

. Boverket har bl.a. därför inte heller behövt forcera arbetet med

uppbyggnad ett system för marknadskontroll enligt EU:s regler.

av

EU-samarbetet har länge gått trögt att jämka samman tekniska

. -

specifikationer från 18 EU- och EES-länder mödosam procedur.

är en Först under det senaste året har arbetet börjat ge konkreta resultat. Ett särskilt projekt har också satts igång inom EU för att effektivisera

arbetet med byggdirektivet inom den egna organisationen. Från EU-

kommissionen finns eller inom kort ett 25-tal s.k. mandat för de nu berörda EU-organen att arbeta vidare med. Varje mandat genererar 40- 50 standarder.

EU-samarbetet har kommit att uppta allt större del av Boverkets en

inom byggavsnittet. Boverket är företrätt i ett 60-tal nationella

resurser

och europeiska standardiseringskommittéer.

Styrningen hemifrån det svenska uppträdandet i de berörda EU-

av .

där följaktligen Boverket har spelat en huvudroll- vållade

organen -

4 Bilaga 2

länge problem har fått fastare former de riktlinjer men nu genom som regeringen utfärdade i november 1996 för det svenska EU-arbetet inom byggområdet bilaga 6.

Sverige har officiellt regeringen, Boverket m.fl. gått med kraft stor

för att hävda avregleringslinje inom EU-harmoniseringen. Det har

en naturligtvis också legat i byggbranschens intresse ställa på den att upp

linjen, bl.a. för att röja väg for effektivare teknikupphandling och s.k. funktionsentreprenader. Det finns dock även förespråkare för uppfattningen att avregleringen håller att for långt och sådana

återfinns både på den statliga och den privata sidan. Det finns dessutom moment i det övriga EU-agerandet byggområdet 2.2 tenderar i som

motsatt riktning, dvs tillbaka mot ökade inslag detaljreglering.

av

Till Boverkets uppgifter hör bl.a. också formulera föreskrifter för att vilka slags krav skall kunna ställas de aktörer på marknaden som av

som utför certifiering typgodkännande byggprodukter

av m.m.

Uppgiften har visat sig inte helt problemfri. Uppfattningama har

vara t.ex. brutit sig i vad skall relevanta krav på viss synen som vara en produkt. Diskussionerna har bl.a. röjt de olika sätt finns väga som att samman konsument- och producentperspektiven.

2.2 EU-direktiv inom

avgränsade produktområden

Inom EU har under årens lopp utfärdats ett stort antal s.k. rättsakter med verkan för produkter, maskiner och inom byggsektorn. processer Det rör sig företrädesvis krav har att göra med säkerhet i olika om som aspekter el-, maskin-, hissäkerhet etc.. Kraven formuleras

regelmässigt i termer av mät- och gränsvärden.

Ofta är EU:s krav förenade med stora kostnader i olika led i

byggprocessen och fastighetsförvaltningen. EU tenderar vidare

att

återinföra mycket den detaljreglering Sverige avvecklat.

av som

Effekten är till del följd EU:s förhandlingsprocess söker

en en av som en minsta gemensam nämnare i förhållandet mellan de enskilda ländernas olikartade regelsystem.

Hanteringen hemmaplan av EU-frågoma konflikter inte

rymmer bara för dem som drabbas de slutliga kostnaderna utan ofta även för av de departement och myndigheter har att för som svara

intressebevakningen i de frågor behandlas. Bl.a. handlar det

som om vilka krav skall ställas det besluts- och

som bedömningsunderlag som tas fram i olika ärendena, t.ex konskvensbeskrivningar.

Bilaga 2

Ett allmänt krav myndigheterna att utföra konsekvensbeskrivningar finns sedan några år tillbaka i verksförordningen. Specifika krav ställs också i de enskilda EU-betingade förhandlingsärendena. Boverket har fått regeringens uppdrag att utveckla metoder för dessa konsekvensbeskrivningar. Verket uppdras att utarbeta en särskild manual för ändamålet. Manualen skall redovisa konsekvenser för den enskilde byggherren och övriga påverkas av de aktuella som föreskrifterna eller de allmänna råden. Kostnadsanalysema skall avse

de totala kostnaderna och exemplifieras på projektnivå.

3 s.k.

Det nya kontrollsystemet

Tillkomsten PBL i slutet 80-talet och de ändringar som därefter av av skett i lagen bl.a. i samband med utbrytningen av de tekniska egenskapskraven till BVL har betytt att ansvaret för den tekniska -

kontrollen i byggprocessen och byggnadens egenskaper har lagts

byggherrama. Reformen har inneburit omställning för en byggnadsnämndema, fått allmänt övervakande roll. De som en kommunala byggnadsinspektörema har fått en ny roll. Byggherramas har förtydligats bestämmelser lov, tillsyn och ansvar genom nya om kontroll vilka trädde i kraft den 1 juli 1995. För byggherrens egenkontroll skall denne utse en kvalitetsansvarig.

Om byggnadsnämnden att otillräckliga resurser avsatts för

anser egenkontrollen eller att denna inte håller måttet andra skäl, kan av nämnden initiativ till utseende sakkunnig kontrollant. Själv skall ta av nämnden bara undantagsvis utföra kontroll. Bygglovet har fått innebörd än tidigare och fått formen av en annan ett lokaliseringsbeslut, dvs ett medgivande att få placera en viss byggnad för ett visst ändamål och med en viss yttre utformning. Behovet informationsinsatser från Boverkets sida har varit stort av under hela denna tid. Insatsema väntas bestå ytterligare ett antal år. Boverkets information har framför allt riktats till kommunerna.

Bland byggherrama är det främst de små och icke-professionella

självbyggare m.fl. haft svårt att förstå systemet och fått problem som

när byggnadsinspektörema försvunnit. Vissa lättnader i reglerna har nu

föreslagits för mindre byggnadsföretag. En särskild uppgift för Boverket i genomförandet av det nya

kontrollsystemet är att utfärda föreskrifter för certifieringen av riksbehöriga kvalitetsansvariga och sakkunniga kontrollanter.

Bilaga 2

På sikt och med en ökad byggnadsverksamhet kan dessa - - nya kategorier komma att bli viktig målgrupp for infonnationen från en ny Boverket.

4 Miljöfrågornas

växande

betydelse

Miljöfrågoma är viktiga i byggnormeringen. Det gäller inte bara byggprocessen och förvaltningsskedet utan även rivningsarbetet. Omhändertagandet av rivningsmassor och återanvändning

av rivningsmaterial representerar det kretsloppstänkandet. nya Boverket har bedrivit miljöinriktat utvecklingsarbete under senare

år, bl.a. experimentbyggande med särskilt anvisade medel.

Boverket har ansvaret för utbetalningen kretsloppsmiljarden. av

Övrigt

5.1 Byggrelaterade föreskrifter inom andra myndighetsområden

En lång rad andra statliga myndigheter än Boverket utfärdar föreskrifter betydelse för byggandet. av Myndighet Vad föreskrifterna avser Generella föreskrifter för byggande och tillsyn Elsäkerhetsverket elinstallationer Kemikalieinspektionen farliga ämnen Naturvårdsverket uteluftens kvalitet

Verksamhersberoende föreskrifter Arbetarskyddsstyrelsen utformning arbetslokaler av Fortifikationsverket befästningsanläggningar etc Jordbruksverket byggnadsverk för djurhållning Livsmedelsverket vatten, vattenverk, anläggningar för vattendistribution; lokaler för livsmedelshantering Luftfartsverket flygplatser Riksarkivet arkivlokaler Rikspolisstyrelsen säkerhetskrav på brunnar, bassänger etc Räddningsverket skyddsrum Socialstyrelsen allmänna råd betr bostäder, skolor och vårdhem m.m. Sprängämnesinspektionen byggnadsverk för förvaring brandfarliga av och explosiva varor Statens kärnkraftsinspektion inneslutning av radioaktiva ämnen etc

Bilaga 2

Myndigheterna ovan kan genom sitt sakansvar påverka bygg- och bosektom även i andra avseenden än som omfattas av deras föreskriftsrätt. l Boverkets byggregler BBR har inarbetats åtskilliga av de krav som innefattas i föreskrifter från de andra myndigheterna. Fömyelsen byggreglema sker i fortlöpande dialog. Boverket svarar för av en föreskrivna avstämningar i form konsekvensutredningar enligt av verksförordningens regler och på annat sätt. Det är dock inte så att alla föreskrifter från andra myndigheter finns samlade i BBR. Någon samordning sker inte alltid med BBR och kostnadskonsekvensema är sällan utredda. Boverket har vid skilda tillfällen uttalat att en bättre samordning borde ske inom detta område. Erfarenheter från brandskyddsområdet har visat att det är möjligt att

genomföra långtgående utrensning av detaljregler. Övergången har

inneburit högre flexibilitet och därmed sänkta kostnader för byggandet. Säkerhetsnivån bedöms inte ha sjunkit.

5.2 Annat föreskriftsarbete m.m.

Allt mindre byggnormeringen saknar koppling till EU-arbetet och av nästan all norrnering sker via BBR och BKR kan sättas i samband som med detta arbete. Boverket emellertid ut allmänna råd och ger handböcker for god lagtillämpning även vid sidan av BBR/BKR. Det gäller t.ex. tillämpning reglerna i BVL om ändring av byggnader och av frågor bamsäkerhet och ventilationskontroll. I stor utsträckning är om det regeringsuppdrag som ligger bakom den rådgivnings- och infomiationsverksamheten.

6 Utvärdering av reformverksamheten

Regeringen i april 1995 Boverket ett omfattande gav utvärderingsuppdrag som rörde tillämpningen av de nya reglerna i BVL m.m. och av det nya kontrollsystemet. Utvärderingen skall vara avslutad i oktober 1997. I arbetet skall Boverket bl.a. beakta vikten av en bred erfarenhetsâterföring från byggmarknadens .aktörer och intressenter. Av de hittills avgivna rapporterna framgår bl.a. att särskilt de ickeprofessionella byggherrama haft svårt att tillämpa de nya kontrollreglema. Kommunerna sig också ha drabbats av ökad uppger

8 Bilaga 2

administration. Det är möjligtvis ett övergångsproblem, delvis senare sammanhängande med att kommunerna under tid rationaliserat samma bort en hel del personal från sina byggnads- och stadsarkitektkontor.

1997:90 Bilaga 3 1

RIKTLINJER FÖR DET SVENSKA EU-

ARBETET INOM BYGGOMRÅDET

Regeringen beslöt i november 1996 om de övergripande politiska

riktlinjerna för det svenska EU-arbetet inom byggområdet. Nedan redovisas en sammanfattning av den PM 1996-11-18, vilken upprättades inom Inrikesdepartementet och där riktlinjerna utvecklas närmare. Till PM har bl.a. fogats förteckning över ett femtiotal EUen direktiv som berör byggsektorn.

Mål för EU-arbetet

Målet för arbetet med byggfrågor inom EU är att skapa fri rörlighet för byggprodukter på den inre marknaden för att i sin tur få en kostnadseffektiv konkurrens. I detta arbete skall Sverige verka för att följande beaktas: 0 miljö-, hälso- och säkerhetsfrågor resurshushållningsaspekter tillgänglighet och användbarhet arkitektonisk kvalitet, kulturmiljöaspekter och varsamhetskrav

funktionsanpassad och förenklad byggreglering

Aktörerna

För att förankra och samordna det svenska agerandet i EU har en referensgrupp inom byggområdet upprättats. Referensgruppen leds gemensamt Inrikesdepartementet och Boverket. För beredning på av regerings- och myndighetsnivå finns samrådsgrupp även en

Bilaga 3 1997:90

Referensgruppen är sammansatt följande och intressenter: av grupper 0 privata beställare offentliga beställare 0 0 importörer brukare 0 0 konsulter anställda i byggföretag och 0 materialindustri 0 entreprenörer 0 godkännande-, kontroll-, provningsorgan materialtillverkare 0 tillsynsmyndigheter 0 standardiserings- och kommuner 0

byggforskningsorgan handikapporganisationer

Kontaktpersonema inom respektive intressegrupp har byggt upp

egna nätverk för att garantera en bred förankring.

Ansvarsfördelningen mellan regeringen och myndigheterna

Regeringen företräds enligt riktlinjerna Inrikesdepartementet. av I de flesta fall är det departementet handlägger ärenden på som ministerrådsnivâ, inklusive arbetsgrupper under ministerrådet. Boverket deltar normalt i arbetsgrupper under kommissionen och m.m. agerar därvid som representanter för den svenska regeringen. Expertbistånd m.m. sker rörligt över de formella gränserna. För varje grupp Boverket deltar i utser Boverket som en samordnare som också är kontaktperson gentemot departementet.

Ståndpunktspromemorior

Vid behov skall s.k. ståndpunktspromemorior upprättas av departementet och förankras inom regeringen och med övriga berörda

aktörer. Promemorioma tjänar underlag för instruktionsgivning.

som

Instruktioner

För varje mötestillfälle skall en instruktion upprättas. Instruktionen skall utformas med utgångspunkt från dagordningen inför mötet och innehålla instruktion för agerande i beslut och omröstningar samt ange de ramar inom vilka de svenska representantema får agera. Instruktionema skall normalt skriftliga. vara Huvudprincipen är att departementet för instruktioner. För att svarar praktiskt klara av arbetet med instruktioner till alla gäller grupper

1997:90 Bilaga 3

särskild arbetsordning beroende på vilken nivå som gäller för det svenska deltagandet. Till uppgifterna för myndighetens samordnare hör att upprätta förslag till instruktioner.

Expertgrupper och rådgivande grupper

Myndighetens samordnare skall godkänna varje instruktion som tas fram inför möten med sådana EU-grupper.

Återrapportering

Efter varje mötestillfälle skall återrapportering ske inom ett dygn efter avslutat möte. En fullständig rapport skall lämnas fortast möjligt, senast

inom en vecka. Återrapportering sker i samtliga fall till samordnaren.

Denne skall vid varje halvårsskifte samlad återrapportering till göra en departementet vad gäller verksamheten i arbetsgrupper under kommisionen och i expertgrupper.

Standardiseringsarbete

Det standardiseringsarbete följer arbetet i den europeiska som av gemenskapen utförs till stor del utanför den organisation avses i som riktlinjerna. Ländemas representanter deltar i det tekniska arbetet som experter. Riktlinjerna tjänar det övergripande policydokumentet som för det svenska agerandet också i dessa sammanhang, men något formellt instruktionsgivande sker inte. Myndigheternas deltagande i standardiseringsarbetet bör rapporteras halvårsvis till departementet.

Aktuella E U-grupper

I bilagor till riktlinjerna nämns de olika EU-grupper som är aktuella. På ministerrådsnivå rör det sig för närvarande endast om en arbetsgrupp för det s.k. linbanedirektivet. Under kommissionen sorterar framför allt huvudarbetsgruppen med uppgift att administrera byggproduktdirektivet Standing Committee Construction, SCC och on

under denna preparatory group. Expertgrupper under

en kommissionen är för frågor brandsäkerhet jämte rådgivande en om en grupp samt en grupp för hissjiågor.

Bilaga 4

BOVERKETS HANTERING AV UTE-

STÅENDE RÄNTEBIDRAG M.M.

1 Syfte och inriktning

Denna bilaga är avsedd som ett beskrivande faktaunderlag när det gäller Boverkets hantering av utestående räntebidrag m.m. Sikte tas på den administrativa hanteringen och tyngdpunkten ligger på förvaltningen av de periodiska bidragen. Hantering av engångsbidrag och en del andra arbetsuppgifter nämns översiktligt, främst för sammanhangets skull. Framställningen behandlar även länsstyrelsemas

roll i bidragshanteringen och Boverkets datasystem.

Bilagan har tagits fram inom Boverket begäran av utredningen. Författare är Anders Larsson vid verkets intemrevision. På några ställen i texten har Larsson gjort bedömningar av utvecklings- och resursbehov m.m. Eftersom bedömningarna är sprungna direkt ur

faktaredovisningen, har de fått stå.

2 En kort översikt

regelverken

över

2.1 Inledning

Det statliga bostadsstödet inom Boverkets ansvarsområde uppgår till betydande belopp. Under budgetåret 1995/96 18 mån. utbetalades från räntebidragsanslaget 43,3 miljarder kr. Härtill kommer medel för engångsbidrag av olika typer.

2.2 Periodiska

bidrag

Periodiska bidrag utgår främst i form räntebidrag. Flera olika ränteav bidragssystem har avlöst varandra under årens lopp. Här görs en

indelning i tre generationer. Först behandlas räntebidrag enligt en rad

2 Bilaga 1

självstyrelseorgan verkar i riktning mot decentraliserad och en demokratisk förankring av bl.a. investeringsbeslut som rör den regionala och lokala miljön. Behovet samverkan mellan den regionalpolitiska av verksamheten och fysisk planering i fråga om analys- och utvecklingsarbete har ökat, bl.a. på grund av plan- och byggsektoms internationalisering och Sveriges inträde i EU. I många medlemsländer spelar regional planering en större roll i samhällsplaneringen än vad som för närvarande är fallet i Sverige. Önskemålen sammanvägning om en av insatser för olika politikområden verkar i riktning mot en bättre samordning av den långsiktiga planeringen inom och mellan olika sektorer och verksamheter samt mot ett bättre samspel mellan olika planeringsnivåer.

EU-medlemskapet har även medfört nya statliga arbetsuppgifter som olika sätt berör den fysiska planeringens verksamhetsområde. Exempel är bl.a. arbetet med EG:s gemenskapsinitiativ INTERREG C liksom samarbetet i Committee on Spatial Development, planministramas

informella samarbete inom EU, och Östersjöländemas

planeringssamarbete.

Sveriges medverkan i EU:s och Östersjöländemas planeringssamarbete

kan komma att ställa krav fortlöpande analys- och utvecklingsarbete som berör såväl den nationella den regionala och lokala nivån. Flera som myndigheter berörs, framför allt Boverket och Närings- och teknikutvecklingsverket, NUTEK, men också andra myndigheter och forskningsorgan.

Utvecklingen kommer antagligen att leda till rollförskjutningar och ändrade samarbetsfonner i samhällsplaneringen. Ett bättre samarbete mellan olika planeringsnivåer och samordning av sektorsplaneringen utgör viktiga inslag i denna utveckling. Även arbetet med samordnad en

miljölagstiftning kommer att påverka organisation och ansvarsfördelning i

samhällsplaneringen.

Det är av central betydelse att staten också i fortsättningen skall ha tillräcklig kompetens och för att garantera att viktiga nationella resurser mål uppnås när det gäller att få till stånd en ändamålsenlig användning av mark och vatten liksom i fråga utformningen bebyggelsemiljön. om av Regeringen har beträffande bebyggelsens utformning bl.a. i prop. 1996/97:3 Kulturpolitiken betonat behovet av arkitektonisk kvalitet i den byggda miljön.

Bilaga 1 3

Behovet av att minska utgifterna för den statliga administrationen ställer emellertid krav på fortsatta effektiviseringar och rationaliseringar. Det finns därför, och med hänsyn till kommunernas ansvar när det gäller den närmare utformningen och utvecklingen av bebyggelsen, ett behov av att se över vilka insatser som behövs i fråga underlag för planeringen om som förmedlas centrala statliga myndigheter. Vidare behöver av ansvarsfördelningen mellan dem och andra intressenter, t.ex. kommunerna, när det gäller denna kunskapsförmedling, över. Statens ses roll när det gäller metodutveckling, kunskapsförmedling och rådgivning i plan- och byggfrågor, som riktar sig till kommuner, byggherrar och andra aktörer, bör i första hand prövas med hänsyn till de åtaganden följer som av lagstiftningen.

Byggfrågor Förändringarna i bygglagstiftningen och vidareutvecklingen av föreskrifterna inom byggområdet har medfört en övergång från detaljreglering till funktionskrav för att främja utvecklingen av byggandet genom friare val tekniska lösningar och effektivare av produktionsmetoder. Vidare har byggherrens ansvar gjorts tydligare. Statens uppgift har härigenom blivit att i första hand utforma det övergripande regelverket, som klargör de allmänna intressena beträffande säkerhet, hälsa, tillgänglighet etc., och att göra det på ett sådant sätt att

förutsättningar skapas för god teknik och ekonomi i byggande och förvaltning.

Medlemskapet i EU har medfört att beslut byggområdet nya huvudsakligen kommer att fattas inom för EU, inte minst vad gäller ramen

teknikutveckling och konkurrens. Detta kan leda till en återgång mot mer

detaljerad reglering, vilket ställer stora krav på bevakning det arbete av som utförs inom EU och på insatser för att påverka arbetets inriktning. Regeringen har därför beslutat om särskilda riktlinjer för svenskt EU-arbete inom byggområdet, vilka bl.a. de politiska prioriteringarna av för svenskt deltagande framgår.

Den nuvarande organisationen innebär att byggfrågor, t.ex. byggregler,

föreskrifter, forskning, provning och kontroll, hanteras flera statliga

av verk och myndigheter samt statligt ägda företag. Här kan nämnas att byggrelaterade frågor förutom hos Boverket och Byggforskningsrådet även hanteras vid bl.a. Arbetarskyddsstyrelsen, Arbetsmarknadsverket, NUTEK, Naturvårdsverket, Livsmedelsverket, Socialstyrelsen, Statens räddningsverk, Riksantikvarieämbetet och Sveriges provnings- och

forskningsinstitut AB. Vidare kan noteras att organisationen delvis

4 Bilaga 1

fortfarande präglas av den tid då verksamhetens förutsättningar byggde detaljreglering inom området.

Bostadsfrågor Den bostadspolitiska utredningen har bl.a. utarbetat förslag om hur det ekonomiska stödet till produktionen av bostäder bör utformas. Av betänkandet Bostadspolitik 2000 SOU 1996:156 framgår att kommitténs förslag, tillsammans med tidigare beslutade regelförändringar, kan väntas medföra att behovet av statlig bidragsadministration hos Boverkets boendeavdelning och hos länsstyrelserna minskar några års sikt. En allmän översyn resursbehov och Verksamhetsinriktning hos de berörda av myndigheterna är därför motiverad.

Kommittén konstaterar vidare att arbetet för ökad integration i samhället och med att förbättra villkoren i särskilt utsatta bostadsområden, vanligen byggda inom miljonprogrammet, förutsätter en sammanhållen politik som omfattar flera politikområden, t.ex. bostads-, arbetsmarknads- och utbildningspolitiken. Även detta skäl kan vissa anpassningar av av organisationen vara motiverade.

Omfattningen av statens stöd till bostadssektom kommer att prövas i det löpande budgetarbetet. Detta kommer utredningens förslag - om genomförs att ställa stora krav fortlöpande beslutsunderlag till regeringen, i fråga såväl om byggande och om prognoser bostadsefterfrågan möjligheter och behov av stöd till utsatta som bostadsområden t.ex. att samordna insatser från olika genom politikområden. Höga krav kommer också att ställas när det gäller att beräkna de statsfmansiella effekterna av befintliga och alternativa stödsystem. Detta gäller även uppföljning och utvärdering av de statliga bostadsstödens effekter för de boende och bostadsmarknaden.

Byggforskning Byggforskningen är väsentlig för att klara ökade miljökrav, krav på god tillgänglighet och användbarhet samt krav på kvalitet och kostnadseffektivitet i planering, byggande och förvaltning. Byggforskningen måste dock ske ökat och ökade genom engagemang från byggbranschens aktörer. De begränsade statliga medel som resurser finns tillgängliga för byggforskning måste i första hand utnyttjas för sådan forskning är särskilt samhällsintresse. Vidare måste en avvägning som av göras mellan den forskning skall bedrivas inom ramen för det som europeiska samarbetet och den forskning som i första hand skall utföras på nationell nivå.

Bilaga 1 5

Minskade resurser Riksdagen har beslutat att samtliga statliga myndigheters anslag fram till budgetåret 1998 skall minskas med 11 procent och att besparingarna skall genomföras med början den l juli 1995 prop. 1994/951100, bil. bet. 1994/95:FiU10, rskr. l994/95zl79. Härtill kommer att riksdagen har beslutat prop. 1994/95:40, bet. 1994/95:FiUO5, rskr. I994/95:67 att nya myndighetsuppgifter till följd Sveriges medlemskap i EU i första hand av skall finansieras inom ramen för befintliga resurser.

Verksamheterna vid Boverket och Byggforskningsrådet är anslagsñnansierade. När det gäller verksamheten vid Statens bostadskreditnämnd kommer denna på sikt att i sin helhet finansieras utanför statsbudgeten, till följd att modell för garantihanteringen av en ny införs fr.0.m. den l januari 1997.

Uppdraget

Översynen skall omfatta de centrala statliga myndigheterna inom plan-,

bygg- och bostadsväsendet, dvs. verksamheterna vid Boverket, Statens bostadskreditnämnd och Byggforskningsrådet samt vissa funktioner vid länsstyrelserna.

Vilka statliga åtaganden behövs Uppdraget skall genomföras med utgångspunkt i analys en av omfattningen och inriktningen statens åtaganden inom plan-, bygg- och av bostadsväsendet och av de krav ställs på den framtida organisationen. som Utgångspunkten skall vara de åtaganden följer gällande som av

lagstiftning. Vidare skall de senaste årens förändringar på området

beaktas, exempelvis Sveriges medlemskap i EU samt de förändrade uppgifter som kan komma att följa den bostadspolitiska utredningens av

förslag, en skärpt miljölagstiftning och regeringens arbete med att nå

en

ekologiskt hållbar samhällsutveckling. De förändringar i uppgiñs- och ansvarsfördelningen som kan komma att följa av regeringens

ställningstagande till miljöbalk skall beaktas. en ny

Utredaren skall, med hänsyn bl.a. till de krav följer lagstiftningen, som av definiera vad bör de statliga myndigheternas och som vara ansvar uppgifter och därvid särskilt överväga behovet statliga insatser vad av

gäller metodutveckling, kunskapsförmedling och rådgivning.

6 Bilaga 1

Hur skall myndighetsutövningen organiseras Utredaren skall utarbeta förslag till hur myndighetsutövningen och andra uppgifter som följer av statens åtaganden inom plan-, bygg- och bostadsväsendet samt EU-medlemskapet bör effektiviseras och av samordnas mellan berörda myndigheter. Utredaren skall beakta att det samhällsekonomiska utrymmet för till statlig administration har resurser minskat. Även konsekvenserna för länsstyrelserna skall belysas. I uppdraget ingår att beräkna de omställningskostnader som utredningens förslag kan komma att medföra.

Härutöver skall utredaren särskilt analysera och lämna förslag enligt följande.

Utredaren skall

överväga fördelningen uppgifter mellan regeringen och de centrala - om av myndigheterna inom plan-, bygg- och bostadsväsendet samt myndigheterna emellan är ändamålsenlig och särskilt pröva förutsättningarna för ökad samordning av berörda statliga myndigheters analys- och utvecklingsarbete inom fysisk planering och regio-nal utveckling

överväga omfattning och former för hur staten i framtiden, bl.a. mot bakgrund det kontrollsystemet för byggandet, kan främja en av nya långsiktigt god kvalitet i den byggda miljön, en god livsmiljö och en långsiktigt hållbar utveckling

föreslå de förändringar kan nödvändiga för att uppnå en - som vara effektiv samordning vid berörda statliga myndigheter i fråga om hanteringen av olika frågor som rör byggandet

identifiera statens roll i byggforskningen och pröva om den statligt finansierade byggforskningen bör samordnas med byggbranschens forskning eller med övriga myndighetsuppgifter på området

överväga om den forskning och utveckling inom planeringsomrâdet som

-

bedrivs med stöd medel från Byggforskningsrådet bör samordnas med

av uppsikten över plan- och bygglagen eller lämpligen organiseras annat sätt

föreslå åtgärder och ñnansieringsvägar för att klara byggforskningen ökat engagemang hos byggbranschens aktörer genom

Bilaga 1 7

pröva förutsättningarna för att i en särskild myndighet samordna hela den

nuvarande verksamheten i Statens bostadskreditnämnd och alla övriga

statliga myndighetsuppgifter, inklusive analyser och beslutsunderlag till regeringen, avseende bostadsfmansiering och bostadsadministration.

Utredningens genomförande

Utredningsarbetet bör genomföras i etapper. Utredaren skall senast den 1 april 1997 redovisa ett förslag den principiella uppgifts- och om ansvarsfördelningen mellan de centrala statliga myndigheterna på området

samt i fråga om uppgifts- och ansvarsfördelningen mellan myndigheterna

och regeringskansliet. Utredaren skall senast den 1 oktober 1997 redovisa

ett förslag om ny finansieringsmodell vad gäller byggforskningen.

m.m.

Utredaren skall fortlöpande ha kontakt med berörda statliga myndigheter som skall bistå utredningen. Utredaren skall därutöver samråda med

Miljöbalksutredningen M1993:04.

Utredaren bör också under arbetets gång informera de centrala

arbetstagarorganisationema på det statliga avtalsområdet och bereda dem

tillfälle att lämna synpunkter.

För utredarens arbete gäller regeringens direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare angående redovisning regionalpolitiska av konsekvenser dir. 1992:50, att pröva offentliga åtaganden dir. om

1994:23, att beakta jämställdhetspolitiska konsekvenser dir. 1994:124

samt dir. 1996:49 att redovisa konsekvenserna för brottsligheten och det

brottsförebyggande arbetet.

Bilaga 2

BYGGREGLERINGEN NÅGRA

-

UTVECKLIN GSLINJ ER

Termen byggreglering används för att beteckna all verksamhet som går ut att från samhällets sida säkerställa ett rationellt och ändamålsenligt byggande från huvudsakligen tekniska synpunkter och med hänsyn till krav säkerhet och hälsa, tillgänglighet och miljö m.m. I byggandet ingår både hus och anläggningar. Boverket har huvudansvaret för byggregleringen. Merparten av de föreskrifter och allmänna råd som verket ger ut i dessa frågor finns samlade i publikationema Boverkets Byggregler BBR och Boverkets Konstruktionsregler BKR. Ser till utvecklingen under 90-talet och framöver, är det man framför allt fyra faktorer som har utgjort drivkrafterna till de stora förändringar som byggregleringen har undergâtt: behovet av teknisk utveckling och konkurrens EU-samarbetet det s.k. nya kontrollsystemet 4 miljöfrågomas växande betydelse . De fyra utvecklingslinjema går till stor del in i varandra. Som utgångspunkt för en kortfattad översikt är det dock lämpligt att ta punkterna i den angivna ordningen. Syftet är främst att reda ut de grundläggande begreppen och identifiera sambanden.

1 Behovet teknisk

av utveckling och

konkurrens

Sverige har en lång tradition i fråga om statlig reglering av säkerhet och kvalitet i byggandet, t.ex. beträffande brandsäkerhet, byggnaders bärförmåga och bostadsutfonnning. Byggreglema blev dock med tiden omfångsrika och detaljerade och kom att verka snedvridande på marknaden. De tenderade också att minska drivkrafterna för teknisk utveckling och konkurrens. Kritiken mot de detaljerade statliga reglerna kulminerade under 70-

och 80-talen och ledde till att regleringen började läggas om i riktning

mot grundläggande fünktionsbaserade krav på den färdiga byggnadens

2 Bilaga 2

egenskaper. De statliga byggreglema har successivt blivit mindre omfattande utan att allmänintressena har behövt åsidosättas. Ökat utrymme har skapats för teknisk utveckling och konkurrens. Strävan mot ökad konkurrens har också påverkat formerna för provning, godkännande och kontroll. l början av 90-talet avvecklades systemet med s.k. riksprovplatser bl.a. inom byggområdet. Utvecklingen har lett fram till det nuvarande s.k. öppna systemet med ackrediterade privaträttsliga organ som utför provningar med

offentligrättslig verkan.

2 EU-samarbetet

EU-samarbetet omfattar dels ett långsiktigt hannoniseringsarbetet, dels ett mer kortsiktigt särskilda direktiv m.m. inom avgränsade produktområden. Gemensamt för de båda är den grundläggande strävan att främja den fria rörligheten för byggprodukter m.m. inom den inre marknaden genom avskaffande av tekniska handelshinder i form av omotiverade skillnader mellan de nationella reglerna.

2.1 Harmoniseringsarbetet

Grunden for det europeiska hannoniseringsarbetet på byggområdet utgörs av EU:s s.k. byggdirektiv från 1989. Syftet med direktivet är att underlätta handel med byggprodukter förutsätts varaktigt ingå i som byggnader eller anläggningar. För att uppnå detta ställer direktivet upp

fyra grundprinciper baserade på ett funktionsorienterat synsätt The

New Approach: O innehållet i direktivet begränsas till vissa grundläggande, väsentliga säkerhetskrav i vid mening, 0 erforderliga tekniska specifikationer tas fram av de ansvariga standardiseringsorganen, standarder är frivilliga att tillämpa,

produkter som tillverkas enligt harmoniserad standard förutsätts

uppfylla de grundläggande krav som fastställts i direktivet. Byggdirektivet är ett uttryck för principen om öppna system. Varje enskild tillverkare av byggprodukter skall ha tillträde till systemet via

de offentligt ackrediterade certiñeringsorgan på marknaden vilkas

provnings- och kontrollverksamhet styrs av generella och konkurrensneutrala bedömningskriterier.

Bilaga 2

Väsentligt att minnas beträffande byggproduktdirektivet är bl.a. följande: avsikten är inte att harmonisera alla de nationella byggreglema, kraven ställs inte på produkten sådan utan på det färdiga som

byggnadsverket, vilket bl.a. förutsätter att produkten används det

sätt som tillverkaren avsett, byggprodukter kan inte godkännas CE-märkas direkt mot direktivets krav utan först sedan visat överensstämmelse med en man harmoniserad standard. Effekten av att en produkt blir CE-märkt är att produkten kan säljas

fritt inom och mellan länderna i EU däremot således inte att produkten

utan vidare får användas i allt slags byggande. På den punkten är länderna alltjämt suveräna försåvitt inte nationella regler införs som kan stämplas som tekniska handelshinder av andra skäl.

Sverige har implementerat byggproduktdirektivet. Det skedde 1994 genom lagen om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m.m.

BVL. I och med detta togs alla motsvarande krav bort från plan- och bygglagen PBL. Betydelsen av byggproduktdirektivet för svensk del är: Funktionsnormeringen knyter an till ett reformarbete som börjat bedrivas hos oss långt tidigare och som syftade till att eliminera all onödig detaljreglering inom byggandet. Man har därför talat om

funktionsnonneringen som en avreglering, fast det kanske vore

korrektare att tala om ett nytt sätt att ställa krav. Det finns ännu ingen harmoniserad europastandard att uppvisa. . Boverket har bl.a. därför inte heller behövt forcera arbetet med uppbyggnad av ett system för marknadskontroll enligt EU:s regler. EU-samarbetet har länge gått trögt att jämka samman tekniska . specifikationer från 18 EU- och EES-länder är en mödosam procedur. Först under det senaste året har arbetet börjat ge konkreta resultat. Ett särskilt projekt har också satts igång inom EU för att effektivisera

arbetet med byggdirektivet inom den egna organisationen. Från EU-

kommissionen finns nu eller inom kort ett 25-tal s.k. mandat för de berörda EU-organen att arbeta vidare med. Varje mandat genererar 40- 50 standarder. EU-samarbetet har kommit att uppta en allt större del av Boverkets

inom byggavsnittet. Boverket är företrätt i ett 60-tal nationella

resurser

och europeiska standardiseringskommittéer.

Styrningen hemifrån av det svenska uppträdandet i de berörda EU-

. organen där följaktligen Boverket har spelat en huvudroll- vållade -

4 Bilaga 2

länge problem har fått fastare former de riktlinjer men nu genom som regeringen utfärdade i november 1996 for det svenska EU-arbetet inom byggområdet bilaga 6.

Sverige har officiellt regeringen, Boverket m.fl. gått med stor kraft for att hävda avregleringslinje inom EU-harmoniseringen. Det har en naturligtvis också legat i byggbranschens intresse att ställa den upp linjen, bl.a. för att röja väg för effektivare teknikupphandling och s.k.

funktionsentreprenader. Det finns dock även förespråkare för

uppfattningen att avregleringen håller att gå för långt och sådana återfinns både den statliga och den privata sidan. Det finns dessutom moment i det övriga EU-agerandet byggområdet 2.2 tenderar i som motsatt riktning, dvs tillbaka mot ökade inslag detaljreglering. av

Till Boverkets uppgifter hör bl.a. också att formulera föreskrifter för vilka slags krav som skall kunna ställas de aktörer på marknaden av som utför certifiering typgodkännande byggprodukter av m.m. Uppgiften har visat sig inte helt problemfri. Uppfattningama har vara t.ex. brutit sig i vad skall relevanta krav på viss synen som vara en produkt. Diskussionerna har bl.a. röjt de olika sätt finns att väga som samman konsument- och producentperspektiven.

2.2 EU-direktiv inom

avgränsade produktområden

Inom EU har under årens lopp utfärdats ett stort antal s.k. rättsakter med verkan för produkter, maskiner och inom byggsektorn. processer Det rör sig företrädesvis om krav som har att göra med säkerhet i olika aspekter el-, maskin-, hissäkerhet etc.. Kraven formuleras regelmässigt i termer av mät- och gränsvärden. Ofta är EU:s krav förenade med stora kostnader i olika led i

byggprocessen och fastighetsforvaltningen. EU tenderar vidare att

återinföra mycket den detaljreglering Sverige avvecklat. av som

Effekten är till en del följd EU:s förhandlingsprocess söker

en av som en minsta nämnare i förhållandet mellan de enskilda gemensam ländernas olikartade regelsystem.

Hanteringen hemmaplan EU-frågorna konflikter inte

av rymmer bara för dem drabbas de slutliga kostnaderna utan ofta även för som av de departement och myndigheter har att för som svara

intressebevakningen i de frågor som behandlas. Bl.a. handlar det

om

vilka krav skall ställas på det besluts- och bedömningsunderlag

som

som tas fram i olika ärendena, t.ex konskvensbeskrivningar.

Bilaga 2

Ett allmänt krav på myndigheterna att utföra konsekvensbeskrivningar finns sedan några år tillbaka i verksförordningen. Specifika krav ställs också i de enskilda EU-betingade förhandlingsärendena. Boverket har fått regeringens uppdrag att utveckla metoder för dessa konsekvensbeskrivningar. Verket uppdras att utarbeta en särskild manual för ändamålet. Manualen skall redovisa konsekvenser för den enskilde byggherren och övriga påverkas av de aktuella som föreskrifterna eller de allmänna råden. Kostnadsanalysema skall avse de totala kostnaderna och exemplifieras på projektnivå.

3 Det s.k.

nya kontrollsystemet

Tillkomsten PBL i slutet 80-talet och de ändringar som därefter av av skett i lagen bl.a. i samband med utbrytningen de tekniska - av egenskapskraven till BVL har betytt att ansvaret för den tekniska kontrollen i byggprocessen och byggnadens egenskaper har lagts på byggherrama. Reformen har inneburit omställning för en byggnadsnämndema, som fått en allmänt övervakande roll. De kommunala byggnadsinspektörema har fått en ny roll. Byggherramas har förtydligats bestämmelser om lov, tillsyn och ansvar genom nya kontroll vilka trädde i kraft den 1 juli 1995. För byggherrens egenkontroll skall denne utse en kvalitetsansvarig. Om byggnadsnämnden anser att otillräckliga resurser avsatts för egenkontrollen eller att denna inte håller måttet av andra skäl, kan nämnden ta initiativ till utseende sakkunnig kontrollant. Själv skall av nämnden bara undantagsvis utföra kontroll. Bygglovet har fått en annan innebörd än tidigare och fått formen av ett lokaliseringsbeslut, dvs ett medgivande att få placera en viss byggnad för ett visst ändamål och med en viss yttre utfonnning. Behovet infonnationsinsatser från Boverkets sida har varit stort av under hela denna tid. Insatsema väntas bestå ytterligare ett antal år. Boverkets information har framför allt riktats till kommunerna. Bland byggherrama är det främst de små och icke-professionella

självbyggare m.fl. som haft svårt att förstå systemet och fått problem

när byggnadsinspektörema försvunnit. Vissa lättnader i reglerna har nu

föreslagits för mindre byggnadsföretag.

En särskild uppgift för Boverket i genomförandet av det nya kontrollsystemet är att utfärda föreskrifter för certifieringen av riksbehöriga kvalitetsansvariga och sakkunniga kontrollanter.

6 Bilaga 2

På sikt och med ökad byggnadsverksamhet kan dessa - en - nya kategorier komma att bli viktig målgrupp för informationen från en ny Boverket.

4 växande

Miljöfrågornas betydelse

Miljöfrågoma är viktiga i byggnonneringen. Det gäller inte bara byggprocessen och förvaltningsskedet utan även rivningsarbetet. Omhändertagandet av rivningsmassor och återanvändning av rivningsmaterial representerar det kretsloppstänkandet. nya Boverket har bedrivit miljöinriktat utvecklingsarbete under senare år, bl.a. experimentbyggande med särskilt anvisade medel. Boverket har ansvaret för utbetalningen av kretsloppsmiljarden.

Övrigt

5.1 föreskrifter inom andra

Byggrelaterade

myndighetsområden

En lång rad andra statliga myndigheter än Boverket utfärdar föreskrifter betydelse för byggandet. av Myndighet Vad föreskrifterna avser Generella föreskrifter för byggande och til/syn Elsäkerhetsverket elinstallationer Kemikalieinspektionen farliga ämnen Naturvårdsverket uteluftens kvalitet

Verksamhetsberoende föreskrifter Arbetarskyddsstyrelsen utformning av arbetslokaler Fortifikationsverket befästningsanläggningar etc Jordbruksverket byggnadsverk för djurhållning Livsmedelsverket vatten, vattenverk, anläggningar för vattendistribution; lokaler för Iivsmedelshantering Luftfartsverket flygplatser Riksarkivet arkivlokaler Rikspolisstyrelsen säkerhetskrav på brunnar, bassänger etc Räddningsverket skyddsrum Socialstyrelsen allmänna råd betr bostäder, skolor och vårdhem m.m. Sprängämnesinspektionen byggnadsverk för förvaring av brandfarliga och explosiva varor Statens kärnkraftsinspektion inneslutning av radioaktiva ämnen etc

Bilaga 2

Myndigheterna ovan kan genom sitt sakansvar påverka bygg- och bosektom även i andra avseenden än som omfattas av deras föreskriftsrätt. I Boverkets byggregler BBR har inarbetats åtskilliga de krav av som innefattas i Föreskrifter från de andra myndigheterna. Fömyelsen av byggreglema sker i en fortlöpande dialog. Boverket för svarar föreskrivna avstämningar i form konsekvensutredningar enligt av verksförordningens regler och annat sätt. Det är dock inte så att alla föreskrifter från andra myndigheter finns samlade i BBR. Någon samordning sker inte alltid med BBR och kostnadskonsekvensema är sällan utredda. Boverket har vid skilda tillfällen uttalat bättre samordning att en borde ske inom detta område. Erfarenheter från brandskyddsområdet har visat att det är möjligt att

genomföra långtgående utrensning av detaljregler. Övergången har

inneburit högre flexibilitet och därmed sänkta kostnader för byggandet. Säkerhetsnivån bedöms inte ha sjunkit.

5.2 Annat föreskriftsarbete m.m.

Allt mindre av byggnormeringen saknar koppling till EU-arbetet och nästan all normering sker via BBR och BKR kan sättas i samband som med detta arbete. Boverket emellertid ut allmänna råd och ger handböcker för god lagtillämpning även vid sidan BBR/BKR. Det av

gäller t.ex. tillämpning av reglerna i BVL ändring byggnader och

om av frågor om bamsäkerhet och ventilationskontroll. I stor utsträckning är det regeringsuppdrag ligger bakom den rådgivnings- och som infomiationsverksamheten.

6 Utvärdering av reformverksamheten

Regeringen gav i april 1995 Boverket ett omfattande

utvärderingsuppdrag som rörde tillämpningen av de nya reglerna i BVL

m.m. och av det nya kontrollsystemet. Utvärderingen skall vara avslutad i oktober 1997. I arbetet skall Boverket bl.a. beakta vikten av

en bred erfarenhetsåterföring från byggmarknadens .aktörer och

intressenter. Av de hittills avgivna rapporterna framgår bl.a. att särskilt de ickeprofessionella byggherrama haft svårt att tillämpa de nya

kontrollreglema. Kommunerna uppger sig också ha drabbats av ökad

8 Bilaga 2

administration. Det senare är möjligtvis ett övergångsproblem, delvis sammanhängande med att kommunerna under samma tid rationaliserat bort en hel del personal från sina byggnads- och stadsarkitektkontor.

1997:90 Bilaga 3 l

RIKTLINJER FÖR DET SVENSKA EU-

ARBETET INOM BYGGOMRÅDET

Regeringen beslöt i november 1996 om de övergripande politiska riktlinjerna for det svenska EU-arbetet inom byggområdet. Nedan redovisas en sammanfattning av den PM 1996-11-18, vilken upprättades inom Inrikesdepartementet och där riktlinjerna utvecklas närmare. Till PM har bl.a. fogats förteckning över ett femtiotal EUen direktiv som berör byggsektorn.

Mål för EU-arbetet

Målet för arbetet med byggfrågor inom EU är att skapa fri rörlighet för byggprodukter på den inre marknaden för att i sin tur få en kostnadseffektiv konkurrens. I detta arbete skall Sverige verka för att följande beaktas:

0 miljö-, hälso- och säkerhetsfrågor

resurshushållningsaspekter tillgänglighet och användbarhet arkitektonisk kvalitet, kulturmiljöaspekter och varsamhetskrav funktionsanpassad och förenklad byggreglering

Aktörerna

För att förankra och samordna det svenska agerandet i EU har en referensgrupp inom byggområdet upprättats. Referensgruppen leds gemensamt av Inrikesdepartementet och Boverket. För beredning på regerings- och myndighetsnivå finns även en samrådsgrupp

2 Bilaga 2

egenskaper. De statliga byggreglema har successivt blivit mindre omfattande utan att allmänintressena har behövt åsidosättas. Ökat utrymme har skapats för teknisk utveckling och konkurrens. Strävan mot ökad konkurrens har också påverkat formerna för provning, godkännande och kontroll. I början av 90-talet avvecklades systemet med s.k. riksprovplatser bl.a. inom byggområdet. Utvecklingen har lett fram till det nuvarande s.k. öppna systemet med ackrediterade privaträttsliga organ som utför prövningar med offentligrättslig verkan.

2 EU-samarbetet

EU-samarbetet omfattar dels ett långsiktigt harmoniseringsarbetet, dels ett mer kortsiktigt särskilda direktiv m.m. inom avgränsade produktområden. Gemensamt för de båda är den grundläggande strävan att främja den fria rörligheten för byggprodukter m.m. inom den inre marknaden genom avskaffande av tekniska handelshinder i form av omotiverade skillnader mellan de nationella reglerna.

2.1 Hannoniseringsarbetet

Grunden för det europeiska harmoniseringsarbetet på byggområdet utgörs av EU:s s.k. byggdirektiv från 1989. Syftet med direktivet är att underlätta handel med byggprodukter förutsätts varaktigt ingå i som byggnader eller anläggningar. För att uppnå detta ställer direktivet upp

fyra grundprinciper baserade på ett funktionsorienterat synsätt The

New Approach: 0 innehållet i direktivet begränsas till vissa grundläggande, väsentliga säkerhetskrav i vid mening, 0 erforderliga tekniska specifikationer tas fram av de ansvariga standardiseringsorganen, standarder är frivilliga att tillämpa,

produkter som tillverkas enligt harmoniserad standard förutsätts

uppfylla de grundläggande krav som fastställts i direktivet. Byggdirektivet är ett uttryck för principen om öppna system. Varje enskild tillverkare byggprodukter skall ha tillträde till systemet via av de offentligt ackrediterade certifieringsorgan på marknaden vilkas provnings- och kontrollverksamhet styrs av generella och konkurrensneutrala bedömningskriterier.

Bilaga 2

Väsentligt att minnas beträffande byggproduktdirektivet är bl.a. följande: avsikten är inte att harmonisera alla de nationella byggreglema, kraven ställs inte produkten sådan utan det färdiga som byggnadsverket, vilket bl.a. förutsätter att produkten används på det sätt som tillverkaren avsett, byggprodukter kan inte godkännas CE-märkas direkt mot direktivets krav utan först sedan visat överensstämmelse med en man harmoniserad standard. Effekten av att en produkt blir CE-märkt är att produkten kan säljas

fritt inom och mellan länderna i EU däremot således inte att produkten

utan vidare får användas i allt slags byggande. På den punkten är länderna alltjämt suveräna försåvitt inte nationella regler införs som kan stämplas som tekniska handelshinder av andra skäl. Sverige har implementerat byggproduktdirektivet. Det skedde 1994 genom lagen om tekniska egenskapskrav byggnadsverk, m.m. BVL. I och med detta togs alla motsvarande krav bort från plan- och bygglagen PBL. Betydelsen av byggproduktdirektivet för svensk del är: Funktionsnormeringen knyter an till ett reformarbete som börjat bedrivas hos oss långt tidigare och som syftade till att eliminera all onödig detaljreglering inom byggandet. Man har därför talat om funktionsnonneringen som en avreglering, fast det kanske vore korrektare att tala om ett nytt sätt att ställa krav. Det finns ännu ingen harmoniserad europastandard att uppvisa. . Boverket har bl.a. därför inte heller behövt forcera arbetet med uppbyggnad av ett system för marknadskontroll enligt EU:s regler. EU-samarbetet har länge gått trögt att jämka samman tekniska . specifikationer från 18 EU- och EES-länder är en mödosam procedur. Först under det senaste året har arbetet börjat ge konkreta resultat. Ett särskilt projekt har också satts igång inom EU för att effektivisera arbetet med byggdirektivet inom den egna organisationen. Från EUkommissionen finns nu eller inom kort ett 25-tal s.k. mandat för de berörda EU-organen att arbeta vidare med. Varje mandat genererar 40- 50 standarder. EU-samarbetet har kommit att uppta en allt större del av Boverkets inom byggavsnittet. Boverket är företrätt i ett 60-tal nationella resurser och europeiska standardiseringskommittéer.

Styrningen hemifrån av det svenska uppträdandet i de berörda EU-

. organen där följaktligen Boverket har spelat en huvudroll- vållade -

Bilaga 2

länge problem har fått fastare former de riktlinjer men nu genom som regeringen utfärdade i november 1996 för det svenska EU-arbetet inom byggområdet bilaga 6.

Sverige har officiellt regeringen, Boverket m.fl. gått med stor kraft för att hävda avregleringslinje inom EU-hannoniseringen. Det har en naturligtvis också legat i byggbranschens intresse att ställa på den upp linjen, bl.a. för att röja väg för effektivare teknikupphandling och s.k.

funktionsentreprenader. Det finns dock även förespråkare för uppfattningen att avregleringen håller på att gå för långt och sådana

återfinns både på den statliga och den privata sidan. Det finns dessutom moment i det övriga EU-agerandet på byggområdet 2.2 tenderar i som motsatt riktning, dvs tillbaka mot ökade inslag detaljreglering. av

Till Boverkets uppgifter hör bl.a. också att formulera föreskrifter för vilka slags krav som skall kunna ställas de aktörer på marknaden av som utför certifiering typgodkännande byggprodukter av m.m. Uppgiften har visat sig inte helt problemfri. Uppfattningama har vara t.ex. brutit sig i synen på vad skall relevanta krav på viss som vara en produkt. Diskussionerna har bl.a. röjt de olika sätt finns att väga som samman konsument- och producentperspektiven.

2.2 EU-direktiv inom

avgränsade produktområden

Inom EU har under årens lopp utfärdats ett stort antal s.k. rättsakter med verkan för produkter, maskiner och inom byggsektorn. processer Det rör sig företrädesvis krav har att göra med säkerhet i olika om som aspekter el-, maskin-, hissäkerhet etc.. Kraven formuleras

regelmässigt i termer av mät- och gränsvärden.

Ofta är EU:s krav förenade med stora kostnader i olika led i

byggprocessen och fastighetsförvaltningen. EU tenderar vidare att

återinföra mycket den detaljreglering Sverige avvecklat. av som

Effekten är till del följd EU:s förhandlingsprocess söker

en en av som en minsta gemensam nämnare i förhållandet mellan de enskilda ländernas olikartade regelsystem. Hanteringen hemmaplan EU-frågoma konflikter inte av rymmer bara för dem som drabbas av de slutliga kostnaderna utan ofta även för de departement och myndigheter har att för som svara

intressebevakningen i de frågor som behandlas. Bl.a. handlar det

om

vilka krav skall ställas på det besluts- och bedömningsunderlag

som

som tas fram i olika ärendena, t.ex konskvensbeskrivningar.

Bilaga 2

Ett allmänt krav på myndigheterna att utföra konsekvensbeskrivningar finns sedan några år tillbaka i verksförordningen. Specifika krav ställs också i de enskilda EU-betingade förhandlingsärendena. Boverket har fått regeringens uppdrag att utveckla metoder för dessa konsekvensbeskrivningar. Verket uppdras att utarbeta en särskild manual för ändamålet. Manualen skall redovisa konsekvenser för den enskilde byggherren och övriga påverkas de aktuella som av föreskrifterna eller de allmänna råden. Kostnadsanalysema skall avse de totala kostnaderna och exemplifieras på projektnivå.

3 Det s.k.

nya kontrollsystemet

Tillkomsten PBL i slutet 80-talet och de ändringar som därefter av av skett i lagen bl.a. i samband med utbrytningen av de tekniska egenskapskraven till BVL har betytt att ansvaret för den tekniska kontrollen i byggprocessen och byggnadens egenskaper har lagts på byggherrama. Reformen har inneburit omställning för en byggnadsnämndema, som fått en allmänt övervakande roll. De kommunala byggnadsinspektörema har fått en ny roll. Byggherramas har förtydligats bestämmelser lov, tillsyn och ansvar genom nya om kontroll vilka trädde i kraft den 1 juli 1995. För byggherrens egenkontroll skall denne utse en kvalitetsansvarig. Om byggnadsnämnden att otillräckliga resurser avsatts för anser egenkontrollen eller att denna inte håller måttet av andra skäl, kan nämnden ta initiativ till utseende sakkunnig kontrollant. Själv skall av nämnden bara undantagsvis utföra kontroll. Bygglovet har fått en annan innebörd än tidigare och fått formen av ett lokaliseringsbeslut, dvs ett medgivande att få placera en viss

byggnad för ett visst ändamål och med viss yttre utformning.

en Behovet av informationsinsatser från Boverkets sida har varit stort under hela denna tid. Insatsema väntas bestå ytterligare ett antal år. Boverkets infonnation har framför allt riktats till kommunerna.

Bland byggherrama är det främst de små och icke-professionella

självbyggare m.fl. som haft svårt att förstå systemet och fått problem

när byggnadsinspektörema försvunnit. Vissa lättnader i reglerna har nu föreslagits för mindre byggnadsföretag. En särskild uppgift för Boverket i genomförandet av det nya

kontrollsystemet är att utfärda föreskrifter för certifieringen av riksbehöriga kvalitetsansvariga och sakkunniga kontrollanter.

Bilaga 2

På sikt och med ökad byggnadsverksamhet kan dessa - en - nya kategorier komma att bli viktig målgrupp för informationen från en ny Boverket.

4 växande

Miljöfrågornas betydelse

Miljöfrågoma är viktiga i byggnormeringen. Det gäller inte bara byggprocessen och forvaltningsskedet utan även rivningsarbetet. Omhändertagandet rivningsmassor och återanvändning av av rivningsmaterial representerar det nya kretsloppstänkandet. Boverket har bedrivit miljöinriktat utvecklingsarbete under senare år, bl.a. experimentbyggande med särskilt anvisade medel. Boverket har ansvaret för utbetalningen av kretsloppsmiljarden.

Övrigt

5.1 Byggrelaterade föreskrifter inom andra

myndighetsområden

En lång rad andra statliga myndigheter än Boverket utfärdar föreskrifter betydelse för byggandet. av Myndighet Vad föreskrifterna avser Generella föreskrifter för byggande och til/syn Elsäkerhetsverket elinstallationer Kemikalieinspektionen farliga ämnen Naturvårdsverket uteluftens kvalitet Verksamhersberoende föreskrifter Arbetarskyddsstyrelsen utformning av arbetslokaler Fortifikationsverket befästningsanläggningar etc Jordbruksverket byggnadsverk för djurhållning Livsmedelsverket vatten, vattenverk, anläggningar för vattendistribution; lokaler för livsmedelshantering Luftfartsverket flygplatser Riksarkivet arkivlokaler Rikspolisstyrelsen säkerhetskrav på brunnar, bassänger etc Räddningsverket skyddsrum Socialstyrelsen allmänna råd betr bostäder, skolor och vårdhem m.m. Sprängämnesinspektionen byggnadsverk för förvaring av brandfarliga och explosiva varor Statens kärnkraftsinspektion inneslutning av radioaktiva ämnen etc

Bilaga 2

Myndigheterna ovan kan genom sitt sakansvar påverka bygg- och bosektom även i andra avseenden än som omfattas av deras föreskriftsrätt. I Boverkets byggregler BBR har inarbetats åtskilliga de krav av som innefattas i föreskrifter från de andra myndigheterna. Fömyelsen av byggreglema sker i en fortlöpande dialog. Boverket svarar för föreskrivna avstämningar i form av konsekvensutredningar enligt verksförordningens regler och annat sätt. Det är dock inte så att alla föreskrifter från andra myndigheter finns samlade i BBR. Någon samordning sker inte alltid med BBR och kostnadskonsekvensema är sällan utredda. Boverket har vid skilda tillfällen uttalat bättre samordning att en borde ske inom detta område. Erfarenheter från brandskyddsområdet har visat att det är möjligt att

genomföra långtgående utrensning av detaljregler. Övergången har

inneburit högre flexibilitet och därmed sänkta kostnader för byggandet. Säkerhetsnivån bedöms inte ha sjunkit.

5.2 Annat föreskriftsarbete m.m.

Allt mindre av byggnonneringen saknar koppling till EU-arbetet och nästan all normering som sker via BBR och BKR kan sättas i samband med detta arbete. Boverket emellertid ut allmänna råd och ger handböcker för god lagtillämpning även vid sidan av BBR/BKR. Det gäller t.ex. tillämpning av reglerna i BVL om ändring byggnader och av frågor om bamsäkerhet och ventilationskontroll. I stor utsträckning är det regeringsuppdrag ligger bakom den rådgivnings- och som infonnationsverksamheten.

6 reformverksamheten

Utvärdering av

Regeringen gav i april 1995 Boverket ett omfattande

utvärderingsuppdrag som rörde tillämpningen av de nya reglerna i BVL

m.m. och av det nya kontrollsystemet. Utvärderingen skall vara avslutad i oktober 1997. I arbetet skall Boverket bl.a. beakta vikten av en bred erfarenhetsåterföring från byggmarknadens .aktörer och intressenter. Av de hittills avgivna rapporterna framgår bl.a. att särskilt de ickeprofessionella byggherrama haft svårt att tillämpa de nya

kontrollreglema. Kommunerna uppger sig också ha drabbats av ökad

8 Bilaga 2

administration. Det senare är möjligtvis ett övergångsproblem, delvis sammanhängande med att kommunerna under samma tid rationaliserat bort en hel del personal från sina byggnads- och stadsarkitektkontor.

1997:90 Bilaga 3 1

RIKTLINJER FÖR DET SVENSKA EU-

ARBETET INOM BYGGOMRÅDET

Regeringen beslöt i november 1996 om de övergripande politiska riktlinjerna för det svenska EU-arbetet inom byggområdet. Nedan redovisas en sammanfattning av den PM 1996-11-18, vilken upprättades inom Inrikesdepartementet och där riktlinjerna utvecklas närmare. Till PM har bl.a. fogats förteckning över ett femtiotal EUen direktiv som berör byggsektorn.

Mål för EU-arbetet

Målet för arbetet med byggfrågor inom EU är att skapa fri rörlighet för byggprodukter på den inre marknaden för att i sin tur få en kostnadseffektiv konkurrens. I detta arbete skall Sverige verka för att följande beaktas:

0 miljö-, hälso- och säkerhetsfrågor

resurshushållningsaspekter tillgänglighet och användbarhet arkitektonisk kvalitet, kultunniljöaspekter och varsamhetskrav

funktionsanpassad och förenklad byggreglering

Aktörerna

För att förankra och samordna det svenska agerandet i EU har en referensgrupp inom byggområdet upprättats. Referensgruppen leds

gemensamt av Inrikesdepartementet och Boverket. För beredning på

regerings- och myndighetsnivå finns även en samrådsgrupp

2 Bilaga 3 1997:90

Referensgruppen är sammansatt följande och intressenter: av grupper 0 privata beställare 0 offentliga beställare 0 importörer brukare 0 0 konsulter 0 anställda i byggföretag och materialindustri 0 entreprenörer 0 godkännande-, kontroll-, provningsorgan materialtillverkare tillsynsmyndigheter standardiserings- och kommuner

byggforskningsorgan handikapporganisationer

Kontaktpersonema inom respektive intressegrupp har byggt upp

egna nätverk för att garantera en bred förankring.

Ansvarsfördelningen mellan regeringen och myndigheterna

Regeringen företräds enligt riktlinjerna av Inrikesdepartementet. I de flesta fall är det departementet handlägger ärenden som ministerrådsnivå, inklusive arbetsgrupper under ministerrådet. Boverket

deltar normalt i arbetsgrupper m.m. under kommissionen och

agerar därvid som representanter för den svenska regeringen. Expertbistånd m.m. sker rörligt över de formella gränserna. För varje grupp som Boverket deltar i utser Boverket en samordnare som också är kontaktperson gentemot departementet.

Ståndpunktspromemorior

Vid behov skall s.k. Ståndpunktspromemorior upprättas av departementet och förankras inom regeringen och med övriga berörda aktörer. Promemorioma tjänar som underlag för instruktionsgivning.

Instruktioner

För varje mötestillfálle skall en instruktion upprättas. Instruktionen

skall utformas med utgångspunkt från dagordningen inför mötet och innehålla instruktion för agerande i beslut och omröstningar samt ange de ramar inom vilka de svenska representantema får agera. Instruktionema skall normalt skriftliga. i vara

Huvudprincipen är att departementet svarar för instruktioner. För att

praktiskt klara arbetet med instruktioner till alla gäller av grupper

1997:90 Bilaga 3

särskild arbetsordning beroende på vilken nivå som gäller för det svenska deltagandet. Till uppgifterna för myndighetens samordnare hör att upprätta förslag till instruktioner.

Expertgrupper och rådgivande grupper Myndighetens samordnare skall godkänna varje instruktion som tas fram inför möten med sådana EU-grupper.

Återrapportering

Efter varje mötestillfälle skall återrapportering ske inom ett dygn efter avslutat möte. En fullständig rapport skall lämnas fortast möjligt, senast

inom en vecka. Återrapportering sker i samtliga fall till samordnaren.

Denne skall vid varje halvårsskifte göra en samlad återrapportering till departementet vad gäller verksamheten i arbetsgrupper under kommisionen och i expertgrupper.

Standardiseringsarbete

Det standardiseringsarbete som följer av arbetet i den europeiska gemenskapen utförs till stor del utanför den organisation som avses i riktlinjerna. Ländemas representanter deltar i det tekniska arbetet som experter. Riktlinjerna tjänar det övergripande policydokumentet som för det svenska agerandet också i dessa sammanhang, något men formellt instruktionsgivande sker inte. Myndigheternas deltagande i standardiseringsarbetet bör rapporteras halvårsvis till departementet.

Aktuella E U-grupper

I bilagor till riktlinjerna nämns de olika EU-gmpper som är aktuella. På ministerrådsnivå rör det sig för närvarande endast om en arbetsgrupp för det s.k. linbanedirektivet. Under kommissionen sorterar framför allt

huvudarbetsgruppen med uppgift att administrera

byggproduktdirektivet Standing Committee Construction, SCC och on under denna en preparatory group. Expertgrupper under kommissionen är en för frågor om brandsákerhet jämte en rådgivande grupp samt en grupp för hissfrågor.

sou 1997:90 Bilaga 4

BOVERKETS HANTERING AV UTE-

STÅENDE RÃNTEBIDRAG M.M.

1 Syfte och inriktning

Denna bilaga är avsedd ett beskrivande faktaunderlag när det

som gäller Boverkets hantering utestående räntebidrag Sikte tas på av m.m.

den administrativa hanteringen och tyngdpunkten ligger på förvaltningen av de periodiska bidragen. Hantering av engångsbidrag och en del andra arbetsuppgifter nämns översiktligt, främst för

sammanhangets skull. Framställningen behandlar även länsstyrelsemas

roll i bidragshanteringen och Boverkets datasystem.

Bilagan har tagits fram inom Boverket på begäran utredningen. av Författare är Anders Larsson vid verkets intemrevision. På några ställen i texten har Larsson gjort bedömningar utvecklings- och av

resursbehov Eftersom bedömningama är direkt

m.m. sprungna ur

faktaredovisningen, har de fått stå.

2 En kort översikt över

regelverken

2.1 Inledning

Det statliga bostadsstödet inom Boverkets ansvarsområde uppgår till betydande belopp. Under budgetåret 1995/96 18 mån. utbetalades

från räntebidragsanslaget 43,3 miljarder kr. Härtill kommer medel för

engångsbidrag av olika typer.

2.2 Periodiska

bidrag

Periodiska bidrag utgår främst i form räntebidrag. Flera olika ränte-

av

bidragssystem har avlöst varandra under årens lopp. Här görs

en

indelning i tre generationer. Först behandlas räntebidrag enligt rad

en

2 Bilaga 4

äldre upphävda förordningar. Nybeviljande sker inte för och numera dessa och bestämmelserna som rör förvaltningen är tämligen enhetliga. Därefter behandlas i varsitt avsnitt de periodiska bidragen enligt 1992 års räntebidragssystem och 1993 års regelsystem för statlig bostadsbyggnadssubvention. Räntestödet vid Förbättring bostadshus av har fått ett eget avsnitt. Några tabeller visar statens utgifter för de periodiska bidragen som under budgetåret 1995/96 samt beräknade utgifter för de närmaste åren har samlats i underbilaga En över de framtida förväntade ärendemängdema avseende prognos de periodiska bidragen finns i underbilaga Beträffande båda underbilagoma förtjänar understrykas att de aktuella bidragsfomiema är utomordentligt känsliga för ränteutvecklingen.

2.2.1 äldre

Räntebidrag enligt förordningar

Räntebidrag betalas fortfarande ut enligt en rad äldre och numera upphävda förordningar. De beloppsmässigt dominerande är: Bostadsñnansieringsförordningen 1974:946, - Nybyggnadslåneförordningen för bostäder 1986:692, - Ombyggnadslåneförordningen för bostäder 1986:693, - Förordningen 1987:258 om stöd till flerbamsfamiljer för köp av egnahem, Förordningen 1989:858 ersättningslån för bostadsändamål. - om I sammanhanget bör noteras att visst nybeviljande av räntebidrag kan förekomma enligt äldre och numera upphävda författningar. I samband med ändringar i lånevillkor kan rätt till räntebidrag uppkomma enligt förordningen 1986:82 om ränta och amortering i fråga vissa statliga tilläggslån till kulturhistoriskt värdefull m.m. om bebyggelse. Under budgetåret 1995/96 18 mån. utbetalades räntebidrag enbart enligt dessa förordningar med drygt 20,8 miljarder kr. Förståelsen nuvarande regler för räntebidrag enligt äldre av förordningar underlättas av en kort historisk återblick. Från 1975 fram till utgången av 1991 gällde ett system med statliga bostadslån och räntebidrag. Räntebidrag lämnades för räntekostnader på det statliga lånet och en underliggande kredit bottenlån. Bidraget lämnades från utbetalningsdagen för det statliga lånet och så länge räntekostnaden för statligt lån och bottenlån översteg en beräknad garanterad räntekostnad. Bidraget minskade över tiden främst genom att den s.k. garanterande räntan årligen höjdes.

Bilaga 4 3

Räntebidragsformeln kan schematiskt illustreras enligt följande. räntekostn. bostadslån + räntekostn. bottenlån garanterad räntekostn. räntebidrag Inledningsvis var ambitionen att beräkna räntebidraget efter faktisk räntekostnad på bostadslån och bottenlån. Beräkningen kom efter hand att schabloniseras. Schabloner för såväl amorteringsplaner som räntesatser infördes.

Beträffande tillämplig räntesats ledde utvecklingen till att den s.k.

subventionsräntan infördes år 1989. Denna beräknades med utgångspunkt från de räntesatser som tillämpades på den allmänna kreditmarknaden avseende bostadsobligationer med en återstående löptid av fem år. Subventionsräntan kunde avvika från den faktiska räntesatsen lånet men var i räntebidragsärendet tidsmässigt bunden under samma bindningstid som gällde för det faktiska lånet. Den garanterade räntekostnaden beräknades att gällande genom

garanterad räntesats multiplicerades med det ursprungliga räntebidragsunderlaget.

Den garanterade räntesatsen var lägre för hyres- och bostadsrättshus än för egnahem, vilket motiverades utifrån egnahemsägamas avdragsrätt för skuldräntor. Det underlag på vilket räntebidrag lämnades var begränsat av en schablon. För hyres- och bostadsrättshus kunde utöver det vanliga

räntebidraget lämnas ett s.k. reducerat räntebidrag ett visst underlag. Detta bidrag var i princip skattekompenserande och lämnades

med en andel av den beräknade räntekostnaden. Andelen följde i princip skattesatsen för egnahemsägares kapitalbeskattning. Inledningsvis finansierades de statliga lånen från statsbudgeten. Från den 1 juli 1985 fick det nybildade och staten helägda Statens av

Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB, till huvudsaklig uppgift att finansiera lånen. SBAB tog 1989 hand den centrala förvaltningen

om av såväl bolagsfinansierade som anslagsfinansierade lån. Den regionala

förvaltningen sköttes fram till den 1 juli 1993 av länsbostadsnämndema. Det var också i detta sammanhang som förordningen om ersättningslån för bostadsändamål tillkom. Syftet med förordningen var att i möjligaste mån lyfta över äldre utestående

anslagsfinansierade bostadslån till SBAB-finansierade ersättningslån.

Beräkning och utbetalning skedde halvårsvis i efterskott. Vid utbetalningen tillämpades ett system som innebar att den del av

räntebidraget som belöpte det statliga lånet avräknades mot räntekostnadema på detta. Den del av räntebidraget som belöpte på

bottenlånet betalades ut direkt till långivaren mot att denne åtog sig att endast debitera bidragstagaren den del räntekostnaden inte

av som

täcktes av räntebidraget nettoavisering. Nettoaviseringsrutinen

4 Bilaga 4

infördes fullt ut 1986 och formaliserades i särskilda nettoaviseringsavtal mellan Boverket och respektive kreditinstitut.

Vid utgången av år 1991 avskaffades den statliga långivningen och

ersattes av ett system med kreditgarantier. Bestämmelser om

kreditgaranti finns i förordningen 1991:1924 om statlig kreditgaranti

för bostäder. Verksamheten administreras av Statens Bostadskreditnämnd BKN. Nya beslut räntebidrag lämnades från om

nämnda datum enligt nedan beskrivna 1992 års räntebidragssystem.

Sökanden erhållit beslut bostadslån men inte fick dessa som om utbetalda före utgången av år 1991 har genom beslutet erhållit ett slags löfte lån" från staten. Hur detta "lånelöñe skall infrias har varit om

föremål för vissa oklarheter. Boverket och regeringen har uttryckt som sina uppfattningar att sådana lånefrågor tillhör SBABs myndighetsutövande verksamhet enligt lagen 1993:336 om rätt för Statens Bostadsfmansieringsaktiebolag, SBAB att besluta i frågor om förvaltningen av statligt reglerade lån för bostadsändamâl m.m. med därtill angränsande författningar. I ärenden där det statliga bostadslånet betalats ut före utgången av år

1991 fortsatte räntebidraget inledningsvis att beräknas och betalas ut på tidigare. Regeländringar skulle dock följa.

samma sätt som Under 1993 infördes kvartalsavisering för SBAB-finansierade statliga lån utbetalats efter den 1 juli 1989. Detta medförde även som att kvartalsavisering av räntebidrag infördes för dessa ärenden medan halvårsavisering fortsatte att gälla för äldre ärenden. För att vid

övergången undvika dubbla bidragsutbetalningar gjordes vissa anpassningar i nettoaviseringsrutinen.

Genom förordningen 1993:1587 ändrade bestämmelser i fråga om sådana räntebidrag för bostäder lämnas enligt vissa äldre om som förordningar frikopplades rätten till räntebidrag från den faktiska

finansieringen. Bidragstagaren blev därmed fri att lösa in lånet eller amortera utöver den vanliga planen utan att räntebidraget påverkades.

Överenskommelser ackord eller eftergift lån kan träffas om numera utan att rätten till räntebidrag påverkas. De nya reglerna underlättar

därmed rekonstruktionsarbetet på fastighetsmarknaden, vilket också är det primära syftet. Frikopplingen innebär att bindningstider för tillämpliga

subventionsräntor inte längre med automatik kan matchas mot bindningstider för låneräntor. Efter innevarande låns bindningstiders

utgång skall därför räntebidragsärenden med automatik åsättas nya

subventionsräntor att gälla i femårsintervaller. Systemet med utbetalning av räntebidrag genom nettoavisering

behålls så länge det hus bidraget avser är finansierat med sådana statliga lån och bottenlân som omfattas av nettoaviseringsavtal med

Bilaga 4

Boverket. För räntebidrag som inte omfattas av nettoavisering finns möjlighet att pantförskriva eller överlåta bidraget till kreditinstitut som står under Finansinspektionens tillsyn. En köpare av ett hus med räntebidrag har möjlighet att efter ansökan ta över rätten till bidrag även om han inte samtidigt tar över de befintliga lånen. I ett särskilt avseende förlustförsäljning under konkurs eller underhandsförsäljning behålls dock kopplingen till det statliga bostadslånet. Kreditförluster sådana lån skall i dessa situationer reducera det räntebidragsunderlag köpare av huset får överta. Ett en

särskilt avtal om förlustrapportering finns mellan Boverket och SBAB.

Vissa av SBAB tidigare förvaltade lån har den 1 juli 1995 överlåtits till ett särskilt statligt bolag, Venantius AB. Reglerna omfattar även dessa lån. Principer för rätt till räntebidrag i samband med konkurs har varierat under tiden. Sedan den l oktober 1995 gäller dock att räntebidrag inte i något fall lämnas för tid då det hus bidraget ingår i ett som avser konkursbo.

2.2.2 års

Bidrag enligt 1992 räntebidragssystem

Under budgetåret 1995/96 18 mån. utbetalades räntebidrag enligt förordningen 1991:1933 statligt räntebidrag för och om nyombyggnad av bostäder med cirka 20,2 miljarder kr. Förordningen trädde i kraft den 1 januari 1992 och tillämpades dels för sådan projekt som färdigställdes efter utgången av år 1991, dels för sådana projekt som var berättigade till bostadslån och räntebidrag enligt ovannämnda äldre regler men inte hann få det statliga bostadslånet utbetalat före utgången år 1991. av Numera avgränsas förordningen även av att projektet skall ha påbörjats före utgången av år 1992. Bidrag enligt förordningen lämnas dock även för vissa projekt som påbörjats under 1993 där ansökan kommit före vissa i förordningen angivna datum under 1992. För projekt som påbörjats under 1992 finns ingen sista ansökningsdag varför det fortfarande kan förekomma nybeviljande enligt förordningen s.k. Danellgropar. Räntebidrag lämnas för ny- eller ombyggnad av hyreshus, bostadsrättshus och egnahem. Bidragsunderlag fastställs utifrån skäliga faktiska kostnader eller schablon beroende på åtgärd, hustyp och upplåtelseform. Bidraget börjar löpa den dag projektet fárdigställs och lämnas så länge den beräknade räntekostnaden överstiger den s.k. garanterade räntan. Bidraget minskar över tiden främst genom att den s.k. garanterade räntan årligen höjs. En väsentlig skillnad gentemot

6 Bilaga 4

tidigare regler var att rätten till räntebidrag för hyreshus och egnahem inte var kopplad till faktisk finansiering. Inledningsvis behölls av skatteskäl kopplingen till faktisk finansiering för just

bostadsrättsföreningama. Den är numera borttagen.

Räntebidraget utgörs av mellanskillnaden mellan beräknad en räntekostnad och s.k. garanterad räntekostnad. Systemet följer en tidigare modell med den modifikationen att endast en subventionsränta behövs för att beräkna räntekostnaden på hela det tänkta

låneunderlaget. Detta är den bidragsgrundande räntekostnaden.

Räntebidragsforrneln kan schematiskt illustreras enligt följande. bidragsgrundande räntekostnad garanterad räntekostnad räntebidrag - Den bidragsgrundande räntekostnaden beräknas genom att

subventionsräntan multipliceras med räntebidragsunderlaget.

Underlaget amorteras enligt fastställd schablon. en Enligt huvudregeln tillämpas i ett ärende den subventionsränta som enligt Boverkets föreskrifter gäller den dag projektet fárdigställs. Subventionsräntan är bunden i fem år varefter subventionsränta en ny åsätts med automatik för nästa femårsperiod Det finns även osv. en möjlighet att matcha subventionsräntans bindningstid mot femåriga bindningstider för låneräntor. Sistnämnda regler har ändrats vid flera tillfällen. I syfte att undvika spekulationsmoment och oönskade statsfmansiella konsekvenser har de kommit att bli tämligen numera komplicerade. Den garanterade räntekostnaden beräknas att gällande genom garanterad räntesats multipliceras med det ursprungliga räntebidragsunderlaget. Den garanterade räntesatsen är lägre för hyres- och bostadsrättshus än för egnahem, vilket motiveras utifrån egnahemsägamas avdragsrätt för skuldräntor. Det underlag på vilket hyres- och bostadsrätt erhåller räntebidrag är begränsat av en schablon. På viss del underlaget kan därför för dessa av lämnas s.k. reducerat räntebidrag. Detta bidrag är i princip skattekompenserande och lämnas som en andel av den beräknade räntekostnaden. Andelen följer i princip skattesatsen för egnahemsä-

gares kapitalbeskattning.

Räntebidraget betalas ut kvartalsvis i efterskott. Det får pantförskrivas eller överlåtas till kreditinstitut står under som

Finansinspektionens tillsyn.

En köpare av ett hus med löpande räntebidrag får efter ansökan ta över rätten till bidrag. Frikopplingen från finansieringen innebär att

köpeskillingen för fastigheten inte påverkar rätten till bidrag. Vid konkurs gäller särskilda regler. Huvudregeln är att bidrag

lämnas så länge huset ingår i ett konkursbo. Undantag gäller för

Bilaga 4 7

pantförskrivna eller överlåtna räntebidrag. Dessa kan utan hinder av konkursen betalas ut till långivaren om konkursförvaltaren godkänner det. Reglerna skiljer sig alltså från vad som gäller för räntebidrag enligt äldre förordningar. Motivet torde vara att det enligt nyare regler inte finns någon koppling till eventuella förluster statliga lån.

2.2.3 Bidrag enligt 1993 års för

systern statlig

bostadsbyggnadssubvention

Under budgetåret 1995/96 18 mån. utbetalades bidrag enligt förordningen 1992:986 om statlig bostadsbyggnadssubvention med cirka 1,4 miljarder kr. Förordningen trädde i kraft den 1 januari 1993 och tillämpas i princip för projekt som påbörjas efter utgången av år 1992. Bidrag lämnas för nybyggnad av hyreshus, bostadsrättshus och egnahem samt ombyggnad av hyreshus och bostadsrättshus. Bidrag lämnas oberoende av faktisk finansiering. Bidragsunderlaget fastställs i fråga om nybyggnad efter schablonbelopp per kvadratmeter uppvärmd bruksarea. Vid ombyggnad är utgångspunkten skäliga faktiska kostnader, dock begränsad schablon. Bidraget utgår andel av en som en av en beräknad räntekostnad och minskar över tiden genom att andelen årligen sänks. Bidragsfonneln kan illustreras enligt följande. Bidragsunderlag x subventionsränta x bidragsandel bidrag Andelen är högre för hyres- och bostadsrättshus än för egnahem, vilket motiveras utifrån egnahemsägamas avdragsrätt för skuldräntor. För bostadsrättsföreningar gäller att andelen för egnahem tillämpas på den del av underlaget som inte täcks av upptagna lån. Beträffande subventionsränta, utbetalning, Övertagande och konkurs gäller detsamma som för 1992 års räntebidragssystem.

2.2.4 Räntestöd vid

förbättring av bostadshus

Under budgetåret 1995/96 18 mån. utbetalades räntestöd enligt

förordningen 1983:974 om statligt räntestöd vid förbättring av

bostäder med cirka 900 miljoner kr. Förordningen trädde i kraft den 1 januari 1984. Enligt nu gällande lydelse är senaste dag för ansökan den 31 december 1994 varför nybeviljande av stöd i praktiken har upphört. Stödet utgår till hyres- och bostadsrättshus för reparation, underhåll och energibesparande åtgärder. Bidragsunderlagen fastställs utifrån schabloner som fastställts av Boverket.

8 Bilaga 4

Stödet är i princip skattekompenserande. Det lämnas utan koppling till faktisk finansiering och utgår som en andel beräknad av en räntekostnad. Bidraget lämnas under 10 eller 20 år beroende åtgärdens varaktighet. Bidraget minskar över tiden att genom bidragsunderlaget nedräknas enligt en fastställd plan. Räntestödsformeln kan illustreras enligt följande. Bidragsunderlag x subventionsränta bidragsandel räntestöd x Bidragsandelen har historiskt i princip följt skattesatsen för egnahemsägares kapitalbeskattning. För närvarande är bidragsandelen dock 20 procent vilket främst torde vara motiverat av statsfinansiella skäl. Utbetalning sker halvårsvis i efterskott direkt till bidragstagaren. En köpare av ett hus med räntestöd får efter ansökan ta över rätten till stöd. Särskilda bestämmelser konkurs saknas. Gängse uppfattning om torde dock att räntestöd skall lämnas under konkurs. vara

2.2.5 Särskilt

om allmännyttiga bostadsföretag

Företag som godkänts som allmännyttigt bostadsföretag enligt

förordningen 1986:694 om handläggning, förvaltning, m.m. av

bostadslån och räntebidrag eller motsvarande äldre bestämmelser erhåller en högre subvention än övriga företag enligt de bidragsregler som gällde fram till utgången av år 1991. Enligt förordningen 1996:1435 med särskilda bestämmelser om återkallelse av beslut om statligt räntestöd i vissa fall gäller särskilda begränsningar för bl.a. allmännyttiga företag när det gäller ägaröverlåtelser och lägenhetsöverlåtelser. Överträds begränsningarna skall i princip allt räntestöd återkallas, beslut fattas av länsstyrelserna. Enligt förordningen 1986:285 om återkallelse av godkännande som allmännyttigt bostadsföretag i vissa fall skall återkallelse ske om

vissa förutsättningar ändras. Detta gäller bl.a. allt räntestöd

om återkallas enligt vad som sagts. Beslut fattas av länsstyrelserna.

2.3 Engångsbidrag

Inom Boverkets ansvarsområde finns en rad engångsbidrag som fortfarande är aktuella. Några är nyligen beslutade riksdag och av regering medan andra äldre datum och endast lever kvar i är av utbetalningsskedet. Här presenteras kort de viktigaste förordningama enligt vilka engångsbidrag fortfarande betalas ut. Utgiftema för de tre förstnämnda belastar räntebidragsanslaget. För de övriga har medel anvisats på andra anslag.

Bilaga 4

33 §-ersättning utgår enligt 33 § i kungörelsen 1946:551 om tertiärlån och tilläggslån för flerfamiljshus, kungörelsen 1948:587 tertiärlån och tilläggslån för flerfamiljshus, kungörelsen om 1957:360 tertiärlån och bostadslånekungörelsen om m.m. 1962:537. Beslut fattas av Boverket. Bidrag för s.k. kvarboendegaranti lämnas enligt förordningen 1986:1398 bidrag till bostadskostnader efter ombyggnad. om Beslut fattas av kommunerna. Ombyggnadsbidrag lämnas enligt förordningen 1993:166 om särskilt ombyggnadsbidrag för äldrebostäder m.fl. Beslut fattas av länsstyrelserna. Investeringsbidrag lämnas dels enligt förordningen 1990: 1369 om statligt investeringsbidrag för och ombyggnad av bostäder, dels nyenligt förordningen 1991:1923 statligt investeringsbidrag för om och ombyggnad bostäder. Beslut fattas av länsstyrelserna. ny- av Bidrag till konstnärlig utsmyckning lämnas enligt förordningen 1987:316 bidrag till konstnärlig utsmyckning i om bostadsområden. Riksdagen har nyligen beslutat upphäva stödfonnen. Länsstyrelsen beslutar fortfarande i vissa äldre ärenden. Radonbidrag lämnas enligt förordningen 1988:372 om bidrag till åtgärder mot radon i egnahem. Beslut fattas länsstyrelserna. av Bidrag till allmänna samlingslokaler lämnas enligt förordningen 1989:288 om stöd till allmänna samlingslokaler. Beslut fattas av Boverket. Bidrag till icke-statliga kulturlokaler lämnas enligt förordningen 1990:573 stöd till vissa icke-statliga kulturlokaler. Beslut fattas om av Boverket. Bidrag till solvärmeanläggningar i bostäder lämnas enligt förordningen 1991:1099 om statligt bidrag till vissa investeringar inom energiområdet, Beslut fattas Boverket. m.m. av Extra statligt stöd lämnas enligt förordningen 1994: 1994 om extra statligt stöd för förbättring av bostäder. Beslut fattas av länsstyrelserna. Bidrag till förbättring inomhusklimatet lämnas enligt av förordningen 1994:2030 om bidrag till förbättring av inomhusklimatet i bostäder. Beslut fattas av länsstyrelserna.

10 Bilaga 4

0 Statligt investeringsbidrag lämnas enligt förordningen 1995:801 om statligt investeringsbidrag för nybyggnad bostäder. Beslut av fattas länsstyrelserna. av

0 Bidrag till förbättring inomhusmiljön lämnas enligt förordningen av

1995:803 om bidrag för förbättring inomhusmiljön i bostäder

av och vissa lokaler. Beslut fattas länsstyrelserna. av

0 Bidrag till ackumulatortankar lämnas enligt förordningen 1995:806 om statligt investeringsbidrag till installation

av ackumulatortank i en- eller tvåbostadshus. Beslut fattas av länsstyrelserna.

0 Investeringsbidrag för anordnande av studentbostäder lämnas enligt förordningen 1996: 1371 om statligt investeringsbidrag för

anordnande av studentbostäder. Beslut fattas länsstyrelserna. av

0 Investeringsbidrag lämnas enligt förordningen 1996:1378

om

statligt investeringsbidrag för ekologiskt hållbar

en

samhällsutveckling. Beslut fattas av länsstyrelserna eller regeringen.

3 Organisation, system och rutiner

3.1 Organisation

Av förordningen 1996:124 med instruktion för Boverket framgår

att Boverket bland annat svarar för den centrala administrationen av statligt bostadsstöd i form bidrag för finansiering bostäder. av av Verket har inom detta ansvarsområde befattning med bidrag enligt

samtliga tidigare nämnda författningar. Låt att ansvaret kan

vara sträcka sig något olika långt vid en jämförelse mellan bidragsforrnema. Huvudansvaret finns inom verkets boendeavdelning. Utbetalning och bokföring sköts på verkets administrativa avdelning. Vissa bidragsärenden hanteras även inom andra sakavdelningar. Den regionala hanteringen ligger länsstyrelserna.

3.1 1 Boverkets

boendeavdelning

.

Boendeavdelningens arbetsuppgifter innefattar att regeringen

vara

behjälplig med att utforma propositioner och förordningar, utfärda tillämpningsföreskrifter, handlägga överklagandeärenden, framställa

Bilaga 4 ll

blanketter och informationsmaterial, anordna utbildning, för ansvara drift, underhåll och utveckling datasystem av m.m. På avdelningens lott faller att i förekommande fall sköta och till länen fördela rambegränsade bidragsmedel. Vidare utövas verkets tillsynsansvar över bidragsverksamheten. Boendeavdelningen är första instans när det gäller att besluta om s.k. § 33-ersättning samt räntefria stående tilläggslån samt

förbättringslån. Här handläggs också ersättningsanspråk enligt

skadeståndslagen samt remisser från JK, JO och andra myndigheter.

Enligt lagen 1992:1574 bostadsanpassningsbidrag har

om m.m. Boverket tillsyn över kommunernas bidragsverksamhet. Boverket förutsätts meddela föreskrifter och allmänna råd, remissinstans åt vara domstolarna samt lämna kontinuerlig information och utbildning till kommuner och andra deltar i handläggningen. som Enligt förordningen l993:1 127 prövning bostadsbidrag och om av

bostadsanpassningsbidrag enligt vissa äldre bestämmelser prövar

Boverket frågor om bidrag enligt äldre författningar. Arbetsuppgiftema

utförs boendeavdelningen. Enligt bostadsrättsförordningen 1991:630 fattar Boverket beslut

om behörighet som intygsgivare enligt bostadsrättslagen 1991:614. Boverket skall vidare se till att det finns ett lämpligt antal intygsgivare och utöva tillsyn över deras verksamhet. Boverket skall lämna

allmänna råd utformningen ekonomiska planer. Även dessa

om av arbetsuppgifter utförs boendeavdelningen. av

Med stöd av verksförordningen 1995:1322 företräder Boverkets boendeavdelning staten vid domstol när det gäller mål inom

verksamhetsområdet.

Andra viktiga arbetsuppgifter är att beräkna och prognostisera de

statsfmansiella effekterna befintliga och alternativa stödsystem, att av följa och utvärdera de statliga bostadsstödens effekter för de upp boende och bostadsmarknaden samt att redovisa och analysera utvecklingen på bostads- och byggmarknaden. Till den myndighetsutövande rollen hör också att lämna upplysningar, vägledning, råd och hjälp till enskilda i frågor annan som rör myndighetens verksamhetsområde.

Boendeavdelningens planerade resursanvändning och finansiering enligt intembudgeten för 1997 för avdelningen framgår

av nedanstående tabell. Ytterligare har tillförts resurser

bidragsadministrationen under våren 1997.

12 Bilaga 4

Resursanvändning och finansiering

Verksamheten utom datasystem, årsarbeten och tusen kr

Verksamhet åa Person Övrigt Budget Intäkt

10 Hushållning med naturresurser, 0,15 54 12 66 m.m. 41 Adm av räntebidrag m.m. 27,1 9 663 2 513 12 176 95 42 Uppf/utv. av räntebidrag m.m. 5,4 1 936 539 2 475 43 Adm av 1,6 579 133 712 bostadsanpassningsbidrag 44 UppfJutv. av 0,6 214 61 273 2 bostadsanpassningbidrag 45 Adm av bostadsbidrag 0,1 25 8 33 46 Uppf/utv av bostadsbidrag 47 Bostadsmarknad och 7,5 2 687 1 764 4 451 403 bostadsbyggande 65 Adm av verksamhetsomr 5,0 2 175 406 2 581 85 Boverket övergripande 0,5 191 41 232 Totalt 48,0 17 523 5 480 23 003 585

Datasystemen för bidragshanteringen, tkr preliminära uppgifter Budget Anslag Externt

Finansieras genom anslagssparande Finansieras särskilt, preliminär uppskattning

I arbetet med administration av räntebidrag m.m. ingår även frågor om intygsgivare och ekonomiska planer, förbättringslån samt alla stimulansbidrag. Arbetet med bidragsadministrationen kan indelas i ett beviljandeskede och ett förvaltningsskede. Beviljandeskedet tillämpningen bestämmelser som reglerar avser av förfarandet fram t.o.m. beslut om utbetalning. Ansvarsområdet innefattar bl.a. att vara överklagandeinstans och tillsynsmyndighet, svara för utbildning och information, utveckla och administrera datasystem samt utfärda föreskrifter och utfärda blanketter. För denna framställnings ändamål skall något utförligare beskrivas förvaltningsskedet.

Bilaga 4 13

Arbetet innefattar administrationen av de periodiska bidragen efter utbetalningsbeslut och innebär: systemansvar för och underhåll datasystemen innefattande - av uppdatering och underhåll av regelverk, tabeller m.m., för den löpande driften datasystemen innefattande - ansvar av körplanering, driftövervakning m.m., behörighetsfrågor avseende användare i datasystemen även u länsstyrelserna, utveckling funktioner i datasystemen innefattande en kedja - av nya av åtgärder från behovsanalys och beställning till acceptanstest, uppdatering av användardokumentation för datasystemen, instruktioner, information och support till länsstyrelserna avseende datasystemen, uppdateringar och kontroller avseende uppgifter i systemen, avtal och kontakter med kreditinstitut, tillämpningsföreskrifter, blanketter, informationsmaterial, handläggning av överklaganden i förvaltningsskedet, i förekommande fall ersättningsanspråk och remisser från JO, JK och andra myndigheter, handläggning vissa övriga forvaltningsärenden inom området - av såsom uppsägning och omprövning villkor för vissa räntefria av stående lån, besvarande skriftliga och muntliga frågor från kreditinstitut, - av företag, länsstyrelser och enskilda samt att företräda staten vid domstol. -

ADB-mässig drift och förvaltning datasystemen sköts av Sema av Group AB. Flera avtal har upprättats mellan bolaget och Boverket. Avtalen utgår i hög grad från fasta kostnader oberoende av volymer. Boverket har därför inte tidigare kunnat erhålla nämnvärda kostnadsbesparingar rensnings-, gallrings- eller genom trimningsâtgärder. Från och med 1997 kommer dock nämnda åtgärder att minska verkets datakostnader. Vidare har ett särskilt gallringsprojekt startats under hösten 1996. Arbete pågår även med en förstudie till ett särskilt effektiviseringsprojekt. Boverket räknar med att genom dessa insatser på sikt kunna sänka sina datakostnader avsevärt. Initialt krävs dock ökade resursinsatser. På kort sikt måste beaktas att datakostnader för kömingar, konsulter etc. i relativt låg grad påverkas antal ärenden eller storlek på av utbetalade belopp. Så länge ärenden finns kvar i de olika datasystemen

måste erforderlig kompetens upprätthållas. Boverkets personal har

14 Bilaga 4

inom dataområdet varit hårt belastad och omfattande övertidsarbete har förekommit.

Erfarenhetsmässigt sker förändringar även beträffande reglerna för förvaltningen. Många arbetsuppgifter är direkt kopplade till sådana regelförändringar i sig, oavsett hur många ärenden som påverkas

av ändringen. Exempel är anpassningar i datasystem, blanketter och informationsmaterial. Under budgetåret 1995/96 beställdes för datasystemen sammantaget 35 nya rutiner och över 100 förändringar och förbättringar i program

och produktionsköming. Datasystemen har senast anpassats till

nya regler om att bidrag understigande vissa belopp skall betalas ut. Regeländringen är motiverad av besparingskrav för budgetåret 1997 och framåt. Framtida ändringar som redan nu kan förutses berör frågor om besparingskrav för budgetåret 1998 och framåt och nya

länsindelningar. Ett nytt Skåne län har nyligen bildats och ett

västsvenskt län kommer sannolikt till den l januari 1998. Generella problem för många datasystem är anpassningar till Sveriges eventuella anslutning till den europeiska monetära unionen, EMU, och därmed sammanhängande valutafrågor samt årsskiftesproblematik omkring sekelskiftet 1999/2000. Antalet överklaganden, muntliga och skriftliga förfrågningar från enskilda m.m. får antas minska när antalet förvaltade ärenden sjunker. En sammanfattande bedömning bör att resursbehovet inom vara området kommer att minskanågot, dock inte helt proportionellt mot utvecklingen av antalet förvaltade ärenden.

Utanför denna framställning faller bedömningar eventuella

av resursbehov för utveckling, förvaltning m.m. av nya system och rutiner för stöd som kan komma att införas till följd den Bostadspolitiska av utredningens förslag Bostadspolitik 2000 från produktions- till boendepolitik, SOU: 1996: l 56.

För boendeavdelningens arbete med bidragsadministrationen behövs

ofta kompetens från andra sakavdelningar. Det gäller främst utformning av föreskrifter och allmänna råd, hanteringen eventuella av överklagandeärenden och inte minst regelsystemens uppföljning och - utvärdering. Utifrån några tidigare nämnda bidragsformer kan exemplifieras hur verkets samlade kompetens kunnat utnyttjas i

bidragsadministrationen.

Beträffande periodiska bidrag till ny- och ombyggnad bostäder av finns kopplingen kanske främst genom att bidragsreglema hänvisar till grundläggande krav enligt plan- och bygglagen l987:10. Vidare inhämtas kunskap i allmänna byggnadstekniska frågor. Byggavdelningens kompetens är i detta sammanhang självskriven att

utnyttja men även de andra sakavdelningama har bidragit. Särskilt

Bilaga 4 15

förtjänar nämnas att stadsmiljöavdelningens kompetens har utnyttjats mycket beträffande frågor om utomhusmiljö i samband med m.m. räntestöd till förbättring av bostäder. Kompetens beträffande särskilda boendeforrner finns inom stadsmiljöavdelningen. Denna har utnyttjats i frågor rör dels som ombyggnadsbidrag för äldrebostäder m.fl., dels bostadsanpassningsbidrag. För arbetet med föreskrifter, Överklaganden bidrag till m.m. av åtgärder mot radon i egnahem, bidrag till förbättring av inomhusklimatet i bostäder, bidrag till förbättring inomhusmiljön i av bostäder och lokaler samt bidrag till ackumulatortankar, har

byggavdelningen bidragit med kunnande i tekniska frågor.

Detta i korthet om boendeavdelningens utnyttjande av andra avdelningars kompetens. Beroendeförhållandet är även ömsesidigt. De övriga sakavdelningama har kunnat utnyttja kunskaper kommit ut som av bidragshanteringen. Vid uppföljningen av nya byggregler har man t.ex. kunnat utnyttja erfarenheter från administrationen de periodiska av stöden till ny- och ombyggnad bostäder. Detta har gällt såväl frågor av byggkontroll byggkostnader. Även beträffande frågor om som om radon, inomhusmiljö m.m. har erfarenheter från bidragsadministrationen kunnat utnyttjas. I sammanhanget bör även noteras att bidragsverksamheten inte samlats på en bidragsavdelning inom verket. Hanteringen stöden av till allmänna samlingslokaler och icke-statliga kulturlokaler har inordnats i stadsmiljöavdelningen och solvärmebidragens hantering återfinns inom byggavdelningen. Beträffande administrationen dessa av bidragsformer utnyttjas exempelvis ekonomkompetens från

boendeavdelningen.

3.1.2 Något övriga om avdelningar inom Boverket

Boverket sköter även utbetalning, bokföring, redovisning mot statsbudgeten etc. För detta arbete ansvarar verkets administrativa avdelning. Inom administrativa avdelningen återfinns även visst ansvar avseende datasystemen. Arbetet innebär ansvar för: kontroller före utbetalningar, -

verkställande av utbetalningar,

manuella utbetalningar, hantering av återbetalningar främst sådana som nått rätt mottagare,

korrekt bokföring gentemot riksredovisningen,

siffermaterialet i årsredovisningen, där exempelvis -

anslagsredovisning av sakanslagen ingår,

16 Bilaga 4

upphandling av betalningsförmedling samt kontakter gällande avtal etc. med betalningsförmedlare pg., bg., vissa kontakter med länsstyrelser och bidragsmottagare, sammanhållning av RRV-prognoser, -

likviditetsprognoser till Riksgäldskontoret,

-

fakturering till kreditinstituten avseende nettoaviserings- och

pantförskrivningsavgift, ADB-säkerhetspolicy, vissa drifts- och systemfrågor samt vissa utvecklingsfrågor rörande bidragssystemen. - Detta arbete kan beräknas ta i anspråk 3 årsarbetskrafter. Avdelningen svarar också för kommunikations- och portokostnader for bidragssystemen. För räkenskapsåret 1997 har kostnaderna preliminärt budgeterats till belopp i tusen kr:

Kommunikation 667 UDS-B, porto 2 485 Fenix, porto 1 193 RBF, porto 521 4 866 För att komplettera bilden av verksamheten med bidragsgivning skall även nämnas att beviljande några bidragsformer m.m. av

handläggs på andra sakavdelningar inom verket.

Bidrag till allmänna samlingslokaler och bidrag till icke-statliga kulturlokaler handläggs på stadsmiljöavdelningen och beslutas av samlingslokaldelegationen. Denna verksamhet beräknas för budgetåret 1997 ta i anspråk 3,2 årsarbetskrafter. Bidrag till solvärrneanläggningar handläggs på Boverkets byggavdelning. För detta arbete har för budgetåret 1997 planerats cirka l årsarbetskraft. Nämnas skall slutligen att verkets intemrevision inriktar den övervägande delen av sina resurser på bostadsstödens hanteringen. Motivet för detta är givetvis att stödet rör exceptionellt stora medelsflöden. För intemrevisionens verksamhet budgetåret 1997 har planerats resurser motsvarande 2,5 årsarbetskrafter. Den övervägande delen kan hänföras till revision av bidragsadministrationen inom Boverket och länsstyrelserna.

3.1.3 Länsstyrelserna

Fram till utgången av år 1993 skötte länsbostadsnämndema den regionala hanteringen bostadsstödet. När nämnderna avskaffades av

Bilaga 4 17

överfördes uppgifterna avseende bidragshanteringen till länsstyrelserna. Av förordningen 1990:1510 med länsstyrelseinstruktion framgår att länsstyrelsen svarar för bland annat frågor om bostadsfinansiering och att det inom detta sakområde skall finnas länsexpert. I övrigt en bestämmer länsstyrelsen själv sin organisation. Flera länsstyrelser inrättade den 1 januari 1994 särskilda bostadsenheter. Andra organisatoriska varianter förekom. Under senare år har sakområdet i allt större utsträckning organisatoriskt inordnats som funktion, program e.d. inom andra enheter. Regeringen har i regleringsbrev för 1997 angett följande övergripande mål för sakområdet. Länsstyrelserna skall inom sitt ansvarsområde effektiv genom hantering av och information de statliga stöden för om

bostadsfinansiering m.m. främja

lägre produktionskostnader i byggandet, ett ekologiskt hållbart byggande, att ungas och de äldres bostadsbehov speciellt beaktas. - Regleringsbrevet anger Verksamhetsmål och återrapporteringskrav dels för bidragsbeslutens genomloppstider, dels för insatser för att stödja kommunernas arbete med bostadsförsörjningen lokal nivå. Slutligen betonas vikten att länsstyrelserna håller hög kvalitet på det av underlag som lämnas till Boverket för nationella uppföljningar av bostads- och byggmarknaden och av bostadsstödets effekter. Länsstyrelsemas hantering omfattar samtliga periodiska bidrag enligt de tidigare nämnda förordningama. Därutöver omfattas merparten av de engångsbidrag som nämns ovan under avsnitt 2.3 samt vissa övriga frågor, t.ex. angående allmännyttiga bostadsföretag.

Arbetet med bidragshanteringen innebär:

teknisk beredning och beslut att bevilja statligt stöd, beslut om omprövningar till följd ändrade projektförutsättningar - av beslut om utbetalning, beslut om omprövningar i förvaltningsskedet, såsom Övertagande-, återkallelse-, och återkravsbeslut, i förekommande fall återkallelse av godkännande som allmännyttigt bostadsföretag, uppdatering av uppgifter i datasystemen, såsom ändring av -

adressuppgifter, pantförskrivningshandlingar och andra utbetalningsuppgifter,

bevakning av inträffade konkurser, -

nuvärdesberäkningar av räntebidrag i samband med förluster på

statliga lån avstämning av listor från datasystemen, -

18 Bilaga 4

utredningar och framställningar av underlag för utbetalningar från det s.k. utredningskontot, uppföljning av verksamheten, exempelvis genom stickprovsmässig besiktningsverksamhet och andra kontroller att lämnade bidrag av går till rätt ändamål, besvarande skriftliga och muntliga frågor från enskilda, mäklare, - av banker, konkursforvaltare mfl., inforrnationsinsatser i form konferenser, upprätthållande - av av kontaktnät for byggbranschen och andra intressenter inom m.m. sakområdet,

- stöd. till kommunerna i arbetet med bostadsforsörjningen lokal

nivå samt framställande av underlag till Boverket. - Sedan länsbostadsnämndstiden har arbetet av tradition organiserats i ett skede for teknisk beredning och beviljandebeslut och ett skede för

utbetalning och förvaltning. Gränserna har på vissa håll kommit att

suddas ut alltmer, i vart fall när det gäller enklare ärendetyper. Handläggamas kompetens har därmed utvecklats att omfatta ett större område. Av kontroll och säkerhetsskäl krävs dock alltid att olika personer handlägger beviljande och utbetalningsbeslut. Ur

intemkontrollsynpunkt bör också registrering av utbetalningsuppgifter

vara föremål för någon form eftergranskning. Skall uppskattning av en göras av hur stor andel som är hänförlig till arbete med å sidan ena teknisk beredning, beviljandebeslut m.m. och å andra sidan utbetalningsbeslut och förvaltning löpande periodiska bidrag torde av

fördelningen ligga på omkring

50 procent för vardera del.

Ärendetillströmningen för nybeviljande av stöd har sjunkit betydligt

under senare år. Av Boverkets statistik över ansökningar och beslut om statligt stöd till bostadsbyggandet kan utläsas att antalet ansökningar och beslut för periodiska bidrag enligt 1992 och 1993 års regler utvecklats enligt följande.

Nybyggnad

Bilaga 4 19 Ombyggnad

1 större ombyggnader, dvs med bidragsunderlag över 50.000 kr. 2 mindre ombyggnader, dvs. med bidragsunderlag under 50.000 kr.

Som framgår underbilaga 2 minskar framöver även antalet av förvaltade bidragsärenden. För administrationen de sysselsättningsfrämjande av engångsbidragen återstår främst arbete i utbetalningsskedet. Av andra engångsbidrag som medför arbete kan främst nämnas bidraget för åtgärder mot radon i bostäder, investeringsbidraget for anordnande av studentbostäder och investeringsbidraget för ekologiskt hållbar en samhällsutveckling. Den l januari 1994 överfördes av totalt cirka 450 årsarbetskrafter - - 209 årsarbetskrafter från länsbostadsnämndema. Under 1995 fick tillskjutas resurser för den oväntat stora anstormningen med de

sysselsättningsfrämjande engångsbidragen. Arbetet klarades bra. På

flera länsstyrelser kan detta inte minst tillskrivas möjligheten att snabbt omdisponera resurser inom myndigheten. Resursema för bostadsenhetema/ motsvarande har sedan minskat. Den l juli 1996 fanns 183 årsarbetskrafter. Det måste dock observeras del att en av denna personal även har andra arbetsuppgifter inom länsstyrelserna, såsom tvärsektoriellt arbete med handläggaruppgifter inom planområdet, det regionalekonomiska området och det sociala området,

myndighetsövergripande ADB-stöd, allmänna registreringsuppgifter,

telefonväxel Flera länsexperter arbetar med och har för ett m.m. ansvar betydligt vidare område än enbart bostadsñnansiering. Mot bakgrund av den minskade ärendetillströmningen flera synes

län ha bedömt det möjligt att möta regeringens allmänna

som

besparingskrav på länsstyrelserna bl.a. genom att minska resurserna

inom sakområdet bostadsfmansiering.

20 Bilaga 4

Länsstyrelserna befinner sig för närvarande mitt inne i processen. På några håll har uppsägningar beslutats medan andra län för diskussioner om nerdragningar. Det faller utanför denna framställning att bedöma resursbehovet vart och ett av landets län. Ansvaret för en sådan bedömning ligger på länsstyrelserna själva. Slutsatsen att tilldelade resurser för verksamheten minskar måste dock dras och konsekvenserna av detta måste tas upp till belysning. Länsstyrelserna på de mindre länen har redan nu problem med att upprätthålla erforderlig kompetens inom sakområdet bostadsfmansiering. Delar av verksamheten blir utsatt för extremt nyckelpersonberoende, inte minst gäller detta just förvaltningen av de äldre periodiska bidragen. Inom länsstyrelsekretsen förs diskussioner om att mindre län skulle kunna samordna sina inom vissa länsexpertområden. resurser Vissa former för samordning av kompetens finns redan mellan många län. Det handlar att länen utnyttjar varandras kompetens för om sällan förekommande uppgifter. Sannolikt kommer detta synsätt mer att utvecklas ytterligare. Det Boverket datasystemet Fenix möjliggör av ägda gemensamma att handläggare i ett län givetvis efter särskilt bemyndigande en - tekniskt bereder och beslutar beviljande stöd och utbetalning i om av ärenden som avser ett annat län. Bidragsförvaltning som initieras i senare skede kräver dock oftast tillgång till akten i ärendet. En samverkan här skulle kräva ingripande samordning av olika läns en mer arkiv.

3.2 Befintliga datasystem

3.2.1 Allmänt

Boverket ansvarar idag för fyra datasystem i drift UDS-B, BOSS, -

RBF och Fenix. Prognoser över antalet aktiva ärenden i de olika

systemen finns i underbilaga 2.

3.2.2 UDS-B

UDS-B används för beräkning, avisering och utbetalning av ränte-

bidrag enligt äldre förordningar.

Systemet har sin grund i ett tidigare system benämnt UDS-C som togs i drift Bostadsstyrelsen är 1988. I 1994 delades UDS-C i av mars

ett system för hantering av lån UDS-L och ett för hantering av bidrag

Bilaga 4 21

UDS-B. Ansvaret för UDS-L föll på SBAB medan UDS-B numera förvaltas av Boverket. Till UDS-B är kopplat en särskild rutin för utbetalning av räntebidrag till kreditgivare nettoaviseringsrutinen, se nedan under avsnitt 3.3.2.

3.2.3 BOSS

BOSS togs fram under 1989 och är ett försystem till UDS-B och RBF. Det används som diarium, handläggarstöd m.m. främst på länsstyrelsema.

3.2.4 RBF

RBF är ett bidragssystem för hantering av räntestöd till förbättring av bostäder. Nya RBF-stöd beviljas inte men det kan fortfarande finnas bidrag som ännu inte börjat utbetalas.

3.2.5 Fenix

Fenix används för hantering av bidrag enligt 1992 års räntebidragssystem och 1993 års system för statlig bostadsbyggnadssubvention. Det används också för hanteringen de engångsbidrag som länsav styrelserna fattar beslut om. Systemet är för närvarande det enda som hanterar nya ärenden. Under de senare åren har andelen engångsbidrag ökat. Dessa är administrativt relativt enkla och utnyttjar inte systemets kapacitet.

3.3 Närmare om vissa administrativa rutiner i

förvaltningsskedet

3.3.1 Beräknings- och aviseringsrutiner

Samtliga periodiska bidrag beräknas och betalas ut i efterskott. För räntebidrag enligt äldre förordningar, som hanteras i datasystemet UDS-B, gäller en mängd varierande förfallodagar. Det förekommer såväl halvårsaviserade kvartalsaviserade bidrag. som

Avisering sker till följd av nettoaviseringsrutinen viss tid före

- -

förfallodagen. Bidrag som skall betalas ut direkt till bidragstagaren, eller enligt ingivna pantförskrivnings- eller överlåtelsehandlingar, betalas ut på de förfallodagar gällde för det statliga länets

som

22 Bilaga 4

förfallodag vid utgången av år 1993 den tidpunkt då rätten till bidrag

frikopplades från kravet på faktisk finansiering. Rätt mottagare är den som vid aviseringstillfället registrerad hos länsstyrelsen var som bidragsmottagare. Den s.k. nettoaviseringsrutinen beskrivs närmare nedan. För olika kontrolländamål framställs listor från UDS-B. Utifrån dessa gör länsstyrelserna vissa avstämningar och rättelser. Räntebidrag enligt 1992 års regler och statlig bostadsbyggnadssubvention enligt 1993 års regler hanteras i datasystemet Fenix. Dessa bidrag beräknas, aviseras och betalas ut kvartalsvis i efterskott. Beräkning sker varje vecka och omfattar ärenden för vilka en 90-dagars bidragsperiod förflutit. Beräkning, avisering och utbetalning sker i ett

sammanhang varför bidragstagaren erhåller avi och bidragsbelopp

samtidigt. Rätt bidragsmottagare är den som i inskrivningsregistret hos Lantmäteriverket är antecknad som lagfaren ägare. Den ägarbild som registrerats i Fenix kontrolleras därför i samband med utbetalningen mot det datoriserade inskrivningsregistret. Vid misstämning måste utredning göras av länsstyrelsen innan utbetalning sker.

Pantförskrivnings- eller överlåtelsehandlingar som kommit in till

länsstyrelsen måste registreras före det att nästkommande utbetalning verkställs. Utbetalningar av räntestöd, som hanteras i datasystemet RBF beräknas och aviseras halvârsvis. De betalas ut under april och oktober månad. För länsstyrelsemas del är det viktigt att uppgifter om ägarbyten, adressändringar registreras innan vissa stoppdatum m.m. inför varje utbetalningsköming.

Nettoaviseringsrutinen

Nettoaviseringsrutinen tillämpas för räntebidrag enligt äldre förordningar. Den innebär att Boverket betalar ut bidraget till den som beviljat lånet mot att denne enbart debiterar låntagaren mellanskillnaden mellan räntekostnaden och bidraget. Rutinen finns formaliserad i avtal mellan Boverket och berörda kreditinstitut. Kravet på nettoavisering som förutsättning för bidrag är avskaffat från den l januari 1994. Flertalet räntebidrag enligt äldre förordningar omfattas dock fortfarande av rutinen. Rutinen kräver att ett utbyte information sker mellan verket och av instituten. För att kunna betala ut rätt belopp vid rätt tillfälle behöver

Boverket uppgifter om ändring av förfallodagar, ändring

av lânenummer, nya lån som skall omfattas rutinen, inlösen lån etc. av av Utbytet av information måste ske inom snäva tidsramar och viss

eftersläpning med uppdateringen är oundviklig. Detta medför

merarbete vid inlösen lån. Boverket arbetar på systemändringar. av

Bilaga 4 23

3.3.3 Konkurser

Särskilda bestämmelser finns för rätt till räntebidrag i samband med konkurs. Alla konkurser berör bidragsärenden måste dels som upp-

märksammas, dels föranleda viss handläggning i form beslut eller i

av vart fall kontakter med konkursförvaltaren. Detta arbete sker i stor utsträckning manuellt ute i varje län. Boverket utreder möjligheter till central ADB-mässig konkursen

bevakningsrutin. Detta skulle underlätta själva bevakningsrutinen.

Arbetet med att inhämta konkursförvaltarens godkännande till utbetalning av bidrag under konkursen eller med att räkna fram och beordra

utbetalning av rätt bidragsbelopp per konkursdagen skulle dock finnas

kvar.

Förlustrapporteringar

För räntebidrag enligt äldre förordningar gäller att vissa förluster på

statliga lån som numera förvaltas SBAB eller Venantius AB skall

av avräknas mot ett nuvärde framtida räntebidrag. Räntebidrag till av en ny ägare lämnas endast i den mån det nuvärdesberäknade bidraget överstiger förlusten på lånet. SBAB lämnar till länsstyrelserna varje vecka lista över inträffade en

förluster på statliga lån inklusive lån med Venantius AB

som

borgenär. Listan används bevakningsunderlag inför eventuell

som ansökan om Övertagande. Inför exekutiv auktion e.d. får en länsstyrelsen ofta bistå spekulanter m.fl. med beräkningar huruvida av räntebidrag kommer att lämnas eller vid viss köpeskilling. en

1997:90 Underbilaga 1

Underbilaga 1

l denna bilaga har samlats några tabeller som ger en bild av den

framtida utvecklingen av statens kostnader för de periodiska bidragen. Beräkningarna har gjorts utifrån Boverkets byggprognoser och med

antaganden om en subventionsränta 6,19 procent under första halvåret 1997, 6,08 procent under andra halvåret 1997, 6,15 procent under första halvåret 1998 och 6,40 procent under andra halvåret 1998. Från 1999 och framåt antas räntan uppgå till 6,5 procent. Det förtjänar understrykas att bidragsformema är utomordentligt räntekänsliga. För att illustrera detta har sist i bilagan placerats ett diagram som visar hur

olika ränteantaganden kan inverka på räntebidragsutbetalningarna.

I nedanstående tabell redovisas en översikt av de utgifter som under budgetåret 1995/96 belastat räntebidragsanslaget och prognoser för utgifterna under 1997 2000. -

Tabell 1 Anslagsöversikt, belopp i tusentals kronor . Budgetår Belopp

1995/96 Anslag 43 300 000 18 mån. Utgift 43 341 780 Därav: 1995:2 Utgift 15 509 474 1996:1 Utgiñ 14 669 253 1996:2 13 163 053

1997 Anslag 23 400 000 Prognos 20 500 000

1998 Prognos 11 300 000 1999 Prognos 8 300 000 2000 Prognos 5 000 000

2 Underbilaga 1 1997:90 Utgiftema under 1995/96 fördelade sig de olika bidragsfonnema enligt nedan:

1997:90 Underbilaga 1

I följande tabell redovisas utgifterna för statlig

bostadsbyggnadssubvention och räntebidrag under budgetåret 1995/96 och de beräknade utgifterna för budgetåren 1997, 1998 och 1999 fördelade respektive författning.

Tabell 3. Utgifter för räntebidrag budgetåret 1995/96 och prognoser för budgetåren 1997-2000 i miljoner kronor

Författning Utfall Prognos l 995/96 1997 1998 1999 2000 Bostadslånekungörelsen 0,0 - - - - 1 96225371

Bostadslånekungörelsen - - - - - 1 96725 52 Tilläggslån till kulturhistorisk värdefull bebyggelse 10,1 1 1 1 1 Bostadsfinansieringsförordningen 5 203,8 1 799 865 427 131 Statligt stöd till energibesparande Åtgärder i bostadshus m.m. 0,1 0 0 o - Räntebidrag för underhållslån i vissa fall 0,2 - - - - Lån för förvärv av vissa fastigheter som förköpts enligt

Stöd till barnfamiljer för förvärv av egnahem 212,5 41 5 1 0 Ersättningslån för bostadsändamål 283,3 48 9 2 0 Experimentlån avseende anslag till byggnadsforskning 0,0 - - - - Statligt räntebidrag för ny- och ombyggnad av bostäder 20 156,2 10 199 4 613 3 017 1 117 Förordning om statlig bostads-

Inklusive rintebidrag enligt förordningen1992:411 om upphävande av förordningen1984:614 om lån för förvärv av vissafastigheter som förköpts enligt förköpslagen1967:868.

4 Underbilaga 1 1997:90

l följande tabell redovisas de totala räntebidragsutbetalningama för åren 1997-2000 fördelade årgång. årgång avses färdigställandeår vad gäller stocken, och det år som ärendet beräknas erhålla sin första bidragsutbetalning vad gäller nytillskottet.

Tabell 4. Beräknade räntebidragsutbetalningar åren 1997-2000. Miljoner kronor

Årgång År 1997 1998 1999 2000

Älrendestocken den 3I/l2 -96 per

Nytillskott efter den 31/12 1996

Det kan noteras att årgângama 1971, 1978 och 1979 kommer att erhålla räntebidrag under perioden. Utbetalningama är emellertid mycket låga och de redovisas därför inte i tabellen. År 1997 uppgår de

sammanlagda utbetalningarna till dessa årgångar till mindre än 500 000

kronor och år 1998 till mindre än 5 000 kronor. Därefter upphör

utbetalningarna.

1997:90 Underbilaga I 5

I följande tabell redovisas räntebidragsutbetalningama fördelade på

ändamål och upplåtelsefonn.

Tabell 5. Beräknade räntebidragsutbetalningar 1997-1999. Miljoner kronor Ändamål Halvår UppI.form 97:1 97:2 98:1 98:2 99:1 99:2 00:1 00:2 Nybyggnad

Ombyggnad

Övrigt

Totalt

6 Underbilaga 1 1997:90

I följande tabell redovisas de beräknade utgifterna för räntestöd vid

förbättring av bostäder under budgetåren 1997 2000.

-

Tabell 6 Beräknade utbetalningar av räntestöd vid förbättring bostäder av budgetåren

1997 2000 -

Period Miljoner Kronor

Budgetår

1997:90 Underbilaga 1

I nedanstående diagram illustreras utvecklingen av räntebidragsutbetalningarna i fyra alternativa scenarier. De närmare förutsättningarna för känslighetsanalysen finns beskrivna i Boverkets budgetunderlag för 1998.

Diagram 1. Beräknade räntebidragsutbetalningar med alternativa ränteantaganden. Miljoner kronor.

Miljoner kronor 25 000

20 000

15 000

10 000 u., Å n.dvs .WWv Døcnøwørae Inn C

5 000 A ...gb 242.nu... B 0 g n n n n 1997 1998 1999 2000 2001 2002 År

Kurva A: Medelaltemativet i känslighetsanalysen. Räntan uppgår till 6,5 procent under 1997, därefter 6,7 procent. Kurva B: Räntan är två procentenheter lägre än medelaltemativet, d.v.s. 4,5 procent under 1997, däreñer 4,7 procent. Kurva C: Räntan är två procentenheter högre än medelaltemativet, d.v.s. 8,5 procent under 1997, däreñer 8,7 procent Kurva D: Räntan är konstant 10 procent under hela perioden

1997:90 Underbilaga 2

Underbilaga 2

Nedan redovisas i tabellform Boverkets prognos över antalet aktiva periodiska bidrag. Tabell l visar räntebidrag och statlig bostadsbyggnadssubvention. Tabell 2 visar räntestöd till förbättring av bostäder. Nytillskott är medräknat. UDS avser räntebidrag enligt äldre förordningar. Fenix räntebidrag enligt 1992 års regler. SRB avser Fenix SBS avser statlig bostadsbyggnadssubvention enligt 1993 års regler.

Tabell 1. Prognos över antal ärenden för räntebidrag och statlig bostadsbyggnadssubvention

Tabell 2. Prognos över antal räntestödsärenden för förbättring av bostäder RBF

Utbetalnings- Flerbostadshus Småhus Totalt tillfälle

åøäâä m .

Wu-m -

Statens offentliga utredningar 1997

Kronologisk förteckning

Den nya gymnasieskolan steg för steg. U. 32. Följdlagstiftningtill miljöbalken.M. . lnkomstskattelag,del l-lll. Fi. 33. Att lära över gränser. En studie av OECD:s . Fastighetsdataregister. Ju. förvaltningspolitiskasamarbete.Fi. . Förbättradmiljöinformation. M. 34. Övervakning miljön. M. . av Aktivt lönebidrag.Ett effektivarestödför 35. Ny kurs i trafikpolitiken + bilagor. K. . arbetshandikappade. A. 36. Bekämpande penningtvätt.Fi. av

O Länsstyrelsemasroll i trafik- och fordonsfrågor. K. 37. Ett tekniskt forskningsinstituti Göteborg.U. . Byråkratin backspegeln. i Femtioår av förändring 38 Myndigheteller marknad. . . på sex törvaltningsområden.Fi. Statstörvaltningensolika verksamhetsforrner. Fi.

Röster om barns och ungdomarspsykiskahälsa. 39. Integritet Offentlighet informationsteknik.Ju. . Flexibel förvaltning. Förändringochverksam- 40 Unga och arbete.ln. . . hetsanpassning statsförvaltningens av 41. Staten ochtrossamfunden

struktur. Fi. Rättsligreglering

10. Ansvaret för valutapolitiken. Fi. Grundlag - Skatter,miljö och sysselsättning.Fi. Lag om trossamfund . - 12.lT-problem inför ZOOO-skiñet. Referatoch Lag om Svenskakyrkan. Ku. slutsatserfrån en hearinganordnad av 42. Statenochtrossamfunden

IT-kommissionenden l8 december. Begravningsverksarnheten. Ku.

IT-kommissionens rapport l/97. K. 43. Staten ochtrossamfunden

13. Regionpolitik för helaSverige.N. Denkulturhistorisktvärdefullakyrkliga egendomen

IT i kulturenstjänst.Ku. ochde kyrkliga arkiven.Ku. . 15.Det svåra samspelet.Resultatstymingens framväxt 44. Statenochtrossamfunden

och problematik.Fi. Svenskakyrkanspersonal.Ku.

16. Att utvecklaindustriforskningsinstituten. N. 45. Staten och trossamfunden

l7. Skatter,tjänsterochsysselsättning. Stöd,skatter och finansiering. Ku.

+ Bilagor. Fi. 46. Statenochtrossamfunden

Granskning av granskning. Statlig medverkanvid avgiftsbetalning.Ku. . Den statligarevisioneni SverigeochDanmark.Fi. 47. Statenochtrossamfunden

19. Bättre information om konsumentpriser.ln. Denkyrkliga egendomen.Ku.

20. Konkurrenslagen l 993- l 996.N. 48. Arbetsgivarpolitik i staten.

Växa i lärande. Förslagtill läroplanför bam och För kompetens ochresultat.Fi. . unga 6-16 år. U. 49. Grundlagsskyddför medier.Ju. nya 22. Aktiebolagetskapital.Ju. 50. Alternativa utvecklingsvägarför EU:s

23. Digital demokr@ti.Ett seminarium om Teknik, gemensamma jordbrukspolitik. Jo.

demokratioch delaktighetden8 november1996 5l. Brister i omsorg

anordnat av Folkomröstningsutredningen, lT- en fråga om bemötande äldre. av kommissionenoch Kommunikationsforsknings- 52.Omsorgmedkunskapoch inlevelse

beredningen.lT-kommissionens rapport 2/97. K. en fråga om bemötande äldre. - av 24. Välfärd i verkligheten Pengarräckerinte. S. 53. Avskaffa reklamskattenFi. - 25. Svensk mat- EU-fat.Jo. 54. Ministem och makten.

26. EU:sjordbrukspolitik ochdenglobalalivsmedels- Hur fungerarministerstyrei praktiken Fi.

Rirsörjningen.Jo. 55. Statenoch trossamfunden.Sammanfattningama av

27. Kontroll Reavinst Värdepapper.Fi. förslagenfrån destatligautredningarna.Ku.

28. demokratins I tjänst.Statstjänstemannens roll och 56. Folket rådgivareochbeslutsfattare. som vårt offentliga etos. Fi. + Bilaga l och Ju.

29. Bampomograñfrâgan. 57. l medborgarnastjänst.

lnnehavskriminalisering m.m. Ju. En samladförvaltningspolitikför staten. Fi.

Europaoch staten. Europeiseringens betydelseför 58 Personaluthyrning. A. . . svenskstatsförvaltning.Fi. 59. Svenskhemmet Voksenåsens förvaltningsfonn. Ku.

3 Kristallkulan -tretton röster om framtiden. 60. Betal-TV inom SverigesTelevision.Ku. . lT-kommissionens rapport 3/97.K.

1997 Statens offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

61.Att växa blandbetongochkojor. 90. Ändradorganisationför detstatligaplan-,bygg- Ett delbetänkande om barnsoch ungdomars och bostadsväsendet. ln. uppväxtvillkor i storstädemas utsatta områden från Storstadskommittén. 62. Rosorav betong. En antologitill delbetänkandet Att växa bland betong ochkojor från Storstadskommittén. S. 63. Sverigeinför epokskiñet. T-kommissionens rapport 5/97.K. 64. Samhall. En arbetsmarknadspolitisk åtgärd + Bilagedel.A 65. Polisensregister.Ju. 66. Statsskuldspolitiken.Fi. 67. Återkallelse uppehållstillstånd. UD. av 68. Grannlands-TVi kabelnät. Ku. 69. Besparingari stort ochsmått. U. 70. Totalförsvaret och frivilligorganisationema uppdrag,stödochersättning.Fo. - 7 Politik för unga. . + st 2 bilagor. ln. 72. En lag om socialförsäkringar. 73. Inför en svensk policy om säkerelektronisk kommunikation.Referatfrån ett seminarium anordnat av lT-kommissionen, Närings-och handelsdepanementet och SEISden ll december 1996.T-kommissionens rapport 6/97.K. 74. EU:s jordbrukspolitik, miljön och regional utveckling.Jo. 75. Bosättningsbegreppet. Skatterättsliga reglerför fysiska personer. Fi. 76. Invandrarei vårdoch omsorg en fråga om bemötande av äldre. - 77. Uppföljning av inkomstskattelagen. Fi. 78. Medelsförvalmingi kommuneroch landsting. ln. 79. Forsäkringsmäklare. Iagöversyn En av Försäkringsmäklarutredningen. Fi. 80. Reformeradstabsorganisation. Fi. 8 Allmännyttigabostadsföretag. + Bilaga.ln. 82. Lika möjligheter. ln. 83. Om maktochkön i spåren offentliga av organisationersomvandling.A. 84. En hållbar kemikaliepolitik.M. 85. Förmån efter inkomst- Samordnat inkomstbegrepp för bostadsstoden ochnya kvalifikationsreglerför rätt till sjukpenninggrundande inkomst. 86. Punktskattekontroll av alkohol, tobakoch mineralolja, m.m. Fi. 87. Kvinnor, män och inkomster. Jämställdhetochoberoende.A. 88. Upphandling för utveckling.N. 89. Handeln medskrotoch begagnade varor. N.

Statens offentliga utredningar 1997

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Kristallkulan tretton röster om framtiden. lT-kommissionens rapport 3/97. 31 Fastighetsdataregister. 3 Aktiebolagetskapital.22 Ny kursi trafikpolitiken + bilagor. 35

Sverigeinför epokskiftet. Bampomografifrågan. lnnehavskriminalisering lT-kommissionens rapport 5/97.63 m.m. 29 Inför en svenskpolicy om säkerelektronisk Integritet Offentlighet informationsteknik.39 Grundlagsskyddför medier.49 kommunikation.Referatfrån ett seminariumanordnat av nya Folket lT-kommissionen,Närings-ochhandelsdepartementet som rådgivareochbeslutsfattare. + Bilaga och l 56 och SElSden ll december1996.

Polisensregister.65 lT-kommissionens rapport 6/97. 73

Utrikesdepartementet Finansdepartementet

Återkallelse lnkomstskattelag,del l-lll. 2 av uppehållstillstånd.67 Byråkratini backspegeln.Femtioår av förändringpå sex

Försvarsdepartementet förvaltningsområden.7

Totalförsvaret frivilligorganisationema Flexibelförvaltning.Förändringochverksamoch hetsanpassning statsförvaltningens av struktur.9 - uppdrag,stödochersättning.70 Ansvaretför valutapolitiken.10

Socialdepartementet Skatter,miljö ochsysselsättning.11

Det svåra samspelet.Resultatstymingens framväxt Röster om barnsoch ungdomarspsykiskahälsa.8 ochproblematik.l5 Välfärd i verkligheten Pengarräckerinte. 24 - Skatter,tjänsterochsysselsättning. Bristeri omsorg Bilagor. 17 + en fråga om bemötande äldre.51 av - Granskning granskning. av Omsorgmedkunskapoch inlevelse Denstatligarevisioneni Sverigeoch Danmark.18 en fråga om bemötande äldre.52 av - Kontroll Reavinst Värdepapper.27 Att växa bland betong ochkojor. I demokratinstjänst.Statstjänstemannens roll och Ett delbetänkande om barnsochungdomars vårt offentliga etos. 28 uppväxtvillkori storstädernas utsatta områdenfrån Europaoch staten. Europeiseringens betydelseför Storstadskommittén. 6l svenskstatsförvalming.30 Rosor av betong. Att lära övergränser. En studie av OECD:s förvaltnings- En antologi till delbetänkandet Att växa bland politiskasamarbete.33 betongochkojor från Storstadskommittén. 62 Bekämpande penningtvätt.36 av En lag om socialförsäkringar.72 Myndigheteller marknad. Invandrarei vårdochomsorg Statsförvaltningens olika verksamhetsfonner.38 en fråga om bemötande äldre.76 av - Arbetsgivarpolitiki staten. Förmånefter inkomst Samordnatinkomstbegrepp För kompetensoch resultat.48 för bostadsstöden och nya kvalifikationsreglerför Avskaffa reklamskatten53 rätt till sjukpenninggrundande inkomst.85 Ministem ochmakten.

Kommunikationsdepartementet Hur fungerar ministerstyrei praktiken 54

l medborgarnas tjänst. Länsstyrelsemas roll i trafik- och fordonsfrågor.6 Ensamladförvaltningspolitikför staten. 57 T-problem inför ZOOO-skiftet. Referatoch slutsatserfrån Statsskuldspolitiken.66

en hearinganordnad T-kommissionenden av Bosättningsbegreppet. Skatterättsligareglerför 18 december. lT-kommissionens rapport l/97. 12 fysiska personer. 75 Digital dem0kr@ti.Ett seminarium om Teknik, Uppföljning av inkomstskattelagen. 77 demokratiochdelaktighetden8 november1996 Försäkringsmäklare. lagöversyn En av anordnat av Folkomröstningsutredningen, IT- Försäkringsmäklarutredningen. 79 kommissionenoch Kommunikationsforsknings- Reformeradstabsorganisation. 80 beredningen.T-kommissionens rapport 2/97. 23 Punktskattekontroll alkohol.tobakoch av

mineralolja, m.m. 86

Statens 1997

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Utbildningsdepartementet Betal-TV inom Sveriges Television. 60 Grannlands-TVikabelnät. 68 Den nya gymnasieskolan steg för steg. l - Växai lärande.Förslagtill läroplanför barnoch handelsdepartementet Närings- och unga 6-16 år. 21 Regionpolitikför helaSverige. l3 Ett tekniskt forskningsinstitut i Göteborg. 3 7 Att utveckla industriforskningsinstittten.16 Besparingari stort ochsmått.69 Konkurrenslagen 1993-1996. 20 Jordbruksdepartementet Upphandling för utveckling. 88 Handelnmedskrot och begagnade vtror. 89 Svensk mat- EU-fat.25 EU:sjordbrukspolitik ochdenglobalalivsmedels- Inrikesdepartementet försörjningen.26 Bättre information om Konsumentpriser. 19 Alternativautvecklingsvägar för EU:s Unga och arbete.40 gemensamma jordbrukspolitik. 50 EUzsjordbrukspolitik, miljön och regional Politik för unga. + 2 st bilagor. 7l utveckling.74 Medelstörvalmingi kommuner ochlindsting. 78 Arbetsmarknadsdepartementet Allmännyttiga bostadstöretag. + Bilaga.81 Aktivt lönebidrag. Ett effektivarestödför Lika möjligheter. 82 arbetshandikappade. 5 Ändrad organisationför detstatliga |:lan-, bygg- Personaluthyrning.58 och bostadsväsendet. 90 Samhall.En arbetsmarknadspolitisk åtgärd + Bilagedel.64 Miljödepartementet Ommaktoch kön i spåren offentliga av - 4 organisationersomvandling.83 Förbättrad miljöinfonnation. Följdlagstiming till miljöbalken. 32 Kvinnor, män och inkomster. Övervakning av miljön. 34 Jämställdhetochoberoende.87 En hållbar kemikaliepolitik.84

Kulturdepartementet

lT i kulturenstjänst.14 Statenoch trossam funden Rättsligreglering Gmndlag - - Lagom rrossamfund Lag om Svenskakyrkan.4 l - Statenoch trossamfunden Begravningsverksamheten. 42 Statenochtrossamfunden Den kulturhistoriskt värdefullakyrkliga egendomenoch dekyrkliga arkiven.43 Statenochtrossamfunden Svenskakyrkans personal. 44 Statenochtrossamfunden Stöd,skatter och finansiering. 45 Statenochtrossamfunden Statligmedverkanvid avgiftsbetalning.46 Statenochtrossamfunden Denkyrkliga egendomen.47 Statenochtrossamfunden.Sammanfattningama av förslagenfrån de statligautredningarna. 55 SvenskhemmetVoksenäsens forvaltningsfonn.59