Bostadspolitik 2000 från produktions- till boendepolitik : slutbetänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

02764133 Oct.. .SCR

HÅR

láWéf/Q

M Statens offentliga utredningar WW 1996:156

w Inrikesdepartementet

2000 Bostadspolitik

från

produktions- till boendepolitik

överväganden och förslag

Särtryck till Slutbetänkande av Bostadspolitiska utredningen

Stockholm 1996

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, uppdrag Regeringskansliets förvaltningskontor. av

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Orderfax: 08-690 91 90 Ordertel: 08-690 91 91

Svara remiss. Hur och Varför. Statsrâdsberedningen, 1993. En liten broschyr underlättar arbetet för den som skall svara remiss. - som Broschyren kan beställas hos: Regeringskansliets förvaltningskontor Distributionscentralen 103 33 Stockholm Fax: 08-405 10 10 Telefon: 08-405 10 25

ISBN 91-38-20405-3 Graphic Systems AB, Göteborg 1996 ISSN 0375-250X

Förord

Denna publikation är ett särtryck Bostadspolitiska utredningens ur slutbetänkande. Särtrycket innehåller kommitténs överväganden och förslag. Underlag till kommitténs ställningstagande samt bilagor med bland annat kommittédirektiv, reservationer och särskilda yttranden finns i slutbetänkandet Bostadspolitik 2000, från produktions- till boendepolitik SOU 1996: 156. Expertrapporter till utredningen är publicerade i separat bilaga till en slutbetänkandet .

JsåzhiltgqaimiázéåA w ;sia-mm m. 7zies-éiazaéiáuq âñtxüü

y

Ytáreêügiqsrwz-Lâå wiläápwâj ahgsaåzzaâiaødâuâm

wwwut

% ø - A á

Innehån

1 Kommitténs överväganden och förslag 9 . . . . . . . . . . . 1.1 Förutsättningar för 2000-talets boendepolitik 9 . . . . . . . . 1.1.1 Bostadspolitiken är en del av välfärds-

politiken 9 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.1.2 Boendepolitik i stället för produktions-

politik 10 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.2 Mål för bostadspolitiken 11 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.3 De samhällsekonomiska förutsättningarna 13 . . . . . . . . . . . 1.3.1 Långsiktigt hållbar bostadspolitik 13 . . . . . . . . . . . 1.3.2 Efterfrågan på bostäder 14 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.3.3 Regionala skillnader 15 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.4 Hushållens boende 15 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.4.1 Hög bostadsstandard 15 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.4.2 Boendekostnader 16 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.4.3 Bostadsbidrag och bostadstillägg 16 . . . . . . . . . . . . 1.4.4 Hyresnivån 16 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.5 Boendesegregation 17 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.5.1 Problembild 18 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.5.2 En sammanhållen politik 18 . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.5.3 Lokala utvecklingsprogram 19 . . . . . . . . . . . . . . . . 1.5.4 Kommunalt ansvar för utvecklings-

19 programmen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.5.5 Statsbidrag till 20 programmen . . . . . . . . . . . . . . . 1.5.6 Programmens utformning 20 . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.5.7 Finansiering av stödet 21 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.5.8 Samordning med andra insatser 21 . . . . . . . . . . . . . 1.6 Boende för äldre och med funktionspersoner hinder 23 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.6.1 Behov av anpassning för personer med

funktionshinder 23 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.6.2 Bostäders tillgänglighet 24 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.6.3 Särskilda boendefomier 25 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.7 Ungdomars boende 26 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

6 Innehåll SOU 1996: 156

1.7.1 Ungdomars situation på bostads-

marknaden 26 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.7.2 Utbudet av bostäder för ungdomar 27 . . . . . . . . . . 1.7.3 Information bostadsmarknaden 27 om . . . . . . . . . . 1.7.4 Studenternas bostadssituation 27 . . . . . . . . . . . . . . 1.7.5 Bostadsbidrag till ungdomar 28 . . . . . . . . . . . . . . . 1.8 Jämställdhetsperspektiv 29 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.9 Ekologiskt långsiktiga perspektiv 31 . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.9.1 Miljökrav för ny- och ombyggnad 31 . . . . . . . . . . . 1.9.2 Prioriterade investeringsbidrag till miljö-

åtgärder i boendet 32 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.9.3 Samordning av boendets miljöfrågor 32 . . . . . . . . . 1.10 Estetisk kvalitet 33 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.10.1 Behovet av estetisk kvalitet och god

arkitektur 33 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.10.2 Kommunala arkitekturprogram 34 . . . . . . . . . . . . . 1.l0.3 Behovet av konstnärlig utsmyckning 34 . . . . . . . . . 1.11 Kommunernas roll i bostadspolitiken 35 . . . . . . . . . . . . . . 1.11.1 Kommunernas ansvar och styrmedel 35 . . . . . . . . . 1.ll.2 Uppgifter för kommunal boendepolitik 36 en . . . . . 111.3 Styrmedel för en boendepolitik 38 . . . . . . . . . . . . . 1.12 Bosparande 39 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . l.12.l Sparstimulans 39 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.l2.2 Förbättrat konsumentskydd 40 . . . . . . . . . . . . . . . . l.l2.3 Slutna bosparsystem bosparkassor 41 - . . . . . . . . . 1.12.4 De unga hushållens bosparande 41 . . . . . . . . . . . . l.l2.5 Bosparande i hyresrätt 42 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . l.l2.6 Utveckling av bosparande 42 . . . . . . . . . . . . . . . . 1.13 Finansiering av bostäder på kreditmarknaden 43 . . . . . . . . 1.14 Bostadsföretagens ekonomiska villkor 44 . . . . . . . . . . . . . l.l4.l Eget kapital 44 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 114.2 De kommunala bostadsföretagen 45 . . . . . . . . . . . . 1.15 Bostadspolitikens administration 46 . . . . . . . . . . . . . . . . .

. . . . . . . . . . . . l.l6.2 Kostnader för nyproduktion av bostäder 48 . . . . . . 116.3 Neutralitet mellan upplåtelseforrnema 49 . . . . . . . . 1.17 Statens stöd till bostadsproduktionen förslag 50 - . . . . . . . 1.17.l Hyresrätt- nyproduktion 52 . . . . . . . . . . . . . . . . . l.17.2 Hyresrätt befintligt bostadsbestånd 55 - . . . . . . . . . 117.3 Egnahem nyproduktion 58 - . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.17.4 Egnahem befintligt bostadsbestånd 59 - . . . . . . . .

Innehåll 7

1.17.5 Bostadsrättens behandling vid inkomst-

och fastighetsbeskattning 59 . . . . . . . . . . . . . . . . . l.17.6 Bostadsrätt nyproduktion 61 - . . . . . . . . . . . . . . . l.17.7 Bostadsrätt befintligt bostadsbestånd 62 - . . . . . . . 1.18 Regler för investeringsbidrag 64 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.l8.1 Bidragsunderlag och garantiunderlag

vid nyproduktion 64 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.182 Bidrags- och garantiunderlag för nyproducerade

särskilda boendeformer 65 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.183 Bidrags- och garantiunderlag vid ombyggnad 65 . . . 1.18.4. Särskilda villkor 66 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.19 Typer investeringsbidrag 66 av . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . l.l9.l Basbidrag 66 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1,192 Investeringsbidrag för prioriterade ombyggnads-

åtgärder 67 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . l.l9.3 Investeringsbidrag motiveras konjunktursom politiskt 68 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.20 Regler för statlig kreditgaranti 69 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . l.20.l Motiv för att ändra reglerna för kreditgarantin 70 . . 1.20.2 Kreditgarantins omfattning 70 . . . . . . . . . . . . . . . . 1.20.3 Garanterat belopp 70 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.20.4 Garantiunderlaget för kreditgarantin 71 . . . . . . . . . l.20.5 Förmånsrätt för garanterade lån 71 . . . . . . . . . . . . . 1.20.6 Ersättning kreditgarantin 71 ur . . . . . . . . . . . . . . . l.20.7 Avgift för kreditgarantin 72 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.21 Förslagens effekter på hyresnivån i nyproducerade

bostäder 72 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.22 Statsfinansiella effekter 74 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 122.1 Statens utgifter med gällande regler 74 nu . . . . . . . 1.22.2 Effekter våra förslag 77 av . . . . . . . . . . . . . . . . . . l.22.3 Utgifter för omläggning bostadspolitiken 80 av . . . . l.22.4 Den långsiktiga inriktningen av bostads-

politiken 80 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

1 Kommitténs

överväganden och förslag

1.1 för 2000-talets

Förutsättningar

boendepolitik

1.1.1 Bostadspolitiken är del välfardspolitiken

en av

Bostadspolitiken är väsentlig del ett samhälles välfärdspolitik. Att en av det finns goda bostäder i en god boendemiljö är av avgörande betydelse för människors levnadsvillkor. I ett gott samhälle skall barn och ungdomar få möjlighet att växa upp och utvecklas i stimulerande och positiva boendemiljöer. Det goda boendet är i den meningen en rättighet i synnerhet för unga människor i likhet med rättigheten för barn och ungdomar att få en utbildning som baseras på egna förutsättningar och önskemål. I det goda samhället byggs och utformas boendemiljöer och bostäder med särskild omsorg för äldre och personer med funktionshinder. Människors möjligheter att få bo kvar i sina invanda och trygga boendemiljöer är en viktig kvalitet. All nybyggnad, underhåll och ombyggnad sker med hänsyn till framtidsinriktade och långtgående krav på ett miljöanpassat kretsloppssystem. Det goda livet förutsätter också en estetiskt högklassig boendemiljö. Det behöver inte vara dyrare att bygga vackert. Byggandet som konstart behöver åter stå i centrum. Tidigare bostadspolitik har varit starkt inriktad på den kvantitativa aspekten av bostadsförsörjningen och på möjligheterna att producera och finansiera bostäder till rimliga kostnader. Man kan säga att huvudinriktningen tidigare har varit en produktionspolitik. Denna inriktning var angelägen när bostadsbristen stor och bostadsstandarden otillräcklig. var Befolkningen i Sverige har i dag genomsnittligt sett mycket god en bostadsstandard. Det finns ingen uttalad bostadsbrist bostadsefäven om terfrågan ökar i vissa regioner. Dagens problem främst boendemiavser

ljön i redan byggda områden, segregation i boendet, bristande service

10 Kommitténs överväganden och förslag

och tillgänglighet i bostadsområden och stadsdelar, höga boendekost-

nader i hus m.m. nya En på många sätt ambitiös bostadspolitik har inte kunnat förhindra tilltagande segregation och i vissa fall utannning av boendemiljöer. Arbetslöshet och rotlöshet kan inte byggas bort. En långsiktigt stabil utveckling för bostadsbyggande och boende förutsätter stabil ekonomisk politik. Det är inte möjligt och heller en inte önskvärt utforma långsiktig bostadspolitik som korrigerar för att en instabil Samhällsekonomi. Bostadspolitiken bör därför utformas så att en den bidrar till en önskad stabilitet.

1.1.2 i stället för produktionspolitik Boendepolitik

Huvuddelen befolkningen kommer under de närmaste 10-20 åren att av bo i redan byggda bostadsområden. Även de mest optimistiska om antalet nyproducerade bostäder slår in, kommer tillprognoserna över skottet bostäder litet i förhållande till beståndet. av nya att vara Dagens nyproduktion äger huvudsakligen rum i landets 10-15 största kommuner. En förhållandevis stor del bostäderna byggs i mer av exklusiva lägen och med hög standard. Produktionskostnadema för en dessa bostäder är höga jämfört med vad det kostar att bygga ordinära

bostäder. Trots räntebidragen i nuvarande subventionssystem blir hyror och månadsavgifter så höga att endast betalningsstarka hushåll kan efterfråga praktiken subventionerar således staten i dag denna typ av bostäder. I boendet för relativt ekonomiskt starka hushåll. Kommittén det fördelningspolitisk synpunkt är tveksamt anser att ur med generella medel subventionera bostäder för välsituerade att nya hushåll. Vi för bostadspolitiken i högre grad måste anser att resurserna användas för åtgärder i redan befintliga områden där huvuddelen av befolkningen bor och kommer att bo. Statens stöd bör också tydligt inriktas på underlätta för ekonomiskt hushåll, och särskilt att svaga barnfamiljer, att efterfråga vanliga bostäder i rimliga kostnadslägen. Kommittén gör särskild prioritering insatser i utsatta bostadsen av områden med social problembild. Vi att bostadspolitiken här inte menar kan isolerad från andra politikområden utan måste samordnas med ses politiken och utbildning, barn-, äldre- och handikappför t.ex. arbetsliv kommunikationer, miljö m.m. omsorg, Våra prioriteringar innefattar även särskilda krav på bostäder vad gäller användbarhet och tillgänglighet samt särskilda boendefonner t.ex. för äldre och med funktionshinder. Andra frågor vi valt att personer

Kommitténs överväganden och förslag ll

lyfta fram är ungdomars boendesituation, krav på ett miljö- och kretsloppsanpassat boende samt estetiska kvaliteter. Kommittén lägger huvudvikten vid en politik för boendet i stället för bostadsproduktionen. Vi menar att bostadspolitikens främsta syfte är att ge förutsättningar för alla att bo i goda bostäder. Också detta leder till att politiken mer måste utformas för boende i redan byggda områden.

1.2 Mål för

bostadspolitiken

Kommittén föreslår

Bostadspolitiken skall skapa förutsättningar för alla att leva i goda bostäder till rimliga kostnader i en stimulerande och trygg miljö inom ekologiskt hållbara ramar.

Boendemiljön skall bidra till jämlika och värdiga levnadsförhållanden och särskilt främja god uppväxt för barn och en ungdomar.

Övergripande mål för bostadspolitiken

Kommitténs övergripande mål för framtidens bostadspolitik fokuserar på de boende och allas rätt till ett hem. Vi föreslår följande mål för bostadspolitiken: "Bostadspolitiken skall skapa förutsättningar för alla att leva i goda bostäder till rimliga kostnader i en stimulerande och trygg miljö inom ekologiskt hållbara ram ar. Boendemiljön skall bidra till jämlika och värdiga levnadsförhållanden och särskilt främja god uppväxt en för barn och ungdomar." Vårt övergripande mål för bostadspolitiken ansluter också till målsättningen för den fysiska planeringen. Enligt lkap. Plan- och Bygglagen 1987: 10 syftar bestämmelserna om planläggning av mark och vatten och om byggande till att "med beaktande av den enskilda människans frihet främja samhällsutvecken ling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och god och en

12 Kommitténs överväganden och förslag

långsiktigt hållbar livsmiljö för människor i dagens samhälle och för kommande generationer". Vi har valt att precisera det övergripande målet för bostadspolitiken med mål för boendets planering och utveckling, boendets närmiljö samt bostadens utfonnning. Vi att det skall finnas mänsklig skala och kontinuitet i menar en bebyggelsens utformning. Det gäller bl.a. utemiljö, tillgänglighet, möjligheter till aktiviteter Bostadsområden skall också vara m.m. allsidigt sammansatta och därigenom främja möten mellan människor med olika bakgrund och erfarenhet. De boende skall kunna för och ha möjlighet till delaktighet ta ansvar och inflytande över sin bostad och närmiljö. Vi menar att samhället skall uppmuntra och inte motverka sund och önskvärd utveckling av en de boendes medverkan till att förbättra sin situation. Bostadspolitiken skall överensstämma med miljöpolitikens krav på ett långsiktigt ekologiskt perspektiv med biologisk mångfald, en god hushållning med naturresurser samt skydd natur- och kulturlandskap. av Bostaden skall hälsomässigt sund, ändamålsenlig och god vara av kvalitet. I målen betonas också att bostäder och boendemiljöer skall användbara och tillgängliga för människor med funktionshinder. vara Uppfattningar huruvida boendemiljön är bra eller dålig styrs inte om enbart utformningen bostaden och boendets närmiljö. Minst lika av av viktig är den totala miljön i det lokalsamhälle bostadens närmiljö som är del En god livsmiljö erbjuder också bekväm tillgång till en av. kommunikationer, affärer, skolor, arbetsplatser, fritidsaktiviteter, kulturell mångfald, naturupplevelser m.m. Kommittén har formulerat följande preciseringar målen för av bostadspolitiken:

Planering och utveckling av boendet

Alla människor skall oavsett kön, ålder, funktionshinder, ekonomiska förutsättningar, etnisk och kulturell bakgrund ha god bostad och en boendemiljö. Det är hela samhällets att säkra denna rättighet. ansvar Bostadspolitiken bör främja ett samhällsekonomiskt effektivt resurs- utnyttjande. Människors skiftande önskemål och behov av bostäder i livets olika skeden skall kunna tillgodoses till rimliga kostnader. Bostadsområden skall allsidigt sammansatta så att människor - vara med olika erfarenhet och bakgrund kan mötas. Det skall vara möjligt att bo kvar i sin invanda och trygga boendemiljö.

Kommitténs överväganden och förslag

Statens stöd till boendet skall ge likvärdiga förutsättningar för skilda boendeformer. Lokalsamhället skall utvecklas så att boende, arbete och fritid bildar en helhet. Planering, byggande och boende skall formas med hänsyn till naturens kretslopp och med ett långsiktigt ekologiskt perspektiv.

Boendets närmiljö

Boendemiljön skall vara estetiskt tilltalande, ge trygghet samt stimulera till gemenskap och aktivt vardagsliv. Boendemiljön skall utgöra en god livsmiljö för människor i harmoni med det omgivande landskapet och med hänsyn till kulturmiljön. Bostadsfastigheter och utemiljö skall vårdas och underhållas. De boende skall ha inflytande över sin närmiljö och aktivt kunna delta i arbetet med att utveckla och förvalta sina bostadsområden.

Bostadens utformning

Bostaden skall vara sund, ändamålsenlig och av god kvalitet. - Bostäder och boendemiljöer skall vara tillgängliga och användbara för människor med funktionshinder. Särskilda boendeforrner skall vara integrerade i bostadsområden.

1.3 De samhällsekonomiska förutsätt-

ningarna

1.3.1 Långsiktigt hållbar bostadspolitik

Kommitténs uppdrag är att forma en långsiktigt hållbar bostadspolitik. En sådan politik måste vara starkt förankrad i de samhällsekonomiska förutsättningarna och också utgå från en bred politisk samstämmighet. Med långsiktighet menar vi ett tidsperspektiv på åtminstone ca 20 år. Regeringen bedömer i finansplanen att det nu finns goda förutsättningar för en långsiktig samhällsekonomisk stabilitet med en inflation på ca 2 % och en låg realränta. Vi vill här understryka att våra förslag till en ny bostadspolitik förutsätter en ekonomisk stabilitet. Den snabba förbättringen av statens finanser bidrar till att den svenska realräntan med all sannolikhet kommer att sjunka. Finansdepartementets bedömning är att realräntan i ett kortare tidsperspektiv, upp till fem år, kommer att vara i storleksordningen 4-5 %. Det är dock inte orealistiskt

14 Kommitténs överväganden och förslag

att förutsätta att realräntan i ett långsiktigt tidsperspektiv kan komma ner till nivå på 3 %. Historiskt sett har detta varit den genomsnittliga en nivån på realräntan.

1.3.2 Efterfrågan på bostäder

De svenska hushållen bor i allmänhet bra med god utrymmesstandard och hög kvalitet på bostäderna. Någon bostadsbrist finns egentligen inte även den låga nyproduktionen av bostäder kan medföra en framtida om bostadsbrist i framför allt storstadsområden och i ytterligare ett antal tillväxtregioner. I övriga landet är efterfrågan på nya bostäder låg. Den låga efterfrågan på nya bostäder förklaras till delar av att hushållen haft en svag inkomstutveckling samtidigt som boendekostnadema ökat kraftigt främst i samband med skatteomläggningen år 1991. Dessutom finns det i många kommuner ett överskott på bostäder med stor andel tomma lägenheter. Nyproducerade bostäder är trots en stöd räntebidrag avsevärt dyrare än äldre bostäder de flesta genom orter i landet. Hushållen väljer därför att bo billigare i det redan byggda beståndet. De bostäder byggs idag har höga produktionskostnader, ca som 10 000 12 000 kronor m2 bruksarea BRA enligt Boverkets - per produktionsstatistik för år 1996. I exklusiva lägen är väsentligt högre kostnader inte ovanliga. I viss utstäckning beror den höga genomsnittskostnaden på att bostäderna byggs med hög standard och med relativt höga mark- och anläggningskostnader i attraktiva lägen i de större städerna. Vidare har det byggts många bostäder i särskilda boendeforför äldre och med funktionshinder som är förhållandevis mer personer dyra jämfört med ordinära bostäder. Bostadsproduktionen innehåller också stor andel smålägenheter t.ex. studentbostäder som också ökar en de genomsnittliga produktionskostnadema. Boverkets över efterfrågan på bostäder visar att antalet prognoser bostäder skulle behöva öka med drygt 30 000 lägenheter per år till år 2010. Andra bedömare menar att efterfrågan blir betydligt lägre, 20 000-25 000 nya lägenheter per år. Vår bedömning är att nybyggnadsbehovet ligger i det intervallet dvs. drygt 20 000 bostäder senare år. Ett lägre bostadsbyggande än 20 000 lägenheter år kan enligt per per kommitténs mening äventyra den långsiktiga bostadsförsörjningen och produktionskapaciteten. Boverkets bedömning av ombyggnadsverksarnheten visar att ca 30 000-40 000 lägenheter per år kommer att byggas om fram till

Kommitténs överväganden och förslag 15

2010. Genomsnittskostnaden för ombyggnader beräknas dock bli lägre än vad förekommit på senare år. som Givetvis är det svårt att i ett så långt tidsperspektiv förutse bostadsefterfrågan. Den fortsatta konjunkturutvecklingen, hur optimistiskt eller pessimistiskt hushållen på sina framtida inkomster samt hur ser hushållen väljer att prioritera boendet framför annan konsumtion påverkar starkt utvecklingen. Även med optimistiska bedömningar den ekonomiska utvecklingen av kommer dock bostadsbyggandet att vara lågt jämfört med produktionen i genomsnitt de senaste 30 åren.

1.3.3 Regionala skillnader

Det finns stora regionala skillnader i bostadsefterfrågan. Vi bedömer att de regionala skillnaderna riskerar att kvarstå. Bl.a. visar Boverkets att efterfrågetillväxten sker i storstäderna och i regionala prognoser centra med tillväxt. Där ökar befolkningen och hushållens inkomster och därmed även efterfrågan på bostäder. I områden med tillväxt blir bostadsefterfrågan fortsatt låg. I svag sådana områden har många orter i dag ett överskott av bostäder. Här finns enligt vår mening bra bostäder i fina bostadsmiljöer inte minst för barnfamiljer. Att "hela Sverige skall leva" är en av de viktigaste uppgifterna för samhället. De kvaliteter och det kapital som finns på dessa orter bör tas till för den fortsatta bostadsförsörjningen. vara Vi dock att det inte är möjligt att med enbart bostadspolitiska menar medel lösa denna typ problem. Samhället måste föra en sammanav hållen politik bidrar till en bättre regional balans. som

1.4 Hushållens boende

1.4. l Hög bostadsstandard

Hushållen i Sverige har internationellt sett hög ytstandard i sina en bostäder med genomsnittlig bostadsyta på 50 m2 Den en per person. höga standarden gäller alla hushållstyper. I egnahem bor främst samboende med bam. Det övervägande flertalet ensamstående bor i lägenheter i flerbostadshus. Statistiken speglar på ett tydligt sätt att hushåll i olika livsfaser väljer olika upplåtelsefonner för sitt boende.

16 Kommitténs överväganden och förslag

1.4.2 Boendekostnader

Kommittén har uppmärksammat att det finns hushållsgrupper som har svår ekonomisk situation. Detta gäller framför allt barnfamiljer med en ensamboende förälder, men även de äldre ensamstående pensionäreren har relativt ekonomi. Arbetslösa och ofrivilligt deltidsarbetsna en svag lösa med låg inkomst är också en utsatt grupp. För ensamstående med bam räcker inte den disponibla en stor grupp inkomsten till de nödvändigaste utgifterna för hyra och andra levnadsomkostnader. Med disponibel inkomst de medel som hushållet avses faktiskt förfogar över, dvs. hänsyn har tagits till barnbidrag, bostadsbi-

drag, arbetslöshetsersättning m.m. se kapitel 3.

1.4.3 Bostadsbidrag och bostadstillägg

Enligt kommitténs uppfattning måste bostadsbidragen till barnfamiljer och ungdomar samt bostadstilläggen till pensionärer kunna tillförsäkra de ekonomiskt hushållen god bostadsstandard även i framtiden. svaga en Bidragens storlek måste enligt vår mening anpassas till utvecklingen av hyresnivån. Det är i mycket hög utsträckning ensamstående kvinnor med barn är beroende bostadsbidragen. Denna hushåll har i dag som av grupp svårast att få inkomsterna att räcka till en ordinär bostad och andra nödvändiga utgifter. Kommittén att förstärkning bostadsbianser en av dragen till barnfamiljer och i synnerhet till ensamstående med barn har mycket hög prioritet. Bland pensionärerna är det stor övervikt av de äldsta ensamståenen de kvinnorna får bostadstillägg. Denna har mycket låga som grupp pensioner och för dem är bostadstillägget ett nödvändigt tillskott. Pensionäremas bostadstillägg bör enligt vår mening även i fortsättningen behandlas del i pensionssystemet. Vi vill dock betona att som en bostadstilläggen skall till höjda hyresnivåer. anpassas Vi har även i kapitel 6 behandlat och föreslagit vissa förändringar

avseende ungdomarnas bostadsbidrag. se avsnitt 1.7.

1.4.4 Hyresnivån

Hyresnivån är relativt enhetlig i bostadsbeståndet. Det finns i egentlig mening inga billiga lägenheter på den svenska bostadsmarknaden. Även de lägenheter inte är attraktiva har ungefär samma hyresnivå som som

Kommitténs överväganden och förslag 17

övriga bostadsbeståndet. Det är endast bostäder som byggdes under 1990-talet som avviker från den enhetliga hyresnivån. Hyran för dessa bostäder är i genomsnitt 20 % högre än i det övriga bostadsbeståndet. Orsakerna till den enhetliga hyresnivån är att söka i tillämpningen av bruksvärdessystemet. Systemet bygger på att bostäder med lika bruksvärde skall ha samma hyresnivå. I bruksvärdet kan förutom bostadens allmänna standard m.m. även vägas in en lägesfaktor. Enligt kommitténs mening har förändringar i värderingar t.ex. av en bostads lokalisering och bostadsområdens allmänna attraktivitet inte av fått önskvärt genomslag i bruksvärdet. Detta har t.ex. inneburit att bostäder i storskaliga miljöer i städernas förorter har lika eller ibland högre hyresnivåer än efterfrågade bostäder i attraktiva lägen. Kommittén anser att hyressättningen på ett bättre sätt bör avspegla människors prioriteringar. Vi anser att den nödvändiga anpassningen av hyresnivåema i de flesta fall nedåt bör ske inom ramen för nuvarande system för hyressättning. Vi vill därför uppmana bostadsmarknadens parter att mer flexibelt använda bruksvärdessystemet. Vi att hyresnivån bör anser vara avsevärt lägre än i dag i vissa bostadsområdena, t.ex. i områden med en stor andel tomma lägenheter.

1 Boendesegregation

Kommittén föreslår

Staten skall stödja kommunala utvecklingsprogram för utsatta bostadsområden genom ett bidrag som motsvarar högst 50 % av kostnaderna för Utvecklingsprogrammen skall programmen. uppfylla vissa grundkrav.

Stödet till utvecklingsprogrammen finansieras med medel från flera politikområden. Bostadspolitiken bidrar med 500 miljoner kronor per år under åren 1998-2000 och med miljard kronor en per år under åren 2001-2010.

Kommitténs överväganden och förslag

1.5.1 Problembild

Boendesegregationen är ett komplext samhällsproblem med djupa rötter i ekonomiska och sociala förhållanden. Förhållanden på bostadsmarknaden kan bara förklara del de segregationsmönster som en av uppstått. Segregationens allvarligaste konsekvens är att människor med de minst fördelaktiga ekonomiska, sociala och politiska förutsättningarna tenderar samlas i de minst attraktiva bostadsområdena. Utsatta att i samhället hänvisas till utsatta bostadsområden. Dessa grupper bostadsområden erbjuder ofta goda bostäder, storskalighet, men anonymitet, otrygghet, förslitning, dålig miljöanpassning, bristande service och kommunikationer bidrar till att ytterligare försämra m.m. invånarnas levnadsvillkor och livschanser. Under tid har polariseringen ökat mellan de mest attraktiva senare bostadsområdena med resursstarka invånare och de minst attraktiva där de boende Den socio-ekonomiska segregationen är resurssvaga. sammanfaller också i ökad utsträckning med etnisk segregation. Problembilden i de utsatta bostadsområdena är känd sedan decennier och har analyserats i många sammanhang. Det allvarliga i dagens situation problemen fördjupats och nått nivå där de riskerar att är att en En viktig orsak till denna utveckling är den höga pennanentas. arbetslösheten. Möjligheterna att vända negativa utvecklingsspiraler till de och möjligheter finns i områdena genom att ta vara resurser som försämras snabbt känslor vanmakt och utanförskap slår rot. när av

1.5.2 En sammanhållen politik

Kommittén åtgärder förbättrar levnadsvillkoren för anser att som människor bostadsområden måste högsta prioritet inte bara i utsatta ges inom bostadspolitiken utan inom alla politikområden av betydelse. Bostadspolitiska kommittén att arbetet mot segregationen nu anser kräver sammanhållen politik omfattar insatser inom många en som politikområden och på flera nivåer i samhället. På den nationella nivån krävs främst insatser ökar sysselsättningen och förhindrar att vissa som medborgare från arbetsmarknaden. På den lokala nivån bör utestängs lokalt utvecklingsarbete grundsten i arbetet mot segregationen. vara en För både det lokala och det nationella arbetet gäller att en sammanhållen politik ställer krav på sektorsövergripande samverkan. En stora väl fungerande dialog mellan stat och kommun krävs också för att binda insatser på central och lokal nivå. samman

Kommitténs överväganden och förslag 19

Behovet av en sammanhållen politik gör det angeläget att regeringen snarast förstärker den politiska samordningen av det nationella arbetet mot segregationen.

l 3 Lokala utvecklingsprogram

. Kommittén föreslår att stat och kommuner gemensamt inleder en långsiktig satsning på lokalt utvecklingsarbete i utsatta bostadsområden. Utvecklingsarbetet föreslås byggas upp kring ett lokalt utvecklingsprogram i varje utsatt bostadsområde. Syftet med utvecklingsarbetet skall vara att säkra alla människors rätt att oavsett kön, ålder, funktionshinder, ekonomiska förutsättningar, etnisk och kulturell bakgrund ha god boendemiljö. Även landets mest en utsatta bostadsområden skall utvecklas så att kommitténs övergripande mål för bostäder och boendemiljöer uppfylls. De viktigaste aktörerna i ett utvecklingsarbete är de människor som bor och verkar i de utsatta områdena. Utvecklingsprogrammen måste vara en produkt av deras behov och önskemål. Utvecklingen måste komma underifrån och inte planeras fram i traditionell mening.

1.5.4 Kommunalt ansvar för utvecklingsprogrammen

Kommunerna har ett ansvar för att samhällsplaneringen i dess helhet främjar ett integrerat och jämlikt boende. Kommunerna har ett särskilt ansvar för att utvecklingsarbetet i utsatta bostadsområden sätts igång, drivs med kraft och involverar alla de kommunala verksamheterna. Vi menar också att kommunerna har ett särskilt ansvar för att de utsatta bostadsområdena prioriteras i samhällsplanering, lokal näringspolitik etc. Vidare kommer utvecklingsarbetet i utsatta bostadsområden att kräva långtgående och sektorsövergripande samverkan mellan boende, bostadsföretag, föreningar, organisationer, myndigheter etc. Kommunerna har en nyckelroll för att få till stånd denna samverkan. Den mest angelägna uppgiften för kommunerna blir dock att finna formerna för att stödja utvecklingsprocesser som växer fram från dem som bor och arbetar i området.

20 Kommitténs överväganden och förslag

1.5.5 Statsbidrag till programmen

Kommittén föreslår att staten ger ett särskilt bidrag till utvecklingsarbetet i utsatta bostadsområden. Statens stöd skall kunna användas både för genomförande och i viss utsträckning för planering, uppföljning samt utvärdering av utvecklingsprogram. Alla kommuner bedömer att det finns utsatta bostadsområden som i kommunen behöver utvecklas på det sätt som beskrivits här kan som söka ett statsbidrag om maximalt 50% av utvecklingsprogrammets kostnader. Ett villkor är att kommunen tillsammans med andra lokala aktörer, t.ex. bostadsföretagen, säkrar finansiering minst 50 % av en om kostnaderna samt tar ansvar för planering och genomförande. Kommittén att statens bidrag till utvecklingsprogrammen måste anser flexibelt och stort utrymme för anpassningar till lokala vara ge förhållanden. Innehållet i programmen bör inte detaljstyras utan ge möjlighet att genomföra mångfald av åtgärder. Kommittén anser inte en heller att någon allmängiltig definition av begreppet utsatt bostadsområde är meningsfull. Varje kommun bör utifrån sin överblick av situationen i olika bostadsområden kunna avgöra vilka områden som har problembild som motiverar särskilda insatser. en Vi föreslår dock att det statliga stödet förenas med vissa villkor för utformningen utvecklingsprogrammen. Villkoren är avsedda att ge av de lokala insatserna rätt huvudinriktning och främja uppbyggnaden av väl arbetade och lokalt förankrade De är också avsedda genom program. ett underlag för fördelningen statens stöd mellan olika att ge av bostadsområden.

1.5.6 Programmens utformning

Alla utvecklingsprogram bör utgå från väl genomarbetad beskrivning en levnadsvillkor och utvecklingsmöjligheter i området. Programmen av måste också innehålla tydliga mål för utvecklingsarbetet samt precisera programmets kostnader och hur dessa fördelas på olika aktörer. Vidare motiverar behovet utvärdering och kunskapsuppbyggnad att varje av utvecklingsprogram innehåller plan för kontinuerlig uppföljning och en utvärdering. Slutligen bör antagna av kommunprogrammen vara fullmäktige för att säkra politisk förankring i kommunen. Utöver dessa allmänna krav har kommittén valt att lyfta fram ett antal andra faktorer är betydelsefulla vid lokalt utvecklingsarbete som och kan utgöra antingen direkta villkor för stödet eller utgångssom punkter för prioritering av stödet mellan olika områden: en

Kommitténs överväganden och förslag 21

delaktighet och inflytande för de boende förankring i den kommunala och lokala organisationen genomtänkta former för samverkan åtgärder för ökad sysselsättning insatser för grupper med särskilda behov kvalitetssäkring av skolorna i området insatser för att integrera kvinnors kunskaper och erfarenheter - De boendes delaktighet och inflytande är av så central betydelse att det av programmen åtminstone bör framgå hur de lokala aktörerna avser att säkra ett sådant inflytande. Utvecklingsprogrammen skall i första hand omfatta sociala åtgärder och riktas mot människorna och boendemiljön i bred bemärkelse. Ombyggnader kan stödjas i särskild ordning de investeringsgenom bidrag till prioriterade ombyggnadsåtgärder som beskrivs i avsnitt 1.19. Lokaler för föreningsliv, kulturaktiviteter m.m. utgör en viktig ingrediens i lokalt utvecklingsarbete. Stödet till utvecklingsprogrammen kan här komplettera de bidrag till samlingslokaler, kulturlokaler etc. Boverket administrerar. I övrigt skall statens stöd kunna användas som till ett brett spektrum av aktiviteter och åtgärder.

1.5.7 Finansiering stödet

av

Utvecklingsprogrammen kommer att omfatta åtgärder inom många politikområden. Enligt vår uppfattning är det därför rimligt att ekonomiska från olika politikområden som bostadspolitik, arbetsresurser marknadspolitik, invandrarpolitik etc. samlas till ett gemensamt statsbidrag. Vi anser att resurser från det bostadspolitiska området inte skall den enda ñnansieringskällan för utvecklingsprogrammen. vara Kommittén anser att bostadspolitiken bör lämna ett kraftfullt bidrag motsvarande miljard kronor år till finansieringen av utvecken per lingsprogrammen. Budgetmässiga restriktioner innebär dock att bostadspolitikens bidrag måste begränsas till 500 miljoner kronor per under åren 1998-2000. Bidraget bör öka till en miljard kronor per år fr.o.m. år 2001. Stödet till utvecklingsprogrammen bör vara långsiktigt och sträcka sig fram till år 2010.

1.5.8 Samordning med andra insatser

Under budgetåret 1995/96 har staten satsat 125 miljoner kronor på särskilda insatser i invandrartäta bostadsområden prop. 1994/95:l00,

22 Kommitténs överväganden och förslag

bil 11,bet. 1994/95:Sfu l3,rskr. 1994/952309.Åttastorstadskommuner

har fått stödet för att i samverkan med andra lokala aktörer genomföra en handlingsplan med insatser som bl.a. syftar till att öka invandrarnas arbetskraftsdeltagande. Ytterligare insatser i invandrartäta bostadsområden motsvarande 245 miljoner kronor per år har föreslagits av Invandrarpolitiska kommittén SOU 1996:55. Denna kommitté föreslår ett statligt stöd till kommunala åtgärdsprogram i utsatta bostadsområden med insatser inom fem verksamhetsområden: arbetsmarknad, vuxenutbildning, delaktighet och engagemang för närmiljön, skolan samt ungdoms- och barnomsorg. Vårt förslag lokala utvecklingsprogram ansluter nära till de om principer som gäller för de pågående insatserna i invandrartäta bostadsområden och till Invandrarpolitiska kommitténs förslag. Vår bedömning av behovet av riktade insatser och av hur dessa skall utformas är på flera sätt likartad. Kommittén anser dock att det är ett stort samhällsintresse att en satsning på utveckling av de utsatta bostadsområdena inte ses som en del av invandrarpolitiken eller riktar sig enbart till invandrartäta bostadsområden i storstäderna. Vi vill betona behovet av en mera generell ansats riktar sig till alla utsatta bostadsområden och utgör som en del av en mer sammanhållen politik mot segregationen. Vi anser därför att vårt förslag om lokala utvecklingsprogram bör ses som en naturlig fortsättning och utvidgning av nu pågående insater i utsatta bostadsområden. Vi anser också att Invandrarpolitiska kommitténs förslag till åtgärder bör integreras i vårt förslag om utvecklingsprogram. Insatser särskilt riktade mot invandrare kommer att utgöra en viktig del av många lokala utvecklingsprogram. Kommittén arbetsgrupp inom regeringskansliet bör få i anser att en uppdrag att utarbeta de närmare formerna för statens stöd till utvecklingsprogrammen. Länsstyrelsemas roll regionala samordnare som statens insatser bör därvid vägas in. Länsstyrelserna har redan ett av samordningsansvar inom flera av de sektorer som har särskild betydelse för det lokala utvecklingsarbetet, exempelvis näringspolitik samt utbildnings- och socialpolitik.

Kommitténs överväganden och förslag 23

1.6 Boende för äldre och med

personer

funktionshinder

Kommittén anser

Efterlevnaden lagstiftningens krav på att bostäder och av boendemiljöer skall tillgängliga och användbara för äldre vara med funktionshinder måste förbättras. och personer

Kommittén föreslår

Ombyggnadsåtgärder i syfte att förbättra bostäders och boende-

tillgänglighet och användbarhet eller för att tillskapa miljöers särskilda boendeformer för äldre och med funktionshinpersoner skall prioriterade och få investeringsbidrag. Omfattning der vara inriktning investeringsbidragen för prioriterade omoch av skall bestämmas i samband med ordinarie byggnadsåtgärder budgetarbete.

Nyproduktion särskilda boendefonner skall även i fortsättningav förhöjt bidragsunderlag i det ordinarie en stödjas genom ett stödet till nyproduktionen.

får i uppdrag i samverkan med bl.a. handikapp- och Boverket att genomföra ett för ökad

pensionärsorganisationema program

kunskap och kompetens vad gäller bostäders och närmiljöers tillgänglighet deras användbarhet för äldre och personer samt funktionshinder. Programmet föreslås i tre år. Särskilda med vara Allmänna arvsfonden bör avsättas för den del som medel ur medverkan handikapporganisat-ionema. avser av

för med funk-

1.6.1 Behov av anpassning personer

tionshinder

med funktionshinder finns i den äldre Den stora gruppen personer befolkningen och då framförallt i de äldsta åldersgruppema. personer 80 år, kommer att fortsätta öka i antal Denna grupp, dvs. personer över

24 Kommitténs överväganden och förslag SOU 1996:156

in på 2000-talet. Däremot finns inga tecken på att antalet yngre personer med funktionshinder skulle öka i antal.

Ökningen av antalet i de äldsta åldersgruppema ställer

personer enligt kommitténs mening krav på åtgärder inom främst det ordinära boendet för att göra bostäder och boendemiljöer tillgängliga och mer användbara. Även fler särskilda boendefonner behövs i viss utsträckning. Enligt vår bedömning kommer dock utbyggnadstakten att avsevärt vara lägre än under 1990-talets början.

1.6.2 Bostäders

tillgänglighet

Kommittén anser att det finns brister i bostäders tillgänglighet för personer med funktionshinder. Framförallt gäller detta den äldre bebyggelse där också relativt stor andel de äldre bor. Trappor, en av trånga entréer, brist på hissar, dåligt genomtänkt utemiljö, dålig tillgång till kommunikationer och kommersiell service försvårar eller gör m.m. det omöjligt för funktionshindrade att bo kvar. Kommittén föreslår ingen förändring lagstiftningen. Det är främst av efterlevnaden av reglerna som behöver förbättras. Det är enligt vår mening självklart att lagstiftningens krav på tillgänglighet tillgodoses vid all ny- och ombyggnad av bostäder. Byggherrar, kommuner, mil. som deltar i byggprocessen skall bevaka att lagstiftningen följs. Problemen är dock nämnts störst i det befintliga bostadsbestånsom det. Kommunernas bidrag till bostadsanpassning är betydelsefullt för den individuella anpassningen bostaden och miljön i direkt anslutav ning till bostaden. Vi anser att det även i fortsättningen är angeläget att med statliga investeringsbidrag stimulera investeringar förbättrar bostäders och som boendemiljöers tillgänglighet och användbarhet i det befintliga bostadsbeståndet. Det kan t.ex. gälla installation hissar, ombyggnad av av entreér m.m. Storlek och inriktning på sådana investeringsbidrag för prioriterade ombyggnadsåtgärder skall enligt vårt förslag bestämmas i den ordinarie budgetprocessen

se avsnitt 1.19.

Vi anser också att det är angeläget att kunskaperna och kompetensen om bostäders och boendemiljöers användbarhet och tillgänglighet ökar hos berörda aktörer inom byggsektorn, i kommunerna och inom berörda utbildningslinjer. Detta gäller såväl befintliga bostadsområden och nyproducerade bostäder offentliga miljöer och lokaler. som Vi föreslår att Boverket får ett uppdrag att i samarbete med bl.a. handikapp- och pensionärsorganisationema genomföra treåriga program för att öka kunskaperna och kompetensen i dessa frågor hos berörda

Kommitténs överväganden och förslag 25

aktörer. Särskilda medel Allmänna arvsfonden bör för ur avsättas pro-

grammet i de delar handikapporganisationemas medverkan.

som avser

1.6.3 Särskilda boendeformer

Kommunerna söker i dag alternativ till fortsatt utbyggnad de en av särskilda boendeformema. Vård och service till äldre och med personer funktionshinder ges i ökande utsträckning i det ordinära boendet. Kommitténs bedömning är att bostadspolitiken främst bör inriktas på att stimulera till ombyggnader förbättrar tillgängligheten i boendet och som inte i lika hög grad varit fallet under 1990-talet stimulera som utbyggnad särskilda boendeformer. av Det finns dock grupper, t.ex. med åldersdemens och personer yngre personer med grav psykisk störning, som inte klarar ett självständigt boende utan att fara illa. Dessa har så omfattande behov grupper av daglig tillsyn att det är svårt att lösa behoven i det ordinära boendet. Mindre enheter i gruppboende är i regel den bästa lösningen. Det finns enligt Svenska Kommunförbundets bedömning ett behov fortsatt av utbyggnad av särskilda boendefonner motsvarande l 500 ca nya bostäder år de närmaste tio åren. per Kostnaden för att inrätta särskilda boendefonner är högre än för det ordinära boendet. Kommittén därför att investeringsbidrag anser basbidrag till bostäder i särskilda boendeformer för äldre och nya funktionshindrade personer skall baseras på ett högre bidragsunderlag än ordinära bostäder enligt motsvarande principer gäller i dag för som

beräkning av räntebidrag se avsnitt 1.18.

Vidare föreslår vi att ombyggnader som tillskapar särskilda boendeformer skall prioriteras och få investeringsbidrag. Omfattning och inriktning av ett sådant investeringsbidrag skall fastställas i det ordinarie

budgetarbetet se avsnitt 1.19.

Kommitténs överväganden och förslag

1.7 Ungdomars boende

Kommittén anser

Kommunerna bör söka vägar att öka utbudet bostäder som av efterfrågas ungdomar. Kommuner, bostadsföretag m.fl. bör av också ungdomar bättre information den lokala bostadsge en om marknaden.

Kommittén föreslår

Boverket, Ungdomsstyrelsen och Högskoleverket får i uppdrag kartlägga utveckla metoder för att bättre kunna följa upp att samt studenternas bostadssituation.

Reglerna för bostadsbidragen till ungdomar i åldern 18-28 år så stödet förbättras till ungdomar med låga införändras att komster. Regelförändringarna sker utan att statens kostnader för

bidragen ökar.

Ungdomspolitiska utredningen dir.l995:154 får i uppdrag att långsiktigt vårt förslag bostadsbidrag till ungdomar väga om helhetssyn på samhällets stöd till ungdomar. i en

1.7.1 Ungdomars situation på bostadsmarknaden

svårigheter på bostadsmarknaden beror främst på att Ungdomars har minskat bl.a. arbetslöshet och förlängd ungdomars inkomster genom studietid samtidigt boendekostnadema har stigit kraftigt. Ungsom situation försvåras ytterligare att andelen smålägenheter har domars av minskat. bedömning har dock inte någon drastisk försämring av Enligt vår situation på bostadsmarknaden skett. Andelen ungdomar som ungdom ars föräldrarna har stigit, det år inte fråga om några bor kvar hos men förändringar. De flesta ungdomar kan när de flyttar hemifrån dramatiska i lägenhet och behöver inte dela bostad med någon kamrat bo en egen eller bo inneboende.

SOU 1996: 156 Kommitténs överväganden och förslag 27

1.7.2 Utbudet bostäder för ungdomar

av

Kommittén anser att kommunerna tillsammans med bostadsföretag mfl. bör öka tillgången på bostäder till lägre kostnader som är lämpliga för ungdomar. Detta kan främst ske genom ett mer flexibelt utnyttjande av det befintliga bostadsbeståndet med hjälp av ombyggnader av vakanta bostäder, hyresrabatter Genom att utnyttja byggtekniker, m.m. nya anpassa standarden till vad ungdomar faktiskt anser sig ha behov av möjlighet till hyresgästmedverkan kan också viss nyproduksamt ge en tion ske av bostäder för ungdomar. Kommunernas arbete med att öka utbudet av bostäder för ungdomar kommer att stödjas av det regeringsuppdrag som Boverket har att samla, utvärdera samt sprida erfarenheter och nya idéer kring ungdomsbostäder.

1.7.3 Information om bostadsmarknaden

Vi att kommunerna tillsammans med fastighetsägare m.fl. bör se anser till att grundläggande information om den lokala bostadsmarknaden finns lätt tillgänglig i alla kommuner. Ett sådant informationsmaterial skulle särskilt underlätta ungdomars bostadssökande samt stärka ungdomars kunskaper om de rättigheter och skyldigheter som gäller på framförallt hyresmarknaden. Bättre tillgång till information är av särskild vikt för ungdomar med funktionshinder som t.ex. söker bostad på studieorten.

1.7.4 Studenternas bostadssituation

Högskoleutbildningen byggs nu ut i snabb takt genom riksdagens beslut att inrätta 30 000 nya årsstudieplatser. Det är angeläget att denna utbildningssatsning inte hindras av brist på bostäder för studerande. Detta är främst fråga för de berörda kommunerna, vilka har ett en ansvar för bostadsförsörjningen även för den del av befolkningen som är studenter. För att stödja kommuner som inte kan finna bostäder de studerande inom det befintliga beståndet, har regeringen i årets budgetproposition föreslagit ett tillfälligt investeringsbidrag till studentbostäder prop. 1996/97: l. Problematiskt i sammanhanget är att kunskaperna om hur studenternas boendesituation ser ut och utvecklas är begränsade. Studenterna är

28 Kommitténs överväganden och förslag

svårfångad i statistiska undersökningar och studentlägenheter en grupp ingår inte i bostads- och hyresundersökningama BHU. Mot bakgrund den snabba utbyggnaden av högskoleutbildningen av behöver kunskaperna studenternas bostadssituation ökas. Kommittén om föreslår därför att Boverket tillsammans med Ungdomsstyrelsen och Högskoleverket får i uppdrag att göra en uppföljning av studenternas boendesituation samt utveckla metoder för att bättre kunna följa hur

denna utvecklas.

1.7.5 Bostadsbidrag till ungdomar

Kommittén att de ungdomar har problem att täcka sina anser som boendekostnader främst bör stödjas arbetsmarknadspolitiska genom insatser. Det kan dock finnas skäl att behålla ungdomsbostadsbidragen ett stöd för ungdomarna i ett svårt arbetsmarknadsläge. som Nuvarande regler för ungdomsbostadsbidragen behöver reformeras. Bidragen inte ett reellt stöd till ungdomar som har låga inkomster ger och inte studerar. De kan dessutom kostnadsdrivande för nyproduvara cerade studentlägenheter och har icke önskade marginaleffekter för den

som förvärvsarbetar. För att förbättra bidragssystemets funktion föreslår kommittén att reglerna för ungdomsbostadsbidragen förändras på följande punkter: den övre boendekostnadsgränsen sänks till 3 000 kr per månad ersättningsnivån blir 65 % i hela boendekostnadsintervallet l 800-3 000 kr inkomstgränsema höjs till 50 000 kr år för ensamstående och per - 70 000 kr för samboende per bidragsavtrappningen vid inkomster över inkomstgränsen sänks från - 33 % till 20 % Dessa regelförändringar kan genomföras inom nuvarande kostnadsram

för bidraget. Ovanstående förändringar är angelägna på kort sikt. I ett längre perspektiv behöver vårt förslag ungdomsbostadsbidragen vägas in om i helhetssyn på stöd till ungdomar. Även fördelningen mellan en statens bostadsbidrag och andra stödformer t.ex. arbetsmarknadspolitiska som åtgärder för ungdomar bör över. Sådana överväganden bör ske inom ses för den ungdomspolitiska utredning dir. 1995:154 som nu ramen arbetar med analysera ungdomars situation och över vissa att ser ungdomspolitiska frågor.

Kommitténs överväganden och förslag 29

1 J

ämställdhetsperspektiv

Kommittén anser

Jämställdhetsaspekter skall vägas in i all samhällsplanering. I alla kommuner skall kvinnors direkta inflytande över fysisk planering och byggd miljö förstärkas. Den mycket ojämlika maktfördelningen mellan kvinnor och män inom samhällsbyggandet strider mot de jämställdhetspolitiska målen.

Kommittén föreslår

Ett antal kommuner erbjuds statligt stöd för att utveckla kunskaper och metoder som integrerar jämställdhet i fysisk planering och bebyggelseutformning. Boverket har tidigare lagt fram ett förslag med denna inriktning till en kostnad av 4,5 miljoner kronor. Boverket har också föreslagit finansiering.

Det står klart att utformningen av bostäder, bostadsområden och övriga fysiska strukturer som påverkar våra livsvillkor inte skall utvecklas enbart ur ett manligt perspektiv. Samma planeringsmodeller och val av bebyggelseutfonnning gynnar inte självklart både kvinnor och män. Kvinnor och män lever delvis olika vardagsliv vilket kan skapa skilda behov, erfarenheter och prioriteringar. Kommittén kan samtidigt konstatera att kvinnor till stor del är frånvarande vid de beslut som utövar ett avgörande inflytande på samhällsbyggandet och därmed på människors vardagsliv. Inom flertalet politiska organ och företag som är knutna till samhällsbyggandet råder en mycket skev maktfördelning till kvinnornas nackdel. Detta trots det jäm ställdhetspolitiska målet att makt och inflytande i alla samhällssektorer skall delas lika mellan könen. Ett ökat kvinnoinflytande över boende och samhällsplanering är i första hand demokratifråga, kan också betraktas ett viktigt en men som led i ett förstärkt brukarinflytande. Trots de förändringar skett i som samhället tillbringar kvinnor generellt sett mer tid i bostaden och bostadsområdet än män. Allmänt sett arbetar kvinnor oftare i bostaden, rör sig mer i närmiljön och utnyttjar även i större utsträckning de kollektiva transporterna till och från bostadsområdet.

30 Kommitténs överväganden och förslag

Kvinnors kraftigt ökade förvärvsarbete under efterkrigstiden har inte lett till några genomgripande förändringar av hur bostäder och bostadsområden planeras och utfonnas. Det har heller inte lett till några genomgripande förändringar i arbetsfördelningen mellan könen. Detta innebär på flera sätt ökade påfrestningar i vardagslivet för många kvinnor. En jämställd samhällsplanering bör utvecklas som genom att mer integrera både kvinnors och mäns erfarenheter bidrar till att underlätta vardagslivet och främja jämnare fördelning av betalt och obetalt en arbete mellan könen. En jämställd samhällsplanering måste ges ett konkret innehåll i ett lokalt sammanhang. Det är i det praktiska planarbetet på kommunal nivå formerna för jämställd samhällsplanering kan utvecklas. som en Kommittén föreslår att de kommunförsök med statligt stöd som presenterats i Boverkets rapport 1996:4 genomförs för att stärka arbetet förjämställdhet i fysisk planering och byggd miljö. Inriktningen på det kommunala arbetet bör tydligt vara att integrera jämställdheten i den ordinarie verksamheten. De kommuner som deltar i satsningen har viktig roll föregångare i ett arbete som behöver en som utföras i alla kommuner. Erfarenhetsåterföring, kunskapsutbyte och kvalificerade utvärderingar måste därför viktiga beståndsdelar i vara projekten. Länsstyrelsemas jämställdhetsansvariga bör följa upp hur kvinnorepresentationen utvecklas i kommunerna och ägna särskild uppmärksamhet kvinnors möjligheter att påverka boendepolitikens utformning och genomförande.

Kommitténs överväganden och förslag 31

1.9 Ekologiskt långsiktiga perspektiv

Kommittén anser

Miljökrav skall tillgodoses i all ny- och ombyggnad. Endast projekt uppfyller kraven i gällande miljölagstiftning skall få som statsbidrag.

Boendets miljöfrågor behöver samordnas enligt modell efter arbetet med Agenda 21. Detta gäller i kommuner, länsstyrelserna regionalt och mellan myndigheter centralt.

Kommittén föreslår

Investeringsbidrag till prioriterade ombyggnadsåtgärder skall användas för att främja angelägna miljöåtgärder i boendet. Omfattning och inriktning investeringsbidragen skall beav stämmas i samband med ordinarie budgetarbete.

Ett system för miljö- och energiklassning av bostäder införs.

1.9.1 Miljökrav för och ombyggnad

ny-

Bostadspolitiska kommittén har inte haft till uppgift att utreda miljöfråi boendet. För detta finns särskilda utredningar med specifika gor uppgifter inom miljöområdet. Vi har ändå ansett det angeläget att lyfta fram de ekologiska aspekterna på boendet. Kommittén att miljökraven skall tillgodoses i all ny- och anser ombyggnad bostäder. Ett oekologiskt byggande är långsiktigt dyrt av och skall inte förekomma. Vi därför att endast och omanser nybyggnadsprojekt uppfyller kraven i gällande miljölagstiftning skall som beviljas statsbidrag. Miljökraven på byggande och boende skall leda till att de s.k. försiktighets- och substitutionsprincipema tillämpas. l alla sammanhang skall den minst miljöbelastande lösningen väljas och åtgärder som inte är miljömässigt riskfria skall inte genomföras. Miljöfarliga ämnen och metoder skall alltid bytas mot miljömässigt bättre alternativ om sådana finns.

32 Kommitténs överväganden och förslag

Den omfattande forskningen inom miljöområdet genererar fortlöpande ny kunskap om ekologiska samband och tex. de påfrestningar på om miljön som material, byggmetoder m.m. kan innebära. Den nya kunskapen medför och förändrade krav på byggande och nya samhällsutfonnning som kommer att återspeglas i en successivt förändrad lagstiftning. Det ställs därför enligt vår mening stora krav på aktörerna inom byggprocessen att tillgodogöra sig regelverk och aktuella kunskaper och att tillämpa dessa i det aktuella byggprojektet.

1.9.2 Prioriterade

investeringsbidrag till miljöätgär-

der i boendet

Enligt vår uppfattning kan investeringsbidrag även i fortsättningen vara en viktig stimulans för särskilda miljöinriktade åtgärder i bostadsbeståndet. De investeringsbidrag till prioriterade ombyggnadsåtgärder som kommittén föreslår bör bl.a. användas för att anpassa bostadsbeståndet till ett ekologiskt uthålligt boende. Omfattning och inriktning av investeringsbidrag till ombyggnader och andra åtgärder som är motiverade av miljöskäl skall bestämmas i samband med ordinarie budgetarbete. Dessa investeringsbidrag skall reserveras för att utveckla

ny kunskap eller för att genomföra praktiska experiment se avsnitt

1.19,

1.9.3 Samordning boendets miljöfrågor

av

I dag pågår arbete på många håll med att ta fram underlag för miljöoch energideklaration av bostäder. Syftet är att underlätta konsumentens val av miljöriktiga bostäder. En samordning av arbetet behövs. Här kan nämnas att utredningen Konsumenterna och miljön SOU 1996: 108 har föreslagit att Boverket i samråd med Konsumentverket, Naturvårdsverket och marknadens parter skall få i uppdrag att utarbeta ett system för miljö- och energideklaration av bostäder. Vi delar uppfattningen att ett sådant system är angeläget. Ansvaret för miljöfrågor är i dag fördelat på olika myndigheter. Enligt vår mening behövs ett samlat ansvar för miljöarbetet inom boende och byggande av den typ som genomfördes i samband med arbetet med Agenda 21. Behovet av samordning finns på alla nivåer, dvs. i kommunerna, regionalt länsstyrelserna och också på genom central nivå genom samordning av centrala myndigheters insatser.

Kommitténs överväganden och förslag 33

1.10 Estetisk kvalitet

Kommittén anser

Byggnader och boendemiljöer bör utformas utifrån ett estetiskt helhetsperspektiv. Stat och kommun bör bidra till höga estetiska värden i den byggda miljön genom tydliga krav vid nyproduktion och förnyelse av befintlig bebyggelse.

Det nationella handlingsprogrammet för god arkitektur prop. 1996/97:3 bör kompletteras av kommunala arkitekturprogram som bl.a. utgör underlag för tidiga samråd med byggherrar och fastighetsägare.

Vid och ombyggnad bostäder bör 1 % den totala större ny- av av byggkostnaden vara ett rimligt riktvärde för den konstnärliga utsmyckningen.

1.10.1 Behovet estetisk kvalitet och god arkitektur

av

Kommittén har i sina mål för bostadspolitiken betonat att boendemiljön skall vara stimulerande, estetiskt tilltalande samt vara i harmoni med det omgivande landskapet och kultunniljön. För att nå dessa målsättningar krävs att estetiska värden och god arkitektur får en ökad vikt i samhällsbyggandet och att arkitekter och konstnärer får en starkare ställning vid utformningen av byggnader och boendemiljöer. Hög estetisk kvalitet och en god arkitektur som förenar skönhet med funktion har en central betydelse för långsiktig användbarhet, trivsel och gott resursutnyttjande. Kommittén kan samtidigt konstatera att arkitekturen som konstart har ställning i Sverige än i många andra länder. I byggsammanen svagare hang har kvantitativa och rent byggnadstekniska mål i vissa fall trängt ut kvalitativa målsättningar och omsorg om estetiken. Estetiska hänsyn och arkitektonisk omsorg i byggandet likställs ofta felaktigt med merkostnader och tidsförluster. Ökade estetiska värden i den byggda miljön förutsätter ett estetiskt

helhetsperspektiv på utformningen byggnader och miljöer. Estetiska

av krav kan inte vara underordnade ekonomiska och tekniska hänsyn eller tillföras sent i byggprocessen. För att skapa starkare ställning för de en

34 Kommitténs överväganden och förslag

estetiska värdena krävs också att stat och kommun agerar som föregångare och normsättare. För att god arkitektur och estetiska hänsyn en stark ställning vid ge utformningen byggnader och boendemiljöer behövs en samordnad av arkitekturpolitik. Kommittén att regeringens förslag till handanser lingsprogram för arkitektur och formgivning prop. 1996/97:3 bör genomföras ett led i uppbyggnaden sådan politik. som av en

1.10.2 Kommunala arkitekturprogram

Kommittén också att det nationella handlingsprogrammet för god anser arkitektur behöver kompletteras medveten och aktiv politik för av en högre estetisk kvalitet på lokal nivå. Kommunerna har Plan- och Bygglagen l987:l0 ett stort genom för att bl.a. ta tillvara kultur- och miljövärden i den befintliga beansvar byggelsen. Kommunerna kan också bestämmelser i detaljplaner genom bebyggelsens utformning. Samtidigt är dock plan- och m.m. styra bygglagstiftningen inriktad på att tillgodose byggnadstekniska krav vid och ombyggnad och normalt brukar varken detalj- eller översiktsplanyutgå från något helhetsperspektiv på estetik och arkitektur. ner Kommittén föreslår därför att kommunerna utarbetar kommunala arkitekturprogram uttryck för kommunens övergripande syn på som ger estetisk och arkitektonisk utformning. Ett sådant program stärker kommunernas kunskap arkitektur och estetik och utgör god grund om en för tidiga samråd med byggherrar och fastighetsägare. Samråd om kvalitet och estetisk utformning bör enligt vår mening ske i ett tidigt stadium i byggprocessen, finns stor risk att motiverade förannars bättringar inte kan genomföras på grund av kostnaderna. Delar av arkitekturprogrammet kan också arbetas i översiktsplanen och kan bilda underlag för konkreta krav på bebyggelsen i programmet detaljplaner.

1.10.3 Behovet av konstnärlig utsmyckning

Kommittén att konstnärlig utsmyckning kan spela en viktig roll anser tillföra estetiska upplevelser och identitet boendemiljöer. för att ge en Utsmyckningar kan bl.a. skapa igenkänningsmärken som bryter bebyggelsens enfonnighet och anonymitet i storskaliga bostadsområden. Konstnären bör vid sidan arkitekten ha viktig roll vid alla ny- och av en ombyggnader.

Kommitténs överväganden och förslag 35

Konstnärlig utsmyckning kan inte ersätta ett estetiskt helhetsgrepp på bebyggelsens utformning. Någon form konstnärlig utsmyckning kan av dock betraktas som ett absolut minimikrav på estetisk i omsorg byggandet. Vid större ny- och ombyggnad av bostäder bör l % av den totala byggkostnaden vara ett rimligt riktvärde för den konstnärliga utsmyckningen.

1.11 Kommunernas roll i

bostadspolitiken

Kommittén anser

Kommunerna har en nyckelroll i bostadspolitiken med för ansvar viktiga boendefrågor. Kommunerna kan driva en aktiv bostadspolitik genom att utveckla och använda befintliga styrmedel.

Någon ytterligare lagreglering av kommunernas bostadspolitiska ansvar är inte motiverad i nuläget.

1.11.1 Kommunernas och

ansvar styrmedel

Det finns i kommunerna en lång tradition och erfarenhet av att hantera frågor kring bostadsförsörjningen. Utvecklingen har gått mot att kommunerna på eget bedömer behovet bostadspolitiska ansvar av insatser och självständigt förfogar över de bostadspolitiska stynnedlen. Kommunernas bostadspolitiska ansvar för människor som inte på egen hand kan lösa sitt behov av bostad eller har särskilda behov i boendet uttrycks i Socialtjänstlagen 1980:620 m.fl. lagar. Ett allmänt ansvar att planera användningen av mark och vatten samt för utformningen av bostäder och bebyggelse framgår av Plan- och Bygglagen l987:l0 samt Byggnadsverkslagen 1994:847. I övrigt saknas särskild lagstiftning som ålägger kommunerna ett för bostadspoliansvar tiska frågor. Vi har under vårt arbete inte kunnat påvisa några allvarliga och generella missförhållanden i kommunernas sätt att hantera de bostadspolitiska frågorna. Vi har också konstaterat att bostadsmarknadsläge och problembild skiljer sig mycket mellan kommuner olika storlek och av mellan kommuner i olika delar av landet.

36 Kommitténs överväganden och förslag

Kommittén därför att motiv saknas för att genom generell anser lagstiftning ytterligare lagreglera kommunernas bostadspolitiska ansvar. Kommittén har också bedömt att kommunerna inte behöver tillföras styrmedel för att kunna driva en framgångsrik bostadspolitik. nya Utveckling och lokal anpassning befintliga styrmedel, framförallt av samhällsplaneringen, är viktigare uppgift löses bäst av respektien som ve kommun. Kommittén har särskilt övervägt kommunernas ansvar för om bostadsförsörjningen motiverar att kommunerna återfår lagstödd en möjlighet att nå förrnedlingsrätt till privata hyresbostäder. Vi har bedömt att ett sådant behov inte finns idag. En lagstiftning som inte kan motiveras med konkreta missförhållanden skulle snarast försvaga kommunernas möjligheter att nå samförstånd och samverkan med fastighetsägarna. Kommittén vill dock framhålla att hänsynen till de utsatta hushållen kräver att kommuner och fastighetsägare kommer överens om fömiedlingen bostäder. Om kommunernas förmåga att uppfylla sitt av bostadssociala allvarligt hotas och förutsättningar för en lösning ansvar i samförstånd med fastighetsägarna inte finns, bör kommunerna återfå lagstödd möjlighet att nå fönnedlingsrätt. en

1.1l.2 Uppgifter för en kommunal boendepolitik

Kommittén att den kommunala boendepolitiken omfattar fyra anser centrala uppgifter:

Skapa goda boendemiljöer för alla

Kommunala insatser kommer att spela avgörande roll för att uppfylla en de målsättningar för boendet och närmiljön som kommer till uttryck i kommitténs mål för bostadspolitiken och i Plan- och Bygglagens portalparagraf. Denna uppgift kommer att kräva stora kommunala insatser i särskilt de mest utsatta bostadsområdena.

Säkra bostadsförsörjningen för människor med särskilda behov i boendet eller ställning på bostadsmarknaden en svag

En de viktigaste förutsättningarna för ett självständigt och värdigt liv av tillgång till bostad. En den sociala bostadspolitikens är en egen av huvuduppgifter är därmed att lösa bostadsbehovet även för hushåll som inte på hand klarar detta. Kommunala insatser för äldre, för egen

Kommitténs överväganden och förslag 37

personer med funktionshinder och för andra hushåll med behov av stöd enligt socialtjänstlagen utgör viktiga beståndsdelar i en boendepolitik. Kommunernas ansvar för bostadsförsörjningen innefattar också människor är hemlösa eller hotas av vräkning. För sådana grupper som kan bostaden vara en väg tillbaka till en bättre tillvaro eller den sista kvarvarande kopplingen till ett ordnat liv. Ansvaret för dessa utsatta grupper kräver ett väl fungerande samarbete mellan bostadsföretag, kronofogde och socialtjänst.

Ta ett övergripande ansvar för bostadsförsörjningen

Varje kommun har inom sitt område det övergripande ansvaret för utvecklingen bostadsbestånd och boendemiljöer. Kommunen måste av stå för en helhetssyn på boendefrågoma och väga olika intressen mot varandra. I det övergripande ansvaret ingår att göra en samlad bedömning den långsiktiga balansen mellan utbud och efterfrågan på av bostäder samt avväga behovet nyproduktion mot behovet av åtgärder av i det befintliga beståndet. I flertalet kommuner behöver det övergripande ansvaret omfatta åtgärder underlättar för människor att söka bostad och förbättrar som den lokala bostadsmarknadens funktionssätt. Lätt tillgänglig information bostadsmarknaden bidrar till att motverka segregation i boendet och om öka rörligheten på marknaden. En sådan information är också ett stöd för särskilt ungdomars och funktionshindrades bostadssökande. En centralt organiserad förmedlingsverksamhet kan spela en viktig bostadspolitisk roll i särskilt större kommuner där efterfrågan ostäder är växande.

Främja ett integrerat boende

Det lokala arbetet för att motverka boendesegregation kräver inte bara särskilda insatser i redan utsatta bostadsområden. Kommunerna måste också långsiktigt skapa förutsättningar för ett integrerat boende med mer allsidigt sammansatta bostadsområden. Vid nybyggnad, ombyggnad och komplettering befintlig beav byggelse bör bostäder och boendemiljöer formas så att de kan erbjuda ett gott boende är tillgängligt för många olika av hushåll. som grupper

38 Kommitténs överväganden och förslag

1.11.3 för

Styrmedel en boendepolitik

Kommittén anser att en aktiv planering för bostäder och boendemiljöer är en nödvändig bas för den kommunala bostadspolitiken. Planering utförutsättning för strategiskt handlande i boendefrågor. gör en Med dagens stora bestånd moderna bostäder är det naturligt om av kommunernas planering i första hand utgår från de behov och möjligfinns befintliga bostäder och boendemiljöer. En planering

heter som i

för utveckling existerande boendemiljöer måste integrera både sociala av och fysiska aspekter, bygga på kunskaper de lokala förhållandena om och lämna ett stort utrymme för medverkan från de boende. Den måste sektorsövergripande, eftersom människors vardag inte med även vara någon större meningsfullhet kan delas in i olika sektorer. De förslag om lokala utvecklingsprogram kommittén lämnar är avsedda att som stimulera en sådan utveckling av den kommunala planeringen. Framförallt vid nyproduktion ställs i dag ökade krav kunskaper förhållanden på den lokala bostadsmarknaden, t.ex. vad gäller om efterfrågan på bostäder. God tillgång på information den lokala om bostadsmarknaden är förutsättning för aktiv kommunal bostadspoen en litik. Detta kräver nära samverkan med övriga aktörer på den lokala en bostadsmarknaden. En nödvändig del kommunernas bostadspolitiska ansvar är att ta av ett tydligt ägaransvar för sina bostadsföretag och ta ställning till företagens roll i respektive kommuns boendepolitik. Kommunala bostadsföretag måste ha ett klart bostadspolitiskt uppdrag vid sidan av kraven på sund fastighetsekonomi. Som förvaltare av bostäder har de en kommunala bostadsföretagen nyckelroll för att skapa ett gott boende en i befintliga boendemiljöer. Detta gäller särskilt vid utvecklingsarbete i utsatta bostadsområden.

Kommitténs överväganden och förslag 39

12 Bosparande

Kommittén anser

Kreditmarknadens aktörer bör informera hushållen vikten av om amorterings- och bosparande och dess inverkan på boendekostnadema. Vidare bör aktörerna informera risknivåema i skilda om former bosparande. av

Reglerna för ungdomsbosparandet bör över ungdomsses av politiska utredningen dir. 1995:154, i syfte att göra det till ett rent bosparande.

Kommittén föreslår

Samtliga svenskregistrerade institut marknadsför bosparande som skall omfattas Finansinspektionens tillsyn. av

Särregler med förbättrat skydd för konsumenternas sparmedel införs för s.k. slutna bosparkassor i bolags- eller föreningsfonn. Sparkasseutredningens förslag SOU 1996:81 och skyddsregler i vissa EU-länder bör vägledande för nivån på konsumentsvara kyddet.

1 12.1 Sparstimulans

. Kommittén har haft uppdraget att utreda det behövs åtgärder för att om främja bosparande. Vi att det är viktigt att hushållen har ett anser

långsiktigt målinriktat sparande. Bostadsfinansieringen förutsätter ett

kapital hos den vill köpa ett egnahem eller en bostadsrätt. eget som Framför det angeläget för hushåll att öka sitt bosparande. allt är unga Skattereformen, den låga inflationen och relativt hög realränta ger en i dag tillräckliga sparstimulanser. Vi har därför bedömt att staten inte behöver stimulera sparandet generell sparpremie. Olika genom t.ex. en generella sparpremier blir också statsfinansiellt kostsamma även slag av premien till den enskilde spararen är blygsam. om Sparpremier till viss typ sparande innebär stor risk för att en av redan sparade medel flyttas mellan olika sparformer utan att man når

40 Kommitténs överväganden och förslag

den målgrupp man vill stimulera till ökat sparande. Forskning om sparande visar entydigt att det är mycket svårt att med sparstimulanser få nya hushåll att börja spara. För de hushåll helt saknar sparmöjsom ligheter saknar sparstimulanser över huvud taget mening. Vi har också funnit att det finns avsevärda svårigheter att avgränsa vad som är bosparande och som skulle kunna berättiga till en eventuell sparpremie. En snäv avgränsning av bosparande, t.ex. till sparande på vissa konton i bank eller i särskilda bosparkassor, är relativt lätt att göra och också lätt att kontrollera. En sådan snäv avgränsning snedvrider dock konkurrensen på kreditmarknaden och missgynnar andra fonner, t.ex. det bosparande som görs i aktiefonder. Om alla former av sparande som kan leda till bostadsköp skall inkluderas blir definitionen av vad som är bosparande mycket vid. En mängd olika frågor måste också lösas, som t.ex. om det skall vara möjligt att flytta sitt sparande mellan olika spaiformer och kreditinstitut och ändå få behålla en premie, samt hur kontrollen skall ske att de av sparade medlen verkligen används till bostadsköp. Förslagen från Utredningen om ett nytt statligt premierat bosparsystem SOU 1994:121, som innefattade en mycket bred definition av bossparande, avstyrktes av många remissinstanser just på grund av det komplicerade kontrollsystem som utredningens förslag medförde. Av ovan anförda skäl har kommittén därför avstått från att föreslå något nytt premierat bosparande. Våra förslag är i stället inriktade på att förbättra konsumentskyddet för de bosparformer som redan finns. Vi förutsätter att kreditmarknaden på olika sätt kommer att premiera de hushåll som har ett långsiktigt målinriktat sparande utan att staten behöver träda in med stimulanser av olika slag.

1.12.2 Förbättrat konsumentskydd

Kommittén anser att det är angeläget att de bosparfonner som erbjuds är tillräckligt säkra för spararen. Sparinstitut som marknadsför bosparande skall enligt vår mening stå under Finansinspektionens tillsyn. Vi menar att Finansinspektionen skall riskpröva och godkänna de sparinstitut som marknadsför bosparsystem. Bosparsystem i Sverige skall enligt vår mening uppfylla nedanstående krav: Rimlig säkerhet i sparandet skall uppnås av sparinstitutet. - Metoden för avkastningens beräkning skall vara tillräckligt väl beskriven för att kunna förstås av de sparande.

Kommitténs överväganden och förslag 41

Sparandet skall säker avkastning att risknivån - ge en genom begränsas och kontrolleras. Finansinspektionen skall kontrollera att utställda garantier till spararna har tillräcklig ekonomisk täckning. En rationell förvaltning till en rimlig kostnad skall tryggas i systemet och förvaltningskostnaden genomlysas för att skapa tillräcklig konkurrens.

1.12.3 Slutna bosparsystem bosparkassor

- Kommittén föreslår att bankrörelselagen och kreditmarknadsbolagslagen kompletteras med regler för hur konsumentens sparande får förvaltas i slutna bosparsystem. Bl.a. skall regler för likviditeten i bosparkassa en införas. Reglerna bör enligt vår mening till de gäller för anpassas som bosparkassor i andra EU-länder, t.ex. Tyskland. Sparkasseutredningen SOU 1996:81 har föreslagit ett insättarskydd för bosparkassor som drivs i föreningsform. Förslaget är under nu remissbehandling. Om inte remissvaren framför starka skäl mot Sparkasseutredningens förslag, föreslår vi att insättarskyddet skall gälla alla bosparkassor, dvs. även de som drivs i bolagsform.

1.12.4 De hushållens bosparande

unga

Kommittén har övervägt olika alternativ för att främja den unga familjens bostadsköp. Om bamfamiljema skall kunna få tillräckligt stora bostäder med markkontakt måste de i regel köpa egnahem, vilket i sin tur kräver sparade medel för insatsen. Det nuvarande ungdomsbosparandet har begränsad betydelse för unga familjers bostadsköp på grund av de restriktiva reglerna. Ungdomsbosparandet har större betydelse för att grundlägga ett sunt sparbeteende hos ungdomar. Nuvarande regler för ungdomsbosparandet tillåter dock att de sparade medlen används till andra ändamål än köp av bostad. För att ungdomsbosparandet särskilt skall stimulera bosparande, behöver reglerna ändras så att sparandet med statlig subvention bara kan användas för köp av bostad. Den ungdomspolitiska utredningen dir. 1995:154 bör se över reglerna med detta syfte. Kommittén har vidare övervägt om en särskild kreditgaranti kombinerad med krav på bosparande skulle kunna stimulera yngre hushåll att öka sitt bosparande och underlätta bostadsköpet. Syftet med en garanti är att minska kostnaden för topplån ned till en nivå som i stort motsvarar bottenlånets kostnad.

42 Kommitténs överväganden och förslag

En kreditgaranti detta slag skulle avse köp av egnahem på av andrahandsmarknaden. Därigenom finns risk för allmänt prisdrivande en effekt på egnahem. Vidare skulle troligen de administrativa kostnaderna för garantin inte kunna motiveras av de små sänkningar av lånekostnaderna hushållen får. som Vi har funnit att eventuella fördelar med kreditgaranti inte kan en väga nackdelarna och avstår därför från att föra fram förslag om en upp sådan garanti. I stor utsträckning bör banker och kreditinstitut kunna utveckla sådana produkter utan statligt stöd.

1.l2.5 Bosparande i hyresrätt

Kommittén har även haft uppdraget att överväga former för bosparande kommer hyresrätten till del. SABO har lämnat ett förslag som som syftar till stärka det kapitalet i de kommunägda bostadsföreatt egna tagen. Tanken är att i "allboendefonder" skulle få samma sparare skattefönnån "ällemanssparande". som Eftersom kommittén inte föreslår någon stimulans för bosparande och eftersom den extra skattefönnånen i allemanssparändet försvinner, vi inte det är motiverat att särskilt premiera den form av anser att sparande SABO föreslår. Vi att SABO kan införa sparande som menar i allboendefonder även utan skatteförmån. Ett sådant bosparande kommer på sätt andra sparformer att omfattas av de regler samma som vi föreslår

1.12.6 Utveckling av bosparande

Kommittén att det är viktigt att hushållen målsparar till sin menar bostad även inte staten utökar sitt stöd. Sparmedel ger konsumenterom ökade möjligheter att välja bostad. Framför allt bör den unga na familjen informeras behovet att bospara och om de fördelar ett om av sådant sparande kan Vi att detta är uppgift för kreditge. menar en marknadens aktörer och rekommenderar dem att utveckla informationsverksamheten bo- och amorteringssparande. om På kreditmarknaden finns olika konkurrerande bosparsystem. Vi förutsätter att det ligger i kreditgivarnas eget intresse att erbjuda sparare i sådana system fönnånligare lån. Spararen har visat sin förmåga att regelbundet kunna vilket ökar sannolikheten att även lånet skall spara, skötas i framtiden.

Kommitténs överväganden och förslag 43

1.13 bostäder kreditmark-

Finansiering av

naden

Kommittén anser

Det är kreditmarknadens uppgift att utveckla tjänster och produkter som ökar säkerheten och valmöjlighetema för låntagaren.

Det är angeläget att hushållen kan erbjudas lån med t.ex. längre bindningstider och riskspridning.

Kreditmarknaden är avreglerad och utsatt för en ökande internationell konkurrens. En konsumentinriktad marknad bör själv utan statliga regleringar kunna utveckla de kreditformer som efterfrågas. Vi anser inte att staten skall införa regler på detta område, men marknadens parter bör utveckla olika typer av lån som ökar säkerheten och valmöjlighetema för låntagama. I t.ex. Danmark och USA finns bostadslån som kombinerar en lång bunden ränta med möjlighet för konsumenten att med kort varsel en lösa in sitt lån. Ränterisken är därigenom lagd på långivaren. I Sverige är det vanligt att hushållen väljer bostadslån med numera kort bindningstid eller med rörlig ränta. Orsaken är att nivån på den korta räntan är lägre än räntan på lån med längre bindningstider. Risken för stora förändringar av räntekostnadema blir därigenom stora. Dessutom saknar ofta privatpersonen kunskaper att göra en långsiktig investeringskalkyl vilket är rutin för de professionella låntagama. Korta bindningstider för bostadslån och stora förändringar av räntenivån har därför skapat en berättigad oro hos framför allt privatpersoner för stora oplanerade förändringar av boendekostnadema. Vi kan konstatera att villkoren för bostadslån är mer placerarstyrda än konsumentstyrda. Enligt konsumentkreditlagen omfattar långivarens allmänna skyldigheter att iaktta god kreditgivningssed och att ta till vara konsumentens intressen. Vi anser att långivarna hittills inte har beaktat konsumentens intressen i tillräcklig omfattning. Vi anser att det finns ett stort behov av ökad konsumentorientering genom bättre underlag för både hushållens investeringsbeslut och val av lånevillkor.

44 Kommitténs överväganden och förslag

Vi anser att det är kreditgivamas ansvar att informera om konsekvende val som låntagaren ställs inför. Kraven på information om serna av lånevillkor är bl.a. reglerade i konsumentkreditlagen. Vidare kommittén att en effektivare skuldsaneringsprocess med anser kortare behandlingstider är angelägen. Vi har behandlat denna fråga i vårt delbetänkande SOU 1995:98.

1.14 Bostadsföretagens ekonomiska villkor

Kommittén anser

Det kapitalets andel bostadsfmansieringen måste öka. egna av Bostadsföretagen skall ha möjlighet att på sikt bygga upp det egna kapitalet.

Frågan kommunala bostadsföretags möjlighet att bedriva om verksamhet över kommungränser bör behandlas i den särskilda utredning som föreslås i prop. 1996/97:38.

1.14.1 Eget kapital

Bostadsfmansiering har tidigare huvudsakligen skett med främmande kapital. Många bostadsföretag är därigenom känsliga för ränteförändringar och har låg motståndskraft mot intäktsminskningar eller kostnadsökningar. Kommittén det angeläget att det egna kapitalets andel av anser finansieringen ökar. Bostadsföretagen måste ha möjligheter att på sikt bygga det kapitalet. Kommitténs förslag till anpassning av det upp egna skattemässigt tillåtna värdeminskningsavdraget syftar till ökade insatser

av eget kapital i hyresbostäder se avsnitt 1.17.

Vi också att ägarna till bostadsföretagen, privata såväl som anser kommunala, måste ta ett ägaransvar som bl.a. innebär att ägarna skall förse bostadsföretagen med erfoderligt eget kapital. Det är också ägarnas att genomföra nödvändiga om struktureringar av fastighetsbestånd ansvar och ägarbild. Varje fastighetsägare måste enligt vår uppfattning ta det fulla ekonomiska ansvaret för att redan byggda områden utvecklas och

Kommitténs överväganden och förslag 45

underhålls. Detta förutsätter att bostadsföretagen har ekonomisk styrka nog att genomföra ett långsiktigt fastighetsunderhåll och att avsätta reserver för mer omfattande ombyggnadsverksamhet utan statliga subventioner. På sikt måste enligt kommitténs uppfattning bostadsföretagen utveckla en sådan ekonomisk styrka. Våra förslag syftar till att stödja en sådan utveckling.

1.14.2 De kommunala bostadsföretagen

De kommunala bostadsföretagen har i allmänhet liten andel eget kapital. Vår bedömning är dock att de flesta kommunala bostadsföretag har en relativt stabil ekonomi och att ägarna, kommunerna, har goda förutsättningar att genomföra nödvändiga förändringar. Det finns dock ett antal kommunala bostadsföretag med dålig ekonomi som genomgripande behöver omstruktureras. Många skuldtyngda bostadsrättsföreningar och privatägda bostadsföretag har kunnat rekonstrueras genom att fastighetsägare, kreditinstitut och staten tillskjutit medel eller skrivit av sina fordringar. Detta har beskrivits nya i kommitténs delbetänkande SOU 1995:98. De kommunala bostadsföretagen har inte kunnat få en sådan lösning, eftersom bostadsföretaget i regel har en kommunal borgen för sina lån. I dessa företag kan skulderna bara minskas genom att kommunen går med kapitaltillskott och löser lånen. I de fall bostadsföretagen ägs av kommuner med svag ekonomi kan därigenom hela kommunens ekonomi sättas på spel. Problem av denna art hänger dock samman med kommunalekonomiska frågor som inte kan lösas inom bostadspolitikens ram. I flera kommunala bostadsföretag kan en breddning av ägandet vara en väg att stärka företagen och deras kapitalförsörjning. Behovet av att kunna erbjuda ett varierat bostadsbestånd kan vara en annan anledning till omstruktureringar. Regeringen har i oktober 1996 Prop.l996/97:38 föreslagit riksdagen vissa tidsbegränsade bestämmelser om bl.a. villkoren för statligt räntestöd när kommunala bostadsföretag säljer eller på annat sätts överlåter sina bostäder. Enligt förslaget skall bostadsföretagen kunna bredda ägandet och omstrukturera sina bostadsbestånd, men det statliga räntestödet bör normalt upphöra om mer än 25 % av ett kommunalt bostadsföretags fastigheter säljs. Regeringen föreslår också att särskild utredare mer långsiktigt skall se över villkoren för statligt en räntestöd vid omstruktureringar av kommunala bostadsföretag. Enligt vår mening har den kommun som avhänder sig sitt dominerande inflytande över bostadsföretaget förlorat ett viktigt medel för att

46 Kommitténs överväganden och förslag

uppfylla bl.a. det lagfästa ansvaret för bostadsförsörjningen. Samtidigt kan vissa omstruktureringar av ägande och bostadsbestånd hos kommunala bostadsföretag ha tungt vägande bostadspolitiska och kommunalekonomiska skäl. Möjligheterna att göra omstruktureringar av kommunala bostadsföretag påverkas Kommunallagens 1991:900 s.k. lokaliseringsprincip. av Lokaliseringsprincipen innebär att en kommun och dess egna företag endast kan bedriva verksamhet inom den egna kommunen. Ett kommunalt bostadsföretag kan inte äga fastigheter i en annan kommun eller överta ansvaret för en annan kommuns bostadsföretag. Två eller flera kommuner kan dock gemensamt äga bostadsföretag i aktiebolagsform eller ett kommunalförbund. genom Kommittén anser att den särskilda utredning som regeringen föreslagit 1996/97:38 också bör undersöka vilken betydelse i prop. lokaliseringsprincipen har för kommunernas möjligheter att stärka sina bostadsföretag genom samverkan över kommungränsema.

15 administration

Bostadspolitikens

Kommittén anser

Det är angeläget att regeringen tar initiativ till en översyn av den centrala och regionala administrationen av statens stöd till bostadsbyggandet. De stora förändringar av villkoren för byggande och boende som skett under 1990-talet motiverar även bredare översyn de statliga organ som arbetar med plan-, en av bygg- och bostadsfrågor.

Kommitténs förslag till nytt bostadsñnansieringssystem samt tidigare beslutade förändringar statens stöd ger på några års sikt ett minskat av behov bidragsadministration hos Boverkets boendeavdelning och på av länsstyrelsemas bostadsenheter. Den minskade arbetsbördan motiverar en översyn av dessa organisationers resursbehov och verksamhetsinriktning. Kommittén har inte haft i uppdrag att överväga hur hela den statliga organisationen för plan-. bygg- och bostadsfrågor behöver anpassas till bostadspolitiska förändringar och till de nya villkoren på bygg- och

Kommitténs överväganden och förslag 47

bostadsmarknadema. Under kommitténs arbete med översynen av bostadspolitiken har dock tydligt framgått att ett behov finns av en mer generell översyn av de statliga organisationer som är verksamma inom samhällsbyggandet. Regeringen har i budgetpropositionen prop. l996/97zl, bil. 7 aviserat särskild utredare under hösten 1996 kommer att få i att en uppdrag att göra översyn organisationen inom plan-, bygg- och en av bostadsväsendet. Kommittén vill betona att en sådan översyn är angelägen. Vid översynen bör särskilt uppmärksammas att förändringarpå bostadsmarknaden kräver för att följa upp bostadssociala na resurser frågor och stödja kommunernas arbete med att bl.a. anpassa samhällsplaneringen till nya krav.

1.16 Statens stöd till bostadsproduktionen

-

överväganden

1.16.1 Övergång till investeringsbidrag

En huvuduppgift för kommittén är att åstadkomma ett långsiktigt stabilt finansieringssystem för bostäder. De nuvarande räntebidragen enligt Danellsystemet innebär att staten gör ett åtagande att för all framtid årligt bidrag till hyres- och bostadsrättshus är producerabetala ett som de från år 1993. Nya fastigheter fasas in och statens åtagande kommer successivt att öka. Vi att räntebidragens konstruktion inte är anser förenlig med krav på ett långsiktigt stabilt system. Det är svårt att i efterhand förändra redan beviljade räntebidrag och statens åtagande blir därför mycket långsiktigt. Vi att staten inte bör göra denna typ av anser åtaganden kostnadskonsekvenser är svåröverskådliga. Vi har vars tidigare framhållit att bostadspolitiken skall inordnas i den samhällsekonomiska utvecklingen. Vi därför att statens del i bostadsfinanmenar sieringen skall ha konstruktion är mer flexibel och som går att en som förändra med de ekonomiska förutsättningarna. Vår bedömning är att investeringsbidrag har övervägande fördelar framför räntebidrag statsfinansiell synpunkt. Investeringsbidragens ur årliga kostnader för staten är betydligt lättare att prognosticera än räntebidragen. Det går också relativt lätt att anpassa nivån på bidragen till konjunkturläget och utrymmet i budgeten. Investeringsbidrag kan också rambestämmas, vilket inte går med räntebidrag. Vårt förslag innebär att räntebidragen till och ombyggnadsverknysamhet avskaffas och ersätts med investeringsbidrag. Storleken på

48 Kommitténs överväganden och förslag

investeringsbidraget kan utformas så att det motsvarar nuvärdet de av framtida utbetalningarna av räntebidrag enligt Danellsystemet. Ur fastighetsekonomisk synpunkt spelar det då ingen roll om bidraget är i form av räntebidrag eller investeringsbidrag. Det kan t.0.m. vara en fördel att direkt få ett större belopp i stället för att få ett löfte om framtida utbetalningar av ett mindre belopp per år. Investeringsbidragen kan därför förväntas ge en större stimulans till nyproduktion än räntebidragen.

Ändringen innebär dock att investeraren tar hela risken för framtida

förändringar av räntenivån, en risk som staten i dag delar genom räntebidragen. Vi menar dock att statens åtagande skall vara att se till att räntenivån långsiktigt stabiliseras och inte att dela ränterisker i enskilda projekt. Räntebidragen upprätthåller i viss mån neutraliteten mellan upplåtelseforrnema på ett smidigare sätt än vad investeringsbidragen gör, genom att räntebidragens storlek och egnahemsägamas avdrag för ränteutgifter automatiskt anpassas till förändringar i räntenivån. Kommittén anser dock att investeringsbidragens fördelar i andra avseenden väger tyngre än de eventuella nackdelar de har neutralitetssynpunkt. ur l kommitténs överväganden ingår en kvittning av fastighetsskatten mot en del av investeringsbidragen. Nyproducerade hyreshus skall således inte betala fastighetsskatt och får då också ett lägre investeringsbidrag än vad annars skulle ha varit fallet. Därmed undviker vi att staten först ger ett bidrag som sedan tas tillbaka genom en skatt. Vi anser att förslaget är statsfinansiellt gynnsamt och fastighetsekonomiskt neutralt.

1.l6.2 Kostnader för bostäder

nyproduktion av

Kostnaderna och därmed även hyresnivåema i nyproduktionen är höga.

Bostadsinvesteringar uppfattas inte i dag som lönsamma investerarna

av trots relativt omfattande statliga subventioner genom räntebidragen. Dessutom hämmar de s.k. krisårens förlustinvesteringar i bostäder många bostadsföretags och kommuners ambitioner att medverka i en långsiktigt nödvändig nyproduktion av bostäder för 2000-talet genom de stora resurser krisårens bostäder fortfarande tar i anspråk. Detta har belysts i kommitténs delbetänkande SOU 1995:98. Produktionskostnaden för den vanliga familjebostaden skall inte behöva högre än i genomsnitt l0 000 kronor m2 uthymingsvara ca per bar lägenhetsyta. Det är denna bostad som är vår utgångspunkt för en diskussion av eventuella behov av fortsatt statligt stöd till nyproducerade bostäder. Vi har också erfarit att den nyligen tillsatta Byggkostnads-

Kommitténs överväganden och förslag 49

delegationen Dir.1996:38 har goda förhoppningar ännu lägre om produktionskostnader i framtiden. Den samhällsekonomiska utvecklingen kommer enligt vår mening att avsevärt förbättra förutsättningarna för bostadsinvesteringar. Våra förslag ger hyresnivåer i storleksordningen 850-1 000 kr per m2 i nyproduktionen Kommittén redovisar konsekvensberäkningar i bilaga 3. Det motsvarar samma hyresnivå är vanlig i dag för som nyproducerade bostäder och är också den hyresnivå Danellsystesom mets räntebidrag ger med de samhällsekonomiska förutsättningar vi har utgått från. Mer gynnsam utveckling av räntenivån och produktionav skostnader för bostäder bör kunna innebära lägre hyresnivåer i nyproduktionen.

1.16.3 Neutralitet mellan upplåtelseformema

Reglerna för bostadsfinansiering och beskattning skall enligt vår mening sammantagna ge rimlig neutralitet mellan de tre upplåtelseformema hyresrätt, bostadsrätt och egnahem. De nuvarande skillnaderna i räntebidragen för de olika upplåtelseformema har motiverats med att fastighetsägare till hyresrätter och bostadsrättsföreningar skall ha kompensation för egnahemsägamas avdragsrätt för räntekostnadema enligt reglerna för kapitalbeskattning. Kommittén anser att det är angeläget att konsumentens val av upplåtelseform inte styrs av ekonomiska villkor som är beroende av statsbidrag och beskattning. Vi har därför försökt beakta kraven på neutralitet i våra förslag. Någon exakt neutralitet går dock inte att åstadkomma. Orsaken är att skatter och statsbidrag beräknas på olika underlag i de tre upplåtelseformema. Värdet av egnahemsägarens ränteavdrag beror på överlåtelsepriset och insats av eget kapital inklusive amorteringar. Ränteavdrag upp till 100 000 kr ger den enskilde en skatteminskning med 30 % ränteutav giftema. För belopp över 100 000 kr är skatteminskningen 21 %.

Räntebidragen och i vårt förslag även investeringsbidragen

- beräknas däremot andel schablonberäknad produktionskostsom av en nad utan något samband med belåningsgrad. l bostadsrätten kan båda systemen i dag förekomma samtidigt genom att den enskilde medlemmen kan ta lån för sin insats och därmed få ränteavdrag, medan bostadsrättsföreningar får räntebidrag i huvudsak enligt samma regler som hyreshus. Fastighetsskatten beräknas på sätt för alla upplåtelsefonnema, samma dvs. som en procentandel av taxeringsvärdet. Taxeringsvärdet fastställs

50 Kommitténs överväganden och förslag

dock på helt olika grunder för småhus och flerbostadshus. Taxeringsvärdena för småhus utgår från överlåtelsepriser för egnahem medan taxeringsvärdena för flerbostadshus utgår från avkastningsvärdet för hyreshus, vilket i sin tur beror på hyresnivåema. Hyreshus och bostadsrätter i småhusform taxeras som egnahem. Kommittén behandlar i förslagen hyresrätt, bostadsrätt och egnahem och för sig. var en

1.17 Statens stöd till bostadsproduktionen -

förslag

Kommittén föreslår

Prioriterade ombyggnadsåtgärder i främst hyresbostäder skall få

investeringsbidrag inom på en miljard kr per år. en ram

Kommunala utvecklingsprogram i utsatta bostadsområden skall få statsbidrag. Bostadspolitiken bidrar med 500 milj kr år per 1998-2000 och l miljard kr år 2001-2010. Även andra per politikområden bör kunna skjuta till medel.

Nyproducerade hyreshus skall i syfte att bibehålla neutraliteten mellan upplåtelseforrnema få ett basbidrag på 10 % av ett schablonberäknat bidragsunderlag och också befrias från fastighetsskatt. Basbidraget höjs till 20 % fastighetsskatten kvarstår om enligt nuvarande regler.

Egnahem skall behålla ränteavdrag och fastighetsskatt i sin nuvarande form.

Bostadrättens behandling i skattelagstiftningen skall ses över i enlighet med tidigare utredningar. Förslagen innebär att fastighetsskatten ersätts med schablonintäkt, att bostadsrättsföreen ningarna får full avdragsrätt för ränteutgifter samt att principerna för taxering bostadsrätter blir lika de som gäller för av mer egnahem.

Kommitténs överväganden och förslag 51

Kommittén föreslår att statens stöd till finansiering av ny- och ombyggnad av bostäder förändras. Vi föreslår en övergång från räntebidrag till investeringsbidrag för det direkta produktionsstödet. Förslagen innebär en prioritering av insatser i det redan byggda beståndet. Sålunda föreslår kommittén att 1 miljard kr årligen avsätts för prioriterade ombyggnadsåtgärder. Inriktningen av dessa åtgärder skall enligt vår mening fastställas i det ordinarie budgetarbetet. Vidare föreslår vi, som tidigare beskrivits i avsnitt 1.5, en särskild satsning på utsatta bostadsområden med social problembild. Kommunala utvecklingsprogram skall i sådana områden förbättra boendemiljö och levnadsvillkor under medverkan av de boende. Barns uppväxtvillkor skall särskilt uppmärksammas. Enligt vårt förslag skall bostadspolitiken bidra till finansieringen med 500 miljoner kr per år 1998-2000 och en miljard kr per år 2001-2010. Staten bör även tillskjuta medel från andra områden, t.ex. invandrar- och arbetsmarknadspolitiken, för att finansiera utvecklingsprogrammen. Vi föreslår ett basbidrag till nyproducerade hyreshus på 10 % av en schablonberäknad kostnad. Förutsättningen är att nyproducerade hyreshus inte skall betala fastighetsskatt. Basbidraget syftar främst till

att tillsammans med befrielse från fastighetsskatten upprätthålla

neutralitet med egnahemsägarens avdragsrätt för räntekostnader enligt reglerna för kapitalbeskattning. Statens kostnader för basbidragen till hyresrätter och den subvention i form kommer att utgå till bostadsrätter beräknas bli ca 1,1 annan som miljard kronor. Detta motsvarar en nyproduktion av 13 000 lägenheter i hyres- och bostadsrättshus. Om t.ex. ytterligare 10 000 lägenheter skulle byggas blir kostnaderna ca 800 miljoner kronor högre för basbidragen. Kommittén har också övervägt ett alternativ med bibehållen fastighetsskatt. I detta alternativ skall basbidraget vara 20 % för att upprätthålla neutralitet med egnahem. För egnahem föreslår vi inga förändringar av skatter och bidrag. Vi föreslår att bostadsrättens behandling i skattelagstiftningen skall ses över i enlighet med förslagen i Fastighetsbeskattningsutredningen SOU 1994:57 och Bostadsrättsvärderingskommittén SOU 1992:8. Förslagen innebär att fastighetsskatten ersätts med en schablonintäkt och att bostadsrättsföreningarna får full avdragsrätt för ränteutgifter. Vidare föreslås att bostadsrätter taxeras efter liknande principer som för egnahem. Konsekvensen av dessa förslag är att bostadsrättshus inte skall behandlas som hyreshus. T.ex. skall inte nyproducerade bostadsrättshus få basbidrag. Den del av de kalkylerade kostnaderna på 1,1 miljarder

52 Kommitténs överväganden och förslag

kronor för basbidragen som avser stöd till nyproducerade bostadsrättshus skall enligt vårt huvudförslag på annat sätt tillgodogöras bostadsrättshusen. I våra kalkyler har vi dock i fortsättningen räknat in stödet till bostadsrättshusen i summan 1,1 miljarder kronor. En förutsättning för de förändrade reglerna för bostadsrättshus är att förändringen kan genomföras så att neutraliteten mellan bostadsrätten och övriga upplåtelsefonner kan upprätthållas. Ytterligare en förutsättning är att statens kostnader inte skall öka totalt.

1.17.l Hyresrätt nyproduktion

-

Kommittén föreslår

Räntebidragen skall avskaffas.

Ingen fastighetsskatt skall betalas för hyreshus med värdeår 2000 och senare.

Ett basbidrag skall lämnas efter det huset färdigställts. Bidraget är 10 % schablonberäknad produktionskostnad. av en

Det skattemässiga värdeminskningsavdraget skall i normalfallet 3 % per år. vara

En schablonberäknad statlig kreditgaranti skall kunna beviljas.

Förslagens grundprincip

Kommittén föreslår att räntebidragen till hyreshus med värdeår 2000 och skall upphöra och att dessa hus inte skall betala fastigsenare hetsskatt. Förslaget innebär att endast nyproducerade hyreshus med värdeår 1999 och tidigare kan få räntebidrag. Detta gäller såväl räntebidrag enligt l993-års regler Danell-systemet tidigare regler. som Hyreshusen skall få ett basbidrag på 10 % som utgår från en schablonberäknad produktionskostnad. Basbidraget är ett engångsbidrag som lämnas närhuset är färdigställt.

Kommitténs överväganden och förslag 53

Vi föreslår också att det skattemässiga värdeminskningsavdraget skall höjas från dagens 2 % till 3 % per år. Därigenom minskar avskrivningstiden bostadsinvestering från 50 år till 33 år. för en Vi att dessa förslag förutsättningar för en fortsatt nyproanser ger duktion av hyresbostäder med bibehållen neutralitet med andra upplåtelseformer, utan att det därutöver behövs ytterligare ekonomiska insatser från stat och kommun.

Fastighetsskatt

Kommittén föreslår att fastighetsskatt inte skall tas ut på nyproducerade hyreshus med värdeår 2000 och senare. Förslaget innebär att en del av de direkta bidragen till nyproduktionen kvittas mot fastighetsskatten. Vi att det varken fastighetsekonomisk eller statsfinansiell synpunkt anser ur finns anledning att ge ett bidrag som sedan tas tillbaka genom en skatt. Förslaget minskar dessutom bostadsföretagens och bidragsmyndighetemas administrationskostnader.

Alternativt förslag med bibehållen fastighetsskatt

Det finns emellertid skattemässiga komplikationer med kommitténs huvudförslag. Vi har därför även övervägt ett alternativ där fastighetsskatten behålls med nuvarande utformning och skattesats vilket innebär att ingen fastighetskatt betalas de första fem åren, halv skatt år sex till tio och hel skatt efter tio år. I detta alternativ höjs basbidraget till 20 %, vilket investerarens ur synpunkt villkor för investeringen som om ingen fastigger samma hetsskatt betalas. Höjningen från 10 % till 20 % motsvarar således värdet av fastighetsskatten. Om den fortsatta beredningen visar att komplikationer med olika fastighetsskatteregler för nyproducerade och äldre bostadshus inte kan bemästras eller att det är svårt att förebygga att reglerna kringgås - -bör det senare alternativet väljas. Ur bostadspolitisk synvinkel är dock alternativet med slopad fastighetsskatt för hyreshus att föredra. Vi förordar därför det nya alternativet och våra förslag i det följande bygger på detta.

Basbidrag

Kommittén föreslår således ett basbidrag på 10 % och ingen fastighetsskatt för nyproducerade hyreshus med värdeår 2000 och senare. Som nämnts ovan skulle basbidraget vara 20 % om nuvarande regler för fastighetsskatt behålls.

54 Kommitténs överväganden och förslag

Vårt förslag är en metod att åstadkomma önskad neutralitet mellan egnahem och hyresbostäder. Basbidraget tillsammans med befrielsen från fastighetsskatten kompenserar för egnahemsägamas ränteavdrag. Någon kalkylmässigt exakt motsvarighet går dock inte att nå eftersom värdet av ränteavdragen beror på räntenivån. Detta framgår av bilaga 3 till betänkandet. Enligt vår uppfattning skall basbidraget finnas under en längre period och endast prövas mot större förändringar i samhällsekonomin, t.ex. avsevärt lägre räntenivå än i dag eller förändrad nivå på kapitalbeskattningen.

Värdeminskningsavdrag

Riksskatteverket rekommenderar ett skattemässigt värdeminskningsavdrag på 2 % för bostadshus, dvs. en avskrivningstid på 50 år. Vi anser att den ekonomiska livslängden är betydligt kortare och att Riksskatteverket därför bör ändra sin rekommendation. I en ekonomi med stabilt låga prisökningar har ett rättvisande värdeminskningsavdrag en stor ekonomisk betydelse i motsats till vad som gäller i en ekonomi med hög inflation och med stora nominella värdeökningar på fastigheter. Ur bostadspolitisk synpunkt är det angeläget att investeringar i bostäder skrivs av på kortare tid än i dag och att det ges möjlighet till rättvisande skattemässigt värdeminskningsavdrag. Sådana framställningar har hitills avvisats av Riksskatteverket. Enligt vår mening är efter ca 35 år ombyggnads- och renoveringsbehoven så omfattande att fastigheten då bör vara avskriven för att möjliggöra reinvesteringar. Kommittén anser det därför synnerligen angeläget att Rikskatteverket höjer det skattemässigt tillåtna värdeminskningsavdraget för bostadshus från 2 % till 3 % per år. Detta skulle enligt vår uppfattning bättre motsvara den värdeminskning som i dag är aktuell för bostadshus. Därigenom minskar avskrivningstiden för bostadsinvesteringar från 50 till 33 år och bostadsföretagen kommer enligt vår uppfattning i högre grad att av egen kraft kunna finansiera ny- och ombyggnadsverksamhet utan statliga subventioner.

Kreditgaranti

Kommittén föreslår att det också i fortsättningen skall finnas en statlig kreditgaranti för nyproducerade bostäder av likartad konstruktion som i dag. Vi återkommer till detta i avsnitt 1.19.

Kommitténs överväganden och förslag 55

1.17 befintligt bostadsbestånd Hyresrätt -

Kommittén föreslår

äldre räntebidragen skall inte förändras l992-års regler och De tidigare.

Bidragsunderlaget för beviljade räntebidrag enligt 1993-års regler skall skrivas ned med trettiondel l/30-del

Danellsystemet en

räntebidragen nått 30 %-nivån. Räntebidragen upphör per år när då efter 30 år.

Fastighetsskatt skall betalas enligt nuvarande regler.

Investeringsbidrag skall kunna lämnas till prioriterade ombyggnadsåtgärder inom på 1 miljard kr år. en ram per

skattemässigt tillåtna värdeminskningsavdraget skall vara Det 3 % per år.

schablonberäknad statlig kreditgaranti skall kunna beviljas till En

ombyggnadsprojekt.

Äldre räntebidrag

föreslår de räntebidrag är beviljade enligt l992-års Kommittén att som äldre regler inte förändras. Bidragen minskar enligt regler och ännu upphör helt år 2005. År 1996 är dessa reglerna successivt och ca på 27 miljarder kronor den största posten i statens stöd till räntebidrag bostäder. Merparten dessa räntebidrag avser bostadshus som är av under de s.k. krisåren och har betydande ekonomiska byggda som

Denna problembild har ingående belysts i kommitténs

svårigheter. delbetänkande SOU 1995:98.

Räntebidrag enligt 1993-års regler

det skulle önskvärt att direkt lösa in de Kommittén anser att vara

beviljade räntebidragen enligt 1993 års regler Danellsystemet med ett

investeringsbidrag motsvarar nuvärdet räntebidragen. Därigenom som av

56 Kommitténs överväganden och förslag

skulle administrationskostnadema för räntebidragen minska och staten skulle inte vara bunden de långfristiga åtaganden räntebidragen av som innebär. En sådan lösning innebär dock alltför stor statsfmansiell en påfrestning de närmaste åren och vi har därför bedömt det inte att nu är möjligt att lösa Danellsystemet. Vi rekommenderar dock de av att kvarstående räntebidragen i Danellsystemet löses och när det av om finns budgettekniska förutsättningar för detta. Kommittén föreslår nedskrivning bidragsunderlaget för en av beviljade räntebidrag enligt Danellsystemet. Bidragsunderlaget bör räknas ned enligt en tänkt 30-årig amorteringsplan. Nedskrivningen startar vid den tidpunkt när räntebidragen enligt reglerna nått nivå på en 30 %. Förslaget innebär att räntebidragen därefter minskar på samma sätt som en amortering av ett topplån på 30 år. Vi har inte funnit något motiv för att i all framtid ge ett årligt räntebidrag på 30 % av en schablonberäknad ursprunglig produktionskostnad.

Fastighetsskatt

Kommittén föreslår inte någon förändring fastighetsskatten för av hyreshus i det befintliga bostadsbeståndet. Det gäller samtliga bostadshus, dvs. även de enligt reglerna ännu inte har börjat betala som fastighetsskatt. De bostadshus som byggdes under de s.k. krisåren 1988-92 kommer enligt reglerna att börja betala fastighetsskatt inkomståret 1998. Dessa bostadshus har en hög kostnadsnivå på grund främst höga produkav tionskostnader. En del av de ekonomiska svårigheterna beror också på att retroaktiva regelförändringar för räntebidragen medförde högre kapitalkostnader än vad som ursprungligen kunde förutses. Fastighetsskatten blir nu ytterligare ekonomisk påfrestning för det sent en

byggda bostadsbeståndet se kommitténs delbetänkande SOU 1995:98.

Det finns därför skäl att justera fastighetsskatten för dessa hus. Vi har dock inte bedömt att det finns utrymme i statsbudgeten för ett förslag om lägre fastighetsskatt för dessa årgångar bostadshus. Vi har därför inte lagt något sådant förslag. Vi har i vårt delbetänkande även uppmärksammat att dessa nyare bostadshus genom tillämpningen av reglerna i den rullande fastighetstaxeringen på många orter får ett för högt taxeringsvärde i förhållande till marknadsvärdet och till taxeringen äldre hus. av Kommittén vill för sin del åter framhålla att det är utomordentligt angeläget att tillämpningen av reglerna ändras så att krisårgångamas bostadshus inte taxeras för högt.

Kommitténs överväganden och förslag 57

Nytt värdeår

Hus som modemiseras kan enligt nuvarande bestämmelser få ett nytt värdeår. Vi föreslår inga förändringar, vilket innebär att bostadshus som vid modernisering får värdeåret 2000 och inte skall betala senare fastighetsskatt. Det krävs omfattande ombyggnader för fastighet att en skall få ett nytt värdeår. Det kommer därför att dröja relativt många år innan det finns ombyggda hus med värdeår 2000 och i någon senare större omfattning.

Investeringsbidrag till prioriterade ombyggnadsåtgärder

Kommittén föreslår att det skall finnas investeringsbidrag till prioriterade ombyggnadsåtgärder av hyreshus inom en ram på totalt miljard en kr per år. Investeringsbidragen kan över tiden ha olika inriktning som t.ex. att stimulera vissa miljöåtgärder, tillgänglighetsskapande åtgärder, eller ombyggnad till särskilda boendeforrner för äldre och andra funktionshindrade Bidragen kan också användas till t.ex. förpersoner. bättringar av miljöer och andra ombyggnader i särskilt utsatta bostadsområden eller för bebyggelsefömyelse i områden med stor andel tomma lägenheter. Inriktningen av investeringsbidragen till ombyggnad bör bestämmas

i samband med statens budgetarbete se avsnitt 1.17.

Värdeminskningsavdrag

Kommittén anser att Riksskatteverket även för befintliga hyrehus skall höja det högsta skattem ässigt tillåtna värdeminskningsavdraget från 2 % till 3 % år, vilket innebär att avskrivningstiden minskar från 50 till per 33 år. Förändringen av värdeminskningsavdraget är nödvändig för att göra det möjligt för bostadsföretagen att av egen ekonomisk kraft kunna

svara för ny- och ombyggnadsinvesteringar se även avsnitt l.l4.l.

Kreditgaranti

Kommittén föreslår att ombyggnadsprojekt skall kunna få en statlig

kreditgaranti se avsnitt 1.20.

58 Kommitténs överväganden och förslag

l.17.3 Egnahem nyproduktion

-

Kommitténs utgångspunkter

Reglerna för räntebidrag är oförändrade, dvs. bidragen trappas ned och upphör helt enligt gällande regler.

Kapitalbeskattningens regler ränteutgifter förändras inte. om

Reglerna för fastighetsskatt år oförändrade.

Kommittén föreslår

En schablonberäknad statlig kreditgaranti skall kunna erbjudas.

Kommitténs utgår från nuvarande kapitalbeskattning och konstaterar att rätten till skatteminskning för ränteutgifter kvarstår i sin nuvarande form. Vi utgår även från att fastighetsskatten behålls enligt nuvarande regler. Annars skulle egnahemmen få gynnad ställning än andra en mer upplåtelseformer. I konsekvens med kraven på neutralitet med andra upplåtelseformer skall inte nyproducerade egnahem ha basbidrag. Räntebidrag till nyproducerade egnahem kommer enligt l993-års regler att upphöra helt år 2000. Det innebär att egnahem som påbörjas åren 1998-1999 fortfarande kan få räntebidrag till relativt små belopp, 9,3 % den schablonberäknade räntekostnaden år 1998 och 2,7 % år av 1999. Vi föreslår ingen förändring av dessa regler. Vi föreslår schablonberäknad kreditgaranti för nyproducerade en egnahem motsvarande utformning för hyres- och bostadsrättshus av som

se avsnitt 1.20.

Kommitténs överväganden och förslag 59

1.17.4 Egnahem befintligt bostadsbestånd

-

Kommitténs utgångspunkter

Räntebidragen förändras inte.

Kapitalbeskattningens regler om ränteutgifter är oförändrade.

Fastighetsskatten förändras inte.

Kommittén utgår från att nu gällande regler för bidrag och skatter till de befintliga egnahemmen inte skall förändras. Sålunda ligger reglerna fast för redan beviljade räntebidrag. Skattelättnaden för ränteutgifter förutsätts vara oförändrad och som en konsekvens även fastighetsskatten för befintliga egnahem. Viss prioriterad ombyggnad i egnahem, t.ex. miljöinriktade åtgärder,

kan enligt våra förslag få investeringsbidrag se avsnitt 1.19.

l.17.5 Bostadsrättens behandling vid inkomst-

och fastighetsbeskattning

En bostadsrättsförening är en ekonomisk förening som gemensamt äger bostadsfastigheter. Medlemsskap innebär att föreningen kan upplåta en bostad i föreningens fastigheter. Reglerna för räntebidrag är desamma för hus ägs bostadsrättsförening och för hyreshus. Flerbossom av en tadshus ägs bostadsrättsföreningar taxeras hyreshus och som av som småhus ägda bostadsrättsföreningar som egnahem. av Bostadsrättsföreningamas organisationer HSB, Riksbyggen och - SBC har i en skrivelse till kommittén den 30 september 1996 framfört att bostadsrätten, även den kan sägas vara mellanfonn mellan om en äganderätt och hyresrätt, bör behandlas mer likt egnahem vad gäller beskattning och statsbidrag. Skälet är att de boende i egnahem och bostadsrätter gör en kapitalinsats som medför ett visst ekonomiskt risktagande. Skillnaden är endast att egnahemmen är ett enskilt ägande och bostadsrätten ett gemensamt ägande. I hyresrätten är det däremot frågan om ett kund- leverantörsförhållande mellan den boende och fastighetsägaren. Egnahemsägaren och

60 Kommitténs överväganden och förslag

bostadsrättshavaren betalar vid varje tidpunkt den självkostnad som bostaden betingar medan hyresgästens hyra bestäms i förhandlingar. Organisationerna föreslår att bostadsrättsföreningar skall ges rätt till skatteminskning/skatteåterbäring genom ränteavdrag som ger samma ekonomiska effekt de ränteavdrag egnahem kan göra i som ägare av dag. En sådan modell har föreslagits av Fastighetsbeskattningsutredningen SOU 1994:57. Förslaget innebär att fastighetsskatten slopas och ersätts schablonintäkt. Ränteutgiftema kvittas mot schablonintäkten. Om av en

inkom leder till ett underskott får föreningen tillbaka 30 %

av återstoden i form av en negativ skatt. I de fall schablonintäkten överstiger erlagda räntor utgår skatt för motsvarande del.

BostadsrâttsvärderingskommitténSOU l992:8föreslåratttaxerings-

värdet på ett bostadsrättshus grundas det sammanlagda marknadsvärdet på de bostadsrätter som ingår i bostadsrättsföreningen. Utredningarnas förslag har remissbehandlats men ännu inte lett till några förändringar av reglerna för bostadsrätter. Vi har enligt våra direktiv inte i uppgift att behandla skattelagstiftningen. Vi dock att bostadsrättens behandling i skattelagstiftningen anser bör över i enlighet med de nämnda utredningarnas förslag. En sådan ses översyn bör ske i anslutning till beredningen av våra förslag. Vårt huvudförslag är således att beskattning och taxering av bostadsrättsföreningar förändras i enlighet med utredningarnas förslag. Vi har dock även utarbetat ett alternativ som visar hur bostadsrättsföreningar kan behandlas nuvarande regler för beskattning och om taxering bostadsrättsföreningar bibehålls. av En förändring reglerna för beskattning bostadsrättsföreningar av av innebär i sammanfattning följande: Bostadsrättsföreningamas fastigheter taxeras i enlighet med fastig- hetsbeskattningsutredningens förslag. En schablonintäkt skall tas som en inkomst av föreningen. - upp Föreningens ränteutgifter får dras mot schablonintäkten. - av Ränteutgifter utöver schablonintäkten ligger till grund för åter- betalning till föreningen. Intäkter överstiger ränteutgiftema beskattas enligt kapitalbe- - som skattningens regler. De enskilda bostadsrättsinnehavama gör precis som i dag avdrag för ränteutgifter enligt kapitalbeskattningens regler. sina egna

Kommitténs överväganden och förslag 61

1.17.6 Bostadsrätt nyproduktion

-

Kommittén föreslår

Reglerna för beskattning och taxering av fastigheter ägda av bostadsrättsföreningar skall ses över i enlighet med förslagen från Fastighetsbeskattningsutredningen SOU 1994:57 och Bostadsrättsvärderingskommittén SOU 1992:8, vilket innebär att fastighetsskatten ersätts med en schablonintäkt, bostadsrättsföreningar ges full avdragsrätt för ränteutgifter och att taxeringen av fastigheterna förändras.

Räntebidragen skall avskaffas.

En schablonberäknad statlig kreditgaranti skall kunna tillhandahållas.

Översyn av beskattning och taxering av bostadsrätter

Kommittén föreslår att reglerna för beskattning av bostadsrättsföreningar och taxering av deras fastigheter skall ses över i enlighet med förslagen i Fastighetsbeskattningsutredningen SOU 1994:57 och Bostadsrättsvärderingskommittén SOU 1992:8. Vi utgår då från att förändrade regler för bostadsrätter inte skall innebära att statens kostnader ökar totalt. Neutraliteten med övriga upplåtelsefonner skall även upprätthållas. Vidare skall även bostadsrätten kunna få schablonberäknad statlig en

kreditgaranti se avsnitt 1.20.

Enligt vår uppfattning är det angeläget att förändringarna för fastigheter ägs av bostadsrättsföreningar kan träda i kraft samtidigt som våra övriga förslag. Detta innebär att hus får värdeåret 2000 som som och senare inte skall få räntebidrag och att de skall beskattas och taxeras enligt de principer de båda refererade utredningarna som föreslagit.

62 Kommitténs överväganden och förslag

Alternativt förslag för bostadsrätter

Om skattereglema för fastigheter som ägs av bostadsrättsföreningar inte förändras skall inte heller nyproducerade bostadsrättshus med värdeår 2000 och senare betala fastighetsskatt. Vidare får nyproducerade hus ägs bostadsrättsföreningar precis som andra hyreshus ett som av basbidrag på 10 % av ett schabloniserat bidragsunderlag. Bostadsrättsföreningen kan också erhålla kreditgaranti. Basbidraget till bostadsrättshus skall dock kopplas till föreningens faktiska lån. Skälet till att koppla basbidraget till bostadsrättsföreningarfaktiska lån är att de enskilda medlemmarna har möjlighet att nas utnyttja ränteavdragen i kapitalbeskattningen för lån på den egna insatsen. Prövning belåningsgraden för att fastställa basbidragets av storlek sker normalt i samband med prövning kreditgarantin. av Vidare skall bostadsrättsförening vara skyldig att betala tillbaka en hela basbidraget medlemmarna inom tio år genom kapitaltillskott om sänker föreningens lån så att de blir lägre än ett bidragsunderlag som skrivs ned på sätt ett 30-årigt lån med rak amortering. samma som

1.17.7 Bostadsrätt bostadsbestånd

- befintligt

Kommittén föreslår

Reglerna för beskattning och taxering skall förändras även för befintliga bostadsrättsföreningar i enlighet med förslagen i Fastighetsbeskattningsutredningen SOU 1994:57 och Bostadsrättsvärderingskommittén SOU 1992:8.

Avtrappningen samtliga räntebidrag till bostadsrättshus, dvs. av både enligt l993-års regler och enligt tidigare regler, skall följa de regler som gäller för egnahem.

En schablonberäknad statlig kreditgaranti skall kunna beviljas till ombyggnadsprojekt.

Kommittén föreslår således att befintliga bostadsrättsföreningar omfattas förslag nyproducerade bostadsrätter, dvs. fastighetsav samma som skatten ersätts schablonintäkt och bostadsrättsföreningen får full av en

Kommitténs överväganden och förslag 63

avdragsrätt för ränteutgifter. Vidare skall även taxeringen förändras så att taxeringsvärdet på bostadsrättshuset grundas det sammanlagda marknadsvärdet på de bostadsrätter som ingår i bostadsrättsföreningen. Även reglerna för räntebidrag till bostadsrättsföreningama skall förändras eftersom bostadsrättsföreningen kommer att kunna göra avdrag för sina ränteutgifter på likartat egnahem. Vi föreslår sätt som

således avtrappningen takt och nivå samtliga räntebidrag till

att av bostadsrättshus skall följa de regler gäller för egnahem. Detta gäller som både räntebidrag enligt l993-års regler Danellsystemet och enligt de äldre reglerna. Förslagen innebär att bostadsrättsföreningar med stora ränteutgifter, dvs. i regel föreningar med hus eller nyligen ombyggda hus nya kommer att få relativt bättre ekonomi jämfört med nuvarande regler. en Däremot kommer föreningar med låg belåning och små ränteutgifter att få ett relativt sämre utfall. Eftersom förändringen för de befintliga bostadsrättshusen innebär att samtliga hus skall omtaxeras är det rimligt att sätta tidpunkten för genomförande till år 2000. Vi denna tidpunkt kommer således samma regler gälla både för de bostadsrättshusen med värdeår 2000 och att nya och för de befintliga bostadsrättshusen. senare

Alternativt förslag

Om inte reglerna för beskattning och taxering bostadsrättshus ändras av skall de befintliga bostadsrättsföreningama behandlas enligt samma

principer i dag, dvs. likt hyresrätten se avsnitt 1.17.2.

som mer

64 Kommitténs överväganden och förslag

1.18 för

Regler investeringsbidrag

Kommittén föreslår

Samtliga investeringsbidrag skall beräknas som en procentandel av ett schabloniserat bidragsunderlag.

Bidragsunderlaget för nyproducerade bostäder skall vara ll 000 kr m2 bruksarea för bostadsändamål för de första 35 m2. För per varje tillkommande m2 bostadsyta skall bidragsunderlaget minska med 35 kr m2 för hela bostadsytan. Högst 120 m2 bostadsyta per är bidragsberättigad.

Bidragsunderlaget för särskilda boendefonner för äldre och med funktionshinder skall 13 000 kr m2 de personer vara per första 35 m2. För varje tillkommande kvadratmeter bostadsyta därutöver skall samma bidragsunderlag som för det ordinära boendet gälla.

Bidragsunderlaget för ombyggnad beräknas enligt nuvarande regler.

Kommittén att alla investeringsbidrag skall beräknas med likartad anser teknik. Utgångspunkten för beräkningarna är ett schabloniserat bidragsunderlag enligt samma modell som gäller i dag.

1.18.1 Bidragsunderlag och garantiunderlag vid ny-

produktion

Vi föreslår att bidragsunderlaget, som också är underlag för kreditgarantin för nyproducerade bostäder skall ll 000 kr m2 vara per bruksarea för bostadsändarnål mark t.o.m. 35 m2. Om ovan upp bostadsytan är större minskar bidraget med 35 kr m2 för all yta i per lägenheten. Bidrag och även kreditgaranti till högst 120 m2 ges per lägenhet. Motivet till att förändra den tekniska beräkningen av bidragsunderlaget i förhållande till de regler som gäller i Danellsystemet är

Kommitténs överväganden och förslag 65

främst att undvika tröskeleffekten i ersättningen vid 35 m2 bostadsyta. Nuvarande regler har även inneburit en överkompensation av kostnaderna för små lägenheter som inte är särskilda boendeformer. Bidragsunderlagets storlek till nyproducerade bostäder framgår av

tabell 1.1 se även bilaga 3.

1.18.2 Bidrags- och garantiunderlag för nyproducera-

de särskilda boendeformer

Vi föreslår att bidrags- och garantiunderlaget vid nyproduktion av särskilda boendeformer för äldre och funktionshindrade personer skall högre än för ordinära lägenheter. Skälet är att kostnaderna är högre vara

för den handikappanpassning behövs och för personalutrymmen.

som Bidragsunderlaget är dessutom högre enligt dagens regler. Vi föreslår att bidrags- och garantiunderlaget skall vara 13 000 kr m2 de första 35 m2 dvs. 2 000 kr m2 högre än i ordinära per per bostäder. För bostadsyta tillkommer utöver 35 m2 skall bidragssom underlaget vara detsamma som för det ordinära boendet dvs. minska med 35 kronor m2 från nivån ll 000 kronor. Minskningen gäller per dock inte hela bostadsytan utan endast den bostadsyta som är större än 35 m2.

1.18.3 Bidrags- och garantiunderlag vid ombyggnad

Bidrags- och garantiunderlaget för ombyggnadsåtgärder beräknas enligt nu gällande regler för räntebidragen till ombyggnadsverksamhet. Underlaget motsvarar 90 % av en skälig kostnad för ombyggnaden till den del kostnaden överstiger 100 000 kr. Bidragsunderlaget får normalt

66 Kommitténs överväganden och förslag

inte bli högre än 80 % av schablonbeloppet för nybyggda bostäder. Vid beräkningen skall husets värde före ombyggnaden dras bort.

1.18.4 Särskilda villkor

Enligt de regler som gäller i dag skall endast arbete som utförs av momsregistrerat företag kunna berättiga till investeringsbidrag. Om upplåtelsefonnen för hus som fått investeringsbidrag förändras till egnahem eller till bostadsrätt som inte är berättigat till investeringsbidrag, skall investeringsbidraget betalas tillbaka. Vi föreslår också att ett utbetalt statligt investeringsbidrag säkras på lämpligt sätt, t.ex. inteckning i fastigheten. genom en

1.19 investeringsbidrag Typer av

Kommittén föreslår följande typer av investeringsbidrag

Basbidrag till nyproducerade hyreshus.

Investeringsbidrag för prioriterade ombyggnadsåtgärder främst till hyreshus. Sådana investeringsbidrag kan också i vissa fall avse bostadsrättshus och egnahem.

Investeringsbidrag som motiveras konjunkturpolitiskt.

I våra förslag finns några olika typer investeringsbidrag. Förslagen av sammanfattas nedan.

1.19.1 Basbidrag

Basbidraget till nyproducerade hyreshus kompenserar för egnahemsägaränteavdrag. Bidraget skall 10% fastighetsskatten rens vara om avskaffas och 20 % om fastighetsskatten kvarstår i sin nuvarande utfonnning.

i

l Kommitténs överväganden och förslag

I ett alternativt förslag för bostadsrätter föreslår vi att även nyproducerade bostadsrättshus skall få ett basbidrag. Förutsättningen är dock att vårt huvudförslag om förändrad beskattning och taxering av bostadsrättshus inte genomförs.

1.19.2 Investeringsbidrag för prioriterade

ombyggnadsåtgärder

De nuvarande räntebidragen till ombyggnadsåtgärder ersätts i vårt förslag med investeringsbidrag för prioriterade ombyggnadsåtgärder i främst hyreshus. Sådana investeringsbidrag kan också i vissa fall avse bostadsrättshus och egnahem trots att dessa upplåtelseformer kompenseras med avdragsrätten för ränteutgifter. Något generellt investeringsbidrag för ombyggnad föreslås således inte. Vi menar att staten endast skall ge bidrag till prioriterade om-

byggnader. Övrig ombyggnadsverksamhet skall kunna ske utan bidrag.

Vårt förslag att öka det årliga värdeminskningsavdraget för hyreshus syftar till detta. Vi har i detta betänkande prioriterat ombyggnadsåtgärder som syftar till att förbättra tillgänglighet och användbarhet för äldre och personer med funktionshinder samt olika slag av miljöåtgärder för ett långsiktigt kretsloppsanpassat boende. Även ombyggnad tillskapar särskilda som boendefonner är prioriterad. Vi vill också understryka vikten av att kunna förbättra och bygga om utsatta bostadsområden. Många kommuner har stora problem med överskott av lägenheter. I några fall har rivning av i teknisk mening bra fastigheter skett. Kommittén anser att ombyggnader som görs för att skapa alternativ användning av sådana fastigheter och därmed begränsa kapitalförstöringär angelägna. Inom ramen för prioriterade ombyggnadsåtgärder bör en enligt vår mening även denna typ av projekt ingå. Vi föreslår en årlig total ram för prioriterade ombyggnadsåtgärder på totalt en miljard kr per år. Priotitering av åtgärder samt omfattning och inriktning av olika delar inom ramen skall göras av regering och riksdag i det ordinarie budgetarbetet. Vi anser dock att det är önskvärt att bidrag med viss inriktning finns i minst två tre år och att villkoren för bidrag aviseras minst ett halvår innan de träder i kraft. Alltför korta bidragstider ger små förutsättningar att bidragen utnyttjas på ett genomtänkt sätt. Det blir också en oplanerad ryckighet över tiden i investeringsvolymema.

68 Kommitténs överväganden och förslag

1.19.3 Investeringsbidrag som motiveras konjunkturpolitiskt

I dag finns olika typer investeringsbidrag se bilaga 4 som av

av konjunkturskäl har införts i syfte att stimulera bostadsbyggandet. De är finansierade arbetsmarknadspolitiska medel och ingår inte i den av långsiktiga bostadspolitiken. År 1995 uppgick de arbetsmarknadspolitiska medlen i form investeringsbidrag till 2,5 miljarder kr och av de uppskattas för år 1996 till 6 miljarder kr. ca Denna bidrag kommer med stor sannolikhet att vara önskvärtyp av da i framtiden. Vi att det är värdefullt att sådana arbetsäven anser marknadspolitiska medel kan förstärka de bostadspolitiska insatsema. Prioriteringen de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna bör också enligt av vår mening kunna följa den prioritering görs inom bostadspolitiken som till ombyggnadsåtgärder förbättrar tillgängligheten för äldre t.ex. som och funktionshindrade eller till långsiktigt hållbar miljömipersoner en passning bostäder. av Bidragen bör i utsträckning kunna utformas enligt vår modell, stor dvs. räknas procentandel ett schablonberäknat bidragssom en av underlag. Storlek och inriktning bestäms givetvis rådande konav junkturläge.

Kommitténs överväganden och förslag 69

1.20 för statlig

Regler kreditgaranti

Kommitten föreslår

En statlig kreditgaranti skall kunna erbjudas för lån som avser nybyggda permanenta bostäder samt för lån som avser ombyggnadsåtgärder.

Garantiunderlaget för kreditgarantin skall beräknas enligt samma regler bidragsunderlaget för investeringsbidrag. som

Garantiunderlaget skall för vissa miljöåtgärder syftar till ett som långsiktigt kretsloppsanpassat boende höjas på motsvarande sätt bidrags- och garantiunderlaget för särskilda boendeformer som för äldre och personer med funktionshinder.

Garantibeloppet skall motsvara högst 25 % av garantiunderlaget för hyres- och bostadsrättshus och 35 % garantiunderlaget för av egnahem.

Det garanterade lånets förmånsrättsläge skall grundas på garantiunderlaget och vissa tillägg pantvärde.

Pantsäkerheten för det garanterade lånet skall placeras för hyresoch bostadsrättshus inom högst 90 % och för egnahem 100 % av pantvärdet.

Ersättning kreditgarantin skall högst lämnas för förluster som ur det garanterade lånet samt 50 % de tillägg för ränta och avser av andra kostnader enligt 6 kap. 3§ jordabalken det som avser garanterade lånet.

Den årliga avgiften för kreditgarantin skall vara 0,25 % av det garanterade beloppet.

I övrigt skall regler gälla som i dag. samma

70 Kommitténs överväganden och förslag

1.20.1 Motiv för att ändra reglerna för kreditgarantin

Kreditgarantin ger enligt vår mening tillgång till krediter på bättre villkor än vad marknaden annars skulle kunna erbjuda. Kreditgarantin säkerställer också att räntesättning och storlek på lån kan bli relativt enhetlig oavsett var i Sverige låntagaren bor. En förutsättning för kreditgarantin är att låntagarens betalningsfönnåga är tillräcklig enligt sedvanlig kreditprövning. Kreditgarantier enligt 1993 års regler innebär mer begränsade risker

för förluster än vad 1992 års regler har medfört se vidare kommitténs

delbetänkande SOU 1995:98. I vissa fall finns ändå utrymme för en belåning inte kan bäras enbart fastighetens avkastning. Garantisom av systemet medverkar därigenom inte i tillräcklig utsträckning till att tillgodose rimliga krav på att fastighetsägaren skall bära den yttersta risken för sitt investeringsbeslut. Reglerna för kreditgarantin behöver därför i vissa delar ändras. Syftet med förändringarna är att åstadkomma ett långsiktigt och stabilt garantisystem med låga garantiavgifter som täcker kostnaderna.

1.20.2 Kreditgarantins omfattning

Kommittén föreslår att en statlig kreditgaranti skall kunna lämnas för lån nybyggnad permanenta bostäder i samtliga upplåtelsesom avser av former samt för lån som avser ombyggnad av hyreshus och bostadsrättshus.

l.20.3 Garanterat belopp

Det garanterade beloppet motsvarar högst 25 % av garantiunderlaget för hyres- och bostadsrättshus och högst 35 % av garantiunderlaget för egnahem. Skillnaden i garanterat belopp motiveras av att statens förlustrisker är avsevärt större för juridiska personer, dvs. bostadsföretag och bostadsrättsföreningar än för fysiska personer.

Kommitténs överväganden och förslag 71

1.20.4 Garantiunderlaget för

kreditgarantin

Kommittén föreslår att garantiunderlaget för kreditgarantin skall

motsvara bidragsunderlaget för investeringsbidrag se avsnitt 1.18. Vi

anser också att det skall vara möjligt att göra tillägg till garantiunderlaget. Detta gäller underlaget till både ny- som ombyggnader. Vi föreslår att garantiunderlaget höjs till 13 000 kronor m2 för de per första 35 m2 vid nybyggnad särskilda boendeformer och även för av miljöåtgärder syftar till långsiktigt kretsloppsanpassat boende. som Därefter trappas underlaget ned på samma sätt för det ordinära som boendet dvs. med 35 kr ni: från nivån ll 000 kr m2. Detta skall per per dock inte gälla för de första 35 m2 bostadsyta endast för den utan bostadsyta som tillkommer därutöver. Kreditgarantin kan beviljas för högst 120 m2 bostadsyta lägenhet. per Även vid ombyggnad kan garantiunderlaget höjas, för investet.ex. ringar i uppvärmning med förnyelsebara energikällor, vattenburna värmesystem i stället för direktverkande och hissinstallationer vid ombyggnad.

1.20.5 Fönnånsrätt för garanterade lån

Det garanterade lånets förmånsrätt bestäms av ett pantvärde, som motsvarar garantiunderlaget och vissa tillägg. Vid nybyggnad av hyresoch bostadsrättshus görs tillägg för vissa lokaler och egnahem för av den del av taxeringsvärdet för tomtmarken överstiger 150 000 kr. som För ombyggnad görs tillägg för taxeringsvärdet före ombyggnaden. Pantsäkerhet för det garanterade lånet placeras för hyres- och bostadsrättshus inom högst 90 % och för egnahem inom högst 100 % av pantvärdet.

Ersättning ur kreditgarantin

Vi föreslår att ersättning ur kreditgarantin högst lämnas för förluster som avser det garanterade lånet samt 50 % av de tillägg för ränta och andra kostnader enligt 6 kap. 3§ jordabalken som långivaren haft för det garanterade lånet. Förslaget innebär en förändring av nuvarande regler på så sätt att långivaren tar en självrisk på 50 % för räntor och andra kostnader för de garanterade lånen.

72 Kommitténs överväganden och förslag

1.20.7 Avgift för kreditgarantin

För kreditgarantin tas ut årlig avgift långsiktigt skall täcka en som kostnaderna för administration och förluster. Avgiften fastställs inledningsvis till 0,25 % garanterat belopp. Det är en halvering av av den avgift som gäller i nuvarande system.

1.21 Förslagens effekter på hyresnivån i ny-

bostäder

producerade

Vi har i inledningen till detta betänkande konstaterat att de generella subventionema till nyproduktionen i dag främst gynnar välsituerade hushåll, vilket fördelningspolitisk synpunkt är tveksamt. De restriktiour i statsbudgeten gäller för denna utredning liksom för alla andra ner som utredningar inte något utrymme för ökat stöd till nyproduktion av ger bostäder. Ett sådant utökat stöd har heller inte varit vårt primära syfte. Vi vill vidare understryka att ökningar boendekostnader som av följer räntebidragen minskar enligt gällande regler inte är en följd av att våra förslag. Denna förändring är förutsättning för saneringen av av en statsfinansema och också för statens utgifter inom bostadspoger ramen litikens område. Vi har inte funnit att det finns utrymme att utöka nu denna ram. En omläggning bidrag till nyproducerade hyreshus från av statens räntebidrag till investeringsbidrag basbidrag, påverkar inte hyresnivån. Det är nivån på bidragen inverkar på hyresnivån och inte formen som bidrag. Den nivå vi har valt på basbidraget kan justeras både av som uppåt och nedåt. Det främsta motivet för vårt val basbidrag, dvs. 10 % av bidragsav underlaget fastighetsskatten upphör 20 % om fastighetsskatten om kvarstår är hyreshus skall få lika stor subvention som egnahem. att Bidragets nivå är således bestämt kravet på neutralitet mellan av upplåtelseformema. Vi har valt att inte subventionera nyproduktion av

bostäder därutöver. Vi har föreslagit att det eviga räntebidraget enligt Danelläven skall ned att bidragsunderlaget skrivs ned med systemet trappas genom 30-del varje år. Denna nedtrappning medför viss ökning av hyresnien våema jämfört med nuvarande Danellsystem. Vi har jämfört hyresnivåema i hus är finansierade enligt vårt som förslag med hyrorna i hus är finansierade med räntebidrag enligt som nuvarande regler och också med räntebidrag där bidragsunderlaget

Kommitténs överväganden och förslag 73

skrivs ned. I tabell 1.2 och 1.3 redovisas resultaten. Utgångspunkten för beräkningarna är att en investering i ett nytt hyreshus skall vara lönsam vid en räntenivå på 7,5 % och med en uppräkning av hyrorna med 2 %

per år, dvs. i takt med inflationen se vidare bilaga Konsekvenser av

förslagen.

Tab. 1.2 Hyra per m i nyproducerade hus

Räntebidrag Räntebidrag Utredningens m. nuvarande m. nedskrivet förslag, regler, 30% bidragsunderlag basbidrag 10%

Tab. 1.3 Hyra per månad i nyproducerade hus

Räntebidrag Räntebidrag Utredningens nuvarande m. nedskrivet förslag, m. regler, 30% bidragsunderlag basbidrag 10%

Tabellema visar att vårt förslag med basbidrag till nyproduktionen ger hyresnivåer som i bostäder med räntebidrag där bidragsunderlasamma get trappas ned. Detta framgår tydligt av tabell 1.3. Jämförelsen mellan vårt förslag och räntebidrag enligt nuvarande regler visar att skillnaden i hyresnivå är störst för små lägenheter. Detta beror på att vårt förslag beräknas på ett lägre bidragsunderlag, 11 000 kr per m2 för de första 35 m2 jämfört med 13 000 kr m2 i Danellsystemet. Utfallet är dock per relativt gynnsammare för de större lägenheterna i vårt förslag.

74 Kommitténs överväganden och förslag

Tab. 1.4 Procentuell skillnad mellan hyresnivån i utredningens förslag jämfört med nuvarande system

Räntebidrag Räntebidrag m. nuvarande nedskrivet m.

Hyresnivån i nyproducerade bostäder kommer med vårt förslag inte att överstiga den nivå förutsattes år 1992 när Danellsystemet infördes. som Detta belyses i bilaga Den snabba förbättringen svensk ekonomi av medför att statens stöd till nyproduktionen kan minska något utan att därför hyresnivåerna påverkas negativt. Också detta förhållande är en del bostadspolitikens bidrag till allmän ekonomisk stabilitet. Vår av bedömning är därför att det föreslagna systemet medger en av oss fortsatt nyproduktion i den omfattning vi tidigare antagit.

1.22 Statsfinansiella effekter

1.22.l Statens utgifter med nu gällande regler

Statens utgifter för bostadspolitiken kommer att minska avsevärt även nuvarande regler. År 1996 beräknas om inga förändringar görs av statens utgifter för bostadspolitiken uppgå till ca 37 miljarder kronor. De är räntebidrag 27 miljarder kr och bostadsbidrag till stora posterna barnfamiljer och ungdomar på 8,5 miljarder kronor. Utgiftema för räntebidrag och bostadsbidrag minskar dock automatiskt genom beslut som redan är tagna. Sålunda sjunkter utgifterna för räntebidragen till som lägst 7,3 miljarder kr år 2009. Därefter ökar utgifterna igen och kan enligt kalkylerna bli 15 miljarder kr år 2025 om inga förändringar görs av reglerna. Prognoserna över räntebidragens utveckling äv gjorda av

Kommitténs överväganden och förslag 75

Boverket och bygger på de antaganden bostadsbyggande och om

räntenivå vi har utgått från i detta betänkande se bilaga 3.

m.m. som Utgiftema för bostadsbidragen beräknas 5,6 miljarder kronor år vara 1998, årlig utgift sedan är oförändrad om inte t.ex. hyres- och en som inkomstgränser höjs. Vi dock att det är orealistiskt att inte höja anser bidragen. Om t.ex. bostadsbidragen skulle räknas upp med inflationen, dvs. med 2 % år, skulle utgiften 6,3 miljarder kronor 2005 per vara och 7 miljarder kronor år 2010. I våra kalkyler har vi dock utgått från de regler som nu är beslutade. Till utgifter för bostadssektom hör även kreditförluster för statens kreditgaranti till bostäder, vilka uppgår till 1,3 miljarder år 1996. Även dessa utgifter minskar successivt och beräknas ha upphört i de delar berör statsbudgeten inom några år. som Kostnaderna för bostadstilläggen till pensionärer på totalt 10,4 miljarder kr brukar inte del av bostadspolitiken utan anses vara en behandlas del pensionssystemet. Dessa kostnader är således som en av inte inkluderade i statens utgifter för bostadspolitiken. Detsamma gäller de konjunkturrelaterade bidragen för arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

se tabell 1.5.

76 Kommitténs överväganden och förslag

Tab. 1.5 Statens nettoutgifter för bostadspolitiken med nuvarande finansieringssystem, milj kr

1996 1998 2005 2010 Fastighetsskatt: flerbostadshus 5 100 6 500 9 300 11 000 egnahem 13 400 14 100 17 100 19 500 Ränteavdrag för -16 700 -14 200 -13 600 -15 000 egnahem Summa intäkter 1 800 6 400 12 800 15 500 Räntebidrag: äldre regler 26 400 14 900 2 800 0 Danell-regler l 000 2 100 4 900 7 700 Förluster för kre-

Bostadstillägg pensionärer 10 400 10 000 10 000 10 000

Bidrag arbetsmarknadspolitik 6 000 2 000 l 000 l 000

Med oförändrade regler för räntebidrag och bostadsbidrag skulle statens utgifter för bostadspolitiken bli 13 miljarder kronor 2005 och ca fortfarande 13 miljarder kronor år 2010. År 2025 skulle vara ca utgifterna åter öka till drygt 20 miljarder kronor, beroende på att räntebidragen successivt ökar igen. I bilaga 3 finns en framskrivning av utgifterna ända till år 2030. Fastighetsskatten kan betraktas som en finansieringskälla för bostadspolitiken. Vidare är egnahemsägamas ränteavdrag en förlorad skatteintäkt för har starkt samband med bostadspolitiken och staten som kan kostnad för bostadspolitiken. Statens netto för bostadsses som en politiken blir med dessa utgångspunkter intäkter från fastighetsskatten

i

i

Kommitténs överväganden och förslag 77 sou 1996:156

i

minus egnahemsägarnas ränteavdrag minus utgifter för bostadspolitiken

enligt År 1996 beräknas statens netto minus 35 miljarder ovan. vara 1998 minus 18 miljarder kronor. År 2005 är bostadspolitikronor och

ken i självñnansierad med ett netto på endast minus 0,5

stort sett miljarder kronor. Bostadspolitiken kommer att ett överskott på drygt ge miljarder kr 2010 vidare bilaga 3.

2 se

1.22.2 Effekter våra förslag

av

De statsfinansiella effekterna våra förslag redovisas i samma av uppställning i tabell 1.6. Våra förslag medför större utgifter de inledande åren kommer på längre sikt att ett bättre nettoutfall men ge för staten. har in uppskattning vilket år nettoutgiften I förslagen vägts en av faller Statens utgifter för investeringsbidragen blir t.ex. inte lika stora ut. de anslagna medlen de första åren eftersom bidragen betalas ut som

först byggnadsprojekt är färdigställt. På sätt är det inte

när ett samma troligt utgifterna för statens stöd till kommunala utvecklingsprogram att kommer falla ut i full utsträckning de första åren. att

78 Kommitténs överväganden och förslag

Tab. 1.6 Statens utgifter och intäkter för bostadspolitiken enligt utredningens förslag, milj kr

1998 1999 2000 2005 2010 F astighetsskatt: flerbostadshus 6 500 7 000 7 500 9 100 10 400 egnahem 14100 14 400 14 700 17100 19 500 Ränteavdrag egnahem -14 200 -12 000 -12 300 -13 600 -15 000 Summa intäkter: 6 400 9 400 9 900 12 600 14 900 Räntebidrag: äldre regler 14 900 11 300 10 000 2 800 O Danellsystemet 2 100 2 300 l 800 700 600 Förluster av kreditgarantier 1 500 1 000 1 000 0 0 Investeringsbidrag nyproduktion 0 0 1 100 1 100 1 100 ombyggnad 200 600 1 000 1 000 1 000

avdrag

Kommitténs förslag i kombination med den automatiska minskningen av statens utgifter för räntebidragen innebär således en avsevärd förbättring statsñnansema från ett underskott på 18 miljarder kr för av bostadsfinansieringen år 1998 till ett överskott på 5,6 miljarder kr år 2010. l kommitténs alternativ med bibehållen fastighetsskatt och ett basbidrag på 20 % blir statens nettoutfall något mindre gynnsamt åren 1999-2010. Skillnaden är ca l miljard kronor. Här redovisas nettoutfallet för kommitténs huvudförslag jämfört med nettoutfallet av

Kommitténs överväganden och förslag 79 i z

I bilaga 3 finns detaljerad nuvarande fmansieringssystem. en mer redovisning resultaten för de olika åren. av

nettoutgift år mellan utredningens Tab. 1.7 Skillnad i statens per nuvarande stöd till bostadspolitiken, milj. kr. förslag och

År förslag Nuvarande regler Skillnad Utredningens

000 -17 700 -300 1998 -18

700 -ll 000 -700 1999 -ll

100 -9 400 700 2000 -ll

2005 700 200 l 500

årens nettoutgifter summerade t.o.m. år 2010. I tabellen finns de olika

här visar att nettoutfallet för vårt En enkel summering på det sättet

nuvarande stöd. Utfallet blir än mer förslag positivt för staten än är mer

år 2020 och 2030 se bilaga 3. positivt om man skulle summera till

korrekt jämföra utfall enkel Givetvis är det inte helt att genom en

och de åren är värda

summering. Utgifter/intäkter i dag närmaste mer

fram i tiden. Vi har därför också

än utgifter/intäkter som ligger längre

utfallet vårt förslag och jämfört det med prognoser nuvärdesberäknat av

över utfallet nuvarande system. av

nuvärdesberäkning fram till och med 2010 ger i stort En sådan

utfall för vårt förslag och för nuvarande system. sett exakt samma

0,1 miljard kronor. Om nuvärdesberäkningarna Skillnaden är mindre än

2030 vårt förslag 30 miljarder omfattar nettoutfallen ända till år ger ca

80 Kommitténs överväganden och förslag SOU 1996:156

kronor bättre nettoutfall. Kalkylerna visar således vårt förslag att långsiktigt är statsfinansiellt gynnsamt än nuvarande bidragssystem. mer

1.22.3 Utgifter för

omläggning av bostadspolitiken

Kommittén är medveten de budgetrestriktioner gäller för denna om som liksom för andra statliga kommittéer. Prognoserna över utgifter och intäkter för staten visar att våra förslag underskott åren 1998-2004 ger i förhållande till nuvarande stöd till bostadspolitiken. Detta underskott är dock inhämtat och finansierat i sin helhet 2010. Därefter är våra förslag statsfinansiellt mer gynnsamma än nuvarande system med räntebidrag. Skillnaderna beror främst på att vi ersätter en årlig utbetalning av räntebidrag, för vilka statens utgifter ökar år från i år i takt med bostadsproduktionen med ett engångsbelopp. Vi anser att det är omöjligt att konstruera ett system där nuvarande årliga räntebidrag ersätts med investeringsbidrag får utan att staten utgifter för omläggningen. Eftersom våra förslag innebär klart bättre ett nettoutfall för staten i ett längre tidsperspektiv nuvarande än om regler behålls anser vi att omläggningen bör ske så snart möjligt dvs. från som den l januari 1998. Detta är motiverat också att lång övergångstid av en kan orsaka onödiga störningar på bostadsmarknaden. Statens utgifter för omläggningen är relativt små de år då budgetramama är fastlagda, 0,3 miljarder kronor år 1998 respektive 0,7 miljarder kronor år 1999. Den successivt sjunkande räntenivån bör kunna lägre utgifter för räntebidragen dessa år än vad budge som geterats. Detta utrymme bör enligt vår mening kunna användas för att finansiera våra förslag. I övrigt föreslår vi att finansieringen omläggningen bostadspoav av litiken för åren 2000-2004 inarbetas i budgetramama så omläggatt ningen av bostadspolitiken kan ske från l januari 1998.

l.22.4 Den

långsiktiga inriktningen av bostads-

politiken

Vår sammanställning visar att besluten höjd fastighetsskatt och om

omläggningen räntebidragen medför att bostadssektorns belastning

av på statsfinansema har minskat kraftigt. Vi visar också att 18 miljarder kronor kommer att dras in från bostadssektom från år 1996 till 1998. Denna förändring är naturligtvis viktig del i det Riksdagen en av antagna programmet för sanering av statens budget.

Kommitténs överväganden och förslag 81

Från år 1998 till år 2005 kommer nettoutgiftema för bostadssektom att minska med ytterligare 17 miljarder kronor. Detta är senare utgiftsområdet helt finansierat. Förutsättningarna för denna utveckling är att den ekonomiska politiken är uthållig och fortsatt stabil låg ger en räntenivå och låg inflation. Kommittén har under sitt arbete noterat att fastighetsskatten och taxeringen av bostadsfastigheter har stor betydelse för boendekostnader och fastighetsekonomi. Det har emellertid inte ingått i våra direktiv att utreda dessa frågor. Vi menar att det är angeläget att fastighetsbeskattningen inte motverkar viktiga bostadspolitiska mål. Enligt vår uppfattning bör en översyn göras av fastighetsbeskattningen ett ur

bostadspolitiskt perspektiv. Översynen bör ske skyndsamt i sådana

former att förändringar kan träda i kraft samtidigt med våra övriga förslag. Enligt vår uppfattning bör i den fortsatta politiska beredningen ett antal utvecklingsvägar prövas. Vi anser att det är angeläget att bostadsbidragen framförallt till barnfamiljer förbättras. Vi också att det anser kan finnas utrymme för generella eller riktade insatser för att sänka fastighetsskatten, t.ex. för de s.k. krisårgångamas fastigheter. Våra förslag ger efter år 2005 ett utrymme för förändringar inom bostadspolitikens område. Vi anser dock att utrymmet inte bör täckas in redan nu. Vi anser att vi med våra förslag har skapat det utrymme som erfordras för en långsiktigt stabil och social bostadspolitik.

øv3la UD.

e 2 F é m l i

1996 Statens offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

gymnasieskolan hur gár det U. 26. Ny kurs i trafikpolitiken + Bilagor. K. Den nya - . kunskapslyftoch livslångtlärande. Samverkansmönster i svensk forsknings- 27. En strategiför . finansiering. U. U. Fritid i förändring. 28. Det forskningspolitiska landskapet i Norden . Om kön och fördelning av fritidsresurser. C. 1990-talet.U. Vem bestämmer vad EU:s interna spelregler inför 29. Forskningoch Pengar. U. . regeringskonferensen 1996.UD. 30. Borgenärsbrotten en översyn av ll kap. - Politikomrádenunderlupp. Frågor om EU:s första brottsbalken. Fi. . samverkan pelare inför regeringskonferensen 1996. UD. 31. Attityder och lagstiftning i Ett år med EU. Svenskastatstjänstemäns + bilagedel.C. . bra erfarenheter arbetet i EU. UD. 32. Möss och människor. Exempel av Av vitalt intresse.EU:s utrikes-och IT-användning bland barn och ungdomar. SB. . myndighetsroll K. säkerhetspolitik inför regeringskonferensen. UD. 33. Banverkets m.m. fråga. M. 34. Aktiv arbetsmarknadspolitik + expertbilaga.A. Batterierna en - laddad . Kriminalunderrättelseregister Om järnvägens trañkledning m.m. K. 35. . lO. Forskning för vår vardag. C. DNA-register. Ju. 11. EU-mopeden. Ålders- och behörighetskrav för 36. Högskolai Malmö. U. två- och trehjuliga motorfordon.K. 37. Sveriges medverkan i FN:s familjeår. Kommuner och landstingmed betalnings- 38. Nationalstadsparker.M. . 1995. svårigheter. Fi. 39.Rapport från klimatdelegationen 13. Offentlig djurskyddstillsyn. Jo. Klimatrelaterad forskning. M. 14. Budgetlag regeringens befogenheter 40. Elektronisk dokumenthantering.Ju. finansmaktens område.Fi. 41. Statens maritima verksamhet. Fö. 15. Union för både öst och väst. Politiska, rättsliga 42. Demokrati och öppenhet.Om folkvalda parlament och ekonomiska aspekter av EU:s sjätte och offentlighet i EU. UD. utvidgning. UD. 43. Jämställdheten i EU. Spelregleroch 16. Förankring och rättigheter. Om folkomröstningar, verklighetsbilder. UD. utträdesrätt, medborgarskap och mänskliga 44. Översyn av skatteflyktslagen. rättigheter i EU. UD. Reformerat förhandsbesked.Fi. 17.Bättre trafik med väginformatik.K. 45. Presumtionsregeln i expropriationslagen. Ju. 18. Totalförsvarspliktiga m95. Förslag om jobb/studier 46. Enskilda vägar. K. efter muck, bostadsbidrag, dagpenning, 47. Cirkelsamhället. Studiecirklars betydelser för försäkringar. Fö. individ och lokalsamhälle. U. .Sverige, EU och framtiden. EU 96-kommitténs 48. Shaping SustainableHomes in an Urbanizing bedömningarinför regeringskonferensen 1996. World. Swedish National Report for HabitatlI. N. UD. 49. Regler för handelmed el. N. 20. Samordnad rollfördelning inom teknisk forskning. 50. Förbud mot vapen på allmän plats m.m. Ju. U. 5l. Grundläggandedrag i en ny arbetslöshetsförsäk- 2 Reform och förändring. Organisation och ring alternativ och förslag. A. . verksamhetvid universitetoch högskolor efter 52. Precisering av handelsändamálet i detaljplan.M. 1993árs universitets- och högskolereform.U. 53. Kalkning av sjöar och vattendrag.M. 22. Inflytande riktigt Om elevers rätt till 54. Kooperativa möjligheter i storstadsomráden. S. inflytande, delaktighet och ansvar. U. 55. Sverige, framtiden och mångfalden.A. 23. Kartläggningoch analys av den offentliga sektorns 55. Pâ väg mot egenföretagande.A. ochtjänster med 55.Vägar in i Sverige. A. upphandlingav varor miljöpåverkan. N. 56. Hälften vore nog om kvinnor och män - 24. Från Maastrichttill Turin. Bakgrund och övriga 90-talets arbetsmarknad.A. EU-länders förslagochdebatt inför 57. Pensionssamordning för svenskar i EU-tjänst. Fi. regeringskonferensen 1996.UD. 58. Finansieringen av det civila försvaret. Fö.

25. Från massmediatill multimedia att digitalisera svensk television. Ku.

offentliga

1996 Statens utredningar

Kronologisk förteckning

59. Europapolitikens kunskapsgrund. 86. Utveckladsamordninginom det civila försvaret En principdiskussion utifrån och fredsräddningstjänsten. Kartläggning, EU 96-kommitténs erfarenheter. UD. övervägandenoch förslag. Fö. 60. Miljö ochjordbruk. Om EU:s miljöregler och .Tredimensionell fastighetsindelning.Ju.

utvidgningens effekter den gemensamma .Kameraövervakning.Ju. jordbrukspolitiken. UD. .Samverkanmellan högskolanoch de små och 6l.Olika länder olika takt. Om flexibel integration medelstora företagen. N. och förhållandetmellan stora och små stater i EU. .Sammanhålletstudiestöd.U.

UD. .Den privata vårdens omfattningoch framtida 62. EU, konsumenternaoch maten ersättningsformer de nationella - En översynav Förväntningaroch verklighet. Jo. för läkare och sjukgymnaster. - taxoma 63. Medicinskaundersökningari arbetslivet. A. 92. IT i miljöarbetet.M. 64. Försäkringskassan Sverige Översyn av yrkestrañklagstiftning.K. - 93. Ny socialförsäkringensadministration. S. 94. Nationell teleadresskatalog. K. 65. Administrationen av EU:s jordbrukspolitik 95. Botniabanan.K. i Sverige. Jo. 96. Strukturförändringoch besparing. 66. Utvärderatpersonval.Ju. En uppföljning genomfördaförändringar av 67. Medborgerliginsyn i kommunalaentreprenader. inom försvarsmaktens ledningsorganisation.Fö. Fi. 97. Effektivare försvarsfastigheter 68. Några folkbokföringsfrågor. Fi. Utvärdering reform. Fö. av en 69.K0mpetens och kapital + bilaga. N. 98. Vem styr försvaret Utvärdering av 70. Samverkanmellan högskolanoch näringslivet. N. effekterna LEMO-reformen. Fö. av 7l. Lokal demokratioch delaktigheti Sverigesstäder 99. Aweckling med inlärning. Erfarenheter från och landsbygd.ln. personal.Fö. LEMO-reformensavvecklingav 72. Rättspsykiatrisktforskningsregister. S. 100.Ett nytt system för skattebetalningar. Del A. 73. Svenskkämteknisk tillsynsverksamhet. Ett nytt system för skattebetalningar.Del B. Volym 1 En granskning.M. Författningsförslag,författningskommentarer - 73. Swedish Nuclear RegulatoryActivities. och bilagor. Fi. Volume l An Assessment. M. 10 .Kämavfall teknik och platsval.KASAMs - - 74. Svenskkämteknisk tillsynsverksamhet. yttrande över SKBs FUD-Program95. M. Volym 2 Faktaredogörelser.M. 102.TUFF Teckenspráksutbildningför föräldrar. U. - - 74. SwedishNuclear Regulatory Activities. 103.Miljöbalken. En skärpt och samordnad Volume 2 Descriptions.M. miljölagstiftning för hållbar utveckling. - en 75. Värdeni folkhögskolevärlden.U. Del l och 2. M. 76. EU:s regeringskonferens procedurer, aktörer, 104. Konsumentskydd elmarknaden. C. forrnalia.Sammanfattning av ett seminariumi 105. Att främja donationer till universitet april 1996.UD. och högskolor. U. 77. Utländska försäkringsgivaremed verksamheti Malmö. 106.EU och Sverigefrån Kiruna till Sverige.Fi. Sammanfattning fyra regionalamöten av 78.Elberedskapen. Organisation, ansvarsfördelning 1995-96.UD. och finansiering.N. 107. Union gränser konsekvenser, möjligheter, utan - 79. Översyn av revisionsreglerna.Fi. seminarium i problem. Sammanfattning av ett 80. Viktigt meddelande. november1995. UD. Radiooch TV i Kris och Krig. Ku. 108. Konsumenterna och miljön. C. 8l.Skydd för sparandei sparkasseverksamhet. Fi. 109.Från åkerlottertill Paradis ett - delbetänkande 82. En översynav luft- sjö- och spärtrafikens från Utredningen om universitetsfastigheter m.m. tillsynsmyndigheter.K. angående överlåtelseroch tomträttsupplátelser av 83.Allmänt pensionssparande. S. vissa högskolefastigheter.Fi. 84. Ekobrottsforskning.Ju. ll0. Inför Svensktkulturnät lT och framtiden ett - 85. EgonJönsson en kartläggning av lokala sam- inom kulturomrâdet.Ku. verkansprojekt inom rehabiliteringsomrâdet.S.

1996 Statens offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

lll. Bevakadövergång. Åldersgränser för ungaupp 137. Kommunalförbundoch gemensam nämnd till 30 år. C två former för kommunalsamverkan.ln. 112.Integrering av miljöhänsyn inom den statliga 138. Ny behörighetsreglering hälso-och sjukvårdens förvaltningen. M. område m.m. 113.En allmänoch aktiv försäkring vid sjukdomoch 139.Skatt avfall. Fi. rehabilitering. Del l och 2. S. 140 K0:s biträde enskilda.In. . 114.En körkortsreform. K. 141. Vårdavgiftervid rättspsykiatriskvård, m.m. S. 115.Barnkonventionen och utlänningslagen.S. 142. Länsstyrelsemas roll i infrastmkmrplarteringen.K. 116.Artikel 6 i Europakonventionenoch skatte- 143.Krock eller möte Om denmångkulturella utredningen.Fi. skolan.U. 117.Expertrapporter från Skatteväxlingskommittén.Fi. 144. Ökadkonkurrensi handelnmedlivsmedel.N. 118. StationStockholmNord. K. 145.Arbetstid ll9. Lättnadi dubbelbeskattningen mindre av företags längdförläggning och inflytande + bilagedel. A. inkomster. Fi. 146. Att återerövravardagen.S. Övergångsbestämmelser 120.Högskolan Malmö i slutbetänkande.U. 147. till ntiljöbalken.M. 121. Spår, miljö och stadsbildi centralaStockholm.K. 148. Översyn forvärvslagen och hyreslagen av 122.Kunskapssyn och samhällsnyttai hantverkscirklar Borgenoch pant. Ju. och hantverksutövande.U. 149.Elberedskapen. Författningsfrågor.N. 123. iakttagelseroch förslag efter omstruktureringen av 150.En allmänoch sammanhållen arbetslöshetsförsvarets ledningoch stöd. Fö. försäkring. A. 124.Miljö för en hållbar hälsoutveckling. 151.Bidrag genom arbete En antologi.S. - Förslagtill nationellthandlingsprogram. 152. Gruvoma och framtiden.N. Bilaga Miljörelateradehälsorisker. 153.Hållbar utvecklingi Sveriges skärgårdsomráden. Bilaga Aktörer ochverktyg i miljöhälsoarbetet. M. Environment for SustainableHealthDevelopment 154.Tre rapporterom studiecirklar.U. an Action Plan for Sweden. S. 155.Omtankar om vattendrag 125.Droger i trafiken.Ju. ett nytt angreppssätt. M. 126.Dopingi folkhälsoperspektiv.Del A och Del B. S. 156. Bostadspolitik2000 från produktions- till - 127. Folkbildningens institutioner.U. boendepolitik Särtryck + + Bilaga. In. 128.Skyddet av kulturmiljön. En översynav kulturminneslagens bestämmelser om byggnader och kulturmiljöer, prästgårdar,kyrkstäderoch ortnamn. Ku. 129.Den kommunalasjälvstyrelsenoch grundlagen.In. 130.De två kulturema.Rapporter av KlausRichard Böhme,Bo Huldt, Carl-Einar Stålvant samt Kent Zetterberg. Bilagormedunderlagsmaterial till UTFÖR:s slutbetänkande SOU 1996:123. Fö. 13 Extern värdering av hot och fömtåga.Bilagormed . underlagsmaterial till UTFÖR:s slutbetänkande SOU 1996:123.Fö. 132.Det stora ochsnabba greppet. Om LEMO-reformens metoderochresultat. Bilagor medunderlagsmaterial till UTFÖR:s slutbetänkande SOU 1996:123. Fö. 133. Jämställdvård. Olika vård lika villkor. S, 134.Jämställd vård. Möteni vården ur ett tvärvetenskapligt perspektiv. S. 135. Fibromyalgioch Duchennes muskeldystroñ. Kunskapsläge och behovav framtidaFoU. 136.Effekter av EU:s jordbmkspolitik. Jo.

1996 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen EU:s regeringskonferens procedurer,aktörer,

formalia. Sammanfattning ett av seminariumi Möss och människor. Exempelpå bra april 1996. 76 IT-användningbland barn och ungdomar. 32 EU och Sverigefrán Kiruna till Malmö.

Justitiedepartementet Sammanfattning fyra regionalamöten av

1995-96. 106 Kriminalunderrättelseregister Union utan gränser konsekvenser, möjligheter, DNA-register. 35 problem. Sammanfattning ett av seminariumi Elektronisk dokumenthantering.40 november1995. 107 Presumtionsregelni expropriations1agen.45

Förbud mot vapen allmän plats m.m. 50 Försvarsdepartementet

Utvärderat personval.66 Totalförsvarspliktigam95. Förslagom jobb/studier Ekobrottsforskning.84 efter muck. bostadsbidrag,dagpenning, Tredimensionell fastighetsindelning.87 försäkringar. 18 Kameraövervakning.88 Statens maritima verksamhet.41 Droger i trafiken. 125 Finansieringen av det civila försvaret.58 Översyn av förvärvslagenoch hyreslagen Utveckladsamordning inom det civila försvaret Borgen och pant. 148 och fredsräddningstjänsten. Kartläggning,

Utrikesdepartementet övervägandenoch förslag. 86

Strukturförändring och besparing. Vem bestämmervad EU:s interna spelregler inför En uppföljning av genomförda förändringar regeringskonferensen1996. 4 inom försvarsmaktensledningsorganisation. 96 Politikområden under lupp. Frågor om EU:s första Effektivare försvarsfastigheter pelare inför regeringskonferensen1996. 5 Utvärdering av en reform. 97 Ett år med EU. Svenskastatstjänstemäns Vem styr försvaret Utvärdering av erfarenheter av arbeteti EU. 6 effekternaav LEMO-reformen. 98 Av vitalt intresse.EU:s utrikes- och Avveckling med inlärning. Erfarenheterfrån säkerhetspolitikinför regeringskonferensen.7 LEMO-reformensavveckling av personal. 99 Union för både öst och väst. Politiska, rättsliga iakttagelseroch förslag efter omstruktureringen av och ekonomiska aspekter av EU:s sjätte försvaretsledning och stöd. 123 utvidgning. 15 De två kulturema.Rapporterav KlausRichard Förankringoch rättigheter. Om folkomröstningar, Böhme, Bo Huldt, Carl-EinarStälvant samt Kent utträdesrätt,medborgarskapoch mänskliga Zetterberg.Bilagormed underlagsmaterial till rättigheteri EU. 16 UTFÖR:s slutbetänkande SOU 1996:123. 130 Sverige, EU och framtiden. EU 96-kommitténs Externvärdering av hot och förmåga.Bilagor med bedömningarinför regeringskonferensen1996. 19 underlagsmaterial till UTFÖR:s slutbetänkande Från Maastrichttill Turin. Bakgrundoch övriga SOU 1996:123.131 EU-ländersförslagoch debattinför Det stora ochsnabba greppet. Om LEMO-reformens regeringskonferensen1996. 24 metoderoch resultat.Bilagor med underlagsmaterial Demokratioch öppenhet.Om folkvalda parlament till UTFÖR:s slutbetänkande SOU 1996:123. 132 och offentlighet i EU. 42

Jämställdheteni EU. Spelregler och Socialdepartementet

verklighetsbilder. 43 Sverigesmedverkani FN:s familjeár. 37 Europapolitikenskunskapsgrund. Kooperativamöjligheter i storstadsomráden. 54 En principdiskussionutifrån Försäkringskassan Sverige Översyn av EU 96-kommitténserfarenheter.59 socialförsäkringensadministration. 64 Miljö ochjordbruk. Om EU:s miljöregler och Rättspsykiatrisktforskningsregister.72 utvidgningenseffekter den gemensamma Allmänt pensionssparande. 83 jordbrukspolitiken. 60 EgonJönsson en kartläggning av lokala Olika länder olika takt. Om flexibel integration - - samverkansprojektinom rehabiliteringsomrádct.85 och förhållandet mellan stora och små stater i EU.

Statens offentliga utredningar 1996

Systematisk förteckning

Denprivata vårdensomfattning och framtida Pensionssamordning svenskari för EU-tjänst. 57 ersättningsformer En översynav de nationella - Medborgerlig insyn i kommunalaentreprenader.67 taxoma för läkareoch sjukgymnaster.91 Några folkbokföringsfrågor. 68 En allmänoch aktiv försäkringvid sjukdomoch Utländska försäkringsgivare medverksamhet i rehabilitering.Del 1 och 113 Sverige. 77 Barnkonventionenoch utlänningslagen.115 Översyn av revisionsreglema.79 Miljö för en hållbarhälsoutveckling. Skydd för sparande i sparkasseverksamhet. 8li Förslagtill nationellthartdlingsprogram. 124 Ett nytt systern för skattebetalningar.Del A. Bilaga Miljörelateradehälsorisker. 124 Ett nytt system för skattebetalningar.Del B. Bilaga Aktörer och verktyg i miljöhälsoarbetet. 124 Författningsförslag, författningskommentarer Environmentfor Sustainable HealthDevelopment an - och bilagor. 100 Action Plan for Sweden.124 Från åkerlotter till Paradis ett delbetänkande Dopingi folkhälsoperspektiv. Del A och Del B. 126 från Utredningen om universitetsfastigheter m.m. Jämställdvård. Olika vård lika villkor. 133 angåendeöverlåtelseroch tomträttsupplátelscrtv Jämställdvård. Möteni vården ur ett vissahögskolefastigheter.109 tvärvetenskapligperspektiv.134 Artikel 6 i Europakonventionenoch skatte- Fibromyalgi och Duchennes muskeldystrofi. utredningen. 116 Kunskapsläge ochbehov av framtidaFoU. 135 Expertrapporterfrån Skatteväxlingskommittén. 117 Ny behörighetsreglering hälso-och sjukvårdens Lättnad i dubbelbeskattningen av mindre företags område m.m. 138 inkomster. 119 Vårdavgiftervid rättspsykiatriskvård, m.m. 141 Skatt avfall. 139 Att återerövra vardagen.146

Bidrag genom arbete En antologi.151 Utbildningsdepartementet

-

Kommunikationsdepartementet Den nya gymnasieskolan hur går det 1

- Samverkansmönsteri svensk forskningsfmarsiaing. Omjärnvägenstrafikledning m.m. 9 l EU-mopeden. Ålders- och behörighetskravför Samordnadrollfördelning inom teknisk forskning. två- och trehjuliga motorfordon. 11 20 Bättretrafik medväginformatik. 17 Reform och förändring. Organisation och verksamhet Ny kurs i trañkpolitiken + Bilagor. 26 vid universitet och högskolor efter 1993 års Banverketsmyndighetsroll m.m. 33 universitets-och högskolereform.21 Enskilda vägar. 46 Inflytande riktigt Om elevers rätt till En översynav luft- sjö- och spårtrañkens inflytande, delaktighetoch ansvar. 22 tillsynsmyndigheter.82 En strategi för kunskapslyftoch livslångt lärande. 27 Ny yrkestrañklagstiftning. 93 Det forskningspolitiskalandskapet i Norden Nationellteleadresskatalog. 94 l990-ta1et.28 Botniabanan.95 Forskningoch Pengar. 29 En körkortsreform 114 Högskolai Malmö. 36 StationStockholmNord. 118 Cirkelsarnhället.Studiecirklars betydelser fö Spår, miljö och stadsbildi centrala Stockholm. 121 individ och lokalsamhälle.47 Länsstyrelsemas roll i infrastrukturplaneringen. 142 Värden i folkhögskolevärlden. 75

Sammanhålletstudiestöd.90

Finansdepartementet

TUFF Teckenspråksutbildningför föräldrar. 102 - Kommuneroch landstingmed betalnings främja Att donationertill universitet svårigheter.12 och högskolor. 105 Budgetlag regeringens befogenheter - Högskolani Malmö slutbetänkande.120 finansmaktensområde.14 Kunskapssynoch samhällsnyttai hantverkscrklar Borgenärsbrotten en översyn av 11 kap. - och hantverksutövande.122 brottsbalken.30 Folkbildningensinstitutioner. 127 Översyn skatteflyktslagen. av Krock eller Om denmångkulturella slolan.143 Reformeratförhandsbesked.44 möte-

Tre rapporterom studiecirklar.154

Statens 1996

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Jordbruksdepartementet Närings- och handelsdepartementet

Offentlig djurskyddstillsyn. 13 Ökad konkurrens i handelnmed livsmedel. 144

EU, konsumenternaoch maten Elberedskapen.Författningsfrágor.149

Förväntningaroch verklighet. 62 Gruvoma och framtiden.152 - Administrationen av EU:s jordbrukspolitik

i Sverige. 65 Civildepartementet

Effekter av EUzsjordbrukspolitik. 136 Fritid i förändring.

Om kön och fördelning av fritidsresurser. 3

Arbetsmarknadsdepartementet

Forskning för vår vardag. 10 Aktiv arbetsmarknadspolitik expertbilaga.34 + Attityder och lagstiftning i samverkan

Grundläggandedrag i en ny arbetslöshetsförsäkring + bilagedel. 31 alternativoch förslag.51 Konsumentskydd elmarknaden.104

Sverige,framtidenoch mångfalden.55 Konsumenternaoch miljön. 108

På väg mot egenföretagande. 55 Bevakad övergång. Åldersgränser för till ungaupp Vägar i Sverige. 55 30 är. lll

Hälften vore nog om kvinnor och män -

90-taletsarbetsmarknad.56 Inrikesdepartementet

Medicinskaundersökningari arbetslivet. 63 Lokal demokrati och delaktigheti Sverigesstäderoch

Arbetstid landsbygd. 71

längdjörläggning och inflytande + bilagedel. 145 Den kommunalasjälvstyrelsenoch grundlagen.129

En allmänoch sammanhållen arbetslöshets- Kommunalförbundoch nämnd gemensam försäkring.150 tvâ former för kommunalsamverkan.137

KO:s biträde enskilda.140 Kulturdepartementet Bostadspolitik2000 frän produktions-till - Frånmassmediatill multimedia boendepolitik + Särtryck + Bilaga156 att digitaliserasvensktelevision. 25

Viktigt meddelande. Miljödepartementet

Radiooch TV i Kris och Krig. 80 Batterierna laddadfråga. 8 - en Inför ett Svensktkultumät IT och framtiden Nationalstadsparker.38 inom kulturområdet. 110 Rapport från klimatdelegationen1995.

Skyddet kulturmiljön. En översyn av av Klimatrelaterad forskning. 39

kultunnimeslagens bestämmelser om byggnader Precisering handelsândamålet i detaljplan. 52 av och kulturmiljöer, prästgárdar,kyrkstäderoch Kalkning sjöar och vattendrag53 av ortnarrm. 128 Svenskkämteknisk tillsynsverksamhet.

Volym l En granskning.73

Näringsdepartementet -

SwedishNuclear RegulatoryActivities. Kartläggningochanalys av den offentliga sektorns Volume l An Assessment.73 upphandling av varor och tjänster med Svenskkämteknisk tillsynsverksamhet.

miljöpåverkan.23 Volym 2 Faktaredogörelser.74 - ShapingSustainableHomesin an Urbanizing SwedishNuclear RegulatoryActivities.

World. SwedishNationalReport for HabitatlI. 48 Volume 2 Descriptions.74 - Reglerför handelmedel. 49 IT i miljöarbetet. 92

Kompetens och kapital + bilaga. 69 Kärnavfall teknik och platsval.KASAMs - Samverkanmellanhögskolanoch näringslivet. 70 yttrande över SKBs FUD-Program95. 101

Elberedskapen.Organisation,ansvarsfördelningoch Miljöbalken. En skärptoch samordnad

finansiering.78 miljölagstiftning för hållbar utveckling, en Samverkanmellanhögskolanoch de småoch Del 1 och 2. 103

medelstora företagen. 89 Integrering miljöhänsyninom den statliga av förvaltningen. 112 Övergångsbestämmelser till miljöbalken.147

utredningar

Statens 1996

offentliga

Systematisk förteckning

Hållbar utvecklingi Sverigesskärgârdsområden. 153 Omtankarom vattendrag en nytt angreppssätt. 155

. v e