Byggkvalitet för framtiden : slutbetänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

Byggkvalitet

för framtiden

Betänkande av Byggkvalitetsutredningen

___.____._._.

Öcc C

/rhx

i

Statens offentliga utredningar

WW 1997: 177

Eg Inrikesdepartementet

Byggkvalitet

för

framtiden

Slutbetänkande

av Byggkvalietsutredningen

Stockholm 1997

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Orderfax: 08-690 91 91 Ordertel: 08-690 91 90 E-post: fritzes.order@liber.se Internet: www.fritzes.se

Svara pâ remiss. Hur och Varför. Statsrådsberedningen, 1993. En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara på remiss. - Broschyren kan beställas hos: Regeringskansliets forvaltningsavdelning Distributionscentralen 103 33 Stockholm Fax: 08-405 10 10 Telefon: 08-405 10 25

ISBN 91-38-20781-8

Stockholm 1997 ISSN O375-250X

Till statsrådet och chefen för

Inrikesdepartementet

Regeringen beslutade i maj 1996 att tillsätta en särskild utredare med uppdrag att belysa frågor kvalitetssystem i byggprocessen och förom valtningen, göra en översyn av den obligatoriska funktionskontrollen av ventilationssystem, utvärdera lagen 1993:320 om byggfelsförsäkring, allsidigt analysera befintliga system med s.k. småhusgarantier och

konsumentskyddsaspekter i anslutning härtill samt analysera behovet av statligt ekonomiskt stöd för att avhjälpa fukt- och mögelskador i småhus, m.m. Utredningens övergripande syfte är att identifiera behov

att förändra och komplettera befintliga systern som avses bidra till att förebygga och undanröja sådana förhållanden i byggnader som kan vålla ohälsa och medföra omfattande ekonomiska åtaganden m.m. Ut-

redarens uppdrag preciseras i kommittédirektivet, Dir 1996: 39 se bi-

laga. Utredare har varit hovrättsrådet Rolf Lundmark, Svea hovrätt. Som sekreterare har den 15 september förordnats departementssekreterare Kerstin Wennerstrand och den 1 oktober 1996 hovrättsassessor Marianne Wasteson. Utredaren har den 27 september 1996 lämnat en delredovisning beträffande vissa småhusgarantifrågor. Redovisningen har inarbetats i föreliggande betänkande. Utredningen har biträtts av en expertgrupp med följande ledamöter: direktör Perry Fredriksson, Skandia, avdelningschef Agneta Gillback,

Konsumentverket, inspektör Simon Kristoferson till 16 oktober 1996,

Finansinspektionen, inspektör Peter Kullgren från 16 oktober 1996, Finansinspektionen, entreprenadjurist Thomas Kruuse, Byggentrepre-

nörerna, enhetschef Bengt Lindström, Boverket, teknologie doktor Ingemar Samuelson, Sveriges Provnings- och forskningsinstitut AB, civilingenjör Lennart Sjölander, Svenska Bostäder, ingenjör Jan Söderström, Villaägamas Riksförbund och civilingenjör Göran Träff, FFNS - Guppen Sweco. Utredningen har därutöver vid två referensgruppsmöten inhämtat

uppgifter och synpunkter från företrädare för aktörer på byggområdet

organisationer och företag berörs och besitter särskilda kunskasom av de områden som utredningsuppdraget avser. per om Särskilda yttranden har avgivits av experterna i utredningen Agneta Gillback, Thomas Kruuse och Jan Söderström. Utredningen överlämnar härmed sitt slutbetänkande Byggkvalitet för framtiden . Utredningens uppdrag är härmed slutfört.

Stockholm den 2 december 1997

Rolf Lundmark

/Kerstin Wennerstrand Marianne Wasteson

SOU 1997: 177 5

Innehåll

Innehåll 9 Bilaga 1 Kommittédirektiv 139 Bilaga 2 Lag om byggfelsiörsäkring 347

SOU 1997: 1977 ll

Sammanfattning

Inledning

Utredningen, som antagit namnet Byggkvalitetsutredningen, har haft i

uppdrag

att inventera vilka heltäckande kvalitetssystem finns på byggom-

som

rådet och i förvaltningen i dag, utvärdera system och förslag

ge hur de snabbt kan introduceras, att göra en översyn av den obligatoriska funktionskontrollen ventiav lationssystem,

att belysa hur tecknade byggfelsförsälqingar uppfyller intentionerna i lagen om sådan försäkring och bedöma behovet ändringar i la-

av

gen med inriktning på tillämpningsområdet och skyddet för boen-

de m.fl.,

att allsidigt redovisa och analysera befintliga system med s.k. småhusgarantier och konsumentaspekter i anslutning härtill, varvid förslag skall lämnas ti-ll ett ändamålsenligt konsumentskydd, samt

att bedöma det fortsatta behovet statligt ekonomiskt stöd för att av avhjälpa fukt- och mögelskador i småhus, varvid formerna m.m., för verksamheten skall övervägas.

Utredningen redovisar, utifrån tillgängliga utredningar byggnadsbe-

om ståndet, hur situationen ser ut i fråga fel och brister i våra byggnaom der. Här kan nämnas följ År 1992 hade 6 småhusen ca procent av fukt- och mögelskador i källare eller på grundplanet och i vart femte

småhus var luftfuktigheten under vissa delar året så hög att risken

av för allergiframkallande kvalster ökar. I 500 000 bostadslägenheter ca fanns fuktskador i våtutrymmen. Bristfállig ventilation förelåg i totalt

2,4 miljoner bostäder. När det gäller lokalbyggnader noterades att det förelåg behov av reparation av 4-5 procent av den sammanlagda

arean ytterväggar och fönster. Störst reparationsbehov fanns i skolor. I fråga om ventilation i lokaler konstaterades att reparationsbehov förelåg i 12 procent av volymen, varav skolorna svarar för den största volymande-

12 Sammanfattning

len. Materialet visar vidare att samma typer av fel i byggandet återkommer genom åren. Utredningen konstaterar att ett ökat kvalitetsmedvetande inom byggområdet erfordras för att minska behovet av korrigeringar i efterhand. Utredningen anser att grundstenarna i arbetet på att förbättra kvaliteten i byggande och förvaltning utgörs yrkeskunnande och yrkesstolthet av

hos aktörerna. Skall en förbättring åstadkommas krävs kvalitetstrategier

hos aktörerna inom de olika leden i byggande och förvaltning. Enligt utredningens mening kan en samordning av kvalitetsarbetet hos de

skilda aktörerna minska behovet av ingripanden från samhället.

Arbetet med kvalitetsfrågor

År 1995 ändrades byggnadslagstiftningen med inriktning på att tydliggöra rollerna och ansvaret i byggandet och därmed skapa förutsättningför bättre kvalitet. Boverket har haft i uppdrag att göra en utvärdear de byggbestämmelserna och har lämnat sin slutredovisning ring av nya till regeringen i oktober 1997. I föreliggande betänkande redovisas nuvarande läge i kvalitetsarbetet på byggområdet och i förvaltningen med uppdelning i proj ekteringsfas, byggfas och förvaltningsfas. Utredningen konstaterar att det för närvarande inte finns heltäckande kvalitetssystem i byggprocessen och förvaltningen. Många företag och även branscher har emellertid, med ISO- 9000 som utgångspunkt, utvecklat system inom sina områden, ISO liknande system. Sysegna temen är ofta branschanpassade eller framtagna för en viss produktionskedja eller ett särskilt produktionssystem. Enligt en bedömning gjorts utifrån det system som används i Utmärkelsen Svensk Kvasom

litet U SK framgår att det inom de tillfrågade företag på byggområdet

finns ett systematiskt angreppssätt för kvalitetsarbetet inom stora delar respektive företag. I bedömningen konstateras att byggentreprenöreav

kommit längst i sitt kvalitetsarbete. Utredningens studier visar att det

na i stor utsträckning saknas parametrar och metoder att mäta effekterna av olika sätt att säkra kvaliteten och därmed saknas förutsättningar att klarlägga effektiviteten i de skilda sätten. Utredningen konstaterar att många goda skäl talar för att arbetet med att få till stånd ett mera systematiskt kvalitetsarbete bör intensifie- Det främsta skälet är naturligtvis att få till stånd bättre byggnader ras. det kan också lyftas fram att undersökningar visar att det finns men stora möjligheter att minska kostnaderna i byggandet genom kvalitetsarbetet. Av utredningens studier kan utläsas att kvalitetsfelkostnaderna

ofta bedöms uppgå till mellan 6 och 10 procent av produktionskostna-

SOU 1997: 177 Sammanfattning 13

den. Även törvaltningskosmaderna kan minska betydligt. Ett förbättrat kvalitetsarbete torde också öka konkurrenskraften och skapa exportmöjligheter.

Utredningen har kommit fram till att aktörerna i byggandet och förvaltningen bör bygga upp ett bättre samarbete i kvalitetsfrågoma med

sikte på ett heltäckande kvalitetssystem. Utredningen föreslår att ett byggbranschens kvalitetsråd bildas i vilket ingår alla aktörer på byg-

gområdet och i förvaltningen samt även försäkringsbolag och finansieringsinstitut. I betänkandet redovisas frågor som ett sådant råd bör ta

upp och skapa samordning En huvudfrågoma gäller samordning av av kvalitetsarbetet hos de skilda aktörerna och erfarenhetsåterföringen mellan dem. En stor fråga gäller kompetensen hos skilda annan personalkategorier.

Den obligatorisk funktionskontrollen av Ventilationssystem

Under årens lopp har ett omfattande arbete lagts på att komma till

ner rätta med miljöfaktorer som inverkar negativt på vår hälsa. Utredningen konstaterar att det endast är delvis känt hur inomhusmiljön medverkar till sjukdomstillstånd. För att fâ till stånd ett bra inomhusklimat kan slås fast att det är nödvändigt med ett fungerande Ventilationssystem, som är anpassat till den verksamhet bedrivs i byggnaderna. Beträffande som arbetsläget för ventilationskontrollen konstateras att det inte finns un-

derlag för att dra fullständiga slutsatser om i vilken omfattning ventilationssystemen i de skilda byggnadskategoriema har kontrollerats eller

om utfallet av kontrollen. De slutsatser med säkerhet kan dras, är som

att den av Boverket föreskrivna tidplanen för kontrollen inte har infri-

ats. I bästa fall har ventilationssystemen i flertalet byggnader funktionskontrollerats en gång vid utgången av år 1997. En mycket stor andel av de kontrollerade ventilationssystemen har dessutom påtagliga brister. Mot bakgrund av de uppgifter som inhämtats och redovisas föreslår

utredningen att den obligatoriska funktionskontrollen skall bestå. Pro-

blemet är främst att få genomslagskraft i kontrollen ventilationssysav temen. Kommunernas byggnadsnämnder har till uppgift att bevaka kontrollsystemet. Från kommunhåll har framförts att det inte finns förutsättningar eller resurser att närmare övervaka att byggnadsägarna följer uppställda kontrollkrav. Utredningen har i sina överväganden kommit fram till att kontrollbehovet från samhällets sida är olika för de skilda byggnadskategoriema och att byggnadsnänmdens övervakning

14 Sammanfattning SOU 1997: 177

bör inriktas på de områden där det finns störst anledning att följa utvecklingen. Utredningen konstaterar att byggnadsägare normalt har intresse av att byggnaderna bibehåller sitt värde och att funktionerna vidmakthålls, inte minst för att få god avkastning på kapitalet. Hyresgäster har intresse av att bostaden eller lokalen verkligen har de funktioner man betalar för. Utredningen har kommit fram till följande för

skilda kategorier.

När det gäller hyresbostäder visar undersökningar att det finns en

påtaglig eftersläpning i kontrollen. Här finns visserligen ett partsförhållande men hyresgäster har förhållandevis svårt att göra sig gällande i underhållsfrågor av förevarande slag. För att få genomslagskraft i ventilationskontrollen föreslår utredningen därför att underlåtenhet från en hyresvärds sida att följa reglerna ventilationsom kontroll skall få omedelbar effekt på hyressättningen i byggnaden.

Detta kan enligt utredningens uppfattning göras genom ett tillägg till

12 kap. 55 § första stycket jordabalken på sätt att en hyreslägenhet

vid prövningen av skälig hyra enligt bestämmelserna i kapitlet skall anses sakna godtagbar ventilation om besiktning enligt bestämmelserna om ventilationskontrollen inte utförts eller kontrollen föranlett anmärkningar av betydelse för ventilationssystemets funktion och hyresvärden inte visar att bristerna avhj

Beträffande bostadsrätter konstaterar utredningen att de boende, till

skillnad från hyresgäster, kan påverka skötseln huset vid före-

av ningsstämma och också skötselfrågor med den valda styrelta upp sen. Bostadsrättshavama har ett ekonomiskt intresse av att huset underhålls. Utredningen menar att några särskilda åtgärder inte behöver vidtas för att förbättra efterlevnaden av kontrolllcravet. Utredningsunderlaget tyder på att efterlevnaden är förhållandevis bra hos bostadsrättsföreningarna och närmast är det information som behövs.

Vid lokalhyresförhållanden är partsförhållandena mera jämspelta.

Lokalhyresgästerna torde i sina förhandlingar med byggnadsägaren ställa krav på att gällande föreskrifter om ventilation följs. Utbudet

av lokaler för kontor och andra verksamheter är förhållandevis stort varför det finns anledning att anta att byggnadsägarna är angelägna

att kunna visa att lokalerna uppfyller minst gällande krav. Till detta

kommer att arbetsplatser omfattas av arbetsmiljölagstiftningen och att arbetstagare och deras organisationer har ett intresse av att bevaka arbetsmiljön. Även här kan den kommunala kontrollen begränsas.

Sammanfattning 15

Utredningen föreslår att samtliga småhus undantas från den återkommande funktionskontrollen av ventilationssystem. Däremot bör kravet på kontroll innan ett nytt ventilationssystemet tas i drift finnas kvar. Utredningen konstaterar att det för småhusen är ägaren och dennes familj som är berörda och att det ligger i ägarens eget intresse att se till att ventilationen fungerar så att tillfredsställande en inomhusmiljö råder.

Vad gäller daghem, skolor, vårdlokaler etc. finns inga hyresavtal

mellan dem som vistas i byggnaderna och ägaren. Barn, ungdomar, sjuka och gamla personer har begränsade möjligheter att själva ställa krav på inomhusklimatet. I den här typen av byggnader är det särskilt viktigt att samhället tillvaratar nyttjamas intressen och kon-

trollerar att ventilationen och inomhusmiljön fortlöpande är

avpassad till den verksamhet som bedrivs. Utredningen anser att de över-

vakningsresurser som finns i kommunerna i första hand bör använ-

das för den här typen av lokaler.

Beträffande utfommingen av den fortsatta ventilationskontrollen ger utvärderingen inte anledning att föreslå ändringar av besiktningsintervall.. Det ankommer på Boverket att följa utvecklingen och vid behov föreskriva ändringar. Ett exempel på förhållanden som kan ge anledning till längre besiktningsintervall är enligt utredningens mening att byggnadsägaren visar att ventilationssystemet ses över kontinuerligt. Utredningen konstaterar att den kontrollfimlction som lagts på kommunerna är densamma som i övrigt gäller i fråga om övervakning av att

byggnadslagstiftningen efterlevs. Skyldighet för kommunerna att ingripa uppkommer när det finns anledning att anta att överträdelse skett.

Som ett led i en sådan kommunal tillsyn anser utredningen att endast

protokoll från besiktningar som föranlett sådana anmärkningar att

funktionslcraven som uppställs i kontrollförordningen inte är uppfyllda skall skickas till kommunen för kännedom. Utredningen föreslår att vissa förtydliganden görs i förordningen

såvitt gäller behöriga ventilationskontrollanters uppgifter. När proto-

koll över ventilationskontrollen skall skickas till kommuner skall detta utföras av funktionskontrollanten. Det föreskrivna intyget om utförd

besiktning föreslås få en ny roll. Det bör föreskrivas att intyg om utförd

besiktning inte får utfärdas och anslås förrän ventilationssystemet upp-

fyller de uppställda kraven och att intyget skall utfärdas och anslås av

funktionskontrollanten. Utredningen förutsätter att de skilda intresseorganisationema för

fastighetsägare lämnar information till sina medlemmar om vikten av

16 Sammanfattning SOU 1997: 177

att ventilationssystemen i byggnaderna underhålls. Utredningen utgår även från att ventilationsbranschen medverkar med infonnation.

Byggfelsförsäkring och småhusgarantier

När det gäller frågorna om byggfelsförsälqing och smâhusgarantier har

utredningen kommit fram till att verksamheten hos garantibolagen är att betrakta som försäkringsrörelse och därmed underkastad regleringen på

försäkringsområdet. Utredningen konstaterar att det därför skulle krävas en särskild lagstiftning för verksamheten hos garantibolagen om den skall finnas kvar i nuvarande bolagsfonn. Mot den bakgrunden har utredningen övervägt och funnit att bestämmelserna byggfelsförom säkring bör göras generellt tillämpliga även på småhus för permanentboende. För att därutöver stärka konsumentskyddet bör de standardavtal som används i konsumentförhållanden kompletteras så att det åligger anlitade entreprenörer och säljare att ställa säkerhet för sina pro-

duktionsätaganden. Enligt utredningens mening åstadkoms genom förslaget ett ändamålsenligt konsumentskydd. Utredningen förslår att de

undantag från konsumenttjänstlagens, konsumentköplagens och jordabalkens annars tvingande avtalsvillkorsregler som idag gäller om så-

dant konsumentskydd finns ställs villkor för statlig bostadsfi-

som som nansiering, dvs. småhusgaranti i förening med konsumentanpassade Standardavtal, i stället bör avse det konsumentskydd som byggfelsförsäkringen ger i kombination med konsumentanpassade standardavtal.

Byggfelsförsäkring i förening med ett kompletterat ABS 95 ger enligt

utredningens uppfattning ett avsevärt bättre konsumentskydd än konsumenttjänstlagen.

När det gäller utvärderingen av systemet med byggfelsförsäkring

konstaterar utredningen att det har gått för kort tid för att det skall vara möjligt att göra en fullständig utvärdering. Lagen har endast varit i kraft sedan den 1 juli 1993. Hittills har det nästan inte varit några skadefall. Det torde inte vara möjligt att få en riktig bild av systemet förrän det har varit i kraft under en dryg tioårsperiod, motsvarande tiden från det att byggfelsförsäkring tecknas till det att den har löpt ut. Det finns inte underlag för att föreslå att systemet med byggfelsförsäkringar skall utvidgas till att omfatta andra byggnader än permanentbostäder. Det kan dock redovisas att det förekommer att försäkringar tecknas även utanför obligatoriet och att den delen av marknaden inte är ringa. Vad

gäller lagens tillämpningsområde i övrigt föreslår utredningen att den

nuvarande kopplingen till näringsidkarbegreppet i första paragrafen tas bort och att avgränsningen av vilka ombyggnader som skall omfattas av

Sammanfattning 17

försäkringsobligatoriet förtydligas. Framför allt sistnämnda förslag har

sin grund i påtalade tillämpningssvårigheter av nuvarande regel.

Analysen de förekommande försäkringarna samt förslaget att av småhusen skall inordnas generellt i systemet har föranlett utredningen att föreslå vissa förändringar lagen såvitt avser tillåten självrisk. Utav

redningen föreslår att utrymmet för avtal om självrisk regleras. Beträf-

fande småhus bör självrisken få vara högst ett basbelopp enligt lagen 1962:381 allmän försäkring och för flerbostadshus högst tre basom belopp. Utredningen föreslår även viss begränsning i möjligheten för försäkringsgivaren att friskriva sig från ersättningen för skador som normalt täcks av andra försäkringar

fukt- och mögelskador i Bidrag till reparation av

småhus

I frågan om fortsatt behov av statligt ekonomiskt stöd för att avhjälpa fukt- och mögelskador i småhus konstaterar utredningen att det alltjämt föreligger ett stort behov sådant stöd för att komma till rätta med av problem i hus som inte omfattas av småhusgaranti. Eftersom i princip alla hus byggda efter år 1989 omfattas sådana garantier finns inte av anledning att ändra regeln att endast hus byggda före det året kan komma ifråga för stöd. Mot bakgrund av att fel som orsakar fukt- och mögelskador det slag omfattas ofta inte blir påtagliga förrän av som omkring 10 år har gått, även om de kan uppdagas tidigare, föreslår ut-

redningen att möjligheten att söka stöd bör finnas kvar under ytterligare en fyraårsperiod. Utredningen konstaterar att hanteringsordningen av

skadeärenden i sak fimgerar mycket bra vid småhusskadenänmden

fonden för fukt- och mögelskador i småhus och att den i sak bör vara

densamma under avslutningsperioden. Utredningen konstaterar vidare att reglerna om självrisk för sökandena är sådana att allt färre som behöver hjälp kommer i åtnjutande sådan. Utredningen föreslår därför av

att stödreglerna förbättras och förenklas. I korthet bör gälla att sökanden alltid själv skall för åtgärdskostnad till ett basbelopp. Är

svara upp kostnaden större för att få huset att fungera tillfredsställande som bostad, föreslår utredningen att bidrag lämnas med hälften av åtgärdskostnaden, dock att sökanden alltid svarar för ett basbelopp. En förenkling stödreglerna enligt förslaget medför att en ökad tillströmning av av ärenden kommer att kunna hanteras med den personal som nu finns.

SOU 1997: 177 19

Lagförslag

Förslag till Lag om ändring i lagen 1993:320 om byggfels-

försäkring

Härigenom föreskrivs att 10 och 12 i lagen 1993:320 om

byggfelsförsäkring skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1§I

När näringsidkare uppför När byggnad helt eller

en en som

byggnad som helt eller till till övervägande del skall använ-

en övervägande del skall användas das som bostad för permanent

bostad för permanent bruk bruk uppförs eller byggs till skall

som

eller i fråga sådan byggnad det för byggnadsarbetet finnas en

om

utför åtgärder fordrar bygg- byggfelsförsälcring. Sådan för-

som

anmälan och som avsevärt för- säkring skall även finnas när

länger byggnadens brukstid, någon på sådan byggnad ut-

en

skall det för byggnadsarbetet för åtgärder i 9 kap.

som avses

finnas byggfelsförsälqing. 2 § första stycket tredje punkten

en

plan- och bygglagen 19871 0.

Byggfelsförsäkring behövs dock inte i fråga eller Det åligger den som för egen

om en-

tvåbostadshus när ett sådant räkning utför eller låter utföra

ga-

ranti-, försäkrings- och avtals- sådant byggnadsarbete som av-

skydd finns utgör villkor för i första stycket byggherren

som ses

statlig bostadsfinansiering att tillse att byggfelsförsäkring

finns för arbetet.

1 Senaste lydelse 1994:850

20 Lagförslag

2 §

En byggfelsförsälcring skall omfatta

skälig kostnad för att avhjälpa fel i byggnadens konstruktion, i material som använts i byggnadsarbetet eller i utförandet arbetet, och

av

skälig kostnad för att avhjälpa skador på byggnaden orsakats

som av felet.

Försäkringen behöver dock Försäkringen behöver dock inte omfatta fel eller skador inte omfatta fel eller skador som som

måste antas sakna betydelse för måste antas sakna betydelse för byggnaden eller dem bor byggnaden eller dem bor

som som

eller vistas i byggnaden och inte eller vistas i byggnaden och inte

heller skador nonnalt täcks heller skador normalt täcks som som

av andra försäkringar såsom fastighetsförsäkring, villaför-

av

fastighetsförsälqing, maskinför- säkring och maskinförsäkring. säkring och allrislqörsäkring.

Med fel skall enligt försäkringen avses avvikelse från fackmässigt

godtagbar standard vid den tid då arbetet utfördes.

6 §

En byggfelsförsälcring får innehålla villkor att

om

kostnader för fel vållats den är byggnadens ägare eller som av som av hans anställda ersätts endast felet har vållats även någon om av annan eller om det annars finns särskilda skäl för det,

kostnader inte ersätts i den mån ansvaret för felet eller skadorna omfattas av ett i avtal lämnat garantiåtagande, såvida det inte visas den att ansvarige inte kan fullgöra sitt åtagande,

ägaren skall svara för viss självrisk. en

Självrisk som villkor i en byggfelsförsäkring får uppgå till högst ett halvt basbelopp enligt lagen 1962:381 om allmän för-

Lagförslag 21

säkring i fråga och tvåom enbostadshus som skall ägas av

fysisk eller upplåtas med

person bostadsrätt. För övriga bostads-

hus får självrisken uppgå till högst tre basbelopp.

10§

En Försäkringsgivare får inte En försäkringsgivare får inte

vägra näringsidkare vägra den enligt 1 § andra

en som en- som

ligt 1 § är skyldig att ha bygg- stycket är skyldig att ha byggfelsfelsförsäkring att teckna sådan försäkring att teckna en sådan

en försäkring, försäkringsgiva- försäkring, försäkringsgivaom om

marknadsför byggfelsförsäk- ren marknadsför byggfelsförsäk-

ren ringar. Försäkring får dock väg- ringar. Försäkring får dock vägdet med hänsyn till ska- det med hänsyn till skaras om ras om derisken eller någon annan sär- derisken eller någon annan särskild orsak ñnns skäl till detta. skild orsak ñnns skäl till detta.

Att byggnadsarbetet inte får

påbörjas förrän ett bevis om

byggfelsförsäkring har företetts

för den eller de nämnder som

fullgör kommunens uppgifter inom plan- och byggnadsväsendet, framgår av 9 kap. 12 § plan-

och bygglagen 1987: 1 0.

Denna lag träder i kraft den...

2 Senaste lydelse 1994:850

22 Lagförslag

Förslag till

Lag om ändring i konsumentköplagen 1990:932

Härigenom föreskrivs att 3 § konsumentköplagen 1990:932 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3§

Avtalsvillkor som i jämförelse med bestämmelserna i denna lag till

är nackdel för köparen är utan verkan mot denne, inte i om annat anges lagen.

Första stycket gäller inte vid Första stycket gäller inte vid

köp av byggnadsdelar, köpa- köp byggnadsdelar, det

om av om

ren tillförsäkras ett sådant för köpet finns byggfelsför-

ga- en

ranti-, försäkrings- och avtals- säkring enligt lagen 1993:320 skydd som ställs som villkor för byggfelsförsäkring och kon-

om

statlig bostadsfinansiering. sumenten tillfársäkras sådant

ett

skydd i avtalsförhâllandet som är tillfredsställande med hänsyn till

allmänna konsumentintressen.

Första stycket gäller inte heller vid köp levereras i ledning,

av gas, som om de allmänna avtalsvillkor tillämpas vid sådana leveranser har som godkänts konsumentverket. av

Denna lag träder i kraft den...

SOU 1997: 177 Lagörslag 23

Förslag till Lag om ändring i konsumenttjänstlagen 1985:716

Härigenom föreskrivs att 3 § konsumenttjänstlagen 1985:716 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 § 3

Avtalsvillkor i jämförelse med bestämmelserna i denna lag är till

som nackdel för konsumenten är utan verkan mot denne, om inte annat anges i lagen.

Första stycket gäller inte vid Första stycket gäller inte vid

tjänster i 1 § tjänster avses i 1 § om det som avses om som

konsumenten tillfbrsäkras ett för tjänsten finns en byggfelsför-

sådant garanti-, försäkrings- och säkring enligt lagen 1993:320 avtalsskydd ställs vill- byggfelsförsäkring och kon-

som som om

kor för statlig bostadsfinansie- sumenten tillförsäkras ett sådant ring. skydd i avtalsförhållandet som är tillfredsställande med hänsyn till

allmänna konsumentintressen.

Denna lag träder i kraft den...

3 Senaste lydelse 1990:935

24 Lagörslag

Förslag till

Lag om ändring i jordabalken

Härigenom föreskrivs att 4 kap. 19 d § och 12 kap. 55 § jordabalken

skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 kap. 19 d

En näringsidkare som i sin yrkesmässiga verksamhet sålt fastighet

en

till konsument huvudsakligen för enskilt ändamål får inte kon-

en mot

sumenten åberopa ett köpevillkor som i jämförelse med bestämmelser-

na i 11-19 är till nackdel for denne. c

Första stycket gäller inte Första stycket gäller inte om om

konsumenten tillförsäkras det för köpet

ett finns en bygjels-

sådant garanti-, försäkrings- och försäkring enligt lagen avtalsskydd ställs vill- 1933:320 byggfelsförsäk-

som som om

kor för statlig bostadsfinansie- ring och konsumenten tillförsäk-

ring. ett sådant skydd i avtalsförras hållandet som är tillfredsställande med hänsyn till allmänna konsumentintressen.

Näringsidkaren och konsumenten kan utan hinder första stycket träfav fa avtal om att ersättning för skada enligt bestämmelserna i 12-19 skall omfatta förlust i näringsverksamhet.

12 Kap 55

55 § Om hyresvärden och hyresgästen tvistar hyrans storlek, skall

om hyran fastställas till skäligt belopp. Hyran är härvid inte att anse som

skälig, om den är påtagligt högre än hyran för lägenheter med hän-

som

syn till bruksvärdet är likvärdiga.

4 Senaste lydelse 1990:936 5 Senaste lydelse 1997:62

Lagörslag 25

Vid prövningen av bruksvärdet skall lägenheten anses sakna

tillfredsställande ventilation om sådan besiktning som skall utföras enligt förordningen 1991:1273 om obligatorisk

ventilationskontroll inte har ut-

förts eller har föranlett anmärkningar betydelse för ventila-

av

tionssystemets funktion och hy-

resvärden inte visar att brister-

na har avhjälpts.

Vid prövningen enligt första stycket skall främst beaktas hyran för lägenheter i hus ägs och förvaltas allmännyttiga bostadsföretag. som av

Om jämförelse inte kan ske med lägenheter på orten, får i stället be-

en aktas hyran för lägenheter på annan ort med jämförbart hyresläge och i övrigt likartade förhållanden på hyresmarknaden. Vid prövning enligt första stycket skall även bestämmelserna i 55 en b § iakttas. Om förhandlingsklausul i ett hyresavtal har slopats och det ingår en förhandlingsersättning i hyran enligt 20 § hyresförhandlingslagen 1978:304, har hyresgästen utan hinder bestämmelserna i första av tredje styckena rätt att få hyran sänkt med ett belopp som motsvarar ersättningen. Om tvisten gäller något annat villkor än hyran, skall villkor som hyresvärden eller hyresgästen har ställt upp gälla i den mån det är skäligt med hänsyn till hyresavtalens innehåll, omständigheterna vid avtalets tillkomst, senare inträffande förhållanden och omständigheterna i övrigt. Hyrestiden skall obestämd, inte bestämd hyrestid av särvara om skild anledning är lämpligare. Om hyresvärden och hyresgästen kommer överens villkoren för om fortsatt uthyrning stycket, gäller de i en tvist enligt första eller femte överenskomna villkoren, oavsett vad som föreskrivs i nämnda stycken, i den mån inte annat följer bestämmelserna i övrigt i denna balk. av

Denna lag träder i kraft den

SOU 1977: 177 27

2 Allmän

bakgrund till utredningens

arbete

utredningens

2.1 Uppläggning av arbete

Utredningen påbörjade sitt arbete under hösten 1996. I enlighet med sina direktiv överlämnade utredningen den l oktober 1996 till inrikes-

ministern en belysning av vissa frågor beträffande verksamheten med

lämnandet av småhusgarantier.

Materialinsamling

Utredningen har skriftligen och muntligen informerat aktörerna i byggandet och förvaltningen, intresseorganisationer, forskningsorgan, fi-

nansieringsinstitut samt försäkringsbolag om utredningsuppdraget. Mottagama av informationen har beretts möjlighet att komma in med material och synpunkter som underlag för utredningens arbete. Genom detta har värdefulla synpunkter och material kommit utredningen till del. Utredningens nio experter har bidragit med underlagsmaterial och tillfört utredningen synpunkter från skilda verksamhetsfalt. Utredningskansliet har också intervjuat, aktörer, företag och intresseorganisationer. Kontakter har tagits med tjänstemän vid EU- kommissionen och hos regeringama i några av medlemsländerna i EU mil. Under våren 1997 har utredningen med vissa angivna frågeställ-

ningar som grund till referensgruppsmöten inbjudit aktörer i byggandet och förvaltningen, forskningsorgan samt sammanslutningar som arbetar med olika sätt att säkra kvaliteten på byggområdet.

28 Allmän bakgrund till utredningens arbete SOU 1977:177

2.2 Bostads- och lokalbeståndens storlek

och sammansättning

Eftersom utredningsuppdraget till stora delar gäller förhållanden befintlig byggd miljö finns anledning att inledningsvis redovisa bebyggelse-

situationen i landet.

Bostadsbeståndet består 1.7 miljoner småhus med eller två

av ca en

lägenheter och ca 130 000 flerbostadshus med tre eller fler lägenhe-

ter. Ungefär hälften alla småhus har byggts efter år 1960. Ett stort

av

antal stora flerbostadshus byggdes främst inom för det mil-

ramen s.

jonprogrammet på .1960- och 1970-talen.

Småhus Flerbostadshus 600000 6°°°° .,

å êaooooo .. 330000å å 200000 20000 .. .

100000 10000 .. .

0 0 . . .40 41- 61- 76- 40 41- 61- 70. ao 75 aa 60 75 se

Figur Antal små- och flerbostadshus efter byggår

Det finns sammanlagt cirka 200 000 lokalbyggnader med drygt 140

miljoner uppvärmd area. I fråga om lokaler är de tekniska egenskaperna hos skolor, daghem, vård- och kontorsbyggnader särskilt intresse

av

från skade- och inneklimatsynpunkt. Dessa lokaltyper upptar tillsammans ca 25% av antalet byggnader och ca 45% av den uppvärmda arean för samtliga lokalbyggnader.

Skolorna inkluderar grundskolor, gymnasier och högre utbildning, med totalt ca 20 700 byggnader. Ett stort antal skolor i landet byggdes

under perioden 1941-60 i samband med grundskolereformen. Det allra största tillskottet, nästan 40% för undervisning, byggdes under

av arean perioden 1961-75.

SOU 1977:177 Allmän bakgrund till utredningens arbete 29

Skolor Daghem

10000 10000 -- ..

8000 -- 8000 ..

6000 8 6000.. 8 e 0

g ä

4000 g 4000

2000 2000 .. .

0 . o -40 41- 61- 7s- 60 75 ae

várdbyggmder Kontorsbyggnader

1°°°°" 10000.

°°°° 6000 - ..

å 5°°° 6000 -- 8 o o s 1a å 4000 g 4000

2000 2000 ., .,

0 0 . . -40 41- 61- 76- -40 41- 61- 76- 60 75 aa 60 75 88

Figur Area för skolor, daghem, vård- och kontorsbyggnader efter

byggår

Det finns ca 6 700 daghem relativt ungt datum. Nästan 90% av av arean tillkom under perioden 1961-88.

Vårdbyggnadema inkluderar sjukhus, vårdcentraler, hälsovård, ål-

derdomshem och lcriminalvård. Totalt ñnns 12 100 vårdbyggnader. ca Den dominerande åldersklassen är 1961-75 som upptar 40% den ca av sammanlagda arean.

30 Allmän bakgrund till utredningens arbete SOU 1977: 177

Åldersstrulcturen för de cirka 10 900 kontorsbyggnadema avviker

från de övriga lokalbyggnadema. Här finns dels stor äldre

en grupp

byggnader 20% av arean före 1940 bland andra kontoren i städernas

centrala delar. De allra flesta kontoren är dock byggda fr.0.m. 1961, och den höga andelen från perioden 1976-88 39% återspeglar åttiotalets speciella satsningar. Byggnadsbeståndet har genomgått enastående utveckling både en

utrymmes- och komfortmässigt under 1900-talet och är i stort i gott

skick. För att behålla byggnadsbeståndets goda skick krävs ett löpande underhåll. Inte sällan krävs därutöver extra underhållsåtgärder, t.ex. på grund av sättningar i grunden, vattenläckage, skador från inträngande fukt eller helt enkelt på grund av att faktiska livslängder eller under-

hållsperioder för byggnadsdelar är kortare än beräknat. Andra tekniska problem i bebyggelsen än traditionella underhålls-

problem har uppmärksammats sedan tid tillbaka. Redan på 1970en

talet började energiåtgärder att genomföras i stor skala. Något

senare

började inneklimatproblem i bostäder och lokaler att uppmärksammas

inte minst med anledning av ökning allergier och överkänsav arman lighet. Förutom underhållsåtgärder behövs således särskilda riktade åtgärder för att tillgodose särskilda samhällsintressen avseende byggnadsbeståndets inneklimat-, energi- och milj öegenskaper. En självklar utgångspunkt vid alla diskussioner rör bebyggelsen som är en beskrivning av det aktuella problemets storlek och hur problemet fördelar sig på olika kategorier av byggnader. Byggkvalitetsutredningen har givit institutionen för byggd miljö vid KTH BMG i uppdrag att beskriva bostads- och lokalbeståndens tek-

nis-ka egenskaper från skadesynpunkt.

Den redovisning av byggnadsbeståndets tekniska egenskaper som KTH utfört baseras på två landsomfattande undersökningar, ELIB- och STIL undersökningama. Uppgifterna avser situationen år 1992 för bostäder och år 1991 för lokaler. Omfattningen av ett antal skador och reparationsbehov i byggnadsbeståndet är enligt ELIB- och STIL-undersökningama sammanfattningsvis följande.

SOU 1977: 177 Allmän bakgrund till utredningens arbete 31

Skada, reparations- eller åtgärdsbehov

Procenttalen avser andel av beståndet i Sverige

År 1992 Småhus Flerbostadshus

Fuktskada i källare 93 000 hus -eller på grundplan 6%

Ytterväggar som 44 000 hus 10 000 hus behöver repareras 3% 8%

Våtutrymmen med 0.3 milj lägenheter 0.2 milj lägenheter fuktskador 17% 12% 2 2 0-2 b" 0-1 b" Fönsterarea som behöver åtgärdas 51% 31% normenlig 1.5 milj lägenheter 0.9 milj lägenheter ventilation 86% 50% År 1991 Skolor Dag- Vård- Kontors- Alla lokalhem byggnader byggnader byggnader 2 2 2 2 2 yttmäggamøa med 0.7 km 0.1 km 0.1 km 0.6 km 4.0 km reparationsbehov 7% 31% 1% 0% 41%

0.2 kmz 0.1 :m2 0.1 kmz 0.1 ;m2 0.7 m2

Fönstema som behöver bytas 7% 1% 0% 0% 5% Ventilation som behöver åtgärdas enligt förvalta- 30% 5% 21% 16% 12% ren volymandel Ventilation med dålig skötsel enligt besiktning 42% 13% 7% l 1% 19% volymandel

I rapporten analyseras i vilka typer byggnader och i vilka åldersav

grupper som skador och reparationsbehov är särskilt vanligt förekommande. Bland annat visas att fukt- och mögelskador i våtutrymmen förekommer i lägenheter i alla åldersgrupper i både småhus och flerbostadshus. Vidare framgår att de största åtgärdsbehoven bland lokalerna

finns i skolorna.

KTH:s redovisning baseras som nyss nämnts på de s.k. ELIB- och STIL-undersökningarna av bostads- respektive lokalbestånden exld. industri, som torde vara de för närvarande bästa nationella datamaterialen för beskrivning av bebyggelsens tekniska egenskaper. De båda undersökningama genomfördes på ett samordnat sätt i början 1990-

av

32 Allmän bakgrund till utredningens arbete SOU 1977: 177

talet. Arbetsdelningen mellan de bägge undersökningarna var att alla

befintliga bostadsbyggnader år 1988 där mer än hälften av den upp-

värmda arean användes för bostadsändamål, fick tillhöra ELIBs undersökningsområde. STIL-undersökningen omfattade byggnader och delar

av byggnader egentligen elabonnemang med lokaler för butiker,

kontor, vård, samlingslokaler etc. STIL- undersökningens material har räknats om till att gälla hela byggnader där än hälften uppvärmmer av da arean är lokaler, för att ge en klar avgränsning gentemot ELIBundersökningen. ELIB-studiens huvudsyfte var att beskriva bostadsbeståndets tekniska egenskaper, inneklimat och möjligheter att effektivisera energianvändningen, särskilt elanvändningen. STIL-studiens huvudsyfte var att beskriva lokalbeståndets tekniska egenskaper, installationer och elutrustning, användning avel och värme, möjligheter att vidta olika energihushållningsåtgärder och att beräkna tekniska och ekonomiska potentialer för sådana åtgärder.

Undersökningarna genomfördes i form av statistiska mvalsunder-

sökningar av slumpmässigt utvalda objekt l 100 bostadshus och 900 lokaler spridda över hela landet. Data insamlades genom besiktningar

och tekniska mätningar i de utvalda byggnaderna, enkäter till de boende respektive till lokalanvändama och genom datauttag från olika befintliga register. I båda undersökningarna samlades in data om skadeförekomst, reparations- och servicebehov, inneklimat Vissa resultat som presenm.m. teras här har redovisats tidigare i rapporter från dåvarande statens institut för byggnadsforskning. Bostadsbeståndets inneklimat. ELIBrapport nr Norlén och Andersson, 1993, Bostadsbeståndets tekniska egenskaper. ELIB-rapport nr Tolstoy m 1993 och Lokalerna och energihushållningen. Rapport från STIL-studien inom "Uppdrag 2000", Göransson m 1994. I dessa rapporter beskrivs också undersökningamas uppläggning och genomförande på ett detaljerat sätt. De redovisade resultaten i föreliggande sammanställning från KTH är generella och avser landets samlade bostads- och lokalbestånd. Resultatens kvalitet påverkas enligt KTH av följ ande faktorer:

Resultaten är baserade på ett urval. I redovisade antalsuppgifter finns därför slumpmässiga fel. Dessa fel är emellertid relativt små vid de aktuella urvalsstorlekama och under statistisk kontroll, se exempelvis redovisningen i den ovan nämnda rapporten av Norlén och Andersson 1993.

Bostads- och lokalbyggnader som uppförts från .och med 1989 ingår

inte i undersökningarna. heller ingår industribyggnader. Resultaten

SOU 1977: 177 Allmän bakgrund till utredningens arbete 33

avser således hela bostads- och lokalbeståndet utanför industrisektom med undantag för den bebyggelse tillkommit under år. Därsom senare emot ingår givetvis byggnader rivits sedan 1992. Vidare beskrivs som situationen år 1992 för bostäder och år 1991 för lokaler då fältarbetet i

ELIB- respektive STIL-undersökningarna genomfördes.

Konsekvenserna av skador och åldrande liksom reparation och av underhåll under perioden 1993-97 har inte analyserats närmare. Inver-

kan av dessa faktorer på undersökningsresultaten är sannolikt liten med tanke på att tekniska egenskaper hos bebyggelsen förändras långsamt

över tid. Viss reservation torde dock behöva göras för de förbättringar

som rimligen bör ha skett beträffande ventilationen i byggnaderna som

resultat av den år 1992 startade obligatoriska fimktionskontrollen av

ventilationssystem.

Under åren 1989-95 färdigställdes sammanlagt 188 000 lägenheter i ca flerbostadshus och ca 97 000 lägenheter i småhus enligt bostads- och byggnadsstatistisk årsbok 1996. Vidare byggdes cirka 110 000 läom genheter i flerbostadshus under åren 1993-95. Under samma tidsperiod revs ca 7 000 lägenheter. Dessa antal är relativt små jämfört de 3.8 ca

miljoner lägenheter i bostadsbeståndet som undersöktes i ELIB-studien.

Vissa centralt belägna lokaler byggs ofta om. Dessa ombyggnader påverkar användningssätt och elinstallationer, de berör sällan husens men klimatskärm och egenskaper i stort.

Vissa typer av skador ingår inte i redovisningen helt enkelt på grund av att de inte studerades och STIL-undersökningama. I exempelvis STILundersökningen specialstuderades inte fukt-, mögel- och rötskador.

Skadeuppgifter m.m. insamlades okulärbesiktning för genom av uppgiften särskilt utbildade tekniska konsulter som besiktningsmän. Dessa samlade in ett stort antal tekniska uppgifter om de utvalda husen inom en begränsad tid. Tidsbrist kan ha medfört att vissa insamlade

uppgifter är bristfälligt dokumenterade eller helt enkelt felaktiga. För

insamling av vissa uppgifter fick besiktningsmännen dessutom göra

mer eller mindre svåra bedömningar, t upptäckt fuktskada

ex om en var ofarlig, om den var av det slaget att den behövde åtgärdas omedelbart eller om den behövde åtgärdas inom tre år. Vissa skador är det slaget av

att de idealt kräver ingående skadeutredningar som i vissa fall till och med skulle behöva kompletterats med exempelvis fuktmätningar inne i konstruktionen. Vidare är vissa byggnadsdelar alltid svåra att besiktiga,

t.ex. svåråtkomliga vindsbjälklag och snötäckta yttertak. Sammantaget

34 Allmän bakgrund till utredningens arbete SOU 1977: 177

innebär dessa faktorer och felkällor att vissa skador torde undervara rapporterade i viss utsträckning.

Vid en samlad bedömning kan föreliggande sammanställning av KTH anses ge en grov bild skadeförekomster och reparationsbehov i av

byggnadsbeståndet. Beskrivningen kan möjligen ge en något för positiv

bild av byggnadsbeståndets status på grund av att vissa skador inte upptäcktes vid besiktningama. Det är också svårt att bedöma i vilken utsträckning byggnadsbeståndet förändrats sedan 1992 på grund av bl.a. den obligatoriska ventilationskontrollen, ordinarie underhåll och

särskilda underhålls- och reparationsåtgärder. I det följande avsnitt 2.2

och 2.3 redovisas KTH:s sammanställning av resultat från de angivna

utredningarna.

SOU 1977: 177 Allmän bakgrund till utredningens arbete 35

2.3 Bostadsbeståndets tekniska

utformning

och skador

Grundläggning. Valet av grundläggningssätt har förändrats med åren. De flesta äldre småhus är försedda med källare eller har krypgrund. De flesta flerbostadshus har källare. Under tid har många småhus och flerbosenare

stadshus byggts på betongplatta.

Småhus Flerbostadshus

4 g g g J: . Källare

ä 300000 Antal

.. .. ümypwund å å .Betongplalta

200000 20000 .. ..

100000 10000 .. .

0 4 0 - -40 41- 61- 76- -40 41- 61- 76- 60 75 88 60 75 aa

200000 g Småhus c Antalhus Antal med .2 å skador

.M

0 -40 41- 61- 76- 60 75 88 Figur 3. Grundens konstruktion i bostadsbeståndet upptill. Antal småhus

med fukt-, mögel- eller rötskador i källare och/eller grundplan

som behöver åtgärdas omedelbart eller senast inom tre år nedtill.

Eventuella skador i källaren eller grundplanet noterades för alla utvalda

småhus av besiktningmannen och hänfördes till endera av följ ande katego-

rier

0 Ofarlig skada inte behöver åtgärdas från funktionssynpunkt

som 0 Skada det är osäkert den behöver åtgärdas som om 0 Skada som behöver åtgärdas inom tre år

36 Allmän bakgrund till utredningens arbete SOU 1977: 177

0 Skada som behöver åtgärdas omedelbart

Det finns sammanlagt ca 90 000 småhus 6% av alla småhus med minst en fukt-, mögel- eller rötskada som behöver åtgärdas omedelbart eller åtminstone inom tre år. Småhusen byggda före 1961 är skadedrabbade i dubbelt så stor utsträckning som senare byggda småhus.

Ytterväggar. Trä och tegel är de vanligaste materialen i fasadbeklädnaden på småhus och äldre flerbostadshus. Puts och tegel är de vanligaste mateuialen bland flerbostadshus byggda 1941 och senare.

Småhus Flerbostadshus 600000 60000 uTlä m. .Puts 50000.- gTegeI mm .Plåt mm 40000.. rn å 2 30000 . . l - l C . . . him 20000A

10000..

o -40 41- 61- 76- 60 75 88 200000 20000 Smám-s Flerbostadshus g m .Antal : .c 310000 100000 hus j E med å skador 0 0 40 41 61 76 -40 41- 51- 76- 60 75 88 60 75 88

Figur 4. Fasadbeklädnader i bostadsbeståndet upptill. Antal små- och fler-bostadshus med skador på fasadbeklädnaden som behöver

repareras omedelbart eller inom tre år nedtill.

De allra flesta bostadshus har intakta fasader eller har endast smärre skador på fasaderna enligt besiktningama. Reparationsbehov föreligger främst för de äldre flerbostadshusen som är byggda 1940 eller tidigare.

SOU 1977:177 Allmän bakgrund till utredningens arbete 37

Fönster. Den sammanlagda fönsterarean i småhusen 35 miljoner

är ca

kvadratmeter kannyttennått. Flerbostadshusen har sammanlagt 21

ca miljoner kvadratmeter fönsterarea. De flesta bostadshus har 2glasfönster. 3-glasfonster, Z-glasfönster med s k energiglas och t 0 m 4glasfönster förekommer emellertid i betydande utsträckning. Nästan alla flerbostadshus byggda efter 1975 är försedda med 3- eller 4glasfönster. Fönstren är på det hela taget i gott skick. Målningsbehov och enstaka rötskador på båge och karm föreligger för sammanlagt 4 miljoner kvadratmeter fönsterarea 8% av totalarean. Omfattande rötskador finns for endast 0.3 miljoner kvadratmeter fönsterarea 0.05%.

Småhus Flerbostadshus

n U3-och 4-9135 10 10 1. och .. .. . 2-glas

8 8 .. m m . 5 --

4 4 ..

2 2 . --

0 0 . 4° ä -40 41- G1- 76-

g so 75 as

4 4 . Mál l n ngs e b m Flerbostadshus hovener .. rötskador 2 2 2 påbåge . ö .. c och/eller å å karm E .1,l,:, 0 o -40 41- 61- 76- -40 41- 61- 76eo 75 88 60 75 88

Figur Fönstertyper i bostadsbeståndet upptill och fönstrens skick

Yttertak. Betong och tegel är de vanligast förekommande materialen i takbeläggningama Bland äldre småhus är tegel det vanligaste takrnaterialet. Betong är vanligt takmaterial i byggda småhus. Takpapp senare är takmaterial i många flerbostadshus som byggdes under det s.k. miljonprogrammet på 1960- och 1970-talen.

38 Allmän bakgrund till utredningens arbete SOU 1977:177

De flesta eller cirka 98% av yttertaken är intakta eller har mindre

skador som lätt kan åtgärdas fastighetsskötaren eller husägaren.

av

Större och mer omfattande skador på takbeläggningen kräver in-

som sats av entreprenör eller omedelbara åtgärder av hela taket finns främst bland äldre små- och flerbostadshusen.

Småhus Flerbostadshus Tegel 500000 60000 .. u Betong

500000 50000 -- g Plåt .. :Takoapp mm 400000 40000 -- .. å å 300000 ä 30000 ä å

200000 20000 ..

100000 10000 .. ..

0 0 . .

201x300 20000 småm-s Flerbostadshus ,n g 3 .C f 100000 310000 .Antal 3 o: husmed å skador 0 0 -40 41 61- 76- 60 75 aa

Figur Material i takbeläggningen i bostadsbeståndet upptill. Antal

små- och flerbostadshus med större skador på takbeläggningen

nedtill.

Vind och innertak. I endast var 30:e bostadshus upptäckte besiktningsmännen en större fukt-, mögel eller rötskada på vinden eller in-

nertaket. Den största skadefrekvensen finns bland äldre flerbostadshus

byggda före 1961.

SOU 1977: 177 Allmän bakgrund till utredningens arbete 39

Småhus Flerbostadshus

.ej E besiktiga 5°°°°° 60000 åtkomligt -- --

E intakt 500000 50000 .

g Smärre skada 400000 40000.. - Skadasom behöver åtgärdas

.. ..

-40 41- 61- 76- 60 75 88

Figur Fukt-, mögel eller rötskador på vind eller innertak i bostadsbe-

ståndet som behöver åtgärdas

Lägenheter. Fukt-, mögcl- eller rötangrepp i våtutIymmet är den mest frekvent förekommande skadan av alla studerade skador. De finns i var sjunde lägenhet och förekommer i alla åldersklasser. Skadorna syns i fonn av mögelpåväxt på väggen, flagnande färg, buktande väggmaterieller märken efter fukt som kommit in i skarvar. Vissa fuktskador är skäligen harmlösa och borde relativt lätt kunna åtgärdas av småhusägaren eller lägenhetsinnehavaren. Därutöver finns

givetvis mer allvarliga skador som beror på vattenläckage, fuktinträngning och djupgående mögelangrepp som kräver omfattande repara-

tionsarbeten och som armars kan orsaka kostsamma följ dskador. Fuktskador förekommer mycket sparsamt eller i endast 1% ca av fallen i andra utrymmen i lägenheten än våtutrymmena.

40 Allmän bakgrund till utredningens arbete SOU 1977: 177

F uktskador i lägenheter

Småhus Flerbostadshus 900000 900000 .. .. glntakta

.. .. 300000 300000 .. ..

0 . 40 41- 61- 76- 60 75 88

Figur 8. Fukt-, mögel- och rötskador i lägenheter i bostadsbeståndet

I flerbostadshusen har drygt 11 procent skador och fel i våtutrymmena och motsvarande uppgift beträffande småhus är nästan 16 procent. En

förklaring till detta kan ligga i att duschning i allt större utsträckning

ersatt bad och att våtutrymmena inte är anpassade till detta förhållande. Problemen varierande svårighetsgrad allt ifrån enkla till allvarliga är av och kostsamma. Anmärkningsvärt är dock att problemen ligger på en fortsatt hög nivå i de hus är byggda efter 1975. som Var femte lägenhet har kondens på fönster vardagsrum i sovrum, etc.; hän ingår inte kortvarig kondens på fönster i badrum och kök. Detta styrker den låga graden av ventilationseffektivitet som framgår i ELIB-undersökningen.

Husens insidor. Gips- och spånskivor förekommer i en betydande om-

fattning som material i innerväggar. Den från hälsosynpunkt betänkliga

blåbetongen alun-skifferbaserad lättbetong finns i betydande omfattning i både små- och flerbostadshus i åldersklassema 1941-60 och

1961-75 se figur ll.

SOU 1977: 177 Allmän bakgrund till utredningens arbete 41

Flerbostadshus stram

000mm 60000 . ..

500000 50000 .. .Betydande förekomstav gipsskivor

c

20000 200MB.

1001110 10000 .. .

0 0 . . -40 41- 61- 76- -40 41- 61- 76eo 75 88 60 75 88

Figur 9. Gipsskivor i huskonstruktionens insidor i bostadsbeståndet

SWhUS Flerbostadhus

600000 50000 T 1-

500000 50000 .. g Betydande förekomst av spánskivor 400000 40000 ..

å å

300000 330000 ä . . å å

200000 J 20000 ..

100000 10000 . --

0 0 . . -40 41- 61- 76- -40 41- 61- 76- 60 75 88 60 75 88

Figur 10. Spånskivor i huåkonstrulctiønens insidor i bostadsbeståndet

42 Allmän bakgrund till utredningens arbete SOU 1977: 177

Småhus Herbosadsrm

600000 00000 ..

500000 51000 ..

400000 -L 40000 . Baythüa g g füácrrstav .C ämm h ämm g 5 300000 . E E

200000 20000 .. .

100000 10000 .. .

D g 0 .40 41- 01- 7a .40 41- 01. 7a 00 75 aa 00 75 aa

Figur 11. Blåbetong i huskonstruktionens insidor i bostadsbeståndet

Uppvärmningssätt. De flesta småhus har eget uppvärmningsystem, i form av antingen en oljepanna eller kombinationspanna för växelvis en uppvärmning med olja, och/eller ved. Värmepumpar förekommer också i stor utsträckning.

smhus Flerbostadshus

600000.. 5°°°° " .Direktverkande elvänne g Fjärrvärme. 5°°°° - kvarterscentral

. Panna, värmepump 40000

c 20000..

10000 .. 0 . . -40 41- 61- 76- -40 41- 61- 76- 60 75 88 60 75 8B

Figur 12. Huvudsakliga uppvärmningssâtt i bostadsbeståndet

SOU 1977:177 Allmän bakgrund till utredningens arbete 43

De äldre elvärmda småhusen hade tidigare oljeparma. I byggda senare småhus används eller direktverkande elvärme i ungefär lika egen parma stor utsträckning. En mindre del småhusbeståndet har fjärrvärme. av

Bland flerbostadshusen dominerar fjärrvärme. Andelen flerbostadshus

med oljeparmaor har minskat med tiden. Relativt få flerbostadshus byggda efter 1960 har egna uppvärrrmingssystem.

Ventilation. De flesta äldre småhus och flerbostadshus har självdragsventilation. Småhus som byggts 1976 eller är mekaniskt ventilesenare rade och skiljer sig därmed markant från de äldre småhusen. Täthetsbestämmelserna i byggnorrnen 1975 medför i praktiken denna ventilationslösning för att minimikraven på ventilationen skall uppfyllda. vara Ett stort antal småhus byggda efter 1975 har mekanisk till- och frånluñsventilation med eller utan vänneåtervirming.

De flesta mekaniskt ventilerade flerbostadshus byggda 1940 eller ti-

digare var förut älvdragsventilerade har sedan byggts Mekamen om. nisk ventilation introducerades i stor skala redan på 1960-talet. Från och med 1975 ställdes krav i byggnorrnen att flerbostadshus skall vara försedda med mekanisk ventilation.

småhus Flerbostadshus

600000 50000 ..

500000 5°°°° I Mekanisklilloch fránluft |:| Mekanisk fránlufl 400000 40000 .sjäwdrag .. -r

300000 30000-1- ..

200000 20000 -

100000 1°°°° -- ..

40 41 51 75. -40 41- G1- 76- 30 75 aa 60 75 88

Figur 13. Ventilationssystem i bostadsbeståndet

Uppmätt inneklimat. För att uppnå acceptabla värden på fukt, radon och andra föroreningar krävs fungerande ventilation. Innetemperatu-

en ren spelar också en viktig roll i sammanhanget eftersom den inverkar

på luftens relativa fuktighet, på hastigheten i avgasningen förore-

av

44 Allmän bakgrund till utredningens arbete SOU 1977: 177

ningar från material och på upplevelsen av det fysikaliska inneklimatet.

Figuren i det följande överföringsfel-ñguren här visar skattade

syns

fördelningar för ventilation, innetemperatur, luftfuktighet och radong-

ashalt.

Följande slutsatser drogs från ELLE-studien:

0 Ventilationen i fyra av fem småhus och i ungefär hälften av flerbo-

stadshusen uppfyller inte ventilationsnonnen 0,35 liter per sekund

och kvadratmeter. Ventilationen är lägst i sjävdragsventilerade hus. Husen byggs numera sannolikt tätare än tidigare, men i gengäld har allt fler bostäder försetts med mekanisk ventilation. 0 Innetemperaturen i bostadsbeståndet ligger i genomsnitt på 20,9 i småhusen och på 22,2 i flerbostadshusen. Den genomsnittliga innetemperaturen har stigit med 0,5 i både små- och flerbostadshusen ca under den senaste IO-ârsperioden.

0 Luftfuktighet. En tredjedel av alla lägenheter i flerbostadshus har

ganska låg luftfuktighet relativa luftfuktigheten mindre än 30%. I

vart femte småhus är luftfuktigheten under vintersäsongen dock

över 45%, vilket anses öka risken för förekomst av allergiframkallande kvalster. 0 Radongas. Radongashalten är högre än gränsvärdet för sanitär olä-

genhet 400 Bequerel per kubikmeter luft i 70-120 000 småhus och

20 000-80 000 lägenheter i flerbostadshus. Radongashalten är högre

än gränsvärdet vid nybyggnad 140 Bequerel per kubikmeter luft i

tre gånger så stor utsträckning. Höga radonhalter uppmättes i större

utsträckning i hus byggda med blåbetong, i hus med självdragsven-

tilation som i allmänhet har låg ventilation i källarförsedda små-

hus, i lägenheter på bottenplan i flerbostadshus samt i hus som ligger i mellersta Sverige.

SOU 1977: 177 Allmän bakgrund till utredningens arbete 45

I i , ,

z ../ AN..- . 0.5 16 18 20 22 24 26 Ventilation: liter/sek,m2 lnnetemp.: Grader Celsius

i 20 40 60 0 2 4 6 8 % Relativ luftfuktighet Radonhalt: logBq/m3

Figur 14. Skattade fördelningar i bostadsbeståndet för uppmätt innek-

limat i småhus heldragen kurva och flerbostadshus

streckad kurva

Upplevt inneklimat. Det upplevda inneklimatet visar en annorlunda bild bostadsbeståndet än det uppmätta inneklimatet enligt ELIBav undersölcningen. Trots betydande inneklimatbñster har de som bor i

småhus få klagomål på inneklimatet. Nya och stora flerbostadshus uppvisar de högsta frekvensema klagomål på inneklimatet. Klagomålen

av på inneklimatet i flerbostadshusen gäller framförallt torr luft, drag, instängd "då1ig" luft, buller samt damm och smuts.

46 Allmän bakgrund till utredningens arbete SOU 1977: 177

Besvär inneldirratet av

Iâråhus m üHerbostadshLns

15°/

10%-

5%..

0%- -4 Drag Hög Vz-riermdeLåg Irstmgi Torrluñ händig statisk Andra Edler lxrrmoch tarrpaautetmaahrtenpetahr luft m electridfettotzalsük smuts

Figur 15. Besvärsfiekvenser i bostadsbeståndet

2.4 Lokalbeståndets tekniska

utformning

och skador

Ägotörhållanden. Skolor och daghem ägs nästan uteslutande kom-

av

munerna och vårdlokalema landstingen. Kontoren har främst olika

av statliga myndigheter och privata företag ägare. som

SOU 1977: 177 Allmän bakgrund till utredningens arbete 47

Ägare Totalt

gAllm.host. föreningar i Privata m n Kommuner . Landsting I Staten

Alla lokaler

Figur 16. Ägarkategorier i lokalbeståndet

Ytterväggar. Beständiga väggmaterial som framförallt tegel och i

mindre grad betong dominerar lokalhusens fasader. Daghemmen har

större andel träfasader än andra lokaltyper. Besiktningsmärmen har gjort egen bedömning av om fasaden behöver repareras omedelbart en

inom l år eller på sikt inom 5 år. Omedelbara reparationsbehov har

mycket sällan noterats, men reparation inom 5 år bedöms nödvändig för drygt 4% alla lokalers ytterväggar. Andelen är högre for skolor

av

och kontor ca 7% och lägre för daghem och vårdbyggnader. Besikt-

ningsmärmens bedömning reparationsbehov stämmer i de flesta fall

av

mycket väl överens med vad fastighetstörvaltama i en intervju i samband med besiktningen själva angivit om sina planer på fasadåtgärder.

48 Allmän bakgrund till utredningens arbete SOU 1977: 177

Ytterväggsarea Tmâ"

m u Trä I Puts g Tegel.betong . Plåtm.m.

Skolor Vård Dag- Kontor hem lokaler Skador pá yttervägg

.Reparations m behovinom 5 år

Skolor Vård Dag- Kontor hem Figur 17. Fasadmaterial och reparationsbehov ilokalbeståndet

Fönster. Den sammanlagda fönsterarean i lokalhusen 15 miljoner är ca

karmyttennått. Därav är ca 30% 3-glasfönster eller Z-glasfönster

med energiglas. Andelen är ännu högre i daghem och kontor. Behovet att byta fönster inom 1 eller 5 år har bedömts besiktningsmännen, av och liksom för ytterväggar stämmer bedömningen för det mesta bra

med fastighetsförvaltarnas egna planer. Totalt för alla lokaler bör

knappt 5% bytas inom 5 år. För skolor behöver 7% bytas, för dagmen hem, vård och kontor är bytesbehovet mycket litet.

SOU 1977: 177 Allmän bakgrund till utredningens arbete 49

Fönsterarea Totalt

m ga-glas.2glasmed energiglas .1- och Z-glas

Skolor Vård Dag-Kontor hem lokaler

1 Fonsterskador m .Behov av byteinom P 5 år

O Skolor Vård Dag- Kontor hem

Figur 18. Fönstertyper upptill och bytesbehov nedtill

i lokalbeståndet

Uppvärmningssätt. Fjärrvärmen för nästan 50% av lokalytorsvarar

nas uppvärmning, och direktelen för 15%. För skolor, daghem, vårdlo-

kaler och kontor är fjärrvärmen ännu mer dominerande, särskilt för kontoren. Direktverkande elvärme är speciellt vanligt för daghem 28%, utgör mycket liten andel i skolor och vårdlokaler. Man men

skall dock observera att klassningen här är gjord efter husets huvud-

sakliga värmesystem. Direktel finns i de flesta byggnader som kompletterande värme för speciella utrymmen och ändamål.

50 Allmän bakgrund till utredningens arbete SOU 1977:177

värmesystem WW 30 ..1so

25..

no l m - Dlrektverkande ö. elvarme gFjarrvarme i Egenpanna. 10.. värmepump

Skolor Vård Dag- Kontor Alla hem lokaler

Figur 19. Huvudsakliga uppvärmningssätt i lokalbeståndet

Ventilation. Den mekaniska ventilationen med från- och tilluft är som väntat helt dominerande i lokalerna. Av figur 20 i det följande framgår att ca 85% av volymen i skolor, daghem och vårdlokaler har mekanisk från- och tilluft, och det är större andel än för alla lokalerna en sam-

mantaget. Kontoren har lägre andel från- och tilluft ca 65%, och är i

större omfattning försedda med självdragsventilation än skolor, daghem

och vård. Skillnaderna beror i hög grad åldersfördelningen. Många

av kontor finns i äldre hus har självdrags- eller frånluftsventilation. som

Ventilationsaggregatcn är i genomsnitt knappt 15 år gamla i hela lokalbeståndet. Fördelningen på åldrar är ganska jämn. Bland de olika lokaltypema har skolor och vård det äldsta beståndet ventilationsag-

av gregat. Daghemmen har modernare aggregat; över hälften är än yngre 10 år. Besiktningsmärmen har bedömt om ventilationsaggregaten behöver bytas ut. Det kan noteras att dessa bedömningar gjordes utifrån situa-

tionen före den obligatoriska ventilationskontrollen. Vårdbyggnadema

visade sig ha största utbytesbehovet, omedelbart eller på några års sikt

ca 15% behöver byte. Fastighetsförvaltama har fått besvara det

om behövs några åtgärder i ventilationssystemet aggregatbyte eller något

annat. På grund av denna allmänt hållna frågeformulering erhölls

mer med största sannolikhet en större andel ja-svar än mot det som svarar faktiska behovet. Cirka 30% skolorna behöver ventilationsåtgärder av ansåg deras förvaltare. För vård är siffran 20% och för kontor 16%. Dessa kategorier av lokaler är i större behov åtgärder än av genomsnittslokalen, där motsvarande uppgift är 12%.

SOU 1977: 177 Allmän bakgrund till utredningens arbete 51

Typ av ventilationssystem

Skolor 939W" 35 35 . -- 30 30 . 25 25 .. "E20 "E20 . - .. i 15 §15 . 10 10 . ., 5 5 . .. O 0 . . -40 41- 61- 76- 60 74 BB

Vårdbyggnader Kontorsbyggnader 35 35 .. 30 .. 30 .. 25 25 .. .. §20 "E20 . .. 2 l å å 2. §15 §15 . . 10.. 10 . 5 .. 5 . 0 . 0 . -40 41- 61- 76- -40 41- 61- 76- 60 74 8B 60 74 88

52 Allmän bakgrund till utredningens arbete SOU 1977: 177

Alla lokaler k O

hGO .M ekanisk tlll- och m fránluft OC gMekanisk fránluft OO -Självdrag

O O

-40 41-60 61-74 76-88

Figur 20. Ventilationssystem i lokalbeståndet

5°" ||| 20år E .16-20 år §40 4311-15 är g .e-10 är s .O-Sår

Skolor Värd Dag- Kontor Alla hem lokaler

Figur 21. Ventilationsaggregatens åldrar i lokalbeståndet

Besiktningsmännen ägnade stor del sitt arbete åt ventilationen. De

av ñck bland annat göra sammanfattande bedömning ventilaen av tionsanläggningens status vad gäller underhåll och skötsel. Betyg sattes efter en S-gradig skala 5bäst, där varje betygssteg noggrant deñvar nierat vad gäller bl.a. fastighetsskötarens kompetens, förekomst och

användning av driftsinstruktioner, styr- och reglerflmlctioner, balans i flöden, rengöring och ñlterbyten.

SOU 1977:177 Allmän bakgrund till utredningens arbete 53

450 .,

400 ., ao.. .. 350 .gewg 1 sämst 50 Betyg2 .. 300 g å §40 250 ü V9 3 . .. å E I Betyg4 200 30 .. I Betyg5 150 bast .. 5 . 100

A O

Skolor Vård Dm- Kontor Alla hem lokaler

Figur. 22 Betygssättning drift och underhåll ventilationssystemen i

av av . lokalbeståndet

Skolorna fick de sämsta betygen. För 42% betyg 1 och alltså gavs

misskötta och smutsiga anläggningar med obalans i luftflödena. Dag-

hemmen hade bara 13% misskötta anläggningar, och en hög andel med

de bästa betygen. Sammantaget över alla lokaltyper är ca 20% missskötta enligt denna betygsättning. Vårdlokalema är på det hela taget

något sämre än genomsnittet, och kontoren något bättre. Vid besiktningen noterades också hur ofta man byter luftfilter och

gör service och rengöring aggregaten enligt samtal med driftsperso-

av

nalen. Dessa uppgifter en ljusare bild av skötseln än vad t.ex. upp-

ger

följningar ventilationskontrollen visar, och kan möjligen ifrågasät-

av

tas. Skillnaderna mellan lokaltypema kan dock ändå stämma; här återkommer mönstret att skolorna är sämre än genomsnittet medan dag-

hemmen är bättre.

Vid besiktningen intervjuades också skyddsombuden om innekli-

matet. De fick bedöma inneklimatet och klassa det "Mycket bra", som

"Bra", "Mindre bra" eller "Dåligt". De fick också rapportera om ñekvensen klagomål på dålig luñ, obehaglig lukt, drag med mera, och

av huruvida brukarna klagade på huvudvärk, trötthet etc., som man tror

hänger samman med inneklimatet.

Skyddsombudens sammanfattande bedömning utföll sämst för sko-

lorna, där drygt 50% bedömdes ha "Mindre bra" eller "Dåligt" innekli-

mat. Vårdlokalema hade bara ca 25% med så dåliga omdömen. De

många deluppgiftema vad brukarna klagar på är svåra att samla i en om

siffermässigt rättvisande redovisning. En grövre sammanfattning pekar

54 Allmän bakgrund till utredningens arbete

SOU 1977:177

ändå tydligt mot välkänd bild: Skolorna har tydligt fler problem

en än lokaler i genomsnitt och daghemmen har färre. Även vårdlokalemas

brukare framför många klagomål på inneklimatet, medan motsvarande uppgifter från kontoren är mer lika genomsnittet för alla lokaler i lan-

det.

2.5 Undersökningar av byggnaders tekniska

utformning - fallstudier

Av redovisningen från KTH framgår inte i vilken fas byggnadernas

av

tillblivelse och förvaltning felen uppstått och skador inträffat, vil-

som

ket skulle vara stort intresse för byggkvalitetsutredningen. I det

av

följande redovisas exempel på andra utredningar belyser fel och

som

skador i byggnader. Av exemplen framgår eller mindre tydligt

mer när felen begåtts.

l Uppföljning egenskaper hos P-märkta småhus. Statens

av prov-

nings- och forskningsinstitut AB, SP har följt egenskaper hos P-

upp märkta småhus efter 3-4 år Ingemar Nilsson, Mats Tomevall,

Egenskaper hos P-märkta småhus efter 3-4 år, SP AR 1995:19. SP

har undersökt 23 P-märkta småhus uppförda åren 1990 och 1991 av skilda småhustillverkare. Husen har undersökts tidigare SP av ge-

nom mätningar strax efter färdigställandet. Under april juni 1994

-

genomfördes SP ånyo undersökningar krypgrunder, vindsut-

av av

rymmen, fasad, Våtrum och av ventilation. Målsättningen med

pro-

jektet har varit att utveckla systemet för kvalitetssäkring P-

av

märkta hus med avseende på väsentliga funktioner och beständighet samt att utveckla P- märkningssystemet. Här återges resultaten

av

undersökningen mycket kortfattat.

Krypgrund: mögelpåväxt på blindbotten och syll finns i större

omfattning ca tre år efter att husen färdigställts än i samband med uppförandet dvs. mögelpåväxten börjar tämligen omgående efter fárdigställandet. I en uteluftventilerad lcrypgrund är generellt den relativa fuktigheten under vissa tider på året så hög att mögelpåväxt

sker. Detta gäller även om grunden är väl utförd och ventilerad enligt de krav som finns. SP har under många år i olika sammanhang

påpekat att lcrypgrunder riskkonstruktion.

är en

Isolering av inkommande vattenledningar: I sex hus hade isole-

ringen "satt sig " så att vattenledningen oisolerad närmast bjälkvar

lageti kryputrummet. Isoleringen bör förankras bättre för att minska risken att ledningarna fryser.

SOU 1977:177 Allmän bakgrund till utredningens arbete 55

Kryssfanér på fasader och liggande brädor i fönsterspeglar: I

liggande brädor i fönsterspeglar i burspråk var fuktkvoten mycket

hög mer än 0,28 kg/kg. Risk för framtida skador föreligger. Lim-

skikt i kryssfanér hade släppt och var missfárgat lcnutbrädor i flera hus. Även här finns risk för framtida skador.

Värmeisolering vindsbjälklag: I elva hus som isolerats

av sex av med lösull fanns mössgångar i stor omfattning. Isoleringen har därmed minskat i omfattning och sämre värmemotstånd och mössen ger kan åstadkomma skador på saker som förvaras på vinden. Mössen kommer troligen på vinden via luftspalten bakom fasaden, vilupp ket skulle kunna hindras med nät.

Läckage i yttertak: Totalt noterades 14 läckage i yttertaket, varav

8 vid genomföringar för skorstenar, avluftare eller kanal för köks-

fläkt, två läckage nock, två vid valmning och ränndal, ett vid spikhål

i underlagstak och ett i själva underlagstaket. Förbättringar bör vidtas vid genomföringar för att undvika att takläckage efter så kort tid

Våtrum: Anrnärkningama här gäller främst otäta och missfárgade svetsfogar och väggmattans anslutning mot golvmattan, som var otät och missfárgad. SP noterar att det inte är acceptabelt med dessa brister så kort tid efter fardigställandet. Några Våtrum hade redan reparerats och andra i behov av åtgärder. Branschorganisatiovar nema bör samråda beträffande förbättringar. Brister inte åtgärdats: Ett flertal brister som noterats vid som SP:s första undersökning i samband med fárdigställandet hade inte åtgärdats av husföretagen. Rutinema för den övervakande kontrollen bör ses över av berörda parter. Drift- och skötselinstruktioner: Förbättringar måste vidtas så att husägarna får tydliga och lättlästa drift- och skötselinstruktioner klargör vad behöver kontrolleras och hur ofta samt tecken som som på skada/nedsatt funktion och vad då kan göras. Exempel på som detta gäller lqyputrymme och vindsbjälklag, målning och underhåll fasad samt underhåll av ventilationssystem. av

2 Undersökning luftomsättning och lufttäthet m.m. ändras över av om tiden. SP har bl.a. mätt luftomsättning och lufttäthet direkt efter uppförandet i 44 småhus. Husen är byggda under åren 1982 till 1989. Under februari och mars år 1992 undersökte SP om luftomsättningoch lufttätheten förändrats från ursprungliga värden, vilka totalen

halter av flyktiga organiska ämnen TVOC som förekommer i rum-

sluften och hur de boende upplever sin bostadsmiljö vad gäller luftkvalitet, termisk komfort m.m. Resultaten redovisas i SP Rapport 1993: 18, Luftkvalitet och ventilation i täta småhus, Nilsson, L Ro-

56 Allmän bakgrund till utredningens arbete SOU 1977: 177

sell, E. Thorstensen. Mätningarna visar att luñomsätmingen i genomsnitt har reducerats med 25 procent från det att husen var nya. 27 hus har ändå luftomsättning uppfyller den byggnorm en som som gällde vid tidpunkten då dessa hus uppfördes dvs. 0,5 omsättningar per timme enligt SBN 80. 10 hus ligger strax under kraven med 0,4- 0,5 oms/h och de återstående 7 husen har luftomsättning under en 0,3 oms/h. Orsaken till reduceringen har inte klarlagts helt i undersökningen. I två av husen som undersöktes noggrannare hittades ett elektriskt fel i regleringen frånluftsflälcten, vilket förklarar av minskningen av luftflödet i dessa två hus. I undersökningen diskuteras följande som tänkbara orsaker, igensättning filter i frånluftsav kanaler, bristfälliga lager och fibrer på fläktvingama, damm och fibrer i frånluftskanaler samt igensatta insektsnät. Husens luñtäthet har i de flesta fall inte förändrats. Undantaget var några hus där husägaren i efterhand inrett vinden och några hus där braskamin installerats. I dessa hus har inte lyckats få kliman matskärmen lufttät efter ingreppen. Detta visar på behov bättre av drifc- och skötselinstruktioner för huset, med råd hur kliom matskärmens lufttäthet skall bibehållas. Inga samband mellan TVOC-halter och luñomsättning kar kimnat påvisas. Inget i undersökningen har visat att luftomsätmingen i bostäder generellt skulle behöva högre än 0,5 oms/h. Enligt vara en

enkät Örebromodellen till de boende upplevs luftkvaliteten, med

mycket få undantag, vara bra.

3 Effekter åtgärder i mögelskadade hus. I rapport SP 1987:31, av en

Arne Elmroth, Ingemar Samuelson Effekter åtgärder i mö-

av gelskadade hus har avsikten varit att öka ktmskapema vad om som orsakar mögel- och luktproblem i främst gruppbyggda småhus. Utgångspunkten har varit 146 småhus med luktproblem i ett bostadsområde i Uddevalla. Husen uppfördes på 1970-talet med platta på mark med överliggande isolering. Undergrund är berg, sprängstensfyllning eller lera. Enligt utförd enkät till de boende har vidtagna reparationsåtgärder medfört att luktproblemen i de allra flesta hus har försvunnit. Någon entydig bild skadeorsakema kan inte av anges enligt rapporten. Att golvkonstruktionen med uppreglat golv ovanpå en kall betongplatta är olämplig och bör undvikas fastslås dock. Golvkonstruktion i detalj är följande, på betongplattoma ligger mer träreglar spikade eller skjutna fast i spikbrädor eller pallningar på betongen. Mellan reglama finns värmeisolering mineralull. På av träreglarna har undergolv av spånskiva limmats och spikats fast. På undergolvet ligger golbeläggningama av plastmattor, lamellparkett

SOU 1977:177 Allmän bakgrund till utredningens arbete 57

eller 1iknande.Runt ytterväggar och bärande mellanväggar finns ventilerande sockellister.

4 Fuktsäkerhet hos några typer av byggnadskonstruktioner redovisas i

SP-Rapport 1996:34 Eva Sikander i form av fältmämingar for att

utvärdera fuktsäkerheten hos några hus byggda som anges vara "ekologis "miljöanpassat", "lcretsloppsanpassat" eller "med hänsyn till miljön". Projektet påbörjades hösten 1995. Konstruktionerna i de fem valda husen är byggda utan plastfolie i väggar och tak samt med cellulosaisolering eller med lättbetong. Konstruktionen får anses vara okonventionell. Fyra hus är försedda med förstärkt självdragsventilation och ett med mekanisk ñånluftsventilation. Resultaten från under-sökningarna av husen ger en viss uppfattning om fuktsäkerheten i husen men ger inga underlag till generaliseringar då endast fem hus har undersökts. Resultaten visar emellertid att fyra av fem undersökta hus har fuktrelaterade problem. Två av fem hus skador av synlig mögeltillväxt i vindskonstruktioner och två har fuktskador orsakade av konvektion kondens på mindre ytor på un- -

derlagstak. Fuktkonvektion innebär att vattenånga transporteras

med en luftström. Luftströmmen genom de konstruktionsdelar som omsluter en byggnad beror på förekomst av otätheter och på tryckdifferensen över konstruktionsdelen. Tryckdifferensen orsakas av vind, temperaturskillnader mellen ute och inne samt av ventilationssystemet. Fuktsäkerheten minskar i ett otätt hus. Dålig luñtäthet kombinerad med ett invändigt övertryck i huset och ett fukttillskott i inneluften innebär att luft strömmar ut genom konstruktionen och för med fuktig inneluñ till konstruktionens kalla delar. Detta kan då leda till att kondens uppstår. Detta tyder på brister i fuktsäkerheten i dessa fyra hus vad gäller vinds- och takkonstruktionerna. Det femte undersökta huset har inga skador av denna typ. De konstaterade skadorna bedöms inte vara att hänföra till det valda isoleringsmaterialet utan hade sannolikt funnits i konstruktionema även om annat malerial hade valts. Ventilationens inverkan på fuktsäkerheten i husen har inte studerats i detalj. Luftomsättningen var hög i alla hus under den kalla perioden. I ett älvdragsventilerat hus är risken för invändigt övertryck vid taknivå större än för ett mekaniskt ñânluftventilerat hus. Detta förhållande medför att risken för konvektionsskador ökar i hus med självdrag. Den enda vind som var helt utan skador återfarms i huset med mekanisk ñånluftventilation. Underlaget är dock för litet för långtgående slutsatser. Slutsatsen från projektet är att fuktdimensionering måste göras för de undersökta konstruktionerna, liksom för alla konstruktioner, och i enlighet med dagens lclmskap. Detta inkluderar självfallet ock-

58 Allmän bakgrund till utredningens arbete SOU 1977: 177

så de s.k. ekologiska konstruktionema. Material för ekologiskt byggande fungerar utmärkt de används på ett rätt sätt och del i om som

ett system. För att nå god fuktsäkerhet bör hänsyn, enligt undersökningen, tas till följande:

0 Systemsyn måste finnas så att konstruktioner, material och ventilation samverkar till fuktsälcra konstruktioner.

0 Fuktberäkningar bör göras så att byggnadens ftmktion med hän-

syn till fuktdiffusion kan förutses. 0 Arbetsutförandet måste ske noggrant för att t.ex. uppnå lufttäthet.

Planeringen/projekteringen för detta måste tas på allvar.

0 Materialhantering före och under byggskedet måste ske på ett sådant sätt så att fukt och föroreningar undviks.

0 Konstruktionema måste utformas så att byggfukten kan torka ut byggskador. utan att ge

0 Erfarenheter från tidigare byggande måste tas tillvara

5 Sundbo Ett allergianpassatflerbostadhus i Göteborg utvärdering

- -

av innemiljön Åke Blomsterberg, Thomas Carlsson. På initiativ

av BFR, som också svarat för finansieringen, har SP utfört teknisk en utvärdering av ett allergianpassat flerbostadshus i Göteborg. Riks-

byggen i Göteborg har låtit uppföra ett flerbostadhus med 27 lägen-

heter i östra Göteborg avsett främst för familj med astma och/eller er

luftvägsallergier. Inflyttning skedde i mars 1993. Förevarande utvärdering av SP omfattar projekterings-, bygg-, idrifttagnings- och

boendeskedena och genomfördes under åren 1990 till 1996. I för-

studien till byggprojektet uppställdes rad tekniska krav på bygg-

en

naden en kravspecifikation utfonnade mätbara funktionskrav

- som bl.a. krav på husets täthet, ventilation, tennisk komfort, luftkvali- -

tet, ljus och ljud. För att åstadkomma allergianpassning genomfördes en rad åtgärder bl.a. ställdes under byggprocessen krav på utök-

ad byggplatskontroll och kontroll uttorkning fukt i betong inav av

nan mattpåläggning. Byggherrens och entreprenöremas kvalitetssäkring under projektering och byggande har varit traditionellt

av

slag vid bostadsbyggande, dock har kvalitetssäkringen beträffande fukt förbättrats. Under byggskedet medgavs i princip inga avvikelser från byggnads- och VVS-beskrivningen. Fuktmätningar gjordes på alla plan för att följa upp uttorkningen av betongbjälklagen. Jämförelser gjordes med ett angivet

"gränsvärde " på 85 procent relativ fuktighet RF före mattpåläggning. Uttorkningen av bjälklagen bedöms i stort sett ha följt det för-

väntade förloppet och målet beträffande låg RF bedöms ha uppnåtts

i stor utsträckning före mattläggningen. Vissa brister fanns dock i regnskyddet undet byggtiden. I undersökningen betonas vikten av

SOU 1977: 177 Allmän bakgrund till utredningens arbete 59

en noggrarm planering av att olika arbetsmoment samordnas. I Sundbo uppfylldes enligt mätningarna alla uppställda krav utom

partikelhalt enligt kravspeciñkationen. En enkät till de boende visar

att inte alla boende är nöjda på alla punkter för vilka funktionskrav uppställts och trots att kraven infriats t.ex. beträffande luftrörelser,

ljud och temperatur. En checklista redovisas för kvalitetssäkring allergianpassade

av bostäder.

Under projekteringsskedet: Strategiska ritningar granskas utifrån lqavspeciñkationerna. Byggherren utarbetat en plan för hur drift och underhåll ska ske. De färdiga anbudshandlingarna skall följande. ange

a De ambitioner som finns i projektet beträffande hög luftkvalitet

och allergianpassning skall redovisas. Ett kvalitetssäkringssys-

tem och en kvalitetsplan för hur byggandet skall genomföras

skall redovisas. Den kvalitetsplan anbudsgivaren lämnar

som skall bl.a. visa hur angiven tidplan tar hänsyn till t.ex. extra uttorkev. ningstider som kan behövas på grund av arbetsuttörandet ange metoder för att hålla kritiska byggnadsdelar skyddade från nedñiktning

redovisa rutiner för mottagning och uppläggning/övertäclcning

av

byggnadsmaterial, hantering ñbennaterial etc.

av

redovisa rutiner för kontroll av att föreskrivna byggnadsmaterial

används och för att information når fram till projektledare utom byte av något skäl önskas

beskriva städmtiner för byggarbetsplatsen

b Metod för mätning av fukt i betongbj älklag, samt vilken maximal

fukthalt i bjälklaget som tillåts innan golvläggningen skall anges.

c De fasta installationer behövs för mätning inomhuskli-

som av matet skall redovisas.

d Det skall anges Vilka moment, utöver det som är standard, som

skall ingå i slut- respektive garantibesiktningen, t.ex. täthetsprovning av

ventilationskanaler och byggnad, kontroll att ventilationskanalema av ar rena.

När byggnaden är färdig skall följande gälla.

a Det skall finnas genomtänkta och lättförståelig skriftlig informa-

tion till de boende dels om hur de kan påverka värme och ventilation i sin bostad och vilken skötsel som de bör utföra sitt värme- och av ven-

60 Allmän bakgrund till utredningens arbete SOU 1977: 177

tilationssystem och dels om vilka material som ingår i bostaden och anvisningar om lämpliga rengöringsmetoder och -medel.

b Förvaltaren skall fortlöpande övervaka driften av värme- och

ventilationssystemet.

6 Utvärdering av kvalitetsstyming i ett byggprojekt det s.k. Sätu-

naprojektet redovisas CTH i intern skrift 1991:8 Anna Kade-

av en fors. Byggprojektet är ett forskningsprojekt stötts BFR. som av Projektet har finansierats med hjälp av bidrag och lån avseende forsningsinriktat experimentbyggande. Byggprojektet omfattar 26 lägenheter för äldreboende och uppfördes som totalentreprenad. Byggherren har en central roll i byggprocessen genom att definiera "rätt kvalitet" och ställa krav på den färdiga byggnadens egenskaper. En viktig fråga är, hur byggherrens kvalitetsstyming skall bedrivas för att säkerställa att den färdiga byggnadens egenskaper mot svarar användarens behov. I projektet har hela händelseförloppet från ide till idrifttagandet följts upp och beskrivits. Program- och projekteringsskedena har rekonstruerats i efterhand. Från och med produktionsstarten i augusti 1989 till inflyttning och idrifttagning under år 1991 har projektet följts kontinuerligt. En av utgångspunkterna för projektet var att kvalitetet i den färdiga byggnaden åstadkoms i ett samspel mellan olika aktörer. I byggprojekt samlas många olika specialiserade företag för att genomföra sin bit i ett i tiden var avgränsat projekt. Varje företag är en permanent organisation med egna traditioner, metoder och hjälpmedel för sitt arbete. Samtidigt måste alla företag medverkar i ett projekt sig till som anpassa projektets förutsättningar och krav. Byggprojektets kvalitetsstyming måste därför anpassas till såväl projektets de enskilda företasom gens krav och behov. I forskningsprojektet har man vid utvärderingen av kvalitetsstyrningen utgått från en modell för utvärdering av statliga åtgärder

Nilstun 1980 som i projektet anpassats till byggprocessen.

Kvalitetssatsningen i projektet innebar att byggherren utarbetade en kravspecifikation med mätbara funktionskrav på inomhusklimat och energiförbrukning vilka ingick i entreprenaduppgörelsen. Funktionslcraven skulle verifieras genom funktionprovningar vid överlämnandet. Detta beskrevs också i kravspecifikationen. För att ytterligare öka entreprenörens motivation att uppfylla ftmktionskraven innehöll byggherren en kvalitetsbonus på 700 000 kr. Entreprenadsumman uppgick till 25 milj. kr. Bonussumman skulle betalas ca ut tre år efter efter färdigställandet under förutsättning att byggnaden fortfarande uppfyllde de uppställda fimktionskraven. I projektet krävdes att entreprenören skulle upprätta en plan för kvalitetssäk-

SOU 1977:177 Allmän bakgrund till utredningens arbete 61

ring, som skulle godkännas av beställaren. I planen skulle redovisas vilka prövningar och kontroller skulle genomföras i olika skesom den samt entreprenörens organisation för att genomföra kvalitetsstyrningen. I projektet uppnåddes kvalitetsmålen på de områden omfatsom tades av kvalitetsbonus, medan omfattande störningar har kunnat noteras på installationsområden som låg utanför bonussystemet. Analyser av orsakerna till störningama vid handen att många gav av dem kLmde förklaras av brister i kommunikationen mellan olika

parter. Andra forskningsresultet åberopas som visat att behovet

av kommunikation ökar i en organisation med situationens osäkerhet

och organisationens heterogenitet. I Sätunaproj ektet osäkerheten

var

större än normalt genom att det ett experimentbyggnadsprojekt

var med flera ovanliga inslag både vad gäller tekniska lösningar och ansvarsfrågor.

2.6 Företag inom byggområdet m.m.

Utredningens uppdrag att redovisa bl.a. arbetsläget beträffande kvalitetsverksamheten på byggområdet berör alla aktörer inom området. Vid diskussioner om kvalitetsarbete och utveckling inom området är det av betydelse att känna till hur fördelningen företag i storleksklasser av ser ut. Syftet med de följande sammanställningarna över storleken på företagen som är aktörer i byggandet och förvaltningen är att bakge en grund till redovisningen av kvalitetsarbetet hos företag i olika branscher

m.m. i avsnitt De många enmansföretagen och andra små företag i

branschen förklarar till viss del att ISO- certiñeringar kommit till an-

vändning i så ringa omfattning. Det är andra sätt att säkra kvaliteten som i första hand används, vilket torde bli fallet även framgent. Företagsstrukturen hos anlitade företag måste självfallet beaktas när beställare/byggherrar ställer krav på sätt att säkra kvaliteten.

Uppgifterna i följande tablå företag och anställda inom bygginom dustrin avser situationen hösten 1995 och är hämtade Statistiska ur

centralbyråns publikation avseende företagsregistret. Byggindustrin

sysselsätter många människor och har stor betydelse för samhällsekonomin. Mer än hälften av de närmare 48 000 företagen har inga anställ-

da och 40 procent av de sysselsatta återfinns i företag med färre än 20 anställda. Samtidigt finns drygt 30 procent de anställda i några få

av företag med mer än 500 anställda. Samma fördelning återfinns hos alla specialentreprenörer dvs. många enmansföretag och tyngdpunkten av företag och anställda i företag med färre än 20 anställda. Husbyggnad-

62 Allmän bakgrund till utredningens arbete SOU 1977: 177

sentreprenadföretag avviker från detta mönster med tyngdpunkten i antal anställda i företag med fler än 500 anställda, fortfarande är dock det största antalet företag sådana med mindre än 20 anställda.

Procent företag i storleksklasser/ Totalt anställda iprocent

Målerier och 59 39/ 2,2/ 0,1/ 0,02/ 5500/ glasmästerier 54 28 6 12 15400

Andra aktörer är byggherrar/fastighetsägare/fastighetsförvaltare och konsulter. I det följande redovisas en sammanställning av andelen fo-

retag fördelade på storleksklasser samt fördelningen de anställda på av

företagen. Av sammanställningen han bl.a. utläsas att mer än hälften av

de anställda ca 30 000 i förvaltningsbolag och hos förvaltare återfinns

i företag med färre än 100 anställda och att 80 procent av de totalt 38

500 företagen inte har någon anställd. En finare uppdelning som anger

vilken typ av byggnader fastighetsbolagen förvaltar åt sig själva visar

samma bild. Beträffande företag med uppdragsförvaltning kan noteras inslag av några relativt stora företag.

SOU 1977: 177 Allmän bakgrund till utredningens arbete 63

Till sammanställningen har också fogats uppgifter arkitektkontor om

och byggkonsultbyråer dvs. de företag vanligen projekterar bygg-

som

nadema. Mer än hälften företagen har inga anställda och merparten

av

av företagen och antalet anställda finns i företag med mindre än 100

anställda.

Procent företag i storleksklasser/ anställda i procent

0 1-19 20- 100- 500- Totalt antal 99 499 företag/anställa

Fastighetsbolag, 80 19/ 0,8/ 0,2/ 0,01 38500/

och förvaltare 35 25 29 / 50600 varav 1 l

Egna fastighets- 82 17/ 0/ 0,01/ 32282/

förvaltare 37 28 29 6 32694 varav

Fastighetsbolag

b0städer, 77 20/ 2/ 0,6/ 0,03/ 6600/ 19 35 39 7 19900 industr-i, 92 0,2/ 5960/ - - 76 24 1600 andra lokaler 87 12/ 0,8/ 0,1/ 0,02/ 5974/

-

konsultbyråer

3 Allmän översikt

av regelsystemet avseende byggkvalité, inomhusmiljö och felansvar

3.1 Inledning

I utredningens arbete ingår att söka svar på ett antal skiftande frågor som alla på olika sätt anknyter till byggkvalité i vid mening:

1 Hur kan man genom användandet olika kvalitetssäkringssystem i av byggprocessen i projekteringsstadiet, byggskedet och förvaltnings- fasen öka kvalitén i byggandet - 2 Vilken effekt har reglerna obligatorisk ventilationskontroll fått om och hur skall de vara utformade i framtiden för att nå en rationell och väl fungerande lösning uppfyller syftet att hålla fukt- och som radonvärden m.m. i byggnader på en acceptabel nivå 3 Hur fungerar konsumentskyddet och garanti/försälqingssystemen i form den s.k. småhusgarantin och den obligatoriska byggfelsförav säkringen och kan dessa system förbättras 4 Vilket behov finns verksamheten med statlig bidragsgivning till av åtgärder för avhjälpande fukt- och mögelskador i småhus och hur av skall denna verksamhet utformas fortsättningsvis

Medan förslag till lösningar av de två första problemstälhiingarna syftar till att undvika uppkomsten av fel och skador i byggnader så avser analysen av frågorna 3 och 4 att leda till lösningar på de problem som uppstår när förekomsten av fel och skador i hus redan är ett faktum. Det gäller att på bästa möjliga sätt dels förebygga och dels undanröja missförhållanden i byggnader som kan vålla ohälsa hos människor som vistas i byggnaderna och som kan vara mycket dyra att åtgärda.

De frågor som utredningen har haft att bedöma påverkas av ett tämligen omfattande regelverk bestående av lagar och förordningar, frivil-

66 Allmän översikt av regelsystemet... SOU 1997: 177

liga branschöverenskommelser samt garanti- och försäkringssystem.

Före redovisningen av utredningsuppdraget följer här en översikt över

några av de viktigaste reglerna. Avsikten med denna presentation är att ge läsaren en överblick över systemet samt att visa på olika samband,

inte minst mellan frivilliga överenskommelser och tvingande författ-

ningar. Komplexiteten i regelsystemet motiverar en sammanfattande

bakgrundsbeskrivning. Flertalet av här upptagna föreskrifter kommer

att behandlas även i senare avsnitt av betänkandet.

3.2 Gällande rätt

3.2.1 Samhällets krav

på byggnader

3.2.1.1 Byggnaders tekniska standard

Det är den som för egen räkning utför eller låter utföra byggnads- rivnings- eller markarbeten som skall se till att arbetena utförs enligt be-

stämmelserna i plan- och bygglagen 1987:10 och enligt föreskrifter

och beslut som meddelas med stöd av lagen. Ansvaret ligger alltså på byggherren. Denne skall även till att kontroll och provning utförs i se tillräcklig omfattning. 9 kap. 1 § PBL.

Av 3 kap. 3 § PBL framgår att färdiga byggnader skall uppfylla de

krav som anges i 2 § lagen 1994:84 7 om tekniska egenskaper på

byggnadsverk m.m. BVL och som följer av föreskrifter som utfärdats

med stöd av den lagen. BVL föreskriver allmänt vilka krav som i tekniskt avseende ställs på byggnader som uppförs eller ändras. Det sägs att en byggnad med normalt underhåll och under ekonomisk rimlig en

livslängd skall uppfylla väsentliga tekniska egenskapskrav i fråga om

vissa grundläggande funktioner såsom bärfönnåga, stadga och beständighet, säkerhet vid brand, skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö, m.m. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela sådana närmare föreskrifter som behövs för att byggnader skall uppfylla de tekniska egenskapskraven i 2 § BVL. Tillämpningsföreslqifter för BVL finns i förordningen 1994:1215 teknisom

ka egenskapskrav på byggnadsverk, m.m. Vidare finns särskilda för-

ordningar gällande krav på hissar och andra motordrivna anordningar, om el-, vatten- och värrnemätare och kontroll av ventilationssystem.

Enligt förordningen 1991:1274 om funktionskontroll av ventilations-

SOU 1997: 177 Allmän översikt regelsystemet... 67 av

system se vidare kap. 5 är det byggnadens ägare som skall se till att

funktionskontroll ventilationssystem sker. BVL innehåller närmare

av

föreskrifter om vilka behörighetskrav gäller för funktionskon-

som en trollant.

Sedan en byggherre senast tre veckor före arbetenas påböijande har gjort en bygganmälan till byggnadsnänmden skall nämnden normalt

kalla bl.a. byggherren till samråd. Därvid skall bl.a. gås igenom vilka

åtgärder för besiktning, tillsyn och övrig kontroll är nödvändiga

som

för att byggnaden skall kunna antas komma att uppfylla de tekniska

egenskapskraven föreskrivs i 2 § BVL 9 kap. 2 och 8 PBL. som Byggnadsnämnden skall om det inte är uppenbart obehövligt besluta

om en kontrollplan för arbetena. I kontrollplanen skall anges vilken kontroll som skall utföras, vilka intyg och övriga handlingar skall

som företes för nämnden samt vilka anmälningar skall göras till nämnsom

den 9 kap. 9 § PBL. Byggherren skall kvalitetsansvarig

utse en som

skall till att erforderliga kontroller utförs 9 kap. l3 § PBL. Även

se

denne skall kallas till byggsamrådet. Om det krävs byggfelsförsäkring

för projektet så får byggnadsarbetena inte påbörjas förrän bevis att om en sådan försäkring har tecknats har företetts för byggnadsnärrmden. Försäkxingsgivaren skall beredas tillfälle att delta vid byggsamrådet. När byggherren har uppfyllt sina åtaganden enligt kontrollplanen och byggnadsnämnden inte har funnit skäl att ingripa på grund någon av överträdelse skall nämnden utförda ett bevis detta, ett s.k. slutbevis om som markerar att byggnadsärendet är avslutat hos nämnden 9 kap. 10 § PBL.

3.2.1.2 Föreskrifter rörande byggprodukter

m.m.

Material, konstruktioner eller anordningar kan enligt BVL typgodkän-

nas för användning i byggnader. Detta kan antingen ske frivilligt efter

ansökan eller också kan ett sådant godkännande uppställas krav som för användning, s.k. obligatoriskt typgodkännande.

BVL innehåller även regler generella lämplighetskrav på bygg-

om

produkter och om märkning av sådana. Om en byggprodukt inte över-

ensstämmer med de krav gäller för märkningen kan tillverkare, som

importör eller den saluför byggprodukten föreläggas att upphöra

som med märkningen, återkalla osålda produkter eller ta bort märkningen.

Produktsäkerhetslagen 1988:1604 har till ändamål att motverka att

produkter orsakar skada på eller egendom. För detta ändamål får person en näringsidkare

68 Allmän översikt av regelsystemet... SOU 1997: 177

åläggas att lämna säkerhetsinfonnation

förbjudas att tillhandahålla varor och tjänster

åläggas att lämna vamingsinfonnation

åläggas att återkalla varor och tjänster

förbjudas att exportera varor.

Konsumentverket utövar tillsyn över att lagen och föreskrifter som har meddelats med stöd av den efterlevs. Lagen tillämpas i fråga om varor och tjänster som tillhandahålls i näringsverksamhet och som konsu-

menter i inte obetydlig omfattning nyttjar eller kan komma att nyttja. Det är inte nödvändigt att en konsument i det enskilda fallet brukar

produkten. Även produkt har kommit utgöra fast egendom en som att

hos brukaren, t.ex. byggnadsmaterial, omfattas lagens bestämmelser.

av

Beror skada i en byggnad på fel i byggnadsmaterialet skall ingripande

enligt lagen avse varan, men om skadan beror på felaktigt uppförande av byggnaden så är det tjänsten som skall angripas. Särskilda bestämmelser för hantering, import och export av kemiska ämnen och beredningar finns i lagen 1985:426 om kemiska produkter. Syftet med lagen är att förhindra att människors hälsa eller miljön skadas av kemiska ämnen. För detta ändamål föreskrivs vissa allmänna skyldigheter avseende säkerhet och information samt regler om tillsyn. Mer detaljerade bestämmelser återfinns i förordningar som har utfärdats med stöd av lagen, ex förordningen 1985:835 om kemiska produkter.

3.2.1.3 Närmare om inomhusmiljö

Häsoskyddslagstiftningen är inriktad på att skydda människors hälsa.

Enligt hälsoskyddslagen 1982:1080 skall ägaren eller nyttjanderätts-

havare till berörd egendom vidta de åtgärder som skäligen kan krävas

för att hindra uppkomsten av sanitär olägenhet och för att undanröja

sådan olägenhet. Med egendom även fast egendom. Det finns inte avses närmare preciserat när det ankommer på ägaren eller brukaren att vidta åtgärd. Detta får bedömas från fall till fall. Med sanitär olägenhet en avses en störning som kan vara skadlig för människors hälsa och som inte är ringa eller helt tillfällig. Sådana åtgärder som kan komma i fråga är t.ex. avledande och renande av avloppsvatten och skadedjursbekämpning. Kommunernas miljö- hälsoskyddsnämnder utövar tillsyn enligt lagen och skall därvid ägna särskild uppmärksamhet bl. a. bo-

städer och lokaler för undervisning, vård eller annat omhändertagande. Enligt hälsoskyddsförordningen 1983:616 gäller vissa krav avseende

exempelvis temperatur och ventilation, särskilt för bostäder. Miljö- och

Allmän översikt av regelsystemet... 69

hälsoskyddsnämnden får meddela de förelägganden och förbud som

behövs för att trygga efterlevnaden av hälsokyddslagen eller bestäm-

melser som meddelats med stöd lagen. Föreläggande och förbud av som är av större betydelse och som har förenats med vite om minst ett

basbelopp kan antecknas i fastighetsregistret av inskrivningsmyndig-

heten så att det får verkan även till fastigheten. mot ny ägare

Ändamålet med arbetsmiljölagen 1977:1160 är att förebygga

ohälsa och olycksfall i arbetet samt att även i övrigt uppnå en god arbetsmiljö. Arbetsgivaren skall bl.a. tillse att lokalerna och tekniska an-

ordningar underhålls väl 2 kap. 9 §. Vad gäller konstruktion och ut-

formning av byggnader hänvisas till PBL 3 kap. 9 §. I 3 kap. 14 §

anges dock att den som låter utföra byggnads- eller anläggningsarbeten

vid projekteringen skall se till att arbetsmiljösynpunkter, avseende såväl byggskedet som det framtida brukandet, beaktas och att olika delar av projekteringen samordnas. Den som tillverkar monteringsfärdiga hus skall på samma sätt se till att arbetsmiljösynpunkter beaktas vid projekteringen. Även arkitekter, konstruktörer och andra medverkar som vid projekteringen, skall inom ramen för sina uppdrag se till att arbets-

milj beaktas. Bland arbetstagarna skall utses ett skyddsombud som kan påkalla Yrkesinspektionens uppmärksamhet på missför-

hållanden i arbetsmiljön. I egenskap tillsynsmyndighet får Yrkesinav spektionen gentemot den som har skyddsansvar meddela förelägganden och förbud behövs för att lagen skall efterlevas. Arbetsgivare skall som

anmäla till Yrkesinspektionen när en arbetslokal eller ett personalrum

som det inte krävs bygglov för skall tas i bruk för stadigvarande an-

vändning i verksamhet där arbetsmiljölagen är tillämplig l §arbets-

miljöförordningen 1977:1166.

3.2.2 Allmänna

avtalsrättsliga regler

I samband med att byggnader projekteras, byggs, förvaltas, hyrs ut och säljs m.m. sluts en mängd olika typer av avtal som berör fel- och

skadeproblematiken. I ett senare avsnitt 33 kommer översiktligt att

redogöras för de vanligaste standardavtalen som används i byggbranschen. Dessförinnan skall något beskrivas brukarens, köparens och beställarens krav på en byggnads kvalité. Vilken standard som kan krävas och vilka åtgärder som kan fordras när fel och skador visar sig styrs av lagar och av avtal mellan olika parter. Det finns tvingande lagstiftning som ovillkorligt reglerar vissa förhållanden och dispositiv lagstiftning som gäller om något annat inte har överenskommits mellan parterna. Utformningen, tolkningen och tillämpningen av förekommande avtals-

70 Allmän översikt av regelsystemet... SOU 1997: 177

villkor kan också påverkas av lagstiftning. I detta avsnitt beskrivs i

korthet vissa generella lagregler angående avtalsvillkor.

36 § lagen 1915:218 avtal och andra rättshandlingar på för-

om mögenhetsrättens område avtalslagen s.k. generalklausul är en som stadgar att oskäliga avtalsvillkor och hela avtal kan jämkas eller lämnas utan avseende. Denna bestämmelse har tillämpats t.ex. på fiislqiven ningsklausul i avtal mellan en kommun och privatperson avseende en

försäljning av en villa.

Lagen 1994:1512 avtalsvillkor i konsumentförhållanden om

avtalsvillkorslagen innehåller sedan 1995 civilrättsliga regler som

när det gäller avtal mellan näringsidkare och konsument kompletterar

och begränsar reglerna i avtalslagen. Om innebörden ett avtalsvillav

kor som inte har varit föremål för individuell förhandling är oklar, skall

vid en tvist villkoret tolkas till konsumentens fördel. För avtalsvillkor som inte har varit föremål för individuell prövning gäller vidare att omständigheter som har inträffat efter det att avtalet har ingåtts inte får beaktas till konsumentens nackdel på så sätt att ett avtalsvillkor som annars vore att anse som oskäligt inte kan åsidosättas eller jämkas. Jämkas ett avtalsvillkor eller lämnas det utan avseende skall vidare, om villkoret strider mot god sed och medför betydande obalans till konen sumentens nackdel, avtalet gälla utan andra ändringar konsumenten om

begär det och om avtalet kan bestå med i övrigt oförändrat innehåll.

Avtalsvillkor mellan näringsidkare och konsument står även under

samhällets tillsyn. Är villkor näringsidkare i samband med sin nä-

som ringsverksamhet använder när de erbjuder tjänster eller andra varor, nyttigheter till konsument för huvudsakligen enskilt bruk, med hänsyn till pris och övriga omständigheter att oskäligt mot konsuanse som menten, kan marknadsdomstolen på talan i första hand konsumenav tombudsmannen, om det är påkallat från allmän synpunkt eller annars ligger i konsumenternas eller konkurrentemas intresse, vid vite meddela näringsidkaren förbud att i framtiden i liknande fall använda sam-

ma eller väsentligen samma villkor. Konsumentombudsmannen får utfärda förbudsföreläggande för godkännande i fall inte är större

som av vikt.

Enligt lagen 1984:1512 om avtalsvillkor mellan näringsidkare kan

marknadsdomstolen efter ansökan förbjuda näringsidkare att forten sättningsvis använda sig av ett avtalsvillkor beñnns oskäligt som gentemot annan näringsidkare, om ett sådant förbud är påkallat från allmän synpunkt.

SOU 1997: 177 Allmän översikt regelsystemet... 71 av

3.2.3 Brukarens krav

på byggnaden

I 12 kap. jordabalken "hyreslagen9 föreskrivs de minimikrav som en hyresgäst har rätt att ställa pä hyreslägenhetens standard. Huvudregeln är att en bostadslägenhet skall vara fullt brukbar för det avsedda ändamålet. Hyresvärden är skyldig att hålla lägenheten i sådant skick under hyrestiden och skall därvid ombesörja underhåll och sedvanliga reparationer. Om skada på lägenheten uppstår utan hyresgästens vållande kan denne begära rättelse av hyresvärden och beroende på omständigheterna ha rätt att avhjälpa skadan på hyresvärdens bekostnad eller säga upp hyreskontraktet. Hyresgästen kan berättigad till även vara nedsättning av hyran och skadestånd. Undantag från de tvingande reglerna annars avseende bostadslägenheter görs för de fall hyresavtalet innehåller en förhandlingsklausul enligt hyresförhandlingslagen 1978:304 och bestämmelser om lägenhetens skick har tagits in i förhandlingsöveren enskommelse enligt nämnda lag. Hyreslagens regler lägenhetens om skick är således dispositiva i förhållande till överenskommelser som träffats för de enskilda parternas räkning mellan hyresgästorganisaen tion och hyresvärd eller organisation fastighetsägare i enlighet med av en fastlagd förhandlingsordning. Även bostadsrättslagen 1991:614 innehåller regler om lägenhetens sldck. Vid bostadsrätt har dock bostadsrättshavaren ett större ansvar under hyrestiden; det är denne på bekostnad skall hålla som egen lägenheten i gott skick, om inte annat har bestämts i bostadsrättsföreningens stadgar eller om det rör sig reparationer stamledningar om av för avlopp, värme, gas, elektricitet och vatten, brand eller vattenledningsskada eller om ohyra.

Köparens och beställarens krav på byggnaden

I 4 kap. jordabalken finns regler köp, byte och gåva fast om av egendom. Fel i fastighet vid köp anses föreligga fastigheten inte stämom mer överens med vad följer köpeavtalet eller den som av om armars avviker från vad köparen med fog har kunnat förutsätta. Som fel får inte åberopas en avvikelse köparen borde ha upptäckt vid sådan som en undersökning av fastigheten varit påkallad med hänsyn till fastigsom hetens skick, den normala beskaffenheten hos jämförliga fastigheter samt omständigheterna vid köpet. Om fel föreligger har köparen rätt att göra avdrag på priset eller häva köpet. Köparen har även rätt till skadestånd om felet eller förlusten beror på försummelse ñån säljarens sida eller om fastigheten vid köpet avvek från vad säljaren får ha utanses fäst. En köpares fordran på grund fel i fastighet preskriberas tio år av

72 Allmän översikt av regelsystemet... SOU 1997: 177

efter tillträdet. Han måste dock reklamera inom skälig tid från det att han upptäckte felet. I konsumentförhållanden är reglerna tvingande till konsumentens fördel. Detta gäller dock inte om konsumenten tillförsäk-

ras ett sådant garanti-, försäkrings- och avtalsskydd ställs

som som

villkor för statlig bostadsfmansiering, se vidare avsnitt 3.2.6 angående

8 § förordningen 1992:986 om statlig bostadsbyggnadssubvention.

För upplåtelse av tomträtt finns inga särskilda felregler i 13 kap. jordabalken. Om tomträtten sedan överlåts gäller dock samma regler som för fast egendom i 4 kap. j ordabalken.

I 1 § köplagen 1990:931 föreskrivs att vid köp av byggnad på annans mark, som sådeles är lös egendom, skall jordabalkens regler om faktiska fel och påföljder för sådant fel tillämpas i stället för köplagens regler. Eftersom konsumentköplagen endast är tillämplig på lösa saker

får denna hänvisning till jordabalken verkan även i konsumentförhållanden. Jordabalkens regler fel i fast egendom änom anses vara mer

damålsenliga än köplagens bestämmelser även vid köp av byggnad som

är lös egendom. Preslcriptionstid för säljarens felansvar blir dessutom

längre tio år i stället för två. Till skillnad från köplagens dispositiva

regler är de aktuella lagrummen i jordabalken tvingande till fördel för en konsument som köper byggnad på annans mark av en näringsidkare, om inte konsumenten tillförsälcras ett sådant garanti-, försäkrings- och avtalsskydd som ställs som villkor för statlig bostadsfmansiering. Konsumenttjänstlagen 1985:716 omfattar entreprenadavtal mellan näringsidkare och konsument. Avtalsvillkor i jämförelse med besom stämmelserna i lagen är till nackdel för konsumenten är utan verkan mot denne, om inte annat i lagen. Detta gäller dock inte om entanges reprenaden omfattas av en småhusgaranti och om det konsumentanpassade standardavtalet ABS 95 har använts i avtalsförhållandet mellan

näringsidkaren och konsumenten detta motsvarar de krav på garanti-,

försäkrings- och avtalsskydd som ställs som villkor för statlig bostadsñnansiering. Lagens tillämpningsområde begränsas därmed i praktiken till entreprenader som avser uppförande av fritidshus, frifmansierade småhus för perrnanentboende samt reparations-, ombyggnads- och tillbyggnadsarbeten. Konsumenttjänstlagen definierar bl.a. vad som skall anses vara fel i tjänsten och vilka påföljder som konsumenten då kan

göra gällande mot näringsidkaren. Fel föreligger i första hand om resultatet avviker från ett fackmässigt utförande, men tjänsten kan även anses felaktig bl.a. med hänsyn uppgifter om tjänsten som näringsidkaren har lämnat eller utelämnat. När fel förekommer finns det, beroende på omständigheterna, ett antal möjligheter för konsumenten; han kan innehålla betalning, kräva rättelse av felet, göra avdrag på priset eller häva avtalet. Ibland har konsumenten även rätt till skadeståndsersättning.

SOU 1997: 177 Allmän översikt regelsystemet... 73 av

Konsumentköplagen 1990:932 är enbart tillämplig på lösa saker. En konsuments köp av byggnadsdelar, t ex husbyggsatser från nä-

en

ringsidkare omfattas av denna lag. En vara skall anses felaktig E den

avviker från vad som har eller skall ha avtalats, säljaren inte anses g

har upplyst köparen om ett sådant förhållande rörande varans egenskaper eller användning som han kände till eller borde ha känt till och som köparen med fog kunde räkna med att bli upplyst om, under förutsätt-

ning av att underlåtenheten kan antas ha inverkat på köpet, gnvaran avviker från vad köparen med fog kunnat förutsätta, har sålts

om varan

i strid mot försäljningsförbud, är så bristfällig att dess

orn varan an-

vändning medför påtaglig fara för liv eller hälsa, marknadsföring om och infonnationsgivning brustit på vissa angivna sätt samt om varan

försämras på sätt som omfattas av ett garantiåtagande från säljaren. Möjliga påföljder vid fel i är avhjälpande, omleverans, prisav-

varan

drag, ersättning för att avhjälpa felet eller hävning av köpet samt skadestånd. I de fall som köparen tillförsälqas ett sådant garanti- försäkrings-

och avtalsskydd som ställs som villkor för statlig bostadsñnansiering är avtalsvillkorsreglema inte som annars tvingande till konsumentens fördel. Som framgår i det följ ande tillämpas dock konsumentköplagen fullt ut även när småhusgaranti har utfärdats för köp husbyggsatser och av när allmänna avtalsvillkor vid köp av monteringsfárdigt husmaterial AA 94 används, se avsnitt 6.4.2 gällande GARBO AB:s verksamhet.

3.2.5 Allmänna

skadeståndsrättsliga regler

Enligt produktansvarslagen 199218 skall den som har tillverkat, im-

porterat eller marknadsfört en produkt, samt under vissa förutsättningar var och en som har tillhandahållit en produkt, betala skadestånd för personskada och för sakskada som en produkt har orsakat på grund av en säkerhetsbrist på egendom som till sin typ vanligen är avsedd och används för enskilt ändamål. Bl.a. omfattas konsumentägda småhus av lagen. Ersättning utgår även vid personskador som orsakas dem som bor eller vistas i flerbostadshus. Skador på älva produkten ersätts inte.

Med produkt avses i lagen lös sak. Trots att en produkt har infogats

eller på annat sätt blivit beståndsdel i någon annan lös eller fast egen-

dom skall den alltjämt i lagens mening anses utgöra en produkt i sig. Om skada har orsakats av ett byggnadsmaterial eller kemiska produkter

som har infogats i en byggnad kommer därför den som ansvarar för materialet att bli skadestândsskyldig. Skadeståndsskyldigheten enligt produktskadelagen är strikt, d.v.s. oberoende av vållande.

74 Allmän översikt regelsystemet... SOU 1997: 177 av

Skadeståndslagen är dispositiv och gäller endast inte annat före-

om

skrivs i avtal eller i regler skadestånd i avtalsförhållande. Oskäliga

om

avtalsvillkor kan dock, framgått jämkas enligt 36 §

som ovan, av-

talslagen eller enligt avtalsvillkorslagen. Enligt skadeståndslagen föreligger skadeståndsskyldighet för den uppsåtligen eller oaktsam-

som av het vållar person- eller sakskada. Arbetsgivare är ansvarig för person-

och sakskada arbetstagare vållar fel eller försummelse i

som genom

tjänsten. Endast i undantagsfall blir arbetstagaren skadeståndsskyldig i en sådan situation. För att ersättningsskyldighet skall föreligga för

ren förmögenhetsskada så krävs att denna har uppkommit följd som av en

brottslig gärning.

3.2.6 särskilda

Regler om garantier och försäkringar

Under den långa och komplicerade från projektering och processen

byggande till och med förvaltningen av byggnader uppstår tyvärr ofta

fel och skador i byggnaden kan påverka de människor vistas i som som byggnaderna negativt och kan mycket kostsamma att åtgärda. som vara Till skydd för den kan lida skada eller drabbas skadeståndssom av

skyldighet på grund av fel i byggnader erbjuds en mängd olika försäkringar. Försäkringsgivama, försäkringsbolagen, lyder under försäkringsrörelselagen 1982:713 och står under Finansinspektionens tillsyn. Försäkringsavtalen omfattas av lagen 1927:77 om försäkringsavtal. När en konsument huvudsakligen för enskilt ändamål tecknar

en

hemförsäkring, villaförsäkring eller fritidshusförsälcing gäller dessutom konsumenøörsäkringslagen 198038 vars avtalsvillkorsregler är

tvingande till den ersättningsberättigades fördel. Förutom fastighets-, allrisk- och ansvarsförsäkringar m.m. som

tecknas på frivillig väg eller i enlighet branschöverenskommelser så finns det en försäkring tecknande föreskrivs i lag och inte är

vars som kopplad till någon person, utan till själva byggnaden. När näringsiden

kare uppför, bygger till eller företar större ombyggnadsåtgärder beträf-

fande en byggnad huvudsakligen skall användas permanent-

som som

bostad skall enligt lagen 1993:320 byggfelsförsäkring bygg-

om en

felsförsälcring finnas för arbetet. Byggfelsförsäkringen skall under tio år efter arbetenas godkännande täcka skälig kostnad för att avhjälpa fel

i byggnadens konstruktion, material eller i utförandet arbete samt för av skador på byggnaden orsakats sådant fel. Försäkringsbolaget som av har sedan regressrätt mot den kan ha för felet gentemot som ansvar

fastighetsägaren. Syftet med att införa en obligatorisk byggfelsförsäk-

ring var att skydda de boende mot skadliga följder fel i byggnader. av

Genom byggfelsförsälcringen skall snabb handläggning säkras när

en

SOU 1997: 177 Allmän översikt regelsystemet... 75 av

fel och skador uppstår. Bevissvårigheter med att styrka vållande från någons sida och sådana problem som uppstår när ett ansvarigt bolag har

upphört p.g.a. konkurs m.m. undviks genom byggfelsförsäkringen.

För en- och tvåfamilj har sedan länge funnits typ en av ga-

ranti/försäkringsskydd som kan tecknas vid uppförande sådan bygg-

av nad, s.k. smâhusgaranti. Småhusgarantin innebär dels garanti för att en

husbygget färdigställs och dels en utfästelse att avhjälpa motsvarande skador som avses med byggfelsförsäkring och anmäls inom tio år

som

efter slutbesiktningen. Småhusgarantin har i förening med konsumentanpassade avtalsvillkor utvecklats för att skydda konsument

en som förvärvar ett nyproducerat småhus. Förekomsten småhusgaranti av en

och ett förvärvsavtal som är godtagbart konsumentskyddsaspekter

ur

gäller som villkor för beviljande statliga räntebidrag, 8 § förord-

av se

ningen 1992:986 statlig bostadsbyggnadssubvention. Är dessa

om

villkor uppfyllda så krävs inte någon byggfelsförsäkring. Både byggfelsförsäkringen och småhusgarantin undantar skador

som omfattas av en entreprenörs garantiåtagande.

3.3 Byggbranchens

allmänna bestämmelser

AB-systemet

Allmänna bestämmelser för byggnads-, anläggnings- och installationsentreprenader, AB, framtas genom förhandlingar mellan olika aktörer på byggområdet inom Föreningen Byggandets Kontraktskommitté BKK. I BKK har medverkat företrädare för Byggentreprenörema,

Byggherreföreningen, Elektriska Installatörsorganisationen, Föreningen Ventilation-Klimat-Miljö, HSB:s Riksförbund, Isoleringsfirmomas förening, Kylentreprenöremas Förening, Landstingsförbundet, Riksbyg-

gen, Rörfirmomas Riksförbund, Svenska Kommunförbundet, Sveriges

Allmännyttiga Bostadsföretag, Sveriges Fastighetsägarförbund, VVS-

installatörerna samt Staten Byggnadsstyrelsen, Statens Fastiggenom

hetsverk, Fortiñkationsförvaltningen, Banverket, Luftfartsverket och

Vägverket. Bestämmelserna är avsedda att användas vid upphandling och avtal avseende entreprenader. Ett avtal entreprenad måste innehålla om en rad detaljföreslcrifter av olika slag. I stor utsträckning är dessa före-

skrifter av sådan art att de kan användas på alla entreprenadavtal. För att slippa att i varje enskilt entreprenadavtal skriva in dessa standardfö-

reskrifter har man samlat de allmärma bestämmelserna gemensamma för entreprenader. Ett annat skäl att sammanställa standardföreskrifter

76 Allmän översikt regelsystemet...

av

är att det praktiskt taget helt saknas lagbestämmelser att hämta ledning ur vid en tvist mellan parterna i ett entreprenadavtal.

AB kan tillämpas på i princip alla entreprenader inom byggområdet och oberoende av upphandlingsfonn delad entreprenad eller

- genera-

lentreprenad och ersättningsform fast pris eller löpande räkning.

- - AB innehåller inte bestämmelser speciell natur för den enskilda av entreprenaden. Vissa frågor måste lösas i avtal mellan parterna ex.

entreprenadåtagandet, tid för påbörjande och färdigställande, vite vid försening, kontraktsumrna, kostnadsreglering, reglering av ändringar och tilläggsarbeten, betalningsplan Nämnda frågor kan lämpligen

m.m. behandlas i de administrativa föreskrifter för entreprenaden bör som

ingå i förfrågningsunderlaget.

Hjälpmedel för att upprätta sådana föreskrifter finns i AF AMA, som innehåller modell för och standardtexter till administrativa föreen slqifter. Motsvarande föreskrifter i form olika AMA, Allmänna av

Material och Arbetsbeskrivningar, finns för frågor beträffande mark, hus, VVS, kyl kyl- och vännepumpsystem och elanläggningar. Syftet är att förenkla beställarens arbetet med att formulera krav på den färdiga produkten och dess olika delar. Om bygghandlingarna är ofullständiga skapar detta problem. Ett villkor för att lyckas i kvalitetshän-

seende är att kraven på kvalitet fonnuleras så att de går att föra vidare

genom hela byggprocessen. AMA innehåller beprövade alternativa ut-

föranden olika konstruktioner. Därifrån kan hämtas texter av som passar för det aktuella projektet. AMA ges ut av Svensk Byggtjänst, som främst ägs av ett fyrtiotal branschorganisationer. Den första generationen AMA utkom under år 1950. Den senaste generationen AMA härrör från år 1992. Till AMA hör Råd och Anvisningar, RA, som ger kompletterande aspekter på vad som bör beaktas i beskrivningen. Två gånger år AMA-nytt ut, per ges som bl. a. ger information eller ändrade regler påverkar om nya som texterna i AMA. AMA utgör tillsammans med RA och AMA-nytt de

grundläggande hjälpmedlen vid framställning av en beskrivning. De

krav som ställs i AMA och RA på material och utförande är överenskommelser mellan byggsektoms olika parter framför allt tillgodosom ser beställarens krav. Utvecklingen av AB-systemet har pågått under flera decennier. 1954 utarbetades i Svenska Teknologföreningens STF:s regi AB 54. Genom AB 65 gjordes stora förändringar. Målsättningen att denna utgåva skulle bli gemensam för hela branschen kunde inte uppnås. Allmänna bestämmelser och kontraktsfonnulär som innebar en avvikelse från AB 65 användes. För att uppnå enighet inleddes överläggningnya ar mellan STF:s kontraktskommitté och berörda parter. Detta förhandlingsarbete ledde fram till AB 72. Genom att göra ändringar och tillägg

SOU 1997: 177 Allmän översikt av regelsystemet... 77

till AB 72 utarbetades sedan särskilda Allmänna bestämmelser avseen-

de totalentreprenader för byggnads-, anläggnings- och installationsar-

beten, ABT 74. Så småningom utkom speciella Allmänna bestämmelser

för olika typer av underentreprenader med huvudbeteckningen AFU. Allmänna bestämmelser för småhusentreprenader där enskilt konsument är köpare, ABS 80, framtogs tillsammans med Bostadsstyrelsen,

Konsumentverket och Svenska kommunförbundet. År 1992 färdigställdes BKK den gällande utformningen AB, av av AB 92. Flera ändringar infördes. Bl.a. har beställaren givits större möjligheter att påtala fel i entreprenadarbetet, besiktningsinstitutet har förändrats och besiktningens roll begränsats, föreskrifterna om försäkringsskyddet har omarbetats och tidsfristema för anspråk på ersättning ändrats. Till AB 92 bifogades ett antal kommentarer till vägledning vid tolkning och tillämpning av vissa villkor. I ett försök att tillgodose de speciella förhållanden som råder mellan entreprenör beställer arbeten entreprenör utarbetaen som av en annan des inom BKK gemensamma bestämmelser för underentreprenader. AFU 92, Allmänna Bestämmelser för underentreprenader, har antagits

av Betongelementföreningen, Dykentreprenörerna, Entreprenörföre-

ningen, Hiss- och Rulltrappssektionen inom Sveriges Verkstadsindustrier, Håltagningsentreprenörema, Isoleringsentreprenörema, Maskinentreprenörema, Plattsättnings Entreprenörers Riksförening, Putsentreprenörema, Pålentreprenörföreningen, Saneringsentreprenörema, Snickerifabrikemas Riksförbund, Ställningsentreprenörema, Svenska Mobillcranföreningen, Sveriges Fogentreprenörers Riksförening, Sveri-

Trädgårdsanläggningsförbund, Takentreprenörema och Undertaks-

ges föreningen.

Entreprenörföreningen och Industrins Byggmaterialgrupp har utar-

betat Allmänna bestämmelser för köp till yrkesmässig byggav varor verksamhet, ABM 92. Allmänna Bestämmelser för Totalentreprenader har omarbetats inom BKK och heter numera ABT 94. AA 94, Allmänna Avtalsvillkor vid köp av monteringsfärdigt hus-

material, anknyter till och kompletteras av konsumentköplagen.

De Allmänna Bestämmelserna för Småhusentreprenader där enskild konsument är beställare har reviderats under på mitten av l990-talet. ABS 95 är ett resultat av förhandlingar mellan Konsumentverket och företrädare för byggbranschen. ABS tillämpas i stället för den annars tvingande konsumenttj änstlagen när arbetena omfattas av en småhusgaranti. På konsultsidan gäller Allmänna Bestämmelser för Konsultuppdrag inom arkitekt- och ingenjörsverksamhet av år 1996, ABK 1996. Dessa

78 Allmän översikt av regelsystemet... SOU 1997: 177

bestämmelser med kommentarer har tillkommit ett resultat försom av

handlingar mellan BKK, som företrädare för beställare, och Arkitektoch Ingenj örsföretagen, företrädare för konsulter.

som

Uppgiñema till detta avsnitt 3.3 har till viss del hämtats från

- -

Motiv till AF AMA 92 Lennart Hultenberger och Folke Molin.

av

4 Kvalitetssystem

1 Inledning

4.1.1 Bakgrund

4.1.1.1 Näringsdepartementets seminarium om kvalitet i byggandet och förvaltningen

I januari 1996 bjöd Näringsdepartementet, som vid den tiden var ansvarigt departement för byggfrågor, in företrädare för alla aktörerna på byggområdet inklusive förvaltning samt försäkringsbolag och fmansieringsinstitut till ett seminarium om kvaliteten inom byggsektorn. I sitt inledningsanförande sade den ansvarige ministern för byggñ-ågor, att seminariet skulle ses som ett led i regeringens mycket stora intresse för vad händer på kvalitetsornrådet inom bygg- och bostadssektom. som Han erinrade därvid om de miljardbelopp som anvisats för att förbättra inomhusmiljön i skolor, daghem och bostäder m.m. Seminariet skulle avstamp för att få ett underlag för att aktivt klarlägga vilka vara en mer medel erfordras för att öka betydelsen av kvalitetssäkring och som kvalitetstänkande inom byggområdet. Som inledning till diskussionerna klarlades att seminariet inte skulle avse de ändringar av bygglagstiftningen som hade införts från den 1 juli 1995, dvs. bl. a. systemet med

att i byggprojekt utse kvalitetsansvarig. Syftet med seminariet an-

en främst att försöka identifiera eventuella luckor i kvalitetsargavs vara betet. I det följande återges några de huvudpunkter som, enligt en doav

kumentation från seminariet Finns kvalitetssystem i byggandet ,

bygg- och bostadsenheten, Näringsdepartementet, 1996 diskussionen

uppehöll sig omlqing.

80 Kvalitetssystem

Byggprocessen är mycket komplicerad och består många aktörer.

av Detta har lett till svårigheter i arbetet med kvalitetsfrågor och resulterat i att inte kommit så långt. Å andra sidan borde just komplexiteten man

vara ett tungt vägande skäl för att arbeta över hela byggområdet med kvalitetsfrågor. Till skillnad från andra branscher är incitamentet inte lika påtagligt inom byggbranschen att kvalitetssäkra. En felaktig

pro-

dukt inom andra branscher påverkar försäljningsresultatet. Fel

i ett

byggprojekt får inga konsekvenser vid nästa upphandling. Många de

av vanligaste orsakerna till problem i våra byggnader beror på inte att man tar tillvara erfarenheter. Utförandet på plats måste rätt för vara att byggnaden skall fungera. Det kommer att ta tid att lära sig beskriva befintliga rutiner i rätta kvalitetstermer. Kvalitetsarbetet måste på ut att finna metoder för att förhindra fel och osäkerheter, t.ex. att använda

tåliga konstruktioner eller ett bra kontrollsystem. Ett sätt att arbeta med kvalitetssäkring är att man som verksam i byggbranschen gör

upp en lista på fel kan uppstå under arbetets gång och sedan har listan som som checklista i kvalitetsarbetet. Från projektörshåll framfördes bl.a. följande. Många arkitektkontor

och tekniska konsulter har kvalitetssystem de är sällan heltäckande

men

och systematiskt uppbyggda. Debatten är alltför fokuserad på ISO

systemet och certifiering enligt detta. Intresset för ett sådant förfarande är litet hos de små företagen, då kostnaderna alltför höga. Kvalianses tet i byggandet och minskning skador handlar inte enbart kvaliav om tetsstyming. Det handlar bl.a. bristfällig kompetens, dålig planeom ring, för lite samordning och samarbete, pressade byggtider och en fragmentariserad byggprocess. Det behövs ökade planeringsinsatser och en koncentration på tidiga skeden i projekteringen. Brister finns i kopplingen mellan projektorer och förvaltare. Beträffande installations-

projektering behövs erfarenhetsåterföring och utvecklingsarbete för att samla rätt kunskap är väl underbyggd. Ofta är många konsulter

som

inblandade i byggprojekt. Detta gäller även små projekt. Det verkligt

stora problemet är brister i kommunikationen mellan de ofta många projektörema, beställaren och entreprenörerna. Även de och om. var en har ett kvalitetssystem så är de sällan samordnade med varandra. Från

arkitekthåll framfördes att metoder måste skapas för att införa uppföljningsmöten i varje enskilt byggprojekt för att föra tillbaka erfarenheter

till proj ektörema.

Företrädare för byggherrar tog bl.a. följande. Byggherren har

upp

otvivelaktigt helhetsbilden i sin hand och styr planerings- och proj ekteringstider med krav på korta byggtider och snabb inflyttning i byggna-

derna. Det handlar härvid kompetens i hela organisationen, att kunom na beställa rätt saker av rätt konsult och i samråd med förvaltningsor-

ganisationen. Kompetensen både hos byggherren och i andra led måste

Kvalitetssystem 81

förstärkas för att de nya redskapen som finns i kvalitetsarbetet skall

kunna användas på rätt sätt. Kvalitetssäkringstelcnologin har i mångt och mycket fått ersätta och överbrygga "den mänskliga faktorn" i den

nuvarande situationen med korta projekterings- och byggtider. Kvali-

tetssäkringssystemen måste dock baseras på erfarenhet. Det är tveksamt om det är på grund av de korta projekterings- och byggtidema som fe-

len uppstår; många fel som begås återfinns i det ena projektet efter det

andra och handlar mer om yrkeskompetens och ett professionellt utförande. Ett exempel på detta är det inte sällan förekommande bakfallet mot golvbrunnen i badrum. En relativt ingående diskussion utsparm sig omkring vad som skall avses med "rätt kvalitet" och ansvaret för kvaliteten Diskussionen i denna del kan sammanfattas med att man inte får förledas tro att kvalitetssystem .ersätter tekniska och funktionella krav som måste specifice-

ras för bl.a. konstruktion och utförande av en byggnad. Man får den produkt man beställer. Kvalitetssystemen är hjälpmedel för att säker-

ställa detta.

Kreditgivarnas syn på branschens kvalitetsarbete kan sammanfattas

på följande sätt. Man välkomnar att kvalitetsarbetet ökar hos olika aktörer på byggområdet och i förvaltningen. Kreditprövningen går stegvis från en inriktning på det enskilda projektet och säkerheten mot att man ser mer på låntagaren och dennes ekonomiska förmåga att stå emot olika typer av kriser och att behålla verksamheten på lång sikt. Häri ingår förmågan att sköta drift, underhåll och förvaltning och pantens värde på lång sikt. Framöver behöver också vägas in vad hyresgästerna är beredda att betala för och hur mycket. Frågor om att kreditgivarna för att

känna sig tryggare vid kreditgivningen skall ställa krav på kvalitetssäk-

ringssystem har ännu inte behandlats närmare.

Företrädares för försäkringsbolag syn på byggbranschens kvalitetsarbete kan summeras enligt följande. Kännedom måste finnas om hur

beställaren kvalitetssäkrar sina objekt. God kvalitetssäkring bör premielägre försäkringspremien Försäkringsbolagen måste fundera ras genom på vilka krav som de framöver skall ställa på byggobjekten. Detta skall myrma ut i en kvalitetsplan. En total dokumentation kom-mer att begäras om att man genomfört alla mått och steg man utfäst sig att vidta för att säkra kvaliteten. Vid seminariet konstaterades att bygg- och fastighetsornrådet inte

kommit särskilt långt i kvalitetsarbete och att det är nödvändigt att detta

arbete intensifieras. Fråga framställdes av företrädare för Näringsdepartementet om man kan förutsätta att branschen själv genom

samarbete finner helhetslösningar vad gäller olika sätt att säkra kvaliteten i byggandet och förvaltningen. Samtidigt påpekades att staten kan

ställa sig frågan det är rimligt att lämna statliga kreditgarantier och om

82 Kvalitetssystem SOU 1997: 177

ekonomiskt stöd till bostadsbyggandet utan det finns

att veta om or-

dentliga kvalitetssäkringssystem i projekten. Företrädare för hyresgäströrelsen ansåg en koppling rimlig mellan statliga ekonomiska åtaganden och kvalitetssystem.

De aktörer som var närvarande vid seminariet och uttalade sig som

var eniga om att lagstiftning skulle undvikas.

4.1.1.2 Byggregleringen nuvarande ordning

-

Samhällets krav på byggnadsverk och byggprodukter

m.m. Enligt 3 kap. 3 § PBL skall byggnader uppfylla de krav i som anges 2 § BVL. Enligt sistnämnda paragraf skall byggnadsverk uppförs som

eller ändras, under förutsättning normalt underhåll, under eko-

av en nomiskt rimlig livslängd uppfylla väsentliga tekniska egenskapskrav i fråga om

bärförmåga, stadga och beständighet,

säkerhet i händelse av brand,

skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö,

säkerhet vid användning, skydd mot buller,

energihushållning och vänneisolering,

lämplighet för avsett ändamål,

tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelseeller orienteringsförmåga och

hushållning med vatten och avfall.

De tekniska egenskapslcraven skall iakttas med beaktande de av var-

samhetskrav som finns i 3 kap. 10-14 plan- och bygglagen. Enligt lagen skall byggnadsverk underhållas så att de nyss nämnda väsentliga

egenskaperna i huvudsak bevaras.

BVL innehåller förutom bestämmelser tekniska egenskapskrav

om på byggnadsverk också bestämmelser om byggprodukter. Med byggprodukt avses enligt lagen produkt är avsedd att stadigvarande en som ingå i ett byggnadsverk och som har betydelse för byggnadsverkets egenskaper i de avseenden i punkterna l-6 i de redovisom anges nyss

sade tekniska egenskapskraven. Beträffande byggprodukter att

anges

de skall vara lämpliga för avsedd användning för att få ingå i byggnadsverk. En byggprodukt är lämplig, den har sådana egenskaper

om

SOU 1997: 177 Kvalitetssystem 83

att det byggnadsverk i vilket den skall ingå rätt projekterat och - uppfört kan uppfylla de tekniska egenskapskraven. - Beträffande typgodkännande och tillverkningskontroll föreskrivs i 18 § BVL bl.a. följande. Efter ansökan kan prövas om vissa slag av material, konstruktioner eller anordningar fâr användas i byggnadsverk

frivilligt typgodkännande. Om det behövs till skydd för liv, personlig

säkerhet eller hälsa, får regeringen föreskriva att material, konstruktio-

ner eller anordningar får användas i byggnadsverk endast efter godkän-

nande obligatoriskt typgodkännande. Beslut typgodkännande fär om innehålla bestämmelse om fortlöpande kontroll, tillverkningskontroll. Beslut om enbart tillverkningskontroll får lämnas efter ansökan. Beslut

om typgodkännande och tillverkningskontroll lämnas av de organ som

har aclqediterats för detta ändamål enligt lagen 1992:1119 teknisk om kontroll 20 §.

Lagen 1985:426 om kemiska produkter har en generell tillämpning på kemikalieområdet. Lagens syfte är att förebygga skador på människor och miljön. I lagen betonas särskilt tillverkares och importö-

rers ansvar för att tillräcklig undersökning och dokumentation finns. Det är också dessa aktörer som skall svara för information och lämna upplysningar för att förebygga att kemikaliehanteringen förorsakar skada. För lagens tillämpning har utfärdats en rad förordningar. Central i sammanhanget är förordningen 1985:835 om kemiska produkter, som bl.a. innehåller de grundläggande bestämmelserna om det av Kemikalieinspektionen förda produktregistret. Här bör också nämnas förordningen 1985:997 om anmälningsskyldighet beträffande asbest i ventilationsanläggningar. Bland föreskrifter utfärdade på myndighets-

nivå med stöd av bemyndiganden i lagen och förordningar bör följande nämnas: Kemikalieinspektionens föreskrifter om anmälan till pro-

duktregister KIFS 1986:2, om tillstånd för livsfarliga och mycket farliga kemiska produkter KIF S 1986:5, om fonnaldehyd i träbaserade skivor KIF S 1989:5, om klassificering och märkning av kemiska produkter KIF S 1994:12 och om varuinformationsblad KIF S 1994:3.

Produktansvarslagen l992:l8 reglerar skadeståndsansvaret när bristfälliga produkter orsakar personskador och skador på konsumente-

gendom. Skador på älva produkten omfattas inte av lagen.

Byggherrens ansvar

I 9 kap. 1 § PBL föreskrivs att den som för egen räkning utför eller lä-

ter utföra byggnads-, rivnings- eller markarbeten byggherren skall

se till att arbetena utförs enligt bestämmelserna i PBL och enligt föreskrifter eller beslut har meddelats med stöd PBL. Byggherren som av

84 Kvalitetssystem SOU 1997: 177

skall vidare se till att kontroll och provning utförs i tillräcklig omfatt-

ning. De egenskapskrav i BVL gäller den färdiga byggna-

som anges den.

Tillsyn och kontroll

För vissa arbeten såsom uppförande eller tillbyggnad byggnad av en

krävs enligt 9 kap. 2 § att byggherren bygganmälan till bygg-

gör en nadsnämnden minst tre veckor innan byggnadsarbetena påbörjas.

Byggherren skall för dessa byggnadsarbeten kvalitetsansvarig,

utse en

9kap. 13 När en bygganmälan har kommit in till byggnadsnämnden BN skall den det inte är uppenbart obehövligt kalla till ett byggsam-

- om -

råd, 9 kap. 7 Till byggsamrådet skall byggherren, den kvalitetsansva-

rige och andra som bestäms BN kallas, t.ex. försäkringsgivaren av av

byggfelsförsäkring om sådan krävs enligt lagen 1993:320 bygg-

om

felsförsäkring. Byggnadsarbetena får inte påbörjas i de fall försäkring behövs förrän bevis om att försäkring tecknats företetts för BN.

Vid byggsamrådet eller snarast möjligt därefter skall BN, det om

inte är uppenbart obehövligt, besluta kontrollplan för arbetena,

om en

9 kap. 9 §. I kontrollplanen skall vilken kontroll skall utfö-

anges som

ras, vilka intyg och övriga handlingar skall företes och vilka

som an-

mälningar som skall göras till BN. Kontrollen kan göras på olika sätt

genom dokumenterad egenkontroll, -.

av fristående sakktmnig, eller

av BN, om det finns särskilda skäl. -

Den kvalitetsansvarige skall till att kontrollplanen följs och att

se annan nödvändig kontroll för att byggnaden eller anläggningen skall kunna antas komma att uppfylla kraven i PBL blir utförd kap.

se 9 13 § andra

stycket. Han skall närvarande vid byggsamråd samt vid besiktvara ningar och andra kontroller. Till kvalitetsansvarig får utses endast den

som har fått godkännande riksbehörighet av ett har ackre-

organ som diterats för detta ändamål enligt 14 § lagen 1992:1119 teknisk om kontroll eller den BN godkänt för visst arbete. som

När byggherren har uppfyllt sina åtaganden enligt kontrollplanen

skall BN utfärda ett bevis detta slutbevis,

om - se 9 kap. 10 §.

SOU 1997: 177 Kvalitetssystem 85

Samhällets ingripande vid överträdelse

I 10 kap. PBL återfinns regler om påföljder och ingripanden vid över-

trädelser Enligt 10 kap 3 § får BN förbjuda att ett visst byggnads-,

m.m. rivnings- eller markarbete eller en viss åtgärd fortsätts, om det är uppenbart att arbetet eller åtgärden strider mot bestämmelserna i PBL eller mot någon föreskrift eller något beslut som har meddelats med stöd lagen. BN får också byggherren inte följer någon väsentlig del av om

av kontrollplanen förbjuda att ett byggnadsarbete fortsätts innan de

uppkomna bristerna avhjälpts. Om det är uppenbart att ett arbete eller en åtgärd äventyrar en byggnads hållfasthet eller medför fara för män-

niskors liv eller hälsa, skall BN förbjuda att arbetet eller åtgärden fort-

sätts.

I 10 kap. 4- finns föreskrifter avgifter vid överträdelser. I

om

det här sammanhanget finns anledning att peka på bestämmelserna i

10 kap. särskild avgift. Sådan minst 200 kr och högst 1000 kr 6 § om skall tas ut om överträdelse sker genom att -

arbete utförs utan att det finns någon kvalitetsansvarig bygganmälan inte görs trots att sådan krävs arbete utförs i strid mot något beslut som BN har meddelat enligt - PBL.

Om BN beslutar att byggnad eller del byggnad inte skall få en en av en användas innan bristerna avhj älpts, får beslutet förenas med vite 10 kap. 18a §.

4.1.1.3 Boverkets utvärdering av vissa ändringar i byggregleringen

Den l juni 1994 beslutade riksdagen om omfattande ändringar i PBL.

De innebar att bygglovprövningen enligt PBL begränsas till att avse endast prövning lokaliseringen och den nämnare placeringen och av

utformningen byggnader. Samtidigt infördes ett nytt och från bygg-

av lovprövningen formellt fristående tillsyns- och kontrollförfarande, be-

träffande de tekniska egenskapslcraven på byggnader och andra anlägg-

ningar. Vidare sammanfördes huvuddelen de tekniska kraven på av byggnader och andra anläggningar i 3 kap. PBL samt bestämmelser om byggprodulcter i byggproduktlagen 1992:1535 till den nya BVL. Till den lagen fördes också från PBL reglerna om typgodkännande och nya tillverkningskontroll. I BVL togs vidare in vissa grundläggande be-

86 Kvalitetssystem

stämmelser om funktionskontroll ventilationssystem. De beav nya stämmelserna trädde i kraft den 1 juli 1995. Boverket fick våren 1995 i uppdrag att följa ändringarna i upp

byggregleringen. Arbetet skulle omfatta följ ande:

Byggkontrollen

Bostadsutfomming samt tillgänglighet och användbarhet för

personer

med nedsatt rörelse- eller orienteringsfönnåga

Byggkostnader för bostäder

Hygien, hälsa och miljö

Brand tillagt på eget initiativ från Boverket

I regeringsuppdraget att det är väsentligt kännedom

anges att om

syftet med förändringarna vad gäller bygglov, tillsyn och kontroll

upp-

nås och att åstadkomma ett regelsystem främjar bättre kvalitet i

som

byggandet och tillgodoser väsentliga allmänna intressen, gt möjliggöra en smidigare byggprocess, teknisk utveckling och lägre byggkostnader,

gt förbättra möjligheterna för kommunerna att effektivisera sin verk-

samhet och ät klargöra gränsdragningama mellan statens, kommuner-

nas och enskildas ansvar.

Boverket har lämnat delrapport 1996:l0 utvärderingen

en av av

tillsyns och kontrollsystemet oktober 1996 samt slutredovisning

per en 199719 i oktober 1997. Boverket pekar på att tillsyns- och kontrollsystemet har ännu inte kommit till användning i sådan utsträckning att erfarenheterna ger stöd för slutsatsen att det behövs omfattande ändringar. Några justeringar bedöms dock lämpliga att vidta beträffande

"enkla åtgärder och kvalitetsansvariga". Boverket att det bör

anser vara möjligt att i vissa ärenden ta bort kravet på kvalitetsansvarig. Det bör

vara fallet i ärenden där byggnadsnärrmden att det räcker med

anser en

muntlig bygganmälan och att byggsamråd är uppenbart obehövligt. Ex-

empel på sådana ärenden kan vara enkla ärenden där allmänna intres-

sen saknas eller blir tillgodosedda utan annat kontrollsystem än bygg-

herrens kvalitetskontroll. egen I det följande redovisas främst framkomna synpunkter vid delredo-

visningen. Av tidsskäl har endast vissa kompletteringar tillförts

avse-

ende slutredovisningen. Främst frågor byggsamråd, kontrollplan

om

enligt PBL, kvalitetsansvarig enligt PBL, Boverkets föreskrifter samt fristående, saldcunniga kontrollanter

de fem områdena utgör rubriker i

det följande redovisas. Även Boverkets kommentarer till Synpunkterna

redovisas. Vad som framkommit i slutredovisningen särskilt.

anges

SOU 1997: 177 Kvalitetssystem 87

Boverkets utvärdering Byggsamrâd - Kommunala handläggare har framfört stark kritik mot attdet inte finns någon uttrycklig lagbestämmelse om byggsamråd under projekteringen. Kontroll av projekteringen kommer in för sent i processen. Från något håll har förslag lämnats att bestämmelser införs om separat byggsamråd och kontrollplan för projekteringen. Boverkets kommenterar i utvärderingen dessa synpunkter och framhåller därvid med hänvisning till aktuell proposition prop. 1985/86:l, s. 313 att det ingår i byggherrens ansvar att välja projektörer och byggproducenter som har tillräckliga medel for att åstadkomma de önskade kvaliteterna och även att kontrollera att de uppnås. Byggherrens ansvar omfattar både projektering och utförande. Boverket att lagändring inte i detta skede är motianser verat, men att förtydligande information är angelägen. Boverket bedömer i sin slutrapport att oavsett byggherrens ansvar ,g att välja projektörer och producenter som har tillräckliga medel för att åstadkomma de önskade kvalitetema och även att kontrollera att de uppnås bör byggherrens kontroll av projekteringen avhandlas på byggsamrådet.

Boverkets utvärdering Kontrollplan enligt PBL - Enligt utvärderingen råder det osäkerhet och olika uppfattningar vad gäller kontrollplanens utfornming, innehåll och omfattning. Kommunala handläggare uppger att byggherramas kontrollplaner ofta är generella och svepande. Flertalet byggherrar och byggentreprenörer anser att kontrollplanema enligt PBL varit av lagom omfattning, men vissa anser att BN inte anpassar innehållet i kontrollplanen till byggherrens kompetens, egenkontroll eller projektets art och komplexitet. I vissa kommuner hanteras alla ärenden oavsett komplexitet efter samma mall. Det anges att det ännu är ovanligt att byggherrar har egenkontroll genom eget kvalitetssystem. Många byggherrar förlitar sig i stor utsträckning på entreprenörens kvalitetssälcring. Enligt byggherrar och entreprenörer är det vanligt att kontrollplanen enligt PBL samordnats med byggherrens och byggentreprenörens egna kvalitetssystem. Flera anger att kvalitetssystem är under utarbetande. Projektörer uppger att det allt oftare krävs att derme till byggherren skall redovisa sin egenkontroll av projekteringen. Förslag har lämnats till Boverket att benämningen kontrollplan enligt PBL bör få en amian benämning för att inte förväxlas med andra kontrollplaner i byggprocessen.

88 Kvalitetssystem SOU 1997: 177

Boverket har i slutrapporten föreslagit vissa förtydliganden vad av kontrollplanen bör innehålla, i första hand berör den kvalisom tetsansvariges roll och uppgifter.

Boverkets utvärdering Kvalitetsansvarig enligt PBL

-

Enligt utvärderingen är kvalitetsansvarigs enligt PBL roll och

ansvar

oklar, det gäller t.ex. närvaro vid byggsamråd, besiktningar och kontroller. Det råder skilda uppfattningar i dessa frågor hos kommunala

handläggare, byggherrar, entreprenörer och kvalitetsansvariga. Verk-

samma kvalitetsansvariga vill, anges det, ha reglerat i lag att den kvali-

tetsansvarige skall medverka redan i projekteringen. Av utvärderingen

framgår att det är allt vanligare att den kvalitetsansvarige finns med i projekteringsskedet. Benämningen kvalitetsansvarig ifrågasätts. Från kommunhåll redovisas ståndpunkten att den kvalitetsansvarige enligt PBL skall vara fristående från byggproj ektet; anställda i ett byggföretag

skall inte kunna åta sig rollen kvalitetsansvarig enligt PBL. Frågor som ställs ofta om vilket den kvalitetsansvarige har för att de väsentansvar

liga egenskapskraven infrias. Den kvalitetsansvarige bör enligt vissa

fungera som egen företagare med ansvarsförsäkring och det skulle ingå i BNs uppgift att kontrollera att erforderlig försäkring finns. Den kvalitetsansvariges uppdrag bör noggrant preciserat för att BN skall vara kunna bedöma om denne sköter sin uppgift enligt PBL.

Beträffande den kvalitetsansvariges kompetens och utbildning fram-

förs ståndpunkten från kommunhåll att den kvalitetsansvarige ibland

har mycket dålig uppfattning sin roll både gentemot byggherren och

om

BN. De certifierade kvalitetsansvariga kritiseras för att ha alltför

en

ensidig teoretisk utbildning. Fler generalister efterfrågas. Utbildningen

anges vara dyr och ha en ojämn kvalitet. Det också att certifieanges ringsorganen ställer olika krav och är så olika hos processen organen att det finns risk att respekten för riksbehörighet sänks.

I slutrapporten föreslår Boverket att det i den kvalitetsansvariges

uppgift skall ingå att till att byggherrens egenkontroll vad gäller se samhällskraven som redovisats under byggsamrådet också har genomförts och dokumenterats på ett tillfredsställande sätt. En fördel med ett

sådant förfarande, anges det, är att den kvalitetsansvariges uppdrag blir tydligare. Detta förutsätter att kontrollplan enligt PBL alltid upprät-

en

tas efter ett byggsamråd. Vidare föreslås att den kvalitetsansvariges

enligt PBL närvaroplikt vid kontroller och besiktningar alltid skall

framgå av kontrollplanen.

Kvalitetssystem 89

Boverkets utvärdering Boverkets föreskrifter

- Utvärderingen visar att Boverkets föreskrifter och allmänna råd om

certifiering av kvalitetsansvariga BFS 1995:5 KA 1 i vissa delar uppfattas som oklara. Föreskrifternas indelning av de kvalitetsansvariga i

kompetensnivåer bör över. Enligt föreskrifterna är behörighetsnises våer följande, behörighetsnivå E för kontroll av enkla ärenden, nivå N för kontroll av nonnala ärenden samt nivå K för kontroll ärenden av av komplicerad art. Lämpligheten att i föreslqiftema ange timtid för in-

hämtande av erforderlig kunskap kvalitetssäkring och byggnadslag-

om stiftning ifrågasätts. Kritik riktas mot vissa av de krav som ställs för att erhålla behörighet bl.a. anses kraven för höga vad avser kimskaper

om kvalitetssäkring. Ett flertal byggherrar, entreprenörer, kvali-

tetsansvariga och kommunala handläggare anser att föreskrifterna måste ändras så att kompetenta och ytterst kvalificerade personer, som

under längre tid arbetat med kvalitetssystem och kvalitetssäkringsfrågor

i byggprocessen, inte utestängs från möjligheten att erhålla riksbehörighet p.g.a. formell brist i utbildningshänseende. Kravet i föreskrifterna på utbildning i kvalitetssystem och kvalitetssäkring enligt ISO 9001 anses för ensidigt och anges ha medfört att kontrollplaner enligt PBL upprättas i för liten utsträckning. I stället för kontrollplan enligt PBL lämnas till kommunen kvalitetssäkringssystem och allmänt hållna kvalitetsplaner, dvs. material som inte är konkret inriktat på det aktuella

projektet. I vissa delar av landet finns liten tillgång på riksbehöriga kvalitetsansvariga och förteckning över dem som finns saknas fortfa-

rande. Boverket har utfärdat föreskrifter och allmänna råd om certinya

fiering av riksbehöriga kvalitetsansvariga BFS 1996:55 KA 2. Vidare

kommer varje halvår att publiceras förteckning över certifierade en kvalitetsansvariga enligt PBL.

Boverkets kommentar till inhämtade synpunkter i utvärderingen

Boverket framhåller att den kvalitetsansvariges enligt PBL uppgift inte

är att övervaka den totala kvaliteten i byggproj ektet, utan enbart den del

av byggherrens kontrollsystem som syftar till att säkerställa att sam-

hällskraven uppfylls. Den kvalitetsansvarige har till uppgift att bistå

byggherren för att säkerställa att samhällslcraven uppfylls 9 kap. 8 § första stycket 2 PBL. Beträffande begreppet "kvalitetsansvarig enligt PBL" anser Boverket att de oklarheter och tillämpningproblem som

redovisats är av övergående art och har inte funnit skäl att föreslå ändringar i lagstiftningen.

90 Kvalitetssystem

Boverket anser att det i nuläget skulle skapa viss begreppsförvirring att ändra benämningen då det dessutom finns nästan 4000

personer som

är certifierade riksbehöriga.

Boverkets utvärdering Fristående, sakkunniga kontrollanter

- m.m.

Enligt utvärderingen måste vissa frågor beträffande fristående, sakkunniga kontrollanter klaras ut. Det gäller både kan sakkunvem som vara

nig, när och varför intyg krävs samt hur blir fristående sakktmnig.

man

Innebörden av begreppet fristående tas liksom betydelsen BNs

upp av

godkännande. Det skiljer sig mellan nämnderna hur ofta krav ställs på verifiering genom fristående sakkunnig. Det framförs att krav på kontroll genom sakkunnig ställs även i de fall när det är fråga kompe-

om

tenta välrenommerade konsulters arbete, vilket leder till att sakkunnig-

granskningen ombesörjs konkurrenter till den utfört arbetet. av som

Resultatet av en enkät från Boverket till byggherrar och byggentreprenörer ger vid handen att kraven på sakkunnigkontroll är

numera mer nyanserad.

I slutredovisningen anger Boverket att det är angeläget att uppmärksamma frågorna om fristående sakkunnigkontroll och bedömning

av

erforderlig kompetens hos dessa kontrollanter. Som ett led i detta har

Boverket bl.a. givit ut föreskrifter för fristående sakkurmiga kontrollanter inom brandområdet. Skriften "Boken lov, tillsyn och konom troll kommer att kompletteras med allmänna råd för fristående sak-

kunniga kontrollanter där frågor om roll och kompetens m.m. avses att

behandlas. Boverket har också för avsikt att i ett särskilt informations-

blad till byggnadsnämnderna frågor fristående sakkunniga

ta upp om kontrollanter.

4.1.2 Internationella standarder, ISO 9000 serien

När två parter skall samarbeta krävs tydlig kommunikation och en en ömsesidig förståelse. De internationella standarderna i ISO 9000 serien

har utvecklats för en kvalitetsmässig samverkan. ISO 9000 kan användas för att klarlägga samarbetsförhållanden mellan två affärsparter,

men också för att utveckla kundinriktad styrning verksamheten. en av Standardema, snabbt fått genomslag runt i världen, kan bidra som om till förståelse över nationsgränsema att kunder och leverantörer genom kan arbeta med referensram. Målet är främst att kunden skall samma

tillfredsställas att leverantörer har förmåga att utforma och le-

genom

verera rätt produkt. ISO 9000-serien innehåller riktlinjer för val och

Kvalitetssystem 91

användning av olika standarder samt tre standarder ställer krav på som kvalitetssystem, nämligen SS-EN ISO 9001, 9002, 9003.

0 SS-EN ISO 9001 är avsedd att användas då överensstämmelse med krav måste säkerställas av leverantören under konstruktion, utveckling, produktion, installation och service. Samtliga led i byggprocessen täcks av ISO 9001. Byggherrar, konsulter och entreprenörer kan utgå från ISO 9001 när de skall bygga upp sina kvalitetssystem. ISO

9001 är avsedd att användas vid kvalitetsledning, upphandling och kontrakt, vid kundens bedömning av leverantören och vid certifie-

ring. ISO 9001 kan användas för att kunden skall tillfredsställas

extern kvalitetssäkring eller för kvalitetsledning intern kvalitets-

säkring. 0 SS-EN ISO 9002 är avsedd att användas då överensstämmelse med krav måste säkerställas av leverantören under produktion, installation och service. Standarden är lämplig för entreprenadföretag som

enbart åtar sig utförandeentreprenader dvs., projektering.

0 SS-EN ISO 9003 är avsedd att användas då överensstämmelse med krav endast behöver säkerställas av leverantören vid slutkontroll och slutprovning. Standarden är följaktligen inte lämplig för byggherrar, proj och entreprenörer. 0 ISO 9001 innehåller ett antal krav på kvalitetssystemet, i sammanfattning enligt följande. 0 Ledningen ansvarar för att företagets policy, mål och åtaganden läggs fast med avseende på kvalitet. 0 Kvalitetssystemet skall säkerställa att produkten uppfyller bestämda krav. 0 Kvalitet i affärsavtal; innan kontrakt tecknas, skall leverantören

granska handlingarna för att säkerställa att krav blir klarlagda och

förvissa sig om att man har förmåga att uppfylla kraven.

0 Kvalitet i projekteringen; projekteringen skall genomföras på ett

planerat och styrt sätt så att kvalitetskrav uppfylls.

0 Dokumentstyrning skall säkerställa att rätt information finns till-

gänglig på rätt plats vid rätt tidpunkt. Kvalitetsdokument skall beva-

ras för att visa att specificerade krav uppfyllts och att kvalitetssystemet fungerat på avsett sätt.

0 Kvalitet i upphandlingen; rutiner skall säkerställa att upphandlade

tjänster, entreprenader och varor uppfyller specificerade krav. 0 Kvalitet i produktion; produktion skall planeras och styras så att specificerade krav uppfylls. 0 Kontroll och provning; entreprenören skall genomföra kontroll och provning för att verifiera att krav uppfylls.

92 Kvalitetssystem

0 Kontrollstatus; märkning skall säkerställa att endast kompovaror, nenter och arbeten som godkänts kommer att ingå del i entsom en reprenaden. 0 Kontrollutrusming; instrument för kontroller, mätning och provning skall underhållas och användas så att man kan lita på resultatet. 0 Hantering av fel; fel skall dokumenteras och åtgärdas.

0 Korrigerande och förebyggande åtgärder; orsaker till fel skall analy-

seras och elimineras. 0 Kvalitetsrevisioner skall visa hur kvalitetssystemet fungerar och ge underlag för förbättringsåtgärder. 0 Kompetensutveckling; behov av utbildning skall dokumenteras, ut-

bildningsplaner fastläggas och genomföras.

Det är viktigt att hålla i minnet att de krav på kvalitetssystem som anges i ISO 9001 är komplement och inte alternativ till de tekniska och funk-

tionella krav som specificeras för konstruktion, utförande och färdig byggnad eller anläggning.

l Definitioner

Med ett företags kvalitetssystem organisation, rutiner och

avses ansvar, resurser för att leda och styra verksamheten med avseende på kvalitet. Kvalitetsmanual är det dokument som används vid beskrivning av kvalitetssystemet. Manualen är även ett hjälpmedel för personalen att

förstå och tillämpa kvalitetssystemet. Med kvalitetsstyrning avses de metoder och aktiviteter som tilläm-

för att uppfylla krav på kvalitet. pas I en kvalitetsplan dokumenteras företagets organisation, kontrollprogram, rutiner för att avhjälpa fel och brister För varje projekt m.m. upprättas en anpassad kvalitetsplan. Kvalitetssäkring är allt det som företaget behöver göra för att skapa tilltro till sin förmåga att uppnå rätt kvalitet. Certifiering av produkt eller kvalitetssystem innebär att en kompetent och oberoende tredje part bedömer, intygar och följer upp att pro-

dukt eller kvalitetssystem uppfyller en standard eller andra accepterade

regler.

SOU 1997: 177 Kvalitetssystem 93

4.1.4 Läget beträffande kvalitetsarbetet

på byggområdet och förvaltningen

4.1.4.1 Svenska förbundet för kvalitet, SFK

Svenska förbundet för kvalitet är ideell sammanslutning regionen av

föreningar, företag, myndigheter, institutioner och enskilda

personer,

med intresse att främja framtagning produkter och tjänster med rätt

av kvalitet. SFK bildades år 1952 och har 3 000 personliga medlemmar, ca

som tillsammans representerar än 1 500 företag och organisationer

mer inom de allra flesta branscher i svenskt näringsliv. SFK är Sveriges representant i ett antal internationella kvalitetsorganisationer. Inom

SFK finns sedan år 1987 sektionen SFK bygg med 200 medlem-

- ca mar. SFK bygg skall enligt sin arbetsordning medverka till -

debatt om kvalitetsfrågor i byggandet,

0 tillämpning av principer och metoder i kvalitetsfrågor, samarbete mellan myndigheter, institutioner, företag, organisationer, föreningar m.m. som arbetar med kvalitetsfrågor,

Standardisering av kvalitetstelcniska begrepp,

deltagande i verksamheten inom byggsektionen European Orgaav nisation for Quality EOQ, 0 arrangerandet av konferenser och seminarier, 0 utvecklings- och utredningsverksamhet SFK har sedan år 1991 givit ut årskrönikor beskriver pågående som

kvalitetsarbete i byggsektorn. Den första årskrönikan redovisar

en

översikt över branschorganisationemas kvalitetsarbete, den andra år-

skrönikan for år 1992 belyser hur kvalitetsfrågor i projekteringsfasen hanteras. Kvalitetsläget i byggproduktionen redovisas i 1993 års kröni-

ka och kvalitetsarbetet i forvaltningsfasen i årskrönikan för år 1994. I

årslcrönikan för år 1995 redovisas samlad bild utvecklingen en av av kvalitetsarbetet under första hälften 1990-talet. År 1996 återges i av

årskrönikan artiklar som belyser utvecklingen och kvalitetsläget inom

byggsektorn.

4.1.4.2 Spegling av branschorganisationemas kvalitetsarbete år

199 1-1 995

1991 års årslcrönika från SFK redovisas i det följande. Rapporten har utförts som examensarbete vid institutionen för byggnadsekonomi och

94 Kvalitetssystem SOU 1997: 177

byggnadsorganisation vid KTH. Examensarbetet baseras b1.a. på intervjuer med SFK-byggs medlemmar och kvalitetsansvariga i branschorganisationema. Sammanfattningsvis kan följande utläsas.

0 Det är främst kraven från beställaren och önskan om bättre lönsam-

het som gör att branschorganisationema arbetar med kvalitetsfrågor.

0 Det bästa sättet att öka byggkvaliteten är att åstadkomma förbättringar inom följande områden: utbildning, motivationshöjande åt-

gärder, kvalitetssystem och beställarkrav.

0 Stor oenighet råder mellan arkitekter, konsulter och entreprenörer om de viktigaste orsakerna till kvalitetsproblem. Nämnda grupper

anser att just den egna gruppens kompetens inte utnyttjas i tillräcklig

utsträckning, vilket missgynnar kvaliteten. Parterna delar inte var-

andras uppfattning vilket speglar motsättningar beträffande rollför-

delningen i byggprocessen.

Byggentreprenörema branschorganisationen har antagit en kvalitets-

policy där det förkunnas att man skall medverka till fortgående kvali-

tetsutveckling i byggandet. Något hjälpmedel för medlemmarna att ta fram kvalitetssystem har inte utarbetats eftersom kvalitetssystem utgör

konkurrensmedel.

Byggherreföreningen arbetar inte med kvalitetsfrågor och anser att kvalitetssystem är pappersprodukter. Föreningen anser sig dock behöva

kunna en del om dessa frågor eftersom t.ex. byggentreprenörema arbetar med olika sätt att säkra kvaliteten

Elektriska Installalörsorganisationen, EIO, enligt SFK-byggs

var årslcrönika 1991 den första branschorganisationen tog fram som en branschgemensam vägledning i kvalitetssäkring. Ett ISO-baserat kvalitetssystem har utarbetats. EIO, R och KYL har antagit en gemensam

kvalitetspolicy där vikten av en bra samordning mellan delbranschema

betonas.

Föreningen V ventilationsbranschen har angett att den inte arbetar

med kvalitetsfrågor. Medlemsföretagen arbetar på egen hand med att ta

fram kvalitetssystem som utnyttjas i konkurrenssyfte.

Golvbranschens Riksorganisation, GBR, har sedan slutet av 1980-

talet en kvalitetssäkring i form Golvbranschens Våtrumskontroll, av GVK, som dock inte är baserad på ISO-standard. En ISO-baserad objektspänn för hela golvbranschen finns sedan år 1992. Industrins Byggmaterialgrupp angav år 1991 att de enskilda med-

lemsföretagen arbetar med kvalitetsfrågor som ett konkurrensmedel. Isoleringsfirmornas Förening, IF, påbörjade kvalitetsutvecklingsar-

bete under år 1991.

Kvalitetssystem 95

Kylentreprenöremas Förening, KYL, hade vid tidpunkten

för un-

dersökningen, dvs. år 1991, utarbetat ett material, Kurs i kvalitetssäkring, med EIO:s vägledning som stöd.

Målaremästarnas Riksförbund har utarbetat ett material anslusom

ter till ISO 9000 och fungera hjälp till självhjälp. Med-

som avses som

lemsföretagens frihet att utveckla sina idéer mycket

egna anses vara

viktig. Plåtslageriemas Riksförbund, PLR, har utarbetat två kvalitetshand-

böcker, till viss del baserade på ISO 9000, samt material som anpassats

till plåtslageribranschen. Tyngdpunkten i kvalitetsmaterialet ligger i egenkontrollen. PLR har för medlemmarnas räkning beslutat vad

om egenkontrollen skall innefatta. För att få använda PLR:s system måste

medlemsföretagen gå en kurs i kvalitetssäkring, vilket 45 % med-

av

lemmama redan gjort år 1991. Medlemsiöretagen och även beställama

har visat sig positiva till systemet.

Rörfirmornas Riksförbund, R, har använt sig EIO:s vägledning

av

vid framtagning kvalitetsmaterial. För att få använda materialet

av krävs att kvalitetskurs genomgåtts. År 1991 bedömdes ca 5 procent av

medlemmarna ha kvalitetssystem. Förbundet samordning mycket

anser

viktig för att uppnå bättre byggande. Därav samordningen med EIO,

KYL och R.

Sveriges Fastighetsägareförbund uppgav sig delta i olika projekt med kvalitetssäkring, bl.a. i tidigare nämnda GBR:s våtrumskontroll,

GVK, och Målarbranschens våtrumskontroll, MVK.

Sveriges Praktiserande Arkitekter, SPA, har modellbok år

gett ut en 1992, vilken är en kvalitetsmanual följer ISO-900l. Vid denna som

tidpunkt bedömdes mellan 20 och 30 400 företag ha kvalitets-

av egna system. .

Svenska konsulyöreningen, SKIF, har antagit kvalitetspolicy.

en

Föreningen sig i övrigt arbeta mycket lite med kvalitetsfrågor

uppger

med hänvisning till att dessa är företagsinterna. SKIF att ISO

anser

9000 inte passar för kunskapsföretag t.ex. för konsultverksamhet.

som

Övriga byggbranschens anammande ISO-standardema har därför

av

lett till stora svårigheter i samarbetet kvalitetsfrågor.

om

96 Kvalitetssystem SOU 1997: 177

Varför arbetar de olika branschorganisationema med kvalitet

Förklaring till siffrorna 1-8 som anges i tablån nedan Krav från beställaren 5.För branschens överlevnad Krav från myndighet Effektivisera byggprocessen Utvecklingsansvar Styra upp byggprocessen Bättre lönsamhet Företagen bör själva arbeta med kvalitet

Elektriska installatörsorganisationen

Golvbranschens

K Målarmästamas riksförbund riksförbund Rörfirmomas riksförbund

Sv. Praktiserande arkitekter

Summa

Hur skall branschen förbättra kvaliteten

De kvalitetsansvariga i respektive branschorganisation har oftast nämnt utbildning, motivation, kvalitetssystem och beställarkrav som viktiga led för att förbättra kvaliteten.

Hur långt har de olika delbranscherna kommit i praktiken 7

De bedömningar som företrädare för de olika branschorganisationema gör och redovisas i det följande är oña rena gissningar, enligt utsom talande i årskrönikan för år 1991.

SOU 1997: 177 Kvalitetssystem 97

0 Byggentreprenörerna bedömer att entreprenörerna har kommit längst i kvalitetsarbetet. Spridningen bland företagen är dock stor. 0 SPA anger att hälften av arkitektföretagen arbetar aktivt med kvali-

tetssäkring. SPA arbetar för att få igång övriga företag. Inget företag anges ha något komplett kvalitetssystem ännu, och det bedöms dröja flera år innan några företag kan certifiera sig.

0 SKIF anser att konsultema ligger väl framme mätt andel som av

konsultema har kvalitetssystem och använder kvalitetsplaner.

som

0 EIO var först med branschgemensam vägledning i kvalitetssäk-

en ring, men är inte nöjd med resultatet. Det finns företag kommit som

långt, men i det stora hela har, enligt årskrönikan, genomslaget i el-

branschen blivit dåligt. Det uttrycks att den åtgärdslista finns i som vägledningen och som visar hur elinstallation bör kvalitetssäkras en borde användas i högre utsträckning. Beträffande egenkontrollen anges att facket inte vill låta sina medlemmar signera sin egenkon-

troll med mindre än att extra betalning utgår för detta. Enligt EIO behövs bättre utbildning i planeringstelcnik i byggbranschen

en som

helhet. En bättre kvalitetsstyrning erfordras hos proj ektörer och bättre metoder behövs för upphandling och styrning projekteringen.

av

0 R har noterat att medlemsföretagen inte sätter igång med kvalitetssäkringsarbete med mindre än att beställaren kräver kvalitetssäkring.

Man bör dock minska pappersmängdema i detta arbete. 0 Inom KYL och IF bedöms att prispressen leder till att kvaliteten blir lidande. Därför behövs menar kontroller tredje part, via man av cer-

tifieringsorgan. Vad gäller nivån på kvalitetsarbetet anser KYL att

man ligger på samma nivå övriga installationsbranschen. De som

stora företagen har dock kommit längre. Isoleringsfinnomas Före-

ning, som samarbetar med KYL, att de flesta delbranscher anser

kommit längre i kvalitetsarbetet än vad de älva gjort.

0 PLR har noterat att medlemsföretagen har positiv inställning till en den framtagna kvalitetspännen och användningen den har ökat. av

Information kvalitetssystemet från PLR till medlemsföretagen

om har rönt uppmärksamhet även hos beställare och konsulter. Det

sammanfattande omdömet om hur långt medlemsföretagen nått i

kvalitetsarbetet anges som att branschen kommit långt känslomässigt, vilket bedöms vara väl så viktigt.

0 Föreningen V att kvalitetsarbetet i medlemsföretagen ligger i

menar

nivå med de stora entreprenadföretagen.

0 Målarmästamas Riksförbund bedömer att måleriföretagen ligger på samma nivå som övriga delbranscher. Målarentreprenörema det ser

som svårt att arbeta med kvalitetssäkring inte de lämnar

om som över till målama har kvalitetssäkrat sina arbeten.

98 Kvalitetssystem SOU 1997: 177

0 GBR anför att golvbranschen var först i byggsektorn med fungeen

rande kvalitetssäkring, GVK. Alla våtrumsarbeten görs ett

som av GVK-auktoriserat företag skall anmälas till AB Svensk Våtrumskontroll. Det händer alltmer sällan att så inte görs. Stickprovskontroller på 3 procent av anmälda våtrumsarbeten visar att antalet fel minskar. I de fall fel begås beror det oftast på att fel teknik har an-

vänts. Detta läggs till grund för teknikförbättring. Ännu har inga fö-

retag uteslutits ur GVK, detta övervägs beträffande några, vilka men då förlorar sin auktorisation. Anslutning till GVK krävs inte sällan av beställare och entreprenörer. Allmänt bedöms GVK ha gett golvbranschen ett försprång på fyra år i kvalitetsarbetet jämfört med den övriga byggbranschen.

0 Byggherreföreningen kan sägas inta en avvaktande hållning till

kvalitetsarbetet. Om entreprenörerna vill använda sig kvalitetsav planer är det upp till dem. Entreprenörema sägs inte vilja ta det ju-

ridiska ansvaret för kvalitetssäkringen och får gärna använda sina

kvalitetssystem bara det inte ökar kostnaderna. Föreningen anser att det har börjat hända en del hos medlemmarna. Det är lätt att ta fram manualer, men svårt att få dem att fungera i praktiken. Detta förut-

sätter en attitydförändring på arbetsplatserna. I årskrönikan anges

vidare att om entreprenören vill ha en månads längre byggtid för att kunna uppnå rätt kvalitet, så kommer han förmodligen att få det. De

stora statliga beställama såsom tidigare Byggnadsstyrelsen, FortF

och Vägverket ställer i stor utsträckning krav på kvalitetssäkring av entreprenörerna. I årslcrönikan uttalas dock att medlemmarna i Byggherreföreningen förefaller endast att ha inlett kvalitetsarbetet.

De flesta branschorganisationer anordnar någon form av utbildning i kvalitetsfrågor, antingen internt i företagen eller branschgemensamt.

Benägenheten hos branschorganisationerna att sprida information om

kvalitetsñågor är dock, enligt årskrönikan 1991, mycket skiftande. I 1995 års årskrönika tar SFK-bygg sikte på de viktigaste frågorna i tidigare års undersökningar för att få en samlad bild av utvecklingen av kvalitetsarbetet under l990-talet. Därtill har lagts frågor om miljöaspekter. 1995 års undersökning genomfördes telefonintervjuunsom en dersökning med i första hand personer som ingått i undersökningarna under åren 1992, 1993 och 1994. Urvalet togs från bruttourpersoner

valet från de tidigare undersökningama. Arkitekter respektive tekniska konsulter valdes främst från 1992 års undersökning med komplettering

från medlemsmatrikeln för det nybildade Arkitekt och ingenjörsföretagen, AI AB. Specialentreprenörer hämtades från 1993 års undersökning, dvs. medlemmar i Elektriska Installatörsorganisationen, Rörfir-

mornas riksförbund och föreningen Ventilation-Klimat-Miljö. Från

SOU 1997: 177 Kvalitetssystem 99

1993 års undersökning valdes två kategorier inom byggentreprenörerna

som ett representativt urval av plats- och arbetschefer i byggprojekt påbörjade under år 1993. Fastighetsförvaltare, såväl privata, offentliga, allmännyttiga och andra förvaltare, valdes 1994 års undersökning

ur

och bland de företag under år 1994 startat ett större byggprojekt.

som Totalt intervjuades i början av januari år 1996 30 personer från varje

målgrupp. Frågeformulering och analysmetodik har hållits enhetlig

över åren.

Av undersökningen framgår följande. De flesta företag i branschen har någon form av kvalitetssäkringssystem. Fastighetsförvaltama utgör undantag och särskilt de kommunala förvaltningsföretagen anges sakna system. Vad gäller arkitekter och tekniska konsulter tycks nedgång

en

ha skett i arbetet med kvalitetssäkringssystem. Detta kan, enligt redovisningen, förklaras av att urvalet år 1992 inte helt slumpmässigt

var utan man vände sig till företag som visat intresse för kvalitetsarbetet.

1995 års undersökning omfattar slumpmässigt utvalda arkitekter

mer från nuvarande AI AB. Kvalitetssäkringssystem med ISO-9000 som utgångspunkt var tidigare och är alltjämt det förhärskande. Många branscher och företag har dock utvecklat egna system, vilka också har

ISO 9000 som bas. De system används är ofta branschanpassade

som

eller framtagna för viss produktionskedja eller visst produktionssystem.

Det anges i årskrönikan att den översiktlig bild kvalitetsarbeger en av tet. Det konstateras också att kvalitet i byggandet överlevnadsfråär en ga och att det inte på en köparens marknad går att ha dålig kvalitet.

Tendensen, anges det, är att ansvaret för kvalitet förskjuts från statligt

reglerade nonner till ett större egenansvar.

Många företag säger sig ha planer på att certifiera sig och att de är i

färd med detta. Byggentreprenörema säger sig arbeta aktivt med detta.

För närvarande år 1995 finns det enligt årskrönikan två tredjepartscettiñerade byggentreprenadföretag. I vart tredje byggentreprenadfö-

retag mäts kvalitetsbristkostnaden att notera fel vid slutbesiktgenom ningar och andra kontroller. Ett annat mått är garantikostnader. Inom

fastighetsförvaltningen mäts mycket sällan kvalitetsbristkostnader. För

arkitekter och tekniska konsulter har inte mätningen kvalitetsbristav kostnader ökat under första hälften av l990-talet. Många företag som säger sig mäta kvalitetsbristkostnader kan inte hur de gör det. ange Kvalitetsbristkostnaden anges ofta ligga på 3-4 procent, vilket skulle betyda ca 60 000 kronor för ett småhus och 4 miljoner för ett köpca centrum. Till detta skall läggas olägenheter och skador som uppträder senare. I åtta fall av tio ställer kunderna krav på att tekniska konsulter och entreprenörer har kvalitetssäkrad verksamhet. Motsvarande krav på arkitekterna har ökat under 90-talet, kommer inte till men upp samma nivå. De flesta företag säger sig ha kännedom om att byggherren skall

100 Kvalitetssystem

ha en kvalitetsansvarig enligt PBL, certifierade sådana finns främst hos byggentreprenörerna men också hos arkitekter och tekniska konsulter.

En bedömning utfördes av hur långt företagen kommit i kvalitetsarbetet

enligt det system som används i Utmärkelsen Svensk Kvalitet. Systemet beskrivs närmare i avsnitt 4.4.3.

Förklaring till siffrorna inledningsvis 1 8 i tablån i det följande - Arkitekt 95 Teknisk konsult 95

o. Specialentreprenör 93 resp. 95

o. Byggentreprenör 93 resp.95 0. 8 Fastighetsförvaltare 94 resp. 95

1 2 3 4 5 6 7 8 Medelvärde skala l-5 95 95 93 95 93 95 94 95 Företagsledning 3,5 3,2 3,4 3,1 4,0 4,0 2,9 2,8 Medarbetamasi engagemang 3,0 2,8 3,0 3,3 3,6 3,6 2,8 3,3 och delaktighet Resultat av 3,0 2,9 3,0 3,0 3,4 3,4 2,6 3,1 arbetet Fokusering 3,1 3,0 3,1 3,4 3,6 3,5 2,8 3,7 på kimdnyttan

1,0 man gör inte särskilt mycket och har inget systematiskt angrepps- sätt 3,0 man har ett systematiskt angreppssätt i stora delar av organisatio- nen 5,0 -man ser även tydliga resultat av sitt sätt att angripa kvalitetsarbetet

Som framgår av sammanställningen har fokuseringen på kundnyttan ökat under senare år särskilt inom fastighetsförvaltande företag. Företagsledningama hos byggentreprenörerna har kommit längst i sitt kvalitetsarbete

Den viktigaste orsaken till kvalitetsproblem f.n. anges vara den optimistiska tidsplaneringen under projekteringen. Arkitekter, konsulter

och fastighetsförvaltare är överens om detta. Entreprenörema anger

Kvalitetssjystem 101

som den viktigaste orsaken till kvalitetsproblem att olika specialister producerar ritningar oberoende varandra utan tillräcklig samordning. av

Arkitektemas största problem var enligt deras egen uppfattning tidigare att deras roll var alldeles för begränsad vilket uppfattning

- var en som

ingen av de övriga aktörerna inom byggsektorn delade. En förskjutning från denna uppfattning har skett hos arkitekterna mot att problemet

numera är att byggherrama har svårt att formulera vilka lqav som skall

ställas på slutprodukten. Bristande samordning mellan de olika parterna

i byggprocessen uppfattas ett allt större problem för fastighetsförsom

valtama och det största kvalitetsproblemet ligger i bristande ktmskap om byggmaterialens beteende på längre sikt. Det sistnämnda delas

av allt fler aktörer inom byggområdet.

De intervjuade 150 svarande fick öppen fråga vad de ville

en om ändra på för att få högre kvalitet. Arkitekterna vill främst förändra pro-

jekteringsfasen för att få längre tid och färre aktörer. Tekniska konsul-

ter vill ha en hårdare styrning. Entreprenörema tycker att byggtiden är för kort. Fastighetsförvaltama vill ha större lyhördhet mellan olika

parter i processen och bättre kunskap materials långtidsegenskaper

om och beständighet.

l Standardiseringsarbete

Staten lämnar bidrag över statsbudgeten till standardiseringsverksam-

heten i Sverige. Detta bidrag lämnas till SIS Standardiseringen i Sve- rige. Det övergripande målet för stödet anges vara att verksamheten skall bidra till att öppna marknader, höja produktiviteten och konkurrenskraften hos svenskt näringsliv samt bidra till att statens specifika ansvar när det gäller medborgarnas skydd för liv, hälsa, miljö och egendom tillgodoses. Den svenska standardiseringsorganisationen består av SIS och åtta av SIS auktoriserade standardiseringsorgan. Totalt deltar ca 6000 experter i svenska och internationella tekniska kommittéer. Cirka 95 procent av allt standardiseringsarbete har en intemationell inriktning och de svenska kommittéerna fungerar då som referensgrupper till de internationella kommittéerna.

Inom bygg- och anläggningsområdet ligger genom ett auktorisa-

tionsavtal med SIS merparten standardiseringsarbetet på BST av

Byggstandardiseringen. Enligt avtalet skall BST svara för det standardiseringsarbete som intressentema efterfrågar och finansierar. Verk-

samheten finansieras bland annat med medlemsavgifter, statsanslag, BFR- medel samt projektbundna medel från näringsliv, myndigheter

m.fl. Standardiseringsarbetet sker huvudsakligen inom tekniska kom-

mittéer TK. Byggstandardiseringen syftar primärt till att ge instru-

102 Kvalitetssystem

ment för rationalisering och effektivisering i byggprocessen samt att underlätta kommunikation, avtal och handel mellan byggsektoms många aktörer. Enligt BST prioriteras miljö- och kvalitetsfrågor. Genom EG-direktiv och svensk lagstiftning offentlig upphandling förom

stärks, enligt BSTs verksamhetsberättelse för år 1996, Standardisering-

ens betydelse som underlag för dessa upphandlingar. BST har hela den svenska byggsektorn som sina intressenter. Alla berörda parter erbjuds att medverka i utarbetandet byggstandarder. BST skall opartisk av vara

i standardiseringsprocessen och skall verka för att alla intressen beaktas. I det europeiska harmoniseringsarbetet inom CEN och det internationella standardiseringsarbetet inom ISO skall BST verka för att de

samlade svenska intressena så långt möjligt tillvaratas. De tekniska kommittéema nationellt för standardiseringen A ansvarar inom ett visst teknikområde och utser normalt ledamöter till CEN- och ISO- grupper. I det följande återges exempel på arbetsområden för några av de ca 100 för närvarande arbetande tekniska kommittéema: geotekniska provningsmetoder, murverk, brand, golv, golvavjämningsmas-

sor, värmeisolering, betong, takskydd, väggbeklädnader, värme- och luftbehandlingssystem, byggakustik, vatten- och avloppssystem samt

livslängdsplanering av byggnader.

l Miljömärkning

Hösten 1989 beslutade Nordiska MinisterråâeTsäiñf Sveriges regering

och riksdag att införa en gemensam nordisk miljömärkning. Regeringen har uppdragit åt SIS att sköta arbetet i Sverige. Miljömärkningens syfte är att vägleda konsumenter att välja de minst miljöbelastande produkterna. Företagen stimuleras därigenom att ta fram produkter med större hänsynstagande till hälsa och miljö. För varje produktgnipp utarbetas

miljölcriterier som produkterna skall uppfylla för att kunna åsättas ett

Svanmärke. Vid utvecklingen kriterierna bedöms produktens milav jöpåverkan under hela dess livscykel, från råvara till avfall. De krav som ställs kan omfatta produktionens utsläpp till luft och vatten, energi-

och resursförbrukning samt produktens innehåll miljöfarliga kemi-

av kalier. Kraven arbetas fram genom att för varje produktområde tillsätts en expertgrupp som kan bestå av representanter från näringsliv, miljöorganisationer, myndigheter och en ansvarig från SIS Miljömärkning

eller från miljömärkningen i Norge eller Finland. Beträffande kvalitets-

krav skall produkterna uppvisa god funktion och väl uppfylla sitt syfte. I kriterierna kan därför firmas krav på effektivitet, hållbarhet, livslängd och prestanda. Kriterierna gäller i högst tre år. Därefter utvärderas kraven och skärps i takt med att nya möjligheter öppnar sig.

SOU 1997: 177 Kvalitetssystem 103

Olika miljöstymingssystem har utvecklats under tid för att

senare möta olika miljökrav; ett internationellt system, ISO 14001, ett brittiskt systern, BS 7750, ett inom EU utvecklat frivilligt system, EMAS.

4.2 Proj ekteringsfasen

Hantering av kvalitetsfrågor i proj ekteringsfasen

Svenska Förbundet för Kvalitet, SFK Bygg har i sin årskrönika för år -

1992 redovisat hur kvalitetsfrågor i projekteringsfasen hanteras. Redovisningen utgörs av ett examensarbete vid institutionen för byggnadsekonomi och byggnadsorganisation vid KTH. I det följande redovisas resultat enkätsvar projektering från proj och entreprenö-

av om

rer. Sammanfattningsvis kan följande utläsas. Ett verksamhetsprogram upprättas sällan trots att beställaren påstår det. Konsultema uppfattar att beställaren pliktskyldigast efterfrågar kvalitetssäkringssystem men hänsyn tas inte till sådant finns eller

om

inte vid upphandling konsulter. Vad gäller projektering och samord-

av

ning anges att stor förvirring råder är projekteringsledare

om vem som och installationssamordnare; frågan är hur ofta det finns utpersoner

sedda för dessa funktioner. Enligt årskrönikan är överens att

man om entreprenören är installationssamordnare vid totalentreprenad fråmen gan ställs om och i så fall för hur mycket han sig i samordengagerar

ningen under projekteringen eller han löser samordningen först när

om installationerna utförs.

Av sammanfattningen framgår vidare att projektörema är dåliga på

att uppskatta hur lång tid de behöver för projekteringen. "När arvodet inte räcker till minskar sökandet efter optimala lösningar". Projekte-

ringstidplaner görs inte upp för varje proj ekt. Enligt proj ektörema beror brister i bygghandlingama främst på bristande samordning mellan olika

konsulter, därefter följ tidsbrist. Ett ytterligare problem är att beställaer ren inte preciserar sina krav. Kraven måste redovisas så tidigt som

möjligt för att undvika ändringar i efterhand. Projekteringsgenomgångar före byggstart är, enligt redovisningen, ovanliga. Sådana borde

vara ett enkelt sätt att minska problemen vid övergången mellan pro-

jektering och byggande. Beträffande ersättningsformens påverkan på

kvaliteten råder oenighet. De flesta konsulter även beställare men anser att löpande räkning bäst kvalitet och fast pris sämst. Konsulter och ger

104 Kvalitetssystem

entreprenörer är inte ense om vilken entreprenadform som ger den bästa kvaliteten på den färdiga byggnaden. Konsultema att det är menar

generalentreprenad eller samordnad entreprenad, medan entreprenörer-

na anser att det är totalentreprenad. Ganska många beställare är kritiska

till totalentreprenad och att den måste styras hårt resultatet

anser om skall bli bra. I stort sett alla företag som utför projektering har checklistor, interna handböcker och genomför utbildning. De flesta företag har också kvalitetssystem och CAD. Väldigt få företag har dock, enligt undersökningen, tagit fram någon parameter för att mäta kvaliteten på sitt arbete.

Både arkitekter och tekniska konsulter arbetar med kvalitetsutveckling

för att öka sin egen effektivitet och produktivitet. Cirka hälften av pro-

jekteringsföretagen har oavsett storlek på företaget en formell kva-

- -

litetschef i företaget. Det konstateras att det är nödvändigt att projektering och produktion

samordnas för att få en god kvalitet på slutprodukten. Att vidta ändringar under projekteringen kostar mindre än att ändra under produk-

tionen. Uppgifter ur en felutredning som utförts vid CTH återges i år-

skrönikan. Enligt denna är den totala felkostnaden 5,4 procent av produktionskostnaden och cirka 25 procent kvalitetsfelen för ett färdigt av objekt kan hänföras till projekteringen.

Vilka mått och steg tas i anslutning till och under projekteringsfasen

När beslut tagits om att ett byggprojekt skall genomföras vidtar en pe-

riod då syftet och målet för projektet skall ställas upp. En projektgrupp

utses som utformar projekttidplan, verksamhetsprogram med kravspecifikation och eventuell kvalitetsplan. I projektgruppen ingår en pro-

jektledare, som har till uppgift att skapa en laganda inom gruppen. En

viktig uppgift för projektledaren är samordningen av tekniska konsulter och arkitekter för att få till stånd god kvalitet på bygghandlingar och hos slutprodukten. Det är viktigt att projektet följs under hela upp projekteringsfasen. Viktigare än kontrollåtgärder anges dock vara att laganda och engagemang skapas hos alla inblandade. Den ideala projekteringsprocessen kan innehålla följande moment.

En utredning som klargör förutsättningarna för ett byggørojekt och

ger underlag för byggherrens beslut en verksarnhetsanalys. -

Ett byggnadsprogram upprättas när byggherren fattat beslut om att

genomföra projektet. I programmet skall de krav såväl estetiska, tekniska som funktionella byggherren ställer på det färdiga - som

SOU 1997: 177 Kvalitetssystem 105

objektet preciseras. I detta skede låses som regel ca 80 procent av den totala kostnaden för ett nytt projekt. Vid bestämmandet av byggnadens fysiska utformning för att göra den ändamålsenlig för den verksamhet skall bedrivas inleds som projekteringsarbetet, gestaltningen. Arkitekten har huvudansvaret för gestaltningen, men även andra projektörer måste medverka; det gäller t.ex. vid val byggnadens konstruktion, också påverkar av som byggnadens utfomining. Genom att successivt omarbeta och förbätt-

ra förslagen med hjälp av de tekniska konsultema och beställaren får man fram ett huvudaltemativ. Detta utgör underlag för förslags-

handlingar på vilka byggherren fattar beslut om fortsatt projektering.

I systemugformningsskedet bör byggherren besluta sig för vilken

-

entreprenadform skall välj Entreprenadformen påverkar både

som as.

uppläggning och utformning av bygghandlingama. Detaljutformning av objektet ligger till grund för nästa fas, nämligen

-

upphandlingen. Detaljutformningen resulterar i bygghandlingar bestående av ritningar, beskrivningar och specifikationer. Före

upphandlingen måste byggherren tidplan innehåller göra en som upp-

handling, byggstart, leveranstidpunkter och färdigställande.

Upphandlingen startar med att byggherren/beställaren infordrar ett

anbud från ett antal entreprenörer. Därvid skall följande ha lagts fast. Val av entreprenadform gjorts med hänsyn till byggherrens rearbetets omfattning och önskemål detaljstyming. Åtsurser, om gärdsprogram upprättats som inkluderar bygghandlingar, kvalitetsambitioner, kravspeciñkationer, ritningar, systemhandlingar samt

viktiga konstruktionslösningar. Kvalitetsambitionerna skall ha översatts i en kontrollplan som preliminärt redovisar hur byggherren av-

ser att kontrollera begärda funktioner. Det skall anges hur anbuden i första hand kommer att utvärderas t.ex. med hänsyn till beräknade årskostnader.

Entreprenören upprättar en anbudskalkyl avseende utförande och överlämnande av den färdiga byggnaden samt lämnar ett anbud med

pris och villkor. Därefter vidtar byggherrens/beställarens anbudspröv-

ning och ett anbud väljs. I det följande redovisas resultatet från examensarbetet mer detaljerat. Grunden för arbetet utgörs av resultatet av en enkät som skickats till 28 arkitekter, 35 tekniska konsulter och 20 entreprenörer spridda över landet. Valet av byggentreprenörer var inte helt slumpmässigt, utan enkäten gick till sådana som visat visst intresse för kvalitetsarbete, vilket troligen ger en för bra bild. Enkäten till byggentreprenörema innehöll mest frågor om hur de uppfattade projekteringen. Svarsfrekven-

106 Kvalitetssystem SOU 1997: 177

sen var ca 80 procent. Som komplement till enkätema utfördes ett tiotal intervjuer med olika beställare, i huvudsak allmännyttiga bostadsbolag och privata fastighetsbolag.

Hur ofta upprättas ett verksamhetsprogram med kravspecifikation

innan handlingarna påbörjas

En förklaring till att arkitekter och tekniska konsulter inte alltid utformar verksamhetsprogram kan vara att man har små skissuppdrag, eller små beräkningsuppdrag som inte leder fram till färdiga proj ekt.

Hur ofta efterlyser beställaren kvalitetssäkringssystem och vilken typ

av system används

Enligt arkitekter och tekniska konsulter efterfrågar beställaren nästan aldrig kvalitetssäkringssystem. Entreprenörema säger sig efterfråga kvalitetssälqingssystem hos projektörema vid totalentreprenader. Beställama säger sig ganska ofta fråga efter kvalitetssäkringssystem åtminstone vid stora projekt, vilket enligt årskrönikan inte verkar gälla vid upphandling arkitekter och tekniska konsulter. av Hur konsultema och arkitekterna byggt sina kvalitetssystem samt upp förekomsten av sådana framgår enligt sammanställningen i det följande.

Kvalitetssystem uppbyggt efter SS-

Har något

kvalitetssystem 20 4

Kvalitetssystem 107

Enligt enkäten är det främst företag med över 100 anställda i storstads-

områdena som lagt upp sitt kvalitetssystem efter ISO-9000. Av dem som inte lagt upp sitt system med ISO-9000 grund ligger alla utom som

ett företag utanför Stockholm.

Varför gör projektörerna kvalitetsplaner upp

Arkitektema att sådan är bra i det enskilda fallet. De tekniska menar en konsulterna delar den åsikten, men menar också i nästan lika stor om-

fattning att skälet till att en kvalitetsplan upprättas är att beställaren kräver det. Att upprätta kvalitetsplan ingår enligt årskrönikan inte

en som en rutin.

I vilken utsträckning hjälper projektörerna beställaren att utforma

kvalitetsplanen för produktionsskedet

Flera av de tekniska konsulterna har angivit att de medverkar till att utforma kvalitetsplaner för produktionsskedet i sina projekt. Merparten av entreprenörerna säger sig inte kunna verifiera detta.

Bristande samordning utpekas ofta ett de största problemen,

som av

både mellan olika projektörer och mellan olika parter i byggprocessen.

Det råder olika uppfattning är projektledare i projekten. om vem som

Vid generalentreprenad arkitekterna att de är projektledare i de

anser

flesta projekten. De tekniska konsulterna uppfattning

är av en annan

och anser att någon ur byggherrens organisation är projektledare. Entreprenörema delar de tekniska konsulternas uppfattning. Det råder dock

större enighet om att det är entreprenören som är projektledare vid to-

talentreprenad. Att installationssamordningen vid generalentreprenad

sköts av de tekniska konsulterna både dessa och arkitekterna. anser

De största problemen vid samordningen ett projekt

av anges av ar-

kitekterna först tidsbrist och därefter dålig respekt och förståelse

vara för varandras behov. De tekniska konsulterna likvärdigt att anger som

man inte kommunicerar tillräckligt med varandra och tidsbrist. En sådan bedömning gör även entreprenörerna. Deltagandet i projekterings-

mötena kunde vara bättre vad gäller berörda aktörer. Det konstateras att

det finns brister i bygghandlingama. Detaljerade anvisningar vad

om bygghandlingama skall innehålla saknas. Konsultema att inneanger

hållet i bygghandlingama baseras på erfarenhet. Som förbättring

anges någon form av checklistor och kvalitetsplaner. Den tredje viktigaste faktom vad gäller brister i bygghandlingama att beställaren anges vara inte preciserar sina krav. Det bedöms viktigt att beställaren bestämmer

108 Kvalitetssystem SOU 1997: 177

sig för vad han vill och inte redovisar ändringar fortlöpande. Konsulterna måste hjälpa beställaren att definiera projektet och därvid anses ett väl genomarbetat program vara till stor hjälp. Några beställare anser att konsulterna har bristande kompetens och engagemang. När konsultarvodet inte räcker till minskar arkitekterna på platsbesök och sedan på sökandet efter optimala lösningar. Tekniska konsulter minskar först på sökandet efter optimala lösningar, därefter på detaljritningar och platsbesök. i

Hur ofta görs en genomgång projektet mellan projektör och

av

byggare

Både arkitekter och tekniska konsulter upplever att det sällan eller ald-

rig sker en genomgång före byggstart. Genomgång projekten före

av

byggstart anger en tredjedel av entreprenörerna sker vid varje projekt,

men lika många anger att det sker sällan eller aldrig. De flesta arkitekter och tekniska konsulter gör besök på byggarbetsplatsen en gång i månaden. Orsaken till besöket anges för arkitekterna

främst vara utbildningssyfte och därefter byggmöte. De tekniska kon-

sulterna anger byggmöte och kontroll utförande uttalat kontrollupp-

av drag som orsak. Det är enligt undersökningen inte särskilt vanligt att

projektörema följer med ut på arbetsplatsen som byggledare eller kon-

trollant. Arkitektema är till övervägande del aldrig med på kvalitetsronder, ett förhållande som också kan sägas gälla de tekniska konsultema.

Vart sjätte företag mäter kvalitet. Endast 16 procent av arkitekterna

och 17 procent av de tekniska konsulterna hade tagit fram parametrar

för att mäta kvaliteten på sitt arbete. Arkitektema tittar på beställare

som återkommer, kontrollplaner, kvalitetsplaner och checklistor. Tekniska konsulter använder checklistor, reklamationsstatistik, konsig av

troll av färdig anläggning, anträffbarhetsstatistik, uppföljning extra-

av

räkningar i produktionen och uppföljning av färdiga handlingar. Kvali-

tetsarbete måste pågå ytterligare ett antal år innan det genomsyrar företagen bedömde de flesta företagen år 1992. Felkostnaden för egna fel för byggprojektet anges av arkitekterna till mellan 0,5 och 15 procent. Motsvarande uppgift för de tekniska

konsulterna ligger mellan 0,05 och 5 procent. Vikten av att skaffa sig

olika parametrar för att kunna mäta felen och att kunna påvisa orsak och urspnmget till dem är uppenbara. Entreprenörema anser att kostnaderna för projektöremas fel uppgår till mellan 1-10 procent produkav tionskostnaden i det enskilda projektet.

SOU 1997: 177 Kvalitetssystem 109

4.2.2 Summering

Några punkter som betonas

Beställaren måste ställa högre och mer preciserade krav. - Tekniska konsulter och arkitekter måste samordna ritningar, precise- tidsåtgången för projekteringen och skapa kanaler för effektiv ra kommunikation. Kvalitetssystem gör ingen nytta ingen kan eller vill använda - om dem.

4.2.3 olika säkra kvaliteten i

Exempel på sätt att proj ekteringsfasen

Kvalitetssystem har utarbetats och publicerats för FFNS Gruppen AB daterat 1996-01-01. Kvalitetssystemet omfattar FFNS verksamhet i

Sverige inom områdena arkitektur, byggtelmik och projektteknik. Som

kvalitetspolicy anges att utifrån samlade erfarenheter infria beställarens

förväntningar, vilket innebär att leverera produkter /tjänster med över-

enskommen kvalitet. Kvalitetssystemet anges vara anpassat till svensk och internationell kvalitetsstandard SS-EN ISO 9001. FFNS noterar att ISO 9001 ursprungligen är avsett för kvalitetsstyming inom den tillver-

kande industrin. FFNS är ett kunskaps- och tjänsteföretag och anpass-

verksamhet har medfört vissa omdisponening av standarden till FFNS ringar av innehållet. Kraven i standarderna anges dock vara uppfyllda i erforderlig utsträckning.

Det i publikationen bl.a. att all personal ansvarar för att eget

anges arbete är utfört enligt angivna direktiv och att lämnade uppgifter är rik-

tiga. För tillämpliga arbetsuppgifter utförs egenkontroll med namnteck-

ning/signatur kvitteras. All personal för att egen dagbok som ansvarar förs Kvalitetsplan skall finnas i alla och att egen tidrapportering sker. uppdrag med beställare utanför FFNS. Kvalitetsplanen fastställer de specifika kvalitetspåverkande aktiviteterna, deras ordningsföljd och de

resurser som avses användas för uppdraget. Uppdragsutvärdering skall

ske för minst hälften de uppdrag leder till färdiga handlingar för av som utförande. Utvärderingen delges uppdragets medarbetare samt kontorschef. Kontorschef för att erfarenheter från alla uppdrag minst svarar gång varje år sammanställs och redovisas för all personal på kontoen

ret vid särskilt möte. Åtgärder med anledning av erfarenheterna disku-

teras. Tidigare beslut om åtgärder analyseras för att avgöra om de haft

l 10 Kvalitetssystem

SOU 1997: l 77

avsedd effekt. För att verifiera efterlevnaden kvalitetssystemets krav av och för att fastställa dess effektivitet skall regelbundna planerade revi-

sioner hållas. Revisionema vidtas kvalitetschefens försorg och

genom för olika nivåer i organisationen. Interna kvalitetsrevisorer utför revisionen. Kvalitetsrevisioner företas på kontors- och uppdragsnivå. Rapport från revisionema, utförd enligt skrivna instruktioner, delges ansva-

rig för det reviderade området, respektive kontorschef/kvalitetsansvarig samt ledningens kvalitetsansvarige och kvalitetschefen. FFNS uppger sig satsa fortlöpande betydande på kompe-

resurser

tensutveckling. Syftet är att utveckla de kunskaper marknaden ef-

som

terfrågar. Tyngdpunkten i utbildningsinsatsema knutna till

anges vara uppdrag.

Confortia har utarbetat ett kvalitetssystem, som bygger på SS-EN

ISO 9001, varvid anpassning skett till Confortias tjänsteproduktion.

Systemet omfattar byggprocessens alla faser, behovsanalys, tekniska och ekonomiska utredningar, byggledning, kontroll och besiktning. Kvalitetssäkrande kontroll sker vid skedesväxlingar med hjälp kon-

av trollplan samt checklista stämmer uppdraget gentemot tidigare som av

skede vad gäller förutsättningar och krav. Confortia strävar efter att alla

medarbetare skall följa företagets kvalitetsmanual. En viktig del i kva-

litetssystemet anges vara att hålla all personal informerad teknik,

om ny lagar och föreskrifter m.m. I publikationen Kvalitetsplanera SBUF93:42 beskrivs hur gene-

rella och projektanpassade kvalitetsplaner kan utfonnas enligt ISO

9000. Vid projekteringen läggs tonvikten vid att undvika samord-

ningsmissar, ansvarsfördelning och checklistor för produktutforrrming.

Exempel ges på hur kontrollstationer kan upprättas i olika faser av

projekteringen för att stämma av att rätt kvalitet nås och att i vissa fall

verifiera detta. Publikationen Kvalitet tidig samverkan SBUF 95:58 begenom skriver hur rätt kvalitet kan uppnås tidig samverkan mellan begenom

ställare, projektörer och entreprenörer. Mest centralt för projekterings-

skedet anges systematisk egenkontroll, speciellt för kvalivara en tetskritiska punkter. Det att resultatet projektörens arbete är anges av centralt för den motivation och det kommer att finnas engagemang som i kvalitetsarbetet i nästkommande faser i projektet. QFD-teknik och kvalitetsmärkta ritningar rekommenderas.

SOU 1997: 177 Kvalitetssystem ll 1

4.2.4 vissa kompetensfrågor i andra Belysning av

länder

Arkitektkompetens

Arkitektemas forum för forskning och utveckling, ARKUS, har år 1991 beskrivit bl.a. arkitektens roll i Norge, Danmark, Tyskland, England, Frankrike och Nederländerna. PM från Arkus november 1991, Hanne Weiss Lindencrona och Mikaela Eckered. Arkitekttiteln är inte skyddad i Norge, men genom "kongelig resolution" den 25 april 1986 och den 5 augusti 1988 är det bestämt att arkitektexamen från NTH i Trondheim och Arkitekthögskolan i Oslo

samt liknande läroanstalter ger rätt till titeln sivilarkitekt. Utbildningsti-

den är fem år, varav de tre första åren omfattar obligatoriska kurser, de följ ande 1,5 åren ges valfri inriktning och därefter följer diplomarbete. I Danmark finns inget krav på legitimation för arkitekter. Akitekttiteln är inte skyddad. Det finns heller inga krav på att vissa arbetsuppgifter skall skötas av arkitekter. Ansvarsförsäkring krävs inte för arki-

tektemas yrkesutövning. I Danmark finns fortbildningsavtal

efteruddannelseaftale mellan arbetsgivarrådet och arbetstagarrådet

garanterar anställda arkitekter fem avlönade fortbildningsdagar per som

år samt en viss summa för täckning av kursavgifter 5 100 kr år 1991.

Arkitekttiteln är lagskyddad iSt0rbritannien sedan år 1931. Samti-

digt inrättades arkitektregistret, ARCUK Architects Registration Co-

uncil of UK. Arkitektskoloma 36 stycken år 1991 står under över- - inseende av arkitektorganisationen RIBA och arkitektregistret. Kompetenskraven är desamma för registrering i registret och medlemskap i RIBA. Inför upptagning i RIBA och/eller registrering i ARCUK genomgår man ett test och en personlig intervju, som kontrollerar kompetensen. Endast den är registrerad i ARCUK kan kalla sig arkisom tekt. Arkitekter med utländsk kan bli medlem i RIBA och/eller examen registrerade i ARCUK mot uppvisande av erforderliga kvalifikationer.

Det finns ingen lag föreskriver att arkitekt skall anlitas i ett bygg-

som projekt. Av tradition har arkitekten en stark roll i projekterings- och byggprocessen beställarens ombud. Ansvarssituationen vid fel och som skador är oklar, vilket medfört att arkitekter har svårigheter att försäkra sig och premierna år höga. Dock uppges 80 procent ha ansvarsförsäkringar år 1991. Det tar minst sju år att bli arkitekt, fem år akademiska studier och två år praktik. Praktiken sker under handledning och "loggbok" förs.

112 Kvalitetssystem SOU 1997: 177

IFrankrike finns arkitektlag från 1977 Loi No 77-2 du 3 Janvier

en

1977 sur Farchitecture. Enligt lagen föreskrivs bl.a. endast den att som uppfyller vissa krav får kalla sig arkitekt, offentliga byggherrar

g

måste utlysa arkitekttävlingar enligt vissa regler, att i varje departement

Frankrike är indelat i 22 regioner, 96 departement och 36 500 kommu-

ner skall bildas ett råd för arkitektur, stadsbyggande och miljö

ochät

endast arkitekten kan söka bygglov. År 1991 farms 24 skolor som utbildar arkitekter i landet. Bostadsministeriet Ministêre de

LEquipment har överinseende över skolorna. Utbildningen är i teorin

femårig och innehåller inte någon obligatorisk praktik. Efter fullföljda studier diplomeras vilket inte är tillräckligt för att få kalla sig man, arkitekt. Enligt 1977 års arkitektlag måste den vill kalla sig arkitekt som

och självständigt utöva arkitektyrket också registrerad i lOrdre

vara des Architectures. Det enda formella havet för registrering är dock att sökanden kan uppvisa godkänt diplom från arkitektskola. De registre-

rade arkitekterna måste följa de etiska reglerna orden utfärdat

som

Code des devoirs professionels des architectes. Enligt reglerna

är arkitekten t.ex. i princip inte tillåten att ha några bindningar till andra aktörer i processen, till entreprenörer eller materialleverantörer. som För arkitekter inom EU gäller regler för registrering för samma som

inhemska arkitekter. Det är endast arkitekten kan söka bygglov,

som vilket innebär att i praktiskt taget alla byggprojekt är arkitekter anlitade.

Undantagna är småhus där byggherren själv skall bo samt vissa lantbruksbyggnader. Arbetsinsatsen kan dock begränsad till att arki-

vara

tekten undertecknar bygglovhandlingama. I övrigt privat byggande är det inte ovanligt arkitekt undertecknar bygglovhandlingarna,

att en medan andra aktörer genomför projektet. Vid offentligt byggande är det ett villkor att en arkitekt utses.

Arkitektutbildningen i Tyskland sker på tekniska högskolor i stark integration med ingenjörsutbildningen. Bygglov kan endast sökas

av

arkitekt eller ingenjör vissa undantag finns. Skiljelinjen mellan arki-

tekt och ingenjör är inte så markant i Tyskland. Fortbildningen av arkitekter har diskuterats sedan mitten l970-talet. Ett skälen till av av detta torde vara olikheterna i grundutbildningen arkitekter. Arkitektav titeln är skyddad i Tyskland. För att få kalla sig arkitekt måste ha man en godkänd arkitektexamen och för att arbeta arkitekt måste som man vara registrerad i Architektenliste i delstatemas Architektenkammer. Det krävs registrering i respektive delstats "kammer" för att få arbeta Bundesarchitektenlcammer är det överordnande organet. Utländska arkitekter kan, de inte har kontor i Tyskland, ansöka att bli om om upptagna på listan för utländska arkitekter. För att få arbeta i offentlig

tjänst måste tysk arkitekt ha två års praktik följd examination.

en av en "Arkitektkamrama" utarbetar bl.a. de etiska reglerna för arkitektkåren.

SOU 1997: l 77 Kvalitetssystem l 13

Arkitekten är ofta byggledare och deltar i stor utsträclming i samordnings- och administrativt arbete. I Nederländerna är sedan år 1988 arkitekttiteln skyddad. Endast de arkitekter finns angivna i ett särskilt register får kalla sig arkitekt. som För att bli registrerad krävs att man har ett intyg/certifikat utfärdat av arkitektskoloma eller har klarat ett prov med goda betyg. Praktisk erfa-

renhet krävs inte för att bli registrerad. Registreringen i sig innebär ing-

en direkt kvalitetsgaranti, men man vet dock att registrerad arkitekt genomgått en viss utbildning. I Nederländerna ställs inga krav på att man måste anlita arkitekter för vissa arbeten. Medlem i Bond van Nedelandse architekten, BNA, kan man bli om är registrerad arkitekt och har varit BNA-kandidat i minst två år man och av BNA:s styrelse bedöms ha tillräckligt god praktisk erfarenhet. Med god praktisk erfarenhet avses att man under de två närmaste åren

före ansökan skall ha arbetat med projektering och byggande under

handledning BNA-arkitekt. I Nederländerna kan man bli arkitekt av en

på två olika sätt. Det ena sättet är att genomgå heltidsstudier under fyra

år vid de tekniska universiteten i Delft eller Eindhoven. Detta kan man

komplettera med en tvåårig kurs. Ingen praktik ingår i studieplanen.

Utbildningen resulterar i titeln byggkunnig ingenjör, men medger rätt till registrering som arkitekt. Den andra utbildningsvägen är deltidsstudier under sex år vid någon de Arkitektakademiema. Utbildav sex

ningen kräver teknisk grundutbildning technical college och en

en anställning på ett arkitektkontor eller liknande som ger praktik under dagtid.

Tekniska konsulters kompetens

I promemorian från ARKUS redovisas för vissa länder i korthet också

några uppgifter beträffande tekniska konsulter.

De tekniska konsulterna/ingenjörema i Storbritannien är något mer specialiserade än t.ex. i Sverige och Frankrike. Utbildningen består av tre års studier vid teknisk högskola, därefter tre praktikår inom olika godkända företag med specialistinriktning och slutligen en examen som rätt att bli medlem i professionell organisation och den son blir ger en medlem får då medlemstitel t.ex. VVS-ingenjör. Ingenjörstiteln är en inte skyddad på annat sätt än genom medlemstitlama. Vid sidan av högskoleutbildade ingenjörer finns också andra tekniker/ingenjörer bl.a. Quantity Surveyor, QS, har till uppgift att bl.a. upprätta en som

den s.k. bill of quantity, dvs mängdberäkningar av olika slag i Sverige

m.fl. länder finns inte någon motsvarighet på konsultsidan.

114 Kvalitetssjystem

I Frankrike har ingenjörer stark ställning. Redan år 1747 startade en

en civilingenjörsutbildning Ecole des Ponts et Chausse ungefär mot-

svarande väg- och vatten. Utbildningen är femårig. specialisering sker det tredje året. Den franska ingenjören är mindre specialist den

än t.ex. engelska och mer lik den svenska. Civilingenjörstiteln ingénieur dip-

lome är lagskyddad sedan är 1934. Ingenjörer och arkitekter konkur-

rerar om uppgiften som projektledare, och uppgiften ligger oftare på

en ingenjör än på arkitekt. en Beträffande Tyskland har redan nämnts att skiljelinjen mellan arkitekter och ingenjörer inte är så stor. Många arkitekter är utbildade på fackhögskolor och har därmed teknisk inriktning på sin utbildning. en

Summering

Av materialet kan utläsas följande:

0 Några länder har lagskyddat arkitekttiteln.

0 Bevis på genomgång av viss utbildning krävs ofta för att få använda en titel. Utbildningstidens längd varierar högst avsevärt mellan länderna. Huvudinriktning framgår i vissa fall, dvs. arkitekternas

att ut-

bildning har mer teknisk inriktning eller med betoning på

mer ge-

staltning/design.

0 Praktik ingår i vissa länder i utbildningen eller måste följa efter den

teoretiska utbildningen för att vederbörande skall upptas med-

som lem i organisation samt anges i register.

0 Fortbildning garanterad i visst fall genom avtal.

0 Vissa arbetsuppgifter skall i något land utföras arkitekt; bygglo-

av vansökan skall undertecknas arkitekt och projektledning ske av av arkitekt.

Förhållandena i de redovisade enskilda länderna beträffande främst

arkitekter kan ha förändrats sedan början 1990-talet. Aktualiteten i

av uppgifterna i sig är dock inte så väsentlig i sammanhanget. Materialet tjänar mer som exempel på hur i de olika länderna har sökt man

"garantera" viss kompetens hos konsultema, dvs. i form utbild-

en av ning, praktisk erfarenhet, legitimationer och lagskydd viss titel etc. av

SOU 1997: 177 Kvalitetssystem l 15

4.2.5 för

Exempel på kvalitetssystem byggherrar/beställare som har betydelse för såväl efterföljande proj som

faser

Vägverket har utarbetat en handbok för funktionsentreprenader Byggande och skötsel på funktionsentreprenad, handbok, Vägverket november 1995. I handboken finns en kontraktsmodell för funktionsentreprenad, AKF, vägar, modellen kan användas som avser men för andra ändamål. Vidare finns mallar och exempel på anbudsformulär

för drift och byggande samt allmänna kontraktsvillkor för skötsel och byggande. Funktionsentreprenaden är en entreprenadform där beställa-

beskriver produkten med mätbara fimktionsegenskaper och anger ren minimikrav varefter entreprenören välj er teknisk lösning och svarar för funktionen skötsel och underhåll under viss tid. Funktionsentreprenad innebär större möjlighet till teknisk utveckling genom att produktens funktion sätts i fokus och inte detaljerade lösningar. FortF har utarbetat ett ISO-baserat kvalitetssystem för byggande och

förvaltning i form en handbok. Syftet med arbetet anges vara att sty-

av

ra kostnaderna från byggfasen till projekteringen för att få en bättre slutprodukt. Härvid betonas betydelsen av tydliga programhandlingar och att det senast vid programfasens slut skall finnas en kvalitetsplan. I

handboken redovisa att konstruktionsstyming bör ske i nära samverkan mellan beställare och brukare i programfasen. Erfarenhetsåterföring sker verifiering mot program i processens alla faser inkl. förgenom valtning. Kvalitetsplaner upprättas för alla skeden i processen med en

övergripande kvalitetsplan bas. Processer som kräver speciell

som kontroll i kvalitetsplaner, exempelvis med risk för dolanges processer da fel. Krav finns på fortlöpande uppföljning och revidering av rutiner i

byggprocessen. Detta betecknas processtyming. Dokumentstyrning sker att alla upprättade handlingar förtecknas fram till garan-

genom tibesiktningen och återfinns i ett slutdokument som upprättas av projektledaren. Krav på aktörer innebär bl.a. att projektörema skall göra uppföljningar under byggfasen, projektgruppen skall medverka under

garantibesiktningen och kundleverantörsförhållande skall upprätthållas

i alla situationer då någon slutfört sitt arbetsmoment och överlämnar till någon i arbetsprocessen. Beträffande överlämnandefasen anges annan att oavsett skede i processen skall leverantör av en produkt efter kontraktsgenomgång informationsöverlämnare i kundgrupockså ingå som för nästa fas i Förutsättningen för att säkra kvaliteten pen processen. vid överlämnandet är att leverantören i sitt arbetet har styrning och kontroll samt verifierat detta genom dokumentation.

116 Kvalitetssystem

Exempel på projektanpassad kvalitetsplan baserad på SS-EN ISO

9001 upprättad Anders Bodin förvaltnings AB redovisas i det följan-

av de. Planen är upplagd projekthandbok för hela projektet där som en

varje aktör beskrivs. Med utgångspunkt från denna upprättar varje deltagare i projektet egna planer. Vägledning ges för planering och

genomförande av projektet. Förvaltningserfarenhet skall vägas in i plane-

ringen, vilket anges säkras att har förvaltning. I pla-

genom man egen nen fmns detaljerade riktlinjer för projekteringen mark, hus, VVS av

m.m. Projektorganisation och ansvarsområden specificeras under hela

projektet. Omfattande listor med namngivna aktörer och ansvarsornråden finns specificerade i checklistor. Mötesplaner har upprättats som beskriver mötesfrekvens för deltagande aktörer och vad skall som av-

handlas. Projektering- och byggledning handhas i projektet

av samma person. Utgångspunkten för kvalitetsarbetet är ett övergripande kon-

trollprogram preciserar vad aktörerna skall göra ingår i kvali-

- - som tetsplanen. Varje aktör upprättar med utgångspunkt från det övergripande programmet i samråd med andra aktörer. Förutom egna program

kontrollprogrammen finns checklistor som bestyrker att byggreglema

inñias. Checklistoma granskas projekt- och byggledare. Svenska av

Bostäder har lagt sitt kvalitetsarbete på ett i huvudsak liknande sätt.

upp

I BFR rapport Rapport nr 26 1991 beskrivs arbetsmodell för

en er-

farenhetsåterföring från byggprocessen. Basen för modellen är doku-

mentation från fem endagarsseminarier då proj ektens olika aktörer samt brukare och förvaltare samlats för att delge, utbyta och ta tillvara erfarenheter. Rapporten visar hur ett seminarium kan förberedas och genomföras. Ett startseminarium redan i programskedet skulle kunna säk-

ra en bra uppföljning byggprocessen. De företag använt sig

genom som av arbetsmetoden säger sig ha goda erfarenheter. Arbetsmodellen omfattar tio steg bl.a. insamlas och sammanställs synpunkter vad om som varit bra och vad som fungerat mindre bra i projektet.

4.3 Byggfasen

Hantering av kvalitetsfrågor i byggfasen

Svenska Förbundet för Kvalitet redovisar i sin årskrönika för år 1993

en enkätundersökning om kvalitetsläget i byggproduktionen.

De grupper som ingår i undersökningen är tre speciagrupper

lentreprenörer, nämligen el-, ventilations- och rörentreprenörer samt

Kvalitetssystem 117

två personalkategorier inom byggentreprenörema, arbetschefer och platschefer. Totalt har ca 200 personer besvarat enkätema.

Hur ofta efterfrågar beställaren kvalitetsplaner

Sådana efterfrågas alltid i 25 till 40 procent av byggprojekten samt me-

sällan i 25-50 procent projekten. Platschefer och arbetschefer i ra av byggföretag ställs oftare inför krav på kvalitetsplaner än specialentreprenörema.

Kräver byggentreprenörer kvalitetsplaner av underentreprenörerna

Hälften de tillfrågade byggentreprenörema har begärt att alla unde-

av rentreprenörer skall redovisa kvalitetsplan. Skillnaderna är svåra att förklara.

Följer beställare upp om ni följer kvalitetsplanema

er På det hela taget följer inte kvalitetsplanema särskilt noga. man upp Byggentreprenörerna att de följ till närmare 80 procent om anger er upp

specialentreprenörema följer kvalitetsplanen. Motsvarande uppgift en-

ligt underentreprenöremas uppfattning ligger ca 50 procent. Kvali-

tetsplanema följs totalt sett inte än i vart tredje fall vid slutbe-

upp mer siktningen. Avsaknad kvalitetssystem är störst i ventilationsbranschen. Det är av

inte så många använt sig ISO-9000 vid uppbyggnad av kvali-

som av tetssystemen. ISO används delvis eller också andra system. Bland specialentreprenörema har elbranschen anpassat sig bäst till ISO-9000 och är också den bransch där kvalitetssystem förekommer mest. Företagen säger sig ha viss nytta kvalitetsplanema och vart fjärde företag anser av sig ha stor nytta.

Varför har inte alla stor nytta av kvalitetsplanema Hur stora är

kvalitetsfelen

Enligt många bedömare är kostnaden för kvalitetsfelen mellan l och 3 procent omsättningen. Var tredje tror att kostnaden för kvalitetsfelen av uppgår till mellan 6 och 10 procent. Få företag mäter felen. Endast 22 200 företag har angett någon mätmetod. Den vanligaste är antal beav

siktningsanmärkningar. Någon speciella uppföljningar under

anger

l 18 Kvalitetssystem SOU 1997: 177

produktionen samt garantikostnader. De flesta företag tror mellan l

att och 5 procent av felen kvarstår efter överlämnandet. Merparten anser

att det finns anledning att öka ansträngningarna för minska kvalitets-

att

felen i byggandet. De tillfrågades bedömning hur långt det företaget

av man anser egna

kommit i kvalitetsarbetet vid handen att byggentreprenörema be-

ger

döms ha kommit längst. Man tycker att företagsledningen har

ett sys-

tematiskt angreppssätt och att tydliga resultat detta. Det

man ser av

lägsta värdet återfinns hos ventilationsentreprenörerna, inte

som anses ha ett systematisk angreppssätt. 70 de

procent av större företagen i ventilationsbranschen att de inte kommit särskilt långt när det

uppger

gäller fokusering på kundnyttan. De främsta skälen till varför arbetar med kvalitetsfrågor

man uppges

vara följande: det ger bättre lönsamhet; för att sänka kostnaderna; för att öka effektiviteten/produktiviteten; för anpassning till kundens krav. Enligt tidigare undersökning gör arkitekter och tekniska konsulter

en

liknande bedörrming. Att åstadkomma en riktig informationsöverföring mellan i

parterna

byggprocessen bedöms mycket stor vikt. I syfte klarlägga

vara av att brister i detta avseende ställdes bl. frågan, vilken kategori ansåg a. man det vara svårast att föra över information till/från. Sådana brister finns

mellan olika aktörer. I det följande redovisas kommunikationsproblem

där 30 procent eller fler inom el, ventilation, rörinstallatörer, arbetschefer och platschefer anger den det är svårast att föra över inforgrupp mation till:

E1 uppger arkitekter och byggentreprenörer Ventilation uppger byggherrar, arkitekter och byggentreprenörer Rörinstallatörer byggentreprenörer

uppger Arbetschefer arkitekter uppger Platschefer uppger arkitekter och tekniska konsulter

Det konstateras att hänsyn inte tas i tillräcklig omfattning till varand-

ras behov vid samordning projekten. Stor samstämmighet råder av om

att problemen vid samordningen ett projekt ligger i

av

att man inte pratar tillräckligt ofta med varandra tidsbrist

- p.g.a. att man har dålig respekt för andras behov att olika parter tänker och pratar olika -

Entreprenörema lämnar inte sällan drift- och skötselinstruktioner förrän

vid slutbesiktningen ibland t.o.m. efter. Detsamma gäller relationsrit-

ningar.

SOU 1997: 177 Kvalitetssystem 119

Beträffande materialleveranser uppger byggentreprenörema att det

är fel på 5 procent. Det vanligaste är därvid leverans vid fel tidpunkt. Kvalitetsfelen upptäcks företrädesvis vid mottagning men nästan lika

ofta när materialen redan satts på plats. Ankommande material kontrolleras av arbetsledare i åtta fall av tio. Var tionde platschef anger dock att de inte har någon speciell mottagningskontroll. I sex byggprojekt av tio anges att man haft kontraktsgenomgångar, dvs säkerställt att man klarar jobbet och att kraven inte är oklara. Samtliga underentreprenörer är med på byggmötena med beställaren i fyra projekt av tio. Kvalitetsronder förekommer i sju projekt av tio enligt byggentreprenörema och specialentreprenörema anger att de deltar i

dessa i ca 20 procent av projekten. Elentreprenörema är oftare med än

ventilations- och rörentreprenörerna. Enligt undersökningen anser de 200 aktiva bygg- och specialentreprenörema att brukare, byggherrar och förvaltare kommer att få

ett större inflytande på det framtida byggandet. På frågan vad man

skulle vilja ändra på för att minska kvalitetsfelen anges ofta att få bättre produktionsförutsättningar och öka samverkan mellan alla parter i processen.

4.3.2 används för

Exempel på kvalitetssystem som

säkra kvaliteten i

att byggfasen

I byggskedet används ofta ISO-baserade kvalitetssystem. Exempel på hur sådana utformats samt andra sätt att sålda kvaliteten redovisas i det följande.

JM har utarbetat ett kvalitets- och miljöledningssystem som bygger

på SS-EN ISO 9001 och SS ISO 14001 och som omfattar anvisningar hur projekt skall bedrivas från marlcnadsbearbetning och om från första kundkontakt till färdig produkt och eftermarlmad. Vid sidan om momentsom finns inskrivna i kvalitets- och miljöledningssystemet finns särskilda krav i funktionsvisa handledningar som be-

skriver hur arbetet skall bedrivas samt projektspecifika checklistor.

Anlitade företags system kompletterar, vilket skrivs in i avtal. Handledningarna bilda stommen i kvalitetssystemet och omanses fattar information, erfarenhetsåterföring, kvalitet, miljö m.m. Vid totalåtaganden omfattar kvalitets- och miljöplanerna även projekteringsfasen. Projektledaren ansvarar för att upprätta kvalitets- och

miljöplan tillsammans med produktions-, sälj- och projekteringsledare. Innehållet i planerna gås igenom vid startrnöte för projekte-

ringen och produktionen. I planerna anges krav på egenkontroll,

120 Kvalitetssystem

SOU 1997: 177

kvalitetsronder, start- arbetsberedningsmöten, för överläm-

program nande. Ansvar för egenkontroll åläggs underentreprenörer, konsulter, hantverkare, och arbetsledare. Som morot finns resestipendium

för personer som utvecklat företagets miljö och kvalitetsarbete.

Uppsatta mål i projektet stäms kvalitetsronder, kontroll av genom

och besiktningar. Statistiska metoder används för att följa

upp anta-

let felfria produkter vid överlämnandet. Kundundersökningar utförs och skickas till projekt-, projekterings- och produktionsledaren. I inköpshandledning finns bl.a. mall för leverantörsbedömning. Ruti-

ner finns samlade för avtal, bestämmelser, checklistor m.m.

Skanska arbetar med ett kvalitetssystem benämnt 3 T Totalt Tids

-

Tänkande. Systemet beskrivs ett förändringsprogram eller kon-

som tinuerlig process för att korta ned tider/effektivisera arbetet, öka engagemang hos medarbetare, sänka kostnaderna samt få nöjda kunder. Den strävan att uppnå kortare tider sägs förena gemensamma

samtliga medarbetare att arbeta åt samma håll. Resultatförbättringarna mäts med hjälp av nyckeltal för tid och kvalitet. Tidsåtgång

relateras till produktionstider före det att 3 T infördes. Kvalitet mäts

som antalet fel i förhållande till projektets storlek, tidsåtgång för åt-

gärdande m.m. Det att produktionstider minskat med 20 anges pro-

cent, antalet besiktningsanmärkningar har halverats och att tiden för att avhjälpa fel har minskat med 75 procent. Engagemang för

pro-

grammet skapas genom utbildning och medverkan från samtliga

av medarbetare. Större och respekt för yrkeskunnandet skall ansvar

skapas.

Kvalitetsarbetet inom PEAB till för att åstadkomma felanges vara

fria entreprenader. Rutinema i kvalitetssystemet stödja med-

avses

arbetarna i arbetet med att fullfölja företagets kvalitetspolicy och kvalitetsmål, fastställda företagsledningen. Medarbetarnas

av engagemang och kvalitetskänsla uppmuntras och stöds med utbildning av de enskilda medarbetarna samt med genomtänkta rutiner för planering, styrning och kontroll de aktiviteter skall genomföras. av som Kvalitetssystemet inom PEAB upprättat enligt Svensk anges vara Standard SS-EN ISO 9004. PEAB:s kvalitetssystem för kontraktssituationer följer SS-EN ISO 9001. Företagets policy, system och rutiner redovisas i en kvalitetshandbok. Innehållet i handboken föl-

jer kapitelindelningen i SS-EN ISO 9001. Rutinerna är anpassade till byggbranschen. För varje projekt upprättas projektanpassad

en

kvalitetsplan som redovisar kvalitetssäkringens omfattning och

anpassning av kvalitetsrutiner, vilka är aktuella för projektet. De mo-

ment som kan skapa kvalitetsproblem identifieras genom riskanalys.

SOU 1997: 177 Kvalitetssystem 121

För sådana moment upprättas arbetsberedningar och anvisningar för egenkontroll. I kvalitetssystemet ingår i princip allt från metoder och rutiner till organisation och ansvarsfördelning. Kvalitetssystemet är dokumenterat i kvalitetshandboken, vilket ger förutsättningar för revisioner. Vid kvalitetsrevisionema stäms verksamheten av mot

kraven i standardema och mot projektets kvalitetsplan. Detta ger underlag för förbättringar systemet och kvalitetsstyrningen.

av av PEAB anger att kvalitetssäkring under byggprocessen medför ökad kostnadseffektivitet och konkurrenskraft samt bidrar till att färdigställa projekt med rätt kvalitet. NCC använder sig av ett i huvudsak liknande system.

4. P-märkning av småhus, genom Sveriges Provnings- och forskningsinstitut AB, SP. Särskilda certifieringsregler har utarbetats för P märkning av småhus. Certiñeringen utförs av SP Certifiering. -

Certifieringen sker mot särskilt utformade specifikationer, som har

tagits fram av SP efter samråd med berörda intressenter. Reglerna för P-märkning av småhus har anpassats till kvalitetssystem enligt ISO 9000-standardema, bl.a. för att i tillämpliga delar svara mot kommande europeisk harmonisering och internationella regler. Certifieringen handläggs vid och kontroll SP av en ñån provning skild enhet, som är underställd en certifieringsstyrelse bestående av representanter från berörda industriområden. P-märket innebär att produkten eller kvalitetssystemet uppfyller de krav som ställs i lagar, föreskrifter och allmänt vedertagna branschregler m.m. samt att det finns en fortlöpande kontroll produkten. För byggprodukter gälav

ler alltid lägst Boverkets krav i olika avseenden enligt tillämpligt avsnitt i Boverkets Byggregler 94, BBR 94. Certifierade produkter eller kvalitetssystem införs i en av SP upprättad förteclming, som

publiceras som regel två gånger per år.

För att kunna P-märka ett småhus krävs, som grundförutsättning,

att en kvalitetssäkring sker i alla led från projektering till det färdi- ga huset pâ plats och omfattar -

projektering, l arbetsutiörande, funktionskontroll samt drift- och skötselinstruktioner

Detta innebär bl.a. att ansvarsfördelningen vad gäller egenkontrollen måste klarlagd för de projekt omfattas P-märkningen. I vara som av SP:s P-märkningssystem bevakar SP att egenkontrollema fimgerar

122 Kvalitetssystem

genom kontroll på fabrik, på byggarbetsplats under byggtiden samt

kontroll och mätningar i det färdigställda huset. P-märlmingssystemet är tillgängligt för alla tillverkare prefab-

av ricerade småhus. Olika projektformer kan förekomma såsom styckehus, grupphus och flerbostadshus samt olika entreprenadfor-

mer.

Certifieringsreglerna innehåller också anvisningar för egenkon-

troll och övervakande kontroll. Den övervakande kontroll och be-

siktning som ingår i P-märlmingssystemet syftar till att säkerställa

att egenkontrollen fungerar effektivt och att huset mot de svarar krav som uppställts för P-märlmingen.

P-märkningssystemet syftar till att bygga hus med hög kvalitet samt att förebygga fel i husen. Genom den kvalitetskontroll som Pmärkningen innebär, kan man minimera risken för kostsamma

repa-

rationer och långdragna tvister i framtiden. P-märkningen innebär

alltså inte någon garantiutfástelse i juridisk mening. Innehavare av

certifikat, som har en giltighetstid på fem år, är ansvarig för att de

produkter omfattas certifikatet och är märkta, uppfyller som av som

alla fordringar i certifieringsreglerna. SP kan med omedelbar verkan definitivt eller temporärt under vissa förutsättningar återkalla certi-

fikat. Innehavare av certifikat förbinder sig att certifikatet återom

kallas på grund allvarliga missförhållanden, vid vite mil-

av om en

jon kronor, omedelbart upphöra att åberopa eller utföra märkning

med SP:s P-märke.

I redovisning av en kartläggning fel vid VS-installationenKvali-

av

tetsfel i rörbranschen, SBUF 95:24, anges att slutbesiktningar visar

att 51 procent felen uppstod vid montering, främst beroende på av

bristande Kartläggningen är baserad dagböcker, slut-

engagemang.

besiktningsprotokoll och enkätsvar. Lämpliga åtgärder

som anges för att öka kvaliteten är uppföljning viktiga fel, tydliggörande av av

fel i förebyggande syfte samt egenkontroll.

Rapporten, Kvalitetsvärdering byggarbetsplatsen, SBUF 94:35,

av

beskriver hur arbetet på byggarbetsplats kan utvärderas enligt

en en

modell från Institutet för Kvalitetsutveckling. Ett formulär har utarbetats med åtta kriterier bl.a. ledarskap, erfarenhetsbearbetning,

projekt- och kvalitetsmål. En mall för utvärdering formuläret av finns.

SOU 1997: 177 Kvalitetssystem 123

4.4 Förvaltningsfasen

Hantering av kvalitetsfrågor i förvaltningsfasen

Svenska Förbundet för Kvalitet, SFK-Bygg, har i sin årskrönika för år 1994 belyst kvaliteten i förvaltningsfasen. Förvaltama har flera olika

roller i byggprocessen. Båda gränssnitten i törvaltningsfasen byggher-

-

re och brukare är viktiga för totalkvaliteten. Det gäller rollen

- som ansvarig för den totala kvaliteten i slutprodukten och för hur kommunikationen fungerar mellan alla aktörer i byggprocessen. Undersökningen baseras på byggprojekt som startats under mars till augusti 1994 och som överstiger en investeringskostnad 10 miljoner kronor. Utsänd om

enkätundersökning omfattar alla typer av byggnader och anläggningar

och har besvarats av ca 200 personer 70 procents svarsfrekvens. An- talet svarande fördelar sig enligt följande.

Antal svarande

De senaste åren har kvalitetsarbetet blivit allt viktigare. Detta kan note-

ras främst i statliga och landstingskommunala förvaltningsföretag.

Denna tendens är inte lika stark i de kommunala och allmärmyttiga företagen. Byggherrar/förvaltare deklarerar en entydig uppfattning att ansträngningama måste öka för att minska kvalitetsfelen.

Kvalitetsarbetet i ett företag måste omfatta alla delar i företaget

-

från företagsledning till brukarnas användning i slutskedet. För att få ett

mått på var i företaget tyngdpunkten i kvalitetsutvecldingen ligger de-

lades ett tänkt företag in i fyra grupper/nivåer. Medelvärden av den bedömning på en femgradig skala som de tillfrågande gjorde framgår i

det följ ande.

124 Kvalitetssystem SOU 1997: 177

Totalt Typ av företag Privat Stat Allmän- Kom- Lands- Annat nyttigt mun ting Företagsledning 2,93,7 3,3 3,3 2,8 2,4 3,2 3,4 Medarbetarna 2,83,3 3,4 3,1 2,8 2,6 2,8 2,7 Resultatet 2,63,2 3,1 2,6 2,7 2,3 2,6 2,6 Fokusering på kundnyttan 2,83,3 3,5 2,4 3,0 2,6 3,1 2,9

Rubrikema bygger på de svenska kriterierna för Utmärkelsen Svensk

Kvalitet från Institutet för Kvalitetsutveckling SIQ. Här har fören enkling gjorts. En etta står för att man inte gör särskilt mycket, man har inte något systematiskt angreppssätt. En trea betyder att har man sys-

tematiska angreppssätt i stora delar organisationen och femma

av en står för att man också tydliga resultat sättet att angripa kvalitetsser av problem. Resultatet vid handen att det inte finns så stora skillnader ger mellan olika led i kvalitetsarbetet, alla värden ligger strax under 3,0. Man har systematiska angreppssätt, inte några tydliga men man ser resultat av arbetet. Kvalitetsarbetet förefaller ha kommit något längre i medelstora för-

valtningsföretag 10 000-100 000 m2 yta att förvalta Man kan också

.

konstatera att byggherrar/förvaltare inte kommit lika långt i kvalitetsar-

betet entreprenörerna. Medelvärdet låg enligt undersökning 1993 som för de sistnämnda mellan 3,2 och 3,7. De flesta företag har någon form

av kvalitetssäkring. Knappt hälften använder sig av kvalitetssystem.

Hälften av dem som har kvalitetssystem baserar dessa på ISO 9000. Inom den kommunala sektorn finns det nästan inga kvalitetssystem. Resultatet framgår mer i detalj i det följ ande.

Kvalitetssystem 125

företag Typ av

Statligt 4. Kommun Privat Landsting Allmännyttigt Annat

Svar % Totalt l 2 3 4 5 6

Ja, enligt ISO 9000 21 16 60 3 7 21 30 Ja,annat system 17 40 13 34 7 21 9 Ja, på annat sätt 29 28 13 31 34 50 26

Nej 3 l 16 10 3 1 5 1 7 35

Enligt årskrönikan tas erfarenheter från tidigare byggprojekt ganska väl tillvara. Brukama kommer in redan i programskedet inom landstingssektorn och till viss del inom den kommunala sektorn. Inom statligt

byggande och inom allmännyttiga företags byggande kommer brukarna

in senare, ibland efter byggskedet.

126 Kvalitetssystem SOU 1997: 177

Hur ser ni till att förvaltningsaspekter kommer in i byggprocessen

Förklaring till siffrorna l -7 i sammanställningen i det följande

Typ av företag Totalt Kommun Privat Landsting Statligt Annat Allmännyttigt

Procent som svarat alltid eller ibland T y p a V f ö r et a g 1 2 3 4 5 6 7 Vi är Själva föwa 77 88 73 76 78 78 74 med: F medihela 66 88 45 66 70 86 61 pm cessen F med i pmjekte 77 88 55 76 85 100 70 ringsfasen Erfarenhetsbalm 54 52 43 69 56 72 48

Egen projekterings avdelning F kopplas in först vic 21 12 33 20 20 7 22 entreprenadöverlämning F tar hand projek 36 28 48 48 37 7 30 om tet när det är färdigt

Var fjärde byggherre/förvaltare för byggledningen själva. Anlisvarar

tas byggledningsföretag ställs krav på att de har erfarenhet av att hantera frågor om kvalitetssäkring hos leverantören. I statliga och lands-

tingskommunala företag anlitar oftare byggledningsföretag än.i man

allmännyttiga företag. Störst krav på kvalitetssystem har man på byggentreprenörer och specialentreprenörer. Krav på system ställs i sex fall

av tio. Landstingens byggherrar ställer nästan alltid krav på kvalitetssystem. De statliga byggherrama kräver sina byggentreprenörer av kvalitetssystem anpassade till ISO-9001 i sex fall av tio. Landsting och kommunerna kräver ofta andra dokumenterade kvalitetssystem. Revision av kvalitetssystem gör byggherrarna/förvaltarna sällan eller aldrig och om det görs sker det oftast med egen personal.

Kvalitetssystem 127

Vid tekniska och administrativa förvaltningstjänster ställs sällan

krav på dokumenterade kvalitetssystem.

Kvalitetsplaner kräver man ofta byggentreprenörema. Hälften av av

de tillfrågade byggherrarna/förvaltarna gör detta i alla projekt. Något

mer sällan ställs sådant krav på konsulterna. Stat och landsting ställer oftare krav på kvalitetsplaner än andra. Kvalitetsplanema följs upp ganska noga.

Inom statlig och landstingskommunal förvaltning ställer star-

man

kast krav på kvalitetssystem vid upphandling. Inom allmännyttiga fö-

retag är man minst noga med att leverantören har ett kvalitetssystem. Enligt årskrönikan anges lägsta pris det centrala. Enligt reglerna vara

för offentlig upphandling skall vilka faktorer anbudet

man ange som värderas efter. Tio olika faktorer graderades på tiogradig skala. Reen sultatet blev att de tre viktigaste faktorerna blev pris, produktkvalitet

och kompetens. De privata byggherrama/förvaltama satte kompetens och produktivitet före pris, medan de kommunala förvaltningföretagen

betonade priset starkt. De flesta bedömer att kostnaden för att rätta till kvalitetsbrister ligger mellan l och 6 procent, vilket stämmer överens med andra bedöm-

ningar. Bedömningarna baseras dock sällan på mätningar. Endast

var tionde byggherre/förvaltare mäter kvalitetsbristkostnaden i den egna verksamheten. Det mått använder är kostnaden med anledning man av

anmärkningar vid slut- eller garantibesiktningen. Kvalitetsmätning är mer ovanligt hos byggherrar/förvaltare än hos byggentreprenörer, där

nivån låg på 30-40 procent. Man bedömer att den totala kostnaden för ett byggprojekt skulle minska med mellan 3 och 6 procent kvalitetsom felen i byggprocessen upphörde. Av de tillfrågade har 25 procent svarat att de har nytta av sina kvalitetssystem. Störst nytta sig den egna uppger statliga förvaltningen ha.

Exempel på olika sätt att säkra kvaliteten i förvaltningsfasen

Exempel på olika sätt att säkra kvaliteten i förvaltningsskedet är följan-

de: ISO standarder, TQM, QFD, handböcker, manualer för förfrågningsunderlag m.m. USK-baserade utmärkelser, personcertiñering.

Deklaration av inomhusmilj ön och milj öinventeringar. Några sätten

av som bidrar till att säkra kvaliteten beskrivs i det följande.

HSB har utarbetat ett kvalitetssystem, hittills införts i några

som av

HSB:s 47 föreningar. Avsikten är att kvalitetssystemet skall ett

vara

verktyg för att stärka HSB föreningarnas position på den hårt kon-

128 Kvalitetssystem SOU 1997: 177

kurrensutsatta marknaden för fastighetsförvaltning. HSB arbetar hu-

vudsakligen med utvärderingsverktyget Utmärkelsen HSB Kvalitet

UHK. UHK skall ses som ett internt verktyg med syfte att sporra och utveckla HSB:s eget kvalitetsarbete och också fungera som en

språngbräda på vägen mot de på marknaden erkända kvalitetssyste-

men. Under innevarande år har examinations-verksamheten omfattat tre föreningar. Examinationen innefattar USK:s samtliga sju utvär-

deringskriterier exklusive vissa av delfrågorna. Under åren 1996-

1997 har inom HSB två examinationsutbildningar enligt USK:s metodik genomförts inom UHK projektet. Ett av HSB:s servicebo-

lag har under år 1997 tredjepartscertifierats enligt ISO 9002. Två

HSB föreningar uppges arbeta med inriktning på att under år 1998

certifiera sina förvaltningsverksamheter enligt ISO 9001.

Kvalitet till 1000, TQM-kvalitetsutveckling i offentliga fastighetsföretag, är en rapport utgiven Kommunförbundet. TQM Kvalitet till av

1000-kvalitetsutveckling i offentliga fastighetsföretag innebär enligt

publikationen satsning på förbättring i alla led med tvärfimlctioen nella mål avseende bl.a. kvalitet, kostnader, utveckling av medarbetare och tjänster för att åstadkomma bättre kundtillfredsställelen se. För att förbättra kvaliteten krävs, anges det, nyckelparametrar för

uppföljning av kvalitetsinsatserna hos samtliga medarbetare.

För att uppnå ett kvalitetsorirenterat offentligt fastighetsföretagande erfordras i korthet stegvis förändring enligt följande. Man går från

teknisk skötsel till kostnadseffektiv skötsel genom ekonomiskt styrsystem kostnadseffektiv skötsel till teknisk ekonomisk skötsel genom att omfördela resurser till ekonomiska analyser av verksamheten i ett helhetsperspektiv teknisk ekonomisk skötsel till fastighetsföretagande där -

fastigheter ses som en del i en produktionsprocess som innebär

långsiktiga strategier och affárskoncept som kopplas till TQM service management till totalkvalitet, vilket innebär att arbeta med maximal nytta för kunden med minimala resursinsatser; hjälpmedel för detta är processtyrning. Service management innebär att mjuka värden tas tillvara såsom förvaltning av kundkontakter, noggrann planering och utveckling av tjänster.

Mätning av resultatet av TQM kan, enligt publikationen, ske med hjälp av de kriterier som används i Utmärkelsen Svensk Kvalitet USK, som redovisas närmare i avsnitt 4.4.3. De kriterier som be-

SOU 1997: 177 Kvalitetssystem 129

döms viktigast i utvärderingen är följande: kundtillfredsställelsom se, verksamhetens processer och resultat samt medarbetarnas ut-

veckling och engagemang. I publikationen beskrivs älvtest för att starta omvandlingen

mot

bättre kvalitet enligt följande:

A. Processkartläggning kartläggning felavhjälpning enligt

- av en mall.

B. Förenklad kvalitetsbedömning företagets organisation och

av verksamhet "vad görs och hur det görs" besvaras i enkät - en som sammanställs till kvalitetsprofil. en

C. Förändringar identifiering av hinder och möjligheter för att

uppnå total kvalitet.

Upphandlingsförfarande vid val interna och externa tjänster när av

det gäller kommunal fastighetsförvaltning beskrivs i Det

rapporten

medvetna valet fastighetsförvaltning i regi och på entrepre-

- egen

nad Svenska Kommunförbundet 1994, Sandgren m.fl.. Kommunal

fastighetsförvaltning utförs till ca 80 procent i egen regi. I boken diskuteras mallar för förfrågningsunderlag En på för-

m.m. ny syn

valtning belyses som inte längre leder till monopolsituationer. Förfrågningsunderlag bör utformas centralt så att underlaget blir enhet-

ligt. I rapporten föreslås att upphandlingen skall skötas centralt i kommunen för att öka kompetensen hos denna beställare. Tre som

olika utvecklingslinjer för förvaltning beskrivs enligt följande.

Aktivitetsentreprenader där beställaren exakt formulerar

- vad som

skall ingå anges som svårt och dyrbart.

Funktionsentreprenad i vilken önskemål om funktioner fastställs

-

bedöms leda till billigare förfrågningsunderlag leda till

men

svårare avvägning vid upphandling. Förtroendeentreprenad där förtroendet mellan parterna är det

väsentliga och närmast liknar samarbete med vissa

avtalsförbindelser bedöms kunna snedvrida konkurrensen.

4. QFD Quality Function Developement Kundcentrerad projektering

och produktion. Detta ett system för att förstå kundens anges vara önskemål. QFD utvecklades i Japan under 1970-talet och blev under

1990-talet ett viktigt hjälpmedel i projektering och produktion. QFD är en systematiskt kvalitetsutvecklingsprocess kartlägger kund-

som behoven och hur väl kan uppfylla dem. Dessa ktmdbehov man omvandlas därefter till tekniska specifikationer för såväl byggobjektet i sin helhet som för detaljer och anvisningar för byggproduktion och

130 Kvalitetssystem SOU 1997: 177

arbetsutförande. Hörnstenama i QFD-metoden är speciellt tillsatta projektgrupper som gör arbetet. sammansättningen av grupperna varierar självfallet beroende på projekten. I grupperna bör ingå olika intressenter såsom beställare/brukare, förvaltare, arkitekt, konstruktör och andra projektörer, byggentreprenör, planerare, unde-

rentreprenör och inköpare.

I rapporten Det levande husets ekonomi, Livscykelekonomiska perspektiv på drift och förnyelse BFR A3:1996, Håkan Bejrum, Rune Hanson, Bertil G Johnson försöker man lägga en grund för praktiskt tillämpbara långtidsekonomiska analyser och prognoser. I detta

syfte har 20 fastigheters flertalet bostadshus ekonomi studerats

under en tioårsperiod. Hyresintäkter samt driñ- och underhållskost-

nader har jämförts med uppgifter från tidigare studier och antaganden inom branschen. De tjugo studieobjekten har alla minst 20 års drifttid. Ett vanligt antagande är att byggnader med tiden blir allt

krävande att driva och att kostnaderna för driften kontinuerligt

mer ökar. En väl underhållen byggnad visar emellertid ofta en annan utveckling. Enligt rapporten följer de studerade byggnaderna både vad gäller hyror och driftkostnader i stort sett den allmänna kostnadsutvecklingen. Avvikelsema från detta mönster beror i första hand på ändrade taxor och varupriser. Skillnaderna mellan relativt likartade byggnader kan dock, anges det, vara mycket stora. Hög- respektive lågkostnadsbyggnader har totala driftkostnader som kan ligga 25 procent över respektive under genomsnittet. I projektet har ingått

som en central del att identifiera byggnadsdelar med enhetlig funk-

tion och livslängd. Den i förvaltningen traditionella produktionsorienterade indelningen har inte detta som utgångspunkt. En viktig del arbete har varit att bygga redovisningsstzruktur som uppav upp en fyller de nämnda kraven. Uppdelningen på byggnadsdelar ger inte bara ett instrument för den löpande förvaltningen. Den möjliggör också utvärdering av teknisk-ekonomiska prestanda som ledning för förnyelse och nybyggnad, t.ex. underlag för hur väl olika utföranden mot krav på livslängd och underhållsbehov. I rapporten slås svarar fast att i den praktiska förvaltningen är de ekonomiska livslängderna brukstiden intressanta än de tekniska. Brukstiden påverkas - - mer

av faktorer som klimat, skötsel och nyttjande. Det konstateras att

publicerade uppgifter om vad en byggnadsdel kostar att reparera och byta ut är sällsynta. Inte kostnaden vid nyproduktion är enkelt ens åtkomlig, eftersom indelningen av kostnadskalkylerna avviker från de enheter är ändamålsenliga i förvaltningen. I projektet har som beträffande fem av de tjugo byggnaderna underhållet under en tioårsperiod delats på 50 identifierade byggnadsdelar. Den detalupp

Kvalitetssystem 131

jerade redovisningen har sedan använts för analys av livslängder och brukstider samt reparations- och utbyteskostnader för varje

byggnadsdel. Det konstateras därvid att de invändiga ytskikten

sva-

rar för ca 27 procent av byggnadens totala livscykelkostnad. Om

därtill läggs fönster samt utrustning i bad och kök omfattas än mer 40 procent av livscykelkostnaden.

I rapporten konstateras att ekonomiredovisningen måste för att

medge bättre erfarenhetsåterföring struktureras på annat sätt än vad

som nu är brukligt. Särskilt viktigt är därvid följande.

0 Periodisering av större driftkostnader oljeinköp, förbruknings-

avgifter för och vatten måste göras. 0 Avgränsningen mellan drift och underhåll måste vara definierad. 0 Underhållet måste delas upp på byggnadsdelar.

Högskolan i Borås har i form av ett examensarbete B9/ 1996 Fred-

rik Skoglund Anders Efraimsson i en publikation benämnd Kva-

litetssäkring av innemiljö i hyreslägenheter redovisat ett system för klassning av befintliga bostadslägenheter för att kvalitetssäkra in-

omhusmiljön. De egenskaper mäts är ventilation, radonhalter, som buller, termisk komfort, ljusförhållanden, emissioner och städbarhet. Samtliga egenskaper är mätbara och kan verifieras och deklareras. Inom ramen för examensarbetet har ett dokument utarbetats i vilket det framgår vilka undersökningar fastighetsägaren måste vidta för att kunna klassa en bostadslägenhet. Gränsvärdena för de skilda faktorerna har i examensarbetet hämtats från standarder, och normer rekommendationer. Mot bakgrund av mätningar är avsikten att dela in lägenheterna i tre klasser enligt följande:

Klass A: Lägenheten är godkänd och uppfyller grundkrav och rekommendationer på inomhusmiljön. Klass B: Lägenheten är godkänd och klarar grundkraven på inomhusmilj ön. Klass C: Lägenheten är underkänd på ett eller flera grundkraven av och åtgärder bör vidtas för att säkerställa att minst grundkraven blir

uppfyllda.

I projektet har provmätningar och på grundval därav provklassningar utförts av några lägenheter. Tanken är att fastighetsägarens personal skall utföra de mätningar som erfordras samt svara för enkäter till hyresgäster och ha planer för hur klagomål och mätresultat,

dokumentation och arkivering skall hanteras.

Den övervakande parten i ldassningsarbetet bör, enligt exa-

mensarbetet, utföra stickprovskontroller i vissa lägenheter för att sä-

kerställa att uppställda krav verkligen infrias. Om avsikten är att P-

132 Kvalitetssystem

märka lägenheterna bör, anges det, den övervakande parten SP vara

AB. Klassningen av en lägenhet eller rättare en byggnad är inte definitiv utan skall ske "fortlöpande" för att säkerställa kvaliteten över tiden. Verksamheten utföras enligt följande.

avses

Utlovad kvalitet säkerställs genom ett effektivt kontrollprogram.

-

Uppfylls inte utlovad kvalitet skall hyresvärden inom en snar

-

framtid avhjälpa bristerna. Hyresvärden skall snarast kontrollera klagomål från hyresgäst.

- Oberoende part skall övervaka kvalitetsarbetet och stickprovsvis kontrollera använda mätmetoder.

Hyresvärden förbinder sig att fortlöpande, ex. vart tredje år,

-

ställa frågor till hyresgästerna om inomhusmilj ön. Vid nyinflyttning bör sådan förfrågan ske efter tre till sex månader.

Hyresvärden garanterar att använda endast milj ödeldarerade metoder och material vid underhåll och reparation.

Hyresgästen skall ha tillgång till ändamålsenliga och heltäckande

städ- och skötselinstruktioner.

Personcertifiering som medel att säkerställa kvalitet i förvaltnings-

fasen har hittills förekommit endast i liten omfattning. Ett exempel är

certifiering av ventilationsrengörare, som bygger på att säkerställa en

viss kunskapsnivå och kvalitet hos rengörarna. Certifieringen omfattar,

allmän teknisk kunskap, erfarenheter från praktiskt arbete och kunska-

per om lagstiftning m.m. Certifikatet gäller i fem år. Förteckning upp-

rättas över dem som erhållit certifikat av certifieringsorgan.

4.4.3 Kvalitetsutmärkelser i Sverige och andra

m.m. länder

Under år 1990 fonnades Intressentföreningen Kvalitetsutveckling av ett tjugotal företag, myndigheter och organisationer. Samma år slöt intres-

sentföreningen och regeringen ett avtal som innebar att Institutet för Kvalitetsutveclding bildades, SIQ. Institutet har fått den övergripande uppgiften att stimulera och bidra till en positiv kvalitetsutveckling i alla

delar av det svenska samhället samt att vara ett samlande, pådrivande

och resursskapande organ för den nationella utvecklingen inom kvalitetsomrâdet och verka för ett effektivt svenskt deltagande i intemationellt samarbete. SIQ arbetar inom följande programområden. Infor-

mation och opinionsbildning, forskning och utveckling, utbildning, SIQ Benchmarking Center samt Utmärkelsen Svensk Kvali-

tet, USK utmärkelsen är i första hand ett verktyg med vars hjälp en

SOU 1997: 177 Kvalitetssystem 133

organisation kan utvärdera och förbättra sin verksamhet. Utmäregen kelsen är också en tävling, syfte är att lyfta fram goda exempel och vars att väcka medvetenheten om kvalitetsfrågomas betydelse. Beträffande information och opinionsbildning är målet att sprida kunskap om och väcka engagemang för kvalitetsarbete i hela det svenska samhället. SIQ samarbetar med andra kvalitetsorganisationer, fackliga organisationer, konsulter och högskolor samt samlar infonnation om "goda föredömen" på kvalitetsområdet både i Sverige och i utlandet.

Inom programområdet forskning och utveckling är uppgifterna bl.a.

att undersöka behoven av nya forskningsinsatser inom kvalitetsområdet samt att finansiera dessa. SIQ prioriterar följande områden för kvalitetsforskning.

TQM Implementering och effekter. - - Samband mellan kvalitetsutveckling och ekonomiska mått. - Processorientering. - Kartläggning av forskning som redan bedrivs. - Vidareutveckling av metoder för kvalitetsutveckling. -

Programområdet utbildning har som målsättning att dels öka utbudet

av och förbättra standarden på utbildning inom kvalitetsområdet, dels förbättra kvaliteten i utbildningsprocessen. SIQ stimulerar utbildningsgivare till att låta kvalitetsutveckling ingå både i kursplaner och i utbildningsprocesser. Svenska Kommunförbundet har i samarbete med SIQ lanserat Kvalitetsutmärkelsen Svensk Skola, bygger på Utmärkelsom sen Svensk Kvalitet. Programområdet SIQ Benchmarking Center har, utöver att sprida kunskap om benchmarking som metod, som främsta uppgift att hjälpa organisationer att identifiera lämpliga benchmarkingpartners. Benchmarking är, enligt SIQ:s definition att systematiskt jämföra sig med, utvärdera och lära av goda förebilder, oavsett bransch och geografiskt läge. Syftet är att få insikt och kunskap omsätts i effektiva som förbättringar i den egna verksamheten. Benchmarking kan användas internt inom ett företag, enligt SIQ bättre förutsättningar för ett men ger framgångsrikt utbyte om den bedrivs med organisationer inom helt andra branscher än den Detta kan leda fram till problemlösningar egna. som är oprövade i den egna branschen men som leder till betydande förbättringar. Ett par exempel på detta återges här. Ett företag som tillverkar och säljer högspänningskomponenter sprött keramiskt mateav rial åstadkom en drastiskt reduktion spillet i produktionen att av genom bedriva benchmarking med tillverkare exklusivt matporslin. Ett en av annat exempel är ett flygföretag reducerade servicetiden för flygsom

134 Kvalitetssystem SOU 1997: 177

plan mellan flygningar från 40 till 10 minuter efter benchmarking med mekanikema i ett racerbilstall. SIQ är grundarna ett globalt en av av

nätverk för benchmarking "the Global Benchmarking Network" och

kan ett omfattande kontaktnät identifiera goda förebilder även genom utanför Sverige.

Programområdet Utmärkelsen Svensk Kvalitet USK, vergyget.

Som nämnts tidigare är USK i första hand ett verktyg med vars hjälp en organisation kan beskriva och analysera sin verksamhet men också en tävling. Det sistnämnda beskrivs längre fram. Med hjälp detta av system USK, verktyget kan en organisation utveckla en kundorienterad - verksamhet. Följande områden av verksamheten, vilka benämns utmärkelsens kriterier och åsätts poäng samlingspoäng för områdena anges inom parentes är föremål för analysen: Ledarskap 90, Information och analys 80, Strategisk planering 60, Medarbetamas utveckling 150, Verksamhetens processer 160, Verksamhetens resultat 160 och Kundtillfredsställelse 300. Med hjälp av fyra frågor leds analysen genom de olika kriterierna.

Hur gör du

I vilken omfattning gör du det

Vilka resultat leder det till Hur gör du för att utvärdera och förbättra det du gör

Ständig förbättring bygger på att dessa frågor ställs återkommande och

regelbundet. Utmärkelsen bygger på principerna för offensiv kvalitets-

utveckling och sammanfattas i 13 grundläggande värderingar.

Flera företag och branscher har instiftat kvalitetsutmärkelser egna som helt eller delvis bygger på USK. Många framgångsrika företag använder USK i sitt förbättringsarbete. Detta gäller även byggområdet. Regioner, branscher och organisationer har inspirerats att driva på

kvalitetsutveckling med verktyg och utmärkelser som helt eller delvis

grundar sig på USK. I det följande återges några exempel.

Kvalitetsutmärkelsen Svensk Skola, instiftad av Svenska kommun-

förbundet för att stimulera och stödja kvalitetsutvecklingen i den svenska skolan.

Kriterier och anvisningar för Qvalitet Utveckling Ledarskap är

framtagna av Landstingsförbundet för att stödja och stimulera kvalitetsarbetet inom svensk hälso- och sjukvård. Utmärkelsen SABO Kvalitet är instiftad för att göra arbetet med

ständiga förbättringar till en naturlig del i det dagliga arbetet.

Kvalitetssystem 135

Utmärkelsen Kvalitet i Norr är ett instrument för utvärdering den

av egna verksamheten och samtidigt ett sätt att hitta och lyfta fram förebilder. Programområde Utmärkelsen Svensk Kvalitet, tävlingen. Ett sätt att få en kvalificerad och objektiv utvärdering är att anmäla organisationen till den årliga tävlingen USK. Tävlingen har två syften, dels skall om den identifiera och lyfta fram goda exempel, dels de deltagande ge organisationerna en objektiv och kompetent utvärdering verksamheten av av SIQ:s examinatorer. De bästa organisationerna får vid slutlig uten värdering även platsbesök. En domarkommitté beslutar det finns om en värdig mottagare USK. Varje deltagare erhåller återföringsrapav en

port som visar på starka sidor och förbättringsmöjligheter. Det krävs en stor arbetsinsats för att bedriva ett förbättiingsarbete även internt i företagen. Det är dock en insats enligt SIQ, snabbt

som,

ger avkastning i form av större kundtillfredsställelse och högre effekti-

vitet. Kriterierna för USK är skrivna för att kunna användas i alla organisationer. Beträffande kund att det är kundens uttalade behov, anges

krav, önskemål och förväntningar skall styrande för organi-

som vara sationen, dess medarbetare och verksamhet.

De organisationer som erhåller USK åtar sig att sprida kunskap

om

det förbättringsarbetet.

egna

Följ ande har erhållit Utmärkelsen Svensk Kvalitet:

1992 Tillverkningsdivisionen inom IBM Svenska AB

1993 Utmärkelsen delades inte ut 1994 ABB Atom Bränsledivisionen och LM Ericsson Data AB 1995 Telekabeldivisionen inom Ericsson Cables AB 1996 Lungmedicinska kliniken vid Universitetssjukhuset i Linköping och Volvo Aero Corporation

Kvalitetsutmärkelser i världen i övrigt

I USA finns sedan år 1987 kvalitetsutmärkelsen Malcolm Baldrige National Quality Award. För europeiska företag finns The European Quality Award, är jämnårig med den svenska Utmärkelsen Svensk som Kvalitet. USK bygger på den amerikanska utmärkelsen. Likhetema mellan de olika utmärkelsesystemen är stora. Det japanska Demingpriset, som har funnits i mer än 40 år, bygger dock på ett annat utvärde-

ringskoncept och har inte fått någon större spridning utanför Japan.

136 Kvalitetssystem

Exempel på tillämpning av utmärkelsesystemen

Det har kommit till byggkvalitetsuuedningens kännedom att det i Fin-

land nyligen genomförts utredning den finska industrin står

en av var för närvarande i kvalitetshänseende och för att få en bas för en nationell

kvalitetsstrategi. Finska Handels- och industriministeriet samt Teknologiutvecklingscentralen, Tekes, har finansierat projektet. En forskar-

grupp vid Helsingfors handelshögskola har genomfört utredningen. Utredningens resultat, som redovisas i korthet i det följande är forskargruppens slutsatser. Handels- och industriministeriet kommer att behandla utredningen senare. Det konstateras att Finlands kvalitetskonkurrensförmåga kan för-

bättras betydligt. Analysen har omfattat fyra industrisektorer, nämligen

skog-, metall-, byggnads- och telesektorerna. Metall- och telesektom uppnår delvis en s.k. övertygande kvalitetsnivå medan byggindustrin är minst utvecklad av de undersökta. I utredningen noteras också att enligt ett liknande poängsystem det nyligen nämnda kritesom

rie/poängsystemet, de bästa företagen i Japan uppnår 900 poäng följt

av de främsta i USA med 800 poäng. I Europa och Norden uppnår de bästa 700 poäng samt de bästa företagen i Finland 600 poäng. Det noteras vidare beträffande de undersökta industrisektorema att tele och metall ligger i intervallet 300 500 poäng med det främsta företaget på -

500 poäng, att skog ligger i intervallet 250 400 poäng med det främsta

-

företaget på 400 poäng slutligen byggindustrin ligger i in-

samt att tervallet 200 350 poäng. Det kan noteras att undersökningen, enligt -

uppgift, kritiserats bl.a. av den finska byggbranschen. Man menar att

forskarna inte har tillräcklig kännedom om branschens speciella förhållanden.

4.5 Kvalitetsarbetet inom

Europeiska

Unionen m.m.

4.5.1 Kvalitetsarbetet inom EU

4.5.1.1 Bakgrund

Kommissionen inom EU introducerade kvalitetsbegreppet i sin vitbok "Tillväxt, konkurrenskraft, sysselsättning" av den 5 december 1993

SOU 1997: 177 Kvalitetssystem 137

KOM/93/700 slutligt för att främja verksamheter med högt förädlingsvärde och föreslog att kvalitet skulle räknas till de immateriella investeringarna i "En politik för Europeiska unionens konkurrenskraft"

KOM/94/319 slutligt, 14 september 1994. Ministerrådet godkände initiativet till en kvalitetsfrämj ande politik i sitt beslut den 21 november

1994 94/C 343/01, EGT C 343/1, 6.12. 1994, s.1 Europeisk

nr om konkurrenskraft. Kommissionens tjänsteenheter har utarbetat ett arbetsdokument l8/09/ 1996 mot nämnda bakgrund och även utifrån att det är en logisk uppföljning rådets beslut den metoden för av om nya

teknisk hannonisering 7 maj 1985, EGT C 136, 1985 och

nr helhetsmetoden för överensstämmelseprövning 21 december 1989, EGT nr C 10, 1990. Dessa två beslut, antogs inom för som ramen programmet för den inre marknaden, har bidragit till att omfördela ansvaret för hälsa och säkerhet etc. mellan de offentliga myndigheterna och de ekonomiska beslutsfattarna att grunda överensstämmelse genom

med gemenskapens kvalitetsverktyg kvalitetssälding, produktcertifie-

ring m.m.. Kvalitet har många innebörder och implikationer, alltifrån kvalitet i

formgivning och tillverkning av varor samt tjänsters offentliga och privata kvalitet till kvaliteten hos företagen själva. Men oberoende

av vilken form det är fråga så förblir, enligt arbetsdokumentet, kvaliom teten ett medel för att uppnå ett mål och inte ett mål i sig. Det är fråga om ett medel för att överleva på marknaden och framför allt ett medel för att säkra bestående konkurrenskraft i föränderlig omgivning. en

Beträffande innebörden i europeisk kvalitetsfrämjande politik anförs

bl.a. att det är de ekonomiska beslutsfattarna ytterst måste bära som

huvudansvaret för kvalitetsstrategiema medan de offentliga myndighe-

terna behåller rollen garanter för rättslig, politisk och allmän som en

ekonomisk omgivning som gynnar näringslivets ekonomiska utveck-

ling och utveckling konkurrenslcraften. Den europeiska kvalitetsav

främjande politiken har som huvudmål att vara en politik för medve-

tenhet, att politiskt synliggöra och stödja uppsättning kvalitetsinen strument och -åtgärder över hela Europa. Denna rampolitik syftar till att uttryckligen ställa det mänskliga elementet i ekonomiskt beslutsfattande

i förgrunden. Konkurrensförmågan måste leda till positiva resultat även

för medborgarna, konsumenterna och arbetstagarna för att den skall uppfattas positiv för samhället helhet. Det är för som som en ram en

ständig förstärkning de tekniska kvalitetsinfrastrukturerna

av

kvalitetssäkring, certifiering, ackreditering, för industriella och ekonomiska initiativ benchmarking, kvalitetsutmärkelser, självvärdering,

formgivningskvalitet etc och för att skapa sammanhang och

en gemensam inriktning på europeisk nivå för de olika initiativ tas och som som

138 Kvalitetssystem SOU 1997: 177

kan ha betydelse för dessa frågor statliga bidrag, regionala utvecklingsprogram, olika statliga subsidier, regleringspolitik etc. typer av

Målsättningen att stärka den inre marknaden och öka konkurrensförmågan är kännetecknande för den europeiska kvalitetsfrämjande

politiken. År 1985 beslöt ministerrådet att minska gemenskapens lagstiftningsbörda genom att anta den "nya metoden", dvs. att reducera

lagstiftningen till det absolut nödvändigaste och till de ekonomiska beslutsfattarna, standardiseringsorgan överlåta uppgiften att handha de-

talj föreskrifterna om standardmärkning m.m. Denna satsning intensifierades åren 1989-1990 då rådet beslöt att lägga ut kraven på kontrollen av överensstämmelse med uppställda krav på antingen kompetenta tredje parter eller på tillverkarna själva på vissa villkor, bl.a. att de kimde visa att de hade genomfört särskilda kvalitetssystem.

Den europeiska kvalitetspolitiken är ett steg på vägen från överens-

stämmelse med säkerhetsföreskriñer till konkurrenskraft och företagsekonomisk fulländning strategier för kvalitetsledning. genom Kraven på EG- märkning har börjat skapa enhetlighet och konsek-

vens på marknaden och synliggöra gemenskapens säkerhetsföreslcrifter.

Med tiden borde de, enligt kommissionens arbetsdokument, leda till en minskning av olika slags märkningar, när marknaden insett det verkliga mervärdet i EG-märkningen och inte längre känner behov av privata märkningar. En koncentration på certifiering av kvalitetssäknngssystem har på en del håll på marknaden skapat intrycket att ett sådant system är svaret på frågan om ekonomisk överlevnad.

4.5.1.2 Särskilda kvalitetsorienterade verksamheter inom gemenskapen

Gemenskapens aktiviteter har hittills varit koncentrerade på att genom-

föra den metoden och på att förstärka de nödvändiga kvalitetsinnya frastrukturerna för att fullborda en integrerad inre marknad. Inom kommissionens program och politik finns det ett antal verksamheter

som är kvalitetsorienterade. I det följ ande återges några i korthet.

På yrkesområdet stöder programmet Leonardo da Vinci utformning- en av innovativa transnationella pilotprojekt för utbildning i tekniker

och strategier för kvalitetsledning samt spridning av utbildningspro-

dukter på området. Frågan om kvalitet i yrkesutbildningen håller på att bli ett huvudtema i debatten om de nya utmaningarna för yrkesutbildningspolitiken. De små och medelstora företagens särskilda behov har beaktats ge- nom bl.a. teknikstimulerande åtgärder som en del av det fjärde ram-

SOU 1997: 177 Kvalitetssystem 139

programmet. Ett särskilt program, Euromanagement, har introducerat ca 800 små och medelstora företag i kvalitetsteknik och hjälpt

dem att förbättra sin kvalitetshantering. Ticqa och Ticqa

H- pro-

jekten har konstruerats för att underlätta små och medelstora före-

tags tillträde till de olika kvalitetsinfrastrrukturema. Ticqa består av

en förteckning över de olika enheter och instanser tillhanda-

som håller tjänster på kvalitetsområdet och analys företagens been av hov i relation till utbudet. Förteckningen står till marknadens förnu fogande EOTC Europeiska organisationen för provning och genom certifiering. Analysresultaten från projekten torde offentliggöras under loppet av år 1997. Forskningen utgör ett viktigt område där kvalitet har stor roll. - en Kvalitetsprinciper och metoder för att nå kvalitet bör tillämpas på

forskningsområdet. I det fjärde ramprogrammet för forskning, teknologisk utveckling, och demonstrationsprojekt ingår ett särskilt

program för utveckling av standarder, mätning och provning i syfte

att uppmuntra forskning och utveckling av nya metoder för produktionsledning och bättre metoder för mätning och kontroll av pro-

dukter.

Aktärema i den europeiska kvalitets/främjande politiken är de nationella och europeiska kvalitetsorganisationema. Hit hör inte minst Euro-

peiska organisationen för kvalitet EOQ och Europeiska stiftelsen för

kvalitetsledning EFQM. Vidare kan nämnas nationella och europeiska

näringslivsorganisationer, Europeiska nmdabordsorganisationer och

universitet samt fackföreningar och representativa konsumentorganisa-

tioner. Hit hör också EOTC, de europeiska organisationerna för ackre-

ditering av provningslaboratorier och certifieringsorgan EAL och EAC med nationella och regionala förgreningar samt också de

euro-

peiska standardiseringsorganisationema CEN/CENELEC/ETSI. Ge-

menskapens institutioner bär ansvaret för att sammanföra de olika na-

tionella handlingslinjerna, offentliga och privata, och för att säkerställa att de på gemenskapsnivå bildar grunden för helhetssynergi. En

en av deras viktigaste uppgifter är att minska de negativa effekterna av från varandra avvikande nationella linjer och att främja och försvara den europeiska dimensionen på gemenskapsnivå.

4.5.1.3 Konkreta åtgärder inom Kommissionen

Europeiska utmärkelsen för kvalitet instiftades år 1992 av näringslivet EFQM och EOQ med stöd av kommissionen. Utmärkelsen är avsedd att ge uppmuntran och erkännande företag kommit som

särskilt långt beträffande kvalitetsledning. Den innebär att företagen

140 Kvalitetssystem

tillämpar kriterierna för töretagsekonomisk fulländning

- som

täcker alla olika företagsstrategiska managementområden, använder sig av älvvärdering.

- Utmärkelsen är ett kraftfullt instrument för benchmarking. Detta gäller speciellt om de olika nationella och regionala utmärkelsesys-

temen i europeiska unionen tillämpar samma lqiterier. Kommissio-

nen stöder detta arbete. Europeiska utmärkelsen för kvalitet har utvidgats till att omfatta offentliga tjänster samt även små och medelstora företag.

Benchmarking: Förutom utmärkelsen för kvalitet finns det andra sätt att sprida de bästa sätten att bedriva företagsledning så att näringsli-

vet i allmänhet och små och medelstora företag i synnerhet kan dra nytta av varandras erfarenheter utan att bryta mot gemenskapens

konkurrensregler. Det finns ett antal privata och offentliga benchmarkinginitiativ som är utformade just för ett sådant ändamål.

Kommissionen understöder benchmarking på området för elektro-

niska komponenter inom ramen för programmen för små och me-

delstora företag. En del medlemsländer stöder sådana och i program den privata sektorn finns ett antal initiativ. T.ex. i Sverige och Italien förekommer nätverk for benchmarking. På europeisk nivå undersöker EFQM möjligheterna att inrätta en europeisk informa-

tionscentral för benchmarking. Det finns ett globalt nätverk för benchmarking för att utbyta information om bästa praxis. De euro-

peiska medlemmarna i det globala nätverket har nyligen inrättat en

utmärkelse, European Best Practice Benchmarking Award.

Ett europeiskt nätverk håller på att bildas omfattande små och medelstora företag. Verksamheten avses omfatta branschspecifika aktiviteter,

bl.a. inom byggområdet.

En europeisk kvalitetsvecka: I november 1995 organiserades mer än 90 olika tillställningar i medlemsstaterna under mottot "Kvalitet i

Europa vägen mot fulländning". Tillställningama omfattade inter-

nationella konferenser, aktiviteter i skolor, utställningar samt TV-

och radioprogram. En sådan kvalitetsvecka ordnas nu årligen.

4. Ett europeiskt kvalitetsobservatorium: Det finns i dag ingen organiserad mekanism för att fånga upp marknadens reaktioner på framstegen beträffande kvalitet i Europa, inte heller finns det något

övergripande system för att sprida information på ett organiserat

sätt. Det finns ett antal verksamheter, såsom index över kundtillfredsställelse, för att värdera kvalitetsframsteg, men de är få sådana

SOU 1997: 177 Kvalitetssystem 141

existerar endast i ett fåtal medlemsländer, t.ex. i Sverige och Tysk-

land och håller på att introduceras i en del andra länder.

Ett europeiskt system för utbildning kvalitetsexperter: I kommis-

av sionens handlingsprogram uttalas att det bör säkerställas att utbildningsprogrammen i hela europeiska unionen utarbetat liknande metoder på kvalitetsområdet och möter den ständigt växande efterfrågan från företagen på ingenjörer med relevant utbildning och företagsledare med europeisk vision. Det är inte kommissionens en avsikt, anges det, att utarbeta sådana program, men den kommer att uppmuntra kompetenta organisationer på området att undersöka möjligheterna att bygga upp ett öppet, tydligt och trovärdigt euro-

peiskt utbildningssystem på kvalitetsområdet. Det noteras att det ar-

bete som redan utförts av organ som EOQ, som har utvecklat ett

hannoniserat system på europeisk nivå för utbildning kvalitets-

av

experter kvalitetsingenjörer, -företagsledare och -revisorer, kan

tjäna som exempel det öppnas och omvandlas till ett system om upp på europeisk nivå. Enligt kommissionens arbetsdokument bör de nämnda fem åtgärderna ses som prioriteringar för att skapa jämvikt i och synliggö-

ra kvalitetssatsningen i sin helhet. Det är nödvändigt, anges det, att förena åtgärderna med andra vad gäller förbättring av innovation,

forskning och utbildning i kvalitetsfrågor. Gemenskapens institutioner och medlemsstaterna bör enligt kommissionens arbetsdokument fortsätta arbetet med att stärka kvalitetsinfrasuulcturema och göra dem tillgängliga för små och medel-

stora företag. EAL och EAC bör vidare enligt dokumentet inbjudas att fortsätta att komplettera och fördjupa sitt europeiska nätverk av

ackreditörer, sina avtal om ömsesidigt erkännande och att fortsätta

arbetet på ett fullständigt enhetligt ackrediteringssystem i Europa

inom ramen för EOTC. Utbildning och universitetsundervisning i kvalitet har enligt

kommissionens dokument ännu inte blivit tillräckligt etablerade i

alla medlemsstater. Det finns enligt dokumentet endast ett fåtal institutioner som inkluderar kvalitet i sina grundutbildningar eller i

högskoleutbildningen av ingenjörer. De få som gör det har börjat

samverka i nätverk för att ömsesidigt dra fördel av uppnådda erfarenheter. Utbildning i kvalitet är, enligt arbetsdokumentet, med all sannolikhet ett område gemenskapsprogrammen måste konsom centrera sig på i framtiden.

142 Kvalitetssystem

4.5.1.4 Erfarenheter av kvalitetsarbete

En rapport finansierad av The European Foundation for Qalitity och

EU-Kommissionen DG IH, The European Way to Exellence belyser

kvalitetsarbetet inom 35 små och stora företag och organisationer be-

lägna inom EU. Byggindustriföretag är inte representerade. Insamling

av data och analyserna har utförts av universitet och handelshögskolor i EU-ländema eller av representanter för nationella kvalitetsorganisationer. Arbetet påbörjades under år 1995. Syftet var att söka få fram nyckelelementen till framgång hos de 35 skilda företagen och organisationerna. Elementen skulle definieras och beskrivas så att andra företag och organisationer kunde lära av arbetet. Generella mönster och erfarenheter skulle identifieras i att introducera kvalitetsarbetet. processen

Organisationerna och företagen har olika omgivningar, kompetensom-

råden, problem, utmaningar och ambitioner, varför självfallet lösning-

arna på upplevda problem varierar. Många företag och organisationer har i sin förändringsprocess använt sig EAQ- modellen, Malcolm

av Baldrige National Quality Award eller ISO 9000-seriemas standarder för att definiera vad "quality management" betyder för dem. De beskrivna organisationerna har alla det gemensamt att de betonar ledar-

skap, kontinuerlig förbättring, personutveckling, management baserad

på fakta och kundorientering. I redovisningen beskrivs för vart och ett

av de 35 företagen och organisationerna bl.a. skäl till förändring, fram-

gångar respektive utrnaningar/hot beträffande ledarskap och process, använd teknik och modeller för att åstadkomma förändringar och kvantitativa respektive kvalitativa resultat. I rapporten The European Way to Exellence från EU-

kommissionen har företagen och organisationerna angett förändringsbehov till följd olika problem. Bland annat har behoven formulerats

av

som krav på bättre beständighet hos produkten, att kundorienteringen

inte är tillräcklig, att andra och villkor dyker för länder inom nya upp

EU och utanför. Ytterligare exempel på problemforrnuleringar

är nega-

tiv framtoning av organisationen, företagets överlevnad på lång sikt, arbetskonflikt och dåligt resultat, produktkvalitetsproblem, intematio-

nalisering av marknaden, finansiella problem, ökad komplexitet i företagsledning och organisation p.g.a. snabbt växande företag och globali-

sering av marknaden, förändringar i kimdbehov, företagsledningsproblem till följd av utvidgning av organisationen samt decentralise-

ring. Efter att ha tagit i anspråk olika hjälpmedel för att lösa angivna pro-

blem har alla företag nått bättre resultat. Bland de hjälpmedel

som använts och varit positiva nämns

Kvalitetssystem 143

benchmarking en metod att på ett systematiskt sätt lära av goda - -

förebilder, tillämpning såväl internt i företagen som inhämtning från

omvärlden,

styrgrupp för totalkvalitetsstrategi, - ISO 9000, kvalitetsmanualer, mätning av tillfredsställelsen hos kunder och anställda, processanalyser, -

erfarenhetsåterföring,

-

utbildning,

- European Quality Award, -

auktorisering/licensiering,

kvalitetshandböcker, egen bedömning av kvalitet, utveckling av mätteknik och metoder, analys av de tio största problemen, insikt att verktyg, tekniker och modeller är hjälpmedel för företaget att uppnå sitt syfte och inte är ändamålen i sig älva, belöningar samt - Malcolm Baldrige National Quality Award-model. -

Som exempel på kvantitativa resultat av arbetet i företagen kan följ ande

nämnas: Förbättring av produktiviteten med 30%, reduktion av kvalitetsfelkostnader med 50%, ökning av mervärdet i produktionen, ökning av vinsten med 14%, årlig minskning inköpspriser, försäljningsök-

av

ning, minskning av leveransförseningar, ökning av elevantal, minskning av sjukfrånvaro, minskning arbetsolyckor från 66 till 21 % på

av ca fyra år, sjunkande kvalitetsfelkostnader. Ett antal studier som genomförts av Eurobarometem på begäran av EU-kommissionen om kvalitetssystemens effekter på företagens eko-

nomiska resultat visar att tillämpningen av strategier för kvalitetsled-

ning leder till resultatförbättzringar minskar fel och kasseringar, förbätt-

rar processer. Resultatet av dessa förbättringar uppskattas till i genom-

snitt 6 procent av företagens omsättning.

4.5.1.5 Kvalitetssäkring i byggindustriföretag i Europa

Europeiska byggindustrins sammanslutning European Construction

Industry Federation FIEC utförde under slutet av år 1995 en under-

sökning On quality assurance in construction enterprises in Europe,

FIEC, februari 1996 av hur många byggindustriföretag, främst inom EU, som hade anammat kvalitetssäkringssystem och var certifierade.

144 Kvalitetssystem

Undersökningen visade en markerad ökning av antalet certifierade företag jämfört med resultatet liknande undersökning utfördes av en som två år tidigare. Inom Europeiska unionen uppskattas 700 byggindustca riföretag vara ISO 9000/EN 29000 certifierade. Siffran nästan fördubblas de företag är certifierade enligt det franska om som QUALIBAT systemet inkluderas. QUALIBAT systemet medger certifiering om 13 principiella kriterier uppfylls jämfört med 17 totalt 20 av enligt ISO 9000/EN29000 standarderna. Om företagen i Schweiz och Norge inkluderas kan ytterligare 100 företag läggas till. Som ca exem-

pel på den ökning av certifierade företag som skett under de två senaste

åren kan nämnas följande: Belgien från 7 till 60 företag, Schweiz från 2 till 80, Tyskland från 15 till 150, Spanien från 1 till 15 företag, Storbritannien från 100 till 130, Irland från 25 till 120 och Nederländerna från 10 till 130 företag. Totala antalet ISO 9000/EN 29000 certifierade byggindustriföretag i Europa enligt undersökningen vid slutet år 1995 framgår följande av av sammanställning.

QUALIBAT systemet

Vid tidpunkten för undersökningen torde det i Sverige ha funnits ett

ISO 9002- certifierat företag.

En klar majoritet av de svarande i de olika länderna bedömer att den

ökande trenden till certifiering kommer att hålla i sig. Man måste dock hålla i minnet att många byggföretag, speciellt de små och medelstora,

anser att ISO 9000/EN 29000 är standarder är bättre anpassade för som

tillverkningsindustrin och sämre till byggprocessens behov. Detta gäl-

ler också Sverige, vilket framkommit vid intervjuer m.m.. I mycket få länder finns dock, enligt undersökningen, system för att mäta effekter-

na hos byggföretag som har anammat sådana system. Enligt undersök-

ningen är situationen sådan i vissa länder att ett ökande antal beställare

efterfrågar kvalitetscertiñering vid upphandlingen, speciellt vid upp-

SOU 1997: 177 Kvalitetssystem 145

handling av byggnadsteknisk kompetens. Nästan alla nationella byggnadstekniska intresseorganisationer har enligt FIECC:s undersökning uttalat ett klart nej till förslag om att kvalitetscertifikat skulle vara ett villkor vid anbudslämnande.

4.5.1.6 Arbete med kvalitetsfrågor i Storbritannien

Byggministem i Storbritannien och byggindustrin där kom år 1994 överens att bilda en "Quality Liaison Group" QLG. Både industrin om och regeringen oroade över att industrins framtoning inte förknipvar

pades med kvalitet, trots många utmärkta byggprojekt. Resultatet av

gruppens arbetet presenteras i rapporten "Constructing Quality, A strategy for Quality in Construction" Departement of the Environment, Consultation Document, November 1995. I rapporten anges det att BS

EN ISO Brittisk standard BS 5750 har starkt stöd inom några områ-

den och utgör basen för de flesta certifieringssystem. ISO kritiseras också starkt för överbyråkratiskt, dyrt, känsligt för olika tolkatt vara

ningar, olämpligt för små firmor/företag och att existera snarare som ett

mål än som ett medel för att nå ett mål. Gruppens uppgift var att försöka identifiera byggindustrins problem och föreslå strategi för att förbättra kvaliteten. QLG diskuterade fyra en fundamentala frågor som berör en kvalitetsstrategi för industrin. De

fyra frågorna upphandligsproceduren, kritik av existerande stan-

var: darder, kvalitet i små företag samt utbildning, medvetenhet och "training". Det påpekas att effektivitet kräver att kvalitet inte nödvändigtvis betyder bästa tillgängliga kvalitet utan snarare lämplig kvalitet för att tillfredsställa beställarens behov. Lämplig appropriate kvalitet inbegriper bästa "value for money". Detta i sin tur måste inbegripa livs-

längdskostnad i motsats till initialkostnad eller lägsta initialpris.

QLG redovisar en översikt av problem som gruppen funnit i sitt arbete. Bl.a. nämns att en majoritet av beställare var "barely" nöjda med kvaliteten inom byggprocessen for närvarande. En minoritet beställare

uttalade ett klart missnöje. Det finns en spridd skepsis inom byggin-

dustrin till registrering och kvalificeringssystem. Beställare, yrkesverkoch entreprenörer vill enligt rapporten helt klart lita till sin egen samma

erfarenhet, omdöme och urvalsprocedurer. Gruppen anger att det måste

ske åsiktsändringar om de rekommendationer som lämnas i rapporten

"Constructing the Team" Sir Michel Latham, Govemment/industry

review of procurement and contractual arrangements in the UK

construction industry, July 1994, redovisas i längre fram skall kunna

implementeras. Medan entreprenörer anammat BSI ISO 9000 med en-

146 Kvalitetssystem

tusiasm har bara hälften de "the professionals" och minoritet av en av

beställama gjort det eller ämnar göra det. Forskning visar enligt vad som uppges i rapporten att ca 90 procent alla misstag är att hänföra

av

till projekterings- och byggprocessen, fördelat till lika delar.

Det anges

att kvalitetsproblemen i byggandet är tydliga. I fråga om påtryckningar för att åstadkomma förändringar nämns att det i den nämnda Sir Michael Latham rapporten, Constructing the

Team, sattes ut ett mål för byggindustrin att minska byggkostnadema

med 30 procent. I rapporten att det börjar finnas växande tro

uppges en

på att bearbetning alla aspekter på dålig projektering, slöseri med

av material under byggandet, fel och bristande effektivitet i handhavandet

av hela byggprocessen kan medföra avsevärda besparingar. QLG drog slutsatsen att effektiv förbättring kvaliteten i brit-

en av

tisk byggindustri kräver att följande punkter beaktas i det fortsatta

arbetet.

Vid situation med konkurrens kontrakt måste kommersiella en om organisationer kunna fördelar med samarbete för att förbättra se

kvaliteten. Kontrakt måste innehålla formulering tydliggör

en som

och belönar dem bidrar till förbättring och uppnående

som en av kvalitet.

Lägsta initialkostnad är knappast detsamma bästa användning

som av pengar. Beställare måste inse detta faktum de önskar få ut det om

optimala av hela "byggteamets" erfarenhet. Kvalitetskrav, med mål att mäta enhetlighet, måste bli klart identifierade i kontraktet

tillsammans med en medvetenhet och belöning som angetts i punkt

l ovan.

Skicklighet/professionalism och erfarenhet hos bygglaget

llcela är en

värdefull tillgång. Tidig integration hela lagets skicklighet och av

kunnande måste vara kärnan i all strategi för upphandling.

Kvalitetsstandarder är ett, värdefullt utvärderingsverktyg och utgör basen för de flesta sektorscertiñeringssystem. Engagemang för kva-

litet måste uppmuntras utveckling ytterligare certifiegenom av

ringssystem. Emellertid måste oberoende certifierad kvalitetssäkring ses som endast ett element i en vidare kvalitetsstrategi, mäste

som

ha kontinuerlig förbättring sin huvudsakliga ledstj

som

Små företag är både kärnan i byggindustrin och fröet till framtiden. Inovationen, kreativiteten och entusiasmen i mindre företag fär inte

SOU 1997: 177 Kvalitetssystem 147

kväsas. De medel genom vilka en organisation tillåts visa sitt engaför kvalitet måste vara flexibla. gemang

En samlad koordinerad strategi för utbildning krävs, som matchar

industrins behov och de studerandes strävan samt utbildamas plikter

mot sina elever. Teoretikema, industrin och de yrkeskunniga måste arbeta nära tillsammans inom området utbildning praktik för att skapa arbetsplatser med den nödvändiga sammansättningen av teknisk och verkställande skicklighet.

Enligt QLG:s rapport har byggindustrin inget gemensamt kvalitetsfocus

och ett Kvalitetscentrum måste etableras utan dröjsmål för att åstad-

komma ledarskap och riktning vid implementeringen av den strategi

följ de här återgivna punktvisa rekommendationerna.

som er av

4.5.1.7 Arbete med kvalitetsfrågor i Norge

I Norge trädde bestämmelser i plan- och bygglagen i kraft den nya l juli 1997. Enligt bestämmelserna skall företag som "på byggherrens

vägnar tar på sig ansvaret för byggprojekt" som faller inom plan- och bygglagens tillämpningsområde visa att de har tillräcklig kompetens att

genomföra projektet. Kommunerna skall i varje ärende pröva och godkänna kompetensen hos den ansvarige sökande av bygglov ansvarig söker, ansvariga projektörer, ansvarig samordnare, ansvarigt kontroll-

företag och ansvariga utförande företag lokalt godkännande. Endast i

särskilda fall lämnas godkännande avseende enskild person. Godkännande kompetensen hos de ansvariga företagen kan också av

göras i förväg vid ett centralt godkännande. Ett sådant godkännande,

täcker det aktuella uppdraget, innebär att det normalt inte behövs som någon ytterligare bedömning kommunen. Ett centralt godkännande av för två år. Förnyelse godkännandet sker företaget kan dokuges av om mentera att det fortsättningsvis uppfyller uppställda kvalifikationskrav. Godkännandet kan dras in företaget väsentligt överträtt plan- och om bygglagen och bestämmelser utfärdade med anledning av lagen.

De centralt godkända företagen redovisas i ett öppet och offentligt

register.

En särskild central nämnd, Godkjenningsnenmda, har tillsätts med representanter från bl.a. olika aktörer inom byggområdet för att behandla frågor centralt godkännande, förnyelse och indragning av

om centralt godkännande. Nämndens kansli tillhandahålls av en statlig myndighet, Statens bygningstekniske etat. Godkärmandeverksamheten älvfinansierande. skall dock vara

148 Kvaliteissystem

För att söka godkännande måste kompetensen dokumenteras i relation till de krav i föreskriñer för godkännandet GOF. som anges Do-

kumentationen skall visa att utbildningskravet är uppfyllt, tiden för

att praktisk erfarenhet infrias, att relevanta uppgifter med sökt som avses godkännande utförts under hela tiden för praktisk erfarenhet och i den

företagsklass som godkännandet I korthet gäller följande krav på

avser. de skilda funktionerna.

Utbildning/examen från fackuppläming motsvarande fackprov eller lärlingsprov; eller

mot-

svarande utbildning enligt 1-3 i tillämpliga delar

teknisk fackskola, mästarbrev

ingenjörshögskola 4. universitetsnivå, civilingenjör, civilarkitekt

Ansvarig Utbildning teknisk Praktisk erfaren-

examen 1 2 3 4 het

sökande SÖK projektering Företagsldass 1 4 år

2 6 år 3 8 år proj ektör PRO

Företagsklass 1 4 år

2 6 år 3 8 år

kontrollant proj ekterings-

KPR kontroll 1 4 år 2 6 år 3 8 år

samordnare Projekt-, anlägg- SAM ningsledning eller

1 samordning 5 år

2 5 år 3 8 år utförare UIF 1 2 år 2 3 år 3 5 år kontroll utfö- uttörandekontroll av rande KUT 1 2 år 2 3 år 3 5 år

Kvalitetssjystem 149

4.6 överväganden och förslag

4.6. 1 Allmänt

4.6.1.1 Inledning

samhällsutvecklingen ställer fortlöpande stora och nya krav på markplanering, byggande och förvaltning byggnader för att behovet av av ändamålsenliga bostäder, lokaler och infrastruktur skall tillgodoses. Sarnhällsbyggandet har stor betydelse för svenskt näringsliv och en avgörande betydelse för utvecklingen i samhället. Den årliga omsättningen inom planering, byggande och förvaltning motsvarar omkring 20 procent BNP. Byggnader och anläggningar representerar värden av överstiger 5000 miljarder kronor. Utvecklingen och fömyelsen som inom samhällsbyggnadsområdet är viktig för ett effektivt utnyttjande våra Detta ställer krav på kompetens men också på att av resurser. ny alla aktörer på byggområdet och i förvaltningen tar tillvara tidigare generationers kunnande. Utredningen har enligt sina direktiv att belysa och komma med förslag som bidrar till att byggnader uppförs, byggs och underhålls så resurseffektivt möjligt genom att kvaliteten om som säkras. Byggindustrin är sammantaget den största industrisektom inom EU och svarade år 1996 för nästan ll procent av ländernas sammanlagda bruttonationalprodukt. Av produktionen svarar nybyggnad av bostäder för 26 procent, byggnadsunderhåll för 33 procent, byggande andra av byggnader än bostäder svarar för 20 procent och anläggningar 21 procent. Byggindustrin är också den enskilda sektor som har flest sysselsatta, 8,8 miljoner, vilket motsvarar 7 procent av de sysselsatta. Läggs därtill de sysselsatta är beroende byggindustrin omfattas ca 20 som av procent av de civila arbetena inom EU. Inom byggindustrin är de små och medelstora företagen mycket stor betydelse. Av totalt drygt två av miljoner byggföretag inom EU har 97 procent mindre än 20 anställda och 93 procent mindre än 10 anställda. Företag med färre än 20 anställda för 47 procent produktionsvolymen. Det kan också noteras svarar av att det inom EU finns endast 100 byggföretag med mer än 2 000 anställda. I Sverige sysselsattes år 1996 inom byggsektorn, enligt uppgifter från Statistiska centralbyrån, 182 800 personer i 47 800 företag. Även i Sverige spelar de små företagen stor roll. Av företagen har en ca 26 500 inga anställda. I 20 300 företag finns mellan l 19 anställda och -

150 Kvalitetssystem

SOU 1997: 177

dessa företag har totalt 73 300 anställda. En tredjedel

av de anställda

finns i företag med än 500 anställda. Vad gäller fastighetsbolag

mer

och fastighetsförvaltare finns totalt 50 600 anställda; det finns

ca 38

400 företag, varav 30 600 inte har någon anställd. I arkitektkontor, tekniska konsultbyråer och liknande finns 45 400 anställda i 8 500 företag; det finns totalt 20 000 företag avsnitt 2.

ca se

Den hittillsvarande utvecklingen med ökande allergier

och annan

överkänslighet har föranlett staten att göra ingripanden olika slag

av

som gällt byggnadernas misstänkta bidrag till problemen. Som exempel

på detta kan nämnas bidrag till åtgärder för att komma tillrätta med fukt- och mögelskador i småhus, lag krav på

en om att en tioårig byggfelsförsälcring skall ha tecknats vid nybyggnad flerbostadshus till

av skydd för de boende samt ett motsvarande skydd beträffande småhus

som villkor för statligt ekonomiskt stöd vid nybyggnad småhus, s.k.

av småhusgaranti. Införandet obligatorisk funktionskontroll av en av

praktiskt taget alla ventilationssystem kan ytterligare

nämnas som ex-

empel. Ett ökat kvalitetsmedvetande inom byggområdet bör minska behovet av korrigeringar i efterhand. Grundstenama i detta arbete

utgörs av yrkeskunnande och yrkesstolthet hos alla inblandade aktörer.

Kvalitetsstrategier hos aktörerna kan bidra till självreglering mark-

av naden och därmed minska behov ingripanden från samhället av genom

lagstiftning eller på annat sätt. Inom bygg- och förvaltningsområdet kan systematiskt

ett mera kva-

litetsarbete sägas ha kommit igång först på l990-talet. Från olika håll

sägs att arbetet startade på allvar i samband med införandet kramer av

vet i PBL på att byggherren skall utse kvalitetsansvarig för de arbe-

en

ten där bygganmälan krävs. Den kvalitetsansvarige skall bl.a. till

se att

den av kommunen beslutade kontrollplanen följs och nödvän-

att annan

dig besiktning, tillsyn och övrig kontroll utförs för byggnaden skall

att

uppfylla de väsentliga tekniska egenskapskraven i 2

som anges

§BVL. Det ligger emellertid inte inom byggkvalitets utredningens

uppdrag att utvärdera effekterna de sedan den l juli 1995 gällande av

nya byggbestämmelsema. Boverket har i uppdrag att göra sådan

en

uppföljning. Syftet med det nya systemet bl.a. att tydliggöra roller-

var

na och ansvaret i byggandet och därmed också skapa förutsättningar för bättre kvalitet i byggandet. Erfarenheterna det dock

av nya systemet är

begränsade med hänsyn till de relativt långa ledtider gäller från

som

faserna före projektering, bygglov över byggande till färdig byggnad. I

avsnitt har resultatet Boverkets delrapport angående tillsyn och av kontroll redovisats samt i korthet tillfogats vissa noteringar från den

nyligen redovisade slutrapporten. Av delredovisningen framgår

per

oktober 1996 att Boverket vissa justeringar lämpliga vidta

anser att re-

dan Det bör enligt Boverket möjligt bort kravet på kvali-

nu. vara att ta

SOU 1997: 177 Kvalitetssystem 151

tetsansvarig enligt PBL i ärenden där byggnadsnämnden anser att det

räcker med en muntlig bygganmälan och byggsamråd är uppenbart

obehövligt. Boverket har som nämnts nyligen lämnat en slutredovis-

ning regeringsuppdraget varför någon analys inte medhunnits i

av förevarande utredningsarbete.

4.6.1.2 Hur skall kvalitet definieras

Det är svårt att klart definiera vad avses med eller vad vi menar som med kvalitet, del påstår till och med att det är omöjligt att definiera. en Oftast förlmippas kvalitet och brukar då inte sällan be-

med en produkt

tyda att produkten har en högre standard än andra motsvarande pro-

dukter är utförd med precision och perfektion. Enligt ISO 8402 -1994

-

definieras kvalitet som alla sammantagna egenskaper hos ett objekt

eller företeelse dess förmåga att tillfredsställa uttalade och en som ger underförstådda behov.

Utvecklingen har generellt gått från synsättet att inspektera och kontrollera med fokus på varor/produkter till att det inte endast är va-

erbjuds utan också servicen och sättet på vilket man gör det. rorna som Vidare har man kommit till insikt om att det är konsumen-

tens/brukarens krav och specifikationer organisation har att

som en möta och infria vill vara kvar på marknaden och inte bli utom man konkurrerad. Denna ansats brukar kallas "Total Quality Management" TQM. Med rätt kvalitet utredningen följande. Beställaren avser /byggherren får den beställda kvaliteten infriad. Detta inbegriper att de aktörer är involverade i projektet agerar faclcmässigt. som

4.6.2 Skäl för att arbeta med kvalitetsfrågor

4.6.2.1 Fel och skador i byggnader

Merparten våra byggnader de 1,7 miljonerna småhusen, de ca av - ca 130 000 flerbostadshusen innehållande ca 2,3 miljoner bostäder samt de 200 000 lokalbyggnadema skolor, daghem, sjuhus och kontorsca byggnader är på det hela taget välbyggda, väl underhållna samt har god inomhusmiljö. Det finns dock anledning att fundera över vilket bidrag byggnaderna till den konstaterade ökningen allergier och ger av

överkänslighet. Fel och skador uppträder i byggnaderna torde vara

som

152 Kvalitetssystem

SOU 1997: 177

centrala i sammanhanget och inte sällan förekommer bristande underhåll och felaktig användning byggnaderna. Utredningen har i det

av

föregående redovisat uppgifter detta. Som framgår redovisning-

om av

en av de s.k. ELIB och STIL undersökningama

se avsnitt 2.3 - 2.4

hade ca 93 000 6% småhus fuktskador i källare eller på grundplanet. Fuktskador i våtutrymmen noterades i sammanlagt 500 000 bostadslä-

genheter. En tredjedel alla lägenheter i flerbostadshus har låg luftav

fuktighet relativ luftfuktighet mindre än 30%. I vart femte småhus

är

luftfuktigheten under vissa delar året över 45%, vilket bedöms öka

av

risken för allergiframkallande kvalster. Otillräcklig ventilation fanns enligt undersökningen i sammanlagt 2,4 miljoner lägenheter. Fortfarande, trots möjligheter under lång tid att erhålla statligt ekonomiskt stöd

för att komma till rätta med radon i bostäderna, finns

många hus med radonhalter överstigande gällande gränsvärden och byggregler. I fråga

om hur de boende upplever inomhusklimatet kan bl.a. följande utläsas. De som bor i småhusen framför få klagomål på inomhusklimatet trots att det redovisats finns betydande brister. Högsta frekvensen som nyss

klagomål framförs av dem bor i nybyggda år 1988 och

som stora

flerbostadshus. De klagomål framförs boende i flerbostadshus

som av

gäller främst torr luft, drag, instängd luft, buller damm och

samt smuts. En liknande bild vad gäller klagomål på inomhusklimatet underger en

sökning som Stockholms stad ombesörjt i 610 flerbostadshus och 500

småhus, totalt omfattande 15 000 lägenheter. Klagomålen ligger på en

sammantaget hög nivå i de yngsta bostadshusen, det gäller hus färdig-

ställda åren 1985 1990. Det måste noteras att frekvensen klagomål -

varierar avsevärt mellan de bästa husen i den åldersgruppen och

yngsta de sämsta. I sammanhanget bör noteras att riksdagen vid flertal tillett fällen under 1990- talet anvisat medel för att brister och skador i bl.a.

bostäder samt i ventilationssystemen skall rättas till. STIL- undersökningen avseende tillståndet i lokalbyggnaderna

uppförda år 1988 och tidigare visar på reparationsbehov - av ytterväg-

gar och fönster i omfattningen 4-5 procent den sammanlagda

av arean.

Det största reparationsbehovet finns i skolorna. Ventilationssystemen

behöver åtgärdas i 12 procent hela volymen lokaler. av Den största vo-

lymandelen erfordrar reparationer ventilationssystemen uppvi-

som av sar skolorna 30%.

I avsnitt 2.5 har redovisats några undersökningar byggprojekt

av som härrör från början l990-talet. Av bl.a. dessa projekt, fallstudier, av

framgår att samma fel över åren. Exempel på detta är uteluft-

upprepas

ventilerade krypgrunder, hög relativ fuktighet i betongbjälklag och oskyddade väggsyllar på betong. Detta är fel och skador borde ha

som

kunnat undvikas med hjälp olika sätt att säkra kvaliteten rutiner

av samt

för uppföljning och återföring erfarenheterna från byggobjekten. De

av

Kvalitetssystem 153

redovisade förhållandena beträffande ventilation ger vid handen att den år 1992 införda obligatoriska ventilationskontrollen var befogad.

4.6.2.2 Kvalitetsarbete på byggområdet och i förvaltningen i praktiken

Utredningen konstaterar att det äxmu inte finns några heltäckande system som säkrar kvaliteten i byggandet och förvaltningen.

Det uppdrag som Byggkvalitetsutredningen fått i frågan om byggkvalitet är att inventera vilka heltäckande kvalitetssäkringssystem som finns i byggbranschen idag och att utarbeta förslag om hur sådana system snabbt skulle kunna introduceras i byggprocessen och förvaltningen. Utredningen har inventerat och i det föregående redovisat pågående kvalitetsarbete inom olika områden samt exempel på sätt som används för att säkra kvaliteten i byggandet och förvaltningen. Av materialet, främst SFK-byggs årskrönika för år 1995, kan bl.a. följande utläsas. De flesta företag som är engagerade i byggandet har någon form av kvalitetssäkringssystem. Bland förvaltningsföretagen saknas däremot oftast kvalitetssälaingssystem, särskilt gäller detta de kommunala förvaltningsföretagen. Kvalitetssälcringssystem med ISO -9000 som utgångspunkt är det förhärskande. Många företag och branscher inom byggandet har med ISO 9000 som bas utvecklat egna system och benämner dem ISO-liknande system. Systemen är ofta branschanpassade eller framtagna för en viss produktionskedja eller ett visst produktionssystem. Få företag på byggområdet i Sverige är ISO-certifierade av tredjepart jämfört med övriga Europa. För närvarande är, enligt vad utredningen funnit, endast ett byggentreprenadföretag i Sverige ISOcertifierat. Genom företagsfusioner under senare tid har några företag "blivit av" med sina certifikat. Bedömningen i SFK- byggs årskrönika för år 1995 av hur långt företag av skilda slag inom byggandet har kommit i kvalitetsarbetet har utförts enligt det system används i Utmärkelsen Svensk Kvalitet. som Ca 30 personer i var och en av företagsgrupperna arkitektföretag, tekniska konsulter, specialentreprenörer, byggentreprenörer och fastighetsförvaltare har intervjuats. Man har därvid bedömt företagsledning, medarbetarnas engagemang och delaktighet, resultat av arbetet samt i vilken grad man fokuserar på kundnyttan. Bedömningen har graderats i en skala på mellan 1 där 5 innebär att man kommit så långt att man kan se tydliga resultat av sitt sätt att angripa kvalitetsarbete. Av resultatet framgår bl.a. att företagen generellt, dvs på alla punkter ligger

154 Kvalitetssystem

omkring vilket innebär att det i tillfrågade företag finns ett systema-

tiskt angreppssätt i stora delar respektive företag. Inte i något av företag kunde uppnå Under år har fokusering på man senare ktmdnyttan ökat, särskilt i fastighetsförvaltande företag. Vidare har enligt bedömningen företagsledningarna hos byggentreprenörema kommit längst i

sitt kvalitetsarbete.

I andra länder är ISO-certifiering byggföretag vanligare här.

av än

Inom EU var ca 700 byggindustriföretag ISO 9000/EN 29000 certifierade vid slutet av år 1995. Uppgifterna är hämtade i undersökning

en

som den Europeiska byggindustrins sammanslutning, FIEC, har utfört. Det framgår att i mycket få länder finns det system att mäta effekterna hos byggföretag ISO certifiering. Ett allt större antal beställare,

av -

anges det, efterfrågar kvalitetscertifiering. Enligt undersökningen bedömer merparten de svarande byggföretagen att trenden till fortsatt

av

ökning av certifiering kommer att hålla i sig. Det kan anmärkas

att spe-

ciellt små och medelstora företag att ISO standarder är bättre

anser -

anpassade för tillverkningsindustrin och sämre till byggprocessens behov. Detta är ståndpunkt framförts också i Sverige liksom

en som att

certifiering är förenat med relativt höga kostnader.

Det förefaller som om ISO-certifikaten har ett stort "symbolvärde" i Europa, eftersom certifieringsverksamheten är omfattande, trots att man inte har metoder eller har mätt effekterna verksamheten. Som av exempel på sätt att säkra angiven kvalitet och där dessutom uppföljen ning av effekten skett kan nämnas det s.k. VASKA- projektet. På Bo-

stadsmässan i Umeå år 1987 uppfördes experimentbyggnadspro-

som

jekt vattenskadesäkra bostadsbygganader. Genom att projektera och

bygga med hänsyn taget till kända vanliga orsaker till vattenskador samt genom att granska alla konstruktioner och utföranden mot särskilt

upprättade VASKA-regler avsikten att erhålla installationer, Våtrum

var

och kök där ett vattenläckage snabbt kan upptäckas

så att en vattenläcka inte omedelbart leder till stor skada och att alla installationer är en bl.a. lätt åtkomliga för att reparera eller byta ut. Efter tio års brukstid av

bostäderna har berörda fastighetsägare, konsulter, entreprenörer, försäkringsbolag, myndigheter och brukare intervjuats. Resultaten

av upp-

följningen, bekostad av Boverket och BFR, kommer att redovisas under år 1997. Det vattensäkra byggandet omfattar 200 lägenheter till

en pro-

duktionskostnad 130 miljoner kronor. Tilläggskostnaden för de s.k.

av

VASKA-åtgärdema bedöms uppgå till 0,5 procent produktionskost-

av

naden. Uppföljningen vid handen att efter tio år har inte enda

ger en

vattenskada inträffat. Erfarenhetsmässigt drabbas 3 bo-

ca procent av

stadslägenhetema i allmänhet av vattenskador varje år; 1987 enligt

var, uppgift, medelskadekostnaden lägenhet 20 700 kronor. För de läper

genheter som ingår i VASKA-projektet skulle detta innebära att extra-

SOU 1997: 177 Kvalitetssystem 155

kostnaden för det vattenskadesäkra utförandet skulle finansierad vara inom kortare tid än tre år. Ett annat exempel på att kvalitetsarbete bidragit till att kvalitetsbristkostnader minskat är de erfarenheter av Pmärkningssystemet som kan dras efter en ca åttaårig användning. Utgångspunkten för alla förändringar av arbetssätt och arbetsorgani-

sation m.m. måste rimligen vara att ett problem skall lösas eller miss-

förhållanden rättas till. Detta är givetvis fallet också när det gäller att använda sig av olika hjälpmedel att säkra kvaliteten i byggandet och förvaltningen. Som framgått av bl.a. SFK-byggs årskrönikor efterfrågas ofta kvalitetssystem av beställare i olika led. Utarbetade system upplevs dock av de berörda ha ringa betydelse vid valet av den som skall få konsultuppdraget eller entreprenaden. Dessutom följs sällan eller aldrig kvalitetsdokumentet Under sådana förhållanden är det inte svårt upp. att förstå uttalanden som att kvalitetsdokumenten är en massa pärmar som står i bokhyllan och samlar damm. Det är naturligtvis meningslöst att upprätta dokument och rutiner för kvalitetsarbetet om de inte används. Inom byggområdet i Sverige kan kvalitetsarbetet sägas ha kommit igång på allvar under l990-talet. Några erfarenheter kvalitetsarbetet av i den meningen har kunnat konstatera de praktiska effekterna att man av detta i form av bättre byggnader kan inte sägas föreligga. Heltäck-

ande system finns inte i den meningen att ett enda system skulle inkludera alla faser på byggområdet och förvaltningen samt också den per-

sonliga kompetensen och agerandet. Däremot skulle de olika delsyste-

men som finns kunna fogas samman till en större enhet. Kvarstående brister är dock att mätmetoder saknas och uppföljningar har inte utförts för att med säkerhet kunna dra slutsatser att systemen och sätten att

säkra kvaliteten ftmgerar som det var tänkt, dvs. att byggnaderna blivit bättre. Det finns således behov av att utveckla mätmetoder m.m. för att

kunna avläsa resultatet av kvalitetsarbetet. Av det redovisade materialet framgår att sätten att säkra kvaliteten i de enskilda företagen riktar in sig på delar av produktionskedjan eller vissa processer.

Utredningens bedömning: För närvarande finns inte inom vare sig byg-

gområdet eller byggnadsförvaltningen heltäckande system som kan introduceras. Utredningen tar därför i det följande upp frågor om den fortsatta utvecklingen av arbetet med kvalitetsfrågor.

156 Kvalitetssystem

Fortsatt arbete med kvalitetssystem

Aktörerna i byggandet och förvaltningen bör söka få till

stånd en samordnad analys av problemen i de skilda leden i byggandet med inriktning på samordning av kvalitetsarbetet mellan de olika aktörema. Förslag till heltäckande system bör därvid tas fram.

Det finns många bidragande orsaker till att kvalitetsarbetet inom byggområdet inte kommit särskilt långt jämfört med många andra sektorer. Ett förhållande är byggnad produceras många olika produkter, att en av

komponenter och aktörer. Byggprocessen består av många olika faser

och ställer stora och vitt skilda anspråk på sätten att säkra kvaliteten i

slutprodukten, dvs. byggnaden. Aktörema kommer från många olika företag och delbranscher med vitt skilda företagskulturer. Aktörema

som deltar i projekten måste ha rätt teoretisk och praktisk kunskap såväl inom som utanför det yrkesornrådet. De material och ämnen egna som används i byggnaden måste fungera för avsett ändamål och tillsammans med andra material och ämnen utan att negativt påverka hälsa och säkerhet etc. Produkterna och komponenterna tillverkas rad av en

olika företag. Det finns uppskattningsvis 50 000 olika material och

ca

komponenter att välja bland. De utvecklade standarderna är ursprungli-

gen avsedda för produkter. Varje material i sig kan uppfylla ställda krav enligt överenskomna standarder kan tillsammans med andra men också standardiserade produkter ett icke önskvärt slutresultat. Proge duktkombinationen skall dessutom fungera för sitt ändamål under lång tid. Detta förutsätter underhåll, vilket det sker felaktigt kan förstöra om eller försämra produkters eller produktkombinationers prestanda och bidra till att t.ex. skapa dålig inomhusmiljö. De flesta vistas i en av oss

någon inomhusmiljö under 90 procent vår livstid. Inomhusluften

ca av har således stor betydelse för Våra byggnader betingar stora ekooss.

nomiska värden. Byggnaderna och anläggningarna har vidare lång

en

livslängd och skall fungera trots varierande påfrestningar.

Kvalitetssystem 157

Försök att beskriva mångfalden aktörer i ett byggprojekt.

Projektering m.m. Byggande Förvaltning Byggherre/ beställare Byggentreprenör Fastighetsägare

Konsulter: Underentreprenörer: Förvaltningsbolag Arkitekt ventilation Teknisk förvaltning Tekniska konsulter rörinstallation Ekonomisk förvaltgrundläggning el, mark, målare ning statiker mattläggare installation ventilation

Möjligheten att uppnå en ändamålsenlig slutprodukt, en färdig byggnad eller anläggning, kräver att val material och metoder baseras på erfaav renhet. Erfarenhet kan byggas upp i efterhand tidigare misslyckanav den förutsatt att erfarenheten tas tillvara, ett förfarande vanligt som var i bl.a. bondesamhället med lokala timmermän. I vår tids byggande med ett otal specialister, utvecklade beräkningsmetoder och simuleringsmodeller borde inom byggandet t.ex. nya material och konstruktionslösningar kunna utprovas i liten skala före full marknadsinüodillction. Det måste konstateras att erfarenhetsåterföringen inom byggområdet fLmgerar dåligt trots att uppföljning och erfarenhetsåterföring är grundstenar för att utarbeta sätt att säkra kvaliteten i hela byggandet och förvaltningen. Denna uppföljning och erfarenhetsåterföring inbegriper självfallet såväl former för samarbete och kommunikation som praktiskt arbete. Uppföljning och erfarenhetsåterföring "de goda exemplen" av samt rapportering där skador finns eller uppkommer ger uppslag till checklistor, egenkontroller och andra sätt att säkra kvaliteten. Utredningen har som nämnts i uppdrag att utarbeta förslag hur om heltäckande system snabbt skulle kunna introduceras i bygg- och förvaltningsprocessen. I det föregående har utredningen konstaterat att det inte finns några heltäckande system på byggområdet och inom förvaltningen. Innan ställning kan tas till hur ett sådant system skulle kunna se ut och på vilket sätt det skall introduceras måste enligt utredningens uppfattning kvalitetsarbetet utvecklas i vissa avseenden och intensifieras. Med hänsyn till det redovisade är det lämpligt och nödvändigt att aktörerna i byggandet och förvaltningen ges möjlighet att komma med förslag till hur bl.a. beställarkompetens, vissa nyckelpersoners kompetens samt kommunikationsproblemen skulle kunna lösas och kvaliteten

158 Kvalitetssystem SOU 1997: 177

säkras i byggandet. I det följande diskuteras formerna för och innehål-

let i ett sådant samarbete.

Inriktning av kvalitetsarbetet mot ett heltäckande kvalitetssystem

De olika sätten att säkra kvaliteten kan för närvarande insägas vara riktade på olika delområden byggandet och förvaltningen. Ett helav

täckande system måste i byggandet och förvaltningen inbegripa alla

nivåerna, från den enskilda standardiserade byggprodukten eller kom-

ponenten, som skall vara lämplig för sitt ändamål och dessutom lämplig

tillsammans med andra omgivande produkter, till de enskilda aktörerna, som sammantaget på byggområdet är många. Alla aktörer måste ha ett eget yrkeskunnande för att bidra med sin speciella pusselbit

arbetsmoment och också kunna avpassa den till andra i pusslet

byggobjektet ingående bitar. Slutligen krävs en uppföljning den

av totala färdiga produkten med hänsyn taget till kundsynpunkter m.m.

och en tillbakaföring erfarenheterna till alla aktörer.

av I det följande görs ett försök att i punktforrn beskriva ingredienserna i ett heltäckande kvalitetssystem.

Säkring av enskild produkt till innehåll och prestanda genom utveckling av mättelmik och metoder, Standardisering, stickprovsuppföljning. Ytterst sällan eller aldrig har hittills vidtagits uppföljningar

för hur produkten tillsammans med andra produkter i att se passar sin omgivning. Standarden är ett utslag av vilka prestanda man provat produkten mot. Exempelvis pågår inom EU ett omfattande arbete med att komma fram till den frivilliga CE- märkningen av

byggprodukter enligt kraven i byggproduktdirektivet. I byggpro-

duktdirektivet, som har inarbetats i BVL 2 §, ställs tekniska egenskapskrav på den färdiga byggnaden. Byggprodukter skall vara lämpliga för avsedd användning och anges vara det de har sådaom

na egenskaper att det byggnadsverk i vilket de skall ingå kan upp-

fylla de tekniska egenskapskraven. Byggproduktema avses provas på olika sätt för att få klarlagt de uppfyller krav på t.ex. bärförom måga, säkerhet i händelse av brand, skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö etc.

Säkring av de enskilda aktörernas yrkeskunnande genom, auktorise-

ring/licensiering, erfarenhetsåterföring. Fungerande procedurer bör

kunna utarbetas för att utfärda intyg eller dylikt på att någon besitter både teoretisk utbildning och praktisk erfarenhet verifierad genom

uppföljning av verkliga objekt. Forsknings- och utbildningsorgani-

Kvalitetssystem 159

sationer på alla nivåer samt byggbranschen själv inklusive byggnadsförvaltning måste ha ansvaret för att ett fruktbart utbyte sker

mellan forskning, utbildning, praktisk tillämpning och utförande. I

detta ligger också att hitta vägar och former för att fortlöpande förse certifieringsorgan eller liknande med underlag för innehållet i certiñkaten eller intygen. I de fall certifieringsformer används bör också formerna för att förnya och frånta någon ett utfärdat certifikat/ intyg utarbetas.

Säkring inom de enskilda företagen av olika processer, t.ex. admi-

nistrativa och andra rutiner genom certifiering enligt ISO- systemet m.m., manualer/handböcker, processanalyser, utbildning, benchmarking. Kvalitetsarbetet måste ha sin bas i att företagsled-

ningen formulerar och beslutar om mål och åtaganden med avseende på kvalitet. Detta utgör grund för att företaget skall utarbeta olika sätt att säkra kvaliteten i t.ex. arbeten som utförs på entreprenad. Mest vanligt för närvarande är att företag sig ha ISO- likuppger nande eller ISO-baserade system. Som framgått kan uttolkegna

ningar av ISO-standardema, speciellt det inte hur tolkning

om anges skett, försvåra samarbetet. Intressentema inom byggsektom har ef-

fektiviserat byggprocessen genom att utarbeta branschgemensamma handlingar och system för upphandling, kontrakt och genomförande

av entreprenader. Möjligheter finns måhända att ISO 9000 på liknande sätt kan bidra till en effektivisering av byggprocessen om gemensamma uttollcningar görs av innehåll i ISO- strukturen avseende t.ex. delar byggprocessen. Som ett led i den riktningen, har av med bl.a. ekonomiskt stöd från BST och BFR m.fl., utarbetats vägledning för uttolkningen SS-EN ISO 9001 för användning inom av byggsektorn Rätt kvalitet i byggprocessen, ISO 9001, Björkman/Ranhem, 1995.

Den sista fasen är en utvidgning av punkt 3 när nått ett steg man

längre, nämligen till att också inbegripa kunden omvärlden i sitt

kvalitetsarbete. För detta krävs användning procedurer tar av som sikte på att säkra kvaliteten med hänsyn till förhållanden ligger som utanför företagets verksamhet men som påverkar verksamheten, exempel på detta är TQM, QFD, olika utrnärkelsesystem såsom USK m.m., erfarenhetsåterföring, benchmarking. Denna samordning med andra aktörer måste anses vara särskilt betydelsefull inom byggområdet.

160 Kvalitetssystem SOU 1997: 177

Utgångspunkter för branschsamarbete brister i pr0jekterings-, bygg-

-

och förvaltningsprocessen

Enligt tidigare redovisade undersökningar och inhämtade synpunkter

kan följande frågor utgöra de största problemen i kvalitetsarbetet: anses

formulering av beställarlcrav samt kommunikationsproblem mellan alla aktörerna i hela byggprocessen och förvaltningen. Utredningen har i

det föregående redovisat det pågående kvalitetsarbetet fördelat på pro-

jekterings-, bygg- samt förvaltningsskedena. Av redovisningen kan

bl.a. följande förhållanden och meningsskiljaktigheter utläsas:

A. Projekteringsskedet

0 Verksamhetsprogram upprättas sällan.

0 Konsulterna uppfattar att beställaren endast pliktskyldigt efterfrågar kvalitetssystem. Hänsyn till om sådant finns eller inte tas inte vid upphandlingen av konsulter.

0 Projektörema är dåliga på att uppskatta hur lång tid de behöver för

projekteringen. Proj ekteringstidplaner görs inte i varje projekt. upp 0 Beställaren preciserar inte sina krav. Detta måste ske tidigt för att undvika ändringar i efterhand.

0 Vid projekteringen råder inte sällan stor oklarhet om vem är

som projektledare och installationssamordnare. 0 Brister finns i bygghandlingar-na, vilket främst beror på bristande

samordning mellan olika konsulter och därefter på tidsbrist.

0 Projekteringsgenomgångar förekommer sällan före byggstart, vilka

borde ske för att minska problemen vid övergång mellan projektering och byggande.

Skilda uppfattningar vilken betydelse r ersättningsforrnen har för

0 om kvaliteten. Många konsulter och beställare att löpande räkning anser ger bäst kvalitet och fast pris sämst.

0 Det råder också skilda uppfattningar om vilken entreprenadform

som leder till bäst kvalitet. Enligt konsultema ger generalentreprenad eller samordnad entreprenad bäst kvalitet medan entreprenörerna förespråkar totalentreprenad. Beställare å sin sida att totamenar lentreprenad måste styras hårt för att bli bra. 0 Parametrar för att mäta kvaliteten på utfört arbete saknas i stor utsträckning.

B. Byggskedet

Bättre överföring av information krävs mellan olika aktörer i hela

processen. 0 Olika specialister producerar ritningar oberoende av varandra utan samordning, vilket leder till kvalitetsbrister.

Kvalitetssystem 161

0 Brister i bygghandlingama. Det saknas detaljerade anvisningar

om

vad bygghandlingama skall innehålla.

0 Brister i kontraktsgenomgångar för att säkerställa klarar

att man arbetet och att kraven är klara och entydiga. 0 Byggtiden är för kort.

0 Översyn behöver göras lämpliga deltagare för

av representanter -

underentreprenörema m.fl.- vid byggmöten med beställaren. Det-

samma gäller kvalitetsronder.

0 Beställaren efterfrågar ganska ofta kvalitetsplaner, följer sällan

men

upp dem. Entreprenörerna efterfrågar kvalitetsplaner hos unde-

rentreprenörema och följer upp dem jämförelsevis något oftare. Kvalitetsplanema följs totalt sett inte än i tredje bygupp mer vart

gobjekt vid slutbesikmingen.

0 Kvalitetssystem saknas ofta hos specialentreprenörer; i elbranschen förekommer kvalitetssystem mest och avsaknad i

av system är störst ventilationsbranschen. 0 Metoder för mätning kvalitetsfel bör utarbetas. av

0 Drift- och skötselinstruktioner samt relationsritningar lämnas

sent,

inte sällan förrän vid slutbesiktningen.

0 Materialleveranser är fel i fem procent leveranserna. Vanligast av därvid är leverans vid fel tidpunkt. Kvalitetsfelen upptäcks lika ofta vid mottagningen materialet vid den tidpunkt då de redan av som satts på plats.

0 Brister anges finnas i kontroll av material kommer till byggar-

som

betsplatsen samt i förvaring och skydd av material och konstruktio-

ner. 0 Bättre samverkan mellan alla parter i erfordras. processen 0 Fler aktörer borde närvarande vid överlämnandet projektet. vara av

0 Brister i avslutning projektet. Uppsamlingsmöte med lämpliga

av

aktörer byggherre, projektörer, byggare, underentreprenörer måste

hållas för att klarlägga vad varit bra i projektet respektive måste som förbättras.

C. Förvaltning m.m. Byggherren/beställaren/förvaltaren har ofta flera olika roller i bygg-

processen. Rollen som byggherre och brukare, ansvarig för den som

totala kvaliteten hos slutprodukten samt ansvarig för hur kommunika-

tionen fungerar mellan alla aktörer i byggprocessen. Inte minst viktig är

erfarenhetsåterföringen från förvaltningen till och ombyggnad

ny- av byggnader. 0 Kvalitetsarbetet har ökat i främst statliga och landstingskommunala

företag. En sådan tendens är inte lika tydlig i de kommunala och

162 Kvalitetssystem SOU 1997: 177

allmännyttiga företagen. Alla är dock ense om att kvalitetsfelen

måste minska. 0 Inom den kommunala sektorn finns nästan inga kvalitetssystem.

0 Byggledning sköts inte sällan av byggherre/förvaltare. I statliga och

landstingskommunala företag anlitas oftare byggledningsföretag än vad fallet är i allmännyttiga företag. 0 Statliga och landstingskommunala byggherrar kräver ofta kvalitets-

system av bygg- och specialentreprenörer. Revision av systemen

görs dock mera sällan. 0 Brister föreligger vad gäller krav på dokumenterade kvalitetssystem vid tekniska och administrativa förvaltningstj änster.

0 Kvalitetsplaner avlcrävs ofta byggentreprenörer men däremot något

mer sällan konsulter. Stat och landsting ställer oftare krav på kvali-

tetsplaner än andra byggherrar/ förvaltare.

0 Krav på kvalitetssystem vid upphandling ställs oftast av statliga och

landstingskommunala förvaltningar. 0 Kvalitetsbristkostnader mäts sällan i den egna verksamheten av byggherrar/iörvaltare. Mätrnetoder behöver utarbetas. Större lyhördhet önskas mellan olika parter i processen och bättre kunskap om materialens långsiktiga egenskaper och beständighet. 0 Den ekonomiska redovisningen av drift- och underhållskosmader över tiden måste till funktionella byggnadsdelar till nytta anpassas vid ny- och ombyggnad. 0 Behov föreligger av att utveckla formulering av långsiktiga fLmktionella och tekniska krav på byggnader och anläggningar.

De redovisade punkterna torde kunna utgöra ett av underlagen i ett branschsamarbete för att nå fram till vilka problemen är och med vilka medel de kan lösas. Exempelvis kan klarläggas vilken betydelse avsaknad av verksamhetsprogram har för aktörerna i objektet och slutligen på den färdiga byggnaden avseende kvalitet, kostnader etc. Vilken effekt har oförmågan hos projektörema att ange tidplan och tidsåtgång för projekteringen i sammanhanget, när det ofta sägs att det enda klart

uttalade krav byggherren/beställaren har är tidpunkten för färdigställandet Aktörema är oeniga om entreprenadfonnens betydelse för kvaliteten. Frågan borde lämpligen klarläggas genom uppföljning av fak-

tiska objekt.

SOU 1997: 177 Kvalitetssjystem 163

4.6.2.3 Kvalitetsfelkostnader m.m.

Det finns flera tungt vägande skäl att öka systematiskt ett mer arbete

för att säkra kvaliteten i byggandet och förvaltningen. Som främsta skäl bör nämnas bättre byggnader, möjligheten att minska kostnaderna i byggandet och förvaltningen och att erhålla nöjdare kunder. Vidare torde konkurrenskraften utanför landet öka och skapa exportmöjlighe-

ter.

Inom andra områden än byggandet har ett uttalat kvalitetsarbetet pågått

under längre tid. I många rapporter och undersökningar att arbe-

anges

tet med kvalitetsfrågor är mycket lönsamt. Lönsamt i den meningen att

det bland annat ekonomiska resultat, lcundtillfredsställelse och ger or-

ganisationsutveckling. Institutet för strategisk planering i USA The Strategic Planning Institut att investeringar i kvalitet är den enda

anser

investeringen som under alla omständigheter leder till ett bättre fmansi-

ellt resultat. I en rapport från EU-kommissionen, The European Way to Exel-

lence, redovisat tidigare i detta kapitel, har företagen, dock inga

byggbranschföretag, och organisationerna angett förändringsbehov till följd av olika problem. Bland annat har behoven formulerats krav

som

på bättre beständighet hos produkten, behov bättre kundorientering-

av

en och behov att kunna homogen Verksamhetsinriktning till

av ge en

hela företagsgruppen. Ytterligare exempel på problemfonnuleringar är följande. Negativ framtoning organisationen, företagets överlevnad

av

på lång sikt, arbetskonflikt och dåligt resultat, produktkvalitetsproblem, internationalisering av marknaden, finansiella problem, förändringar i kundbehov, företagsledningsproblem till följd utökning organisa-

av av

tionen samt decentralisering.

Efter att ha tagit i anspråk olika hjälpmedel för att lösa angivna pro-

blem har alla företag nått bättre resultat. Bland de hjälpmedel

som an-

vänts och varit positiva kan nämnas benchmarking, ISO 9000, mätning av tillfredsställelsen hos kunder och anställda, erfarenhetsåterföring, utbildning, European Quality Award kvalitetsutmärkelse och auktorisering/licensiering,

Företag och institutioner m.m. uppnådde förbättrade kvantitativa resultat. Som exempel kan nämnas förbättring produktiviteten med av

30%, reduktion kvalitetsfelkostnader med 50%, ökning mervärdet

av av i produktionen, ökning av vinsten med 14%, årlig minskning inav

köpspriser, försäljningsökning, minskning leveransförseningar, ök-

av ning av elevantalet, minskning sjukfrånvaron, minskning av av arbetsolyckor från 66 till 21% på fyra år, kvalitetsfelkostnadema sjunca ker stadigt.

164 Kvalitetssystem SOU 1997: 177

Ett antal studier som genomförts av Eurobarometem på begäran av EU- kommissionen om kvalitetssystemens effekter på företagens ekonomiska resultat visar att tillämpningen av strategier för kvalitetsledning leder till resultatförbättringar genom dels färre fel och kasseringar och dels förbättrade processer. Betydande kostnadsbesparingar har konstaterats. Olika studier har utförts för att bedöma felkostnader i byggandet och inom andra områden. Ofta uppskattas kostnader för fel i andra industrier till 10 40 % av företagets omsättning. - Svenska studier vari undersökts omfattningen av kvalitetsfelkostnadema i byggindustrin har utförts av bl.a. FoU-Väst och CTH med stöd av bland annat BFR och SBUF. Resultatet av undersölmingarna leder till slutsatsen att det är mycket lönsamt att arbeta med kvalitetsfrågor och minska kvalitetsfelkostnaderna. Kostnader för fel uppträder under produktionsskedet har av en som del forskare angivits till ca 6% av produktionskosmaden bl.a. Augustsson m.fl., Kvalitet i byggandet-kvalitetsfelkosmader, rapport 21, CTH 1989. En felkostnad som är underskattad enligt andra forskare. Belopp motsvarande 4% produktionskostnaden bedöms dessutom under ca av förvaltningsskedet behövas för att rätta fel bl.a. Hammarlund och Josephson, CTH 1991. Till detta skall läggas kostnader för fel som uppträder och rättas under program- och projekteringsskedet samt under material- och maskintillverkning. Sammantaget uppskattas felkostnaden för ett byggprojekt avsevärt överstiga 10% av dess totalkostnad, vilket skulle betyda ca 100 000 kr vid byggande av ett småhus. I ett annat projekt har sökt identifiera förbättringsmöjligheter i man byggandet Josephson och Hammarlund, Kvalitetsfelkostnader på 90talet, FoU-Väst 9608. Studien är baserad på sju faktiska byggprojekt. Totalt registrerades 2879 fel. Kostnaden för att rätta till felen motsvarade 4,4% av produktionskostnaden. Tidsåtgången för felkorrigeringen motsvarar 7,1% av yrkesarbetamas arbetstid. Projektering och produktionsledning svarade för 25% var av felkostnaden. Till vardera av arbetsutförande respektive materialleveranser kunde hänföras 1/5 av felkostnaden.

SOU 1997: 177 Kvalitetssystem 165

Felkostnadema är att Orsaker % per ursprung

hänföra till följ ande Projektering Produktions- Arbetsutfaktorer % ledning utförande

Bristande 50 35 42 70 engagemang orsak: "glömska 55 %, slarv 40 % och "medvetna fel 5 %

Bristande klmskap 29 44 34 12

orsak: bristande

kunskap 55 %, bristande

färdighet 27 % samt bristande erfarenhet 18 %

Bristande information 12 18 11 6

Därtill skall läggas risktagande 6% samt stress 3%. Här återges inte fördelning per ursprung. Resultatet speglar respektive arbetsuppgifter. Projekterings-

grupps

uppdrag är omfattande och kräver bred kimskap samt kontakt med

många aktörer. Väl värt att notera är att hälften felkostnaden i de undersökta av projekten är att hänföra till bristande Ett bristande engagemang. engagemang definierat glömska, slarv och medvetna fel återfinns som främst i arbetsutförandet 70 procent också i alltför hög grad i men - -

projektering och produktionsledning. Enligt utredningens uppfattning torde denna typ fel kunna avsevärt minskas med kvalitetshj älpmedel

av såsom checklistor och egenkontroller baserade på fellistor. En tredjedel

av felkostnadema i de sju objekten kan hänföras till bristande kunskap, vilket i sin tur förklaras till 80 procent bristande ktmskap hos

ca av

proj ektörer och produktionsledning. I andra undersökningar har framkommit att tyngdpunkten i kvalitetsfelen ligger i de tidigare faserna byggprocessen dvs. projekte-

av ringsfasen. Brittiska forskningsresultat indikerar att 90 procent ca av

felen är att hänföra till proj ekterings- och byggprocessen med lika för-

delning.

166 Kvalitetssystem SOU 1997: 177

4.6.2.4 Behov av samarbete i hela byggprocessen och

förvaltningen

Ett byggbranschens kvalitetsråd bör bildas. I rådet bör medverka aktö-

rer på byggområdet och i förvalmingsverksamhet samt försäkringsbolag och finansieringsinstitut. Arbetet i ett sådant råd bör inriktas på

samordning av kvalitetsarbetet hos aktörerna för att säkra kvaliteten i byggandet och förvaltningen. Inriktningen bör vara att åstadkomma ett heltäckande kvalitetssystem.

Allt samarbete kräver en tydlig kommunikation och förutsätter att parterna förstår innebörden i den begreppsapparat skall användas. som Även i vardagliga situationer missförstår och misstolkar vi varandra, vilket kan förklaras av att vi har skilda bakgrunder, erfarenheter och traditioner att relatera till. Detta blir särskilt tydligt när vi skall knyta t.ex. affärskontakter med länder. De kulturella skillnaderna måste nya

vi lära oss att överbrygga. Det är dock betydligt svårare att utan hjälp-

medel hitta vägar för att "prata språk" t.ex. inom avancerade samma tekniska områden. Den beställda produktens prestanda måste fortlöpande överensstämma med den levererade. Utveckling av intemationella standarder är därvid ett gångbart språk. Ett bra exempel på internationella standarder är noter till musikstycken. För att man skall kunna spela tillsammans förutsätts dock de musicerande kunna hantera ett instrument och i vissa fall till och med samma typ av instrument samt kunna läsa noter. Ju mer avancerad musikutövning desto mer utbildning och övning erfordras. Orkestem är dessutom ofta en sammansvetsad grupp med samma ingående deltagare som för att nå framgång och bli efterfrågade har arbetat tillsammans under lång tid. En orkesters arbete från inövning av musikstycken i ett konsertprogram skulle kunna jämföras med arbetsmomenten i ett byggprojekt från program, projektering, byggande till färdigställande. I flera avseenden skulle arbetet med musikprogrammet kunna utgöra ett exempel på

benchmarking för byggprojekt. Jämförelsen kan visa på behov och

metoder att överbrygga "luckor" mellan aktörer inom och mellan de olika faserna i ett byggprojekt. I ett byggprojekt är det oftast så att aktörerna varierar. Byggentreprenörema ställer upp med det folk som finns tillgängligt för tillfället. De underentreprenörer som anlitas varierar och ställer naturligtvis också med de medarbetare som inte är upptagna upp i andra projekt. För att något överbrygga detta och samtidigt, i brist på

erfarenhetsåterföringar och uppföljningar av utförda projekt, försöka

"säkra" kvaliteten förekommer det inte sällan att beställaren/byggherren under hand kräver att vissa namngivna nyckelpersoner skall ingå i arbetslaget.

SOU 1997: 177 Kvalitetssystem 167

För att åstadkomma ett byggnadsverk är momenten i från processen

start till färdig produkt mycket längre än att öva in ett konsertprogram. I byggprocessen pågår arbetet under lång tid och alla aktörer vistas inte

ens i samma rum samtidigt. I verkligheten har inte aktörerna alltid ens

tillgång till samma bygghandlingar/noter förväntas ändå slutföra

men

byggprojektet/musikstycket till beställarens/publikens belåtenhet. Hur skall det då bli möjligt att med dessa förutsättningar åstadkomma

en

färdig fungerande helhet Vid inövning musikstycket finns det

av en

dirigent, som bl.a. med hjälp av partituret har hela orkestem i sin hand

och som har tänkt ut tolkning tonsättarens verk. Det blir säkert en av inte samma tolkning tonsättaren tänkt sig och det blir olika tolksom ningar beroende på dirigent. Men det blir helhet och dirigenten får en

genomföra sin tanke till slut. I ett byggprojekt kan dirigenten liknas vid beställaren/byggherren. En viktig förutsättning för ett bra resultat i byggprocessen är själv-

fallet att aktörerna åtminstone för sig är kunniga på sitt område. En var annan att man kan hitta ett sätt att kommunicera med varandra. Till att börja med måste i varje fall så långt möjligt säman vara - -

ker på att de i projektet ingående aktörerna har viss kompetens. Det som står till buds därvidlag är viss utbildning på något sätt kan

som

veriñeras, t.ex. med visst innehåll, ett certifikat/intyg på

en examen att man genomgått viss teoretisk och/eller praktisk utbildning. För att försäkra sig om viss yrkeskompetens måste självfallet praktisk erfarenhet också ingå i certifikatet. Det kanske finns anledning att undersöka hur

musikutbildningen är upplagd vad gäller teoretiska och praktiska in-

slag i utbildningen. För att kunna ta emot information inte förstöra eller skada det som utförts i tidigare arbetsmoment bör jag också kun- -

na tillräckligt mycket om dessa moment. För att utföra mitt arbetsmo-

ment väl och överlämna detta till den skall ta vid dämäst bör jag som

även känna till tillräckligt mycket dennes moment. I mitt kunnande

om

bör ingå en viss del av i byggprojekt normalt närmast omgivande

ar-

betsmoment. Överföring av information mellan olika yrkeskategorier

anges i undersökningar av kvalitetsfel som ett stort problem. I detta

inbegrips då ofta svårigheter för beställaren/byggherren att formulera rätt krav på slutprodukten. Att den färdiga byggnaden skall fungera

som system måste stå klart för alla ingående aktörer i projektet. Omedelbart efter att konserten genomförts får orkestem och inte minst dirigenten möta resultatet sin prestation åhörarnas av genom re-

aktion. Recensentema berömmer påpekar också skoningslöst

men

felsteg och misslyckanden. Ett förfarande är del utövningen

som en av av verksamheten. Inom byggområdet borde ett flertal de av moment och inslag återfinnas som finns i processen att förbereda, inöva och

framföra ett musikstycke med ojämförligt störst tidsåtgång för de tidi-

168 Kvalitetssystem

gare faserna. Tidsmässigt bör även inom byggområdet, vilket också betonas i handböcker i kvalitetstänkande, mer tid läggas på de m.m. tidigaste skedena i ett byggprojekt. Det kan vara svårt och t.o.m. omöj-

ligt och förenat med onödiga kostnader att i sena faser av byggprojektet rätta till fel begåtts tidigt, t.ex. under projekteringsfasen.

som

Byggherren/beställarens roll och kompetens kan inte nog betonas.

Denne har dessutom ansvaret för byggnadsverket, vilket betonas i PBL. Har inte byggherren/beställaren själv den kompetens som erfordras måste han eller hon anlita en konsult för ändamålet. Att upphandla sådan kräver också kunskap. Vilka faktorer är viktiga vid urvalet en och hur skall man få kännedom om konsultens skicklighet Det bästa sättet att få klarhet i konsultens eller någon annan aktörs kompetens är självfallet att resultatet tidigare utförda arbeten kan uppvisas. Inom av byggområdet och förvaltning saknas praktiskt taget systematisk erfa-

renhetsåterföring. Många är de byggprojekt där samma fel som tidigare

begås.

På många håll har man insett att beställarens kompetens att formulera/precisera krav och genomföra upphandlingar är avgörande för ut-

vecklingen inom byggande och förvaltning. Byggherren har dessutom ansvaret för att arbetena utförs enligt bestämmelserna i PBL, att provning och kontroll utförs i tillräcklig omfattning samt att väsentliga tek-

niska egenskapskrav som ställs upp i lagstiftningen uppfylls; egenskap-

skrav torde sammanfalla med byggherrens egna önskemål och insom tressen. Det framstår också allt klarare att samspelet mellan ktmd, be-

ställare och utförare måste utvecklas för att en bättre helhetssyn och ett tydligare produktansvar skall uppnås. Byggsektorns aktörer har med stöd BFR utfört kompetensutredning för bygg- och fastighets-

av en sektorn, KOMPUT. I utredningen bekräftas efterfrågan på utbildning

för beställare inom sektorn. Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, har i programmet "Kompetens inom samhällsbyggnad" lyft fram just beställarrollen. Projektet "Beställarrollen i byggande och förvaltning" syftar

till att strukturera synpunkter på beställarrollen och analysera behov av kompetensutveckling. Tankegångama redovisas i skriften Kompetensutveckling inom samhällsbyggnad, Byggherren i fokus, IVA 1997. Som ett led i att förbättra beställarens/byggherrens roll har Byggandets Kontrakts Kommitte BKK, Arkitekt- och Ingenj örsföretagen AI AB samt Arkitektförbundet utarbetat en handledning "Att upphandla

arkitekt- och teknikkonsulttjänster" februari 1997. Handledningen

vänder sig primärt till offentliga upphandlare. Svenska kommunförbundet m.fl. arbetar med utveckling av beställarfunktionen. Kommunerna, landstingen, Svenska kyrkan och staten äger och förvaltar ett omfattande fastighetsbestånd. Kostnaderna för

Kvalitetssjystem 169

lokalbeståndet är stora och behovet utveckling fastighetsverkav av samheten påtagligt. Svenska Kommunförbundet, Landstingsföranses bundet, Fortverket och Försvarsmakten, Svenska Kyrkans församlingsoch pastoratsförbund, Statens Fastighetsverk och Byggforskningsrådet har tecknat ett treårigt samarbetsavtal med syfte att på olika sätt effektivisera fastighetshanteringen. Arbetet spänner över ett brett spektrum av förvaltningsprocessen och omfattar i korthet följande. Frågor omkring beställarrollen och upphandling, innehållande utveckling av förfrågningsunderlag och anbudsutvärdering vid upphandling av förvaltningstjänster m.m. Arbetet sker i samarbete också med SABO och Sveriges Fastighetsägareförbund. Utveckling pågår branschgemenav en sam standard och struktur för förvaltningshandlingar i samarbete med BST och Svensk Byggtjänst. Andra samarbetsprojekt omfattar driñteknik, energi och inomhusmiljöfrågor, ekonomisk styrning, informationsteknik, kretsloppsfrågor samt analyser av krav på kompetensprofil för förvaltare. Det sistnämnda projektet görs i samarbete med de tekniska högskolorna i Stockholm, Göteborg och Lund samt BFAB m.fl. Mot bakgrund av redovisade missförhållanden i projekteringen, byggandet och förvaltningen samt konsekvenser i form av kvalitetsfel och kostnader för att rätta till dessa torde det stå klart att alla är som inblandade i ett byggobjekt och dess förvaltning, inklusive finansieringsinstitut och försäkringsbolag, borde gemensamt klarlägga de problem som finns och också bli ense om vilka problemen Därefter bör man diskutera hur problemen skall lösas och eller vilka. Branav vem schen har tidigare på ett förtjänstfullt sätt fonnerat sig kring kretsloppsfrågor. Ett viktigt inslag i hållbar utveckling är resurssnålhet och en en effektiv användning våra Inom byggandet av gemensamma resurser. och förvaltningen kommer detta bl.a. till uttryck i återanvändning och återvinning av byggmaterial, inredning och utrustning och inte minst, vilket framgått tidigare, de stora besparingar ligger i att "bygga rätt som från början". Kretsloppstanken, dvs. återanvändning och återvinning, utgör en viktig del byggandet och förvaltningen och ställer andra av krav på kompetens för att byggnaderna skall bli ändamålsenliga och kostnadseffektiva i drift- och underhållsskedet. Det på olika håll påbörjade arbetet med livstidsbestärnning av byggprodukter och komponenter och därmed byggnader, samt bedömning av livstidskostnader är viktiga inslag i arbetet. Försälcringsbolagen har en given roll i kvalitetssamarbete i byggandet och förvaltningen. Bolagen tecknar ansvarsförsälq-ingar med projektörer, byggherrar, huvudentreprenörer, underentreprenörer samt fastighetsförsäkring avseende förvaltningsfasen. Försäkringspremierna per objekt uppgår till ganska stora belopp enligt vissa uppgifter till caen procent av entreprenadsumman. Därtill skall läggas den vid uppförande

170 Kvalitetssystem

och vissa om- och tillbyggnader av flerbostadshus obligatoriska byggfelsförsäkringen avseende en tioårsperiod med en premiestorlek på 0,5 1,5 procent av produktionskostnaden. Premierna är eller borde åt- minstone vara uttryck för bedömd risk för fel och skador förorsakade av de skilda aktörerna som deltar i byggobjektet. Försäkringsbolag har påbörjat ett arbete med kvalitetsklassning inom bygg- och fastighetssektorn. Klassningen omfattar alla delar av byggprojektet, såsom bedömning av hur kvalitetssäkring sker vid administration av byggprojektet etc. En bra säkring av kvaliteten leder till en positiv klassning av byggnaden och en låg försäkringspremie. Kvalitetsklassen kommer att redovisas i försäkringsbeviset. Det är naturligtvis stor vikt att de av aktörer som har anledning att ställa krav på kvalitetssäkring är något så när ense om vilka uttryck kvalitetssäkringen skall ta sig. Detta för att undvika att t.ex. byggherren och försäkringsbolag samt finansieringsinstitut ställer olika krav på hur proj skall säkra sin kvalitet. Ett byggobjekt som uppförts med användning lämpliga kvalitetsav hjälpmedel borde betinga en jämförelsevis låg produktionskostnad, ett högt marknadsvärde, lång livslängd, leda till låga drift- och underhållskostnader och därmed påverka lånevillkoren i positiv riktning. Finansieringsinstituten bör av samma skäl som försäkringsbolagen delta i ett samarbete om kvalitetsfrågor inom byggandet. Enligt utredningens uppfattning bör samtliga aktörer i byggandet och förvaltningen tillsammans arbeta vidare med rad frågor en som bidrar till att säkra kvaliteten i byggandet och förvaltningen och stegvis nå fram till ett "heltäckande" kvalitetssystem. Enligt utredningens uppfattning bör ett byggbranschens kvalitetsråd bildas. Initiativ till ett samarbete om kvalitetsfrågor torde kunna förvänta sig att intresman sentema själva tar. Framför allt byggherrar och förvaltare samt kreditoch försäkringsföretag torde ha intresse att till stånd ett intensiñeav rat utvecklingsarbete på kvalitetsområdet.

Frågor för branschen att samarbeta omkring

En grundläggande uppgift för ett kvalitetsråd bör vara att det i branschen så långt möjligt skapas enhetlighet i företeelser, t.ex. informationsflöden administrativa. Många företag säger sig ha ISO-baserade eller ISO-liknande kvalitetssystem för olika företeelser. Detta kan dock betyda avvikelser beroende på utformning och uttollcning hos det enskilda företaget. Som framgått i redovisningen i det föregående olika av sätt att säkra kvaliteten i byggandet och förvaltningen finns det branschorganisationer som påpekat att samarbetet mellan olika branscher försvåras av att man använder sig av skilda kvalitetssystem. En gemen-

SOU 1997: 177 Kvalitetssystem 171

sam uttollcning bör åstadkommas t.ex. hur infonnationsflöden bör av

hanteras i olika faser projektering och byggande.

av

Ett samarbete över aktörsgränsema torde förutsättning för

vara en

att inledningsvis bli överens om vari problem består. Kvalitetssystemen kan därefter väljas med hänsyn till förändringsbehoven. De sätt och system som de olika företagen väljer kan även fortsättningsvis ett

vara konkurrensmedel, sätten och metoderna måste ha men det gemensamt att de skall lösa åtminstone grundproblem. Bygghersamma

ren/beställaren skall i förfrågningsunderlag kunna begära att det i

anbudet skall anges hur, och när t.ex. fukt kommer att mätas i var byggskedet samt hur rutiner och kontroller vid mottagning material av etc. avses fimgera. Utgångspunkt i problemdiskussionen kan de vara

missförhållanden och frågeställningar utredningen funnit vid

som genomgång av undersökningar inom byggområdet och redovisas som

sammanfattningsvis tidigare i detta kapitel. Som belysts tidigare i detta avsnitt förutsätter skapande ett hel-

av täckande system att säkra kvaliteten insatser på många nivåer, nämligen

den personliga kompetensen A, administrativ nivå

-

företagsgenomgripande system B och utförandenivå C.

A. Personlig kompetens

Enligt PBL skall den för räkning utför eller låter utföra byggsom egen nads-, rivnings- eller markarbeten dvs. byggherren till att arbetena se

utförs enligt bestämmelserna i lagen och enligt föreskrifter utfär-

m.m. dats med stöd av lagen. Byggherren skall vidare till att byggnadsverse

ket under rimlig livslängd uppfyller väsentliga tekniska egenskap-

en

skrav angivna i BVL. Även byggproduktema skall lämpliga för

vara

avsedd användning för att få ingå i byggnadsverk.

Om inte byggherren besitter den kompetens förutsätts anlitar som

han eller hon konsulter till hjälp. Hur skall beställaren/byggherren för det första veta vilken/vilka konsulter är lämpliga att anlita för vissa

som

uppdrag Yrkesbenämningen är sällan till hjälp eftersom den oftast inte ger uttryck för moment i byggprocessen. Hur skall vidare byggher-

ren/beställaren kunna förvissad att den anlitas har både vara om som teoretisk kunskap och praktisk erfarenhet

I olika sammanhang har från t.ex. konsulter framförts behov erfa-

av

renhetsåterföring av praktiskt utfört arbete. Svårigheter har också

angetts beträffande möjligheter att få kännedom om forskningsresultat

och att tillägna sig tekniska rön. Behov fortlöpande utbildning

nya av

och information samt "betyg" på den yrkesskickligheten bör gälla

egna

generellt för alla aktörer på byggområdet och i förvaltningen. Ett bevis

i någon form, uttryck för visst teoretiskt och praktiskt kunnande, är som

till stor hjälp för den önskar anlita professionella yrkesutövare.

som

172 Kvalitetssystem

Som exempel på yrkeskategorier inom byggområdet där sådana förfaranden tillämpas kan nämnas elektriker och rörmokare. Som ytterligare exempel på s. k. tredjepartscertifiering av yrkesutövare kan nämnas rengörare av ventilationskanaler. Andra exempel är behörigförklaring av de ventilationskontrollanter som skall utföra den obligatoriska kon-

trollen av ventilationssystem, där staten föreskrivit kompetenskraven

se avsnitt 5 samt också kvalitetsansvarig enligt PBL. En viktig och

betydelsefull fråga i sammanhanget gäller hanteringen fortvarig-

av hetstillståndet, dvs. hur och vilka krav bör och kan ställas för att efter

viss tid få förnyad behörighet. På vilket sätt och på vilka grunder skall

någon fråntas sin behörighet Enligt utredningens uppfattning finns inte inom byggområdet för närvarande någon invändningsfri och bra modell

för dessa förfaranden. Utredningen redovisar de problem i bl.a. dessa

avseenden som framförts beträffande kvalitetsansvarig enligt PBL se

Boverkets uppföljning av byggregleringen, inledningsvis i avsnitt 4

samt ventilationskontrollanter se avsnitt 5. I den redovisning som

lämnats i det föregående om krav på arkitekter i olika länder i Europa finns inte heller någon lösning beträffande fortvarigheten att peka på. Kompetens, engagemang och yrkesstolthet hos alla aktörer på byg-

gområdet och i förvaltningsverksamheten utgör grunden för utveckling och konkurrensfönnåga. Komplexiteten och svårighetsgraden i verk-

samheten kräver att branschen i likhet med andra områden inleder arbetet med att certifiera vissa nyckelpersoner inom några områden som har stor betydelse för en byggnads funktion och beständighet. Så-

dana områden är grundläggning och dränering samt ventilation. Ett kvalitetsråd bör överväga och redovisa vilka nyckelpersonernalkompetenserna är, vari kompetensen skall bestå samt hur legitimering

skall gå till i en första omgång och hur förlängning av legitimation skall prövas.

Inom andra områden tillämpas intyg, legitimation, diplom, mästar-

brev eller liknande som bevis på viss kompetens. Bevisen är uttryck för avlagd examen där viss teoretisk kunskap inhämtats och omfattar i varierande grad praktisk erfarenhet. Förebilder finns också att hämta i

mästar-lärlingsystem. Ett sådant system fanns tidigare inom olika hantverksyrken och kan förtjäna att återupplivas i någon liknande form in-

om alla områden i byggandet och förvaltningen, dvs. såväl för tekniska konsulter med högskoleutbildning som för betongarbetare. Andra sätt

att Visa den praktiska erfarenheten kan vara genom uppföljning av fak-

tiska projekt där byggaktören ingått. Hur en sådan uppföljning bör gå till samt under hur lång tid mätningar och kontroller bör göras bör kunna övervägas.

SOU 1997: 177 Kvalitetssystem 173

B. Administrativ nivå -företagsnivå

Ett kvalitetssystem av något slag bör kunna tas fram som tar sikte på

hur en företagsledning kan lägga och besluta organisation, upp om ansvar och rutiner för att leda och styra en verksamheten med avseende på kvalitet. Utgångspunkten måste att något problem skall lösa. vara

Erfarenhetsåterföring och utvärdering bör ske fortlöpande. En viktig fråga är hur och på vilket sätt ett specialföretag specialentreprenör skall ta till sig kunskap avseende omgivande arbetsmoment t.ex. snickare-målare-golvläggare.

C. Utförande nivå En personlig kompetens dokumenterad på beskrivs och förutsätt som sätts under punkten A. torde skapa goda förutsättningar för att minska eller eliminera "engagemangsbrister". Verksamma hjälpmedel torde

olika checklistor baserade på kritiska moment och vanligt förekom-

mande fel vara.

Sammanfattande synpunkter på den fortsatta hanteringen av

byggkvalitetsfrågor

Utredningen har konstaterat att det för närvarande inte finns några hel-

täckande system för att säkra kvaliteten i byggandet. Av den tidigare redovisningen framgår att arbetet med kvalitetsfrågor successivt har förbättrats och intensifierats under l990-talet. Det kan emellertid konstateras att kvalitetsarbetet inom byggsektorn inte har kommit så långt som inom många andra sektorer. Ett särskilt problem inom byggsektorn när det gäller kvalitetsarbete är att så många aktörer är inblandade och

att dessa, för att den insatsen skall bli fullgod, i långa stycken är

egna beroende av kvaliteten på arbetet hos aktörerna i tidigare och även efterföljande led i ett byggprojekt. Det förekommer inte sällan att de in-

blandade i felfrågor hänvisar till varandra och att svårigheter föreligger för byggherrar och även andra beställare arbeten i ett projekt att reda

av

ut ansvarsfrågoma eftersom kontrolldokumentation saknas. I bygglagstiftningen har utvecklingen gått mot ett ökat ansvar för

byggherrar och därmed även dem som anlitas i skilda byggprojekt att se till att samhällets krav på byggnader uppfylls i samband med utförande av byggnadsarbeten. Förr följdes i högre utsträckning i vart fall nybyggandet av byggnadsinspektionen i kommunerna.. Det säger sig självt att samhället inte hade möjlighet att kontinuerligt följa utvecklingen i pågående byggprojekt på sätt att kvalitetsfrågoma bevakades i

erforderlig omfattning. Den överföring av ansvar på byggherrar med krav på kvalitetsansvariga i byggprojekten införts är enligt utred-

som

174 Kvalitetssystem SOU 1997: 177

ningens uppfattning ett steg i rätt riktning. En återgång till ökad myndighetskontroll i byggandet är inte någon lösning på frågan bättre om kvalitet i samband med utförandet. Det är aktörerna är inblandade i som det enskilda projektet som har att svara för att slutprodukten blir rätt av kvalitet. En förutsättning för detta är att de inblandade aktörerna strävar i samma riktning, att tillräcklig kunskap finns och att aktörerna har en kommunikation ñ-ämjar samarbetet mot enbra slutprodukt. Det är som mot denna bakgrund som utredningen föreslagit att ett brett samarbetsforum tillskapas ñr utveckling och samordning de skilda aktörernas av arbete med kvalitetsñågor. Redan i dag finns olika sammanslutningar och grupper arbetar med kvalitetsfrågor på byggområdet i vid som mening. Här kan nämnas SFK-bygg, SIQ, Sveriges Provnings- och forskningsinstitut AB samt BFAB m.fl. Vidare kan pekas på sådana forskningsorgan som SBUF och BFR. Inom de skilda branschorganisationerna pågår också utvecklingsarbeten av skilda på kvalitetsområdet. En intensifiering av arbetet på gemensamma utveckling- och samarbetsfrågor är enligt utredningens mening en grundläggande förutsättning för att få till stånd snabbare utveckling mot heltäckande system på en kvalitetsområdet. De sammanställningar av utredningar och rapporter om kvalitetsfel i byggandet som redovisats ger belägg för att det finns mycket stora ekonomiska incitament för byggbranschen i sin helhet att förbättra kvalitetskontrollema i byggandets olika skeden. Det kan räcka med att peka på att utredningar gång efter annan kommer fram till genomsnittliga felkostnader i byggprojekt på mellan 5 och 10 procent av produktionskostnaden. Som framgått står orsakerna till stor del felkostnaav dema att finna redan i projekteringsfasen. Det säger sig självt att brister i bygghandlingama som måste rättas till under själva byggskedet kan orsaka förseningar av den efterföljande byggprocessen, vilket för med sig stora extrakosmader. Upptäcks inte konstruktionsfel i tid utan leder till att även utförandet blir fel blir fördyringama ännu större. Det torde råda en ganska stor enighet om att byggherrar i förening med finansiärer och försäkringsbolag har nyckelroll i frågan att en om ställa krav på kvalitet i byggandet. Inom utredningen har diskuterats frågor om kvalitetsklassiñcering av byggherrar/beställare och av sådana konsultföretag som biträder byggherrar vid upphandling av byggprojekt. Ett sådant klassificeringssystem skulle kunna ha som förebild det som förekommer inom den finansiella sektorn s.k. rating. genom Om sådan klassificering utvecklas skulle möjlighet föreligga att i ökad utsträckning differentiera ñnansieringsvillkor och försäkringspremier på sätt att kvalitetsarbete främjas. I diskussionerna har skilda parametrar för ett klassiñceringssystem förts fram, såsom tydliga och program förutsättningar för projekt,- kompetensen hos medarbetarna i byggher-

SOU 1997: 177 Kvalitetssystem 175

reorganisationen, hantering av hälsa, miljö och säkerhet, medvetenhet om byggnaders "livscykel". val av konsulter och entreprenörer utifrån kompetens och behov för skilda projekt, väl avvägda tidsramar för projektering och produktion, m.m. En utveckling av klassificeringen skulle också kunna leda till att det vid bedömningen byggherav re/beställare även vägdes in om denne i sin tur anlitar konsulter, entreprenörer, leverantörer fl. är klassificerade kvalitetsmedm. som som vetna. Det kan här anmärkas differentiering premier för byggatt en av felsförsäkringar förekommer redan nu med utgångspunkt i kvalitetsfrågor. Om klassificeringssystem av här skisserat slag är framkomlig en väg och vilka parametrar som då skall ingå i bedömningarna kräver mera djupgående överväganden. Frågor om konkurrensförhållanden, handelshinder måste studeras närmare. Frågor detta slag skulle m.m. av kunna övervägas närmare inom ett kvalitetsråd av det slag utredningen skisserat tidigare. Det förtjänar att här påpeka att britterna har fört ñam bildande ett av byggherreforum som ett viktigt led i kvalitetsarbetet på byggområdet. I

Storbritannien diskuteras också samarbete mellan staten och byggin-

dustrin om att bilda ett nationellt kvalitetscentmm för byggområdet. I den mån kvalitetssystem av heltäckande slag utvecklas av branschen fmns anledning för samhället användning härav. Det föregynna faller rimligt att anta att byggherrar ställer krav på väl utvecklade som kvalitetssystem hos anlitade företag också har sådant underlag för prövningen av lov hos kommunen att granskningen där underlättas. Det bör t.ex. kunna övervägas att i fortsättningen differentiera byggnadsnämndsavgifter så att dessa återspeglar nämndens faktiska arbete mera med olika ärenden. Bristfälliga ansökningar bör föranleda högre avgifter. I detta sammanhang kan nämnas att i Norge gäller sedan l juli 1977 en ordning som innebär att kommunen vid bygglovgivningen skall pröva och godkänna kompetensen hos ett antal företag som skall ingå i projektet, t.ex. hos ansvariga projektörer, samordnare, kontrollföretag

och ansvarigt utförande företag lokalt godkännande. Godkännande

av kompetensen hos de särskilt utpekade "ansvariga" företagen kan också göras i förväg, vid ett centralt godkännande. Godkärmandet/behörigheten kan lämnas i tre olika klasser beroende på svårighetsgraden hos byggprojektet. Ett centralt godkännande av de i projektet ingående företagen för vilka godkännande krävs förenklar den kommunala hanteringen vid bygglovgivningen. Enligt utredningens mening finns anledning att utgå från att samordningsinitiativ för utveckling av kvalitetsarbetet kommer att tas av intressenterna inom byggandet. Frågan bör emellertid noga följas från regeringens sida så att erforderliga kontakter och initiativ kan tas från

176 Kvalitetssystem SOU 1997: 177

berörda statsråd om utvecklingen samarbetet i kvalitetsfrågoma inte av kommer till stånd. Initiativ kan självfallet omedelbart tas till vidgat samarbete kvaom litetsfrågor inom byggandet. Mot bakgrund vad kommit fram av som om kostnaderna för kvalitetsfel i byggandet är varje förbättring kvaav litetsarbetet inom de skilda leden i byggandet och samordningen mellan dem mycket lönsam. Vad man kan förvänta sig ett arbete inom ett sådant kvalitetsråd av som skisserats i det tidigare är bl.a. kartläggningar nödvändiga konav troller för att garantera kvaliteten i de olika faserna från projektering till färdig byggnad-, hur dokumentationen sådan kontroll bör av vara och hur kontrollen hos de skilda yrkeskategorierna skall samordnas när arbeten går in i varandra eller följer på varandra. Frågor detta slag av har omedelbar betydelse för ansvarsfrågor för uppkommande fel. Ett tydliggörande av kraven på skilda aktörer och led i byggprocessen bör kunna medverka till ökad ansvarsmedvetenhet hos alla inblandade. För det fall att frivilliga initiativ inte tas för att få till stånd en samordnad utveckling kvalitetsarbetet inom byggsektorn får andra lösav ningar sökas. En sådan skulle kunna att via lagstiftning framtvinga vara bättre dokumentation utförande och kontroll. Föreskrifter att den av om som deltagit i ett byggprojekt i vilket fel uppkommit för att undgå ekonomiskt ansvar själv måste visa att han inte någon oaktsamhet genom varit medverkande till felets uppkomst skulle medföra att de inblandade av självbevarelsedrift tvingades följa och dokumentera alla led i arbetena. Utredningen vill inte nu förorda lagstiftning i den här riktningen. En sådan skulle kräva omfattande undersökningar lämplig avgränsning, av av följdverkningar m.m. Den hittills tillämpade ordningen med standardavtal bl.a. tas fram torde

om ansvar som av partsorganisationema ha

överlägsna fördelar. Det kan för övrigt nämnas att det förekommer diskussioner om bevisbördefrågor bland dem deltar i arbetet med som avtalskonstruktionema inom byggområdet.

5 Funktionskontroll av

ventilationssystem

5.1 Bakgrund och gällande ordning

5.1.1 Bakgrund

5.1.1.1 Inomhusmiljö och hälsa

Frågor omkring vilka faktorer och förhållanden som påverkar vår hälsa har varit föremål för relativt omfattande utredning och forskning inom skilda sektorer. Jämförande studier mellan länder visar att Sverige generellt sett har god miljö och ett gott hälsotillstånd. Under årens lopp en har omfattande arbete lagts ner på att successivt begränsa miljöfaktorer som inverkar negativt på vår hälsa. Samtidigt förändras innehållet i och

omfattningen av de miljöfaktorer som påverkar oss. Som exempel på

detta kan nämnas effekterna på milj ön av bilismen, utsläpp från industrier, utsläpp från uppvärmning av våra byggnader. Det är inte sällan förorenad utomhusluft som förs in i våra byggnader. Innehållet i den luft vi andas inomhus måste stor betydelse eftersom vi anses vara av vistas inomhus under ca 90 procent av vår livstid. I byggnaderna förorenas inomhusluften av emissioner från byggmaterial och andra ämnen samt av dem som vistas i byggnaderna. Det säger sig självt att ett fungerande ventilationssystem, som är anpassat till den verksamhet som bedrivs i byggnaderna, erfordras för att få till stånd en god inomhusmiljö. Det är endast delvis känt hur inomhusmiljön medverkar till sjukdomstillstånd. Sannolikt är det alltid fråga om multifaktoriella processer, vilket gör det ytterst svårt att dra slutsatser om enskilda faktorers

betydelse. Allergiutredningen SOU 1989:76 visade att var tredje in-

178 Funktionskontroll av ventilationssystem

vånare i Sverige hade eller hade haft allergi eller överkänslighet. annan

Folkhälsoinstitutets ktmskapssammanställning inför det särskilt utlysta Allergiåret 1995 visade att allergier hos barn vid tiden för skolstart och hos värnpliktiga fördubblades under l970-talet. Under 1980-talet har ytterligare en fördubbling skett. Allergier är i dag enligt Folkhälsoinstitutet den största folksjukdomen bland barn. Ca 40 procent skol-

av

barnen har eller har haft astma, eksem eller hösnuva när de börjar skolan. Miljöhälsoutredningen har belyst inomhusluften hälsorisk

som

Miljö för en hållbar hälsoutveckling; Förslag till nationellt handlingsprogram, SOU 1996:124. Bland faktorer har betydelse för männi-

som skors hälsa nämns radon, tobaksrök, forrnaldehyd, husdammskvalster,

s.k. "fuktiga byggnader oftast är dåligt ventilerade byggnader

som m.m. Vidare anges att till överkänslighetsreaktionerna räknas även de ospecifrka retningssymtom benämns "sjuka hus- syndromet" SBS, som Sick Building Syndrome. Med SBS avses att människor får olika former av symtom eller besvär när de vistas i byggnad, t.ex. irritation i en ögon, näsa och hals, en känsla av torrhet i hud och slemhinnor, hudrod-

nad, hudutslag och trötthetskänsla. Dessa symtom har ökat i omfattning. Symtomen är enligt betänkandet inte ovanliga bland befolkning-

en, men är särskilt framträdande hos dem vistas i de s.k. "sjuka" husen. Symtomen kan försvinna lärrmar byggnaden när man men återkommer när man kommer tillbaka till den. Den andel astma och/eller nedre av

luftvägskatarr hos små barn som enligt betänkandet kan förklaras med föräldrars rökning inomhus uppgår till 20 33 procent, med pälsdjur i

hemmet till 6 26 procent och med bristande ventilation i bostaden till - 12 17 procent. -

Utomhusluften kan när den tas in i byggnad tilluftssyste-

en genom met renas i viss utsträckning men också förorenas av fibrer m.m. från filter samt invändig isolering och lagrad smuts i ventilationskanalema m.m. Förekomst fukt i byggmaterial och konstruktioner byggfukt av - ger ökad emission av flyktiga organiska ämnen till inomhusluften, som kan påverka hälsan negativt.

5.1.1 Obligatorisk kontroll ventilationssystem

av

Riksdagen har vid ett flertal tillfällen tagit frågor brister i inupp om

omhusmiljön och begärde hösten 1988 att en bred översyn skulle göras

med syfte att komma till rätta med sådana brister och med problemen i

de s.k. sjuka husen 1988/89:BoU2. Den förordade översynen skulle bl. a. omfatta åtgärder för att skapa förutsättningar för att byggnaders

ventilationssystem får en fullgod funktion under byggnadens hela brukstid. E n särskild arbetsgrupp, arbetsgruppen för frågor rör s.k. som

Funktionskontroll ventilationssystem 179 av

sjuka hus sjuka hus-gruppen, fick i uppdrag att belysa frågorna och bl.a. föreslå åtgärder syftar till att förebygga och undanröja sådana som

förhållanden som kan vålla ohälsa. Gruppen föreslog Ds 1990: 14

Byggnaders inomhusmiljö m.m. bl.a. att en obligatorisk ftmktionskontroll av ventilationssystem skulle införas. Regeringen begärde hos riks-

dagen och fick mandat att utfärda bestämmelser om en obligatorisk

funktionskontroll ventilationssystem 1990/91:145, l990/91BoUl9,

av

rskr. 1990/91:353. Med stöd av bemyndigandet utfärdades förordning-

en 1991:1273 om funktionskontroll av ventilationssystem.

5.1.2 Ventilationssituationen före den

obligatoriska

kontrollen

Situationen beträffande ventilationssystemen i våra byggnader vid tidpunkten före införandet av ventilationskontrollen kan utläsas av de s.k.

ELIB- och STIL- undersökningarna se avsnitt

2 om bostäders och lokalers tekniska utformning och skador. Undersökningarna omfattar år

1988 befintliga byggnader.

Beträffande bostäder kan följande utläsas. Merparten av de äldre flerbostads- och småhusen har självdragsventilation S ventilation. - Småhus byggda åren 1976 1988 är mekaniskt ventilerade, - varav ca 100 000 med från och tilluftssystem FT ventilation. Praktiskt taget - -

alla tidigare byggda småhus är försedda med självdragsventilation. För

flerbostadshus med fler än två våningar och som är uppförda år 1975 och därefter krävs enligt byggbestämmelsema mekanisk ventilation. Beträffande ventilationssituationen i bostadshusen anges följande. I

fyra av fem småhus och i ungefär hälften av flerbostadshusen infrias

inte ventilationskraven. Ventilationen är lägst i självdragshusen. Luft-

fuktigheten är, i varje fall vintertid, hög i vart femte småhus en relativ

luftfuktighet högre än 45 %. En tredjedel av alla lägenheter i flerbo-

stadshus har ganska låg luftfuktighet en relativ luftfuktighet lägre än

30 %. I flerbostadshusen har drygt 11 procent av lägenheterna skador i Våtutryrnmena och motsvarande uppgift för småhusen är nästan 16 procent. Var femte lägenhet har kondens på fönster häri inräknas inte kortvarig kondens på fönster i badrum och kök. Uppgifterna ger belägg för uppgifterna om dålig ventilationen. Av den s.k. STIL- studien framgår följande beträffande lokaler. Ca 85 procent av volymen skolor, daghem och vårdlokaler är försedda med FT ventilation. Kontorslokalerna har lägre andel FT-ventilation, ca 65 procent, och är i större omfattning försedda med självdragsventilation än de förstnämnda byggnaderna. Skillnaderna kan förklaras till viss del åldersfördelningen. Många kontor finns i äldre hus med Sav

180 Funktionskontroll ventilationssystem SOU 1997: 177

av

ventilation eller fläktstyrd frånluftsventilation ventilation. År 1992

-

var ventilationsaggregaten i genomsnitt 15 år gamla i hela lokalbestån-

det. De äldsta aggregaten finns i skolor och vårdlokaler. Vid besikt-

ningen av lokalbeståndet fick fastighetsförvaltama besvara vissa frågor beträffande ventilationssystemen. Detta bl.a. vid handen i 30

gav att ca

procent av skolorna behövde ventilationsåtgärder vidtas. Besiktningsmännen gjorde sammanfattande bedömning

en av ven-

tilationssystemens status vad gäller underhåll och skötsel. Betygssätt-

ning skedde efter en S-gradig skala, 1 sämst och 5 bäst. Varje betygs-

steg var noggrant definierat vad gäller t.ex. fastighetsskötarens kompetens, förekomst och användning driftinstrtllctioner, styr- och regler-

av funktioner, balans i flöden, rengöring och filterbyten. Skolorna fick de

sämsta betygen. För 42 procent av skolorna gavs betygen l eller vil-

ket ger vid handen att systemen är misskötta och smutsiga med obalans i luñilödena. Bland daghemmen fick 13 procent betygen 1 eller 2 medan en hög andel daghemmen har fått de högsta betygen. Generellt av

är 20 procent av samtliga lokaler misskötta enligt denna betygssättning. Vid besiktningama intervjuades också skyddsombuden inomhusk-

om

limatet, vilket skulle klassas på fyrgradig skala från "Mycket bra" till

en "Dåligt". Skyddsombuden tillfrågades också frekvensen klagomål om

på dålig luft, obehaglig lukt, drag brukarna

etc. samt om angav symp-

tom som huvudvärk, trötthet Skydds ombudens samlade bedöm-

m.m.

ning utföll sämst för skolorna, där drygt 50 procent bedömdes ha

"Mindre bra" eller "Dåligt" inomhusklimat. Motsvarande uppgift för vårdlokalema är 25 procent. De många deluppgifterna gör det svårt att

få en helt rättvisande redovisning. En sammanfattande bedömning

grov ger dock vid handen att skolorna har betydligt fler problem än lokaler i genomsnitt och daghemmen färre. Brukare vârdlokaler framför ockav

så många klagomål på inomhusklimatet, medan kontoren uppvisar

samma bild som genomsnittet för alla lokaler i landet.

5.1.3 Gällande bestämmelser

m.m.

5.1.3.1 Gällande bestämmelser för den obligatoriska ventilationskontrollen

Enligt 2 § första stycket BVL skall byggnadsverk uppförs eller som

ändras, under förutsättning normalt underhåll, under ekonomiskt

av en

rimlig livslängd uppfylla väsentliga tekniska egenskaper i fråga

om

bl.a. skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö samt lämplighet för

SOU 1997: 177 Funktionskontroll av ventilationssystem 181

avsett ändamål. Enligt paragrafens tredje stycke skall byggnadsverk underhållas så att deras egenskaper enligt första stycket i huvudsak be-

varas. För att säkerställa ett tillfredsställande inomhusklimat i byggna-

der skall enligt 15 § BVL funktionskontroll i de fall detta är särskilt

-

föreskrivet utföras av en sakkunnig funktionskontrollant. Till funk-

-

tionskontrollant får utses endast den som har fått godkännande riksbehörighet av ett organ som ackrediterats för detta ändamål enligt lagen 1992:1119 teknisk kontroll eller den fått godkännande

om som

för viss kontroll den eller de kommunala nämnder som fullgör

av

kommunens uppgifter inom plan- och byggnadsväsende 16 §. Om den kommunala nämnd som fullgör kommunens uppgifter inom plan- och byggnadsväsendet finner att funktionskontrollanten har åsi-

dosatt sina skyldigheter får nämnden besluta att en annan ftmktionskontrollant skall utses. Nämnden skall, i de fall kontrollanten har riksbehörighet, anmäla sitt beslut till det som meddelat beslut om organ

riksbehörighet. Nänmdens beslut får överklagas till allmän förvalt-

ningsdomstol.

Föreskrifter om ventilationskontroll finns i förordningen

199l:l273; ändrad senast 1994:1216 om funktionskontroll av ventilationssystem samt i Boverkets föreskrifter BFS 1992:15; ändrade

1994:1216 och 1996:56 och allmänna råd l992:3 och 1995:4. Enligt tillämpliga bestämmelser gäller i huvudsak följande.

För att säkerställa ett tillfredsställande inomhusklimat i byggnader

skall byggnadens ägare till att fimktionskontroll av ventilationssys-

se

tem sker enligt bestämmelserna i förordningen.

Vilka byggnader omfattas av den obligatoriska fimktionskontrollen

Enligt förordningen omfattas i princip ventilationssystemen i alla byggnader av den obligatoriska funktionskontrollen. Boverket har bemyndigats undanta vissa typer av ventilationssystem i vissa slag av byggnader från bestämmelserna kontroll 2 § . Boverket har med

om

stöd av bemyndigandet undantagit följande byggnader se BFS

1992:15.

En- och tvåbostadshus med älvdragsventilation,

- En- och tvåbostadshus med enbart mekanisk frånluftsventilation, -

Ekonomibyggnader för jordbruk, skogsbruk eller därmed jämförlig

narmg,

Industribyggnader dock ingår industrins kontors- och personalut-

-

rytmnen i kontrollen

Byggnader som är avsedda för totalförsvaret och som är av hemlig natur.

l 82 Funktionskontroll ventilationssystem

av SOU 1997: l 77

Med en- och tvåbostadshus bostadshus innehåller eller avses som en

två bostadslägenheter och är friliggande eller sammanbyggda till

som rad- eller kedjehus på samma eller skilda fastigheter.

Funktionskontroll skall enligt förordningen ske första gång innan

en

ett ventilationssystem tas i bruk första besiktning och därefter regelbundet vid återkommande tillfällen återkommande besiktning. Vid den första besiktningen skall kontrolleras

att funktionen och egenskaperna hos ventilationssystemet överensstämmer med gällande föreskrifter,

att systemet inte innehåller föroreningar kan spridas i byggna-

som den,

att instruktioner och skötselanvisningar finns lätt tillgängliga för

dem skall sköta systemet samt som

att systemet i övrigt fungerar på det sätt som är avsett.

Vid återkommande besiktning skall kontrolleras att funktionen och egenskaperna hos ventilationssystemet i huvudsak överensstämmer

med de föreskrifter gällde när systemet togs i bruk kraven som samt att

enligt de ovan angivna punkter 2 4 är uppfyllda.

-

En funktionskontroll skall enligt 3 § förordningen utföras sak-

av

kunnig med viss behörighet enligt beslut och utfärdat bevis från

av or-

gan som ackrediterats för ändamålet enligt lagen 1992:1119 tek-

om

nisk kontroll riksbehörighet. Beslut får också fattas kontrollant för

om

viss kontroll den eller de kommunala nämnder fullgör kommu-

av som nens uppgifter inom plan- och byggnadsväsendet. Den sistnämnda be-

hörigheten brukar benämnas, lokal behörighet

se 16 § BVL.

Enligt förordningen skall protokoll föras vid varje besiktning. I

protokollet skall resultatet kontrollen antecknas. Ett exemplar av av protokollet skall lämnas till byggnadens ägare och ett exemplar sändas

till sådan nämnd fullgör kommunens uppgifter inom plan- och

som

byggområdet. I förordningen vidare att intyg skall utfärdas

anges om

genomförd besiktning med angivande datum för besiktningen.

av Byggnadens ägare skall anslå intyget på väl synlig plats i byggnaden

se 6 § .

Om besiktningen föranlett anmärkningar i något avseende beträffande de ovan angivna punkterna skall byggnadens ägare snarast möjligt avhjälpa påtalade brister 7 § .

Sådan nämnd har att fullgöra kommunens uppgifter inom plansom

och byggnadsväsendet skall övervaka att ägare till byggnader fullgör sina skyldigheter enligt förordningen och enligt de föreskrifter

som

meddelats med stöd förordningen 8 § .

av

SOU 1997: 177 Funktionskontroll ventilationssystem 183 av

Boverket har utfärdat föreskrifter BFS 1992:15 funktionskonom trollen av ventilationssystem. I föreskrifterna vilka byggnader anges som är undantagna från funktionskontroll, senaste tidpunkt för den

första besiktningen av befintliga byggnader samt besiktningsintervall. Innehållet i föreskrifterna framgår i följande sammanställning.

Byggnadskategorier 1-5 Senaste tidpunkt Besikt-

för 1:a besikt- nings-

ning i befintlig intervall

byggnad Daghem, skolor, vårdlokaler, o. dyl. 31 december 2 år 1993 2.Flerb0stadshus, kontors- 31 december 3 år byggnader 0.dyl. 1994 FT-ventilation Flerbostadshus, kontors- 31 december 6 år

byggnader o. dyl. 1995

F ventilation - 4.Flerbostadshus, kontorsbyggna- 31 december 9 år der o. dyl 1995 S ventilation - En- och tvåbostadshus 31 december 9 år FT ventilation 1995 -

kommentarer och förklaringar till sammanställningen anges följande.

A. Till gruppen daghem, skolor etc hör även förskolor, gymnasier, fri-

tidshem och servicehus för äldre. Högskolor och universitet har hän-

förts till kategorin kontorsbyggnader.

B. I gruppen flerbostadshus och kontorsbyggnader ingår även samlingslokaler, butikslokaler, teatrar, biografer, idrottshallar, terminaler, utställningshallar, hotell, restauranger, bensinstationer museer, och garage.

Om det finns särskilda skäl, får den kommunala nämnd som fullgör kommunens uppgift enligt Boverkets föreskrifter inom plan- och bygg-

nadsväsendet oftast byggnadsnämnden besluta om senareläggning av

besikmingstidpunktema BFSl994:40, 4§. Som ett skäl för en sådan

senareläggning anges en nära förestående ombyggnad av aktuell byggnad. Kommunen har också getts möjlighet att anpassa de föreskrivna kontrolltidpunkterna till och samordna kontrollen med annan myndig-

l 84 Funktionskontroll ventilationssystem av SOU 1997: 177

hetskontroll. Detta kan bl. gälla lokaler och byggnader där det gäller

a. särskilda och högre krav på luftkvalitet t.ex. produktionslokaler, livsmedelslokaler, laboratorier och operationsrum.

5.1.3.2 Krav på ventilation vid nybyggnad, m.m.

Flerbostadshus

Totalt i landet finns det 130 000 flerbostadshus omfattande 1,8 milca

joner bostadslägenheter och yta på 400 miljoner kvadratmeter. I

en ca 60 procent av flerbostadshusen finns S-ventilation, i 30 procent F-

ventilation och i resterande 10 procent FT-ventilation. Fram till början av 1950-talet försågs merparten flerbostadshusen med S-ventilation.

av Vid den tiden introducerades s.k. kontrollventilation, Fsom är ett system med förhållandevis höga tryckfall i frånluftventilema. Det höga tryckfallet innebär att systemet är stabilt, dvs. approximativt konger stant luftflöde, och påverkas i ringa utsträckning exempelvis vind av

vindtryck mot fasaden. I byggbestämmelsema SBN 67 ställdes från

år 1968 krav på mekanisk ventilation i nyuppförda flerbostadshus med

än två våningar. År 1977 infördes krav på FT- ventilation i

mer ny-

byggda flerbostadshus i Supplement till SBN 75. Krav ställdes därvid

att byggnader med fler bostadslägenheter 15 skulle förses med än ca

värmeåtervinning. Genom värmeväxling mellan utgående frånluft och

inkommande tilluft kunde värrnebehovet för uppvärmning den inav kommande kalla uteluften reduceras med mellan 50 och 75 procent.

Lokaler

I landet finns totalt 270 miljoner kvadratmeter lokalyta exklusive

ca industrier. Sedan slutet 1960-talet har lokaler utförts med FT- ventiav lation. Även äldre lokaler har ofta

kompletterats med sådan ventilation vilket lett till att FT- ventilation är den helt dominerande ventilationsty-

pen i lokaler. Flera olika typer FT-ventilation har utvecklats och inav

stallerats under årens lopp, t.ex. tvåkanalsystem, högtryckssystem med eller utan s.k. fönsterapparater, fan coil system, variabelt flöde

- - - system. Samtliga system kan vara försedda med kylning luften. Det av

helt dominerande systemet är FT- system lågtryckstyp, där

numera av

eventuellt behov kylning ombesörjs från ventilationen

av av en separe-

rad kylvattenanordning, kylvattenanslutna kylbafflar. Utvecklingen har

SOU 1997: 177 Funktionskontroll av ventilationssystem 185

gått mot enklare ventilationssystem och mer mot en fokusering på luñ-

föringen inom rum och lokaler.

I nuvarande byggregler, BBR 94, anges, till skillnad från tidigare, inte hur ventilationen skall utföras. Byggherren har frihet att själv välja typ av ventilationssystem. I BBR anges i stället vad som skall uppnås, dvs. en viss ventilationsgrad.

l Arbetsmiljöbestämmelser

Huvudsyftet med arbetsmiljölagen 1977:1160 är att förebygga ohälsa

och olycksfall i arbetet och att i övrigt uppnå en god arbetsmiljö l kap.

l §. Enligt 2 kap. 3 § skall arbetslokal vara så utformad och inredd att den är lämplig från arbetsmiljösynpunkt. Enligt 4 § samma kapitel skall luft-, ljud- och ljusförhållanden och övriga arbetshygieniska förhållanden vara tillfredsställande. Beträffande konstruktion och utfornming av byggnad hänvisas i 2 kap. 9 § till vad som är särskilt föreskrivet i PBL och med stöd av den lagen meddelade föreskrifter. Vissa generella och

allmänt hållna regler för arbetsmiljö finns i Boverkets byggregler

mer BBR. Med stöd av arbetsmiljölagen har en arbetsmiljöförordning 1977:1166 utfärdats vari Arbetarskyddsstyrelsen ASS bemyndigas

utfärda föreskrifter om arbetsmiljöfrågor. ASS har utfärdat bl. a. före-

skrifter AFS 1993:5 om ventilation och luftkvalitet i arbetslokaler inklusive personalutrymmen samt allmänna råd om tillämpningen. Enligt föreskrifterna skall arbetslokal vara så ordnad och ha sådana installationer för luftväxling och uppfångande av luftföroreningar som alstras i lokalen, att luñkvaliteten i vistelsezonen är tillfredsställande. Luftväxlingen skall ordnas så att spridning av luftföroreningar begrän-

sas. För arbetslokaler där luftföroreningarna huvudsakligen uppkom-

genom personbelastning anges i föreskriftema att koldioxidhalten mer kan användas indikator på att luñkvaliteten är tillfredsställande. I som dessa lokaler skall enligt föreskriftema eftersträvas att hålla koldioxidhalten under 1000 ppm 3 §. Vidare anges att ventilationsinstallationer skall kontrolleras och underhållas regelbundet. Kontroll och underhåll skall dokumenteras och dokumenteringen skall hållas tillgänglig vid anläggningen. ASS har också utfärdat regler om funktionskontroll av ventilationssystem i tillverkningslokaler. Sådana lokaler, industribyggnader, har Boverket undantagit från OVK. Kontorslokaler ingår emellertid i OVK.

Ibland uppkommer frågor om vilka bestämmelser som skall tillämpas

beträffande ventilationskontroll i kontorsrum i industribyggnader. Andra byggnader där såväl Boverkets som ASS föreskrifter gäller är äldrebostäder och bostäder institutionskaraktär för handikappade. I av

186 Funktionskontroll ventilationssystem SOU 1997: 177 av

dessa byggnader finns ofta anställd personal för tillsyn de bom.m. av

ende. Yrkesinspektionen, är uppdelad på ll distrikt, är regional

som

tillsynsmyndighet på arbetsmiljö- och arbetstidsområdet. Yrkesinspektionen bedriver inspektionsverksamhet på arbetsplatserna och får enligt

7 kap. 7 § arbetsmiljölagen meddela de förelägganden och förbud

som

behövs för att lagen eller föreskrifter meddelats med stöd lagen

som av skall efterlevas.

l Hälsoskyddslagen

Enligt hälsoskyddslagen 1982:1080 skall ägaren eller nyttjanderättshavaren till berörd egendom vidta de åtgärder skäligen kan krävas

som

för att hindra uppkomsten Sanitär olägenhet och för undanröja

av att

sådan olägenhet 6 §. I 3 5 hälsoskyddsförordningen 1983:616

finns bestämmelser bostäder. Bl.a. vissa krav avseende om anges t.ex. temperatur och ventilation. Miljö- och hälsoskyddsnämnden i kommu-

nerna har tillsynen över hälsoskyddet och får meddela de föreläggan-

den och förbud behövs för att trygga efterlevnaden bestämmelsom av serna. I Socialstyrelsens allmänna råd SOSFS 1989:51 ventilation om i bostäder m.fl. lokaler bl.a. följande: "Sanitär olägenhet anges anses

föreligga i lokaler där människor inte enbart tillfälligt uppehåller

sig om koldioxidhalten i till följd personbelastning vid normal användrum av ning överstiger 1000 ppm. Koldioxiden som indikator används vanligen

inte i bostäder utan i skolor, bamomsorgslokaler, samlingslokaler etc."

5.1.3.5 Behörighet för ventilationskontroll

Boverket har, med stöd 16 § BVL, utfärdat föreskrifter BFS av 1994:40 om krav för riksbehörighet fimktionskontrollant. Av fösom

reskrifterna framgår i korthet följande. Riksbehörighet funktions-

som

kontrollant får lämnas avseende fyra kompetensnivåer, nämligen N och K. För att erhålla de fyra skilda riksbehörighetema ställs enligt Boverkets föreskrifter krav på allmän teknisk kunskap samt krav på

erfarenhet från praktiskt arbete enligt följande.

SOU 1997: 177 Funktionskontroll ventilationssystem 187

av

Behörighet for Teknisk kunskap Praktisk erfarenhet

funktionskontroll efter erhållen utbildav ventilationssystem ning E Examen från lägst Arbete under minst två

Lägenhetsaggregat i gymnasieskolans 2- år med ventilations-

flerbostadshus eller 3-åriga yrkes- system inom resp. tekniska linje eller lik- behörighetsområde

värdig utbi1dning,k0m- omfattande mätning

pletterad med ventila- och kontroll systeav tionsteknisk utbildning funktion mens etc. Utbildningen inom 9 § lämpligt område, t.ex. bygg- el. installations-

linje 7 §

S se E ovan se E ovan S-ventilation i flerbostadshus och kontorsbyggnader N Examen från, teknisk Arbete under minst tre Ventilationssystem högskola, ingenjörsut- år inom minst två av enligt E och bildning tidigare 3- följande områden:

F-ventilation i fler- 4-årigt tekniskt Produktionsledning

gynmabostadshus och kon- sium, gymnasiesko- Projektering torsbyggnader samt lans 4- el. 5-åriga Besiktning

FT-ventilation i en- och tekniska linje, yrkes- Entreprenadkontroll

tvåbostadshus teknisk högskole- ventilationssystem av

utbildning,YII-I el. dyl. enligt behörighetsnivå

Lämpligt fackområde N 10 § :bygg- installationsteknisk linje 8 § K se N ovan Arbete under minst fem Alla typer av venti- år inom minst tre av

lationssystem följ ande områden:

Produktionsledning

Projektering Injustering och flödesmätning Besiktning

Entreprenadkontroll

av ventilationssystem tyPFT11§

l 88 Funktionskontroll av ventilationssystem SOU 1997: l 77

Om den som ansöker om behörighet saknar yrkesmässig erfarenhet av

injustering och/eller besiktning och kontroll, krävs kompletterande utbildning för dessa verksamheter 12 § Boverkets föreskrifter. När så

erfordras får sökandens kompetens bestämmas särskild kungenom

skapsprövning. Enligt Boverkets föreskrifter 14 § ställs också krav på kunskaper om bygglagstiftningen och viss annan angränsande lagstiftning samt på att sökanden skall vara lämplig för uppgiften, vilket skall styrkas. Riksbehönghet för funktionskontroll får medges för period

en

av högst fem år. Behörigheten utfärdas särskilda certifieringsorgan,

av

som är ackrediterade av SWEDAC se lagen, 1992:1119, teknisk

om

kontroll. För närvarande finns det tre stycken sådana ackrediterade certifieringsorgan. Antalet ventilationskontrollanter med riksbehörighet uppgår nu till ca 2 300. Kommunerna har enligt gällande bestämmelser möjlighet att besluta med kompetens kommunen

att person som bestämmer får utföra kontroll ett visst objekt inom kommunen,vilket av benämns lokal behörighet. I många kommuner har beslut fattats om

utfárdande av lokal behörighet med innebörd att denna gäller för viss

tid och kontrollanten får utföra besiktningar alla eller vissa ventilaav tionssystem inom kommunen. En del kommuner tillämpar Boverkets

behörighetsklassning E, N, K av kontrollanterna medan andra har egna klassningssystem. I dagsläget finns ca 1 500 ventilationskontrol-

lanter som av kommuner erhållit s.k. lokal behörighet.

5.2 Erfarenheter från den

obligatoriska

ventilationskontrollen

Redovisning av arbetsläget för

ventilationskontrollen

Det har visat sig svårt att få någon samlad och heltäckande bild hur av

läget är beträffande arbetet att fimktionskontrollera ventilationssyste-

men bl. a. beroende på låg svarsfrekvens i de förfrågningar och enkäter

som sökt belysa situationen. Vissa delanalyser har dock utförts beträf-

fande OVK och kan redovisas här.

Våren 1994 skickade Boverket en förfrågan till landets alla kommuner för att klarlägga i vilken omfattning ventilationskontroll utförts per den 31 december 1993 i skolor, daghem, sjukhus kategori m.m. l i Boverkets föreskrifter; se avsnitt 5.1.3.1. Ca 90 procent av

SOU l 997: l 77 Funktionskontroll ventilationssystem 189

av

kommunerna svarade. Av svaren kan utläsas att i 104 kommuner 40% hade besiktningar utförts i enlighet med bestämmelserna för ventilationskontrollen. Av de ventilationssystem kontrollerats som

var ungefär hälften underkända. I 100 kommuner ca 40% de

av

svarande hade kommunen beslutat medge att kontrollen fick ske

vid senare tidpunkt än den föreskrivna. I 38 kommuner att angavs

inga besiktningar hade skett och i 104 kommuner hade mindre än hälften av erforderliga besiktningar genomförts. Av undersökningen

kan inte utläsas någon skillnad i verksamheten mellan stora och små kommuner eller mellan olika län.

Enligt gällande bestämmelser skulle OVK genomförd i befintvara liga flerbostadshus, kontorsbyggnader m.m. med FT- ventilation

kategori 2 en första gång senast den 31 december 1994. Boverket

tillställde våren 1995 samtliga kommuner ett frågeformulär för att

klarlägga omfattningen av genomförd OVK. Svar inkom från 237

kommuner, varav 208 kommuners fullständiga och kunde svar var läggas till grund för en analys. Av de erhållna svaren kunde följande utläsas.

0 16 300 flerbostadshus hade kontrollerats och av dessa 76 var procent godkända. 0 Av 12 900 kontrollerade kontorsfastigheter har 64 procent godkända ventilationssystem. 0 Av övriga kontrollerade byggnader omfattande 14 300 byggnader

t.ex. hotell, samlingslokaler, teatrar, butikslokaler hade 66 procent

godkända ventilationssystem.

Sammantaget anger Boverket att av de kontrollerade ventilationssyste-

men hade mer än fjärde byggnad ett icke godkänt ventilationssysvar tem. På fråga om i hur stor grad de kontroller som skulle ha genomförts

senast under år 1994 verkligen blivit utförda, varierar svaret från kommunerna. Boverket bedömer sammantaget att ventilationssystemet i

mer än varannan byggnad inte hade kontrollerats.

I början av år 1996 skickade Boverket en enkät till samtliga kommuner för att klarlägga arbetsläget med OVK Vid denna tidpunkt

. den 31 december 1995 skulle alla ventilationssystem omfattas - som av kontrollen vara besiktade en gång och kategori 1 skolor, dag-

hem, vårdlokaler etc två gånger. Resultatet av en 76 procentig

svarsfrekvens ger följande vid handen. Ca 70 kommuner har inte besvarat enkäten. I 130 kommuner är genomförandegraden högre ca än 50 procent. Beträffande flerbostadshus med F- ventilation var

190 Funktionskontroll ventilationssystem av

enligt de protokoll som kommit in till BN 68 procent ventilaav tionssystemen godkända. Motsvarande uppgift för S- ventilerade flerbostadshus 63 procent. Sammanlagt hade protokoll avseende var 27 821 flerbostadshus med F- eller S- ventilation redovisats till BN. Boverket redovisar sammantaget följande beträffande flerbostadshus med F- eller S- ventilation. Totalt finns det 117 000 flerboca stadshus i landet. I de 220 kommuner besvarat enkäten bedöms som det finnas 91 250 flerbostadshus. Till kommunerna hade framsom gått endast 27 82l protokoll inkommit, vilket motsvarar endast 30

procent av de byggnader som skulle ha besiktats. Boverket drar slut-

satsen att ventilationen i mellan 75 000 och 95 000 flerbostadshus inte hade genomförts eller att fel och brister som konstaterats vid kontrollerna inte åtgärdats.

Beträffande skolor och daghem enkäten följande upplys-

gav

ningar. Antalet byggnader inte besiktats någon gång

som anges vara 931 stycken 4%. De som besiktats en gång men inte godkänts och inte åtgärdats uppgick till 5167 byggnader. Daghem och skolor som besiktats före utgången år 1995 inte har godkända ventilaav men tionssystem uppgick till 1278. I sammanhanget bör noteras att det totalt i landet finns 21 500 skolor och daghem. Uppgifterna ca ger vid handen att ca 30 procent av byggnaderna i gruppen skolor och

daghem inte har fungerande eller godtagbara ventilationssystem.

4. Boverket genomförde också under januari 1996 telefonintervju en med 282 fastighetsförvaltare med tillsammans 28 264 byggnader

främst flerbostadshus men även kontor och affärsbyggnader,

varav knappt hälften försedda med FT ventilation. Intervjuerna föl- - gav jande upplysningar. Av byggnader med FT-ventilation som inte godkändes vid kontrollen år 1994 har 63 procent åtgärdats före utgången av år 1995. Inom föreskriven tid, dvs. före utgången år av 1995, uppges 90 procent av byggnaderna med F-och S-ventilation

ha kontrollerats. Uppgifterna är något osäkra eftersom vissa ba-

suppgifter om antal byggnader med FT-ventilation etc. inte har uppgivits av förvaltarna. Det kan dock noteras att trots att ventilationssystemen i 90 procent av byggnaderna anges vara kontrollerade redovisas att en 1/3 systemen inte godkändes år 1994 inte av som heller var åtgärdade vid slutet av år 1995.

Vidare har Boverket i samarbete med företaget JBS, För Bättre Miljö AB bearbetat besiktningsprotokoll beträffande 8119 ventilationssystem hämtade ur en databas som finns hos företaget. I databasen ingår protokoll avseende alla typer byggnader dock av enbostadshus. Ventilationsbesiktningarna är utförda under åren 1992 -

Funktionskontroll ventilationssystem 191

av

1995. Bearbetningen av protokollen följande vid handen. Närger

mare 40 procent av ventilationssystemen är godkända 3013 styck-

en, varav F- ventilation för den relativt sett största andel svarar godkända system, följt FT- ventilation och sämst utfall för Sav

systemen. Som förklaring till detta kan noteras att S-systemen

som regel är äldre system med lång brukstid. Byggnadsägama är måhända inte medvetna om att även S-systemen kräver skötsel. Av materi-

alet kan utläsas att 2/3 av vårdlokalema inte har godtagbar ventilation samt att tre fyra bostadshus harunderkänd ventilation. An-

av

delen godkända skolor vid besiktningen år 1995 jämfört med år

1993 har ökat till 42 procent från 35 procent. Vad gäller felen och

bristerna i ventilationssystemen kan utläsas att antalet anmärkningar på systemen ofta är stort. I genomsnitt finns det fyra mindre och två allvarliga fel i de undersökta systemen. De vanligaste felen i venti-

lationssystemen enligt materialet är följ ande.

Felaktiga lufcflöden i 61 % av ventilationssystemen.

Avsaknad driftinstruktioner i 48 % systemen. av av Föroreningar i fläktar i 40 % systemen. av Fel på fläktama i 30% systemen. av Föroreningar i kanalerna i 37 % systemen. av

Fel på styr- och reglerutrusming i 27 % systemen.

av Smutsiga filter i 25 % systemen. av Fel på filtren i 20 % av systemen. Fel på till- och üånluftdon i 23 % systemen och smuts i dem i av 39 % av systemen. Föroreningar i lufcintag i 22 % av systemen.

Felen och bristerna i ventilationssystemen beror i stor utsträckning på bristande skötsel och underhåll men kan också förklaras felaktiga

av konstruktioner samverkan mellan nämnda faktorer. samt en

Boverket har i undersökning vänt sig till 67 kommuner för att en

klarlägga arbetsläget beträffande ventilationskontrollema i april

1997. Svar har lämnats 47 kommuner. I 25 stycken kommuav av nerna, med sammanlagt 13 888 flerbostadshus, saknades per den l

april 1997 protokoll över genomförd besiktning för 5950 flerbostadshus 43 % hos BN. Boverket gör bedömningen 40

att ca proflerbostadshusen i de aktuella kommunerna inte kontrollecent av

rats och/eller att anmärkningar inte åtgärdats den 1 april 1997.

per Boverket noterar vidare att påfallande många kommuner förefaller

sakna uppgifter om i första hand beståndet flerbostadshus 18 kom-

muner av 47 kunde inte hur många flerbostadshus finns ange som

inom kommunen. I några fall uppger kommunerna uppgifter

om antalet skolor och daghem avviker från de uppgifter finns som som

192 Funktionskontroll av ventilationssystem

tillgängliga hos Skolverket respektive Socialstyrelsen. Beträffande skolor och daghem var per den 1 januari 1995 enligt undersölmingen 20 procent besiktade och/eller åtgärdade. Per den 1 april

1997 har till BN redovisats godkända protokoll för knappt

70 procent av de aktuella byggnaderna.

Kommunförbundet har försökt inhämta uppgifter angående skolor . och daghem från ett statistiskt säkerställt urval av kommuner, nämligen 70 stycken. Svar har inkommit från 28 kommuner som ger följande bild.

Kommuner Antal 1995 1997 1997

28 stycken godkänd/ej beräknas beräknas

en

besiktade 1996

Av kommunförbundets kommentar till redovisningen kan utläsas att det förväntade resultatet av en kontroll som skall vara utförd per den 31 december 1997 är att merparten av skolorna skall befinnas ha godkända ventilationssystem då. Detta uttryck för att kommuger nerna förväntas ha åtgärdat en stor del av de brister som farms år 1995. De fem procent av byggnaderna som inte förväntas bli besiktade eller godkända vid utgången år 1997 i samtliga fall bli av avses föremål för ombyggnad eller andra förändringar så att det inte är meningsfullt att åtgärda ventilationssystemen. Beträffande daghemmen anges att under år 1997 skall hos de kommuner som svarat 1297 daghem besiktas samt att 226 daghem 17 % inte kommer att

klara kraven eller inte besiktas. Förklaringen till detta är huvudsak-

ligen att man i flera av kommunerna med de icke godkända daghemmen har besiktat dessa under år 1996, varför en ny besiktning under år 1997 anges vara meningslös. Vissa kommuner har hos BN begärt senareläggning av kontrollen p.g.a. att daghemmen står tornma, skall byggas om, rivas eller säljas.

Arbetarskyddsstyrelsen har i en rapport, Skolans arbetsmiljö, jämfö-

. relsestudier 1992-1997, redovisat resultatet ett antal enkäter till av

SOU 1997: 177 Funktionskontroll ventilationssystem

av 193

bl.a. rektorema i landets skolor arbetet med arbetsmiljöfrågor.

om

Av rapporten framgår att följande fysiska arbetsmiljöproblem har angivits vid skyddsronder i landets skolor åren 1991, 1992 och 1996

här återges endast de fem områden oftast förorsaka som anges ar-

betsmiljöproblem. Totalt redovisas 14 olika problemområden:

1ventilation, värme/kyla oftast förorsaka arbetsmilanges

jöproblem, därefter följer 2 akustik och buller, 3 belysning och

ljus, 4 olika fysiska förhållanden t.ex. trasiga tak, golv, väggar etc., 5 mögel, fukt, vattenskada, damm etc. Det bör noteras att sett

över hela landet har förbättring skett inom de fem nämnda omrâ-

en dena i så måtto att frekvensen vid skyddsrondema påtalade problem

och brister sjunker. Rektorema har ombetts göra bedömningar

av

vilka fysiska arbetsmiljöfrågor är mest angelägna. Högst på

som listan kommer ventilation, värme/kyla, dock minskat successivt som

i angelägenhetsgrad. I sammanhanget kan noteras att frågor brist

om

på eller felaktigt utformade lokaler enligt rektorema har ökat kraftigt som ett fysiskt arbetsmiljöproblem. Av rapporten kan också utläsas att 94 procent av rektorema att den obligatoriska funktions-

anger kontrollen ventilationssystem har genomförts under åren 1993 av - 96. Av rektorema uppger 28 procent att kontrollen inte medfört nâg-

ra anmärkningar.

Av materialet i rapporten kan inte utläsas hur många gånger ventilationskontroll skett och heller inte i vilken omfattning fel och som

brister i ventilationssystemen åtgärdats. Det bör noteras att redovis-

ningen i rapporten torde situationen vid årsskiftet 1996/97 och avse en tredje ventilationskontroll skall ha skett i skolor senast vid ut-

gången av år 1997.

Åtta stora fastighetsförvaltare, främst lokalförvaltare,

har redovisat

arbetsläget våren 1997 beträffande OVK till byggkvalitetsutred-

ningen. Av materialet kan följande utläsas.

194 Funktionskontroll av ventilationssystem

Främst Förvaltad Typ av ve ntilations system Besiktat Åtgärder

lokaler yta 1000m2 S F FT

Statens 1200 25 % 15% 60% klart klart

fastighets

verk

Vasakro- 4400 5% 35% 60% klart pågår nan

Postfas- 1052 1,3% 1,2% 97% klart klart gheter

Fort V 8000 90% 95 % 60%

Skanska 3700 94-98% 93-97 inld. JM godkänt

NCC 1105 95% 50 tusen -

fastig- m2

heter återstår

Redovisningen omfattar 19,5 miljoner m2 lokalyta främst avse-

ca ende kontorsändamål, vilket utgör ca 90 procent av den totala kontorsytan i landet. Uppgifterna tyder på att besiktning av ventilationssystemen utförts i varje fall gång och att fel och brister i stor uten sträckning redan åtgärdats eller att arbetet pågår med detta. Merparten byggnaderna är försedda med FT- ventilation och ventilaav tionssystemen skall därför enligt gällande tidplan ha funktionskontrollerats en andra gång före utgången av år 1997.

l0.Vissa uppgifter beträffande funktionskontroll ventilationssystem av

har erhållits ñån en av företaget IBS upprättad databas. I databasen

ingår protokoll från OVK av ca 4500 byggnader, exklusive en- och

tvåbostadshus, över hela landet. Viss överrepresentation föreligger från storstäderna. Totalt omfattar protokollen ca ll 000 ventilationssystem. Ventilationssystem som var besiktade per den 31 december 1995 finns med till ca 70 procent vid förnyad besiktning per den 31

december 1996. Som jämförelse kan i sammanhanget nämnas att det

Funktionskontroll ventilationssystem 195 av

totalt i landet finns ca 200 000 lokalbyggnader och till detta skall

läggas ca 130 000 bostadshus med tre eller fler lägenheter.

Sammanställningen i det följande är baserad på uppgifter hämtade

ur JBS:s databas.

Kategori byggnader, Procent ventilationssystem godkända gk

antal ventilations- underkända uk

resp. system 31 dec. 1995 31 dec. 1996 gk uk gk uk

Samtliga i registret

1995: 8089 37 63 44 56 1997: 10289 Kategori 1 totalt 35 65 55 45 1995: 3107 1997: 3953 varav Sjukhusyårdlokaler 31 69 35 65 1995: 480 1997: 864

Dag- 0. fritidshem 48 52 68 32

1995: 332 1997: 645 Skolor 34 66 58 42 1995: 2299 1997: 2444 Kategori 2 totalt 41 59 43 57 1995: 2121 1997: 2719 varav flerbostadshus 25 75 35 65 Kategori 3 totalt 26 74 28 72 1995: 1228 1997: 1960 varav flerbostadshus 26 74 28 72 Kategori 4 totalt 21 79 21 79 1995: 325 1997: 633 varav flerbostadshus 21 79 21 79

Av sammanställningen ñamgår att av totalt ca 8 000 besiktade

ven-

tilationssystem per den 31 december 1995 var ca 40 procent god-

kända och 60 procent underkända. Motsvarande uppgift den 31 de-

196 Funktionskontroll av ventilationssystem

cember 1996, baserat på ca 10 300 protokoll, är 45 procent av systemen godkända och 55 procent underkända. Därvid bör noteras att vid sistnämnda tidpunkt skall enligt gällande bestämmelser ventilationssystemen i kategori l ha besiktats två gånger. Beträffande ventilationssystemen i kategori utifrån de protokoll ingår i datasom basen, kan noteras att andelen godkända system har ökat totalt för gruppen. Denna förbättring gäller också var och en av de i gruppen

ingående byggnaderna, nämligen skolor, daghem, sjukhus och andra vårdbyggnader. Flest andel godkända ventilationssystem finns i

daghem och fritidshem följt skolor och sämst är enligt förevaranav de material situationen i sjukhus och andra vårdlokaler. Flerbostadshusen återfinns i kategorierna 3 och 4 och ventilationsprotokollen från dem omfattar totalt 22 450 lägenheter år 1995 och 34 500 lägenheter år 1996. Andelen godkända system i flerbostadshusen har ökat successivt men oavsett ventilationstyp är nivån god-

kända system hög 70-80%. Högst andel godkända system ca 35

procent återfinns i system med FT och FTX-ventilation. -

ll.SABO har genom en enkät till sina medlemsföretag efterhört hur många bostadslägenheter som har godkända ventilationssystem. Uppgifterna torde situationen sommaren 1997. Arbetsläget avavse seende 70 procent lägenhetsbeståndet i SABO:s medlemsföretag av kan sammanfattas enligt följ ande.

Kommunstorlek Andel godkända lägenheter De tre storstäderna 61 % av 170 000 Storstadsförorter 78 % av 104 000 Städer med fler än 90 000 inv. 85 % av ll6 000 Orter med 27 000-90 000 inv. 83 % av 125 000 Orter med mindre än 27 000 inv. 74 % av 109 000 Alla 75 % av 624 000 Sammantaget redovisningen vid handen att sommaren 1997 torger de i varje fall någonstans mellan 50 och 75 procent av bostadslägenheterna hos SABO:s medlemsföretag ha godkända ventilationssystem. Även HSB och Riksbyggen har enkäter till sina medlemsfögenom reningar begärt redovisning av läget beträffande ventilationskontrollen vid årsskiftet 1996/97. Den översiktliga slutsats som kan dras av svarsmaterialet är att besiktning har skett av ca 90 procent av bostadsrättslägenhetema och att uppskattningsvis två tredjedelar har godkända ventilationssystem

SOU 1997: 177 Funktionskontroll ventilationssystem 197

av

5.2.2 Till

utredningen inkomna synpunkter på

ventilationskontrollen

Utredningen har berett aktörer som berörs av de frågor som ingår i di-

rektiven möjlighet att inkomma med synpunkter. Synpunkter på verksamheten med den obligatoriska funktionskontrollen av ventilations-

system har kommit från b1.a. Kommunförbundet, Landstingsförbundet

och intresseorganisationen för fimktionskontrollantema, FUNKIS.

Synpunkter har också lämnats vid informella möten med företrädare för ägare och förvaltare bostäder och lokaler m.fl. Företrädare för föreav tag och organisationer som berörs av ventilationskontrollen har inbju-

dits till referensgruppsmöte med utredningen. I det följande redovisas de synpunkter som lämnats utredningen beträffande OVK.

5.2.2.1 Vilka byggnader och ventilationssystem skall omfattas

av ventilationskontrollen

Som framgått av redovisningen i det föregående omfattas i princip alla typer av byggnader med undantag för industribyggnader, och två-

en-

bostadshus med S-ventilation eller F- ventilation, ekonomibyggnader för jord- och skogsbruk o.dyl. samt byggnader av hemlig natur avsedda

för totalförsvaret. Från kommunhåll och från småhusägarhåll har ifrågasatts förhållandet att FT- ventilerade och tvåbostadshus omfattas enav ventilationskontrollen. Kommuner menar att det är svårt att försvara

att småhusen ingår i obligatoriet med hänsyn till att det bör ligga i byggnadsägarens ansvar och omedelbara intresse att underhålla sitt

småhus så att inte familjens hälsa eller husets värde äventyras. Liknan-

de synpunkter har framförts från småhusägare. Kommuner har vidare

anfört att i en situation med begränsade ekonomiska tillgångar kan man inte från kommunhåll motivera att resurser läggs på att bevaka att ner FT-småhusen ventilationskontrolleras.

5.2.2.2 Hur ofta skall byggnaderna besiktas

Föreskrifter om besiktningsintervall har redovisats i avsnitt 5.1.3. Från kommunhåll har ifrågasatts rimligheten i att skolor och daghem skall

besiktas med två-årsintlervall. Man ifrågasätter inte behovet konav en troll med godkänt resultat, att sådan utförts borde men menar om en

besiktningar därefter kunna utföras med längre intervall t.ex. vart tredje

år.

198 Funktionskontroll av ventilationssystem

5.2.2.3 Kommunala tillsynsfrågor m.m.

Allmänt

Kommunerna har flera roller i verksamheten med den obligatoriska fLmktionskontrollen ventilationssystem. De är dels fastighetsägaav

re/fastighetsförvaltare av bl. a. skolor och daghem och dels skall de

enligt 8 § förordningen om funktionskontroll av ventilationssystem övervaka att ägare till byggnader i kommunen fullgör sina skyldigheter enligt de bestämmelser utfärdats funktionskontrollen. Översom om vakningen ankommer normalt på byggnadsnänmdema

Från kommunhåll diskuteras byggnadsnämndens roll och ifrågasätts finns hos kommunerna att bedriva uppsökande verksamhet.

om resurser Någon ifrågasätter om uppsökande verksamhet ingår i tillsynen. Synpunkter framförs också att kommunerna måste få avgöra hur tillsyom nen skall utövas. Från ägare till andra byggnader än kommunägda ifrågasätts lämpligheten i att kommunerna skall ha tillsyn över de egna byggnaderna. Dessutom framförs att kommunerna ofta är dåliga föredömen att inte hålla tidplanen för ventilationskontrollen i de genom egna byggnaderna. Kommunerna, oftast genom byggnadsnämndema, pekar på grundläggande svårigheter med tillsynsverksamheten. Kommunerna har, sägs det, som regel inte kännedom om vilka byggnader finns i kommunen och vilka installationer de är försedda med. Arsom

bete pågår därför på många håll med att upprätta byggnadsregister i kommunerna. Det pekas också på vissa svårigheter att definiera vad en

byggnad är och att klarlägga omfattning av ventilationssystem och ag-

gregat. Vidare har framförts att det borde finnas en koppling mellan ett

negativt resultatet enligt protokollet och vitesföreläggande enligt 10 kap. PBL.

Frågor angående hantering i kommunerna av protokoll från

ventilationskontrollen.

Vid varje besiktning skall enligt gällande bestämmelser protokoll föras. I protokollet skall antecknas resultatet av kontrollen. Ett exemplar av protokollet skall länmas till byggnadens ägare och ett exemplar sändas till vederbörande nämnd hos kommunen, oftast BN. Från kommunhåll framförs ofta följande. Protokollen har inte samma utseende och det är svårt att tolka dem och sluta sig till om ventilationssystemet är godkänt eller underkänt. Kommunerna har också svårigheter att identifiera

byggnaderna. Hanteringen av protokollen i kommunerna varierar. Vis-

kommuner att det är kommunen bör utfärda det intyg som sa anser som

skall utfärdas enligt ventilationsförordningen om genomförd besiktning

Funktionskontroll ventilationssystem 199 av

med angivande av datum för besiktningen. Kommuner utfärdar som intyg har framfört att det intyget bör framgå ventilationssystemet av om är godkänt eller underkänt.

Kommunernas avg1fter för ventilationskontrollen.

Inte sällan klagar byggnadsägama över att kommunens avgift för verksamheten är alldeles för hög. Det finns exempel på avgifter från kommunerna som överstiger kostnaden för själva ventilationskontrollen. Vissa kommuner har motiverat sina initialt relativt höga avgifter med att kostnaderna för att upprätta byggnadsregister måste täckas och har aviserat att avgifterna kommer att sänkas. På några håll har initiativ tagits till att på olika sätt rationalisera hanteringen protokoll mellan av byggnadsägare och kommuner. Tanken är att vissa stora fastighetsägare som kan kontinuerligt visa att ventilationssystemen fungerar avsett som med hjälp av datatekniken samt dokumenterade kvalitetssäkringssystem inte skulle behöva skicka in protokoll till kommunen. När det gäller stora fastighetsägare som har sin verksamhet spridd över stora delar av landet är tanken att endast ett sarnlingsprotokoll avseende hela landet skulle skickas in till den kommun där centralbevakningen systeav men är belägen. Andra förslag som framförts i rationaliseringssyfte är att besiktningsintervallen borde kunna ändras efter att det för byggnaden upprättats ett eller två på varandra följande godkända protokoll.

5.2.2.4 Tolkning av bestämmelser om OVK

Fråga har uppkommit om vem som skall fullgöra uppgiften att skicka protokollet över utförd besiktning till kommunen. I förordningen anges att ett exemplar av protokollet skall lämnas till byggnadens ägare och ett exemplar sändas till den kommunala nämnd som handhar tillsynen. I förordningen anges vidare att intyg skall utfärdas om genomförd besiktning med angivande av datum för besiktningen. Vidare att anges byggnadens ägare skall anslå intyget på väl synlig plats i byggnaden. Synpunkter har framkommit med innebörd att det bör skrivas in i förordningen vem som skall utfärda intyget och att det av intyget bör framgå om ventilationssystemet är godkänt eller underkänt. För närvarande varierar hanteringen nämnda frågor. Från hyresgästhåll har av framförts att inte är betjänt att endast veta att kontroll har man av en utförts utan i ännu högre grad också utfallet den. av

200 Funktionskontroll av ventilationssystem

5.2.2.5 Samordning OVK med annan ventilationskontroll. av Byggnaders ventilationssystem kan också bli föremål för besiktningar enligt arbetsmiljö- och hälsoskyddslagstiftningen. I vissa fall har det framställts att situationer uppkommit där bestämmelserna enligt de skilda lagstiftningama inte varit förenliga, eller att system som godkänts enligt en lagstiftning kort därefter underkänts enligt en annan. Det har också framställts besvärande att arbetsmiljölagen och hälsosom skyddslagen krav på ventilationen medan den obger stöd för helt nya ligatoriska ventilationskontrollen enligt PBL och BVL endast avser

kontroll av funktionen hos det en gång godkända systemet.

Tidigare har skolor nämnts berörda skilda bestämmelser. Skosom av

loma omfattas av såväl OVK som arbetsmiljöbestämmelserna. Ett van-

ligt problem är att skolsalar har för låg ventilation i förhållande till

ASS bestämmelser, men att ventilationen ändå uppfyller byggreglerna,

eftersom luftflödeskraven tidigare var lägre. Vid OVK kan då en sådan

skollokal bli godkänd samtidigt ASS kan kräva ändrad ventilation.

som Det kan noteras i sammanhanget att den angivna gränsen på 1000 ppm koldioxidhalt indikator på luftkvalitet inte sällan felaktigt leder till som

att i t.ex. självdragsventilerade skolor installeras mekanisk ventilation,

frekvent fönstervädring kunde räcka. trots att en mer

5.2.2.6 Besiktningsmännens kompetens

Frågor omkring detta har också varit föremål för många diskussioner. Från olika håll efterlyses bättre utbildning av funktionskontrollantema.

Frågor som diskuteras i detta sammanhang är lämpligheten i att funk-

tionskontrollera ett system som man själv har projekterat eller att fort-

löpande kontrollera ventilationssystem. Vissa fastighetsägare

samma har låtit kontrollera kontrollanten med inte alltför gott resultat, t.o.m. så att system blivit godkända blev klart underkända vid överkontrolsom len. En här aktuell fråga är hur disciplinåtgärder skall hanteras. annan

Vissa stora fastighetsägare har framhållit att enklare åtgärder borde

kunna besiktas personal. Frågor har också uppkommit om forav egen

merna för förnyelse av behörigheten/certifikatet.

5.2.2.7 Informationsbehov.

Från en del håll har uttalats att ett av skälen till att tidplanen beträffande

ftmktionskontrollen ventilationssystemen inte hållits beror på att av

byggnadsägama inte känt till sådan skulle utföras.

att en

SOU 1997: 177 Funktionskontroll ventilatiønssystem 201 av

överväganden

5.3 och

förslag

5.3.1 Allmän

utgångspunkt behov av

-

ventilationskontrollen

Utredningen föreslår att den obligatoriska funktionskontrollen av

ventilationssystem bibehålls.

Vikten av en god inomhusluft och betydelsen fungerande ventiav en

lation för att fortlöpande innehålla godtagbara värden på olika föroreningar och fukt i inomhusluften har betonats i det föregående. Ökade

allergier och annan överkänslighet speciellt hos bam ett tungt vävar gande skäl till riksdagens beslut att år 1992 införa obligatorisk om en

kontroll funktionen hos praktiskt taget alla ventilationssystem.

av

Byggkvalitetsutredningen skall enligt sina direktiv i samråd med

Boverket redovisa hittillsvarande erfarenheter ventilationskontrollen av

och på grundval härav föreslå de förändringar i verksamheten be-

som

finns nödvändiga. Av den tidigare redovisningen framgår att det är svårt att fortlöpande få fullständiga underlag för att följa den obligato-

riska ventilationskontrollen. Det viktiga för dem vistas i byggnasom

derna är att ventilationssystemen fortlöpande fungerar på avsett sätt.

Insikten betydelsen att ha fungerande ventilation i sin bostad, om av en på sin arbetsplats eller i andra byggnader där uppehåller sig ofta man

och under lång tid måste finnas hos dem som närmast berörs och därmed också har intresse av att bevaka att ventilationen fungerar. I annat

fall riskerar den obligatoriska funktionskontrollen ventilationssysav tem att uppfattas som ett mer eller mindre klåfingrigt påfund från myndighetshåll. Betydelsen god inomhusluft torde det inte råda några av en numera delade meningar Det diskuteras är effekter olika faktorer om. som av

och vilka dessa faktorer är. Utredningen har i det föregående i avsnitt

5.1.1 belyst dessa frågor.

Ventilationskontrollen har pågått i fem år. Enligt gällande tidnu ca

plan för besiktningsverksamheten skulle funktionskontroller ha utförts

enligt följ

I byggnadskategori 1 daghem, skolor, vårdlokaler och liknande

skall ventilationssystemen kontrolleras med två-årsintervall och skall därmed den 31 december 1997 ha funktionskontrollerats tre gånger. per

Av redovisningen av arbetsläget i det föregående kan utläsas bl.a. att per den 31 december 1993, då ventilationssystemen skulle ha kontrolle-

202 Funktionskontroll ventilationssystem SOU 1997: 177 av

rats en första gång, hade så skett i 40 procent kommunerna 104 av

kommuner och hälften av ventilationssystemen var underkända.

Kommunerna hade i stor omfattning beslutat att medge senarelägg-

en

ning av besiktningstidpunkter. Enligt vad som redovisats tidigare be-

döms både skolor och daghem ha besiktats i varje fall gång vid uten gången av år 1997. Det bedöms också att en betydligt högre andel ventilationssystem då skall vara godkända. Fortfarande kommer emellertid

att i stor omfattning finnas kvarstående behov av åtgärder. Vad gäller

vårdlokalema föreligger ingen aktuell heltäckande redovisning av arbetssituationen. Enligt redovisningen i det föregående förefaller det

som om en hög andel ventilationssystem i sjukhus och vårdlokaler inte

var godkända per den 31 december 1996, dvs. ett år innan systemen i dessa byggnader skall ha kontrollerats ytterligare en gång.

Byggnadskategori 2 flerbostadshus, kontorsbyggnader och lik-

nande med FT-ventilation skall kontrolleras med tre-årsintervall och skall därmed per den 31 december 1997 ha fimktionskontrollerats två gånger. Den tidigare redovisningen ger vid handen att det är förhållan-

devis många ventilationssystem i flerbostadshus som ännu inte kon-

trollerats och/eller är godkända. Flerbostadshus med FT- system förefaller i relativt stor omfattning vara godkända omkring 40 procent.

Merparten av kontorsbyggnadema bedöms av fastighetsägarna vara

funktionskontrollerade i varje fall en gång per den 31 december 1997 och då i hög grad med godkänt resultat; den sistnämnda slutsatsen mot-

sägs i viss mån av andra undersökningar. Byggnadskategori 3 flerbostadshus, kontorsbyggnader och liknan-

de med F-ventilation skall enligt gällande bestämmelser funktionskontrolleras med sex-årsintervall och skall ha kontrollerats en gång per den 31 december 1995. Av totalt ca 117 000 flerbostadshus kan bedömas att sammantaget per 31 december 1995 mellan 75 000 och 95 000 byggnader inte ftmktionskontrollerats eller att fel och brister inte rättats till.

Byggnadskategori 4 flerbostadshus, kontorsbyggnader och liknan-

de med S-ventilation skall funktionskontrolleras med nio-årsintervall. Första besiktningen i befintliga byggnader skulle ha genomförts före utgången av år 1995. Självdragsventilerade hus har, som framgått av redovisningen tidigare, den lägsta graden godkända ventilationssystem, vilket kan förklaras med att många byggnadsägare förefaller inte vara medvetna om att även sådana system behöver underhåll och skötsel. Det är främst de äldre byggnaderna som är försedda med S-ventilation. Byggnadskategori 5 en- och tvåbostadshus med FT-ventilation skall enligt bestämmelserna funktionskontrolleras med nio-årsmtervall och system i befintliga byggnader skulle ha kontrollerats en första gång

Funktionskontroll ventilationssystem 203

av

före utgången av år 1995; det saknas närmare uppgifter genomföom

randefrekvens ventilationskontroll i denna byggnadskategori.

av

Som framgått finns inte underlag för att dra fullständiga slut-

mera

satser om i vilken omfattning ventilationssystemen i de skilda byggnadskategorier som omfattas av bestämmelserna kontrollerats eller

om utfallet av kontrollen. De slutsatser med säkerhet kan dras är som att den av Boverket föreskrivna tidplanen för kontrollen har inte infriats. I bästa fall har ventilationssystemen i flertalet byggnader funktionskon-

trollerats gång vid utgången år 1997. en av

Det redovisade resultatet den obligatoriska funktionskontrollen av

av ventilationssystem i byggnadsbeståndet visar, förutom att bestäm-

melsema om kontroll efterlevs dåligt, att mycket stor andel de en av

kontrollerade systemen har påtagliga brister. Behov obligatorisk

av

funktionskontroll finns uppenbarligen alltjämt.

Ägare till byggnader har enligt BVL ett för att bl.a. vidmakt-

ansvar

hålla ventilationssystemets funktion under byggnadens användningstid. Systemen skall bibehålla de egenskaper föreskrevs när de togs i

som drift. Kvalitetsarbetet på ventilationsomrâdet såväl hos förvaltama av byggnaderna hos ventilationsbranschen måste sägas i ett som vara

första uppbyggnadsskede. Den obligatoriska fimktionskontrollen

av

ventilationssystem bör bestå. De frågor finns anledning att närma-

som

re diskutera gäller omfattningen och genomförandefrågor.

5.3.2 Skäl för

obligatorisk kontroll i skilda byggnadskategorier

5.3.2.1 Allmänt om kontroll

Det finns anledning att något beröra varför samhället skall kontrollera

att byggnadsägare underhåller ventilationssystemen i sina byggnader.

Bakgrunden var har beskrivits de ökade allergiema och som annan

överkänslighet samt starka misstankar att ventilationssystemen inte

om

underhölls i tillräcklig omfattning. Som nämnts skall enligt BVL

nyss byggnadsverk underhållas så att de väsentliga egenskapskraven i huvudsak bevaras. Detta gäller bl. med avseende på hygien, hälsa och a.

miljö. Dessa lagregler utgör grunden för utfärdade bestämmelser

om

den obligatoriska fimktionskontrollen ventilationssystem.

av

Vad gäller ventilationskontrollen visar den tidigare redovisningen att obligatoriet behövs. Det går uppenbarligen inte att förlita sig på att

204 Funktionskontroll av ventilationssjøstem

byggnadsägarna lever upp till det angivna generella kravet på underhåll och vidmakthållande av de väsentliga egenskaperna hos Ventilationssystemen. Det kan emellertid finnas anledning att undersöka om det kan finnas skillnader i behovet av och formerna för övervakningen. Förhållandena mellan berörda parter i de olika byggnadstypema är av

vitt skilda slag och också möjligheterna att påverka att ventilationssys-

temen underhålls. Byggnadsägare har intresse av att byggnaden bibehåller sitt värde underhållsåtgärder för att få avkastning på insatt genom kapital genom t.ex. hyresintäkter. Som hyresgäst torde man ha intresse

att bostaden eller byggnaden verkligen har de funktioner man för-

av väntar sig och är villig att betala för, såsom fungerande hiss, varmt- och

kallt vatten, värme, en fungerande ventilation etc. Det kan av redovisningen som lämnats om genomförandet av den

obligatoriska ventilationskontrollen dras slutsatsen att det största pro-

blemet ligger i att få genomslagskraft i kontrollsystemet. Uppläggning-

en i nuvarande kontrollsystem är att genomförandet skall bevakas av byggnadsnämndema i kommunerna. Från kommunhåll har emellertid framhållits att det inte finns förutsättningar eller resurser att närmare övervaka att fastighetsägare följer de krav som finns uppställda om kontroll av ventilationssystemen. Från många håll har framförts kritik mot kommunernas sätt att debitera avgifter och åtskilliga kommuner försvarar avgifterna med nödvändigheten att bygga upp register om

byggnader som omfattas av ventilationskontrollen och om byggnader-

nas ventilationssystem för att kunna svara för tillsynen. Det har också framförts att brister på hörsamhet mot kraven på kontroll har sin grund

i okunskap reglerna. Det finns mot den bakgrunden anledning att

om närmare studera hur genomslagskraften ventilationskotrollen skall av uppnås. I det följande görs en genomgång av förutsättningarna i de skilda byggnadskategorierna i Boverkets ventilationsbestämmelser.

5.3.2.2 Flerbostadshus, kontorsbyggnader m.m. byggnadskategorierna 3 och 4

I byggnadskategorierna 3 och 4 ingår flerbostadshus, kontorsbyggnader, samlingslokaler, butikslokaler, teatrar, biografer, idrottshallar, terminaler, utställningslokaler, hotell, restauranger, garage, museer,

högskolor och universitet. Flertalet byggnader i kategorierna upplåts med ett hyresavtal antingen direkt mellan byggnadsägare och bostads-

hyresgäst eller ägaren och lokalhyresgäst driver en verksamhet i som byggnaden. I åtskilliga lokaler vistas såväl anställda som tillfälliga besökare. Vid en genomgång av förutsättningarna för genomslagskraft av kontrollen finns anledning att närmare studera om bevakningen av den-

Funktionskontroll ventilationssystem 205

av

na kan förekomma på annat sätt än genom de kommunala myndighetema. Här spelar naturligtvis de ekonomiska incitamenten för att vidmakthålla en bra inomhusmiljö samt hyresgästernas intresse och möjligheter att tillse att hyresvärden uppfyller gällande föreskrifter om inomhusmiljö en stor roll.

Flerbostadshus

Bostadslägenheter upplåts vanligtvis med hyresrätt; byggnadsäga-

ren/förvaltaren och hyresgästen tecknar hyresavtal. Ventilationssyste-

men i bostadslägenheter upplåtna med hyresrätt skall enligt gällande regler ha funktionskontrollerats en gång per den 31 december 1995. Att

så inte blivit fallet och att åtskilliga flerbostadshus besiktats har

som haft påtagliga brister i ventilationssystemen har redovisats i det tidigare. Som framgått saknas i kommunerna för att ha täckande resurser en

övervakning av efterlevnaden av ventilationskontrollen. I åtskilliga kommuner saknas kunskap husbeståndet och i den mån protokoll

om

från besiktning inte sänds in finns i dag inte underlag för att förelägga

byggnadsägare att vidta åtgärder.

Det har framkommit att åtskilliga byggnadsägare söker undvika att

protokoll som visar brister i ventilationssystemet sänds in till kommunen. Många anser också att kommunerna tar ut för stora avgifter för att enbart registrera insända protokoll. När det gäller hyresrätter kan konstateras att hyresgäster ofta har svårt att skaffa bostad eftersom de är på olika sätt bundna till det annan område de bor Därmed är de också i viss utsträckning beroende av att hyresvärden verkligen uppfyller de krav på bostäder ställs i som upp lagstiftningen. I den mån det finns brister i lägenheten bör detta återspeglas i hyran och en hyresgäst som är missnöjd med hyressättningen får vid den tidpunkt då han enligt bestämmelserna i 12 kap. jordabalken eller enligt avtal kan bringa hyresförhållandet att upphöra i stället, med

iakttagande av den uppsägningstid som gäller, uppsäga hyresavtalet för

ändring av hyresvillkoren. Kommer parterna inte överens hyra om ny kan hyresgästen begära prövning av hyran hos hyresnämnden. För det fall hyresvärden och hyresgästen tvistar om hyrans storlek, skall hyran

enligt 12 kap. 55 § jordabalken fastställas till skäligt belopp.

I paragrafen anges närmare vilka prövningsgrunder skall gälla vid hyressom sättningen. Det anges bl.a. att hyran inte är att anse som skälig om den är påtagligt högre än hyran för lägenheter med hänsyn till som bruksvärdet är likvärdiga. Som anförts i det tidigare har betydelsen av ett bra inomhusklimat uppmärksammats i allt högre utsträckning under senare tid. Detta inne-

206 Funktionskontroll av ventilationssystem

bär självfallet att inomhusklimatet kommer att spela en stor roll vid bedömningen av bostadslägenheters bruksvärde, ett dåligt inomhusklimat torde komma att påverka hyressättningen i avsevärd grad. Det ligger härmed i byggnadsägamas intresse att se till att ventilationssystemen ñmgerar på tillfredsställande sätt. Ett problem för att få genomslagskraft åt de ekonomiska incitamenten för byggnadsägare att kontrollera och åtgärda ventilationssystemen är att det för hyresgästerna finns svå-

righeter att vid hyresförhandlingar visa att ventilationen är bristfällig i förhållande till den ventilation finns i jämförbara hus. En hyresgäst

som som bott länge i ett hus kanske inte heller lägger märke till den succes-

siva försämring av ventilationen som inträder om ventilationssystemet

inte ses över och underhålls. Ett sätt att få försumliga byggnadsägare att rätta sig efter de regler om ventilationskontroll som gäller är att se till att underlåtenhet att kontrollera ventilationssystem och att rätta till brister får omedelbar betydelse för hyressättningen i byggnaden. Detta kan åstadkommas

genom att vid hyresförhandlingar lägga på hyresvärden att visa att byggnadens ventilationssystem är kontrollerat och överensstämmer

med gällande föreskrifter, att systemet inte innehåller föroreningar som kan spridas i byggnaden och att systemet i övrigt fungerar på det sätt

som är avsett, dvs att de sakomständigheter som enligt 5 § förordningen

om fimktionskontroll ventilationssystem skall kontrolleras också av innehålls. Lagtekniskt kan en sådan ordning åstadkommas genom ett tillägg till 12 kap. 55 § jordabalken. Vid bestämmande bostadsstandard av en

är bl.a. av stor betydelse att huset inte har sådana brister i fråga om bl.a.

Sanitära förhållanden inte skäligen kan godtas; enligt 12 kap. som 18 a§ jordabalken kan upprustningsföreläggande komma ifråga när sådana brister firms. Som nämnts skall vid bestämmande den skäliga av hyran en jämförelse göras med hyror för andra lägenheter med likvärdigt bruksvärde. I 55 § första stycket kan göras ett tillägg som medför att den aktuella lägenhetens bruksvärde vid jämförelseprövningen skall bedömas utifrån förutsättningen att lägenheten saknar godtagbar ventilation, om besiktning enligt förordningen om funktionskontroll av ventilationssystem inte har utförts eller har föranlett anmärkningar av betydelse för ventilationssystemets funktion och hyresvärden inte visar att bristerna har avhj Det kan naturligtvis synas drastiskt att på formella grunder vid hyressättningen bestämma en lägre hyra än vad som vore motiverat vid en

noggrann undersökning av den faktiska ventilationen i bostadslägenheten i fråga. Å andra sidan är det mycket lätt för byggnadsägarna att

undvika att så sker eftersom de endast behöver följa gällande föreskrifter. Om förslaget genomförs kommer övervakningen att venti-

av

Funktionskontroll ventilationssystem 207 av

lationskontrollen genomförs att i allt väsentligt skötas av hyresgästerna och deras organisationer. Utredningen förordar att det här redovisade förslaget genomförs. På hyreshussidan torde det finnas ett mycket stort antal byggnader vars ventilationssystem inte är kontrollerade eller åtgärdade efter kontroll. Även samtliga hyresfastigheter redan år 1995 skulle ha besiktats om

och åtgärdats kan finnas skäl att ge byggnadsägarna viss tid att inrätta sig efter den här föreslagna ordningen. Enligt utredningens uppfattning bör därför den föreslagna lagändringen träda i kraft först något år efter beslut om lagändring.

Förslaget innebär att byggnadsnämndernas kontroll kan rationaliseras betydligt som kommer att redovisas i det följ När det gäller flerbostadshus där bostadslägenheterna är upplåtna med bostadsrätt kan konstateras att de boende inte på sätt i samma som

fråga om hyresrätt är utan direkt inflytande på förvaltningen av huset.

Bostadsrättshavaren kan påverka skötseln av huset vid föreningsstäm-

ma och kan också ta skötselfrågor med den valda styrelsen. Om

upp misskötsel förekommer och om föreningens styrelse inte följer gällande regler kan bostadsrättshavaren vilket för övrigt gäller även för hyres- gäster vända sig till kommunen och påtala saken. Bostadsrättshavama har också ett omedelbart ekonomiskt intresse av att huset underhålls. Några närmare uppgifter om hur efterlevnaden av den obligatoriska kontrollen är hos bostadsrättsföreningar utanför de stora bostadsrättsorganisationema firms inte. Enligt utredningens mening kan man emel-

lertid utgå från att ägarförhållandena och bostadsrättshavamas egna

intressen medför att kontroll och underhåll sköts på tillfredsställande sätt. Några särskilda åtgärder torde enligt utredningens uppfattning inte

behöva vidtas för att förbättra efterlevnaden av reglerna om ventila-

tionskontroll. Kommunernas övervakning torde kunna begränsas till den allmänna uppsikten av att byggbestämmelser uppfylls.

Kontorsbyggnader m.

När det gäller övriga byggnader som ingår i kategori 3 och 4 är det

naturligtvis betydelsefullt att ventilationskontrollen utförs men också att ventilationssystem fungerar tillfredsställande utifrån den verksamhet

som bedrivs i lokalerna. Här kan ofta utöver de ventilationskrav som

följer av byggnadslagstiftningen även andra kravregler göra sig gällan-

de. Frågor om samordning av kontroll tas upp senare. När det gäller lokalhyresförhållanden är partsförhållandena oftast mera jämspelta än i fråga om bostadslägenheter. Det är rimligt att utgå från att lokalhyresgäster i sina förhandlingar med byggnadsägaren ställer krav på att gäl-

208 Funktionskontroll ventilationssystem av

lande föreskrifter om ventilation följs. Utbudet lokaler för kontor

av

och andra företagsverksamheter är förhållandevis stort och hyresgästerna är mera lättrörliga än vad som gäller för bostadshyreslägenheter. Detta torde innebära att ägarna till fastigheter med kontor och liknande är angelägna att kunna visa att lokalen uppfyller minst gällande krav. Härtill kommer att arbetsplatser omfattas av arbetsmiljölagstiftningen och att arbetstagare och deras organisationer har ett intresse att be-

av vaka att gällande kontrollföreslcrifter följs. De undersökningar tisom

digare redovisats ger också vid handen att den obligatoriska ventila-

tionskontrollen efterlevs i allt väsentligt beträffande byggnader som

innehåller kommersiella lokaler skilda slag. Utredningen att

av anser

särskilda åtgärder inte behövs för att ventilationskontrollen skall

ge-

nomföras enligt föresla-ifterna. Även här torde den kommunala kon-

trollen kunna begränsas.

5.3.2.3 En- och tvåbostadshus byggnadskategori 5

Utredningen föreslår att mekaniskt från- och tilluftventilerade en-

och tvåbostadshus undantas från den återkommande funktionskontrollen av ventilationssystem.

Med en- och tvåbostadshus bostadshus innehåller eller avses som en-

två bostadslägenheter och som är friliggande eller sammanbyggda till rad- eller kedjehus på samma eller skilda fastigheter. Vid införandet

av

den obligatoriska ventilationskontrollen diskuterades frågan småhu-

om sen skulle omfattas av obligatoriet. Några remissinstanser, bl.a. villaägamas egna intresseorganisationer, ansåg det tillräckligt om småhu-

sens ventilationssystem kontrollerades vid nyinstallation. Regeringen

sade sig ha förståelse för denna ståndpunkt, bl. med hänsyn till de a. kostnader som kan förenade med ventilationskontrollen. Regevara

ringen pekade också på arbetsbelasmingen för byggnadsnämndema..

Regeringen fann dock att det vikt att småhusen fanns med i var av systemet. Det påpekades att intervallen mellan kontrollerna kunde göras

längre än för andra byggnader. Vidare angavs att fritidshusen lctmde undantas från kontrollen. Boverket fick bemyndigande att utfärda före-

skrifter om bl.a. vilka byggnader som kan undantas från den obligatoriska kontrollen och har, tidigare redovisats, utfärdat föreskrifter som som beträffande småhusen innebär att nu endast och tvåbostadshus enmed mekanisk från- och tilluñsventilation omfattas och att kontrollen skall ske vart nionde år.

Funktionskontroll av ventilationssystem 209

Det bedömdes uppenbarligen som orealistiskt att låta alla en- och

tvåbostadshus, dvs. ca 1,8 2 miljoner byggnader, omfattas av funk- tionskontrollen. Det bör emellertid noteras att i den redovisning av byggnaders skick lämnats i avsnitt 5.1.2 bedöms fyra av fem småsom hus inte uppfylla gällande ventilationskrav enligt mätningar i början av 1990-talet.

I frågan om småhusen skall omfattas av obligatoriet bör enligt ut-

redningens mening beaktas att det är ägaren och dennes familj som på-

verkas av ett bristande underhåll av huset. Ägaren har ett eget intresse

av att tillse att ventilationen fLmgerar så att en tillfredsställande inom-

husmiljö råder för familjen. Ägaren har också ett intresse av att under-

hålla byggnaden så att värdet bibehålls.

Det finns för närvarande ca 230 000 småhus med mekanisk frånoch tilluftsventilation. Hur stor del av dessa byggnader som före utgången av år 1995 lät funktionskontrollera ventilationssystemen och med vilket resultat finns inga uppgifter om. Från såväl småhusägarhåll som från kommuner har framhållits att såväl ansvaret för som intresset av att ha ett ftmgerande ventilationssystem i ett småhus ligger hos ägaren.

De här nämnda Synpunkterna om ansvar och intresse hos småhus-

ägare att sköta den egna bostaden anser utredningen bör väga tungt vid bedömningen av om småhusen skall omfattas av kontrollobligatoriet.

Det finns enligt utredningens uppfattning anledning att tro att småhus-

ägare i allmänhet är måna om att deras egen bostad skall fungera och det är närmast information om behovet av översyn av ventilationen som behövs. Sådan information lämnas också direkt till småhusägama från deras organisationer och även från företag i ventilationsbranschen. Det finns dock enligt utredningens mening anledning att behålla kravet på första besiktning innan ett nytt ventilationssystem tas i bruk; en sådan kontroll kan samordnas med entreprenadbesiktning. Om förslaget godtas ankommer det på Boverket att med stöd av sina bemyndiganden på området utfärda föreskrifter att samtliga och tvåbostadshus unom endantas från den obligatoriska kontrollen.

5.3.2.4 Daghem, skolor och vårdlokaler m.fl.byggnadskategori l

Till byggnadskategori l hör daghem, skolor, vårdlokaler, förskolor, gymnasier, fritidshem och servicehus för äldre. I den här typen av

byggnader finns inga hyresavtal mellan dem som vistas i byggnaderna och byggnadens ägare. Barn, ungdomar, sjuka och gamla personer har

begränsade möjligheter att själva ställa krav på inomhusklimatet. Dålig inomhusluft där barn och ungdom vistas får konsekvenser även på sikt.

210 Funktionskontroll av ventilationssystem SOU 1997: 177

De som vistas i vårdlokaler måste kunna förlita sig på att inomhusluften

är tillfredsställande. I de typer byggnader det här är fråga är det

av om särskilt angeläget att samhället tillvaratar nyttjamas intressen och kon-

trollerar att ventilationen och inomhusmiljön fortlöpande är avpassad

till den verksamhet som bedrivs. Regering och riksdagen har också vid olika tillfällen markerat det angelägna i att inomhusmiljön är god i lokaler där barn och ungdom vistas. Som exempel på detta kan nämnas att omfattande medel inom

ramen för arbetsmarknadspolitiska åtgärder under 1990-talet ställts till förfogande för bidrag för kostnader avseende ventilationsåtgärder. I sammanhanget har också uttalats vikten av att barn och ungdomar,

som

ännu inte utvecklat ett färdigt immunsystem, vistas i inomhusmiljö

en

som inte påverkar dem negativt. Det finns vetenskapliga undersökning-

ar som utvisar att inomhusluften och temperaturen i rummet har stor betydelse för inlärningen i skolan. Det är inte någon tillfällighet att lokaler det aktuella slaget har prioriterats när det gäller ventilaav nu tionsåtgärder.

Av redovisningen från hittillsvarande kontrollverksamhet framgår

att situationen vad gäller ventilationskontrollen skolor inte kan av anses tillfredsställande. Vid utgången år 1997 skall skolor ha funktionsav kontrollerats en tredje gång enligt gällande regler. Situationen är sådan att det inte är säkert att alla sådana lokaler genomgått den första ens kontrollen. Det bör dock noteras att utfallet skiljer sig betydligt mellan olika kommuner. Beträffande den kategori byggnader vi här talar finns inte några om partsförhållanden som kan antas leda till förbättring kontroll och av

underhåll av ventilationssystemen. Visserligen torde i åtskilliga fall arbetsmiljölagstiftningen aktualiseras men i de här fallen finns anledning för samhället att särskilt sörja för god inomhusmiljö. Enligt

en

utredningens mening bör de övervakningsresurser som finns hos kommunemas byggnadsnämnder i första hand användas för att följa utvecklingen inom den byggnadskategori det här är fråga

om.

Utformningen av ventilationskontrollen

5.3.3.1 Besikmingsintervall

Någon djupare kritik de intervall gäller har inte framförts.

av som nu

Skolor, daghem, vårdlokaler etc. skall enligt Boverkets föreskrifter

besiktas vart armat år. Från kommunalt håll har ifrågasatts rimligheten i

SOU 1997: 177 Funktionskontroll av ventilationssystem 21 l

att dessa byggnader skall besiktas så ofta. Det anförs att i de fall en besiktning utförts med godkänt resultat bör besiktningar därefter kunna utföras med längre intervall. Frågan om besiktningsintervall hänger med hur hårt belastade ventilationssystemen är i skilda byggsamman

nader med anledning av de verksamheter som bedrivs. I sammanhanget

kan noteras att i t.ex. skollokaler är omsättningen av personer som vistas där ganska hög och kraven på lokalerna ändras från år till år. Ventilationen skall vara avpassad till den personbelastning och verksamhet bedrivs i lokalerna. Anmärkningsvärt är att ventilationskontrolsom lanterna inte sällan finner fler elever i klassrummen än vad ventilationssystemet har kapacitet för, vilket måste inverka menligt på inlärningsförmågan och på välbefinnandet hos elever och lärare. Utredningatt det inte för närvarande finns anledning att vidta några änden anser ringar i besiktningsintervallen för daghem, skolor, vårdlokaler och lokaler för äldreomsorg. Inte heller i övrigt finns underlag för att föreslå ändringar i besiktningsintervallen för övriga byggnader som omfattas av den obligatoriska ventilationskontrollen. Det vore önskvärt att den obligatoriska kontrollen leder till att fastighetsägare i ökad utsträckning underhåller byggnaders ventilationssystem mellan kontrollerna. En sådan utveck-

ling bör kunna leda till att längre intervall kan accepteras för de fastig-

hetsägare som visar att ventilationssystemet ses över kontinuerligt. Det ankommer på Boverket att följa utvecklingen och se över reglerna om besiktningsintervall.

Boverket har bemyndigande att besluta besiktningsintervall för

om skilda byggnadskategorier och har att utifrån sin uppföljning av kon-

trollverksamheten ge föreskrifter om förändringar som är lämpliga.

5.3.3.2 Kommunala tillsynsfrâgor

Enligt 8 § förordningen om funktionskontroll av ventilationssystem skall den kommunala nämnd som handhar kontrollen i enlighet med vad föreskrivs i PBL övervaka att ägare till byggnader fullgör sina som skyldigheter enligt förordningen och de föreskrifter som har meddelats med stöd av förordningen. Den kontrollfiuilction som lagts på kommunerna är således densam-

även i övrigt gäller i frågor om övervakning av att byggnads-

ma som lagstiftningen efterlevs. Vid sin tillsyn skall den kommunala nämnden

som handhar frågorna tillämpa 10 kap. PBL. Enligt 10 kap. 1 § skall nämnden ta upp frågan om påföljd eller ingripande enligt kapitlet så

snart det finns anledning att anta att en överträdelse har skett av be-

212 Funktionskontroll av ventilationssystem SOU 1997: 177

stämmelserna om byggande i PBL eller någon föreskrift eller något

av beslut som meddelats med stöd dessa bestämmelser. av

Kommunens roll enligt bestämmelserna obligatorisk ventila-

om

tionskontroll är av renodlad tillsynskaraktär. Bestämmelserna i förordningen om att ett exemplar besiktningsprotokollet skall tillställas den

av

kommunala nämnd handhar frågor inom plan- och byggnadsvä-

som sendet torde endast ha tillkommit för att underlätta kommunens tillsynsverksamhet. Som anförts tidigare tyder föreliggande undersökningar på att ven-

tilationskontrollen när det gäller kommersiella lokaler har börjat funge-

ra på godtagbart sätt. Det finns också enligt utredningens mening fog för att anta att partsställningen m.fl. faktorer leder till att föreslcriftema om ventilationskontroll kommer att efterlevas allt bättre när det gäller

sådana lokaler. Genomförs utredningens förslag ändring i jordabal-

om ken torde efterlevnaden förbättras avsevärt även när det gäller hyres-

fastigheter. Kommunens tillsynsverksamhet kan dänned, tidigare

som

föreslagits, inriktas på byggnadskategori dvs. daghem, skolor, vård-

lokaler och lilcnande. Kommunernas roll är som nämnts övervakningskaraktär och av ren skyldigheten att ingripa inträder när det finns anledning att anta att

överträdelse skett. Mot bakgrund att fastighetsägare i allmänhet tor-

av de komma att efterleva kontrollbestämmelsema bör enligt utredningens

mening bestämmelsen att samtliga besiktningsprotokoll skall sän-

om

das till kommunen ändras. Endast protokoll från besiktning föran-

som lett anmärkningar som innebär att kraven enligt 5 § förordningen om funktionskontroll ventilationssystem inte är uppfyllda bör fortsättav ningsvis tillställas kommunen för kännedom. Bestämmelsen i 6 § andra

stycket förordningen bör ändras i enlighet härmed. Skäl finns inte att införa regler som ger kommunen rätt att avgiftsbelägga insändande

av sådana protokoll.

5.3.3.3 Frågor om funktionskontrollanter och hanteringen om av

protokoll och intyg vid besiktningar

Till sådan funktionskontrollant i 16 § BVL och medför som avses som

riksbehörighet får enligt 3 § förordningen om funktionskontroll

av ven-

tilationssystem endast den godkännas som har den utbildning och erfa-

renhet behövs och är lämplig för uppgiften. Enligt 16 § BVL som som kan till funktionskontrollant för viss kontroll också fastighetens ägaav re utses den som fått godkännande för kontrollen i fråga den komav

munala nämnd som fullgör kommunens uppgift inom plan- och bygg-

nadsväsendet.

Funktionskontroll ventilationssystem 213

av

Ett beslut riksbehörighet skall tidsbegränsat och får begränom vara till Boverket har fått bemyndigande sas visst slag av ventilationssystem. att meddela närmare föreskrifter funktionskontrollanter med riksom

behörighet. Som redovisats tidigare har klagomål framförts beträffande kompe-

tens hos vissa fimktionskontrollanter. De föreskrifter som gäller för

kontrollanter med riksbehörighet är sådana att de bör leda till god kom-

petens hos kontrollantema. Att vissa brister kan föreligga i ett upp-

byggnadsskede är ofrånkomligt. Det ankommer på Boverket att följa

utvecklingen och verket har också bemyndigande att meddela kompletterande föreskrifter så skulle erfordras. Det bör här anmärkas att om

det förfaringssätt med utfärdande av generell kommunal behörighet som förekommer i vissa kommuner knappast kan anses stå i överensstämmelse med regelsystemet. På sikt torde behovet minska av att god-

känna besiktningsmän för viss kontroll i kommun. Även en om man

kan förvänta sig att tillgången på ventilationskontrollanter med riksbehörighet kommer att växa finns emellertid inte för närvarande anledning att ta bort möjligheten för kommunerna att godkänna kontrollant

för viss kontroll. Några ändringar av reglerna i nu berört avseende behövs inte enligt utredningens mening.

Vid besiktningar skall enligt 6 § första stycket förordningen föras protokoll vari resultatet kontrollen enligt 5 § förordningen skall an-

av

tecknas. Av detta följer att funktionskontrollanten beträffande helt nya system skall anteckna funktionen och egenskaperna hos ventila-

om tionssystemet överensstämmer med gällande föreskrifter och i fråga om äldre system att funktionen och egenskaperna hos systemet i huvudsak

överensstämmer med de föreskrifter som gällde när systemet togs i

bruk. För såväl äldre system skall även redovisas om systemet nya som

innehåller föroreningar kan spridas i byggnaden, om instruktioner

som

och skötselanvisningar finns tillgängliga för dem som skall sköta sys-

temet och systemet i övrigt fungerar på det sätt som är avsett. När om

besiktning genomförts skall enligt paragrafen intyg utfärdas om ge-

en

nomförd besiktning med angivande datum för besiktningen. Bygg-

av

nadens ägare åläggs att anslå intyget på väl synlig plats i byggnaden. Enligt 7 § förordningen skall ägaren till en byggnad snarast möjligt avhjälpa påtalade brister besiktningen föranleder anmärkningar i

om något de avseenden i 5 § förordningen. av som avses

Som framgått det tidigare förekommer protokoll med varierande

av

utformning och det har framhållits att det ofta av protokollen inte går

att utläsa det system besiktats har godkänts eller inte. Det har om som även framförts kritik mot att det inte det intyg skall utfärdas av som

framgår systemet godkänts eller inte. Det har också uttalats tvek-

om

214 Funktionskontroll ventilationssystem SOU 1997: 177

av

samheter i frågorna om vem som skall sända in protokollet till kommunen och vem som skall utfärda intyg kontroll. om

Vad först gäller frågan skall sköta protokollhantering-

om vem som

en är det naturligtvis så att det är funktionskontrollanten har

som att

föra protokoll över sin förrättning. Av 6 § följer också att han skall

lämna ett exemplar protokollet till byggnadens ägare och det torde, av

även om det inte uttrycks direkt, förordningstexten följa att det är

av funktionskontrollanten har att tillställa kommunen protokoll. Med som

hänsyn till den tveksamhet uppkommit i frågan bör förordningen

som

ändras så att det klart sägs ut att protokollshanteringen sköts kon-

av trollanten. Detsamma bör gälla beträffande intyg genomförd besiktom ning. Som nämnts förekommer ett antal varianter protokoll. En vanligt av förekommande ordning är att protokollen de skilda tar upp anordning-

ama som kontrolleras i ett ventilationssystem och att funktioner och egenskaper hos anordningama betygsätts enligt tregradig skala

en -

utan anmärkning, en etta l för anmärkningar som bör åtgärdas och

en

tvåa 2 för anmärkningar skall åtgärdas.

som 4

Förordningen om ñmktionskontrollen är som framgått inte upplagd

med ett system för godkännande eller underkännande ett ventilaav

tionssystem. I stället förutsätts enligt förordningen att de anmärkningar

som kontrollen föranleder snarast skall avhjälpas. Enligt utredningens

uppfattning finns inte anledning att ändra detta.

Det är naturligtvis av betydelse att de vistas i byggnad själva som en kan kontrollera att byggnadens ägare sköter vad åligger honom i som

fråga om underhåll och kontroll ventilationssystemet. Utredningen

av

anser att det föreskrivna intyget utförd besiktning bör

om ges en ny roll. Lämpligen bör intyg kontroll inte utfärdas och sättas i om upp

byggnader förrän sådana brister uppdagats vid kontrollen och

som som

inte är av endast bagatellartad karaktär har åtgärdats byggnadens

av

ägare. Förordningen bör ändras i enlighet härmed. En lämplig ordning

för detta kan vara att en funktionskontrollant haft anmärkningar som av sådan karaktär att de enligt de vanligt förekommande protokollsutformningama renderat tvåa i protokollet inte utfärdar intyg förrän en

byggnadens ägare visar att de anmärkta bristerna har åtgärdats. I enkla-

re fall bör detta kunna ske reparationsintyg eller liknande. Vid genom mera omfattande och allvarliga anmärkningar bör det ankomma på

kontrollanten att själv förvissa sig att bristerna undanröjts innan

om intyg utfärdas.

Funktionskontroll av ventilationssystem 215

5.3.3.4 Frågor samordning av kontroll enligt skilda lagar om

Som angetts tidigare har från skilda håll påpekats att ventilationssystem

kan komma att kontrolleras enligt skilda regelsystem. Det har påpekats att ett ventilationssystem som godkänts enligt förordningen om kontroll ventilationssystem strax därpå kan komma att underkännas enligt de av

regler som gällt enligt arbetsmiljölagstiftningen. Enligt utredningens uppfattning krävs inga ändringar i de gällande regelsystemen med anledning de påtalade samordningsfrågorna. Det bör också noteras att

av

de besök i byggnader sker yrkesinspektörer och miljö- och häl-

som av soskyddsinspektörer ofta är föranledda av att bl.a. anställda anmält besvär att hänföra till inomhusmiljön. De inspektioner som anses vara vidtas därvid omfattar rad förhållanden om arbetsmiljön samt som en kontroll av eventuell förekomst av fukt- och mögelskador, städkvalitet Det vore rimligt och rationellt att den som utför sådana inspektiom.m.

ner som görs med stöd av arbetsmiljö- och hälsoskyddslagstiftningama

första fas i arbetet klarlägger om ventilationssystemet funksom en tionskontrollerats enligt bestämmelserna den obligatoriska funkom tionskontrollen ventilationssystem samt om brister som föranlett av anmärkningar betydelse för systemets funktion rättats till. Eftersom av

inomhusmiljöns medverkan till sjukdomstillstånd sannolikt alltid är

fråga om multifaktoriella processer torde det vara nödvändigt att t.ex. i situationer med godkänt ventilationssystem undersöka andra förhållanarbetsmiljön. förekommer redan den som påverkar inomhus- och Det att en sådan ordning tillämpas vid arbetsmiljö och hälsoskyddsinspektionema. Utredningen har anledning att förlita sig på att ansvariga

myndigheter inom arbetsmiljö- och hälsoskyddsornrådet på olika sätt

informerar inspektörema lämpligheten i en sådan arbetsgång. om samordningsfråga har koppling till sotningsväsendet. Till En annan

utredningen har inkommit uppgifter om att det förekommer fall där de

s.k. imkanalema funktionskontrollerats och rengjorts som del av ventilationssystemet inom för den obligatoriska ventilationskontrolramen len. Därefter har även skorstensfejare inspekterat imkanalema som en del den kommunala räddningstjänsten brandskyddet. Det har påpeav kats att utöver dubbelarbetet har förfarandet lett till störningar i ventilationssystems funktion. Regeringen tillkallade i december 1996 en särskild utredare Dir. 1996:115 med uppgift att föreslå förändringar som utan att negativt påverka brandskyddet, befrämjar en ökad konkurrens och utvecklar fastighetsägarens inflytande över sotningen av den egna fastigheten. Utredningen skall redovisa sitt uppdrag senast den 15 januari 1998. Enligt direktivet har utredaren bl.a. att redovisa vilka åtgärder krävs för att kravet på bibehållen brandskyddsnivå skall upprättsom hållas. Vidare har utredaren att klarlägga vilka arbetsmoment som ingår

216 Funktionskontroll ventilationssystem

av

i brandskyddet. Vad gäller brandskyddets omfattning auktorisa-

samt tionsförfaranden för entreprenörerna bör enligt direktivet samråd ske med utredaren som har till uppgift att följa den obligatoriska upp ven-

tilationskontrollen. Enligt vad Byggkvalitetsutredningen erfarit vid samråd med utredningen om utveckling sotningsväsendet är utredar-

av na ense om att imkanalema i normalfallet är att hänföra till ventilationssystemet och därmed skall underhållas del detta. som en av

5.3.3.5 Informationsbehov

Ett av skälen till att den Boverket föreskrivna tidplanen för kontroll av

inte har följts har från olika håll angetts bristande kunskap hos

vara

byggnadsägarna om vad som gäller. Härtill bör sägas att skilda intresseorganisationer för fastighetsägare såsom Fastighetsägareförbundet,

-

HSB, Riksbyggen, SABO, Kommunförbundet, Landstingsförbundet och Villaägamas Riksförbund hittills har informerat sina medlemmar

-

om ventilationskontrollen på lovvärt sätt. Det finns all anledning att

förmoda att organisationerna skall fortsätta med sådan information till

medlemmarna deras skyldigheter och vikten att ventilations-

om om av

systemen i byggnaderna underhålls kontinuerligt. Den information

som ventilationsbranschen lämnar till fastighetsägarna bidrar också kraftigt

till att medvetandegöra fastighetsägarna kontrollregler och behovet

om

av kontroll. I den mån utredningens förslag att helt undanta småhusen

från den obligatoriska kontrollen godtas, kan räkna med att Villaman ägamas riksförbund och andra sammanslutningar för småhusägare

kommer att uppmärksamma småhusägama på behovet att över

av se

funktionen hos husens ventilationssystem. Några särskilda insatser

utanför de angivna informationskanalema torde inte erfordras. nu

6 Småhusgaranti

1 Bakgrund

Efter en överenskommelse mellan Sveriges Villaägareförbund numera

Villaägarnas Riksförbund och Svenska Byggentreprenörtöreningen Byggentreprenörerna tillkom år 1976 paket med konsument-

numera ett

skydd för småhusköpare kallat Småhus 76. Paketet bestod av ett nytt konsumentanpassat entreprenadkontrakt, utökad byggkontroll med skärpta besiktningsregler samt ett IO-årigt garantiâtagande, s.k. småhusgaranti. Efter förhandlingar mellan bostadsstyrelsen, konsumentverket, Svenska kommunförbundet och parterna på småhusmarknaden tillkom "Allmätma bestämmelser för småhusentreprenader där enskild konsument är köpare", ABS 80, med tillhörande kontraktsfonnulär. Konsumentskyddspaketet anpassades härefter och fick beteckningen Småhus 80. Idag har ABS 80 ersatts ABS 95. En beskrivning av ansvarsbeav stämmelserna i detta Standardavtal följ er i avsnittet 7.5.3.3.

6.2 Småhusgarantins utveckling, kopplingen till statliga bostadsbyggnadssubventioner

Garantiförbindelsen, den s.k. småhusgarantin, i Småhus 80 bestod av dels produktionsgaranti och dels ansvarsutfästelse. Produktionsen en garantin och ansvarsförbindelsen lämnades av Aktiebolaget Bostadsgaranti som då ägdes Svenska Byggentreprenörlöreningen och ett antal av byggföretag. Bara delägare kunde använda sig av AB Bostadsgarantis produktionsgarantier och ansvarsåtaganden. Produktionsgarantin innebar att AB Bostadsgaranti garanterade att byggtöretagets åtagande mot beställaren enligt entreprenadkontraktet fullgjordes under byggtiden och den avtalade garantitiden även om entreprenören på grund av obestånd eller annan anledning inte kunde fullfölja sitt åtagande. An-

2 l 8 Småhusgaranti

svarsuçfástelsen innebar ett åtagande från AB Bostadsgaranti att av-

hjälpa väsentliga fel som inträffade från och med garantitidens utgång

till och med tio år från slutbesiktningen. År 1983 begränsades kostnadsansvaret till produktionskostnaden för det försäkrade huset och

självrisken bestämdes till 35 % av basbeloppet enligt lagen allmän

om

försäkring. Ansvarsutfästelsen försäkrades hos Konsortiet för försäkring av småhusgaranti, en sammanslutning försäkringsbolagen

av

Trygg-Hansa och Skandia. Konsortiet hade hand om skaderegleringen

enligt Småhus 80.

Inom den bostadskooporativa sektorn farms produktionsgaranti

en

och försäkring förbehållna HSB, Riksbyggen och BPA

som gav samma skydd som småhusgarantin i Småhus 80. Ansvarsutfästelsen försäkvar

rad hos Folksam även handhade skadereglering för byggprojekt

som

inom den kooperativa sektorn. Från och med år 1979 fick under vissa förutsättningar kostnaden för det tioåriga konsumentskyddet beaktas i låneunderlaget för statliga bostadslån avseende småhus. I december 1983 beslutade riksdagen att ett konsumentskydd utformat i allt väsentligt på samma sätt produk-

som tionsgarantin och ansvarsutfästelsen i Småhus 80 skulle gälla villsom kor för statliga bostadslån för säljarbyggda egnahem eller småhus som uppläts med bostadsrätt

se prop. 1983/84:41, bet. 1983/84:BoU8, rskr.

l983/84:64. Eftersom praktiskt taget alla enskilda större och ekonomiskt stabila byggföretag delägare i AB Bostadsgaranti, bedömdes

var någon framtida konkurrens av betydelse med detta företag vara osannolik. För att säkerställa att småhusgarantin skulle finnas att tillgå och

för att få inflytande i verksamheten gick staten in hälftenägare i

som

bolaget. Efter hand utökades villkoret för statlig belåning till att gälla även låntagarbyggda småhus uppförda på total- eller generalentreprenad samt därefter, från och med år 1989, även låntagarbyggda egnahem

byggda flera entreprenörer 19 §

av se nybyggnadslåneförordningen

1986:692 för bostäder. För låntagarbyggda egnahem uppförda

i annan ordning än på total- eller generalentreprenad begränsades kravet på garanti och åtagande att avhjälpa fel till sådana grundläggningsarbeten,

byggnadsdelar och installationer som utförs enligt avtal med husleve-

rantör eller entreprenör. Förutom kraven på produktionsgaranti och ansvarsutfästelse före-

skrevs i nybyggnadslåneförordningen när det gällde bostadslån för säl-

jarbyggda egnahem, att köparen skulle tillförsäkrad ett skydd i vara avtalsförhållandet med säljaren tillfredsställande med hänsyn som var till allmänna konsumentförhållanden. Härvid avsågs ABS 80. Nybygg-

nadslåneförordningen upphävdes den l januari 1992.

SOU 1997: 177 Småhusgaranti 2 l 9

Sedan möjligheten till statliga bostadslån togs bort gäller motsvarande krav på småhusgaranti och konsumentskydd i avtalsförhållandet vid nybyggnad av egnahem och bostadsrättssmåhus som villkor för

beviljande av statligt räntebidrag vid nybyggnad. Under huvudsakligen år 1992 prövades frågan om räntebidrag enligt förordningen

1991:1933 om statligt räntebidrag för och ombyggnader bostäny- av der, men från och med år 1993 beviljas räntebidrag enligt förordningen 1992:986 om statlig bostadsbyggnadssubvention. Möjligheten för kreditinstitut att få statlig kreditgaranti är avhängig av att huset har beviljats bidrag enligt förordningen statlig bostadssubvention 4 §

om se

förordning 1991:1924 om statlig kreditgaranti för bostäder. Räntebidragen till nyproducerade egnahem kommer enligt gällande

systern att upphöra helt år 2000 se 13 § 2 st. förordningen om statlig

bostadsbyggnads-subvention. För bostadsrättshus kommer enligt detta

system bidragsandelen fortfarande att uppgå till 30 % av ett beräknat räntebelopp efter år 2000. Enligt det systern tillämpades under år som 1992 upphör räntebidragen när den garanterade räntan överskrider den fastställda subventionsräntan. Detta inträffar för bostadsrättshus, beroende på räntenivån, 15-20 år efter det att byggandet bostadsfastigav

heten påbörjats. För egnahem upphör räntebidragen enligt detta system

inom 10-15 år, d.v.s. före år 2000 se Bostadspolitiska kommitténs be-

skrivning i SOU 1996:156 Bostadspolitik 2000 från produktion till

-

boendepolitik, s. 315. Enligt förslag från Bostadspolitiska kommittén som för närvarande behandlas i regeringskansliet föreslås g det gällande räntebidragssys-

temet bibehålls för egnahem, ät fastigheter som ägs av bostadsrättsför-

eningar som får värdeåret 2000 och senare inte skall få räntebidrag g

att avtrappningen av samtliga räntebidrag till bostadsrättshus skall följa

de regler som gäller för egnahem. Med gällande regler för statliga bostadssubventioner kommer räntebidrag således inte att beviljas från och med år 2000 såvitt avser egna-

hem. Enligt liggande förslag skall så bli fallet även för småhus

som upplåts med bostadsrätt. Sedan juni 1996 är förekomsten av en produktionsgaranti inte längre

ett absolut villkor för beviljande av statligt räntebidrag. Bidrag får,

om det finns särskilda skäl, lärrmas när uppförandet och färdigställandet av huset är tryggat på annat sätt. En förutsättning härför är att ansvarsut-

fástelsen avser även fel och brister upptäcks under vad vid

som som tiden för ansökan återstår av den i köpe- eller entreprenadavtalet angivna garantitiden. I motiven uttalades att det bör ankomma på bi-

dragsmyndigheten att i varje särskilt fall bedöma om ett konsument-

skydd som ges i annan fonn än den dåvarande småhusgarantin kan an-

ses tillfredsställa konsumentskyddskraven som gäller för beviljande av

220 Småhusgaranti SOU 1997: 177

statlig bostadsbyggnadssubvention. Ändringen motiverades av att det

sedan en tid hade varit möjligt att ansöka statligt räntebidrag även

om efter det att bostadshuset påbörjats eller fardigställts. Kraven på ett tillfredsställande konsumentskydd villkor för bidrag gäller för tiden som efter det att beslut om räntestöd har fattats. En konsument skall alltså inte mista rätten till statligt stöd under driftsskedet på grund av brister i

det konsumentskydd som avsåg att säkra fárdigställandet arbeten

av

som vid beslutstidpunkten redan är utförda. Så länge ansvarsutfästelsen

har utvidgats till att omfatta även återstående garantitid är det således möjligt att erhålla statlig bostadssubvention även när avtal annat om

fárdigställandeskydd än den traditionella produktionsgarantin föreligger eller, för det fall huset redan är färdigställt, utan att någon färdigstäl-

landegaranti finns över huvud taget. Det är upp till länsstyrelserna att i varje enskilt fall pröva huruvida ett tillräckligt konsumentskydd före-

ligger i enlighet med kraven i förordningen om statlig bostadsbygg-

nadssubvention.

6.3 Gällande

ordning beträffande småhusgarantin

6.3.1 Föreskrifter för

småhusgarantin

6.3.1.1 Vad är småhusgaranti

Småhusgarantin är ett frivilligt konsumentskydd för husägare vid nybyggnad av egnahem, dvs. eller tvåbostadshus ägs eller en- som av en flera fysiska personer, och vid nybyggnad av en- och tvåbostadshus

som upplåts med bostadsrätt.

För att statliga räntebidrag skall beviljas för nybyggnation av egnahem eller småhus som skall upplåtas med bostadsrätt krävs att småhus-

garanti finns se 8 § förordningen 1992:986 om statlig bostadsbygg-

nadssubvention. För egnahem som uppförs i annan ordning än på total- eller generalentreprenad får småhusgaranti begränsas till sådana

grundläggningsarbeten, byggnadsdelar och installationer som utförs

enligt avtal med husleverantör eller entreprenör. Skyddet behöver således inte omfatta arbeten som husägaren utför själv eller som han inte visar avtal på.

SOU 1997: 177 Småhusgaranti 221

För egnahem räcker det inte med att småhusgaranti föreligger för att räntebidrag skall beviljas. Det krävs också att husägaren tillförsälcras ett skydd i avtalsförhållandet med säljaren eller entreprenören är tillsom fredsställande med hänsyn till allmänna konsumentintressen. ABS 95 och AA 94 uppfyller dessa krav. I de fall som småhusgaranti och angivet avtalsskydd finns vid entreprenadavtal eller köpeavtal mellan näringsidkare och konsument, är avtalsvillkorsbestärmnelsema i konsumenttjänstlagen och konsumentköplagen inte, som armars, tvingande till konsumentens fördel. AA 94 tillämpas dock i praktiken parallellt med konsumentköplagen. Boverket har utfärdat föreskrifter och allmänna råd om statlig bostadsbyggnadssubvention. Av dessa framgår att till ansökan om bostadsbyggnadssubvention skall fogas handling som visar att kraven i 8 § SBS är uppfyllda samt kopior skriftliga avtal reglerar uppföav som randet av huset. Till ansökan som avser nybyggnad av egnahem som uppförs för försäljning till fysisk person skall dessutom fogas avtalsformulär kommer att användas vid försäljningen. som Prövningen av ansökningar om bidrag, innefattande kontroll att av villkoren beträffande av konsumentskydd är uppfyllda, görs av länsstyrelsen i det län där byggprojektet är beläget. Följande beskrivningen av hur småhusgarantin skall vara utfonnad hänför sig till de krav ställs för beviljande statlig bostadsbyggsom av nadssubvention. Småhusgarantin består av dels en produktionsgaranti och dels en ansvarsutfästelse.

6.3.1.2 Produktionsgaranti

Produktionsgarantin skall vara en betryggande garanti för att huset uppförs och färdigställs i enlighet med vad den skall uppföra huset har som åtagit sig i avtal. Den som utfärdar garantin får enligt Boverkets föreskrifter och allmänna råd statlig bostadsbyggnadssubvention inte om själv vara säljare, husleverantör eller entreprenör. Syftet med produktionsgarantin är att skydda den enskilde småhusägaren eller bostadsrättsföreningen för det fall en entreprenör på grund av obestånd el. dyl. inte kan fullfölja sina åtaganden att bygga huset eller för fel att svara och brister som kan framträda under garantitiden. Enligt Boverkets föreskrifter och allmänna råd skall produktionsgarantin täcka de merkostnader som normalt kan antas uppstå till följd att kontrakterade arbeav ten avbryts därför att leverantören/ entreprenören går i konkurs eller kommer på obestånd. Kostnader till följd att färdigställandet blir av försenat behöver inte omfattas av garantin.

222 Småhusgaranti SOU 1997: 177

Statlig bostadssubvention kan numera sökas efter det att en byggnad har påbörjats eller färdigställts och statens åtagande börjar tidigast från

det att byggnaden är färdigställd. Det krav som gäller som villkor för

beslut om statligt räntestöd för egnahem och bostadsrättssmåhus är att det finns ett tillfredsställande konsumentskydd för tiden efter det att

beslut räntestöd har meddelats. Är uppförandet och fárdigställandet

om av huset tryggat på annat sätt än produktionsgaranti får bigenom en

drag lämnas det finns särskilda skäl. Även alternativa färdigställan-

om deskydd kan således bli godkända, t.ex. att entreprenören har lämnat säkerhet för viss procent produktionskostnaden. Är byggnaden redan av färdigställd vid tiden för ansökan om statlig bostadsbyggnadssubvention kan denna godtas något färdigställandeskydd inte föreligäven om ger. Bidragsmyndigheten, länsstyrelsen i det län där det byggprojekt som ansökan avser är belägen, får i varje särskilt fall bedöma om ett konsurnentskydd som saknar en produktionsgaranti ryms inom villko-

ren för statlig subventionering nybyggnader. En förutsättning är att

av de åtaganden som återstår inom ramen för pågående och planerade entreprenadarbeten är säkrade på ett tillfredsställande sätt. Projektet måste alltså ha genomförts på ett sådant sätt att en garantigivare är beredd att erbjuda det avsedda skyddet för den tid återstår entreprenörens som av eller leverantörens åtaganden. Ansvarsutfästelsen måste även avse fel eller brister som upptäcks och anmäls under vad vid tiden för som ansökan återstår av den i köpe- eller entreprenadavtalet angivna garantitiden.

6.3.1 Ansvarsutfästelse

Ansvarsutfästelsen skall innehålla ett betryggande åtagande att avhjälpa

skador på huset som består i eller som är en följd av fel eller brister i konstruktion, utförande eller material och som upptäcks eller anmäls under tiden från utgången av den garantitid som anges i köpe- eller entreprenadavtalet till dess tio år har gått, räknat från dagen för slutbesiktningen. Eftersom garantitiden vid småhusentreprenader där enskild konsument är beställare oftast är två år skall ansvarsutfástelse en normalt täcka skador, fel och brister som framkommer inom åtta år efter

garantitidens utgång. Om produktionsgaranti saknas måste ansvarsutfástelsen även omfatta den tid som vid ansökan återstår av den i köpe-

eller entreprenadavtalet angivna garantitiden. Ansvarsåtagandet eller motsvarande får enligt Boverkets föreskrifter och allmänna råd förenas

med en självrisk högst ett halvt basbelopp per småhus. Har självrisk

om erlagts för viss skada och uppstår härefter ytterligare skador som tekniskt sammanhänger med samma fel och brist får ny självrisk inte tas

Småhusgaranti 223

ut. Ansvarsåtagandet skall vidare vara försäkrat i skälig omfattning och husägaren skall vara tillförsäldad en rätt att få sina anspråk prövade av en särskild skadenämnd eller motsvarande, där det ingår företrädare för konsumentintressena.

6.4 Beskrivning av de bolag som meddelar småhusgarantier och av deras produkter samt av möjligheterna till insyn och

kontroll av verksamheterna

Aktiebolaget Bostadsgaranti

6.4.1 Bolagsbeskrivning

Verksamheten i Aktiebolaget Bostadsgaranti Bostadsgaranti började år 1962. Bolaget ägdes då byggföretagens branschorganisation

av

Svenska Byggnadsentreprenörföreningen, Byggentreprenörer-

numera na. Verksamheten bestod i att utfärda garantier för åtaganden medav lemsföretag, innefattande dels säkerhet för färdigställande byggav nadsprojekt i form av bostadsrätter i flerfamiljshus ägda byggmäsav

tarbildade bostadsrättsföreningar och dels säkerhet för inbetalade förskottsavgifter till sådana föreningar.

Bakgrunden till företagsstarten var följande. Bostadsstyrelsen hade

lagt fram ett förslag innebar att bostadsrättsföreningar, bildade

som av

byggmästare eller andra företag med vinstintresse, skulle

medges avse-

värt lägre statslån än kooperativt organiserade företag utan enskilt

vinstsyfte, såsom HSB Riksförbund och Svenska Riksbyggen. Vidare föreslog Bostadsstyrelsen att kommunal insyn och anslutning till ett

centralt tillsynsorgan borde utgöra förutsättning för lån för bostadsrättsföretag med vinstintresse. Anledningen till förslaget var ett påtalat

missbruk nämnda företagsfonn. Svenska Byggnadsentreprenörföreav ningen tog initiativ till bildande ett kontroll- och garantiföretag, Boav stadsgaranti, med uppgift att bereda såväl bostadsrättshavama i ifråga-

varande föreningar som staten i dess egenskap långivare ökad sä-

av kerhet. Bostadsstyrelsens förslag inte bifall utan i stället ändrades vann

reglerna för tertierlån till bostadsrättsföreningar på så sätt att lån endast fick beviljas under förutsättning av att betryggande garantier,

ex. ga-

224 Småhusgaranti SOU 1997: 177

rantiförbindelse från Bostadsgaranti, lärrmades. Erforderlig garanti

skulle föreligga när lån söktes bostadsrättsförening tillhörande

anses av

HSB:s riksförbund eller Svenska Riksbyggen.

1976 introducerade Bostadsgaranti småhusgarantier. Smähusgaran-

tin ingick som en del Småhus 76, ett konsumentskyddspaket

av som tillkom genom en överenskommelse mellan Svenska Byggnadsentreprenörföreningen, ägarna till Bostadsgaranti och Sveriges Villa-

ägareförbund numera Villaägamas Riksförbund. Sedan år 1984 ägs

Bostadsgaranti till lika delar av Bygg-entreprenörema och staten. Staten gick, som tidigare redovisats, in som hälftenägare sedan småhusgaranti blev ett villkor för statliga bostadslån avseende småhus.

Bostadsgaranti har totalt utfärdat cirka 45 000 småhusgarantier. Cir-

ka 200 entreprenadföretag, som haft ansvaret för utförandet cirka 7 av 500 hus har gått i konkurs. Flertalet av konkurserna inträffade i början av 1990-talet. En garantifond uppgående till cirka 150 miljoner kronor har byggts upp i bolaget. Bostadsgaranti har i nuläget åtta fast anställda.

6.4. l Produktbeskrivning

Det är entreprenören som ansöker om småhusgarantin hos Bostadsgaranti. Entreprenören är garantitagare. Om det är första gången som entreprenören söker småhusgaranti hos Bostadsgaranti skall entreprenören inge registreringsbevis, företagets tre senaste årsredovisningar och lämna uppgifter om ägarförhållanden i bolaget samt lämna refereni fonn tidigare beställare, bankförbindelser och revisor. Är föreser av taget nytt tas kreditupplysningar. Bostadsgaranti kräver regelmässigt säkerhet av entreprenadföretaget i form bankgaranti eller dyl. motav svarande 10 % av kontraktssumrnan under entreprenadtiden och 5 % av kontraktssumrnan under garantiåren. Säkerheten infordras Bostadsav garanti för att säkra bolagets eventuella framtida regressanspråk mot entreprenören till följd av att Bostadsgaranti har fått fullgöra åtaganden gentemot husägaren med anledning av lämnad småhusgaranti. Säker-

heten är i första hand avsedd att täcka risken i produktionsgarantin. Av

de stora entreprenörerna krävs ingen säkerhet, eftersom risken för konkurs är så liten. Det är fä de sökande entreprenörerna som avvisas. av Bostadsgaranti tecknar ett avtal med entreprenören av vilket framgår att Bostadsgaranti, efter prövning i varje enskilt fall, tecknar garanti Rör fullföljande av entreprenörens åtagande gentemot beställaren enligt

entreprenadkontraktet produktionsgaranti och åtgärdande av väsentli-

ga fel efter garantitiden ansvarsutfästelse. Avtalet gäller för garantier

SOU 1997: 177 Småhusgaranti 225

som utfärdas fr.o.m. dagen för parternas undertecknande. Om Bostads-

garanti har att infria krav på grund av länmad småhusgaranti, åligger

det enligt avtalet entreprenören att utan dröjsmål fullgöra dessa åtaganden i enlighet med det kontraktsrättsliga entreprenören har

ansvar som

gentemot beställaren enligt ABT 94 respektive ABS 95. Underlåter ent-

reprenören att fullgöra vad som sålunda åligger honom och tvingas i

anledning därav Bostadsgaranti att utge ersättning på grund utfärdad

av

småhusgaranti har Bostadsgaranti regressrätt mot entreprenören.

Entreprenören förbinder sig att gentemot beställaren stå för ensam ett samlat ansvar för projektering, konstruktioner, funktioner och utförande avseende hela projektet. Bostadsgaranti lämnar nämligen små-

husgaranti enbart vid totalentreprenader, d.v.s. entreprenadåtaganden

som omfattar ett samlat för konstruktion, material och utförande. ansvar Visst egenarbete från beställaren godtas. Entreprenörens åtagande måste minst omfatta

grundläggning

dränering mur- och putsarbeten -

stomme t.o.m. taklag och verandor

-

öppningar i stomme dörrar, fönster, takfönster, takkupor dyl.

- o

balkonger, altaner etc.

-

isoleringar

s.k. flytande golv bärande mellanväggar -

gjutna yttertrappor inklusive källartrappor

vvs- och elinstallationer och plâtarbeten. -

Till ansökan om småhusgaranti skall i varje enskilt fall fogas kopia av

tecknat entreprenadkontrakt vid grupproduktion småhus typkon-

av

trakt för entreprenaden, betalningsplan, bygglovsritningar, och

rums-

byggnadsbeskrivningar, teknisk beskrivning, avrop av kontroll och besiktning, godkänd kontrollplan enligt PBL, kvalitetsplan sådan finns

om

samt uppgift om av byggnadsnärrmden godkänd kvalitetsansvarig enligt

PBL.

Byggkontroll och besiktningar ingår i det som Bostadsgaranti kon-

trollerar innan småhusgaranti meddelas. Om entreprenadföretagen har egna utvecklade kvalitetssystem enligt bedömningen hos Bostads-

som garanti innebär tillfredsställande byggkontroll, krävs inga ytterligare

kontroller. I andra fall påkallar Bostadsgaranti att externa kontroller

sker av bygget. Bostadsgaranti samarbetar i dessa avseenden vad

avser

egnahem med VSAB kontroll och besiktning AB, är ett helägt

som

226 Småhusgaranti SOU 1997: 177

dotterbolag till Villaägarnas Riksförbund. Vad gäller besiktningar påkallas och bevakas från Bostadsgarantis sida att slut- och garantibesiktning sker. När en fysisk person är garantihavare skall en besiktnings-

man utses via VSAB. Detta krav ställs inte när en bostadsrättsförening

är garantihavare. När Bostadsgaranti har fått in, granskat och godkänt samtliga hand-

lingar inklusive kopia av tecknat entreprenadkontrakt, fakturerar Bo-

stadsgaranti garanitavgiften. Vid säljarbyggda småhus skickar Bo-

stadsgaranti dock först en bekräftelse till entreprenören att garanti

kommer att utfärdas för projektet. Entreprenören avropar sedan garan-

tier för varje småhus att skicka kopior av tecknade kontrakt till genom Bostadsgaranti, därefter fakturerar garantiavgiften. Sedan garantisom

avgiften har betalats skickas en garantiförbindelse till beställaren. Det

är beställaren som är garantihavare. Av garantiförbindelsen framgår dock att Bostadsgarantis åtagande gäller gentemot ny ägare av fastigheten enligt de förutsättningar som anges i entreprenadkontraktet. Vid bostadsrätt gäller inte åtagandet ovillkorligt ägare. mot ny

Storleken på garantiavgiften påverkas entreprenörens ekonomi,

av

kontraktssurnrnan i entreprenadkontraktet, storleken på byggprojektet

vid större projekt blir administrationskostnaden förhållandevis mindre

samt av Bostadsgarantis egen riskbedömning av projektet. I garantiförbindelsen anges att Bostadsgaranti garanterar fullföljandet av entreprenadkontraktet, med undantag för entreprenörens ansvar för fel och brist efter garantitidens utgång, samt att ansvarsutfástelse lämnas. Bostadsgarantis småhusgaranti består alltid av en produktions-

garanti i kombination med ansvarsutfastelsen, även i de undantagsfall då småhusgaranti har lämnats för redan uppförda byggnader.

Produktionsgarantin gäller endast i det fall att entreprenören försatts i konkurs eller eljest är på sådant obestånd att han inte kan förväntas fullgöra sina åligganden samt under förutsättning av att beställaren till Bostadsgaranti överlåter alla sina rättigheter gentemot entreprenören när det gäller hävande entreprenaden eller entreprenörens återståenav de åtaganden. Bostadsgaranti går således i dessa avseenden in i beställarens ställe enligt entreprenadkontraktet. En ytterligare förutsättning

för Bostadsgarantis åtagande enligt produktionsgarantin är att beställa-

ren erlägger resterande del av betalningen för entreprenaden till Bostadsgaranti. Hur mycket som återstår av betalningen beror inte på hur mycket beställaren faktiskt har utgett till entreprenören utan av hur mycket betalningen resterar enligt till kontraktet fogad betalav som ningsplan, utan avdrag för vite/skadestånd på grund av uppkommande försening. Betalning som beställaren i strid mot gällande betalningsplan

SOU 1997: 177 Småhusgaranti 227

har erlagt till entreprenören för arbeten som inte är utförda, skall erläggas till Bostadsgaranti, när Bostadsgaranti har utfört dessa arbeten.

Bostadsgaranti svarar för att entreprenaden, i den mån det ankommer på Bostadsgaranti, blir fullföljd inom skälig tid. Produktionsgaran-

tin innefattar inte någon skyldighet för Bostadsgaranti att svara för att

entreprenaden blir färdigställd inom den tid stadgas i entreprenad-

som kontraktet.

Bostadsgarantis åtagande enligt produktionsgarantin omfattar inte

torksprickor i ytskikt om dessa har uppträtt i Våtrum eller golv, markarbeten mer än en meter utanför bostadshusets fasadliv samt -

finplanering av tomt dock ingår nödvändiga schacktarbeten för

ledningar från bostadshuset till tomtgräns eller tillgång och kvalitet på vatten samt funktion icke kommunal - av

avloppsanläggning.

Bostadsgaranti åtagande enligt produktionsgarantin är inte beloppsbegränsat.

Vill beställaren göra gällande åtagandena enligt produktionsgarantin

måste anmälan härom göras till Bostadsgaranti inom fem år från utfärdandet av garantitörbindelsen.

Ansvarsutfästelsen gäller för de arbeten som enligt entreprenadkon-

traktet har utförts på den aktuella fastigheten. Åtagandet omfattar åt-

gärdande av eller ekonomisk gottgörelse för väsentlig skada på egen-

dom under förutsättning att skadan består i eller följd fel i kon-

är en av struktion, utförande eller material enligt entreprenadkontraktet. Till

skillnad från entreprenörens kontraktsrättsliga felansvar gentemot be-

ställaren efter garantitiden enligt ABS 95 respektive ABT 94, innefattar ansvarsåtagandet i småhusgarantin inte något subjektivt moment i form av vårdslöshet från entreprenörens sida. Bostadsgarantis regressrätt mot entreprenören är dock inte mera vittgående än dennes kontraktsrättsliga ansvar gentemot beställaren. Ansvarsutfástelse gäller för skador som upptäcks och anmäls från och med garantitidens utgång till och med tio

år från den dag bostadshuset enligt besiktningsutlåtande har blivit god-

känt och omfattar även skäliga merutgifter för kost och logi för beställaren och dennes familj under högst sex månader om skadan på huset medför att väsentliga delar av bostaden blivit obrukbara.

228 Småhusgaranti SOU 1997: 177

Ansvarsutfästelsen omfattar inte

skada som har eller borde ha upptäckts under garantitiden eller ska- -

da som beror på att sådan skada inte har åtgärdats tillräckligt och

beställaren har eller borde ha insett detta skada på grund av ålder och bruk, vanvård, bristfälligt underhåll eller liknande skada på kök- och tvättutrusming och inte heller på annan maskinell utrustning om ersättning härför utgår enligt särskilt garantiåtagande

skador som normalt ersätts av en konventionell villaförsälciring

allriskskada om allriskförsälqing finns tecknad för fastighetsförsäk- ringen och skada på annan egendom som ingår i eller är avsedd att ingå i ge- mensamhetsanläggning med individuella infarter. än garage

Så kallade utvecklingsfel undantas inte. Bostadsgarantis totala åtagande enligt ansvarsutfástelsen uppgår till högst ett belopp motsvarande kontraktssumman exklusive tomtkostnad. Dessutom begränsas Bostadsgarantis sammanlagda ansvar för samtliga ansvarsutfástelser som utfärdats under ett kalenderår till ett gemensamt

garantibelopp som anges i garantiförbindelsen. Självrisken för skador

hänförliga till ett och samma fel uppgår till hälften av det basbelopp

som enligt lagen om allmän försäkring gäller vid tidpunkten för skade-

anmälan.

Reklamation skall ske utan oskäligt dröjsmål från det att beställaren

har upptäckt eller borde ha upptäckt skadan och självrisken skall betalas till Bostadsgaranti inom tre månader från anfordran, annars förlorar beställaren sin rätt till åtgärd och ersättning enligt ansvarsutfästelsen. Om Bostadsgaranti svarar för en skada enligt ansvarsutfástelsen skall Bostadsgaranti se till att skadan avhjälps. Bostadsgaranti har dock även rätt att i stället för avhjälpande lämna ekonomisk gottgörelse. Tvist på grund av ansvarsutfästelsen skall i första hand hänskjutas till Skadenämnden för småhus. Part som inte är nöjd med nämndens beslut kan väcka talan vid allmän domstol. Före april 1996 var ansvarsutfástelsen delvis försäkrad hos ett forsäkringskonsortium mellan Skandia och Trygg-Hansa. Försäkringen avsåg de fem sista åren av åtagandet. T.o.m. mars 1996 hade Bostads-

garanti under de fem sista åren som ansvarsutfástelsen löpte regressrätt

mot entreprenören endast om denne hade orsakat en skada av grov

vårdslöshet. Under de första fem åren hade Bostadsgaranti full

regress-

rätt mot entreprenören, d.v.s. regressrätten förelåg utan att något vål-

lande kunde läggas entreprenören till last. Till följd av ett beslut från

Konkurrensverket tvingades Skandia och Trygg-Hansa att upphöra med

SOU 1997: 177 Småhusgaranti 229

ovan nämnda konsortieverksamhet fr. o. m. den 1 april 1996. Efter

denna tidpunkt kunde Bostadsgaranti inte få någon godtagbar

annan

försäkringslösning till stånd. Därför meddelade Bostadsgaranti fram till

årsskiftet 1996/1997 enbart produktionsgarantier och förmedlade därtill

Skandias byggfelsförsäkring. Från och med år 1997 meddelar dock Bostadsgaranti åter ansvarsutfástelser. Det är denna produkt som utför-

ligt har beskrivits Ansvarsutfåstelserna är delvis försäkrade hos ovan. Wasa.

6.4.2 GAR-BO

Aktiebolag

6.4.2.1 Bolagsbeslqivning

År 1988 bildades STR-Garanti

Aktiebolag av de till Sveriges Trähus-

fabrikers Riksförbund STR knutna trähusfabrikantema. År 1993 änd-

rade bolaget namn till GAR-BO Aktiebolag GAR-BO. GAR-BO ägs

av STR samt ett femtiotal enskilda trähusfabrikanter och entreprenörer. Till skillnad från Bostadsgaranti meddelar GAR-BO småhusgaranti

vid delad entreprenad. Bolaget startade denna verksamhet till följd

av

att kravet på småhusgaranti för beviljande statliga lån år 1989 utvid-

av gades till att gälla även egna hem uppförda på delad entreprenad. I des-

sa fall får dock småhusgarantin begränsad till enbart sådana

vara

grundläggningsarbeten, byggnadsdelar och installationer utförs

som enligt avtal med husleverantör eller entreprenör. Ett problem har som

påtalats från GAR-BO:s sida är att det förekommer att oriktiga intyg insänds till länsstyrelserna att skriftliga avtal inte finns i olika

om avse-

enden för att byggherren skall undgå kravet på småhusgaranti för att få

statliga subventioner och därmed minska sina boendekostnader.

GAR-BO har utfärdat drygt 20 000 småhusgarantier, de flesta under

åren 1992-1994. Cirka 45 företag för vilkas arbeten GAR-BO har lämnat småhusgaranti, varav 35 ägarföretag, har gått i konkurs I 2 500-3 000 fall har garantihavaren anhållit att GAR-BO skall om vidta åtgärder till följd av meddelade produktionsgarantier. GAR-BO har inträtt i ett tusental fall. Anledningen till att inträde inte har skett i övriga fall har huvudsakligen varit att garantihavarens förlust bestått i

att han i strid mot gällande betalningsplan har betalat säljaren /entreprenören för mer än levererat material och utfört arbete. Tio

gånger har tvist om rätten till ersättning eller åtgärd prövats i domstol.

230 Småhusgaranti

I drygt ett tjugotal fall har GAR-BO fått krav till följd av utfärdade ansvarsutfástelser. Dessa krav har, efter en bedömning av garantihava-

rens rätt enligt villkoren, lett till utbetalningar endast vid några få till-

fällen. GAR-BO:s bedömningar i dessa fall har inte lett till några domstolstvister. Vid två tillfällen har ärenden rörande ansvarsutfástelsen underställts GAR-BO:s skadenämnd. I båda fallen har anspråken ogillats. En stor anledning till att endast ett fåtal anspråk har riktats mot GAR-BO:s på grundval av meddelade ansvarsutfästelser torde vara att garantihavaren i första hand skall vända sig mot säljar/entreprenadföretaget och att GAR-BO dessutom under fem år efter slutbesiktningen har ovillkorad återkravsrätt mot detta företag for ersättning som GAR-BO har tvingats utge till följd av att säl-

jar/entreprenörföretaget inte har fullgjort sitt åtagande. Eftersom en

övervägande del av de småhusgarantier som GAR-BO har meddelat tecknades under åren 1992-1994, så har tiden för den absoluta regressrätten i de flesta fall inte löpt ut Så länge säljar/entreprenadföretaget inte har försatts i konkurs skall

en husköpare med småhusgaranti hos GAR-BO vid krav till följd av

denna garanti i första hand vända sig till säljar/-entreprenadföretaget Eftersom detta företag har ansvar för sidoentreprenörer och GAR-BO har full regressrätt under de fem första åren efter slutbesiktningen, hamnar stora delar kostnaderna för småhusgarantin hos säljar/av

entreprenörföretagen och inte hos GAR-BO. GAR-BO:s småhusgaranti är försäkrad hos Länsförsäkringsbolagens

AB.

GAR-BO har fonderade tillgångar uppgående till cirka 110 miljoner

kronor.

6.4.2.2 Produktbeskrivning

Det är både säljaren och köparen som ansöker om småhusgaranti hos GAR-BO. Ansökan innefattar även en förbindelse från säljaren till köparen om tioårigt konsumentskydd. Säljaren lämnar i denna handling produktionsgaranti och ansvarsutfästelse för sitt eget åtagande samt för

entreprenad där kontrakt tecknas med entreprenör som har godkänts av

säljaren sidoentreprenör. För denna säljarens förbindelse till köparen gäller motsvarande regler och förutsättningar som för de småhusgaran-

tier som lämnas av GAR-BO se nedan och den gäller under förutsätt-

ning att tillhörande avtal har godkänts av säljaren. Förekommande avtal med köparen avseende trähusleverans, schaktarbete, grundläggningsarbete, stommontering, övrigt byggnadsarbete, VVS-installation och elinstallation skall anges i ansökan. Avtalen skall inges till GAR-BO. Sälja-

Småhusgaranti 231

ren åtar sig att hos GAR-BO utverka och till köparen överlämna pro-

duktionsgaranti och ansvarsutfástelse avseende säljarens eget åtagande

samt för säljarens för kontrakterade entreprenader. Köparen föransvar

klarar sig helt införstådd med de villkor och förutsättningar gäller

som

för produktionsgaranti och ansvarsutfåstelse. GAR-BO sluter ett generellt avtal med säljar- och/eller entreprenadföretaget av vilket framgår gt GAR-BO, efter prövning i varje enskilt fall, ställer säkerhet för företagets fullgörande leveransavtal

av

och/eller entreprenadkontrakt när företaget har gått i konkurs eller är på sådant obestånd att han inte kan förväntas fullgöra sitt åtagande produktionsgaranti samt att GAR-BO utfáster att för det åtagande som omfattas av produktionsgarantin åtgärda eller utge ekonomisk gottgö-

relse för väsentliga skador till följd brist eller fel framträder av som

efter garantitidens utgång, inom tio år från dag för slutbesiktning

men

ansvarsutfästelse. Garantihavare är den till vars förmån produktions-

garanti och ansvarsutfästelse utfärdas. Det sälj ar och/eller entreprenörföretag GAR-BO sluter generellt som avtal med ansvarar i sin tur för sidoentreprenörers arbeten.

I avtalet mellan GAR-BO och sälj ar/entreprenadföretaget uppräknas förutsättningarna för att GAR-BO skall åta sig att lämna småhusgaranti

i enskilda fall, nämligen att företaget har sådan ekonomioch sådan

kompetens att det bedöms kunna fullgöra sina åtaganden gentemot ga-

rantihavaren och gentemot GAR-BO, gt företaget årligen tillställer

GAR-BO årsredovisning, ;att företaget lämnar GAR-BO de uppgifter

som GAR-BO begär vid prövning garantiansökan eller vid annat av

tillfälle, ät företaget ställer godtagbar säkerhet när GAR-BO finner det

erforderligt, att företaget lämnar garantihavare information rörande om-

fattning av och förutsättningar för småhusgarantin, gt företaget under den tid som småhusgarantin löper för ett objekt bevarar samtliga hand-

lingar rörande detta samt låter GAR-BO vid anfordran ta del dessa av eller överta dem samt att företaget använder sig GAR-BO fastställda av avtals- och kontraktsformulär.

Av nya bolag krävs att de lärrmar säkerhet i form bankgaranti el-

av

ler liknande eller deponerar med belopp motsvarande 10 %

pengar av entreprenadsurnrnan. Sedan eventuella fel har konstaterats vid som

slutbesiktning har åtgärdats får säkerheten nedskrivas till 5%. Den gäl-

ler därefter under garantitiden enligt köpe- och /eller entreprenadkontraktet till dess fel har framträtt under garantitiden har åtgärdats. som

För det fall att säljar/entreprenadföretaget inte uppfyller någon

av

ovan nämnda förutsättningar, säljar/entreprenadföretaget inte har

upp-

fyllt sina förpliktelser avseende löpande småhusgarantier eller säl-

om

jar/entreprenadföretaget har lämnat GAR-BO vilseledande uppgifter,

har GAR-BO rätt att vägra att lämna fler småhusgarantier för företagets

232 Småhusgaranti

åtaganden. En yttersta förutsättning för GAR-BO:s åtagande är naturli-

gen att garantihavaren har betalat garantiavgiften till GAR-BO.

I avtalet mellan GAR-BO och säljar/entreprenadföretaget stadgas vidare att säljar/entreprenadföretaget ansvarar för eventuella oklarheter i omfattning och utförande av åtagande som ingår i småhusgarantin.

Det är säljar/-entreprenadföretaget som skall klarlägga ansvarsfrågan

och svara för alla därmed förenade kostnader. Om krav riktas på GAR- BO i anledning av utfärdad småhusgaranti ankommer det på säl-

jar/entreprenadföretaget att utan dröjsmål i GAR-BO:s ställe fullgöra

åtagandena kraven framställts inom fem år från slutbesiktningen av om

objektet. Inom samma tid har GAR-BO ovillkorad regressrätt mot säl-

jar/entreprenadföretaget GAR-BO tvingas att utge ersättning till om

följd av att säljar/entreprenadföretaget inte har fullgjort sitt åtagande eller företaget har åsamkat GAR-BO annan kostnad. Efter angiven

om tid är regressrätten begränsad till kostnader hänförliga till fel eller brist har sin grund i uppsåt eller grov vårdslöshet. som

Sälj ar/entreprenadföretaget godtar slutligen att GAR-BO upphandlar

och genomför kontroll, slut- och garantibesiktning av varje objekt på

sätt som bestäms av GAR-BO. Vad gäller byggkontroll och besiktning-

ar gäller följande. GAR-BO lägger sig inte i byggkontrollen för det fall

att bolaget känner till sedan tidigare att säljar/entreprenadföretaget sköter detta bra själv. I andra fall fordrar GAR-BO att bygget kontrolle-

dels vid grundläggningen och dels vid stomresningen, av en besiktras, ningsman som GAR-BO beställer. GAR-BO kräver alltid att slutbesiktning skall hållas. Krav på garantibesiktning framställs inte från GAR- BO:s sida. GAR-BO administrerar att en i bolagets ögon godkänd besiktningsman anlitas för att verkställa slutbesiktningen. När sedan en småhusgaranti har tecknats för ett särskilt objekt ut-

sänds ett garantibrev till säljar/entreprenadföretaget, som i sin tur har

att vidarebefordra detta till garantihavaren. Småhusgarantin gäller gentemot ny ägare till fastigheten om denne är en fysisk person. Även i förhållande till garantihavaren ställer GAR-BO vissa upp

allmänna förutsättningar för att garantihavaren med framgång skall

kunna åberopa småhusgarantin från GAR-BO. Dessa utgör i viss mån en upprepning av de krav som enligt ovan beskrivna avtal ställs på säljaren:

leverans och/eller entreprenadavtal skall ha tecknats på av GAR-BO - AB godkända fonnulär och i överensstämmelse med ABS och/eller AA köparen skall ha betalat säljaren för mer än levererat material och utfört arbete

Småhusgaranti 233

köparen skall tillåta GAR-BO att utföra den kontroll och besiktning -

som GAR-BO finner erforderligt slutbesiktning skall hållas och förrättas av besiktningsman har

- som godkänts av GAR-BO

köparen skall vid åberopande garantibrevet överlåta sin rätt enligt

- av

avtalen med sälj aren och/eller entreprenören till GAR-BO och köparen skall till GAR-BO överlåta sin rätt att kräva ersättning hos

den som är ansvarig för skadan.

Småhusgarantin gäller dock utan att någon dessa förutsättningar är

av för handen om köparen visar att den bristande förutsättningen inte är till men för GAR-BO. Vad gäller avtalskravet kan anföras att AA, d.v.s. allmänna avtals-

villkor vid köp monteringsfárdigt husmaterial, GAR-BO inte

av av an-

ses till någon del strida mot avtalsvillkorsreglerna i konsumentköpla-

gen, utan anges gälla parallellt med dessa. AA används när det enda arbete som ingår i köpet är enkel stommontering, används ABS armars 95. GAR-BO har angett att bolaget eventuellt kommer att kräva an-

vändning av ABS 95 i samtliga fall, detta bl.a. till följd av ett beslut i

Allmänna reklamationsnämnden.

GAR-BO:s småhusgaranti gäller inte

konstruktion, material, vara och arbete tillhandahålls - som av annan än säljaren eller av annan entreprenör än den har angivits i som garantibrevet

andra tilläggs- och ändringsarbeten än sådana köparen skriftli-

- som

gen har anmält till GAR-BO och har godkänts bolaget

som av

väggbeklädnads- målnings- och golvläggningsentreprenad

- med un-

dantag för fuktisolerande skikt i Våtrum yttre markarbeten och ledningar, vatten- och avloppsanlägg-

- egen ning eller förekomst, kvantitet och kvalitet vatten från vattentäkt av konstruktion, material, och arbete avsetts ingå i - vara som gemen-

samhetsanläggning

betalning som köparen har erlagt till säljaren och/eller entreprenörer utöver ersättning för levererat material och utfört arbete

kostnad som köparen har iklätt sig för avhjälpande fel före

- av anmälan till och godkännande ñån GAR-BO kostnad för skada och avbrott i rörelse eller ersättning för inkomst- förlust ansvar och kostnad för försening eller dröjsmål -

234 Småhusgaranti

ansvar och kostnad för skada som kan eller skulle kunna ersättas - av sådan allriskförsälcring eller ansvarsförsäkring som föreskrivs i ABS samt kostnad som kan uppstå p.g.a. så kallad force majeur. -

Under de förutsättningar som gäller för småhusgarantin och med de

undantag som har nämnts, innebär en utfärdad produktionsgaranti från GAR-BO följande. GAR-BO garanterar fullgörandet av säljarens leve-

rans och/eller uppförandet byggnader enligt i garantibrevet angiven

av entreprenad med undantag för eventuellt ansvar mot tredje man, bygg-

herrens kontrollansvar och för s.k. byggherrekosmader exempelvis

kostnader för tomt, fastighetsbildning, grundundersölcning, utsättning,

lagfart och inslcrivning, erforderliga lov och tillstånd, lån, bankavgifter, myndighetsbesiklzningar samt kommunala taxor och avgifter samt för

fel som framträder efter garantitidens utgång. För säljarens leverans gäller produktionsgarantin längst två år från

leveransdagen. För entreprenad gäller produktionsgarantin längst två år

från den tidigaste av dagen för slutbesiktning eller den dag huset var

klart för inflyttning.

Produktionsgarantin gäller endast när säljaren försatts i konkurs och

under förutsättning av att GAR-BO har rätt att träda i garantihavarens

ställe när det gäller hävande och/eller utförande återstående arbeten. av Anmälan om produktionsgarantins tillämpning skall göras så snart

köparen har fått kännedom om säljarens konkurs, annars förloras rätten

till åtgärd eller ersättning. GAR-BO:s åtagande enligt produktionsgarantin är beloppsbegränsat

till två gånger det basbelopp som gällde vid tidpunkten för köparens

avtal med säljaren såvitt åtgärdande eller ekonomisk gottgörelavser av se för skador som uppkommer till följd av fel. Produktionsgarantin är vidare villkorad av att köparen till GAR-BO erlägger den betalning som armars skulle tillkomma säljaren och/eller entreprenören för motsvarande prestation utan avdrag för vite, skadestånd och dylikt och som skall återstå av kontraktssumrnan om köparen inte har betalat säljaren och/eller entreprenören för mer än levererat material och utfört arbete.

Under tidigare angivna förutsättningar för småhusgarantin och med

tidigare nämnda undantag från småhusgarantins omfattning innebär en

utfärdad ansvarsutfästelse att GAR-BO garanterar att åtgärda eller utge ekonomisk gottgörelse för väsentlig skada på byggnad, uppkommen till följd av fel i säljarens leverans eller i entreprenad som angivits i garantibrevet.

SOU 1997: 177 Småhusgaranti 235

Ansvarsutfästelsen gäller för skada som har framträtt och anmälts efter garantitidens utgång inom tio år från den tidigaste dag för men av

slutbesiktning eller dag för inflyttning. Köparen skall omgående anmäla skada till säljaren, eller denne

om

är försatt i konkurs till GAR-BO. Vid oskälig fördröjning skadean-

av mälan, trots att köparen har upptäckt eller borde ha upptäckt skadan, förlorar köparen rätten till åtgärd eller ersättning. Vid anmälan till

GAR-BO har bolaget rätt att avgöra om skadan skall avhjälpas eller

om ekonomisk gottgörelse skall lämnas. Vid ekonomisk gottgörelse sker

avdrag för förslitning.

GARBO:s ansvarsutfästelse är beloppsbegränsad till tjugofem gång-

er det basbelopp som gäller vid tidpunkten för anmälan skada. För

av åtgärdande av skada skall köparen efter anmodan inbetala självrisk en om hälften av det basbelopp som gäller vid tiden för anmälan.

Ansvarsutfastelsen omfattar inte

skada som har upptäckts eller borde ha upptäckts under garantitiden -

eller otillräckligt åtgärdande av sådan skada,

utvecklingsfel eller skada genom sådant med utvecklingsfel

- avses

här fel som vid leveransens/entreprenadens genomförande inte kun-

de förutses med då känd teknik och vetenskap skada orsakad av att köparen har gjort avsteg från gällande - normer och skada på annans egendom. -

Ansvarsutfástelsen gäller heller inte i något fall skada hänförlig till

isolerglas eller annan vara som omfattas av särskild garanti eller

försäkring,

elektrisk apparat eller maskin- eller hushållsutrustning samt

- annan

datoriserade styr- och reglersystem,

utrustning för värme och ventilation, inklusive solvärme- och natur- värmesystem, kamin och öppen spis, annan orsak än fel i konstruktion, material, vara eller arbete, olyckshändelse, normal förslitning, åldrande eller omständighet - som är att hänföra till köparen,

utifrån kommande händelse och

händelse som kan eller skulle kunna ersätttas genom konventionell -

villaförsälqing eller som omfattas av annan förbindelse, utfástelse,

garanti eller försäkring.

236 Småhusgaranti

GAR-BO har sedan 1996 års ändring i 8 § förordningen om statliga bostadsbyggnadssubventioner i några fall utfärdat ansvarsutfástelse utan krav på att denna skall kombineras med en produktionsgaranti. Detta har skett i fall då bygget redan varit slutfört säljare/entreprenör av för vilken GAR-BO AB normalt utfärdar garantier och garantisökanden först i det läget skall söka statliga bidrag. Ansvarsutfästelsen har i dessa fall utsträckts till att gälla även under den tid som återstår av garantitiden. Detta är enligt bolaget "nödprodukt" eftersom affärsidén går ut en på att GAR-BO skall vara med redan från byggstart, eftersom det är dyrbart att kontrollera hus i efterhand.

6.4.3 HSB Försäkring AB

6.4.3.1 Bolagsbeskrivning

I samband med införandet av lagen om byggfelsförsälqing stadfäste regeringen bolagsordning samt koncession för HSB Försäkringsaktiebolag. Bolaget skall enligt bolagsordningen ha till föremål för sin verksamhet att i direkt försäkring bl.a. meddela allmän egendomsförsäkring samt kreditförsäkring avseende produktionsgarantier enligt räntebidragsreglema. Före bildandet av detta försäkringsbolag försäkrade HSB lämnade småhusgarantier hos Folksam, men sedan dess drivs verksamheten i det egna försäkringsbolaget. Fr.o.m. år 1993 t.o.m. år 1996 har småhusgaranti lämnats av HSB Försäkring AB för drygt 600 hus. Det rör sig alltid om bostadsrätter och vanligast förekommande är s.k. HSB-entreprenader, d.v.s. produktion i HSB:s egen regi. I dessa fall har försäluingsbolaget tillgång till samtliga handlingar avseende bygget. . Sammantaget har småhusgarantier utfärdats för över 450 färdigställda projekt fram till 1997. Dessa projekt omfattar fler än 13 500 lägenheter. För knappt en tiondel av de färdigställda projekten har småhusgarantin löpt ut.

6.4.3.2 Produktbeskrivning

HSB Försäkrings AB:s småhusgaranti gäller för entreprenader avseende utförande småhus är avsedda att upplåtas med bostadsrätt. av som

Småhusgaranti 237

Produktionsgarantin gäller när entreprenören försätts i konkurs eller eljest är på sådant obestånd att entreprenören inte kan förväntas fullgöra sina åligganden. Produktionsgarantin innebär att HSB Försäkrings AB svarar för fullföljandet entreprenaden på avtalade villkor intill

av

garantitidens utgång. Vid HSB-entreprenader är garantitiden fem år. Upptäcks fel eller brist vid garantibesiktningen gäller produktionsgarantin till dess felet eller bristen har avhjälpts. HSB Försäkrings AB

skall ha rätt att träda in i beställarens ställe såvitt rätten att häva avser entreprenadavtalet och/eller att utföra återstående arbeten. Denna

övertaganderätt förutsätts enligt garantiförbindelsen vara inskriven i

entreprenadavtalet.

Ansvarsutfástelsen gäller för samtliga bostadslägenheter enligt ent-

reprenadkontraktet jämte förråd, garage och ledningar fram till anslutningspunkt för ledning. Försäkringsbolaget åtar sig att gemensam svara

för åtgärdande av eller ekonomisk gottgörelse för väsentlig skada

om

skadan är en följd fel eller brist i konstruktion, utförande eller mate-

av rial enligt entreprenadkontraktet och om skadan upptäcks och anmäls efter garantitidens utgång innan tio år har gått från slutbesiktmen ningsdagen. En förutsättning för skadeersättning eller åtgärdande är

vidare att skadan anmäls till försäkringsbolaget utan oskäligt uppehåll

från det att den upptäcks eller borde ha upptäckts. Utfästelsen omfattar inte skada på maskinell utrustning eller skada

som omfattas av konventionell fastighetsförsäkiing. Vidare undantas allriskskada allriskförsälcring finns tecknad för fastigheten. Skada

om som upptäckts eller borde ha upptäckts under garantitiden och skada

som beror på ålder och bruk, vanvård, bristfälligt underhåll eller lik-

nande ersätts inte.

Om försäkringsbolaget efter besiktning finner uppkommen

att en

skada omfattas av ansvarsutfástelsen skall bostadsrättsföreningen innan åtgärdande sker eller ersättning utbetalas utge en självrisk uppgående till 50 % av det basbelopp enligt lagen allmän försäkring är

som om

gällande vid tiden för skadeanmälan. Om bostadsrättsföreningens dröjsmål med inbetalning av självrisken innebär att en skada förvärras

och kostnaderna därmed ökar så får bostadsrättsföreningen själv svara

för kostnadsökningen. Självrisk tas ut vid varje skada och för varje bostadslägenhet. Uppstår på en och samma bostadslägenhet ytterligare

skador som ur teknisk synpunkt härrör från fel och brist skall samma

ytterligare självrisk inte utgå.

Vid ersättningsgill skada ges ersättning även för skäliga merutgifter avseende kost och logi för bostadsrättshavararen och dennes familj under sex månader om skadan har orsakat att väsentliga delar bostaden av har blivit obrukbar. Kostnader uppstår till följd att bostadsrättssom av

238 Småhusgaranti

föreningen har försökt begränsa eller avvärja skada ersätts i den utsträckning som åtgärderna med hänsyn till omständigheterna varit skäliga. Om bostadsrättsföreningen har underlåtit att vidta sådana åtgärder

och skadan till följd av detta har förvärrats så får bostadsföreningen svara för de ytterligare kostnader som uppkommit med anledning där-

av.

HSB Försäkrings AB:s totala åtagande per lägenhet är begränsat till ett belopp motsvarande bostadsrättsföreningens slutliga anskaffnings-

kostnad exklusive tomtkostnad dividerat med antalet bostadslägenheter.

HSB Försäkrings AB övertar bostadsrättsföreningens rätt till skade-

stånd för skada som avhjälps eller ersätts inom ramen för ansvarsutfästelsen.

Tvist i anledningen av HSB Försäkrings AB:s ansvarsutfästelse

skall i första hand hänskjutas till HSB:s ansvarsnämnd. Om part inte är nöjd med nämndens beslut skall tvisten avgöras skilj edom enligt genom

svensk lag.

Än så länge har ansvarsutfástelsema alltid kombinerats med en pro-

duktionsgaranti. Bostadsrättsföreningar söker i allmänhet räntebidrag

när de startas eftersom det har betydelse vid försäljningen andelar att av statliga subventioner har beviljat. På grund härav tecknas småhusgarantiema på ett tidigt stadium.

Riksbyggen - Folksam

Riksbyggen och Folksam har haft ett samarbete avseende utfärdande av småhusgarantier. Folksam har på begäran av Riksbyggen utfärdat produktionsgarantier dels till köpare av småhus där antingen Riksbyggen eller med Riksbyggen samverkande allmännyttiga bostadsföretag står som säljare och dels till anslutna bostadsrättsföreningar vid upplåtelse av småhusbostadsrätt. Riksbyggen har utfärdat ansvarsutfástelser som har försäkrats hos Folksam. Folksam har även utfärdat småhusgarantier utan koppling till Riksbyggen. Under åren 1984-1987 avsåg småhusgarantiema endast bostadsrättshus, sedan utvidgades verksamheten till att omfatta även men egnahem. En alldeles övervägande del av Folksams hittillsvarande

kostnader för småhusgarantin har varit hänförliga till produktionsga-

rantin. Det var kostnaderna under slutet 1980-talet och början av av 1990-talet som gjorde att Folksam upphörde med att utfärda nya småhusgarantier efter år 1995. Inte heller Riksbyggen bedriver längre någon småhusgarantiverksamhet.

SOU 1997: 177 Smâhusgaranti 239

6.4.5 till insyn i och kontroll Möjligheter av garantibolagens verksamhet

6.4.5.1 Tillsyn

Det finns ingen reglering av verksamheten hos de aktörer som lämnar

småhusgarantier och inte är försäkringsbolag. Regler om tillsyn finns

således inte. Med tillsyn i de här sammanhangen förstås myndigheter-

nas arbete med att se till att gällande regler efterlevs.

Eftersom de småhusgarantier som finns att tillgå normalt anlitas för

att statlig bostadsbyggnadssubvention skall utgå, är det naturligt att garantiema följer de krav som ställs för stödet i förordningen om statlig

bostadsbyggnadssubvention och i Boverkets allmänna råd och föreskrifter avsnitt 6.3.1. Enligt vad har inhämtats ñån Boverket

se som

görs ingen närmare granskning eller revision av verksamheten hos de aktörer som nu utfärdar småhusgarantier vare sig av verket eller länsstyrelserna.

6.4.5.2 Särskilt om de olika bolagen

Beträffande de aktörer som för närvarande står till tjänst med småhusgarantier driver HSB sin verksamhet som törsäkringsrörelse. Av det följer att verksamheten står under Finansinspektionens tillsyn. Några särskilda tillsynsföreslcrifter finns inte för verksamheten hos de övriga

aktörerna, Bostadsgaranti och GAR-BO. Det kan emellertid noteras att

ansvarsutfästelsema, d.v.s. åtagandena tiden efter utgången som avser av entreprenörernas garantiåtaganden enligt entreprenadavtal, är försäkrade hos skilda försäkringsgivare över vilka Finansinspektionen har tillsyn. Småhusgarantier som har ställts av de här redovisade aktörerna har godtagits av Boverket och länsstyrelserna alltsedan kraven på småhusgaranti infördes i författningama om statliga subventioner till små-

husbyggande. Bostadsgaranti, som redan tidigare fanns som garantibo-

lag, fick i det sammanhanget staten som hälftendelägare och de krav som ställdes på produktionsgaranti och ansvarsutfästelse hade den upp garantiverksarnhet som bedrevs av Bostadsgaranti som förebild. Det har tydligtvis inte funnits anledning för Boverket och länsstyrelserna att sätta i fråga att garantiverksamheten hos Bostadsgaranti, med den insyn staten har delägare, sköts på ett betryggande sätt. Även som den Verksamhet på småhusgarantisidan som togs upp av småhusleverantörerna och drivs av GAR-BO, har med hänsyn till ägarsom nu

240 Småhusgaranti SOU 1997: 177

struktur och försäkring godtagits betryggande garantier vid prövsom ningen av bostadsbyggnadssubventioner, utan att någon myndighetstillsyn finns över verksamheten.

6.4.5.3 Sammanfattning

Sammanfattningsvis kan konstateras att det inte finns någon myndighetstillsyn över verksamheten hos de aktörer lämnar småhusgasom rantier utan att ha försäkringskoncession. Samtidigt kan konstateras att staten genom sitt delägarskap i Bostadsgaranti har full insyn i verksamheten där och att ägarstrulcturen och uppläggningen verksamheten av hos GAR-BO är sådan att något uttalat behov tillsyn inte har föreleav gat. Samtliga aktörer har i garantifallen fullgjort sina åtaganden. I de sammanhang där frågan om småhusgaranti har behandlats statsav

makterna tidigare se t.ex. prop. 1990/91:189 16 och

s. prop. 1995/961101 s. 25 har uttalats, att det system firms för småhusgasom rantier fungerar väl. Mot den här bakgrunden kan möjligen sättas i fråga det föreligom ger behov av särskild tillsyn över verksamheten hos Bostadsgaranti och GAR-BO. Såvitt nu kan bedömas är det inte troligt att ytterligare aktörer engagerar sig i verksamheten med småhusgarantier det slag det av här är fråga och inte är försäkringsbolag. Verksamheten hos om som Bostadsgaranti och GAR-BO med småhusgarantier ter sig emellertid närmast som ett slags försäkringsverksamhet, varför det finns skäl att närmare se på verksamheterna utifrån försäkringsaspelcter.

6.5 Bedriver

garantibolagen försäkringsrörelse

6.5.1 Definition

av begreppet försäkringsrörelse

6.5.1.1 Försälcringsrörelselagen

Enligt 1 kap 1 § försäkringsrörelselagen 1982:713 får försälcringsrörelse drivas endast av försäkringsaktiebolag och ömsesidiga försäk-

ringsbolag som har fått tillstånd koncession till detta enligt samma

lag. Någon definition vad med försäkringsrörelse finns av som avses

SOU 1997: 177 Småhusgaranti 241

inte i lagen. I samband med ändringar i försäkringsrörelselagen som trädde i kraft den 1 januari 1985 diskuterades utförligt om en definition skulle införas. Det befanns emellertid inte lämpligt att i lag införa en

sådan definition. Till ledning för rättstillämpningen angavs i stället i

motiven vissa kriterier, utmärkande för försälcringsrörelse se prop.

1984/85:77 s. 40f.

De grundläggande kriterierna för försäkringsrörelse är enligt moti-

ven att verksamheten går ut att yrkesmässigt göra åtaganden att mot vederlag utge ekonomisk ersättning eller att utföra en bestämd prestation vid ovissa händelsers inträffande. verksamhet uppfyller de Om en angivna lcriteriema är det enligt motiven oftast befogat att hänföra den till försäkringsrörelse. Det framhålls emellertid att det även finns andra

faktorer som bör påverka bedömningen. Här pekas på företeelser som egentligen faller under kriterierna för försäkringsrörelse men som ändå

inte har kommit att betraktas som sådan. Som exempel nämns bl.a. försäkringslilcnande biåtaganden till huvudavtal rörande transport, entrep-

renad och försäljning av fast egendom. I bedömningen skall vidare en-

ligt motiven behovet samhällskontroll tillmätas betydelse för frågan av om viss verksamhet skall anses som försäkringsrörelse. Här framhålls att avgörande i det hänseendet bl.a. är verksamhetens omfattning och åtagandenas ekonomiska betydelse för de tilltänkta kLmdema. Det sägs också att även verksamhetens betydelse för andra än kunderna, ex. lcreditgivare, inteckningshavare och leverantörer, kan inverka på bedömningen huruvida samhällskontroll behövs. En viss betydelse bör också enligt motiven tillmätas det förhållandet att tillfredsställande kontroll i andra former är ordnad.

I lagmotiven tas även upp frågor om hur åtaganden som rubriceras garanti- och serviceavtal förhåller sig till gränsdragningen för försäk-

ringsrörelse. I sin vanligaste form innehåller dessa avtal åtagande att

mot vederlag utge ekonomisk prestation i vissa angivna fall och ve-

en derlaget är ofta inbakat i varans pris. I motiven till 1985 års lagändring-

i försäkringsrörelselagen konstateras att produktionsgarantiema

ar begreppet här brukat i vid mening och inte för den särskilda produktionsgarantin ingår i småhusgarantin på flera sätt skiljer sig från som

en typisk försäkring. Ett åtagande av någon som tillverkar, säljer eller hyr ut en viss produkt som går ut på att ge ersättning vid förslitnings-

skador eller materialfel, bör därför enligt motiven inte klassas som för-

säkringsrörelse. Mot det ställs sådana åtaganden som avser en oviss

yttre händelse, tillverkaren, reparatören inte i nämnvärd grad som o.s.v.

kan förhindra. Åtaganden av det senare slaget kräver särskilda kalkyler

för att beräkna sannolikheten att de ovissa händelserna inträffar. av

Åtagandena företer då typiska drag av försäkringsrörelse och i motiven

utsågs också att koncession bör krävas för åtaganden av det slaget i den

242 Småhusgaranti

mån de ekonomiska effekterna garantin inte kan bedömas ringa av som

för konsumenten. I utredningen låg till grund för försäkringsrörel-

som

selagen SOU 1983:5 s. 211 sammanfattades på följande sätt huvudlinjerna i en beskrivning vad krävs ett åtagande garanti

av som av om

och service för att försäkringsrörelse inte skall föreligga:

anses

l Företaget skall självt sälja, hyra ut eller de produkter reparera som åtagandet gäller.

2 Åtagandet får inte huvudsakligen riskövertagande.

avse

3 Åtagandet får inte avse risker som beror ovissa händelser.

av

6.5.1.2 Praxis

I NJA 1958 s. 536 prövades om Volvo bedrev försäkiingsrörelse geatt utfärda vagnskadegarantier. Även vagnskadegarantiema nom om inte bara omfattade fabrikationsfel utan omfattade risker väsentlisom

gen var sådana som täcktes vagnsakdeförsäkringar för motorfordon

av och riskövertagandet i mycket stor utsträckning fick ske mot anses ve-

derlag, befanns Volvo ändå inte ha bedrivit försäkringsrörelse med hänsyn till utformningen åtagandet och det naturliga och nära

av sam-

band som förelåg mellan garantiåtagandet och bolagets verksamhet i

form av bilfabrikation och service. Vagnskadegarantiema meddelades

uteslutande i samband med försäljning bilar tillverkades

av som av

Volvo. Vederlaget för garantin utgjorde inte någon bestämd del kö-

av

peskillingen och garantin kunde inte förnyas. I förarbetena till ändringarna i försäkringsrörelselagen trädde i kraft den 1 januari 1985

som

diskuteras statusen på vagnskadegarantiema. Försäkringsverksamhetskommittén farm att dessa garantier föll under begreppet försäkringsrörelse mot bakgrund därför uppställda kriterier

av se SOU 1983:5, s.

47. Departementschefen menade dock att det inte fanns skäl att ändra på den mångåriga praxis som innebar att vagnskadegarantier inte be-

traktades som försäkringsrörelse. Motiven för detta depaitementsschefens ställningstagande Högsta domstolens bedömning i 1958 års

var rättsfall, att det inte kommit fram exempel på att bilköpare blivit lidan-

de på att garantin inte fått formen av försäkring och att det inte kunde

anses finnas ett sådant behov samhällskontroll att det det skälet av av var motiverat att den aktuella garantigivningen skulle hänföras till försäkringsrörelse 1984/85 277,

se prop. s. 42

Regeringen har i ett beslut den 15 juni 1995 Gi 94/1535 tagit ställning

till om försäkringsrörelse bedrivs den åtar sig att för ska-

av som svara dor som kan drabba beställare entreprenad till följd att enten av en av

SOU 1997: 177 Småhusgaranti 243

reprenören sätts i konkurs och därför inte kan fullgöra sina åtaganden enligt entreprenadavtalet. Bakgrunden var att det år 1992 inom byggbranschen uppstått brist på fullgörandegarantier till följd av krisen i det finansiella systemet. Byggentreprenörerna bildade då en stiftelse, Byggentreprenörernas försäkring BEEF, ändamål var att ställa egen vars ut fullgörandegarantier för medlemsföretag hos Byggentreprenörerna.

Åtagandena innebar att BEEF skulle svara för den skada som kunde

drabba beställare entreprenad till följd av att entreprenören en av en försattes i konkurs och därför inte kunde fullgöra sitt åtagande enligt entreprenadavtalet. Entreprenadföretagen anslutit sig till BEEF:s som garantisystem svarade solidariskt gentemot BEEF för de utbetalningar BEEF tvingades göra på grund utfärdade garantier. BEEF hade som av försäkrat sig mot risken att företagen inte kunde fullgöra sina åtaganden mot BEEF. Finansinspektionen uppmärksammade verksamheten hos BEEF och fann att den sådan som omfattas av försäkringsrörelselavar och således inte fick bedrivas utan koncession. Inspektionen föregen lade med stöd 19 kap. 12 § andra stycket försälqingsrörelselagen av BEEF att upphöra med verksamheten. Regeringen avslog i beslutet den 15 juni 1995 BEEF:s överklagande av Finansinspektionens föreläggande med motiveringen Regeringen delade Finansinspektionens beav dömning, att den verksamhet BEEF bedrev utgjorde koncessionssom pliktig försäkringsrörelse.

6.5.2 Prövning av småhusgarantiema mot försäkringsrörelsebegreppet

Av den beskrivning av småhusgarantiverksarnheten som tidigare har lämnats kan konstateras att aktörerna mot vederlag yrkesmässigt gör åtaganden gentemot bostadskonsumenter att fullfölja entreprenader och leveranser samt garantiåtaganden från entreprenörer och säljare som inte kan fullgöra sina åtaganden och för reparationer under att svara vissa förutsättningar efter utgången av entreprenörens och. säljarens eget åtagande enligt avtal. Verksamheten hos garantigivama faller in under de grundläggande kriterier som har ställts upp för bedömningen vad bör försälcringsrörelse. Som redovisats skall av som anses som emellertid även andra omständigheter vägas in vid bedömningen vad av är försäkringsverksamhet. Det finns anledning att här betrakta de som två delarna i garantierna produktionsgarantin och ansvarsutfástelsen - för sig när garantiverksamheternas förhållande till försäkringsrörelvar sebegreppet skall studeras.

244 Småhusgaranti SOU 1997: 177

6.5.2. l Produktionsgarantiema

Produktionsgarantin innebär att garantigivaren åtar sig att fullfölja ent-

reprenader eller leveranser i de fall entreprenören eller säljaren inte kan

göra det och under samma förutsättning för att fel omfattas

svara som av garanti enligt entreprenad- eller leveransavtalet blir åtgärdade. Det

är när entreprenörer och säljare går i konkurs produktionsgaranti-

som

ema får tas i anspråk. De företag lämnar produktionsgaranti gör

som en

klar riskbedörrming vid sina åtaganden. Detta tar sig också uttryck i

att

entreprenörerna eller säljartöretagen avkrävs säkerheter i form

av bankgarantier eller på annat sätt för att garanti skall Kraven på säges.

kerhet är helt avhängig den riskbedömning garantitöretaget gör

av som i det enskilda fallet. Man kan konstatera att mindre och mera oprövat

ett entreprenad- eller säljartöretag är större kostnader uppkommer för att erhålla produktionsgaranti. Det blir också bostadskonsumenterna

som slutligen får betala kostnaderna för garantiema. Frågor obeom

stånd hos en entreprenör eller säljare är oviss händelse denne

en som

själv inte alltid kan påverka och än mindre kan de företag ställer

som småhusgarantier påverka händelserna hos entreprenören eller säljarföretaget. Konstruktionen av produktionsgarantin är sådan att byggherren/

småhusköparen i händelse av entreprenörens eller säljarföretagets konkurs kan vända sig direkt till garantitöretaget och begära att entreprenaden eller leveransen och sidoentreprenörers åtaganden skall fullföljas, liksom avtalade garantier. När fråga produktionsgaranti

är om som

utfärdats av GAR-BO så säljartöretaget i första hand för att si-

svarar

doentreprenörers åtaganden fullgörs; GAR-BO:s produktionsgaranti

gäller endast när säljaren är försatt i konkurs, då omfattar den både men fullgörandet säljarens leverans och uppförandet byggnader enligt av av i garantibrevet angiven entreprenad. När i motiven till ändringarman

na i törsäkringsrörelselagen talar att bl.a. entreprenadgarantier inte

om

ansetts vara försäkringsrörelse, kan man utgå från att det syftas på

garantier som ställts ut av entreprenören själv enligt de entreprenadavtal som är brukliga på marknaden. De åtaganden görs småhusgasom av

rantiföretagen torde ligga utanför de sedvanliga garanti- och serviceåtaganden som enligt motiven inte utgör försäkringsrörelse. I rättsfallet gällande vagnskadegarantier ett huvudskäl till att

var

Volvo inte bedömdes bedriva törsäkringsrörelse att garantigivningen stod i ett naturligt och nära samband med den Volvo bedrivna bil-

av

fabrikationen och den i anslutning därtill omfattande serviceorganisa-

tionen. Detta synsätt går inte att anlägga på garantibolagens verksamheter som uteslutande består i garantigivning.

Småhusgaranti 245

Den produktionsgaranti lämnas av Bostadsgaranti och GARBO som är snarlik den verksamhet som bedrevs av BEEF. Att produktionsga-

rantiema faller inom de generella kriterierna för försäkringsrörelse som har redovisats tidigare torde stå klart. Vid jämförelse med BEEF:s

en

verksamhet, i första hand var inriktad på underentreprenörers åta-

som

ganden gentemot total- eller generalentreprenör, kan sägas att sam-

en behov tillsyn fmns i fråga företag lämnar produktionsma av om som garantier för småhus, särskilt som konsurnentintressen är direkt berörda i fråga om småhusgarantiema.

6.5.2.2 Ansvarsutfästelsema

Vad härefter gäller ansvarsutfästelsema omfattar dessa åtaganden att efter garantitid enligt köpe- eller entreprenadavtalet under en tioårspe-

riod från slutbesiktning avhjälpa skador som består i eller är en följd av

väsentliga fel eller brister i konstruktion, utförande eller material. Om

till de grundläggande kriterierna för försäkringsrörelse kan

man ser visserligen sägas att ansvarsdelen av småhusgarantin normalt inte, som vid försälqingar i allmänhet, ovissa händelser som beror av utiavser från kommande orsaker. Felaktigheter det slag som omfattas av anav

svarsutfästelser kan ofta undvikas genom noggrannhet och kontroll vid projektering och genomförande entreprenad. Felen beror å andra

av en sidan inte sällan på samverkande orsaker kan svåra att förutsom vara Det kan här räcka med att peka på konstruktioner som är känsliga se.

för fukt och som kan fungera väl på ett ställe utifrån omgivningsförutsättningarna men inte alls på en annan plats med sämre förutsättningar.

Det är också svårt att helt komma ifrån brister och felaktigheter i utfö-

rande, kan medföra problem efter utgången av sedvanlig entrepre-

som nad- och/eller sälj argaranti. Härtill kommer att ansvarsgarantin kommer att gälla ett förhållande mellan garantiföretaget och småhusköpare och

ingen dem kan sägas ha någon avgörande möjlighet att följa genom-

av

förandet entreprenaden. Det bör i sammanhanget också noteras att

av ansvarsutfästelsema utgöra ett sådant risktagande för garantigianses att "återförsäkring" av åtagandena anses nödvändiga. Det mesta vama

talar mot den här bakgrunden för ståndpunkten att småhusgarantin även

till den del den ansvarsutfästelserna är att betrakta som försäkavser ringsrörelse.

246 Småhusgaranti

6.6 Diskussion

kring småhusgarantins

framtid

Slutsatsen att utfärdande småhusgarantier innebär drivande för-

av av säkringsrörelse får till följd att garantibolagens verksamhet enligt nu gällande bestämmelser inte kan fortgå vid sidan det omfattande av re-

gelverket som gäller för försäkringsrörelser. Försäkringsrörelse får nämligen endast drivas av försäkringsaktiebolag eller ömsesidiga försäkringsbolag som har fått tillstånd till detta. Försälcringsrörelselagen

reglerar dessa bolagsfonner. Detta komplex är en lagstiftning som nu

också har anpassats till EU:s krav. Försäkringsbolagen skall stå under tillsyn av Finansinspektionen och registreras hos denna. Garantibolagen

kan enligt uppgift från Finansinspektionen inte ombildas till försäk-

ringsbolag. Sådana måste nybildas. För att garantibolagen skall kunna fortsätta att meddela småhusgarantier i ordning hittills måste konstrueras särreglering

samma som en speciellt avpassat för denna verksamhet. Detta skulle innebära ett om-

fattande lagstiñningsarbete. Svårigheter skulle uppstå t.ex. i frågan

om

vilka företag som skulle tillåtas driva denna typ försäkringsrörelse.

av

Att begränsa verksamheten till fungerande garantibolag står inte i

nu

överensstämmelse med konkurrenslagstiftningen. Ett helt nytt system

måste byggas upp. Det krävs mycket starka skäl för att sådan specien

ell lagstiftning skall införas vid sidan gällande system för försäk-

av ringsverksarnheter. Skäl finns dock: Den hittillsvarande ordningen har som redovisats fungerat tillfredsställande. Småhusgarantiema fyller

en viktig funktion, genom att erbjuda ett utvecklat tioårigt konsument-

skydd vid förvärv småhus. Konsumentskyddet har utvecklats på av nya

frivillig väg och sedan sanktionerats staten att det blivit

av genom en

förutsättning för erhållande statlig bostadsbyggnadssubvention. Fö-

av rekomsten av småhusgarantin har framgått varit betydelsefull för som

att trygga färdigställande av påbörjade smâhusbyggen och åtgärdande av fel i småhusproduktionen. Om det inte bildas försäkringsbolag

nya

som lämnar småhusgarantier är risken stor att denna produkt inte längre kommer att vara allmänt tillgänglig. Det krävs i så fall att de redan etablerade försäkringsbolagen går ut på den marknaden. Mot bakgrund att det lagen byggfelsförsälcring har in-

av genom om

förts regler försäkringar uppvisar mycket stora likheter med

om som

småhusgarantiema så bör dock prövas inte ett lika ändamålsenligt

om

konsumentskydd kan erbjudas inom ramen för detta system innan när-

mare överväganden görs beträffande införandet ett särskilt regelverk av

för småhusgarantiema vid sidan försäkringsrörelselagen.

av

SOU 1997: 177 Småhusgaranti 247

I nästa kapitel beskrivs systemet med byggfelsförsälcringar. I avsnitt jämförelse mellan småhusgarantin och byggfelsförsälqing- 7.4 görs en och där behandlas också frågan om det är möjligt att samordna de en båda systemen inom ramen för lagen om byggfelstörsälqing.

SOU 1997: 177 249

7 Byggfelsförsäkring

7.1 Bakgrund

7.1.1 Lagen 1991:742 om byggnadsgaranti

År 1988 tillsattes inom bostadsdepartementet arbetsgrupp för frågor en

rörande så kallade sjuka hus, se Ds 1990:14. Med sjuka hus avsågs

byggnader med sådana brister i utförande, drift, brukande eller underhåll som kan leda till besvär och hälsorisker hos människor som vistas i byggnaderna. En gruppens arbetsuppgifter var att belysa ansvarsav systemet och dess ändamålsenlighet när olägenheter uppkommer i inomhusmiljö. Skador till följd av fel under byggtiden som inte framträdde förrän flera år senare visade sig vara ett stort problem. Enligt standardavtalen AB 72 Allmänna bestämmelser för byggnads-, anläggnings-, och installationsentreprenader och ABT 74 Allmänna bestämmelser för totalentreprenader avseende byggnads-, anläggnings-

och installationsarbeten var entreprenören efter garantitidens utgång

fram till dess tioårig preskription inträdde ansvarig för fel endast om beställaren kunde visa grov vårdslöshet från entreprenörens sida. Arbetsgruppen föreslog att frågan om ett ökat ansvarstagande inom byggandet i första hand skulle lösas frivilliga ändringar av tillämpgenom liga standardavtal. I andra hand föreslog arbetsgruppen att en lag om entreprenadgaranti skulle införas. I likhet med arbetsgruppen fann departementschefen att det dåvarande på branschöverenskommelser grundande ansvarssystemet hade

vissa påtagliga brister, framför allt avseende fel som framträdde efter

garantitidens utgång. Mot bakgrund bl.a. sina kontakter med företräav dare för entreprenad- och byggherresidan drog departementschefen slutsatsen att det erfordrades lagstiftning om ett ökat ansvar för fel och skador i byggnader för att trygga inomhusmiljön för boende samt för . att öka förutsättningarna för god kvalité och funktionsduglighet i byggnadema. I 1990/91:l89 lades därför fram förslag till lag om prop.

250 Byggfelsförsäkring SOU 1997: 177

byggnadsgaranti efter modell av den av arbetsgruppen föreslagna lagen

om entreprenadgaranti. Huvudsyftena med lagen att fel skulle var avhjälpas snabbt, utan långa tvister ansvaret och att fel om vems var, skulle kunna avhjälpas även om man inte farm någon ansvarig som lcunde stå för kostnaden. Lagen skulle ytterst innebära ett skydd för de

boende mot ohälsa på grund byggfel.

av

Lagen om byggnadsgaranti föreskrev en skyldighet att ha byggnadsgaranti när näringsidkare uppför eller i större omfattning bygger

om flerbostadshus. Arbetsgruppens förslag till lag entreprenadgaom ranti hade omfattat även kontor samt lokaler för vård eller annan omsorg, men departementschefen ansåg att tillämpningsområdet inled-

ningsvis borde begränsas till flerbostadshus. Småhusen undantogs med hänvisning till den befintliga småhusgarantin. När en tids erfarenheter vunnits av det systemet borde enligt departementschefen utvär-

nya en

dering göras för att se huruvida en utvidgning av lagens tillämpnings-

område skulle ske.

Byggnadsgarantin skulle omfatta skälig kostnad för att avhjälpa fel i byggnadens konstruktion eller material, fel i byggnadsarbetets utförande samt skador på byggnader orsakade felen, under förutsättning

av av att felet/skadan anmälts inom tio år efter det att byggnadsarbetet god-

Garantierna fick endast meddelas särskilda garantiföretag,

av som i sin tur skulle ha rätt att återkräva kostnaden den hade av som orsakat felet. Garantibolagen skulle stå under tillsyn myndighet av som regeringen bestämde och regeringen bemyndigades att meddela före-

skrifter tillsyn och garantiföretagens verksamhet. En byggnads-

om om

garantinämnd skulle inrättas för att yttra sig i frågor byggnadsga-

om rantier. Meddelade garantier skulle tryggas genom särskild försäkring eller på likvärdigt sätt. Från försäkringshåll hade försäkringslösen ren

ning i form av en obligatorisk byggfelsförsäkring efter modell den

av

försäkringstyp som finns för miljöskador avvisats med hänvisning till

svårigheterna att beräkna risken och att erhålla nödvändig återförsäk-

ring. Våren 1991 antogs lagen om byggnadsgaranti för att träda i kraft

den l januari 1992. Ikraftträdandetidpunkten sköts dock och

upp som

framgår av det följande blev lagen aldrig satt i kraft.

Utvecklingen till en obj ektsförsäkring

Under våren 1992 föreslog bostadsutskottet i betänkande

1990/91:BoUl9 att riksdagen sin mening skulle regeringen till som ge

känna att en översyn lagen byggnadsgaranti borde göras. Rege-

av om ringen borde enligt utskottet redovisa alternativ lösning eftersom en

Byggfdsförsäkring 251

lagen om byggnadsgaranti i vissa avseenden ansågs ha fått en mindre rationell utfomming. Härvid nämndes att bildandet speciella garantiav företag och en byggnadsgarantinänmd skulle skapa onödig administration, att lagens regler om återkrav skulle skapa ett dubbelförsälcringssystem för entreprenörer, materialtillverkare, konsulter m. fl. samt att svårigheter skulle kunna förekomma när det gällde att inordna lagen i EG:s rättssystem. Enligt bostadsutskottets betänkande borde övervägas en lösning med så kallad objektsförsälcring. Ett sådant system skulle i korthet innebära att en försäkringstagare och en försäkringsgivare träffar avtal om att skydda en byggnad mot vissa avtalade skaderisker. Försäkiingsgivaren kan sedan återkräva sina utlägg av den som kan göras ansvarig för fel och skador enligt avtal eller gällande skadeståndsrätt. Efter riksdagsbeslut i enlighet med utskottets betänkande utarbetades en promemoria inom näringsdepartementet, Byggfelsförsälcring en garanti för sunda hus, Ds 1992:63. konstateras till en början att entreprenörens kontraktsrättsliga felansvar utökats i och med att Byggandets kontraktskommitté BKK, bestående av kommuner, staten, byggherreföreningen, HSB, byggentreprenörer och installatörer m. fl. enats om nya allmänna bestämmelser för byggnads-, anläggnings- och installationsentreprenader, AB 92, som ersatte AB 72. Vad gäller fel och skador som visar sig efter garantitidens utgång krävdes i AB 72 att beställaren kunde visa att entreprenören hade vållat felet av grov vårdslöshet, men enligt AB 92 är entreprenören ansvarig för fel och följdskador om han har orsakat felet vårdslöshet och felet är genom väsentligt. Bevisbördan ligger fortfarande på beställaren. Även entom reprenörens kontraktsrättsliga ansvar således väsentligt utsträckts så kvarstod enligt departementspromemorian även med tillämpning av AB 92 sådana problem som man genom lagen om byggnadsgaranti sökt råda bot på. Det gällde enligt promemorian i situationer när entreprenören har gått i konkurs, när flera entreprenörer varit inblandade och när det tar lång tid att fastställa vem som bär ansvaret för fel och skador. I departementspromemorian diskuterades möjligheten av att lösa dessa problem genom frivilliga försäkringar. På marknaden hade dock dittills inte i erforderlig omfattning presenterats försäkrings- och garantisystem som kunde bidra till att avhjälpa förekommande brister i inomhusmiljön i flerbostadshus. I promemorian anges vissa kriterier som en sådan obligatorisk objektsförsälcring, s.k. byggfelsförsäkring, borde

uppfylla. Försäkringsbolagen Folksam, Skandia och Trygg-Hansa/SPP

presenterade ett förslag till sådan försäkring med tillhörande villkor. I departementspromemorian konstateras att det av skilda skäl inte var troligt att byggherrar/fastighetsägare i tillräcklig omfattning frivilligt skulle teckna en sådan försäkring, varför en lösning med lag om obligatorisk byggfelsförsäkring förordades.

252 Byggfelsförsäkring

I prop. 1992/93:121 om lag om byggfelsförsälqing konstaterar även departementschefen att varken lagstiftningen om byggherrars och fastighetsägares eller byggbranschens allmänna bestämmelser tillansvar godoser de viktiga kraven att fel skall kunna avhjälpas snabbt utan långvariga tvister om vems ansvaret är och även det inte går att fmom na någon ansvarig som kan ta på sig kostnaderna. För att uppfylla dessa krav skulle krävas någon form av garanti eller försäkring omgåensom

de kan finansiera åtgärder för att avhjälpa fel och skador. Eftersom det vid denna tid inte ansågs troligt att byggherrar/fastighetsägare i tillräcklig omfattning frivilligt skulle teckna dylika försäkringar och då

lagen om byggnadsgaranti hade vissa av bostadsutskottet påpekade

nackdelar föreslogs att denna lag skulle ersättas med föreskrifter om krav på byggfelsförsäkring. Riksdagsbeslut fattades i enlighet med för-

slaget l992/93:BoU 22 och rskr. 1992/93:302. Den l juli 1993 trädde

lagen 1993:320 om byggfelsförsäkring i kraft.

7.2 Gällande

ordning

7.2.1 Ansvar för fel och skador

samt försäkringsskydd vid sidan av byggfelsförsälcringen

7.2.1.1 Inledning

I detta avsnitt lämnas en beskrivning av vad som gäller i fråga om ansvar och försäkringar när det finns fel i bostadshus och när det uppkommer skador till följd av dessa fel. Beskrivningen tar olika faser upp i en bostadsbyggnads tillkomst och användning. Ansvarsfördelningen i konsumentförhållanden styrs ibland tvingav ande lagstiftning. Ytterst begränsas alla avtal av vissa allmänna avtals-

rättsliga regler se avsnitt 3.2.2 ovan.

De allmänna bestämmelser och avtalsvillkor som har utarbetats inom BKK AB-systemet spelar en väsentlig roll både vad gäller ansvarsfördelning och försäkringsskydd. Försäkringsbolagen har på uppdrag av BKK enats om en minimiomfattning för de försäkringar som föreskrivs i dessa allmärma bestämmelser. Härutöver finns stora möjligheter för entreprenörer och konsulter att teckna ett utvidgat försäk-

ringsskydd, både såvitt avser omfattningen av föreskrivna försäkringar som andra typer försäkringar. Vad gäller försäkringsskydd för ent-

av

SOU 1997: 177 Byggfelsförsäkring 253

reprenörer och konsulter är dock följande beskrivning inriktad på vad

som följer av bestämmelserna i AB och överenskommelser mellan försälqingsbolagen om minimiomfattningen av dessa försäkringar.

I regel torde byggnadsägare välja att skydda sin egendom att genom

teckna fastighetsförsäkring. Här rör det sig sålunda ett försäkrings-

om

skydd som är allmänt förekommande på frivillig basis. Byggfelsförsäkringen kommer inte att behandlas i förvarande

av-

snitt. Syftet är i stället på det befintliga skyddssystem finns

att se som

vid sidan byggfelsförsäkringen

av

7.2.1.2 Projekteringsfasen

Vid uppförande av byggnad och vid ombyggnader anlitas ofta tekniska

konsulter vid projekteringen. Vid totalentreprenad dock ent-

svarar

reprenören i förhållande till beställaren för både projektering och byg-

gande.

Om det är en konsument som beställer konsulttjänst blir konsu-

en

menttjänstlagen tillämplig. Ansvarsreglema i konsumenttjänstlagen är

beskrivna i avsnitt 6.3. När beställaren är konsument är det i princip

uteslutande fråga småhus.

om Vid arbeten på större byggnader sluts avtalen mellan näringsidkare. För konsultuppdrag inom arkitekt- och ingenjörsområdet används ABK

96, Allmänna bestämmelser för konsultuppdrag inom arkitekt- och in-

genjörsverksamhet av år 1996. Enligt dessa bestämmelser är konsulten inför beställaren under tio år efter det att uppdraget har upphört ansvarig för skada som han, en underkonsult eller konsulannan person som ten har anlitat har orsakat vårdslöshet eller försummelse. Skador genom

som understiger ett halvt basbelopp ersätts inte. Om det sammanlagda värdet av flera skador överstiger ett basbelopp är dock den överskju-

tande delen ersättningsgill. Har det gått fem år efter det att uppdraget har upphört föreligger däremot skadeståndsskyldighet endast skaom

dan överstiger två basbelopp. Den sammanlagda skadeståndsskyldig-

heten är vidare begränsad till 120 basbelopp, inte annat avtalas. Enom ligt kommentaren till denna bestämmelse bör avtal träffas med utgångspunkt från vad som är skäligt med hänsyn till uppdragets art och

omfattning. ABK 96 föreskriver att konsulten om inte annat avtalas skall ha en ansvarsförsäkring med ett försäkringsbelopp motsvarar

som avtalat skadeståndsansvar. Enligt kommentar till avtalet torde avsaknaden av föreskriven försäkring utgöra ett väsentligt avtalsbrott som ger

beställaren hävningsrätt.

254 Byggfelsförsälcñng

7.2.1.3 Byggskedet och förvaltningsfasen

När en konsument beställer entreprenad avseende uppförande av ett småhus eller köper husdelar gäller ABS 95 alternativt AA 94 och kon-

sumentköplagen när projektet omfattas av en småhusgaranti se kapitel

6. Vid nyproduktion av fritidshus och ñifmansierade småhus förekommer knappast avtal om småhusgaranti och då gäller, vid sidan av träffade avtal, konsumenttjänstlagen för entreprenadarbeten, liksom vid reparationer och ombyggnader. ABS 95 innehåller föreskrifter om att entreprenören skall hålla allrisk- och ansvarsförsäkringar i samma omfattning som föreskrivs i allmänna bestämmelser vid entreprenader där beställaren är näringsidkare, se nedan. I de fall då ABS 95 används tryggas dock konsumentens skadeståndsanspråk i första hand genom garantibolagets ansvarsutfástelse inom ramen för småhusgarantin. Vid entreprenad avseende flerbostadshus eller småhus där inte konsument är beställare bestäms entreprenörens anvar gentemot beställaren för fel enbart avtalet dem emellan. Avtalsvillkoren kan dock om de av är oskäliga jämkas med stöd av 36 § avtalslagen. Generellt används de

inom BKK utarbetade standardvillkoren i AB 92, vid totalentreprenad

gäller ABT 94 och vid underentreprenad AFU 92. Enligt dessa allmänbestämmelser gäller i huvudsak följ ande. na Under entreprenadtiden ansvarar entreprenören för skada på icke

avlämnad del av entreprenaden. Från entreprenadens godkännande löp-

inte annat avtalats, garantitid två år. För fel som framträer, om en om der under garantitiden ansvarar entreprenören. Med fel avses icke kontraktsenligt utförande. Efter garantitidens utgång till dess preskription inträder tio år efter entreprenadens godkännande, d.v.s. under ytterligaåtta år, entreprenören för väsentliga fel som visas ha sin re ansvarar grund i vårdslöshet från entreprenörens sida. I kommentaren till avtalet sägs att väsentlighetsbedömningen knyts till beställarens möjlighet att använda en byggnad för avsett ändamål, byggnadens goda bestånd och fara för hälsa och säkerhet. Det är beställaren vid tvist ska bevisa som att entreprenören orsakat felet av vårdslöshet. Frågan om vårdslöshet

föreligger kan bero på entreprenören har uppfyllt kravet på fack-

om mässigt utförande eller följt beställarens anvisningar. Ytterst görs bedömningen domstol eller skiljenämnd. Om entreprenören är ansvarig av för fel så ansvarar han också för skada på entreprenaden på grund av

fel. Om felet orsakat annan skada än på entreprenaden så ansvarar han även för denna, men ersättningsskyldigheten är härvid begränsad till 15

% kontraktssurmnan, inte försäkring har tecknats till högre beav om lopp eller entreprenören har gjort sig skyldig till grov vårdslöshet. om Denna ansvarsbegränsning gäller även sådana skador som entreprenö-

SOU 1997: 177 Byggfelsförsäkring 255

ren har orsakat av vårdslöshet eller försummelse inte är men som följ dskador till fel.

Standardavtalen entreprenader innehåller likalydande villkor

om av-

seende entreprenörens skyldighet att hålla försäkringar. Dessa villkor

gäller i förhållandet mellan näringsidkare inte armat har föreskrivits om

i övriga kontraktshandlingar. I avtalsförhållandet mellan näringsidkare och konsument är försäkringsskyldigheten ovillkorlig vid användandet

av ABS 95. Entreprenören skall enligt nämnda allmänna bestämmelser

ha en allrislçförsäkring för skador på entreprenaden. Beställaren skall vara medförsäkrad. Allriskförsäkringen skall gälla under entreprenadti-

den samt under garantitiden för skador entreprenören för. som ansvarar

Försäkringsbeloppet skall motsvara återanskaffningsvärdet entrep-

av renaden jämte material, och arbete beställaren tillhandahålvaror som

ler. självrisken får högst uppgå till ett basbelopp. Enligt minimivillkoren lämnas ersättning för plötslig och oförutsedd fysisk skada på eller

förlust av försäkrad egendom. Den försäkrade egendomen utgörs av "arbeten" egendom och arbetsprestationer ingår i den försäkrades som

avtalade åtaganden och "hjälpmedel" egendom erfordras för ut-

som

förande av avtalat åtagande försäkringstagaren äger, enligt entrep-

som

renadhandlingama är ersättningsskyldig för eller skriftligen har åtagit sig att försäkra. Allriskförsäkringen täcker kostnader för skador

som

har uppstått följd ett fel, däremot inte kostnader för att lo-

som av men kalisera och frilägga fel eller brist har orsakat skada och inte heller som kostnaden för att rätta till sådana fel eller brister. Enligt de allmänna bestämmelserna skall entreprenören även ha en

ansvarsförsäkring för entreprenadverksamheten under entreprenadoch garantitiden. Denna försäkring täcker enligt minimivillkoren sakskada samt fönnögenhetsskada enligt miljöskadelagen. Ansvarsför-

ren säkringen täcker inte skador på produkt/egendom entreprenören som har levererat och inte heller kostnad eller skada uppkommer till som följd av åtgärdande fel i levererad egendom. Ansvarsförsäkringen av omfattar således inte skador på själva entreprenaden levererad - egendom och arbeten däremot skada uppstår på egendom - men som annan på grund av fel eller brist i entreprenaden. Vid reparation, ombyggnad

eller tillbyggnad omfattar ansvarsförsäkringen skada på beställa-

ex.

rens befintliga fastighet och skada på egendom som tillhör beställarens hyresgäst. Lägsta godtagbara försälcringsbelopp är 200 000 kronor och självrisken far vara högst ett basbelopp.

I de allmänna bestämmelserna finns inga föreskrifter försäkringom ar till täckande av entreprenörens fel- och skadeansvar efter garantiti-

dens utgång. Likväl torde ett längre försälcringsskydd allmänt fö-

vara rekommande. Även i övrigt förekommer tecknar föratt entreprenörer

256 Byggfelsförsäkring SOU 1997: 177

säkringar utöver vad som framgår av AB-systemet, ex. åtkomst- och

återställandeförsälqingar som komplement till allriskförsälqingen. Kontraktshandlingarna för entreprenader innehåller regelmässigt

villkor om att entreprenören skall ställa säkerhet för sina förpliktelser

till tryggande av entreprenadens fullgörande och entreprenörens ansvar för fel och skador som framträder under garantitiden. Enligt AB 92,

ABT 94 och AFU 94 skall, om inte annat avtalas, säkerheten gälla för ett belopp motsvarande 10 % av entreprenadsumrnan under entreprenadtiden och 5 % under garantitiden. Någon sådan bestämmelse återñnns inte i ABS 95. När det är fråga om nyproduktion av småhus och konsument är beställare finns det regelmässigt avtal om småhusgaranti och som framgått i föregående kapitel lämnar entreprenören motsvarande säkerhet till garantibolagen som i sin tur kan svara för fullgöran-

de av entreprenörens/husleverantörens förpliktelser gentemot beställaren/köparen.

Enligt standardavtalet i byggmaterialbranschen, ABM 92, har säljare av byggmaterial i förhållande till köparen under två år efter varans avlämnande ansvar för fel i materialet. Ansvaret faller dock bort om materialleverantören kan göra sarmolikt att felet beror på en olyckshändelse eller på bristfällig lagring, hantering eller montering av varan eller annat förhållande kan hänföras till köparen. När två år har gått besom

gränsas materialleverantörens felansvar till att avse väsentliga fel som

han vållat av vårdslöshet. Om materialet har levererats till en entreprenad så räknas presloiptionstiden från godkännandet av entreprenaden. Säljarens ansvar omfattar även skador som har uppstått på grund av materialfel för vilka ansvar föreligger. Ersättningsskyldigheten för sådana följdskador begränsas dock till köpesumman eller det 15 % av högre belopp som omfattas av säljarens ansvarsförsäkring. Denna begränsning gäller inte kostnader för lokalisering av felet, kostnader för åtkomst och montering reparerad eller utbytt vara samt kostnader av som uppkommit genom reparation eller utbyte av den felaktiga varan. ABM 92 föreskriver att säljaren, om inte annat avtalats, under två år från avlämnandet av varan skall ha en ansvarsförsäkring som täcker

skador till följd av fel i varan. Försäkringsbeloppet skall vara lägst fem miljoner kronor och självrisken högst ett basbelopp. Eftersom materialleverantörens ersättningsskyldighet enligt ABM 92 även omfattar

kostnader för lokalisering av fel samt för åtkomst och montering kan han teckna en åtkomst- och återställandekostnadsförsäkring. En fastighetsägare försäkrar vanligen sin egendom genom en fastig-

hetsförsäkring eller villaförsäkring som omfattar skador på system för

vatten, värme, ventilation och el, skador på viss maskinell utrustning och skador genom brand och inbrott m.m.

Byggfelsförsäkring 257

7.2.1.4 Sammanfattning

Olika aktörer i byggprocessen åläggs enligt de generellt använda stan-

dardavtalen och i konsumentförhållanden även enligt lag ett visst ansvar för fel och skador. I byggbranschens allmänna bestämmelser före-

skrivs dessutom vilka försäkringar den kan bli ansvarig för fel

som som

och skador måste hålla och försäkringsbolagen har överenskommit

om

vissa minimivillkor för dessa försäkringar. Detta system är dock inte heltäckande. Som exempel kan nämnas de beloppsbegränsningar i

som vissa fall gäller vid ersättningsskyldigheten enligt de allmänna bestämmelsema. Vidare kan anföras följande. Det felansvar föreskrivs i de allmänna bestämmelserna omfatsom

tas inte av de branschöverenskomna försäkringarna gäller under

som entreprenad- och garantitid. Försäkringama täcker enbart skadekostnader. Om den ansvarige är på obestånd eller har upphört med sin verksamhet på grund konkurs så får vidare det föreskrivna och av ansvaret

forsäkringsskyddet som tecknas på årsbasis mindre betydelse. Till tryggande av entreprenörens avtalsenliga förpliktelser under entreprenad- och garantitid lämnas dock regelmässigt säkerhet till visst belopp

när det är en näringsidkare är beställare. Beställaren är därigenom som tryggad i den mån ersättningskraven inte överstiger 10 % kontraktsav summan under entreprenadtid och 5 % under av samma summa garantitiden. Vad gäller konsuments förvärv nyproducerade småhus av som

omfattas de statliga bostadsbyggnadssubventionema fram till

av var

juni 1996 en produktionsgaranti ett obligatorium.

Efter garantitiden är ansvarsåtagandena enligt de allmänna bestäm-

melserna i AB 92, ABT 94, AFU 92 och ABM 94 avhängiga att be-

av ställaren/köparen kan visa att vårdslöshet har förelegat. Ansvaret är således begränsat och det föreligger uppenbar risk för att frågan en om

försumlighet blir föremål för tvist som fördröjer åtgärdande förelig-

av gande fel och skador på byggnaden. Vid tiden för utarbetande den av

lagstadgade byggfelsförsäkringen förelåg enligt byggbranschens all-

männa bestämmelser fel- och skadeansvar efter garantitiden endast om

grov vårdslöshet förelegat. Ansvaret efter garantitiden fram till dess

preskription inträder har således utökats väsentligt. Något material som visar vilken praktisk påverkan detta har för åtgärdandet fel och skaav dor föreligger emellertid såvitt utredningen kunnat finna ännu inte. I - de allmänna bestämmelserna föreskrivs inte någon skyldighet att hålla

försäkringsskydd efter garantitidens utgång. Även vid småhusentreprenader där konsument

är beställare har ent-

reprenören enligt ABS 95 ansvar för fel och skador efter garantitidens

utgång enbart om det kan visas att han har varit vårdslös. Vid entreprenader avseende nyproduktion permanentbostadshus får dock detta av

258 Byggfelsförsälcring SOU 1997: 177

felansvar enbart subsidiär betydelse eftersom garantibolaget som har utfärdat småhusgaranti har ett ersättningsansvar mot konsumenten oavsett om vållande har förelegat. Vid konsumentköp eller entreprenader avseende ROT-arbeten så gäller i stället konsumentlagstifming som stadgar felansvar oberoende av vållande under tio år. Konsument-

tjänstlagens felbegrepp är visserligen kopplat till att tjänsten har utförts

fackmässigt, skulle så inte vara fallet så anses tjänsten felaktig men

även avvikelsen från fackmässigheten beror på en olyckshändelse

om eller därmed jämförlig händelse. Lagstiftaren har funnit skäl för att införa krav på en objektsförsäk-

ring avseende bostadsbyggnader för att skydda dem som vistas i byggnaderna mot ohälsa på grund byggfel och skador till följd av sådana

av fel. Genom byggfelsförsälcringen är det meningen att fel och skador i

byggnader skall bli åtgärdade utan tidsutdräkt på grund av tvister om

är ansvarig och utan hinder att den som är ansvarig inte vem som av

kan fullgöra sina förpliktelser på grund av obestånd.

7.2.2 Lagen byggfelsförsälqing

om

7.2.2.1 Allmänt lagens uppbyggnad och innehåll

om

Lagen byggnadsgaranti förutsatte att ett nytt garantisystem byggdes om

vid sidan försäkringsrörelseverksamheter. Garantiföretagens

upp av

verksamhet innefattade myndighetsutövning och därför föreskrevs ett

relativt komplicerat system för inflytande och kontroll över garantiverksamheten. Lagen byggfelsförsäkring innebär i stället en ren om

försäkringslösning. I lagen uppställs vissa minimikrav som gäller för en

byggfelsförsälqing. Övriga försäkringsvillkor får lösas i avtalsförhand-

lingar mellan försäkringsgivaren och försäkringstagaren. Lagen 1927:77 försäkringsavtal blir tillämplig på detta avtalsförhållande. om I stället för att skapa särskild försäkringsform föreskriver lagen om en

byggfelsförsäkring hur en försäkring i vissa avseenden skall vara ut-

formad för att godtas byggfelsförsälcring. I övrigt är försäkringsom en att betrakta sedvanlig skadeförsäkring. Finansinspektionens en som en utövar tillsyn över försäkringsverksamheten enligt försäkringsrörelse-

lagen. Departementschefen gjorde i l992/93:l21 s.29 bedöm-

prop.

ningen att försäkringsbolagens verksamhet med byggfelsförsäkringar

inte hade karaktären av myndighetsutövning. Lagen byggfelsförsälcring innehåller föreskrifter om i vilka fall om byggfelsförsälcring skall finnas, allmänna regler om försäkringens en

SOU 1997: 177 Byggfelsförsäkring 259

omfattning, villkor inskränkningar i törsäkringshavarens rätt till om ersättning, regler försäkringsgivarens regressrätt samt bestämmelser om

om rätt att teckna försäkring. Lagtexten är bifogad betänkandet, bi-

se laga

7.2.2.2 När skall byggfelsförsäkring finnas

Vid vissa byggnadsarbeten avseende pennanentbostadshus är avtal

om

byggfelsförsälqing obligatorisk. Förekomst byggfelsförsälcringen

av

utgör i dessa fall ett villkor för byggstart och kontrolleras byggnads-

av nämnden. När en näringsidkare uppför ett hus helt eller till övervägande som del skall användas permanentbostad eller utför omfattande som mer

byggnadsåtgärder på ett sådant hus så måste innan byggnadsarbetena påbörjas ett bevis om att byggfelsförsälcring har tecknats för byggnadsarbetet företes för byggnadsnämnden 1 och 12 §§. Byggfelsförsälcring behövs dock inte när fråga är och tvåbostadshus omfattas

om en- som av en småhusgaranti och av sådant avtalsskydd utgör villkor för som

statlig bostadsfmansiering l § 2 st..

7.2.2.3 Försäkringshavare

Försäkringsersättningen bör utgå till den äger fastigheten vid

som er-

sättningstillfället Ds 1992:6 21. Det är alltså fastighetsägaren

s. som

är försäkringshavaren. Försäkringen bör dock enligt förarbetena Ds

1992:6 s. 21 kunna tecknas av annan än denne, entreprenör. ex. en

Eftersom byggfelstörsälcringen är objektsförsälcring gäller

en som

för huset så skall den innehålla villkor om att försäkringen gäller även

om byggnaden övergår till ägare 3 § 2 st.. ny

7.2.2.4 Försäkringstid

Försäkringstiden är bestämd till tio år från det att byggnadsarbetet har godkänts vid en av försäkringsgivaren angiven besiktning 3 § 1 st..

7.2.2.5 Vad skall en byggfelsförsälcring omfatta

Efter anmälan inom försäkringstiden skall ersättning för skälig

utges kostnad för avhjälpande fel i byggnadens konstruktion, i material av som har använts i byggnadsarbetet eller utförandet arbetet. Med fel av

260 Byggfêlgörsälving SOU 1997: 177

skall avses avvikelse ifrån fackmässigt godtagbar standard vid den tid

då arbetet utfördes. Felet skall vara ursprungligt. Fel som uppkommer

byggnadens förvaltning skall inte omfattas av försäkringen Ds

genom

1992:63, s. 20. Byggfelsförsäkringen skall även omfatta skador på

byggnaden har orsakats fel se 3 §.

som av

7.2.2.6 Inskränkningar i försäkringshavarens rätt till ersättning

Undantag från vad en byggfelsförsäkñng skall omfatta får göras enligt

följande.

Försäkringen behöver inte omfatta fel eller skador som måste antas -

sakna betydelse för byggnaden eller dem som bor eller vistas i byggnaden 2 2 st.. Försäkringen får innehålla villkor om att byggnadens ägare skall

-

svara för en viss självrisk 6 §. Försäkringen får innehålla villkor om att försäkringsgivarens ansvar

-

för fel och skador är begränsat till ett visst belopp per byggnad

7 §- Försäkringen får innehålla villkor om att försäkringsgivarens ansvar för fel och skador är begränsat till ett visst belopp för samtliga av

försäkringsgivaren under ett kalenderår utfärdade byggfelsförsäk-

ringar 7 §.

Försäkringen behöver inte omfatta skador som normalt täcks av

-

andra försäkringar såsom fastighetsförsäkring, maskinförsälcring

och alhiskförsälcring 2 § 2 st. Försäkringsersättning behöver inte utges i den mån ansvaret för felet -

eller skadorna omfattas av ett i avtal lämnat garantiåtagande, såvida

det inte visas att den ansvarige inte kan fullgöra sitt åtagande. Försälaingsersättningen behöver inte utges för kostnader för fel som -

har vållats byggnadens ägare eller av dennes anställda om inte

av felet har vållats även någon eller det annars finns särav annan om

skilda skäl för det 6 §.

Försäkringsansvaret får inte inskränkas på annat sätt än som nu nämnts 4 §-

7.2.2.7 Försälcringsgivarens regressrätt

Försäkringshavaren/fastighetsägaren kan på grund av avtal eller allmänna skadeståndsrättsliga bestämmelser ha rätt till ersättning av an-

sou 1997:177 Byggfezwrsämng 261

nan än försäkringsgivaren för fel och/eller skada omfattas som av en byggfelsförsäkring. Sådan försäkringshavarens han inte själv rätt som tari anspråk övertas försäkringsgivaren till byggfelsförsälaingen av när denne har utgett ersättning på grund försäkringsfall. Fastighetsägaav

ren får inte till nackdel för försäkringsgivaren avsäga sig sin rätt till

anspråk mot arman.

Att en byggfelsförsälcring skall innehålla villkor Övertagande

om av rätt till ersättning stadgas i 8

7.2.2.8 Rätt att teckna försäkring

Om försäkringsplikt föreligger får försäkringsgivare marknadsen som för byggfelsförsälcringar inte vägra att ingå avtal byggfelsförsäkring om i ett enskilt fall, det inte med hänsyn till skaderisken eller någon om särskild orsak finns skäl till detta

annan se 10 §.

7.3 Utbudet

av byggfelsförsälcringar på

marknaden

Utvecklingen sedan lagens ikraftträdande

En förutsättning för att i lag uppställa ett krav på byggfelsförsälcring som villkor för byggstart att det farms garantier för att sådan försäkvar ring verkligen kunde erhållas. I propositionen till lagen byggfelsom försäkring uttalade departementschefen att det fanns fog att anta att erforderliga försäkringar skulle komma att finnas tillgängliga på marknaden prop. 1992/931121 27. Detta uttalande grundades på följande s. uppgiñer. Ett försäkringskonsortium bestående Skandia, Folksam, av Trygg Hansa och Länsförsäkringar marknadsförde vid denna tid en objektsförsälqing utformad i enlighet med lagens krav. HSB, Riksbyggen och SABO hade var för sig av regeringen beviljats koncession för att driva egna försäkringsbolag och enligt uppgift erbjöd ett tiotal utländska försäkringsbolag egendomsförsälcringar på den svenska marknaden. Samtidigt som lagen om byggfelsförsälcring, d.v.s. den l juli 1993, trädde konkurrenslagen 1993:20 i kraft. Tillåtligheten konsortieav samarbetet avseende byggfelsförsälcring mellan Skandia, Folksam,

Trygg-Hansa och Länsförälqingsbolagen kom att prövas av Konkur-

rensverket beslut 1994-05-18, Dnr 1045/93 och, efter överklagande,

262 Byggfelsförsâkñng

av Stockholms tingsrätt slutligt beslut 1995-10-12, SÄ 695. Till en början konstaterar tingsrätten i sitt beslut att konkurrenslagen är fullt ut tillämplig på konkurrensbegränsande åtgärder på marknaden för byggfelsförsäkring. Något undantag för konkurrensbegränsande avtal på denna marknad var enligt tingsrätten inte avsedd. Tingsrätten anförde: "De tvingande moment som den aktuella lagen om försäkring innefattar innebär inte att samarbetsavtal försäkringsbolag emellan skulle vara en direkt och avsedd effekt av lagstiftningen eller en ofrånkomlig följd av

den." De samarbetande försäkringsbolagen orde gällande att de med

hänsyn till riskemas omfattning inte hade möjlighet att vart och ett för sig meddela byggfelsförsäkring och ansökte därför om ett besked om att ingripande med stöd konkurrenslagen inte skulle ske mot konav sortiet. Tingsrätten fann i likhet med Konkurrensverket att det inte var nödvändigt för de fyra största svenska försäkringsbolagen att samarbeta för att ha möjlighet att meddela byggfelsförsäkring, främst med hänsyn till förmodade möjligheter att erhålla erforderliga återförsäkringar. Bedömningen gjordes mot bakgrund av att försäkringsbolaget Wasa sedan år Då de samarbe- 1994 på egen hand meddelade byggfelsförsäkring. tande försäkringsbolagen antogs få en betydande marknadsandel fastslogs att konsortieavtalet påverkade konkurrensen på marknaden för byggfelsförsäkringar på ett negativt sätt. Denna bedömning ledde till att försäkringskonsortiet fick upphöra från och med april 1996. Sedan upplösandet försäkringskonsortiet mellan Skandia, av

Folksam, Trygg-Hansa och Länsförsäkringsbolagen har Skandia en-

samt meddelat byggfelsförsäkring under namnet Byggnadsgaranti. För de byggfelsförsäkringar meddelades av konsortiet kvarstår de som samarbetande fyra försäkringsbolagens gemensamma åtaganden. Wasa fortfar att meddela byggfelsförsäkring. Förutom Skandia och Wasa erbjuder även det av HSB bildade försäkringsbolaget, HSB Försäkringar AB, byggfelsförsäkringar på marknaden. Försäkringsbolagets koncession är begränsad till risker med anknytning till HSB-organisationen. Sveriges Allmänna Bostadsföretag, SABO, fick i september 1992 koncession för att driva försäkringsrörelse. SABO Byggnadsförsäkringsaktiebolag skall enligt koncessionsbeslutet ha till föremål för sin verksamhet att i direkt försäkring meddela allmän egendomsförsäkring, allmän försäkring mot förlust och kostnad, ansvarsförsäkring samt återförsäkring i angivna områden. Bolagets verksamhet är begränsad till risker avseende byggnader uppförs, ägs eller förvaltas av medsom lemsföretag i SABO. SABO Byggnadsförsälcringsaktiebolag meddelar dock inte direkt byggfelsförsäkring. Bolaget inledde ett samarbete med Wasa år 1993 som innebär att det senare försäkringsbolaget meddelar byggfelsförsäkring till företagen i SABO. SABO Byggnadsförsäkrings-

Byggäsförsäkring 263

aktiebolag står dock för riskerna, i viss utsträckning med återförsäkring

hos Wasa.

Rjksbyggens Byggnadsförsälcringsbolag bildades aldrig. Koncessionen som gavs i samband med införandet av lagen för byggfelsförsäkring för ett sådant fösälcringsbolag utnyttjades således inte.

Såvitt utredningen har kunnat utröna så finns det inte något ut-

ländskt försäkringsbolag tillhandahåller byggfelsförsälcringar på

som

den svenska marlmaden. Däremot är ett antal utländska försäkringsbo-

lag engagerade på återförsälcingssidan.

7.3.2 för

Byggfelsförsälcringar som närvarande erbjuds på marknaden

7.3.2.1 Inledning

I detta avsnitt redovisas uppgifter de olika byggfelsförsälcringama

om

som idag finns tillgängliga på marknaden. Uppgifterna har inhämtats vid direkt kontakt med respektive försäkringsbolag och ansöknings-

ur och informationsmaterial rörande försäkringarna. Det rör sig inte om

heltäckande beskrivningar produkterna. Frågor försäkringsvill-

av om koren står i överensstämmelse med reglerna i lagen byggfelsförsäkom ring behandlas i avsnitt 7.7.

7.3.2.2 Skandia/Försäkringskonsortiet

Skandia har utfärdat lika många byggfelsförsälcringar under år 1996

som under åren 1993-1995 sammantagna. 25-30 % meddelade av

byggfelsförsäkxingar avser objekt som ligger vid sidan försäkrings-

av obligatoriet, som ex. kommunala byggen för äldrevård och skolor

samt sjukvårdsbyggnader. Vidare meddelas byggfelsförsälcringen för

småhus som ett alternativ till garantibolagens småhusgaranti. Hittills har endast två försäkringsfall inträffat. Dessa har avsett skador som uppstått under garantitiden för entreprenaden, men som garantigivaren inte har kunnat åtgärda.

Premien tas ut i förskott i samband med att bevis tecknad bygg-

om

felsförsäkring utfärdas. Premiesättningen är avhängig objektets

av

storlek och komplexitet samt rådande kvalitetssäkring. Skandia har uppfattat att lagen byggfelsförsäkringen inte utrymme för för-

om ger ändring av premien sedan den gång har bestämts och uttagits. Skanen

264 Byggrfelsförsähing

dia arbetar med att införa ett kvalitetsklassningssystem grundat på ett

förfrågningsunderlag som beställaren får fylla i vid beställning av för-

säkringen. Ett antal frågor ställs rörande förekommande kvalitetssäk-

ring, närmare bestämt angående projektadministration, kontroll av projektering och kontroll av entreprenadgenomförande. Vidare inhämtas ritningar, byggnadsbeskrivning, administrativa föreskrifter, beställningsslcrivelse/kontrakt samt teknisk beskrivning. Beställaren skall även lämna uppgifter om entreprenadform, entreprenör, vissa byggnadsuppgifter samt en beräkning av produktionskostnaden. När byggnaden står färdig skall revision göras byggnadskvalitén mot bak-

av grund tidigare lämnade uppgifter. Denna kvalitetsrevision kan leda av till ändring självrisken. Självrisk tas ut med ett halvt basbelopp när av det gäller småhus och i övrigt med ett, tre eller fem basbelopp.

Försäkringsbeloppet är lika med produktionskostnaden indexerat med byggnadsprisindex under den tioåriga försäkringsperioden. Högsta

försälcringsbelopp är, efter samråd med Finansinspektiogemensamma nen, bestämt till 400 miljoner kronor per år.

Sedan hösten 1996 meddelar Skandia även en egendomsförsäkring utformad byggfelsförsäkiing vid överlåtelse av befintliga bygg-

som en

nader. Riskbedömningen grundar sig i dessa fall på en besiktning av

objektet.

7.3.2.3 WASA

Wasa har meddelat byggfelsförsälcringar sedan år 1994. Endast ett fåtal

dessa har avsett objekt inte omfattas av försäkringsobligatoriet. av som

Övriga försäkringar avser uteslutande flerbostadshus. Då lägsta själv-

risk är ett och ett halvt basbelopp så passar Wasas byggfelsförsäkring

enligt uppgift från bolaget inte för småhus är dock medveten om

- man kontraheringsplikten. Hittills har bara två skadefall anmälts Den mögelskada ena är en

framträdde under garantitiden. Åtgärdskostnaden understeg själv-

som

risken. Den andra är fukt- och luktskada som uppkommit efter ga-

en rantitiden och för vilken den uppskattade kostnaden uppgår till 500 000 kronor. Tidigare tillämpade Wasa ett system med valfri självrisk, vilket innebar att den i vissa fall kunde uppgå till betydande belopp. Numera gäller valfrihet mellan ett och ett halvt, tre eller fem basbelopp. Enligt uppgift från försäkringsbolaget bestäms premiens storlek till

del produktionskostnaden efter bedömning av varje individuellt

en av

projekt. Vid ansökan inhämtas byggnadsuppgifter, underlag för beräkning produktionskostnaden och bygghandlingar såsom situations-

av

SOU 1997: 177 Byggfelsförsäkring 265

plan/ritning, plan och fasad, kopia av byggnadslov och teknisk beslcriv-

ning. Vidare inhämtas ett Wasa utformat frågeformulär rögenom av

rande omfattning och utformning av byggnadsåtgärden uppgifter

om eventuella kvalitetssäkringssystem, uppgift angående entreprenadform, använda Standardavtal, anlitade konsulter och entreprenörer samt vem som utför den tekniska kontrollen och hur den utförs. Det är enbart två

personer hos Wasa som sköter handläggningen byggfelsförsälcring-

av arna. Dessa båda är byggnadssakktmniga, vilket förutuppges vara en sättning för att produkten skall fungera.

Försäkringsbeloppet per försäkring är lika med produktionskostna-

den. Eftersom produktionskostnaden kan komma att ändras från det att försäkringen tecknas före byggstart till dess försäkringen börjar gälla så

justeras premiesättningen i samband med slutbesiktningen sedan aktuella uppgifter har inhämtats. Under försäkringstiden sker sedan ingen förändring av försäkiingsbeloppet genom indexering eller dylikt. Wasa har ingen begränsning vad gäller skadeersättning under ett kalenderår med anledning av meddelade försäkringar.

7.3.2.4 HSB Försäkringar AB

HSB Försäkringar AB:s koncession är begränsad till risker med anknytning till HSB-organisationen. Det är nästan uteslutande från och

med år 1995 och framåt byggfelsförsäkringar har tecknats. Hittills

som har inget skadefall inträffat. Premien kan variera, framför allt ligger skillnaden i det rör sig om om en HSB-entreprenad, som har fem års garanti, eller inte. Försäk-

ringsbolaget har tillgång till samtliga handlingar avseende bygget när

det rör sig om en HSB-entreprenad. Försäkringsgivarens ansvar är begränsat till högst det belopp som

utgör slutlig byggnadskostnad inklusive mervärdesskatt för varje för-

säkrad byggnad. Enligt försäkringsvillkoren är försäkringsgivaren skyldig att lämna uppgift om slutlig byggnadskostnad samt kopia av protokoll från godkänd slutbesiktning till försäkringsgivaren senast in-

om tre månader från besiktningen. Någon begränsning till ett högsta gemensamt försäkringsbelopp per år förekommer inte. Självrisken kan

uppgå till högst tre basbelopp.

7.3.2.5 Omfattningen tecknade byggfelsförsäkringar

av Sammantaget har cirka 3 000 byggfelsfösäkringar utfärdats samtliga av

försäkringsgivare inklusive försäkringskonsortiet. Det sammalagda

266 Byggfelsförsäkring

försäkringsbeloppet för dessa försäkringar uppgår till omkring 23 miljarder kronor.

7.3.3 Orsaker till att andra försäkringsbolag inte meddelar byggfelsförsälcringar

Utredningen har talat med företrädare för Folksam, Länsförsäkringar,

Trygg-Hansa och SABO Byggnadsförsäluingsalctiebolag. Här presente-

ras en sammanställning av de synpunkter som har framförts från respektive bolag om engagemang på byggfelsförsälu-ingsmarlqiaden. Åsikterna har varit påfallande samstämmiga. Följande skäl har anförts som grund till att bolagen inte meddelar byggfelsförsälcdng.

Riskerna är svårbedömda, inte minst på grund av den långa försäk- ringstiden. Tidigare har det varit svårt att hitta erforderliga återförsäkringslös- ningar. Det byggs för lite för att marknaden för närvarande skall vara intres- sant. Byggfelsförsälqingen kräver byggnadstekniskt kunnande. - Långsiktiga affärer ger inte snabba resultat. - Kontraheringsplikten kan verka avskräckande. -

Enligt samstämmiga uppgiñer, även från försäkringsmäklare, finns idag åtskilligt större kapacitet på återförsäkringsmarluiaden än när lagen trädde i kraft och då försäkringskonsortiet avseende byggfelsförsäkring ännu verkade. Om försäkringsobligatoriet utvidgas till att t.ex. avse även småhus finns från något håll ökat intresse för att börja konkurrera på byggfelsförsälningsmarlaiaden. Inget av försäkringsbolagen har tagit definitiv ställning för framtiden. Av avgörande betydelse är utvecklingen av byggvolymens storlek

SOU 1997: 177 Byggfelvársäkring 267

7.4 Byggfelsförsäkringen och småhusgarantin

7.4.1 Jämförelse de båda av systemen

7.4.1.1 Syften

Småhusgarantin och utvecklingen av konsumentavpassade standardavtal togs fram för att öka konsumentskyddet vid förvärv nyproduce-

av rade småhus. Småhusgarantin skall genom produktionsgarantin skydda konsu-

menten när entreprenören/husförsäljaren på grund av obestånd inte kan fullgöra sitt åtagande att uppföra byggnaden eller sina förpliktelser

enligt given garanti ansvarsutfästelsen därefter säkra konsusamt genom

mentens möjlighet att få väsentliga skador på byggnaden avhjälpta.

Konsumentskyddet är förutom av ekonomiskt slag även praktiskt ge-

nom att garantibolaget ofta går in i konsumentens roll i förhållande till

näringsidkaren. Genom att koppla småhusgarantin till användandet av

konsumentanpassade avtal har man velat stärka konsumentens ställning

i avtalsförhållandet med näringsidkaren. Garantibolagen har även in-

tresse av att byggkontroll och besiktningar sker i vederbörlig ordning,

vilket gynnar konsumenten.

Syftet med införande obligatorisk byggfelsförsäkring att

av en var skydda de boende mot ohälsa på grund byggfel. Detta syfte skall av uppnås genom att byggfel och skador till följd sådana fel snabbt blir av

avhjälpta. Långvariga tvister om vems ansvaret är skall undvikas; för-

säkringen skall träda in oavsett det finns någon ansvarig om annan som

kan bära kostnaden i slutänden. Det ligger i försäkringsgivarens intresse att aktivt delta i skaderegleringen., liksom att kontrollera att erforderlig byggkontroll sker och att besiktningar utförs. I förhållande till

konsument används avtalsvillkor vid småhusgaranti. samma som Även de skäl anfördes vid införandet om som av de båda systemen med småhusgaranti och byggfelsförsälcring inte är identiska så sammanfaller de intressen som skyddas systemen. Orsakerna till att genom systemen har ansetts nödvändiga är frekvensen uppkomna fel och av skador i bostadsbyggnader, kan leda till allvarliga konsekvenser som

för enskilda både i fråga hälsa och ekonomi. Det har inte varit

om

268 Byggfelsförsäkring

ovanligt att byggnadens ägare inte har fått rättelse när fel förelegat på grund att den uppfört byggnaden har varit på obestånd eller inte av som funnits kvar på grund av konkurs.

7.4.1.2 Regleringen av småhusgarantin respektive byggfelsförsäkringen

Kravet på småhusgaranti i förordningen statlig bostadsbyggnadsom. subvention gäller endast uppförande av nya byggnader. Det är vidare endast och tvåbostadshus omfattas föreskriftema och bara en- som av sådana ägs av fysisk person eller upplåts med äganderätt. Vid uppsom förande egnahem på delad entreprenad behöver skyddet inte omfatta av annat än sådana grundläggningsarbeten, byggnadsdelar och installationer som utförs enligt avtal med husleverantör eller entreprenör. Lagen om byggfelsförsäkring skall omfattar alla typer av pennanentbostadshus, utom när småhusgaranti finns. Förutom uppförande av byggnad gäller lagen byggfelsförsäkring även tillbyggnader och om mer ingripande ombyggnader. Det görs ingen skillnad på omfattningen av försäkringar för olika entreprenadformer. Småhusgarantin är i grunden ett frivilligt konsumentskydd. Genom att förekomsten småhusgaranti och användandet av konsumentanav

passade avtal är förutsättning för beviljande av statlig bostadsbygg-

en nadssuvention har systemet eller mindre blivit ett måste för en mer konsument eller bostadsrättsförening som ska förvärva ett nybyggt en småhus. Handling utvisar att småhusgaranti har tecknats skall fosom till ansökan räntebidrag. Det är länsstyrelsen som kontrollerar gas om att de föreskrivna kraven i förordningen om statlig bostadsbyggnadssubvention och Boverket utfärdade föreskrifter är uppfyllda. Ansöav kan. räntebidrag kan även göras sedan bostadsbygget har påbörjats om eller fárdigställts. Färdigställandeskyddet behöver då bara omfatta återstående arbeten. Byggfelsförsäkringen är obligatorisk. Det aktuella byggnadsarbetet får inte påbörjas förrän bevis byggfelsförsäkring har företetts för om

kommunens byggnadsnämnd.

Utredningens uppmärksamhet har fästs på det faktum att samordningen mellan de båda kontrollsystemen är otillräcklig. När byggnadsarbetena påbörjas skall avtal byggfelsförsäkring föreligga såvida om det inte finns ett sådant garanti-, försäkrings-, och avtalsskydd som utgör villkor för statlig bostadsfinansiering. Ansökan om statliga räntebidrag kan göras när byggnaden är påbörjad eller fårdigställd. När det

gäller småhusen torde byggnadsnämnderna godta att arbetena igång-

sätts trots att avtal om byggfelsförsälcring saknas, om ägaren uppger att

Byggfelsförsäkring 269

avsikt finns att senare skaffa sådant konsumentskydd som krävs enligt

förordningen om statlig bostadsbyggnadssubvention. Om så inte var

fallet skulle möjligheten att söka räntebidrag efter byggets igångsättande motverkas. Om bostadsbyggnadssubventioner sedan inte söks eller

om det i ansökan vid en delad entreprenad anges att några skriftliga avtal inte föreligger så kommer inga krav att ställas på förekomsten

av

ett försäkringsskydd. Lagen om byggfelsförsälcring har då inte fångat

upp de småhus avsedda för permanentboende som inte omfattas av en småhusgaranti på det sätt som uttrycks i lagens första paragraf. Bl.a. Sveriges Trähusfabrikers Riksförbund STR har framhållit att

kravet på garanti-, försäkrings- och avtalsskydd enligt förordningen

om

statlig bostadsbyggnadssubvention kringgås när det gäller hus

som uppförs på delad entreprenad. Konsumentskyddet behöver i dessa fall endast omfatta sådana arbeten som utförs enligt avtal med husleverantör eller entreprenör för att statlig bostadssubvention skall beviljas. Ko-

pior av skriftliga avtal skall fogas till ansökan om räntebidrag. Genom

att underlåta att inge sådan avtal och i stället att sådana inte föreange

kommer, kan köparen/beställaren undvika att skaffa småhusgaranti och

erforderligt avtalsskydd men ändå erhålla räntebidragen se rapporten

"Vem bygger småhusen", STR, juni 1996.

7.4.1.3 Jämförelse av produkterna

Småhusgarantin är konstruerad enligt följande. Garantibolaget åtar sig genom en produktionsgaranti att fullgöra säljarens/entreprenörens åta-

gande fram till garantitidens utgång mot erhållande av resterande köpeskilling enligt betalningsplan. Vidare utfärdar garantibolaget en an-

svarsutfástelse som skall utgöra ett betryggande åtagande att avhjälpa skador på huset som består i eller är följd fel eller brister i som en av konstruktion, utförande eller material och som upptäcks eller anmäls under tiden från utgången av den garantitid som anges i köpe- eller entreprenadavtalet till dess tio år har gått, räknat från dagen för slutbesiktning. GAR-BO:s ansvarsutfästelse gäller dock endast skada till följd av fel i säljarens leverans eller i entreprenad som angivits i garantibrevet. Försäkringstiden för en byggfelsförsälcring börjar först efter det att byggnadsarbetet blivit godkänt och varar sedan i tio år. Försäkringen gäller således parallellt med entreprenörens/husförsäljarens regelmässiga garanti, men träder i praktiken enbart in om den som utfärdat garantin inte kan fullgöra sitt åtagande. Byggfelsförsälqingen år utformad

ungefär som en ansvarsutfästelse, förutom skador på byggnaden som

orsakats av fel i byggnadens konstruktion, materialet använts i av som

270 Byggfelsförsäkring SOU 1997: 177

byggnadsarbetet eller av utförandet av arbetet, omfattar den även själva felet. I de småhusgarantiprodukter som finns på marknaden görs undantag för skada som normalt täcks av en konventionell villaförsälcnng samt skada som omfattas av en befintlig allrislcförsälcring för GARBO:s del annan förbindelse, utfåstelse, garanti eller försäkring. AB Bostadsgaranti undantar skador på maskinell utrustning om ersättning utgår härför enligt särskilt garantiåtagande. GARBO undantar i sin ansvarsutfästelse generellt ersättning för skada som är hänförlig till maskinell utrustning. Ansvarsutfästelser som ges av HSB:s Försäkrings AB innefattar inte skada på maskinell utrustning. Ytterligare ett undantag ñån ansvarsutfästelsens omfattning görs AB Bostadsgaranti och som av GARBO är för skada som har eller borde ha upptäckts under garantitiden eller skada som beror på att sådan skada inte blivit tillräckligt åtgärdad och konsumenten har eller borde ha insett detta. GARBO:s ansvarsutfästelse undantar utvecklingsfel eller skada genom sådant fel; med utvecklingsfel avses enligt villkoren fel som vid leverans/entreprenadens genomförande inte kunde förutses med då känd teknik och vetenskap. Från rätten till försäkringsersättning enligt en byggfelsförsälcring undantas regelmässigt skador som normalt omfattas andra fastigav hetsägarens egendomsförsäkringar såsom fastighetsförsäkring, maskinförsäkring och alhiskförsälcring. Vidare ersätter inte Skandias byggfelsförsäkring kostnader för fel som på grundval av det tekniska vetandet

vid den tidpunkt då arbetet utfördes inte var möjligt att upptäcka, eller

skada som orsakats av sådant fel. Byggfelsförsäkringen innefattar inte åtagande om färdigställning av huset. En ansvarsutfästelse vid småhusgaranti får innehålla villkor om självrisk med högst ett halvt basbelopp enligt lagen om allmän försäkring.

Ägaren av byggnaden får enligt lagen om byggfelsförsälcring åläg-

gas att svara för en viss självrisk. Självriskens storlek är inte reglerad i lagen, men uppgår nonnalt till ett halvt basbelopp såvitt avser småhus. AB Bostadsgarantis åtagande enligt produktionsgarantin är inte beloppsbegränsat. Ansvarsutfästelsen täcker dock inte skadekostnader som överstiger kontraktssurnman exklusive tomtkostnad. GARBO:s produktionsgaranti omfattar inte skador till en högre kostnad än två basbelopp. Genom bolagets ansvarsutfástelse ersätts skadekostnader upp till 25 basbelopp. HSB Försäkrings AB:s totala åtagande för varje småhuslägenhet är begränsat till ett belopp motsvarande bostadsrättsföreningens slutliga anskaffningskostnad för byggnaden dividerad med antalet bostadslägenheter.

SOU 1997: 177 Byggfelsförsäkring 271

I lagen om byggfelsforsälqing ges fösälamgsgivama möjlighet att begränsa sitt åtagande till ett belopp, dels för varje enskild försäkring och dels för samtliga av försäkringsgivaren under ett kalenderår utfärdade byggfelsförsäluingar. Försäkringsbelopp försäkring bestäms per regelmässigt till produktionskostnaden. Endast Skandia utnyttjar möjligheten till att ha ett högsta gemensamt försäkringsbelopp.

7.4.2 Möjlighet till samordning de båda

av

systemen

7.4.2.1 Inledning

Att, som idag ha två olika, mer eller mindre obligatoriska system för tioårigt iörsäkringsskydd avseende bostadshus är olämpligt ur flera aspekter. Det är svårförståeligt och det leder till praktiska tillämpningssvårigheter eftersom systemen inte är samordnade och handläggningen sker hos olika myndigheter, länsstyrelserna respektive byggnadsnärnndema. Av den tidigare redovisningen framgår att vissa objekt inte fångas upp av någondera systemet. Som också har framgått sammanfaller de båda systemens skyddsinstressen. Ett enhetligt systern ter sig därför mera ändamålsenligt både från administrativa och ekonomiska utgångspunkter. Eftersom småhusgarantin och byggfelsiörsälcringen är mycket lika torde en samordning inte bara vara möjlig utan även mycket lämplig. I det följande kommer ett antal frågor som uppkommer i detta sammanhang att behandlas.

7.4.2.2 Frågan om statusen på småhusgarantiverksamheten

Utredningen är av den åsikten att verksamheten med att meddela små-

husgarantier är att betrakta som drivande av törsäkringsrörelse se av-

snitt 6.5. Att fortfara med denna verksamhet vid sidan om försäkringsrörelselagen är inte tillåtligt utan ett nytt regelverk för garantiverksamheten. Genom att låta lagen om byggfelsförsälcring bli generellt tilllämplig även på småhussidan skulle småhusen omfattas av det redan gällande försäkringssystemet, med allt vad det innebär av kontroll och skydd.

272 Byggfelsförsähing

7.4.2.3 Vissa skillnader i bolagens ägarstruktur

Garantibolagen AB Bostadsgaranti och GAR-BO AB medlemägs av mar hos Byggentreprenörema och staten respektive STR, enskilda trä-

husfabrikanter och entreprenörer. Ägarnas förankring i branschen inne-

bär att det i bolagen finns saldctmskap byggprocessen och insikt i om byggbranschen. Företrädare för byggbranschen påverkar dock på så vis utformningen av garantiprodtüctema och står ytterst själva risk. en Försäkringsbolagens ägarstruktur är annorlunda och vinstintresset från älva försäkringsverksamheten är det dominerande.

7.4.2.4 Betydelsen av räntebidragens avveckling

Som har framgått under avsnitt 6.2 ovan är bostadsbyggnadssubventionema i nuvarande fonn under aweclding. Småhusgarantiemas koppling till räntebidragen är således inte ändamålsenligt på sikt om målet med denna är att enskilda som förvärvar nyproducerad bostad skall en förmås att skaffa sig ett långvarigt försäkringsskydd för att därmed

trygga sina och statens investeringar samt att få garantier för en god

boendemiljö. Utredningen bedömer i likhet med vad som gjordes när lagen om byggfelsförsäkring infördes att det även fortsättningsvis kommer att fordras ett tvångsinslag för att åstadkomma att sådant försäkringsskydd tecknas generellt. Så blir fallet om lagen om byggfelsförsäkring får gälla samtliga småhus. Småhusen skulle då inte få börja byggas förrän byggfelsförsäkring har tecknats och kontrollen av att så har skett skulle ske i byggnadsnämndema.

7.4.2.5 Uppförande- och färdigställandeskydd

Den största skillnaden mellan innehållet i småhusgarantin och byggfelsförsälcringen är att den förra till skillnad ñån den senare innefattar ett färdigställandeskydd; om en entreprenör eller husförsäljare går i konkurs under pågående uppförande så går garantibolaget in och svarar för att arbeten enligt kontraktet slutförs. Garantibolagens åtaganden är villkorade av att garantihavaren betalar bolaget vad som armars skulle tillkomma entreprenören/säljaren för återstående prestation. Om garantihavaren inte har följt gällande betalningsplan utan betalat för mer än redan levererat material och utfört arbete så är det han själv som får stå för den förlusten. Garantihavaren har inte rätt att vid sin betalning till garantibolaget göra avdrag för vite eller skadestånd på grund av försening. Kan garantibolaget fullfölja arbetet och/eller leveransen för mindre än den avtalade konen summa

Byggfelsförsäkring 273

traktssumrnan så är det garantibolaget som tar vinsten. Bolag svarar även för förlust som kan uppstå på grund av att arbetet och/eller leveransen kostar mer än vad som ursprungligen avtalats. För att täcka sådan förlust har garantibolagen regelmässigt infordrat säkerhet från ent-

reprenören/husförsäljaren uppgående till tio procent av kontraktssum-

man. Ytterligare en förutsättningar för att garantibolaget skall åta sig att fullfölja kontrakterade arbeten avseende uppförande av huset är att bolaget får överta garantihavarens rättigheter mot entreprenören/husleverantören avseende hävande av kontraktet eller återstående åtaganden. Färdigställandeskyddet i småhusgarantin omfattar även ett åtagande att fullfölja det garantiåtagande som lämnats i kontraktet om uppförande av byggnad och/eller leverans av husdelar. Sedan ett och ett halvt år tillbaka är produktionsgaranti inte längen re en absolut förutsättning för beviljande av statlig bostadsbyggnads-

subvention. Kravet på att uppförande och färdigställande av byggnaden skall vara säkerställd kan uppfyllas på annat vis, t.ex. genom en bank-

garanti eller motsvarande säkerhet. Länsstyrelserna gör en prövning av vad krävs i varje enskilt fall Är huset redan uppfört behövs inget som

färdigställandeskydd. Eftersom en byggfelsförsäkring uppfyller det

andra kravet som ställs på garanti- och försäkringsskydd enligt förord-

ningen om statlig bostadssbyggnadssubvention, nämligen att det finns ett betryggande åtagande att avhjälpa sådana väsentliga skador på huset

som består i eller är följd fel eller brister i konstruktion, utförande en av eller material och som upptäcks och anmäls inom tio år efter slutbesiktningsdagen, så kan småhusgaranti redan idag bytas ut mot en byggen felsförsäkring. Skulle kopplingen mellan det tioåriga konsumentskyddet vid uppförande av småhus och beslutande om statlig bostadsbyggnadssubvention

tas bort och i stället ett generellt krav på byggfelsförsäkring införas

även för småhus så skulle kravet på uppförande och färdigställandeskydd helt bortfalla. Beställaren/köparen kan naturligtvis ändå kräva att entreprenören/säljaren ställer betryggande säkerhet för sitt åtagande och därmed skydda sig mot den förlust som kan uppstå om entreprenören/säljaren på grund av konkurs eller annat obestånd inte kan fullfölja uppförandearbetena och/eller husleveransen. Sådana krav kan dock inte rimligen begäras att en konsument skall ta initiativ till på egen hand. Förutom att det kan vara svårt för en konsument att ställa sådana krav på en entreprenör eller husleverantör så skulle det också krävas att konsumenten är så kunnig och förutseende att han kan bedöma när infordrandet av sådan säkerhet erfordras. Förvärv av ett hus är en komplicerad och stor affär. I AB 92 finns en klausul som reglerar situationen då entreprenören enligt kontraktshandlingama är skyldig att ställa säkerhet till motparten

274 Byggfelsförsä/wing

för sina förpliktelser. Om inte annat föreskrivits i övriga kontraktshandlingar skall säkerheten uppgå till 10 % av kontraktssurnman under

entreprenadtiden och till 5 % under garantitiden. Säav samma summa kerheten skall överlämnas till motparten inom två veckor efter det att avtal har träffats. Varken ABS 95 eller AA 94 innehåller några före-

skrifter ställande säkerhet från entreprenörens/säljarens sida.

om av

Anledningen till detta är troligen att det tidigare har rått ett absolut krav på uppförande- och färdigställandegaranti för beviljande statlig bo-

av stadsbyggnadssubvention och att detta har uppfyllts produkgenom tionsgarantidelen i småhusgarantin. Om det tioåriga konsumentskyddet vid förvärv av småhus i sin helhet flyttas till lagen byggfelsförsäkom ring borde enligt utredningens mening de Standardavtal som används i konsumentförhållande kompletteras med ett avtalsvillkor föreskrisom

ver att entreprenören/säljaren ska ställa säkerhet för sina förpliktelser

under uppförande- och färdigställandetiden. En sådan förändring skulle innebära att konsumenten får ett ekonomiskt skydd i händelse av en konkurs på entreprenör- eller säljarsidan under pågående bygge. I för-

hållande till vad gäller skulle detta innebära att konsument-

som nu

skyddet utökas att skyddet under uppförande och färdigställan-

genom detiden blir regel. Idag kan en konsument vänta med att ansöka om

statliga räntebidrag tills efter det att byggnaden påbörjats eller färdigställts. Fram till denna tidpunkt sker ingen kontroll att färdigställan-

av

deskydd föreligger. I standardavtalens villkor kan, på gäller

sätt som vid näringsidkarförhållanden, föreskrivas att säkerheten skall överläm-

nas till motparten inom viss tid. För entreprenören och husförsäljaren

medför regler av detta slag inte någon större pålaga, eftersom säkerheter idag normalt får lärrmas till garantibolagen. Skillnaden blir att säkerheten i fortsättningen får lämnas direkt till konsumenten i varje enskilt fall. En kreditsäkerhet ger ett finansiellt skydd för konsumenten men

däremot inte den praktiska hjälp produktionsgarantin

som ger genom att garantibolagen går in i konsumentens/beställarens ställe och handlar upp återstående arbeten. På så vis blir skyddet för konsumenten således sämre om en kreditgaranti ersätter produktionsgarantin. Det bör dock nämnas att det redan i dagens systern är möjligt med ett sådant utbyte. Vidare så kan kreditsäkerheten ställas i form försäkring sådana av en

försäkringsprodukter finns att tillgå på marknaden idag och då har försäkringsbolagen samma intresse som garantibolagen att i regleringssituationen in och lösa resterande upphandling på bästa sätt. Vad som bör poängteras i resonemanget kring uppförande- och färdigställandegarantier, oavsett om det rör sig om produktionsgarantier

eller någon typ av finansiell säkerhet, är att sådan aldrig skyddar en

beställaren/köparen mot förluster som beror på att betalning har skett i

Byggfcalsförsälwing 275

förskott. Enligt gällande standardavtalsregler skall betalningsplan upprättas enligt vilken betalning endast skall utges för redan utfört arbete och levererat material. Konsumenter måste nås av erforderlig infonnation i dessa avseenden. Kreditgivama borde dessutom ha intresse av att se till att betalning inte utges för mer än utfört arbete och levererat ma-

terial. Om förskottsbetalning görs med lånade pengar och entreprenö-

ren eller husleverantören sedan går i konkurs utan att ha utfört den prestation som betalningen avsåg innebär det att låntagarens återbe-

talningsförmâga minskar på grund av förlusten och att pantens/husets

värde riskerar att minska eller t.o.m. helt förlorat. Utredningen har framhållit detta vid ett möte med representanter för flera stora kreditinstitut.

7.4.2.6 Åtagandenas omfattning

När det rör sig om uppförande av hus på delad entreprenad så skiljer sig omfattning av åtagandet mellan småhusgarantin GAR-BO:s pro-

dukt och byggfelsförsälqingen. Vid småhusgranti från GAR-BO läm-

nas produktionsgaranti och ansvarsutfástelse enbart för sådana leveranser och arbeten som utförs enligt skriftligt avtal med säljare eller ent-

reprenör. Det har kommit utredningen till del att det förekommer att husköpare inte uppger vilka avtal som har slutits vid ansökan om räntebidrag, se "Vem bygger småhusen Granskning av ansökningar för statlig bostadsbyggnadssubvention till egnahem", rapport från Sveriges Trähusfabrikanters Riksförbund i juni 1996. På så vis kan kostnaden för småhusgarantin undvikas. Det är vidare så att det i första hand är

husförsäljaren och inte garantibolaget som köparen/beställaren har att

vända sig till på grund av förbindelsen. Risken finns därmed att en husförsäljare som inte är seriös bidrar till att samtliga delavtal inte tas upp vid ansökan om småhusgaranti, eftersom det är detta bolag som får svaför fullgörande sidoentreprenörers förpliktelser samt svara för fel ra av och skador som orsakats av dessa. Vid byggfelsförsäkring görs ingen skillnad på entreprenadform. Det är endast kostnader för fel som vållats av den som är byggnadens ägare

eller hans anställda som inte behöver ersättas se 6 § .

av

En annan väsentlig skillnad mellan småhusgarantin och byggfelsförsäkringen är att den senare till skillnad mot den förra utöver uppförande

av byggnad även omfattar mer omfattande ombyggnader. Som har framgått i produktbeskrivningen ovan så omfattar Bostadsgarantis ansvarsutfästelse även vad kallar utvecklingsfel. I Skandiman as byggfelsförsälcring görs undantag för "Fel som på grundval av det vetenskapliga och tekniska vetandet vid den tidpunkt då arbetet utför-

276 Byggfelsförsäkring

des inte var möjligt att upptäcka, eller skada orsakats sådant som av fel". Att undanta experimentbyggen från omfattningen skyddet rena av

kan enligt utredningens mening inte innebära någon nämnvärd inskränlcning.

7.4.2.7 Konkurrenssituationen

Om garantibolagen inte fortsätter med sin verksamhet i försäkringsbo-

lagsfonn så är det just bara Skandia, Wasa och HSB Försäkrings AB nu

som är aktörer på byggfelsförsäkringsmarlmaden. Konkurrenssituatio-

nen kan då sägas bli försämrad även konkurrensen mellan garantiom bolagen och försäkringsbolagen inte varit speciellt påtaglig med de skilda systemen. Å andra sidan har vissa signaler givits kan tyda som

på att försälqingsgivare idag inte meddelar byggfelsförsäkring kan

som

vara intresserade att gå in på marknaden underlaget för försäkring-

om en ökar genom att småhusproduktionen i dess helhet förs in under lagens tillämpningsområde. Avgörande måste ändå sägas den framvara

tida utvecklingen av byggkonjunkturen. Vid ett ökat byggande kommer troligen fler försäkringsgivare intresserade att konkurrera på

vara av

marknaden för byggfelsförsäkringar. Det finns anledning att närmare följa utvecklingen på detta område.

Sammanfattning och förslag

I avsnitt 6.6 förs en diskussion kring småhusgarantins framtid. Där konstateras att utredningen två möjligheter; antingen att införa

ser en

särskild lag för garantibolagens verksamhet eller att låta byggfelsförsäkringen helt ta över småhusgarantins roll. Om det senare alternativet är ändamålsenligt ur konsumentskyddssynpunkt är det enligt utredningen att föredra, eftersom införandet lagstiftning särskilt uppbyggd

av ny kring förekommande verksamheter med småhusgarantier skulle innu nebära ett omfattande arbete innefattande ett flertal svårigheter

exempelvis i fråga om vilka krav som skulle gälla för koncession.

I förevarande avsnitt har först jämförelse mellan systemen med en

småhusgaranti och byggfelsförsälcring gjorts; syften, regleringsforrner

och produkter har jämförts. Härefter har ett antal frågor betydelse av

för utredningens ställningstagande behandlats. Enligt utredningens mening visar den föregående genomgången att fördelarna av ett enhetligt system inom för lagen byggfels-

ramen om

försäkring är klart övervägande. Produkternas likhet, räntebidragens

avveckling, de positiva effekterna samordnad handläggning och av en

Byggfelsförsäkring 277

det utökade skyddet vid ombyggnader och delade entreprenader talar med styrka för att göra byggfelsförsälciingen obligatorisk även för småhus i stället för att utarbeta en särreglering för småhusgarantiverk-

samheten vid sidan gällande försäkringslagstiñning. Även skydd i

om

fråga om uppförande och färdigställande kan lösas på ett ändamålsenligt sätt vid ett sådan lösning genom kompletteringar i förekommande

Standardavtal se 7.4.2.5.

Utredningen förslår i enlighet med som tidigare sagts att lagen om byggfelsförsälcring görs generellt tillämplig på småhus för permanentboende.

I avsnitt 7.6 utvärderas lagen om byggfelsförsäkring och ges förslag

till erforderliga ändringar i lagen.

7.5 Skall från den tvingande undantag göras

verkan viss konsument-

av civilrättslig

till förmån för

lagstiftning byggfelsförsäkring och konsumentanpassade

avtal

7.5.1 Inledning

Som konsument ställs ofta inför sitt livs största och mest kompliman cerade affär när skall förvärva sitt hem. Det egna hemmet är man egna

de svenska hushållens största ekonomiska åtagande och det är konsu-

menten i egenskap byggherre som har det övergripande ansvaret för av att bygget fungerar. Ett väl fungerande och ändamålsenligt konsumentskydd är av stor vikt vid konsuments förvärv av småhus. I det följande

följer redogörelse för uppkomsten konsumentskydd på området i

en av lagar och i Standardavtal, beskrivning gällande systern följt av en av förslag om framtida ordning.

278 Byggfelsförsäkring SOU 1997: 177

Konsumentskyddets utveckling

7.5.2.1 Utveckling av konsumentanpassade Standardavtal i AB-

systemet

Före Småhus 76 tillämpades allmänt AB 72 även när beställaren var

enskild konsument. Enligt AB 72 svarade entreprenören för fel

som framträdde under garantitiden, vanligtvis två år efter entreprenadens godkännande. Efter garantitidens utgång in till dess preskription inträdde tio år efter arbetets slutförande, svarade entreprenören enbart för fel som han hade orsakat av grov vårdslöshet och detta endast under förutsättning av att felet inte hade märkts eller borde ha märkts före garantitidens utgång. Beställaren hade mycket svårt att göra gällande andra fel

än sådana som hade konstaterats besiktningsman vid slut- eller

av en

garantibesiktning. Sedan Konsumentombudsmannen initierat en prövning av skäligheten användandet ett dylikt entreprenadavtal i

av av konsumentförhållande upptogs förhandlingar resulterade i Allsom

männa bestämmelser för småhusentreprenader där enskild konsument är beställare, ABS 80. Detta Standardavtal innebar förbättringar för

konsumenten, bl.a. genom att han kunde göra gällande även andra nu

brister än sådana konstaterats besiktningsman vid slut- eller

som av en

garantibesiktning om han påtalade felet inom två månader från det att han hade fått besiktningsutlåtandet. Efter förhandlingar mellan Konsumentverket och företrädare för

byggbranschen har ABS 80 ersatts med ABS 95. Här återfinns regler

om entreprenadens omfattning och utförande, arbetsledning, kontroll, besiktningar och godkännande av entreprenaden, ansvar, tider, priser, betalningar samt påföljder. ABS 95 innebär i likhet med AB 92 att ent-

reprenörens ansvar för fel som framträder efter garantitidens utgång har

utökats. Tidigare kunde entreprenören göras ansvarig endast när det framgick att denne hade orsakat felet av grov vårdslöshet,

men nu räcker det med att det kan visas att entreprenören vårdslöshet har av orsakat fel. AA 94 är de alllmärma avtalsvillkor används vid köp montesom av

ringsfárdigt husmaterial. Dessa villkor innebär ingen avvikelse från konsumenttj änstlagen utan anknyter till och kompletteras av denna lag. Konsumentköplagen tillämpas alltså parallellt med standardavtalet.

SOU 1997: 177 Byggfelsförsäkring 279

7.5.2.2 Utvecklingen genom lagstiftning av avtalsskydd för konsumenter

Den l juli 1986 trädde konsumenttjänstlagen 1985:716 i kraft. Utan-

för lagens tillämpningsområde föll arbete avseende nybyggnad för bo-

stadsändamål, såväl fritidshus som byggnader för permanent boende.

Andra arbeten på fast egendom, byggnader och anläggningar på mark

eller i vatten eller på andra fasta saker än sådana arbeten som den som

uppförde byggnad utförde i samband därmed, omfattades dock av

en

lagen. Konsumenttjänstlagen ordes alltså tillämplig på reparations-

ombyggnads- och tillbyggnadsarbeten samt sådana arbeten i samband

med nybyggnation för bostadsändamål vilka inte utfördes av den nä-

ringsidkare uppförde själva byggnaden eller någon som denne i sin

som

tur hade anlitat. Att entreprenader avseende nybyggnader av småhus

undantogs från konsumenttjänstlagens tillämpningsområde motiverades

av att en småhusköpsutredning hade tillkallats för att utreda behovet av

civilrättsliga lagregler till konsumenternas skydd vid avtal om köp eller uppförande av småhus. I SOU 1986:38 lade småhusköpsutredningen fram förslag till en lag förvärv småhus, skulle tvingande till konsumenom av nya som vara tens förmån. Lagförslaget var till stora delar utformat efter mönster av konsumenttj änstlagen irmehöll också bl. vissa regler om besiktmen a.

ning. Lagen skulle gälla konsuments förvärv från näringsidkare av nya

bostadshus för permanent boende eller fritidshus avsedda för en eller

två familj oavsett avtalet innebar fastighetsköp, tomträttsupplåtel-

er om

se eller köp av byggnad på ofti grund. Entreprenadavtal och köp av monteringsfárdigt hus skulle också omfattas av lagen. I betänkandet

prövades frågan om möjligheten att i den föreslagna lagen införa regler motsvarande skydd småhusgarantin erbjöd, eftersom fördelarom som

med detta skydd ansågs stora. På grund problem admi-

na vara av av nistrativ och försälcringstelcnisk natur ansågs dock en försäkringsplikt i

lag för avgörande.

inte mogen Förslaget särskild lag förvärv av nya småhus fick ett neom en om gativt bemötande av remissinstansema behovet av lagen ifrågasattes -

med hänsyn till det konsumentskydd säkerställs inom ramen för

som det statliga bostadsfinansieringssystemet. I 1989/90:77 konsumentskyddet vid förvärv av småhus prop. om

uttalade departementschefen att garantin och ansvarsutfástelsen

m.m. ställs villkor för statlig bostadsfinansiering innebar ett m.m. som som

gott skydd för den förvärvar ett nyproducerat småhus, vilket dock

som inte ansågs utesluta att det kimde finnas skäl att förbättra skyddet i något hänseende. Departementschefen höll med de remissinstanser som

hade påpekat att garanti- och försäkringsskyddet har klara fördelar från

280 Byggfelsförsälding SOU 1997: 177

konsumentskyddssynpunkt framför en lagstiftning som i vissa detaljhänseenden erbjuder ñillständigt skydd, inte omfattar

ett mera men som

en produktionsgaranti och en ansvarsutfástelse. Att lagreglera

om pro-

duktionsgaranti och ansvarsutfástelse ansågs inte görligt. En tvingande konsumentskyddslagstiftning utan sådana regler skulle enligt departe-

mentschefen kunna innebära att det inte skulle att bibehålla det ga-

ranti- och försäkringssystem ställs villkor för statlig bostads-

som som

finansiering och som tillkommit på frivillig väg. Det anförda talade

emot införande av regler för småhusproduktionen omfattades som av småhusgarantin. Konsumentverket hade dessutom vid denna tid inlett

ett förhandlingsarbete för att förbättra konsumentens avtalsskydd

något som senare ledde fram till ABS 95. Departementschefen uttalade att det i vart fall tills vidare inte förelåg några tungt vägande kon- - sumentpolitiska skäl att förbättra läget för dem omfattades det som av

konsumentskydd som ställs som villkor för statlig bostadsfinansiering.

Departementschefen påpekade dock att ñifmansierade småhus samt

fritidshus föll utanför småhusgarantin och att lagstiftningsåtgärder bor-

de vidtas för att stärka konsumenternas ställning i dessa fall. Genom en

lagändring som trädde i kraft år 1991 SFS 1990:935 gjordes konsu-

menttjänstlagen därför tillämplig på entreprenader avseende småhus som uppförs utan det konsumentskydd är villkor för räntebidrag som och på uppförande av fritidshus. Lagtekniskt har detta lösts på så vis att

konsumenttjänstlagen enligt huvudregeln omfattar alla entreprenader

som beställs av konsument, medan undantag från lagens tvingande karaktär görs i de fall konsumenten tillförsälcras ett sådant garanti-, försäkrings-, och avtalsskydd ställs villkor för statlig bostadsfisom som nansiering. Enligt uttalande i propositionen saknades skäl för att införa regler om besiktning i lagen eftersom de tvingande reglerna näom ringsidkarens prestation kom att gälla för de arbeten omfattades som av

konsumenttjänstlagen.

Den l januari 1991 trädde konsumentköplagen i kraft. Denna lag är

tillämplig på köp monteringsfárdigt husmaterial. Även i konsument-

av

köplagen har gjorts undantag från den till konsumentens förmån tvingande verkan av avtalsvillkorsreglerna för det fall köparen tillförsäkrias ett sådant garanti-, försäkrings- och avtalsskydd ställs villkor

som som

för statlig bostadsfmansiering.

Vid samma tidpunkt infördes tvingande avtalsvillkorsregler i 4 ka-

pitlet jordabalken som handlar köp fast egendom, i om av men som

denna del även är tillämpligt vid köp byggnad på ofri grund. Också

av här har den tvingande verkan av reglerna tagits bort när det finns ett

sådant garanti, försäkrings- och avtalsskydd gäller villkor för

som som

statlig bostadsfinansiering

Byggfelsförsäkring 281

7.5.3 Gällande ordning

7.5.3.1 Inledning

Lagstiftningen konsumentsskydd är tvingande till konsusom avser mentens förmån; avtalsvillkor som är sämre för konsumenten än lag-

reglerna är utan verkan mot denne. Vad gäller förvärv av bostadsbygg-

nad görs dock betydande undantag från lagamas tvingande verkan. Beskrivning av aktuella lagregler har gjorts i avsnitt 3.2.4. Köp fast egendom och förvärv av tomträtt och köp av byggnad av

på annans mark regleras genom 4 kapitlet jordabalken. De paragrafer

angående avtalsvillkor är indispositiva till förmån för konsom annars sumenten är inte tvingande om konsumenten tillförsäkras ett sådant

garanti-, försälcrings- och avtalsskydd som ställs som villkor för statlig

bostadsfinansiering. Samma undantag görs även från den annars tvingande verkan avtalsvillkorsreglema i konsumentköplagen, som omav fattar köp av husdelar, och i konsumenttjänstlagen, som omfattar entreprenader. I och med att utredningen föreslår att lagen om byggfelsförsäkring skall ersätta småhusgarantin måste ställning tas till frågan dessa undantag skall tas bort eller i fortsättningen skall gälla när om byggfelsförsälcring föreligger. Det är undantaget i konsumenttjänstlagen får den absolut som

största genomslagskraften. När småhusgaranti finns för entreprenadar-

beten så används nämligen standardavtalet ABS 95 som innehåller en annorlunda reglering av avtalsförhållandet mellan konsumenten och

näringsidkaren än vad tillämpning konsumenttjänstlagen innebär.

en av

AA husdelar tillämpas däremot parallellt

94 som används vid köp av

med konsumentköplagen. Det finns således anledning att titta närmare

på uppbyggnaden och skillnaderna mellan konsumenttj änstlagen och

av ABS 95 för att utröna det är lämpligt att bibehålla ett undantag för om standardavtalsregleringen eller inte.

7.5.3.2 Konsumenttjänstlagen

Konsumenttjänstlagens 1985:716 tillämpningsområde omfattar avtal

arbete på fast egendom, på byggnader eller andra anläggningar på om mark eller i vatten eller på andra fasta saker som näringsidkare i sin yrkesmässiga verksamhet utför konsumenter huvudsakligen för en-

skilt ändamål. Avtalsvillkor i jämförelse med bestämmelserna i

som lagen är till nackdel för konsumenten är utan verkan mot denne, om

282 Byggfelsförsälaing

inte armat anges i lagen. Detta gäller dock inte entreprenadavtal om

konsumenten tillförsäkras ett sådant garanti-, försäkrings- och avtalsskydd ABS 95 ställs villkor för statlig bostadsñnansiering.

som som

Lagens tillämpningsområde begränsas därmed till entreprenadavtal

avseende uppförande av fritidshus och friñnansierade småhus för permanentboende samt till reparations-, ombyggnads- och tillbyggnadsarbeten.

Enligt konsumenttjänstlagen skall näringsidkaren utföra tjänsten fackmässigt, han skall med tillbörlig omsorg ta till vara konsumentens

intressen och samråda med denne samt tillhandahålla behövligt material

om inte annat får anses avtalat. Det kan här anmärkas att lagen inte

innehåller bestämmelser tar särskilt sikte på entreprenadfrågor. som

Näringsidkaren har enligt konsumenttjänstlagen skyldighet att

en avråda konsumenten från att låta utföra tjänsten tjänsten med hänom syn till priset, värdet av föremålet för tjänsten eller andra särskilda omständigheter inte kan anses vara till rimlig nytta för konsumenten. Om detta förhållande visar sig först sedan tjänsten har börjat att utföras eller

att priset kan bli betydligt högre än konsumenten hade kunnat räkna

med, skall näringsidkaren underrätta konsumenten om förhållandet och begära hans anvisningar samt avbryta påbörjat arbete om han inte kan

få kontakt med konsumenten eller får anvisningar inom rimlig tid. Åsi-

dosätter näringsidkaren denna sin skyldighet och finns det starka skäl att anta att konsumenten i annat fall hade avstått från att beställa tjänsten eller hade avbeställt den, har näringsidkaren inte större rätt till ersättning än om så skulle ha skett i den mån konsumenten inte på gynnas ett oskäligt sätt.

Konsurnenttjänstlagen innehåller regler om hur priset skall bestäm-

mas i den mån det inte följer avtalet. Näringsidkaren är enligt lagen av

skyldig att på begäran ställa ut specificerad räkning och betalningen

skall ske vid anfordran inte annat avtalats. om

Dröjsmål från näringsidkarens sida föreligger enligt konsumenttjänstlagen om uppdraget inte avslutats inom avtalad tid eller nä-

om ringsidkaren inte iakttar en överenskommen tid för arbetets påbörj ande.

Vid dröjsmål från näringsidkarens sida har konsumenten rätt att hålla

inne betalningen, att kräva fullgörande eller att häva avtalet. Han har dessutom rätt till skadestånd.

Lagens felbegreppet ansluter till utförandets fackmässighet,

vad som får anses avtalat och till följder att nödvändiga tilläggsarbeten inte av har utförts. Utöver detta hänvisar lagen även till föreskrifter och myndighetsbeslut väsentligen syftar till att säkerställa att föremålet för som

tjänsten är tillförlitligt ur säkerhetssynpunkt samt till förbuden i 4 § marknadsföringslagen och 6 § produktsäkerhetslagen. Lagen föreskri-

ver också att tjänsten kan anses felaktig med hänsyn till lämnade upp-

Byggfelwrsäkring 283

gifter om tjänstens beskaffenhet eller ändamålsenlighet kan antas som ha inverkat på avtalet och i samband med avtalets ingående eller som annars i samband med marknadsföring lämnats näringsidkaren, av av

någon annan näringsidkare eller branschorganisation eller dyl. för dennes räkning eller av en leverantör av material till tjänsten eller av någon

annan i tidigare led. Enligt lagen är det även fel i tjänsten näringsom idkaren i annat fall än som omfattas av avrådandeplikten före avtalets ingående har underlåtit att informera konsumenten om förhållande rörande tjänsten som var av betydelse för konsumenten och påversom kade avtalet.

Frågan om tjänsten är felaktig skall bedömas med hänsyn till för-

hållandena vid den tidpunkt då uppdraget avslutades. Försämras resul-

tatet efter denna tidpunkt skall tjänsten anses felaktig om försämringen

är en följd av att näringsidkaren har åsidosatt vad som har ålegat ho-

nom enligt entreprenadavtalet eller konsumenttjänstlagen. Försämras det utfästa resultatet under en garantitid som gäller efter uppdragets

avslutande, skall tjänsten felaktig, inte näringsidkaren gör anses om sannolikt att försämringen beror på en olyckshändelse, vanvård, onormalt brukande från konsumentens sida eller liknande. Några regler om besiktningar innehåller inte konsumenttj änstlagen. Konsumenttjänstlagen föreskriver att reklamation skall ske inom skälig tid efter det att konsumenten har upptäckt eller borde ha upptäckt

felet, men inte senare än tio år efter det att uppdraget avslutades om

inte annat följer av garanti eller liknande utfästelse.

Enligt lagen äger konsumenten innehålla så mycket av betalningen

som fordras för att ge honom säkerhet för krav på entreprenören på grund av fel.

Konsumenttjänstlagen föreskriver både skyldighet och rätt för näringsidkaren att avhjälpa fel. Avhjälpandeskyldigheten gäller inte

om ett avhjälpande skulle medföra olägenheter eller kostnader för näringsidkaren är oskäligt stora i förhållande till felets betydelse för konsom sumenten. Om felet inte avhjälps får konsumenten enligt lagen i stället göra

avdrag på priset med motsvarande vad det kostar konsumenten att få felet avhjälpt

Konsumenttjänstlagen stadgar att konsumenten får häva avtalet om syftet med tjänsten i huvudsak är förfelat och näringsidkaren insett eller bort inse detta samt tjänsten har utförts i strid mot 4 § marknadsföom

ringslagen eller 6 § produktsäkerhetslagen. I mindre allvarliga fall får

konsumenten häva återstående del av avtalet. Vid hävning har närings-

idkaren inte rätt till betalning för tjänsten till den del avtalet hävs. Konsumenttjänstlagen föreskriver att näringsidkaren skall ersätta

konsumenten för skada på grund fel i följ ande fall:

av

284 Byggfelsförsäkring

Om resultatet av tjänsten avviker från vad näringsidkaren har utfást. - Även näringsidkaren inte visar felet beror på hin- - annars om gt ett der utanför hans kontroll som han inte skäligen kunde förväntas ha räknat med vid avtalets ingående och vars följder han då inte heller skäligen kunde förväntas ha räknat med och följder han inte vars

heller skäligen kunde ha undvikit eller övervunnit eller att felet be-

ror på någon som näringsidkaren har anlitat för att helt eller delvis utföra tjänsten, leverantör eller någon arman i tidigare led och denne skulle vara fri från skadeståndsskyldighet av samma skäl som nyss angetts.

Konsumenttj änstlagen innehåller inga föreskrifter försäkringar.

om

7.5.3.3 ABS 95

När småhusgaranti har tecknats avseende konsuments förvärv av småhus genom entreprenad används ABS 95 i avtalsförhållandet mellan

näringsidkaren/entreprenören och konsumenten/beställaren. Såvitt av-

ser entreprenörens ansvar för fullgörande av entreprenaden och ansvar för fel och skador gäller i huvudsak följande. Entreprenören skall enligt ABS 95 utföra sitt åtagande fackmässigt samt med tillbörlig omsorg ta tillvara beställarens intressen och samråda med denne. I den mån han under entreprenadtiden insett eller bort inse beställaren tillhandahållna uppgifter, undersökningsmaterial att av eller utsättningar är felaktiga, är han skyldig att underrätta beställaren härom och samråda med honom om vilka åtgärder som kan bli aktuella med anledning av detta. Entreprenören skall i sådant fall upplysa om konsekvenser samt begära precisering av åtagandet i berörd del. Priset skall enligt ABS 95 alltid vara fastställt i kontraktet. Kontraktssumman skall erläggas enligt betalningsplan mot faktura. I faktura

angivna arbeten skall var utförda när fakturering sker. Betalningsplanen

skall utformas så att entreprenören äger erhålla betalning motsvarande utfört arbete. Efter delbetalning upp till 90 % av kontraktssumman äger dock beställaren alltid innehålla resten av betalningen fram till entreprenadens godkärmande.

Dröjsmål från näringsidkarens sida föreligger enligt ABS 95 om

avlämnandet inte sker på avtalad tid. Beställaren får då häva avtalet om dröjsmålet är ett väsentligt avtalsbrott. Om inte särskilt vite har avtalats har beställaren rätt till skadestånd. Fel i entreprenaden anses föreligga om resultatet av entreprenörens arbetet avviker från vad som har avtalats mellan parterna, om resultatet av entreprenörens arbete visar att detta inte har utförts fackmässigt samt

SOU 1997: 177 Byggêlsförsäkring 285

om det uppstår skada på grund av att entreprenören inte har utfört er-

forderliga ändringar och tilläggsarbeten.

Omfattningen av entreprenörens felansvar enligt ABS 95 är beroen-

de av när i tiden felet framträder; under entreprenadtiden, under

garantitiden eller efter garantitiden innan tioårig preskription inträder. Felansvaret är även knutet till i avtalet föreskrivna besiktningar. Under entreprenadtiden ansvarar entreprenören för skada på avlämnad del av entreprenaden om skadan inte beror på förhållanden på beställarens sida. Vid kontraktstidens utgång skall slutbesiktning ske. Vid försening av avlämnandet av entreprenaden har beställaren rätt till skadestånd. Från avlämnandet, i regel sker när entreprenaden godsom

känts vid slutbesikming, löper en garantitid om minst två år. För fel som framträder under garantitiden ansvarar entreprenören om inte ent-

reprenören gör sarmolikt att skadan beror på olyckshändelse eller där-

med jämförlig händelse eller på vanvård, onormalt brukande eller något

liknande förhållande på beställarens sida. Om entreprenören är ansvarig for felet ansvarar han också for skada på entreprenaden på grund av felet undantag görs för brandskador som regleras genom den brandförsäkring som beställaren är skyldig att hålla. Före garantitidens utgång

ska garantibesiktning verkställas. För fel framträder efter garanti-

som tiden är entreprenörens ansvar begränsat dels i tiden till tio år efter ga-

rantitidens början, d.v.s. vanligtvis till åtta år efter garantitidens utgång,

och dels i omfattningen till fel som är väsentliga och som visas ha sin grund i vårdslöshet från entreprenörens sida. Bevisbördan ligger här på beställaren. Om entreprenören har ansvar för ett fel så skall han även svara för skada som har orsakats av felet. Entreprenören ansvarar även i förhållande till beställare för åtgärder som vidtas eller underlåts av hans anställda samt av honom anlitade entreprenörer, leverantörer och övriga personer. Beställaren får huvudregel inte göra gällande andra fel än sådasom

na som en besiktningsman har antecknat i ett besiktningsutlåtande.

Härutöver får han dock göra gällande ä förelåg vid besiktningen som men som vare sig märktes eller borde ha märkts då, Q som beställaren

påtalade vid besiktningen men som besiktningsmarmen inte ansåg utgö-

ra fel och fel som beställaren påtalar hos entreprenören inom tre månader efter entreprenadtidens utgång. Beställaren skall inom skälig tid underrätta entreprenören då han

upptäcker fel eller skada efter det att entreprenaden eller del därav har

avlämnats eller tagits i bruk.

Fel som står antecknade i ett besiktningsutlåtande och som entreprenören ansvarar för har derme både rätt och skyldighet att avhjälpa utan

kostnad for beställare. Om avhjälpandet inte sker inom skälig tid får beställaren avhjälpa felet på entreprenörens bekostnad. Entreprenören

286 Byggfelsförsäkring SOU 1997: l 77

är inte skyldig att avhjälpa fel som inte i väsentlig grad påverkar ent-

reprenadens bestånd, utseende eller ñmktionsduglighet ett avhjäl-

om

pande skulle vara oskäligt med hänsyn till avhjälpandekostnader och

andra omständigheter. Beställare får då i stället göra avdrag på priset. Beställaren får alltid innehålla så mycket av kontraktssumman som fordras för att ge honom säkerhet för hans rättmätiga krav på grund av kvarstående fel samt för skadestånd eller annan fordran som beställaren

är berättigad till.

Om entreprenören går i konkurs får beställaren häva avtalet och är

då berättigad till ersättning för den kostnadsölcning som därav uppkommer för entreprenadens färdigställande.

ABS 95 innehåller inga särskilda regler om skadestånd för beställaren vid fel. Enligt ABS 95 åligger det part att vid skada utnyttja avtalad

försäkring. Entreprenören skall ha allriskförsälcring för skador på ent-

reprenaden och försäkringen skall gälla under entreprenadtiden och tvâ år efter entreprenadens godkännande. Beställaren skall vara medförsäkrad. Entreprenören skall vidare ha ansvarsförsäkring för entreprenadverksamhet under entreprenad- och garantitiden.

7.5.3.4 Jämförelse mellan konsumenttjänstlagen och ABS 95

Även likheterna mellan konsumenttjänstlagen och ABS 95 är större om än olikheterna så finns här vissa betydande skillnader som framför allt

är betingade av att ABS 95 är särskilt avpassat för småhusentreprena-

der som är en mycket komplicerad tjänst medan konsumenttjänstlagen är en generell lagstiftning som från början undantog uppförande av hus och alltså i huvudsak gällde för arbeten på lös egendom och förvaring

av lösa saker. När även småhusbyggen infogades under lagens tillämp-

ningsområde gjordes inga särskilda anpassningar i lagen. De flesta av

småhusentreprenadema undantogs från lagens tvingande regler med hänsyn till det mera ändamålsenliga skydd som gavs genom småhusga-

rantin i kombination med ABS 95. Till skillnad från ABS 95 innehåller konsumenttj änstlagen regler om

avrådandeplikt för näringsidkaren om tjänsten inte kan anses vara till

rimlig nytta för konsumenten. Detta konsumentvänlig föreskrift är en som dock är mycket allmänt hållen, varför man möjligen kan ifrågasätta vilken reell praktiskt nytta som denna regel kan ha i entreprenadförhållanden. Enligt muntlig uppgift från Allmärma reklamationsnämn-

dens bostadsavdelning har denna regel inte varit föremål för prövning

I ABS 95 stadgas en samrådsplikt för entreprenören han skall ta till vara beställarens intressen och samråda med denne i den utsträckning som behövs och är möjlig. I den mån han har erhållit felaktiga

Byggfelsförsälaing 287

uppgifter från beställaren måste han underrätta beställaren detta och om samråda med honom om vilka åtgärder kan bli aktuella. som ABS 95 har tydligare och för konsumenten fördelaktigare regler mer

för betalning; krav på fakturering, betalningsplan och generell rätt för

konsumenten att innehålla 10 % kontraktssumman säkerhet av som fram till entreprenadens godkännande.

Konsumenttjänstlagens felbegrepp är vidare än det i avtalet på så vis

att det även knyts till uppgifter betydelse för bedömning tjänstens av av beskaffenhet samt näringsidkarens underlåtenhet att lämna sådana uppgifter om detta kan antas ha inverkat på avtalet.

Den viktigaste skillnaden mellan konsumenttjänstlagen och ABS 95 är att avtalet till skillnad ñån lagen innehåller regler besiktningar

om

och dess verkningar. Med tanke på komplexiteten i tjänsten och risker-

na för uppkomsten av kostsamma fel och skador är det av största bety-

delse att arbetet vid vissa givna tidpunkter kontrolleras sakkunnig

av en

besiktningsman. Avtalssystemet innebär dock att möjligheterna för konsumenten att åberopa fel begränsas. Var felet upptäckbart vid

en

besiktning får det inte åberopas om det inte antecknats av besiktningsmannen i besiktningsutlåtandet eller påtalats av konsumenten vid be-

siktningen. Inom tre månader från entreprenadtidens utgång har dock konsumenten en generell rätt att påtala fel. Vid användandet ABS 95 finns det, till skillnad från konsumentav tjänslagen, krav på entreprenören att derme skall ha ett försäkringsskydd till tryggande av konsumentens anspråk. Det som betyder mest i sammanhanget är dock att ABS 95 används i

kombination med den tioåriga småhusgarantin med produktionsgaranti och ansvarsutfåstelse. Enligt utredningens mening innebär detta klart

en större trygghet för konsumenten än vad som följer konsumentav

tjänstlagen. Vidare ska framhållas att ABS 95:s regler lägst

om en som tvåårig garantitid innebär att entreprenören för samtliga fel svarar som framträder under denna tid liksom skador entreprenören inte gör om sannolikt att dessa beror på olyckshändelse eller vanvård, onormalt brukande eller dylikt från beställarens sida.

Undersökning av konsumentens situation

I rapport 1992/93:24 "Bygga eget vågar man det" har konsumentver- ket undersökt förhållandena mellan konsumenten och dennes motparter

vid förvärv av styckebyggda småhus. Motpartema utgörs husfabri-

av kanten, den lokale försäljaren och olika entreprenörer. Syftet med undersökningen var att utreda hur det förhöll sig med konsumentproblemen vid förvärv småhus. I rapporten framhålls att det ofta är av nya

288 Byggfelsförsäkring SOU 1997: 177

den lokale husförsäljaren sköter en stor del av kontakterna med som konsumenten. En viktig uppgift för försäljaren är att upprätta en boendekostnadskalkyl i enlighet med Konsumentverkets riktlinjer. Det före-

kommer att konsumenten uppfattar situationen så att han har beställt en totalentreprenad av husförsäljaren när denne åtar sig att upprätta kon-

trakt med andra motparter, såsom materialleverantör och entreprenör. Konsumenten har alltså ålagts ett byggherreansvar enligt PBL, men har enligt Konsumentverkets erfarenheten ofta en oklar bild av vilken entreprenadform han har haft, d.v.s. vilka motparter som han har ingått avtal med och omfattningen av respektive motparts åtagande. I rapporten från Konsumentverket redovisas en statistisk undersök-

ning som omfattar 6 % av samtliga nya småhus som var inflyttningskla-

andra halvåret 1989 respektive 1991. Undersökningen bygger på ra intervjusvar från köparna. 40 % av köparna uppgav att boendekostna-

den hade blivit högre än kalkylerad, i 42 % dessa fall berodde den

av

högre kostnaden enligt köparna på att produktionskostnaden hade blivit underskattad. Enligt köparnas uppgifter så utfördes inte besiktningar i erforderlig mån; endast i en knapp fjärdedel av fallen hade slutbesikt-

ning skett och garantibesiktningar hade genomförts i ännu färre fall. Eftersom byggherrens möjligheter att göra gällande fel och skador en-

ligt Standardavtal på området är kopplad till vad som har framkommit

vid sådana besiktningar så är det allvarligt att dessa inte har utförts i flera fall. Den bild av konsumentens situation vid förvärv av småhus som

framgår av Konsumentverkets rapport är oroväckande. Det bör dock

noteras att denna behandlar styckebyggda småhus ofta köps i delar som från en husfabrikant via en försäljare och som sedan uppförs på delad entreprenad. Vid köp husdelar används konsumentköplagen idag, av eftersom det Standardavtal som brukas i dessa fall, AA 94, kompletteras av denna lag, utan att några inskräkningar görs i lagen Som har framgått i avsnitt 7.4.2.6 så finns misstankar om att konsumenter i ett inte obetydligt antal fall vid ansökan om statlig bostadsbyggnadssubvention inte anger de avtal som har ingåtts för uppförande av husen för att på så

vis undvika att avtal om småhusgaranti blir ett villkor för erhållande av

statlig bostadssubvention. Vidare kan det tänkas att avtal inte anges på

inrådan av husförsäljare som vill minska sitt åtagande enligt småhusga-

rantin. Skyddet för konsumenten vid dessa småhusförvärv skulle öka

om utredningens förslag om att låta småhusen omfattas av byggfelsför-

säkringen går igenom i och med att byggfelsförsälcringen är obligatorisk och omfattar alla arbeten inte utförs av byggherren själv, utan som stt dessa behöver anges särskilt. Det är vidare försäkringsbolaget som är ansvarig enligt försäkringsavtalet och inte, som fallet är vid småhus-

garanti för delad entreprenad, i första hand husförsälj aren.

Byggfelsförsälaing 289

7.5.5 Slutsatser och

förslag

När det gäller köp och tjänster omfattas försäkringsobligatoriet

som av

enligt lagen om byggfelsförsälqing så är det försäkringsavtalet är

som av störst betydelse för konsumenten, inte avtalet i förhållande till sälja-

ren/entreprenören. För konsumentens möjligheter att eventuella fel

och skador åtgärdade är det underordnad betydelse detta avtal av om

grundar sig på konsumentlagstiftning eller standardavtal. När fel eller skador uppkommer i huset så är det försäkringsbolaget konsu-

som menten vänder sig till för rättelse. Det är omfattningen detta försäkav ringsskydd som är av betydelse och inte avtalsförhållandet med ent-

reprenören/säljaren. Detta gäller dock först sedan försäkringen har trätt i kraft, d.v.s. när arbetet är färdigställt och godkänt. Det bör vidare

no-

teras att byggfelsförsäloingen kan vara subsidiär i förhållande till ett

garantiâtagande, om det inte visar sig att den har utställt garantin som inte kan fullgöra sina förpliktelser.

Under produktionstiden saknar konsumenttj änstlagen i allt väsentlig

betydelse. Under denna tid kan ABS 95 med säkerhet utgöra ett anses

gott konsumentskydd. Besiktningsförfarandena, som även försäkrings-

givama har intresse av, är ändamålsenliga för att få arbetet utfört kor-

rekt. Avbetalningsreglerna är förmånliga för konsumenten, alltid

som har rätt att innehålla l0 % kontraktssurnrnan fram till entreprenadens av godkännande. Dessa regler liksom bestämmelserna de och om ansvars-

allriskförsälcringar som entreprenören skall hålla att trygga

avser eventuella anspråk från konsumentens sida. Under garantitiden får konsumenten utvecklat skydd för fel ett mer och skador genom avtalet med näringsidkaren än konsumentlagenom gama. Garantin innebär att näringsidkaren svarar för alla uppkommande fel och skador, han inte kan göra sannolikt att dessa beror på om förhållanden som inte är hänförliga till honom. Bevisbördan åvilar således näringsidkaren och skulle denne inte kunna fullgöra sitt åtagan-

den enligt garantin så åligger det försäkringsgivaren till byggfelsförsäkringen att utge ersättning i enlighet med försäkringsavtalet.

För att utöka konsumentskyddet under produktions- och garantitid finns, som tidigare anförts, möjlighet att i standardavtalen används som i konsumentförhållanden införa liknande bestämmelse i AB 92 en som om lämnande säkerhet till beställaren/konsumenten, vilket skulle av trygga konsumentens anspråk vid entreprenörens konkurs. Något så-

dant skydd för konsumenten finns inte i konsumentlagstiftningen.

Efter garantitiden får köpe- eller entreprenadavtalet mellan konsu-

menten och näringsidkaren främst betydelse för försäkringsbolagens

regressrätt gentemot näringsidkaren. Konsumenten vänder sig till sitt

försäkringsbolag. I detta avtalsförhållande behöver konsumenten inte

290 Byggfelsförsäkring SOU 1997: 177

visa att någon har varit försumlig för att ersättning skall utgå. Det är försäkringsavtalet gäller och inte entreprenad- eller köpeavtalet. som

Själva syftet med lagen om byggfelsförsäkring är att fel och skador

skall åtgärdas snabbt utan föregående tvist om vem som är ansvarig för dem och utan hinder att den eventuellt är ansvarig inte kan ta på av som sig kostnadema. Enligt utredningens mening är det mer ändamålsenligt

att regressförhållandet mellan försäkringsbolaget och näringsidkaren

regleras ett avtal än genom konsumentlagstiftning. genom Utredningen föreslår därför att de undantag som idag gäller i konsumentlagstiftning för småhusgaranti i förening med erforderligt avtals-

skydd fortsättningsvis skall gälla när byggfelsförsäkring finns och avtalet mellan konsumenten och säljaren eller entreprenören är tillfreds-

ställande med hänsyn till allmänna konsumentintressen. Härvid bör noteras att undantaget från konsumenttjänstlagen blir vidare än idag

eftersom även vissa större ombyggnader omfattas av kravet på bygg-

felsförsäkring, vilket inte är fallet vid småhusgaranti.

7.6 Utvärdering av lagen om byggfelsförsäkring

7.6. l Allmänt

Utredningens uppdrag i frågan om byggfelsförsäkring tar sikte på utformningen lagen och hur försäkringsproduktema förhåller sig till av lagen. I det följande utvärderas innehållet i lagen. Huruvida de bygg-

felsförsälqingar idag erbjuds på marknaden uppfyller lagens in-

som tentioner behandlas i avsnitt 7.7.

Lagen byggfelsförsäkring har endast varit i kraft i drygt fyra år,

om vilket kraftigt inverkar på möjligheterna att värdera dess verkan och

ändamålsenlighet. Byggfelsförsälcringen tecknas innan ett byggnadsarbete påbörjas, börjar gälla först sedan det färdigställts. I förekom-

men mande byggfelsförsäkringar görs regelmässigt undantag för sådan

kostnader täcks garantiavtal, vilket innebär att fel och skador

som av upptäcks inom två år efter slutbesiktning inte försäkringsom ersätts ur såvida inte den har ställt ut garantin själv inte kan fullgöra sitt en som

åtagande. Detta innebär att byggfelsförsäkringen inte kan tas i anspråk

förrän efter tid, i flertalet fall först efter flera år. Hittills har såvitt en utredningen erfarit försäkringsersättning bara utbetalats vid ett tillfälle och detta berodde på att entreprenören inte kunde fullgöra sitt garanti-

Byggfelwrsäkring 291

åtagande. Endast något försäkringsfall har inträffat sedan garantitiden löpt ut. Byggfelsförsälcringen är ett långsiktigt åtagande, både men produkten och försäkringsobligatoriet har bara funnits i några år. Det är inte möjligt att göra riktigt utvärdering systemet med byggfelsfören av säkringar förrän det har gått minst elva år från lagens ikraftträdande. Först då har försäkringstiden löpt ut för ett antal försäkringar. Mot bakgrund av att bostadsproduktionen har varit låg under den tid byggsom felsförsälcringen har funnits tillgänglig på marknaden dröjer det säkert ännu längre innan det går att få nödvändigt statistiskt underlag för att dra några säkra slutsatser vad gäller t.ex. risk- och premieberälcning. En riktig utvärdering av lagen byggfelsförsälcring är således änom nu inte möjlig att genomföra eftersom underlag för sådan inte föreen ligger. Vissa tillärnpningsfrågor m.m. har emellertid aktualiserats som det finns skäl att diskutera. Utredning har funnit anledning att föreslå vissa ändringar i lagen bl.a. utvidgning tillämpningsområdet till en av följd av samordning av försäkringssystemen för småhus och flerbostadshus.

Tillämpningsområdet

7.6.2.1 Inledning

Utredningen har i uppdrag att bedöma om det behövs ändringar och kompletteringar av lagen om byggfelsförsälcring vad gäller tillämpningsområdet. Härvid skall utredningen enligt direktiven pröva om lagen skall omfatta även andra byggnader än flerbostadshus. Vidare skall hanteringen av ombyggnader vara föremål för utredningens granskning. Därutöver har även kopplingen till näringsidkarbegreppet prövats.

7.6.2.2 Vilka byggnader skall omfattas kravet typer av av på byggfelsförsäluing

Utredningen föreslår ingen ändring av förhållandet att obligatoriet med byggfelsförsälcring endast gäller bostäder huvudsakligen som används för permanent bruk. Kravet på byggfelsförsäkring bör dock enligt utredningens mening utvidgas till att gälla samtliga småhus för permanentboende.

292 Byggfelsförsäkring

Som framgår av den första paragrafen gäller lagen om byggfelsförsäkring permanentbostäder. Det är tillräckligt att en byggnad till övervä-

gande del skall användas som permanentbostad för att den skall omfatkravet på byggfelsförsäloing. Byggfelsförsäkring behövs dock

tas av inte för och tvåbostadshus när ett sådant garanti-, försälcringsg och enavtalsskydd finns som utgör villkor för statlig bostadsfinansiering. Här-

vid åsyftas alltså förekomst småhusgaranti och konsumentanpassade

av

entreprenad/köpeavtal. Lagen byggfelsförsälcring omfattar således

om både småhus och flerbostadshus, när småhusgaranti gäller för ett men småhus undantas detta från försäkringsobligatoriet. I enlighet med resonemanget förts i avsnitt 7.4 föreslår utredsom ningen att lagen byggfelsförsäkring skall vara tillämplig på alla om permanentbostadshus, utan undantag för förekomst småhusgaranti. av

Det nuvarande andra stycket i lagens första paragraf bör därför tas bort. I förarbetena till lagen om byggfelsförsäkring och till föregångaren, lagen byggnadsgaranti, talas nästan uteslutande om flerbostadshus

om

och det är tydligt att lagstiftaren tidigare har förutsatt att småhusen i

princip skall omfattas småhusgaranti i stället för byggfelsförsäkav en

ring. Därför är lagen om byggfelsförsäkring till sin utformning anpas-

sad till att tillämpas på flerbostadshus. I praktiken förekommer det

emellertid redan idag att byggfelsförsäkringen används för småhus.

Sedan mitten år 1996 är det beskrivits tidigare möjligt att ersätta av som småhusgarantin med byggfelsförsäkring vid ansökan om statliga en räntebidrag och enligt uppgift från Skandia så utfärdas byggfelsförsäkringar för småhus i inte obetydlig omfattning. Utredningens förslag en att tillämpningsområdet för lagen skall utvidgas till att gälla geneom rellt även för småhus innebär att vissa följ dändringar i lagen erfordras. I 1990/91 :89 med förslaget till lagen byggnadsgaranti, som prop. om föregick lagen om byggfelsförsälqing, diskuterades frågan om lagen

skulle även andra byggnader än bostadshus se s. 16. Mot bak-

avse grund det förstärkta ansvar för aktörerna vid byggande av arbetsav platser enligt förslaget ändringar i arbetsmiljölagen ansågs det inte om lika angeläget att snabbt få till stånd ett garantisystem för kontor och andra lokaler omfattas arbetsmiljölagstiftningen. Vad gällde som av lokaler för undervisning, vård och framhölls vikten av annan omsorg

att byggnaderna uppfyller alla de egenskaper och funktioner som rimli-

bör ställas samt att det kan finnas speciella skäl att inskärpa bl.a. gen entreprenörens för inomhusmiljön vid arbeten på sådana byggansvar nader där typiskt sett känsliga personer vistas. Samtidigt påpekades mer att dessa byggnader oftast ägs det allmänna och att man därför bör av kunna räkna med att behövliga åtgärder vidtas mot brister i lokalerna. Inte heller dessa typer lokaler ansågs behöva omfattas av byggnadsav garantin, åtminstone inte till en början.

Byggfelsförsäkring 293

Bostadsutskottet anförde i sitt betänkande l990/9lzBoU 19 s.1 l att

det var av vikt att efter tids erfarenheter systemet överväga att en av

låta lagen om byggnadsgaranti omfatta flera typer byggnader, näm-

av

ligen småhusen oaktat befintligt garanti-, försäkrings- och avtals-

skydd, daghem, skolor och andra miljöer där barn och ungdomar vistas samt kontorslokaler. Med hänvisning till den prövning gjorts vid utarbetandet lasom av

gen om byggnadsgaranti, uttalas i propositionen till lagen om byggfelsförsäkring att även med ett system med obligatorisk byggfelsförsäkring

bör erfarenhet vinnas innan utvidgning tillämpningsområdet en av

övervägs prop. 1992/932121, s. 19.

Det är i sammanhanget av intresse att notera att på marknaden före-

kommande byggfelsforsälçringar är möjliga att teckna även för objekt som ligger utanför obligatoriet. Skandia beräknar att så mycket som 25-

30 % av de avtal byggfelsförsäkringar bolaget har tecknat gäl-

om som

ler objekt som inte omfattas av lagen. En relativt stor del härav har

avsett kommunala byggprojekt, såsom äldreboende, lekskolor, skolbyggnader och vårdhem. Wasa har enbart försäkrat fem objekt utanför obligatoriet, bl.a. en skola, och det har hänt att. Wasa har nekat att försäkra objekt som inte omfattas av lagen. Utredningen finner att skyddsbehovet utanför bostadsområdet fram-

för allt gör sig gällande för dagisbarn, skolelever och patienter

som vistas i daghem, skolor och vårdhem och liknande. Det rör sig loom kaler där personer som typiskt sett är känsligare för dåliga inomhusmiljöer vistas under lång tid. Nämnda kategorier människor har svårt att själva påverka sin situation i aktuellt avseende. Något direkt avtalsförhållande med fastighetsägaren föreligger inte. Att reparations- och

ombyggnadsarbeten för att komma till rätta med byggfel och skador i

byggnaden ofta blir mycket kostsamma kan naturligtvis innebära att nödvändiga åtgärder inte vidtas inom rimlig tid, eller inte alls. En lösning av sådana problem kan tänkas nås inom ramen för systemet med

byggfelsförsäloing. Härvid bör dock poängteras att detta system inte omfattar befintligt byggnadsbestånd i annat avseende än ombyggnadsarbeten av viss dignitet.

Utredningen konstaterar att sådana erfarenheter systemet i av som

förarbetena till lagen förutsattes föreligga underlag för prövning

som en

av en utvidgning av lagens tillämpningsområde till andra typer av byggnader än bostäder ännu inte har nåtts. Därtill kommer att de byggfelsförsälaingar som erbjuds på marknaden är tillgängliga även för andra objekt än dem omfattas försäkringsobligatoriet. Ansvarsfulla

som av

och förutseende fastighetsägare torde därför vid nyproduktion

och om-

byggnader överväga att försäkra risken av framtida utgifter för att

komma till rätta med fel i byggnaden och skador till följd sådana fel, av

294 Byggfelsförsäkring

för att på så sätt skydda tredje man som vistas i byggnaderna. Tillräckliga skäl kan enligt utredningens uppfattning inte nu anses föreligga för

att utvidga försäkringsobligatoriet utanför bostadssektom.

7.6.2.3 Vem skall utföra byggnadsarbetena för att lagen skall gälla

Kravet på byggfelsförsäkring bör enligt utredningen gälla oavsett om byggnadsarbetet utförs av näringsidkare eller inte.

Kravet på byggfelsförsälqing gäller när en näringsidkare uppför en byggnad. Frågan är vem som åsyftas med detta näringsidkarbegrepp. Rent språkligt kan det antingen vara den som låter uppföra ett hus eller

den faktiskt uppför byggnaden I förarbeten till lagen

som som avses.

om byggfelsförsäkring hittas inte svaret på frågan. I prop. 1992/932121 s.17 framgår att vägledning vid tillämpning enskilda bestämmelser

av

i lagen byggfelsförsäkring kan hämtas från förarbetena till lagen om

om

byggnadsgaranti, eftersom i stort sätt alla bestämmelser i den förra 1agen har motsvarighet i den senare. Något klargörande uttalande går dock inte att finna här heller. I prop. 1990/912189 med förslag till lag

byggnadsgaranti 29 sägs: "Byggnaden måste vara uppförd av om den som är näringsidkare. Det är endast den som uppför en byggnad utför ombyggnadsåtgärder som är skyldig att ha garanti enligt laresp. gen." Förebilden för denna lag tidigare har nämnts det förslag var som

till lag om entreprenadgaranti som utarbetades av arbetsgruppen för

frågor rör sjuka hus i betänkandet Ds 1990:14 Byggnaders in-

som omhusmiljö m.m. Detta lagförslag föreslcrev garanti när en entreprenör

på uppdrag av annan än konsument uppför bostadsbyggnad.

Enligt vad utredningen har erfarit så tolkas lagen om byggfelsforsäkring allmänt så att det år byggherren, dvs. den som för egen räkning utför eller låter utföra byggnadsarbete, som skall vara näringsidkare. Detta synes vara den rimliga tolkningen även om undantaget i l § 2 st. då synes något egenartat. Där görs undantag från kravet på byggfels-

försäkring i fråga om en- och tvåbostadshus när ett sådant garanti-, för-

säkrings- och avtalsskydd finns som utgör villkor för statlig bostadsfinansiering. Krav på småhusgaranti och konsumentanpassat avtal för erhållande av statlig bostadsbyggnadssubvention ställs enbart om projektet avser nybyggnad av egnahem, dvs. en- och tvåbostadshus, och om huset ägs av en eller flera fysiska personer eller om det avser upp-

förande och tvåbostadshus upplåts med bostadsrätt. När det

av en- som inte är näringsidkare är beställare så omfattas inte byggnaden som

SOU 1997: 177 Byggfelsförsäkring 295

över huvud taget av kravet på byggfelsförsälcring, varför ett undantag från huvudregeln är onödigt i dessa fall. Mot bakgrund av utredningens förslag att lagen byggfelsförsäk-

om ring skall omfatta även småhus krävs ändring regeln att det måste en av

vara en näringsidkare som uppför byggnad för att kravet på bygg-

en

felsförsäkiing skall bli gällande. Enligt utredningens mening bör även

andra hus än småhus omfattas sådan ändring. Kopplingen till näav en

ringsidkarbegreppet har lett till tillämpningssvårigheter, t.ex. när byggherren/beställaren är bostadsrättsförening eller kommun. Mot

en en

bakgrund av lagens skyddssyften ser utredningen ingen anledning till att begränsa tillämpningsområdet på angivna vis. I praktiken torde denna ändring i lagen inte någon större betydelse, annat än att lagen blir lättare att förstå och att tillämpa. Av lagens första paragraf bör dock framgå att det är byggherren som är skyldig att teckna byggfelsförsäkring, dvs. den som för räkning utför eller låter utföra byggnadsar-

egen betena.

7.6.2.4 Vilka byggnadsarbeten förutom uppförande byggnad av en skall omfattas lagen byggfelsförsälcring av om

Utredningen föreslår att det, förutom uppförande av byggnad och tillbyggnad, endast är sådana byggnadsarbeten som avses i 9 kap.

2 § 1 st. 3 p. plan- och bygglagen skall omfattas kravet på som av

byggfelsförsäkring.

Kravet på byggfelsförsälcring gäller för uppförande pennanentbo-

av stadshus och vissa andra åtgärder på sådana byggnader. För att en annan åtgärd än uppförande skall omfattas försäkringsobligatoriet skall av åtgärden fordra bygganmälan och avsevärt förlänga byggnadernas brukstid. Det har under utredningsarbetet framkommit att denna be-

skrivning har vållat tillämpningssvårigheter. Osäkerhet föreligger

om

vilka åtgärder förutom uppförande byggnad fordrar försäkring

av som och tolkningen i olika kommuner sägs inte enhetlig. Det finns därvara

för anledning att lite närmare beröra omfattningen lagens tillämp-

av ningsområde i detta avseende.

I vilka fall byggherren skall göra bygganmälan till byggnads-

som

nämnden före byggstart framgår 9 kap 2-3 PBL. Det räcker dock

av inte med att åtgärden fordrar bygganmälan för att den skall omfattas av

försäkringsobligatoriet. Åtgärden skall även avsevärt förlänga byggna-

dens brukstid. Motsvarande avgränsning tillämpningsområdet gällde

av även för byggnadsgarantin. Avgränsningen knyter an till den definition

296 Byggfelsförsälcring SOU 1997: 177

av ombyggnadsbegreppet som tidigare stod i 3 kap. ll § PBL. I propositionen till PBL prop. 1985/86:1 s. 507-509 uttalade departe-

mentschefen följande till förtydligande begreppet brukstid.

av

"Med en byggnads brukstid menas i detta sammanhang den tid var-

under byggnad normalt förväntas kunna användas för sitt ändamål en utan andra ingrepp än sådant vanligt underhåll som utförs med återkommande mellanrum under denna tid. Brukstiden kan oftast svara mot den normala avskrivningstiden för de investeringar som ursprungligen har gjorts i byggnaden. / / - Att ändringen skall leda till avsevärt förlängd brukstid innebär att en byggnaden / /därefter kan bedömas komma att användas för sitt än- -

damål utan ytterligare ändringar under en avsevärt längre tid än som

sannolikt skulle fallet. Bedömningen skall således göras i annars vara

ett tekniskt-ekonomiskt perspektiv och avse de förhållanden som kan förutses vid ombyggnadstillfállet/ /

- I vissa fall medför arbeten, som inte medför särskild stora ingrepp, att byggnaden / / får en avsevärt förlängd brukstid i den mening som jag nämnde. Detta kan inträffa arbetena inte innebär att nyss även om funktioner tillförs, utan endast att de funktioner som redan finns i nya

byggnaden förnyas så att de bättre möter de krav boende kan väntas

ställa under lång tid. En renovering ett kök eller ett badrum, kombiav

nerad med ett byte rörstammar och elledningar, leder i många fall till

av att byggnaden kan fortsätta att brukas utan ytterligare ändringar - långt utöver den brukstid kunde förväntas. Det är enligt min som annars mening angeläget sådan ändring hänförs till ombyggnad för att att en säkra att byggnaden eller den del av den som byggs om får de egenskasamhället att byggnader, skall brukas under en längper som anser som re tid, skall ha. / -/ Av det jag har sagt följer att till ombyggnad inte skall hänföras nu sådana vanligen inte bygglovspliktiga arbeten som måste vidtas för un-

derhållet byggnad under upprepade tillfällen under dess brukstid.

av en Sådana arbeten skall således inte kunna utlösa krav på andra åtgärder i byggnaden. Exempel på sådana underhållsarbeten som här avses är byte inredning i kök och badrum, ommålning, omläggning av tak av

och byte av golvbeläggning. Åtgärder som vidtas enbart i syfte att hålla

byggnaden i ett gott tekniskt skick eller att främja en rationell drift av byggnaden bör inte heller i sig föranleda att åtgärderna hänförs till ombyggnad, åtgärderna kräver bygglov." även om

Enligt den tidigare legaldeñnitionen av ombyggnadsbegreppet i PBL var det tillräckligt att byggnadsåtgärden avsevärt förlängde brukstiden för del byggnaden. För att ombyggnader av mindre slag,

av t.ex. enstaka lägenhet inte skulle omfattas lagen om byggnadsgaen av

ranti begränsades tillämpningen till sådana ombyggnader som avsevärt

SOU 1997: 177 Byggfelsförsäkring 297

förlängde hela byggnadens brukstid prop. 1990/91:189 17. Detta s.

gäller även för lagen om byggfelsförsälcring. Huruvida en åtgärd är sådan att byggfelsförsälcring erfordras avgörs

av byggnadsnämnden i varje enskilt fall. Det har till utredningen från flera håll framförts önskemål om en

förenkling av lagen när det gäller vilka ombyggnader skall omfat-

som

tas av krav på byggfelsförsälcring. Om lagen kan göras tydligare i detta

avseende blir det lättare för den enskilde byggherren att bedöma när han måste teckna byggfelsförsälcring, handläggningen i byggnads-

nämnderna underlättas, en enhetlig bedömning främjas och försäk-

ringsgivares möjligheter att bedöma marlmadsunderlaget för byggfelsförsäkringar ökar. På dagens byggmarknad, där ombyggnadsarbetena spelar en betydande roll, är detta av vikt. Utredningen föreslår ingen definition begreppet ombyggnad. Det av

väsentliga är att krav på byggfelsförsälcring föreligger när byggnadsar-

betena typiskt sett är sådant slag att följderna fel i konstruktion, av av

material eller arbete kan orsaka allvarliga och kostsamma skador

som inte omfattas av fastighetsägarens sedvanliga försäkringar i övrigt. Försäkringskravet bör utformas så att oklarhet för byggherren i frågan i möjlig mån undviks. Frågan om ett byggnadsarbete omfattas av försäkringsobligatoriet bör komma upp till prövning senast i samband med att byggherren minst tre veckor innan arbetenas påböijande gör en bygganmälan till byggnadsnämnden. Bygganmälningsplikt föreligger enligt 9 kap 2 § PBL om arbetena avser

uppförande eller tillbyggnad byggnad av en

vissa angivna åtgärder gällande andra anläggningar än byggnader sådana ändringar byggnad berör konstruktionen de

av en som av bärande delarna eller avsevärt påverkar dess planlösning, som installation eller väsentlig ändring hissar, eldstäder, rökkanaler av

eller andordningar för ventilation i byggnader

installation eller väsentlig ändring av anordningar för Vattenförsörjning eller avlopp i byggnader eller inom tomter underhåll sådan bebyggelse med särskild bevaranderätt av som omfattas av skyddsbeståmmelser rivning som omfattas krav på rivningslov. av

Förutom punkten l är det alltså punkterna 3-5 beskriver sådana som byggnadsarbeten som kan bli föremål för krav på byggfelsförsälcring.

I fråga om åtgärder enligt punkten 3 bör enligt utredningens mening

ändringar av en byggnad berör konstruktionen de bärande desom av

larna omfattas kravet på byggfelsförsälcring. Övriga åtgärder

av som

298 Byggfelsförsälaing

kräver bygganmälan enligt denna punkt skall avsevärt påverka byggnadens planlösning. Enligt kommentaren till Plan- och bygglagen Didön m.fl. bör detta innebära att byggnadsåtgärden aktualiserar tillämpningen av ett tekniskt krav någon betydelse. Hit hör att två bostadslägenav heter slås samman till en, att enbostadslägenhet delas till flera och att utrymme från en lägenhet överförs till en arman. Däremot räknas till sådana åtgärder inte att en enstaka dörröppning tas upp eller tillsluts inom en och samma bostadslägenhet. Enligt Didön m.fl. kan inredning av ett rum på vinden till en villa inte anses påverka planlösningen i avsevärd mån, men däremot inredande av en bostadslägenhet på en förut oinredd vind. Enligt utredningens uppfattning kan sådana byggnadsåtgärder som avses i 9 kap. 2 § 3 p allmänt anses vara av sådan ingripande karaktär att de bör omfattas att försäkringsobligatoriet. Vad sedan gäller installationer enligt p. 4-5 så kan dessa vid fel orsaka mycket allvarliga skador som motiverar ett obligatoriskt försäkringsskydd. Flertalet av dessa skador torde dock normalt omfattas av fastighetsförsälcring eller villaförsäluing. Kostnader för skador som normalt täcks av fastighetsförsäkringen undantas regelmässigt från ersättningsskyldigheten enligt byggfelsförsäkringen. Kostnader för skada på sådana system som avses liksom skada genom brand, elfenomen och utströmmande vätska och ånga torde normalt täckas av fastighetsförsälu-ingen/villaförsälqmgen. Är installationsarbetena så omfattande att de berör konstruktionen av de bärande delarna eller om de avsevärt påverkar byggnadens planlösning så innebär utredningens förslag att åtgärder enligt 3 skall omfattas obligatoriet att arbetena under alla p. av förhållanden krävs byggfelsförsäkring för åtgärden. Mot den här bakgrunden anser utredningen särskilt som skadefall på grund av instal- lationerna som regel faller utanför vad som omfattas av en byggfelsförsäkring att det inte föreligger tillräckliga skäl för att kräva att bygg- felsförsäkring skall föreligga för installationer enligt punkterna 4 och

Byggfelsförsäkringens omfattning

7.6.3.1 Inledning

Enligt huvudregeln skall en byggfelsförsäkring täcka skälig kostnad för att avhjälpa fel i byggnadens konstruktion, i material som använts i byggnadsarbetet eller i utförandet av arbetet och skälig kostnad för att avhjälpa skador på byggnaden som orsakats av felet. Lagen om byggfelsförsäkring innehåller dock bestämmelser enligt vilka försäkringsgi-

sou 1997:177 Byggfelsjörsamng 299

varen på olika sätt har rätt att begränsa försäkringens omfattningen. I detta avsnitt behandlas undantaget för skador normalt omfattas som av andra försäkringar, möjligheten att föreskriva att ägaren skall för svara viss självrisk samt möjligheten att begränsa försäkringsersättningen till visst belopp per byggnad och till ett visst belopp för samtliga byggfelsförsäkringar som har meddelats under ett år.

7.6.3.2 Undantag för skador som omfattas andra försäkringar av

Utredningen föreslår att undantag inte skall få göras för andra skador än sådana som normalt täcks av fastighetsförsäkring, villaförsälcring och maskinförsälcring.

I 2-3 §§ lagen om byggfelsförsäkring regleras vad byggfelsförsäken ring skall omfatta. Av 2 § 2 st. framgår att försäkringen inte behöver omfatta skador som normalt täcks andra försäkringar såsom fastigav hetsförsälcring, maskinförsälcring och allrislcförsäkring. Möjligheten att undanta sådana skador upptogs i propositionen till lagen byggfelsom

försäkring se s. 20 sedan Försäkringsförbundet, Skandia och Folksam

m.fl. i den föregående remissomgången påpekat att premierna skulle bli orimligt höga om byggfelsförsäkringen skulle omfatta kostnaderna för sådana skador som omfattas av fastighetsägarens sedvanliga fastighetsförsäkringar. Eftersom det var angeläget att premien för byggfelsförsäkringen skulle hållas på låg nivå och då risken för att fastighetsägare framdeles skulle underlåta att teckna sedvanliga försäkringar för fastigheten framstod som liten infördes möjligheten för försäkringsgivaren att undanta kostnader normalt ersätts sådana försäkringar. som ur Det är viktigt att det lagen klart och tydligt framgår vad skall av som omfattas av en byggfelsförsäkring. En regel rätt för försäkringsgiom vare att undanta skador omfattas andra typer försäkringar som av av måste vara tydlig och enligt utredningens mening absolut. Genom att hänvisa till andra försäkringar såsom fastighetsförsälcring m.fl. antyds att uppräkningen i lagtexten endast utgör exempel på försäkringstyper som tillåts att minska omfattningen byggfelsförsäkringen. Så bör av inte vara fallet. Ett skäl för att lagtexten har formulerats som en exemplifiering kan vara risken för att de sedvanliga försäkringar fassom tighetsägaren tar för att skydda sin egendom ändrar utseende och namn över tiden. Utredningen timer dock att både fastighetsförsälcring och maskinförsälcring är så vedertagna begrepp att detta problem inte motiverar en otydlig lagtext. I sammanhanget bör framhållas att det är försäkringsgivaren som vid tvist har att visa att en skada normalt täcks av

300 Byggfelsförsäkring

sådan försäkring som får minska det ansvarsområde som byggfelsförsäkringen enligt huvudregeln skall täcka. Uppräkningen i lagtexten bör alltså enligt utredningens förmenande vara uttömmande. Genom att ta bort orden "andra försäkringar såsom" uppnås detta. Utredningen kan heller inte att det finns skäl att göra se undantag för andra försäkringar än de som nämns. Snarare är det så att listan med försäkringar bör inskränkas. Enligt vad utredningen har erfarit från experter och andra är nämligen allriskförsälcringar inte allmänt förekommande hos fastighetsägare. En byggfelsförsäkring skall

täcka kostnader för skador som har orsakats av fel i en byggnads konstruktion, av fel i material som använts i byggnadsarbetet eller av fel i

utförandet av arbetet. Vilka av dessa skador som skulle omfattas av en

fastighetsägares allriskförsälcring har inte varit möjligt att få klarhet Utredningen förslår att möjligheten att .från byggfelsförsäkringen göra

undantag för skador normalt täcks fastighetsägares allrisksom av en försäkring tas bort. Eftersom utredningen föreslår att en- och tvåbostadshusen till fullo

skall omfattas av systemet med byggfelsförsäkring bör undantaget för

andra försäkringar omfatta även villaförsäkringar som för småhus är motsvarigheten till fastighetsförsälqingar.

7.6.3.3 Självrisk

Utredningen föreslår att självriskens storlek skall regleras i lagen på så vis att ett högsta tillåtet belopp bestäms. För småhus bör självrisk få tas ut med högst ett halvt basbelopp enligt lagen om allmän försäkring och för övriga hus bör det högsta tillåtna beloppet för självrisk vara tre basbelopp enligt samma lag.

I 1992/93:l2l 23 diskuteras frågan om lämpligheten av att

prop.

införa övre gräns för självriskens storlek i lagen om byggfelsförsäk-

en ring, något hade föreslagits vid remissbehandlingen av lagförslasom

get. För detta talade att syftet med lagen förfelas vid en mycket hög

självrisk och att det skulle underlätta Finansinspektionens tillsyn. Departementschefen fann dock att det inte skulle vara lämpligt att bestämma ett tak för självrisken eftersom de arbeten som omfattas av kravet på byggfelsförsäkring mycket varierande storlek. Med tanär av ke på olika byggherrars skilda ekonomiska förmåga att själva åtgärda byggfel utan att ta försäkringen i anspråk avvisades en lösning som

kopplade självriskens högsta tillåtna storlek till viss del av produk-

en tionskostnaden. I propositionen framhålls dock vikten av att Finansin-

SOU 1997: 177 Byggfelsförsäkring 301

spektionen i egenskap av tillsynsmyndighet noggrant och fortlöpande

kontrollerar att lagen inte kringgås genom för höga självrisker se här

även s. 30. Finansinspektionen anses böra ta hänsyn till bl.a. omfattningen av byggnadsarbetena och byggherrens ekonomiska förmåga,

varvid det även skall beaktas att byggnaden kan komma att byta ägare

under försäkringstiden.

I betänkandet SOU 1995:87, Försäkringsrörelse i förändring fö-

reslår Försäkringsutredningen att den s.k. skälighetsprincipen tas bort

ur försäkringsrörelselagen. skälighetsprincipen innebär krav på premie-

och kostnadsskälighet, krav på skäliga avtalsvillkor och krav på skälig

skadereglering. Försäkringsutredningen har gjort bedörrmingen att skälighetsaspelcter på premier och kostnader kan tillgodoses bättre sätt än genom en lagfást skälighetsprincip. Större frihet i fråga om produk-

tutfomining och prissättning parad med ökade krav på information och andra konlqeta skyddsregler förordas. Kraven på villkorsskälighet och

skälighet i skadebehandlingen bör enligt Försäkringsutredningen fort-

sättningsvis regleras genom den lagstiftning även gäller avtal på som

andra områden se a.a.s. 109 ff. Såvitt avser försäkringsvillkor i kon-

sumentförhållanden förordar Försälcingsutredningen att tillsyn av vill-

korens skälighet utövas av Konsumentverket med stöd av lagen om

avtalsvillkor i konsumentförhållanden. Vidare föreslås att lagen om

avtalsvillkor mellan näringsidkare skall gälla även för försäkringsvillkor. Enligt denna lag prövas villkorsskäligheten efter ansökan till

marknadsdomstolen. I remissutlåtande över Försäkringsutredningens betänkande, där Finansinspektionen ställer sig positiv till att skälighetsprincipen tas bort ur försäkringsrörelselagen, påpekar Finansinspektionen att denna princip inte kan användas i tillsynsverksamheten över självrisksättningen i

byggfelsförsäkringar på det vis som förutsattes i förarbetena till lagen om byggfelsförsäkring.

Finansinspektionen anför: "Enligt inspektionens uppfattning föreligger redan med nu existerande regelverk inte möjligheter att ingripa mot höga självrisker inom

byggfelsförsälcring på det sätt som var tänkt vid lagens tillkomst. Sett i

förhållandet mellan försäkringsgivare och försäkringstagare kan nämligen en hög självrisk vara skälig medan den mot bakgrund av det skyddsintresse som ligger bakom lagen om byggfelsförsäkring kan vara i strid med den lagens intentioner. Mot bakgrund av att utredningen

föreslår att skälighetsprincipen avskaffas är det nödvändigt att uttalan-

dena om inspektionens tillsynsansvar vad byggfelsförsälcring avser ses över under det kommande lagstiftningsarbetet."

302 Byggfelsförsäkring SOU 1997: 177

Med tanke på att byggfelsförsäkringen tioårig försäkring

är en som

är knuten till byggnaden och inte dess ägare, så är det inte möjligt att

bedöma huruvida en självrisk är rimlig för framtida ägare. Vidare syftar

byggfelsförsäkringen till att skydda de boende i ett hus. Även

om en

självrisk är skälig i förhållandet mellan försäkringsbolaget och byggna-

dens ägare så kan den vara oskälig i förhållande till de boendes skyddsbehov.

Mot bakgrund av att Finansinspektionen inte kan fullfölja de tillsyn-

suppgiñer såvitt avser självrisken som förutsattes vid tillkomsten av

lagen om byggfelsförsäkring aktualiseras åter frågan om lämpligheten av att direkt i lagen reglera storleken på självrisken. En sådan reglering skulle kunna förhindra att syftet med lagen om byggfelsförsäkring

kringgås för höga självrisker. Av särskild vikt är detta när det genom gäller småhusen och det enskild konsument får för är en som svara självrisken.

Enligt Boverkets författningssamling får sådant ansvarsåtagande som gäller som villkor för beviljande av statlig bostadsbyggnadssubvention småhusgaranti förenas med en självrisk om högst ett halvt basbelopp per småhus enligt lagen om allmän försäkring. Kravet på

småhusgaranti för erhållandet av räntebidrag gäller småhus som ägs av

fysiska personer eller bostadsrättsföreningar. Småhus som ägs av ett fastighetsförvaltande bolag och hyrs ut till fysiska personer omfattas

således inte av bestämmelserna om småhusgaranti. Här gäller i stället

lagen om byggfelsförsäkring. Enligt utredningens mening bör fortsätt-

ningsvis ett halvt basbelopp utgöra högsta nivå på självrisken för enoch tvåbostadshus.

För övriga byggnader bör taket ligga högre, dels på grund av att det

i regel rör sig om byggnader med högre värde och dels eftersom ägare till dessa hus oftast har större egen ekonomisk förmåga. Det rör sig dock om oerhört skilda slag av byggnadsarbeten som skall försäkras och ägarna utgör långt ifrån en homogen grupp. Härtill kommer det faktum att byggnaden kan överlåtas under försäkringstiden. Det viktiga i sammanhanget är att syftet med införandet av lagen om byggfelsförsäkring, d.v.s. skyddet för de boendes inomhusmiljö, inte kringgås genom för höga självrisker. En oseriös eller kapitalsvag fastighetsägare som själv får svara för mycket stor reparationskostnaden en summa av kan bli ovillig att låta åtgärda fel och skador, även om en sådan underlåtenhet innebär risker för att byggnaden ska fara illa och de som bor

där ska må dåligt.

Wasa tillämpade under ett inledningsskede för försäkringstagaren en valfri nivå på självrisken, vilket ledde till att självrisknivåema i några fall uppgår till ansenliga belopp. Sedan mitten av 1996 har valfriheten för självriskens storlek begränsats till ett spann mellan ett och ett halvt

SOU 1997: 177 Byggfelsförsäkring 303

och fem basbelopp. Hos Skandia uppgår självriskema till ett, tre eller fem basbelopp enligt försäkringstagarens önskemål, dock gäller för konsumenter en högsta självrisk om ett halvt basbelopp. Hos HSB Försäkrings AB uppgår självriskema till högst tre basbelopp. För att inte urholka skyddet för de boende finner utredningen att självrisken inte bör överstiga tre basbelopp för flerbostadshus. Ett sådant tak bör införas i lagen. Någon differentiering av högsta självrisk

mellan nyuppförande av byggnad och övriga byggnadsåtgärder föreslås

inte. Oavsett vilken typ arbeten som det rör sig om så kan de skilja av sig avsevärt i omfattning, hur många boende som berörs m.m. Det är därför av vikt att framhålla att införandet av ett högsta tillåtna självrisk inte skall tolkas som en signal till att den nivån skall vara allmänt gällande.

7.6.3.4 Möjligheten att begränsa försäkringsansvaret till ett

försäkringsbelopp och ett gemensamt försäkñngsbeslopp

Enligt 7 § lagen om byggfelsförsäkring får en byggfelsförsäkring inne-

hålla villkor om att försäkringsgivarens ansvar för fel och skador är

begränsat till ett visst belopp per byggnad försäkringsbelopp och till ett visst belopp för samtliga av försäkringsgivaren under ett kalenderår

utfärdade byggfelsförsäkringar gemensamt försäkringsbelopp. Möjligheten att begränsa ansvaret för fel och skador till ett visst belopp för

samtliga av försäkringsgivaren under ett år utfärdade byggfelsförsäkringar infördes sedan det från försäkringsgivarhåll under remissbe-

handlingen lagen byggfelsförsäkring hade påpekats att en sådan av om begränsning var nördvändig för att det skulle vara möjligt att meddela byggfelsförsäkring och återförsälcting; ansvaret måste kunna begränsas till en bedömbar nivå. Finansinspektionen bekräftade de uppgifter som hade lämnats från försälqingsbranschen. Se l990/91:121, s. 24. prop. Som har framgått i avsnitt 7.3.2 så utnyttjas möjligheten att begränsa ansvaret per försäkring till ett försäkringsbelopp av samtliga aktörer på

byggfelsförsälqingsmarlmaden. Försäkringsbeloppet bestäms till pro-

duktionskostnaden. Skandia begränsar även ansvaret till ett gemensamt

försäkringsbelopp för de försäkringar som meddelas under ett år. Utredningen har ifrågasatt nödvändigheten av att ge försäkringsgivaren rätt att begränsa sitt till ett gemensamt försäkringsbelopp

ansvar när varje enskild försäkring är begränsad till ett visst belopp. Begränsningen till ett gemesamt belopp innebär onekligen en urholkning av försäkringsskyddet. Visserligen råder i princip kontraheringsplikt för försäkringsgivaren varför det kan bli svårt för försäkringsgivaren att beräkna hur stor risken blir över ett år. Kontraheringsplikten är dock

304 Byggfelsförsäkring SOU 1997: 177

inte absolut; försäkring får vägras det med hänsyn till skaderisken

om eller någon särskild orsak finns skäl till detta 10 § lagen annan om

byggfelsförsäkring. I propositionen sägs att ett försäkringsbolag bör kunna vägra att meddela försäkring med hänvisning till bolagets be-

en gränsade kapacitet bolaget anser sig t.ex. endast kunna åta sig ett visst -

försälcringsansvar årligen och när gränsen är nådd måste ytterligare

åtaganden kunna vägras prop. 1990/91:121, 28. Det kan därför säts.

tas i fråga om det därutöver är erorderligt att begränsa försäkringsansvaret för samtliga under ett år utfärdade försäkringar. Finansinspektionen har uppgett att tillräcklig erfarenhet inte finns för att göra en annan bedömning av frågan om gemensamt försäkrings-

belopp än den gjordes vid införandet lagen byggfelsförsäksom av om ring. Utredningen finner därmed att det för närvarande inte finns un-

derlag för att bedöma fortsatt behov av begränsning ansvarigheten

av

till ett gemensamt försäkringsbelopp för de försäkringar försäk-

som en ringsgivare utfärdar under ett år.

7.6.4 Kontrollen kravet

av att på byggfelsförsäkring uppfylls

7.6.4.1 Inledning

Kravet på byggfelsförsälcring är kopplat till prövning enligt plan-

en och bygglagen. I 12 § lagen byggfelsförsäkring att det framom anges går av 9 kap. 12 § PBL att ett byggnadsarbete som omfattas av försäk-

ringsobligatoriet inte får påbörjas förrän bevis om försäkring har före-

tetts i byggnadsnänmden. Under utredningsarbete har framförts synpunkter som har motiverat en prövning av ändamålsenligheten i denna

bestämmelses utformning och tillämpning.

7.6.4.2 F öreteende bevis byggfelsförsäkring i

av om byggnadsnämnden

Utredningen föreslår att kontrollen i byggnadsnämnden av bevis om

byggfelsförsäkring skall innefatta kontroll av att försäkringsavtalet är bindande för försäkringsbolaget.

SOU 1997: 177 Byggfelsfársäkring 305

När byggfelsförsäkring krävs får byggnadsarbetet inte påbörjas förrän

bevis om försäkringen företetts för byggnadsnämnden 12 § lagen om byggfelsförsäkring och 9 kap. 12 § PBL. Försäkringsbolagen Skandia och Wasa tillämpar olika principer för

utfärdande av försälqingsbevis. Skandia utfärdar bevis om försäkring sedan försäkringsavtal har slutits, medan Wasa kräver att premien är

betald innan försäkringsbevis utfärdas. Det har kommit till utredningens kännedom att en kommun har haft problem med att försäkringsbevis har företetts för byggnadsnämnden för att få klartecken till byggstart, men att försäkringen sedan inte har betalats. Följden har blivit att byggnadsnämnden har fordrat in bevis om betalning av försäkringen. I propositionen om lag om byggfelsförsäkring anges att det i förekom-

mande fall är tillräckligt att ett avtal om byggfelsförsäkring företes för

byggnadsnämnden. Utredningen finner att det finns anledning att klargöra tidigare förarbetsuttalande i så måtto att bevis om försäkring enligt 9 kap. 12 § PBL skall utvisa att för försäkringsgivaren bindande avtal har träffats. I annat fall riskeras att det skyddsnät som byggfelsförsäkringen skall vara inte finns i det enskilda fallet där byggherrens avtals-

brott leder till att försäkringsbolaget inte har skyldighet att uppfylla sina

förpliktelser. Någon lagändring torde inte erfordras. Från fastighetsägarhåll och från entreprenörer har framhållits att lagens föreskrifter om att en byggfelsförsälqing skall föreligga innan en

försäkringspliktig åtgärd igångsätts och försäkringsgivamas krav på förskottsbetalning av premien innebär att en betydande utbetalning måste göras lång tid före det att försäkringshavaren har nytta av för-

en

säkringen. Fråga har uppkommit om kravet på byggfelsförsäkringens tecknande inte kan läggas senare i tiden. Byggnadsnämndens kontroll

förekomsten av försäkring skulle enligt vad som föreslås kunna av flyttas fram till att ske i samband med utfärdande av slutbevis enligt 9 kap 10 § PBL. Slutbevis skall utfärdas av byggnadsnämnden när byggherren har uppfyllt sina åtaganden enligt den kontrollplan som byggnadsnämnden skall besluta för arbetena och skall ange vilken om som kontroll som skall utföras, vilka intyg och övriga handlingar som skall företes för nämnden samt vilka anmälningar som skall göras till nämnden 9 kap. 9 § PBL. Enligt uppgift, bl.a. från Stockholms kommun, är

det dock vanligt att slutbevis aldrig begärs. Att koppla kontrollen av

försäkringsbevis till slutbevisets utfärdande synes inte minst av det skälet olämpligt. Det är dessutom betydelsefullt att försäkringsgivaren finns med i bilden redan i ett tidigt skede. Försäkringsgivaren, som har kontraheringsplikt det inte med hänsyn till skaderisken eller någon om

särskild orsak finns skäl att vägra försäkring lO § lagen

annan om

byggfelsförsäkring bör ha möjlighet att ta ställning till ett projekt före

dess igångsättande och att kontrollera arbetet under dess gång. På så vis

306 Byggfelsförsäkring

ges möjlighet till påverkan i kvalitetshöjande riktning, inte minst genom premiedifferentiering. Mot bakgrund av vad som nu anförts förslås ingen ändring av reglerna för byggnadsnämndens kontroll föreav komsten av byggfelsförsäkring.

7.7 vissa

Prövning av försäkringsvillkor

7.7.1 Inledning

Lagen om byggfelsförsäkring föreskriver att det skall finnas försäken ring av ett visst innehåll. Någon detaljreglering hela försäkringsavav talet är inte avsedd utan vissa frågor, såsom t.ex. hur premien skall beräknas, får lösas förhandlingar mellan avtalspartema inom de genom

ramar som lagen ger se 1992/93:121 17. Utredningen skall

prop. s. enligt direktiven belysa tecknade försäkringar enligt lagen om om byggfelsförsäkringar uppfyller lagens intentioner i olika avseenden. Som anförts i inledningen till utvärdering av lagen låter detta sig inte alltid göras på sätt som förutsätts i direktiven, eftersom lagen har varit kraft under kort tid och försäkringens giltighetstid är lång. Utredningen kan inte uttala sig om enskilda försäkringsavtal. Däremot har utredningen granskat de generella villkor som de olika försäkringsgivama använder för byggfelsförsäkringar och prövat huruvida dessa är i överensstämmelse med lagen.

Utvärdering

7.7.2.1 Försäkringarnas giltighet

En byggfelsförsälqing skall omfatta fel och skador anmäls inom som tio är efter det att byggnadsarbetet har godkänts vid försäkringsen av givaren angiven besiktning 5 § 3 st. lagen byggfelsförsäkring. om Noterbart är att HSB:s försäkringsvillkor föreskriver att försäkringstiden om tio år börjar att gälla vid slutbesiktningen byggnad. Vid av en slutbesiktning kan dock fel föreligga som utgör hinder mot en entreprenads godkännande. Samtliga på marknaden förekommande byggfelsförsäkringar skall betalas i förskott. Skandias villkor för premiebetalning innebär dock att

SOU 1997: 177 ByggêLsjörsäkring 307

försäkringsgivarens ansvar bortfaller om premiefakturan inte betalas inom 14 dagar efter det att den har förfallit. Försäkringsgivarens ansvar inträder då först från dagen efter betalningen. Om denna dag infaller efter byggnadsarbetets godkännande, trots att betalning egentligen skall ske i förskott, har försäkringshavarens rätt till ersättning inskränkts utöver det utrymme härför som stadgas i lagen. Av lagens 4 § framgår att en byggfelsförsälcring inte får inskränka det stadgade ansvarsområdet på annat vis än vad som uttryckligen föreskrivs i lagen.

7.7.2.2 Premiesättning och begränsning av föräkringsansvaret till visst belopp

Utredningen skall enligt direktiven redovisa och analysera premiens storlek och i vad mån den uttrycker kompetens hos byggherre, entreprenör etc. i form av dokumenterade kvalitetssystem och egenkontroller. Utredningen skall vidare belysa principerna för begränsning av försäkringsgivarens ansvar till ett visst belopp per byggnad och till ett visst belopp för samtliga byggfelsförsäkringar som försäkringsgivaren utfärdat under ett kalenderår. I avsnitt 7.3.2 har belysts vilka principer som tillämpas av de olika försälaingsgivama i dessa avseenden. Någon utvärdering principerna för premiesättning låter sig inte av

göras på grund av bristande erfarenhetsunderlag se avsnitt 7.6.1. Ut-

redningen vill dock på förekommen anledningen anmärka att det enligt utredningens mening inte föreligger något hinder för att justera premien sedan byggnadsarbetet färdigställts, så länge försäkringsansvaret inte inskränks och om en sådan eventuell premiejustering framgår av avtalsvillkoren. Vad gäller möjligheten till begränsning försäkringsgivarens 4 av ansvar till ett visst belopp per försäkring så utnyttjas denna av samtliga nu aktiva försäkringsgivare. Gemensamt är att det är produktionskostna-

den som ligger till grund för försäkringsbeloppet se närmare avsnitt

7.3.2. Huruvida denna nivå erbjuder tillräckligt skydd för den enskilde boende har utredningen inte någon uppfattning om; som tidigare redovisats har det hittills inte förekommit försäkringsfall av någon betydel- Mot bakgrund vad anförts om försäkringamas omfattse. av som ovan ning vid ändringsarbeten kan dock lämpligheten ifrågasättas av att begränsa försäkringsbeloppet till produktionskostnaden, när det är fråga " om andra byggnadsarbeten än uppförande av ny byggnad. Det kan tänkas att ändringsarbetena orsakar allvarliga skador på redan befintlig

byggnad se avsnitt 7.7.2.3 och att kostnaderna för att åtgärda dessa

vida överstiger produktionskostnaden för de aktuella byggnadsarbetena. Vidare kan det med hänsyn till försäkringens långa löptid synas

308 Byggfelsförsäkring

motiverat att, som Skandia gör, indexera beloppet med SCB:s byggnadsprisindex.

7.7.2.3 Omfattningen av meddelade byggfelsförsälcringar

Enligt 2 § lagen om byggfelsförsälqing skall försäkringen omfatta dels skäligt kostnad för att avhjälpa fel i byggnadens konstruktion, i material som använts i byggnadsarbetet eller i utförandet av arbetet och dels skälig kostnad för att avhjälpa skador på byggnaden orsakats

som av felet. Enligt gällande villkor för samtliga på marknaden förekommande

byggfelsförsäkringar gäller ersättningen skälig sådan kostnad. I Skan-

dias villkor står att ersättning inte för fel eller skada i den mån förges utsättningar inte finns för att felet eller skadan avhjälps på ett tillfredsställande sätt. Lagtexten enligt utredningens mening inte något utger

rymme för att göra sådana inskränkningar i försäkringamas omfattning. Vid reparationer, ombyggnader och tillbyggnader ROT-arbeten

- -

gäller Skandias och Wasas byggfelsförsäkringar enbart för dessa entreprenadarbeten. Av Skandias villkor framgår tydligt att fel eller skada som uppkommit på sådan del av byggnaden som inte varit föremål för direkt bearbetning undantas från försälcringsskyddet. Enligt utredning-

ens mening kan det förekomma flera situationer då ROT-arbeten orsa-

kar allvarliga skador på den befintliga byggnaden i sådana delar

som inte har varit föremål för direkt bearbetning. Det kan t.ex. röra sig om påbyggnad av ytterligare våning får till följd att regnvatten en som kommer in och rinner i byggnaden. Utredningen därför att ner menar

begränsningen av försäkringsansvaret till själva ROT-arbetet inte är

överensstämmelse med lagens intentioner och inte heller i enlighet med lagens föreskrifter. Enligt 1 § skall byggfelsförsäkring visserligen en

finnas för aktuella byggnadsarbeten. Detta är också det rimliga. Utförande av byggnadsåtgärder som utöver nyuppförande byggnad

av en

omfattas av kravet på byggfelsförsäkring skall inte innebära att försäk-

ringsgivaren skall svara för sådana fel och skador uppstår i den som redan befintliga byggnaden och inte har samband med den som senare

byggnadsåtgärden. Däremot bör försäkringen omfatta även sådana ska-

dor som uppkommer i den befintliga byggnaden till följd fel i konav struktion, material eller arbetsutförande i ROT-arbetet. Att så också

skall vara fallet framgår 2 § l st. 2 föreskriver att bygg-

av p. som en

felsförsäkring skall omfatta skälig kostnad för att avhjälpa skador på byggnaden som orsakats av sådant fel. Skandias, Wasas och HSB Försäkrings AB:s byggfelsförsäkringar

omfattar inte skada upptäckts eller borde ha upptäckts vid slutbesom

SOU 1997: 177 Byggfelsförsäkring 309

sikming, eller om sådan inte hålls, när respektive arbete är färdigställt. Utredningen kan inte finna att lagen ger utrymme för sådana undantag.

7.7.2.4 Undantag för garantiåtagande och andra försäkringar

En byggfelsförsäkring får enligt 6 § i lagen innehålla villkor om att

kostnader inte ersätts i den mån ansvaret för felet eller skadorna om-

fattas ett i avtal lämnat garantiåtagande, såvida det inte visas att den

av ansvarige inte kan fullgöra sitt åtagande.

Skandias villkorsundantag lyder: "Fel eller skada i den mån ansvaret för felet eller skadorna omfattas

ett i avtal lämnat garantiåtagande, såvida det inte visas att den ansva-

av rige inte kan fullgöra sitt åtagande.

Avser garantiåtagandet entreprenad skall garantitiden anses vara

minst tid avtalats. 2 är, även om kortare

Saknas avtal om garantiåtagande för entreprenad eller vid fel eller

skada i försäkringshavarens eget arbete gäller 4.2.1 på samma sätt som

om ett 2-årigt garantiåtagande träffats."

Detta villkor innebär att fel som uppstår under den normalt tvååriga garantitiden aldrig omfattas byggfelsförsäkringen, oavsett om sådan av garanti föreligger eller inte. En sådan inskränkning i skyddet för de boende är inte i överensstämmelse med lagens regler.

Enligt 2 § 2 st. lagen om byggfelsförsäkring behöver försäkringen

inte omfatta skador normalt täcks andra försäkringar såsom som av

fastighetsförsäkring, maskinförsäkring och allriskförsälcring. Som

framgår avsnitt 7.6.3.2 föreslår utredningen att undantag från försäkav ringsansvaret för skador täcks av andra försäkringar endast skall fâ som gälla skador normalt täcks sådana försäkringar som uttryckligen som av nämns i lagen. Skandia gör ett generellt undantag från ersättningsskyl-

dighet till den del ersättning kan erhållas ur arman egendomsförsälcring.

Wasas villkor är annorlunda. Där görs undantag för skador som kan fastighetsförsäkring, maskinförsäk-

täckas av andra försäkringar, såsom ring och allriskförsälcring, oavsett sådana försäkringar finns i det

om enskilda fallet eller ej. HSB:s försäkringar AB:s villkor är likalydande med Wasas förutom att det tydligt anges att undantag görs för exempelvis nämnda försäkringar. Liksom Skandias villkor är dessa i överensstämmelse med lagens lydelse i dag, inte i enlighet med utredmen ningens förslag om vilka andra typer av försäkringar som undantag får göras för.

310 Byggfelsförsäkring

7.8 Förslag till lagändringar

I enlighet med vad tidigare anförts har upprättats förslag till ändsom ring lagen byggfelstörsälcring, jordabalken, konsumenttjänstlaav om gen och konsumentköplagen. Förslaget har tagits in under rubriken Lagförslag först i betänkandet. Utredningen har bedömt att förslagen inte är sådana att någon motivering utöver vad anförts i det tidigasom re är erforderlig.

8 till fukt-

Bidrag reparation av och

småhus

mögelskadade

8.1 Redovisning av hittillsvarande

stödformer

Utvecklingen av stödreglema

Under 1970- och 80-talen uppkom skador på det yngre småhusbestån-

det i omfattning saknade motstycke under någon period i mo-

en som dern tid. Ett gemensamt drag för dessa skador var att de i varierande

utsträckning hade samband med fukt som trängt in i byggnaderna,

stannat kvar under längre tid och gett grogrund för tillväxt av mögel- Vid svamppåväxt uppstår en besvärande lukt som sätter sig i svamp.

t.ex. möbler och kläder. Svamptillväxt anses också kunna inverka negativt på människors hälsa att den kan upphov till bl.a. aller-

genom ge

gier och irritationer slemhinnor i näsa och hals. Den tillgängliga

skadestatistiken ger vid handen att problemen med inomhusklimatet främst föreligger i hus byggda under 1970- och 80-talen. I de fall huär äldre, är det i övervägande andelen fall fråga hus som byggts sen om

Tillgängliga undersökningar visar också att uppreglade golv på

om. betongplatta är den byggnadsdel där mögelskador av allvarligare slag vanligast förekommer. Uppkomsten skador under den nämnda perioden anses ofta ha sin av orsak i att nya och oprövade material och konstruktioner har använts.

Under detta expansiva byggnadsskede togs också sådana typer av mark

tidigare inte använts för bebyggelse i anspråk. Inte sällan ingår som sådana ord som "mossen", "myren" och "kärret" i namnet på områden där småhusen varit särskilt drabbade av skador.

I syfte att hjälpa fastighetsägare som drabbats av bl.a. fukt- och mö-

gelskador i sina hus infördes år 1983 ett statligt stöd i form av ränte-

och amorteringsfria lån enligt en förordning 1983:1021 om tilläggslån

312 Bidrag till reparation fükt- och mägelskadade småhus SOU 1997: l 77

av

för ombyggnad bostadshus Tilläggslånen skulle motsvara den av m.m. del av den godkända kostnaden för åtgärderna inte kunde bäras som av huset i ombyggt skick. I övrigt var fastighetsägarna hänvisade till krediter på den oprioriterade lcreditmarknaden. Tilläggslånen kunde lämnas bl.a. för att täcka en del kostnaden av för åtgärder i syfte att avhjälpa mer omfattande röt-, mögel-, fukt- och korrosionsskador eller byggnadstekniska brister beträffande säkerhet

eller hälsoskydd. Lånen lämnades endast för den del åtgärdskostna-

av den som översteg husets ekonomiska bärkraft efter ombyggnaden. Ett tilläggslån från början ränte- och amorteringsfritt dessa villkor var men skulle omprövas vart femte år. Vid omprövningen avskrevs de amorte-

ringar som normalt skulle ha gjorts under den förflutna femårsperioden.

Därefter prövades om fastighetens ekonomiska bärkraft sådan att var någon del lånet kunde göras räntebärande och amorteras. Återståenav de del av lånet fortsatt ränte- och amorteringsfrihet under ytterligavs

gare fem år. Om det vid lånetidens slut alltjämt fanns någon ränte- och

amorteringsfn del så eftergavs den. Om en fastighet med tilläggslån försåldes under lånets löptid upphörde ränte- och amorteringsfriheten för den del lånet motsvaav som

rade skillnaden mellan det vid senaste omprövningen beräknade fastighetsvärdet och köpeskillingen, denna högre än fastighetsvärdet.

om var

Den del av tilläggslånet återstod fick köparen överta på oförändra-

som

de villkor. För det fall köparen vägrade överta lånet ålåg det säljaren att

återbetala det, oavsett om försäljningen skedde med vinst eller inte. Det visade sig snart att det i praktiken omöjligt att sälja ett hus var

med tilläggslån inte köparen beredd att överta detta lån. Detta

om var

ñck till följd att låntagare kunde hamna i orimliga situationer, t.ex. i fall där familjeförhållanden eller ekonomiska förhållanden ändrades. Mot den bakgrunden öppnades möjlighet för länsbostadsnämndema att, efter särskild prövning, helt eller delvis efterge tilläggslån i samband med försäljning.

Situationen för ägare till småhus drabbats fukt- och mösom av gelskador i husen bedömdes så småningom sådan att stödåtgärder vara av annat slag erfordrades från det allmänna. Förslag till sådant stöd lades fram i 1985/86:48 medel till fond för avhjälpande prop. om en av fukt- och mögelskador i småhus, I likhet med vad alltjämt m.m. som gäller reglerades vid denna tid rättsförhållandet mellan parterna vid entreprenader oftast av Standardavtal. Vanligen tillämpades Svenska

Teknologföreningens Allmänna bestämmelser för byggnads- och

an-

läggningsarbeten AB 72. Enligt det avtalet entreprenören för

svarar sådana fel och brister i entreprenaden som har konstaterats vid slutbe-

siktningen. Han svarar vidare för fel och brister som framträder under

en garantitid efter det att entreprenaden godkänts, vanligen två år. Efter

SOU 1997: 177 Bidrag till reparation av fllkt- och mögelskadade småhus 313

garantitidens utgång svarar entreprenören endast för sådana fel och brister som har sin grund i grov vårdslöshet från hans sida. Preskriptionstiden i dessa frågor är tio år. Konsumenter som förvärvade nybyggda småhus hade vid den här tiden fått bättre avtalsskydd. I januari 1980 tillkom Allmärma bestämmelser för småhusentreprenader där enskild konsument är köpare ABS 80. Bestämmelserna i ABS 80 innebar bl.a. att en köpare till skillnad mot tidigare kunde göra gällande även andra fel och brister än sådana som konstaterats vid slut- eller garantibesikmingen. Dock förutsattes att köparen påtalade felet inom två månader från det att köparen erhållit besiktningsinsmimentet. Vid den här tiden hade också införts kraven på produktionsgaranti

och ansvarsutfästelse som villkor för statliga bostadslån till nybyggda

småhus, som skulle säljas med äganderätt eller upplåtas med bostadsrätt. Enligt ABS 80 och även produktionsgarantin och ansvarsutfästelsen gällde alltjämt att köparen efter garantitidens utgång kunde ställa entreprenören till bara för sådana fel som inte visat sig under gaansvar rantitiden och som berodde på grov vårdslöshet från entreprenörens sida.

Under 1980-talet pågick arbeten med probleminventering och i skilda forskningsprojekt hade belysts orsakerna till fukt- och mögelskador.

Uppfattningen vid tiden för prop. l985/86:48 var att den kunskapsuppbyggnad som skett starkt skulle medverka till att fel som orsakas av fukt skulle kunna undvikas i det framtida byggandet. Inriktningen på den reform som föreslogs i propositionen var mot den här bakgrunden att lösa problem för dem som köpt hus tidigare och

inte omfattades av de förbättringar av skyddet för småhusköpare som uppnåtts. En utgångspunkt var vidare att insatserna skulle utformas så

att byggbranschen fick ta visst ansvar för avhjälpande av problemen. På samhället borde enligt tankegångama ankomma att in med de kompletterande åtgärder som behövdes för att nå en samlad lösning på problemen.

överläggningar hade förts med representanter för de större intres-

sentema i fråga om småhusförsäljning och småhusentreprenader om en gemensam aktion för att hjälpa småhusägare som drabbats av fukt- och mögelskador. Avsikten var att överenskommelser skulle träffas om inrättande av en skadenämnd, som enligt överenskomna avtalsbestämmelser skulle besluta stöd till drabbade småhusägare. om För att ge legitimitet inrättande av en skadenämnd lades fram törslag till lag om rätt för skadenämnd att besluta i vissa frågor om en avhjälpande av fukt- och mögelskador. Enligt lagförslaget, som godkän-

des av riksdagen, fick regeringen rätt att till en skadenämnd, som in-

rättats i enlighet med avtal som staten ingått med Svenska kommunför-

314 Bidrag till reparation fükt- och mägelskadade småhus av

bundet, med sammanslutningar aktiebolag, stiftelser eller föreningar

av eller med andra, överlämna att besluta om avhjälpande fukt- och av mögelskador i en- eller tvåbostadshus och därmed sammanhängande frågor.

I propositionen redovisades riktlinjerna i de avtal som regeringen

avsåg att träffa med byggintressenter. Enligt dessa riktlinjer träffades sedan avtal mellan staten å sidan och Byggentreprenörerna och ena

Byggforbundet å den andra samt mellan staten och Svenska kommun-

förbundet. Av avtalen följde att den som byggt eller sålt ett småhus direkt till en konsument tog på sig ansvar för fel eller brister som genom s.k. enkel vårdslöshet hade vållats av byggaren eller säljaren. Innebör-

den var att branschen i förhållande till konsumenten frivilligt avstod från de då sedvanliga branschvillkoren att producenten bara svarade

om

för skada vållats vårdslöshet. I de fall där ett byggföretag

som av grov

hade arbetat entreprenör åt ett annat företag eller byggherre

som annan

än konsument, förutsattes att den som sålt eller uppfört huset konsumenten tog på sig ansvaret för avhjälpande av fel eller brister. Den

som hade byggt eller sålt huset skulle rätta till felen på egen bekostnad

så att huset fungerade tillfredsställande som bostad. Inom Byg-

gentreprenöremas och Byggförbundets område garanterade medlems-

företagen kollektivt att de enskilda företagen handlade i enlighet med

den angivna ansvarsprincipen. För det ändamålet inrättades en fond med Byggentreprenörema/Byggförbundet som huvudman. Avtalet med Svenska kommunförbundet garanterade att motsvarande ansvarsprinci-

per gällde när kommuner stod bakom byggande och försäljning. För

sådana fall där det inte kunde fastställas vem som vållat skadan eller

om skadan uppkommit utan att vårdslöshet i vanlig mening kunde läg-

gas någon till last, åtog sig staten att genom en inrättad fond med staten som huvudman träda in och betala kostnaderna för de nödvändiga reparationema. Enligt avtalen inrättades skadenämnd, Småhusskadenärrmden, en som skulle för bedömningen inträffad skada. På ansökan svara av en av husägaren prövade nämnden om skadan omfattades överenskomav melsema och vilka huvudsakliga åtgärder behövde genomföras för som

att avhjälpa fukt- och mögelskadoma. Ville husägaren ta emot den hjälp som skadenämnden erbjöd, skulle han anmäla det inom viss tid. Mot bakgrund av den skadeutredning som utfördes i ärendet beslöt

sedan nämnden om vilken fond som skulle för att skadan avhjälpsvara tes. I övrigt gällde enligt avtalen följande för stöd. Huset skulle färvara digställt efter den 31 augusti 1975 före den l september 1985; åtamen ganden gällde dock även för äldre hus om ägarens anspråk hade väckts i sådan tid att kravet inte preslcriberat. Det förutsattes att huset ägvar

SOU 1997: 177 Bidrag till reparation av fükt- och mögelskadade småhus 315

des av fysisk person eller dödsbo. Eftersom avsikten att möjlighe-

var

ten att få skador avhjälpta enligt överenskommelsema skulle för-

vara

behållna småhus med allvarliga fukt- och mögelskador gällde ett självriskbelopp som motsvarade ett basbelopp vid tiden för ansökan

om stöd. Avtalen mellan staten och Byggentreprenörema/Byggförbundet re-

spektive staten och Svenska kommunförbundet upphörde att gälla den

30 juni 1991 dock att avtalen skulle tillämpas på ärenden kommit som in till Småhusskadenämnden dessförirman. Verksamheten är helt avvecklad sedan år 1993.

Den statliga fonden fick vid sidan av sin roll enligt de redovisade överenskommelserna även helt självständiga uppgifter angående stöd till drabbade småhusägare. Fonden fick enligt förordningen för den

se

3 § förordningen 1993:712 den statliga fonden för fukt- och mö-

om

gelskador i småhus, m.m. i de fall en fukt- och mögelskada inte kim-

-

de prövas av skadenämnden därför att huset hade byggts eller sålts

av någon som inte var bunden av avtalen med staten gå in mellan- - som hand och efter i huvudsak grunder för stöd från nämnden samma som

lämna sådant stöd att skadan kunde avhjälpas. En förutsättning för detta

stöd var att det fanns ett kontrakt mellan parterna, så att fonden i sin tur

kunde föra kraven vidare mot den uppfört eller sålt huset.

som

Fonden för fukt- och mögelskador fick vidare uppgiften stöd

att ge

till reparationsåtgärder på hus som inte omfattades av de redovisa-

nyss

de reglerna se 4 6 fondförordningen. I fondförordningen före-

skrevs att fonden fick lämna bidrag till ägare hus än av som var yngre

30 år till den del reparationskostnaden inte kunde bäras huset

av som av

i reparerat skick. Vid bedömningen av låneutrymmet skulle bortses från lån som använts till annat än att förvärva eller förbättra fastigheten.

Fastighetsägaren skulle själv bära viss del av reparationskostnaden,

nämligen det högsta av följande belopp.

Beloppet för den del av reparationskostnaden som kunde bäras av

huset i reparerat skick.

Ett belopp som motsvarade en trettiondel av reparationskostnaden multiplicerat med husets ålder.

Ett basbelopp enligt lagen 1962:381 om allmän försäkring. För vissa speciella fall gavs möjlighet att sätta ned självrisk, att

en

höja en självrisk eller att vägra bidrag. Som nämnts tidigare upphörde möjligheten att söka bidrag enligt

överenskommelsema mellan staten och Byggentreprenörer-

na/Byggförbundet resp. staten och Svenska kommunförbundet år 1991.

316 Bidrag till reparation fükt- och mögelskadade småhus SOU 1997: 177 av

Bakgrunden till detta var att det inte längre korn in några nya ansökningar till nämndens kansli som avsåg stöd enligt avtalen. Till Småhusskadenänmden kom under den tid nämnden verkade in 605 ärenden. Verksamheten hos den statliga fonden, vars ärendehantering sköttes av Småhusskadenämndens kansli, blev redan från starten av större om-

fång än nämndens verksamhet. Om man undantar året 1989, då ett i

förhållande till åren omedelbart före och efter mycket stort antal ärenden kom in, har antalet inkomna ärenden ökat år från år. Under år 1996 inkom 1 560 ärenden. Totalt hade vid det årets utgång inkommit 8 576 ärenden. Av dessa hade 2 803 bifallits, 2 424 avslagits och 2 737 av skilda anledningar skrivits Sökandena fått bifall har fått bidrag av. som med sammanlagt omkring 400 milj. kr.

8.1.2 Nuvarande för stöd

regler

Den statliga fonden driver numera sin verksamhet under arbetsnamnet Småhusskadenämnden, varför det namnet i det följande står för fonden. De nyss redovisade förutsättningarna för stöd från Småhusskadenämnden gäller i sina huvuddrag alltjämt. År 1995 ändrades reglerna i så måtto, att åldersgränsen för hus som kan komma i fråga för stöd minskades till 25 år samt att hus uppförda år 1989 och senare undantogs från stöd. I den proposition som låg till grund för regeländringarna och som godtogs av riksdagen prop. l994/95:l00 Bil. 13 s. 191 motiverades sänkningen av åldersgränsen med att skadorna i hus som uppnått 25 års ålder i många fall är ett resultat av ett normalt åldrande, vilket exempliñerades med dräneringen runt ett hus. Det framhölls att bristande eller felaktigt fuktskydd m.m. redan när huset uppfördes normalt visar sig långt tidigare än efter 20 30 år, nämligen erfaren- hetsmässigt senast när husen är 10 15 år. Året 1989 gräns för - som stöd motiverades med att en tioårig småhusgaranti år 1984 infördes som villkor för statligt ekonomiskt stöd vid nybyggnad av småhus och att ett sådant villkor sedan år 1989 gäller alla typer av hus utom rena självbyggen. Det konstaterades också att det enligt gällande bestämmelser för bidrag till åtgärder för att reparera fukt- och mögelskador inte lämnas bidrag om skadan omfattas garantiåtagande, försäkring av eller ansvarsutfästelse. Vidare bedömde regeringen att det beträffande senare årgångar av småhus måste kunna förutsättas att kunskaperna om fuktskydd m.m. förbättrats, att erfarenhetsåterföringen fungerat samt att kvalitetssälcringen förbättrats. Slutsatsen av dessa omständigheter blev att bidrag till ägare av hus som är uppförda år 1989 eller senare inte bör länmas.

SOU 1997: 177 Bidrag till reparation av fukt- och mögelskadade småhus 317

8.1.3 Ärendehanteringen hos Småhusskadenärrmden

När ett ärende kommer in till Småhusskadenämndens kansli, prövas

utifrån uppgifterna i ansökningen vilka stödregler skall tillämpas i

som ärendet. Det kan konstateras att det inte längre finns ärenden som omfattas av stödreglema enligt 3 § fondförordningen. Det är således bidragsreglema enligt 4 6 §§, dvs. övriga småhus är än 25 år, - som yngre som tillämpas i samtliga nu inkommande ärenden.

Inledningsvis prövas utifrån inkomna handlingar förutsättningar

om kan antas finnas för att bidrag alls kan komma ifråga. Påfallande ofta

saknas i ansökningen närmare redovisning lånebelastningen på

en av fastigheten och då särskilt vad lånen använts till. En stor del handav läggamas arbetstid åtgår till att klara ut lånefrågor.

Om bidragsförutsättningar bedöms föreligga beställer handläggaren

en värdering av fastigheten i reparerat skick för att underlag för prövningen av hur stor del av en reparationskostnad fastigheten kan bära. Samtidigt anlitas konsult för att göra skadeutredning och inen

komma med förslag till åtgärder medför att huset fungerar till-

som fredsställande som bostad.

När värdering och skadeutredning kommit in till Småhusskade-

nämnden, meddelas ett s.k. "steg l beslut" 8 §. I det avgörs vilka åtgärder som bör utföras för att få huset tillfredsställande bostad och som även hur stor del av kostnaden för åtgärderna fastighetsägaren har som att svara för själv; det bör här sägas att Småhusskadenämnden, mot

bakgrund av sin kunskap om kostnaderna för åtgärder, ofta finner att de ryms inom det belopp som fastighetsägaren själv har att svara för och

avslår ansökningen omedelbart. Fastighetsägaren får i beslutet åtom

gärder viss tid att ge besked om han vill acceptera erbjudandet från

nämnden. Vissa villkor för bidraget kan också ställas 9 § fondförordningen.

Om fastighetsägaren tackar ja, lämnar Småhusskadenämnden

upp-

drag den anlitade konsulten att upprätta förfrågningshandlingar och skaffa in anbud från byggföretag på utförande av åtgärderna.

Sedan anbud kommit in beslutas bidrag till den del kostnaden om av för beslutade åtgärder som fastighetsägaren inte älv skall för. svara

Den av fonden anlitade konsulten bistår sedan fastighetsägaren med

att träffa entreprenadavtal. Konsulten följer också genomförandet och ser till att arbetena utförs på korrekt sätt. Innan fakturor från entreprenören betalas har konsulten granskat och godkänt arbetet omfattas som av fakturan. De konsulter som anlitas av Småhusskadenämnden har stor kunnig-

het i fråga åtgärder för att komma till rätta med fukt- och mö-

om gelskador i småhus och regel väl insatta i nämndens arbetssätt. är som

3 l 8 Bidrag till reparation Mkt- och mögelskadade småhus

av

Detta i förening med erfarenheterna inom Småhusskadenämnden med-

för att åtgärdsförslagen från nämnden är väl underbyggda och består av de åtgärder som behövs för att få det skadade huset i funktionsdugligt

skick. Konsultemas kunskaper om byggmarknaden på aktuella orter leder också till att upphandlingen av reparationsâtgärderna sker på ett

bra sätt. Även i dessa frågor finns stor kunskap hos Småhusskadeen nämnden, får bedöma offerter på åtgärder från i stort sett som samma hela landet.

8.1.4 från

Beslutsutvecklingen bidragssynpunkt.

I följande tabell redovisas ärendeutvecklingen hos Småhusskadenämnden fram till den 15 maj 1997.

En genomgång hos nämnden om vilka medel som ställts till förfogande tör reparationsåtgärder, andel bifallsbeslut och vilket bidrag som genomsnittligt ställts till förfogande under tidigare budgetår visar följande.

SOU 1997: 177 Bidrag till reparation fükt- och mögelskadade småhus 319

av

Medel som ställts Andel bifall Genomsnittligt till sökandens för- meddelade bidrag

av fogande beslut

Till 880929 27 630 000 lcr 54 % 126 743 lcr 88/89 31 195 747 kr 56 % 149 262 kr 89/90 50 135 050 kr 53 % 145 319 lq 90/91 54 099 979 kr 60 % 143 122 lcr 91/92 70 806 655 kr 54 % 155 619 kr 92/93 56 000 000 lcr 39 % 123 920 kr 93/94 28 250 000 lcr 28 % 101 618 kr 94/95 35 000 000 kr 25 % 93 833 kr 95/96 19 000 000 kr 19 % 71 969 kr

De redovisade beloppen visar de medel enligt beslut ställts till sö-

som

kandenas förfogande. Enligt uppgift från nämndens kansli händer

nu-

mera inte sällan att fastighetsägare avstår från beviljade bidrag, troligen beroende på att bidraget utgör liten del totalkostnaden och att

en av

fastighetsägaren väljer andra former för genomförandet reparationer

av än det som Småhusskadenämnden anvisar. Det statistikmaterial som

utan en total genomgång av aktmaterialet är tillgängligt hos Småhus-

skadenärrmden inte besked skälen till beslut avslag eller ger om om

avskrivning av ärenden. Enligt handläggamas vid nämnden uppfattning har det övervägande antalet avskrivningar ärenden tillkommit med

av

anledning av att fastighetsägare återtagit sina ansökningar sedan de fått

besked om hur stor del reparationskosmaden de själva skall av svara för. Den mycket låga andelen bifall under år 1996 kan enligt nämndens

kansli ha sin förklaring i att många ärenden kom in sedan verksam-

nya heten presenterats i ett TV-inslag och det inslaget inte framgick vilav ka regler om självrisk gäller. som

8.2 Omfattningen av skador i

småhusbeståndet.

Skilda beräkningar skadefrekvens i bostadsbeståndet har gjorts.

av

Byggforslcningsinstitutet har år 1982 rapporten M 82: 12 "Extraordinärt underhåll i bostadsbeståndet" redovisat behov underhåll fördelat på

av byggnadsdelar. De skador i första rummet är aktuella gäller sådana som som hör samman med husens grundläggning. Av rapporten framgår att

320 Bidrag till reparation av ,Gda- och mögelskadade småhus SOU 1997: 177

drygt 50 000 småhus då hade behov av investeringsmedel för underhåll grunden; det också att fuktskadorna dominerar åtgärdsbehoav anges vet. I den undersökning som åren 1991-92 genomfördes av våra bostäder, ELIB- undersökningen, har redovisats bedömningar av fuktskador i bostadshus byggda före år 1989. Enligt den rapporten har drygt tio procent husen skador sådan omfattning och betydelse att vissa av av

skador bör åtgärdas omedelbart och andra inom tre år. Någon uppfölj-

ning de hus ingick i undersökningen föreligger inte. Skadornas av som typ är fukt, mögel och röta. Fukten kommer från fuktkällor såsom nederbörd, byggfukt, markfulct, luftfukt och läckage från vatteninstallationer. I rapporten ELIB-rapport nr 6 konstateras för småhusens del att skadorna är mindre för hus byggda efter år 1975, knappt fem procent mot över 11 procent för husen byggda före år 1975. I de angivna siffrorna ingår inte våtrumsskador.

Byggforskningsrådet har låtit göra en genomgång av projekt hos

Småhusskadenämnden BFR projekt 960112. I rapporten, som lärrma-

des våren 1997, anförs bl.a. följande. För cirka två procent av alla hus byggda under den period för Småhusskadenämndens insatsom avses ser har ansökningar kommit in. Man räknar med att cirka tio procent av samtliga småhus har skador faller inom nämndens verksamhet. som Med dessa antaganden skulle det därmed finnas omkring 35 000 hus

som skulle behöva åtgärdas.

I rapporten vidare att 42 procent de fastighetsägare som anges av sökt ekonomiskt bidrag har erhållit det i någon form och att dessa i ge-

nomsnitt har betalat mer än 50 procent av reparationskostnadema.

8.3 Överväganden och förslag

Förslag: Stödet till reparation fukt- och mögelskadade småhus uppav hör efter ytterligare fyra år. Stödreglema ändras för den återstående tiden på det sättet att bidrag till nödvändig reparation för att huset skall fungera tillfredsställande som bostad lämnas med hälften av repara-

tionskostnaden; fastighetsägaren skall dock alltid svara för minst ett

basbelopp. Boverket i uppdrag att på lämpligt sätt informera ägare till småges hus med s.k. krypgrund om nödvändigheten att kontrollera grundens kondition och vid behov vidta åtgärder för att förhindra att mögellukt biter sig fast i husets bottenbjälklag med isolering.

SOU 1997: 177 Bidrag till reparation fükt- och mögelskadade småhus 321

av

8.3.1 Allmänt

Enligt direktiven skall utredaren bedöma det fortsatta behovet av stat-

ligt ekonomiskt stöd för att avhjälpa fukt- och mögelskador i småhus

m.m. Det kan till en början konstateras att de undersökningar fukt-, om

mögel- eller rötskador som ordes i ELIB-undersökningen för drygt

fem år sedan visar att det sammanlagt då fanns omkring 90 000 småhus som var i behov av åtgärder 6 % småhusen. Det kan också konav stateras att småhusen som byggts före år 1961 är skadade i dubbelt så

stor utsträckning som senare byggda småhus. Den rapport Småhus-

om

skadenämndens projekt gjorts i Byggforskningsrådets regi pekar

som också på att det alltjämt finns ett stort antal småhus med fukt- och mögelskador som faller inom nämndens verksamhet. En omständighet som

pekar i samma riktning är att det hos domstolarna hela tiden dyker

upp

nya mål om fel i fastighet, i vilka fukt- och mögelskador utgör grund för talan. För att få riktig bild nuläget skulle uppföljning

en av en av

ELIB-undersökningen erfordras. En sådan är naturligtvis inte möjlig att

genomföra inom för den här utredningen. Man kan emellertid ramen

utgå från att flertalet de mest allvarligt skadade husen åtgärdats på

av ett eller annat sätt. Den stadigvarande ökningen antalet ansökningar av

om hjälp från nämnden visar dock på att problemen alltjämt är stora.

Av de uppgifter som inhämtats från Småhusskadenämndens kansli

framgår att orsaken till att många i dag avstår från att acceptera erbju-

det stöd är att deras självrisk på grund husets ålder är så stor att de av inte anser sig kunna betala sin del kostnaden för entreprenad. av en Många torde välja att på egen hand försöka rätta till felen enligt det

åtgärdsförslag de fått nämnden. De fel för med sig mycket

som av som höga reparationskostnader gäller oftast skador på sådana delar av byggnaden som normalt inte skall behöva åtgärdas under husets livs-

längd om huset underhålls på sedvanligt sätt.

Hantering av skadade småhus byggda efter år

1989 eller är äldre än 25 år.

som

Som redovisats tidigare beslöts vid 1995 års ändringar stödreglema

av att hus byggda efter år 1989 skulle undantas från stöd. Motivet för detta

var att husen regelmässigt omfattas småhusgarantier, att kunde

av man

förutsätta att kunskapema fukt förbättrats, att erfarenhetsåter-

om m.m.

föringen fungerat och att kvalitetssäkringen bättre än tidigare.

var De fukt- och mögelskador i grunder kan finnas anledning att som räkna med när det gäller hus byggda efter år 1989 är

322 Bidrag till reparation av fükt- och mögelskadade småhus SOU 1997: 177

lossnande golvmattor på platta på mark orsakat av byggfukt,

fukt och mögel i källarväggar eller motfylld vägg i souterränghus, mögellukt från krypgrund,

något annat.

Den första skadetypen inträffar ganska omgående efter att huset är får-

digställt. Problemen yttrar sig som elak, stickande lukt från förtvålat

lim och från mattor. Åtgärderna kan bli ganska omfattande om lukten

bitit sig fast i spackel och betong. Andelen skador av denna typ torde begränsad eftersom är medveten om behovet av utvara man numera torkning och kravet på mätning av fukt före läggning. Man torde kunna utgå från att skador denna typ rättas till av det företag som byggt av huset. I annat fall torde regelmässigt småhusgarantier gälla. Den andra skadetypen kan orsakas utifrån kommande fukt beroav ende på felaktigt utförd dränering eller av olämplig invändig väggkonstruktion, där känsliga material blir fuktiga. Även här är fråga skaom detyper med nuvarande kunskaper måste bedömas vara orsakade som vårdslöshet. I den mån inte vederbörande entreprenör åtgärdar felen av

torde de som regel omfattas av småhusgaranti.

Den tredje skadetypen är välkänd och drabbar i första hand husgrunder med träbjälklag. Fukt i grunden möjliggör påväxt av mikroorganismer i material på marken, i syllar eller på blindbotten. Påväxten kan, behöver inte, leda till lukt. Lukten kan komma in i huset via men otätheter i bjälklaget; särskilt träbjälklag är otäta. Om hus byggda efter år 1989 kommer att drabbas skador blir det sannolikt i första hand av denna skadetyp. Skadan har sin orsak i felaktig fuktdimensionering av

laypgrunden. Kostnaden för att åtgärda felet är förhållandevis måttlig

problemen upptäcks i tid; ventilationslösningar av skilda slag kan om

tillgripas. Om däremot luktproblemen i krypgrunden sprider sig och isolering i bottenbjälklaget kontamineras av lukten så att det

m.m. måste bytas ut blir det fråga betydande kostnader. Det kan konstateom

ras att grundläggning med krypgrund, som med nuvarande huskon-

struktioner med väl värmeisolerade golvbjälklag kräver stora kunskaper hos den bedömer fuktdimensioneringen för aktuell plats, blev vansom ligt förekommande under 80-talet och i början av 90-talet. Mot bakgrund de kunskaper vilka fuktproblem för platsen felaktigt av om en fuktdimensionerad krypgrund kan orsaka som sedan lång tid finns, torde enligt utredningens mening vårdslöshet från entreprenörers sida föreligga problem uppkommer. Även i dessa fall kan bedömas att om uppkommande fel omfattas småhusgarantier om de inte åtgärdas av av den som utfört grunden. Den fjärde skadetypen har ännu inte dykt upp.

SOU 1997: 177 Bidrag till reparation fükt- och mögelskadade småhus 323 av

Sammantaget kan konstateras att det inte finns skäl att ändra den bedömning om skador på hus byggda efter år 1989 som gjordes vid 1995 års ändringar i stödsystemet. När det gäller problem med krypgrunder vill utredningen emellertid stryka under betydelsen av att problemen uppmärksammas i tid för att åtgärdskostnadema skall begränsas men också för att den som utfört en felaktigt fuktdimensionerad krypgrund skall karma ställas till ansvar. Det bör också påpekas att många fastighetsägare egenhändigt byggt krypgrunden till sitt hus och själva får svara för eventuella misstag. Det finns mot den här bakgrunden anledning att informera ägare till hus byggda på lcrypgrund om behovet av kontroll av grundens kondition. Utredningen föreslår att Boverket ges i uppdrag att på lämpligt sätt sprida sådan information. När det så gäller hanteringen av hus som är äldre än 25 år torde det vara så att problem som efter så lång tid uppkommer oftast kan förklaras med normalt åldrande. Som i den proposition där åldergränangavs sen bestämdes kan det normalt finnas behov av att se över dränering m.m. när husen nått sådan ålder. Uppkommande problem i äldre hus hänger också ofta samman med att källarutrymmen inretts på olämpligt sätt; återställs utrymmena till ursprunglig källarstandard försvinner normalt problemen. Skäl att ändra den nu gällande åldersgränsen kan inte anses föreligga.

8.3.3 Behov och de fortsatta

av stödåtgärder

formerna för stöd.

Som framgått av den tidigare redovisningen kan man utgå från att det alltjämt finns ett stort antal hus byggda från början av 70-talet och framåt som har problem med fukt och mögel. Detta visar inte minst antalet ansökningar hos Småhusskadenämnden. Behov av samhällsstöd till reparationsåtgärder på skadade hus byggda under 70- Och 80-talen finns uppenbarligen alltjämt Samtidigt kan konstateras att nuvarande . regler om stöd till åtgärder innebär att allt färre får bifall till sin ansökan och i de fall stöd lämnas omfattar det oftast endast liten del en av åtgärdskostnaden. Erfarenheterna hos Småhusskadenämnden tyder på att många som är berättigade till visst stöd avstår från detta när de får klart för sig kostnaden för reparationen och hur stor del de själva har att svara för. Hos nämndens kansli har uppfattningen att många man som av ekonomiska skäl tackar nej till stödet själva försöker att vidta åtgärder enligt det förslag som tagits fram genom utredningen hos nämnden. Eftersom reparationsarbetena ofta är svåra att utföra på ett korrekt sätt är risken för misslyckanden påtaglig. I många fall är det låneutrymmet i

324 Bidrag till reparation ftkt- och mögelskadade småhus av

fastighet blir styrande för stöd skall lämnas. Det kan härtill en som om

konstateras att prisutvecklingen på småhusfastigheter har gjort att åtskilliga fastighetsägare inte har möjlighet att ha kvar sina hus om de

skulle belåna dem i den utsträckning som nuvarande regler förutsätter.

Inte sällan har fastigheter också belånats under ägandetiden utan att lånen använts till åtgärder på fastigheten men väl till andra nyttigheter som det finns anledning för samhället att gynna. Om lånen tagits upp innan fastighetsägaren uppmärksammat felet i fastigheten kan de med-

föra att han försatts i situation där han saknar möjlighet att finansiera en en reparation av fastigheten. Verksamheten hos småhusskadenämnden med nuvarande regler kommer successivt att upphöra med hänsyn till att allt färre kan komma i åtnjutande stöd även om behov finns. Redan nu är vanligt i den av -

mån ansökningar inte omedelbart avslås att den hjälp en sökande

kommer i åtnjutande av består av den utredning som görs i ärendet och

det förslag till åtgärder som nämnden med sin erfarenhet lämnar. Det kan knappast anses rimligt att staten fortsättningsvis bedriver en verk-

samhet som i stort sett endast består av fn konsultationshjälp. Mot den bakgrunden och då det alltjämt finns ett klart behov av samhällsstöd till

drabbade fastighetsägare föreslår utredningen att stödreglema ändras. Det kan till en början slås fast att de grundläggande reglerna som nu

finns om att skadan skall vara av karaktären att huset inte fungerar tillfredsställande som bostad ger en bra avgränsning och bör ligga fast.

Även regeln lägsta självrisk ett basbelopp tillkom för

om en om - som att ange att skadorna skall vara av viss dignitet bör stå kvar. Det kan -

vidare slås fast att utredningsverksamheten och beslutsordningen hos Småhusskadenämnden visat sig fungera mycket bra. Nämnden har i sin verksamhet delat med sig av sina erfarenheter och därigenom ökat kunskapen hos såväl utredningskonsulter som byggföretag som är engagerade i husreparationer. De regler som bör ändras är älvriskreglerna.

De reparationer som det finns anledning att stödja för staten är sådana hänger med brister och felaktigheter i husets ursom samman sprungliga konstruktion och utförande. Som redovisats tidigare är åt-

skilliga av skadorna sådana att de inte blir påtagliga för en fastighets-

ägare förrän efter drygt 10 år. För flertalet hus som kan komma i fråga för stöd har problemen gett sig till känna. Endast i husen som är bygg-

da 1989 eller några år dessförinnan kan ännu kända skador dyka upp.

Det vore mot den här bakgrunden lämpligt att i samband med en regeländring klargöra att stödverksamheten endast kommer att fortsätta under en avgränsad tid. Eftersom ännu kända skador kan uppkomma på de yngsta husen kommer ifråga för stöd bör tidsgränsen bestämsom mas till förslagsvis fyra år.

SOU 1997: 177 Bidrag till reparation fükt- och mögelskadade småhus 325 av

Beträffande stödets storlek bör reglerna sådana att de kan hanvara teras på enklast möjliga sätt. De nuvarande reglerna läneutrymme om

vållar stora hanteringsmässiga problem för handläggarna hos Småhus-

skadenämnden. Enligt nämndens kansli finns möjlighet med att nuvarande bemanning hantera avsevärt flera ärenden kontroll lån om av som belastar fastigheterna inte behövs. Mot den bakgrunden och då låneut-

rymmet knappast kan anses spegla skilda ägares möjligheter att på egen hand finansiera reparationer finns inte anledning att behålla regeln om låneutrymme i fastigheten efter reparation. Enligt utredningens mening

vore det mest rationellt att under avslutningstiden stödverksamheten av ha regler om bidrag med viss andel den totala reparationskostnaden, av varvid fastighetsägarens kostnad dock alltid skall uppgå till minst egen ett basbelopp. Den hanteringsmässigt mest rationella ordningen att vore stödet bestäms till samma andel reparationskostnaden för samtliga av fastigheter som kommer ifråga. Utredningen föreslår att stödbeloppet

bestäms till 50 procent kostnaden för att utföra de åtgärder beav som dömts nödvändiga för att huset skall fungera tillfredsställande bosom stad. Det kan naturligtvis sägas att reparationerna ibland för med sig att ägare till de äldsta fastigheterna får vissa material ändå är i behov som av byte förnyade och att det därför kan finnas skäl att differentiera bidragsandelen efter ålder på fastigheterna. En differentiering skulle kim-

na göras på så sätt att de yngsta fastigheterna får t.ex. 60 procentigt bidrag och att en avtrappning sedan görs så att de äldsta fastigheterna får bidrag med förslagsvis 40 procent av reparationskostnaden. Vilken

modell som skall väljas är politisk fråga. en

Kostnadsfrågor

En reform enligt vad här föreslagits innebär ökat stöd till drabbade som småhusägare i förhållande till det gällande systemet. Som framgår av det tidigare är det inte möjligt att bedöma hur många ärenden kan som tänkas tillkomma under den föreslagna avvecklingsperioden stödet. av Därmed är det inte heller möjligt vilka utgifter förslaget till att ange ändring av bidragsreglema kan föra med sig. Det bör dock anmärkas att

förslaget att staten och fastighetsägaren delar reparationskostnaden lika innebär att en stor del statens utgifter kommer att återföras i form av av skatter och avgifter. Härtill kommer att den ökning reparationsverkav samheterna som hanteringen hos nämnden kan leda till medför ökad tillgång på arbete för de företag kommer att anlitas i skilda delar som av landet. Sammantaget är det utredningens uppfattning att de slutliga

inverkningama statsfmansiellt av en ändring enligt förslaget snarast

326 Bidrag till reparation fizkt- och mögelskadade småhus SOU 1997: 177

av

medför att det offentliga fmansnettot med anledning de reparationsav

arbeten staten lämnar bidrag till blir positivt. som

9 J

ämställdhetsfrågor

1 Inledning

Byggkvalitetsutredningen har liksom andra utredningar att belysa och beakta jämställdhetspolitiska konsekvenser i sitt utredningsarbete. Regeringen har utfärdat särskilda direktiv för detta dir. 1994:124 vari anges b1.a. att alla förslag läggs skall föregås analys och insom av en

nehålla en redovisning av de jämställdhetspolitiska effekterna. Om en sådan analys och redovisning inte bedöms kunna göras på ett meningsfullt sätt till följd av utredningsuppdragets eller ämnets karaktär, skall

detta enligt direktiven särskilt motiveras. Vidare anges i riktlinjerna för

utredningsarbetet att de brister i jämställdhet mellan kvinnor och män

som kan firmas på det aktuella området också skall redovisas, liksom en

bedömning av hur eventuella hinder skall undanröj as.

Bakgrunden till utredningens uppdrag är b1.a. att åstadkomma bättre byggnader genom olika sätt att säkra kvaliteten och därmed bättre upp-

fylla och vidmakthålla de väsentliga tekniska egenskaperna i fråga

om

skydd med hänsyn till b1.a. hygien, hälsa och miljö. Enligt sina direktiv

skall utredningen vidare analysera verksamheten med bidragsgivning

för att avhjälpa brister i befintliga byggnader i form fukt och mögel

av samt göra en översyn av den obligatoriska ventilationskontrollen. I

uppdraget ingår också att identifiera behov av att förändra och komplettera befintliga system avses förebygga och undanröja förhållan-

som den i byggnader som kan vålla ohälsa och leda till omfattande ekonomiska åtaganden m.m. byggfelsförsäkring och s.k. småhusgaranti. Förhållandevis få kvinnor söker sig till tekniska utbildningar och

därmed också utbildningar med anknytning till byggande och förvalt-

ning av byggnader. Detta leder till att få kvinnor är yrkesverksamma inom byggområdet. Utredningen har som ett sätt att behandla jäm-

ställdhetsfrågoma valt att försöka belysa dessa förhållanden.

328 Jämställdhetsfrågor SOU 1997: 177

9.2 Kvinnor i byggandet och förvaltningen

Av tradition väljer få kvinnor byggnads- och installationstelaiiska ut-

bildningar och är i liten utsträckning yrkesverksamma inom byggornrå-

det och också inom förvaltningen, speciellt då den tekniska förvaltningen av byggnader. Utredningen har inhämtat uppgifter från några

berörda myndigheter och intresseorganisationer beträffande hur många kvinnor som utbildas och är verksamma inom områden med anknytning till byggandet och förvaltningen. De tillfrågade ombads också ange huruvida de vidtar några särskilda åtgärder för att öka antalet flickor/kvinnor inom sitt ansvarsområde.