Sotning i framtiden slutbetänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

i framtiden

Sotning

SMU

1998:45

Slutbetänkande av

Sotningsutredningen

en

w Statens offentliga utredningar WW 1998:45

w Försvarsdepartementet

i framtiden

Sotning

Slutbetänkande av Sotningsutredningen Stockholm 1998

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningarav SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer uppdragav Regeringskanslietsförvaltningsavdelning.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst

10647 Stockholm

Orderfax: 08-690 91 91

Ordertel: 08690 91 90

Epost: fritzes.order@liber.se

Internet: www.fritzes.se

Svara remiss. Hur och Varför. Statsrádsberedningen,1993.

En liten broschyr somunderlättar arbetetför densom skall svarapå remiss. - Broschyren kan beställashos:

Regeringskanslietsförvaltningsavdelning

Distributionscentralen

103 33 Stockholm

Fax: 08-405 10 10

Telefon: 08-405 10 25

Tryckt av REGERINGSKANSLIETS OFFSETCENTRAL ISBN 91-38-20893-8 Stockholm 1998 ISSN 0375-250X

Till statsrådet och chefen för

Försvarsdepartementet

Regeringen beslutade den 19 december 1996 att tillkalla en särskild utredare för att se över frågor om en utveckling av sotningsväsendet.

Till särskild utredare förordnades landstingsrådet Rigmor Breidemalm.

Utredningen har antagit namnet Sotningsutredningen FÖ 1997:02.

Som sakkunniga har medverkat departementsrådet Maj Johansson, Försvarsdepartementet, departementsrådet Åke Sundin, Försvarsdepartementet och departementssekreteraren Herbert Silbermann, Närings- och Handelsdepartementet.

Som experter har medverkat direktören Ulf Boghammar, Sveriges Skorstensfejaremästares Riksförbund, ställföreträdande enhetschefen Lars Ekberg, Statens Räddningsverk, ingenjören Solveig Larsen, Sveriges Fastighetsägareförbund, sektionschefen Harald Ljung, Svenska Kommunförbundet och avdelningsrådet Per-Arne Sundborn, Konkurrensverket.

Sekreterare utredningen har varit hovrättsassessorn Karina Hellrup.

Utredningen får härmed överlämna sitt betänkande Sotning i framtiden SOU 1998:45.

Till betänkandet fogas två särskilda yttranden av Ulf Boghammar och Harald Ljung.

Uppdraget är härmed slutfört.

Stockholm i mars 1998

Rigmor Breidemalm

/Karina Hellrup

SOU l 4998:45 Sammanfattning 5

Sammanfattning

Utredningen har haft till uppgift att ge förslag förändringar av sotningsväsendet. Förslagen skall innebära ökning

en av fastighetsägarens inflytande över sotningen och befrämja en ökad konkurrens men får samtidigt inte försämra brandskyddet. Utredningen har haft att ge förslag dels förändringar inom nuvarande sotningsväsende, dels förändringar innebär

som en avveckling av sotningsmonopolet.

Allmänt om dagens förhållande I dag svarar kommunen för att sotning sker regelbundet. Genom sotning skall eldstäder och andra fasta förbränningsanordningar, som inte är inrättade för eldning uteslutande med och därtill

gas, hörande rökkanaler samt imkanaler göras rena. I samband med sotningen skall det utföras kontroll från brandskyddssynpunkt.

en Kontrollen skall avse det som har rengjorts jämte gaseldade anläggningar samt skorstenar, tak och därtill hörande byggnadsdelar. Sotningen och kontrollen skall utföras

av en skorstensfejarmästare ellerav en skorstensfejare biträder

som skorstensfejarmästaren. Den kommunala nämnd som svarar för dessa frågor inom kommunen kan medge att sotning och kontroll utförs av annan om det avser speciell anläggning eller ett

en enstaka avlägset beläget bostadshus. Skorstensfejarmästaren har rätt att få tillträde till bostaden, att få upplysningar och nödvändiga handlingar samt att få biträde polismyndighet för att kunna

av utföra sotning och kontroll.

6 Sammanfattning

utredningen förordade förslaget Det av Utredningen att det föreligger brandrisk vid eldning med

menar en t.ex. ved och olja. Denna brandrisk skall förebyggas. Den skillnad

finns mellan olika eldningsslags brandrisk tillgodoses genom som de frister, dvs. de tidsintervall mellan sotningstillfällena, som Statens Räddningsverk Räddningsverket beslutar. Eftersom både sotning och kontroll utgör brandförebyggande åtgärder skall de utföras även framledes. Däremot är utredningens huvudförslag att sotningsmonopolet skall tas bort. Det innebär att ansvaret for sotning och kontroll återförs från kommunen till fastighetsägaren samt att fastighetsägaren själv kan anlita någon som är kompetent och certifierad att utföra åtgärderna.

Sotning skall vidtas samtliga ved- och oljeeldade

av anläggningar i samtliga fastigheter. l småhus med enfamiljshushåll kan rengöringen ske fastighetsägaren eller av annan. Valet

av åligger ägaren själv. l andra bostäder och byggnader där det föreligger risk även för att tredje kan drabbas skall sotning

man utföras for ändamålet kompetent Räddningsverket

av en person. skall föreskriva om kraven for utbildning m.m. av utövaren samt

råd och anvisningar informera om hur ofta det bör sotas. genom

Kontroll från brandskyddssynpunkt skall ske av samtliga ved-, olje- och gaseldade anläggningar i samtliga fastigheter. Kontrollen skall göras för ändamålet certifierad person. Utredningen

av en

att brandskyddsnivån skall höjas att kontrollen skall menar genom

utförlig och grundlig än i dag. Räddningsverket skall vara mer meddela närmare föreskrifter vad kontrollen skall innehålla

om

hur ofta kontrollen skall utföras. samt om

Kontrollanterna skall certifierade enligt lagen teknisk

vara om kontroll. Räddningsverket skall genom föreskrift ange de närmare kraven för utbildning, dvs. vilken teoretisk och praktisk kunskap

lämplighet de skall ha. Räddningsverket skall samt annan som meddela föreskrifter utbildningen samt säkra tillgången till

om utbildning.

Vid varje kontroll skall det utfärdas protokoll. Av protokollet skall anläggningens skick samt annat kan intresse ur

som vara av brandskyddshänseende kunna utläsas. Om det vid kontrollen

Sammanfattning 7

påvisas fel eller brister från brandskyddssynpunkt skall kontrollanten sända protokollet till kommunen. l annat fall skall

anmälan att kontroll utförts göras till kommunen. en om Kommunen kan därefter vidta erforderliga åtgärder t.ex. meddela eldnigsförbud felen eller bristerna inte åtgärdas.

om

Kommunen skall ha ett tillsynsansvar. Genom att den erhåller dels protokoll, dels anmälningar kan den det sättet ha en god överblick över förhållandena inom kommunen och utifrån det själv besluta om nödvändiga följdåtgärder.

På regional respektive central nivå skall länsstyrelsen och Räddningsverket ha fortsatt tillsynsansvar.

Utredningen att eftersom fastighetsägaren har ett

anser egenintresse sin fastighet olika sätt och av att förebygga

av olika risker, är det naturligt att han även ansvarar för att erforderliga åtgärder vidtas för att förebygga brand. Genom förslaget ägaren möjlighet att välja som skall utföra

ges vem sysslan eller sysslorna och vid vilken tidpunkt det skall ske. Det innebär valfrihet och ökad servicenivå för den enskilde samt bidrar till ett effektivare system. Genom att brandskyddskontrollen skall

grundlig och omfattande kommer brandskyddsnivân att vara mer förändras till det bättre.

Det modifierade systemet

l det modifierade systemet har kommunen fortsatt ansvar för sotning och kontroll. För att öka valfriheten för fastighetsägaren skall sotning och kontroll kunna utföras även av annan än skorstensfejarmästaren eller hans anställda. Det krävs dock att ägarna tar kontakt med kommunen för att få åtgärderna utförda av

Den har kompetens att utföra sysslan skall dessutom annan. som medges att utföra sotningen, kontrollen eller båda åtgärderna själv.

Utredningen vill även att det skall bli enklare att erhålla kunskaperna i sotningsyrket. Det föreslås därför att anställningskravet till utbildningarna tas bort.

Det krav att ledig anställning skall kungöras i Post-

som anger och Inrikes Tidning föreslår utredningen att det skall tas bort.

8 .Skznznzcnifcrtming SOU l 998145

Genom att kommunen har ansvaret får den möjlighet

en annan att se till att åtgärderna vidtas. Den kan tillgodose tillgången till tjänsten för kommunmedlemmarna. Kommunen har

en annan möjlighet att påverka prisnivån. De föreslagna förändringarna kommer att innebära att fastighetsägarens inflytande indirekt ökar och att konkurrens i viss mån kan komma att införas. Utbildningsmöjligheterna förbättras.

imkanaler En imkanal är en del av ett ventilationssystem betjänar ett

som kök. Matos och liknande t.ex. via fläkt till imkanalen.

passerar en Merparten imkanaler i bostadskök skall enligt dagens system

av sotas och kontrolleras en gång vart sjätte år.

För att en brand skall uppstå krävs öppen låga. Det finns

en vanligtvis inte dagens spisar. Inte heller finns det officiell statistik eller annat visar att det sker några bränder i

som imkanaler.

Det sker i dag en funktionskontroll ventilationssystem t.ex. i

av flerbostadshus och allmänna lokaler med stöd förordningen

av 1991:1273 om funktionskontroll ventilationssystem.

av Härigenom upprätthålls det kontroll och i vissa fall

en en rengöring av ventilationssystem och därmed även imkanaler. De praktiska åtgärderna innebär i princip sak sotning

samma som en och kontroll även om syftena med kontrollerna är olika. l allmänna lokaler sker det även en brandsyn med stöd räddnings-

av tjänstlagen, vilken innebär att kontrollera att skäliga brandskyddsåtgärder vidtagits. Det måste därför tillräckligt med

vara en åtgärd från samhällets sida vad kontroll och rengöring

avser av imkanaler.

Utredningen föreslår att regleringen sotning och kontroll vad

av avser imkanaler skall tas bort. Utredningen hävdar således och vill betona att brandrisken i imkanalerna betjänar t.ex.

som restaurangköken är stor att dessa kommer att kontrolleras

men genom den kontroll av brandskyddet som sker genom brandsyneit.

F örfattrzingsförslag till utredningens huvudalternativ 9

Författningsförslag till utredningens

huvudaltemativ

Förslag till lag om ändring i räddningstj änstlagen 1986: 1 102

Härigenom föreskrivs i fråga om räddningstjänstlagen 1986:1102 omtryckt 1992:948

dels att 15 17 18 och 20 skall ha följande lydelse

dels att det i lagen införs paragrafer 15 a 17 a och 17

tre nya b §§ av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

15§

En sådan nämnd som avses En sådan nämnd som avses i 10 § skall för att i 10 § skall För att

svara svara brandsyn och sotning utförs brandsyn utförs regelbundet regelbundet.

lO F öifattningsförslag till utredningens huvudalterizativ

l5a§

En ägare eller innehavare

av byggnad eller anläggning

skall se till att sotning och

kontroll fån brandskydds-

synpunkt utförs regelbundet.

17§

Genom sotningen skall Genom sotningen skall eldstäder och andra fasta eldstäder och andra fasta förbränningsanordningar, förbränningsanordningar,

som som inte är inrättade for eldning inte är inrättade för eldning uteslutande med gas, och uteslutande med och

gas, därtill hörande rökkanaler därtill hörande rökkanaler samt imkanaler göras rena. l göras

rena. samband med sotning skall det Sotning skall utföras av som rengörs samt skorstenar den person som uppfyller och tak med därtill hörande kraven på kompetens enligt byggnadsdelar kontrolleras föreskrifter som meddelas av från brandskyddssynpunkt. regeringen eller den myndig- Sådan kontroll skall också het som regeringen begöras av kanalanslutna eld- stämmer och utsetts

som av städer och andra fasta för- ägaren eller innehavaren

av bränningsanordningar, som är byggnaden eller anläggninginrättade uteslutande

med gas, en. och av därtill hörande Om sotningen avser ett avgaskanaler. En tillsynsmyn- objekt i enfamiljshus kan dighet kan besluta om kontroll sotningen utföras ägaren

av av brandskyddet också i andra eller innehavaren av byggfall naden eller anläggningen

Sotning och kontroll enligt eller denne

av annan som första stycket av brandskyddet bestämmer. skall utföras av skorstensfejar-

SOU l998z45 Författningsförslag till utredningens huvudalternativ l l

mästare eller skorstensfejare som biträder skorstensfejarmästaren. En sådan nämnd

i 10 § får i fråga som avses

speciella anläggningar och om enstaka avlägset belägna bostadshus medge att någon

utför sotningen och annan kontrollen.

l7a§

Kontroll från brandskydds-

synpunkt skall göras av det

som rengörs genom sotning

enligt 17 § samt skorstenar

och tak med därtill hörande

byggnadsdelar. Sådan kontroll

skall också göras av kana-

anslutna eldstäder och andra

fasta förbränningsanord-

ningar, är inrättade för

som

eldning uteslutande med gas,

och därtill hörande

av

avgaskanaler.

En tillsynsmyndighet kan

besluta kontroll av

omr

brandskyddet också i andra

fall.

Kontrollen skall utföras av

har fått ett

en person som

godkännande av ett organ

ackrediterats för detta

som

ändamål enligt 14 § lagen

1992: 1 119 om teknisk

kontroll och som utsetts av

12 Forfctttnittgs/ârvlztg till utredningens ltztvztdctlterncttiv SOU l998t45

fastigltekvétgctrett eller innehavaren av byggnaden eller attlziggttittgetz. Vid kotttroll skall ett protokoll upprättas. Om det vid kontrollen föreligger fel eller brister från brandskyddssynputtkt skall den utför som kontrollen scindu in protkollet

från fÖrrälfIIlIIge/I till kom-

tnztttett. 1 annat fall .skall en anmalatt lämnas till komnzunen om att kontroll har utförts.

17b§

Regeringen eller den mydighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om kontrollen från brandskyddssynpunkt och om kraven för utbildning av de som skall utföra brandskyddskontrollen.

l8§

Kommunfullmäktige får Kommunfullmäktige får föresriva att avgift skall föreskriva avgift skall att erläggas för brandsyn, sotning erläggas för brandsyn. och kontroll brandskyddet av enligt 17 §

Författningsförslag till utredningens huvudalternativ 13

19§

Den som förrättar bransyn Den som förrättar brandoch den utför sotning och har rätt att få tillträde till

som syn kontroll av brandskyddet den anläggning som berörs enligt 17 § har rätt att få och att de upplysningar och tillträde till den anläggning handlingar som behövs. som berörs. De har också rätt att få de upplysningar och handlingar som de behöver.

Polismyndigheten skall Polismyndigheten skall lämna det biträde som behövs. lämna det biträde som behövs.

20§

Regeringen får meddela Regeringen får meddela föreskrifter om frister för Föreskrifter om frister för brandsyn, sotning och kontroll brandsyn, kontroll av brandav brandskyddet enligt 17 § skyddet enligt 17 § och om

a och om förbud helt eller delvis förbud helt eller delvis mot mot eldning utomhus samt om eldning utomhus samt om liknande förebyggande åt- liknande förebyggande åtgärder mot brand. Regeringen gärder mot brand. Regeringen får överlåta åt en myndighet får överlåta en myndighet eller åt kommun att meddela eller åt kommun att meddela sådana Föreskrifter. sådana föreskrifter.

Denna lag träder i kraft...

14 Författningsförslag till utredningens huvudalternativ

Förslag till förordning om ändring i

räddningstj änstförordningen 1986:1 107

Härigenom föreslås i fråga räddningstjänstforordningen

om 1986:1107on1tryckt 1995:502

dels att 22 25 och 31 skall ha följande lydelse

dels att det i Förordningen skall införas två nya paragrafer 22 a och 22

dels att 23-24 §§, 26, 29 och 30 skall upphävas.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

22 §

Statens räddningsverk skall Statens räddningsverk skall meddela föreskrifter om hur meddela föreskrifter om hur ofta sotning och kontroll brandskyddskontrollen enligt enligt 17 § räddningstjänst- 17 § räddningstjänstlagen

a lagen 1986:1102 skall göras. 1986:1102 skall utföras Kommunen får meddela samt hur ofta den skall

om föreskrifter kortare frister. göras. Kommunen får med-

om

dela föreskrifter om kortare

frister.

22a§

Till sådan som skall

person

utföra kontrollen får endast

den godkännas som har den

utbildning och erfarenhet som

är erforderlig. Ett beslut om

behörighet skall vara

tidsbegränsat.

Statens räddningsverk får

F ärfattningsjförslag till utredningens huvudalrernativ 15

meddela föreskrifter om krav

på kompetens för de personer

som skall utföra sotningen

enligt 17 § räddningsüänst-

lagen 1986: l 102 och

brandskyddskontrollen.

23§

Den eller de kommunala nämnder som ansvarar för räddningstjänsten skall föra en förteckning över de byggnader och anläggningar i kommunen där sotning och kontroll enligt 17 § räddningstjänstlagen 1986:1102 skall göras. För varje byggnad och anläggning skall antecknas hur ofta sotning och kontroll skall göras, genomförda sotningar och kontroller samt de förelägganden och förbud som har meddelats.

24§

l kommunen skall finnas ett eller flera sotningsdistrikt med en skorstensfejarmästare för varje distrikt.

En skorstensfejarmästare skall ha avlagt ingenjörsexamen för skorstensfejare.

När en skorstensfejarmästare skall utses, skall

16 F zirfiittni/zgsfiitv/zig till t/trecliiingeriii huvuda/ternativ

kungörelse om det införas i Post- och Inrikes Tidningar. I kungörelse skall anges när ansökan senast skall ha kommit in.

25§

Statens räddningsverk skall Statens räddningsverk skall inrätta utbildningslinjer .som meddela föreskrifter

om leder fram till .slcortrtens- utbildning för den skall

som fejarexamen. teknikerexanzen utföra sotning och kontroll och ingenjörsexanien för från brandskvddssynpunkt. skorstensfejare. För varje Statens räddningsverk skall

se linje skall finnas utbil- till att sådan utbildning finns

en ningsplan verket att tillgå.

som fastställer.

26§

Behörig att antas till skorstensfejarlinjen är den som

är anställd inom sotningsverksamheten,

har genomgått nationellt program i gymnasieskolan eller har antagits till ett individuellt program i

gymnasieskolan som innefattar yrkesutbildning till skorstensfejare.

F örfattrzingsförslag till utredningens hzrvudalternativ l7

2s§

Behörighet att antas till teknikerlinjen är den som

är anställd inom sotningsverksamheten

har lägst betyget Godkänd i kärnämnena svenska språket /svenska eller andra språk och matematik efter genomgånget nationellt program i gymnasieskolan eller har förvärvat motsvarande kunskaper på annat sätt,

har avlagt skorstensfejarexamen,

har tjänstgjort i sotningsverksamheten i minst ett år därefter.

29§

Behörig att antas till ingenjörslinjen för skorstensfejare är den som

är anställd inom sotningsverksamheten,

har avlagt teknikerexamen,

har tjänstgjort i sotningsverksamheten i minst ett år därefter.

18 Fárfattningsfrârslag till utredningens huvudalterncztiv

30§

Statens räddningsverk beslutar om antagning till utbildningar och utfärdar bevis om genomgången utbildning. Om det finns särskilda skäl. får verket medge undantag från antagningskraven.

31§

Upptäcks i samband med Upptäcks i samband med räddningstjänst, brandsyn räddningstjänst eller brandsyn eller sotning brist eller ett brist eller ett missfören en missförhållande som kan leda hållande kan leda till som en till en annan olyckshändelse olyckshändelse än annan än brand, skall räddnings- brand, skall räddningsledaren ledaren eller den förrättar eller den förrättar brandsom som brandsynen eller utför sot- underrätta den synen ansvaningen underrätta den riga myndigheten föransva- om riga myndigheten om för- hållandet. hållandet.

31a§

Den som är medborgare i Den är medborgare i som ett medlemsland i Europeiska ett medlemsland i Europeiska unionen och har behörighet unionen och har behörighet för befattning inom räddnings- för befattning inom räddningstjänst eller inom verksamhet tjänst eller inom verksamhet för brandsyn eller sotning på för brandsyn grund av grund av examens-, utbild- utbildnings- eller examens, nings- eller kompetensbevis kompetensbevis över behörigöver behörighetsgivande hög- hetsgivande högre utbildning re utbildning från ett annat från ett annat medlemsland i

F örfattningsförslag till utredningens huvudalternativ 19

medlemsland i Europeiska Europeiska unionen än unionen än Sverige, skall Sverige, skall ansökan hos ansökan hos Statens rädd- Statens räddningsverk få ningsverk få motsvarande motsvarande behörighet här i behörighet här i landet om landet om sökanden uppfyller sökanden uppfyller villkoren villkoren enligt Räddningsenligt Räddningsverkets före- verkets föreskrifter. Motsvaskrifter. Motsvarande gäller rande gäller för utbildningar för utbildningar från övriga från övriga länder for vilka länder för vilka avtalet avtalet Europeiska eko-

om om Europeiska ekonomiska nomiska samarbetsområdet

samarbetsområdet EES-avtalet EES-avtalet trätt i kraft. trätt i kraft.

Räddningsverket skall Räddningsverket skall meddela beslut i sådana meddela beslut i sådana ärenden senast fyra månader ärenden senast fyra månader efter det att alla handlingar efter det att alla handlingar som gäller den sökande har som gäller den sökande har framlagts. framlagts.

Räddningsverket skall se Räddningsverket skall se till att den sökande får den till att den sökande får den kännedom svenska för- kännedom svenska för-

om om fattningar som är nödvändig fattningar är nödvändig

som för att utöva yrket. Om det för att utöva yrket. Om det behövs, skall Räddningsverket behövs, skall Räddningsverket även anvisa den sökande även anvisa den sökande möjlighet att inhämta de möjlighet att inhämta de kunskaper i svenska språket kunskaper i svenska språket som krävs för att utöva yrket. krävs för att utöva yrket.

som

20 F0"rfatIr7ingsf'r.s'/agtill utredningens humla/alternativ

82§

Beslut i frågor antag- Beslut i frågor om antag-

om ning till utbildning enligt 15 ning till utbildning enligt 15 § och 30 §39 får överklagas hos får överklagas hos Över- Överklagandenämnden för klagandenämnden för totaltotalförsvaret. Nämndens be- försvaret. Nämndens beslut slut får inte överklagas. får inte överklagas.

Denna förordning träder i kraft...

Utredningsuppdraget 21

l Utredningsuppdraget

Utredningens direktiv Dir 1996:115 innebär ett uppdrag att föreslå förändringar av sotningsväsendet som utan att negativt påverka brandskyddet, befrämjar en ökad konkurrens och utvecklar fastighetsägarens inflytande över sotningen av den egna fastigheten.

Enligt direktiven skall utredaren analysera två alternativa förslag dels avseende förändringar inom för befintliga

ramen ansvarsförhållanden, dels förändringar som innebär en avveckling av sotningsmonopolet.

Det ena alternativet innebär att modifiera och utveckla den nuvarande ordningen för sotningen. Syftet skall vara att belysa hur sotningsväsendet med bibehållna ansvarsforhållanden skulle kunna utvecklas i fråga konkurrenspåverkan och fastighetsägarens

om inflytande verksamheten. Härvid skall analyseras hur en övergång till tidsbegränsade avtal för skorstensfejarmästarna kan ske samt hur anbudsupphandling och priskonkurrens vid utseende av skorstensfejarmästare kan utvecklas. Utredaren skall vidare ta upp frågan om det skall att välja en annan entreprenör än den kommunen utsett och om fastighetsägarens inflytande förrättningen i övrigt kan förstärkas.

Det andra alternativet innebär en avveckling av sotningsmonopolet. Förslag på hur den framtida och

ansvarsuppgiftsfordelningen mellan fastighetsägaren, entreprenören och kommunen skall beskrivas och det skall anges vilka behov av utbildning och auktorisation av entreprenör och brandskyddskontrollanter förändringarna kan föranleda. Det skall särskilt utredas om de nu gällande avtalen mellan kommunen och skorstensfejarmästaren kan upplösas. Behov av imkanalers sotning och kontroll skall prövas.

22 Utredningsuppdraget SOU l 998:45

De konsekvenser de två förslagen kan medföra skall

som redovisasjämte finansiering.

Direktiven framgår i sin helhet av bilaga nr

1.1 arbete

Utredningens

Utredningen har sammanträtt med de sakkunniga och experter som är knutna till utredningen. Utredningen har vidare varit i kontakt med företrädare för Räddningsverket, Boverket och Naturvårdsverket. Brandcheferna och skorstensfejarmästarna i Malmö. Eskilstuna och Åre samt även de kommunala företrädarna i Eskilstuna och Åre har besökts. Utredningen har sammanträtt med olika företrädare för Sveriges Skorstensfejaremästares Riksförbund, enskilda skorstensfejare samt deltagit vid sotningsförrättningar och besökt Statens räddningsverks Räddningsverkets skolan i Rosersberg. Vidare har utredningen varit i kontakt med Riksförbundet för Sveriges Ventilationsrengörare RSVR, Funktionskontrollanterna i Sverige FUNKIS, företrädare för certiñeringsorganet SWEDCERT, företrädare för styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll SWEDAC, enskilda företagare inom branschen för ventilationsrengöring och kontroll, företrädare för Svenska Brandförsvarsföreningen, företrädare för Trosa Bostäder Aktiebolag, företrädare för Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag SABO, Kommunalarbetareförbundet, uppfinnare samt olika engagerade privatpersoner och

en fastighetsägare.

Samråd har även skett med Byggkvalitetsutredningen

N 1996:07 och Räddningsverksutredningen Fö 1996:10.

1.2¶Definitioner

Utredningen har valt att i arbetet benämna den rengöring som utförs eldstäder sotning. Den kontroll skall ske

av m.m. som som från brandskyddssynpunkt benämns kontroll.

Historisk tillbakablick 23

2¶Historisk

tillbakablick

Sotningsverksamhetens främsta syfte är och har varit att förebygga brand. Redan under l 100-talet elden fruktad i dåtidens var träbebyggelse. De stora bränderna i städerna och framförallt bränderna i Stockholm kom att skapa ett behov sotning. av Sotningen började växa fram främst i städerna eftersom behovet där större än landsbygden. I städerna stod husen var tätt och ofta byggda i trä. Även de tidigaste rökkanalerna var var gjorda av trä. Problemet med sot blev påtagligt i och med att mer spjäll infördes i skorstenen. Härav följde kraftig sotbeläggning en och ett minskat drag. För att eliminera riskerna för eld i sotet och återställa dragförhållandena tvungen att börja rengöra från var man sot. De första bestämmelserna sotning torde ha kommit i början om av 1600-talet. Gustav Adolf föreskrev i kunglig stadga från år en 1619 om sotning. Den äldsta kända förordningen angående själva sotningsarbetets utförande samt ersättningen härför är 1702 års "Förordning och taxa för Skårstens-Fäijare" år 1733 ersattes som av "Ordning angående sotande i Stockholms stad" vilka lade grunden för sotningen som ett brandförebyggande arbete. Grunden för sotningsväsendets organisation lades i författningar redan åren 1661 och 1675.

Skorstensfejarmästaren tillsattes av myndighet,

en politiekollegiet, vilket fick till följd att sotningsväsendet fick en halvofficiell ställning. Med anledning härav blev sotningsväsendet aldrig ett skråväsende även skrâliknande organisation om en tillämpades. Politiekollegiet godkände fram till år 1855 i Stockholm, därefter överståthållarämbetet, skulle vem som vara ansvarig skorstensfejarmästare över ett område rekommensom derades av skorstensfejarämbetet. Det ansågs viktigt att som en

24 Historisk tillbakablick

myndighet hade viss kontroll över verksamheten eftersom det

en var viktigt för brandsäkerheten.

1874 års brandstadga för rikets städer innehöll ett fåtal regler

sotning. Det skulle för varje stad finnas brandordning som om en skulle antas fullmäktige och fastställas av länsstyrelsen. Det var

av tvingande för städerna att ha brandordningar då detta var ett led i att undvika omfattande bränder. Det skulle finnas ett erforderligt antal sotare som antogs och entledigades av polismyndigheten.

En detaljerad reglering om sotningsväsendet antogs

mera

l923-års brandstadga. En stad skulle indelas i sotningsgenom distrikt och indelningen skulle i brandordningen. För varje

anges distrikt förordnades anställd yrkesutbildad skorstensfejare. För

en att erhålla anställning som skorstensfejare krävdes fackskoleutbildning och viss tids erfarenhet i yrket. När en skorstensfejarbefattning ledig skulle den kungöras i allmänna tidningar.

var

Det ålåg skorstensfejaren eller hos honom anställd att utföra

en all erforderlig sotning. Detta arbete fick inte utföras av någon

såvida det inte var fråga om sotning i en fabrik eller annan annan anläggning med fristående skorsten med rökgångar och kanaler där brandchefen hade givit sitt tillstånd till undantag. Skorstensfejarna erhöll monopol utförandet den erforderliga sotningen

av i städerna.

Vid sotningsförrättningen skulle eldstad, mur, rör, tak och skorsten kontrolleras. Brandchefen skulle underrättas om en felaktighet upptäcktes. Om sotaren nekades tillträde till bostaden kunde polismyndigheten lämna handräckning. Dessa bestämmelser gällde for stad de kunde efter ett särskilt beslut bli tillämpliga

men för landskommun. På landsbygden ålåg sotningsskyldigheten fastighetsägaren.

År 1944 antogs brandstadga. Enligt denna sotningen

en ny var obligatorisk enbart i städer, köpingar och motsvarande. Skorstensfejaren hade ställning som fri yrkesutövare med viss monopolrätt. Kommunerna fick själva besluta om sotningsväsendet skulle utföras i kommunal regi eller l sotningsmonopolet ingick endast den föreskrivna sotningen och

Historisk tillbakablick 25

inte sotning skedde driftsekonomisk synpunkt. Någon

som ur ren förändringar sotningsväsendet innebar lagstiftningen inte.

av

År 1962 antogs brandlag och ny brandstadga. Det nya

en ny en

främst att det infördes obligatorisk sotning även på var landsbygden. l praktiken betydde det endast en stadfästelse av rådande förhållanden. Den regel sade att kommunen fick

som återkalla ett godkännande eller häva anställningsavtal om skorstensfejare inte befanns vidare lämplig ströks. Varje kommun skulle indelas i distrikt och det skulle finnas skorstensfejare för

en varje distrikt. De brandsynenämnder som tidigare besökte hemmen avskaffades varefter endast Skorstensfejarmästaren gjorde detta. Brandsynen indelades i tre olika kategorier nämligen regelbunden brandsyn, eldstadsbrandsyn och särskild brandsyn. Den regelbundna brandsynen motsvarar i stort sett den brandsyn som finns idag. Den utfördes i offentliga lokaler av brandchefen eller ett brandbefäl. Eldstadsbrandsynen utfördes av Skorstensfejarmästaren i samband med föreskriven sotning. Fristen mellan sotningarna i brandordningarna. Det angavs dock i

angavs brandstadgan längsta frist två år. Det föreskrevs att

en Skorstensfejarmästaren vid eldstadsbrandsynen skulle undersöka

det fanns någon brandfarlig felaktighet eldstad eller det som om sotades eller på skorsten, tak eller därtill hörande byggnadsdelar. Den särskilda brandsynen kunde utföras antingen av brandchef, brandbefäl eller Skorstensfejarmästaren beroende vad som

av behövde undersökas och skedde for att utröna fara för brand

om förelåg. Protokoll skulle utfärdas vid samtliga brandsyner.

Enligt brandstadgan hade Skorstensfejarmästaren även andra uppgifter än den föreskrivna sotningen. Skorstensfejarmästaren skulle bl.a. på anmodan brandchefen utföra de undersökningar

av på förbränningsanordningar m.m. som erfordrades för att utröna brandfara, föra förteckning över byggnader m.m. samt kallelse biträda brandsläckning.

vid annan

1974 års brandlag innebar i första hand den förändringen att det kommunala brandförsvarets uppgifter utökades att omfatta även andra räddningsinsatser än brandsläckning. Vad avser sotning föreskrevs direkt i lagen att skorstensfejarna skulle biträda

26 Historisk tillbakablick

myndigheter och enskilda inom kommunen med råd och anvisningar rörande förhållanden kunde bli föremål för

som eldstadsbrandsyn. l962-års brandstadga gällde fram till dess att räddningtjänstförordningen trädde i kraft år 1987.

Gällande rätt m.m. 27

3¶Gällande rätt m.m.

3.1 till nuvarande

Bakgrund lagstiftning

Räddningstjänstlagen 1986:1102 trädde i kraft den 1 januari 1987. Genom denna upphävdes brandlagen av år 1974 och brandstadgan av år 1962.

I utredningen "Effektiv räddningstjänst" SOU 1983:77 som låg till grund för lagen föreslog räddningstjänstkommittén b1.a. att sotningsverksamheten skulle ha till uppgift att hindra uppkomst och spridning av brand samt främja en god energihushållning.

Räddningstjänstkommittén framhöll att sotningsväsendet spelade betydelsefull roll borde inte hänföras till

en men räddningstjänsten och därmed inte regleras i lagstiftningen om samhällets räddningstjänst. Sotningsverksamheten borde istället regleras i en speciell lagstiftning. Räddningstjänstkommittén menade att för detta talade framför allt att det fanns en strävan att förändra verksamheten i riktning mot ett ökat energisparande. Vad gällde driftsformen uttalades att organisationen även fortsättningsvis kunde bestämmas kommunen skulle ha

av som ansvaret för verksamheten. Skorstensfejarmästaren skulle ha ensamrätt att utföra sotningen ett obligatorium för annat än

men den traditionella sotningen förordades inte eftersom det ansågs att något annat var ett alltför långtgående ingrepp i den enskildes förhållande. Endast den traditionella sotningen skulle inrymmas i monopolet.

Departementschefen uttalade i propositionen 1985/86:l70 s 26 ff b1.a. att sotningsverksamheten skulle vara organiserad och bedrivas samma sätt tidigare. Han underströk att den

som

28 Gällande rätt mm.

obligatoriska sotningen inte gjordes i något annat syfte än det brandförebyggande.

Räddningstjänstlagen utformades i enlighet därmed. l motioner till riksdagen med anledning av förslaget framfördes

bl.a. att regleringen av sotningsväsendet var föråldrat, att sotningsverksamheten borde bedrivas i konkurrens mellan fristående i behörig ordning auktoriserade skorstensfejare samt att sotningsfristerna inte tog hänsyn till olika behov av sotning. Försvarsutskottet menade FöU 1986/87:2 s 22 f emellertid att sotning borde betraktas som en brandförebyggande åtgärd och att det naturligt att kommunerna hade ett särskilt ansvar för detta

var område.

3.2¶Räddningstj änstlagen

Räddningstjänstlagen innehåller föreskrifter om hur samhällets räddningstjänst skall organiseras och bedrivas, olycks- och

om skadeförebyggande åtgärder samt om rättigheter och skyldigheter för enskilda.

Varje kommun skall svara för att åtgärder vidtas så att bränder och skador till följd bränder förebyggs. I varje kommun skall

av det finnas räddningskår och en eller flera nämnder för räddningstjänsten. Räddningskåren består räddningschef och

av en av en eller flera räddningsstyrkor. Som förebyggande åtgärder mot brand inom kommunen skall den kommunala nämnden svara för att brandsyn och sotning utförs regelbundet.

Brandsyn är kontroll av att skäliga brandskyddsåtgärder

en vidtagits. Brandsyn skall kontroll av byggnader eller

avse anläggningar som regeringen eller myndighet som regeringen utser har bestämt. Regelbunden brandsyn sker av offentliga lokaler, vilket följer av räddningstjänstförordningen, som t.ex. flygplatser, sjukhus och teatrar. Vid brandsyn kontrolleras det som inte kontrolleras i samband med sotning. Räddningsverket har av regeringen bemyndigats att meddela föreskrifter om hur ofta brandsyn skall ske. Det rör sig intervaller mellan ett till sex

om

Gällande rätt m.m. 29

år. Brandsynen utförs av särskilda brandsyneförrättare. Brandsyneförrättare skall lägst ha avlagt brandförmansexamen samt genomgått Räddningsverkets utbildning av brandförmän i förebyggande åtgärder mot brand.

Genom sotning skall eldstäder och andra fasta förbränningsanordningar, rökkanaler och imkanaler göras rena. I samband med sotningen skall det som rengörs jämte skorstenar, tak och därtill hörande byggnadsdelar kontrolleras från brandskyddssynpunkt. Sådan kontroll skall även utföras av kanalanslutna eldstäder som är inrättade för eldning uteslutande med gas samt av avgaskanaler.

Sotningen och brandskyddskontrollen skall utföras av en skorstensfejarmästare eller skorstensfejare som biträder honom.

en Kommunen kan endast vad gäller speciella anläggningar och enstaka avlägset belägna bostadshus medge att någon annan utför sotningen och kontrollen.

Skorstensfejare äger rätt att få tillträde till anläggningen som skall sotas och kontrolleras. Om skorstensfejaren nekas har denne rätt att få biträde av polis. Den som underlåter att ge upplysningar eller att lämna ut handlingar eller uppgifter som är av särskild vikt för att tillsyn, t.ex. kontroll av brandskydd i samband med sotning skall kunna utföras kan ådömas böter med stöd av 58 § räddningstjänstlagen.

Av ll § l st framgår att uppdrag att besluta nämndens vägnar inte får omfatta förelägganden eller förbud vid vite eller verkställande av åtgärd den försumliges bekostnad. Enligt 2 st i paragrafen får nämnden meddela den som fullgör uppgifter nämnden utan tjänsteman hos kommunen befogenhet att

att vara

nämndens vägnar meddela i verksamheten erforderliga förelägganden och förbud.

Av 41 § räddningstjänstlagen framgår att ägare eller innehavare

byggnader eller andra anläggningar i skälig omfattning skall av hålla utrustning för släckning brand och för livräddning vid

av brand eller olyckshändelse och i övrigt vidta de åtgärder

annan

behövs för att förebygga brand och i övrigt hindra eller som begränsa skador till följd av brand. Paragrafen ligger till grund för

30 Gällande

rätt mm.

den kontroll brandskyddet som ska utövas vid brandsyn och

av sotning.

l kommunen eller flera nämnder för

ansvarar en räddningstjänsten. Nämnden har den omedelbara tillsynen av efterlevnaden räddningstjänstlagen. Inom länet utövar läns-

av styrelsen tillsynen samt centralt utövas tillsynen av Räddningsverket.

3.3¶Räddningstj änstförordningen

Av räddningstjänstförordningen l986zl 107 framgår att Räddningsverket meddelar föreskrifter om hur ofta sotning och kontroll skall ske. Kommunen har dock möjlighet att meddela Föreskrifter om kortare frister.

Den kommunala nämnden skall föra en förteckning över byggnader skall sotas och kontrolleras. Häri skall vidare

m.m. som preciseras hur ofta sotning och kontroll skall ske, vad som gjorts samt eventuella förelägganden och förbud som meddelats.

En skorstensfejarmästare ansvarar för ett distrikt som utgörs av hela eller en del av kommunen.

När skorstensfejarmästare skall utses skall kungörelse ske i

en Post- och Inrikes Tidningar.

För att kunna antagas till den utbildning Räddningsverket

som inrättat krävs att den skall antagas är anställd i ett

som sotningsföretag samt att han genomgått gymnasieutbildning.

3.4¶EG-rätt

Sveriges medlemsskap i den Europeiska unionen innebar nya rättsliga förutsättningar för det svenska samhällslivet. En viktig del

det systemet är konkurrensrätten. EG:s konkurrensregler är av nya ett medel för att förverkliga Romfördragets syfte att skapa en

integrerad marknad bygger på konkurrens mellan gemensam som

Gällande 3l

rätt m.m.

självständiga företagsenheter samt att främja den ekonomiska utvecklingen.

Den främsta svenska lagstiftningen reglerar detta område

som är konkurrenslagen 199320. Den bygger i huvudsak EGzs gemensamma konkurrensregler. Konkurrensen skall innebära en tävlan lika villkor. Konkurrenslagen innehåller två förbud, ett mot samarbete mellan företag märkbart påverkar

som konkurrensen 6 § och ett mot missbruk dominerande ställning

av 19 §.

Medlemsländerna i EU skall undanröja hinder genom samordnade åtgärder så att det blir en jämn utveckling, jämvikt i handelsutbytet och sund konkurrens samt driva

en en gemensam handelspolitik som skall leda till en gradvis avveckling

av restriktioner i den internationella handeln. Dessa jämte övriga mål skall uppnås genom den ekonomiska gemenskapen.

Det finns inget direkt förbud i Romfördraget mot monopol även om monopol måste mindre önskvärda. Hinder mellan

anses som medlemsstaterna för fri rörlighet för personer, tjänster och kapital skall avskaffas. Likaså skall all diskriminering nationalitet

p.g.a. avskaffas. l Romfördraget regleras om etableringsrätt med vilket menas att medborgare skall fritt få etablera sig ett annat lands territorium och kunna etablera kontor, filialer eller dotterbolag, starta och utöva verksamhet egenföretagare, bilda och driva

som företag de villkor etableringslandets lagstiftning

som föreskriver för de egna medborgarna. Någon inskränkning får inte förekomma. Av artikel 55 framgår att dessa bestämmelser inte omfattar verksamhet som hos medlemsstaten är förenad med offentlig makt. Bestämmelser kan dock få vika for lagar och

ge andra författningar som grundas hänsyn till allmän ordning, säkerhet eller hälsa. Detta framgår artikel 56 i Romfördraget.

av Alla inskränkningar beträffande tillhandahållande av tjänster skall avvecklas. Artikel 56 har här motsvarande tillämpning.

Förfaranden som kan påverka handeln mellan medlemsstater och som har till resultat att hindra begränsa eller snedvrida konkurrensen att inköps- eller försäljningspriser indirekt

genom

32 Gällande rätt 171.121.

eller direkt har fastställts. är oförenliga med den gemensamma marknaden. Av artikel 90 i Romfördraget framgår följande. Medlemsstaterna skall beträffande offentliga företag och företag de beviljar särskilda exklusiva rättigheter inte vidta som och inte heller bibehålla någon åtgärd strider mot reglerna i som detta fördrag i synnerhet artikel 6 samt art 85-94. Företag anförtrotts att tillhandahålla tjänster allmänt som av ekonomiskt intresse eller har karaktären av fiskala monopol som skall underkastade reglerna i detta fördrag, särskilt vara konkurrensreglerna, i den mån tillämpningen dessa regler inte av rättsligt eller i praktiken hindrar att de särskilda uppgifter som tilldelats dem fullgörs. Utvecklingen handeln får inte påverkas i av omfattning strider mot gemenskapens intresse. en som Kommissionen skall säkerställa att bestämmelserna i denna artikel tillämpas och, när det är nödvändigt, utfärda lämpliga direktiv eller beslut vad avser medlemsstaterna.

3.4.1¶Offentlig upphandling

Lagen 1992:1528 offentlig upphandling är ett övergripande om regelverk för offentlig upphandling. Vid statlig upphandling över 1,3 milj kr och för kommun och landsting 1,8 milj kr skall reglerna i enlighet med vad föreskrivs i lagen tillämpas. Vid som upphandling såväl under över de angivna värdena skall en som affärsmässig upphandling ske. Lagen styr hur upphandling skall en göras med hänsyn till former för anbudskonkurrens, tidsperioder, annonsering och val anbudsgivare m.m. Kort kan sägas att av upphandlingar över de angivna värdena är mer formbundna än övriga upphandlingar. Ett syfte med lagen är att handeln mellan länderna ska underlättas vilket bl.a. bättre möjlighet till ökad ger konkurrens. Ett de direktiv lagen bygger är 92/50/EEG av den 18 av som juni 1992 samordning förfarandena vid offentlig om av upphandling av tjänster EGT 1992 L209/1.

Gällande rätt m.m. 33

Lagen offentlig upphandling gäller vid bl.a. kommunal

om upphandling av tjänster.

3.4.2 Rådets direktiv 95/50/EEG samord-

ang

förfarandet vid upphand-

ning av offentlig

ling av tjänster

Eftersom det inte klart kan utläsas kommunen vid utseende av

om skorstensfejarmästare skall tillämpa lagen om offentlig upphandling skall det nämnda direktivet gås igenom.

Direktivet är tillämpligt tjänster som grundas avtal. Tillhandahållande av tjänster grund av lag, författning eller anställningsavtal regleras däremot inte direktivet. Med

av upphandlande myndighet menas bl.a. organ eller myndigheter som lyder under offentlig rätt dvs. kommunen.

Det vidare att de upphandlande myndigheterna skall

anges tillämpa förfaranden vid bl.a. ingående av offentliga upphandlingskontrakt varvid en diskriminering mellan tjänsteleverantörer får ske.

Enligt artikel l skall direktivet tillämpas på bl.a. upphandlande myndigheter som statliga, regionala eller lokala myndigheter som lyder under offentlig rätt. Med organ som lyder under offentlig rätt

varje tillkommit for att tillgodose allmännyttiga avses organ som behov och inte industriell eller kommersiell karaktär, är

är av juridisk och till större delen finansieras av staten eller

person regionala eller lokala myndigheter eller av andra organ som lyder under offentlig rätt eller vars förvaltnings-, styrelse-, eller tillsynsorgan mer än hälften av ledamöterna

Enligt artikel 6 skall direktivet inte tillämpas offentliga kontrakt avseende tjänster som tilldelas ett organ som självt är en upphandlande myndighet enligt artikel l b genom en ensamrätt

det åtnjuter enligt utfärdade lagar eller andra författningar som som överensstämmer med fördraget.

Enligt artikel l b framgår att med upphandlande myndighet avses varje organ som

34 Gällande rätt mm.

tillkommit för att tillgodose allmännyttiga behov och inte är av industriell eller kommersiell karaktär

är en juridisk person och

till större delen finansieras staten, regionala eller lokala

av myndigheter eller annat offentligrättsligt organ eller att förvaltningen granskas av sådana organ eller i vars förvaltnings-, styrelse- eller tillsynsorgan än hälften av ledamöterna utses av

mer statliga, regionala eller lokal myndigheter eller av andra organ som lyder under offentlig rätt.

För att direktivet skall vara tillämpbart krävs dessutom att värdet det offentliga kontraktet uppgår till minst 200 000 ECU

av eller cirka 1,8 milj kr. Vid beräkning av det uppskattade värdet

en

ett kontrakt skall den upphandlande myndigheten medräkna den av uppskattade sammanlagda ersättningen till tjänsteleverantör med beaktande följande: Valet av beräkningsmetod får inte ske i

av syfte att kringgå direktivet och inte heller får en given kvantitet tjänster krävs vid upphandling delas upp i syfte att kringgå

som en reglerna. Det vidare i punkt 5 att beräkningen av det

anges uppskattade värdet räknas ut den tid under vilket avtalet skall löpa eller det inte är tidsbegränsat eller med kontrakt med över

om 48 månaders löptid; månadsbetalningen multiplicerat med 48.

3.4.3 Utlåtande från kommissionen

Svenska kommunförbundet skrev i oktober 1996 till i kommissionen för erhålla ett utlåtande huruvida

att om ovan angivet direktiv eller lagen offentlig upphandling var tillämplig

om mellan kommun och skorstensfejarmästare vid upphandling av sotningstjänsterna. Svaret redovisas i korthet enligt följande.

Sotningstjänster tillhör tjänstekategori 14. Ett avtal som det

föreligger mellan kommun och skorstensfejarmästare enligt som vilket skorstensfejarmästare åtar sig att utföra all sotning inom

en

kommun och erhålla ersättning för uppgifterna från kommunen en är ett juridiskt bindande avtal med ekonomiska villkor. Ett sådant

avtal torde betraktas ett tjänsteupphandlingskontrakt i

som direktivets mening. Direktivet 92/50/EEG är fullt tillämpligt

Gällande rätt m.m. 35

avtalen. Kommuner skall således vid upphandling av skorstensfejarmästare upphandla i konkurrens. Romfördraget skall tillämpas och upphandlingen överstiger 1,8 milj skall direktivet

om tillämpas.

De uppgifter sotningsverksamheten kommissionen fått

om som tillgång till utgör inte tillräcklig grund för att bedöma att sotningsverksamheten skall förenad med utövandet av

anses offentlig makt. Sotningsverksamheten är myndighetsutövning.

Själva utövandet sotningsverksamheten är ett prerogativ till

av offentlig makt.

Kommissionen att det faktum att sotningsverksamheten

anser är myndighetsutövning inte innebär någon förändring vad avser direktivets tillämplighet.

3.5¶Räddningstjänstutredningens förslag

Regeringen beslutade år 1993 att tillkalla en särskild utredare Räddningstjänstutredningen för att över formerna for den

se kommunala räddningstjänsten. Enligt direktiven till utredningen skulle bl.a. prövas om en avreglering av sotningsväsendet var möjlig for att öka konkurrensen.

Räddningstjänstutredningens betänkande "Räddningstjänst i

samverkan och entreprenad" SOU 1994:67 utmynnade i det förslaget att sotningsmonopolet skulle avskaffas och att ansvaret för genomförandet sotningen skulle läggas över

av fastighetsägaren. Utredaren menade att brandrisken i imkanaler och i oljeeldade anläggningar var så liten att det kunde ifrågasättas

regelbunden rensning nödvändig. Utredaren ansåg dock om en var att regelbunden tillsyn från samhällets sida skulle kunna

en motiveras vad gällde fastbränsleeldning. Ansvaret for sotningen, rengöringen, skulle kunna utföras företag i konkurrens men att

av ansvaret härför låg fastighetsägaren. Myndigheters behov av att kontrollera att samhällets krav säkerhet, främst beträffande brandsäkerhet och miljö, borde upprätthållas genom särskild brandskyddskontroll. Den kommunala nämnden borde ha ansvaret

36 Gällande rciirl nun.

för att brandskyddskontroll utfördes i erforderlig omfattning. Hur och vilket sätt kontrollen skulle ske skulle den kommunala

nämnden själv bestämma. l fråga förändringar i lag förordade utredaren om att fastighetsägarens skyldighet att hålla eldstäder och andra fasta

förbränningsanordningar m.m. och från brandskyddssynpunkt

rena i ett tillfredsställande skick kunde inrymmas under i 41 § räddningstjänstlagen där det regleras förebyggande åtgärder om och om fastighetsägarens skyldigheter vidta åtgärder för att att förebygga brand. hindra och begränsa skador till följd brand. av Tillsynen skulle förslagsvis regleras motsvarande i sätt som

räddningstjänstlagen i övrigt.

Betänkandet har remissbehandlats.

Sotning och kontroll brain/förebyggande åtgärder 37

.sv/n

4 och kontroll som brand-

Sotning

förebyggande åtgärder

Sotningsverksamhetens syfte är att förebygga brand. Genom en regelbunden rengöring eldstäder, rökkanaler och imkanaler

av minskas risken för antändning av brännbara sotbeläggningar. De bränder uppstår till följd av att dessa antänds kallas soteldar.

som En regelbunden rengöring innebär sotelds varaktighet

även att en begränsas. Fel och brister i anläggningarna kan medföra att bränder uppstår till följd överhettning brännbart material,

av av gnistspridning etc. Den kontroll av brandskyddet som utförs vid sotningen syftar till att förhindra att sådana bränder uppstår.

Begreppet eldstadsrelaterade bränder används vanligen som en sammanfattande beteckning för dessa brandtyper när orsakerna kan relateras till eldstäder och rökkanaler.

4.1 och brandrisker

Sotbildning

Sotbeläggningarnas storlek, sammansättning och antändningstemperatur varierar beroende anläggningstyp, bränsleslag samt brukarvanor. Det sot bildas vid förbränning av fasta bränslen

som

ved, flis och pellets skiljer sig från den sotbildning som som uppstår vid förbränning av olika flytande och gasformiga bränsleslag. Den sotbeläggning avsätts i imkanaler består till

som stor del kolväteföreningar fett, uppstår i samband med

av som matlagning, och luftburna stoftpartiklar.

38 Sotning och kontroll som brandförebyggande åtgärder

4.1.1 F astbränsleeldade anläggningar

För att nå ett gott förbränningsresultat med liten sotbildning i en fastbränsleanläggning krävs en hög förbränningstemperatur. Pannanläggningar med vattenkylda förbränningskammare är inte lika effektiva som fastbränslepannor med keramiskt inklädda förbränningskammare. Är anläggningen utrustad med s.k. ackumulatortank ökar möjligheterna till från sotbildningssynpunkt,

en, bra förbränning.

Sotet som bildas vid förbränning av fasta bränslen innehåller oförbrända kolväten tjära i varierande mängd. Vid ogynnsam förbränning bildas blanksot. Blanksotet innehåller mycket tjära och har en antändningstemperatur ofta understiger

som rökgastemperaturen och det medför en ökad risk för soteld. Sotbeläggning av blanksot är hård och samt svår att avlägsna. l

seg svåra fall kan speciella sotningmetoder såsom s.k. urbränning, blästring eller roterande mekaniska verktyg användas. Urbränning innebär att man helt enkelt bränner ur rökkanalen genom en kontrollerad soteld.

En soteld startar oftast genom att sotet i rökkanalens nedre del antänds varefter branden sprids snabbt i rökkanalens hela längd. De höga temperaturer som uppstår vid soteld medför en förhöjd yttemperatur rökkanalens utsida, som i sin tur kan orsaka antändning av intilliggande brännbart material. Bränder kan också orsakas av det gnistregn som ofta uppstår vid rökkanalens mynning, ovan yttertak. Vid soteld utsätts rökkanalen för stora

en påfrestningar som kan medföra att skador uppstår. Stålrörsskorstenar med mineralullsisolering skadas ofta genom att isoleringmaterialet blir förstört p.g.a. den höga temperatur som råder under sotelden. I tegelskorstenar kan sprickbildningar i teglet medföra att otätheter uppstår. Efter en soteld är det därför nödvändigt att rökkanalen kontrolleras innan den tas i bruk igen.

Sotning och kontroll som brandförebyggarzde åtgärder 39

4.1.2¶Oljeeldade anläggningar

Sotbildningen i oljeeldade anläggningar är normalt sett ganska ringa. Brister i det tekniska utförandet och eftersatt underhåll kan dock medföra kraftig sotbildning. Det sot bildas vid

som förbränningen av olja består till största delen av oförbränt kol

som har en förhållandevis hög antändningstemperatur. Antändningstemperaturen överstiger normalt den temperatur rökgaserna

som har när de lämnar eldstaden. Vid eldning växelvis med olja och fasta bränslen kan sotet ha större inslag tjära vilket innebär att

av sotet får en avsevärt lägre antändningstemperatur. Till följd av en homogen bränslekvalitet och en automatiserad förbränningsprocess påverkas sotbildningen i mindre grad anläggning-

av innehavarens brukarvanor än vid eldning med fasta bränslen.

4.1.3¶Imkanaler

Sotbeläggningar i imkanaler från kök består till största delen

av kolväteforeningar fett och dammpartiklar. Beläggningarnas storlek och lokalisering i kanalsystemet varierar beroende ventilationssystemets konstruktion och funktion. Även luftens renhetsgrad i de lokaler som imkanalerna betjänar, påverkar avsättningarnas sammansättning. Sotet i imkanal har relativt

en en låg antändningstemperatur och brinner med hög intensitet. För att sotet skall antändas krävs emellertid antändningskälla. De

en imkanalsbränder som inträffar orsakas normalt brand

av en som uppstått på spisen i samband med matlagning. Öppen eld från grillar och gasspisar kan antända sotbeläggningen.

4.2¶Kontrollen

Brandskyddskontrollen omfattar det rengörs, skorstenar och

som tak med därtill hörande byggnadsdelar. Sedan år 1992 omfattas även gaseldade anläggningar av brandskyddskontrollen. Genom kontrollen kan förändringar i anläggningarna, medför

som

40 Sotning och kontroll brandförebyggande åtgärder SOU l998z45

som

brandrisk, upptäckas i ett tidigt skede. Förändringar kan uppstå av normalt slitage de kan också vara en följd av

men ombyggnadsarbeten. Räddningsverket har i allmänna råd angivit att anläggningarna skall kontrolleras med avseende

sotbildning och beläggningar skador eller förändringar i det tekniska utförandet temperatur

tryckförhållanden

täthet.

Den utför brandskyddskontrollen skall även, enligt 3l §

som räddningstjänstförordningen, meddela ansvariga myndigheter om andra upptäckta brister kan föranleda annan skada eller

som olyckshändelse än brand.

4.3 ekten

Sotningsobj

Av tidigare avsnitt framgår vilka risker föreligger med

som respektive anläggningstyp. l detta avsnitt skall försök göras att peka riskerna är placerade.

var

De flesta småhus har egen värmeanläggning. Av

en sammanlagt 1,8 milj småhus används eldningsolja bränsle i

ca som

470 000 småhus medan 280 000 småhus använder sig av ca. ca fasta bränslen olika slag. Fasta bränslen används främst

av landsbygden. Det är tillgången och åtkomligheten till t.ex. ved som påverkar vad eldar med; Flerfamiljshus och större industriella

man anläggningar värms ofta med fjärrvärme eller egna större värmecentraler. Fjärrvärme inom småhussektorn förekommer, men är förhållandevis ovanligt.

Kakelugnar, braskaminer och övriga lokaleldstäder förekommer i samtliga typer bostäder. Hur mycket de används

av varierar. I småhusen är ibland t.ex. kaminen den huvudsakliga värmekällan, i flerfamiljshusen används t.ex. kakelugnen

men endast vid trivseleldning.

Sotning och kontroll brandförebyggande åtgärder 41

som

lmkanaler från kök finns i de flesta bostäder och skillnaderna i nyttjandegrad och utförande har ingen koppling till olika bostadstyper eller geografiska lokalisering.

4.4¶Frister för och kontroll

sotning

Räddningsverket meddelar föreskrifter om hur lång tid som får förflyta mellan två sotningar, s.k. sotningsfrister. Kommunen har enligt räddningstjänstförordningen möjlighet att meddela föreskrifter om kortare frister än de som Räddningsverket har bestämt. Sedan den 1 juli 1997 gäller nya frister som innebär att tidsintervallen mellan sotningarna har förlängts för ett flertal sotningsobjekt. Den kortaste fristen är åtta veckor och den längsta sex år. Vissa av de kortaste fristerna förlängs under sommarperioden då eldning inte sker i samma omfattning som under årets kallare månader.

Fristerna är differentierade utifrån anläggningstyp och bränsleslag. Individuellt behovsprövade frister för enskilda anläggningar förekommer

4.4.1¶Frister för olika sotningsobjekt

Fastbränsleeldade anläggningar har de kortaste sotningfristerna. Konventionella fastbränsleeldade anläggningar skall sotas fem gånger per år. Värmepannor som är speciellt konstruerade för fastbränsleeldning, med keramiskt inklädd förbränningskammare skall sotas tre gånger per år. Fastbränslepannor med speciella eldningsapparater för pellets och flis m.m., skall sotas tre gånger per år.

En oljeeldad värmepanna i ett småhus, där pannans märkeffekt är högst 60 kW, har sotningsfristen en gång per år. Märkeffekten för Värmepannor i småhus ligger vanligen i intervallet 15-40 kW. Värmepannor som eldas med lätt eldningsolja och vars märkeffekt överstiger 60 kW skall sotas tre gånger per år. Vissa specialpannor för oljeeldning har sotningsfristen två år.

42 Sotning och kontroll brandförebyggande åtgärder

som

Sker eldning med tyngre eldningsolja skall sotning utföras fem gånger per år.

Gaseldade anläggningar skall kontrolleras från brandskyddssynpunkt gång vart tredje år. Kontrollen omfattar inte de

en gastekniska installationerna eftersom dessa kontrolleras genom gasdistributörens försorg.

Lokala eldstäder tex. kakelugnar, braskaminer och öppna

som spisar är lokaliserade i helårsbebodda hus eller fritidshus men

som där eldstaden inte är den huvudsakliga värmekällan skall sotas vart tredje år. Om den lokala eldstaden däremot ugör den huvudsakliga värmekällan är sotningsfristen en gång per år.

Imkanaler i småhus skall rengöras och kontrolleras med ett intervall år. Samma frist gäller för övriga bostadshus om

av sex imkanalen, med eller utan spisfläkt, tillhör ett ventilationssystem där ventilationen sker med termiska krafter, s.k. självdragssystem. Övriga imkanaler i bostäder skall rengöras och kontrolleras vart tredje år. För imkanaler i restauranger och motsvarande större kök är fristen sexton veckor.

4.5¶Inträffade bränder

Det föreligger endast ett begränsat statistiskt material som redovisar inträffade bränder. Den statistik finns är dels försäk-

som ringsbolagens brandorsaksstatistik publiceras Sveriges

som av Försäkringsförbund, dels Räddningsverkets statistik. Statistiken från Sveriges Försäkringsförbund grundar sig antalet anmälda försäkringsfall medan Räddningsverkets statistik grundas på kommunala räddningstjänsternas insatsrapporter. De eldstadsrelaterade bränderna redovisas gemensamt. Underlaget innehåller inga uppgifter om antalet bränder i imkanaler.

Räddningsverkets statistik bygger antalet räddningsinsatser

gjorts och grundas räddningsledarens preliminära som bedömning orsaken till branden. Det framgår härav att

av eldstadsrelaterade bränder rökkanaler och eldstäder utgör ca 16% det totala antalet bränder i byggnader tabell l. För

av

SOU l998z45 Sotning och kontroll brandfÖrebyggunc/e åtgärder 43

som

bostäder lägenheter, villor och fritidshus är eldstadsrelaterade bränder den största enskilda orsaken till en insats av räddningstjänsten ca 25 %. Vid jämförelser mellan olika län kan stora skillnader konstateras i andelen eldstadsrelaterade bränder. lnom Stockholms län utgjorde under år 1996 andelen eldstadsrelaterade bränder i bostäder, ca

det totala antalet bränder, medan motsvarande andel för 5 % av Västernorrlands län var ca 42 % tabell 2.

44 .Sh/ning och kon/roll .sv/n brançlförebgganc/L ålgárrcier

Uppvärmnings-

Andra elinstallationer 87 170 92 62 21 432 3.3 Flakt/ventanl. 33 86 108 31 13 271 2.0 Skräpi

Övriga vägfordon 1 10 11 33 3 58 0.4 Explosivt- /sprängäntne 8 19 1 2 1 31 0.2 Brandfarlig

Totalt antal bränder 1780 7359 1350 1851 926 13266 100.0

Tabell Brander, klassifzceracie efter starlföreznâl, vid brand i byggnad under 1996. Källa: Räddningsverket.

Sotning och kontroll brandförebyggande åtgärder 45

som

Tabell Andelen eldstadsrelaterade bränder i bostäder inom olika län under 1996. Källa." Räddningsverket.

Den brandskadestatistik publiceras av Sveriges

som Försäkringsförbund grundas anmälda försäkringsfall. Detta material visar på ett större antal bränder än Räddningsverkets statistik. Anledningen härtill kan att antalet bränder som leder

vara till ersättning från försäkringsbolagen inte behöver föranleda en räddningsinsats av räddningstjänsten.

Av försäkringsbolagens statistik framgår att de största enskilda brandorsakerna är överspänning i samband med åska samt elapparater tabell 3. Ca 2/3 överspänningsskadorna har inte

av orsakat någon brand. När dessa skador, som inte föranleder någon brand, räknats bort visar materialet att andelen eldstadsrelaterade bränder i bostäder utgör ca 10 %, och inom lantbruket ca 20 %, av det totala antalet bränder tabell 4. Vid en analys av de eldstadsrelaterade bränder inträffar i bostäder kan man

som konstatera att merparten inträffar i villor och fritidshus tabell 5.

46 Sotning och kontroll brand/örebyggande åtgärder

som

Brandorsak 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995

Tändstickor. Levandeljus 1029 1210 1200 1120 1146 1143 1316 Anlagdbrand 1862 2109 1926 1750 1936 1765 1842 Explosion 102 142 163 188 1-16 147 202 Soteld 673 695 807 786 901 782 374 Eldstadsanläggning. Uppvärmning 1916 2244 360 2158 2155 1994 2443 Elorsaker. E1apparater 4731 4719 4807 4753 5069 5885 5729 Åskslag. Överspänning 6724 7722 7506 7176 12534 1-1941 14830 Tobaksrökning 403 374 379 345 276 293 294 Självantändning 161 198 162 186 209 163 95 Svetsning 292 258 198 165 179 146 110 Övriga kända orsaker 4779 4766 4616 4581 4188 3856 3834 Okändaorsaker 11414 8801 7805 7874 7513 6869 6576 Totalt 33986 33238 31925 31082 36252 37984 37645

Tabell Brander. klassificerade efter brandstiftare, under perioden 1989- 1995. Källa: Svenska Brandfärsvarsföreningens tidning Brand och Räddning nr 6- 1997.

Sotning och kontroll brandförebyggande åtgärder 47

som

Bostad Fastighet Industri Lantbruk Alla Totalt antalbränder 20052 1395 3592 2642 27681 Antal bränder. lokaluppvärmning 1989 54 142 508 2693 Andel i% 9.9 3.9 4,0 19,2 9,7

Brandstiftare. lokaluppvärmning

Varmluñspanna 58 2 10 6 76

olja 250 8 16 27 301 Rökkanal-

Braskamin.inkl rök

Tabell Statistik över antalet eldstadsrelaterade bränder inom olika byggnadstyper under perioden 1989-1996. Antalet avser årsmedelvärde. Källa: Bearbetad statistik från Sveriges Försäkringsförbund.

48 Sotning och kontroll branaforebfvggaøzde åtgärder

som

Lägenhet Villa Fritidshus Bostad

totalt

Totalt antalbränder 8105 10864 1081 20052 Antal bränder. lokaluppvärmning 306 1530 156 1989 Andel i % 3.8 14.1 14.4 9.9

Brandstiftare. Iokaluppvärmning

Varmluñspanna 32 25 1 58

olja 33 205 12 250 Rökkanal-

Braskamin.inkl rök

Tabell Statistik över antalet eldstadsrelaterade bränder inom lika typer

bostäder under perioden 1989-1996. Antalet avser av årsmedelvärde. Källa." Bearbetad statistik från Sveriges Försakringsförbzlnd

Sammanfattningsvis visar det statistiska materialet att merparten de eldstadsrelaterade bränderna inträffar i bostäder.

av Inom kategorin bostäder är villorna den mest utsatta gruppen. Andelen eldstadsrelaterade bränder är olika stor för lainen. Län

Sotning och kontroll som brandfärebyggande åtgärder 49

med stort inslag av landsbygd uppvisar en större andel eldstadsrelaterade bränder.

4.6¶Undersökningar

Det finns få undersökningar som behandlar sotningens brandförebyggande effekt. I det följande presenteras några av de undersökningar som utförts under de senaste åren.

4.6.1¶Mattsons

undersökning

Bengt Mattson är fil.dr. i nationalekonomi och universitetslektor vid Högskolan i Karlstad. Han har uppdrag av Räddningsverket undersökt hur ofta man bör sota värmeanläggningar i småhus. Arbetet är presenterat i rapporten "Hur ofta skall småhusen sotas" ur vilken följande är hämtat.

Det finns flera anledningar till att sotning sker, nämligen att driftsekonomin blir bättre, att den yttre och inre miljön påverkas, att risken för och varaktigheten av en soteld påverkas samt att det vid brandskyddskontrollen även sker inspektion eldstad och

en av skorsten m.m. Miljöeffekterna har inte spelat någon roll för

nu gällande regler för sotning. Sotningsfrister tar ingen hänsyn till de kostnader som småhusägarna åsamkats vid kortare frister. Om

en halvering av antalet sotningar i oljepannor genomfördes skulle det inte ha någon betydelse från brandskyddssynpunkt. Beträffande vedeldade anläggningar sambandet påtagligare

var men en utglesning till tre eller kanske till två sotningar år skulle

per troligen inte medföra ett ökat antal bränder. Som skäl för att ha en tvingande lagstiftning rörande sotning av småhus angavs att småhusägarna inte själva borde bestämma om de skulle sota sin värmeanläggning eftersom merparten av fördelarna, vid utebliven sotning, inte tillföll fastighetsägaren själv. En kortare sotningsfrist innebar ökade positiva externa effekter på miljön, såsom minskade koldioxidutsläpp, som således gynnar andra än den flitigt sotande husägaren. Om sotningen inte var reglerad skulle det kunna tänkas

50 Sotning och kontroll brandförebyggarzde åtgärder

som

att fastighetsägaren, privatekonomiska skäl, inte ansåg att han

av behövde sota så ofta, varpå bl.a. miljön blev lidande.

4.6.2¶Petersons undersökningar

Folke Peterson är professor vid avdelningen för uppvärmningsoch ventilationsteknik, inom institutionen för energiteknik vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm. Han har. uppdrag

Räddningsverket, bl.a. i rapporterna "Sotbildning vid vedav eldning", "Behovsprövad sotning" och "Brandskydd för imkanaler" beskrivit sotningens brandförebyggande effekt.

Från rapporten "Sotbildning vid vedeldning" har följande hämtats:

Vedsotet är brännbart. Dess antändningstemperaur är låg om

är uppblandat med tjära. Sot bildas vid förbränning i sotet allmänhet vid Vedeldning i synnerhet. Vedens kvalitet,

men tillförsel förbränningsluft och flammans temperatur som har

av

betydelse för förbränningsresultatet. Även eldarens kunskaper stor

anläggningen inverkar. Det sot avsätts i pannan och om som skorstenen har olika blandning aska och oförbrända kolväten.

av Sotet kan även innehålla olika cancerogena partaklar. Sotavsättningar i eldstaden innebär en försämrad värmeupptagningsförmåga sotets värmeisolerande egenskaper.

p.g.a. Detta medför i sin förhöjd rökgastemperatur efer eldstaden.

tur en Risken ökar för antändning sotavsättningar i rökkanalen. Det är

av viktigt att eldstaden och rökkanalen rengörs noggrant för att en soteld skall kunna undvikas. Antalet soteldar ökar i de fall sotningen missköts.

l rapporten "Behovsprövad sotning" konstaterar Peterson bl.a. följande.

Det finns ett samband mellan ett ökat antal soteldar och en förlängd sotningsfrist. Antalet soteldar är störst i de områden där fastbränsleeldning är mest frekvent. Av det totala antalet soteldar

5 % hänföras till oljeeldade anläggningar. Soteldens per år kan ca varaktighet är proportionell med avsatt sotmängd, vilLet innebär en ökad risk för skador i samband med en brand om sotningen

Sotning och kontroll branufirebyggande åtgärder 51

som

eftersätts. En slutsats är att antalet bränder kan minskas

annan avsevärt Förbättrad brandskyddskontroll i samband med

genom en sotningen. Minskningen uppskattas till 50% om brandskyddskontrollens omfattning, innehåll och kvalitet förbättras. Av betydelse är att kontrollen dokumenteras.

l rapporten "Brandskydd for imkanaler" anger Peterson följande. Varje år inträffar det ett antal bränder i imkanaler. Oftast släcker de boende branden själv och skadorna blir ringa. Det uppskattas att det årligen sker 50 till 100 imkanalsbränder där brandkåren rycker ut. Antändningstemperaturen för sotet har stor betydelse for bedömningen brandrisk och brandspridning.

av Sotbeläggningar i imkanaler har en låg antändningstemperatur. Detta sammanhänger med att sotet innehåller fett av olika slag. För att sotet skall ta eld krävs dock, även om det har förhållandevis låg antändningstemperatur, dels att värme från flammor eller motsvarande värmeöverforing skall ske, dels att detta skall ske under viss tid. Detta kan ske i samband med brand i en

en stekpanna, fritös eller liknande. Det genomförs undersökningar av bränder i kokkärl. Det visade sig därvid att flammor kan sprida sig

till köksfläkten vid normala storlekar på kärlen och med upp relativt små fettmängder. Även antalet imkanalsbränder år

om per är litet och även bränderna i de flesta fall inte leder till några

om större skador föreligger det risk för större brand, främst i

en en flerfamiljshus, som inte skall förringas. Att en rensning sker är från ventilationssynpunkt bra for inomhusklimatet, vilket även har positiva effekter for brandskyddet. Slutsatsen är således att allt pekar att imkanaler bör rensas regelbundet inte minst för ett uppehållande ventilationsfunktionen. En rensning från venti-

av lationssynpunkt torde även kunna täcka behovet rensning i

av brandforebyggande syfte, vad avser imkanaler i bostäder. Mot bakgrund brandrisken for imkanaler i större kök är det

av behövligt med regelbunden rensningsintervall som är kortare än

en

behövs från funktionssynpunkt. den som

52 Sotning och kontroll bzz/Izdfdrelzrgguøzde ålgzirdez SOU l998:45

som

4.6.3 under-

Sveriges Fastighetsägareförbunds

sökning

Sveriges Fastighetsägarförbund har gjort undersökning

en om sambandet mellan sotningsfrister och brandrisk. Undersökningens hypoteser att det sotas desto färre soteldar. oftare

var mer att imkanalerna rensas desto färre bränder/incidenter. Det valdes därför ut sotningsdistrikt följde gällande bestämmelser hur

som om ofta det skulle sotas och de inte följde dessa bestämmelser

som varefter en jämförelse gjordes.

Undersökningens slutsats var, att det inte fanns något samband mellan utebliven sotning och soteld. Vad kunde i

som çonstateras undersökningen var egentligen att soteldar hängde med

simman fastbränsleeldning i småhus. Det behövdes för förebygga

som att soteldar i fastbränsleeldade anläggningar utbildiing den

var av som skulle sköta

pannan.

Sotningsvézlsendet 53

5¶Sotningsväsendet

5.1¶Allmänt

Vid årsskiftet 1997/98 Sverige indelat i 330 sotningsdistrikt. var sammanlagt 284 verksamma skorstensfejarmästare och Det fanns knappt 1500 verksamma skorstensfejare. har for sotning sker bedriver Kommunen som ansvaret att i kommunal eller privat regi. l ett fåtal fall

sotningsverksamheten

kommunala bolag. Av de 330 sotningsdistrikten drivs förekommer 18 i kommunal regi, dvs. med kommunalt anställda skorstensde övriga fallen har kommunen slutit avtal med fejarmästare. l driver verksamheten i privat regi. skorstensfejarmästarna som Avtalen kan i huvudsak indelas i tre olika kategorier nämligen A, och C avtal. A och B avtalen är slutna till dess att skorstens- B uppnår pensionsålder dvs. fyller 65 eller i vissa fall fejarmästaren C-avtalen slutna for kortare tider mellan fyra till tio år. 67 år. är Vid årsskiftet 1997/98 fanns 276 gällande A eller B avtal och nedanstående tabell framgår pensionsavgångar för 36 C avtal. Av skorstensfejarmästarna.

54 Sotningsväsendet

År

Tabell Skorstensfejarmästares pensionsavgångar perioden 1997till 2031

Källa: Sammanställning fån Sveriges Skorslensfejarcmästares

Riksförbund fån årsskiftet 1997/98

Av tabellen kan utläsas att fram t.0.m. år 2000 kommer 22 skorstensfejarmästare att sluta pensionsavgång därmed

p.g.a. oc; kommer lika många avtal upphöra gälla. Samtliga

att av nu Föreliggande avtal kommer att ha upphört att gälla år 203

Avtalen har utarbetats Svenska Kommunförbuidet och

av Sveriges Skorstensfej aremästares Riksförbund vilka rekommenderat sina medlemmar att tillämpa dessa. Avtalei skall i följande avsnitt gås igenom i dess helhet. Det bör dock

pøängteras att det som redovisas är standardavtalen från vilka det kan finnas lokala avvikelser.

Sotningsväsendet 55

5.2¶Avtalen mellan kommun och

skorstensfej armästare

Avtalsparter är kommunen genom den kommunala nämnden och skorstensfejarmästaren. Avtalet gäller för ett visst distrikt. Skorstensfejarmästaren förbinder sig att själv eller genom anställd personal utföra all föreskriven sotning inom distriktet samt att även i övrigt följa gällande föreskrifter i räddningstjänstlag och räddningstjänstförordning och andra myndighet utfärdade

av bestämmelser som äger tillämpning skorstensfejarmästarens verksamhet.

Den kommunala nämnden äger rätt att kontrollera sotningen såväl tekniskt som administrativt.

Skorstensfejarmästaren är ansvarig för fullgörandet sot-

av ningen gentemot den kommunala nämnden. Om skorstensfejarmästaren drabbas förhinder skall han ofördröjligen anmäla

av det till den kommunala nämnden.

l avtalen finns bestämmelser om fakturering, uppbörd och indrivning.

Vidare följer av avtalen att skorstensfejarmästaren skall avisera sotningsförrättningen med angivande så tidpunkt

av en noggrann som möjligt, att ha telefontid, att angivna blanketter föra förteckning över vilka fastigheter skall sotas och

som brandskyddskontrolleras, att teckna försäkring för egendomsskada och skada å tredje man som vållas av skorstensfejarrnästaren eller hans personal samt att till den kommunala nämnden

avge årsberättelse över verksamheten i distriktet. l A- och B- avtalen regleras även att skorstensfejarmästaren för eventuellt utarbetande av nya sotningstaxor skall tillhandahålla kostnads- och intäktsredovisning. Skorstensfejarmästaren har även förbundit sig att planera arbetet till så låga kostnader möjligt.

som

Skorstensfejarmästaren förbinder sig att hålla personal och erforderlig teknisk utrustning för fullgörandet avtalet så att det

av föreskrivna arbetet utförs samt att personalen har den kompetens och utbildning som krävs.

56 .Sbtningsväsendet

Det framgår att skorstensfejarmästaren skall ha ersättning

av kommunen för de ålagda arbetsuppgifterna enligt taxa och i

en övrigt enligt en annan taxa av kunden.

Den l0 § reglerar ändringar under avtalstiden. Där framgår det att skorstensfejarmästaren är skyldig att godta unidgning

en av distriktet och en utökning av arbetsuppgifterna så länge de kan anses förenliga med sotningsverksamheten. Vid såcan ändring

en som beror av ett kommunalt beslut inträder skyld gheten för skorstensfejarmästaren månader efter det att han delgivits

sex beslutet. Han är vidare "skyldig att underkasta sig sådana ändringar i åliggandena enligt avtalet som följer av lagstiftning eller av statlig myndighet utfärdade bestämmelser." Parterna kan begära jämkning av avtalet om förändringen föranleder det. Om frågan inte kan lösas lokalt skall den hänskjutas till centrala förhandlingar. Parterna skall godta de centrala parternas rekommendationer.

l l l § regleras kommunens rätt att häva avtalet utan iakttagande av uppsägningstid om skorstensfejarmästaren i väsentligt hänseende inte utfört sina åligganden och rättelse inte skett efter skriftlig erinran samt om skorstensfejarmästaren försäts i konkurs och därmed inte kan förväntas fullfölja sina åliggancen. Vid en uppsägning kan Skorstensfejaremästarnas Riksförbund kräva överläggning och vid sådant fall skall uppsägningen avvaktas.

I 12 § regleras skorstensfejarmästarens rätt att häva avtalet utan iakttagande av uppsägningstid, om kommunen varit försumlig i väsentlig mån och underlåtit att i rätt tid fullgöra sina åligganden och rättelse inte skett utan dröjsmål efter skriftlig erinran.

Enligt 13 § upphör A- och B-avtalen att gälla det kvartal som skorstensfejarmästaren uppnår 65 års- och i vissa fall 67 års ålder. Motsvarande innehåll kan hittas i C-avtalets 14 § som säger att avtalet gäller t.ex. åtta år och förlängs automatiskt med ytterligare perioder av t.ex. tre år om det inte sägs upp senast inom ett år före aktuell avtalsperiods utgång.

Vidare sägs att om kommunen utan saklig grund hänförlig till huruvida skorstensfejarmästaren rätteligen fullgör sin syssla inte förlänger avtalet är kommunen skyldig att med skäligt belopp

Sotningsväsendet 57

inlösa fordon, teknisk utrustning, lokaler och annat som skorstensfejarmästaren anskaffat för verksamheten. Om man inte kan komma överens om värderingen skall det utses en opartisk värderingsman. Skorstensfejarmästaren har enligt C-avtalet även rätt att säga upp avtalet med sex månaders uppsägningstid.

När skorstensfejarmästaren upphör med verksamheten är han skyldig att överlämna till kommunen de handlingar som haft med verksamheten att göra som t.ex. förteckningen över byggnader m.m. inom sotningsdistriktet där sotning skall ske, övriga handlingar för brandförsvarsuppgifternas fullgörande som brandsyneprotokoll och besiktningsbevis.

Enligt 15 § i A och B-avtalen äger skorstensfejarmästaren att säga upp avtalet med sex månaders uppsägningstid.

1 A-avtalets 15 § stadgas om giltighetstid. Det anges att om kommunen lagakraftvunnet beslut ändrar distrikts-

genom indelningen eller driftsformen så kan kommunen säga upp avtalet med 12 månaders uppsägningstid. Kommunen är skyldig att inplacera skorstensfejarmästaren i den nya organisationen om möjligt som skorstensfejarmästare eller arbetsledare. Om det inte är möjligt skall ett annat arbete inom kommunen erbjudas. Kommunen är i sådant fall skyldig att till ett skäligt belopp inlösa fordon, teknisk utrustning, lokaler och annat som skorstensfejarmästaren har anskaffat för verksamheten. Om ett belopp inte kan bestämmas skall en opartisk värderingsman ange ett belopp. Det stadgas vidare

"Om lönen i den nya befattningen understiger medelvärdet av bruttoinkomsten av sotningsrörelsen och därmed naturligen samhörande verksamhet beräknad resultaten av de fem senaste åren före uppsägningen uppsägningsåret inräknas ej skall kompensation utgå enligt nedan. Beloppen indexregleras med konsumentprisindex före medelvärdesberäkningen.

Medelbruttoinkomst överstigande 100 000 kr indexreglerad per juli 1972 medräknas ej.

58 Sotningsväsendet

Ersättning i procent av skillnaden mellan den framräknade

medelbruttoinkomsten och lönen i den befattningen

nya

anställningsår %

Skorstensfejarmästaren äger, därest icke annat överenskommes, rätt att uppsäga avtalet med sex månaders uppsägningstid."

Avtalen gäller efter det att den kommunala nämndens beslut har vunnit laga kraft.

I de sista paragraferna i avtalen regleras om vad som skall ske när en tvist uppstår. Eventuella tvister anledning detta avtal"

av skall lösas "enligt lagen skiljemän". Skiljemännen skall

om vara fem, två som Svenska kommunförbundet väljer och två

som Sveriges Skorstensfejaremästares Riksförbund väljer samt den femte som de valda väljer.

Sammanfattningsvis kan sägas att kommunen endast har rätt att säga upp avtalen om skorstensfejarmästaren inte har skött sina åligganden i väsentlig mån eller om han har försatts i konkurs. Detta kan då ske utan iakttagande uppsägningstid.

av Skorstensfejannästaren å sin sida kan, också utan uppsägningstid, säga upp avtalet om kommunen inte fullgör sina åligganden. Vilka det är framgår direkt. Det krävs dock att försummelsen skall vara väsentlig. I A-avtalets 15 § regleras frågan Kommunen

om genom lagakraftvunnet beslut ändrar distriktsindelning och driftsform så kan kommunen avtalen med månaders

säga upp uppsägningstid. Det regleras vidare om inlösen och hur den skall ske. Motsvarande paragraf i C-avtalet är 10 En tvist skall med anledning av avtalen slitas av skiljemän.

Sotningsväsendet 59

5.3¶Kostnader för och kontroll

sotning

De taxor som tillämpas för sotning och kontroll grundas överenskommelser mellan Svenska Kommunförbundet och Skorstensfejaremästarnas Riksförbund. Kommunfullmäktige får sedan föreskriva om den avgiften skall erläggas. De taxor

som som gäller i dag är från den l juni 1997. Svenska Kommunförbundet rekommenderar kommunerna att anta taxorna. En fast avgift för det föreskrivna arbetet är bestämt till 256 kr timme. Taxan kan

per indelas i två huvudsakliga delar, dels avgifter för objekt i småhus, dels avgifter för övriga objekt.

Vid sotning av småhus debiteras en grundavgift och

en objektsavgift. Grundavgiften utgör ersättning för inställelse för arbetets genomförande. Grundavgiftens storlek, är lika inom

som sotningsdistriktet, beräknas med utgångspunkt från den årliga totala kostnaden för transporter inom sotningsdistriktet. Av detta följer att grundavgiften är högst inom sotningsdistrikt med låg

bebyggelsetäthet.

Objektsavgiften utgör en avgift som är beroende vilket

av objekt som rengörs t.ex. värmepanna, braskamin, köksspis eller imkanal. Tilläggsavgift kan dessutom uttagas t.ex.

om demontering och montering kryddhylla måste ske eller lös

av om väggstege måste hämtas om den inte förvaras omedelbart intill uppstigningsstället. Vid sotning inom andra byggnader än småhus uttas vanligen ersättning per man och timme.

Utöver ersättning via sotningstaxan erhåller sotningsdistriktet ett årligt arvode utges kommunen, s.k. kommunalt

som av årsarvode. Årsarvodet utgör ersättning till sotningsdistriktet för bl.a. administrativa arbetsuppgifter i samband med kontrollen

av brandskyddet. Det beräknas på antalet invånare inom sotningsdistriktet. För ett samhälle med 5000 invånare inom sotningsdistriktet erläggs ett belopp om l l 420 kr eller för 70 OOO invånare inom sotningsdistriktet ett belopp 55 000 kr.

om ca

Vissa kommuner utger inte detta belopp läggs

utan en summa istället sotningstaxan med motsvarande 3,5 %, ett belopp

som

60 Sotningsvüsendet

vid sådan fall istället betalas objektsinnehavaren eller

av fastighetsägaren.

5.4¶Skorstensfejarnas utbildning

Räddningsverket skall inrätta utbildningslinjer för skmensfejare m.m. Räddningsverket beslutar även om antagning till utbildningarna samt utfärdar bevis över genomgången utbildning. Utbildningen bedrivs i Rosersberg. Den nuvarande Ltbildningen startade 1986. Första delen av utbildningen, skorstensfejarlinjen, blev då obligatorisk. I de riksavtal och det däi gällande kollektivavtal rörande yrkesutbildning, som slutits melan Sveriges Skorstensfejaremästarnas riksförbund och Svenska kommunalarbetarförbundet, regleras om ömsesidig skyldighet att

en skorstensfejama skall genomföra den obligatoriska skorstensfejarlinjen. För att bli antagen till utbildningen krävs förutom att individen har genomgått nationellt program i gymnasieskolan eller ett individuellt i gymnasieskolan, innefattar

program som yrkesutbildning till skorstensfejare, att individen är anställd hos en skorstensfejarmästare. Utbildningen skall genomgås under de första tre yrkesarbetande åren med fem veckor varje år. Utbildningen innehåller ämnena författningskunskap fackkemifysik, husbyggnadsteknik, värmeteknik, ventilationstcknik, förebyggande brand, arbetsmiljö, yrkestjänst och instrumentlära samt administration. Teorilektioner är delvis varvade med praktiska övningar.

Utöver den obligatoriska skorstensfejarlinjen fnns det två frivilliga utbildningar, teknikerlinje och ingenjörslinje.

en en Teknikerlinjen innefattar tio veckors studier. Kravet ör att antas till utbildning är att individen har avlagt skorstensfejarlinjen och arbetat minst ett år därefter och innefattar tio veckors studier. Teknikerlinjen innebär fördjupade kunskaper aibetsledande

mot en roll. De genomgått denna erhåller ofta arbete i

som förrnansfunktioner. De ämnen som studeras är utöxer de ovan under skorstensfejarlinjen angivna även rädcningstjänst,

Sotningsväsendet 61

arbetsmiljö och arbetsledning. För att kunna antas till ingenjörslinjen krävs individen genomgått teknikerlinjen och att därefter arbetat ytterligare minst ett år. lngenjörslinjen, som omfattar femton veckors studier, syftar till att ge erforderliga kunskaper för att individen skall kunna utföra alla inom ett

sotningsdistrikt vanligen förekommande arbetsuppgifter. En

skorstensfejaringenjör .kan söka ett eget distrikt som skorstensfejarmästare. När individen genomgått skorstensfejarlinjen erhåller han ett betyg, antingen godkänd eller icke godkänd. Eftersom skorstensfejaren är anställd hos skorstensfejare kan det inträffa en han trots att han inte erhåller betyget godkänd arbetar kvar hos att skorstensfejarmästaren.

5.5¶Jämställdhet

Förhållandevis få kvinnor söker överhuvudtaget till såväl

gymnasie- högskoleutbildningar med teknisk inriktning. Detta

som gäller även ansökningar till Räddningsverkets skola i Rosersberg och dess utbildningslinjer för skorstensfejare, tekniker och ingenjörer. Detta leder till att få kvinnor är yrkesverksamma som skorstensfejare, tekniker eller ingenjörer i sotningsbranschen. Sotningsväsendet är kraftigt mansdominerat. En viss ökning av antalet kvinnor arbetar med direkta sotningsuppgifter har skett som de senaste tio åren. l december 1997 fanns en kvinna med ingenjörsexamen eller motsvarande, med teknikerexamen samt en ett tiotal kvinnliga skorstensfejare. Såväl Skolverket Högskoleverket har redovisat uppgifter som utbildningar flickor/kvinnor inom teknikområdet i om av gymnasieskolans avgångsklasser respektive avlagda examina i

grundläggande högskoleutbildning. Av redovisade uppgifter kan

det konstateras att det är få flickor/kvinnor som genomgår utbildningar inom teknikområdet. Regeringen 1993 ett femårigt uppdrag till Högskoleverket gav tillsammans med Skolverket öka ungdomars intresse för studier att

62 Sotningsväsendet

i bl.a. teknik. En av grundtankarna är att för att en allsidig utveckling behövs fler kvinnor inom de tekniska arbetsområdena. Räddningsverket har konstaterat att det krävs ändrade attityder för att kvinnor skall kunna bli t.ex. deltids- eller heltidsbrandmän. Räddningsverket understryker vikten att räddningstjänsten

av också har kvinnliga brandmän. Inga andra lättare krav skall ställas på kvinnliga brandmän än manliga. Rekryteringen och utbildning för skorstensfejare förutsätter som rekrytering och utbildning till brandman anställning i räddningstjänst respektive anställning hos skorstensfejarmästare. Båda utbildningarna har Räddningsverket som huvudman.

Ansvar och kon/roll i andra verksamheter 63

6¶Ansvar och kontroll i andra

verksamheter

Det kan vara av intresse att studera andra verksamheter för att se hur den enskildes resepktive samhällets ansvar är uppbyggt. Utredningen har valt att titta Följande områden. Renhållning, bilprovning, byggsektorn, ventilationskontroll och hisskontroll. Vidare redogörs för certifiering personer eller företag som

av tillämpas i dag inom andra verksamheter.

6.1¶Renhållning

Hantering av hushållsavfall regleras i en särskild lag, renhållningslagen 1979:596. Enligt lagen har kommunen ansvaret För att hushållsavfall bortforslas i den utsträckning som behövs för att tillgodose hälsoskydds- och miljövårdskrav liksom enskilda intressen. När kommunen skall planlägga och besluta om hur skyldighet skall fullgöras skall den ta hänsyn till om en fastighetsinnehavare själv kan ta hand om avfallet ett från hälsoskydds- och miljövårdssynpunkt godtagbart sätt. Om så är fallet skall han ges möjlighet härtill. Kommunen är dock skyldig att till att hushållsavfall slutligt omhändertas. Renhållnings-

se kommittén har i betänkande till lagen SOU 1978:24 s 30 ff uttryckt att om en fastighetsägare kunde ta hand om sitt avfall ett godtagbart sätt borde det inte finnas anledning att tvinga fastighetsägaren att leverera avfallet till kommunen. Att göra det skulle vara att lagstifta mot det allmänna rättsmedvetandet ansåg renhållningskommittén.

l propositionen prop 1978/792205 uttalades att kommunerna var bäst lämpade att bedöma det lokala behovet av renhållning.

64 Ansvar och kontroll i andra trcrlcvunzhclcrz

Retthållttingslagen skulle karaktär ramlagsiiftning med

ges av allmänt hållna bestämmelser som gav kommunen stor frihet att med beaktande av allmänna och enskilda intressen utforma renhållningen på det sätt den faim lämpligt med hänsyn till

som lokala förhållande.

6.2

Bilprovning

Tidigare handhade AB Svensk Bilproviing bl.a. registreringsbesiktning. typbesiktning och kontrollbesiktning

av fordon. Detta ändrades 1995 varvid konkurrens infördes det sätt att fristående ackrediterade besiktningsföretag i konkurrens skulle utföra ovanstående uppgifter. Fordonsägarens utvidgades

ansvar till att omfatta även krav giltigt intyg periodisk

on kontrollbesiktning. Vägverket beslutar bl.a typ- och

om registreringsbesiktning. Bilägarens ansvar för fordonets beskaffenhet ändrades således. Ägaren skall för att brdonet skall få användas ha ett giltigt intyg rörande fordonets skick från ett ackrediterat besiktningsföretag. Besiktningsföretagen skall i direkt anslutning till provning lämna uppgifter till Vägverket

om besiktigade fordon och deras brister. Vägverket fö ett register över bl.a. resultatet från besiktningar.

6.3

Byggsektom

Plan och bygglagen l987:l0 innehåller bestämmelser om planläggning av mark och vatten samt om byggande. Planläggningen kommunal angelägenhet. l kommunen skall

är en finnas Översiktsplaner och detaljplaner. Det regleras även

om bygglov. rivningslov m.m. samt om olika krav byggnader

som skall uppfylla efter ny- eller ombyggnad. Om en installation eller ändring av eldstäder eller rökkanaler skall ske skall byggherren minst tre veckor före arbetets utförande göra anmälan till

en byggnadsnämnden.

Ansvar och kontroll i andra verksamheter 65

Byggherren skall se till att byggnande eller rivning sker i enlighet med gällande bestämmelser och se till att kontroller och provning utförs i skälig omfattning. För vissa byggnationer och rivningar skall en kvalitetsansvarig utses. Den kvalitetsansvarige kan i de flesta fall ha riksbehörighet, dvs. ett godkännande av ett certifieringsorgan.

6.4¶Ventilationskontroll

1 lagen 1994:847 om tekniska egenskapskrav byggnadsverk m.m. anges de tekniska egenskapskrav som ställs byggnadsverk dvs. byggnader och andra anläggningar och byggprodukter. Byggnadsverk som uppförs eller ändras skall uppfylla vissa väsentliga egenskapskrav med hänsyn bl.a. till hälsa och miljö. Häri inbegripes bl.a. funktionen hos ett ventilationssystem. En sådan funktionskontroll skall utföras funktionskontrollant

av en som utses av byggnadens ägare. Funktionskontrollanten har erhållit ett godkännande, en riksbehörighet, av ett certifieringsorgan eller har ett godkännande av en kommunal nämnd.

Enligt förordningen 1991:1273 obligatorisk funktions-

om kontroll av ventilationssystem skall en funktionskontroll ske av ventilationssystem för att säkerställa ett tillfredsställande inomhusklimat i byggnader såsom ex. skolor, daghem och flerfamiljshus. Detta för att brister i ventilationen bedöms vara den viktigaste faktorn för uppkomsten s.k. sjuka hus, dvs. hus med

av sådana brister har samband med byggnadens utförande, drift,

som brukande och/eller underhåll, vilket kan leda till besvär och hälsorisker som astma, eksem, klåda, trötthet, huvudvärk och

ex. illamående hos människor som vistas i byggnaden.

Byggnadens ägare skall se till att funktionskontrollen utförs. Boverket kan genom föreskrifter bestämma att vissa typer av ventilationssystem och system i vissa byggnader skall vara undantagna från bestämmelserna enligt lagen. Funktionskontrollen skall utföras av en person som har behörighet härför. Behörigheten är begränsad till tid men kan även begränsas till att avse endast en

66 Ansvar och kontroll i andra verksunzherer

viss typ av byggnader eller ventilationssystem. Det skall ske en kontroll innan ett ventilationssystem tas i bruk för första gången Därefter skall återkommande besiktningar ske.

Vid varje besiktning skall ett protokoll föras. Det skall överlämnas till dels byggnadens ägare, dels till den kommunala nämnden. Nämnden Litfärdar därefter ett intyg, vilket utvisar att ventilationskontrollen år godkänd, som skall skickas till byggnadens ägare som skall sätta upp detta en väl synlig plats i byggnaden.

6.5¶Hisskontroll

l förordningen 1993: l 598 om hissar och vissa andra motordrivna anordningar regleras bl a om att hissar skall vara utförda och installerade, skötas och underhållas så att de upprätthåller ett tillfredsställande skydd för säkerhet och hälsa. Ansvaret för att lagen efterlevs åligger anordningens ägare.

Boverket meddelar föreskrifter om verkställighet, när installationer skall ske, angående besiktning eller annan teknisk kontroll m.m. Boverket får meddela föreskrifter om märkning :v hissar och hisskomponenter. Vidare får Boverket meddela föreskrifter om de kompetenskrav som den som utför besiktningen skall ha. Den som

anordning kan genom en föreskrift från Boverket åläggas äger en att låta undersöka anordningen genom en besiktning eller annan teknisk kontroll. En första besiktning eller kontrol skall göras innan anordningen tas i bruk. Därefter skall det genomföras en återkommande besiktning eller kontroll mellan nånader upp

sex till sex år. Här finns även den föreskriften att anorcningen skall undersökas innan den tas i bruk efter det att den har ärdrats.

Ett bevis skall utfärdas efter kontroll där det skall framgå om kravet säkerhet och hälsa är uppfyllt. Om någon brist har uppmärksammats skall den antecknas. Ett exemplar av beviset skall överlämnas till hissens ägare.

Tillsynen av förordningens efterlevnad sker av der kommunala nämnden vars befogenheter framgår av lO ka; plan- och

Ansvar och kontroll i andra verksamheter 67

bygglagen. tillsyn skall ske enligt arbetsmiljölagen utövar Om en även Arbetarskyddsstyrelsen och Yrkesinspektionen tillsyn. Dessa myndigheter skall samråda med varandra. l förordningen är vidare inskrivet anordning används att om en i strid mot förordningen kan ägaren eller den som är ansvarig härför dömas till böter. En anordning skall skötas och underhållas. Tillsyn skall ske över den och utföras någon som har kompetens härtill. Den som av äger eller för anordningen skall se till att det förs annars ansvarar journal där det skall framgå uppgifter om fortlöpande tillsyn, en skötsel, underhåll samt uppgifter är nödvändiga för att som genomföra besiktningen. Boverket också hur en besiktning skall utföras, vad som anger skall kontrolleras och hur. Besiktningsbeviset skall ange resultatet av besiktningen samt försett med besiktningsorganets ackrediteringsvara namn, ackrediteringsmärke, besiktningsdatum och besiktningsnummer, Efter varje slutbesiktning skall besiktningsorganet mannens namn. utfärda en besiktningsskylt. Där skall i stort sett anges samma saker i besiktningsbeviset. Det är vidare anordningens ägare som eller den för anordningen som skall se till att som annars ansvarar besiktningsskylten finns en väl synlig plats.

6.6 utövare

Kompetenskrav på

Det tillämpas alltmer att de skall utföra visst arbete skall ha ett som certifikat, viss behörighet, för att få utföra det. Detta certifikat en erhålles efter det att vissa uppställda krav uppfyllts. Certifieringshar i sin tur blivit ackrediterad, godkänd för ändamålet, organet med stöd lagen 1992:1119 teknisk kontroll av Styrelsen av om för ackreditering och teknisk kontroll, SWEDAC. Bedömningen överensstämmelse teknisk kontroll utförs i enlighet av och annan med lagen eller under medverkan ackrediterade organ om av kontrollen är föreskriven i lag eller annan författning.

68 Ansvar och kontroll i andra verksamheter SOU l998z45

Med ackreditering i lagen förklaring att ett

avses en certiñeringsorgan är kompetent att utföra den verksamhet som ackrediteringen avser. SWEDAC handhar ackreditering bland

av annat certifieringsorgan för certifiering av produkter, kvalitetssystem eller personal. Beslut om ackreditering meddelas av SWEDAC för viss tid eller tills vidare. Beslutet skall ange de villkor som gäller för verksamheten. SWEDAC får vidare återkalla en ackreditering om den inte längre uppfyller fordringarna härför. De ackrediterade organen skall betala en avgift till SWEDAC.

Ett certifieringsorgan ger således certifikat till dem som uppfyller de angivna kraven beträffande ett visst arbete. Den

som genomgått utbildning eller tidigare skall för att kunna utöva sin

nu verksamhet ha en form av legitimation härför. Den som uppfyller angivna krav kan efter t.ex. ett prov godkännas att utföra en viss uppgift. Certifiering gäller under viss tid därefter skall

en kunskapsnivån omprövas. Certifieringsorganet går igenom de referenser sökanden lämnat samt den vill certifieras

som ger som möjlighet att genomgå ett skriftligt prov som utgör en test av kunskaperna. Om sökanden uppfyller de krav uppställts

som erhåller de ett certifikat som har giltighet under en viss tid och för visst ändamål. SWEDAC utövar dessutom tillsyn över certifieringsorganen vilket sker genom minst ett årligt besök.

Konkurrens i sotningsväsendet 69

7¶Konkurrens i sotningsväsendet

En utgångspunkt för att införa konkurrens i sotningsväsendet bör

att skapa ökad garanti för hög servicenivå vid försäljning vara en

sotningstjänsterna till fastighetsägare och hushåll. En annan av utgångspunkt bör att skapa ökade Förutsättningar för en

vara effektivitets- och prispress inom sotningsväsendet.

Vid överväganden att införa konkurrens i sotningsväsendet

om

de viktigaste frågorna hur det skall åstadkommas väl är en av en fungerande konkurrens. Ett sätt kan att kommunen

vara upphandlar via ett anbudsförfarande. För närvarande gäller att det i flertalet kommuner enbart finns ett sotningsföretag. Det är vanskligt att säga hur många anbudsgivare som krävs för att få en

konkurrens vid upphandling. Önskvärt från fungerande konkurrenssynpunkt är att det finns åtminstone tre till fyra anbudsgivare.

7.1¶Etableringskontroll

För att regler begränsar konkurrensen skall kunna motiveras

som måste reglerna medföra att de samhällsekonomiska vinsterna blir större än kostnaderna. Företagen finns marknaden har

som oftast intresse att regler konkurrenshindrande natur som

ett av av innebär att endast ett eller ett begränsat antal företag har möjlighet att bedriva verksamheten inte tas bort.

Generellt utgör olika former etableringshinder det

av allvarligaste hotet effektiv konkurrens. Principiellt bör inte

mot en möjligheterna till nyetablering begränsas regler som går

genom utöver givna kvalitets- och säkerhetskrav för verksamheten. Om reglerna medför begränsning konkurrensen kan etablerade

en av

70 Konkurrens isorningsväsrendet

företag otillräckliga incitament att bedriva en effektiv

ges verksamhet. l sådant fall finns också en påtaglig risk att konsumenternas intresse mångfald, hög servicenivå och låga

av priser inte uppfylls.

På marknad med väl fungerande konkurrens gäller normalt

en att produktutbudet anpassas till konsumenternas efterfrågan. Därutöver gäller att marknadens koncentrations- och strukturförhållanden anpassas till ändrad efterfrågan och krav effektiv produktion och distribution.

Etableringsreglerna, i kombination med priskontrollen, torde i väsentlig utsträckning ha påverkat företagsstrukturen inom sotningsväsendet med avseende foretagsstorlek. Nuvarande regler for sotning och kontroll, som innebär att ett företag får ensamrätt att bedriva verksamheten inom ett geografiskt avgränsat område sotningsdistrikt, medför en "låst" branschstruktur. Företagsstrukturen torde därför inte vara optimal från effektivitetssynpunkt. Då etableringsreglerna dessutom innebär att sotningsföretagen inte behöver konkurrera med varandra om att sälja berörda tjänster kan marknadseffektivitet inklusive

produktutveckling påverkas negativt.

Det förhållandet att etableringsreglerna medför att konkurrens saknas att utföra tjänsterna inom sotningsväsendet torde även

om bidra till att försvaga incitamentet i branschen att utveckla verksamheten med avseende tjänsteinnehåll. För närvarande har konsumenten inte möjlighet att välja bort en skorstensfejare om

är missnöjd med kvalitet och service vid utförande av man tjänsterna. Detta förhållande påverkar sannolikt benägenheten att alltid tillgodose berört konsumentintresse.

Nuvarande etableringsregler innebär i praktiken att ett sotningsföretag skall kunna utföra allt från relativt okomplicerad sotning och kontroll av imkanaler till tjänster som rör industriella forbränningsanläggningar som kräver en hög grad av specialistkunskap. l vilken utsträckning olika kunskaper kommer till användning eller hur skorstensfejarmästarens arbete fördelar sig olika sotningsobjekt torde variera kraftigt i olika sotningsdistrikt. Effekten kan i detta fall bli en effektiv

Konkurrens i sotningsväsendet 71

resursanvändning totalt sett bl.a. med avseende företagens gjorda investeringar i kompetensuppbyggnad inklusive utbildning m.m.

Det är svårt att ett område med monopol "kommendera fram" ökad servicenivå och kontinuerligt anpassa priserna till

en tjänsteinnehållet. Dessutom är det förenat med stora resurser och kostnader att följa upp att tjänsterna alltid utförs ett sätt som

mot förutbestämd kvalitet och servicenivå. Till detta svarar kommer den i princip omöjliga uppgiften att ta fram "korrekta" enhetspriser för tjänsterna.

7.2¶Priskontroll

På monopolmarknad måste normalt finnas någon form av

en priskontroll i syfte att tillgodose konsumenternas intresse av att monopolföretagets pris är skäligt. En administrativ eller kalkylerad prissättning för en hel bransch omfattar i allmänhet ett stort antal företag har olika förutsättningar att bedriva berörd

som verksamhet. Vid en centralt beräknad prissättning är också antaganden fördelningar olika faktorkostnader osäkra. De

om av kalkylerade priserna kan i bästa fall gälla en del av företagen men inte alla företag som kalkylen avser att omfatta.

För att få underlag för den enhetliga prissättning inom sotningsväsendet, måste det finnas tillgång till uppgifter om kostnads- och produktivitetsutveckling området samt ändringar av tjänsteinnehåll. Vidare förutsätts underlag i form av tids- och lönsamhetsstudier av verksamheten. Vid sådana studier måste beaktas att sotningsföretag är verksamma ett flertal områden eller marknader.

Erfarenheterna från tidigare hårt reglerade områden med en centralt bestämd prissättning t.ex. stora delar av transportnäringen, är att det praktiskt taget är omöjligt att prisreglering

genom en beakta samtliga företags olika förutsättningar att bedriva verksamheten.

72 Konkurrens isvtningsväsrendet

Inom sotningsväsendet gäller att kostnader för sotning och kontroll varierar i olika delar landet med hänsyn till bl.a.

av fastighetsstruktur, avstånd mellan fastigheterna och uppvärmningssätt. Kostnaderna och verksamhetens effektivitet skiljer sig även mellan olika företag. Sotningsbranschen har med

avseende utformning och effekter nuvarande priskontroll

av stora likheter med andra tjänsteområden omfattats

som av en central prisstyrning. En effekt blir att vissa företag får bättre ekonomiskt utfall än andra.

Priskontrollen sotningsväsendet kan jämföras med vad

av som tidigare gällde inom taxinäringen före den 1 juli 1990, dvs. den tidpunkt taxinäringen avreglerades. Likheterna mellan de två

som systemen för priskontroll är flera. Priset taxiresor fastställdes fore denna tidpunkt det allmänna efter taxiägarnas

av att branschorganisation gjort framställning höjning

en om en av taxitaxan. Denna var lika för hela landet med undantag för främst Norrlandslänen hade ett pristillägg under xinterperioden.

som Höjningen av taxan baserades kostnadskalkyl for

en ett genomsnittligt taxiföretag. Taxehöjningen normalt, i likhet

var med vad som i dag gäller på sotningsområdet, ett resultat

av en sammanvägning av inträffade kostnadsändringar inom branschen

sedan närmast föregående prisändringstillfälle.

Kostnadsutvecklingen är också mycket uppmärksammad

en fråga i branscher omfattas etableringskontroll och

som av priskontroll. Då regleringssystemet i allmänhet innebär

att inträffade kostnadsökningar med lätthet kan övervältras konsumenterna ökade priser kan incitamentet i branschen

genom att hålla tillbaka kostnadsökningar försvagas. Den helt dominerande kostnadsposten i sotningsväsendet är företagens lönekostnader utgör omkring 80 procent de totala

som av kostnaderna.

Under regleringsperioden för taxi ställde berörda myndigheter

krav taxis produktivitetsutveckling. Denna beräknades

som en ökad årlig arbetsproduktivitet 1 proceut. Ökningen

om en baserades genomsnittlig produktivitetsändring under

en "rullande" tioårsperiod i konkurrensutsatta tjänstesektorer med

Konkurrens i sotningsväsendet 73

liknande verksamhetsförutsättningar taxinäringen. Det

som innebar i praktiken att lönekostnadsökningen i näringen reducerades med nämnda procenttal i samband med en taxehöjning. Med hänsyn till att lönekostnadsandelen i ett taxiföretag i genomsnitt var ca 70 procent av de totala kostnaderna reducerades kostnadsökningarna och motsvarande prishöjning med 0,7 procent i princip varje år.

Om det skulle ha ställts krav årlig produktivitetsökning i

en sotningsväsendet om en l procent i anslutning till ändringar

av sotningstaxan sedan mitten av 1970-talet skulle taxan i dag vara drygt 20 procent lägre. Det motsvarar minskade kostnader för fastighetsägare, hushåll mfl. minst 100 miljoner kronor.

Det förhållandet att representanter för köparna och säljarna, i detta fall Svenska Kommunförbundet och Sveriges Skorstenfejaremästares Riksförbund, kommer överens rekom-

om mendationer av ersättningen för aktuella tjänster är mycket

en ovanlig metod för prisstyrning monopol. I dessa fall har gällt,

av och gäller fortfarande flera områden, statlig myndighet

att en och ytterst domstol fastställt priserna eller också har prisutvecklingen kopplats till ett särskilt faktorkostnadsindex med avdrag för ökad produktivitet.

Någon lönsamhetsstudie över branschen har inte genomförts sedan åtminstone 1974, dvs. den tidpunkt då nuvarande kalkylförutsättningar för ändringar av sotningstaxan lades fast. Enligt uppgift har Kommunförbundet och Sveriges Skorstensfejaremästares Riksförbund under 1996 kommit överens att

om göra en lönsamhetsstudie över sotningsbranschen. Något resultat har dock ännu inte redovisats.

Nuvarande regler för sotning och kontroll innebär bl.a. att skorstensfejaren får tillträde till fastigheten, lokalen etc. vid

en tidpunkt som bestäms av skorstensfejaren. Detta medför bl.a. att det kan uppstå kostnader för fastighetsägare och hushåll dessa

om t.ex. måste ta ledigt från arbetet. Om sotningsföretagen konkurrrar med varandra om att utföra berörda tjänster torde det ske

en utveckling av tjänsteinnehåll och att företagen sig till

anpassar konsumenternas önskemål främst vad gäller service.

74 Konkurrens i .sotningsväsendet SOU l 998245

Avsaknad av konkurrens mellan sotningsföretagen torde även bidra till en minskad effektivitet området. På goda grunder kan även antas att nuvarande priser sotningstjänster är, genomsnittligt sett, högre än dessa tjänster skulle ha saluförts

om på en väl fungerande konkurrensmarknad.

7.3¶Konkurrensfördelar för

sotningsforetagen

Det är inte ovanligt att företag bedriver såväl monopolverksamhet

konkurrensutsatt verksamhet. Detta skapar erfarenhetsmässigt som konkurrensproblem främst i de fall som de båda verksamheterna bedrivs inom företag eller organisation. l sådana fall finns

samma alltid möjlighet att använda ekonomiska överskott från monopolverksamheten för att subventionera via t.ex. priserna

- den konkurrensutsatta verksamheten, s.k. korssubventionering. Detta kan i sin tur sätta konkurrensen helt eller delvis ur spel.

Privata företag inom sotningsväsendet bedriver numera, förutom sotningsverksamhet entreprenad kommunen, verksamhet på konkurrensmarknader såsom översyn av ventilationssystem och fastighetsservice.

Ett företag intäkter till större delen härrör från

vars monopolverksamhet har klara fördelar vid konkurrens med företag

hela verksamhet är konkurrensutsatt. Det bör beaktas att vars prisregleringen torde ha medfört att kommunens ersättning till skorstensfejarmästaren i många fall är hög jämfört med kostnaderna för sotningen. Det medför att företagets möjlighet ökar att via ett lågt pris, subventionera konkurrensutsatt verksamhet. Det behöver inte betyda att sotningsforetaget i detta fall gör förlust "på affären" utan det låga priset kan ge ett

en täckningsbidrag till samkostnaderna för olika verksamheter.

Det finns inget uttryckligt förbud for en skorstensfejarmästare att vid sidan sotningsverksamheten bedriva annan verksamhet.

av Det får dock anses inte vara tillåtet för sotningsföretagen att i direkt anslutning till tillsyn och kontroll fastigheter från

av

Konkurrens i sotningsväsendet 75

brandsäkerhetssynpunkt sälja varor och tjänster på brandskyddsområdet eller sälja andra produkter över huvudtaget. Utvecklingen har medfört att sotningsföretagen med stöd av den från kommunen delegerade myndighetsutövningen, fått konkurrensfördelar vid utförande av andra tjänster fastighetsägare än sotning och kontroll. Från konkurrenssynpunkt är det direkt olämpligt att sammanblanda myndighetsutövning med konkurrensutsatt näringsverksamhet.

76 Erfarenheter från tidigare avvecklade monopol

8 Erfarenheter från av-

tidigare

vecklade monopol

Vid ställningstagande till regeländringar och införande av konkurrens inom sotningsväsendet är effekter av tidigare av- och omregleringar av marknader i Sverige av intresse.

I Konkurrensverkets rapport Konkurrens avreglerade marknader R 1996:4 beskrivs utvecklingen olika

sex marknader el, flyg, regional järnvägstrafik, taxi, post och tele

- -

har eller omreglerats under 1990-talet. En ändring av som avreglerna på dessa områden kan i korthet beskrhas som en övergång från ett reglerat monopol till en reglerad konkurrens.

I rapporten konstateras att av-/omregleringarna generellt har varit framgångsrika att det fortfarmde finns

men konkurrensproblem på flera marknaderna. De regler som

av ändrats har bl.a. styrt produktutbud, olika former av

genom etableringskontroll och prissättning. Det har visat sig att det ofta kan ta lång tid att få väl fungerande konkurrens marknader

en som tidigare varit monopol.

Det är viktigt att det vid eller omreglering tes fram klara

en avregler. Företag har skyddats från konkurrens genom

som etableringskontroll eller grund erhållen ensamrätt att bedriva

av viss verksamhet har i flera fall kunnat bygga uap en stark

position på marknaden med hänsyn till främst finarsiell styrka, gjorda investeringar och kunskap marknaden Ett annat

om utmärkande drag for flera nämnda områden att främst

av näringslivet eller kunder med stor inköpsvolym som laft de bästa möjligheterna att utnyttja fördelarna med konkurrensen. Konkurrenslagen är ett viktigt medel att undanröja konkurrensbegränsande beteende av aktörerna på marknaden. Erfarenheterna visar dock att det ofta måste vidtas ytterligare åtgärder för att få en

Erfarenheter från tidigare avvecklade monopol 77

väl fungerande konkurrens på marknaden komplement till

som tillämpning av konkurrenslagen.

Flertalet av aktuella marknader som omreglerats under 1990talet utmärks av att det tidigare fanns eller ett aktörer

en par som svarade för det samlade produktutbudet. Ett annat utmärkande drag i de flesta fall är att det krävs investeringar/anIäggningar

av infrastrukturkaraktär elnät, spåranläggningar m.m. för att bedriva verksamheten.

Av intresse vid ställningstagande till regeländringar och att konkurrens införs i sotningsväsendet är bl.a. marknadsförhållandena inom taxi före avregleringen den 1 juli 1990. Före denna tidpunkt gällde att alla taxiföretag lokal marknad

en oftast inom en kommun måste tillhöra beställningscentral eller

en en växel, dvs. taxitrafiken bedrevs av ett stort antal

sammanslutningar av taxiföretag som hade monopol inom

respektive område. Efter avregleringen har skett betydande

en ökning av beställningscentraler och taxiföretag, främst i större tätorter. På många lokala marknader har dock den "gamla" centralen fortfarande stark ställning.

en

Det kan även nämnas vissa Förhållanden inom taxitrafiken, i första hand i storstadsomrâden, fått stor uppmärksamhet

som under främst 1997. Således har inträffat att s.k. friåkare, dvs. företag som inte tillhör beställningscentral/växel, ibland har

en tagit ut orimligt höga priser för taxiresan. En bidragande orsak är taxis prissättning som i väsentliga delar bygger grunder

samma som gällde före avregleringen den 1 juli 1990. Taxan baseras både väglängds- och tidsavgifter. Om taxibilen underskrider

en viss hastighet, den s.k. brytpunkten, grundas taxameterpriset restid i stället för körsträcka. Taxekonstruktionen syftar således till att garantera taxiföretaget en minsta ersättning under betald körning oavsett om resan fördröjs grund av bilköer, nedfällda jämvägsbommar m.m. Utformningen av taxan försvårar dock för resenären att beräkna priset taxiresan i förväg vilket motverkar priskonkurrensen inom taxi.

Taxekonstruktionen som är svår att förstå för resenären har bidragit till problemet med oskäliga priser som har generellt givit

78 Etfarenhelcrfräirz tidigare avvecklade monopol

friåkare dåligt rykte hos allmänheten. Detta försvårar allmänt för dessa taxiföretag att konkurrera "spontanbestälda" resor med

om "växelföretag" i takt med att konsumenternas kunskap om företaget och resutbudet på taximarknaden ökar.

Av intresse i sammanhanget är också marknaden för lokala godstransporter med lastbil började att avregleras i mitten av

som 1960-talet. På lokal marknad eller i en kommun finns oftast en

en lastbilscentral för stor eller dominerande del av det

som svarar en lokala transportutbudet. Först under 1990-talet kan det anses ha blivit märkbart ökad konkurrens mellai närliggande

en lastbilscentraler och då främst i större tätortsområdcn.

Överväganden och förslag 79

9 och

överväganden förslag

1

Utgångspunkter

Utredningens uppdrag är att ge förslag förändringar, för att

utvidga fastighetsägarens inflytande och öka konkurrensen

men

samtidigt inte försämra brandskyddet,

dels inom ramen för befintligt sotningssystem,

dels som innebär avveckling sotningsmonopolet.

en av

Enligt direktiven skall utredningen ta ställning till förändring

en av sotningsväsendet. Denna förändring skall ske med utgångspunkt i att fastighetsägaren skall få ett större inflytande över den föreskrivna sotningen och att konkurrens införs i systemet. De förändringar som föreslås får inte försämra brandskyddet. Det skall lämnas två alternativa förslag det

varav ena avser förändringar inom för befintliga ansvarsförhållanden och

ramen det andra skall innebära avveckling sotningsmonopolet.

en av

Den tidigare utredningen, räddningstjänstutredningen, ifrågasatte, vilket även framgår tidigare kapitel, dels det förelåg

av om en brandrisk i vart fall beträffande oljeeldade anläggningar och imkanaler dels om ett samhälleligt ansvar kunde motiveras. Utredningen har därför valt att se nämnare brandrisken, därefter ifrågasatt olika ansvarsförhållanden samt diskuterat i vilket systern som förslagen bäst kan tillgodoses. Utredningen har valt att behandla frågorna kring imkanaler i ett särskilt avsnitt.

80 Överväganden och förslag

9.2¶Allmänt

Regleringen om sotningen har gamla anor. De första bestämmelserna sotning kom redan under 1600-talet. Det

om monopol som finns idag infördes genom lagstiftning år 1923. Under 1940-talet fördes diskussion sotningsväsendet skulle

en om kommunaliseras eller inte men den ledde inte till någon förändring. Genom 1962-års brandlag infördes obligatorisk sotning även landsbygden. l mitten av 1980-talet infördes den

gällande räddningstjänstlagen. Den innebar ingen direkt nu förändring sotningsväsendet än att sotning och kontroll

av mer integrerades till ett moment. 1 början av 1990-talet utökades brandskyddskontrollen till att omfatta gaseldade anläggningar.

I räddningstjänstlagen anges att kommunen skall svara för att sotning sker regelbundet. Sotningen utgör brandförebyggande

en åtgärd som kan likställas med en rengöring. Vid varje sotningstillfálle sker det samtidigt en kontroll. Kontrol innebär utöver det rengörs även att skorstenar, tak och därtill hörande

som byggnadsdelar kontrolleras från brandskyddssynpunkt. Detta utförs skorstensfejarmästaren eller någon av hans anställda

av av skorstensfejare. Sotningen och kontrollen får endast utföras av den skorstensfejarmästaren som har fastigheten inom sitt distrikt eller av någon av hans anställda. Kommunen har en möjlighet att låta någon annan utföra sotning och kontroll endast om det är fråga om speciella anläggningar eller avlägset belägna hus. Enligt Räddningsverket är dessa undantag få.

Innebörden av bestämmelserna är bl.a. att fastighetsägaren oavsett kompetens, t.ex. att han själv är skorstensfejare, inte

egen får utföra den föreskrivna sotningen själv. Eftersom sotning av eldstaden även medför förbättrad driftsekonomi kan en

en fastighetsägare vill ha väl fungerande värmeanläggning i

som en princip sota anläggningen varje dag. Men vid det tillfälle då den föreskrivna sotningen och kontrollen skall utföras är han inte bara tvingad att låta skorstensfejarmästaren eller hans anställda utföra det utan också tvingad att få det utfört oavsett om det finns behov därav eller inte.

9.3¶Brandrisk och behovet brandfore-

av

byggande åtgärder

Utredningens bedömning: Sotning och brandskyddskontroll är

viktiga brandförebyggande åtgärder skall ske med

som

regelbundenhet. Soteld och andra eldstadsrelaterade bränder är

vanliga brandorsaker. Dessa brandrisker måste minimeras.

Vid eldning främst med ved och olja bildas sot och sotbeläggningar som avsätts i eldstad och rökkanaler m.m. Sotbildningen är beroende av hur ofta det eldas, vilka bränsleslag används och

som brukarvanor. Ju mer det eldas desto mer avsättningar skapas varigenom även risken för att de brännbara sotbeläggningarna antänds ökar. De bränder som uppstår till följd av att sotbeläggningarna antänds kallas soteldar. En regelbunden sotning av eldstäder minskar risken för soteld. Det medför också att

m.m. varaktigheten eventuell soteld minskar. Även andra s.k.

av en eldstadsrelaterade bränder kan uppstå t.ex. till följd av överhettning av närliggande brännbart material eller brister i anläggningens tekniska utförande. Kontrollen av brandskyddet syftar till att förhindra uppkomsten sådana bränder. Även

av om dessa brandforebyggande åtgärder görs idag inträffar det årligen ett antal bränder. Det kan även om underlaget är begränsat vara av intresse att studera statistik härom samt undersökningar som i viss mån belyser sotningens brandförebyggande betydelse.

Det finns två slag av aktuell brandstatistik, dels från Räddningsverket, dels från försäkringsbolagen.

Räddningsverkets statistisk grundar sig räddningsledarens preliminära bedömning vid en brand. Det torde vara lätt att preliminärt konstatera att det brinner i skorsten medan andra

en bränder däremot kan vara svårare att lokalisera. Statistiken torde därför innehålla ett visst mått av osäkerhet. Den statistik som utges av Sveriges försäkringsförbund grundas anmälda försäkringsfall. Det senare materialet visar totalt sett ett större antal bränder. Anledningen härtill bör att brand leder till

vara en som

ersättning från försäkringsbolagen inte behöver ha medfört en insats från räddningstjänsten.

Enligt Räddningsverkets statistik utgjorde bränder i rökkanaler och eldstäder under år 1996 16 % det totala antalet bränder i

ca av byggnader som medförde en räddningsinsats av den kommunala räddningstjänsten. Som enskild orsak till utryckning utgjorde de eldstadsrelaterade bränderna ca en fjärdedel antalet bränder i

av bostäder. Av de anmälda försäkringsfallen antalet

var eldstadsrelaterade bränder 10 % det totala antalet bränder i

ca av bostäder. Av de försäkringsanmälda fallen utgjorde däremot bränder med elapparater och andra orsakade bränder den

av största andelen. Efter bränder till följd åsknedslag och övriga

av kända brandorsaker fanns soteld och övriga eldstadsrelaterade bränder som nästa kategori.

En slutsats som kan dras av den tillgängliga statistiken är att soteld och andra eldstadsrelaterade bränder utgör en av de vanligaste brandorsakerna i bostäderna, främst villor. Det är vidare intressant att notera utryckningsstatistiken att det förekommit få

av eldstadsrelaterade bränder i Stockholm medan andelen i t.ex. Västernorrlands län betydligt högre, närmare hälften det

var av totala antalet. Sådana bränder förekommer främst i län med stort inslag av landsbygd. Det är i glesbygd fastbränsleeldade

som anläggningarna är vanligast förekommande.

De undersökningar som utförts har olika utgångspunkter. Mattsons "Hur ofta skall småhusen sotas" tar främst sikte sotningsfristernas längd. Mattson kom fram till att det sotas för ofta och att en utglesning sotningsfristerna inte borde ha någon

av nämnvärd betydelse från brandskyddssynpunkt samt att sotningen har positiva effekter på miljön eftersom koldioxidutsläppen minskar. Peterson påvisar ett samband mellan sotningsfristernas längd och antalet soteldar. Han att den största risken med

menar Vedeldning egentligen är att de som eldar ibland har otillräckliga kunskaper härom. Fastighetsägarförbundets studie visar att även om sotning uteblir så skall antalet soteldar inte bli fler samt att soteldar främst är att hänföra till fastbränsleeldade anläggningar.

i

Överväganden och förslag 83

Underlaget för studiens genomförande är dock begränsat varför det kan vara svårt att dra några långtgående slutsatser härav.

I korthet menar utredningen att statistiken visar att det förekommer eldstadsrelaterade bränder. Undersökningarna tyder på att det finns risker med och vid bl.a. ved- och oljeeldning även om de främst tar sikte på hur ofta det bör sotas. Utredningens slutsats är därför att det är motiverat med Förebyggande åtgärder.

Frågan är emellertid om det för att förebygga riskerna måste ske både sotning och kontroll.

Sotning innebär inte enbart att risken för brand minskar utan även att driftsekonomin av anläggningen förbättras. Sotning har indirekt en positiv effekt miljön eftersom koldioxidutsläppen minskar. Kontrollen syftar däremot till att uppmärksamma eventuella defekter anläggningen av olika anledningar eller att fastighetsägaren t.ex. inte har brännbart material för nära anläggningen. Sotningen och kontrollen är idag integrerade verksamheter. De utförs vid varje och tillfälle det är

samma men fullt möjligt att särskilja dem. När det till utredningen har riktats kritik mot sotningsväsendet påstås att det i praktiken endast sker en sotning och att det inte finns tid att utföra någon brandskyddskontroll i den avsedda bemärkelsen. Dessa påståenden innebär att det i praktiken inte sker någon brandskyddskontroll utan endast en sotning dvs. en rengöring. Om detta skulle

vara riktigt innebär det att det tillräckligt att sotning utförs även i

vore framtiden och att kontrollen som sådan inte har någon direkt betydelse. I sådant fall skulle sotningen den brandföre-

vara byggande åtgärden utförs i dagens system och således borde

som vara tillräcklig även i framtiden. Utredningen dock att det

menar inte finns något belägg för ett sådant ställningstagande.

Utifrån ett brandriskperspektiv förordar utredningen inte den ena åtgärden före den andra. Utredningens ställningstagande är däremot att både sotning och kontroll är viktiga brandförebyggande åtgärder. Utredningen är således av den åsikten att det i framtiden skall ske både sotning och kontroll för att minimera de brandrisker som föreligger. Den avgörande frågan är däremot

om samhället skall ha ansvaret för att sotningen och kontrollen utförs

eller den enskilde fastighetsägaren skall kunna åläggas

om ansvaret.

9.4 och ansvar

Inflytande

Utredningens bedömning: Ägaren eller innehavaren av byggnaden eller anläggningen skall kunna ha det primära ansvaret för sotning och kontroll från brandskyddssytpuitkt.

Skydd för liv, hälsa och säkerhet är en övergripande nivå ett offentligt åtagande. Detta åtagande har dock sina begränsningar. Inledningsvis kan konstateras att varje individ har att efter sina förutsättningar iaktta normal försiktighet för att inte utsätta sig för fara. Omfattningen det offentliga åtagandet varierar dessutom

av med det slag miljö det är fråga Det offentliga åtagandet är

av om. normalt omfattande när det gäller allmänna platser och

sett mer

begränsat när det gäller privata platser. Detta år e:t uttryck för mer att det samhälleliga ansvaret för skydd liv, hälsa och säkerhet i

av första hand gäller risk för tredje Skyddet den enskilde

man. av medborgaren mot skador denne kan åsamka sig själv är i regel

som ett offentligt åtagande endast denne normalt sett inte kan

om förmodas förutse risken.

På brandområdet har samhället åtagit sig ett relativt långtgående Utöver brandförsvar samt sotning och kontroll

ansvar.

allmänna lokaler innefattar det offentliga åtagandet även av brandförebygande sotning och kontroll i enskilda individers bostäder. Detta långtgående åtagande torde härröra den risk för

ur omfattande skador och risk för medborgares liv, hälsa och säkerhet

brand utgjorde i tätorter Linder föregående decennier och ända som

i vårt decennium. Under denna tid var bebyggelsen i stor omfattning byggd i trä eller hade omfattande träkonstmktioner och

därmed lättantändlig. Skorstenskonstruktionerna var ofta var bristfälliga vilket också utgjorde en brandfara samt uppvärmningen skedde Vedeldning, vilket innebar icke obetydlig

genom en eldfara.

Ansvaret för sotningen och brandskyddskontrollen har enligt dagens lagstiftning överförts från fastighetsägaren till kommunen. Kommunen har dock oftast valt att lägga det praktiska ansvaret och utförandet så långt ifrån sin verksamhet är möjligt,

egen som dvs. en privat företagare. Det är kommunen beslutar i

som vilken form skorstensfejannästaren skall driva sin verksamhet. Den enskilde fastighetsägaren har ändock ett för

ansvar brandförebyggande åtgärder. Detta framgår 41 §

av räddningstjänstlagen enligt vilken ägare eller innehavare

av byggnader eller andra anläggningar i skälig omfattning skall hålla utrustning för släckning av brand och för livräddning vid brand eller annan olyckshändelse och i övrigt vidta de åtgärder

som behövs för att förebygga brand och för att hindra eller begränsa skador till följd brand.

av

Det måste övervägas det har skett sådana förändringar

om av samhället ur ett större perspektiv sedan 1923 års brandlagstiftnings tillkomst även sedan 1986 års räddningstjänstlags införande

men som gör att ansvarsförhållandena bör ifrågasättas. Det måste därvid övervägas om det finns skäl för att samhället skall ha ansvaret för verksamheten.

Det positiva med att samhället eller kommunen har ansvaret för sotning och kontroll är att den kan till att de åtgärder är

se som nödvändiga utförs. De ansvariga i kommunen har god överblick

en över kommunen och dess medborgare och har lokal kännedom

om var t.ex. problem olika slag finns. Genom att den har ansvaret

av har den också helhetsbild över riskförhållandena. Följden blir

en också att kommunens invånare får samma möjligheter och tillgång till tjänsten. Detta är främst fördel för landsbygdsbor.

en Kommunen är t.ex. ansvarig för renhållning och främst för borttagande av hushållsavfall inom kommunen. Dessa bestämmelser är däremot uppbyggda det sätt att kommunen har

ansvar men om fastighetsägaren kan handha sitt hushållsavfall själv skall han kunna göra det efter kommunens godkännande.

Det som däremot gör sotningsverksamheten speciell är att arbetet utförs i hemmet. Det kräver tillgång till bostaden vilket innebär att fastighetsägaren måste vara hemma. Att arbetet utförs i

hemmet kan uppfattas som ett intrång i den enskildes sfär även om det form service för den enskilde. En jämförelse med t.ex.

är en av renhållning är därför svår vad gäller ansvaret eftersom servicen sker utanför bostaden och skapar därför inte samma källa till irritation.

En negativ aspekt med att kommunen har ansvaret är att fastighetsägaren inte har något inflytande eller att inflytandet är begränsat.

Det är enligt utredningens mening viktigt att beakta vilken samhällelig säkerhetssituation gäller med sotningen

som jämförbara områden. Här kan framhållas fastighetsägare har

att en ett ekonomiskt intresse och för sin fastighet sant att se till

ansvar att gällande regler t.ex. plan- och bygglagen i samband med byggnationer efterlevs. lnom byggnadssektorn läggs allt mer

över den enskilde t.ex. byggherren eller en kvalitétsansvar ansvarig vilken skall till att erforderliga åtgärder vidtas vid

se byggnation. Ansvaret för att hissar som finns i en fastighet uppfyller de krav föreligger och att de kontrolleras

som regelbundet åligger fastighetsägaren eller anläggningens ägare. Denne har alltså ålagts ett stort nämligen att med jämna

ansvar mellanrum ta initiativ till kontroll att hissarna är

av funktionsdugliga. Fastighetsägaren skall vidare se till att ventilationssystemen i bostäderna är funktionsdugliga det sätt att de inte innehåller så mycket smuts att det i förlängningen

m.m. kan leda till att de boende drabbas sjukdomar t.ex. allergier

av som och astma.

Utredningen finner sammantaget inte något tungt vägande skäl mot att fastighetsägaren primärt skall kunna ansvara for att sotning och kontroll sker den fastigheten. Tvärtom är det

av egna utredningens uppfattning att det primära ansvaret skall handhas av fastighetsägaren.

Överväganden och förslag 87

9.5¶Vilket kan bäst

system tillgodose

valfrihet och konkurrens

9.5.1 inom

Konkurrensproblem sotnings-

väsendet

Utredningens bedömning: Om sotningsväsendet konkurrensutsätts tillgodoses kravet pâ service och kvalitet. lnom sotningsväsendet föreligger inte tillräcklig effektivitet och sotningstjänsterna anpassas inte till konsumenternas önskemål. Det råder konkurrenssnedvridning.

Att sotning och kontroll enligt dagens ordning skall utföras

av skorstensfejarmästaren eller dennes anställda medför bl.a. att andra yrkesgrupper är uteslutna. Avsaknaden konkurrens torde bidra

av till minskad effektivitet och att tjänsteinnehållet inte alltid

anpassas till konsumenternas önskemål.

Kommunerna har slutit avtal med skorstensfejarmästarna

som har en giltighetstid till 35 år. Det är endast åliggandena

upp om väsentligen åsidosätts som avtalen torde kunna sägas

upp.

l praktiken har skorstensfejarmästaren mycket självständig

en roll i förhållande till kommunen. Det är t.ex. inte vanligt att kommunen följer upp att sotning och kontroll görs i enlighet med gällande avtal och regler.

De nya sotningsfrister som har införts vid i vart fall två tillfällen innebär att den föreskrivna sotningen skall ske sällan.

mer Detta jämte att eldning med ved och olja minskar medför mindre arbete för skorstensfejarmästarna och kan kanske t.o.m. leda till uppsägningar av personalen. För att öka sysselsättningen och därmed undvika uppsägningar erbjuder flera skorstensfejarmästare sotning enligt tidigare gällande frister. De har också börjat arbeta inom närliggande områden t.ex. ventilationsrengöring,

som trimning av oljepannor och oljebrännare samt fastighetsunderhåll.

88 Överväganden och förslag

Skorstensfejarmästare har myndighetsfunktion. De kan utfärda

en förelägganden, få tillträde till bostad, begära handräckning genom polis m.m. Myndighetsfunktionen innebär att de har ett ansvar att

objektiva och att framträda ett sådant sätt att förtroendet vara för dem eller myndigheten inte rubbas. Att avgöra var gränsen går mellan vad är tillåtet och otillåtet, vad är lämpligt och

som som mindre lämpligt att göra, kan vara svårt. lnte minst kan det vara svårt för den enskilde fastighetsägaren att veta vad som tillhör den obligatoriska sotningen och inte. Det måste otvetydigt vara så att det för den enskilde fastighetsägaren, är svårt att reda ut i vilken roll skorstensfejaren uppträder vid det aktuella tillfället alldeles särskilt i de fall fastighetsägaren beställt sotning enligt tidigare gällande frister. Vid det ena tillfället är han skorstensfejare och utför den inom monopolet obligatoriska sotningen och vid nästa tillfälle utför han åtgärd utanför monopolet. lnte heller i

en konkurrenshänseende kan det vara godtagbart. Skorstensfejaren har en konkurrensfördel genom att redan vara "inne hemmen. Att vissa sotningsföretag driver t.ex. kontroller av ventilationssystem i samma företag som sotningen kan inte heller vara lämpligt även om det inte föreligger något direkt förbud häremot.

Skorstensfejarmästarna kan som inom andra monopolverksamheter utnyttja sin monopolställning i negativt hänseende gentemot brukarna dvs. fastighetsägarna.

Utredningen har under utredningstiden fått olika synpunkter på sotningsväsendet från bl.a. myndigheter, kommuner. skorstensfejare och fastighetsägare. Det har bl.a. framförts att det är för täta frister, att sotningssystemet inte är behovsanpassat, att det inte sker någon sotning alls, att kommunen bara fastställer taxorna och inte utför någon tillfredsställande tillsyn, att fastighetsägare vill och kan utföra sotningen själv, fastighetsägaren åberopar ett s.k.

att om giltigt skäl för att han inte kan vara hemma vid den av skorstensfejaren angivna tidpunkten debiteras han ett högre belopp än som skulle skett vid det första tillfället, att brandskyddskontrollen inte är tillräckligt utförlig, att skorstensfejarna konkurrerar sitt monopol bättre villkor inom andra

med stöd av

områden samt att sotningsväsendet är ett föråldrat, förlegat system, en "främmande fågel" inom dagens olika verksamheter.

Dessa synpunkter kan uppfattas som mer eller mindre berättigade. Synpunkterna skulle kunna sammanfattas så att fastighetsägaren inte har någon valfrihet, att det inte föreligger någon konkurrens, att det finns konkurrensfördelar inom systemet samt att kommunen är bristfällig i sin egenskap som avtalspart och beställare av tjänsten.

9.5.2 En

modifiering av dagens sotningsväsende ur ett konkurrensperspektiv

Utredningens bedömning: Möjligheterna till konkurrensutsätt-

ning av dagens sotningsväsende är begränsade.

Om nuvarande ansvarsförhållande skall bibehållas inom sotningsväsendet är det inte möjligt att i någon större utsträckning påverka tjänsteinnehåll med avseende aktuell service och kvalitetsfrâgor samt effektivitetsutvecklingen marknaden. Det finns nämligen begränsade möjligheter att konkurrensutsätta verksamheten.

Ett sätt att införa konkurrens är att kommunen upphandlar berörda tjänster via anbudstävlan mellan företag som uppfyller givna kompetens- och kvalitetskrav. Det förutsätter att marknaden inte är "låst" på grund av nuvarande avtal mellan kommuner och skorstensfejarmästare. Annars måste upphandling av tjänsterna för enskilda distrikt och bostadsområden ske i takt med att gällande avtal löper ut. För att erhålla nyetableringar och en fungerande konkurrens måste, oavsett varu- eller tjänsteområde, ett flertal olika köpare finnas marknaden. Vidare krävs en efterfrågan på produkten inte bedöms alltför osäker beträffande

som vara omfattning och varaktighet i tiden. Om dagens förutsättningar inte är för handen kan ett presumtivt företag bedöma att det är för högt ekonomiskt risktagande att etablera sig marknaden.

90 Nervágcznden och förslag

Detta innebär bl.a. att ett företag inom sotningsväseitdet bör ha mer än ett tillfälle inom en relativt kort period att vinna en anbudstävlan om en entreprenad. Ett successivt införande av konkurrens kan medföra att skorstensfejarmästare tar över andra sotningsdistrikt. Initialt gäller att kommunens konkurrensutsättning av tjänster som omfattas det avtal löpt ut kan medföra att

av som berörd skorstensfcjarmästare förlorar anbudstävlingen. l detta fall torde oftast gälla att skorstensfejarmästaren inte har möjlighet att

kort sikt kompensera denna förlust. Här bör beaktas att det sannolikt i många fall för att inte säga de flesta fall inze kommer att finnas ytterligare avtal mellan en kommun och skorstenfejarmästare är aktuella för "konkurrensutsáttning", dvs.

som en ytterligare anbudstävlirtgar sker först sikt. Det km betyda att skorstensfejarmästareit får upphöra med sotningsverksamheten.

Ett annat problem rör nuvarande prissättning via de centrala överenskommelserna. Det är knappast möjligt att upphöra med en priskontroll. En fri prissättning skulle kunna mecföra kraftigt ökade ersättningar till sotningsföretagen p.g.a. att sotningsföretagens monopol skulle finnas kvar i flertalet distrikt under mycket lång tid. Avtalen mellan en kommun och skorstensfejarmästare en klausul med innebörd att prisändringar skall ske i enlighet med den centrala överenskommelsen. Den centralt överenskomna ersättningen för sotning torde i mångt fall "smitta av sig" vid kommunala anbudstävlingar och begränsa priskonkurrensen. Den prissättning som används innebär egentligen att oavsett vad utförs erhålles ersättning. l

som samma vissa distrikt tillämpas den ordningen att fakturan för utfört arbete sänds ut samtidigt som avisering av tidpunkten för sotning sker. Oavsett om förrättningen tar kortare tid kan ersättning

samma uttagas och om en skorstensfejare utför endast en rengöring och ingen kontroll eller tvärt om uttages samma ersättning

Den centralt bestämda ersättningen till skorstensfejarmästaren baseras den s.k. pärlbandsprincipen. En ändring principen

1v medför ökade kostnader och sannolikt krav på ökad ersättning till skorstensfejarmästaren. Ersättningen kan främst härföras till en ökad tidsåtgång för sotningen eller snarast fler "förrättningar"

Överváganden och förslag 91

kommer att göras. Vidare torde administrationskostnaderna öka för att hålla reda när fastighetsägare och hushåll vill ha sotning och av vilken skorstensfejare.

Det finns i dag brister med nuvarande centrala ordning för prissättningen av sotningstjänster. De flesta av dessa brister är oundvikliga effekter att bestämma enhetliga priser eller

av ersättningar till ett stort antal företag med mycket olika förutsättningar att bedriva verksamheten.

Det torde i och för sig vara möjligt att central nivå fastställa en ersättning som beaktar konsekvenserna för samtliga företag om valfrihet för konsumenterna införs inom sotningsväsendet. Detta kan dock förutsätta att ersättningen sätts så högt att priset motsvarar det sotningsdistrikt där kostnaderna ökar mest grund av den aktuella åtgärden. Det finns också möjlighet för kommunen och skorstensfejarmästarert att överenskomma lokal nivå vad som skall gälla.

Ett annat sätt att införa konkurrens inom ramen för nuvarande ansvarsförhållanden är att tillåta flera aktörer marknaden. Detta kan ske genom att med erforderlig kompetens och

personer lämplighet även de får lov att utföra sotningen och kontrollen. Den kommunala taxeersättningen bör då begränsas till att omfatta enbart det arbete bedrivs den för distriktet tillsatte

som av skorstensfejarmästaren. Den som önskar att etablera sig i sotningsbranschen kan dock uppleva detta som riskabelt då det redan finns en skorstensfejarmästare som har kommunens uppdrag att utföra sotningen och kontrollen. Detta förhållande kan leda till att antalet nyetableringar blir få.

Kravet på anställning hos en skorstensfejarmästare för utbildningen till skortensfejare utgör ett effektivt hinder för

m.m. nyetablering vid sidan av nuvarande sotningsföretag.

Även den omständigheten det endast finns aktör, dvs.

att en kommunen den ena sidan talar också mot att en konkurrens i vanlig bemärkelse upprättas.

92 Överväganden och förslag

9.5.3¶En avveckling av sotningsmonopolet ur ett konkurrensperspektiv

Utredningens bedömning: Konkurrensutsättningen och därmed ett ökat inflytande kan bäst tillgodoses inom ett avvecklat sotningsmonopol.

Vid ett ställningstagande till införande av konkurrens inom sotningsväsendet är effekter tidigare och omregleringar av

av avandra marknader i Sverige intresse. Det kan konstateras att

av dessa generellt har varit framgångsrika att det fortfarande

men finns konkurrensproblem flera marknader. De egler som ändrats t.ex. el-, tele- och taxiområdena har bl.a. styrt

produktutbud, olika former etableringskontroll och

genom av prissättning. Det har visat sig att det ofta kan ta lång :id att få en väl fungerande konkurrens marknader tidigare varit

som monopol.

En ytterligare erfarenhet är att det ofta måste vidtas särskilda åtgärder för att främja konkurrensen.

Det finns flera förhållanden talar för att det är lättare att få

som

fungerande konkurrens inom sotningsväsendet jämfört med en flertalet tidigare avvecklade monopol. En är att en etablering på området inte normalt kräver kostsamma investeringar. Flera av de tjänster som utförs inom sotningsväsendet kan inte anses vara av komplicerad natur. Det finns i huvudsak goda föritsättningar åtminstone på sikt att få fungerande konkurrens.

en

Vid avveckling sotningsmonopolet bör effekterna för

en av olika kundgrupper beaktas. De olika kundgrupper som kan urskiljas är i huvudsak fastighetsägare, företag och myndigheter

kontors- och industrifastigheter, fastighetsägare till som ägare av hyres- eller flerfamiljsbostäder, bostadsrättsföreningar samt villaeller smähusägare. Dessa kundgrupper har mer eller nindre olika förutsättningar och kompetens att upphandla eller köpa sotningstjänster.

Sannolikt torde det inte bli några större svårgheter för fastighetsägare företag, myndigheter och ägare till fler-

som

ivervágandcn och förslag 93

familjshus hyreslägenheter att, åtminstone sikt, upphandla sotning inklusive kontroll i konkurrens. l dessa fall torde, sedan aktörerna fått tillräcklig kunskap marknadsförhällandena och

om kunskap om det effektivaste sättet att upphandla berörda tjänster, eventuella upphandlingsproblem vara av ringa karaktär. Vidare får förutsättas att myndigheternas inköp tjänsterna görs i enlighet

av med lagstiftningen upphandlingsområdet. Bostadsrättsföreningar och småhusägare kan initialt få större problem än andra att genomföra effektiv upphandling

en av sotningstjänster med anbudskonkurrens. En sådan upphandling förutsätter i detta fall att det finns är villiga att

personer som administrera samordnad upphandling för samtliga berörda

en hushåll. Om varje hushåll själv anlitar ett sotningsföretag kan detta leda till ökade kostnader för sotningen. Detta skall vägas mot fördelarna med hushållens valfrihet och ökad sannolikhet för att

en tjänsteutbudet bättre mot konsumenternas önskemål. Ett

svarar annat problem som kan uppstå inom glesbygden är brist företag som tillhandahåller sotnings- och kontrolltjänster.

En ökad garanti för att fastighetsägaren genomför sotningen och kontrollen kan bli att försäkringsgivare kräver att intyg skall uppvisas om att sotning och kontroll har utförts innan brandförsäkring kan tecknas. Detta skulle kunna utgöra en ytterligare garanti för att brandsäkerheten inte försämras.

Ett borttagande av monopolet kan medföra ökade sotningskostnader för villaägare i glesbygd. Detta är närmast en oundviklig följd av att varje fastighetsägare bär sin egna kostnader, dvs. att vissa fastighetsägare subventionerar andra gäller inte längre. Att sådana subventioner inte förekommer skapar emellertid, sett från samhällsekonomisk utgångspunkt, den bästa garantin för en effektivare resursanvändning totalt sett. För att minska risken för att fastighetsägare i glesbygd inte får ökade kostnader kan dessa samordna sina inköp av sotningstjänster. En annan åtgärd som kan motverka kostnadsökningar i detta fall är att villaägare kan ges ökade möjligheter till sotning.

egen

Ett avreglerat system innebär ett renodlat tillsyns- och övervakningsansvar för kommunen. Detta medför en ökad

94 Övervägundeiz och fins/ag SOU l998:45

resursâtgâng för kommunen till följd registeihållning och

av meddelande förelägganden och förbud. l dagens system har

av dessa uppgifter delegerats till skorstensfejarmästaren som ersätts för detta sotningstaxan, dvs. fastighetsägarna står för denna

genom kostnad. l ett avreglerat system måste kommunen själv bära dessa kostnader eller annat sätt kompensera sig för dessa Det bör framhållas att det förhållandet att det i flertalet kommuner i nuläget endast finns ett sotningsföretag kan kriva speciella åtgärder vid införande konkurrens i näringen. En åtgärd är att

av underlätta för nyetablering företag.

av

9.5.4¶Utredningens sammanfattande bedömning

Sotningsväsendet skall förändras därför att högre servicenivå måste skapas vid försäljning sotningstjänsterna till fastighets-

av ägare och hushåll fl. Det måste skapas ett effektivare system för

m. samhället och för den enskilde brukaren tjänsten Konkurrens

av spelar viktig roll för användningen samhällets resurser

en av att utbudet varor och tjänster blir större ocl mer varierat

genom av samt att priserna Detta kan endast ske vid ändrade

pressas. ansvarsförhållanden och med konkurrensutsättning.

Utredningen har i tidigare avsnitt uttalat att för att minimera brandrisker är det motiverat att de förebyggande åtgärderna sotning och kontroll utförs. Vidare är utredningen av den åsikten att ansvaret kan åläggas den enskilde.

Vid en konkurrensutsättning av Sotningsväsendet kommer fastighetsägaren i väsentlig utsträckning att kunna styra när sotningen skall utföras. En ökad valfrihet gäller även valet av vem som skall utföra tjänsterna. Sistnämnda gäller dock inte myndigheterna i rollen som fastighetsägare. Enligt upphandlingsreglerna skall myndigheterna välja det företag lämnar det

som förmånligaste anbudet med hänsyn till pris och given kvalitet. När även ansvarsförhållandena ändras kan olika fastighetsägare ges en möjlighet att upphandla sotningstjänsterna inklusive kontrollen i konkurrens mellan olika aktörer på marknaden. Aktörerna kan

vid sidan av sotningsföretagen vara företag som i lag utför t.ex.

-

Överväganden och förslag 95

ventilationskontroll men även andra nyetablerade företag som uppfyller givna kvalitetskrav. Härvid kommer en del skorstensfejare att säga upp sin anställning och "starta eget". De kan utvidga sina kunskapsområden till t.ex. Försäljning och montering av skorstenar eller eldstäder m.m.

Möjligheterna att införa dels en valfrihet för fastighetsägaren, dels konkurrens, är begränsat inom dagens sotningsväsende. Det finns rad problem med dagens monopol. Genom att endast en

en grupp yrkesutövare får göra arbetet utesluts andra yrkesgrupper. Likadant är det med utbildningen där endast de som är anställda kan antagas. Detta jämte de avtal gäller, skapar

som effektivitetsförluster för samhället i stort. Det kan skapas ett bättre tjänsteutbud och därmed en bättre prisnivå. Sotningstjänsten bör kunna kombineras med andra tjänster vilket skulle vara en stor fördel för den enskilde. l dag kan visst utnyttjande av monopolsituationen uppmärksammas. Av vad konstaterats i

som tidigare avsnitt är brandrisken inte av den dignitet att inte fastighetsägaren kan ta ansvar för den. Utredningen konstaterar därför att samtliga möjligheter, inte bara för den enskilde utan även för samhällets effektivitet, bäst kan tillgodoses inom ett avreglerat system. Utredningen menar därför att en avveckling av sotningsmonopolet är att föredra.

Utredningen menar dock, främst med stöd av de tidigare erfarenheter finns inom avregleringsområdet, att ett totalt

som borttagande av regler inte är att förorda. Det torde vara ändamålsenligt i vart fall under en längre period till dess förhållandena har stabiliserats, att ha en reglering. Vad utredningen föreslår är således en omreglering av sotningsväsendet

innebär att sotningsmonopolet försvinner. som

96 Överväganden och förslag

9.6¶Utredningens huvudförslag

Utredningens huvudförslag: l ett omreglerat sotningsväsende skall sotning och brandskyddskontroll ske. Sotning skall utföras av en person som uppfyller de av Räddningsverket uppställda kraven. Om sotningen avser en enfamiljsbostad skall den kunna utföras av ägaren eller innehavaren av byggnaden eller anläggningen eller annan. Kontrollen skall utföras av en kontrollant som utses av ägaren eller innehavaren byggnaden eller anläggningen. av För att höja brandskyddsnivån förslår utredningen att kontrollen skall utförlig och omfattande. vara mer Vad kontrollen närmare skall innehålla samt hur ofta den skall ske bestäms av Räddningsverket genom föreskrift. Vid varje brandskyddskontroll skall ett protokoll utfärdas. Efter varje kontroll skall kontrollanten överlämna ett protokoll till ägaren eller innehavaren byggnaden eller anläggningen. av Om det föreligger fel eller brister från brandskyddsynpunkt skall protokollet sändas till kommunen den utfört av som kontrollen. l annat fall skall den som utfört kontrollen anmäla till kommunen att kontroll har skett. Kommunen skall ha ett tillsynsansvar.

Sammanfattningsvis förordar utredningen att sotningsmonopolet skall tas bort. Härmed menas att en omreglering sotningsav väsendet skall ske varigenom fastighetsägaren skall ansvara för att sotning och kontroll sker regelbundet samt att andra än skorstensfejare skall kunna utföra uppgifterna. Eftersom det föreligger en brandrisk skall denna förebyggas sotning och genom kontroll. Sotning skall ske av samtliga eldstäder och andra fasta förbränningsanordningar med därtill hörande rökkanaler. Vad avser gaseldade anläggningar skall dessa även fortsättningsvis vara undantagna från sotning. Här föreslår utredningen ingen

förändring mot i dag.

Överväganden och förslag 97

Sotningen skall utföras av en kompetent Det innebär att person. utföraren uppfyller de Statens räddningsverk uppställda kraven av för att utföra sotningen. Förslagsvis bör ha ungefär personen

samma färdigheter som dagens skorstensfejare.

Om sotningen bostad där endast familj är boende avser en en skall ägaren eller innehavaren kunna bestämma han vill sota om själv eller om han vill anlita någon Ägaren eller annan. innehavaren har således full valfrihet. Utredningen att ägaren anser är fullt kompetent att avgöra detta samt att förebygga brandrisken allra helst sett i Förhållande till andra risker i bostaden. Utredningen förutsätter att någon form frivillig organisation av eller certifiering kommer att genomföras av utövarna. Vad gäller övriga bostäder samt allmänna lokaler, skall, eftersom det föreligger risk även för tredje kompetent man, en person anlitas. Räddningsverket skall anvisa och råda den enskilde hur ofta en sotning skall och bör ske respektive anläggning. av Utredningen förordar vidare att det skall ske kontroll från en brandskyddssynpunkt av alla slag anläggningar i samtliga av fastigheter. Den skall som idag även gaseldade anläggningar. avse Kontrollen skall avse det som sotas, dvs. själva anläggningen och kanalerna samt även skorsten, tak och andra intilliggande byggnadsdelar. Utredningen menar att kontrollen skall utvidgas i förhållande till hur den utförs i dag. Den skall grundlig och vara mer mer omfattande än i dag, t.ex. kan provtryckningar ske och anläggningens status utvärderas. Utredningen att detta innebär menar en sådan höjning brandskyddsnivån att kontrollen kan ske av mer sällan förslagsvis vartannat år. Räddningsverket skall genom föreskrifter även framöver bestämma fristernas längd. Räddningsverket skall bl.a. för att vägleda branschen i föreskrifter ange vad som skall genomföras vid en kontroll. Utredningen förordar att den skillnad finns i brandrisk som mellan olika objekt även i framtiden skall belysas de genom av Räddningsverket bestämda fristerna.

Kontrollen skall utföras som uppfyller de krav

av en person

Räddningsverket uppställt både praktiskt och teoretiskt som ur hänseende. Utredningen att den skall utföra kontrollen

anser som skall ha minst kunskaper motsvarande dagens skorstenfejartekniker. Vidare skall utövaren ha auktorisation härför.

en Auktorisation sker så sätt att färdigheterna prövas med hänsyn till de krav uppställts. Om han klarar de uppställda kraven

som erhålls ett certifikat som skall vara tidsbegränsat.

Det är naturligtvis inget hindrar att den som utför

som kontrollen även sotar vid tillfälle ägaren så önskar.

samma om

En ytterligare åtgärd för att höja brandskyddsnivån är att det vid varje kontroll skall utfärdas ett protokoll där noteringar från brandskyddssynpunkt skall framgå. Av protokollet skall den allmänna statusen värmeanläggningen framgå. Vidare skall eventuella påpekanden, fel eller brister från brandskyddsynpunkt kunna utläsas. Protokollet bör kunna liknas vid ett bilbesiktningsprotokoll. Detta protokoll skall överlämnas av den

utför kontrollen till ägaren eller innehavaren. Om det vid som kontrollen föreligger fel eller brister skall de meddelas till kommunen, att protokollet översänds. l övriga fall skall en

genom anmälan den utför kontrollen ske till kommunen

av som varigenom kommunen erhåller information om när kontroll har utförts. Härigenom får kommunen överblick förhållanden

en av inom kommunen och därmed möjlighet att utföra sin

en

tillsynsfunktion bästa sätt.

Den förteckning skorstensfejarna för idag av samtliga

som objekt tillhör kommunen. Det finns således redan ett register

m.m. hos kommunerna i vilket den kan fortsätta registrera. Det förs vidare register angående ventilationskontroll. Det kan möjligen

lämpligt att sammanföra dessa register. vara

l detta sammanhang kan det nämnas att Vägverket administrerar bilregisteret innehåller upplysning om samtliga

som bilar i Sverige. Det skulle kunna ett tänkbart alternativ att

vara även centralt t.ex. hos Räddningsverket eller annan myndighet föra

liknande register över sotningsobjekt Utredningen har ett m.m. dock valt att förorda att kommunen skall vara tillsynsmyndighet.

Överväganden och förslag 99

Härigenom föreligger en likhet med närliggande verksamheter som t.ex. ventilationskontrollen.

Räddningsverket skall uppställa erforderliga krav den som skall sota och kontrollera. Det är rimligt att dessa nivåer följer varandra. Grunden för att få utföra en kontroll är att först ha blivit behörig att sota.

Det skall råda fri prissättning.

Vad utredningen föreslår är genomgripande förändringar

av dagens sotningsväsende och system. Utredningen föreslår att systemet kan ändras under en övergångstid, förslagsvis två till tre år. Det krävs en lång tid för att ge nya företag rimliga möjligheter att etablera sig området. Det är vidare viktigt med information främst till enskilda fastighetsägare och hushåll. Räddningsverket och räddningstjänsten informerar redan i dag om brandskydd och brandrisker m.m. Det gör även Brandförsvarsföreningen och de olika brandförsvarsförbunden. Utredningen förutsätter att intresseorganisationer för fastighetsägare som t.ex. villaägareföreningar informerar sina medlemmar. Utredningen utgår också ifrån att sotningsbranschen och andra utövare medverkar med information.

9.7 av

Modifiering sotningsväsendet

Utredningens förslag: l ett modifierat nuvarande sotning-

system skall sotning och kontroll från brandskyddsynpunkt

även kunna utföras kompetent

av annan person.

Kommunen skall kunna låta även den som har erforderlig

kompetens utföra sotning och kontroll t.ex. i den bostaden.

egna

En skorstensfejare skall ha avlagt skorstensfejarexamen.

Vid varje kontroll skall protokoll föras.

Anställningskravet för att antas till utbildning inom

skorstensfejaryrkena tas bort.

Kungörelseförfarandet tas bort.

Utredningen skall enligt direktiven även lämna förslag på hur konkurrensen och fastighetsägarens inflytande kan ökas inom

för nuvarande ansvarsförhållanden, dvs. genom en ramen modifiering nuvarande sotningsväsende.

av

Som tidigare sagts är det svårt att inom ramen för dagens system inte bara öka konkurrensen utan även ägarens inflytande. Emellertid skulle följande åtgärder kunna vidtas.

Genom att införa anbudsupphandling vid tillsättning av skorstensfejarmästare inom ett sotningsdistrikt kan ökad

en konkurrens Lippnâs. Det finns inget hinder i räddnhgstjänstlagen

eller i räddningstjänstförordningen mot att kommunen utser

skorstensfejarmästare anbudsupphandling. Möjligheten

genom finns alltså redan i dag tillgå tillämpas inte. Även det

att men om råder osäkerhet lagen offentlig upphandling är tillämplig

om om bör ändock enligt utredningens mening en jämförbar upphandling ske. Upphandlingen kan ske sådant sätt att intressenter som uppfyller givna kompetenskrav lämnar anbud för att ombesörja den föreskrivna sotningen till ett visst pris under en bestämd tidsperiod. Kommunen kan därvid själv välja vilka krav som uppställs t.ex. pris och avtalslängd.

Utredningen vill här bestämt hävda att de avtal som sluts idag är alltför långa. Betydligt kortare avtalsperioder år att förorda. Utredningen kan däremot inte föreslå att nuvarande avtal skall sägas till viss tidpunkt. Detta måste parterna själva komma

upp en överens om.

Ett sätt att uppnå ökad är att under

annat en kontrollerade former tillåta fler aktörer för utförandet av sotning och kontroll. Dessa skall certifierade för ändamålet.

personer vara Räddningsverket skall meddela föreskrifter om kraven för utbildning de skall certifieras. Detta förhållande

av personer som blir kanske främst intressant när skorstensfejaimästare skall

ny utses varvid kommunen kan välja mellan flera utifrån en viss kompetensnivå. I annat fall kan t.ex. fastighetsägare när denne

en via den ordinarie skorstensfejarmästaren får en avisering om att sotning och kontroll skall ske kontakta kommunen och framföra önskemål att han inte vill ha distriktets skorstensfejare. Det är

om

Överväganden och förslag 101

då kommunens sak att besluta så kan bli fallet. Denne andre

om skorstensfejare kan skorstensfejarmästaren i det angränsande

vara distriktet eller certifierad Genom att tillåta fler aktörer

en person.

marknaden ökar indirekt fastighetsägarens valmöjlighet och därmed inflytande.

Vidare föreslås att den undantagsmöjlighet föreligger i

som fråga om undantag från vem som skall utföra sotning och kontroll skall utvidgas till att gälla även den är kompetent härtill.

som Utredningen därvid att den är skorstensfejare skall

menar som kunna utföra sotning och kontroll åt sig själv. Vidare skall även den ägare till enfamiljsbostad är kompetent härtill kunna

en som sota sin anläggning. Ansökan skall göras hos kommunen

som således beviljar undantaget. Utredningen att undantags-

menar möjligheten skall användas i större utsträckning än är fallet i

som dag. Möjligheterna för kommunen att medge att någon än

annan skorstensfejama i distriktet skall utföra sotningen och kontrollen utvidgas således till att gälla den sökande har särskild

om kompetens.

Kommunen svarar för att sotning och kontroll görs och att kontrollen utförs på ett korrekt sätt.

En fördel med bibehållna ansvarsförhållanden är att kommunen får en bättre möjlighet att till att sotningen och kontrollen utförs

se i enlighet med det regelverk som finns. Genom att kommunen är ansvarig för att sotning och kontroll utförs har den att till att det

se finns tillgång till personer utför sysslan.

som

Sotning och kontroll skall som idag ske vid tillfälle. För

samma att tydliggöra kontrollens betydelse utredningen dock att det

menar vid förrättningen skall utfärdas protokoll utvisar anlägg-

som

ningens status från brandskyddssynpunkt. l räddningstjänstförordningen anges kompetenskrav för

skorstensfejarmästare. Några motsvarande kompetenskrav finns inte beträffande skorstensfejare. Detta regleras i dag

genom kollektivavtal mellan arbetsgivar- och arbetstagarorganisationerna. Utredningen menar att krav att utföraren har genomgått

skorstensfejarlinjen skall införas.

l02 Överväganden och förslag

Enligt dagens systern skall en ledigförklarad tjänst som skorstensfejarmästare kungöras i Post- och Inrikes Tidningar. Detta krav bör enligt utredningens mening slopas.

9.8¶Utbildning och kompetens

Utredningens förslag: Den skall anlitas for att utföra

som

sotningen och kontrollen brandskyddet skall ha kompetens

av

härför. Den skall utföra kontrollen skall dessutom vara

som

certifierad.

Räddningsverket skall riktlinjer för utbildningen och

ge

säkra tillgången till utbildningen.

Det finns idag yrkeskår är kompetent an utföra både

en som sotningen och brandskyddskontrollen, nämligen skorstensfejarna. Om monopolet tas bort är det rimligt att de som jämte skorstensfejarna skall utföra dessa sysslor har viss kompetens.

en Det torde lämpligt att det utarbetas kompetenskrav i nivå med

vara dagens. Detta skall även gälla i det modifierade systemet.

Räddningsverket handhar i dagens system yrkesutbildningen för skorstensfejarna. Utbildningen bedrivs vid Räddningsverkets skola i Rosersberg. Detta är det enda stället i landet där sådan utbildning bedrivs. l nuläget avlägger 50 elever skorstens-

ca fejarexamen varje år. Antalet genomgå utbildningen

personer som är med andra ord förhållandevis litet. Med en central utbildningplats säkerställs möjligheterna till hög lárarkompetens och erforderliga utbildningsanordningar vilket förutsättning

är en för att utbildningsresultatet skall bli tillfredsställande. Det drivs dessutom forskning inom området i Räddningsverkets regi.

Det skall enligt utredningens mening finnas möjlighet att även

andra erhålla utbildning. Det är dock angeläget att genom organ Räddningsverket med sin kompetens är med och utarbetar de planer för den utbildning skall krävas. Vidare skall

som Räddningsverket säkra att det finns tillgång till utbildtingsplatser.

Överväganden och förslag lO3

Vid alternativet om en modifiering av nuvarande sotningsmonopol föreslår utredningen att kravet anställning inom

om sotningsverksamheten för att kunna antas till yrkesutbildningen tas bort. Detta borde även medföra att det är lättare för kvinnor att få tillgång till utbildningen.

Den genomgått utbildning nu eller tidigare skall för att

som kunna utöva sin verksamhet i enlighet med det tänkta förslaget ha en form av legitimation härför.

Det certifieringssystem som i dag tillämpas är i stort utformat

följande sätt. En person som uppfyller vissa krav kan efter t.ex. ett godkännas att utföra en viss uppgift. Certifiering gäller

prov under viss tid. Certifieringsorganet går igenom de referenser

en

sökanden lämnat den vill certifieras möjlighet som samt ger som att genomgå ett skriftligt prov som utgör en test av kunskaperna. Om sökanden uppfyller de krav som uppställts erhåller de ett certifikat har giltighet under en viss tid och för visst ändamål.

som Certifieringsorganen är i sin tur ackrediterade för uppgiften av styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll, SWEDAC. Styrelsen utövar dessutom tillsyn över certifieringsorganen vilket sker genom minst ett årligt besök.

Utredningen anser detta vara ett idag väl fungerande system som kan tillgodose de krav som ställs det nya systemet.

Det skall observeras att utredningen har valt att lösa denna fråga inom för nuvarande utbildningssystem i båda

ramen förslagen. Det har inte ingått i utredningens uppdrag att pröva frågor om huvudmannaskap, finansiering och andra mer grundläggande frågor angående utbildningen. Utredningen hänvisar i dessa delar till Räddningsverksutredningen Fö 1996:10.

104 Överväganden och förslag

9.9¶Särskilt om imkanaler och

ventilationssystem

Utredningens förslag: Regleringen av sotning och brandskyddskontroll av imkanaler skall tas bort.

En imkanal är den del ett ventilationssystem som betjänar ett

av kök. För att brand skall uppstå krävs att det först uppstår en

en brand spisen och att den sprider sig upp via fläkten och vidare samt att det finns fett i imkanalen kan antändas. Det torde

som bildas fett och andra avsättningar i de imkanaler som finns i

mer anslutning till restauranger och storkök varför brandrisken är större där.

1dag skall imkanaler till bostadskök rengöras och kontrolleras i genomsnitt en gång vart tredje eller vart sjätte år beroende av ventilationssystemets typ. lmkanaler i restauranger kontrolleras

sextonde vecka och rengörs om det då behövs. var

lmkanaler ingår i de flesta ventilationssystem. Det skall ske en obligatorisk kontroll av ventilationssystem i alla fastigheter, främst i flerbostadshus och allmänna lokaler. Av sammanlagt ca 1,8 miljoner småhus är ca 80% undantagna från denna kontroll. lmkanaler kontrolleras och rengörs ibland således med stöd av Förordningen 1991:1273 om funktionskontroll av ventilationssystem.

Praktiskt innebär brandskyddskontroll enligt räddningstjä-

en lagen och ventilationskontroll enligt ovan nämnda förordning i

en princip åtgärder. Imkanalen skall efter kontrollen och

samma rengöringen uppfylla kraven enligt bestämmelserna. Arbetena utförs utifrån olika regelverk med delvis samma syfte.

Utredningen har fått synpunkter på att reglerna för sotning och kontroll samt reglerna om obligatorisk ventilationskontroll, OVK, just behandlar sak och att sotningsföretag utnyttjar sin

samma monopolställning vid ventilationskontrollen. I det fall ett sotningsföretag inte lämnat det förmånligaste anbudet kan det ändå totalt sett bli kostsammare för fastighetsägaren att inte välja

sotningsföretaget. Skälet är att sotningsföretaget kan kombinera arbetet med OVK med sotning och kontroll. Även annat

om företag väljs kan sotningsföretaget med lagstadgad rätt komma därefter och utföra sotning och kontroll. Sotningsföretaget får därmed en betydande konkurrensfördel. Detta kan i sin tur negativt påverka produktivitets- och effektivitetsförhållandena området för OVK. Detta skapar konkurrensproblem och onödiga kostnader för fastighetsägare.

Det är inte ovanligt att företag bedriver såväl monopolverksamhet som konkurrensutsatt verksamhet. Detta skapar erfarenhetsmässigt konkurrensproblem främst i de fall som de båda verksamheterna bedrivs inom företag eller

samma organisation. l sådana fall finns alltid möjlighet att använda ekonomiska överskott från monopolverksamheten för att subventionera via t.ex. priserna den konkurrensutsatta

- verksamheten, s.k. korssubventionering. Detta kan i sin tur sätta konkurrensen helt eller delvis spel.

ur

Privata företag inom sotningsväsendet bedriver numera, förutom sotningsverksamhet på entreprenad kommunen, verksamhet konkurrensmarknader såsom översyn av ventilationssystem och fastighetsservice. En orsak bland flera till denna utveckling torde vara att företagen vill kompensera sig för det intäktsbortfall följt att fristerna för sotning och kontroll

som av successivt har förlängts. Ett företag vars intäkter till större delen härrör från monopolverksamhet har klara fördelar vid konkurrens med företag vars hela verksamhet är konkurrensutsatt. till samkostnaderna för olika verksamheter.

Det finns inget uttryckligt förbud skorstensfejarmästare

för en att vid sidan av sotningsverksamheten bedriva annan verksamhet. Det får dock inte tillåtet att direkt i anslutning till tillsyn

anses vara och kontroll av fastigheter från brandsäkerhetssynpunkt sälja varor och tjänster brandskyddsområdet. Utvecklingen har dock medfört att sotningsföretagen med stöd av den från kommunen delegerade myndighetsutövningen fått konkurrensfördelar vid utförande av andra tjänster fastighetsägare än sotning. Det är därför lämpligt att dessa åtgärder i vart fall samordnas. Det är inte

lämpligt att det från samhällets sida skall vidtas åtgärder vid två tillfällen som rimligen kan utföras vid ett tillfälle.

l officiell statistik finns inte uppgifter bränderi imkanaler.

om Detta kan bero att det inte sker några sådana bränder. En annan möjlighet kan att brand spisen inte sprider sig till

vara en imkanalen utan till annat brännbart material i köket som t.ex. skåpluckor.

Peterson har i undersökningen "Brandskydd i imkanaler" kommit fram till att imkanaler bör rengöras. Rengiringen som genomförs för att upprätthålla ventilationsfunktioren bedöms enligt Peterson tillräcklig for att täcka behovet av sotning

vara eller rengöring med brandförebyggande syfte. Frågan ir alltså om det verkligen finns behov sotning och kontroll av inkanaler.

av

Vad gäller sotning och brandskyddskontroll inkanaler bör

av

värdering brandriskerna ske även värdering av om en av men en samhällets resurser används effektivt. Härvid kan det konstateras att fristerna för sotning och kontroll imkanaler har iörlängts vid

av i vart fall två tillfällen utan att detta har visat ett större antal bränder. År 1988 förlängdes fristerna från två till tre år. Räddningsverket förlängde fristerna under år 1997 fran tre år till

år avseende imkanaler i bostadskök. sex

Människors matvanor och därmed tillagningssätt har förändrats t.ex. från långkok mat till snabbmat och halvfabrikat. Spisarnas

av utförande har ändrats det sätt att det regelmässigt nte finns en öppen låga. Mikrovågsugnar är vanligt förekomnande i dag.

mer Detta jämte att statistiken inte visar några brärder och att gällande regler ventilationskontroll täcker behovet av kontroll

om

imkanaler gör att utredningen att det inte finrs belägg för av menar att det finns behov att från samhällets sida sota och kontrollera imkanaler i bostadskök. En enskild fastighetsägare kzn dessutom enkelt märka rengöring bör ske eftersom fett kan droppa

när en från fläkten spisen. Av brandrisker i henmet anser

ovan utredningen att den risk imkanaler utgör inte är av den

som dignitet att det motiverar att samhället utför en egelbunden kontroll härav. Det kan därför inte berättigat och därmed inte

vara heller ett effektivt sätt att använda samhällets resurser på.

Överväganden och förslag 107

Utredningen förslår därför att regleringen om att imkanalerna i bostadskök skall sotas och kontrolleras tas bort. Imkanaler i flerbostadshus rengörs och kontrolleras i enlighet med ventilationskontrollen.

Imkanaler i restaurangkök och storkök m.m. utgör ett särskilt problem inte bara p.g.a. en större brandrisk utan även behovet av att ta hänsyn till tredje man. Det sker idag brandsyn i samtliga allmänna lokaler. Det är därmed lämpligt att det vid brandsynen även sker en kontroll av imkanalerna. Om rengöring bör ske kan en rengörare anlitas. Ventilationssystem som ingår i den obligatoriska ventilationskontrollen i flerbostadshus rengörs och kontrolleras i enlighet med ventilationskontrollen eller OVK, dvs. skorstensfejare behöver inte nödvändigtvis utföra arbetet.

108 Konsekvenser

10¶Konsekvenser

En eventuell konsekvens med omregleringsförslaget är att priset för tjänsterna kan komma att öka detta kan motverkas genom

men att sotning och kontroll kombineras med andra tjänster. Det slutliga priset kan därmed komma att bli billigare för den enskilde.

Det kan svårt att förutsäga hur konkurrensförhållandena

vara blir i glesbygd och konkurrens i egentlig bemärkelse

om en uppnås. l dag finns tillgång till tjänsten även i glesbygd varför det inte finns anledning betvivla att utövare finns även i framtiden. lnte heller miljön torde komma att påverkas. I dag är miljöutsläppen begränsade och inget tyder att detta förhållande skulle bli annorlunda vad som föreslagits.

genom

Utredningen har även att belysa frågan om vad en omreglering kan få för konsekvenser för de avtal som gäller mellan kommunen och skorstensfejarmästarna. Eftersom det under utredningens gång framkommit alltmer positiv inställning till samarbete mellan

en parterna talar mycket för att denna fråga löses av parterna själva.

10.1¶Upplösning av avtalen mellan

kommun och skorstensfejarmästare

Vid eventuell avveckling sotningsmonopolet förändras

en av förhållandena även på så sätt att avtalen slutits mellan

som kommuner och skorstensfejarmästare kan komma att påverkas. Frågan är då hur avtalsförhållandet påverkas samt vilka följder detta kan få för parterna.

Avtalstiden i A- och B-avtalen är bestämd till dess skorstensfejarmästaren är i de flesta fall 65 år. Vid denna tidpunkt löper således avtalstiden ut. C-avtalen gäller under kortare tid,

Konsekvenser l 09

mellan fyra och åtta år, och kan förlängas med viss

en annan bestämd tid.

Avtalen är slutna mellan kommunen den kommunala

genom nämnden och skorstensfejarmästarna. Detta har skett frivillig väg. Avtalstypen har rekommenderats och utarbetats respektive

av parts förbund. Det förhållande kan bli aktuellt här är att

som riksdagen beslutar om att lag skall träda ikraft innebär

en ny som att sotningsmonopolet försvinner. Kommunen äger vid sådant fall inte någon större eller mer långtgående rätt än någon annan att besluta kommuninvånarnas sotning. Även avtalen i

om om praktiken blir utan verkan sker detta inte automatiskt utan för att de skall upphöra krävs att part angriper det, dvs antingen att

en parterna är överens sinsemellan om vad som skall ske med avtalet eller att en av parterna säger det. Om parterna däremot inte

upp kan komma överens uppstår tvist allmän domstol har att

en som en avgöra utifrån vad parterna åberopar.

Att en ny lag blir gällande är att betrakta som vad man i doktrin, inom rättsvetenskapen, kallar ett ändrat förhållande. l allmänhet står ett avtal fast även ändrade Förhållanden inträffar

om och även om det inte längre har ett ändamål för ena parten eller det blir betydligt betungande i jämförelse med motprestationen än

mer vad han beräknat. Ett avtals giltighet kan i regel inte ändras för att händelser utvecklat sig ett annat sätt än vad parten hade tänkt sig.

En part kan ha rätt att säga ett avtal gäller för bestämd

upp som tid på grund av ändrade förhållanden eller motpartens kontraktsbrott. Ett avtal kan sägas på grund ändrade

upp av förhållanden utan att skadeståndsskyldighet inträder

om en oväntad eller extraordinär händelse inträffat. Sådana ändrade förhållande som åsyftas är ny lagstiftning, naturkatastrofer, eldsvådor, krig, statliga ingripanden, arbetskonflikter, stark inflation och liknande. Har ändrade förhållande inträtt får

en rättslig bedömning ta sin början i vad reglerat i avtalet. Är

parterna frågan inte reglerad får falla tillbaka på allmänna

man avtalsrättsliga principer. Vidare får vägledning sökas i lagregler eller i allmänna tillämpade rättsgrundsatser.

l l 0 Konsekvenser

Enligt avtalen kan skorstensfejarmästarna häxa avtalen om kommunen inte fullgör sina åligganden och förstmmelsen är av väsentlig betydelse.

Om kommunen hävdar med hänvisning till at1 ny lagstiftning medför sådana ändrade förhållanden att skäl :ill uppsägning föreligger kan detta medföra att uppsägningen är :tt betrakta som ett kontraktsbrott å vilket skadeståndsskyldighet kan komma att följa. Det Föreliggande problemet är således aitalen kan sägas

om

kommunen utan att denne ådrager sig upp av skadeståndsskyldighet.

Först skall eventuell vägledning, tidigae sagts, sökas i

en som avtalet. l A och B avtalen finns klausul som kanvara av intresse

en nämligen l0 § samt dessutom i A-avtalets 15 Enligt bestämmelserna 10 § har skorstensfejarmästarei skyldighet att inom vissa godta utökade arbetsuppgifter Cll ändringar i

ramar åligganden enligt avtalen följer lagstiftning eller andra

som av bestämmelser utfärdade statlig myndighet. Klzusulen synes ta

av sikte ändrade förhållanden marginell art, vilka inte

av mer rubbar de grundläggande förutsättningarna för avtalet. De ändrade förhållanden torde aktuella här är Främst ändrade

som vara förhållanden hur sotningen skall utföras I A-avtalets

om bestämmelse 15 § dessutom att konmunen ändrar

anges om driftsindelning eller driftsform kan kommunen säga upp avtalet med 12 månaders uppsägningstid. Vid sådant förhållande är kommunen enligt avtalet skyldig att placera skorsensfejamästaren i den organisationen eller erbjuda honom aman anställning

nya en inom kommunen. Klausulen tar sikte på det förhållande att sotningsväsendet skulle kommunaliseras varvi skorstensfejamästaren skulle garanteras anställning. Det tveksamt om

en klausulen omfattar ett borttagande driften.

av

l C-avtalens finns bestämmelse 14 § innebär att

en som kommunen kan avtalet med åberopandeav saklig grund

säga upp utan att bli ersättningsskyldig. Om inte saklig grund föreligger

en är kommunen skyldig att inlösa rörelsen.

Det är således tveksamt avtalen A och B kai sägas upp med

om stöd klausul i avtalet monopolet avskaffas. Svaret på

av en om

Konsekvenser l l l

frågan hur avtalsförhållandet påverkas och en eventuell skadeståndsskyldighet föreligger vid ett borttagande monopolet får

av istället sökas utanför avtalet antingen i särskilda rättsregler eller allmänna rättsgrundsatser.

Avtalsrätten bygger på i vart fall två huvudprinciper nämligen att avtalsfrihet råder, dvs. rätten för och att fritt ingå avtal,

var en och avtalsbundenhet dvs. att parterna är bundna av förpliktelsen. Huvudregeln är att varje individ skall själv kunna välja om han vill ingå avtal, vem han skall ingå avtal med samt vad avtalet skall innehålla. Dessa principer utgör bakgrunden till de avtalsrättsliga teorierna. Principen om avtalsbundenhet avser att tillförsäkra parterna de rättigheter som avtalen innehåller.

En viktig begränsning av den fria partsviljan ligger i indelningen i dispositiva och tvingande regler. De tvingande reglerna förhindrar parterna att med rättslig verkan ge avtalet ett innehåll som strider mot tvingande rätt. Exempel härpå är konsumentskyddslagstiftning. De dispositiva reglerna ger i princip full avtalsfrihet men om parterna t.ex. glömt eller avstått från att avtala om något kan de dispositiva reglerna få betydelse för avtalstolkningen. Detta är omständigheter som bör påtalas av part för att bli giltiga mellan parterna.

Det kan finnas undantag till principen om att avtal skall hållas. Ett sådant undntag är det som benämns omöjlighetsläran. Det kan uppfattas som självklart att ett avtal som inte går att uppfylla inte kan fullgöras, dvs. en omöjlighet. Det är dock inte lika självklart att en part kan lämna avtalet skadeslös. Parten kan ha försatt medkontrahenten i ett ekonomiskt läge som motparten hade fog att räkna med p.g.a. avtalet.

Huvudregeln vid förändrade förhållanden är att avtalet skall hållas, dvs. avtalsbundenheten kvarstår. För att det skall kunna bli aktuellt att ändra avtalet på grund av ändrade förhållanden krävs att den drabbade parten inte kunnat eller bort förutse den senare händelseutvecklingen. Man kan säga att den nya situationen som har inträffat inte längre omfattas av de förutsättningarna för avtalet. En förändring av förutsättningen kan sägas ligga i farans riktning vid långvariga och komplicerade avtal. Men detta

l 12 Konsekvenser

förhållande kan också utgöra ett skäl för att anta att parterna insett och därmed också tagit risken för att avtalet skall stå fast även i en sådan situation. Som regel måste en part bära konsekvenserna av sina misstag i samband med ett avtals ingående. Men det kan ändå finnas omständigheter ingendera parten tänkt i samband

som med avtalsslutet. Även detta normalt inte skall påverka

om avtalsbundenheten kan det inte meningen att avtalet i den nya

vara situationen skulle innebära ett helt annat avtal än vad parterna ursprungligen tänkt sig. Undantag måste således kunna göras i vissa situationer. De olika teorier finns har det gemensamt att

som förändringen skall den typ och omfattning att den över

vara av huvud inte kan innefattad i underlaget för avtalet, i den

anses riskfördelning med hänsyn till avtalstyp och de individuella

som momenten kan anses ligga i avtalet.

Det krävs att den drabbade parten inte kunnat eller bort kunna förutse att den händelsen skulle kunna inträffa. Om det är

senare så kan principen att avtal skall hållas vika så att avtalet inte

om ge blir betungande än han tänkt sig. Avtalets uppfyllelse i den

mer

situationen omfattas inte längre det ursprungliga nya av avtalsunderlaget.

Olika ändrade förhållanden kan medföra avtalets upplösning. De regler främst blir aktuella är bestämmelsen i 36 §

som avtalslagen och det benämns förutsättningsläran. Det bör

som anmärkas att eftersom dessa möjliggör billighetshänsyn, kan bedömningen inte göras generell bl.a. därför att parternas inbördes styrkeförhållanden kan antas variera.

Den mest användbara möjligheten att avtal efter

anpassa ändrade förhållanden är jämkning enligt 36 § avtalslagen. l lagtexten uttrycks det med orden "senare inträffade förhållanden". Jämkning vid ändrade förhållanden bör enligt förarbetena särskilt kunna komma till användning vid långvariga avtal. l första hand är bestämmelsen tillämplig vid jämkning särskilda klausuler men

av

möjlig rättsföljd är att avtalet i sin helhet blir förklarat en annan ogiltigt. En förutsättning för tillämpning av bestämmelsen är att ett avtalsvillkor är oskäligt. Detta kan knappast fallet i den nu

vara aktuella situationen med avtalen mellan kommunen och

K/1.stakve1.ver l 13

skorstensfejarmästaren, särskilt inte mot bakgrund av att man vid oskälighetsprövningen skall ta hänsyn till behovet skydd för

av svagare pan. Det förefaller därför inte troligt att avtalet kan bli overksamt med en tillämpning av 36 § avtalslagen.

Vid avtal som har lång giltighetstid är naturligtvis risken för att det ursprungliga förutstättningarna för avtalet ändras större. Detta förhållande kan då utgöra ett skäl för antagandet att parterna insett och därmed tagit risken för att avtalet skall stå fast även i händelse av radikala förändringar. Det torde krävas särskild väsentlighet som förutsättning för hävning långvariga avtal.

av

l ett rättsfall NJA 1994 s 359 uttalade Högsta Domstolen att ett s.k. evighetsavtal inte utan vidare kunde betraktas oskäligt

som i och för sig även om en bestämmelse av detta slag måste anses som oskälig enligt 36 § avtalslagen. En bestämmelse om avgifter för all framtid ansågs inte ensamt utgöra skäl förjämkning

Förutsättningsläran skulle kunna åberopas som stöd för befrielse från avtalsforpliktelse vid ändrade förhållanden. Den

en innebär något förenklat att ett avtal kan förklaras ogiltigt om en förutsättning vid avtalets ingående är oriktig, men att parten varit okunnig om det senare har inträffat förhållande som parten inte kunnat räkna med. Avtals normala innebörd är att det skall innebära fördelar för båda parter och om de avsedda fördelarna uteblir kan säga att det föreligger oriktiga eller bristande

man förutsättningar. Motparten måste ha insett den bristande förutsättningen varvid det s.k. synbarhetsrekvisit är uppfyllt. Därefter måste det göras bedömning den bristande

en om förutsättningen är relevant. Det är även tveksamt om avtalen kan bli overksamma tillämpning av förutsättningsläran.

med en

En annan möjlighet att tillåta ett bortfall eller en jämkning av avtalsförpliktelsen är lärorna om vad som kallas omöjlighet och force majeure. Inträffar efter tidpunkten för avtalets ingående en händelse som innebär att det blir omöjligt att fullgöra en avtalsförpliktelse gäller det att avgöra den som drabbas av

om omöjligheten att fullgöra avtalet förutsett eller bort förutse den senare händelseutvecklingen. Om så skulle vara fallet borde ett förbehåll gjorts i avtalet. Ett avtals tidslängd innebär redan i sig att

ll4 Konsekvenser

utrymmet för ändrade förhållanden ökar och detta måst: parterna kalkylera med. Utrymmet för attjustera sådana avtal kan därför bli synnerligen snävt.

Sammantaget kan sägas att avtalen inte ger vägledning vid en uppsägning p.g.a. ändrade förhållanden. Vidare är det svårt att med stöd av lagregler eller allmänna rättsgrundsatser med bestämdhet uttala sig i frågan uppsägning medför eller

om en kommer att medföra skadeståndsskyldighet. Om parterna inte

en kan komma överens blir tvisten slutligen fråga skall

en som avgöras domstol. Domstolen har att grunda sin bedömning

av vad parterna anför i målet och detta förfarande kan inte öregripas

Litredningen. Det kan därmed inte uteslutas att konmun kan av en åläggas en skadeståndsskyldighet.

Samtidigt kan en bedömning ske ur ett offentigrättsligt perspektiv. Det skulle kunna sägas att avtalen inte har ingåtts någon "fri marknad" utan att de har sitt ursprung i en offentligrättslig reglering monopolkaraktär. Om dei bakom-

av liggande offentligrättsliga regleringen inte fanns skulle nuvarande sotningsavtal inte ha ingåtts. Endast kommmer och skorstensfejarmästare kan vara avtalsparter. Avtalen skLlle därför kunna sägas utgöra närmast ett komplement och en utfyllnad av offentligrättslig lagstiftning. Genomförs avvecçling av

en sotningsmonopolet kan fastighetsägaren komma att bli avtalspart i förhållande till skorstensfejarmästare med vilken han kan träffa

en avtal med. En avveckling av sotningsmonopolet kan innebära, som tidigare sagts, att det i framtiden kan vara rättsligen omöjligt för kommunen att vara avtalspart på nuvarande sätt.

Kommunen råder inte över att staten till följd av ändrad lagstiftning avtalsförhållandet en annan inneböri mellan

ger parterna. Från konstitutionell synpunkt råder det ingen t/ekan om att staten genom lagstiftning kan ändra de rättsliga förutsättningarna för ett avtalsförhållande vilket kan få till följd ett det kan komma att upphöra mellan parterna. En särskild fråga är Jm staten i sådant fall blir ersättningsskyldig mot den som lider skida av att avtalen upphör i förtid och vilken rättslig grund som i så fall finnas för en sådan ersättningsskyldighet.

Konsekvenser 115

Enligt 2 kap 18 § första stycket regeringsformen är varje medborgares egendom tryggad genom att ingen kan tvingas avstå sin egendom till det allmänna eller till någon enskild genom expropriation eller annat sådant förfarande eller tåla att det allmänna inskränker användningen av mark eller byggnad utom när det krävs för att tillgodose angelägna intressen. Enligt andra stycket i samma lagrum skall den som tvingas avstå sin egendom vara tillförsäkrad ersättning för förlusten.

Denna bestämmelse torde inte vara tillämplig i samband med avtalen mellan kommun och skorstensfejarmästare. En skorstensfejarmästare tvingas inte avstå någon egendom till följd

av lagförslaget utan kan fortsätta med sin verksamhet, men under andra förutsättningar.

Bestämmelserna om egendomsskydd i Europakonventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna kan dock vara av visst intresse. Konventionen har numera ställning som svensk lag, lagen 1994:1219 om den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Enligt 2 kap 23 § regeringsformen förbjuds lagstiftning som strider mot konventionen.

Konventionens skydd mot inskränkningar i egendomsskyddet omfattar till skillnad från 2 kap 18 § regeringsformen all slags

- egendom och avser också intressen av olika slag som har ett ekonomiskt värde, t.ex. rätten att bedriva viss näringsverksamhet. Principiellt bör det därför prövas om de ändringar som nu föreslås är förenliga med konventionen eller inte. Det är emellertid svårt att säga om krav ersättning i detta fall kan göras gällande med stöd av konventionen. En rimlig avvägning får göras mellan det allmännas och den enskildes intressen. Därvid måste vägas att sotningsväsendet är en form av offentlig förvaltning genom enskild och utgör inte något renodlat enskilt intresse i konventionens mening. Skorstensfejarmästarna kan i viss mening anses företräda det allmänna. Ändringar i deras rättsställning kan därför ha vissa paralleller med interna organisationsförändringar eller uppgiftsförändringar inom den offentliga förvaltningen. Enligt

l l 6 Kr7.sekve1.ser

konventionen får de ingrepp sker inte vara oproportionerliga.

som Vissa ingrepp har ansetts tillåtna trots att ingen eller en starkt reducerad ersättning utgått. Det är emellertid oklart de exakta

var gränserna går.

Generellt kan hävdas att upphävande av monopol knappast borde utgöra någon grund för ersättningsanspråk mot samhället. För den skorstensfejarmästare som mister sin ensamrätt blir marknadsbortfallet helt beroende förmågan att konkurrera

av sedan särställningen upphört. Ett effektivt sotningsföretag kan därvid ha stor fördel fri konkurrens. Det kommer i framtiden

av inte att förbjudet för skorstensfejarmästare att bedriva eller

vara en att expandera sin verksamhet. Därmed skulle inte heller Europakonventionen någon rätt till ersättning i de fall avtalen

ge upphör i förtid och skorstensfejarmästare inte lyckas hävda sig i

en den framtida konkurrensen.

Allmänt sätt kan hänvisas till överväganden som gjordes i samband med lagstiftningen kärnkraftens avveckling rörande

om det allmännas ersättningsskyldighet och andra därtill hörande frågor. prop 1996/972176 bil 1 och 6 samt 1997/98 NU 5.

En jämförelse visst intresse i detta sammanhang är när vissa

av trafikutövare inom kollektivtrafiken miste sina linjetrañktillstånd prop 1984/852168. l det fallet hävdades att ett upphävande av ett monopol principiellt sett inte borde föranleda ersättning rätt till ersättning. prop 50. Samtidigt ansågs att förhållandena var så

s speciella att borde de trañkutövare som mist sina tillstånd

man ge och inte ville konkurrera körningar huvudmännen i

som om framtiden rätt att de tillgångar de använt i rörelsen

en som inlösta. Frågan villkor för inlösen prövades av en särskild

om inrättad nämnd enligt lagen 1985:450 om buss- och taxivärderingsnämnden. En viktig skillnad som finns mellan linjetrañktillstånden och nuvarande är att det i de förstnämnda fallen rör tillstånd och i sistnämnda frivilligt ingångna avtal. Det kan kanske ändamålsenlig lösning att inrätta en nämnd.

vara en Det bör dock konstateras att även om ett inlösenforfarande tillämpas kan civilrättslig talan enligt ovan inte uteslutas.

en

Konsekvenser ll7

10.2¶Kommunal och

näringsverksamhet myndighetsutövning

l det fall kommunen en omreglerad sotningsmarknad

ges ansvar för att kontrollera att fastigheterna uppfyller givna krav från brandsäkerhetssynpunkt måste särskilt analyseras effekterna i de fall som kommuner utför sotningen i regi för närvarande |8

egen av totalt 330 sotningsdistrikt. Av betydelse är därvid också att många kommuner bedriver OVK, fastighetsservice den

m.m. "öppna" marknaden.

Enligt kommunallagen gäller huvudregel att kommun

som en inte får bedriva näringsverksamhet konkurrensmarknad. En

en huvudprincip kan också sägas att kommuner inte får ta

vara affärsrisker med skattemedel. Flertalet kommuner utför

som sotning i regi bedriver även OVK och närliggande

egen

verksamhet andra kunder/fastighetsägare än den

egna kommunen. Kommunen bedriver i dessa fall verksamhet den "öppna" marknaden. Konkurrensproblem kan uppstå, t.ex. underprissättning från kommunens sida aktuella tjänster med

av stöd av skattemedel.

En fråga som bör diskuteras i detta fall är hur kommunens myndighetsroll kan påverka kommunens producentroll och konkurrensen marknaden för sotningstjänster. Myndigheter

som har tillsyns- eller föreskriftsansvar ett visst område säljer

varor och tjänster som har anknytning till området kan ett problem.

vara Berörda marknader har ett stort inslag småföretag. Det har visat

av sig att det är vanligt att kommuner även säljer konsulttjänster, installationsarbeten och rör brandskydd. Vid denna

varor som försäljning har kommunen åtminstone två klara konkurrensfördelar jämfört med konkurrenterna. För det första

kan den som omfattas av kommunens/myndighetens tillsyn uppleva att resultatet av denna kan påverkas köp kommunens

genom av varor och tjänster. För det andra har kommunen möjlighet att subventionera konkurrensutsatt verksamhet med stöd

av skattemedel.

l 18 Konsekvenser

l departementsrapporten Principer för kommersiell provnings-

och certifieringsverksamhet hos myndigheter Ds 1997:17

föreslås att myndigheter har föreskrifts- eller tillsynsansvar

som endast skall, det finns särskilda skäl, få konkurrera med andra

om

är anmält eller ackrediterat provnings- eller som ett certifieringsorgan. Sådana skäl kan att behov finns men att

vara det saknas Förutsättningar, t.ex. i ett glesbygdsomrâde, att bedriva aktuell verksamhet. 1 rapporten föreslås ändringar berörda

av regelverk för att det inte skall uppstå jävs- eller konkurrensproblem till följd myndighet utövar tillsyn

av att en över aktörer är myndighetens konkurrenter. Vidare framhålls

som principen att tillsyns- respektive affärsverksamhet bör drivas

om organisatoriskt åtskilda för att undvika att den skattesubventio-

nerade tillsynsverksamheten subventioneras.

När monopolverksamhet och konkurrensutsan verksamhet bedrivs tillsammans inom organisatoriska enhet är det som

samma regel mycket svårt och resurskrävande att följa upp vilka kostnader

tillhör viss verksamhet. Erfarenheterna visar att i sådana som en fall finns små möjligheter för en utomstående part, t.ex. en myndighet, att upptäcka och förhindra att monopolverksamheten får subventionera den konkurrensutsatta verksamheten, s.k. korssubventionering. Detta kan i sin tur leda till att konkurrensen sätts helt eller delvis ur spel.

För närvarande får gälla att kommunen inte får sälja

anses

och tjänster direkt i anslutning till tillsynen av fastigheter varor från brandsäkerhetssynpunkt. Rättsläget detta område är dock i stora delar oklart. Det gäller inte minst under vilka förutsättningar

kommun får den "öppna" marknaden. Oavsett vad som en agera gäller i detta fall är det dock angeläget att de kommuner som bedriver sotning i regi inte genom sin myndighetsutövning

egen eller via skattesubventioner får konkurrensfördelar en omreglerad marknad.

Det är viktigt att monopolverksamhet är separerad,

organisatoriskt och juridiskt, från andra verksamheter för att skapa bättre förutsättningar att lösa problemet med korssubventionering. Därmed betydligt bättre möjligheter att följa kostnaderna

ges upp

Konsekvenser 119

för de olika verksamheterna. När kostnaderna för separering av

en verksamheterna är orimligt höga jämfört med nämnda fördelar bör övervägas andra organisatoriska lösningar. I betänkandet Konkurrens i balans SOU 1995:105 föreslås separering

en av den konkurrensutsatta verksamheten i en egen s.k. balansenhet när denna uppgick till minst 100 basbelopp på årsbasis.

l 20 F Örfattningskotnmentar

1 l

Författningskommentar

l det följande redovisas författningskommentar till utredningens huvudförslag till lag om ändring i räddningstjänstlagen.

15§ Kommunen skall inte längre för att sotningen utförs.

svara Kommunens ansvar tas bort.

15 a § Ansvaret för att sotning och kontroll utförs åligger den enskilde. Fastighetsägaren eller den t.ex. hyr eller arrenderar huset eller

som

annat sätt är innehavare skall till att sotning och kontroll sker

se regelbundet. Information genom råd och anvisningar från Statens räddningsverk även andra att sotning eller kontroll

men av om skall utföras och vad som bör vidtas kommer att lämnas men ansvaret för att sotning och kontroll utförs åvilar den enskilde ägaren eller den som annat sätt har objektet i sin ägo.

17 § De eldstäder m.m. som är angivna skall rengöras från sot eller brandfarliga beläggningar. Angående vad som skall sotas föreligger ingen förändring mot i dag förutom vad avser imkanaler. Beträffande imkanaler föreligger inget lagkrav sotning och kontroll. Sotning skall ske regelbundet eftersom det är en viktig brandförebyggande åtgärd. Det är lämpligt att sotning sker regelbundet och med lämpliga tidsintervall som beror hur ofta det eldas. Statens räddningsverk skall närmare ange hur ofta det bör sotas. Sotning skall utföras av en person som har kompetens härtill.

FÖ/jfut/Iiingnvkoniriienlar l2l

Det råder skillnad mellan var anläggningen finns belägen och av vem som kan utföra sotningen. Där risk för att tredje man kan drabbas föreligger krav att utövaren har särskild kompetens. l flerbostadshus och allmänna lokaler skall således sotning ske av en kompetent utövare.

Med enfamiljshus avses en bostad där endast en familj bor. Ansvaret gäller då den egna bostaden. Eftersom denne fastighetsägare tar ansvar för flertalet andra åtgärder i sin bostad skall han även kunna välja han vill sota själv eller någon annan

om skall utföra det honom. Valet åligger fastighetsägaren själv. Utredningen förutsätter att den som är utövare är kompetent härtill.

17 a § Kontroll av brandskyddet skall det har rengjorts genom

avse som sotning, dvs. eldstäder, kanaler m.m. och i övrigt det som har angetts i paragrafen. Kontrollen skall vara grundlig och utförlig. Anläggningens status från brandskyddssynpunkt skall konstateras. Till exempel kan en provning av skorstenen ske med jämna mellanrum för att sprickor och liknande skall kunna påträffas. Vid varje kontroll skall protokoll utfärdas. Härav skall anläggningens status och i övrigt det som kontrolleras och som kan vara av intresse från brandskyddssynpunkt antecknas. Särskilt viktigt att notera är om anläggningen, skorstenen eller något annat uppvisar ett fel eller att någon brist föreligger, t.ex. att mineralull i en stålskorsten inte längre finns. Ett protokoll kan liknas vid ett bilbesiktningsprotokoll. Protokollet skall överlämnas till ägaren eller innehavaren anläggningen. Om det föreligger fel eller

av brister skall protokollet dessutom skickas till kommunen. l annat fall är det tillräckligt att kontrollanten anmäler till kommunen att kontroll har skett.

Kontroll skall ske samtliga anläggningar i samtliga

av fastigheter.

Kontrollen skall utföras av en person som har erhållit ett certifikat för detta. Det är rimligt att den som skall utföra kontrollen har motsvarande kunskaper, både praktiska och teoretiska. Han skall även ha godkänts för ändamålet.

l 22 Förfaltningskommenrar

17 b § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer skall ange vad kontrollen skall innehålla. Likaså skall verket ställa

upp kraven för utföraren t.ex. vilken teoretisk och praktisk kunskap men även annan erfarenhet som krävs.

18 § Kommunfullmäktige skall inte föreskriva om avgift för sotningen i framtiden. Det skall råda fri prissättning.

19 § Denna paragraf ändras endast det sätt att den inte längre skall ha tillämplighet vad gäller sotning och kontroll.

20 § Statens räddningsverk skall även framledes besluta fristerna

om för kontrollen, dvs. hur ofta kontrollen skall utföras. Räddningsverket har den största kunskap och erfarenhet härom varför det är lämpligt att detta ansvar kvarstår hos Räddningsverket.

Kontrollen skall eftersom den skall vara mer grundlig och omfattande ske mer sällan i framtiden. Kontrollen

av fastbränsleanläggningar bör vara oftare än för andra anläggningar eftersom risken är större häri. Statens räddningsverk skall föreskriva om hur ofta kontroll skall ske.

FÖrfa/tningsiinclringczr 123

12 vid en

Författningsändringar modifiering av sotningsväsendet

12.1¶Förslag till lag om ändring i

1 102 Räddningstj änstlagen 1986:

Härigenom föreskrivs dels att 17 § skall ha följande lydelse och dels det i lagen införs paragraf 17 § med följande att en ny a lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Förebyggande åtgärder mot brand 17§

Genom sotningen skall Genom sotningen skall eldstäder och andra fasta eldstäder och andra fasta förbränningsanordningar, som förbränningsanordningar, som inte inrättade för eldning inte är inrättade för eldning är uteslutande med och uteslutande med och gas, gas, därtill hörande rökkanaler därtill hörande rökkanaler imkanaler göras l göras 1 samband med samt rena. rena. samband med sotning skall det sotning skall det som rengörs skorstenar samt skorstenar och tak med som rengörs samt och tak med därtill hörande därtill hörande byggnadsdelar

byggnadsdelar kontrolleras kontrolleras från brandskyddsfrån brandskyddssynpunkt. synpunkt. Sådan kontroll skall

Sådan kontroll skall också också göras kanalanslutna av göras av kanalanslutna eld- eldstäder och andra fasta

städer och andra fasta förbränningsanordningar,

som

förbränningsanordningar, är inrättade för eldning

som är inrättade för eldning uteslutande med och gas, av uteslutande med och därtill hörande avgaskanaler. gas, av därtill hörande avgaskanaler. En tillsynsmyndighet kan En tillsynsmyndighet kan besluta kontroll enligt om besluta om kontroll enligt Första stycket brandskyddet av första stycket brandskyddet också i andra fall. av också i andra fall.

Sotning och kontroll enligt Sotning och kontroll enligt första stycket brands- första stycket brandskyddet av av skyddet skall utföras skall utföras skorstensav av en skorstensfejarmästare eller fejarmästare, skorstensen skorstensfejare som biträder fejare biträder skorstenssom

skorstensfejarmästaren. En fejarmästaren eller

av annan sådan nämnd som avses i 10 § har fått godkännande som av får i fråga speciella ackrediterats om ett organ som anläggningar och enstaka för detta ändamål enligt 14 §

avlägset belägna bostadshus lagen 1992:1119 teknisk om medge att någon utför kontroll. annan sotningen och kontrollen. En sådan nämnd som avses i 10 § får ifråga speciella om anläggningar, enstaka avlägset beläget bostadshus samt om särskild kompetens av utövaren föreligger, medge att

någon annan utför sotningen och kontrollen.

F örfattningsändringar l 25

l7a§

Regeringen eller den myn-

dighet regeringen be-

som

stänmzer får meddela närmare

föreskrifter kraven för de

om

skall utföra sotningen och

som

kontrollen.

12.2¶Förslag till förordning om ändring i Räddningstj änstförordningen 1986:1107

Härigenom föreskrivs

dels att 24, 26 28 och 29 §§ skall ha Följande lydelse dels att det i förordningen skall införas en ny paragraf 24 a

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

24§

I kommunen skall finnas I kommunen skall finnas ett eller flera sotningsdistrikt ett eller flera sotningsdistrikt med en skorstensfejarmästare med en skorstensfejarmästare för varje distrikt. för varje distrikt.

En skorstensfejarmästare En skorstensfejarmästare skall ha avlagt ingenjörsexa- skall ha avlagt ingenjörs-

för skorstensfejare. För skorstensfejare. men examen

När skorstensfejar- En skorstensfejare skall ha

en mästare skall utses, skall kun- avlagt skorstensfejarexamen. görelse om det införas i Postoch Inrikes Tidningar. l kungörelsen skall anges när ansökan senast skall ha kommit in.

24a§

Statens räddningsverk får

meddela närmare foreskrifter

om kraven for de personer

som skall utföra sotningen och

kontrollen enligt 17 §

räddningstjänstlagerz.

24b§

Vid varje kontroll enligt

1 7 § räddningstjänstlagen

skall protokoll föras över

resultatet.

Utbildning av personalen för sotningsverksamheten

26 §

Behörig att antas till Behörig att antas till skorstensfejarlinjen är den skorstensfejarlinjen är den som som har genomgått nationellt

är anställd inom program i gymnasieskolan sotningsverksamheten eller har antagits till ett

har genomgått nationellt individuellt program i program i gymnasieskolan gymnasieskolan som inneeller har antagits till ett fattar yrkesutbildning till individuellt program i skortensfejare eller har gymnasieskolan som förvärvat motsvarande kunskinnefattar yrkesutbildning till per på annat sätt.

skorstensfejare

F Örfaltrzingsräi1dringar 127

2s§

Behörig att antas till tek- Behörig att antas till teknikerlinjen är den nikerlinjen är den som

som

är anställd inom sot- har lägst betyget ningsverksamheten Godkänd i kärnämnen svenska

har lägst betyget språket/svenska som andra Godkänd i kärnämnen svenska språk och matematik efter språket/svenska andra genomgånget nationellt pro-

som språk och matematik efter i gymnasieskolan eller

gram genomgånget nationellt har förvärvat motsvarande

pro-

i gymnasieskolan eller kunskaper annat sätt, gram har förvärvat motsvarande har avlagt skorstenskunskaper på annat sätt, fejarexamen

har avlagt skorstens- har tjänstgjort i sotfejarexamen ningsverksamheten i minst ett

har tjänstgjort i sot- år därefter. ningsverksamheten i minst ett år därefter.

29§

Behörig att antas till Behörig att antas till ingenjörsexamen för skor- ingenjörsexamen for skorstensfejare är den stensfejare är den som

som

är anställd inom har avlagt teknikersotningsverksamheten, examen

har avlagt tekniexamen har tjänstgjort i sot-

har tjänstgjort i sot- ningsverksamheten i minst ett ningsverksamheten i minst ett år därefter. år därefter.

128 Särskilda yttranden

Särskilda

yttranden

Särskilt yttrande förslaget till avreglering

om av

sotningsverksamheten av experten Ulf Bog-

hammar

Sotningsutredningen har haft i uppdrag att utarbeta förslag till förändringar av sotningsväsendet som befrämjar ökad konkurrens och utvecklar fastighetsägarens inflytande över sotningen utan att detta påverkar brandskyddet negativt. Förslagen skall utarbetas dels inom ramen för befintliga ansvarsförhållanden dels mot bakgrund ett avreglerat sotningsväsende.

av

Samhällets ansvar för brandskyddet har lång tradition i vårt land. Det har sedan länge ansetts rimligt att samhället reglerar och kontrollerar att enskilda fastighets- och anläggningsägare vidtar tillräckliga åtgärder för att förebygga bränder. Sotning av eldstäder, rökkanaler och andra anordningar, där brandfarliga beläggningar uppstår, är ett viktigt led i det förebyggande brandskyddet i vårt land. Detta utgör bakgrunden till att det vuxit fram ett sotningsväsende, som regleras i lag och där de lokala myndigheterna, kommunerna, har ett avgörande inflytande verksamheten och där arbetet med att sota och brandskyddskontrollera utförs av för uppgiften särskilt utbildad och kompetent personal, skorstensfejarmästare och skorstensfejare. Motsvarande samhällsfunktioner finns i samtliga länder i vårt närområde samt i de flesta länder med klimatforhållanden och byggnadsbestånd liknande de i vårt land.

Sotning och brandskyddskontroll har en avgörande betydelse för brandskyddet i Sverige. Redan det faktum 30 % av alla

att cza

Särskilda yttranden 129

insatser mot brandl, trots sotning och andra brandförebyggande åtgärder, ändå görs mot bränder kan relateras till eldstäder.

som rökgångar eller liknande anordningar i fastigheter eller anläggningar, indikerar att behovet brandskyddsåtgärder är

av stort. En försämring av brandskyddet skulle kunna resultera i en avsevärt högre brandfrekvens, omfattande bränder, större

mer kostnader och ett ökat lidande för enskilda medborgare. Sotningsutredningens uppdragsgivare har detta klart för sig och har i utredningens direktiv särskilt påpekat att de förslag som läggs fram får påverka brandskyddet negativt.

Ansvar för sotningen

Utredaren föreslår i sitt huvudalternativ att kommunernas ansvar för sotningen skall upphöra.

Sotning av eldstäder och andra fasta förbränninganordningar, utom sådana uteslutande eldas med och därtill hörande

som gas, rökkanaler skall emellertid också fortsättningsvis utföras. Sotning skall utföras någon har tillräcklig kompetens för uppgiften

av som utom i enfamiljsfastigheter, där vem som helst får sota. Ansvaret för att initiera och utföra eller låta utföra åvilar enligt förslaget fastighetsägaren.

I författningstexten finns dock inte någon grund för att kräva att sotning utförs regelbundet. Fastighetsägaren avgör själv när

om, och hur det skall sotas. Ingen myndighet får enligt förslaget bemyndigande att föreskriva att sotning skall verkställas, hur sotning skall utföras eller sotning skall utföras med vissa

om intervaller. Räddningsverket föreslås dock få meddela råd och anvisningar om hur ofta sotning bör ske. Utredaren föreslår heller någon direkt kontroll från samhällets sida att sotning utförs. Inte heller föreslås några sanktioner fastighetsägare väljer

om en att inte sota.

Utredaren framför inga motiv för att sotning skulle vara obehövlig. Sotning, i den omfattning som motiveras av kravet fullgott brandskydd, kommer att nödvändig också i

vara

Se SRV:s insatsstatistik.

130 Särskilda yttranden

fortsättningen om brandskyddet skall kunna hållas på nuvarande nivå. Det blir enligt förslaget helt fastighetsägarens ansvar som sotning skall utföras. Fastighetsägaren skall värdera belovet, välja den som skall utföra den sotning han behövlig eller själv anser utföra den, kontrollera effekten samt ansvara för de följder ett som misslyckande kan få. Något stöd från samhället kommer inte att kunna påräknas och samhället kommer inte att kunna utöva någon effektiv kontroll att sotning utförs. av Den medvetna, upplysta, kunniga och välbeställda fastighetsägaren kommer sannolikt att kunna uppfylla kravet och hålla ett gott brandskydd. Många kommer emellertid inte att nå upp till de krav som samhället i dag ställer. Utredaren föreslår inte heller att samhället vidtar några extraordinära åtgärder för att påverka fastighetsägarna at sota. Det är min uppfattning att risken är mycket stor att ftrslaget att överföra ansvaret från samhället till den enskilde fastighetsägaren kommer att resultera i ett avsevärt försämrat brandskydd.

Brandskyddskontroll

Någon direkt kontroll från samhällets sida att fastighetsägarna av låter rensa bort brandfarliga beläggningar från eldstäder och rökkanaler föreslår således inte utredaren. Samhället skall m.m. dock enligt förslaget ha ett för att övervaka att ansvar fastighetsägaren låter utföra "kontroll från brandskyddsen synpunkt", som skall omfatta aktuella sotningsotjekt samt gaseldade förbränningsanordningar. Kontrollen skall hitieras av fastighetsägaren och utföras av en auktoriserad kontrollant vars verksamhet i sin tur skall kontrolleras dels auktorisationsav organet dels av den ansvariga kommunala nämnden. Enligt förslaget skall varje kommun avgöra och hur kommunen skall om meddelas att en kontroll enligt l7 § utförts. a Brandskyddskontrollen föreslås utföras avsevärt sällan än mer enligt nu gällande bestämmelser, vilket bl.a. innebär att kontrollen inte kan innefatta sotningsobjekten i tillräcklig om rensas omfattning.

Särskilda yttranden 131

Brandskyddskontrollen föreslås vidare omfatta imkanaler, vilket innebär att regelbunden brandskyddskontroll i fortsättningen

skulle krävas i landets samtliga eluppvärmda småhus eller fastigheter med fjärrvärme. Totalt kommer än 5 miljoner

mer boende att berövas viktig säkerhetsmotiverad samhällskontroll.

en

l dag kontrollerar sotningsväsendet brandskyddet i de flesta fastigheter i vårt land. Endast de hus inte har någon eldstad

som eller köksventilation är undantagna. De flesta av landets invånare får i dag sin fastighet regelbundet kontrollerad vad avser skydd mot brand i anslutning till eldstäder eller imkanaler. Varje år utfärdar sotningsväsendet än 50 000 anmärkningar mot

mer brandskyddet i våra fastigheter. Utöver det så utför sotningsväsendet cza 75 000 kontroller av nybyggda eller ombyggda eldningsanläggningar samt mer än 80 000 kontroller av eldningsanläggningar som beställts fastighetsägare

av

Om antalet kontroller skulle minska, om kontrollerna skulle göras med längre mellanrum och personal där vissa kommer att

av ha sämre kompetens än i dag, kommer standarden landets brandskydd att kraftigt reduceras och resultatet blir att antalet bränder ökar.

Erfarenheterna från samhällskontroller som organiserats på liknande sätt utredaren föreslår indikerar att effektiviteten i

som det Föreslagna systemet kommer att bli avsevärt lägre än sotningsväsendet för närvarande uppvisar3. Den föreslagna ordningen kommer med stor sannolikhet att leda till ett avsevärt försämrat brandskydd.

Ökad konkurrens

l och med att ansvaret för sotning längre skall åvila kommunen samt att sotningen regleras blir marknaden för sotningstjänster helt beroende av om fastighetsägarna sig behöva sota eller

anser snarare om de anser sig behöva uppdra någon att sota.

2 SSR:s rikstäckande verksamhetsstatistik. 3 Boverkets redovisning av den obligatoriska ventilationskontrollen.

132 .Scir.s'ki/dzvvIIrunc/en

Uppdraget att nämnare precisera kraven på de skall utföra som sotning föreslås åläggas Räddningsverket. Vem helst skall som dock i fortsättningen tillåtas utföra sotning i enfamiljshus. Utredaren har föreslagit ett system med fri konkurrens men samtidigt har marknaden reducerats till obetydlighet den en av som finns i dag.

Det är därmed tveksamt fungerande konkurrens för om en sotningstgjänstcr kommer att kunna etableras rikstäckande.

Sannolikt kommer det att uppstå brist personal med en tillräcklig utbildning och erfarenhet i små och glesbygd. orter Konkurrens kan sannolikt endast etableras i större samhällen där underlag finns för att flera sotningstöretag skall kunna vara verksamma. Med dagens krav sotning och brandskyddskontroll

finns flera sotningsföretag endast i 34 landets 288 kommuner. av l det föreslagna systemet kommer antalet sotningsobjekt att minska kraftigt. främst att sotning imkanaler i genom av fortsättningen skall erfordras. Underlaget minskar ytterligare

genom att kontrollintervallen förlängs. Underlaget för sotningsverksamheten minskar med de föreslagna förändringarna

till mindre än en tredjedel nuvarande omfattning. vilket också av minskar möjligheten till effektiv konkurrens.

Brandskyddskontroll skall utföras certifierade kontrollanter. av Eftersom kompetenskraven för att erhålla certifikat som kontrollant redovisas är det svårt att med utgångspunkt från

förslaget avgöra hur kontrollantgruppen kommer att förändras. Till skillnad från dagens regler kommer dock kontrollanterna i fortsättningen att kunna konkurrera med varandra, något som också inom dagens system lätt skulle kunna åstadkommas genom att ta bort indelningen landet i sotningsdistrikt. Vilka faktiska av effekter förslaget kommer att ha för det praktiska utförandet av brandskyddskontrollen är således svår att bedöma. Om dagens kompetenskrav bibehålls eller skärps, vilket utredaren förutsätter,

kommer det sannolikt att bli svårt att etablera fungerande en konkurrens i stora delar vårt land bl.a. grund att antalet av av kontrolltillfallen avsevärt minskar.

Särskildayttranden 133

Det är också troligt att antalet av de i dag yrkesverksamma skorstensfejarna, som enbart ägnar sig sotning och brandskyddskontrollen kommer att minska främst grund av att dessa arbetsuppgifter minskar. Skorstensfejarna kommer då att kompensera den minskade arbetsvolymen med andra arbetsuppgifter, främst sådana som de i dag med hänsyn till förvaltningslagens jävsbestämmelser är förhindrade att utföra som t.ex. reparationer av sotningsobjekt, försäljning och installation av eldningsanläggningar etc. Sannolikt kommer sotning och brandskyddskontroll också att utföras sådana som är

av verksamma huvudsakligen med dessa uppgifter och således kommer att ha tillräcklig erfarenhet av de problem som kan uppstå i samband med eldning. Därmed försvinner också en av de viktigaste fördelarna med dagens system, nämligen att skorstensfejaren är välutbildad, erfaren, opartisk och icke bunden till enskilda tillverkare eller motsvarande. Kommuninvånarna kommer inte längre att ha tillgång till opartisk och obunden

en sakkunnig för byggnadsärenden rör eldstäder, rökkanaler och

som

ventilationsanordningari

Utredaren har prioriterat konkurrensfrågorna före brandskyddet. Det har varit viktigare att åstadkomma konkurrens än att säkerställa ett gott brandskydd.

Kostnaderna för rensning och kontroll

De sammantagna kostnaderna per objekt för sotning och brandskyddskontroll kommer förslagen genomförs att öka bl.a.

om på grund av att fler aktörer blir inblandade i processen. Fastighetsägaren kan behöva anlita någon som kan hjälpa till att rensa och han måste beställa en brandskyddskontrollant. Protokollet från brandskyddskontrollen skall lämnas till kommunen, skall bearbeta underlaget, eventuellt vidta

som åtgärder och följa dessa. Skall något fel rättas till kan det bli

upp nödvändigt att anlita ytterligare Kostnadsökningarna för

personer. den enskilde fastighetsägaren kommer inte att kunna kompenseras

PBL9kap6

134 Särskilda: yttranden

av den eventuella prispress som kan uppkomma genom en möjlig ökning av konkurrensen.

Fastighetsägaren kommer i det föreslagna systemet att fritt kunna välja vem som skall utföra sotning och brandskyddskontroll i hans fastighet. Därmed försvinner möjligheten för de som utför verksamheten att planera genomförandet i en ordning där verksamheten genomförs samtidigt i närliggande fastigheter, den s.k. pärlbandsprincipen. Endast för de stora fastighetsägarna som är verksamma i större, tätt bebyggda orter kan den föreslagna ordningen möjligen innebära att fastighetsägaren kan förhandla fram avtal om sotning blir ekonomiskt gynnsamma än i

som mer dagens system. Men den enskilde ägaren av ett småhus i mindre orter eller i glesbygd får i det föreslagna systemet ingen frihet att välja mellan ett lägre pris eller friheten att själv bestämma vem

skall utföra uppgiften och när. De blir helt utlämnade till som marknadskrafterna och får fullt ut ta de ekonomiska konsekvenserna av samhällets reducerade ansvar.

l och med att kommunerna fråntas ansvaret för sotningen kommer den prisreglering som finns i dag att försvinna. Därmed försvinner också den utjämning av kostnaderna som tillämpas i dagens system och varje sotningsobjekt kommer i princip att få bära sina egna kostnader. Kostnadsutjämningen i dagens system innebär att fastighetsägarna solidariskt delar samhällets kostnader för det eldstadsrelaterade brandskyddet. Fördyringama drabbar i första hand de som är bosatta i mindre samhällen och i glesbygd. Kostnaderna för att få sotning och brandskyddskontroll utförd kommer att öka drastiskt för avlägset belägna fastigheter. Beräkningar som SSR har gjort pekar på flerdubblingar av kostnaderna för fastigheter i norrlands inland.

Fastighetsägarna kan också komma att drabbas av indirekta kostnader som ett resultat av de föreslagna förändringarna. I och med att samhället släpper kravet regelbunden sotning kan försäkringsbolagen komma att höja kraven säkerhetshöjande åtgärder i försäkringsvillkoren. En ökad brandfrekvens, blir

som ett naturligt resultat av ett försämrat brandskydd, kommer försäkringsbolagen att kompensera med ökade försäkringspremier.

Särskilda,yttranden 135

Fastighetsägarens inflytande

Ett av utredarens uppdrag har varit att föreslå hur fastighetsägarens inflytande över sotningen skall ökas. Bakgrunden till detta har bl.a. varit att fastighetsägaren med nuvarande regelverk har varit hänvisad endast till en skorstensfejarmästare och fritt kunnat välja förrättare eller tidpunkt för sotningsförrättningens genomförande. Detta förhållande är emellertid inte unikt vad gäller kommunala tjänster. Man har ingen frihet att välja vilken räddningstjänst skall släcka brand i hus och är

som en ens hänvisad att acceptera sophämtning från det företag kommunen har tecknat avtal med.

Utredaren föreslår att ansvaret för sotning i fortsättningen skall läggas helt fastighetsägaren. Denne får då ett fullständigt inflytande över sotningen blir också skyldig att initiera och

men vidta alla de åtgärder som är förknippade med ett väl avvägt brandskydd. Han får inte längre det stöd som samhället hittills erbjudit genom sotningsväsendets verksamhet och han blir skyldig att utföra åtgärderna till den kostnad som han själv kan förhandla fram.

Med den föreslagna ordningen får fastighetsägaren onekligen ett avgörande inflytande på sotningen och brandskyddskontrollen. Man kan dock med fog anta att en betydande andel av fastighetsägarna kommer att välja att inte låta utföra vare sig sotning eller kontroll i den omfattning som myndigheterna förväntar sig och som motiveras av brandskyddstekniska skäl.

l andra obligatoriska system där fastighetsägarna själva skall initiera verksamheten, t.ex. OVK, genomförs verksamheten i avsevärt lägre grad än myndigheterna föreskrivit.

Det finns goda möjligheter att inom nuvarande ansvarsförhållanden åstadkomma en ordning som ger fastighetsägaren ett större inflytande över sotningen utan att han för den skull behöver avstå från samhällets stöd. Möjligheten att fritt få välja skorstensfejare bland samtliga i landet yrkesverksamma skulle utan större komplikationer kunna införas i dagens system. Möjligheten att välja förrättningstid inom ramen

l36 Särskilda yttranden

för de föreskrivna fristerna finns redan i dagens systerr. och skulle kunna få en utökad tillämpning.

Sotning och brandskyddskontroll av imkanaler

Utredaren föreslår att sotning och brandskyddskontroll av imkanaler skall upphöra. Detta trots att de undersökningar som utredningen refererar i betänkandet pekar ett brandskyddsmotiverat behov rensning. Utredaren anför att det

av inte finns några uppgifter om imkanalbränder i tillgänglig statistik. En sammanställning av de uppgifter sotningsdistrilcten årligen sänder till sina kommuner indikerar att det de senaste åren har inträffat ett hundratal bränder i imkanaler årligen i Sverige5.

Någon mer djupgående analys av behovet rensning av

av imkanaler har inte gjorts utan utredaren utgår felaktigt från att behovet av att ta bort brandfarliga beläggningar uppfylls genom den obligatoriska ventilationskontrollen.

Enligt Lagen om tekniska egenskapskrav byggnadsverk m.m°. skall ventilationsanläggningar funktionskontrolleras med regelbundna intervaller OVK. Funktionskontrollen motiveras av kraven på ett bra inomhusklimat och lägre driftskostnader. Funktionskontrollen innebär emellertid inte att kanalerna oundgängligen rensas från beläggningar. Om kraven acceptabel ventilationsfunktion uppfylls erfordras rensning även om det skulle finnas brännbara beläggningar i kanalerna.

Sotning och brandskyddskontroll av imkanaler utförs jml. räddningstjänstlagen i de flesta fastigheter i vårt land. Det är den enda formen av regelbunden brandskyddskontroll som utförs i huvuddelen av fastigheterna.

OVK utförs enligt nu gällande regler endast i daghem, skolor och vårdlokaler samt i flerbostadshus samt en- och tvábostadshus med FT-ventilation, dvs endast i en del de fastigheter där

av obligatorisk brandskyddskontroll i dag utförs. l Byggkvalitetsut-

5SSR:s rikstäckande verksamhetsstatistik. ° SFS 1994:847

Särskilda yttranden 137

redningens betänkandel föreslås för övrigt att OVK i fortsättningen

skall omfatta småhus, vilket ytterligare minskar antalet fastigheter där ventilationskontroll skall utföras.

Vidare är genomförandegraden av OVK betydligt sämre än sotningen. Sotning och brandskyddskontroll utförs i nära nog 100 % av de sotningspliktiga fastigheterna. De erfarenheter från OVK redovisas i Byggkvalitetsutredningen visar de fas-

som att av tigheter skulle ha kontrollerats minst en gång senast vid

som utgången av 1995 hade endast 50 till 60 % kontrollerats april 1997. l merparten de fastigheter där sotning och kontroll av imkanaler

av i dag utförs, kommer enligt utredningens förslag ingen rensning att utföras i framtiden. Inte ens for anläggningar med hög brandrisk, som t.ex. imkanaler från restaurangkök som med nu gällande krav skall rensas var 16:e vecka föreslår utredaren obligatorisk rensning.

Vidare skulle ett stort antal bostäder undantas från all form av regelbunden brandteknisk tillsyn om enbart OVK-kraven skulle ligga till grund för rensning och kontroll. Det är uppenbart att förslaget innebär en mycket allvarlig försämring av brandskyddet.

Avtalens upplösning

l ett särskilt avsnitt redogör utredaren för konsekvenserna av de föreslagna förändringarna med hänsyn till avtalen mellan kommunerna och respektive skorstensfejarmästare. Utredaren redogör där for förutsättningarna som i stort är detsamma som redovisats i tidigare utredningar nämligen att det vid en ensidig uppsägning avtalen föreligger risk för att den uppsägande

av parten blir skadeståndsskyldig. Storleken av ett skadestånd får bedömmas i domstol från fall till fall och någon bedömning av kostnaderna för att säga upp avtalen gör inte utredaren.

Det är min uppfattning att en upplösning av avtalen utgör en mycket svårlöst komplikation vid en eventuell av- eller omreglering sotningsväsendet. Det är inte uteslutet att

av avsevärda belopp kan komma att utdömas i en eventuell

7 SOU 1997:177

138 Särskilda yttranden

rättsprocess. Ett beslut om införande av de av utredaren framlagda förslagen bör fattas utgående från en uppskattning av den tänkbara kostnaden för skadestånd.

Sammanfattning

l flera avseenden har konsekvenserna av utredarens förordade förslag utretts tillräckligt. De förväntade effekterna brandskyddet de föreslagna förändringarna har närmare

av analyseras och kostnadseffekterna har endast belysts i övergripande termer.

Vidare har frågan hur den kompetens som i dag finns

om samlad inom sotningsväsendet skall kunna bibehållas i det föreslagna systemet och användas i samhällets brandförebyggande arbete närmare analyserats.

Konsekvenserna för glesbygden har endast berörts ytligt. Utredaren pekar dock att kostnaderna för boende i glesbygd kommer att öka.

Sammanfattningsvis att de föreslagna förändringarna i

anser

utredarens huvudförslag allvarligt försämrar brandskyddet och ökar kostnaderna för fastighetsägarna och kommunerna utan att en fungerande konkurrens säkerställs. Vidare anser jag att fastighetsägarna kan få ett avsevärt större inflytande sotningsverksamheten än de har i dag även med de ansvarsförhållanden i stort som gäller i dag.

Särskilda yttranden 139

Särskilt yttrande av experten Harald Ljung,

Svenska Kommunförbundet

Jag stödjer utredningens förslag att reformera sotningsverksamheten enligt de principer framgår av betänkandet.

som Utredningen har dock arbetat under stark tidspress, varför avtalsfrågan kanske den avgörande frågan i utredningen inte

- har behandlats så fullständigt som jag anser erforderligt.

Utredningen tar inte ställning till frågan om kommunerna eller staten kan bli ersättningsskyldiga i samband med avvecklingen av sotningsmonopolet utan nöjer sig med allmänna uttalandena i frågan. Detta bäddar för ett osäkert rättstillstånd och risk för framtida mot både stat och kommun. Ett sådant läge bör

processer undvikas. Det osäkra tillståndet beror att en avveckling av nuvarande monopol föreslås. Det är därför uppgift för

en lagstiftaren att i möjligaste mån undanröja detta osäkra tillstånd.

l fråga kommunernas eventuella skadeståndsansvar bygger

om utredningens bedömning rättsläget enligt min mening en

av felsyn. Man kan inte utredningen gör sära civilrättsliga

- som och offentligrättsliga bedömningar. Rättssystemet utgör en helhet och indelningen i civilrätt och offentlig rätt har främst systematiska och möjligen vetenskapliga syften. Man måste göra

helhetsbedömning där väger både offentligrättsliga och en man civilrättsliga aspekter. Det mesta sägs om civilrättsliga

som effekter i utredningen saknar direkt relevans i detta fall. l motsats till vad utredningen råder inte kommunen över avtalet

synes anse vid avveckling. Kommunen kan inte fullgöra sina avtalsenliga

en åligganden på grund ändrad lagstiftning. Avtalsrättens princip

av

avtalsfrihet råder mellan parterna gäller endast i mycket om att begränsad omfattning i fråga sotningsavtalen. Till att börja

om med kan enbart kommun och skorstensfejarmästare vara avtalsparter. Innehållet i avtalen styrs i hög grad av den

bakomliggande offentligrättsliga lagstiftningen. Sotningsavtalen

utgör i detta fall endast ett komplement och ett medel för att fullgöra offentligrättsliga förpliktelser. Skadeståndsfrågan måste

därför också bedömas från ett offentligrättsligt perspektiv. En

140 Särskilda yttranden

sådan bedömning leder de skäl som redovisas i betänkandet till att kommunerna inte kan drabbas av skadeståndsansvar till följd av en avveckling enligt förslaget. lnte ens om man skulle tillämpa ett renodlat civilrättsligt synsätt skulle kommunen bli ersättningsskyldig.

Genom lagstiftarens åtgärder blir det en omöjlighet för kommunen att fullgöra avtalet. Därmed återstår att pröva statens eventuella ersättningsskyldighet. Den redovisning som utredningen gör denna punkt talar enligt min mening För att inte heller staten blir ersättningsskyldig. Det är dock angeläget att denna fråga klargörs i det fortsatta lagstiftningsarbetet. Om man skulle finna att staten bör ge begränsad kompensation i någon form till de skorstensfejarmästare som i framtiden mister sin ensamrätt bör lösningen inte vara att hänvisa frågan till en lång, dyrbar och osäker domstolsprövning. Det rör sig här rimligen om mindre summor och att ett begränsat antal företag som inte klarar en framtida konkurrens. Det handlar i praktiken om att värdera inventarier och kostnader för personalavveckling. Sådana frågor är en domstol knappast kompetent att bedöma. Vill man ha en alternativ lösning kan anledning finnas att förutsättningslöst pröva frågan om att inrätta någon form av särskild inlösensnämnd i likhet med vad som skedde när busstrañktillstånden försvann 1985. Detta kräver en särskild lag där bl.a. kriterierna för en sådan värdering anges.

Bilaga 141

Kommittédirektiv

Utveckling av sotningsväsendet, Dir. 1996:115

Beslut vid regeringssammanträde den 19 december 1996

Sammanfattning av uppdraget

En särskild utredare skall föreslå förändringar som, utan att negativt påverka brandskyddet, befrämjar en ökad konkurrens och utvecklar fastighetsägarens inflytande över sotningen den egna

av fastigheten. Utredaren skall lämna två alternativa förslag varav det ena avser örändringar inom ramen för befintliga ansvarsförhållanden och det andra innebär Förändringar av sotningsverksamheten i linje med det förslag som Räddningstjänstutredningen presenterat.

Förslag från Rädd ningstj änstutredningen

Regeringen bemyndigade den 25 februari 1993 chefen för Försvarsdepartementet att tillkalla en särskild utredare för att se över formerna för den kommunala räddningstjänsten m.m. Räddningstjänstutredningen. Enligt direktiven till utredningen dir. 1993:30 ingick i uppdraget att göra en bedömning av sotningens brandförebyggande betydelse, att pröva om en avreglering av den föreskrivna sotningen kunde göras och att överväga om formerna för att utse skorstensfejarmästare kunde förändras så att inslaget konkurrens ökade.

av

Räddningstjänstutredningen avlämnade den 17 maj 1994 sitt betänkande SOU 1994:67 Räddningstjänst i samverkan och entreprenad.

1 betänkandet föreslås att det kommunala s.k. sotningsmonopolet helt avskaffas och att ansvaret för genomförandet av den föreskrivna sotningen läggs

l42 Bilaga

fastighetsägaren. Ansvaret för brandskyddskontrollen skall läggas

kommunen och utföras separat.

Enligt utredningen måste ett genomförande av förslagen ske gradvis under några års tid. Under denna genomförandefas bör bl.a. ansvarsfördelningen i detalj mellan den statliga tillsynsmyndigheten, kommunen och den enskilde fastighetsägaren samt frågan upplösning de nuvarande långtidsavtalen med

om av skorstensfejarmästarna ytterligare penetreras.

Betänkandet har remissbehandlats. Remissinstanserna är inte eniga den framtida utformningen av sotningsväsendet. Ett

om flertal remissinstanser framhåller att ansvarsförhållandena, brandskyddsaspekterna, de praktiska frågorna och konsekvenserna för de olika intressenterna vid en förändring av sotningsväsendets funktionssätt inte utretts tillräckligt.

Uppdraget

Utredaren skall föreslå förändringar utan att negativt påverka

som, brandskyddet, befrämjar ökad konkurrens och utvecklar

en fastighetsägarens inflytande över sotningen av den egna fastigheten. Två principiellt olika alternativ skall utredas. Det ena alternativet innebär att sotningsverksamheten förändras inom

för befintliga ansvarsförhållanden inom sotningsväsendet. ramen Det andra alternativet innebär regelrätt avveckling av

en sotningsmonopolet så att fastighetsägaren själv väljer sotningsentreprenör. Detta alternativ överensstämmer med Räddningstjänstutredningens förslag. För båda alternativen skall samtidigt studeras i vilken omfattning fastighetsägarens inflytande över sotningen kan vidgas. Denna utvidgning av fastighetsägarens inflytande skall ske utan att brandskyddet påverkas negativt. Utredaren skall därför härvid redovisa vilka åtgärder som krävs för att kravet bibehållen brandskyddsnivå skall upprätthållas. Vidare bör det klarläggas vilka arbetsmoment ingår i

som brandskyddet.

Bilaga 1 143

Att modifiera och utveckla nuvarande sotningsväsende

Det första alternativet utgår från behovet att modifiera och

av utveckla den nuvarande ordningen för sotningen. Syftet skall vara att belysa hur sotningsväsendet med i huvudsak bibehållna ansvarsförhållanden skulle kunna utvecklas i fråga om konkurrenspåverkan och fastighetsägarens inflytande verksamheten.

Utredaren skall i denna del belysa hur en övergång till tidsbegränsade avtal för skorstensfejarmästarna praktiskt kan ske samt hur anbudsupphandling och priskonkurrens kan utvecklas när man utser skorstensfejarmästare.

Sotningsverksamheten styrs i dag i stor utsträckning av utförarens effektivitetskrav, varvid det förutsätts att fastighetsägaren i normalfallet kan anpassa sig till arbetets planering. Fastighetsägarens möjlighet att påverka planeringen och de ekonomiska konsekvenserna härav bör ökas. Utredaren bör ta upp frågan det skall att välja annan entreprenör än den som

om en kommunen utsett och fastighetsägarens inflytande

om förrättningen i övrigt kan förstärkas.

Att avveckla sotningsmonopolet

Det andra alternativet utgår från Räddningstjänstutredningens överväganden att avveckla det s.k. sotningsmonopolet. Den

om ökade konkurrens torde uppstå vid sådan ändring bör

som en enligt utredningen leda till ökad effektivitet och kundanpassning. Samtidigt måste brandskyddskraven upprätthållas. För att kunna bedöma möjligheterna att göra så genomgripande förändring

en krävs att Räddningstjänsutredningens analys kompletteras och fördjupas.

I denna del skall de rättsliga möjligheterna samt de ekonomiska och tidsmässiga begränsningarna för en upplösning av de nu gällande långtidsavtalen mellan kommunen och skorstensfejarmästaren utredas.

144 Bilaga

Utredaren skall vidare redovisa förslag till preciserad ansvarsoch uppgiftsfördelning mellan fastighetsägaren, entreprenören och komntunen. Härvid skall särskilt följande frågor behandlas.

Kan den nuvarande sotningsförrättningeit delas upp i två olika moment, rengöringen och brandskyddskontrollen Utredaren skall särskilt belysa fastighetsägarens ansvar för fastighetens brandskydd vid en sådan uppdelning samt möjligheten att låta vissa fastighetsägare själva rengöra fastighetens uppvärmningsanordning.

Vilka skall formerna vara för samhällets brandskyddskontroll av eldstäder, och andra fasta forbränningsanordningar etcf Hur skall kontroll ske av att föreskriven rengöring verkställs och vilka skall sanktionerna vara vid försummelse

l fråga om imkanaler för olika ändamål och av olika konstruktion skall dessutom såväl behovet samt formerna för

av sotning prövas.

Vilka är behoven av utbildning och auktorisation för entreprenörerna respektive brandskyddskontrollanterna

Att beskriva konsekvenserna

Utredaren skall utförligt redovisa de konsekvenser som de två alternativen medför såväl för samhället som för den enskilde. Framlagda förslag skall innehålla kostnadsberäkningar och underlag För bedömning av finansieringen. Den ekonomiska, juridiska, miljömässiga och praktiska innebörden av lämnade förslag skall belysas. Utredaren skall beakta att det kan finnas särskilda glesbygdsaspekter uppdraget.

Utredaren bör. vad gäller frågor om brandskyddets omfattning samt auktorisationsförfarande för entreprenörerna samråda med utredningen N 1996:07 om uppföljning av den obligatoriska funktionskontrollen m.m.

Bilaga l 145

Utredaren bör vidare samråda med berörda myndigheter och organisationer.

Redovisning av uppdraget m.m.

För utredningsarbetet gäller regeringens direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare angående redovisning av regionalpolitiska konsekvenser dir. 1992:50, om att pröva offentliga åtaganden dir. 1994:23, att redovisa konsekvenser

om för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet dir. 1996:49 och att beakta jämställdheten mellan könen dir.

om 1994:124. Förslag lämnas den särskilde utredaren skall

som av belysas även ett samhällsekonomiskt och statsfinansiellt

ur perspektiv. Förslag leder till ökade utgifter eller minskade

som inkomster för staten skall åtföljas förslag till omprioriteringar

av eller andra finansieringsvägar.

Utredaren skall redovisa sitt uppdrag senast den 1juli 1997.

146 Bilaga 2

Utländska förhållanden

Utredningen har i korthet studerat förhållandena i Norge, Finland och Tyskland utifrån gällande lagstiftning. Detta redovisas nedan.

Norge

Sotningsverksamheten i Norge regleras dels i lag, dels i förordning. l lagen om brannvern m.m. från 1987, som har till syfte att säkra människor, djur och materiella värden mot brand samt begränsa skadeverkningar vid brandtillfälle och i andra akuta situationer, regleras även sotningsväsendet. sotningsväsendet

om är alltså en del av brandväsendet. Den centrala myndigheten som utför tillsyn och ser till att lagen efterlevs är Departementet vid Direktoratet for brann och eksplosjonsvern.

Kommunstyrelsen skall se till att det finns en brandordning som är gällande i kommunen. 1 brandordningen skall säkras att brandväsendet och sotningsväsendet är bemannat, organiserat och utförs i enlighet med lagen. All den dokumentation som är nödvändig skall finnas i brandordningen och skall fastställas av kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen kan besluta att delegera sina uppgifter i enlighet med lagen till kommunal nämnd eller

en brandchefen. Brandchefen är ansvarig för brand och sotningsväsendet i kommunen. Han skall se till att kommunens brandordning efterlevs. Minst en gång om året skall i enlighet med förordningen en förteckning över utförd sotning lämnas av skorstensfejaren till brandchefen. Om något inte är åtgärdat skall skäl härför anges.

Sotningsväsendets uppgift är att sota skorstenar och rökkanaler samt utöra andra uppgifter som ålägges dem. Observeras bör att

eldstaden skall fastighetsägaren själv sota. Det sägs inget om att

imkanaler skall sotas. Sotningsväsendet kan, enligt lagen, organiseras fyra olika

sätt dels eget distrikt kår. dels kan det införlivas i som ett brandförsvaret, dels kan det införlivas tillsammans med en annan kommuns distrikt samt dels kan kommunen ingå kontrakt med en skorstensfejarmästare. l praktiken är det så att sotningsväsendet till

största delen sker i kommunal regi. Kommunen kan föreslå avgift för sotningsväsendet den men fastställas av kommunstyrelsen. I "Forskrift feeing kontroll fyringsanlegg" finns om og av närmare reglerat sotning. Där anges att sotning av om rökskorstenar och rökkanaler brukas för uppvärmning av en som bostad och där det sker normal sotbildning, skall sotas två en gånger år. Bostäder där uppvärmningen sker huvudsakligen av per elektrisk uppvärmning skall sotning ske gång år. Om det en per sker normal sotbildning skall sotning ske oftare vilket mer än brannstyret kan besluta Fritidshus endast bebos kortare om. som delar året, avlägset belägna bostadshus där skorstensejarens av åtkomst kan osäker och tidskrävande kan brannstyret vara berstämma och när det skall sotas. Skorstenar och rökkanaler om brukas i samband med större anläggningar med stor som sotbildning skall det minst gång varannan månad. sotas en Brannstyret kan bestämma kortare eller längre om sotningsintervall utifrån brukaren, bränslets art samt eldningssätt.

Skorstensfejaren skall vid sotningen till att det han sotar samt se det finns i anslutning därtill är i gott skick. Om inte skall som skorstensfejaren kontakta fastighetsägaren och påtala problemet

samt de råd och anvisningar som är till nytta. ge

Finland

Även i Finland är sotning obligatoriskt. Den regleras i lag och

förordning.

Bilaga sou 1998:45 148 2

Kommunen svara för att sotning skall ske. Skorstensfejare skall utföra sotningen. De gör samtidigt en kontroll så att inga fel föreligger t.ex. eldstäderna. Kommunen bestämmer i vilken form som sotningen skall utföras. Kommunen väljer då mellan att driva verksamheten i kommunal eller privat regi. Det stora flertalet drivs som i Sverige i privat regi.

Brandchefen eller brandmyndigheten har ett övergripande ansvar för sotningen. De utför också brandsyn eller en brandförebyggande kontroll en gång mellan varje år upp till vart tionde år. Tillsyn det kommunala branförsvaret sker även av

av Länsstyrelserna och Inrikesministeriet.

Sotningen har ett brandförebyggande syfte och det skall motverka soteldar.

Sotning och brandskyddskontroll sker av eldstäder jämte tilläggsanordningar, kanaler och spjäll.

Sotning sker sällan, i genomsnitt vedeldad eldstad

mer sotas en

gång år. Kommunen kan bestämma längre och kortare en per om frister. Avgiften för sotning är reglerad det sätt att staten genom inrikesministeriet bestämmer mängden enheter per objekt och

av kommunen bestämmer priset på enheten. Utbildning sker i skorstensfejamas förbunds regi men staten ger ekonomisk bidrag härför.

Det är intressant att notera att det har lagts ett förslag inom nya lagförslaget till förändring sotningsväsendet i Finland. Det

av föreslås där bl.a. att kommunen skall ges en ytterligare möjlighet att välja hur sotningen skall bedrivas nämligen i fri konkurrens. Det är således kommunen som skall besluta om sotningen skall drivas kommunalt, privat eller i fri konkurrens.

Förslaget innebär dessutom att fastighetsägaren och inte kommunen skall ha ansvar för att sotning sker. Fastighetsägaren får då välja vilken sotare som skall utföra sotningen åthonom såvida denne är kompetent härför. Det skall komma att finnas två till tre olika frister om hur ofta sotning skall ske. Den nya lagen medför således nya sotningsregler.

Den nya lagen, räddningstjänstlagen, planeras att träda i kraft år 1999 eller år 2000.

Bi/aga2 149

Tyskland

Sotningen och brandskyddskontrollen regleras i en lag forbundstatsnivå. Lagen att sotning och brandskyddskontroll

anger skall ske samt att fastighetsägaren skall lämna tillträde till skorstensfejaren. De närmare bestämmelserna meddelas i en förordning for respektive delstat. Varje delstat äger besluta om sotningsdistriktets storlek och indelning. Endast en skorstensfejaremästare och skortensfejare och lärling kan arbeta i ett

en en sotningsföretag.

Tillsynen sker ett departement inom respektive delstat. De

av kommunala nämnderna har ett begränsat kommunalt ansvar. Alltså har kommunen någon form av ansvar.

Sotningsväsendets uppgifter i Tyskland är förutom sotning och brandskyddskontroll eldstäder, rök- och avgaskanaler för att

av förebygga brand och övriga hälsorisker även att göra emissionsmätnigar miljöskyddssynpunkt och rök- och

ur avgasanalyser samt rådgivning för energibesparing.

Om ett fel uppstår föreläggs fastighetsägaren att avhjälpa felet.

l Tyskland finns inget krav att rengöring skall ske av imkanaler.

Frister eller intervall för sotning bestäms av varje delstat. Det kan sägas att oljeeldad anläggning skall sotas och

en brandskyddskontrolleras gång år. Vedeldade anläggningar

en per skall sotas och kontrolleras tre gånger år. En gång om året sker

per

emissionsmätning alla anläggningar som eldas med en gasformiga och flytande bränslen med märkeseffekt. överstigande 11 kW. Detta sker även fastbränsleeldade anläggningar med en märkeseffekt överstigande 15 kW. Samtliga anläggningar skall brandskyddskontrolleras extra noggrant en gång vart femte år.

W890

Häggs

Statens 1998

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Omstruktureringarochbeskatming.Fi. 29.1976årslagomimmunitetochprivilegieri vissa . Tänderhelalivet fall- enöversyn.UD. .

nyttersättningssystemför vuxentandvård. 30.Utlandsstyrkan.Fö. - Välfärdensgenusansikte.A. 3l. Detgällerlivet.Stödochvårdtill barnoch . Mänpassaralltid Nivå-ochorganisationsspecifika ungdomarmedpsykiskaproblem.+Bilaga. . processermedexempelfrånhandeln.A. .RättssäkerheLvårdbehovochsamhällsskyddvid

Vårtliv somkön.Kärlek,ekonomiskaresurseroch psykiatrisktvångsvård. . maktdiskurser.A. .Historia,ekonomiochforskning.

Ty makten din Mytenär omdetrationella Femrapporteromidrott.ln.

arbetslivetochdetjämställdaSverige.A. .Företagaremedrestarbetsfönnâga. Översyn rörelse-ochtillsynsreglerför kollektiva .Förordningartill miljöbalken.+ Bilagor.M. . av försäkringar.Fi 36.Identifieringochidentiteti digitalamiljöer

®.Alkoholreklam.Marknadsföringavalkoholdrycker Referatfrånenhearingdenl2 november1997.

ochSystembolagetsprodukturval. IT-kommissionensrapport4/98.K. O Integritet Effektivitet skattebrott.Fi. 37.Denframtidaarbetsskadeförsälcringen.

- - Campus konst.U.för 38.Vadfår förpengarna Resultatstymingav

- Friståendeutbildningarmedstatligtillsyn statsbidragtill vissaorganisationerinomdetsociala . inomolikaområden.U. området.S. .Självdeklarationoch kontrolluppgiñer 39.Detfinsk-svenskagränsälvssamarbetet.M.

förenkladeförfaranden.Fi. 40.BROITSOFFER. - 13.Säkrarekemikaliehantering.Fö Vadhargjorts VadbörgörasJu.

E-pengarnäringsrättsligafrågor.Fi. .Läkemedelsinformationföralla.

- Grönanyckeltal Indikatorer ettför ekologiskt 42.Försvaruuaktsgemensamutbildningför . hållbartsamhälle.M. framtidakrav.Fö. Näråsikterblir handling.Enkunskapsöversiktom 43.HurskallSverigemåbättre . bemötandeavpersonermedfunktionshinder. förstastegetmotnationellafolkhälsomål.S.

- Samordning digitalmarksändav TV. Ku. 44.Ensamladvapenlagstiñning.Ju. . Engräns enmyndighetFi. 45.Sotningiframtiden.Fö. . - IT ochregionalutveckling. . 120exempelfrånSverigeslän.K. IT-kommisionenshearingominfrastrukturen . för digitalamedier.Andrakarnmarsalen,

Riksdagen1997-10-24.K. .Problemmedinbäddadesysteminför2000-skiftet.

HearinganordnadavITkommissioneni

samverkanmedIndustriförbundetochStatskontoret

1997-11-14.K.

22.Försäkringsgaranti. Ettgarantisystem försäkringsersättningar.för Fi.

.Statenochexponfinansieringen.N.

24.Fiskeriadministrationeni ettEU-perspektiv. Översyn fiskeriadministrationen Jo.av m.m.

25.Trestäder.Enstorstadspolitikför helalandet.

+4 bilagor.

26.Frånhembränttill Mariakliniken.

faktaomungdomarochsvartsprit. - 27.Nyaledningsreglerför bankaktiebolagoch

försäkringsbolag.Fi. 28.Läkemedeli vårdochhandel.Omensäker,flexibel

ochsamordnadläkemedelsförsörjning.

Statens 1998

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Problemmedinbäddadesysteminfor2000-skiñet.

Hearinganordnad lT kommissionenav i BROTTSOFFER.

samverkanmedIndustriförbundetochStatskontoret Vadhargjons Vadbörgöras40

1997-11-14.21 Ensamladvapenlagstiftning.44

Identifieringochidentiteti digitalamiljöer. Utrikesdepartementet ReferatfrånenhearingdenI2november1997.

-

lT-kommissionensrapport4/98.36 1976årslagomimmunitetochprivilegieri vissafall

enöversyn.29 Finansdepartementet -

Försvarsdepartementet Omstruktureringarochbeskattning.1 Säkrarekemikalrehantering.13 Översyn rörelse-ochtillsynsreglerav Förkollektiva

Utlandsstyrkan.30 försäkringar.7

Försvarsmaktsgemensamutbildningför Integritet Effektivitet Skattebrott.- 9

framtidakrav.42 Självdeklaration kontrolluppgiñeroch Sotning framtiden.i 45 förenkladeförfaranden.12

-

E-pengarnäringsrättsligafrågor.14

- Socialdepartementet Engräns en- myndighet18

Försäkringsgaranti. Tänderhelalivet

Ettgarantisystemfor försâkringsersättningar.22 - nyttersättningssystemfor vuxentandvárd.2 Alkoholreklam.Marknadsföring alkoholdryckerav och

Nyaledningsregler bankaktiebolagför och Systembolagetsprodukturval.8

försäkringsbolag.27 Näråsikterblir handling. kunskapsöversiktEn om

bemötandeavpersonermedfunktionshinder.16 Utbildningsdepartementet

Trestäder. storstadspolitikEn for helalandet.

4 bilagor.25 Campus konst10for + Frånhembränttill Mariakliniken. Friståendeutbildningarmedstatligtillsyn

fakta ungdomarochsvansprit.26 inomolikaområden.11 - om Läkemedeli vårdochhandel.Omensäker,flexibel

Jordbruksdepartementet ochsamordnadläkemedelsforsörjning.28 Detgällerlivet.Stödochvårdtill barnoch Fiskeriadministrationeni ettEU-perspektiv. ungdomarmedpsykiskaproblem. Bilaga.31+ Översyn ñskeriadministrationen 24av m.m.

Rättssäkerhet,vårdbehovochsamhällsskyddvid

Arbetsmarknadsdepartementet psykiatrisktvångsvård.32 Företagaremedrestarbetsfönnåga.34 välfärdensgenusante." 3

Denframtidaarbetsskadeförsälcringen.37 Mänpassaralltid Nivå-ochorganisationsspecifrka Vadfår förpengarna Resultatstymingav processermedexempelfrånhandeln.4

statsbidragtill vissaorganisationerinomdetsociala Vårtliv somkön.Kärlek,ekonomiskaresurseroch

området.38 maktdiskurser.5 Läkemedelsinfonnationfor alla.41 Tymakten din Mytenär omdetrationella

HurskallSverigemåbättre arbetslivetochdetjämställdaSverige.6

- forstastegetmotnationellafolkhälsomål.43

Kulturdepartementet

Kommunikationsdepartementet Samordning digitalmarksändTV. 17

av lT ochregionalutveckling.

Närings- och handelsdepartementet 120exempelfrånSverigeslän.19 1T-kommisionenshearingominfrastrukturen Statenochexportfinansieringen.23

for digitalamedier.Andrakammarsalen,

Riksdagen1997-10-24.20

Statens 1998

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Inrikesdepartementet Historia,ekonomiochforskning. Femrapporteromidrott.In.33

Miljödepartementet Grönanyckeltal indikatorerförettekologiskthållbart

samhälle.15 Förordningartill miljöbalken. Bilagor.35+ Detfinsk-svenskagränsâlvssamarbetet.39

FRITZES

OFFENTLIGA PUBLIKATIONER

POSTADRESS106 47STOCKHOLM FAX08-690 919xTELEFON08-690 9190 E-POSTfritzes.order@liber.sc INTERNETwwvmfritzesse

ISBN 91-38-20893-8 ISSN 0375-25OX