Upphävd författning

Kommunallag (1991:900)

Version:

(KL)

Jämför med tidigare versioner

Departement
Finansdepartementet K
Utfärdad
1991-06-13
Ändring införd
SFS 1991:900 i lydelse enligt SFS 2014:573
Ikraft
1992-01-01
Upphäver
Lag (1983:565) om politiska sekreterare i kommuner och landstingskommuner
Lag (1969:596) om kommunalt partistöd
Lag (1977:180) om införande av kommunallagen (1977:179)
Lag (1979:408) om vissa lokala organ i kommunerna
Lag (1985:127) om särskilda organ i landstingskommunerna
Källa
Regeringskansliets rättsdatabaser
Senast hämtad

1 kap. Indelning, medlemskap

En kommun är en sammanslutning av kommunens medlemmar och utgör en juridisk person i offentlig rättslig mening och skall finnas enligt lag 1 kap. 7 § RF.

Indelning i kommuner och landsting m.m.

[K1]1 §  Sverige är indelat i kommuner och landsting.

[S2]Dessa sköter på demokratins och den kommunala självstyrelsens grund de angelägenheter som anges i denna lag eller i särskilda föreskrifter. Lag (2002:249).

I 1 kap. 7 § RF används begreppet sekundärkommun för att beteckna landsting och primärkommun som benämning för det vi i dagligt tal kallar kommun. Det finns även en tredje variant i form av kommunalförbund som är en samarbetsform mellan kommuner.

Prop. 2001/02:80: Dessa sköter på demokratins och den kommunala självstyrelsens grund de angelägenheter som anges i denna lag eller i särskilda föreskrifter.

Förslaget behandlas i avsnitt 7.2.

[K1]2 §  Varje landsting omfattar ett län, om inte något annat är särskilt föreskrivet.

Den nuvarande länsindelningen vilar på sedvanerättslig grund och är från år 1634 då riket enligt den dåvarande regeringsformen delades in i de 23 län vi har än idag. Landstingens indelning är samma som länsindelningen med undantag för Gotland där kommunen ansvarar för gränsöverskridande landstingsuppgifter.

[K1]3 §  Föreskrifter om indelningsändringar finns i lagen (1979:411) om ändringar i Sveriges indelning i kommuner och landsting.

[S2]Föreskrifter om den kommunala organisationen under krig eller krigsfara finns i lagen (1988:97) om förfarandet hos kommunerna, förvaltningsmyndigheterna och domstolarna under krig eller krigsfara m.m.

[S3]Föreskrifter om kommuners och landstings organisation och befogenheter vid extraordinära händelser i fredstid finns i lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Lag (2006:632).

Den i första stycket angivna lagen kallas kort för indelningslagen och reglerar vilka förutsättningar som krävs för ändringar av kommuner och landsting, vem som får och hur ändringar görs. Regeringen får göra mindre ändringar medan större ändringar görs av riksdagen.

Prop. 2001/02:184: Föreskrifter om kommuners och landstings organisation och befogenheter vid extraordinära händelser i fredstid finns i lagen (2002:000) om extraordinära händelser i fredstid hos kommuner och landsting.

I det nya tredje stycket görs en hänvisning till lagen om extraordinära händelser i fredstid hos kommuner och landsting. ...

Medlemskap

[K1]4 §  Medlem av en kommun är den som är folkbokförd i kommunen, äger fast egendom i kommunen eller ska betala kommunalskatt där.

[S2]Medlem av ett landsting är den som är medlem av en kommun inom landstinget. Lag (2011:1344).

Det finns ingen valfrihet avseende medlemskapet utan uppfyller en person en av de tre förutsättningarna så är personen kommunmedlem och kan även samtidigt vara kommunmedlem i flera kommuner. Samma gäller för landstingsmedlemskapet.

2 kap. Kommunernas och landstingens befogenheter

  • RÅ 2000:2:Kommunalt partistöd, innefattande förutom mandatbundet stöd ett grundstöd som utgjorde endast en liten andel av det totala stödet, har med beaktande av den ojämna mandatfördelningen i kommunfullmäktige ansetts utformat i strid med 2 kap. 10 § kommunallagen (1991:900)
  • RÅ 2000:1:Det förhållandet att lokal eller regional medfinansiering erfordras för att bidrag skall kunna erhållas från EU:s strukturfonder har inte ansetts utgöra synnerliga skäl för att godta en kommuns borgensåtagande för ett lån som ett kommunalt bolag avsåg lämna för finansiering av investeringar i lokaler för ett privat strukturfondsprojekt.

Allmänna befogenheter

[K2]1 §  Kommuner och landsting får själva ha hand om sådana angelägenheter av allmänt intresse som har anknytning till kommunens eller landstingets område eller deras medlemmar och som inte skall handhas enbart av staten, en annan kommun, ett annat landsting eller någon annan.

  • MÖD 2001:24:Miljösanktionsavgift vid kommunalt vattenverk-----Den verksamhet som kommunen bedriver vid ett vattenverk är att bedöma som näringsverksamhet. Verksamheten innehåller visserligen inslag av myndighetsutövning, men dessa är inte särskilt framträdande. Avgörande är istället att driften finansieras i huvudsak genom avgifter och att verksamheten därför har betydande ekonomiska inslag.
  • RÅ 2006:81:Fråga om anslag till ett permanent internationellt vatteninstitut är en kommunal angelägenhet.
  • RÅ 1995:7:Fråga om en av kommunfullmäktige fastställd modell för att bestämma priset på tomträttsmark vid försäljning till tomträttshavarna otillbörligt gynnar enskilda eller strider mot likställighetsprincipen.
  • RÅ 1996:95:Beslut av kommunfullmäktige att - under förutsättning att landstinget anställde en viss läkare vid ett sjukhus för vilket landstinget var huvudman - tillskjuta medel motsvarande kostnaden för en läkartjänst har ansetts kompetensöverskridande.
  • AD 2012 nr 66:En kommun och ett landsting har träffat avtal om den kommunala räddningstjänstens deltagande vid olika former av larm inom den s.k. IVPA-verksamheten. Tvist har uppkommit om det enligt kollektivavtal, och utan särskild överenskommelse med de berörda arbetstagarna, ingår i arbetsskyldigheten för kommunens räddningstjänstpersonal att delta vid dessa larm och därvid utföra olika förekommande arbetsuppgifter. Även bland annat fråga om ett tolkningsföreträde enligt 34 § medbestämmandelagen har utövats felaktigt på så sätt att det har föranlett skadeståndsskyldighet för arbetstagarorganisationen.
  • MÖD 2001:23:Miljösanktionsavgift vid kommunalt avloppsreningsverk-----Den verksamhet som Vetlanda kommun driver vid avloppsreningsverket är att bedöma som näringsverksamhet. Verksamheten innehåller visserligen inslag av myndighetsutövning, men dessa är inte särskilt framträdande. Avgörande är istället att driften finansieras i huvudsak genom avgifter och att verksamheten därför har betydande ekonomiska inslag.
  • RÅ 2002:12:Den kommunala kompetensen har ansetts omfatta namnsättning av enskild väg.
  • MÖD 2001:22:Miljösanktionsavgift vid sjukhus-----Den verksamhet som landstinget bedriver vid sjukhuset är inte att betrakta som näringsverksamhet. Det är visserligen inte fråga om myndighetsutövning, men eftersom det ekonomiska inslaget i verksamheten är alltför uttunnat, kan den inte heller anses vara av ekonomisk art.
  • RÅ 1994:65:En kommun beslutade att den tillsammans med andra kommuner och landsting skulle ingå som medlem i en ekonomisk förening som ägde ett kreditaktiebolag. En huvuduppgift för detta bolag var att förmedla krediter till föreningens medlemmar och - mot kommunal borgen - även vissa andra kommunägda rättssubjekt. Som förutsättning skulle vidare gälla att medlemmarna tecknade borgen för bolagets förpliktelser. Borgensåtagandet skulle emellertid vara på visst sätt begränsat. Beslutet har ansetts kompetensenligt.
  • RÅ 2000:1:Det förhållandet att lokal eller regional medfinansiering erfordras för att bidrag skall kunna erhållas från EU:s strukturfonder har inte ansetts utgöra synnerliga skäl för att godta en kommuns borgensåtagande för ett lån som ett kommunalt bolag avsåg lämna för finansiering av investeringar i lokaler för ett privat strukturfondsprojekt.
  • RÅ 2003:98:Ett beslut av kommunal nämnd att lämna anbud till landsting vid upphandling av sjuktransporter har ansetts kompetensöverskridande.
  • RÅ 1999:67:Beslut av en kommun att lämna bidrag till ett universitet med staten som huvudman har med beaktande av bidragets ändamål och begränsade omfattning ansetts kompetensenligt.

[K2]2 §  Kommuner och landsting skall behandla sina medlemmar lika, om det inte finns sakliga skäl för något annat.

Prop. 2016/17:171: Av paragrafen framgår att kommuner och landsting inte får ha hand om angelägenheter som ankommer på någon annan. Paragrafen motsvarar delar av 2 kap. 1 § KL (prop. 1990/91:117 s. 149).

  • RÅ 1999:46:Kommuns beslut att utge lägre bidrag till sådana enskilda daghem som inte anslutit sig till det kommunala avgiftssystemet än till övriga daghem har ansetts strida mot likställighetsprincipen i 2 kap. 2 § kommunallagen.
  • RÅ 1995:7:Fråga om en av kommunfullmäktige fastställd modell för att bestämma priset på tomträttsmark vid försäljning till tomträttshavarna otillbörligt gynnar enskilda eller strider mot likställighetsprincipen.
  • RÅ 1996:9:Kommunfullmäktigeförslag till taxa för båttrafik till och från ön Ven har ansetts strida mot den kommunala likställighetsprincipen, eftersom den innehöll rabatter som gynnade kommunmedlemmar som var folkbokförda på ön.
  • RÅ 1997:45:Enligt lagakraftvunnen barnomsorgstaxa kan olika avgifter uttas för den omsorg som kommunen tillhandahåller vid sidan av den avgiftsfria förskoleverksamheten beroende på om föräldrarna har ett faktiskt omsorgsbehov eller ej under den tid den avgiftsfria verksamheten pågår. Ett debiteringsbeslut enligt taxan har ansetts strida mot likställighetsprincipen i 2 kap. 2 § kommunallagen.
  • RÅ 2009:23:Fråga om ett beslut att inte stå för kostnaden för en elevs gymnasieutbildning i en annan kommun är förenligt med den kommunala likställighetsprincipen då kommunen tidigare stått för en annan elevs kostnader för samma utbildning. Laglighetsprövning enligt kommunallagen.
  • RÅ 2000:35:En kommunal barnomsorgstaxa har givits en sådan utformning att olika avgifter kan komma att utgå vid kommunens barnstugor för i princip likvärdiga tjänster. Avgiftsskillnaderna beror på att kommunen behandlar varje barnstuga som en särskild resultatenhet. Taxan har ansetts strida mot likställighetsprincipen i 2 kap. 2 § kommunallagen.
  • RÅ 2001:71:Barnomsorgstaxa inkomstdifferentierad efter föräldrarnas bruttoinkomst och med självkostnaden som avgiftstak har inte ansetts strida mot likställighetsprincipen i 2 kap. 2 § kommunallagen (1991:900).

[K2]3 §  Kommuner och landsting får inte fatta beslut med tillbakaverkande kraft som är till nackdel för medlemmarna, om det inte finns synnerliga skäl för det.

[K2]4 §  Om kommunernas och landstingens befogenheter och skyldigheter på vissa områden finns det särskilda föreskrifter.

Prop. 2016/17:171: Av paragrafen framgår att kommuner och landsting inte får fatta beslut med negativa följder för medlemmarna som avser tid som redan passerat. Paragrafen motsvarar 2 kap. 3 § KL (prop. 1990/91:117 s. 150).

  • AD 2012 nr 66:En kommun och ett landsting har träffat avtal om den kommunala räddningstjänstens deltagande vid olika former av larm inom den s.k. IVPA-verksamheten. Tvist har uppkommit om det enligt kollektivavtal, och utan särskild överenskommelse med de berörda arbetstagarna, ingår i arbetsskyldigheten för kommunens räddningstjänstpersonal att delta vid dessa larm och därvid utföra olika förekommande arbetsuppgifter. Även bland annat fråga om ett tolkningsföreträde enligt 34 § medbestämmandelagen har utövats felaktigt på så sätt att det har föranlett skadeståndsskyldighet för arbetstagarorganisationen.

[K2]5 §  Om kommunernas och landstingens rätt att meddela föreskrifter och att för skötseln av sina uppgifter ta ut skatt finns det föreskrifter i regeringsformen.

Prop. 2016/17:171: Av paragrafen framgår kommuners och landstings rätt att ta ut avgifter. Paragrafen motsvarar huvudsakligen 8 kap. 3 b § KL (prop. 1993/94:188 s. 107 f.).

[K2]6 §  Stockholms läns landsting får ha hand om sådana angelägenheter inom en del av landstinget som kommunerna där egentligen skall sköta, om det finns ett betydande behov av samverkan och detta inte kan tillgodoses på något annat sätt.

Särskilt om näringsverksamhet m.m.

[K2]7 §  Kommuner och landsting får driva näringsverksamhet, om den drivs utan vinstsyfte och går ut på att tillhandahålla allmännyttiga anläggningar eller tjänster åt medlemmarna i kommunen eller landstinget.

  • MÖD 2001:24:Miljösanktionsavgift vid kommunalt vattenverk-----Den verksamhet som kommunen bedriver vid ett vattenverk är att bedöma som näringsverksamhet. Verksamheten innehåller visserligen inslag av myndighetsutövning, men dessa är inte särskilt framträdande. Avgörande är istället att driften finansieras i huvudsak genom avgifter och att verksamheten därför har betydande ekonomiska inslag.
  • MÖD 2001:23:Miljösanktionsavgift vid kommunalt avloppsreningsverk-----Den verksamhet som Vetlanda kommun driver vid avloppsreningsverket är att bedöma som näringsverksamhet. Verksamheten innehåller visserligen inslag av myndighetsutövning, men dessa är inte särskilt framträdande. Avgörande är istället att driften finansieras i huvudsak genom avgifter och att verksamheten därför har betydande ekonomiska inslag.
  • RH 2015:18:Hyresnämndsmål. Lägenheter i fastigheter belägna på Kungsholmen och Södermalm har ansetts vara direkt jämförbara med lägenheter i fastigheter belägna i Sundbyberg.
  • MÖD 2001:22:Miljösanktionsavgift vid sjukhus-----Den verksamhet som landstinget bedriver vid sjukhuset är inte att betrakta som näringsverksamhet. Det är visserligen inte fråga om myndighetsutövning, men eftersom det ekonomiska inslaget i verksamheten är alltför uttunnat, kan den inte heller anses vara av ekonomisk art.
  • RÅ 1994:65:En kommun beslutade att den tillsammans med andra kommuner och landsting skulle ingå som medlem i en ekonomisk förening som ägde ett kreditaktiebolag. En huvuduppgift för detta bolag var att förmedla krediter till föreningens medlemmar och - mot kommunal borgen - även vissa andra kommunägda rättssubjekt. Som förutsättning skulle vidare gälla att medlemmarna tecknade borgen för bolagets förpliktelser. Borgensåtagandet skulle emellertid vara på visst sätt begränsat. Beslutet har ansetts kompetensenligt.

[K2]8 §  Kommuner och landsting får genomföra åtgärder för att allmänt främja näringslivet i kommunen eller landstinget.

[S2]Individuellt inriktat stöd till enskilda näringsidkare får lämnas bara om det finns synnerliga skäl för det.

Prop. 2016/17:171: I första stycket regleras att kommuner och landsting får genomföra åtgärder som allmänt främjar näringslivet i kommunen eller landstinget. En allmänt näringsfrämjande åtgärd kan vara att tillhandahålla mark eller teknisk service till företag. Småföretags behov av lokaler kan tillgodoses under förutsättning att verksamheten inriktas på företagarkollektivet i allmänhet. Även engagemang i utställningar, mässor och annan kollektiv marknadsföring kan tillåtas. Individuellt anpassad lokalhållning ...

  • MÖD 2001:24:Miljösanktionsavgift vid kommunalt vattenverk-----Den verksamhet som kommunen bedriver vid ett vattenverk är att bedöma som näringsverksamhet. Verksamheten innehåller visserligen inslag av myndighetsutövning, men dessa är inte särskilt framträdande. Avgörande är istället att driften finansieras i huvudsak genom avgifter och att verksamheten därför har betydande ekonomiska inslag.
  • RÅ 2010:100:Ett kommunalt beslut om avveckling av viss hemtjänstverksamhet och försäljning av inventarier tillhörande verksamheten har ansetts innebära ett otillåtet individuellt inriktat stöd till enskild näringsidkare. Laglighetsprövning enligt kommunallagen.
  • RÅ 2006:81:Fråga om anslag till ett permanent internationellt vatteninstitut är en kommunal angelägenhet.
  • MÖD 2001:23:Miljösanktionsavgift vid kommunalt avloppsreningsverk-----Den verksamhet som Vetlanda kommun driver vid avloppsreningsverket är att bedöma som näringsverksamhet. Verksamheten innehåller visserligen inslag av myndighetsutövning, men dessa är inte särskilt framträdande. Avgörande är istället att driften finansieras i huvudsak genom avgifter och att verksamheten därför har betydande ekonomiska inslag.
  • MÖD 2001:22:Miljösanktionsavgift vid sjukhus-----Den verksamhet som landstinget bedriver vid sjukhuset är inte att betrakta som näringsverksamhet. Det är visserligen inte fråga om myndighetsutövning, men eftersom det ekonomiska inslaget i verksamheten är alltför uttunnat, kan den inte heller anses vara av ekonomisk art.
  • RÅ 2000:1:Det förhållandet att lokal eller regional medfinansiering erfordras för att bidrag skall kunna erhållas från EU:s strukturfonder har inte ansetts utgöra synnerliga skäl för att godta en kommuns borgensåtagande för ett lån som ett kommunalt bolag avsåg lämna för finansiering av investeringar i lokaler för ett privat strukturfondsprojekt.
  • RÅ 1993:98:Fråga om kompetensenligheten av ett kommunfullmäktigebeslut att i syfte att främja sysselsättningen inom kommunen teckna borgen för ett privat företags lån. Förelåg "synnerliga skäl" enligt 2 kap. 8 § andra stycket kommunallagen (1991:900) att bevilja sådant stöd?
  • RÅ 2010:119:Fråga om ett kommunalt beslut om försäljning av fastighet har inneburit att ett individuellt inriktat stöd till en näringsidkare och ett statsstöd enligt EU-rätten lämnats till köparen av fastigheten (I och II). Laglighetsprövning enligt kommunallagen.
  • RÅ 1995:98:Beslut av kommunfullmäktige om stöd till hotell- och restaurangrörelse har i visst fall ansetts kompetensenligt. - Principen att lagstiftning som trätt i kraft efter det att kommunalt beslut har fattats inte påverkar laglighetsprövningen har ansetts gälla även lagstiftning angående EES-avtalet och Sveriges medlemskap i EU.

Kommunalt partistöd

[K2]9 §  Kommuner och landsting får ge ekonomiskt bidrag och annat stöd till politiska partier för att stärka deras ställning i den kommunala demokratin (partistöd).

[S2]Partistöd får ges till de politiska partier som är representerade i fullmäktige. Ett parti är representerat om det har fått mandat i fullmäktige för vilket en vald ledamot är fastställd enligt 14 kap.vallagen (2005:837).

[S3]Partistöd får ges också till ett parti som har upphört att vara representerat i fullmäktige, dock endast under ett år efter det att representationen upphörde.

[S4]Partistöd får bara ges till ett parti som är en juridisk person. Lag (2013:1053).

Prop. 2013/14:5: Paragrafen, som ger kommuner och landsting befogenhet att lämna partistöd, har behandlats i avsnitten 13.1–13.3.

Bestämmelserna om partistöd i 2 kap. KL anger gränserna för befogenheten att lämna sådant stöd. I den här paragrafen anges för närvarande endast till vilka partier partistöd får lämnas och under vilken tid det får ske.

I första stycket görs två ändringar. Den ena ändringen ...

  • RÅ 1994:104:Fråga om kommunalt partistöd utformats så att det är förenligt med 2 kap. 10 § kommunallagen (1991:900) (I-III). Tillsättande av oppositionsråd har bedömts som inrättande av fullmäktigberedning enligt 3 kap. 7 § kommunallagen men inte som partistöd (II-III).
  • RÅ 2000:2:Kommunalt partistöd, innefattande förutom mandatbundet stöd ett grundstöd som utgjorde endast en liten andel av det totala stödet, har med beaktande av den ojämna mandatfördelningen i kommunfullmäktige ansetts utformat i strid med 2 kap. 10 § kommunallagen (1991:900)
  • RÅ 2004:128:Ett kommunalt partistöd innefattande, förutom mandatbundet stöd m.m., ett grundstöd uppgående till 12 procent av det totala stödet har vid en samlad bedömning av omständigheterna i målet inte ansetts vara utformat i strid med 2 kap. 10 § kommunallagen.

[K2]10 §  Fullmäktige ska besluta om partistödets omfattning och formerna för det. Stödet får inte utformas så, att det otillbörligt gynnar eller missgynnar ett parti.

[S2]Fullmäktige får besluta att endast mandat för vilket en vald ledamot är fastställd enligt 14 kap.vallagen (2005:837) ska beaktas vid fördelningen av partistödet. Lag (2013:1053).

Prop. 2013/14:5: Paragrafen, som innehåller bestämmelser om partistödets utformning, har behandlats i avsnitt 13.4.

Bestämmelserna om partistöd i 2 kap. KL anger gränserna för kommuners och landstings befogenhet att lämna sådant stöd. För det fall partistöd lämnas följer av den här paragrafen att fullmäktige ska besluta om stödets omfattning och formerna ...

  • RÅ 1994:104:Fråga om kommunalt partistöd utformats så att det är förenligt med 2 kap. 10 § kommunallagen (1991:900) (I-III). Tillsättande av oppositionsråd har bedömts som inrättande av fullmäktigberedning enligt 3 kap. 7 § kommunallagen men inte som partistöd (II-III).
  • RÅ 2000:2:Kommunalt partistöd, innefattande förutom mandatbundet stöd ett grundstöd som utgjorde endast en liten andel av det totala stödet, har med beaktande av den ojämna mandatfördelningen i kommunfullmäktige ansetts utformat i strid med 2 kap. 10 § kommunallagen (1991:900)
  • RÅ 2004:128:Ett kommunalt partistöd innefattande, förutom mandatbundet stöd m.m., ett grundstöd uppgående till 12 procent av det totala stödet har vid en samlad bedömning av omständigheterna i målet inte ansetts vara utformat i strid med 2 kap. 10 § kommunallagen.

[K2]11 §  Fullmäktige ska besluta att en mottagare av partistöd årligen ska lämna en skriftlig redovisning som visar att partistödet har använts för det ändamål som anges i 9 § första stycket.

[S2]Redovisningen ska avse perioden 1 januari–31 december och ges in till fullmäktige senast sex månader efter redovisningsperiodens utgång. En av mottagaren utsedd särskild granskare ska granska om redovisningen ger en rättvisande bild av hur mottagaren har använt partistödet. Granskarens rapport över granskningen ska bifogas redovisningen.

[S3]Fullmäktige får besluta att stöd inte ska betalas till parti som inte lämnar redovisning och granskningsrapport enligt första och andra styckena. Lag (2013:1053).

Prop. 2013/14:5: Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om redovisning av partistödets användning. Den har behandlats i avsnitten 13.6 och 13.7.

Paragrafen anger ytterligare villkor för att få lämna partistöd utöver vad som framgår av 2 kap. 10 §. Av paragrafen framgår att partistöd

måste förenas med vissa krav på mottagarna av stödet avseende ...

[K2]12 §  Beslut om att betala ut partistöd ska fattas av fullmäktige minst en gång per år. Lag (2013:1053).

Prop. 2013/14:5: Paragrafen är ny och anger att beslut om att betala ut partistöd ska fattas minst en gång per år. Den har behandlats i avsnitt 13.5. Den nya definitionen i 2 kap. 9 § av vad som avses med representerat parti medför att ett partis representation i fullmäktige kan upphöra under en pågående mandatperiod. Av samma paragraf följer att partistöd inte får lämnas till ett parti under längre tid än ett år efter det att partiets ...

3 kap. Kommunernas och landstingens organisation och verksamhetsformer

  • RÅ 1997:47:Ett beslut av kommunfullmäktige att teckna borgen för en kommunal bostadsstiftelse har ansetts falla inom ramen för kommunens allmänna kompetens enligt kommunallagen. Beslutet har således ansetts kompetensenligt oavsett att lagen om kommunala åtgärder till bostadsförsörjningens främjande är upphävd. Beslutet har också befunnits förenligt med den kommunala likställighetsprincipen.

Fullmäktige

[K3]1 §  I varje kommun och i varje landsting finns det en beslutande församling: kommunfullmäktige i kommunerna och landstingsfullmäktige i landstingen.

Nämnder

[K3]2 §  Kommunfullmäktige skall tillsätta en kommunstyrelse och landstingsfullmäktige en landstingsstyrelse.

[S2]Närmare föreskrifter om styrelsen finns i 6 kap.1-6 §§.

[K3]3 §  Fullmäktige skall tillsätta de nämnder som utöver styrelsen behövs för att fullgöra kommunens eller landstingets uppgifter enligt särskilda författningar och för verksamheten i övrigt.

  • RÅ 2003:14:En s.k. arvodesberedning, som anförtrotts att självständigt avgöra vissa ärenden, har i denna verksamhet inte ansetts utgöra en sådan fullmäktigeberedning vars beslut faller utanför tillämpningsområdet för kommunallagens bestämmelser om laglighetsprövning. Fråga om kammarrätt bort meddela prövningstillstånd.

[K3]3 a §  Kommuner och landsting får genom en gemensam nämnd fullgöra uppgifter enligt 3 §.

[S2]En gemensam nämnd får fullgöra uppgifter för vilka det enligt särskilda författningar skall finnas en eller flera nämnder i varje kommun eller landsting. Sådana uppgifter som kommun- eller landstingsstyrelsen har vid höjd beredskap enligt lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap får dock inte fullgöras av en gemensam nämnd. Särskilda bestämmelser om gemensam nämnd finns i lagen (2003:192) om gemensam nämnd inom vård- och omsorgsområdet.

[S3]En gemensam nämnd tillsätts i någon av de samverkande kommunerna eller landstingen och ingår i denna kommuns eller detta landstings organisation. Lag (2006:632).

Prop. 2002/03:20: Förslaget behandlas i avsnitt 5.

Genom ett tillägg i andra stycket görs en hänvisning till lagen om gemensam nämnd inom vård- och omsorgsområdet.

[K3]3 b §  Vad som gäller för en nämnd enligt denna lag skall, om inget annat sägs, även gälla en gemensam nämnd. Lag (1997:550).

[K3]3 c §  En gemensam nämnds behörighet och befogenhet skall närmare preciseras i en överenskommelse mellan de berörda kommunerna och landstingen. Lag (1997:550).

[K3]4 §  Fullmäktige skall, om inte något annat är särskilt föreskrivet, bestämma nämndernas verksamhetsområden och inbördes förhållanden. Fullmäktige får därvid besluta

  1. att en nämnd skall ha hand om en eller flera verksamheter i hela kommunen eller landstinget,
  2. att en nämnd skall ha hand om en eller flera verksamheter för en del av kommunen eller landstinget,
  3. att en nämnd skall ha hand om verksamheten vid en eller flera anläggningar,
  4. att en nämnd skall vara underställd en annan nämnd, och
  5. att en nämnd skall vara gemensam med en annan kommun eller ett annat landsting. Lag (1997:550).

[K3]5 §  En nämnd får inte bestämma om rättigheter eller skyldigheter för kommunen eller landstinget i ärenden där nämnden företräder kommunen eller landstinget som part.

[S2]En nämnd får inte heller utöva i lag eller annan författning föreskriven tillsyn över sådan verksamhet som nämnden själv bedriver.

[K3]6 §  Om utskott, nämndberedningar, partssammansatta organ och självförvaltningsorgan finns det särskilda föreskrifter i denna lag. Lag (1994:690).

Fullmäktigeberedningar

[K3]7 §  För beredning av ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden som skall avgöras av fullmäktige får fullmäktige inrätta fullmäktigeberedningar.

[S2]En fullmäktigeberednings sammanträden skall hållas inom stängda dörrar. En sådan beredning får dock besluta att dess sammanträden skall vara offentliga, om fullmäktige har medgett det. Lag (2002:249).

Prop. 2001/02:80: En fullmäktigeberednings sammanträden skall hållas inom stängda dörrar. En sådan beredning får dock besluta att dess sammanträden skall vara offentliga, om fullmäktige har medgett det.

Förslaget behandlas i avsnitt 9.4.

Ändringen i första stycket innebär att kravet på att endast förtroendevalda kan utses till en fullmäktigeberedning avskaffas. ...

  • RÅ 1994:104:Fråga om kommunalt partistöd utformats så att det är förenligt med 2 kap. 10 § kommunallagen (1991:900) (I-III). Tillsättande av oppositionsråd har bedömts som inrättande av fullmäktigberedning enligt 3 kap. 7 § kommunallagen men inte som partistöd (II-III).
  • RÅ 2003:14:En s.k. arvodesberedning, som anförtrotts att självständigt avgöra vissa ärenden, har i denna verksamhet inte ansetts utgöra en sådan fullmäktigeberedning vars beslut faller utanför tillämpningsområdet för kommunallagens bestämmelser om laglighetsprövning. Fråga om kammarrätt bort meddela prövningstillstånd.

Revisorer

[K3]8 §  För granskning av den verksamhet som bedrivs inom en nämnds verksamhetsområde och av en fullmäktigeberedning skall det finnas revisorer.

[S2]Närmare föreskrifter om revisorer finns i 9 kap.

Fullmäktiges uppgifter

[K3]9 §  Fullmäktige beslutar i ärenden av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt för kommunen eller landstinget, främst

  1. mål och riktlinjer för verksamheten,
  2. budget, skatt och andra viktiga ekonomiska frågor,
  3. nämndernas organisation och verksamhetsformer,
  4. val av ledamöter och ersättare i nämnder och beredningar,
  5. val av revisorer,
  6. grunderna för ekonomiska förmåner till förtroendevalda,
  7. årsredovisning och ansvarsfrihet,
  8. folkomröstning i kommunen eller landstinget, och
  9. extra val till fullmäktige.

[S2]Fullmäktige beslutar också i andra frågor som anges i denna lag eller i andra författningar. Lag (2010:1414).

Prop. 2009/10:80: I första stycket har en ny punkt (9) om extra val till fullmäktige lagts till. Den nya punkten innebär att det är förbehållet fullmäktige att ta ställning till om extra val ska hållas. Av 3 kap. 10 § kommunallagen (1991:900) följer att fullmäktige inte kan delegera beslutanderätt som rör frågor om extra val.

Prop. 2005/06:55: Förslaget behandlas i avsnitt 6.3.

Ändringen i punkten 5 är en följdändring på grund av att kravet att välja revisorsersättare enligt 9 kap. 2 § avskaffas.

  • RÅ 1994:72:Kommunfullmäktige har fattat beslut som innehållit riktlinjer för kollektivtrafiktaxa. Trafiknämnd har ansetts behörig att med stöd av reglemente av kommunfullmäktige fatta beslut angående taxan inom ramen för de givna riktlinjerna.
  • HFD 2016:28:Chefsinstruktionen för en regiondirektör ansågs innefatta en sådan delegation av beslutanderätt att hans beslut om ny övergripande organisationsstruktur inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen bedömdes vara fattat på regionstyrelsens vägnar och därmed överklagbart. Eftersom det var fråga om ett ärende som det ankom på fullmäktige att besluta i var beslutet olagligt.

[K3]10 §  Fullmäktige får uppdra åt en nämnd att i fullmäktiges ställe besluta i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden. Ärenden som anges i 9 § första stycket eller som enligt lag eller annan författning skall avgöras av fullmäktige får dock inte delegeras till nämnderna.

[S2]Föreskrifter om delegering av ärenden inom en nämnds verksamhetsområde finns i 6 kap.33-38 §§.

  • RÅ 1994:72:Kommunfullmäktige har fattat beslut som innehållit riktlinjer för kollektivtrafiktaxa. Trafiknämnd har ansetts behörig att med stöd av reglemente av kommunfullmäktige fatta beslut angående taxan inom ramen för de givna riktlinjerna.

[K3]11 §  Föreskrifter om rätt för kommuner och landsting att uppdra beslutanderätten i vissa anställningsfrågor till en sammanslutning av kommuner eller landsting finns i lagen (2009:47) om vissa kommunala befogenheter. Lag (2009:48).

[K3]12 §  I samband med att budgeten fastställs eller anslag annars beviljas får fullmäktige uppdra åt en nämnd att genomföra en viss verksamhet inom ramen för de riktlinjer eller andra generella beslut om verksamheten som fullmäktige har fastställt, om inte något annat följer av lag.

  • RÅ 1994:72:Kommunfullmäktige har fattat beslut som innehållit riktlinjer för kollektivtrafiktaxa. Trafiknämnd har ansetts behörig att med stöd av reglemente av kommunfullmäktige fatta beslut angående taxan inom ramen för de givna riktlinjerna.

Nämndernas uppgifter

[K3]13 §  Nämnderna beslutar i frågor som rör förvaltningen och i frågor som de enligt lag eller annan författning skall handha.

[S2]Nämnderna beslutar också i frågor som fullmäktige har delegerat till dem.

[K3]14 §  Nämnderna bereder fullmäktiges ärenden och ansvarar för att fullmäktiges beslut verkställs.

[K3]15 §  Nämnderna skall redovisa till fullmäktige hur de har fullgjort sådana uppdrag som fullmäktige har lämnat till dem med stöd av 10 § första stycket och 12 §.

[S2]Fullmäktige skall besluta om omfattningen av redovisningen och formerna för den.

Överlämnande av vården av kommunala angelägenheter

[K3]16 §  Kommuner och landsting får efter beslut av fullmäktige lämna över vården av en kommunal angelägenhet till en juridisk person eller en enskild individ.

[S2]Om det i lag eller förordning anges att angelägenheten ska bedrivas av en kommunal nämnd eller om den innefattar myndighetsutövning, får den dock inte överlämnas med stöd av denna bestämmelse.

[S3]Bestämmelser om allmänhetens rätt att ta del av handlingar hos vissa juridiska personer enligt 3 kap.16 a18 b §§, finns i 2 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Lag (2014:573).

Prop. 2013/14:118: Paragrafen, som innehåller bestämmelser om överlämnande av vården av kommunala angelägenheter, behandlas i avsnitt 5.4.

I första stycket första meningen ersätts ett aktiebolag, ett handelsbolag, en ekonomisk förening, en ideell förening och en stiftelse med den gemensamma benämningen juridisk person.

Bisatsen i första stycket, för vars handhavande särskild ordning inte föreskrivits, ...

  • RÅ 1997:47:Ett beslut av kommunfullmäktige att teckna borgen för en kommunal bostadsstiftelse har ansetts falla inom ramen för kommunens allmänna kompetens enligt kommunallagen. Beslutet har således ansetts kompetensenligt oavsett att lagen om kommunala åtgärder till bostadsförsörjningens främjande är upphävd. Beslutet har också befunnits förenligt med den kommunala likställighetsprincipen.
  • HFD 2011:53:En kommuns beslut att lämna över vården av en kommunal angelägenhet till en ideell förening har ansetts strida mot lag då fullmäktige före beslutet underlåtit att verka för handlingsoffentlighet hos föreningen.
  • RÅ 2008:29:Att en kommun är ägare till ett aktiebolag utgör inte något hinder för bolaget att bedriva fristående skolor.

Kommunala bolag

[K3]16 a §  Med ett helägt kommunalt bolag avses ett aktiebolag där kommunen eller landstinget direkt eller indirekt innehar samtliga aktier.

[S2]Med ett delägt kommunalt bolag avses ett aktiebolag eller handelsbolag där kommunen eller landstinget bestämmer tillsammans med någon annan. Lag (2014:573).

Prop. 2013/14:118: Paragrafen, som är ny, innehåller en definition av dels ett helägt kommunalt bolag, dels ett delägt kommunalt bolag. Den behandlas i avsnitt 5.4.

Bestämmelserna om hel- och delägda kommunala bolag återfinns för närvarande i 17 och 18 §§. Ändringen är av redaktionell karaktär och innebär ingen ändring i sak.

[K3]17 §  Om en kommun eller ett landsting med stöd av 16 § lämnar över vården av en kommunal angelägenhet till ett helägt kommunalt bolag, ska fullmäktige

  1. fastställa det kommunala ändamålet med verksamheten,
  2. se till att det fastställda kommunala ändamålet och de kommunala befogenheter som utgör ram för verksamheten anges i bolagsordningen,
  3. utse samtliga styrelseledamöter,
  4. se till att det anges i bolagsordningen att fullmäktige får ta ställning innan sådana beslut i verksamheten som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt fattas,
  5. utse minst en lekmannarevisor, och
  6. se till att bolaget ger allmänheten insyn i den verksamhet som genom avtal lämnas över till privata utförare. Lag (2014:573).

Prop. 2013/14:118: Paragrafen som innehåller bestämmelser om helägda kommunala bolag, behandlas i avsnitt 5.4 och 9.4.

I första stycket görs en redaktionell ändring för att anpassa texten till definitionen av ett helägt kommunalt bolag i 16 a §. I första stycket finns sedan tidigare en uppräkning av fullmäktiges skyldigheter när en kommun ...

Prop. 2005/06:55: Förslaget i första stycket behandlas i avsnitt 7.5. Ändringen innebär att de krav som framgår av andra stycket blir tillämpliga även i ett aktiebolag som inte ägs direkt av kommunen eller landstinget utan av ett annat kommunalt bolag. Bestämmelsen syftar till att markera att kommunen alltid måste tillse att de krav som följer av andra stycket görs tillämpliga även i dotterbolag till kommunala bolag.

Ändringen ...

Prop. 1998/99:66: Om en kommun eller ett landsting med stöd av 16 § lämnar över vården av en kommunal angelägenhet till ett aktiebolag där kommunen eller landstinget innehar samtliga aktier, skall fullmäktige

Prop. 1997/98:99: Detsamma gäller, när kommunen eller landstinget ensam bildar en stiftelse för en kommunal angelägenhet.

Prop. 2001/02:80: 3. se till att fullmäktige får ta ställning innan sådana beslut i verksamheten som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt fattas.

Fullmäktige skall också utse minst en lekmannarevisor i aktiebolag där kommunen eller landstinget direkt eller indirekt innehar samtliga aktier.

Vad som anges i första stycket gäller, när kommunen ensam eller landstinget ensamt bildar en stiftelse för en kommunal angelägenhet. Fullmäktige skall även utse ...

  • RÅ 2006:81:Fråga om anslag till ett permanent internationellt vatteninstitut är en kommunal angelägenhet.
  • HFD 2011:53:En kommuns beslut att lämna över vården av en kommunal angelägenhet till en ideell förening har ansetts strida mot lag då fullmäktige före beslutet underlåtit att verka för handlingsoffentlighet hos föreningen.

[K3]18 §  Innan vården av en kommunal angelägenhet lämnas över till ett delägt kommunalt bolag, ska fullmäktige se till att bolaget blir bundet av de villkor som avses i 17 § i en omfattning som är rimlig med hänsyn till andelsförhållandena, verksamhetens art och omständigheterna i övrigt.

[S2]I delägda kommunala bolag som inte omfattas av 2 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), ska fullmäktige verka för att allmänheten ska ha rätt att ta del av handlingar hos bolaget enligt de grunder som gäller för allmänna handlingars offentlighet i 2 kap.tryckfrihetsförordningen och offentlighets- och sekretesslagen. Lag (2014:573).

Prop. 2013/14:118: Paragrafen som innehåller bestämmelser om delägda kommunala bolag, behandlas i avsnitt 5.4 och 9.4.

I paragrafens nuvarande första och tredje stycken görs redaktionella ändringar för att anpassa texten till definitionen av ett delägt kommunalt bolag i 16 a §. Vidare flyttas bestämmelserna om en förening där ...

  • RÅ 2006:81:Fråga om anslag till ett permanent internationellt vatteninstitut är en kommunal angelägenhet.
  • HFD 2011:53:En kommuns beslut att lämna över vården av en kommunal angelägenhet till en ideell förening har ansetts strida mot lag då fullmäktige före beslutet underlåtit att verka för handlingsoffentlighet hos föreningen.

[K3]18 a §  Till lekmannarevisor i hel- eller delägda kommunala bolag ska fullmäktige utse någon av de revisorer som enligt 9 kap. 1 § valts för granskning av styrelsen och övriga nämnders verksamhet. Lag (2014:573).

Prop. 2013/14:118: Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om lekmannarevisor i hel- och delägda kommunala bolag. Den behandlas i avsnitt 5.4.

Dessa bestämmelser återfinns för närvarande i 17 § fjärde stycket. Ändringen är av redaktionell karaktär och innebär ingen ändring i sak.

Stiftelser och föreningar

[K3]18 b §  Vad som anges i 17 § 1–4 och 6 gäller också när kommunen ensam eller landstinget ensamt bildar en stiftelse för en kommunal angelägenhet. Fullmäktige ska även utse minst en revisor i en sådan stiftelse. Till revisor i stiftelsen ska fullmäktige utse någon av de revisorer som enligt 9 kap. 1 § valts för granskning av styrelsen och övriga nämnders verksamhet.

[S2]Vad som anges i 18 § gäller också en förening där kommunen eller landstinget bestämmer tillsammans med någon annan och om kommunen eller landstinget tillsammans med någon annan bildar en stiftelse för en kommunal angelägenhet.

[S3]Vad som anges i 17 § om bolagsordningen ska vid tillämpningen av första och andra styckena i stället avse stadgarna i en förening och stiftelseförordnandet eller stiftelseurkunden i en stiftelse. Lag (2014:573). Privata utförare

Prop. 2013/14:118: Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om kommunala stiftelser och föreningar. Den behandlas i avsnitt 5.4.

Första stycket innehåller bestämmelser om stiftelser som kommunen eller landstinget ensamt bildar för en kommunal angelägenhet. Dessa bestämmelser återfinns för närvarande i 17 § tredje och fjärde styckena.

Ändringen är av redaktionell karaktär och innebär ingen ...

[K3]18 c §  Med en privat utförare avses en juridisk person eller en enskild individ som har hand om vården av en kommunal angelägenhet enligt 16 §. Med en privat utförare avses inte ett hel- eller delägt kommunalt bolag och inte heller en sådan stiftelse eller förening som avses i 18 b §. Lag (2014:573).

Prop. 2013/14:118: Paragrafen, som är ny, innehåller en definition av vad som avses med en privat utförare. Den behandlas i avsnitt 5.3.

En privat utförare är den som har hand om vården av en kommunal angelägenhet enligt 16 §. En privat utförare kan t.ex. vara ett aktiebolag, ett handelsbolag, en ekonomisk förening, en ideell förening eller en stiftelse men kan också vara en enskild individ. Även idéburna organisationer ...

[K3]19 §  När vården av en kommunal angelägenhet genom avtal har lämnats över till en privat utförare ska kommunen respektive landstinget kontrollera och följa upp verksamheten. Lag (2014:573).

Prop. 2013/14:118: Paragrafen, som innehåller bestämmelser om kontroll och uppföljning av verksamhet som överlämnats till privata utförare, behandlas i avsnitt 6.1.

Ändringen i paragrafen innebär att kommuner och landsting ska kontrollera och följa upp verksamhet som genom avtal lämnats över till en privat utförare. Bestämmelsen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag. Syftet med ändringen är att kommuner ...

Prop. 2001/02:80: Bestämmelsens nuvarande utformning innebär att den är tillämplig när vården av en kommunal angelägenhet överlämnas till ett sådant delägt kommunalt företag som avses i 3 kap. 18 § kommunallagen. Såvitt framgår av förarbetena är bestämmelsen dock endast avsedd att tillämpas när vården av en angelägenhet överlämnas till ett helt privatägt företag, exempelvis genom ett avtal om entreprenaddrift. Avsikten med ändringen är att förtydliga ...

  • RÅ 1997:47:Ett beslut av kommunfullmäktige att teckna borgen för en kommunal bostadsstiftelse har ansetts falla inom ramen för kommunens allmänna kompetens enligt kommunallagen. Beslutet har således ansetts kompetensenligt oavsett att lagen om kommunala åtgärder till bostadsförsörjningens främjande är upphävd. Beslutet har också befunnits förenligt med den kommunala likställighetsprincipen.

[K3]19 a §  Om en kommun eller ett landsting sluter avtal med en privat utförare, ska kommunen respektive landstinget genom avtalet tillförsäkra sig information som gör det möjligt att ge allmänheten insyn i den verksamhet som lämnas över. Lag (2014:573).

Prop. 2013/14:118: Paragrafen, som innehåller bestämmelser om allmänhetens insyn i verksamhet som överlämnats till privata utförare, behandlas i avsnitt 9.3.

Ändringen i paragrafen innebär att om vården av en kommunal angelägenhet lämnas över till en privat utförare ska kommunen respektive landstinget genom avtalet med den privata utföraren tillförsäkra sig information som gör det möjligt att ge allmänheten insyn i ...

Prop. 2001/02:80: annan än som avses i 17 och 18 §§ om att denne skall utföra en kommunal angelägenhet skall kommunen eller landstinget beakta intresset av att genom avtalet tillförsäkras information som gör det möjligt för allmänheten att få insyn i hur angelägenheten utförs.

Förslaget behandlas i avsnitt 9.3.2.

Den nya bestämmelsen, som har utformats i enlighet ...

[K3]19 b §  Fullmäktige ska för varje mandatperiod anta ett program med mål och riktlinjer för sådana kommunala angelägenheter som utförs av privata utförare.

[S2]I programmet ska det också anges hur fullmäktiges mål och riktlinjer samt övriga föreskrifter på området ska följas upp och hur allmänhetens insyn ska tillgodoses. Lag (2014:573).

Prop. 2013/14:118: Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om det program med mål och riktlinjer som fullmäktige ska anta för sådana kommunala angelägenheter som utförs av privata utförare. Den behandlas i avsnitt 6.2.

I paragrafens första stycke behandlas det program med mål och riktlinjer som fullmäktige ska anta för sådana kommunala angelägenheter som utförs av privata utförare. Fullmäktige ska anta ...

Kommunalförbund

[K3]20 §  Kommuner och landsting får bilda kommunalförbund och lämna över vården av kommunala angelägenheter till sådana förbund.

[S2]Ett kommunalförbund är bildat när förbundsordningen har antagits av förbundsmedlemmarna eller vid den senare tidpunkt som anges i förbundsordningen. Lag (1997:550).

  • MÖD 2003:3:Talerätt vid överklagande av täkttillstånd -----En kommun och ett kommunalförbund överklagade ett länsstyrelsebeslut om förlängt täkttillstånd med hänvisning till att fortsatt grustäkt skulle spoliera ett interkommunalt projekt att nyttja grustillgångarna för vattentäkt. Miljödomstolen avvisade överklagandena p.g.a. bristande talerätt. Miljööverdomstolen (MÖD) pekade på att kommunen vidtagit en rad åtgärder för att skydda området från fortsatt grustäktsverksamhet samt att den tilltänkta infiltreringsanläggningen skulle tillgodose innevånarna med dricksvatten. Domstolen ansåg därför att beslutet angick kommunen på ett så pass konkret sätt att den hade rätt att överklaga beslutet. När det gällde kommunalförbundet konstaterade MÖD att ett sådant förbund enligt kommunallagen skall tillvarata medlemmarnas gemensamma angelägenheter, bl.a. rörande teknisk försörjning. Förbundet hade också behörighet att företräda kommuner i sådana frågor. Eftersom kommunernas samverkan kring det tilltänkta dricksvattenprojektet skedde genom kommunalförbundets försorg tillerkändes även förbundet talerätt mot länsstyrelsens beslut.
  • HFD 2013:80:En kommuns föreskriftsrätt efter bemyndigande enligt 8 kap. regeringsformen kan inte utnyttjas av kommunalförbund.

[K3]21 §  Om inget annat sägs eller följer av bestämmelserna om kommuner och landsting i denna lag, gäller dessa i tillämpliga delar även för kommunalförbund. Lag (1997:550).

  • MÖD 2003:3:Talerätt vid överklagande av täkttillstånd -----En kommun och ett kommunalförbund överklagade ett länsstyrelsebeslut om förlängt täkttillstånd med hänvisning till att fortsatt grustäkt skulle spoliera ett interkommunalt projekt att nyttja grustillgångarna för vattentäkt. Miljödomstolen avvisade överklagandena p.g.a. bristande talerätt. Miljööverdomstolen (MÖD) pekade på att kommunen vidtagit en rad åtgärder för att skydda området från fortsatt grustäktsverksamhet samt att den tilltänkta infiltreringsanläggningen skulle tillgodose innevånarna med dricksvatten. Domstolen ansåg därför att beslutet angick kommunen på ett så pass konkret sätt att den hade rätt att överklaga beslutet. När det gällde kommunalförbundet konstaterade MÖD att ett sådant förbund enligt kommunallagen skall tillvarata medlemmarnas gemensamma angelägenheter, bl.a. rörande teknisk försörjning. Förbundet hade också behörighet att företräda kommuner i sådana frågor. Eftersom kommunernas samverkan kring det tilltänkta dricksvattenprojektet skedde genom kommunalförbundets försorg tillerkändes även förbundet talerätt mot länsstyrelsens beslut.

[K3]22 §  När ett kommunalförbund har hand om en angelägenhet som det finns bestämmelser om i en särskild författning, skall den författningens bestämmelser om kommuner eller landsting gälla för förbundet.

[S2]Om det i någon annan författning finns särskilda bestämmelser om kommunalförbund för ett visst ändamål, skall de gälla i stället för bestämmelserna i denna lag. Lag (1997:550).

  • HFD 2013:80:En kommuns föreskriftsrätt efter bemyndigande enligt 8 kap. regeringsformen kan inte utnyttjas av kommunalförbund.

[K3]23 §  I ett kommunalförbund skall det som beslutande församling finnas förbundsfullmäktige eller en förbundsdirektion.

[S2]Ledamöter och ersättare i den beslutande församlingen väljs av förbundsmedlemmarnas fullmäktige enligt vad som anges i förbundsordningen.

[S3]Varje förbundsmedlem skall vara representerad i den beslutande församlingen med minst en ledamot och en ersättare. Antalet ersättare skall vara lika många som antalet ledamöter. Lag (1997:550).

[K3]24 §  Den beslutande församlingen väljs för fyra år, om inte en kortare mandattid anges i förbundsordningen.

[S2]Mandattiden räknas från och med den 1 januari året efter det då val av fullmäktige har ägt rum i hela landet, om inte annat anges i förbundsordningen. Lag (1997:550).

[K3]25 §  Den beslutande församlingen skall tillsätta en förbundsstyrelse. Om ett förbund är organiserat med förbundsdirektion, skall direktionen också vara förbundsstyrelse.

[S2]Den beslutande församlingen skall tillsätta de organ som utöver förbundsstyrelsen behövs för att fullgöra kommunalförbundets uppgifter. Lag (1997:550).

[K3]26 §  En förbundsmedlem har rätt att utträda ur ett kommunalförbund.

[S2]Uppsägningstiden skall vid utträde vara tre år, om inte kortare tid anges i förbundsordningen. Lag (1997:550).

[K3]27 §  För ett kommunalförbund skall det finnas en förbundsordning med närmare bestämmelser om förbundet. Förbundsordningen skall fastställas av förbundsmedlemmarnas fullmäktige. Lag (1997:550).

[K3]28 §  Förbundsordningen skall ange

  1. kommunalförbundets namn och den ort där förbundet skall ha sitt säte, förbundets medlemmar och ändamål,
  2. förbundets organisation, organens befogenheter och inbördes förhållanden samt om interimsorgan får inrättas och om förbundsstyrelsen skall få vara ställföreträdare för förbundsfullmäktige,
  3. antalet ledamöter och ersättare i den beslutande församlingen och hur förbundsmedlemmarna skall vara representerade samt mandattiden i de fall som anges i 24 §,
  4. antalet revisorer och deras mandattid,
  5. i fråga om förbund med förbundsdirektion, på vilket sätt och vilken av förbundsmedlemmarna som skall utse revisorer,
  6. om en förbundsmedlem skall ha rätt att väcka ärenden i den beslutande församlingen,
  7. om det för beslut skall krävas kvalificerad majoritet i den beslutande församlingen och för vilka ärenden detta skall gälla,
  8. om en förtroendevald hos en förbundsmedlem som inte är ledamot i den beslutande församlingen skall ha sådan yttranderätt som anges i 5 kap. 21 §,
  9. om en förtroendevald hos en förbundsmedlem som inte är ledamot eller ersättare i förbundsstyrelsen eller någon annan nämnd skall ha sådan närvarorätt som anges i 4 kap. 23 §,
  10. var förbundets kungörelser och andra tillkännagivanden skall anslås,
  11. förbundsmedlemmarnas andelar i förbundets tillgångar och skulder och fördelningen av förbundets kostnader mellan medlemmarna,
  12. förbundsmedlemmarnas styrning av och insyn i förbundets ekonomi och verksamhet,
  13. föreskrifter om förbundets budgetprocess,
  14. förfarandet vid en förbundsmedlems utträde ur förbundet,
  15. förutsättningarna för och förfarandet vid förbundets likvidation och upplösning samt grunderna för skifte av förbundets behållna tillgångar när förbundet upplöses,
  16. ordningen för att lösa tvister mellan förbundet och dess medlemmar, samt
  17. ordningen för att bestämma ekonomiska förmåner till ledamöterna och ersättarna i den beslutande församlingen samt i fråga om förbund med förbundsdirektion till revisorerna. Lag (2006:369).

Prop. 2005/06:55: Förslaget behandlas i avsnitt 6.3.

Ändringen i punkterna 4, 5 och 17 innebär att kravet på att välja revisorsersättare i kommunalförbund avskaffas. Av övergångsbestämmelserna framgår att bestämmelsen skall tillämpas från och med räkenskapsåret 2007. Förbundsordningen för redan existerande kommunalförbund måste därmed revideras senast vid denna tidpunkt.

Kommunala arkiv

[K3]29 §  Föreskrifter om kommunala arkiv finns i arkivlagen (1990:782). Lag (1997:550).

Kommunala föreskrifter

[K3]30 §  Kommunala föreskrifter ska kungöras genom att det på kommunens eller landstingets anslagstavla tillkännages att protokollet för de beslutade föreskrifterna har justerats.

[S2]Gällande kommunala föreskrifter ska finnas tillgängliga för allmänheten på kommunens eller landstingets webbplats. De ska där vara samlade i kommunens eller landstingets författningssamling eller på något annat sätt. Innehållet i samlingen ska framgå av ett register eller någon annan förteckning på webbplatsen.

[S3]Första och andra styckena gäller inte om

  1. det är särskilt reglerat att föreskrifterna ska kungöras eller göras tillgängliga på något annat sätt, eller
  2. föreskrifterna på grund av offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) inte får lämnas ut till var och en. Lag (2012:647).

4 kap. De förtroendevalda

  • RÅ 1998:33:Kommunfullmäktige har beslutat om arvode till förtroendevalda för - utöver sammanträde - tid för resa och praktiska förberedelser i anslutning till sammanträdet. Till förtroendevalda som för motsvarande tid får ersättning för förlorad arbetsförtjänst skall dock inte betalas arvode för sådan tid. Beslutet har i denna del ansetts strida mot principen i 4 kap. 15 § kommunallagen (1991:900) att arvode skall bestämmas till lika belopp för lika uppdrag.

Definition

[K4]1 §  Med förtroendevalda avses i denna lag ledamöter och ersättare i fullmäktige, nämnder och fullmäktigeberedningar samt revisorer.

[S2]Med förtroendevalda avses också ledamöter och ersättare i den beslutande församlingen, förbundsstyrelsen eller annan nämnd, de beslutande församlingarnas beredningar samt revisorer i ett kommunalförbund.

[S3]En förtroendevald som fullgör sitt uppdrag på heltid eller betydande del av heltid ska ha benämningen kommunalråd, landstingsråd eller oppositionsråd eller en annan benämning som fullmäktige bestämmer. Lag (2013:1053).

Prop. 2005/06:55: Förslaget behandlas i avsnitt 6.3.

Ändringen i första respektive andra stycket innebär att revisorsersättare inte längre kommer att ingå i legaldefinitionen av begreppet förtroendevald. Bestämmelsen är en följdändring på grund av att kravet på att välja revisorsersättare enligt 9 kap. 2 § avskaffas.

Ändringen i tredje stycket innebär att revisorsersättare inte längre kommer att uppräknas ...

Prop. 2013/14:5: Paragrafen, som för närvarande anger vad som avses med förtroendevalda i KL, har behandlats i avsnitt 9.2.

I paragrafen införs ett nytt tredje stycke som anger att en förtroendevald som fullgör sitt uppdrag på heltid eller betydande del av heltid ska ha benämningen kommunalråd, landstingsråd eller oppositionsråd eller en annan benämning som fullmäktige bestämmer. Ändringen innebär att de vanligt ...

Prop. 2016/17:171: I första stycket anges att med förtroendevalda avses ledamöter och ersättare i fullmäktige, nämnder och sådana beredningar som fullmäktige har utsett. Hit räknas också de som fullgör förtroendeuppdrag på heltid eller betydande del av heltid och som ska benämnas bl.a. kommunal- och landstingsråd enligt 2 § samt revisorerna. Förtroendevalda är att anse som förtroendevalda även vid uppdrag i ett utskott inom en nämnd eller vid deltagande i utredningskommittéer, projektgrupper och arbetsgrupper ...

Rösträtt

[K4]2 §  Rösträtt vid val av ledamöter och ersättare i kommunfullmäktige har den som är folkbokförd i kommunen, senast på valdagen fyller 18 år och

  1. är medborgare i Sverige eller i någon annan av Europeiska unionens medlemsstater (unionsmedborgare),
  2. är medborgare i Island eller Norge, eller
  3. för det fall de är andra utlänningar, har varit folkbokförda i Sverige tre år i följd före valdagen.

[S2]Rösträtt vid val av ledamöter och ersättare i kommunfullmäktige har också en unionsmedborgare som är bosatt i kommunen men som, enligt 5 § andra stycket folkbokföringslagen (1991:481), inte ska folkbokföras där. Lag (2013:1167).

[K4]3 §  Rösträtt vid val av ledamöter och ersättare i landstingsfullmäktige har den som är röstberättigad vid val av ledamöter och ersättare i kommunfullmäktige i en kommun inom landstinget.

[K4]4 §  Frågor om rösträtt enligt 2 och 3 §§ avgörs på grundval av en röstlängd som upprättas före valet.

Valbarhet

[K4]5 §  Ledamöter och ersättare i fullmäktige väljs bland dem som har rösträtt enligt 2 och 3 §§. Vid valen av ledamöter och ersättare i nämnderna, fullmäktigeberedningarna samt valen av revisorer är, oberoende av vad som framgår av röstlängden, den valbar som vid tidpunkten för sådant val uppfyller de villkor som uppställs i 2 och 3 §§. Lag (2006:369).

[K4]6 §  Den som är anställd hos en kommun eller ett landsting för att ha den ledande ställningen bland personalen är inte valbar.

[S2]Den som är chef för en förvaltning som hör till en nämnds verksamhetsområde får inte väljas till ledamot eller ersättare i nämnden. Lag (2010:51).

Prop. 2005/06:55: Förslaget behandlas i avsnitt 6.

Ändringen i tredje stycket, är en följdändring på grund av kravet på att välja revisorsersättare enligt 9 kap. 2 § avskaffas. Av stadgandet i övrigt framgår att den som är redovisningsskyldig till kommunen inte är valbar som revisor för uppdrag som omfattas av redovisningsskyldigheten, t.ex. en ledamot i en kommunal nämnd. I praxis har dock revisorer valts för att granska ...

Prop. 1998/99:66: Den som är anställd hos en kommun eller ett landsting för att ha den ledande ställningen bland personalen är inte valbar.

Den som är chef för en förvaltning som hör till en nämnds verksamhetsområde får inte väljas till ledamot eller ersättare i nämnden.

Den som är redovisningsskyldig till kommunen eller landstinget är inte valbar som revisor eller revisorsersättare för granskning av verksamhet som omfattas av redovisningsskyldigheten. Detsamma gäller make, ...

Prop. 2009/10:46: Ändringen är av redaktionell karaktär och innebär att bestämmelserna om valbarhet för revisorer i nuvarande tredje och fjärde styckena överförs till 4 kap. 6 a §.

[K4]6 a §  Den som är vald till ledamot eller ersättare i fullmäktige är inte valbar som revisor inom den kommunen eller det landstinget.

[S2]Den som är redovisningsskyldig till kommunen eller landstinget är inte valbar som revisor för granskning av verksamhet som omfattas av redovisningsskyldigheten. Detsamma gäller make, sambo, föräldrar, barn eller syskon eller andra närstående till den redovisningsskyldige.

[S3]Den som är vald till revisor är inom den kommunen eller det landstinget inte valbar som

  1. ledamot eller ersättare i en nämnd eller en fullmäktigeberedning, eller
  2. ledamot eller ersättare i en sådan juridisk person som avses i 3 kap.16 a18 b §§. Lag (2014:573).

Prop. 2013/14:118: I tredje stycket andra punkten ändras paragrafhänvisningarna med anledning av de redaktionella ändringarna avseende de kommunala företagen i 3 kap. I punkten ersätts ett sådant företag med en sådan juridisk person. Ändringarna är av redaktionell karaktär och innebär ingen ändring i sak.

Prop. 2009/10:46: Förslaget behandlas i avsnitt 6.1.

Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om revisorers valbarhet.

Den nya bestämmelsen i det första stycket innebär att fullmäktige inte kan välja någon ledamot eller ersättare i den egna församlingen till revisor i landstinget respektive kommunen. Bestämmelsen hindrar emellertid inte att en ledamot eller ersättare i kommunfullmäktige blir ...

Uppdragets upphörande

[K4]7 §  Om valet till fullmäktige har upphävts och omval har ägt rum eller om rättelse har skett genom förnyad sammanräkning och mandatfördelningen mellan partierna därvid har ändrats, upphör uppdragen för de förtroendevalda som har valts av fullmäktige två månader efter det att omvalet eller sammanräkningen har avslutats. Detsamma gäller om extra val till fullmäktige har hållits.

[S2]När omvalet eller sammanräkningen eller extra valet har avslutats, ska fullmäktige förrätta nytt val av förtroendevalda för återstoden av mandattiden. Lag (2010:1414).

Prop. 2009/10:80: I första stycket har ett tillägg gjorts som skapar garantier för att en eventuell ändring av majoritetsförhållandena i fullmäktige efter ett extra val får genomslag i nämndernas sammansättning. Av bestämmelsen följer att uppdragen för de förtroendevalda ska upphöra två månader efter det att ett extra val har hållits.

Övriga ändringar är endast språkliga.

[K4]8 §  Om en förtroendevald upphör att vara valbar, upphör också uppdraget genast. Fullmäktige får dock besluta att en förtroendevald som valts av fullmäktige får ha kvar sina uppdrag under återstoden av mandattiden. Lag (2002:249).

Prop. 2001/02:80: Förslaget behandlas i avsnitt 8.2.4.

Ändringen innebär att fullmäktige får besluta att en förtroendevald som valts av fullmäktige får stanna kvar på sina uppdrag under återstoden av mandattiden, trots att personen inte längre är folkbokförd i kommunen.

Regeln är endast tillämplig på sådana förtroendevalda som utses av fullmäktige. Det förutsätts att den enskilde själv begär att ...

Prop. 2016/17:171: I första stycket anges att de förtroendevalda som valts av fullmäktiges uppdrag upphör om omval har hållits, rättelse har skett genom förnyad sammanräkning och mandatfördelningen mellan partierna har ändrats eller extra val har hållits. Vid omval och extraval ska uppdragen alltid upphöra men om rättelse har skett krävs att mandatfördelningen mellan partierna ändrats för att uppdragen ska upphöra. Bestämmelserna om upphörande avser samtliga förtroendevalda som har valts av fullmäktige, således ...

[K4]9 §  Fullmäktige skall befria en förtroendevald från uppdraget när den förtroendevalde önskar avgå, om det inte finns särskilda skäl mot det.

[K4]10 §  Fullmäktige får återkalla uppdraget för en förtroendevald som valts av fullmäktige, om den förtroendevalde

  1. har vägrats ansvarsfrihet, eller
  2. genom en dom som har vunnit laga kraft har dömts för ett brott för vilket det är föreskrivet fängelse i två år eller däröver.

Prop. 2016/17:171: I första stycket ges ett uttryckligt stöd för fullmäktige att återkalla alla förtroendeuppdrag i en nämnd under löpande mandattid och oberoende av vilken mandattid fullmäktige bestämt för de olika nämnderna enligt 6 kap. 18 och 19 §§. Även uppdragen för samtliga sådana förtroendevalda som anges i 2 § första stycket får återkallas. Återkallandet måste i sådant fall omfatta samtliga som innehar uppdrag enligt 2 § i kommunen eller landstinget. Återkallande av uppdrag får ske i två fall.

  • RÅ 2010:60:Hinder har inte ansetts föreligga för en kommun att före mandatperiodens början ändra ett beslut om val av ersättare i nämnder för mandatperioden.

[K4]10 a §  Fullmäktige får återkalla uppdragen för samtliga förtroendevalda i en nämnd

  1. när den politiska majoriteten i nämnden inte längre är densamma som i fullmäktige, eller
  2. vid förändringar i nämndorganisationen.

[S2]Förtroendeuppdragen upphör att gälla när val av nya ledamöter och ersättare har förrättats eller när en ny nämndorganisation träder i kraft. Lag (1994:690).

  • HFD 2016:53:Enbart en ökning av antalet förtroendevalda i en kommunal nämnd utgör inte en förändring i den kommunala nämndorganisationen. Återkallelse av samtliga förtroendeuppdrag i nämnden har därför inte varit lagligen grundad. Laglighetsprövning enligt kommunallagen.
  • HFD 2016:54:Kommunfullmäktiges beslut att återkalla samtliga förtroendevaldas uppdrag vid förändringar i nämndorganisationen omfattar även kommunstyrelsen. Laglighetsprövning enligt kommunallagen.
  • RÅ 2010:57:Majoriteten i kommunfullmäktige har skiftat under löpande mandatperiod. Fullmäktige kunde inte med stöd av 4 kap. 10 a § kommunallagen återkalla uppdragen för samtliga förtroendevalda i nämnderna eftersom den politiska majoriteten i dessa fortfarande var densamma som i fullmäktige.
  • RÅ 2010:60:Hinder har inte ansetts föreligga för en kommun att före mandatperiodens början ändra ett beslut om val av ersättare i nämnder för mandatperioden.

Ledighet från anställning

[K4]11 §  Förtroendevalda har rätt till den ledighet från sina anställningar som behövs för att de ska kunna fullgöra sina uppdrag. Ledigheten ska omfatta tid för

  1. möten i kommunala organ,
  2. andra möten som är nödvändiga för uppdragen,
  3. resor till och från mötena, och
  4. behövlig dygnsvila omedelbart före eller efter mötena.

[S2]Rätt till ledighet enligt första stycket ska gälla även av fullmäktige utsedda styrelseledamöter, styrelsesuppleanter och lekmannarevisorer eller motsvarande andra revisorer och deras suppleanter i sådana juridiska personer som avses i 3 kap.16 a18 b §§. Lag (2014:573).

Prop. 2013/14:118: I första stycket görs vissa redaktionella ändringar.

I andra stycket ändras paragrafhänvisningarna med anledning av de redaktionella ändringarna avseende de kommunala företagen i 3 kap. och detta innebär ingen ändring i sak.

Prop. 2001/02:80: Rätt till ledighet enligt första stycket skall gälla även av fullmäktige utsedda styrelseledamöter, styrelsesuppleanter och lekmannarevisorer eller motsvarande andra revisorer och deras suppleanter i sådana juridiska personer som avses i 3 kap. 17 och 18 §§.

Förslagen behandlas i avsnitt 8.2.1 och 8.2.2. ...

Ekonomiska förmåner

[K4]12 §  Förtroendevalda har rätt till skälig ersättning för de arbetsinkomster och ekonomiska förmåner som de förlorar på grund av uppdraget.

[S2]Detta gäller dock inte förtroendevalda som fullgör uppdragen på heltid eller en betydande del av heltid. Lag (2002:249).

Prop. 2001/02:80: Detta gäller dock inte förtroendevalda som fullgör uppdragen på heltid eller en betydande del av heltid.

Förslaget behandlas i avsnitt 8.2.3.

Ändringen i första stycket innebär att kommuner och landsting skall vara skyldiga att ersätta de arbetsinkomster och ekonomiska förmåner som förtroendevalda förlorar på grund av uppdraget. Med ekonomiska förmåner åsyftas förlorade ...

Prop. 2016/17:171: Av paragrafen framgår att kommuner och landsting är skyldiga att ersätta de arbetsinkomster och ekonomiska förmåner som förtroendevalda förlorar när de fullgör sina uppdrag. Om den förtroendevalde har rätt till ledighet enligt 11 § har den förtroendevalde rätt till ersättning för det inkomstbortfall som uppstår på grund av ledigheten. Med ekonomiska förmåner avses förlorade pensions- och semesterförmåner samt exempelvis förlorad arbetslöshetsersättning och föräldrapenning som den enskilde förtroendevalde ...

  • HFD 2017:28:En kommuns beslut om arvoden har ansetts strida mot bestämmelsen i 4 kap. 12 § kommunallagen om att förtroendevalda har rätt till ersättning för arbetsinkomst och ekonomiska förmåner som de förlorar på grund av uppdraget.
  • RÅ 1998:33:Kommunfullmäktige har beslutat om arvode till förtroendevalda för - utöver sammanträde - tid för resa och praktiska förberedelser i anslutning till sammanträdet. Till förtroendevalda som för motsvarande tid får ersättning för förlorad arbetsförtjänst skall dock inte betalas arvode för sådan tid. Beslutet har i denna del ansetts strida mot principen i 4 kap. 15 § kommunallagen (1991:900) att arvode skall bestämmas till lika belopp för lika uppdrag.

[K4]12 a §  Förtroendevalda med funktionshinder har rätt till skälig ersättning för resekostnader som uppkommer när de fullgör sina uppdrag.

[S2]Detta gäller dock inte förtroendevalda som fullgör uppdragen på heltid eller en betydande del av heltid. Lag (2002:249).

Prop. 2001/02:80: Detta gäller dock inte förtroendevalda som fullgör uppdragen på heltid eller en betydande del av heltid.

Förslaget behandlas i avsnitt 8.2.3.

Paragrafen är ny och reglerar ersättning för resekostnader som kan uppstå för förtroendevalda som på grund av sitt funktionshinder inte kan använda vanliga kommunikationsmedel. Ersättningen skall vara skälig och utgå för nödvändiga ...

[K4]12 b §  Förtroendevalda med barn som har behov av tillsyn har rätt till skälig ersättning för kostnader för barntillsyn som uppkommer när de fullgör sina uppdrag.

[S2]Detta gäller dock inte förtroendevalda som fullgör uppdragen på heltid eller en betydande del av heltid. Lag (2002:249).

Prop. 2001/02:80: skälig ersättning för kostnader för barntillsyn som uppkommer när de fullgör sina uppdrag.

Detta gäller dock inte förtroendevalda som fullgör uppdragen på heltid eller en betydande del av heltid.

Förslaget behandlas i avsnitt 8.2.3.

I en ny paragraf införs en bestämmelse som rör förtroendevalda ...

[K4]13 §  Fullmäktige skall besluta enligt vilka grunder ersättning enligt 12-12 b §§ skall betalas. Lag (2002:249).

Prop. 2001/02:80: Förslaget behandlas i avsnitt 8.2.3.

Ändringen är endast redaktionell och en följd av att två nya paragrafer 12 a och 12 b §§ införts. I likhet med vad som gäller i dag är fullmäktige skyldigt att anta närmare bestämmelser om de förtroendevaldas ekonomiska villkor.

[K4]14 §  Fullmäktige får besluta att förtroendevalda i skälig omfattning skall få

  1. ersättning för resekostnader och andra utgifter som föranleds av uppdraget utöver vad som följer av 12 a och 12 b §§,
  2. arvode för det arbete som är förenat med uppdraget,
  3. pension, samt
  4. andra ekonomiska förmåner. Lag (2002:249).

Prop. 2001/02:80: 1. ersättning för resekostnader och andra utgifter som föranleds av uppdraget utöver vad som följer av 12 a och b §§,

[K4]15 §  Om fullmäktige beslutar att arvode skall betalas, skall arvodet bestämmas till lika belopp för lika uppdrag.

[S2]Detta gäller dock inte förtroendevalda som fullgör uppdragen på heltid eller en betydande del av heltid.

Prop. 2016/17:171: Av paragrafen framgår att fullmäktige ska besluta enligt vilka grunder ersättningar enligt 12–14 §§ ska betalas. Det ankommer på fullmäktige att fastställa ersättningssystemet enligt 5 kap. 1 § 6. Uppgiften kan således inte delegeras till t.ex. styrelsen. Inget hindrar emellertid att fullmäktige uppdrar åt ett annat organ att tillämpa de regler som beslutats, dvs. att bestämma om ersättningen i det enskilda fallet.

  • RÅ 1998:33:Kommunfullmäktige har beslutat om arvode till förtroendevalda för - utöver sammanträde - tid för resa och praktiska förberedelser i anslutning till sammanträdet. Till förtroendevalda som för motsvarande tid får ersättning för förlorad arbetsförtjänst skall dock inte betalas arvode för sådan tid. Beslutet har i denna del ansetts strida mot principen i 4 kap. 15 § kommunallagen (1991:900) att arvode skall bestämmas till lika belopp för lika uppdrag.

[K4]15 a §  Förtroendevalda i en gemensam nämnd har rätt till ersättning av den kommun eller det landsting som har valt dem. Lag (1997:550).

De förtroendevaldas initiativrätt

[K4]16 §  Ledamöterna i fullmäktige får väcka motioner.

[S2]Att de också får ställa interpellationer och frågor framgår av 5 kap. 49-56§§.

[K4]17 §  Ledamöterna i nämnder får väcka ärenden i nämnderna.

[S2]Revisorerna får väcka ärenden i en nämnd om ärendet rör granskningen av verksamheten i nämnden. Lag (2006:369).

Prop. 2005/06:55: Förslaget behandlas i avsnitt 6.3.

Ändringen i andra stycket är en följdändring på grund av att kravet att välja revisorsersättare enligt 9 kap. 2 § avskaffas.

Prop. 1998/99:66: Ledamöterna i nämnder får väcka ärenden i nämnderna.

En revisor får väcka ärenden i en nämnd om ärendet rör granskningen av verksamheten i nämnden. När revisorsersättarna tjänstgör har de samma rätt att väcka ärenden som revisorerna.

Förslaget behandlas i avsnitt 8.2.

I paragrafen regleras i dag vem som får väcka ärenden i en nämnd. ...

[K4]17 a §  Revisorerna får väcka ärenden i en fullmäktigeberedning om ärendet rör granskningen av verksamheten i fullmäktigeberedningen. Lag (2006:369).

Prop. 2005/06:55: Förslaget behandlas i avsnitt 6.3.

Ändringen är en följdändring på grund av att kravet att välja revisorsersättare enligt 9 kap. 2 § avskaffas.

Prop. 1998/99:66: En revisor får väcka ärenden i en fullmäktigeberedning om ärendet rör granskningen av verksamheten i fullmäktigeberedningen. När revisorsersättarna tjänstgör har de samma rätt att väcka ärenden som revisorerna.

Förslaget behandlas i avsnitt 8.2.

I den nya paragrafen regleras revisorernas initiativrätt i en fullmäktigeberedning. Denna initiativrätt ...

[K4]18 §  När ersättarna tjänstgör har de samma rättigheter som ledamöterna.

[S2]Närmare föreskrifter om ersättarnas tjänstgöring i fullmäktige och i nämnderna finns i 5 kap.12-17 §§ och i 6 kap.10 och 11 §§.

Omröstning och beslut

[K4]19 §  Varje ledamot i fullmäktige eller i en nämnd har en röst.

[K4]20 §  En ledamot i fullmäktige eller i en nämnd har rätt att avstå från att delta i en omröstning eller i ett beslut.

[S2]Ordföranden är dock alltid skyldig att rösta, när det behövs för att ärendet skall kunna avgöras.

[K4]21 §  En ledamot i en nämnd som deltar i handläggningen av ett ärende skall delta i avgörandet av ärendet, om ärendet avser myndighetsutövning mot någon enskild.

[S2]Ingen är dock skyldig att rösta för fler än ett förslag.

Reservation

[K4]22 §  En förtroendevald som har deltagit i avgörandet av ett ärende får reservera sig mot beslutet.

[S2]Reservationen skall anmälas innan sammanträdet avslutas.

Närvarorätt

[K4]23 §  Fullmäktige får besluta att en förtroendevald som inte är ledamot eller ersättare i en viss nämnd skall få närvara vid nämndens sammanträden och delta i överläggningarna men inte i besluten.

[S2]Beslutet får även innefatta att den förtroendevalde skall ha rätt att få sin mening antecknad i protokollet.

Särskilt om kommunalförbund

[K4]23 a §  En förbundsmedlem får till ledamot eller ersättare i ett kommunalförbunds beslutande församling välja endast den som är ledamot eller ersättare i förbundsmedlemmens fullmäktige.

[S2]Ledamöter och ersättare i ett kommunalförbunds förbundsstyrelse och andra nämnder samt revisorer i ett kommunalförbund väljs bland dem som har rösträtt vid val till någon av förbundsmedlemmarnas fullmäktige. Lag (2006:369).

Prop. 2005/06:55: Förslaget behandlas i avsnitt 6.3.

Ändringen i andra stycket är en följdändring på grund av att kravet på att välja revisorsersättare enligt 9 kap. 2 § avskaffas.

Borgarråd i Stockholms kommun

[K4]24 §  Stockholms kommun får ha borgarråd.

[S2]Borgarråd väljs av fullmäktige vid första sammanträdet efter det att val av fullmäktige har ägt rum i hela landet. Val får också ske när uppdrag som borgarråd har upphört under mandatperioden.

[S3]Borgarråden väljs för fyra år. I fall som avses i andra stycket andra meningen avser valet resterande del av mandatperioden.

[S4]Om det begärs, skall varje borgarråd väljas särskilt. Lag (1994:998).

[K4]25 §  Vad som i 7 § sägs om hur omval eller förnyad sammanräkning som innebär ändrad mandatfördelning mellan partierna i fullmäktige inverkar på uppdragen för förtroendevalda gäller också borgarrådens uppdrag.

[K4]26 §  I fråga om valbarhet till borgarråd och uppdragets upphörande skall 5 och 8-10 a §§ tillämpas. Därvid skall vad som sägs i 10 a § om samtliga förtroendevalda i en nämnd gälla samtliga borgarråd. Lag (1994:690).

[K4]27 §  Fullmäktige får besluta att borgarråden i sina uppdrag skall få ekonomiska och andra förmåner som svarar mot de löne- och anställningsvillkor som gäller för dem som är anställda hos kommunen. Lag (1994:690).

[K4]28 §  Borgarråden skall närvara vid fullmäktiges sammanträden.

[S2]De får delta i överläggningarna och framställa förslag men inte delta i besluten. Lag (1994:690).

[K4]29 §  Fullmäktige får meddela närmare föreskrifter om borgarråden. Lag (1994:690).

Prop. 2016/17:171: I första stycket får kommuner och landsting en möjlighet, men inte någon skyldighet, att lämna partistöd. Stöd kan enligt bestämmelsen ske i form av ekonomiskt bidrag eller annat stöd, t.ex. kostnadsfri tillgång till kontorslokaler. Det faktum att ett parti får utse politiska sekreterare enligt 33 § anses inte utgöra en form av partistöd (prop. 2013/14:5 s. 74 f.). Inte heller kommunalråd ska beaktas vid beräkningen ...

Politiska sekreterare

[K4]30 §  Kommuner och landsting får anställa politiska sekreterare att biträda de förtroendevalda i det politiska arbetet. Lag (1994:690).

  • RÅ 2003:35:En politisk sekreterare har ansetts som anställd i kommunen och därför kunnat medges närvarorätt enligt 6 kap. 19 § kommunallagen (1991:900).

[K4]31 §  Politiska sekreterare får inte anställas för längre tid än till utgången av det år då val av fullmäktige förrättas nästa gång i hela landet.

[S2]Lagen (1982:80) om anställningsskydd skall inte tillämpas för dem. Lag (1994:690).

Prop. 2016/17:171: Av paragrafen framgår att partistöd måste förenas med vissa krav på mottagarna av stödet avseende redovisning av partistödets användning och granskning av den redovisningen. Det är vanligt att fullmäktige beslutar ett reglemente för partistöd med bestämmelser om partistödets utformning och omfattning, se kommentaren till 30 §. Om fullmäktige tar in kraven på redovisning och granskning i ett sådant reglemente måste kraven även anges i ett beslut som är riktat till mottagarna av partistödet. Det ...

[K4]32 §  En politisk sekreterare har rätt till den ledighet från sin anställning som behövs för tjänstgöringen. Lag (1994:690).

Funktionshindrade

[K4]33 §  Kommuner och landsting skall verka för att förtroendevalda med funktionshinder kan delta i handläggningen av ärenden på samma villkor som andra förtroendevalda. Lag (2002:249).

Prop. 2001/02:80: funktionshinder kan delta i handläggningen av ärenden på samma villkor som andra förtroendevalda.

Förslaget behandlas i avsnitt 8.2.5.

Den nya bestämmelsen avser sådana åtgärder som behöver vidtas för att det skall vara möjligt för förtroendevalda med funktionshinder att delta i kommuner eller landstings handläggning av ärenden. Med detta avses ...

Prop. 2016/17:171: I första stycket ges kommuner och landsting befogenhet att anställa politiska sekreterare. Dessa ska biträda de förtroendevalda genom att avlasta dem uppgifter som dessa annars skulle sköta. Det kan t.ex. gälla medverkan vid den politiska beredningen av ett ärende eller hjälp med information till partigrupper och partiorgan (prop. 1982/83:132 s. 11). En politisk sekreterare kan som annan anställd ges möjlighet ...

5 kap. Fullmäktige

Antalet ledamöter och ersättare

[K5]1 §  Fullmäktige bestämmer hur många ledamöter som fullmäktige ska ha.

[S2]Antalet ska bestämmas till ett udda tal och till minst

[S3]21 i kommuner med 8 000 röstberättigade invånare eller därunder,

[S4]31 i kommuner med över 8 000 till och med 16 000 röstberättigade invånare och i landsting med 140 000 röstberättigade invånare eller därunder,

[S5]41 i kommuner med över 16 000 till och med 24 000 röstberättigade invånare,

[S6]51 i kommuner med över 24 000 till och med 36 000 röstberättigade invånare och i landsting med över 140 000 till och med 200 000 röstberättigade invånare,

[S7]61 i kommuner med över 36 000 röstberättigade invånare, och

[S8]71 i landsting med över 200 000 röstberättigade invånare.

[S9]I Stockholms kommun och i landsting med över 300 000 röstberättigade invånare ska dock antalet ledamöter bestämmas till minst 101. Lag (2013:1053).

Prop. 2013/14:5: Paragrafen innehåller vissa bestämmelser om fullmäktiges storlek och hur det beslutas. Den har behandlats i avsnitt 4.3.

I första stycket görs en redaktionell ändring. I andra stycket ändras de latituder som reglerar det minsta tillåtna antalet ledamöter i fullmäktige. En ny latitud införs för kommuner med upp till 8 000 röstberättigade invånare. I dessa kommuner ska fullmäktige ha minst ...

[K5]2 §  Vid tillämpningen av 1 § ska antalet röstberättigade beräknas på grundval av uppgifterna i folkbokföringsdatabasen enligt lagen (2001:182) om behandling av personuppgifter i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet den 1 mars året före valåret. Lag (2008:1296).

[K5]3 §  Om fullmäktige beslutar att antalet ledamöter i fullmäktige ska ändras, ska beslutet tillämpas först när val av fullmäktige förrättas nästa gång i hela landet.

[S2]Beslutet ska fattas före utgången av februari månad valåret.

[S3]Länsstyrelsen ska genast underrättas om beslutet. Lag (2008:1296).

Prop. 2016/17:171: Paragrafen innehåller bestämmelser om det program med mål och riktlinjer som fullmäktige ska anta för sådana kommunala angelägenheter som utförs av privata utförare. Paragrafen motsvarar huvudsakligen 3 kap. 19 b § KL (prop. 2013/14:118 s. 95). Övervägandena finns i avsnitt ...

[K5]4 §  För ledamöter i fullmäktige ska det finnas ersättare.

[S2]Fullmäktige bestämmer hur många ersättarna ska vara. Antalet ska utgöra en viss andel, dock högst hälften av det antal platser som varje parti får i fullmäktige. Beslutet ska fattas före utgången av februari månad valåret. Länsstyrelsen ska genast underrättas om fullmäktiges beslut.

[S3]Föreskrifter om att utse ersättare finns i vallagen (2005:837). Lag (2008:1296).

Prop. 2004/05:163: Motsvarar delvis 18 kap. 55 § första stycket i den nuvarande vallagen. Lydelsen har förenklats. Någon ändring i sak avses inte.

Ordinarie val

[K5]5 §  Ledamöterna och ersättarna i fullmäktige ska väljas för fyra år räknat från och med den 15 oktober valåret.

[S2]Om Valprövningsnämnden har beslutat om omval enligt 14 kap. 27 § vallagen (2005:837), ska dock mandattiden förlängas till dess omvalet har avslutats. Lag (2013:1053).

Prop. 2013/14:5: Paragrafen, som innehåller bestämmelser om fullmäktiges mandattid, har behandlats i avsnitt 8.2.

Ändringen i första stycket innebär att inledningen av mandatperioden för ledamöter och ersättare i fullmäktige flyttas från den 1 november till den 15 oktober valåret. Mandatperioden för ledamöter och ersättare i fullmäktige kommer därmed att inledas vid samma tidpunkt i landets samtliga kommuner och ...

Extra val

[K5]5 a §  Fullmäktige får besluta om extra val till fullmäktige mellan ordinarie val.

[S2]Extra val ska hållas om minst två tredjedelar av de närvarande ledamöterna röstar för det.

[S3]Ett beslut om extra val får dock inte fattas förrän sex månader har förflutit från det nyvalda fullmäktiges första sammanträde. Lag (2010:1414).

Ordförande och vice ordförande

[K5]6 §  Fullmäktige väljer bland sina ledamöter en ordförande och en eller flera vice ordförande, som tillsammans utgör fullmäktiges presidium.

[S2]Fullmäktige bestämmer tiden för uppdragen. Lag (2013:1053).

Prop. 2013/14:5: Paragrafen, som gäller fullmäktiges val av ordförande och vice ordförande för fullmäktige, har behandlats i avsnitt 4.4.

I första stycket införs en upplysning om att ordförandena tillsammans utgör fullmäktiges presidium.

  • RÅ 1998:15:Vid sammanträde i landstingsfullmäktige var ordinarie ordförande förhindrad att delta i visst ärende. Ordförandeskapet överlämnades till andre vice ordföranden därför att förste vice ordföranden avsåg att delta i debatten. Fråga om fullmäktiges beslut i ärendet tillkommit i laga ordning.

Tidpunkt för sammanträdena

[K5]7 §  Fullmäktige bestämmer när ordinarie sammanträden skall hållas.

[S2]Sammanträde skall hållas också om styrelsen eller minst en tredjedel av fullmäktiges ledamöter begär det eller om ordföranden anser att det behövs.

Hur sammanträdena kungörs

[K5]8 §  Ordföranden utfärdar en kungörelse om varje sammanträde med fullmäktige.

[S2]Kungörelsen skall innehålla uppgift om tid och plats för sammanträdet och om de ärenden som skall behandlas.

[K5]9 §  Kungörelsen skall anslås på kommunens eller landstingets anslagstavla minst en vecka före sammanträdesdagen.

[S2]Kungörelsen skall inom samma tid på ett lämpligt sätt också lämnas till varje ledamot och ersättare. Lag (1994:690).

Prop. 2016/17:171: Paragrafen innehåller bestämmelser om fullmäktiges mandattid. Paragrafen motsvarar 5 kap. 5 § KL (prop. 1990/91:117 s. 175, prop. 1996/97:70 s. 253 och prop. 2013/14:5 s. 98). Angående valperioden ...

[K5]10 §  Uppgift om tid och plats för ett sammanträde skall minst en vecka före sammanträdesdagen införas i den eller de ortstidningar som fullmäktige beslutar.

[S2]Om minst en tredjedel av de närvarande ledamöterna begär att uppgiften skall införas i en viss ortstidning, skall uppgiften införas i den tidningen.

[K5]11 §  Om ett ärende är så brådskande att det inte hinner kungöras på det sätt som föreskrivs i 8-10 §§, skall kungörelsen med uppgift om ärendet anslås senast vardagen närmast före sammanträdesdagen.

[S2]Dessutom skall kungörelsen på ett lämpligt sätt lämnas till varje ledamot och ersättare så, att den kan antas nå dem inom samma tid. Lag (1994:690).

Ersättarnas tjänstgöring

[K5]12 §  Om en ledamot är förhindrad att inställa sig till ett sammanträde eller att vidare delta i ett sammanträde, skall en ersättare tjänstgöra i ledamotens ställe.

[K5]13 §  Ersättarna skall tjänstgöra enligt den mellan dem bestämda ordningen.

[S2]En ersättare som har börjat tjänstgöra har dock alltid företräde oberoende av turordningen.

[S3]En ersättare som avbryter tjänstgöringen på grund av jäv i ett ärende får åter tjänstgöra, sedan ärendet har handlagts.

[K5]14 §  En ledamot som inställer sig under ett pågående sammanträde eller till ett fortsatt sammanträde har rätt att tjänstgöra även om en ersättare har trätt in i ledamotens ställe.

[K5]15 §  En ledamot som har avbrutit tjänstgöringen vid ett sammanträde på grund av något annat hinder än jäv får därefter under samma dag inte tjänstgöra vid sammanträdet.

[K5]16 §  I kommunfullmäktige har ersättare från samma valkrets som ledamoten företräde till tjänstgöring.

[S2]Om samtliga ersättare för en ledamot i kommunfullmäktige är förhindrade att inställa sig eller att vidare delta i ett sammanträde, skall i ledamotens ställe den ersättare inträda som enligt den bestämda ordningen står i tur att tjänstgöra för den ledamot som har fått den första platsen för partiet i valkretsen. Om en sådan ersättare inte kan tjänstgöra, skall den ersättare inträda som står i tur att tjänstgöra för den ledamot som har fått den andra platsen för partiet i valkretsen och så vidare efter samma grund.

[S3]Om partiets samtliga ersättare i valkretsen är förhindrade att inställa sig eller att vidare delta i ett sammanträde, skall den ersättare inträda som har utsetts för partiet i någon annan valkrets efter den grund som nyss har sagts. Därvid har den ersättare företräde som har utsetts i den valkrets där partiets röstetal är högst. Lag (1997:166).

Prop. 2016/17:171: Paragrafen innehåller de grundläggande bestämmelserna om beslutsfattande på distans i fullmäktige. Paragrafen motsvarar i huvudsak 5 kap. 38 a § KL (prop. 2013/14:5 s. 98 f.).

[K5]17 §  Fullmäktige skall meddela ytterligare föreskrifter om ersättarnas tjänstgöring.

Prop. 2016/17:171: Paragrafen innebär att när en ledamot är förhindrad att delta eller måste avbryta sitt deltagande i ett sammanträde så ska en ersättare tjänstgöra i ledamotens ställe. Paragrafen motsvarar i huvudsak 5 kap. 12 § KL (prop. 1990/91:117 s. 178). Om ett hinder objektivt sett föreligger eller inte behöver inte prövas. Det får anses tillräckligt att ledamoten ...

Beslutförhet

[K5]18 §  Fullmäktige får handlägga ett ärende bara om mer än hälften av ledamöterna är närvarande.

[S2]Fullmäktige får dock bestämma att interpellationer och frågor får besvaras även om färre ledamöter är närvarande.

Prop. 2016/17:171: Av paragrafen framgår att ersättarna tjänstgör enligt den ordning som bestämts i valet. En ersättare som börjat tjänstgöra får dock fortsätta oberoende av att en ersättare som står på tur enligt den bestämda ordningen blir tillgänglig. Detta kan ske t.ex. genom att en ersättare kommer för sent till sammanträdet och en annan ersättare då tagit platsen eller om en ersättare får avbryta sin tjänstgöring på grund av att ledamoten trätt in enligt 19 § och en annan ersättare börjat tjänstgöra för en ...

[K5]19 §  Om en ledamot enligt 20 eller 20 a § är jävig i ett ärende, får fullmäktige handlägga ärendet, även om antalet deltagande på grund av jävet inte uppgår till det antal som föreskrivs i 18 §. Lag (1999:621).

Prop. 1998/99:66: Om en ledamot enligt 20 eller 20 a § är jävig i ett ärende, får fullmäktige handlägga ärendet, även om antalet deltagande på grund av jävet inte uppgår till det antal som föreskrivs i 18 §.

Ändringen av hänvisningen i paragrafen är en följd av att delar av den nuvarande 9 kap. 4 § kommunallagen nu placeras i 5 kap. 20 a § kommunallagen.

Jäv

[K5]20 §  En ledamot får inte delta i handläggningen av ett ärende som personligen rör ledamoten själv, ledamotens make, sambo, föräldrar, barn eller syskon eller någon annan närstående.

[S2]Föreskrifter om jäv i samband med revision finns i 9 kap. 4 §.

[S3]Föreskrifterna i 6 kap. 24 § andra-fjärde styckena om verkan av jäv skall tillämpas också på fullmäktige. Därvid skall vad som sägs om nämnd i stället gälla fullmäktige. Lag (1994:690).

  • HFD 2014:59:En ledamot av kommunfullmäktige har ingått i en av kommunstyrelsen tillsatt arbetsgrupp vars förslag legat till grund för ett beslut i fullmäktige. Detta har inte ansetts innebära att ledamoten deltagit i handläggningen av ärendet i fullmäktige i den mening som avses i bestämmelsen om jäv i 5 kap. 20 § första stycket kommunallagen.

[K5]20 a §  Den som är redovisningsskyldig till kommunen eller landstinget får inte delta i

  1. val av revisor för granskning av verksamhet som omfattas av redovisningsskyldigheten, eller
  2. handläggningen av ärenden om ansvarsfrihet för verksamheten.

[S2]Detsamma gäller också make, sambo, föräldrar, barn eller syskon eller annan närstående till den redovisningsskyldige. Lag (2006:369).

Prop. 2005/06:55: Förslaget behandlas i avsnitt 6.3.

Ändringen i första stycket är en följdändring på grund av att kravet att välja revisorsersättare enligt 9 kap. 2 § avskaffas.

Prop. 1998/99:66: Den som är redovisningsskyldig till kommunen eller landstinget får inte delta i

1. val av revisor eller revisorsersättare för granskning av verksamhet som omfattas av redovisningsskyldigheten, eller

2. handläggningen av ärenden om ansvarsfrihet för verksamheten. Detsamma gäller också make, sambo, föräldrar, barn eller syskon eller annan närstående till den redovisningsskyldige. ...

[K5]20 b §  Trots 20 a § får enskilda förtroendevalda mot vilka anmärkning kan riktas enligt 9 kap. 17 § andra stycket delta i fullmäktiges överläggningar, när revisionsberättelsen över den verksamhet som de har ansvaret för behandlas.

[S2]Ordföranden och vice ordföranden i en nämnd får också delta i fullmäktiges överläggning när verksamhet inom den egna nämnden behandlas.

[S3]Vad som nu har sagts gäller även om de förtroendevalda inte är ledamöter i fullmäktige. Lag (1999:621).

Prop. 1998/99:66: Trots 20 a § får enskilda förtroendevalda mot vilka anmärkning kan riktas enligt 9 kap. 17 § andra stycket delta i fullmäktiges överläggningar, när revisionsberättelsen över den verksamhet som de har ansvaret för behandlas.

Ordföranden och vice ordförandena i en nämnd får också delta i fullmäktiges överläggning när verksamhet inom ...

Rätt och skyldighet för utomstående att medverka

[K5]21 §  Fullmäktige får bestämma att också andra än ledamöter skall ha rätt att delta i överläggningarna men inte i besluten.

Prop. 2016/17:171: Paragrafen innebär att en ersättare som utsetts för en annan ledamot från samma parti ska kallas in och då i första hand en ersättare från samma valkrets som den frånvarande ledamoten och i andra hand från en annan valkrets. I det sistnämnda fallet har ersättare från den valkrets där partiets röstetal är högst företräde.

[K5]22 §  Ordföranden och vice ordföranden i en nämnd, revisorerna samt de anställda i kommunen eller landstinget är skyldiga att lämna upplysningar vid fullmäktiges sammanträden, om fullmäktige begär det och om det inte finns något hinder mot det på grund av sekretess enligt lag.

[S2]Fullmäktige i en kommun eller ett landsting som bildat en gemensam nämnd har rätt att begära upplysningar från nämnden. Ordföranden och vice ordföranden i nämnden samt de anställda i de samverkande kommunerna och landstingen är skyldiga att lämna upplysningar vid fullmäktiges sammanträden, om det inte finns något hinder mot det på grund av sekretess enligt lag. Lag (1997:550).

Prop. 2016/17:171: I första stycket tredje punkten regleras revisorernas rätt att väcka ärenden som har samband revisionsuppdraget eller om ärendet gäller granskningen. Med granskningen avses revisorernas granskning inom nämndernas verksamhetsområden, fullmäktigeberedningarnas verksamhet och lekmannarevisorernas granskning av de kommunala företagen. Initiativrätten omfattar ärenden som väcks för debatt men också ärenden där revisorerna anser att fullmäktige bör fatta beslut och där revisorerna också lämnat ...

[K5]23 §  Ärenden i fullmäktige får väckas av

  1. en nämnd,
  2. en ledamot genom motion,
  3. revisorerna, om ärendet gäller förvaltning som har samband med revisionsuppdraget eller om ärendet gäller granskningen,
  4. en fullmäktigeberedning, om fullmäktige har föreskrivit det,
  5. den som är folkbokförd i kommunen eller i en kommun inom landstinget, om fullmäktige har beslutat det (medborgarförslag), eller
  6. styrelsen i en sådan juridisk person som avses i 3 kap.16 a18 b §§, om fullmäktige har beslutat det för särskilda fall.

[S2]Ärende om att hålla folkomröstning i en viss fråga får i fullmäktige också väckas av minst tio procent av de röstberättigade kommun- eller landstingsmedlemmarna enligt lagen (1994:692) om kommunala folkomröstningar (folkinitiativ). Initiativet ska vara skriftligt, ange den aktuella frågan samt innehålla initiativtagarnas egenhändiga namnteckningar, uppgifter om när namnteckningarna gjorts, namnförtydliganden, personnummer och uppgift om deras adresser.

[S3]Vid beräkningen av antalet initiativtagare ska endast de räknas med som har skrivit under initiativet under den sexmånadersperiod som föregått inlämnandet. Lag (2014:573).

Prop. 2013/14:118: I första stycket sjätte punkten ändras paragrafhänvisningarna med anledning av de redaktionella ändringarna avseende de kommunala företagen i 3 kap. I punkten ersätts ett sådant företag med en sådan juridisk person. Någon ändring i sak är inte avsedd.

Prop. 2005/06:55: Förslaget behandlas i avsnitt 6.3.

Ändringen är en följdändring på grund av att kravet att välja revisorsersättare enligt 9 kap. 2 § avskaffas.

Prop. 1998/99:66: 3. revisorerna eller revisorsersättarna när de tjänstgör, om ärendet gäller förvaltning som har samband med revisionsuppdraget eller om ärendet gäller granskningen,

Prop. 2001/02:80: 3. revisorerna eller revisorsersättarna när de tjänstgör, om ärendet gäller förvaltning som har samband med revisionsuppdraget eller om ärendet gäller granskningen,

[K5]24 §  Fullmäktige får föreskriva att en lokal nämnd eller en nämnd som är underställd en annan nämnd inte får väcka ärenden i fullmäktige.

[K5]25 §  Fullmäktige skall besluta i ärenden som har väckts enligt 23 §.

[S2]Fullmäktige får dock överlåta till styrelsen eller en annan nämnd att besluta i ett ärende som har väckts genom medborgarförslag, utom i de fall som anges i 3 kap. 9 §. Lag (2007:68).

Prövning av frågan om anmärkning och om ansvarsfrihet

[K5]25 a §  Fullmäktige skall vid ett sammanträde före utgången av juni månad året efter det år som revisionen avser besluta om ansvarsfrihet skall beviljas eller vägras. Beslutet skall motiveras om det inte är uppenbart obehövligt.

[S2]Om revisorerna enligt 9 kap. 17 § riktat anmärkning mot en nämnd eller en fullmäktigeberedning eller mot enskilda förtroendevalda i sådana organ, skall fullmäktige besluta om anmärkningen även skall framställas från fullmäktiges sida. Beslutet skall motiveras.

[S3]Fullmäktige får rikta anmärkning även om revisorerna inte gjort det. Beslutet skall motiveras.

[S4]Fråga om ansvarsfrihet och om anmärkning för en gemensam nämnd skall prövas av fullmäktige i var och en av de samverkande kommunerna eller landstingen. Lag (2006:369).

Prop. 2005/06:55: Förslaget behandlas i avsnitt 5.2.

Rubriken närmast föregående paragrafen har ändrats och anger att prövningen skall avse frågan om anmärkning och om ansvarsfrihet.

Ändringen i första stycket innebär att fullmäktiges beslut om ansvarsfrihet skall motiveras. Kravet på motivering innebär att det av fullmäktiges beslut skall framgå vilka omständigheter som legat till grund för beslutet. ...

Prop. 1998/99:66: Fullmäktige skall vid ett sammanträde före utgången av juni månad året efter det år som revisionen avser besluta om ansvarsfrihet skall beviljas eller vägras.

Fråga om ansvarsfrihet för en gemensam nämnd skall prövas av fullmäktige i var och en av de samverkande kommunerna eller landstingen.

Förslaget behandlas i avsnitt ...

[K5]25 b §  Om ansvarsfrihet vägras, får fullmäktige besluta att skadeståndstalan skall väckas.

[S2]Talan som inte grundas på brott skall väckas inom ett år från det att beslutet om vägrad ansvarsfrihet fattades. Annars är rätten till sådan talan förlorad. Lag (1999:621).

Prop. 1998/99:66: Om ansvarsfrihet vägras, får fullmäktige besluta att skadeståndstalan skall väckas.

Talan som inte grundas på brott skall väckas inom ett år från det att beslutet om vägrad ansvarsfrihet fattades. Annars är rätten till sådan talan förlorad.

Paragrafen reglerar fullmäktiges rätt att fatta beslut om att väcka skadeståndstalan om ansvarsfrihet vägrats och om tidsfristen för att väcka sådan talan. ...

Hur ärendena bereds

[K5]26 §  Innan ett ärende avgörs av fullmäktige, skall det ha beretts antingen av en nämnd vars verksamhetsområde ärendet berör eller av en fullmäktigeberedning.

Prop. 2016/17:171: Av paragrafen framgår kravet på att ärenden i fullmäktige ska vara beredda. Paragrafen motsvarar 5 kap. 26 § KL (prop. 1990/91:117 s. 183186).

[K5]27 §  Om ett ärende har beretts bara av en fullmäktigeberedning, skall en nämnd vars verksamhetsområde ärendet berör alltid ges tillfälle att yttra sig.

[K5]28 §  Styrelsen skall alltid ges tillfälle att yttra sig i ett ärende som har beretts av en annan nämnd eller av en fullmäktigeberedning.

[S2]Styrelsen skall lägga fram förslag till beslut i ett ärende, om inte någon annan nämnd eller en fullmäktigeberedning har gjort det.

[K5]29 §  Fullmäktige får förrätta val utan föregående beredning.

[S2]Ett ärende som avser avsägelse från ett uppdrag som förtroendevald behöver inte heller beredas.

Prop. 2016/17:171: Paragrafen innebär undantag från beredningstvånget i ärenden om val och avsägelse av uppdrag. Paragrafen motsvarar 5 kap. 29 § KL (prop. 1990/91:117 s.183–186). Övervägandena finns avsnitt 14.2. ...

[K5]30 §  De år då val av fullmäktige har förrättats i hela landet får nyvalda fullmäktige besluta om att ändra mandattiden för en nämnd eller att ändra antalet ledamöter eller ersättare i en nämnd utan föregående beredning.

Prop. 2016/17:171: Paragrafen innebär undantag från beredningstvånget i ärenden där nyvalda fullmäktige under valår beslutar om ändrad mandattid för nämnd eller att ändra antalet ledamöter eller ersättare i en nämnd. Paragrafen motsvarar huvudsakligen 5 kap. 30 § KL (prop. 1990/91:117 s.183–186). Övervägandena finns avsnitt ...

[K5]30 a §  Fullmäktige får besluta om extra val till fullmäktige utan föregående beredning. Lag (2010:1414).

Prop. 2009/10:80: Av paragrafen framgår att fullmäktige får behandla frågan om extra val utan föregående beredning.

[K5]31 §  Fullmäktige får behandla revisionsberättelsen utan föregående beredning. Fullmäktige skall dock inhämta förklaring över

  1. anmärkning som framställts i revisionsberättelsen, och
  2. revisorernas uttalande att ansvarsfrihet inte tillstyrks.

[S2]Revisorerna skall alltid ges tillfälle att yttra sig vid fullmäktiges behandling av revisionsberättelsen.

[S3]Om en förtroendevald har vägrats ansvarsfrihet, får fullmäktige också utan ytterligare beredning besluta att den förtroendevaldes uppdrag skall återkallas enligt 4 kap. 10 §. Lag (2006:369).

Prop. 2005/06:55: Förslaget behandlas i avsnitt 5.2.

Ändringen i första stycket innebär att fullmäktige skall inhämta förklaring över anmärkning som revisorer lämnat i revisionsberättelsen och revisorernas uttalande att föreslå vägrad ansvarsfrihet. Ändringen syftar till att förtydliga att fullmäktige har en skyldighet att inhämta förklaring inte bara i det fall revisorer lämnat en anmärkning i ...

Prop. 1998/99:66: Fullmäktige får behandla revisionsberättelsen utan föregående beredning.

Fullmäktige skall dock inhämta förklaringar över de anmärkningar som har framställts i revisionsberättelsen.

Om en förtroendevald har vägrats ansvarsfrihet, får fullmäktige också utan ytterligare beredning besluta att den förtroendevaldes uppdrag skall återkallas enligt 4 kap. 10 §.

Tillägget i första stycket motsvarar helt nuvarande ...

Prop. 2016/17:171: Paragrafen innebär undantag från beredningstvånget vid beslut om extra val. Paragrafen motsvarar 5 kap. 30 a § KL (prop. 2009/10:80 s. 320).

[K5]32 §  Ett brådskande ärende får avgöras trots att ärendet inte har beretts, om samtliga närvarande ledamöter är ense om beslutet.

[K5]32 a §  Fullmäktiges beslut enligt 25 § andra stycket får fattas utan föregående beredning. Lag (2007:68).

[K5]33 §  En motion eller ett medborgarförslag bör beredas så, att fullmäktige kan fatta beslut inom ett år från det att motionen eller medborgarförslaget väcktes.

[S2]Om beredningen inte kan avslutas inom denna tid, skall detta och vad som har kommit fram vid beredningen anmälas till fullmäktige inom samma tid. Fullmäktige får då avskriva motionen eller medborgarförslaget från vidare handläggning. Lag (2002:249).

Prop. 2001/02:80: Om beredningen inte kan avslutas inom denna tid, skall detta och vad som har kommit fram vid beredningen anmälas till fullmäktige inom samma tid. Fullmäktige får då avskriva motionen eller medborgarförslaget från vidare handläggning.

Förslaget behandlas i avsnitt 6.3.

Ändringen i första stycket innebär att ett medborgarförslag bör beredas så att fullmäktige kan fatta ...

[K5]34 §  Fullmäktige får besluta att det som ett led i beredningen av ett ärende som fullmäktige skall handlägga skall inhämtas synpunkter från medlemmar i kommunen eller landstinget.

[S2]Detta kan ske genom folkomröstning, opinionsundersökning eller något liknande förfarande. Vid opinionsundersökning eller liknande förfarande får valnämnden i kommunen anlitas, om nämndens verksamhet i övrigt inte hindras av det.

[S3]Skall synpunkter inhämtas genom en omröstning får fullmäktige besluta att det, med tillämpning av 5 kap.vallagen (2005:837), skall framställas röstlängd och röstkort för omröstningen.

[S4]Närmare föreskrifter om förfarandet vid folkomröstning finns i lagen (1994:692) om kommunala folkomröstningar.

[S5]Kommunalförbund får inte anordna folkomröstning eller anlita valnämnden i kommun som är förbundsmedlem. Lag (2005:842).

[K5]34 a §  Har ett folkinitiativ väckts enligt 23 § andra stycket ska fullmäktige besluta att folkomröstning ska hållas, om

  1. den fråga som initiativet avser är sådan att fullmäktige kan besluta om den, och
  2. inte minst två tredjedelar av de närvarande ledamöterna röstar mot förslaget.

[S2]Vid sådan folkomröstning ska bestämmelserna i 34 § tredje och fjärde styckena tillämpas. Lag (2010:1414).

[K5]35 §  Kommunen har rätt att få ersättning för de kostnader som föranleds av att ett landsting anlitar valnämnden.

Prop. 2016/17:171: Paragrafen innebär en ettårig beredningsfrist för motioner och medborgarförslag och en plikt för styrelse och nämnder att anmäla till fullmäktige om fristen inte kan hållas. När fullmäktige får en sådan anmälan kan fullmäktige besluta att beredningen ska fortsätta och bestämma en ny tid inom vilken motionen åter ska redovisas för fullmäktige. Fullmäktige får också besluta att avskriva motionen eller medborgarförslaget från vidare handläggning. Den ettåriga beredningsfristen är knuten till varje ...

Bordläggning och återremiss

[K5]36 §  Ett ärende ska bordläggas eller återremitteras, om det begärs av minst en tredjedel av de närvarande ledamöterna. Enkel majoritet krävs dock om ärendet tidigare bordlagts eller återremitterats på begäran av en minoritet.

[S2]För bordläggning eller återremiss i fråga om val krävs enkel majoritet. Ett ärende om extra val ska dock alltid bordläggas första gången det tas upp till behandling.

[S3]Motiveringen till ett beslut om återremiss ska bestämmas av de ledamöter som begärt återremittering.

[S4]Vid flera motiveringar får ordföranden pröva vilken motivering som biträds av minst en tredjedel av de närvarande ledamöterna. Lag (2010:1414).

Prop. 2008/09:21: I första stycket ersätts ”på detta sätt” med ”på begäran av en minoritet”. Ändringen innebär att återremiss ska beslutas på begäran av en minoritet även om ärendet tidigare har återremitterats på begäran av en majoritet. Likaså innebär det att bordläggning ska beslutas på begäran av en minoritet även om ärendet tidigare har bordlagts på begäran av en majoritet.

Prop. 2001/02:80: För bordläggning eller återremiss i fråga om val krävs enkel majoritet.

Ett beslut om återremiss skall motiveras.

Förslaget behandlas i avsnitt 7.4.

Första stycket har tillförts en bestämmelse om återremiss.

Bestämmelsen innebär att ett ärende skall återremitteras om det begärs av minst en tredjedel av de närvarande ledamöterna. ...

[K5]37 §  Ett bordlagt ärende skall behandlas på fullmäktiges nästa sammanträde, om fullmäktige inte beslutar något annat.

Prop. 2016/17:171: I första stycket anges att om ett folkinitiativ har väckts ska fullmäktige besluta att en folkomröstning ska hållas om den fråga som folkinitiativet avser är sådan att fullmäktige kan besluta om den (första punkten) och inte minst två tredjedelar av de närvarande ledamöterna röstar mot förslaget (andra punkten). Bestämmelsen innebär att det finns en presumtion för att ett folkinitiativ ska leda till att en folkomröstning hålls om den fråga som initiativet avser är sådan att fullmäktige kan ...

Offentlighet och ordning vid sammanträdena

[K5]38 §  Fullmäktiges sammanträden är offentliga.

[S2]Fullmäktige får dock besluta att överläggningen i ett visst ärende skall hållas inom stängda dörrar. Ersättarna får närvara vid en sådan överläggning, även när de inte tjänstgör.

[K5]38 a §  Ledamöter får delta i fullmäktiges sammanträden på distans, om fullmäktige har beslutat det och det sker genom ljud- och bildöverföring i realtid och på ett sådant sätt att samtliga deltagare kan se och höra varandra och delta på lika villkor.

[S2]En ledamot som deltar på distans ska anses vara närvarande vid fullmäktiges sammanträde. Lag (2013:1053).

Prop. 2013/14:5: Paragrafen är ny och innehåller de grundläggande bestämmelserna om beslutsfattande på distans i fullmäktige. Den har behandlats i avsnitt 6.2.

Första stycket anger att ledamöter får delta i fullmäktiges sammanträden på distans om fullmäktige har beslutat det. Fullmäktiges arbetsordning ska i så fall innehålla föreskrifter om i vilken utsträckning sådant deltagande får ske.

Bestämmelsen ...

[K5]39 §  Ordföranden leder fullmäktiges sammanträden och ansvarar för ordningen vid sammanträdena.

[S2]Ordföranden får visa ut den som uppträder störande och inte efter tillsägelse rättar sig.

  • RÅ 1998:15:Vid sammanträde i landstingsfullmäktige var ordinarie ordförande förhindrad att delta i visst ärende. Ordförandeskapet överlämnades till andre vice ordföranden därför att förste vice ordföranden avsåg att delta i debatten. Fråga om fullmäktiges beslut i ärendet tillkommit i laga ordning.

Hur ärendena avgörs

[K5]40 §  Ordföranden skall se till att bara sådana ärenden avgörs som har kungjorts enligt föreskrifterna i 8-11 §§. Ett brådskande ärende får dock avgöras utan hinder av nämnda föreskrifter, om samtliga närvarande ledamöter beslutar det.

[S2]Att brådskande ärenden i vissa fall får avgöras utan beredning framgår av 32 §.

[K5]41 §  När överläggningen har avslutats, lägger ordföranden fram förslag till beslut.

[S2]Förslagen skall utformas så, att de kan besvaras med ja eller nej.

[S3]Ordföranden redovisar därefter sin uppfattning om vad som har beslutats och befäster beslutet med klubbslag, om inte omröstning begärs.

[K5]42 §  Om omröstning begärs, skall den ske öppet utom i ärenden som avser val eller anställning av personal.

[K5]43 §  Om inte något annat är föreskrivet, bestäms utgången genom enkel majoritet.

Prop. 2016/17:171: I första stycket anges att det är ordförandes ansvar att leda och hålla ordning vid sammanträdena. En vice ordförande får endast föra ordet om ordföranden är förhindrad att delta. Ytterligare reglering som behövs kan tas in i fullmäktiges arbetsordning. Sådan reglering får dock inte utformas så att den begränsar den grundlagsfästa yttrandefriheten. Ordföranden kan inte ges rätt att ingripa mot en talare på grund av själva innehållet i ett yttrande men får ingripa om en talare avviker från ...

[K5]44 §  Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst.

[S2]I ärenden som avser val eller anställning av personal fattas beslutet dock genom lottning.

Prop. 2016/17:171: Av paragrafen framgår att fullmäktigeberedningars sammanträden som huvudregel inte ska vara offentliga. Om fullmäktige beslutar att medge att sammanträden får vara offentliga är det sedan fullmäktigeberedningen själv som avgör om, och vid vilka sammanträden, allmänheten ska tillåtas närvara.

  • RÅ 1998:15:Vid sammanträde i landstingsfullmäktige var ordinarie ordförande förhindrad att delta i visst ärende. Ordförandeskapet överlämnades till andre vice ordföranden därför att förste vice ordföranden avsåg att delta i debatten. Fråga om fullmäktiges beslut i ärendet tillkommit i laga ordning.

[K5]45 §  Ordföranden skall vägra att lägga fram ett förslag till beslut, om ordföranden anser att förslaget innebär att ett nytt ärende väcks.

[S2]Ordföranden får vägra att lägga fram ett förslag till beslut, om ordföranden anser att förslaget skulle leda till ett beslut som strider mot lag eller annan författning. Fullmäktige får dock besluta att förslaget ändå skall läggas fram.

Prop. 2016/17:171: Paragrafen innebär en regel om att fullmäktige bara får handlägga ett ärende om mer än hälften av ledamöterna är närvarande. Närvarokravet gäller i princip all handläggning, dvs. även för överläggningar innan besluten fattas. En rent tillfällig frånvaro från överläggningen i ett ärende påverkar dock inte beslutsförheten. Fullmäktige kan med undantag från närvarokravet bestämma att interpellationer och frågor får besvaras även om mer än hälften av ledamöterna inte är närvarande. Av 46 § framgår ...

Proportionella val

[K5]46 §  Under de förutsättningar som anges i 2 § lagen (1992:339) om proportionellt valsätt ska följande val vara proportionella:

  1. val av ledamöter och ersättare i nämnder och beredningar,
  2. val av revisorer som avses i 9 kap.1 och 2 §§,
  3. val av ledamöter och suppleanter i styrelsen för aktiebolag, ekonomiska föreningar eller stiftelser eller revisorer och revisorssuppleanter samt lekmannarevisorer som ska granska en sådan styrelses förvaltning och
  4. val av ledamöter och ersättare i den beslutande församlingen samt revisorer i kommunalförbund.

[S2]Om inte något annat följer av förbundsordningen, ska det som sägs i första stycket tillämpas, när den beslutande församlingen i ett kommunalförbund väljer ledamöter och ersättare i förbundsstyrelsen, andra nämnder, de beslutande organens beredningar samt revisorer.

[S3]Första stycket 1 ska inte gälla vid val till en nämnd som avses i 3 kap. 4 § första stycket 2, om två tredjedelar av de närvarande ledamöterna i fullmäktige vid inrättandet av nämnden har röstat för att ledamöter i nämnden ska väljas på någon annan grund än partipolitisk. Lag (2013:1053).

Prop. 2005/06:55: Förslaget behandlas i avsnitt 6.

Ändringarna i första stycket 2 och 4 är följdändringar på grund av att kravet att välja revisorsersättare enligt 9 kap. 2 § avskaffas.

Ändringen i första stycket 3 innebär att lekmannarevisorer skall omfattas av kravet på proportionellt valsätt enligt lagen (1992:339) om proportionellt ...

Prop. 2013/14:5: Paragrafen, som nämner de fall då proportionellt valsätt ska tillämpas i fullmäktige, har behandlats i avsnitt 11.2.

I ett nytt tredje stycke görs ett undantag som innebär att paragrafens bestämmelser om proportionellt valsätt inte ska tillämpas vid val till en geografisk nämnd om två tredjedelar av de närvarande ledamöterna i fullmäktige vid inrättandet av nämnden har röstat för att ledamöter ...

  • RÅ 2010:60:Hinder har inte ansetts föreligga för en kommun att före mandatperiodens början ändra ett beslut om val av ersättare i nämnder för mandatperioden.
47 § Har upphävts genom lag (1992:355).

[K5]48 §  Om fullmäktiges val av ledamöter och ersättare i vissa statliga styrelser och andra organ finns det särskilda föreskrifter.

Interpellationer och frågor

[K5]49 §  Interpellationer skall avse ämnen som hör till fullmäktiges, en nämnds eller en fullmäktigeberednings handläggning. De får dock inte avse ärenden som rör myndighetsutövning mot någon enskild.

[K5]50 §  Interpellationerna skall ha ett bestämt innehåll och vara försedda med motivering. De bör ställas endast i angelägenheter av större intresse för kommunen eller landstinget.

[K5]51 §  Fullmäktige beslutar utan föregående överläggning om en interpellation får ställas.

[K5]52 §  Interpellationer får ställas av ledamöterna och riktas till ordföranden i en nämnd eller en fullmäktigeberedning samt till de förtroendevalda i övrigt som fullmäktige bestämmer.

[S2]Om borgarråd finns i Stockholms kommun, får fullmäktige besluta att interpellationer får ställas bara till borgarråden eller vissa av dem.

[S3]Ledamöter i fullmäktige i kommuner eller landsting som bildat en gemensam nämnd får ställa interpellationer om nämndens handläggning. Interpellationer skall riktas till nämndens ordförande. Lag (1997:550).

[K5]53 §  Fullmäktige får besluta att ordföranden i en nämnd får överlåta besvarandet av en interpellation till en av fullmäktige utsedd ledamot i styrelsen för en sådan juridisk person som avses i 3 kap.16 a18 b §§ eller till ordföranden i styrelsen eller annan nämnd i ett kommunalförbund som kommunen eller landstinget är medlem i. Lag (2014:573).

Prop. 2013/14:118: I paragrafen ändras paragrafhänvisningarna med anledning av de redaktionella ändringarna avseende de kommunala företagen i 3 kap. I paragrafen ersätts ett sådant företag med en sådan juridisk person. Ändringarna innebär ingen ändring i sak.

[K5]54 §  För att inhämta upplysningar får ledamöterna ställa frågor.

[S2]Vad som sägs i 49 och 51-53 §§ skall då tillämpas.

[K5]55 §  En fråga skall ha ett bestämt innehåll.

[S2]Den får vara försedd med en kort inledande förklaring.

[K5]56 §  När en fråga besvaras, får bara den som ställer frågan och den som svarar delta i överläggningen.

Protokollet

[K5]57 §  Vid sammanträdena skall protokoll föras på ordförandens ansvar.

[K5]58 §  Protokollet skall redovisa vilka ledamöter och ersättare som har tjänstgjort och vilka ärenden som fullmäktige har handlagt.

[K5]59 §  Protokollet skall för varje ärende redovisa

  1. vilka förslag och yrkanden som har lagts fram och inte tagits tillbaka,
  2. i vilken ordning ordföranden har lagt fram förslag till beslut,
  3. genomförda omröstningar och hur de har utfallit,
  4. vilka beslut som har fattats, 5. vilka ledamöter som har deltagit i besluten och hur de har röstat vid öppna omröstningar, samt
  5. vilka reservationer som har anmälts mot besluten.

[K5]60 §  I protokollet skall anges vilka interpellationer och frågor som har ställts och vilka interpellationer och frågor som har besvarats.

[K5]61 §  Ett protokoll skall justeras senast fjorton dagar efter sammanträdet på det sätt som fullmäktige har bestämt.

[K5]62 §  Senast andra dagen efter det att protokollet har justerats skall justeringen tillkännages på anslagstavlan. Av tillkännagivandet skall framgå var protokollet finns tillgängligt samt vilken dag det har anslagits. Tillkännagivandet får inte tas bort från anslagstavlan före utgången av den tid som gäller för överklagande enligt 10 kap. 6 § första stycket.

[S2]Bevis om anslagsdagen skall tecknas på protokollet eller utfärdas särskilt.

[S3]I landstingen skall tillkännagivandet även införas i de tidningar som avses i 10 §.

Arbetsordningen

[K5]63 §  Fullmäktige skall i en arbetsordning meddela de ytterligare föreskrifter som behövs för fullmäktiges sammanträden och handläggningen av ärendena.

[K5]64 §  Arbetsordningen ska alltid innehålla föreskrifter om

  1. antalet ledamöter i fullmäktige,
  2. när sammanträden ska hållas,
  3. anmälan av hinder att delta i sammanträden,
  4. inkallande av ersättare och deras tjänstgöring,
  5. vem som ska föra ordet, tills ordförande utsetts,
  6. rätten att delta i fullmäktiges överläggningar,
  7. förfarandet vid omröstningar,
  8. handläggningen av motioner, interpellationer och frågor,
  9. formerna för justeringen av protokollet, samt
  10. fullmäktigepresidiets arbetsuppgifter.

[S2]Om fullmäktige med stöd av 23 § 5 har beslutat att medborgarförslag får väckas, ska arbetsordningen innehålla föreskrifter om hur sådana förslag ska handläggas.

[S3]Om fullmäktige har beslutat att ledamöter får delta i fullmäktiges sammanträden på distans, ska arbetsordningen innehålla föreskrifter om i vilken utsträckning sådant deltagande får ske. Lag (2013:1053).

Prop. 2013/14:5: Paragrafen reglerar innehållet i fullmäktiges arbetsordning. Den har behandlats i avsnitt 4.4 och 6.2.

Första stycket anger i vilka ämnen fullmäktiges arbetsordning alltid ska innehålla föreskrifter. En ny punkt 10 införs som gäller fullmäktigepresidiets arbetsuppgifter.

Ett nytt tredje stycke ...

Prop. 2001/02:80: Om fullmäktige med stöd av 23 § 5 har beslutat att medborgarförslag får väckas, skall arbetsordningen innehålla föreskrifter om hur sådana förslag skall handläggas.

Förslaget behandlas i avsnitt 6.3.

I ett nytt andra stycke klarläggs att fullmäktige i sin arbetsordning skall ange hur medborgarförslag skall handläggas. Fullmäktige avgör hur ...

6 kap. Styrelsen och övriga nämnder

  • RÅ 1995:65:Laglighetsprövning enligt kommunallagen. Skolstyrelsen i en kommun har av budgetskäl beslutat om vissa begränsningar av verksamheten vid den kommunala musikskolan, vilka i sin tur kunde komma att leda till personalnedskärningar. Fråga huruvida förhållandet att skolans rektor, vilkens dotter hade anställning vid skolan, utarbetat underlag för beslutet har medfört att jäv skall anses ha förekommit vid handläggningen av ärendet i skolstyrelsen.

Styrelsens uppgifter

[K6]1 §  Styrelsen ska leda och samordna förvaltningen av kommunens eller landstingets angelägenheter och ha uppsikt över övriga nämnders och eventuella gemensamma nämnders verksamhet.

[S2]Styrelsen ska också ha uppsikt över kommunal verksamhet som bedrivs i sådana juridiska personer som avses i 3 kap.16 a18 b §§ och sådana kommunalförbund som kommunen eller landstinget är medlem i. Lag (2014:573).

Prop. 2013/14:118: I andra stycket ändras paragrafhänvisningarna med anledning av de redaktionella ändringarna avseende de kommunala företagen i 3 kap. I stycket ersätts företag med juridiska personer. Någon ändring i sak avses inte med denna ändring.

  • HFD 2018:33:Fråga om omfattningen av kommunstyrelsens granskning inför beslut om förstärkt uppsiktsplikt och vad en laglighetsprövning av beslutet kan omfatta.

[K6]1 a §  Styrelsen ska i årliga beslut för varje sådant aktiebolag som avses i 3 kap. 16 a § pröva om den verksamhet som bolaget har bedrivit under föregående kalenderår har varit förenlig med det fastställda kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna. Om styrelsen finner att så inte är fallet, ska den lämna förslag till fullmäktige om nödvändiga åtgärder. Lag (2014:573).

Prop. 2013/14:118: I paragrafen ändras paragrafhänvisningarna och hänvisar nu till de definitioner av hel- och delägda kommunala bolag som finns i 3 kap. 16 a §. Ändringarna är av redaktionell karaktär och innebär ingen ändring i sak.

[K6]1 b §  Styrelsen ska vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att de krav som anges i 3 kap.17, 18 och 18 a §§ är uppfyllda i fråga om sådana aktiebolag som avses i dessa bestämmelser. Lag (2014:573).

Prop. 2013/14:118: I paragrafen ändras paragrafhänvisningarna och hänvisar numera även till 3 kap. 18 a § som reglerar vem som kan utses till lekmannarevisorer i ett kommunalt bolag. Ändringarna är av redaktionell karaktär och innebär ingen ändring i sak.

[K6]2 §  Styrelsen skall uppmärksamt följa de frågor som kan inverka på kommunens eller landstingets utveckling och ekonomiska ställning.

[S2]Styrelsen skall också hos fullmäktige, övriga nämnder och andra myndigheter göra de framställningar som behövs.

Prop. 2016/17:171: Paragrafen innehåller bestämmelser om den kommunala nämndorganisationen Paragrafen motsvarar 3 kap. 4 § 1–3 KL (prop. 1990/91:117 s. 155). Övervägandena finns i avsnitt 6.2.2, 6.3 och 14.2. ...

[K6]3 §  Styrelsen får från övriga nämnder, beredningar och anställda i kommunen eller landstinget begära in de yttranden och upplysningar som behövs för att styrelsen skall kunna fullgöra sina uppgifter.

[K6]4 §  Det åligger styrelsen särskilt att

  1. bereda eller yttra sig i ärenden som skall handläggas av fullmäktige med de begränsningar som framgår av 5 kap.29-32 §§,
  2. ha hand om den ekonomiska förvaltningen,
  3. verkställa fullmäktiges beslut, och
  4. i övrigt fullgöra de uppdrag som fullmäktige har lämnat över till styrelsen.

[K6]5 §  Fullmäktige får besluta att en annan nämnd än styrelsen helt eller delvis skall sköta om förvaltningen och verkställigheten i fråga om egendom samt verkställa fullmäktiges beslut. Fullmäktige får också besluta att en annan nämnd helt eller delvis skall ha hand om sin medelsförvaltning.

Prop. 2016/17:171: Paragrafen innehåller bestämmelser om nämndernas redovisningsskyldighet inför fullmäktige. Paragrafen motsvarar 3 kap. 15 § KL (prop. 1990/91:117 s. 160).

[K6]6 §  Styrelsen får själv eller genom ombud föra kommunens eller landstingets talan i alla mål och ärenden, om inte någon annan skall göra det på grund av lag eller annan författning eller beslut av fullmäktige.

[S2]Detta gäller också mål där någon har begärt laglighetsprövning av fullmäktiges beslut, om inte fullmäktige beslutar att själv föra talan i målet.

Nämndernas ansvar för verksamheten

[K6]7 §  Nämnderna skall var och en inom sitt område se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt de föreskrifter som gäller för verksamheten.

[S2]De skall också se till att den interna kontrollen är tillräcklig samt att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt.

[S3]Detsamma gäller när vården av en kommunal angelägenhet med stöd av 3 kap. 16 § har lämnats över till någon annan. Lag (1999:621).

Prop. 1998/99:66: Nämnderna skall var och en inom sitt område se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt de föreskrifter som gäller för verksamheten.

De skall också se till att den interna kontrollen är tillräcklig samt att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt.

Detsamma gäller när vården av en kommunal angelägenhet med stöd av 3 kap. 16 § har lämnats över till någon annan.

Förslaget ...

[K6]8 §  Nämnderna skall verka för att samråd sker med dem som utnyttjar deras tjänster.

Prop. 2016/17:171: Paragrafen innehåller bestämmelser om styrelsens möjlighet att i vissa fall fatta beslut om andra nämnders verksamhet. Övervägandena finns i avsnitt 6.2.1.

Information till enskilda

[K6]8 a §  När enskilda kan välja mellan olika utförare av nämndens tjänster, ska nämnden lämna information om samtliga utförare om inte annat är särskilt föreskrivet.

[S2]Sådan information ska vara saklig, relevant, jämförbar, lättförståelig och lättillgänglig. Lag (2014:573).

Prop. 2013/14:118: Paragrafen, som är ny, innehåller en informationsskyldighet för de kommunala nämnderna. Den behandlas i avsnitt 8.2.

I den nya paragrafens första stycke införs en informationsskyldighet för de kommunala nämnderna i de fall kommunen eller landstinget beslutat att enskilda ska få välja mellan olika utförare av kommunala tjänster. Bestämmelsen ska inte tillämpas om annat är särskilt föreskrivet. ...

Antalet ledamöter och ersättare

[K6]9 §  Ledamöter och ersättare i en nämnd väljs av fullmäktige till det antal som fullmäktige bestämmer. I styrelsen får antalet ledamöter inte vara mindre än fem och antalet ersättare bör vara lika stort som antalet ledamöter.

[S2]Om ersättarna inte väljs proportionellt, skall fullmäktige bestämma i vilken ordning som de skall tjänstgöra.

[S3]Ledamöter och ersättare i en gemensam nämnd väljs av fullmäktige i de samverkande kommunerna och landstingen. Var och en av de samverkande kommunerna och landstingen skall vara representerade i den gemensamma nämnden med minst en ledamot och en ersättare. Antalet ersättare skall vara lika många som antalet ledamöter. Lag (1997:550).

  • RÅ 2010:60:Hinder har inte ansetts föreligga för en kommun att före mandatperiodens början ändra ett beslut om val av ersättare i nämnder för mandatperioden.

[K6]10 §  Fullmäktige skall besluta om ersättarnas tjänstgöring i nämnderna.

[K6]11 §  Även de ersättare som inte tjänstgör får närvara vid nämndernas sammanträden och skall underrättas om tid och plats för sammanträdena.

[S2]Fullmäktige skall besluta i vilken utsträckning ersättarna skall ha rätt att delta i överläggningarna och få sin mening antecknad i protokollet.

Mandattider

[K6]12 §  Ledamöterna och ersättarna i styrelsen väljs för fyra år, räknat från och med den 1 januari året efter det år då val av fullmäktige har ägt rum i hela landet.

[S2]Fullmäktige får dock bestämma att styrelsens mandattid skall räknas från och med det sammanträde då valet förrättas intill det sammanträde då val av styrelse förrättas nästa gång. I ett sådant fall skall nyvalda fullmäktige välja styrelsen vid fullmäktiges första sammanträde. Lag (1994:998).

[K6]13 §  Fullmäktige bestämmer mandattiderna för andra nämnder än styrelsen.

[K6]14 §  Om ledamot avgår under mandattiden, skall fyllnadsval förrättas.

[S2]Om ledamoten har utsetts vid ett proportionellt val, inträder i stället en ersättare i enlighet med den ordning som har bestämts för ersättarnas tjänstgöring.

[S3]Om fullmäktige har återkallat uppdragen för de förtroendevalda enligt 4 kap. 10 a § 1, skall val av nya ledamöter och ersättare förrättas. Lag (1994:690).

Ordförande och vice ordförande

[K6]15 §  Fullmäktige ska bland nämndens ledamöter välja en ordförande och en eller två vice ordförande. Dessa utgör tillsammans nämndens presidium. Fullmäktige bestämmer tiden för uppdragen.

[S2]Om den politiska majoriteten i fullmäktige har förändrats på ett sådant sätt att det parti som nämndens ordförande företräder inte längre ingår i den politiska majoriteten, får fullmäktige välja ett nytt presidium. Lag (2013:1053).

Prop. 2013/14:5: Paragrafen, som gäller fullmäktiges val av ordförande och vice ordförande i nämnderna, har behandlats i avsnitt 10.

I första stycket införs en ny andra mening i vilken det anges att ordförandena tillsammans utgör nämndens presidium. I övrigt görs redaktionella ändringar.

Ett nytt andra stycke införs som anger att fullmäktige får välja ett nytt presidium om den politiska ...

Prop. 2016/17:171: Paragrafen innehåller bestämmelser om styrelsens processbehörighet. Paragrafen motsvarar 6 kap. 6 § KL (prop. 1990/91:117 s. 195 f.).

[K6]16 §  Fullmäktige skall meddela föreskrifter om vem som skall fullgöra ordförandens uppgifter när varken ordföranden eller en vice ordförande kan tjänstgöra.

17 § Har upphävts genom lag (1994:690).

Tidpunkt för sammanträdena

[K6]18 §  Nämnderna bestämmer tid och plats för sina sammanträden.

[S2]Sammanträden skall hållas också om minst en tredjedel av nämndens ledamöter begär det eller ordföranden anser att det behövs.

Närvarorätt för utomstående

[K6]19 §  En nämnd får kalla en ledamot eller en ersättare i fullmäktige, en annan nämnd eller beredning, en revisor, en anställd hos kommunen eller landstinget eller en särskild sakkunnig att närvara vid ett sammanträde med nämnden för att lämna upplysningar.

[S2]Den som har kallats till ett sammanträde får, om nämnden beslutar det, delta i överläggningarna men inte i besluten. Lag (2006:369).

Prop. 2005/06:55: Förslaget behandlas i avsnitt 6.3.

Ändringen i första stycket är en följdändring på grund av att kravet att välja revisorsersättare enligt 9 kap. 2 § avskaffas.

Prop. 1998/99:66: En nämnd får kalla en ledamot eller en ersättare i fullmäktige, en annan nämnd eller beredning, en revisor eller en revisorsersättare, en anställd hos kommunen eller landstinget eller en särskild sakkunnig att närvara vid ett sammanträde med nämnden för att lämna upplysningar.

Den som har kallats till ett sammanträde får, om nämnden beslutar det, delta i överläggningarna men inte i besluten.

Förslaget har behandlats i ...

  • RÅ 2003:35:En politisk sekreterare har ansetts som anställd i kommunen och därför kunnat medges närvarorätt enligt 6 kap. 19 § kommunallagen (1991:900).

[K6]19 a §  En nämnds sammanträden ska hållas inom stängda dörrar. Nämnden får dock besluta att dess sammanträden ska vara offentliga, om fullmäktige har medgett det.

[S2]Om fullmäktige har medgett det, får nämnden besluta att den eller de som har väckt ett ärende genom medborgarförslag får närvara när nämnden behandlar ärendet och delta i överläggningarna men inte i besluten.

[S3]En nämnds sammanträden ska dock alltid hållas inom stängda dörrar i ärenden

  1. som avser myndighetsutövning, eller
  2. i vilka det förekommer uppgifter som hos nämnden omfattas av sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Lag (2009:447).

  • RÅ 2003:35:En politisk sekreterare har ansetts som anställd i kommunen och därför kunnat medges närvarorätt enligt 6 kap. 19 § kommunallagen (1991:900).

Utskott och nämndberedningar

[K6]20 §  Fullmäktige får bestämma att en nämnd skall ha ett eller flera utskott.

[S2]Om fullmäktige inte har bestämt något om utskott, får nämnden själv bestämma att utskott skall finnas.

[K6]21 §  Av 33 § framgår att en nämnds beslutanderätt får delegeras till ett utskott. Ett utskott kan också ha till uppgift att bereda nämndens ärenden.

[S2]En nämnd får i övrigt tillsätta de nämndberedningar som behövs.

[K6]22 §  En nämnd skall välja utskott bland ledamöterna och ersättarna i nämnden. Därvid skall föreskrifterna i 2 § lagen (1992:339) om proportionellt valsätt tillämpas. Lag (1992:355).

Prop. 2016/17:171: Paragrafen innehåller en bestämmelse om vad som ska gälla när varken ordföranden eller vice ordföranden kan tjänstgöra. Paragrafen motsvarar 6 kap. 16 § KL (prop. 1990/91:117 s. 199).

Beslutförhet

[K6]23 §  En nämnd får handlägga ärenden bara när fler än hälften av ledamöterna är närvarande.

Jäv

[K6]24 §  En förtroendevald eller en anställd som är jävig i ett ärende hos en nämnd får inte delta eller närvara vid handläggningen av ärendet. Denne får dock vidta åtgärder som inte någon annan kan vidta utan olägligt uppskov.

[S2]Den som känner till en omständighet som kan antas utgöra jäv mot honom, skall självmant ge det till känna.

[S3]Har det uppkommit en fråga om jäv mot någon och har någon annan inte trätt i hans ställe, skall nämnden snarast besluta i jävsfrågan. Den som jävet gäller får delta i prövningen av jävsfrågan endast om nämnden inte är beslutför utan honom och någon annan inte kan tillkallas utan olägligt uppskov.

[S4]Ett beslut i en jävsfråga får överklagas endast i samband med överklagande av det beslut varigenom nämnden avgör ärendet. Lag (1994:690).

Prop. 2016/17:171: I första stycket anges i första meningen att fullmäktige ska besluta i vilken utsträckning ledamöter får delta i en nämnds sammanträden på distans. Att besluta om nämndernas organisation och verksamhetsformer hör till fullmäktiges centrala uppgifter och får inte delegeras. Förutsatt att fullmäktige i reglementet har angett att deltagande på distans får ske i en nämnd kan dock fullmäktige överlåta till nämnden att närmare bestämma i vilka situationer deltagande på distans ska få ske ...

  • MÖD 2015:4:Jäv enligt 6 kap. 25 § kommunallagen ----- Vid handläggningen av en detaljplan i stadsbyggnadsnämnden har en ledamot samtidigt haft uppdrag i en förening och i ett bolag som varit stor fastighetsägare i området. Syftet med den aktuella detaljplanen har varit att uppföra ett trygghetsboende i anslutning till föreningens befintliga verksamhet. Mark- och miljööverdomstolen bedömde att den omständigheten att ledamoten samtidigt haft en ställning som styrelseledamot i föreningen har varit sådan att misstanke kan uppkomma om att det brister i förutsättningarna för en opartisk bedömning. Han hade därför varit jävig vid nämndens handläggning av detaljplanen. Mark- och miljööverdomstolen bedömde vidare att det inte var uppenbart att frågan om opartiskhet saknat betydelse och att det därför inte gick att bortse från att ledamoten varit jävig. Kommunfullmäktiges beslut hade därmed inte tillkommit i laga ordning och upphävdes.
  • MÖD 2003:83:Förbud mot utsläpp av avloppsvatten från vattentoalett; nu fråga om jäv -----En miljö- och hälsoskyddsnämnd hade förbjudit en fastighetsägare att använda en enskild avloppsanläggning för vissa utsläpp. I handläggningen av beslutet deltog en ledamot som ägde marken där anläggningens infiltrationsbädd låg. Fastighetsägaren överklagade och invände jäv i samtliga instanser. Länsstyrelsen upphävde beslutet men behandlade inte jävsfrågan. Miljödomstolen avlog nämndens överklagande på andra grunder och ansåg att det var onödigt att uttala sig i jävsfrågan. Miljööverdomstolen konstaterade att jäv förelegat enligt 6 kap. 24 och 25 §§ kommunallagen och att det saknade betydelse att ledamoten inte hade påverkat majoritetsförhållandena i nämnden, eftersom jävsreglerna syftar till att upprätthålla allmänhetens tilltro till myndigheternas objektivitet. Med ändring av länsstyrelsens och miljödomstolens avgöranden, upphävdes därför miljö- och hälsoskyddsnämndens beslut.
  • MÖD 2017:41:Detaljplan ----- Samhällsbyggnadsnämnden i en kommun antog en detaljplan som möjliggjorde byggande av bostadshus. Under det samrådet yttrade sig kommunstyrelsen och tillstyrkte att planen antogs. Kommunstyrelsens yttrande fattades på delegation av ett kommunalråd. Samma kommunalråd var även vice ordförande i den kommunala stiftelse som skulle uppföra bostadshusen. Mark- och miljööverdomstolen fann att en jävssituation förelegat. Med hänsyn till att yttrandet inte var att anse som myndighetsutövning medförde undantaget i 6 kap. 27 § första stycket första meningen kommunallagen att nämndens planbeslut inte skulle upphävas på grund av jäv i samband med handläggningen.
  • RÅ 1995:65:Laglighetsprövning enligt kommunallagen. Skolstyrelsen i en kommun har av budgetskäl beslutat om vissa begränsningar av verksamheten vid den kommunala musikskolan, vilka i sin tur kunde komma att leda till personalnedskärningar. Fråga huruvida förhållandet att skolans rektor, vilkens dotter hade anställning vid skolan, utarbetat underlag för beslutet har medfört att jäv skall anses ha förekommit vid handläggningen av ärendet i skolstyrelsen.
  • RÅ 2010 not 36:Jäv vid handläggning av detaljplaneärende (avslag) / Jäv vid handläggning av detaljplaneärende (rättsprövning, avslag) / Rättsprövning enligt lagen (2006:304) om rättsprövning av vissa regeringsbeslut, plan- och bygglagen / För att underlätta omvandling från fritidsboende till permanentboende (fråga bl.a. om behov av miljökonsekvensbeskrivning och underlåtenhet att inför förnyad utställning av planförslag underrätta sakägare vars mark skulle kunna komma att tas i anspråk, avslag)

[K6]25 §  En förtroendevald eller en anställd hos kommunen eller landstinget är jävig, om

  1. saken angår honom själv eller hans make, sambo, förälder, barn eller syskon eller någon annan närstående eller om ärendets utgång kan väntas medföra synnerlig nytta eller skada för honom själv eller någon närstående,
  2. han eller någon närstående är ställföreträdare för den som saken angår eller för någon som kan vänta synnerlig nytta eller skada av ärendets utgång,
  3. ärendet rör tillsyn över sådan kommunal verksamhet som han själv är knuten till,
  4. han har fört talan som ombud eller mot ersättning biträtt någon i saken, eller
  5. det i övrigt finns någon särskild omständighet som är ägnad att rubba förtroendet till hans opartiskhet i ärendet. Lag (2003:519).

  • MÖD 2015:4:Jäv enligt 6 kap. 25 § kommunallagen ----- Vid handläggningen av en detaljplan i stadsbyggnadsnämnden har en ledamot samtidigt haft uppdrag i en förening och i ett bolag som varit stor fastighetsägare i området. Syftet med den aktuella detaljplanen har varit att uppföra ett trygghetsboende i anslutning till föreningens befintliga verksamhet. Mark- och miljööverdomstolen bedömde att den omständigheten att ledamoten samtidigt haft en ställning som styrelseledamot i föreningen har varit sådan att misstanke kan uppkomma om att det brister i förutsättningarna för en opartisk bedömning. Han hade därför varit jävig vid nämndens handläggning av detaljplanen. Mark- och miljööverdomstolen bedömde vidare att det inte var uppenbart att frågan om opartiskhet saknat betydelse och att det därför inte gick att bortse från att ledamoten varit jävig. Kommunfullmäktiges beslut hade därmed inte tillkommit i laga ordning och upphävdes.
  • MÖD 2003:83:Förbud mot utsläpp av avloppsvatten från vattentoalett; nu fråga om jäv -----En miljö- och hälsoskyddsnämnd hade förbjudit en fastighetsägare att använda en enskild avloppsanläggning för vissa utsläpp. I handläggningen av beslutet deltog en ledamot som ägde marken där anläggningens infiltrationsbädd låg. Fastighetsägaren överklagade och invände jäv i samtliga instanser. Länsstyrelsen upphävde beslutet men behandlade inte jävsfrågan. Miljödomstolen avlog nämndens överklagande på andra grunder och ansåg att det var onödigt att uttala sig i jävsfrågan. Miljööverdomstolen konstaterade att jäv förelegat enligt 6 kap. 24 och 25 §§ kommunallagen och att det saknade betydelse att ledamoten inte hade påverkat majoritetsförhållandena i nämnden, eftersom jävsreglerna syftar till att upprätthålla allmänhetens tilltro till myndigheternas objektivitet. Med ändring av länsstyrelsens och miljödomstolens avgöranden, upphävdes därför miljö- och hälsoskyddsnämndens beslut.
  • MÖD 2017:41:Detaljplan ----- Samhällsbyggnadsnämnden i en kommun antog en detaljplan som möjliggjorde byggande av bostadshus. Under det samrådet yttrade sig kommunstyrelsen och tillstyrkte att planen antogs. Kommunstyrelsens yttrande fattades på delegation av ett kommunalråd. Samma kommunalråd var även vice ordförande i den kommunala stiftelse som skulle uppföra bostadshusen. Mark- och miljööverdomstolen fann att en jävssituation förelegat. Med hänsyn till att yttrandet inte var att anse som myndighetsutövning medförde undantaget i 6 kap. 27 § första stycket första meningen kommunallagen att nämndens planbeslut inte skulle upphävas på grund av jäv i samband med handläggningen.
  • RÅ 1998:16:En kommun har beslutat förlänga ett kontrakt avseende hyra av banor i en tennishall. Lagen (1992:1528) om offentlig upphandling har inte ansetts tillämplig i ärendet och inte heller det kommunala upphandlingsreglementet. Även fråga om jäv.

[K6]26 §  Från jäv bortses när frågan om opartiskhet uppenbarligen saknar betydelse.

  • MÖD 2015:4:Jäv enligt 6 kap. 25 § kommunallagen ----- Vid handläggningen av en detaljplan i stadsbyggnadsnämnden har en ledamot samtidigt haft uppdrag i en förening och i ett bolag som varit stor fastighetsägare i området. Syftet med den aktuella detaljplanen har varit att uppföra ett trygghetsboende i anslutning till föreningens befintliga verksamhet. Mark- och miljööverdomstolen bedömde att den omständigheten att ledamoten samtidigt haft en ställning som styrelseledamot i föreningen har varit sådan att misstanke kan uppkomma om att det brister i förutsättningarna för en opartisk bedömning. Han hade därför varit jävig vid nämndens handläggning av detaljplanen. Mark- och miljööverdomstolen bedömde vidare att det inte var uppenbart att frågan om opartiskhet saknat betydelse och att det därför inte gick att bortse från att ledamoten varit jävig. Kommunfullmäktiges beslut hade därmed inte tillkommit i laga ordning och upphävdes.
  • MÖD 2017:41:Detaljplan ----- Samhällsbyggnadsnämnden i en kommun antog en detaljplan som möjliggjorde byggande av bostadshus. Under det samrådet yttrade sig kommunstyrelsen och tillstyrkte att planen antogs. Kommunstyrelsens yttrande fattades på delegation av ett kommunalråd. Samma kommunalråd var även vice ordförande i den kommunala stiftelse som skulle uppföra bostadshusen. Mark- och miljööverdomstolen fann att en jävssituation förelegat. Med hänsyn till att yttrandet inte var att anse som myndighetsutövning medförde undantaget i 6 kap. 27 § första stycket första meningen kommunallagen att nämndens planbeslut inte skulle upphävas på grund av jäv i samband med handläggningen.

[K6]27 §  Om ett ärende hos en nämnd berör ett aktiebolag där kommunen eller landstinget äger minst hälften av aktierna eller en stiftelse där kommunen eller landstinget utser minst hälften av styrelseledamöterna, skall jäv enligt 25 §2 eller 5 inte anses föreligga enbart på grund av att den som handlägger ärendet är ställföreträdare för bolaget eller stiftelsen eller på något annat sätt är knuten dit. Vad som nu har sagts gäller inte när en nämnd handlägger ärenden som avser myndighetsutövning mot enskilda.

[S2]Jäv enligt 25 § 5 skall inte heller anses föreligga enbart på grund av att den som handlägger ett ärende hos en nämnd tidigare har deltagit i handläggningen av ärendet hos en annan nämnd. Lag (2003:519).

Prop. 2016/17:171: Av paragrafen framgår att fler än hälften av ledamöterna måste vara närvarande för att en nämnd ska vara beslutsför. Om en ledamot är frånvarande, tjänstgör en ersättare i dennes ställe. Ersättare räknas som ledamot när han eller hon tjänstgör.

  • MÖD 2017:41:Detaljplan ----- Samhällsbyggnadsnämnden i en kommun antog en detaljplan som möjliggjorde byggande av bostadshus. Under det samrådet yttrade sig kommunstyrelsen och tillstyrkte att planen antogs. Kommunstyrelsens yttrande fattades på delegation av ett kommunalråd. Samma kommunalråd var även vice ordförande i den kommunala stiftelse som skulle uppföra bostadshusen. Mark- och miljööverdomstolen fann att en jävssituation förelegat. Med hänsyn till att yttrandet inte var att anse som myndighetsutövning medförde undantaget i 6 kap. 27 § första stycket första meningen kommunallagen att nämndens planbeslut inte skulle upphävas på grund av jäv i samband med handläggningen.
  • RÅ 1995:65:Laglighetsprövning enligt kommunallagen. Skolstyrelsen i en kommun har av budgetskäl beslutat om vissa begränsningar av verksamheten vid den kommunala musikskolan, vilka i sin tur kunde komma att leda till personalnedskärningar. Fråga huruvida förhållandet att skolans rektor, vilkens dotter hade anställning vid skolan, utarbetat underlag för beslutet har medfört att jäv skall anses ha förekommit vid handläggningen av ärendet i skolstyrelsen.

Handläggning av ärenden som väckts genom medborgarförslag

[K6]27 a §  Ett ärende som väckts genom medborgarförslag skall om möjligt handläggas så att ärendet kan avgöras inom ett år från det att det väcktes i fullmäktige.

[S2]En nämnd som handlägger sådana ärenden skall minst en gång om året informera fullmäktige om de beslut som fattats i ärendena. Nämnden skall även informera om de ärenden som inte avgjorts inom den tid som anges i första stycket. Lag (2007:68).

Hur ärendena avgörs

[K6]28 §  I fråga om förfarandet när en nämnd fattar beslut skall 5 kap.41-44 §§ tillämpas.

[K6]29 §  För bordläggning av ett ärende i en nämnd krävs det enkel majoritet.

Protokollet

[K6]30 §  Vid ett sammanträde skall protokoll föras.

[S2]I fråga om protokollens förande, innehåll, justering och hur justeringen tillkännages skall 5 kap.57-62 §§ tillämpas. Tillkännagivandet behöver dock inte införas i någon tidning.

[S3]Justeringen av en gemensam nämnds protokoll skall tillkännages på var och en av de samverkande kommunernas och landstingens anslagstavlor. Tillkännagivandet behöver inte införas i någon tidning. Lag (1997:550).

Delgivning

[K6]31 §  Delgivning med en nämnd sker med ordföranden eller med den som enligt ett reglemente eller ett särskilt beslut är behörig att ta emot delgivningar.

Reglementen

[K6]32 §  Fullmäktige ska utfärda reglementen med närmare föreskrifter om nämndernas verksamhet och arbetsformer.

[S2]Fullmäktige ska besluta i vilken utsträckning ledamöter får delta i en nämnds sammanträden på distans. Deltagande på distans ska ske på det sätt som anges i 5 kap. 38 a §.

[S3]En ledamot som deltar på distans ska anses vara närvarande vid nämndens sammanträde.

[S4]Reglementet för en gemensam nämnd ska antas av fullmäktige i var och en av de samverkande kommunerna eller landstingen. Lag (2013:1053).

Prop. 2013/14:5: I paragrafen som reglerar innehållet i fullmäktiges reglemente för nämndernas verksamhet och arbetsformer införs två nya stycken. Paragrafen har behandlats i avsnitt 6.2.

I första stycket görs en redaktionell ändring.

I ett nytt andra stycke ...

Prop. 2016/17:171: Paragrafen innehåller en bestämmelse om överklagande av jävsbeslut. Paragrafen motsvarar 6 kap. 24 § fjärde stycket KL (prop. 1993/94:188 s. 101 f.).

Delegering av ärenden inom en nämnd

[K6]33 §  En nämnd får uppdra åt ett utskott, åt en ledamot eller ersättare eller åt en anställd hos kommunen eller landstinget att besluta på nämndens vägnar i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden, dock inte i de fall som avses i 34 §.

[S2]En gemensam nämnd får även under samma förutsättningar uppdra åt en anställd i någon av de samverkande kommunerna eller landstingen att besluta på nämndens vägnar. Lag (1997:550).

  • HFD 2016:74:Delegation kan ske till socialnämndens ordförande att i brådskande fall fatta beslut enligt LVU att inte röja den unges vistelseort.
  • HFD 2011 not 56:Kammarrätt borde ha meddelat prövningstillstånd i mål som gällde / Laglighetsprövning enligt kommunallagen (fråga om i vilken utsträckning styrdokument som t.ex. verksamhetsplaner och befattningsbeskrivningar kan vara så preciserade att de kan anses innefatta en delegation, prejudikatskäl) / Kammarrätt borde ha meddelat prövningstillstånd i mål som gällde i vilken utsträckning styrdokument som t.ex. verksamhetsplaner och befattningsbeskrivningar kan vara så preciserade att de kan anses innefatta en delegation (prejudikatskäl)
  • HFD 2016:28:Chefsinstruktionen för en regiondirektör ansågs innefatta en sådan delegation av beslutanderätt att hans beslut om ny övergripande organisationsstruktur inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen bedömdes vara fattat på regionstyrelsens vägnar och därmed överklagbart. Eftersom det var fråga om ett ärende som det ankom på fullmäktige att besluta i var beslutet olagligt.

[K6]34 §  I följande slag av ärenden får beslutanderätten inte delegeras:

  1. ärenden som avser verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet,
  2. framställningar eller yttranden till fullmäktige liksom yttranden med anledning av att beslut av nämnden i dess helhet eller av fullmäktige har överklagats,
  3. ärenden som rör myndighetsutövning mot enskilda, om de är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt,
  4. ärenden som väckts genom medborgarförslag och som överlåtits till nämnden, och
  5. vissa ärenden som anges i särskilda föreskrifter. Lag (2007:68).

Prop. 2016/17:171: Paragrafen innehåller bestämmelser om handläggning av ärenden som väckts genom medborgarförslag. Paragrafen motsvarar 6 kap. 27 a § KL (prop. 2006/07:24 s. 20).

  • MÖD 2014:37:Förbud mot fortsatt byggnation ----- Fråga bl.a. om delegation enligt 6 kap. 34 och 36 §§ kommunallagen. Mark- och miljööverdomstolen har till skillnad från mark- och miljödomstolen bedömt att byggnadsnämndens ordförande varit behörig att fatta beslut om omedelbart förbud mot fortsatt byggnation. Mark- och miljööverdomstolen har instämt i länsstyrelsens bedömning att byggnadsnämnden har haft fog för beslutet.
  • HFD 2016:74:Delegation kan ske till socialnämndens ordförande att i brådskande fall fatta beslut enligt LVU att inte röja den unges vistelseort.

[K6]35 §  Beslut som har fattats med stöd av uppdrag enligt 33 § skall anmälas till nämnderna, som bestämmer i vilken ordning detta skall ske.

[K6]36 §  En nämnd får uppdra åt ordföranden eller en annan ledamot som nämnden har utsett att besluta på nämndens vägnar i ärenden som är så brådskande, att nämndens avgörande inte kan avvaktas. Sådana beslut skall anmälas vid nämndens nästa sammanträde.

Prop. 2016/17:171: Paragrafen innehåller bestämmelse om delgivning. Paragrafen motsvarar 6 kap. 31 § KL (prop. 1990/91:117 s. 202).

  • MÖD 2014:37:Förbud mot fortsatt byggnation ----- Fråga bl.a. om delegation enligt 6 kap. 34 och 36 §§ kommunallagen. Mark- och miljööverdomstolen har till skillnad från mark- och miljödomstolen bedömt att byggnadsnämndens ordförande varit behörig att fatta beslut om omedelbart förbud mot fortsatt byggnation. Mark- och miljööverdomstolen har instämt i länsstyrelsens bedömning att byggnadsnämnden har haft fog för beslutet.
  • HFD 2016:74:Delegation kan ske till socialnämndens ordförande att i brådskande fall fatta beslut enligt LVU att inte röja den unges vistelseort.

[K6]37 §  Om en nämnd eller en gemensam nämnd med stöd av 33 § uppdrar åt en förvaltningschef inom nämndens verksamhetsområde att fatta beslut, får nämnden överlåta åt förvaltningschefen att i sin tur uppdra åt en annan anställd inom kommunen eller landstinget eller i någon av de samverkande kommunerna eller landstingen att besluta i stället. Sådana beslut ska anmälas till förvaltningschefen. Lag (2009:48).

Prop. 2008/09:21: Bakgrunden till och skälen för paragrafen har behandlats i avsnitt 9.3.2.

[K6]38 §  Om en nämnd med stöd av 33 § uppdrar åt en anställd att besluta på nämndens vägnar, får nämnden uppställa villkor som innebär att de som utnyttjar nämndens tjänster skall ges tillfälle att lägga fram förslag eller att yttra sig, innan beslutet fattas.

[S2]Nämnden får också föreskriva att en anställd får fatta beslut endast om företrädare för dem som utnyttjar nämndens tjänster har tillstyrkt beslutet.

39 § har upphävts genom lag (1994:690).
40 § har upphävts genom lag (1994:690).
41 § har upphävts genom lag (1994:690).
42 § har upphävts genom lag (1994:690).

7 kap. Medbestämmandeformer

Partssammansatta organ

[K7]1 §  Om inte något annat följer av lag eller annan författning, får det i en kommun eller ett landsting lämnas över till partssammansatta organ att inom en nämnds verksamhetsområde svara för beredning, förvaltning och verkställighet.

[S2]Detta gäller dock bara ärenden som rör förhållandet mellan kommunen eller landstinget som arbetsgivare och dess anställda, samt beträffande en gemensam nämnd, förhållandet mellan de samverkande kommunerna eller landstingen som arbetsgivare och deras anställda. Lag (1997:550).

[K7]2 §  Partssammansatta organ får inte avgöra frågor som avser verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet.

[S2]De får inte heller avgöra ärenden som avser myndighetsutövning mot någon enskild.

Prop. 2016/17:171: Paragrafen innehåller bestämmelser om instruktion för direktören. Övervägandena finns i avsnitt 8.2.2.

[K7]3 §  Partssammansatta organ inrättas av fullmäktige.

[K7]4 §  Fullmäktige skall fastställa ett partssammansatt organs uppgifter, sammansättning, mandattid och verksamhetsformer i ett reglemente.

Prop. 2016/17:171: Paragrafen innehåller hänvisning till bestämmelserna om jäv för förtroendevalda i 6 kap. 28–32 §§. Övervägandena finns i avsnitt 14.1.

[K7]5 §  Ett partssammansatt organ skall bestå av företrädare för dels kommunen eller landstinget, dels de anställda.

[S2]Kommunens eller landstingets företrädare väljs av fullmäktige eller, om fullmäktige bestämmer det, av en nämnd.

[S3]De anställdas företrädare utses av den eller de lokala arbetstagarorganisationer som kommunen eller landstinget har slutit kollektivavtal med om partssammansatta organ.

Prop. 2016/17:171: Paragrafen innehåller bestämmelser om delegering av beslutanderätt till anställda. Paragrafen motsvarar delvis 6 kap. 33 § första stycket KL (prop. 1990/91:117 s. 203 f.).

[K7]6 §  På ett partssammansatt organ skall tillämpas

  1. 4 kap. 22 § om reservation,
  2. 6 kap.24-27 §§ om jäv, och
  3. 6 kap. 30 § om protokollföring, protokolls innehåll, justering av protokoll och tillkännagivande om justeringen.

[K7]7 §  En nämnd inom vars verksamhetsområde ett partssammansatt organ har tillsatts får återkalla uppdrag som har lämnats över till organet, om det finns synnerliga skäl för det.

Närvarorätt för personalföreträdare

[K7]8 §  Företrädare för de anställda hos en kommun eller ett landsting (personalföreträdare) får, i den omfattning som anges i 9-13 §§, närvara vid sammanträden med andra nämnder än styrelsen. Företrädare för anställda i kommuner eller landsting som samverkar i en gemensam nämnd får i motsvarande omfattning närvara vid sammanträden med den gemensamma nämnden.

[S2]Närvarorätt saknas dock vid revisorernas sammanträden, i patientnämnder, valnämnder och överförmyndarnämnder. Lag (1999:621).

Prop. 1998/99:66: Företrädare för de anställda hos en kommun eller ett landsting (personalföreträdare) får, i den omfattning som anges i 9–13 §§, närvara vid sammanträden med andra nämnder än styrelsen. Företrädare för anställda i kommuner eller landsting som samverkar i en gemensam nämnd får i motsvarande omfattning närvara vid sammanträden med den gemensamma nämnden.

Närvarorätt saknas dock vid revisorernas sammanträden, i patientnämnder, valnämnder och överförmyndarnämnder....

Prop. 2016/17:171: Paragrafen innehåller bestämmelser om återrapportering av beslut som fattats med stöd av delegation. Övervägandena finns i avsnitt 9.2.1. Paragrafen och rubriken närmast före paragrafen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag

[K7]9 §  Personalföreträdarna har rätt att närvara vid en nämnds behandling av ärenden som rör förhållandet mellan kommunen eller landstinget som arbetsgivare och dess anställda. Nämnden får i särskilda fall besluta att personalföreträdarna får närvara även vid behandlingen av andra ärenden.

Prop. 2016/17:171: Paragrafen innehåller hänvisningar till bestämmelserna i 5 kap. 41 § och i 12 kap. 9 § första stycket om anställdas skyldighet att lämna upplysningar vid fullmäktiges sammanträden och till revisorerna.

[K7]10 §  Personalföreträdarna har inte rätt att närvara när ärenden av följande slag handläggs:

  1. ärenden som avser myndighetsutövning mot någon enskild, såvida inte ärendet rör en obestämd krets av enskilda,
  2. förhandlingar med en arbetstagarorganisation,
  3. uppsägningar av kollektivavtal,
  4. arbetskonflikter,
  5. rättstvister mellan kommunen eller landstinget och en arbetstagarorganisation, och
  6. ärenden som avser beställning eller upphandling av varor och tjänster. Lag (1994:690).

[K7]11 §  Personalföreträdarna har rätt att delta i nämndens överläggningar men inte i besluten.

[K7]12 §  En nämnd är skyldig att, med iakttagande av föreskrifterna i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), lämna personalföreträdarna de upplysningar som behövs för deras verksamhet. Lag (2009:447).

Prop. 2016/17:171: Paragrafen innehåller bestämmelser om närvarorätt för anställdas företrädare vid nämnders sammanträden. Paragrafen motsvarar 7 kap. 8 § KL (prop. 1990/91:117 s. 210).

[K7]13 §  Personalföreträdarna utses särskilt för varje nämnd bland de anställda hos kommunen eller landstinget, i första hand bland dem som är anställda inom nämndens verksamhetsområde.

[S2]Högst tre personalföreträdare och en ersättare för var och en av dem får finnas för varje nämnd.

[K7]14 §  Personalföreträdarna utses av den eller de lokala arbetstagarorganisationer som kommunen eller landstinget har kollektivavtal med.

[K7]15 §  Vad som föreskrivs i denna lag om jäv för den som skall handlägga ett ärende hos en nämnd skall gälla också för personalföreträdare i nämnden.

[S2]Jäv enligt 6 kap. 25 § 5 skall dock inte anses föreligga enbart på grund av att personalföreträdaren

  1. är förtroendeman eller funktionär hos en arbetstagarorganisation som har intressen att bevaka i ärendet, eller
  2. har, i den egenskap som anges i 1, företrätt organisationen i en sådan förhandling i ärendet som har ägt rum enligt lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet. Lag (2003:519).

[K7]16 §  Personalföreträdarna skall kallas till sammanträden på samma sätt som gäller för ledamöterna i nämnden. Ersättarna kallas bara när de skall tjänstgöra som personalföreträdare.

[K7]17 §  Beslut som fattas vid ett sammanträde dit personalföreträdarna har tillträde blir inte ogiltiga på grund av att personalföreträdarna eller någon av dem inte har kallats till sammanträdet.

Prop. 2016/17:171: Paragrafen innehåller bestämmelser om jäv för personalföreträdare. Paragrafen motsvarar 7 kap. 15 § KL (prop. 1990/91:117 s. 210). Paragrafens första stycke har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.

Självförvaltningsorgan

[K7]18 §  Om inte något annat följer av lag eller annan författning, får fullmäktige besluta att en nämnd får uppdra åt ett självförvaltningsorgan under nämnden att helt eller delvis sköta driften av en viss anläggning eller en viss institution. Fullmäktige får i ett sådant fall även besluta att nämnden får uppdra åt självförvaltningsorganet att besluta på nämndens vägnar i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden. Ärenden som rör myndighetsutövning mot enskilda eller som i övrigt avses i 6 kap. 34 § får dock inte delegeras till ett självförvaltningsorgan.

[S2]De beslut som självförvaltningsorganet fattar med stöd av uppdrag enligt första stycket skall anmälas till nämnderna, som bestämmer i vilken ordning detta skall ske. Lag (2002:249).

Prop. 2001/02:80: De beslut som självförvaltningsorganet fattar med stöd av uppdrag enligt första stycket skall anmälas till nämnderna, som bestämmer i vilken ordning detta skall ske.

Förslaget behandlas i avsnitt 6.4.

Tillägget i första stycket innebär att det blir möjligt för fullmäktige att låta en nämnd överlåta till ett självförvaltningsorgan att besluta ...

[K7]19 §  Nämnden skall i en arbetsordning fastställa självförvaltningsorganets uppgifter, sammansättning, arbetsformer och mandattid. Lag (1994:690).

[K7]20 §  Ett självförvaltningsorgan skall bestå av företrädare för dem som nyttjar anläggningen eller institutionen och de anställda där. Företrädarna för nyttjarna skall vara fler än dem som företräder de anställda.

[S2]Nämnden väljer på förslag av nyttjarna de ledamöter och ersättare som skall företräda nyttjarna och på förslag av de anställda dem som skall företräda de anställda. Lag (1994:690).

Prop. 2016/17:171: Paragrafen innehåller bestämmelser om inrättande av partssammansatta organ. Paragrafen motsvarar 7 kap. 1 och 3 §§ KL (prop. 1990/91:117 s. 207 f. och prop. 1996/97:105 s. 115).

[K7]21 §  De ledamöter och ersättare som företräder nyttjarna har rätt till den ledighet från sina anställningar som behövs för uppdraget och de ekonomiska förmåner som fullmäktige bestämt för de förtroendevalda i kommunen eller landstinget. Lag (1994:690).

[K7]22 §  En nämnd får helt eller delvis återkalla ett uppdrag som har givits till ett självförvaltningsorgan, om det finns särskilda skäl för det.

[S2]Detsamma gäller uppdraget för enskild ledamot. Lag (1994:690).

8 kap. Ekonomisk förvaltning

Mål för den ekonomiska förvaltningen

[K8]1 §  Kommuner och landsting ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet och i sådan verksamhet som bedrivs genom andra juridiska personer.

[S2]Fullmäktige ska besluta om riktlinjer för god ekonomisk hushållning för kommunen eller landstinget.

[S3]Om kommunen eller landstinget har en sådan resultatutjämningsreserv som avses i 3 d §, ska riktlinjerna även omfatta hanteringen av den. Lag (2012:800).

Prop. 2011/12:172: Förslaget har behandlats i avsnitt 6.1 och 6.4.

I paragrafen införs två nya stycken. Övriga ändringar är endast språkliga.

Enligt andra stycket ska fullmäktige besluta riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjerna bör innehålla en uttolkning av vad god ekonomisk hushållning innebär för ...

Prop. 2016/17:171: Av paragrafen framgår att fullmäktige kan besluta att folkbokförda medlemmar och sådana unionsmedborgare som avses i 1 kap. 5 § andra stycket kan få väcka ärenden i fullmäktige genom ett s.k. medborgarförslag. Om ett sådant medgivande lämnas av fullmäktige gäller det generellt. Någon individuell prövning av om ett ärende får väckas eller inte får inte förekomma. Enligt 5 kap. 23 § får fullmäktige överlåta till styrelsen eller en annan nämnd att handlägga medborgarförslag som inte omfattas av 5 ...

  • RÅ 1994:65:En kommun beslutade att den tillsammans med andra kommuner och landsting skulle ingå som medlem i en ekonomisk förening som ägde ett kreditaktiebolag. En huvuduppgift för detta bolag var att förmedla krediter till föreningens medlemmar och - mot kommunal borgen - även vissa andra kommunägda rättssubjekt. Som förutsättning skulle vidare gälla att medlemmarna tecknade borgen för bolagets förpliktelser. Borgensåtagandet skulle emellertid vara på visst sätt begränsat. Beslutet har ansetts kompetensenligt.

Medelsförvaltningen

[K8]2 §  Kommunerna och landstingen skall förvalta sina medel på ett sådant sätt att krav på god avkastning och betryggande säkerhet kan tillgodoses.

  • RÅ 1994:65:En kommun beslutade att den tillsammans med andra kommuner och landsting skulle ingå som medlem i en ekonomisk förening som ägde ett kreditaktiebolag. En huvuduppgift för detta bolag var att förmedla krediter till föreningens medlemmar och - mot kommunal borgen - även vissa andra kommunägda rättssubjekt. Som förutsättning skulle vidare gälla att medlemmarna tecknade borgen för bolagets förpliktelser. Borgensåtagandet skulle emellertid vara på visst sätt begränsat. Beslutet har ansetts kompetensenligt.

[K8]3 §  Fullmäktige skall meddela närmare föreskrifter om medelsförvaltningen.

[K8]3 a §  Fullmäktige skall meddela särskilda föreskrifter för förvaltningen av medel avsatta för pensionsförpliktelser. I föreskrifterna skall det anges hur medlen skall förvaltas. Därvid skall tillåten risk vid placering av medlen fastställas. Vidare skall det anges hur uppföljning och kontroll av förvaltningen skall ske.

[S2]Föreskrifterna skall omprövas så snart det finns skäl för det. Lag (1998:70).

[K8]3 b §  Kommuner och landsting får ta ut avgifter för tjänster och nyttigheter som de tillhandahåller.

[S2]För tjänster eller nyttigheter som kommuner eller landsting är skyldiga att tillhandahålla, får de ta ut avgifter bara om det är särskilt föreskrivet. Lag (1998:70).

  • HFD 2012:36:Kostnad för logi och aktiviteter vid lägervistelse har ansetts ingå i insatsen korttidsvistelse utanför det egna hemmet enligt 9 § 6 lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Även fråga om s.k. reformatio in melius.
  • RÅ 1999:68:En kommun har ansetts sakna författningsstöd för att av en byggnads ägare ta ut avgifter för kommunens verksamhet enligt förordningen (1991:1273) om funktionskontroll av ventilationssystem.

[K8]3 c §  Kommuner och landsting får inte ta ut högre avgifter än som svarar mot kostnaderna för de tjänster eller nyttigheter som kommunen eller landstinget tillhandahåller (självkostnaden). Lag (1998:70).

  • RH 2015:18:Hyresnämndsmål. Lägenheter i fastigheter belägna på Kungsholmen och Södermalm har ansetts vara direkt jämförbara med lägenheter i fastigheter belägna i Sundbyberg.
  • NJA 2008 s. 120:I tvistemål mellan färjeoperatör och kommunalt hamnbolag om nedsättning av hamnavgifter bl.a. på grund av missbruk av dominerande ställning har del av färjeoperatörens talan avvisats på grund av skiljeavtal. Vidare har den kommunala självkostnadsprincipen ansetts inte vara tillämplig på hamnbolaget. Slutligen har det vid den konkurrensrättsliga bedömningen ansetts att hamnbolaget haft en dominerande ställning på den relevanta marknaden.
  • HFD 2015:70:Ellagens reglering av nätföretagens avgiftsuttag utgör en sådan prisreglering som utesluter en tillämpning av kommunallagens självkostnadsprincip.

Resultatutjämningsreserver

[K8]3 d §  Kommuner och landsting får reservera medel till en resultatutjämningsreserv under de förutsättningar som anges i andra stycket.

[S2]Reservering till en resultatutjämningsreserv får göras för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel, med högst ett belopp som motsvarar det lägsta av antingen den del av årets resultat eller den del av årets resultat efter balanskravsjusteringar enligt 4 kap. 3 a § lagen (1997:614) om kommunal redovisning, som överstiger

  1. en procent av summan av skatteintäkter samt generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning, eller
  2. två procent av summan av skatteintäkter samt generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning, om kommunen eller landstinget har ett negativt eget kapital, inklusive ansvarsförbindelsen för pensionsförpliktelser.

[S3]Medel från en resultatutjämningsreserv får användas för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel. Lag (2012:800).

Prop. 2011/12:172: Förslaget har behandlats i avsnitt 6.2 och 6.4.

Paragrafen är ny. I första stycket ges kommuner och landsting befogenhet att reservera medel till en resultatutjämningsreserv för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel. Resultatutjämningsreserven utgörs av summan av de medel som en kommun eller ett landsting har ...

Budgetens innehåll

[K8]4 §  Kommuner och landsting ska varje år upprätta en budget för nästa kalenderår (budgetår).

[S2]Budgeten för en gemensam nämnd upprättas av den kommun eller det landsting som har tillsatt nämnden. Budgeten ska upprättas efter samråd med de övriga samverkande kommunerna och landstingen.

[S3]Budgeten ska upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna.

[S4]Undantag från tredje stycket får göras

  1. i den utsträckning som medel från en resultatutjämningsreserv tas i anspråk enligt 3 d § tredje stycket, eller
  2. om det finns synnerliga skäl. Lag (2012:800).

Prop. 2003/04:105: Förslaget behandlas i avsnitt 5.5.

Enligt huvudregeln i paragrafens tredje stycke skall budgeten upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna. Genom det nya fjärde stycket klargörs att undantag från principen om budget i balans får göras om det finns synnerliga skäl. Möjligheten att underbalansera budgeten skall användas med restriktivitet och normalt sett endast något enstaka år.

Ett ...

Prop. 2011/12:172: Förslaget har behandlats i avsnitt 6.3.

I paragrafen införs i fjärde stycket ett ytterligare undantag från kravet på att upprätta en budget i balans. Enligt detta får undantag från kravet på en budget i balans göras i den utsträckning som medel från en resultatutjämningsreserv tas i anspråk enligt 3 d § tredje stycket.

Prop. 2016/17:171: Paragrafen innehåller bestämmelser om uppdrag till självförvaltningsorgan. Paragrafen motsvarar 7 kap. 18 § första stycket KL (prop. 1993/94:188 s. 104 f. och prop. 2001/02:80 s. 144 f.).

[K8]5 §  Budgeten skall innehålla en plan för verksamheten och ekonomin under budgetåret. I planen skall skattesatsen och anslagen anges. Av planen skall det vidare framgå hur verksamheten skall finansieras och hur den ekonomiska ställningen beräknas vara vid budgetårets slut.

[S2]För verksamheten skall anges mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. För ekonomin skall anges de finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning.

[S3]Budgeten skall också innehålla en plan för ekonomin för en period av tre år. Budgetåret skall därvid alltid vara periodens första år. Planen skall innehålla sådana finansiella mål som anges i andra stycket. Lag (2004:775).

Prop. 2003/04:105: Förslaget behandlas i avsnitt 5.1.

I paragrafen första stycke har nuvarande andra stycket infogats. Av det nya andra stycket framgår att kommuner och landsting skall ange mål och riktlinjer för verksamheten som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. För ekonomin skall anges de finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Av det nya tredje stycket som delvis överensstämmer ...

Prop. 2016/17:171: I första stycket anges att nämnden i en arbetsordning lägger fast vad som närmare ska gälla för självförvaltningsorganet. I arbetsordningen ska självförvaltningsorganets uppgifter, sammansättning, arbetsformer eller mandattid fastställas.

Reglering av balanskravsresultat

[K8]5 a §  Om balanskravsresultatet enligt 4 kap. 3 a § lagen (1997:614) om kommunal redovisning för ett visst räkenskapsår är negativt, ska det regleras under de närmast följande tre åren.

[S2]Fullmäktige ska anta en åtgärdsplan för hur regleringen ska ske.

[S3]Beslut om reglering ska fattas senast i budgeten det tredje året efter det år då det negativa balanskravsresultatet uppkom. Lag (2012:800).

Prop. 2003/04:105: Förslaget behandlas i avsnitt 5.5.

Paragrafen är ny. Bestämmelsen motsvarar delvis tidigare 8 kap. 5 § tredje stycket. Tiden för att reglera ett negativt resultat och återställa det redovisade egna kapitalet har dock ökats till 3 år. Fullmäktige skall anta en åtgärdsplan för hur återställandet skall ske. Åtgärdsplanen skall innehålla genomtänkta och genomförbara åtgärder för att täcka hela det belopp ...

Prop. 2011/12:172: Förslaget har behandlats i avsnitt 6.5.

I 4 kap. 3 a § lagen (1997:614) om kommunal redovisning införs en definition av balanskravsresultatet. Som en följd av detta görs ett förtydligande i förevarande paragraf av innebörden att det är balanskravsresultatet som ska ...

[K8]5 b §  Fullmäktige får besluta att en reglering av ett negativt balanskravsresultat inte ska göras om det finns synnerliga skäl. Lag (2012:800).

Prop. 2003/04:105: Förslaget behandlas i avsnitt 5.5.

Den nya paragrafen motsvarar delvis tidigare 8 kap. 5 § tredje stycket. I paragrafen finns bestämmelser om när en kommun eller ett landsting kan underlåta att reglera ett negativt resultat och återställa det egna kapitalet. Skäl för att inte återställa ett resultat är enligt punkten 1 om detta är ett sådant planerat underskott som beslutats med stöd av det föreslagna ...

Prop. 2011/12:172: Förlaget har behandlats i avsnitt 6.5.

I paragrafen ersätts begreppet negativt resultat med begreppet negativt balanskravsresultat (se kommentaren till 5 a §). Vidare slopas möjligheten för fullmäktige att besluta om att en reglering inte ska göras om orealiserade förluster i värdepapper har uppstått, då sådana förluster ska beaktats vid beräkningen av balanskravsresultatet Övriga ändringar är endast ...

Budgetprocessen

[K8]6 §  Förslag till budget skall upprättas av styrelsen före oktober månads utgång.

[S2]Om det finns särskilda skäl till det, får budgetförslaget upprättas i november månad. I så fall skall styrelsen före oktober månads utgång föreslå skattesatsen för den kommunalskatt eller landstingsskatt som ingår i den preliminära inkomstskatten under det följande året.

[K8]7 §  Styrelsen bestämmer när övriga nämnder senast skall lämna in sina särskilda budgetförslag till styrelsen.

[K8]8 §  Budgeten fastställs av fullmäktige före november månads utgång.

[S2]De år då val av fullmäktige har förrättats i hela landet skall budgeten fastställas av nyvalda fullmäktige.

[K8]9 §  Om budgeten på grund av särskilda skäl inte kan fastställas före november månads utgång, skall fullmäktige ändå fastställa skattesatsen och, i förekommande fall, avgiftssatsen för begravningsavgiften enligt 9 kap.begravningslagen (1990:1144) inom denna tid.

[S2]Budgeten skall därefter fastställas före december månads utgång. Fullmäktige får då fastställa en annan skatte- eller avgiftssats än den som har bestämts tidigare, om det finns skäl till det. Lag (1999:308).

[K8]10 §  Styrelsens förslag till budget skall hållas tillgängligt för allmänheten från och med kungörandet av det sammanträde med fullmäktige då budgeten skall fastställas.

[S2]Den plats där förslaget hålls tillgängligt skall anges i kungörelsen.

Prop. 2016/17:171: I första stycket finns en uttömmande uppräkning av vad som måste finnas på den kommunala anslagstavlan.

[K8]11 §  I lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m. finns föreskrifter om skyldighet för styrelsen att underrätta vissa myndigheter om skattesatsen och om avgiftssatsen för begravningsavgiften. Lag (1999:308).

Utgiftsbeslut under budgetåret

[K8]12 §  Om fullmäktige beslutar om en utgift under löpande budgetår, skall beslutet innefatta också anvisning om hur utgiften skall finansieras.

Förbud mot pantsättning

[K8]13 §  Kommuner och landsting får inte upplåta panträtt i sin egendom till säkerhet för en fordran.

[S2]Vid förvärv av egendom får de dock överta betalningsansvaret för lån som tidigare har tagits upp mot säkerhet av panträtt i egendomen.

Räkenskapsföring och redovisning

[K8]14 §  Styrelsen och övriga nämnder skall fortlöpande föra räkenskaper över de medel som de förvaltar.

[S2]Närmare bestämmelser om kommuners och landstings bokföring finns i lagen (1997:614) om kommunal redovisning. Lag (1997:615).

[K8]15 §  Styrelsen bestämmer när övriga nämnder senast till styrelsen skall redovisa sin medelsförvaltning under föregående budgetår.

[K8]16 §  När styrelsen har fått övriga nämnders redovisningar, skall den upprätta en årsredovisning.

[S2]Närmare bestämmelser om årsredovisningen finns i lagen (1997:614) om kommunal redovisning. Lag (1997:615).

[K8]17 §  Årsredovisningen skall lämnas över till fullmäktige och revisorerna snarast möjligt och senast den 15 april året efter det år som redovisningen avser. Lag (1999:621).

Prop. 1998/99:66: Årsredovisningen skall lämnas över till fullmäktige och revisorerna snarast möjligt och senast den 15 april året efter det år som redovisningen avser.

Förslaget behandlas i avsnitt 10.1.

I paragrafen har en ändring av tiden när årsredovisningen skall lämnas över till fullmäktige och revisorerna gjorts i syfte att möjliggöra en tidigareläggning av fullmäktiges dechargebehandling.

[K8]18 §  Årsredovisningen skall godkännas av fullmäktige. Det bör inte ske innan fullmäktige enligt 5 kap. 25 a § beslutat om ansvarsfrihet skall beviljas eller vägras. Lag (1999:621).

Prop. 1998/99:66: Årsredovisningen skall godkännas av fullmäktige. Det bör inte ske innan fullmäktige enligt 5 kap. 25 a § beslutat om ansvarsfrihet skall beviljas eller vägras.

Ändringen av hänvisningen i paragrafen är en följd av paragrafens placering i 5 kap. 25 a §.

[K8]19 §  Årsredovisningen skall hållas tillgänglig för allmänheten från och med kungörandet av det sammanträde med fullmäktige då årsredovisningen skall godkännas.

[S2]Den plats där årsredovisningen hålls tillgänglig skall anges i kungörelsen. Lag (1997:615).

[K8]20 §  Fullmäktige får bestämma att allmänheten får ställa frågor om årsredovisningen vid ett sammanträde med fullmäktige. Lag (1997:615).

[K8]20 a §  Minst en delårsrapport som skall upprättas i enlighet med bestämmelserna i 9 kap. 1 § lagen (1997:614) om kommunal redovisning skall behandlas av fullmäktige. Lag (2004:775).

Prop. 2003/04:105: Förslaget behandlas i avsnitt 5.2.

I 9 kap. 1 § lagen (1997:614) om kommunal redovisning anges att kommuner och landsting minst en gång under räkenskapsåret skall upprätta en särskild redovisning (delårsrapport) för verksamheten från räkenskapsårets början. Minst en ...

Särskilt om kommunalförbund

[K8]21 §  Föreskrifterna i 6 och 8 §§ gäller inte kommunalförbund.

[S2]Förbundsmedlemmarna får meddela föreskrifter i förbundsordningen om de frågor som avses i 20 §. Lag (1997:826).

[K8]22 §  I kommunalförbund med förbundsdirektion skall det sammanträde vid vilket budgeten fastställs vara offentligt. En kungörelse om sammanträdet skall utfärdas i enlighet med vad som anges i förbundsordningen. Lag (1997:826).

[K8]23 §  Om ett kommunalförbund saknar tillgångar för att betala en skuld, är förbundsmedlemmarna skyldiga att fylla bristen. Varje medlem skall skjuta till så stor del av bristen som svarar mot medlemmens andel i skulden efter de grunder som anges i förbundsordningen. Lag (1997:826).

9 kap. Revision

Val av revisorer

[K9]1 §  Under de år då val av fullmäktige har förrättats i hela landet skall nyvalda fullmäktige välja revisorer för granskning av verksamheten under de fyra följande åren. Lag (2006:369).

Prop. 2005/06:55: Förslaget behandlas i avsnitt 6.3.

Rubriken närmast före paragrafen har ändrats. Bestämmelsen omfattar enbart val av revisorer.

Ändringen är en följdändring på grund av att kravet att välja revisorsersättare enligt 9 kap. 2 § avskaffas.

[K9]2 §  Vid en samlad revision av hela verksamheten skall minst fem revisorer väljas.

[S2]Vid en särskild revision för granskning av en viss eller vissa nämnders verksamhet skall minst fem revisorer väljas för varje nämnd eller grupp av nämnder.

[S3]En gemensam nämnd skall granskas av revisorerna i var och en av de samverkande kommunerna eller landstingen. Lag (2006:369).

Prop. 2005/06:55: Förslaget behandlas i avsnitt 6.3.

Av ändringen i första stycket framgår att kravet på att välja revisorsersättare försvinner och att antalet revisorer skall vara minst fem. Bestämmelsen medför att det inte längre blir möjligt att välja ersättare till revisorerna. Kravet på att minst fem revisorer skall väljas är en minimibestämmelse. Ofta torde det vara lämpligt att välja fler än fem revisorer för ...

[K9]3 §  Om en revisor som inte har utsetts vid ett proportionellt val avgår under mandattiden, får fullmäktige förrätta fyllnadsval för återstoden av denna tid.

Prop. 2016/17:171: I första stycket anges att kommunalförbund ska som beslutande församling ha ett förbundsfullmäktige eller en förbundsdirektion. Den beslutande församlingen är ett obligatoriskt organ.

Jäv

[K9]4 §  I fråga om jäv för en revisor skall bestämmelserna i 6 kap. 25 § om jäv tillämpas.

[S2]En revisor som är jävig i ett ärende får inte delta eller närvara vid behandlingen av ärendet. Denne får dock vidta åtgärder som någon annan inte kan vidta utan olägligt uppskov.

[S3]Den som känner till en omständighet som kan antas utgöra jäv mot honom, skall självmant ge det till känna. Lag (2006:369).

Prop. 2005/06:55: Förslaget behandlas i avsnitt 6.3.

Ändringarna i första och andra styckena är en följdändring på grund av att kravet på att välja revisorsersättare enligt 9 kap. 2 § avskaffas.

Prop. 1998/99:66: I fråga om jäv för en revisor och en revisorsersättare skall bestämmelserna i 6 kap. 25 § om jäv tillämpas.

En revisor eller en revisorsersättare som är jävig i ett ärende får inte delta eller närvara vid behandlingen av ärendet. Denne får dock vidta åtgärder som någon annan inte kan vidta utan olägligt uppskov.

Den som känner till en omständighet som kan antas utgöra jäv mot honom, skall självmant ...

[K9]5 §  Har det uppkommit en fråga om jäv mot någon av revisorerna skall de samfällt besluta i jävsfrågan. Den som jävet gäller får delta i prövningen av jävsfrågan endast om revisorerna inte är beslutföra utan honom och någon annan inte kan tillkallas utan olägligt uppskov.

[S2]Ett beslut om jäv får överklagas endast i samband med överklagandet av det beslut varigenom ärendet avgörs. Lag (1999:621).

Prop. 1998/99:66: Har det uppkommit en fråga om jäv mot någon av revisorerna skall de samfällt besluta i jävsfrågan. Den som jävet gäller får delta i prövningen av jävsfrågan endast om revisorerna inte är beslutsföra utan honom och någon annan inte kan tillkallas utan olägligt uppskov.

Ett beslut om jäv får överklagas endast i samband med överklagandet av det beslut varigenom ärendet avgörs.

Förslaget behandlas ...

Prop. 2016/17:171: I första stycket finns en bestämmelse om att den beslutande församlingen ska tillsätta en förbundsstyrelse. Förbundsstyrelsen är det andra obligatoriska organet, utöver den beslutande församlingen. Om ett förbund är organiserat med förbundsdirektion är direktionen också förbundsstyrelse.

[K9]6 §  Från jäv skall bortses när frågan om partiskhet uppenbarligen saknar betydelse. Lag (1999:621).

Prop. 1998/99:66: Från jäv skall bortses när frågan om partiskhet uppenbarligen saknar betydelse.

Förslaget behandlas i avsnitt 6.1.

Paragrafen har ingen motsvarighet i dag. Innebörden av bestämmelsen är att samma grunder som gäller i 6 kap. 25 § kommunallagen skall tillämpas när en domstol skall ...

Revisorernas ställning

[K9]7 §  Varje revisor fullgör sitt uppdrag självständigt. Lag (1999:621).

Prop. 2016/17:171: Paragrafen innehåller bestämmelser om vilka som är valbara till ledamöter och ersättare i den beslutande församlingen och förbundsstyrelsen. Paragrafen motsvarar 4 kap. 23 a § KL (prop. 1996/97:105 s. 109 f.).

Sakkunnigt biträde

[K9]8 §  Revisorerna skall i sin granskning biträdas av sakkunniga som de själva väljer och anlitar i den omfattning som behövs för att fullgöra granskningen enligt god revisionssed.

[S2]Lekmannarevisorer som utses med stöd av 3 kap.17 eller 18 § skall i sin granskning biträdas av sakkunniga som de själva väljer och anlitar i den omfattning som behövs för att fullgöra uppdraget enligt god sed vid detta slag av granskning.

[S3]De sakkunniga skall ha den insikt och erfarenhet av kommunal verksamhet som fordras för att kunna fullgöra uppdraget. Lag (2006:369).

Prop. 2005/06:55: Förslaget behandlas i avsnitt 6.6.

Förslaget i första stycket innebär att revisorerna i sin granskning skall biträdas av sakkunniga som de själva väljer och anlitar i den omfattning som behövs för att fullgöra uppdraget enligt god revisionssed. Ändringen syftar till att understryka kravet på att sakkunniga skall anlitas för att tillgodose en fullgod revision. Hänvisningen till att de skall anlitas i ...

Prop. 1998/99:66: Revisorerna skall i sin granskning biträdas av sakkunniga som de själva väljer och anlitar i den omfattning som behövs.

De sakkunniga skall ha den insikt och erfarenhet av kommunal verksamhet som fordras för att kunna fullgöra uppdraget.

Förslaget behandlas i avsnitt 7.

Revisorerna biträdas av sakkunniga ...

Prop. 2016/17:171: Paragrafen innehåller bestämmelser om proportionella val. Paragrafen motsvarar nuvarande 5 kap. 46 § första stycket 4 och andra stycket KL (prop. 1996/97:105 s. 111).

Revisorernas uppgifter

[K9]9 §  Revisorerna granskar årligen i den omfattning som följer av god revisionssed all verksamhet som bedrivs inom nämndernas verksamhetsområden. De granskar på samma sätt, genom de revisorer eller lekmannarevisorer som utsetts i juridiska personer enligt 3 kap.16 a18 b §§, även verksamheten i de juridiska personerna.

[S2]Revisorerna prövar om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande och om den interna kontrollen som görs inom nämnderna är tillräcklig.