Bosparande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

i l du:

Krim l l

Statens offentliga utredningar

WW 1994:121

P39 Finansdepartementet

Bosparande

Betänkande av

IJt_rednin gen om ett nytt statligt premierat bosparsylstem

Stockholm 1994

SOU och Ds kan köpas från Fritzcs kundtjänst. För rentisstutsättdningur av SOU och Ds svarar Fritzes. Offentliga Publikationer, uppdrag axxRegeringskansliets törvultningskuntor

Beställuingsudrcss: l-ritzcs kundtjänst I06 47 Stockholm Fax: 08-20 50 2I Fclcfonz 08-690 90 90

REGERINGSKANSLIETS ISBN 91-38-13787-9 OFFSETCENTRAL Stockholm 1994 ISSN 0375-25OX

Till statsrådet Bo

Lundgren

Den 7 oktober 1993 bemyndigade regeringen statsrådet Bo Lundgren att tillkalla särskild utredare med uppdrag lägga fram en att förslag om ett nytt statligt premierat bosparsystem. Med stöd av bemyndigandet förordnades den 20 december 1993 riksdagsledamoten Knut Billing särskild utredare. Till sekreterare som i utredningen förordnades den 28 januari 1994 civilekonomen Tomas Thorsén.

Som sakkunniga har deltagit marknadsanalytikern

Inger Andersson, kammarrättsassessorn Lars Bergendal, planeringschefen Per-Åke Eriksson, ekonomen Björn Hasselgren, kammarrättsassessorn Gunnel

Schön-Aldenstig samt departementssekreteraren

Erik Utterström. Härmed överlämnas utredningens förslag om ett nytt statligt premierat bosparsystem. Uppdraget är därmed slutfört. Särskilt yttrande har lämnats sakkunnige Björn Hasselgren. av

Stockholm i augusti 1994

Knut Billing

Tomas T horsén

Innehåll

Sammanfattning

1 Inledning 13 1.1 Bakgrund 13 1.2 Betänkandets disposition 13

2 Hushållssparandet 15

2.1 Hushållens reala och finansiella sparande 16 2.2 Hushållens finansiella tillgångar 17 2.3 Hushållens skulder 20

3 Nuvarande villkor för bosparande 23 3.1 Allmänna ekonomiska villkor 23 3.1.1 Hushållens disponibla inkomster 23 3.1.2 Beskattning sparande 25 av 3.1.3 Realränta 27 3.2 Allmänna sparformer 29 3.2.1 Sparkonto i bank 29 3.2.2 Privatobligationer 30 3.2.3 Aktier 30 3.3 Lagfásta regler sparande för bostadsändamål om 31 3.3.1 Bosparlån inom för allemanssparandet ramen 31 3.3.2 Lagen om ungdomsbosparande 32 3.4 På marknaden förekommande bosparsystem 33 3.4.1 Sparbankens Bosparande 33 3.4.2 Riksbyggens Sparkassa 34 3.4.3 H S B 34 3.4.4 SBC-BO Handelsbanken 35 - 3.4.5 J A K 36

Innehåll

kapitalinsats vid bostadsköp 36 3.5 Krav egen 3.5.1 Den kapitalinsatsen i det statliga egna systemet för lånefmansiering av ny- och ombyggnad bostäder 36 av 3.5.2 Krav kapitalinsats vid köp av egen egnahem och bostadsrätter 39 Nuvarande finansieringsmöjligheter vid bostadsförvärv 42 3.6 Möjligheterna att till insats 42

Ägda bostäder 50

4.2.1 4.2.2 Statens stöd till bostadsbyggandet 51 Fortsatt statligt stöd 52 4.2.3 Omfattning och inriktning statligt stöd 53 4.3 av 4.3.1 Finansieringsproblemet 53 4.3.2 Utveckling nuvarande stöd 55 av

till bosparande presenterats tidigare 57 Förslag som Tidigare presenterade bosparförslag 57 5.1 Boverkets förslag till bosparande 57 5.2 Utredningen statens stöd för bostadsfinansieringen 58 5.3 om Bofrämjandets förslag till bosparande 58 5.4

överväganden 59

5.5 Stöd i form premie 59 5.5.1 av

Sparande pensionssparkonto för införskaffande

6.2 bostad 66 av Skatteeffekter 67 6.3

6.4 Egen bostad placeringsobjekt pensionssparkonto 68

som bedömning 69

6.5 Bosparutredningens

Innehåll 7

Statliga kreditgarantier för bosparande 71 Principer för utformning stödet 71 av 7.1.1 Kreditgarantier 71 7.1.2 Nuvarande kreditgarantier 72

7.1.3 överväganden 73

7.2 Stödberättigade bostadsinvesteringar 75 7.2.1 Förvärv av egen bostad 75 7.2.2 Tomtmark 76 7.2.3 Fritidshus 77 7.2.4 Ombyggnadsåtgärder 77

7.2.5 Åldersgräns för stöd 79

7.2.6 Övriga frågor 79

7.3 Sparvillkor 80 7.3.1 Former för bosparande 80 7.3.2 Sparvillkor för stöd 82 7.3.3 Sparbelopp 84 7.4 Kreditgarantins form och omfattning 87 7.4.1 Garantins form 87 7.4.2 Krav säkerheter 88 7.4.3 Kreditgarantins omfattning 88 7.4.4 Län i förhållande till sparat belopp 92

7.5 Övriga garantivillkor

94 7.5.1 Kreditvärdighet 94 7.5.2 Kreditgarantins längd 95 7.5.3 Kreditgarantin följer låntagaren 96 7.5.4 Kontrollsystem 96 7.5.5 Garantiavgift 97 7.6 Ikraftträdande m.m. 98

Effekter 101 8.1 Effekter för bospararen 101 8.2 Effekter för prissättningen 107 8.3 Statsñnansiella effekter 108 8.4 Regionalekonomiska effekter 109

Innehåll

Bilagor: Bilaga 1 Översikt tidigare presenterade av bosparförslag 1 l 1 Bilaga 2 Direktiv l 19 Särskilt yttrande 127

Sammanfattning

Utredningens överväganden

Sparande till en egen kapitalinsats vid bostadsförvärv innebär fördelar, inte enbart för respektive hushåll, utan även för samhällsekonomin i stort. Förutom den allmänna Stabilisering erhålls bostadssom marknaden som en följd ökat eget kapital i den bostaden av egna

påverkas även statsfinanserna att minskad lånefinansiering

av reducerar hushållens skatteavdrag för låneräntor. Något behov att genom särskilt stöd till bosparande stimulera till ett generellt Ökat hushållssparande föreligger emellertid knappast längre. De förändrade ekonomiska villkoren, låg inflation, hög realränta och

lägre beskattning gör också lånefinansiering mindre förmånlig än

tidigare. Detta ökar givetvis intresset betala av att en större egen kapitalinsats vid förvärv bostad. av en egen Även villkoren for hushållens om sparande allmänt har förbättrats talar bostadspolitiska skäl för att staten stimulerar till sparande för förvärv bostad. Stimulansen bör utformas av egen så att staten underlättar till finansieringen bostadsförvärvet för de bosparat. av som Stödet bör avse förvärv permanentbostad både på andrahandsav marknaden och vid nyproduktion. Utredningen gör bedömningen att ett stöd till bosparande i form av premier eller motsvarande inte löser de grundläggande problemen med

finansiering av bostadsförvärvet.

Utredningen har också undersökt möjligheten att införa integrerat ett bo- och pensionssparkonto. En sådan ordning skulle dock leda till fastighetsrättsliga, skatterättsliga och andra problem i omfattning en som inte medger något förslag Utredningen förordar därför nu. en fortsatt översyn denna punkt. Utredningen har i stället funnit att det bästa sättet att stimulera bosparandet är att staten medverkar till lösa den bosparandes att

SOU 1994: 121

10 Sammanfattning

vid finansiering bostadsförvärv genom en statsgaranterad

problem av lånerätt.

Utredningens förslag

Garanterade lån vid köp bostad av en egen

bör utgå i form statliga kreditgarantier för lån, Stödet till bosparare av för närvarande utgår till och ombyggnad motsvarande sätt som nyunderlättar och förbilligar lånefinansieringen för bostäder. Detta av vid förvärv bostad. Därmed bör detta utgöra ett bospararen av för hushållen att till kapitalinsats verksamt incitament spara en egen vid bostadsförvärv. gälla lån för förvärv eget hem eller bostadsrätt för Garantin skall av

permanentboende i Sverige.

Sparvillkor

erhålla statsgaranterade lån krävs regelbundna in- För att kunna sättningar, åtminstone varje kvartal. sparformer sparinstituten marknadsför bör Sparande i alla de som kreditgaranti under förutsättning att sparvillkoren är berättiga till innebär bosparande kan ske inlåningskonto, veriñerbara. Detta att i obligationer, aktier eller värdepappersfonder.

Lånerätt

statsgaranterade lån skall kunna erhållas först då insättningarna basbelopp, vilket för närvarande motsvarar 35200 kr. uppgår till ett

garantigrundande insättning skall vara l24 basbelopp,

Maximalt närvarande 1467 kr månad. Det innebär vilket för motsvarar per statsgaranterade lån kan erhållas efter tidigast 24 månaders således att maximalt stödgrundande bosparande. sparbelopp, inklusive avkastning, kan grunda Högsta totala som lån skall basbelopp, vilket för närvarande statsgaranterade vara tre

SOU 1994: 121

Sammanfattning 11

uppgår till 105600 kr per person. Den bosparat maximalt person som disponerar då minst 105600 kr för kapitalinsats och därutöver egen ett statsgaranterat lån högst tre gånger detta belopp. Länet kan således

maximalt uppgå til 316800 kr Denna begränsning

per person. avser var och en som bosparat. Personer bosparat och för sig som var en ska kunna utnyttja den lånemöjlighet följer summan av som av bosparandet om de att äga bostaden. avser gemensamt

Lånegarantins fam och omfattning

Den statliga garamin formen fyllnadsborgen till kreditgivare. ges av Garantin för bosparare skall omfatta lån om högst 40 procent av bostadens marknadsvärde. Om det s.k. garantiunderlaget vid nyproduktion är högre är marknadsvärdet bör dock garantin för bosparande få omfatta lån högst 40

oin procent av garantiunderlaget. För

bostadsrättshavare bör dock reduktion ske för den del av kreditgarantin för nybyggnad föreningen utnyttjat. som En förutsättning för att garantin skall gälla bör vara att lånen sker mot säkerhet som ligger inom 90 procent marknadsvärdet. av Vid nyproduktion bör dock säkerheter man acceptera upp till 90 procent av garantiunderlaget detta underlag överstiger om marknadsvärdet. För att få statsgaanterade lån krävs att låntagaren är

kreditvärdig.

Garantitiden bör 15 år vid förvärv vara andrahandsmarknaden och 25 år om förvärvet nyproduktion. avser Garantin följer låntagaren, inte fastigheten. personen Statens Bostadskieditnämnd BKN bör administrera garantin. För att garantin skall gälla bör kreditgivare betala en avgift som regeringen bör besämma så att den täcker beräknade kostnader för

garantiåtagandet, varför inga statsfinansiella kostnader uppstår.

Det föreslagna bsparsystemet bör träda i kraft den 1 juli 1995. Lagen om ungdomsbosparande föreslås då upphöra att gälla.

l Inledning

Bakgrund

Under de senaste åren har flera förändringar ägt lett till rum som en helt ny situation bostadsmarknaden. Kostnaderna för bostadslån har relativt sett ökat grund minskad avdragsrätt vid taxeringen. av Statens omläggning stödet till nyproduktion bostäder har av av medfört att behovet kapitalinsats blivit Med av en egen större. nuvarande inriktning kommer de generella räntesubventionerna till bostäder att fortsätta minska under 1990-talet. resten av Denna utveckling bidrar till att kraven kapitalinsats egen vid bostadsköp kommer att fortsätta att öka under de närmaste åren. Bosparutredningens uppgift är att lägga fram ett förslag om ett nytt statligt premierat bosparsystem ökar incitamenten för som en egen insats vid anskaffande permanentbostad inom landet av samt att presentera en analys av behovet och vilken omfattning ett sådant system kan tänkas få. Bosparutredningen har samrått med Utredningen om översyn av allemanssparandet 1993:23 och med Utredningen ungdomars om levnadsvillkor och framtidsutsikter C 1992:07 .

1.2 Betänkandets

disposition

l kapitel två beskrivs hushållssparandets utveckling under de senaste åren och hur hushållssparandeti Sverige förhåller sig till hushållssparandet i några andra länder. Påföljande kapitel innehåller beskrivning nuvarande villkor en av för bosparande. Denna beskrivning inbegriper allmänna ekonomiska villkor, olika sparformers avkastningsmöjligheter och skattemässiga villkor. Vidare beskrivs befintliga bosparformer möjligheterna samt att

14 Inledning

till kapitalinsats vid med nuvarande sparvillkor spara en egen bostadsköp. analys bristerna i gällande ordning, Kapitel fyra innehåller en av bosparstöd samt omfattning och inriktning av ett behov av ytterligare sådant stöd. bosparförslag tidigare presenterats i l femte kapitlet beskrivs som olika sammang. huruvida koppling bosparandet Det sjätte kapitlet analyserar en av

till det individuella pensionssparandet är möjlig. bosparutredningens förslag till nytt statligt

Kapitel sju presenterar premierat bosparande. kapitel behandlar olika effekter till följd av ut- Efterföljande redningens forslag.

2 Hushållssparandet

Hushållens sparkvot, dvs sparandet i förhållande till den disponibla

inkomsten, låg under hela 1970- och början 1980-talet på av en mycket låg nivå. Under vissa år sparkvoten till och med negativ. var Hushållen prioriterade under dessa år att skuldsätta sig framför att spara. Hushållens sparande har emellertid sedan 1989 gradvis ökat. Under perioden 1990-1992 förklaras detta relativt stark av att en realinkomstökning till stor del användes till skulder att amortera medan konsumtionen var svag.

Under 1993 minskade hushållens disponibla inkomster. Sparandet låg trots det kvar hög nivå, vilket kan förklaras med en ett fortsatt behov av skuldsanering i kombination med osäkerhet inför en framtiden, föranledd hög arbetslöshetsnivå och förändringar av en i de offentliga transfereringssystemen. Bland förändringarna märks ex.

införande av egenavgifteri sjuk- och arbetslöshetsförsäkringama

samt sänkta ersättningsnivåer i dessa system.

Hushållen skuldsätter sig i dag huvudsakligen för finansiera att köp av bostad. Däremot lånar de i allt mindre utsträckning för att investera i värdepapper. Att placeringarna i dessa sparformer senare de facto har ökat under senare år förklaras istället överströmning från av en andra sparformer, samt att allt större andel hushållens av en av inkomster går till sparande. Ett uttryck för detta hushållens är att sparkvot mellan åren 1991 och 1992 steg från 3,0 % till 7,4 %. En svag nedgång av hushållens sparkvot mellan år 1992 och 1993

till

7,2 % förklaras delvis av den mycket låga aktiviteten i byggnadsin-

dustrin samt av en avmattning hushållens finansiella sparande. av l ett internationellt perspektiv ligger de svenska hushållens sparkvot inte någon anmärkningsvärt hög nivå. I Japan är t ex sparkvoten ca 16 %, i Tyskland och Frankrike 13 % och i Storbritannien ca ca 11 %. l Norden har Danmark högst sparkvot ca 18 % medan Norge och Finland har sparkvot 5 %. en ca

16 Husbållssparandet

Diagram 2.1 Hushållens sparkvot i olika länder 7. 20

12 Frankrike Storbritannien 8 4 USA 0 -4 -8 1992 1994 1980 1982 1984 1986 1988 1990

Danmark

,r Sverige Norge --------- -- -1980 1982 1984 1956 1988 1990 1992 1994

Källa: Riksbanken

2.1 Hushållens reala och finansiella sparande

Hushållens totala sparande kan delas i dels realt sparande, dels upp finansiellt sparande. Realt sparande kan i sin tur delas upp i realt bruttosparande och realt nettosparande. Med realt bruttosparande hushållens bruttoinvesteringar vad gäller nybyggnad samt avses varaktig ombyggnad små- och fritidshus samt innehav av fastigav heter och mark. Om hänsyn tas till kapitalförslitning erhålls det reala nettosparandet. Hushållens reala nettosparande negativt 1993 och kan till följd var den låga aktiviteten i byggnadssektorn förväntas bli negativt även av 1994.

SOU 1994: 121

Husbållssparandet 17

Diagram 2.2

z Finansiell

Real 4 sporkvoi -5 .

-8 v . a. 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992

Källa. Riksbanken

Finansiellt sparande är definitionsmässigt skillnaden

mellan en sektors finansiella tillgångar och dess skulder. Den finansiella sparkvoten är högre än den totala sparkvoten, vilket avspeglar att det reala nettosparandet är negativt.

2.2 Hushållens finansiella

tillgångar

l tabellen nedan redovisas olika placeringsformer för hushållen.

Sammanställningen inkluderar inte hushållens placeringar i enskilda

aktier eller aktiefonder, förutom allemansfonder.

18 Husbållssparandet

ä m å

3 E o ä å 3 w u m

3 å ä E o c

ä ä wü 3

- E

3 3 ä 3 5 ä

3 m mm E

u m

.o m

m... Z nu

E

.

SOU 1994: 121

Husbållssparandet 19

Bankinlåning utgör den i särklass största sparformen. Vid utgången av år 1993 var närmare hälften hushållens sparmedel av placerade i bank. Fársäkringssparandet svarade vid tidpunkt för samma ca 25 % av hushållens placeringar. Därutöver placerar hushållen i olika obligationslån, allemansfonder, allemansspar riksgäldskonto, samt vilka

här sammantaget går under benämningen Övriga

sparformer. Hushållen ökade under tolvmånadersperioden december t.o.m. 1993 sina placeringar, i likhet med de närmast föregående åren. Sammansättningen av de olika sparalternativen har dock ändrats något. Under

1993 var det dels ett högtfársäkringssparande, dels

en ökad bankinlåning som förklarade uppgången i det totala sparandet. Hushållens

nettosparande i de Övriga sparformerna

har endast ökat marginellt.

Vad beträffar allemansfondsparandet emellertid

tas här ingen hänsyn till eventuella värdestegringar, vilka ökat dessa sparformers värde under 1993. Försäkringssparandet är den sparform som ökat mest i kronor räknat under de senaste två åren. Osäkerheten beträffande det offentliga socialförsäkringssystemets framtida omfattning torde förklara denna trend. Bankinlåning från hushåll A har varierat under de senaste två åren. Kring årsskiftet [992 l 993 ökade hushållens insättning i bank kraftigt.

Ökningen var främst tillbakagång till de inlåningsnivåer

en som rådde innan valutaoron hösten 1992. Det då stundtals extrema ränteläget föranledde hushållen dels att amortera sina lån, dels att placera i räntebärande Dessa förhållanden ledde papper. fram till att den

traditionella bankinlåningen minskade. Under tolvmånadersperioden t.o.m. april 1994 har hushållens bankinlåning ökat

svagt, med ca 6,7

mdr kr ca 1,5 %.

Valutaoron förklarar också uppgången i hushållens övriga sparformer under hösten 1992. Därefter har utvecklingen i dessa sparformer varit svag. Som tidigare nämnts ingen hänsyn tas till eventuella värdeförändringar i allemansfonder, vilket förklarar att dessa placeringar har minskat, trots att betydande värdestegring en ägt rum under det senaste året. Uttagen allemansfonder ur var något större än insättningarna under perioden januari till september 1993. Därutöver var emissionsvolymen premieobligationer under 1993 av högre än de närmast föregående åren, vilket medfört uppgång att en svag kunnat noteras även för denna sparform.

SOU 1994: 121

20 Hushållssparandet

2.3 Hushållens skulder

avskaffades det Riksbanken bestämda utlåningstaket, Under 1985 av kombination med då gällande Skatteregler fick som följd att vilket i ökade mycket kraftigt under andra hälften av hushållens upplåning nåddes år 1989. Sedan fjärde kvartalet 1992 har l980-talet. Kulmen sina lån. Hushållens skuldsättning i hushållen i stället nettoamorterat tolvmånaderstal minskat allt snabbare under de tre bank har som i april 1994 18 % 35 mdr kr lägre än senaste åren för att vara ca månad år tidigare. Hushållens krediter i bostadsinmotsvarande ett dock under hela perioden uppvisat positiva, om än avstitut har tagande, tolvmånaderstal april 1994; 11,4 mdr kr.

Diagram 2.3

Z

|g...\... .. . . ...,...-... 15-- 12- --

[Åà ÄB§%i§Äési:á§ii.ié.ii

Ö.ÄÖÃÅT':LQ..'ÃÄV

i Å

ÖÃÅÃÄÖAÅÅÅÄÃÄ..iiIiZÄÖÄÄ..Ä ..it.:

.

Iolql ..In.kl...f.i.nqn.s.boog .

Källa: Riksbanken

antagande belåning den bostaden i första Med ett om att av egna finansiering boendet och att banklån främst finansierar hand avser av utvecklingen tolkas så att hushållen idag främst lånar konsumtion kan

SOU 1994: 121

Husbållssparandet 21

för bostadsändamål. Under 1980-talet lånade hushållen i högre grad till såväl konsumtion investeringari reala tillgångar. som

Tabell 2.2 Utlåning till hushållen 1993-1994 Miljarder kronor

Stocklörändring Ställning 940430 April Jan-april l2-mån tom april 1993 1994 1993 1994 1993 1994

Utlåning till hushåll skattad som utlåning till småhusoch bostadsrätter Källa: Riksbanken.

3 Nuvarande villkor för

bosparande

3.1 Allmänna

ekonomiska villkor

3.1.1 Hushållens disponibla inkomster

Hushållens disponibla realinkomster ökade under åren 1988-1992 med i genomsnitt ca 2,5 % per år. Detta större ökning de var en av disponibla inkomsterna än tidigare år under 1970- och 1980-talen.

Ökningen förklaras inte motsvarande tillväxt i ekonomin.

av En viktig

orsak till ökningen ligger i stället i skatteomläggningens sänkning

av

inkomstskatterna. Enligt preliminära nationalräkenskaper minskade

hushållens reala disponibla inkomster grund konjunkturella av orsaker under 1993 med närmare 4 %.

Tabell 3.1 Förändringar i hushållens disponibla inkomster 1988 1993 -

1988 1989 1990 1991 1992 1993

Real disponibel inkomst 0,8 2,0 3,1 4,3 2,7 -3,9

Källa: Konjunkturinstitutet, SCB och Finansdepartementet

Den nominella löneutvecklingen i kronor efter skatt för hushåll ett med två vuxna heltidsarbetande, där månadsinkomsten kan motsvara lönen för en industriarbetare och butiksanställd beskrivs i nedanen stående tabell.

24 Nuvarande villkor för bosparande

Tabell 3.2 Nominell inkomst efter skatt 1988-1993. Hushåll med 2 vuxna heltidsanställda 1988 1989 1990 1991 1992 1993 Månadslön 19924 22143 23786 25387 27180 28394 Skatt 7161 7981 7975 6936 7534 8325 Lön efter skatt 12763 14162 15810 18451 19646 20069 Källa: Finansdepartementet

Anledningen till att Tabell 3:2 avviker något från Tabell 3:1, även till inflationen, beror att löneutvecklingen efter efter hänsyn taget skatt för heltidsanställda hushåll varit bättre än för hushållen som helhet.

hushållens disponibla inkomster och sparmöjligheter kan se ut Hur

i kronor räknat kan beskrivas med följande exempel.

Tabell 3.3 Ensamstående Familj Ensamstående 2 barn 2 bam undersköt. ind.arb. ind.tjm. 4,2 år 8,10 år

Inkomster

Utgifter

Summa utgifter 7330 7330 7330 16160 11100 Kvar till övrigt 1720 2630 3970 3590 3326

Källa: Bearbetat material från Sparbankemas Institut för privatekonomi. Den begränsade skillnaden i boendekostnad mellan hushållet med en ensamstående med två bam och ensamhushållen beror att ensamhushållen i typfallen, till skillnad från hushållet med ensamstående med två bam, bor i nyproducerade bostäderoch en därför har relativt sett högre boendekostnad.

Nuvarande villcor

för bosparande 25

Av typfallen i ovanstående tabell framgår att ett ensamhushåll med en månadsinkomst 12900 kr, vilket kan lönen fört. av motsvara ex en landstingsanställd undersköterska, har 1720 krmånad ca kvar till övrigt när nödvändiga utgifter är betalda. Denna skall bl.a. summa räcka till oförutsedda utgifter samt sparande till olika ändamål. För ensamhushåll med inkomster kan månadslönen som motsvara för en industriarbetare och industritjänsteman är motsvarande en summa 2630 kr, respektive 3970 kr. En tvåbarnsfamilj, där barnen är 2 och 4 år gamla, med månadslöner motsvarande vad som kan fallet för industritjänsteman vara en och en deltidsarbetande landstingsanställd undersköterska har i typfallet 3590 krmånad kvar till övrigt när nödvändiga utgifter betalda. är Ett hushåll bestående ensamstående, med lön av en en motsvarande en landstingsanställd undersköterska, med två barn 8 och 10 år gamla, har 3326 kr kvar efter de i tabellen uppräknade nödvändiga utgifterna.

Av de redovisade uppgifterna framgår att även hushåll med förhållandevis låga inkomster kan ha ekonomiskt till utrymme sparande efter det att nödvändiga utgifter betalats. Detta utrymme kan användas till bosparande hushållet prioriterar detta framför om andra utgifter eller framför sparande för andra ändamål.

3.1.2 Beskattning sparande

av

Före skatteomläggningarna hushållssparandet för

var utsatt en kraftig

beskattning. 1 och med att kapitalinkomster beskattades tillsammans

med inkomst tjänst det inte ovanligt

av var att beskattningen av ränte-

och andra kapitalinkomster till följd progressiviteteni skatteskalan av uppgick till höga procentsatser. Den högsta marginalskattesatsen uppgick 1980 till ca 85 %. Ca hälften av alla förvärvsarbetande och majoritet en stor av de heltidsarbetande hade marginalskatt en som översteg 50 %. Skattereformen 1983-1985 innebar skattesatserna att för första gången under efterkrigstiden sänktes påtagligt. Under 1987 hade mer således närmare 75 % alla heltidsarbetande marginalskatt av en högst 50 %. Den högsta marginalskattesatsen 75 % sänktes till 72 % för 1989 vid kommunal skattesats en om 30 %.

villkor bosparande

26 Nuvarande för

Än förändringar medförde 1990 års skattereform. Den högsta större sänktes i första steg från 72 % till 65 % för marginalskattesatsen ett i 1990 års skattereform innebar b1.a att det från 1990. Det andra steget inrättades inkomstslag för kapitalinkomster med och med 1991 ett nytt skattesats på 30 %. Denna skattesats reduceras från och en enhetlig

med 1995 till 25 %. högsta skattesatsen för kapitalinkomster har således sänkts Den

sedan 1980 från 85 % till 25 %.

3:4 Förändring den högsta skattesatsen för kapitalinkomster Tabell av

1987 1989 1990 l 99l 1995 1980

85% 75% 72% 65% 30% 25%

med sparkapital 100000 kr till 6 % ränta skulle Ett hushåll ett år med 85 % skattesats för kapitalinkomster ha en beefter fem

hållning på 104580 kr. % skattesats hade behållningen ett sparkapital Med 65 av kr med 6 % ränta blivit 110950 kr efter 5 år, dvs. 6370 kr 100000

än vid 85 % skattesats. mer med sparkapital 100000 kr med 6 % ränta får med Hushåll ett för kapitalinkomster vid oförändrad skattesats en 25 % skattesats behållning 124620 kr efter fem år, dvs. 20040 kr mer än vid 85 %

skattesats. Nedanstående tabell visar saldo under fem år vid olika Skattesatser

för sparbelopp uppgår till 100000 kr med 6 % på sparandet ett som

sparränta.

Tabell 3:5 Saldo vid olika skattesatser på sparandet

År Skattesats

°o 75 % 72 °o 65% 30% 25% 85

100090 101500 101680 102100 104200 104500 1 101810 103020 103390 104240 108580 109200 2 104570 105130 106430 113140 114120 3 102720 106140 106890 108670 117890 1 19250 4 103650 104580 107730 108690 110950 122840 124620 5

Nuvarande villkor

för bosparande 27

3.1 Realränta

De långa räntorna i Sverige har sedan avregleringen av kredit- och valutamarknadernai ökad utsträckning påverkats av rörelserna på de internationella marknaderna. Efter frisläppandet av kronan från ECU:n under slutet av 1992, då räntan för 10-åriga statsobligationer var drygt 1l %, har de långa räntorna sjunkit markant och låg vid årsskiftet

199394 7 %. Under inledningen till

ca 1994 fortsatte de långa räntorna att sjunka något för att därefter åter öka och låg i juli 1994 en nivå på ca 10,5 %.

Diagram 3:1 Räntcutvecklingcn 1989-1994

Procent

14 - - - - - - - - I

124:__ N - --.-- i -1 - - - - - - - - -- I

Marginaltånta

10- - - - - - - - .

Statsskuldväxlar

. A 989 1990 1991 1992 1993 1994

Anm: rmánadcrs statsskuldsväxlaroch 10-årigastatsobligationer. Veckogenomsnitt. Källa: Finansdepartementet

Inflationsutveckling

Under de senaste åren har inflationstakten i ekonomin fallit markant. Från en inflationspuckel 1991 över lO % minskade inflationen 1992 till 2,0 %. Under 1993 ökade inflationen till 4,0 %. Under 1994

28 Nuvarande villkor för bosparande

fallit och ligger 1994 en nivå har inflationen åter sommaren

2,6 % på årsbasis.

Tabell 3:6 lnflationsutveckling 1988 1993 -

1989 1990 1991 1992 1993 1994 1988 Juni

5,8 6,4 10,5 9,3 2,3 4,0 2,6 KPI Procent

Källa: OECD Economic Outlook

inflationsnivån det finansiella sparandet i relation Den lägre gagnar sparandet. Fallande inflationstakti kombination med den till det reala därför till del förklara hushållens

lägre kapitalbeskattning kan stor

övergång från realt till finansiellt sparande.

också anledning räkna med att den avsevärt lägre Det finns att

påverkar hushållens lånebeteende. Med en lägre inflationstakten inte lånens värde det sätt följde av den inflationstakt urholkas som

och gjorde det ekonomiskt fördelaktigare att högre inflationen som

Vid hög inflationstakt förelåg ett intresse låna i stället för att spara. en ränteutgifter i tron att de höga nominella att ta höga lån med dryga av successivt gjorde det lättare att bära de höga utlöneökningarna radikalt lägre inflation, med åtföljande låga nominella gifterna. Vid en

minskas givetvis hushållens benägenhet till sådant löneökningar,

låntagande.

Realränta efter skatt

l980-talen har realräntan legat låg och tidvis Under 1970- och en

nivå. Under slutet 1980-talet och fram till och med 1991 negativ av sparande efter skatt till endast några få procent uppgick realräntan inflationstakten i kombination med fortsatt hög år. Den sjunkande per medförde något högre realräntor 1992. Under 1993 nominell ränta

den reala ränteavkastningentill följd av lägre räntor tillsammans sjönk inflation. Realräntan ligger under sommaren 1994 med något högre

inflation och högre räntor på relativt högre nivå till följd av lägre en

Nuvarande villkor

för bosparande 29

än 1993. För tioåriga statsobligationer ligger realräntan i juli 1994 på ca 7,9 % och realräntan efter skatt är 5,5 %. ca

Tabell 3:7 Rcalränta 1988 1994 Procent - 1988 1989 I990 l99l I992 1993 1994 Juli

7,9 Realränta efter skatt 3 8 3,4 2,2 1,1 5,7 3 4 5,5

Ränteuppgilternu avser tioåriga statsobligationer Källa: OECD Economic Outlook och Finansdepartementet

Realräntans storlek och och beskattningen har betydelse

en stor för förutsättningarna för hushållens sparande. När realräntan under 1970och 1980-talen låg en låg och tidvis negativ nivå detta givetvis var kraftigt återhållande hushållens intresse av att spara till en egen kapitalinsats vid bostadsköp. Många hushåll fann vid denna tidpunkt därför det vara fördelaktigare att låna än att spara.

Under senare år har dock realräntenivån ökat. Ökningen

beror på lägre inflationstakt utan att det nominella ränteläget minskat i motsvarande grad. Även den höga realräntan om medför nackdelar, bland annat för att få till stånd investeringar och nationell ekonomisk tillväxt, medför den givetvis sparvillkor för hushållen. gynnsamma

3.2 Allmänna

sparformer

3.2.1 Sparkonto i bank

Det sänkta ränteläget efter hösten 1992 återspeglas även i räntenivån

bankernas sparkonton. l maj 1994 uppgår sparräntan på sparkonton

som marknadsförs av bankerna till 5,5 6,0 %. För sparbelopp ca över 50.000 kr ges en ränta maximalt 6,4 % och ca sparbelopp över 200.000 kr är den maximala sparräntan 6,9 %. Skatten bankräntor är för närvarande 30 %. Efter årsskiftet 199495 skall skatten på banksparande sänkas till 25 %.

30 Nuvarande villkor bosparande

Fördelen med banksparande ligger främst i att sparmedlen under likvida och via uttagsmöjligheten lätt tillgängliga för hela spartiden är

spararen.

3.2.2 Privatobligationer

två olika former privatobligationer marknaden. Det förekommer av Dels obligationer med årlig avkastning, dels k nollkupongare. en s ränteavkastning för flera år gång vid NOIlkupongerna ger en en inlösen.

Räntorna privatobligationer varierar beroende löptid. Van-

ligtvis innebär längre löptid högre räntenivå. Räntesatsernai maj 1994 6,4 % för privatobligationer med ett års löptid och varierar mellan ca med 5 års löptid. Vid köp och

ca 8,7 % för privatobligationer

försäljning obligationerna utgår courtagekostnad. av för såväl räntor realisationsvinster är 30 %. Från Skattesatsen som årsskiftet 199495 skall skatten sänkas till 25 %. Fördelen med i privatobligationer ligger främst i att räntan att spara för privatobligationer i allmänhet ligger någon eller några procentenför sparkonton i bank. Nackdelen med heter högre än t ex räntan sparform obligationens värde tillfälligt kan sjunka under denna är att löptiden i den händelse marknadsräntorna går upp.

3.2.3 Aktier

generalindex fondbörsen har varierat kraftigt de Utvecklingen av åren. Under 1993 ökade t.ex. generalindex med 54 % emedan senaste inte ökade alls under 1992. Under 1994 har generalindex generalindex under årets första sju månader ökat med ca 4 %. Genomsnittligt har fondbörsens generalindex årligen ökat med ca åren 1988 1993. Under tioårsperioden 1984 1993 17,5 % under - -

ligger den årliga genomsnittliga ökningstakten något lägre, ca

16,1 %. Vid köp och försäljning aktier utgår courtagekostnad. av

Nuvarande villkor

för bosparande 31

Tabell 3:8 Utvecklingen av fondbörsen 1988 1993 -

1988 1989 1990 1991 1992 1993

Förändring Procent 51 24 -30 6 0 54

Källa: VA:s totalindex

Kapitalskatten för realisationsvinst aktier i svenska företag är

12,5 %. Sedan dubbelbeskattningen ägarkapitalet

av tagits bort beskattas den löpande avkastningen numera av börsaktier 0.d. enbart i företagen med 28 %.

Fördelarna med att spara i aktier ligger främst i den höga förväntade genomsnittliga tillväxten. Aktiesparande är emellertid förenat med ett relativt högt risktagande.

Lagfásta regler om sparande för

bostadsändamål

3.3.1 Bosparlån inom för ramen allemanssparandet.

Enligt lagen allemanssparande 1983:890 om har sparare i åldern 18 28 år rätt att få bosparlån under vissa villkor. Lånerätten - infördes 1984 strax efter det att allemanssparandet introducerades. Banker som förmedlar allemanssparandet skall om vissa förutsättningar är uppfyllda lämna ungdomar lån för bosättning eller för förvärv av bostad. Även HSB och Riksbyggen har getts möjlighet att medverka i allemanssparande ungdomar som upp till 28 års ålder bedriver. Genom att spara inom allemanssparandet ges spararen möjlighet att låna tre gånger det sparade beloppet. Lånerätten är emellertid inte ovillkorlig utan måste först genomgå sedvanlig spararen kreditprövning. Någon skyldighet för bankerna låna att ut pengar stipuleras således inte i lagen. Banken har också rätt att bestämma villkoren för ett sådant lån. 1 sammanhanget kan det nämnas att lagen ungdomsbosparande om innefattar lånerätt i allt väsentligt en som överenstämmer med den

32 Nuvarande villkor för bosparande

närvarande återfinns i lagen allemanssparandet. Till som för om

allemanssparandet så är sparandet inom ungdomsskillnad från

bosparandet fortfarande subventionerat av staten.

allemanssparandet 1993:23 har Utredningen om Översyn av

lånerätten inom för allemanssparandet bör nyligen föreslagit att ramen

tas bort.

3.3.2 Lagen om ungdomsbosparande

1988 infördes lagen l988:46 om ungdomsbosparande.

Under

till allemanssparandet har i betydande Sparandet är inte kopplat men

regler och är alternativ till allemanssparande. utsträckning liknande ett

räntebärande konto i bank eller sparkassa. Sparandet kan ske

i bank förs inte, till skillnad från vad som i Sparmedel konto

gäller allemanssparandet, över till riksgäldskontoret. huvudsak

mellan 16 och 25 år kan ansluta sig till ungdoms- Ungdomar

maximalt 800 kr i månaden. Sparandet måste bosparandet och spara

år fyller 28 år. Staten bekostar en årlig bonusavslutas det spararen

beräknas behållningen den sista dagen i varje ränta på 3 % Den . minskade med ackumulerade nettoinsättningar insättningar månad av

tillgodoräknas från och med månaden därefter. Bonusräntan

uttag och

läggs inte till kapitalet och någon

kapitaliseras inte dvs bonusräntan

bonusräntan. Bonusräntan beskattas med 30 % ränta räknas inte

1995. Bonusräntan ackumuleras tills dess att kontot 25 % fr.o.m.

dess fyller 28 år. För att erhålla bonusränta avslutas eller till spararen

har i minst tre år och har sparat minst 5 000 krävs att spararen sparat

kr. Bonusräntan utöver den ordinarie sparräntan. ges

for ungdomsbosparkonto uppgår i maj

Den ordinarie sparräntan

% 4,75 %. Den ligger således inte obetydligt lägre än 1994 till 4,25 andra sparkonton i bank. Räntan tillförs kontot per gängse räntor då kontot avslutas. Ränta den 31 december varje år och per den dag

och behållning på kontot är skattepliktiga.

krav på sparmedlen skall användas till förvärv av Det finns inget att

för bosättning för att bonusränta skall utgå. bostad eller

villkoren för bonusränta skall utgå är uppfyllda har spararen Om att

sedvanlig kreditprövning få sparlån för förvärv av rätt att efter - .-

Nuvarande villkor

för bosparande 33

bostad eller för bosättning och övrigt. Lånerätten motsvarar tre gånger

nettobehållningen av de nettoinsättningar gjorts. som Den 31 mars 1994 47585 var personer anslutna till ungdomsbospa-

randet med ett sammanlagt nettosparande 253521640 av kr. Det

genomsnittliga sparkapitalet uppgår således till ca 5327 kr.

3.4 På marknaden förekommande

bosparsystem

3.4.1 Sparbankens Bosparande

Fram till och med år 1993 fanns i sparbankerna ett bosparande i

samarbete med Riksbyggen med benämningen RiksBOSpar.

Vid årsskiftet 199394 Riksbospar ersattes av Sparbankens Bospa-

rande. De innestående och i pengarna sparpoängen RiksB0Spar över-

flyttades till Sparbankens Bosparande. Bosparandet innebär ett

sparande till en egen kapitalinsats vid bostadskonsumtion, och att möjligheterna därmed växer för få att ett lån till resten av köpeskil-

lingen. Efter 10 månaders regelbundet sparande i Nya Bosparandet

inträder lånerätt. Rätten baseras

en kontots medelbehållning under

de senaste 24 månaderna multiplicerat med en lånefaktor högst som kan bli 3,0. Från det att sparandet börjar i Sparbankens Bosparande

växer denna faktor med 0,1 enheter per månad. Det innebär att man efter 30 månader når upp till full effekt på lånerätten.

Lånerätten är maximerad till 10 basbelopp, och lånet beviljas efter

normal kreditprövning. Lånerätten gäller

över hela landet oavsett om

köpet gäller ny eller gammal bostad eller fritidshus. Rätten gäller även

om bospararen vill renovera, bygga till eller möblera den nuvarande

bostaden.

Lånerätten innebär bospararen att ges möjlighet att erhålla ett

topplån, som tillsammans med sparkapitalet är avsett att täcka bostadens kontantinsats. Anvisning av nya bostäder sker via sam-

verkan med olika byggföretag. Bosparandet

inom Sparbanken är helt

avgiftsfritt.

l Sparbanken Sverige och 90-talet fristående sparbanker uppskattas

antalet bosparkonton ijuli 1994 till ca 500 000 med ett totalt saldo av

34 Nuvarande villkor för bosparande

genomsnittliga bosparkapitalet kan således ca 2 miljarder kr. Det uppskattas till ca 4000 kr.

3.4.2 Riksbyggens Sparkassa

bosparande är organiserat i Riksbyggen Sparkassa Riksbyggens nya juridisk där Riksbyggen innehar ekonomisk förening. En egen person andelsägande. Sparformen tillgång till Riksbyggens 30 % ger villor, radhus och flerfamiljshus över hela landet. nyproduktion av

Spararna är medlemmar i Riksbyggens Bosparförening. lnträdesav-

medlem och årsavgiften är 100 kr per hushåll. giften är 100 kr per poängsystem. En nettoinsättning 100 Bosparandet fungerar som ett månad l poäng. Maximalt kan två poäng per månad kronor per ger erhålles räntepoäng, med poäng för varje lOO uppnås. Dessutom en i sparkontot, dock högst l5 poäng per år. kronor man får ränta bestämmer sig för bostad hos Riksbyggen ges en Om bospararen en bonusränta, Riksbyggenbonus. Den är fem procent sparat extra belopp köparen är högst 28 år vid köpet, och tre procent om om äldre dock högst fem tre procent av insatsen. köparen är resp. - RiksBoSparsystemet, räknas köplats efter Som i det tidigare Köplats gäller för hela landet. Bosparandet får ansamlad bosparpoäng. familjen. Om vill avbryta sparandet kan hela överlåtas inom man sparkapitalet tas ut kostnadsfritt. bosparande uppskattas antalet bosparkonton till l Riksbyggens nya

med totalt saldo 132 miljoner kr. Det genomsnittliga

47000 ett av ca bosparkapitalet uppgår således till ca 2809 kr.

3.4.3 i HSB

bosparande förutsätter medlemskap i HSB. Deltagande i HSB:s Medlemsavgiften uppgår för närvarande till 500 krår. huvudsak inriktat att skaffa köplats för att HSB:s bosparande är i nyproduktion. För att komma i fråga för sådan få lägenhet i HSB:s sparande minst 2 400 krår för medlem som fyllt köplats krävs ett om medlemmar är det minsta sparbeloppet 600 kronor 21 år. För yngre per år.

Nuvarande villkor

för bosparande 35

Det sparade beloppet kan inte lyftas från kontot utan att kötiden ändras. Detta gäller dock inte överskottssaldo, dvs sparmedel som överstiger det årliga nninimibeloppet. Extra sparande utöver minimibelopp förkortar inte kötiden.

Utöver bosparräntamsom i maj 1994 uppgår till 6 %, erhåller spararen l % extra ränta insatt kapital för om pengarna tas ut att köpa en nyproducerad HSB-lägenhet. HSB-föreningarna erbjuder lån till grundavgiften insatsen för nybyggd bostadsrätt. en Antal personer som bosparar i HSB är 304 ca 000 och det totala sparandet uppgår till 2,2 miljarder kronor. ca Det genomsnittliga sparbeloppet uppgår således till 7236 kr. ca

3.4.4 SBC BO Handelsbanken

-

SBC BO erbjuder bosparande i aktiefonder. SBC BO är en systerorga-

nisation till SBC Sveriges Bostadsrättsföreningars

Centralorganisa-

tion som omfattar ca 2 800 bostadsrättsföreningar.

För att bli medlem i SBC BO betalas en grundinsats 500 kr och en årsavgift 200 kr. Resten av insatsen till SBC BO, 2 500 kr, betalas när man köper en bostadsrätt. För medlemmar under 18 år är årsavgiften från och med andra medlemsåret 100 kr.

lnom SBC BO är sparandet utformat som ett poängsystem i vilket 100 kr ger en sparpoäng. Sparpoäng ges för maximalt 12 000 kr per år. Sparar bospararen än så påförs mer sparpoängen kommande år. Den samlade sparpoängen är avgörande för spararens plats i kön.

sparpoängen kan flyttas inom familjen.

SBC BO:s bostadsrättskö är gemensam för hela landet.

Administration och förvaltning sparandet sköts

av av Handelsbanken genom SHB Fonder AB. Sparandet sker i SBC BO Handelsbanken Bofond eller i Bofonden Flermarknad. Bofonden placerar minst 90 % av tillgångarna i svenska aktier och resten i svenska räntebärande värdepapper. Aktierna placeras i indexfond. som en Bofond Flermarknad placerar minst 60 % tillgångarna av i svenska och utländska aktier. Resterande 40 % tillgångarna av placeras i svenska och utländska räntebärande värdepapper.

villkor bosparande

36 Nuvarande för

kan i båda bofonderna kan sammanlagt inte Bospararen spara men år. Sparandet kan ske regelbundet eller få mer än 120 sparpoäng per genom enstaka insättningar. närvarande 18 000 personer i bofonderna, vars För sparar ca fondförmögenhet uppgår till 4l0 miljoner kr. Det samlade ca genomsnittliga kapitalbeloppet uppgår således till ca 22777 kr.

3.4.5 JA K

står för Jord Arbete Kapital. JAK bildades 1965 och är i dag JAK ekonomisk förening. Medlemsinsatsen är 200 kr. en Föreningen vill bidra till att sikt skapa ett samhälle utan räntor. ändamål bedrivs sparlånesystem. JAK försöker påvisa att Till detta ett räntefri finansiering både kan praktiskt och lönsamt. vara

startade sparlåneverksamheten 1970 och har 1994 drygt 37 000

JAK hälften använder sparlånesystemet. Den totala medlemmar, varav ca 500 miljoner kr. Genomsnittslånet uppgår till ca inlåningen är ca löper 10 år och har föregåtts 18 månaders 150 000 kr, av ca sparande. medlemskap erhållits i JAK medlemsavgiften är 150 kr per Så snart år kan öppna konto och inträda i JAK:s sparlånesystem. spararen innebär inte får någon sparränta. När med- Systemet att spararen har i minst 6 månader kan denne låna mot fullgod lemmen sparat och slipper betala någon låneränta. Medlemmen betalar säkerhet att enbart administrationskostnad för lånet. Denna låneavgift betalas en vid ett enda tillfälle och dras av när lånet utbetalas.

3.5 Krav på kapitalinsats vid bostadsköp

egen

i det statliga för

3.5.1 Den egna kapitalinsatsen systemet

låneñnansiering och ombyggnad av bostäder av ny-

direkta regler den kapitalinsatsen och dess storlek Några om egna varken i det tidigare bostadslånesystemet eller i det statliga finns kreditgarantisystem för låneñnansiering och ombyggnad av av ny-

Nuvarande villkor

för bosparande 37

bostäder som ersatt det tidigare bostadslånesystemet. inget av regelsystemen innehåller heller några uttryckliga villkor viss om att en del av investeringskostnaden måste finansieras med eget kapital. insatsen och dess storlek är i båda systemen i stället konsekvens en av systemens regler om lånestorlekar och hur de beräknas, vilken

pantsäkerhet som krävs för bostadslån eller lån med statlig kredit-

garanti samt fastighetsägarens möjligheter att få lån utöver de som systemen förutsätter.

l det tidigare bostadslånesystemet lämnades bostadslån med en viss andel av den lånebeviljande myndigheten beräknad eller godkänd

investeringskostnad det s.k. låneunderlaget.

Lånet lämnades i princip mot säkerhet i form panträtt i den eller ombyggda av ny- fastigheten.

Förmånsrättsläget för den erforderliga fastighetsinteckningen

inomläget bestämdes med hjälp av ett pantvärde som lägst motsvarade

låneunderlaget. Såväl bostadslåneandelen inomläget för säker-

som heten differentierad beroende på upplåtelseform var och låntagarkate-

gori. Reglerna, såsom de gällde då bostadslånesystemet

avvecklades 1991, innebar sammanfattningsvis att kommun eller allmännyten ett

tigt bostadsföretag kunde lånefinansiera

en ny- eller ombyggnad upp till lOO % av en godkänd investeringskostnad.

En bostadsrättsförening med s.k. kommunal insyn erhöll lånefinansiering

upp till 99 % av sin

investering. Övriga erhöll finansiering till 95 %.

upp

Det tidigare bostadslånesystemet förutsatte

således i teorin i begränsad utsträckning en kapitalinsats. l verkligheten behoven var av kompletterande finansiering i de flesta fall betydligt större. De

låneunderlag och pantvärden fick användas följde

som som regel inte

med kostnadsutvecklingeni takt

samma som produktionskostnaderna ökade. Det uppstod s.k. överkostnader

som fastighetsägaren blev

tvungen att finansiera utanför systemet. Som framgått ställde bostadslånesystemet inte heller något formellt krav på att den

låneberättigade investeringen till någon del skulle finansieras

med eget kapital. Följden detta, i förening med kraftig av en kreditexpansion under 1980-talet, blev att överkostnader i allt väsentligt finansierades

med topplån ovanför bostadslånet.

Vad som redovisats i fråga kapitalinsats om egen i det tidigare

bostadslânesystemetgäller även det kreditgarantisystem

som temporärt var i tillämpning under l992. Garantilåneti detta system bestämdes

villkor bosparande

38 Nuvarande för

efter regler det tidigare bostadslånet. Effekteri alla delar samma som na blev därmed desamma. det kreditgarantisystem, infördes den 1 januari 1993 för nyl som

ombyggnader påbörjats 1993 eller det nya garantisys-

och som senare lämnas garanti för ett lånebelopp motsvarande 30 % av ett temet, vid nybyggnad beräknas basis av bostadens garantiunderlag som

två schablonbelopp under 1994 och 1995 tillfälligt höjt till

yta och 13 000 krkvm t.o.m. 35 kvm och 6 000 krkvm for 40 %, upp ytterligare kvm till och med 120 kvm. upp

Vid ombyggnad gäller att garantiunderlageti princip får motsvara ombyggnadskostnad godkänts för statliga räntesubventioner

den som

till projektet, intill 80 % av nybyggnadsschablonen.

kreditgarantins giltighet förutsätts i det nya garantisystemet att För tagit pantsäkerhet i fastigheten för garantilånet i långivaren har ut omedelbar anslutning till säkerheten för det eller de lån som lämnats enbart sådan säkerhet inom för det fastighetsägaren mot ramen belåningsvärde knyter till den färdiga fastighetens marsom an knadsvärde. Panten för garantilånet måste dock alltid ligga inom

100 % av nybyggnadsschablonen.

Låneñnansiering inom för det garantisystemet sker ramen nya

likformigt, oberoende låntagarkategori och upplåtelseform

således av oberoende den faktiska investeringskostnaden. Omvänt innebär och av behovet kapitalinsats eller kompletterande detta att av egen annan finansiering i stället är beroende investeringskostnadens storlek i av

förhållande till dels nybyggnadsschablonen, dels marknadsvärdet av

färdigt skick: Ju dyrare investering i förhållande till fastigheten i behov insats eller kompletteschablonen, desto större av egen annan rande finansiering. schablonerna är bestämda kan hävdas att med oförändrade Som nu förhållande till 1992 uppkommer med det

produktionskostnaderi nya

ökat behov egenñnansiering. Ett ökat behov av systemet ett av egenfinansiering kan också uppkomma att regionala skillnader genom fastighetsvärden inte i tillräcklig utsträckning återspeglar sig i i investeringskostnaden.

Nuvarande villkor

för bosparande 39

3.5.2 Krav på kapitalinsats för egnahem och

egen bostadsrätter

Finansieringen av befintliga bostadsrätter och egnahem är i dag vanligen ordnad följande sätt. Bostadsförvärvaren får bottenlån ett i något av de särskilda bostadsinstitut finns för detta ändamål. som Resterande kapitalbehov får bostadsförvärvaren täcka med egna medel. l den mån de medlen inte räcker till kan bostadsföregna värvaren ansöka om topplån i främst banker. Topplånet har många gånger sämre villkor än bottenlånet. Det är inte t.ex. ovanligt att låneräntan för topplånet ligger flera procentenheter högre låneränän tan För bottenlånet. Topplånet blir därmed ofta dyrare för låntagaren än bottenlånet. Skatteomläggningen innebar relativ fördyring bostadslån på en av grund av de minskade avdragen vid taxeringen för skuldräntor. Det leder fram till ett ökat behov kapitalinsats för de ökade av egen att kapitalutgifterna skall kunna hanteras bostadsförvärvaren. av Det gäller inte minst vid nyproduktion, där omläggningen av statens stöd har ökat behovet av en egen kapitalinsats vid höga produktionskostnader. Nedanstående diagram visar hur olika andelar kapitalinsats egen vid bostadsförvärv inverkar på ränteutgifterna per månad vid olika anskaffningspriser.

bosparande

40 Nuvarande villkor

Diagram 3:2

krmönod

°°° 40 V 3500

3000 30 z

2000 20 -------- 1500 15

1000 10 g _________________________________________________________ 500 5 z .v

5555555555555555555555555555555555555555555555555555555555 i

0 100000 300000 500000 700000 900000 1 100000

En kapitalinsats 10 % ett anskaffningspris 500000 kr egen av innebär minskad månatlig ränteutgift på ca 438 kr efter skatteaven för skuldräntor. Om den kapitalinsatsen uppgår till 20 % av drag egna anskaffningspris l miljon kr innebär detta på motsvarande vis ett minskade ränteutgifter 1750 kr i månaden. ca tabell visar hur olika andelar kapitalinsats vid Följande egen påverkar den månatliga ränteutgiften vid olika anskaffbostadsköp ningspriser.

3:9 Minskad räntcutgift krmånad vid olika andelar egen kapitalinsatsoch Tabell vid olika anskaffningsprisei:

Egen Anskaffningspris kapitalinsats

Förutsättning: Ränta topplån 14,0 % före skatt och 10.50 efter skatt. Avdragsrätt för skuldräntor : 25 %.

Nuvarande villkor

för bosparande 41

Från kreditinstitutens sida ställs också större krav än tidigare på egen kapitalinsats vid köp egnahem och bostadsrätter. Kravet på av egen kapitalinsats varierar mellan olika kreditinstitut. Men för köp av egnahem krävs för närvarande maj 1994 normalt kapitalinen egen sats ca 10-15 % av köpeskillingen. Såväl lägre högre som egenkapitalkrav förekommer. För köp bostadsrätter är motsvarande av krav eget kapital något högre, normalt 15-20 %. Såväl lägre ca som högre egenkapitalkrav förekommer. Detta kan jämföras med att för bara några år sedan ställdes i många fall överhuvudtaget inte något krav egen kapitalinsats vid köp egnahem eller bostadsrätt. av Av Följande tabeller framgår dels genomsnittliga priser, dels den egna kapitalinsatsens omfattning för egnahem och bostadsrätter i olika delar av landet.

Tabell 3:10 Prisuppgifter samt uppskattning krav på kapitalinsats vid av egen Förvärv av egnahem i några olika områden

- Prisuppgiftema är baserade på medelvärde. Källa: Mäklarsamfundets statistik. Första kvartalet 1994.

Vid en genomsnittlig köpeskilling för egnahem

ett om 807000 kr, krävs således kapitalinsats från bostadsförvärvarens en egen sida på mellan ca 80700 121050 kr. Av tabellen framgår - att det dock förekommer betydande skillnader i kravet kapitalinsats egen mellan olika delar av landet.

bosparande

42 Nuvarande villeorför

Prisuppgifter samt uppskattning krav på egen kapitalinsats vid Tabell 3:11 av 100 kvm i några olika områden förvärv av bostadsrätt

Pris Egen kapitalinsats l5-20% Område Kr av köpeskillingen

623500 93525 -124700 Storstockholm

Prisuppgillema är baseradepå medelpris kvm. Källa: Mäklarsamfundets statistik. Första kvartalet 1994. begränsade statistiska urvalet Försålda bostadsrätter i olika län På grund av det av månad kan uppgiftema lör enskilda län i statistiken vara under- eller övervarje torde uppgifterna for de olika länen sammantagna ge en någorlunda skattade. Däremot rättvisande bild prissituationen för bostadsrätter i landet som helhet. av

bostadsrätt krävs således i genomsnitt en egen För köp av en mellan 55000-74000 kr. På motsvarande sätt som för kapitalinsats

förekommer dock betydande prisskillnader mellan olika egnahem därmed också skillnader i nivå kapitalindelar av landet och egen

sats.

3.6 Nuvarande ñnansieringsmöjligheter vid

bostadsförvärv

till insats

3.6.1 Möjligheterna att spara egen

Skattereformen och sänkningen skattesatsen för kapitalinkomster av kombination med de minskade avdragen för räntekostnader innebär i for ökat hushållssparande. Den sedan 1992 låga förstärkta villkor ett

ytterligare omständighet gagnar husinflationstakten är en som

Nuvarande villkor

för bosparande 43

hållssparandet. Särskilt den låga inñationsnivån gagnar det finansiella sparandet i relation till det reala sparandet.

Å andra sidan kan den negativa utvecklingen av hushållens reala

disponibla inkomster under 1993 ha medfört det blivit att svårare för vissa hushåll att bygga ett eget sparande. Därutöver upp medför kraven på ökat kapital vid bostadsköp att det tar längre tid än tidigare

att spara till en egen insats för köp ett eget hem eller bostadsrätt. av Som framgått redovisningen i avsnitt 3.5.2 kan behovet av av egen kapitalinsats vid förvärv egnahem på av andrahandsmarknaden beräknas uppgå till drygt 100000 kr for delar stora av landet. Vid förvärv egnahem i storstäderna kan den av egna kapitalinsatsen beräknas uppgå till 150000 200000 kr. Vid - nyproduktion av egnahem, där produktionskostnaderna i många fall överstiger priserna på andrahandsmarknaden. blir behovet kapitalinsats av egen ännu större. Av redovisningen framgår också att vid förvärv bostadsrätt av kan behovet kapitalinsats beräknas uppgå av egen till 50000 100000 kr för stora delar landet, i storstäderna av närmare 125000 kr. l följande beräkningsexempel visas hur lång sparandetid som krävs för att uppnå de insatser kapital av eget som kan erfordras för förvärv av egnahem eller bostadsrätt.

l nedanstående diagram åskådliggörs vilken betydelse det månatliga sparbeloppet har för spartidens längd. Av diagrammet framgår hur lång spartiden blir om sparbeloppet uppgår till 200 krmånad, 700 krmånad resp. 1500 krmånad. Beräkningarna har baserats på antagandet att avkastningen uppgår till 5,25 % efter skatt som kapitaliseras årligen.

44 Nuvarande villkor för bospamnde

Diagram 3:3 Sparandetid vid olika sparbelopp

Sparat belopp 1500 kr

..

700 kr

200 kr

1å345s7a91011r21312Ar

framgår det med ett månatligt sparande av 700 Av diagrammet att år till ett belopp uppgår till kr i månaden tar ca 9 att spara som sparande 1500 kr i månaden blir spartiden för 100000 kr. Vid ett av 100000 kr 5 år. Av diagrammet framgår vidare att det att erhålla ca sparbeloppet har stor betydelse för spartidens längd. månatliga Nedanstående tabell exakt saldo för olika sparbelopp anger tidpunkter vid avkastning på 5,25 % efter skatt. under olika en

Tabell 3:12 Saldo vid olika sparbelopp

År 200 krmån 700krmån l 500 krmån

2526 8841 18945 1 5 14028 49097 105207 32145 112507 241087 10

Förutsättning: Avkastning 5,25 % efter skatt

intresse att belysa vilken betydelse avkast- Det kan även vara av för spartidens längd. l följande diagram åskådningens storlek har liggörs hur spartiden påverkas skilda avkastningsprocent. Beav räkningsexemplet utgår från ett månatligt sparande av 700 kr.

Nuvarande villkor

för bosparande 45

Diagram 3:5 Sparandetid vid olika avkastningsprocent

I Spardl belopp

300000- 12 Z

200000 7 Z - 5 z 1500130 .. . 100000

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 12 13 14 År

Av diagrammet framgår att det med avkastning 5,0 % en tar ca 9 år att spara till 100000 kr. Vid avkastning en på 7,0 % blir tiden att

spara till 100000 kr 8,5 år. Är avkastningen 9 %

ca tar motsvarande spartid ca 8 år och avkastningen uppgår till 12,0 % blir om spartiden för att erhålla 100000 kr drygt 7 år.

Nedanstående tabell exakt

anger saldo vid olika avkastningsprocent

under olika tidpunkter vid ett månatligt sparbelopp uppgående till 700

kr.

Tabell 3:13 Saldo vid olika avkastningsprocent

Ar 5,0 % 7.0 % 9,0 % 12,0 %

1 8820 8988 9156

9408 s 48736 51688 54796 59768 10 - 110937 124182 139107 . 165099 Färutsättning: Månatligt sparbelopp 700 kr.

Av diagrammet och diagram 3.3 framgår det månatliga av att .sparbeloppet har avsevärt större betydelse för att uppnå sparmålet an .avkastningens storlek.

46 Nuvarande villkor för bospømmde

700 kr i månaden sparkonto med nuvarande Vid ett sparande av 6 % det 8 år och 9 månader att spara till en egen sparränta tar ca kapitalinsats 100000 kr. deltar i det nuvarande statligt premierade För ungdomar som

ungdomsbosparandet med ett sparande 700 kr i månaden

i bank med nuvarande sparränta 4,5 %

särskilt ungdomsbosparkonto

blir spartiden till kapitalinsats 100000 kr och 3 % bonusränta en och 6 månader. Det tar sålunda endast ca 3 månader kortare ca 8 år

månadssparande i ungdomsbosparandet uppnå en egen

tid att vid 100000 kr än att uppnå samma belopp genom att kapitalinsats vanligt sparkonto i bank med nuvarande räntevillkor 6 %. spara på 3 % får sålunda mycket liten effekt Den statliga bonusräntan en till bonusräntan får så obetydlig effekt spartiden. Anledningen att spartiden ligger dels i den relativt sett lägre ordinarie sparräntan jämfört med vanligt sparkonto även i den

ungdomsbosparkonto men

konstruktion. Bonusräntan läggs inte till kapitalet statliga bonusräntans under spartiden varför inte någon ränta utgår bonusräntan. bosparar i privatobligationer får en något högre Hushåll som hushåll bosparar i sparkonto, vilket förkortar avkastning än som här i hög grad ränteutvecklingen,

spartiden. Utfallet beror av

löptid och i vilka intervall obligationerna köps. Vid obligationernas

sparande 700 kr i månaden i privatobligationer med 9 % ränta

ett av till kapitalinsats 100000 kr. tar det ca 8 år att spara en egen Räkneexemplet bortser från courtagekostnader. bosparar i aktier och får avkastning motsvarande För hushåll som en genomsnittliga årliga avkastningen för aktier under tioårsperioden den blir spartiden vid ett sparande 700 kr i 1984-1993 16,1 % av i övriga sparformer, närmare 7 år, beroende månaden något kortare än

förväntad avkastning och lägre kapitalbeskattning, 12,5 %

på högre reavinstbeskattning vid aktiernas försäljning. l exemplet bortses från courtageavgifter och eventuell utdelning.

4 Statligt

stöd till

bosparande

Förslag: Även villkoren om för hushållens sparande allmänt har

förbättrats talar bostadspolitiska skäl for att staten stimulerar till

sparande av förvärv av egen bostad. Stimulansen bör utformas så

att staten underlättar finansieringen

av bostadsförvärvet for de

som .bosparat Stödet bör förvärv

avse av permanentbostad både

andrahandsmarknaden och vid nyproduktion.

Utredningen skall enligt sina direktiv närmare analysera behovet och

omfattning särskilt statligt av stöd för bosparande. Det finns därför

anledning att göra genomgång vilka skäl en av som finns for att ge särskilt stöd till de bosparar för förvärva som att en egen bostad.

Allmänna ekonomiska faktorer

4.1.1 Realräntan och

beskattningen

Av redovisningen i avsnitt 3.1 framgår de allmänna

att ekonomiska villkoren för sparande har utvecklats gynnsamt under senare år. Det

är främst realräntans storlek och beskattningen

som har betydelse för

förutsättningarna för hushållens sparande.

Skatten kapitalinkomster har sedan 1980-talet sänkts avsevärt,

från en högsta marginalskatt på 85 % till för närvarande 30 %.

Riksdagens beslut att sänka kapitalskattesatsen till 25 % fr.o.m. 1995

innebär att skattevillkoren och därmed sparvillkoren förbättras

ytterligare.

Under 1970- och 1980-talen har realräntan legat på en låg och tidvis

negativ nivå. Detta har givetvis varit kraftigt återhållande på hushållens intresse att till kapitalinsats. av spara en egen Under senare år har dock realräntenivån ökat

kraftigt. Ökningen beror på att in-

till

48 Statligt stöd bosparande

minskat radikalt utan att det nominella ränteläget flationstakten i motsvarande grad. Även den höga realräntan innebär minskat om få till stånd investeringar och ekonomisk nackdelari fråga om att en landet, innebär den givetvis mycket gynnsamma villkor för tillväxt i hushållens sparande. kan således konstateras att de allmänna ekonomiska villkoren Det hushållens sparande är än många år. Så länge för gynnsammare statskulden har oförändrad omfattning kommer statens upplåningsbehögt och därmed hålla räntenivån. Sveriges hov att vara fortsatt uppe läge, inte minst beroendet vår omvärld, talar för att ekonomiska av ekonomiska politiken måste inriktas att hålla inflationstakten den låg nivå. Det internationella beroendet talar också för att på en fortsatt beskattning ränteinkomster bör ligga fast en låg nivå. En av

ofördelaktigare kapitalinkomstbeskattning i Sverige

förhållandevis riskerar kapitalplaceringar styrs bort från landet. annars att finns således anledning att utgå från att fortsatt nödvändigt Det en ekonomisk politik kommer att leda till att de allmänna villkoren stram hushållens sparande blir fortsatt under överskådlig tid. för gynnsamma redovisats i avsnitt 3.3.2 föreligger särskilt stöd till bosparande Som

de särskilda villkoren i det s.k. ungdomsbosparandet men

genom villkoren för allemanssparandet. Till viss del tillkom också genom för allmänt stimulera till ökat hushållssparande. detta stöd att mer Bakgrunden till sådana stimulansåtgärder var det låga eller t.o.m. negativa hushållsparande förekom under 1970- och l980-talen. som redovisats i avsnitt 2 har dock det allmänna hus- Som närmare kraftigt under år. Även ett sådant ökat hållssparandet ökat senare om betydande positiva effekter på ekonomin har flera sparande har framfört farhågor för att ett alltför stort hushållssparande ekonomer möjligheterna öka efterfrågan och få en ökad ekonomisk äventyrar att uppfattning har också framhållits i Utredningen om tillväxt. Denna hushållssparande SOU 1992:97. Man torde därför kunna ökat de tidigare behoven att särskilt stöd till bospakonstatera att genom rande stimulera till ett generellt ökat hushållssparande knappast

föreligger i nuläget.

Statligt stöd till bosparande 49

4.1.2 Behov kapitalinsats

av egen

De förändrade ekonomiska villkoren, låg inflation, hög realränta och

lägre beskattning gör också låneñnansiering mindre förmånligt

än tidigare. Det ökar givetvis intresset större kapitalinsats av en egen vid förvärv bostad. En ökad kapitalinsats av en egen egen leder också till att förändringar i ränteläget i mindre utsträckning påverkar boendeekonomin. En större kapitalinsats leder således till egen att den boende får ökad ekonomisk stabilitet i

bostadsinvesteringen. Av

avsnitt 3.5 framgår också att kraven kapitalinsats egen i praktiken har ökat jämfört med för några år sedan. Det har på olika blivit sätt tydligt för hushållen att det krävs rimlig kapitalinsats en egen för att

kreditgivare skall medverka i låneñnansieringen vid förvärv

av egen bostad. Alla dessa förhållanden innebär således att en ökad egen kapitalinsats är nödvändig förutsättning för förvärv en av egen bostad. Sammantaget torde det således kunna konstateras för hushåll att som avser att förvärva en egen bostad är nödvändigheten för att spara till en egen kapitalinsats uppenbar liksom att villkoren för sparandet är mer gynnsamma än flera år. Mycket talar för att dessa förhållanden kommer att bestå under överskådlig tid.

Bostadspolitiska mål

Det hittillsvarande statliga stödet för bosparande har legat väl i linje med allmänna bostadspolitiska målsättningar. Det finns sedan decennier brett förankrad bostadspolitisk

en målsättning om att staten

har ett ansvar för att hushållen kan efterfråga goda bostäder till rimliga priser. l den bostadspolitiska målsättningen ingår också att hushållen skall ges ett ökat inflytande över sitt boende. Det ligger i sakens natur att ett hushåll erhåller det största inflytandet sitt boende över om man äger sin bostad.

50 Statligt stöd till bosparcznde

4.2.1 Ägda bostäder

i första hand egnahem disponeras med Med ägda bostäder avses som Till ägda bostäder bör också hänföras bostadsägande- eller tomträtt. innebär att hushållen indirekt äger bostaden genom rätter som i den förening äger fastigheten. l sammanhanget medlemsskap som

anledning att justitiedepartementeti en departements-

finns att notera

fram förslag till upplåtelseformer. Det är dels

promemoria lagt nya s.k. förstärkt bostadsrätt, i korthet innebär att lägenfråga om som inte föreningen skall stå för lånen för sin bostad. hetsinnehavaren- förutskickas också utredning mer renodlade I promemorian en om

ägarlägenheter.

statistik framgår Sveriges totalt drygt 4 miljoner Av SCB:s att av år 1990 närmare 1,9 miljoner småhus. Mer än l,7 lägenheter var miljoner dessa småhus ägdes privatpersoner, ca 67 000 av av av bostadsrättsföreningar, medan resten i huvudsak ägdes av företag,

allt kommunala bostadsföretag. Av de närmare 2,2 miljoner framför lägenheter finns i flerbostadshus, hörde ca 620 000 till bostadssom rättsforeningar. Sammantaget består således ca 60 procent av

ägda bostäder. Merparten hushållen ser alltså bostadsbeståndet av av fördelar med, och eftersträvar ett boende ägda bostäder.

fördelar de enskilda hushållen ser i att äga sin Förutom de som visar SCB:s statistik också att drifts- och underhållskostnader bostad lägre i ägda lägenheter. Det finns naturligtvis ett större i allmänhet är för hushåll äger sin bostad att medverka till att incitament ett som fastigheten hålls i skick och har bra ekonomi. bostaden och gott sammanhanget noteras att det förekommer en betydande Det kan i omsättning ägda bostäder på andrahandsmarknaden. Enligt SCB:s av under 1980-talet 50 000 60 000 småhus varje år. statistik såldes statistik innehåller inte uppgifter försäljningen av antalet SCB:s om torde kunna utgå från att minst lika stort antal bostadsrätter. Men man byter Dessa uppgifter kan jämföras med att under årligen ägare. tid uppgick nyproduktionen småhus till i genomsnitt motsvarande av hälften försäljningen andrahandsmarknaden ca av leder detta fram till slutsatsen att det måste anses vara Sammantaget bostadspolitiken att skapa så gynnsamma villkor en väsentlig del av för hushåll bor i eller att förvärva en ägd som möjligt som avser för skall medverka till sådana villkor får bostad. Skälen att staten

Statligt stöd till bosparande 51

anses vara väl starka för de förvärvar bostaden andrahandssom marknaden som de förvärvar nyproducerad bostad. som en

4.2.2 Statens stöd för bostadsbyggandet

Sedan decennier har staten gett stöd till och ombyggnad ny- av

bostäder. Staten har dels underlättat Iånefinansiering

av ny- och ombyggnad genom att statliga kreditgarantier före ge 1992 genom statliga bostadslån, dels gett direkt penningstöd i form av räntebidrag. Fastighetsägare erhåller dessutom stöd till ny- och ombyggda bostäder genom full reduktion fastighetsskatten de första fem åren av efter färdigställandet och halv reduktion de följande fem åren. Syftet med räntebidragen har varit mildra att ränteutgifterna de första åren efter ny- eller ombyggnaden. Den ursprungliga tanken var således att med hjälp dessa subventioner av minska boendekostnaderna i ny- och ombyggda bostäder. Erfarenheterna, framför allt under 1980-talet, visar dock att subventionssystemet kommit att motverka sitt syfte genom att det bidragit till produktionskostnaderna att tredubblades under denna tid. Statens kostnader för räntebidrag ökade

samtidigt dramatiskt, från 13 miljarder kronor ca år 1987 till ca 33 miljarder kronor under innevarande budgetår. Flera skäl har således gjort det både önskvärt och nödvändigt att över detta subventionsse

system. Översynen har resulterat i att riksdagen tagit

beslut om ett nytt räntebidragssystem inte innehåller det tidigare som systemets brister. Riksdagsbeslutet innebär också framtida en successiv minskning av subventionsinslaget vid och ombyggnad ny- av bostäder. Som tidigare nämnts ger staten också stöd till

lânefinansieringen av

ny- och ombyggda bostäder. Före år 1992 skedde detta i form av statliga bostadslån. Lån medgavs säkerheter från mot 70 % upp till 95-100 % av ett av myndigheterna beslutat pantvärde. Fr.o.m. år 1992

ges i stället detta låneñnansieringsstöd i form statlig

av en kreditgaranti som kreditgivare erhåller för lånegivning utöver det s.k.

bottenlånet. För bostadsbyggnadsprojekt påbörjas

som efter år 1992 får kreditgarantin uppgå till 30 %

av ett schablonmässigt bestämt räntebidragsunderlag under 1994 och 1995 tillfälligt höjt till 40 %

mot säkerheter i direkt anslutning till bottenlånet. Kreditgarantier ges dock inte för lån som i allt väsentligt ligger säkerhetsmässigt ovanför

stöd till bosparande

52 Statligt

räntebidragsunderlaget för hus med

garantiunderlaget motsvarande

enbart bostäder. Det kan således konstateras att staten lämnat ett synnerligen omfattande stöd i form bidrag och lånefinansiering till ny- och av bostäder. Någon motsvarighet till sådant eller liknande ombyggnad av stöd förekommer över huvudtaget inte till de hushåll som av ekonoeller andra skäl väljer att förvärva bostad på andrahandsmiska en marknaden. Ett hushåll väljer att anskaffa ett nyproducerat hus som således räkna med att få statligt stöd för lånefmansieringen, kan räntebidrag tiotusentals kronor årligen och därutöver erhålla reduktion fastighetsskatten, helt eller delvis under tio år. Om av hushåll väljer anskaffa ett äldre hus andrahandsmarknasamma att erhålls inget stöd för att finansiera förvärvet. Man erhåller inte de den räntebidragen och tvingas i stället betala full fastighetsskatt från höga

förvärvstidpunkten. På grund att produktionskostnaderna drivits

av reglerna i det tidigare subventionssystemet är dock boendeupp av kostnaderna, även efter räntebidrag, ändå högre för nyproducerade lägenheter. Det torde trots detta ändå svårt att finna sakskäl för vara sådan obalans för statens stöd till hushåll som önskar skaffa egen en Riksdagens beslut minska subventionsinslaget vid ny- och bostad. att ombyggnad vittnar också ett begynnande medvetande om att det om finns anledning ompröva formerna och inriktningen av statens stöd att till boendet.

4.2.3 Fortsatt statligt stöd

Bristerna i den tidigare ordningen bör dock inte tas som intäkt for att skall avstå från att medverka till att förbättra villkoren för staten hushållens boende. Tvärtom ligger det i ett samhälles grundläggande uppgifter i möjligaste mån medverka till att hushåll, framför allt att och hushåll, möjlighet att anskaffa en bostad. Det nya unga ges statliga stödet bör dock baseras att de boende själva har ett gott incitament själva uppnå så fördelaktiga ekonomiska villkor som att möjligt. l detta ligger särskilt att alla hushåll har incitament att ställa kapitalinsats investeringen blir ekonoupp med en så betydande att miskt stabil och så sund att kreditgivare är beredda att medverka till erforderlig lånefmansiering. Det ligger i sakens natur att en sådan

Statligt stöd till bosparande 53

egen kapitalinsats i första hand måste åstadkommas genom ett regelbundet sparande. Det finns således starka bostadspolitiska skäl för

att staten bör stimulera hushållen till ökad kapitalinatt spara en egen sats vid förvärv av egen bostad. Det bör framhållas att ett sådant ökat intresse för hushållen att spara till en egen kapitalinsats innebär fördelar, inte enbart för respektive hushåll, utan även för samhällsekonomin i Förutom den stort. allmänna stabilisering erhålls bostadsmarknaden följd som som en av ökat eget kapital i den bostaden påverkas statsfinanserna egna även

av att minskad lånefinansiering minskar hushållen skatteavdrag för

låneräntor. Ett väl utformat stöd till bosparande bör också verksamt bidra till möjligheterna att minska statens kostnader för räntebidrag.

Som tidigare anförts råder politisk enighet bör verka om att staten för att hushållen får bra bostäder till rimliga priser och att hushållen får ett ökat inflytande över sitt boende. Med sådan bostadspolitisk en målsättning blir det naturligt att staten även i framtiden medverkar på olika sätt för att hushållen skall få så goda villkor som möjligt för sitt boende. Mot bakgrund av vad tidigare framförts bör dock stödet som inriktas att inte enbart omfatta och avse ny- och ombyggnad av bostäder utan också hushåll önskar förvärva bostad som på andrahandsmarknaden. En väsentlig del framtida statligt av ett stöd bör vara att stimulera till att hushållen till

sparar en erforderlig egen

kapitalinsats för förvärv bostad. Det föreligger av således starka skäl för att de åtgärder vidtas för att uppnå de bostadspolitiska som målen i framtiden inkluderar åtgärder för öka hushållens att incitament att spara till egen kapitalinsats vid förvärv bostad. av egen

Omfattning och inriktning av statligt stöd

4.3.1 Finansieringsproblemet

För ett hushåll som avser att förvärva bostad kan en egen problemet, något förenklat uttryckt, sägas bestå finansiera förvärvet. av att Det gäller för ett hushåll att till tillräcklig kapitalinsats spara en egen och

att åstadkomma en så tillfredsställande låneñnansiering

att förvärvet och innehavet blir ekonomiskt försvarbart.

stöd till bospanmde

54 Statligt

Finansieringen ett fastighetsförvärv kan typiskt sett sägas bestå av delar, nämligen bottenlån, topplån och egen kapitalinsats. av tre Utgångspunkten för finansieringen är att framför allt bostadslåneinstituten medverkar med bottenlån mot tillfredsställande säkerheter i fastigheten. Vilken omfattning bottenlånet får beror dels på fastighetens marknadsvärde, dels de regler som gäller för institutens utlåning. Den nuvarande försiktiga långivningen hos instituten innebär att bottenlån i normalfallen kan erhållas upp till en nivå motsvarande 50-65 % fastighetens marknadsvärde. av Av beräkningsexemplen i avsnitt 3.6 framgår att möjligheterna att ihop till sådan kapitalinsats att den löser hela finansspara en egen ieringen ovanför bottenlånet får synnerligen begränsade. Utöver anses bottenlånen har därför de flesta förvärvare av fastigheter behov av ett topplån till den kapitalinsatsen. Statens stöd har därför upp egna inriktats underlätta behandling av toppiånet. att en gynnsam Som tidigare framhållits talar såväl renodlade bostadspolitiska som samhällsekonomiska skäl för att staten även i framtiden bör medverka till underlätta finansieringen. Den kapitalinsatsen och att egna topplånefinansieringen bör i ett sammanhang, eftersom en ökad ses kapitalinsats begränsar behovet och kostnaderna för topplån. egen För det enskilda hushållet bosparat och önskar förvärva en egen som bostad framstår det angeläget att veta att lånefinansieringen går som ökad visshet detta är givetvis värdefull att ha redan då att lösa. En om sparandet påbörjas i syfte att kunna få ihop till erforderlig kapitalin- Under sedvanlig kreditprövning går det förvisso aldrig att helt sats. säkert lånefinansiering förutsättningarna för att garantera men bospararen under uppfyllda sparvillkor får ett lån i samband med

bostadsförvärv kan göras bättre än i dag. åren visar tydligt hur snabbt förhållandena kredit- De senaste marknaden kan variera. Under slutet 1980-talet var det möjligt att av belåna fastigheter nästan utan begränsning. För närvarande råder betydande restriktivitet vid belåning fastigheter. Kreditprövningen av inte enbart säkerheterna i fastigheten utan också låntagarens avser möjligheter att kunna klara sina förpliktelser. Förändringar av kreditmarknaden leder således till osäkerhet för enskilda hushåll som långsiktigt för att förvärva bostad om det är möjligt att sparar en kunna få nödvändiga lån då sparmålet uppnåtts.

Statligt stöd till bosparande 55

En målsättning för statliga stödåtgärder detta område bör därför vara att underlätta lånefinansiering främst topplånet för hushåll av som sparat till erforderlig egen kapitalinsats. Ett statligt stöd med sådan inriktning bör ge bästa incitamentet för de hushåll som avser att förvärva egen bostad att bospara regelbundet.

4.3.2 Utveckling nuvarande stöd

av

Redan nuvarande stöd, genom ungdomsbosparandet och allemansspa-

randet, har inriktningen att genom lånerätt medverka till finansiering

av bostadsförvärvet. Som framgått avsnitt 3.3 har dock av dessa stödformer sådana begränsningar

att finansieringsproblemen inte

tillräkligt väl kan lösas för alla hushåll. Begränsningen gäller bl.a. möjligheten att lösa finansieringen på tillfredställande ett sätt och att hushåll med över 28 år kan få del sparare av stödet. Det finns därför anledning att framför allt bygga vidare på det nuvarande ungdomsbosparstödets tanke så alla hushåll att som bosparat i tillräcklig omfattning kan räkna med få tillfredställande att en

finansiering av förvärvet bostad.

av egen Vid utformningen det framtida stödet bör det redan av i detta sammanhang fastslås att stödet inte bör ges sådan omfattning och inriktning att det motverkar utvecklingen fungerande av en kreditmarknad. Stödet bör främst säkerhet för ses som en att bosparande hushåll skall kunna erhålla erforderliga lån även i sådana tider då kreditmarknaden fungerar mindre väl. En självklar

förutsättning skall

givetvis vara att låntagaren uppfyller rimliga krav

kreditvärdighet

m.m. Mot bakgrund av erfarenheterna det tidigare räntebidragssystemet av bör dessutom eftersträvas sådan utformning en att risken minimeras för att stödet i sig driver priserna upp de bostäder som avses förvärvas och därmed inte kommer köparna tillgodo. Under senare år har betydligt fler alternativa sparformer än tidigare

blivit tillgängliga för hushållen.

Det finns anledning att eftersträva en ordning innebär att hushållen själva som ges möjlighet att välja den sparform som de finner lämpligast. Därför bör sparvillkoren för att erhålla stödet inte utformas så det att styr sparandet till särskilda former eller konton etc. det förekommit sätt som i tidigare system.

stöd till bosparande

56 Statligt

Mot bakgrund vad tidigare anförts bör det slutligen betonas av som stödet bör utformas så att det gäller oavsett om förvärvet avser en att nyproducerad bostad eller förvärvet sker andrahandsmarknaden. om l de följande kapitlen görs bedömning av i vilken utsträckning en andra föreslagna stöd löser det grundläggande problemet. l kapitel 7 redovisas utredningens förslag hur statlig stimulans för bosparande en lämpligen bör utformas.

5 Förslag till bosparande som

presenterats tidigare

Tidigare presenterade bosparförslag

Som framgår av utredningsdirektiven har förslag till statligt stöd

presenterats från olika håll, nämligen från Boverket, Utredningen om

statens stöd för bostadsfmansieringen och från Bofrämjandet.

Här följer en översiktlig redovisning respektive förslags av principiella

upplägg. En mer strukturerad beskrivning förslagen av redovisas i bilaga 1 till utredningen.

5.2 Boverkets

förslag till stöd för bosparande

Boverket har i sin anslagsframställning för budgetåret

199495 lagt fram ett förslag till statligt stöd för bosparande. Enligt Boverkets

förslag skall staten stöd avstå från ge genom att beskattning

av ränteinkomster under spartiden för den som bosparar. Skatten

kapitalinkomst skall skjutas upp tills dess den sparande avser att köpa

bostad. Då skall bospararen betala skatt endast 80 % kapitalinav komsten. Stödet skulle således bestå bospararen av att under spartiden får ränta på ränta den uppskjutna skatten och att endast en del av

avkastningen beskattas. Den förmånliga beskattningen skall gälla när

bospararen köper eget hem eller bostadsrätt eller vid ombyggnad eller

renovering av en bostad hushållet redan som äger. Stödet skulle att döma Boverkets beräkningar av motsvara drygt 7 000 kr efter l0 års sparande l 000 kr i månaden av och vid en

inlåningsränta 10 %.

Någon närmare redovisning de statsñnansiella av effekterna av förslaget redovisas inte Boverket. av

till

58 Förslag bosparande...

stöd för

5.3 Utredningen om statens bostadsfmansieringen

slutbetänkandet Avreglerad bostadsmarknad Del SOU 1992:47 l bostadsfinansieringsutredningen ett förslag till bosparande lämnade statlig bosparpremie. med en Enligt förslaget bör det statliga stödet för hushållens anskaffning av bostad utgå i form skattefri bosparpremie som utbetalas sedan av en anskaffats. Bosparpremien skulle uppgå till 10 % av de bostaden har ackumulerade nettoinsättningarna i sparandet. förslaget skulle krävas åtminstone 2 års bosparande och Enligt minst 24000 kr för att den statliga bosparpremien nettoinsättningar erhållas. Premien skulle dock inte utgå for månatliga skall kunna överstiger 1000 kr eller för nettoinsättningar nettoinsättningar som 120000 kr. Den statliga premien skulle således kunna som överstiger uppgå till maximalt 12000 kr efter 10 års maximalt sparande. Bosparpremie skulle enligt bostadsfmansieringsutredningen ges till

permanentbostad inom landet, och såväl småhus som

köp av avse anskaffade nyproduktion eller andrahandsbostadsrätter genom marknaden. Bostadsfinansieringsutredningen beräknar att de statsfinansiella förslaget skulle ligga inom 500 milj kr kostnaderna av en ram årligen.

5.4 Bofrämjandets förslag till bosparande

Bofrämjandet, är sammanslutning företag med verksamhet som en av byggsektorn, har presenterat ett förslag till bosparande som inom det tyska systemet för bosparande Bausparkassen. bygger l det föreslagna bosparsystemet skall bospararen genom ett kontinuerligt sparande ränta 2,5%, bygga upp ett fastlagt mot en om sparbelopp. När det fastlagda sparbeloppet uppnåtts, får bospararen bosparlån, motsvarande det sparade beloppet, som löper rätt till ett fast 4,5 %. Systemet är slutet i den meningen att med en ränta om ihop deltagarnai systemet disponeras för endast medel som sparats av långivningen. Systemet förutsätter därför även att lånen amorteras

Förslag till bosparande... 59

viss tid. Bofrämjandet föreslår att ett statligt stöd bör utgå i form av att sparräntan skall vara skattefri och 10% att av ett maximalt sparbelopp om 1000 kr i månaden årligen utbetalas i skattefri statlig sparpremie. Maximal årlig skattefri bosparpremie blir därmed 1200 kr.

Vid ett maximalt sparande i tio år kan således det statliga stödet

med denna ordning beräknas uppgå till 12600 kr.

En förutsättning för sparpremie och lånerätt föreslås

vara att

sparmedlen används för boinvestering. Därvid

en avses inte enbart förvärv av bostad utan även renovering egen och om- och tillbyggnad av en bostad. vid köp tomt och amortering bostadslån. av av Bofrämjandet har utgått från de statsfinansiella att utgifterna för en premie uppvägs av att statens utgifter för skatteavdrag för skuldräntor

skulle bli mindre jämfört med i dag.

Överväganden

5.5.1 Stöd i form premie

av

Som framgår den översiktliga av redovisningen bygger de tre föreslagna systemen att stödet skall utgå i form premie under av en spartiden ocheller i samband med

bostadsinvesteringen. Det finns

därför anledning att diskutera i vilken utsträckning en sådan premie

kan medverka till rimlig finansiering

en det sätt som utredningen angivit i avsnitt Med premie avses i detta sammanhang även det

skatteavdrag som ligger i Boverkets förslag. Den ekonomiska

effekten är i det senare fallet karaktär av samma som en renodlad premie, även om tekniken är annorlunda och berör

skattemyndigheterna.

En fördel med att stödet i form ge av en premie är att stödet blir tydligt och påtagligt för den som sparar. Löpande information hur om premien växer i takt med sparandet kan också vara ett incitament att inte bara sätta igång ett bosparande utan också fullfölja det. För staten blir det också tydligt vilken kostnad följer åtagandet. som av En ordning där staten skall premie till de ge en som sparat och

använder de sparade medlen för bostadsändamål kräver ofrånkomligen

en viss byråkrati för utbetalning och för kontroll villkoren av att är

till

uppfyllda. Det bör framhållas att ett system med en premie som

samband med förvärvet innebär att det är enbart då som utbetalas i skall uppfyllda. Inga krav kan rimligen ställas därefter. villkoren vara i sakens att sådan kontroll medför komplikationer Det ligger natur en undvika missbruk systemet. Det gäller främst i de fall om man vill av sparmålet i sig kan uppfyllt spararen i stället avser att som vara men och premien för annat ändamål. l ett system med använda medlen - torde inte kunna hindra att någon som bosparat

premiestöd man

bostadsrätt, för att sedan sälja den så snart formellt köper t.ex. en utbetalats. Intresset sådana skentransaktioner blir givetvis premien av premien måste för att vara verkningsfull. större större vara framhållas ordning innebär att stödet, i Det bör också att en som skattereduktion eller premie, successivt under spartiden form av ges särskilda problem i de fall- de sparade medlen slutligen innebär ändamål. Ett sådant system innebär att Skattemynanvänds for annat eller någon myndighet måste hålla reda erhållet digheterna annan i slutändan fullgöra kontrollen medlens användning. stöd för att om förhållandevis långa spartider det är frågan om i dessa Med de som fall torde inte omfattande registreringssystem kunna undvikas. Det ett inse vilka komplikationer följer när erhållet stöd är också lätt att som skall korrigeras och tillbaka för de fall pengarna används för annat tas bostadsinvesteringar. Det måste ifrågasättas det är rimligt att än om skatteförvaltningen eller några andra myndigheter den typ av ålägga kontrolluppgifter följer av ett sådant system. som intresse för bedömning lämplig stödform är ändå i Av större av vilken utsträckning premie kan antas lösa det finansieringssom en problem bospararen ställs inför vid förvärvet. som Inledningsvis kan konstateras att de förslag som redovisas i

5.2-4 innebär förhållandevis generöst stöd mätt i avsnitten ett avkastning kapital. Som framgått den tidigare redovisav sparat av ningen skulle bostadsfinansieringsutredningens och Bofrämjandets

förslag innebära premie 12000 kr det sparade beloppet en om ca om uppgår till 120000 kr. Det motsvarar alltså ca 10 % extra ränta i form

denna premie. Denna extra avkastning är samtidigt ett mått på i av vilken utsträckning nödvändig spartid förkortas genom premien. Vid

spartid på tio år innebär således premien att man slipper spara en ytterligare år. Vid spartid fem år innebär premien ett en motsvarande sätt att uppnår sparmålet sex månader tidigare än man

Förslag till bosparande... 61

utan premie. Man kan således konstatera förhållandevis att trots en generös premie får en sådan ordning endast måttlig effekt det när

gäller att reducera spartidens längd. Att avkastningens storlek endast

har begränsad betydelse för spartidens längd har också framgått de av beräkningar redovisats i avsnitt 3.6. som Det finns anledning att i detta sammanhang diskutera vilken effekt ett stöd i form premie har på finansieringen bostadsinav en av vesteringen. Den omedelbara effekten premie utgår av att en i samband med förvärvet är givetvis därmed erhåller att man en reduktion priset. Av de tre förslag översiktligt redovisats som framgår att premiens storlek inte skall beroende vara av bostadens anskaffningskostnad. Premiens prisreducerande effekt därmed är beroende av anskaffningspriset. Vid anskaffningspris ett för t.ex. en bostadsrätt 250000 kr skulle maximal en premie om 12000 kr reducera priset med knappt 5 %. Om det istället är fråga förvärv om av ett eget hem för en miljon kr. innebär sådan premie en en prisreduktion med l %. Även i detta avseende har ca en generös premie en förhållandevis begränsad effekt. Det kan för övrigt ifrågasättas om inte prisreduktion en av denna omfattning faller inom

ramen för det förhandlingsutrymme är normalt i dessa

som sammanhang.

Trots en premie enligt

som bostadsfinansieringsutredningens be-

räkningar kan beräknas kosta statskassan ca 500 miljoner kr årligen måste effekterna för den för köpa bostad som sparat att betraktas som begränsade. Ett premiesystem den tidigare av redovisade föreslagna omfattningen torde inte verksamt bidra till att lösa problemen med

finansieringen bostadsinvesteringen. Av beräkningarnai

av avsnitt 3.7

framgår att en lösning finansieringsproblemet

av ovanför bottenlånet via ett premiesystem skulle kräva mångdubbelt högre premier än vad som föreslagits. Att ett sådant statligt åtagande inte är möjligt torde vara lätt att inse. Utredningen konstaterar därför med statliga att ett system premier som stöd till bosparande inte löser det grundläggande

finansierings-

problemet. Utredningen gör därför den bedömningen att det av flera skäl inte är lämpligt att staten stöd till bosparandet ger i form av premier eller motsvarande. Nackdelarna och begränsningarna med en sådan ordning är sådan omfattning det i stället finns av att skäl att

söka andra former för stödet som ett bättre sätt löser finansierings-

till

62 Förslag bosparande...,

problemet. Stödet bör för övrigt utformat så att det inte genererar vara för det sätt oundvikligen följer av ett premieutgifter staten som Det statsfmansiella läget kommer att under överskådlig tid system. sådant det inte finns utrymme att skapa sådana nya utvara att giftssystem. Alla åtgärder ett sådant sätt skulle öka budsom getunderskottet negativa signaler det politiska systemets ger om intresse komma tillrätta med budgetunderskottet och riskerar av att leda till höjt ränteläge. Även mycket måttlig höjning av ränteläget en skulle uppväga fördelarna att få premie, varför en sådan ordning av en direkt skulle motverka sitt syfte.

5.5.2 Lånerätten

Med den inriktning statens stöd till de sparar till egen insats av som redovisat i avsnitt 4 framstår det naturligt att i som utredningen som uppmärksamma den lånerätt till premierat sparbelopp som bl.a. stället ligger i det för bosparande Bofrämjandet förordar. system som Som framgår den översiktliga redovisningen i avsnitt 5.4 är av detta skall innehålla lånerätt till premierat tanken att system en sparbelopp sparmålet uppnåtts. Enligt förslaget skall denna lånerätt när det sparade beloppet. Spararen skulle därmed disponera motsvara sparbeloppet För bostadsinvesteringen. Den sparat till en dubbla som kapitalinsats lO % anskaffningspriset kan således egen t.ex. av med ytterligare 10 % anskaffningspriset går att finansiera, räkna att av följer normal bottenlåneñnansiering. Bofrämjandets utöver vad som av till bosparsystem innebär således ett omfattande stöd för förslag mer finansieringen bostadsinvesteringen än den tidigare att lösa av diskuterade premieformen. sammanhanget kan att såväl det nuvarande ungdomsl noteras bosparandet Sparbankens Nya Bosparande också bygger att som bosparat till visst belopp möjlighet att låna den som ett ges Dessa har beskrivits i avsnitt 3.3.2 resp. i avsnitt därutöver. system Även det s.k. JAK-systemet beskrivits i avsnitt 3.4.5 3.4.2. som sådan lånerätt. JAK-systemet bygger dessutom i likhet bygger en Bofrämjandets förslag på att inlåning och utlåning inte skall ske med gäller marknaden. JAK-systemet går dock de räntevillkor som

Förslag till bosparande... 63

längre än Bofrämjandets förslag eftersom det förutsätter att ingen ränta skall ges resp. tas ut vid in- och utlåning.

Som framgått av bestämmelserna för ungdomsbosparandet uppgår lånerätten till tre gånger nettobehållningen av de nettoinsättningar som gjorts.

Lånerätten i Sparbankens Nya Bosparande är utformad så att efter 10 månaders sparande uppkommer lånerätt. Rätten baseras en kontots medelbehållning de senaste 24 månaderna och kan, efter 30

månaders sparande, högst uppgå till tre gånger denna medelbehållning.

Lånerätten är maximerad till 10 basbelopp, vilket för närvarande innebär ca 350 000 kr.

Redan i dag således såväl det statligt stödda ger ungdomsbosparandet som ett från staten fristående omfattande system en lånerätt till den som uppnått ett visst sparbelopp.

Enligt utredningens uppfattning skulle det innebära fördelar för de som sparar till ett eget boende det statliga stödet skulle kunna om utformas form sådan Iånerätt. framstår som en av Det som det bästa

sättet att lösa den bosparandes problem med finansiering bostadsin-

av vesteringen. Lånerätten bör emellertid få

en annan utformning än den

lånerätt finns inom det befintliga som statligt stödda ungdomsbosparandet. l avsnitt 7 redovisas närmare hur ett sådant stöd lämpligen bör utformat för den tidigare vara att redovisade målsättningen skall uppnås.

5.5.3 Övrigt om förslagen

I underhandsdiskussioner med företrädare för Bofrämjandet har frågan berörts huruvida ett statligt stöd till bosparande bör utformas så att det enbart ges till de som sparar enligt Bofrämjandets föreslagna ordning. Som skäl för denna uppfattning har anförts att det skulle särskilt vara

fördelaktigt för låntagare och för staten lån till förutbestämd

att ges en och låg ränta 4,5%. Statens kostnader för bortfall skatteintäkter av till följd av avdragsrätten skulle bli lägre lånen än om tas med högre ränta. Utredningen har den uppfattningen det framför att allt är de berörda bospararna ska ta ställning till försom och nackdelar med olika sparformer och olika in- och utlåningsvillkor. Säkerligen finns det

till bosparandau.

64 Förslag

sätt i Tyskland många bosparare som skulle se fördelar samma som i det Bofrämjandet föreslagna bosparsystemet, och när det av om etableras i Sverige. Ett sådant system skulle i så fall bidra till en

önskvärd konkurrens mellan de bosparformer som redan förekommer.

Utredningen dock inte att det skulle vara förenligt vare sig med anser eller bospararnas intresse att utforma statens stöd så att det statens enbart skulle för de bosparar enligt Bofrämjandets förslag. ges som sådan inskränkning stödet skulle innebära betydande En av nackdelar för de väl så stora fördelar i andra bosparformer. som ser Som tidigare framgått förekommer redan ett omfattande etablerat bosparande, inte minst i de olika bostadsrättsorganisationerna, som i slag skulle diskvalicerade från statlig stöd om detta stöd ett vara enbart skulle till de enligt Bofrämjandets föreslagna ges som sparar Med hänsyn till att denna bosparform inte ens finns sparsystem. etablerad i Sverige riskerar sådan begränsning leda till att bospaen randet äventyras och att de bosparar skulle stå utan statligt stöd. som Utredningen därför inte att det föreligger tillräckliga sakskäl för anser sådan begränsning av det statliga stödet. en

6 Bosparande och det individuella

pensionssparandet

Individuellt pensionssparande

Den l januari i år började regler långsiktigt om ett nytt bundet

pensionssparande utan försäkringsinslag gälla prop. 199293:

l 87, bet. l99293:SkU3l. rskr. l99293z359 Den sparformen nya benämns

individuellt pensionssparandelPS och sker på

ett pensionssparkonto. l utredningens direktiv att koppling bosparandet anges en av till den nya sparformen bör övervägas. Hänsyn skall därvid till tas bl.a de svårigheter en sådan koppling kan medföra i fråga om skatterättsliga

och fastighetsrättsliga regler.

Utredningen har arbetat med två olika alternativ beträffande en koppling till IPS. Det första alternativet innebär en lösning där de sparade medlen pensionssparkontot får användas till

bostadsinköp

efter en viss sparperiod och viss uppnådd en ålder. Ett andra alternativ som utredningen har arbetat med är lösning en där sparandet får ske i den egna bostaden.

IPS-systemet kan i korthet beskrivas följande sätt. De särskilda skattelättnader hittills varit förbehållna som sparande

i pensionsförsäkring gäller även den

den nya sparformen IPS.

Nuvarande avdragsutrymme för pensionsforsäkringspremier

gäller

gemensamt föripensionsförsäkring och inbetalningar i det

individuella

pensionssparandet. lnkomstbeskattning sker först

när pensions-

beloppen betalas ut. Avkastningen sparkapitalet

av beskattas med en

betydligt lägre skattesats än den gäller generellt för kapitalinkom-

som

ster. De civilrättsliga regler som i dag gäller pensionsförsäkring har i största möjliga utsträckning överförts till att gälla även för det

individuella pensionssparandet. i

i För att delta i det individuella pensionssparandet

ingår spararen ett

pensionssparavtal med ett pensionssparinstitut har Finansin-

som

spektionens tillstånd att driva pensionssparrörelse. Tillstånd

kan ges

och det individuella...

66 Bosparande

till värdepappersinstitut, dvs. till banker har tillstånd att driva

som värdepappersbolag. i värdepappersrörelse och

Medel betalas och placeras pensionssparkonto i inlåning eller

fondpapper. Tillgångarna kontot är inlästa tills spararen fyller 55 år eller Sedan tas de ut successivt under minsta utbetalningsmer. en tid fem år. Avdragsramar och frister motsvarar de som gäller för

frivilligt sparande i pensionsförsäkring. Under inlåsningstiden är

tillgångarna befriade från inkomstskatt. l stället betalas avkastnings-

skatt [förmögenhetsvärdet l januari genomsnittlig statslåneränta x

x %]. Tillgångarna får omplaceras eller flyttas till annat sparinstitut 9 förfoganderätten är inskränkt så att behållningen inte kan lämna men kontot.

Omplaceringen utförs pensionssparinstitutet order av spararen

av Institutet har rätt sälja tillgångar för att täcka eller som depåtjänst. att avkastningsskatt och egna avgifter. A . Om medlen placeras i värdepapper måste dessa vara marknadsnote rade fondpapper och således inte t.ex. onoterade aktier. Skälet till dels det krävs god likviditet i tillgångarna kontot, dels detta är att värderingsproblem inte får uppstå. Det har dessutom beaktats att att fondpapper ger ett visst riskskydd.

för

6.2 Sparande pensionssparkonto

v

bostadsinköp i

lösning medger att medel pensionssparkontot används för

En som

bostadsinköp skulle innebära att medlen är tillgängliga för annat än

attraktivitet. Möjlig-

pension, vilket troligtvis skulle öka sparformens

heten att spara till bostad pensionssparkonto skulle öka valfriheten

eftersom varje enskild då själv, inom ramen för .statligt sparare

subventionerat sparande, kan göra en avvägning mellan den del av

som i bostad och den del som går till

livsinkomsten investeras

pensionsskydd. Frågan uppkommer dock omfdét lämpligt att inom

till två Alsparändamål: med skilda

samma system ge utrymme ° j ;

tidshorisonter;

.

,Sparande för bostadsändamål skiljer sig frånpensionssparande

flera avseenden. Sparande till pension är ett långsiktigt sparande vilket

Bosparande och det individuella...

syftar till en fördelning inkomster över livscykeln. Spararen av avstår från konsumtion idag till period längre fram i tiden. Reglerna för en pensionssparandet är också så utformade, sig pensionssparandet vare sker inom lPS eller i traditionell pensionsförsäkring, att de sparade medlen är låsta till dess uppnått 55 års ålder. Utbetalningarna spararen skall dessutom ske successivt under period en av minst fem år. Dessa inlåsningar och begränsningar markerar klart sparandets syfte. Att tillåta bostadsinköp för hela eller del en av den sparade summan skulle således i grunden förändra det nuvarande syftet med lPSsystemet. Reglerna för det nya individuella pensionssparandet syftar till konkurrensneutraliteti förhållande till sparande i

pensionsförsäkring.

En utbyggnad sparändamålen enbart för den av nya pensionssparformen skulle allvarligt kunna rubba denna neutralitet.

6.3 Skatteeffekter

Reglerna för pensionssparandet är anpassade till en lång sparperiod.

De skattefördelar finns i pensionssparandetjämfört

som med sparande utan stimulans får en mer betydande effekt först efter en relativt lång sparperiod.

Utbetalning av pension beskattas inkomst tjänst . som av och av-

kastningen sparade medel beräknas schablonmässigt

grundval

av kontobehållningen vid årets ingång. Skattefördelarna

inom lPS är dels den lägre avkastningsskatten, dels det förhållandet att avdrag på insatt pensionssparande kan ske till högre marginalskatt den en än som gäller för utbetalningen, till följd lägre inkomster av efter pensioneringen. Det ligger alltså ingen skattekredit i sig i avdragsrätten. Ett avdrag under tiden för bosparandet skulle, tvärtom, ofta ske till en lägre marginalskattesats än den gäller som senare vid utbetalningen. Detta skulle innebära avsevärd nackdel för en bosparandet i förhållande till vanligt osubventionerat sparande. Det är således i de allra flesta fall endast avkastningsskattens låga

nivå som utgör skattemässig fördel för

en pensionssparandet i jämförelse med behandlingen av andra sparformer utan särskild stimulans. En lösning med bosparande inom ramen för lPS torde

och det individuella...

68 Bosparande

därför inte bli särskilt attraktiv, eftersom subventionen vid Sparande bostad endast i vissa fall med långa spartider får en egentlig till egen effekt. Vidare medför de nyligen genomförda skattesänkningarna för aktiesparande skillnaden mellan ett bosparande på pensionssparatt konto bosparande blir ännu mindre om spararen väljer att resp. annat placera sparmedlen i aktier.

När behållningen tas ut från ett utvidgat pensionssparkonto för

inköp bostad beskattas det inkomst av tjänst. En sådan av som som beskattning torde dock endast delvis mot avdrag för insättningar svara eftersom normalt har låga inkomsten l på kontot unga sparare synnerhet gäller detta förvärvsinkomster. v bosparande pensionssparkonto är därför svårt att förena med Ett nuvarande Skatteregler för sparandet kontot.

6.4 Egen bostad som placeringsobjekt på pensionssparkonto

pensionssparkonto får omfatta hus och bostadsrätter uppkommer

Om ett flertal svårlösta frågor. Ett primärt problem skulle uppkomma i fråga om likviditet. l en bostadsmarknad kan sannolikt inte frigöras i tid till kärv pengar

pens-ionsutbetalningar. Detsamma gäller medel till avkastningsskatt och pensionssparinstitutets avgifter. Det kan inte anses godtagbart med

ordning innebär pensionssparinstitutet får sälja pensions-

en som att skatt och avgifter. För avgifter och skatt spararens bostad för att täcka belöper på kontot torde det därför vid sidan av den egna bostaden som krävas annat sparande relativt betydande omfattning. av Avkastningsskattebasen utgörs marknadsvärdet på tillgångarna av den 1 januari varje år. Ofta saknas klara marknadsvärden Villafas-

tigheter och bostadsrätter. Detta innebär att ett konto med placeringar i den bostaden skulle kräva ett funktionssätt som starkt skiljer

egna sig från nuvarande kontoform.

En viktig del i det gäller för inlåsningen pensions-

system som av

sparmedlen är att tillgångarna inte får pantsättas för att frigöras genom

belåning. Det bör också i detta sammanhang anmärkas att ett pantbrev

Bosparande och det individuella...

i fast egendom alltid gäller i hela fastigheten och inte kan begränsas

till viss andel. lnte heller dessa krav kan förenas med placeringar kontot i form den bostaden. av egna En sparare som inte är företagare har rätt till avdrag för pensions-

sparande upp till ett basbelopp året med tillägg för viss del om av förvärvsinkomsten. Det innebär att endast mindre kvotdel en av ett bostadsobjekt kan med avdragsrätt varje år. Det torde sparas vara förenat med extra stora svårigheter åsätta korrekt att ett marknadsvärde en sådan fastighetsdel.

Till de berörda problemen kan läggas de komplicerade frågor som skulle uppkomma i fråga fastighetsrättslig och civilrättslig om annan reglering. En långtgående inskränkning skulle krävas i förfoganderät-

ten över den egna bostaden med omfattande och artfrämmande en

reglering i jordabalken bostadsrättslagen. För bestämma

resp. att panthavares och andra borgenärers rätt skulle det krävas särskild en reglering av borgenärsskyddet kraftigt avviker från nuvarande som regler för pensionssparandet. Komplicerade bestämmelser skulle också

krävas för de fall värdet bostaden förändras byggnads- eller genom

fastighetsbildningsåtgärder.

Alternativet med den bostaden placeringsobjekt på egna som pensionssparkonto är därför inte möjligt att genomföra utan omfattande ändringar fastighetsrättslig och civilrättslig karaktär. av

Utredningens bedömning

En reform med ett och för såväl pensionssamma sparsystem som bosparande kräver således lösningar ett antal komplicerade tekniska

frågor. Det gäller såväl regeltekniska frågor frågor rena som om likviditet i sparandet och förfoganderâtten över bostaden. Regleringen

av systemet torde bli relativt omfattande. Det kan goda grunder också antas att tillämpningen ett sådant regelsystem inte blir av problemfri. Svårigheter kan Lex. uppkomma vid bedömningen av värdet bostaden. En osäkerhet i fråga placeringstillgångarnas om dagsvärde kan inte förenas med gällande system för det individuella pensionssparandet.

och det i7IlLid1tClcl...

70 Bosparaøzde

Bospz-trutredningert CllCrSIfålVül enkla och robusta regler för ett bosparande. En sådan okomplicerad ordning kan inte uppnås med en sparlorm. Redan dessa skäl talar emot att lösningarna bör gemensam sökas i ett gemensamt pensions- och bosparsystem. Till dessa olägenheter kan läggas problemen i fråga om konkurrensneutralitet. De nyligen införda bestämmelserna för det individuella pensionssparandet uppbyggda med avsikt att regler skall är samma gälla för allt pensionssparande. Ett kombinerat bo- och pensionssparande skulle kräva betydande avsteg från denna princip. Skälen för kombinerat pensions- och bosparande väger inte heller så tungt att ett kombinationslösrting inte skulle kunna undvaras. en Utredningen således att problemen är så omfattande och av så anser grundläggande karaktär att det inte finns möjligheter att i detta sammanhang lägga fram förslag ett integrerat bo- och pensionsom sparkonto. Utredningen inskränker sitt ställningstagande till att avse det befintliga individuella pensionssparandet utesluter inte att det men i framtiden kan möjligt att kombinera sparmålen. Möjligheterna vara för detta liksom vilka ändringar fastighetsrättslig, civilrättslig och av skatterättslig karaktär är nödvändiga bör då utredas i särskild som ordning.

7 Statliga kreditgarantier för

bosparlån

Principer för utformning av stödet

Förslag: Stödet till bosparare bör utgå i form av statliga kredit-

garantier for lån för förvärv bostad. av egen

7.1.1 Inledning

Som framgått avsnitt 4 bör av det statliga stödet till bosparare

utformas så att det underlättar finansieringen vid förvärv av egen bostad. Ett statligt stöd med denna inriktning bör samtidigt utgöra den

bästa stimulansen för sparande till den

egna kapitalinsatsen för ett

sådant förvärv.

l avsnitt 5 har utredningen konstaterat stödet

att lämpligen bör

utformas i linje med den lånerätt redan förekommer som i såväl det

nuvarande stödet till ungdomsbosparande i Sparbankens

som Nya

Bosparande samt i det bosparsystem

som Bofrämjandet förordar.

Lånerätten i dessa system är främst inriktad

på att lösa finansieringen

till den del som inte löses bottenlån. genom Lånerätten i dessa system är utformad så att det är sparinstitutet som förväntas svara för länen. Det har inte i något av fallen varit fråga om att staten skall medverka i den direkta

lånegivningen. Det är också utredningens uppfattning att lånegivningen

bör ske den allmänna

kreditmarknaden. Det är det bästa alternativet för att låntagarna skall

kunna få de lånevillkor de efterfrågar. som

För att påbörja ett långsiktigt bosparande finns

ett behov ökad av

visshet om att lånefinansiering

är möjlig även i sådana tider när

kreditmarknadens funktion kan bristfällig. vara Det talar för att det

72 Statliga ereditgarantierför

erhålls ställer en garant för att den bästa stödet om staten upp som lånefinansiering vid förvärv egen bostad. bosparat får rimlig av som

7.1.2 Nuvarande kreditgarantier

erbjuds för närvarande for del av den Statliga kreditgarantier en

finansieringen vid och ombyggnad av bostäder. Staten slutliga nykreditgaranti för lånefinansiering utöver det erbjuder långivare en

tillfredsställande säkerheter i fastigheten. bottenlån som ges mot skadeslös fastigheten måste säljas Kreditgarantin håller långivaren om

långivaren inte får täckning för dessa fordringar. till ett sådant pris att

huvudregeln får kreditgarantin omfatta lån motsvarande högst Enligt 1995 tillfälligt höjt till 40 % av garanti-

30 % under 1994 och

enbart bostäder motsvarar underlaget för underlaget, för hus med som Pantvärdet kan också omfatta tillägg för att bestämma räntebidraget.

lokaler eller andra ytor samt vid ombyggnad värdet av värdet av vissa ingick eller hörde till fastigheten innan projektet de nyttigheter som för garantin skall gälla är att lån med påbörjades. Ett villkor att

säkerhetsläge ligger i direkt kreditgaranti har panträtt med ett som

underliggande lån bottenlån. För lån eller lånedel som anslutning till den garanterade lånedelen får inte ha har bättre förmânsläge än

säkerhet panträtt i fastigheten. Summan av Linderlämnats annan än lån med kreditgaranti kan högst uppgå till liggande lån bottenlån och

det belopp motsvaras garantipantvärdet. För lån utöver som av

kreditgarantier vid investeringen erhållas. En underlaget kan inte

kreditgarantin skall gälla är också att lånen avser förutsättning för att

räntebidragsberättigade åtgärder. Garantitiden är

finansiering av

begränsad till 25 år. ombyggnad ingår också kreditgarantier till l statens stöd för ny- och erhållas efter färdigställandet. Garantin ett omfördelningslån som kan

bidragsunderlaget och får tas i anspråk med får högst omfatta 10 % av

procentenhet året. l områden med förväntad svag högst en om garanti i anspråk redan vid investeringen. värdetillväxt får denna tas har denna möjlighet att redan från början Som tidigare omnämnts kreditgaranti till 40 % från och med den 1 januari 1994 få utökad till alla och ombyggnader som påbörjas tillfälligt vidgats att avse ny-

före utgången av år 1995.

Statliga kreditgarantier för 73

För kreditgarantier för sådana investeringar och ombyggnad ny- av bostäder betalar kreditgivare avgift för att täcka kostnader en statens om garantier skulle utlösas. För närvarande uppgår avgiften till 0.5 % av garantibeloppet.

Från den 1 januari 1994 infördes vidare statlig kreditgaranti för en sådana lån kreditmarknaden tas för att lösa ekonomiska som problem för det byggda bostadsbeståndet erhåller räntebidrag. som Denna kreditgaranti får motsvara högst 10 % underlaget för det av statliga stödet och en förutsättning är att lånet lämnas ett led i som en ekonomisk rekonstruktion för att undvika obestånd hos ägare av bostadshus. Garantigivningen får omfatta hus uppförts eller som byggts med stöd bostadslån, projektet färdigställs under om av om något av åren 1985-1991, eller med stöd lån med statlig kreditav garanti enligt de garantiregler gällde under 1992. För dessa lån som är garantitiden begränsad till 15 år. Avgiften för dessa kreditgarantier

är bestämd till 3 % garantins omfattning och kreditgivaren måste av utfásta sig att betala avgiften under femårsperiod. en Kreditgarantierna administreras Statens bostadskreditnämnd av BKN. Som tidigare framgått är garantin utformad fyllnadssom en borgen, dvs. kreditgivaren ersätts staten fastigheten vid av om en

exekutiv auktion eller vid underhandsförsäljning betingar pris

en ett som inte täcker kreditgivarens fordran för det garanterade lånet. Staten har i sådana fall rätt att utkräva beloppet låntagaren regressrätt. av BKN kan helt eller delvis efterskänka sin regressfordran låntagaom ren saknar utmätningsbara tillgångar och nämnden bedömer att låntagaren även framdeles kommer stånd att vara ur att betala fordringen.

7.1.3 Överväganden

Det kreditgarantisystem gäller för och ombyggnad som ny- av bostäder infördes för att kunna lösa finansieringen ovanför bottenlånet. Med den numera försiktigare bottenlånegivningen sig, gör som anförts i avsnitt behovet ett kreditgarantisystem av även gällande vid investeringar andrahandsmarknaden. Rätt utformad bör en

statlig kreditgaranti kunna medverka till att ñnansieringsproblemen

löses ett tillfredsställande sätt. En ordning med kreditgarantier har

74 Statliga ereditgarantierför

också fördelen att lånen och lånevillkoren bestäms den allmänna av kreditmarknaden. För den bosparat och behöver komplettera med lån betyder som kreditgarantier att lån kan erhållas även kreditmarknaden fungerar om bristfälligt. Sådana statsgaranterade lån kräver inte kapitaltäckning lånegivning. Förutom att garantin bör underlätta lånegivsom annan ningen kan den också leda till att utlåningsvillkoren förbättras. En ordning med statliga kreditgarantier innebär dock betydande

åtaganden för staten. Statens samlade åtaganden för bostadsinvesteringar skulle växa till stora belopp. För att detta inte skall leda snart till sådan belastning att statens rating skulle försämras är det viktigt en sådan garanti hanteras med försiktighet. En allmän inriktning att en skall givetvis undvika garantier för riskfyllda investeringar. vara att Man måste därför eftersträva att garantier inte ges utöver bostadsinvesteringens långsiktiga marknadsvärde. l detta sammanhang bör det understrykas att garantin förutsätter ett omfattande eget sparande till kapitalinsats. Redan det förhållandet att låntagaren därmed en egen själv visat sig beredd att satsa ett eget kapital ger en stabilitet ett sådant garantisystem. Den bosparat har också kunnat avstå från som konsumtion vilket minskar risktagandet. Därmed skulle en annan statlig garanti innebära ett betydligt mindre risktagande för staten jämfört med de garantier för lån till och ombyggnad. som ges ny- Precis i detta system bör inriktningen vara att kreditgivare som som utnyttjar garantin också skall betala en avgift för denna. Avgiftens storlek bör bestämmas så att de samlade avgifterna täcker det belopp

utlösta garantier kan beräknas kosta staten. som En grundläggande förutsättning för att det skall vara meningsfullt med statligt stöd detta slag är givetvis att kan räkna med ett av man

det kommer köparnabospararnatill del. En statlig kreditgaranti har

att i detta avseende större förutsättningar, än t.ex. premiestöd eller motsvarande, att inte leda till kapitalisering i form av högre priser. Med rätt utformning garantin bör prisbildningen bostäder inte av påverkas i omfattning än vad följer av en fungerande annan som kreditmarknad. Ingenting tyder för övrigt att det stöd som ges i form ungdomsbosparande eller de lånerätter som är och varit av förenade med olika sparformer fått någon oönskad prisuppdrivande

effekt.

Statliga ereditgarantierför 75

När det gäller administration av och kontroll villkoren har den av statliga kreditgarantin fördelar framför premieformen. Det följer bl.a. av att frågan om garantins giltighet ställs sin först spets om låntagaren brister i sina förpliktelser. Rimligen bör detta leda till ett betydligt mer begränsat behov statlig kontrollapparat. av en Kreditgivare som vill åberopa garantin har själva incitament kontrolleett att ra att låntagaren uppfyller villkoren för garantin redan då lånet ges. Slutligen innebär den statliga regressrätten låntagaren gentemot att dennes intresse av att missbruka systemet i stort sett kan elimineras.

Sammantaget finner utredningen att ett stöd utformat som en statlig

kreditgaranti underlättar länefmansieringentill

som den som bosparat bör vara den stödform bäst löser ñnansieringsproblemet. som Ett sådant stöd bör också utgöra ett verksamt incitament för hushållen att

spara till en egen kapitalinsats. De problem kan förknippade som vara med statliga stödåtgärder att detta slag får betydligt mindre anses vara än vid andra stödformer och möjliga att bemästra.

Stödberättigade bostadsinvesteringar

Förslag: Garantin skall gälla lån för förvärv ägd permanentbostad av i Sverige.

7.2.1 Förvärv bostad av egen

l grunden har syftet med statens stöd till bostadsbyggandet varit att skapa förutsättningar för, framför allt hushåll komma unga, att på bostadsmarknaden. Stödet har ingått del i som en statens och

kommunernas för bostadsförsörjningen.

ansvar Denna grundsyn bör även vara utgångspunkten för hur statens stöd till bosparare skall som förvärva bostad bör utformas. en En naturlig inriktning av ett statligt stöd till de bosparar som är att det skall avse förvärv bostad. Med sådan ägd bostad av egen egen avses dels eget hem, dels bostadsrätt. l framtiden eventuellt upp-

76 Statliga ereditgarantierför

kommande upplåtelseformer innebär att den boende nya som disponerar bostaden med äganderätt, direkt eller indirekt via medlemsskap i förening bör också omfattas. Förvärv av bostäder som en kräver någon form kapitalinsats, som får överlåtas mot av egen ersättning och inte upplåts med hyresrätt bör alltså berättiga till som stöd. Stödet bör kunna utgå oavsett det är fråga om nyproduktion om eller förvärv andrahandsmarknaden. Som närmare redovisats i avsnitt 4 sker de flesta bostadsförvärven andrahandsmarknaden. Något sakskäl för i framtiden utesluta de bosparat for att få att som ifrågavarande stöd för förvärv andrahandsmarknaden står inte att

finna. Med hänsyn till de åtaganden staten tar sig med ett stöd i som form kreditgarantier är det viktigt att begränsa stödet till sådana av ändamål är mest samhällsekonomiskt angelägna. Till dessa hör som givetvis förvärv bostad för permanentboende. Ett stöd till detta av ingår naturlig del i ansvaret för bostadsförsörjningen. Stödet som en bör därför inriktas förvärv bostad skall användas för av som permanentboende. Stödet bör naturliga skäl enbart avse förvärv av av permanentbostad är belägen i Sverige. Det kan inte anses ingå i som statens att stöd till hushåll som avser att köpa bostad i andra ansvar ge länder.

7.2.2 Tomtmark

Frågan uppstår stöd även skall utgå vid förvärv av tomtmark. När om tomtmarken förvärvas för att senare bebyggas användsju inte tomten för permanentboende. Samtidigt framstår det som alltför snävt synsätt detta skäl utesluta att den bosparat och köper tomtmark att av som skall bebyggas för bospararens permanentboende skulle uteslutas som från möjlighet att få lån med statliga kreditgarantier. Enligt utredningens mening bör därför förvärv av tomtmark som skall bebyggas och användas för permanentboende också omfattas av stöd. Det bosparkapital placerasi sådan obebyggd tomtmark bör som även kunna ligga till grund for att erhålla statsgaranterade lån. Placering bosparmedel, helt eller delvis, i sådan tomtmark bör av således kunna inräknas särskild sparform och få ligga till som en

Statliga ereditgarantierfär 77

grund för statsgaranterad lånegivning. Garantin bör dock inte kunna gälla förrän fastigheten är bebyggd och används för permanentboende.

7.2.3 Fritidshus

l bland annat Bofrämjandets förslag till statligt stöd för bosparare hävdas att stödet även skall utgå vid förvärv fritidshus. av Som tidigare framhållits talar starka skäl för att staten inte skall göra mer omfattande garantiåtaganden än vad är nödvändigt för uppnå som att bostadspolitiska mål. Anskaffning fritidshus kan inte ligga av anses inom de bostadspolitiska målen. Det går inte heller hävda lika att att starka bostadspolitiska skäl för att staten skall stödja sådana förvärv föreligger som beträffande förvärv bostad för av permanentändamål. Marknaden för fritidshus eller kreditgivningen för förvärv av fritidshus har inte heller visat sådana brister det motiverar särskilda att skäl för statliga stödåtgärder detta område. Enligt utredningens uppfattning föreligger därför inte tillräckligt starka skäl för statliga att kreditgarantier även skulle utgå vid förvärv fritidshus. av

7.2.4 Ombyggnadsåtgärder

Primärt syftar alltså ett statligt stöd till att skapa förutsättningar för hushåll att kunna ta klivet marknaden för ägda bostäder, dvs. egna hem och bostadsrätter. Frågan har väckts bland annat av Bofrämjandet om stödet bör utsträckas till att även lån för avse ombyggnads- och renoveringsändamål. Det finns allmänt sett anledning att utgå från att de sin som äger bostad har ett starkt eget intresse att hålla bostadenfastigheten i av bästa skick. Det finns dessutom anledning det statliga att notera att stödet till ombyggnad har inskränkts till enbart sådana att avse nyinvesteringar som krävs för godtagbar bostadsstandard. Omen byggnadsstödet till egnahem har dessutom avskaffats helt. Bakgrunden till dessa åtgärder är att det måste fastighetsägarens anses vara eget ansvar att se till att fastigheten hålls i gott skick. Det statsfmansiella läget lämnar inte utrymme för statligt stöd till sådana åtgärder de som boende ocheller fastighetsägaren inte är beredda att bekosta.

78 Statliga kreditgarantierrör

Med ägd bostad har hushållen viktig bas för att ytterligare en en bostadsmarknaden. Utgångspunkten för detta är att fastigagera kapitaltillgång lång sikt kan betraktas som i det heter är en som realvärdesäker. Det innebär att fastighetens värde inte närmaste nominella tillgångar får sitt värde urholkat av samma sätt som Även vid låg inflationstakt kan således räkna med inflationen. en man fastigheten nominellt ökar i värde. En sådan värdestegring kan att därmed ligga till grund dels för kapitalinsats vid förvärv av en egen bostad, dels för säkerheter för lån till ombyggnad och en annan renovering av fastigheten. detta sammanhang har det diskuterats om man inte borde kunna l från och medge att stödet också göra ett avsteg detta resonemang gälla lån för renovering bostad förvärvats med skulle kunna av en som renoveringsbehov. Utredningen har i och för sig förståelse för för att också låta stödet omfatta sådana specialfall. Utan argumenten skulle dock sådana undantagsregler leda till betydande tvekan gränsdragningsproblem. En sådan ordning skulle således påtagligt komplicera reglerna för garanti- och långivningen. Även granskningen

och prövningen dessa fall skulle kräva betydande resurser. En av viktig målsättning med ett bosparsystem med åtföljande kreditgarantier det är så enkelt att eventuell kontroll lätt kan för lån bör vara att Utredningen har inte kunnat finna något enkelt klaras av långivaren. utforma klara bestämmelser och kontrollfunktioner för de sätt att aktuella fallen. Enkelheten och helheten i det föreslagna systemet skulle därmed kunna äventyras stödet även skulle omfatta sådana om specialfall lån för renovering nyinköpta bostäder med som av renoveringsbehov. Sammantaget utredningen därför att det inte föreligger tillanser starka skäl för stödet till bosparare också skulle omfatta lån räckligt till ombyggnads- och renoveringsåtgärder. Enligt utredningens uppfattning är det tillräckligt stödet i sådan omfattning att den om ges grundläggande målsättningen dvs. finansieringen av förvärv av egen

bostad, kan Lippnås.

Statliga kreditgarantierför 79

7.2.5 Åldersgräns för stöd

l bestämmelserna för det nuvarande ungdomsbosparande finns en åldersgräns angiven till 28 år. Även det kan om te sig naturligt att ett stöd i form av statsgaranterade lån i första hand riktar sig till de unga hushåll som skall skaffa sig bostad vill dock utredningen ifrågasätta lämpligheten av sådan åldersgräns. Den nuvarande åldersgränsen får väl anses vara snävt satt med hänsyn till att få hushåll har möjlighet dessförinnan en att spara till erforderlig kapitalinsats. Det gäller bl.a. de som har studerat. lnte heller torde man kunna hävda att statens risktagande för garantierna skulle bli större de också omfattar äldre hushåll. om Mycket talar t.0.m. för att dessa hushåll i flera fall fått sådan ekonomisk stadga att statens risker i sådana fall blir mindre. Det måste därför ifrågasättas om det finns några sakskäl för att detta sätt hindra personer som är äldre än 28 år att få tillgång till stödet. lnte heller anser utredningen att det finns några andra skäl för att staten i detta sammanhang skall styra och lägga sig i när ett hushåll skall förvärva en bostad. Det kan finnas flera goda egen och rationella skäl för ett hushåll att avvakta med bostadsförvärvet. Utredningen föreslår därför att reglerna inte skall utformas med en övre åldersgrans.

7.2.6 Övriga frågor

Det har även framförts tankar på att hyresgäster skulle kunna få stöd.

Inledningsvis finns det anledning att framhålla stödet

att med den

utformning som redovisats främst skulle komma hyresgäster

till del. Det är boende i hyresrätt har det som största intresset av att bospara för att klara förvärv bostad. av egen Bl.a. SABO har framfört tankar att hyresgäster skulle om spara för att sätta kapital i hyresvärdens fastigheter. Det finns härvid

anledning att erinra att hyreslagstiftningen

om hindrar en hyresvärd från att begära ersättning för upplåtelsen. innebär Det att det aldrig

med nuvarande hyreslagstiftning kan komma ifråga

att en hyresvärd som villkor för upplåtelsen kräver ersättning, en t.ex. i form av en kapitalinsats. Det kan således inte föreligga någon anskaffningskostnad

80 Statliga ereditgarantierför

eller motsvarande för den hyr en bostad. Därmed krävs inte som heller något bosparande för kapitalinsats eller motsvarande för en egen de disponerar sin bostad med hyresrätt. Behovet av bcsparstöd som till de skall bosätta sig i hyresrätt faller därmed. som en heller kan frågan hur de företag hyr ut bostäder skall lnte om som kunna få tillräckligt med riskkapital höra hemma i en Ltredning anses stöd för bosparande bör utformas. En sådan ordning om hur statens skulle för övrigt kräva översyn hyreslagens förbud mot en av ersättning vid överlåtelse hyresrätten, av skattelagstiftning etc. lnte av heller sådan översyn kan ligga inom ramen för denna en anses utredning.

7.3 Sparvillkor

Förslag: Sparande i alla de sparformer som marknadsförs av de sparinstitut står under Finansinspektionens tillsyn skall berättiga som till statsgaranterade lån. För att kunna statsgaranterade lån krävs insättningar åtminstone varje kvartal. Statsgaranterade lån kan erhållas först då insättningarna uppgår till basbelopp för närvarande 35200 kr. Maximalt garantigrundande ett insättning skall 124 basbelopp för närvarande 1467 kr per vara månad. Högsta totala sparbelopp, inklusive avkastning, som kan grunda statsgaranterade lån skall vara tre basbelopp för närvarande lO5600 kr per person.

7.3.1 Former för bosparande

Hittillsvarande statliga stödformer till bosparande har förutsatt att sparandet skett särskilda bosparkonton. Som tidigare framgått hade detta stöd även till syfte att stimulera det allmänna hushållssparandet. Samtidigt visar erfarenheterna att man knappast uppnått dessa syften. Mycket tyder också att krav särskilda bosparkonton enbart leder

Statliga ereditgarantier för 81

till att sparandet flyttas från det ena kontot till det andra. beroende på skillnader i sparvillkoren. Under senare år har dessutom fler sparformer än den traditionella bankinlåningen kommit att utnyttjas hushållen. Många av av de nya sparformerna har sådana villkor många hushåll funnit som fördelaktiga. Enligt utredningens uppfattning bör staten i detta sammanhang inte ställa upp mer långtgående krav sparformer än vad krävs för som att man enkelt skall kunna konstatera att sparvillkoren är uppfyllda. Bosparande bör därför kunna ske i alla kredit- eller sparinstitut.

Betaltjänstutredningen har i sitt betänkande Finansiella tjänster i

förändring SOU 1994:66 nyligen uppmärksammat de problem som kan uppstå till följd av att kan göra insättningar hos företag man nu som står utanför Finansinspektionens tillsyn. Bl.a. för skydda att insättarna har denna utredning föreslagit att även dessa inlåningsformer bör stå under inspektionens tillsyn. Av motsvarande skäl bör man ställa krav på att ett bosparande skall berättiga till som statsgaranterade lån sker hos institut står under Finansinspektionens som tillsyn. Sparande i alla de sparformer sparinstituten marknadsför som eller kan komma att marknadsföra bör berättiga till kreditgaranti under

förutsättning att sparvillkoren är verifierbara. Detta innebär

att bosparande kan ske inlåningskonto, i obligationer, aktier eller värdepappersfonder under förutsättning sparandet att är verifierbart. Det bör framhållas att även den form bosparande nya av som Bofrämjandet förordar därmed kan ligga till grund för det stöd som utredningen föreslår. Endast fondpapper är noterade som börs eller annan auktoriserad marknadsplats bör komma i fråga sparobjekt. som Enligt utredningens uppfattning sådan ordning konkurrensen gagnar en på inlåningsmarknaden och därmed bospararna. utan att det medför en ökad risk för statens åtaganden. Det finns det inte heller någon anledning för staten att i detta sammanhang införa restriktioner för sparformerna. Det innebär att möjligheterna att stödet skall oberoende vara av om man byter sparform eller sparinstitut under spartiden. Stödet skall inte heller vara beroende att lånen skall tas hos institut av samma där sparandet skett. Med ett sådant öppet system bosparare möjligheter ges att skaffa sig både de bästa sparvillkoren och de bästa lånevillkoren.

för

82 Statliga ereditgarantier

framgått avsnitt 7.2.2 skall även placering bosparmedel Som av av i tomtmark skall bebyggas och användas för permanentboende som kunna inräknas särskild sparform och få ligga till grund för som en statsgaranterad lånegivning. Som närmare utvecklas i avsnitt 7.3.2 finns det skäl att ställa vissa krav den skall få ett statsgaranterat lån. bl.a. en viss allmänna som lägsta ålder. Sådana villkor skall givetvis inte hindra att det skall vara möjligt bospara för exempelvis barn och barnbarn. Någon lägsta att åldersgräns för påbörja bosparande behövs inte heller. De statliga att villkoren bör inskränka sig till villkor för att erhålla stödet i form av

statsgaranterade lån.

7.3.2 Sparvillkor för stöd

Regelbundet sparande

Syftet med ett stöd till bosparande är att ge hushåll som avser att förvärva bostad ett tillräckligt incitament att spara till en egen egen kapitalinsats. Ett sådant bosparande har den dubbla effekten att en kapitalinsats skapar bättre ekonomisk stadga för bostadsinegen vesteringen, samtidigt sparandeti sig innebär att hushållet vänjer som sig vid avstå från konsumtion för att klara ekonomin med att annan en egen bostad. Ett hushåll bosparat långsiktigt på ett sådant sätt har därmed som viss kreditvärdighet. Det har betydelse, inte bara också gett prov på en för hushållets möjligheter att få lån, utan också för statens risktagande. få statsgaranterade lån bör därför ställas vissa krav som För att verkar för långsiktigt och regelbundet sparande. Reglerna bör ett också utformas så att statens garantier står i proportion till det sparade beloppet. Av dessa skäl bör reglerna utformade så att man förutsätter ett vara regelbundet sparande. Man bör således ställa krav regelbundna insättningar. Enligt utredningens uppfattning bör dock inte dessa regler långtgående än att spararen själv ges utrymme att vara mer välja lämplig regelbundenhet. Kraven bör därför inte sträcka sig längre regelbundna insättningar skall ske åtminstone varje än att kvartal.

Statliga

kreditgarantierför 83

Krav på minimiinsättningar

Det har i detta sammanhang även diskuterats det finns skäl att om ställa krav på ett visst minsta belopp insättning. per Som skäl för att ha sådan ordning har bl.a. anförts det skulle en att vara besvärligt för sparinstituten att administrera alltför små sparbelopp. Utredningen konstaterar dock att ingenting hindrar enskilt att ett sparinstitut ställer krav visst minsta sparbelopp för medverka. att Därmed får konkurrensen dem emellan avgöra vilka bäst som tillgodoser de sparande hushållens önskemål. Det bästa sättet för att erhålla ett regelbundet sparande en önskvärd nivå bör vara att skapa ordning innebär det en som att statsgaranterade lånet skall stå i direkt proportion till det sparade beloppet. Därmed ett tillräckligt starkt incitament för den ges som är intresserad att få tillgång till detta stöd så av att spara mycket varje gång att erforderligt sparbelopp uppnås. Det saknas därmed skäl att utöver regelbundet sparande ställa formella krav visst upp ett minsta periodiskt sparbelopp villkor för den statliga garantin som att skall gälla.

Utfästelse om att spara

Det har också anförts att det villkor för statligt stöd bör ställas som krav att gör utfästelse de regelbundna spararen, en om besparingar som denne avser att göra. Ett syfte med krav sådan utfästelse en skulle givetvis att sätta Kravet skulle därför vara press spararen. vara åtföljt av begränsningar det statliga stödet avvek av om spararen från utfástelsen. Mot en sådan ordning talar dock att de ekonomiska förutsättningarna kan förändras under de förhållandevis långa spartider som det här är frågan Det är därför inte rimligt kräva om. att en utfástelse om sparande av spararen. Utgångspunkten bör i stället, enligt utredningens uppfattning, vara att med ett stöd som står i proportion till sparandeinsatsen har den som sparar så starkt eget intresse att att det inte finns behov av spara av regelverk av detta slag.

ereditgarantierför

84 Statliga

Därav följer att bosparandet inte heller bör behäftas med regler som diskvalificerar för stöd sparade medel görs för annat om uttag av ändamål än att förvärva bostad. Reglerna bör dock utformas så att en sådana innebär att omfattningen den statliga kreditgarantin uttag av minskar i motsvarande grad. Därmed drabbas således bospararen i första hand av om sådana uttag görs.

7.3.3 Sparbelopp

Minsta sparbelopp för stöd

Målet ett visst regelbundet sparande för att få tillgång till om statsgaranterade lån bör uppnås dels genom krav på ett visst minsta sparbelopp för att erhålla statsgaranterade lån, dels sammantaget att endast ett visst högsta sparbelopp månad får läggas till genom per grund för statliga kreditgarantins omfattning. Detta belopp bör fastställas så att det innebär krav på viss långsiktighet i sparandet. Det bör dock inte sättas så lågt att det hindrar att stöd erhålls för de hushåll siktar ett omfattande och målinriktat bosparande för som att kunna skaffa egen bostad. Dessa belopp bör så att erhåller enkelhet i beräkanges man en ningarna och i regelverken. Eftersom det här kan vara fråga om ett sparande under många år finns det också skäl att uttrycka beloppen så att det inte krävs politiska beslut för att justera dem för förändrat penningvärde. En sådan ordning åstadkoms enklast beloppen i om dessa sammanhang uttrycks som multiplar av det basbelopp som avses i lagen 1962:381 allmän försäkring. om Utredningen föreslår därför förutsättning för statligt stöd i att en form statsgaranterade lån skall att bospararen gjort insättav vara ningar på sammanlagt ett basbelopp, vilket för närvarande motsvarar 35 200 kr. Avkastningen sparandet får således inte räknas in i detta minimikrav. Vidare föreslås att det maximala sparbelopp per månad skall få ligga till grund för bestämning det statsgaranterade som av länets omfattning skall 124 basbelopp, vilket för närvande vara motsvarar 1467 kr. Det innebär således att statsgaranterade lån kan erhållas efter tidigast 24 månaders maximalt stödgrundande bosparande.

Statliga kreditgarantier för 85

Genom att på detta sätt begränsa högsta stödgrundande månatligt

sparbelopp förhindras att enstaka stora insättningar kvalificerar till större stöd. En sådan ordning innebär också att ett uttag för annat ändamål förutsätter motsvarande förlängning bospartiden. av En bosparare kan således inte reparera ett sådant uttag genom extra stora insättningar.

Högsta sparbelopp kan berättiga till stöd som

Som tidigare framförts innebär statsgaranterade lån att staten tar på sig risken för att låntagaren inte uppfyller sina förpliktelser och för att långivaren vid försäljning inte får täckning för sin fordran. För att inte ett sådant åtagande skall innebära ett oberättigat risktagande finns det anledning att begränsa de statliga kreditgarantiernas omfattning i olika avseenden.

En sådan avgränsning bör bl.a. bestå i att bosparandet inte skall kunna leda till hur omfattande statsgaranterade lån som helst. Enligt utredningens uppfattning bör ett högsta belopp kan anges sparat som berättiga till statliga kreditgarantier för en person som bosparat. Beloppet bör inte sättas så lågt att det understiger normala krav egen kapitalinsats for förvärv bostad. av egen Ett sådant maximalt sparbelopp, inklusive avkastningen under spartiden bör därför uppgå till tre basbelopp, vilket for närvarande motsvarar 105600 kr. Ett sparbelopp av denna omfattning innebär att kraven kapitalinegen sats för förvärv bostad i normalfallet är tillgodosedda. av egen I kombination med reglerna högsta garantigrundande sparbelopp om per månad, l24 av ett basbelopp, innebär detta också krav ställs att på en viss längre spartid för att uppnå maximalt statligt stöd. Genom att det maximala totala sparbeloppet förutsätts inkludera avkastningen

under spartiden blir spartidens längd till viss del beroende av avkastningen sparkontot. Utan avkastning skulle spartiden med denna ordning behöva uppgå till 72 månader, det vill säga 6 år, för

att maximalt statligt stöd skall utgå.

86 Statliga ereditgarøntierför

Övriga sparfrågor

sammanhang nämnas att inget bör hindra att garantin Det bör i detta vid lägre sparbelopp och att ytterligare tas i anspråk redan ett

utnyttjas vid fortsatt bosparande enligt de angivna garantier kan tänka sig det fallet att sparandet efter två villkoren. Man kan således

med garanterade lån medger förvärv av en bostadsrätt. år tillsammans

bosparande bör då, tillsammans med det belopp, som Ett fortsatt kunna läggas till grund för ytterligare placerats i bostadsrätten,

garantier för förvärv dyrare bostad. av en

också framhållas att de angivna villkoren och gränsvärdena

Det bör

varje person som bosparar. avser från vilken tid ska börja räkna bosparandeti- En viktig fråga är man

i kraft. För de sparat till egen kapitalinden när systemet träder som

förvärva bostad är det väsentligt att få ta del sats och avser att en egen garanterade lånen innebär. Även hänsyn till de det stöd som de av bostads- och byggbranschen brottas med talar för att problem som

undvika tidsutdräkt. Utredningen kan därför inte se några man bör

skäl sig med hänsyn till statens åtaganden eller annat relevanta vare bestämmelser skall kunna få stödet först som talar för om att personer

bosparat sedan systemet trätt i kraft. Som närmare efter det att man avsnitt 3 har sedan många år pågått ett bosparande i olika redovisats i

även ett sådant sparande skall kunna former. Utredningen anser att

för statliga garantier. Enligt utredningens uppfattning läggas till grund

uppfyller de sparvillkor som krävs för att bör därför de sparare som kunna få stödet redan från den tidpunkt då få statsgaranterade lån

bestämmelserna skall börja gälla.

Statliga ereditgarantierför 87

Kreditgarantins form och omfattning

Förslag: Den statliga garantin formen fyllnadsborgen ges av till kreditgivare. Garantin får omfatta lån motsvarande högst 40 % av marknadsvärdet. Avser förvärvet nyproduktion får garantin omfatta lån motsvarande högst 40 % av garantiunderlaget. För bostadsrättshavare bör dock i dessa fall en reduktion för den del den allmänna kreditav garanti som föreningen uttnyttjat. En förutsättning för garantin är att lånen säkerhetsmässigt ligger inom 90 % av marknadsvärdet. Avser förvärvet nyproduktion får garantin alternativt gälla lån inom det s.k. garantiunderlaget. lnom dessa ramar gäller garantin för lån motsvarande högst tre gånger det sparade beloppet, det vill säga lån för maximalt nio basbelopp 316 800 kr.

7.4.1 Garantins form

Som framgått av avsnitt 7.1.2 staten stöd till och ombyggnad ger nyav bostäder i form statlig kreditgaranti. Det finns av en således redan ett fungerande system för statliga kreditgarantier. Stödet i form av kreditgarantier till de bosparat och förvärvar som en egen bostad bör vara utformad enligt samma principer redan existerande som ordning. Det innebär således att den statliga garantin riktas de kreditgivare mot

som medverkar i Iånefinansieringen säkerhet

mot av pantbrev.

Garantin är utformad fyllnadsborgen, vilket

som innebär att om låntagaren brister i sina förpliktelser och fastighetenbostaden säljs till ett pris som inte täcker kreditgivarens fordran på det garanterade lånet, ersätter staten kreditgivaren för förlusten. Som tidigare framgått har staten i sådana fall regressrätt låntagaren. gentemot

88 Statliga ereditgarantierför

7.4.2 Krav säkerheter

nuvarande bygger att kreditgivaren inför lånegiv- Det systemet skall prövning att det föreligger säkerheter i den ningen göra en av omfattning krävs för att garantin skall gälla. Motsvarande ordning som bör gälla för de garantier för lån till de som bosparat. även som ges med vad gäller kreditgarantier för finansiering av nyl likhet som ombyggnad bostäder bör det garanterade lånet ha säkerheter och av pantbrev säkerhetsmässigt ligger i direkt anslutning till i form av som s.k. bottenlånet, det vill säga lån mot betryggande säkerhet i det fastigheten.

7.4.3 Kreditgarantins omfattning

garantisystem gäller för nyproduktion kreditgarantier för l det som ges investeringslån enligt huvudregeln med belopp motsvarande 30 % av garantiunderlaget. För bostäder byggs i områden med förväntad som värdetillväxt glesbygd finns möjlighet att få kreditgarantier för svag lån motsvarande 40 % garantiunderlaget. l syfte att mildra av problemen för byggbranschen under rådande lågkonjunktur medges for bostadsprojekt påbörjas före utgången av 1995 dessutom som statsgaranterade lån motsvarande 40 % av garantiunderlaget. utredningen anfört i avsnitten 4 och 5 bör en rimlig målsätt- Som ning med stödet till bosparande att den som bosparat till en vara erforderlig kapitalinsats skall kunna räkna med att få finanegen sieringen förvärvet bostaden löst. Det innebär att statsgarantin av av bör sikte på att ordna den lånefmansiering som krävs ovanför ta bottenlånet och till den kapitalinsatsen. Vid närmare upp egna bestämning kreditgarantins omfattning bör, framgått av det av som föregående utgångspunkten att den bosparande svarar för en egen vara kapitalinsats motsvarande åtminstone 10 % av anskaffningspriset. Kreditgarantins omfattning blir därmed främst beroende bedömningen bottenlånets omfattning. Som närmare redovisats i av avsnitt 3 innebär nuvarande förhållanden kreditmarknaden att man bör kunna räkna med bottenlån till 50-60 % av marknadsvärdet. upp Utredningen bedömningen att rådande försiktighet från bottenlånegör givarnas sida kommer att bestå under överskådlig tid. För att lösa

Statliga kreditgarantierför 89

återstående låneñnansiering behöver kreditgarantin därför omfatta ca 30-40 % av marknadsvärdet.

Det sagda leder utredningen fram till att huvudregeln bör vara att statens åtaganden i form av kreditgarantier för detta ändamål inte skall

vara mer omfattande än vad som motsvaras 40 % marknadsvärav av det. Avser förvärvet nyproduktion får kreditgarantin alternativt omfatta lån högst 40 % garantiunderlaget. om av Det bör dock framhållas att marknadsvärdet överstiger garantiunderlaget om skall garantin till bospararen relateras till marknadsvärdet. På motsvarande

sätt som angavs i föregående avsnitt bör när det gäller nyproducerade bostadsrätter reduktion göras för den del av det garantiutrymme som är utnyttjat av föreningen.

För att inte staten ska tvingas ta oacceptabla risker med dessa

garantier bör dessutom övre säkerhetsgräns För lån en anges. som ligger över denna säkerhetsgräns bör inte den statliga kreditgarantin gälla.

Utgångspunkten för bestämning denna gräns bör av vara att köparen genom sitt bosparande är beredd att ställa med kapitalinupp en egen sats, i form av det sparade beloppet, motsvarande åtminstone 10 % av marknadsvärdet. De statliga garantierna bör därför inte gälla lån som

säkerhetsmässigt ligger över 90 % bostadens marknadsvärde.

av Bestämmelserna för kreditgarantins omfattning måste utformas med beaktande av säkerhetsaspekterna. De skiljer sig mellan eget hem och bostadsrätter. Det finns dessutom anledning att i detta sammanhang beakta regelverk som finns för de statliga kreditgarantier som gäller vid nyproduktion. l det följande uppmärksammas därför närmare de skillnader som föreligger när det gäller dels mellan egnahem och bostadsrätter, dels mellan förvärv andrahandsmarknaden och vid nyproduktion.

Egnahem bostadsrätter. -

För egna hem torde det inte möta problem med kravet att de garanterade lånen skall ha säkerheter ligger i direkt som anslutning till bottenlånet. En annorlunda situation gäller dock belåningen av bostadsrätter inte är fast egendom. som Här är det alltså inte fråga om pantbrev som säkerhet utfärdats

som av inskrivningsmyndighet.

90 Statliga kreditgarantierör

pantsättningen att bostadsrättsföreningen l stället fullgörs genom denna. Bostadsrättsföreningen registrerar därvid meddelas om Allmänna civilrättsliga regler pantsättning gäller. pantsättningen. om pantsättningen skall gälla i viss ordning måste detta regleras Om överenskommelse mellan berörda parter. En lagreglerad särskilt efter i vilken gäller finns således inte. För att inte ordning panterna skall leda till alltför risker för staten bör som villkor systemet stora garantin skall gälla ställas krav att lånen ges av en och för att långivare. För inte statens risktagande skall få en oacceptasamma att fall bör reglerna för övre gräns för vilka bel omfattning i dessa en kan kompletteras med regler om vilken säkerheter som accepteras omfattning de statsgaranterade lånen får ha i förhållande till total i avsnitt 7.4.4. Även marknadsvärdet. Det utvecklas närmare om förslag kan innebära ett visst säkerhetsutrymme för lån utredningens statsgaranterade lånet torde sådan ordning ändå innebära före det en tillfredsställande säkerheter för garantin.

Nyproduktion andrahandsznarknaden -

beträffande säkerheterna bör förhålla sig En annan fråga är hur man nuvarande garantireglerna vid nyproduktion. Med nuvarande till de i dessa fall kreditgarantiernas omfattning i förhållande regler bestäms underlaget för räntebidrag. Kreditgarantier medges för investetill till det s.k. garantiunderlaget, vilket i normalfallet ringslån upp det schablonmässigt bestämda bidragsunderlaget. Kreditmotsvarar garantin alltså inte i dessa fall kopplad till fastighetens markär närvarande råder sådan skillnad mellan produknadsvärde. För en tionskostnaden och den färdigbyggda fastighetens marknadsvärde att garanterade lånen i de flesta fall saknar tillfredsställande säkerheter de

Skillnaden mellan produktionskostnaden och mark-

i fastigheten. för övrigt det huvudsakliga skälet för särskilda statliga nadsvärdet är kreditgarantier i dessa fall. Det schablonmässigt beräknade underlaget för bestämning av räntebidragets storlek är så bestämt att det förutsätter en egen

kapitalinsats, vid produktionskostnad motsvarar det genomsnitt

en som gällde då detta infördes. l nuvarande regler för statliga som system kreditgarantier ligger implicit ett krav en egen kapitalinsats

Statliga kreditgarantierör 91

motsvarande 10%. För att få samordning med den kreditgaranti som skall gälla bosparande bör reglerna i detta avseende inte innebära någon skillnad mot den nuvarande ordningen. Den bosparat och som förvärvar ett nyproducerat egnahem bör därför kunna räkna med lån

med statlig kreditgaranti som ligger inom det belopp motsvaras som av garantiunderlaget. Det innebär således att i de fall garantiunderlaget överstiger som marknadsvärdet bör garantiunderlaget ligga till grund för beräkning

av garantin. Om marknadsvärdet vid nyproduktion är högre än garantiunderlaget bör marknadsvärdet ligga till grund för beräkning

av garantin. För bostadsrätter är situationen komplicerad. Vid nyproduktion mer av bostäder som upplåts med bostadsrätt de statsgaranterade lånen ges

till bostadsrättsföreningen äger fastigheten. Kreditgarantier

som som stöd till bosparande tar emellertid sikte de privatpersoner, dvs.

enskilda bostadsrättshavare, behöver finansiera grundavgiften, som den s.k. insatsen. l det tidigare räntebidragssystemet hade bostads-

rättshavarna ett incitament att sätta så låg grundavgift möjligt som eftersom större grundavgift reducerade föreningens räntebidrag. en l det nya räntebidragssystem gäller fr.o.m. 1993 har dock dessa som förhållanden undanröjts. För bostadsrättshavare det i detta är system, i räntebidragshänseende, egalt hur stor grundavgift in. som sätts

Bidragsunderlaget är detsamma oavsett grundavgiftens storlek. En bostadsrättsförening med enbart bostäder kan därmed erhålla

stats-

garanterade lån till bidragsunderlaget. På

upp samma sätt som beträffande småhus är de schabloner ligger till som grund för bestämmandet bidragsunderlaget utformade så de förutsätter av att en

egenfinansiering med ca 10%.

Enligt utredningens uppfattning kan det inte rimligt såväl vara att föreningen enskilda bostadsrättshavare skall kunna få lån som med statliga kreditgarantier låneñnansiering. De statliga som avser samma kreditgarantierna till den bosparat bör därför sikta sig på som att utgöra stöd för de bostadsrättshavare bosparat till grundavgiften som och där det är fråga om att grundavgiften sätts högre för begränsa att föreningens lånebehov. l dessa fall bör således bostadsrättshavare en som bosparat kunna räkna med statsgaranterade lån till bidragsupp underlaget, dock endast i den omfattning för kreditsom utrymmet garantier inte tagits i anspråk föreningen. Med sådan ordning av en

92 Statliga kreditgarantin för

de kreditgarantier för bosparande och de som avser stöd till bör nyproduktion förenliga. kunna vara

Sammanfattning säkerhetskraven av

innebär således utredningens förslag beträffande Sammantaget gränsdragningen för den statliga kreditgarantins omfattning följande. Vid förvärv bostad, eget hem och bostadsrätt, är huvudregeln att av statliga kreditgarantin för bosparare omfattar lån med säkerheter den 40 % marknadsvärdet och ligger inom 90 % av bostadens om av marknadsvärde. För egnahem ställs dessutom krav att säkerheterna i form pantbrev ligger i direkt anslutning till bottenlånet. av Vid nyproduktion och i de fall garantiunderlaget överstiger marknadsvärdet får den statliga kreditgarantin för bosparare omfatta inom garantiunderlaget. Kreditgarantin får omfatta lån lån som ligger 40 % garantiunderlaget. Även i dessa fall gäller for upp till högst av egnahem det skall föreligga säkerheteri form av pantbrev i direkt att anslutning till bottenlånet. För bostadsrätter reduceras kreditgarantin den omfattning bostadsrättsföreningen utnyttjar lån med den i som kreditgaranti medges föreningen i samband med nyproduktion. som Om marknadsvärdet vid nyproduktion är högre än garantiunderlaget gäller givetvis huvudregeln marknadsvärdet angivits i om som föregående stycke.

7.4.4 Lån i förhållande till sparat belopp

Slutligen skall utredningen ställning till i vilken omfattning lån med ta statlig kreditgaranti skall kunna erhållas i förhållande till sparat belopp. Som framgått såväl avsnitt 3 om nu befintliga bosparforav de förslag till redovisats i avsnitt 5.3-5 mer som av nya system som finns olika uppfattningar hur stor denna s.k. lånerätt bör vara i om förhållande till sparat kapital. Som framgått av dessa avsnitt innebär såväl det nuvarande ungdomsbosparandet som Sparbankens Nya Bosparande lånerätt motsvarar tre gånger det sparade beloppet. en som Bofrämjandets förslag förutsätter lånerätt till premieberättigat en sparbelopp motsvarar det sparade beloppet. som

Statliga ereditgørøzntierför 93

Mot bakgrund av vad som tidigare anförts beträffande behovet av

finansiering av det s.k. topplånet, dvs. lånet mellan bottenlånet och

den insatsen finner utredningen lånerätt egna att en som motsvarar det sparade beloppet blir alltför begränsad. l sådana fall skulle det för den som sparat ihop till 10 % egen kapitalinsats ändå kvarstå olöst ett

lånefinansieringsproblem. Utredningen att för stödet skall

anser att vara meningsfullt och verkligen utgöra ett incitament påbörja och att fullfölja ett långsiktigt bosparande bör den statliga kreditgarantin

omfatta lån motsvarande tre gånger det sparade beloppet, förutsatt att lånen ligger inom de angivits i avsnitten 7.4.2-5. ramar som Som framgått av avsnitt 7.3.3 bör statens åtaganden inte enbart begränsas till viss andel bostadens marknadsvärde en av eller

bidragsunderlag vid nyproduktion. Det är också rimligt begränsa

att det statliga åtagandet så att det inte överstiger ett visst belopp, oavsett bostadens marknadsvärde. Med utgångspunkt från att statsgaranterade lån skall kunna uppgå till tre gånger det sparade beloppet framstår det

som lämpligt med bestämmelser vilket högsta belopp, om sparat inklusive avkastning, skall kunna läggas till som grund för det statgaranterade lånet. Här är det återigen fråga avvägning om en mellan å ena sidan intresset att begränsa statens risktagande och å av andra sidan intresset att lösa problemet med finansieringen av av förvärvet.

Som anförts i avsnitt 7.3.3. är rimlig avvägning dessa delvis en av motstående intressen ett sparbelopp, inklusive avkastning, om högst tre basbelopp, för närvarande 105600 kronor, som skall kunna ligga till grund för statsgaranterad lånegivning.

Det innebär således att den bosparat maximalt disperson som ponerar minst 105600 kronor för kapitalinsats och därutöver egen ett statsgaranterat lån tre gånger detta belopp. Lånet kan således maximalt uppgå till 316800 kronor bosparat. Det bör per person som vara tillräckligt för att i normalfallen möjliggöra tillfredsställande en

finansiering av bostadsförvärvet.

Det bör betonas att denna begränsning och avser var en som bosparat. Bestämmelserna bör i övrigt utformas så två att personer som bosparat och för sig kan utnyttja var en summan av den

lånemöjlighet som följer bosparandet de

av om avser att gemensamt äga bostaden. l sådana fall innebär dock de redovisade begränsningarna i avsnitt 7.4.3-5 att de statsgaranterade lånen inte kan uppgå

94 Statliga ereditgarantier för

marknadsvärdet bidragsunderlaget vid till än 40 % av resp. mer nyproduktion.

7.5 Övriga garantivillkor

Förslag: För statsgaranterade lån krävs att låntagaren är att kreditvärdig. bör 15 år vid förvärv andrahandsmarknaden Garantitiden vara och 25 år förvärvet avser nyproduktion. om Garantin följer låntagaren inte fastigheten. som person, Bostadskreditnämnd BKN bör administrera garantin. Statens garantin skall gälla bör kreditgivare betala en avgift som För att bör bestämma så att den täcker beräknade kostnader för regeringen garantiåtagandet.

7.5.1 Kreditvärdighet

vad gäller villkor för statliga kreditgarantier För l likhet med som som nyproduktion bostäder bör också i detta sammanhang ställas krav av låntagaren bedömts kreditvärdig. En sådan bedömning får att som naturlig del i den prövning görs inför all lånegivning. ses som en som kreditprövning finns även reglerad i konsumentkreditlagen Krav om kreditmarknadslagen. Ett villkor för att garantin skall gälla är och sådan bedömning gjort sannolikt att låntagaren klarar de således att en amorterings- och andra lånevillkor som ställs upp. Som ränte-, framgått tidigare har dock den bosparat regelbundet redan styrkt som detta i viss utsträckning. Utredningen det, utöver dessa allmänna villkor, bör finnas anser att bestämmelser innebär att kreditgaranti inte skall gälla lån som som till under 18 års ålder. ges personer

Statliga kreditgarantierför

7.5.2 Kreditgarantins längd

Statens åtagande för kreditgarantier bör också innehålla regler som begränsar statens i tiden. De nuvarande bestämmelserna ansvar innebär att tiden kreditgarantier för lån till och ombyggnad ny- är begränsad till 25 år. Garantitidens längd bör bestämmas med utgångspunkt från att det är fråga om ett topplån låntagaren bör ha intresse komma som av att i från. Vidare bör hänsyn tas till att garantier inte bör erbjudas under längre tid än krävs för att kompensera bristande säkerheter som i övrigt. Den förhållandevis långa garantitiden för nyproduktion betingad . är av att produktionskostnaderna normalt överstiger den fardigbyggda fastighetens marknadsvärde. Man kan normalfallet inte räkna med en sådan värdetillväxt att topplånet kan sägas få tillfredsställande

säkerheter i fastigheten lång tid. En förutsättning för kunna att

erhålla lånefinansiering till sådant bostadsbyggande därför

är att garantitiden har den angivna omfattningen. Vid förvärv av bostad andrahandsmarknaden är situationen annorlunda. Som framgått avsnitt 7.4 är utgångspunkten av att staten inte skall ge garantier för andra lån än de ligger inom bostadens som marknadsvärde. Behovet långa garantitider gör sig därmed av inte gällande på samma sätt vid nyproduktion. som Enligt utredningens uppfattning bör dessa skillnader vid nyproduktion och förvärv på andrahandsmarknaden också spegla sig i bestämmelserna för garantitidens längd. Vid förvärv andrahandsmarknaden bör garantitiden inte vara längre än 15 år. Det bör tillräcklig tid för det vid utgången vara att av garantitiden skall finnas tillfredsställande säkerheter i fastigheten för den del av lånet som då återstår. Vid nyproduktion gäller dock i grunden skäl för samma en lång garantitid gälla även då köparen bosparat till kapitalinsats. en egen En regel om samma garantitid vid förvärv på andrahandsmarknaden som för bosparare skulle innebära sämre statliga villkor för dem jämfört med den som inte bosparat. Det kan inte avsikten anses vara med det statliga stödet för bosparare. Därför bör garantitidens längd vid förvärv av nyproducerad bostad 25 år även för den vara som bosparat.

96 Statliga ereditgarantierför

7.5.3 Kreditgarantin följer låntagaren

redovisats föreslås att det statliga stödet utformat så att Som tidigare bosparat skall kunna erhålla statligt stöd i form av den person som lån. Även det villkor för sådan garanti skall statsgaranterade om som föreligger säkerheter i fastigheten är ändå stödet det gälla att det riktat till enskild Det innebär, till statsgaranterade lånet en person. från vad gäller kreditgarantier till nyproduktion, att skillnad som

garantierna inte följer fastighetenbostaden utan personen. Om

från sin bostad och förvärvar bostad bör alltså personen flyttar en ny följa med, under förutsättning att villkoren i övrigt garantin för lånen uppfylls beträffande den bostaden. l ett sådant fall byter man nya alltså egentligen bara säkerheter för lånet.

skall kvalifikationen för kreditgaranti gälla vid Som tidigare nämnts

bostad under kreditgarantins giltighetstid. Kvalifikatio-

förvärv av ny för garantier kan även utökas inom de ramar som tidigare nen redovisats, sparbeloppet ökar under tiden. Det bör också erinras om skall kunna erhålla kreditgaranti för en bostad om att flera personer under förutsättning att de kvalificerat sig i enlighet de gemensamt äger

med reglerna för bosparande.

Om bostaden säljs utan att förvärvas är situationen en annan. en ny för garantin då inte längre är uppfyllda skall lån Eftersom villkoren

med kreditgaranti då återbetalas.

7.5.4 Kontrollsystem

Villkoren för lån med statliga garantier har utformats för att pröv-

i viss mån kontrollen skall kunna ingå som en naturlig del ningen och kreditgivning. Den föreslagna ordningen bör därför bygga på i normal likhet med statliga kreditgarantier för nyproduktion, kreditgivare att, i

för viss kontroll. svarar möjligt för kreditgivare att med hjälp av uppgifter Det bör vara en

sparinstitutet eller låntagaren sparvillkoren är uppfyllda.

från se om förutsätts också reda for vilket ändamål lånen Kreditgivaren ta skall användas. En rimlig ordning kan vara att låntagaren genom

från bostadsrättsföreningen visar detta. Det ingår lagfart eller intyg naturligen i kreditgivarens uppgift att göra en bedömning av också

Statliga ereditgarantierför 97

låntagarens kreditvärdighet och den värdering bostaden krävs av som för bedömningen säkerheternas värde. av Bostadskreditnämnden BKN handhar i dag administrationen av statliga kreditgarantier för och ombyggnad bostäder. ny- av BKN svarar bl.a för de föreskrifter och förhandsbesked kreditgivare som en kan behöva för att tolka bestämmelserna rätt. BKN har också till

uppgift att hantera de fall då garantin skall utlösas. Det framstår som naturligt att BKN även ansvaret för administrationen de statliga ges av kreditgarantierna för lån till bosparare. Det föreslagna stödet för bosparande kräver således inte att någon kontrollinstans byggs ny upp.

7.5.5 Garantiavgift

Som närmare redovisats i avsnitt 7.1.2 finansieras de statliga kredit-

garantier som gäller vid och ombyggnad och de särskilda ny-

omfördelningslån som gäller från årsskiftet särskild avgift.

genom en Avgiften betalas av kreditgivaren. Avgiftens storlek har bestämts så att intäkterna från avgiften skall täcka de beräknade kostnaderna för

staten om garantien löses ut. Avgiften vid nyproduktion bostäder av är bestämd till 0,5 % det garanterade beloppet. Avgiften för det av omfördelningslån kan erhållas fr.o.m. 1994 uppgår till som 3 % av det garanterade beloppet och det förutsätts att kreditgivaren utfäster sig att betala avgiften under en femårsperiod. Även för statens åtagande i form garantier för lån till bosparare av bör en avgift tas ut. Den bör motsvarande bestämmas sätt så att statens intäkter från avgifterna täcker de beräknade kostnaderna för att garantin löses ut. Storleken avgiften bör bestämmas regeringen av eller den myndighet regeringen bestämmer. som Mot bakgrund av skillnaderna i garantiåtagande vid nyproduktion jämfört med förvärv på andrahandsmarknaden bör inte skilda avgiftsstorlekar uteslutas i dessa fall. Även detta bör dock regeringen bestämma, liksom det om skall förutsättas att kreditgivare önskar utnyttja som garantin utfäster sig att betala avgiften under femårsperioder.

98 Statliga ereditgarantierför

7.6 Ikraftträdande m.m.

föreslagna bosparsystemet bör träda i kraft den l juli Förslag: Det ungdomsbosparande skall då upphöra att gälla. 1995. Lagen om för kreditgarantier för bosparare anges i förordning. Bestämmelserna

för det föreslagna bosparsystemet bör införas så Starka skäl talar att praktiskt möjligt. Med hänsyn till förslagets utformning snart det är några särskilda förberedelser hos sparinstitut och torde knappast kreditgivare krävas. Det innebär således att det föreslagna bosparsystebör kunna träda i kraft så snart den politiska beslutsprocessen ägt met Tidigaste tidpunkt för ikraftträdande bedöms därför vara den 1 rum. juli 1995. redovisats i avsnitt 3.3.1 föreligger förslag att de särskilda Som om bestämmelserna för allemanssparandet skall upphävas. Den nu föreslagna ordningen för statligt stöd till bosparande är utformad så de bosparat i tidigare system inte förlorar något en att som övergång till den föreslagna ordningen. Det talar för att lagen om ungdomsbosparande upphävs- vid tidpunkt det föreslagna samma som till bosparande införs. Utredningen föreslår därför att bestödet

stämmelserna för kreditgarantier för bosparare träder i kraft den 1 juli

1995 och lagen 1988:46 ungdomsbosparande då upphör att

att om gälla. Med nuvarande ordning är de särskilda bestämmelserna för bosparande angivna i lag; lagen 1988:46 bosparande och i lagen om

allemanssparande19831890. Bestämmelserna för statliga kredit-

om garantier vid och ombyggnad i förordning som utfärdats av ny- anges regeringen; förordningen 1991:1924 statlig kreditgaranti för om bostäder. Bestämmelserna för den statliga kreditgarantin till de som i bosparat

bör samordnas med de bestämmelser gäller för statliga kreditsom garantier för lån till och ombyggnad bostäder och omtörny- av delningslån. Enligt utredningens uppfattning sker det lämpligast om

Statliga

ereditgarantierför 99

bestämmelserna anges i form förordning. Utredningen lägger därför av

inte fram något förslag till författningsreglering garantisystemet.

av

8 Effekter

8.1 Effekter för

bospararen

Effekterna för bospararen utredningens av förslag till bosparstöd ligger främst i att via bosparandet möjliggöra

en totalfmansiering vid

bostadsförvärv.

Totalñnansieringen består dels i lånerätten, dels i möjligheterna till rimlig låneñnansiering främst topplånet till

av goda villkor. Vidare innebär sparande kapitalinsats

av en egen lägre skuldsättningsgrad,

vilket i sin tur bidrar till lägre ränteutgifter och ökad ekonomisk stabilitet för hushållen efter bostadsförvärvet.

Lånerätten

Nedanstående tabeller visar hur lånerätten blir stor vid månatliga sparbelopp på 500 kr, 800 kr och det maximalt n. premieberättigade sparbeloppet l24 basbelopp l 467 kr. De första tre tabellerna utgår från ett bostadsvärde 500 000 kr. De därpå följande tre tabellerna utgår från ett bostadsvärde l miljon kr. Sparräntan är i exemplen uppskattad till 5,25 % efter skatt. För enkelhetens skull har utredningen bortsett från prisökningen på bostaden under spartiden. Den första tabellen förutsätter ett månatligt sparande 500 kr vid bostadsvärdet 500 000 kr.

102 Effekter

erhålla statsgarantcrade län vid ett månatligt Tabell 8:1 Sparandetid för att 500 kr. Bostadsvärde 500.000 kr. sparande av

den kortast möjliga spartiden ca 6 år Som framgår tabellen blir av berättigar till den statliga kreditför att uppnå ett sparbelopp som

ett basbelopp, f.n. 35 200 kr vid ett månatligt

garantin och lånerätten

bospararen i exemplet sammanlagda in- 500 kr. Då har sparande av

000 kr, dvs. över ett basbelopp. Inklusive ränta sättningar 36

300 kr. Bospararen har då rätt till ett uppgår detta belopp till 41

sparkapita1et 3 41 300 kr d s 123 900 kr. bostadslån 3 x x v

kapital uppgår då till 165 200 kr 123 900 kr Lånerätten och sparat

+ 41 300 kr.

erhåller bospararen maximal lånerätt baserad 40 % Efter ca 10 år

bospararen ett sparkapital uppgår till

marknadsvärdet. Då har som av till statsgaranterat lån 200 000 kr 40% av 74 656 kr och rätt ett

Statsgaranterad lånerätt och sparat kapital uppgår då till 500 000 kr.

274 656 kr.

för erhålla statsgaranterade lån vid

Följande tabell visar spartiden att

800 kr och med ett bostadsvärde om 500.000 kr. ett sparbelopp av

Effekter 103

Tabell 8:2 Spartid för att erhålla statsgaranterade lån vid ett månatligt sparande av 800 kr. Bostadsvärdc 500.000 kr.

Kortast möjliga spartid för att uppnå ett sparande som ges statsgaranterad lånerätt blir ca 4 år vid ettemånatligt sparande 800 kr. av Då uppgår de sammanlagda insättningarna till 38 400 kr och det

sparade beloppet inklusive ränta till 42 332 kr. Den statsgaranterade lånerätten är då 126 995 kr 3 42 332 kr. Tillgängligt x kapital uppgår till 169 327 kr. Maximal statsgaranterad Iånerätt uppnås efter ca 7 års bosparande. Då uppgår sparkapitalet till 78 660 kr. Statsgaranterad lånerätt och sparkapital uppgår till sammantaget 278 660 kr. l nästkommande tabell uppgår sparandet till 1 467 kr, vilket är det maximalt månatliga garantigrundade sparbeloppet vid nuvarande

basbelopp.

Tabell 8:3 Spartid föratterhålla statsgaranteradelån vid ett månatligt sparande av 1 467 kr. Bostadsvärdc 500 000 kr.

År Sparår Sparat kapital

418 992

104 Effekter

lån kan erhållas efter tidigast 24 månaders

Statsgaranterade

stödberättigande bosparande eftersom bospararen då gjort maximalt sammanlagt ett basbelopp. Detta innebär att även om insättningar inklusive ränta, såsom i ovanstående tabell,

det totala sparkapitalet

basbelopp redan efter 23 månader, måste bospararen överstiger ett månad för att erhålla statsgaranterat lån. spara ytterligare en uppnås i exemplet den maximala lånerätten 200 Redan efter 4 år

000 kr 40 % 500 000 kr. av spartiden för att erhålla statsgaranterade lån vid Följande tabell visar miljon kr och ett månadssparande av 500 kr. bostadsvärdet l

erhålla statsgaranterade lån vid ett månadssparande Tabell 8:4 Spartid för att 500 kr. Bostadsvärde 1 miljon kr. av

år 9 blir den statsgaranterade lånerätten ungefär Fram till och med

exemplet med månadssparande 500 kr och ett densamma som i ett

000 kr. Eftersom ett bostadsvärde på l miljon kr bostadsvärde på 500

ända till 316 800 kr nio basbelopp blir

innebär lånerätt upp en

efter år 9 större vid ett bostadsvärde l miljon kr. lånerätten

uppgår sparbeloppet till 800 kr i månaden vid ett l följande tabell

bostadsvärde på l miljon kr.

Effekter 105

Tabell 8:5 Spartid lör att erhålla statsgarantcrade lån vid ett månatligt sparbelopp av 800 kr. Bostadsvärde 1 miljon kr.

Av tabellen framgår att bospararen i detta exempel efter 10 år ca uppnår maximal total statsgaranterad lånerätt 316 800 kr 3 x maximalt premieberättigatbosparande är basbelopp. Bosparasom tre ren har i exemplet efter 10 år ett sparkapital inklusive ränta på 119 450 kr. Sammanlagt uppgår sparbelopp och statsgaranterad lånerätt då till 436 250 kr. Nedanstående tabell visar slutligen spartiden för erhålla att garanterad lånerätt vid ett sparande av 1 467 kr i månaden och ett bostadsvärde på 1 miljon kr.

Tabell 8:6 Spartid lör att erhålla statsgaranteradelån vid ett månatligt sparande av 1 467 kr. Bostadsvärdel miljon kr.

År Sparår Sparat kapital Lånegr.

535 792

SOU 1994: 121

106 Effekter

maximalt premieberättigat sparande erhålles maximal

Efter 6 års statsgaranterad lånerätt. Lånerätten 316 800 kr tillsammans med det kapitalet på 121 147 kr uppgår då till inte mindre än 437 947 sparade sammanhang anledning att erinra att lånerätter kr. Det finns i detta om bosparat. Om två personer i ett hushåll avser varje person som också lånerätten. Rätten till lånegaranti begränsas dock bosparar ökar inte får omfatta lån för än 40 % av bostadens av att garantin mer

garantiunderlag vid nyproduktion.

marknadsvärde allternativt

framgått redovisningen i utredningens avsnitt 3.5.2 kan Som av kapitalinsats vid förvärv egnahem andrahandsbehovet av egen av marknaden beräknas uppgå till drygt 100 000 kr för stora delar av egnahem i storstäderna kan den egna kapitalinlandet. Vid förvärv av uppgå till 150 000 200 000 kr. Vid nyproduktion av satsen beräknas -

produktionskostnaderna i många fall överstiger priserna

egnahem, där andrahandsmarknaden, blir behovet egen kapitalinsats ännu av redovisningen i utredningens avsnitt 3.5.2 framgår också att större. Av bostadsrätt kan behovet kapitalinsats beräknas vid förvärv av av egen 000 100 000 kr för stora delar landet, i storstäderna uppgå till 50 av - 125 000 kr. Mot denna bakgrund torde utredningens förslag närmare tillräckligt stöd för att i de flesta normalfall möjligkunna utgöra ett för bospararen klara tillfredsställande finansiering av göra att en bostadsförvärvet.

Låneñnansieringen

tidigare redovisat i avsnitt 3.5.2 har topplånen Som utredningen gånger villkor än bottenlånen. Det är t ex inte ovanligt många sämre låneräntan för topplånet ligger flera procentenheter högre än att låneräntan för bottenlånet. Topplånet blir därmed ofta betydligt dyrare

för låntagaren än bottenlånet. En målsättning för utredningens förslag är att rimlig lånefinansiering främst topplånet till goda villkor skall kunna vara möjlig att erhålla av hushåll till erforderlig kapitalinsats. Det går inte helt för som sparat förutse vilken effekt den föreslagna statsgarantin får på de säkert att garanterade lånens räntenivåer. En rimlig uppskattning kan emellertid statsgaranterade lånet får ränta ligger 2 3 % vara att det en som ca lägre än topplånets räntesats.

Effekter 107

Vid ett maximalt utnyttjande den statliga Iånerätten skulle detta av kunna innebära minskade ränteutgifter för bospararen efter bostadsför-

värvet på ca 6 000 kr om året efter skatt vilket motsvarar lägre månatliga ränteutgifter 500 kr efter skatt. Därtill kommer ca att bospararen via tillskjutandet sparad kapitalinsats vid av en egen bostadsförvärvet minskar sina ränteutgifter och därmed ytterligare ger finansiell stabilitet till bostadsförvärvet. En kapitalinsats på l5 % egen vid bostadspriset l miljon kr i exemplet innebär lägre ovan t ex en årlig ränteutgift med 15 750 kr eller l 3l2 kr månad vid ca ca en låneränta l0,5 % efter skatt. Den effekten sammantagna av bosparandet blir därför i exemplet 22 000 kr lägre räntekostnader ca per år eller ca l 800 kr lägre ränteutgifter månad. per Ett maximalt utnyttjande av den statliga Iånerätten vid bostadspriset 500 000 kr skulle motsvarande vis kunna innebära minskade

ränteutgifter för bospararen med 3 750 kr året efter skatt vilket ca om motsvarar lägre månatliga ränteutgifter med 312 kr. En ca egen kapitalinsats 15 % vid bostadspriset 500 000 kr innebär lägre en årlig ränteutgift med 7 800 kr eller 650 kr i månaden. Den ca ca sammantagna effekten av bosparandet blir då ll 550 kr i lägre räntekostnader per år eller 962 kr lägre ränteutgifter månad. ca per

8.2 Effekter

prissättning

En grundläggande förutsättning för att det skall meningsfullt vara med ett statligt stöd för bosparande är givetvis kan räkna med att man att det kommer köparnabospararnatill del. Frågan är därför det finns om en risk för att de föreslagna kreditgarantierna kan driva bostadsupp priser på ett oönskat sätt. Därvid kan konstateras statlig krediten garanti i detta avseende har större förutsättningar, än t.ex. premiestöd eller motsvarande, att inte leda till kapitalisering i form högre av priser.

Det finns inte heller någonting tyder på nuvarande som att statliga kreditgarantier för lån till och ombyggnad bostäder haft någon ny- av märkbar effekt för bostadspriserna. Ingenting tyder heller det att stöd som ges i form av ungdomsbosparande eller de lånerätter som är

108 Effekter

varit förenade med olika sparformer fått någon oönskad prisuppoch drivande effekt. beaktas vid den övervägande delen bostadsför- Det bör vidare att av innehar bostadsförvärvaren redan villa eller bostadsrätt. Det värven en förhållandevis liten andel bostadsöverlåtelserna som avser är en av förstagångsförvärv ägda bostäder. Det förhållandet att de i denna av bosparat erhåller stöd i form statsgaranterade lån torde grupp som av kunna påverka den allmänna prissättningen egnahem och knappast bostadsrätter ett oönskat sätt. Med den föreslagna utformning garantin bör prisbildningen av övriga förvärvsgrupper inte påverkas i annan omfattning bostäder för vad följer fungerande kreditmarknad. än som av en

8.3 Statsñnansiella effekter

statliga kreditgarantin finansieras via särskild avgift som skall Den en så den täcker kostnaden för eventuella kreditförluster. bestämmas att kreditgarantin skall regleras så att inga statsfmansiellal Avgiften för kostnader uppstår. statligt stödda bosparandet syftar till att öka incitamentem Det nya för hushållen att till ökad egen kapitalinsats vid förvärv av spara en bostad. Ett sparande till kapitalinsats vid bostadsförvärv innebär egen fördelar, inte enbart för respektive hushåll, utan även för samhällseko--

nomin i stort. allmänna Stabilisering erhålls bostadsmarknaden somi Den som följd ökad kapital i den bostaden minskar behovet av en av eget egna subventionsinslaginom bostadsförsörjningen. Statsfmansernapåverkas; minskad lånefmansiering reducerar hushållens skatteavdrag; även av att för skuldräntor. finns därför goda skäl att anta att utredningens förslag kam Det medföra positiva effekter statsbudgeten.

Effekter 109

8.4 Regionalekonomiska effekter

Rådande osäkerhet kreditmarknaden medför i särskilt hög grad problem för lånefinansiering av bostadsförvärv i glesbygd. Osäkerhet om marknaden och möjligheterna att finna intresserade köpare i dessa områden riskerar att försvåra för bostadsförvärvare tillfredstälatt lande lånefinansiering. Kreditgivare blir försiktiga med bottenlånegivning, vilket leder fram till ökat behov den dyrare topplånefinansieav ringen. Utredningens förslag genom sin konstruktion med statsgarantier och lånerätt innebär förbättrade förutsättningar för alla bosparare skall att kunna erhålla krediter till goda kreditvillkor i samband med bostadsförvärv. Utredningsförslaget kan således förmodas få regionalgynnsamma ekonomiska effekter genom de ökade möjligheterna erhålla lån till att goda ekonomiska villkor vid förvärv bostäder är belägna av som utanför tätorterna och i glesbygd.

i 4 .

Bilaga 1 111

Översikt

av tidigare presenterade

bosparförslag

Bofrämjandets förslag till bosparande

Bofrämjandet har presenterat ett förslag till bosparande benämns som Allmänt bosparande och bygger på ett sedan 60 år fungerande som tyskt system för bosparande Bausparkassen med i dag 25 miljoner ca bosparare.

Bosparsystemets utformning

Bofrämjandets förslag till sparsystem innebär att bospararen genom ett

kontinuerligt sparande mot låg ränta bygger fastlagt sparbe-

upp ett lopp. När det fastlagda sparbeloppet uppnåtts, får bospararen rätt till ett bosparlån som löper med fast förmånlig ränta. Sparmedlen kan en sedan tillsammans med lånebeloppet användas för boinvestering. en Systemet är slutet i den mening att endast medel ihop som sparats av deltagarna i systemet kan disponeras för lângivningen. Det slutna sytemet innebär fasta räntesatser. Bosparandet gäller även renovering och om- och tillbyggnad av bostad, vid köp tomt och en av amortering av bostadslån. Sparandet stimuleras via statliga premier.

Tillåtna sparformer

l Bofrämjandets bosparförslag skall bosparande ske särskilt bosparkonto i bank eller i särskild bosparkassa.

112 Bilaga 1

Vem kan bospara

åldersgräns för att påbörja bosparandet i Bofrämjan- Det finns ingen dets förslag.

Sparbelopp

sparbelopp är i Bofrämjandets förslag

Insatt sparpremieberättigat

000 kr i månaden och l2 000 kr år. Inget hindrar maximerat till l per årligen än 12 000 kr men då utgår ingen bospararen att spara mer överskjutande delen. Minsta månatliga belopp för att premie för den erhålla premie är 200 kr.

Spa rtid

spartid beräknas i Bofrämjandets förslag uppgå till ca 8 år Nödvändig amorteringstiden till 12 år. Dessa villkor kan variera från fall och ca fall, beroende hur sparavtalet görs Sparande skall ske till till upp. bosparandet nått miniminivå 50 % av den totala bospardess en av

Resterande 50 % i form av bosparlån.

summan. ges

Sparpremie

Bofrämjandet föreslår att 10% det månatliga premieberättigade

av sparbeloppet utbetalas i skattefri statlig sparpremie. Maximal årlig skattefri bosparpremie blir därmed l 200 kr. Därutöver föreslås en

låg bosparränta ca 2,5 % samt rätt till bosparlån

skattefri men - - 2% bosparräntan. Bosparpremie utbetalas inte

med låg ränta ca över

bosparavtalet fullföljes för avsett ändamål, dvs boinvestering. om

Bostadsinvesteringar berättigar till stöd som

Bofrämjandets förslag innebär att sparpremie utgår vid byggande, renovering, och tillbyggnad eller köp eget hem, bostadsrätt om- av

Bilaga 1 113

eller fritidshus. Sparpremie utgår även vid tomtförvärv och amortering av bostadslån.

Statsfinansiella kostnader

De statsñnansiella kostnaderna för Bofrämjandets bosparränta består dels i den skattefria statliga bosparpremien 10 % belopp, av sparat dvs maximalt l 200 kr år och bosparare. per Dels består de statsfinansiella kostnaderna i den skattebefriade bosparräntan 2,5 %. Beräknat 30 % beskattning ränteintäkter blir den statsñnansiella av subventionen 0,75 % årligt sparbelopp, dvs maximalt 80 kr år per och bosparare. De sammanlagda statsfinansiella kostnaderna blir således maximalt l 250 kr år och bosparare. Vid uppskattning per en av att ca 120 000 ägda bostäder byter ägare varje år och samtliga dessa ägarbyten skulle innefattas i bosparandet, kan de statsfinansiella kostnaderna uppskattas till ca 154 miljoner kr årligen. Å andra sidan mildras de statsñnansiella kostnaderna av att den låga låneräntan innebär lägre avdragsbelopp under inkomstslaget kapital i deklarationen för låntagarna.

Boverkets förslag till bosparande

Bosparsystemets utformning

Boverkets förslag till bosparande innebär att staten stimulerar ett bosparande att tillåta att upplupen för bostadssparande genom ränta

inte beskattas förrän bostadsinvesteringen sker.

Tillåtna rformer spa

Boverket föreslår att bosparandet skall ske särskilt inlåningskonto i bank.

114 Bilaga I

Vem kan bospara

eller definition åldersgränser m.m. för vilka Någon avgränsning av

delta i Boverkets bosparandeförslag har inte

skall kunna som specificerats.

Sparbelopp

maxi- eller minibelopp finns inte angivet i Några avgränsningar av Boverkets förslag

Spartid

Även här saknas uppgift i Boverkets förslag

Sparpremie

i Boverkets förslag till bosparande utgörs av att Sparpremien spartiden får ränta ränta den uppskjutna bospararen under och endast del avkastningen beskattas. skatten att en av

Bostadsinvesteringar berättigar till stöd som

innebär den förmånliga beskattningen skall gälla Boverkets förslag att eller bostadsrätt eller vid ombyggnad när bospararen köper eget hem renovering bostad hushållet redan äger. eller av en som

Kontrollfunktion

inte någon kontrollfunktion i sitt förslag. Boverket har angett

Bilaga 1 115

Statsfmansiella kostnader

Boverket beräknar att den uppskjutna beskattningen bosparräntan, av med en årlig ränta 10% och skattesats 30% efter 10 års en bosparande med l 000 kr i månaden värd 7 800 kr för bospararenPå grund av att inte bara bostadsköp utan även renovering och om-

byggnadsåtgärder av bostäder berättigar till förmånligare beskattning

är det svårt att beräkna de statsfinansiella effekterna Boverkets av förslag.

Utredningen om statens stöd for

bostadsfmansieringen

l slutbetänkandet Avreglerad bostadsmarknad Del ll SOU 1992:47

lämnade bostadsfinansieringsutredningen förslag till bosparande

ett med en statlig bosparpremie.

Bosparsystemets utformning

Enligt förslaget bör det statliga stödet för hushållens anskaffning av bostad utgå i form av en skattefri bosparpremie utbetalas sedan som bostaden har anskaffats. Därigenom garanteras att stödet betalas ut endast till de som verkligen har anskaffat bostad.

Tillåtna sparformer

Bostadsñnansieringsutredningens förslag innebär att bosparande skall

kunna ske dels inom ramen för allemanssparandet dels inlåningskonto i bank eller sparkassa eller i värdepappersfond. Enligt förslaget skall sparmedlen kunna flyttas inom de sparformer anslutna som var till bosparandet utan att rätten till bosparpremien påverkades. Bosparmedlen föreslås kunnas tas ut även för andra ändamål än

bostadsanskaffning.

116 Bilaga 1

Vem kan bospa ra

skall enligt bostadsfinansieringsutredningens förslag vara Bospararen Sverige. För kunna erhålla bosparpremie måste folkbokförd i att bospararen ha fyllt 18 år.

Spa rbelopp

premieberättigade insättning enligt bostadsfinansieringsut- Högsta var

redningen l 000 kr varvid det högsta årliga premieberättigade

bosparandet högst fick uppgå till 12 000 kr. Ackumulerade premiebenettoinsättningar föreslogs maximalt kunna uppgå till rättigade 120 000 kr.

Spa rtid

förslaget krävs åtminstone 2 års bosparande och nettoinsätt- Enligt minst 24 000 kr för att den statliga bosparpremien skall ningar erhållas. Ingen maximitid för bosparandet föreslås. Men vid kunna maximalt premieberättigat bosparande tar det 10 år innan maximal

bosparpremie kan erhållas.

Sparpremie

skall erhålla skattefri statlig bosparpremie l0 % av Bospararen en ackumulerade nettoinsättningarna i sparandet. Därutöver skall de bospararen erhålla sparkontots ränta eller aktiefondens värdeökning.

Bostadsinvesteringar som berättigar till stöd

Bosparpremie skall enligt bostadsñnansieringsutredningen ges till köp permanentbostad inom landet. Stöd föreslås utgå till såväl köp av av bostadsrätt både vid nyproduktion och andrahandssmåhus som marknaden.

Bilaga I 1 17

Kontrollfunktion

Utredningens förslag innebar att det kontrollsystem finns som uppbyggt för allemanssparandetoch administreras Riksgäldskontoav ret skulle vidareutvecklas och utnyttjas även för bosparandet. De sparinstitut som erbjuder sparformer berättigar till statlig som bosparpremie föreslås rapportera månatliga nettoinsättningar och uttag till Riksgäldskontoret som skall beräkna de ackumulerade premieberättigade nettoinsättningarna. Kontroll föreslås ske av att spararen har sammanlagda premieberättigade nettoinsättningar minst 24 000 kronor, varmed avses samtliga premieberättigade månatliga insättningar i sparandet med avdrag för det sammanlagda beloppet av alla uttag som gjorts från sparandet.

Statsñnansiella kostnader

Bostadsfinansieringsutredningen uppskattar de statsñnansiella

kostnaderna till 350-360 miljoner kronor år. per

Bilaga 2 119

Kommittédirektiv

Utredning om ett nytt statligt premierat bosparande

Dir. 1993:116

Beslut vid regeringssammanträde: 1993-10-07

Statsrådet Lundgren anför.

Mitt förslag

Jag föreslår att särskild utredare tillkallas för i enlighet en att med riksdagens beslut överväga och lägga fram förslag om ett nytt statligt premierat bosparsystem med syfte att öka den kapitalinsatsen egna

vid anskaffande av permanentbostad inom landet.Utredningsuppdraget

innefattar även en analys behovet och omfattningen sådant av av ett system.

Riksdagens behandling och beslut

l samband med behandlingen av den s.k. kompletteringspropositionen

prop. 199293:150 tog fmansutskottet några motioner upp som behandlar frågan statlig stimulans långsiktigt, om av ett målinriktat bosparande bl.a. 199293:FiU60l-604. Finansutskottet anförde i sitt betänkande följande bet. l99293:FiU30s.72.

De senaste årens utveckling har lett fram till helt situation en ny på bomarknaden. För de hushåll äger sin bostad som har skatteomläggningen inneburit att kostnaderna för bostadslån ökat

120 Bilaga 2

relativt sedan värdet ränteavdragen begränsats. Ett sätt att sett av kapitalkostnaderna är att öka den egna insatsen.Aven minska omläggningen stöd till nyproduktion av bostäder har av statens medfört behovet kapitalinsats blivit större. l framtiden att av egen andel förvärven att köp av äldre kommer en allt större av avse bostäder, vilket också ställer högre krav den egna insatsen. Den helt nyligen förhållandevis höga bostadslåneräntan talar framtill den kapitalinsatsen bör ökas. likaså för att egna

Hushållssparandet har ökat mycket kraftigt de senaste åren.Detta betydande utsträckning med att hushållen avvecklar sammanhänger i lån. Bosparande bör ett långsiktigt sparande,tidigare tagna ses som det angeläget att stimulera. Det finns därför inte skäl att som är försöka detta i ett konjunkturellt sammanhang. Redan nu sätta statligt premierade bosparformer, inom ramen för finns det två en allemanssparandetoch knuten till banksparandet. Båda sparformeren emellertid till endast ungdomar. Enligt utskottets mening na riktar sig därför skäl införa ett generellt statligt premierat finns det att mer bosparsyste1n. Finansutskottet föreslog att det bör ankomma på regeringen att hur nytt statligt premierat bosparsystem bör närmare överväga ett

utformas och därefter underställa riksdagen ett förslag i frågan.Vad

anfört har riksdagen gett regeringen tillkänna rskr. utskottet l99293z447.

Bakgrund

En genomgripande omläggning det statliga bostadsfinansieringssys-

av har skett under de senaste åren. Orsaken till förändringen av det temet gällande är främst att statens kostnader för bostadstidigare systemet stödet hade ökat kraftigt under de senaste åren till följd av starkt stigande byggkostnader i förening med ett högt ränte läge och ett kraftigt ökat bostadsbyggande. Kostnaderna för räntebidragen ökade

och 1991 från l3,3 till 28 miljarder kronor. För 1992 mellan 1987 uppgick kostnaderna till 32 miljarder kronor. Förändringarna av regelverket kan sägas ha skett i två steg. Den första åtgärden som kopplingen mellan statliga räntesubventioner och vidtogs var att låneñnansiering slopades. Denna förändring trädde ikraft den 1

Bilaga 2 121

januari 1992. Vid tidpunkt den statligt samma togs reglerade bostadslångivningen bort och ersattes ett system med statliga, avgiftsbelagav da kreditgarantier för lån den allmänna lånemarknadenl ett andra steg infördes fr.o.m. 1993 nyordning förstatliga räntesubventioner en för ny-och ombyggnad bostäder.Denna innebär av en radikal omläggning och förenkling det sätt vilket subventionerna av beräknas. Samtidigt gjordes en rad ändringar i det statliga kreditgarantisystemet för ny- och ombyggnad bostäder. l det av nya bidragssystemet är subventionsstorleken oberoende hur investeringen finansieras. av Till skillnad från tidigare system innebär det bidragssystemet nya vidare att en förändring i ränteläget slår igenom även kostnaderna för

finansiering av projektetÄven statens kostnader för bidragen påverkas

av en ränteförändring, men till skillnad från tidigare bärs inte hela effekten av ändringar i den s.k. subventionsräntan av staten via anslag for räntebidrag. Subventionerna minskas dels för varje årgång ny av

projekt, dels årligen inom varje årgång.1nriktningen

är att subventionerna skall avvecklade i slutet 1990-talet. vara Beräkningen av garantiunderlaget for den statliga kreditgarantin är utformad med

syfte att en egen kapitalinsats från fastighetsägarna

skall krävas vid

bostadsproduktion. Ett större eget kapital vid

ny- eller ombyggnad av

bostadsfastighet ger såväl bättre stabilitet i kostnadsbilden

som ökad finansiell motståndskraft. Sättet beräkna bidragsatt och garantiunderlag med for vidare att merkostnaden för bygga att exklusiva bostäder faller fastighetsägaren.

Av direktiven till Utredningen om statens stöd för bostadsñnansieringen dir. 1991:107 framgår syftet att med omläggningen av bostadsstödet är att inordna stödet under i stort sett samma målsättningar gäller för den allmänna ekonomiska som politiken. Detta innebär att bostadspolitiken skall medverka till att inflationen bekämpas, sparandet främjas och utgifter minskas. statens Målet för bostadspolitiken skall att alla möjlighet till bra bostad vara ge en till ett rimligt pris och att och skall ha inflytande sin var en över egen situation. Med ökning den kapitalinsatsen en av egna skall hushållen också bättre kunna påverka de investeringar de gör i bostäder.

Som påpekats i det inledningsvis citerade betänkandet från finansutskottet existerar det redan i dag två statligt premierade bosparformer som riktar sig till ungdomar, nämligen bosparlån inom ramen för

allemanssparandet och sparande enligt lagen ungdomsbosparande,

om

122 Bilaga 2

banksparande. Enligt ñnansutskottets mening finns det som sker via införa generellt statligt premierat bosparande. Av dock skäl att ett mer ökat hushållssparande SOU 1992:970ch både Utredningen om stöd för bostadsñnansieringen SOU Utredningen om statens det kan ifrågasättas vilka effekter selektiva spar l992:47framgär att har sparandet i ekonomin. Hushållssparutstimulanser egentligen betänkande ett staten premierat sparande redningen anför i sitt att av sparandet i samhällsekonomin utan i stället leder inte ökar det totala omfördelning sparande från kategori till en annan. till en av en ökar med andra 0rd inte det totala sparandet utan Selektiva insatser medför sparandet styrs över till de sparformer som snarare att Slutsatsen blir därför enligt Hushållssparutrednågot sätt premieras. inte bör använda sig selektiva sparstimulanser. ningen att staten av övergripande synsätt kommer till uttryck i betänkandet om Samma stöd för bostadsfinansieringen. statens sistnämnda utredningens uppfattning kan emellertid en Enligt den investering i bostad inte jämföras med vilken som helst annan en hushåll gör. Detta motiverar att det investering som ett menar man särskilda stimulanser för bosparande för att under lätta för tillgrips anskaffa bostad. För att undvika oönskad styrning hushållen att egen sparformer föreslår utredningen att premie skall kunna mot vissa erhållas oavsett i vilken form sparandet skett.

Uppdraget

angivna bakgrunden bör särskild utredare tillkallas för att Mot den en underlag för det förslag ett statligt premierat bosparsysta fram ett om riksdagen har begärt av regeringen. tem som Utredaren skall alltså lägga fram förslag ett statligt premierat om förslaget skall innefatta nödvändiga författningsförslag. bosparsystem; Utredaren skall också analysera behovet av ett sådant system samt omfattning kan tänkas få. Effekterna av förslaget vilken systemet totala sparandet i samhällsekonomin och det totala sparandets det olika samhällssektorer skall också belysas. Det ingår fördelning i uppdraget lämna förslag hur den statliga premieringen även att om skall finansieras.

Bilaga 2 123

Om inte Sveriges internationella åtaganden lägger hinder i vägen

skall utredaren utgå från att det endast är anskaffandet av permanent bostad inom landet som skall premieras.

Tidigare utredningar har visat på vissa nackdelar med skselektiva

sparstimulanser. Bland annat har Hushållsspartttredningen avrått från

selektiva sparstimulanser inom bostadssektorn. Det bosparsystem som utredaren föreslår bör därför inte utformas så det innebär att en styrning mot vissa speciella placeringsformer. Under våren l993 fattade riksdagen beslut ett långsiktigt bundet om sparande utan

försäkringsinslag, benämnt individuellt pensionssparande prop.

l99293zl87, bet.l99293:SkU3l, rskr. l99293z359, SFS

l993:93l.Utredaren bör överväga att eventuellt koppla bosparandet

till det individuella pensionssparandet. Självfallet måste utredaren ge akt på eventuella svårigheter detta kan innebära med hänsyn till som bl.a. skatterättsliga- och fastighetsrättsliga regler. Utredarens förslag till bosparsystem skall emellertid utvisa sådan koppling om en som nu sagts kan och bör göras.

Utredaren bör studera de förslag till bosparande tidigare som presenterats i olika sammanhang. Här kan nämnas de förslag har som utarbetats av Bofrämjandet, Boverket och Utredningen om statens stöd

för bostadsñnansieringen. Innebörden dessa förslag

av är i korthet följande: Bofrämjandets förslag benämns Allmänt som bosparande bygger ett tyskt sparlånesystem för

b0sparandeBausparen.

Sparsystemet innebär att bospararen kontinuerligt genom ett sparande mot låg ränta bygger ett fastlagt sparbelopp. upp När det fastlagda sparbeloppet uppnåtts, får bospararen rätt till bosparlån ett som löper med en förmånlig ränta.Sparmedlen kan sedan tillsammans med

lånebeloppet användas för en boinvestering. Systemet är slutet i den

meningen att endast medel sparats ihop deltagarna som av systemet kan disponeras för långivningen.

Bosparandet gäller även renovering och och tillbyggnad om- av en bostad. Sparandet stimuleras via statliga sparpremier. Boverkets förslag till bosparande går ut att den upplupna räntan bosparandet inte beskattas förrän de sparade pengarna används för att köpa en bostad, kan ett egnahem eller bostadsrätt. som vara en Sparandet skall även kunna användas för att finansiera ombyggnad eller en renovering av en bostad. Stimulansen innebär att den och köper som sparar en

124 Bilaga 2

ränta-pâ-ränta den uppskjutna skatten och att endast en bostad får avkastningen beskattas. del av Utredningen statens stöd för bostadsñnansl betänkandet av om förslag till premierat bosparande som går ut att ieringen lämnas ett bosparpremie betalas staten. Stöd skall endast lämnas en skattefri av

anskaffandet permanentbostad och inte för tillbyggnad,

vid av ombyggnad eller underhållsåtgärder. uppdrag ingår även att överväga om de regler om l utredarens finns i lagen allemanssparande och lagen om bosparande som om ungdomsbosparande bör kvar ett generellt bosparsystem vara om mera införs. Utredaren skall också beakta att allemanssparandet inom en komma avvecklas. l sitt arbete bör utredaren snar framtid kan att arbetet inom utredningen ungdomars levnadsvillkor vidare beakta om och framtidsutsikter C 1992:07. utredaren gäller direktiven till samtliga kommittéer och särskilda För utredare angående utredningsförslagens inriktning dir. l984:5,beak- EG-aspekter dir. 1988:43 och att redovisa regionalpolitande av om tiska konsekvenser dir. 1992:50. arbete bör bedrivas skyndsamt och vara slutfört före Utredarens utgången av juni 1994.

Hemställan

hänvisning till vad jag har anfört hemställerjag att regeringen Med nu bemyndigar det statsråd har till uppgift att föredra ärenden om som bostadsväsendet tillkalla särskild utredare omfattad av att en kommittéförordningen 1976:119 med uppdrag att lägga fram statligt premierat bosparsystem samt en analys av förslag om ett och omfattningen ett sådant system. att besluta om behovet av sakkunniga, expertensekreterare och annat biträde utredaren. hemställer jag regeringen beslutar att kostnaderna skall Vidare att belasta sjunde huvudtitelns anslag Utredningar m.m.

SOU 1994: 121

Bilaga 2 125

Beslut Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.

Finansdepartementet

Särskilt

yttrande 127

Särskilt

yttrande

Särskilt

yttrande av sakkunnige Björn Hasselgren

Utredningens uppgift

Bosparutredningen har enligt sina direktiv haft till

uppgift att

presentera ett förslag till statligt premierat bosparande samt att bedöma behovet sådant av ett system,

Utredningens bakgrundsbeskrivning

Utredningen konstaterar i sin

bakgrundsbeskrivning att de generella

villkoren för hushällssparande kraftigt har förbättrats under de gångna

decenniet. Från situation med tidvis en negativ realränta och hög

marginalskatt sparande har situation nu en med hög realränta och betydligt lägre skatt sparande.

Enligt min mening är det ännu för tidigt att bedöma vilken effekt

denna kraftiga omläggning skattepolitiken av och de övriga för-

ändringarna i förutsättningarna

för sparandet kommer att få. Huvud-

delen förändringarna har

av nämligen inträffat under de två till tre

senaste åren. Att i detta läge, och mot bakgrund av den mycket

ansträngda statliga budgetsituationen, framlägga förslag kan som uppfattas öka statsmakternas åtaganden gentemot bostadsmarknaden

samt ytterligare förändra förutsättningarna

för sparandet är enligt min

mening mindre lämpligt. Den fulla effekten av skattereformen på

hushållssparandet kan rimligen avläsa först man om ytterligare ett

antal år.

Direktivens krav

en behovsanalys menar jag därför

att utredningen inte fullt ut tillgodosett.

Särskilt SOU 1994: 121

128 yttrande

Efekter utredningens förslag

av

också utredningen tagit väl lätt de effekter Jag menar att statliga kreditgarantier kan få. En av bostadsmarknaden förslagen om från den finansiella krisen är att kreditinde huvudsakliga lärdomarna behovet göra kreditprövningar stituten inte nog insåg av att noggranna prissatte höga risker i tillräcklig omfattning. och inte heller uppstått då långivarna gör noggranna kreditpröv- Nu har ett läge betalt för lån med hög risk, ningar och dessutom väljer att ta extra bostadsbelåning. Detta är i grunden sund t.ex. topplån vid en gäller slå vakt l detta läge menar jag utveckling som det nu att om. öppna för statliga kreditgarantier för att utredningens förslag om att omfattande och negativa konsekvenser. Staten bostadslån kan få

genomförs, att ta sig topprisker för

kommer, om förslagen

samtliga privatbostäder småhus och bostadsrättspotentiellt sett

marknaden. bedömer, inte skulle någon prispåver- Att detta, som utredningen ge bedömerjag felaktigt. Min uppfattning kan bostadsmarknaden som kan leda till situation i vilken är att det föreslagna systemet en uppstår bostadsmarknaden till den nivå då ett nytt prishöjningar uppstår högre prisnivå, utan att någon förändring

jämviktsläge en

i sak skett. risken förslagen motverkar tendenser Vidare finns att man genom kreditmarknaden efter finanskrisens akutskede, till normalisering av marknadsmässiga villkor inte uppstår.

genom att toppfmansiering

höra till till kreditmarknadens viktigare Det bör nämligen anses en av långsiktigt kunna erbjuda finansiering i olika risklägen. uppgifter att förmåga hos kreditinstituten har också varit en av Att återställa denna för det mycket omfattande statliga stödprogram som utgångspunkterna avhjälpa den finansiella krisen. De åtgärder som utformats for att detta sammanhang måste bedömas ha varit tillräckliga staten vidtagit i kreditmarknadens funktion. Ytterligare stödåtgärder för att återställa och förslaget statliga kreditgarantier till kan inte anses behövas om bosparande bör därför inte genomföras.

Statens offentliga utredningar

1994 Kronologisk förteckning

Ändradansvarsfördelning för denstatliga Vårandes stämma och andras. . statistiken. Fi. Kulturpolitikochintemationalisering. Ku. Kommunerna Landstingen ochEuropa Miljöochfysiskplanering. M, . + Bilagedel. C. Sexualupplysnmg ochreproduktiv hälsaunder Mänsföreställningar kvinnorochchefskap. om 1900-talet i Sverige. UD.

Vapenlagen ochEG.Ju. Kvinnor.bamocharbeteiSverigel850-l993.UD, Kriminalvård ochpsykiatri.Ju. Gamla är blivit . ungasom äldre.Omsolidaritet SverigeochEuropa.Ensamhällsekonomisk mellangenerationema. Europeiska åldreåret . 1993.S. kuuckvensanalys. Fi. Långsiktig strálskyddsforskning. M. EU,EESochmiljön.M. . . , Ledighetslagstiftningenöversyn.A - en Historisktvägval Följdema - förSverigeiutrikes- Staten ochtrossamfunden. C. ochsäkerhetspolitiskt . hänseende av att bli Uppskattad sysselsättning skatternas betydelse . . - om respektive intebli medlemiEuropeiska unionen. UD. fördenprivatatjänstesektom. Fi. O Förnyelse ochkontinuitet konstochkultur Folkbokföringsuppgiftema . - om i samhället. Fi. i framtiden. Ku, . Grunden förlivslångtlärande. U. Ansluming . . till EU Förslagtill övergripande - Sambandet mellanSamhällsekonomi, transfereringar lagstiftning. UD. . ochsocialbidrag. . Omkrigetkommit...Förberedelser förmottagande Avveckling denobligatoriska anslutningen . av av militärtbistånd1949-1969Bilagedel. + SB. till studentkårer nationer. och U. Suveränitet ochdemokrati . .Kunskapför utveckling bilagedel. + A. + bilagedel med expenuppsatser. UD. .Uuike sekretessen. lu. JlK-metoden, m.m. Fi. . .Allemanssparandet översyn.Fi. - en Konsumentpolitiki enny tid.C. . .Minneochbildning.Museernas uppdragoch På väg. K. organisation bilagedel. + Ku. Skoterköming påjordbruks-ochskogsmark. . 52.Teaternsroller.Ku. Kartläggning ochåtgärdsförslag. M. 53.Mästarbrev förhantverkare. Ku. Års-ochkoncemredovisning enligtEG-direktiv. 54.Utvärdering praxisi . av asylärenden. Ku. Dell ochll. Ju. 55.Rättentill reformerat ratten - bilstöd. S. Kvaliteti kommunal verksamhetnationell 56.Ett för kvinnor . - centrum som våldtagits och uppföljning ochutvärdering. C. misshandlats. S. . Renarolleri biståndetstymingocharbetsfördelning - 57.Beskattning fastigheter. del Principiella av i en effektivbistândsförvaltning. UD. utgångspunkter för beskattning fastigheter av m.m. 20 Reformerat pensionssystem. Fi. . 2l Reformerat pensionssystem. BilagaA. 58.6 JuniNationaldagen. . Ju. Kostnader ochindivideffekter. 59.Vilkavattendrag skallskyddasPrinciperoch Refonnerat pensionssystem. BilagaB. förslag.M.

KvinnorsATPochavtalspensioner, 59.Vilkavattendrag skallskyddasBeskrivningar av Förvaltabostäder. Ju. vattenområden. M. Svenskalkoholpolitik en strategiförframtiden. .Särskilda skäl utformning . - - och tillämpning av Svensk alkoholpolitikbakgrund ochnuläge, . - 2 kap.5 § ochandrabestämmelser i Att förebygga alkoholproblem, utlänningslagen. Ku. . Vård alkoholmissbrukare. av Pantbankernas kreditgivning. N. Kvinnorochalkohol. Rationaliserad fastighetstaxering, del Fi. Bam FöräldrarAlkohol. - Personnummer integritet - - ocheffektivitet.Ju. Vallagen.Ju. Med raps i tankarnaM. Vissamervärdeskattefrágor lll Kultur m.m. Fi, Statistik och integritet. . - del2 - Lag om MycketUnderSamma Tak.C. personregister . för officiellstatistik m.m. Fi. Vandelns betydelse i medborgarskapsärenden, . m.m. Finansiella tjänster i förändring.Fi. Ku. Räddningstjänst i samverkan ochpáentreprenad. Tekniskt utrymme ytterligare för TV-sändningar. Ku. Fö.

°8.Otillbörligkurspåverkan ochvissainsiderfrágor.Fi.

1994 Statens offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

99.Domaren i Sverige infor framtiden 69. Onthe General Principles of Environment utgångspunkten för fortsatt utredningsarbete. Protection. M. lnomkommunal utjämning. Fi. Del A+B. Ju. 70, hälso- l00. Beskattningen vid gränsöverskridande , 7l Om intygoch utlåtanden som utfärdas av . omstruktureringar inom EG, m.m. Fi. i och sjukvårdspersonal i yrkesutövningen. förtidspension l0l. Höj ribban å 72. sjukpenning, arbetsskada och Lärarkompetens för yrkesutbildning. U. t förutsättningar och erfarenheter. - 102.Analys och utvärdering av bistånd. UD. 73.Ungdomars välfärd och värderingar en under-

- polisutbildning. Ju. livsstil och attityder. C. 103. Studiemedelsfmansierad sökningom levnadsvillkor. 104. PVC plan för att undvika miljöpåverkan. M. 74. Punktskatterna och EG.Fi. - en

75. Patientskadelag. C. 105.Ny lagstiftning om radiooch TV. Ku. i

towards 106. Sjöarbetstid. K. 3 76.Trade andthe Environment - a l07.Säkrare finansiering av framtida kärnavfalls- i sustainable playingfield. M.

i

C. kostnader. M. 77. Tillvarons trösklar. 108.Säkrare finansiering av framtida kärnavfalls- 78. Citytunneln i Malmö. K.

kostnader Underlagsrapporter. M. 1

79. Allmänhetens bankombudsman. Fi. reform Lägesrapport från 109. Tågetkommer. K. x

80. iakttagelser under en - i

vid universitet ll0. Omsorg och konkurrens. S. Resursberedningens uppföljning sex l 111. Bilars miljöklassning och EG. M. och högskolor av det nya resurstilldelningssystemet och livsmedelskvaliteten. i grundläggande högskoleutbildning. U. ll2. Konsumenterna

för i

En studie av konsumentupplevelser. Jo. 81. Ny lag om skiljeförfarande. Ju. M. i miljöinsatser i jordbruket ll3. Växande råvaror. 82. Förstärkta miljöprogram. Jo. 114. Avfallsfri framtid. M. 3 svensk tillämpning av EG:s - ll5. Sjukvárdsreformer i andra länder. 83. Övergång verksamheter av och kollektiva upparbetsrätten. A. 116. Skyldighet att lagra oljaoch kol. N. sägningar. EUoch den svenska ll7. Domstolsprövning förvaltningsärertden. Ju. 84. Samvetsklausul inom högskoleutbildningen. U. av 118. lnformationsteknologin-Vingar människans 85.Ny lagom skatt energi.

och EG-anpassning. förmåga. SB. En teknisköversyn Reformen ll9. Livsmedelspolitik för konsumenterna. - Motiv. Del - kom sig.Jo. Författningstext och bilagor. Del ll. Fi. som av - 120. Finansiell leasing lös egendom. Ju. 86. Teknologioch vardkonsurntion inomsluten av

korttidsvard 1981-2001. l2l. Bosparande. Fi. somatisk

87.Nya tidpunkter för redovisning och betalning av

skatter och avgifter. Fi.

88. Mervärdesskatten och EG. Fi.

89. Tullagstiftningen och EG. Fi.

90.Kart- och fastighetsverksamhet

finansiering, samordning och fñrfattningsreglering. M.

91 .Trafiken och koldioxiden Principer att för minska trafikens koldioxidutsläpp. K.

92. Miljözoner för trafiki tätorter. K.

93.Levande skärgårdar. Jo.

94. Dagspressen i 1990-talets medielandskap. Ku.

95. Enallmän sjukvårdsförsäkring i offentlig regi.S.

96. Följdlagstiftning till miljöbalken. M.

97. Reglering Vattenuttag ur enskilda brunnar. M. av 98. Beskattning av förmåner. Fi.

Statens

offentliga utredningar 1994

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen Svensk alkoholpolitik strategiförframtiden.

- en [24] Omkriget kommit... Förberedelser förmottagande Svensk alkoholpolitik bakgrund och nuläge.[25] av militärt bistånd1949-1969 + Bilagedel. Att förebygga alkoholproblem [26]

lnformationsteknologin Vård alkoholmissbrukare. av [27]

-Vingar människans förmågan18] Kvinnoroch alkohol.[28]

Barn FöräldrarAlkohol.[29] e - Justitiedepartementet Gamlaär ungasom blivitäldre.Omsolidaritet mellan

Vapenlagen generationerna. Europeiska äldreåret 1993.[39] ochEG[4] Kriminalvård ochpsykiatri.[5] Sambandet mellanSamhällsekonomi, transfereringar Års- ochkoncemredovisning ochsocialbidrag. [46] enligtEG-direktiv. Delloch ll. Ju,[17] Rättentill ratten reformerat bilstöd.[55] - Förvalta bostäder. [23] Ett centrum för kvinnor som våldtagits och

Vallagen,[30] mlsshandlars. [56] Utrikessekretessen. [49] Omintygochutlåtanden som utfärdas hälso- av

6 Juni Nationaldagen. [58] ochsjukvårdspersonal i yrkesutövningen. [71]

Personnummer sjukpenning, arbetsskada ochförtidspension - integritetocheffektivitet.[63] Ny lag skiljeförfarande. [81] - förutsättningar ocherfarenheter. [72] om Domaren i Sverige införframtiden Teknologiochvárdkonsumtion inom sluten

utgångspunkter somatisk korttidsvård 1981-2001. [86] - för fortsattutredningsarbete. Del A+B. [99] Enallmänsjukvárdsförsâkring i offentlig regi. [95]

Studiemedelsfinansierad polisutbildning. [103] Omsorgochkonkurrens. [110]

Domstolsprövning förvaltningsärenden. Sjukvárdsreformer i andraländer.[115] av [117] Finansiellleasing lösegendom. av [120] Kommunikationsdepartementet

Utrikesdepartementet På väg. [15]

Historiskt vägval Följdema förSverige Citytunneln i Malmö. [78] - i utrikes-och säkerhetspolitiskt hänseende att bli, respektive intebli Trafikenochkoldioxiden Principerför att minska av medlem i Europeiska unionen. [8] traftkenskoldioxidutsläpp. [91]

Anslutning till EU Förslagtill Övergripande Miljözonerför trafiki tätorter.[92] - Sjöarbetstid. lagstiftning. [10] [106] Suveränitet ochdemokrati Tågetkommer.[109]

+ bilagedel med expertuppsatser. [12] Finansdepartementet Renarolleri biståndetstyrningocharbetsfördelning i en effektivbiståndsförvaltning. [19] Ändrad ansvarsfördelning fördenstatligastatistiken. [l] Sexualupplysning ochreproduktiv hälsaunder1900-talet Sverige ochEuropa.En samhällsekonomisk

i Sverige. [37] konsekvensanalys. [6]

Kvinnor,barnoch arbeteSverige1850-1993. [38] .lIK-metoden, m.m. [13]

Analys och utvärdering bistånd. [102] Vissa mervärdeskattefrågor lll Kultur [31] av - m.m. Uppskattad sysselsättning skattemas om betydelse Försvarsdepartementet fördenprivatatjänstesektom. [43] Räddningstjänst Folkbokföringsuppgiñema i samhället. [44] i samverkan och entreprenad. [67] Allemanssparandet översyn.[50] - en Socialdepartementet Beskattning fastigheter, av del Principiella - Mänsföreställningar utgångspunkter för beskattning fastigheter av m.m. [57] om kvinnorochChefskap. [3] Refonnerat pensionssystem. Rationaliserad fastighetstaxering, del Fi. [62] [20] Reformerat pensionssystem. BilagaA. Statistikochintegritet. 2 del Kostnader individeffekter. Lag om personregister för officiell statistik [65] och [21] - m.m. Refonnerat pensionssystem. Finansiella tjänsteri förändring.[66] BilagaB. Kvinnors ATPochavtalspensioner. Otillbörligkurspáverkan ochvissainsiderfrágor. [68] [22]

1994 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

utjämning. [70] Teaterns roller. [52] lnomkommunal Mästarbrev för hantverkare. [53] Punktskatterna och EG. [74] [79] Utvärdering av praxisi asylärenden. [54] Allmänhetens bankombudsman. Särskilda skäl utformning och tillämpning av 2 kap. Ny lagom skatt pá energi. - 5 § och andra bestämmelser i utlänningslagen. [60] En teknisköversyn och EG-anpassning. Dagspressen 1990-talets ielandskap [94] Motiv. Del - Ny lagstiftning radiooch TV. [105] Författningstext och bilagor. Del ll. [85] om - betalning Nya tidpunkter för redovisning och av Näringsdepartementet skatter och avgifter. [87] EG. [88] Pantbankernas kroditgivning. [61] Mervärdesskatten och och EG. [89] Skyldighet att lagra olja och kol. [116] Tullagstiftningen

Beskattning av förmåner. [98] Arbetsmarknadsdepartementet Beskattningen vid gränsöverskridande

omstruktureringar inom EG, m.m. [100] Ledighetslagstiftningenöversyn en [41] - [l2l] Kunskap för utveckling + -ilagedcl. [48] Bosparande. Övergång verksamheter och kollektiva uppav Utbildningsdepartementet sägningar. EUochden svenska arbetsrätten. [83]

Grunden för livslångt lärande. [45] obligatoriska anslutningen till Civildepartementet Avveckling den av

Studentkårer och nationer. [47] Kommune Landstingen ochEuropa. ua, iakttagelser under en reform Lägesrapport fran + Bilagedel. [2] - Resursberedningens uppföljning vid sex universitet K- nsumentpolitik i en ny tid. [14]

det resurstilldelningssystemet Kvalitet i verksamhet- nationell och högskolor av nya för grundläggande högskoleutbildning. [80] uppföljning och utvärdering. [18]

Samvetsklausul inom högskoleutbildningen. [84] Mycket Under Samma Tak. [32]

ribban Staten och trossamfunden. [42] Höj Lärarkompetens för yrkesutbildning. [lOl] Ungdomars välfärd och värderingar en under- levnadsvillkor. livsstiloch attityder. 173] sökningom Jordbruksdepartementet Patientskadelag. [75]

Förstärkta miljöinsatser i jordbruket Tillvarons trösklar. [77]

svensk tillämpning av EG:s miljöprogram. [82] - Miljö- och naturresursdepartementet Levande skärgårdar. [93]

Konsumenterna och livsmedelskvaliteten. EU. EES och miljön. [7] konsumentupplevelser. 12] Skoterköming jordbruks- och skogsmark. En studie av Livsmedelspolitik för konsumenterna. Kartläggning och átgärdsförslag. [16]

Reformen kom sig. [119] Miljöoch fysisk planering. [36] som av - strålskyddsforskning. [40] Långsiktig Kulturdepartementet Vilka vattendrag skall skyddas Principeroch

Föniyelse och kontinuitet konst och kultur förslag. [59] - om Vilka vattendrag skall skyddas Beskrivningar av i framtiden. [9] Vandelns betydelse i medborgarskapsärenden, m.m. [33] vattenområden. [59]

for ytterligare TV-sändningar. [34] Med raps i tankarna [64] Teknisktutrymme andes och andras. Onthe General Principles of Environment Vår stämma - Kulturpolitik och intemationalisering. [35] Protection. [69]

Museernas uppdrag och Trade and the Environment towards a Minne och bildning. bilagedel. [51] sustainable playing field. [76] organisation + Kart-och fastighetsverksamhet finansiering. samordning och författningsreglering. [90]

Följdlagstiftning till miljöbalken. [96]

Reglering Vattenuttag ur enskilda brunnar. [97] av

utredningar

Statens offentliga 1994

Systematisk

förteckning

PVC en planför alt undvikamiljöpåverkan. [104] - Säkrarefinansiering framtidakärnavfallskostnader. av [107] Säkrarefinansiering framtidakärnavfallskostnadcr av Underlagsrapponer. [108] - Bilarsmiljöklassning ochEG. l Växanderåvaror.[113] Avfallsfriframtid.[H4]