Sparar vi för lite?

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

Statens offentliga utredningar ww 199297 få Finansdepartementet

Vi för lite

Sparar

i samhällsekonomin

- hushållssparandet

Betänkande utredningen om ökat hushållssparande av Stockholm 1992

SOU och Ds kan köpasfrån Allmänna Förlaget. som också p uppdrag av regerlngskansliets förvaltningskontot ombesörja mnüssutsändningax dessapablikalionet. av

Adress Allmänna Förlaget Kundtjänst 106 47 Stockholm Tel 08fl39 96 30 Telefax 08739 95 48

Publikationema kan ocksåköpasi lnformaüonsbokhandelu.Mnlmtotgsgatan Stockholm.

REGERINGSKANSLIETS OFFSETCENTRAL ISBN 91-38-13112-2 Stockholm 1992 ISSN 037S-2SOX

SOU 199297

Till statsrådet och chefen för

finansdepartementet

Genom beslut den 20 februari 1992 bemyndigade regeringen chefen för Finansdepartementet att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att utreda vilka åtgärder kan vidtas för att öka hushâllssparandet. som Med stöd detta bemyndigande förordnades den 13 mars 1992 av docenten Lars Nyberg som särskild utredare. Att experter biträda utredaren förordnades den 16 april 1992 som filosofie doktorerna Jonas Agell och Lennart Berg, departementssekreteraren Knut Hallberg samt kammarrättsassessom Gunnel Schön- Aldenstig och den 4 maj 1992 docenten Staffan Viotti. Som sekreterare förordnades den 8 april 1992 departementssekreteraren Stefan Ackerby. Utredningen får härmed överlämna betänkandet Sparar vi för lite hushâllssparandet i samhällsekonomin SOU 199297. Uppdraget är härmed slutfört.

Stockholm i september 1992

Lars Nyberg

Stefan Ackerby

SOU 199297

Innehåll

Bakgrund

2 Hushållens sparande 13 2.1 Några sparbegrepp 13 2.2 Varför hushållen 28 sparar 2.3 Sparandet i Sverige och utlandet 37 2.4 Hushållssparandets utveckling 46 2.5 De senaste åren och framtiden 58

3 Sparar för lite 69 3.1 Sparande och tillväxt 71 3.2 Sparande och bytesbalans 81 3.3 Sparande och stabiliseringspolitik 94 3.4 Sparande och skatter 96 3.5 Sparande och pensioner 103 3.6 Sparinfortnation 1 13 3.7 Bostadssparande 116

. Bilaga 1 Utredningens direktiv 153

SOU 199297

Bakgrund

Syftet med denna utredning är att analysera sparandets, särskilt hushållssparandets, samhällsekonomiska betydelse och diskutera om och i så fall med vilka slags åtgärder som hushållens sparande kan förmås att öka.

En utgångspunkt i våra direktiv se bilaga 1 är att sparandet i Sverige

är för lågt. Det gäller nationens totala sparande, men kanske i ännu högre grad hushållens sparande. Att en alltför hög konsumtion privat såväl som offentlig är en viktig förklaring till de problem den svenska ekonomin brottas med har varit en central utgångspunkt för den ekonomiska politiken under de senaste decennierna. I de flesta ñnansplaner och ekonorniska-politiska propositioner återfinns ett ökat långsiktigt sparande som ett viktigt mål för politiken. Det har gällt både det offentliga sparandet, dvs. budgetpolitiken, och hushållens sparande. Ambitionen att höja hushållssparandet har varit motiv för en rad specifikt inriktade sparstimulerande åtgärder under 1970- och 1980-talen, t.ex. den skattemässiga särbehandlingen av skattesparande och allemanssparande. Men även mer generella förändringar, t.ex. skattereformen 1990-91, har bl.a. motiverats med en önskan att öka hushållssparandet. Det är tre förhållanden som ofta åberopas som belägg för att det svenska sparandet är för lågt

Sparandet sjönk kraftigt vid mitten på 1970-talet och har sedan dess legat på lägre nivå än under decennierna dessförinnan. Även en om försvagningen av det offentliga sparandet varit dominerande har även ett minskat hushállssparande bidragit till att reducera det totala sparandet. De allra senaste åren har det skett en påtaglig uppgång av hushållens sparande, men fortfarande är hushållens sparkvot lägre än nivån under 1950- och 1960-talen, se diagram 1.1. Sparkvoten i Sverige är lägre än i de flesta andra västliga industri- länder. Detta gäller i synnerhet hushållssparandet. Sparkvoten har

i

fallit kraftigt i ett flertal västliga industriländer under de senaste 20 i detta har varit särskilt påtagligt i Sverige och hushållen åren, men står för en del av denna nedgång. Under åren 1950-1965 var hushållens nettosparkvot 6,2% mot 3,9% under åren 1966-1980.

8 Bakgrund SOU 1992

Bytesbalansen har visat underskott i stort sett varje år under de senaste två decennierna.

Diagram 1.1 Hushållens sparkvot

Procent

TOTALT

-01950 1955 19,70 19.75

1960 1965 1980 1985 1990

Anm. Prognos för 1992 enligt konjunkturinstitutets mars-prognos Källa Statistiska centralbyrån nationalråkenskaperna och konjunkturinstitutet.

Behovet av ett högre hushållssparande kopplas oftast till samhällsekonomiska mål. En högre sparande skall möjliggöra en högre ekonomisk tillväxt samtidigt som balans i utrikeshandeln kan uppråtthållas. Sparandet måste då öka både i privat och offentlig sektor. Men det år inte enbart av samhällsekonomiska skäl ett högt hushållssparande anses önskvärt. Det finns även mer politiskt inriktade motiv. Att ge förutsättningar för ett högt hushållssparande, och därmed underlätta förmögenhetsbildningen i hushållssektom, är ett medel att öka de enskilda individernas oberoende av både marknader och offentliga insatser och bidra till att minska koncentrationen av ägande och makt.

SOU 199297 Bakgrund 9

Spardelegationen

Oron för hushållssparandets utveckling accentuerades under senare delen 1980-talet då hushållens sparkvot föll till en extremt låg nivå i av samband med avregleringen kreditmarknadema. Det var också under av denna period som spardelegationen arbetade. Spardelegationen tillsattes 1 juli 1985 ersättning för en tidigare som delegation haft till uppgift att informera om allemanssparandet. Den som delegationen ñck dock ett betydligt bredare mandat. nya Spardelegationens huvuduppgift var att ta initiativ till och svara för brett inriktade informations- och utbildningsinsatser i syfte att långsiktigt främja det privata hushållssparandet. Delegationen ansvarade för informationsinsatser privatekonomi och sparande, utarbetade om utbildningsmaterial för skolor, anordnade seminarier, bedrev annonsavvecklades juli 1991 med motiveringen kampanjer m.m. Delegationen 1 att det efter skattereformen och de senaste årens ökande intresse bland allmänheten för privatekonomiska frågor inte längre fanns behov av statliga insatser av det slag delegationen bedrivit. Spardelegationen fungerade också som en utredning om hushållssparandet. I juni 1987 regeringen delegationen i uppdrag att bl.a. kartlägga gav vilka faktorer påverkar hushållens sparande och finna vågar som kan som leda till ett ökat hushâllssparande i Sverige. Spardelegationen presenterade sitt huvudbetånkande SOU 198911, i februari 1989. Som underlag till utredningen utarbetades 13 expertrapporter som berörde olika ekonomiska och statistiska aspekter på hushållens sparande. Spardelegationens utredning gav en omfattande redovisning av kunskapsläget vad gäller hushållssparandets sammansättning, utveckling och bestämningsfaktorer. Denna redovisning har varit ett viktigt underlag även för utredningen ökat hushållssparande. Utan spardelegationens om kartläggning sparandet hade det varit omöjligt att genomföra vår av utredning på så relativt begränsad tid som stått till buds. en Det bör dock understrykas att, även om problemställningen överensstämmer till stora delar, har utredningen ökat hushållssparande delvis om andra utgångspunkter än vad gällde för spardelegationens utredning. Tyngdpunkten i spardelegationens arbete låg kartläggning och kunskapsuppbyggnad kring vilka faktorer som bestämmer hushållssparandet och med vilka åtgärder detta kan förmås att öka. Enligt direktiven till utredningen ökat hushållssparande är det snarare en om sparandets, speciellt hushâllssparandets, samhällsekonomiska analys av roll och effekterna ett ökat hushállssparande som är huvuduppgiften. av

10 Bakgrund SOU 1992

Spardelegationens utredning skedde mot bakgrund av ett kraftigt fall i hushållens sparande i mitten på 1980-talet. Detta hade skett trots att, som angavs i utredningens direktiv, sparvillkoren förbättrats i flera avseenden. Man avsåg då bl.a. att realräntan stigit, marginalskattema sänkts och att selektiva sparfrämjande åtgärder vidtagits bl.a. införandet av allemanssparande. Att såväl det totala samhälleliga sparandet hushållssparandet som behövde öka var en närmast självklar utgångspunkt för utredningen. Det var också sparandets koppling till investeringar och tillväxt som var huvudmotivet. Obalansema i den svenska ekonomin medför att det totala sparandet behöver öka för att finansiera den investeringsökning som är nödvändig för att långsiktigt bygga under en god tillväxt, samtidigt som ett varaktigt överskott i bytesbalansen skall etableras, vilket är nödvändigt om utlandsskulden skall återbetalas. Det är rimligt att del denna en av sparandeökning sker i hushållssektom. Ur direktiven till spardelegationens utredning Utredningen om ökat hushällssparande sker mot bakgrund. en annan Utvecklingen av hushållens sparande har vänt. Sparandet i hushållssektorn har sedan 1989 ökat relativt kraftigt, än från en mycket låg. om nivå. Samtidigt har sparandets roll i ekonomin blivit mindre tydlig. Den närmare integrationen mellan den svenska och de internationella kapitalmarknadema, förstärkt av avvecklingen av valutaregleringen och EES-avtalet, har inneburit att det inhemska sparandets betydelse för investeringar och tillväxt inte längre är lika självklar som tidigare. En slutsats av spardelegationens analys var att utvecklingen av hushållens totala s.k. flödessparande framför allt bestäms tre faktorer av hushållens inkomstutveckling, förändringar i befolkningens ålderssammansättning och utformningen av pensionssystemet. Avkastningen på olika sparforrner har stor betydelse för hur hushållen fördelar sitt sparande mellan olika typer av sparande, särskilt mellan finansiellt och icke-finansiellt sparande. I det sammanhanget spelar skattesystemet en betydelsefull roll. Spardelegationen menade också att attitydpåverkan i form av information i sparfrâgor och inrättande av speciella sparformer på lång sikt kan påverka sparbeteendet. De åtgärder som delegationen diskuterade gällde framför allt skattesystemet. Man pekade på att sänkta marginalskatter skulle stimulera hushållens finansiella sparande. Vidare menade utredningen att mer en enhetlig eller neutral kapitalinkomstbeskattning skulle innebära att hushållens preferenser skulle få ett större genomslag i fördelningen

SOU 199297 Bakgrund 11

mellan sparformer och förhindra skattearbitrage. Även detta skulle rent leda till ökat finansiellt sparande. Utredningen kom med tre konkreta rekommendationer på skatteområdet

att sammanföra inkomst kapital, fastighet och tillfällig förvärvsav verksamhet till ett inkomstslag beskattas likvärdigt som att skattesatsen på kapitalinkornster sänks att förmögenhetsskatt utgår på marknadsvärderade tillgångar över en viss nivå.

Dessa förslag stod i överensstämmelse med de tankegångar som fanns i den då pågående utredningen reformerad inkomstbeskattning. om Spardelegationen pekade på pensionssystemets centrala roll för sparandet och diskuterade även möjligheten att inrätta ett fonderat tilläggspensionslämnade inget konkret förslag i den frågan. Spardelegasystem, men kombinerad med sparstimulanser, tionen menade att en särskild sparform, för Skolungdomar skulle kunna inrättas som ett led i skolundervisningen kring sparande och andra ekonomiska frågor. Syftet skulle vara att påverka ungdomarnas livsstil och grundlägga goda sparvanor. Delegationen förordade även vissa förbättringar av det statistiska underlaget på spanområdet. De. viktiga policy-slutsatserna gällde således skatteområdet. Den skattereform sedan genomfördes 1990-91 var helt i linje med som spardelegationens rekommendationer. Effekterna på hushållens sparande tycks också ha blivit vad delegationen förutskickade. Hushållens finansiella sparande har ökat kraftigt, medan det reala har minskat. Pensionssystemets roll för sparandet aktualiserades i samband med att pensionsberedningen presenterade sitt slutbetänkande Allmän pension SOU 199076. Enligt direktiven till den s.k. pensionsarbetsgruppen, regeringen tillsatte i januari i år för att driva reformprocessen som vidare, bl.a. att ett ökat sparande skall ett mål med en anges vara framtida reformering av pensionssystemet.

Syfte och uppläggning.

Spardelegationens utredning har gett en fyllig bild av sparandets F utveckling och vilka faktorer bestämmer hushållssparandet. Det har som inte funnits skäl att ifrågasätta den analysen, endast att i vissa avseenden komplettera den. Det gäller framför allt utvecklingen under senare år.

12 Bakgrund SOU 1992

Utredningen har arbetat med knappa tidsmässiga och personella resurser, vilket begränsat ambitionsnivân. Några empiriska studier av sparandet utöver de som spardelegationen genomförde har inte kunnat göras. Utvecklingen sedan spardelegationen lämnade sin slutrapport 1989 har gjort det naturligt att koncentrera diskussionen kring tre frågor.

Hur skall den ökning av hushållssparandet som skett sedan 1989 bedömas Är det uppgång till stabilt högre nivå eller en en en temporär anpassning Denna fråga diskuteras i kapitel som också innehåller en redogörelse för utvecklingen sparandet samt en av diskussion av den teoretiska och empiriska bas, mot vilken vi har att bedöma de senaste årens förändringar. I vilket avseende kan hushâllssparandet ur samhällsekonomisk synvinkel anses vara för lågt Och varför sparar hushållen så lite som de gjort under framför allt 1980-talet Varje bedömning av sparandets nivå måste uppenbarligen baseras en föreställning om en norm för sparandet, en nivå som utifrån samhällsekonomiska eller politiska överväganden betraktas som lämplig. Men hur skall man fastställa en sådan norm och vilken roll har just hushållens sparande Dessa frågor diskuteras i kapitel Kan hushållssparandet styras och vilka medel bör i så fall övervägas - Dessa frågor behandlas i kapitel 4 och där redovisas också vissa erfarenheter från andra länder. Kapitel 5 innehåller en sammanfattning och de förslag, som utredningen vill presentera.

SOU 199297 13

2 Hushållens

sparande

Detta kapitel syftar till att ge en bakgrund till det som är utredningens huvudfrågor hushållen för lite och vad kan i så fall göras åt det. sparar Det inleds med redogörelse för hur sparande definieras och en Därefter, i avsnitt 2.2, behandlas kortfattat vad ekonomisk teori säger om hushållens sparbeteende och vilka faktorer det är som kan förväntas styra deras sparbeslut. I avsnitt 2.3 beskrivs hur det totala sparandet i ekonomin har utvecklats. Där diskuteras även i vilka avseenden Sverige skiljer sig från andra länder och hur dessa skillnader kan förklaras. I avsnitt 2.4 koncentreras uppmärksamheten på hushållens sparande och hur det förändrats under de senaste decennierna. Till sist, i avsnitt 2.5, diskuteras de senaste årens ökade hushållssparande och hur det kan förväntas utvecklas i framtiden.

2.1 Några sparbegrepp

Sparande är ett de mest svårfångade begreppen i ekonomisk analys. av Det figurerar lång rad olika sparbegrepp. Man skiljer mellan realt och en finansiellt sparande och mellan netto- och bruttosparande. Sparande kan enbart ekonomiska transaktioner, kan också inkludera effekter avse men prisförändringar. Det sparbegrepp som används i teoretisk analys av skiljer sig från det sparande uppmäts i den ekonomiska statistiken. som Sparandet är skillnaden mellan inkomst och konsumtion. Svårigheterna med sparandebegreppet bottnar i att det inte alltid är självklart hur vare sig inkomsten eller konsumtionen under viss tidsperiod skall beräknas. en Den del den disponibla inkomsten ett hushåll inte använder till av som konsumtion kan användas på flera olika sätt sparandet kan ta olika former. Man kan t.ex. sätta in pengar på banken, köpa aktier, amortera skuld eller köpa fastighet. Styrande för hur hushållet väljer att en en är hur det bedömer avkastning, risk och likviditet hos de olika spara placeringsaltemativen.

14 Hushållens sparande SOU 199

Ur ekonomisk synvinkel skiljer mellan finansiellt och realt man sparande. Det finansiella sparandet är sådant sparande inte har som någon direkt motsvarighet i fysiska tillgångar utan innebär nettoen förändring av hushållets finansiella fordringar och skulder. Det är nettoförändringen som är sparande. Att ta ett lån och köpa aktier för det lånade beloppet innebär inget sparande, eftersom skulder och tillgångar då ökat lika mycket. Det reala sparandet utgörs av hushållets nettoinvesteringar i fastigheter och varaktiga konsumtionsvaror. Medan det finansiella sparandet renodlat fyller funktionen att omfördela inkomster över tiden, dvs. möjliggöra konsumtion vid en senare tidpunkt, innebär realt sparande att därtill man också förvärvar en vara som kan konsumeras. Att bygga ett eget hem, eller köpa en befintlig fastighet, är ett positivt realt sparande. Att sälja en fastighet är å andra sidan ett negativt realt sparande. Fastigheter kan vara substitut till finansiella sparformer. Det finns en marknad för fastigheter och att ha pengarna placerade på den marknaden har tidvis gett en mycket hög avkastning har kunnat sälja till ett - man högre pris än vad man köpte för. Att även inköp varaktiga konsumav tionvaror, där det ofta helt saknas en fungerande andrahandsmarknad, är en form av sparande är kanske inte lika självklart. Det hänger ihop med vad man vid en analys av hushållens ekonomiska beslut skall betrakta som konsumtion. Hushållets konsumtion är dess förbrukning och av varor tjänster som skänker välfärd i olika former. Det viktiga här är att det är förbrukningen och inte inköpet av varor och tjänster i ekonomisk som teori betraktas som konsumtion. För tjänster och de allra flesta varor spelar denna distinktion ingen roll. Inköpet sker i nära anslutning till att varan eller tjänsten förbrukas. Men det har stor betydelse för hushållens förvärv av varaktiga varor, dvs. sådana kan användas under varor som en längre tidsperiod. Ur ekonomens perspektiv betraktas dessa att de varor som ger konsumenten tjänster under hela den tid de kommer till användning och det är förbrukningen av dessa tjänster som är den egentliga konsumtionen. En bil konsumeras inte när den köps in utan istället konsumeras transporttjänster när den används. Bilen reservoar representerar en av transporttjänster vars konsumtion skall slås ut hela den tid som bilen används. Exakt samma transporttjänst kan också i praktiken erhållas y

genom att hyra en bil. Vad gäller konsumtionen i fysiska termer är det

likvärdigt att köra med den bilen. Hushållens inköp varaktiga i egna av i konsumtionsvaror skall således, vid en konsekvent och korrekt tillämpl l

ia l

SOU 199297 Hushållens sparande

ning sparbegreppet, inte räknas till konsumtionen. Istället är det värdet av de tjänster som dessa varor ger som skall föras till konsumtionen. Av av detta följer att inköp varaktiga konsumtionsvaror skall räknas till av sparandet. Nettosparandet i varaktiga konsumtionsvaror är värdet av dessa inköp minskat med värdet den konsumtion som innehavet av av varaktiga konsumtionsvaror ger. I praktiken är det statistiska skål svårt att skilja hushållens köp och av nyttjande varaktiga konsumtionsvaror från varandra. I nationalräkenav skaperna räknas därför inköp av sådana varor som konsumtion istället för sparande. Det är enbart hushållens nettoinvesteringar i eget hem och fritidshus som räknas till det reala sparandet. Sparande är ett flödesbegrepp det avser en bestämd tidsperiod. I vardagsspråket används sparande-begreppet ofta som synonymt med tillgångar vid en viss tidpunkt, dvs. en stock. Man talar t.ex. om behållningen på ett bankkonto som sparande. Men i ekonomisk mening är sparandet förändringen i nettotillgångama, t.ex. hur mycket behållningen på bankkontot förändras under ett år. Sparandet kan därför också negativt konsumtionen kan större än inkomsten och förvara - vara mögenheten kan minska. Den politiska parollen En årslön banken är således uttryck för ett mål för hushållens förmögenhet, inte för deras sparande. Den redan har en årslön på banken och fortsätter att ha som det, inte. Om hans inkomst stiger måste han dock spara för att sparar fortfarande ha en årslön på banken. Det sparande som ett hushåll har under en tidsperiod kan uttryckas på två olika sätt

som skillnaden mellan disponibel inkomst och konsumtion under

perioden förändringen i nettoförmögenheten, värdet av reala och - som finansiella tillgångar minskat med skulderna, mellan periodens början och dess slut.

Dessa båda sparbegrepp skall i princip sammanfalla. Om konsumtionen år mindre än den disponibla inkomsten uppstår ett överskott som kan läggas till tillgångarna eller minska skulderna. Om å andra sidan konsumtionen överstiger den disponibla inkomsten måste hushållet åra på sina tillgångar eller öka sina skulder, dvs; nettoförmögenheten reduceras.

16 Hushållens sparande SOU 1992

Sparande kan därför mätas antingen genom att löpande registrera alla inkomster och konsumtionsutgifter under en period, eller genom att jämföra tillgångar och skulder vid tvâ tidpunkter. Sambandet kompliceras emellertid av att nettoförmögenheten kan öka eller minska på två olika sätt. Hushållet kan använda en del av sina löpande inkomster för att förvärva tillgångar eller amortera skulder och på detta sätt öka nettoförmögenheten. Då sammanfaller sparande och förmögenhetsökning. Men förmögenheten kan också växa därför att priset på hushållets tillgångar stiger, börskursema stigen Därför kan t.ex. om det vara stora skillnader mellan sparandet, definierat som inkomst minus konsumtion, och förändringen av nettoförmögenheten. Sparandet mäter faktiska transaktioner, medan förmögenhetsförändringen därutöver inkluderar effekter av prisförändringar. Sambandet mellan sparande och förmögenhet kan uttryckas som

förändring av nettoförmögenhet sparande + värdefärändring.

Observera att värdeförändringen också kan vara negativ. Då ökar nettoförmögenheten mindre än sparandet. Nettoförmögenheten kan till och med falla om den negativa värdeförändringen är större än sparandet. Stora värdeförändringar på tillgångar kan få hushållen att känna sig rikare eller fattigare även om de inte räknas in i inkomsten. Därför påverkar de också sparandet. Om t.ex. hushållens förmögenheter ökar

starkt genom att priserna på aktier och fastigheter stiger som under

1980-talet kan de vilja ta ut delar av detta i form av ökad konsumtion utan att sälja tillgångarna. Då minskar deras sparande som andel av den löpande inkomsten. Här spelar naturligtvis inflationen en viktig roll. Om prisstegringen på tillgångarna enbart följer den allmänna prisstegringen har den köpkraft de representerar inte ökat och följaktligen inte gjort hushållet rikare. Det är förändringen av nettoförmögenheten frånräknat inflation som är det relevanta måttet. Men då måste också sparandet ur den löpande inkomsten uttryckas i fasta priser. Sparandet kan räknas brutto eller netto och det som skiljer bruttosparande från nettosparande är kapitaltörslitningen. När ett kapitalföremål utnyttjas och åldras reduceras dess värde. Det blir mer omodemt och mer

l Det är en annan sak om hushållet realiserar vârdestegringen genom att sälja aktier. Då påverkas sparandet, som innefattar nettot av alla köp och försäljningar av aktier och andra tillgångar.

SOU 199297 Hushållens sparande

fötslitet. Detta kan också uttryckas som att kapitalförslitningen motsvarar de investeringar måste göras för att kapitalstocken inte skall minska. som Det är därför nettosparandet år det egentliga sparandet. De som investeringar motsvaras av kapitalförslitning ökar inte förmögensom heten. Eftersom det enbart är hushållens investeringar i fastigheter som i nationalräkenskaperna förs till sparandet är det den beräknade förslitningen på hem och fritidshus skiljer hushållens netto- och egna som bruttosparande.

Hushållens sparande 1989 och 1990

För att konkretisera innebörden i hushållens sparande skall vi här redovisa några olika mått sparandet under åren 1989 och 1990. Av tabell 2.1 framgår att värdet de svenska hushållens konsumtion under av 1989 översteg de disponibla inkomsterna med 28 mdr kr och med 8 mdr kr under 1990. Sparandet var följaktligen negativt båda åren. Sparkvoten, sparandet andel disponibel inkomst, uppgick till -4,5 % respektive som av -1,2%. Ett blygsamt positivt realt sparande motverkades av ett negativt finansiellt sparande.

Tabell 2.1 Hushållens inkomster och sparande enligt nationalräkenskaperna Mdr kr.

Aktieutdelningar m.m.

Inköp av varaktiga och delvis

Anm. Under 1989 upplöstes arbetslöshetskassorna fonder. Detta bokfördes i nationalräkenskaperna kapitaltransferering från staten till hushållen. som en Källa Statistiska centralbyrån, nationalräkenskaperna.

18 Hushållens sparande SOU 1992

Finansiellt sparande. Hushållens finansiella sparande är ett netto stora positiva och negativa av bruttotransaktioner. Av tabell 2.2 framgår hur hushållens finansiella sparande fördelades på olika typer av tillgångar. Dessa siffror är hämtade från fmansråkenskapema, vars uppgifter baseras på statistik över olika finansiella instrument, dvs. stockuppgifter. De skiljer sig något från nationalräkenskapemas uppgifter, baseras på statistik över hushållens som löpande inkomster och konsumtion.

Tabell 2.2 Hushållens finansiella sparande Mdr kr. i i

- Nettoförsâljning av obligationer -11 -3 - - Nettoköp av aktier 4 -36 , Utlåning -l 12 - Sparandei livförsäkring 24 22 - Ovrigt -ll 25 - Nettoupplâning -71 -48 Finansiellt sparande -25 -ll

Källa Statistiska centralbyrån, finansräkenskaperna

Det finansiella sparandet utgjordes på tillgångssidan placeringar i av olika finansiella instrument. Totalt nettoplacerade hushållen runt 40 mdr kr. i olika typer av finansiella tillgångar under 1989 och 1990. Hushållen ökade t.ex. behållningen på sina bankonton med relativt stora belopp, medan innehavet av obligationer minskade. Hushållen köpte aktier för ett större värde än vad de sålde för under 1989, men nettosålde aktier till ett stort belopp under 1990. Den avkastning på behållningen av bankmedel, obligationer, aktier m.m. som hushållen får är, som framgick tabell 2.1, del den av en av disponibla inkomsten. I den mån avkastningen läggs till behållningen påverkar den det finansiella sparandet positivt. Försäkringssparande är en av de viktigaste sparformerna. Det försäkringssparande på 24 mdr kr. 1989 som finansräkenskapema registrerar för hushållen avser privata livförsäkringar. Sparandet utgörs nettot av av premieinbetalningar och ersättningar med avdrag för livsförsäkrings-

SOU 199297 Hushållens sparande 19

bolagens kostnader. Avkastningen på försäkringsbolagens fonder räknas in i hushållens ränteinkomster och påverkar på så sätt sparandet. Det sparande sker inom för de avtalsreglerade kollektiva som ramen försäkringarna ITP- och STP-systemen, 1989 uppgick till ungefär som belopp som de individuella pensionsförsåkringarna, bokförs som samma sparande i företagssektom. Det innebär att varken premieinbetalningar eller fondavkastning påverkar hushållens sparande. Däremot ingår utbetalningar av försäkringsbelopp i hushållens inkomster. Det sparande sker i de kollektiva försäkringssystemen innebär en förmögenhetssom uppbyggnad för hushållen. Hushållens premieinbetalningar motsvaras av att de bygger fordringar på framtida pension från dessa system. Det upp innebär därför en underskattning av hushållens finansiella förmögenhetsbildning att inte räkna in detta sparande. En mycket grov uppskattning vid handen att detta kollektiva sparande motsvarar knappt 3% av ger hushållens disponibla inkomster Nyupplåning år ett negativt finansiellt sparande och amortering av skulder är ett positivt finansiellt sparande. Under 1989 översteg hushållens nyupplåning amorteringarna med 72 mdr kr. Detta är mer än de 41 mdr kr som nettoplacerades i finansiella tillgångar, varför det samlade finansiella sparandet blev negativt. Under 1990 hade skillnaden mellan nyupplåning och amorteringar krympt med 30 mdr kr. Det var främst detta som förklarar att det finansiella underskottet blev mindre det året. Rånteutgiftema på hushållens skulder kan egentligen betraktas som en konsumtionsutgift, men bokförs i nationalråkenskapema som en negativ inkomst.

Realt sparande i nationalräkenskaperna Hushållens reala sparande består, som det definieras i nationalräkenskaperna, i huvudsak förvärv eget hem och fritidshus Att köpa av av fastighet kan sparande på två olika sätt. För det första genom att en vara den har ett värde och under en senare period kan säljas och på det sättet omsättas till löpande konsumtion. I den betydelsen har realt sparande funktion finansiellt. Att köpa en fastighet kan vara ett samma som placeringsalternativ till t.ex. aktier eller obligationer.

2 detta försäkringssparande skall hänföras till hushålls- Det bör observeras att om sektorn måsteockså hushållens inkomster justeras upp med avkastningen på de fonder som finns i dessa försäkringssystem. 3 Till hushållens reala sparande räknas även nettoinvesteringar i bostadsdelen i jordbruksfastigheter och egna företagares investeringar i realkapital.

20 Hushållens sparande SOU 1992

För det andra är fastigheten en varaktig konsumtionvara. Att bo i sin ägda fastighet innebär att man konsumerar bostadstjänster så länge man bor där. Fastigheten representerar reservoar framtida bostadsen av konsumtion. Att köpa eller bygga fastighet innebär därför ett sparande en för framtida konsumtion.

Tabell 2.3 Hushållens reala sparande i eget hem Mdr kr.

Källa Statistiska centralbyrån, nationalräkenskaperna

Hushållens bruttoinvesteringar avser till större delen nybyggnation av egna hem. Detta är ett sparande som ställer anspråk reala resurser i ekonomin och därmed påverkar sysselsättning och produktion. Hushållens köp och försäljning av redan befintliga fastigheter ställer däremot inte några krav på reala resurser utan är en transaktion mellan köpare och säljare. I tabellen uppgår det till relativt blygsamma belopp. Men dessa siffror gäller för hela hushållssektom och anger hushållens nettoköp från andra sektorer i ekonomin, främst företag. Köp och försäljning mellan två hushåll nettas ut. Kapitalförslitningen är den värdereduktion som fastighetsbeståndet genomgår under året därför att det åldras och utnyttjas till boende Detta är förbrukning kapital och minskning en av av nettoförmögenheten och bokförs därför negativt realt sparande. som I konsekvens med att hushållens förvärv av fastigheter betraktas som sparande måste beräkningen av inkomsten och konsumtionen till anpassas detta. I den privata konsumtionen ingår ett beräknat nyttjandevärde av den boende-tjänst som de som bor i eget hem konsumerar, tabell se Det år en motsvarighet till den hyra hyresgäst betalar. I som en konsumtionen ingår även löpande kostnader som följer fastighetsinneav havet reparationer, sophämtning m.m. minskat med subventioner.

4 Kapitalförslitningen är schablonmässigt beräknad kalkylmâssig som summanav en avskrivning av varje årgång fastigheter värderad till återanskaffningsvärdemed hjälp av ett fastighetsprisindex. Avskrivningsfalctorn bestäms av den uppskattade ekonomiska livslängden för respektive årgång.

SOU 199297 Hushållens sparande

Driftsöverskott eget hem ingår i hushållens inkomster kan ses av som nettoavkastning på eget hem, dvs. motsvarighet till nettosom en en avkastningen finansiella tillgångar. Den beräknas residualt som skillnaden mellan nyttjandevärdet boendetjänsten och kostnaderna för av den inklusive kapitalförslitning.

läraktiga konsumtionsvamr

Ur sparandesynvinkel är det, som vi konstaterade ovan, i princip ingen skillnad mellan inköp varaktiga konsumtionsvaror och sparande i eget av hem, är extremt varaktig konsumtionsvara. På samma sätt som som en fastigheter utgör även förvärv av varaktiga konsumtionsvanor realt sparande bilar, båtar, vitvaror, hemelektronik m m ger hushållet - . tjänster under längre period och har i många fall ett förmögenhetsen värde. Nationalräkenskapema därför en delvis missvisande bild av ger hushållens sparande, att begränsa realt sparande till egna hem. genom hushållens konsumtions- och sparbeteende år Särskilt för förståelsen av nationalräkenskapemas sparandemått otillräckligt. En reduktion av det registrerade hushållssparandet kan förklaras av att hushållen bygger som eller förnyar stocken kapitalvaror har en annan ekonomisk upp av innebörd än om sparandenedgången istället beror på en ökad löpande

konsumtion. En justering nationalräkenskapema för att ta hänsyn till sparande i av varaktiga konsumtionsvaror innebär att summa motsvarande den en beräknade förslitningen eller konsumtionen av stocken av varaktiga konsumtionsvaror ersätter värdet av inköp av sådana varor i konsumtionen. Skillnaden mellan inköp och den beräknade konsumtion bokförs som sparande.

Tabell 2.4 Hushållens sparande i varaktiga konsumtionsvaror Mdr kr.

1989 1990

Inköp varaktiga konsumtionsvaror 172 175 av varaktiga konsumtionsvaror förslitning 139 150 - Konsumtion av

Källa Statistiska centralbyrån samt kalkyler av L. Berg

22 Hushållens sparande SOU 19929

Under 1989 och 1990 uppgick hushållens inköp varaktiga konsumav tionsvaror till drygt 170 mdr kr. vardera året. hushållens Detta var bruttoinvesteringar i sådana Hushållens innehav varaktiga varor. av konsumtionsvaror beräknas ha uppgått till ett värde 750 mdr kr. vid av slutet av 1990. Det var en ökning med drygt 50 mdr kr. sedan slutet av 1989. Av denna ökning berodde emellertid hälften på att prisnivån vid ca slutet av 1990 var högre än ett år tidigare, vilket höjt värdet på den stock av varaktiga varor som inte förbrukats under året. Frånräknat denna priseffekt hade stocken av varaktiga konsumtionsvaror stigit med 25 mdr kr., vilket således utgjorde ett nettosparande. Följaktligen uppgick den egentliga konsumtionen av de tjänster dessa förslitningen varor ger, av stocken varaktiga konsumtionsvaror, till ca 150 mdr kr. Läggs sparandet i varaktiga konsumtionsvaror till hushållens övriga sparande erhålls det s.k. flödessparandet, som är ett ekonomiskt mer rättvisande, men statistiskt osäkrare, sparmått än nationalräkenskapemas. Det totala sparandet i relation till disponibel inkomst justerad för avkastning på varaktiga varor, flödessparkvoten, 1989 och 1990 uppgick till 0,7% respektive 2,3%, istället för en registrerad sparkvot på -4,5% respektive -1,2%. Om tar hänsyn till att hushållen under dessa båda man år använde en del av inkomsterna till att öka sitt innehav varaktiga av varor var således konsumtionen mindre än inkomsterna. Realt och finansiellt sparande uppträder ofta kommunicerande som kärl. Om t.ex. ett hushåll köper en fastighet och finansierar köpet med dels egna bankmedel, dels genom att låna sker växling från finansiellt en till realt sparande. Reduktionen av behållningen på bankkontot och upplåningen är negativt finansiellt sparande medan förvärvet fastigheten av är ett positivt realt sparande av samma storlek. Hushållets totala sparande påverkas därför inte direkt. Den framtida amorteringen lånet utgör ett av positivt finansiellt sparande, medan förslitningen fastigheten utgör ett av negativt realt sparande. Realt sparande och sparande i varaktiga konsumtionsvaror är ur hushållets synvinkel att betrakta som nettoinvesteringar, ett tillskott till den kapitalstock som producerar tjänster till hushållet. Det finansiella sparandet kan därför också uttryckas som skillnaden mellan sparande och investeringar. Det innebär också att hushållens finansiella sparande inte ställer några anspråk på reala resurser i ekonomin, utan är ett sparande som kanaliseras till andra sektorer. Köp av fastigheter och varaktiga konsumtionwaror är förenade med utgifter för hushållet på samma sätt som konsumtionen av tjänster och

SOU 199297 Hushållens sparande

icke-varaktiga varor. Eftersom det finansiella sparandet utgör skillnaden mellan inkomster och konsumtion och investeringar kan det summan av också uttryckas som skillnaden mellan inkomster och utgifter. Inkomster ökar hushållets innehav av finansiella tillgångar medan konsumtion och investeringar minskar det. Nettot år det finansiella sparandet, dvs. förändringen i finansiella tillgångar.

Värddörärulringar De värden angetts i tabell 2.2 och 2.3 utgör transaktionsvärden. som Uppgifterna om sparandet anger värdet av hushållens förvärv av olika slags tillgångar under 1989 och 1990. Den avkastning på tillgångar som ingår bland hushållens inkomster avser direktavkastning, dvs. bankränta, utdelningar Men avkastningen kan också ta formen av en värdeförm.m. ändring på tillgången. Priset på såväl finansiella som reala tillgångar kan öka eller minska, förutsatt att det finns en marknad där de kan avyttras. Därmed förändras också hushållens nettoförmögenhet till följd av värdeförändringar. I slutet 1990 uppgick hushållens nettoförmögenhet i finansiella av tillgångar till drygt 300 mdr kr. och värdet av småhus och fritidshus beräknas till 1 180 mdr kr. Jämfört med ett år tidigare hade den linansiella nettoförmögenheten minskat med drygt 120 mdr kr. medan värdet fastigheterna istället stigit med över 160 mdr kr. Dessa ñrmögenhetsförändringar var uppenbarligen avsevärt större än vad som motsvaras av hushållens transaktioner, dvs. det finansiella respektive reala nettosparandet i eget hem. Skillnaden utgjordes av värdeförändringar aktier och andra finansiella tillgångar föll i värde medan fastigheterna steg. En värdeförändring av förmögenheten innebär samma sätt som sparande att de framtida konsumtionsmöjligheterna ökar eller minskar. En värdeförändring kan, som vi tidigare noterat, i viss mån ersätta ett sparande. Att använda den löpande inkomsten för att förvärva en aktiepost ett visst värde innebär en ökad nettoförmögenhet. Men av effekterna är i princip likvärdiga marknadsvärdet på en aktiepost man om redan äger stiger med belopp. Det finns därför ett nära samband samma mellan sparande, dvs. hur mycket den löpande inkomsten som inte av används till konsumtion, och värdeförändringar i förmögenheten. Inflationen gör att det reala värdet av nettoförmögenheten gröps ur. För hushållet är det nettoförmögenhetens köpkraft som är relevant. En del av avkastningen på fönnögenheten, i form av utdelningar, räntor etc. eller

24 Hushållens sparande SOU 1992

värdeförändring, utgör ersättning för inflationen. Under loppet 1990 av steg konsumentprisema med 7,2%. Det krävdes därför förmögenhetsen tillväxt på drygt 100 mdr kr., 7,2% fömiögenhetsvårdet vid årets av början på l 480 mdr kr., för att realvärdet av hushållens nettofömiögenhet skulle vara lika stort vid årets slut. Hushållens nettoinköp av finansiella och reala tillgångar, dvs sparandet, negativt. Men var värdeökningen på fastigheter var tillräckligt stor för att kompensera såväl det negativa sparandet som värdefallet på finansiella tillgångar, varför hushållens nettoförmögenhet ändå ökade under 1990.

Tabell 2.5 Hushållens reala och finansiella sparande respektive värdefárändring på reala och finansiella tillgångar Mdr kr.

- Vårdeförändring +66 -l ll därav

- Värdeförändring +164 +163 därav Ersättning för inflationen +53 +74 Real värdeförândring +11 l +89 Källa Statistiska centralbyrån och kalkyler av L Berg.

Hushållens sparande och förmögenhetsbildning kan således beskrivas med en rad olika mått, som kan visa olika utveckling. Tabell 2.6 sammanfattar några olika mått på hushållens förmögenhetstillväxt under 1989 och 1990. Vilket mått som är relevant beror på sammanhanget. För att beskriva hushållens bidrag till efterfrågan i ekonomin och bytesbalansen är det finansiella sparandet, dvs. skillnaden mellan inkomster och utgifter det relevanta. Nationalräkenskapemas sparkvot säger något om hur mycket av sina inkomster hushållen väljer att placera i olika ñrmögenhetsobjekt. Men en analys av hushållens sparbeteende bör , lämpligen utgå från tlödessparkvoten, som inkluderar de varaktiga konsumtionsvaroma. Förmögenhetsförändringen, inklusive värdeförändringar, är i sin tur viktig för att förstå flödessparandets utveckling.

SOU 199297 Hushållens sparande 25 Tabell 2.6 Olika mått på hushållens förmögenhetsbildning 1989 och 1990 Procentuell andel av hushållens disponibla inkomster

- förlust på grund av inflationen real förmögenhetsökning 24,8% -8,7% Källa Statistiska centralbyrån och egna beräkningar

Sparandet på nationell nivå Hushållens sparande är en del av samhällets totala sparande. De sparbegrepp och samband mellan sparbegrepp som gäller för enskilt hushåll eller för hushållssektom som helhet har sin motsvarighet på en nationell nivå. Nationens hushållens sparande adderat sparande utgörs av till företagens och den offentliga sektorns investeringar och finansiella sparande, dvs. över- eller underskott mellan inkomster och utgifter. För att förstå hushâllssparandets samhällsekonomiska roll måste först klaras ut hur nationens sparande hänger samman med andra makroekonomiska variabler som bytesbalans och investeringar. En lämplig utgångspunkt kan vara försörjningsbalansen

BNP Konsumtion + Investeringar + Nettøexport export import -

Detta samband säger att de varor och tjänster som produceras i Sverige BNP används till konsumtion, investeringar i reala tillgångar som byggnader och maskiner eller till export. Eftersom konsumtion och investeringar tillgodoses även med importerade varor och tjänster måste värdet av importen dras ifrån. BNP är ett territoriellt begrepp. Det mäter värdet den produktion som äger rum på svenskt territorium. På av motsvarande sätt är det bara tillskott till kapitalstocken inom landets räknas till investeringarna. Om svenska företag investerar gränser som utomlands räknas det inte till investeringar i ñrsöijningsbalansen, vilket däremot är fallet om utländska företag investerar i Sverige.

26 Hushållens sparande SOU 1992

Nationens inkomster skapas i produktionen, som ersättning ñr arbetsinsatser eller kapital. BNP anger värdet av den produktion av varor och tjänster, och därmed de inkomster, som åstadkoms inom landet. Men nationens inkomst påverkas också av transaktionerna med omvärlden. En del av ersättningen för arbete och kapital går till utlandet och på motsvarande sätt får hushåll och företag bosatta i Sverige arbetsinkomster och kapitalersättning från utlandet. Justeras BNP för dessa faktorinkomster erhålls bruttonationalinkomsten, mäter den inkomst som som tjänas av svenskar oavsett om produktionen äger rum i Sverige eller i utlandet. Den till beloppet största av faktorinkomstema är räntebetalningar på skulder och fordringar. Sverige har en nettoskuld mot utlandet. Under 1990 var bruttonationalinkomsten 37 mdr kr. lägre än BNP på grund av att räntebetalningama till utlandet översteg de räntor som betalades till Sverige från andra länder. Den inkomst som nationen förfogar över bestäms också av transfereringar till och från utlandet. Skillnaden mellan transfereringar och faktorinkomst är att den senare avser ersättning för en prestation, medan transfereringar t.ex. u-hjälpen inte någon motprestation. motsvaras av Läggs nettotransfereringama till bruttonationalinkomsten erhålls den disponibla nationalinkomsten. För att komma fram till det inkomstmått som fördelas på konsumtion och sparande, den disponibla nettonationalinkomsten, mäste värdet av kapitalförslitningen dras ifrån. Kapitalförslitningen ingår som en kostnad i produktionen och därmed i BNP, men motsvaras inte av någon faktiskt inkomst. Vi har därför följande samband

Disponibel nationalinkorrzst Konsumtion + Nettoinvesteringar + Nettoøcpon + Faktorinkorrzsterñán utlandet netto + Transfereringar till utlandet netto.

De tre senare måtten anger hur den svenska nationens köpkraft konsumtionsutrymme påverkas av transaktionerna med omvärlden, vilket i sin tur motsvarar bytesbalansen. Den disponibla nationalinkornsten minskad med konsumtionen utgör definitionsmässigt nationens sparande. Vi har således följande samband

Sparande Nettoinvesteringar + Bytesbalans

SOU 199297 Hushållens sparande 27 Tabell 2.7 Inkomster och sparande 1990 Mdr kr. BNP

- Kapitalförslitning -140 - Finansiellt sparande bytesbalans -33 Nettoexport 6 - Räntor m m utlandet, netto -37 - Transfereringar utlandet, netto -14 - Återinv. vinstmedel 12 - Källa Statistiska centralbyrån

Investeringarna i maskiner och byggnader år nationens reala sparande. Räknat netto för kapitalförslitningar är det tillskottet till den svenska kapitalstocken. På nationell nivå är sparandet i allt väsentligt realt sparande, dvs. de inkomster som inte används till konsumtion motsvaras till största delen av investeringar. Skillnaden mellan sparande och investeringar är det finansiella sparandet. De investeringar som inte finansieras med inhemskt sparande måste finansieras med upplåning utomlands eller genom minskade finansiella fordringar på utlandet. Av detta följer att det finansiella sparandet definitionsmässigt är lika med bytesbalansens saldo. Skillnaden mellan sparande och investeringar år således lika med nettot av export och import, faktorinkomster och transfereringar till och från omvärlden. Bytesbalansens saldo förändringen av den svenska nettoföranger mögenheten, dvs. förändringen av nettot av tillgångar och fordringar respektive skulder gentemot utlandet. Under 1990 minskade således Sveriges nettoförmögenhet på grund av ett negativt finansiellt sparande med drygt 30 mdr kr. Detta underskott har två sidor. Dels visar det att hushåll, företag och offentlig sektor sparade mindre än vad de invester-

28 Hushållens sparande SOU 1992

ade, därför måste vi som nation låna upp 30 mdr kr. Dels visar det att de ekonomiska transaktionerna med omvärlden gick med underskott på 30 mdr kr. Till skillnad från vad som gäller för hushållen inbegriper nationens finansiella sparande även förändringar i innehavet av reala tillgångar. I och med att det reala sparandet definitionsmässigt enbart avser investeringar i Sverige räknas t.ex. investering i en fastighet i utlandet till det ñnansiella sparandet. Det är heller ingen principiell skillnad för den svenska ekonomin mellan att köpa aktier i ett befintligt utländskt företag och att göra en nyinvestering i utlandet, dvs. öka det landets kapitalstock. I båda fallen ökar Sveriges Finansiella tillgångar i utlandet. Precis som vad som gäller för ett hushåll förändras nationens nettoförmögenhet inte enbart transaktioner med omvärlden. Även prisförändav ringar på tillgångar har betydelse. Om de fastigheter eller aktier som svenskar äger i utlandet förändras i värde påverkas nettoförmögenheten. Motsvarande gäller för de tillgångar som utlänningar äger i Sverige. Under 1990 redovisades ett bytesbalansunderskott på 2,8 % av BNP, dvs transaktionerna med omvärlden reducerade nettoförmögenheten med detta belopp. Men den svenska nettofönnögenheten minskade med dubbelt så mycket, 6% av BNP. Skillnaden förklaras av förändringar i kapitalvärden, bl.a. steg priset på svenska aktier mer än utländska, vilket ökade värdet på utlänningars tillgångar i Sverige.

2.2 Varför hushållen sparar

Vill man försöka förstå och förklara hushållssparandet på aggregerad nivå är det naturligt att börja med en idé eller teori om hur de enskilda individerna planerar sin konsumtion och sitt sparande över tiden. Det är också utgångspunkten för den mest etablerade teoretiska analysen av sparandet, nämligen den s.k. livscykelmodellen. Livscykelmodellen eller livscykelhypotesen har i fråga om de centrala idéerna ett flertal anfäder, men den förknippas i allmänhet med Franco Modigliani, utvecklade som idéerna till en kvantitativ teori och även bidrog med omfattande tester på empiriska data

5 En standardreferens är Modigliani och Brumberg, 1954. En sammanfattning av såväl teorin som de empiriska verifikationer som publicerats under perioden fram till mitten av 1980-talet finns i Modiglianis nobelförelâsning Modigliani, 1986.

SOU 199297 Hushållens sparande

Livscykelmodellen gör inte anspråk på att förklara alla typer av sparande kan förekomma, men väl de viktigaste, och den utgör en som god och tillräcklig grund för att förstå faktorerna bakom utvecklingen av det svenska hushållssparandet. Vi skall därför koncentrera diskussionen

till livscykelmodellen och vad den har att erbjuda.°

Huvudtanken i livscykelhypotesen är att hushållen planerar sin konsumtion och sitt sparande utifrån den förväntade livsinkomsten och att de försöker upprätthålla konsumtion är nâgotsånär jämn över tiden. en som Om inkomsterna under en period stiger över den förväntade genomsnittliga livsinkomsten sparar hushållen mer, och om den faller under sparar de mindre. Men det är inte bara inkomsterna som är utsatta för variationer. Hushållens behov och därmed utgifter kan också förändras över livscykeln och är nonnalt större under tiden för familjebildning och köp bostad och mindre under pensionsåren. Över livscykeln är därför ett av typiskt beteende att hushållen lite eller lånar under unga år, då sparar inkomsterna är relativt låga och utgifterna jämförelsevis höga och att det huvudsakliga sparandet sedan sker fram till pensionsåldem, då inkomsterna från förvärvsarbete upphör och det samlade kapitalet successivt konsumeras, dvs. sparandet blir negativt. Perspektivet är med detta synsätt ändligt, vilket betyder att hushållen inte antas ackumulera några spannedel i syfte att överföra som arv till sina efterkommande. Sådant

sparande får alltså förklaras på andra sätt än via livscykelteorin.7

ålderdomen är hushållens viktigaste sparmål Sparandet för den egna och livscykelhypotesen sammanknyts ofta med just pensionssparandet. Den innebär helt enkelt att hushållen bygger upp en viss förmögenhet i förhållande till sin inkomst under sin aktiva tid och sedan lever upp den pensionär. Men teorin är också fullt tillämplig på andra sparmål som såsom buffertsparande, dvs. sparande som syftar till att undvika variationer i konsumtionsnivån till följd av oförutsedda variationer i inkomsterna eller utgifterna eller målsparande, som syftar till att göra det möjligt för hushållen att köpa något de inte har råd till för ögon-

6 Ragnar Bentzel i sin expertrapport till spardelegationen en fyllig genomgång av ger olika teoretiska utgångspunkter för analys av sparandet Bentzel och Turner, 1989. 7 Den s.k. permanent income-teorin utvecklades på 1950-talet av Milton som Friedman se t.ex. Friedman, 1957 har stora likheter med livscykelteorin, men utgår från att hushållens planeringshorisont är oändlig och kan sålunda lättare hantera arvssparande. Antagandet ändlig planeringshorisont tillåter emellertid att ett om en antal enkla och klara slutsatser kan dras. Arvssparande kan också under vissa omständigheter, arvet är proportionellt mot livsinkomsten, vara konsistent t.ex. om med dessa Modigliani, 1986.

30 Hushållens sparande SOU 19929

blicket och inte kan låna till. Den förmögenhet hushållen väljer att bygga upp relativt sin inkomst måste då antas täcka även dessa mål. Livscykelteorin bygger på ett antal enkla antaganden hushållens om beteende, men tillåter icke desto mindre klara och relativt långtgående slutsatser om utvecklingen av det samlade hushållssparandet i ekonomin. Ett samhälle består av många individer i olika åldrar, där somliga har ett positivt och andra ett negativt sparande, beroende på i livscykeln var de befinner sig. Det totala hushållssparandet är summan av alla individers sparande och innehåller sålunda både negativa och positiva komponenter.

Överväger de positiva komponenterna blir hushållssparandet positivt,

men överväger de negativa blir det samlade resultatet negativt. Om både antalet individer och deras inkomster är konstanta över tiden kommer de positiva och de negativa komponenterna att precis ta ut varandra. Ingen individ efterlämnar sig eller skulder. I ett stationärt samhälle, vare arv dvs.i ett samhälle där varken befolkning eller inkomster växer, uppkommer alltså inget aggregerat sparande. Det betyder inte att det inte kan finnas en stor förmögenhetsmassa samlad i hushållen, denna är men konstant, eftersom tillskotten till den är lika stora avtappen. som Från detta är det lätt att intiutivt förstå att allt sparande på aggregerad nivå, positivt eller negativt, är en följd någon typ förändring. Det av av kan vara i befolkningens åldersstruktur eller i de förväntade livsinkomstema, men det kan också vara i faktorer som påverkar hur stor den förmögenhet är som varje hushåll vill hålla i relation till sin inkomst, t.ex. i utformningen av socialförsäkringssystemet. Men utan förändringar blir det inget sparande, vare sig positivt eller negativt. En konsekvens av detta är att det aggregerade hushållssparandet inte är beroende av hushållens inkomster, däremot dess förändringar men av med andra ord om vi har tillväxt i ekonomin eller inte. Om inkom- sterna växer så växer också sparandet. Antag att vi utgår från ett läge där alla hushåll är tillfreds med de förmögenheter de byggt att upp, men inkomsterna ökar till en högre nivå. Då vill hushållen öka sin förmögenhet, så att de även efter pensionen kan hålla den högre konsumtion som inkomstökningen ger dem möjlighet till. Följaktligen de, bara sparar men till dess de uppnått den nya önskade nivån på sin samlade förmögenhet. Då upphör åter sparandet. En sådan tänkt engångsökning av inkomsterna för alla hushåll påverkar emellertid sparandet under mycket lång tid, eftersom alla hushåll och således även de yngsta måste hinna genom hela sin livscykel innan de positiva tillskotten till sparandet åter uppvägs av de negativa. Om

SOU 199297 Hushållens sparande

ekonomin är i tillväxt och hushållens inkomster stiger i varje period kan detta ett antal på varandra lagrade engångshöjningar, som alltså ses som och bidrar till att öka sparandet. Ju större tillväxt i hushållens var en inkomster desto högre kommer deras samlade sparkvot att vara. Det är därför vi kan förvänta ett högre hushållssparan de snabbare tillväxt oss vi lyckas åstadkomma i ekonomin. Av skäl gäller i jämförelse mellan två olika länder att, även samma en individerna i de båda länderna har exakt samma sparbeteende, om sparkvoten kommer högst i det land där tillväxten är högst. Det att vara är intressant och viktig iakttagelse kan bidra till att förklara de en som skillnader i sparkvot vi kan observera mellan olika länder. Att den som japanska sparkvoten är mycket högre än den svenska kan alltså delvis förklaras att tillväxten i Japan varit mycket snabbare än hos oss. av Normalt kanske vi orsakssambandet som det motsatta, dvs. vi iakttar ser skillnaderna i tillväxt och försöker förklara dem med skillnader i sparbeteende och sparkvot. Så enkelt är det alltså inte. Vi får anledning att återkomma till denna fråga i detta kapitel. senare Nu är det inte bara realiserade inkomstökningar som påverkar hushållens sparande, utan också förväntningar den framtida livsom inkomstens utveckling. Om de hushållen känner stark tilltro till yngre en att deras inkomster kommer att växa väsentligt i framtiden har de inte så stor anledning att De kan helt rationellt skjuta upp sparandet till spara. år och räkna med att då hinna tillräckligt för att hålla en senare spara jämn konsumtion över livscykeln. I ekonomi med stabil tillväxt skall en vi därför vänta att sparandet är relativt litet i de yngre åldersgruppeross förvärvsarbetande, desto högre i de äldre. na av men Speciellt starka effekter på sparandet kan uppkomma om hushållens förväntningar de framtida inkomsterna någon anledning ändras. om av Om t.ex. hushållen förväntar sig en ökning i tillväxten får de ett incitament att omedelbart höja konsumtionen och dra ned på sparandet. Det gäller alla åldersgrupper, speciellt för de yngre, som ser men framför sig hel livscykel med högre inkomsttillväxt. Eftersom en ökningen konsumtionen grundar sig på förväntningar om framtiden av och inte på den aktuella inkomstökningen kan effekten på sparkvoten bli mycket stor. En period med stark framtidstro, som t.ex. delar av 1980-talet i Sverige, kan därför avspegla sig i markant nedgång i en sparandet, även tillväxten de facto inte är särskilt stor. Omvänt kan om period med långvarig arbetslöshet och osäkerhet de framtida en om inkomsterna skapa förväntningar sänkt tillväxttakt och därigenom om en mycket kraftiga positiva effekter på sparandet. ge

32 Hushållens sparande SOU 1992

Inkomstñrändringar och inkomstförväntningar har sålunda i livscykelteorin en mycket stark påverkan på sparandet. Men det är lätt att inse att förändringar i befolkningens ålderssammansättning också är av stor betydelse. Om pensionärerna, står för det huvudsakliga negativa som tillskottet till sparandet, ökar i antal relativt generationer, står yngre som för den positiva sparkomponenten, så minskar sparandet. Om de yngre blir fler så får detta motsatt effekt. En förgubbning befolkningen leder av

således till ett minskat sparande och föryngring till ett ökat sparande

en En konsekvens av detta är i sin tur att tillväxt i befolkningen, en som bidrar till en ñryngring, också bidrar till att sparandet ökar. En annan konsekvens är att två länder, där återigen individerna har exakt samma sparvanor och sparmönster, kan ha vitt skilda sparkvoter beroende på hur befolkningens åldersstruktur ser ut. Ett land med en hög andel pensionärer bör ha ett lägre sparande än ett land, där de åldersgrupper som har ett positivt sparande dominerar. Det är faktor en som ofta glöms bort i jämförelser mellan sparandet i olika länder. Om hushållssparandet i ett land år lågt kan det bero på att varje hushåll sparar lite i jämförelse med hushåll i andra länder, det kan också men bero på att andelen pensionärer är hög. Är åldersfördelningen tillräckligt

sned är det fullt möjligt att de individuella hushållen mycket i sparar internationell jämförelse, att det totala bushållssparandet ändå är men lågt. Att kunna skilja ut effekten åldersfördelningen är inte oviktigt. av Vill man försöka påverka sparandet är det rimligen intresse att veta av om huvudproblemet är att hushållen för lite eller att andelen sparar pensionärer är för hög. Det förra problemet kan lättare att åtgärda vara än det senare. En tredje faktor som, förutom inkomstförändringar och ändringar i befolkningens åldersstruktur, kan förväntas ha starkt inflytande på hushållens sparande år utbyggnaden det sociala skyddsnätet. Detta av tolkas då i vid mening så att det omfattar de försäkringar som vi inom den offentliga sektorn byggt för att skydda individerna mot inkomstupp bortfall vid sjukdom, invaliditet, bamafödsel, arbetslöshet, yrkesskada etc. Viktigast på grund av storleken på åtagandet är naturligtvis pensionsförsäkringssystemen.

8Förekomsten av arvssparandekan mildra denna effekt. Utländska studier visar Lex. att pensionärer i många fall faktiskt är nettosparande, vilket inte är förenligt med antagandena livscykelhypotesen. i

SOU 199297 Hushållens sparande

Utbyggnaden socialförsåkringssystemen minskar storleken av den av förmögenhet varje hushåll vill hålla i relation till sin inkomst som Behovet att ha buffert för att täcka temporära inkomstbortfall blir en mindre när staten tar över del av eller hela inkomstrisken och på en motsvarande sätt minskar nyttan eget pensionssparande när pensionerav Man kan helt enkelt såga att hushållens naturliga na garanteras av staten. spamiål minskar i betydelse och i delar kanske till och med ñrsvinner. Det är då att förvänta att hushållen ökar sin konsumtion och minskar sitt sparande, så att den samlade förmögenheten så småningom anpassas till lägre nivå. Även anpassningsperioden kan lång är effekten en om vara sparandet dock ändlig. När det samlade sparkapitalet åter har den önskade storleken återgår sparandet till sin tidigare nivå. En successiv utbyggnad det sociala skyddsnätet, som vi sett i av Sverige och i många andra industriländer, bör alltså leda till att hushållssparandet minskar i förhållande till vad det annars skulle varit. Men det sätt pâ vilket framför allt pensionssystemen konstrueras och byggs kan också ha stor betydelse för sparandet. I Sverige, men upp även i många andra länder, är pensionssystemen så konstruerade, att några generationer fått sina livsinkornster kraftigt höjda under systemens uppbyggnad. Det gäller de generationer som överkompenserats i den meningen att de fått garanterad pension utan att tidigare i livet fullt ut en avgifter till systemet sparat ihop till denna. Man kan också säga genom

att de fått del i pensionsförmögenhet om än fiktiv som de inte varit

en med att bygga Då är det att vänta att de minskar sitt övriga upp. sparande. På detta sätt kan ett pensionssystem under en uppbyggnadstid få mycket kraftiga negativa effekter på det privata sparandet. Vi får anledning att återkomma närmare till dessa frågor i diskussion om de en svenska pensionssystemen i kapitel 3 och lämnar dem därför tills vidare. Den fönnögenhet hushållen byggt kan också påverkas av icke som upp realiserade värdeföråndringar på det sätt vi tidigare noterat i detta kapitel. Om värdet på hushållens tillgångar stiger kraftigt, t.ex. genom att villaprisema förmögenheten över den planerade eller går upp, så kommer önskade nivån. Då hushållen att minska sitt övriga reagerar genom sparande, t.ex. genom att ta ett nytt lån villan, och använda pengarna

9 Kvoten mellan inkomst och önskad förmögenhet kan också påverkas av andra faktorer, t.ex. pensionsåldern. Ju lägre pensionsålder desto större behöver den hopsparade förmögenheten för att täcka behoven under den förväntade vara återstående livstiden.

34 Hushållens sparande SOU 1992

för konsumtion, exempelvis till att köpa en båt eller en utlandsresa. I perioder med stark tillväxt i förmögenhetsvärdena på i första hand fastigheter, bostadsrätter och aktier skall vi alltså räkna med att hushållssparandet minskar. På motsvarande sätt skall vi vänta oss ett ökat sparande när förmögenhetsvärdena faller. Förändringar i institutionella faktorer av olika slag kan också påverka sparandet. En sådan, som haft betydelse i många länder under det senaste decenniet, och så även i Sverige, är avregleringen av kreditmarknaden. För hushållen och hushållssparandet var det framför allt den strikta kontroll av bankernas utlâningsvolymer som riksbanken utövade, som var av betydelse. Under regleringstiden försökte man mer eller mindre explicit styra bankernas utlåning till företagssektom och hushållen var förhindrade att låna så mycket som de önskade, även om de hade fullgoda säkerheter. En avreglering ger hushållen möjlighet att öka sin skuldsättning till önskad nivå och kommer därför, i den utsträckning lånen används för att finansiera konsumtion, att påverka sparandet negativt. Då skall man komma ihåg att även inköp av varaktiga konsumtionsvaror, som t.ex. bilar, i statistiken räknas som konsumtion. Men effekten bör vara relativt snabbt övergående. Möjligen kan man förvänta sig att hushållen efter många år av ransonering vill passa på att realisera några länge närda konsumtionsdrömmar och i glädje över de nya möjligheterna lånar lite för mycket, så att skuldsättningen till att börja med ökar mer än vad hushållen på lång sikt tycker är önskvärt. En viss överreaktion är ingalunda onaturlig och kan förstärkas om avregleringen, som i Sverige, sker i en tid av allmän optimism i fråga om utvecklingen av de framtida inkomsterna. När hushållen så småningom anpassat sin skuldkvot till en mer långsiktig nivå minskar dock konsumtionen och effekterna på sparandet klingar av. Varken den förväntade livsinkomsten eller den önskade förmögenheten har rimligen påverkats av nyordningen på kreditmarknaden och vi skall därför inte förvänta oss några långsiktiga konsekvenser för sparandet av dessa anledningar. Avregleringen kreditmarknaden har emellertid inneburit att ett stort antal nya sparfonner introducerats, vilket bidragit till att sparandets innehåll kunnat anpassas efter varje hushålls behov på ett långt mer effektivt sätt än tidigare. Det är möjligt att detta har medverkat till att det totala sparandet ökat därför att hushållen kunnat finna intressanta sparfonner, som tidigare inte varit tillgängliga. Den nya obligationsmark-

SOU 199297 Hushållens sparande 35

naden kan ett exempel på detta. Men framför allt har de nya vara möjligheter följt på avregleringen ökat den totala välfärden i som samhället. Hur hushållen sitt sparande till förändringar i räntan och anpassar då gäller det naturligtvis räntan efter skatt är en viktig fråga, inte minst för den vill försöka påverka hushållens sparbeteende. som Dessvärre är den inte så lätt att besvara och de teoretiska övervägandena ingen entydig vägledning. Det är visserligen så, att det lönar sig ger oss när räntan är högre och detta borde locka till ett ökat bättre att spara sparande. Men å andra sidan betyder en högre ränta att det tar kortare tid att bygga den förrnögenhetsmassa man önskar eller nå de sparmål upp strävar efter, och detta ger hushållen incitament till ett lägre man sparande. Vilken dessa två effekter som dominerar kan vi inte avgöra av annat än empiriska studier. 1° I den utsträckning räntehöjning genom en bidrar till att sänka värdet på förmögenheten kan vi också, enligt tidigare positiv påverkan på sparandet, vilket ytterligare resonemang, förvänta en komplicerat bilden. Det är därför inte att förvåna sig över att frågan om sparandets ränte-

känslighet blivit de hetast debatterade frågorna i sparlitteraturen.

en av Det finns internationella undersökningar som tyder på att sparandet ökar när räntan stiger, det finns också studier visar att sparandet inte men som påverkas alls eller till och med faller. Alla brottas de med svåra ekonometriska problem. För svenskt vidkommande konstaterade spardelegationen att det inte fanns några entydiga resultat ifråga om sambandet mellan ränta och sparande SOU 198911, sid 39 och detta gäller fortfarande. I brist på bättre kunskap är det därför sannolikt klokt ifrån sparandet i är oberoende räntan. Även de att utgå att stort av om teoretiska övervägandena kanske positiv övervikt åt tanken att en ger en höjning räntan också ett ökat sparande, är osäkerheten stor. Vi har av ger under alla omständigheter inte tillräcklig grund, vare sig teoretisk eller

empirisk, för att via räntan försöka påverka hushållens totala sparande.

o verkar således de s.k. inkomst- och substitutionseffekterna mot För spararna varandra. Nu kan man hävda att sparandet i samhällsekonomin bör analyseras inte bara ur långivarnas spararnas synvinkel, utan också ut låntagarnas. För låntagarna förstärker inkomst- och substitutionseffekterna varandra så att effekten på sparandet blir entydigt positiv. Se t.ex. Layard and Walters 1978, del En råntehöjning skulle då tre positiva impulser på sparandetoch en negativ. Om dessa impulser är ge ungefärligen lika stora, vilket vi inte vet, skulle det ge stöd för hypotesen att en råntehöjning kan ha en positiv effekt på sparandeti hushållen. Se Smith 1990 för en aktuell genomgång av den empiriska litteraturen.

36 Hushållens sparande i SOU 1992

Ett specialfall av särskilt intresse är för den ekonomiska politiken är hur sparandet i hushållen påverkas av en sänkning av skatten på kapitalavkastning. En sådan sänkning höjer räntan eller avkastningen efter skatt, men hur påverkas sparandet Kan vi säga något om storleken på de motverkande effekterna I detta fall är det faktiskt möjligt, eftersom den ena effekten, inkomsteffekten, säkerligen är mycket liten. För skatten på kapitalavkastning gäller nämligen att den, när hänsyn tagits till bidragsoch avdragseffekter, vare sig nämnvärt minskar eller ökar inkomsterna i hushållssektom sett som helhet. Därför kommer den andra effekten, substitutionseffekten, att dominera och påverkan på sparandet bör därför bli entydigt positiv. Om det kan vara svårt att avgöra hur hushållssparandets nivå påverkas av förändringar i räntan är förhållandena enklare när det gäller sparandets fördelning mellan olika sparformer. Livscykelteorin har visserligen ingenting att såga detta, å andra sidan har vi desto större hjälp om men av den moderna portföljteorin, som analyserar hushållens val av tillgångar med avseende på förväntad avkastning och risk. Utan att fördjupa oss i denna teori kan vi konstatera att hushållens val mellan reala och finansiella tillgångar, vilket är vad som är av intresse för denna studie, är beroende av dessa tillgångars relativa avkastning efter skatt och inflation, men också naturligtvis deras relativa risk och likviditet. av Detta är ett resultat som är lätt att förstå och acceptera intuitivt. Nyttomaximerande hushåll föredrar tillgångar med hög real avkastning, låg risk och god likviditet framför sådana med låg avkastning hög risk och dålig likviditet. Att avkastningen styrt hushållens val mellan olika sparformer i Sverige under 1970- och 1980-talen är lätt att inse när studerar den faktiska man utvecklingen. Det nya skattesystemet i kombination med en fallande inflation har gynnat det finansiella sparande på det reala sparandets bekostnad. Vi skall återkomma närmare till detta i avsnitt 2.4. Även det totala hushållssparandet kan påverka om vara svårt att med hjälp av räntan kan således fördelningen mellan realt och finansiellt sparande i hushållen styras via den relativa avkastningen efter skatt på respektive tillgång. Om staten väljer att t.ex. via skattesystemet favorisera vissa sparformer bör detta alltså få begränsade effekter på

12I Pålsson1992 finns en enkel beskrivning av teorin samt en studie av de svenska hushållensfaktiska portföljval under åren 1975-1984. För svenska tvärsnittsstudier, se Agell och Edin 1989 och 1990.

SOU 199297 Hushållens sparande

hushållssparandets nivå, men klara och entydiga effekter på dess fördelning. Valet mellan finansiella och mala sparformer går därför att påverka, vilket kan stort intresse, eftersom det finansiella vara av sparandet till skillnad från det reala ställs till förfogande för andra sektorer i ekonomin.

2.3 Sparandet i Sverige och utlandet

Hushållens sparande är bara del, än mycket viktig sådan, av en om en det totala sparandet i landet. Vi skall ägna detta avsnitt åt att försöka se hushållssparandet i ett större sammanhang att ställa det i relation genom till sparandet i företagssektom och i den offentliga sektorn. Vi skall dessutom, så långt det låter sig göras, diskutera hur utvecklingen av sparandet ut i internationell jämförelse. ser en Den svenska ekonomin kännetecknas för närvarande av ett mycket lågt sparande. I år beräknas enligt konj unkturinstitutets vårprognos, nettosparkvoten, dvs. det totala nettosparandet i ñrhållande till BNP, uppgå till tre procent. Det innebär nedgång med fem procentenheter under de ca en senaste tre åren. De senaste prognoserna tyder att nedgången fortsätter nästa år och att nettosparkvoten blir lägre än två procent, vilket skulle innebära att nivån på nationens sparande blir det lägsta under efterkrigstiden. Den svenska sparkvoten har försvagats även sett över en längre tidsperiod. Under 1950- och l960-talen understeg nettosparkvoten inte något år 10%. Denna nedgång har inte varit någon långsam process. Det skedde påtaglig nedväxling sparandet i samband med lågkonjunken av turen under delen l970-talet. Nettosparkvoten föll med sex senare av procentenheter. Sparandet har därefter bestående legat på en lägre nivå. Inte under den relativt goda investeringskonjunkturen mot slutet av ens 1980-talet nådde sparkvoten i nivåerna före 1975. Under toppåret upp 1989 nettosparkvoten fyra procentenheter lägre än genomsnittet för var perioden 1950-1975. Även nedgången skedde relativt snabbt och i samband med en om konjunkturnedgång är det uppenbart att de långsiktiga och strukturella förutsättningarna för sparandet har förändrats efter 1975.

38 Hushållens sparande SOU 19921

Diagram 2.1 Sparkvot, investeringskvot och bytesbalans

Procent av BNP 2G Nettosparande 16 Nettoinvesteringar Bytesbalans

snitt1950-75 ,--A 1 s

-4-

-°, n

19,55 1 1965 1970

1950 1975 1980 1985 1990

Källa Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.

Under 1950- och 1960-talen var den internationella kapitalmarlmaden outvecklad och satte en restriktion på bytesbalansen. Under dessa båda decennier var transaktionerna med omvärlden i balans. Sparandet var därför i huvudsak realt sparande, dvs. investeringar. Efter 1975 uppvisar sparande och investeringar inte alls denna nåra samvariation. Det hänger delvis samman med att det internationella betalningssystemet genomgick stora förändringar i mitten av 1970-talet, vilket minskade kraven att hålla bytesbalansens saldo kring nollstrecket. Vi får anledning att återkomma till den frågan i kapitel För svensk del innebar nyordningen kraftig en minskning av det finansiella sparandet, dvs. en försämring av bytesbalansen, jämfört med 1950- och l960-talen. Efter 1975 har bytesbalansen visat ett årligt underskott på i genomsnitt motsvarande 1,5 % av BNP. Under de 18 åren 1975-1992 har den svenska bytesbalansen visat överskott endast under tre år. Både det reala sparandet investeringarna och det finansiella har - minskat, men det år den svagare utvecklingen av investeringarna som

SOU 199297 Hushållens sparande 39

förklarar största delen den lägre sparkvoten efter 1975. En icke av sparande faller på bostadsbyggandet. oväsentlig del av nedgången i realt Detta stod för betydande del av kapitalbildningen under det s.k. en miljonprogrammet perioden 1965-1975. Av nedgången i investeringskvoten efter 1975 förklaras fjärdedel minskat bostadsbyggande. en av

Tabell 2.8 Nettosparkvot Genomsnittlig procentuell andel av BNP

Netm- Realt Finansparkvot netto- siellt invest. bytesbalans

Privat sektor 1950-1975 7.0 9,2 -2,4 - -1976-1992 4,8 5,4 -0,6

Offentlig sektor -1950-1975 6,4 3,8 2,6 -1976-1992 1,3 2,1 -0,8

Totalt -1950-1975 13,4 13,2 0,2 -1976-1992 6,1 7,5 -l,4

Källa Statistiska centralbyrån och Konjunkturinstitutet

En jämförelse mellan perioderna före respektive efter 1975 visar att det främst är det offentliga sparandet har varit lägre. Av en total som nedgång på sex procentenheter står den offentliga sektorn för 4 12. Den förklaras delvis minskade offentliga investeringar, till följd av att den av offentliga infrastrukturen inte byggts ut i samma takt som tidigare. Men det är framför allt svårigheterna att upprätthålla statsñnansiell balans och därmed ett minskat finansiellt sparande, som ligger bakom det lägre offentliga sparandet sedan mitten på 1970-talet. ökade det offentliga finansiella sparandet Under loppet av 1980-talet kraftigt. En långsammare utveckling offentliga utgifter, men också en av markant ökning skattekvoten gjorde att de offentliga inkomsterna vid av slutet 1980-talet översteg utgifterna med motsvarande 5% av en summa av BNP. Det privata sparandet har varit stabilt än det offentliga. Nedvåxmer lingen det privata sparandet är helt koncentrerad till det reala av sparandet, dvs. näringslivets och i viss mån hushållens investeringar i

40 Hushållens sparande sou 19924

realkapital. Det privata finansiella sparandet har tvärtom varit högre under perioden efter 1975 än vad det var före. Det har således under de senaste två decennierna skett en förskjutning i sparande från offentlig till privat sektor. Inom ramen för ett relativt stabilt privat sparande under de senaste fyra decennierna har det, vilket framgår av diagram 2.2, skett en omñrdelning av det finansiella sparandet från hushållen till företagen. Företagen, vars investeringar normalt överstiger det egan sparandet, har trendmässigt minskat sin nettoupplåning från andra sektorer. I gengäld har hushållens investeringar i mindre grad än tidigare tåckts av sparande. Under 1970och 1980-talen hade även hushållen, sett över perioden helhet, som också en viss nettoupplåning. Som vi noterade ovan är dock gränsdragningen mellan företagssparande och hushållssparande, vad gäller t.ex. kollektivt pensionssparande, inte självklar.

Diagram 2.2 Finansiellt sparande i offentlig sektor samt i företag respektive hushåll

Procent av BNP

6- HUSHÅLL OFFENTLIG SEKTOR l - 4 l IV ;- l , I l 2 l X I l V

Xk -|.I

c { v . , , i l 2 , n , l

. i i . Ä a l f

I . . FÖRETAG x , . -4- , l I x l x l I I l i I l l I u | f x l . l 6- lä x v

-8 . . . 1965 19.70 19.75 1980 19r85

1950 1955 1960 1990

Källa Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet

SOU 199297 Hushållens sparande 41

Sparandet i Sverige och omvärlden.

Jämförelser mellan länder sparande och sparandeutveckling försvåras av det i statistiken finns skillnader i metoder och definitioner. Detta av gäller det totala sparandet, är speciellt påtagligt på hushållsnivå. men Sparandet är skillnaden mellan disponibel inkomst och konsumtion. Det är inte självklart vilka poster skall räknas in i den disponibla som inkomsten och konsumtionen kan beräknas på olika sätt. Kalkyler av kapitalförslitningen är förenad med metodmässiga problem. Vidare görs den institutionella avgränsningen hushållssektom inte samma sätt av i alla länder. Försök har gjorts att justera för skillnader i definition som och mätmetod indikerar att rangordningen mellan länder vad gäller hushållssparandet kan väsentligt annorlunda än vad nationalräkenvara skapema vid handen, beroende på t.ex. rent organisatoriska ger skillnader i pensionssystemets utfornming. De statistiska nrätproblemen är således svåra och gör att alla jämförel-

mellan länder måste tolkas med stor försiktighet. ser Utöver dessa statistiska problem försvåras jämförelser över tid och mellan länder också att det sparbegrepp som används i nationalräkenav skapema skiljer sig från sparande i ekonomisk mening. Det gäller som en framgick t.ex. behandlingen varaktiga konsumtionsvaror. Ett ovan av annat exempel är att kostnader för t.ex. utbildning respektive forskning och utveckling normalt betraktas offentlig konsumtion respektive som löpande produktionskostnad, i ekonomisk mening till stor del borde men investeringar och därmed också räknas till sparande. Dessa betraktas som aspekter har relevans inte enbart för mätningen sparandet i ett land av utan även för jämförelsen mellan länder, eftersom betydelsen av detta icke-registrerade sparande kan skilja sig mellan länder. Kalkyler från OECD Elmeskov mfl., 1991 visar att justeringar för komma närmare ett ekonomiskt rättvisande sparandemått innebär att mer nivån på bruttosparandet i alla länder ligger på högre nivå än vad att en registreras i nationalräkenskapema. Om inköp av varaktiga som konsumtionsvaror betraktas sparande höjer detta sparkvoten med i som genomsnitt 3-5 procentenheter och motsvarande justering för en investeringar i forskning och utveckling adderar ytterligare ca två procentenheter till sparkvoten. Å andra sidan tenderar enligt OECDbedömning kapitalförslitningen att underskattas. Detta gäller rapportens speciellt förbrukningen av naturresurser beaktas. om

42 Hushållens sparande SOU 1992

Dessa deñnitionsproblem har betydelse ñr bilden sparandeutveckav lingen över tiden. Vad som framstår som en nedgång i sparandet kan vara en förskjutning från registrerat sparande till icke-registrerat sparande. Om investeringar i kunskapskapital får ökad betydelse försvåras tolkningen och jämförelse traditionella mått på sparandet. av OECD-rapportens kalkyler tyder dock på att denna justeringar typ av har ungefär samma effekt på sparkvoten i de flesta länder. Vidare tycks förändringen i sparkvot mellan Lex. 1960-talet och 1980-talet inte påtagligt skilja sig från den utveckling de traditionella sparmåtten som ger. Av tabell 2.9 framgår att det råder mycket stor spridning i sparkvot en mellan olika länder så som den mäts i nationalräkenskaperna. Observera att siffrorna i tabellen visar bruttosparkvoten och inte, tidigare i som detta avsnitt, nettosparkvoten. Endast bruttosiffrorna är tillgängliga för internationell jämförelse. Under 1980-talet bruttosparkvoten drygt var 15% i Danmark men över 30% i Japan.

Tabell 2.9 Bruttosparkvot Genomsnitt för perioden 1980-89. Procentuell andel av BNP

Nivå

Källa Elmeskov mfl., 1991

SOU 199297 Hushållens sparande 43

Enligt det mått på sparande redovisas i tabellen har Sverige under som det senaste decenniet haft sparkvot legat lägre än i de flesta andra en som industriländer. Detta gäller särskilt för den privata sektorn och i synnerhet för hushållens sparande. Jämförelsen av hushållssparandet i olika länder måste dock tolkas med försiktighet på grund av mätproblemen. En studie från 1982 Blades och Sturm, 1982 som försökte standardisera måttet på hushållssparande Sverige en bättre position gav än vad tabellen visar. När det gäller sparandets utveckling över tiden finns stora likheter mellan låndema. Den markanta nedväxlingen av sparkvoten i mitten på 1970-talet gäller för de flesta länder. Men, med undantag för Danmark, den större i Sverige. På 1960-talet hade Sverige sparkvot som låg var en något över genomsnittet för OECD, medan den nu ligger påtagligt under. I de flesta länder, liksom i Sverige, det den offentliga sektorn som var stod för nedgången i sparandet. I många länder kompenserades detta av något högre privat sparkvot. För OECD-ländema som grupp var det en

privata sparandet under 1980-talet en procentenhet högre som andel av

BNP än under 1960-talet. Den tendensen fanns även i Sverige, men var inte lika uttalad här negativ utveckling för hushållens sparande genom en under 1980-talet. Den negativa trenden i hushållssparandet är inte unik för Sverige, men den är påtaglig än i de flesta andra länder. Fram till i början på mer 1980-talet låg den genomsnittliga sparkvoten i hushållssektorn bland OECD-ländema relativt konstant runt 10% hushållens disponibla av inkomster. Under 1980-talet har hushållssparkvoten fallit i flera länder. Jämfört med OECD-ländema grupp var dock nedgången betydligt som uttalad i Sverige. Skillnaden i hushållssparkvot mellan Sverige och mer omvärlden har därför vidgats under de senaste decennierna. I början på 1960-talet sparade de svenska hushållen två procent mindre av sina ca disponibla inkomst än hushållen i andra länder. Även efter de senaste årens uppgång i det svenska hushållssparandet kvarstår en skillnad mot omvärlden åtta procentenheter. Detta innebär att hushållens andel på ca det totala sparandet i ekonomin har ökat i de flesta andra länder, av medan det har minskat i Sverige.

Faktorer bakom skillnaderna i sparande

Skillnaderna i sparkvot mellan olika länder har i flera fall varit bestående lång tidsperiod. Några länder, t.ex. USA och Storbritannien har över en haft förhållandevis låg sparkvot under tre decennier, medan t.ex. en Japan och Tyskland under lång tid haft en hög sparkvot.

44 Hushållens sparande SOU 1992

Det finns en rad faktorer, förutom rent statistiska mätproblem, kan som förklara skillnader i sparkvot mellan länder. Befolkningens ålderssamnransättning har, vi påpekat i avsnitt 2.2, som stor betydelse för nivån på sparandet. Länder med andel en stor av befolkningen i yrkesaktiva åldrar kan förväntas ha högre sparande än ett länder med en stor andel gamla. Detta är viktig förklaring bakom den höga japanska sparkvoten, eftersom Japan haft lägre andel gamla än en andra industriländer. Skillnader i ekonomisk utveckling är en annan förklaring, sparandet påverkas starkt den ekonomiska tillväxten. Även av detta torde ha bidragit till den höga japanska sparkvoten. En tredje grupp av faktorer hänger ihop med skillnader i institutionella förhållanden i de olika länderna. Ann-Charlotte Ståhlberg 1989 fann t.ex. ett visst samband mellan skillnader i hushållens sparkvot och hur väl utbyggt pensionssystemet är i olika länder. I länder där det offentliga pensionssystemet förhållandevis hög pension tenderar också ger en hushållens sparkvot att vara låg. Sambandet är dock inte entydigt. Att det svenska sparandet är lägre och har minskat än i andra mer länder är mot denna bakgrund inte förvånande. Demografrn spelar en viktig roll. Den svenska befolkningen har åldrats snabbare än för genomsnittet av övriga länder. Andelen befolkningen över 65 år av var två procentenheter högre än genomsnittet för OECD-länderna 1950 l0% jämfört med 8%, medan skillnaden idag är fem procentenheter l8% jämfört med 13% för OECD-länderna i genomsnitt. Sverige har i dag den äldsta befolkningen bland OECD-ländema. Den ekonomiska tillväxten har också varit lägre i Sverige än i omvärlden, vilket bör ha haft en negativ effekt på sparandet. Ann-Marie Pålsson 1988 har försökt beräkna betydelsen dessa av faktorer för skillnaden i sparkvot mellan Sverige och OECD. Beräkningen baseras på ett samband, skattat på internationella data, mellan nivån på den privata sparkvoten och rad variabler enligt en som,

livscykelteorin, bestämmer denna se Horioka, 1987. Enligt skattningen

styrs sålunda den privata sparkvotens utveckling främst demografiska av faktorer och av tillväxten i disponibel inkomst. Den skattade modellen visar sig, när den appliceras på svenska data, kunna förklara i stort sett hela skillnaden mellan den privata sparkvoten i Sverige och övriga OECD-länder. Den högre andelen äldre kunde, framgår tabell som av 2.10, ensam förklara att den privata sparkvoten 8 procentenheter var lägre i Sverige än i OECD-ländema genomsnitt. Samtidigt att hade som Sverige en lägre andel barn och ungdomar i befolkningen, vilket gav en

SOU 199297 Hushållens sparande 45

positiv effekt på sparkvoten med tre procentenheter. De demografiska ca faktorerna kunde sålunda tillsammans förklara nämnare fem procentenheter av skillnaden i sparkvot.

Tabell 2.10 Skillnaden i Sveriges resp OECD-ländemas privata sparkvot, genomsnitt för åren 1975-84

Faktisk skillnad -6,l Skillnad enligt den skattade modellens samband -6,4 därav på grund av högre andel äldre -8,0 lägre andel +3,1 - yngre långsammare tillväxt -l,l högre arbetsutbud bland äldre +2,7 högre inkomstnivå -3,l - Källa A-M Pålsson, 1988

Dessa resultat får stöd även andra undersökningar. John Graham av 1987 analyserade skillnader i hushållens sparkvot i OECD-länderna under 1970-talet. Han fann att merparten dessa skillnader kunde av förklaras av olikheter i befolkningens ålderssammansättning och inkomsttillväxt. Därtill tydde Grahams resultat på att den kvinnliga förvårvsfrekvensen betydelsefull roll för nivån på hushållsspelar en sparandet. När hushållet har två inkomster är risken för inkornstbortfall grund arbetslöshet, sjukdom m.m. mindre ån om bara en arbetar av och följaktligen också behovet att spara till en buffert. Därför tenderar hög förvärvsfrekvens att leda till lägre hushållssparande. Detta år en betydelsefull faktor för den svenska utvecklingen. Sverige har ett mycket högt arbetskraftsdeltagande, dessutom har stigit kraftigt under de tre som senaste decennierna. Även beräkningar denna art måste rad reservaom av omges av en tioner pekar de klart på att den låga sparkvot som vi registrerat i Sverige inte nödvändigtvis beror på att de svenska hushållen varit mindre än hushållen i andra länder. Vår avvikande åldersstruktur och sparsamma vår relativt låga tillväxt räcker sannolikt för att förklara skillnaderna i sparande. Till detta kommer att utvecklat ett socialt skyddsnät och framför allt ett pensionssystem är omfattande än i många andra som mer länder.

46 Hushållens sparande SOU 1992

Hushållssparandets utveckling

I avsnitt 2.1 redogjorde vi för hushållens sparande och olika sätt att mäta detta under ett år. l detta avsnitt skall vi beskriva hur hushållssparandet har förändrats över tiden, dels vad gäller nivån på sparandet, dels dess fördelning på finansiellt och realt sparande. Under de fyra decennierna sedan 1950 har hushållssparandet haft en klart negativ trend. På 1950-talet uppgick hushållens sparkvot, som den mäts i nationalräkenskaperna, till i genomsnitt 7% den disponibla av inkomsten. Under den senaste tioårsperioden har, med mått, samma hushållens inkomster varit lägre än deras konsumtion sett över perioden som helhet. Den mycket kraftiga turbulensen i hushållssparandet sedan mitten på 1980-talet gör det emellertid svårt att bedöma denna om negativa trend har planat ut eller brutits. Enligt konjunkturinstirent av tutets prognos i våras kommer hushållens sparkvot i år att bli 3 %, vilket är väsentligt över trenden. Den senaste statistiken tyder på att hushållens sparande kan komma att bli ännu högre. En justering av nationalräkenskapemas sparandemått för hänsyn att ta till att hushållens nettoinvesteringar i varaktiga konsumtionsvaror bör betraktas som sparande istället för konsumtion och konsumtionsmåttet följaktligen justeras något bild utvecklingen. Hushållens ger en annan av ilödessparande har i genomsnitt legat ca tre procentenheter högre än den traditionella sparkvoten. Periodvis har skillnaden mellan sparmâtten varit betydande. Det finns en långsiktig trend att hushållen ökar sin konsumtion av varaktiga än konsumtion. Beräkningar varor mer annan av hushållens innehav varaktiga tyder på detta har vuxit av varor att snabbare än inkomsten och inköpen sådana har Ökat sin andel av varor av hushållens totala konsumtionsutgifter. Men i mitten 1970-talet av började även detta sparande minska och den negativa trenden gäller även för ilödessparandet och år, fram till 1985, markant för detta snarast mer bredare sparmått. De kraftiga svängningarna i sparande efter 1985 är dock inte lika uttalade om inköp varaktiga konsumtionsvaror räknas av till sparandet.

SOU 199297 Hushållens sparande

Diagram 2.3 visar utvecklingen av nationalräkenskapemas sparkvot, en beräknad flödessparkvot samt den finansiella sparkvoten. Differensen mellan nationalräkenskapernas totala sparkvot och den ñnansiella sparkvoten utgör sparandet i egna hem, medan skillnaden mellan flödessparkvot och sparkvot enligt NR anger sparandet i varaktiga konsumtionsvaror. 3

Diagram 2.3 Hushållens sparkvot Procent av disponibel inkomst 16

12-

FLÖDESSPARKVOT

8 l I l T I l I I I 1950 1955 1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990

Källa Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet samt kalkyler av L. Berg.

Nedgången i hushållssparandet har inte varit jämn utan koncentrerats till tre tillfällen. Vi kan därför, något förenklat och med utgångspunkt från NR-sparkvoten, dela in utvecklingen i fyra perioder. Mellan dessa perioder har det inte bara skett nedgång av sparandet utan också en en

13 i nivå har flödessparandet här relaterats till hushållens För att ge jämförbarhet disponibla inkomster enligt nationalräkenskaperna. Ett ekonomiskt mer korrekt flödessparmått att sätta tlödessparandet i relation till ett inkomstmått som även vore avkastning på. varaktiga konsumtionsvaror, analogt med hur inkluderar en beräknad nationalräkenskaperna hanterar egna hem.

48 Hushållens sparande SOU 1992

omfördelning av sparandets sammansättning. Den första perioden sträcker sig från 1950 fram till mitten på l960-talet. Hushållen hade hög en sparkvot och framför allt ett högt finansiellt sparande. Under senare delen av 1960-talet reducerades hushållens finansiella sparande kraftigt.

Det reala sparandet dvs. nettoinvesteringar i hem ökade, inte

egna men i samma omfattning.

Under den andra perioden l970-talet var hushållens sparkvot tre - procentenheter lägre än under perioden 1950-65. Den höga inflationstakten under 1970-talet ger dessutom en viss överskattning sparkvoten. av Högre inflation innebär att det krävs högre avkastning på kapital, och en därmed högre inkomster, för att ersätta värdeminskningen reala och av finansiella tillgångar. Allt annat lika skall då också den registrerade sparkvoten vara högre. Justerat för inflation var nedgången i de svenska hushållens sparkvot mellan 1960- och 1970-talen större än vad nationalräkenskaperna Det finansiella sparandet negativt, dvs. anger. var hushållen nettolånade, under i stort sett hela decenniet. Däremot det var reala sparandet förhållandevis högt. Hushållen lâneñnansierade sina investeringar. En tredje fas i utvecklingen markeras ett fall i det reala sparandet av vid skiftet mellan 1970- och 1980-talen. Den finansiella sparkvoten vände och blev positiv, sammantaget föll sparkvoten med ytterligare två men procentenheter. De senaste sju åren utgör fjärde period i utvecklingen, en som präglats av en kraftig turbulens i sparandet, med ett fortsatt lågt realt sparande och ett mycket kraftigt fall och en ännu kraftigare uppgång i hushållens finansiella sparande.

Tabell 2.11 Hushållens nettosparkvot, genomsnitt Procentuell andel av disponibel inkomst

Källa Statistiska centralbyrån, konjunturinstitutet och kalkyler av L. Berg

Vi kan således konstatera att det inom ramen ñr trendmässigt en fallande sparkvot också har skett omfördelningar av hur sparandet varit

SOU 199297 Hushållens sparande 49

sammansatt. Både för att förstå utvecklingen och dra korrekta slutsatser ñr politiken finns det anledning att hålla isär sådana faktorer som kan förklara förändringar i sparandenivån från sådana förhållanden som har effekt på hushållens val mellan realt och finansiellt sparande.

Hushállssparandets nivå Mot bakgrund den teoretiska diskussionen i avsnitt 2.2, om varför av hushållen är det inte svårt att hitta förklaringar till det trendsparar, mässiga fallet i sparandets nivå.

Tabell 2.12 Kobortkvot respektive hushållens sparkvot enligt en simulering baserad på befolkningsutvecklingen

Kohortkvot Simulerad sparkvot

Anm. Med kohortkvot avses kvoten mellan antalet individer i åldrarna 0 till 34 år samt 65 och äldre och antalet individer i åldrarna mellan 35 och 65 år. Den simulerde sparkvoten är framräknad enligt en enkel livscykelmodell under antagande att realränta och tillväxttakt är 2%, tidspreferensräntan 1% samt den s.k. marginalnyttoelasticiteten lika med 0,35. individerna antas vidare ha inkomst under 45 år och pensionerade under 20 år. Sparkvoten erhålls genom att de olika vara kohorternas sparandeoch inkomster sammanvägs med befolkningsandelarna. Källa SOU 198911.

Demografiska faktorer har spelat stor roll. Vi såg i föregående en avsnitt att skillnader i sparkvot mellan länder till stor del kan föras tillbaka på skillnader i befolkningens ålderssammansättning. I spardelegationens betänkande SOU 198911 redovisas en resultaten av teoretisk simulering vilken effekt den demografiska utvecklingen i Sverige kan av ha haft på hushållens sparkvot under efterkrigstiden, alla andra om faktorer påverkat sparandet hålls konstanta, se tabell 2.12. Enligt som denna simulering kan det förhållandet att andelen befolkningen i de av mest sparbenägna åldersgruppema 35-65 år minskat, förklara en

50 Hushållens sparande SOU 1992

nedgång av sparkvoten med mer än fem procentenheter mellan 1950talet och 1980-talet. Flera andra faktorer har naturligtvis samtidigt påverkat sparbenågenheten inom varje åldersgrupp, beräkningen men visar ändå på hur starkt sparande och demografr hänger samman. Utvecklingen av hushållens disponibla inkomster år viktig en annan

faktor bakom hushållssparandet. En radskattningar, t.ex. Berg 1988,

har visat att det finns ett nära samband i tiden mellan förändring i hushållens disponibla inkomst och förändring i sparkvot. Diagram 2.4 visar den årliga tillväxten i hushållens disponibla realinkomst uttryckt i I fem-års glidande medelvärtlen. Här återfinns samma negativa trend som för sparkvoten, åtminstone fram till i mitten på 1980-talet. Man kan också skönja samma mönster i nedväxlingen för sparkvoten. som Diagram 2.4 Årlig förändring hushållens disponibla realinkomster 1950av 1992 Procent,fem-års glidande medelvârden

G v v v v v | v u 1950 1955 1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 Källa Statistiska centralbyrån och Konjunkturinstitutet.

När hushållens disponibla inkomster stagnerade i mitten på 1970-talet anpassades konsumtionen omedelbart till detta. En närmare granskning visar att denna anpassning till inte ringa del föll inköpen av varaktiga konsumtionsvaror, som under första delen av 1970-talet ökat snabbt, för

SOU 199297 Hushållens sparande

att sedan under senare delen av decenniet stagnera. Effekten av denna anpassning var såpass stor att flödessparkvoten, till skillnad från nationalräkenskapemas sparkvot, föll under slutet av 1970-talet. Under lågkonjunkturen i början av 1980-talet t.o.m. minskade hushållens disponibla inkomster under några år. Bergs studie visar att detta var en viktig faktor bakom fallet i sparkvot under dessa år. Bland de institutionella faktorerna är det framför allt införandet av ATP-systemet i början på 1960-talet som haft betydelse. Det tog bort ett viktigt sparmotiv för hushållen. En stor del av den förmögenhet för pensionsåndamål som byggts upp kunde minskas. En stor del av inkomsttillvåxten, som utan ATP sannolikt hade gått till pensionssparande, kunde nu i högre grad gå till konsumtion och reala investeringar. Därtill sänktes pensionsåldem i mitten på 1970-talet, vilket ytterligare minskade behovet av sparande för ålderdomen. Vi återkommer i kapitel 3 till pensionssystemets betydelse ñr sparandet.

Diagram 2.5 Fönnögenhetsförändring resp. sparande som andel av disponibel inkomst Procentuellandel av disponibel inkomst 60

FÖRMÖGENHETS- 40 FÖRÅNDRlNG

SPÅRKVOT 10

G | u r 7 v r r r I 19 1955 196O 1965 1970 1975 1980 1985 1990

Anm. Måttet på hushållens förmögenheten omfattar finansiell nettoförmögenhet, egna hem och varaktiga konsumtionsvaror. Källa Statistiska centralbyrån och kalkyler av L. Berg.

52 Hushållens sparande SOU 1992

Sparandets funktion för hushållen är emellertid att bygga upp förmögenhet. Förändringen i nettoñrmögenhet kan på grund av prisförändringar skilja sig markant från sparandet, vilket vi såg ovan som var påtagligt under 1989 och 1990. En förståelse av sparandet kräver därför att det relateras till förmögenhetsutvecklingen. Värdet av hushållens nettoñrmögenhet har visat betydligt större svängningar i förhållande till hushållens inkomster än sparandet. Trots den negativa trenden för sparandet har hushållen blivit rikare. Nettofönnögenheten har dessutom vuxit betydligt snabbare än de disponibla inkomsterna. Den totala- förmögenheten finansiella tillgång- ar, egna hem och varaktiga konsumtionsvaror har, i fasta priser, ökat med drygt 3 12% per år i genomsnitt sedan 1950. Detta skall jämföras med att de disponibla realinkomstema ökat med drygt 2% per år.

Diagram 2.6 Hushållens förmögenhet Miljarder kr. 1990 års priser , 2000

1600-

MARKNADSVÃRDE 1200

8001 ACK TFIANSAKTIONSFÖR.

G r v

1950 1955 196O 1965 19.70 19.75 19l80 1985 1990

hushållens

Anm. Måttet på förmögenhetenomfattar finansiell nettoförmögenhet,egna hem och varaktiga konsumtionsvaror. Källa Statistiska centralbyrån och kalkyler av L. Berg.

SOU 199297 Hushållens sparande

Denna förmögenhetsackumulation beror emellertid inte på sparande. Under de två senaste decennierna har sparande, i nationalråkenskapemas mening, inte givit något bidrag alls till förmögenheten. Sparandet ur den löpande inkomsten har inte varit tillräckligt för att kompensera att inflationen gröper värdet fönnögenheten. Detta framgår av den ur av streckade kurvan i diagram 2.6 visar förmögenhetsutvecklingen om som 1950 års nettoförmögenhet skrivs fram med ackumulerat sparande i fasta

priser. Man kan tendens att värdeföråndringar i förmögenheten har ökat se en i betydelse över tiden, vilket är konsekvens av att förmögenheten en vuxit i förhållande till inkomsten och prisförändringarna på olika förmögenhetsobjekt blivit större. Detta har sannolikt bidragit till den negativa trenden i sparandet den löpande inkomsten. Det är också ur uppenbart att den mycket kraftiga förmögenhetsuppgången under slutet 1980-talet, då både finansiella tillgångar och fastigheter steg kraftigt av i värde, förklaring till den låga sparkvoten under dessa år. år en viktig

Hushállssparandets fördelning

Hushållens fördelning sparandet mellan reala och finansiella tillgångar av styrs i hög grad hur avkastningen på de olika sparfonnema skiljer sig. av Det reala sparandet styrs naturligtvis också att hushållen vill öka sin av konsumtion boende och de tjänster varaktiga varor ger när inkomstav stiger, vilket kapitalstock. Det är dessutom erna kräver en växande real ofta konsumtion med hög inkomstelasticitet, dvs. den ökar snabbare än inkomsten. Men det kan ske i olika takt och framför allt finansieras på olika sätt. Det är det valet styrs avkastningen. Här spelar som av institutionella faktorer, skattesystemet, en viktig roll. som Utvecklingen på 1970-talet illustrerar detta. En hög inflationstakt och till stora delar reglerad kreditmarknad innebar att realräntan var låg en eller t.0.m. negativ. Marginalskatterna höjdes och förstårkte därmed, tillsammans med att beskattningen inte tog hänsyn till inflationen, kraftigt effekterna låga realräntor. Avkastningen på finansiellt sparande var av låg och högt beskattad. Samtidigt priset på skuldsättning negativt, var räknat med hänyn till att inflationen gröpte ur skuldens realvårde och att ränteavdragen reducerade inkomstskatten. Det blev lönsamt att lånefinan-

siera investeringar till bl.a. eget hem. Dessa förhållanden avspeglas tydligt i hushållens sparbeteende. Det finansiella sparandet negativt under större delen av 1970-talet. var

54 Hushållens sparande SOU 19929

Placeringar i finansiella tillgångar korrigerat ñr inflationen, var, otillräckliga för att deras samlade värde skulle bibehållas. Men en viss uppgång i tillgångsprisema mot slutet decenniet innebar ändå att av realvårdet på hushållens finansiella tillgångar i stort sett oförändrat. var Däremot ökade hushållens skuldsättning påtagligt och den finansiella soliditeten skulderna i förhållande till finansiella tillgångar halverades. Realt sparande, dvs. investeringar i eget hem, gynnades däremot. Den reala sparkvoten, som den mäts i nationalräkenskapema, fyra var procentenheter högre än under 1950-talet. Skiftet från finansiellt till realt sparande återspeglades i och förstärktes av utvecklingen tillgångsav priserna. Medan priset på finansiella tillgångar ökade mycket svagt under 1970-talet, steg priset på fastigheter kraftigt. Detta delvis effekt var en av spaiandeförskjutningen i sig. Lönsamma reala investeringar ökade efterfrågan på egna hem och drev upp priset. Men prisutvecklingen fick återverkningar på sparbeteendet och förstärkte tendensen mot realt sparande. Förväntningar om en fortsatt framtida värdestegring gjorde det än mer lönsamt att lånefinansiera investeringar i eget hem. Hushållens reala förmögenhet i det närmaste fördubblades under 1970talet. Men trots att den reala sparkvoten relativt hög under hela var decenniet var inte hushållens nettoinvesteringar i hem tillräckliga för egna att kompensera inflationen. Den urgröpning värdet på den befintliga av fastighetsstocken penningvärdeförsämringen orsakade större än som var det reala sparandet. Den reala förmögenhetstillväxten kan helt tillskrivas att fastighetsprisema steg. Denna prisuppgång var också tillräckligt stor för att kompensera den ökade skuldsåttningen. Hushållens nettoförmögenhet växte under 1970talet och den totala Soliditeten, dvs. nettoförmögenheten i ñrhâllande till värdet av både finansiella och reala tillgångar, i stort sett oförändrad. var Jämfört med 1950- och 1960-talen innebar det dock ett trendbrott. Då innebar nämligen det höga finansiella sparandet att hushållen förstärkte sin soliditet. I början på 1980-talet förändras förhållandena. Lägre realinkomster tillsammans med ett högre rånteläge och viss reduktion ränteen av subventionema minskade efterfrågan på eget hem. Under 1981 aviserades därtill den kommande skattereformen 1983-85, bl.a. innebar att som värdet av avdragen för skuldräntor begränsades. Fastighetsprisema stagnerade i löpande priser och sjönk kraftigt i reala termer. Sammantaget ledde detta till ett påtagligt fall i den reala sparkvoten. Det finansiella sparandet ökade något. Hushållen, under större som

SOU 199297 Hushållens sparande 55

Det finansiella sparandet ökade något. Hushållen, som under större delen 1970-talet lånat mer än de placerat i finansiella tillgångar, hade av under första hälften 1980-talet viss nettoutlåning. Det ökade av en finansiella sparandet var delvis en konsekvens av fallet i realt sparande, behovet av upplåning för fastighetsköp minskade. Men uppgången var inte alls tillräckligt för att kompensera det reala sparfallet. Även andra faktorer stimulerade ett skift från realt till finansiellt sparande. Vid sidan av högre räntor och aviserade avdragsbegrånsningar stramades kreditpolitiken åt, vilket begränsade hushållens möjligheter till upplåning. Men viktigare var att priserna på finansiella tillgångar, speciellt börskurserna, började stiga under denna period, vilket stimulerade placeringar i den typen av tillgångar när de reala tillgångar föll i pris.

Diagram 2.7 Hushållens kapitalvinster

Procentuellandel av disponibel inkomst 3G TOTALT

10 AKTIER

40-

-20-

30 I I I I l 1970 1975 1980 1985 1990

Anm. Kapitalvinster avser effekter på hushållensförmögenheten av att priset på aktier respektive fastigheter stiger snabbare eller långsammare än det allmänna prislâget. Källa Berg och Bergström 1992.

56 Hushållens sparande SOU 199291

Reala tillgångar väger betydligt tyngre i hushållens förmögenhet än finansiella tillgångar. Prisfallet på fastigheter dominerade därför över uppgången av aktiekurserna. Det reala värdet av hushållens totala förmögenhet minskade från slutet av 1970-talet fram till mitten 1980av talet. I kombination med minskade investeringar i eget hem och i varaktiga konsumtionsvaror hade hushållen för första gången under efterkrigstiden negativ förmögenhetsutveckling. en Under åren 1978-85 avvecklades rad regleringar på krediten marknaden. Det för hushållens sparande viktigaste beslutet borttaganvar det av utlåningstaket för bankerna i november 1985. Hushållens tillgång på krediter underlättades och blev billigare. Hushållen anpassade sig till de nya förutsättningarna och ökade sin upplåning mycket kraftigt under åren 1986-88. Hushållens skulder uttryckt som andel av disponibel inkomst, som sedan 1970 legat på 95-10096, steg till 130% 1988.

Diagram 2.8 Hushållens Soliditet och skuldkvot Procent

140-

121 SKULDKVOT

100- ,------

r 80 i l § . f g , - , 60- SOLIDITET 40

20-

1950 1955 1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 Anm Soliditeten avser värdet av finansiella tillgångar, egna hem och varaktiga konsumtionsvaror minus skulder i förhållande till den totala förmögenheten före avdrag för skulderna. Skuldkvoten är kvoten mellan hushållens skulder och deras disponibla inkomster. Källa Kalkyler av L. Berg

Hushållens sparande 57 SOU 199297

också till bruttosparande. Skuldökningen motsvarades således av ökade tillgångar. Hushållen blåste upp sin balansräkning. Placeringar i finansiella tillgångar ökade, inte i den omfattning som upplåningen men vilket avspeglas i kraftigt fall i den finansiella sparkvoten. Placeringar ett i reala tillgångar ökade däremot kraftigt. Det gäller i någon mån fastigheter, framför allt varaktiga konsumtionsvaror. Detta framgår men också flödessparkvoten visserligen minskade efter 1985, men inte av att alls i omfattning nationalrâkenskapemas sparkvot visar. samma som Köpfesten under delen 1980-talet till inte ringa del en senare av var sparfest ekonomiskt sparperspektiv. sett ur ett Den kraftiga upplåningen understöddes kraftiga prisökningar på både av finansiella och reala tillgångar. Börsuppgången fortsatte, om än med några tvära kast, t.ex. hösten 1987. Fastighetsmarknaden vände i spåren realinkomstema förbättrades och efterfrågan bostäder därför tog av att fart, samtidigt allmän investeringsboom resulterade i en som en överhettning på byggmarknaden. Det skapades ett utrymme för hushållen

att belåna. Hushållens Soliditet trots skulduppgången, i stort sett var, opåverkad. Hushållens reaktion efter kreditavregleringen kan tolkas som en kompensation för investeringarna i varaktiga konsumtionsvaror under att decenniet 1975-85, på grund inkomstutveckling, minskade i av en svag förhållande till disponibla inkomsterna, medan den långsiktiga trenden talar för att utvecklingen borde gått i motsatt riktning. När realinkomstbörjade växa och därtill förmögenhetsvärdena skjöt i höjden var det ema naturligt betydande del återställandet stocken av varaktiga att en av av i förhållande till inkomsten tillgodosågs med upplåning. varor Av denna genomgång kan vi dra några slutsatser om hushållens

sparande.

Den trendmässiga nedgången sparkvoten är inte något svårbegrip- - av ligt fenomen, utan har sina naturliga förklaringar, där framför allt demografi och inkomsttillväxt har spelat en stor roll. Prisförändringar på fastigheter och aktier betyder mer för hushållens förmögenhetsutvecking än deras sparande. Hushållen har inte behövt för att förmögenheten skall växa snabbare än inkomsterna. spara Hushållen har under de två senaste decennierna haft en i stort sett oförändrad soliditet trots en ökad skuldsåttning.

58 Hushållens sparande SOU 19929

Prisförändringama speglar och förstärker i sin tur sparincitament som formas av bl.a. skattesystem, inflation, bostadssubventioner m.m. Detta ger skillnader i avkastning styr fördelningen mellan som finansiellt och realt sparande.

2.5 De senaste åren och framtiden

Vi har redan konstaterat att den negativa trenden i hushållens sparande vände under 1989 och att sparandet under de senaste åren stigit mycket kraftigt. I våras beräknades hushållens nettosparkvot för innevarande år, mått enligt nationalräkenskapema, bli 3% de disponibla inkomstca av erna. De senaste siffrorna över bl.a. detaljhandlens försäljning tyder på att den privata konsumtionen blir betydligt lägre än vad denna prognos förutsatte, medan hushållens disponibla inkomster snarast ut att öka ser mer. Hushållens sparkvot kommer därför sannolikt att stiga ända till upp 5-6 %. Det är mellan 10 och 11 procentenheter än 1988. En sparkvot mer på 5 % innebär en väsentligt högre nivå på hushållssparandet än den som rådde innan avregleringen av kreditmarknaden, men är också högre än den nivå som rådde innan den stora nedgången i början 1980-talet. av Även flödessparkvoten, som tar hänsyn till hushållens sparande i form av varaktiga konsumtionsvaror, är påtagligt högre än för fyra år sedan. nu Det blir då naturligt att fråga sig för det första vilka faktorer ligger som bakom den snabba omsvängningen i hushållssparandet och för det andra om den höga sparkvoten kommer att bestå. Vi skall ägna följande avsnitt åt att diskutera dessa två frågor. Det är inte bara sparandets nivå förändrats, utan också dess som fördelning mellan realt och finansiellt sparande. Den finansiella sparkvoten har, som framgår av tabell 2.13, stigit från -5,7% 1988 till 2,0% 1991. För 1992 beräknas siffran bli 6-7 procent. Det finansiella sparandet står därmed för än hela ökningen hushållssparandet och har nått mer av en nivå i paritet med l950-talets. Hushållens reala sparkvot har fallit under perioden 1988-1992. Hushållen investerar alltså, i förhållande till sina inkomster, mindre än tidigare i reala tillgångar. Enligt Konjunkturinstitutets bedömning kommer hushållens nettoinvesteringar i hem i år att bli negativa, egna dvs den beräknade kapital förslitningen överstiger nyinvesteringama. Detta har aldrig tidigare inträffat under de senaste fyra decennierna. Även

inköpen av varaktiga konsumtionsvaror har minskat i förhållande till

SOU 199297 Hushållens sparande 59

inkornstema. Det är visserligen en nedgång från en mycket hög nivå, men sannolikt år hushållens investeringar i varaktiga varor nu så låga att det totala innehavet minskar när hänsyn tagits till kapitalförslitningen.

Tabell 2.13 Hushållens sparande 1988-1992 i procent av disponibel inkomst 1988 1989 1990 1991 1992 Sparkvot -5,1 -4,5 1,9 2,9 Real 0,5 0,7 0,5 -0,1 -l,l - Finansiell -5,7 -4,0 -1,7 2,0 4,0 -

g Anm. Siffrorna för 1992 avser konjunkturinstitutets vårprognos. Källa Statistiska centralbyrån, konjunkturinstitutet samt kalkyler av L. Berg.

De senaste årens uppgång Varför har då hushållen så radikalt ändrat sitt beteende både när det gäller valet mellan sparande och konsumtion och när det gäller valet mellan realt och Finansiellt sparande Flera av orsakerna har vi berört tidigare i detta kapitel. Om vi till att börja med ser till sparkvoten så hänger den mycket låga nivån 1988-89 säkerligen starkt samman med kreditmarknadens avreglering. Hushållen lånade friskt under dessa år, dels för att köpa finansiella och reala tillgångar och dels för att konsumera. Observera att de höga investeringarna i varaktiga konsumtionsvaror speglar det senare eftersom de i statistiken räknas som konsumtion och inte som sparande. Uppgången i sparandet efter 1989 kan därför i hög utsträckning ses som en återgång till det normala när de uppdämda konsumtionsbehoven blivit tillfredsställda fanns det ingen anledning att fortsätta låna, utan hushållen började successivt att betala av på sina skulder. Den finansiella krisen har under det senaste året dessutom medfört att det på den avreglerade kreditmarknaden blivit lika svårt att låna gång på den reglerade. De erbjudanden, även från som en seriösa frnansföretagpm blancokrediter för semesterresor etc. som trillade i brevlådan under avregleringens första år är inte längre att ner räkna med. Ovanpå detta har fallande inflation och ett nytt skattesystem givit hushållen mycket starka incitament att betala av sina lån snabbare än de

60 Hushållens sparande sou 199291

kanske ursprungligen tänkt sig. Det är idag mer lönsamt än vad det tidigare varit att spara ihop till något och sedan köpa det, än det är att låna och sedan i efterskott spara genom att amortera av lånen. Hushållens totala sparande är i och för sig inte beroende av om sparandet sker före

eller efter konsumtionstillfället ex ante eller ex post, men övergången

till ett ex ante sparande påverkar sparkvoten positivt. I tabell 2.14 framgår att hushållens nettoupplåning under åren 1988-1991 reducerats kraftigt och att deras skuldkvot, dvs. de finansiella skulderna i förhållande till de disponibla inkomsterna, fallit med närmare 20 procentenheter. Det som inträffat under de senaste fyra åren är i mångt och mycket en spegelbild av utvecklingen mellan 1985 och 1988. Under avregleringsåren blåste hushållen sina balansräkningar upp genom att öka både tillgångar och skulder. Efter 1988 har man gjort tvärtom. Tabellen illustrerar också att hushållen inte bara använde de upplånade medlen till konsumtion, utan framför allt investerade dem i andra finansiella tillgångar.

Tabell 2.14 Hushållens Skuldkvot samt förändring i deras finansiella tillgångar och skulder Procent

Källa Kalkyler av L. Berg.

En annan faktor som bör ha haft starka effekter på hushållens sparande under hela 1980-talet, men kanske framför allt under senare år, är förmögenhetsutvecklingen tabell 2.15. Utvecklingen av hushållens reala förmögenhet har påverkats inte så mycket av nettotillskott genom sparande, men desto mer av stora förändringar i tillgångarnas marknadsvärden. Under 1988 och 1989 kunde hushållen registrera stora kapitalvinster framför allt på sina fastighetsinnehav, men också tillgångarna i aktier. Det är inte orimligt att de tog detta till anledning att temporärt öka sin konsumtion, dvs. att dra ned sitt sparande. Om man ser orealiserade kapitalvinster som en del av inkomsten år de visserligen av den karaktären att konsumtionsbenägenheten bör vara låg, men å andra sidan var vinsterna mycket stora. De bör ha bidragit till att många

SOU 199297 Hushållens sparande

hushåll än tidigare kände sig tillfreds med den förmögenhet de mer

innehade och sålunda ökade sin konsumtion. De flesta anade inte vid

denna tid hur snabbt vändningen skulle komma och hur stora effekter den skulle få på kapitalvärdena. Prisliillet på fastighetsmarknaden har under 1991 och i ännu högre grad i år reducerat hushållens reala förmögenheter. Från den tidiga hösten 1990, ñnansbolagens möjligheter till reñnansiering upphörde i ett slag och den finansiella krisen inleddes, har fastighetsvärdena när detta skrivs fallit med 50% för kommersiella fastigheter och 30% för övriga ca fastigheter. Utvecklingen aktiemarknaden har verkat i samma riktning. av Fallande förmögenhetsvärden har sålunda med all säkerhet medverkat till att hushållen minskat sin konsumtion och ökat sitt sparande under de två senaste åren.

Tabell 2.15 Förändringar i hushållens förmögenhet och inkomster Procent 1988 1989 1990 1991 1992

-

Källa Konjunkturinstitutet och kalkyler av L. Berg.

Rekylen på avregleringen och de senaste årens reduktion av förmögenheterna har sålunda båda medverkat till den starka ökningen i hushållens sparkvot. Detsamma gäller utvecklingen hushållens inkomster. Under av åren från 1988 till 1991 ökade hushållens disponibla realinkomster med i genomsnitt 2,5% år, och dessutom i accelererande takt. Det är per en snabbare inkomsttillvåxt än tidigare under 1970- och l980-talen och en den är i stor utsträckning följd att inkomstskatterna minskat och de en av offentliga transfereringarna vuxit. Utvecklingen i ekonomin har inte gett upphov till så snabba inkomstökningar, särskilt inte under de två senaste årens lågkonjunktur. Men den kanske viktigaste faktor som kan förklara hushållssparandets utveckling är förväntningarna framtiden och om framtida inkomster. om Om den ekonomiska osäkerheten ökar och om hushållen till följd därav reviderar ned sina förväntningar på framtida inkomster kan detta, som vi

62 Hushållens sparande SOU 1992

diskuterat i avsnitt 2.2, få mycket starka effekter på sparandet. Om man i framtiden inte får de inkomster man tidigare hoppats på och räknat med måste man spara nu och inte skjuta upp det till senare i livet. Omvänt gäller att hushållen, om de plötsligt får anledning att förvänta sig en ökad livsinkomst, väljer att minska sitt sparande och öka sin konsumtion. Det är precis vad som hände då ATP-systemet infördes, vilket vi får anledning att återkomma till i kapitel 3. Dessvärre är just förändringar i förvlntningama mycket svår att kvantifiera. Men det är inte orimligt att anta att ökning av arbetslösen heten från 1,5% år 1990 till dagens nivå över fem procent har skapat en osäkerhet om framtida inkomster. Mar. skall också komma ihåg att slutet av 1980-talet var en period då förvintningama på framtiden var stora, då många, inte minst ungdomar och inte bara yuppies, tjänade mycket pengar och då konsumtion och absolut inte sparande var en - viktig del av en självförverkligande livsstil. Både förväntningar och attityder har ändrats väsentligt sedan dess. Den stora skattereformen från 1990-91 har rimligen också påverkat hushållens sparande. Reformen innebar en förskjutning av skattebördan från direkta till indirekta skatter. Direkta skatter drabbar inkomsterna, dvs summan av konsumtion och sparande, medan indirekta skatter tas ut enbart på konsumtionen. I den meningen innebar skattereformen en minskad skatt på sparande. Men samtidigt innebar reformen, såsom den planerades, en omfördelning av inkomstbeskattningen i riktning mot en skärpning av beskattningen av kapitalinkomster. Breddningen av skattebasen gjorde att det faktiska skatteuttaget kapitalinkomster på sikt förväntades bli större än med det gamla systemet. Villkoren försämrades också för flera sparformer, t.ex. allemanssparande och pensionssparande. I samband med skattereformen gjordes uppskattningen att de skattemåssiga villkoren försämrarles för ungefär hälften av hushållens innehav av finansiella tillgångar. Hur den genomsnittliga skatten på kapital påverkades av skatterefonnen är därför oklart.

På marginalen sänktes skatten för somliga kapitalinkomster, t.ex.

räntor, men höjdes för andra, t.ex. reavinster. Värdet förlustavdrag av blev också mindre. Den viktigaste effekter när det gäller sparandet var dock att incitamenten till amorteringsspamde ökade, dvs. det blev mer lönsamt än tidigare att betala av på sina lin. Detta bör, som vi tidigare konstaterat, ha haft en positiv effekt på hushållens sparkvot. Men det nya skattesystemet kan också ha medverkat till det ökade hushållssparandet under senare år på ett mer indirekt sätt. Kombinationen

SOU 199297 Hushållens sparande

fallande inflation och nytt skattesystem innebar att realräntan efter

av skatt kom att stiga mycket kraftigt tabell 2.16. Vid en låg och tidigare periodvis negativ realränta efter skatt var det lönsamt att låna för att investera i reala tillgångar, framför allt i fastigheter, men också i aktier. Detta bidrog under lång period fram till 1990 till att driva upp en fastighetsprisema till mycket höga nivåer. När sedan realräntan efter skatt steg, inte minst som en följd av det nya skattesystemet, så ökade kostnaderna för finansieringen och de höga prisnivåema korn snart att framstå orealistiska. Ett antal fastighetsägare med hög belåning fick som svårigheter med likviditeten och priserna började snabbt falla. Skattereformen bidrog på detta sätt indirekt till de minskade kapitalvärdena i hushållens förmögenheter vi diskuterat ovan, och därmed också till som ett ökat sparande.

Tabell 2.16 Inflation och realränta 1988-1992 Procent

1988 1989 1990 1991 1992

Anm. Siffrorna för räntan avser femåriga statsobligationer. Siffran för 1992 gäller första halvåret. Källa Statistiskacentralbyrån och egna beräkningar.

Från realt till finansiellt sparande

Det finns således ett antal mycket goda förklaringar till varför hushållen valt att så radikalt höja sin sparkvot under de senaste åren. Detsamma gäller den förändring i sparandets innehåll från realt till finansiellt sparande som vi observerat under perioden från 1988 och framåt, men

inleddes tidigare under 1980-talet. Även hår får vi söka

som orsakerna främst i kombinationen av en fallande inflation och ett nytt skattesystem. Vi har tidigare konstaterat att hushållens val mellan olika sparformer i hög grad påverkas deras respektive avkastning, och att denna är i sin av tur är starkt beroende av både skattesystem och inflationstakt. Detta illustreras i tabell 2.17, som visar vilken real avkastning före skatt på olika tillgångar fordras för att ett hushåll skall erhålla en real som

64 Hushållens sparande SOU 1992

avkastning efter skatt på 2 procent. Beräkningarna bygger på antagandet att marginalskatten på kapitalinkomster under det gamla skattesystemet var 60% och under det nya är 25%. Två reala tillgångar finns med i jämñnelsen, nämligen aktier i ett eget företag och innehav av Villafastig-

het. Sparande i bank utgör den finansiella tillgången. Sparande i

varaktiga konsumtionsvaror beskattas inte alls, vilket gör att avkastningskravet före och efter skatt sammanfaller. Alla placeringar antas vara obelånade.

Tabell 2.17 Realt avkastningskrav i procent för hushållens sparformer då spararens reala avkastningskrav efter skatt är två procent

Källa Jan Södersten.

I det gamla skattesystemet missgynnades de finansiella tillgångarna A starkt i förhållande till de reala, särskilt vid de höga inflationstakter som rådde under stora delar av 1970- och 1980-talen. Tabellen visar att de finansiella och reala tillgångarna i nya skattesystemet fått en väsentligt mer likforrnig beskattning än i det gamla. Även ambitionen i det skattesystemet varit få symmetrisk om nya att en beskattning av allt sparande är detta i praktiken mycket svårt med ett skattesystem som har inkomsterna som bas. Somliga kapitalinkomster, framför allt inkomsterna från varaktiga kapitalvaror, kan inte observeras av skattemyndighetema och således inte beskattas. För de vanligaste finansiella sparformema, t.ex. sparande på bank och i värdepapper, är avkastningen lätt att beskatta direkt vid källan, men den verkliga

14 Beräkningarna är utförda professor Jan Södersten vid Uppsala universitet. av Avkastningen på aktier i eget företag avser den avkastning ett företag måsteerhålla före skatt på en realinvestering bestående av lager, maskiner och byggnader, motsvarande faktiska proportioner i svensk industri. Se Agell och Edin 1989 för en utförligare beskrivning av antagandenabakom beräkningarna.

SOU 199297 Hushållens sparande

beskattningen blir synnerligen känslig för inflationen. Fastigheter och aktier hamnar någonstans däremellan. Trots att det nya skattesystemet minskat snedvridningama i beskattningen av olika sparformer, kvarstår vissa uppenbara assymmetrier och dessa blir mer markerade högre inflationen är. Särskilt gynnat är fortfarande sparande i egen villa. Inflationen påverkar särskilt beskattningen av det finansiella sparandet, dvs det sparande som hushållen ställer till förfogande för andra sektorer i ekonomin. Även vid måttliga inllationstakter innehåller skattesystemet kraftiga incitament för hushållen att styra över sitt sparande från finansiella till reala tillgångar eller i varje fall bort från de finansiella tillgångar som har rent nominell beskattning, Lex. banktillgodohavanden och obligationer. En nominell skattesats på 25 % innebär vid 5 % inflation en real skattesats på 67% och vid 10% inflation en real skattesats på 108%, allt under antagande realränta på 3%. Sparande i om en nominella tillgångar beskattas sålunda vid inflationstakter som i ett historiskt perspektiv förefaller fullt realistiska väsentligt högre än arbetsinkomster. Mot den bakgrunden kan man hävda att finansiellt sparande även i det nya skattesystemet beskattas hårdare och t.o.m. väsentligt hårdare än både realt sparande och arbete. Den fallande inflationen och det nya skattesystemet utgör tillsammans en god förklaring till det markanta övergång från realt till finansiellt sparande som vi tidigare observerat. Lönsamhetsskillnadema har i stor utsträckning utjämnats. Avkastningen på reala och finansiella tillgångar behöver heller inte lika för att hushållen skall välja finansiella vara sparformer. De flesta reala tillgångar har högre finansiell risk och väsentligt lägre likviditet än de finansiella. Hushållen måste med andra ord kräva en högre avkastning på reala tillgångar än på finansiella för att kompensera för deras bristande likviditet och höga relativa risk. Skillnaderna i avkastning är dock mycket känsliga för inflationen. Om inflationen skulle stiga finns det anledning att förvänta att hushållens finansiella sparande åter kraftigt minskar till förmån för det reala. Man har a mot den bakgrunden i samband med skattereformen övervägt att inflationskorrigera eller indexera skatten på kapitalavkastning SOU 198936. Ett argument mot en sådan åtgärd är, som alltid när det gäller indexering, att den skulle indikera att regeringen accepterar inflationen och sålunda undergräva trovärdigheten i anti-inflationspolitiken. Det är

15 Beräknas sambandet den reala skattesatsen R multiplicerat med den reala ur att räntan r-i måste vara lika med den nominella skattesatsen N mutplicerat med den nominella räntan r, dvs. Rr-i Ni, där i betecknar inflationstakten.

Hushållens sparande SOU 19929

dock tveksamt argument eftersom indexering förekommer många ett andra håll, i pensions- och bidragssystem är knutna till t.ex. som basbeloppet, utan att detta ansetts skadligt.

lån är på väg

årens utveckling frågan ökningen i hushållssparandet De senaste reser om är tillfällig eller sparandet etablerats på varaktigt högre nivå än om nu en med 1970-talet. Är uppgången i under 1980-talet och kanske till och sparkvot, i likhet med doppningen 1988, övergående anpassning till en förändrade förhållanden rekyl avregleringen och en konsekvens - en fallande förmögenhetsvärden Eller har de grundläggande förutsättav ningarna för sparande förändrats ett sådant sätt att hushållens

sparbeteende i framtiden kommer att se annorlunda ut Det kan noteras 1992 års långtidsutredning anslöt sig till det synsättet och i att senare kalkylerna för 1990-talet förutsatte att hushållens nettosparkvot i

genomsnitt kommer att ligga vid nivå kring 3 %. en Det är viktigt att ställa sådana frågor, det år alltid vanskligt att ge men entydiga på dem. Man bör komma ihåg att allt sparande är en svar konsekvens förändringar i samhället eftersom, som vi konstaterat av tidigare i detta kapitel, inget sparande uppkommer i ett stationärt

samhälle där inkomster, befolkningsstruktur, förväntningar ete. är konstanta. Därför avklingar förr eller effekten av alla förändringsenare Endast fortlöpande utveckling, t.ex. en successiv inkomsttillväxt, ar. en kan ett kontinuerligt högt sparande i hushållen. ge De närmaste åren kommer att präglas utveckling av de av en svag disponibla inkomsterna. Enligt fmansdepartementets bedömning minskar de med någon procent nästa år och ökar svagt 1994. När arbetslösheten ökar, inkomsterna faller och hushållen får det sämre ekonomiskt går

sparandet normalt ned. Inkomstutvecklingen är sålunda en faktor som på

kort sikt verkar för ett minskat sparande. En faktor verkar håll fast på mycket längre sikt är som samma förändringarna i befolkningens åldersstruktur. Vi vet, att även om alla

hushåll fortsätter att ha exakt sparbeteende som idag, så kommer samma befolkningens successiva åldrande fram till ungefär år 2020 att innebära

långsiktigt fallande sparkvot. Under 1990-talet verkar dock den en demografiska utvecklingen åt andra hållet, dvs. mot ökande sparkvot. en De fallande förmögenhetsvärdena har haft starka positiva effekter på

utvecklingen hushållssparandet under år, men är knappast av senare

SOU 199297 Hushållens sparande

långsiktiga i sin påverkan. De föranleder inte hushållen att bestämma sig för en permanent högre nivå på den önskade förmögenheten och får inte, i likhet med en höjning av inkomstnivån, effekter påverkar sparandet som medan en hel generation löper genom sin livscykel. Detsamma gäller av förklarliga skäl tillnyktringen efter den konsumtionsglädje följde på som kreditavregleringen. Det betyder inte att anpassningsprocessen nödvändigtvis redan är avslutad. Förmögenhetsvårdena har fallit mycket kraftigt och fortsätter att falla och det kan ta lång tid ñr hushållen att kompensera detta med ökat sparande. Det nya skattesystemet har, i den utsträckning den lägre margisom nella skattesatsen på kapitalinkomster ger hushållen incitament att spara mer, sannolikt också ,vissa långsiktiga konsekvenser för sparandet. Det påverkar varje generations val mellan sparande och konsumtion och får därmed effekter av samma typ som permanent ökning en av inkorrrstema. Därtill kommer kortsiktiga effekter hänger som samman med att det tar tid för hushållen att anpassa sitt beteende till så genom-

gripande förändringar som det nya skattesystemet. Överflyttningen från

ex post till ex ante sparande, dvs. det ökade amorteringssparandet, kan t.ex. mycket väl påverka sparkvoten under flera år ännu. De sannolikt viktigaste men samtidigt mest svårfångade faktorerna har samband med ändrade förväntningar och ökad osäkerhet. Om förväntningarna på ökade inkomster i framtiden bryts och om osäkerheten om framtida ersättningar från pensionssystemet och andra delar socialav försäkringssystemet växer, kan detta ha mycket starka positiva effekter på hushållssparandet. Den djupa recession vi idag genomlever bör ha medverkat till att knäcka det 1980-talets förväntningar stigande sena om inkomster. Diskussionen problemen i det framtida ATP-systemet bör om ha gjort allt fler medvetna om att ett eget pensionssparande kan bli nödvändigt för att hålla den standard vill ha pensionär. Det man som stigande budgetunderskottet har ökat medvetenheten att delar om av socialförsäkringssystemet måste reformeras i riktning mot ett större ansvar för individer och hushåll. Allt detta pekar mot att hushållen kommer att välja en högre nivå på sitt sparande under de kommande åren än under 1980-talet. Om 1990-talet blir ett årtionde i eftertankens tecken kan dessa förväntningar bestå ännu under några år och sålunda ge hushållen incitament att spara. Så borde det kanske bli i den meningen att de ekonomiska problem som Sverige står inför inte kan lösas på bara ett par års sikt. Men förväntningar behöver inte alltid vara realistiska och vi vet av

Hushållens sparande SOU 199

de snabbt kan ändras. Det är dessutom mycket angenämare erfarenhet att positiv på framtiden än det är att hänga med huvudet, dvs. med en tro sannolikt snedhet verkar till förmån för positiva det finns en som förväntningar. Kan ljuset i slutet tunneln så gör man gärna man se av sig det finns där eller inte. Om konjunkturuppgången kommer det, vare budgetunderskotten bl.a. den anledningen kraftigt minskar starkt och av därför förväntningsbilden snabbt bli helt annan än den är i dag. kan en således faktorer verkar ñr ett fortsatt högt hushållsspar- Det finns som kommande åren och det finns faktorer som verkar ande under de närmast riktning. Vi har dessvärre varken eller kan komma att verka i motsatt eller empirisk grund för att avgöra vilka dessa faktorer som teoretisk av dominera. På års sikt förefaller dock en rimlig kommer att ett par sparandet i hushållen förblir relativt högt och sålunda hypotes vara att tillbaka till 1980-talets nivåer. Att förvänta ett hushållssparande inte faller nivå under 1950-talet är dock orealistiskt, dels mot på samma som förändringarna i befolkningens åldersstruktur, dels mot bakgrund av flera de sparmål viktiga för hushållen under bakgrund av att av som var är det. Till det problemet återkommer vi i 1950-talet inte längre senare vi behandlar pensionssystemets effekter sparandet. nästa kapitel när

SOU 199297

3 vi för lite

Sparar

Sparande är, inte minst i den politiska retoriken, ett positivt värdeladdat begrepp. I internationella sammanhang anses ofta en nation med hög sparkvot framgångrik än nationer med låg sparkvot. Att välja som mer sparande framför konsumtion framstår som framtidsinriktat. Konsumtion förknippas däremot ofta med förflyktigande av tidigare ansträngningar och av framtida möjligheter. Motsatsordet till sparande är inte bara konsumtion utan också slöseri. Att spara är att inte slösa bort sina tillgångar och möjligheter. Inte minst Spardelegationens kampanjer präglades att ett högt sparande år eftersträvansvärt och av synen ekonomiskt rationellt både för nationen och för det enskilda hushållet. Men det senare ansågs av olika skäl inte vara uppenbart för alla medborgare och hushållen behövde därför upplysas om sitt eget bästa. Det finns flera förklaringar till att sparandet på detta sätt blivit värdeladdat. På en övergripande nivå är ett uppenbart skäl den nåra koppling i alla fall tidigare rådde mellan å ena sidan sparande och å andra som sidan investeringar och tillväxt. Sparande var förutsättningen för ekonomiskt framåtskridande. Men även på mikroplanet har sparandet varit en dygd. Sparande kopplas ofta ihop med personliga egenskaper eller livsstilar som kan anses vara önskvärda av andra skäl. Spardelegationen konstaterade i sin huvudrapport att Sparande och sparsamhet anses ofta höra samman med eftersträvansvärda egenskaper som flit, planeringsförmåga och arbetssamhet. Ett minskat sparande kan tyda på att delar av befolkningen ändrar livsstil mot ett mera konsumerande och materialistiskt levnadssätt. Ett annat skäl till att sparande historiskt har haft en positiv klang bottnar i sparandets roll ekonomiskt skyddsnät. Det finns i vår som kultur ett motstånd mot alltför stort risktagande. Att hamna på obestånd hade förr ett högt socialt och ekonomiskt pris. Ett lågt sparande, att leva på marginalen, är förknippat med oförsiktighet och risk. I en stat där offentliga välfårdssystem står för skyddsnätet är det de övriga medborgfår bära konsekvenserna ett högt risktagande. Den höga arna som av värderingen sparande kan ses som en uppmaning till försiktighet. av

70 Sparar för lite SOU 19929

Värderingama pekar sålunda i sin enklaste form mot att sparande är bra och konsumtion är dåligt. Men samtidigt är det så att allt sparande syftar till att omfördela konsumtion över tiden, antingen till senare i det egna livet eller till efterkommande genom arv. Konsumtion kan därför inte vara helt förkastligt. I det följande skall vi försöka reda ut vilket sparande som kan sägas vara bra ur samhällsekonomisk synvinkel och vilka politiska värderingar och överväganden som alltid måste ligga till grund för hur man ser på sparandet i hushållen.

Sparandet i samhälLsekonomin

Sparar de svenska hushållen för lite, sparar de för mycket eller sparar de med ett unikt svenskt ord alldeles lagom Frågan kan verka provocerande i en utredning med den explicit definierade uppgiften att överväga vilka åtgärder som kan öka hushållens sparande och där redan inledningen i direktiven innehåller konstaterandet att de svenska hushållens sparande är alltför lågt. Icke desto mindre är det viktigt att frågan ställs. Ett underskott eller en brist på sparande och notera att orden i sig har en värdeladdning, eftersom vi upplever en brist som något som bör åtgärdas måste analyseras i ett samhällsekonomiskt perspektiv. Sparandet har betydelse för traditionella samhällsekonomiska mål sysselsättning, tillväxt och som bytesbalans, men det är inte något mål i sig. Eftersom kontlikter ofta föreligger mellan de olika målen är det viktigt att klargöra hur sparandet påverkar vart och ett av dem. Ett givet sparande kan vara otillräckligt i relation till ett mål men alltför högt i relation till ett annat. Det är inte ens säkert att det är sparandet som i första hand skall påverkas, andra instrument kan enklare och effektivare att använda. Det är därför vara angeläget att klargöra i vilka avseenden sparandet i hushållen skulle vara för lågt ur samhällsekonomisk synvinkel innan vi diskuterar vad som eventuellt bör göras åt detta.

En rimlig utgångspunkt när vi skall bedöma om hushållens marande är

för lågt eller inte är att de enskilda hushållen själva år bäst att avgöra den saken. Tycker det samlade hushållssparandet är för litet så innebär det att vi menar att staten i någon mening bättre än de enskilda hushållen kan avgöra hur stort deras sparande skall vara. l uttrycket hushållssparandet är för lågt är det lätt att också tolka in att hushållen handlat fel i någon mening och att deras beslut sålunda i samhällets intresse måste korrigeras. Men det är svårt att finna ett sparande i

SOU 199297 Sparar för lite 71

samhället skulle totalt sett högre välfärd än det som dess som ge en medlemmar, dvs hushållen, själva beslutar om. Det kan emellertid finnas störningar i systemet som medför att hushållen fattar sparbeslut som är rationella och riktiga ur deras synvinkel, men ändå i olika avseenden fel ur samhällets. Skattekilar eller marknadsimperfektioner kan ge upphov till skillnader mellan individens och samhällets nytta och därför behöva korrigeras. Det kan också vara så att staten, t.ex. via socialförsäkringssystemet, givit signaler till hushållen att spara mindre än vad de annars skulle ha gjort, och detta kan i så fall motivera åtgärder för att ge hushållen incitament till ökat

sparande. Åtgärder till stöd för hushållssparandet måste rimligen kunna

motiveras med existensen av denna typ av störningar eller distortioner. Annars utsätter man sig för risken att på ett godtyckligt eller till och med förmyndaraktigt sätt gripa in i hushållens beslutsprocess. Huvudfrågan i detta kapitel är således om och i vilken mening det råder en brist på sparande i Sverige och i de svenska hushållen. Vi analyserar först i tre avsnitt sambandet mellan sparande och tillväxt, bytesbalans och sysselsättning. Därefter diskuterar vi i vilken utsträckning skattesystemet kan ge hushållen incitament att spara för lite eller för mycket ur samhällsekonomisk synvinkel. Vi behandlar sedan frågan om konstruktionen av det svenska pensionssystemet kan ha gett hushållen anledning att spara mindre än de annars skulle gjort. Avslutningsvis diskuterar vi ett par andra motiv som i olika sammanhang framförts för ståndpunkten att hushållen sparar mindre än vad som är optimalt samhällets synvinkel. Vad man kan göra åt eventuella brister ur lämnar vi till diskussion i kapitel 5.

3.1 Sparande och tillväxt

En vanlig utgångspunkt i diskussionen om sparandet och de makroekonorniska målen är att stipulera en norm för den önskade ekonomiska tillväxten, säg 2,5%. Man avser då tillväxt i produktionen eller i bruttonationalprodukten, BNP, mäter hur mycket varor och tjänster som produceras inom landet. För att klara en tillväxt på 2,5% kan man som sedan uppskatta hur stor andel av BNP som måste investeras säg ca - 20%. Men investeringarna måste motsvaras av ett lika stort sparande, antingen ett inhernskt sådant eller ett som importerats via underskott i bytesbalansen. Vill man ha ett bytesbalanssaldo som ligger kring noll

72 Sparar för lite SOU 1992

måste sparandet genereras inom landet. Om nu det inhemska sparandet i själva verket inte blir större än 17% kan man säga att vi har en sparandebrist på 3% av BNP. Kalkyler av detta slag är intressanta och belysande bara man aktar sig för att dra den nära till hands liggande slutsatsen att stimulanser till sparandet både är nödvändiga och tillräckliga för att lösa tillväxtproblemen. Så enkelt är det inte. Men beräkningarna illustrerar hur sparande, investeringar, tillväxt och bytesbalans är beroende av varandra och att man inte kan sätta mål eller normer för något av dem utan att det får konsekvenser även för de övriga. Beroendet kan sedan belysas från olika håll och vi skall börja med att fokusera på sparandet och tillväxten. Den del av vår produktion som vi avstår från att konsumera i varje period kan investeras i maskiner, anläggningar och utbildning. Det är på det sättet vi över tiden kan bygga upp ett realkapital och en produktionskapacitet som i sin tur kan ge arbete, inkomster och successivt ökat välstånd. Det beror inte minst på att nytt kapital är bättre än gammalt i den meningen att det oftast innehåller ny och modern teknologi, som gör arbetskraften mer produktiv. Vårt välstånd i dag är alltså till betydande del följd att tidigare generationer där flertalet dessutom hade det en av väsentligt sämre ställt än vi konsumerat mindre än de hade kunnat och i stället valt att och investera del av sin inkomst. Ofta har, spara en särskilt i industriellt outvecklade samhällen, sparbeslut och investeringsbeslut följt varandra mycket nära. Men det är inte något krav för tillväxt att sparandet kommer från den stad, den region eller ens det land där investeringarna sker. Under senare år har tillväxten i den svenska ekonomin inte varit lika stark som i våra konkurrentländer. Exakt hur mycket vi släpar efter den internationella utvecklingen beror på hur väljer att mäta tillväxten, man vilka länder man jämför med och inte minst tidsperspektivet för jämförelsen. Det finns ingen anledning att här gå närmare in på dessa frågor, det räcker att konstatera att tillväxten under en utsträckt period varit lägre än i omvärlden och att detta sannolikt gett oss ett lägre materiellt välstånd än vi skulle haft Eftersläpningen kan annars illustreras med en jämförelse mellan den reala BNP-utvecklingen i Sverige och OECD från 1970 och framåt diagram 3.1. Under en så lång period får även ganska små skillnader i tillväxttakt betydande

1 En diskussion mätproblemen återfinns i Henrekson 1992. av

SOU 199297 Sparar för lite

effekter produktion och inkomst. Om vi hade haft samma tillväxt som genomsnittet för OECD sedan 1970 skulle enligt dessa beräkningar - vår reala bruttonationalprodukt drygt 23% högre än den är idag. vara Det motsvarar i 1991 års priser ca 78.000 kr per hushåll.

Diagram 3.1 BNP i Sverige och OECD 1970-1991 Mdr kr. 1985 års priser

Mdr kr.

1 1200- x i oeco , 110o x i E

i

1000 ,

900-

800 SVERIGE 7001

Anm. Kurvan för Sverige återger den faktiska utvecklingen, medan kurvan för OECD återger den nivå OECD skulle legat på om utgångspunkten varit densamma som för Sverige 1970. Källa Henrekson 1992.

Från diskussionen ovan ligger det nära till hands att dra slutsatsen att det svenska sparandet under den senaste tjugoårsperioden varit alltför lågt. Om den politiska ambitionen varit att utan underskott i bytesbalan-

dvs import sparande ekonomisk tillväxt i paritet med

sen av ge en omvärldens blir slutsatsen självklar. Den ambitionen eller normen har också legat som mer eller mindre uttalat underlag för diskussionen på Spardelegationens huvudrapport SOU 198911, sid ll flera håll, bl a i fi. Det blir därför viktigt lite närmare på hur sparandet, och att se särskilt då hushållssparandet, kan påverka tillväxten.

74 Sparar för lite SOU 1992

Sambandet mellan sparande och investeringar är väl empiriskt belagt. Som framgick av föregående kapitel diagram 2.1 har sparande och investeringar i Sverige följt varandra mycket nåra, åtminstone fram till i mitten på 1970-talet. I en studie av 21 OECD-länder under perioden 1960-1974 kommer Feldstein-Horioka 1980 fram till liknande resultat. Internationella variationer i inhemsk sparkvot tenderar i deras studie att mycket nära sammanfalla med motsvarande variationer i inhemsk investeringskvot. Det innebär att varje lands sparande i huvudsak stannade inom det egna landet och att investeringarna i det stora hela fick en inhemsk finansiering. Betyder nu detta att vi kan dra slutsatsen att ett ökat inhemskt sparande verkligen leder till högre investeringar och snabbare tillväxt Dessvärre är det långt ifrån säkert. Orsakssambandet mellan sparande och investering är inte så självklart som man kanske kan tro och i verkligheten kan det vara svårt att avgöra om det är sparandet som ger upphov till investeringar eller det är investeringar och tillväxt som stimulerar till om sparande. De teoretiska övervägandena i kapitel 2 visade att just tillväxt i inkomsterna är en av de viktigaste faktorerna bakom sparandet. Men det kan också mycket väl vara bakomliggande faktorer som starkt påverkar både sparande och investeringar och gör det naturligt att de samvarieranz En viktig förklaring till Samvariationen torde dock ligga i den ekonomiska politiken. Skillnaden mellan sparande och investering är definitionsmässigt lika med bytesbalansens saldo och att hälla bytesbalansen i jämvikt har varit ett viktigt mål under hela efterkrigstiden och särskilt under perioden med fasta växelkurser fram till början av

1970-talet se vidare avsnitt 3.2. Samvariationen mellan sparande och

investeringar kan därmed ett uttryck för att extern balans ses som kunnat upprätthållas under en stor del av efterkrigstiden. Att det verkligen år den ekonomiska politiken som spelat en roll framgår av att det offentliga sparandet visar en stark samvariation med de privata bruttoinvesteringama, vilket rimligen måste tolkas så att det offentliga

2 Sambandetmellan investeringar och ekonomisk tillväxt är också komplext i sin natur. Olika typer av investeringar kan ge mycket skilda effekter på tillväxten och effekterna kan variera över tiden. Man kan t.ex. hävda att investeringar i infrastruktur och s.k. humankapital i dagsläget iir nödvändiga för en ökad ekonomisk tillväxt i Sverige, medan investeringar ibostâder, där vi redan har en i europeisk jämförelse mycket hög standard, är mindre angelägna. En översiktlig och aktuell diskussion av tillväxtproblemen finns i Tillväxt utan gränser, SNS konjunkturrádsrapport från 1992. Söderström m.fl 1992.

SOU 199297 Sparar för lite

sparandet har varierats för att kompensera fluktuationer i de privata investeringarna. Den viktiga slutsatsen av detta är att det, trots den starka samvariationen mellan sparande och investeringar, inte år självklart att ett ökat inhemskt sparande i allmänhet och ett ökat hushållssparande i synnerhet upphov till ökade inhemska investeringar. Även tidigare, när ger om man ekonomin var sluten, kunnat finna ett samband finns det anledning att förmoda att utveckligen under senare år gjort detta mindre tydligt, dvs. gjort investeringsbesluten oberoende av sparandet än vad som mer tidigare varit fallet. Den främsta orsaken är att Sverige genom avvecklingen av valutaregleringen och en fortgående anpassning till regler och förordningar inom EG kommit att knytas allt närmare till de finansiella marknaderna i omvärlden. Av allt att döma är detta en process som kommer att fortsätta och snarast ytterligare förstärkas under de närmaste åren.

Ökat oberoende

Fram till 1 juli 1989, då valutaregleringen formellt avskaffades, var det förenat med stora svårigheter för svenska företag och framför allt för svenska hushåll att i praktiken styra sitt finansiella sparande till länder utanñr Sverige. Valuta fick inte föras landet annat än i samband ut ur med handelskrediter, möjligheten att spara i utländska kapitalförsäkringar var starkt begränsad och utländska aktier kunde bara köpas om man först inhandlade s.k. switch, vars huvudsakliga uppgift var att se till att den samlade stocken av utländska aktier i Sverige inte ökade. Även reala investeringar i utländska fastigheter föll under valutaregleringen. Den förväntade avkastningen på sparande kunde alltså vara väsentligt högre i andra länder än Sverige utan att hushållen hade möjlighet att dra nytta av detta. På motsvarande sätt var utländska placerares möjlighet till finansiella placeringar i Sverige starkt begränsade. Idag är situationen Såväl hushåll som företag och de flesta en arman. stora institutionella placerare har möjlighet att placera sina tillgångar fritt på de internationella finansiella marknader där avkastningen är högst i förhållande till risken. Banker, försäkringsbolag och fondkommissionärer utvecklar successivt nya instrument för att hjälpa hushållen att på ett enkelt sätt komma åt de nya marknaderna. En uppsjö av olika utländska aktie- och obligationsfonder har introducerats under senare år. Inom

för de fondanknutna pensionsförsåkringama unit link erbjuds

ramen nya

76 Sparar för lite sou 19921

en stor mängd utländska placeringsaltemativ. Aktieindexobligationer gör det möjligt för hushållen att dra fördel av en uppgång på den engelska eller amerikanska aktiemarknaden utan att riskera sitt kapital vid en nedgång etc. Analogt har tillkomsten av kronobligationer som kan köpas av utländska investerare och förvandlingen av bundna aktier till fria skapat möjligheter att placera svenska finansiella tillgångar hos långt en större kategori utländska placerare än tidigare. En ytterligare effekt av den finansiella integrationen är naturligtvis att svenska företag, även de mindre och medelstora, med bankernas hjälp kunnat finansiera en ökande del sina investeringar i utlandet. Större av företag har dessutom möjlighet att emittera aktier på olika utländska börser. Även integrationen de finansiella marknaderna kan sin tid om av ta torde riktningen vara klar och vägen utstakad. Ett utökat europeiskt samarbete innebär att de få hinder som ännu återstår successivt försvinner. Visst kan en viss tröghet i anpassningen förväntas, men all erfarenhet tyder på att de finansiella marknaderna reagerar förhållandevis snabbt. Det är inte så att de svenska hushållen måste vänja sig vid en mängd nya och svårbegripliga utländska placeringsalternativ. Det räcker att de sätter in pengarna på banken, som kan erbjuda möjligheter att placera kapitalet i utländska lån eller obligationer. Eller att de köper en svensk pensionsförsäkring i ett försäkringsbolag, som för att diversifiera portföljen och sprida riskerna investerar i utländska tillgångar. Finansiellt kapital är mycket lättare att flytta än realkapital och människor och strömmar därför lätt över gränserna när alla hinder tas bort. Stora skillnader i avkastning mellan olika integrerade finansiella marknader uppträder sällan under särskilt lång tid, förutsatt att den politiska situationen är någorlunda stabil. Omvänt kan förväntningar om ändrad avkastning, t.ex. inför en devalvering, ge mycket stora och snabba kapitalflöden. Detta betyder att sparandet i ett framtida Europa, med benäget bistånd från banker och andra institutioner på de finansiella marknaderna, kan förväntas hamna i det land där det bäst förräntas eller, annorlunda uttryckt, där den marginella kapitalavkastningen är högst. De delar i Europa som har ett dynamiskt växande näringsliv kommer sannolikt också att kunna erbjuda de bästa villkoren för sparande, vare sig detta har sitt ursprung i den egna regionen, i det egna landet eller på annat håll i världen. Den viktigaste slutsatsen av diskussionen ovan är att det direkta

SOU 199297 Sparar för lite

sambandet mellan sparande och investeringar sannolikt är svagt och att integrationen av världens kapitalmarknader gjort och fortlöpande gör det Ökat hushållsän svagare. Särskilt gäller detta hushållens sparande. sparande leder inte lika självklart som i en sluten ekonomi till ökade inhemska investeringar. Om den marginella avkastningen på investeringar inte är i nivå med omvärldens kommer sparandet att i stället bidra till utvecklingen i andra länder. Tvärtemot vad man kanske kan tro vid en första blick på problemet behöver därför en vilja att stimulera investeringar och produktionstillväxt inte vara något tillräckligt motiv för insatser i syfte att öka hushållssparandet. Så länge kapitalrörelsema var reglerade var det åtminstone i princip möjligt att stimulera utbudet av sparande i syfte att sänka företagens kapitalkostnader och därmed ge dem incitament att öka investeringarna. Vid fria kapitalrörelser är räntan, åtminstone vid stabila växelkursförväntningar, internationellt bestämd och stimulanser till sparandet leder huvudsakligen till att detta rinner iväg ut ur landet. Investeringar i Sverige måste kunna avkasta lika mycket som konkurrerande projekt på

andra håll i världen för att attrahera finansiellt kapital. Våra tillväxt-

problem bör därför snarare analyseras i termer av otillfredsställande förväntad kapitalavkastning än i termer av för lågt inhemskt sparande.

Smâfäretagens kapitalförsörjnirzg Trots att beroendet mellan sparande och investeringar minskat väsentligt sett i ett makroekonomiskt perspektiv finns viktiga och mycket direkta kopplingar kvar för enskilda individer och företag. En företagare som vill expandera sin verksamhet eller en privatperson med en intressant affärsidé kan naturligtvis inte vända sig till den internationella kapitalmarknaden för att skaffa riskkapital, även om projektet har en mycket hög förväntad avkastning. Bankerna kanske kan bidra med krediter, förutsatt att det egna kapitalet är tillräckligt stort och säkerheterna i övrigt tillfredsställande, men de kan inte och skall inte tillfredsställa

behovet av eget riskkapital i företagen Att de under de senaste årens

finansiella kris i alla fall i stor utsträckning kommit att i verklig mening bidra med riskkapital är annan sak. Det privata sparande som ackumuler-

3 Det är intressant att notera att bankerna under år, i perioder då den senare internationella räntan legat under den svenska, förmedlat utländska krediter i stora volymer till mindre och medelstora företag. När det gäller lånekapital finns således god tillgång till den internationella marknaden även för dessa.

78 Sparar för lite SOU 19929

ats i fonder och försäkringsbolag är inte heller tillgängligt eftersom portföljförvaltama i sådana institutioner saknar möjlighet att bedöma enskilda projekt och därför i allmänhet avstår från att investera i dem. Det stora offentliga sparandet i AP-fondema är av samma skäl oåtkomligt. Att institutionella placerare agerar på detta sätt år på inget sätt onaturligt. Det är svårt att motivera att institutioner som förvaltar många människors sparrnedel skulle placera dessa under hög risk som egenkapital i småföretag. I praktiken är därför mindre och medelstora företag som vill expandera oftast hänvisade till eget sparande i företaget eller till privat sparande hos delägarna eller andra närstående personer. Den som vill ha startkapital till ett nytt företag är motsvarande sätt i allmänhet hänvisad till de medel han eller hon själv lyckats skrapa ihop. Därför finns också i en värld med starkt integrerade internationella kapitalmarknader en viktig direkt länk mellan sparande i hushållen och investeringar i mindre och medelstora företag. Denna direkta koppling mellan sparande och investeringar år ganska naturlig och kan knappast skyllas på brister i det finansiella systemet. Att placera pengar som riskkapital i mindre företag kräver inte bara en bedömning av företagets affärsidé utan också nära personlig kännedom om företagaren och hans bakgrund och kompetens. För detta fordras lokal närhet och ofta personligt engagemang i någon form. Regionala investmentbolag eller utvecklingsfonder kanske kan bygga upp begränsade kontaktnät, men i grunden år det svårt att tänka sig institutioner som kan klara av att lönsamt och med kontrollerad risk investera privat eller offentligt sparande på dessa premisser. Småföretagen kommer därñr med all säkerhet att även i framtiden beroende av eget sparande för sin vara försörjning av riskkapital. En slutsats av detta är att god tillgång på finansiellt kapital i hushållen underlättar nyföretagande och stimulerar investeringar och expansion i mindre och medelstora företag, som saknar tillgång till den etablerade aktiemarknaden. Det gäller i första hand hushållens finansiella tillgångar, inte de reala. Fastigheter kan visserligen belånas, men sannolikt är det naturligare för hushållen att omplacera finansiella tillgångar till riskkapital i småföretag än att sätta den egna bostaden eller fritidshuset under risk. Nu drömmer de flesta hushåll inte om att starta ett eget företag eller 3 låna ut sina sparrnedel till någon som tänker göra det utan vill hellre ha sina i tryggt förvar på banken eller hos försäkringsbolaget. En pengar

SOU 199297 Sparar för lite

ökning av deras sparande kommer inte småföretagen till del annat än indirekt via bankernas förmedling och under alla omständigheter inte som direktinvesterat egenkapital. I praktiken är det dock omöjligt att avgöra vilka hushåll som är potentiella entreprenörer och vilka som är traditionella småsparare. Av rättviseskäl går det heller inte att argumentera för att den ena gruppens sparande och förmögenheter år särskilt viktiga ur samhällsekonomisk synvinkel. Man får nöja sig med förhoppningen att en allmän ökning av hushållens fönnögenheter också kan bilda en finansiell bas för dem som någon gång planerar att starta nya företag. Det är ett argument för en spridd privat förmögenhetsbildning i samhället och därmed också ñr ett ökat hushållssparande. Vid sidan av detta finns goda möjligheter att stimulera kapitalbildningen i småföretagen när de väl år bildade och har kommit igång med verksamheten, och då försvinner problemen med att klart identifiera dem man vill rikta åtgärder mot. Innan man vidtar några åtgärder bör man emellertid alltid ställa frågan vilka marknadsmisslyckanden eller imperfektioner som gjort dem påkallade. Vad är det för fel på marknaden som gjort att stöd eller stimulanser behövs för att företagen skall klara sig Den analysen har ofta fått stå tillbaka i de småföretagspaket som lanserats under de senaste decennierna. Om målet är att underlätta för entreprenörerna kan en generell ökning av tillgången på sparat kapital i hushållen vara ett av de medel som skapar en företagsvänlig miljö. Men det är inte det enda medlet och kanske inte heller det effektivaste. Tillgång till riskkapital är ett nödvändigt villkor för expansion, men inte ett tillräckligt. Andra faktorer, t.ex. skattesystem och formella krav från myndigheter, är sannolikt väl så betydelsefulla när det gäller entreprenörernas och småföretagens möjligheter att arbeta. Mindre krångel och byråkrati brukar stå högst på småföretagamas önskelistor snarare än mer egenkapital. Man skall också komma ihåg att den viktigaste kanalen mellan hushållens sparande och småföretagens finansiering går över bankerna som intermediärer och inte direkt från hushåll till företag. Ett fungerande banksystem och en stabil tillgång på kredit är en förutsättning för att småföretagen skall fungera. Men knapphet på kapital kommer sannolikt under de närmaste åren att göra det svårt för bankerna att på ett helt tillfredsställande sätt fullgöra sin traditionella roll i detta avseende. Det ger utrymme för nya intermedieringsformer, men ökar också betydelsen av hushållens kapital och sparande.

80 Sparar vifär lite SOU 1992

Att det finns en koppling mellan hushållens finansiella sparande och småföretagens investeringar betyder emellertid inte att ett ökat hushållssparande med säkerhet ger ökade investeringar. Investeringarna måste också kunna ge en tillräckligt hög avkastning för att motsvara de risker Är den förväntade kapitalavkastningen otillfredsställande i som tas. jämförelse med de placeringsaltemativ som erbjuds av de lokala bankkontoren blir det svårt för småföretagen att attrahera privat sparande, 4 även om tillgången på kapital i hushållen är god.

Nationalinkomst och sparande I diskussionen ovan har vi hävdat att investeringarna i en ekonomi med fria kapitalrörelser inte i första hand bestäms av det inhemska sparandet utan av den förväntade reala kapitalavkastningen i förhållande till omvärlden. Ökat sparande leder därför inte nödvändigtvis till växande en inhemsk real kapitalstock och en stigande bruttonationalprodukt utan kommer att utnyttjas i andra länder, där avkastningen på kapital är högre än hos oss. Men när vi lånar ut vårt sparande byggs samtidigt våra nettofordringar på omvärlden upp och kapitalinkomstema från utlandet växer. Vår nationalinkomst ökar även om vår nationalprodukt inte gör det. Sparandet leder alltså till att vi blir rikare och kan höja levnadsstandarden för oss själva och framför allt för kommande generationer, även om vi inte kan registrera någon tillväxt i produktionen. I en öppen ekonomi som den svenska är därför också nationalinkomsten mer relevant som mått på välfärden än nationalprodukten. Om svenska företag och hushåll sparar och investerar sparmedlen utanför Sverige bygger de upp en förmögenhet i utländska tillgångar eller betalar av tidigare skulder. Men sådana förändringar i förmögenhetsposition eller nettofordran på utlandet kan aldrig uppkomma genom rent finansiella transaktioner. För landet som helhet gäller identiteten från nationalräkenskapema som säger att bytesbalansen är lika med skillnaden mellan sparande och investeringar. Om vi ökar sparandet utan att investera mer i Sverige måste det betyda att vi antingen lyckas exportera och tjänster, eller att importerar mindref Ett ökat sparande mer varor

4 Bytesbalansenpåverkas inte bara flödet och tjänster. Aven transfererav av varor ingar huvudsakligen u-hjälp och räntebetalningar till och från utlandet registreras över bytesbalansen. När vi betalar av på vår utlandsskuld eller bygger upp förmögenhetstillgångar i utlandet minskar samtidigt vår räntebörda netto, vilket har en positiv effekt på bytesbalansen.

SOU 199297 Sparar vi för lite

får, allt lika, alltid den effekten bytesbalansen förbättras Detta annat att leder in diskussionen på frågorna kring sparande och bytesbalans.

3.2 Sparande och bytesbalans

Ett underskott i ett lands finansiella sparande är ett underskott i bytesbalansen. Det ligger därför nära till hands att dra slutsatsen att underskott i bytesbalansen måste angripas genom ökat sparande och att stimulanser till hushållssparandet kan vara till hjälp i detta avseende. Innan vi går in på den frågan finns det dock anledning att diskutera under vilka omständigheter bytesbalansen kan sågas vara ett mål eller en restriktion för den ekonomiska politiken. Riktlinjerna för efterkrigstidens internationella betalningssystem drogs i Bretton Woods i juli 1944, samtidigt Världsbanken och upp som Internationella valutafonden grundades. Ideérna från Bretton Woods kom sedan att sätta sin prägel på världsekonomin under ett drygt kvartssekel. Det nya betalningssystemet, till vilket Sverige anslöt sig 1950, byggde på fasta våxelkurser och fungerade i princip ända fram till den första oljekrisen i början 1970-talet. Kapitalrörelsema var under denna av period starkt reglerade och mindre underskott i bytesbalansen kunde således inte på ett enkelt sätt täckas med kort internationell upplåning utan fick med valutareserven. Vid större underskott kunde lån tas pareras på den internationella marknaden under överinseende av Valutafonupp den, som då i allmänhet ställde klart uttalade krav på stramare ekonomisk politik i syfte att sanera den inhemska ekonomin. Fondens tuffa attityd och ibland närmast polisiära funktion gällde inte bara u-länder utan drabbade också högt utvecklade industriländer med tillfälliga sparandeunderskott. Gick det riktigt illa kunde ekonomin hamna i vad som kallades fundamental disequilibriurn, vilket efter fondens godkännande var tillräckligt för att motivera en devalvering. Det säger sig självt att bytesbalansen under ett sådant system kom att bli ett av de allra viktigaste målen, eller kanske snarare restriktionema, för den ekonomiska politiken. Ett mindre underskott i bytesbalansen med fallande valutareserv som följd kunde snabbt utvecklas till en finan-

5 Hur ökning sparandetunder anpassningsperiod påverkar export, import och en av en investeringar i en liten öppen ekonomi med fria kapitalrörelser, är delvis en empirisk fråga, som vi inte har möjlighet att behandla inom ramen för denna utredning.

82 Sparar för lite SOU 1992

sieringskris och inblandning från valutafondens sida, vilket i sin tur kunde allvarligapolitiska konsekvenser. Det betydde, uttryckt på ett annat sätt, att inhemska sparandeunderskott inte tolererades. Det gjorde i princip inte sparandeöverskott heller, vilket ledde till att varje land under denna tid tvingades finansiera sina egna investeringar. Bytesbalansrestriktionen utformades aldrig så strikt att export och import skulle balansera varje år, väl över konjunkturcykel. Det men en är lätt att konstatera att sparkvot och investeringskvot följer varandra mycket nära fram till 1970-talets början, vilket innebär att bytesbalansens saldopendlade kring 0-strecket. Det år intressant att jämföra denna period med tiden från 1870 och fram till första världskrigets utbrott Då härskade ett helt annat tänkande. Stora överskott och underskott i bytesbalansen för olika länder var ett naturligt och accepterat inslag i världsekonomin. De mogna industriländerna, främst Tyskland, England och Frankrike hade betydande sparandeöverskott kunde kanaliseras som till underutvecklade länder med stort behov kapital. Ett dem av var Sverige, under den första delen av perioden så fattigt att många människor valde att utvandra till Amerika. Under ett halvsekel kunde Sverige sålunda underskott i bytesgenom balansen årligen i genomsnitt förbruka ca 3 % mer än vad vi producerade. Drygt en femtedel av den inhemska kapitalbildningen under denna period finansierades med utländskt sparande och under 1880-talet var andelen uppe i närmare 50%. Underskotten finansierades genom upplåning på den internationella kapitalmarknaden, huvudsakligen i form av obligationer. Integrationen mellan finanscentra i de olika långivarlåndema var stark och kapital kunde flyta över gränserna med ett minimum av restriktioner. Det var inte nödvändigt att låneinstrumenten under hela lånets löptid förblev i det land där de ursprungligen utgivits, de kunde säljas och köpas av nya placerare på andra håll i världen. Med väl fungerande finansiella marknader kunde lånen ocksågöras mycket långfristiga. I Sverige var det i första hand staten, kommunerna och hypoteksinstituten som agerade som låntagare och lånen placerades huvudsakligen i Tyskland och Frankrike. År 1913 hade den samlade utlaadskulden vuxit till drygt två miljarder kronor i dåtidens priser, vilket motsvarade mellan

6 Se Söderström 1980 och Wijkman 1971 för en utförligare diskussion av kapitalrörclserna under perioden 1870- 1914. Sifferupp gifterna i texen är hämtade från dessakällor.

SOU 199297 Sparar för lite

hälften och två tredjedelar bruttonationalprodukten. Hela den skulden av kunde sedan återbetalas under de följande femton åren och 1930 stod utlandsskuld. Endast fjärdedel skulden behövde dock Sverige utan en av betalas reala uppoffringar i form överskott i bytesbalansen. genom av Resten klarades via internationell inflation och växelkursförändringar,

gemensamt minskade lånens realvärde. som

Diagram 3.2 Bytesbalansens saldo 1870-1914 resp. 1950-1992

Andel av BNP

1950-1992 1870-1914

-ov n i I 1 | u

Källa Söderström 1980.

Halvseklet före första världskriget kännetecknades bl.a. av en stabil politisk situation i världen och ett starkt förtroende för det internationella betalningssystemet, byggde på guldmyntfoten. När konferensen i som Bretton Woods ägde världen sönderslagen, det kalla kriget inlett rum var och stor för hur det internationella betalningssystemet skulle klara oron påfrestningarna under återuppbyggnaden Europa. Guldmyntfoten av behövde ersättas med ett system motsvarande stabilitet. Vi har som gav ingen anledning i detta sammanhang försöka göra någon rättvisande att och uttömmande jämförelse mellan de internationella betalningssystemen före det första världskriget och efter det andra. Det räcker att konstatera

84 Sparar för lite SOU 199

att synen på bytesbalansunderskott och utlandsskuld har varit mycket olika under olika perioder i vår historia. Dock är det otvetydigt så, att importen sparande under slutet det förra seklet och början av av av detta gav utrymme för investeringar i infrastruktur, produktionskapacitet och bostäder och därmed bidrog till uppbyggnaden av det svenska industrisamhället. Om vi valt bytesbalansstrategi gjort kapitalimport en som omöjlig hade vi sannolikt haft det betydligt sämre ekonomiskt än vi har idag. Under slutet 1960-talet och början 1970-talet utvecklades av av den internationella kapitalmarknaden snabbt. Bretton Woodssystemet utsattes för stora påfrestningar i början 1970-talet av och övergavs definitivt under hösten 1973 i samband med att OPEC länderna kraftfullt höjde priserna på råolja. Det blev snart uppenbart i ett antal industriländer att underskott i bytesbalansen inte gick att undvika och valutafondens att resurser för att hantera situationen otillräckliga. De stora sparandevar överskott som uppstod i oljeländema, där möjligheterna snabbt öka att investeringarna var begränsade, måste kanaliseras till underskottsländema via den internationella kapitalmarknaden. Sålunda utvecklades i antal ett finansiella centra de institutionella krävdes för Överskottsramar som att länderna effektivt och till låga kostnader skulle kunna placera sina pengar och underskottslånderna låna dem. Situationen och är i detta upp var avseende inte olik den rådde vid sekelskiftet. Det blev också som angeläget för alla länder att kapital skulle kunna flyta så lätt möjligt som över gränserna och därför avskaffades successivt valutaregleringar och andra hinder för fria kapitalrörelser. Även i Sverige, där vi långt efter Bretton Woods systemets upplösning betraktade valutaregleringen som funktionell och nödvändig, har vi i allt väsentligt fritt in- och utflöde nu av kapital. Oljekrisen gjorde de fria kapitalrörelsema till nödvändighet, de en men historiska erfarenheterna visar tydligt att de också kan ha mycket positiva effekter för resursfördelningen i världsekonomin. Det är i längden en onaturlig och kostsam begränsning att bygga valutasystem på ett ett sådant sätt att sparande inte naturligt kan transfereras från Överskottsländer till underskottsländer. Uppenbarligen finns det i många situationer betydande välfärdsvinster att göra för båda parter i sådan överföring. en Inte bara skillnader i ekonomisk utveckling den art fanns i av som Europa under slutet av det förra seklet, utan också rent demografiska skillnader mellan länder kan, vi diskuterat i kapitel motivera som långvariga underskott eller överskott i sparande. De stora sparöverskotten

Sparar för lite SOU 199297

bytesbalansöverskott brukar tas exempel på i Japan med åtföljande som japanska befolkningsstrukturen har länge varit sådan, att det senare. Den huvudsakliga sparandet sker dominerar och sparandet de åldrar där det

högre än vad den ekonomin förmått omsätta i har därför varit egna i stället exporterat kapital och sparande till länder investeringar. Man har varit högre än i det landet, vilket resulterat i stora där avkastningen egna

överskott i bytesbalansen. Rimligen har både japanerna, som exporterat

mottagande länderna kunnat dra fördel denna situation. kapital och de av

sålunda otvetydigt så, att på underskott i bytesbalansen Det är synen förändring under de senaste femton åren och genomgått en radikal

likhet med den rådde under sekelskiftet än den numera visar större som l950-talet.7 Det har också visat sig att den interhärskade. under som kapitalmarknaden förmått finansiera även mycket stora nationella såväl svenska andra, utan att detta lett till några underskott, som finns naturligtvis gräns för utlandsskuldens finansiella kriser. Det en internationella långivarna börjar växande storlek vid vilken de se en

därför kräva högre räntor för de pengar de ställer till kreditrisk och ytterligare gräns där landets kreditvärdighet ifrågaförfogande och en i Sydamerika har under de senaste två decenierna sätts. Ett antal länder Sverige är dock den internationella passerat båda dess gränser. ur

perspektiv utomordentligt väl Konsoliderad och kapitalmarknadens en kommer så förbli även vid väsentligt högre pålitlig låntagare och att en

den vi har idag. Trots krisen i de svenska banlsystemet är upplåning än för vi industrination skall förbli kapabla att utlandets förtroende att som

och arnorteringar orubbat, och det är detta som räknas betala våra räntor

när vår kreditvärdighet bedöms.

Normer för bytesbalarzserz

sålunda inte längre den restriktion den gjort under Bytesbalansen utgör efterkrigstiden. Men betyder det att den förlorat all större delen av längre någon för bytesbalansen och relevans Behövs inte norm -

därmed för sparandet

för vissa underskott kan och bör ses som Det är lätt att argumentera att farliga än andra. Huvudtanken är att större del av bättre eller mindre investeringar, desto större blir vår möjlighet att underskotten som går till

7 genomgång olika synsätt på underskott i bytes- SOU 199045 innehåller en av Framställningen i följande avsnitt bygger delvis på denna analys. balansen.

86 Sparar för lite SOU 199

genom framtida export betala tillbaka skulderna, och desto lättare är de att acceptera. Goda underskott år kombinerade med höga investeringar, dåliga med hög privat och offentlig konsumtion. Beteckningama

används ofta, men är inte så helt lyckade eftersom de ligger snuddande

nära ett patemalistiskt synsätt, där underskott betecknas dåliga som även om de avspeglar hushållens faktiska val mellan konsumtion och sparande. För att renodla resonemanget och etablera undre gräns kan vi en tänka oss att vi till privat och offentlig konsumtion samt för hålla att kapitalstocken intakt använder än vad landet totalt producerar. mer Det år liktydigt med att det inhemska nettosparandet, dvs sparandet efter

avdrag för kapitalförslitningen, är negativt. Ett underskott i bytesbalansen måste då täcka inte bara våra nyinvesteringar utan också del en av konsumtionen och kapitalförslitning. Då kan vi verkligen säga vi lever att på att låna. Riktigt så illa har det dock inte varit. Åren 1976-92 låg den

svenska nettosparkvoten på i genomsnitt 6% BNP. av En sådan undre gräns eller norm har ingen koppling till den ekonomiska tillväxten och säger sålunda ingenting huruvida nettoinvesteringom arna är tillräckliga för att den utveckling vi önskar. ge Ett annat sätt att sätta gränsen är att acceptera alla underskott som goda, förutsatt att den offentliga budgeten är i balans. Ett underskott i bytesbalansen innebär då att investeringarna är större än sparandet i den privata sektorn, och eftersom investeringarna är finansierade på den internationella marknaden kan förvänta de skall avkasta man att mer än låneräntan. Pâ detta sätt får kontroll över investeringarna man en att är konkurrenskraftiga och att låntagarna bedöms kunna sköta betalningarna

utan statlig inblandning. Även det kan om vara klargörande att diskutera olika sätt att dra en gräns mellan goda underskott och dåliga finns det alltid invändningar att göra mot så starka förenklingar. Kring sekelskiftet var det i Sverige huvudsakligen staten lånade utomlands för finansiera järnvägssom att byggen. Det var investeringar hög avkastning samhällssom gav ur ekonomisk synvinkel, inte varit möjliga vid balanserad men som en budget. Kravet på balanserad budget har sannolikt sitt en ursprung i misstanken att lönsamhetskraven offentliga investeringar inte alltid

varit så höga, och exempel på det är lätta att hitta både i Sverige och på andra håll i världen. Men investeringar i infrastruktur år i huvudsak av karaktären public goods och måste finansieras över budgeten de om alls skall komma till stånd. Därför kan även bytesbalansunderskott som förenas med budgetunderskott i vissa lägen önskvärda. vara

Sparar för lite SOU 199297

definiera gräns mellan goda bytesbalans- Tumregler som försöker en

sålunda begränsat intresse. Den väsentliga underskott och dåliga är av

inhemska investeringarna kan förråntas på ett tillfredfrågan är om de

internationell jämförelse. Så länge avkastningen på ställande sätt i

offentliga är högre än världsmarknadsinvesteringar privata eller - attrahera kapital för deras finansiering, är räntan och det är möjligt att

bytesbalansunderskott skulle kunna vara skadliga vare det svårt att se att

i kortsiktigt eller långsiktigt perspektiv Ett stort kapitalinflöde,

sig ett bytesbalansen, betyder under sådana omständigdvs. ett stort underskott i

landet har tillfredsställande ekonomisk tillväxt som i sin tur heter att en de skall få tillbaka sina pengar när lånen övertygar långivama att

påminner återigen artonhundratalets sista förfaller. Den situationen om

sekelskiftet i Sverige, då grunden lades för vårt decennier och tiden runt

nuvarande ekonomiska välstånd.

annorlunda upplåning, återspeglas i år för Saken kan te sig om en som

bytesbalansunderskott, i utsträckning används för år återkommande stor

konsumtion eller för investeringar ger otillfredprivat och offentlig som

Bytesbalansunderskotten kan då indikation på ställande lönsamhet. vara

i den inhemska ekonomin och tenderar också att fundamentala obalanser

internationella kapitalmarknaden. I ett längre uppfattas så på den

till djupgående skuldkris, som t.ex. i perspektiv kan detta leda en

dessförinnan kan för stigande inflation och Mexico, men långt oro bland långivama. På den internationella åtföljande devalveringar uppstå

lätt osäkerhet kring frågan om landets kapitalmarknaden skapas en

den ekonomiska politiken, särskilt om regering har kontroll över

Detta kan i sin tur leda till snabba budgetunderskotten också är stora.

kapitalrörelser med åtföljande krav distinkta spekulativa korta sida, vilket vi fått erfara i Sverige under räntehöjningar från riksbankens

de senaste åren. sambandet mellan bytesbalans och växelkursförändring Empiriskt år

växelkursförändring och inflation väl belagt. Länder med och mellan bytesbalansen tenderar att ha och deprecierlångvariga underskott i svaga

gäller för länder med överskott. Och ande valutor medan motsatsen

ha högre inhemsk inflation än länder med svaga valutor tenderar att

stabil växelkurs. Sambandet mellan bytesbalansunderskott

länder med en

och inflation framgår tydligt i diagram 3.3.

genomföra investeringar trots att avkastningen 8 Skattekilar kan göra det lönsamt att uppkommer i detta sammanhang understiger upplåningsräntan. Problem som

diskuteras i avsnitt 3.5.

88 Sparar för lite 199 SOU

Diagram 3.3 Bytesbalans och innationstalct i några OECD-länder 1980-89

Inflation 14

12 Italien Spanien 10 --

Svorlgo ,Norge

3 Finland Storbritannien .. I

Dançnark Frankrike

5 USA .Canada .. Belgien 4 Schweii .

Österrikes uugdgnåndgâm

väsnysklandum

2 Japan Bytesba % av

Källa OECD

Det kan ligga nära till hands att från den empiriska analysen dra slutsatsen att bestående underskott i bytesbalansen ger upphov till inflation. Underskotten skapar förväntningar om devalvering och prisstegringar på det sätt vilket som antytts ovan, på sikt slår igenom i den faktiska utvecklingen av våxelkurser och priser. Sannolikt minskar dock denna mekanism i betydelse när våxelkursema knyts hårdare till varandra i det europeiska samarbetet. Men även om underskott i bytesbalansen på detta sätt kan kopplas till prisutvecklingen är orsakssambandet inte självklart. Det år också möjligt att de länder som driver expansiv politik, budgeten t.ex. genom stora underskott, lyckas åstadkomma både underskott i bytesbalansen och överhettning i den inhemska ekonomin med åtföljande inflation. Länder som för en stramare politik kan däremot förena överskott i bytesbalansen med prisstabilitet. Inflationen hänger med kapacitetssnarare samman utnyttjandet i den inhemska ekonomin och med

inflationsñrväntningama

än med bytesbalansen, och efterfrågan olika skäl riktas om av mot utlandet utan att den produktionsapparaten är överansträngd behöver egna

Sparar för lite 89 S0U 199297

inflationsdrivande. Vad diagrammet indikerar är kanske daetta inte vara mindre vanlig, dvs. bytesbalansunderskott år också attt den situationen är ekonomin är överhettad. Men orsakssambandet ettt tecken på att den egna bytesbalansunderskott och inflation är inte självklart utan måste rmellan bakgrund betingelsema i varje enskilt land. sttuderas mot av

De svenska bytesbalansunderskotten

lång följd år förenat otillfredställande I Sverige har vi under en av en underskott i bytesbalansen. Det sparande vi ezkonomisk tillväxt med stora utlandet och speglas i bytesbalansunderskotten har iimporterat från som andra ändamål än att bygga ut vår inhemska produktionsaanvänts för kcapacitet.

[Diagram 3.4 Bytesbalansens komponenter

I Procentav BNP

-4 I 3- ,

x

Varor och tjänster l , l 2- H r I , I I v ° --x-,---45, x V M J v i -

1 Transfereringar

,.2- Kapitalavkastrüng

-3 u . . . 1960 1970 1980 1990 1950

Källa Statistiska centralbyrån.

bytesbalansen och dess komponenter under den Diagram 3.4 visar Uppbyggnaden utlandsskulden sedan mitten senaste 40-årsperioden. av successivt stigande räntebörda som påtagligt av 1970-talet har gett en försvagning. Handeln med varor och medverkat till bytesbalansens

90 Sparar för lite SOU 1991

tjänster handelsbalansen visar betydligt positiv utveckling. Det

en mer illustrerar hur kraven på reala uppoffringar i form överskott i av handelsbalansen stiger med växande räntebetalningar till utlandet. Den ökande utlandsskulden har också, redan påpekats, ökat som vårt finansiella beroende omvärlden. Även av om vi inte känt av några svårigheter att låna betyder förändring det internationella pengar en av ränteläget med en procentenhet 5 miljarder kronor år eller ca per upp ner i våra räntebetalningar och därmed i bytesbalansen.

Diagram 3.5 Svenska direktinvesteringar i utlandet och utländska i Sverige, exkl. fastigheter. 1980 års priser.

Milj. kr

30000- Svenska i utlandet

2000O

Utländska i Sverige 10000-

0 ä--n -

19.65 9 175 1

1960 1 70 19.85 1

Källa Riksbanken.

En viktig fråga är återigen vi kunnat erbjuda om en avkastning efter

skatt på investerat kapital varit i paritet med omvärldens. Utveck-

som lingen under 1980-talet av de svenska direktinvesteringama i utlandet och utlandets i Sverige diagram 3.5 tyder på att så inte varit fallet. Även om valutaavregleringen kan förklara del en av det svenska beteendet är det svårt att undgå slutsatsen att den branta uppgången de svenska av investeringarna utomlands och den utvecklingen svaga av de utländska

Sparar för lite SOU 199297

i Sverige beror på att avkastningen varit högre i andra investeringarna här hemma. Dock vände utvecklingen av båda kurvorna länder än under 1991, vilket tyder på att förändring av den förväntade markant en avkastningen kan ha inträffat. Vi får anledning att återkomma till relativa

det i avsnitt 3.4. För återknyta till diskussionen för tillväxt och bytesatt om normer uppenbart vi investerat för lite för att få samma tillväxt balans är det att omvärlden och konsumerat för mycket för att hålla bytesbalansen som i jämvikt. Så långt kan vi möjligen komma i den ekonomiska analysen. i varje specificerar hur hög tillväxten bör vara eller vilket Men norm som bytesbalansunderskott är acceptabelt utgör dessutom en värdering av som inkomst och välstånd skall fördelas mellan oss och kommande hur Vi skall avslutningsvis försöka några synpunkter på generationer. ge

detta.

Kommande generationer

I avsnitt 3.1 konstaterade vi att ökat sparande bygger upp vår netto-

utlandet och ökar vår nationalinkomst, vilket är till fördel för fordran mot efterkommande. Mot stora underskott i sparande och oss själva och vara har omvänt framförts att de ackumulerar skuld som skall bytesbalans en kommande generationer. Men frågan det är rimligt och betalas av om belasta barn och barnbarn med räntor och amorteringar på vår rättvist att utlandskuld måste också den i belysning av hur vi använder pengarna. ses

i infrastruktur och produktionskapacitet kan lånen

Om de investeras t.ex. tillväxten ändå räcka för att de kommande generationåterbetalas och ge bättre levnadsstandard. Det är svårt att något fel i det, även erna en se räkna med inflationen återbetalar lika stor del om vi inte säkert kan att en skulden när det gällde den vi ackumulerat vid första världskrigets av som används för löpande konsumtion blir frågan inte utbrott. Om pengarna ägnad för värderingar än för ekonomisk lika enkel och dessutom snarare vi drar slutsatsen lån för konsumtion inte är önskvärda analys. Innan att omständigheter, bör vi dock betänka att kommande under några sannolikt den tekniska utvecklingen får det bättre än generationer genom omständigheter, även vi avstår från att spara och i under alla om viss utlandsskuld. Att låna för konsumtion i stället accumulerar en omfattning är därför att jämföra med inkomstomñrdelning begränsad en vilket vi inte brukar dra från att göra i andra från rika till fattiga, oss

92 Sparar för lite sou 1992

sammanhang Man kan också vända på argumentet och säga att tidigare generationer som sparade men också lånade ñr att vi skulle få det

bättre förde över konsumtionskraft från sin tid till vår. Vi har naturligtvis all anledning att tacksamma för detta, med tanke de hade vara men att det sämre ställt än vi är rättvisan i inkomstomfördelningen inte uppenbar. Vi kan naturligtvis också lägga mer globala och etiska aspekter - -

på vårt sparande. Andra länder, t.ex. de i Östeuropa, behöver kapital för

sin ekonomiska uppbyggnad och måste under överskådlig tid räkna sig till de internationella låntagama. Vi skulle, med vårt relativa välstånd, ha råd att tillhöra långivama istället för att slåss på den om resurserna internationella kapitalmarknaden. En annan fråga som ofta diskuteras i samband med successivt en ökande utlandsskuld är att kapitalet i allt högre utsträckning kommer att ägas av andra än svenskar. Om sparandet inte sker i Sverige utan importeras från andra länder förvandlas vi gradvis till nation en av löntagare, vilket kan misstänkas begränsa vår frihet och självständighet i olika avseenden. Det är dock svårt att se att detta skulle utgöra något problem om kapitalet investeras i produktiva tillgångar. Då kan vi i framtiden betala av lånen, köpa tillbaka tillgångarna om de är direktägda från utlandet eller köpa tillgångar på andra håll i världen. Lånar vi utan att göra motsvarande investeringar, dvs. för att konsumera, intecknar vi vår existerande kapitalstock och återbetalningen via framtida exportöver-

skott blir mindre självklar. Återigen är det alltså nödvändigt att ett

se bytesbalansunderskott i ljuset hur det importerade kapitalet utnyttjas. av

Sammanfattning

Synen på underskott i bytesbalansen har genomgått stark förändring en under den senaste tioårsperioden. Det är idag inte på sätt samma som under Bretton Woods systemets dagar nödvändigt att korrigera varje underskott i sparandet, även om övertygelsen att bytesbalansunderskott alltid är farliga sannolikt levt kvar långt senare i det allmänna medvetandet. Import av sparande med åtföljande underskott i bytesbalansen kan dock ge betydande välñrdsvinster både för underskottslandet och ñr de länder som har överskott på sparande.

9ATP-systemet innebar t.ex. då det infördes 1960 en betydandeinkomstomfördelning till förmån för de beslutande generationerna men på bekostnad av de närmast efterföljande.

Sparar för lite SOU 199297

väl fungerande internationell kapitalmarknad har Framväxten av en gjort det möjligt finansiera mycket stora och långvariga också att underskott, vilket illustreras inte minst den svenska upplåningen under av början 1980-talet. Även den svenska utlandsskulden ökat är av om Sverige de internationella kapitalförvaltamas synvinkel en mycket sett ur god risk i jämförelse med andra alternativa placeringar som de har att överväga. De spekulationer kring värdet på den svenska kronan med åtföljande korta kapitalrörelser vi ibland sett exempel på har som med storleken på vår utlandsskuld. De speglar snarare knappast att göra osäkerhet den politiska situationen och frågetecken kring en om regeringens parlamentariska möjligheter att föra konsekvent och fast en ekonomisk politik. Dock ökar vårt finansiella beroende omvärlden i takt med att av utlandsskulden ökar på sätt ett företag eller en privatpersons samma som banken stiger i takt med skuldsättningen. beroende av underskott i sparande och bytesbalans under vissa omständigheter Att välfárdsvinster betyder inte de alltid är värdefulla eller ens kan ge att acceptabla. De kan också tecken underliggande problem eller vara obalanser på eller annat sätt behöver åtgärdas. Om avkastningen som ett på investeringar i ett land inte är tillräckligt hög för att attrahera internationellt kapital finns det anledning att misstänka att sådana problem föreligger importöverskotten används för privat och offentlig och att konsumtion än för tillväxt i ekonomin. De misstanksnarare att generera bytesbalansundexskotten kombineras med underskott i den arna stärks om statliga budgeten. I de länder där sparandeunderskott och skuldsåttning utvecklats till verkligt problem står orsaken ofta att finna i stora ett offentligt styrda och finansierade projekt med låg samhällsekonomisk

avkastning. Sverige har vi sedan mitten 1970-talet haft både låg tillväxt och I av en bytesbalans vilket pekar mot att vi konsumerat snarare än en svag investerat det kapital vi lånat i utlandet. Under 1980-talet har vi också mycket starkt utflöde kapital för direktinvesteringar i utlandet, haft ett av kapitalavkastningen under denna period varit högre på vilket tyder på att annat håll i världen. tidigare nationalinkomsten år lämpligare än Vi har redan noterat att nationalprodukten när vi vill försöka mäta välfärdens utveckling. Bytesbalansunderskotten är, så länge de kan finansieras, enklast att se inkomstfördelning över tiden. Om vi lånar i utlandet får som en fråga om disponera idag, så småningom måste vi betala mer pengar att men

94 Sparar för lite i SOU 199

tillbaka vad vi lånat och då får vi eller våra barn mindre att spendera än de annars skulle haft. Om vi sparar blir det precis tvärtom. Därför får det stor betydelse hur de lånade används. De underskott i pengarna sparande och bytesbalans vi har idag skulle sannolikt vara acceptabla om vi samtidigt kunde attrahera utländskt och inhemskt kapital för investeringar. Då skulle vi kunna bygga upp en real produktionskapacitet som hjälpte oss till ökade inkomster i framtiden. I föregående avsnitt konstaterade vi att Sverige halkat efter i produktionstillväxt, men att detta knappast något kunde angripas med var som stimulanser till hushållssparandet. När det gäller bytesbalansen är saken enklare eftersom en ökning av sparandet definitionsmässigt ger en förbättrad bytesbalans. Detsamma gäller nationalinkomsten ett ökat sparande idag leder tveklöst till ökad inkomst imorgon, sig en vare sparandet placeras i Sverige eller i utlandet. Men vare sig ser på produktionstillväxt, bytesbalans eller inkomsttillväxt framträder den låga avkastningen pâ kapital i Sverige det viktiga bakomliggande som problemet.

3.3 Sparande och stabiliseringspolitik

Hushâllssparandets betydelse i den stabiliseringspolitiska diskussionen kan härledas från sambandet mellan hushållens inkomster, sparande och konsumtion. Ökar hushållens sparkvot sparandet uttryckt i procent av disponibel inkomst med en procentenhet minskar konsumtionskvoten lika mycket, vilket leder till ett bortfall i den sammanlagda efterfrågan SOU 198911, sid 7. Under en högkonjunktur kan det finnas anledning att försöka hålla tillbaka efterfrågan och således begränsa hushållens konsumtion och stimulera sparandet. Under lågkonjunktur kan en ambitionen vara den motsatta. I den svåra lågkonjunktur som råder när detta skrivs har ovanstående synsätt ibland använts för att motivera krav på stimulanser till hushållens konsumtion. Ett alltför stort hushållssparande kan leda till otillräcklig efterfrågan och sålunda till växande arbetslöshet och fördjupad en ekonomisk kris. Argumentet är inte nytt utan kan härledas till Keynes analys av orsakerna till 1930-talsdepressionen i hans General Theory 1936, där de kraftiga minskningarna i privat och offentlig efterfrågan ñck skulden för att krisen blev så djup. I den långa diskussion följde som

SOU 199297 Sparar för lite

kom sparandet att betraktas ett potentiellt hot snarare än som en som möjlighet till ökad kapitalbyggnad och tillväxt. Keynes visade också i den s.k. sparparadoxen ökad benägenhet att faktiskt under vissa att en spara icke orealistiska omständigheter kunde leda till ett minskat sparande och sålunda minskad tillväxt. Rädslan för att hushållen skulle vilja spam en för mycket fanns kvar även i debatten kring de ekonomiska problemen efter det andra världskriget, då många trodde att behovet nytt kapital av skulle begränsat och att sparandet skulle växa snabbare än vara inkomsterna. Nu inte den keynesianska idén att olika sätt manipulera var hushållens sparande att kompensera alltför låg privat utan snarare en

konsumtion med minskat offentligt sparande, dvs. ökade statsutgifter. En

aktiv finans- och sysselsättningspolitik skulle tillförsäkra att det totala sparandet inte blev för högt. Keynes pâ det privata sparandet var syn starkt förenklad, vilket återspeglades bl.a. i antagandet en linjär om kortsiktig konsumtionsfunktion. Kunskapen hushållens sparbeteende om kanske fortfarande är bristfällig, analysen efter kriget har, som men framgått i kapitel fördjupats högst avsevärt. Problemet är inte heller

längre att hushållssparandet är för högt samhällets synvinkel, utan ur snarare det motsatta. Ett viktigt resultat de kunskaper förvärvats efter kriget är att av som

hushållens sparande bestäms långsiktiga överväganden knutna i första

av förväntade livsinkomsten och relationen mellan hand till storleken av den inkomst och önskad förmögenhet. Skall vi styra hushållens sparande är det dessa faktorer måste påverkas och det kan vara svårt att göra som kortsiktigt. Hushållens konsumtion och sparande kan naturligtvis vara känsliga för olika ñnanspolitiska och kanske också penningpolitiska åtgärder, sådana åtgärder riskerar också att skapa förvirring i men hushållens planering och störa resursallokering och effektivitet i att samhället. Det är därför önskvärt att det regelverk som samhället bygger kring det privata sparandet är så stabilt möjligt och inte utsätts för som snabba förändringar, i syfte att styra sparkvoten över en konjunkturt.ex. cykel. Även det kan frestande att försöka påverka sparandet som om vara led i stabiliseringspolitiken har vi inte kunskap nog för att veta vilka ett effekter sådana åtgärder får på hushållens långsiktiga sparande och inte

heller hur de påverkar andra delar av samhällsekonornin. Slutsatsen detta är stabiliseringspolitiska överväganden inte bör av att användas motiv sig för att öka eller minska hushållssparandet. som vare det finnas anledning fundera över i konjunkturcykeln Däremot kan att var

96 Sparar för lite SOU 19

ekonomin befinner sig när spelreglerna för sparandet ändras av andra och mer långsiktiga skäl. Det är t.ex. bättre att förändra skattesystemet så att sparandet stimuleras under en högkonjuktur än under en djup lågkonjunktur och detsamma kan sägas om nedväxlingen från ett höginflationssamhälle till ett med låg inflation. Säkerligen hade det också från stabiliseringspolitisk synpunkt varit bättre att genomföra skattereformen innan den finansiella sektorn avreglerades i stället för tvärtom. Här har timingen i den svenska politiken varit olycklig. Men exemplen visar också att det i praktiken kan vara mycket svårt att genomföra större förändringar, som tar tid att behandla politiskt, så att de påverkar sparandet vid rätt tid i konjunkturcykeln.

Sparande och skatter

Vi har hittills i detta kapitel diskuterat hushållssparandet i relation till de vanligaste samhällsekonomiska målen för att se, om det det finns grund för att säga att sparandet skulle för litet sett samhällets synvinkel. vara ur Men hushållen fattar sina egna sparbeslut utan att fundera över om de är bra för samhället eller inte och har rimligen all rätt att göra det. Om staten vill korrigera hushållens sparbeslut, utan att hamna i ett förmyndaraktigt eller patemalistiskt synsätt leder till godtyckliga ingrepp i som hushållens beteende, är det därför viktigt att fundera över vilka störningar eller distortioner som kan ha fått hushållen att fatta sparbeslut är som korrekta ur deras synvinkel, ändå fel samhällets. Störningar men ur av detta slag är egentligen de enda som med ett samhällsekonomiskt synsätt kan motivera åtgärder riktade mot de enskilda hushållens sparande. De vanligaste snedvridningarna är knutna till beskattningen av sparandet. skattesystemet in kil mellan vad år privatpressar en som ekonomiskt lönsamt och samhällsekonomiskt önskvärt när det gäller hushållens val mellan sparande och konsumtion. Avkastningen före skatt bör spegla värdet av sparandet som en knapp resurs i samhället, förutsatt att de som investerar spannedlen är utsatta för konkurrens på sina respektive marknader. Individerna emellertid inte till avkastningen ser före skatt utan bryr sig bara om hur mycket de får ut efter skatt, och därför fattar de sina beslut på grunder, som inte är effektiva ur samhällsekonomisk synvinkel. Nu är det viktigt att konstatera att dessa snedvridningar delvis är en konsekvens av vår önskan att ha skattefmansierad offentlig sektor. en

SOU 199297 Sparar för lite

Varje skattesystem slår på olika sätt och i varierande grad in kilar mellan privatekonomisk och samhällsekonomisk lönsamhet och ñrekomsten av skattekilar är sålunda på intet sätt unik för Sverige. Men olika skattepåverkar sparandet olika och därför är inte bara skattesatserna system också konstruktion betydelse för hur sparandet utan systemets av påverkas. Ett skattesystem bygger på renodlade utgiftsskatter, där som sparandet är helt skattebefriat, innehåller t.ex. inga skattekilar som snedvrider hushållens sparbeslut. Vi har redan i kapitel 2 diskuterat hur beskattningen träffar avkastningen på olika tillgångar olika och därmed styr hushållens val av sparform. Skattekilama är alltså olika stora för olika sparformer. Vi skall i det följande kortfattat diskutera hur de svenska skattekilama ter sig i internationell jämförelse och hur de kan ha påverkat investeringar, sparande och sparandetsfördelning. Slutligen skall vi från några olika utgångspunkter ta frågan skatten på kapitalavkastning. upp om

Svenska skattekilar och utländska

på de svenska skattekilama i ett internationellt sammanhang För att se vi återknyta till diskussionen bytesbalans och sparande i avsnitt kan om 3.2. Där konstaterade vi att bytesbalansunderskott kan vara acceptabla och till och med fördelaktiga bara den förväntade avkastningen på om investeringar i landet överstiger den internationella räntan. Då kan de upplånade medlen rimligen successivt betalas tillbaka. Men detta är inte nödvändigtvis Skatteregler för sparande, inklusive reglerna för sant. ränteavdrag, kan nämligen snedvrida relationen mellan avkastning före och efter skatt så att det blir lönsamt för individer och företag att genomföra investeringar med lånade medel trots att detta inte är samhällsekonomiskt motiverat, dvs. trots att den förväntade avkastningen understiger låneräntan. Ökad upplåning är liktydigt med minskat sparande och här har vi alltså exempel på typ skattekil som ger incitaett en av till lägre sparande än vad är samhällsekonomiskt önskvärt. ment ett som kan förefalla krångligt, kanske kan göras begripligare med Detta men I mitten 1980-talet de svenska skattekilama för ett exempel. av var lånefinansierade investeringar kraftigt negativa, dvs. skattekilama subventionerade investeringar. Skattekilama kan mätas många olika studie från OECD pekar på att skattesystemet i Sverige i sätt, men en kombination med den höga inllationstakten sänkte finansieringskostnaden

investering med drygt 7 procentenheter tabell 3.1. Den som

för en

98 Sparar för lite SOU 19

kunde låna t.ex. till en ränta på l3 % behövde alltså efter skatt inte betala mer än 6%. Med en inflation på 8% blev den reala upplåningskostnaden i detta ingalunda orealistiska exempel faktiskt negativ, -2%. Med den upplåningskostnaden gick det att räkna hem investeringar där den förväntade avkastningen låg långt under den internationella räntan. Uppenbarligen gick det till och med att få lönsam ekonomisk kalkyl en för investeringar hade negativ förväntad real avkastning Den som en snedvridning som detta var uttryck ñr stor i internationell jämförelvar se, och svenskarna hade onekligen mycket starka incitament att låna för att investera, både hemma och i utlandet. Skattekilama bör ha medverkat till en kraftigt ökad upplåning och samtidigt en ökning svenskarnas investeringar, både hemma och i av utlandet. Det är också lätt att konstatera att så blev fallet. Den svenska inhemska investeringsnivån var hög och samtidigt blev det mycket intressant för svenskar att placera lånade pengar i utländska objekt, vilket kom till synes inte minst på fastighetsmarknadema i London, Bryssel, Amsterdam och andra europeiska huvudstäder, där svenskarna betalade priser som låg långt över vad inhemska investorer förmådde. Det inte var heller så svårt att låna pengar, eftersom de tidigare kreditregleringama försvann då det svenska bankväsendet avreglerades i mitten av 1980-talet. I efterskott är det lätt att konstatera att kombinationen av skattekilar, som gjorde investerarna rånteokånsliga och avreglering, som gjorde tillgången på krediter i det närmaste obegränsad, inte alltid gav så lyckade resultat. Svenskarnas låga krav på avkastning före skatt drev ned avkastningen nya investeringar i Sverige till nivåer långt under den internationella räntenivån, vilket i sin tur betydde att det blev ointressant för utlänningar att investera i Sverige. Både detta ointresse och svenskarnas intresse för investeringar i utlandet framgår tydligt i diagram 3.4, visar som direktinvesteringamas utveckling, och vi tidigare diskuterat i som samband med frågan om kapitalavkastningen i Sverige varit tillräckligt hög för att locka utländska investerare. Nu kan vi konstatera att så inte varit fallet och att detta sannolikt i en icke oväsentlig utsträckning kan tillskrivas existensen de kraftiga snedvridningama i skattesystemet. av Två studier från OECD belyser skattekilama, men också hur kraftigt de förändrats under senare år. De visar beräknade skattekilar för låneñnansierade investeringar vid 5 procents realränta och 1985 resp 1990 års inflationstakt tabell 3.1.

Sparar för lite 99 SOU 199297

3.1 Skattekilar vid lånefinansierade investeringar och procents 5 realränta Tabell

1985 å

USA l .2 - Japan -l 1 Tyskland .A

Frankrike Storbritannien Italien Canada Australien Belgien . Nederländerna Spanien Sverige .

Källa OECD 1987 och 1991.

Tabellen visar på betydande skillnader mellan länderna men också på förändringar mellan de tvâ observationsáren. För Sveriges del har stora sannolikt både det skattesystemet och den fallande inflationen nya till minska skattekilen från den största bland de obsermedverkat att genomsnittet för OECD. Även verade till nivå nära ansluter till en som mätproblemen i alla internationella jämförelser av detta slag är svåra om därför bör tolkas med försiktighet, de en möjlig och resultaten ger oss rimlig förklaring till det kraftiga trendbrottet i kurvan över och högst direktinvesteringar i utlandet i diagram 3.4. De subventionselesvenska tidare fanns inbyggda i skattesystemet har minskat avsevärt. ment som diskuterade skattekilama berör lånefinansierade realinvester- De ovan i första hand sker inom företagssektom. Hur stor effekten av ingar som andra skattekilar varit hushållens sparande under framför dessa och 1980-talet är svårt avgöra, och några empiriska studier finns inte allt att tillgängliga. Sannolikt har skattekilama haft större betydelse för valet sparformer än för det totala hushâllssparandet. Men det nya mellan olika under alla omständigheter, tillsammans med den skattesystemet har fallande inflationen, minskat incitamenten att låna och ökat incitamenten betala på redan existerande lån, dvs att amortera. Den förskjutatt av ningen bör, vi konstaterat i kapitel ha medverkat till åtminstone som temporär ökning sparandet i hushållen. en av

100 Sparar för lim

Skatten på kapiralavkasniing

Det är uppenbarligen mycket svårt att konstruera ett skattesystem där olika former av sparande beskattas symmetriskt. Men asymmetriema är större vid höga skattesatser än vid låga och en sänkning av den generella beskattningen av kapital är därför i praktiken sannolikt det enklaste sättet att minska asymmetrierna. Det är också den metoden använts som vid skattereformen och därefter vid sänkningen kapitalskatten från av 30% till 25 %. En sänkning av den generella kapitalbeskattningen minskar således inte bara snedvridningen eller skattekilen för sparandet som helhet utan också problemet med snedvridningar mellan olika typer av sparande. Man har på olika håll försökt beräkna hur stor skatten på kapitalinkomster skall vara för att vara effektiv i samhällsekonomisk mening, dvs. för att påverka individernas arbetsutbud och sparande så lite möjligt i som förhållande till vad de skulle i avsaknad skatter. 10 Man har med vara av andra ord försökt beräkna hur skall minimera skattekilamas man skadeverkningar, givet att viss måste drivas in i skatter för en summa att finansiera den offentliga verksamheten. Sådana beräkningar måste alltid bygga på ett antal förutsättningar som kan uppfattas som mer eller mindre realistiska och resultaten blir därmed också möjliga att ifrågasätta, om inte annat sätt så för att den empiriska basen är bräcklig. Det är emellertid intressant att konstatera att de teoretiska beräkningar och simuleringar gjorts pekar mot att skatten på kapitalinkomster bör som sättas lågt och i alla fall lägre än skatten på arbetsinkomster. Tanken att skattesystemet skall vara neutralt i meningen att alla typer inkomster av skall beskattas med samma skattesats får sålunda inget stöd i teorin. Detta hänger samman med att störningama skatt blir större när det av en gäller sparandet och kapitalbildningen än när det gäller arbetsutbudet. Även analysen inte tillåter om alltför starka slutsatser kan vi konstatera att tanken att kapitalinkomster skall beskattas lägre än arbetsinkomster har gott stöd, i alla fall utgångspunkten är att minimera skattekilamas om snedvridande effekter. Det nya skattesystemet har också förändrat reglerna i den riktning som utpekas av de teoretiska resultaten. Dock är, som vi konstaterat, vissa typer finansiellt sparande även vid av mycket måttliga inflationstakter fortfarande högt beskattat i relation till arbetsinkomster.

10Se Lex. Englund 1987 och Persson l99l.

SOU 199297 Sparar för lite

Ett ytterligare och pragmatiskt skäl till låga skatter på kapitalmer inkomster är att de netto inte tillför statskassan några pengar. I själva verket är det tvärtom. En minskning skattesatsen verkar utgiftsdämpav ande för räntebidragen för hyreshus reduceras i motsvarande staten om utsträckning. Totalt sett kommer sänkning skattesatsen att medföra en av smärre budgetförstärkning. en En alltför låg kapitalskatt kan dock skapa problem av andra skäl. Om skatten på kapitalinkomster är alltför låg i förhållande till skatten på arbetsinkornster det starka incitament till skattearbitrage, dvs. till att ger försöka omvandla lön till kapitalavkastning. För de flesta löntagare torde detta svårt, för somliga skattskyldiga, i första hand för vara men egenföretagama, föreligger i praktiken betydande frihet att själv avgöra inkomster skall hänföras till arbete eller till kapital. Ju större skillnad om mellan skattesatserna på kapital och arbete, desto större blir kraven på regler och övervakning i syfte att begränsa möjligheterna till omflyttning

mellan arbets- och kapitalinkomster. Det är i detta sammanhang intressant att konstatera att den svenska marginalskatten på kapitalinkomster inte längre framstår som hög i internationell jämförelse, utom när det gäller reavinster. I Sverige sker full beskattning nominellt beräknade reavinster medan flera länder i av korrigerar för inflationen eller helt avstår från beskattning. Tabell Europa 3.3 visar visserligen de nominella skattesatserna och inte de reala, men eftersom den svenska inflationen i ett Europa med integrerade finansiella marknader inte kan avvika särskilt mycket från omvärldens förvränger detta knappast jämförelsen. Detsamma gäller förmögenhetsskatten som kraftigt påverkar den samlade kapitalbeskattningen och är högre i som Sverige än i jämförelseländema, å andra sidan på väg att avskaffas. men I flera EG-länder är det emellertid så, att även den formella om skatttesatsen är högre än i Sverige, så innebär lättnader av skilda slag att den verkliga skatten ändå kommer att mindre än den svenska. De vara flesta länder har dessutom väsentligt sämre kontroll än vi år vana vid en och källskatteuttaget är lågt eller obefintligt. Det kvarstår därför starka för svenskar skatteskäl placera finansiella tillgångar i incitament att av utlandet, vilket i sig är ett argument för ytterligare sänkning av en kapitalbeskattningen.

11 Sverige, Europa och skatterna, sid 59. Finansdepartementet 1992.

102 Sparar för lite SOU 199 Tabell 3.2 Genomsnittlig marginalskatt på kapitalinkomster i några europeiska länder Utdelning Reavinster Räntor Sverige 25 25 25

EG i genomsnitt 38 10 24

Anm. Genomsnittet för EG är vägt med BNP-vikter från 1990 i gemensam valuta.

Den engelskareavinstskattenberäknaspå en indexering ankaffningskostnadema. av Källa OECD 1991.

Nu kan inte beskattningen kapitalinkomster man se av bara utifrån hur

effektiv den är samhällsekonomisk ur synvinkel, dvs. hur skattekilama

minimeras. Kapitalbeskattningen kan också

ha fördelningspolitiska

effekter. Vid diskussionen av dessa skall man dock ha i minnet att

kapitalinkomstema endast utgör 5 % ca av hushållens totala inkomster och

även för de allra högsta inkomstskikten stannar under 10%. Riktningen

och storleken på de fördelningspolitiska effekterna är heller inte så

självklar kanske kan som man tro, dvs det är inte givet att kapitalbeskatt-

ningen i huvudsak drabbar höginkomsttagarna. Eftersom beskattningen

på olika typer av sparande är så olika måste ta hänsyn till man hur olika

grupper väljer att placera sitt sparande. Något förenklat kan man då säga

att höginkomsttagama

placererar sitt sparande i tillgångar med relativt låg

beskattning fastigheter, konst, försäkringar, kapitalvaror och dessutom

gärna belånar dem i den utsträckning detta är lönsamt, medan låg-

inkomsttagama sätter in pengarna på banken och sålunda drabbas fullt ut

av inflationens effekter på den reala skattesatsen. Ju högre inflation desto

större andel kapitalbeskattningen kommer

av således att bäras av låginkomsttagama. 12

Beräkningar i den

senaste långtidsutredningen LU 92, sid 423 visar att en sänkning kapitalbeskattningen från

av 30 till 20%, med hänsyn

taget till minskade ränteavdrag och räntebidrag, skulle ge mycket

marginella inkomstminskningar mindre

- än en procent för nio tiondelar hushållen. Den översta tiondelen av av hushållen skulle en

inkomstökning på 1,5% eller ungefär 3.400 kronor

per år.

2 Jämför Agell och Edin 1989.

SOU 199297 Sparar viför lite

Sammanfattning

tidigare svenska skattesystemet fanns mycket kraftiga skattekilar I det i kombination med hög inflation snedvred hushållens val mellan som en former sparande och sannolikt också negativt påverkade det olika av hushållsspamndet. I det skattesystemet är dessa skattekilar i totala nya eliminerade, åtminstone så länge inflationen håller sig på en stort sett låg nivå. Men redan vid måttliga inflationstakter missgynnas de mycket finansiella sparformema kraftigt, vilket är ett allvarligt problem om man skall bidra med sparande till andra sektorer i ekonomin. vill att hushållen svenska beskattningen kapitalinkomster är inte längre hög i Den av internationell jämförelse, återstående skillnader kan ändock vara men tillräckliga för hushållen anledning att skatteskäl placera att ge av tillgångar i utlandet. En alltför låg skatt kan dock skapa incitament till skattearbitrage mellan arbets- och kapitalinkomster. Skatten har inte väsentlig betydelse sig för statskassan eller för inkomstfördelnågon vare

ningen.

3.5 Sparande och pensioner

Allteftersom den svenska välfárdsstaten vuxit fram har samhället kommit bygga skyddsnät kring individerna i samhället som blivit ett att upp ett heltäckande i världen. Baksidan detta är, vi diskuterat av de mest av som i kapitel flera de viktigaste målen för hushållens sparande att av försvunnit eller radikalt minskat i betydelse. I de flesta länder i världen på eller sätt för att ha buffert vid sjukdom eller sparar man ett annat en I Sverige har vi ordnat bl.a. sjuk-, invaliditets-, yrkesskadearbetslöshet. arbetslöshetsförsäkringar i samhällets regi och hushållens behov av och buffertsparande för dessa ändamål har följaktligen blivit mycket mindre. åtskilliga länder för att kunna skicka sina barn till skolor I sparar man och universitet, vilket kan tunga åtaganden för många hushåll. Det vara vi inte heller tänka på i Sverige. En bra bostad är ytterligare ett behöver viktigt sparmål där i Sverige stöttat hushållen väsentligt mer än i staten Men för de allra flesta är ändå tryggad ålderdom det andra länder. en viktigaste sparmålet och pensionssparandet det dominerande i kronor därför särskilt intresse att studera och hur de räknat. Det är av om svenska pensionssystemen, dvs folkpensionen och den allmänna tillägspensionen ATP, kan ha påverkat hushållens sparande.

104 Sparar för lite SOU 199

Om nu sparandet verkligen har minskat att staten via politiska genom beslut faktiskt plockat bort ett antal hushållens naturliga sparmål av uppkommer också följdfråga. Är detta betrakta en att som en snedvridning eller distortion, ungefär som de skatter på kapitalavkastningen som diskuterades i förra avsnittet, dvs. har vi hushållen incitament gett att spara mindre än vad är samhällsekonomiskt önskvärt och därmed som

slagit in kil mellan privat och samhällsekonomisk nytta Återigen

en är det viktigt att kunna på den frågan vi, med bibehållen respekt svara om för hushållens integritet, på olika sätt vill försöka påverka deras beslut.

Lät oss till att börja med konstatera det finns allmänt att ett erkänt argument för staten att sätta sig över medborgarnas preferenser och

tvinga dem till ett visst pensionssparande, baspension. Om inte en staten gjorde det skulle nämligen enskilda individer kunna avstå från att pensionsspara med det fullt rationella argumentet att samhället i alla fall

skulle komma att ta hand dem och dem viss minimistandard då om ge en de blev gamla. För att undvika sådana s.k. free riders kan samhället

kräva av alla medborgare att de skaffar sig bastrygghet, en t.ex. genom att teckna en pensionsförsäkring garanterar viss minimipension, som en oberoende tidigare arbetsinkomst. Det är idé av samma som när samhället kräver av alla bilägare att de skall trafikförsäkrade, vara men överlåter ât var och en att välja i vilket bolag försäkringen skall tecknas.

I Sverige har vi valt en annan modell för att tillfredsställa behovet av bastrygghet, nämligen via allmän folkpension, det principiella en men argumentet är detsamma. I den fortsatta diskussionen utgår vi från att folkpensionen är ett tillräckligt basskydd och sålunda free rider att argumentet inte kan anföras för yterligare statliga insatser utöver denna.

Hushållen kan välja många former för sitt pensionssparande, t.ex. realtillgângar, värdepapper, banksparande eller försäkringslösningar. Att försäkringssparande i olika fomier privata eller offentliga - domi- nerar är ingen tillfällighet utan hänger med att försäkringar på samman ett rationellt sätt kan hantera den s.k. livsrisken, dvs. risken leva att länge. Om varje individ själv skulle för sin ålderdom, i bank, spara t.ex. måste han räkna med viss sannolikhet att bli 100 år, eller kanske en mer, och dimensionera sitt sparande efter det. Om han i försäksparar ringsform räknar försäkringsaktuarier ut hans genomsnittliga förväntade

livslängd och sätter sparpremiema efter denna. Sannolikheten att han lever länge uppvägs i försäkringskollektivet sannolikheten att någon av annan dör tidigt och de stora talens lag gör att genomsnittet ganska exakt

kan beräknas. Det gör hans sparande effektivt i meningen att han behöver

SOU 199297 Sparar för lite

mindre för klara sin ålderdom än han sparade själv. Når

spara att om försäkringssystem utvecklas kan det sålunda mycket väl leda till att

sparandet minskar samtidigt som välfärden ökar. De effekter på hushållens sparande vi hittills diskuterat i anknytsom ning till det sociala skyddsnätet i allmänhet och pensionsförsåkringsi synnerhet har varit knutna till att målen för privat sparande systemen sannolikt minskat i betydelse och därmed också det sparkapital som

hushållen sig behöva blivit mindre. Men hushållssparandet kan anser också påverkas negativt till följd det sätt, på vilket pensionssystemen av konstrueras, och vi skall övergå till att diskutera detta problem. nu

Fonderade system och färdelningsrystem

Pensionssystem kan två slag, fonderade system eller fördelningsvara av I de fonderade systemen, och dit hör t.ex. sparandet i privata system. pensionsförsåkringar, samlas sparmedlen i fonder sedan förvaltas för som försäkringstagamas räkning. I fördelningssystemen, och dit hör både folkpension och ATP, samlas inga sparmedel i fonder blir försäksom ringstagamas egendom. Systemen bygger i stället på att sparande i form avgifter ut den aktiva generationen. Ingen betalar sin egen av tas av pension betalar till systemet under de år förvärvsarbetar. utan man man sedan blir pensionerad kan kvittera ut pension från När man man i enlighet med de regler fastställts. Pensionens storlek systemet som behöver då inte fast relaterad till de avgifter som inbetalts och den var

inte heller beroende någon tänkt implicit föräntning av dessa. I

år av Sverige står fördelningssystemen för i runda tal 90% av pensionsåtag-

andena SOU 198911, sid 30. Om hushållens pensioner säkras via fonderade system eller fördelnings-

är betydelse för deras sparbeslut. De fonderade systemen system av stor brukar betraktas fullständiga substitut för annat sparande, dvs. en som avsättning till fonderat leder till lika stor minskning av ett system en övrigt hushållssparande. Det förefaller inte så orimligt med tanke på att varje individ får fordran på fonden han känner till och som står en som

13 De alternativa former för individuellt pensionssparande som för närvarande diskuteras Ds 199245 kan också i detta ljus. I den utsträckning detta sparande ses verkligen är för pensionsândamálhar det en konkurrensnackdel i jämförelse avsett med försäkringssparandet. En synpunkt är att försäkringslösningar medverkar annan hushållssparandet lägre än vad det skulle ha varit. Utan till att göra annars försäkringar skulle kanske hushållssparandet i Sverige kommit att betraktas som för högt.

106 Sparar för lite SOU 1992

i en exakt relation till den gjorda avsättningen. Man brukar därför utgå från att fonderade pensionssystem har mycket liten effekt på hushålen lens totala sparande Når det gäller ett fördelningssystem är frågan om effekten hushållssparandet mer komplicerad och knuten till hur systemet påverkar den förväntade livsinkornsten. Om systemet konstrueras så att nuvärdet av framtida förväntade pensionsutbetalningar är lika med nuvärdet de av förväntade avgifterna påverkas inte hushållens livsinkomster. Ett sådant system är, i likhet med fonderade system, aktuariellt beräknat. Om inte inkomsten påverkas kan vi, med utgångspunkt i livscykelteorin, anta att hushållen vare sig minskar eller ökar sin totala konsumtion och sålunda att inte heller deras totala sparande över livscykeln påverkas. Om hushållens inkomster faller under de år inbetalningar till systemet sker saknar betydelse för sparandet, bara inkomstminskningen fullt ut kompenseras i ett senare skede livet. En grundtanke i livscykelteorin av är att hushållens konsumtions- och sparmönster är känsliga för variationer i den totala livsinkomsten, däremot inte ñr hur men inkomsten fördelas över livscykeln. Eftersom staten administrerar det tänkta aktuariella fördelningssystemet blir det visserligen så att det privata sparandet varje år minskar med de inbetalda avgifterna även dessa betalas via arbetsgivarna medan - om -

det offentliga sparandet ökar med motsvarande belopp. Ökningen i det

offentliga sparandet fonderas inte utan tar sig uttryck i mindre en underskott eller ett större överskott i den konsoliderade offentliga sektorn. Om hushållens fordran gentemot pensionssystemet kunde ges substans, t.ex. i form av obligationer rätt till framtida pensionssom gav utbetalningar, skulle någon minskning i hushållens sparande inte registreras eftersom obligationema skulle ersätta andra tillgångar i hushållens portföljer. Inte heller skulle det offentliga sparandet öka. Men med dagens konstruktioner är hushållens fordran på fördelningssystemen av politisk och inte civilrättslig karaktär och därför registreras av en minskning av det privata och en ökning det offentliga sparandet. av

14Det finns också empiriska studier som pekar pâ att ett ökat sparande privata i pensionsförsâkringar inte minskar övrigt privat sparande med samma belopp. Resultaten är emellertid inte entydiga. Se Berg och Grip, 1991.

SOU 199297 Sparar för lite 107

konstruerat tänkt aktuariellt fördelningssystem gäller således, För ett så precis för ett fonderat system, att sparandet i samhället i stort sett som lämnas opåverkat. 15

AIP och sparandet

Men fördelningssystem är i verkligheten sällan aktuariella. Särskilt när införs är det ofta så, att snabbt vill komma igång ett nytt system man med utbetalningarna, och följden blir att de första generationerna i det kommer att få väsentligt i utbetalda pensioner än de nya systemet mer hinner med att betala in i avgifter. De överkompenseras i den vara om meningen att nuvärdet de förväntade framtida pensionsutbetalningama av är högre än nuvärdet motsvarande avgifter. Så var också fallet när av ATP-systemet infördes i Sverige 1960. Som framgår av tabell 3.3 konstruerades systemet så, att de är födda åren 1905-1914 får ut som mellan 5 och 6 gånger den inbetalda avgiften, medan årskullama mellan 1944 och 1950 bara kan tillgodogöra sig 60-8096 vad som inbetalts. av

Överkompensationen äldre och medelålders förvärvsarbetande kom

av utsträckning motverkas underkompensation de alltså att i viss av en av första fullt avgiftsbetalande generationerna, som för övrigt inte hade

rösträtt när systemet infördes. En effekt ATP alltså att de gamla eller medelålders när av var som var infördes fick betydande tillskott till sina förväntade livsinkomsystemet 4% för årskullama födda mellan 1915 och 1933 och nära ster, uppemot 2% för dem födda 1905-1913 och stod närmast i tur för som var som pensionering Ståhlberg, 1989. En stor del den år 1960 förvärvsarbetav ande befolkningen kunde alltså med det systemet se fram mot nya inkomster efter pensionsåldem väsentligt högre än de räknat som var med.

15 Vissa hushåll kan naturligtvis i praktiken ha svårt att omfördela sin livskonsumtion minska sitt sparande lika mycket avgifterna till pensionssystemet, helt genom att som enkelt därför att deras sparandeär för lågt i utgångsläget och för att möjligheterna att låna till konsumtion är begränsade. Under sådana omständigheter kan även ett fonderat eller aktuariellt fördelningssystem ge ett tillskott i sparandet.Det system ett också möjligt pensionssparandet antingen är ett bättre eller ett sämre substitut är att för det sparande ersätts. Om t.ex. sparandet tidigare inte skett i försâkringsform som pensionsâmdamálkan sparandet totalt bli effektivare, dvs. mindre men varit avsett för för nå givet mål. l så fall skulle sparandet totalt sett falla. Men behöver sparas att ett det finns också argument för att effekten kan gå i motsatt riktning.

108 Sparar för lite

Tabell 3.3 Förväntade förmåner och kostnader i ATP

Kohort Förmånkostnad real diskontering

2%

1905-14 1915-23 1924-33 1934-43 1944-50

Anm. Att kvoten ligger under 1 för den första efterkrigsgenerationen hänger delvis samman med att AP-fonden byggts upp och att därför avgiftsuttaget under drygt 20 år varit högre än det skulle varit i ett renodlat fördelningssystem. Källa A-C Ståhlberg 1989.

När de förväntade livsinkomstema på detta sätt stiger i ett överkompenserat Fördelningssystem fâr detta till följd att också den privata konsumtionen ökar. Hushållens sparande kommer att falla och falla än det mer offentliga sparandet ökar. Vi kan alltså förvänta att ett överkompenoss serat pensionssystem, när det införs och ett antal år framåt i tiden, skall leda till ett minskat hushållssparande, också till ett minskat totalt men sparande i samhället. Det bl.a. för att i någon mån kompensera detta var som beslut fattades att bygga buffertfond dvs. AP-fondema upp en - trots att fonder inte är nödvändiga eller hör hemma i ett fördelningssystem.

Överkompensationen och därmed effekterna på sparandet är emellertid

temporära. När systemet fungerat så länge att de pensioneras hunnit som betala avgifter under hela sitt verksamma liv finns det ingen anledning att överkompensera någon generation, och effekterna hushållens sparande bör alltså successivt försvinna. Ett överkompenserat fördelningssystem kan också hushållen vissa ge incitament att öka sitt sparande. De stigande inkomsterna gör att individerna också har råd med lite fritid, vilket kan ta sig uttryck i mer att man vill pensionera sig tidigare än vad man annars hade tänkt. För att ha råd med det sparar de mer under de aktiva åren i arbetslivet. Den minskning i sparandet härrör från överkompensationen kan alltså i som viss mån motverkas av ett ökat sparande från de individer som vill pensionera sig tidigare. För Sveriges del är det dock tveksamt om denna effekt kan vara av särskilt stor betydelse eftersom reglerna för delpension och förtidspension är så generösa. Behovet att öka sparandet för att av täcka en eventuell tidigarelagt pension är inte särskilt stort.

Sparar för lite SOU 199297

Vi har hittills i diskussionen utgått ifrån att hushållen, även i ett överkompenserat upplever ett klart samband mellan inbetalda system, avgifter och utbetalda pensioner såtillvida att ökade arbetsinsatser och ökade inbetalningar också upphov till högre pension. därigenom ger en det inte finns någon koppling mellan inbetalning och förmån, dvs. Om individen får förmån oavsett om just han betalar mer pengar om samma inte, brukar kalla inbetalningen för skatt snarare än pensionseller man avgift eller premie. Och skatter slår, på samma sätt som diskuterats tidigare, in kilar mellan vad är privatekonomiskt lönsamt och som samhällsekonomiskt önskvärt. specifikt problem med det svenska ATP-systemet är att intjänande- Ett utformats så sambandet mellan avgifter och förmåner blivit reglerna att och dessutom med automatik ytterligare försvagas när inkomsterna svagt Problemen är i huvudsak dels knutna till den sk 30-15 års regeln, växer. bl.a. stipulerar endast de 15 bästa årens inkomster ligger till som att grund för pensionsberäkningarna, dels till begränsningen att inkomster 7,5 basbelopp inte är pensionsgrundande trots att full avgift utöver också för dessa inkomster. Dessutom är det särskilda pensionstillerläggs för låginkomsttagare konstruerat så, att ökade arbetsinsatser inte skottet pension så länge inte inkomsten kommer över 4 basbelopp. ger högre Mot den bakgrunden kan beräkna att så mycket som 75% av man ATP-avgifterna i själva verket är att betrakta skatter Persson 1991. som skatteelementet i ATP-avgiftema påverkar inte livsinkoms- Det stora snedvrider hushållens val mellan arbete och fritid och tema, men det mellan konsumtion och sparande. Även de teoretiska övervägandena inte någon helt entydig om ger oss bild förefaller de argument väga tyngst, pekar mot att ATP-systemsom borde leda till fall i hushållens sparkvot. Det är därför ets införande ett orimlig hypotes den nedgång i hushållssparandet på ca 4 ingen att procentenheter vi observerat i början 1960-talet till en del skulle som av förklaras ATP-systemets införande och specifika konstruktion. kunna av empiriskt visa detta är dock förenat med svårigheter, bl.a. beroende Att ekonometriska problem uppkommer när skall försöka de som man särskilja effekterna pensionssystemet från andra faktorer som också av tiden. Fyra de fem ekonometriska studier gjorts på varierar över av som pekar icke desto mindre på att ATP minskat hushållens svenska data sparkvoten skulle varit mellan 1,5 och 4 procentenheter sparande och att och 1970-talen, pensionssystemet inte ändrats och högre under 1960- om aldrig införts Ståhlberg 1989, sid 39 fi. Till följd av de ATP således

110 Sparar för lite sou 1991

ekonometriska problemen bör dock resultaten tolkas med försiktighet Effekten på sparandet det fullt utbyggda ATP-systemet går inte att av studera på empirisk väg annat än via simuleringar. Ståhlberg gjorde i sin bilaga till SOU 198911 ett antal sådana och kom fram till att den långsiktiga effekten på hushållens sparkvot kunde vara en minskning på drygt 15% om man jämför ATP-systemet med ett tänkt system, där grundskyddet är 50% av nettoinkomsten i stället för i ATP-systemet som ca 80%. Om inte ATP införts hade ju sannolikt pensionsfrågan lösts på något annat sätt, som även det med all säkerhet haft effekter på sparandet. Men det är återigen värt att påminna om att simuleringar såväl som emperiska studier bygger på specifika antaganden, alltid kan som diskuteras, och resultaten måste utvärderas med detta i åtanke. Frågan om hur offentliga pensionssystem med fördelningskonstmktion påverkat det privata sparandet är på inget sätt unik för Sverige. Martin Feldstein har i ett antal empiriska studier analyserat effekterna det av amerikanska socialförsäkringssystemet och hävdat att det privata sparandet halverats under perioden 1929-71 och att kapitalstocken reducerats med 40% i jämförelse med vad den skulle varit utan offentligt

pensionssystem Feldstein, 1974. Hans resultat har inte fått stå

oemotsagda och andra studier har varken kunnat bekräfta eller vederlâgga hypotesen att de offentliga försäkringssystemen negativt påverkar det privata sparandet Leimer Lesnoy, 1982. Den livliga amerikanska debatten som studierna givit upphov till illustrerar väl de stora ekonometriska svårigheter som drabbar empiriska analyser detta slag. av ATP-systemet är för närvarande under omprövning. Det hänger inte primärt samman med att det sarmolikt gett upphov till ett minskat sparande i hushållssektom eller att det drivit in breda skattekilar mellan privatekonornisk lönsamhet och samhällsekonomisk effektivitet. Det beror i första hand att konstruktionen är sådan att en låg framtida ekonomisk tillväxt kan tvinga fram mycket kraftiga avgiftshöjningar för framtidens

pensionärer skall kunna få den pension de förespeglats. Vi har ingen

anledning att här gå närmare in på dessa aspekter. Diskussionen ovan visar dock att det sätt på vilket ATP-systemet reformeras kan få stora positiva eller negativa konsekvenser för hushållens sparande.

16l Ståhlberg 1989 finns en genomgång av internationella och svenska empiriska studier. Se också Atkinson 1987. 17SeLindbeck 1992 för en utförlig diskussion om bristerna i ATP-systemet och hur de kan åtgärdas.

SOU 199297 Sparar för lite

Några slutsatser

Det finns således, trots reservationer både teoretisk och empirisk art, av för ATP-systemet, och framför allt det sätt på vilket goda argument att utformades, bidragit till den sänkning hushållssparandet som vi det av observerat. Man skall dock komma ihåg att effekten till största delen är temporär och successivt avtar i och med att systemet blir fullt utbyggt. Vid slutet detta sekel är de fått de största överkompensationema av som alla pensionerade. Det finns också, vi diskuterat i föregående som kapitel, andra variabler t.ex. befolkningsstruktur, realinkomst och som förrnögenhetsutveckling kan bidra till att förklara den negativa som utvecklingen hushållssparandet. Det unika med ATP-systemet är i | av | detta sammanhang att vi själva gemensamt i demokratisk ordning beslutat | | att införa det och därigenom också valt att påverka sparandet. | Nu visste vi detta när ATP-systemet infördes och kompenserade

l AP-fonden och

bortfallet i privat sparande med en uppbyggnad av annat

offentligt sparande i social Dessutom ökade sparandet

l i i företagssektom uppbyggnaden avtalsförsäkringama ITP och genom av s 1970-talet, då underskotten i F STP. Det inte förrän i mitten av var statsbudgeten började växa samtidigt sparandet i socialförsäkringssom sektorn planade ut, minskningen det totala sparandet inleddes på som av

l allvar.

Kan vi då hävda att ATP-systemet är störning eller distortion som en påverkar hushållens beteende och sålunda motiverar korrigerande ingrepp från samhällets sida Bara i den utsträckning som systemet drivit in kilar mellan den samhällsekonomiska och den privatekonomiska avkastningen arbete och sparande. Eftersom stor del ATP-avgiften i själva av en av betrakta skatter finns det anledning att anta att de verket är att som kilama är breda. Men vi kan också frågan ATP-systemet annan synvinkel. se om ur en Vi vill ha ett pensionssystem med hög kompensation och täckningsgrad, vi vill också ha ett tillräckligt högt sparande ñr att undvika men underskott i bytesbalansen. Om pensionssystemet, i den form vi nu skapat det, medverkar till sparandet minskar så finns här målkonatt en flikt. Den målkonflikten kan vi angripa på tre principiellt olika sätt. En möjlighet är fortsätta den linje gällde fram till mitten av att som 1970-talet, nämligen att kompensera fallet i privat sparande genom att öka det offentliga. Det kräver inte bara att de statliga budgetunderskotten minskar kraftigt, vilket är önskvärt även andra synvinklar, utan också ur

112 Sparar viför lite SOU 199

att ett betydande fondeiat sparande byggs upp i socialförsäkringssektom. Mot ett fondsparande statlig regi av den storleksordning det här blir fråga om kan dock riktas invändningar, även om dessa i någon mån mildras av den fortskridande internationella ekonomiska integrationen. För det första är det svårt för att inte säga omöjligt att allokera ett så centraliserat sparande till de sektorer i ekonomin där det gör bäst nytta. Det gäller i och för sig även för sparande som sker i stora fonder i privata försäkringsbolag. För det andra finns det alltid risk att en politiska och inte ekonomiska värderingar får styra och att sålunda kraven på samhällsekonomisk lönsamhet sätts alltför lågt. Exemplen på detta är många både i Sverige och i andra länder. För det tredje upplevs stora offentliga fonder alltid som ett hot mot en av de viktigaste spelreglerna i näringslivet, nämligen det privata ägandet. Det år inte osannolikt att detta påverkar både de privata investeringarna och den ekonomiska tillväxten. Ett andra sätt att angripa målkonflikten är att ignorera den, dvs. att acceptera att hushållssparandet fallit utan att försöka kompensera detta genom ökat offentligt sparande. Då får vi fortsatta underskott i bytesbalansen, vilket innebär att vi bygger utlandsskuld skall upp en som betalas av kommande generationer. Under vissa betingelser och i kontrollerad omfattning är detta ingen orimlig väg att gå. Ett tredje angreppssätt är att konstatera och acceptera att samhället under en lång period sänkt hushållens incitament att och sedan på spara olika sätt försöka vända den utvecklingen. Det innebär inte att hushållens sparande behöver stimuleras med olika eller mindre konstlade medel mer utan att t.ex. konstruktionen av pensionssystemen bör så att den anpassas stimulerar till eget sparande. Det kan ske t.ex. att bygga ut de genom privata fonderade pensionssystemen och låta dem hantera den komplettering ATP-systemet blir nödvändig under de närmaste åren. Även av som ett obligatoriskt system kan tekniskt hanteras i den privata sektorn, t.ex. enligt samma modell som trafikförsåkringama, där individerna är tvingade att ha försäkring, själva får välja bolag. en men Intuitivt förefaller det rimligt att hushållens sparbenägenhet skulle ha påverkats negativt även av utbyggnaden av övriga delar av det sociala skyddsnätet, t.ex. sjuk- och arbetslöshetsförsäkringama. Ju fler naturliga sparmål som tas bort från hushållen desto mindre sparar de. I så fall skulle diskussionen om målkonflikten mellan sparande och pensionssystem kunna utvidgas att omfatta även dessa. Det är emellertid inte utrett i detalj om och i vilken utsräckning övriga delar av socialförsäk-

SOU 199297 Sparar för lite 113

ringssystemet dels påverkar hushållens sparmål och förväntade livsinkomdels förvränger deras sparbeslut genom olika former av skattekilar. ster, Man skall heller inte bortse från att även dessa delar av det sociala

skyddsnätet har välñrdshöjande effekter. Det förefaller emellertid angeläget att i den omprövning av socialförsäkringssystemet för närvarande pågår av andra anledningar också som studera effekterna på sparandet för att, där så är möjligt, återställa åtminstone delar hushållens sparincitament. Det kan enklast ske av att öka självriskema i de olika försäkringssystemen. genom Sannolikt är det både klokt och nödvändigt att välja alla de tre vägar diskuterats för att på lång sikt öka sparandet och minska undersom ovan skotten i bytesbalansen. Det statliga budgetunderskottet bör under alla omständigheter minska vilket innebär ett ökat offentligt sparande. Det privata sparandet i hushållen kan öka att individerna återfår ett genom för sina inkomstrisker och framför allt sin pension. Men större ansvar under denna kan vi tolerera och finansiera de underskott i process bytesbalansen är nödvändiga för att investeringar och tillväxt skall som komma igång.

3.6 Sparinformation

Ett andra faktorer brukar ibland skäl för att hushållen par anges som skulle mindre än vad är samhällsekonomiskt önskvärt och vi spara som skall avsluta med kortfattat diskutera dessa. De är ganska olika att av rör information och den andra bostäder. karaktär. Den ena Spardelegationen arbetade mycket med information sparande, om särskilt till barn och ungdom, och kartlade också hushållens man sparbeteende och sparattityder i särskild expertrapport. Vi skall här en begränsa diskussionen till några allmänna synpunkter. Ett motiv för ökad sparinformation till hushållen kan vara att de faktiskt är oinformerade fördelarna med ett ökat sparande och kanske om framför allt vilka olika former det kan ta och vad det kan avkasta. Sparande behöver inte lägga i madrassen och inte heller vara att pengar sätta på banken. Då är utgångspunkten att hushållen att pengar visserligen är rationella i sina sparbeslut, men att sparande blir lägre än det borde samhällets synvinkel därför att hushållen vet ñr lite. vara ur Hushållens värderingar ifrågasätts dock inte, endast deras kunskaper.

114 Sparar för lite SOU 1992

Ett annat motiv för sparinformation kan att faktiskt försöka vara påverka hushållens värderingar. Sparande uppfattas ett gott och som

dygdigt beteende och information om sparande kan därför uppfattas som

ett sätt att förändra livsstilen hos mottagarna. Med dagens mediateknik och kunskaper i försäljningspsykologi kan man sannolikt sälja sparande lika väl och effektivt som många andra produkter. Marlboro och Coca Cola säljs idag i reklamen fullt medvetet som livsstilar än snarare som varumärken. Hur långt man vill gå i detta avseende år en fråga om etiska värderingar.

Figur l980-tals karriären för Spara och Slösa Gubbstrutten i DN 14 april 1992.

Gubbstrutten

.43

pg

am. Hur har det gått för - Slösa blev

Såna ircktör i banken.

Anm. Återges med tillstånd gubbstrutten själv, Lennart Wallinder. av

SOU 199297 Sparar för lite

Avvägningen är emellertid inte alldeles enkel. Man kan t.ex. hävda att 1980-talets yuppies hade alltför positiv bild den ekonomiska en av utvecklingen och sin framtida livsinkomst och att de därför av egen sparade mindre än de skulle ha gjort SOU 198911, sid 28. Om armars kunnat få korrekt information verkligheten sådan den så småningde om kom gestalta sig eller de läst lite krisen på 30-talet om att -- om mer om hade detta kanske påverkat deras värderingar och deras livsstil. I praktiken är det sannolikt svårt att skilja mellan information som är neutral till värderingar och sådan söker påverka den. mottagarens som Det hindrar inte att det är angeläget att försöka. Sannolikt har den ekonomiska krisen i Sverige på ett väl så effektivt

sätt många och stora informationsinsatser klargjort nyttan av som sparande för många människor. Det finns därför anledning att anta att information sparande kan få större effekt nu ån bara för ett par år om sedan, oaktat vill påverka värderingarna eller inte. Om om man information går fram och får önskad effekt är inte bara beroende av

hur den sänds också mottagningsförhållandena, och det är troligt utan av väsentligt bättre idag än under slutet 1980-talet. Förändatt dessa är av rade attityder har gjort att fler människor är villiga att lyssna. också hävda det är svårt att skapa livsstilar eller attityder Man kan att med information, att däremot kan dra nytta av dem för att få men man fram sitt budskap på effektivt sätt. Eftersom attitydema till sparande ett idag är väsentligt positiva än under 1980-talet, då spardelegationen mer genomförde sina informationsinsatser, är det inte osannolikt att attitydför-

stärkande insatser kan effektiva. Man behöver i alla fall inte, som vara på 1980-talet, ständigt cykla i starkt motlut. Ungdomens attityder till sparandet är särskilt intresse, bl.a. för att av den vuxit i tid då den service erbjuds från den offentliga upp en som sektorn till låg eller ingen kostnad alltmer kommit att betraktas som självklar. Under alla omständigheter har, som vi tidigare konstaterat, äldre generationers naturliga sparmål blivit allt mindre tydliga.

Vill informera finns det anledning att fundera över vilken typ av man information de olika aktörerna på marknaden, dvs. banker, som fondhandlare, försäkringsbolag och andra erbjuder olika sparformer, som i konkurrens bör klara De arbetar alla i eget intresse och kommer att av. utformning och villkor på sina produkter och dessutom att informera om . övergripjämföra dem med andras. Tidningarna kommer att svara för de har intresse och för oberoende ande jämförelser som spararna av svara utvärderingar de olika sparaltemativen. Konkurrensen på marknaden av

116 Sparar viför lite SOU 1992

är god och det finns knappast några marknadsimperfektioner som skulle påkalla statliga ingripanden för att korrigera felaktig eller ofullständig information. Däremot kan staten ha anledning att informera olika om motiv för sparande, att klargöra vilken pension varje individ fâr i de offentliga systemen, att på olika sätt medverka till att förlänga hushållens planeringshorisont och att öka deras ekonomiska beredskap inför oförutsedda händelser. Staten kan ta för att informera ansvar om varför sparandet är bra överlåta till marknaden att informera i men om vilka former det skall skötas. Om man vill informera om sparande och framför allt vill om man försöka påverka människors attityder är det viktigt att veta hur olika grupper i samhället ser på sparandet och vilka sparformer i första man hand utnyttjar. Människor är olika och måste informeras på olika sätt. SIFO gör sedan många år regelbundna intervjuundersökningar för att belysa värderingar och värderingsförändringar i olika samhällsgrupper mot bakgrund av deras utbildning, yrke, bostadsort och m.m., presenterar dessa i form av en värderingskarta. Om och i vilken utsträckning och hos vilka människor attitydema till sparande förändrats under senare år går alltså att belysa med hårda fakta.

Bostadssparande

Boendet i Sverige har varit kraftigt subventionerat under hela efterkrigstiden, inte bara olika former sparstimulanser, utan framför allt genom av via skattesystem, räntebidrag och hyresreglering. Stödet till boendet har varit så kraftigt att vi i Sverige fått bostadsstandard långt bättre än i en många andra industriländer. För detta finns goda och väl kända politiska motiv som bl.a. är knutna till inkomstfördelningen, vi inte har men som anledning att behandla här. Priset har dock naturligt varit sämre nog en utveckling av konsumtionsstandarden inom andra områden. Nyligen har presenterats en rapport om bostadsmarknadens avreglering SOU 199247 och det finns ett antal ekonomiska analyser bostadsmarkav naden och bostadspolitiken som kartlägger effekterna de långvariga av

regleringama. Det viktigaste rent samhällsekonomiska argumentet för

stöd till boendet i allmänhet är knutet till att framför allt barn ofta mår

18Se t.ex. Persson1990.

SOU 199297 Sparar för lite

väl större bostad med flera än föräldrarna har anledning att av en rum välja. Många föräldrar naturligtvis till sina barns bästa, men alla gör ser det inte eller har inte råd att göra det. Och barnen får inte själva vara med och välja bostad tvingas ändå bo i den som föräldrarna väljer. men Man har också kunnat visa på samband mellan trångboddhet och ungdomsbrottslighet, vilket skulle tyda på att även andra i samhället för små. Därför är det angeläget för påverkas av om bostäderna är samhället att särskilt barnfamiljer får bra bostadsstandard. en Även detta argument ursprungligen kan ha haft betydelse har om utvecklingen bostadsstandarden under de senaste decennierna rimligen av gjort det betydligt Idag finns det dessutom goda ekonomiska svagare. argument för försiktig med ökad stöd till boendet. Det finns på att vara många orter ett överutbud på bostäder efter överhettningen och byggboomen under 1980-talets sista år. Vi har också tidigare argumenterat för att det är angeläget att investeringarna görs inom de områden där kapitalavkastningen är hög och internationellt konkurrenskraftig. Med tanke vår höga bostadsstandard är det sannolikt så, att den marginella kapitalavkastningen för samhället ytterligare investeringar i bostäder av är låg. Ett problem för länder med tillväxt och underskott i svag bytesbalansen har varit just att politiska överväganden tvingat fram investeringar med alltför låg samhällsekonomisk avkastning. I den utsträckning hushållssparandet skall stimuleras finns det sålunda knappast någon anledning att gynna sparande avsett att så småningom investeras i nyproduktion bostäder. Snarare gäller det motsatta. av Spardelegationen gjorde specialstudie hushållens sparande och en av

bostadsfmansieringen Bentzel och Turner, 1989 både teoretiskt och

som simuleringsmodell gick igenom hur olika bostadspolitiska åtgärder via en kunde tänkas påverka hushållsspaxandet. Där studerades bl.a. effekterna sänkning räntebidragen, förkortning av amorteringstiderna av en av en för bostadslån, minskning skatteavdragen för skuldråntor samt en en av ökning kravet på egeninsats vid bostadsköp. Man fann att effekterna av på hushållens sparande genomgående blev mycket små i förhållande till deras inkomster. Hushållens sparkvot påverkades sålunda i samtliga fall endast marginellt. Stimulanser till bostadssparandet är således inte bara samhällsekonomisk synvinkel. De är inte heller effektiva tveksamma ur instrument för att påverka det totala hushållssparandet som

118 Sparar för lite SOU 199

8 Sammanfattning

En utgångspunkt för diskussionen om hushållssparandet är för litet eller inte är rimligen vad hushållen själva tycker. Accepterar vi inte den utgångspunkten innebär det att vi menar att staten i någon patemalistisk mening bättre än hushållen förstår deras eget bästa. Då har vi tveklöst bevisbördan mot oss. Att hushållssparandet är alltför lågt och därför behöver stimuleras har emellertid idag blivit en så vedertagen sanning att man i allmänhet inte känner så stort behov av närmare motiveringar. Vanligen nöjer man sig med att konstatera att sparandet fallit kraftigt och hänvisar till efterslâpningen i tillväxt och problemen med bytesbalansen. Sambanden är dock mer komplicerade än så. l detta kapitel har vi diskuterat om åtgärder ñr ett ökat sparande verkligen kan tänkas ha de effekter på de samhällsekonomiska målen, som i allmänhet förväntas. Vi har också diskuterat i vilka avseenden snedvridningar i hushållens sparincitament gjort att de sparar mindre än vad som är önskvärt ur samhällets synvinkel. Vi har alltså dels frågat oss i vilka avseenden hushållen sparar för lite, dels försökt förklara varför. Vi har argumenterat för att ett ökat hushållssparande, eller snarare högre förmögenheter i hushållen, kan vara till hjälp för småföretag, som annars har svårt att skaffa riskkapital. I övrigt har hushållssparandet i en värld med integrerade kapitalmarknader en relativt liten koppling till investeringar och tillväxt. Ökat hushållssparande investeras utomlands om inte avkastningen på kapital i Sverige är internationellt konkurrenskraftig. Vi har också argumenterat för att hushållssparandet inte bör manipuleras av stabiliseringspolitiska skäl, helt enkelt därför att detta kan få negativa effekter effekter på hushållens långsiktiga sparbeslut, effekter som idag dessutom inte har tillräcklig kunskap för att överblicka. Inkomsttillväxt och bytesbalans påverkas entydigt positivt av ett ökat hushållssparande. Nu är inte bytesbalansen något akut problem på samma sätt som tidigare eftersom underskotten lätt kan finansieras, utan snarare ett tecken på andra underliggande obalanser i den svenska ekonomin. Med reservation för att skuldsättningen mot utlandet inte får bli så hög att vårt finansiella beroende av omvärlden blir besvärande, år frågan om hur mycket vi vill låna utomlands en fråga om inkomstfördelning mellan oss och de som en gång skall betala våra skulder. Det hade då varit bra om de lånade pengarna gått till produktiva investeringar i industrin, som därmed kunde bidra till lånens återbetalning. Så har dock av allt att döma inte varit fallet i Sverige.

SOU 199297 Sparar för lite

De skattekilar tidigare sannolikt fick hushållen att spara mindre än som samhället önskade är idag i stort sett borta och vår kapitalbeskattning framstår inte längre hög i internationell jämförelse. Dock är som skillnaden i effektiv beskattning realt och finansiellt sparande av fortfarande stor och dessutom ökande vid högre inflationstakter. Även resultaten inte är helt entydiga förfaller det sannolikt att om uppbyggnaden det sociala skyddsnätet och då framför allt det av offentliga pensionssparandet tagit bort ett antal hushållens naturliga av sparmål och därmed bidragit till att hushållens sparande minskat så kraftigt vi observerat. Man kan säga att samhället skapat en som målkonflikt mellan å sidan social trygghet och å andra sidan en ena en privat inkomsttillvåxt, också får konsekvenser för inkomstfördelsom ningen mellan generationerna och därmed i ett samhällsekonomiskt perspektiv ñr bytesbalansen. Den målkonflikten kan angripas genom ett

ökat offentligt sparande, också genom att återge hushållen några av men deras sparincitament. Vi får anledning att återkomma till den frågan i

kapitel 5 där vi diskuterar utredningens förslag. En sammanfattande slutsats diskussionen är sålunda att det inte går av fastställa någon samhällsekonomiskt optimal nivå på hushållens att sparande. Huruvida hushållen för lite eller inte är en politisk sparar bedömning med dels hur inkomsterna skall fördelas som hänger samman mellan denna generation och kommande, dels hur sparandet skall fördelas

mellan privat och offentlig sektor.

SOU 199297

styras

4 Kan

sparandet

Det har under de två senaste decennierna funnits en politisk strävan att öka hushållens sparande. Som vi såg i avsnitt 2.4 har politiken härvidlag inte varit särskilt framgångsrik, utom möjligen de senaste två åren. I detta avsnitt skall vi diskutera målen med sparpolitiken och om hushållssparandet verkligen kan styras och i så fall med vilka medel. Vi skall tyska utvecklingen, eftersom det i Tyskland också se närmare på den sedan länge funnits rad medel med syfte att stimulera hushållen att en och detta i den svenska debatten ofta framförts som ett föredöme. spara En slutsats föregående avsnitt år att det knappast går att utifrån av samhällsekonomiska kriterier fastställa någon optimal nivå på hushållens sparande. Det är ytterst politisk bedömning hur man skall värdera en vilken skuldsättning mot utlandet är acceptabel och hur sparande och som förmögenhetsbildning skall fördelas på olika sektorer i ekonomin. Den politiska bedömningen, såsom den avspeglas i utredningens direktiv, är

att hushållssparandet idag är för lågt. Bakom ambitionen att påverka hushållens sparande finns enligt utredningsdirektiven två mål. Det första är att genom att stimulera hushållssparandet också öka det totala sparandet i ekonomin. Av detta följer att eventuella åtgärder ökar hushållssparandet inte samtidigt får leda till som andra sektorers sparande minskar i motsvarande grad. I bakgrunden att finns också politiskt orienterad ambition att öka hushållens andel en mer i den förmögenhetsbildning sparandet leder till. Genom att öka sitt som sparande skall hushållen äga nationens samlade förmögenhet. mer av Därmed skall hushållen i högre grad än idag bli ekonomiskt oberoende t.ex. de offentliga transfereringssystemen. I detta ligger också att av koncentrationen ägande och den makt följer av detta skall av som motverkas. Det andra målet med sparpolitiken är specifikt. Det är hushållens mer sparande i finansiella tillgångar skall öka. Det innebär att hushållens som anspråk på reala konsumtion eller investeringar, hålls tillbaka resurser, och ställs till andra sektorers förfogande. Därigenom förbättras också bytesbalansen. I utredningens direktiv och i andra sammanhang antyds

122 Kan sparandet styras SOU 1992

en eftersträvad långsiktig rollfördelning som innebär att hushållen har ett finansiellt sparandeöverskott som kompenserar underskott i företagssektorn, som i en växande ekonomi skall vara en nettolånande sektor. Den offentliga sektorn skall vara neutral, dvs. upprätthålla en långsiktig balans mellan inkomster och utgifter. De medel som tillgrips för att nâ dessa mål kan vara generella eller selektiva. Generella åtgärder syftar till att skapa bättre allmänna förutsättningar för hushållens sparande och därigenom påverka hushållens val mellan konsumtion och sparande. Selektiva åtgärder syftar till att stimulera sparandet i speciella sparformer eller bland en särskild typ av hushåll. Selektiva sparstimulanser har inte enbart sparpolitiska motiv. Att t.ex. stimulera bosparande är i lika hög grad ett bostadspolitiskt instrument och måste värderas även utifrån den utgångspunkten. Vi skall i det följande diskutera först hur hushållssparandets nivå och se an dess fördelning kan påverkas med ekonomisk politik.

4.1 Hushållssparandets nivå

En första fråga är om hushållens totala sparande, dvs. sparkvoten, överhuvudtaget kan styras med politiska åtgärder. Av analysen i kapitel 2 framgick att sparkvoten bestäms av en rad olika faktorer, av vilka några är utom politisk kontroll och andra är mer eller mindre möjliga att påverka. Att döma av resultaten av den empiriska forskningen väger den förra typen av faktorer tyngst, vilket talar för att utrymmet att påverka nivån på det totala sparandet är ganska begränsat. Både sparandets utveckling över tiden och skillnader i sparkvot mellan länder kan till stor del förklaras av förändringar respektive skillnader i befolkningens ålderssammansättning, inkomsttillväxten och andelen förvärvsarbetande i befolkningen. Detta gäller både sparandet på nationell nivå och för hushållen. Den demografiska utvecklingen får betraktas som ett givet faktum. Även invandring och födelsetal kan påverkas med politiska medel om krävs det mycket stora effekter för att befolkningens ålderssammansättning skall förändras. Den ekonomiska tillväxten går däremot, åtminstone sikt, att påverka. Men det handlar då inte åtgärder om som är riktade mot sparandet utan snarare om att stimulera investeringar. Till de tillväxtbefrämjande åtgärderna hör också att stimulera ett högt arbetskraftsdeltagande, även om detta i sig verkar dämpande på sparandet.

SOU 199297 Kan sparandet styras

Förväntningar framtida tillväxt i inkomster spelar också stor roll om för sparandet. Men förväntningar kan, i vart fall inte under någon längre tid, manipuleras, utan de baseras på den faktiska utvecklingen. Erfarenheterna från 1980-talet visar att värdeförändringar på hushållens innehav reala och ñnansiella tillgångar har stor betydelse för hur av mycket hushållen den löpande inkomsten. Detta ger emellertid sparar ur knappast någon vägledning för politiken. Att försöka påverka prisbildningen på tillgångsmarknadema skulle få uppenbara negativa effekter för

effektiviteten på dessa marknader. Men även det är de grundläggande variablema, befolkningsutveckom ling, inkomsttillväxt och förmögenhetsökning till största delen styr som sparandet innebär detta inte att politik och institutionella ñrhållanden,

skatte- och transfereringssystemens uppbyggnad, saknar betydelse som för sparandet. Vi har i föregående kapitel pekat att mycket talar för

införandet ATP har bidragit till ett lägre hushållssparande under de att av decennierna. Det år också uppenbart att förändringar i dessa senaste tre kan kraftiga effekter på hushållssparandet. Avregleringen av system ge kreditmarknaden och skattereformen 1990-91 har avgjort spelat viktig en roll för de senaste årens kraftiga svängningar i hushållssparandet. En generell politik för ökat hushållssparande handlar om att motivera hushållen öka den förmögenhet de önskar hålla i relation till sin att disponibla inkomst. Men den kan också handla att påverka hushållens om mellan konsumtion och sparande, dvs. att göra det lönsamt för val mer dem I den ekonomiska politiken är detta framför allt en fråga att spara. förändringar i sparandets beskattning. om En förstärkning motiven för sparande innebär att kraven på av hushållets insats för att täcka inkomstbortfall eller stora utgifter egen höjs. Det viktigaste sparmotivet är pensionen. En höjning av pensionsåldern eller reduktion kompensationsgraden i det offentliga pensionsav skulle öka den privata förmögenhet för pensionsândamål som systemet hushållen vill bygga Detta för att kunna ha högre konsumtion upp. en pensionär och helt eller delvis kunna pensioneras tidigare än vad det som offentliga systemet erbjuder. En förstärkning av motiven för sparande kan även ske att kompensationsgraden inom socialförsäkringen genom sänks. Om den offentliga och via löpande skatteintäkter finansierade sjukförsäkringen i mindre grad än idag skulle ersätta inkomstbortfall vid

sjukdom skulle också sjukdom förenat med större ekonomisk vara uppoffring. Det skulle hushållen motiv att bygga upp en buffert ñr att ge utjämna konsumtionsmöjligheterna, vilket kan ske antingen genom eget

124 Kan sparandet styras SOU 1992

sparande eller ett privat försäkringssjnarande. Ett analogt resonemang kan föras vad gäller arbetslöshetsförsäkring eller föräldraförsäkring. En ökad egeninsats i socialförsäkringen kan ta flera former. Man kan tänka sig att sänka kompensationsgraden för alla. Istället för att ersätta 90% av inkomstbortfallet ersätts t.ex. 50%. Alternativt sänks det s.k. taket, dvs. den maximala inkomst försäkringen ersätter reduceras. som Det har naturligtvis stor fördelningspolitisk betydelse vilken dessa av vägar man väljer. En höjd egenavgift innebär således att staten begränsar sina egna åtaganden på socialförsäkringsområdet. För att skydda sig mot inkomstbortfall kan då hushållen spara i egen regi, eller komplettera sitt försäkringsskydd på privat bas. Men även de försäkringar individen som själv kompletterar med genererar ett sparande. En privat försäkring kan inte vara uppbyggd som ett fördelningssystem, där utgifterna finansieras med löpande intäkter. Det måste finnas en fond som täcker framtida utbetalningar. En höjd egenavgift utesluter inte att staten samtidigt reglerar individens försäkringsskydd genom att göra försäkringar täcker inkomstbortfall som obligatoriska. Individen kan, precis vad det gäller trafikförsäkringen, som åläggas att skaffa ett tillfredsställande skydd, får själv välja bland men flera alternativ på marknaden. I extremfallet kan statens direkta engagemang begränsas till att ge låg garantinivå vid sjukdom, arbetslöshet m.m. Höjda krav på egeninsats ökar den nettoförmögenhet som hushållen vill ha i förhållande till sin inkomst. För att klara inkomstbortfall måste hushållen bygga upp en buffert, som de tidigare klarat sig utan därför att den offentliga försäkringen varit tillräckligt omfattande. Under den tid det tar att anpassa förmögenheten till den nya risksituationen kommer hushållens sparkvot att vara högre än tidigare. Hur snabb anpassningen är, dvs. hur länge sparandet påverkas, är det svårt att avgöra. Ju kraftigare effekten på sparkvoten blir desto snabbare går det att bygga upp den önskade relationen mellan förmögenhet och inkomst, vilket också innebär att sparkvot faller tillbaka snabbare. Vilka effekter man kan förvänta av en generell sparstimulans, som höjer avkastningen på alla former av finansiellt sparande, är bestämd av hur räntekänsligt hushållssparandet är. Teoretiskt är detta i sin tur en fråga om vilket som väger tyngst av en positiv substitutionseffekt priset konsumtion stiger och en negativ inkomsteffekt samma för- - mögenhet kan ackumuleras med ett lägre sparande eftersom hushållen får

Kan sparandet styras SOU 199297

högre disponibla inkomster. För den har ett negativt sparande, dvs. som nettoupplåning, går dock båda dessa effekter i samma ñr sparandet en positiva riktning. Vi konstaterade tidigare att den empiriska forskningen på området inte kan något bestämt på frågan om vilken av dessa ge svar effekter har störst betydelse, även mycket talar för att den som om positiva substitutionseffekten bör väga över. Men kunde också sänkt kapitalinkomstskatt, med hänsyn till att värdet av konstatera att en ränteavdrag minskar och räntebidragen reduceras, skulle ha marginella effekter på hushållens disponibla inkomster. Trots att hushållen har en positiv nettoförmögenhet är den faktiska skatten på kapitalinkomster, grund asymmetrier i beskattning inkomster och utgifter, obetydlig. av av Konsekvensen detta är att inkornsteffekten en höjd kapitalavkastav av ning till följd sänkt skatt bör liten och nettoeffekten därför av vara entydigt positiv.

4.2 Hushållssparandets fördelning

hushållen fördelar sitt sparande mellan olika finansiella och reala Hur med vilken avkastning, risk och likviditet de tillgångar hänger samman olika sparformema är förenade med. I första hand år det avkastningen kan påverkas via den ekonomiska politiken. Vi har också konstaterat som tidigare kapitel hushållens val sparform är mycket känsligt just i att av förändringar i avkastningen mellan olika tillgångar och att den för ekonomiska politiken därför sannolikt kan få större effekter när det gäller sparande än vad gäller dess nivå. Fördelningen av hushållens Hushållens fördelning mellan realt och finansiellt sparande kan påverkas både med generella och selektiva medel. En sänkning av skatten kapitalinkomster har sålunda inte bara effekt på sparandet utan på en också på dess fördelning. Sparstimulanser påverkar sparandet via avkastningen kan utformas som på fyra olika sätt

Lägre skatt avkastningen på sparandet, vilket höjer avkastningen efter skatt. Exempel på selektiva stimulanser det slaget är att av avkastningen pensionssparande och allemansspamnde är lägre

beskattat än t.ex. banksparande. Reducerad skattesats vid avdrag för skuldräntor, vilket höjer kostnaden för skuldsättning.

126 Kan sparandet styras SOU 199

Sänkningen av skattesatsen vid kapitalinkomst-beskattningen från 30% till 25% 1993 är en generell åtgärd som har denna effekt. Avdragsrätt för sparande. Idag finns t.ex. möjlighet till avdrag för -

premier för pensionsförsåkringar upp till ett basbelopp Detta

påverkar valet mellan sparande och konsumtion genom att minska den faktiska uppoffring ett sparande innebär. I regel beskattas sparandet när det sparade kapitalet tas i anspråk, varför det också kan betraktas som en skattekredit. Man skjuter beskattningen av en inkomst framåt i tiden. Man kan visa att ett system med generell avdragsrätt för sparande sammanfaller med ett system där skatten på kapitalavkastning är noll. Bidrag till sparande, t.ex. att premie utbetalas för viss - en en sparprestation. I det s.k. ungdomsbosparandet utgår premie på 3 % en av sparat belopp. Den i allemansfond under perioden som sparar september 1992 till augusti 1994 blir berättigad till premie på en 1 200 kr., förutsatt att sparmedlen inte lyfts före 1997. En sådan premie läggs till avkastningen på sparandet och har i princip samma effekt som att sänka skatten på avkastningen.

Selektiva sparstimulanser är normalt effektiva i den meningen att de höjer sparandet i den subventionerade sparformen. Men ofta år den spar- Ökningen bara utslag av en substitution mellan sparformer, något annat sparande minskar i omfattning. Ibland kan det eftersträvad effekt, vara en om det t.ex. sker en omfördelning från realt till finansiellt sparande. Men det finns inga samhällsekonomiska skäl för en substitution mellan olika finansiella sparformer. Sparstimulerande åtgärder som är inriktade på att höja avkastningen på sparande är förenade med kostnad för statskassan, antingen via högre en statsutgifter eller reducerade skatteintäkter. Den eventuella sparökning som åstadkoms i hushållssektom skall således vägas sparminskmot en ning i offentlig sektor. Även kompenserar sparstimulanserna om staten genom att höja skatten på andra skattekällor, finns det likväl negativa effekter på sparandet. Om t.ex. skatten på arbetsinkomster höjs reduceras hushållens disponibla inkomster del skulle ha använts till varav en sparande. Indirekt får sådan skatteomläggning, att den en genom pressar in nya skattekilar, negativa effekter pá effektiviteten i ekonomin, t.ex. på

1 För den som har en årsinkomst över 10 basbelopp medges därtill avdrag motsvarande l0% av inkomsten över denna nivå, dock högst två basbelopp.

SOU 199297 Kan sparandet styras

arbetskraftsutbudet. De positiva effekterna sparstimulanser måste av negativa direkta effekter på statsfmansema ocheller indirekta vägas mot deras finansiering. effekter av Det tillkommer ytterligare ett bedömningskriterium för sparpolitiken. Även det skulle visa sig selektiv sparstimulans är effektiv i den om att en meningen att den bidrar till att höja hushållens totala sparande och överväger de negativa statsfmansiella effekterna är det inte säkert att den år önskvärd. Det ligger välfärdsvinst för hushållen att fritt kunna en allokera sitt sparande mellan olika sparformer beroende skillnader i likviditet, risk Om staten tvingar hushållen att betala en skatt m.m. nu för finansiera subvention riktad till speciell sparform och att en en därmed allokeringen sparandet kan det innebära en betydande styr av välfárdsförlust. Hushållen lägger för stor del av sitt sparande i t.ex. en långsiktigt bundet sparande på grund subventioner de själva har betalt av via skattsedeln.

4.3 Erfarenheter från andra länder

kunde i kapitel 2 konstatera sparkvoten på nationell nivå och i Vi att högre grad för hushållen skiljer sig markant mellan olika länder. En ännu skillnaderna har statistiska förklaringar. Men även rensat för del av rent sådana faktorer kvarstår några länder har ett högre hushållssparande att andra. En del förklaras att hushållens inkomster har vuxit än stor av mycket i olika länder och att befolkningens âldersstruktur är olika. olika Men det ligger också nära till hands att söka förklaringen till dessa skillnader i institutionella särdrag olika styrka i incitamenten för som ger hushållen Om sådana särdrag visar sig ha betydelse kan man att spara. också dra slutsatser hur politiken bör utformas att försöka om genom efterlikna länder med högt sparande. Man kan konstatera att i några länderna med förhållandevis hög av sparkvot också finns institutionella förhållanden stimulerar hushållssom sparandet. Det gäller Japan, där motiven för hushållen att spara är t.ex. starkare än i Sverige. De japanska hushållen måste prestera ett sparande

för sina barns utbildning, till bostaden, till pensionen m.m. diskussionen hushållens sparande hänvisas ofta till utvecklingen I om i Tyskland dvs. den forna förbundsrepubliken. Vi skall koncentrera den följande diskussionen till den tyska sparpolitiken, eftersom den väl såväl möjligheter problem och kostnader i selektiva illustrerar som system.

128 Kan sparandet styras

Under hela efterkrigstiden har det i Tyskland varit ett viktigt mål att stimulera hushållens förmögenhetsbildning. Det har också utvecklats en rad instrument ñr att stimulera hushållssparandet. Jämfört med Sverige har de tyska hushållen haft en betydligt högre sparkvot. Trenden i utvecklingen har också skiljt sig. Medan Sverige haft negativ trend en har den istället varit positiv i Tyskland. Under 1950-talet var sparkvoten ungefär densamma i Sverige och Tyskland, medan det under de senaste åren varit en skillnad på 15 procentenheter. Skillnaderna är än större för det finansiella sparandet. De tyska hushållen betydligt i sparar mer Finansiella tillgångar än de svenska hushållen. Av detta kan man dock inte omedelbart dra slutsatsen att sparstimulans-

ema haft verkan. Ålderstrukturen, inkomsttillväxt och andra faktorer kan

som vanligt förklara stor del skillnaderna. en av

Diagram 4.1 Hushållens sparkvot i Tyskland och Sverige

Procent

2G

16- TYSKLAND

4- SVERIGE V

n

.o, 1955 v 19i65 19.70

1950 1960 19.80 1985 1990

Källa OECD.

SOU 199297 Kan sparandet styras

Att jämföra villkoren för sparande i olika länder år en grannlaga uppgift. Det år inte bara utfallet ofta mycket komplicerade regler inom av skatte- och transfereringsystemen som är svåra att uppskatta. De måste också sättas in i sitt sammanhang. Den institutionella ramen skiljer sig, vilket gör att selektiv åtgärd subvention eller ett skatteavdrag en som en för speciell sparforrn kan ha olika betydelse i olika länder. Att en Tyskland har förhållandevis liten andel hushållen ägda lägenheter en av har t.ex. betydelse för bedömningen deras bosparsystem. Förr kunde av också förhållandena på de finansiella marknaderna skilja sig åt. Selektiva sparstimulanser ett sätt styra krediter till speciella ändamål, medan var vi i Sverige hade direkta regleringar bankernas och försäkringsav bolagens placeringar. Under efterkrigstiden har de tyska hushållens sparande uppmuntrats både direkta bidrag och gynnsam behandling i skattesystemet. genom Utformningen och delvis också syftet med subventionema har varierat över tiden. Sparsubventionema har inte bara syftat till att höja sparandet utan också varit inslag i fördelnings- och iamiljepolitiken. Idag är de viktigaste ingredienserna följande

Sparpremier. Det viktigaste sparpolitiska instrumentet år den s.k. lagen förmögenhetsbildning. Enligt denna utgår en statlig om sparpremie till lönsparande. Systemet fungerar så att arbetsgivare och arbetstagare kommer överens att sätta en viss del av lönen till om av arbetstagaren valt konto. Numera utgår premier sparande på ett av enbart för bosparande och aktiesparande. Före 1990 omfattade systemet även banksparande och sparande i livförsâkring. Premien utgår andel, 10% eller 20%, sparat belopp. Tidigare har som en av premien varit högre. Sparandets inriktning styrs genom att premiens storlek varierar beroende på typ av sparande. Numera stimuleras aktiesparande att premien är högre för denna sparforrn. genom Sparbeloppet är maximerat till bestämd per år och en summa sparandet måste bindas i sju år. Systemet har fördelningsambition en att det enbart är löntagare med inkomst under en viss gräns genom är berättigade till premie. Det finns ett familjepolitiskt inslag i som form att denna inkornstgräns är olika för ensamstående och gifta. av Sparavdrag. Inom för ett generellt avdrag för särskilda - ramen utgifter är såväl pensionssparande t.ex. bosparande avdragsgillt som vid taxeringen. Avdragen begränsas dock av ett maximibelopp, som dessutom skall täcka avsättningar till bl.a. avtalsreglerade pensions-

försäkringar.

130 Kan sparandet styras SOU 199

Avsättningar till pensionsförsâkringar inom för ett anställramen ningsavtal är under vissa villkor befriade från arbetsgivaravgifter. Lönefömiâner i form av möjlighet att köpa andelar i det egna företaget under marknadspris är inte beskattade. Grundavdrag i beskattning av avkastningen. Det är bara avkastning över en viss nivå som beskattas. Medan den svenska motsvarigheten, sparavdraget, avskaffats i samband med skattereformen går Tyskland i motsatt riktning och höjer avdraget kraftigt 1993. Man räknar med att 80% av hushållen inte kommer att betala någon skatt alls på kapitalinkomster. Före denna höjning detta fribelopp något högre var än det svenska sparavdraget. Begränsad avdragsrätt. Skuldråntor för konsumtionskrediter är inte avdragsgilla vid beskattningen.

Sparprogrammen har inneburit betydande statsñnansiella kostnader. Storleken på premierna, inkomstgrånser m.m. har varierat över tiden, vilket har inneburit att storleken på de samlade subventionema också har varierat. Omfattningen på subventionema ökade successivt fram till i mitten 1970-talet, då sparpremier och spatavdrag mest uppgick som till ett värde motsvarande 1 12% BNP. Därefter har subventionerav ingen av sparandet stegvis reducerats. I slutet 1980-talet motsvarade av värdet av subventionema l2% BNP. ca av

Tabell 4.1 Statsñnansiell kostnad för sparsubventioner i Tyskland Procent av BNP

Källa Bundesministerium für Arbeit und Sozialordning.

Frågan är då vilken roll subventionema har spelat för den tyska sparandeutvecklingen. Uppbyggnaden dessa system och ökningen av av subventioneringsgraden sammanfaller med period då hushållens en sparkvot, till skillnad från Sverige, steg markant. Det också var en

SOU 199297 Kan sparandet styras

period då inkomsterna ökade snabbt, vilket borde kunna förklara en del ökningen. Men inkomsttillväxten förklarar knappast skillnaden av andra länder. BNP-tillväxten mellan 1960 och 1975 var inte gentemot högre i Tyskland än i OECD-ländema genomsnitt. Däremot ökade som hushållens sparkvot än i andra länder. Till bilden hör dock att de mer tyska hushållen vid 1950-talets början hade sett sina förmögenheter kraftigt reducerade kriget och valutareformen 1948. Det fanns ett av uppdämt behov att bygga upp förmögenheten. Den politiska ambitionen att stödja förrnögenhetsbildningen sammanföll med hushållens önskemål. Det är därför svårt att säga vad som är orsak och verkan. I nation med högt sparande och starka önskemål att en ackumulera kapital är det naturligt att politikerna också ger sparandet en generös behandling. Det kan ha varit den höga sparviljan som gett upphov till subventionema snarare än tvärtom. Det finns andra faktorer kan förklara den tyska sparutvecklingen. som Tyskland försörjningsbörda än de flesta andra länder, dvs. har en lägre andelen befolkningen är i yrkesaktiva och sparbenägna åldrar är av som hög. Men framför allt reducerades försörjningsbördan kraftigt jämfört med andra länder mellan 1960- och 1980-talen, vilket påverkat sparandet i positiv riktning. Utvecklingen den kvinnliga förvärvsfrekvensen har av verkat i riktning. Ett högt arbetskraftsdeltagande, dvs. det är samma vanligt båda i hushåll arbetar, större inkomsttrygghet och att ett ger en sparandet. Den kvinnliga förvärvsfrekvensen har tenderar att reducera ökat kraftigt i de flesta länder, tämligen marginellt i Tyskland. En men tredje faktor kan förklara den tyska sparutvecklingen är att som fastighetsprisema i Tyskland, till skillnad från i många andra länder, steg

förhållandevis måttligt under 1980-talet. Från mitten på 1970-talet har sparsubventionema blivit allt mindre förmånliga. De tyska hushållens sparkvot minskade något under senare delen 1970-talet, steg sedan under 1980-talet. 1990 var sparav men tillbaka på nivå i mitten på 1970-talet. Här skiljer sig kvoten samma som utvecklingen i Tyskland från de andra stora industriländerna, där hushållens sparkvot sjönk under 1980-talet. Men den positiva sparutveckägde således att statens utgifter för sparsubventioner lingen rum trots samtidigt reducerades högst avsevärt. Det tyder på att nivån på subven-

tionema inte spelat så stor roll för sparutvecklingen.

132 Kan sparandet styras SOU 1992

Diagram 4.2 Försörjningsbörda

Procent

65 z z - SVERIGE

55 FEM STORA OECD-LÄNDER TYSKLAND

50-

40 . . . v 1965 1 975 1985 1995

Anm Försörjningsbördan definieras som antal personer under 15 år och över 65 år i relation till antalet personer 15-65 år. De fem stora OECD-länderna omfattar USA, Franrike, Storbritannien, Kanada och Italien. Källa Ageing populations, OECD 1988

Ett argument för selektiva sparstimulanser den typ funnits i av som Tyskland är att det demonstrerar nyttan sparande och påverkar av attityder till sparande i positiv riktning. Tanken år att det finns ett informationsvärde i en sparstimulans att t.ex. pensions- - genom gynna sparande uppmärksammas hushållen på behovet att till pension. av spara Samtidigt kan man grundlägga goda att knyta stimulanssparvanor genom ema till regelbundet sparande. Samma tankegångar finns bakom utformningen av de svenska sparstimulansema. Det som talar emot sådana mekanismer är att hushållen både i Tyskland och i Sverige förefaller bete sig tämligen rationellt om man ser t.ex. på sammansättningen på deras förmögenhetsportñljer och hur denna skiftar vid förändrade förhållanden. Ann-Marie Pålsson 1992 visar att de svenska hushållens taktiska portföljval stämmer väl överens med den optimala portföljen enligt rationella ekonomiska överväganden. Ett sådant beteende är knappast förenligt med bilden av oinformerade hushåll som behöver undervisas behovet sparande. om av

SOU 199297 Kan sparandet styras

Diagram 4.3 Hushållens sparkvot i Tyskland resp. fem stora industriländer

Procent

10 n

1 4 TYSKLAND 1 3

12-

10-

9 FEM STORA OECD-LÄNDER

8 - v . . . 1970 1975 1980 1985 1990

Anm. De fem övriga OECD-länderna är USA, Japan, Frankrike, Storbritannien och Kanada. Källa OECD.

Det tyska är selektivt i förhållande till vilka grupper man vill systemet nå. Det finns fördelnings- och fanuljepolitisk profil i de viktigaste en med inkomstprövning och varierande premiestorlek efter sparsystemen, antal bam. Man kan därigenom ha påverkat sparandet i grupper som normalt inte är särskilt sparbenägna. Det gäller t.ex. barnfamiljer. I Tyskland familjepolitiska stöd inte enbart som direkta bidrag, utan ges för att komma i åtnjutande av en del förmåner måste man prestera ett sparande. Någon heltäckande analys effekterna på det tyska sparandet av de av olika selektiva sparstimulansema har, såvitt kunnat finna, inte gjorts. Däremot finns det partiella studier specifika stimulansátgärder. av

Exempelvis har det tyska bosparsystemet varit föremål ñr en analys se

Börsch-Supan och Stahl, 1991, där utnyttjade det faktum att man villkoren varierat både mellan hushåll och över tiden för att separera effekten sparandet förändrade villkor just för bosparande. av Slutsatsen den studien att bosparsystemet har positiva nettoeffekter av var det tyska hushållssparandet. Bosparformen betraktas av hushållen inte på

134 Kan sparandet styras SOU 199;

som perfekt substitut till andra sparformer. Därför har de försämrade villkoren för bosparandet under 1980-talet haft negativa effekter det totala sparandet. Denna och andra studier tyder dock på att i förhållande till graden av subventioneringen är effekten på nettosparandet relativt måttlig. Trots en kraftig neddragning av subventionsgraden har inte heller

det totala hushållssparandet men väl bosparandet nämnvärt reducerats.

Omvänt skulle det således krävas stora subventioner för att öka hushållssparandet. Därmed är det också tveksamt om nettoeffekten på nationens sparande av den här typen av subventionering varit positiv. Studier av hushållssparandet i Japan och Kanada har kommit fram till

likartade slutsatser se Kawasaki, 1990 respektive Carroll och Summers,

1987. Även i Japan finns rad stöd för hushållssparandet i form en av sparavdrag och bonussystem. Liksom i Tyskland har omfattningen över tiden samvarierat med hushållssparandets storlek, varför det är svårt att särskilja vilken effekt de haft. De studier som gjorts indikerar att de har haft betydelse för de japanska hushållens sparbenägenhet, men att den är blygsam. I Kanada har den skattemässiga behandlingen av pensionssparandet varit mer generös än i USA. Detta har visat sig viktig förklaring vara en till varför Kanada har haft en mer positiv utvecklig hushållens av sparande. Men det är bara en bland flera faktorer som kan förklara skillnaden och den förklarar bara mindre del. en Sammanñittningvis kan vi dra slutsatsen att sparkvoten grundstyrs av läggande ekonomiska förhållanden och är svår att påverka med politiska medel. Stärkta sparmotiv och sänkt kapitalinkomstskatt kan dock vara verksamma medel. Selektiva sparstimulanser torde ha begränsade efñkter på den totala sparandenivån särskilt om man beaktar att finansieringen ytterst sker genom beskattning av hushållen. Fördelningen mellan olika sparformer år däremot lätt att påverka med sparstimulanser, Skatteregler m.m. Men sådana insatser har i regel en kostnad i termer av bredare skattekilar och försämrad effektivitet. Erfarenheterna från Tyskland talar inte emot dessa slutsatser. Den tyska sparutvecklingen har varit gynnsam, särskilt under 1980-talet. Men det finns en rad grundläggande faktorer, demograñ, förmögenhetssom utveckling m.m., som kan förklara detta. Det är däremot svårt att kvantifiera vilken roll de selektiva sparstimulanserna har spelat. Mycket tyder på att nivån på sparsubventionema inte påverkar hushållens totala sparande i någon nämnvärd omfattning. Med tanke på att den statsñnansiella kostnaden varit betydande är det tveksamt om dessa sparsystem haft någon positiv nettoeffekt på den tyska ekonomins totala sparande.

SOU 199297

5 slutsatser och

Sammanfattning, förslag

Det är inte trivialt hur väljer att mäta hushållens sparande och det man kan därför klokt att undvika alltför tvärsäkra omdömen om hur vara mycket det stigit eller fallit. Med detta i åtanke skall vi ändå våga oss på översiktsbild utvecklingen under de senaste 30 åren. Den kan se en av ungefär så här De svenska hushållens sparkvot föll kraftigt under den ut andra hälften 1960-talet, etablerades på nivå under 1970-talet av en ny och föll sedan åter mycket snabbt fram till 1988. Då skedde ett trendbrott och under åren 1989-91 pekar kurvan rakt uppåt. Allt tyder på att den

utvecklingen fortsätter också under detta år. Spardelegationen visade att denna utveckling, åtminstone fram till 1989 då delegationen lämnade sin slutrapport, till icke oväsentlig del kan en förklaras den reala inkomstutvecklingen, vilket också är vad vi skall av vänta utifrån teoretiska överväganden och ifrån empiriska undersökningar utförda i andra länder. Delegationen pekade vidare på annan viktig en förklaringsfaktor, nämligen att befolkningens struktur successivt ändrats så de åldersgrupper erfarenhetsmässigt mindre ökat relativt att som sparar de Även här finns gott teoretiskt och empiriskt grupper som sparar mer. l stöd för slutsatserna. Det är olika skäl svårare att på empirisk väg belysa hur uppbyggav pensionssystemen och i synnerhet då ATP-systemet påverkat naden av den långsiktigt

i

sparandet. Icke desto mindre förefaller det sannolikt att i hushållens sparande hänger nära med att det

f

fallande trenden samman i traditionellt viktigaste sparmotivet, nämligen sparandet för den egna ålderdomen, så kraftigt minskat i betydelse. Till detta kommer att

ATP-systemet konstruerades så, att vissa åldersgrupper under systemets j uppbyggnad fått betydande tillskott till sina livsinkomster, vilket medfört l deras sparkvot minskat. Under perioden från 1960 fram till idag har att detta allt att döma gett kraftigt negativa effekter hushållssparandet. av Det är heller inte osannolikt att övriga delar det socialförsäkringsav vi byggt efter kriget fått hushållen att i ökad utsträckning system upp sätta sin tillit till samhället när det gäller den ekonomiska tryggheten. Om detta är riktigt har hushållen kunna minska det kapital de annars skulle

136 Slutsatser och förslag SOU 1992

velat ha tillgängligt som säkerhet för oförutsedda händelser, t.ex. som sjukdom och arbetslöshet, vilket medfört ett minskat sparande. Även om det kan förefalla rimligt att hushållen uppfört sig på detta sätt finns emellertid inte några empiriska belägg för att de verkligen gjort så. Om vi ser på utvecklingen under 1980-talet har uppenbarligen de starka variationerna i hushållens förmögenheter haft betydelse ñr sparandet. De stora vårdestegringar av bl.a. aktier och fastigheter, kännetecknade som en stor del av 1980-talet fick, även de inte alltid realiserades, om sannolikt många hushåll att känna sig tillfreds med sitt samlade kapital och sålunda att minska sitt sparande räknat del den disponibla som av inkomsten, dvs. sin sparkvot. Å andra sidan bör de minskade förmögenhetsvärdena efter finanskrisen haft motsatt effekt. Den mycket markanta nedgången i sparandet under åren 1986-88 kan sättas i samband med kreditregleringens avveckling, då hushållen snabbt Ökade sin upplåning och delvis använde de lånade medlen till konsumtion. En sådan anpassning hushållens krediter är vad vi skall vänta av som följd av en avreglering, vi skall också vänta att dess effekter men blir Övergående. När hushållen införskaffat t.ex. de konsumentkapitalvaror de inte hade möjlighet att köpa under regleringstiden ökar de inte sin upplåning ytterligare, utan återgår till förut. Här att spara som finns därför rimligen en del av förklaringen till den kraftiga ökningen av sparandet efter 1988. Men det finns andra faktorer säkerligen haft ett än starkare som inflytande på hushållssparandets nivå under år. Det skattesenare nya systemet har gjort det väsentligt mer lönsamt för hushållen att och spara dyrare att låna, särskilt sett i samband med nedväxlingen från hög till låg inflation. Det man lånade under avregleringens första år försöker man nu efter förmåga betala tillbaka. Ett växande medvetande bristerna i om ATP-systemet har sannolikt ökat intresset för pensionssparande i egen regi. Den djupa lågkonjunkturen och en arbetslöshet är högre än de som flesta förvärvsarbetande tidigare upplevt har allt att döma ökat av hushållens osäkerhet om de framtida inkomsterna och därmed givit dem incitament till ökat sparande. Möjligen har den finansiella krisen verkat i samma riktning såtillvida att den ökat osäkerheten framtiden. om Vissa av de förändringar ligger bakom det ökade hushållssparandet som är av tydlig engångsnatur. Effekterna fallande ñrmögenhetsvården och av finansiell avreglering kan förväntas ebba ut relativt snabbt. Andra faktorer kan få positiva effekter på sparandet inte bara kortsiktigt utan också över en längre period. Den sänkta skatten på kapitalinkomster har

SOU 199297 Slutsatser och förslag

effekter hushållens val mellan sparande och konsumtion och påverkar det aggregerade hushållssparandet under lång tid. Ett ökat behov av kapitaluppbyggnad för den pensionen eller för att täcka av olika egna inkomstrisker, kan också ha långsiktiga konsekvenser för sparandet eftersom de påverkar hushållens relation mellan inkomst och önskad

fönnögenhet. 1980-talets förväntningar stadigt stigande inkomster har ersatts av om växande medvetenhet att vi under en period levt över våra en om tillgångar och att 1990-talet kan ñra med sig väsentligt lägre tillväxt i inkomsterna. Vi vet både från teoretiska överväganden och empiriska minskning i de förväntade framtida livsinkomstema erfarenheter att en kan mycket starka positiva effekter på sparandet. Men vi vet också att

förväntningar snabbt kan förändras. Lågkonjunktur och finanskris är förhoppningsvis övergående problem, kan tänkas lämna spår efter sig i form av en mer positiv syn på men sparandet än tidigare. Ett argument för sparstimulerande åtgärder har varit att under period visa hushållen nyttan av sparande med förhoppen sedan skall fortsätta alldeles på hand. Krisen i ningen att de spara egen början 1990-talet kan med den utgångspunkten ses som ett stort av sparstimulerande demonstrationseffekt som visar glädjen program, en sparande för trygghet vid oförutsedda händelser. Den har av eget visserligen formen piska än morot, effektiviteten av en snarare en men behöver inte var sämre. Samtidigt vi att förändringarna i befolkningens åldersstruktur på vet sikt verkar för ett minskat hushâllssparande. I det korta perspektivet drar också de inkomstminskningar följer på lågkonjunkturen ner som sparandet. Vi kan således konstatera ovanligt stor mängd förändringar i att en samhällsekonomin för närvarande påverkar hushållen och deras sparbeteende. Dessvärre har vi varken teoretiskt eller empiriskt underlag ñr säga vilka dessa effekter kommer att dominera under de att av som närmaste åren. En rimlig hypotes är dock att hushållssparandet förblir på relativt hög nivå och inte faller tillbaka till de låga tal som noterades en under 1980-talet. Till 1950-talsnivå på sparkvoten kommer vi en emellertid säkerligen inte, dels beroende att flera av 1950-talets viktiga sparmål försvunnit med framväxten välfärdsstaten, dels av befolkningens åldersstruktur även vid lika sparbeteende beroende på att medfört ett minskat aggregerat hushållssparande.

138 Slutsatser och förslag SOU 19929

Nu är det inte bara hushållssparandets nivå utan också dess sammansättning som är av intresse. Här kan man, återigen med risk ñr viss en generalisering, skissartat sammanfatta utvecklingen ungefär enligt följande Det finansiella sparandet föll från mitten 1950-talet till av mitten av 1970-talet för att sedan med undantag för avregleringsåren under 1980-talet åter öka. Det reala sparandet följer ett rakt motsatt mönster och visar en topp i mitten på l970-talet. Framför allt kan man peka på att l970-talet var det reala sparandets decennium medan det finansiella sparandet då under ett flertal år negativt. var Hushållssparandets sammansättning är mycket lättare att förklara och säkerligen också att påverka än dess nivå. Det är inte svårt att inse, och väl belagt i spardelegationens arbete, att hushållen är mycket känsliga för avkastningen när de väljer form för sitt sparande. Fördelningen mellan realt och finansiellt sparande är i hög grad en fråga om skattesystemets utfomming. Hög inflation, höga marginalskatter och obegränsade ränteavdrag gynnade det reala sparandet under 1970-talet och missgynnade det finansiella. Skattereformen i början 1980-talet, av den fallande inflationen och inte minst den senaste skattereformen har fått motsatt effekt, och det finansiella sparandet har ökat kraftigt. Som en följd av detta ställer hushållen idag en väsentligt större del sitt av sparande till andra sektorers förfogande man gjorde under 1970-talet.

Samhällsekonomiska överväganden

När talar man om hushållens sparande menar man i allmänhet skillnaden mellan deras inkomst och konsumtion. Det är också så vi på ser sparandet i denna studie. Men sparandet tolkas ibland också som hushållens sparkapital, dvs deras sparande under ett antal år summan av eller med andra ord deras förmögenhet. Sparmålet en årslön på banken är t.ex. ett mål för förmögenheten, inte ñr sparandet. Det är fullt men möjligt att tänka sig en ekonomi där alla hushåll har sin årslön på banken och är nöjda med det. Då blir hushållssparandet noll. För att inte komma fel i diskussionen sparandet i samhällsekonomin är det viktigt att om hålla isär begreppen förmögenhet och sparande. Det är lätt att konstatera att hushållssparandet fallit under lång en period även om en vändning trenden möjligen skett i slutet av av 1980-talet. Men i vilka avseenden kan säga att hushållssparandet inte bara fallit utan också är för litet samhällsekonomisk synvinkel Och ur hur kommer det sig i så fall att hushållen fattar sparbeslut som av allt att

SOU 199297 Slutsatser och förslag

döma är rationella deras synvinkel, ändå leder till att samhällets ur men sparande blir otillräckligt Om vill undvika ett patemalistiskt synsätt man staten bättre än hushållen är det viktigt att kunna svara inte där vet minst på den andra dessa frågor innan genom olika politiska av man åtgärder försöker korrigerahushållens beslut. Bristen på sparande brukar ofta uttryckas så, att vi inte med nuvarande

sparkvot har möjlighet att uppnå tillräckligt hög ekonomisk tillväxt en detta leder till stora underskott i bytesbalansen. Och vi har utan att otvetydigt låg tillväxt och otillfredsställande bytesbalanssituation. en en Men även tillväxttakten i ekonomin är lägre än vi skulle önska är om åtgärder för att stimulera hushållssparandet inte någon bra eller ens lämplig metod att komma till rätta med det problemet. Det hänger hushållen i ekonomi med fria kapitalrörelser med samman med att en andra finansiella institutioner placerar sitt sparande hjälp av banker och utomlands avkastningen på investeringar i Sverige inte är tillräckligt om Ökad tillväxt måste därför åstadkommas med andra medel än ökat hög. hushållssparande. Visserligen kan det viktigt för småñretagens vara försörjning riskkapital att hushållen har tillgång till en finansiell av förmögenhet, det hindrar inte att kapitalavkastningen måste vara i men paritet med utlandets investeringar och tillväxt skall komma till stånd. om Bytesbalansen påverkas definitionsmässigt positivt av ett ökat finansiellt sparande. Nu är det i och för sig fullt möjligt att finansiera även mycket

underskott i bytesbalansen på den internationella marknaden. Om stora bytesbalansunderskotten och det sparande importerar via dem är tecken avkastningen kapital i Sverige är tillräckligt hög för att attrahera på att utländska investerare, kan därför kosta på sig ganska stor skuld man en utlandet att detta behöver negativt. Underskotten leder mot utan vara då till investeringar och tillväxt gör det möjligt att klara räntor och som amorteringar. I Sverige är det emellertid inte så, utan våra underskott uppenbarligen till del fått finansiera privat och offentlig har stor konsumtion. Frågan bytesbalansunderskotten blir då, givet att de kan om finansieras, fråga hur inkomst och levnadsstandard skall fördelas en om och kommande generationer. Om vi lever över våra tillgångar mellan oss det betalas våra barn och barnbarn. Kanske har den tekniska måste av utvecklingen gjort de har råd till det utan att få det sämre ställt än vi, att alltför lite. Och framtida generationer lider alltid av men om det vet vi handikappet inte kunna med och fatta dagens beslut om hur att vara välståndet skall fördelas över tiden.

140 Slutsatser och förslag SOU 1992

Både när det gäller tillväxten och bytesbalansen är således frågan om den marginella avkastningen på kapital i Sverige jämfört med utlandet av central betydelse. Vad finns det då för anledning att tro att hushållen skulle fatta andra sparbeslut än de som ligger i samhällets intresse Den vanligaste orsaken är att samhället genom skattesystemet på olika sätt pressat in kilar mellan vad som är privatekonomiskt lönsamt och samhällsekonomiskt önskvärt. Under det tidigare skattesystemet detta ett mycket problem i var stort Sverige och det finns anledning att anta att hushållens sparbeslut blev kraftigt snedvridna, både när det gäller nivån sparandet och dess fördelning mellan realt och finansiellt sparande. Spardelegationen gjorde en noggrann genomgång av skatteproblematiken och delegationens viktigaste förslag hade alla anknytning till förändringar i skattesystemet. Delegationens förslag genomfördes i samband med skattereformen och de skattekilar som idag återstår är mycket små i jämförelse med tidigare. Inte heller avviker Sverige som tidigare markant från övriga industriländer i Europa. I huvudsak är därför denna orsak till avvikelse mellan privatekonomiskt och samhällsekonomiskt intresse undanröjd. Pensionssystemen och andra delar av det sociala skyddsnätet har också, till den del de är skatteñnansierade, drivit in kilar mellan den privatekonomiska och den samhällsekonomiska avkastningen arbete och av sparande. Men framför allt kan säga att ATP-systemet med den man konstruktion det ursprungligen fick gett upphov till målkonflikt mellan en å ena sidan en önskan att ge en tryggad ålderdom till hela befolkningen och å andra sidan en önskan att hushållen skall tillräckligt mycket spara för att undvika långvariga underskott i bytesbalansen och sålunda minskade inkomster för framtida generationer. pensionssystemet Om verkligen medverkat till att hushållssparandet sjunkit, vilket vi enligt analysen ovan har all anledning att förmoda, har samhället på detta sätt gett hushållen incitament mindre än vad är önskvärt att spara som ur andra synvinklar. Nu kan man naturligtvis angripa denna målkonflikt att öka det genom offentliga sparandet så att det kompenserar bortfallet i det privata. Så gjorde vi också i Sverige under 1960-talet och 1970-talets början, delvis genom ett överuttag av avgifter till ATP-systemet, fick bygga som upp ett ston fonderat sparande inom socialförsäkringssektom. Att fortsätta den vägen kräver till att börja med att det statliga sparandet ökar genom att budgetunderskotten minskar, vilket är önskvärt även andra ur synvinklar, men också att fortsatt uppbyggnad fonder sker inom en av socialförsäkringssektorn. Till en del är detta således politisk fråga. en

Slutsatser och förslag 141 SOU 199297

det ekonomiska systemet i ett antal Erfarenheterna har dock visat att

sparandet i stor utsträckning sker i avseenden fungerar sämre om

i hushållen. Ett offentligt sparande kan vara offentlig regi än om det sker

och de projekt i samhället där det i varje svårt att allokera till de sektorer

år invändning också kan riktas ögonblick får bäst avkastning. Det en som

fonder i privat regi. I ett pluralistiskt samhälle mot uppbyggnad av stora

på olika platser och med olika kunskaper kunna måste många människor

ekonomiska besluten, och det är inte möjligt om med och fatta de vara händer. När fonderna är offentliga finns sparandet samlas på alltför få

politiska än ekonomiska värderingar dessutom alltid en fara att snarare

kraven på samhällsekonomisk får påverka investeringsbesluten, dvs. att

borde från strikt ekonomisk synpunkt. lönsamhet sätts lägre än de

fonder under offentligt inflytande alltid en Slutligen innebär stora

hot det övriga näringslivet. maktfaktor, som kan upplevas som ett av

goda skäl för att inte öka det offentliga Det finns sålunda ett antal

för bortfallet i det privata. Ett obligasparandet i syfte att kompensera

emellertid inte ske i offentliga fonder.

toriskt pensionssparande behöver

pensionssystem, är obligatoriskt för Det är fullt möjligt att bygga ett som

arbetsgivarna, där administration alla och där avgifterna erläggs av men

och förvaltning de fonderade medlen hanteras av av försäkringarna av

konkurrerar med varandra. För detta olika privata försäkringsbolag som

svenska och internationella förebilder. Den finns ett antal väl fungerande

är densamma i vårt obligatoriska principiella organisationen som

där reglerna sätts samhället men hanteringen trañkförsäkiingssystem, av

privata sakförsäkringsbolagen. En önskan att försäkringarna sker i de av behöver således inte innebära att just

öka det allmänna pensionssparandet

det offentliga sparandet måste växa.

Ds 199245 är ett exempel

individuellt pensionssparande

Förslaget om

obligatoriskt system för privat pensionssparande kan

hur ett icke

komplettera de offentliga systemen. Det är ett system konstrueras för att

för hushållen när det gäller sparandets tillåter stor individuell frihet som välfärdshöjande komplement till försäkringsformer och därmed ett

förvaltning. Samtidigt kommer bolagens nödvändighet mer stereotypa av konkurrens i den finansiella sektorn, vilket det att medverka till en ökad

kostnaderna. Systemet innehåller dock bör höja effektiviteten och minska

det tillåter inte att individerna drar nytta inget försäkringselement, dvs.

med andra via de stora talens lag dela möjligheten att gemensamt av

därför inte ersätta traditionella pensionsförsâkringar,

livsriskema. Det kan

bara komplettera dem.

142 Slutsatser och förslag

Förslag och rekommendationer Under de senaste åren har mycket skett verkar för att höja hussom hållens sparande. Det nya skattesystemet i kombination med en lägre inflationstakt har påverkat både hushållens sparande och dess inriktning. Lågkonjunktur och stigande arbetslöshet, osäkerhet kring pensionssystemet och den finansiella krisen har därutöver bidragit till att förändra attitydema till sparande i positiv riktning. Sparandet i hushållen och särskilt det finansiella sparandet har också stigit mycket kraftigt. Men effekterna av såväl skattesystem attitydförändringar kan bara som utvärderas på längre sikt.Det finns därför anledning att i dagsläget vara mycket försiktig med ytterligare åtgärder i syfte att stimulera hushållssparandet. Om något eller år har vi rimligen bättre möjlighet ett par än idag att avgöra om stimulanser till hushållssparandet är nödvändiga. Dessutom är det sannolikt att ett ökat hushållssparande, dvs minskad en efterfrågan från hushållens sida, i nuläget skulle bidra till att fördjupa konjunktursvackan och sålunda negativt påverka sysselsättningen. En övergripande rekommendation är sålunda att tillsvidare avstå från åtgärder för att stimulera hushållssparandet och den följande diskussionen bör ses mot den bakgrunden. En viktig faktor som påverkar hushållens sparkvot är den reala inkomstutvecklingen. När inkomsterna faller i en lågkonjunktur bidrar detta till att sparandet blir mindre än det skulle blivit. När vi annars passerat botten på konjunktursvackan och när vi åter får igång tillväxten i ekonomin skall vi förvänta att sparandet i hushållen stiger. Ekonomisk tillväxt ger detta sätt ökat hushållssparande. Normalt tänker vi att oss orsakssambandet är det motsatta, nämligen att ett ökat hushållssparande ger ökad tillväxt, men som vi konstaterat i kapitel 3 har det orsakssambandet avsevärt försvagats genom kapitalmarknademas intemationalisering. Att få igång den ekonomiska tillväxten är därför utomordentlig av betydelse inte bara ur allmän synvinkel utan även för hushållssparandet. Det är inte en uppgift ñr denna utredning att diskutera strategier för ökad tillväxt, men har pekat på nödvändigheten att vinstläget i av näringslivet är tillräckligt högt för att den marginella avkastningen på kapital i Sverige skall vara i paritet med kostnaderna ñr att finansiera investeringar på den internationella marknaden. Vi har också konstaterat att de skattekilar som tidigare kraftigt snedvred relationen mellan kapitalavkastning och finansieringskostnad nu i allt väsentligt är borta.

SOU 199297 Slutsatser och förslag

Den viktigaste generella stimulansen till hushållssparandet har kommit

via sänkningen skatten på kapitalinkomster först till 30% och sedan av till 25 % Den har också minskat de skattekilar medför att hushållens som . sparbeslut blir ineffektiva samhällets synvinkel. Att ytterligare minska ur skatten på kapitalinkomster har mycket liten effekt på statsfmansema om hänsyn till de skattemässiga avdrag som samtidigt försvinner. De man tar fördelningspolitiska effekterna är också små. Ett ytterligare argument är skatten på vissa typer kapitalinkomster, i första hand på reavinster, att av väsentligt lägre i vissa andra länder i Europa, vilket kan leda till är skatteflykt. Dock ökar möjligheterna till skattearbitrage mellan arbets-

och kapitalinkomster skatten sänks ytterligare och dessa arbitrageom möjligheter bör närmare kartläggas innan ett sådant beslut fattas. En generell sänkning kapitalbeskattningen skulle minska den olikforav mighet i beskattningen realt och finansiellt sparande som återstår efter av skatteomläggningen och mycket kraftigt förstärks vid stigande som inflation. Redan vid 5% inflation blir den reala skatten på avkastningen

på finansiella tillgångar 67 % vilket är särskilt olyckligt om man i första , hand vill värna det sparande hushållen ställer till andra sektorers om som ñrfogande, dvs. det finansiella sparandet. Skall hushållen spara i

finansiella tillgångar måste villkoren rimligt stabila och inte till stor vara del beroende för hushållen opåverkbar faktor inflationsutveckav en som lingen. Som ett alternativ till generell sänkning av skatten en kapitalinkomster kan därför överväga att indexreglera skatten enligt man det förslag i SOU 198936 inflationskorrigerad inkomstsom gavs om beskattning. I utlandet är det inte ovanligt att t.ex. basen för reavinst-

beskattningen uppräknas med hänsyn till inflationen. Ett antal förmåner i Sverige är redan idag knutna till basbeloppet och därmed indexerade.

En indexreglering skatten på kapitalinkomster bör kunna ske utan att av förtroendet för regeringens anti-inflationspolitik rubbas. Selektiva sparstimulanser har prövats i ett antal länder, bl.a. Tyskland och Kanada, där dock subventionema i hög utsträckning avvecklats. nu I Sverige har vi bl.a. skattesparkonton försökt stimulera husgenom hållens sparande i finansiella tillgångar. I de utvärderingar som gjorts i

andra länder har effekterna på det totala hushållssparandet varit svåra

påvisa. Sannolikt är de relativt små trots att kostnaderna ñr staten att varit ansenliga. Vad lyckats med är att hushållen att omfördela man sitt sparande till de konton subventionerats, t.ex. bosparkonton. De som selektiva stimulansema kan sålunda ha varit effektiva som ett led i

bostadspolitiken de inte haft den önskade och förväntade även om

effekten på sparandet.

144 Slutsatser och förslag SOU 1992

Det kan mot bakgrund av vad sagts ifrågasättas selektiva som ovan om stimulanser av det slag som allemansparandet representerar verkligen påverkar hushållens sparkvot. Att de fått hushållen att flytta sitt sparande till de subventionerade formerna är däremot uppenbart. Med tanke på att andra faktorer och då inte minst det nya skattesystemet medverkat till en mycket kraftig ökning i hushållens finansiella sparande är det tveksamt om ett fortsatt selektivt stöd till de finansiella sparformerna kan motiveras. Subventionerna till allemanssparandet har minskat avsevärt under år utan att volymema nämnvärt påverkats. Återstående senare subventionselement borde kunna avvecklas, särskilt den generella om skatten på kapitalinkomster sänks eller indexeras. De selektiva stimulansema har ibland motiverats med att de under en period kan demonstrera för hushållen fördelen med sparande, och att hushållen sålunda själva kommer att fortsätta när stimulansema spara upphört. Det är tveksamt om hushållen verkligen är så okunniga om sparandets fördelar som detta argument ñrutsätter, även så men om skulle vara fallet bör det finnas väsentligt billigare sätt öka deras kunskap än sparsubventioner ur statskassan. Sammanfattningsvis förefaller det därför, mot bakgrund av utredningens uppdrag att studera olika möjligheter att öka hushållssparandet, naturligt att avråda från selektiva stimulanser till vissa former av sparande. En icke oväsentlig orsak till nedgången i hushållssparandet är av allt att döma att införandet av kollektiva pensioner och sannolikt även övriga delar av vårt socialförsäkringssystem gradvis tagit bort hushållens traditionella sparmål eller i alla fall gjort att de minskat i betydelse. I den utsträckning staten garanterar vår trygghet behöver vi inte själva samla ihop till ett sparkapital för att klara just detta. Om vill Öka det man privata sparandet är då en naturlig utgångspunkt att på olika sätt försöka återge hushållen deras förlorade sparincitament utan att därför överge den bastrygghet pensionssystem och andra försäkringssystem är avsedda som att garantera. Eftersom pensionssparandet utgör så dominerande del en av hushållens sparande är frågorna kring pensionssystemets utformning de absolut viktigaste. Man kan dela in hushållens pensionsskydd i tre nivåer. I botten finns det grundskydd folkpensionen och garanterar att inga som ges av som medborgare behöver lida nöd på sin ålderdom. Därutöver ligger ATP-systemet, är ett icke aktuariellt fördelningssystem där som pensionema har viss långtifrån fullständig anknytning till varje en men individs inkomster under arbetslivet. Därutöver finns frivilliga fonderade

Slutsatser och förslag SOU 199297

pensionslösningar olika slag. Hur gränserna mellan dessa nivåer dras av år konstruerat har stor betydelse för och hur framför allt ATP-systemet hushållens sparande. refonnering ATP-systemet behandlas för närvarande Frågan om en av parlamentarisk utredning och skall därför inte i detalj diskuteras aven ATP-systemet utgör det dominerande pensionsskyddet för här. Eftersom det emellertid synnerligen stor betydelse för de flesta hushåll är av hushållssparandet hur ändringar och tillägg i systemet konstrueras. angeläget är förändrat pensionssparande inom ramen för Särskilt att ett ATP konstrueras enligt aktuariella principer, så att inga eller utöver med överkompensation, uppmuntrar vissa ytterligare problem som minska sitt sparande, uppkommer. Ett aktuariellt ålderskategorier att raka rör mellan inbetalda avgifter och utbetalda system innebär varje individ. Det betyder att i ett sådant system inga pensioner för

inkomster inte är pensionsgrundande, vilket

avgifter kan tas ut för som bl.a. på inkomster över 7,5 basbelopp. Ett sker i nuvarande system har också fördelen att skattekilama elimineras, aktuariellt system avgifterna till systemet inte blir att betrakta som skatter. eftersom vill stimulera hushållen att själva spara bör vidare kompen- Om man sationsgraden i det reformerade ATP-systemet sättas relativt lågt, om hittills. Hushållen får då incitament att bygga ut sitt möjligt lägre än pensionsskydd med privata pensionsförsäkringar och arbetsmarknadens på olika sätt utveckla de avtalsmässiga premieparter får incitament att Samtidigt kan ju, så önskar, nivån på det reservsystemen. om man pensionsskyddet höjas utökad folkpension. grundläggande genom en tidigare påpekats, dessutom möjligt att bygga ut det Det är, som obligatoriska pensionssparandet med premiereservsystem som hanteras av i den privata sektorn. Ett vidgat utrymme för obligatorförsäkringsbolag pensionsförsäkringar administreras i den privata iska eller frivilliga som andra skäl, framför allt därför att det ökar sektorn är önskvärt även av sina pensionslösningar efter individuhushållens möjligheter att anpassa önskemål. Det gäller både konstruktionen av själva ella behov och och förvaltningen de fonderade medlen. pensionsförsäkringama av försäkringsbolag arbetar i konkurrens på marknaden har Privata som möjlighet utveckla speciella produkter som svarar mot större att offentliga system, inte är avsedda att hushållens efterfrågan än stora som individuellt eller gruppvis anpassade pensionslösningar. Privata erbjuda detta sätt komplettera de standardiserade pensionsförsäkringar kan

systemen.

146 Slutsatser och förslag SOU

199%

Om livförsäkringsbolagen i den privata sektorn skall få utökad roll en är det emellertid angeläget att de avregleras, så att konkurrens i verklig bemärkelse kan uppkomma. De svenska livbolagen har länge varit så starkt reglerade när det gäller utformningen av försäkringsproduktema att de inte haft möjlighet till en effektiv produktutveckling. Alla bolag säljer därför i stort sett produkter och tidigare skedde detta dessutom samma i ett väl etablerat samarbete. Eftersom inga vinster tätt utdelas från livbolagen har inga utanför branschen haft intresse att starta bolag av nya och konkurrens utifrån sålunda effektivt avskärmats. Inte heller har det varit möjligt för utländska bolag att komma in på marknaden. Det är därför av särskild vikt att sådana förutsättningar skapas, livbolag att nya kan etableras. Det fordrar bl.a. ett borttagande av vinstutdelningsñrbudet i livbolagen, vilket övervägs den sittande försäkringsutredningen. av Reglerna för sparande i privata pensionsñrsäkringar är idag komplicerade och omfattar bl.a. ñrbud mot belåning och mot att lyfta sparade belopp före 55 års ålder. Flera av, dessa regler förefaller föråldrade och hänger snarare samman med olika aspekter på det tidigare skattesystemet

än med överväganden kring hushållens pensionssparande. Det är Lex.

mycket tveksamt om det finns några samhällsekonomiska argument för att särbehandla sparande som binds i ett visst antal år. Utöver ett visst grundskydd som är nödvändigt och folkpension och ATP, bör som ges av hushållen själva kunna bestämma när och hur de skall använda sitt sparande. Pâ samma sätt förefaller frågan sparandet skall kunna om belånas mer att vara fråga för kreditinstituten än för staten. Det är en därför angeläget att regelverket kring det privata pensionssparande snarast ses över. Den subvention som idag till det privata pensionssparandet består ges dels i en skattekredit mellan premiebetalning och pensionsutbetalning, dels i reglerna ñr livbolagens beskattning pensionsförsâkringar. Det av förefaller inte orimligt att de återstående subventionselementen kan tas bort eller minskas, särskilt om den generella skatten på kapitalinkomster sänks eller indexeras. Här måste dock göras awägning en mot förhållandena i andra länder, där pensionssparandet och särskilt livbolagens fonder beskattas enligt särskilt förmånliga regler. När det gäller sjukförsäkring och arbetslöshetsförsäkring kan hushållens sparande stimuleras genom höjda självrisken eftersom sådana ökar den förmögenhet hushållen vill ha för att möta oförutsedda utgifter. Hur långt man vill gå i detta avseende blir fråga avvägning mot andra mål. en om Det bör emellertid påpekas att även självriskema i de offentliga om

Slutsatser och förslag 147 SOU 199297

försäkringssystemen höjs är det inget hindrar att privata försäkringssom utvecklas för hantera just den ökade självrisken. Försäklösningar att den effektiva formen för att via riskfördelning möta ringar är mest händelser, de behöver inte nödvändigtvis administreras oförutsedda men offentligt. i Sverige i jämförelse med andra länder mycket hög Vi har idag en bostadsstandard och det är följaktligen svårt att finna samhällsekonomiska

motiv för stimulera ett ökat bostadssparande, särskilt om detta är att finansiera nyproduktion bostäder. Spardelegationens arbete avsett att av sparstimulerande åtgärder inom det bostadspolitiska visade dessutom att mycket liten effekt på det totala hushållssparandet. Man kan området har hushållen omfördela sitt sparande, inte att öka det, möjligen få att men i linje med de synpunkter vi tidigare diskuterat. Med hushållsvilket år utgångspunkt finns det därför anledning att avråda från sparandet som selektiva sparstimulanser inom bostadssektom. informationsinsatser kan viktiga för att förstärka de Begränsade vara attityder till sparande vi för närvarande ser i alltmer positiva som Särskilt gäller detta ungdomen, vuxit upp i en tid när samhället. som offentliga sektorn kommit att upplevas en självklar service från den som och de traditionella sparmâlen blivit alltmer otydliga. Eftersom rättighet utformas olika till olika i samhället är det information måste grupper kartlägga attityder och attitydförändringar innan önskvärt att närmare görs. Insatsema bör syfta till att informera om motiven sådana insatser privat sparande, inte till att presentera olika sparformer. Det för men överlåtas åt de konkurrerande företagen på marknaden. För senare kan undvika förmyndarståmpeln bör sparinformationen inte ha staten som att utformas och utsändas från någon oberoende institution avsändare utan av på marknaden.

SOU 199297

Referenser

och Edin P-A. 1989, Skattesystemet, hushållens portföljval och Agell prisbildningen på kapitalmarknaden, SOU 198933, bilaga 3.

Agell och Edin P-A. 1990, Marginal Taxes and the Asset Portfolios

Swedish Households, Scandinavian Journal of Economics Vol 92.

Atkinson A.B. 1987, Income Maintenance and Social Insurance i Auerbach och Feldstein M, Handbook of Public Economics, North- A Holland.

och Turner B. 1989, Hushållens sparande och bostads- Bentzel R. finansieringen, expertrapport till spardelegationens sparundersökning.

L. 1988, Hushållens sparande och konsumtion, expertrapport till Berg spardelegationens sparundersökning.

L. och Grip G. 1991, Frivilligt försäkringssparande och hus- Berg hållens sparande, Folksams samhällsstudier, Arlöv.

L. och Bergström R. 1992, The Consumption Boom the 80ies Berg Sweden Explained Error Correction Type Models, Working Paper in nationalekonomiska institutionen Uppsala universitet, under publicering.

Blades D.W. and Sturm P.H. The Consept and Measurement Savings and other Industrialized Countries i Saving and The United States Policy, Conference series No 25, Federal Reserv Bank of Government Boston.

and Stahl K. 1991, Do Savings Programs Dedicated Börsch-Supan A. Home-ownership Increase Personal Savings, Journal of Political to Economy.

150 Referenser SOU 1992

Carroll C. and Summers L. 1987, Why Have Private Savings Rates in the United States and Canada Diverged, Journal of Monetary Economics No 20.

Ds 199245 Individuellt pensionssparande. Elmeskov J., Shafer and Tease W. 1991, Saving Trends and Measurement Issues, OECD Working Papers No 105.

Englund 1987, Bör kapital- och arbetsinkontster beskattas lika, Ekonomisk Debatt No 3.

Feldstein M. 1974, Social Security, Induced Retinement and Aggregate Capital Accumulation, Journal of Political Economy Vol 82 September- October.

Feldstein M. and Horioka C.Y. 1980, Domestic Saving and International Capital Flows, Economic Journal vol 90.

Fukao M. and Hanazaki M. 1987, Internationalisation Financial

Markets and the Allocation of Capital, OECD Economic Studies No

Friedman M. 1957, A Theory the Consumption Function, Princeton University Press.

Graham 1987, International Dijferences in Saving Rates and the Life

Cycle Hypothesis, European Economic Review No 31.

Henrekson M. 1992, Sveriges tillväxtproblent, SNS Förlag.

Horioka C.Y. 1987, Why Japans Private Saving Rate so High, i Sato, R. and Negeshi, T. red Japanese Economic Research Academic Press Harcourt Bruce Javanovich Japan, Tokyo.

Kawasaki K. 1990, The Saving Behaviour Japanese Households, OECD Working Papers.

Keynes J.M. 1936, General Theory Employment, Interest and Money, Haicourt Bmce

199297 Referenser 15 1

SOU

Layard P.R.G. and Walters A.A. 1978, Microeconomic Theory, McGraw-l-lill.

Leimer D, and Lesnoy S. 1982, Social Security and Private Saving New Time-Series Evidence, Journal of Polotical Economy Vol 90 June. Lindbeck A. 1992, Tillväxt, produktivitet och pensioner, under publicering.

Modigliani and Brumberg R. 1954, Utility Attalysis and the Consumption Function An interpretation Cross-section Data, i Kurihara K. ed Post-Keynesian Economics, New Brunswick, Rutgers University Press.

Modigliani 1986, Life Cycle, Individual Thriji and the Vlêalth

Nations, American Economic Review vol. 76 no 3.

OECD 1987, Economic Studies No

OECD 1991, Taxing Profits in a Global Economy.

M. 1991, Hur bör skattesystemet utformat i Björklund

Persson vara mil. Skatter och offentlig sektor, SNS förlag.

Pålsson A-M. 1988, lárför så lite, Ekonomisk Debatt Nr 5. sparar Pålsson A-M. 1992, Portföljval och sparande risk och avkastning, - Folksams samhällsstudier.

Smith R. 1990, Factors Ajfecting Saving, Policy Tools, and Tax Reform, IMF Staff Papers vol. 37 No

SOU 1989 11 Hushállssparandet Huvudrapport från spardelegationens sparundersökning.

SOU 198936 Inflationskorrigerad inkomstbeskattning.

SOU 199045 Kapitalavkastningen i bytesbalansen.

SOU 199247 Avreglerad bostadsmarknad del II.

152 Referenser SOU 199

Ståhlberg A-C. 1988, Pensionssystemets inverkan på hushållens sparande, Expertrapport till spardelegationens sparundersökning.

Ståhlberg A-C. 1989, Problem med AIP, Ekonomisk Debatt No 5. Söderström, H.T. red., Henrekson M., Jakobsson U. och Persson M. 1992, Tillväxt utan gränser, KonjunkIun-ádets rapport 1992, SNS förlag.

Söderström H.T. 1980, lâlutanegleringen och de reala kapitalrärelsersamhälLsekonomiska ejfelaer, bilaga till Valutareglering och nas ekonomisk politik SOU 198051.

Wijkman P.M. 1971, Capital Movements and Economic Development, Seminar Paper No 5 Institutet för internationell ekonomi Stockholms universitet.

SOU 199297

1 Bilaga

Utredningens direktiv

Utredning ökat hushållssparande om

Dir 1992 11

Beslut vid regeringssammanträde 1992-02-20

Statsrådet Lundgren, anför.

Mitt förslag Dagens sparande lägger grunden för vårt framtida välstånd. Sparandet bygger samhällets tillgångar i form inhemskt realkapital och upp av tillgodohavanden i utlandet. svenska hushållens sparande är alltför lågt. Ett ökat och breddat De hushâllssparande är önskvärt för att stärka marknadsekonomins funktionsför öka hushållens ekonomiska valfrihet och oberoende. sätt samt att Jag föreslår särskild utredare tillsätts för att analysera sparandets att en samhällsekonomiska betydelse och överväga vilka strukturella åtgärder kan vidtas för att öka hushâllssparandet. som

Bakgrund Sparandet i ekonomi är avgörande för framtida konsumtionsmöjligen heter. Sparandets omfattning har stor betydelse för förmögenhetstillväxten och därmed inkomstutvecklingen i samhället. Ett högt sparande möjliggör investeringar, skuldsättning behöver uppkomma. Sparandet består utan att dels finansiellt sparande, dels realt sparande. Finansiellt sparande är av

154 Bilaga 1 sou 1992

vad man i regel förknippar med sparande. Ett positivt finansiellt hushållssparande innebär att hushållen avstår från reala och resurser, lånar ut sitt kapital till andra sektorer ekonomin i utbyte mot framtida av högre konsumtion. Realt sparande i hushållssektom innebär att hushållen ökar sin egen kapitalbildning främst genom investeringar i fast egendom.

Bytesbalansen utgör måttstock på det finansiella sparandet i

en ekonomin och dess saldo år definitionsmässigt lika med det totala sparandet i ekonomin minskat med investeringarna. Under de första årtiondena efterkrigstiden den svenska av var ekonomin, vad gäller sparande och investeringar, i stort sett i balans. Vid en internationell jämförelse var sparkvoten hög i Sverige under dessa decennier. I stort sett varje år sedan mitten på 1970-talet har bytesbalansen visat underskott. Sådana permanenta underskott i bytesbalansen är under vissa omständigheter oroande. Jag återkommer i det följande till denna fråga. Under de senaste decennierna har det offentliga sparandet ökat i omfattning. AP-fonden inrättades år 1960. ATP-systemet bygger emellertid inte att medel fonderas för att täcka kostnaderna för framtida pensionsutbetalningar, utan dessa finansieras med pensionsavgifter som betalas in av den förvärvsarbetande generationen. Statens utfástelser i ATP-systemet försvagar således hushållens motiv för eget pensionssparande och bidrar därmed till ett lågt totalt sparande i ekonomin. Sparandet är för lågt i förhållande till den förmögenhetsuppbyggnad som behövs för att framtida pensionärers behov skall tillgodoses, utan att kommande yngre generationers konsumtionsutrymme inskränks alltför mycket. Ett genomgående kännetecken för de senaste decenniemas ekonomiska politik år att staten har gjort utfåstelser framtida utbetalningar utan om att detta har motsvarats av ett kompenserande offentligt finansiellt sparande. Även för andra livssituationer än ålderdomen, såsom vid t.ex. sjukdom, studier eller anskaffanadet bostad, har staten lämnat av utfástelser om inkomstsstöd. Därmed har också motiven för enskilt sparande minskat. I en ekonomi som i liten utsträckning är integrerad med internationella kapitalmarknader medför ett lågt sparande att investeringsvolymen blir låg. En stor offentlig sektor leder då till motsvarande utträngning en av den privata sektorn. Vid ett stort utbyte med omvärldens kapitalnrarknader, vilket kännetecknar den svenska ekonomin idag, medför intemationaliseringen kapitalmarknadema att sparande och investerav

199297 Bilaga 1 SOU

balansera vid varje tidpunkt för varje enskilt ingar längre behöver inom land kan finansieras med sparande i land. Investeringar ett Förväntningar på långsiktig kapitalavkastning på investeringar omvärlden. landet blir styrande för investeringsutvecklingen, snarare än nivån inom på det inhemska sparandet. Under förutsättning hushåll och företag själva fattar välgrundade att konsumtion och investeringar över tiden blir den avgörande beslut om för upprätthållande den samhällsekonomiska balansen att den faktorn av offentliga sektorns budget är i jämvikt på lång sikt. Ett långvarigt budgetunderskott kan indikera strukturella eller stabiliseringspolitiska

problem och utgör, i kombination med otillräcklig finansiering av en offentlig konsumtion utfästelser framtida offentliga löpande samt om allvarligt tecken på att sparandet i ekonomin är för transfereringar, ett lågt. Spardelegationens betänkande SOU 198911 Hushållssparandet i I Sverige konstaterades hushållens totala sparande successivt minskat att decennierna och sparkvoten under de sista åren på under de senaste att 1980-talet varit negativ. Utredningen pekade bl.a. på att skattet.o.m. i kombination med hög inflationstakt missgynnat enskilt systemet en antydde utredningen att ATP-systemet, den sparande. Dessutom utbyggnaden det sociala skyddsnätet och den höga graden successiva av bostadssubventioner minskade hushållens sparande. Risken för av inkomstbortfall har minskat vilket medfört att buffertsparandet sjunkit.

öka hushållssparandet föreslog utredningen ändringar i skatte- För att vilket är inleddes i och med skattereformen. systemet, en process som Vidare föreslog delegationen någon typ fonderat tilläggspensionsav Delegationen föreslog även informationsinsatser och sparande i system. skolan. två åren har fárbättring i hushållens sparkvot Under de senaste en och den blev år 1991 positiv. En orsak till detta torde kunnat märkas skattereformen har ökat hushållens räntekänslighet genom att vara som kapitalinkomstskatten sänkts till 30% samtidigt värdet av räntesom minskat i motsvarande grad. Detta har resulterat i en ökad avdragen har försiktighet vad gäller upptagandet lån och lett till ökat amorav nya teringssparande. En effekt skattereformen är att det finansiella annan av bekostnad det reala sparandet, dvs. sparande i fast sparandet ökat på av egendom. Trots de årens sparandeförbåttring âr hushållens senare sparande alltför lågt, i synnerhet vid jämförelse med nivån på en hushållssparandet i omvärlden.

156 Bilaga 1 soU 1992

Ett spritt sparande och ägande hos hushållen motverkar maktkoncentration och bidrar till en ökad effektivitet på kapitalmarknaden, vilket i sin tur ökar förutsättningarna för att ekonomin skall utvecklas och förändras. Ett ökat och breddat sparande har även andra fördelar. En sparbuffert för oförutsedda utgifter ökar hushållens oberoende och skapar därmed en ökad valfrihet och möjlighet att gripa tillfället i flykten.

Regeringens sparpolitik. Min utgångspunkt är att det behövs strukturella åtgärder förbättrar som balansen mellan offentliga inkomster och utgifter. Samtidigt behöver de enskildas inflytande över centrala sparbeslut stärkas. Min mening är att det finansiella sparandet i ekonomin huvudsakligen skall ske inom hushållssektom. Målet för regeringens sparpolitik är förutsättningar för varje att ge hushåll att på sikt bygga ett sparkapital motsvarar årslön. För upp som en att uppnå detta mål krävs stärkta motiv för hushållssparande och att hushållen har medel att avsätta till sparande. Ambitionen är därför att sänka det totala skattetrycket, för att därigenom öka hushållens disponibla inomster. Det är samtidigt viktigt att medborgarna har grundläggande en social trygghet som säkerställs staten. av Trygghetssystemen behöver ökade kopplingar mellan avgifterna till systemen och vad den enskilde får ut dem. Över huvud behöver av taget den enskildes möjligheter att ta för exempelvis sin pension och sitt ansvar boende stärkas. Oberoende av andra sparmotiv jag att det år anser betydelsefullt att det offentliga inflytandet på dessa områden begränsas till fördel för de enskildas valfrihet. För att åstadkomma ett ökat hushållssparande är det således nödvändigt att ge de enskilda individerna större inflytande över hur grundläggande sparmål skall uppnås. Det är möjligt att villkoren för sparandet även i andra avseenden behöver förbättras. En stabil ekonomisk politik med målet att varaktigt inflationen är viktig grund för att stimulera ner en sparandet. Stabila regler och låg skatt sparande är ytterligare förutsättningar. För att öka sparandet hos kommande generationer bör barn och ungdomar fostras till ökad sparmedvetenhet. Det innebär bl.a. att de måste göras medvetna om de ekonomiska samband som påverkar en hushållsekonomi. Ett delmål för den ekonomiska politiken är att skapa allmänt gynnsamma villkor för sparande. Därutöver kan det finnas anledning att

Bilaga 1 SOU 199297

långsiktigt sparande inom särskilt angelägna områden. En stimulera ett avvägning måste dock göras mellan att skapa så goda generella villkor möjligt, där individerna för besluten om sparmål för sparande som svarar och selektiva sparstimulanser för särskilt angelägna och sparobjekt, sparmål. frivilliga pensionssparandet kommer även fortsättningsvis att vara Det skattegynnat att det beskattas lägre än annat sparande. Frågan om genom pensionssparande behandlas för närvarande arbetsgrupp i breddat av en Finansdepartementet. reformering ATP-systemet skall behandlas av en Frågan om en av parlamentarisk beredning. Möjligheterna att öka det individuella sparandet inom för det obligatoriska pensionssystemet kommer ramen därvid att behandlas. i fråga bostadspolitiken mål att varje hushåll Regeringen har om som ha möjlighet äga sin bostad. Hushållen får på så sätt större skall att egen drift och förvaltning och kan därmed bl.a. mera direkt inflytande över boendekostnader. Inom regeringskansliet pågår ett arbete påverka sina förbättra möjligheterna att omvandla hyresrätter till bostadsrätter. med att En ökad möjlighet att bestämma över sin bostad ger ett bättre resursutbostadsbeståndet. En önskvärd förutsättning vid köp av egen nyttjande av hushållen har sparad grundplåt. Frågan om bostad är att en egen roll i boendet beaktas i samband med utarbetandet av den sparandets bostadsñnansieringen, är planerad att träda i kraft år 1993. framtida som tillkallat särskild utredare för att belysa denna fråga Regeringen har en Fi 19911. riskkapitalförsörjningen till näringslivet är ytterligare ett Förbättring av regeringen särskilda insatser är motiverade. område där anser att redan föreslagit rad åtgärder i denna riktning. Förslag Regeringen har en för underlätta rikkapitalförsörjningen främst för har också aviserats att mindre företag. särskild utredare bör tillkallas för att från allmänna utgångs- En nu sparandets samhällsekonomiska roll. Utredaren bör punkter analysera vilka åtgärder kan öka hushållens finansiella också överväga som sparande.

Närmare om utredningsarbetet.

bör analysera vilka åtgärder kan övervägas för att Utredaren som skall öka. samspelet mellan å sidan den offentliga hushållssparandet ena

rss Bilaga 1 SOU 1992

sektorns åtaganden och formerna för finansiering av dessa och å andra sidan de enskildas sparbeslut skall behandlas. Utredaren bör därvid särskilt beakta regeringens strävan att öka de enskildas inflytande över spar- och konsumtionsbesluten i ekonomin. Utredaren bör belysa vilka effekter ett ökat inslag hushállssparande får för samhällsekonomin. av Utredaren skall vidare analysera effekterna selektiva respektive av generella sparstimulanser. En viktig utgångspunkt för ñreslagna åtgärder är att de bör främja det totala sparandet. Utredaren bör ta hänsyn till att det statsfinansiella läget sätter mycket snäva gränser för i vilken

omfattning subventionering av sparandet kan ske. Åtgärderna måste också

vara i överensstämmelse med de grundläggande principer likformigom het och enhetlighet som varit vägledande för utformningen det av nuvarande skattesystemet. En annan utgångspunkt är att regelsystemet för sparande och beskattningen av detsamma totalt sett inte görs mer komplicerat. I stället är förenklingar angelägna. Utredaren bör hålla sig informerad av dem som svarar för arbetet med det framtida pensionssystemet, ett breddat pensionssparande och det framtida stödet till bostadsfinansieringen. Utredaren bör även ta del de resultat av som spardelegationen presenterade. För utredaren gäller direktiven till samtliga kommittéer och särskilda utredare angående utredningsförslagens inriktning dir. 19845 och om beaktande av EG-aspekter dir. 198843. Utredarens arbete bör bedrivas skyndsamt och slutfört före vara utgången av juni 1992.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag anfört hemställer jag att regeringen nu . bemyndigar chefen för Finansdepartementet .

att tillkalla en särskild utredare omfattad kommittéförordningen - av 1976119 med uppdrag att utreda vilka åtgärder kan vidtas för - som att Öka hushâllssparandet. att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt den utredaren. Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall belasta sjunde huvudtitelns anslag Utredningar m.m.

Bilaga 1 159 SOU 199297

Beslut till föredragandens överväganden och bifaller Regeringen ansluter sig hans hemställan.

1992 Statens offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Grundutbildningens 37. Psykiatrinoch dess patienter levnadsförhlllandcll. Frihet - ansvar - kompetens. villkor i högskolan. U. vårdens innehålloch utveckling.S. risker. Ett seminarium varförvi 38. Fristående skolor. Bidrag och elevavgitta. U. Regler för om föroreningar innein ute. M. 39. Begreppet arbetsskada. tillåtermer situationi kommunerna 40. Risk-och skadehantering i statlig vuksamhet. Fi. Psykiskt stördas probleminventering socialtjänstens 4l.Angaende vattenskotrar. M.

Koncession för forsikringssammanslutningar. Fi. Development. M. 44. Resurser för högskolans grundutbildning. U. Ny mervñrdesskattelag. 45. Miljöfarligt avfall ansvar och riktlinjer. M. Motiv. Del - - Livskvalitetför psykiskt långtidssjuka forskning Författningstext och bilagor. Del Fi. 46. - - stöd och vard.S. 7. Kompetensutveckling en nationell strategiA kring service. - Fastighetstaxering Bostadsrätter. FL 47. Avreglerad bostadsmarknad. Del ll. Fi. m.m.- Ekonomi och rätt i kyrkan. C. 48. Effektivare statistikstyming Den statliga rundradiosândningar. Ku. statistikens finansiering och samordning. Fi. 10. Ett nytt bolagför 49.EE.°.-anpassning av marknadsföringslagstifmingen. ll. Fastighetsskatt. Fi.

12. Konstnärlig högskoleutbildning. U. C 50. Avgifter och högkostnadsskydd inom äldre- och 13. Bundna aktie.Ju. 14. Mindre kadmium i handelsgödsel. Jo. handikappomsorgen. S

ledarskap i högskolan några 5l.Översyn av sjopolisen. Ju. 15. Ledningoch perspektiv och möjligheter. U. 52.Ett samhälle för alla

16.Kroppen efter döden.S. 53.Skatt dieselolja. Fi.

obduktionen i S4.Merför mindre nya styrformer för barn- och 17.Den sista undersökningen - ett psykologiskt perspektiv. S. ungdomspolitiken. C.

Tvångsvard i socialtjänsten och innehåll.S. 55.Radför forskning transporter om och 18. - ansvar 19. ungtidsutredrtingen 1992. FL kommunikation. K.

hundskola Ombildning från myndighet till Radför forskning transporter om och 20.Statens aktiebolag. S. kommunikation. Bilagor. K.

21. Bostadsstöd till pensionärer. S6. Färjoroch farleder. K.

kreditupplysningslagen. Ju. 57. Beskattning av vissa naturaförmaner m.m. Ft. 22. EES-anpassning av tulldatoriseringen Fi. 58. Miljöskulden. En rapportom hur miljöskulden 23. Kontrollfrâgor i m.m. Avreglerad bostadsmarknad. Fi. utvecklas om vi ingentinggör. M. 24. 25. Utvärdering försöksverksamheten med 11-årig 59. Lliraruppdraget. U. av yrkesinriktad utbildningi gymnasieskolan. U. 60. Enklare reglerför statsanstållda. Fi.

kvalifikationsreglea i 6LEtt reformerat aklagarvlsende. Del.A och B. Ju. 26. Rätten till folkpension förhållanden. 62 Forskning och utveckling för totalförsvaret förslag internationella - 27. Årsarbetstid. A. till åtgärder. Fo.

Kartläggning kasinospel enligt internationella 63. Regionala roller en perspektivstudie. C. 28. av - - 64. Utsikt mot framtidens regioner sju debattinlägg. C. regler. Fi. - 29. Smittskyddsinstitutet ny organisation för Sveriges 65.Kartboken. C. - C. nationella smittskyddsfunktioner. 66. Västsverige region i utveckling. - Kreditförsäkring Några aktuellaproblem. Fi. 67.Fortsatt reformering av företagsbeskatmingert. Del 30. - 31. Lagstiftning om satellitsändningar av Ft.

TV-programKu. 68. Långsiktig miljöforskning. M.

K. 69. Meningsfull vistelse asylförlåggning. Ku. 32.Nya Inlandsbanan 33. Kasinospelsverksamhet i folkrorelsemas tjänst C. 70.Telelag. K.

Fastighetsdatasysternets datorstrukutr. M. 71. Bostadsfönnedling i nya former. Fi. 34. 35.Kart- och mñmingsutbildningar i skottet-mer. M. 72.Det kommunala medlemskapet C. nya

36. Radiooch TV i ett. Ku

Statens offentliga utredningar 1992

Kronologgk förteckning

73.Välfärdochvalfrihet- service.stödochvårdför psykisktstörda.S. 74.Provaprivat ProvningochmätteknikinomSPoch - SMPi europaperspektiv. N. 75.Ekonomisk politikunderkriserochi krig.Fi. 76.Skogspolitiken inför2000-talet. Huvudbetlnkande. Skogspolitiken inför2000-talet. BilagorL Skogspolitiken inför2000-talet. BilagorII. Jo. 77.Psykisktstördaisocialförsäkringen kunskaps- - ett underlag. S. 78.Utredningar vissainternationella om insolvensfrågor.Ju 79.Statens fastigheter ochlokaler ny organisation Fi. - 80.Kriminologisk ochkriminalpolitisk forskning.Ju. 81.Trafikpolisen mer in dubbelt battre.Ju. 82.Genteknik en unnaning. Ju - 83.Aktiebolagslagen ochEG.Ju. 84.Ersättning förkränkning genom brott.Ju. 85.Förvaltning försvarsfastigheter. av F6. 86.Ett nytt betygssystem. U. 87. Åtgärder för att förbereda Sveriges jordbruk och livsmedelsindustri förEG förslag om vegeta- biliesektorn. livsmedelsexporten ochdenekologiska produktionen. Jo. 88.Veterinärverksamhetbehov.organisation och finansiering. Jo. 89.Bostadsbidragenklare rättvisare billigare - - - 90.Biobránslen för framtiden. Jo. 91.Biobränslen förframtiden.Bilagedel. Jo. 92.Pliktleverans. U. 93.Svenskskolai världen.U. 94.Skolaförbildning.U. 95.Densvenska marknaden to pmjektkapitalstatens nuvarande ochframtidaroll. N. 96.Förbud mot etniskdiskriminering i arbetslivet. Ku. 97.Spararvi for lite Hushållssparandet i samhälls ekonomin. Fi.

1992 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Kommunikationsdepartementet Justitiedepartementet

Nya Inlandsbanan. [32] Bundna aktier. [13] Rådför forskning transporter om och kommunikation. EES-anpassning av kreditupplysningslagen. [22] Rådför forskning transporter om och kommunikation. Översyn av sjöpolisen. [51] åklagarvåsende. DelA och B. [61] Bilagor. [55] Ett reformerat Färjor och farleder. [se] Utredningen om vissa internationella insolvens- [78] Telelag. [70] frågor.

Kriminologiskoch kriminalpolitisk forskning. [80] Finansdepartementet Trafikpolisen mer än dubbeltbättre [81] [82] koncession för försäkringssammanslumingar. [5] Genteknik en utmaning. - Aktiebolagslagen och EG.[83] Ny mervardesskattelag.

Ersättning för kränkning genom brott. [84] Motiv. Del - Författningstext och bilagor. Del [6] - Försvarsdepartementet Fastighetstaxering Bostadsrätter. [8] m.m.-

Forskning och utvecklingför totalförsvaret förslag Fastighetsskatt. lAngtidsun-edningen 1992. [19] till åtgärder. [62] Kontrollfrågor i tulldatoriseringen m.m. [23] Förvaltningav försvarsfastigheter. [85] Avreglerad bostadsmarknad. [ZA]

Socialdepartementet Kartläggning av kasinospel enligt internationella regler. [28] Psykiskt stördas situationikommunerna Kreditforsålcring Några aktuella problem. [30] probleminventering ur socialtjänstens perspektiv. [3] - -en Risk- och skadehantuing i statlig verksamhet. [40] Psykiatrini Nord ett jämförande perspektiv. [4] - Avreglerad bostadsmarknad, Del II. [47] Kroppen efter döden. [16] Effektivare statistikstyming Den statliga statistikens Den sista undersökningen obduktionen i ett - - finansiering och samordning. [48] psykologiskt perspektiv. [17] [18] Skatt på dieselolja. [53] Tvångsvård i socialtjänsten ansvar och innehåll - Beskattning vissa naturaförmåner m.m. [57] hundskola. ombildning från myndighet till av Statens [60] Enklare reglerför statsanställda. aktiebolag. [20] Fortsatt reformering av företagsbeskatmingert Del Bostadsstöd till pensionärer. [21] kvalifikationsregler i [67] Rätten till folkpension - Bostadsförmedling i nya former. [71] internationella förhållanden. [26] Ekonomisk politikunder kriser och i krig. [75] Smittskyddsinstitutet ny organisation för Sveriges - Statens fastigheter och lokaler ny organisation. [79] nationella smittskyddsfunktioner. [29] - Sparar vi för lite Hushållssparandet i samhälls- Psykiatrinochdess patienter levnadsförhållanden, - ekonomin [97] vårdens innehålloch utveckling. [37]

Begreppet arbetsskada [39] Utbildningsdepartementet

Livskvalitet för psykiskt långtidssjuka Frihet ansvar kompetens. Grundutbildningens villkor forskning kring service.stödoch vård. [46] - - - i högskolan. [1] Avgifter och högkostnadsskydd inom äldre och Konsmartig högskoleutbildning. [12] handikappomsorgen. [50] Ledning och ledarskap i högskolan några perspektiv Ett samhålle föralla. [52] stödoch vårdför och möjligheter. [15] Välfärd och valfrihet - service. Utvärdering av forsoksverksamheten med 3-Irig psykisktstörda [73] yrkesinriktad utbildning i gymnasieskolan [25] Psykisktstördai socialförsäkringen ett kunskaps- - elevavgifter. [38] Fristående skolor. Bidrag och underlag. [77] Resurser for högskolans grundutbildning. [44] Bostadsbidrag enklare rättvisare billigare. [89] - - - Läraruppdraget. [59]

Ettnytt betygssystem. [86]

Statens offentliga utredningar 1992

Systematisk

förteckning

Pliktlcverans. [92] Miljö- och naturresursdepartemente Svenskskolai världen.[93] Skolaförbildning.[94] Reglerförrisker.Ettseminarium varförvi tillåter om mer föroreningar inne ln ute. [2] Jordbruksdepartementet Fastighetsdatasystemets datorstrukntr. [34] Kart-ochmltningsutbildningar inya skolformer.[35] Mindrekadmiumihandelsgödsel. [14] Angående vattenskotrar. Skogspolitiken inför2000-talet. Huvudbetánkande. Kretslopp BasenförhållbarStadsutveckling. - [42] [76] EeocyclesTheBasisof Sustainable - UrbanDevelop- Skogspolitiken inför2000-talet. Bilagor [76] ment. [43] Skogspolitiken inför2000-talet. BilagorII. [76] Miljöfarligtavfall ansvar ochriktlinjer.[45] Åtgärder för m förbereda Sveriges jordbruk och - Miljöskulden. En rapportom hurmiljöskulden utveck livsmedelsindustri förEG-förslag om vegetabilielas om vi ingenting gör. [58] sektorn.livsmedelsexporten ochdenekologiska Långsiktigmiljñforskning, [68] produktionen. [87] Veterinärverksamhetbehov,organisation och finansiering. [88] Biobrånslen förframtiden.[90] Biobränslelör framtiden. Bilagedel.[91]

Arbetsmarknadsdepartementet

Kompetensutveckling nationellstrategi.[7] - en Årsarbetstid. [27]

Kulturdepartementet

Ett nytt bolagförrundradioslndningar. [10] Lagstiftning satcllitsândningarTV-program. om av [31] RadioochTV i ett. [36] Meningsfull vistelsepåasylförlâggning. [69] Förbud mot etniskdiskriminering i arbetslivet. [96]

Näringsdepartementet

Provaprivat ProvningochmätteknikinomSPoch - SMPi europaperspektiv. [74] Den svenska marknaden förprojektkapitalstatens nuvarande ochframtidaroll. [95]

Civildepartementet

Ekonomiochm i kyrkan[9] Kasinospelsverksamheti folkrörelser-nas tjänst 331 EES-anpassningmarknadstoringslagstilmirxgen av [49] Mer för-mindre nya styrformerförbam-och ungdomspolitiken. [54] Regionala roller en perspektivstudie. [63] - Utsikt mot framtidens regioner sjudebattinlägg. [64] - Kartöoken. [65] Västsverigeregioni utveckling.[66] - Detkommunala medlemskapet. [72]

KUNGL. BPSL.

1992 -O 4

- STOCKHOLM