SOU 1997:40

Unga och arbete delbetänkande

Typ: SOU
Källa: urn.kb.se

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

d. e ;m K m

m 5 O m m 1

JÖUL/

Or K,

utm

Statens offentliga utredningar

WW 1997:40

Inrikesdepartementet

och arbete

Unga

Delbetänkande av Ungdomspolitiska kommittén

Stockholm 1997

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, på uppdrag av Regeringskansliets forvaltningsavdelning.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst

106 47 Stockholm

Orderfax: 08-690 91 91

Ordertel: 08-690 91 90

Svara remiss. Hur och Varfor. Statsrådsberedningen, 1993.

En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara på remiss. - Broschyren kan beställas hos:

Regeringskansliets forvaltningsavdelning Distributionscenualen 103 33 Stockholm Fax: 08-405 10 10 Telefon: 08-405 10 25

ISBN 91-38-20544-0

gotab Stockholm1997 ISSN 0375-250X

Unga och arbete 1

Till statsrådet

Regeringen bemyndigade den 7 december 1995 chefen för Civildepartementet att tillkalla en kommitté med uppgift att se över

vissa ungdomspolitiska frågor. Kommittén har antagit namnet

Ungdomspolitiska kommittén. Den 19 december 1996 beslutade

regeringen tilläggsdirektiv till kommittén. Direktiven dir.

om 1995:154 och 1996: 124 har i sin helhet bifogats betänkandet bil.

Med stöd av bemyndigandet förordnades den 18 januari 1996 dåvarande förbundsordföranden Sture Nord som ordförande och riksdagsledamoten Nalin Baksi vice ordförande i kommit-

s att vara tén. Nordh entledigades den 31 mars 1996 och Baksi den 15 april 1996. Till ordförande förordnades den 6 maj 1996 riksdagsleda-

ny moten Åke Gustavsson s.

Den förordnades följande ledamöter i kommittén: skol-

5 mars

styrelseordförande Mikael Berglund Kommunförbundet, ungdoms-

sekreterare Elisabeth Brandt LO, stabschef Lotta Byqvist kd, ingenjör Fredrik Elmgren v, dåvarande förbundsordförande Kristina Hansson c, förbundsordförande Britt-Marie Häggström, SACO, förbundsordförande Thomas Idergard m, projektledare Ingrid Jemeck SAF, studerande Staffan Kuylenstiema mp, riksdagsledamot Annika Nilsson s, studerande Jesper Strömbäck

fp, dåvarande generaldirektör Kerstin Wigzell Ungdomsstyrelsen

och studerandeombudsman Mathias Åström TCO.

Som sakkunniga förordnades samma dag departementsrådet

Lars Bryntesson, projektledare Stig-Ame Bäckman och pol.sakkunnig Gunilla Thorgren. Den 10 juni 1996 förordnades

departementssekreterare Ulrika Lindström som sakkunnig.

Samma dag förordnades som experter departementssekreterare

Staffan Eklund, departementssekreterare Mari Gralm, enhetschefen

vid Boverket Eva Hedman, kanslirådet Sonja Hjorth, kanslirådet

2 Unga och arbete

Sören Kindlund, departementssekreterare Eva Lindhé och länsrådet

vid Länsstyrelsen i Kopparbergs län Leif Svensson. Den 16 april entledigades Gunilla Thorgren. Den 5 juni entledigades

Lotta Byqvist kd. I hennes ställe förordnades förbundsordföranden Amanda Grönlund.

Den 1 september entledigades Ingrid Jemek SAF. I hennes ställe

förordnades projektledaren Carolina Engman.

Den 2 december 1996 entledigades överdirektör Kerstin Wigzell. I hennes ställe förordnades generaldirektören Leif Linde, Ungdoms-

styrelsen.

Den 10 februari 1997 förordnades ordförande Lage Andréasson, PRO, ledamot i kommittén.

att vara

Samma dag entledigades Fredrik Elmgren. I hans ställe förordnades politiska sekreteraren Veronica Ekström v.

Kommitténs sekretariat består Birger Sjöström, huvudsekrete-

Anna Aspegren och Adrienne Sörbom, biträdande sekreterare. rare, Den 15 januari 1997 förordnades Björn Öckert expert vid

som sekreteriatet till och med den 28 februari. Kommitténs assistent är Anita Olsson.

Ledamöterna Vemonica Ekström, Thomas Idergard och Jesper Strömbäck har lämnat reservationer.

Särskilt yttrande har lämnats ledamöterna Carolina Engman,

av Amanda Grönlund, Kristina Hansson, Thomas Idergard och Jesper Strömbäck Mathias Åström och Elisabeth Brandt

gemensamt,

gemensamt, samt sakkunniga Ulrika Lindström och Lars Bryntes-

gemensamt. Särskilda yttranden har dessutom lämnats av son ledamöterna Veronica Ekström, Jesper Strömbäck, Staffan Kuylenstiema, Kristina Hansson och Britt-Marie Häggström.

Ungdomspolitiska kommittén får härmed överlämna sitt delbetänkande, Unga och arbete, SOU 1997:40.

Kommitténs arbete fortsätter enligt direktiven.

Stockholm i mars 1997.

ÅKE GUSTAVSSON

Unga och arbete 3

Lage Andreasson Britt-Marie Häggström Mikael Berglund Thomas Idergard Elisabeth Brandt Staffan Kuylenstierna Carolina Engman Leif Linde Veronica Ekström Annika Nilsson Amanda Grönlund Jesper Strömbäck Kristina Hansson Mathias Åström

/Birger Sjöström

Anna Aspegren

Adrienne Sörbom

Unga och arbete

Innehållsförteckning

SAMMANFATTNING 9

1 Vad vet vi om framtiden 21 I Trender 21 1.2 Ökade krav på arbetskraften 23 1.3 Uänstesektorn 24 1.4 Arbete åtfler 26 1.5 Den dynamiska arbetsmarknaden 26 2 Ungas syn på arbete 29 2.1 Inledning 29 2.2 Den gängse bilden växer fram 29 2.3 Forskning på området 31 2.3.1 Att ha ett arbete 31 2.3.2 Synen på arbetets innehåll 33 2.3.3 Unga vill arbeta 34 2.4 Ungdømspolitiska kommitténs utåtriktade aktiviteter 35 2.5 Ungdomspolitiska kommitténs enkät 35 2.5.1 Arbetslösheten det största problemet 37 2.5.2 Attityder inför arbete och arbetslöshet 38 2.5.3 Eget företag 41 2.5.4 Arbetsmarknaden i framtiden och politikers arbete 43 2.5.5 Förslag till hur vi ska sänka arbetslösheten 44 6 Rådslagens slutdokument och svar på rapporten Vad tycker du 48 7 Inkomna förslag 49 2.7.1 Arbetstidsförkormingar 49 2.7.2 Företagande 50 2.7.3 Åtgärder för arbetslösa 50 2.7.4 Utbildning

Unga och arbete

3 Unga och arbetsmarknaden 53 3.1 Ungdomsarbetslöshetens orsaker 55

l 1 Arbetsrättslagstiñning 56

3.1.2 Lönebildningen och arbetskraftskostnader 62

3.1.3 Ekonomiskt stöd till arbetslösa. 65

3.1.4 De ungas inträde på arbetsmarknaden 66 3.2 Överväganden 67 4 Överrgången mellan skola och arbetsliv 71

4.1 Skolsystemet 73 4.2 Den nya gymnasieskolan 73

4.2.1 Erfarenheterna hittills 75

4.2.2 Arbetsplatsförlagd utbildning 76 4.3 Lärlingsutbildning 77 4.4 Högre utbildning 80

4.5 Överväganden 82

4.5.1 Studie- och yrkesorientering 83

4.5.2 Arbetsplatsforlagd utbildningJärlingsutbildning och entreprenörskap84

4.5.3 Högskoleutbildning och studiefinansiering 88

6 Förslag 90 5 Statliga insatser för unga arbetslösa 93

5.1 Unga arbetsmarknadspolitiken 94

om 5.2 Om arbetsmarknadspolitikens utformning 94

3 Sektorsövergripande projekt för arbetslösa 101

5.3.1 Ungdomsstyrelsens lokala projekt med arbetsösa ungdomar 101

5.3.2 Europeiska socialfonden 104 5.4 Folkrörelser och andra ideella organistioner 107

5.4.1 Arbetsmarknadsåtgärder och ideella organisationer 108

5.4.2 Ett holländskt system för volontärverksamhet 108

5.5 Överväganden 110

6 Förslag 113

Unga och arbete

6 Eget företagande 115 I Kooperativa företag I 16 6.2 Förenklad företagsform 120 6.3 Överväganden 121 4 Förslag 122 7 Unga och bidragssystemen 125 7.1 Stöd vid arbetslöshet 127 7.1.1 Ersättning från arbetslöshetsförsäkring 127 7.1.2 Kontant arbetsmarknadsstöd 128 7.1.3 ARBOM-utredningens förslag om sammanhållen arbetslöshetsförsäkring 129 7.1.4 Proposition om en sammanhållen arbetslöshetsförsäkring 130 7.1.5 Aktivitetsstöd 131 7.2 Studiestöd 132 7.2.1 Studiehjälp 133 7.2.2 Särskilt studiestöd för vuxna 134 7.2.3 Särskilt studiestöd för vuxna arbetslösa 134 7.3 Unga med socialbidrag 134 4 Bostadsbidrag för unga 135 5 Överväganden 140 7.6 Förslag 143 8 Fler i arbete fler unga i arbete 145

- 8.1 Arbetstidsförkortning och övertidsersättning 145

8.1.1 överväganden 147

8.2 Generationsväxling 147 8.2.1 Tidigarelagd pensionering 147 8.2.2 Egen utveckling med vikariat 149

8.2.3 överväganden 149

8.2.4 Förslag 150

Reservationer och särskilda yttranden 153

Bilagor

Unga och arbete 7

Sammanfattning

Enligt Ungdomspolitiska kommitténs direktiv dir. 1995:154 ska

kommittén när det gäller arbete analysera ungdomars situation på arbetsmarknaden och föreslå åtgärder för att underlätta ungdomars inträde på detta område. Vi ger i detta betänkande en bild av unga människors situation på arbetsmarknaden och vi föreslår bland annat ett nytt modernt lärlingssystem för att underlätta övergången mellan skola och arbetsliv. Vi föreslår också en försöksverksamhet som innebär att ett tiotal kommuner får beslutanderätten över de arbetsmarkandspolitiska medlen. Vidare föreslås att de medel finns

som för otraditionella verksamheter för arbetslösa samlas under

unga en

delegation. Vi lämnar också förslag när det gäller eget företagande.

Enligt tilläggsdirektiven dir. 1996:124 ska kommittén utifrån en

helhetssyn på bostadsbidragets roll i förhållande till andra offentliga

stöd till lämna förslag till hur de ungdomar har det största

unga som behovet av ekonomiskt stöd bäst ska kunna få det. Kommittén ska också enligt direktivet i sina förslag till åtgärder i syfte att underlätta ungdomars inträde på arbetsmarknaden särskilt belysa möjligheterna

att i ökad utsträckning använda den kooperativa företagsformen.

Slutligen ska kommittén också lämna förslag hur folkrörelser

om och andra ideella organisationer i ökad utsträckning ska kurma medverka till olika former kompetensutveckling för ungdomar till

av och med 24 års ålder.

överväganden och förslag på dessa områden redovisas i detta betänkande.

Nedan följ er en översikt över kapitlens innehåll.

Vad vet vi om framtiden kapitel 1

I kapitlet diskuteras olika trender kan ha betydelse för den

som framtida arbetsmarknaden. Kommitténs slutsats är att det är viktigt

8 Unga och arbete

för unga och för samhället som helhet att stå väl rustade inför de krav framtidens arbetsmarknad kommer att ställa. De förslag

som som kommittén presenterar i detta delbetänkande syftar bland annat till just detta.

Ungas syn på arbete kapitel 2

Den allmänna debatten ger intrycket att unga är mindre intresserade

av arbete. Denna uppfattning bygger på en sammanblandning av

fakta och fria spekulationer. Ungas inställning till det ideala arbetet har kopplats ihop med inställning till att ta ett arbete överhu-

ungas vud taget. Forskningen visar att unga överlag vill arbeta. Inga studier har påvisat att unga inte tycker att arbete är viktigt eller att man föredrar att vara arbetslös. Tvärtom är arbetslöshet något man i hög grad oroar sig för.

Kommittén har samlat in åsikter och medverkat till att ska-

ungas

debatt ungdomspolitiken. I samarbete med SCB har vi gepa om nomfört enkätundersöknig. Vi har också initierat ett stort antal

en rådslag runt i landet. Resultaten från dessa aktiviteter visar också

om att unga ser arbetslöshet ett stort problem. Att arbeta är viktigt.

som

Från rådslagen noterar vi att de mest frekventa förslagen handlar

arbetstidsförkortningar i olika former. Förslag om sänkt pen-

om sionsålder förekommer oftast. Många har också föreslagit att man skall dela på jobben sänkt arbetstid. Även förslag att

genom om minska övertidsuttaget förekommer.

Många förslag kretsar kring företagande. Det är viktigt att satsa

på småföretagarna så att de vågar anställa Det måste också bli

unga. lättare att starta eget högre bidrag, enklare former och mera

genom information.

har också synpunkter på åtgärder för arbetslösa. Arbets-

De unga förmedlingen bör förbättras och de bör informera arbetsmarkna-

om den redan i skolan. Arbetslösa skall ha större möjligheter till praktik. Man skall heller inte behöva gå och vänta utan få något att göra så fort man vänder sig till arbetsförmedlingen. Några tar upp frågan om att det finns många arbetsuppgifter behöver utföras till exempel

som inom vården samtidigt det finns många arbetslösa. Förslag om

som generationskontrakt eller friår finns också.

Unga och arbete 9

Unga och arbetsmarknaden kapitel 3

I detta kapitel redovisar vi utvecklingen på arbetsmarknaden under de senaste åren. Vi analyserar också vad som påverkar arbetslöshetens storlek och drar slutsatser vad bör göras for att förbättra om som situationen på arbetsmarknaden för de unga.

Unga är utsatta for konjunkturarbetslöshet att de ofta

mera genom har den kortaste anställningstiden och därmed inte skyddas av

turordningsreglema i Lagen om anställningsskydd. När konjunktu-

vänder och efterfrågan på arbetskraft ökar har de å andra sidan rema haft lättare att snabbt få arbete. Deras utbildning är modernare och arbetsgivarna anser i allmänhet att de har lättare att anpassa sig till nya situationer. Under senare tid har dock andelen unga långtidsarbetslösa ökat markant vilket tyder på att unga i högre grad än tidigadrabbas strukturell arbetslöshet. re av En viktig gemensam nämnare for inträdet på arbetsmarknaden för dagens unga är att arbetsmarknaden har blivit mera komplicerad och ställer andra kompetenskrav vilka ofta inte kan tillgodoses inom

ramen for en traditionell utbildning. Inskolningen på arbetsplatsen

kan därför ta lång tid och innebära omfattande kostnader, ansträngningar och åtaganden för arbetsgivare vilket gör dem mindre benäg-

na anställa de nytillträdande.

Att unga har svårt att få arbete direkt efter skolan beror också på att alla lämnar skolan och söker sig ut på arbetsmarknaden ungefär samtidigt. Detta sker dessutom under vår eller tidig då sen sommar

företagen normalt sett har mycket begränsad nyrekrytering. För de

elever gärna vill börja arbeta direkt efter avslutad utbildning som måste därför kontakterna med arbetsgivare tas redan under skoltiden. Ungdomspolitiska kommittén att den svenska ungdomsarmenar betslösheten inte enbart är ett resultat sysselsättningskrisen utan av också har ett samband med de speciella institutioner påverkar som ungdomens arbetsmarknad.

Unga och arbete

Övergången mellan skola och arbetsliv kapitel 4

Erfarenheter från andra länder visar att det finns ett samband mellan skolans utformning av utbildningen och arbetslöshet bland

unga.

Länder med utbyggd lärlingsutbildning har generellt sett lägre

ungdomsarbetslöshet. I dessa länder finns en stark koppling mellan samhälle och arbetsliv och ett delat för de introduktion

ansvar ungas på arbetsmarknaden.

En av gymnasieskolans viktigaste uppgifter är att förbereda de unga för arbetslivet. I den meningen är den del arbetsmark-

en av nadspolitiken. Därför ska denna vara utformad så att den gör det möjligt för elever att få ett fotfäste på arbetsmarknaden helst utan

mellanliggande oplanerade arbetslöshetsperioder. Den nya gymna-

sieskolans målsättning att förbereda för ett föränderligt arbetsliv ligger i linje med detta synsätt. Skolan ska ökade valmöjligheter

ge och Värdefulla kontakter med arbetslivet. För många elever utgör närsamhället denna första kontakt. Feriearbetet kan sådan.

vara en

Arbetsplatsförlagd utbildning och olika former av projektarbete är

andra kontaktvägar. Genom gymnasieskolans starkt decentraliserade

organisation har det också skapats förutsättningar för ett avgörande

inflytande från närsamhället. Ungdomspolitiska kommittén menar att öppenhet inför närsamhället är en grundläggande förutsättning för att skolan skall kunna fylla sin uppgift att förbereda för arbetslivet.

I arbetet med studie- och yrkesvägledning möts individens och samhällets perspektiv. För studie- och yrkesvägledaren gäller det att ge eleverna ett brett beslutsunderlag så att de utifrån sina intressen och förutsättningar kan göra väl underbyggda val av studier och

framtida yrkesinriktning. Informationen om utvecklingen i yrkeslivet

och arbetsmarknaden är ett viktigt och tungt vägande inslag i studie- och yrkesvägledningen då denna också måste vägas in i elevens beslutsunderlag. I den frågan bör skolan etablera en nära

samverkan med arbetsgivare, arbetstagare, egenföretagare, arbets-

förmedlingar med flera kan detta tillskott arbetsmark-

som ge av nadsinfonnation och även annan nödvändig infonnation inför ele-

kommande inträde på arbetsmarknaden. En sådan nära vernas samverkan utgör också nödvändig plattform för utbyte information

en av

Unga och arbete 1 1

och erfarenheter mellan skolan, arbetsförmedlingen och parterna på arbetsmarknaden.

Skolan ska grundläggande kunskaper och färdigheter. Det är

ge dock svårt att i skolmiljö simulera arbetet sådant det set ut på

ar-

betsplatserna och skapa förståelse för hur arbetsprocessen fungerar utan att ha möjlighet att under period ingå i ett arbetslag. Under

en tiden ute i arbetslivet får eleven däremot möjlighet att pröva till-

lämpningen av sina kunskaper och få nya kunskaper och andra

erfarenheter än de skolan kan ge. Att arbeta i ett arbetslag innebär för alla deltagarna visst mått av lärande, Det är naturligt att diskutera

uppkomna problem och försöka hitta lämpliga lösningar. Läropro-

integreras på ett naturligt sätt och eleven är med och skapar cessen

lösningar.

Ungdomspolitiska kommittén att ytterligare åtgärder bör

anser vidtas för att knyta skola och arbetsliv närmare till varandra och därmed underlätta övergången mellan skola och arbetsliv. Elever bör får möjlighet att delta i projekt utformade av arbetsgivare och skola gemensamt. Projekten ska kunna anslutas till karaktärsänmen inom gymnasieskolans program. Delar av utbildningen skall också kurma förläggas utomlands till exempel inom ramen för EU:s utbytespro-

Täta kontakter mellan de ansvariga för utbildningen och de gram. lokala företagen och offentlig sektor bör kunna leda till ett effektivt system där syftet är att ge eleven de kunskaper och erfarenheter som skolan inte kan ge samtidigt som företaget underlättar sin rekrytering av arbetskraft. Inom ramen för ett sådant flexibelt program ska det också vara möjligt att erbjuda elever möjlighet att påbörja sin

gymnasiala utbildning direkt ute i arbetslivet för under utbild-

att senare

ningens gång tillgodogöra sig de kärnänmen som är nödvändiga.

Detta skulle kunna ske antingen under gymnasietiden eller i ett

senare skede genom vuxenutbildning.

Gymnasieskolan har hittills i mycket ringa utsträckning tagit hän-

till att eleverna i sitt framtida yrkesliv kan komma att arbeta syn som egna företagare. Skolan har i stor utsträckning utgått ifrån att elever-

kommer att få lönearbete inom offentlig sektor eller den traditiona nella industrisektom. Ämnet finns i de

företagsekonomi program

som innehåller yrkesärnnen men ytterst få gymnasieskolor har

12 Unga och arbete

uppmärksammat behovet kunskaper i direkt företagande och

entreprenörskap.

Kommittén poängterar också behovet övergångar mellan

utbildning och arbetsliv även för högskolestuderande. Utbyggnaden

den högre utbildningen har redan och kommer i än högre grad att av medföra ökning antalet examinerade från högskolan. Denna

en av utveckling ställer ökade krav på broar mellan studenter och arbetsliv.

Förslag

Ungdomspolitiska kommittén att systematiserade kontakter

anser mellan skola och arbetsliv ska etableras.

För att ytterligare understryka behovet utökade kontakter mel-

av lan skola och näringsliv bör möjligheter till och formerna för en tredje termin i form praktikperiod utredas närmare bl. a. med

av en avseende på platstillgång och kostnader. En bedömning bör också göras vilken effekt sådan termin får för möjligheterna till

av en feriearbete. Terminen kan antingen läggas mellan det andra och tredje läsåret för att eleverna ett säkrare underlag inför valet av

ge fortsatt utbildning eller efter det tredje läsåret.

Ungdomspolitiska kommittén föreslår att en lärlingsutbildning

införs. Den skall utvecklas till en modern form av lärlingsutbildning

och bli ett likvärdigt alternativ till övriga i gymnasieskolan

program för ce önskar gå direkt ut i arbetslivet efter grundskolan.

unga som

De krav Ungdomspolitiska kommittén ett ungdomsperspektiv vill

ställa på utbildningen är:

att den skall vara behörighetsgivande

att arbetsmarknadens parter skall ha ett avgörande inflytande

utbildningens innehåll och utformning

n att den unges rättigheter och skyldigheter under tiden i lärlingsut-

bildning regleras i ett utbildningskontrakt mellan skola och arbets-

givare.

Under lärlingstiden föreligger inte något anställningsförhållande

enligt lagen anställningsskydd mellan lärlingen och arbetsgiva-

Lärlingen ska inte heller omfattas befintliga kollektivavtal. ren. av

Unga och arbete 13

Idag är övergångsfrekvensen till gymnasieskolan 98 procent. Kommittén räknar inte med någon volymökning med anledning

förslaget. Då lärlingsutbildningen inte beräknas kosta än

mer gymnasieskolans nuvarande medför inte förslaget att totalkost-

program

naden för gymnasieskolan ökar.

Studie- och yrkesvägledningen måste utvecklas i gymnasieskolan såväl vad gäller kvaliteten omfattningen. Det kan ske

som genom en

Ökad medverkan av den offentliga arbetsförmedlingen och det lokala näringslivet i form fackliga organisationer och arbetsgiva-

av re. Insatsema från arbetsförmedlingens sida bör samordnas i arbetsfönnedlingsnärrmdema och skall inte innebära några ökade kostna-

der för arbetsförmedlingen.

Kommittén anser att skolan i högre grad än i dag ska förbereda

eleverna för eget företagande. Alla inom gymnasieskolan

program ska sitt val pedagogisk fonn stärka och utveckla

genom av ungas kreativa förmåga och entreprenöranda. Skolan ska uppmuntra elevernas engagemang i skolföretag, skolkooperativ och liknande verksamheter genom att de integreras på ett naturligt sätt i arbetet.

Elevens medverkan i skolföretag, skolkooperatv med skall

mera dokumenteras. Kommittén kommer längre fram i betänkandet att diskutera förutsättningarna för att starta företag eller

unga egna

kooperativ.

Kommittén menar att försöksverksamheten med kvalificerad efter-

gymnasial yrkesutbildning är en intressant modell för kopplingen

mellan skola och arbetsliv. Försöksverksarnheten bör byggas ut i den takt ekonomiska medel tillåter.

Statliga insatser för arbetslösa

unga kapitel 5

Arbetsmarknadspolitiken är menad att vara bryggan över från arbets-

löshet till arbete. Den stora ökningen arbetslösheten har dock

medfört att arbetsmarknadspolitiken blivit ytterst ansträngd och att

Unga och arbete

kvaliteten i åtgärderna fått komma i andra hand till förmån för mer uttalade volymkrav. AMS har pekat på faran att ökade volymkrav kan leda till sämre kvalité. Empirisk forskning visar också att

arbetsmarknadspolitiken inte klarar dessa stora kvantiteter arbetslösa. Kontrollen blir eftersatt vilket i sin tur leder till undanträngningseffekter.

Arbetsmarknadspolitiken är till sin natur "uppifråninitiera med centralt utformad åtgärdsarsenal och med begränsad frihetsgrad

en för den enskilde. Åtgärderna är ofta generella och kan sällan anpas-

till individens behov och fönnåga. De inte förutsättningar för sas ger individens initiativ och idéer. De arbetslösas egen kompetens är

egna därför en outnyttjad resurs.

Ungdomspolitiska kommittén att fortsatt omfattande in-

anser en

dividualisering och decentralisering av arbetsmarknadspolitiken är

nödvändig. Inte minst ett ungdomsperspektiv måste individuella

ur intressen och önskemål spela stor roll för att motivera arbetslösa att söka sig nya vägar på arbetsmarknaden.

Kommittén har tagit del erfarenheterna från olika så kallade

av otraditionella verksamheter. Verksamheterna bygger oftast på utgångspunkten att människor är viktig resurs i samhällsbyg-

unga en gandet och att det finns inneboende kraft hos varje enskild ung

en människa oavsett bakgrund. Vår uppfattning är att otraditionell verksamhet drivs med den enskilde och dennes intressen som

som utgångspunkt är stor betydelse för den arbetslöses möjlighet att i

av framtiden få ett arbete och även för att skapa motivation hos delta-

för vidare utbildning. Kommittén också att sådan verkgarna anser samhet har stora möjligheter att leda till exempelvis nykoorperation

eller nyföretagande.

Kommittén har också tagit del de problem som verksamheter-

har och Ungdomsstyrelsen också pekat med finansiena - som ringen av verksamheten. Vi därför att de är nödvändigt att

anser förbättra bidragsgivningen till otraditionell verksamhet så att osäkerheten för verksamheterna minskar.

Unga och arbete 15

Förslag

Ungdomspolitiska kommittén föreslår treårig försöksverksam-

att en

het med bland annat decentralisering av arbetsmarknadspolitiska

medel ska inledas. Försöksverksamheten bör inledningsvis omfatta ett tiotal kommuner och ska innebära att beslutanderätten över de arbetsmarknadspolitiska medlen ska tillfalla kommunen. Försöksverksamheten bör inledas senast den l januari 1998 och ska syfta till att utveckla decentraliserad arbetsmarknadspolitik med möjlighet

en att tvärsektoriellt samla resurser för att utveckla insatser anpassade till de lokala förhållanden råder i kommunen. Ett närmande

som

mellan bland annat arbetsmarknadspolitiska och näringspolitiska

insatser blir därmed naturligt.

Försöksverksamheten avser en friare användning av samtliga me-

del under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv, anslags-

post A2 Arbetsmarknadspolitiska medel och innebär ingen kost-

nadsökning.

Inom för försöksverksamheten ska särskild uppmärksamhet

ramen ägnas samverkan mellan skolan och arbetslivet. Det förslag som lämnats i kapitel 4.6 att etablera systematiserade kontakter

om mellan skola och arbetsliv ska därvid prövas och utvecklas. Försöksverksamheten ska följ as och utvärderas.

Ungdomspolitiska kommittén föreslår vidare att medel årligen avsätts för otraditionell verksamhet för ungdomar. Medlen ska brytas ur utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv, anslag A2 Ar-

betsmarknadspolitiska åtgärder, anslagspost 1.12 Otraditionella

medel och motsvara en tredjedel av det belopp som avsatts under denna anslagspost för innevarande budgetår. Medlen ska fördelas

delegation med parlamentarisk förankring. Administration och

handläggning ska handhas av Ungdomsstyrelsen. Delegationen ska,

efter ansökan från kommuner i samarbete med exempelvis ideella

föreningar och andra sammanslutningar, fördela medel till nyska-

pande och utvecklande verksamheter och med unga arbetslösa.

av Medlen ska framför allt användas till att stödja projekt av tvärsektoriell karaktär. Det är nödvändigt att delegationen i sitt arbete till

ser att användningen av de otraditionella medlen inte konkurrerar med

16 Unga och arbete

kommersiell verksamhet. Delegationens verksamhet såväl som verksamheten kommer att bedrivas med de otraditionella med-

som len ska utvärderas.

Ungdomspolitiska kommittén föreslår också att den nationella planen för EU:s sociala fond, mål revideras till förmån för en mer entydig prioritering så kallade nerifrån-initierade insatser.

Eget företagande Kapitel 6

Det är ett välkänt faktum att svårigheterna att starta ett företag är stora. För med begränsad administrativ erfarenhet är

en ung person det inte omöjligt att dessa svårigheter direkt hindrar från att

unga förverkliga intentionerna med ett eget företag i någon form. Kommittén att såväl information rådgivning måste förbättras.

anser som

Vidare är det nödvändigt att sådana förenklingar för små företag

genomförs så att ett eget företagande stimuleras.

Av de redovisade utredningarna om kooperativa företag finns en enighet att informationen om företagsformen måste spridas så att

om antalet kooperativ ska kunna öka.

Ungdomspolitiska kommittén delar uppfattningen att infonnatioden kooperativa företagsfonnen måste förbättras. Den

nen om

kooperativa företagsformen bör i alla informationssammanhang

behandlas på samma sätt som andra företagsfonner.

Ungdomspolitiska kommittén att det är viktigt att de lokala

anser initiativ uppstår kan tas tillvara på ett sätt som gör att de kan bli

som

den sysselsättningsskapande kraft som är önskvärt.

Förslag

Ungdomspolitiska kommittén föreslår att enklare form av företa-

gande införs. Den närmare utformningen av en sådan företagsform

bör snarast utredas. Det är viktigt att den företagsfonnen inte

nya tränger undan fasta arbeten eller företagande i nuvarande former. Det är också viktigt att tryggheten för den enskilde inte går förlorad vid

till exempel sjukdom, arbetsskada eller föräldraledighet.

Unga och arbete 17

Kommittén vidare att det är största vikt att

anser av unga som avser att starta företag kan få så kvalitativ och allsidig rådgivning

en som

möjligt. Rådgivningen ska kunna alla företagsformer, såväl

avse

privata som kooperativa. Eftersom kunskapen den kooperativa

företagsfonnen, ekonomisk förening, inte är lika spridd de

som privata företagsformema kommittén att det behövs särskilda

anser insatser på detta område. Dessa insatser bör inriktas dels på att öka

kunskapen om den kooperativa företagsfonnen inom de myndigheter och andra offentliga har till uppgift att stödja nyföreta-

organ som gande, dels på att öka utbudet avseende konkret rådgivning till

kooperativt nyföretagande.

Unga och bidragssystemen 7 Kapitel

I detta kapitel går vi igenom flertalet de bidragsformer kan

av som komma i fråga

för unga.

Kommittén anser att det är alarmerande att så många behö-

unga ver socialhjälp för att klara sitt uppehälle. Den period behöver

unga sådant stöd blir också allt längre. Kommittén därför att i sitt

avser slutbetänkande återkomma till frågan hur de

om befintliga systemen

bör kompletteras för att bäst mot de nytillträdandes behov. En

svara

utgångspunkt är att de nytillträdande måste få ökade möjligheter till

erfarenheter från arbetslivet.

Ungdomsbostadsbidraget kan närmast sägas syfta till att underlätta inträdet på bostadsmarknaden eftersom ofta har in-

unga låga

gångslöner och därmed svårt att täcka hela sin bostadskostnad. Bostadsmarknaden präglas därtill begränsad tillgång på små och

av billiga lägenheter samt stora trögheter i bostadsbeståndet.

Unga människor befinner sig ofta i etableringsfasen både på bostads- och arbetsmarknaden. Svårigheter att komma in arbets-

på

marknaden har ofta konsekvenser för inträdet på bostadsmarknaden.

Anledningen till detta är de därmed begränsade försörjningsmöjlig-

heterna. Det är emellertid viktigt att skilja på ekonomiska

trångmål

orsakade höga bostadskostnader och inkomster.

av av låga

Frågan är emellertid vilka bidraget bör inriktas mot för att träffa de behöver stöd bäst. Det är uppenbart reglerna låser

som att idag ute

18 Unga och arbete

många med förhållandevis låga inkomster från bostadsbidrag unga eftersom bidraget enligt dagens regler trappas ned så tidigt att även de med inkomster långt under socialbidragsnonnen inte har någon

erhålla bostadsbidrag. De uppfyller kraven för möjlighet att som

har således små möjligheter att klara sin

ungdomsbostadsbidrag

försörjning även med bostadsbidrag.

En viktig fråga är bidragets funktion av övergångskompen-

annan sation. är tänkt att utgöra ett stöd under inträdet på bo-

Bidraget

stadsmarknaden. Dagens ungdomsbostadsbidrag omfattar personer mellan 18 och 29 år. Ungdomsbegreppet i bostadsbidragen är således relativt brett och överensstämmer inte med några regelverk

andra

rör Bidragets åldersprofil tycks vidare vara godtyckligt

som unga. vald och kan i det övre åldersintervallet man ifrågasätta om personer är i behov bostadsbidraget för att underlätta inträdet på

verkligen av

bostadsmarknaden. kommittén att åldersgränserna för ung-

Ungdomspolitiska menar

domsbostadsbidragen bör sänkas. Bidraget ska utgöra grund för

en inträdet på bostadsmarknaden. De bidragstagare befinner sig i som de övre åldersintervallen kan därför inte sägas vara bidragets primära Ungdomspolitiska kommittén att de medel som

målgrupp. anser

med ålderssänkning bör omfördelas inom systemet. Detta

frigörs en

bör tillsammans med del regeländringar bidraget bättre en ge en

social profil.

Förslag

kommittén att bostadsbidraget för unga ska

Ungdomspolitiska menar

kvar. Det är även nödvändigt att bostadsbidraget för unga en vara ge starkare så att de behöver stöd bäst också får det.

socialproñl, som

för förslagen är att ekonomiska trångmål som i

Utgångspunkten

första hand orsakas höga boendekostnader inte ska tvinga unga att av

söka socialbidrag för att klara sitt uppehälle. Om försörjningssvårig-

heterna även består i låga inkomster kan emellertid bostadsbidraget inte ensamt rätta till detta förhållande. Då måste komplettering ske från annat håll. kommittén föreslår vidare att den övre ålders-

Ungdomspolitiska

gränsen sänks från 28 år till 25 år.

Unga och arbete 19

De reglerna kommer att påverka socialbidragstagandet. Detta

nya beror huvudsakligen på två omständigheter. För det första kan

övervältring på socialbidrag komma att ske för de åldersgrupper som

exkluderas från bidraget. För det andra kommer en större hushållskunna erhålla bostadsbidrag, varför ett minskat socialbidragsgrupp tagande är att förvänta sig för denna grupp. Den besparing görs sänkningen den övre ålderssom genom av gränsen bör användas för att finansiera förstärkningen bostadsbiav dragen till de ungdomar är under 25 år på ett sådant sätt att den som sociala profileringen förstärks. Reglerna för bidraget vad avser den övre inkomstgränsen, bidragsavtrappningen samt boendekostnadsgränsen bör därmed justeras med förbehåll för att den totala kostnaden ska inom dagens totala kostnad för bostadsbidrag till rymmas hushåll under 29 år utan bam.

Fler i arbete Kapitel 8

unga

Kommittén att tanken på olika former generationsväxling anser av där staten, arbetsgivaren och den enskilde arbetstagaren kommer överens att arbetstagaren lämnar plats för en yngre arbetslös om är principiellt tilltalande. person, Detta skulle kunna ske förtida pensionering där arbetsgigenom en samtidigt förbinder sig att anställa en yngre person. För att varen undvika alltför stora kostnadsökningar och samtidigt nå syftet att

förbättra åldersfördelningen inom den offentliga sektorn bör möjligheterna till tidigarelagd pensionering erbjudas under en tidsbe-

gränsad period och vara begränsad till den offentliga sektorn.

Generationsväxling skulle också kunna ske att erbjuda de

genom med arbete möjligheter till ett friår för aktiviteter som anses önsk-

värda ur ett samhälleligt perspektiv, till exempel vidareutbildning,

att starta eget eller allmännyttigt ideellt arbete. Arbetsgivaren skulle då förbinda sig att anställa en unga arbetslös person som vikarie

samtidigt arbetstagaren får någon form av ersättning under

som friåret. Den kan sannolikt inte gå in och överta den lediges unge

arbetsuppgifter kan få andra arbetsuppgifter inom verksamhets-

men området.

20 Unga och arbete

Förslag

Ungdomspolitiska kommittén att möjligheterna att underlätta

menar och stimulera olika former av generationsväxling skyndsamt bör utredas i syfte att få in unga på arbetsmarknaden och att underlätta

förbättrad åldersfördelning inom den offentliga sektorn. Föruten sättningarna för och behoven av generationsväxling såväl vad avser

tidigarelagd pensionering under en begränsad tidsperiod som möj-

lighetema till utveckling med vikariat. Utredningen bör särskilt

egen

analysera möjliga alternativa tillvägagångssätt, olika delsektorers

behov av de ovan skisserade åtgärderna, finansiering, kostnader och

kostnadsfördelning mellan arbetsgivare och forsäkringssystem, ändamålsenliga åldersgränser samt ersättningar till den enskilde.

Unga och arbete 21

1 Vad vet vi om framtiden

Den svenska arbetsmarknaden fungerade på många sätt väl i flera årtionden fram till 1990. Bakom det till det yttre odramatiska förlop-

pet ryms emellertid flera långsiktigt viktiga förändringar. Sysselsättningsökningen under efterkrigstiden har i första hand ägt

rum inom den offentliga sektorn. Den enskilda sektorn minskade under hela 1970-talet och fram till mitten av 1980-talet men expanderade sedan starkt. Ökningen skedde främst i service- och tjänstesektom men även industrin visade en viss ökning efter 1983. Arbetslösheten var både ur ett historiskt och internationellt perspektiv mycket låg fram till 1980. Mot slutet 1980-talet ökade sysselsättningen starkt

av och arbetslösheten sjönk till motsvarande 1,5 procent arbetskraf-

av ten.

Från hösten 1990 försämrades arbetsmarknadsläget drastiskt.

sysselsättningen sjönk på några år med 550 000 Den

ca personer. öppna arbetslösheten steg till rekordnivåer och samtidigt ökade olika former dold arbetslöshet kraftig. I synnerhet har drabbats

av unga

hårt sysselsättningskrisen. Vi skall i detta kapitel försöka att

av ge en bild av det som kan komma att påverka framtidens arbetsmarknad.

1 Trender

Ett sätt att dra slutsatser om framtiden är att försöka tyda de trender som finns i samhället i dag. Någon har sagt att i dag är första dagen i framtiden. Längre bort är den inte. Detta betyder också att arbetsmarknaden inte förändras över natt. De flesta arbetsuppgifter vi

en har behov av i dag kommer vi också att ha behov i framtiden.

av Men det kommer att ske förändringar hur vi organiserar arbetet,

av sättet att arbeta, innehållet i arbetet, hur vi fördelar det mellan

oss

22 Unga och arbete

och över tiden, den geografiska förläggningen arbetet, vi är

av om anställda eller egenarbetande et cetera.

Rationaliseringar och teknisk utveckling betraktas ibland som orsaken till arbetslösheten. Men under årens lopp har utvecklingen dock inte enbart medfört arbeten försvunnit. Ända fram till 1970-

att talet har den tvärt om inneburit att allt fler fått arbete. Sedan 1850 har produktiviteten i sju stora industriländer ökat med 1000 procent

och sysselsättningen med ungefär 400 procent Högre produktivitet

har inneburit att gamla varor blivit billigare och att vi har fått ökad köpkraft. Detta har i sin tur ökat möjligheterna att konsumera vilket har givit jobb allt fler. Rutinarbeten har försvunnit eller ändrat karaktär, många farliga och tunga arbeten har ersatts med maskiner. En annan Viktig faktor för sysselsättningsökningen är arbetstidsför-

kortningen.

Ett förhållande som vi med relativt stor säkerhet kan uttala oss

är befolkningens åldersfördelning för tid framöver. När vi om en studerar åldersfördelningen ett antal år framåt vi att andelen

ser unga i arbetskraften successivt kommer att minska under de närmaste tio åren medan antalet äldre kommer att ökaz. Dessutom kommer antalet

i arbetskraften, alltså de som arbetar eller är arbetslösa, att unga minska beroende på att allt fler går allt längre i skolan. Genom att vi också får allt fler äldre och de äldre normalt har lägre produktivitet än unga kommer den genomsnittliga produktiviteten i samhället att påverkas. Ekonomerna brukar uttrycka det att vi får avtagan-

som en de takt i introduktionen av humankapital. Genom att den äldre arbetskraften sannolikt kommer att ha svårare att ställa om till nya tekniker kan utvecklingen i början 2000-talet komma att gynna

av den unga arbetskraften som har god utbildning. Genom att tillgången blir lägre kommer arbetskraften dessutom att bli dyrare. Å andra sidan kan den mycket goda tillgången på äldre arbetskraft komma att innebära att de unga får svårare att

avancera

Vidare kommer övergången från industrisamhälle till tjänstesamhälle att fortsätta. Den tillverkande industrin kommer att producera mera men med mindre behov av arbetskraft. Produktiviteten inom stora delar av industrin har vi nämnt ökat markant de

som ovan

G Wetterberg i DagensPolitik 1996. 2SverigesFramtida befolkning, SCB Demograñsk rapport 1991:1. 3Behrenz,Delander, Nyberg, Bilaga till generatiønsutrednigenSOUI994:77.

Unga och arbete 23

senaste åren och inget tyder på någon avmattning. De varuproduce-

rande sektorernas andel den totala produktionen har minskat och

den änstesektom uppvisar stark produktionstillväxt. Mindre privata

än femtedel arbetskraften i Sverige är i dag verksam inom

en av industrisektorn. Samtidigt basindustrin inklusive olika föräd-

svarar lingsled för än halva värdet landets nettoexport. Industri-

mer av

kommer även i framtiden att stor vikt för

produktionen vara av

ekonomins utveckling.

1.2 Ökade krav på arbetskraften

De arbetsorganisationema och inte minst investeringarna i ny

nya teknik ställer och större krav på arbetskraften när det gäller

nya

yrkesutbildning, yrkeskunnande, bredare kompetens och ökad

flexibilitet. Krav på ökad förmåga till omställning och bredare befattningsområden hos arbetskraften ställs. Detta innebär också ökade krav på arbetsgivarna på och utveckla de anställdas

att ta vara

och kreativitet. Samtidigt innebär det större

kompetens, engagemang

möjligheter för arbetstagarna att få inflytande över sina arbetsförhållanden och sitt arbetsinnehåll. I den nya arbetsorganisation som växer fram handlar det också förändrad märmiskosyn. Ut-

om en

gångspunkten är att märmiskor är kapabla, har utvecklingsmöjlighe-

ter och vill ta ansvar4.

Vi kan också skönja trend i Sverige liksom i andra länder att

en allt personal anställs på viss tid eller hyrs in för att klara toppar-

mer

i arbetsbelastningen. Företagen strävar efter att vara så flexibla na

möjligt vad gäller kapacitet och kostnader. Vissa menar att vi som måste revidera vår traditionella bild vad ett företag är och hur det

av är Vi går i stället mot ökad flexibilitet och mångfald i

organiserat.

sättet att organisera verksamheten. Arbetstid, anställnings- och

samarbetsformer mellan företag förändrass. Det blir allt vanligare att

begrepp virtuell organisation eller imaginär organisation

som dyker Sådana företag tenderar att ha allt färre anställda. I ex-

upp.

4Brulin,Nilsson, Arbetsutveckling ochförbättrad produktivitet. Arbetslivsfonden, 1994. 5Inställning till olika kontraktsformer, SAF 1997.

24 Unga och arbete

trema fall kan det innebära att företaget består liten av en grupp, som utnyttjar sina upparbetade nätverk till att genomföra sina idéer. Man

hyr in kompetens än bygger den inom företagetö.En

snarare upp annan tänkbar utveckling är mycket hög andel fasta kontrakt en men med krav på flexibla löner och arbetsinsatser7.

1.3 änstesektom

Tjänstesektom har i dag stor och ökande betydelse för svensk eko-

nomi. Det gäller såväl produktionen tjänster andelen syssel-

av som satta. Allmänt sett beror tjänstesektorns tillväxt på att efterfrågan på tjänster ökar när inkomsterna ökar. En beräkning redovisas i som

1995 års långtidsutredning SOU 1995:4 pekar på att när BNP

per capita stiger med procent så ökar tjänstesektorns relativa andel en av

sysselsättningen med ca 0,2 procentenheter. Det finns även andra förklaringar till tjänstesektorns expansion.

För det första beror sektorns relativa andel sysselsättningen på av

produktivitetsskillnader mellan olika sektorer. I många de tjäns-

av teproducerande branscherna är det svårt att höja produktiviteten

genom ökad kapitalintensitet. Kvaliteten i tjänsten hänger i hög grad

samman med hur mycket arbetstid lägger på att producera man ner den. sysselsättningen måste då öka i tjänstesektom än i tillmer

verkningssektom för att medföra lika stor produktionsökning. Det

en finns dock skillnader mellan olika delar tjänstesektom. Inom av vissa områden, som till exempel banker och post, sker fortlöpanen

de rationalisering automatisering medför mindre behov

genom som av personal. Inom vårdsektom å andra sidan kan rationaliseringar göras men arbetskraft kan inte i någon högre utsträckning ersättas med maskiner. För det andra kan tillväxten inom tjänstesektorema också förklaras med statistiska omklassificeringar verksamhet tidigare av som hänfördes till varuproducerande verksamhet. Företagens ökade specialisering och koncentration på kärnverksarnheten har lett till att tjänster som tidigare utfördes inom företaget idag köps in utifrån. En

° Mega-Byte SOU 1996:181. 7Aktiv arbetsmarknadspolitik SOU 1996:34.

Unga och arbete 25

stor del av tjänstesektoms tillväxt under senare år kan förklaras med sådan så kallad avknoppning av verksamheter som tidigare skedde inom stora företag.

Den så kallade gröna sektorn diskuteras som en av de snabbast växande sektorerna. Det handlar om kretsloppsarbete, återvinning

och återanvändning, energiomställning och miljöteknik. Här finns

anledning att uppmärksamma de positiva samband som finns mellan

ökade miljökrav och högre sysselsättning. Men även tjänstesektom är föremål för ständiga förändringar.

Nya livsmönster och värderingar påverkar innehållet i de tjänster vi

efterfrågar. På senare år har den så kallade upplevelseindustrin

expanderat. Allt fler har fått tillgång till teknik vilket medfört att

ny allt fler konsumerar upplevelser i form till exempel film och

av musik. Datortekniken och CD-rom gör det till exempel möjligt att med rörliga bilder och ljud uppleva uppslagsböcker på ett annat sätt. Dataspelen blir allt avancerade.

mer

Man kan också utveckling mot annorlunda turism med

se en äventyrsresor med mera. Konsumenternas upplevelsebehov har

påskyndat utveckling och expansionen av den så kallade underhåll-

ningsbranschen. På några få år har branschen ökat från nivå på

en några miljarder kronor till i det närmaste 15 miljarder kronor. Till

denna uppräkning skall läggas de företag som satsar på utveckling

av multimedia. I januari 1994 fanns handfull företag arbetade

en som med utveckling av multimedia. I december samma år fanns det 69

företag.

De svenska framgångarna inom musikbranschen är välkända. Roxette, Ace of Base, Dr Alban, Cardigans med flera har banat väg för en framgångsrik svensk musikbransch. Ett bra exempel är Ace of Base debutalbum såldes i 17 miljoner exemplar för över 2

som miljarder kronor. Sverige betraktas i dag världens mest

som en av intressanta producenter av nya rockstjärnor och nya hitlåtar.

Underhållningsbranschen är och kommer under en överskådlig

framtid att vara en tillväxtbransch. I USA är media och underhållning den näst största industrisektom och den därtill snabbast växan-

de. Sverige går i riktning.

samma

26 Unga och arbete

1.4 Arbete fler

Tillväxten i ekonomin bara långsamt fler arbeten. Trots

genererar den jämförelsevis kraftiga tillväxten under 1994 och 1995 ökade sysselsättningen ytterst lite. I synnerhet inom industrin finns det i

dag ett mycket svagt samband mellan produktionstillväxt och syssel-

sättningsökning. Stora industriföretag kommer även i framtiden att

för viktig del sysselsättningen i Sverige, det är i små svara en av men och medelstora företag sysselsättningen väntas öka snabbast. Vi

som kan alltså anta att antalet små företag kommer att öka. Detta innebär sannolikt att vi kan räkna med att andelen i lönearbete kommer att minska och att vi i framtiden kommer att få allt fler arbetar i

som

någon form eget företag. Vi kommer i högre grad att skapa vår

av egen verksamhet och därmed också ha större möjligheter att påverka fördelningen mellan fritid och arbete.

1.5 Den arbetsmarknaden

dynamiska

Det pågår ständig aktivitet på arbetsmarknaden. Arbetskraftens

en rörlighet är förhållandevis stor. 1993 antalet nyanmälda platser

var

till arbetsförmedlingen det lägsta på många år. Trots detta gjordes

790 OOO nyrekryteringar. Mer än hälften av de som fick arbete var

tidigare arbetslösa eller nytillträdande, övriga rekryteringar var

arbetsbyten. Därutöver skedde omkring 160 000 interna arbetsbyten. Även under lågkonjunktur finns det således betydande aktivitet

en på arbetsmarknaden. Både arbetslösa och nytillträdande på arbetsmarknaden fick i stor utsträckning arbetes. AMS gör bedömningen att ungefär 930 000 nyanställningar gjordes under 1996 och att det under 1997 kommer att ske minst 980 000 nyanställningar. Detta betyder att i det närmaste en fjärdedel av arbetskraften kommer att byta arbete under året.

En bra illustration av dynamiken på arbetsmarknaden kan hämtas ur Kommunförbundets skrift Kommunerna, personalen och famtiden 1996. Av den framgår att om man i stället för att titta på

nettosiffroma, det vill säga ökningen av antalet anställda, tittar på

bruttoförändringarna får bild. Kommunförbundet

man en annan

3Aktiv arbetsmarknadspolitik sou: 1996:34.

Unga och arbete 27

räknar med att under den närmaste tioårsperioden måste nyre-

man krytera minst 500 000 Av den personal som anställdes

personer. 1985 endast 48 procent kvar tio år Om kommunerna

var senare. skulle täcka hela sitt behov med nyutbildade betyder det att de skulle behöva anställa i det närmaste hälften de unga som lämnar skolan

av de närmaste åren. Den slutsats vi kan dra utvecklingen ålders-

av av

fördelningen i Sverige tyder på att behovet av personal inom till

äldreomsorgen kommer att bli stort. Ett annat, sannolikt än

exempel

kommer bli skolan. Över 40 procent

större, rekryteringsomrâde av

dagens lärare är över 50 år. Det betyder stora avgångar inom en snar framtid. Det är emellertid inte självklart att de som anställs i framti-

den kommer att ha samma arbetsuppgifter som idag. Arbetsuppgifter

utvecklas och ändrar karaktär och kompetenskraven förändras. Inom vissa områden minskar eller försvinner behoven insatser medan

av de kan öka drastiskt på andra beroende på förändrad efterfrågan.

Unga och arbete 29

2 arbete

Ungas syn på

l Inledning

Att vill ha arbete är uppseendeväckande nyhet. När Ung-

unga en domspolitiska kommittén sammanställt resultaten från den enkät vi genomfört i samarbete med SCB mötte inga svårigheter att dem

publicerade på en av de stora morgontidningarnas debattsida.

Detta är ett exempel på att bilden av unga mindre intresse-

som rade arbete har växt sig stark. Denna bild bygger dock på

av en

samrnanblandning av fakta och fria spekulationer. I följande kapitel ska vi kort beskriva de grundläggande ingredienserna i denna felsyn.

Vi ska också presentera forskning på arbete samt

om ungas syn resultaten från de utåtriktade aktiviteter som Ungdomspolitiska kommittén initierat.

2.2 Den gängse bilden växer fram

Sedan 1970-talet har bilden av unga människor mindre intresse-

som rade att arbeta växt sig allt starkareg. I media, utred-

av forskning,

ningar och politiska utspel sägs att ungdomar har på

en ny syn arbete. Unga tycker inte längre att det är lika viktigt att arbetet

ger hög lön och goda karriärvägar. Betydelsefullt är istället att arbetet ger personlig tillfredsställelse.

Beskrivningen av detta för många sätt att på arbete och

nya se andra frågor har ofta skett i tenner lånade från samhällsvetaren R. Inglehardtm.Han menar att andelen individer med så kallade postma-

9 FörenutförligarebeskrivningseArbete,arbetslöshetochungdomarsf-amtidstrø, Martin Börjeson, StatensUngdomsrád/Ungdomsstyrelsen,1993. ° R. IngienanCultureshiftin advancedindustrial PrincetonUniversityPress,1990:484.

society,

30 Unga och arbete

terialistiska värderingar ökar i det avancerade industrisamhället.

Ökningen sker i takt med stigande materiell välfärdsnivå och längre

utbildning. Postmaterialistiska värderingar vad gäller arbete är till

exempel att betona arbetets betydelse för personlig utveckling och

goda sociala kontakter. Materiella värderingar arbete är till exem-

pel att lägga tonvikt vid försörjning och karriärmöjligheter.

Inglehardts forskning har också visat att i högre grad än

unga

äldre uttrycker värderingar Störst skillnader i

postmaterialistiska

. fanns mellan de välutbildade och lågutbildade äldre. I

unga som var Sverige har Arbetslivsinstitutet påvisat mönster i enkät-

samma en studie med ungdomar mellan 20-26 år. De som studerade eller både

studerade och arbetade hade i högre grad postmaterialistiska värde-

ringar än de arbetade eller arbetslösa. Generellt hade också

som var

kvinnor i högre grad än män postmaterialistiska värderingar.

Även under 80-talet kom i studier fram till mönster. I

man samma

efterdyningama dessa menade många att ungas nya värderingar

de inte ville inom industrin. I skriften Vem skall

gjorde att jobba

göra jobben Om ungdomar och industriarbete på 90-talet, diskute-

till industriarbete samhällsfara.

ras ungdomarnas inställning som en

Författarna pekar på ungdomarnas inställning viktig orsak till

som en industrins expansionsproblem. Tidigare hade dessa problem haft

andra orsaker i framtiden skulle de komma att bero på ungdo-

men

ointresse. marnas

Senare forskning visade dock att andelen jämfört med ande-

unga len tvärtom hade ökat inom industrin sedan början av 70-

vuxna taletls. Att arbetade inom industrin till antalet hade sjunkit

unga som förklarades framförallt att det totala antalet sysselsatta i industrin

av hade sjunkit. Att skulle rata jobben i industrin inte sant.

unga var

Den koppling gjorts mellan förändrade syn på arbetets

som ungas innehåll och ovilja att ta mindre spännande arbetsuppgifter kan

en därför med fog ifrågasättas. Men bilden mindre intres-

av unga som

serade arbete än tidigare generationer tycks ha rotat sig.

H Dessaresultatgäller dock inteenbart på arbete,

synen aa. Z Värderingarochförhållningssätt till arbetebland ungdomar Sverige,Gamberale,i Sconfienzaoch Hagström,Arbetslivsinstitutet,1996:19. 13Setill exempelUngdomarserfarenheter industriarbeteLeijon ochCrona,SIFO/SAFO

av skriftserienr 1986och Ungdomars.synpå industriarbetei tre industriföretag,PeterMattsson, lndustriförbundet,1989.

TorstenMadsénred., Lund 1988. 5 Ungdomarsetableringpå arbetsmarknaden,JörgenOlsson,Stockholm1990.

Unga och arbete 31

Ungdomspolitiska kommittén menar att man i den allmänna diskussionen om ungas syn på arbete utifrån forskning kring ungas syn på det ideala arbetets innehåll dragit den förhastade slutsatsen att unga inte vill ta vilket arbete som helst. Man har således kopplat samman två skilda frågeställningar. För det första har vi frågan om det ideala arbetet. För det andra frågan om intresset av att arbeta överhuvudtaget. Den frågan kan självklart inte besvaras genom att titta på hur man ser på det ideala arbetet.

I syfte att teckna sannfärdig bild hur på arbete

en mer av unga ser

är det därmed viktigt att skilja dessa frågeställningar åt. I den följande sammanfattningen forskningen på området presenterar vi

av därför först forskning som kan besvara frågan om unga vill arbeta överhuvudtaget. Därefter kommer en presentation och diskussion av resultat kring på det ideala arbetet och arbetets innehåll.

ungas syn

2.3 området

Forskning på

2.3.1 Att ha ett arbete

Ulla Amell-Gustafsson sammanfattar i litterat11rstudien Ungas syn på arbete forskningen kring ungas inställning till arbete fram till och med 1988. Hon att forskningen relativt entydigt pekar på att

menar

vill arbeta. Ungdomar vill arbeta och försörja sig själva. Det unga

finns inte några undersökningar som stödjer idén om att ungdomar

har förlorat den gängse svenska arbetsmoralen. Däremot är det troligt att yngre ser det som mer självklart än äldre att uppbära arbetslöshets- och socialstöd under kortare eller längre sökperioder efter arbete. s.24, Arbetslivscentrum, 1988

Amell-Gustafsson understryker att även om det går att belägga att unga har en större öppenhet inför kortare perioder där man är beroende bidrag inkomst kan detta inte kopplas till lägre

av som en arbetsmoral och att inte vill arbeta. Studier pekar på att det

unga tvärtom kan förhålla sig så att äldre i större utsträckning än yngre

värdesätter perioder ledighet s.21 a.a.

32 Unga och arbete

I Arbetslivsinstitutets senare forskning kring ungas värderingar och förhållningssätt till arbete fick cirka 1100 unga mellan 20-26 år utifrån en skala besvara frågan Hur viktigt är arbete i ditt

sjubgradig

1 totala liv Skalan gick från En av de minst viktiga sakerna i

. mitt liv till En de viktigaste sakerna i mitt liv. Nästan hälften

av 46% markerade de två högsta värdena medan endast 3 procent ansåg att arbete var oviktigt och markerade de två lägsta värdena.

Ett vanlig frågeställning i forskningen kring och arbete är

unga

unga oroas av arbetslöshet. Svaren från den typen av frågor kan om användas som en spegelbild av hur unga värderar arbete. En hög grad för arbetslöshet och negativ på arbetslöshet kan

av oro en syn

indikatorer på att sätter värde på att ha ett arbete. ses som man

I Ungdomsstyrelsens undersökningar från 1989-95 har man ställt

frågor av den här typen. Resultaten visar att arbetslösheten är en

politisk fråga som unga i allt större utsträckning tycker är viktig.

1989 var den absolut viktigaste frågan miljöproblemen. Mer än

56% svarade då att miljöfrågoma viktigast och enbart varannan var tre hundra menade att arbetslösheten var det viktigaste problemet.

av 1995 är situationen på arbetsmarknaden en annan och så även de ungas uppfattning av arbetslösheten som ett problem. Vararman

att arbetslösheten är det viktigaste problemet medan knappt svarar

tredje att miljön är det.

var svarar

Under tidsperioden har också andelen unga ökat som svarar att arbetslöshet är det de oroar sig mest för. 1989 svarar tre av

som hundra jämfört med tjugo av hundra 1995 att de är mest rädda för arbetslöshet när de tänker på sin framtid.

I Ungas välfärd och värderingar SOU 1994:73 svarar 60 pro-

cent dem mellan 16-29 år att de under den senaste tiden känt

av oro för att bli arbetslösa. Av de mellan 35-54 år svarade 56 procent att de oroat sig för detta.

I en undersökning om hälsorisker visar docent Gunilla Jarlbro att var fjärde 24% av unga mellan 15-29 år menar att arbetslösheten är ett mycket stort hot mot den hälsan och det livet. Mot-

egna egna svarande andel för den övriga befolkningen var drygt var tionde.

6 SeGamberale,Sconfrenzaoch

Hagström,a.a. n Se Ungdomstid.årsbok Ungdomsråd/Ungdomsstyrelsen.

omungdom,1989-1995,statens 13Kan kommunicera det intekanförutses GunillaJarlbroi Holmberg

man om som och Weibull red., 1995.

Unga och arbete 33

Sammantaget visar dessa forskningsresultat att unga likväl som andra vill arbeta och att de att bli arbetslösa. Detta bekräftas

oroas av även av svaren från Ungdomspolitiska kommitténs enkätundersökning samt i svaren från de kommittén initierade rådslagen, vilka

av presenteras senare i kapitlet.

2.3.2 Synen på arbetets innehåll

Unga vill alltså arbeta. Men har de andra värderingar än tidigare generationer av vad arbetet ska innehålla Hur ser de på det ideala arbetet

Redan 1988 slår Amell-Gustafsson utifrån ett flertal tidigare svenska och internationella studier fast att idag har högre

unga

aspirationer än vad tidigare ungdomsgenerationer hade. Det räcker

inte att arbeta enbart för lönens skull. Arbete måste utveckla den

personligheten. De förändrade värderingarna beror till stor del

egna

på den ökade tiden i utbildning. Med högre utbildning följer större

krav på arbetets innehåll.

Denna förändrade på det ideala arbetet kommer också till ut-

syn tryck i Arbetslivsinstitutets undersökning från 1996 vilken visar att

unga ofta har en övervägande postmateriell inställning till arbetets

innehåll och värde. Det som utmärker det goda arbetet är framförallt att känner sig uppskattad både chef och arbetskamrater.

man av Minst viktigt är att ha en ledande position.

Även i Ungas välfärd och värderingar konstateras att det finns skillnader mellan och äldres på vad ett bra arbete är.

unga syn

Samtidigt framkom i undersökningen hade instru-

att yngre en mer mentell syn på sitt nuvarande arbete. Lönen var viktigare än den personliga utvecklingen. Av de under 30 år hade 27 procent en instrumentell inställning till sitt nuvarande arbete jämfört med 16 procent av de över 30 år. Högst andel med instrumentell inställning fanns i åldrarna 20-24 år 30%. Det tycks alltså att har

som unga en mer materiell inställning till sitt nuvarande arbete än vad äldre har.

g SeOmungdomars.synpå arbete,Arbetslivsinstitutet,1988. m SeGamberale,SconflenzaochHagström, Det dockviktigt observera dennastudieinte

a.a. är att att ärjämförandemellangenerationer. 1 Se Ungdomarsvälfärd och värderingar,SOU 1994:73.

34 Unga och arbete

Resultatet indikerar att unga har minst två parallella värderingssystem vad gäller arbete. Man tenderar att värdera det ideala arbetet i termer av personlig tillfredsställelse. Det egna, ofta mer tillfälliga arbetet, värderas däremot efter rent materiella kriterier. Ulla Arnell-Gustafsson har diskuterat denna dubbla inställning till arbeten. Hon att många utvecklar vad hon kallar för ett

menar unga preliminärt förhållningssätt gentemot arbete. Det innebär att man

ung arbetslös inte ser det där tillfälliga arbetet, som man till som följd av att det tar längre tid att etablera sig på arbetsmarknaden

tvingas ta, det riktiga jobbet. Det riktiga jobbet kommer

som sen.

Enligt Arnell-Gustafsson värderas i linje med detta preliminära

förhållningssätt också det preliminära arbetet och det riktiga

arbetet olika. Inför det preliminära arbetet har man ofta en mer instrumentell hållning. Det betyder att upplever att i första

man man hand arbetar för att försörja sig. Inför det riktiga arbetet som man ska ha någon gång i framtiden, det ska bli identitetsarbetet finns

som

värderationell hållning. Det arbetet ska vara utvecklande i en mer första hand, inte enbart ge inkomst.

Dessa förhållningssätt är dock inte generella. Den som lever under förhållanden där valmöjlighetema är mindre exempelvis den

har kort utbildning eller har försörjningsansvar har i större

som

utsträckning en instrumentell inställning till arbete jämfört med

grupper med större valmöjligheter. Det innebär att värderingar av arbetets funktion ofta speglar de förhållanden under vilka individen lever under.

2.3.3 Unga vill arbeta

Sammanfattningsvis visar forskningen för det första att

unga överlag vill arbeta. Inga studier har lyckats påvisa att unga inte tycker att arbete är viktigt eller att man föredrar att vara arbetslös. Tvärtom är arbetslöshet något som man i hög grad oroar sig för. Arbetslösheten har under 90-talet tagit plats den viktigaste

som

politiska frågan bland

unga.

n Se 25-28.l de studier gjorts därfrågan parallellavärderingarharrestshar

a.a.s. senare som om manoñautgåttfrånjust dennatext.Trots attdennuharnågraår pånacken dendärförär fortfarande relevantattreferera.

Unga och arbete 3 5

Vad gäller synen på det ideala arbetet finns generellt en mer postmateriell Personlig utveckling värderas än lön och befordran.

syn. mer Inga belägg finns for koppling mellan denna och låg arbets-

en syn moral. Unga vill arbeta.

2.4 kommitténs

Ungdomspolitiska

utåtriktade aktiviteter

Ungdomspolitiska kommittén har bedrivit ett omfattande utåtriktat arbete i syfte att samla in åsikter om ungdomspolitik samt att

ungas skapa debatt densamma. Kommittén har dels i samarbete med

om SCB genomfört enkätundersökning, dels initierat ett stort antal

en rådslag runt i landet och dels skickat ut kommitténs rapport Vad

om tycker du på informell remissrunds till exempelvis ungdomsfö-

en reningar, skolor och datortek för kommentarer och forslag.

Sammanfattningsvis kan sägas att resultaten från dessa aktiviteter stödjer de forskningsresultat redovisats ovan. Arbetslösheten

som

ett stort problem för Att arbeta är viktigt. Ett stort ses som unga. antal förslag har kommit in till kommittén hur unga lättare ska

om komma in på arbetsmarknaden och hur tiden i arbetslöshet bäst ska kunna användas till något konstruktivt.

Resultaten kommitténs utåtriktade aktiviteter om synen på ar-

av bete och förslag på hur lättare ska komma in på arbetsmarkna-

unga den redovisas i detta kapitel. Övriga resultat kommer att presenteras i kommitténs slutbetänkande.

2.5 kommitténs enkät

Ungdomspolitiska

I den undersökning SCB genomfört för Ungdomspolitiska

som kommitténs räkning tillfrågades 2000 mellan 15-25 år

unga om

på arbete, bostad, fritid samt makt och inflytande. Frågorna synen har kretsat kring idéer och förslag är aktuella i debatten

som om

och ungdomspolitik. Vi har velat ställa så konkreta frågor unga som möjligt för att på dessa punkter ska få tydlig bild vad unga

en av tycker. Vi har därutöver ställt några frågor försöker ringa in mer

som

36 Unga och arbete

allmänna inställningar till exempel till arbete och arbetslöshet. För de så önskat har det dessutom funnits möjlighet att komma med

som förslag till hur man kan underlätta för de att komma in på

unga arbetsmarknaden.

Enkäten har skickats till 2000 Efter andra skriftlig på-

unga. en minnelse till de som inte skickat in sina har SCB ringt till ett

svar

representativt urval av dessa och bett att få göra telefonintervju.

en Svaren har därefter viktats i syfte att kompensera för bortfallet samt

väga från mvalsnivå till populationsnivå. Vägningsförfarandet

upp

möjlighet att utifrån de kommit in uttala ger oss svar som oss om vad de som är mellan 15 och 25 år och är folkbokförda i Sveri-

som ge anser i dessa frågor. Den vägda Svarsfrekvensen ligger på 74 procent.

En enkätundersöknings främsta värde ligger i att vi på jämfö-

en relsevis kort tid kan få kontakt med ett stort antal människor och få veta deras på ett antal frågor. Enkätens standardiserade form

syn med ett visst antal givna svarsalternativ underlättar också statis-

en tisk bearbetning av de inkomna vilket innebär att vi kan få

svaren en generell bild åsikter och värderingar från den vilken de

av grupp ur

tillfrågade slumpmässigt har valts ut.

Fördelen men den här typen undersökningar är också dess

av nackdel. Den standardiserade frågefonnen innebär att den

som svarar enbart har ett visst antal svarsmöjligheter. På så sätt reduceras

i viss mån komplex och mångfacetterad verklighet till ett fåtal

en fasta svarsalternativ vilka dessutom kan tolkas på olika sätt de

av svarande. I sig dessa resultat ingen heltäckande bild

ger av ungas åsikter och intressen på dessa områden. De resultat presenteras i

som detta kapitel ska därför ses som övergripande opinioner inom

gruppen unga mellan 15-25 år.

Tillsammans med de dokument skickats in till från de

som oss av kommittén initierade rådslagen och från kommitténs rapport

svaren Vad tycker du kan resultaten enkäten helhetsbild hur

av ge en av unga resonerar och tänker i dessa frågor samt vad är

man anser viktigt att förändra eller slå vakt

om.

Unga och arbete 37

2.5.1 Arbetslösheten det största

problemet

I syfte att få kunskap vad de mellan 15-25 år tycker är de stora om problemen i deras vardag har vi bett de svarande att gradera ett antal

dagsaktuella problem. Skalan gick från att vara ett mycket stort

problem till inget problem alls. Möjligheten fanns också att säga att man inte har någon åsikt i frågan. Resultaten visar att den fråga som de unga i störst utsträckning

uppfattar problematisk är den höga arbetslösheten bland

som unga. Totalt 97 procent att det är ett mycket stort eller ganska stort svarar problem. Detta tyder på att arbetslösheten är det allt överskugsvar

gande problemet för de är idag.

som unga

Andel att följande områden är ett mycket stort som menar

problem för

de unga:

Arbetslöshet bland unga 72%

För unga att klara den egna ekonomin 32%

För unga att kär1na makt och inflytande 19%

Fritidssysselsättning 13%

Kunskap för dagens arbetsmarknad 14%

Att hitta en egen bostad 11%

På andra plats, långt efter arbetslösheten, kom problem för

men att klara den ekonomin. Var tredje menade att det är ett unga egna

mycket stort problem. Det som man i lägst utsträckning tyckte var

ett problem att hitta bostad. Var tionde menade att det var en egen ett stort problem. Här vi emellertid skillnader mellan de som var ser bor i storstadsomrâdena och övriga. Var femte av de boende i Stockholm, Göteborg och Malmö jämfört med trettonde de övriga i var av landet menade att det ett mycket stort problem för unga att hitta var en bostad. Något förvånande är att frågan möjligheten att känna makt om och inflytande rankades så lågt. Här är det emellertid viktigt att pass

38 Unga och arbete

uppmärksamma att hela 18% sa att de inte hade någon åsikt i frågan. Detta kan innebära att man tycker att frågan har varit svår att besvara eftersom det inte specificerats vad har svårigheter att känna man makt och inflytande över.

2.5.2 Attityder inför arbete och arbetslöshet

Vi har också ställt några frågor kring på arbete och arbetslössynen het. Oroar man sig för att bli arbetslös och hur tror att man man skulle uppfatta det Tanken att följa den gängse bild var upp som diskuterats ungdomarnas relativa ointresse for arbete och ovan av större vilja att leva på bidrag. Våra resultat visar att sådana föreställningar kommer på skam. Många oroar sig för att bli arbetslösa och majoriteten tror att en längre period av arbetslöshet skulle både svår och jobbig. Att vara leva på bidrag är inget alternativ till lönearbete eller eget företagande.

l Mycket viktigt

Inte så viktigt

Avlönat Fast jobb anställning

Diagram l Andel i att det är mycket viktigt eller inte så procent som menar viktigt att ha ett avlönat jobb respektive en fast anställning

Diagram 1 visar att nio tio att det är viktigt eller mycket av menar viktigt att ha ett avlönat arbete och 85 procent att det är menar mycket viktigt eller viktigt att ha fast anställning för att leva ett en

Unga och arbete 39

gott liv. Endast l procent säger att det inte alls är viktigt med ett avlönat arbete och att det inte alls är viktigt ha fast anställning.

Nästan är också orolig för att de i framtiden kommer att

varannan

arbetslösa i långa perioder. Särskilt är det de yngre som oroar vara sig för framtida arbetslöshet. Av de som är mellan 15-20 år är

än 50 procent oroliga jämfört med de är mellan 21-25 år mer som där cirka 40 procent säger att de är oroliga.

Skillnader finns också mellan de som går eller enbart har gått i

grundskola och de går eller har gått på högskola eller universi-

som tet. I den förra fler än att de är oroliga

gruppen svarar vararman

jämfört med tredje den Utbildning och ålder

var av senare gruppen. är emellertid i vårt material starkt relaterade till varandra. Man kan därför inte säga att dessa skillnader härrör enbart utifrån skillnader i utbildningsbakgrund. Tendensen är dock att de med högskoleutbildning oroar sig mindre.

I Ja

I Nej

Arbetslös I arbmåtgärd Studerar Arbetar Annat

Diagram 2 Är du orolig för att du i framtiden kommer att arbetslös i långa

vara

perioder

Resultaten skiljer sig också mellan de har arbete och de som

som är arbetslösa diagram 2. De som har arbete är mindre oroliga än de

40 Unga och arbete

som är arbetslösa. Av de öppet arbetslösa 78 procent att de

svarar oroar sig för att de i framtiden kommer att vara arbetslösa i långa perioder jämfört med 60 procent av de som är i arbetsmarknadsåtgärder, 50 procent av de studerande och 35 procent de har

av som arbete.

En längre tid av arbetslöshet är inget som de svarande tar lätt på. Den stora majoriteten menar att de skulle tycka att en längre period

arbetslöshet skulle både svår och jobbig. Tjejerna är något av vara oroligare än killarna för att bli arbetslösa och tycker i högre grad att det skulle jobbigt att arbetslös ett längre tag.

vara vara

Hur tror du att du skulle tycka att en period av arbets-

löshet på mer än 6 månader skulle vara

Är du eller har du varit arbetslös du givetvis uti-

svarar

från den erfarenhet du har.

Alla

Svår och jobbig	61%
Nej, det klarar jag bra	14%
Vet, inte	18%

Vi har också ställt frågor som ringar in attityder till vad man ska göra under en period av arbetslöshet. Resultaten visar att man inte

med blida ögon på den självmant säger sig eller som ser som upp inte är aktiv under sin arbetslöshet. Samtidigt menar man att även arbetslösa ska ha rätt att säga nej till ett arbete som man inte vill ha.

En stor majoritet instämmer i påståendet att det ska vara obligatoriskt för alla unga som är arbetslösa att delta i jobbsökarprojekt eller utbildning. Skulle däremot formulerat det som ett

man påstående om att ingen under 25 år skulle socialbidrag skulle svaren troligtvis inte vara lika positiva. En gissning är att svaren då skulle ligga i nivå med på påståendet att äldre skulle ha

svaren högre ekonomisk ersättning till vuxna än unga. Den tanken var en

majoritet mot.

Vidare finns klar majoritet för att även som arbetslös ska

en man ha rätt att säga nej till ett arbete som man inte vill ha 72 procent

instämmer helt eller delvis och 22 procent håller inte med eller absolut inte med.

Unga och arbete 41

Motsatt förhållande finner vi när det gäller påståendet att man ska ha rätt att säga sig från sitt arbete och istället leva på bidrag. En

upp klar majoritet av de svarande är emot påståendet, 75 procent svarar att de inte instämmer i påståendet jämfört med de 4 procent

som instämmer helt och hållet och de 14 procent säger att de delvis

som kan instämma i påståendet

2.5.3 Eget företag

Vi ställde också några frågor eget företagande. Det visade sig att

om det finns stor öppenhet inför möjligheten att starta eget. 43 pro-

en cent säger att de kan tänka sig det och 38 procent att de kanske kan tänka sig det. Var tionde kan inte tänka sig att starta ett eget företag.

Skulle du kunna tänka dig att starta ett eget företag

Alla

Är redan företagare	2%
egen
Ja	45%
Ja, kanske	32%
Nej	8%
Vet inte	6%

Intresset för att starta eget företag är lägre i de minsta orterna jämför med i storstäderna. 40 procent av de som bor i orter med 2000-25000 innevånare svarade på frågan. Av de som bor i stor.städer svarade 56 procent ja.

Skillnader finns också mellan killar och tjejer. Tjejer är mindre säkra i sitt intresse av att starta eget. Av tjejerna svarade 39 procent Ja kanske jämfört med 25 procent av killama. Däremot svarade 54 procent av killarna obetingat ja, jämfört med 35 procent av tjejerna.

42 Unga och arbete

I Stämmer

I stämmer kan

Stämmer inte

I Vet inte

Byråkrati Svårt få Lönar sig Vet inte

lån inte tillräckligt

hur man

gör

Diagram Att man inte vet tillräckligt hur man gör för att starta företag

är det påstående som den största andelen tycker stämmer som

förklaring till varför man tvekar inför att starta eget.

Många hade svårt att ta ställning till de olika påståendena om varför tvekar till att starta eget företag diagram 3. På alla svarsal-

man ternativ har i ovanligt stor utsträckning använt sig altemati-

man av vet vet inte. Den enda gång inte använt det svarsaltemativet

man överhuvudtaget är inför alternativet Jag vet inte tillräckligt om hur man gör. Det är också det svarsalternativ som flest instämt Nästan varannan svarade att det påståendet stämde. Den förklaring

som man i lägst utsträckning tyckte stämde på varför tvekar till att starta

man eget var att det inte lönar sig att vara småföretagare.

Resultaten vad gäller eget företagande visar alltså att det finns

en stor öppenhet för detta att många kärmer att de inte vet hur

men man gör. Tillsammans med på frågorna det är viktigt med

svaren om

Unga och arbete 43

lönearbete och på arbetslöshet vi att tycker att det är

synen ser unga viktigt att ha ett arbete. Däremot är det mindre vikt om det be-

av drivs i form eget företagande eller som lönearbete. Det är arbetet

av och inkomsten som är det centrala. Att vara arbetslös och leva på

bidrag är inget dagens ungdomar längtar efter.

2.5.4 Arbetsmarknaden i framtiden

och politikers arbete

Vad gäller arbetstillfällen i framtiden visar resultaten på en viss optimism bland de unga. Mer än varannan av de mellan 15-25 år

att påståendet att det aldrig kommer att finnas heltidsjobb

menar mer

for alla unga är felaktigt diagram 4. Samtidigt uttrycker en tredje-

del de tillfrågade pessimism när de instämmer helt eller delvis i

påståendet. Mest pessimistiska är tjejer. Av de tillfrågade tjejerna

instämmer 40 procent helt eller delvis jämfört med 32 procent av killarna.

0 0 0 0 0 I Håller absolut inte med-håller

inte med o

CIInstämmer delvis-instämmer 0 helt och hållet o . o

Aldrig mer Politikerna

heltidsjobb gör till-

ät alla unga räckllgt

Diagram Fler än varannan instämmer inte i påståendet att det aldrig mer

kommer att finnas heltidsjobb all unga. Få instämmer i att

politikerna gör tillräckligt för att fler unga ska få jobb.

Unga och arbete

Trots en viss optimism inför framtiden är tilltron låg till politikernas arbete idag vad gäller arbetslöshet 4. Åtta tio håller inte

diagram av

med i påståendet att politikerna gör tillräckligt för att fler ska få unga jobb. Endast var tionde instämmer helt eller delvis dessa är det

två procent instämmer helt och hållet. Även här är tjejerna som mer kritiska än killarna. Var sjätte kille jämfört med åttonde tjej var instämmer delvis eller helt i påståendet. Dessutom ingen svarar av tjejerna att de instämmer helt och hållet i påståendet. Vad gäller frågan politikernas arbete med arbetslösheten är om

det dock viktigt att återigen påminna att vi inte med någon

om säkerhet kan uttala hur de svarande har tolkat frågor och oss om svar. Det är därför viktigt att inte dra allt för långtgående slutsatser av resultaten.

2.5.5 till hur vi ska sänka arbetslösheten

Förslag

Ett av kommitténs huvuduppdrag är att lägga fram förslag till hur man kan underlätta inträde på arbetsmarknaden. För att få reda ungas på vad unga i allmänhet tycker några de förslag lagts om av som fram under senare år bad vi respondenterna ta ställning till tre olika

påståenden:

det är okej att skatten höjs det hjälper de arbetslösa - om

det är okej får lägre län än de det - att unga vuxna om ger

fler arbetstillfällen

de äldre bör gå i pension tidigare så att de kan - unga

komma inpå arbetsmarknaden

De unga är delade i två stora när det gäller påståendet att grupper det är okej att skatten höjs det hjälper de arbetslösa. Den största om gruppen 56% instämmer delvis eller helt och hållet. Den andra gruppen 3 7% håller inte med eller håller delvis inte med.

Unga och arbete 45

I Håller absolut

inte med-håller

inte med

Instämmer

delvis-

instämmer helt

OK OK lägre Äldre l

skatten lön för pension

höjs unga

Diagram 5 Fördelning mellan tänkbara lösningar till hur

arbetslösheten ska kunna sänkas.

Även vad påståendet att det är okej de får lägre

gäller om unga

lön än vuxna om det ger fler arbetstillfällen kan vi att är

se svaren relativt jämnt fördelade. Vararman, 50 procent, instämmer delvis eller helt och hållet och 44 procent håller inte med eller håller absolut inte med.

Intressant att notera är att även de som har arbete är positiva till dessa två åtgärder för att sänka arbetslösheten. Bland dem

som arbetar är 52 procent positiva till höjd skatt och 49 procent till lägre lön för de det fler arbetstillfällen. Motsvarande andel

unga om ger bland de som är arbetslösa är 53 procent respektive 40 procent denna skillnad är dock inte statistiskt säkerställd.

Påståendet att de äldre bör gå i pension är det skapar störst

som enighet inom gruppen. Hela 70 procent instämmer medan 23 procent avvisar det. Det finns således stor majoritet bland de för

en unga en sänkt pensionsålder. Även vi inte ska förbise den dryga fjärdedel

om som inte är positiva till tanken är det intressant att att stor andel

se en

de går i ett slags gemensamt generationsintresse

av unga samman

Unga och arbete

där bakgrundsvariabler ålder, sysselsättning och utbildning inte

som

är så betydelsefulla.

En idé ofta har framförts i debatten ska öppna hushål-

som är att man len arbetsmarknad att subventionera hushållstjänster

som genom

matlagning, barnpassning och städning. Vi ställde frågan om

som detta något intresserad att arbeta med.

var man var av

I debatten idag diskuteras att ge privatpersoner möjlighet att

kunna köpa hushållstjänster som städning, barnpassning eller

matlagning utan att arbetsgivaren behöver betala så mycket i

skatt.

Skulle du vilja ha ett sånt jobb

Alla

Ja, även jag kan få ett annat jobb 7%

Ja, bara om jag inte kan få ett annat jobb 44%

men

Nej 32%

Vet inte 10%

Resultaten visar att endast sju procent tycker att den här typen

arbete roligt. Däremot 44 procent att de skulle kunna av vore svarar tänka sig det sista utväg. Det innebär att närapå hälften de

som en av

är idag hellre än att arbetslösa tar ett arbete de som unga vara som inte egentligen är intresserade av.

Intresset för den här typen arbete är störst bland tjejerna. Något

av fler än hälften av tjejerna jämfört med något fler än var tredje av killarna svarar på frågan. Av de som svarar nej är killarna överre-

presenterade. Fyra tio killar nej jämfört med två tio

av svarar av tjejer. Skillnaderna mellan könen i kan till stor del bero av

svaren

frågekonstruktionen. De förklarande exempel som ges i frågan är

alla arbetsuppgifter vilka traditionellt främst utförs av kvinnor. Det är troligt att detta åtminstone i viss utsträckning påverkat killarna när de svarat.

Arbetsrätten är ett annat område i debatten ofta lyfts fram

som som viktigt att förändra om man vill skapa nya jobb. Samtidigt höjs röster för att förändringar i arbetsrätten inte leder till fler arbeten.

Unga och arbete 47

För att få en bild av ungas inställning frågade vi vilka följande av förändringar man kunde tänka sig att acceptera:

Lägre arbetsgivaravgifter till företag anställer

- som unga

under 25 år

12 månaders provanställning istället för sexmånader -

Förändring i turordningsreglerna sist in först ut till

förmån för de unga

eAccepterar 8 Accepterar E Ingen åsikt

Lägre 12 mån Ändring i provarbetsgivar- anställning turordningsavgifter reglerna

Diagram Vilka förändringar i arbetsrätten kan du tänka dig att acceptera

Resultaten visar att många är för förändringar i arbetsrätten, tro-

ligtvis därför att man menar att dessa förändringar gynnar de unga på arbetsmarknaden. Störst enhet finner vi kring tanken på reducerad en arbetsgivaravgift för de företag anställer under 25 år. som unga Störst motstånd finns mot idén att öka provanställningstiden upp till 12 månader. Där är nästan lika många för mot. Att många som har använt sig av svarsaltemativet Vet indikerar att frågan är svår att besvara. Men det gör inte desto mindre intressanta. svaren Arbetsrätten är ett exempel på hur man inför vissa frågor uttrycker åsikter i hög grad förenar de svarande bortom politiska som gränser samtidigt som det finns andra frågor där vi mer tydligt kan

se en politisk uppdelning.

48 Unga och arbete

2.6 slutdokument och svar på

Rådslagens

rapporten Vad tycker du

Ungdomspolitiska kommittén har under hösten 1996 inbjudit unga att rådslag. Syftet har dels varit att skapa debatt om ung-

arrangera

domspolitiken dels att få in synpunkter på ungdomspolitiken och förslag till förändring. Rådslagen har genomförts i regi av ungdomsorganisationemas lokalavdelningar, lokala ungdomsråd, fri-

tidsgårdar, folkets hus, skolor och lokala projekt för unga arbetslösa. Medel för rådslagen har kunnat sökas från Allmänna arvsfonden.

Vanligen har de lokala grupperna bjudit in kommunens unga till

träff där diskuterat ungdomsfrågor på både lokal och natioen man nell nivå. Som utgångspunkt för diskussionerna har deltagarna ofta använt ett diskussionsmaterial sammanställt av Ungdomspolitiska kommittén.

Från varje rådslag har ett slutdokument skickats till Ungdomspolitiska kommittén. Slutdokumenten innehåller både beskrivningar

hur de deltagit uppfattar sin situation och förslag till förändav som ringar. Alla slutdokument kommer att publiceras bilaga till

som en kommitténs slutbetänkande tillsammans med övrigt inkommet material från kommitténs utåtriktade aktiviteter. I detta delbetänkande presenteras de förslag handlar om arbete och arbetsmarknad.

som

Rådslag har genomförts på cirka 50 platser i landet. Uppskatt-

ningsvis har cirka 1800 deltagit i rådslagen. Från dessa har 36

unga slutdokument med ett stort antal förslag på hur kan sänka

man arbetslösheten och underlätta för unga att komma in på arbetsmarknaden inkommit till kommittén. I Slutdokumenten lägger förut-

man

förslagen också fram ett antal krav på förbättringar rörande om framförallt unga arbetslösas villkor.

Utöver arbetet med rådslagen har Ungdomspolitiska kommittén också inbjudit att kommentera kommitténs rapport Vad tycker

unga du Rapporten innehåller främst förslag till mål alternativt riktlinjer för ungdomspolitiken och frågor kring dessa men det finns även ett

antal frågor kring ungdomspolitikens innehåll. har inkommit

80 svar

från datortek, elevråd, ungdomsförbund och ungdomsorganisationer

på riks- och distriktsnivå

De förslag kommit in gäller arbete kan delas in i fyra

som som

De kretsar kring: grupper.

Unga och arbete 49

n arbetstidsförkortningar av olika slag

n företagande

u åtgärder för arbetslösa

u utbildning

Det man intresserat sig för på rådslagen och de förslag har

man lämnat har varierat beroende på vilka som deltagit i rådslaget. De slutdokument som kommit in från fritidsgårdar där framförallt

yngre ungdomar deltagit fokuserar främst på skolans roll. De dokument som kommit från olika projekt för arbetslösa handlar naturliga

av skäl mycket om åtgärder för arbetslösa och hur ska kunna

om man sänka arbetslösheten.

2.7 Inkomna förslag

2.7.1 Arbetstidsförkortningar

De mest frekventa förslagen handlar arbetstidsförkortningar i

om olika former. Dessa förslag kommer främst från rådslagen även

men datorteken och några av ungdomsförbundens distrikt. Grundtanken är att man på sätt kan öka antalet lediga jobb.

Förslag om att sänka pensionsåldem förekommer oftast. De

som jobbat länge bör ge plats de yngre. Detta föreslås ske antingen som en generell sänkning till exempelvis 60 år eller genom införandet av en flexibel pensionsålder. Argumentet för flexibel

en pensionsålder är att de kärmer sig trötta efter ett långt yrkesliv ska

som

kunna välja att sluta några tidigare. Man att det är orimligt att

menar

höja pensionsåldern.

Många har också föreslagit att man ska dela på jobben

genom sänkt arbetstid. Från några rådslag har även förslaget att i lag be-

gränsa möjligheterna till övertidsuttag lagts fram.

50 Unga och arbete

2.7.2 Företagande

Många förslag kretsar också kring företagande olika aspekter.

ur Man att det är viktigt att satsa på småföretagama så att de

menar vågar anställa Därför ska subventionera anställningar i de

unga. man små företagen. Oftast att detta kan ske sänk-

menar man genom en

ning arbetsgivaravgiftema för småföretagare överhuvudtaget eller

av enbart för de småföretag som anställer unga.

Ett rådslag föreslår att ungdomslöner ska införas för att på så sätt locka företag att anställa unga.

Många också att det måste bli lättare att starta eget. Unga

menar ska högre Starta eget-bidrag och även få information. Reg-

ges mer lema måste dessutom bli enklare så att man inte avstår att starta eget på grund dem. Från något rådslag föreslår man att det ska gå att

av lägga särskilda ungdomslån om man vill starta eget.

upp

Redan i skolan bör det vara möjligt att träna sig på företagande. Att driva skolkooperativ är ett bra sätt menar man.

Från ett rådslag och några ungdomsförbund föreslås att det måste bli lättare att både anställa och säga upp personal. Ett annat rådslag föreslår att fackföreningarna borde samarbeta kring nyföretagarråd-

Ytterligare ett rådslag föreslår att ska använda pen-

givning. man sionssparpengar till att starta löntagarägda företag.

2.7.3 för arbetslösa

Åtgärder

Ett flertal förslag har kommit in gäller åtgärder som ska under-

som lätta för arbetslösa att komma in på arbetsmarknaden. Dessa förslag kommer främst från de har direkt erfarenhet av arbetslöshet de

som

deltar i projekt för arbetslösa eller går på datortek och som som därmed vet vad fungerar respektive inte fungerar för dem som

som är arbetslösa. Några har påpekat att arbetsförmedlingen bör förbätt-

De bör informera redan i skolan de framtida möjligheterna i ras. om kommunen. Unga behöver hjälp att redan tidigt orientera sig på arbetsmarknaden. Framförallt dock att problemet med

menar man

arbetsförmedlingen är att den inte är ett tillräckligt bra stöd åt den

Unga och arbete 51

arbetslös. Man har också påpekat att arbetsförmedlingen måste som ha bättre kontroll över hur de företag där man låter unga göra praktik behandlar sina praktikanter. Det är lätt att bli utnyttjad som gratis arbetskraft Något rådslag menade till och med att man borde

armars. sluta med praktik för arbetslösa inte arbetsförmedlingen lyckas

lösa den här problematiken.

Annars är ett relativt vanligt förekommande förslag att arbetslösa ska ha möjlighet att göra mer praktik. Man menar att ungas stora problem på arbetsmarknaden beror på att man inte har tillräckligt stor erfarenhet. Praktik via arbetsmarknadsåtgärder kan vara ett bra

sätt att få yrkeserfarenhet. Två rådslag föreslår att sommarjobb ska

ordnas alla som vill. När man slutar skolan har man i så fall åtminstone någon sorts erfarenhet. Ytterligare ett sätt för att

unga komma in på arbetsmarknaden är att införa ett system med Tanken är att någon har arbete och som till exempel vill utbilda

som sig eller vara barnledig ett extra år ska kurma vara det om någon som är arbetslös får vikariera. Några föreslår också att man bör ändra reglerna så att man ska få något att göra så fort man anmäler sig på arbetsfönnedlingen. Man ska inte behöva gå och vänta. Men det ska bra åtgärder. Skrota

vara datorleken föreslår något rådslag. Satsa istället på projektutbildningar för arbetslösa. Ytterligare andra menar att det ska vara lättare för arbetslösa att flytta utomlands.

Ett förhållande några rådslag tar upp är att det finns arbetslö-

som

samtidigt till exempel inom vården lider av personalsa som man brist. Man föreslår därför att till exempel alla arbetslösa sjuksköterskor ska anställas istället för att de ska gå arbetslösa. Man menar att kostnaderna för detta inte kan så mycket större än de är

vara om arbetslösa.

Utbildning

Slutligen lägger också fram ett antal förslag handlar

man som om utbildning. Dessa förslag kommer främst från de som fortfarande går i utbildning och de är arbetslösa och upplever att de saknar

som som utbildning. Framför allt handlar dessa förslag att det ska bli

om enklare att kurma studera. Det ska vara lättare att komma in på det

Unga och arbete

gymnasieprogram eller den högskoleutbildning man är intresserad av. Man bör i högre utsträckning låta de är verkligt intresserade

som av att läsa ett ämne eller följa en utbildning göra det, intagningen ska

inte vara så styrd betyg.

Ekonomin för studerande bör också förbättras. Flera rådslag lägger fram förslag om att man ska höja bidragsdelen i studiemedlen eller att man överhuvudtaget inte ska behöva ta lån för att studera. Man menar att ekonomin gör att man inte vill satsa på att utbilda sig vidare. Tänk inte får arbete trots att tagit lån och gått

om man man en

högskoleutbildning

Att införa möjligheter att gå som lärling är också ett vanligt för-

slag. Det ger yrkeserfarenhet samtidigt som även de som inte är så

intresserade av att läsa kan få en bra utbildning. Överhuvudtaget bör det vara mer praktik i skolan. Det kan både ge en viss erfarenhet och

möjlighet att prova på inom ett yrkesområde. Något rådslag föreslår

också att man bör införa fler och bättre yrkesinriktade på

program gymnasiet. Ytterligare ett annat menar att bör införa i

man program gymnasiet som satsar mer på att jobba med projekt. Då har

man lättare att driva egna projekt när man slutar skolan.

Unga och arbete 53

3 och arbetsmarknaden

Unga

Arbetskraftstalen antalet personer i arbete och antalet arbetslösa för

unga sjönk mycket kraftigt under perioden 1991-93. En viss upp-

gång skedde under 1994-95 för att sedan återigen börja sjunka.

Huvudförklaringen till nedgången bristen på arbete under den

var

kraftiga lågkonjunkturen. I stället sökte sig i betydligt högre

unga

utsträckning än tidigare till utbildningar. Under de senaste åren har gymnasieskolan förlängts till tre år och antalet utbildningsplatser

inom högskolan har ökat. Det kommunala ansvaret för till

unga upp 20 år har också bidragit till att denna åldersgrupp i mycket liten utsträckning sökt sig ut på arbetsmarknaden.

Våren 1996 gjorde SCB enkätundersökning i syfte att kartläg-

vad hänt lämnade gymnasieskolan och högsko-

ga som de unga som lan 199323. År 1993 95 400 elever ut från gymnasieskolan och

gick

närmare 31 100 examinerades från högskolan. I 1996, alltså ett

mars och ett halvt år efter avslutad utbildning, förvärvsarbetade 40 procent

männen och 34 procent av kvinnorna bland de som gick ut från av gymnasieskolan. 44 procent av kvinnorna och 32 procent av männen studerade. Av kvinnorna ägnade sig 10 procent arbete i eget hushåll, föräldraledighet med mera, medan 8 procent av männen

fullgjorde militärtjänst. Som väntat hade de som gått yrkesinriktade

linjer i högre grad förvärvsarbete än de gått teoretisk linje. Sex

som

tio dessa hade arbete jämfört med tre av tio från 3- och 4-åriga av av teoretiska linjer. Av de som gått teoretiska linjer studerade 58 procent. Även bland de examinerade från högskolans grundläggande utbildningar hade en större andel män än kvinnor förvärvsarbete 84

respektive 78 procent. De som examinerats från längre utbildningar

23Inträdet på arbetsmarknadenSCB 1996.

54 Unga och arbete

minst tre år hade i något högre grad förvärvsarbete än de från kortare utbildningar 82 resp 79 procent.

I SCB-undersökningen frågade också anställningsform.

man om Av de lämnat gymnasieskolan hade 52 procent fast anställ-

som en ning medan 28 procent hade tillfällig anställning, två procent var

företagare, fyra procent hade en provanställning och lika många

egna

arbetade inom åtgärden arbetsplatsintroduktion. Övriga deltog i

annan arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Bland de högskoleexaminerade hade 66 procent fast anställning och 26 procent tillfällig anställning. Övriga hade provanställningar,

arbetsmarknadsåtgärder eller verksamhet. Generellt gällde för

egen

såväl tidigare gymnasieelever högskolestuderande att män i

som högre grad hade fasta anställningar, medan fler kvinnor hade tillfälli-

anställningar. Skillnaderna är i hög grad beroende på att män och ga

kvinnor väljer olika utbildningsinriktningar. Kvinnor har i högre grad valt utbildningslinjer leder till anställning inom offentlig

som

sektor där tillfälliga anställningar är betydligt vanligare en inom

enskild sektor. Gymnaiseutbildade återfinns i högre grad 74 procent respektive 41 procent universitetsutbildade i enskild sektor.

Av de hade gått gymnasieskola och arbetade farms vid

som som mättillfället 39 procent inom det yrke/yrkesområde som de hade utbildat sig till, 41 procent inom ett annat område och 19 procent ansåg att deras gymnasielinje inte hade varit inriktad mot något särskilt yrke. Av de högskoleexaminerade arbetade 87 procent inom

det yrkesområde utbildningen syftade till. Bara 2 procent ansåg

som att utbildningen inte varit inriktad mot något särskilt yrke.

Av samtliga gått ut gymnasieskolan hade 16 procent fått ett

som stadigvarande arbete en månad efter utbildningens slut, 23 procent inom tre månader, 34 procent inom ett år och 40 procent inom ett och ett halvt år. Det bör dock noteras att över hälften av de som gått ut gymnasiet inte haft något stadigvarande arbete alls sannolikt beroende på att man inte sökt arbete på grund av fortsatta studier. Totalt sett och även på linjenivå farms det ingen skillnad mellan kvinnor och män när det gällde hur snabbt man fått stadigvarande arbete. Det gällde för examinerade från högskola. Inte heller

samma

hade utbildningens längd någon påverkan på tiden för den gruppen.

Däremot varierade tiden mellan olika utbildningsinriktningar. Av de

hade gått utbildning inom medicin/vård hade 55 procent ett som en

Unga och arbete 55

stadigvarande arbete inom månad. Av dem som gått en treårig

ingenjörsutbildning hade endast 45 procent fått stadigvarande arbete

ett år efter avslutade studier.

Av de avslutade gymnasieutbildning 1993 hade 59 pro-

som en

vid något tillfälle varit arbetslös efter utbildningens slut. 28 cent procent hade varit arbetslösa vid ett tillfälle och 21 procent vid minst tre. Kvinnor och män skilde sig inte åt. Bland examinerade från högskolan hade däremot något större andel kvinnor 44 procent

en än män 40 procent varit arbetslösa åtminstone någon gång. Utbildade inom humaniora, teologi eller det konstnärliga området hade i störst utsträckning varit arbetslösa. Personer med vårdutbildningar och civilingenj örer hade varit arbetslösa i lägst utsträckning.

3.1 Ungdomsarbetslöshetens orsaker

Orsaker till arbetslöshet brukar delas in i strukturella och konjunkturella. Dessutom brukar tala friktionsarbetslöshet som

man om en uppstår i bytet mellan olika arbeten. Den strukturella arbetslösheten,

eller den så kallade jämviktsarbetslösheten, har ett mera långsiktigt

förlopp och är därmed svårare att hitta snabba lösningar på. Enligt arbetsmarknadsforskarna finns det flera orsaker till uppkomsten av strukturarbetslöshet. Den kan bero på bland annat stelheter i pris-och löneanpassningen, otillräcklig flexibilitet i lönestrukturen eller bristande matchningseffektivitet mellan utbud och efterfrågan på arbetskraft.

Att arbetslösheten är högre i en lågkonjunktur och lägre i en högkonjunktur är väl känt. När det gäller ungas arbetslöshet har det vid de senaste konjunktursvängningarna visat sig att arbetslösheten inte minskar i högkonjunktur i utsträckning som för andra

en samma

åldersgrupper. Man kan därför dra slutsatsen att ungdomsarbetslös-

heten också har strukturella orsaker.

För att påverka de strukturella inslagen i arbetslösheten för unga krävs andra insatser än för konjunkturarbetslöshet. Debatten

om orsakerna till ungdomsarbetslösheten brukar därför handla om

utformningen den arbetsrättsliga lagstiftningen, ungdomslönemas

betydelse, arbetskraftskostnaderna och arbetslöshetsersättningens

storlek. På tid har även diskussionerna rört den institutionella

senare

56 Unga och arbete

utfornmingen av utbildningssystemet och de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna.

Kommittén tar i kapitel fyra frågor bristande överensupp om stämmelse mellan den förberedelse får i skolan och de krav unga arbetslivet ställer. I detta kapitel behandlar vi och arbetsrättens och

lönebildningens betydelse.

l l Arbetsrättslagstiftning

Nedan följer diskussion arbetsrättslagstiftningens betydelse

en om

dels i form forskningssammanställning, dels i form

av en av en

kortare presentation LO:s och SAF uppfattningar. av :s Slutligen lämnas redogörelse för regeringens proposition En arbetsrätt för

en ökad tillväxt 1996/97: 16. I Nya villkor ekonomi och politik SOU 1993:16 Bilagedel -

bilaga 12, redogörs för den forskning finns kring arbets-

som

rättslagstiftningens påverkan på sysselsättningen, såväl intematio-

nellt som nationellt. Nedanstående genomgång bygger på de resonemang och slutsatser som presenteras i rapporten . I diskussioner om den europeiska arbetslösheten har betydelsen

av anställnings- och uppsägningskostnader, så kallade anpassnings-

kostnader, ofta poängterats. Regler försvårar uppsägning som av arbetskraft antas göra företagen mindre benägna att nyanställa

personal. Studier visar att anpassningskostnadernas storlek påverkar

sysselsättningens och arbetslöshetens förändringar på olika sätt i olika länder. Länder med låg grad anställningsskydd uppvisar de av kraftigaste arbetslöshetsvariationema medan de med hög grad av anställningsskydd uppvisar liten förändring i arbetslösheten över

konjunkturcykeln. Om anpassningskostnadernas effekter på sysselsättningens vari-

abilitet är tämligen självklara så kan inte sak sägas samma om

effekterna på den genomsnittliga sysselsättningen över till exempel

en konjunkturcykel. Högre kostnader för att säga personal kan upp

vid annalkande konjunkturnedgång leda till högre en genomsnittlig sysselsättning. Vid början av en högkonjunktur kan höga anställ-

24Samma resonemang återfinns i 1992 års arbetsrättskommittés betänkande SOU 1993:32, bilaga Effekter av anställningsskydd.

Unga och arbete 57

ningskostnader tvärtom leda till en lägre genomsnittlig sysselsätt-

ning. Företagen är i dessa modeller framåtblickande och beaktar att

nyanställningar kan föranleda framtida uppsägningskostnader. En

jämförelse av anställningsskydd och arbetslöshetsnivå i tio olika länder under perioden 1960-1987 och för olika delperioder visar dock att sambanden genomgående är svaga och att de växlar tecken alltefter vilken delperiod som studeras. Det tycks vara svårt att få

stöd för hypotesen att en högre grad av anställningsskydd skulle ha

medfört högre arbetslöshet. Andra studier pekar i samma riktning, förutom där förutsättningen är att de berörda företagen ska betala

en avgångsvederlag i samband med uppsägningar. Här finns visst stöd för att sådant vederlag medför högre arbetslöshet.

Teoretiska analyser visar att möjligheterna till tidsbegränsade

an-

ställningar ger en ökad total sysselsättning på kort sikt. Företagen

söker minska antalet tillsvidareanställda samtidigt som de ökar

antalet anställda på tillfälliga kontrakt. Sysselsättningseffekten på

lång sikt är emellertid oklar. Det går inte att på teoretiska grunder avgöra om sysselsättningen blir högre eller lägre i ett systern

som

ger möjlighet till tidsbegränsade anställningar. Däremot är effekterna på sysselsättningens konjunkturkänslighet klara. Med möjligheter till

tidsbegränsade anställningar kommer svängningarna att bli större

sysselsättningen faller kraftigare i nedgångsfasen och stiger snabbare i uppgångsfasen. Då nya regler om tidsbegränsad anställning infördes i Spanien utnyttjades inte tidsbegränsade kontrakt i någon

nämnvärd utsträckning under de första två åren. Vändpunkten korn 1986 i samband med en allmän konjunkturförbättring. Praktiskt taget

alla kontrakt registrerats vid arbetsförmedlingarna har

nya som sedan dess och fram till 1993 varit tidsbegränsade. Över tredjedel

en av antalet anställda hade tidsbegränsade anställningar i början av 1990-talet.

I Västtyskland infördes ökade möjligheter till tidsbegränsade an-

ställningar år 1985. Sådana anställningar har inte alls fått samma omfattning som i Spanien. I slutet av 1980-talet var färre än 10

procent av löntagarna anställda för en begränsad tid. De tidsbegrän-

sade anställningarna gäller främst arbetskraft med relativt låg ut-

bildning. Undersökningar visar att den tyska lagstiftningen om

58 Unga och arbete

ökade möjligheter till tidsbegränsad anställning haft ytterst

marginell betydelse för sysselsättningen.

När svenska lagen om anställningsskydd LAS infördes 1974 fick

detta enligt vissa studier en betydelse för nyanställningama. Enligt

dessa tog företagen fem till tio prrocent längre tid på sig för att tillsätta lediga platser efter införandet LAS. Några säkerställda

av effekter på ungdomsarbetslösheten kunde dock inte fastställas.

Andra studier visar inga signifikanta effekter på arbetslöshetstidema av införandet av LAS eller närmare bestämt på sannolikheten

att under en period lämna arbetslöshet. Däremot kunde i dessa

studier en tydlig minskning av antalet arbetsgivarinitierade uppsäg-

ningar skönjas under andra hälften av 1970-talet, likaså minsk-

en ning arbetslöshetsinflödet. En del dessa förändringar kunde

av av hänföras till LAS. I en enkätstudie hur svenska personalchefer

om och löneförhandlare upplever LAS anser en klar majoritet att LAS leder till att företaget gör noggrannare prövningar av de arbetssökandes egenskaper än vad som annars hade varit fallet.

Turordningsregler vid uppsägningar baseras på principen att den

är sist anställd sägs först vid arbetsbrist. Gäller uppsägsom upp

ningen så kallad nyckelperson kan på arbetsgivarens initiativ

en en

förhandling annan turordning påkallas. Strikt tillämpade turord-

ningsregler har uppenbara potentiella kostnader för arbetsgivaren.

De sist anställda kan utgöra nyckelpersonal utan vilka en lönsam

verksamhet inte kan drivas. Turordningsreglerna har naturligtvis

även effekter för de anställda. En uppenbar konsekvens är att de minskar deras osäkerhet. Turordningsregler kan även påverka utfal-

let personalinskränkningar. Ett företag kan inte i förväg avgöra de

av arbetssökandes produktivitet. Däremot kan företaget observera den redan anställdas produktivitet. Om företaget behöver reducera sin

personalstyrka kommer i frånvaro turordningsregler, att i

man, av första hand säga arbetare med låg produktivitet. Ett företags

upp friställning är i detta fall signal till andra företag den friställ-

en om des produktivitet. Detta kommer att leda till att de friställda kommer att erbjudas nya arbeten till lägre löner än sina tidigare kollegor. Denna signal kan också leda till att de friställda f°ar svårare att finna ny anställning, det vill säga drabbas av längre arbetslöshetstider, än andra arbetare med motsvarande observerbara egenskaper. Det visar sig också i olika studier att friställts vid partiella

personer som

Unga och arbete 59

driftsinskränkningar har längre arbetslöshetstider än personer som friställts vid företagsnedläggningar, såväl bland arbetare som tjänstemän.

Turordningsregler vid uppsägningar kan också påverka rörlighe-

ten på arbetsmarknaden. En med lång anställningstid kommer

person

att förlora sin intjänade turordningsposition han eller hon byter

arbetsgivare. Incitamenten till frivillig rörlighet kommer därmed att

försvagas. Det är dock oklart hur viktig denna mekanism är i praktiken. Det fanns redan före införandet LAS ett negativt samband

mellan uppsägningsrisk och anställningstid. Någon klar förändring i

rörlighetsbeteendet efter införandet LAS har inte heller kunnat

av konstateras.

Svenska arbetsgivarföreningen SAF att det finns flera

menar strategiska hinder försvårar ungdomars inträde eller försvagar

som deras ställning på arbetsmarknaden och pekar på att det finns empiriska studier bekräftar att restriktiv lagstiftning har

som en mer

bidragit till högre relativ ungdomsarbetslöshet. Ungdomar missgyn-

turordningsregler vid uppsägningar och den starkt begränsade

nas av provanställningen. SAF hänvisar också till den forskning som visar att företagen anställer snabbare vid en konjunkturuppgång om arbetsrätten flexibel. Sådana förändringar i arbetsrätten skulle

är mer innebära att ungdomar får större chanser att komma in på arbetsmarknaden. SAF pekar på att den stela arbetsrätten idag istället

ger inlåsningseffekter de har arbete stannar där, medan de som är

- som arbetslösa har svårt att komma in på arbetsmarknaden. Enligt SAF motverkar arbetsrätten företagens intresse att anställa. Det är svårt

av och dyrbart för ett företag att anställa och säga upp en person som

företaget felrekryterat. Detta motverkar enligt SAF anställningar av

oerfarna och oprövade ungdomar. Vidare SAF att kraven på

anser flexibilitet i företagens verksamhet har ökat kraftigt senare år hög

förändringstakt, kundanpassade produkter, snabb service och just-intime-produktion är strategiska konkurrensfaktorer för företagen i

dag. Detta kräver flexibla anställningsfonner, tidsbegränsade

mer av anställningar och inhyming tillfällig arbetskraft. Detta skulle

av kunna många chanser till jobb för oerfarna ungdomar. SAF har

genomfört undersökningar bland företagare huruvida de skulle

anställa fler arbetsrätten blev flexibel. Det entydiga svaret

om mer

60 Unga och arbete

från dessa är att så skulle ske, och att de att arbetsrätten är det

anser största hindret för att komma tillrätta med arbetslösheten.

Landsorganisationen drar i Ungdomars arbetsmarknad LO:s

program mot arbetslösheten, 1994 slutsatser arbetsrättens påverkan

på sysselsättningen från den forskning finns på området. LO

som menar att det inte finns något stöd för hypotesen att högre grad

en av

anställningsskydd och bristande möjligheter till visstidsanställning medför högre arbetslöshet. När det gäller anställningstryggheten och

ungdomsarbetslösheten menar LO att om lagen om anställnings-

skydd avskaffades skulle fler unga anställas på bekostnad

men av den äldre arbetskraften. LO att sänkt eller försämrad

menar en

trygghetslagstiftning är en orimlig väg att skapa arbete för ungdo-

mar.

l prop. 1996/97:16 En arbetsrätt för ökad tillväxt föreslår

rege-

ringen vissa ändringar i lagen 1982:80 om anställningsskydd.

Regeringen anser att arbetsrätten måste ha ändamålsenlig ut-

formning och spegla en rimlig avvägning mellan löntagarnas behov

av skydd mot godtyckliga och diskriminerande beslut och företagens behov att kontinuerligt kunna sin organisation och sin

av anpassa arbetsstyrka till förändrade förutsättningar och behov. De arbetsrättsliga reglerna ska också vara utformade så att de inte försvårar

för företagen att göra satsningar. Enligt regeringen många

nya ger

företag uttryck för att anställningsskyddsreglerna utgör ett hinder för dem att nyanställa. En del ändringar regelverket bör vidtas för att

underlätta för företagen, särskilt småföretagen, att expandera. För att

öka företagens benägenhet att nyanställa föreslås bland annat följan-

de förändringar i anställningsskyddslagen.

För det första införs möjlighet till tidsbegränsad anställ-

en ny

ning, överenskommen visstidsanställning. Reglerna innebär bland

annat att avtal om överenskommen visstidsanställning får beträffan-

de och arbetstagare omfatta sammanlagt högst tolv måna-

en samma der under tre år. I ett företag eller verksamhet tidigare inte

en som haft några arbetstagare och vill börja anställa får avtal

som om överenskommen visstidsanställning träffas för högst 18 månader. Syftet med regeln är att underlätta för nyanställningar vilket är

särskilt angeläget i uppåtgående konjunktur. Arbetsgivaren

en behöver inte något skäl för att anställa på viss tid. Till skillnad

ange

mot provanställningen rör det sig inte att arbetstagaren prövas i

Unga och arbete 61

anställningen snarare kan det sägas att det är arbetsgivarens verk-

samhet eller möjlighet att anställa som prövas. För det andra utvidgas möjligheten att träffa lokala kollektivavtal. Detta gäller bland annat möjligheten att göra avvikelser från turord-

ningsreglema. För det tredje sätts ppsägningstiden i relation till anställningsti-

dens längd och inte till arbetstagarens ålder. Regeringen menar att de regler som skulle skydda den äldre arbetskraften har visat sig kunna ha motsatt effekt. I det arbetsmarknadsläge som nu råder innebär de

längre uppsägningstidema för äldre arbetstagare att arbetsgivare blir

obenägna att anställa sådana arbetstagare. Kortare uppsägningstider

för äldre arbetstagare skulle innebära att det blev lättare för dessa att

överhuvudtaget få en ny anställning. Viljan hos arbetsgivarna att

anställa dessa personer skulle alltså öka.

För det fjärde förkortas tiden för företrädesrätt till återanställning för den som blivit uppsagd från tolv till nio månader. Regeringen menar att den nuvarande tiden för företrädesrätt ett år innebär att

- -

många arbetsgivare avvaktar alltför länge med nyanställningar. Med

den höga arbetslöshet som för närvarande finns bör stimulans ges till arbetsgivarna att anställa snarast möjligt. Genom att förkorta tiden för företrädesrätt bör nyanställningar kunna påskyndas. Genom den föreslagna ändringen förväntas även flexibiliteten på arbetsmarknaden öka.

I betänkandet l996/97:AU1 kommenterar arbetsmarknadsutskot-

tet förslagens påverkan på sysselsättningen. Utskottet konstaterar

inledningsvis att något entydigt svar på vilken inverkan de arbetsrättsliga reglerna har på arbetslöshetsnivån inte finns, mer än att regler som rör anställningsskyddet kan ha effekter sett över

konjunkturcykel; benägenheten att anställa i en konjunkturuppgång

skulle större med liberalare regler. Även enkla samband

vara om saknas kan det ändå enligt utskottet ha sin betydelse att arbetsrätten förändras för att svara mot det nya arbetslivet. Dagens arbetsrättsliga lagstiftning kom i allt väsentligt till under 1970-talet. Stora förändringar har skett sedan dess genom bland annat ökad intemationalisering och genom nytt arbetssätt, ny organisation och ny teknik. Enligt utskottets mening är det viktigt att arbetsrätten till föränd-

anpassas ringar på arbetsmarknaden någon radikal förändring behövs

men

62 Unga och arbete

inte. Föreställningen att den enskilde personligen förhandlingsvägen

ska kunna nå goda villkor av betydelse utöver vad som skulle regle-

i så kallad förenklad arbetsrätt måste för stora ras en grupper av

arbetstagare helt verklighetsfrämmande. Inriktningen av den

vara

arbetsrätt som regeringen lägger fram gör det enligt utskottet nya lättare att anställa, inte lättare att säga upp.

I betänkande 1996/97:AU4 framhåller Arbetsmarknadsutskottet att de nya produktionssystem som har införts ställer krav på omställ-

barhet och anpassning. Denna förändring har lett till att arbetsgiva-

organiserar sin verksamhet i former, vilket i sin tur har lett ren nya till att arbetskraft ofta anlitas på annat sätt än genom traditionella

tillsvidareanställningar. Enligt utskottet har förändringarna på ar-

betsmarknaden lett till att det uppstått ett behov av att förändra de nuvarande arbetsrättsliga reglerna för att anpassa dem till rådande förhållanden. Reglerna bör därför anpassas så att de stimulerar företag, framför allt små företag, att anställa. Utskottet att de

anser

förändringsförslag som regeringen lagt fram har betydande fördelar och innebär en nödvändig förändring av anställningsskyddslagen.

Genom införandet den visstidsanställningen småföre-

av nya gynnas tagare och det blir lättare för dem att nyanställa. sistnämnda förhållande är särskilt viktigt eftersom utskottet är av den meningen att det är inom denna sektor de framtida arbetena skapas.

3.1.2 och arbetskraftskostnader

Lönebildningen

Lönebildningen och arbetslösheten har varit och är föremål för

omfattande vetenskaplig forskning. En sammanställning av resultaten finns i expertbilagan till Arbetsmarknadspolitiska kommittén

betänkande Aktiv arbetsmarknadspolitikzs.

Unga får normalt sett vuxenlöner mellan 18-20 års ålder. Detta

gäller dock inte unga i arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Arbetsgivar- och arbetstagarorganisationema har olika uppfattning om hur

ungdomslönema ska utformas och vilken betydelse de har för arbetslösheten bland SAF hävdar att höga ingângslöner för unga och

unga. höga minimilöner i avtalen gör att företag drar sig för att anställa unga och andra nytillträdande på arbetsmarknaden. Lägre ungdom-

sou 1996:34.

Unga och arbete 63

slöner skulle göra det ekonomiskt lönsamt för företag att anstäl-

mer

oerfama unga och inskola dem i arbete under en längre period.

LO:s lönepolitik bygger på två grundstenar, dels lika lön för lika

arbete, dels rimliga och accepterade löneskillnader. LO att

menar löneskillnadema ökat under senare år 1982-92, framför allt för de

är 20 år och yngre. som

Frågan är vilka som bestämmer nivån på de ungas löner. Den så kallade insider-outsiderteorin innebär att fackförbunden i första hand tar tillvara sina etablerade medlemmars intressen. Arbetslösa och andra med lösare anställningsförhållanden som riskerar att bli arbetslösa skulle alltså endast ha begränsat inflytande över fackförbundens politik. Enligt insider-outsiderteorin förhindrar också lönepolitiken att konkurrerar med den redan etablerade arbetskraften med

unga lägre löner.

En i lönebildningssammanhang ofta diskuterad fråga gäller effek-

ten minimilöner på arbetslösheten för unga. Teoretiskt sett inne-

av bär den att de unga som inte kan göra troligt för arbetsgivarna att

deras kunskaper och kompetens dem produktivitet

ger en som åtminstone mot minimilönerna blir arbetslösa. I Sverige är

svarar minimilönerna bestämda genom förhandlingar mellan parterna. I flera andra länder till exempel Frankrike, USA och Holland är minimilönerna bestämda i lag. I USA har studier gjorts på unga i verkstadsindustrin. I dessa har man kunnat konstatera vissa negativa effekter av minimilöner för unga.. Det visar sig att minimilönerna har bidragit till att efterfrågan på verkstadsarbetare har minskat

unga på så sätt minimilönerna ökar med 10 procent leder detta till

att om att ungdomssysselsättningen minskar med drygt en procent. Det tyder på att lägre ingångslöner skulle kunna bidra till att förbättra

ungas sysselsättningssituation.26

Löneutvecklingen för unga i Sverige under de senaste åren i förhållande till löner for andra sysselsatta visar att det inte skett någon påfallande förändring av ungas relativlöner i någon sektor av näringslivet inte har samvarierat med de andel arbets-

som ungas av

kraften. Den kraftiga ökningen ungdomsarbetslösheten har inget

26Långtidsutredningen 1995,SOU1995:4.

64 Unga och arbete

säkert samband med att den arbetskraften har blivit relativt sett

unga

dyrare för arbetsgivarna.

En diskussion löner förs bland annat Lena

om ungas som av Schröder bygger på att utbildning inte enbart sker inom skolväsendet

utan också på arbetsplatsen. Många arbeten har ett inlärningsinnehåll

omfattning varierar mellan olika arbeten. Modellen visar samvars

bandet mellan löner, produktivitet och utbildningskostnad, där

skillnaden mellan värdet individens produktiva förmåga och

av dennes lön kan det pris hon betalar för den inlärning arbetet

ses som erbjuder. Hon är beredd att betala detta pris eftersom inlärningen leder till bättre betalt arbete i framtiden. På perfekt marknad

en erbjuds alla individer den inlärning man är beredd att betala för. Eftersom perfekt marknad inte existerar tillhandahåller samhället

en institutioner för att komplettera marknaden. Dit hör arbetsmarknads-

politiken för arbetslösa lärlingssystem och praktikinslag i den

unga,

reguljära utbildningen. Skolan och arbetsmarknadspolitiken påverkar

enligt denna modell således marknadskraftema genom att kompense-

företagen för kostnaderna för att anställa unga. ra

Frågan huruvida tillfälliga sänkningar av arbetskraftskostna-

om dema någon nettoeffekt på sysselsättningen har varit föremål för

ger omfattande diskussioner under år. År 1994 infördes

senare ett gene-

rellt anställningsstöd GAS. Stödet innebar att arbetsgivarna medavdrag från arbetsgivaravgiften med 15 procentenheter för

gavs en nettoökning sysselsättningen under 1994 jämfört med antalet

av anställda 1993. Syftet att stimulera till nyanställningar på den

var reguljära arbetsmarknaden. Stödet skulle komplettera de förändring-

samtidigt infördes i lagen anställningsskydd vad gällde

ar som om

möjligheterna till och visstidsanställning. GAS ersattes 1995

prov-

ett riktat anställningsstöd RAS. Avdraget motsvarade hela av arbetsgivaravgiften. I motsats till GAS avsåg RAS endast sådana

anställda anvisats arbetsförmedlingen.

som av

Lönesubventioner för att påverka sysselsättningen finns i flera länder. De utvärderingar gjorts visar på att nettoeffekten på

som sysselsättningen tillfälligt sänkta arbetskraftskostnader är mycket

av liten. Även den svenska utvärderingen GAS och RAS visar att

27Ungdomsarbetslöshetenide nordiska länderna, Tema Nordl994:557 u Erfarenheter Iänesubventioner Europa. D. Anxo EFAi 1994.

Unga och arbete 65

stöden hade liten nettoeffektzg. Utvärderingarna visar också att de

en så kallade dödviktseffektema anställningen skulle ha kommit till stånd ändå tycks ha varit stora. Företagen fick i flera fall ersättning för redan anställda eller sådana som anställts innan visste

man om

åtgärden.

Ett anställningsstöd kan dock vara en framgångsrik väg för att

minska långtidsarbetslöshetens effekter. Flera studier har visat att marginella rekryteringsstöd både i förhållande till andra åtgärder och till arbetslöshet kan ha positiva effekter att förse individen

genom

med viss arbetslivserfarenhet. I synnerhet rekryteringsstöden

om kombineras med ett tydligt yrkesprojekt blir utsikten att få en fast förankring på arbetsmarknaden betydligt bättre.

3.1.3 Ekonomiskt stöd till arbetslösa.

Hur arbetslöshetsersättningens storlek påverkar arbetslösheten finns utförligt beskrivet i delbetänkandet från den så kallade ARBOMutredningensl.I utredningen refereras till forskare som hävdar att höga ersättningar under arbetslöshet kan sänka intensiteten och effektiviteten i arbetssökandet. Internationell arbetsmarknadsforskning har också betonat betydelsen av begränsade arbetslöshetser-

sättningsperioder som drivfjäder för ett energiskt arbetssökande. I en

av uppsatsema i expertbilagan till Arbetsmarknadskommittén betänkande framgår att det finns tydliga indikationer på att sökbeteendet hos unga arbetslösa varierar med avseende på vilken typ av ekonomisk ersättning de får. De med A-kassa söker mindre frekvent och

har generellt sett något högre krav på lön och arbetsuppgifter än

andra, möjligen beroende på att det har längre arbetslivserfarenhet. Arbetslösa med socialbidrag har relativt låga krav när det gäller arbetstid och lön och söker arbete betydligt mera frekvent. Detta kan delvis bero på att de sociala myndigheterna ställer högre krav på antalet sökta arbeten än arbetsförmedlingen gör. Samma undersök-

29Utvärdering avdet generella och riktade anställningsstödet EFA 1996. 3 Schröder 1991. 3 Utredningen om ersättning vid arbetslöshet och omställning, SOU 1996:51. 32Hur söker arbetslösa ungdomnarjobb- några resultatfrån enundersökning Stockholmsi län SOU 1996:34.

66 Unga och arbete

ning visar också att ett oplanerat sökande vilka arbeten helst

av som i mindre grad leder till anställning än ett mera systematiskt, planerat sökande.

I Sverige är ersättningsperioden vid arbetslöshet begränsad och

det finns krav att vara registrerad vid och upprätthålla kontakt med

arbetsförmedlingen samt att acceptera erbjudet arbete. Utvecklingen

arbetslösheten under 1990-talet har dock inneburit att allt fler av arbetssökande fått arbetsmarknadspolitiska åtgärder kvalificerat

som dem för ersättningsperioder. Den höga arbetslösheten har också

nya inneburit att relativt stor andel av de unga varken har kvalificerat

en sig till KAS eller A-kassa. 16 procent av de inskrivna arbetslösa hade under 1995 KAS och hela 34 procent hade ingen ersättning alls. Att dessa skulle föredra den mycket låga ersättningsnivån eller ingen alls framför ett avlönat arbete förefaller osarmolikt.

Regeringen att lägga en proposition om arbetslöshetsersätt-

avser ningen under mars månad.Se vidare avsnitt 7.1.4

3.1.4 De inträde på arbetsmarknaden

ungas

I Krokig väg till vuxen, del presenterar Lena Schröder några slutsatser från sin forskning på arbetsmarknaden. Den

om unga fyrtioåriga tidsperiod hon studerat kännetecknas av en generell höjning kvalifikationsnivån på den svenska arbetsmarknaden.

av Men från 1970-talet tycks denna ökade grad kvalificering inte

längre gäller arbeten för unga. Utbildningssystemet lyckas inte

förbereda för de förändrade kraven från arbetsmarknaden. Eftersom risken för arbetslöshet ökar för de har ett okvalificerat

unga som arbete kan det finnas ett samband mellan karaktären på ungdomsar-

bete och den växande ungdomsarbetslösheten.

En annan framträdande tendens är den över tiden minskande be-

tydelsen av att ha en kortare yrkesutbildning. Sedan gymnasieskolan

förändrades i mitten på 1970-talet och fram till 1991 har ungefär hälften de första arbete varit okvalificerat. Efter avslutad

av ungas gyrrmasieutbildning ökar andelen med kvalificerade arbeten succes-

sivt men den gymnasiala utbildningen tycks inte ha haft någon

33 Framställningen byggerpå de hittills framkomna resultaten från forskningsprojektet Långsiktiga efêkter av arbetsmarknadspolitiska åtgärder för ungdoma Blomskog Schröder

, SOFI 1996.

Unga och arbete 67

inverkan på ökningen. En förklaring kan vara att den integrerade

gymnasieutbildningen fjärmat sig från arbetslivets krav. En

annan tänkbar förklaring kan att alla genomgår samma utbildning

vara om

framgår inte den enskildes produktivitet.

Att fler finns i okvaliñcerade arbeten än andra åldersgrupper

unga rapporteras från flera länder. I USA är det vanligt att analysera denna

utveckling utifrån den så kallade job sh0pping-teorin. Enligt denna

teori inträdet på arbetsmarknaden där individen

ses som en process söker efter information villkoren i olika arbeten och hur hennes

om eller hans kunskaper och färdigheter belönas i förhållande till dessa villkor. Shoppandef olika arbeten fortsätter tills individen funnit

av det arbete den högsta avkastningen på hennes förmåga. Att

som ger ha ett arbete som är mindre kvalificerat än den egna utbildningen är enligt detta synsätt inte ett problem utan ett produktivt element i den

karriär. unges

Av Schröders undersökningar på svenska förhållanden framgår dock att erfarenheter från okvaliñcerade arbeten inte ökar ungas förutsättningar att få ett arbete som motsvarar deras utbildning om inte arbetet ingår i uppgjord plan. Att pröva sig fram med olika

en okvalificerade arbeten har enbart en negativ effekt på möjligheterna att få ett arbete kräver utbildning eller erfarenhet.

som

Mot den bakgrunden kan det diskuteras om insatser som påverkar lönekostnadema för att anställa praktikanter och inte har

unga som

några verktyg för att kontrollera om de erbjuds någon uppläming ger

några positiva arbetsmarknadspolitiska effekter på lång sikt. Kom-

mittén kommer i detta betänkande att ta utfornmingen av

senare upp

de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna för unga.

3.2 överväganden

Även arbetslösheten för är hög f°ar de flesta arbete då

om unga unga trots allt har vissa fördelar jämfört med andra grupper på arbetsmarknaden. Dessa fördelar bör vara utgångspunkten for arbetet med att underlätta inträde på arbetsmarknaden.

ungas

De två viktigaste fördelarna är låg ålder och en nyligen genomgången utbildning. Vi kan se att chansen att få arbete avtar med

68 Unga och arbete

ålder. få arbete for arbetssökande

stigande Möjligheten att är störst

under 25 år, sedan minskar den i stort sett kontinuerligt. Samtidigt är vissa arbeten typiska for vissa åldersgrupper. Många de snabbast av växande sektorerna på arbetsmarknaden har behov att nyrekrytera av och vänder sig då ofta till välutbildade Detta är särskilt tydligt unga. inom vissa områden exempelvis data och kommunikation då som den äldre arbetskraften inte har den efterfrågade kompetensen. Vidare söks arbetskraft till vissa fysiskt krävande arbeten. Det ung finns också könsmässiga skillnader i valet arbete. Inom vissa av sektorer är skillnaden större mellan könen än mellan olika ålders-

Chansen att få arbete är också i hög grad relaterad till utbildningsnivån. Yngre är välutbildade än äldre. Äldre arbetssökande mer har i allmänhet lägre utbildningsnivå än Omkring 15 procent yngre.

av de unga som var registrerade vid arbetsförmedlingen 1996 hade

enbart grundskoleutbildning medan motsvarande andel för 60-65åringar var 65 procent. Arbetslösheten bland unga med enbart grundskoleutbildning är högre än för andra i motsvarande ålder. Vi vet också att med funktionshinder har svårt att få arbete. unga I en nyligen publicerad undersökning framgår att färre fimktionshindrade arbetar heltid än normalbefo1kningen.36Av de cirka 9

procent unga handikappade som förtidspensionerats vill majoritet

en hellre ha arbete. Trots att det finns omfattande åtgärdsprogram för unga handikappades inträde på arbetsmarknaden är resultaten nedslående. Kommittén återkommer till handikappade delaktighet ungas i samhället i vår slutrapport. Etableringsfasen för på arbetsmarknaden tar olika lång tid unga och sker på olika sätt. Vissa väljer att söka arbete så snart som möjligt efter den obligatoriska skolan andra först efter omfattande och långvariga studier. För vissa tar etableringen lång tid medan den for andra är problemfri. En nämnare för inträde på gemensam ungas arbetsmarknaden är emellertid att de kommer eller mindre direkt mer från avslutad utbildning. Dessutom är deras tidigare erfarenhet en av arbetsmarknaden ofta mycket begränsad. Många debuterar också genom tillfälliga arbeten. Vissa for att pröva sig fram for att den

34Arbetsmarknadsutsikternaför 1997,AMS 1996. 35From Schoolto Workin the Nordic Countries. Ed: Wadensjö 1995. 36 Arbetsmarknad for unga med funktionshinder, Ungdomsstyrelsen 1997.

Unga och arbete 69

vägen skaffa sig allmän arbetslivserfarenhet och en överblick över arbetslivets krav. Andra för att det inte får en fast anställning. En viktig närrmare för inträdet på arbetsmarkannan gemensam naden för dagens är att arbetsmarknaden har blivit mera kompunga och ställer andra kompetenskrav vilka ofta inte kan tillgodo-

licerad

inom för traditionell utbildning. Inskolningen på ses ramen en arbetsplatsen kan därför ta lång tid och innebära omfattande kostna-

der, ansträngningar och åtaganden för arbetsgivare vilket gör dem

mindre benägna anställa de nytillträdande. Att har svårt att få arbete direkt efter skolan beror också på unga att alla länmar skolan och söker sig ut på arbetsmarknaden ungefär samtidigt. Detta sker dessutom under vår och sommar då företasen

normalt sett har mycket begränsad nyrekrytering. För de elever

gen gärna vill börja arbeta direkt efter avslutad utbildning måste som därför kontakterna med arbetsgivare tas redan under skoltiden. Om ungdomsarbetslöshetens övriga strukturella orsaker kan sägas det inte finns någon fullständig enighet bland forskare vilka att om

de orsakerna till ungdomsarbetslöshet är. De viktigaste

empiriska

resultaten hittills redovisats är inte heller Den

som entydigaS

allmänna arbetslöshetsnivån påverkar självklart ungdomsarbetslös-

heten. Arbetslöshetens fördelning mellan olika åldersgrupper variedock mellan olika länder. I ett internationellt perspektiv karaktärar riseras den svenska arbetslösheten jämförelsevis stor och av att en växande andel de arbetslösa utgörs under 25 år. Frankriav av unga

ke, Italien och Spanien har ännu högre relativ ungdomsarbetslös-

en het medan Österrike, Schweiz och Danmark har låg

Tyskland, en relativ ungdomsarbetslöshet. Ungdomspolitiska kommittén att den svenska ungdomsar-

menar betslösheten inte enbart är ett resultat av sysselsättningskrisen utan också har ett samband med de speciella institutioner som påverkar ungdomens arbetsmarknad. Kommittén tar därför senare i detta betänkande skolans och arbetsmarknadspolitikens roll och upp föreslår vissa förändringar. Arbetslöshetsersättning, arbetsrätt och

lönebildning kan andra viktiga faktorer som påverkar ungdom-

vara

En forskningsöversilctfinns i expertbilagantill Arbetsmarknadspolitiskakommitténs betänkandesou 1996:34. 3 Holmlund, SOU 1996:34.

Unga och arbete

sarbetslösheten. Förändringar i dessa system är för närvarande föremål for behandling i andra sammanhang. Kommittén vill dock betona betydelsen av att man i beredningen och beslut i dessa

av frågor tar ett ungdomsperspektiv i beaktande och tar särskild hänsyn till de ungas svårigheter att få fotfäste på arbetsmarknaden. Vi gâr inte heller in på den övergripande ekonomiska politikens roll för

arbetsmarknadsutvecklingen då vi menar att detta ligger utanför vårt uppdrag.

Unga och arbete 71

4 mellan skola och

Överrgången

arbetsliv

Kommittén föreslår:

I att en lärlingsutbildning ska införas

I att bättre samverkan mellan skolan och det lokala arbets-

livet bör etableras

I att möjligheterna till en tredje termin under

sommaren

inriktad på praktik och arbetslivserfarenhet bör utredas

I att yrkesvägledningen i gymnasieskolan måste utökas och

förbätt ras

I att försöksverksamheten med kvalificerad eftergymnasial

yrkes utbildning bör byggas ut i den takt ekonomiska

me-

del tillåter

I att skolan ska förbereda eleverna för eget företagande

Skolan har ett grundläggande for att förbereda för

ansvar unga arbetslivet. Skolan måste därför ha ett sådant innehåll samt sådan

pedagogisk och organisatorisk utformning att den gör det möjligt for

eleverna att få fotfäste på arbetsmarknaden. Kommittén behandlar i detta kapitel frågor rör övergången mellan skola och arbetsliv.

som

I slutdokumenten från de av kommittén initierade rådslagen och i svaren på kommitténs rapport Vad tycker du pekar många på

unga att skolan i det här avseendet måste förändras. Man föreslår bland

72 Unga och arbete

annat längre och mer sammanhållen praktik på gymnasiet och på högskolan. Man menar att detta kan ge både nödvändig kontakt med arbetslivet och arbetslivserfarenhet. Utöver praktik föreslår många

även att en möjlighet att gå en lärlingsutbildning bör införas. Många

förespråkar lärlingsutbildning i första hand bra väg för unga som en unga att komma in på arbetsmarknaden. Den som utbildar sig på en arbetsplats får både en adekvat yrkesutbildning och bra kontakt med arbetsmarknaden. Därtill kommer att utbildningsforrnen som sådan för många kan vara ett lämpligare sätt att lära än genom undervisning i ett klassrum. För det andra pekar man också på att det idag är

nästintill omöjligt att välja att inte gå pâ gymnasiet eller att gå på

gymnasiet först senare. Man menar att detta inte är rätt och att det borde finnas möjligheter för den som så önskar att börja arbeta tidigt och att få en utbildning utanför skolan. Utan denna möjlighet kan inte i realiteten ett fritt val att fortsätta till gymnasiet sägas existera.

Det står också klart för de unga som deltagit i kommitténs utåtriktade aktiviteter att nyckeln till arbetsmarknaden är utbildning. Många påpekar därför att det måste bli lättare att komma in på

utbildning. Man att det idag är för högt tryck på högskola och

menar universitet. Många som söker kommer inte in därför att det finns för många sökande till för få platser. Intagning till högskolan beror därmed främst höga betyg och i lägre grad av intresse. I syfte att

av underlätta för dem som vill studera bör det finnas fler utbildningsplatser. Ekonomin för studenter bör också förbättras. Framförallt menar man att det är viktigt att unga inte avskräcks från högre utbildning därför att känner inför att skuldsätta sig.

man oro

Slutligen också skolan stressfaktor. Detta be-

tar man upp som en

i första hand på bristen på möjligheter till makt och inflytande i ror

skolan. Man påpekar att praktik och utbildning ute på arbetsplatser

även ur hälsoperspektiv kan vara av stor betydelse. Detta särskilt

som all gymnasieutbildning gjorts treårig och många som skulle ha

föredragit en kortare och mindre teoretisk utbildning inte längre har det alternativet.

I det här kapitlet går vi först igenom det svenska skolsystemet och den gymnasieskolan och diskuterar de förändringar vi ser som

nya önskvärda. I slutet av kapitlet går vi också igenom studiestödet vid högre utbildning samt situationen på högskolor och universitet

gällande antalet studieplatser.

Unga och arbete 73

4.1 skolsystemet

Det svenska skolsystemet var ursprungligen inspirerat av det tyska

duala systemet med separata institutioner för teoretisk utbildning och

yrkesutbildning. Kopplingen till efterföljande verksamhet tidiga-

var re mycket markerad. Gymnasiet var studieförberedande. Yrkesskolan svarade för den direkta yrkesutbildningen tillsammans med ett antal lärlingsutbildningar. Skolforrnema klart åtskilda och valet

var

mellan de olika huvudinriktningarna gjordes tidigt. Övergångar

mellan skolforrnema var sällsynta och svåra att göra. Den högre

utbildningen hade under lång tid ett avgörande inflytande på kun-

skapsnivå och änmesinnehåll i gymnasiet. Näringslivet deltog aktivt

i yrkesutbildningen genom verkstads- och yrkesskolor nära

som var

knutna till företagen och inte minst lärlingsutbildningen.

genom Utbildningen sköttes i de flesta fall erfarna yrkesarbetare med

av särskild fallenhet för undervisning. Utbildningen förändrades sedan successivt. Tekniska och ekonomiska utbildningar blev del

en av

gymnasiet. Tvååriga fackskoleutbildningar med viss yrkesinriktning

utvecklades. I början av 1970-talet byggdes verkstadsskolor och

andra yrkesskolor liksom lärlingsutbildningen in i den sammanhåll-

gyrrmasieskolan. Därmed kom skolan att för yrkesutbild-

na svara ningen av unga inom praktiskt taget alla yrkesornråden. Den obligatoriska skolan förändrades bland annat för att vidga förutsättningarna för att kunna välja olika yrken och flytta själva valtillfallet högre

upp i åldrarna.

4.2 Den

nya gymnasieskolan

Genom riksdagsbeslutet prop. 1990/91:85 1991 om gymnasiesko-

lan och vuxenutbildningen lades grunden för en omfattande förändring av gymnasieskolan. Detta gällde såväl struktur och innehåll som

planeringsförutsättningar. Ansvarsfördelningen mellan stat och

kommun förändrades också. I dag beslutas och utvärderas skolan på nationell nivå medan kommunen har ansvaret för genomförandet.

74 Unga och arbete

1993 beslutade riksdagen om riktlinjerna för en ny läroplan för

gymnasieskolan och om ett nytt betygssystem.

Några av motiven för gymnasiereformen var att arbetslivet och samhällslivet ställer högre krav på generella kunskaper och att dessa krav gäller alla. Riksdagen menade också god grund av all-

att en männa kunskaper krävs bas för ett livslångt lärande. En ambi-

som

tionshöjning av yrkesutbildningen ansågs som särskilt viktig. Detta

skulle ske förlängning till tre år för alla liksom införandet

genom en

kärnämnen inom alla Avsikten att underlätta för av program. var eleverna att möta föränderlig arbetsmarknad direkt eller genom

en fortsatta studier.

Gymnasieskolan består idag av 16 nationella program som både är studieförberedande och yrkesförberedande. Varje program eller

har ett eller flera karaktärsämnen. Fjorton av programmen har gren

yrkesämnen. De två övriga är Naturvetenskapsprogrammet och

Samhällsvetenskapliga programmet. Alla program är treåriga.

Inom de flesta finns med olika yrkesinrikt-

programmen grenar ning. De flesta har också ett stort antal valbara kurser. Inom

program programmen med yrkesänmen finns tre kurser som är gemensamma

för samtliga företagsekonomi, data och arbetsmiljö.

program -

Det finns ett antal kärnämnen svenska, engelska, samhällskun-

skap, religionskunskap, matematik, naturkunskap, estetisk verksam-

het och idrott och hälsa alla läser oavsett Omfatt-

som program. ningen av respektive kämänme är detsamma oavsett vilket program

följer. Ämnena har dock större omfattning då de dessutom är man karaktärsämnen på något program. Varje program innehåller utrym-

för ett individuellt val kurser. Vid sidan de nationella me av av programmen finns möjlighet till specialutformade program.

Eleven kan också välja det individuella programmet. Detta kan ha olika längd och innehåll beroende på den enskilde elevens behov. En variant på ett individuellt program är lärlingsutbildning. Detta är en kombination yrkesutbildning anställd på ett företag och

av som studier i kämämnen. Lärlingsutbildningen måste till skillnad från andra individuella program omfatta tre årskurser.

Elevernas kontakter med arbetslivet sker så kallad arbets-

genom platsförlagd utbildning APU. Denna skall omfatta minst 15 veckor på alla nationella med yrkesänmen. Genom riksdagsbeslut

program hösten 1996 blir det möjligt att ha APU också på övriga program.

Unga och arbete 75

Arbetsplatsförlagd utbildning innebär att företagen åtar sig en ut-

bildningsuppgift och skall tillhandahålla handledare. I jämförelse med andra länder, inklusive de nordiska, är den arbetsplatsförlagda

yrkesutbildningen i Sverige mindre omfattande.

Det är också viktigt att poängtera att övergången från en statlig

detaljreglering till målstyrd skola innebär att läroplaner och

en mera andra styrmedel fokuserar på mål och ansvar, inte på regler och

mera

organisation. Denna avreglering har skapat ett omfattande förnyelse-

arbete inom skolans värld inte minst när det gäller frågan om vad

är kvalitet i skolarbetet. som

4.2.1 Erfarenheterna hittills

Gymnasiereforrnen och har haft kort tid på sig att finna sina

är ny former. Förändringarna är också omfattande decentralise-

genom ringen till kommunerna och reformarbetet inom skolan med ny läroplan, kursplaner är utformade på nytt sätt och ett nytt be-

som tygssystem. En särskild parlamentarisk kommitté följer genomförandet och har hittills lämnat två delbetänkanden.

Kommittén för gymnasieskolans utveckling konstaterar att moti-

för reformen är otillräckligt kända vilket påverkar genomföran-

ven det negativt. Detsamma gäller det förhållandet att läroplanen,

kursplanerna och betygssystemet inte var klara när reformen började

genomföras. Kommittén för gymnasieskomans utveckling framhåller

vidare att reformen hittills varit framgångsrik i de organisatoriska avseendena att svårigheterna varit större vad gäller undervis-

men ningen. Skolan tar inte alltid sitt för att hjälpa elever som har

ansvar studiesvårigheter. Undervisningen i kärnänmena pä de program som

innehåller yrkesärnnen är en stor utmaning för lärarna. Framgångsri-

ka lärare tar oftast elevernas behov kunskap och intresse för

utbildningen utgångspunkt för arbetet. När det gäller APU finns

som det problem med såväl kvantiteten kvaliteten. Kommittén

som framhåller i sitt andra delbetänkande Den gymnasieskolan Steg

nya -

för steg att utbildningen på arbetsplatserna är avgörande för yr-

sou 1996: ° SOUl997:1.

76 Unga och arbete

kesutbildningens kvalitet och att minimigränsen 15 veckors APU

om på sikt bör höjas.

4.2.2 Arbetsplatsförlagd utbildning

Hittills gjorda undersökningar arbetsplatsförlagd utbildning

om APU visar att möjligheterna att få ut elever på arbetsplatser varierar mellan olika program. Det rådande konjunkturläget har skapat

svårigheter att hitta lämpliga utbildningsplatser. Inställningen till

APU varierar också mellan olika branscher. Vissa branscher med många små företag har svårt att uppfylla de krav skolan och läroplanen ställer. Det finns också oklarheter vad den kursplanestyrda

utbildningen på arbetsplatsen innebär.

En av de kritiska punkterna tycks samarbetet mellan skola

vara

och arbetsliv. Kunskapen arbetsplatsförlagd utbildning ute i

om arbetslivet är ibland bristfällig. De två kulturema tycks ha svårigheter att förstå varandra och bra samarbetsfonner är ännu inte etablerade överallt.

Flera goda exempel på bra samarbetsformer redovisas Kommit-

av tén för gymnasieskolans utveckling och SAF På vissa orter har det utvecklats ett fördjupat samarbete mellan gymnasieskolan och lokala

företag. Företagsengagemanget kan ta sig olika utformning:

0 Partnerskap mellan företag och gymnasieskola där före-

tagen inte enbart hjälper till med APU utan även med lärar-

fortbildning, ärrmen för projektarbete, feriearbete och utland-

spraktik.

0 Entreprenadutbildning, där gymnasieskolan genomför delar av företagets interna personalutbildning medan skolans

elever får tillgång till företagets avancerade och dyra ut-

mera

rustning som skolan inte kan anskaffa.

0 F öretagsskolor, där företaget inom för friståen-

ramen en

de skola anordnar komplett yrkesutbildning dels under-

en som

lättar rekryteringen till det företaget också ele-

egna men ger

verna förutsättningar att söka till andra företag.

4 Arbetsplatsförlagd utbildning-goda exempelpå samarbete,SAF1995.

Unga och arbete 77

0 Branschskolor, där i synnerhet mindre branscher centra-

liserat de yrkestekniska delarna utbildningen.

4.3 Lärlingsutbildning

Lärlingssystemet framhålls av många som ett föredöme eftersom det

tycks fungera effektiv inträdesbiljett på arbetsmarknaden.

som en

Regelrätta lärlingssystem finns till exempel i Tyskland, Österrike

och Danmark. Dessa inträdessystem är väl förankrade i respektive länders institutioner och bland allmänheten. Systemet har också ofta en långvarig tradition.

Den tyska lärlingsutbildningen har under senare år genomgått stora förändringar och modemiserats för att bättre mot utveck-

svara

lingen inom näringslivet. Lärlingsutbildningen i Tyskland skiljer sig

från vår yrkesutbildning på i huvudsak två punkter. För det första sker utbildningen till största delen vid produktionsstället eller tjänstestället inom näringslivet eller den offentliga sektorn och inte vid skolan. Eleven är yrkeselev på ett företag eller inom den offentliga sektorn. En del tiden går eleven på yrkesskola och är därmed

yrkesskoleelev. För det andra är ansvaret för utbildningen uppdelad

mellan yrkesskola och företag, där skolan svarar för kostnaderna under den tid skolarbetet pågår medan företaget står för lärlingslön

under den tid lärlingen vistas i företaget. Lärlingslönen regleras

genom avtal. Samhället och näringslivet delar således på kostnader-

na för yrkesutbildningen.

Positiva drag i systemet är att det ger en stark koppling mellan företag och samhälle. Det har därmed utvecklats till en modern och effektiv utbildning. Det bidrar dessutom till lägre ungdomsarbets-

löshet och det genomsnittligt hög och specialiserad utbild-

ger en

ningsnivå inom många olika yrken.

42Utlandsrappørtfrån Sverigestekniskaatlaehéer, 9602.

78 Unga och arbete

Danmark har något annorlunda utformning av sitt lärlingssys-

en tem. Det ger möjlighet till två sätt att skaffa sig en yrkesutbildning. Antingen kan börja med utbildning i skola eller direkt ut i

man en

ett företag. Båda formerna ingår i skolsystemet. I Danmark, liksom i

Tyskland, praktik ute i företag med teoriutbildning i skolan

varvas under hela lärlingstiden. Eleven är anställd och uppbär lärlingslön under tiden på arbetsplatserna och studiebidrag under den skolför-

lagda utbildningen. Lärlingslönerna är reglerade avtal.

genom

I Norge har sedan år tillbaka infört ett nytt lärlingssys-

man ett par tem bygger på något annorlunda förutsättningar. Yrkesutbild-

som

ningen, kan vara fyraårig, börjar med två års skolutbildning.

som Under det tredje året sker den huvudsakliga utbildningen ute på

arbetsplatserna. För dem inte fått lärlingsplats sker utbildningen

som helt inom skolans det tredje året och betraktas därmed som

ram avslutad. Fylket tecknar avtal med de företag som åtar sig lärlings-

utbildning. Företaget f°ar ersättning för lärlingarna. Eleverna har lön när de deltar i tillämpningsavsnitten och utför alltså produktivt

arbete. Hösten 1996 det första året eleverna skulle ut i företagen

var

det visade sig att ett relativt stort antal av eleverna fick inte men

relevant lärlingsplats. Utbildningen utvärderas på uppdrag det

norska utbildningsdepartementet.

Enligt Kommittén för gymnasieskolans utvecklingför lärlingsutbildningen i Sverige tynande tillvaro. Förra hösten fanns 25

en elever i gymnasial lärlingsutbildning i alla tre årskurserna. Kommittén pekar på flera orsaker till det bristande intresset. Det delade huvudmannaskapet mellan skola och arbetsgivare gör att ingen tar

för utbildningen, informationen är dålig, lärlingsutbildningen

ansvar är inte möjlig att söka och faller därför utanför syo-infonnationen

samt att arbetsgivarna prioriterar APU.

I diskussionerna anförs både för- och nackdelar med lärlingssystem. Ett problem är att tillgången på lärlingsplatser varierar med konjunkturer också mellan branscher. Denna invändning drab-

men bar dock alla former arbetsplatsförlagd utbildning. En annan

nackdel är risken för kunskaps- och yrkesmässiga inlåsningseffekter.

En uppgift för skolan är att öka individens förändringsförmåga. Det

är därför viktigt att lärlingsutbildningen ger möjligheter till och

3 sou 1997:1.

Unga och arbete 79

intresse för att skaffa sig en teoretisk bas för att senare kunna fortsätta att utbilda sig inom den valda verksamheten eller utbild-

annan ning.

Ytterligare svårighet brukar framhållas är att eleven under

en som

utbildningstiden har två huvudmän, dels skolan och dels företaget. Risken finns att ingen av dem uppfattar sig som huvudansvarig. Man

har också framfört att det finns risk för att lärlingsutbildningar skulle

minska rekryteringsunderlaget till högre utbildningar. Detta gäller då framför allt rekryteringen till naturvetenskapliga och tekniska ut-

bildningar där efterfrågan beräknas fortsätta att öka. Detta skulle dessutom kurma innebära att den sociala snedrekryteringen till högre utbildning förvärras. Mot detta kan invändas att de elever väljer

som att börja arbeta direkt efter avslutad gymnasieutbildning måste få

så god och relevant yrkesutbildning och praktik som möjligt för att

de därmed skall få ökade chanser att få ett arbete. Samtidigt måste

det finnas möjligheter för en lärlingsutbildad att efter viss komplettering kunna fortsätta med högskoleutbildning.

Bland fördelarna med ett lärlingssystem nämns att det tycks vara lättare att få ett relevant arbete direkt efter avslutad utbildning. I

länder med lärlingssystem är ungdomsarbetslösheten lägre. Gemensamt för lärlingsutbildning och arbetsplatsförlagd utbildning är att de

eleverna tillgång till modernare utrustning än vad skolan kan ger erbjuda. Dessutom är det svårt att i skolan lära ut det nya förhållningssättet i arbetslivet bland annat innebär arbetsorganisa-

som en

tion med målstyrda grupper och som kräver god samarbetsförmåga, förståelse för lagarbete, stora krav på omställningar och öppenhet för

att själv förbättra verksamheten. Detta kan däremot ske naturligt inom ramen för ett lärlingssystem eller en mera omfattande arbets-

platsförlagd utbildning.

Vidare betonas att kombinationen av teoretisk och praktisk utbildning gör det lättare för många unga att lära sig och förstå me-

ningen med olika kunskaper. Samarbete mellan flera generationer

kan ha också positiv effekt för inlärningen. För många arbetsgivare

kan lärlingsutbildningen medföra en säker metod att rekrytera nya

medarbetare. För utbildningssystemet kommer kravet på det närmare samarbetet med arbetslivet som lärlingssystem och arbetsplatsför-

80 Unga och arbete

lagd utbildning innebär att vara utvecklande både vad gäller inne-

hållet i utbildningen och pedagogiken.

4.4 utbildning Högre

Allt fler unga fortsätter till högskolan efter avslutat gymnasium. Inom tre år efter examen påbörjar idag var tredje elev någon fonn av

högskolestudier. Detta kan jämföras med 80-talet då ungefär

var femte gick vidare till högre studier inom tre år. Även direktövergångarna har ökat och idag går nästan var femte direkt från gvmnasiet till högskolan. Under läsåret 1994/95 farms 270 000 registrerade

i högskoleutbildning

Det finns flera orsaker till ökningen antalet högskolestuderan-

av de. Antagningsreglema har förändrats vilket gjort att det blivit lättare att gå direkt till högskolan. Studietiden har också blivit längre dels

till följd att vissa utbildningar har förlängts dels till följd av att

av den examensordningen stimulerar till längre studier. Det försäm-

nya rade läget på arbetsmarknaden är ytterligare ett skäl till att studenterna stannar kvar längre. Det kärva arbetsmarknadsläget har också bidragit till att allt fler söker sig till studier.

Trots ett ökat antal studenter i högskoleutbildning och en kraftigt utbyggd högskola är det varje år ett stort antal sökande inte

som kommer in på högskolan. Under 1995 kom 40 000 sökande inte in. Av dessa stor del under 25 år. Sommaren 1996 beslutade

var en riksdagen ökning med 30 000 av det totala antalet studieplat-

om en

på högskolan från läsåret 1997/98 till läsåret 1999/2000 prop. ser

1995/96:222.

Utifrån NUTEK:s och SCB:s scenarioberäkningar beskriver Arbetsmarknadspolitiska kommittén SOU 1996:34 det kommande behovet utbildad arbetskraft kraftigt ökande. Arbetsmark-

av som nadspolitiska kommittén menar att den ökning hittills har skett

som under 1990-talet ine är tillräcklig. För att möta det behovet måste även andelen från arbetarhem fortsätter med eftergymna-

unga som siala studier öka avsevärt. I utredningen den sociala snedrekry-

om teringen till högre studier SOU 1993:85 Ursprung och utbildning konstaterades att det under de senaste 25 åren fram till början av

44Se sammanställning i Krokig till Ungdomsstyrelsen, 1996.

väg vuxen,

Unga och arbete 81

1990-talet inte skett någon minskning av den sociala snedrekryte-

ringen till högre studier. Arbetsmarknadspolitiska kommittén

menar

att för att en kraftig ökning antalet högskoleutbildade ska ske

av krävs bland annat bättre information på gnmdskolan och i gymnasiet om yrkesval och fortsatta studier samt bättre incitament till studier i

form god studiefmansiering och framtida lön.

I Långtidsutredningen SOU 1995:4 konstateras att den framtida lön som individen förväntar sig som avkastning från utbildningen

påverkar tillströmningen av studenter till högre utbildning. Resultatet från empiriska beräkningar tyder på att efterfrågan på studieplat-

ser är mycket känslig för variationer i utbildningens lönsamhet.

Utbildningspremien är därför viktig för att öka intresset för högre

studier. Avkastningen är dock inte den enda faktor påverkar

som individens val av utbildning. Till exempel innebär utbildning ofta

ansvarsfulla och intressanta arbetsuppgifter. mer

Långtidsutredningen visar genom Edin och Holmlunds studier 1993 att den solidariska lönepolitiken troligtvis har medverkat till de minskade löneskillnadema mellan hög- och lågutbildade. Men

nivån på lönepremiema efter universitetsutbildning förklaras till stor

del också av förändringar av det relativa utbudet på utbildad arbetskraft. När den allmänna utbildningsnivån stiger leder detta till att det relativa utbudet av högutbildade ökar vilket tenderar att ned

pressa

lönepremiema efter universitetsutbildning.

Långtidsutredningen menar dock att oavsett om den solidariska

lönepolitiken har haft en negativ effekt på avkastningen på utbild-

ning eller om löneskillnadema främst är ett resultat av marknadskrafterna så är lönebildningen ett område som staten traditionellt har hållit sig utanför. De främsta statliga styrrnedlen för att skapa såväl

ett större utbud som efterfrågan på utbildning är därför troligen utbildningens dimensionering och utformningen studiemedelsys-

av temet.

Förslag till ett förändrat studiestödssystem har lagts av Studi-

estödskommittén SOU 1996:90. Förslaget går i stora drag ut på att

öka bidragsdelen för högskolestuderande till 40 procent totalbe-

loppet. För de som läser in grundskola eller gymnasieutbildning ska en högre bidragsdel utgå. Förslaget bygger också pâ en princip om

att det ska vara praktiskt möjligt att betala tillbaka lånen. Detta ska

Unga och arbete

ske begränsning tilldelningen studiemedel, skärpta

genom en av av

och maximering lånebeloppet för äldrestuåterbetalningsregler en av

derande.

En ytterligare faktor kan ha betydelse for ökning av anta-

som en let är goda övergångar från studier till arbetsliv

högskoleutbildade

efter avslutad högskoleutbildning. En institutionaliserad form för detta är de arbetslivscenter idag drivs i projektform på fem

som

utbildningsorter. Vid dessa arbetar man for att skapa mötesplatser

mellan studenter, och yrkesverksamma. Man också

arbetsgivare ger yrkesvägledning och kurser i till exempel personlig marknadsföring.

Verksamheterna bygger framförallt på ett samarbete mellan universitetet, studenternas arbete gentemot arbetsmarknaden och

egna

Verksamheterna startade projekt under

arbetsförmedlingar. som

1995 i Lund och Örebro. Under 1997 planerar ytterligare ett tiotal universitet och högskolor att etablera arbetslivscenter.

4.5 Överväganden

Som tidigare avsnitt kan arbetslöshet bland unga bero på

framgått av

flera olika faktorer. Unga är utsatta for konjunkturarbetslöshet

mera

de ofta har den kortaste anställningstiden och därmed inte genom att

turordningsreglema i Lagen anställningsskydd. När skyddas av om

vänder och efterfrågan på arbetskraft ökar har de å

konjunkturema

andra sidan haft lättare att snabbt få arbete. Deras utbildning är modernare och arbetsgivarna i allmänhet att de har lättare att

anser

till situationer. Under tid har dock andelen anpassa sig nya senare

ökat markant vilket tyder på i högre

unga långtidsarbetslösa att unga

grad än tidigare drabbas strukturell arbetslöshet.

Som föregående kapitel kan upprepade arbetslöshetframgått av

ofta leda till permanent utslagning från arbetsmarknaden.

sperioder

Erfarenheter från andra länder visar att det finns ett samband mellan skolans utformning utbildningen och arbetslöshet bland unga.

Länder med utbyggd lärlingsutbildning har generellt sett lägre ungdomsarbetslöshet. I dessa länder finns stark koppling mellan

en samhälle och arbetsliv och ett delat för de introduktion

ansvar ungas på arbetsmarknaden.

Unga och arbete 83

En gymnasieskolans viktigaste uppgifter är att förbereda de

av unga för arbetslivet. I den meningen är den del arbetsmarknadspoli-

en av tiken. Därför ska skolan utformad så att den gör det möjligt för

vara elever att få ett fotfäste på arbetsmarknaden helst utan mellanliggan-

de oplanerade arbetslöshetsperioder. Den nya gymnasieskolans

målsättning att förbereda för ett föränderligt arbetsliv ligger i linje med detta synsätt. Skolan ska ökade valmöjligheter och värdeful-

kontakter med arbetslivet. För många elever utgör närsamhället denna första kontakt. Feriearbetet kan vara en sådan. Arbetsplatsförlagd utbildning och olika former projektarbete är andra kontakt-

av vägar. Genom gymnasieskolans starkt decentraliserade organisation

har det också skapats förutsättningar för ett avgörande inflytande

från närsamhållet. Ungdomspolitiska kommittén menar att öppenhet inför närsarnhället grundläggande förutsättning för att skolan

är en skall kunna fylla sin uppgift att förbereda för arbetslivet.

Förutsättningar för samverkan varierar dock lokalt. Näringslivets struktur skiljer sig mellan olika kommuner och mellan olika orter inom och kommun. Ungdomspolitiska kommittén menar

en samma därför att det inte är möjligt eller önskvärt att i detalj föreskriva hur

samverkan mellan gymnasieskolan och arbetslivet ska se ut, men en vi presenterar nedan grundidén med sådan samverkan.

4.5.1 Studie- och yrkesorientering

Skolans främsta uppgift är att tillgodose långsiktiga utbildningsbe-

hov för de Skolan ska individen möjlighet till personlig

unga. ge utveckling och förutsättningar att påverka sin livssituation. Det finns ett klart samband mellan detta och förberedelserna för ett arbetsliv.

Sett från arbetslivets perspektiv finns det två krav kan ställas

som på utbildningen. För det första ska den allmänteoretiska kunska-

För det andra ska den eleverna kvalificerad grund för att per. ge en vidareutveckla den yrkesmässiga kompetensen. Skolan har inte

heller monopol kunskapsgivare. I dagens samhälle och i

som än mer framtiden kommer kunskap att kunna inhämtas på många olika sätt. Därför måste skolan lära ut hur man bearbetar kunskap.

Genom hela skoltiden ställs de inför upprepade valsituatio-

unga

Från flera håll har de som deltagit i kommitténs utåtriktade ner.

84 Unga och arbete

aktiviteter påpekat att det behövs vägledning för att ha möjlighet att

göra goda val. Utan bra vägledning kan valen i hög grad upplevas som pressande. Det gäller såväl inför och under gymnasiestudiema som för val efter gymnasiet. Vägledningen bör enligt dessa

unga både vara arbetsmarknads- och studieorienterad. Den gyrnnasie-

nya skolan skall också enligt intentionerna kunna tillgodose ett omfattande behov av alternativa utbildningsvägar.

I arbetet med studie- och yrkesvägledning möts individens och

samhällets perspektiv. För studie- och yrkesvägledaren gäller det att

eleverna ett brett beslutsunderlag så att de utifrån sina intressen ge

och förutsättningar kan göra väl underbyggda val studier och

framtida yrkesinriktning. Informationen om utvecklingen i yrkeslivet

och på arbetsmarknaden är ett Viktigt inslag i studie- och yrkesvägledningen då denna också måste vägas in i elevens beslutsunderlag. I den frågan bör skolan etablera en nära samverkan med arbetsgivare,

arbetstagare, egenföretagare, arbetsförmedlingar med flera som kan

ge detta tillskott av arbetsmarknadsinformation och även arman nödvändig information inför elevernas kommande inträde på arbetsmarknaden. En sådan nära samverkan utgör också nödvändig

en plattform för utbyte av information och erfarenheter mellan skolan, arbetsförmedlingen och parterna på arbetsmarknaden.

Arbetsplatsförlagd utbildning, lärlingsutbildning och entreprenörskap

Det moderna arbetslivet utvecklas i riktning från hierearkiska och stela organisationer där strukturen hindrar snabba beslutsprocesser

och anpassningar. Den traditionella arbetsorganisationen bygger på stabila marknader och långsamma förändringsprocessen Men mark-

naderna blir alltmer instabila och oförutsägbara. Hårdnande inhemsk och internationell konkurrens gör det nödvändigt att förkorta produktutvecklingsperiodema, att konkurrera med kvalitet och att utveckla

konkurrenskraftiga produktionsprocesser. Den verksamhet som

lyckas bli mer kundorienterad och rörlig i sin organisation kommer

därmed konkurrenskraftig framöver.

att vara mera

Utvecklingen går därför snabbt mot starkt decentraliserade och

kundstyrda organisationer med individuella kompensationssystem.

Unga och arbete 85

Dessa bygger på individens förmåga, kompetens och flexibilitet. Flexibiliteten kräver att de anställda har bred kompetens och att det

finns positiv inställning till kompetensutveckling. Organisationen

en utvecklas till lärande organisation hela tiden söker och

en som nya

bättre sätt att fullgöra sin uppgift. Ökat personalinfl de är också

tillväxtfaktor att det ökar produktiviteten en genom

Skolan ska grundläggande kunskaper och vissa färdigheter.

ge Det är svårt att i skolmiljö simulera arbetet sådant det set ut på

arbetsplatserna och förstå hur arbetsprocessen fungerar utan att ha

möjlighet att under en period ingå i ett arbetslag. Under tiden ute i arbetslivet får eleven däremot möjlighet att pröva tillämpningen

av sina kunskaper och få kunskaper och andra erfarenheter än de

nya skolan kan ge. Att arbeta i ett arbetslag innebär för alla deltagarna ett visst mått av lärande. Det är naturligt att diskutera uppkomna

problem och försöka hitta lämpliga lösningar. Läroprocessen integ-

reras på ett naturligt sätt och eleven är med och skapar lösningar.

Vidare får de unga ofta sina första arbetserfarenheter efter avslutad utbildning på hemorten. Det finns därför även detta perspektiv

ur skäl att understryka vikten att närsamhället och tar ett ökat

av ges inflytande i skolan och skolans förberedelse för arbetslivet. Det är

också nödvändigt att anpassa utbildningsinnehållet till arbetslivets

kompetens- och kvalifikationskrav. Detta har påbörjats i och med

införandet av den nya gymnasieskolan. Helt förutsättningar har

nya skapats genom kommunernas möjligheter att svara för utbildningens

genomförande. Ungdomspolitiska kommittén att ytterligare åtgärder bör

anser vidtas för att knyta skola och arbetsliv närmare till varandra och därmed underlätta övergången mellan skola och arbetsliv. Elever bör f°ar möjlighet att delta i projekt utformade arbetsgivare och skola

av gemensamt. Projekten ska kurma anslutas till karaktärsämnen inom gymnasieskolans program. Delar av utbildningen skall också kunna

förläggas utomlands till exempel inom för EU:s utbytespro-

ramen

som skolan inte kan samtidigt arbetsgivarna på orten underlättar

ge, som

45TowardsFlexible Organisations,NUTEK Bl996:6.

86 Unga och arbete

sin rekrytering arbetskraft. Dessutom kan skillnaderna mellan de

har yrkesänmen och de övriga minskas genom att alla program som elever erbjuds likartade möjligheter till arbetslivskontakter och förutsättningar att på ett naturligt sätt samarbeta över programgrän-

Inom för ett sådant flexibelt program ska det också serna. ramen

möjligt att erbjuda elever möjlighet att påbörja sin gymnasiala

vara utbildning direkt ute i arbetslivet för att senare under utbildningens gång tillgodogöra sig de kärnänmen är nödvändiga. Detta skulle

som kunna ske antingen under gymnasietiden eller i ett senare skede

genom vuxenutbildning.

För närvarande pågår försöksverksamhet med kvalificerad yr-

kesutbildning efter gymnasieskolan. Det är form av eftergym-

en ny

nasial utbildning där tredjedel utbildningen bygger på kvalifi-

en av

cerad tillämpning de teoretiska kunskaperna på en arbetsplats.

av Meningen är att den studerande skall träna sin analytiska förmå-

upp

tillämpa helhets- och systemperspektiv och få möjlighet att ta

ga,

Arbetslivet medverkar aktivt i utformningen av utbildningen, ansvar.

utgör majoritet i ledningsgruppen för utbildningen och svarar för

kostnaderna under den arbetsplatsförlagda delen. Studerande får tas in till och med 1998. Kommittén för kvalificerad yrkesutbildning

sköter försöksverksamheten, för uppföljning och tillsyn samt

svarar att oberoende utvärdering görs. Ett förslag till ett nytt system

en skall lämnas senast den 31 december 1999.

Gymnasieskolan har hittills i mycket ringa utsträckning tagit hän-

till att eleverna i sitt framtida yrkesliv kan komma att arbeta som syn

företagare. Skolan har i stor utsträckning utgått ifrån att eleveregna

kommer att få lönearbete inom offentlig sektor eller den traditiona nella industrisektom. Ämnet finns i de

företagsekonomi program innehåller yrkesämnen ytterst få gymnasieskolor har

som men

uppmärksammat behovet kunskaper i direkt företagande och

entreprenörskap. Det finns exempel på gymnasieskolor som har infört obligatoriska moment av företagsekonomi och småföretagande

även i de studieförberedande eller hittat andra former

programmen för att stimulera elevernas intresse för småföretagande. I flera

av dessa fall sker utbildningen i nära samarbete med lokala företag,

myndigheter och organisationer.

Ung Företagsamhet driver sedan några år en verksamhet för att stimulera till eget företagande. Ung Företagsamhet är en ideell

unga

Unga och arbete 87

förening organiserad i ett förbund med 23 regionala föreningar.

Varje förening har ett eget juridiskt och ekonomiskt ansvar. Verksamhetsidén bygger på att i åldern 16-20 år kunskap om och

ge unga förståelse för företagandets och arbetslivets villkor och betydelse. De

driver under ett läsår ett miniföretag från start till avveckling. unga

De f°ar stöd och inspiration lärare och rådgivare från näringslivet.

av Den ansatsen är att lära att skapa, imitera och

pedagogiska genom

göra. Eleven ska möta helheten i entreprenörsskapet att aktivt

genom delta i hela från affärsidé till resultat och uppföljning.

processen Under läsåret 1995/96 deltog 5 500 unga i drygt 1300 företag. Av dessa 45 procent unga kvinnor.

var

Stiftelsen Företagargymnasiet bildades hösten 1994. Den inriktar sig framför allt på att förnya gymnasieskolans ekonomiska utbildning. Stiftelsen arbetar fram metoder och pedagogik som utvecklar och påverkar de färdigheter och attityder krävs för att unga skall

som kunna förverkliga sina projekt. Stiftelsen hade 1996 avtal med ett femtiotal skolor runt i Sverige.

Vid vid Östra gymnasieskolan i Umeå är den

industriprogrammet

bärande idén att eleverna skall lära sig ett yrke genom att arbeta med produkter både är användbara och går att sälj a. Syftet är att

som komma så nära verkligheten i industrin möjligt. Skolans uttala-

som de mål är att eleverna skall lämna skolan potentiella småföreta-

som

väl förberedda både i det specifika yrkeskunnandet och i gare,

tänkandeflö

företagsekonomiskt

Regeringen har också avsatt medel Allmänna arvsfonden för

stödja olika former skolkooperativ. Stödet har i första hand att av riktat sig till skolor i storstadsregionema och syftar till att underlätta

för att utveckla företagande i kooperativ form. Kooperativa

unga institutet har medverkat till att ett sjuttiotal skolkooperativ startats inom olika skolformer.

46Exemplen hämtadeär från utredningenI entreprenörskapetstecken,Närings-ochhandelsdepartementet, Ds 1997:3.

88 Unga och arbete

4.5.3 och

Högskoleutbildning studieñnansiering

Utbildning är en investering i framtiden. Detta gäller såväl för den enskilde individen som för samhället helhet. Utbildning minssom kar både den enskildes risk för arbetslöshet och förbättrar förutsättningarna för en minskad arbetslöshet på samhällelig nivå. Att motivera och stimulera till högre utbildning är därför nödvändigt. unga

Den satsning på 30 000 högskoleplatser regeringen före-

nya som slagit är ur detta perspektiv bra. Principen för framtidens högskola bör vara att den vill studera ska ha möjlighet till detta. Det firns som emellertid problem vilka Ungdomspolitiska kommittén är menar viktiga att beakta. För det första bör utbyggnaden högskolan ske successivt. av Satsningen på kvantitet f°ar ske till priset sänkt kvalitet. Dagens av höga arbetslöshetsnivåer bland kan inte lösas akuta unga genom insatser inom högskolan. Till det ökade antalet utbildningsplatser

måste också komma ökad satsning på forskarutbildning och

en forskning. Satsningen bör ske inom alla fakulteter. För det andra är det nödvändigt att de väljer att studera ska som ha möjlighet till goda ekonomiska förhållanden under och efer studietiden. Ungdomspolitiska kommittén inte att det ligger anser inom kommitténs direktiv att föreslå förändringar inom studiestödssystemet. Inför regeringens arbete med ett nytt studiefmansieringssystem vill vi dock kommentera det förslag till nytt studiestöd stm

lämnats av Studiestödsutredningen SOU 1996:90.

För att behovet av högutbildande ska kunna täckas är det sirav skild vikt att nå de är mindre studiemotiverade. Någon unga som kungsväg för detta finns inte. Den svenska utbildningspolitiken lar utan större resultat i årtionden strävat efter detta utbildningens men längd är fortfarande starkt relaterat till socio-ekonomisk bakgrund. Attityder till högskolestudier och faktiskt beteende påverkas troligtvis i dagens läge endast i liten utsträckning mindre ändringa i av studiestödssystemet. För att öka det allmänna intresset för högre studier krävs därför utifrån dagens studiestödssystem relativt stcra

förändringar. Den förändring i studiemedelssystemet i riktning rrot

en mindre lånedel och ökad bidragsdel föreslagits Studisom av

estödsutredningen är ett steg i rätt riktning.

Utifrån ett ungdomsperspektiv ställer sig dock

Ungdomspolitisca kommittén frågande till utredningens förslag att de läser

som

Unga och arbete 89

grundskola ska erbjudas det mest förmånliga studiestödet och den sämsta ersättningen till de läser på högskolan. Eftersom den

som absoluta majoriteten de unga idag har gått grundskola och de allra

av flesta också har gymnasieutbildning innebär förslaget i realiteten att äldre får förrnånligare ekonomiska villkor än yngre. Kommittén

därför att alla studerande, oavsett nivå, bör erbjudas samma anser studiestöd. En sådan konstruktion öppnar dessutom för möjligheter

att ytterligare höja bidragsdelen vilket troligtvis skulle ha positiva

effekter vad gäller intresset för högre studier.

Der är också viktigt att studielånen i praktiken går att återbetala. Med nuvarande studiemedelssystem finns det ett betydande och ökande antal låntagare som sannolikt aldrig kommer att kunna betala tillbaka lånen. Det är troligt att detta har en negativ effekt både vad gäller ett allmänt ökat intresse för högre studier och för en minsk-

ning snedrekryteringen till högskolan. Studiestödsutredningens

av hårdare krav på återbetalning löser inte detta problem. Tvärtom kan förslaget innebära att fler drar sig för att studera när återbetalningskravet innebär att fem procent av lönen kommer att till studieskuldema under högst 25 år. Ett system med större bidragsdel

och ett återbetalningskrav på något lägre procentandel av inkoms-

en ten vilken fördelas under längre tid vore därmed att föredra.

Gällande behovet en god utbildningspremie för att öka antalet

av högskoleutbildade konstaterar kommittén att det finns ett positivt samband mellan dessa faktorer. Kommittén menar dock att lönepolitiken bäst sköts arbetsmarknadens parter samt att det ligger

av utanför vårt uppdrag att föreslå förändringar på detta område.

Slutligen vill kommittén också poängtera behovet av övergångar mellan utbildning och arbetsliv även för högskolestuderande. Utbyggnaden den högre utbildningen har redan och kommer i än

av högre grad att i framtiden medföra ökning antalet examinerade

en av från högskolan. Denna utveckling ställer ökade krav på broar mellan studenter och arbetsliv. Ungdomspolitiska kommittén att

anser utvecklingen arbetslivscentra vid universitet och högskolor är

av lovvärda initiativ vilka bör följas Utbildnings- och Arbets-

upp av marknadsdepartementen i syfte att se hur dessa verksamheter kan

utvecklas ytterligare.

90 Unga och arbete

4.6 Förslag

Ungdomspolitiska kommittén anser att systematiserade kontakter mellan skola och arbetsliv ska etableras.

För att ytterligare understryka behovet av utökade kontakter mellan skola och näringsliv bör möjligheter till och formerna för tredje

en termin i form av en praktikperiod utredas närmare bl. a. med avseende på platstillgång och kostnader. En bedömning bör också göras

av vilken effekt en sådan termin får för möjligheterna att få feriearbete. Terminen kan antingen läggas mellan det andra och tredje läsåret för att ge eleverna ett säkrare underlag inför valet fortsatt utbildning

av eller efter det tredje läsåret.

Ungdomspolitiska kommittén föreslår att en lärlingsutbildning

införs. Den skall utvecklas till en modem form lärlingsutbildning

av och bli ett likvärdigt alternativ till övriga program i gymnasieskolan för de önskar gå direkt ut i arbetslivet efter grundskolan.

unga som

De krav Ungdomspolitiska kommittén ett ungdomsperspektiv vill

ställa på utbildningen är: u att lärlingsutbildningen skall vara behörighetsgivande

att arbetsmarknadens parter skall ha ett avgörande inflytande

på utbildningens innehåll och utformning

I att den unges rättigheter och skyldigheter under tiden i lär-

lingsubildning regleras i ett utbildningskontrakt mellan skola och

arbetsgivare

Under lärlingstiden föreligger inte något anställningsförhållande

enligt lagen om anställningsskydd mellan lärlingen och arbetsgiva-

ren. Lärlingen ska inte heller omfattas befintliga kollektivavtal.

Idag är övergångsfrekvensen till gymnasieskolan 98 procent.

Kommittén räknar inte med någon volymökning med anledning

förslaget. Då lärlingsutbildningen inte beräknas kosta än

mer gymnasieskolans nuvarande program medför inte förslaget att totalkost-

naden för gymnasieskolan ökar.

Unga och arbete 91

Studie- och yrkesvägledningen måste utvecklas i gymnasieskolan

såväl vad gäller kvaliteten omfattningen. Det kan ske genom

som en ökad medverkan den offentliga arbetsförmedlingen och det

lokala näringslivet i form av fackliga organisationer och arbetsgiva-

Insatsema från arbetsförmedlingens sida bör samordnas i arbetsre. fönnedlingsnänmdema och skall inte innebära några ökade kostna-

der för arbetsförmedlingen.

Kommittén att skolan i högre grad än i dag ska förbereda

anser eleverna för eget företagande. Alla program inom gymnasieskolan ska sitt val pedagogisk form stärka och utveckla ungas

genom av kreativa förmåga och entreprenöranda. Skolan ska uppmuntra ele-

i skolföretag, skolkooperativ och liknande

vernas engagemang verksamheter att de integreras på ett naturligt sätt i arbetet.

genom Elevens medverkan i skolföretag, skolkooperatv med mera skall dokumenteras. Kommittén kommer längre fram i betänkandet att diskutera förutsättningarna för att starta företag eller

unga egna

kooperativ.

Kommittén att försöksverksamheten med kvalificerad efter-

menar

gymnasial yrkesutbildning intressant modell för kopplingen

är en mellan skola och arbetsliv. Försöksverksamheten bör byggas ut i den takt ekonomiska medel tillåter.

Unga och arbete 93

5 insatser för arbetslösa

Statliga unga

Kommittén föreslår:

I att en treårig försöksverksamhet ska inledas med en decentralise-

ring av arbetsmarknadspolitiska medel.

I att medel årligen ska avsättas för nyskapande och utvecklande

verksamheter och med arbetslösa.

av unga

I att den nationella planen för E U:s sociala fond, mål bör revi-

deras till förmån för en prioritering av nerifrån-initierade insatser

Kommittén är väl medveten om att stora och kraftfulla insatser behövs för att arbetslösheten för ska kunna minska i någon

unga

betydande omfattning. Det är framför allt den ekonomiska politikens

utformning som kan underlätta för unga att komma in på arbetsmarknaden. Det kan exempelvis fråga ändringar i lönebild-

vara om ningen och i skattesystemet men också i arbetsrätten. Omfattande arbete med dessa frågor pågår på annat håll och det ligger utanför kommitténs egentliga uppdrag att gå alltför djupt in i dessa frågor.

Vi vill dock erinra de uttalanden Arbetsmarknadsutskot-

om som tet gjort under den senaste tiden angående behovet förändrad

av en arbetsrätt för att tillgodose den arbetsmarknadens krav med ökad

nya

internationalisering, nytt arbetssätt, ny organisation och ny teknik med mera. Frågorna hur den svenska lönebildningen fungerar

om och om vilket ansvar arbetsmarknadens parter å sidan och

ena

regeringen och riksdagen å den andra har för lönebildningens ut-

94 Unga och arbete

veckling har också diskuterats under tid. Kommittén menar

senare

att dessa frågor är betydelsefulla för sysselsättningen.

Utöver dessa frågor är det relevant att diskutera de statliga insat-

för arbetslösa. Kommittén kommer i detta kapitel att serna unga redogöra för sin på hur statens och kommunernas insatser för de

syn

arbetslösa bör utformas for det bästa resultatet såväl för unga att ge den enskilde för samhället i stort.

som

5.1 Unga om arbetsmarknadspolitiken

I Ungdomspolitiska kommitténs utåtriktade aktiviteter har framkommit många synpunkter på åtgärder som ska underlätta för arbetslösa att komma in på arbetsmarknaden. Den grundläggande inställningen är att det är viktigt att den är arbetslös söker arbete och

som är aktiv. Tiden i arbetslöshet ska inte vara en tid av passiv väntan. Att unga som är arbetslösa deltar i arbetsmarknadspolitiska åtgärder

är därför självklart positivt. Men man understryker att den som är

arbetslös själv måste få delaktig när det gäller att planera och

vara utforma aktivitetema.

Utöver dessa grimdläggande synpunkter har det också in-

mer kommit åsikter olika sorters åtgärder och om arbetsförmedling-

arbete. Så är till exempel datorteken en åtgärd som kritiseras arnas

många. Många också att arbetsförmedlingarna inte ger

av menar tillräckligt bra stöd till den arbetslöse. Dock är många positivt inställda till att göra praktik arbetslös. Man menar att det bör

som

ökade möjligheter for alla arbetslösa att få göra praktik eftersom ges det är ett bra sätt att få arbetslivserfarenhet.

5.2 Om arbetsmarknadspolitikens utformning

Arbetslivserfarenhet för via arbetsmarknadspolitik kan sägas ha

unga blivit ett komplement till och i vissa fall en ersättning for den yrkesutbildning och arbetslivsorientering som ska ges via det ordinarie skolväsendet och till de kunskaper och erfarenheter bara kan få

man på arbetsplatsen. Genom att direkt eller indirekt subventionera lönen

har staten kompenserat for lägre produktiva fönnåga och för

ungas

Unga och arbete 95

de högre upplämingskostnadema i ungdomsarbeten. Kommittén har

i föregående kapitel diskuterat den gymnasieskolans förutsätt-

nya ningar att bli en bro mellan skola och arbetsliv för och därmed

unga ge unga bättre förutsättningar att få fotfäste på arbetsmarknaden.

Arbetsmarknadspolitikens uppgift är att fönnedla lediga platser

och främja arbetskraftens anpassning till den reguljära arbetsmarknadens krav. Den har också konjunkturutj ärrmande uppgift

en genom

att anpassa omfattningen av åtgärderna till konjunkturutvecklingen.

Den skall främja jämställdheten mellan kvinnor och män, bidra till att arbetshandikappade får arbete och vissa arbetssökande in-

ge komsttrygghet under omställningen från arbetslöshet till arbete. Den operativa verksamheten sköts av Arbetsmarknadsverket. Den offent-

liga arbetsförmedlingen af har huvuduppgift att till att de

som se lediga platserna blir snabbt och väl tillsatta och att sökande snabbt

får ett ledigt arbete. Yrkesvägledning och rehabilitering är också Viktiga uppgifter.

Hömstenen i den svenska arbetsmarknadspolitiken är arbetslinjen. Den innebär att arbetslös inte kan få ett arbete, i

en person, som första hand skall erbjudas en utbildning och i andra hand arbets-

en platsförlagd praktik eller ett tillfälligt arbete. Först därefter skall den arbetslöse erbjudas kontantstöd. Under år har arbetslinjen

senare utvecklats till att bli arbets- och kompetenslinje eftersom det

en blivit allt uppenbart att arbetslöshetstiden bör användas till att

mer förbättra och förstärka den arbetslöses kompetens och därmed underlätta anpassningen på arbetsmarknaden.

Utvecklingen inom arbetsmarknadspolitiken går mot allt större

en decentralisering och ett alltmer individualiserat arbetssätt. Kommu-

har fått ett betydligt större inflytande än tidigare sin

nerna genom

majoritet i arbetsfönnedlingsnämndema. Individuella handlingspla-

ner som föreskrivs för långtidsinskrivna och där den sökande på ett annat sätt än tidigare förutsätts delta i och ta ansvar för sökprocessen är ett led i strävandena mot ökad individualisering.

De offentliga arbetsförmedlingarna har olika åtgärder till sitt för-

fogande för att underlätta för de arbetslösa att få ett arbete. De flesta

arbetsmarknadspolitiska åtgärderna är riktade till samtliga arbetslö-

sa. En strävan har varit att undvika säråtgärder och istället utgå ifrån den arbetssökandes behov oberoende exempelvis ålder. Vissa

96 Unga och arbete

åtgärder riktar sig dock till särskilda målgrupper. Det kan gälla invandrare, långtidsinskrivna med flera. Unga arbetslösa

var en prioriterad inom vissa åtgärder fram till 1992/93. Då infördes i

grupp stället ungdomspraktik. Den är numera borttagen, men i allmänhet finns det fortfarande en nedre åldersgräns, vanligtvis 20 år, för tillträde till arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Nedan ges en översikt över de åtgärder kan erhålla.

som unga

Kommunalt ansvar för ungdomar Riksdagen fattade våren 1995 beslut om att införa en möjlighet för kommunerna att sluta avtal med respektive länsarbetsnänmd om att anordna praktik eller verksamhet på heltid för arbetslösa

annan ungdomar till och med juni det âr den arbetslöse fyller 20 år prop.

1994/95:2l8 En efektivare arbetsmarknadspolitik, bet.

l994/95:AU15.

Reformens främsta syfte är att sänka den öppna arbetslösheten inom åldersgruppen. Ett ytterligare skäl till beslutet är att ungdomar

tidigare deltagit i arbetsmarknadspolitiska åtgärder varit eko-

som

nomiskt gynnade jämfört med de som genomgått gymnasieutbild-

ning och fått studiebidrag. Ett annat att utnyttja möjligheterna till

var lokal samverkan och därigenom bättre anpassa åtgärderna till lokala förhållanden.

I många kommuner har reformen utformats till en åtgärd som benämns kommunal ungdomspraktik KUP. Åtgärden kan se olika ut beroende på reformens grundidé med lokalt utformad verksamhet för

arbetslösa. I Ungdomsstyrelsens kartläggning av kommunernas

med reformen redovisas dock ett antal gemensamma grund-

arbete

drag

En kommunal ungdomspraktik innebär praktik på en arbetsplats, företrädesvis inom privat näringsliv. Utbildningsinslag förekommer i

varierande grad. Vissa kommuner har obligatorisk utbildning upp till 50 procent tiden. I andra kommuner menar man att det är mindre

bra att ta praktikantema från deras arbetsplatser varför ingen utbildning erbjuds.

47 SeUngdomsstyrelsensutredningar nummer

Unga och arbete 97

Praktiken erbjuds arbetslösa som är mellan 18-20 år samt de

som gått ut tvåårigt gymnasium och som är 17 år. Ersättningen varierar från 1020 kronor i månaden för de praktikanter inte gått

som gymnasiet till 2340 kronor i månaden för de som gått treårigt gymnasi-

um. Ersättningen är beskattningsbar. Dessa ersättningsnivåer ligger under socialbidragsnonnen såväl för ungdomar har flyttat

som hemifrån som för de bor hemma. Möjligheten att komplettera

som ersättningen med socialbidrag används i varierande grad framför allt beroende på vilken information som ges till praktikantema. Ungdomsstyrelsens kartläggning visar också att i vissa kommuner finns ett starkt samarbete mellan socialförvaltningen och den kommunala praktikenheten i syfte att se till att den arbetslöse inte ska kunna välja att erhålla socialbidrag istället för att delta i åtgärden.

Data tyder på att införandet av denna praktik har minskat antalet öppet arbetslösa inom åldersgruppen. I Ungdomsstyrelsens rapport påpekar man dock att förändringarna inte enbart kan hänföras till införandet av den kommunal ungdomspraktiken.

Datortek Som ett led i att utveckla Sverige till ett ledande land inom informationstekniken och för att förbereda unga upp till 25 år för

arbetslivets

nya krav beslutade riksdagen att inrätta så kallade datortek från och med den 1 juli 1995. Datorteken är en arbetsmarknadspolitisk åtgärd med kommunen som huvudman. Åtgärden omfattar tre månader. Utgångspunkten är att de unga under hälften av tiden ska lära sig att arbeta med olika datorprogram. Den övriga tiden ska de delta i olika arbetsmarknadsinriktade projekt med målsättningen att stötta dem på vägen in i arbetslivet. Syftet med utbildningen är att de unga ska kunna använda informationsteknik ett hjälpmedel inom olika

som yrken och verksamheter. Utbildningen ska också medverka till att unga får ett ökat intresse att arbeta inom industrin.

Ersättning för deltagande motsvarar KAS eller dagpenning från arbetslöshetskassan. För de inte är berättigade till sådan ersätt-

som ning utgår 640 kr månad.

per

t se ävenLiljegren 1996, AMS Vin 1996:5.

98 Unga och arbete

Ambitionen var att 20 000 unga i genomsnitt per månad skulle delta i datorteksverksamhet under 1995/96. AMS att det olika

uppger av skäl varit svårt att uppnå volymkravet.

AMS uppföljningar av datorteksverksamheten visar att de unga tyckte att de fick ägna för lite tid datorträningen. Drygt 60 procent tyckte att aktivitetsdelen som bland annat innehåller jobbsökaraktiviteter och yrkesvägledning var mycket bra eller ganska bra. Efter första kvartalet 1996 hade drygt 15 procent av de unga som deltagit i verksamheten erhållit arbete inom 90 dagar efter avslutad utbildning.

Sju procent hade gått till någon form arbetsmarknadsutbildning

av och fem procent hade gått vidare till annan utbildning. De övriga

hade gått till arbetsmarknadspolitisk åtgärd.

annan

Från och med den l juli 1996 är datorteken även öppna för dem som fyllt 25.

Arbetsplatsintroduktion

Arbetsplatsintroduktion API ersatte den 1 juli 1995 tidigare praktikformer ungdomspraktik, praktikdelen i ungdomsintroduktion,

som

akademikerpraktik, invandrarpraktik, arbetsprövning och vidgad

arbetsprövning. Åtgärden kan vara i upp till sex månader och arbetslösa f°ar anvisas API från det år de fyller 20. Deltagare får ersättning i

form aktivitetsbidrag utbildningsbidrag och praktikanordnaren

av betalar ett ñnansieringsbidrag om 2 000 kronor per månad. Inledningsvis fanns ett anställningskrav för unga mellan 20-24 år knutet till åtgärden. Kravet slopades från 1 september 1996.

Arbetsmarknadsutbildning

Arbetsmarknadsutbildning beviljas av arbetsmarknadsskäl. Delta-

får utbildningsbidrag efter beslut av länsarbetsnämnden. För gama

att beviljas arbetsmarknadsutbildning krävs att man är eller riskerar

att bli arbetslös och söker arbete genom den offentliga arbetsför-

medlingen. Man kan få arbetsmarknadsutbildning från och med den

1 juli det år man fyller 20 år. Undantag från 20-års regeln får göras

för den har ett arbetshandikapp. Arbetsmarknadsutbildning ska

som främst yrkesinriktad och syfta till arbete. Allmän behörighets-

vara givande utbildning ska i princip bedrivas inom ramen för det reguljä-

Unga och arbete 99

ra skolsystemet. Undantag kan dock göras för arbetshandikappade

samt för utomnordiska medborgare som varit arbetslösa och inskriv-

vid arbetsförmedlingen i minst två år. Aktivitetstöd i form na av utbildningsbidrag utgår till den deltar i arbetsmarknadsutbild-

som ning.

Rekryteringsstöd

Rekryteringsstöd lämnas till arbetsgivare för att tidigarelägga rekrytering och underlätta anställning av långtidsarbetslösa. Bidraget utgår med högst 350 kr per dag. Anställning med rekryteringsstöd

f°ar anvisas en arbetslös från det år den skall fylla 20 år och om vederbörande varit arbetssökande hos arbetsförmedlingen i tolv månader.

Utbildning i företag

Utbildning i företag kan vara aktuell vid rekrytering, vid anpassning

kompetensen till ändrade tekniska förhållanden eller för att av förhindra permittering. Bidrag lämnas med högst 60 kr timmen och under högst 920 timmar för varje deltagare under två år. Utbildning-

ska yrkesinriktad och skild från den ordinarie produktionen i en vara

företaget.

Utbildningsvikariat

Syftet med utbildningsvikariat är att underlätta för arbetsgivaren att höja sin anställdes kompetens samtidigt som arbetsförmedlingen f°ar

möjlighet att anvisa arbetssökande till de vikariat som därmed uppkommer. Utbildningen ska ske på arbetstid med bibehållen lön. Vikariatsstöd lämnas med högst 350 kronor per dag, dock högst 50 procent av lönekostnaden inklusive sociala avgifter. Arbetsgivaren

kan dessutom beviljas utbildningsstöd med högst 40 kronor

per utbildningstimme, dock högst 20 000 kronor per vikarie om arbets-

givaren själv bekostar fortbildningen. Utbildningsvikariat får bevil-

jas under högst sex månader.

100 Unga och arbete

Arbetslivsutveckling

Arbetslivsutveckling ALU ska i första hand inriktas mot grupper

riskerar att slås ut från arbetsmarknaden. ALU syftar dels till att som den arbetslöse ska kunna bibehålla sin kompetens och sina kontakter med arbetslivet, dels till att skydda mot utförsäkring. ALU får anvisas arbetslös från och med den 1 juli det år vederbö-

en person rande fyller 20 år under förutsättning att personen söker arbete via

arbetsförmedlingen och inte kunnat erbjudas utbildning eller annan

åtgärd. ALU får inte användas för att ersätta arbetskraft eller

annan

utföra ordinarie arbetsuppgifter. ALU är tidsbegränsad till sex

månader.

Starta eget-bidrag

Starta eget-bidraget avser att ge den arbetslöse möjlighet att starta

näringsverksamhet att utbildningsbidrag till försörj-

egen genom ge

ningen under inledningsperioden. Bidraget utgår normalt under sex

månader kan förlängas till ett år. För långtidsarbetslösa kvinnor

men kan bidrag utgå under ett år.

Lönebidrag

Lönebidrag kan beviljas arbetsgivare anställer arbetshandi-

som en kappad. Bidraget får motsvara högst 80% lönekostnaden och kan

utgå under högst fyra år.

Otraditionella insatser

AMS f°ar bekosta otraditionella insatser motiveras arbets-

som av marknadsskäl och inte ryms inom ordinarie regelverk och inte

som heller berättigar till andra statliga stöd. Insatser som delñnansieras

Europeiska socialfonden är undantagna. Vid användningen

genom

otraditionella medel ska speciellt invandrares och ungas behov av

Även särskilda insatser för kvinnor berörs

uppmärksammas. som av strukturförändringar inom offentlig sektor ska beaktas. Enligt den utvärdering gjorts av AMS för 1994-95 inriktades projekten

som

huvudsakligen på nyföretagande i olika former, sysselsättningspro-

Unga och arbete 101

jekt för kvinnor och invandrare samt träflpunkter och aktivi-

unga,

tetshus för uppsökande verksamhet. Ett antal metodutvecklingspro-

jekt har också påbörjats. För budgetåret 1997 uppgår medlen för de otraditionella insatserna till 450 miljoner kronor.

5.3 projekt för Sektorsövergripande

arbetslösa

Runt i Sverige pågår ett antal verksamheter på olika sätt har

om som i uppdrag från kommunen eller länsarbetsnämnden, eller båda, att driva projekt eller utbildningar för unga arbetslösa. Dessa verksamheter betraktas såsom otraditionella, tillfälliga eller extraordinära och ligger utanför den traditionella arbetsmarknadspolitiken i den meningen att de inte inom Arbetsmarknadsverkets uppdrag.

ryms Verksamheterna erbjuder unga arbetslösa möjlighet att utveckla sin

kompetens via praktik eller praktisk utbildning utanför de reguljära arbetsmarknads- och utbildningspolitiska åtgärderna. Ett gemensamt

drag hos dessa verksamheter är att de unga har en hög grad av inflytande i verksamheten. Ett annat utmärkande drag är att de otraditionella verksamheterna ofta inbegriper verksamheter från flera

olika samhällssektorer arbetsmarknads-, utbildnings-, kultur-

som och socialpolitik. Eftersom verksamheterna ofta betraktas som tillfälliga projekt tilldelas medel för ett år i taget. Detta i sin tur innebär att det från år till år inte är möjligt att förutse om verksarnheten kan kvar och långsiktig planering är svår att göra.

vara en

5.3.1 lokala projekt med

Ungdomsstyrelsens

arbetsösa

ungdomar

Våren 1993 beslutade regeringen Ungdomsstyrelsen uppdraget

att ge att stödja utvecklingen lokala projekt med arbetslösa ungdomar.

av Syftet var att ge stöd till nyskapande, kompetenshöj ande verksamheter utanför de reguljära arbetsmarknads- och utbildningspolitiska åtgärderna. Dessa skulle bygga på ungdomars egna initiativ och

102 Unga och arbete

kreativitet. Sju miljoner kronor avsattes ur Allmänna arvsfonden för

budgetåret 1993/94, åtta miljoner för 1994/95 och tio miljoner för

1995/96. Projektet avslutat.

är nu

Syftet med projekten enligt 1995/96 års anvisningar för stödet var

att stödja nyskapande verksamheter som bidrog till att ge ungdomar

möjlighet till kompetensutveckling utanför de reguljära arbetsmarknads- och utbildningspolitiska åtgärderna. Stödet avsåg utveckling

av projekt som syftade till att stärka arbetslösa ungdomars möjligheter på arbetsmarknaden att ta tillvara deras initiativ och

genom egna kreativitet. Av särskild betydelse för att erhålla medel var skapande

av idé- och utvecklingscentrum, kreativ utbildning i projektarbete och kompetensutvecklande verksamhet samt projekt med

annan

inriktning på media och ny teknik. I bedömningsgrunderna för ansökningarna prioriterades projekt som garanterade de deltagande ungdomarna ett betydande infly-

n -

tande över verksamheten

n genomfördes med bred lokal förankring mellan ideella fö-

reningar, kommuner och myndigheter

u bedömdes ha en god förutsättning att i framtiden få stöd ur

Europeiska socialfonden

n kunde fungera som förebilder för liknande verksamheter i

övriga landet

Stödet kunde inte gå till ersättning till arbetslösa.

Enligt Ungdomsstyrelsens rapport Att pröva nya vägar 1995

pekar erfarenheterna från projekten från de åren på vikten

senare av att utveckla ett system som har förmåga att möta ungdomars behov och intressen. Ungdomars idéer måste stödjas. Under de senaste 15- 20 åren har allt fler ungdomar omfattats särskilda ungdomsåtgär-

der, där olika former av projektverksamhet spelat en viktig roll.

Trots att dessa proj berör många ungdomar betraktas

de inte som någon etablerad del i den arbetsmarknadspolitiska åtgärdsarsenalen. De har haft karaktären tillfälliga extra-

snarare av ordinära insatser. Detta har inneburit att det varit svårt att planera

verksamheter på längre sikt, att uppföljning respektive utvärdering

långt ifrån alltid fungerat och att de erfarenheter gjorts i olika

som projekt alltför sällan tagits tillvara. Att inte bygga vidare på de kunskaper och den kompetens vuxit fram i olika projekt är

som

Unga och arbete 103

slöseri med resurser. Lokala projektverksamheter bör ses som ett

naturligt komplement till de reguljära arbetsmarknadspolitiska åtgärderna.

Ungdomsstyrelsen betonar att fokus måste riktas bort från åtgärder som håller ungdomar sysselsatta. I stället måste resurser ställas till förfogande så att ungdomar kan ta egna initiativ. För individen är

målet att deltagande i det lokala projektet ska bättre långsiktiga

ge förutsättningar till älvförsörjning. Det är därför viktigt att diskutera

projektverksamheten i termer utveckling och inte enbart

av som en

sysselsättningsåtgärd. Det är en utveckling av individen samti-

men digt sker också en förnyelse av kommunens verksamhet. Ungdomsstyrelsen menar vidare att det tidigare visat sig vara svårt att inom det etablerade systemet effektivt arbeta med de otraditionel-

medel som ställts till förfogande. Det har inte berott på ungdomars oförmåga eller brist på idéer utan på det traditionella systemet

som, utan extra kompetens eller samverkan med andra, inte haft förmåga att möta otraditionella lösningar. Kompetensen att arbeta otraditionellt med stort mått av samverkan måste över lag utvecklas. Ett av

de stora problemen i dag är enligt Ungdomsstyrelsen att regelverket i

alltför hög grad är styrande och därigenom motverkar former

nya av lösningar och samverkan.

Varje projekt med arbetslösa ungdomar som Ungdomsstyrelsen

stödjer har någon form av samarbete med sin kommun, vanligtvis

med kulturförvaltningen, socialförvaltning, arbetsmarknadsenheten

och/eller skolan och med arbetsförmedlingen. Det är via dem som resurser och deltagare kan förmedlas. För att kunna genomföra en idé fram till färdig verksamhet är det hos kommunen och arbetsför-

medlingen projektanordnarna måste söka stöd. Ungdomsstyrel-

som sen anser att detta får både negativa och positiva konsekvenser. Risken är att ett projekt befinner sig i gränslandet mellan

som arbetsmarknads-, utbildnings och sociala sektorn faller mellan stolar-

na. Förslag till en ny armorlunda projektverksamhet kan uppfattas

ett hot mot den etablerade verksamheten. Den goda sidan är att som

det skapar möjlighet till ömsesidiga läroprocesser. Dels får projekten

tillgång till den erfarenhet, kunskap och kompetens finns i de

som etablerade institutionerna, dels får institutionerna möjlighet att ta del av det lärande som äger rum ute i projekten. Genom dialog ökar

104 Unga och arbete

möjligheten att de alternativa lösningarna verkligen tas tillvara av de institutioner berörs.

som

Enligt projektanordnamas egna uppgifter om sina relationer till kommun respektive arbetsfönnedling så varierar de mellan

utmärkta till dåliga och fördelar sig tämligen jämt däremellan. Enligt projektsamordnare och företrädare för kommuner och arbetsförmedlingar bör de bakomliggande faktorerna till samarbetets kvalitet sökas hos personer och personkemi snarare än i strukturer. Det gör konflikter svårare, om än inte omöjliga, att komma åt via strukturella förändringar i eller mellan institutionerna. Ungdomsstyrelsen påpekar också att samarbetet mellan kommunen och arbetsförmedlingen inte alltid fimgerar bra, och att också deras möjlighet att samarbeta har betydelse för proj

En utvärdering av bland annat fem projekt for arbetslösa ungdo-

mar har gjorts på uppdrag av Ungdomsstyrelsen Ungdomars

delaktighet och ledarnas roll utvärdering tio ungdomsprojekt

- en av

1996.

Utvärderaren anser att stödet möjliggör satsningar på arbetslösa

ungdomar bidrar till att uppfatta dessa ungdomar

som som en resurs i samhället istället för ofta i debatten, ett samhällsproblem.

som Denna uppgift måste betraktas som mycket viktig utifrån dagens samhällsekonomiska situation. Här kan kreativitet bland såväl

ungdomar ungdomsarbetare stödjas, utan att kostnaderna behö-

som ver bli särskilt stora. Utredaren föreslår bland annat att stödet till lokala projekt med arbetslösa ungdomar utökas och att dess positiva erfarenheter sprids. Utredaren också att det bör utredas

anser om

något kan göras för att den sex månadersperiod som ungdomarna deltar i projekten kan förlängas då deltagarna i alla projekt

anser tiden vara för kort.

5.3.2 Europeiska socialfonden

Mål 3-arbetet Inom EU:s gemensamma regionalpolitik finns fyra strukturfonder varav en är socialfonden. Europeiska socialfondens övergripande syfte är att bidra till utvecklingen av mänskliga resurser och kompe-

Unga och arbete 105

tens i vid mening samt till förbättringar i arbetsmarknadens sätt att fungera. Verksamheten är indelad i så kallade mål. Insatser inom socialfondens mål 3 syftar till att slussa in ungdomar på arbetsmark-

naden, bekämpa långtidsarbetslöshet och integrera dem riskerar

som att uteslutas från arbetsmarknaden. Målgruppema är ungdomar mellan 18 och 24 år, långtidsinskrivna vid arbetsförmedlingen och invandrare i storstäder samt arbetshandikappade.

De medel som tillförts från socialfonden för mål 3 uppgår till 347 miljoner ECU år fram till 1999. Till detta kommer nationell

per medfinansiering med 424 miljoner ECU. Länsarbetsnänmdema ska i bred samverkan handlägga och besluta projektstöd.

om EU poängterar behovet nätverk och betydelsen den lokala

av nya av nivån. Olika intressenter måste samverka i utvecklingsarbetet. Det

kan vara offentliga resurser inklusive utbildningsanordnare, men också organisationer/föreningar och näringsliv. I EU:s intentioner

framgår tydligt att ungdomar, framför allt de som av olika anledningar hamnar mellan eller utanför det reguljära systemet, måste

bjudas in för att bli delaktiga i samhällsbyggandet.

Sveriges mål 3-program är uppdelat i fyra delprogram: kompe-

tensutveckling, skapande av sysselsättning via datortek/aktivitetscentra, rådgivning och vägledning samt utveckling

små och medelstora företag och hjälp till egen företagarverksamhet.

Projekt som kan få del av socialfondens medel måste vara en integrerad del av en helhet och ska anpassas efter den enskildes förutsätt-

ningar och kompetens. En övervakningskommitté har till uppgift att ge riktlinjer för, följa

upp och utvärdera genomförandet av programmen. I övervakningskommittén deltar representanter från kommissionen, olika departe-

ment, myndigheter och intresseorganisationer. Arbetsmarknadssty-

relsen är kommittésekretariat. Arbetsmarknadsstyrelsen är också

ansvarig myndighet för mål I varje län finns ett regionalt part-

nerskap bestående bland annat arbetsmarknadens parter,

av som tillsammans med länsarbetsnämnden för genomförandet av

svarar insatserna.

Unga och arbete

Gemenskapsinitiativ

Gemenskapsinitiativen infördes 1988 ett komplement till EG:s

som

övriga strukturpolitik. Syftet utvecklingsprojekt stärka

är att genom ett europeiskt, transnationellt och regionalpolitiskt samarbete. Ett sådant initiativ är Employment. Projekt som bidrar till att sysselsättning skapas och till att arbetskraftens kompetensnivå höjs genom transnationella och innovativa projekt kan få stöd Employ-

genom ment inom ramen för europeiska socialfondens mål Projekt inom ramen för Employment ska vara transnationella och omfatta minst två medlemsländer och vara av nyskapande karaktär. Vidare ska de bygga på lokala initiativ och ha lokal förankring. Projekten ska kunna överföras till och på ett avgörande sätt till en förbätt-

- bidra

ring den reguljära verksamheten för de aktuella målgruppema,

av både i Sverige och de andra medlemsländerna. Det är därför viktigt att de ligger i linje med den nationella arbetsmarknads- och socialpolitiken, att de är realistiska till innehåll och form och leder till uppenbara resultatförändringar. Detta ska dock inte innebära att det innovativa, otraditionella elementet i projektet tonas ned. Projekt som utvecklar nya sätt att organisera samarbetet mellan olika instanser i form av så kallade partnerskap prioriteras. Detta kan ske genom

att i större utsträckning låta till exempel frivilligorganisationer,

kommuner eller privata företag medverka i eller driva verksamheter som gagnar handikappades och utsatta gruppers integration på arbetsmarknaden eller befrämjar jämställdheten mellan könen i arbetslivet.

Budgeten för Employment omfattar 200 miljoner kronor under

ca perioden 1995-99, varav ca 80 miljoner kronor beräknas kunna användas för de aktuella projekten inom Employments tre delpro-

Dessa är dels Horizon ska underlätta för handikappade gram. som och utsatta grupper att få sysselsättning, dels Now syftar till att

som öka jämställdheten mellan kvinnor och män, främst utbild-

genom ning och andra åtgärder som ökar kvinnors möjligheter till arbete och otraditionella yrkesval och dels Youthstart som riktar sig till ungdomar under 20 år med låg utbildning och ska underlätta övergången till arbetslivet. Projekt berättigade till bidrag kan drivas organisa-

av tioner, myndigheter, kommuner och företag. Det krävs 50 procent nationell medfinansiering 25 procent inom vissa områden.

Unga och arbete 107

Insatser genom Youthstart är blandannat avsedda för ungdomar under 20 år inte fortsätter reguljär gymnasieutbildning eller

som

avbryter gymnasieutbildning, ungdomar som nyligen avslutat sin

gymnasieutbildning som vill utveckla och pröva egna verksamhetsidéer, socialt utsatta ungdomar, särskilt invandrarungdomar, bland annat i storstäder, ungdomar som är arbetslösa efter genomgången

gymnasieutbildning samt ungdomar har förutsättning för teknis-

som ka och industriella utbildningar men som av olika skäl inte väljer sådan inriktning och då särskilt projekt riktar sig till flickor.

som

Vad gäller Youthstart rekommenderas tyngdpunkten i projekten ligga på förberedande insatser som underlättar ungdomars övergång från skola till arbete. Här är särskilt projekt syftar till ett bättre

som samarbete mellan till exempel kommun, arbetsförmedling och andra

aktörer angelägna. Även anpassade eller

utbildnings- praktikinsatser för ungdomar med bristfällig skolutbildning ska prioriteras. Verk-

samheter som utvecklar otraditionella metoder och låter ungdomars kreativitet och egenkraft komma till uttryck och på sikt omvandlas

till arbete eller egenföretagande ges hög prioritet. Angelägna

målgrupper för insatser är ungdomar med social eller kriminell

belastning och invandrarungdomar, bland annat med språk-

svaga

kunskaper, samt lågpresterande ungdomar. Handläggningen av Employment sker via det svenska EUprogramkontoret för utbildning och kompetensutveckling.

5.4 Folkrörelser och andra ideella

organistioner

Enligt ungdomspolitiska kommitténs tilläggsdirektiv ska kommittén

lämna förslag hur folkrörelser och andra ideella organisationer i ökad utsträckning skall kunna medverka till olika former kompe-

av tensutveckling och arbetsmarknadsförberedelse för till och

unga upp med 24 år.

Nedan beskrivs folkrörelsemas och de ideella organisationemas

deltagande i arbetsmarknadsåtgärder. Dessutom presenteras och

108 Unga och arbete

kommenteras det holländska systemet för volontärverksamhet inom

offentlig sektor och föreningsliv.

5.4.1 Arbetsmarknadsåtgärder och ideella

organisationer

Generellt kan sägas att folkrörelser och andra föreningar till viss del redan deltar i arbetsmarknadsåtgärder för unga. Under ungdomspraktikens två första år hade till exempel sju procent av de unga praktik inom ideella organisationer. Andra åtgärder arbets-

som

livsutveckling och lönebidragsanställning har haft långt större

andel placeringar inom ideella organisationer och föreningar.

Pâ år har det rests frågetecken om värdet av praktik inom

senare

ideella organisationer. Bland annat förs i Ungdomsstyrelsens kart-

läggning den kommunala ungdomspraktiken en diskussion om

detta. Man att praktik förlagd till föreningslivet sällan

menar en leder till vidare anställning. På sina håll har därför varit restrik-

man

tiv med pralctikplaceringar i föreningar.

I de sektorsövergripande verksamheter för arbetslösa som beskrivits tidigare i kapitlet är föreningar ofta arrangörer. Antingen existerar från början förening vilken vill driva en verksamhet för

en arbetslösa eller så skapas förening i detta syfte. I bägge dessa fall

en är föreningen form för mot ett lokalt behov på individni-

en att svara va.

5.4.2 Ett holländskt för volontärverksamhet

system

I Holland finns ett system för volontärverksamhet inom ideella organisationer och under senare årtionden också inom offentlig sektor. Enligt kommitténs direktiv ska vi särskilt analysera erfarenheterna från detta systern med utgångspunkt i hur unga genom

volontärtjänst i de ideella organisationemas kunnat skaffa sig

arbetslivserfarenhet.

49SeUngdomspraktikensimplementering,Nils-Eric Hallström,EFA, 1994. 50Se 25-26Kommunernas för ungdomar till 20 år, Ungdomsstyrelsen1996.

s. ansvar upp

Unga och arbete 109

Systemet är inte statligt organiserat. Verksamheten sker helt på

organisationemas och volontäremas initiativ. Volontärtjänster utförs

till största delen inom ideell, social eller kulturell sektor. Det kan till exempel handla om att vara värdinna på ett sjukhus eller jobba på Röda korset. Systemet riktar sig inte enbart till arbetslösa utan är öppet för alla intresserade vare sig de är hemmafruar, arbetslösa eller deltidsanställda. Socialbidragssystemet i Holland har emellertid länge varit liberalt och arbetslösa har därför i stor utsträckning kunnat arbeta som volontärer samtidigt som man uppburit socialbi-

drag.

Från och med 1992 har möjligheten att arbeta som volontär dock minskat för de under 24 år. I Holland antogs då socialtjänstlag

en ny där det stadgades att unga arbetslösa skulle aktiveras och inte krav-

löst ges socialbidrag. Det skulle inte längre vara möjligt att uppbära

socialbidrag år efter år. Unga skulle aktiveras genom god arbetsvägledning och subventionerade anställningar i offentlig sektor och från och med 1994 även i privat näringsliv. Volontärverksamhet eller praktik inom ideella organisationer skulle komma ifråga endast för de unga arbetslösa vilka inte kunde erbjudas subventionerad

en anställning. Man menade att volontärarbete endast i mycket liten utsträckning gav arbete och således låste in de unga i socialbidragsberoende.

För de arbetslösa under 24 år erbjuds därför i dag i Holland de som efter ett års aktivt arbetssökande inte kommit in på arbetsmarknaden arbete mot en minimilön som är något högre än Socialbidraget

lägre än marknadsmässig lön. Den inte accepterar men en som erbjudandet kan inte istället få fortsatt socialbidrag.

Det holländska systemet med volontärarbete kan rent formellt sägas existera även i Sverige. Inom det svenska föreningslivet bedrivs i stort sett sorts verksamhet i Holland. Skillna-

samma som den ligger främst i att den svenska arbetsmarknads- och socialpolitiken redan under många år varit sådan att det i mindre utsträckning än i Holland varit möjligt att ha socialbidrag utan större krav på att söka arbete. Frivilligt arbete inom ideella organisationer på heltid eller deltid istället för aktivt arbetssökande har den arbetslöse därför inte kunnat bedriva öppet. Dock har det sedan många år varit möjligt att i

l 10 Unga och arbete

form av arbetsmarknadspolitiska åtgärder praktisera inom en förening.

I Ungdomspolitiska kommitténs utåtriktade aktiviteter har ett förslag om ett samarbetsavtal mellan arbetsförmedling och enskilda ideella organisationer inkommit. Förslaget går ut på att unga arbetslösa ska ges möjlighet att under en period två år praktisera inom

av en ideell organisation. Tanken är att den arbetslöse skulle ges

en statlig ersättning motsvarande KAS eller A-kassa samt ett extra

bostads- och matbidrag från föreningen i fråga. Förslaget är tänkt arbetsmarknadsåtgärd och syftar till att den arbetslöse

som en ge

väsentlig erfarenhet. Förslagsgivama menar att många åtgärder idag

pågår under fört kort tid och att det är av vikt att ge den arbetslöse

en reell chans att arbeta in sig i organisationen.

överväganden

Som framgår tidigare avsnitt utbildar sig eller arbetar de flesta

av unga i åldern 16-24 år. Det finns emellertid en växande skara unga som inte har lyckats etablera sig på arbetsmarknaden och andelen har ökat markant de senaste åren. Unga nytillträdande har ingen eller kortvarig arbetslivserfarenhet och saknar därför naturliga kontaktvägar och nätverk i arbetslivet. Vid rekrytering gör arbetsgivare sina bedömningar utifrån officiella handlingar som betyg med mera men

referenser från tidigare arbetsgivare och personliga kontakter spelar

också stor roll vid urvalet sökande. visar

en av Undersökningar

också att många arbetsgivare betraktar arbetslöshet som något

negativt i valet mellan i övrigt likvärdiga sökande. Många nytillträ-

dande unga saknar referenser från arbetsplatser och har därför svårt att konkurrera med redan etablerad arbetskraft. Arbetsgivama blir osäkra på deras sociala och produktiva fönnåga.

Arbetsmarknadspolitiken är menad att vara en bro från arbetslöshet till arbete. Den stora ökningen arbetslösheten har dock med-

fört att arbetsmarknadspolitiken blivit ytterst ansträngd och att

kvaliteten i åtgärderna fått komma i andra hand till förmån för mer uttalade volymkrav. AMS har pekat på faran att ökade volymkrav

Arbetsgivares rekryteringsbeteende,Expertbilagan,sou 1996:34

Unga och arbete l l l

kan leda till sämre kvalité. Empirisk forskning visar också att

arbetsmarknadspolitiken inte klarar dessa stora kvantiter arbetslösa. Kontrollen blir eftersatt vilket i sin tur leder till undanträngningsef-

fektersz.

Arbetsmarknadspolitiken är till sin natur uppifråninitierad med en centralt utformad åtgärdsarsenal och med begränsade frihetsgrader

för den enskilde. Åtgärderna är ofta generella och kan sällan

anpas-

till individens behov och förmåga. De inte förutsättningar för

sas ger individens initiativ och idéer. De arbetslösas kompetens är

egna egen

därför outnyttj ad

en resurs. Ungdomspolitiska kommittén anser att en fortsatt omfattande indivi-

dualisering och decentralisering arbetsmarknadspolitiken är

av nödvändig. Inte minst ett ungdomsperspektiv måste individuella

ur intressen och önskemål spela stor roll för att motivera arbetslösa att söka sig vägar på arbetsmarknaden. Kommittén återkommer

nya längre fram i betänkandet till hur åtgärderna bör utformade för

vara att svara mot sådana behov.

Det utvidgade "nerifråninitierade sättet att utforma de arbets-

marknadspolitiska åtgärderna innebär att arbetsförmedlingarna måste

arbeta på ett delvis annorlunda sätt. Individens val och intressen

egna måste sättas i centrum. Arbetsförmedlaren blir i dessa fall snarast

diskussionspartner. Arbetsmarknadspolitiska kommittén pekade

dessutom i sitt betänkande ,på hur komplex, oflexibel och detaljregle-

rad arbetsförmedlingens åtgärdsarsenal är. En betydande del

av arbetsförmedlarens tid ägnas administrativa frågor. En del förenklingar har genomförts under de senaste åren fortfarande framstår

men regelverket som synnerligen tungrott och tidskrävande.

Ett annat argument mot att använda de traditionella kvantitativa åtgärderna är de slutsatser som kan dras utifrån befintlig forskning

och utvärdering. Dessa visar att arbetsmarknadsåtgärder stimu-

som lerar ett aktivt, målinriktat arbetssökande den bästa effekten. En

ger

väl utbyggd och fungerande platsförmedlingsservice är den ojämför-

ligt säkraste åtgärden. Om andra åtgärder behöver sättas in visar erfarenheter både från Sverige och andra länder att ett brett upplagt program är mindre effektivt eftersom det riktar sig till bred och

52RiksdagensRevisorer,Rapportl996/97:2 53Aktfvârbetsmarkrzadrpølitik,sou 1996:34

1 12 Unga och arbete

svårdefmierad målgrupp. Program med förhållandevis konkret

en målinriktning tycks de bästa utfallen. Dessutom tycks undan-

ge trängningseffektema kunna minskas genom att målinrikta åtgärderna till vissa Detta talar för att åtgärderna sätts in bör utgå

grupper. som från individens behov än hel grupps.

snarare en

Arbetsmarknadspolitiken är sedan 1947 ett statligt ansvarsområ-

de. Den del den ekonomiska politiken och stabiliseringspo-

är en av litiken. Arbetsmarknaden har inga kommungränser. Tvärtom är det

viktigt att även den geografiska rörligheten ökar. Arbetsförmedling-

är att informera hela den nationella och även den

ens uppgift om

internationella arbetsmarknaden för att öka individens valmöjligheter och bidra till att lediga platser blir snabbare tillsatta. Det kan trots detta finnas anledning att ifrågasätta den nuvarande arbetsfördelningen mellan stat och kommun. Kommunen har i dag ett stort

och också formellt för den statliga arbetsmarknads-

praktiskt ansvar politiken den kommunala majoriteten i arbetsfönnedlings-

genom nänmderna. Kommunerna skjuter också till kommunala medel för att förhindra belastningar på den kommunala ekonomin längre fram. Det finns ännu ingen officiell statistik över hur omfattande det kommunala engagemanget är när det gäller att ta emot arbetslösa, ordna

platser för arbetsmarknadspolitiska åtgärder eller driva speciella

projekt beräkningar inom Kommunförbundet tyder på att

men insatserna är omfattande. Möjligen kan betydligt större del av

arbetsförmedlingens åtgärdsarsenal läggas över på kommunerna. Vi vill i detta också påpeka att Arbetsmarknadsstyrelsen i sammanhang anslagsfrarnställning länmar förslag till förenklingar i de

sin senaste

arbetsmarknadspolitiska åtgärdssystemen. AMS framhåller att om

skall få verklig effekt måste de bygga på individuellt

åtgärderna

anpassade och flexibelt utformade lösningar. Detta omöjliggörs enligt AMS ett centralt regelsystem. Vidare måste det ges ökade

förutsättningar för ett reellt inflytande för arbetsförmedlingsnänm-

derna.

Kommittén har tagit del erfarenheterna från olika så kallade

av otraditionella verksamheter. Verksamheterna bygger oftast på ut-

gångspunkten att människor är en viktig resurs i samhällsbyg-

unga

och att det finns inneboende kraft hos varje enskild ung

gandet en

människa oavsett bakgnmd. Vår uppfattning är att otraditionell verksamhet drivs med den enskilde och dennes intressen som

som

Unga och arbete l 13

utgångspunkt är av stor betydelse för den arbetslöses möjlighet att i

framtiden få ett arbete och även för att motivation hos delta-

skapa

garna för vidare utbildning. Kommittén också sådan verkanser att samhet har stora möjligheter att leda till exempelvis

nykoorperation eller nyföretagande.

Kommittén anser vidare att det är naturligt att det inte närmare

går

att definiera vad otraditionell verksamhet Verksarnhe-

egentligen

ten kan utfonnas utifrån lokala och individuella intressen och förutsättningar. Otraditionell verksamhet den har beskrivits här måste som

betraktas som sektorsövergripande. Den är inte utbildning i traditio-

nell mening och inte heller enbart arbetsmarknadspolitisk insats. en Kommittén har också tagit del de problem verksamheterna av som

har och Ungdomsstyrelsen också pekat på med - som finansiering-

en av verksamheten. Vi anser därför att de är nödvändigt att förbättra bidragsgivningen till otraditionell verksamhet så att osäkerheten för verksamheterna minskar. När det gäller det holländska volontärsystemet kan ett sådant system inte sägas tillföra den svenska arbetsmarknadspolitiken något väsentligt nytt. Kommittén anser dock att det är önskvärt att folkrörelsema och andra ideella organisationer ökade möjligheter att ges erbjuda unga arbetslösa kompetensutveckling och arbetsmarknadserfarenhet i organisationens regi. Förslaget från ett

rådslag om ett

samarbetsavtal mellan arbetsförmedlingar och enskilda organisationer om en tvåårig praktik för arbetslösa är emellertid inte förenligt med kommitténs strävan att arbetslösa ska komma ut på den ordinarie arbetsmarknaden. Däremot kan otraditionella verksamheter och de beskrivna sektorsöverskridande verksamheterna med fördel ovan

organiseras inom föreningslivet.

5.6 Förslag

Ungdomspolitiska kommittén föreslår treårig försöksverksamatt en

het med bland annat decentralisering arbetsmarknadspolitiska

av medel ska inledas. Försöksverksamheten bör inledningsvis omfatta ett tiotal kommuner och ska innebära att beslutanderätten över de arbetsmarknadspolitiska medlen ska tillfalla kommunen. Försöksverksamheten bör inledas senast den 1 januari 1998 och ska syfta till

l 14 Unga och arbete

att utveckla decentraliserad arbetsmarknadspolitik med möjlighet

en att tvärsektoriellt samla för att utveckla insatser anpassade resurser till de lokala förhållanden råder i kommunen. Ett närmande som

mellan bland annat arbetsmarknadspolitiska och näringspolitiska

insatser blir därmed naturligt. Försöksverksamheten avser en friare användning av samtliga medel under utgiftsornråde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv, anslagspost

A2 Arbetsmarknadspolitiska medel och innebär ingen kostnadsök-

ning. Inom för försöksverksamheten ska särskild uppmärksamhet ramen ägnas samverkan mellan skolan och arbetslivet. Det förslag som lämnats i 4.6 att etablera systematiserade kontakter

kapitel om

mellan skola och arbetsliv ska därvid prövas och utvecklas. Försöksverksamheten ska följ as och utvärderas.

Ungdomspolitiska kommittén föreslår vidare att medel årligen för otraditionell verksamhet för Medlen ska

avsätts ungdomar.

14 Arbetsmarknad och arbetsliv, anslag A2

brytas ur utgiftsområde Arbetsmarknadspolitiska åtgärder, anslagspost 1.12 Otraditionella

medel och tredjedel det belopp avsatts under motsvara en av som denna anslagspost för innevarande budgetår. Medlen ska fördelas av med parlamentarisk förankring. Administration och

en delegation

handläggning ska handhas Ungdomsstyrelsen. Delegationen ska,

av efter ansökan från kommuner samarbete med exempelvis ideella

och andra sammanslutningar, fördela medel till nyska-

föreningar

och utvecklande verksamheter och med unga arbetslösa.

pande av

Medlen ska framför allt användas till att stödja projekt tvärsektoav riell karaktär. Det är nödvändigt att delegationen i sitt arbete ser till användningen de otraditionella medlen inte konkurrerar med att av kommersiell verksamhet. Delegationens verksamhet såväl som verksamheten kommer att bedrivas med de otraditionella medsom len ska utvärderas.

Ungdomspolitiska kommittén föreslår också att den nationella planen för EU:s sociala fond, mål revideras till förmån för en mer så kallade nerifrån-initierade insatser.

entydig prioritering av

Unga och arbete 1 15

Eget företagande

Kommittén anser:

I att det ska bli enklare att starta eget. Reglerna för förenklad

företagarform bör snarast utredas.

I att en satsning på att öka kunskapen om den kooperativa företa-

garformen är nödvändig.

I kapitel ett har vi diskuterat frågan om var de arbetena kan

nya komma att finnas i framtiden. Som vi då påpekat är det i de små och medelstora företagen sysselsättningen väntas öka snabbast

som

framöver. Olika former av entreprenörskap, exempelvis kooperativ,

olika former nätverk och förenklade egenföretagarformer kommer

av med största sannolikhet att utvecklas i arbetslöshetens spår.

I kapitel två har också redovisats att många är positivt in-

unga ställda till tanken att starta eget. I vår enkätundersökning fyra

svarar av tio att de kan tänka sig att starta eget och knappt tredjedel att

en de kanske kan tänka sig det. Från rådslagen och i på kommit-

svaren téns rapport har ofta lagts fram förslag som kretsar kring företagande. Man dels att det är viktigt att satsa på de små och medel-

menar stora företagen så att de ska våga anställa. Dels att i

menar man man större utsträckning ska stödja den är intresserad att starta

som av eget. Framförallt poängterar att det måste bli enklare att starta

man och driva ett eget företag. Detta framkommer också i enkätundersökningen där nästan vararman svarade att anledningen till att de

l 16 Unga och arbete

känner tveksamhet inför tanken att starta eget är att de inte vet

tillräckligt om hur man gör.

Vidare har kommittén i kapitel fyra understrukit nödvändigheten

att skolan förbereder eleverna för arbetslivet bland annat genom av

att låta entreprenöranda all undervisning. Behovet av

en genomsyra information, rådgivning och även förenklade regler för de som överväger någon form eget företagande behandlas i detta kapitel.

Stöd till nyföretagande lämnas inom näringspolitiken och regionalpolitiken också inom arbetsmarknadspolitiken. Det totala

men antalet aktörer kring olika former företagsstöd uppgår enligt vissa

av beräkningar till än 50054. För den blivande egenföretagaren kan

mer det därför ytterst svårt att hitta rätt. NUTEK har sedan några

vara

särskild upplysningstjänst för blivande småföretagare. en

6.1 Kooperativa företag

Enligt kommitténs tilläggsdirektiv ska kommittén belysa möjligheterna att i ökad utsträckning använda den kooperativa företagsfor-

för olika verksamhetsidéer. Åtgärder för att göra den kooperatimen

företagsfonnen känd för ungdomar bör därvid övervägas. va mer

Kooperationens framväxt i Sverige behandlas utförligt i Före-

tagskooperativa utredningens betänkande Attityder och lagstiftning i

samverkan SOU 1996:31. Sammanfattningsvis beskriver utred-

ningen kooperationen människor som söker tillgodose

som en grupp

sina behov organisation. Ett kooperativt före-

genom en gemensam

tag är organisation där de som utnyttjar organisationen köper

en från, säljer till eller arbetar i också äger och finansierar organisat.o-

samt tillgodogör sig resultatet organisationens verksamhet i

nen av förhållande till och deltagande. Dessa tre element är nåd-

vars ens vändiga och tillräckliga för att avgränsa innebörden i begreppet

kooperation.

Föreningarna är demokratiska organisationer styrs med-

som av lemmarna vilka aktivt deltar i fastställande mål och riktlinjer cch

av i beslutsfattande. Vidare bidrar medlemmarna på ett rättvist sätt ill den kooperativa föreningens kapital och utövar kontroll över det i demokratisk ordning.

54Utsikt framtidens regioner, SOU 1992:61,bil.l

mot

Unga och arbete l 17

Företagskooperativa utredningen tar upp frågan huruvida koope-

rativa företag behandlas annorlunda än andra företag. Utredningens

allmänna bedömning är att kooperativt företagande med fördel

skulle kunna användas i större utsträckning än vad sker.

som nu Många människor som inte tidigare har föreställt sig roll

en som

företagare har kurmat tänka när möjligheten erbjudits att ingå i

ett kooperativt företag. Utredningen menar att det förefaller

som om kooperativa företag skulle kunna utgöra ett verktyg för att öka antalet småföretag och minska arbetslösheten. Utredningens stånd-

punkt är att de kooperativa företagen och andra företag ska behand-

las lika och föreslår därför ett antal förändringar i lagen ekono-

miska föreningar och aktiebolagslagen. Vidare föreslår utredningen att regeringen erinrar berörda myndigheter i kommande reglerings-

brev om att de ska iaktta opartiskhet vid utfornmingen informa-

av tionsmaterial, blanketter och annars i alla sammanhang då olika associationsfonner behandlas i myndigheternas verksamheter. I detta sammanhang konstaterar utredningen att det finns allmän känne-

dom om kooperationen att djupare kunskaper i allmänhet

men

saknas. De bristfälliga kunskaperna färgar attityder till

personernas

kooperation som kan beskrivas som tämligen likgiltig. Utredningen

konstaterar vidare att läromedel för gymnasieskolan oftast behandlar

de kooperativa företagen på ett svepande och mindre utförligt sätt än andra företagsformer.

Kooperativa Institutet och Institutet för Social ekonomi presenterar i en forskningsrapport, Den sociala ekonomins bidrag till lokal

sysselsättning 1997, en undersökning av kooperativ verksamhet i

20 regioner i tolv EU-länder. Rapportförfattama använder begreppet

social ekonomi som benämning fördemokratiskt styrda ekonomiska verksamheter som varken försiggår inom den offentliga sektorn eller har ekonomisk vinst huvudsyfte för verksamhe-

som ten.

När det gäller sysselsättningseffekter framhåller rapporten att i absoluta tal, sett i relation till den totala europeiska arbetslösheten, är

kooperativens del naturligtvis i en mening marginell, det finns

men ändå anledning att intressera sig för den sociala ekonomins syssel-

sättningseffekter. I nästan alla regioner visar de snabb procentuell

en tillväxt, trots att den omgivande trenden är den motsatta. Ett annat

l 18 Unga och arbete

motiv är att de, trots sin sarnrnantagna begränsning i ett EU-

perspektiv, i flera regioner har mycket viktig sysselsättningsska-

en pande effekt. Båda dessa förhållanden tyder på viktig potential i

en den sociala ekonomin för europeisk sysselsättning. Industri och tillverkning har den mest påfallande tillväxten i absolut antal nyska-

pade jobb. Förklaringen tycks vara att när privata tillverkningsföre-

tag sviktar kan medlemsägda företag uppenbarligen i många fall vara

framgångsrika alternativ. Den nya företagsformen har möjliggjort

fortsatt drift och räddat arbetstillfällen i krissituationer. Det konkurrensmedel i många fall utgör den sociala ekonomins

som stora styrka är det frivilliga arbetet. Avkastningen i form av social

gemenskap och ömsesidig hjälp kan utgöra en viktig icke-pekuniär

lön. Det frivilliga arbetet eller den lägre lönen i det gemensamt ägda företaget kan ett bättre alternativ än arbetslöshet under

vara

tillfälliga ekonomiska svårigheter. Styrkan hos den sociala ekonomin är enligt rapportförfattama

framför allt dess lokala förankring och de möjligheter den ger att mobilisera människor konkreta mål. Även

kring gemensamma, om

det finns flera framgångsrika exempel på initiativ uppifrån, är det

den sociala ekonomins förmåga att ta tillvara och förverkliga lokala initiativ måste betonas. Den bör därför ses som en av de krafter

som

är nödvändiga för uppkomsten av regionala innovativa miljöer.

som

Enligt rapporten är de avgörande frågorna för den kooperativa

företagsformens framgång hur den politiskt/administrativa apparaten

tar hand de lokala initiativ uppkommer samt hur tillväxt

om som en

antalet lokala initiativ ska kurma främjas. Det stora problemet är av

att den politiskt/administrativa apparaten har uppbyggnad, tradi-

en tion och kultur inte alls till dessa Även

som är anpassad uppgifter.

närings- och regionalpolitik fått växande roll i EU och dess om en medlemsländer präglas denna verksamhet också oftast av att de lokala initiativen måste sig till byråkratin och inte tvärt om.

anpassa När det gäller att konkret främja tillväxt lokala initiativ är det

uppgifter de närings- och regionalpolitiska organen med några

som få undantag aldrig ställs inför.

I rapporten framhålls detta synsätt är riktigt är det långt-

att om

ifrån tillräckligt om den politiskt/administrativa apparaten börjar

anslå större andel de närings- och regionalpolitiska medlen till

en av den sociala ekonomin. Detta måste kombineras med framväxten av

Unga och arbete 1 19

ett nytt förhållningssätt för främjande och tillvaratagande av lokala

initiativ. Det är mycket tveksamt detta kan bli uppgift för de

om en nuvarande närings- och regionalpolitiska med de starka

organen,

uppifrån-och-ner-strukturer de är rotade

Storstadskommittén har i en underlagsrapport, Kooperativa möjligheter i storstadsområden SOU 1996:54 behandlat frågor kring kooperativa verksamheter i storstadsornråden. Hela rapporten ge-

behovet information och utbildning kring kooperatinomsyras av av

möjligheter. Det handlar bland annat att sprida modeller för va om

kooperativa lösningar och kooperativ mobilisering det vill säga

metoder för att hjälpa och stimulera människor att gå och

samman

starta kooperativ samt exempel på existerande kooperativ. Koope-

rativa möjligheter behöver inte minst planteras in i kommuner och landsting alternativ till nedläggning eller nedskärningar i verk-

som samheten. En konkret åtgärd skulle enligt Storstadskommittén kunna

att inrätta tjänst eller funktion inom kommunen som har till vara en särskild uppgift att hjälpa personal eller brukare att hitta lämpliga sätt att ta saken i händer. Det är också viktigt att verksamhe-

egna terna utvärderas.

För att råda bot på sysselsättningsproblemen i de utsatta storstadsområdena Storstadskommittén att det handlar om att

menar utbilda arbetslösa och arbetssökande i första hand. Alla kurser för arbetslösa borde ha ett annat ingångsperspektiv än de flesta

dagens arbetsmarknadsutbildningar som bygger på att utbildnings-

anordnaren känner marknadens behov arbetskraft. Nya affärs- och

behövs kan arbetstillfällen. Arbetsmark-

tjänsteidéer som ge nya

nadsutbildningama bör därför ha ett aktiverande förhållningssätt där

deltagarna inom kursens får utforma plan för hur de ska gå

ram en vidare. Kurserna bör till att låta kursdeltagarna föda sina

anpassas

affärsidéer och komma fram till hur de ska förverkliga dessa. egna

I underlagsrapporten föreslås också att bidragssystemet måste an-

så att det blir mer möjligt att starta kooeprativ. Exempelvis

passas borde nyföretagarlån kunna även till ekonomiska föreningar.

ges

120 Unga och arbete

6.2 Förenklad

företagsform

På uppdrag av Storstadskommittén och Näringsdepartementet har

möjligheten av en ny förenklad företagsfonn -självanställningutrettsss. Sammanfattningsvis kan sägas att självanställningen

är en

generell åtgärd syftande till att främja småföretagande och flexibelt

företagande samt till att öka förvärvsintensiteten hos de utan

anställning. Den utformas så att statens försörjningsbörda för arbetslösheten lättar. Företagandeforrnen tar sikte på att öka förvärvsintensiteten bland de utan anställning och innebär ökad ekonomisk tillväxt genom att mer arbete blir gjort. Enligt förslaget har självanställning också en stor fördel i det att den är en kompletterande,

företagsform kan införas snabbt utan stort regleringstekniskt

som

krångel. Existerande lagstiftning kräver marginell anpassning efter-

som den som väljer att etablera sig som självanställd definieras

som

företagare. Utredaren att ett hinder för de anställningslösas

menar förvärvsarbete är existerande företagsforrner då dessa har blivit för

krångliga. De villkor och regler omgärdar de olika företagsför-

som merna är så omfattande att många företagare aldrig kan helt

vara säkra på att inte ha gjort något straffbart. Osäkerheten är härvidlag mycket dämpande på företagandet. Det är av stor social och ekonomisk betydelse att minska det så kallade svarta arbetet i småföretagandet. Utredaren tror att självanställning kommer att lämpa sig väl för tjänsteföretag. Aktuella tjänster kan hantverk, underhåll,

vara

reparationer, tillsyn och passning, rådgivning, ärenden, matlagning,

städning ute och inne samt vård och Den modell för

omsorg. självanställning som presenteras är att man etablerar sig som

självanställd egenföretagare genom att öppna ett självanställnings-

konto hos ett kontoförande I utbyte får ett självanställ-

organ. man

ningsbevis. Självanställningsbeviset har funktion F-

samma som skattebeviset för traditionella företag och talar för köparen att

självanställningsvillkor gäller. Alla intäkter av självanställningen

betalas in på älvanställningskontot antingen kunden eller den

av av

självanställde. En grundtanke med självanställningen är enligt

55PM: Självanställningen kompletterande företagsform

en för anställningslösas

förvärvsarbete, Bo Persson 1996.

Unga och arbete 121

utredaren att få bort det krångel skatter och avgifter direkt och

som indirekt för med sig. Alla kostnader, skatter och avgifter ska scha-

bloniseras. Den självanställde betalar inte arbetsgivaravgifter

moms, eller inkomstskatt separat utan dessa klumpas samman under

självanställningsskatt. Eftersom köparna av de självanställdas tjäns-

ter inte debiteras kommer de inte heller att kunna göra

moms,

momsavdrag. Schabloniseringarna innebär att självanställningen inte

direkt lämpar sig för kapitalkrävande verksamheter eller verksamhet

innebär försäljning av material. Enligt förslaget kommer den som självanställde inte att erhålla kollektivavtalad tilläggspension eller

sjukpenning. De kommer grundtrygghet inom de allmänna

att ges en

trygghetssystemen. Självanställda skulle få verka under samma villkor idag gäller för egenföretagare, men med en gnmdtrygg-

som

hetsprincip i stället för en inkomstbortfallsprincip.

6.3 överväganden

Det är ett välkänt faktum att svårigheterna att starta ett företag är stora. För med begränsad administrativ erfarenhet är

en ung person det inte omöjligt att dessa svårigheter direkt hindrar unga från att förverkliga intentionerna med ett eget företag i någon form. Kommittén att såväl information som rådgivning måste förbättras.

anser Vidare är det nödvändigt att sådana förenklingar i formen för små

företag genomförs så att ett eget företagande stimuleras. Av de redovisade utredningarna om kooperativa företag finns en

enighet att informationen företagsforrnen måste spridas för

om om att antalet kooperativ ska kunna öka. Redan i dag finns det Lokala

kooperativa utvecklingscentra på tjugo platser i landet i respek-

som tive län vägledning, utbildning och annat stöd till grupper som

ger vill starta kooperativ. Utvecklingscentren finansieras bland annat av olika konstellationer kooperativa företag, myndigheter, kommu-

landsting samt intäkter från rådgivningsverksamhet. De har även ner, ett begränsat statligt bidrag för att ge inledande kostnadsfri rådgiv-

ning.

De lokala kooperativa utvecklingscentren har genomfört ett arbete

med att utbilda främst arbetsförmedlingar och länsstyrelser över hela

122 Unga och arbete

Sverige. I Storstadskommitténs underlagsrapport framhålls att information även bör till NUTEK:s rådgivare, Patent- och

ges

registreringsverket, ALMI Företagspartner, Företagarnas riksorgan-

sation, näringslivssekreterama och skattemyndighetema. Utveck-

lingscentren bör enligt Storstadskommitténs rapport bland annat inrikta sitt arbete på att få in ämnet kooperation i grund- och

gynnasieskolor, högskolor och universitet. I rapporten framhålls att även

bildningsförbund och folkhögskolor bör kunna ha viktig roll i at

organisera utbildning och gruppstudieverksamhet grund fär

som

kooperativ utveckling. Ungdomspolitiska kommittén delar uppfattningen att informatio-

nen om den kooperativa företagsfonnen måste förbättras. Den

kooperativa företagsfonnen bör i alla informationssammanhang

behandlas på sätt andra företagsfonner.

samma som

Regeringen förbereder för närvarande ett förslag till ändringari

lagstiftningen i syfte att skapa lika villkor mellan kooperativa företag och andra företagsfonner. Ungdomspolitiska kommittén att

anser en sådan likställdhet också, så långt det är möjligt, bör gälla även för olika former långivning och stöd.

Ungdomspolitiska kommittén anser dock att det är viktigt att överväga Kooperativa institutet och Institutet för social ekonomis forskningsrapports slutsats att det i första hand är fråga att de

en om lokala initiativ som uppstår kan tas tillvara på ett sätt som gör att de kan bli den sysselsättningsskapande kraft är önskvärt. I

som rapporten framhålls att det inte förefaller ekonomiska svårigheter

vara som i första hand är hindret, utan snarare att den politiskt/administrativa apparaten inte tar tillvara de initiativ uppkommer.

som

6.4 Förslag

Ungdomspolitiska kommittén föreslår enklare form företa-

att en av

gande införs. Den närmare utformningen sådan företagsfam

av en bör snarast utredas. Det är viktigt att den företagsforrnen inte

nya tränger undan fasta arbeten eller företagande i nuvarande former. Det är också viktigt att tryggheten för den enskilde inte går förlorad vid

till exempel sjukdom, arbetsskada eller föräldraledighet.

Unga och arbete 123

Kommittén vidare att det är största vikt att unga som avser

anser av att starta företag kan få så kvalitativ och allsidig rådgivning som

möjligt. Rådgivningen ska kunna alla foretagsformer, såväl

avse

privata kooperativa. Eftersom kunskapen den kooperativa

som om

företagsformen, ekonomisk förening, inte är lika spridd som andra

företagsformer kommittén att det behövs särskilda insatser på

anser detta område. Dessa insatser bör inriktas dels på att öka kunskapen

den kooperativa töretagsfonnen inom de myndigheter och andra

offentliga har till uppgift att stödja nyföretagande, dels på

organ som att öka utbudet avseende konkret rådgivning till kooperativt nyföre-

tagande.

Unga och arbete 125

7 och

Unga bidragssystemen

Kommittén föreslår:

I att bostadsbidragen för unga utan barn bör vara kvar men föreslår

att åldersgränsen ska sänkas från nuvarande 29 år till 25 år.

I att den besparing som görs genom sänkningen bör enligt kommit-

tén användas för att finansiera en förstärkning av bostadsbidragets

sociala prof så att de unga som behöver det bäst kan erhålla bi-

drag.

Ett krav som ofta ställts från de som deltagit i Ungdomspolitiska kommitténs utåtriktade aktiviteter är att unga arbetslösa som på grund den höga arbetslösheten inte har kunnat arbeta sig in i

av trygghetssystemen måste erbjudas bättre ekonomiska villkor. Man menar till exempel att det är skamligt att erbjuda arbetslösa 640 kronor i månaden ersättning för heltidspraktik. Många säger

som en också att de tycker att det är förnedrande att behöva leva på socialbi-

drag.

Nedan följer en beskrivning av och en diskussion kring de nuva-

rande socialförsäkringarna och möjligheter för unga att träda in i dessa. Vi föreslår också förändringar i reglerna för bostadsbidrag för

unga.

Det allmänna forsäkringssystemet är avsett att erbjuda befolk-

ningen ekonomisk trygghet. Det syftar till att överbrygga ekonomiska trångmål vid tillfälliga tillstånd sjukdom eller arbetslöshet,

även till att kompensera för permanenta försörjningssvå-

men mer righeter. Den enskilde individen kan i de flesta fall tänkas ha hög

126 Unga och arbete

betalningsvilja för att uppnå sådan trygghet, så väl för sin del

egen som för sina närmaste.

Dagens allmänna försäkringssystem tar hänsyn till de olika typer av ekonomiska kristillstånd som kan tänkas uppstå och träder i kraft då den enskilde individen uppfyller vissa förutbestämda kriterier. De som inte uppfyller kriterierna för att erhålla ersättning från de situa-

tionsanpassade försäkringarna hänvisas till den sociala säker-

hetsventil som Socialbidraget utgör.

De allmänna försäkringssystemen är inte kravlösa. Likväl som samhället tar sitt för medborgarna måste medborgarna ta sitt

ansvar ansvar gentemot samhället. Den enskilde har därmed skyldighet

en att efter förmåga bidra till systemet. Detta är en förutsättning för att det sociala skyddsnätet överhuvudtaget skall kunna existera. I praktiken har denna skyldighet i många fall blivit ett villkor för

ersättning, exempelvis vad gäller föräldra- och sjukpenning, arbetslöshetsersättning samt pensionssystemet. Detta innebär att de som erhåller försörjning utan krav på återbetalning till ersättningssyste-

met, exempelvis skattefritt bidrag, också kommer att stå

genom utanför dessa andra försäkringar. En följ deffekt av att uppbära bidrag

idag blir således en utestängning från andra försäkringssystem i

Även detta är olyckligt för människor i morgon. speciellt unga som ett initiellt skede av exempelvis en arbetskarriär tvingas uppbära

socialbidrag.

Socialbidraget är i första hand avsett för individer som är i ett

tillstånd där situationsanpassad försäkring inte är avsedd att utgå. I

princip borde därför detta bidrag inte omfatta individer

som exempelvis är sjuka, har höga bostadskostnader eller är arbetslösa, efter-

specifika system redan finns för dessa situationer. Ändå hänvisom sas många av dessa personer till socialbidrag, antingen för sin totala

försörjning eller som ett komplement till situationsanpassade ersätt-

ningar och arman försörjning. Detta är särskilt alarmerande då det gäller unga människor.

Hur ser då bidragsfloran ut idag, och hur är bidragen anpassade

till de unga Unga människor heterogen och de kan

är en grupp

komma ifråga för i stort typer ersättningssystem

sett samma av som alla andra. Det finns emellertid vissa undantag. Detta avser sådant

som åldersbegränsningar och påpekats tidigare unga som inte

- som -

ännu lyckats ta sig in i de ordinarie försäkringssystemen.

Unga och arbete 127

7.1 Stöd vid arbetslöshet

Ersättning vid arbetslöshet kan delas upp i två huvudgrupper: l

arbetslöshetsersättning och 2 aktivitetsstöd vid deltagande

i ar-

betsmarknadspolitiska åtgärder. Den förstnämnda

gruppen avser ersättning från arbetslöshetskassa samt kontant arbetsmarknadsstöd KAS och kan ses som en omställningsförsäkring för den arbetslöse. Till den senare gruppen hör framförallt utbildningsbidrag

men även andra typer av stöd.

Större delen av de ersättningar som lämnas vid arbetslöshet, både i form kontantstöd och ersättning vid deltagande i arbetsmark-

nadspolitiska åtgärder, är skattepliktiga. Undantag görs emellertid

för oförsäkrade arbetslösa under 25 år som deltar i datortek. Till dessa utgår ett skattefritt bidrag. De stöd är skattepliktiga

som betraktas som vilken inkomst som helst och är därmed grundande till

ersättning från flertalet samhällets övriga socialförsäkringssys-

tem, såsom sjuk- och föräldrapenning samt pensionssystemet.

l från

Ersättning arbetslöshetsförsäkring

Att ha arbetslöshetsförsäkring är frivilligt och bygger på medlem-

en skap i en arbetslöshetskassa. För att bli berättigad till ersättning från arbetslöshetsförsäkringen krävs att den arbetslöse uppfyller medlemsvillkoret, det vill säga är medlem i en arbetslöshetskassa sedan tolv månader före arbetslösheten. Dessutom måste den försäkrade uppfyl-

arbetsvillkoret, vilket innebär förvärvsarbete i minst tre timmar om dagen i 80 dagar fördelade över 5 månader. Detta skall ske inom en ramtid på tolv månader. Endast reguljärt arbete kvalificerar till försäkringen. Om den arbetslöse uppfyller både medlems- och arbetsvillkoret, samt står till arbetsmarknadens förfogande, kan denne berättigad till ersättning från kassan.

vara

För att bli berättigad till en ny ersättningsperiod måste den arbetslöse uppfylla ett nytt arbetsvillkor. Vid återförsäkring räknas emel-

lertid även arbetsmarknadspolitiska åtgärder som arbete.

Ersättning från arbetslöshetskassan lämnas under längst 300 dagar. Om den försäkrade fyllt 55 år uppgår perioden till 450 dagar. Ersättningen kan längst lämnas tills den försäkrade fyller 65 år.

128 Unga och arbete

Ersättningen utgår i form dagpenning. Under en kalendervecka

av får antalet ersatta och arbetade dagar uppgå till högst

summan av

fem dagar. Dagpenning baseras på den försäkrades dagsförtjänst före

arbetslöshet och lämnas med 75 procent av densamma, dock högst

dag eller 12 408 kr i månaden. med 564 kr per

Försäkringen är öppen for alla, oavsett ålder. De har således

unga i princip möjligheter alla andra att kvalificera sig för

samma som

försäkringen. För att bli berättigad till arbetslöshetsersättning krävs

dock förankring på arbetsmarknaden. Då många unga befinner sig

i etableringsfas kan de den anledningen ha svårt att uppfylla

en av arbetsvillkoret.

7.1.2 Kontant arbetsmarknadsstöd

Kontant arbetsmarknadsstöd KAS kan lämnas till personer som står till arbetsmarknadens förfogande och inte uppfyller villkoren för

som ersättning från arbetslöshetskassa. För att bli berättigad till KAS krävs att den arbetslöse under rarntid på tolv månader arbetar

en minst 75 timmar månad under fem månader, det vill säga upp-

per fyllt det så kallade arbetsvillkoret. Den som slutfört eftergymnasial utbildning och stått till arbetsmarknadens förfogande i minst 90

som kalenderdagar kan kvalificera sig till KAS genom det så kallade

utbildningsvillkoret. KAS-systemet omfattas av samma regler om ny ersättningsperiod arbetslöshetsförsäkringen. Kontant arbets-

som marknadsstöd lämnas tidigast den 1 juli det år den arbetslöse fyller 20 år.

Ersättningen från KAS utgår i form ett stödbelopp på 230 kr

av fem dagar i veckan, vilket motsvarar 5 060 kr i månaden vid hel-

tidsersättning. Stödet består av samma belopp oavsett tidigare inkomst. Ersättningsperioden uppgår i nonnalfallet till 150 dagar. Om stödtagaren fyllt 55 år uppgår perioden till 300 dagar. Då den arbetslöse uppnått 60 år ålder är ersättningsperioden 450 dagar.

Ur de perspektiv kan det rent av vara svårare att uppfylla

ungas kriterierna för KAS än för A-kassa. Detta beror på att många unga låses ute från stödet på grund sin ålder. Detta är inte fallet med

av ersättning från arbetslöshetskassa. Även arbetsvillkoren för de

två arbetslöshetsersättningarna är svåra att jämföra, ter det sig dess-

Unga och arbete 129

utom som om KAS-systemet har ett något strängare villkor då den lägsta arbetsinsats som krävs för att kvalificera sig till KAS via arbetsvillkoret uppgår till 375 timmar mot arbetslöshetskassans 240 timmar. Å andra sidan finns komma in i

möjlighet att KAS-systemet

efter avslutad eftergymnasial utbildning, förutsatt varit

att personen

registrerad som arbetssökande hos arbetsförmedlingen i minst 90 dagar.

7.1.3 ARBOM-utredningens förslag om

sammanhållen

arbetslöshetsförsäkring

I juni 1995 tillsattes utredningen om ersättning vid arbetslöshet och

omställning ARBOM. Den skulle lämna förslag till utformningen av en ny arbetslöshetsförsäkring. Utredningen kom med sitt slutbetänkande, En allmän och sammanhållen arbetslöshetsförsäkring

SOU 1996:150, under hösten 1996.

Utredningen föreslår att de nuvarande formerna för ekonomiskt stöd vid arbetslöshet ersätts av en enda sammanhållen arbetslöshetsförsäkring. Den består av två delar: i obligatorisk del med ett

fast grundbelopp som utgår till alla och ii frivillig del med

en en

kompletterande inkomstbortfallsersättning. Alla uppfyller

som arbetsvillkoret, det vill säga 75 timmars reguljärt arbete månad

per under nio månader, kvalificerar sig till den allmänna delen i försäkringen. Arbetet skall ha utförts under ramtid på tolv månader

en omedelbart före anmälan hos arbetsförmedlingen. Detta innebär i praktiken att arbetsvillkoret skärps i förhållande till nuvarande regler.

Den som uppfyller villkoren för grundbeloppet kan även erhålla

ersättning från den frivilliga inkomstbortfallsförsäkringen. För detta

krävs dock att den försäkrade har varit medlem i arbetslöshetskas-

en sa i minst tolv månader.

Ersättningen från den allmänna försäkringen föreslås för 1998

ge en dagpenning på 295 kr fem dagar i veckan, det vill säga 6 500 kr i

månaden vid heltidsersättning. Inkomstbortfallsersättningen baseras

på den genomsnittliga inkomsten under de senaste tolv månaderna före arbetslösheten. För 1998 föreslås ersättningen uppgå till

dagpenning på högst 590 kr, vilket motsvarar två grundbelopp.

130 Unga och arbete

Ersättningen begränsas till 600 ersättningsdagar fördelade på tre delperioder. Då över fjärdedel de arbetslösa i dagsläget inte är berättiga-

en av

de till arbetslöshetsersättning föreslår ARBOM-utredningen vidare

att nytillträdandeersättning införs. Den innebär att personer som

befinner sig i etableringsfasen på arbetsmarknaden möjlighet till

ges lättnader i arbetsvillkoret. För att kvalificera sig till ersättning måste

arbeta minst 75 timmar under fyra månader, vilket är något personen

kortare än gällande KAS-regler. Dessutom skall utbildningsvillkoret

i dagens KAS föras över till den försäkringen och inom

nya rymmas

nytillträdandeersättningen.

Ersättningen utgår endast till står till arbetsmarkna-

personer som

dens förfogande, dock tidigast den 1 juli det år fyller 20 år.

personen

Nytillträdandeersättningen förslås motsvara grundbeloppet i den allmän arbetslöshetsförsäkringen och utgå i högst 200 dagar.

Det skärpta arbetsvillkoret, både i de regler som skall träda i kraft

l juli 1997 och i ARBOM-utredningens förslag, gör det givetvis

svårare för unga att erhålla ersättning vid arbetslöshet. Den föreslag-

nytillträdandeersättningen ska till viss del råda bot på detta

na missförhållande. Även arbetsvillkoret formellt sett är något

kortare än dagens KAS-regler, innebär ändå nytillträdandeersätmingskärpning eftersom ersättningsperioden endast kan utgå en

en en

gång och då i högst 200 dagar. De regler än så länge gäller fd

som

KAS obegränsade möjligheter att förnya ersättningen. Totalt sett

ger

kan, både de regelförändringarna och ARBOM-utredningens

nya förslag, medföra att större grupp än för närvarande av unga

en arbetslösa kommer att stå utanför arbetslöshetsersättningen. De allra flesta dessa kommer även i fortsättningen att vara beroende av

socialbidrag för sin försörjning.

7.1.4 sammanhållen

Proposition om en arbetslöshetsförsäkring

Regeringen lämnar i mars 1997 ett förslag om hur den framtida

arbetslöshetsförsäkringen ska se ut. Den kommande propositionen

kommer bland annat att innehålla följande. En allmän och samman-

hållen arbetslöshetsförsäkring skapas. Försäkringen kommer at

Unga och arbete 131

innehålla grundersättning och en tilläggsförsälcring som ersätter

dagens KAS- och a-kassesystem. Ersättningsnivån kommer att höjas

den 29 september 1997 till 80 procent tidigare lön. Den högsta

av dagpenningen höjs den 29 december 1997 från 564 kronor till 580 kronor dag. Då höjs också gnmdbeloppet i försäkringen från 230

per kronor till 240 kronor per dag. För studerande innebär förslaget att den fyllt ett studerandevillkor för grundersättning kan vinna

som inträde i arbetslöshetskassa. Ersättning ska också kunna erhållas av

den har ett vilande företag. Arbetslöshetsförsäkringen ska vara

som

omställningsförsälcring och inte innebära pennanent försörjning.

Avsikten med den tidsbegränsade ersättningen är att öka den lång-

tidsarbetslöses möjlighet till reguljärt arbete. Frågan om vad som ska göras inför och efter en utförsäkring ska utredas. Arbetsvillkoret höjs med månad till månader med minst 70 arbetade timmar

en sex per månad och ett timvillkor motsvara detta, det vill säga 450

som timmar på månader. Ramtiden föreslås oförändrad tolv

sex vara månader. För att bli medlem i arbetslöshetskassa krävs fyra

en veckors arbete med minst 17 timmar i genomsnitt. Det nya timvillkoret innebär anpassning till arbetsmarknadens förändring mot

differentierade arbetstider. Ytterligare en förändring är att mera rekryteringsstödet inte i fortsättningen ska kvalificera till första

ersättningsperiod.

7.1.5 Aktivitetsstöd

Arbetslösa som deltar i någon slags arbetsmarknadspolitisk åtgärd

erhåller ersättning i from aktivitetsstöd. Vanligen utgår detta i

av form ett utbildningsbidrag, vilket kan lämnas till såväl arbetslös-

hetsförsäkrade, KAS-mottagare arbetslösa utan sådan ersätt-

som

ning. De uppbär arbetslöshetsersättning erhåller ett utbild-

som ningsbidrag i motsvarande nivå. Övriga arbetslösa erhåller ersättning i paritet med det kontanta arbetsmarknadsstödet. Bidraget varierar därmed mellan 230 till 564 kr per ersättningsdag.

Utbildningsbidraget utbetalas under hela den period åtgärden fort-

går. De ersättningsdagar utgår belastar inte den ersättning de

som arbetslösa uppbär i vanliga fall, På så sätt blir perioden i arbetsmark-

132 Unga och arbete

nadspolitiska åtgärder överhoppningsbar tid. Vidare jämställs

uppbärande utbildningsbidrag med arbete vid kvaliñcering

till ny period i arbetslöshetsersättningen. Det går dock inte att kvali-

ñcera sig till arbetslöshetsersättning genom olika typer av arbets-

marknadspolitiska åtgärder, inte uppburit arbetslöshetser-

om man

sättning tidigare.

För unga som inte kvalificerat sig till arbetslöshetsersättning utgår aktivitetsstöd i vissa fall inte som utbildningsbidrag. Detta gäller i

mellan 18 och 20 år genomgår kommunal ungdomspraktik unga som KUP, samt unga under 25 år som deltar i datortek. Ersättningen vid kommunal ungdomspraktik varierar mellan omkring l 020 och 2 340 kr per månad beroende på vilken utbildning de arbetslösa har. För deltagare i datortek som är under 25 år uppgår ersättningen till 640 kr per månad, vilket motsvarar studiestödet. Vidare får de som inte

uppbär arbetslöshetsersättning inte delta i arbetslivsutveckling

ALU.

Eftersom speciella regler gäller för de som inte uppnått viss

ålder finns det fog att påstå att arbetsmarknadspolitiken är diskrimi-

nerande. Vidare ges inte samma möjligheter att aktivera sig i olika

åtgärder för de inte erhåller arbetslöshetsersättning för de

som som som gör det, något som i stor utsträckning drabbar de unga. Det vore eftersträvansvärt alla, oavsett ålder eller arbetslöshetsersättning,

behandlades lika i arbetsmarknadspolitiken.

7.2 Studiestöd

Studiemedelssystemet omfattar två grupper studerande, nämligen-

studerande i högskolan och eftergymnasial utbildning samt

annan studerande som är 20 år och äldre och som och som deltar i utbild-

ning på grundskolenivå eller gymnasial nivå. Hit räknas utbildning i

kommunal och statlig vuxenutbildning, folkhögskolor, påbyggnadsutbildningar i gymnasieskolan och del andra skolor.

Studiemedlens storlek är i lagstiftningen uttryckt andel

som en av

basbeloppet enligt lagen om allmän försäkring. För heltidsstude-

rande är studiemedelsbeloppet för varje 15-dagarsperiod 9,75 procent

56 de1 nyareglersomträderi kraft från ochmed1juli 1997räknasdentid denarbetslösedeltagit i arbetsmarknadspolitiskaprogram i ersättningsperioden.

Unga och arbete 133

basbeloppet. Bidraget är 2,71 procent basbeloppet per 15-

av av dagarsperiod. Resten är lån. Ett niomånaderslån uppgick 1996 till 63 540 kronor, 17 658 kr är bidrag och 45 882 kronor är lån.

varav

Studiemedlen är inkomstprövade.

Studiestödsutredningen länmar i sitt slutbetänkande Sammanhållet studiestöd SOU 1996:90 förslag till en reforrnering av studi-

estödssystemet. Den princip som utredningen förordar är att den som har kort tidigare utbildning ett förmånligare stöd än den som har

ges längre tidigare utbildning. Rätten till studiestöd föreslås vara generell, vilket innebär att i princip alla som antas till en studiestödsberättigande utbildning ska ha rätt till stöd. Utredningen föreslår att de nuvarande stödformerna studiemedel, särskilt studiestöd för

vuxna och särskilt studiestöd för arbetslösa ersätts med ett nytt

vuxna sammanhållet studiestöd, behåller namnet studiemedel. Det

som nya studiestödet bestå obeskattad bidragsdel och en lånedel.

avses av en Det mest förmånliga stödet, med 80 procent bidrag och med 20 procents lån, bör enligt utredningen lämnas till dem som deltar i

grundläggande vuxenutbildning eller i motsvarande utbild-

annan

ning. Det därnäst förmånligaste stödet bör lämnas för utbildning på gymnasienivå, syftar till att de kunskaper och färdigheter

som ge

förmedlas i gymnasieskolans nationella och specialutforrnade

som

till studerande är minst 23 år och saknar sådana program, som som kunskaper och färdigheter. Bidrag bör då lämnas med 60 procent och lån med 40 procent av totalbeloppet. För studerande på gymnasial nivå, inte tillhör den prioriterade gruppen, och för studerande

som vid universitet och högskolor föreslår utredningen en höjning av studiebidraget till 40 procent totalbeloppet och att lånedelen ska

av utgöra 60 procent. Villkoren för återbetalning kommer också att

skärpas enligt utredningens förslag.

7.2.1 Studiehj älp

Studiehjälp lämnas för studier i gymnasieskolan eller annan gymnasial utbildning till och med vårterminen det år då den studerande fyller 20 år. studiebidraget är 640 kronor månad. Ett extra tillägg

per kan betalas till studerande från hushåll. Även

ut inkomstsvaga

134 Unga och arbete

inackorderingstillägg kan lämnas för studerande bedriver

som studierna på annan ort än hemorten.

7.2.2 Särskilt studiestöd för

vuxna

Det särskilda studiestödet för är i princip avsett för att

vuxnasvux

ersätta inkomstbortfall i samband med studier. Det ska i första hand ges till personer som har störst behov utbildning och stöd. Svux

beviljas därför i huvudsak för utbildning på grundskole- och

gymnasieskolenivå. Det finns ett formellt krav på fyra års förvärvsarbete for att erhålla stödet. I praktiken erhåller ingen under 25 år stödet. Den övre åldersgränsen är 50 år.

Svux består vuxenstudiebidrag och studielån. Bidraget är

av skattepliktig inkomst. För den tillhör A-kassa är vuxenstudi-

som en ebidraget 65 procent utbildningsbidraget i arbetsmarknadsutbild-

av ning. Lånedelen utgör skillnaden mellan utbildningsbidraget efter

skatt och vuxenstudiebidraget efter skatt.

7.2.3 Särskilt studiestöd för arbetslösa

vuxna

Särskilt studiestöd för arbetslösasvuxa kan beviljas för

vuxna studier på grundskolenivå och för högst två terminer när det gäller utbildning på gymnasial nivå. Som villkor för rätt till stöd gäller att sökanden ska arbetslös, anmäld arbetssökande hos

vara vara som arbetsfönnedlingen, ha förvärvsarbetat motsvarande minst tre år och fyller minst 21 år under det kalenderår då utbildningen börjar.

Bidraget är lika stort 65 procent av utbildningsbidraget oavsett om

den studerande tillhör a-kassa eller inte. I övrigt är reglerna

en desamma som för särskilt vuxenstudiestöd.

7.3 med

Unga socialbidrag

Ungdomar är den grupp i befolkningen som har högst socialbidrags-

tagande. Under 1995 fick ca 120 000 unga i åldern 18-24 år socialbidrag någon gång under året. Det motsvarar ca 16 procent

av ungdomarna i befolkningen. Antalet bidragshushåll 103 000. Mellan

var 1992 och 1993 ökade antalet bidragshushåll med 25 procent.

unga

Unga och arbete 135

Knappt två tredjedelar av unga med socialbidrag har någon inkomst

av arbete mot nästan 90 procent övriga. Av de har arbetsin-

av som komst har unga med socialbidrag lägre inkomst. De har bara 40 procent av övrigas arbetsinkomster. Den disponibla inkomsten är

bara drygt 80 procent övrigas.

De hushåll mellan 18 och 24 år kvarstannar år från år i soci-

som albidragstagande har också ökat. Under 1995 85 procent

var av hushållen kvar från föregående år, jämfört med 39 procent 1990. 26 procent av de unga som hade socialbidrag 1990 kvar i socialbi-

var

dragsberoende 1995. I detta sammanhang bör nänmas att regeringen uppdragit till Socialstyrelsen och Arbetsmarknadsstyrelsen att utarbeta ett förslag till åtgärder som syftar till att öka arbetslösa ungdomars förutsättningar att ta sig in på den reguljära arbetsmarknaden eller utbildningssyste-

met. Förslaget ska avse ungdomar från 20 år och till och med 24

upp år som står till arbetsmarknadens förfogande och som är berättigade

till ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen. Enligt regeringsbe-

slutet ska förslaget utformas så att det för den enskilde innebär

möjlighet till kompetensutveckling. De åtgärder som föreslås och

formerna för dessa ska därför utgå från ungdomarnas behov och

egna

förutsättningar, såväl flickors som pojkars. I förslaget ska kommumöjlighet att istället för socialbidrag erbjuda ungdomarna

nerna ges

en meningsfull sysselsättning i form av arbete, arbetsträning, utbildning eller annan kompetensutveckling. De föreslagna åtgärderna ska

underlätta övergången till utbildning eller den reguljära arbetsmarknaden.

7.4 för

Bostadsbidrag unga

Enligt kommitténs tilläggsdirektiv ska kommittén utifrån en helhetssyn på bostadsbidragets roll i förhållande till studiestöd, arbetslös-

hetsersättning, socialbidrag och övrigt offentligt stöd till unga lämna

förslag till hur de ungdomar har det största behovet ekono-

som av miskt stöd också ska kunna få det.

Nedan följer beskrivning det nuvarande bostadsbidraget för

en av unga och av den diskussion förts de senaste åren huruvida

som om bidraget bör vara kvar och i så fall i vilken form.

136 Unga och arbete

Unga mellan 18 och 29 år utan barn kan få ett ungdomsbostadsbidrag med 75 procent av bostadskostnaden i intervallet 1 800 till 2 600 kronor och med 50 procent bostadskostnaden i intervallet 2 600

av till 3 600 kronor. Bidraget är inkomstprövat och minskas med 1/3 av den inkomst överstiger 41 000 kr/år för ensamstående och 58

som 000 kr/år för sammanboende.

Enligt uppgifter från Riksförsäkringsverket utbetalades cza 500 miljoner kronor i ungdomsbostadsbidrag under 1996. Detta avsåg i

genomsnitt 64 000 hushåll månad. Av dessa gick 314 miljoner

per kronor till hushåll där minst person uppbar studiemedel. Totalt

en fanns ungefär 40 000 studerandehushåll. Resterande hushåll, det vill säga 21 000 stycken, mottog således bidrag motsvarande 186 miljo-

kronor. Eftersom det endast är bidragsdelen i studiemedlet som ner betraktas inkomst, f°ar studerande en något högre andel av sina

som

boendekostnader täckta av bostadsbidraget. Bostadsbidragshushåll

utan studiemedel har generellt sett mycket låga inkomster. Genomsnittet för 1994 55 000 kr/år. Av dessa utgjorde ensamstående 89

var procent.

En uppdelning i åldersgrupper visar att ungdomsbostadsbidrag

under 1996 utgick till 43 000 hushåll där minst person under

en var 25 år. Totalkostnaden för denna grupp uppgick till 329 miljoner kronor. Den resterande det vill säga hushåll där båda

gruppen,

över 24 år, uppgår till 21 000 hushåll. De mottog personerna var bidrag för motsvarande 171 miljoner kronor. Fördelningen mellan åldersgrupper och studerande framgår av tabellen på nästa sida.

	Studerande	Icke studerande	Totalt
18-24 år 43%		24%	67%
25-28 år 22%		11%	33 %
Totalt	65%	35%	100%

Tabell 6:1. Fördelning av hushåll som mottog ungdomsbostadsbidrag 1996 i procent. Källa: Riksförsäkringsverket.

Bostadsbidragsutredningens betänkande, Bostadsbidragen ef-

fektivare inkomstprövning besparingar SOU 1995:133, gjorde

bedömningen att det samhällets synpunkt är rimligt att boendes-

ur tandarden för hushåll med bam i första hand. Även

prioriteras om

många ungdomar utan barn har låga inkomster är det viktigare att en rimlig bostadssituation för hushåll med barn kan säkerställas. Ut-

Unga och arbete 137

redningen ansåg vidare att stödet till studenter är väl generöst men att det kunde finnas särskilda motiv till detta stöd eftersom det är viktigt att stimulera fler ungdomar till att läsa vidare. Enligt utredningens mening är det dock en fördel om, bland annat från administrativ synpunkt, stödet till studenternas boendekostnader kan samordnas med studiemedelssystemet. Det skulle dessutom innebära att den något godtyckligt valda åldersgränsen vid 29 år skulle försvinna.

Utredningen föreslog att bostadsbidraget i nuvarande form skulle slopas. Regeringen föreslog i proposition 1995/96:186 Nya regler för bostadsbidrag att bostadsbidraget för ungdomar mellan 18 och 29 år

inte studerar och inte har barn slopas. Bostadsbidrag till studesom rande ungdomar mellan 18 och 29 år inte har barn skulle dock

som

enligt förslaget behållas. Bakgrunden till regeringens förslag i

propositionen som helhet var att kostnaderna för bostadsbidragen kraftigt hade stigit. Regeringen ansåg att det ur statsfinansiell syn-

punkt var nödvändigt att den kraftiga utgiftsökningen bröts och att

åtgärder vidtogs för att öka kostnadskontrollen inom systemet.

Regeringen påpekade i sitt förslag att slopandet bostadsbidraget

av för unga troligtvis skulle leda till överväluingseffekter till socialbi-

drag. Regeringen ansåg trots detta att vid så omfattande besparingsåtgärder som måste företas i bostadsbidragssystemet att boendestan-

darden för hushåll med barn måste prioriteras. Hushåll utan barn har

enligt regeringen normalt en större flexibilitet och anpassningsför-

måga än bamhushåll. När det gällde bostadsbidrag som går till studerande menade regeringen att för att stimulera fler ungdomar till att läsa vidare är det väsentligt att studenterna har en acceptabel bostadssituation. Regeringen hänvisade till den då pågående utred-

ningen studiestödssystemet Studiestödsutredningen, dir.

1994:148 och menade att frågan bostadsbidrag till studerande

om skulle tas upp i detta sammanhang. Inriktningen borde enligt regeringen vara att det nuvarande bostadsbidraget till studenter skulle

upphöra.

I bostadsutskottets betänkande 1995/96:BoUl1 betonar utskottet att ungdomar är utsatt både på arbetsmarknaden och på

en grupp bostadsmarknaden; dels är arbetslösheten högre än för den äldre arbetskraften, dels har de ofta lägre lön i den mån de har arbete.

13 8 Unga och arbete

Samtidigt är ungdomar den grupp som i många avseenden har det svårast på bostadsmarknaden då de ofta är hänvisade till det nyare och därmed också dyrare bostadsbeståndet. Sammantaget innebär detta enligt utskottet att många ungdomar har haft svårt att etablera sig på bostadsmarknaden. När det gäller ungdomar som studerar delar utskottet uppfattningen att det är väsentligt att studenterna har

acceptabel bostadssituation men man menar också att det finns en andra övergripande skäl som motiverar att alla ungdomar detta

mer oavsett om de studerar eller inte har ett godtagbart boende.

Studiestödsutredningens slutbetänkande Sammanhållet studi-

estöd SOU 1996:90 anser att det finns starka motiv för ett bostadsstöd till studerande. Utbildning framför allt på högskolenivå

- förutsätter ofta att den studerande flyttar från hemorten. För att stimulera fler till vidare studier är det därför väsentligt att de studerande acceptabel bostadssituation. Brist på studentbostäder till

har en

rimlig kostnad riskerar att motverka ambitionerna att en armars

bredda rekryteringsbasen för studier vid högskolan. Utredningen prövade ett antal möjligheter att kompensera studenterna för ett indraget bostadsbidrag. Utredningen övervägde möjligheten till extra

lån för studerande med hög boendekostnad. Den stora skuldbörda som skulle bli följden gjorde dock att utredningen avvisade detta. Utredningen övervägde vidare möjligheten att inordna ett särskilt bostadsbidrag i studiestödet. Några oöverstigliga tekniska hinder föreligger inte enligt utredningen men en ökad administrativ hantering är dock oundviklig eftersom hela hushållets ekonomiska situation måste prövas samt att en efterkontroll också måste ske.

Studiestödsutredningen menar också att det finns en mer principiell invändning mot olika lösningar för studerande respektive för

andra Studier är inte längre något är förbehållet en

grupper. som begränsad under förhållandevis koncentrerad tidsperiod.

grupp en Allt fler människor växlar mellan studier och annan verksamhet. För att inte boendet ska förhindra att så sker är det angeläget att söka generella lösningar inte skiljer sig för studerande och icke-

som studerande.

Studiestödsutredningen finner att några motiv för att ha andra regler för studerande än för andra ungdomar när det gäller bostadsbidrag inte finns. Principiella skäl talar tvärtom för villkor

att samma bör för studerande för i allmänhet. Även admi-

gälla som ungdomar

Unga och arbete 139

nistrativa skäl talar för att bostadsbidrag bör hanteras inom ett

system. Utredningen förordar att bostadsbidrag även fortsättningsvis

lämnas till studerande inom ramen för bostadsbidragssystemet.

Bostadspolitiska utredningen i sitt slutbetänkande Bostadspo-

anser

litik 2000 från produktions- till boendepolitik SOU 1996:156 att

de ungdomar som har problem att täcka sina boendekostnader främst

bör stödjas genom arbetsmarknadspolitiska insatser. Utredningen

menar dock att det kan finnas skäl att behålla ungdomsbostadsbidra-

ett stöd för ungdomarna i ett svårt arbetsmarknadsläge.

gen som Utredningen föreslår att bidraget behöver reformeras eftersom det inte ger ett reellt stöd till ungdomar som har låga inkomster och inte studerar. Utredningen anser också att bidraget kan vara kostnadsdrivande för nyproducerade lägenheter och att det har icke önskade marginaleffekter för den som förvärvsarbetar.

För att förbättra bidragssystemets funktion föreslår Bostadspoli-

tiska kommittén att reglerna för ungdomsbostadsbidragen förändras enligt följ ande:

den övre boendekostnadsgränsen sänks till 3 000 kr per månad -

ersättningsnivån blir 65 % i hela boendekostnadsintervallet 1 800- - 3 000 kr

inkomstgränsen höjs till 50 000 kr per år för ensamstående och - 70 000 kr per år för samboende

bidragsavtrappningen vid inkomster över inkomstgränsen sänks

från 33 % till 20 %.

Enligt utredningen kan dessa ändringar genomföras inom

nuvarande kostnadsram för bidraget.

Bostadspolitiska utredningen menar att förändringarna är angelägna på kort sikt. I ett längre perspektiv bör dock förslaget vägas in i

helhetssyn på statens stöd till ungdomar och även fördelningen en mellan bostadsbidrag och andra stödformer till exempel arbets-

som

marknadspolitiska åtgärder bör ses över. Enligt utredningen bör

sådana överväganden göras inom Ungdomspolitiska kommittén. Utredningens betänkande remissbehandlas för närvarande.

140 Unga och arbete

7.5 Överväganden

Som framgått av tidigare kapitel har de flesta unga arbete eller

utbildar sig. Kommittén har också i kapitel fyra föreslagit åtgärder

för att skolan bättre skall förbereda de unga inför övergången mellan skola och arbetsliv. Inte minst viktigt är det att de unga på ett tidigt

stadium exempelvis projektarbete, feriearbete med får

genom mera erfarenhet av hur arbetslivet fungerar men också får möjlighet att

bygga upp kontakter med olika arbetsplatser. Det är dessutom viktigt

att de får sin förmåga dokumenterad och möjlighet att få referenser. Med det stora utbud arbetskraft vi kan räkna med framöver och

av den konkurrenssituation kommer att råda räcker inte skolans

som

kunskapsinriktade betyg och omdömen.

mera

Kommittén har också i kapitel fem diskuterat inriktningen de

av arbetsmarknadspolitiska medlen. Vi har konstaterat att individuella intressen och önskemål måste spela en avgörande roll för att motive-

arbetslösa att söka sig vägar på arbetsmarknaden. Vi framhålra nya ler också betydelsen av en omfattande decentralisering och individualisering åtgärderna och föreslår en försöksverksamhet med

dessa syften.

Som vi framhållit är det alarmerande att så många be-

ovan unga höver socialhjälp för att klara sitt uppehälle. Den period unga behö-

sådant stöd blir också allt längre. Arbetsmarknadsstyrelsen och

ver

Socialstyrelsen har, som redovisats ovan fått regeringens uppdrag att

lämna förslag på hur situationen kan lösas. Vidare kommer regering-

under den närmaste tiden att lägga förslag om dels ett nytt system en

för arbetslöshetsförsäkring, dels ett nytt socialförsäkringssystem.

Det är särskilt angeläget att arbetslinjen, det vill säga aktivitet istället för enbart kontantstöd, omfattar unga. Kommittén avser därför att i sitt slutbetänkande återkomma till frågan om hur de

befintliga systemen bör kompletteras för att bäst mot de nytill-

svara trädandes behov. En utgångspunkt är att de nytillträdande måste få ökade möjligheter till erfarenheter från arbetslivet.

Ett problem idag är att många arbetslösa unga inte upplever att

deras eget intresse och förmåga i tillräckligt hög utsträckning tas

tillvara vid val och utformning av olika åtgärder inom arbetsmark-

Unga och arbete 141

nadspolitiken. En ny inriktning av detta slag måste kombineras med realistiska förväntningar på den framtida arbetsmarknaden. Målet måste vara att de nytillträdande så snabbt möjligt kan skaffa sig

som

själva en acceptabel försörjningsmöjlighet. Unga som är på väg att etablera ett självständigt liv ska inte behöva uppbära socialbidrag för sin försörjning. Vad gäller frågan ungdomsbostadsbidrag måste den huvud-

sakligen analyseras utifrån bidragets roll och betydelse. Ungdoms-

bostadsbidraget kan närmast sågas syfta till att underlätta inträdet på bostadsmarknaden eftersom unga ofta har låga ingångslöner och därmed svårt att täcka hela sin bostadskostnad. Bostadsmarknaden

präglas därtill av begränsad tillgång på små och billiga lägenheter

samt stora trögheter i bostadsbeståndet.

Unga människor befinner sig ofta i etableringsfasen både på bostads- och arbetsmarknaden. Svårigheter att komma in på arbetsmarknaden har ofta konsekvenser för inträdet på bostadsmarknaden.

Anledningen till detta är de därmed begränsade försörjningsmöjlig-

heterna. Det är emellertid viktigt att skilja på ekonomiska trångmål orsakade av höga bostadskostnader och låga inkomster.

Eventuella höga boendekostnader är i många fall orsakade

av trögheter på bostadsmarknaden. Bostadsbidraget fyller således

en funktion så länge inte bostadsmarknaden fungerar tillfredsställande. Frågan är emellertid vilka bidraget bör inriktas mot för att träffa de som behöver stöd bäst. Det är uppenbart att reglerna idag låser ute många unga med förhållandevis låga inkomster från bostadsbidrag

eftersom bidraget enligt dagens regler trappas ned så tidigt att även

de med inkomster långt under socialbidragsnonnen inte har någon

möjlighet att erhålla bostadsbidrag. De uppfyller kraven för

som

ungdomsbostadsbidrag har således små möjligheter att klara sin försörjning även med bostadsbidrag. En annan viktig fråga är bidragets funktion övergångskompen-

av sation. Bidraget är tänkt att utgöra ett stöd under inträdet på bostadsmarknaden. Dagens ungdomsbostadsbidrag omfattar

personer

mellan 18 och 29 år. Ungdomsbegreppet i bostadsbidragen är såle-

des relativt brett och överensstämmer inte med några andra regelverk

som rör unga. Bidragets åldersprofil tycks vidare vara godtyckligt

vald och man kan ifrågasätta om personer i det övre åldersintervallet

Unga och arbete

verkligen är i behov bostadsbidraget för att underlätta inträdet på

av bostadsmarknaden.

Ungdomspolitiska kommittén att åldersgränserna för

menar ung-

domsbostadsbidragen bör sänkas. Bidraget ska utgöra en grund för

inträdet på bostadsmarknaden. De bidragstagare befinner sig i

som de övre åldersintervallen kan därför inte sägas vara bidragets primära

målgrupp. Ungdomspolitiska kommittén att de medel som

anser frigörs med ålderssänkning bör omfördelas inom systemet. Detta

en bör tillsammans med del regeländringar ge bidraget en bättre

social profil.

Det finns ett flertal aspekter att beakta vad gäller bidragets ut-

formning. För det första är det inte meningen att bostadsbidraget ska

rätta till de försörjningssvårigheter som kan hänföras till annat än

boendekostnader. Det är emellertid önskvärt att bidraget ska

höga

ligga på sådan nivå att de har ekonomiska problem huvud-

en som sakligen orsakade höga boendekostnader inte ska behöva komp-

av lettera med andra bidrag för att klara situationen. Med nuvarande

regler kan inte ungdomsbostadsbidraget betraktas som det högkost-

nadsskydd det är avsett att vara.

För det andra innebär nuvarande regelverk en högre avtrappning

ungdomsbostadsbidraget vid inkomster över inkomstgränsema än

vad är fallet med bostadsbidraget till barnfamiljer. Förutom att

som

det finns anledning att ifrågasätta särbehandlingen av grupperna medför den betydande marginaleffekter. Även högre avtrappningen små inkomstökningar utöver inkomstgränsema medför stora kon-

sekvenser på bostadsbidraget. För studerandehushåll är situationen ännu värre eftersom deras studiemedel dessutom kan påverkas.

Denna typ marginaleffekter är stigmatiserande och ger signaler på

av att arbete inte lönar sig.

Ungdomspolitiska kommittén därför att avtrappningsre-

menar

geln för ungdomsbostadsbidraget bör mildras något. Det vore naturligt reglerna för ungdomsbostadsbidraget i det avseendet sam-

manföll med de för övriga bostadsbidrag. En förändring av avtrapp-

ningen från tredjedel till exempelvis femtedel skulle, tillsarn-

en en

med förändrade inkomstgränser, medföra att med mans personer relativt låga inkomster skulle klara sin försörjning enbart med kom-

plettering av bostadsbidrag.

Unga och arbete 143

För det tredje hävdas ofta att bostadsbidraget har kostnadsdrivande effekter. Detta är kanske främst ett problem vad gäller för

hyrorna

studentbostäder. Mycket förenklat kan säga att

man om bidraget

utbetalas proportionellt till boendekostnaden förskjuts efterfrågan på

boende i samma omfattning bidragets storlek. Eftersom utbudet som av bostäder på kort sikt är relativt konstant den ökade genererar

efterfrågan ökade priser på boendet.

En annat sätt att påverka de eventuella kostnadsdrivande effekter

bidraget kan medföra är utfommingen reglerna för högsta ersätt-

av ning. Tanken är att en viss del av en ökad boendekostnad måste bäras av bidragstagaren och att kostnadsdrivande effekter därmed skall dämpas. Dagens regler är uppdelade i två boendekostnadsintervall. En högre ersättning utgår i det lägre intervallet och lägre i det en högre intervallet. Tanken bakom reglerna torde att bostadsbivara draget inte skall kompensera för höga boendekostnader i samma

utsträckning som för lägre. Ungdomspolitiska kommittén att

anser

bostadsbidragets funktion högkostnadsskydd ska begränsat

som vara till rimliga boendekostnader, varför de nuvarande

ersättningsnivåer

bör finnas kvar. På den tid som kommittén haft till sitt förfogande har det inte varit möjligt att få fram tillräckligt underlag för att i detalj presentera

förändringar av bostadsbidragen. Nedan redovisar vi de principer som bör gälla för förändringarna.

7.6 Förslag

Ungdomspolitiska kommittén att bostadsbidraget för ska menar unga

vara kvar. Det är även nödvändigt att bostadsbidraget för

ge unga en starkare social profil, så att de behöver stöd bäst också får det. som

Utgångspunkten för förslagen är att ekonomiska trångmål i

som första hand orsakas höga boendekostnader inte ska tvinga att av unga

söka socialbidrag för att klara sitt uppehälle. Om försörjningssvårig-

heterna även består i låga inkomster kan emellertid bostadsbidraget

Unga och arbete

inte ensamt rätta till detta förhållande. Då måste komplettering sk: från annat håll.

Ungdomspolitiska kommittén föreslår vidare att den övre åldersgränsen sänks från 28 år till 25 år.

De reglerna kommer att påverka socialbidragstagandet. Detta

nya

beror huvudsakligen på två omständigheter. För det första kal socialbidrag komma att ske för de åldersgrupper som övervältring

exkluderas från bidraget. För det andra kommer större hushålls-

kunna erhålla bostadsbidrag, varför ett minskat socialbidragsgrupp tagande är att förvänta sig för denna grupp.

Den besparing görs sänkningen den övre ålders-

som genom av

bör användas för att finansiera förstärkningen bostadsb-

gränsen av

dragen till de är under 25 år på ett sådant sätt att den

ungdomar som

sociala profileringen förstärks. Reglerna för bidraget vad avser den övre inkomstgränsen, bidragsavtrappningen samt boendekostnadsgränsen bör därmed justeras med förbehåll för att den totala kostnaden ska inom totala kostnad för bostadsbidrag till

rymmas dagens

hushåll under 29 år utan barn.

Unga och arbete 145

8 Fler i arbete fler i - arbete

unga

Kommittén föreslår:

I att förutsättningarna för och behoven generationsväxling så-

väl vad tidigarelagd pensionering under tidsperiod

avser en som

möjligheter till egen utveckling med vikariat bör skyndsamt utre

das.

I den SCB-undersökning genomförts på uppdrag Ungdom-

som av spolitiska kommittén och i de rådslag initierats kommittén

som av har det när det gäller arbetstider framkommit ett starkt stöd framför

allt för arbetstidsförkortning och lägre pensionsålder också för

men

att möjligheten till övertidsuttag ska begränsas ytterligare. Förslagen

syftar till att fler ska få arbete. Från ett flertal rådslag har även

unga lagts fram en idé om att anställda ska få möjlighet att ta tjänstledigt med någon form ersättning mot att arbetslös får komma in och

av en vikariera på arbetsplatsen. Kommittén behandlar dessa frågor nedan.

8.1 och övertidsersätt-

Arbetstidsforkortning

ning

Regeringen beslutade den 26 januari 1995 dir. 1995:6 att tillsätta en kommitté med uppgift att bland annat bedöma de

långsiktiga

konsekvenserna av alternativa arbetstidsförkortraingar. Kommittén skulle analysera effekterna sådana förkortningar och arbets-

tidsmönster på produktionen, produktiviteten, sysselsättningen,

146 Unga och arbete

konkurrenskraften, arbetets organisation och välfärden. Kommittén fick också i uppdrag att kartlägga bland annat svenska och utländska

studier behandlar arbetstidsfrågor och sysselsättning samt

som redovisa resultaten de svenska och europeiska försök som gjorts

med arbetstidsförkortningar.

I 1995 års Arbetstidskommittés slutbetänkande Arbetstid längd,

förläggning och inflytande SOU 1996: 145 kartläggs och diskuteras således frågan arbetstidens påverkan på sysselsättningen. Sam-

Arbetstidskommittén att det utifrån teoretisk

manfattningsvis menar forskning inte är möjligt att förorda en generell arbetstidsförkortning

sysselsättningsskäl. De empiriska resultaten är dock skiftande och av

i europeiska länder där arbetstidsforkortningen har genommånga förts visar resultaten på positiva sysselsättningseffekter, om än lägre

än vad förväntats. Arbetstidskommittén vill inte utesluta att en

som förkortad arbetstid skulle kunna ett bidrag till minskad arbets-

ge en löshet. Arbetstidskommittén också att det finns en rad väl-

menar fårdsargument för allmänt kortare arbetstid såsom jämställdhet.

en förbättrat familjeliv och socialt liv i övrigt. Arbetstidskommittén

vidare att parterna på arbetsmarknaden själva bör komma anser överens och när arbetstidsförkortning ska genomföras. Betän-

om en kandet remissbehandlas för närvarande.

I betänkandet 1996/97:AUl behandlar Arbetsmarknadsutskottet frågan arbetstid och sysselsättning med anledning av ett antal

om motioner. utskottets mening bör kunna utgå från den

Enligt man

redovisas i Arbetstidskommitténs utredningen. Utskottet

analys som

att det finns skäl att uppmuntra olika försök med arbetstid men anser det statsñnansiella läget medger dock inte att omfattande resurser satsas for ändamålet särskilt de empiriska resultaten inte

- som verkar helt entydiga. Vad gäller motionerna hänvisar utskottet till ett

från rörande arbetstiden är att vänta under

förslag regeringen som

senare delen av 1997.

Arbetstidskommittén har också samlat och analyserat den till-

gängliga forskningen finns vad gäller övertidens påverkan

som sysselsättningen. Kommittén att sambanden mellan övertids-

anser

och sysselsämiingseffekter måste göras med begränsning positiva

reservationer kommittén framhåller det samhällsintressc

tydliga men är kopplat till sysselsättningen. För att kraftfull markering

som ge en

dessa samhällsintressen föreslår Arbetstidskommittén att gränsen av

Unga och arbete 147

för övertidsuttaget sänks till 100 timmar arbetstagare och kalen-

per derår. Arbetstidskommittén föreslår samtidigt att det blir möjligt att kvitta övertid mot kompensationsledighet, vilket enligt kommittén innebär att övertiden kan användas flexibelt.

mer

8.1.1 Överväganden

Ungdomspolitiska kommittén har tagit del det material den

av om

påverkan på sysselsättningen en arbetstidsförkortning och ett ytterligare begränsat övertidsuttag kan komma att få. Ungdomspolitiska

kommittén att det inte klart kan visas att sysselsättningen

menar skulle påverkas genom dessa åtgärder. Kommittén länmar därför

inget förslag när det gäller dessa frågor.

Kommittén menar också att övriga förslag om hur arbetstiden kan

förläggas inte i första han är sysselsättningsskapande utan måste

betraktas som förslag på hur såväl företagens flexibilitet den

som enskildes välfärd kan höjas.

8.2 Generationsväxling

8.2.1 Tidigarelagd pensionering

Ett förslag som återkommer ofta under de rådslag pågår i

som kommitténs regi och som också många tilltalas enligt vår SCB-

undersökning är tidigarelagd pensionering. Resonemanget går ofta ut

på att det är rimligt att de äldre ger plats de yngre.

LO har i rapport föreslagit att staten bör undersöka i vilka for-

en mer man kan öka möjligheterna att få ekonomiskt godtagbara villkor

för förtida pensionsavgång. Man trepartsöverenskommel-

en ser en se som tänkbar lösning där staten och arbetsgivarna är med och

en finansierar förtida pensionsavgångar. LO vill vidare att

personer

57Att vändapå LO 1996,rapport projektos.

stenar,

148 Unga och arbete

över 60 år varit arbetslösa i minst två år får fortsatt inkomst-

som en trygghet med bibehållen arbetslöshetskassa fram till pensionsåldem. År 1972 infördes regel innebar att personer mellan 60 och 65

en som

år kunde få pension på rent arbetsmarknadsmässiga grunder utan

någon medicinsk diagnos. Arbetstagare med tunga och krävande arbetsuppgifter, äldre arbetstagare under lång tid varit arbetslösa

som och rationaliserats bort på grund av strukturomvand-

personer som ling och teknisk förändring skulle omfattas möjligheten. Studier

av visar inte valde att förtidspensioneras framför att arbe-

att personer

tass. De förtidspensionerades inte resursstarka med

som var personer

möjlighet att välja mellan förtidspension och arbete. Personer i

farliga yrken och i krympande branscher fanns med i gruppen. Likaså särskilt utsatta ensamstående, lågutbildade och

grupper som invandrare tillhörde också de som främst förtidspensionerades. Det rörde sig således inte kunde hävda sig i konkurren-

om personer som

med bättre utbildade och mer högpresterande. sen

I de länder har prövat en sänkt pensionsålder Danmark,

som Holland och Frankrike för att minska arbetslösheten har detta inte inneburit att företagen har nyanställt. I stället har arbetsuppgifter i hög grad rationaliserats bort.

I diskussionerna tidigarelagd pensionering har det fram-

om en kommit att det för närvarande finns mycket ojämn åldersfördel-

en ning inom olika delar den offentliga sektorn. Sektom har vuxit

av kraftigt fram till 1990-talet varför vissa åldersgrupper är kraftigt överrepresenterade inom framför allt vårdområdet. En av effekterna

de kraftiga neddragningarna under 90-talet inom den offentliga

av sektorn är att med längre tids anställning blivit kvar på

personer arbetsplatserna medan de senast anställda fått gå. Detta har inneburit att åldersfördelningen blivit ojårrm. Unga har ockxå fått svårt att få anställning eftersom nyrekryteringsbehovet minskat. Inför framtiden

finns dessutom risk för rekryteringsproblem när stora åldersgrupper

samtidigt går i pension. Detta kan i sin tur få negativa effekter både

på verksamheten och på lönebildningen.

I den enskilda sektorn har man försökt lösa problemet med en sned åldersfördelning bland annat genom olika former av avtalspensioneringar. Därmed är problemet inte lika stort för denna sektor.

5 Redovisadei Förtidspension-enarbetsmarknadspolitiskventil, sou 1994:148.

Unga och arbete 149

8.2.2 Egen utveckling med vikariat

Andelen långtidsinskrivna unga ökar vid den offentliga arbetsförmedlingen. Som kommittén beskrivit i kapitel tre löper dessa

unga därmed större risk att hamna i rundgång mellan kortare tillfälliga

anställningar och arbetsmarknadsåtgärder. Samtidigt tyder den

nuvarande utvecklingen på att den totala efterfrågan på arbetskraft knappast kommer att öka dramatiskt. Den framtida situationen på arbetsmarknaden därför inte ljus ut för dessa

ser unga.

Kommittén har i kapitel ett också pekat på arbetsmarknadens dynamik. Vi menar att trots att nettoefterfrågan inte ökar nämnvärt sker stora förändringar på arbetsmarknaden även i lågkonjunkturer. Inte minst medverkar arbetskraftens ålderssarnrnansättning till svängningar i arbetskraftsefterfrågan. Det innebär att det kommer att finns behov av ung arbetskraft. Detta måste de är arbetslösa

unga som vara förberedda inför och få möjlighet att hålla de kunskaper de har från utbildning och tidigare arbetslivserfarenhet aktuella. De

som inte har tidigare arbetslivserfarenhet måste erövra denna för att kunna stiga in på arbetsmarknaden när behoven uppstår.

Flera de slutdokument inkommit från de rådslag

av som som kommittén initierat innehåller förslag att öka chanser att få

om ungas relevant arbetslivserfarenhet att de har arbete möjlig-

genom ge som

het att ta tjänstledigt för utveckling med ersättning under

egen förutsättning att någon arbetslös ges möjlighet att arbeta under tiden.

Ett liknande förslag lades fram i Ungdomsstyrelsens Krokig väg till

vuxen 1996. Ungdomsstyrelsen kallar förslaget för generationskon-

trakt och tanken är hos rådslagen att ska få meningsfulla

som unga vikariat på arbetsmarknaden samtidigt som möjligheter ges för redan etablerade på arbetsmarknaden att bedriva kompletterande studier, etablera eget företag eller arbeta ideellt.

8.2.3 Överväganden

Mot bakgrund av erfarenheter av hur förtidspensioneringar i andra

länder påverkat sysselsättningen avstår kommittén från att föreslå sänkt pensionsålder generellt ett sätt att minska arbetslösheten.

som Kommittén emellertid att tanken på olika former

anser av genera-

Unga och arbete

tionsväxling där staten, arbetsgivaren och den enskilde arbetstagaren

kommer överens att arbetstagaren lämnar plats för yngre

om en arbetslös är principiellt tilltalande.

person,

Detta skulle kunna ske en förtida pensionering där ar-

genom betsgivaren samtidigt förbinder sig att anställa För

en yngre person. att undvika alltför stora kostnadsökningar och samtidigt nå syftet att

förbättra åldersfördelningen inom den offentliga sektorn bör möjlig-

heterna till tidigarelagd pensionering erbjudas under en tidsbe-

gränsad period och begränsad till den offentliga sektorn.

vara

Generationsväxling skulle också kunna ske att erbjuda de

genom med arbete möjligheter till ett friår för aktiviteter önsk-

som anses

värda ett samhälleligt perspektiv, till exempel vidareutbildning,

ur att starta eget eller allmännyttigt ideellt arbete. Arbetsgivaren skulle då förbinda sig att anställa arbetslös vikarie

en unga person som

samtidigt arbetstagaren får någon form av ersättning under

som friåret. Den kan sannolikt inte in och överta den lediges

unge

arbetsuppgifter kan få andra arbetsuppgifter inom verksamhets-

men området.

8.2.4 Förslag

Ungdomspolitiska kommittén att möjligheterna att underlätta

menar och stimulera olika former generationsväxling skyndsamt bör

av utredas i syfte att få in på arbetsmarknaden och att underlätta

unga

förbättrad åldersfördelning inom den offentliga sektorn. en Förutsättningarna för och behoven generationsväxling såväl vad

tidigarelagd pensionering under en begränsad tidsperiod som

avser möjligheterna till utveckling med vikariat bör utredas.

egen Utredningen bör särskilt analysera möjliga alternativa tillvägagångssätt, olika delsektorers behov de skisserade

av ovan

åtgärderna, finansiering, kostnader och kostnadsfördelning mellan arbetsgivare och försäkringssystem, ändamålsenliga åldersgränser

samt ersättningar till den enskilde.

Unga och arbete 151

Reservationer och särskilda yttranden

Reservation av ledamoten Veronica Ekström v.

Jag mig härmed mot Ungdomspolitiska kommitténs

reserverar slutsats att det inte klart kan visas att sysselsättningen skulle påver-

kas begränsat övertidsuttag eller arbetstidsförkortning.

av en

En arbetstidstörkorming till 6 timmars arbetsdag skulle innebära fler jobb, även det inte är tillräckligt många för att lösa arbets-

om lösheten. Inom flera sektorer, till exempel inom sjukvården, går det inte att rationalisera hur mycket helst för att kompensera

som en

arbetstidsförkortning. Undersökningar från flera europeiska länder

visar dessutom att sysselsättningen ökar när man har sänkt arbetstiden.

Den främsta vinsten med arbetstidsförkortning ligger dock i

en den välfärdsvinst vi kommer att göra. Både förtidspensioneringar och arbetsskador kommer att minska samtidigt som jämställdheten mellan könen blir bättre och människor får större möjlighet att utvecklas och att styra sina liv. Sverige ligger i dag långt efter flera andra europeiska länder pâ detta område. För att få till stånd en arbetstidsförkortning krävs statligt stöd till försöksverksamhet.

Unga och arbete

Reservation av ledamoten Thomas Idergard

Jag reserverar mig mot de nedan angivna förslagen och deras

motiveringar i delbetänkandet. På varje punkt motiverar jag min

reservation. Men jag vill inledningsvis framhålla att grunden för

mina ställningstaganden till kommittémajoritetens resonemang och

förslag utgörs den principiella på arbetsliv och arbetsmarknad

av syn som fonnuleras i ett särskilt yttrande undertecknat av mig, Carolina Engman, Amanda Grönlund, Kristina Hansson och Jesper Strömbäck och de politiska slutsatser som kan dras utifrån detta.

För att lösa dagens arbetslöshetskris måste det svenska samhälls-

systemet förnyas i grunden. En bidragande orsak till dagens problem

är den grundtro byggde det gamla och havererande systemet.

som nu

Nämligen att politiken och politiker kan skapa välfärd. Så är inte

fallet. Politik kan på sin höjd fördela välfärd. Men välståndet måste skapas innan det fördelas och det kan bara människor göra. Fria

människor, enskilda och i samverkan. Vad politiken kan göra är att

antingen underlätta eller försvåra mänskligt skapande och mänsklig

växt.

I Sverige idag försvårar politiken skapandet nytt välstånd. En

av förändring måste därför ta sin utgångspunkt i behovet männi-

att ge skor kontrollen och beslutanderätten över sin tillvaro. Även

egen om det innebär att man väljer att arbeta på andra sätt än vad politiker och

fackpampar tycker är rimligt. Vad Sverige behöver enskil-

är mer av da människors förkovran, företagsamhet, initiativkraft och utveckling. Politiken måste riva de hinder finns mot att detta kan ske i

som

den utsträckning som är nödvändig och önskvärd.

Och hindren återfinns inte vilket intrycket ges vid genom-

- en

läsning av komittémajoritetens förslag i detaljerna i det gamla

systemet; det vill säga sättet att fördela mellan myndigheter

pengar och metoderna att förvalta en enhetsmodell lika för alla. Hindren ligger i systemet sådant. I de mekanismer t gör att den

som som ex offentliga sektorn lägger beslag på merparten i samhäl-

av pengarna let och utgår ifrån att alla måste arbeta på samma sätt.

För det går att helt pressa tillbaka arbetslösheten och skapa arbete åt alla. Det finns oändliga idéer och behov kan bli till jobb.

som Politikens uppgift är att underlätta för alla medborgare att skapa.

oss

Unga och arbete 153

Med hänvisning till detta och det gemensamma yttrandet avseende

principresonemangen, övergår jag härmed till att kommentera reso-

och förslag från och med kapitel 4 och framåt. nemang

Övergången mellan skola och arbetsliv

Kommittémajoriteten tycks ha en tro på organisatoriska justeringar

inom skolan som enligt min mening är överdriven. Det är inte för lite praktik och för dålig syo-verksamhet som försvårar inträdet på arbetsmarknaden. Vad det i verkligheten handlar om är att dagens

fyrkantiga kollektivavtal och anställningsregler gör det relativt dyrt

att anställa människor. Och att skattetrycket nästan helt har

unga utplånat så kallade ågproduktiva arbeten inom bland annat serviceområdet väg till etablering i arbetslivet.

som en

Jag mig på detta område mot förslaget tredje

reserverar om en

termin med praktik i gymnasieskolan samt mot förslaget utveck-

ling av studie- och yrkesvägledningen.

Dessa förslag kommer enligt min mening inte att göra någon skillnad. Och vad gäller den tredje terminen så är inte problemet

idag att den formella skolgången är för kort. Kommittémajoritetens

argumentation för dessa två förslag är också mycket tunn. Vad som behövs är inte ytterligare byråkratiska finesser utan bättre funge-

en rande arbetsmarknad med fler vägar in. Den föreslagna lärlingsutbildningen är ett bra och konkret sätt att bidra till enklare över-

en gångsprocess mellan fonnell utbildning och arbete. Och skapa fler vägar in i arbetslivet.

Inom detta avsnitt delar jag inte heller kommittémajoritetens

resonemang det önskvärda i ökad bidragsdel i studiemedlen.

om en Belöningen för studier och kunskapsutveckling ska komma i form

möjlighet till en avsevärt högre lön och rimligare marginalskatter.

Inte genom bidrag bland annat från dem inte valt att själva

som studera. Administrationen av studiemedlen bör helt föras över från staten till privata kreditinstitut med staten garant för lånen.

som Skuldräntorna för studielån bör avdragsgilla. CSN kan helt

vara avvecklas. Möjligheten för skattefritt sparande i så kallade utbildningskonton bör öppnas, för både barn och Därmed torde

vuxna.

154 Unga och arbete

bättre långsiktiga villkor kunna skapas såväl för högskolestudier

som för andra former lärande. av

Statliga insatser till unga arbetslösa

På detta område vill jag framhålla att förändrade regler för utbetal-

ning olika slags arbetsmarknadspolitiska stödforrner tillfälligt kan

av lindra effekten av en hög arbetslöshet bland Olika medel kan unga. användas mer effektivt. Om de försöksverksamheter kommittén som resonerar om och föreslår kan medföra sådan effektivisering så en har de givetvis ett värde. Men förslagen åstadkommer inte några förbättringar i villkoren för hur riktiga arbeten kan skapas. Utan

bakgrund i fonn av en politik idag förutsättningar för fler

som ger jobb, kommer nya eller reformerade stödformer inte att få någon märkbar effekt. Målet är att så få möjligt ska behöva som vara

beroende av arbetsmarknadspolitiska stöd.

Parallellt med en reformering av arbetsmarknadens regler och en sänkning skatten på arbete och företagande borde AMS helt av

läggas ner. Förutsättningarna för en privatisering hela arbetslös-

av hetsförsäkringen bör undersökas. Detta skulle leda till tydligare ansvarsförhållanden och därmed att fler aktörer enskilda försäk- ringsgivare, fristående a-kassor etc involverades i arbetet med att korta arbetslöshetsperiodema och att drivkrafterna för sådana insatser förstärktes. Vi skulle därmed kunna få fler vägar och fler se konkurrerande sätt att hjälpa arbetslösa in i arbeten eller utbildnya

ningar. Kvarvarande offentliga arbetsmarknadspolitiska insatser

torde helt kurma kanaliseras via kommunerna.

Eget företagande

Inom detta avsnitt förs ett att informationen resonemang om kring kooperativ verksamhet måste förbättras. Det är möjligt. Men jag ser

det inte någon angelägen politisk uppgift att påpeka eller

som ens bidra till detta. Politikens uppgift är att förbättra villkoren för företagande allmänt. Däremot är det en fråga för den enskilde företagaren att välja form för företagandet utifrån den situtationen och affärsidén. egna

Unga och arbete 155

Statliga utredningar och riksdagsbeslut har inget med det att göra.

Därför jag mig mot det i och för sig något opreciserade

reserverar förslaget om att göra särskilda insatser för att öka rådgivningen om

den kooperativa företagsformen.

Övrig rådgivning kring företagande kan och bör utföras fristående

från statsmakten, till exempel via näringslivets egna organisationer

och nätverk.

Unga och bidragssystemen

Avsnittet i delbetänkandet innehåller översiktlig genomgång

en av olika bidragssystem som ger stöd vid främst arbetslöshet och studier. Här måste det tydligt framhållas tydligare än vad som emellanåt

görs i delbetänkandet att den övergripande politiska ambitionen ska

vara att så få som möjlighet ska behöva bidrag för sin försörjning.

Istället för att utreda bidrag och ägna kraft

nya en massa sam-

ordningen gamla borde i avvaktan på en total avreglering av

av hela arbetsmarknaden insatser med avregleringsprofil kunna göras

direkt för att underlätta unga människors inträde i arbetslivet. T ex

skulle ett slags regleringsundantag införas för alla mellan exempel-

vis 18 och i denna ålder som inträder i arbetsli-

25 år, så att personer vet kan göra det utan att behöva vara underkastade gällande arbetsrätt och kollektivavtal. Så skulle de möjlighet att först

unga ges vandra på vägen mot arbetsmarknad baserad på individuella avtal.

en Därmed skulle behovet olika former bidrag minska dramatiskt

av av för alla unga.

Kommittémajoritetens förslag i avsnittet avser emellertid enligt

kommitténs tilläggsdirektiv bostadsbidraget för

- unga.

Systemet för olika slags bostadsstöd måste ses mot bakgrund av

dels den orimligt höga skattebelastningen på barnfamiljs- och låglö-

nehushåll, dels att det är svårt i huvudsak på grund av regel- och

subventionsdjungeln inom bostadssektom att få tag i små och

billiga bostäder i Sverige. Bostadsbidraget medverkar till att fördröja utvecklingen mot en

sund och rörlig bostadsmarknad. Människor tar bidragen för givna vid beslutet att ingå hyreskontrakt. Prisbilden förvrängs vilket ytterst får som konsekvens att bostadsbeståndet inte motsvarar människors

Unga och arbete

verkliga önskemål och betalningsvilja. Därmed riskerar behovet

subventioner och bidragsprogram öka ytterligare, vilket ytterli-

nya gare försämrar bostadsmarknadens sätt att fungera och så vidare. Bättre än att trixa med ändrade villkor för bostadsbidragen

vore således att möjliggöra för verklig bostadsmarknad att växa fram.

en Där människors efterfrågan inte politiska planer tillåts styra

- byggande och boende. Och där skatterna är så låga att heltidsarbetande kan leva på sin lön. Också efter det att hyran har betalats.

egen

Här reserverar jag mig således till förmån för att bostadsbidragen helt avskaffas till att börja medför hushåll utan barn, på

- men sikt för alla. Besparingen kan användas till att delfrnansiera skattelättnader för främst låginkomsttagare. Eventuella behov stöd för

att kunna betala hyran trots förändringar i beskattningen och i

bostadspolitiken bör i framtiden täckas via socialbidragssystemet.

För att underlätta situationen för studerande borde politiken inrik-

tas på att uppmuntra ansträngningar att förtjäna sitt eget uppehälle

genom arbete vid sidan studierna. Sålunda borde fribeloppsgrän-

av sen inom dagens studiemedel höjas eller helt avskaffas. Arbetsinkomster vid sidan studier borde kunna göras skattefria. Tar staten

av mindre ifrån människor behöver den inte så mycket bidrag tillba-

ge ka till samma personer. Det gäller såväl för unga som för gamla.

Fler i arbete fler unga i arbete

Kommittémajoriteten har, enligt min uppfattning, alltför okritiskt

tagit intryck av idéerna om att enhetliga och centralt beslutade förändringar av arbetstidens längd och pensionsåldem skulle kunna förbättra situationen på arbetsmarknaden. Sådana idéer utgår från det gamla industrisamhällets på arbete något enhetligt, där

syn som människor enkelt kan bytas ut mot varandra. Och att antalet arbeten nu har tagit slut.

Så är det inte. Arbeten tar aldrig slut eftersom människans behov är oändliga. Vad som däremot har tagit slut i Sverige och stora delar av Europa idag, är möjligheten att omsätta behov och idéer i form av nya jobb. Bland annat genom höga skatter och stelbenta anställningsregler. Därmed är det återigen dessa problem som ska lösas.

Unga och arbete 157

Detta ska politiken bidra till. Däremot ska den inte reglera när och hur människor arbetar.

En fri, mer rörlig och varierad arbetsmarknad så som bland an-

nat beskrivits ovan och i det särskilda yttrandet bygger på rakt

motsatta förutsättningar. Nämligen att arbetstiden ska kunna variera beroende på uppgift och situation. Mellan olika människor och mellan olika perioder i livet.

På en sådan arbetsmarknad finns det plats för alla unga, medel-

ålders och gamla vill göra insats. Med ett nytt pensionssys-

- som en

tem byggt på enskilt sparande istället för statliga utbetalningar via

budgeten, kunde förutsättningar skapas för den enskilde att själv

välja pensionsålder eller olika former av deltidspensionering, förut-

satt att sparandet täcker en minimistandard under resten av livet. Chile är ett land där denna flexibilitet idag finns. Vi svenskar borde också i framtiden få den möjligheten som utvecklingen arbetslivet

av och den egna förmågan till ansvarstagande faktiskt ger.

Kommittémajoritetens resonemang om att öka förtidspensione-

ringarna inom offentliga sektorn låser oss bara hårdare vid den

gamla struktur skapat våra problem. I många sammanhang har

som det påpekats att vi Sverige har vi haft för mycket inte för lite av

- förtidspensionering av arbetsmarknadsskäl som ett sätt att dölja effekten av att politiken försämrat människors möjligheter att kunna få och byta arbete.

Visst finns det och kommer det att finnas arbeten är tunga

- - som och slitsarnma, både fysiskt och psykiskt, och människor har

som

svårt att ta sig Men detta beror, enligt min mening, återigen på de

ur. små möjligheterna att vandra från och till olika anställningar och projekt, snarare än på frånvaron av politiska arrangemang för att hjälpa människor med något politiken med den andra handen

som försvårar. Bättre villkor för sparande både för medarbetaren och

arbetsgivaren i olika former av kompetensförsäkringar och utbild-

ningskonton är, vid sidan av avregleringen, ett bättre sätt att främja rörlighet bort från slitsamma och monotona jobb. Därför att en sådan politik bygger på människans rätt och ansvar att älv bestämma över villkoren i sitt arbetsliv och yrkeskarriär.

Den dag då generationsväxling behövs inom offentliga sektorn

en kommer den att kunna lösas på samma sätt som på andra arbetsplat-

Unga och arbete

Det vill säga att äldre slutar vilja eller för att ser. en person av egen

i pension och att en arman person förmodligen en yngre an-

- ställs. Utan inblandning av särskilda politiska eller byråkratiska arrangemang. Det är inte en politisk uppgift att utpeka en person

lämplig att gå från ett jobb i förtid, mot sin vilja. Arbetslivet som behöver inte ett nollsummespel där den enes anställning blir

vara den andres arbetslöshet. Tvärtom kan en politik med den inriktning jag förordar möjliggöra för alla vill och kan arbeta att också

som göra det.

Istället för att pröva enhetliga, byråkratiska arrangemang för

nya att bolla människor mellan olika kolumner i arbetslöshetsstatistiken, borde vi pröva politik gör det lättare att skapa fler och nya

en som

jobb. Att politiskt dirigera generationsväxlingar i arbetslivet genom att

äldre medarbetare slutar i förtid för att försörjas av det offentliga

mot att plockas in på tjänst, bygger också

en yngre person samma vidare på att är utsatt måste hjälpas in i

synen unga en grupp som olika politiskt konstruerade anställningsformer. Och att tillväxten av

nya jobb kommer att vara mycket begränsad vilket sägs uttrycklikommittémajoriteten i dess förutsägelse att nettoefterfrå-

gen av om

på arbete inte kommer att öka. Men så kommer det bara att vara gan

antar kommittémajoriteten dessvärre gör att arbetsom man - som marknaden ska fungera så stelbent som den gör idag. Detta är, som sagt, inte min uppfattning, varför jag reserverar mig mot förslaget

att utreda olika former politiskt dirigerade modeller för så om av

kallade generationsväxling.

Istället för utredningar hur arbetslösheten ska fördelas

nya av måste politiken koncentrera kraft och resurser på hur arbetslösheten ska bekämpas. På denna punkt finns idéerna och förslagen. Nu

behövs bara en politisk vilja till verkliga förändringar. Jag beklagar

att kommittémajoriteten inte förmått visa sådan vilja.

Unga och arbete 159

Reservation av ledamoten Jesper Strömbäck

Reservation mot förslaget om generationsväxling

Kan samhället ses som ett maskineri vilket kan styras från ett kontrollrum Eller bör samhället något ständigt föränsnarare ses som derligt, som ett resultat av en mängd olika skeenden, handlingar och tankesätt vilka har sina hos samhällets medborgare ursprung Frågan är retorisk. Givetvis kan samhället inte ett maskises som neri vilket det är möjligt att styra från ett centralt kontrollrum. Även

om tidigare generationers politiker gärna intalade sig själva att det

var de som skapade välstånd, arbeten och lyckliga människor,

var det lika felaktigt igår det är idag. Som tur är kan demokratiska som samhällen inte frikopplas från medborgarna. De är, inom de ramar politiken sätter, ständigt delaktiga i omfonnandet av samhället. Förutsättningen är dock att de enskilda medborgarna utrymme ges att agera fritt och på eget ansvar så länge det inte kränker andra medborgares motsvarande rätt. En politik inriktas på att riva som hinder, att öka friheten inom de har satts kan därmed ramar som upp, ses som en politik för medborgarna på deras villkor. Till skillegna

nad från politik på politikens villkor.

en Detta gäller på arbetsmarknaden på sätt inom andra samma som områden. Det borde den Ungdomspolitiska kommitténs majoritet

haft som utgångspunkt.

Istället föreslår att olika former uppifrånstyrda man av genera-

tionsväxlingar och generationskontrakt skyndsamt skall utredas. Tanken är förvisso god: uppenbart är att ålderssammansättningen på många arbetsplatser är sned, har missgynnats inte minst på

att unga grund av arbetsrättens utformning och att möjligheter bör ungas stärkas. Ändå kan undertecknad inte ställa För det första

upp på förslaget.

därför att det utgår från att politiken har ett centralt kontrollrum från vilket samhället kan styras. För det andra därför att så

förslaget, som det skisseras i föregår själva förslaget, skulle

resonemangen som

innebära ökad centralstyrning. För det tredje därför att förslaget

andas en uppgivenhet inför möjligheterna att öka antalet arbetstillfäl-

Unga och arbete

len: det handlar fördelning befintliga arbetstillfällen, inte om

om av sådana. Och, för det fjärde, därför att förslaget ger

skapandet av nya felaktig bild politikens möjligheter och uppgift.

en av Dessa invändningar inte att själva förslaget blott in-

påverkas av nebär generationsväxlingar och generationskontrakt skall utredas.

att I och med att önskar vidare utredning, har man ändock man se en

visat inte har några principiella invändningar. Vilket under-

att man tecknad som sagt har. Genom beslut kan samhällen förändras. Politiken har i

politiska

den makt och Men politiska beslut fattas

meningen möjligheter. om

hänsyn till lokala förhållanden, drivkrafter hos medbor-

utan att tas

anställda och företagare eller grundläggande ekonomiska

gare, då kommer resultaten besluten inte att bli de avsedda.

samband, av

De kan till och med motverka sådan utveckling önskar se i en man det här fallet arbetsmarknad växer och som ger stora möjligen som heter för såväl äldre, nytillträdande de som önskar unga som som sina med kanske ett nytt jobb, genom studier eller

prova vingar genom nyföretagande.

Av dessa skäl bör det politiska beslutsfattandet utmärkas av ett visst mått ödmjukhet inför människor och deras legitima strävanav den och drivkrañer. Därför bör politiken inriktas på att riva hinder och de inom vilka människor kan sträva fritt. Därför bör

vidga ramar

inriktas öka förutsättningarna för människor att i

politiken på att -

det här avseendet skapa och finna arbeten: inte på att skapa färdiga system. Därför kan undertecknad inte ställa på de tankar bär fram upp som till att olika system för generationsväxlingar och gene-

förslaget om

rationskontrakt skall utredas vidare.

Unga och arbete 161

Särskilt yttrande ledamöterna Elisabeth LO,

av Brandt,

och Mathias Åström, TCO,

Otraditionell verksamhet för unga

I kapitel 5.6 Förslag föreslår kommittén tredjedel medlen att en av för otraditionell verksamhet för skall föras från arbetsmarkunga

nadsstyrelsen till en nyinrättad central delegation med parlamenta-

risk förankring. Administration och handläggning skall handhas av

Ungdomsstyrelsen. Kommittémajoriteten menar att AMS inte fungerar och att de otraditionella åtgärderna inte enbart inbegriper arbetsmarknadspolitis-

ka åtgärder varför tvärsektoriell bas bör sökas. en Vi delar mycket kritiken mot AMS. Den stelbenthet av som omgärdar handläggningen av de otraditionella medlen kan dock inte enbart skyllas AMS. Det är trots allt regeringen AMS dess som ger manöverutrymme. Som kommittén konstaterar önskar sig också AMS friare tyglar för individuellt anpassade och flexibelt utformade

lösningar för unga.

Vi att medlen även fortsatt bör administreras och handlägmenar

gas inom AMS-organisationen. Med arbetslinjen för ögonen bör ett

eget arbete vara första prioritet även for de otraditionella medlen. Vi tror att detta fokus tydligast hålls levande med AMS-baserad en

handläggning. Den av kommittémajoriteten eftersträvade delegatio-

nen torde kunna knytas till AMS för att därigenom uppnå att beslut fattas med tvärsektoriell kompetens. Tudelningen av handläggningen av otraditionella medel motverkar dessutom kommitténs strävan skall integreras den att unga på ordinarie arbetsmarknaden. Många de aktiviteter pågår runt av som om i landet, bland annat med TCO och LO initiativtagare, har som såväl äldre deltagare. Tudelningen de otraditionella unga som av medlen innebär att kommittén de facto bygger administrativ en mur

mellan generationerna.

162 Unga och arbete

Kommitténs åsikt i studiemedelsfrågan

Kommittén lägger inte förslag till nytt studiemedelssystem men

uttalar sig i kapitel 4.5.3 överväganden mot Studiestödsutredning-

förslag till fördelning studiebidragen. Majoriteten förordar ett

ens av system där alla studerande, oavsett utbildningsnivå, får samma studiestöd. Kommittén motiverar denna åsikt utifrån ett ungdom-

då det främst är äldre gått grundskola och

sperspektiv som som

därmed erhåller ett högre studiestöd i Studiestödsutredningens

förslag.

Det är att kommittén valt ett snävt ungdomsperspektiv i

synd

denna Noterbart är att de studenter kommittén vill värna själva

fråga.

har ett bredare och medvetnare perspektiv. Sveriges Förenade Studentkårer, SFS, i likhet med TCO och LO att en högre bi-

menar

dragsandel för studier på grund- och gymnasieskolenivå kan motiveutifrån ett kunskaps- och demokratiperspektiv. Vi menar att goda

ras

möjligheter till vuxenutbildning dessutom är viktigt ur jämställdhetssynpunkt då nedskärningarna inom offentlig sektor medfört

kraftiga personalminskningar framför allt drabbar kvinnor.

som Dessa måste möjlighet att studera. Ofta rör det sig då om inläs-

ges

ning grLmd- eller gymnasieskolekompetens. En lägre bidragsandel

av innebär, utöver den avskräckande effekt det har, att fullgjord återbetalning innan omöjliggörs. Vi att den enskilde måste

pension anser ha till fullgjord återbetalning före pension i ett fungerande möjlighet

studiestödssystem.

Med anledning det ovanstående vi att kommittén inte

av anser

borde uttala studiestödssystemets utformning över huvud

sig om

taget.

Självanställning

Förslaget självanställning saknar överväganden av flera viktiga

om faktorer. Vidare är motiven för skapandet en ny associationsform

dunkla. Det är tveksamt den beskrivning förutsättningarna för

om av

företagsamhet och de lagar som kringgärdar företagsamheten är

korrekt beskrivna.

Unga och arbete 163

Om det finns inslag i dagens lagstiftning hämmar nyföreta-

som gande, torde dessa hämma övriga fåmansföretag, samt även de enskilda äldre företagarna. Därmed kan inte den fonnen

nya anses lösa de eventuella problem kommittén belyser.

som

Ungdomar delar i allt väsentligt villkor och förutsättningar med

andra och skall därmed underkastas skyldigheter.

grupper, samma

En särskild associationsform för ungdomar är med denna bakgrund principiellt tveksamt. En sådan riskerar att sända ut tveksamma signaler. Därmed skulle den försvåra ungdomars möjlighet till inträde på arbetsmarknaden och ungdomars möjlighet till verkligt

företagande. Att vara företagare är med rätta förknippat med krav på kunskap och färdigheter. De krav som statens regelverk ställer på företagarna

är sannolikt betydligt mindre än de som samhället i övrigt ställer på

företagarna.

Debatten företagandets villkor måste därför i ett bredare

om ses

perspektiv. Utredningens direktiv begränsas till att enbart gälla den

tveksamma innovationen självanställning, och därmed bara de

statliga reglerna för mycket begränsad Detta gör att resul-

en grupp. tatet inte kan komma att motsvara kommitténs förväntningar. Andra områden för åtgärder för tillskapande av nya arbetstillfällen hade sannolikt åstadkommit större resultat.

164 Unga och arbete

Särskilt ledamoten Veronica Ekström

yttrande av v

Inledning

Ungdomspolitiska kommitténs delbetänkande om ungdomsarbets-

lösheten Unga och arbete skulle kunna vara ett viktigt delbetänkande de rätta förutsättningarna funnits. Tyvärr har kommitténs

om riktlinjer varit formulerade så att vi inte skall föreslå saker som innebär merkostnader vi inte samtidigt talar om var pengarna

om skall tas ifrån. Vi har inte heller i delbetänkandet diskuterat till

exempel ersättningsnivåer till arbetslösa ungdomar eller de arbetsmarknadspolitiska åtgärder finns i dag. Resultatet blir en de-

som fensiv hållning där vi enbart försöker putsa till ytan, istället för att

lösa de verkliga problemen.

Vänsterpartiet att vi inte skall ha en politik med särlösning-

anser

för ungdomar. Ungdomar är del befolkningen har

ar en av som väldigt olika förutsättningar. Ungdomar från arbetarklassen har mycket gemensamt med pensionärer från samma samhällsklass.

mer Utifrån den aspekten är speciell politik skall gynna ungdo-

en som

omöjlig och inte heller önskvärd. När man diskuterar till exemmar

pel arbetslöshet är det klassfråga, inte en generationsfråga.

Det ungdomar dock har gemensamt, eller åtminstone väldigt många ungdomar, är att de drabbas extra hårt arbetslösheten

av eftersom de ofta inte har trätt in på arbetsmarknaden än och därige-

har svårare att få jobb och inte heller har kvalificerats för några nom ersättningssystem som A-kassa eller KAS.

Speciellt för ungdomar är också att arbetslösheten får konsekven-

för deras steg in i vuxenvärlden. Ett arbete och möjligheten at. ser försörja sig själv är väsentligt för att man skall kunna skaffa sig er.

bostad och frigöra sig från sina föräldrar. I dag förlängs ungegen domstiden arbetslöshet och höga boendekostnader. Därför

p.g.a. behövs ett område i politiken när man pratar om ungdomars speciel-

situation.

Tyvärr finns samma motsättningar när man pratar om ungdomsarbetslösheten när pratar vilken företeelse som helst i

som man om samhället. Det handlar vilken ekonomisk politik väljer at:

om man föra och vilka prioriteringar väljer att göra. Därför kan ma1

om man inte prata hur vi skall lösa arbetslösheten för unga utan att disku-

Unga och arbete 165

tera samhället i stort. Man kan inte långsiktigt lösa arbetslösheten för någon, oavsett ålder, kön eller etnisk bakgrund utan att göra

genom-

gripande förändringar i hela politiken.

Den ungdomspolitiska kommittén är intressant just därför att riksdagspartierna har utsett människor att representera dem. Det

unga är alltför sällan ungdomar får komma till tals överhuvudtaget i vårt samhälle, men om man har föreställningen att vi skall komma över-

bara för att vi är ungdomar tror fel. Vi fastnar på ens man samma punkter som man alltid gör i politiken. Vi har olika uppfattningar

om vilket samhälle vi vill ha.

I detta yttrande kommer jag att gå in närmare på de saker jag tycker att kommittén har kommit fram till, enligt mina åsikter och

värderingar, felaktiga problemfonnuleringar och slutsatser. Till yttrandet finns reservationer på de förslag ungdomspolitiska kom-

mittén lägger som jag inte kan stödja.

Vad vet vi om framtiden

I detta kapitel diskuterar kommittén hur framtidens arbetsmarknad kommer att se ut för unga. Det är givetvis viktigt att har bild

man en av hur framtiden kommer att se ut, men man måste också komma ihåg att vi faktiskt kan förändra framtiden. Det är det politik handlar Man konstaterar i kapitel 1:1 att det kommer att ske

om.

förändringar av hur vi organiserar arbetet, sättet att arbeta, hur vi

fördelar det mellan oss och över tiden, den geografiska förläggningen av arbetet, om vi är anställda eller egenarbetande etc. Detta är en oerhört viktig mening. Det kommer att ske förändringar, det är

men upp till oss att bestämma vilka förändringar skall ske. I kommit-

som tén anpassar sig i sin framtidsvision till de förändringar högern

man vill ha. Man säger på flera ställen att vi går mot lösare anställningsfonner, ökade krav på flexibilitet hos arbetarna, ökade krav på omställning, krav på flexibla löner och så vidare. Det kommer att växa fram en förändrad människosyn...där människor är kapabla, har utvecklingsmöjligheter och vill ta ansvar. Man konstaterar också att det är i de små och medelstora företagen sysselsätt-

som ningen väntas öka snabbast. Alla de här sakerna kommer att inträffa

vi fortsätter att säga att det kommer att bli så. I dag råder om en

166 Unga och arbete

uppgiven stämning i satnhället, politiken anpassas efter dessa

förutbestämda förändringar, under åratal drivits fram av

som arbetsgivarna och deras politiska företrädare. Det har också ungdomspolitiska kommittén försökt göra. Om vi inte vill ha flexibla

anställningsformer, vilket innebär att anställda inte skall ha några rättigheter eller någon trygghet, behöver vi inte heller ha det. Vill vi

ha riktiga jobb i offentlig sektor har vi möjligheten att lägga resurser

på offentlig sektor istället för på skattelättnader för höginkomsttaga-

Att för högems och arbetsgivarnas önskemål är onödigt

re. ge upp defensivt och omöjligt att ställa på. Framtiden är inte förutbe-

upp stämd utan kan, och skall, påverkas utifrån våra önskemål och behov.

Unga och arbetsmarknaden

Ungdomsarbetslösheten beror inte på arbetsrätt, anställningsskydd

eller lönenivån för ungdomar. Arbetslösheten beror på strukturella

inom produktionen och den ekonomiska politik vi har

förändringar

fört de senaste åren, ekonomisk politik har varit del i

en som en

Sveriges EU-anpassning. Trots högkonjunktur och stadig ekonomisk

tillväxt försvinner jobb inom industrin på grund av effektivisering och rationalisering. Arbetslösheten består dessutom, trots att många

gör stora vinster. Detta är naturligt i ett kapitalistiskt samhäl-

företag

där företagen styrs vinstbegär. Det samhälle Vänsterpartiet

av som vill skapa, med demokratiskt och gemensamt ägande skulle istället

producera och tjänster utifrån samhälleliga behov.

varor

Samtidigt arbetslösheten fortsätter att vara hög ökar över-

som tidsuttaget. De har arbete arbetar mer och mer och under sämre

som villkor. Nu, när utbudet arbetskraft är stort, höjs röster från hö-

att lönerna är för höga, arbetsrätten skall fömyas, angern om

ställningsskyddet skall tas bort, vi skall ha flexibla anställningsfor- Detta är inslag i svensk arbetsmarknadspolitik som måste

mer osv.

bekämpas.

Övergången skola arbetsliv

Skolan har ett grundläggande för att förbereda för

ansvar unga arbetslivet, heter det i delbetänkandet. Därför har kommittén disku-

Unga och arbete 167

terat hur skolan bättre kan uppfylla detta ansvar. I förslagsdelen föreslår vi att systematiserade kontakter mellan skola och arbetsliv skall etableras. Om med det att skolan bättre skall

man menar

samarbete med företagen kring till exempel praktikplatser är det givetvis bra. Om man menar att företag och arbetsförmedling skall

ha ett närmare samarbete med skolan för att bättre nå ut med information till eleverna är det bra. Om däremot menar, som det har

man kommit flera förslag på under de senaste åren, att företagen skall sitta med i skolstyrelsema och ha inflytande över skolans verksamhet är det inte bra. När till och med majoriteten av de som berörs av skolan, eleverna, har så lite inflytande som man har i skolan är det helt absurt att prata att företagen skall tillåtas göra det. Det finns

om kanske del vill tolka meningen så att skolan skall specialut-

en som bilda elever efter företagens behov. Det är inte skolans uppgift. I skolan skall få bra grundutbildning passar flera olika

man en som

arbetsplatser. Har företagen speciella behov skall de själva betala för

den utbildningen.

Kommittén har också diskuterat ett systern med lärlingsutbildning

skall kunna erbjudas dem vill gå direkt ut i arbetslivet efter som som grundskolan. Ett lärlingssystem kanske är ett bra alternativ för många är skoltrötta i dag och sitter av gymnasietiden för att

som

måste. Återigen är det dock trist att bara få tycka till om effekman ten det är det verkliga problemet, skolan. Kommittén frågar

av som sig inte varför en del är skoltrötta.

Kommittén ställer inte krav på att skolan bättre skall ta till vara alla elevers förmåga och säger inte att det är oerhört problem att skolan i dag får så många att känna att de inte duger

pass unga

någonting till, att de känner sig dumma och ointelligenta. Därmed

väljer kommittén att försöka försköna effekterna det verkliga

av problemet; den orättvisa betygsskolan. Att förändra skolan en klassñåga, fråga handlar demokrati. Alla elever skall ha

en som om

att utvecklas inom skolan. Även inte

en verklig möjlighet om man

har akademiskt utbildade föräldrar skall man erbjudas en utbildning

förutsättningar för alla andra elever. Vi säger i som ger samma som delbetänkandet att vi måste bryta den sociala snedrekryteringen till högskolan. Låt då börja i rätt ände med att förändra gnmd- och

oss

gymnasieskolan. Lärlingssystem kan vi visst ha, när vi inte

men

168 Unga och arbete

samtidigt angriper det verkliga problemet är också detta skrämman-

de defensivt.

I kapitlet skolan anser kommittén också att skolan i högre

om grad än i dag skall förbereda unga för eget företagande. Alla pro-

på gymnasieskolan skall förmedla en entreprenöriell syn på

gram arbete. Det är jättebra elever får utbildning i olika former av

företagande och arbete, såväl statlig kooperativt eller privat.

som Men den signal riskerar till ungdomar är att det är eget

man att ge företagande är den bästa formen arbete. Vänsterpartiet vill

som av istället ha arbetsmarknad i framtiden där vi bland annat har en

en stark offentlig sektor där både och gamla har fasta anställning-

unga

Vi vill ha statligt ägda företag där både unga och gamla har fasta ar. anställningar. Vi vill också ha småföretag där människor har fasta

anställningar. Det finns inget egenvärde i att Sveriges alla ungdomar startar företag. Ur effektivitetssynpunkt är det snarare tvärtom

egna dumt att alla människor startar företag istället för att

uppmana egna samarbeta.

Den signal vi absolut inte skall ge till ungdomar är att det är bätt-

att företagare och sälja sin kompetens tillfälligt till

re vara egen olika företag baserat på flexibla löner och inga anställningsvillkor

eller trygghetsregler. Det är arbetsgivarnas och högems vision

om framtidens arbetsmarknad har enda mål att öka vinsten för

som som företagen på bekostnad av de anställdas löner, rättigheter och trygghet och är ingenting skolan skall uppmuntra.

Statliga insatser för unga

I kapitel 5 beskrivs de olika åtgärder finns för arbetslösa i

som unga dag. Kommittén har inte tagit ställning till någon dessa åtgärder

av eller till den ersättning utgår till den arbetslöse. Det hade varit

som värdefullt att ungdomspolitiska kommittén hade gjort det. Flera av

åtgärderna fungerar i dag mycket dåligt och ersättningama är många

gånger orimligt låga. Viktiga och prioriterade krav är att lösa ersättningsproblemet för de ungdomar inte kvalificerats för KAS

som

eller A-kassa. Ersättningen vid KUP, kommunal ungdomspraktik på

mellan 1 020 2 340 kr måste också förändras. Det är dessutom

tveksamt KUP verkligen så många positiva effekter överhu-

om ger vudtaget. Datorteken är också något bör diskuteras. Det påstås

som

Unga och arbete 169

att har inrättat dem ett led i Sveriges utveckling mot ett

man som

ledande land inom inforrnationsteknologin. F å som har gått på

datortek känner igen sig i den beskrivningen. Vad man primärt försöker att göra är att hitta på saker att sysselsätta människor med istället för att skapa riktiga jobb. På det här området, ett område som faktiskt berör arbetslösa och behöver förbättras, hade det

unga som varit värdefullt med åsikter och förslag från ungdomspolitiska kommittén, återigen väljer defensiv. Kommitténs

men man att vara överväganden och förslag blir att skall starta en försöksverk-

man

samhet decentralisering arbetsmarknadspolitiska medel samt

av av medel skall överföras, inte tillföras alltså, till så kallad otraditionell verksamhet. Defensiva och tämligen verkningslösa förslag på det område där det kanske mest skulle behövas åsikter och förslag från

unga.

Unga och bidragssystemen

På sätt under kapitel 5 beskriver kommittén i kapitel 7

samma som

hur bidragssystemen ut i dag utan att föreslå förändringar. För

ser

mellan 18 20 år, de inte kvalificerats för KAS, krävs det unga - som

förändring i systemet. I dag är de förpassade till kommunal en ungdomspraktik med nästintill förnedrande låga ersättningar eller till socialbidrag. Om de inte har turen att ha fötts med rätt föräldrar så klart. Ett prioriterat krav är att även ungdomar mellan 18 20 år kan

få ersättning motsvarande KAS. Dessutom är KAS i regel så pass lågt att få kan leva på det. Förslagen till kapitlet handlar om en utredning bostadsbidraget för unga. Kommittén har inte lagt

av något konkret förslag hur det skall ut, konstaterar att princi-

se men

skall att alla ungdomar mellan 18 och 25 år skall få det och pen vara att bidraget skall få social profil så att pengarna bättre skall

en mer nå dem bäst behöver dem. Detta är viktiga principer, men ännu

som

viktigare är att diskutera bostadspolitiken i sin helhet. svårigheterna

för i dag att skaffa lägenhet och de höga hyrorna. Om det

unga en dessutom är så att unga i dag faktiskt inte klarar av att betala sina boendekostnader, och från statens sida att det skall finnas

man anser ett bostadsbidrag för då f°ar tillföra pengar istället för

unga, man mer att försöka ställa olika grupper mot varandra.

170 Unga och arbete

Fler i arbete fler i arbete

- unga

Mot kommitténs åsikt om att varken begränsat övertidsuttag eller

arbetstidsfcirkortning inte skulle få några sysselsättningsskapande effekter har Vänsterpartiet reserverat sig. En arbetstidsförkortning

till 6 timmars arbetsdag skulle innebära fler jobb, även det inte är

om tillräckligt många for att lösa arbetslösheten. Den främsta vinsten med arbetstidsförkorming ligger i den välfärdsvinst vi kommer att

en göra. Både förtidspensioneringar och arbetsskador kommer att minska samtidigt som jämställdheten mellan könen blir bättre och människor får större möjlighet att utvecklas och att styra sina liv.

Sverige ligger i dag långt etter flera andra europeiska länder på detta

område. För att få till stånd en arbetstidsförkortning krävs statligt stöd till försöksverksamhet.

Vidare har kommittén resonerat kring generationsväxling olika

av slag, eller friår det vanligtvis har kallats i debatten. Det är svårt

som att se att ett friår skulle få så stor genomslagskraft. Få människor har möjlighet att lämna sitt arbete under en längre period med endast Akassa som ersättning. Få människor skulle nog välja att ta risken att faktiskt förlora sitt jobb, eftersom man efter ett års frånvaro kanske

har missat del utvecklingen på arbetsplatsen. Ett friår är ett

en av defensivt förslag som inte kommer att skapa några arbeten och

nya antagligen inte heller kommer att utnyttjas de som redan har

av arbete.

Avslutning

Rätt till arbete tid att leva

Rätten till arbete är de viktigaste frågorna i dag. Det är

en av en

fråga som handlar både klasskamp och kvinnokamp. För är

om unga det extra viktigt eftersom arbetet är del i processen att bli

en v11xen. Vi kan, om vi vill, skapa riktiga arbeten. Vi kan, vi vill, förändra

Unga och arbete 171

den ekonomiska politiken så att det inte är företagen hela tiden

som ökar sina vinster och sjukvården det måste skäras ned Vi kan,

som om vi vill skapa demokratisk skola där alla elevers intressen och

en möjligheter tas till vara. Man vi kan också defensiva och låta

vara arbetsgivarna och deras politiska företrädare få de vill, när de

som påstår att det inte går att förändra framtiden eftersom det är marknaden styr. Marknaden, eller kapitalistema, styr bara så länge vi

som låter den göra det. Fatalismen i marknadstänkandet står i direkt motsättning till vår vilja att skapa bättre framtid för människor

en där vi, både och gamla, har makten över våra arbeten och våra

unga liv.

Unga och arbete

Särskilt yttrande ledamöterna SAF,

av Carolina Engman

Amanda Grönlund Kristina Hansson kd, c, Thomas

Idergard och Jesper Strömbäck

m fp

Inledning

Vi beklagar att det föreliggande delbetänkandet ungdomar och om arbete mest innehåller förslag till marginella och

justeringar inga förslag till strukturella förändringar arbetsmarknaden, det vill

av säga som rör de grundläggande villkoren för hur den svenska arbetsmarknaden fungerar. Därmed har majoriteten i kommittén aktivt avvisat möjligheten att presentera förslag kan grunden för

som lägga

minskad arbetslöshet. Dagens gammalmodiga struktur arbets-

på

marknaden är nämligen, enligt vår uppfattning, den viktigaste orsa-

ken till den höga arbetslösheten. Vi som står bakom detta yttrande har i vissa fall kommit till olika

ståndpunkter vad gäller förslagen i delbetänkandet, vilket framgår av

betänkandet i övrigt. Men vi förenas uppfattningen politik av att en som vill förbättra villkoren för människor att försörja själva unga sig genom eget arbete, måste inriktas på generella åtgärder undersom lättar tillkomsten jobb och inträdet på arbetsmarknaden av nya rent allmänt. Och vi förenas de principer måste vägledande av som vara

för sådana förändringar.

De i betänkandet föreslagna åtgärderna handlar till största del om nya sätt att bygga upp och administrera politik för att mildra en effekterna av arbetslöshet bland människor

unga idag. Självfallet

måste sådana åtgärder diskuteras och utvecklas. Men

politikens

fokus oavsett det är ett eller

- om ur ungdoms medelåldersperspektiv måste inställt på att bekämpa

- vara orsakerna till, inte symptomen på, arbetslösheten. Här nedan vi

redogör

för de slutsatser vi anser att kommittén helhet borde ha ställt

som sig

bakom för att på rätt sätt fullgöra sitt inom

utredningsuppdrag

området ungdomar och arbete.

Arbetsliv i stark förändring

Delbetänkandet inleds med analys de starka

en av förändringar som

nu sker i grundvillkoren för arbetsliv och arbetsmarknad, i vårt land

Unga och arbete 173

och i hela den industrialiserade världen. Vi håller att lämna

på

industrisamhället bakom sett till det sätt på vilket arbete kan

oss,

utföras och organiseras.

Produktionens villkor är inte längre enhetliga, eftersom produk-

tionen i sig själv inte är enhetlig. Människor är inte längre utbytbara

vid löpande band. Också i den traditionella tillverkningsindustrin blir medarbetarens individuella kompetens alltmer Nya

viktig.

branscher och företag växer fram där normalarbetstid inte betyder

att allt arbete förläggs mellan klockslag för alla varje dag.

samma Där indelningen mellan arbetare och tjänstemän liksom industrisamhällets sociala motsättning mellan kapital och "lönearbete känns otidsenlig och irrelevant. Man jobbar när så behövs för att lösa

en uppgift. Den egna arbetsplatsens och det företagets bästa

egna -

inte konstlad samhörighet med motsvarighetema i konkurrentföretag

står i fokus för både ledning och medarbetare vid många de - av nya

tjänste- och kunskapsföretagen. Informationstekniken skapar helt

nya möjligheter för distansarbete. Förmodligen kommer det att dramatiskt förändra innebörden begrepp att vara

av som på jobbet.

Människors värderingar tycks också förändras. Vi undertecknade känner i våra kontakter med andra människor att bilden vad

unga av som är ett arbete alltmer varierar med och situation. Fasta

person livstidsanställningar är långt ifrån lockande vision för alla. Att

en många unga kan tänka sig att starta eget företag brukar förklaras med

egenföretagandets möjlighet till inflytande över den arbetsti-

egna den. Hur mycket och vill jobba beror på den livssi-

när man egna tuationen. Och den förändras ju, bekant. En enhetlig standard

som

därför allt färre. passar

Detta framhålls sagt i delbetänkandets inledande analyser.

som Men tyvärr dras inga slutsatser. Kommittémajoriteten går istället direkt in i diskussionen hur detaljer inom dagens system på

om arbetsmarknaden kan justeras. Trots att det i stor utsträckning är det gamla systemet som försvårar och omöjliggör tillkomsten

av arbetstillfällen på den tidens, det näringslivets och de

nya nya nya

värderingarnas villkor.

174 Unga och arbete

Det nya möter det gamla systemet

Både i Sverige och övriga Västeuropa är det system

- summan av skatter, lagar, regler och avtal som styr arbetslivets och arbets- marknadens villkor inte anpassade till dessa förändringar produktionsvillkor och värderingar. Tvärtom. Systemets rötter finns i en svunnen tid. Där kapital och lönearbete företräddes intresseav organisationer vars ledare tillsammans med politikerna gjorde upp om villkor som kunde gälla lika för alla. Samma anställningsvillkor, arbetstider, övertidsregler och så vidare dikterades i kollektivavtal och lagstiftning. Enhetligt, enkelt och överblickbait. På denna är syn såväl arbetsrätten som sättet att förhandla löner och andra anställ-

ningsvillkor idag baserade.

Men frågorna hopar sig: Måste övertid innebära sak för samma

alla Ska alla jobba ungefär lika långa dagar och ha lika lång ledig-

het, oavsett vad gör och hur Är fast åt alla

man en anställning ett angeläget samhälleligt mål Kan verkligen lagarna utgå från att den

enskildes intressen alltid bäst tillvaratas någon det vill av arman, säga facket Ska ingångsvillkoren i arbetslivet exakt eller vara nästan likadana som villkoren efter en lång arbetslivserfarenhet Vi tror inte att entydigt kan eller på politisk väg ska på man - - svara dessa frågor. Därför att då skapas inte jobb i den utsträckning nya som behövs och är möjlig. - som Ett litet men illustrativt exempel på hur det gamla systemets möte med en ny tid innebär svårigheter för företag med affärsidéer nya och därmed på sikt färre jobb, utgörs den i skrivande stund akav tuella konflikten mellan fackförbundet Handels och butikskedjan 7- Eleven företrädesvis etablerad i Stockholm. Med stöd i gällande lagstiftning gör sig ett fackförbund till företrädare för människor nattanställda ungdomar som aldrig har bett att bli företrädda. - om Facket försöker sedan tvinga butikerna att antingen teckna ekonomiskt orimliga löneavtal eller inskränka på sin service vid vissa tider av dygnet. Trots att den affärsidé på vilken kundernas tillströmning och medarbetarnas anställning helt baserar sig, säger att samma service ska dygnet runt. En för facket ligger helt i linje ges seger med det gamla systemets regler. Och leder således till arbetslöshet för ett antal märmiskor. unga

Unga och arbete 175

Centralorganisationen LO har under det gångna året hamnat i konflikt med lokala fackklubbar i på så kallad

synen konjunkturanpas-

sad arbetstid. Det vill säga att antalet medarbetare förblir oförändrat över konj unkturcykeln men anpassar sin arbetstid till orderingången

i företaget. Kortare arbetsdag när efterfrågan är Längre arbetslåg.

dag när efterfrågan är hög. Det lokala facket på ett antal industriarbetsplatser har tecknat avtal med företagsledningen sådan

om en ordning. LO centralt har stretat emot och protesterat. Trots att alternativet till varierad arbetstid betyder att fler LO-medlemmar

en mer skulle bli arbetslösa.

Arbetslöshet skapas alltså när det gamla systemet lägger sig

som en stor propp för det nya. Eller uttryckligen får effekten att försök att omsätta idéer och behov direkt straffas. De så kallade skattekilarna

skillnaden mellan behållningen arbetsinsats efter skatt och vad

av en som krävs i form arbetsinkomster före skatt för betala detta

av att

har förödande effekt på tillkomsten arbeten i alla sektorer och

av nya branscher. Den sammanlagda effekten inkomstskatter, sociala

av avgifter och gör det inte lönsamt att skapa vita jobb

moms av nya behov. Skattekilen vid till exempel anlitande hantverkare kan i

av en normala sammanhang uppgå till flera hundra procent Antingen blir jobben inte gjorda alls. Eller så blir de gjorda svart. Med stora välfärdsförluster för både enskilda och samhället i båda fallen.

Ekonomisk forskning har också visat hur de höga skatterna i Sverige bidragit till att effektivt slå ut så kallade lågproduktiva jobb i servicesektorn. Jobb för många kan ett sätt att börja etable-

som vara ra sig på arbetsmarknaden. Därav den nyvaknade diskussionen

om särskilda stimulanser för till exempel reparationer hus och hem-

av hjälp av olika slag. Men många företrädare för det gamla

som

systemet rutinmässigt och dogmatiskt avfärdar inte tillräckligt

som

fina jobb.

Marginalskattema som nu stiger igen, trots ambitionen i skatte-

reformen bidrar till att försämra den så kallade

- utbildningspremien,

det vill säga den enskildes ekonomiska vinst utbilda och

av att sig förstärka sin kompetens. Listan kan göras lång med på hur

exempel

skatter med dagens nivå och utformning försämrar villkoren för arbete och företagande. Och därmed för jobb.

nya

Unga och arbete 176

Kommitténs ovilja att ta ställning till förändringar i arbetsrätten

förvånar särskilt ungdomsperspektiv. Det är uppenbart hur

ur ett främst de stelbenta turordningsreglema i Lagen om anställnings-

LAS slår människor. Principen sist in först skydd just mot unga -

ut vid leder till att det oftast blir ungdomar som sägs

uppsägningar

först vid personalminskningar. Med konsekvensen att genomupp bland anställda på har stigit drastiskt

snittsåldem arbetsplatserna

år. Statistik från SAF visar att åldersgruppen 20-24 år

bara på några

den inom industrin att uppsägningarna i samlänge var största men 1990-talets industrikris helt enligt turordningsreglema i band med - LAS lett till antalet 20-24-åringar nästan halverats mellan 1989 att lång ifrån den största idag. Företag och aroch 1996. Gruppen är riskerar minskad vitalitet när det är ålder och inte

betsplatser en

funktion i företaget styr vem som ska sägas upp. som

ungdomsñentliga karaktär blir ännu tydli- Turordningsreglemas

vid konstaterandet anställningstiden för över 45 år gare att personer ska räknas dubbelt. Detta innebär alltså att en

enligt dagens regler

ha arbetat i tre år på ett företag går före en 30-åring

50-åring som

har arbetat fem år. Vad är det annat än en ren diskriminering av som

yngre

Vi undertecknade delar inte tolkningen att dessa avgörande pro-

blem inte skulle ligga inom kommitténs uppdrag att föreslå praktiska

lösningar på. Tvärtom.

Politikens uppgift

Vi är realister och därmed optimister. Vi tror att tillgången på - Eftersom märmiskors behov, önskemål och

arbete är obegränsat.

idéer Politiken varken kan eller ska förutsäga vilka

är obegränsade.

kan och bör skapas. Såväl teori erfarenhet i vårt eget jobb som som land framförallt i vår omvärld säger att politikens roll ska men - oss

stödjande inte styrande. En formulering av politikens

vara men den analys vi har redogjort för blir därför

uppgift idag givet ovan -

att den ska riva de hinder finns för behov, idéer och önskemål att 0 som i och arbetstillfällen olika slag; och

omsättas företagande av

Unga och arbete 177

0 bidra till att underlätta mötet mellan människor vill ha

som

arbetsuppgifter utförda och människor som vill utföra arbetsupp-

gifter.

I det första avseendet handlar det framförallt avregleringar

och sänkta skatter på arbete och företagande i syfte att skapa ett bättre klimat för företagsamheten. Och för att göra det billigare att anställa och skapa arbetstillfällen. Både befintliga företag stora

som små och alla de företag ännu inte har startats kommer att

- som vinna på sådan politik. Deras vinst blir samhällets vinst när

en jobben blir flera.

I det andra avseendet handlar det förändringar i arbetsrätt och

om lönebildning som tydliggör att arbetsmarknaden ska vara en mötesplats mellan många människor, idéer och behov. Inte, i det

som

gamla industrisamhället, en mötesplats mellan ett fåtal politiker och

organisationsföreträdare. Beslutsfattandet kring avgörande frågor

om arbetslivets utformning måste därför så långt det är möjligt utöver

vissa grundläggande minimiregler för skydd hälsa och miljö

av decentraliseras till arbetsmarknadens alla enskilda möten. Detta leder till att arbetslivets villkor kommer att variera i långt större utsträckning än idag, vilket vi tror är bra. Inte minst för dem

som just ska ta steget in i arbetslivet främst ungdomar.

Visst kommer detta att leda till ökad lönespridning och stör-

en en re skillnad på områden till exempel arbetstider och andra

som an-

ställningsförhållanden. Men vi detta något önskvärt efter-

ser som som det leder till fler jobb när ribban in i arbetslivet kan

anpassas till den enskilde och till den specifika uppgiftens karaktär. Och inte till enhetlig, centralt producerad standardmall. Det väsentliga kan

en inte de relativa skillnaderna mellan exempelvis människors

vara löner. Det väsentliga är istället att kan leva på sin lön och att

man

alla är garanterade ett juridiskt skydd mot övergrepp och utnyttjande.

Det är ingen politisk uppgift att begränsa antalet låglönejobb.

Tvärtom är, vi också framhållit, sådana jobb för många sär-

som skilt unga och invandrare viktiga förutsättningar för etablerandet på

arbetsmarknaden.

Den politiska ambitionen utöver att garantera grundläggande

- en

trygghet måste istället vara att via beskattningen göra det möjligt

Unga och arbete

att leva på också lägre löner. Och att förhindra att människor mot sin vilja fastnar i sådana jobb. Det handlar att främja en dynamik, en

om rörelse framåt. Erfarenheter från USA där arbetslösheten stadigt

sjunker, till skillnad från Sverige och Europa visar att stor

- en majoritet de kommit in i arbetslivet via lâglönejobb

av personer som efter några år har avancerat till arbeten där betalningen ligger på eller över medianinkomsten.

Politikens uppgift är att hjälpa människor att utveckla de instrument krävs för att kunna Genom att våga språnget in i

som avancera.

uppgift, in i utbildning och kompetensutveckling eller in i det

en ny

företagandet. Här spelar kvaliteten och flexibiliteten i skolan en egna helt avgörande roll. Villkoren för personligt ansvar genom sparande

i särskilda kompetensförsäkringar eller utbildningskonton måste

förbättras i syfte att främja ett varierat och livslångt lärande. På människors villkor. Men här inverkar givetvis också skatte-

egna trycket och det allmänna klimatet för företagande. Med en decentraliserad och rörlig arbetsmarknad baserad på de rättsliga grunder vi

har skisserat kommer alternativet till att säga farväl till ett ovan jobb inte oviss arbetslöshet utan möjlighet att ta, eller skapa sig,

vara ett annat jobb.

Avslutning

Bara med grund i politik uppmuntrar och bejakar fömyelsen

en som och medvetet vågar bryta med och helt förändra det gamla

som systemet, kan vi göra det lättare för människor att med egna

unga insatser etablera sig och utvecklas i arbetslivet.

Genom att kommittémajoritetens förslag förutsätter att gamla

spelregler på arbetsmarknaden till exempel arbetsrätten och

- som

förutsättningarna för lönebildningen ska förbli oförändrade, kom-

förslagen i delbetänkandet inte heller att innebära de långsiktigt mer avgörande förbättringar i människors möjlighet att skaffa ett

unga jobb, vilka vi ser som absolut nödvändiga.

Unga och arbete 179

Särskilt yttrande av ledamoten Kristina Hansson c

Ungdomspolitiska kommittén föreslår att enklare form företa-

en av gande ska införas för ungdomar. Vidare föreslår kommittén att ett system med förtida pensionering av äldre i kombination med nyanställning unga inom offentlig sektor ska prövas. Dessutom före-

slår ungdomspolitiska kommittén att ett system med generationsutbyte på arbetsplatser, ett så kallat generationskontrakt ska prövas.

Kommittén föreslår också att en treårig försöksverksamhet för

decentralisering av arbetsmarknadspolitiska medel ska införas i några kommuner. Alla dessa förslag har vällovliga syften, men

innebär inga strukturella förändringar på arbetsmarknaden. Därmed riskerar åtgärderna att endast bli ytterst marginella insatser som bara tillfälligt underlättar för de, relativt få ungdomar som kan komma att ingå i de olika försöken. En kommitté ska lägga fram ett delbe-

som tänkande som ska handla om ungdomar och arbete har, enligt min uppfattning inte fullgjort sitt arbete när förslagen stannar vid dessa marginella förslag. Ungdomspolitiska kommittén borde istället ha

tagit möjligheten att föreslå mer långtgående åtgärder av typen generellt sänka arbetsgivaravgift samt generellt minskad byråkrati

och förenklade Skatteregler för företagare. Vidare borde kommittén ha föreslagit förändrad arbetsrätt för att bland annat minska den diskriminering utsätts för på arbetsmarknaden.

som unga

Ungdomspolitiska kommittén pekar på behovet decentrali-

av en serad och mer individuellt anpassad arbetsmarknadspolitik, vilket är bra. Men kommittén vågar inte följa upp dessa åsikter med krav på strukturella förändringar. Ett förslag kommittén, enligt min

som uppfattning borde ha lagt fram är att AMS, på sikt läggs ner.

Ungdomspolitiska kommittén har också pekat på det utanförskap

som många ungdomar harrmar i vid tider av arbetslöshet, eftersom de ofta saknar både a-kassa och KAS. Men inte heller här har kommittén mod att föreslå generella förändringar som minskar ungdomars utanförskap och ökar deras grundtrygghet vid arbetslöshet. En ökad samordning av KAS och a-kassan är redan aviserad

av regeringen. En naturlig följd av detta beslut borde vara att införa en allmän arbetslöshetsförsäkring som omfattar alla arbetslösa. Därmed

Unga och arbete

skulle grundtryggheten öka för många ungdomar och dessutom skulle vi minska det utanförskap dagens socialbidragsberoende

som bland unga innebär.

Sammantaget är det tråkigt att behöva konstatera att kommittén tagit så få steg mot de strukturella åtgärder krävs för att lång-

som siktigt minska arbetslösheten bland ungdomar.

Unga och arbete 181

Särskilt ledamoten Britt-Marie

yttrande av Häggström

SACO

Arbetslöshetsproblemen bör lösas genom en långsiktig närings- och ekonomisk politik och inte generationsväxlingsprogram

genom som ger kortsiktiga effekter. Dessutom kommer det endast att ytterligt

ge marginell effekt för arbetslösa ungdomar.

Idag kan ingen utan speciell kompetens gå in och ta ett arbete

va-

sig i offentlig eller enskild sektor. Arbetsgivare väljer i dag att

re anställa på individuell basis och inte efter ålder. Det finns uppenbara risker att åtgärder fler låglönejobb och dessa behövs inte

genererar för vår tillväxt på lång sikt.

Jag instämmer i Mattias Åströms och Elisabet Brandts särskilda

yttrande vad gäller studiemedelsfrågan

182 Unga och arbete

Särskilt yttrande av ledamoten Staffan Kuylenstiema

Statliga insatser till unga arbetslösa

De förslag kommittén kommer fram till i kapitlet är visserligen

som mycket lovvärda och har mitt fulla stöd. Inriktningen att pröva nya

vägar för de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna, genom att på

försök föra ut, både beslutanderätten för de arbetsmarknadspolitiska medlen och medlen för otraditionella insatser, till kommunerna är rätt. Inriktningen är rätt därför att kommunerna redan i dag får stå för altemativkostnaden för de inte får arbete genom utbetal-

unga som ning socialbidrag. Dessutom så kan man förutsätta att kommu-

bättre kan vilka lösningar bäst i just deras nerna se som passar kommuner, eftersom lokalkännedomen gör att man dels känner de enskilda individerna bättre, och dels har bättre överblick över till

exempel det lokala näringslivet. Inriktningen mot mer nerifrån

initierade lösningar, inom för de otraditionella verksamheter-

ramen

är även den lovvärd eftersom sådan inriktning bättre tillgodona, en

de individuella faktorer spelar en mycket viktig roll för om ser som

arbetsmarknadspolitisk åtgärd skall bli lyckosam. En sådan

en individuell faktor kan förutom den enskildes levnadssituation i allmänhet även upplevelsen att åtgärden är relevant och

vara av

meningsfull.

Det fattas i kapitlet är således inte smarta enskilda åtgärder

som

utan de viktigare stora övergripande åtgärderna såsom till exempel den konsekvent genomförd skatteväxling, där höjda energiskatter

kvittas mot sänkta arbetsgivaravgifter, och någon form sänkning

normalarbetstiden. Dessa åtgärder är visserligen inte åtgärder som av enbart riktar sig till ungdomar icke desto mindre, är de av

men

största vikt även för en lägre ungdomsarbetslöshet.

Arbetstidsförkortning och övertidsersättning

Ungdomspolitiska kommittén har under sitt arbete bland andra frågor diskuterat förkortad arbetstid. Mot bakgrund av bland annat sin politiska sammansättning så har kommittén, inte oväntat, kommit fram till att inte förespråka förkortad arbetstid. Detta högst be-

Unga och arbete 183

klagliga beslut baserar sig i huvudsak på arbetstidskommitténs slutbetänkande SOU 1996:145. Den pressade tidsramen för Ungdomspolitiska kommittén i allmänhet, och för betänkandet Unga och arbete i synnerhet, har gjort att kommittén inte har kunnat utreda frågan utifrån bredare ansats, varför varit tvungen att i

en man hög grad förlita sig på arbetstidskommitténs slutbetänkande. Att ha detta betänkande enda källa kan dock ifrågasättas eftersom

som arbetstidskommitténs direktiv inte i första hand riktade in sig på att

undersöka arbetstidsförkortnings effekter på sysselsättningen. I

en sina försök att ändå sprida ljus över frågan undersöker ändå Arbetstidskommittén frågan kommer inte fram till något entydigt

men resultat, något heller kan kräva de teoretiska sam-

som man av hällsvetenskapliga metoder främst används i dess betänkande,

som

för att utreda frågan om en arbetstidsförkortnings sysselsättningsef-

fekter. Ett ställningstagande bör alltså i första hand baseras på

empiriska iakttagelser av genomförda arbetstidsförkortningar. Dessa visar enligt ungdomspolitiska kommitténs betänkande, i många

länder i Europa, på positiva resultat vad gäller minskad arbetslöshet.

Till grund för Miljöpartiet de grönas ställningstagande för en

sänkt normalarbetstid, ligger det faktum att mycket tyder på att den arbetslöshet vi står inför i dag är produkt det allt mer

snarare en av automatiserade samhället. Arbetslösheten beror alltså inte i första hand på konjunkturerna utan på att ökad tillväxt inte längre kräver

ökad efterfrågan på mänsklig arbetskraft. en

Ett argument framförts, i kommittén, mot en förkortning av

som ordinarie arbetstiden är att problematiken med flaskhalseffekter skulle bli för stor i ett samhälle där utbildningarna blir alltmer snäva till sin inriktning. Detta bör dock inte var ett avgörande problem om

den lagstiftade förkortningen ordinarie arbetstiden är dispositiv

av till sin karaktär och genomförs, ömsesidig överenskom-

genom en melse mellan staten, arbetsgivare och löntagare, på det sätt beskrivs i

Miljöpartiet de grönas partimotion Arbetstidsförkortning 1996/97:A203. Om arbetstidsförkortningen genomförs på detta sätt

kan problematiken med flaskhalseffekter lösas lokalt i förhandlingar

mellan arbetsgivare och löntagare. Som Ungdomspolitiska kommittén mycket riktigt betonar så har arbetstidsförkortning även andra aspekter av mer social karaktär,

Unga och arbete

såsom till exempel bättre förutsättningar för jämställdhet i hemmet,

och förbättrat familjeliv, varför frågan borde ha behandlats i ett

vidare sammanhang, än det strikt arbetsmarknadsmässiga, då även

dessa faktorer i högsta grad har relevans för ungdomars situation.

Mot bakgrund av ovan anförda skäl finns det fog för att påpeka att de resultat kommittén kommer fram till, inte tillnärmelsevis

som

är självklara, utan ideologiskt präglade. Det innebär att utredningen, med sammansättning och andra förutsättningar, också hade

en annan kunnat komma fram till och kanske konstruktiv,

en arman, mer

slutsats i frågan arbetstidsförkortning.

Unga och arbete 185

Särskilt ledamoten Jesper Strömbäck fp

yttrande av

En utrednings existensberättigande ligger i att den förmår analysera

och värdera olika utsagor om verkligheten på ett genomtänkt, välunderbyggt och reflekterat sätt. För att det skall vara möjligt måste det dock finnas resurser. Dessa kan vara av olika slag, men en av de viktigaste resurserna utgörs av tiden.

Det tar tid att inhämta fakta, att lära sig och analysera dem, att ställa dem i relation till andra delar verkligheten, att pröva dem.

av Det gäller inte minst om det område som skall hanteras är en del av

de offentliga bidrags- och regelsystemen. De är inte bara snåriga och komplexa: beröringspunktema dem emellan är också mångaoch inte

alltid uppenbara. Det gäller bland annat bostadsbidragssystemet, vilket Ungdom-

spolitiska kommittén har haft i uppdrag att utreda i de delar som

berör unga. Uppdraget gavs i de tilläggsdirektiv Dir 1996:124 som

utfärdades av regeringen den 19 december 1996, och som kom till Ungdomspolitiska kommitténs kännedom vid sammanträden den 22

januari 1997.

Den Ungdomspolitiska kommittén har med andra ord haft en månad på sig att insamla relevant material kring bostadsbidragen för unga, att sammanställa och analysera det, samt att utifrån det forma genomtänkta och välmotiverade förslag vars konsekvenser kan överblickas. Det säger sig självt att den uppgiften inte har varit möjlig att klara på så kort tid.

Det förslag som föreligger i detta delbetänkande är med andra ord inte tillräckligt underbyggt för att det skall vara möjligt att ta ställning till det.

Skulden för detta skall dock inte läggas på kommittén. Skulden skall istället läggas på regeringen som var allt för sent ute med att utfärda tilläggsdirektiven, och har haft allt för bråttom med att

som få fram ett förslag. Genom detta har regeringen bidragit starkt till att underminera kommitténs möjligheter att fullgöra sin uppgift så som samma regeringen kräver.

Det är knappast logiskt, men inte desto mindre ett faktum. Ett

beklagligt sådant.

Unga och arbete

Särskilt Lars och

yttrande av sakkunniga Bryntesson

Ulrika Lindström

Ungdomspolitiska kommitténs arbete spänner över många områden och kommittén har haft relativt kort tid på sig att ta fram ett

en delbetänkande. Kommittén har i stor utsträckning utgått från uppgiften att inhämta synpunkter från bland annat ungdomar själva,

men det är uppenbart att den pressade tidsplanen lett till att det finns vissa brister i det redovisade underlaget. På flera områden finns i betän-

kandet en svag koppling mellan analys, överväganden och förslag,

vilket gör det svårt att avgöra vilka åtgärder är nödvändiga. Vad

som gäller förslagen så är kostnader, finansiering samt konsekvenser och effekter på andra områden inte redovisade på ett tillräckligt sätt. Detta sammantaget gör det svårt att utifrån det redovisade underlaget

ta ställning till varje enskilt forslag.

Vi kan se särskilda problem avseende de två förslagen i kapitel Statliga insatser till unga arbetslösa, vilka innebär att beslutsrätten

om arbetsmarknadspolitiska medel på försök skulle delegeras till

kommuner respektive överföras till central delegation med parla-

en mentarisk förankring. Staten bör generellt sett restriktiv med att

vara skapa ytterligare administrativa strukturer, varför åtgärder detta

av slag måste särskilt motiverade. Vidare bör den pågående för-

vara söksverksamheten med kommunalt inflytande över arbetsmarknads-

politiken ligga till grund för eventuella ytterligare initiativ på detta

område.

1 Kommittédirektiv

Bilaga

Den framtida ungdomspolitiken Dir.

1995: 154

Beslut vid regeringssammanträde den 7 december 1995.

Sammanfattning av uppdraget

En kommitté med parlamentarisk förankring skall se över vissa ungdomspolitiska frågor. Kommittén skall föreslå mål för ungdomspolitiken samt metoder för styrning, uppföljning och utvärdering av målens genomförande, föreslå åtgärder för att stärka ungdomars möjligheter till inflytande på olika nivåer i samhället, analysera ungdomars situation på bostads- och arbetsmarkna- dema föreslå åtgärder för att underlätta ungdomars inträde samt på dessa områden. Kommittén skall arbeta utåtriktat i syfte att skapa debatt

samt fånga in olika åsikter om ungdomspolitiken.

Ungdomars livsvillkor är framtiden

Ungdomstiden uppbrottet från bamaårens föräldraberoende på självständigt vuxenliv innebär för de flesta- ett väg mot ett starkt och markerad vilja att påverka sin engagemang en framtid. Unga människor väljer olika sätt att markera sin självständighet och frihet från föräldrarnas kontroll. Engagemanget kännetecknas ofta stor kreativitet. av Denna kraft och kreativitet bär många med sig i vuxenlivet. Men den har inte bara betydelse för enskilda individer är också för samhället i stort. Ungdomars kraft utan en resurs

och idéer måste bättre tas tillvara inom rad olika

en samhällsområden. Nya generationer måste känna att det finns positiva förväntningar på såväl deras idéer som deras förmåga. Därför måste ungdomars konstruktiva välkomnas

engagemang och deras vilja att ta sin del av makten och ansvaret stödjas. Ungdomar måste uppmuntras att tidigt ta del de rättigheter

av och skyldigheter som tillhör alla myndiga medborgare.

Inträdet i vuxenlivet kännetecknas av möjligheten att skapa sig ett självständigt liv. En viktig förutsättning för detta

är en god utbildning. Regeringens omfattande satsning på utbildningsinsatser har gett dagens ungdomar bättre chans till utbildning än någon tidigare generation. Därmed får fler ungdomar möjlighet att skaffa sig de kunskaper krävs för

som ett aktivt medborgarskap, ett utvecklat arbetsliv och vidare studier. Dagens generation är kvalificerad och

unga mer kompetent än någon tidigare generation.

Utbildningstiden har förlängts väsentligt under de senaste decennierna, bl.a. som ett resultat av att kraven skärpts i de flesta yrken och att yrkesstrukturen har förändrats mot fler kvalificerade arbeten. Detta ställer i sin tur krav på skolan att anpassa undervisningen så att alla elever får rimliga förutsättningar att klara studierna. De ökade kraven kan emeller-

av tid också få konsekvens att de ungdomar inte full-

som som följer sin skolutbildning, t.ex. beroende att de är skoltrötta eller dåligt studiemotiverade, i framtiden får än svårare att komma in på arbetsmarknaden. Dessa ungdomar löper därmed risk att ställas utanför det normala samhällslivet. För de ungdomar som fullföljer sin utbildning innebär den förlängda utbildningstiden att de träder arbetsmarknaden allt senare

och att deras möjligheter till självständig försörjning fördröjs.

Vidare har möjligheten att få ett arbete central betydelse

en för ungdomars möjligheter att skapa sig ett självständigt liv. Som en följd av de senaste årens svårigheter på arbetsmarknaden har ungdomar, liksom andra delar befolkningen,

av drabbats hårt arbetslöshet. I oktober 1995 låg arbetslösheten

av bland ungdomar mellan 20 24 år 14,4 procent arbets-

- av kraften, att jämföras med oktober 1990 då motsvarande siffra

var 3,6 procent. Den höga arbetslösheten leder till stora svårigheter för många ungdomar att självständigt ordna sin försörjning. Den höga ungdomsarbetslösheten är dessutom särskilt allvarlig för samhället om den medför att en stor del av den framtida arbetskraften aldrig kommer på arbetsmarknaden.

Slutligen är den egna bostaden en viktig del i undomars strävan mot ett självständigt vuxenliv. Som nytillträdande på bostadsmarknaden har ungdomar i hög grad varit hänvisade till

nyproducerade bostäder, vilka haft en hög kostnadsutveckling

under senare år. Denna utveckling har bidragit till att ungdomar har fått det väsentligt svårare än tidigare att skaffa sig en egen bostad. Statistiken visar också att ungdomar flyttar hemifrån allt senare.

Dessa olika faktorer, som var och en har sin egen förklaring, försvårar ungdomars möjligheter att skapa sig ett självständigt liv och försenar därmed deras inträde i vuxenlivet. Detta riskerar att skapa en frustration hos många ungdomar, vilken i sin tur ökar risken för negativa subkulturer, missbruk, kriminalitet och utslagning. Det allt senare inträdet arbetsmarknaden ökar också ungdomarnas beroende av stöd från sina föräldrar. En utveckling som innebär att unga människors framtidsmöjligheter blir allt mer beroende av deras sociala och ekonomiska bakgrund kan inte förenas med regeringens strävan att ge alla unga människor samma goda möjligheter till den bästa starten i livet. Lika lite kan ett ökat bidragsberoende accepteras.

Regeringens ambition är att Sverige skall bli ett föregångsland för ett jämlikt, rättvist och modernt kunskapssamhälle. Det förutsätter självständiga medborgare med förmåga att både ta egna initiativ och samverka med andra, en bred social och kulturell kompetens samt förmåga att förena teori och praktik.

I utvecklingen av kunskapssamhället ligger en risk för att stora

grupper slås ut men också en möjlighet att skapa ett samhälle där varje individs förmåga kan få växa och tas tillvara. En ungdomspolitik för framtiden måste därför skapa möjligheter för och ge stöd till alla ungdomar att söka sin plats i ett framtida kunskapssamhälle.

Svenska ungdomar har i en europeisk jämförelse haft möjlighet till ekonomisk och social självständighet relativt tidigt, oavsett bakgrund. De har tidigt fått lära sig att ta eget

och självständigt planera sina liv, vilket setts som en ansvar viktig välfärdsfördel. Det är angeläget att även i framtiden värna om den möjligheten. Olika åtgärder bör därför övervägas för att underlätta ungdomars inträde i vuxenlivet och motverka ökade klassklyftor inom ungdomsgruppen.

Den svenska ungdomspolitiken

Ungdomspolitiken är inte relaterad till en särskild sektor av samhället utan i stället till en särskild målgrupp och dess behov. Ungdomspolitiken syftar därför inte i första hand till att utveckla specifika åtgärder för ungdomar utan snarare till att anlägga ett ungdomsperspektiv på allmänna åtgärder inom olika sektorer, utifrån ungdomars behov och livssituation. Ungdomspolitiken bygger på en ansvarsfördelning mellan de myndigheter och andra har sakansvar för olika verksamhetsområden. En

som grundläggande princip är att varje myndighet inom sitt område har för ungdomar som för den övriga befolk-

samma ansvar

ningen.

Det praktiska genomförandet av huvuddelen av ungdomspolitiken ligger i stor utsträckning på kommunerna och andra aktörer på den lokala nivån. Ungdomsstyrelsen har ett särskilt

att bevaka och samordna de statliga myndigheternas ansvar arbete inom området samt att stödja utvecklingen av kommu-

och föreningslivets arbete med ungdomsfrågor. nernas

Motiven för samlad ungdomspolitik finns i behovet av

en såväl kontinuitet förnyelse i samhällets utveckling. För att

som förvalta och utveckla det demokratiska samhälle som har byggts

under generationer är det nödvändigt att dagens ungdomar upp rustas för denna uppgift. Men samhället måste också ha förmågan att ta till den potential för förnyelse, i form av

vara nya kunskaper, idéer och värderingar, som varje ny generation för med sig. För att insatserna riktade till ungdomar inom olika

politikområden skall bli effektiva, såväl kvalitetsmässigt

som resursmässigt, krävs vidare att de samordnas och utgår från

en gemensam syn på vad som skall uppnås.

Mål för ungdomspolitiken

Riksdagen godkände i maj 1994 ett antal riktlinjer för

ungdomspolitiken prop. 1993/94:135, bet. l993/94:KrU31, rskr. 1993/94:354. Riktlinjerna skall ge vägledning för statliga och kommunala insatser för ungdomar. I enlighet med riksdagens beslut skall regeringen återkommande redovisa utvecklingen inom ungdomsområdet för riksdagen och då frågan

ta upp om riktlinjemas utformning.

Regeringen anser att de nuvarande riktlinjerna bör ersättas av mer konkreta mål för ungdomspolitiken. Nuvarande riktlinjer är för vaga till form och innehåll för att möjliggöra

en reell och effektiv uppföljning och utvärdering samhällets

av insatser. Riktlinjerna är inte heller utvecklade utifrån tydlig

målstymingsmodell. En viktig utgångspunkt är att målen skall

fungera som ett effektivt styrmedel för en sektorsövergripande

ungdomspolitik.

De ungdomspolitiska målen bör formuleras så att de får ett tydligt genomslag i utformningen av politiken inom olika samhällsområden. Därför bör huvuddelen de enskilda målen

av vara direkt relaterade till de sektorer är särskild

som av betydelse för ungdomars livssituation. Målen för ungdomspolitiken får, i likhet med målen för jämställdhetspolitiken, inte stå i strid med målen för arbetsmarknads-, bostads- och

utbildningspolitiken.

En målstymingsmodell förutsätter att målen är erkända och förankrade hos berörda parter för att fungera effektivt. En utgångspunkt bör vara att målen skall vara vägledande för statliga åtgärder riktade till ungdomar även fungera ett

men som stöd för kommunala åtgärder och övrigt lokalt ungdomsarbete. Målen för ungdomspolitiken bör därför utvecklas ett

genom aktivt utåtriktat arbete syftar till att skapa debatt och fånga

som

ungdomars, ungdomsarbetares och relevanta beslutsfattares åsikter om ungdomspolitiken.

Utvecklingen av en samlad ungdomspolitik är inte unik för Sverige. I många europeiska länder har, utifrån skilda nationella förutsättningar, en liknande utveckling skett under det senaste decenniet.

Vid utformningen av såväl mål som åtgärder inom ungdomspolitiken kan erfarenheter från andra länder därför ge möjligheter till intressanta jämförelser och reflektioner.

Ungdomars inflytande och delaktighet

Ungdomar har rättigheter och skyldigheter, precis som alla andra medborgare. En förutsättning for att kunna utöva och uppfylla dessa är att ungdomarna blir delaktiga i utvecklingen av samhället. Ungdomars deltagande i samhällsstymingen, deras möjlighet att utöva inflytande och påverka sin och andras situation, är därför centrala frågeställningar för ungdomspolitiken.

Vuxnas attityd till unga spelar en viktig roll i detta sammanhang. Erfarenheterna från olika demokratiprojekt visar att inflytandet måste reellt och bygga på ungdomars egna

vara villkor för att det skall uppfattas som intressant för ungdomarna själva. Ungdomar kan inte ta makt om inte vuxna också är beredda att ge ifrån sig av sin makt. Det handlar ofta om att förändra sin attityd att stödja, inte styra.

som vuxen,

Ungdomars rätt till inflytande kan gälla många olika verksamheter och aspekter beslutsfattandet. Mest naturligt är

av kanske ungdomars rätt till inflytande över de verksamheter som särskilt berör dem, skolan, olika fritidsaktiviteter m.m. Det är dock lika viktigt att ge ungdomar reella möjligheter att också kunna påverka samhällets utveckling i stort, oavsett om det gäller lokal eller nationell nivå.

Det finns ett flertal utredningar som har behandlat frågan om ungdomars inflytande och delaktighet. Ungdomsutredningens betänkande Ungdom och makt SOU 1991:12 behandlade

specifikt ungdomars inflytande på olika områden. Som ett resultat av utredningen har Ungdomsstyrelsen och tidigare Statens ungdomsråd gett särskilt stöd till utvecklingen av lokala

demokratiprojekt för ungdomar.

Ett antal statliga utredningar behandlar för närvarande inflytandefrågor som i skiftande grad berör ungdomar, bl.a. inom utbildnings- och försvarsområdet. Därtill ser Åldersgränsutredningen C 1995:02 över åldersgränser som är väsentliga för ungdomars möjligheter till inflytande och delaktighet i samhället.

Den senaste svenska maktutredningen dir. 1985:36 urskilde fyra styrfonner bakom den moderna välfärdsstatens utveckling: den politiska demokratin, byråkratin, organisationerna och marknaden. Ungdomars inflytande och delaktighet i dessa olika styrformer varierar. Såväl ungdomars valdeltagande som deras representation i riksdag och kommunfullmäktige har ökat under de senaste åren. Däremot visar en nyligen genomförd studie om ålderssammansättningen i centrala myndigheters styrelser och i det statliga kommittéväsendet Ds 1995:58 att andelen ledamöter under 30 år endast utgör 0,4 procent i statliga myndigheters styrelser och 1,7 procent i statliga kommittéer. Studien visar även ett tydligt samband mellan ålders- och

könsfördelning. I de yngre generationerna är könsfördelningen betydligt jämnare än i de äldre.

En annan oroande utveckling är att antalet ungdomar är

som aktiva i s.k. idébuma föreningar, t.ex. politiska ungdomsförbund, religiösa organisationer eller miljöorganisationer, har minskat kraftigt under de senaste 15 åren.

Ungdomar tycks ha blivit alltmer skeptiska till dagens styrfonner, och väljer ofta att dra sig undan istället för att försöka påverka genom att göra sin röst hörd. Många ungdomar värjer sig mot de traditionella och representativa arbetsformerna för inflytande genom t.ex. politiska partier eller intresseorganisationer. Ungdomars inställning till inflytande och delaktighet karaktäriseras ofta av en önskan om okomplicerade och projektinriktade arbetsformer samt snabba resultat i konkreta

frågor.

Ungdomars arbetsmarknad

Arbetslöshet är tragedi det än drabbar. För samhället är

en vem ungdomsarbetslösheten särskilt allvarlig. Ett samhälle som inte kan erbjuda sina meningsfull och utvecklande syssel-

unga en sättning i form utbildning eller arbete riskerar att brytas

av sönder. Ungdomsarbetslösheten kan därmed bli ett allvarligt hot mot hela samhället.

Trots ekonomisk konjunkturuppgång ligger ungdomsarbets-

lösheten fortfarande kvar på oacceptabelt höga nivåer. I oktober

den relativa arbetslösheten i åldern 16 24 år 15 1995 var procent, eller drygt dubbelt så hög för den övriga be-

som folkningen. Det innebär 70 000 öppet arbetslösa ungdomar.

ca Därtill 50 000 ungdomar sysselsatta i olika former av

var ca arbetsmarknadsåtgärder. Samtidigt har andelen ungdomar i arbetskraften minskat kraftigt under 1990-talet, bl.a. grund

att andelen ungdomar som går vidare till högskolestudier av ökat markant. Konjunkturvändningen har dock inneburit att även ungdomar i större utsträckning får arbete.

En analys ungdomars arbetsmarknadssituation visar på en

komplex problembild. Ungdomsarbetslösheten har alltsedan

början 1960-talet ökat än arbetslösheten för de äldre.

av mer Ungdomar också för stor del den konjunktur-

svarar en av beroende variationen av arbetslösheten. Under det stora sysselsättningsfallet i Sverige mellan åren 1990 och 1993, då den totala sysselsättningen minskade med drygt halv miljon

svarade ungdomar för cirka hälften av detta. Andelen personer, långtidsarbetslösa bland arbetslösa ungdomar är fortfarande relativt hög, 18 procent i oktober 1995. Många ungdomar,

ca särskilt de med bristande grundutbildning, riskerar att aldrig komma in arbetsmarknaden. Statistiken visar också på en tydligt könsuppdelad arbetsmarknad även bland ungdomar. Förändringar i arbetslösheten bland män är främst

unga beroende konjunkturvariationer medan den bland unga

av kvinnor i högre grad är beroende förändringar i den offent-

av liga konsumtionen.

Ungdomars präglas också av att de

arbetsmarknadssituation

i betydligt högre utsträckning än vuxna är hänvisade till tillfälliga anställningar. I slutet av år 1994 återfanns mer än 40 procent de anställda ungdomarna i en tillfällig anställning,

av vilket kan jämföras med 11 procent bland 25 54-åringarna.

- För ungdomar handlar det därför inte bara om att få ett jobb utan också om att få varaktigt fotfäste arbetsmarknaden.

Inriktning och utformning av arbetsmarknadsåtgärdema för ungdomar har varierat stort under det senaste decenniet. Under 90-talets lågkonjunktur infördes s.k. ungdomspraktik som snabbt blev den dominerande åtgärden. Denna åtgärd har successivt avvecklats. Nyligen gjordes i stället en uppdelning av ansvaret för arbetsmarknadsåtgärder för ungdomar utifrån målgruppens ålder. Fr.o.m. den 1 oktober 1995 erbjuds kommu-

att ta ett samlat ansvar för arbetslösa ungdomar fram till nerna halvårsskiftet det år de fyller 20 år. Kommunerna ges ersättning från staten för verksamheten men får själva avgöra inriktning på åtgärderna samt hur hög ersättning ungdomarna skall få. För ungdomar mellan 20 och 24 år är s.k. arbetsplatsintroduktion samt arbetsmarknadsutbildning de vanligaste åtgärderna. I slutet av oktober 1995 omfattades ca ll 000 ung-domar av respektive åtgärd. Under innevarande år görs även en större satsning s.k. datortek, där arbetslösa ungdomar under tre månader får lära sig att arbeta med moderna dataprogram. Verksamheten beräknades vid starten omfatta i genomsnitt ca 30 000 ungdomar per månad.

Arbetsmarknadsåtgärder för ungdomar bör utformas utifrån samma utgångspunkter som arbetsmarknadspolitiken i övrigt. Arbetsmarknadspolitiken skall i sin förlängning bidra till ekonomisk tillväxt genom att kompetensutvecklingen intensifieras och arbetslinjen stärks. Samtidigt finns det lokalt ett starkt behov av samordning av de åtgärder som riktar sig till ungdomar inom näraliggande områden, t.ex. inom arbetsmarknads-,

utbildnings- och socialpolitiken.

Flera utredningar pekar på brister i lokal samverkan mellan den statliga arbetsmarknadspolitiken och verksamheter inom kommunala förvaltningar, trots att det på många sätt finns ett ömsesidig beroende mellan dessa. Ungdomsgruppen står i hög

utsträckning utanför arbetslöshetsförsäkringama och belastar därmed vid arbetslöshet i hög grad kommunernas kostnader för socialbidrag. Kommunerna måste betraktas som en av arbetsförmedlingamas viktigaste samverkansparter när det gäller att få

fram meningsfulla och kompetenshöjande åtgärder för ung-

domar. Flera utredningar har pekat på vikten av att åtgärder riktade till ungdomar bör vara så organiserade och utformade att rundgången mellan olika offentliga system kan minimeras.

Arbetsmarknadsåtgärder har kritiserats ungdomar för att

av de alltför ofta präglats av att ungdomarna tilldelas en i förväg fastställd åtgärd, där utrymmet för ungdomars egna initiativ har varit begränsat. Framtidens arbetsmarknad kommer att ställa

krav på de arbetssökande. Det är inte troligt att tydligt nya definierade yrken med tillhörande utbildning kommer att efterfrågas på samma sätt som tidigare. Ungdomar kan komma att i större utsträckning än i dag behöva skapa sina egna jobb. Att hitta former för arbetsmarknadsåtgärdema som tar till vara och utvecklar ungdomars kreativitet och entreprenörskap blir därför allt viktigare. Projektinriktade arbetsformer har i många sammanhang, t.ex. av Urkraft i Skellefteå och föreningen Frontlöparna i Århus, Danmark, använts för att lyfta fram deltagarnas initiativkraft.

Ungdomars bostadsmarknad

Det boendet spelar en viktig roll i den process som gör

egna unga människor till vuxna individer. Tidigare har ungdomars problem på bostadsmarknaden främst handlat om tillgången på bostäder. Framförallt i storstäderna har bostadsbristen drabbat ungdomar. I dag är det främst de ökande boendekostnadema, och därmed finansieringen av det egna boendet, som är det största problemet. Detta har accentuerats genom den höga ungdomsarbetslösheten och därmed ungdomars minskad ekonomiska resurser.

Förutom barnfamiljer har även ungdomar i åldern 18 28 år

möjlighet att få bostadsbidrag. I maj 1994 fick sammanlagt

drygt 40 000 ungdomar bidrag enligt dessa regler. Bostadsbidraget fungerar främst som ett högkostnadsskydd för ungdomar med mycket låga inkomster, vilket gör att cirka 60 procent denna är studerande. Bostadsbidragen täcker

av grupp i genomsnitt 19 procent av bostadskostnaden för de ungdomar som får bostadsbidrag.

Förutom att bostadskostnadema generellt sett upptar en allt större andel av den disponibla inkomsten blir det också allt vanligare att det krävs någon fonn av ekonomisk insats för att få en bostad. Den enskildes och föräldrarnas ekonomiska resurser blir därför allt viktigare för ungdomars möjligheter att skaffa en egen bostad.

Den bostadspolitiska utredningen N 1995:01 har i uppgift

att se över frågan om bosparande generellt. Ungdomar i åldern 16 25 år har i dag tillgång till en särskild form av bosparande,

s.k. ungdomsbonus, genom lagen 1988:846 om ungdomsbosparande. Lagen innebär bl.a. att staten bekostar en särskild bonusränta för dem som använder denna sparform.

Ungdomars minskade möjligheter att skaffa sig en egen bostad tenderar att leda till en senare utflyttning från föräldrahemmet. Att vara "mambo" eller att flytta tillbaka till föräldrarnas hem, är i dag inte ovanligt bland ungdomar. De höga kostnadema gör att även alternativa lösningar vad avser boendeformer och bostadstyper blir intressanta om de innebär lägre kostnader för den enskilde unge.

Uppdrag

Av det föregående framgår att vissa tendenser i samhällsutveck-

lingen försvårar ungdomars möjligheter att skapa sig ett

självständigt liv och försenar därmed deras inträde i vuxenlivet. För att komma till rätta med de problem detta innebär krävs lösningar inom flera olika samhällsområden. Det finns vidare behov av att utveckla tydligare mål for ungdomspolitiken, vilka är möjliga och meningsfulla att utvärdera. En kommitté med parlamentarisk förankring bör därför tillkallas for att utarbeta

förslag till mål för ungdomspolitiken samt föreslå åtgärder för att stärka ungdomars inflytande och underlätta deras inträde de framtida arbets- och bostadsmarknadema.

Mål för ungdomspolitiken

Kommittén skall föreslå konkreta och mätbara mål för ungdomspolitiken samt metoder och organisation för styrning, uppföljning och utvärdering målens genomförande. Den

av regionala nivåns roll skall härvid uppmärksammas. Kommittén skall ett utåtriktat arbete uppmuntra diskussion om

genom en målen bland berörda parter.

Kommittén skall även analysera för- och nackdelar med ungdomars senare inträde på arbetsmarknaden.

Kommittén skall studera ungdomspolitiken i ett antal jämförbara europeiska länder och utifrån ett sådant perspektiv

analysera svensk ungdomspolitik.

Ungdomars inflytande

Kommittén bör i sitt arbete sammanställa och analysera den erfarenhet som finns inom området och utifrån detta föreslå åtgärder för att stärka ungdomars inflytande och delaktighet i samhället på olika nivåer och inom olika sektorer.

Kommittén skall särskilt belysa förändringar i ungdomars sätt att organisera och kanalisera sitt engagemang i samhällsfrågor och faktorerna bakom denna förändring. Kommittén skall föreslå åtgärder för att utveckla former för inflytande som tar till ungdomars ökade benägenhet att organisera sig och

vara utöva inflytande på andra sätt än de traditionella. Kommittén skall även över möjligheterna till förändringar av bl.a.

se arbetsformer olika politiskt sammansatta organ i syfte att öka ungdomars intresse att delta i politiskt arbete. I dessa frågor skall kommittén samråda med Kommittén C 1995:05 för medborgarnas inflytande och delaktighet i samhällsutvecklingen.

Ungdomars framtida arbetsmarknad

Kommittén skall analysera behovet särskilda arbetsmark-

av nadsåtgärder för ungdomar samt föreslå åtgärder i syfte att stärka ungdomars möjligheter att långsiktigt etablera sig på arbetsmarknaden. Kommittén skall i dessa delar samråda med

Arbetsmarknadspolitiska kommittén A 1994:01.

Vissa frågeställningar bör i detta sammanhang särskilt uppmärksammas. Kommittén skall analysera relationen mellan

den framtida arbetsmarknaden, ungdomars prognoser om faktiska utbildningsval och önskemål om framtida arbete samt existerande inriktning arbetsmarknadsåtgärder för ungdomar.

av Kommittén skall utifrån detta föreslå åtgärder inom såväl arbetsmarknads- utbildningspolitiken i syfte att stimulera

som ungdomars entreprenörskap och framtida arbetsmöjligheter inom kommande tillväxtbranscher.

Kommittén skall analysera förutsättningarna att genom olika åtgärder öka ungdomars möjligheter till anställning inom privat sektor. Särskild uppmärksamhet bör ägnas att identifiera och analysera eventuella hinder för en sådan utveckling.

Kommittén skall också undersöka behovet av alternativa arbetsmarknads- och utbildningsåtgärder för de grupper av ungdomar har bristande grundutbildning eller andra

som som av orsaker riskerar att hamna i permanent arbetslöshet samt föreslå de åtgärder som bedöms lämpliga. I regeringens tillväxtproposition 1995/96:25 att regeringens avsikt är att under

anges mandatperioden inleda försöksverksamhet med kvalificerad

en eftergymnasial yrkesutbildning. Kommittén skall ta del av erfarenheter liknande utbildningar i andra länder. Behovet av

anpassning till svensk näringslivsstruktur och dess framtida utveckling samt utvecklingen av ett alltmer flexibelt yrkesliv

bör därvid beaktas.

Kommittén skall även föreslå möjliga åtgärder för att, i avvaktan reguljärt arbete, underlätta sysselsättning för ungdomar inom sådana områden där det finns tydliga behov,

där förutsättningar för en privat marknad saknas och men reguljära insatser är starkt begränsade. Det är i detta samman-

hang av avgörande betydelse att risken för inlåsningeffekter minimeras.

Kommittén skall vidare föreslå former för åtgärder med

nya syfte att stärka ungdomars inflytande över sin sysselsättning och stimulera entreprenörskap. Härvid bör särskilt den kooperativa formen uppmärksammas.

Kommittén skall analysera behovet av att stärka samverkan mellan den kommunala socialpolitiken, den statliga arbetsmarknadspolitiken och de olika utbildningsvägar som finns för ungdomar. Kommittén skall analysera hur befintliga

resurser inom olika samhällssektorer som i dag går till ungdomar kan utnyttjas effektivare i syfte att få alla ungdomar i utbildning, arbete eller aktiv verksamhet. Kommittén skall därvid

annan överväga möjligheterna till och analysera effekterna av ett samlat kommunalt ansvar för åtgärder riktade till ungdomar t.o.m. 24 år. Kommittén skall i detta sammanhang även överväga behovet av särskilda stödstrukturer för detta ändamål.

En precisering av kommitténs direktiv inom det arbetsmarknadspolitiska området kan bli aktuell under våren 1996 i samband med arbetet med den arbetsmarknadspolitiska propositionen 1996.

Ungdomars framtida bostadsmarknad

Kommittén skall analysera utvecklingen av bostadsförsörjningen

för ungdomar och undersöka ungdomars önskemål och prioriteringar vad avser bostadstyper, boendefonner, standard och kostnader samt föreslå åtgärder for att öka tillgången bostäder mot ungdomars efterfrågan. Kommittén

som svarar skall här samverka med Boverket har fått i uppdrag att

som utvärdera och sprida erfarenheter och nya idéer kring billiga och bra ungdomsbostäder.

Kommittén skall analysera möjligheten till och kostnaderna för att skapa särskilda stimulanser ökar ungdomars

som bosparande samt föreslå eventuella åtgärder med anledning

av detta. Kommittén skall därvid över lagen 1988:846

se om

ungdomsbosparande. En utgångspunkt bör vara att bosparandet

skall lika användbart för alla ungdomar, oavsett framtida

vara val av bostadsform.

Kommittén skall i dessa delar samråda med Bostadspolitiska

utredningen N 1995:01.

Uppläggning av arbetet

Utredningsuppdraget skall vara avslutat senast vid utgången

av februari 1997. Kommittén skall före den 1 oktober 1996

redovisa sina förslag till mål för ungdomspolitiken.

Ungdomspolitiken bör utvecklas i dialog med berörda intressenter på området. Utredningsarbetet bör därför präglas

av ett aktivt utåtriktat arbete syftar till att skapa debatt och

som fånga in ungdomars, ungdomsarbetares och relevanta beslutsfattares åsikter om ungdomspolitiken. Kommittén bör särskilt utveckla en dialog med ungdomar om den framtida

ung-

domspolitiken. Såväl enkäter som offentliga utfrågningar och

uppsökande verksamhet i olika ungdomsmiljöer bör vara en del av kommitténs utåtriktade arbete i detta avseende. Kommittén bör i övrigt, i de former som den själv finner lämpliga, inom respektive utredningsområde utbyta erfarenheter med och inhämta synpunkter från olika berörda intressenter. Kommittén bör samråda med andra utredningar, uppdrag särskilt berör

vars dess arbete.

För utredningsarbetet gäller regeringens direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare angående regionalpolitiska konsekvenser dir. 1992:50, om att pröva offentliga åtaganden dir. 1994:23 och om jämställdheten mellan könen dir. 1994:124.

Kommittén skall ange eventuella kostnadskonsekvenser

av de förslag som läggs fram. I de fall förslagen medför ökade

utgifter måste samtidigt förslag till finansiering

genom om-

prioriteringar lämnas. Ökade utgiftsåtaganden kan inte finans-

ieras på statsbudgetens inkomstsida. Ekonomiska konsekvenser för kommuner och landsting kommitténs förslag bör

av redovisas. En strävan bör att inte lägga lagreglerade

vara nya

16 uppgifter på kommunerna.

Civildepartementet

Kommittédirektiv

Tilläggsdirektiv till Ungdomspolitiska

kommittén C l 995: 1 O

Beslut vid regeringssammanträde den 19 december 1996

Sammanfattning av uppdraget

Ungdomspolitiska kommittén C 1995:10 skall

utifrån en helhetssyn på bostadsbidragets roll i förhållande till andra offentliga stöd till unga lämna förslag till hur de

ungdomar som har det största behovet ekonomiskt stöd bäst

av skall kunna få det,

i sina förslag till åtgärder i syfte att underlätta ungdomars inträde på arbetsmarknaden särskilt belysa möjligheterna att i

ökad utsträckning använda den kooperativa företagsformen,

lämna förslag om hur folkrörelser och andra ideella organisa- tioner i ökad utsträckning skall kunna medverka till olika former kompetensutveckling och arbetsmarknadsförberedel-

av ser för ungdomar till och med 24 års ålder.

Bakgrund

Utgångspunkten för den ungdomspolitiska kommittén har varit ungdomars allt senare inträde i vuxenlivet och därmed sämre möjligheter att skapa sig ett självständigt liv. I syfte att ytterligare betona att unga, myndiga människor skall betraktas som och ha samma rättigheter och skyldigheter alla

vuxna som

vuxna, bör kommitténs direktiv kompletteras med ett antal konkreta frågor.

Bostadsbidrag till ungdomar

Bostadspolitiska utredningen har i sitt slutbetänkande Bostads-

politik 2000 från produktions- till boendepolitik SOU

- 1996: 156 föreslagit att reglerna för bostadsbidrag till ungdomar i åldern 18-28 år förändras så att stödet förbättras till ungdomar med låga inkomster. Regelförändringarna sker utan att statens kostnader för bidragen ökar. Utredningen föreslår vidare att

Ungdomspolitiska kommittén får i uppdrag att långsiktigt väga

in förslaget ändrade regler för bostadsbidraget till ungdomar

helhetssyn på samhällets stöd till ungdomar. i en

Folkrörelsernas roll och nya kooperativa lösningar

Ungdomsstyrelsen lämnade den 28 maj 1996 rapporten "Krokig

väg till vuxen" till regeringen. Rapporten visar att det finns

tydliga tendenser till marginalisering av vissa ungdomar. Detta

tar sig bl.a. uttryck i ett kraftigt ökat antal unga som får socialbidrag. Rapporten visar också ökat antal unga som får socialbidrag. Rapporten visar också att stödsystemen för

ungdomar inom för arbetsmarknadsåtgärder och ut-

ramen bildning många upplevs splittrade och inkonsekventa.

av som

För ungdomar har regeringen under senare år konsekvent prioriterat utbildning både ett medel att motverka arbetslös-

som het och viktig del i en utveckling av samhället. Detta är

som en fortfarande grundläggande strategi då det gäller huvuddelen

ungdomsgruppen. Samtidigt har det blivit alltmer tydligt att

av detta inte är tillräckligt för att nå vissa grupper av ungdomar.

Behovet flera alternativa vägar för kompetensutveckling

av i vid mening har ökat. Den roll folkrörelser och andra

som ideella organisationer kan tänkas spela i detta sammanhang är intressant. Genom sig i befintliga organisationer

att engagera eller sluta sig i former skaffar sig ungdomar

samman nya liksom andra medborgare kunskap och makt över sin egen

situation. Förutom till ökat inflytande och delaktighet kan de ideella organisationemas verksamhet bidra både till utvecklingen den enskildes kompetens och till allmännyttiga

av insatser för samhället i stort.

Den kooperativa företagsformen är då särskilt intresse.

av Verksamheten inom nybildade kooperativa föreningar kan starta som projekt med stöd av t.ex. ideella organisationer eller kommuner för att efter tid avknoppas till självständiga

föreningar och företag.

Kunskap om den kooperativa företagsformen är i dag inte lika spridd som om de privata "starta eget"-fom1erna, den

men kooperativa företagsformen bedöms ha stor potential hos bl.a. ungdomar. Samtidigt ger den goda möjligheter att kombinera kompetens från olika generationer.

Uppdraget

Bostadsbidragets roll och utformning

Kommittén skall utifrån en helhetssyn på bostadsbidragets roll

i förhållande till studiestöd, arbetslöshetsersättning, socialbidrag

och övrigt offentligt stöd till unga lämna förslag till hur de ungdomar som har det största behovet ekonomiskt stöd bäst

av skall kunna få det.

Folkrörelser och kooperativ alternativa vägar till kompeten-

sutveckling och arbete.

Kommittén har sedan tidigare i uppdrag att lämna förslag till åtgärder i syfte att underlätta ungdomars inträde på arbetsmarknaden. Kommittén skall inom ramen för detta lämna förslag om hur folkrörelser och andra ideella organisationer i ökad utsträckning skall kunna medverka till olika former

av kompetensutveckling och arbetsmarknadsförberedelse för ungdomar upp t.o.m. 24 år. Förslagen skall kunna såväl

avse insatser i form av egna verksamheter medverkan i verk-

som samheter som arrangerats andra. Av särskilt intresse är att

av koppla dessa insatser till uppdraget att överväga möjligheterna till och analysera effekterna av ett samlat kommunalt ansvar för åtgärder riktade till ungdomar t.o.m. 24 år.

Kommittén skall i detta sammanhang belysa möjligheterna att i ökad usträckning använda den kooperativa företagsformen

för olika verksamhetsidéer. Åtgärder för att göra den kooperativa foretagsformen mer känd för ungdomar bör därvid övervägas.

Kommittén skall särskilt analysera erfarenheter från andra jämförbara länder samt det system i Holland där arbetslösa

unga har kunnat skaffa sig arbetslivserfarenheter volontärtjänst

genom

inom ideella organisationer.

Uppläggning av arbetet

Genom de tillkommande uppdragen förlängs kommitténs arbete så att ett slutbetänkande kan lämnas senast under april 1997. Vad gäller kommitténs uppdrag avseende bostadsbidrag till unga samt förslag för att underlätta ungdomars inträde arbetsmarknaden skall dessa lämnas genom ett delbetänkande senast den 26 februari 1997.

Vad som tidigare angetts dir. 1995:154 i fråga ekono-

om miska konsekvenser och regeringens direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare gäller även dessa uppdrag. Därutöver skall kommittén redovisa konsekvenser av sina

förslag för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet dir

1996:49.

lnrikesdepartementet

Unga och arbete 1

Bilaga 2

Referenslitteratur

Aktiv arbetsmarknadspolitik, SOU 1996:34

Arbetsmarknad for med funktionshinder,

unga

Ungdomsstyrelsen 1997

Arbetsmarknadsutsikterna för 1997, AMS, 1996

Arbetsplatsförlagd utbildning goda exempel på samarbete,

Svenska arbetsgivareföreningen 1995

Arbetsutveckling och förbättrad produktivitet, Brulin ,Nilss0n,

Arbetslivsfonden 1994

Arbete, arbetslöshet och ungdomars framtidstro, Börjeson M,

Statens Ungdomsråd, 1993

Arbetsgivares rekryteringsbeteende, Behrenz, Delander, SOU

1996:34 bi1.1

Arbetstid längd förläggning och inflytande, slutbetänkande

- av

1995 års Arbetstidskommitté, SOU 1996:145

Arbetstid längd förläggning och inflytande, slutbetänkande

- av

1995 års Arbetstidskommitté, SOU 1996:145, bilagedel

Unga och arbete

Att vända på stenar, LO, rapport 1 projekt ÖS, 1996

Att pröva nya vägar en rapport från Ungdomsstyrelsen om lokala

projekt med arbetslösa ungdomar, Ungdomsstyrelsens rapport

nr 1995

Attityder och lagstiftning i samverkan, betänkande av

Företagskooperativa utredningen, SOU 1996:31

Bostadsbidragen effektivare inkomstprövningar besparingar,

- - SOU 1995:133

Bostadspolitik 2000 från produktions- till boendepolitik,

slutbetänkande bostadspolitiska utredningen, SOU 1996: 156

av Budgetpropositionen for år 1997, utgiftsområde 14 Arbetsmarknad

och arbetsliv, regeringens proposition 1996/97:1

Budgetpropositionen för år 1997, utgiftsområde 14 Arbetsmarknad

och arbetsliv, Arbetsmarknadsutskottet 1996/97:AU1

Bilaga till generationsutredningen, Behrenz, Delander, Nyberg

SOU 1994: 77

Culture shift in advanced industrial society, Inglehart R, Princeton University Press, 1990: 484

Den nya gymnasieskolan hur går det SOU 1996: 1

Den nya gymnasieskolan steg för steg SOU 1997:1

Den sociala ekonomins bidrag till lokal sysselsättning en

forskningsrapport, Hans Westlund och Stig Westerdahl, Kooperativa

Institutet och Institutet for social ekonomi, 1997

Det nya klass-samhället, Israel och Hermansson, 1996

En allmän och sammanhållen arbetslöshetsförsäkring, SOU 1996:51

Unga och arbete 3

En arbetsrätt för ökad tillväxt, regeringens proposition 1996/97:16

En arbetsrätt för ökad tillväxt, Arbetsmarknadsutskottets betänkande 1996/97:AU4

Effekter av anställningsskydd, bilaga SOU 1993:32

Erfarenheter lönesubventioner i Europa, D. Anxo, EFA 1994

From School to Work in the Nordic Countries, Red. Wadensjö 1995

Från arbetskraftsbrist till ungdomsarbetslöshet, Börjeson M, 1993

Förtidspension arbetsmarknadspolitisk ventil SOU 1994:

- en 148

Hur kan vi minska ungdomsarbetslösheten Jan Edgren, Svenska

arbetsgivareforeningen, 1995

Hur söker arbetslösa ungdomar jobb SOU 1996: 34

l entreprenörskapets tecken, Närings- och handelsdepartementet,

Ds 1997:3

Inställning till olika kontraktsformer, Svenska

arbetsgivareföreningen, 1997

Inträdet på arbetsmarknaden, SCB 1996

Kan man kommunicera om det som inte kan förutses Gunilla

Jarlbro i Qigamlggkm, Holmberg och Weibull red., 1995

Kommunernas för arbetslösa ungdomar till 20 år,

ansvar upp

Ungdomsstyrelsens utredningar 1996

Unga och arbete Kommunernas ansvar för ungdomar t.0.m juni det år de fyller 20 år, Liljegren, AMS Vin 1996:5

Kooperativa möjligheter i storstadsområden exempel,

erfarenheter och förslag till åtgärder, SOU 1996:54

Krokig väg till vuxen, Ungdomsstyrelsen, 1996

Långsiktiga effekter av arbetsmarknadspolitiska åtgärder för

ungdomar, Blomskog och Schröder, SOFI, 1996

Långtidsutredningen, SOU 1995: 4

Mega-Byte, Ungdomens IT-råd, SOU 1996:181

Nya regler för bostadsbidrag, regeringens proposition 1995/96:186

Nya regler för bostadsbidrag, Bostadsutskottets betänkande 1995/96:BoU11 Nya villkor för ekonomi och politik, Bilagedel SOU 1993:16

Om ungdomars syn på arbete, Arbetslivsinstitutet, 1988

Samarbetsavtal rapport av 1995 års Arbetsrättskommission, 1996 Sammanhållet studiestöd, SOU 1996: 90

Självanställningen en kompletterande företagsform för

anställningslösas förvärvsarbete, Persson B, 1996 Sorteringen i skolan, Eriksson och Jonsson, 1994 Springpojkar och språngbrädor. Om orsaker till och åtgärder mot

ungdomars arbetslöshet, Schröder 1991

Sveriges Framtida befolkning, SCB Demografisk rapport 1991:1 Towards Flexible Organisations, NUTEK B1996:6

Unga och arbete 5

Undanträngningseffekter, Riksdagens Revisorer, Rapport

1996/97:2

Ungas på arbete, Arnell-Gustafsson U, Arbetslivscentrum,

syn 1988

Ungdomars erfarenheter industriarbete, Leijon och Crona,

av SIFO/SAFO skriftserie 1986

Ungdomars etablering på arbetsmarknaden, Jörgen Olsson,

Stockholm 1990

Ungdomars välfärd och värderingar, SOU 1994:73

Ungdomars på industriarbete i tre industriföretag, Mattsson

syn

Industriförbundet, 1989

Ungdomsarbetslöshet, välfärd och livsstil, Carle 1992

Ungdomsarbetslösheten i de nordiska länderna, Tema Nord 1994:557

Ungdomars arbetsmarknad, LO:s program mot arbetslösheten, 1994

Ungdomars delaktighet och ledarnas roll utvärdering av tio

- en

ungdomsprojekt, Staffan Höjer, Ungdomsstyrelsen, 1996

Ungdomspraktikens implementering, Nils-Eric Hallström, EFA,

Ungdomstid, årsbok om ungdom, 1989-1995, Statens

Ungdomsråd/Ungdomsstyrelsen

Utlandsrapport från Sveriges tekniska attachéer,

Utrikesdepartementet, 96 02

Unga och arbete Utsikt mot framtidens regioner, SOU 1992:61 bil.1

Utvärdering av det generella och riktade anställningsstödet,

EFA, 1996 Vad tycker du Ett diskussionsunderlag om mål för den framtida

ungdomspolitiken, Ungdomspolitiska kommittén, Inrikesdepartementet, 1996

Vem ska göra jobben Torsten Madsén red., Lund 1988

Värderingar och förhållningssätt till arbete bland ungdomar i

Sverige, Gamberale, Sconfienza och Hagström, Arbetslivsinstitutet,

1996: 19

1997 Statens offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

gymnasieskolan för U. 32.Följdlagstiftningtill miljöbalken.M. Den nya - steg steg. . 33.Att lära övergränser.Enstudie 0ECD:s Inkomstskattelag,dell-Ill. Fi. av . förvaltningspolitiskasamarbete.Fi. Fastighetsdataregister.Ju. . Övervakning miljön. M. Förbättradmiljöinformation. M. 34. av . 35. Ny kursitrafikpolitiken + bilagor. K. Aktivt lönebidrag.Ett effektivarestodför . 36.Bekämpande penningtvätt.Fi. arbetshandikappade.A. av trañk- ochfordonsfrågor.K. 37. Ett teknisktforskningsinstituti Göteborg.U. Länsstyrelsernaroll i Byrakratin i backspegeln.Femtioår avförändring 38.Myndigheteller marknad. . Statsförvalmingensolikaverksamhetsformer.Fi. på sexförvaltningsområden.Fi. ochungdomarspsykiskahälsa.S. 39.lntegritet Offentlighet Informationsteknik.Ju. Rösterom barns . 40. Ungaoch arbete.ln. Flexibelförvaltning. Förändringochverksam- . hetsanpassningav statsförvaltningens struktur. Fi. 10.Ansvaretför valutapolitiken.Fi. 11.Skatter,miljö ochsysselsättning.Fi. 12.IT-problem inför 2000-skiftet.Referatoch slutsatserfrånenhearinganordnadav lT-kommissionenden 18december. IT-kommissionensrapportl/97. K. 13.Regionpolitikför helaSverige.N. 14.11 i kulturenstjänst.Ku. 15.Detsvårasamspelet.Resultatstyrningensframväxt ochproblematik.Fi. 16.Att utvecklaindustriforskningsinstituten.N. 17.Skatter,tjänsterochsysselsättning. + Bilagor. Fi. l8.Granskning av granskning. Denstatligarevisioneni SverigeochDanmark.Fi. 19.Bättreinformationomkonsumentpriser.ln. 20.Konkurrenslagen1993-1996.N. 21.Växai lärande.Förslagtill läroplanför barnoch unga6-16år. U. 22.Aktiebolagetskapital. Ju. 23. Digital demokr@ti.Ett seminariumomTeknik, demokratioch delaktighetden8november1996 anordnatav Folkomrösmingsutredningen,lTkommissionenoch Kommunikationsforskningsberedningen.IT-kommissionensrapport2/97 K. . 24.Välfärd i verkligheten Pengarräckerinte. - 25.Svensk EU-fat. Jo. mat - 26.EUzsjordbrukspolitik och denglobalalivsmedelsförsörjningen.Jo. 27.Kontroll ReavinstVärdepapper.Fi. 28.1 demokratinstjänst.Statstjänstemannensroll och vårtoffentligaetos.Fi. 29.Barnpomograñfrågan. Innchavskriminaliseringm.m. Ju. 30.Europaoch staten.Europeiseringensbetydelseför svenskstatsförvalming.Fi. 31 Kristallkulan trettonrösteromframtiden. . lT-kommissionensrapport3/97 K. .

Statens 1997

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Utbildningsdepartementet

Fastighetsdataregister.3 Dennya gymnasieskolan stegför steg.l

- Aktiebolagetskapital. 22 Växa i lärande.Förslagtill läroplanför barn och Barnpornografifrågan. unga6-16 år. 21 Innehavslniminaliseringm.m. 29 Ett tekniskt forskningsinstituti Göteborg.37 Integritet Offentlighet informationsteknik. 39

Jordbruksdepartementet Socialdepartementet

Svensk EU-fat. 25

mat - Rösterombarnsoch ungdomarspsykiskahälsa. 8 EU:s jordbntkspolitik och denglobalalivsmedels- Välfärd i verkligheten Pengarräcker inte. 24 försörjningen. 26

Kommunikationsdepartementet Arbetsmarknadsdepartementet

Länsstyrelsens roll i trañk- och fordonsfrågor.6 Aktivt lönebidrag.Ett effektivarestöd för lT-probleminför ZOOO-skiftet.Referatoch slutsatser arbetshandikappade.5 frånenhearinganordnadav IT-kommissionenden 18december.lT-kommissionensrapport l/97. 12 Kulturdepartementet Digital demokr@ti.Ett seminariumomTeknik, rr i kulturenstjänst. 14 demokratioch delaktighetden 8 november1996 anordnatavFolkomrösmingsutredningen,IT- Närings- och handelsdepartementet kommissionenoch Kommunikationsforsknings-

Regionpolitikför hela Sverige.13 beredningen.IT-kommissionensrapport2/97. 23

Att utveckla industriforskningsinstituten.16 Kristallkulan trettonrösterom framtiden.

- Konkurrenslagen1993-1996.20 IT-kommissionensrapport3/97. 31 Ny kurs i uañkpolitiken + bilagor. 35 Inrikesdepartementet

Bättre informationomkonsumentpriser.19

Finansdepartementet

Ungaoch arbete.40 Inkomstskattelag,del l-Ill. 2 Byråkratini backspegeln.Femtio år avförändringpå Miliödepartementet sexförvaltningsomraden.7

Förbättradmiljöinformation. 4 Flexibel förvalming. Förändringoch verksam-

Följdlagstifmingtill miljöbalken. 32 hetsanpassning statsförvalmingensstruktur. 9av Övervakning

avmiljön. 34 Ansvaretför valutapolitiken.10 Skatter.miljö och sysselsättning.11 Det svårasamspelet.Resultatstyrningensframvåxt och problematik. 15 Skatter,tjänsteroch sysselsättning. + Bilagor. 17 Granskningav granskning. Den statligarevisioneni Sverigeoch Danmark. 18 Kontroll ReavinstVärdepapper.27 l demokratinstjänst. Statstjânstemannensroll och vårt offentligaetos.28 Europaochstaten.Europeiseringensbetydelsefor svenskstatsförvaltning.30 Att lära över gränser.En studieav OECD:s förvaltningspolitiskasamarbete.33 Bekämpande penningtvätt.36av Myndigheteller marknad. Statsñrvaltningensolika verksamhetsformer.38