Den nya gymnasieskolan - steg för steg : delbetänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

-UTBILDNINGSDEPARTEMENTET % A % % % % % %

m

m

5% -

Statens offentliga utredningar

WW 1997:1

EM

Utbildningsdepartementet

Den

nya gymnasieskolan

för

steg steg

-

Delbetänkande av

Kommittén för gymnasieskolans utveckling

Stockholm 1997

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, pâ uppdrag av Regeringskansliets forvaltningskontor.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Orderfax: 08-690 91 91 Ordertel: 08-690 91 90

Svara på remiss. Hur och Varför. Statsrádsberedningen, 1993. En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall pâ remiss. - svara Broschyren kan beställas hos: Regeringskansliets förvaltningskontor Distributionscentralen 103 33 Stockholm Fax: 08-405 10 10 Telefon: 08-405 10 25

Illustration: Uggla och mus, Lasse Åberg

NORSTEDTS TRYCKERI AB ISBN 91-38-20456-8 Stockholm 1997 ISSN 0375-250x

Till statsrådet Ylva Johansson

Den 21 april 1994 bemyndigade regeringen det statsråd som har till uppgift att föredra ärenden om skola och vuxenutbildning att tillkalla en parlamentariskt sammansatt kommitté U94z02, bestående av högst nio ledamöter, med uppgift att följa utvecklingen i gymnasieskolan. Samtidigt fastställdes direktiv för kommittén dir. 1994:29. Genom beslut den 24 november 1994 fastställde regeringen tilläggsdirektiv för kommittén dir. 1994:128. Genom beslut den 21 april 1994 förordnades följande ledamöter: statssekreterare Odd Eiken, ordförande, sekreterare Iris Birath, riksdagsledamoten Jan Björkman, riksdagsledamoten Lotta Edholm, riksdagsledamoten Marianne Jönsson, riksdagsledamoten Stefan Kihlberg, riksdagsledamoten Ulf Melin, riksdagsledamoten Fanny Rizell och socionom Marie-Louise Rönnmark. Som sakkunniga förordnades generaldirektör Ulf P. Lundgren och departementsrådet Boo Sjögren samt som sekreterare kanslirådet Sonja Hjorth. Genom beslut den 7 oktober 1994 entledigades Odd Eiken från uppdraget som ordförande i kommittén. Genom beslut den 11 november 1994 entledigades Stefan Kihlberg och Fanny Rizell från sina uppdrag i kommittén fr.o.m. den 8 oktober 1994. Riksdagsledamoten Jan Björkman förordnades som ordförande fr.o.m. den ll november 1994 samt riksdagsledamoten Inger Davidson och riksdagsledamoten Gunnar Goude som ledamöter i kommittén. Genom beslut den 2 december 1994 entledigades Iris Birath och

förordnades riksdagsledamoten Britt-Marie Danestig-Olofsson som leda-

mot. Genom beslut den 13 april 1995 entledigades Lotta Edholm och förordnades f.d. riksdagsledamoten Christer Lindblom som ledamot fr.o.m. den 3 april 1995. Förbundssekreteraren Peter Holmberg förordnades som sakkunnig i komittén genom beslut den 1 juni 1995. Genom beslut den 23 augusti 1995 entledigades Boo Sjögren fr.o.m. den l juli 1995 och förordnades departementsrådet Eva Edström-Fors som sakkunnig fr.o.m. den l september 1995.

Genom beslut den 14 februari 1996 entledigades Inger Davidson och Christer Lindblom och förordnades Ulla-Britt Hagström och Rolf Nordanskog som ledamöter fr.o.m den 15 februari 1996. F. avdelningsdirektören David Englund har biträtt sekretariatet sedan den 31 oktober 1995. Kommittén har valt namnet Kommittén för gymnasieskolans utveckling. Enligt direktiven skall kommittén verksam till och med juni vara 1997 och årligen redovisa sina bedömningar till regeringen. Kommittén har i enlighet med direktiven dragit nytta det underlag kommit av som fram genom arbetet i Skolverket. Kommittén har dessutom utnyttjat rapporter från Svenska Kommunförbundet, forskare, kommuner och organisationer. Närmare redovisning det underlag kommittén använt av finns i de olika kapitlen av betänkandet. Kommittén har dessutom fått underlag för sina bedömningar vid studiebesök och vid föredragningar infor kommittén samt vid seminarier som kommittén organiserat. Kommittén får härmed överlämna sitt andra delbetänkande. Som bilagor har fogats tre uppsatser som är sammanfattningar av inledningar vid ett seminarium hur förändring kommer till stånd i organisaom en tion. Författarna ansvarar själva för respektive uppsats.

Stockholm i december 1996

Jan Björkman

Britt-Marie Danestig-Olofsson Gunnar Goude

Ulla-Britt Hagström Marianne Jönsson

Ulf Melin Rolf Nordanskog

Marie-Louise Rönnm ark

/Sonja Hjorth

David Englund

SOU 1996:164

Innehållsförteckning

Sammanfattning 9 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Kommitténs arbete 21 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Elevernas möjlighet att välja 25 . . . . . . . . . . . . . . . . 3.1 Kommitténs uppdrag 25 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.2 Två olika planeringssystem 25 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.3 Förändringar andelen elever på olika av studievägar 1990-1995 27 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.3.1 Stora förändringar 27 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.3.2 Nya och avvecklade studievägar 28 . . . . . . . . . . . . . . .

3.3.3 Några jämförbara yrkesutbildningsområden 28

. . . . . . . 3.3.4 Andra utbildningsområden 29 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.3.5 Kommitténs synpunkter 31 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.4 Behovet information 32 av . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.5 Att söka till gymnasieskolan 33 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.6 Att välja 35 program . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.7 Att välja 37 gren . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.8 Preliminär statistik för 1996 41 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.9 Att välja kurser 42 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.10 Att välja ämnen eller kurser inom

det individuella valet 45 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.11 Kommitténs sammanfattande slutsatser 46 . . . . . . . . . .

Gymnasieskolor på orter 47 nya . . . . . . . . . . . . . . . . 4.1 Inledning 47 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.2 Kommitténs faktaunderlag 48 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.3 Antalet kommuner med gymnasieskola 48 . . . . . . . . . . 4.4 Motiv for inrättande gymnasieskola 49 av . . . . . . . . . . 4.5 Utbildningsutbud 50 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.6 Lokalsituation 51 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.7 Personalsituation 52 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.8 Kostnader för etablering gymnasieskola 52 av . . . . . . . 4.9 Kommitténs kommentarer 55 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.10 Kommitténs slutsatser 57 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

5 Jämställdheten i den nya gymnasieskolan 59 . . . . . . . 5.1 Utgångspunkter 59 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.2 Tillgång till gymnasial utbildning 60 . . . . . . . . . . . . . . 5.3 Olika val av studieinriktning 61 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.4 Förebilder i skolan 66 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.5 Flickor och pojkar i klassrummet 68 . . . . . . . . . . . . . . 5.6 Flickors och pojkars resultat 70 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.6.1 Studieresultat 70 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.6.2 Avbrott 72 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.7 Sexuella trakasserier och deras betydelse för

skolgången 73 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.8 Att främja jämställdhet 75 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.9 Kommitténs slutsatser 76 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

6 Yrkesutbildning i gymnasieskola och

arbetsliv 81 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.1 Inledning 81 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.2 Arbetsplatsförlagd utbildning APU 81 . . . . . . . . . . . .

6.3 Fristående gymnasieskolor med företagsanknytning 84

. 6.4 Lärlingsutbildningen i vårt land 85 . . . . . . . . . . . . . . . 6.4.1 Definitioner och begrepp 85 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.4.2 Historisk återblick 87 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.4.3 Den gymnasiala lärlingsutbildningens

nuvarande omfattning 91 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.4.4 Arbetsmarknadspolitiska kommittén 92 . . . . . . . . . . . . 6.5 Internationell översikt 92 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

6.6 Yrkesutbildningens problem och möjligheter 95

. . . . . . 6.6.1 Direktiven 95 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.6.2 Arbetsplatsförlagd utbildning APU 95 . . . . . . . . . . . . 6.6.3 Gymnasial lärlingsutbildning 97 . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.6.4 Kvalitetssäkring i yrkesutbildningen 99 . . . . . . . . . . . .

7 Det nya betygssystemet 101 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.1 Inledning 101 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.2 Skillnader mellan det gamla och det nya

betygssystemet 102 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.3 Införandet av det betygssystemet 103 nya . . . . . . . . . . 7.4 Lärares och elevers inställning till det nya

betygssystemet 105 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.5 Kritiken mot det betygssystemet 107 nya . . . . . . . . . . . 7.5.1 Betygskriteriema 109 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.5.2 Antalet betygssteg 111 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

SOU 1996:164

7.5.3 Icke godkänd respektive Godkänd 114 . . . . . . . . . . . . . 7.6 Kraven i grundskolan och gymnasieskolan ll7 . . . . . . . 7.7 Konsekvenserna mål- och resultatstymingen av på betygen ll7 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.8 Kommitténs slutsatser 118 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Når gymnasieskolan målet 121 . . . . . . . . . . . . . . . . 8.1 Vad är intentionerna med den gymnasieskolan 121 nya 8.2 Betyg mått på måluppfyllelse 122 som . . . . . . . . . . . . 8.3 Elevernas förutsättningar for gymnasiestudier 126 . . . . . 8.4 Vad kan gymnasieskolan göra 128 . . . . . . . . . . . . . . . 8.4.1 Elevers inflytande på studierna och på studietakten 129

8.4.2 Lärares samverkan 130 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8.4.3 Lärare som tar elevernas behov av kunskaper som

utgångspunkt for sin undervisning 131 . . . . . . . . . . . . . 8.4.4 Elevers uppfattning om undervisningen 132 . . . . . . . . . 8.4.5 Kommitténs kommentarer 134 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8.5 Kommitténs slutsatser 135 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Bilagor

Bilaga Samverkan mellan kärnämnen och karaktärsämnen

i gymnasieskolan

Katarina Sörensson 137 av . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Bilaga Förändringsstrategiers effektivitet

implikationer for gymnasiereformen

av Flemming Norrgren och Sofia Börjesson 147 . . . . . . Bilaga Rektor förändringsledare för engagerade lärare som av Kenneth Holmstedt 165 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Sammanfattning

Kommittén har tillsatts för att följa utvecklingen i gymnasieskolan. Detta är kommitténs andra delbetänkande. I sitt slutbetänkande sommaren 1997 kommer kommittén att sammanfatta sina bedömningar av gymnasieskolan inom alla de områden som kommittén enligt regeringens direktiv skall följa. Den första årskull elever, som fått hela sin undervisning enligt den nya läroplanen, de nya programmålen, de nya kursplanerna och det nya betygssystemet, går ut gymnasieskolan i juni 1997, dvs. samtidigt som kommittén enligt direktiven skall avsluta sitt arbete. Gymnasieskolan befinner sig i en intensiv utvecklingsfas, som påverkar förutsättningarna för skolledares och lärares arbete och elevernas syn på sin gymnasieutbildning. Det påverkar också kommitténs möjligheter att göra en slutgiltig bedömning av gymnasieskolan om en sådan någonsin låter sig göras. Den allmänna debatten om gymnasieskolan handlar om elevernas betyg i kärnämnen. Koncentrationen uppmärksamheten till kärnämnenainneav bär att man har en väl förenklad syn på den gymnasiala utbildningen. För elever på program med yrkesämnen är kämämnena inte fullt 30 % av utbildningen. Gymnasieskolans undervisning iyrkesämnen och elevernas bildning till självständiga, ansvarsfulla och kreativa individer har enligt kommitténs mening fått för lite uppmärksamhet hittills i debatten. Gymnasiereformen innebär den största förändringen av den frivilliga skolan som någonsin gjorts i Sverige. Den nya gymnasieskolan beskrivs oftast i massmedia som en skola i kris. Kommittén är medveten om att det finns problem och osäkerhet men skolledare och lärare sökeri skolans vardagsarbete vägar for att bemästra svårigheterna. Oftast förutsätter lösningarna ett förändrat arbetssätt, som på ett bättre sätt tar sin utgångspunkt i elevernas erfarenheter och behov av kunskaper. Kommittén har del uppmärksamhet frågan hur förändring ägnat en kommer till stånd på en arbetsplats. Som bilagor i betänkandet fogas tre uppsatser av inledare vid ett internt seminarium i kommittén. Författarna svarar älva för respektive uppsats.

10 Sammanfattning

Elevernas möjlighet att välja

Kommittén skall enligt direktiven granska i vilken utsträckning eleverna får sina utbildningsval tillgodosedda.

Kommittén har granskat fem olika slags val:

l att söka till gymnasieskolan

2 att välja program 3 att välja gren 4 att välja kurser 5 att välja ämnen/kurser inom det individuella valet.

En vanlig uppfattning är att eleverna i gymnasieskolan har en författningsenlig rätt att få sina önskemål tillgodosedda i alla de nämnda valen. Enligt skollagen och gymnasieförordningen skall kommunemaplanera med hänsyn till elevernas val och Detta innebär ingen av program gren. ovillkorlig rätt för eleverna att få sina val tillgodosedda. Kommittén har dock funnit att kommunerna i relativt stor utsträckning försöker tillgodose elevernas val av bl.a. program. Med hänsyn till den stora betydelse intresset har för elevernas studieframgångar understryker kommittén vikten av att kommunerna anstränger sig att tillgodose elevernas val. Kommittén framhåller att det är angeläget att eleverna inför sina val till gymnasieskolan får en såfullständig information som möjligt om vilka utbildningar de har rätt att söka, såväl som anordnas inom program kommunen och samverkansområdet som övriga program. Nästan alla grundskoleelever 98 % fortsätter i gymnasieskolan. En

stor del av dessa ca 72 % kom hösten 1995 in på sitt förstahandsval.

Andelen förstahandssökande varierar från program till program. Kommittén att bör kontinuerligt uppmärksamma program som har en låg anser man andel förstahandssökande. Av de 16 nationella programmen är 12 indelade i grenari årskurserna 2 och På vissa har någon eller några av grenarna en mycket program låg andel elever. Enligt kommittén bör det göras en översyn av dessa program för att undersöka om det finns möjlighet att ersätta en lågfrekvent gren med valbara kurser inom en mera frekvent gren på samma program. Kommittén anser det vidare vara angeläget att kommunerna försöker dimensionera grenarna med hänsyn till elevernas önskemål. Vad gäller elevernas val kurser har kommittén konstaterat att antalet av valbara kurser varierar starkt från program till program. Vid en ev. kommande översyn bör enligt kommitténs mening eleverav programmen

Sammanfattning ll

nas utrymme för val av kurser på Naturvetenskapsprogrammet och Samhällsvetenskapsprogrammet uppmärksammas. Kommittén stöder också ett förslag att kommunerna skall bli skyldiga att sträva efter att tillgodose elevernas val kurs. För att eleverna skall av få ökat inflytande över valet kurser krävs ett fortsatt utvecklingsarbete av i kommunerna och ett erfarenhetsutbyte mellan kommunerna.

Gymnasieskola på orter nya

Kommittén skall enligt direktiven följa effekterna utbyggnaden av av gymnasieskolan på orter. Kommunerna har haft rätt att älva besluta nya om inrättande gymnasieskola sedan den l juni 1993. av 39 kommuner har inrättat gymnasieskola. Antalet i de program nya gymnasieskolorna varierar mellan ett och nio och antalet elever mellan 12 och 605. De kommuner inrättat gymnasieskola kan uppvisa många positisom va effekter. Om bortser från kostnademai samband med etableringen man är kostnaderna för de nya gymnasieskolorna inte mycket högre än för de gamla skolorna och dessa högre kostnader måste andra vägas mot fördelar av att en kommun har gymnasieskola. De gymnasieskoloren nya na har haft lätt att rekrytera behöriga lärare. Kommunerna strävar efter att skapa heltidstjänster. Detta kan få till följd att lärarna inte har utbildning i alla ämnen de undervisar Eleverna i början känt som som sig tveksamma till den skolan är mycket positiva när de går där. Det nya mindre urvalet och kurser uppvägs mängd andra faktorer av grenar av en som trivsel, kortare restider och möjlighet att delta i hemortens sociala liv. De gamla gymnasieskolor som tappat elevunderlag till de nya gymnasieortema har oftast kunnat kompensera detta på olika sätt, bl.a. genom att den reformerade gymnasieskolan är treårig. Det finns dock kommuner som fått problem genom det minskade elevunderlaget. Kommittén menar att vissa sådana effekter inte kan undvikas. En viktig fråga är om det samlade utbudet utbildningsaltemativ av blir lidande genom att gymnasieskolan etableras på orter. Samhällsnya vetenskapsprogrammet har inrättats i alla gymnasieskolor och Naturnya vetenskapsprogrammet i de flesta. Industriprogrammet är det tredje vanligaste programmet i de gymnasieskolorna. Utbyggnaden de båda nya av sistnämnda är önskvärd utveckling. Kommittén har inte programmen en underlag för att bedöma de samlade effekterna på utbudet övriga utbildav

12 Sammanfattning

ningsaltemativ. Däremot har kommittén sett exempel på att grenar inom vid gamla gymnasieskolor harmåst läggas ned då elevunderlaget program minskat nyetablering på närliggande ort. genom en Kommittén att det är angeläget att kommunerna inom en region menar finner form att samråda sitt utbildningsutbud så att inte effekterna om blir att utbudet utbildningsaltemativ minskar konkurrens om av genom elever mellan orterna. Enligt kommitténs bedömning behöver effekterna av att ett antal gymnasieskolor tillkommit följ ytterligare, t.ex. i vad mån utbudet av as utbildningsaltemativ inom regioner och i riket påverkas.

Jämställdheten i den nya gymnasieskolan

J äm ställdhetsarbetet har länge haft mål att få jämn könsfördelning som en inom olika utbildningar och yrken. När den nya gymnasieskolans program presenterades för riksdagen framhöll den dåvarande skolministem att de skulle attrahera både flickor och pojkar. Av den statistik nya programmen kommittén redovisar framgår att det fortfarande är många utbildningsimiktningar intresserar könen i avsevärt högre grad än det andra. som ett av Det har således inte skett några större förändringar i flickomas och pojkarnas val utbildningsinriktning sedan mitten l970-talet. Undanav av tagen är Barn- och fritidsprogrammet samt Omvårdnadsprogrammet som har 25 respektive 15 % pojkar. Med hänsyn till betydelsen att bam och ungdom har både manliga av och kvinnliga förebilder då de det positivt det också finns växer upp är att män på dagis även det är lång väg till en jämn könsfördelnumera - om ning. Å andra sidan håller skolan på att alltmer bli arbetsplats för en kvinnor. Två tredjedelar är kvinnor och elever desto fler kvinnor. yngre Skolledaryrket håller dock på att bli ett könsmässigt jämnt fördelat yrke efter att förr ha varit manligt dominerat. Kommittén är övertygad att det är en fördel med både manliga om och kvinnliga anställda inom olika delar arbetslivet. Kvinnor och män av har olika erfarenheter och prioriteringar. De diskussioner detta föranleder på arbetsplats kan bidra till att verksamheten utvecklas. Slutsatsen blir en jämnare könsfördelning inom olika utbildningar i gymnasieskolan att en är önskvärd. Det är fördel också för eleverna att under studietiden ha en både manliga och kvinnliga studiekarnrater. Arbetsformema i skolan påverkar flickor och pojkar olika. Flickor och pojkar uppträder på olika sätt i skolan och blir också behandlade olika. Flickor har bättre betyg och pojkar har bättre resultat på Flickor prov. och pojkar har olika inställning till hur bra undervisningen är i olika

SOU 1997 Sammanfattning 13

ämnen. Det finns inga skillnader mellan flickor och pojkar när det gäller totala andelen studieavbrott i gymnasieskolan. Däremot lämnar en betydligt större andel flickorna program som har få flickor. Detsamma gäller av inte pojkar på med få pojkar. Flickorna på mansdominerade program utbildningar saknar stöd framför allt från lärarna. Pojkarna på flickdominerade utbildningar har inte samma erfarenhet. Sexuella trakasserier förekommer i skolan. Det är oftast flickor som drabbas det förekommer också att pojkar blir det. Flickor drabbas men oftare trakasserier i klasser med liten andel flickor. Det finns lärare av en utsätter eleverna för sexuella trakasserier det är betydligt vanlisom men att det är elever som trakasserar sina kamrater. Elever reagerar gare hårdare på lärares trakasserier. De utsatta upplever sexuella trakasserier

ett uttryck för makt. 10 % av flickorna uppger att deras studier

som påverkats negativt sexuella trakasserier, 3,2 % att deras val av utbildav

ning påverkats. Kommittén framhåller vikten av att frågor om sexuella

. trakasserier liksom mobbning och hot andra slag diskuteras i skolan av både som ett led i skolans fostran och som ett stöd for dem som blivit utsatta. Skollagen ålägger alla som verkar i skolan, dvs. skolledning, lärare och annan personal, att främja jämställdhet. Enligt läroplanen hör jämställdhet mellan kvinnor och män till de värden som skolan skall gestalta och förmedla. Det viktigaste målet for skolans jämställdhetsarbete är enligt kommittén att undervisningen till innehåll och uppläggning skall spegla både manliga och kvinnliga perspektiv. Det gäller således inte att undervisa om jämställdhet utan med jämställdhet. Numera sätter man inte likhetstecken mellan likvärdig och likadan. För att två elever skall få en likvärdig utbildning kan den ena behöva mera stöd. Detta synsätt är accepterat i dag. Nu pågår arbetet med att avskaffa likhetstecknet mellan jämställd/lika mycket värd och likadan, på att göra jämställdhet till en pedagogisk fråga. Lärares förhållningssätt gentemot eleverna är av utomordentligt stor betydelse för elevernas beredskap att lära. Kommittén framhåller också vikten att lärarutbildningen ger de blivande lärarna kunskaper om av skillnaderna i hur flickor och pojkar lär. Detta är ett angeläget utvecklingsområde också för redan anställda lärare antingen i form av fortbildning eller hellre som utvecklingsprojekt tillsammans med andra personal- - kategorier i skolan .och med eleverna.

14 Sammanfattning

Yrkesutbildning i gymnasieskola och arbetsliv

Kommittén skall följa hur den arbetsplatsförlagda utbildningens omfattning och kvalitet upprätthålls och hur lärlingsutbildningen utvecklas genom samverkan mellan å ena sidan kommuner och å andra sidan företag, organisationer och offentliga arbetsgivare. Kommittén konstaterar att den nuvarande konstruktionen av program med yrkesämnen, som har kärnämnen och en viss del undervisningen av i yrkesämnen arbetsplatsförlagd APU, huvudmodell för den är en gymnasiala yrkesutbildningen. Såväl skolorna som eleverna anser att APU är ett värdefullt medel för att nå utbildningsmålen. Det finns skillnader i olika branschers förmåga att tillgodose omfattningen av APU, vilket kommittén redovisade redan i förra betänkandet. Skillnaderna består. Enligt kommitténs uppfattning är omfattningen av APU:n en fråga som bör fortgående följas. Det finns ingenting som hindrar att all utbildning i yrkesämnen förläggs till arbetsplatser i form av APU. De flesta synes dock uppfatta minimigränsen om 15 veckor av den totala utbildningstiden såsom en absolut gräns. Kommittén, som anser att utbildning på arbetsplats är avgörande för yrkesutbildningens kvalitet, menar att minimigränsen 15 veckor på sikt bör höjas. Flera undersökningar visar att kvaliteten på APU:n är beroende av en effektiv samverkan mellan gymnasieskolan och arbetslivet. Det finns stora skillnader mellan kommunerna i detta avseende. Eleverna på de flesta att samverkansm ålet nås i ganska program anser liten grad. Det finns enligt kommittén goda möjligheter till förbättring och vidareutveckling utbildningen i med yrkesämnen. av programmen Kommittén nämner särskilt samverkan mellan skola och arbetsliv och utbildningen lärare i yrkesämnen. av Kommittén ställer sig bakom det förslag som arbetsgruppen för ökad

rekrytering till gymnasieskolans industriprogram lagt försök med lokala

om styrelser för gymnasieskolan med företrädare för arbetsgivare och arbetstagare. Kommittén anser att detta skulle kunna bidra till en närmare anknytning mellan arbetslivet och gymnasieskolan och medföra förbätten ring av kvaliteten i all gymnasieutbildning. Lärlingsutbildningen, som har anor från 1300-talet, för nu en tynande tillvaro i Sverige. Förra hösten fanns 25 elever i gymnasial lärlingsutbildning -i alla tre årskurserna. Statistiken visar också att ytterst få genomgår alla tre åren. Hösten 1995 fanns 3 lärlingar årskurs Kommittén har funnit flera orsaker till att den gymnasiala lärlingsutbildningen inte fungerar enligt intentionerna.

Sammanfattning 15

Ett problem är det delade huvudmannaskapet, som innebär att skolan ansvarar för kämämnesundervisningen och arbetslivet för yrkesämnena. Varken skolan eller arbetslivet känner något ansvar for den gymnasiala lärlingsutbildningen. Ingen informerar att den finns och det är föga om känt att den finns. Lärlingsutbildningen är inte sökbar och kan därmed falla utanför ramen för syo-informationen. Arbetsgivarna prioriterar som regel APU framför gymnasial lärlingsutbildning. Det beror ofta på att arbetslivet inte känner till att gymnasial lärlingsutbildning finns. I APU:n är ungdomarna fortfarande elever i gymnasieskolan. I den gymnasiala lärlingsutbildningen är lärlingen anställd hos arbetsgivaren. Till skillnad från vissa andra länder finns ingen särskild lagstiftning anställningsom villkor för lärlingar utan det är den reguljära lagen anställningsskydd om som gäller. Dessutom tillkommer schematekniska problem. Det är svårt för en skola att placera lektioner i kärnämnena så att de för lärlingen och passar lärlingarna är för få för att bilda med eget schema. egna grupper Vid en hearing kommittén haft med företrädare för arbetsmarknadens parter framkom att arbetsgivarna i Sverige förutsätter att de skall som anställas har gått igenom fullständig utbildning ien gymnasieskola bekostad av samhället. En utveckling den gymnasiala lärlingsutbildningen av kräver generellt stora insatser arbetslivet. I länder har stor av som en omfattning lärlingsutbildning gör företagen stora ekonomiska åtaganden. av Kommittén, som hari uppdrag att följautvecklingen igymnasieskolan, konstaterar att den gymnasiala lärlingsutbildningen på grund rad av en formella svårigheter inte fått en sådan omfattning att den f.n. kan bli föremål för en meningsfull utvärdering. Kommittén det önskvärt att det i Sverige införs någon form anser av kvalitetssäkring såväl yrkesutbildningen i gymnasieskolan den av som gymnasiala lärlingsutbildningen. En sådan bör ta fasta på bredden i en yrkesutbildning i Sverige. En kvalitetssäkring skulle också kunna höja yrkesutbildningens status. Yrkesutbildningen i vårt land bör kunna utvecklas positivt genom att uppmärksamheten inriktas mot utbildningens mer kvalitet än dess organisation.

Det nya betygssystemet

Kommittén uppehåller sig här vid de betygen system. Kommittén nya som redovisar motiven för det betygssystemet, hur det infördes och skillnya naderna mellan det gamla betygssystemet och det systemet. Den nya viktigaste skillnaden är att det gamla betygssystemet jämförde elevernas kunskapsnivå med kunskapsnivån hos alla elever i riket, läste som samma

16 Sammanfattning SOU 1997: 1

ämne på samma linje samma år. I den nya gymnasieskolan jämförs inte elevernas kunskaper med andra elevers utan med kraven i kursplanerna. Skälet härför är att den gymnasieskolan är mål- och resultatstyrd. nya Det betygssystem et introducerades för drygt två år sedan och inte nya så många betyg har hunnit sättas. Det börjar dock komma fram uppgifter lärares och elevers på det betygssystemet. Många lärare om syn nya uppger att det varit jobbigt och svårt i början av det nya betygssystemet att de i efterhand arbetet positivt och utvecklande genom men ser som att det gett tillfälle till pedagogiska diskussioner. Lärarna har nu en övervägande positiv inställning till det nya betygssystemet. Också eleverna upplever det betygssystemet som bättre nya än det gamla. Både lärare och elever framför emellertid också kritik av vissa delar av betygssystemet. Betygskriteriema kritiseras för att vara alltför oprecisa samt för att det inte finns några kriterier för betygsnivån Mycket väl godkänd. Kommittén är medveten att det förhållandet att betygskriteriema skall preciom lokalt kan leda till olikheter i betygssättningen mellan skolor och seras kommuner. Det finns anledning att följa denna fråga, bl.a. genom att jämföra betyg och resultat i de centrala kursproven. Kommittén har viss förståelse för att lärare kan finna behov av tydlien gare vägledning vid betygssättningen. De lärare som anser att betygskriteriema är otydliga efterlyser regel stotfrelaterade kriterier. Det är som naturligt att det vid övergången från regelstyming till målstyming kan uppstå en viss osäkerhet vid tillämpningen av kursplaner som inte längre anger innehåll utan vilka kompetenser eleverna skall ha uppnått vid kursens slut. Diskussionerna kring betygssystemet tycks knyta an till de olikheter finns hos lärarna kunskapssyn, förståelse för målstyming som om och erfarenhet av olika elevgrupper. Arbetet med att precisera lokala kriterier har bevisligen inneburit fruktbara pedagogiska diskussioner. Det går dock inte ännu att bevisa i vad mån dessa också påverkat lärares pedagogiska arbete. En vanlig kritik från både elever och lärare är att antalet betygssteg är färre i det nya än i det gamla systemet. Framför allt menar man att betyget Godkänd omfattar alltför i kunskaper från knappt stort spann - Godkänd till nästan Väl godkänd. Dessutom anser eleverna att det ärpraktisk taget omöjligt att få Mycket väl godkänd. Med hänsyn till den statistik över betygssättningen våren 1996 som kommittén redovisar, 10,2 % MVG, finns det inte fog för denna uppfattning. Även jämförelser mellan det gamla och det betygssystemet om nya är mycket vanskliga att göra redovisar kommittén ändock en sådan i betänkandet. Andelen lägsta och högsta betyg skiljer sig inte påtagligt och inte

Sammanfattning 17

heller de mittersta betygen med den skillnaden att det gamla betygs- systemet innehöll tre steg och det nya endast två. Koncentrationen till något eller några betygssteg blir dock tydligare om man betraktar betygen per program. Det tredje inslaget i det betygssystemet som kritiseras är betygsnya steget Icke godkänd. Lärare tycker det är ett moraliskt dilemma att sätta detta betyg, i synnerhet på elever som arbetat hårt. Det gamla betygssystemets konstruktion innebar att mindre goda resultat "doldes". Kommittén påpekar att systemet med gymnasiepoäng har tillkommit för att elever behöver undervisning för att nå Godkändnivån som mer skall kunna få det. Kommittén betonar att kommuner och skolledning har ett stort för att eleverna når minst den kunskapsnivå som ansvar motsvarar betyget Godkänd. Ansvaret är således inte bara lärarens. Elevernas rätt till undervisning hör till förutsättningarna för gymnasiemer reformens förverkligande.

Når gymnasieskolan målet

Motiven för gymnasiereformen står att finna i förändringar på arbetsmarknaden, i samhällslivet och i människors levnadsvillkor och privatliv. Alla behöver goda kunskaper. Därför har alla ungdomar fått rätt till en i princip treårig gymnasial utbildning, som skall planeras med hänsyn till elevernas val, har del utbildningen på med yrkessom en av program ämnen förlagd till arbetsplatser och som innehåller en kärna av åtta allmänna ämnen. Dessa förändringar är de största som den frivilliga skolan i Sverige någonsin genomgått. Är gymnasieskolan framgångsrik i sitt arbete med att få ungdomarna att fullfölja sin utbildning med godkända resultat Den första kullen elever fått undervisning enligt den nya lärosom planen, med programmål och kursplaner och med det nya betygssystenya met går ut gymnasieskolan i juni 1997. Uppgifter om hur stor andel av eleverna fullföljt sin utbildning på tre och vilka betyg de har föresom ligger inte förrän i februari 1998. Det finns dock redan nu vissa indikationer på hur väl gymnasieskolan uppnår målen. Skolverket har samlat in uppgifter betyg satta i kämämnena våren 1996 på om tre av åtta Resultatet redovisas i betänkandet. Uppgifterna om betygen program. på vissa är djupt oroande. Har eleverna för dåliga förutsättningar program Är undervisningen inte anpassad till eleverna Har eleverna inte något intresse för dessa ämnen Hur är resultaten i karaktärsämneskursema Finns det skillnader mellan olika skolor och vad berori så fall skillnaderna på Kommittén försöker på dessa frågor. ge svar

18 Sammanfattning

Betygen är högst på Naturvetenskapsprogrammet och Samhällsvetenskapsprogrammet. Betygen är högre på Medieprogrammet och Estetiska programmet än på övriga program med yrkesämnen. Bland de åtta undersökta programmen är resultaten mest oroande på Fordonsprogrammet, därnäst på Industriprogrammet och därefterpå Byggprogrammet. Betygen på Bam- och fritidsprogrammet är också oroande i något mindre men grad. Dessa resultat avser de tre kämämnena Matematik störst andel Icke

godkänd, Engelska och Svenska minst andel Icke godkända de tre

av ämnena. Betygen på karaktärsämnena är högre. Kommittén har jämfört betygen i gymnasieskolans olika med program de betygsgenomsnitt eleverna hade när de slutade grundskolan. Det som visar sig att det finns en stor överensstämmelse mellan låga betyg från grundskolan och låga betyg i gymnasieskolan. Det finns också än - om inte i lika hög grad överensstämmelse med andelen avbrott, studie- - en uppehåll eller byte av studeväg. Kommittén har också granskat statistiken över hur stor andel av eleverna som sökt det i första hand de går på. På program som program med liten andel Icke godkänd i de undersökta ämnena har runt 90 % av eleverna sökt programmet i första hand. På flertalet med låga program betyg har eleverna i betydligt lägre utsträckning sökt programmet i första hand. Det finns t.o.m. elever där över huvud taget inte sökt till som programmet. Kommittén påpekar att det i dag är 98 % eleverna går vidare av som från grundskolan till gymnasieskolan, vilket kan jämföras med 79 % år 1979. Gymnasieskolans lärare står således infor en betydligt tuffare uppgift i dag än då gymnasieskolan var en urvalsskola. Det förutsätter att skolan anpassar sina arbetsformer också till de elevgrupper tidigare inte som gick vidare till gymnasieskolan. Det finns flera sätt att närma sig frågan vad gymnasieskolan kan göra för att hjälpa alla elever fram till fullständig gymnasial utbildning trots en att förutsättningarna inte är de bästa. Kommittén behandlar tre områden, elevernas inflytande på studierna och på studietakten, lärares samverkan och lärare tar elevernas behov kunskaper utgångspunkt för som av som sin undervisning. Kommittén redovisar också elevernas på undersyn visningen i olika ämnen. Kommittén vill betona att undervisningen hel årskull ungdomar av en är en viktig utmaning för alla lärare i gymnasieskolan. Lärarna har ställts inför uppgiften att genomföra denna ambitionshöjning, att ta emot alla ungdomar i en årskull, samtidigt som gymnasieskolans alla utbildningar ändras, läroplanen är ny, alla kursplaner är och betygssystemet är nya nytt. Den gamla regelstyrda skolan ersätts med mål- och resultatstyrd en skola, där lärarna tillsammans med eleverna själva skall bestämma om

Sammanfattning 19

innehållet i undervisningen. Det är en gigantisk uppgift, som ställermånga lärare inför ett nytt yrke. För andra lärare är den nya läroplanen och behovet av omprövning av arbetssätt en bekräftelse på det de redan tillämpar eller reflekterar över. Det är för enkelt att sätta likhetstecken mellan nytt sätt att arbeta och goda elevresultat. Men tendensen är den att elever som har lärare, som tar elevernas behov av kunskaper som utgångspunkt för arbetet, har bättre resultat. I kommitténs första betänkande redovisades några faktorer som är gemensamma för framgångsrika skolor. Rektor som ledare av den pedagogiskaverksamheten har strategisk betydelse för skolans utveckling. Av lika stor betydelse som skolledningen för att verksamheten skall utvecklas är att det i skolan finns förändringsagenter och att dessa får stöd i den rollen. Vi fann också att skolledare och lärare som tar elevernas behov som utgångspunkt deras behov av kunskaper och deras sociala situation oftare är beredda att ompröva sina arbetsmetoder och söka nya vägar för att nå målen. Skolledare och lärare som sätter läroplanen och programm ålen i förgrunden kan se på sitt arbete ur ett helhetsperspektiv. Den bild kommittén redovisade då har förstärkts av det kommittén har kunnat se under året som gått sedan det första betänkandet. Det kommittén redovisar om elevers studieresultat innebär att det fordras stora ansträngningar på många plan för att alla elever skall kunna slutföra sina gymnasiestudier med godkända betyg. Grundskolan har ett mycket stort ansvar för hur väl eleverna skall lyckas med sina fortsatta studier. Kommunerna bör ägna ännu större ansträngningar att dimensionera gymnasieskolan så att eleverna kan gå på den utbildning de har intresse för och att prioritera resurser så att elever som behöver mera stöd också mera undervisning. Tidsstymingen måste ersättas med målstyming läroplanen och kunskapsmålen skall vara rättesnöret i stället för timplanen. i Den stora utmaningen för alla, politiker, rektorer och lärare, är att skapa den önskan om förändring gör att undervisningen kan fånga in alla som elevers intresse för att lära.

2 Kommitténs arbete

Kommittén har tillsatts för att följa utvecklingen i gymnasieskolan. Enligt direktiven skall kommittén verksam t.o.m. juni 1997 och vara årligen rapportera sina bedömningar gymnasieskolan till regeringen. av

Kommitténs första betänkande, Den gymnasieskolan hur går det,

nya lämnades till regeringen i februari 1996. Detta är kommitténs andra del-

betänkande. I detta delbetänkande, Den gymnasieskolan steg för steg, benya handlar kommittén elevernas valmöjligheter i den gymnasieskolan, nya effekterna det inrättas gymnasieskola på orter, jämställdheten av att nya i gymnasieskolan, yrkesutbildning såväl inom nationella program som i gymnasial lärlingsutbildning, det betygssystemet samt frågan om nya gymnasieskolan når sina mål att alla ungdomar skall slutföra en gymnasial utbildning. Elevernas rätt till inflytande gäller alla delar av gymnasieskolans verksamhet och kommittén har därför valt att ta upp inflytandet i anslutning till varje fråga i stället för att behandla elevinflytande

separat fråga. som en I kommitténs slutbetänkande 1997 kommer kommittén att sommaren sammanfatta sina bedömningar gymnasieskolans utveckling inom om alla de områden kommittén skall följa enligt direktiven från regesom ringen. Kommittén har fått direktiv i två omgångar. I det första betänkandet finns direktiven i sin helhet intagna bilagor. Direktiven innebär att som kommittén skall följa

utvecklingen den kursutfonnade gymnasieskolan av effekterna utbyggnaden gymnasieskolan på nya orter av av i vilken utsträckning eleverna får sina utbildningsval tillgodo-

sedda i vilken utsträckning målet att alla ungdomar skall få fullstänen dig gymnasieutbildning nås

SOU l996:l. Kari beställas från Fritzes kundtjänst, lO6 47 Stockholm, fax 08-20 50 21, telefon 08-690 91 90.

22 Kommitténs arbete

effekterna av den höjda ambitionsnivån inom de yrkesförberedande utbildningarna i vilken utsträckning gymnasieskolan mot avnämamas forsvarar väntningar hur det nya betygssystemet tillämpas i gymnasieskolan hur elevernas inflytande på skolans verksamhet, framför allt på planeringen av undervisningen, tillgodoses hur kommunen organiserar utbildning för elever med studiesvårigheter hur undervisningen i kärnämnen utvecklas

hur den arbetsplatsförlagda utbildningens omfattning och kvalitet

upprätthålls och hur lärlingsutbildningen utvecklas och hur flickors och pojkars lika rätt och möjligheter främjas.

I enlighet med direktiven har kommittén fortsatt att använda underlag från Skolverkets uppföljnings- och utvärderingsverksamhet också men från Svenska Kommunförbundet, kommuner, organisationer och forskare. Kommittén har också fått underlag for sina bedömningar vid studiebesök, föredragningar och samtal kommittén och enskilda ledasom möter, sakkunniga och sekretariatet fört. Kommittén sätter stort värde på de informationer många så generöst ställt till vårt förfogande som och de givande diskussioner vi deltagit i ofta med utgångspunkt i vårt första delbetänkande, rönt ett för kommittén glädjande intresse. Vi som ser detta som ett tecken på att utveckling den gymnasiala utbildav ningen viktig fråga för många. är en Den nya gymnasieskolan har införts successivt med start läsåret 1992/93. Flertalet kommuner startade den gymnasieskolan läsåret nya 1993/94. De elever hittills fullföljt sin utbildning i den som nya gymnasieskolan har fått del undervisningen enligt den läroplanen en av nya men haft provisoriska kursplaner och fått betyg enligt ett justerat gammalt system. Den första årskull elever, fått hela sin undervissom ning enligt den nya läroplanen, de programmålen, de kursplanya nya nerna och det betygssystemet, går ut gymnasieskolan i juni 1997, nya dvs. samtidigt som kommittén avslutar sitt arbete. De första elever kommer in i gymnasieskolan efter att ha gått som i en reformerad grundskola gör det läsåret 1998/99. Det året börjar bestämmelserna att gälla innebär att eleverna skall ha godkända som betyg i svenska, engelska och matematik från grundskolan för få att börja på ett nationellt i gymnasieskolan. program Kommittén har velat denna korta rekapitulering läget i ge av införandet av den nya gymnasieskolan för att betona att gymnasieskolan

befinner sig i intensiv utvecklingsfas, påverkar förutsättningarna

en som

Kommitténs arbete 23

för skolledares och lärares arbete och elevernas syn på sin gymnasieutbildning. Det påverkar också kommitténs möjligheter att göra en slutgiltig bedömning av gymnasieskolan om en sådan någonsin låter sig göras. Allt eftersom tiden går blir det lättare att avgöra om förhållanden kritiseras beror på ett inbyggt systemfel eller kommer att fungera som väl efter inkömingsperioden. I vissa fall kan kommittén redan nu göra denna distinktion. I andra är det ännu inte möjligt. Kommittén har ägnat del uppmärksamhet frågan hur en om förändring arbetssätt kommer till stånd på en arbetsplats. Kommittén av har haft ett internt seminarium om denna fråga. Tre av inledarna vid seminariet har i sin uppsats sammanfattat sina erfarenheter förvar av ändringsarbete. Uppsatsema återfinns som bilagor i detta betänkande. De tre författarna själva för respektive uppsats och de förslag ansvarar författarna presenterar har kommittén inte tagit ställning till. som

.

å, ååäâifääâüäiasâsâeâäiü s . §f-;Vi 5V3§$ê"2:§

2 ..,,,n.._,,;.. p.: . 40% . .v...,..:w.u.,. .., ..,..,; ...,.,x.. . uørmø-w-vvmmnøavn- v m - m w

n I

á . v i Wm 3b 5- rr.

aiä"fåå§gaggåüiñå$ääiay

A maêzm á 1- ica zm-øäfåwânzc. u u v v stääiirgiäiiöåå' . AL -

u

måâ V, syr få

i

i .áêäáñåigiñ

GÅ ..:1::-5§5,

åtåzijsrceä

V i .amsslvgikzib r:.t2:3i

åáwüäá

"L

ååh tumma

-,, . , i .

w-gázw / áanivaseaá :ä: - . a-

3 Elevernas

möjlighet att välja

3.1 Kommitténs uppdrag

Enligt regeringens direktiv skall kommittén följa vilken utsträckning eleverna får sina utbildningsval tillgodosedda. I den gymnasieskolan skall stor hänsyn tas till elevernas nya utbildningsval. Enligt 5 kap. 5 § skollagen skall kommunen se till att alla ungdomar i kommunen erbjuds ett allsidigt urval av nationella program. Det framhålls vidare att antalet platser på de olika programmen och deras grenar skall anpassas med hänsyn till elevernas önskemål. Numera beslutar varje kommun om sin gymnasieorganisation. Kommunen har vidare möjlighet att sluta samverkansavtal med andra kommuner så att eleverna kan erbjudas ett stort utbud av utbildningsvägar inom samverkansområdet.

3.2 Två olika planeringssystem

Före det nuvarande decentraliserade planeringssystemet fanns ett starkt centralstyrt system för den gamla gymnasieskolan. Detta system byggde på att riksdagen årligen fattade beslut bl.a. om totala antalet intagningsplatser och årselevplatser inom de olika utbildningssektorema. På grundval av riksdagens beslut med anledning av budgetpropositionen för det berörda budgetåret och regeringens beslut om regleringsbrev gjorde Skolöverstyrelsen SÖ fördelning mellan länen antalet utbilden av ningsplatser i gymnasieskolan. Därefter fördelade varje länsskolnämnd utbildningsplatsema på de olika studievägama till länets gymnasiekommuner. Till grund för SÖ:s förslag till fördelning utbildningsplatser inom av de olika utbildningssektorema fanns i regel utredningar om behovet av gymnasialt utbildad arbetskraft inom olika yrkesområden. Underlag för dessa utredningar fick SÖ bl.a. från arbetsmarknadens yrkesnämnder. SÖ:s Ett annat viktigt underlag för bedömningar var kommuneras önskem om utbildningsplatser på redan inrättade linjer och specialkursamt önskemål utbildningsvägar. Önskemålen att inrätta ser om nya om

26 Elevernas möjlighet att välja

gymnasieskolor på orter utan gymnasieskola utredde SÖ med hännya syn till utbildningsbehovet och effekterna på kringliggande kommuners gymnasieorganisation. Planeringssystemet i den gamla gymnasieskolan innebar att SÖ:s roll var mer negativ än positiv. Eftersom det dåvarande statsbidraget i princip var ett lärarlönebidrag fick förändringar i gymnasieplaneringen direkta ekonomiska konsekvenser SÖ måste ta hänsyn till. Vidare som krävdes konkreta önskemål från kommunerna för att utöka antalet utbildningsplatser inom områden som borde prioriteras. En viss styrning mot prioriterade områden kunde dock göras med hjälp av särskilda specialdestinerade utrustningsbidrag. Sammanfattningsvis kan sägas att planeringssystemet i den gamla gymnasieskolan påverkades i första hand av arbetsmarknadens behov av arbetskraft, i andra hand av kommunernas önskemål och först i tredje hand av elevernas val av studievägar. I reformeringen av gymnasieskolan stod det klan att principen om kommunernas ansvar för skolverksamheten skulle få till konsekvens en avveckling av det statligt reglerade planeringssystemet. Den nya gymnasieskolan vill ge alla ungdomar möjlighet till en fullständig treårig studiegång. Eftersom erfarenheterna visar att elever, som får sina utbildningsval tillgodosedda, i större utsträckning fullföljer sin gymnasieutbildning, är det viktigt att elevernas val får styra utbildningsutbudet. Utredningar hade också visat att det inte fanns särskilt stor överensstämmelse mellan ungdomarnas gymnasieutbildning och deras yrkesverksamhet efter gymnasieskolan. Det elevernas val är numera som i enligt författningarna skall vara grunden för kommunernas inrättande och dimensionering av gymnasieutbildningama. För kommunerna ställer detta krav på resurser, lämpliga lokaler, modern utrustning och kompetenta lärare. Enligt kommitténs uppfattning har avskaffandet av det gamla planeringssystemet fått många positiva effekter. Utan tvekan har de flesta kommunerna väl utnyttjat möjligheterna att själva och med utgångspunkt främst i elevernas önskemål kunna utforma sin gymnasieorganisation utan statlig inblandning. Den kommunala friheten har resulterat i ett omfattande lokalt planeringsarbete i syfte att skapa en effektiv gymnasieorganisation. Att återgå till ett centralstyrt planeringssystem synes varken önskvärt eller möjligt. Den nya gymnasieskolan erbjuder utbildningsvägar som är betydligt bredare än de i den gamla gymnasieskolan. Eleverna i dagens gymnasieskola kommer att vara verksamma på arbetsmarknaden långt in på 2 OOO-talet. Eftersom arbetsmarknaden förändras i så snabb takt är en det inte längre möjligt att bygga gymnasieplaneringen på exakta progno-

SOU 1997 Elevernas möjlighet att välja 27

ser om vad internationell samverkan, ökad konkurrens, teknik och ny förändrade arbetsorganisationer kommer att innebära för samhället. Det är dock viktigt att eleverna får rättvisande information förväntad en om utveckling inom olika yrkesområden. Det nuvarande planeringssystemet är flexibelt i den meningen att kommunerna för varje läsår kan göra de anpassningar kan som anses motiverade. Det finns dock i systemet viss risk för att kommunerna en låter sina resurser i form lokaler, utrustning och lärare styra planeav ringen i alltför hög grad och inte tar tillräcklig hänsyn till elevernas önskemål. Samma tröghet fanns i den gamla gymnasieskolans planeringssystem. Det är enligt kommitténs mening viktigt att elevernas utbildningsval reellt får påverka utbudet utbildningsvägar i kommuav nen och samverkansområdet.

3.3 Förändringar andelen elever av på olika studievägar 1990-1995

3.3.1 Stora

förändringar

I reformeringen gymnasieskolan ingår betydande förändring av en av studievägssystemet. I den gamla gymnasieskolan fanns stomme en av 2-, 3- och 4-åriga linjer och därutöver ett vitt forgrenat system av grundskoleanknutna specialkurser av olika längd samt påbyggnadsutbildningar, i regel ettåriga. Totalt fanns än 500 studievägar. I årsmer kurs l fanns mer än 100 studievägar för eleverna att välja mellan. I den nya gymnasieskolan skall eleven inför årskurs 1 välja mellan 16 nationella program. Nästa läsår kan eleverna också välja Specialutformat program och Individuellt program. Gymnasieskolan har reformeringen fått stor volymökning, genom en dels genom att eleverna går längre tid i gymnasieskolan, dels en genom att andelen elever övergår från grundskolan till gymnasieskolan som ökat. Det är självklart att de här beskrivna förändringarna av gymnasieskolan och förändringarna på arbetsmarknaden måste få betydande effekter på andelen elever på olika studievägar. Det följande är ett försök att beskriva dessa förändringar. Därvid har åren 1990 och 1995 valts som jämförelseår. Den statistik som utnyttjas gäller antalet elever på olika studievägar den 15 oktober. l 1990 års siffror ingår i elevantalet på de tvååriga yrkesinriktade linjerna även elevantalet på närliggande grundskoleanknutna specialkurser.

28 Elevernas möjlighet att välja

Det totala elevantalet i årskurs 1 ökade under perioden från 110 470 elever hösten 1990 till 119 694 elever hösten 1995. Den kompletta statistiken avseende elevantalet i gymnasieskolan hösten 1996 är ännu inte publicerad. Viss preliminär statistik har kommittén fått från Skolverket. Denna statistik återfinns i avsnitt 3.8 och avser elevantalet den 15 september 1996, inte den 15 oktober som är avstämningsdatum för den definitiva statistiken.

3.3.2 Nya och avvecklade studievägar

I den gymnasieskolan finns ett antal studievägar som saknar direkt nya motsvarighet i den gamla gymnasieskolan. Hit hör bl.a. tre nationella Barn- och fritidsprogrammet BF, Medieprogrammet MP program, och Hantverksprogrammet HV. Både Medieprogrammet och Hantverksprogrammet motsvarar närmast numera avvecklade specialkurser olika längd. De tre här nämnda programmen hade 1995 totalt drygt av 13 000 elever i årskurs Vidare finns i den gymnasieskolan vid sidan av de nationella nya Individuella och Specialutformade program. programmen program Hösten 1995 hade dessa båda slag av program tillsammans drygt 18 300 elever i årskurs I den gamla gymnasieskolan fanns ett antal studievägar som saknar direkt motsvarighet i den gymnasieskolan. Hit hör bl.a. de tvååriga nya

linjerna Social linje So och Konsumtionslinjen Ko. Dessa båda linjer

hade 1990 totalt drygt 8 400 elever.

3.3.3 Några jämförbara yrkesutbildningsområden

I den gymnasieskolan finns några nationella program med yrnya kesämnen har direkt motsvarighet i tvååriga linjer i den gamla som en gymnasieskolan och treåriga linjer i ÖGY-försöket. Nedanstående stapeldiagram visar hur elevantalet i årskurs l förändrats mellan 1990 och 1995 inom vissa yrkesutbildningsområden. Inom respektive yrkesutbildningsområde avser den vänstra stapeln elevantalet 1990 och den högra elevantalet 1995.

Elevernas möjlighet att välja 29

10000 90m . 8000 - 7000 - 6000 5000. 01990 4000 11995 30004 2000- 1°°°s 0- : : ; 4 . . å LU . B o

Detta diagram visar att det finns yrkesutbildningsområden där det totala elevantalet under åren 1990-1995 förändrats mycket litet. Hit hör områdena fordon och el. Något större förändringar, 20 procent, gäller de yrkesområden ca som Energiprogrammet, Handels- och administrationsprogrammet och Naturbruksprogrammet representerar. Tre yrkesområden uppvisar stora minskningar: bygg, industri och omvårdnad. Här torde det minskade elevintresset bl.a. bero på förändringar i arbetsmarknaden på grund av ett minskat byggande och nedskärningar inom sjukvården.

3.3.4 Andra utbildningsområden

I den gamla gymnasieskolan fanns fem studieförberedande linjer, de treåriga Ekonomisk linje E-linjen, Humanistisk linje H-linjen, Samhällsvetenskaplig linje S-linjen och Naturvetenskaplig linje N-linjen samt fyraårig Teknisk linje T -linjen. Dessa linjer motsvaras i den nya gymnasieskolan av två program, Samhällsvetenskapsprogrammet SP och Naturvetenskapsprogrammet NV. Följande stapeldiagram visar en

30 Elevernas möjlighet att välja

jämförelse mellan det totala elevantalet på E-, H- och S-linjema i årskurs l år 1990 med elevantaleti årskurs l på Samhällsvetenskapsprogrammet år 1995. Vidare jämförs det totala elevantalet på N- och Tlinjerna i årskurs l år 1990 med det totala antalet elever på Naturvetenskapsprogrammet år 1995.

25000- ZOCDO - 11990 15000 -- .1995

10000-

Sanhälls- Naturvetenskap vetenskap

I följande diagram jämförs antalet elever i årskurs l på de studieförberedande linjerna i den gamla gymnasieskolan 1990 med elevantalet i årskurs 2 på motsvarande grenar i de nationella programmen 1995.

14000 12000 - 10000 i 8000 0 E1990 6000 -. 1995 4000 - 2000 -

Natur- Teknik Ekonomi Humaniora Samhällsvetenskap vetenskap

Elevernas möjlighet att välja 31

I den gamla gymnasieskolan fanns två tvååriga linjer inom det estetiska området, Estetisk-praktisk linje Ep och Musiklinjen Mu. Dessa linjer motsvaras i den gymnasieskolan Estetiska nya av programmet. Ep- och Mu-linjema hade 1990 tillsammans l 221 elever i årskurs 1 medan Estetiska programmets elevantal i årskurs l år 1995 uppgick till 5 005 elever, motsvarande en ökning 410 %. om Orsaken till denna stora ökning är bl.a. följande. De båda linjerna Ep

och Mu hade en stor lärartäthet i ämnet Instrumentalmusik lärare for

en två elever, vilket medförde ett betydligt högre statsbidrag än för andra tvååriga linjer i den gamla gymnasieskolan. Många kommuner ville inrätta estetiska linjer men statsmakten intog kostnadsskäl av en restriktiv hållning. När det blev fritt för kommunerna att själva besluta om gymnasieskolans planering inrättades Estetiska programmet i många kommuner tidigare inte haft estetiska linjer. som

3.3.5 Kommitténs

synpunkter

Den här gjorda jämförelsen mellan åren 1990 och 1995 visar klart att gymnasieskolan har vissa utbildningar med stor stabilitet, dvs. elevantalet har inte förändrats i särskilt hög grad i den gymnasieskolan med nya lokala beslut om studievägar och antal utbildningsplatser. Flera dessa av utbildningar är pojkdominerade. Utbildningsområden är flicksom dominerade uppvisar däremot stora förändringar. Inom vissa utbildningsområden har den gymnasieskolan medfört nya stora förändringar i elevantal. Inom de utbildningsområden ökat som kraftigt finns bl.a. sådana Estetiska programmet och program som Medieprogrammet. Som framgår tidigare avsnitt har vissa utbildningsområden av minskat kraftigt i den nya gymnasieskolan. Att sökandetrycket minskat för t.ex. Byggprogrammet BP och Omvårdnadsprogrammet OP torde framför allt bero på att eleverna väl känner till att det inom dessa områden f.n. är små möjligheter till nyanställningar. Att Teknisk gren på Naturvetenskapsprogrammet NV endast har ungefär hälften så många elever T-linjen i den gamla gymnasieskosom lan kan enligt kommitténs bedömning på sikt medföra brist på vissa kategorier av ingenjörer/tekniker. Kommittén anser det viktigt att alla elever får god gymnasieuten bildning som en grund för det livslånga lärandet i högskolan, i vuxenutbildningen och på arbetsplatsen. Det är positivt att eleverna kan

32 Elevernas möjlighet att välja

välja i gymnasieskolan ger eleverna möjlighet att program som vidareutveckla sina personliga intressen. Utbildningen i gymnasieskolan

är bred och grund för yrkesverksamhet inom olika yrkesområden.

ger en

3.4 Behovet av information

Eftersom den decentraliserade planeringen av gymnasieskolan bygger elevernas önskemål skall få betydande genomslag ställs stora krav på att på att eleverna f°ar god information om gymnasieskolans utbildningsen vägar. Enligt 5 kap. 4 § skollagen är varje kommun skyldig att "inforde nationella och möjligheterna att få mera om programmen om

utbildning på specialutformade eller individuella program". Enligt 1994

års läroplan for det obligatoriska skolväsendet, Lpo 94, skall personal

för studie- och yrkesvägledning syo eller den personal som fullgör

motsvarande uppgifter informera och vägleda eleverna inför den fortsatta utbildningen och yrkesvalet och till stöd för den övriga persovara nalens studie- och yrkesorienterande insatser . Enligt 1994 års läroplan för de frivilliga skolformema, Lpf 94, skall personalen bidra med underlag för elevernas val utbildning och av yrke" och informera och vägleda eleverna inför deras val av kurser,

fortsatt utbildning och yrkesverksamhet och därvid motverka sådana

begränsningar i valet grundar sig på kön och på social och kulturell som bakgrund. Flera undersökningar visar att eleverna i gymnasieskolan ofta är missnöjda med den information de fått inför valet till gymnasieskolan. I rapporten Elevernas värdering sin gymnasieutbildning PM, av Skolverket, 1995 nästan hälften eleverna att de fått dålig uppger av

eller mycket dålig information möjligheterna till gymnasieutbild-

om ning. Enligt denna rapport har kommunerna i många fall ändrat sin

gymnasieorganisation efter elevernas önskemål. Det visar sig dock

svårare att tillgodose elevernas val med yrkesämnen än av program deras val Naturvetenskapsprogrammet NV och Samhällsvetenskapsav programmet SP. Genom informationen under grundskolans högre årskurser får eleverna underlag for sina val studievägar i gymnasieskolan. Grundav skolan har ett för att eleverna får god information om gymansvar en nasieskolans utbud studievägar och for vilka delar av arbetslivet av dessa studievägar kompetens. Vidare måste information ges både om ger studievägar kommande läsår planeras i kommunen eller i samsom verkansområdet och övriga studievägar eleven har rätt att söka om som till.

Elevernas möjlighet att välja 33

F.n. är det många studievägar i gymnasieskolan som är riksrekryterande, vilket innebär en skyldighet för kommunen att tillgodose ett elevönskemål även för utbildningar utanför kommunen eller samverkansområdet och oavsett storleken den interkommunala ersättning av som kommunen måste betala för eleven till den mottagande kommunen. Riksrekryterande utbildningar är i år ca 400 lokala grenar, 9 speciella yrkesutbildningar, ett antal idrottsgymnasier och ett antal fristående gymnasieskolor. Därtill kommer att elever har rätt att söka till de 16 nationella programmen med sina sammanlagt 33 nationella i grenar andra kommuner under förutsättningen att studievägen inte finns på hemorten. Den automatiska rätten till riksrekrytering till lokala grenar upphör den l juli 1998. Som nämnts tidigare är kommunerna enligt 5 kap. 4 § skollagen skyldiga att informera eleverna nationella, specialutformade och om individuella program. Formellt sett finns inte en motsvarande skyldighet vad gäller de många lokala grenarna trots att de f.n. är riksrekryteran- de. Detta kan skapa problem, bl.a. följande. Kommunerna har inte tillgång till någon samlad tryckt information om de lokala grenamas namn, inriktning och lokalisering den typ av som för den gamla gymnasieskolan fanns i den s.k. Röda boken. Detta gör det mycket svårt för kommunerna att ge information andra om lokala grenar än de som finns i kommunen och samverkansområdet. I enstaka fall kan en elev på annat sätt än genom skolan få information en lokal gren som intresserar eleven. Om eleven får denna information för sent, dvs. efter intagningen i gymnasieskolan, känner sig eleven självklart besviken. Kommittén vill betona vikten att eleverna får så fullständig av en information som möjligt om vilka utbildningar de har rätt att söka, såväl program som anordnas inom den egna kommunen och samverkansområdet som övriga program.

3.5 Att söka till gymnasieskolan

Gymnasieskolan är frivillig och detta innebär att elever efter genomgången grundskola kan välja att inte söka till gymnasieskolan. Den följande tabellen visar antalet elever i årskurs 1 på nationella program, specialutformade och individuella läsåren program program 1994/95-1996/97. Observera att siffrorna för läsåren 1994/95 och 1995/96 avser den definitiva statistiken som gäller förhållandena den 15 oktober medan siffrorna för läsåret 1996/97 den preliminära statisavser tiken från den 15 september 1996. Det är framför allt elevantalet på de

34 Elevernas möjlighet att välja

individuella programmen som brukar öka under tiden från den preliminära till den definitiva statistiken.

Nationellt program Ant. elever Ant. elever Ant. elever årskurs 1 årskurs 1 årskurs 1 94-10-15 95-10-15 96-09-15

Samhällsvetenskap SP 26 474 26 192 26 604 Naturvetenskap NV 17 732 20 231 22 400 Bam- och fritid BF 8 263 7 932 7 542 Handels- och adm. HP 6 929 6 717 6 322 El EC 5 105 4 855 5 006 .

Som framgår denna tabell är det framför allt Naturvetenskapsproav grammet som uppvisar en kraftig ökning. För övriga nationella program

är förändringarna jämförelsevis små. Ökningen för de individuella pro-

från 1994 till 1995 kan delvis förklaras av att vissa introdukgrammen tionskurser för invandrare det första året rapporterats som specialkurser och inte som individuella program. Totalt läsåret 1994/95 antalet elever i årskurs 1 på program i den var gymnasieskolan 114 431. Motsvarande siffra för läsåret 1995/96 är nya 119 694. Specialkursema i den gamla gymnasieskolan grundskoleanknutna och påbyggnadsutbildningar är under avveckling. Hösten 1994 var antalet elever på specialkurser 13 395 medan antalet elever hösten 1995 minskat till 7 411. Gymnasieskolans totala elevantal i årskurs 1 läsåret 1994/95 var 144 431 och läsåret 1995/96 130 061.

Elevernas möjlighet att välja 35

Hösten 1994 var det 98 % av grundskolans elever som övergick till gymnasieskolan. Hösten 1995 återfanns lika stor andel, 98 %, i gymnasieskolan. Detta innebär att ca 2 400 elever som gick ut grundskolan våren 1995 inte återfanns i gymnasieskolan hösten 1995. I kommitténs första betänkande SOU 1996:1, Den nya gymnasie-

skolan, hur går det refererades 32-33 Skolverkets rapport Studie-

avbrott och mindre studiekurs i gymnasieskolan, daterad oktober 1995. Undersökningen bygger på intervjuer med 143 ungdomar i sju kommuner. I undersökningen framhålls att flera de elever avbrutit sina av som gymnasiestudier helt eller i något ämne hade förutsättningar för att kunna studera i gymnasieskolan och i stället hade fortsatt sina studier av det nedlagda ämnet i komvux. Enligt kommitténs uppfattning är det positivt att så stor andel som 98 % av eleverna väljer att gå i gymnasieskolan. Dock bör gruppen elever, trots erbjudandet att komma in på Individuellt som om program IV, väljer att helt stå utanför gymnasieskolan ständigt uppmärksammas. Undersökningar bör göras om orsakerna till att dessa elever inte fortsätter i gymnasieskolan.

3.6 Att välja

program

När det gäller elevernas val av studievägar är andelen elever som fått sitt förstahandsval tillgodosett ett sedan länge använt mått på gymnasieorganisationens effektivitet. Hösten 1994 intogs en relativt stor andel elever på specialkurser i den gamla gymnasieskolan. Vidare fanns 16 353 elever i ett tredje gymnasieår som inrättats av arbetsmarknadsskäl. Studievägarna i den gamla gymnasieskolan hade en betydligt lägre andel förstahandssökande än de nationella programmen, vilket framgår av följande tabell.

För gymnasieskolan totalt var det 68,9 % av eleverna som hösten 1994 blev intagna på sitt förstahandsval. Följande tabell visar motsvarande siffror för intagningen hösten 1995.

36 Elevernas möjlighet att välja

För gymnasieskolan totalt var det 72,4 % av eleverna som hösten 1995 blev intagna på sitt förstahandsval. En jämförelse mellan intagningen hösten 1994 och hösten 1995 visar att andelen förstahandssökande intagna på nationella program förändrats obetydligt. Antalet elever på specialkurser och i tredje gymnasieåret har minskat kraftigt från 1994 till 1995. Andelen förstahandssökande 1994 varierade starkt mellan de olika programmen. Naturvetenskapsprogrammet och Samhällsvetenskapsprogrammet hade höga andelar och av program med yrkesämnen Medieprogrammet och Hotell- och restaurangprogrammet. De lägsta andelama förstahandssökande hade Energiprogrammet och Industriprogrammet. I den följande tabellen visas andelen elever som är intagna på sina förstahandsval på något av de 16 nationella programmen i oktober 1994 och i oktober 1995. Programmen är ordnade efter andelen intagna på förstahandsval 1994.

Elevernas möjlighet att välja 37

Som framgår tabellen är förändringarna mellan åren obetydliga av för de flesta De största förändringarna gäller Industriproprogrammen. grammet + 5,5 %, Bam- och fritidsprogrammet - 3,2 % och Medieprogrammet - 3,0 %. I Skolverkets Verksamhetsplan 1995/96 framhålls 13 att sökandemönstret till gymnasieskolans program är ett angeläget område för analys. Denna analys sker bl.a. inom projektet Hur fungerar skolsysteden enskilde elevens perspektiv met ur Inom Utbildningsdepartementet tillkallades i mars 1995 en arbets-

U95zA för ökad rekrytering till gymnasieskolans industri-

grupp IP. I arbetsgruppen ingick representanter för Skolverket, SAF, program LO och två kommuner. Arbetsgruppen fick till uppgift att bl.a. kartlägga rekryteringen till IP i olika kommuner, analysera varför rekryteringen varierade mellan kommunerna och förslag till eventuella förändringar ge IP. Arbetsgruppens resultat har redovisats i rapporten Ökad rekryteav

ring till gymnasieskolans industriprogram Ds 1996:53.

Som tidigare nämnts fortsätter nästan alla grundskoleelever 98 % i gymnasieskolan. Av dessa kom hösten 1995 72 % in på sitt förstaca handsval andelen förstahandssökande varierar från program till men Kommittén med låg andel förstahandssökande program. anser program kontinuerligt bör uppmärksammas.

3.7 Att

välja gren

Av de 16 nationella har 12 indelning i grenari årskurserna programmen 2 och De fyra saknar grendelning är Bam- och fritidsprogram som programmet BF, Handels- och adminstrationsprogrammet HP, Hantverksprogrammet HV och Naturbruksprogrammet NP. I dessa fyra kan inriktning endast väljas val av kurser eller genom program genom inrättande av lokala grenar. I följande tabell redovisas antalet elever i årskurs 2 i oktober 1995 på de nationella och hur stor andel eleverna som går på programmen av de olika grenarna.

38 Elevernas möjlighet att välja

Som framgår av tabellen över antalet elever på de nationella grenarna finns det inom vissa program grenar har mycket låg som en andel elever. En översyn bör göras dessa för att undersöka av program om det finns möjlighet att ersätta lågfrekvent med ett antal en gren

Elevernas möjlighet att välja 39

valbara kurser inom en mer frekvent gren på samma program. En fördel med sådan förändring är att informationen inför valet till gymen nasieskolan kan förenklas. En nackdel med förändringen är att den avvecklade inriktningen inte blir riksrekryterande, dvs. endast sökbar för elever i kommunen eller samverkansområdet. Utöver de beskrivna nationellt fastställda grenarna finns ett ovan stort antal lokala grenar. Följande tabell visar hur många elever som återfanns på de lokala med anknytning till nationella i årskurs 2 hösten grenarna program 1995.

Nationellt program Antal elever 1995-10-15 i årskurs 2 på lokala grenar

Omvårdnad - Summa 3 718

Enligt 6 kap. ll § gymnasieiörordningen fördelas eleverna inför andra eller tredje året på grenar. Denna fördelning kommunen. görs av Det finns alltså ingen i förordningen inskriven skyldighet för kommunen att låta elevernas val styra fördelningen på Däremot finns det i grenar. skollagen en bestämmelse om att antalet platser på de olika programmen och till elevernas önskemål. I deras grenar skall anpassas med hänsyn propositionen om vissa gymnasie- och vuxenutbildningsfrågor m.m prop. 1991/922157 tog statsrådet problemet med att elever inte kan upp

40 Elevernas möjlighet att välja

vara säkra på att i högre årskurser komma in på önskad gren i programmet. Det föreslogs därför en grengaranti, innebärande att kommun som så önskar kan erbjuda eleverna en garanti för att de i årskurs 2 tas på önskad gren. Riksdagen beslöt i denna fråga enligt propositionen bet. 199l/92:UbU26, rskr. 1991/922311 och bestämmelser grengaranti om infördes i skollagen 5 kap. 6 a Enligt vad kommittén erfarit är det endast i liten utsträckning kommunerna utnyttjar möjligheten att ge grengaranti. Däremot torde det vara vanligt att eleverna när de söker program i gymnasieskolan också uppger det kommande grenvalet. Om kommunen därefter planerar antalet klasser på de olika grenarna efter detta preliminära grenval har i praktiken eleverna fått en grengaranti samtidigt mycket små men möjligheter att ändra sitt grenval. Av skolstatistiken framgår antalet elever på de olika i grenarna gymnasieskolan. Någon central statistik över antalet sökande till grenarna finns däremot inte. Att låta eleverna välja gren under tiden i årskurs l kan medföra organisatoriska problem. Följande exempel kan belysa detta.

I en kommun med Elprogrammet EC har normalt två klasser

man

i årskurs 1 och i årskurs 2 en klass 16 elever på Gren Elektronik och en klass 16 elever på Gren Installation. Under utbildningen i årskurs

l visar det sig att 25 elever vill ha Gren Elektronik och endast 7 elever Gren Installation. Om elevernas val skulle tillgodoses fullt ut borde man inrätta två klasser med mindre än 16 elever på Gren Elektronik och en klass på Gren Installation. På skolan är man osäker om detta endast är en tillfällig trend. Vidare måste man beakta kostnaderna för lärare och utrustning. Detta gör att beslutar att kommunen även i fortsättningman en skall ta in 16 elever på Gren Elektronik och 16 elever på Gren Installation. Detta fåri exemplet till följd att 9 elever velat komma som in på Gren Elektronik i stället erbjuds platser på Gren Installation. Exemplet visar kommunernas praktiska svårigheter att tillgodose elevernas val av grenar. Enligt kommitténs uppfattning är det viktigt att kommunerna för de program som har nationella grenar dimensionerar dessa med grenar hänsyn till elevernas val.

Elevernas möjlighet att välja 41

3.8 Preliminär statistik för 1996

I detta kapitel har statistiska uppgifter avseende hösten 1990 jämförts med motsvarande uppgifter avseende hösten 1995. Kommittén har från Skolverket fått en preliminär statistik beträffande intagningen på gymnasieskolans program den 15 september 1996. I följande tabell jämförs dessa uppgifter med motsvarande uppgifter från den 15 september 1995.

- ,

Som framgår av tabellen uppvisar bland de nationella programmen Naturvetenskapsprogrammet NV den största ökningen. Bland de nationella programmen med yrkesämnen har fyra program betydande procen-

42 Elevernas möjlighet att välja

tuella ökningar HR, HV, LP och NP medan tre nationella program har markanta minskningar BP, HP och IP. Den stora ökningen av Specialutformade program SM gäller framför allt tekniskt inriktad utbildning industrigymnasier och program med inslag från Teknisk gren på NV och IP.

3.9 Att välja kurser

Den nya gymnasieskolan är kursutformad genom att alla ämnen är indelade i kurser. Frågor hör samman med kursutformningen har som behandlats bl.a. av en arbetsgrupp inom Utbildningsdepartementet med företrädare för departementet, Skolverket och Svenska Kommunförbundet. Arbetsgruppen har arbetat under åren 1993-1995 och gett ut tre rapporter:

Centrala frågor i utvecklingen av kursutformad gymnasieskola Ds

- 1993:69

Kursutformad gymnasieskola för alla Ds 1994:139

-

Kursutformad gymnasieskola en flexibel skola för framtiden Ds

- - 1995:78

Den andra delrapporten sändes ut på remiss till kommuner, gymnasieskolor, komvuxenheter och vissa organisationer. Inom Svenska Kommunförbundets projekt Kursutformad gymnasieskola har genomförts enkätundersökningar, en läsåret 1994/95 och en läsåret 1995/96. En uppföljning görs beträffande situationen läsåret 1996/97. En slutrapport beräknas föreligga i början av 1997. I den kursutfonnade gymnasieskolan finns stora möjligheter för kommunerna att med bibehållande av programstrukturen skapa ett flexibelt system så att eleverna får ett studieprogram efter sina olika förutsättningar. Detta kan ske inom de nationella programmen. Enligt kommitténs mening är det viktigt att möjligheten att få ett Specialutformat program också finns. Därigenom kan eleven kombinera en intresseinriktning med behörighetsgivande studier. För varje nationellt program finns en plan över gemensamma kurser

och valbara kurser. Antalet valbara kurser är stort inom vissa program

t.ex. BP, EC, FP, NP och IP litet inom andra t.ex. LP men program och OP. Inom Samhällsvetenskapsprogrammet finns valbara kurser endast inom Ekonomisk gren. Naturvetenskapsprogrammet har inga valbara nationella kurser.

Elevernas möjlighet att välja 43

Som exempel på ett program med många valbara kurser kan nämnas Byggprogrammet BP, som har mer än hundra kurser. De valbara kurserna, som är ordnade alfabetiskt, möjlighet till inriktning mot ger en viss yrkesprofilering inom ämnena Byggteknik, Anläggningsmaskinteknik, Fordonsyrkesteknik samt Lackeringsteknik. Enligt kommitténs uppfattning underlättas informationen till eleverna om det i program med många valbara kurser framgår vilka kurser som avser en viss yrkesinriktning. Att Samhällsvetenskapsprogrammet endast har valbara kurser inom Ekonomisk gren och Naturvetenskapsprogrammet inga valbara kurser alls kan vara orsaken till att det finns så många lokala grenar inom dessa båda program. Vid en eventuell kommande översyn gymnasieskolans av program bör enligt kommitténs mening elevernas utrymme för val kurser på av Naturvetenskapsprogrammet och Samhällsvetenskapsprogrammet uppmärksammas. Inom alla program finns möjlighet att införa lokala kurser. Enligt 2 kap. 12 17 gymnasieförordningen är det styrelsen för utbildningen som beslutar om inrättande av lokala kurser. En lokal kurs inom ett nationellt program, som minst måste omfatta 30 timmar, skall vara förenlig med de nationellt fastställda programmålen och tillföra ytterligare mål.

I Skolverkets rapport nr 89 30 gymnasieskolor i ett reformarbete

framhålls beträffande lokala kurser:

Lokalt utvecklade kurser återfinns på praktiskt taget alla skolor. De bedöms i allmänhet godtagbar kvalitet, även det invara av en om ternt på skolorna ibland framförs kritik mot vissa dem. Kurser av finns både av traditionell och av nyskapande karaktär. En bred uppfattning bland lärarna är att lokala kurser i första hand skall förstärka nationella kurser breddning och fördjupning. Det främsta genom motivet för att ta fram lokala kurser är då att de frirum för ger mer lärare och elever att bestämma målen.

Någon i skolförfattningama inskriven rätt för eleverna att välja kurser finns inte. I stället är det kommunen eller respektive gymnasieskola som kan organisera undervisningen på de nationella programmen så att eleverna erbjuds flera kurser att välja mellan. Av Svenska Kommunförbundets enkät från oktober 1995 framgår att 93 % av gymnasieskolorna anser att eleverna fått ökade valmöjligheter i fråga om kurs.

44 Elevernas möjlighet att välja

Någon närmare precisering vilka valmöjligheter som getts finns av inte i materialet men i rapporten framhålls att den kvalitativa sidan fordrar mer ingående studier. Som framgått det tidigare finns ett stort material som beskriver av utvecklingen kursutformningen i den nya gymnasieskolan. I mateav rialet behandlas bl.a. frågan möjligheten att välja kurser i en annan om kommun. Det är dock detta material svårt att utläsa om eleverna ur verkligen önskat större frihet att välja kurser. Ett uttalande i ett en remissyttrande över Kursutformningsgruppens andra rapport pekar mot att det varit svårt att tillgodose elevernas önskemål:

Flera kurser i språk finns exempelvis på de flesta skolor men ett stort antal elever på yrkesförberedande program är utestängda på grund av schematekniska hinder. Några egna grupper för dessa elever har skolorna inte råd att starta.

Kommittén har observerat att möjligheterna för eleverna att välja kurser varierar starkt från gymnasieskola till gymnasieskola. Vid någon skola har eleverna möjlighet att välja mellan flera kurser inom de obligatoriska ämnena. Så erbjuds eleverna bl.a. i ämnet Religionskunskap flera likvärdiga kurser. I kämämnet Engelska kan eleverna välja mellan en snabbare kurs och en långsammare kurs, för vilken lärarresurser ur det lokala tillägget tagits i anspråk. Vid skola har många program med yrkesämnen får eleverna en som välja mellan kurser är fördjupning i respektive karaktärsämnen och som andra kurser. Resurser för dessa kurser tas dels ur det lokala tillägget, dels det individuella valet. Detta system medför att elever som så ur önskar kan få en förstärkning av yrkesprofilen. Kommittén anser det väsentligt att erfarenheter från utvecklingsarbete här beskrivet slag sprids till alla gymnasieskolor. av I slutrapporten från arbetsgruppen för kursutformad gymnasieskola

Ds 1995:78 behandlas bl.a. frågan om en elevs rätt att gå en kurs i en

annan kommun. Arbetsgruppen föreslår att det införs en bestämmelse i skollagen om att kommunerna skall sträva efter att elevernas val av kurser tillgodoses. Någon ovillkorlig rätt för en elev att få gå en kurs i kommun föreslås inte. Kommittén anser att arbetsgruppens annan förslag f.n. är tillräckligt och bör genomföras. Genom frivilliga överenskommelser bör kommunerna sträva efter att låta elever som så önskar följa kurser i andra kommuner.

Elevernas möjlighet att välja 45

3.10 Att eller kurser inom det

Välja

ämnen

individuella valet

I alla nationella finns ett utrymme minst 190 gymnasiepoprogram om äng avsett för ett individuellt val kurser. Genom att omfattningen är av just 190 poäng är det möjligt för elev att läsa ytterligare ett en främmande språk. I någon kommun finns för alla kommunens gymnasieskolor en katalog över kurser kan ingå i det individuella valet. gemensam som Till hösten 1996 hade eleverna att välja mellan ett 70-tal olika kurser. Ett 25-tal kurser kom till stånd i varje årskurs med i genomsnitt 20 elever kurs. Inte sällan får elever åka buss till annan gymnasieenper en het för att få önskad kurs. Liknande rutiner finns vid de flesta gymnasieskolor. Inför varje läsår förteckning över ämnen och kurser är tänkbara att ingå upprättas en som i det individuella valet. När elevernas önskemål kommit in görs en realistisk bedömning vilka undervisningsgrupper som kan bildas av nästkommande läsår. En erfarenhet många gymnasieskolor gjort är att förteckningen som tänkbara ämnen och kurser varit mycket omfattande än den över mer uppsättning visat sig möjlig att genomföra. Därvid har många som vara elever blivit besvikna över att de inte fått de kurser de valt i första hand. Även lärare arbetat med att utforma innehållet i lokal kurs som en känner besvikelse. Detta har inte sällan resulterat i att förteckningen blivit betydligt mindre omfattande ett kommande läsår. Detta förhållande beskrivs i Skolverkets rapport 30 gymnasieskolor i ett reformarbete på följande sätt:

Som framgått kan Stabilisering kursutbudet skönjas under en av våren 1995. En relativt fast struktur på de individuella kursvalen kom att växa fram bl.a. effekt den turbulens som insom en av ledningsvis återfanns vid flertalet skolor.

I Skolverkets rapport har studerats efter vilka strategier olika elevgör valet kurser inom det individuella valet. Lågpresterande grupper av elever med låg motivation väljer framför allt kurser som svarar upp mot deras intressen utanför skolan. Motiverade men lågpresterande elever väljer kurser kan deras kunskapsbrister. Motiverade och som reparera högpresterande elever väljer kurser kan öka deras konkurrenskraft som hos näringslivet eller i högskolan. Högpresterande elever med låg

46 Elevernas möjlighet att välja

motivation väljer i stället kurser kan binda undervisningen som samman i gymnasieskolan med sina fritidsintressen. Rapporten konstaterar 53 att det på vissa skolor endast är inom det individuella valet eleverna får möjlighet att studera kurser ingår som i andra program. Det är även viktigt att kommunema/gymnasieskoloma har entydiga regler att tillämpa då fler elever väljer kurs än det finns platser och en att dessa regler tydliggörs för eleverna.

3.11 Kommitténs sammanfattande slutsatser

Kommittén har enligt de givna direktiven sökt granska i vilken utsträckning eleverna får sina utbildningsval tillgodosedda. Kommittén har granskat följande val: 1 att söka till gymnasieskolan 2 att välja program 3 att välja gren 4 att välja kurser 5 att välja ämnen eller kurser inom det individuella valet. En vanlig uppfattning är att eleverna i gymnasieskolan har foren

fattningsenlig rätt att få sina önskemål tillgodosedda i alla ovanstående

slag av val. Enligt skollagen och gymnasieförordningen är kommunerna skyldiga att ta hänsyn till elevernas val då de planerar sin gymnasieskola, dvs. vilka program och vilka de skall inrätta samt hur dessa skall grenar dimensioneras. Detta innebär ingen ovillkorlig för eleverna få rätt att sina val tillgodosedda. Kommittén har dock funnit att kommunerna i relativt stor utsträckning försöker tillgodose elevernas val i dessa avseenden. Med hänsyn till den betydelse för studieframgången det har om eleverna får gå utbildning de är intresserade vill kommittén en av, understryka vikten av att kommunerna anstränger sig för att tillgodose elevernas val. När det gäller val av kurs finns inga bestämmelser kommunens om skyldigheter. Som framgått stöder kommittén förslaget från arbetsgruppen for kursutformad gymnasieskola ett införande om av en bestämmelse att kommunerna skall sträva efter att tillgodose elevernas val av kurser.

Kommittén förordar också erfarenhetsutbyte mellan gymnasieskolor-

na om olika organisatoriska modeller för att öka elevers möjlighet att få välja kurs efter intresse och att få gå sådan kurs. -

4 Gymnasieskolor på

orter

nya

4.1 Inledning

Kommittén skall enligt givna direktiv följa effekterna av utbyggnaden

gymnasieskolan på nya orter.

av Enligt 5 kap. 5 § skollagen är varje kommun skyldig att ernumera

bjuda gymnasieutbildning på nationella för samtliga ungdomar

program i kommunen genomgått grundskolan. Erbjudandet gäller utbildning som

i gymnasieskola i den kommunen eller i kommun eller

egna en annan ett landsting enligt ett samverkansavtal. I föregående kapitel har planeringssystemet för den gamla gymnasieskolan beskrivits. I detta starkt centraliserade system ingick att staten bestämde vilka kommuner fick ha gymnasieskola. Kommusom med fullständig gymnasieskola, dvs. med såväl studieförberedande ner yrkesinriktade studievägar, betecknades "g-orter. som som Det fanns flera skäl för från statens sida ville begränsa att man antalet gymnasieskolor. Ett viktigt skäl för begränsningen antalet gymnasieskolor var att av alltför liten gymnasieskola kunde eleverna för få möjligheter till en ge val En undersökning gjordes SÖ visade att elevav ämnen. som av underlaget för gymnasieskola i kommun borde uppgå till minst en en 100 l6-åringar. Ett annat skäl till restiiktiviteten att en gymnasievar skola i ytterligare kommun kunde få negativ inverkan på de en en kringliggande gymnasieskolornas möjligheter att behålla sitt utbud av

studievägar. Vidare kunde nyetablering gymnasieskola medföra

en av en ökade statliga kostnader, för byggnationen och för driften gymnasieav skolan. Eftersom driftbidraget knutet till lärarlönema kunde en ökvar ning antalet gymnasieskolor medföra ökade statliga kostnader om av antalet undervisningsgrupper därmed ökade. Många kommuner ansökte att inrätta en egen gymnasieskola som om fick nej med hänvisning till skälen som nyss angetts. Införandet den gymnasieskolan innebar att kommunerna från av nya staten övertog beslutsansvaret i rad viktiga frågor. Så fick varje komen bl.a. rätt att besluta att inrätta gymnasieskola. Denna rätt införmun om

des läsåret 1993/94. Detta har medfört att gymnasieskolor inrättats i ett

stort antal kommuner tidigare saknade gymnasieskola. som

48 Gymnasieskolor på orter nya

4.2 Kommitténs

faktaunderlag

Svenska Kommunförbundet har följt den kommunala gymnasieplaneringens utveckling. Som ett led i detta arbete startades 1996 projektet Nya gymnasieskolor samt kommunal samverkan inom gymnasieskolan N YSAM-projektet. Kommittén har deltagit i arbetet med detta projekt. Inom NYSAM-projektet utarbetades enkät i april 1996 en som tillställdes samtliga kommuner i planeringssystemet för den gamla som gymnasieskolan inte varit g-orter. Enkätundersökningen avsågs bl.a. belysa följande frågeställningar:

Vilka kommuner har sedan den 30 juni 1993 nyinrättat - gymnasieskola Vilka kommuner saknar i dag gymnasieskola planerar att - men inrätta en sådan Vilka har varit de viktigaste motiven för att inrätta gymnasiesko- la Vilken process har föregått beslutet att inrätta gymnasieskola - om Vilka förutsättningar finns i fråga elevunderlag, organisation, - om lokaler, personal, ekonomi, pedagogik etc. Vilka erfarenheter positiva och negativa har vunnits - - - av nyetableringen

En sammanställning resultaten från Kommunförbundets enkät tillav ställdes kommittén under augusti 1996. Kommittén har ansett det angeläget att analysera de ekonomiska konsekvenserna nyetableringarna. Den analys kommittén gjort baseav ras framför allt på Skolverkets årliga rapporter med jämförelsetal över skolkostnaderna i landets kommuner. Kommitténs ledamöter och sekretariat har besökt dels ett antal nyetablerade gymnasieskolor, dels kommuner med äldre gymnasieskolor som genom nyetableringama fått ett minskat elevunderlag. Rapporter från dessa besök har också gett underlag för kommitténs bedömningar.

4.3 Antalet kommuner med

gymnasieskola

Kommunförbundets enkät gick ut till de totalt 142 kommuner inte som tidigare varit g-orter. Hälften dessa, 71 kommuner, saknar f.n. av gymnasieskola eller har endast individuella 23 kommuner har program. konkreta planer på att inom de närmaste åren inrätta gymnasieskoegen

Gymnasieskolor på nya orter 49

la. Fullföljs dessa planer kommer vid sekelskiftet endast 48 av landets f.n. 288 kommuner att sakna gymnasieskola. Under tiden 1990/91-1995/96 har gymnasieskolor med ett eller nya flera nationella etablerats i 39 kommuner tidigare saknade program som gymnasieskola. Framför allt är det fråga om kommuner som tidigare endast hade yrkesinriktad gymnasieutbildning men som nu kompletterat utbudet med ett eller två Naturvetenskaps- och Samhällsvetenskapsav Bland kommuner med nystartad gymnasieskola återfinns programmen. några kranskommuner i storstadsområden, t.ex. Ale, Härryda och Värmdö. Dessa kommuner har ett så stort elevunderlag att de troligen kunnat bli g-orter enligt de tidigare principerna. Vissa nya gymnasiekommuner har däremot ett mycket litet elevunderlag men ändock en relativt väl utbyggd gymnasieskola med ett flertal program.

4.4 Motiv för inrättande av gymnasieskola

Initiativet till inrättande gymnasieskola på ort har i regel tagits av en ny kommunledning, facknämnd eller förvaltning. Skola eller skolledning av i grundskola och komvux har också varit aktiva liksom näringslivet på orten. Föräldrar och elever har sällan varit pådrivande. Av elevintervjuer gjorts har framkommit att många elever till som början varit negativa till nyetableringen och ansett det bättre att gå en i gymnasieskolan på stor ort. När den nyetablerade gymnasieskolan en väl kommit igång har elevernas inställning ofta blivit mer positiv. Detta kan belysas följande yttrande i enkäten från Storumans kommun. av

Attityden har konstant blivit enhetligt positiv. Från början stor skepsis. Fortfarande finns vissa elever vill flytta hemifrån och som därför är negativa.

I de flesta kommuner har beslutet inrättande av gymnasieskola om föregåtts särskild utredning, varvid man ofta anlitat extern utreav en dare. Svaren på Kommunförbundets enkät tyder på att det finns ett från det gamla planeringssystemets tid uppdämt behov att garantera kommuelever ett utbud studievägar på nära håll. Några kommuner nens av pekar på före etableringen hade stora kostnader för interatt man kommunala ersättningar till andra kommuner men nu har kontroll över ekonomin. I några kommuner har gymnasiekostnaderna blivit lägre efter etableringen av egen gymnasieskola.

50 Gymnasieskolor på nya orter

Kortare restid för eleverna och vitalisering närsamhället av uppges som viktiga skäl för inrättande gymnasieskola. av Praktiskt taget alla kommuner att det är lätt att arbeta med uppger pedagogisk förnyelse i en nyetablerad gymnasieskola. Till grund för etableringen har i många fall utarbetats ett särskilt måldokument som bl.a. visat vilken pedagogisk utveckling förväntat sig. Så har t.ex. man skett i Söderköpings kommun, framhåller att det finns mycket som stora möjligheter att åstadkomma något bra, när får starta från man grunden.

5 Utbildningsutbud

Det finns stora skillnader inom gymnasiekommuner. gruppen nya Antalet nationella gymnasieskola varierar mellan ett och program per nio. Antalet elever varierar mellan 12 och 605. Förekomsten av nationella program i de 39 kommuner inrättat som gymnasieskola de senaste åren framgår nedanstående tabell. av

Estetiska ES Hotell- och restaurang HR Hantverk HV Medie MP Livsmedel LP Omvårdnad OP Bygg BP Energi EN

Tabellen visar att Samhällsvetenskapsprogrammet SP inrättats i alla

nya gymnasieskolor och Naturvetenskapsprogrammet NV i de allra flesta. Dessa båda program har jämfört med med yrkesämnen program små utrustningskostnader.

Gymnasieskolor på nya orter 51

I flera kommunerna har valet av gymnasieprogram byggt på ett av samråd med representanter för det lokala arbetslivet. Att Industriprogrammet inrättats i så många kommuner beror på att man från arbetslivets sida pekat på behovet av sådan utbildning. I 71 % de gymnasiekommunema finns samverkan mellan den av nya

kommunala vuxenutbildningen komvux och gymnasieskolan. Det

genomsnittliga antalet elever vari dessa kommuner 208 i gymnasieskolan och 159 i komvux.

4.6 Lokalsituation

Lokalfrågan är ofta avgörande betydelse för etablering av en av gymnasieskola. Mer än 10 kommuner har huvuddelen av den gymnasiala utbildningen i lokaler. När etableringen medfört nybyggnya nadsbehov t.ex i Oxelösund, Ale, Surahammar, Rättvik och Arjeplog har investeringen varit de största i kommunens historia. Några en av kommuner kommer att flytta in i nya lokaler 1997. Enligt Kommunförbundets enkät hade de nya gymnasieskolorna 46 % undervisningen i befintliga lokaler och 30 % i nybyggda av lokaler. För övrig tid utnyttjades eller tillbyggda lokaler. 22 % av omlokalerna fanns i byggnader med grundskolan. En tydlig gemensamma strävan efter gymnasieidentitet lokaler kan konstateras. genom egna Många de nya gymnasieskolorna är små. I många fall är lokalytan av elev betydligt mindre än i de äldre gymnasieskolor som byggts efter per de lokalnormer SÖ fastställt. som I vissa kommuner med äldre gymnasieskolor har den nya gymnasieskolan inneburit volymökning genom att tvååriga linjer och en grundskoleanknutna specialkurser ersatts av treåriga gymnasieprogram. I vissa områden har bortfallet elever till gymnasieskolor varit av nya ungefär lika stort som volymökningen i kommuner med äldre gymnasieskola. Om de gymnasieskolorna inte etablerats, hade det uppnya stått ett behov av nybyggnation på de tidigare gymnasieortema. För andra äldre gymnasiekommuner, t.ex. de som redan före införandet den gymmnasieskolan hade påbyggnadsutbildningar av nya

och ÖGY-försök, har etableringen skolor medfört ett minskat

av nya elevunderlag och därmed en minskad organisation. Detta har bl.a. resulterat i att lokaler blivit tomma. I vissa fall har dessa lokaler kunnat utnyttjas för arbetsm arknadsutbildning, kommunal vuxenutbildning eller uppdragsutbildning, det finns exempel på att lokaler, framför allt men för yrkesutbildning, ibland med dyrbar utrustning, ännu står outnyttj

52 Gymnasieskolor på nya orter

4.7 Personalsituation

De allra flesta gymnasieskolorna på de orterna har inte haft några nya problem att rekrytera lärare. Antalet sökande har i flera fall varit stort. I en kommun fick tio gånger fler sökande än antalet lärartjänster. man En strävan har varit att skapa heltidstj i gymnasieskolan. Detta kan innebära risk för att lärarna inte har utbildning i alla ämnen de en som undervisar Av de nyanställda lärarna kom ungefär hälften från den egna kommunen. För vissa äldre gymnasieskolor har etableringen av gymnasieskola i närliggande kommuner fått till effekt måst minska antalet att man klasser och grenar, vilket i sin tur medfört att gymnasielärare med behörighet och ibland många års erfarenhet måst I andra äldre sägas upp. gymnasieskolor har nämnts bortfallet till gymnasie- - som nyss - nya skolor kompenserats volymökning vid införandet treåriga av en av program.

4.8 Kostnader för

etablering av gymnasieskola

Det är angeläget att belysa vilka kostnader nyetableringen medför för kommunen. Lokalkostnaderna kan bli stora vid nyetableringen gymnasieav en skola. Särskilt gäller detta det måste byggas skola. I mindre om en ny kommuner kan detta bli den största investering kommunen någonsin gjort. Utrustningskostnadema för gymnasieskola är särskilt höga för en ny vissa program med yrkesämnen, t.ex. Industriprogrammet och Medieprogrammet. Vissa kostnader kan undvikas samverkan med arbetsom livet fungerar så att eleverna under den arbetsplatsförlagda utbildningen får utnyttja kvalificerad och dyr utrustning. Trots detta har med program yrkesämnen högre kostnader elev än Naturvetenskaps- och Samper hällsvetenskapsprogrammen. Lärarlönekostnadema är bl.a. beroende antalet elever i underav visningsgruppema. I flera av gymnasieskolorna på orter är antalet nya elever per program och årskurs litet och undervisningskostnadema per elev därmed höga. För att närmare belysa de ekonomiska konsekvenserna etableav ringarna av nya gymnasieskolor har kommittén låtit undersöka kostnaderna för gymnasieskolan i de i NYSAM-enkäten ingående kommunerna.

Gymnasieskolor på nya orter 53

Till grund för kostnadsanalysema har kommittén utnyttjat de rapport-

Skolverkets uppföljningsavdelning årligen ut över kommu-

er som ger kostnader för alla skolformer. Den senast utkomna rapporten är nernas

Skolan jämforelsetal för skolhuvudmän Skolverkets rapport nr 106,

september 1996, visar 1995 års kostnader. som För gymnasieskolan visar Skolverkets rapporter kommunernas driftskostnader elev totalt och för undervisning,

genomsnittliga per skolledning, läromedel, Skolmåltider, elevvård och studie- och yrkesorisyo. Rapporten genomsnittskostnader för samtliga

entering upptar elever, såväl de studerar i kommunens gymnasieskola som de som egen studerar på ort och medför kostnader för interkommunala som annan ersättningar. I den fortsatta framställningen upptas endast hemkommunens gymna-

siekostnader. Kommittén har särskilt studerat kostnadsbilden for kommunerna i två med relativt många nyetableringar, nämligen Kronobergs län områden

G län och Östergötlands län E län.

De jämförelser gjorts visas i följande två tabeller. som

Tabell Kostnad gymnasieelev i kkr i G län i kommuner med ny

per gymnasieskola

ämförelsetalen i Skolverkets rapporter är inte helt jämförbara mellan J åren. Skolskjutskostnader ingår för 1992, inte för 1994 och 1995. men kostnader växel, personal- och lönekontor etc. Kommungemensamma ingår inte i 1995 års kostnader. De höga kostnaderna i Lessebo kommun beror på att man har en specialinriktad yrkesutbildning inom glasområdet. De höga kostnaderna Markaryds kommun 1994 är initialkostnader bl.a. för utrustning och i läromedel vid etableringen gymnasieskolan. Liknande förhållanden av redovisas för andra kommuner i landet.

54 Gymnasieskolor på orter nya

Siffrorna i tabell 1 kan jämföras med kostnaderna elev i ovan per Växjö kommun:

Under dessa år har elevantalet i Växjö kommun varit relativt stabilt:

Att nyetableringarna i de närliggande kommunerna inte påverkat elevantalet i gymnasieskolan i Växjö kommun i någon nämnvärd grad beror på den volymökning som skett att tvååriga linjer och genom specialkurser av olika längd i den gamla gymnasieskolan treåriga ersatts av program i den nya gymnasieskolan. För de redovisade åren ligger elevkostnaden för G län 1992 53,3;

1994 53; 1995 52,7 kkr något under riksgenomsnittet. Tillkomsten

av de nya gymnasieskolorna har inte påverkat kostnadsbilden i någon högre grad.

Tabell Kostnad gymnasieelev

per i kkr i E län i kommuner med ny

gymnasieskola

Kommun Kost- Elev- Kost- Elev- Kost- Elevnad antal nad antal nad antal 1992 92/93 1994 94/95 1995 95/96

Kinda 129,8 26 106,1 34 114,9 46

Åtvidaberg 66,3 167 63,4 237 70,9 310

Kinda kommun har särskilt höga kostnader för läromedel och

utrustning på El- och Industriprogrammen.

För de redovisade åren ligger den genomsnittliga elevkostnaden för E län mycket nära den för hela riket. De båda kommunerna i länet med det största elevantalet i gymnasieskolan, Linköping och Norrköping, har

också haft kostnadsutveckling legat riksgenomsnittet.

en som nära Utöver förhållandena i de båda nämnda områdena har kommittén nu studerat effekterna nyetableringar i två andra områden. av

Gymnasieskolor på nya orter 55

Borås kommun har under de senaste åren fått ett minskat elevunderlag i gymnasieskolan och större andel elever på med en program yrkesämnen. Nyetableringar har gjorts i de närliggande kommunerna Herrljunga och Tranemo. Dessa båda kommuner har lägre kostnader per gymnasieelev Borås. Förhållandena är omvända i AC län, där än

Lycksele kommun har lägre elevkostnader 63,3 kkr än de närliggande

kommunerna Storuman och Malå med gymnasieskolor 88,l, nya respektive 68,7 kkr. År skolhuvudmännens genomsnittliga elevkostnader i den 1995 var gymnasieskolan inkl. kommungemensamma kostnader: egna

kkr

Den genomsnittliga elevkostnaden i kommuner med gymnasienya skolor 69,6 kkr, dvs. något lägre än i glesbygdskommunema och är något högre än riksgenomsnittet. År 1995 hade de fristående gymnasieskolorna genomsnittlig eleven kostnad 64,8 kkr, alltså något över riksgenomsnittet. av

4.9 Kommitténs kommentarer

Kommittén har i uppdrag att följa effekterna utbyggnaden av av gymnasieskolan på orter. Effekterna kan många olika slag nya vara av

och beröra både den etablerar gymnasieskola och den ort där

ort som elever från de tidigare gick i gymnasieskola. Effekterna kan nya orterna beröra både elever, deras föräldrar, personalen i skolan och det omgivande samhället. Kommittén har i detta kapitel redovisat de fakta som finns att tillgå.

56 Gymnasieskolor på orter nya

En effekt av en utökning antalet gymnasieskolor kan att av vara utbudet av utbildningsaltemativ påverkas negativt. Det kan finnas en risk att de gymnasieskolorna anordnar endast sådana utbildningar nya som inte fordrar dyr utrustning och att det blir överetablering den en av typen utbildning. Samtidigt finns det risk för att utbildningar på de en gamla gymnasieortema tappar elevunderlag. Beroende på hur detta bortfall drabbar olika utbildningar skulle minskning utbildningsen av altemativen kunna bli följden.

Kommittén har redovisat att alla orter inrättat gymnasieskonya som

har Samhällsvetenskapsprogrammet SP och nästan alla Naturveten-

skapsprogrammet NV, dvs. med låga utnistningskostnader. program Den ökning av andelen elever på Naturvetenskapsprogrammet i riket som kommittén har redovisat i kap. 3 Elevernas möjlighet att välja kan bero på bl.a. ökningen av antalet orter med detta En ökning program. av andelen elever på Naturvetenskapsprogrammet har varit önskad en utveckling. Detsamma gäller ökningen andelen elever på Industriproav grammet, vilket är det tredje vanligaste programmet i de nya gymnasieskolorna. Det fjärde vanligaste programmet, Barn- och fritids-

programmet, skulle möjligen kunna bli överetablerat. Effekterna av

ökningen av antalet orter erbjuder Samhällsvetenskapsprogrammet

som är osäker. Kommittén har inte underlag för att bedöma de samlade nog effekterna på utbudet utbildningsaltemativ i riket. Däremot har av kommittén funnit exempel på att inom i gamla grenar program gymnasieskolor måst läggas då elevunderlaget minskat ner genom nyetablering på närliggande ort. Enligt kommitténs bedömning bör effekterna på utbildningsutbudet inom regioner och i riket fortlöpande följas.

En risk med etableringen av gymnasieskolor på många små orter är att eleverna känner sig tvingade även de aldrig kan bli det i - om formell mening att gå i ortens gymnasieskola de hade önskat - trots att gå en utbildning inte finns i hemortens gymnasieskola. Utbildningssom utbudet i hemortens gymnasieskola också när det gäller och - grenar kurser är som regel mindre än i den större ortens. Vid kommitténs samtal med elever i de nya gymnasieskolorna har eleverna redovisat att de inför sin gymnasiestart ibland varit tveksamma till den skolan nya men att de nu, när de går där, är mycket positiva. Det mindre urvalet grenar och kurser uppvägs mängd andra faktorer, såsom trivsel, av en kortare restider och möjligheter att deltaga i hemortens sociala liv.

Kvaliteten i de gymnasieskolorna är nästa förhållande skulle nya som kunna ifrågasättas. Som framgått redovisningen har de av nya gymnasieskolorna haft lätt att rekrytera behöriga lärare. Man kan dock ifrågasätta hur ambitionen att ha heltidsanställda lärare gått förena att

Gymnasieskolor på nya orter 57

med kravet att lärare skall ha utbildning i alla ämnen de undervisar Skolledningen har ofta en väl genomtänkt pedagogisk grundsyn. Den har varit vägledande vid rekrytering personal, ibland för lokalemas av utformning och alltid för ledningen skolans arbete. Såvitt kommittén av kan bedöma har flera de gymnasieskolorna en kunskapssyn och av nya anda hos personal och elever gärna skulle vilja se i alla som man gymnasieskolor. Det stöd de gymnasieskolorna har av de som nya lokala politikerna och det lokala arbetslivet är också något man skulle önska att alla gymnasieskolor fick. En effekt etableringen gymnasieskola på nya orter kan vara att av av kostnadema för gymnasieskolan ökar. Kostnaderna för de nya gymnasieskoloma regel något högre för de gamla. är som än En förväntad kostnad är kostnader för lokaler i anslutning till etableringen den gymnasieskolan, särskilt i kommuner som av nya byggt skolhus för gymnasieskolan. I de kommuner som kunnat nya utnyttja utrymme i befintliga skollokaler kan kostnader for ytterligare lokaler uppstå då grundskolan om några år får ökat elevantal. senare Kostnadsökningen i övrigt är enligt kommitténs bedömning inte så stor, dvs. 69 900 kr elev jämfört med 61 000 kr elev i genomper per snitt i riket och 70 200 kr elev i glesbygd. Kommittén anser att per dessa något högre kostnader bör vägas mot de fördelar som följer av att ort har gymnasieskola för eleverna, deras föräldrar, för en en egen näringslivet och kulturell samlingsplats för ortens hela besom en folkning.

4.10 Kommitténs slutsatser

Kommittén kan inte några skäl att föreslå någon omprövning av den se fria rätt att etablera gymnasieskola som kommunerna numera har. Det är avgjort så att de orter inrättat gymnasieskola kan redovisa som en många positiva effekter. De i sin gamla gymnasieskola tappat orter som elevunderlag till de gymnasieortema har oftast kunnat kompensera nya detta på olika sätt, bl.a. att den reformerade gymnasieskolan är genom treårig. Det gäller emellertid inte alltid. Det finns äldre gymnasieorter fått problem det minskade elevunderlaget. Kommittén som genom att vissa sådana effekter inte kan undvikas. Det är dock angeläget menar att kommunerna inom en region finner former för att samråda om sitt utbildningsutbud så att inte effekterna blir att utbudet av utbildningsaltemativ minskar genom konkurrens mellan orterna.

58 Gymnasieskolor på nya orter

Enligt kommitténs bedömning behöver effekterna att ett antal av gymnasieskolor tillkommit följas ytterligare, t.ex. i vad mån utbudet av utbildningsaltemativ inom regioner och i riket påverkas. Därvid bör också effekterna av tillkomsten av nya fristående gymnasieskolor uppmärksammas.

5 Jämställdheten i den

nya

gymnasieskolan

l Utgångspunkter

I kommitténs direktiv ingår att följa hur flickors och pojkars lika rätt och möjligheter främjas. Regeringen har i propositionen jämställdhet mellan kvinnor och om män inom utbildningsområdet prop. 1994/95: 164 givit definition en av begreppet jämställdhet eller snarare av jämställdhet i skolan.

Jämställdhet i skolan bör innebära att skolan skall pojkar och ge flickor likvärdiga villkor och förutsättningar att upptäcka, pröva och utveckla sin fulla potential. Detta förutsätter kunskaper om rådande könsmönster och om könstillhörighetens betydelse för lärandet. Det förutsätter också insikt om att flickor och pojkar inte utgör några enhetliga grupper.

Regeringen framhåller vidare att flickor och pojkar i undervisningen måste

bemötas utifrån en kunskap om likheter och olikheter mellan könen och om vad fördomar vad är kvinnligt och manligt betyder om som i olika sammanhang. Jämställdhetsfrågan kan därmed inte heller reduceras till en attitydfråga utan blir också en kunskapsfråga.

Jämställdhet lyfts således fram som en pedagogisk fråga. Av läroplanen framgår att jämställdhet mellan kvinnor och män hör till de värden som skolan skall gestalta och förmedla. Skolan skall också motverka sådana begränsningar i elevernas val som grundar sig på kön och på social eller kulturell bakgrund. Vidare anger läroplanen att läraren skall se till att undervisningen till innehåll och uppläggning speglar både manliga och kvinnliga perspektiv. Jämställdhet som en pedagogisk fråga och ett kunskapsområde

betonas i betänkandet Vi är alla olika Ds 1994:98 från arbetsgruppen

Kvinnligt och Manligt i skolan. Kommittén har hämtat mycken inspi-

60 Jämställdheten i den nya gymnasieskolan

ration från den. Både uppmuntrande och samtidigt uppfordrande är den förteckning över hinder som inte längre finns bilaga till detta kapitel; dvs. det finns inga hinder för att skolan och lärarna skall kunna anpassa inlämingssituationen och de pedagogiska metoderna efter såväl enskilda individer som kön utom bristen på kunskap om könstillhörighetens be- tydelse. Det finns många aspekter man kan lägga på frågan om en jämställd skola för flickor och pojkar. Kommittén kommer att behandla

tillgång till utbildning olika val av utbildning förebilder i skolan flickor och pojkar i klassrummet flickors och pojkars resultat och studieavbrott arbetet med att främja jämställdhet.

5.2 Tillgång till gymnasial utbildning

I dag går 98 % eleverna direkt från grundskolan till gymnasieskolan. av Det är ungefär lika stor andel flickor och pojkar, nämligen 48,7 % flickor och 51,3 % pojkar. Så var det inte förr. Pojkarna gick i betydligt högre utsträckning än flickorna vidare till högre studier. 1930 utgjorde pojkarna 85,1 % eleverna i gymnasiet och flickorna av 14,9 %. 1940 var två tredjedelar av eleverna i gymnasiet pojkar och en tredjedel flickor. Tio år senare hade skillnaderna minskat ytterligare. Då var 58,5 % av gymnasieelevema pojkar och 41,5 % av eleverna flickor. Man skall också ha klart för sig att det totala antalet elever som gick i gymnasiet var mycket litet, nämligen drygt 7 000 elever år 1930, ca 13 500 år 1940 och närmare 17 000 år 1950. Det fanns före 1950 års reformbeslut ett antal skolformer efter folkskolan, bl.a. högre folkskola, olika former realskola, yrkesskola och fliokskola. År 1940 gick 20 % av årskull vidare från folkskola till realskola eller flickskola.: av en En mycket liten andel av flickorna gick således i gymnasiet men också en mycket liten andel pojkarna. Av de elever gick i av som gymnasiet var emellertid fördelningen mellan flickor och pojkar ojämn ända fram till mitten av l970-talet. Sedan dess har ungefär lika stor andel av

PM från SCB 1977:11 2 Sixten Marklund: Skolsverige 1950-1975 del 1950 års reformbeslut

Jämställdheten i den nya gymnasieskolan 61

flickorna och pojkarna gått vidare till gymnasiestudier. Så är det även

i dag, då 98 % eleverna går direkt från grundskolan till gymnasieav skolan. Också övergången till högskolan ökar och det gäller både män och kvinnor, både dem gått s.k. studieförberedande utbildning och dem som

som gått s.k. yrkesförberedande utbildning. Övergången är störst ome-

delbart efter avslutad gymnasieutbildning. Direktövergången är större för

kvinnor än män, vilket möjligen skulle kunna förklaras med att ett antal mån gör militärtjänst första året efter gymnasieskolan. Fler kvinnor än

män går emellertid över till högskolan också senare. Ökningen i andel

övergångar är också större för kvinnor än män.

5.3 Olika val av studieinriktning

I propositionen jämställdhet mellan kvinnor och män inom utbildom ningsområdet framhåller regeringen följ ande.

Utbildning hör till de faktorer har avgörande betydelse för som en livskvalitet och chanser på arbetsmarknaden. Det är därför central en uppgift att säkerställa att flickor och pojkar, kvinnor och män, får utveckla alla sina möjligheter och får lika kvalificerad utbildning. en Härigenom får båda könen utbildningsm förutsättningar samma att möta arbetsmarknadens framtida efterfrågan och att få trygga och välavlönade arbeten.

Under 1980-talet handlade jämställdhetsdebatten mest om att förmå flickor att välja tekniska yrken. Den höga arbetslösheten på 1980-talet drabbade flickorna hårdast. Flickorna skulle således få bättre ställen

ning på arbetsmarknaden om de valde teknik framför vård ochgomsorg.

Ett viktigt motiv också att kvinnor förväntas kunna påverka tekniska var verksamheter i gynnsam riktning. De manliga yrkena drabbades värst i början av den nuvarande nedgången i sysselsättningen. Nu är emellertid fler kvinnor arbetslösa. Den mest markanta skillnaden mellan män och kvinnor finns bland de deltidsarbetslösa, där männen är drygt 25 000 och kvinnorna drygt 100 000. Kvinnorna är i dag också starkt överrepresenterade i den växande har tillfälliga arbeten och otrygga anställningsvillgruppen som

62 Jämställdheten i den nya gymnasieskolan

kor När det gäller dem är föremål för s.k. konjunkturberoende

som åtgärder är emellertid andelen män och kvinnor lika storf Enligt AMS arbetsmarknadsutsikter för 19975 kommer antalet arbetstillfällen bli att färre inom kvinnodominerade områden. De arbetstillfällen tillkomsom mer återfinns i första hand inom mansdominerade yrken såsom tekniskt arbete och IT. Det finns stora strukturella obalanser på kvinnornas arbetsmarknad. I de 10 starkast kvinnodominerade yrkena finns 60 % kvinnoarbetsav lösheten. I de 10 starkast mansdominerade yrkena finns endast 30 % av de manliga arbetslösa. Det är ett välkänt faktum att lågutbildade är arbetslösa i högre utsträckning än högutbildade. 83 % de långtidsarbetslösa har endast av grundskola eller kortare yrkesutbildning. Lågutbildade kvinnor har svårast att få jobb. Även inriktningen utbildning har betydelse för av möjligheterna till arbete. Män och kvinnor väljer i hög utsträckning olika utbildning i gymnasieskolan. Val av utbildning och yrke är också i hög grad beroende social av

bakgrund Barn till tjänstemän med hög utbildning dominerar på Natur-

vetenskaps- och Samhällsvetenskapsprogrammen. Bam till föräldrar med hög arbetslöshet och låg utbildning dominerar på Barn- och fritidsprogrammet och Industriprogrammet. Föräldrarna till eleverna på Handels- och administrationsprogrammet har medelhög utbildning och hög skattekraft. På Hantverksprogrammet går många invandrare. Också på Samhällsvetenskaps- och Naturvetenskapsprogrammen finns stor andel en invandrare, oberoende av om föräldrarna har hög eller låg utbildning. en I följande tabeller framgår hur flickor respektive pojkar fördelat sig på olika utbildningsinriktningar från 1930-talet fram till nu.

3 Hälften vore nog om kvinnor och män pá 90-talets arbetsmarknad; Rapport skriven av Åsa Regnér, SOU 1996:56 4Arbetsmarknadsstatistik oktober 1996; Arbetsmarknadsstyrelsen; Uar 1996: 12 5 Ura 1996:12 6 Betänkandet Ds 1996:53 Ökad rekrytering till gymnasieskolans industriprogram

Jämställdheten i den nya gymnasieskolan 63

Flickornas gymnasiestudier Gymnasium 7 År latinlinjen reallinjen allmän linje 1930 84 % 16 % fanns

7 PM från SCB 1977:11 8 Programmen har förts till den studieinriktning den som närmast motsvarar gamla indelningen; Underlag om antal elever per program Skolan i siffror 1996, del 2 Skolverkets rapport nr 103

64 Jämställdheten i den gymnasieskolan nya

Pojkarnas gymnasiestudier Gymnasium År latinlinjen reallinjen allmän linje 1930 56 % 44 % fanns

Vid reformeringen av gymnasieskolan behandlade dåvarande skolministem i propositionen Växa med kunskaper om gymnasieskolan och vuxenutbildningen prop. 1990/91 :85 jämställdhet som en fråga om jämnare könsfördelning inom olika studievägar och for att stärka kvinnornas ställning på arbetsmarknaden. Kvinnorna har oftare lågt

Jämställdheten i den nya gymnasieskolan 65

värderade arbeten och oftare deltid. De nationella program som jag nya föreslagit för gymnasieskolan erbjuder en kvalificerad utbildning inom sådana områden som kan förväntas attrahera både flickor och pojkar. I anslutning till förslaget om nationella program sägs att de är utformade så att de i största möjliga utsträckning skall attrahera såväl flickor pojkar. Även i presentationen de olika som av programmen återkom förhoppningama om att respektive program skulle vara av intresse för både flickor och pojkar. Har skolministems förhoppningar om en jämnare könsfördelning på olika typer utbildningar infriats Svaret finns i tabellen nedan. Av av tabellen framgår dels antalet elever i årskurs l på olika program i gymnasieskolan hösten 1994 och hösten 1995, dels hur stor andel av eleverna på respektive program som är flickor.

Nationellt program Antal elever Antal elever årskurs 1 årskurs 1

Den slutsats man måste dra är att det är många program som intresserar ett av könen i avsevärt högre grad än det andra. Detta gäller i synnerhet de pojkdominerade programmen medan de program som domineras av flickor, nämligen Barn- och fritidsprogrammet samt Omvårdnadsprogrammet, dock har 25 respektive 15 % pojkar.

66 Jämställdheten i den gymnasieskolan nya

Några större förändringar har sedan mitten 1970-talet knappast av skett i vare sig flickomas eller pojkarnas val studieinriktning. Man av kan spåra en viss ökning av pojkarnas val av humanistisk-sociala utbildningar och av flickomas val av teknisk-naturvetenskapliga utbildningar men det är ännu långt till en jämn könsfördelning. Man kan fråga hur det kommer sig att insatserna för att främja otraditionella val av utbildning endast riktats mot flickor. Pojkarna gör minst lika traditionella val. Praon i grundskolan var menad att vidga elevernas erfarenhet, t.ex. att flickor skulle få möta teknik och naturvetenskap. Detta sker enligt uppgift sällan Flickorna får bekräftat att teknik inte är deras snarare värld. Sommarkursema i teknik för flickor har däremot visat sig ha en positiv effekt för flickomas självförtroende inför teknik. Någon ökning av flickomas benägenhet att söka tekniska utbildningar har dock man inte kunnat se. Om man skall öka ungdomars benägenhet att söka till de för deras kön otraditionella utbildningarna måste de påverkas tidigt i grundskolan redan i förskolan. Den ålder då eleverna skall göra sina val sammanfaller med den ålder då de söker sin identitet som man respektive kvinna. Det krävs väldigt mycket av en ung människa att då göra ett ovanligt val utbildning och yrke. Man kan jämföra med AMU-utbildav ningarna, med deltagare som är över 25 år, där det är betydligt vanligare med kvinnor på traditionellt manliga utbildningar. Vid valet av utbildning och yrke spelar föräldrarnas yrke stor roll en ännu större för flickor än för pojkar. Flickor relaterar också i högre grad än pojkarna till sina lärare som personer och påverkas också mera av sina lärare vid yrkesvalet. Målet för jämställdhet har ofta varit att det skall finnas lika stora andelar flickor och pojkar inom en utbildning. En utbildning har ansetts vara jämställd könsfördelningen varit jämn. Könsbrytama, dvs. de om pojkar och flickor som valt att gå en utbildning med mycket stor övervikt för motsatt kön, har lyfts fram som bevis för att jämställdhetssträvandena håller på att bli framgångsrika.

5.4 F örebilder i skolan

Det brukar framhållas som viktigt att både pojkar och flickor har både kvinnor och män i sin närhet när de växer både för att förstärka upp,

9 Skolverkets rapport nr 47 s. 20

Jämställdheten i den nya gymnasieskolan 67

den könsidentiteten och för att de skall kunna utveckla en egna balanserad personlighet. Det hälsas därför med glädje att dagisfröken börjar bli ett yrke även för män även det år långt till ett könsmässigt om jämnt fördelat yrke. Med hänsyn till att många barn lever med en ensamstående är det viktigt att barn får möta också manliga mamma förebilder på dagis och i grundskolans lägsta årskurser. När bam kommer upp i den ålder då de börjar fundera över en egen vuxentillvaro med yrke och arbete är det betydelsefullt att de inte får några föreställningar om att vissa yrken är förbehållna män och vissa yrken kvinnor. Än viktigare är att de inte förleds har att tro att man en speciell plats i en hierarki för att man är kvinna eller man. Sådana föreställningar fördomar är svåra att utrota. - - Mot denna bakgrund är det särskilt viktigt hur könsfördelningen är bland den personal som arbetar i skolan. Skolan håller på att bli en arbetsplats för kvinnor. Andelen män bland lärarna har minskat sedan mitten l980-talet. Två tredjedelar av av alla lärare är kvinnor och yngre eleverna är, desto fler av lärarna är kvinnor. I gymnasieskolan är de manliga lärarna dock i majoritet, nämligen 53 %. Fördelningen mellan kvinnor och män är relativt jämn beträffande adjunktema. Männen dominerar bland lektorema 81% och är något fler än kvinnorna bland yrkeslärama. Inom yrkeslärarkåren

består den ojämna könsfördelningen inom respektive yrke. Så är t.ex.

99 % av lärarna i bygg- och anläggningsteknik män och 92 % av lärarna i omvårdnadsämnen kvinnor. 1° Inom skolledaryrket har det under de senaste åren skett en könsmässig utjämning från att tidigare ha varit manligt dominerat.

År 1970 År 1990 År 1995 män kv män kv män kv

Rektor 94 % 6 % 85% 15 % 69 % 31 %

Studierektor 89 % 11 % 69 % 31 % 57 % 43 % och övriga skolledare

Här håller det således på att bli en könsmässigt mera jämn fördelning. Frågan är hur mycket det spelat in att läraryrket håller på att

° Skolan i siffror 1996 del Skolverkets rapport 103 n Skolverkets rapport 103 s. 78

68 Jämställdheten i den nya gymnasieskolan

bli ett kvinnoyrke. Det har i vart fall funnits medvetna strävanden att rekrytera flera kvinnor först till vikariat, sedan till studierektorstjänster

och därefter till rektorstjänster. Överföringen av barnomsorgen till

skolförvaltningar motsv. torde också ha lett till att flera kvinnor blivit rektor.

5.5 Flickor och

pojkar i klassrummet

Flickor mognar tidigare än pojkar och det finns också belagt i den biologiska forskningen att flickors och pojkars hjärnor fungerar olika. Förmågan att träna in och automatisera färdigheter infaller vid olika perioder hos flickor och pojkar. Enligt professor Sten Levander borde dessa skillnader leda till att flickor började skolan ett tidigare än pojkar. z Av de elever börjar skolan vid års ålder eller tidigare som sex är andelen flickor större än andelen pojkar. Undervisningen skulle också behöva anpassas till att flickorna och pojkarna behöver delvis olika träning. Flickorna behöver få möjlighet att utveckla sin spatiala förmåga och pojkarna sin språkliga förmåga. I uppsatsen Vilka pojkar blev civilingenjörer och vad hände med de smarta flickoma diskuteras sambandet mellan spatial begåvning och framgång i matematiska och naturvetenskapliga ämnen. Författaren redovisar att valet att bli civilingenjör sker tidigt för pojkarna ofta redan i l3-årsåldem medan det är sällsynt att finna flickor som har sådana planer. Flickorna tappar sitt tekniska intresse i de tidiga tonåren. Flickor som blir civilingenjörer blir det av intresse för matematik, inte teknik. Begreppet teknik kopplas enligt kommitténs bedömning i alltför hög utsträckning till enbart industrin och man försummar därmed möjligheten att inkludera teknikens mjukvara i skolans undervisning. Flickors och kanske också pojkars teknikintresse skulle - - öka om skolans undervisning lyfte fram tekniken i vardagen, t.ex. kretsloppstänkande eller förvaring av mat. Att hälften av deltagarna i tävlingen Finnupp numera är flickor kan tas som ett tecken på flickors ökande intresse för teknik, bl.a. beroende på breddningen av teknikbegreppet.

12Flickors och pojkars olika förutsättningar och villkor; Skolverkets rapport nr 47 13 En studie sjätteklassare ár 1961 Minna Salminen-Karlsson; Linköpings av av universitet; Institutionen för pedagogik och psykologi; LiU-PEK-R-190

Jämställdheten i den nya gymnasieskolan 69

Arbetsformema påverkar flickors och pojkars inlärning olika. Tävlingsmoment pojkar och missgynnar flickor. Samarbete är bra gynnar för flickor och mindre bra för pojkar. Enligt forskningsresultat blir det bäst resultat när eleverna får arbeta individuellt. Flickorna vill förstå sammanhangen medan pojkarna är mer roade av att manipulera apparater och material. Pojkarna vill syssla med experiment. Flickorna är positiva till grupparbete än pojkarna. mer Flickorna har lättare sig läsare och skrivare än talare. Med att se som pojkarna är det omvänt. Flickorna är skolanpassade och är styrda undervisningens mer mer av uppläggning och läromedlen än pojkarna. Därför är det oroande att av läroböckema förstärker det traditionella könsrollsmönstret i samhället. I Sverige liksom i andra länder är läromedlen pojkdominerade utom i de traditionella flickämnena, där flickor visas i traditionella roller. I mitten 1980-talet genomfördes rad studier som visade av en skillnader i sociala och politiska attityder mellan gymnasieungdomar i l8-årsåldem. Flickorna mindre konservativa, mer demokratiska och var

negativa till bl.a. rasism, social ojämlikhet och bestraffningar.

Enligt Skolverkets nationella utvärdering grundskolan finns det av anmärkningsvärt stora skillnader mellan pojkar och flickor i årskurs 9 vad gäller demokratiska värderingar. Flickorna är mindre konservativa. Både flickor och pojkar har god politisk medvetenhet, känner väl till en hur samhället är uppbyggt och har förhoppningsfull uppfattning om en möjligheterna att förändra samhället. Pojkarna vill ha snabba direkta lösningar medan flickorna ger uttryck for mer eftertanke. Flickor och pojkar uppträder olika i skolan och blir olika behandlade. Pojkarna dominerar i klassrummet, är högljudda och får mest uppmärksamhet lärarna. De får flera tillsägelser, får flera frågor och får oftare av än flickor sina idéer accepterade. Pojkarna verkar föredra auktoen mer ritär och strukturerad form undervisning. Flickorna är lugnare och av tystare, observanta på relationer. Pojkarna tillåts att i skolan redan mer från början ta för sig i klassrummet och tränas inte i att ta hänsyn till sina klasskamrater såsom sker med flickorna. Flickorna engageras t.o.m. lärarna i den sociala fostran pojkarna. När flickor är missnöjda av av bråkar de inte utan tillämpar psykologiskt motstånd.

l Skolverkets 47 21 rapport nr s. 15 Skolverkets rapport nr 47 s. 19

70 Jämställdheten i den gymnasieskolan nya

Lärarna uppfattar pojkarna enskilda individer medan flickorna som

beskrivs som grupp. Flickorna följer de oskrivna reglerna for hur

man skall uppföra sig i ett klassrum, dvs. de räcker handen för att få upp tala. Pojkarna ger fria kommentarer utan att ha blivit tillfrågade av läraren. Flickorna kommer oftare till tals läraren vänder sig genom att direkt till speciell flicka efter det att hon har räckt handen för en upp att visa att hon vill yttra sig. Pojkarna f°ar däremot främst ordet genom att läraren vänder sig till viss pojke utan att han har räckt handen en upp

for att visa att han vill säga något.

Lärarna uppträder således olika mot pojkar och flickor och talar också på olika sätt till dem.

5.6 Flickors och

pojkars resultat

5.6.1 studieresultat

Det är ett välkänt faktum att flickor har bättre betyg än pojkar men att pojkar får bättre resultat på prov. Flickornas medelbetyg år 1994/95 efter årskurs 9 är 3,35 medan

pojkarnas är 3,07. Enda ämnena där pojkarna har bättre medelbetyg än flickorna är idrott och teknik. Flickorna har mindre andel ofullständiga

slutbetyg på grund anpassad studiegång eller stor frånvaro än vad av pojkarna har 1,0 och 1,2 1,4 och 1,6. resp Det finns en skillnad mellan pojkars och flickors betyg också efter gymnasieskolan men den är något mindre än efter grundskolan. De flesta elever avgick från gymnasieskolan läsåret 1994/95 som hade studerat på linje. Flickorna hade 3,48 och pojkarna 3,26 i genomsnittsbetyg. Av de elever slutfört studier på hade flickorna i som program genomsnitt 3,33 medan pojkarna hade 3,11. Inte i något nationellt pro-

"S Öhrn; Skolverkets 47 15 se rapport nr s. 17 Staberg; se Skolverkets forskningsöversikt liv och arbete i svenska om klassrum.

18Einarsson och Hultman; Skolverkets forskningsöversikt liv och arbete i om svenska klassrum

19 Skolan i siffror 1996, del l Betyg och utbildningsresultat; Skolverkets rapport m 88

Jämställdheten i den gymnasieskolan 71 nya

hade pojkarna högre medelbetyg än flickorna. Pojkarna hade dock gram högre medelbetyg från individuella än flickorna. program Det finns tydlig skillnad mellan flickors och pojkars resultat i en fysik, kemi, biologi och geovetenskap till pojkarnas fördel. Flickorna hävdar sig visserligen bra i biologi har ändå inte lika bra betyg men som pojkarna. Det finns också internationella undersökningar IEA som visar att skillnaderna mellan flickor och pojkar i naturvetenskapliga ämnen

finns i hela den industrialiserade världen ökar mellan 10-årsåldem och de sena tonåren har minskat mellan 1970/71 och 1983/84 är stora i fysik mindre i biologi och kemi men inte tycks påverkas det är samskola eller flick- respektive av om pojkskola.

Flickor är mindre intresserade naturvetenskap och teknik. De av flickor väljer naturvetenskaplig och teknisk utbildning upplever att som de inte får stöd lärarna och de tappar därför intresset för både av ämnena och yrkesverksamhet inom området. Det finns också belagt en att flickor är beroende att undervisningen är verklighetsanknuten. av Skillnaderna i elevernas matematikkunskaper på olika program i den gymnasieskolan är stora. Skillnaden mellan det genomsnittliga benya tyget i matematik för flickor och för pojkar är däremot liten 3,27 respektive 3,26 enligt avgångsbetygen 1994/95. Vid undersökning en

vad eleverna upplever sig ha lärt under gymnasietiden är eleverna

av på naturvetenskaplig/teknisk utbildning positiva till vad de lärt sig i matematik. Nästan hälften eleverna på andra utbildningar uppger att av de bara fått ett litet tillskott kunskaper i matematik och särskilt av flickorna att de inte förbättrat sina matematikkunskaper under anser gymnasietiden. Skolverket har utvärderat undervisningsprocessen i främmande

språk. Det finns stora skillnader mellan olika klasser vad gäller elever-

upplevelser språkundervisningen. Dessa beror framför allt på två nas av faktorer. Den första är lärarnas förhållningssätt till eleverna de har - om personlig relationsorientering och låter eleverna vara delaktiga i en planeringen och genomförandet undervisningen. Den andra är av lärarnas undervisningsskicklighet. En majoritet lärarna får dåligt beav

20Bilden av skolan 1996 s. 32

21 Skolverkets rapport nr 95

72 Jämställdheten i den nya gymnasieskolan

tyg av eleverna på dessa båda områden. Däremot eleverna att anser lärarna har goda ämneskunskaper. Skillnaderna mellan pojkar och flickor vad gäller uppfattningen de faktorer påverkar underom som visningen är genomgående små. Pojkarna är dock mindre benägna att delta i planeringen av undervisning. De är också något negativa till mer undervisningen i främmande språk än vad flickorna Undervisningsfonnema har således stor betydelse för elevernas intresse för och studieframgångar i olika ämnen i skolan.

5.6.2 Avbrott

Det finns inga skillnader mellan flickor och pojkar när det gäller totala andelen studieavbrott i gymnasieskolan; det är i båda fallen 4,2 % av eleverna har gjort helt studieavbrott. En större andel pojkarna som av än av flickorna har bytt studieväg 8,0 7,2 %. resp Ett närmare studium avbrotten och byte studieväg från de olika av av programmen ger dock intressanta upplysningar. En ungefär lika stor andel av flickorna och pojkarna lämnar de program, som har en någorlunda jämn könsfördelning. Betydligt större andel av flickorna lämnar där det finns få program flickor. Byggprogrammet och Fordonsprogrammet har båda ungefär 3 % flickor i årskurs l 1994. En tredjedel flickorna har lämnat av programmet andra året. Industriprogrammet har 7,1 % kvinnliga elever första året. 26 % av dem har lämnat programmet andra året. På kvinnodominerade program däremot är det inte någon större skillnad på pojkars och flickors avbrottsfrekvens. På omvårdnadsprogrammet skiljer det endast 0,3 procentenheter mellan kvinnliga och manliga elevers avbrottsfrekvens. På Bam- och fritidsprogrammet skiljer det mer, men ändå bara 2 procentenheter, dvs. 12,7 för pojkar, jämca fört med flickomas 10,8%. Flickorna på pojkdominerade utbildningar har saknat stöd framför allt från lärarna. Pojkar på flickdominerade utbildningar har inte motsvarande erfarenhet. Genom att flickorna på naturvetenskaplig och teknisk utbildning inte får stöd från lärarna tappar de intresse både för ämnena och för att satsa på en yrkeskarriär inom naturvetenskap och teknik. En könsfördomsfull slutsats skulle kunna att minoritet vara en av pojkar blir bättre behandlade på kvinnodominerade utbildningar än en minoritet av flickor på mansdominerade utbildningar. Lärarnas negativa

22 Skolan i siffror 1996, del Skolverkets rapport 103

Jämställdheten i den nya gymnasieskolan 73

attityd mot flickor på teknisk utbildning hamnar på andra plats av de

skäl eleverna för sina avhopp.

anger Man bör också notera att andelen pojkar är större på kvinnodominerade program ån andelen flickor på mansdominerade program. Detta kan: förklaring till avbrottsmönstret, eftersom det troligen är svårare vara en att den enda eller mycket få inom sitt kön på en utbildningsvara en av plats. Det måste i vart fall betraktas som ett nederlag för jämställdhetssträvandena att så stor andel de flickor, tagit det modiga beslutet av som att gå på en mansdominerad utbildning, lämnar programmet. Av en rapport från AMS framgår också att de flickor slutfört sin som utbildning på en pojklinje hade mycket stora svårigheter när de skulle försöka få jobb inom det område de utbildat sig för. Svårighetema som lika stora i hög- och i lågkonjunktur. var

5.7 Sexuella trakasserier och deras betydelse

för skolgången

I en EG-rekommendation utfärdad den 19 december 1991 definieras sexuella trakasserier på följande sätt.

Sexuella trakasserier är en oönskad handling av sexuell karaktär eller annan könsbestämd handling, som kränker kvinnors och mäns värdighet på arbetsplatsen. Det kan vara fråga om ovälkommen fysisk, verbal eller ickeverbal handling. Det viktigaste kännetecknet för sexuella trakasserier är att de är oönskade av den som utsätts för dem. Det är varje individs ensak att avgöra vilket uppträdande som kan accepteras och vad är kränkande. Sexuell uppmärksamhet som övergår i sexuella trakasserier om den som står för beteendet fortsätter, trots att det har gjorts klart att mottagaren anser att den sexuella uppmärksamheten är kränkande. Ett enda tillfälle kan emellertid utgöra sexuella trakasserier om beteendet är tillräckligt allvarligt. Att den sexuella uppmärksamheten inte är önskad skiljer sexuella trakasserier från handlingar som välkomnas och är ömsesidiga. S,

23 Flickors och pojkars olika förutsättningar och villkor 34; Skolverkets s rapport nr 47

74 Jämställdheten i den nya gymnasieskolan

Sexuella trakasserier förekommer i skolan. Det är oftast flickor som drabbas men det förekommer också att pojkar blir det. Det finns lärare och annan skolpersonal som utsätter elever för sexuella trakasserier men det är mycket vanligare att det är elever trakasserar andra elever. som Elever reagerar avsevärt hårdare på lärares trakasserier än på studiekamraters. Sexuella trakasserierna uppfattas ofta ett uttryck for makt. som Uppgifterna hur stor andel eleverna blivit utsatta för om av som sexuella trakasserier skiftar starkt mellan olika undersökningar. 27 % av flickorna på yrkesförberedande och tekniska linjer vid gymnasieskolorna i Gävleborgs län har utsatts för sexuella trakasserier från lärare och

studiekamrater enligt rapport." Enligt undersökning i Stockholm

en en hade 47 % flickorna blivit utsatta. Den sistnämnda rapporten av anger också att över 80 % av eleverna i en amerikansk undersökning har blivit utsatta för sexuella trakasserier. I Stockholmsundersökningen finns knappast någon skillnad mellan teoretiska och yrkesförberedande program. Däremot uppger flickorna att de mest blivit utsatta på grundskolans högstadium, värst i årskurs Ju färre flickor det finns i klass desto oftare förekommer sexuella en trakasserier. 10 % av alla flickor att trakasserier lett till negativa uppger konsekvenser for studierna. Flickorna har också fått på frågan svara om erfarenheterna sexuella trakasserier har påverkat deras val av av program i gymnasieskolan. 3,2 % ja. Flickor har också tillfrågats svarar om de skulle ha valt ett annat könsfordelningen hade varit program om mera jämn på alla program. 4,1 % de flickor utsatts för trakasseav som rier svarar ja. Av dem inte utsatts för trakasserier endast 2,8 som svarar % ja. Kommittén ser allvarligt på förekomsten sexuella trakasserier av liksom på mobbning och hot andra slag i skolan. Företeelser av som dessa strider mot den syn på individens integritet, människors lika värde, jämställdhet och solidaritet hör till skolans grundläggande som värden. Dessa frågor måste diskuteras i skolan både ett led i skosom lans fostran av eleverna till ansvarsfulla människor och för att mogna de elever som utsatts for trakasserier olika slag skall få det stöd de av behöver. Även elevernas val utbildning, enligt den refeom av nyss rerade undersökningen, påverkats endast i begränsad omfattning, vet

24 Eva Palm, Sexuella trakasserier mot studerande vid gymnasieskolan i Gävleborgs län, rapport från kartläggning, Lärarförbundet Gävleborg, 1992, en publicerad 25 STOPP för sexuella trakasserier, rapport av Ulla Kullenberg, Birgitta Ehrenlans: Stockholms skolors rapport nr 1996:2

Jämställdheten i den nya gymnasieskolan 75

man föga om de långsiktiga effekterna av att en ung människa utsatts för trakasserier.

5.8 Att främja jämställdhet

Som framgått inledningsvis ålägger läroplanen skolans personal att främja jämställdhet. I Skolverkets utvärdering av den reformerade gymnasieskolan har eleverna värderat sin utbildning enligt en fyrgradig skala, från mycket hög till mycket liten måluppfyllelse. På frågan hur gymnasieskolan lyckas ge pojkar och flickor samma chanser blev resultatet måluppfyllelse i hög grad. Yrkesinriktade programelever är mer positiva än yrkeslinjemas elever. Skollagen ålägger alla som verkar i skolan, dvs. skolledning, lärare och annan personal, att främja jämställdhet. Enligt läroplanen hör jämställdhet mellan kvinnor och män till de värden skolan skall gestalsom ta och förmedla. Läroplanens mål om att undervisningen till innehåll och uppläggning skall spegla både manliga och kvinnliga perspektiv bedöms av lärarna inte i särskilt hög grad vara viktiga. Enligt Skol-

verkets utvärdering av undervisningsprocessen i främmande språk an-

ser endast hälften lärarna att detta mål är mycket viktigt och 20 % av anser att målet är mindre viktigt. Däremot tycker lärarna att det är ganska lätt att tillgodose målet i sin undervisning. Det framgår inte av undersökningen denna bedömning också leder till att lärarna i sin om undervisning förverkligar målet. De uppgifter som kommittén redovisat tidigare i detta kapitel tyder emellertid inte på att lärarna gör det. Kommittén har granskat ett urval av kommunala skolplaner. 30 % av kommunerna har i sin skolplan angett mål för jämställdhetsarbetet. Detta kan jämföras med att praktisk taget alla kommuner i skolplanen anger ökat elevinflytande som en prioriterad fråga. I flera av de skolplaner som nämner jämställdhet är det endast i form av en uppräkning av viktiga mål, angivna i läroplanen. Det finns också ett litet antal kommuner som har egenformulerade mål för jämställdhet. Det mest ambitiösa programmet för jämställdhetsarbetet i de komav mittén granskade skolplanema har Dorotea kommun. Kommunen har inte egen gymnasieskola. Dorotea har följande text under rubriken Jämställdhet.

26 Skolverkets rapport nr 95

76 Jämställdheten i den nya gymnasieskolan

Skol- och bamomsorgsverksamheten skall ge flickor och pojkar samma möjligheter att komma till sin rätt i det moderna samhället. Detta innebär bl.a. att kvinnliga och manliga förebilder skall eftersträvas inom alla områden. Speciellt viktigt är det att finna kvinnliga förebilder inom traditionellt manliga områden som t.ex. datautbildningen. Det är också viktigt att i verksamheten stötta och underlätta för de elever som väljer icke traditionsbundna studieval, t.ex. skall flickors inlämingssituation i teknik och matematik uppmärksammas. Flick- och pojkgrupper kan bildas i vissa ämnen, t.ex. teknik, slöjd eller andra ämnen.

Skolverket har i ett antal år bedrivit ett arbete i olika former för att främja jämställdheten i skolan. Det finns ett nätverk sprider nu som erfarenheter och kunskaper mellan skolor och kommuner.

5.9 Kommitténs slutsatser

Jämställdhetsarbete har länge ansetts handla om att förmå ungdomar i synnerhet flickor att göra otraditionella studie- och yrkesval så att man på sikt skall få en jämn könsfördelning både inom utbildningar och i yrken. Som framgått den tidigare redovisningen går denna könsav utjämning inom olika studieinriktningar långsamt. Den nya gymnasieskolan är därvidlag knappast mera framgångsrik än den gamla. De flesta program som innehåller yrkesämnen väljs fortfarande i hög grad av antingen flickor eller pojkar. Pojkar väljer något otraditionellt. nu mera Ett exempel är Barn- och fritidsprogrammet med ca en fjärdedel pojkar, vilket positiv utveckling. är en Kommittén är övertygad om att det är en fördel med både manliga och kvinnliga anställda inom olika delar arbetslivet. Kvinnor och av män har olika erfarenheter och prioriteringar. De diskussioner detta föranleder på en arbetsplats kan bidra till att verksamheten utvecklas. Kommitténs slutsats är därför att en jämnare könsfördelning inom olika utbildningar i gymnasieskolan är önskvärd. Det är en fördel också för eleverna att under studietiden ha både manliga och kvinnliga studiekamrater. Det som kommittén redovisat om trakasserier visar också på önskvärdheten av att ha en jämnare könsfördelning. Jämställdhet får inte begränsas till frågor om jämn könsfördelning. Enligt kommitténs mening kan man heller inte lita på att skolaniensam .kan bidra till att förverkliga målet ett jämställt arbetsliv och om mera samhälle. Man måste samtidigt arbeta på att förändra samhället och

Jämställdheten i den gymnasieskolan 77 nya

arbetslivet. Jämställdheten skulle främjas öppet diskuterade om man värdet män och kvinnor kan ha olika perspektiv på frågor. av att Att döma de uppgifter skolplaner och vad man kan läsa ut av av om kvinnliga respektive manliga elevers uppfattning skolans underom visning både intresset för och kunskapen om jämställdhet vara synes lågt i skolan. Lagstiftning att jämställdhet skall främjas finns redan. om Nu gäller det att arbeta för ett förverkligande. Jäm ställdhetsarbetet måste bli synliggjort och resultatet efterfrågas. Det viktigaste målet med skolans jämställdhetsarbete är att få undervisningen till innehåll och uppläggning spegla både manliga och att kvinnliga perspektiv. Det gäller således inte att undervisa om jämställdmed jämställdhet. Man måste organisera och genomföra underhet utan visningen med hänsyn till de olikheter finns mellan flickors och som pojkars erfarenheter. Många lärare sätter likhetstecken mellan jämställd behandling och likadan behandling. På frågan vilka hänsyn tar till kvinnliga resman pektive manliga elever har kommittén nämligen fått upprörda svar med innebörden behandlar alla lika och inte diskriminerar någon. att man Som framgår den inledningsvis citerade texten från propositionen av jämställdhet mellan kvinnor och män inom utbildningsområdet är om det inte likadan behandling kvinnor och män är jämställd av som behandling. Utbildningen i Sverige skall likvärdig varhelst den anordnas. vara Alla elever har rätt till likvärdig utbildning. Numera sätter man inte en likhetstecken mellan likvärdig och likadan i dessa sammanhang. För att två elever skall få likvärdig utbildning kan den behöva mera en ena stöd; behöva än den andra. Detta synsätt är accepterat i mera resurser dag. I och med propositionen förra våren jämställdhet mellan om kvinnor och män inom utbildningsområdet började arbetet att avskaffa likhetstecknet mellan jämställd/lika mycket värd och likadan, på att göra jämställdhet till pedagogisk fråga. en Lärares förhållningssätt gentemot eleverna är av utomordentligt stor betydelse för elevernas välbefinnande och därmed beredskap att lära.

Den viktigaste uppgiften i jämställdhetsarbetet är att göra alla i skolan

medvetna vikten att undervisningen organiseras och genomförs om av med hänsyn tagen till de olikheter finns mellan flickor och pojkar. som Jämställdhet är kunskapsfråga inte fråga om enbart attityder och en - en värderingar. Kommittén vill särskilt framhålla hur betydelsefullt det är att den grundläggande lärarutbildningen de blivande lärarna kunskaper om ger pojkars och flickors olika sätt att lära. Detta är också ett angeläget utvecklingsområde för redan anställda lärare antingen i form fortav

78 Jämställdheten i den gymnasieskolan SOU nya 1997:1

bildning eller hellre utvecklingsprojekt tillsammans med alla - - som andra personalkategorier i skolan och med eleverna.

Jämställdheten i den gymnasieskolan 79 nya

Bilaga

Text Vi är alla olika Ds 1994:98

ur

Hinder som inte längre finns

I det följande avsnittet pekar vi på några av alla möjligheter att pröva, utveckla och planera for och andra modeller och kombinationer för nya samverkan, samarbete, resursutnyttjande och organisation. När det gäller ämnenas introduktion tidsmässigt finns inte längre något hindrar flickor och pojkar exempelvis studerar fysik redan från som att skolstarten. När det gäller lärarkompetens och lärarresurser finns det inte längre något som hindrar: lärares naturvetenskapliga kompetens och kunnande kommer att en till användning även i de lägre årskurserna. Speciellt viktigt i detta sammanhang är att flickor är ännu beroende än pojkar kompemer av tenta och kunniga lärare för att prestera bra. lärares specifika kompetens och kunnande i läs- och skrivinläratt en ning också kommer främst pojkar, även flickor, tillgodo i de högre men årskurserna. att exempelvis bildlärare undervisar i årskurs 1 en att lärare med erfarenhet och kompetens i att metodmässigt arbeta av ämnesövergripande kan utnyttjas på ett mer ändamålsenligt sätt. att arbetslagen i skolan organiseras vertikalt efter olika kompetens och efter varje elevgrupps specifika och könsmässiga sammansättning och behov. En kombination kan exempelvis bestå av en språklärare, en naturvetare och specialist på läs- och skrivinläming. en Att ämneslärare undervisar även i lägre årskurser är heller i och för sig ingen företeelse. Musik-, slöjd- och idrottslärare har till exempel ny sedan lång tid tillbaka tjänstgjort på flera stadier. Vi menar att även teoretisk och metodisk ämneskompetens skall användas där den bäst behövs. Ibland finns inte det kunnande och den kompetens skolan kan som behöva för särskilda aktiviteter och för vissa bestämda syften. Det kan gälla mönsterbrytande verksamhet i ett könsperspektiv eller behovet av kvinnliga och manliga företrädare och förebilder i otraditionella sysselsättningar. Det finns inget hindrar att skolan söker sådan kompetens som eller specifik kunskap i närsamhället. Vi anser att en skola som är mer

80 Jämställdheten i den gymnasieskolan nya

omvärldsorienterad och öppen för impulser utifrån blir bättre, roligare och modernare ur många aspekter.

När det gäller lärares karriärmöjligheter i skolan:

Finns det inte längre, i och reformerad skola, hinder en ny för att öppna nya karriärmöjligheter där ett didaktiskt/pedagogiskt könsperspektiv merit. är en Kompetens skall kopplas till ämnes och ämnesdidaktiskt kunnande och till konsten att motivera och lära såväl flickor pojkar lära som att och att utveckla hela sin potential människa. Att leda och arbeta som med forändrings- och utvecklingsarbete, liksom uppföljningsoch utvärderingsinsatser i projektform över årskurserna i skolan, blir därmed ett väsentligt och viktigt inslag. När det gäller flickors och pojkars olika behov finns det inte längre något som hindrar könsuppdelade och könsintegrerade grupper som tar hänsyn till: flickors och pojkars mognadsgrad och utvecklingstakt, flickors och pojkars behov spatial och verbal träning, av flickors och pojkars kunskapsbrister inom olika ämnesområden, flickors och pojkars olika behov att tillägna sig social kompetens, av flickors och pojkars möjligheter att bejaka och utveckla sin egen identitet flicka och pojke. som som Det finns heller inget hindrar att flickor och pojkar vid olika som tidpunkter har olika många timmar i något eller några för de ämnen, att härigenom skall kunna nå uppställda kunskapsmål.

6 Yrkesutbildning i gymnasieskola

och arbetsliv

1 Inledning

För yrkesutbildning skall bli effektiv krävs kombination av

att en en teoretiska studier och praktiska tillämpningar.

den gymnasiala yrkesutbildningen i vårt land har vi sedan några

För

decennier tillbaka den uppläggningen att gymnasieskolan svarar för den teoretiska yrkesutbildningen medan den praktiska yrkesutbildningen till del förlagd till gymnasieskolan och till mindre del till

övervägande är en

arbetslivet. Diskussionen hur stor andel den praktiska utbild-

om av bör förlagd till arbetslivet har varit livlig inför reforningen som vara

meringen gymnasieskolan. Vid kontakterna med andra länder, inte

av inom EU, står det klart den andel arbetslivet för är minst att som svarar låg i vårt land jämfört med förhållandena i andra länder.

6.2 Arbetsplatsförlagd utbildning APU

gymnasieskolan skall minst 15 veckor den totala utbild-

I den nya av

ningstiden på med yrkesämnen utgöras arbetsplatsförlagd

program av utbildning APU. I kommitténs första delbetänkande SOU 1996:1 Den nya gym-

nasieskolan hur går det ingår kapitel arbetsplatsförlagd utbild-

ett om ning APU. Faktaunderlaget till detta kapitel utgörs bl.a. två enkätundersökav ningar, Svenska Kommunförbundet och Skolverket. Dessa en av en av

båda undersökningar visar gymnasieelever på med yrkes-

att program uppskattar inslaget arbetsplatsförlagd utbildning APU. ämnen av Enligt Svenska Kommunförbundets enkät 1995 till samtliga

gymnasieskolor ansåg 90 % skolorna att APU som hjälpmedel att

av

nå utbildningsmålet för programmet mycket värdefull eller

var värdefull. I undersökning Skolverket gjorde 1995 tillfrågades 48 elever en som

sina erfarenheter APU. Av de tillfrågade hade 32 elever en posi-

om av

82 Yrkesutbildning i gymnasieskola och arbetsliv

tiv inställning till APU. 26 elever ansåg APU:n effektivare utbildän ningen på skolan. 34 elever såg APU värdefullt komplement som ett till

utbildningen på skolan.

Under våren 1995 utförde Skolverket via enkäter till elever i sista årskursen i gymnasieskolan utvärdering den en av nya gymnasieskolan.

Resultaten denna enkätundersökning finns redovisade i av en rapport. Datainsamlingen till Skolverkets utvärdering gjordes enkäter

genom som sändes hem per post till ett stratiñerat slumpmässigt urval elever

i sista årskursen i såväl den den gamla gymnasieskolan. nya som Totalt har 3 282 besvarade enkäter bearbetats.

Vad gäller elevernas angående APU 90 % svar uppger av eleverna på program med yrkesämnen att de haft APU. Motsvarande siffra för elever på de yrkesinriktade linjerna i den gamla gymnasieskolan är 75 %.

Det kan finnas flera Förklaringar till att inte alla elever på program med yrkesämnen haft APU. En orsak kan skolan vara att planerat in APU i ett skede efter det enkäten besvarats. att En annan orsak är att Estetiska programmet, inte har APU obligatoriskt inslag, som som ingår

i denna del undersökningen. En tredje förklaring

av är att skolan inte lyckats anskaffa platser för APU för vissa elever på program med

yrkesämnen och i stället ordnat undervisning på skolan.

Enkätsvaren från de elever haft APU uppvisar måluppfyllelse som i hög grad när det gäller att tillämpa det de fått lära sig i skolan. De

mest positiva omdömena elever på Omvårdsprogrammet.

ger Eleverna vidare att målet APU lära sig anser att genom nya saker nåtts i hög grad. Samma positiva omdöme ger eleverna om den handledning de fått på arbetsplatserna.

Elevernas omdömen beträffande skolans uppföljning av APU:n varierar från till Speciellt positiva omdömen program program. ger ele-

verna på Omvårdnadsprogrammet. Vad gäller andra inte minst

program, de teknisk-industriellt inriktade, pekar elevernas på svar att skolan missar något väsentligt när erfarenheter från APU inte i någon större omfattning tas till behandling i skolan. upp APU förutsätter ett nära samarbete mellan skolan och arbetsplatserna. Vad gäller detta samarbete eleverna på de flesta anser program med yrkesämnen att måluppfyllelsen nås ganska liten grad. Även i detta

hänseende avviker eleverna på Omvårdnadsprogrammet

som anser att

måluppfyllelse nås i hög .

gra

Elevernas värdering av sin gymnasieutbildning, Skolverkets 90. rapport nr

Yrkesutbildning i gymnasieskola och arbetsliv 83

Kommittén har även tagit del några andra undersökningar om av APU.

Naturbrukets yrkesnämnd har i rapport 1995 Arbetsplatsförlagd

en utbildning, Naturbruk, Lantbruk, Trädgård dokumenterat erfarenheter av APU inom Naturbruksprogrammet. Två lärare vid Sala naturbruksgymnasium har haft särskilt uppdrag att arbeta med APU-frågor och bl.a. ett

föreläst vid yrkesnämndskonferenser och kontaktat berörda myndigheter.

I framhålls bl.a. att eleverna på Naturbruksprogrammet rapporten

oftast har sin APU på små företag med ett biologiskt styrt produktionsförlopp. Före APU:n bör eleverna ha fått en grundläggande färdighets-

träning vid gymnasieskolan. För denna del av utbildningen är naturbruksgymnasiemas företag viktig Handledama på APUegna en resurs.

företagen betecknas i rapporten som en nyckelgrupp. Till rapporten

bifogad bedömningsformulär handledama för APU på ett är ett som naturbruksgymnasium fyller i och sänder till skolan när eleven avslutat sin APU-period. fastslår APU är det i särklass viktigaste uttrycket för Rapporten att

arbetslivets medverkan i och medansvar för yrkesutbildning. D-uppsats vid institutionen för yrkespedagogik vid lärarhög-

I en

skolan i Stockholm har gjorts undersökningz av effekterna av APU

en på två Byggprogrammet och Elprogrammet, två program med program, vitt skilda erfarenheter av APU. Undersökningen baserad på enkät till skolledare och lärare vid är en 30 gymnasieskolor. Särskilda avtal för APU finns tecknade med företag, i regel mellan gymnasieskolan och respektive arbetsplats. Endast ett fåtal av de tillfrågade gymnasieskolorna betalar ersättning till företagen för APU. På Byggprogrammet har inte haft några problem att lägga ut man minimitiden 15 veckor för APU. Trots detta 39 % skolorna att svarar av det varit problem med att skaffa APU-platser. Elprogrammet bilden Flera skolor har planerat för För är en annan. mindre 15 veckor ändock inte lyckats få ut eleverna till den tid än men planerade nivån. I enkätema pekar på elbranschens motstånd mot man APU och den arbetsmarknaden förklaringar till den ringa svaga som omfattningen APU på Elprogrammet. En lärare konstaterar att när en av elev kommer på arbetsplats blir det praktik i stället för APU. ut en Några frågor i enkäten berör målet för APU. Enligt enkätresultaten

57 % de tillfrågade att färdighetsträning är ett viktigare mål

anser av utbildning. Denna och liknande frågeställningar bör enligt rapportän

2 Ingvar Asplund, Hur blev det med APU:n, augusti 1996

84 Yrkesutbildning i gymnasieskola och arbetsliv

i

ens författare bilda grund för fortsatt forskning kring begreppet APU. en Även frågor praktiska om problem, t.ex. schemaläggning, och ekono-

miska frågor, bör enligt författaren bli föremål för forskning.

Skolverket har under hösten 1996 gjort undersökning en om utbildningen handledare för APU. En undersökning omfattningen av om av APU och hithörande frågor planeras till våren 1997. Kommittén avser att i sitt slutbetänkande beröra resultaten av dessa båda undersökningar.

6.3 Fristående

gymnasieskolor med

företagsanknytning

Under de senaste åren har det vuxit fram ett antal fristående nya gymnasieskolor. Några dessa kan betecknas industrigymnasier, av som dvs.

deras verksamhet har ett industriföretag huvudman. Hit hör bl.a.

som ABB:s gymnasier i Västerås, Ludvika och Finspång, Volvogymnasiet i Skövde, SAAB-Scanias gymnasium i Södertälje, SKF-gymnasiet i

Göteborg och Perstorp Gymnasium.

Vidare har Konsum Stockholm sedan hösten 1994 fristående en egen gymnasieskola.

Utmärkande för dessa gymnasieskolor är bl.a. APU:n förlagd att är till det egna företaget och därigenom integrerad i yrkesutbildningen. Härigenom får eleverna undervisning lärare av som är helt uppdaterade på den senaste utvecklingen inom yrket. Man kan låta specialister från företaget undervisa i särskilda avsnitt utbildningen. Möjligheterna av att

i undervisningen knyta till de erfarenheter eleverna

an som gör under sin APU är också goda.

Dessa industrigymnasier och motsvarande har många sökande avsevärt fler sökande plats än t.ex. Industriprogrammet i de kommuper nala skoloma. Detta medför att de elever har mycket som antas goda betyg från grundskolan.

I vissa dessa industrigymnasier omfattar undervisningen av flera

kurser än det reguljära Industriprogrammet,

oftast från Naturvetenskaps-

programmet.

Yrkesutbildning i gymnasieskola och arbetsliv 85

i vårt land

6.41 Lärlingsutbildningen

6.4.1 Definitioner och begrepp

olika sammanhang. I huvudsak finns två Begreppet lärling används i huvudkategorier lärlingsutbildning: av

lärlingsutbildning, dvs. utbildning helt i företagets regi, traditionell lärlingsutbildning, dvs. lärlingen är samtidigt elev i gymgymnasial

nasieskolan.

lärlingsutbildningen ställs i regel inga särskilda I den traditionella

före lärlingsanställningen. Det innebär att lärkrav på grundutbildning

eller för invandrare motsvarande

lingen minst har grundskolekompetens hemlandet. I några branscher bedrivs delar lärlingsutbild-

utbildning i av branschinstitut. VVS-Centrum i Katrineholm är ett sådant ningen vid ett branschinstitut.

lärlingsutbildningen sker yrkesutbildningen i ett

I den gymnasiala erbjuder utbildning framför allt i allmän-

företag medan gymnasieskolan den gamla gymnasieskolan utbildningen i allmänna

na ämnen. I var

hör lärlingsutbildningen till ämnen frivillig. I den nya gymnasieskolan

IV och lärlingen skall studera minst fem av Individuella programmet

samtidigt med yrkesutbildningen i företaget.

de åtta kärnämnena används beteckningen lärling även for utbild- I vissa sammanhang

arbetsplats efter genomgången gymnasieskola. Vidare finns

ning på en

på eftergymnasial nivå. Försöksverksamhet kvalificerad yrkesutbildning

utbildning har bedrivits under de båda senaste läsåren. Riksmed sådan prop. l995/96:l45, bet. 1995/96:UbU8, rskr. dagen har beslutat det fr.o.m hösten 1996 skall finnas 1 700 platser 1995/96:224 om att försöksverksamhet med kvalificerad yrkesutbildning på eftergymi en bestämmelser SFS 1996:372 skall utbildnasial nivå. Enligt gällande 120 Efter utbildning till 79 poäng får ningen omfatta högst poäng. upp medan utbildning 80 poäng och leder deltagare utbildningsbevis om mer

kvalificerad yrkesutbildningsexamen för ett visst yrkesområde. En

till utbildningstiden skall ha formen lärande i arbete på en tredjedel av av ledningsgruppen för försöksverksamheten har arbetslivets arbetsplats. I representanter majoritet.

gymnasiala lärlingsutbildningen i den nya gymnasieskolan

För den

gäller bestämmelser i skollagen och i gymnasieförordningen.

86 Yrkesutbildning i gymnasieskola och arbetsliv

Enligt 5 kap. 13 § skollagen kan individuellt ett program göra det

möjligt för ungdomar att3 förena anställning en som syftar till yrkesut-

bildning med studier vissa ämnen i gymnasieskolan.

av För sådana

individuella utbildning program som avser för udda yrken får regeringen föreskriva att utbildningen skall omfatta minst vissa de ämnen av som anges i timplanema.

Enligt 2 kap. 21 § gymnasieförordningen

gäller följande:

Om ett individuellt program är avsett att göra det möjligt för en elev att förena anställning syftar

en som till en yrkesutbildning med

studier, skall studierna omfatta kärnämnena svenska eller svenska

som andraspråk, engelska, samhällskunskap, religionskunskap och

matematik.

Om eleven önskar det skall utbildningen omfatta samtliga

kärnämnen.

Utbildningen skall omfatta årskurser. tre

För kommittén, har till uppgift följa som att utvecklingen i den nya

gymnasieskolan, har det varit naturligt framför att allt behandla den

gymnasiala lärlingsutbildning bedrivs enligt bestämmelserna

som ovan och har följande kriterier:

dubbelt huvudmannaskap arbetsliv och skola,

en treårig utbildning inom för det individuella ramen programmet,

undervisning i minst fem angivna kärnämnen, ges

eleven är anställd på den arbetsplats som svarar för yrkesut-

bildningen.

Erfarenheter från verksamheten inom det individuella programmet IV finns beskrivna i kommitténs förra betänkande SOU 1996:1, s. 34-38. En vanlig uppläggning IV av är teoretisk utbildning i gym-

nasieskolan i regel kärnämnen,

varvad med praktikinslag ute på arbets-

platser. För praktiken finns överenskommelser mellan gymnasieskolan

och arbetsplatsen. Denna praktik kan emellertid inte definieras som

gymnasial lärlingsutbildning, bl.a. därför

att något anställningsavtal inte

finns mellan eleven och företaget och därför att eleven inte alltid får

undervisning i fem kärnämnen.

3 Tillägg lärlingsutbildning genom införs i skollagen den l januari 1997.

Yrkesutbildning i gymnasieskola och arbetsliv 87

6.4.2 Historisk återblick

Yrkesutbildningen i vårt land har sina rötter i det medeltida skråväsenskråordningarna den äldsta bevarade är från 1356 fanns det. I - bestämmelser bl.a. utbildningstiden för lärlingar och gesäller samt om krav för få mästarbrev." att Skråväsendet avskaffades riksdagsbeslut 1846 men vissa genom bestämmelser lärlingar och gesäller behölls till 1864 då riksdagen om fattade beslut näringsfrihet. om Yrkesutbildningen alltså från början helt angelägenhet för var en arbetslivet. Utredningar gjordes pekade på behov samhällsinsatsom av skulle få omfattning och högre kvali-

ser för att yrkesutbildningen större Genom riksdagsbeslut 1918 inrättades praktiska ungdomsskolor av

tet. två slag, lårlingsskolor och yrkesskolor byggde på lärlingsskoloma. som bestämmelser i 1921 års yrkesskolstadga fick de kommunala Genom yrkesskoloma statsbidrag, även for deltidskurser för lärlingar. fortsatta utvecklingen innebar i stora drag att ansvaret för yrkes- Den utbildningen alltmer överfördes från arbetslivet till skolan. Lärlingsutbildning i traditionell mening har dock funnits kvar under hela denna

tid. Det är framför allt för utbildning inom udda lågfrekventa yrken lärlingsutbildningen varit ett komplement till övrig yrkesutbildning

som i skolan. I budgetpropositionen 1980 prop. 1979/80:l00, bilaga 12, s.

304-305 framhöll det föredragande statsrådet att lärlingsutbildningen borde inordnas i gymnasieskolan. Det föreslogs att försöksverksam-

en gymnasial lärlingsutbildning skulle inledas budgetåret 1980/81 het med och 3 000 platser på den s.k. stora skulle reserveras för läratt ramen lingsutbildning. Försöksverksamheten skulle successivt ersätta tidigare lärlingsutbildning, till vilken statsbidrag utgick enligt särskild förordning. en Statsrådet utgick från arbetsgivare fick statsbidrag för lärlingsutatt som bildning inom försöket skulle elever ledighet för att delta i annan ge undervisning i gymnasieskolan eller utbildning som är av annan betydelse för elevernas utveckling och kompetens i yrket och för studier. Riksdagen beslöt enligt budgetpropositionen bet. fortsatta 1979/80:UbU34, rskr. 1979/801363.

4 Lindberg, Folke, Hantverk och skråväsen under medeltid och äldre vasatid Prisma 1964

88 Yrkesutbildning i gymnasieskola och arbetsliv

Under försöksverksamheten anordnades utbildningen dels grundsom

utbildning i regel tvåårig, dels färdigutbildning högst år.

som ett Fr.0.m hösten 1982 fick utbildningen även anordnas inom komvux i kommuner saknade gymnasieskola. som På regeringens uppdrag utvärderade SÖ 1983 försöket med gymna-

sial lärlingsutbildning. Rapporten Efter tre års försöksverksamhet SÖ

G4 1983-08-24, Dnr 5061-83:l21 låg bl.a. till grund för förslaget i budgetpropositionen 1983 prop. l982/83:l00 förlänga försöket om att från tre till fyra budgetår och att utöka antalet intagningsplatser från 3 000 till 4 500. Riksdagen beslöt enligt budgetpropositionen

l982l83zUbU2l, rskr. 1982/83:3ll.

Ibudgetpropositionen 1984 prop. 1983/841100, 137-139 föreslog s. statsrådet att den gymnasiala lärlingsutbildningen skulle fr.o.m den 1 juli 1984 ingå i gymnasieskolans reguljära utbildningsutbud. Lärlingsutbildningen borde ett komplement till det reguljära utbudet, inte vara ett alternativ till detta. Statsrådet hänvisade till SÖ:s utvärdering försöksav verksamheten visade att antalet lärlingar under de första försom tre

söksåren totalt varit 9 300, därav 4 300 i färdigutbildning. Statsrådet ansåg att färdigutbildning angelägenhet för på arbets-

var en parterna marknaden, inte för gymnasieskolan. Efter riksdagens beslut enligt budgetpropositionen 1984 bet. l983/84:UbUl9, rskr. 1983/84:321 utökades antalet årselevplatser för

den gymnasiala lärlingsutbildningen till 5 915. Under de följande

sex budgetåren bibehölls detta antal platser. Som ett led i tillsynen gymnasieskolan lät SÖ 1988 utvärdera den av gymnasiala lärlingsutbildningen. Rapporten Gymnasial lärlingsutbild-

ning, utvärdering efter fyra års reguljär verksamhet Dnr 5061-8711911

bygger på uppgifter från länsskolnämndema, från berörda fackliga organisationer och från intervjuer med ett 50-tal med för personer ansvar lärlingsutbildning. I rapporten påtalas länsskolnämndemas att redovisning statsbidragsrekvisitionema för lärlingsutbildning av är en något osäker källa det finns eftersläpning i kommunernas årliga om en rekvisitioner. Särskilt gäller detta uppgifterna för läsåret 1987/88 där siffrorna enligt rapportens bedömningar ligger 20 % under närmare den faktiska omfattningen. I SÖ:s utvärdering återfinns följande uppgifter om antalet lärlingar för två läsår under försöksperioden och två läsår med reguljär verksamhet.

Försöksverksamhet 1981/82 2 795 1982/83 3 151

Yrkesutbildning i gymnasieskola och arbetsliv 89

Reguljär verksamhet 1985/86 2 936 1987/88 2 582

För de båda åren under försöksperioden fanns därutöver ett antal

lärlingar i färdigutbildning l 473, respektive 2 280. Om siffran för

1987/88 uppräknas med 20 % blir antalet lärlingar ca 3 100. Under läsåret 1987/88 fördelade sig lärlingama över yrkesområden enligt följande.

Yrkesområde Antal lärlingar 1987/88

Beklädnad 8 Bygg- och anläggning l 749

områden där det på gymnasieorten funnits motsvarande utbildning på tvååriga yrkesinriktade linjer eller specialkurser. Som exempel kan nämföljande. Antalet lärlingar anges inom parentes. nas

Bygg: målare 458, VVS-montörer 364, byggplåtslagare 219

Fordon: bilmekaniker 15 Grafiskt arbete: tryckare 28, grañker 25 Livsmedel: bagare/konditor 52, slaktare 48, kock 25 Verkstad: Verkstadsmekaniker 83, mikromekaniker 49

Övrigt: skorstensfejare/sotare 38, damfrisör 27

Även sådana kommuner hade tvååriga yrkesinriktade linjer som kunde ha lärlingar inom yrkesområden som linjerna. samma Ett 30-tal kommuner hade läsåret 1987/88 gymnasial lärlingsutbildning inom komvux. Totalt fanns 3 % av lärlingama inom komvux.

90 Yrkesutbildning i gymnasieskola och arbetsliv

Endast ett fåtal lärlingar deltog läsåret 1987/88 i gymnasieskolans undervisning i allmänna ämnen. Några lärlingar hade tidigare gått på en yrkesinriktad linje och där fått undervisning i allmänna ämnen. SÖ:s utvärdering visade att det tidigare antalet reserverade platser för

gymnasial lärlingsutbildning 5 915 varit mycket större än den verkliga omfattningen. Som följd detta minskades efter förslag i budgeten av propositionen 1990 antalet årselevplatser till 3 200. Arbetsgruppen för översyn den gymnasiala yrkesutbildningen av

ÖGY behandlade lärlingsutbildningen

i sitt slutbetänkande En treårig

yrkesutbildning SOU 1986:2, s.52 och 117-118. ÖGY granskade den traditionella lärlingsutbildningen helt i företagens regi. Granskningen

visade att det var ovanligt att utbildningsavtalet medgav att lärlingen fick kompletterande utbildningsinslag, t.ex. i form allmänna ämnen av och yrkesteori.

I fråga om den gymnasiala lärlingsutbildningen ansåg ÖGY att den borde finnas kvar under förutsättning att eleven får möjlighet och skyl-

dighet att också delta i studier fackteori och allmänna ämnen. En av sådan lärlingsutbildning borde enligt ÖGY lämplig för lågfrekventa vara

yrken och jämställas med gymnasial yrkesutbildning.

annan I propositionen Växa med kunskaper gymnasieskolan och - om vuxenutbildningen prop. 1990/91:85 framhöll det föredragande stats-

rådet 92 att gymnasial lärlingsutbildning skulle kunna form

vara en av individuellt program. Vidare betonade statsrådet:

Förutsättningen är naturligtvis att sådan yrkesutbildning häller

samma kvalitet som utbildning inom gymnasieskolan. Målsättningen för denna yrkesutbildning bör vara att fackteori och ämnena svenska, engelska, matematik, samhällskunskap och naturvetenskap skall ingå. Detta förutsätter att överenskommelse sker mellan styrelsen för en utbildningen och berört företag".

Riksdagen beslöt enligt propositionen bet. 1990/91: UbU26, rskr. 1990/911356, vilket innebär att det i den gymnasieskolan kan nya ges gymnasial lärlingsutbildning inom för individuella ramen program. I propositionen om vissa gymnasie- och vuxenutbildningsfrågor m.m. prop. l99l/92:l57 föreslogs utbildning för lärlingar i form en ny av

ett individuellt För lärlingsutbildningen föreslogs delat

program. ett

huvudmannaskap, där gymnasieskolan för ett paket kämäm-

svarar av nen, medan företagen för yrkesutbildningen och dess genomfösvarar rande. Detta innebär att berörda parter, branscher och företag helt svarar för innehåll och uppläggning den yrkesinriktade delen lärlingsutav av

Yrkesutbildning i gymnasieskola och arbetsliv 91

bildningen. Statsrådet ansåg det rimligt att kommunerna skulle ge bidrag till företag anordnade lärlingsutbildning. som Vad gäller lärlingsutbildningen beslöt riksdagen enligt enligt propositionen bet. 1991/92:UbU26, rskr. 1991/92:3ll.

6.4.3 Den gymnasiala lärlingsutbildningens

nuvarande omfattning

Den gymnasiala lärlingsutbildningen, som anordnas i enlighet med bestämmelsema i 2 kap. 21 § gymnasieförordningen, hade den 15 oktober 1994 följande omfattning.

Närliggande Å k r s u r s nationellt 1 2 3 program tot kv tot kv tot kv Summa

Bygg BP b . Fordon FP - I I Hantverk HV Industri IP 2 2 Naturbruk NP l Summa 3 2 - h

Motsvarande statistik från den 15 oktober 1995 innehåller följande uppgifter.

Närliggande Å k r s u r s nationellt 1 2 3 program tot kv tot kv tot kv Summa

Bygg BP k I I El EC Fordon FP 2 - Industri IP Naturbruk NP 1 - Summa l l 6 1 3 2 -

Ovanstående siffemiaterial är hämtat ur den av SCB upprättade skolstatistiken men har korrigerats. Det har nämligen visat sig att två

92 Yrkesutbildning i gymnasieskola och arbetsliv

kommuner som lärlingar felaktigt redovisat elever med yrkespraktik på företag men utan lärlingskontrakt.

6.4.4 kommittén

Arbetsmarknadspolitiska

I vissa sammanhang har lärlingsutbildning förts fram ett medel mot som ungdom sarbetslösheten. Så har bl.a. Arbetsm arknadspolitiska kommittén A 1994:01 i sitt slutbetänkande SOU 1996:34 tagit frågan upp om lärlingsutbildning. Kommitténs majoritet att det svenska lärlingsanser systemet bör utvecklas och sättas i perspektivet livslångt lärande. av Det föreslås en fyrårig lärlingsutbildning omfattande 2-2,5 års teoretisk utbildning och l,5-3 års praktiskt arbete. Till betänkandet är fogat reservationer från representanter för alla riksdagspartier utom regeringspartiet samt åtta särskilda yttranden ledamöter, sakkunniga och experter. av Vissa av dessa reservationer och särskilda yttranden tar förslaget upp om lärlingsutbildning ett alternativ till gymnasieskolans nationella som program främst i syfte att motverka ungdomsarbetslöshet.

6.5 Internationell översikt

I många andra länder än Sverige utgör lärlingsutbildningen stor andel en av den yrkesutbildning sker efter genomgången obligatorisk skola. som

I Norge har påbörjats om en reformering gymnasieskolan, Reform av 94. I gymnasieskolan finns tretton treåriga fag, därav ett program med studieförberedande inriktning. I de tolv med yrkesinprogrammen riktning har eleverna undervisning på skolan i allmänna ämnen och yrkesämnen under det första och andra året. Det tredje året är i regel

förlagt till en arbetsplats bedrift inom privat eller offentlig verksam-

het och har formen lärlingsutbildning. Sådan lärlingsutbildning finns av inom något än 180 yrkesområden. Ett fjärde år på arbetsplats mer en ingår ofta i utbildningen, avslutas med ett yrkesprov. Lärlingslön som utgår inte för själva utbildningen väl för den tid eleven kan delta men i produktionen. Lönen regleras avtal. genom Reformen innebär ett stort behov av nya lärlingsplatser, 17 000, för läsåret 1996/97. Kommittén besökte Norge i oktober 1996 och kunde konstatera på regional nivå fylkeskommunema lyckats anskafatt man fa platser till närmare ll 000 elever. För de 5 000-6 000 elever som inte fått lärlingsplats har inrättat särskilda extraklasser i skolorna. man

Yrkesutbildning i gymnasieskola och arbetsliv 93

De yrkeslärare undervisar i dessa klasser får fortbildning. Att det som fattas lärlingsplatser beror dels på att företagen anställt vuxna lärlingar i stället för skolelever, dels på att vissa utbildningar lockat fler elever än antalet tillgängliga lärlingsplatser. Från skolans sida känner man oro inför läsåret 1997/98 då ett stort antal lärlingsplatser kommer att nya behövas. Arbetsgivare med staten godkänd lärlingsutbildning får 53 000 av norska kronor lärling. När lärlingen avlagt godkänt yrkesprov per erhåller arbetsgivaren staten ytterligare 7 500 norska kronor. Är lärav lingstiden två år eller utgår 15 000 norska kronor efter avlagt yrkesmer prov.

l Danmark bygger den gymnasiala yrkesutbildningen på grundskolans nionde eller tionde år och har normalt en längd av 3-4 år. Utbildningens längd och uppläggning varierar från bransch till bransch. För de flesta yrkesområden kan eleven välja mellan två olika slags studievägar: skolvägen eller praktikvägen lärlingsvägen. Den första årskursen är indelad i två perioder, en skolförlagd och en arbetsplatsförlagd. Den första perioden är skolförlagd på skolvägen och arbetplatsforlagd på praktikvägen. I de följande årkursema varvas skolförlagd och arbetsplatsförlagd utbildning. Inom de flesta branscher är än halva tiden i de högre årskurserna arbetsplatsförlagd. mer Lön utgår på skolvägen efter den första perioden och på praktikvägen under hela utbildningstiden. Ungefär fjärdedel eleverna brukar välja praktikvägen. en av Yrkesutbildningen avslutas med ett yrkesprov svennepröve. Elever inte klarar yrkesprovet efter tre år får förlängd utbildning. som

I Tyskland finns för yrkesutbildning ett dualt system", styrt av staten särskilda författningar. Beteckningen dualt kommer sig av att genom det finns två slags huvudmän för systemet: företag och yrkesskolor. För utbildningen i företagen gäller federala lagar och för utbildningen inom yrkesskoloma de olika delstatemas lagar. Eleverna tillbringar 3-4 dagar vecka på företagen och 1-2 dagar vecka vid yrkesskolan för per per undervisning i yrkesteori och allmänna ämnen. Vid sidan det duala systemet finns yrkesskolor för bl.a. sjukvård, av socialvård, handel och ekonomi. Inträdeskravet till det duala systemet är genomgången obligatorisk skola, många elever har avlagt student- eller realexamen före men yrkesutbildningen.

94 Yrkesutbildning i gymnasieskola och arbetsliv

Yrkesutbildningen inom för det duala systemet regleras i ramen en federal utbildningsordning, i vilken bl.a. utbildningstid, innnehåll och yrkesprov finns angivna för närmare 400 olika yrken. För den teoretiska undervisningen vid de tyska yrkesskoloma finns lärare med hög akademisk utbildning medan särskilda s.k. Fachlehrer svarar för praktiskt inriktad undervisning. Under utbildningsperiodema på företagen handleds ungdomarna särskilt utbildade instruktörer. av Mellan eleven och arbetsplatsen upprättas ett utbildningskontrakt,

som bl.a. reglerar utbildningstid i regel 2-3 år, semester och lärlingslön normalt l 000-l 500 D-mark månad.

per Det tyska duala systemet tillämpas både stora och små företag. av Det får skiftande utformning beroende på företagets inriktning och utbildningsresurser. I regel finns ett tillräckligt antal lärlingsplatser att tillgå. De som genomgått utbildningen är inte garanterade att få anställning vid det företag som svarat för lärlingsutbildningen. Till fördelarna med det duala systemet hör att arbetslivet har ett stort inflytande över yrkesutbildningen och garanterar dess kvalitet. Arbetslivet tar det ekonomiska ansvaret för yrkesutbildningen. Enligt rapporten Tysk yrkesutbildning i förändring Sveriges Tekniska Attachéer 1996 uppskattades de tyska företagens utbildningskostnader under år 1990 till

cirka 23 miljarder D-mark i dagens penningvärde än 100 miljarder

mer kronor. Till nackdelarna med det duala systemet hör att utbildningen riskerar att bli snävt arbetsplatsinriktad och ungdomarna små möjligheter ge att gå vidare till andra företag och till universitetsutbildningar. Särskilda

påbyggnadsutbildningar finns dock i fackskolor och fackhögskolor. Det

finns också en risk för att utbildningen stelnar respektive branschorom ganisation inte ser till att utbildningen följer med i yrkesområdets i många fall snabba utveckling.

I Österrike

är lärlingsutbildningen öppen för alla som genomgått

grundskolan. Vid sidan lärlingsutbildningen finns skolor med yrkesav utbildning bl.a. tekniska skolor, handelsskolor, jordbruks- och skogsbruksskolor samt vårdskolor på olika nivåer. Cirka 40 % av ungdomarna väljer lärlingsutbildning.

Lärlingsutbildningens studietid varierar från 2 till 4 år. För de flesta

yrken är utbildningstiden 3 år. Den längsta utbildningstiden har elektriker, maskinmekaniker och verktygsmakare. I Österrike är andelen småföretag mycket hög. Endast 1 % av företagen har mer än l 000 anställda. I motsats till förhållandena i Tyskland återfinns de flesta lärlingarna inom andra sektorer än den industriella.

Yrkesutbildning i gymnasieskola och arbetsliv 95

Den federala regeringen reglerar lärlingssystemet genom relativt omfattande förordningar Berufsausbildungsgesetze. Yrkesproven övervakas kamrama genom prövningsnämnder inom de olika yrkesomav rådena. Lärlingarna får utbildning på företagen 3-4 dagar i veckan och 1-2 dagar i skolan. Det finns också modell med blockläsning med vissa en perioder läsåret förlagda till företag, andra till skolan. av

6.6 Yrkesutbildningens problem och

möjligheter

6.6.1 Direktiven

Kommittén skall enligt de givna direktiven följa hur den arbetsplatsförlagda utbildningens omfattning och kvalitet upprätthålls och hur lärlingsutbildningen utvecklas samverkan mellan å ena sidan genom kommuner och å andra sidan företag, organisationer och offentliga arbetsgivare. Kommittén har inför sina ställningstaganden bl.a. haft en hearing med representanter för arbetslivets organisationer om lärlingsutbildning och närliggande frågor augusti 1996. Kommittén har även besökt

Norge oktober 1996.

6.6.2 Arbetsplatsförlagd utbildning APU

En viktig skillnad mellan yrkesutbildningen i den gamla gymnasieskolan och den nuvarande gymnasiala yrkesutbildningen är det obligatoriska inslaget arbetsplatsförlagd utbildning APU. Bakom riksdagsbeslutet av att införa APU i den gymnasieskolan låg bl.a. de goda erfaom nya renheter APU vunnits i de s.k. ÖGY-försöken. Som den tidigare av som framställningen visat har också APU i stort sett fungerat väl, vilket inte minst elevernas positiva omdömen visar. Kommittén konstaterar att den nuvarande uppläggningen underav visningen i program med yrkesämnen, med kärnämnen och en viss del yrkesämnet i form APU, huvudmodell för den gymnasiala av av är en yrkesutbildningen. Det finns enligt kommittén goda möjligheter att förbättra och vidareutveckla utbildningen i med yrkesämnen. Kommittén vill programmen

96 Yrkesutbildning i gymnasieskola och arbetsliv

särskilt framhålla två viktiga områden, där insatser bör göras för att förbättra kvaliteten på yrkesutbildningen, nämligen samverkan mellan skola och arbetsliv och utbildningen av gymnasielärare i yrkesämnen. Flera undersökningar visar att kvaliteten på APU:n är beroende av en effektiv samverkan mellan gymnasieskolan och arbetslivet. Kommittén måste dock konstatera att det finns stora skillnader mellan kommunerna i denna fråga. Viktigt är att det finns fungerade samrådsorgan i form av yrkesråd/programråd eller motsvarande och att dessa får organ en lämplig sammansättning och konkreta arbetsuppgifter. En arbets-

grupp inom utbildningsdepartementet har i sin rapport Ds 1996:53

Ökad rekrytering till gymnasieskolans industriprogram föreslagit en försöksverksamhet med lokala styrelser för med yrkesämnen för program att stimulera utvecklingen av skola-arbetslivskontaktema. Enligt arbetsgruppen bör i sådana styrelser företrädare för arbetsgivare och arbetstagare vara i majoritet. Kommittén stöder detta förslag det som, om genomförs, bör kunna bidra till närmare anknytning mellan arbetsen livet och gymnasieskolan. Detta bör kunna medföra förbättring en av kvaliteten i all gymnasieutbildning. Vad gäller APU:ns omfattning och kvalitet finns det stora skillnader mellan de olika nationella med yrkesämnen. I det fallet programmen skiljer sig Elprogrammet från övriga i det att från branschprogram man ens sida fortfarande hävdar att det är praktiskt taget omöjligt att uppnå minimigränsen 15 veckor för APU. Enligt kommitténs uppfattning är omfattningen APU:n fråga av en som bör fortgående följas. Det finns ingenting hindrar att all utbildsom ning i yrkesämnena förläggs till arbetsplatser i form av APU. De flesta synes dock uppfatta minimigränsen om 15 veckor som en absolut gräns. Kommittén, som anser att utbildning på arbetsplats är avgörande för yrkesutbildningens kvalitet, att minimigränsen 15 veckor den menar av totala utbildningstiden på sikt bör höjas. Inte minst jämförelser med andra länder pekar klart i denna riktning. Det andra viktiga området för en förstärkning av yrkesutbildningen är lärarutbildningen. Kommittén har med tillfredsställelse noterat att regeringen beslutat om en ändring examensbeskrivningen för av gym-

nasielärare i yrkesämnen i högskoleförordningen 1993:100. Ändringen

bygger bl.a. på förslagen i betänkandet Höj ribban lärarkompetens för yrkesutbildning SOU 1994: 101 och remissyttrandena över detta betänkande och innebär ett krav på högskoleutbildning minst .60 poäng om före den pedagogiska lärarutbildningen.

Yrkesutbildning i gymnasieskola och arbetsliv 97

6.6.3 Gymnasial lärlingsutbildning

De citerade direktiven anger att kommittén utöver APU även skall nyss behandla lärlingsutbildningen. Vad gäller omfattningen av den gymnasiala lärlingsutbildningen

visar beskrivningen i detta kapitel avsnitt 6.4.2 och 6.4.3 att lärlingsut-

bildningen hade en betydligt större omfattning i den gamla gymnasieskolan än den nya gymnasiala lärlingsutbildningen. Läsåret 1987/88 fanns cirka 3 000 lärlingar i gymnasieskolan. Motsvarande siffra var hösten 1994 22 lärlingar, varav 6 flickor, och hösten 1995 25 lärlingar, varav 10 flickor. Statistiken visar att ytterst få elever i den gymnasiala lärlingsutbildningen genomgår en treårig utbildning. Hösten 1994 fanns endast 4 lärlingari årskurs Hösten 1995 fanns 3 lärlingar i årskurs Lärlingsutbildningen i den gamla gymnasieskolan fanns under en tid då det rådde högkonjunktur med en stor efterfrågan på arbetskraft. Inte minst gällde detta byggbranschen som många år tog emot ca 70 % av det totala antalet elever i gymnasial lärlingsutbildning. Gymnasieskolorna fick särskilda bidrag för lärlingsutbildningen. Dessa medel kunde användas för skolans administration och för att ge lönebidrag till företag med lärlingsutbildning. Den grupp elever som ansåg lärlingsutbildningen ett bättre som alternativ än vanlig gymnasieutbildning var i regel mer intresserade av praktiskt arbete teoretiska studier. än av Kommittén anser att den gymnasiala lärlingsutbildningen inte fungerar som en alternativ treårig utbildningsväg vid sidan de natioav nella programmen med yrkesämnen. Den har en alltför liten omfattning totalt och många elever slutar lärlingsutbildningen redan efter ett läsår. Det finns flera orsaker till att den gymnasiala lärlingsutbildningen inte fungerar enligt intentionerna. Ett problem med den gymnasiala lärlingsutbildningen är det delade huvudmannaskapet, vilket har skapat osäkerhet såväl inom arbetslivet som i gymnasieskolan. Varken arbetslivet eller gymnasieskolan känner i dag något ansvar för den gymnasiala lärlingsutbildningen, inte som heller är särskilt känd. Arbetslivet, som skall ha svara för yrkesutbildningsdelen i lärlingsutbildningen, prioriterar regel APU framför gymnasial lärlingsutbildning. Detta beror ofta på att arbetsgivare inte känner till att det finns gymnasial lärlingsutbildning. I APU:n är ungdomarna fortfarande elever i gymnasieskolan. Genom APU:n får arbetsgivarna goda möjligheter att bedöma om eleverna skall erbjudas anställning efter genomgången gymnasieskola. Enligt Svenska Kommunförbundets undersökning 1995

98 Yrkesutbildning i gymnasieskola och arbetsliv

utgick ersättning från skolorna till en tredjedel arbetsplatserna av som anordnat APU. I fråga om den gymnasiala lärlingsutbildningen utgår i regel ingen ersättning till arbetsplatserna för den egentliga yrkesutbildningen. Även för gymnasieskolan har det varit naturligt prioritera APU att

framför gymnasial lärlingsutbildning. Åtskilligt arbete måste göras från

skolans sida för att anskaffa arbetsplatser för APU, genomföra handledamtbildning och utföra uppföljningar. Det är inte skolans att ansvar anskaffa platser för gymnasial lärlingsutbildning. Den gymnasiala lärlingsutbildningen har som nyss nämnts f.n. en mycket liten omfattning. Någon speciell information lärlingsutom bildning ges sällan från skolans sida och inte heller tycks broschyrema från Företagens Riksorganisation ha fått någon större effekt. I dag

inriktas skolans studie- och yrkesorientering syo främst på att få

grundskolans elever intresserade att söka de nationella av programmen. Det individuella programmet, till vilket lärlingsutbildningen hör, har hittills inte varit sökbart för eleverna. Riksdagen har emellertid i september 1996 beslutat pr0p.l995/96:206, bet. l996/97:UbU5, rskr. 1996/97: 15 om att i skollagen inta en bestämmelse om att kommunerna skall kunna erbjuda individuella och specialutformade program till grupper av elever och att elever skall kunna söka sådan program. Denna bestämmelse gäller emellertid endast individuella syftar program som till att stimulera eleven att senare gå över på ett nationellt program eller ett Specialutformat program. Detta gör att lärlingsutbildningen inom det individuella programmet inte är sökbar. Därmed kan den gymnasiala lärlingsutbildningen falla utanför ramen för skolans syoverksamhet. Ett annat problem är att finna schematekniska lösningar för det studium av minst fem kåmämnen ingåri den gymnasiala lärlingsutsom bildningen. De få lärlingarna måste läsa kämämnena tillsammans med elever i ett nationellt eller individuellt och det kan svårt program vara att placera ut dessa lektioner med hänsyn till arbetstidema vid det företag där lärlingen är anställd. I dagens gymnasiala lärlingsutbildning förenar eleven sina gymnasiestudier med anställning på arbetsplats. Ett skriftligt avtal sluts en en mellan företaget och eleven, inte som i APU mellan skolan och företaget.

I flera fackliga löneavtal bl.a. för ALMEGA och grafiska branschen

har man slopat begreppet lärling. I stället hänvisas ifråga om nyrekrytering till Lagen om anställningsskydd, LAS, f.n. att tidsbesom anger en gränsad anställning får omfatta högst sex månader Lagen om anställningsskydd, LAS, 6 Lag 1994:1685.

Yrkesutbildning i gymnasieskola och arbetsliv 99

Vid den hearing kommittén haft med företrädare för arbetsmarksom nadens parter framkom att arbetsgivarna i vårt land förutsätter att de som skall anställas har gått igenom en fullständig utbildning i gymnasieskola, bekostad av samhället. En utveckling av den gymnasiala lärlingsutbildningen kräver generellt stora insatser av arbetslivet. Som framgår av den internationella

översikten avsnitt 6.5 medför lärlingsutbildningen i många länder

sedan gammalt och ännu i dagsläget stora ekonomiska åtaganden från företagens sida. Detta överensstämmer inte alls med utvecklingen i vårt land, där samhället för den övervägande delen av kostsvarar naderna för yrkesutbildningen på gymnasial nivå. Kommittén, som enligt givna direktiv skall följa utvecklingen i gymnasieskolan, konstaterar sammanfattningsvis att den gymnasiala lärlingsutbildningen på grund av en rad formella svårigheter inte fått en sådan omfattning att den f.n. kan bli föremål för en meningsfull utvärdering.

6.6.4 Kvalitetssäkring i yrkesutbildningen

Yrkesutbildningen utgör en betydande del av den nya gymnasieskolan. Totala antalet elever på program med yrkesämnen och individuella program utgjorde hösten 1995 cirka hälften 49,2 % av gymnasieskolans totala elevantal. Yrkesutbildningens utveckling har därför en stor betydelse för genomförandet gymnasiereformen. I den allmänna debatten av om den nya gymnasieskolan har den yrkesinriktade utbildningen hittills inte fått tillräcklig uppmärksamhet. För att en yrkesutbildning skall kunna vara effektiv fordras någon form av kvalitetssäkring. Det som nu skall garantera kvaliteten inom de nationella programmen med yrkesämnen är bl.a. kursplaner och betygskriterier samt kommunens och Skolverkets uppföljning och utvärdering. APU:n skall vara kursplanestyrd och ingå i detta system, enligt vilket eleven när den lämnar gymnasieskolan får ett dokument som visar vilka kurser eleven genomgått och vilket betyg eleven fått på varje kurs. Skolverkets arbete med kursplaner och betygskriterier måste ske i samverkan med arbetslivet för att dessa dokument skall kunna spegla de aktuella yrkeskraven inom respektive område. I gymnasial lärlingsutbildning sker hela yrkesutbildningen på en en arbetsplats. Det finns inga kursplaner och det är arbetsplatserna själva som skall svara för handledning och kontroll av utbildningens kvalitet. Arbetslivet har i princip inget inflytande över den utbildning som äger rum i gymnasieskolan och gymnasieskolan har inget inflytande

100 Yrkesutbildning i gymnasieskola och arbetsliv

över hur den gymnasiala lärlingsutbildningen utformas. Ingendera kan garantera kvaliteten i den andras utbildning. Som framgått av beskrivningarna yrkesutbildningen i Norge och av Danmark har i dessa länder de av branscherna utarbetade yrkesproven en viktig kvalitetssäkrande funktion. Någon egentlig motsvarighet till dessa yrkesprov har vi inte i vårt land utöver de gesäll- och mästarprov som finns framför allt inom hantverksområdet. Kommittén anser det önskvärt att det i Sverige införs någon form av kvalitetssäkring av såväl utbildningen i gymnasieskolan som den gymnasiala lärlingsutbildningen. En sådan bör ta fasta på bredden i yrkesutbildning i Sverige. En en kvalitetssäkring skulle också kunna höja yrkesutbildningens status. Yrkesutbildningen i vårt land bör kunna utvecklas positivt genom att uppmärksamheten inriktas mot utbildningens kvalitet än dess mer organisation. På lokal nivå kan samverkan mellan arbetslivet och skolan ha stor betydelse för kvaliteten på yrkesutbildningen. För att skolorna skall kunna hålla utbildningen i gymnasieskolan aktuell bör yrkeslärama genom yrkespraktik få möjlighet att följa utvecklingen inom respektive yrke. Arbetslivet skulle, på det sker på vissa håll, kunna låta sätt som sina anställda höja sin änmesteoretiska kompetens att följa kurser genom i gymnasieskolan. Särskilda lokala yrkesråd/programråd skulle organ kunna arbeta med kvalitetssäkring. Kommittén vill också erinra om förslaget om styrelse för gymnasieskolan med representanter för arbetslivet. Kommittén avser att även fortsättningsvis följa yrkesutbildningens utveckling och i sitt slutbetänkande söka sammanfatta de erfarenheter som vunnits under de senaste åren.

7 Det

nya betygssystemet

1 Inledning

Kommittén har i uppdrag att följa hur det betygssystemet tillämpas nya i gymnasieskolan. Kommittén kommer att i detta kapitel behandla betygen system, dvs. hur det nuvarande betygssystemet tillämpas. som Kommittén berör också elevernas rätt till information om på vilka grunder betygssättning sker.

I den offentliga debatten har den största uppmärksamheten ägnats

andelen elever på vissa inte blir godkända. Kommittén program som behandlar den frågan i kapitel 8 Når gymnasieskolan målet Där redovisar kommittén sina överväganden beträffande i vilken utsträckning målet nås att alla ungdomar skall få fullständig gymnasieutbildning en samt diskussionen effekterna den höjda ambitionsnivån inom de om av yrkesförberedande utbildningarna. Den gymnasieskolan har ett nytt betygssystem, som är mål- och nya resultatbaserat. Betyg efter fyrgradig skala, Icke godkänd IG, ges en Godkänd G, Väl godkänd VG och Mycket väl godkänd MVG. Eleverna får betyg på varje kurs och efter avslutad gymnasieskola ett slutbetyg med alla kursbetygen. Betygen skall värdera elevens kunskap i förhållande till kraven i kursplanen. Till lärarens hjälp vid betygssättningen finns betygskriterier för två av betygsstegen, nämligen G och VG. Enligt läroplanen skall läraren fortlöpande varje elev information ge utvecklingsbehov och framgångari studierna. Läraren skall

om elevens

också redovisa för eleverna på vilka grunder betygssättning sker. Det betygssystemet tillämpas på elever börjat på program nya som i gymnasieskolan hösten 1994 och senare. Det innebär att de första eleverna får betyg enligt det systemet går ut gymnasieskolan som nya våren 1997. Den första statistiken avseende slutbetygen enligt det nya betygssystemet redovisas i början våren 1998, dvs. ett halvt år efter av det kommittén avslutat sitt arbete. Kommittén har därför måst bygga sin redovisning och sina bedömningar på särskilt insamlade uppgifter om tillämpningen det betygssystemet under de allra första terminema. av nya

102 Det nya betygssystemet

7.2 Skillnader mellan det

gamla och det nya

betygssystemet

I korthet är skillnaderna mellan det gamla och det betygssystemet nya dessa:

det gamla relativa betygssystemet jämförde kunskaperna hos de

elever i hela riket läste ämne på linje år. I som samma samma samma den nya gymnasieskolan jämförs inte elevernas kunskaper med andra elevers utan med kraven i kursplanerna; i det gamla betygssystemet fick eleverna terminsbetyg. Det får de inte i det betygssystemet. Betyg skall sättas på varje avslutad kurs. nya Slutbetyget är sammanställning betygen i alla kurser eleven slutfört. en av Eleverna har rätt att under studietiden få ett utdrag betygskatalogen ur i form av ett samlat betygsdokument; det gamla betygssystemet hade fem-gradig skala, där lägsta en betyg 1 och högsta betyg I det betygssystemet är skalan var var nya fyr-gradig, Icke godkänd, Godkänd, Väl godkänd och Mycket väl godkänd. I det gamla betygssystemet fanns inte någon godkänd-gräns. i det nya betygssystemet har eleverna rätt till information vad om som krävs för att få olika betyg. Motivet för att det relativa betygssystemet ersatts är att den skolan nya är mål- och resultatstyrd. Skolan skall sträva mot att varje elev tillägnar

sig goda kunskaper i de kurser ingår i elevens studieprogram citat

som ur Lpf 94. Därför är varje elevs kunskap i förhållande till målen i läroplan, programm och kursplaner det skall bedömas. Jämförelsen som med vad andra elever kan som det relativa betygssystemet innebar - är därför inte längre intressant. Dessutom är det, kommittén utvecksom lade i sitt första betänkande, inte längre tekniskt möjligt att ha ett betygssystem som bygger på jämförelser elever i riket terminsvis. av

Den gymnasieskolan har timplan inte är indelad i årsnya en som kurser hela gymnasietiden. Fördelningen underutan som avser av visningstiden mellan de tre gymnasieskolan i normalfallet som omfattar sker lokalt, kommunen eller skolan. Detta lokala beslut styr av hur långt eleverna på den ena och andra skolan kan ha hunnit i olika ämnen efter en, två osv. terminer. I den gamla gymnasieskolan var timplanen årskursindelad. Härigenom samt kursplanemas genom konstruktion kunde alla eleveri riket i utbildning ha nått lika långt en en viss termin och läsår. På denna förutsättning byggde det relativa betygssystemet med betygssättning tenninsvis. Eleverna i samma utbildning i riket bildade referensgrupp. Det enda tillfället då en

Det nya betygssystemet 103

eleverna i den gymnasieskolan förutsätts ha nått lika långt är då nya kursen är slut, vilket inträffar vid olika tidpunkter i olika skolor. Det betygssystemet är anpassat till mål- och resultatstyrd skola. nya en Elevernas kunskaper jämförs vid betygssättningen med kraven i kursplanerna och betygskriteriema, alltså vid kursens slut.

7.3 Införandet av det betygssystemet

nya

När den gymnasieskolan introducerades fanns inget nytt betygsnya system. Den gymnasieskolan fick i stället starta med det gamla nya betygssystemet, som under löpande år justerades för att någorlunda kunna användas. Den fem-gradiga skalan kvar kravet att den enskilde var men elevens betyg skulle relateras till betygsnivån i hela riket togs bort. Härigenom kom det att finnas fyra betygssystem igång samtidigt, dvs. det gamla relativa för de gamla linjemas och specialkursemas elever, det justerade gamla för elever gick på program som startat fr.o.m. höstsom terminen 1992 t.o.m. vårterminen 1994, ÖGY:s betygssystem med förteckning över godkända moduler samt det nya betygssystemet, som

används för elever på börjat i gymnasieskolan fr.o.m.

program som höstterminen 1994. Varje elev bedöms endast efter ett betygssystem men det finns lärare har måst sätta betyg enligt tre olika system samtidigt. som

Det är lätt att förstå att många funnit betygssystemet eller snarare

systemen förvirrande. Känslan osäkerhet i fråga betygen har ökat av om att antagningssystemet i högskolan gett utrymme för olika bedömgenom ning betygen vid olika universitet och högskolor. Efter riksdagens av beslut med anledning propositionen prop. 1995/96:l84 tillträde av om till högre utbildning kommer dessa olikheter att försvinna. Det betygssystemet beslutades i december 1993 och infördes nya redan följande läsår. Kommittén har i sitt första betänkande redogjort för hur gymnasiereformens olika delar beslutades och infördes. Betygskriteriema skall av läraren användas som stöd vid betygssättningen. Enligt läroplanen uttrycker betyget i vad mån den enskilda eleven har uppnått de kunskapsm uttrycks i kursplanen för respeksom

gymnasieförordningenl tive kurs och som definieras i betygskriterier.Av

framgår även att lärarna bör använda centralt fastställda prov som ett hjälpmedel för att bedömningsgrundema skall bli så enhetliga som möjligt över landet. Betygskriteriema fastställs Skolverket eller, i av fråga lokala kurser, styrelsen för utbildningen. om av

7 kap. 4 SFS 1992:394, ändrad 1995:247 omtryck, 1995:885 och 1269

104 Det nya betygssyslemet

Betygskriterier finns för betygsstegen Godkänd och Väl godkänd men inte för Mycket väl godkänd. När den dåvarande regeringen presenterade förslaget till nytt betygssystem prop. 1992/93:250 den sin angav som uppfattning att lärare utan stöd ytterligare centralt utarbetade betygsav kriterier kan definiera kvalitetsnivån för det högsta betyget.

I arbetet med att ta fram betygskriteriema tog Skolverket hjälp ett av antal lärare i Örebro. För arbetet gällde vissa riktlinjer, såsom betygsatt kriteriemas utformning måste kopplas till dels ämnets och kursens karak-

tär och tradition, dels till lärares professionella språk i ämnet. Betygskriteriemas uppgift måste att den kärna kunskaper vara ange av som krävs för att eleven skall få G. VG skall vad eleven har för kunange skaper utöver dem krävs för G. Kriterierna för godkändnivån skall, som hette det, utformas så att merparten de flesta eleverna möjliga - - av ges förutsättningar att nå kunskapskraven inom den undervisningstid som anges i timplanen. Arbetet startade med att lärarna analyserade kursplanerna utifrån i förväg angiven modell, anslöt till den kunen som skapssyn som de läroplanema bygger på. nya Skolverket har gett ut Betygsboken betygskriterier i ett nytt be- - om tygssystem för gymnasieskolan och gymnasial vuxenutbildning. Den gavs ut under hösten 1994 och följdes under våren 1995 Betygsboken 2.2 av Den första betygsboken utvecklar vilken roll betygskriteriema har.

Förhållandet kursplan och betygskriterier skall tolkas att kraven som i kursplanen den nivå alla elever skall uppnå efter kursens anger som slut. I betygskriteriema förtydligas denna nivå. Kriterierna för

godkäntnivån motsvarar således kursens krav de uttrycks i som kursplanen. Betygen Väl godkänd och Mycket väl godkänd anger kunskapsnivåer ligger över kursens krav. som Det faktum att kriterierna för betyget Godkänd förtydligar kraven i kursplanen innebär inte att de tillför mål eller ett nytt innehåll. nya Kursplanen som måldokument är till för skolans lärarnas och elevernas planering undervisningen och är därmed ett de - av av viktigare underlagen till skolans arbetsplan. Skolverket har valt att

utforma betygskriteriema koncentrerad text bland annat för som en att undvika att betygskriteriema uppfattas omskrivning som en av kursplanen, där kraven på vad eleverna skall kunna anges som en förteckning kunna-satser. Denna text är till sitt omfång ungefär av lika stor som kursplanen. Texten är skriven på ett sådant sätt att de kunskaper eleven har och visar, det vill säga det eleven kan, anges. som

2 Liber Distribution; beställningsnummer 942100 och 95: 148

Det nya betygssystemet 105

Skolverket anger att betygskriteriema skall läsas tillsammans med kursplanerna och att läroplanen och programmålen är en fond mot vilken kursplanemas mål skall läsas. Skolverket anger också att betygskriterierna är ett underlag som måste diskuteras vidare bland lärarna och att det först är därefter eleverna i den aktuella kursen kan delges som vilka krav på kunskaper som ställs för de olika betygen. Kommitténs bedömning är att lärarna hade behövt få möjlighet att i god tid före terminsstarten diskutera vad den mål- och resultatstyrda skolan innebär och hur kursplanemas mål skall konkretiseras och betygskriterierna tillämpas i respektive kurs. Sådana diskussioner kom igång

under hösten 1994 på de flesta skolor. Av Skolverkets utvärdering3 fram-

går att lärama fört dessa diskussioner ämnesvis, vilket har lett till att synen på bedömning och betygssättning kan variera mycket mellan ämnena vid en och samma skola. I de fall lärarna till eleverna lämnar oförenliga uppgifter om hur betygssystemet fungerar drar eleverna inte oväntat slutsatsen att bedömning och betygssättning sker på vaga grunder och därför är orättvis.

7.4 Lärares och elevers

inställning till det

nya betygssystemet

I den offentliga debatten om betyg framförs praktiskt taget endast negativ kritik av det nya betygssystemet. Någon mer omfattande utvärdering av lärares inställning har ännu inte gjorts. Man måste beakta att det nya betygssystemet introducerades för bara två år sedan och att inte så många betyg hunnit bli satta under det nya betygssystemet. Det börjar dock komma fram uppgifter om lärares och elevers syn på det nya betygs- - systemet.

Ien undersökning läsåret 1994/95 40 Stockholmslärares inställning"

av är mer än hälften, nämligen 23 lärare, positivt inställda till det nya betygssystemet. 9 är negativa och övriga 8 lärare anser att förändringen är acceptabel. Skolverket har i början av hösten 1996 dels samlat uppgifter från

ett 60-tal skolor satta betyg i vissa kärnämnen Svenska A, Engelska

om

3 30 gymnasieskolor i ett reformarbete, Skolverkets 89 rapport nr

Gymnasiereformens genomförande vid Stockholms skolor läsåren 1992/93 1994/95; Stockholms skolor; Central förvaltning; utvärderingsrapport 1995:6 -

106 Det nya betygssystemet

A och Matematik A på åtta de nationella dels gjort av programmen, intervjuer med lärare och skolledare på 12 av dessa skolor. Enligt denna

undersöknings, i vilken 63 lärare och 28 skolledare deltagit, visar lärarna

en övervägande positiv inställning till det nya betygssystemet. Bättre än det gamla relativa systemet, slipper jämföra elever, minskad stress är vanliga kommentarer. En positiv effekt ökat uppges vara samarbete mellan lärare och givande pedagogiska diskussioner. Det går inte heller att blunda för att det finns intensiv kritik det en av nya betygssystemet. Kritiken avser vissa delar av systemet, såsom antalet betygssteg, att det finns ett betyg som heter Icke godkänd, att betygskriteriema är för vaga och inte finns för alla betygsstegen. Framför allt avser kritiken att eleverna på alla nationella och specialutformade program skall bedömas efter vilket strängt taget inte är samma normer, en fråga om betygssystemet utan gäller dels mål- och resultatstymingen av skolan, dels beslutet att alla elever behöver kunskaper motsvarande kämämnena°. Alltmer sällan förespråkas emellertid återgång till det en gamla relativa betygssystemet. Skolverket redovisar7 intrycket att eleverna upplever det betygsnya systemet som bättre vid en jämförelse med det relativa systemet. De identifierar emellertid också brister i det betygssystemet. nya

Av de djupintervjuer Skolverket gjort med ett antal ungdomars

framgår att eleverna har olika inställning till betyg beroende på vilket program de går. Mest tycks betygen betyda för eleverna på Naturvetenskapsprogrammet, eftersom de i hög utsträckning söker vidare till högre utbildning efter gymnasieskolan. För eleverna på Industriprogrammet är det viktigt att lära sig maskiner och göra ett bra jobb. Betygen spelar nya mindre roll. Inte heller för eleverna på Estetiska programmet är betygen särskilt viktiga. För dem har arbetsprov större betydelse. Elevernas kritik av det nya betygssystemet har samband med deras uppfattning vikten om av höga betyg. Det finns också exempel på elever att det som menar nya betygssystemet kan bli bättre än det gamla eftersom eleverna kan hjälpa och stödja varandra nu och inte behöver konkurrera betygen. om

5Skolverket 1996-10-13 Betygssättning i kärnämnen vid 12 gymnasieskolor en fallstudie - 6 Se kapitel 8 Når gymnasieskolan målet

7 30 gymnasieskolor i ett reforrnarbete

3 Individers skolkarriär; Intervjuer med tjugo ungdomar i gymnasieskolan; Skolverkets rapport nr 92

Det nya betygssystemet 107

Framför allt elever på Naturvetenskaps- och Samhällsvetenskapsprogrammen kritiserar antalet betygssteg. Som kommittén redovisade i sitt första betänkande förekommer det också att elever efterlyser terminsbetyg. Även det förekommer både positiva och negativa kommentarer om från lärarnas sida Skolverket positiv riktning. Många tycker att ser en det varit jobbigt och svårt men i efterhand ser lärarna arbetet som positivt och utvecklande. Diskussionerna har lett till vidare pedagogiska diskussioner något som var mycket sällsynt tidigare på skolan. - I fråga hanterandet betygssystemet Skolverket flera indiom av ser kationer på att lärarna nu är inne i en mognadsprocess, från en upplevelse av frustration till att se mer konstruktivt på betygssättningen. Lärarna vill klara sig själva och är mindre bundna av externa stödinsatser. Exempel på lärares konstruktiva handlingar tid för undervisning och är att ge mer särskilt stöd till elever med betyget Icke godkänd. Ett annat exempel är de kontakter lärarna tar med andra gymnasieskolor för att diskutera gemensamma bedömningsgrunder. Ytterligare ett tecken på att man är inne i en ny fas är att man mindre och mindre jämför med det gamla systemet, exempelvis jämför de nya betygen med de gamla sifferbetygen. Skolverket menar också att det förhållandet att elevernas inflytande i betygsprocessen inskränker sig till att enbart vara mottagare av informa-

tion, dock är ett tecken på ännu inte helt frigjort sig från gamla

att man tankemönster. Kommittén vill betona att betygssystem et innebär att eleverna har rätt att få reda på spelreglerna. Läraren skall redovisa för eleverna på vilka grunder betygssättningen sker. I den mål- och resultatstyrda skolan nya har lärarna och eleverna tillsammans ett ansvar för resultatet. Detta måste också leda till att elevernas rätt till inflytande på planeringen av undervisningen blir verklighet i alla skolor och hos alla lärare.

7.5 Kritiken det

mot nya betygssystemet

Betygssystem har kritiserats förut. I slutet 1960-talet det hetsig av var en betygsdebatt hade flera dimensioner En i skolan skulle som var om man ge betyg eller inte. I denna diskussion var en av frågorna om betygen återspeglar alla eller endast delar skolans mål. En anledning av annan till missnöje med betyg var att det fanns för få platser både i gymnasiet och i eftergymnasiala utbildningar och att det därför måste göras urval

9 Sixten Marklund: Från reform till reform; Skolsverige 1950-1975; del 3

108 Det nya betygssystemet

bland de sökande. Man diskuterade också motiven för att alls ha betyg i skolan och om man inte kunde t.ex. information till föräldrar, ge ge elever stimulans och råd inför fortsatta studier med andra metoder än betyg. De relativa, dvs. grupprelaterade, betygen kritiserades bl.a. för att de uppammade stress och konkurrensanda. Debatten det relativa betygsom systemet gällde ofta tillämpningen systemet. Det vanligt att lärare av var lät den egna klassen utgöra referensgrupp i stället för alla elever i riket som läste samma kurs. Med ett sådant synsätt kunde t.ex. femmoma ta slut, vilket var ett argument som inte sällan användes när det gällde att förklara för elever att de fått ett lägre betyg än de förväntat sig. Antalet referensgrupper var mycket stort på grund att det fanns många av varianter i studievalet och det komplicerade tillämpningen betygsav systemet. Det var också oklart vad som skulle vara underlag för betygssättningen. Det kunde i praktiken variera mellan betygssättning enbart

på prov till att också innefatta flit, aktivitet, uppträdande.

När betygen sattes relaterades de till betygsnivån hos övriga elever i riket som just då läste samma kurs på samma studieväg. Trots det ansågs betygen fungera bra urvalsgrund mellan sökande fått som som sina betyg olika år. De centrala proven skulle vara vägledande för betygssättningen inte bara i de ämnen utan också när fastproven gavs man ställde betygsnivån i andra ämnen. Tanken bakom detta att statistik var visat att bra klasser i regel hade goda betyg i de flesta ämnen medan det motsatta gällde för svaga klasser. Kommitten kommer i det följande att ta upp de inslag i det nya betygssystemet som kritiseras mest, dvs. betygskriteriema, antalet betygssteg och betyget Icke godkänd. Att jämföra betyg och betygssättningen i det gamla och det nya betygssystemet omöjlig uppgift. De båda betygssystemen bygger är en på helt olika förutsättningar. Det betygssystem et är mål- och resultatnya baserat, dvs. betyget bedömning elevens kunskaper sätts genom en av i förhållande till kraven i kursplanen. I det gamla betygssystemet jämfördes elevernas kunskaper med vad andra elever kunde. En jämförelse mellan betyg i det gamla och i det nya betygssystemet är således inte möjlig. Likväl kommer inte ifrån att i diskussionen det man av nya betygssystemets för- och nackdelar referera till det gamla betygssystemet.

° Betygens effekter på undervisningen, Ds 1990:60

Det nya betygssystemet 109

7.5.1 Betygskriteriema

Av Skolverkets fallstudie framgår att arbetet med att utforma lokala kriterier bedrivs överallt med olika takt och intensitet. Lärarna samarbetar uteslutande internt inom ämnena eller inom närbesläktade nästan ämnesgrupperingar. Som framgått förekommer det i ökad utsträckning lärare kontakter med andra skolor. Lärarna tycker det har varit en att tar jobbig att arbeta fram kriterierna att diskussionerna och samprocess men arbetet i denna samtidigt har varit engagerande och positivt. process Den kritik finns mot betygskriteriema är att de är alltför oprecisa som och att de inte finns för alla betygssteg. Så förespråkar t.ex. LR betygskriterier även för Mycket väl godkänd. Det är intressant att konstatera att det i grundskolan endast finns

betygskriterier för Väl godkänd. Enligt grundskoleförordningen" skall

betyget Godkänd motsvara de mål eleverna enligt kursplanen skall som ha uppnått i ämnena vid slutet det nionde skolåret. Betygskriteriema av för Väl godkänd skall precisera den kvalitativa nivån för det betyget. Betyg enligt det betygssystemet sätts för grundskolan för första nya gången hösten 1996 och då för elever går i årskurs Kommittén som tror det kan bli intressant att jämföra reaktionerna på betygskriteriema för grundskolan med kritiken gymnasieskolans kriterier. av Kommittén tolkar kritiken gymnasieskolans betygskriterier från av lärare så att de känner sig osäkra inför betygssättningen och önskar

klarare riktlinjer. Enligt Skolverket verkar det som att längre tid man

haft på sig att föra diskussioner och deltagit i utvecklingsarbete, om man desto fritt vågar tolka målen. Då så inte är fallet känner lärarna mera man sig pressade exakt följa målen och kriterierna. Skolverket redomer att visar också intrycket att samtal kring utbildningen om uppläggning, innehåll, inlämingsresultat Ökat. -

Enligt utvärdering redovisas från Stockholm har många

en som lärare att arbetet med betygskriteriema är det bästa har hänt sagt som i skolan, eftersom upplever att detta har lett till att samtalar man man med varandra och reflekterar över sitt arbete på ett helt annat sätt än tidigare. En lärare citeras i utvärderingen:

" SFS 1994:1194, ändrad 1995:207 och 880; 7 kap. 8 §

2 30 Gymnasieskolor i ett reformarbete; Skolverkets rapport nr 89

3 Gymnasiereformens genomförande vid Stockholms skolor läsåren 1992/93 1994/95. Utvärderingsrapport 1995:6 -

110 Det nya betygssystemet

Det bästa med gymnasierefonnen är betygskriteriema, det finns mycket negativt i dem också de tvingar alla att tänka över vilken men kunskapssyn har och hur undervisar, vad har för mål man man man och mening med sin undervisning, någon slags där alla måste process tänka över sitt arbete.

Det finns emellertid också lärare att tolkningen och som menar preciseringen av kursplaner och betygskriterier borde ske centralt. Kommittén är medveten att det förhållandet betygskriteriema om att skall preciseras lokalt kan leda till olikheter i betygssättningen mellan skolor och kommuner. Avsikten med den lokala preciseringen bl.a. är att lärare skall sin undervisning efter de eleverna går. anpassa program Lärare skall också ta hänsyn till elevernas intressen. Det saknas underlag för en bedömning i vilken mån detta leder till olika kravnivâer för av ett visst betyg mellan lärare, skolor och kommuner. l Skolverkets undersökning betyg satta våren 1996 framkom betygsgenomsnittet av att var olika i olika typer kommuner. Sådana skillnader fanns också i det av gamla betygssystemet. Det finns anledning följa denna fråga, bl.a. att genom att jämföra betyg och resultat i de centrala kursproven. Kommittén har viss förståelse för att lärare kan finna behov en av tydligare vägledning vid betygssättningen. De lärare betygssom anser att kriterierna är otydliga efterlyser regel stoffrelaterade kriterier. Det som ärnaturligt att det inledningsvis, dvs. vid övergången från regelstymingen till målstymingen, kan uppstå viss osäkerhet vid tillämpningen en av kursplaner inte längre vilket innehåll undervisningen skall ha som anger utan i stället anger vilka kompetenser eleverna skall ha uppnått vid kursens slut. Betygskriteriema skall stöd för lärarnas precisering vara ett av dessa kompetenser- en utgångspunkt för lärares överväganden, enskilt och tillsammans med kollegor, hur undervisningen skall läggas om upp och elevernas resultat skall värderas. Det fanns risk betygsen att kriterierna skulle få utformning styrde innehållet i undervisningen en som och därmed skulle komma att överta de gamla kursplanemas roll. Kritiken mot betygskriteriema alltför intetsägande tyder på Skolsom att verkets betygskriterier har undvikit dessa risker. I likhet med Skolverket drar kommittén slutsatsen diskussionerna att kring betygssystemet tycks knyta till de olikheter finns hos an som lärarna i fråga om kunskapssyn, förståelse målstyming och erfarenhet av av olika elevgrupper. Arbetet med att precisera lokala betygskriterier har bevisligen inneburit fruktbara pedagogiska diskussioner. Det går dock inte att ännu bevisa i vad mån dessa också påverkat lärares pedagogiska arbete och vilka effekter de haft för undervisningen.

Det nya betygssystemet lll

7.5.2 Antalet betygssteg

En vanlig kritik det betygssystemet både från lärare och elever av nya det innehåller endast fyra steg till skillnad mot det relativa är att betygssystemets fem steg. Eleverna kritiserar framför allt att betyget Godkänd omfattar för stort i kunskaper från knappt Godkänd till nästan Väl godkänd. Elever spann -

också betyget Mycket väl godkänd är praktiskt taget omöjligt

uppger att att få. I det relativa betygssystemet fanns bekant angivet hur stor andel som skulle ha de olika betygsstegen i riket. Det fanns av eleverna som också avvikelser från denna alfördelning. Norm alförom norm delningen från föregående betygssystem. Detta betygssystem var ett an

har ansetts ett absolut system normalfördelning kom efter

vara men en ha gällt för bedömningen standardprov så småningom att gälla för att av betygsättningen i folkskolan och realskolan samt för bedömningen av i realexamen och studentexamen. Antalet betygssteg då 7 och proven var minskades till 5 steg då det relativa betygssystemet infördes. I det betygssystem-et finns inte några bestämmelser om hur de nya

olika betygsstegen skall fördelas mellan eleverna. Vid betygssättningen

skall alla enskilda elever bedömas i förhållande till kraven i kursnu planerna och de preciseringar skett betygskriteriema. En som genom hypotes det kommer viss tid innan alla vant sig vid är att att ta en som det gamla betygssystemet kommer att sluta tänka i fördelningstermer. De diskussioner förs t.ex. andelen elever med IG respektive som om MVG tecken på kvardröjande normalfördelningstankar. kan tas som Till skillnad mot det relativa betygssystemet kan det nya betygsfokusera varje elevs rätt att få så goda kunskaper som möjligt, systemet

l Betyget l 7 % av eleverna Betyget 2 24 % av eleverna Betyget 3 38 % av eleverna Betyget 4 24 % av eleverna Betyget 5 7 % av eleverna

5 Betyget C l % eleverna av Betyget Bc 6 % av eleverna Betyget B 24 % av eleverna Betyget Ba 38 % av eleverna Betyget AB 24 % av eleverna Betyget a 6 % av eleverna Betyget A l % av eleverna

112 Det nya betygssystemet

att få så bra betyg möjligt. Varje elev har rätt i samtal med som att läraren få reda på sina utvecklingsbehov och framgångar. Det eftersträvade målet för gymnasieskolan måste vara att alla elever når den kunskapsnivå som fordras för att få godkända betyg. Skolverket har nämnts gjort enkät till antal skolor vilka som en ett om betyg som satts på andraårselevemas kunskaper tre ämnen våren 1996. Enkäten omfattade följ ande åtta nämligen BF B och fritid, program, arn- BP Bygg, ES Estetiskt, FP Fordon, IP Industri, MP Medie, NV

Naturvetenskap och SP Samhällsvetenskap. Av från 63 skolor

svaren framgår att av de satta betygen i de tre ämnena var 6,2 % IG 46,8 % G 36,8 % VG och 10,2 % MVG.

Siffrorna visar snittsbetygen för de åtta i samtliga genom programmen de skolor besvarat enkäten. I enstaka skolor och enstaka klasser som kan genomsnittsbetygen således såväl högre lägre. Som framgår vara som nedan skiljer sig resultatet mellan och mellan ämnena. programmen Enligt genomsnittssiffroma finns det inte fog för säga att att betygssteget Mycket väl godkänd inte används i gymnasieskolan. I kommitténs första betänkande redovisades uppgift kommittén fått en som vid sina besök, nämligen att uppemot 60 % eleverna på med av program yrkesämnen skulle få Icke godkänt betyg i engelska. Dessa farhågor t.ex. har inte besannats. Inte heller skiljer sig andelen lägsta och högsta betyg påtagligt mellan det nya och det gamla betygssystemet. Jämförelser mellan de båda

betygssystemen är mycket vanskliga att göra, eftersom de bygger på helt

olika principer. Också kursplaner ärolika. Kommittén väljer ändock för att belysa frågan antalet betygssteg redovisa jämförelse - om att en mellan å sidan betyg satta våren 1995 för elever gått på ena som tre program och fått betyg enligt den 5-gradiga skalan sedan relativiteten

avskaffats grupp A° och å den andra sidan betyg våren

som är satta

1996 för elever som gått två år på grupp B". Det

program är värt att notera att grupp B har ytterligare ett års studier kvar och därför har möjlighet att tentera sina IG-betyg. upp

16Grundat på uppgifter som SCB tagit fram på uppdrag kommittén. av

7 Enligt den tidigare nämnda enkäten betr. åtta program till ett 60-tal skolor som Skolverket gjort.

betygssystemet 113 Det nya

Ämne Grupp A % Grupp B % Svenska Betyg l 1,8 Betyg IG 4,6 Betyg 2 15,7 Betyg G 55,4 Betyg 3 49,0 Betyg 4 27,2 Betyg VG 34,3 Betyg 5 6,3 Betyg MVG 5,6 Engelska Betyg l 3,8 Betyg IG 5,8 Betyg 2 21,1 Betyg G 36,6 Betyg 3 42,3 Betyg 4 26,1 Betyg VG 42,9 Betyg 5 6,7 Betyg MVG 14,7 Matematik Betyg l 4,9 Betyg IG 8,3 Betyg 2 22,9 Betyg G 47,8 Betyg 3 37,9 Betyg 4 24,9 Betyg VG 33,3 Betyg 5 9,4 Betyg MVG 10,6

114 Det nya betygssystemet

Inte heller andelen betyg i mittfältet skiljer sig påtagligt. I det nya betygssystemet finns något mindre andel betygen i mittfältet en av än i det gamla betygssystemet. Den allra viktigaste skillnaden självfallet är att det i det gamla betygssystemet fanns tre steg medan det i det nya betygssystem et endast finns två steg i mittfältet. Både lärare och elever

är kritiska mot att antalet betygssteg är färre i det i det gamla nya än betygssystemet.

Koncentrationen till något eller några betygssteg blir tydligare om man betraktar de sammanlagda betygen i några kärnämnen på de olika programmen var för sig. Uppgifterna kommer från den Skolverket av inhämtade redovisningen betyg satta våren 1996. av

Betyg BF BP ES FP IP MP NV SP

godkänd respektive Godkänd

I det relativa betygssystemet fanns inte någon Godkänd-gräns. Om en elev hade varit med på undervisningen kunde han/hon i fall få vart betyget Om elev över huvud taget inte varit närvarande behövde en läraren inte sätta något betyg, eftersom det då inte fanns underlag för att sätta betyg. I den mål- och resultatstyrda gymnasieskolan blir lärare nya tvungna att ibland sätta betyget Icke godkänd. Det kan finnas skäl att för ett ögonblick lyfta blicken från den nuvarande gymnasieskolan till andra skolform Den enda skolform er. som har betygssystem gymnasieskolan gymnasial samma som är vuxenutbildning. Där finns således också betygsnivån Icke godkänd. Denna nivå finns också i grundläggande vuxenutbildning, i och i påbyggsäxvux nadsutbildningar inom komvux, har tregradig betygsskala. som annars en I grundskolans betygssystem finns inte något betyg heter Icke nya som godkänd. Elever inte blir godkända får inte något betyg alls. De kan som i stället få ett skriftligt omdöme. Gymnasiesärskolans elever får intyg ett om de inte når upp till betyget Godkänd. Särskolan har fr.o.m. innevarande år ingen betygsnivå under godkänd. Tidigare fanns O otillräck-

liga kunskaper. Folkhögskolans studieomdömen omfattar

fyra steg, Mindre god, God, Mycket god och Utmärkt studieförmåga. Det bör

betygssystemet 115 Det nya

dessa omdömen inte ämne utan är sammanfattande noteras att ges per en bedömning elevens förutsättningar att bedriva fortsatta studier. av Kommittén det självfallet inte nödvändigt att alla skolanser vara former skall ha antal betygssteg. Det måste vara betygens samma funktion i varje enskild skolform avgör detta. Det kan dock finnas som skäl reflektera både varför vissa skolformer har ett betygssteg att över Godkänd medan andra inte har det och över beteckningen på detta under I det gamla bokstavsbetygssystemet betydde BC Icke fullt betygssteg. godkänd. C betydde Underkänd.

Det framgår Skolverkets fallstudie att lärare tycker det är ett

av moraliskt dilemma sätta betyget Icke godkänd. Däremot upplever att lärarna inte de sakliga grunderna för att sätta betyget Icke godkänd som

något problem. Det finns hos vissa lärare rädsla för att elever större en uppfattar det de blivit betygssatta personer i stället för att som om som inte tillräckliga. Lärarna upplever det det är deras kunskaper som är särskilt obehagligt att sätta IG på elever arbetat hårt. Lärarna uppsom lever det också besvärande att många elever på program med yrkesämnen

får Icke godkänd. gamla betygssystemets konstruktion innebar att mindre goda Det resultat doldes. Det upplevdes inte dilemma för lärare att som samma sätta en 1:a i en elevs betyg.

Forskningen har visat det värde skolan på ett tidigt stadium

att som tilldelar eleverna antingen betygen eller mera dold genom genom en -

värdeskala påverkar elevernas självuppfattning och deras upplevelser

vilka möjligheter de har nå målen i skolan. Sannolikt bekräftar av att själva den position de olika signaler fått i skolan. Innebär eleverna genom signalerna de inte klarar skolan eller att de klarar den mindre bra, får att låg självuppfattning och dåligt självförtroende, i sin tur de en ett som motivation och inlärning. De sig med andra ord till försämrar anpassar vad de upplever sina faktiska möjligheter. som gymnasieskolans med gymnasiepoäng har kommit Den nya system till bl.a. för markera elever har rätt till undervisning om de att att mer inte klarar kraven för att få betyget Godkänd. Elever har också rätt att

i vilken de inte fått godkänt betyg. Det förekommer gå om en kurs, emellertid också elever på med yrkesämnen tackar nej att - program -

s Skolverket 1996-10-13 Bety gssättning i kámärrmen vid 12 gymnasieskolor

en fallstudie -

9 Arnman-Jönsson; segregation och svensk skola, 1983

116 Det nya betygssystemet

till erbjudandeom undervisning för försöka höja mer att ett icke godkänt betyg.

I Skolverkets fallstudie betygssättningen i kärnämnen framträder

av två olika förhållningssätt till att sätta betyget Icke godkänd, lärare som sätter in konstruktiva hjälpinsatser och andra endast ohjälpliga som ser brister hos eleven. Det första förhållningssättet tydligare hos lärare är på programmen med yrkesämnen. Det finns i materialet inte något bevis för det kommittén vid som samtal fått refererat att det förekommer på andra skolor, nämligen att lärare känner sig pressade

av skolledningen att godkänna elever med

hänvisning till att det saknas för ytterligare undervisning.

resurser I diskussionerna andelen Icke godkänd i betygen brukar om det framhållas att både undervisningssituationen och betygen i gymnasieskolan kommer att bli annorlunda alla elever på när nationella program har minst Godkänd i svenska, engelska och matematik i slutbetyget från grundskolan. Dessa redan beslutade bestämmelser om behörighet till nationella gäller först vid intagningen program till gymnasieskolan läsåret 1998/99. I den relaterade enkäten betyg våren 1996 framgår nyss om satta att andelen Icke Godkänd står i direkt proportion till vilket medelbetyg eleverna på dessa hade i årskurs 9 i grundskolan. program Det finns således anledning vara mera optimistisk när eleverna kommer till gymnasieskolan med solidare grund kunskaper från den en av nya grundskolan än vad de elever går i gymnasieskolan som nu hade då de lämnade grundskolan.

Kommittén vill betona att kommuner och skolledning har ett stort ansvar för att eleverna når minst den kunskapsnivå betyget som motsvarar Godkänd. Ansvaret är således inte endast lärarnas. Elevernas till rätt mer undervisning de behöver det för nå kunskapsnivån för Godkänd - om att hör till förutsättningarna för gymnasiereformens förverkligande. - Kommittén finner det angeläget betyget Icke godkänd endast att sätts då en bedömning elevens kunskaper visat eleven har otillräckliga av att kunskaper för att få Godkänd. Enligt kommitténs mening bör således en elev inte få något betyg alls han eller hon varit frånvarande om så mycket att läraren inte kan bedöma elevens kunskaper. Kommittén utgår ifrån att skolan kontaktar elever mycket frånvarande som är från del av undervisningen. Elever behöver och får ytterligare undervisning som trots att kursen för övriga elever avslutats bör enligt kommitténs mening inte heller betygssättas förrän eleven slutfört sina studier i kursen i fråga. Kommittén har erfarit att detta förfaringssätt redan tillämpas i vissa skolor.

betygssystemet 117 Det nya

7.6 Kraven i grundskolan och

gymnasieskolan

nivå kunskaper eleverna bör nå i gymnasieskolan är

Den av som

faktorer, där kraven i kursplanerna och betygsberoende ett antal av

tydligaste uttrycken för samhällets krav. Kursplanema kriteriema är de

det gäller kämämnena och Skolverket är fastställda regeringen när av av

nationella kurser. Skolverket har fastställt betygsnär det gäller övriga

alla nationella kurser. Nivån kunskaper i kursplanerna kriterierna för av

uteslutande beroende vad det är för kunär i hög grad men inte av - arbetslivet respektive i högskolan, dvs. vad skaper behövs i som

förväntar sig också vad man behöver

gymnasieskolans avnämare men

samhällsmedborgare och privatperson. Dessa förväntför kunskaper som

vad möjligt uppnå på den tid står till ningar paras med som är att som

undervisningstimmar i timplanen för respektive förfogande dvs. antalet utgångspunkten för dessa överväganden borde kurs. Den naturligaste

kunskaper eleverna skall ha/har då de självfallet den nivå på som vara

i grundskolans och gymnasieskolans kursplaner

börjar kursen. Kraven

borde således anpassade till varandra och beskriva en i ett ämne vara

inte alltid fallet vilket delvis kan förklaras

kunskapsprogression. Så är nu, gymnasieskolans kursplaner gjordes först

inte försvaras av att - men - Kommittén det nödvändigt att regeringen

och grundskolans efteråt. anser

tillämpar ordning resultat innebär vid revisioner av kursplanerna en vars

kunskapsprogression i kursplanerna ungdomsskolan.

lämplig genom en

mål- och

7.7 Konsekvenserna av

resultatstymingen betygen

sitt första betänkande redovisat motiven för gymnasie- Kommittén har i

bl.a. framhållit ambitionshöjningen i yrkesutbildningen

reformen och att

och samhällslivet samt möjligheterna till grundats på kraven i arbetslivet

nationella och specialutformade program har

personlig utveckling. Alla

allmänna Samma kursplaner och betygsdärför samma kärna av ämnen.

dessa vilket innebär att kraven på kriterier gäller för alla program,

oberoende Skolan är mål- och kunskaper är desamma av program.

skall bedömning i vilken mån en resultatstyrd och betygen avse en av

kursplanerna. Som följd detta bedöms alla elev uppnår kraven i en av

enligt måttstock. Detta förelever oberoende av program samma - -

det kritiserade inslaget i förändringen av gymnasie-

hållande är mest

118 Det nya beljygssystemet

skolan. Kritiken inte betygssystemet avser som sådant utan att stor en andel av eleverna på vissa får betyget Icke program godkänd i vissa

ämnen. Kommittén tar denna fråga i följande kapitel. upp Den mål- och resultatstyrda skolan bygger bekant på princip som en

om ansvarsfördelning. Staten beslutar målen, dvs. läroplan,

om programmål, nationella kursplaner och betygskriterier. Kommunerna beslutar i

sina respektive skolplaner kommunens åtgärder om för att skolan i

kommunen skall uppnå de nationella målen. Skolans mera konkreta mål

framgår den lokala arbetsplanen. Det av ankommer på den enskilde

läraren att tillsammans med sina kollegor konkretisera

kursplaner och

betygskriterier och att sedan tillsammans med eleverna planera

undervisningen.

Den gamla skolans mera innehållsbaserade kursplaner, relativa betygs- . system och centrala prov var delar systemet för upprätthålla av att en

likvärdig utbildning i riket. Andra delar i detta

system var statsbidrag,

bestämmelser organisation, lärarbehörigheter om m.m. En decentralisering innebär risker för att likvärdigheten I den

äventyras. nya skolan är målen

mera preciserade och besluten medlen nå målen decentraliserade. om att Målen och uppföljningen måluppfyllelsen de av är garanter för likvärdig-

het som finns i den skolan. nya

Likvärdighet får inte förväxlas med likhet. Det förhållandet

t.ex. att alla gymnasieskolans nationellaoch specialutfonnade harsamma program kursplaner i kämämnena innebär inte att innehållet skall likadant vara

och undervisningen skall bedrivas på oberoende

samma sätt av program.

Med hänsyn till att undervisningen i de ämnen kärnämnen som nu är har en lång tradition inom studieförberedande linjer i den gamla gymnasie-

skolan finns det risk för preciseringen en att av kursplanerna sker med

den traditionen utgångspunkt och inte utgår från respektive som program.

8 Kommitténs

slutsatser

Det nya betygssystemets kvalitet mått inte

som är ännu närmare studerat

eller utvärderat. Det saknas ingående studier hur lärare mer av sätter betyg, t.ex. hur den enskilde läraren sammanväger de olika delkomponen-

ter som anges i målfonnuleringama vid betygssättningen

och med vilken

säkerhet bedömningen sker blir betyget på elev i

en en viss kurs det-

samma oberoende vilken lärare sätter betyget, betyget av som är mer eller

mindre slumpmässigt, etc..

Kommittén kan konstatera att lärare och elever är övervägande

positiva till det betygssystemet och

nya att allt färre förespråkar en

betjygssystemet 119 Det nya

gamla betygssystemet. Kritiken mot det nya betygsåtergång till det

avgränsade inslag, kommittén berört ovan. Det systemet rör vissa som

betygsfråga, nämligen att så många elever brukar presenteras som en som med yrkesämnen inte får godkända betyg i kärnämnen, är på program

kommitténs mening inte fråga betygssystem. Vi återkommer enligt en om

till den frågan i följande kapitel.

Kommittén den största fördelen med det nya betygssystemet ser som mål och kriterier redovisas för eleverna. En positiv konsekvens är att

ytterligare tillfälle att föra pedagogiska diskussioner,

också att lärare getts

kunskapssyn. Det ökar också möjlighetervilket underlättar en gemensam

till pedagogiska diskussioner mellan lärare och elever. na

1997:1 121 SOU

målet

8 Når gymnasieskolan

8.1 Vad är intentionerna med den

nya

gymnasieskolan

Motiven för gymnasiereformen, kommittén behandlade mera utförsom ligt i sitt första betänkande, står att finna i förändringar på arbetsmarknaden, i samhällslivet och i människors levnadsvillkor och privat-

liv. Om Sverige skall kunna konkurrera med andra länder nu och i framtiden måste vi ha välutbildad befolkning. Dagens arbetsmarknad en annorlunda än gårdagens och ställer högre krav på kunskaper hos de är anställda. Också arbetsorganisationen är annorlunda. Arbetslivet har behov med förmåga att arbeta både i lag och självständigt av personer och kan lära nytt. Personalen behöver därför ha bred kompetens. som Mycket talar för att morgondagens arbetsmarknad kommer att behöva i sig förenar både breda allmänna kunskaper och personer som specialistkunskaper. De ökade kraven på kunskaper framför allt en god bas allmänbildning gör sig också gällande i samhällslivet. av - Medborgare förväntas ta ställning i komplicerade samhällsfrågor. I ett aktivt samhällsliv behöver alla medborgare ha goda kunskaper i svenska, samhällskunskap, naturkunskap, engelska osv. för att kunna delta i debatten och påverka samhällsutvecklingen. När samhället och arbetslivet utvecklas förändras också den enskildes livssituation tryggheten ökar kan följa med vad händer, kan ta ställning om man som och kan hantera problem och har underlag för att fatta de för ens liv viktiga besluten. Då lönearbetet minskar är det också väsentligt för den enskilde att kunna skapa sig en meningsfull fritid. Dessa är motiven för att alla ungdomar har fått rätt till en i princip treårig gymnasial utbildning. Kommuner och skolor skall planera sitt utbildningsutbud med hänsyn till ungdomarnas val. Programmen med yrkesämnen är treåriga utbildningar till en omfattning av minst 15 som veckor skall förlagda till arbetsplatser. Alla nationella och specialvara utformade har kärna åtta allmänna ämnen. Dessa förändprogram en av ringar är de största den frivilliga skolan i Sverige någonsin genomsom gått.

122 Når gymnasieskolan målet

Gymnasieskolans mål är att ungdomar skall genomgå fullständig en gymnasieutbildning. Utbildningen skall inom för den utbildramen ningsväg ungdomarna valt och möjlighet till harmonisk ge var en en och allsidig utveckling. De skall få sådan grund för livslångt en ett lärande att de har beredskap för den omställning krävs när som betingelser i arbetsliv och samhällsliv förändras." Detta citat är ett ur Lpf 94, 1994 år läroplan för de frivilliga skolformema. I sitt slutbetänkande kommer kommittén att återkomma till frågan hur om gymnasieskolan når sina mål. Kommittén har enligt direktiven i uppdrag följa i vilken utsträckatt ning målet att alla ungdomar skall få fullständig gymnasieutbildning en nås. Reformeringen av gymnasieskolan har inneburit avsevärd fören ändring all gymnasial utbildning. De största förändringarna gäller den av yrkesinriktade utbildningen. Kommittén har därför också i uppdrag att följa effekterna den höjda ambitionsnivån inom dessa. I detta kapitel av kommer kommittén att fokusera hur gymnasieskolan når sina mål i

dessa två avseenden.

Når gymnasieskolan målet att alla ungdomar fullföljer den treåriga

utbildning de valt Är gymnasieskolan framgångsrik i sitt arbete

att få ungdomarna att fullfölja sin utbildning med godkända resultat Detta är en av de viktigare frågorna kommitté följer utvecklingen i en som gymnasieskolan kan ställa.

8.2 mått

Betyg som på måluppfyllelse

Som kommittén beskrev i sitt första betänkande infördes den nya gymnasieskolan successivt. Flertalet kommuner startade hösten 1993 men den nya läroplanen, programmål, kursplaner och det nya nya betygssystemet infördes först hösten 1994. Det innebär att första kullen elever, som fått undervisning med dessa förutsättningar, går ut gymnasieskolan i juni 1997. Uppgifter hur stor andel eleverna om av som fullföljt sin utbildning på tre år och vilka betyg de har föreligger inte förrän i februari 1998.

Det finns dock redan vissa uppgifter elevresultat, kan nu om som utgöra indikationer på hur väl gymnasieskolan lyckas uppnå målen. Dessa är bl.a. av Skolverket och vissa kommuner särskilt insamlade

uppgifter om betyg satta våren 1996 på elever gått två och i vissa som fall ett år i gymnasieskolan. Det finns emellertid anledning - betona att det är fråga om just indikationer och inte färdiga resultat. De elever som fått Icke godkänd i någon kurs har rätt att under sin gymnasietid få en

1997:1 Når gymnasieskolan målet 123 SOU

prövning sina kunskaper efter, eleven så vill, genomgång ny av - om ny kursen. Detta kan innebära att de elevresultat som kommer att av redovisas i februari 1998 hunnit bli bättre än de nu föreliggande resultaten. Om lärarna slutar att sätta Icke godkänd på elever som varit mycket frånvarande från undervisningen blir andelen elever med detta betyg lägre kapitel 7. Än så länge har få betyg Trots dessa

se satts.

reservationer väljer kommittén att redovisa vissa elevresultat som de speglas i betygen. Kommittén är medveten att elevernas betyg mått på hur om som gymnasieskolan lyckas är ett trubbigt och onyanserat mått. Som så ofta innebär detta att bedömningen hur väl skolan system, skolpolitiav som ker, skolledningar och lärare lyckas, sker genom granskning av elevresultat. Elevresultaten redovisas dock i form mål- och kunskapsnu av relaterade betyg, vilket är ett avsevärt bättre underlag än då grupprelaterade betyg användes hade i förväg bestämd fördelning på olika som en betygsgrader. Kommittén kommer också att använda andra redovisningar och utvärderingar i någon mån kan belysa varför elevresulsom taten ser ut som de gör. I kapitel 7 Det betygssystemet har kommittén redovisat vissa nya uppgifter genomsnittsbetyg. Från Skolverket inhämtad redoom en av visning betyg satta våren 1996 bl.a. de sammanlagda betygen av anges för de tre kämämneskursema Svenska A, Engelska A och Matematik A på åtta Det framgår där att 23,6 % av Fordonsprogrammets program. elever har fått IG, tätt följt Industriprogrammets elever med 23,3 % av IG i genomsnitt på de tre kurserna. En sådan uppgift är djupt oroande. Vad kan det finnas för orsaker Har eleverna för dåliga förutsättningar Är undervisningen inte anpassad till dem Har eleverna inte något intresse för dessa ämnen Är betygen lika låga i alla tre kämämnes-

kurserna Hur är resultatet för andra program Hur är resultatet i

karaktärsämnena Finns det skillnader i resultat mellan olika skolor och vad beror i så fall skillnaderna på Kommittén skall i den följande redovisningen försöka belysa dessa frågor. l följande sammanställning framgår betygen i och en av de var nyssnämnda tre kämämneskursema på de åtta Skolverket program som hämtat in uppgifter nämligen Barn- och fritidsprogrammet BF, om, Byggprogrammet BP, Estetiska programmet ES, Fordonsprogrammet FP, Industriprogrammet IP, Medieprogrammet MP, Naturvetenskapsprogrammet NV och Samhällsvetenskapsprogrammet SP. Uppgifterna elever gått två år i gymnasieskolan våren 1996. De avser som började således hösten 1994.

124 Når gymnasieskolan målet Matematik A

Engelska A

Svenska A

Det framgår för det första att betygen är högst i Naturvetenskaps-

och Samhällsvetenskapsprogrammen samt att betygen på Medieprogram-

met och Estetiska programmet är högre än i de övriga undersökta programmen med yrkesämnen. Bland de undersökta med yrkesämnen är resultaten programmen mest oroande på Fordonsprogrammet, dämäst på Industriprogrammet och därefter på Byggprogrammet. Bam- och fritidsprogrammets resultat är också oroande men i något mindre grad.

Når gymnasieskolan målet 125

För det andra framgår att betygen genomgående är högre i Svenska A1 i Engelska A och att det är störst andel Icke godkänd i Matematik än A. Som framgått bygger denna redovisning på från ett 60-tal svaren skolor på enkät Skolverket sände ut våren 1996. Enkäten avsåg en som åtta gymnasieskolans 16 nationella Förjämförelsens skull av program. begränsar kommittén hela sin redovisning till dessa åtta program. Tendensen att elevernas betyg är avsevärt högre på Naturvetenskaps-, Samhällsvetenskaps-, Estetiska och Medieprogrammen än på Fordons-, Industri-, Bygg- samt Bam- och fritidsprogrammet stöds andra underav sökningar, från Göteborg. Samma tendens finner i redot.ex. man visningen nedan medelbetygen för eleverna slutade gymnasieav som skolan våren 19952 även det inte finns exakt överensstämmelse om en i ordningsföljden mellan Av tabellen framgår också att programmen. betygen är högre för kvinnor än män.

Resultaten i kursproven för Engelska A samt Matematik A våren

1996 liknande bild. Andelen icke godkända betyg på proven är ger en

Det skall dock påpekas att lärare framhåller att betygen på Svenska B kommer bli avsevärt lägre än i Svenska A. Ett förhållande också bör att som beaktas att de invandrarelever finns i den undersökta gruppen inte haft är som möjlighet att välja Svenska såsom andraspråk kämämne i stället för som Svenska A. Denna möjlighet infördes först läsåret 1995/96 och då för elever började gymnasieskolan det året. Invandrarelevema har självfallet svårare som med Svenska A än med Svenska andraspråk, vilket bör ha påverkat som betygsnivån i Svenska A negativt.

2 Skolverket: Skolan i siffror 1996, del 1

126 Når gymnasieskolan målet

avsevärt större på Industri-, Fordons- och Byggprogrammen samt något färre Barn- och fritidsprogrammen än på de övriga nämnda programmen. De resultat som hittills redovisats kärnämnena. I karaktärsavser ämnena är resultaten bättre. I undersökning betyg satta i Göteen av borgs gymnasieskolor våren 1996 var andelen icke godkända kurser i de gemensamma karaktärsämnena 13 %, vilket skall jämföras med 21 % för kämämnena på med yrkesämnen. programmen Kommittén måste således konstatera att stor andel eleverna på en av vissa program med yrkesämnen har otillfredsställande resultat när målet år att eleverna skall fullfölja sin gymnasieutbildning med godkända resultat. Kommittén kommer i det följande att sätta dessa resultat i sitt sammanhang för att möjligt kunna dra några slutsatser för den om kommande utvecklingen gymnasieskolan. av

8.3 Elevernas

förutsättningar för

gymnasiestudier

Läsåret 1998/99 träder de redan beslutade bestämmelserna i kraft som reglerar behörigheten till nationella Då skall eleverna ha godprogram. kända betyg från grundskolan i svenska, engelska och matematik för att kunna antas till nationella och specialutformade De elever program. som inte har godkända betyg i dessa ämnen får börja sina gymnasiestudier på Individuellt Dessa förutsättningar har således inte gällt för program. de elever började gymnasieskolan hösten 1994 och våren 1996 som som uppnått de resultat som redovisats tidigare i detta kapitel. I nedanstående sammanställning redovisas vilka medelbetyg de elever hade från årskurs 9 i grundskolan antogs på respektive natiosom nellt hösten 19943. Vidare redovisas hur andel eleverna program stor av på dessa inte återfanns på efter års program som samma program ett studier, antingen för att de helt avbrutit sina studier eller gjort studieuppehåll på grund t.ex. utlandsstudier eller för att de bytt av program,

t.ex. till individuella programmet Uppgifterna riket.

avser

3 Skolan i siffror 1995: Del 1 Skolverkets rapport 74

Skolan i siffror 1996: del Skolverkets rapport nr 103

1997:1 Når gymnasieskolan målet 127 SOU

grundskolan och låga betyg i gymnasieskolan. Det finns också om än inte i lika hög grad överensstämmelse med andelen avbrott, studie- - en uppehåll eller byte av studieväg. Avsikten med de behörighetsregler gäller från läsåret 1998/99 som är att eleverna skall börja gymnasieskolans nationella med program bättre kunskaper sedan de gått igenom grundskola har ny läroen som plan och där det finns bestämda krav på kunskaper alla elever skall som ha tillägnat sig. Detta förutsätter att grundskolan lever till sina mål. upp Kommittén har också granskat statistiken över hur stor andel av

eleverna som sökt det program i första hand som de går pås. På pro-

liten andel icke godkända betyg i de undersökta ämnena har gram men runt 90 % eleverna sökt programmet i första hand 88-94 %. av Av de elever togs in på Industriprogrammet hösten 1994 hade som endast 65 % valt programmet i första hand. ll % hade över huvud taget inte sökt till programmet. 77 % eleverna på Byggprogrammet hade av sökt det i första hand och 6,7 % hade över huvud taget inte sökt dit. Motsvarande uppgifter för nästa års intagning, dvs. hösten 1995, är att andelen elever kommit in på sitt förstahandsval minskat någon som procentandel utom för Bygg- och Industriprogrammen, där andelen ökat. Andelen elever över huvud taget inte sökt det de går på som program har i allmänhet minskat i förhållande till intagningen 1994. Ovan redovisade uppgifter tyder på att elevernas intresse för en utbildning också har betydelse för studieframgången. Det särskilt är av stor betydelse för elever med studieresultat. svaga

5 Skolan i siffror 1995: Del Skolverkets rapport nr 74

128 Når gymnasieskolan målet

Eleverna på Fordonsprogrammet och på Bam- och fritidsprogrammet har emellertid fått låga betyg i gymnasieskolan trots att de i relativt hög

grad 87 respektive 85 % fått sina förstahandsval tillgodosedda. Den slutsats kan dra detta är att intresse för utbildning har man av en stor betydelse för studieframgång att goda förkunskaper är nödvänmen en dig förutsättning.

Det är rimligt anta att elever har dåliga kunskaper i svenska har som särskilt ogynnsamma förutsättningar att följa studierna i gymnasieskolan. Man skulle därför kunna tro att invandrarelever i allmänhet har svårare

än svenskfödda elever att få goda studieresultat. Om vissa där program betygen är låga också har stor andel elever med invandrarbakgrund en skulle detta kunna vara förklaring. Det går emellertid inte att finna en några sådana samband på riksnivå. 11,2 % eleverna på de nationella av programmen har invandrarbakgrund. Om alla räknas in är program andelen elever med invandrarbakgrund 12,8 %. Vissa har program en mycket lägre andel elever med invandrarbakgrund än genomsnittet,

såsom Bain- och fritidsprogrammet och Byggprogrammet - båda program med låga betyg. Industri- och Fordonsprogrammen har 12,4 % elever med invandrarbakgrund. Som genomsnittssiffror för riket synes således andelen elever med invandrarbakgrund knappast bidra med någon förklaring till de låga betygen på vissa Det innebär program. självfallet inte att mycket hög andel invandrarelever i vissa kommuen

ner, skolor och klasser det finns exempel på 70 % inte skulle påverka

resultaten där. Ungdomar nyligen invandrat hari vissa fall så dålig som

skolunderbyggnad att de skulle behöva lång tid i förberedande utbild-

ningar innan de börjar studera på nationellt De skulle emellerprogram. tid då hinna bli för gamla för att ha absolut in i en rätt att tas gymnasieskolan. Följden blir att de börjar i gymnasieskolan med otillräckliga förkunskaper.

Sammanfattningsvis är det som skiljer de har stor andel

program som Icke godkända betyg från de har högre betyg framför allt program som elevernas låga betyg vid inträdet i gymnasieskolan. En mindre dominerande förklaring är att det finns elever går på utbildningar de inte som är intresserade På vissa orter och i vissa skolor kan också andelen av. elever med invandrarbakgrund förklaring. vara en

8.4 Vad kan

gymnasieskolan göra

Det förtjänar att än gång påpekas att det i dag är 98 % eleverna en av som går vidare från grundskola till gymnasieskola. 1979 det 79 %. var

Når gymnasieskolan målet 129

Gymnasieskolans lärare står således inför betydligt tuffare uppgift i en dag än de gjorde då gymnasieskolan var en urvalsskola. Det förutsätter att skolan sina arbetsformer också till de elevgrupper som tidianpassar inte gick vidare till gymnasieskolan. gare I sitt första betänkande redovisade kommittén några olika exempel på arbetsmetoder i undervisningen. Det för de tre nya gemensamma exemplen att de har skolledning stöder förändring och lärare var en som är förändringsagenter. De har målen i läroplanen som ledstjärna, som elevernas behov undervisning som utgångspunkt och är mindre fixeav rade vid undervisningstimmar än vid resultatet. Eleverna har inflytande på sitt arbete och lärarna samarbetar. Det finns flera sätt att närma sig frågan vad gymnasieskolan kan göra för att hjälpa alla elever fram till fullständig gymnasial utbilden ning trots att förutsättningarna inte är de bästa. Ett sätt är att börja med det vi vet inte fungerar så bra.

8.4.1 Elevers inflytande på studierna och på

studietakten

Från Skolverkets djupintervjuer med elever som avbrutit sina studier helt eller delvisé vet vi att eleverna upplever att de har för lite inflytande. De kan t.ex. inte bestämma takten i studierna utifrån sina tidigare kunskaper, vilket gör att de halkar efter och har svårt att komma igen. Ett annat problem eleverna nämner är att de inte får den stimulans och de kunskaper de vill ha. Skolan hänvisar oftast elever som har svårigheter med sina studier till syokonsulenten. Sällan talar eleverna med rektor eller lärarna. Man skulle kunna lägga till att det tydligen är så att de lärare, eleverna i denna undersökning haft, inte heller tagit som initiativet till samtal med de elever som har svårigheter i studierna. Skolverket har utvärderat den gymnasieskolan bl.a. genom att nya göra enkäter till ett riksrepresentativt urval elever som gick sista året av i gymnasieskolan våren 19957. Det framgår där att drygt 85 % av eleverna som följer en utbildning med yrkesämnen anser det vara mycket viktigt eller ganska viktigt att var och en får studera i sin takt. De elever inte kommit in på sitt förstahandsval är överegen som

6 Studieavbrott och mindre studiekurs i gymnasieskolan; Skolverkets rapport nr 85

7 Elevernas värdering sin gymnasieutbildning; Skolverkets 90 av rapport nr

130 Når gymnasieskolan målet

representerade i gruppen elever som fäster stor vikt vid att få läsa i sin egen takt. Utvärderingen visar emellertid också att eleverna i den nya gymnasieskolan i högre utsträckning än i den gamla får med och vara bestämma hur skall arbeta under lektionerna. I högst grad drygt man 60 % gäller detta eleverna på med yrkesämnen. 40 % program av eleverna på övriga har fått med och bestämma arbetssätt. program vara Eleverna får i mindre utsträckning påverka vad läraren skall ta upp under lektionerna. 45 % eleverna på med yrkesämnen och av program endast 30 % av eleverna på övriga program har fått göra det. Få elever har en positiv erfarenhet medbestämmande innehållet i kurserna. av av 35 % av eleverna på program med yrkesämnen och 20 % eleverna av på övriga har det. program Skolverket har också ställt frågor hur ofta olika arbetssätt om används i skolan. Den vanligaste undervisningsformen är fortfarande att läraren talar och eleverna lyssnar samt att läraren talar och ställer frågor och eleverna Samtidigt skall notera att 60 % eleverna svarar. man av upplever denna undervisningsform positiv. som Eleverna upplever det mest positivt ur inlämingssynpunkt när läraren och eleverna diskuterar tillsammans. 70 % eleverna på med av program yrkesämnen upplever detta dagligen medan bara 50 % eleverna på av andra utbildningar gör det. 70 % av eleverna är positiva till att göra undersökningar egna elever på program med yrkesämnen i något högre grad. Eleverna får dock sällan eller aldrig göra det. Det uppger 65 % eleverna på utbildav ningar med yrkesämnen och 80 % eleverna på övriga av program. 75 % av eleverna på program med yrkesämnen att de lär sig anser väldigt eller ganska mycket att arbeta i med uppgifter. av grupper Endast 60 % eleverna på övriga det. Eleverna har av program anser som arbetarbakgrund är överrepresenterade i ärpositiva. Gruppgruppen som arbeten tillämpas dock sällan.

8.4.2 Lärares samverkan

I läroplanen att rektor har för att det kommer till stånd anges ansvar samarbete mellan lärare i olika kurser så att eleverna får ett sammanhang i sina studier. Som kommittén redan konstaterade i sitt första betänkande är lärare samarbetar framgångsrika i sin undersom mera visning i meningen att deras elever framgångsrika. - är mera

Når gymnasieskolan målet 131

positiva % övriga elever ca

Yrkesinriktade elever är mer ca 50 än

35 % till hur bra gymnasieskolan lyckas få lärarna i olika ämnen att samarbeta. Programelevema är mindre positiva än linjeelevema. Elever på utbildningar med yrkesämnen positiva i sin bedömär mer ning hur lärare lyckas koppla ihop kunskaper från kärnämnen och av karaktärsämnen än elever på andra utbildningar. Eleverna på yrkeslinjerna är något positiva än eleverna på program med yrkesämnen mera drygt respektive knappt 70 %. Elevernas uppfattningar lärares samarbete stämmer med de om uttalanden kommittén hört lärare göra. Samarbete över ämnessom gränserna förekommer mindre än under den gamla gymnasieskolans nu tid. Lärarna säger att det inte finns några formella hinder för samarbetet att det någon för dem okänd anledning mera sällan blir av nu. men av Å andra sidan tyder uppgifterna lärares arbete med lokala betygsom kriterier på att samarbetet mellan lärare undervisar i samma eller som besläktade ämnen har ökat. Också pedagogiska diskussioner har ökat.

8.4.3 Lärare som tar elevernas behov av kunskaper

för sin undervisning som utgångspunkt

Systemet med gymnasiepoäng har tillkommit för att elever som behöver eller mindre undervisning än den minsta garanterade undermera - visningstiden skall få undervisning till deras fören som anpassas kunskaper och behov undervisning. Efter riksdagens beslut hösten av 1996 med anledning propositionen vissa skolfrågor m.m. prop. av om l995/96:206, UbU l996/97:5, rskr. 1996/97: 15 är den motsättning mellan tidsstyming och målstyming i den gymnasieskolan, som komnya mittén tidigare påtalat, avgjord till målstymingens favör. Det har nu blivit ännu tydligare att undervisningstiden skall anpassas efter elevernas behov. Många lärare har omvittnat att elevernas framgångar i hög grad är fråga tid. Får eleverna studera i sin egen takt och så länge var en om behöver, blir elevresultatet bättre. Att undervisningsmetodema och en och undervisningens innehåll måste efter elevernas behov är anpassas självklarhet for lärare, reflekterar över sitt arbete. en som Kommittén har studerat betygen vid de skolor som är kända for att ha undervisning utgår från elevernas intresse och behov av en som kunskaper. Även inte alla elever där kommer att kunna gå ut om ens gymnasieskolan med godkända betyg i alla kämämneskurser, är elevernas betyg bättre än riksgenomsnittet.

132 Når gymnasieskolan målet

Eleverna tar ett större ansvar för sina studier vilket positivt påverkar deras resultat de får möjlighet att påverka sina studier - om och får tillgång till mera lärarstöd. Någon gymnasieskola har skapat ett tidsmässigt och pedagogiskt utrymme för elever att själva söka sig till mera undervisning då de anser sig behöva det. Kommittén vill betona att lärares inställning till elevers förmåga att lära har stor betydelse för elevers studieframgång. Också lärares kunskaper är avgörande för deras intresse för och beredskap till samarbete. Det finns kärnämneslärare inte kan tänka sig att samarbeta med som karaktärsämneslärare medan andra att sådant samarbete är menar en förutsättning för att eleverna skall kunna lära sig. Det finns också lärare i karaktärsämnen som inte vill samarbeta, beroende på att de själva har bristande kunskaper i kärnämnen. Någon skola har gett lärarna fortbildning i dyslexi, vilket lett till större förståelse hos lärarna för elever som har svårigheter i studierna. Det finns exempel på medvetna satsningar av både skolledning och lärare på lärarlag och med regelbundna träffar varje vecka över ämnesgränsema. ... försöker förankra undervisningen i programmet och i elevernas intresse. Det har lyckats bra.

8.4.4 Elevers

uppfattning om undervisningen

Detta kapitel inleddes med rekapitulering de motiv låg en av som bakom gymnasiereformen. Det framgår således vad varit avsikten som med att införa de åtta kärnämnena på alla I den allmänna deprogram. batten är frågan elever på med yrkesämnen skall ha om program samma kärnämnen som eleverna på övriga huvudfrågoma. Det program en av är därför rimligt att redovisa vad eleverna själva har för uppfattning om

den kunskap de får i gymnasieskolans Enkätfrågoma till eleverna är

ställda så att man får veta vad de sig kunna inom de områden anser som närmast motsvarar undervisningen i kärnämnen. Svaren är givna enligt en fyrgradig skala i hög grad, i ganska hög grad, i ganska liten grad och i mycket liten grad. 90 % eleverna att gymnasieskolans kunskapsförmedling av anser varit mycket eller ganska bra. Andelen positiva är dock något lägre bland eleverna på med yrkesämnen 80 %. De elever har program som högt betyg är mer positiva än övriga elever.

8Elevernas värdering av sin gyrrmasieutbildning; Skolverkets rapport 90, nr 1996

1997:1 Når gymnasieskolan målet 133 SOU

65 % eleverna på med yrkesämnen anser att de fått av program väldigt mycket eller ganska mycket kunskap i svenska jämfört ny med 70 % eleverna på övriga program. av Endast hälften eleverna att det fått väldigt mycket eller av anser "ganska mycket kunskap i engelska under gymnasietiden. Drygt ny 15 % att de fått väldigt lite ny kunskap. anser 55 % eleverna på med yrkesämnen är positiva till av program erhållen mängd kunskap i matematik. 85 % av eleverna på övriga ny är positiva. Nästan 100 % eleverna på Naturvetenskapsproprogram av grammet är postiva. De elever har högt betyg är överrepresenterade som medan elever har lågt betyg är underrepresenterade bland de posisom tiva. Kvinnor är också underrepresenterade. Mer positiva är eleverna till undervisningen i samhällskunskap. 70 % eleverna att de fått väldigt mycket eller ganska av anser mycket kunskap. Lika stor andel eleverna på program med ny av yrkesämnen att de fått kunskap i gymnasieskolan gör att de anser som kan hänga med i samhällsdebatten. Denna andel bör jämföras med att eleverna på yrkesinriktade linjer endast till 45 % anser sig ha fått sådan kunskap. Eleverna på eller linjer är studieförberedande program som är mest positiva 75-80 %. Dessa elever 70 % anser också att de i gymnasieskolan fått kunskap människors levnadsvillkor under olika om tider. 55 % eleverna på med yrkesämnen sig ha fått av program anser denna kunskap, vilket är betydligt bättre än yrkeslinjemas elever

35 %. Hälften eleverna att de fått mycket ny kunskap i naturav anser kunskap. Inställningen till kunskap i estetisk verksamhet respektive ny estetiska ämnen är mycket negativ. Eleverna på med yrkesämprogram är minst negativa 40 % medan övriga elever endast till 25 % är nen positiva. Män är underrepresenterade bland de positiva och kvinnor är överrepresenterade. Religionskunskap är drygt 55 % eleverna på med yrkesav program ämnen positiva till medan 65 % övriga elever är positiva. av programs Män är underrepresenterade bland de positiva. När det gäller kunskap i karaktärsämnena är eleverna mycket ny positiva. 90 % eleverna sig ha fått väldigt mycket eller av anser ganska mycket kunskap. Detta kunskapsområde har också fått ny störst andel väldigt mycket kunskap de efterfrågade. ny av

134 Når gymnasieskolan målet

8.4.5 Kommitténs kommentarer

Kommittén konstaterar att eleverna är minst positiva till de ämnen som ingår med ett litet antal timmar/gymnasiepoäng bland gymnasieskolans kärnämnen. Man kan naturligtvis dra olika slutsatser detta, antingen av att tiden i stället borde användas för de ämnen där eleverna behöver mera stöd, eller att det finns utrymme för att göra undervisningen mer engagerande. Att män är underrepresenterade bland de positiva i både religionskunskap och estetisk verksamhet borde utmaning för vara en lärarna. Kommittén vill lyfta fram de möjligheter den som nya gymnasieskolan ger att t.ex. koncentrera undervisningen till någon vecka i ett ämne då hela skolan kan ägna sig miljö och natur eller religion och etik eller att organisera undervisningen i projektform med flera ämnen. Också uppgifterna om elevernas inställning till hur mycket de lär sig i engelska och matematik borde utmaning för lärarna. Som vara en framgått är elevernas resultat i dessa båda ämnen inte så goda, i synnerhet inte på med yrkesämnen. programmen Engelska infördes som obligatoriskt ämne på dessa studievägar i och med gymnasierefonnen. På de gamla yrkeslinjema kunde engelska vara tillvalsämne. Samtidigt eleverna har låg uppfattning den undersom om visning de fått anser de sig ha goda kunskaper. Det är vanskligt att spekulera i vad dessa motstridiga uppgifter kan bero på. Kan det ha sin grund i att svenska ungdomar möter engelska så mycket utanför skolan att de faktiskt lär sig där än i skolan Eller är det så att eleverna mera anser sig ha för dem tillräcklig nivå i engelska redan efter grunden skolan Resultatet i engelska i gymnasieskolan det uttrycks i besom tygen tyder inte på att språkkunskapema utvecklats de borde. som Också matematik infördes obligatoriskt eget ämne i och med som gymnasierefonnen. Tidigare var matematik ett tillvalsämne. Eleverna på yrkeslinjema fick dock matematikkunskaper undervisningen i genom yrkesämnena. Ett tecken på detta är att eleverna ansåg sig kunna mera matematik när de gått igenom gymnasieskolan än innan. Den matematik de hade då integrerad med yrkesämnet på ett sätt tydligen sker var som i betydligt mindre utsträckning i dag. Eleverna är som framgått positiva till undervisningen i svenska. mer Också elevernas resultat de redovisas i betygen är bättre i svenska som A än i de övriga kämämnena. Undervisningen i svenska således synes ha hunnit längre i sin innehållsmässiga och metodiska utveckling än de övriga kärnämnena. En möjlig förklaring till det bättre resultatet kan vara att svenska fanns som ämne under hela studietiden redan på de gamla yrkeslinjema. Svenska fick dessutom i mitten 1980-talet av

Når gymnasieskolan målet 135

så att undervisningen kunde bedrivas i 16-klasser, dvs. i samma resurser yrkesämnena. I tillvalsämnena engelska och matematik grupper som däremot undervisades eleverna i 30-grupper, vilket innebar att det kunde förekomma att elever från vårdlinjen och elever från verkstadsteknisk linje undervisades ensamt. Möjligheterna att anknyta undervisningen gem till yrkesområdet därigenom mindre i engelska och matematik än i var svenska. Elevernas uppfattning olika ämnen och hur mycket de lärt sig om under sin gymnasietid är följd av hur lärarna arbetar. en

8.5 Kommitténs slutsatser

I den allmänna debatten kopplas frågan elevernas möjligheter att om fullfölja sin utbildning till frågan kämämnena. Kommittén anser att om koncentrationen uppmärksamheten till kämämnena innebär att man av har väl förenklad på den gymnasiala utbildningen. För elever på en syn med yrkesämnen är kämämnena inte fullt 30 % utbildprogram av ningen. Gymnasieskolans undervisning i yrkesämnena och elevernas bildning till självständiga, ansvarsfulla och kreativa individer har enligt kommitténs mening fått för lite uppmärksamhet hittills i debatten. Kommittén vill betona att undervisningen hel årskull ungdomar av en viktig utmaning för alla lärare i gymnasieskolan. Lärarna har är en ställts inför uppgiften att genomföra denna ambitionshöjning, att ta emot alla ungdomar i årskull, samtidigt gymnasieskolans alla utbilden som ningar ändras, läroplanen är alla kursplaner är och betygsny, nya är nytt. Den gamla regelstyrda skolan ersätts med mål- och systemet en resultatstyrd skola, där lärarna tillsammans med eleverna själva skall bestämma innehållet i undervisningen. Det är gigantisk uppgift, om en ställer många lärare inför ett nytt yrke. För andra lärare är den som läroplanen och behovet omprövning arbetssätt en bekräftelse nya av av på det de redan tillämpar eller reflekterat över. Det för enkelt sätta likhetstecken mellan nytt sätt att arbeta och är att goda elevresultat. Men tendensen är den att elever som har lärare, som elevernas behov kunskaper utgångspunkt för arbetet, har tar av som bättre resultat. Kommittén vill inte härigenom peka ut en metod som bör tas över alla. Vi rekommenderar inte ett okritiskt anammande av andras av metoder att dem till de förutsättningarna. Vi tror däreutan anpassa egna mot på exempel. Inte påtvingade exempel. Vi tror att människor, som själva börjar öppna sig för möjligheten att deras arbetssätt kanske skulle

136 Når gymnasieskolan målet

kunna bli bättre, har tagit det första steget till förändring. Om de då tar del av andras exempel och blir inspirerade söka har de att egna vägar tagit nästa steg.

I vårt första betänkande redovisade vi några faktorer är som gemensamma för framgångsrika skolor. Rektor ledare den pedagogiska som av verksamheten har strategisk betydelse för skolans utveckling. Av lika

stor betydelse skolledningen för att verksamheten skall utvecklas som är att det i skolan också finns lärare är förändringsagenter och som att dessa får stöd i den rollen. Vi fann också att skolledare och lärare som tar elevernas behov utgångspunkt deras behov kunskaper och som - av deras sociala situation oftare är beredda sina arbets- - att ompröva metoder och söka nya vägar för att nå målen. Skolledare och lärare som sätter läroplanen och programmålen i förgrunden kan på sitt arbete se ur ett helhetsperspektiv. Detsamma gäller inte lärare utgår från som betygskriteriema eller låter timmarna i stället för elevernas som styra behov undervisning för att nå kunskapsmålen i kursplanema. Den av bild kommittén redovisade då har förstärkts det kommittén har av kunnat under året gått sedan det första betänkandet. se som Det kommittén redovisat här elevers studieresultat innebär det om att fordras stora ansträngningar på många plan för alla elever skall att kunna slutföra sina gymnasiestudier med godkända betyg. Grundskolan

har ett mycket stort för hur väl eleverna skall lyckas med sina ansvar fortsatta studier. Kommunerna bör ägna ännu större ansträngningar

att dimensionera gymnasieskolan så eleverna kan gå på den utbildatt ning de har intresse för och prioriteringen så elever av resurser att som behöver stöd också får undervisning. Tidsstymingen mera mera måste ersättas med målstyming läroplanen och kunskapsmålen skall vara rättesnöret i stället för timplanen.

Den stora utmaningen för alla, politiker, rektorer och lärare, är att skapa den önskan om förändring gör att undervisningen kan fånga som in alla elevers intresse för att lära.

Gymnasierefonnen innebär, kommittén framhållit i många som sammanhang, den största förändringen den frivilliga skolan av som någonsin gjorts i Sverige. Den gymnasieskolan beskrivs nya oftast i massmedia skola i kris. Kommittén är medveten det finns som en om att problem och osäkerhet skolledare och lärare söker i skolans men vardagsarbete vägar för att bemästra svårigheterna. Oftast förutsätter

lösningarna ett förändrat arbetssätt, på bättre sin som ett sätt tar utgångspunkt i elevernas erfarenhet och behov kunskaper. av

Bilaga 1 137

Samverkan mellan kärnämnen och

karaktärsämnen i gymnasieskolan

universitetsadjunkt Katarina Sörensson av Institutionen för pedagogik Göteborgs universitet

För att förstå den förändring, den läroplanen ställer krav på, är som nya det nödvändigt att skolledare och lärare har kunskap om och insikt vilka faktorer påverkat och kommer att påverka utvecklingen i som arbetsliv och samhälle. Dessa förändringar på arbetsmarknaden är, liksom i de flesta andra industriländer, starkt påverkade att varuproduktionssektom och av

tjänstesektom utvecklas snabbt och att den internationella konkurrensen

ökar. Flera undersökningar visar att företagen gör stora insatser för att förbättra sin konkurrensförmåga. Stora förändringar sker när det gäller att organisera arbetet. Därmed ökar kompetenskraven hos medarbetarna och kompetenskravens betydelse för välfärdsutvecklingen är ett av huvudmotiven för utvecklingen av arbetslivet i Sverige. Fram till mitten 1900-talet dominerades arbetslivets produktion till av stora delar hantverksinriktade arbetsuppgifter med brett arbetsinav nehåll. Mäster, Gesäll och Lärling är begrepp förknippas med den som tiden. Den praktiska utbildningen skedde helt i arbetslivet. I samband med den kraftiga industriexpansionen efter andra världskriget förändrades kraven på kompetens. Införandet Tayloristisav ka arbetsprinciper ansågs nödvändigt för att klara dåtida konkurvara renskrav, genomfördes med stordrift, regelstyming, hierarki och som arbetsdelning. Detta ledde, i sin tur, till starkt specialiserad kompeen tens hos medarbetarna. Undervisningen i gymnasieskolan har starkt påverkats det av Tayloristiska synsättet Lgy 70 med utpräglad hierarki och arbetsdelning. Undervisningsteknologin fick starkt inflytande på 1970-talet särskilt inom yrkesförberedande utbildningar. Indelningar i separata ämnesmoment, där det schemalagda ämnet avgörande för när och var hur eleven skulle undervisas, medförde att inlärningen blev ett mekaniskt upprepande kunskap. Förståelse för varför lärde in en viss av man

138 Bilaga 1

kunskap var inte nödvändig. Kraven ställdes på att så snabbt snarare som möjligt skaffa sig kunskap utan att ifrågasätta. Under senare delen 1980-talet började de varuproducerande av företagen ändra karaktär och snart därefter de tjänsteproducerade företagen. Långa serier, massproduktion började successivt ersättas med kundanpassad och kunskapsbaserad produktion. Kraven på medarbetarnas kompetens ökar. Begrepp som målstyming, grupporganisationer, decentralisering, befogenheter, kvalitet, problemlösning, flexibilitet får allt större betydelse och mening inte bara i arbetslivet utan också i skola och utbildning. Undervisningen i såväl grundskola gymnasieskola måste som mer inriktas på att träna eleverna till självständigt sökande efter kunskap i kombination med samverkan och träning i lagarbete. Att lära för livet är inte längre tillräckligt. "Att lära för att lära under hela livet, är det gäller inom alla delar vårt samhälle. som av Ett mer utvecklingsinriktat lärande i skolan är nödvändigt, om man skall kunna eleverna utbildning, mot framtida krav i ge en som svarar arbetslivet, vilket också framkommer i såväl reform läroplaner. som Vad är det då, som gör att många gymnasieskolor har så svårt att genomföra den läroplanen Vid analys kan konstateras att gamla nya administrativa, byråkratiska rutiner fortfarande tillämpas. Det finns flera exempel på rutiner, har sitt i den skola, som ursprung som utformades för hundra år sedan. Det är dessa rutiner till stora som, delar, fortfarande styr skolans verksamhet. Som en följd vidmakthållandet dessa traditionella rutiner förav av blir undervisningens innehåll och utformning vid det gamla. I brist på möjligheter döljer att inte förverkligar utveckling, att man, man genom sätta moderna rubriker på ett gammalt innehåll. Den senaste läroplanen är omöjlig att genomföra organisatoriska om förutsättningar inte skapas. Begrepp schema, klass, årskurs och som ämne går stick i stäv med begrepp kursutformad skola med ökade som individuella val. Med en målstyrd, decentraliserad gymnasieskola finns alla förutsättningar för att utveckling och förändring, såväl innehållsmässigt som organisatoriskt och pedagogiskt, metodiskt, skall kunna åstadkommas. De förändringar, som sker i arbetsliv och samhälle i form av förändrade arbetsformer, yrkesroller och kompetenskrav får nya nya naturligtvis återverkningar i gymnasieskolan. Kommunernas uppgift i detta sammanhang är att, utifrån läroplanernas mål och riktlinjer samt gällande kursplaner och den lokala skolplanen, ge skolan frihet att utforma undervisningen.

Bilaga 1 139

Utbildning måste dels spegla det moderna arbetslivet dels förbereda för gymnasie- respektive högskolestudier. Innehållet i utbildningarna måste förändras, så att de anpassas till förändrade yrkesroller och förändrat arbetsinnehåll. Kraven på innehållsmässiga samband mellan olika delar i utbildningar ökar. Integration mellan karaktärsämnen och kärnämnen i gymnasieskolan är, till exempel, nödvändig. Det gäller att acceptera att mitt ämne inte längre utgör helhet. Istället måste det integreras med andra ämnen, så att en dessa tillsammans utgör helhet för eleven och därmed ökar verkligen hetsanknytningen, förståelsen och motivationen. Gymnasieskolans uppdelning i karaktärsämnen och kärnämnen har lett till debatt, där påstår att kärnämnena stjäl tid från karaktärsen man ämnena. Så är inte fallet. Verkligheten är att det inte går att särnu skilja ämnena. Kärnämnena och karaktärsämnena måste stödja varandra och är till för att eleven den nödvändiga kompetens arbetslivet ge som behöver. Sättet att bedriva undervisning måste förändras mot arbetslagsorienterad undervisning, dvs. eleverna skall förberedas för den typ av arbetsform de kommer att möta i arbetslivet. Arbetsuppgiftemas karaktär i undervisningen måste förändras mot uppgifter, kräver samarbete i kombination med indivisom mer mer duellt ansvar och större självständighet. Undervisnings- och inlämingsmetodik måste anpassas till dels teknikförståelse, dels förändrade arbetsformer. undervisning har bedrivits på under 70- och 80-talen, De sätt, som har varit anpassade till de krav, arbetslivet ställt under dessa periosom der. Under slutet 90-talet och inför 2000-talet ställs andra kompetensav krav. Med denna på helhet och kunskap är det nödvändigt att nya syn lärare samverkar kring elevers kunskapsinhämtande och innehåll i utbildningar, i strukturerad form än tidigare. En samverkan i arbetsmer lagsform är grunden för undervisning bygger på ökad ämnesen som integration. Samverkan i arbetslag bör omfatta såväl planering och genomförande undervisning, möjligheter till inflytande i frågor, av som direkt och indirekt påverkar undervisningssituationen. som Det är viktigt att ämnesintegrationen genomförs så att reella helheter formas. Konstruerade uppgifter utan verklighetsförankring har vi haft tillräckligt i den svenska skolan. Behoven och verkligheten skall vara av styrande. Den traditionella indelningen i enbart separata ämnen i skolan är en föråldrad på inlärning i förhållande till arbetslivets utveckling. Med syn

140 Bilaga 1

andra arbetsformer och teknik helhetema annorlunda Delar ny ser ut. från olika ämnen måste fogas för att bilda de helhetema. samman nya För att klara en pedagogisk utveckling i skolan krävs att lärare samarbetar i organiserade arbetslag, där och bidrar med sin kunskap var en vid planering arbetsinnehåll och arbetsuppgifter för eleverna. av Syftet med arbetslagsarbete bland lärare lagets medlemmar är att tillsammans skall utveckla innehåll och utfonnning undervisningen av i enlighet med de krav, ställs dels i målen i läroplanen, dels i som kurserna. Den pedagogiska utvecklingen är i detta sammanhang synnerligen viktig. Arbetsformer och undervisningsmetodik måste utvecklas och i takt. Det är den samlade kompetensen hos anpassas samma ett arbetslag, som kan åstadkomma detta.

En förutsättning för att lärare skall kunna samverka i

arbetslag är att organisatoriska förutsättningar Den läroplanen goda möjligges. nya ger heter för utformning av arbetslag samt decentralisering och av ansvar befogenheter. Förutsättningarna är dock att traditionella rutiner, hör som samman med tidigare läroplaner och organisationer, förändras eller tas bort. Schemat, såsom det traditionellt utformas, är till exempel de ett av största hindren för genomförande den läroplanen. av nya Att arbeta i arbetslag innebär att lärarna lämnar det traditionella

sättet att arbeta och istället organiserar sig i lagarbete. Detta ställer, i sin tur, krav på förändring hela organisationen i skolan, med en av övergång till målstyming och decentralisering och befogenheter. av ansvar Att arbeta i arbetslag innebär omfattande inflytande för varje ett mer arbetslag. Framför allt gäller det inflytande, direkt och/eller indirekt som påverkar planering, genomförande och utveckling utbildning och av undervisning.

Beslutsnivån lämnar på ett flertal områden skolledamivån för att istället ligga på arbetslagsnivå. Skolan får då plattare beslutsorganisaen tion och därmed försvinner flera led i beslutsprocessen.

Kortfattat kan definiera arbetslaget på följande man sätt: En grupp, vars medlemmar arbetar mot klart formulerade mål. Laget har befogenheter att besluta verksamhetens olika delar, dess om utformning och genomförande. Laget planerar och genomför under-

visningen utifrån elevens totala utbildningsintentioner, vilket innebär att utbildningens olika ämnen knyts samman. Att arbeta i arbetslag innebär att

ansvaret ökar beslutsrätten vidgas friheten Ökar kreativiteten ökar och initiativ egna ges större utrymme.

sou 1997:1 Bilaga 1 141

Detta leder till större möjligheter att utveckla och förnya undervisningens innehåll och utformning i takt med de förändringar, som sker i dagens samhälle och utifrån de krav eleverna har på en meningsfull undervisning. Det leder också till att arbetsglädjen bland skolans personal ökar och att undervisningen kan genomföras mer effektivt och med ett bättre resursutnyttjande. Arbetslagsutveckling kan inte ses som enskilda företeelser i en organisation, utan i ljuset total omorganisation. Mot målstyming av en och decentralisering. Detta innebär, att såväl lärarroll som skolledarroll förändras. Att organisera verksamheten i arbetslag påverkar således inte bara lärarrollen utan också skolledarrollen och organisationen i övrigt, dvs. också administration och andra servicefunktioner i skolan. De sistnämnda glöms nästan alltid bort vid organisationsförändringar. Det är skolledningen, har ansvaret vid genomförandet och som vidmakthållandet väl fungerande arbetslag. Det beror helt och hållet av på ledningsgruppens agerande under genomförandefasen, om man skall lyckas organisera verksamheten i arbetslag. Redan från början bör medveten om att genomförandet inte man vara kan dikteras uppifrån väl stödjas. Målsättningen måste vara men tydlig och väl genomtänkt strategi för förändringsarbetet måste utforen Skolans lärare måste möjlighet att aktivt delta i hela förändmas. ges ringsarbetet. Om skolan skall lyckas är ett välutvecklat och kontinuerligt samarbete mellan skolledning och all personal nödvändigt. Den läroplanen har legat till grund för två utvecklingsprojekt nya inom industriprogrammet i gymnasieskolan. Projekten drivs av Verkstadsindustrins Yrkesnämnd VYN och Yrkesnämnden för fabriksindustrin YFIND. Båda projektens huvudsyfte är att utveckla industriprogrammet i gymnasieskolan. I VYN:s projekt Ny Fart har, på tre olika gymnasieorter, tagits ett helhetsgrepp på utbildningssituationen. Projektet består av olika delar,

nämligen: l Lokal samverkan, 2 Lärarnas och skolledamas kompetens,

3 Förändrat arbetssätt i undervisningen, 4 Kvalitetssäkring, 5 Ökad rekrytering och bättre teknik i grundskolan, 6 Skolans organisation, 7 Undervisningens innehåll och utformning. I YFIND:s projekt Samverkan skola-företag tangerar inriktningen

VYN:s projekt. Man vill med projektet l öka antalet sökande till

tekniska utbildningar i gymnasieskolan, 2 få företag och skola att samverka för att få lokalt utvecklade utbildningar med APU-platser i företagen, 3 höja kompetensen hos lärare och handledare,

142 Bilaga 1

4 skapa samverkansformer för kompetenshöjande åtgärder i skola och företag, 5 skapa pedagogiska undervisningsformer, underlättar som inlärandet i skola och företag. En av de grundläggande förutsättningarna för medverkan i VYN:s projekt var att medverkande lärare ingick i arbetslag bestående såväl av kärnämnen som karaktärsämnen. Ett stort antal skolor signalerade, i initialskedet, sitt intresse för medverkan i projektet och sade sig också arbeta i arbetslag. Vid närmare granskning visade det sig att ingen skola arbetade i organiserade arbetslag. I det stora hela arbetade precis man "som man alltid gjort. Samverkan mellan olika ämnen bedrevs antingen varvning som av ämnen, dvs. en schemateknisk åtgärd gick ut på att praktiska som varva

ämnen med teoretiska eller också handlade det att ha gemensamma

om skrivningar inom ämnet. I någon mån förekom projektarbeten mellan olika ämnen, huvudsakligen två ämnesområden. Projekttiden var begränsad och några organisatoriskt utformade arbetslag med kontinuerlig samverkan var det inte fråga Det fortfarande schema, tider om. var och timmar styrde undervisningen och inte elevernas behov som av undervisning. Alltför många skolors arbetsformer i förändringsarbetet kunde mer än planerad, strategisk verksamhet liknas vid ideliga brandkårsutryckningar i spår följer dålig hushållning med befintliga vars resurser. För projektets del handlade det att först skapa förutsättnu om ningarna för genomförandet projektet, dvs. hjälpa till att genomföra av delar av den nya läroplanen, och samtidigt driva projektet framåt. En nulägesanalys utfördes på respektive medverkande skola med inriktning på det aktuella programmet. Skolledare och lärare, både kärnämnen och karaktärsämnen, intervjuades. På ort intervjuades också elever. en Frågor ställdes kring följande områden: Arbetsorganisation, samverkan, arbetsformer och undervisningsmetoder, utbildningens innehåll, läromedel. Vid redovisningen resultaten från nulägesanalysen tillfälle av gavs till diskussion kring dels utvecklingen projektet, dels den av nya läroplanen. Redan nu kunde konstateras att schemaläggningen, såsom den var utformad, lade hinder i vägen för kontinuerlig samverkan mellan ämnen. Dessutom saknades, i alltför många fall, kunskap om anledning till samverkan och hur sådan samverkan skulle kunna en utformas. Nästa led i projektarbetet att genomföra intervjuer med var representanter för lokala företag. Syftet dubbelt. Dels ville vi få kunskap var om det lokala arbetslivets krav på kompetens hos framtida medarbetare samt vilka önskemål har vad gäller skola och utbildning, dels ville vi man

Bilaga 1 143

etablera goda kontakter med det lokala arbetslivet. I denna fas av projektarbetet deltog lärarna både i kärnämnen och karaktärsämnen intervjuare, vilket fick bieffekt att lärarna vid intervjutillfällena som som fick direktinfonn ation förhållandena i arbetslivet och dess påverkan om på utbildning och undervisning samt direktkontakt med flera representanter för företag. Resultatet blev märkbart ökad förståelse och större en intresse för förändringsarbetet i skolan. För att kunna åstadkomma förändringsarbete i riktning mot samverkan mellan lärare olika kategorier krävs organisatoriska och av praktiska förutsättningar, kunskap och respekt för varandras områden samt attitydförändiing. Skolledningens aktiva engagemang och tydliga målsättning är grundförutsättningar. Inom YFIND:s projekt har liknande intervjuer genomförts. Till skillnad från VYN:s projekt har intervjuerna utförts av representanter för skola och företag. Frågeställningarna har varit desamma inom de båda projekten och

omfattat l information företaget, 2 arbetsorganisation och

om arbetsformer, 3 medarbetarkompetens i framtiden och 4 samverkan industri gymnasieskola. Totalt har representanter för ledningsgrupp, arbetsledare och produktion samt fackliga företrädare på sjuttio företag intervjuats. Den vetenskapliga metoden kan ifrågasättas. För många felkällor då så många intervjuare agerar inom samma undersökning Vi skall då komma ihåg det flerfaldiga syftet med intervjuerna. Dessutom har kunnat konstateras att resultaten från dessa studier är helt i linje med resultat från undersökningar utförda med erkänt vetenskapliga metoder. Vid intervjuerna diskuteras kring begrepp bred utbildning, genesom rella och specifika kunskaper, baskunskaper och social kompetens. I stora drag omfattar dessa begrepp följande: Framtida medarbetare skall ha goda kunskaper om hur man arbetar i målstyrda organisationer med decentraliserat ansvar och befogenheter. De skall ha förmåga att kunna samverka i arbetslag och vad det innebär att ha ett individuellt ansvar inom gruppens ram. Varje medarbetare skall ha goda baskunskaper. Baskunskaper definieras grundläggande yrkestekniska kunskaper, engelska, matemasom tik, datateknik, svenska, lagarbete, kemi, fysik, tyska, ekonomi, kvalitetssäkring, samhällskunskap, historia, religion, idrott och hälsa. Baskunskapema skall de kommande medarbetarna ha inhämtat i skolan. Branschspeciñka kunskaper, däremot, föredrar företagen att utbilda sin personal på egen hand. Vikten samverkan mellan skola och företag framstår tydligt i av intervjusvaren. För företagens del innebär ett organiserat och välut-

144 Bilaga I

fonnat samarbete, att har större möjligheter att påverka utbildman ningens innehåll och utformning och på så sätt kan rekrytera motimer verade och kompetenta medarbetare. För skolans del innebär samarbetet, med företagens hjälp att man kontinuerligt kan uppdatera utbildningen, så att eleverna alltid får en modern utbildning och undervisning. Kontinuerlig samverkan och utveckling rutiner för arbetsplatsförav lagd utbildning måste utarbetas. Skola och företag har mycket att lära varandra, väl organiav om en serad och innehållsväsentlig samverkan skall kunna etableras och vidmakthållas. Kontinuitet i samarbetet är viktigt. Samarbetet måste ske på lika villkor och baseras på ett vinna/vinna-koncept. Den sociala kompetensen definieras personligt uppträdande, etik som och moral, stil och uppförande samt samarbete och samverkan. Intressant är att konstatera att ovanstående begrepp inte definieras på samma utförliga sätt i skolan som i arbetslivet. Som exempel kan nämnas att lärare definierar begreppet baskunskaper i termer läsa, av räkna, skriva medan begreppet i arbetslivet har betydligt vidare en

definition se ovan. Om skolan skall kunna leva till de krav

upp som omvärlden ställer måste en av de grundläggande faktorerna att vara man talar samma språk eller åtminstone definierar väsentliga begrepp på samma sätt. Det klart överbryggande resultatet är att arbetslivet ställer krav på en tvärvetenskapligt utformad utbildning bestående såväl naturvetenav skap-teknik samhällsvetenskap-hum aniora. Lärarna påförsöksortersom na har konstaterat att nödvändiga åtgärder för att utveckla detta är att skapa ett årskurslöst arbetssätt, att arbeta i arbetslag, att utveckla processutformade arbetsuppgifter baserade på ämnesintegration mellan karaktärsämnen och kärnämnen, utveckla pedagogiska metoder för nya undervisning och inlärning samt utveckla kursplaner bygger på som ämnesintegration. Reformen och den läroplanen alla möjligheter nya ger till förändring i denna riktning. Inom projektets ram har också intentionen varit att utforska vilken

typ av kompetensutveckling, som lärare/handledare och skolledare kan

behöva inför förändringsarbetet. Under arbetets gång har behovet utkristalliserats och kommit att omfatta ledarskap, organisationsutveckling, kunskap om medarbetarsamtal, hur bedriva utvecklingsarbete, vad menas med elevinflytande, processbaserad undervisning, social kompetens, marknadsföring och kvalitetssäkring. En intressant iakttagelse är att skolledare och lärare har behov slags kompetensutveckav samma ling.

Bilaga 1 145

Sammanfattningsvis kan konstateras att projektarbetet, såsom det utvecklades, fick formen av genomförande och vidareutveckling av delar i den nya läroplanen. De skolor, vid vilka projektarbetet bäst framskridit, har haft skolledningar, som aktivt stöttat projektet och visat tydlig inriktning vad gäller skolans mål samt skapat möjligheter för lärare och personal att aktivt delta i utvecklingsarbetet. annan

Bilaga 2 147

F

Örändringsstrategiers effektivitet

för

implikationer gymnasiereformen

av docent Flemming Norrgren och tekn.lic. Sofia Börjesson

CORE, Chalmers Tekniska Högskola

1 Dokumentets syfte och disposition

Detta dokument syftar till allmän förståelse de principiellt att ge en om olika utgångspunkter och ansatser som finns för att driva förändringsarbete samt vilka resultat olika strategier har på effektiviteten. Dokumentet adresserar också frågan vilka implikationer detta ger för gymnasiereformen. Först ges en allmän översikt om hur forskning om förändring har utvecklats, följt av en presentation av två olika förändringsstrategier. Därefter redovisas ett urval av resultat från en utvärdering av 69 svenska organisationer med avseende på deras effektivitetsutveckling utifrån deras respektive förändringsansats. Till sist diskuteras specifikt ett förslag till hur gymnasieskolan skulle kunna hantera sin förändringsprocess.

2 Teorier om förändring

I flera decennier har förändringsarbete i organisationer diskuterats och frågan om i vilken grad det är möjligt att styra förändringar har rönt alltmer intresse Det har exempelvis hävdats att organisationers fortbestånd bestäms ett närmast darwinistiskt utvecklingsförlopp; de av verksamheter som råkar mutera på rätt sätt och vid rätt ögonblick är också de som överlever. Ett sådant synsätt skulle innebära att ledningen har ett begränsat manöverutrymme och få möjligheter att påverka organisationens färdriktning.

Goodman, P.S., Gurke, L.B., Studies of Change in Organizations A - Status Report, in Change in Organizations, Jossey-Bass, San Francisco, 1982.

148 Bilaga 2

Även i andra avseenden har forskning kring förändring präglats av interna meningsskiljaktigheter. Bland de frågor kan nämnas är: som Förändras en organisation genom rationella överväganden och processer eller på grund av de olika aktörernas kamp om herraväldet över organisationens riktning Hänger förändringskompetens i första hand samman med radikala förändringar eller i vilken grad kan den förklaras av en successivt växande kompetens utifrån ett stegvist förändringsarbete Under de allra senaste åren har det presenterats forskning som

studerat organisationers sätt att hantera omvärldens krav på förändringf

och som lämnat fallstudieansatsen till förmån för en bredare empirisk bas. Vår egen forskning ansluter sig till denna tradition, tillika till de teorier om individuellt och organisatoriskt lärande som betraktar människors och arbetsplatsers kompetensutveckling som ömsesidigt beroende Detta ömsesidiga beroende skapar förutsättningar för att i växelverkan främja såväl en positiv utveckling av människors välbefinnande som organisationers överlevnad och tillväxt.

2.1 Vad är effektiv förändring

Att förändra en organisation handlar förenklat om att öka dess förmåga att ha kontroll över sin utveckling och överlevnad. Effektiv förändring kan därför definieras som kapaciteten att uppnå kortsiktiga resultatförbättringar och att med dessa som grund investera i långsiktiga åtgärder. Kortsiktig effektivitet uppnås genom produktivitets- och kvalitetsförbättringar, medan långsiktig effektivitet uppnås genom att medarbetarna kompetensutvecklas och att deras arbetsvillkor förbättras. Därmed är

effektivitetsutveckling beroende av både vad-aspekter att rätt saker för-

bättras och hur-aspekter på vilket sätt det görs.

En förändrings vad- och hur-aspekter är ömsesidigt beroende av

varandra. I en organisation kan t.ex. ledningspersoner och experter ha en klar uppfattning om vad som behöver förändras, men om inte till-

z Beer, M., Eisenstat, R.A., Spector, B., The Critical Path to Corporate Renewal, Harvard Business School Press, Boston, 1990.

3 Argyris, C., Reasoning, Learning and Action: Individual and

Organizational, Jossey-Bass, San Francisco, 1982 respektive Senge, P., P.S.,

The Fifth Discipline The Art and Practice of Learning Organization,

- Doubleday Currency, New York, 1990.

1997:1 Bilaga 2 149 SOU

räckligt många medarbetare accepterar förändringen kommer utbytet att bli begränsat. Inom många organisationer genomförs i dag ständiga förbättringar samtidigt behovet radikala förändringar

mindre som av

ökar. Situationen kompliceras att omvärlden är turbulent och ständigt av utvecklas; målbildema blir därmed alltmer instabila. För att hantera denna mångfacetterade situation krävs att organisationen utnyttjar all tillgänglig kunskap i förändringsarbetet. Utvecklingen mot teambaserade organisationer är ett sätt att möta dagens

komplexa situationf De problem som skall lösas är i dag så komplexa

enskilda individer vanligtvis inte själva kan lösa dem. På såväl att lednings- medarbetamivåema växer det därför fram arbetsgrupper som utifrån sitt samlade kunnande besitter avsevärt mycket större som en

problemlösningsförmåga.

2.2 Förändringsarbete i förändring

Synen på organisatoriskt förändringsarbete har successivt förändrats från betona vad behöver förändras till hur förändringen skall att som genomföras. Senare år lärandeperspektivet har inneburit en - genom ökad fokusering även på varför förändring är nödvändig. Det är med en andra 0rd först under det senaste decenniet tydliggjort att: som man

Organisationers förmåga till förändring är beroende att dess av medlemmar medvetet reflekterande omprövar sitt handlingsgenom än att de oreflekterat sitt beteende i mönster snarare anpassar enlighet med direktiv eller imitation. Den medvetet reflektegenom rande förändringen handlingsmönster kan sägas utgöra en av spegling s.k. double-loop learning. Förändring genom imitation av eller följer direktiv är exempel på s.k. single-loop learning. att man Acceptans att bearbeta motstånd mot förändringar är ett alltgenom för snävt synsätt och leder endast till momentan eller avstannande förändring.

Sammanfattningsvis går skiljelinjen mellan förändring och lärande i det att bestående förändring erhålls enbart genom medvetet reflekteran-

4 Mohrman, S.A., Cohen, S.G., Mohrman, A.M., Designing Team-Based Organizations, Jossey-Bass, San Francisco, l995 respektive Hart, H., Den moderna arbetsorganisationen, i Rendahl, J.E., Att förändra och leda morgondagens arbete, VIS Strategi, Stockholm, 1996.

150 Bilaga 2

de över varför respektive hur förändring skall ske. Därvidlag är en förändringens hur- och varför-aspekter överordnade dess vad-aspekter.

3 Två olika

förändringsstrategier

I det praktiska förändringsarbetet bland företag och organisationer, kan två typer av liknande handlings- respektive tankemönster urskiljas.

Utifrån amerikansk forsknings har vi vidareutvecklat en begreppsram

som identifierar dels programmatisk strategi, dels inlärningsen en

strategi. Båda strategiema innehåller såväl tanke- handlingskompo-

som nenter. Skillnaden är att den programmatiska strategin deduktiv är mer

tankeplanhandling, medan inlämingsstrategin induktiv

är mer och

interaktiv handlingtankehandling>tanke.

..

3.1 Programmatisk strategi

Utgångspunkter och underliggande logik. Den programmatiska strategin bygger på linjär logik innebär att det i förväg går en som att definiera framtida önskvärda tillstånd. Med den linjära logiken följer också att det är eftersträvansvärt är att ta sig från ett tillstånd som nuläge till ett annat önskat tillstånd börläge, att inspireras och genom snegla på andra företags exempel eller med hjälp experters färdigav utvecklade metoder för genomförande förändringar. Det av programmatiska tänkandet är präglat mål och medel; varför vidtar av man en förändring är av underordnad betydelse. Därav följer också att man är planeringsorienterad och försöker omsorgsfulla analyser och genom förberedelser skapa kontrollerad förändringprocess. en Genomförande. Genomförandet förändring sker i allmänhet av en genom projektarbete. Utifrån en tidigt gjord specifikation vad av som bör uppnås, genomförs analyser, planering och sekventiell implementering. De sakkunniga och i formell mening maktägande skall personerna successivt reducera osäkerheten hur går frän ett tillstånd till ett om man annat. Förändringsprocessen är med andra ord relativt formaliserad. Innehåll och inriktning. Strävan efter linjär, kontrollerad en förändringsprocess medför att fokus för förändringsarbetet, dvs. vad som skall förändras, blir relativt smalt. Kraftsamlingen sker oftast kring ett eller ett fåtal problem i taget. Man koncentrerar sig gärna på fåtal ett

5 Beer et.al. ibid., 1990.

Bilaga 2 151

förändringsverktyg i taget, dvs. man använder sig av någon eller några verktyg såsom ledamtbildning, pilotprojekt, nya styrsystem, kvalitetsgrupper eller informationskampanjer.

3.2 Inlämingsstrategin

Utgångspunkter och underliggande logik. Inlämingsstrategin bygger på en interaktiv logik genom vilken man successivt söker skapa en mening och förståelse för vart organisationen är på väg, vad man behöver uppnå men inte minst, varför organisationen behöver förändras. Den underliggande tanken omfattar därmed en insikt om att organisationens framtid ka_n påverkas, men att varken målet eller vägen dit exakt kan bestämmas på förhand. Även också denna strategi är ledningsdriven skiljer den sig från om den programmatiska i det att den tidigt engagerar medarbetarna i att skapa visioner eller gemensamma föreställningsramar om varför förändringen är nödvändig. I detta arbete är det väsentligt att skapa en interaktion mellan medarbetarnas personliga mål och organisationens mål och att med avseende på dessa operationalisera målen. Det är också viktigt att skapa s.k. task alignment. Med task alignment avses hur medarbetarnas arbetsroller, ansvarsområden och samarbete omorganiseras för att uppnå medarbetarnas och organisationens mål. Genomförande. En central utgångspunkt är att det inte bara är en enda grupp t.ex. ledningen som har monopol på eller i kraft av sin kompetens besitter svaret på hur organisationen skall förändras. Inlär- ningsstrategin inbegriper därför en top-down/bott0m-up ansats, dvs. även medarbetare engageras tidigt i förändringsarbetet. Snarare än en strikt planering karakteriseras arbetet av en balans mellan improvisation och planering samt ett successivt sökande efter förbättrade arbets- och organiseringsmetoder. Innehåll och inriktning. Den interaktiva logiken och det breda engagemanget i förändringsprocessen medför att inlärningsstrategin präglas en pluralism i förändringens omfattning med avseende på vad av som skall förändras. Därav följer att den angriper ett flertal problem och möjliga förbättringsområden samtidigt, tillika använder ett flertal olika förändringsverktyg parallellt.

152 Bilaga 2

3.3 Ledningssystemets betydelse för förändringsarbetet

Länge förknippades framgångsrikt förändringsarbete med förekomsten

av enskilda eldsjälar° eller chefer på olika nivåer som bildar för-

ändringsledare. Dessa förväntades driva och entusiasmera medarbetarna

till att engagera sig i förändringsarbeteU

Betydelsen av ledningssystem et har påtalats i otaliga fallstudier, men har också ifrågasätts. Även konsekvent och positiv inställning om en från ledningen underlättar förändringsarbetet, sådan inställning är en faktiskt inte nödvändig förutsättning för ett positivt utfall Andra en forskare har påpekat att förändringsivrare ofta på längre sikt stöter på motstånd vilket resulterar i problem. Det faktum att de flesta organisationer fortfarande måste betraktas som hierarkiska system med tydlig obalans i fråga maktfören om delning, medför att det inte går att bortse från ledningens betydelse. Dess insats är inte annat viktig symbol för ett för- - om - som en kroppsligande av förändringsprocessen och skänker den legitimitet i medarbetarnas ögon. Det är därför viktigt att högsta ledningen öppet visar sin tilltro till visionema även vid sidan högtidliga tal vid - av speciella sammankomster samt är synlig och aktivt deltagande i förändringsarbetet. Det har visats att chefer på mellannivå är viktiga grindvakter som

i förändringsarbetet Mellanchefer är oftast många till antalet och det

finns därför en risk att fraktionsbildning och maktkamp mellan olika funktionella perspektiv uppstår. Det finns risk att de förhåller sig en passiva till förändringsarbetet eller väljer att ensidigt prioritera det löpande arbetet enligt invanda mönster. Ledare på mellannivå har vanligtvis befordrats på sina meriter i det gamla, existerande systemet och kan på så vis det svårt att medverka i att förändra ett system anse som tidigare gynnat dem.

6 Philips, Å., En studie aktörsskap i arbetsorganisatoriskt av utvecklingsarbete, Handelshögskolan diss, Stockholm, 1989.

7 Norrgren, F., Förändringsstrategier, i Rendahl, J.E., Att förändra och leda morgondagens arbete, VIS Strategi, Stockholm, 1996.

8 Beer et.al., ibid., 1990.

9 Ibid.

Bilaga 2 153

4 Finns det någon skillnad mellan olika strategiers

effektivitet

Under 1995 genomfördes utvärdering 69 svenska företag och en av förvaltningar tidigare varit knutna till brett upplagd forskningssom en verksamhet. Syftet att syntetisera gjorda erfarenheter av förändringsvar arbete. Framförallt prioriterades att relatera olika förhållningssätt olika förändringsstralegier till den effektivitetsutveckling som kunde hänföras till förändringsarbetet. Ett omfattande frågeformulär sändes till 78 olika arbetsplatser och av dessa inkom från 69, vilket är tillfredsställande. Förutom frågor om svar förändringsarbetets karaktär, ingick frågor om ledningssystemets konflikter, politiska spel, tidigare erfarenheter av engagemang, om utvecklingsarbete och effektivitetsutveckling av såväl hårda faktorer

t.ex. produktivitet, ledtider mjuka aspekter t.ex. arbetsut-

som

formning, motivation, personalens forändringsbenägenhet.

I undersökningen ingick allt ifrån skolor, vård- och omsorgsverksamhet, tjänsteföretag till högteknologiska industriföretag. Storleksmässigt varierade organisationerna från 15 till l 000 anställda. Eftersom strategier inte förekommer i renodlade former, samt det faktum att olika strategier kan förekomma sida vid sida i en enskild organisation, redovisas data utifrån en korrelativ ansats. Detta innebär arbetsplatsens utvecklingsgrad med avseende på respektive strategi att sätts i relation till graden effektivitetsutveckling. Resultatet av av undersökningen är omfattande och pekar entydigt på att skillnader mellan olika strategiers effektivitet föreligger.

4.1 Resultat av undersökningen

Varje arbetsplats har givits två index mäter respektive strategi på som femgradig skala 5 mycket tydlig strategi, 1 otydlig strategi. en Varje arbetsplats har även tilldelats ett index som mäter två olika effektivitetsmått. Ett index är hårt, byggt på uppgifter hur man om ansett att förändringsarbetet påverkat kvalitetsnivå, produktivitet, ledtider, leveranssäkerhet och kostnadsnivå. Det andra indexet är mjukt, byggt på faktorer såsom t.ex. de anställdas arbetstillfredsställelkompetensutveckling, arbetsmiljö, arbetsförmåga. På dessa index se, sam har korrelationsanalys gjorts. Korrelationen mäts från till +1. en Perfekt positiv korrelation +1 föreligger det är exakt lika värden om

skalan l-5 på båda parametrarna Typ av strategi resp. Effektivitet.

154 Bilaga 2

En perfekt negativ korrelation -1 föreligger parametrarna har om en av lägsta värde samtidigt den andra har högsta värde. Ingen korrelasom tion 0,0 föreligger då värdena på de båda parametrarna enbart är slumpvist relaterade till varandra. I tabellen nedan visas sambandet mellan strategi och de båda effektivitetsmåtten:

Organisatorisk Effektiva effektivitet arbetsvillkor

Programmatisk strategi -0,l0 0,02

Inlärningsstrategi 0,59 ° 0,57 °

signifikant p 0.01

Tabell 1 Samband mellan strategi och effektivitet

Som framgår tabellen är det endast inlärningsstrategin på ett av som statistiskt säkerställt sätt samvarierar med effektivitetsmåttcn. Förenklat innebär resultatet att i större utsträckning arbetsplats ovan en tillämpar en inlämingsstrategi för förändring desto effektivimer anses tetsutvecklingen har påverkats positivt. Den programmatiska strategin är emellertid s.k. O-korrelerad med effektivitet, dvs. den har inget samband med effektivitetspåverkan. Inlämingsstrategins betydelse skulle emellertid delvis kunna förklaras av att det är ledarskapet fungerar bakomliggande försom som en

klaring, dvs. att sambandet med effektivitetsutvecklingen egentligen

förklaras att såväl den högre ledningen mellanchefer är särskilt av som engagerade och drivande. För att pröva detta gjordes statistiska analyser där inverkan ledarskap hölls konstant. Detta samband redovisas i av tabell två nedan:

Bilaga 2 155

Inlärnings- Konstanthållning av Konstanthållningav

strategi högre lednings mellanchefers

engagemang engagemang

Organisatorisk ejfektivitet 0,59 0,47 0,5 6

Effektiva

arbetsvillkor 0,5 7 0,40°° 0,50°

° signifikant p 0.01

Tabell 2 Samband mellan effektivitet och inlärningsstrategi då ledningens roll borträknats

Som framgår av Tabell 2 spelar den högre ledningens engagemang en viss roll för effektiviteten i förändringsarbetet. Sambandet sjunker från 0,59 till 0,47 respektive från 0,57 till 0,40 för de båda effektivitetsmåtten dvs. jämförelse i horisontalled. Huruvida mellanchefer en engagerar sig eller inte i förändringsarbetet förefaller inte spela någon nämnvärd roll. I tabellen syns detta genom att sambandet inte förändrar

sig särskilt mycket enbart från 0,59 till 0,56 respektive från 0,57 till

0,50, dvs. i stort sett samma som det generella sambandet mellan effektivitet och inlämingsstrategi. Skillnaden mellan då högsta ledningen bryr sig eller är emellertid såpass liten att det inte kan förklara inlämingsstrategis framgång. Med andra ord, det är val av strategi en som är betydelsefullt snarare än huruvida ledningen högsta eller

mellanchefer är drivande och synlig i förändringsarbetet.

I undersökningen ingick också frågor om vilka konkreta verktyg som använts i förändringsarbetet, och i vilken utsträckning de begagnats. I tabellen nedan redovisas exempel på sambandet mellan olika förändringsverktyg och deras påverkan på de två typerna av effektivitet.

156 Bilaga 2

Organisatorisk Effektiva

effektivitet arbetsvillkor

Verktyg Formell omorganisation 0,31 x 0,44 Nya modeller för

p 0.05 p 0.01

Tabell 3 Samband mellan förändringsverktyg och effektivitet

Som framgår av tabellen har enskilda verktyg endast undantagsvis påtagliga samband med effektivitetspåverkan. Särskilt noterbart är också att några av litteraturens och praktikens mest omhuldade verktyg inte har vare sig positivt eller negativt samband med effektivitet. Att förlita sig på att informera fram förändring, att satsa på pilotprojekt, expertförslag eller att utbilda ledare förefaller inte påverka resultatutvecklingen. Det framkom också att den programmatiska strategin förlitar sig mer på verktyg alla är lära ut-karaktär, medan inlämingsstrategin som av var mer förknippad med såväl stymingsverktyg t.ex. löneformer som erfarenhetsutbyte och experiment med arbetsutformning. Vi vill avslutningsvis bara påpeka att undersökningens resultat överensstämmer väl med vad andra undersökningar, såväl i Sverige som i USA, visat.

5 Gymnasiereformen ett undantag

-

Föregående avsnitt har beskrivit sambandet mellan förändringsstrategi och olika aspekter av effektivitetsutveckling. De resultat redovisasom des speglar de generella sambanden utan hänsyn tagen till specifika

omständigheter. Undersökningen kunde emellertid ii belägga att det

förekom några påtagliga skillnader när relativt kategoriseringar grova

Bilaga 2 157

materialet, mellan offentlig/privat ägarform, och gjordes av t.ex. varu-

tjänsteproduktion.

Observera Vad gäller resultatens giltighet för förändring av gymnasieskolan reservation nödvändig. Studier om förändringsär en arbete allmänhet och den här redovisade undersökningen i i synnerhet har endast i begränsad omfattning inkluderat skolor. följer nedanstående med nödvändighet blir Därav att resonemang tentativt

Gymnasieskolan och val förändringsstrategi

av

har frågan det finns särskilda fall då inlärningsstrategi Teoretiskt om en skulle inadekvat diskuterats. Exempel på sådana fall ansågs vara: vara Arbetsplatser sedan lång tid plågats starka konflikter mellan som av olika anställda eller mellan anställda och ledning, vilket grupper av

lett till att det uppkommit ett negativt socialt kapital. Arbetsplatser försumm sin tjänste- och produktutveckling och

som at på gamla lagrar, att inse att nuvarande tjänste/ som vilar utan varuutbud inte är i linje med tidens krav.

Det kan så kombination dessa två förutsättningar vara att en av

föreligger för stora delar den svenska gymnasieskolan, fast på ett

av mångfacetterat Det kan konstateras att det sedan flera gymsätt. nasiereformer tillbaka uppkommit negativa reaktioner på politikers och Skolverkets förslag till förändringar från lärarkåren. Trots att skolan varit expansiv del offentlig verksamhet utan den kraftiga rationalisering en av pågått inom privata näringslivet eller affärsdrivande verk, har som fömyelsekrav inte tagits positivt. Förändringstakten kan också ses emot måttlig i förhållande till andra arbetslivssektorer. De negativa som reaktionerna på de förändringar föreslagits kan därför ses som ett som uttryck för det finns ett begränsat förtroendekapital mellan huvudmän att och anställda. Till detta kan läggas den begränsade legitimitet som lednings- och auktoritetsutövande har inom skolans värld. Rektorer,

skolchefer och studierektorer har sedan lång tid inte utsetts i första hand

på basis ledaregenskaper. Snarare har senioritet, administrativ av förmåga eller social acceptans ovanifrån eller underifrån varit grunden för befordran. Ledare därför att de antingen är skickliga schemautses

° Norrgren, F., ibid. 1996.

158 Bilaga 2

läggare, ekonomer kan huvudmän som spara pengar eller samarbetsinriktade i relation till lärarna. Dessa kan knappast förväntas gå i bräschen för kraftfull förnyelse. Generellt finns det också i s.k. professionella organisationer utbredd skepticism ledningsuten mot övande.

Ett annat tecken på bristande socialt förtroendekapital utgör det låga

tempo som införandet teambaserade arbetsformer haft inom skolan. av Lärarteam som arbetar genuint gränsöverskridande över årskurs-, t.ex. studie- och ämnesgränser med planering och arbetsfördelgemensam ning är fortfarande inte vanligt, utan det är den individualiserade arbetsformen alltjämt dominerar. som Vad gäller det andra typfallet då inlämingsstrategi olämplig en anses förlegat tjänsteutbud kan den gymnasiereformen - - senaste sägas spegla ett uppifrån kommande försök till förnyelse. Det faktum dessa att rader skrivs och att Kommittén för gymnasieskolans utveckling ägnar

just förändringsprocesser särskild uppmärksamhet, tyder på för-

att en ändring av gymnasiets utbud hittills inte har betraktats legitimt i de som djupa gymnasieleden. Insikten om att förändring är naturlig del allt arbete en av är förhållandevis begränsat utbredd inom skolans värld. Till skillnad från medarbetare inom t.ex. Posten och Telia kan skolans personal räkna med en stabil tillströmning kunder, behöver inte heller räkna av man med alternativa teknologier eller att utländska operatörer tar över marknaden. Kundema befinner sig också i ett psykologiskt underläge då de dels är beroende betygssättning och i många fall saknar av alternativ sysselsättning, och dels endast är temporära i gäster systemet. Kundernas hjälpande auktoritetsbas föräldrar saknar dessutom reella möjligheter att stödja kundema/elevema eftersom de har mycket litet ett inflytande över annat än att hjälpa till efter skolsystemets anmaning. Oftast handlar det dessutom frågor inte kämverksamheter om som rör utan rent sociala aktiviteter typ skolresor, ordningsfrågor, Ometc. vandlingstrycket på gymnasieskolan är med andra ord starkt begränsat och det är därför rimligt att beskriva gymnasieskolan som ett förhållandevis slutet system, där systemets fasta medarbetare lärare,

rektorer i stor utsträckning själva kan definiera systemets vardagliga

spelregler och förutsättningar. Innan några förslag till hur hypotetiskt skulle kunna effektiviseman ra genomförandet gymnasierefonnen illustrativt av ges, presenteras ett

exempel på den begränsade förändringskompetensen inom

gymnasievärlden. Exemplet är hämtat från forskning svenska organisaom tioners förmåga till lärande i samband med förändrings- och utveck-

Bilaga 2 159

lingsarbete." Forskningsarbetet innefattar att belysa i vilken grad olika

arbetsplatser industri, vård/omsorg, frivilligorganisationer, etc. präglas

hinder för lärande, s.k. defensiva rutiner, respektive stöd för lärande,

av

s.k. offensiva rutiner. Med defensiva rutiner bl.a. graden av

avses taktiska spel mellan medarbetare, fömekanden förnyelse, fasthållande av vid existerande arbetssätt. Med offensiva rutiner idéklimat, proavses duktiv reflektion och kollektivt ansvar. Samma undersökningsmetod har använts i lång rad organisationer, en vilket möjliggör jämförelser mellan olika arbetsplatser. En arbetsplats ingått i studien är gymnasieskola och det är skola som har som en en framhållits ett positivt exempel när det gäller att utveckla verksamsom heten i enlighet med gymnasierefonnens intentioner. I jämförelser med genomsnittet för rad andra organisationer industri/vård/omen sorg/tjänsteföretag framstår det goda exemplet från skolvärlden, som klart mediokert när det gäller förmåga till organisatoriskt lärande:

Det goda gymnasie- Medelvärde för 25 exemplet olika arbetsplatser

rutiner

Defensiva

hinder för lärande 4.6 4.2

Offensiva rutiner

stöd för lärande 5.1 5.4

1 högt värde stora hinder för lärande 9-gradig skala 1 högt värde stort stöd för lärande 9-gradig skala

Tabell 4 Förekomst defensiva respektive offensiva rutiner av

Ett gymnasium betraktas s.k. best practice-typ, har som vara av således klart sämre värde än vad gäller för genomsnittet av andra som arbetsplatser. Vår uppfattning är att ett påskyndande gymnasiereformens reella av införande och ökad förändringskompetens inom skolans värld, bäst en sker i två faser. Ett första steg är att öka omvandlingstrycket på gymnasieskolorna utifrån kommande strukturförändring, detta genom en för att göra skolan till ett öppet system, mottagligt för impulser mer mer

l Kyhlén, S., Arbetsgrupper med urvecklings- och förändringsuppdrag, licentiatuppsats, Psykologiska institutionen, Göteborgs Universitet, 1993.

160 Bilaga 2

från övriga samhället. En andra fas skulle innebära att iscensätta en massiv inlämingsstrategi i vilken såväl lärare skolledningar själva som aktivt kan bidraga till att forma sin respektive andra skolors egen framtida utveckling. I det följande presenteras hypotetisk modell för en storskalig förändring av gymnasieskolan.

Fas I Omvandlingstrycket ökar - Omvandlingstrycket kan ökas genom att vidtaga ett antal parallella åtgärder, vilka bör bygga på positiva incitament och inte bara reglering eller ökad konkurrens. Några olika sätt att öka omvandlingstrycket är att införa flera av nedanstående förslag:

0 Extern kvalitetssäkring Inom privat företagsamhet har ISO-certifiering och TQMsatsningar varit hårt prioriterat under ett flertal år. Fristående kvalitetsinstitut gör granskningar, andra stimulerar kvalitetstänkande t.ex. SIQ genom utbildning, utnämningar, etc. Visserligen finns det exempel på byråkratisering och gott om programmatiska ansatser inom området, utifrån de men erfarenheter som vunnits reellt kvalitetshöjande aktiviteter, av borde det vara möjligt att genomföra särskild satsning för en gymnasieskolan. Det är emellertid viktigt att externa impulser tillförs, således bör även andra än professionella utbildningsmänniskor utforma och for kvalitetssäkringssystemet. ansvara

Stycka din0sauriesk0l0rna Den snabba expansionen av gymnasieskolan har tillsammans med den svenska traditionen för storskaliga lösningar lett till att vi har ett stort antal stora gymnasieskolor, många med fler än I 000 elever. I andra delar arbetslivet

av se ABB för ett

radikalt exempel har sedan snart 10 försökt bryta ned man stora enheter och istället bilda företag i företaget. Syftet är att vinna flexibilitet, snabbhet och ökat ansvarstagande för en större helhet bland personalen. Mycket pekar på att även elever skulle tjäna på att stordriften minskar, inte minst socialt. Mindre enheter bryter anonymitet, ökar behovet av samarbete mellan olika funktionella experter och mellan medarbetare och ledning.

Bilaga 2 161 sou 1997:1

0 Ökad konkurrens En ökad konkurrens mellan skolor behöver inte enbart betyda konkurrens mellan privata och offentliga skolor. En reell

styckning offentliga storskolor inte bara på papperet kan

av konkurrens mellan olika enheter, där den enskilda leda till skolans attraktion oavsett ägar- eller driftsform blir mer - styrande för elevernas val och därmed även styrande för resurstilldelning. Konkurrensen kan också förstärkas mellan offentliga skolor att inför andra resurstillolika genom man delningsprinciper lärare möjligheter att söka sig till samt ger olika skolor, vilka erbjuder olika utvecklingsvägar.

Belöningssystem Såväl skolor skolmedarbetare kan stimuleras till större som satsning på förnyelse och utveckling detta på ett påtagligt om belönas från huvudmännens sida. Detta kan ske genom en sätt omvänd Robin Hood-princip, där tar från de idéfattiga man och till de idérika. De skolor inte påtagligt tar ger som utvecklingsdimensionen på allvar får inte tillgång till utvecklingsresurser medan de visar på motsatsen får som prov rejäla tillskott. Liknande principer kan tillämpas för lönesättning skolledare och lärare. av

Extern styrelsemajoritet Varje enskild skolas koppling till omvärlden kan ökas om en

riktig styrelsefunktion inrättas för att besluta om skolans

huvudsakliga inriktning, principer för verksamhetsutveckling och tillsättning skolledare. I sådan styrelse bör man av en medvetet rekrytera majoritet medlemmar som inte är en av skolans operativa verksamhet. Även direkt beroende av om skolledning, medarbetare och elever är representerade bör det flertal medlemmar representerar föräldrar och finnas ett som samhällssektorer. Det finns t.ex. säkerligen i varje andra skolområde både näringslivspersoner och fackligt aktiva med kunskap styrelsearbete och intresse för utbildningsfrågor. om

Vår uppfattning flertal olika åtgärder parallellt måste vidtas är att ett verkningsfullt omvandlingstryck. Detta är emellertid att för att skapa ett betrakta nödvändig inte tillräcklig förutsättning för att som en men varaktig fömyelseprocess. När väl ett omvandlingstryck åstadkomma en etablerats det minst lika viktigt att skapa ett stödjande system för en är storskalig utveckling gymnasieskolan. Denna bör lämpligen bygga av

162 Bilaga 2

på det inlämingsstrategiska tänkandet och innefatta

ett pluralistiskt angreppssätt, bred medverkan från alla medarbetare och elever där olika

lokala utvecklingsvägar Detta

uppmuntras. motsvarar Fas II.

Fas II Stödorganisation för inlärningsstrategi

- en Bland Sveriges gymnasieskolor finns det antal enheter ett som hittills utmärkt sig som fomyare och framhålls goda som som exempel på hur en reformerad, konkret verksamhet återspeglar lagstiftarens ambitioner. Ambitioner med nödvändighet uttrycks på som ett mer principiellt plan. En möjlighet att relativt snabbt få igång brett

ett förändringsarbete är att

utnyttja dessa skolor lokomotiv eller faddrar som i ett mer övergripande utvecklingsarbete. Dessa skolor, utvalda efter väl specificerade kriterier omfattande deras förmåga arbeta i enlighet att med den senaste reformens kriterier Qçll att de är väl fungerande rent generellt presta-

tionsmässigt, kan mot skälig ersättning resursförstärkning

användas för att stödja skolor uttrycker genuin vilja förändra som en att sig, men som kanske haft svårt att realisera sina ambitioner

wannebes.

Om man leker med tanken att till hösten 1997 identifierat man lO

lokomotivgymnasier Best Practice med avseende

på utvecklingsinriktning kan och dessa 10 betraktas faddrar var en av som för vardera två gymnasier under ett år. Lokomotivskoloma kan låna ut personal,

arrangera erfarenhetsutbyten och ta emot gästlärare från sina respektive

wannabe-skolor. Första årets faddersystem kan illustreras enligt:

Best Practiceskolor:

Wannabeskolor:

Erfarenheterna från de 10 lokomotivskoloma och deras samarbete med sina 20 Wannabe-skolor bör dokumenteras löpande i syfte att skapa erfarenhetsbank for utbyte goda en av och dåliga erfarenheter. Erfarenhetsbanken kan bestå distribution av av t.ex. sammanfattande

beskrivningar, utbildningsdagar eller seminarier.

Därutöver kan utbyte ske databaserat, t.ex. användning genom av system av typen lotusnotes. Därigenom kan tips, idéer och lösningar på olika

utvecklingsfrågor i realtid utbytas mellan de 30 gymnasiema.

Bilaga 2 163

vidare med tankeexperimentet, dvs att år 1 leder till Om man leker huvudsakligen positiva erfarenheter, kan 2 hösten 1998 initiera man utvecklingsomgång. Man har då tillgång till ett större antal låt en ny 25 lokomotivskolor. Spridningen idéer och erfarenheter oss säga av följer då mönster år Lokomotivskoloma skulle då vara samma som till antalet och därmed tillåta 50 wannabe-skolor. Redan 1988 skulle 25 därigenom 75 gymnasier engagerade i ett utvecklingsnätverk. Av vara kan sedan kanske 50 användas lokomotiv 1999 för att nå dessa som ytterligare 100 gymnasier, osv. För få nationellt utvecklingsnätverk att fungera enligt ovan att ett behöver antagligen stödsystem upprättas. Detta skulle ha till uppgift ett hjälpa till med rådgivning, erfarenhetsdokumentation och kontinueratt lig utvärdering utvecklingsförloppen. I stället för att bygga upp en av central för detta kan det möjlighet att nöja sig med stor resurs vara en litet, resursstarkt utvecklingssekretariat. Detta kan istället knyta ett men till sig stödresurser, utbildas i förändringsarbete och processkonsom troll, för stödja gymnasieskolorna i olika geografiska områden. att Med tanke på att det finns återkommande synpunkter på att många

högskolor behöva prioritera den tredje uppgiften mer och att anses högskolorna inte sällan har synpunkter på gymnasieskolans output,

kunde högskolorna sig i Man skulle med även engagera processen. andra ord kunna utbilda ett antal högskolelärare/forskare från olika

fakulteter till kunna fungera rådgivare, dokumentatörer och att som utvärderare när det gäller processkontroll och förändringsstrategi.

Bilaga 3 165

for

Rektor som forändringsledare

lärare

engagerade

Av Kenneth Holmstedt

Stadsdirektör i Västerås stad

föreställning skolan inte går att förändra Det finns stundtals en om att

läroplaner när den enskilde läraren står utifrån. Vi har fått olika men

allting förut. Det vanligaste uttrycket är så har i sitt klassrum då är som

vi alltid gjort inifrån.

jag fick berättat för mig när jag blev ledare för Detta var en myt samband med Västerås stad införde en ny bl.a. Västerås skolor i att

och utforarmodellen med intäktsñnansieorganisation, den s.k. beställar-

ring. byggde på det mesta skulle gå över. Vi kan Inställningen att

utbredd att skolan skulle kunna tillspetsat säga att det fanns en syn

förut. Oberoende omvärlden. Hypotesen var att fortsätta arbeta som av avstånd mellan statliga utredningar, skolstyrelsens det fanns ett stort

enskilde läraren. Slutsatsen att ledarna rektorema idéer och den var -

aktivt stod för förändringar. I den projektorganisation

inte var de som -

gymnasieskolan rektor egentligen inte

fanns för den nya var som inte kunna driva, förmedla eller aktivt leda delaktig. Ledarna förutsattes

förändringsprocess tillsammans med skolans lärare. en sin roll i förändringsarbetet. När i Västerås Efterhand fick rektor

gymnasieskolan är rektor helt involverad

stad på nytt gör en översyn av

i processen. avgörande för

Första linjens ledares rektors arbetssätt är om en

gymnasieskolan skall kunna genomföras. I detta

förändring av t.ex. och med den enskilde ligger rektors sätt att involvera, engagera ta

därför valt sätta fokus på rektoms roll. läraren. Jag har att

då samlade våra medarbetare för att

En besynnerlig upplevelse var

få intäkter elev mot att få anslag från diskutera skillnaden mellan att per

Politiskt den beställar- och utförarorganisaförtroendevalda. var nya

skolan upplevdes dåligt förberedd. Skolans tionen beslutad, men vara

förutsatt det inte skulle bli någon förändring, att ledning hade länge att

skulle ändra sig. En sådan inställning från ledningen de förtroendevalda

rektorer och den enskilde läraren. Vi kunde se påverkar givetvis både

166 Bilaga 3

medarbetare hukade och fanns innanför skal. Rädslan som ett gjorde att de inte tog till sig information. Att detta blev ny möta en utmaning

När vi

inte förstår

Hur får hål

skalet J Omvärld

Samband

Helheter I

Omvärld

Teorin när det gäller förändringsarbete är att vi tydligare måste diskutera omvärld, samband och helhet. Vad är det för värld lever i och hur den ut Vad är det för

ser värderingsförskjutningar vi har osv. Jag

fick många aha-upplevelser när vi började fokusera på morgondagens värderingar.

Om vi utgår ifrån den fattigdom fanns på 1930-talet valde vi på som 50- och 60-talet att sätta insatser mot detta både kollektivt och materiellt. Under 60- och 70-talet behöll vi den kollektiva synen medan de sociala värdena växte sig starkare. På 80-talet fick vi relativt en omärklig värdeförskjutning där kollektiva insatser övergavs för individuella lösningar. Samtidigt vi tog ett steg tillbaka att betona genom materiella värden.

Under 90-talet sätter vi på fokus på sociala nytt värden medan de individuella insatserna fortfarande gäller. Utvecklingssamtal och individuella studieplaner för den enskilde eleven är ett viktigt uttryck för detta.

Vi kan självkritiskt säga att beställar- och utförarmodellen har sina 0rd och uttryck utifrån ett 80-talssynsätt. Vi har i Västerås nu nyanserat begreppen och sökt finna ord och uttryck så att våra medarbetare och vi själva ska kunna känna igen bättre. Ord

oss som beställamämnd,

kund, produkt har försvunnit. osv.

Bilaga 3 167

90W 50% Individuell frihet

Materiella Sociala värden värden

t å

.Is

vr

i Kollektiv 6O/7Ol°al 50/60-tal trygghet

Gymnasieskolans förändring kan inte förstås, diskuteras eller i sitt sammanhang. Det går inte att blunda accepteras utan att sättas många våra medarbetare har sina grundvärderingar från den för att av de kollektiva insatserna de gällde. Det är riktigt att vi tid när var som ska kunna välja och i vissa fall välja bort skola, program, gren osv. Det Samtidigt måste samhället till den svaga är att göra oss vuxna. se eleven. Det ansvaret måste kompletteras med samhällets ansvar. egna Även då handlar det om ett individuellt synsätt. Under 1950-80-talet är ledarskapet ganska vagt inom skolan. Staten för få likvärdig skola för alla. Detta har säkert varit en har styrt att en orsaken. Rektor lärde sig då att bli bra på att tolka regler. Rektor del av har tradition haft ett ganska litet inflytande när det gäller själva av undervisningen eller pedagogiska utmaningar. Rektor har inte heller alltid stått för förändringsprocesser utan ibland kommit på mellanhand och stundtals degraderats till administratör. Skolan kan aldrig förändras utan att rektor har avgörande roll som en skolans förändringsledare. I och med att den centrala statliga styrningen minskat finns det också ett utrymme för lösningar lokalt. Detta gör det också möjligt för lärare och lärarlag att pröva nya arbetssätt.

168 Bilaga 3

Ledarskap

En ledares uppgift är att coacha, stödja/utmana till förändring. Det handlar om att i samspel med t.ex. lärarna forma den sk0lan.Vi nya behöver aktiva ledare släpper fram sin glöd och är tydliga. Inför som 2000-talet handlar det också att möta medarbetare har om som ett större än tidigare. Även lärarnas glöd egenansvar måste lyftas fram. När vi tänker pâ vår skoltid är det ofta lärare med inre glöd egen en som vi minns. Lärare och rektorer med starkt engagemang, uppmuntrar vi dem tillräckligt

Det satsas i dag på olika typer rektorsutbildningar. En ledarsyn

av som bygger på samspel och delaktighet utvecklas. Vi kommer alltmer att tala den aktive medarbetaren på vi fokuserat om samma sätt som på

den aktive ledaren. En förutsättning är att kunna arbeta i lärarlag och

gemensamt få ta Det är bra att vi har läraravtal det ansvar. ett som gör möjligt för rektor att ledare. En tid fordrar avtal vara ny som passar dagens krav. Här fordras dock mod. Vi står i dag ofta inför två olika medarbetare. Den tycker som att det här får ledaren lösa och att det politikernas fel mesta är samt den som ser sin roll i skolan ledare med starkt som ett egenansvar för vad som sker. Hur stöder läraren elevernas inre glöd Ger vi eleven möjlighet att ta för sitt eget lärande Det visar det ansvar att egentligen inte är någon större skillnad mellan ledarskap och medarbetarskap inom skolan. Alla är i praktiken ledare.

LEDARS KA

MEDARBETARSKAP

a

® Uppdrag; vad är stöd mitt uppdrag - uppmuntran ncoaching" DEN I - INRE

i samspel/delaktighet GLÖDEN

i "gräns" egen-ansvar v jag vill - jag är beredd

Se/reflektera ; initiativets makt göra handlingskraft ç resultat

Bilaga 3 169

inre glöd hos ledare och medarbetare räcker givetvis inte. Enga- En fordrar både samspel och delaktighet. Samtidigt är det givetvis gemang viktigt målen, visionen och drömmen hålls levande. att Tänk vad roligt det är att höra lärare beskriver sig som den en som förbereder barn och ungdomar för livet. som Rektor måste i samspel med lärarna diskutera mål och visioner betydligt oftare vad gör i dag. Drömmen den framtida än man om skolan kan mycket väl tala även i kärva ekonomiska tider. Det man om fantastiskt komma till skola där det finns framtidstro. Det är att en en handlar också lyssna på den enskilde läraren. En inre glöd kan om att olika Vi måste uppmärksamma dem i det tysta ägnar all sin se ut. som kraft eleverna. Det räcker givetvis inte att ha inre glöd, samspela och ha tydliga, en inspirerande mål och visioner. Det måste också finnas vilja att fören verkliga målen. Rektor har t.ex. stor uppgift att till att saker och en se ting verkligen blir genomförda. I våra förändringsprocesser är det ibland saker och ting ska genomföras vi blir osäkra och får en tendens när som ständigt på igen. När vi väl bestämt måste ledarskap att starta nytt oss, handla genomföra. Detta förutsätter att vi tidigt haft både samom att spel och delaktighet mellan elever, föräldrar, förtroendevalda, ledare och

medarbetare.

Aktivt ledarskap/aktiva medarbetare

har valt här fokus på skolans ledare och medarbetare. Om Vi att sätta vi kan bjuda in till dialog samspel och delaktighet kan vi nå ett genom bättre resultat för våra elever. Detta är självklart. Det är bara det att om det självklara verklighet, det inte så många problem här i vore vore världen.

Visionär syn

måste visionära än tidigare Det händer så mycket i Vi nu vara mer omvärlden. Vi måste både ha förmåga att framtiden och lita på en se det vi Vi måste också kunna levandegöra våra visioner. Pedagoger ser. verkligen fin utbildning för att kunna stå och sälja sina har en upp idéer.

170 Bilaga 3

Entusiasm

Att visa entusiasm är viktigt både för rektor och skolans medarbetare. Det handlar mycket att kunna släppa fram personligt om ett engagemang. Inget smittar mer än detta. Många har istället uppfostav oss rats till att vara avvaktande och visa kritisk fasad. Det upp en är underbart att få möta lärare glöder för sitt arbete och eleverna som och som visar det.

Lärande

I dag talas det mycket den lärande organisationen och lärande om människor. Detta är inte något modeord grundbult utan en för mänskligt umgänge. Att ständigt lära är nyfiken. att vara Nästan barnsligt nyfiken.

Det är en rikedom att öppen för omvärlden, lära och lyssna. vara att En ny dimension på detta är att också måste kunna visa upp egna läranden. Det inspirerar.

För en tid sedan fick Sveriges bästa målvakter i ishockey, en av Tommy Salo, är professionell spelare i National Hockey League som i USA, frågan vad han tänker på när han släpper mål. ett Tommy svarade direkt: vad lär jag mig det här Det naturligaste av svaret hade kanske varit: vad gjorde jag för fel Detta visar två olika sätt att se på ett problem.

Den utvecklande kreativa frågan leder framåt, medan söka fel att leder till skuld och tyngd. Det visar också att vi kan lära av varandra. Skolan måste öppen för vad sker inom näringslivet. vara som t.ex. När vi startade den nya organisationen gamla rutiner och vi fick revs skapa Visst blev det tokigt ibland det betydligt nya. men var lättare att ställa frågan vad vi lär detta än att gräva sig i felsökande. av ner Att serveras kunskap är en väg och att aktivt söka kunskap Detta en annan. gäller givetvis också i all vår kontakt med eleverna.

Press utifrån

I förändringstider är det vanligt att vi ledare för kritik. utsätts Människors osäkerhet riktas ofta mot ledare. Det inte heller en är ovanligt att kritiken får personlig udd. Då det viktigt en är med mod och självtillit. Det är lätt att säga svårt tillämpa. Det handlar men att också mycket om att ödmjukt kunna lyssna och nyfiken gå in i vara utan att

Bilaga 3 171

försvarsposition. Vi måste uppmuntra våra lärare att diskutera t.ex. vad bäst for våra elever. Deras erfarenhet måste komma fram. Även som är det inledningsvis kan uppfattas som kritik. Vi får aldrig lägga om locket på. Det är viktigt i dag att ledaren kan hantera kaos. När snabba förändringar sker är inre trygghet tillgång. Den personliga en en integriteten betyder också mycket.

Självdisciplin

En tid fordrar också gymnasieskola. Vi ledare har ett speciellt ny en ny för detta. Det handlar om att vara en disciplinerad och systemaansvar tisk ledare för att kunna genomföra beslut. Det är lätt att vika undan och fly in i pappersarbete. Här handlar det mycket om självdisciplin, dvs. att vara chef över sig själv.

Stabilitet

I amerikansk skrift skrevs den betydelse ledares humör och en om en stabilitet har. Om ledaren t.ex. är lynnig blir omgivningen osäker och avvaktande. Vi kan vända på det och säga att ledarens trygghet är egen viktig i förändringstider. Detta med betydelsen av ledarens stabila humör diskuteras inte mycket idag. Det är tabubelagt.

Förebild

Den klassiska beskrivningen förebild är att det inte är det vi säger av en utan det vi gör, har genomslag. Det gäller såväl föräldrar som som lärare och ledare. Detta är något alla inom skolan känner till. Ofta som underskattas rektors betydelse som förebild. Vi ledare står en scen och iakttas. Det är något vi bör tänka på. Detta ger oss ledare en specifikt viktig roll. Det är hela vårt uppträdande som iakttas, inte bara det vi säger.

Flexibilitet

Givetvis är det så att vår flexibilitet betyder mycket både för lärare och andra medarbetare. Att öppen och lyhörd och kunna ompröva sina vara

172 Bilaga 3

ståndpunkter är del i detta. Mycket det gårdagens en av som var sanning är i dag ifrågasatt. Det behöver inte betyda att det fel var tidigare. Vi lever i dag i en annan period med andra värderingar och andra lösningar. Vi kan inte underskatta att det faktiskt påfrestning är en att ifrågasätta vad vi tidigare gjort. Även då fordras mod.

Pedagogik

Rektors pedagogiska utbildning tillgång. Att god pedagog är en vara en handlar om att kunna kommunicera. I bland verkar det den som om pedagogiska insikten inte alltid används fullt ut i rektorsrollen. Detta är något som förvånat mig. Egentligen handlar det inte pedagogik utan om om mandat. Vi kan se styrkan hos den rektorn samlar sin som grupp, släpper fram sitt engagemang och använder pedagogiken ett sätt att som kommunicera. Pedagogik är också att skapa ett positivt samspel där vi kan släppa fram olika frågor och stimulera till samtal. Vi kan säga att l960-70-talet präglades av utläming, 80-talet dialog medan 90-talet fordrar av mera av skapande processer.

Fokusering

Når jag för ett tag sedan besökte ABB:s Percy Bamevik i Zürich imponerades jag av hans sätt att fokusera på vissa frågor. Komplicerade sammanhang måste kunna förenklas och bli tydliga. Kan fokusera på problemet är det lätt att agera och finna lösningar. I vår kammare egen skall vi givetvis analysera alla möjliga infallsvinklar, det är inte men säkert att vi behöver kommunicera ut alla variabler. Fokusering tydger lighet.

Se möjligheten

När vi talar om t.ex. rektoms och lärarens förmåga att positivt se möjligheter är det lätt att uppleva det ytligt. Ledarens och lärarens som positiva glöd smittar dock sig. Det skapar samtidigt ett förtroende av och en del av förtroendet handlar att konsekvent. Det får om vara givetvis inte blandas med prestige och tjurighet, rädda samman men ledare och medarbetare inte orkar sin omvärld är aldrig positiva. som se

Bilaga 3 173

Ofta vi glädjande motsatsen, nämligen lärare och rektorer ser nog med sina elever i fokus experimenterar och prövar sig fram. Vi som måste lyfta fram dessa förebilder.

Respekt

alla kontakter handlar det ytterst respekt för varandra. Respekt för I om den enskilde Det är viktigt att kunna visa respekt för olika personen. tankar. Tyvärr är det ibland fullt legalt att ganska onyanserat slå mot oss ledare. Vi kan också att vissa rektorer hukar sig. Det finns bara ett se arbeta vidare och det är att fortsätta visa respekt. Det är lätt att sätt att

hamna i dvs. försvara sig och ge igen. Vi kan också hamna

motsatsen, ond cirkel där vi börjar tvivla på varandras avsikter. Ibland används i en dock alltför hårda 0rd och omdömen säkert har sin förklaring i som minskade och snabba förändringar. resurser Ibland önskar vi att det fanns på alla de frågor som ställs. Men svar det ingen svaghet att också inför medarbetare eller elever kunna ställa är frågor. Av tradition är dock skolan vid att ledaren/läraren är den van har Det är ofta tankeväckande när vi ser dagens ITsom svaren. utbildning. Läraren är ofta den yngste i rummet.

Uthållighet

I all förändring handlar det uthållig. Vissa saker tar tid. Vi om att vara lever dock i tid då besluten ofta skulle genomförda igår. Att en vara uthållig ledarens viktigaste insikter. Vi investerar så vara är en av mycket kraft hos våra medarbetare att vi faktiskt har en skyldighet att arbeta uthålligt. Detta inger också respekt. Vi behöver visa när vi har nått våra mål. Ofta är vi så snabbt på väg mål vi aldrig upplever glädjen över att ha nått fram och får mot nya att säga att vi lyckats.

En ny kultur

Rektors uppgift i gymnasieskolan att den inspirerar, förklarar, vara som samspelar och driver förändringsprocesser kan aldrig tas över av någon Samtidigt måste det finnas ett utrymme för t.ex. lärarens annan. personlighet. Rektor kan och bör visserligen ta till sig stöd både från den organisationen och utifrån. Någon konsult kan dock inte egna

174 Bilaga 3

ersätta rektor. Att reflektera tillsammans i lärarlaget mycket. Att ger reflektera tillsammans med andra i omvärlden dimensioner. Det ger nya bryter en introvert Vi går allt ifrån ensamarbete i skolan till syn. mer att arbeta i lärarlag. Jag framför mig öppen och nyfiken ser en gymnasieskola. Lärarens uppgift är att inspiratör och till vara att se att eleverna söker kunskap. Rektors roll är ledare för helt att vara en ny kultur.

Inget är viktigare än skolan idag. Det är mycket händer där i som dag. Vi måste våga utmana och pröva fram. I dag finns inget vikoss tigare yrke än lärarens. Tänk att ha uppgiften förbereda bam och att ungdomar för livet och få skapa framtiden. Tänk att få med och vara anpassa skolan till dagens krav. Vilken fantastisk uppgift och vilket stort

ansvar. Att få vara lärare i dag är ett privilegium. En förändrad gymnasieskola kan inte heller få något genomslag aktiva rektorer utan som ser sig som förändringsledare. Låt stödja sådan utveckling oss en

Statens 1997 offentliga utredningar Kronologisk förteckning Den nya gymnasieskolan steg för steg. U. -

Statens 1997 offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Utbildningsdepartementet Den nya gymnasieskolan steg för steg. l -