Delade städer underlagsrapport från Storstadskommittén

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

ST STADS z K

O

äE

å

SCIVlSHOlS

h

Statens offentliga utredningar

WW 1997:118

w Socialdepartementet

städer

Delade

Underlagsrapport från Storstadskommittén

Stockholm 1997

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar SOU och Ds svarar

av Fritzes, Offentliga Publikationer, uppdrag av Regeringskansliets forvaltningsavdelning.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst

106 47 Stockholm

Orderfax: 08-690 91 91

Ordertel: 08-690 91 90

Svara på remiss. Hur och Varför. Statsrådsberedningen, 1993.

En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara på remiss. - Broschyren kan beställas hos:

Regeringskansliet Förvaltningsavdelningen Distributionscentralen 103 33 Stockholm Fax: 08-405 10 10 Telefon: 08-405 10 25

ISBN 91-38-20684-6

gotab Stockholm1997 ISSN 0375-25OX

SOU 1997:1 18 Delade städer 3

STORSTADSKOMMITTEN i

Storstadsutredningen konstaterade i sitt slutbetänakande att segregationen hade ökat i våra storstäder under 80-talet. Utredningen visade bland annat att storstadsornrådenas "minst attraktiva" bostadsområden invandrarna överrepresenterade liksom arbetslösa och var personer som var mer eller mindre permanent utslagna från arbetsmarknaden. I dessa områden många hushåll beroende socialbidrag. var av Andelen sådana hushåll ökade snabbare än genomsnittligt i regionema. Andelen förtidspensionerade, ensamhushåll och ensamma kvinnor med barn hög. I dessa områden farms också var en stor

överrepresenation av personer med dålig hälsa. Sjukskrivningama

var många. Vårdkonsumtionen och dödligheten högre än var genom-

snittet i regionerna i Sverige.

Vad har hänt sedan dess Storstadskommittén har gjort uppföljen ning från 1985 fram till 1995.

Situationen är att beteckna allvarlig. Det handlar som om en sam-

mantagen ekonomisk, social, etnisk och demograñsk segregation

som har förstärkts. Den gängse bilden att det främst är etnisk av en segregation stämmer inte. Utan det är tydlig ekonomisk och en social segregation har utvecklats. som

En analys av hur situationen har utvecklats efter 1990 har gjorts med

hjälp av statistikuppgifter från Statistiska Centralbyrån SCB

insamlade av Institutet för regional analys Inregia AB utifrån den

bostadsområdesindelning som förra Storstadsutredningen tillämpa-

de.

Analysarbetet har genomförts Ilija Batljan, departementssekrete-

av

rare vid Sekretariatet för långsiktigt analysarbete på Socialdeparte-

mentet.

4 Delade städer

Föreliggande rapport innehåller inga ställningstaganden från kommittén. Det är vår förhoppning att den ska bidra till ökad kunskap och stimulera till debatt hur kan skapa möjligheter för att

om man bryta den strukturella arbetslösheten och socialbidragsberoendet.

Rapporten bildar ett underlag för Storstadskommitténs arbete med sitt slutbetänkande.

Stockholm i september 1997

Kerstin Alnebratt Ordförande i Storstadskommittén

SOU 1997:1 18 Delade städer 7

1 Inledning

Vi lever i en tid med stora förändringar. Allting går mycket fort och

det är faktiskt bara några hundra dagar kvar till år tjugohundra. Mycket har hunnit hända de senaste hundra åren. Vi har generellt fått det bättre och inkomstskillnadema har minskat år efter år fram

till början av 1980-talet när inkomstfördelningen var som jänmast. Samtidigt har Sverige haft mycket låg arbetslöshet under lång

en en period fram till början av 1990-talet. Men 1990-talet kännetecknas av en hög arbetslöshet. De samhällsekonomiska förutsättningarna har förändrats radikalt. Både vad gäller inkomst och den sociala situationen i övrigt växer klyftorna och Sverige håller på att förändras till ett kontinentaleuropeiskt land t.ex. i fråga arbets-

mer - om löshetens storlek. Det påstås allt oftare att svenska storstäder och deras förorter alltmer har börjat likna London och New York och att

segregationen har ökat och den sociala utslagningen växt. Samtidigt

står det dock klart att Sverige fortfarande hävdar sig väl i intemationella jämförande studier när det gäller att skapa mest jämlika levnadsvillkor.

Förhoppningen är att i det följande kunna ge en bild av segregatioutveckling i storstadsregionerna under de senaste tio åren. Har

nens vi fått ett samhälle där olika befolkningsgrupper oavsett om de är definierade utifrån ekonomiska, sociala, etniska eller demografiska principer ansamlas i olika bostadsområden fattiga bostadsområden,

rika bostadsområden, invandrar-bostadsornråden, svenska bostads-

områden ... utan att ha kontakt med varandra Är det också så

som på kontinenten att det ofta bara är en gata som skiljer de olika

-

dvs. deras bostadsområden åt Är "delade" befolkningsgruppema

städer den verklighet vi alltmer går emot

I denna rapport diskuteras segregationen i storstäderna. Utvecklingen under de senaste åren beskrivs. Tyngdpunkten ligger på en belys-

8 Delade städer SOU 1997: 1 18

ning förhållandena i de mest utsatta områdena i storstadsregio-

av nema. Data som används i rapporten är framtagna SCB och

av insamlade av INREGIA.

Rapporten är indelad i fyra kapitel. Det första inleds med en över-

siktlig beskrivning av den samhällsekonomiska utvecklingen i

Sverige under de senaste åren. Där beskrivs också socialbidragens utveckling och de utsatta grupperna, framförallt invandrare och ensamma mammor. I kapitel två studeras segregationen. Det kapit: lets centrala del handlar om levnadsförhållandena i de bostadsområden som är mest utsatta ekonomiskt och socialt.

-

Kapitel tre behandlar sambandet mellan ekonomisk respektive social

segregation och segregation bygger på etniska grLmder. I kapit-

som let görs också del internationella jämförelser.

en

I ett avslutande kapitel förs en diskussion om segregationen och slutsatserna presenteras.

I bilaga A beskrivs de tre storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö samt de övriga kommunerna som Storstadskomrnittén

samarbetar med Botkyrka, Haninge, Huddinge och Södertälje. En jämförelse görs befolkningsutvecklingen, den etniska samman

av sättningen, åldersstrukturen samt socialbidragsutvecklingen i olika kommuner.

En företeckning över de områden studerats i rapporten återfinns

som

i bilaga B.

1.1 Den allmänna utvecklingen

Detta områdesbaserad studie. Den beskriver förhållandena i

är en

storstadsregionema med avseende på ekonomiska, sociala, etniska.

och demografiska faktorer. Studien skall också försöka knyta ihop de lokala förhållandena i ett bredare perspektiv på ett regionalt och nationellt plan. Med perspektiv på ett nationellt plan menas direkta jämförelser mellan förhållandena i bostadsområden med den natio-

SOU 1997:1 18 Delade städer 9

nella utvecklingen, också de makroekonomiska faktoremas

men genomslag på det lilla bostadsområdet verkar leva sitt liv

som

tryggt, opåverkat av de stora makroekonomiska förändringarna.

Samspelet mellan den Övergripande samhällsnivån och den lokala nivån blir mycket viktigt utifrån kraven på långsiktighet. Beslut som berör enskilda bostadsområden kan direkt påverkas av vilka förväntningar på det framtida makroekonomiska utfallet som beslutsfattaren både centralt och har. Ett typiskt exempel är att det finns en

lokalt

stor skara bedömare avvaktar med åtgärder i förväntan att en

som sjunkande arbetslöshet skulle lösa en stor del av de problem som

idag existerar i storstadsregionema

En sådan förväntning kan, det visar sig att den är felaktig,

om försvåra och ibland rentav omöjliggöra insatser som kan vara nödvändiga att göra på ett tidigt stadium.

Det faktum att vi har uppgifter täcker både en utdragen hög-

som

konjunktur och en djup lågkonjunktur kan vara ett bra underlag för

att försöka stöd till eller göra avkall på den ovarmämnda bedöm-

ge ningen. Förhoppningen är att detta i alla fall skall leda fram till en mer nyanserad bild av situationen i de mest ekonomiskt och socialt

utsatta områdena i storstadsregionema.

Det är självklart att en lägre arbetslöshet på nationell nivå är oerhört viktigt för alla bostadsområden men det kan inte uteslutas att arbetslösheten i de socialt och ekonomisk mest utsatta områdena framförallt beror strukturella faktorer och att utvecklingen i de områdena inte påverkas i någon större utsträckning av en högkonjunktur. I rapporten Utesluten från arbetsmarknaden visade SCB att de som var arbetslösa under lågkonjunkturen under första hälften av 1980-talet var i stor utsträckning arbetslösa både under högkonjunkturåret 1990 och i den nya lågkonjunkturen i början på 1990-talet. SCB visade att 20 procent av de som var arbetslösa 1985 var det också 1990. Samtidigt var 55 procent av de som var arbetslösa 1990 arbetslösa också 1993. Dessutom visades att risken att bli arbetslös var högre för yngre personer och för de med långa arbetslöshetstider.

10 Delade städer

1.1.1 Den ekonomiska bilden 1985-1993

Den allmänna ekonomiska utvecklingen har naturligtvis stor betydelse for utvecklingen i storstadsregionema. Både utvecklingen på

arbetsmarknaden men också inkomstfördelningen spelar avgö-

en rande roll för de ekonomiskt och socialt mest utsatta områdena. Därför är det angeläget att beskriva den ekonomiska utvecklingen under de senaste åren, 1985 och framåt, på en nationell nivå.

Högkonjunkturen under 1980-talet kännetecknades utdragen

av en

tillväxtperiod som i slutet av decenniet övergick i överhettning.

Under perioden 1985-1990 pendlade tillväxten i BNP mellan 2 och 3 procent. Den öppna arbetslösheten sjönk under period från

samma 2,8 procent 1985 till minst 1,5 procent 1989. År 1990 låg den

som

på mycket låga 1,6 procent. Sysselsättningsintensiteten, som är en

viktig indikator inte minst när det gäller att uppmärksamma dold arbetslöshet, ökade från internationellt sett mycket höga 80,3 procent 1985 upp till 83,1 procent 1990.

Svensk ekonomi gick i början 1990-talet in i djup lågkon-

av en

junktur. Detta gjorde att de makroekonomiska förutsättningarna från

1990-talets början kom att bli helt annorlunda än de som rådde i slutet 1980-talet. BNP-tillväxten var negativ under perioden

av 1991-1993 och BNP sjönk med cirka 5 procent på grtmd av det

kraftiga fallet i sysselsättningen. Det totala antalet sysselsatta sjönk i

hela ekonomin under perioden 1990-1993 med 521 000

personer eller med drygt 4 procent i genomsnitt per år. Arbetslösheten ökade kraftigt från 1,6 procent 1990 till 8,2 procent 1993. Samtidigt mins-

kade sysselsättningsintensiteten med 10,5 procentenheter med i

eller

genomsnitt 3,5 procent per år under perioden 1990-1993.

Ökade inkomstklyftor under perioden 1990-1993 naturlig

var en följd av utvecklingen på arbetsmarknaden, eftersom en omedelbar konsekvens ökad arbetslöshet är att många individer, respekti-

av en

hushåll, drabbas inkomstförluster En faktor

ve av annan som påverkar inkomstklyftoma vid ökad arbetslöshet är att arbetslös-

en

2 Denna utveckling gäller de i arbetsför ålder. När det gäller inkomstspridningen totalt motverkas denna effekt av ökade inkomster för de äldre.

Delade städer 11

heten särskilt drabbar de redan har låga inkomster. Den

grupper som snabba ökningen av arbetslösheten mellan 1990 och 1993 drabbade särskilt de unga nytillkomna på arbetsmarknaden. Situationen förvärrades också drastisk för invandrare, funktionshindrade

och personer med kort utbildning. De fick svårare att komma in eller att hålla sig kvar på arbetsmarknaden.

1.1.2 Inkomstfördelningen, den aktuella bilden

Inkomstklyftoma ökade under perioden 1985-1993. I den fördel-

ningspolitiska redogörelsen till budgetpropositionen proposition

1996/ 1997:1 nämns bl.a. följande faktorer förklaring till den

som

ökade inkomstspridningen:

Efterfrågan på arbetskraft med hög utbildning har ökat samtidigt

som efterfrågan på arbetskraft med låg utbildning har minskat. Detta fenomen är på intet sätt unikt för Sverige.

Den totala sysselsättningen, inklusive ett ökat antal studerande och förtidspensionärer, har minskat. Särskilt ungdomarnas minskade

sysselsättning har bidragit till en ökad inkomstspridning. Den höga

öppna arbetslösheten i sig förefaller dock inte direkt ha bidragit till ökningen. Detta torde i första hand förklaras att trygghetssyste-

av men på ett ganska effektivt sätt skyddat de arbetslösa mot stora inkomstförluster.

De fortsatt ökade inkomsterna för pensionärer verkar - som grupp inte längre inkomstutjänmande. Det finns indikationer på att

snarare fortsatt höjda pensioner under krisåren, tillsammans med minskade löneinkomster, kan ha bidragit till ökade inkomstskillnader.

Enligt samma redogörelse påpekas att Sverige och de andra nordiska länderna, även efter de senaste årens förändringar, lyckats bevara

en internationellt sett jämn inkomstfördelning och skyddat ekonomiskt svaga grupper. Vidare konstateras att, mer påtaglig än ökningen av

inkomstspridning är, de strukturella förändringar inträffat i

som fördelningen av ekonomiska resurser.

12 Delade städer

Att peka ut vinnare och förlorare är alltid riskabelt. Det som gäller för en grupp gäller inte nödvändigtvis de enskilda hushållen i denna

vidare är orsakerna till att halkat efter eller grupp,. en grupp gynnats inte helt lätt att bestämma. Det förefaller dock som om de

fått den största försämringen sin ekonomiska situagrupper som av

tion de senaste åren är ungdomar och barnfamiljer. Ungdomarnas

situation beror inte i första hand på några nedskärningar i trygghetssystemen grundskyddet måste fortfarande betraktas som gott

- utan på att de har svårigheter att komma in på arbetsmarknaden. Den

klarat sig bäst genom den ekonomiska krisen är pensionägrupp som rerna, dock betyder inte detta att de enskilda pensionärerna fått det bättre, utan på att försämringarna för dem varit relativt

som grupp sma.

1.1.3 Socialbidrag 1985-19933

Som framgår avsnittet 1.1.1 har arbetslösheten i Sverige ökat

av dramatiskt under perioden 1985-1993. Först minskade den mellan 1985 och 1990 för att sedan mellan 1990 och 1993 stiga från några

procent arbetslöshet inkl arbetsmarknadspolitiska åtgärder var 2,9

procent 1990 till drygt 12 procent 1993. Sysselsättningsfallet och den ökade arbetslösheten gjorde att många personer också lämnade arbetskraften. Detta ledde till att även den dolda arbetslösheten ökade. Antalet "dolt arbetslösa" ökade från 37 000 år 1990 till 141000 år 1993. Ökningen har fortsatt och 1996 var 183 000 personer dolt arbetslösa lika med 4,2 procent av arbetskraften.

En slutsats från avsnitt 1.1.1 är att det i första hand är de

annan som har svag anknytning till arbetsmarknaden drabbas i tider

som av

svåra ekonomiska påfrestningar. Allt detta har naturligtvis påverkat

3 I avsnittet används Socialstyrelsen publicerad statistik bl.a. Socialtjänst

av se

1997:9. Statistiken syftar till att belysa vilka personer och hushåll som fått bidrag under det aktuella året och med vilka belopp.

4 "Dolt arbetslösa" eller "latent arbetssökande" är personer utanför arbetskraften som velat och kunnat ta ett arbete, men inte sökt det under den aktuella mätveckan. Till "latent arbetssökande" förs även heltidsstuderande som sökt arbete.

SOU 1997:1 18 Delade städer 13

utvecklingen socialbidragsberoendet. Socialbidragen har ökat

av

både i antal socialbidragstagare men också utgiftsmässigt under

perioden 1985-1993 tabell 1.1.

Tabell 1.1 Bidragstagare, genomsnittlig bidragstid samt utgivet socialbidrag.

Kommentar till siffrorna i tabellen: l uppgifterna för 1985 ingick asylsökande i statistiken. När det gäller uppgiftema för 1993 och 1996 ingår introduktionsersättning enligt lagen 1992:1068 om introduktionsersättning för flyktingar och vissa utlänningar. Introduktionsersättning jämställs i statistiksammanhang med socialbidragsstatistik.

Källa: Socialstyrelsen.

Under perioden 1985-1993 hände mycket på det ekonomiska planet.

Följdema är tydliga när det gäller utvecklingen av socialbidragen.

Antalet hushåll med socialbidrag ökade med drygt 25 procent. Kostnaderna för socialbidrag Ökade mycket mer 65 procent i

ca

fasta priser. Kostnaderna för svenska hushåll ökade med 34 procent

40 procent ökningen. För utländska hushåll var ökningen 138

ca av

procent 60 procent ökningen. Det genomsnittliga socialbi-

ca av

draget 30 procent högre i fasta priser 1993 än 1985. Bidrags-

var ca tiden ökade med 10 procent under perioden.

14 Delade städer

En tredjedel av bidragstagama erhöll bidrag både 1985 och 1992. De hushåll erhöll socialbidrag 1985 fick i genomsnitt bidrag någon som gång varje år under ytterligare 4 av 7 år framåt i tiden. Som vi kan se från tabell 1.1 skedde de stora förändringarna under perioden 1990- 1993. Således har kostnaderna för socialbidrag nästan dubblerats från 4,72 till 8,7 miljarder kr. I fasta priser räknat ökade kostnaderna med 57,5 procent. Antalet månader, Socialbidraget utgått i som genomsnitt, ökade från 4,1 månader till 4,6 månader.

Socialbidragen utgjorde 1993 ca 1 procent alla disponibla in-

av komster. Drygt 7,5 procent befolkningen, 671 000 av ca personer,

fick socialbidrag någon gång under året. I genomsnitt fick varje

hushåll med socialbidrag 24 000 kr under knappt 5 månader, vilket motsvarade i genomsnitt ca 20 procent deras disponibla inkomsav

ter. Av den totala socialbidragssumman gick knappt hälften till de

ca 16 procent av bidragshushållen, erhöll bidrag 10 månader eller som fler under 1993. De mest utsatta när det gäller socialbigrupperna dragsberoendet var invandrare och ensamföräldrar. Bidragstagandet var högst hos ensamstående kvinnor med barn, där tre fick en av socialbidrag någon gång under året. Det var framför allt yngre mammor fick socialbidrag 40 procent de som av unga mammoma med ett barn och 60 procent de med två barn 1992. av

Socialbidragstagarna är i stor utsträckning yngre personer. Bidrags-

tagandet avtar sedan successivt med åldern. Bland svenska hushåll är

det vanligt att ungdomar erhåller socialbidrag, ovanligt att

men ålderspensionärers får det. Det omvända gäller bland utländska hushåll. Där är det en mindre andel ungdomar och högre andel en bland över 65 år erhåller socialbidrag. personer som

Socialbidragstagandet varierar över landet. Storstädema har högst

andel hushåll med socialbidrag och högst genomsnittligt bidrag

per hushåll. Lägsta andelen återfinns i norra delarna Sverige. I glesav bygdskommuner är det istället en hög andel som får statliga transfe-

reringar såsom sjukbidrag/förtidspension och arbetslöshetsersätt-

5En viktig orsak till de observerade skillnaderna är naturligtvis den ekonomiska trygghet som det svenska pensionssystemet ger.

Delade städer 15

ning.

När det gäller inkomster hade 1993 knappt en tiondel av hushållen

disponibla årsinkomster under socialbidragsnormen. Av dessa

familjer fick femtedel socialbidrag. Denna femtedel hade

en genomgående sämre ekonomisk situation än övriga med inkomster

en under nonn.

Det negativa utvecklingen fortsatte också mellan 1993 och 1996. Kostnaderna för socialbidrag fortsatte att öka i samband med att både antalet socialbidragstagare och antalet månader som socialbi-

draget utgått i genomsnitt ökade. Antalet socialbidragstagare ökade

mellan 1993 och 1996 med 12,2 procent. Samtidigt ökade den genomsnittliga bidragstiden från 4,6 månader till 5,5 månader.

Det finns stora regionala variationer när det gäller utbetalt bidragsbelopp invånare 1996. Bland länen hade Göteborgs- och Bohus

per län det högsta bidragsbeloppet invånare 2203 kr/inv.. Det kan

per jämföras med Norrbottens län som hade det lägsta bidragsbeloppet 667 kr/inv.. Storstädema Malmö 3294 kr/inv. och Göteborg

3019 kr/inv. hade de högsta utbetalda bidragsbeloppen 1996.

Vellinge, den rika förortskommunen till Malmö, hade det lägsta bidragsbeloppet invånare, 174 kronor, vilket är 19 gånger lägre

per än Malmö.

Andelen bidragstagare av hela befolkningen var 8,5 procent för hela landet. Den högsta andelen socialbidragstagare hade Botkyrka och Malmö 15 %. Danderyd och Vellinge hade den lägsta andelen

ca

socialbidragstagare 1996 2%.

ca

De unga är starkt överrepresenterade bland socialbidragstagarna i

förhållande till deras andel av befolkningen. Av samtliga 20-24 åringar fick ca 21 procent socialbidrag någon gång under 1996. Dessutom 20-24 åringar den där andelen

är gruppen grupp personer med socialbidrag ökade mest 15 % under 1996 jämfört med föregående år. Av de unga i åldern 20-24 som fick socialbidrag under 1996 var 67 procent kvarvarande, dvs. de hade fått socialbidrag någon gång både under 1995 och 1996. Ensamstående kvinnor med

16 Delade städer

barn också starkt överrepresenterade bland socialbidragstagare

var och mer än var tredje fick socialbidrag 37 % någon gång under

ca

1996.

1.2 Ensamföräldrar

Ensamföräldramas ekonomiska situation och det faktum att ensamföräldrarna befinner sig i ett sämre läge än sammanboende föräldrar har blivit alltmer uppmärksammat under den senaste tiden. Ensamföräldrar har både lägre inkomster och drabbade arbetslös-

är mer av heten än sarnrnanboende. Deras faktorinkomster7, dvs. i första hand inkomster från förvärvsarbete, är betydligt lägre än de sammanboendes även med hänsyn tagen till hur många personer som skall

leva på inkomsten. En följd av detta är att de i väsentligt högre grad blir hänvisade till olika former av bidrag för sin försörjning. Som

framgick i avsnitt 1.1.3 utgår socialbidragen i hög grad till ensam-

föräldrarna. När det gäller faktorinkomster föll dessa för ensamföråldrarna med nästan 10 procent per konsumtionsenhet räknat perioden 1991-1993.

Faktorinkomstemas utveckling har i sin tur ett samband med den försämrade utvecklingen på arbetsmarknaden. De ensamstående föräldrarna med barn har förlorat sitt fotfäste på arbetsmarknaden i mycket större utsträckning än samboende med barn under perioden 1991-1993. Värst drabbade är kvinnorna med de yngsta hamen,

vars

arbetskraftsdeltagande har sjunkit med omkring tio procentenheter

sedan slutet 1980-talet. Även många ensamstående kvinnor med

av enbart äldre barn har lämnat arbetskraften. Nästan 15 procent stod utanför arbetsmarknaden 1995 mot endast 9 procent 1988. Påfallande är också skillnaderna mellan ensamma småbarnspappor och småbarnsmammor 9 procent resp. 26 procent ingick i arbets-

-

° För en utförlig beskrivning av ensamföräldrars situation se "Ensamföräldrama

en utsatt grupp, Välfárdsprojektet, Socialdepartementet, 1996. - 7 Faktorinkomsten definieras som summan av inkomst från förvärvsarbete och inkomst från kapital.

SOU 1997:1 18 Delade städer 17

kraften 1995. Denna skillnad fanns redan 1988, i båda

men grupper-

har arbetskraftsdeltagandet sjunkit. Andelen står utanför

na som arbetskraften har ökat i särskilt hög grad bland de ensamstå-

yngre ende mammoma. I gruppen 20 24 år stod 1995 endast omkring

hälften till arbetsmarknadens förfogande.

Andelen arbetslösa bland ensamstående föräldrar är större än bland samboende föräldrar för båda könen och den har ökat kraftigt under

den senaste lågkonjunkturen mycket kraftigare än samboende

föräldrars. Påfallande är att den ökade arbetslösheten i så hög grad drabbat småbarnsföräldrar båda könen. År 1995

av var ca 15 procent av de ensamstående småbamsföräldrama arbetslösa jämfört med 6-7 procent för de samboende. Även här har de drabbats värre än

yngre de äldre 1995 var en tredjedel de ensamstående i

- av mammorna åldern 20-24 år arbetslösa.

Sammanfattningsvis finner man att 1995 saknar närmare 40 procent av samtliga ensamstående kvinnor med barn under 7 år förvärvsarbete. Mer än fjärdedel dem tillhör över huvud taget inte

en av arbetskraften. Detta är nästan fördubbling jämfört med 1988 och

en

innebär en dramatisk försämring i möjligheterna till försörjning

egen i Även ensamstående med äldre barn

gruppen. grupperna mammor och ensamstående har fått avsevärt försämrad försörj-

pappor en

ningssituation till följd den ekonomiska krisen, utvecklingen

av men är här inte fullt lika påfallande.

Ensamstående mammor är ingen homogen grupp. Skillnader finns både när det gäller hur de blivit hur många barn de har,

ensamma, vilken utbildning de har, vilka inkomster de har och hur de kan bemästra sin situation. Trots detta finns det många

gemensamma drag i deras livssituation som härrör just från det faktum att de är ställda att klara försörjning, fostran av bam samt organisation

av hemmet och övriga praktiska situationer i livet utan livs-

en vuxen partner stöd. Problemen handlar ofta dålig ekonomi, låg

som om

utbildning och dåligt självförtroende, brist på tid och stöd i vardags-

situationen, såriga relationer med den andra föräldern och brister i det sociala nätverket. Den samlade effekten är att många mår dåligt. Förekomsten av rökning och bruk av lugnande medel och sömnrne-

18 Delade städer

del ökar bland ensamföräldrar. 8 Frekvensen självmordsförsök är också i för kvinnor i allmänhet

betydligt högre gruppen än

1.3 Etniska faktorer

Det finns ingen entydig och sammanhängande definition av begreppet "invandrare". Oavsett det gäller olika forskarstudier eller den

om allmänna debatten använder ofta olika definitioner och av-

man gränsningar vad gäller vilka individer omfattas av begreppet.

som Därför kan det svårt att förstå vad med invandrare

vara som menas och vilka de För att definiera själva begreppet och för att förstå

bakgrunden till invandrargruppens existens är det viktigt att ange

några utgångspunkter.

Invandringens karaktär och ursprung har ändrats med tiden. Den första rekryteringen arbetskraft utomlands genomfördes under

av

1940-talets högkonjunktur. Manliga yrkesarbetare från Ungern och

Italien bland de första kom. Efter krigsslutet

var grupperna som skedde kraftig industriell expansion i Sverige. Detta kom i sin tur

en att innebära ett stort behov arbetskraft. Men på grund de låga

av av födelsetalen under 1930-talet, utbildningsexpansionen efter 1945 samt de förbättrade ålderspensionema räckte det inhemska arbetskraftsutbudet inte till för denna expansion. Under sådana förhållanden sågs import arbetskraft möjlighet att tillfredsställa

av som en industrins arbetskraftsbehov. Att svenska företag bedrev en aktiv

rekryteringspolitik blev en naturlig följd.

Svenska staten hjälpte aktivt till med rekryteringen. Arbetsmarknadsstyrelsen AMS bildades 1948 och dess föregångare

som Arbetsmarknadskommissionen fick sluta avtal med olika länder om

organiserad överföring av utländsk arbetskraft. Denna rekryterings-

8 ensamstående mödrars hälsa och livsvill-

Ensamma mammor en rapport om

kor, Folkhälsoinstitutet 1994:24.

9 Se bl.a. "Flest självmordsförsök bland frånskilda mödrar artikel av

unga, Danuta Wasserman, Social forskning nr 4/90.

Delade städer 19

politik underlättades slopandet kraven på visering och

genom av arbetstillstånd för nordiska medborgare samt 1946 och 1954 års överenskommelser fri nordisk arbetsmarknad.

om en

Men oavsett möjligheten for nordisk arbetskraft att flytta till Sverige kvarstod arbetskraftsbristen. Utöver nordiska medborgare kom det under 1950- och 1960- talen invandrare från Jugoslavien, Grekland, Italien och Turkiet samt rad andra europeiska länder. Under

en 1950- talet invandrade årligen cirka 25 000 och under

personer 1960- talet cirka 40 000 Toppnoteringen vad gäller invand-

personer. ring uppnåddes 1970 när 75 000 personer flyttade till Sverige.

Arbetskraftsinvandringen den dominerande invandringsforrnen

var fram till början 1970- talet.

av

Trots att det under 1950-talet kom större flyktingar från

en grupp Ungern och i slutet av 1960-talet nya flyktinggrupper från Polen och Tjeckoslovakien svarade flyktingar endast för liten andel alla

en av invandrare fram till mitten 1970-talet. Men redan under 1950-

av

talet Sveriges insats i flyktingfrågan internationellt mycket

var

uppmärksammad. I och med militärkuppen i Chile 1973 började

flyktingar i större utsträckning söka sig till Sverige.

Militärkupper, inbördeskrig, etniska motsättningar och ett stort antal

odemokratiska regimer världen över ledde till ökade flyktingströmmar i slutet av 1960-talet och början 1970-talet. Detta bidrog till

av att många människor flydde till Sverige de ansåg ett de-

som vara

mokratisk land respekterade mänskliga rättigheter.

som Samtidigt

var det svenska folket medvetet att Sverige hade det bra och

om ansåg att man solidariskt borde ställa för människor

upp som var

° Till exempel: Västtyskland, Österrike, Belgien, Holland, Polen och Tjeckoslovakien. Det är intressant att uppmärksamma att invandrare från Polen och Tjeckoslovakien till skillnad från de andra flyktingar.

var

" Som flyktingar räknas, förutom människor här fått fristad enligt Geneve-

som konventionen s k konventionsflyktingar, beviljats flyktingliknande

personer som skäl inkl humanitära skäl och personer som beviljats tillstånd tillfälligt

genom ändrad asylpraxis.

2 Se Arbetets marknad, Sven Skogh 1963.

20 Delade städer

förföljda och sökte skydd. Allt detta låg till grund för den omfattande invandring har ägt de två senaste decennierna. Det

som rum största antalet flyktingar kom till Sverige under perioden 1987-1993. Nästan 140 000 människor fick fristad här under denna period, bl.a.

tog emot flyktingar från rest-Jugoslavien och Bosnien-

man Hercegovina under 1992-93. Efter 1994 har antalet personer som

flytt till Sverige reducerats kraftigt.

Arbetskrañsinvandrare har sedan början 50-talet haft möjlighet

av

återförenas med sina familjer i Sverige. Även de kämpade

att som

för en reglerad arbetskraftsinvandring tyckte att familjemedlemmar

till redan invandrade skulle få flytta hit. Detta human

personer var en

invandringen kan också jämföras med det sk gästarbeta-

syn på den

resystemet tillämpades i Tyskland och Schweiz. Den generö-

som

vad anhöriga till dem redan hade beviljats

sa politiken gäller som

fortsatte att tillämpas också i samband med flyk-

uppehållstillstånd

Utvecklingen efter 1985 innebar att fram till 1993

tinginvandringen. fick över 20 000 personer årligen uppehållstillstånd på grund av farniljeanknytning. Invandrare farniljeanknytning liksom

p.g.a.

flyktinginvandrare kom huvudsakligen från länder i tredje världen

och Östeuropa.

Avgränsningen vilka individer omfattas av begreppet

av som "invandrare" beror rimligen på vilken frågeställning som analyseras. Det till att det saknas allmänt vedertagen defini-

är förklaringen en

tion "invandrare". Begreppet används ofta beteck-

av begreppet som

ning för med utländskt påbrå. Vad menas med ut-

personer som

ländskt påbrå är dock ingen självklarhet. Det är därför viktigt att det

i använda begreppet definieras. I rapporten med

rapporten avses invandrare utlandsfödda där något annat inte anges. Det

personer bör dock att beroende på tillgången statistiska uppgifter

påpekas av

kommer ibland andra definitioner att användas.

Som redan nämnts påverkas inkomstfördelningen kraftigt av hög

3 Gästarbetaresystemet är utformat så att efterfrågeöverskottet på arbetskraft under högkonjunkturema motverkas invandring, medan arbetslösheten

genom under lågkonjunkturema mildras genom återutvandring.

Delade städer 21

arbetslöshet. Hög arbetslöshet och låg sysselsättningsgrad är vanlig bland invandrare. En resultat detta blir låga inkomster och högt

av

socialbidragsberoende.

Invandrare anknytning till arbetsmarknaden

har svag

Arbetslösheten bland utländska medborgare har under hela den studerade perioden generellt varit än dubbelt så hög som för

mer

befolkningen totalt tabell 1.2.

Tabell 1.2 Arbetslösheten. Andel av arbetskraften.

Källa: SCB, AKU.

Men arbetslösheten är ingen bra indikator på invandrarnas situation på arbetsmarknaden. Detta beror på att ett stort antal invandrare inte alls tillhör arbetskraften.

En bättre bild av invandrarnas situation på arbetsmarknaden fås om

jämför andelen sysselsatta av befolkningen i arbetsför ålder 16man

64 år för olika invandrargrupper respektive den infödda befolkning-

en. Invandrare har en låg andel sysselsatta. Bland utomnordiska invandrare var 1994 andelen sysselsatta av befolkningen i arbetsför ålder inte högre än 36 procent att jämföra med 62 procent för invandrare från nordiska länder samt 72 procent för personer med svenskt medborgarskap. Särskilt drabbade är gruppen utomeuropeiska invandrare, där endast drygt på fyra hade förvärvsarbete

en

22 Delade städer

29 %. Detta visar att det finns hög dold arbetslöshet bland

en invandrare, som är särskilt stor bland utomnordiska invandrare.

4 Etnisk boendesegregation i teori och praktik", Andersson, Roger och Molina, Irene i SOU 1996:55, Vägar in i Sverige.

Delade städer 23

2 Segregation

segregationen i städerna har under de senaste åren fått ökad uppmärksamhet. Man brukar tala om segregation när olika befolknings-

är systematisk åtskilda i fråga bostäder, arbetsplatser, grupper om skolor, I Storstadskommitténs första delbetänkande Att röja

m. m. hinder SOU 1995:42 gavs denna definition av segregation:

"Med segregation inte bara socioekonomisk och etnisk

menas en

uppdelning olika befolkningsgrupper, det kan också fåga

av vara

uppdelning i olika boendemiljöer. När dessa olika uppdel-

om en

ningar sammanfaller kan boendesegregationen bli allvarlig. "

Begreppet segregation kan också användas i betydelsen avsaknad av sociala relationer mellan olika befolkningsgrupper. Även detta kan leda till ojämn fördelning märmiskor socialt, ekonomiskt,

en av etniskt, demografiskt. Brister på kontakter kan resultera i en distans mellan olika manifesteras deras fysiska

grupper som genom separation.

Segregation är dock ingen enkel företeelse. Tvärtom har den flera dimensioner. De vi i det följande kommer att studera är de

som ekonomiska, sociala, etniska och demografiska. Helheten är viktig

olika dimensioner måste hållas isär. I många fall framträder de men olika dimensionerna tillsammans.

I rapporten definieras segregationen som geografiskt separation mellan olika befolkningsgrupper definierade utifrån ekonomiska, sociala, etniska eller demografiska karakteristika. Den fysiska

separationen uppfattas också som en manifestation av social distans

mellan olika befolkningsgrupper.

24 Delade städer

2.1 Områdesindelning

För att kurma beskriva levnadsförhållandena i storstäderna på ett lättförståeligt sätt och samtidigt kunna svara på frågan om hur utbredd segregationen är, är det nödvändigt att börja med en kart-

läggning där olika specifika exempelvis socialbi-

grupper anges,

dragstagare eller låginkomsttagare. En förutsättning är då naturligt-

vis geografisk avgränsning de områden som skall analyseras.

en av Områden önskar analysera kan återfinnas på alla olika

som man geografiska nivåer. Resultatet analysen beror på vilken typ av

av område studerar. Ju större delområde man väljer desto större är

man sannolikheten att dess sammansättning blir differentierad.

mer

Vid studier boendesegregation i storstadsområden är förutsätt-

av

för det sociala samspelet mellan stadens invånare central

ningarna av

betydelse. Ett delområde bör alltså motsvara ett grannskap en

naturlig för de mellanmänskliga relationerna och kontakterna.

arena Ett grannskap motsvarar ungefär stadsdel i "stenstaden" eller ett

en bostadsområde litet längre bort från stadskärnan. Det finns ett annat

viktig skäl till att i segregationsstudier väljer grarmskap. Ett

man grannskap kan nämligen tillskrivas ett symboliskt värde som är betydelsefullt när människor formar sin sociala identifikation. Varken kommuner, som är mycket större, eller t.ex. kvarter, som är mycket mindre torde ha denna innebörd för sin befolkning.

Det förefaller vara mindre viktigt att välja delområden med avseende på homogenitet vad gäller bostadsbeståndets ålder eller hustyp. Skillnader i dessa avseenden påverkar det sociala samspelet i mindre grad än t.ex. naturliga gränser mellan områdena. Att använda primår-områden för segregationsstudier har också den fördelen de

att uppfyller de väsentligaste kraven på ett grannskap: Det är ett område som bestäms av naturliga gränser, motsvarande en stadsdel eller ett bostadsområde, har tillräckligt många invånare för att utgöra

som underlag för viss offentlig och privat basservice och som därför

en betraktas invånarna det identifikationsområdet.

av som egna

5 Med ett primäromrâde avses oftast ett bostadsområde i vissa fall en stadsdel. Primärområdet uppfyller de väsentliga kraven grannskap och dess befolkning är oftast mellan fyra och tio tusen invånare.

Delade städer 25

För att kunna jämföra de olika bostadsområdena i storstadsregioner-

har vi använt likartad ornrådesindelning i delområden. na oss av en

Områdesindelningen skapades för 1989 års Storstadsutredning

som hade två geografiska nivåer under kommurmivå. De minsta område-

kallades regionområden. Områdesindelningen gjordes efter en

na

homogenitetsprincip med avseende på bostadsbebyggelsens sam-

mansättning hustyp, byggnadsperiod och ägarkategori. Regionom-

rådena kan betraktas delar bostadsområden eller stadsdelar.

som av

För att kunna beskriva segregationen och dess verkningar i våra tre storstadsregioner, både sinsemellan och över tid, har vi valt att

omarbeta den förra Storstadsutredningens geografiska indelning av

storstadsregionema i så kallade primärområden. Dessa motsvarar i

stort sett bostadsområden. På Storstadskommitténs uppdrag har Institutet för regional analys INREGIA dels gjort en uppdatering

den förra Storstadsutredningens primärområden för att få dem så av jämförbara möjligt, dels samlat in statistik för att beskriva den

som sociala situationen i primärområdena.

För att identifiera vilka stadsdelar är särskilt utsatta och beskri-

som va deras sociala struktur har en metod valts som utgår från relationen

mellan antalet hög- och låginkomsttagare. Som höginkomsttagare

har avgränsat de 20 procent i respektive region som har de

man högsta inkomstema. På motsvarande sätt har de 20 procent i regio-

har de lägsta inkomsterna förts till gruppen låginkomsttaganen som

Bland dem som har låg årsinkomst finns många yngre som på re. grund studier inte arbetat hela året eller kvinnor som genom

av hushållsinkomsten haft ekonomiska möjligheter att arbeta deltid. Årsinkomstema för dessa är således inte ett särskilt bra mått

grupper på ekonomiska För att undvika sådan snedvridning har

resurser. en

6 Med inkomst Sammanräknad inkomst. Den definierades fram t.o.m. 1990

menas som summan av inkomst av tjänst, kapital, annan fastighet, tillfällig förvärvsverksamhet samt rörelse. l inkomstsummoma ingick skattepliktiga transfereringar. Från 1991 har denna definition förändrats något, men detta torde inte ha någon större betydelse för beräknade inkomstmått och kvoten mellan låg- och höginkomsttagare. Modellen för indelning av bostadsområden har utvecklats av Danuta Biterman och Inregia AB uppdrag av Storstadskommittén.

26 Delade städer

inkomstfördelningen bland män i åldrarna 25-64 år fått ligga till

grund för beräkningen andelen hög- och låginkomsttagare i de

av

olika primärområdena.

Inkomsttagarna delas in i tre klasser, de med låg, hög och mellaninkomst. Låg- och höginkomstgränsema är relativa och beroende av hur inkomsterna förändras. Som framgår nedanstående tablå har

av gränserna förskjutits över tiden och är olika för de tre regionerna.

Inkomster grund för områdesindelning

som

Övre gräns lör

låginkomsttagare

Stockholms län Malmöregionen Göteborgsregionen 1990 112 800 104 200 115 100 1993 106 800 99 800 111 700

Nedre gräns för höginkomsttagare

1990 265 100 238 200 213 500 1993 293 000 254 700 263 000

Mot bakgrund härav blir det naturliga att räkna fram gränserna för

hög- och låginkomsttagare för varje region. Härmed kommer primär-

områdenas relativa situation i regionen att beskrivas. För att kunna beskriva områdena, men också för att kunna jämföra utvecklingen

mellan olika områdestyper och över tid har ett klassningssystem

använts, som utgår från kvoten mellan låginkomsttagare och högin-

komsttagare i respektive primärområde. Kvotvärdet för högin-

komstområden, där höginkomsttagama är långt fler än låginkomsttagama, är mycket mindre än ett. Situationen i låginkomstområden är

omvänd, dvs. kvoten är mycket högre än ett. I de primärområden,

där hög- och låginkomsttagare procentmässigt inte avviker alltför mycket från varandra, är denna kvot omkring ett. Primärområdena har därefter indelats i klasser efter kvotens storlek, kompletterat med vissa Åtta har särskilts tabellen

gränsvillkor. områdestyper se

nedan.

Delade städer 27

Tabell 2.1 Områdestyper

Områdcstvp Kvot Iáiginkannsttagarc

/håiginkomsltagarc

under

0,25 0,50 -

0,50 0,80 -

0,80 1.25 -

1,25 2,00 -

2,00 4,00 -

4,00 10,00 -

över 10,00

Primärornråden med extremt hög inkomst och extremt låg inkomst är synnerligen homogena med avseende på invånarnas ekonomiska situation. I den ena typen område är den överväldiav

gande delen de boende höginkomsttagare och nästan inga lågin-

av komsttagare, medan i den andra typen område är förhållandet det av omvända. Som illustration kan sägas att kvoten över 10" en som karaktäriserar extremt låg inkomst områdena innebär att det bor -

mer än tio gånger så många låginkomsttagare höginkomsttagare

som i dessa områden.

Med utgångspunkt i den ovanstående beskrivna metoden har man valt att särskilt analysera de stadsdelar

eller primärområden som

tillhör gruppen extremt låg inkomst områden också i viss - men mån de tillhör mycket låg inkomst områden som gruppen

- se

nedan. I rapporten betecknas de områden är mest socialt och som ekonomiskt utsatta extremt låg inkomst områden. -

28 Delade städer

2.2 Ekonomisk segregation

Som det påpekades i inledningen av detta kapital beror resultatet av analysen på vilken slags område vilken geografisk nivå ex. bostadsområde eller primärkommun eller region osv. man studerar. Detsamma gäller när man försöker aggregera olika typer av områden till högre nivå. Ju större aggregat som väljs desto större är sanno-

en likheten att dess sammansättning blir mer differentierad och själva bilden utvecklingen oklar. En bra illustration till

av mer aggregeringsnivåns betydelse är den i delbetänkandet Att växa bland

betong och kojor SOU 1997:61 använda indelningen.

I detta delbetänkandet gjorde Storstadskommittén en kartläggning av barns och ungdomars uppväxt- och levnadsvillkor i storstädemas utsatta stadsdelar. Kommittén valde att definiera en stadsdel som utsatt när stadsdelens kvotvärdet är över 2,00, dvs. följande områdestyper: Låg inkomst, mycket låg inkomst och extremt låg inkomst. Kommitténs kartläggning visade att det i synnerhet var områdestypema mycket låg inkomst och extremt låg inkomst avvek

som markant från övriga områdestyper. Bland annat mot bakgrund av detta begränsas beteckningen utsatta bostadsområden till områdestypema mycket låg och extremt låg inkomst i denna rapport. Andra typområden kommer i rapporten att betecknas alla

sex som andra områden

Själva indelningen på typområden bygger på inkomsterna. Dessa

används indikator på olika bostadsområdens ekonomiska status.

som Stora skillnader i bor beroende om man är låg- eller högin-

var man komsttagare visar den ekonomiska segregationen.

Delade städer 29

Diagram 2.1 Andelen låginkomsttagare respektive höginkomsttagare i olika områdestyper 1985, 1990, 1993 1993 års indelning.

m m m

-øu :o nu

.J I .I

Extrerrthög Nyckethög l-bg Över under Låg Nycketlág Extrentlág

inkonst inkonst inkomstrredelirkonst rredelinkorrst inkonst inkonst inkonst

Källa: Storstadskommittén

Som det framgår från diagrammet har andelen låginkomsttagare ökat

medan andelen höginkomsttagare har minskat för områden med mycket låga och extremt låga inkomster. För att göra ett jämförelse mellan utvecklingen för olika typområden har räknat fram hur

man

kvoten mellan genomsnittlig andel låginkomsttagare och

genomsnittlig andel höginkomsttagare har förändrats mellan 1985 och 1994

diagram 2.2 nedan.

se

30 Delade städer

Diagram 2.2 Förändringen av kvoten andelen låginkomsttaga-

re/andelen höginkomsttagare i olika områdestyper 1985 1993.

-

50% Motmerpåtagligsegregation n19354993 ;e 44% 40% " Motstörre utjärmirtg - 30% 22% 27% 21% 20% . . Nbt störreutjärming 10% . 5% 4:- 0%.

-10% Extrem hög Myckethög Hög Över Under Låg Mycketlåg Extrem låg inkomst inkonst inkomstmedelinkorrstrnedelinkonstinkomstinkomst inkomst

Källa: Storstadskommittén och egna beräkningar.

Diagrammet visar att förändringarna kvoten för områden med hög av inkomst, över medelinkomst, under medelinkomst och låg inkomst

marginella medan förändringarna för extremt hög inkomst och

var

mycket hög inkomst respektive extremt låg inkomst och mycket låg

inkomst kraftiga. Således ökade kvoten för extremt hög inkomst var och mycket hög inkomst med drygt 20 procent mellan 1985 och 1994 vilken kan tolkas som ett steg i riktning mot större utjämning närmande till andra områden inom gruppen alla andra områden.

En helt annorlunda bild kommer fram om man tittar på områden med mycket låga respektive extremt låga inkomster. Kvoten mellan

låginkomsttagare och höginkomsttagare för områden med mycket

låga inkomster har ökat med 27 procent under perioden 1985-1994. Ökningen har varit ännu kraftigare för bostadsområden med extremt låga inkomster, alltså har kvoten för dessa områden ökat med hela 44 procent under perioden. Utvecklingen för bostadsområdena med mycket låga respektive extremt låga inkomster tolkas ett steg i som

riktning mot mer påtaglig ekonomisk segregation avlägsnande från

alla andra områden.

SOU 1997: l 18 Delade städer 31

Sammanfattningsvis kan man konstatera att segregationen mellan

bostadsområden med mycket låga respektive extremt låga inkomster och alla andra områden har blivit mer påtaglig, medan inom

alla andra områden har utjämning skett. gruppen en

Den ovan gjorda analysen utgår ifrån den klassning gällde 1993

som och jämförelsen områden vid olika tidpunkter. Ett

avser samma annat sätt att göra analysen skulle kurma att testa vilka områden

vara som hade bytt sin ekonomiska status, dvs. vilka område hade

som ändrat sin områdestyp under perioden 1985 1993. En sådan analys

visar också hur stabil själva analysmodellen är alltså hur stabila de

avgränsningar för olika typområden används i indelningen är.

som En illustration till avgränsningens betydelse kan t.ex. området

vara Gårdstensberget i År 1990 området räknat ornrå-

Göteborg. var som destyp mycket låg inkomst med 3,6 % höginkomsttagare och 33

% låginkomsttagare. Tre år senare betecknas samma område

som extremt låg inkomst med 3,3 % höginkomsttagare och 34 %

låginkomsttagare. Alltså området har bytt områdestyp sänkt sin

ekonomiska oavsett den marginella förändringen. Det är

status

därför viktigt att kontrollera vilka områden tillhörde

som samma

typområde både 1985 och 1993, respektive vilka höjde/sänkte

som sin ekonomiska status.

En närmare granskning visar att av alla 433 bostadsområden i

storstadsregionerna har knappt 75 procent haft områdestyp

samma både 1985 och 1993. Detta visar på att ornrådesindelningen är stabil över tiden men kan också ge antydningar till att förändringarna när det gäller det ekonomiska statuset inte varit stora relativt sett för

- -

majoriteten av bostadsområdena i storstadsregionerna under den

studerade perioden. Dessutom visar det sig att det är fler områden och framförallt bor det fler invånare i de områdena för vilka

en sänkning av den ekonomiska statusen har skett jämfört med områden som har fått se sitt ekonomiska status höjt.

7 Analysen av vilka områden som har bytt områdestyp presenterades i PM 1996- 06-06, Gruppering och beskrivning av utvecklingen i storstädemas bostadsområden utifrån befolkningens ekonomiska resurser", Inregia AB på uppdrag

av Storstadskommittén.

32 Delade städer

Utvecklingen vad gäller områdestyper mycket låg inkomst och

extremt låg inkomst visar tydligt vad det handlar om figur 2.1.

se

Det bodde fyra och en halv gånger så många invånare i bostadsområden sänkte sin ekonomiska status från låg inkomst till mycket

som låg inkomst de höjde statusen från mycket låg inkomst till

som som låg inkomst. Samtidigt bodde mer än åtta och en halv gånger så många invånare i bostadsområden sänkte sin ekonomiska status

som från mycket låg inkomst till extremt låg inkomst som de som höjde statusen från extremt låg inkomst till mycket låg inkomst. Som läsaren själv kan förmoda förekom det inte någon rörlighet mellan områdestyper extremt låg inkomst och låg inkomst.

Figur 2.1 Antalet invånare 1993 i bostadsområden som sänkte respektive höjde sin ekonomiska status mellan typområdena låg inkomst, mycket låg inkomst och extremt låg inkomst.

58 285

45 549

Extrem

låg

Källa: Inregia AB och egna beräkningar.

I den fortsatta analysen kommer man att utgå ifrån den indelningen som var relevant för 1993.

Av totalt 433 primärområden i storstadsregionema kunde 49 ornrå-

den hänföras till kategorin mycket låg inkomst respektive extremt låg inkomst 1994, 37 områden med mycket låg inkomst och 12 områden med extremt låg inkomst. I denna grupp av bostadsområden, bodde sammantaget över 300 000 invånare detta år, vilket motsvarar 12 procent av regionernas samtliga invånare. I Stor- Malmö återfanns den största andelen invånare bodde i ett

som

bostadsområde med mycket låg respektive extremt låg inkomst, 15

procent, och i Stor-Göteborg var denna andel 17 procent och i Stor- Stockholm 8 procent. I de områden betecknas "extrem låg

som som inkomst" områden, och som visar sig ha en mycket oförmånlig

social struktur, bodde över 93 000 personer 1994.

SOU 1997:1 18 Delade städer 33 Nedanstående tabell 2.2 visar hur många människor bodde i de som

olika ornrådestyperna.

Tabell 2.2 Antal invånare i storstadsområden indelade i områdestyper 1994.

områdestyp Amal invånare Antal bostadsområden - 103 277 341 745 55 495 302 80 488 145 84

bostadsbestånd, dvs. bostäder som byggdes under åren 1965-1975. En stor andel av fastighetsbeståndet i områdena utgörs hyresrätter

av och knappt 70 procent dessa ägs allmännyttiga

av av bostadsföretag.

Allmärmyttans ägarandel är störst i områden med extremt låga inkomster. I extremt låg inkomst områden närmare 71

- var pro-

cent av fastigheterna byggda under åren 1965-1975. Allmännyttan

ägde 64 procent av beståndet. Detta kan jämföras med andelen

att

små hus 4 procent fastighetsbeståndet.

var av

34 Delade städer

Stora skillnader mellan "extremt låg inkomst" områden och

- "extremt hög inkomst" områden

-

En följer den tidigare presenterade indelningen, är vilket fråga, som

område i respektive storstad de rika oftast väljer, respektive de

som

oftast blir hänvisade till och hur skillnaden i fördelningen

fattiga stor mellan höginkomsttagare och låginkomsttagare

Tabell 2.3A Här bor oftast fattiga respektive rika Stockholm.

-

i

Delade städer 35

Tabell 2.3B Här bor oftast fattiga respektive rika Göteborg. -

Hjällbo

á

3,0

:

SÖQQ-fygji

36 Delade städer

Tabell 2.3C Här bor oftast fattiga respektive rika Malmö.

-

Södra i

Rosen-F

gård

i l

i1,4 °/o

%

56,1

Den bild framkommer från tabellerna 2.3A-C behöver egentli-

som

ingen kommentar. Det faktum att det rör sig om ytterkantsområgen den är bra illustration vilka påfrestningar för hela samhälle:

en av

följer i segregationens spår. Segregationen leder till ett valdel-

som tagande är mellan 30 och 40 procentenheter under de nivåer

som

Sverige är vant vid och som kännetecknar ett samhälle, som som

präglas demokrati, jämlikhet och deltagande i samhällsgemen-

av skapen, det svenska.

som

SOU 1997:1 18 Delade städer 37

2.2.1 Socialbidrag

Den förra Storstadsutredningen kom i sina analyser fram till att det fanns ett antal variabler, beskriver förhållanden är starkt

som som korrelerade med varandra och alltså uppvisar inbördes mycket höga och stabila samband. Ett antal förhållanden tenderar alltså

att uppträda samtidigt i ett visst bostadsområde.

Dessa variabler var andelen socialbidragstagare, andelen utlandsföd-

da och andelen låginkomsttagare. Som tidigare framgått avsnitt 1.2

är det vanligare att ensamföräldrar blir bidragsberoende än sammanboende och deras inkomster är också väsentlig lägre. Det är därför som andelen ensamföräldrar också inkluderas i analysen.

En annan variabel uppmärksammas är andelen infödda

som svenskar som får socialbidrag. Skälet är att de nämnda områdena oftast betecknas som invandrartäta områden, vilket tolkas att de flesta

som

problem där uppstår just till följd av invandrarskapet och dåliga

kunskaper i svenska. Betydelsen det sist nämnda för att bekämpa

av segregationen kan inte nog betonas. Men det är kanske också så att även infödda svenskar som bor i extremt låginkomstornråden har sociala och ekonomiska problem.

I en forskningsrapport om boendet i s.k. invandrartäta bostadsområden i Göteborg beskrivs befolkningen i två bostadsområdena så här: "I Gårdsten och Norra Biskopsgården bor

en

blandning av olika typer familjer, invandrarfamiljer från olika

av kulturer och olika bakgrund, delvis gammaldags skötsamma invand-

rarfamiljer där familjesammanhållningen är stark,

fortfarande men

även rotlösa invandrarfamiljer där båda föräldrar arbetar i tunga skijitarbeten och där barnen saknar mor- och farföräldrar och andra

har tid och ork för dem. I områdena bor även vanliga vuxna som skötsamma svenska familjer och relativt stor svenska

en grupp problemfamiljer och svenska missbrukare. Här har det svenska samhället inte bara segregerat invandrarna utan i hög utsträckning även de svenskar som har sociala problem. "

3 Integration i invandrartäta bostadsområden sid.29, Kirsti Kuusela 1993.

38 Delade städer

Socialbidraget skall fungera som yttersta skyddsnät för de som

saknar andra inkomstkällor. Socialbidragsnorrnen skall sättas så att socialbidragstagaren har skälig levnadsnivå och således skall

en kunna betala mat, bostad, hälsovård och andra nödvändiga utgifter.

Detta gör att Socialbidraget också kan ses som en fattigdomsgräns.

Socialbidragsberoendet är även en viktig indikator på andra sociala problem. Enligt vissa uppskattningar hade omkring en tredjedel av

socialbidragstagare under 1980-talet missbruksproblem. Dessutom har socialbidragstagare sämre sociala relationer än övriga. Enligt SCBs ULF-undersökning for 1990-1993 hade nästan en tredjedel av

socialbidragstagama ingen nära vän mot drygt femte del

en av

befolkningen totalt. Socialbidragstagamas sociala isolering kunde

också utläsas utifrån det faktum att de i större utsträckning än befolkningen totalt var rädda att gå ut och att de hade färre kontakter med nära släkt.

En bearbetning av SCBs ULF-undersökning 1988-1989 som Social-

styrelsen lät göra visade att 29 procent av socialbidragstagama hade besvär ängslan, eller ångest mot 13 procent samtliga.

av oro av Medan 3 procent av totalbefolkningen hade svåra besvär, hade mer

än tre gånger så många av socialbidragstagama det drygt 10 %.

Oavsett att själva förfarandet vid bedömningen av vem som har rätt till socialbidrag varierar kraftigt och kan subjektivt kan

vara man påstå att de hushåll och individer som får socialbidrag verkligen är ekonomiskt och/eller socialt utsatta. Sociala och ekonomiska

problem går ofta hand i hand. Detta bedömning orsaksam-

gör att en av bandet är svår att göra.

Attityden till socialbidrag beror i stor utsträckning det grarmskap

av man har. Dessutom visar det sig att sannolikheten att bli fast i ett

socialbidragsberoende ökar tidigare man debuterar socialbi-

som dragstagare. Men trots allt finns det fortfarande skamkänsla

en

9 socialbidragstagare och socialbidragens utveckling, Socialstyrelsen 1995:4.

Z° Se Tapio Salonen, i Att få bli vuxen om ungdomars etablering på olika

marknader, rapport från barn och ungdomsdelegationen, 1996.

Delade städer 39

förknippad med att bli utsatt för den granskning som Socialbidraget

den individuella behovsprövningen förutsätter. Och socialgenom bidraget är ofta det sista som individer hamnar i svåra ekono-

som miska situationer använder sig av.

Å andra sidan kan många hushåll, som har inkomster under socialbidragsnormen, inte anses som ekonomiskt utsatta beroende på att de har förmögenhet eller likvida tillgångar. En annan förklaring kan

att många individer inte fullt ut har de ekonomiska svårigheter vara

officiellt framgår. I vissa fall kan inte svart arbete uteslutas. som Dessa faktorer kan anses vara huvudorsaker till att det endast är en liten andel alla hushåll under socialbidragsnormen får soci-

av som

albidrag.

Socialbidrag utveckling över tiden

-

Det är viktigt att analysera hur andelen socialbidragstagare utvecklats över tiden. Som tidigare visat finns det ett samband mellan andelen socialbidragstagare och rad andra variabler. Detta gör att

en

en analys av förändringar i socialbidragsberoendet också ger oss en

närmare antydan om i vilket riktning utvecklingen går även när det gäller andra faktorer.

Den valda metoden är att söka på frågan hög andel

svar om en socialbidragstagare i ett visst område 1985 också innebär hög andel 1990 och 1993. Stabiliteten över tiden kan beräknas

genom s. korrelationskoefñcienter mellan olika år. Korrelationskoefficienten är ett mått på sambandet mellan två olika variabler, säger

men ingenting om sambandets kausala riktning. Koefñcienten kan anta värden mellan O och Ju högre värdet är desto starkare är det studerade sambandet. Korrelationskoefñcienten mellan andelen

socialbidragstagare 1985 respektive 1993 i hela populationen

alla

433 studerade bostadsområden är 0,88, vilket indikerar att andelen

2 Se Om att leva utan arbete arbetslösas upplevelse, Leif R Jönsson, Björn

- Söderfeldt och Bengt Starrin, i Bidrag arbete antologi SOU

genom - en 1996:151.

40 Delade städer

socialbidragstagare 1985 är högt korrelerad med andelen socialbidragstagare 1993, dvs. de områden hade hög andel socialbi-

som dragstagare 1985 hade också en hög andel socialbidragstagare 1993.

Begränsar analysen till bostadsområden,

man gruppen av som innefattar låg, mycket låg och extremt låg inkomst område blir resultatet en korrelationskoefñcient som är nästan lika med 1 0,9996 Det är alltså frågan en mer eller mindre perfekt korre-

om

lation. Tolkningen är att utvecklingen av andelen socialbidragstagare

i områden med låga inkomster är stabil över tiden. Man kan också se

att den inbördes ordningen, när det gäller andelen socialbidragstaga-

bland låginkomstområdena, inte har förändrats. De områden bland re

låginkomstområdena 1985 hade högst andel socialbidragstagare

som hade det också 1993.

Tabell 2.4 Genomsnittlig andel socialbidragstagare efter områdestyp i storstadsregionerna. Andel befolkningen i procent.

av

Källa: SCB, Inregia.

Delade städer 41

Tabell 2.4 visar att det är frågan om mycket klar och tydlig en permanent struktur. Detta är i för inte någon

sig överraskning att

andelen socialbidragstagare följer inkomststrukturen i storstadsregionema. Men oavsett detta kan konstatera att det rör sig stora man om skillnader mellan olika områdestyper. Extremt höginkomst områdena hade en mycket låg andel socialbidragstagare medan extremt låg inkomst områdena hade tjugotre gånger så stor andel socialbidragstagare 1985. År 1993 hade denna skillnad ökat till

tjugofem gånger. Man kan också se att den genomsnittliga andelen socialbidragstagare

i olika typområden i stort sett följer den makroekonomiska utvecklingen. Således minskade den genomsnittliga andelen socialbidragstagare i alla typområden mellan 1985 och 1990. Bilden blir delvis armorlunda om man enbart fokuserar på enskilda bostadsområden med mycket låga inkomster respektive områden med extremt låga

inkomster nedan. Den genomsnittliga andelen socialbidragsta-

se

gare i områden med mycket låga och extremt låga inkomster förblev kvar på hög nivå 1990 oavsett den relativa minskningen. en

Under perioden 1990-1993 ökade andelen socialbidragstagare i alla områden. Men skillnaderna mellan olika områden är stora. En annan

sak framkommer är att förändringarna går i riktning

som samma oavsett vilken områden studerar. Detta mönster visar grupp av man att de makroekonomiska förändringar har skett under senaste som åren, alltså först utdragen högkonjunktur och efter detta den en djupaste lågkonjunkturen sedan 1930-talet, har haft effekter i samma riktning med olika styrka på olika bostadsområden men grupper av

när det gäller utvecklingen den genomsnittliga andelen socialbi-

av dragstagare här är också viktigt att beakta både nivån och förändringen. Dessutom visar det sig att, trots att den svenska ekonomin i slutet av 1980-talet befann sig på konjunkturtoppen och det rådde mer eller mindre full sysselsättning, fick nästan fjärde invånare i var områden med extremt låg inkomst socialbidrag.

En slutsats av detta kan att det alla hoppas på lösning vara som som

på problemet, alltså en ny högkonjunktur med lägre arbetslöshet,

inte löser hela problemet för ekonomiskt och socialt utsatta on1råden.

22Områdestyper omfattar samma områden under hela perioden jfr avsnitt 2.2.

42 Delade städer

Man kan misstänka att andelen socialbidragstagare kommer att fortsätta att vara relativt stor i de områden som idag betecknas som låginkomstområden oavsett vi får en lägre arbetslöshet eller

om Erfarenheten från högkonjunkturen i slutet av 1980-talet, när man

eller mindre hade överhettning på arbetsmarknaden, visar att mer

andelen socialbidragstagare är trögrörlig nedåt.

Tabell 2.4 visar också att den sociala segregationen är mycket påtaglig i storstadsregionema. De slutsatser man kom fram till

som när det gäller den ekonomiska segregationen visade sig giltiga också

när det gäller den genomsnittliga andelen socialbidragstagare i olika

bostadsområden. Det är alltså framförallt bostadsområden med mycket låga inkomster och extremt låga inkomster som skiljer sig kraftigt i relation till andra bostadsområden i storstadsregionema. Mer hur de mest ekonomiskt och socialt utsatta områden ut,

om ser

också hur vissa områden avviker från det generella bilden men kommer att presenteras i fortsättningen.

Andelen socialbidragstagare i bostadsområden med "extremt låg

inkomst" är, tidigare nämnts, hög. Nästan tredje individ är

som var

beroende socialbidrag för sin försörjning, en längre eller kortare

av period under året. Skillnaderna mellan områdena är dock stora tabell 2.5. Bostadsområdet Hjällbo i Göteborg hade 1993 mer

ex. än dubbelt så stor andel socialbidragstagare som bostadsområdet Augustenborg Lönngården i Malmö som hade den lägsta andelen.

- Det enda området där andelen socialbidragstagare minskade mellan 1990 och 1993 var Hovsjö i Södertälje kommun. Hälften av alla bostadsområdena i det här påverkades inte högkonjunk-

gruppen av turen i slutet 1980-talet. Andelen socialbidragstagare oföränd-

av var rat hög eller ökade till och med.

Delade städer 43

Tabell 2.5 Andel socialbidragstagare i bostadsområden med "extremt låg inkomst". Andel av befolkningen i procent.

Källa: SCB, Inregia.

Bostadsområden med "mycket låga inkomster" hade också

ett högt genomsnittligt socialbidragsberoende tabell 2.4. Den högsta

se

andelen socialbidragstagare i dessa farms 1993 i i Stockholm

Husby

kommun 30 %, Holma i Malmö kommun 27 % och Hammarkullen i Göteborg kommun 27 %.

44 Delade städer

Socialbidragsberoendet bland den infödda befolkningen

Generellt sett är andelen socialbidragstagare högre bland invandrare än bland den infödda befolkningen. Att ekonomiska problem drabbar är född i Sverige och ofta har både släkt och

en person, som vänner i närheten, annorlunda än en invandrare verkar vara en rimlig delförklaring till att skillnaderna är stora när det gäller vilka

grupper

får socialbidrag. Men huvudförklaringen är det faktum att

som invandrare i genomsnitt har lägre inkomster än den infödda befolk-

ningen.

Den genomsnittliga andelen socialbidragstagare av den infödda

befolkningen i bostadsområden med "extremt låg inkomst" var 20 procent 1993 diagram 2.3. Variationema i gruppen var stora,

se

den generella bilden en hög andel socialbidragstagare kvar-

men av står. Den största andelen socialbidragstagare den infödda befolk-

av ningen har bostadsområdet Södra Rosengård i Malmö kommun, där cirka 28 procent den infödda befolkningen, var beroende av

av

socialbidrag. Norra Biskopsgården och Hjällbo i Göteborg kommun

med 27 procent respektive 26 procent följde tätt efter. I Stor- Stockholm det Rinkeby i Stockholm kommun som hade den

var

högsta andelen socialbidragstagare av den infödda befolkningen

25 %.

Den minsta andelen 12 % socialbidragstagare den infödda

av befolkningen alla bostadsområden med "extremt låga inkomster"

av återfanns i Hovsjö i Södertälje kommun. Hovsjö är ett intressant område i sammanhanget, eftersom det är det enda alla bostadsom-

av råden med "extremt låga inkomster", har haft en ständigt mins-

som

kade andel socialbidragstagare under perioden. Mellan 1985 och

1993 minskade andelen socialbidragstagare i Hovsjö med hela 54 procent.

Delade städer 45

Diagram 2.3 Genomsnittlig andel socialbidragstagare efter etnicitet, infödda svenskar 1993 efter områdestyp i storstadsregionerna. Andel av populationen i procent.

25%

20% 20°/o

15%

8% 10%

4% 5%

0% Extrenthög Nyckethög I-bg Över under Låg Nycletláglâctrentlág inkomst inkomst imorrstnedelirkonstnezielirkonst inkonst inkonst inkomst

Källa: Storstadskommittén.

I bostadsområden med "mycket låga inkomster" det i genomsnitt var 13 procent av de infödda svenskarna fick socialbidrag någon som gång under 1993. De flesta av bostadsområdena i den här gruppen hade andel låg i intervallen 10 till 18 procent. Den största en som andelen av infödda svenskar, som ñck socialbidrag fanns i Eriksbo

och Lövgärdet i Göteborg kommun 22 % respektive 21 %. Den

minsta andelen, 5 procent, hade Norra Rosengård i Malmö. Andelen socialbidragstagare totalt sett minskade här mellan 1990 och 1993 från 12 procent till 10 procent, samtidigt andelen utlandsfödda som ökade från 35 procent till 43 procent.

46 Delade städer

Finns det ett positivt samband mellan andelen socialbidragstagare

av befolkningen totalt och andelen socialbidragstagare bland den infödda befolkningen i "extremt låginkomst" områden

-

Diagram 2.3 visar att andelen socialbidragstagare bland den infödda befolkningen var högst i områden med mycket låga inkomster och extremt låga inkomster. En fråga är därvid andelen socialbi-

om

dragstagare av den infödda befolkningen har någon betydelse för att

förstå utvecklingen i bostadsområden med extremt låga inkomster För att på frågan gjorde vi ett korrelationstest. Vi testade

svara

andelen socialbidragstagare av hela befolkningen totalt och andelen socialbidragstagare av den infödda befolkningen i extremt lågin-

komst områden i storstadsregionema. Testen gav som resultat en

korrelationskoefficient lika med 0,9 vilket tydde på att det

som var fanns ett starkt och positivt samband mellan andelen socialbidrags-

tagare och andelen socialbidragstagare den infödda befolkningen.

av

Tolkningen av detta är inte självklar, men det mesta tyder på att bostadsområden med "extremt låg inkomst" också har stora sociala problem avsnitt 2.2.1 och att det är just den ekonomiska och

se

sociala utslagningen, är den viktigaste närrmaren.

som gemensamma

2.2.2 Hälsa

Världshälsoorganisationen WHO definierar hälsa på följande sätt:

"Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, och blott frånvaron av sjukdom eller handikapp." Denna definition avspeglar alla de svårigheter olika studier

som om hälsan möts med. Är det det faktum att vi känner eller

oss sjuka en

medicinsk diagnos skall bestämma vi skall uppfattas

som om som sjuka eller ej Hälsa är ett begrepp med vid tolkning och flera olika dimensioner. Dessutom saknar man information ett stort antal

om

faktorer är betydelsefulla för att beskriva hälsoläget

som läkemedelsförbrukning, aborter, kronisk värk osv. på bostadsområdesnivå. Men trots detta är det angeläget att studera och belysa hälsan i de socialt och ekonomiskt mest utsatta områdena. Hur mår människor som bor i områden med extremt låg inkomst och hur är

Delade städer 47

deras hälsa

För att försöka ge en någorlunda övergripande bild hälsoförhålav landena i storstäderna skall vi i detta avsnitt begränsa till att oss redovisa följande variabler:

medellivslängden för Malmö och Stockholm

-

ohälsotalet förtidspension/sjukbidrag, sjukpenning

-

Medellivslängd

En indikator för hälsoutvecklingen är medellivslängden. I under-

en sökning om hälsoförhållandena i Malmö kommun visade det sig att medellivslängden lägst i de områden kan betecknas var som som

låginkomstornråden. Skillnaden i medellivslängd för kvinnor

var drygt 3 år mellan områden med högst respektive lägst medellivslängd och för männen denna skillnad 6 år. Stora skillnader farms var också när det gäller upplevd hälsa, risken att drabbas vissa skador av och olika hälsorisker. Grunden för dessa skillnader den anses vara sociala situationen. Rapporten visar också att hälsan följer segrega-

tionslinjen, dvs. de som bor i låginkomstområdena har sämst hälsa.

Detta gällde både utifrån medicinska diagnoser och människors egna upplevelser av hur bra eller dålig hälsa de hade. Utifrån detta och den hittills beskrivna utvecklingen när det gäller den sociala och

ekonomiska segregationen blir det ingen överraskning att det är

stadsdelen Rosengård, hade den lägsta för

som medellivslängden

kvinnor och näst lägsta för män.

Att det finns ett negativt samband mellan och

en hög medellivslängd

en bra hälsoutveckling å den sidan och de ekonomiska förutsättena ningarna å den andra är ingen nyhet. Detta samband har uppmärksammats framför allt i internationella jämförande studier. Där har det visats att det är de länder har ekonomisk standard och som en hög en

relativt jämn inkomstfördelning har den som högsta medellivsläng-

den.

73"Hur mår Malmö Folkhälsorapport 1996, Malmö stad.

48 Delade städer

Malmö stads rapport visade också ett klart samband mellan

"bristande social förankring", dvs. lågt socialt deltagande, dåligt

emotionellt stöd, belastande psykosocial arbetsmiljö och dålig hälsa i de utsatta områdena. Detta ytterligare stöd till det redan i

ger avsnitt 2.2 förda resonemanget sambandet mellan socialbidrag

om och andra sociala missförhållanden.

När det gäller medellivslängden och hälsan har man observerat

tendenser i Stockholm i Malmö. I Folkhälsorapporten samma som från 1991 uppmärksammade att sociala skillnader i dödlighet

man och förekomsten vissa sjukdomar ökade. Folkhälsorapporten om

av hälsoutvecklingen i Stockholms län från 1994 visade inga tecken på

denna trend brutits. Tvärtom slog fast att skillnader i medelatt man livslängden i stort sett följer segregationsmönstret och att skillnader i

ohälsa är ett uttryck för segregation. Hälsa följer yrke/inkomst och

det faktum att märmiskor med olika yrken och inkomster bor i olika delar länet avspeglas i skillnader i ohälsa mellan olika kommuner

av

och stadsdelar.

Ohälsotal

Den andra indikatom man kan använda sig av i beskrivningen

som

hälsoforhâllandena är det så kallade ohälsotalet. Det definieras av

antalet sjukdagar, dagar med förtidspen-

som summan av

sion/sjukbidrag och dagar med arbetsskadeförsäkring, dividerat med

antalet sjukförsäkrade. Ett högt ohälsotal betyder dålig hälsa i befolkningen. I Storstadskommitténs delbetänkande Att växa bland betong och kojor SOU 1997:61 visades att ohälsotalet var nästan dubbelt så stort i de socialt och ekonomiskt mest utsatta områdena,

genomsnittet för hela landet. som

Brister i statistiken gör att det inte går att räkna fram ohälsotalet för alla studerade bostadsområden. Men uppgifterna antalet sjukda-

om

och andelen förtidspensionärer/sjukbidragstagare kan ändå ge en

gar tämligen bra bild när det gäller hälsan i de områden som vi studerar.

Delade städer 49

F örtidspensionärer/sj ukb idragstagare

Förtidspension utges till den som på grund sjukdom eller

av arman

nedsättning av den fysiska eller psykiska prestationsformågan fått

sin arbetsförmåga nedsatt med minst fjärdedel. Om arbetsförmåen gan inte anses varaktigt nedsatt bedöms bli bestående längre men en tid kan förtidspensionen tidsbegränsas och benämns då

sjukbidrag.

En stor majoritet de blir beviljade förtidspension, har dock

av som förvärvsarbetat. Bakom förtidspensionering ligger ofta ett tungt en och enfonnigt arbete eller dålig hälsa under lång tid. Det finns studier visar att förtidspensioneringen samvarierar på individsom

nivå med yrkesförhållanden, arbetsmiljöförhållanden och arbetslös-

hetserfarenhet." Dessutom visar det sig det finns tecken

att tydliga

att hög arbetslöshet på den ort där bor ökar risken för förtidsman pensionering. I en annan studie har risken att bli förtidspensionerad beräknats och det visade sig att risken är högst för

långvarigt ar-

betslösa och långvarigt sjuka. Alltså kan konstatera att ställman ningen på arbetsmarknaden och ohälsa har avgörande betydelse en för förtidspensionering. Sambandet mellan sociala missförhållanden och ohälsa är också väl dokumenterat. Andelen fortidspensionärer/sjukbidragstagare i områden med extremt låg inkomst är

hög

som framgår av tabellen 2.5.

24Se bl.a. Marklund med fl. Varför ökar antalet fortidspensionärer regelfor- ändringar, yrkesforändringar och arbetslöshet 1980 1993", Riksdagen 1993/94. -

25Förtidspension arbetsmarknadspolitisk ventil SOU 1994: 148. - en

50 Delade städer

Tabell 2.5 Andel lörtidspensionärer/sjukbidragstagare i bostadsom-

råden med extremt låg inkomst". Andel befolkningen 16-64 år.

av

9,9

8,9

10,1

16,0

15,0

12,0

8,4

6,8

8,9

10,9

12,1

14,0 Källa: SCB, Inregia. Bostadsområden med "mycket låg inkomst" hade också en hög

genomsnittlig andel förtidspensionärer/sjukbidragstagare. Närmare

10,3 procent befolkningen i arbetsför ålder i de här områdena var

av

förtidspensionärer/sjukbidragstagare 1993, vilket är obetydligt lägre

än genomsnittet för områden med extremt låg inkomst som var

Delade städer 51

11,1 procent 1993. När det gäller enskilda områden farms det vissa

som hade mycket hög andel förtidspensionärer/sjuk-bidragstagare

bland områdena med mycket låg inkomst. Det framför allt

var bostadsområdena Södra Biskopsgården i Göteborgs kommun och

Norra Rosengård i Malmö kommun, hade 17,6 respektive 16,8

som procent av befolkningen i arbetsför ålder fått förtidspen-

som

sion/sjukbidrag under 1993.

I områdena med "låg inkomst" 8,5 procent befolkningen 16-

var av 64 år förtidspensionerade 1993. Bland de här områdena farms det område som hade den högsta andelen förtidspensionärer alla

av områden med låga inkomster. I bostadsområdet Svartedalen i Göteborgs kommun nästan femte 18 % i ålder 16-64 år

var var person

förtidspensionerad 1993.

Enligt Socialstyrelsens sociala rapport 1997 är den åldersstandardiserade andelen förtidspensionärer än fem gånger så hög i de

mer fattigaste bostadsområdena i de rikaste. Mellan 1984 och 1993

som ökade den åldersstandardiserade andelen förtidspensionärer i

låg-

inkomstområdena med 20 procent och 1993 den 50

var procent

högre än regionsgenomsnittet.

Den genomsnittliga andelen förtidspensionärer/sjukbidragstagare för

riket som helhet 7,4 procent 1993.

var

Antal sjukpenningdagar

Uppgifter om antalet sjukpenningdagar visar hur sjukförsäkringen

utnyttjades. När det gäller områden med "extremt låg inkomst" hade i genomsnitt 13,5 procent alla sjukpenningförsälqade 30 eller fler

av dagar med sjukpenning under 1994. Variationen mellan olika områden liten och alla bostadsområden i den här Möl-

var gruppen utom levången 8,7 % hade en andel högre än 12 procent. Den

som var högsta andelen hade bostadsområdena Gårdstensberget i

Göteborgs

kommun med 15,4 procent och Södra i Malmö kommun

Rosengård

samt Hovsjö i Södertälje kommun med 15,3 procent.

52 Delade städer

Områden med "mycket låg inkomst" hade också en hög andel sjuk-

penningförsäkrade med 30 eller fler sjukpenningdagar under 1994. Genomsnittlig andel sjukpenningförsälcrade, som fick sjukpenning

30 eller fler dagar i den här 11,2 procent. Ett stort antal

gruppen var bostadsområden hade över 12 procent och den högsta andelen farms i bostadsområdet Södra Biskopsgården i Göteborgs kommun

15,4 %.

I bostadsområden med "låg inkomst" det i genomsnitt 9,2 pro-

var

cent alla sjukpenningförsäkrade, som fick sjukpenning i 30 eller

av fler dagar. Högsta andelen hade bostadsområdet Svartedalen. Svartedalen hade alltså både en hög andel förtidspensionärer/sjuk-

bidragstagare och en stor andel långtidssjukskrivna.

Den åldersstandardiserade andelen långtidssjukskrivna är enligt

Socialstyrelsen tre gånger större i de fattigaste bostadsområdena än i

de rikaste.

Den höga andelen långtidssjukskrivna av alla sjukpenningförsälcra-

de visar att de bodde i de socialt och ekonomiskt mest utsatta

som områdena hade dålig hälsa. Detta kunde tolkas att det inte bara

som

de stod utanför och inte hade något arbete mådde var som som dåligt, utan också de hade ett arbete var ofta sjuka.

som

Den bild framkommer utifrån uppgifterna andelen förtids-

som om

pensionärer och andelen långtidssjukskrivna personer som fick

sjukpenning i 30 eller fler dagar är slående. Det är ingen tvekan om att befolkningen i bostadsområden med låga inkomster har dålig hälsa.

2.3 Etnisk segregation

Etnisk segregation kan definieras åtskiljandet av etniska grup-

som

eller förekomsten separering på "svenska-" och per som av en "invandrar-" områden. Etnisk segregation är inget nytt fenomen eller inget är kärmetecknande enbart for Sverige. Tvärtom är segre-

som

internationell företeelse, kärmetecknar de flesta

gationen en som

SOU 1997:1 18 Delade städer 53

västeuropeiska länder och särskilt USA. I många av USA:s städer finns till och med stora stadsdelar, vars invånare har samma etniska bakgrund. Etniskt segregerat boende i USA började få sina former redan för hundra år sedan. Den berömda "China town" uppstod som ett resultat kalifomiska städers önskan att begränsa de kinesiska

av tvätteriema i slutet av 1800-talet. Frågan är om händelserna kring

byggandet de så kallade miljonprogramsområdena men också det

av kommunala flyktingmottagandet under de senaste åren har haft en likadan effekt för de svenska storstäderna som begränsningen av de kinesiska tvätteriema i USA

Miljonprogrammets bostadsområden byggdes mellan 1965 och 1974. Ödet för miljonprograrnrnets bostadsområden kom att be-

stämmas ett antal tillfálligheter. Allt började när husen bygg-

av var da och skulle ta emot hyresgäster. Det var inte bara det att miljonprogrammets områden för det mesta utgjordes av höga tätt byggda

hus, i en "fattig miljö" utan också att den grundläggande servicen inte fungerade från start. En annan omständighet var att inflyttningen

i storstäderna vid den här tiden avstannade och befolkningsökningen hej dades. Resultatet blev att det fanns gott om tomma lägenheter i de här områdena när den tredje händelsen kom att bestämma Ödet

som för dessa områden inträffade. Denna tredje händelse var en invandring cirka 250 000 utländska arbetare och deras familjer. De här

av

behövde någonstans att bo och i stor utsträckning hampersonerna

nade de i milj onprogramsomrâdena. Men samtidigt hänvisades också

människor med k social förtur dit, vilket resulterade i att det under

s loppet några år växte socialt och ekonomiskt utsatta områden

av upp

i dessa betongförorter.

De flesta då flyttade till Sverige var arbetskraftsinvandrare. Till

som största delen unga människor som snart blev hänvisade till de tomma lägenheterna som fanns i förorterna efter att en del av dem under en tid bott i arbetsbarackema. De flesta dem trodde att deras vistelse

av i Sverige skulle tillfällig. Drömmen om att kunna jobba upp sig

vara ur fattigdomen och en längtan att åka tillbaka till hemlandet för att bygga och bättre framtid där utgjorde för dem livets

upp en ny innehåll. För många tog det lång tid innan familjen bildades och barnen växte och då förstod de så småningom att den gamla

upp

54 Delade städer

drömmen skulle spricka. Denna enkla beskrivning kan i många fall förklara att invandrarnas bostadskarriär inte har koppling till

samma inkomsterna de inföddas. Drömmen gjorde också att de tidvis

som hade två jobb. Något som sedan visade sig resultera i ökade sjuk-

skrivningsperioder och förtidspensionering, vida översteg de

en som inföddas. Deras inkomstkarriär är därför svår att direkt jämföra med den svenska.

Förmögenhetsbildning, ålder och försörjningsbörda är andra faktorer

som gör att inkomstkarriären inte är relevant för bedömning av invandrarnas bostadsförhållanden i samma mån som för svenskar. Invandrare flyttat till Sverige har bara undantagsvis haft några

som ekonomiska tillgångar. Dessutom tar det tid att lära sig språket och de spelregler som gäller på bostadsmarknaden. Inte heller har de haft några vänner eller släktingar är beredda att gå i borgen för deras

som lån. Dessa faktorer förklarar det faktum att invandrare med högre inkomster är överrepresenterade i hyreslägenheter. Men oavsett detta visar en rapport från Statens invandrarverk att med växande inkomster ökar andelen invandrare som bor med ägande rätt markant från knappt 20 procent för de utrikesfödda som befinner sig i kvartil 1 i inkomstfördelningen till knappt 65 procent för de i kvartil 4. Äganderätten är också den upplåtelseforrn som en majoritet av invandrarna bor

Som det redan tidigare nämnts korrelerar andelen invandrare med andelen socialbidragstagare och andelen lâginkomsttagare. Man har inte kunnat observera några generella tendenser och

att en samma etnisk bor i "sin stadsdel". Avsaknaden sådana tendenser

grupp av och det faktum att det ofta är tiotals olika nationaliteter bor

som tillsammans samtidigt mycket hög andel invandrare och

som en -

infödda svenskar har sociala problem, inte fog för påståendet

- ger att det är viljan att bo med sina landsmän styr den etniska

som

26Bo i skilda världar Roger Andersson i Mångfald och rapport från ett

ursprung, multietniskt Sverige, Statens invandrarverk 1997.

Delade städer 55

segregationen. Snarare verkar finnas tendenser att segregationen i första hand är en klassjråga. Att det är fråga om sociala klasser förstärks av analysen av bidragsberoende bland den infödda befolk-

ningen. Högt socialbidragsberoende i bostadsområden med "mycket

låga inkomster" och "extremt låga inkomster" avspeglar en strukturell utestängning från samhällsliveztzs Denna riskerar

utestängning redan idag att vara förknippad med permanent bidragsberoende. Det

är alltså i första hand de ekonomiska förutsättningarna som bestäm-

mer segregationen se nedan.

Diagram 2.4 Genomsnittlig andel utlandsfödda efter områdestyp i storstadsregionerna 1994. Andel av befolkningen i procent.

60%

53%

50%

40%

30%

19%

20%

13% 16% J

11%

9% J

8%

10%

J

I

l

Extrem hög Myckethög l-bg Över Lhder Låg MycketlågExtremlåg

inkonst inkorrst inkomst inkonst inkonst inkonst

Källa: Storstadskommittén.

27Med detta inte sagt att en del av invandrarna frivilligt inte väljer att koncentrera sig till vissa bostadsområden. Anledningar till detta kan vara alltifrån emotionella skäl och känslan av etnisk identitet och etnisk samhörighet till tillgång till ett socialt emiskt sådant nätverk som kan ge trygghet och stöd Den etniska boendesegregationens utveckling i Stockholms län 1970-1990, Bitennan 1996.

z De samhället utestängda hamnar i bostadsområde. Sedan får bostads-

av samma området sin egen dynamik som gör att utestängningsprocessen förstärks.

56 Delade städer

Den genomsnittliga andelen invandrare är högst i bostadsområden med extremt låga inkomster diagram 2.4. Andelen invandrare

se

var 1994 sex gånger så hög i socialt och ekonomiskt utsatta områden som i bostadsområdena med mycket höga och extremt höga inkomster.

Diagram 2.5 Förändring av den genomsnittliga andelen utlands-

födda efter områdestyp i storstadsregionerna 1985 1990 och - 1990 1994. -

25% 519215-1990 22%

20%

15%

10% ,

5%

0%. Extrenthög Nyckethög l-bg Över under Låg MycketlågExtrentlág inkonst inkomst inkomstrredelinkorrstrmdelinkorrst inkomst inkomst inkorrst

Källa: Storstadskommittén och egna beräkningar.

Den genomsnittliga andelen invandrare har ökat i alla grupper av områden både mellan 1985 och 1990 och mellan 1990 och 1994. Ökningen har varit störst i områden med mycket låga respektive extremt låga inkomster diagram 2.5. Alltså de områden redan som 1985 hade hög andel invandrare. en

När det gäller enskilda områden fanns det inget område bland områden med "extremt låga inkomster" respektive "mycket låga inkomster", där andelen invandrare minskade mellan 1990 och 1994. Men

Delade städer 57

skillnaderna är stora både i nivån och ökningen. Bland områden med "mycket låga inkomster" har Hammarkullen 49,5 % i Göteborg, Husby 48,6 % i Stockholm och Holma 43,0 % i Malmö den högsta andelen invandrare. I bostadsområdena med "extremt låga inkomster" är andelen invandrare genomgående hög för alla bostadsområden tabell 2.6.

Tabell 2.6 Andel utlandstödda i bostadsområden med "extremt låg inkomst". Andel av befolkningen i procent.

1990 1994

,

Källa: SCB, Inregia.

58 Delade städer

Men som det betonades i Storstadskommitténs första delbetänkande Att röja hinder SOU 1995:42 så bor inte det stora flertalet invand-

i de socialt och ekonomiskt mest utsatta områdena ofta rare som betecknas invandrartäta områden. 29

som

2.4 faktorer

Demografiska

Med demograñsk segregation menas i detta sammanhang skillnader

i befolkningsstrukturen. Vi fokuserar oss på andelen ensamföräldrar

och ålderssammansättning.

2.4.1 Ensamföräldrar

Ensamföräldrar är en ekonomiskt utsatt grupp. De kan också kallas ensamma mammor, eftersom närmare 90 procent av dem är kvinnor. Äktenskapsinstabilitet och ensamföräldrar är inte någonting

som enbart är karakteristiskt för Sverige. Det är resultat

av en process som pågår i de flesta OECD-länder. Det som är specifikt för Sverige är att svenska ensamföräldrar är fattiga i mindre utsträckning än ensamföräldrar i andra OECD-länder. Men även i Sverige tenderar ensamföräldrar att vara fattigare än sammanboende. Detta leder till att en del av dem tidvis behöver socialbidrag för att kunna försörja sig och sina barn. Ensamstående mödrar är betydligt vanligare i storstadsornrådena än i övriga regioner och andelen ensamma mödrar är högre i invandrarhushåll. Bland ensamföräldrar är bidragsberoendet relativt högt cirka 37 procent fick socialbidrag någon gång

under 1996.

I undersökning ensamstående föräldrar i Stockholms län

en om visades att över 13 000 ensamstående fick socialbidrag

mammor

29 Av samtliga utrikes födda bodde i storstadsregionema 1994,

personer, som bodde 11,5 procent i extremt låg inkomst områdena och 16 procent i mycket

låg inkomst områdena.

- 3° Se Länsstyrelsen i Stockholms län, rapport 1996:14.

Delade städer 59

någon gång under 1994. Vilket innebar att nästan

varannan ensamstående mamma 45 % var tvungen att söka socialbidrag under någon period under året. När det gäller olika kommuner var det Stockholms kommun där finns ett stort antal låginkomstområden som hade den högsta andelen ensamstående föräldrar i länet 27 %. Det är inte så svårt att gissa att den lägsta andelen 1 % fanns i den

rika Danderyd.

Men hur ser då situationen ut i de studerade bostadsområdena när det gäller andelen ensamföräldrar

Tabell 2.7 Genomsnittlig andel ensamföräldrar av alla bamhushåll 0 15 år efter områdestyp i storstadsregionerna.

- Andel av alla bamhushåll i procent.

8,3 %

på den tillgängliga datamaterialet och är inte direkt jämförbara med andra uppgifter i tabellen. Källa: SCB, Inregia

60 Delade städer

Den genomsnittliga andelen ensarnföräldrar av alla barnhushåll var högst 1990 i områden med mycket låga inkomster. Det framkommer också från tabell 2.7 att den genomsnittliga andelen ensamföräldrar

alla barnhushåll är högre i områden med lägre inkomster. Mönstav ret är i stort sett detsamma som för de tidigare studerade variablema. Ju högre andel höginkomsttagare desto lägre andel ensamföräldrar.

De osynliga skiljelinjema går tvärs städerna och delar dessa i

genom olika bostadsområden där olika befolkningsgrupper oftast bor för

var sig. Där finns rika och fattiga områden, "fina" och brottsbelastade områden etc. Och ibland till och med fina och ännu finare områden.

Samma förhållande gäller för ensamföräldrar. Rika ensamföräldrar bor i rika områden, medan fattiga ensamföräldrar bor i fattiga områden. Haken är den att ensamföräldrarna framför allt utgörs av ensamma lågutbildade mammor med låga inkomster. Således blir det tämligen naturligt att andelen ensamföräldrar också är störst i de områden där de låga inkomsterna dominerar.

Det är intressant i sammanhanget att jämföra två områden i och

en samma kommun, Huddinge. Dessa områden är Huddinge C och

Huddinge Villastad. Enligt den använda inkomstindelningen klassas

Huddinge C som område med "låg inkomst" och Huddinge Villastad

område med "mycket hög inkomst". Det är alltså inte frågan som om

några ytterkantsområden, varken när det gäller fattigdom eller

rikedom. Men bilden framkommer tabell nedan är slående.

som se Den visar en segregation mellan ensamföräldrar och sammanboende,

mellan högskoleutbildade och lågutbildade, mellan socialbidragsta-

gare och de som inte är det. Förenklat sett mellan de är lite

som rikare och de som är lite fattigare. Det finns också skäl påpeka att båda områdena har relativ liten andel invandrare 13,9 respektive 9,8 procent.

Delade städer 61

Tabell 2.9 Huddinge C och Huddinge Villastad.

Hudinge C

2.4.2 Ålder

Eftersom invandrare i genomsnitt är än den infödda befolk-

yngre ningen leder hög andel invandrare i ett bostadsområde automa-

en tiskt till att andelen äldre i detta område blir låg. Men det är bara en del sarmingen. Som vi kurmat se i avsnitt 2.1 beror boendet till

av stor del de ekonomiska förutsättningarna. Det är också viktigt i

av sammanhanget hur länge man har varit etablerad på den lokala bostadsmarknaden. Ju längre har haft bostad i storstadsregionen

man desto större sannolikhet att den är äldre och därmed oftast billig och centralt belägen. Eftersom de flesta äldre kom ut på bostadsmarkna-

den innan miljonprogramsomrâdena färdigbyggda är det natur-

var ligt att de områdena har något lägre andel pensionärer än andra

en äldre och centralt belägna områden det är inte lätt att flytta på

mer ålderns höst.

En faktor har haft betydelse är den höga inflationen som

annan som Sverige hade fram till och med 1991. Den möjliggj orde för dem som

62 Delade städer SOU 1997:1 18

ägde sin bostad att tillgodogöra sig stora vinster. Detta har lett till att det är de äldre och medelålders som bott länge i storstäderna och gjorde sin boendekarriär för ett antal år sedan som bor i de rika områdena och de mest attraktiva bostäderna.

För att belysa segregationens åldersdimension väljer vi att ta fram andelen barn och ungdomar från O till 24 år och andelen äldre än 64 år i olika typer av bostadsområden.

Tabell 2.10 Åldersfördelningen efter områdestyp i storstadsregionerna. Andel av befolkningen i procent.

Som det framgår tabell 2.10 andelen äldre lägst i bostadsom-

av var råden med "extremt låg inkomst" vilket till stor del kan förklaras som ett resultat ovannämnda faktorer. Det är mest intressant

av som

Delade städer 63

i sammanhanget den höga andelen bam och ungdomar i de

var socialt och ekonomiskt mest utsatta områdena. Dessutom har denna andel varit i stort sett oförändrad under perioden 1985-1994.

Diagram 2.6 Kvoten mellan andelen 0 24 år och 65 år efter - - w områdestyp i storstadsregionerna 1985, 1990 och 1994.

E1985 1990 .1994 Å

Över Lhder Låg Iwcket lågExtrem låg inkorrst inkonst inkonstnedelinkonstrredelinkorrst inkonst inkonst inkonst

Källa: Storstadskommittén och egna beräkningar.

Diagram 2.6 visar att kvoten mellan andelen barn/ungdomar och pensionärer var högst i extremt låg inkomst områdena. I dessa -

områden bodde nästan fem gånger så många barn/ungdomar

som

pensionärer. Den största förändringen under perioden 1985-1994

skedde däremot i höginkomstområdena. Där minskade kvoten under hela perioden. Minskningen ett resultat både fallande andel var av barn/ungdomar och ökade andel pensionärer. I "extremt hög inkomst områdena minskade kvoten med hela 21 procent under perioden 1985-1994. Det framförallt den starkt ökade andelen var

pensionärer i dessa områden som påverkade kvoten negativt.

3 Det kan också jämföras med att i riket som helhet bodde 1994 två gånger så många personer i åldern 0-24 år som i åldern 65-w år.

64 Delade städer

Vilka konsekvenser det kommer att få för sammanhållningen och förståelsen mellan generationerna att det växer generationer av

upp ungdomar i områden där de sällan träffar äldre människor vet vi ingenting om idag. Men att konsekvenserna blir negativa och att de

äldres erfarenheter är viktiga för den unga generationens utveckling

kan man förmoda.

Delade städer 65

3 Sambandet mellan etnisk och

ekonomisk respektive social

segregation

I kapitel två visades att segregationen i storstäderna är mycket påtaglig. Där visades också att alla fyra studerade dimensioner ekonomisk, social, etnisk och demografisk i stort sett sammanföll. Till i huvudsak slutsats kom Socialstyrelsen fram i sin samma sociala rapport. Således sammanföll enligt Socialstyrelsen etnisk och ekonomisk segregation i storstäderna. Detta kan tolkas att den som etniska segregationen inte är resultat fritt val viljan att bo tillav sammans med sina landsmän utan att denna framförallt är ett resultat av en segregation som bygger på ekonomiska och sociala grunder och som i sin tur avspeglar strukturell utestängning från en samhällslivet.

Tolkningen att det är frågan social segregation och inte i första om hand etnisk sådan strider mot den gängse uppfattningen framförd en

av en del forskare att segregation är ett invandrarproblem. Enligt

dem uppstår problemet resultat invandrarnas strävan att bo som av nära varandra, för att söka trygghet och behålla sin kultur.

Utgångspunkten för sådana förklaringar är att boendet och den miljö

som man bor i är resultatet ett fritt val alltså att olika befolkav ningsgrupper har olika preferenser när det gäller boendet. Den bild som korn fram i kapitel två dock inget stöd för antagandet att gav en majoritet av invandrarna vill ha sitt eget område där de kan bo, vara trygga och utveckla sitt kulturella nedan. Den amerikanska arv se segregationsmodellen typ China town saknar dessbättre motsvarighet i Sverige. Tvärtom är det ofta så att i ett och område samma bor tiotals nationaliteter inbördes ofta har olika traditioner och som kommer från helt olika Världsdelar. Och inte minst bor i dessa områden ett stort antal svenskar.

66 Delade städer

Att studera sambandet mellan etnisk och social respektive ekono-

misk segregation är viktigt inte minst beroende på att segregationen

oftast uppfattas och tolkas just segregation i boende mellan

som svenskar och invandrare, alltså etnisk segregation. Detta var också

de viktigaste faktorerna ledde till att boendesegregationen

en av som

började uppmärksammas i början av l990-talet.

Redan från början observerade ett antal områden i storstäderna

man

hade stora sociala problem och hög andel invandrare oftast som en över 50 procent. De områdena betecknades ganska snabbt som invandrartäta områden och invandrarnas vilja att bo tillsammans utpekades huvudfaktorerna bakom den etniska segrega-

som en av tionen. När sedan observerade sociala problem i invandrar-

man täta områden ansågs segregeringen bidra till och befästa en social

utslagning baserad på etnisk grund.

Det har framkommit ovan att det oftast är tiotals olika nationaliteter

bor i ett och område och att man inte kunde observera som samma några generella tendenser liknar den amerikanska segrega-

som tionsmodellen. Dessutom, vi visade i kapitel två, finns det ett

som

starkt positivt samband mellan socialbidragsberoendet bland den infödda befolkningen och socialbidragsberoendet bland befolkning-

en totalt i extremt låginkomst områden.

-

Segregation som bygger på sociala respektive ekonomiska premisser blir tydlig i analysen socialbidragsberoendet bland den infödda

av

befolkningen. Tidigare var tyngdpunkten, vad gäller denna analys,

satt på de extremt låginkomst områdena. Men för att få svar på

frågan om segregationen i storstäderna framförallt bygger på ekonomiska och sociala grunder eller på etniska grunder testas sambandet mellan andelen invandrare och andelen socialbidragstagare i storstadsregionema Stor Stockholm, Stor Malmö och Stor Göte-

borg.

Delade städer 67

Som redan påpekas går de ekonomiska och sociala problem hand i hand och det är oftast eller mindre omöjligt att göra

mer en tydligt

avgränsning, men det är utan tvekan så att de får personer som socialbidrag är de som är ekonomiskt utsatta, dessutom har stor en andel socialbidragstagare missbruks- och andra slags sociala problem.

Avgränsningen mellan sociala och ekonomiska problem när det

gäller socialbidragstagare skulle bokföringsmässigt kunna göras genom att kontrollera vad slags försörjningshinder socialbidragsta-

gare uppges ha. Som illustration kan vi använda longien oss av en tudinell studie gjord Utrednings- och statistikkontoret i Stockav holm. I denna studie har bl.a. studerat de vanligast förekomman

mande forsörjningshindren för socialbidragstagare. Man kommer

fram till att av de 12 000 hushåll kan betecknas haft ett som permanent bidragsbehov under perioden 1990-1995 dominerade arbetslöshet och sociala-/medicinska skäl försörjningshinder för som sammantaget nära 60 procent hushållen. av

Om man särskiljer svenskar och invandrare visar det sig att de av 6500 svenska hushåll 41 procent arbetssökande och 35 var procent hade rehabiliteringsbidrag sociala-/medicinska skäl. När det av gäller de 4 800 utomnordiska hushållen med permanent bidragsbehov 25 procent arbetssökande, 25 procent läste svenska på SFI, var 15 procent hade ingen eller låg pension och 9 procent hade rehabili-

teringsbidrag av sociala-/medicinska skäl.

Sambandet mellan andelen invandrare och andelen socialbidragsta-

gare testas med hjälp av korrelationskoefficienten. Resultat testen av blir korrelationskoefñcient är lika med 0,8. Detta resultat en som tolkas att det finns ett starkt och positivt samband mellan som

32 "I intervjustudie utförd professor Bengt Starrin och medarbetare vid en av högskolan i Karlstad visar hur arbetslösa med hård ansträngd ekonomi så man långt möjligt utnyttjar de tillgångar har innan söker socialbidrag drar man man in ännu mer på sina kostnader om det är möjligt, lånar släktingar och vänner, av säljer och pantsätter det har något värde allt i syfte undvika den man av - att ytterligare "skam" upplevelse, som det innebär att, förutom arbetslös, också vara bidragsbehövande Utrednings- och statistikkontoret i Stockholm, 1997.

68 Delade städer

andelen invandrare och andelen infödda svenskar som får socialbi-

Alltså de så kallade invandrartäta områdena är framförallt

drag.

områden är socialt och ekonomiskt mest utsatta.

som

Diagram 3.1 Sambandet mellan andelen invandrare och andelen socialbidragstagare den infödda befolkningen i storstadsregioner-

av na.

20 25 30

Andelen socialbidragstagare avden infödda befolkningen

Källa: Storstadskommittén.

Diagram 3.1 visar att andelen invandrare är högst i de områden

som

där andelen socialbidragstagare den infödda befolkningen är

av högst. Alltså i de områden kan socialt och ekonomiskt

som anses mest utsatta. Att andelen invandrare är högst i just dessa områden är

ingenting anmärkningsvärt med hänsyn till att invandrare har lägre

33Man kan också att det finns ett antal områden som avviker från den gene-

se rella bilden, alltså har en hög andel invandrare och en låg andel socialbidragsta-

den intödda befolkningen. Ett av dessa bostadsområden är det redan gare av tidigare uppmärksammade Norra Rosengård, ett område som karakteriseras av att den totala andelen socialbidragstagare sjönk under perioden 1990-1993, oavsett att andel invandrare ökade se vidare sid. 39.

SOU 1997:1 18 Delade städer 69

inkomster och är yngre än befolkningen totalt. Dessutom tar det tid

för nyinflyttade till Sverige att lära sig både språket och hur

sam-

hället fungerar.

Social rapport 1997 visar att segregationen beror på utvecklingen på arbetsmarknaden. Enligt Socialstyrelsen är invandrare och ungdomar de försöker etablera sig på arbetsmarknaden mest

grupper som utsatta på dagens svenska arbetsmarknad. Dessutom är de sällan

berättigade till arbetslöshetsersättning. Men även de ungdomar

framförallt och invandrare framförallt invandrare

unga kvinnor

från länder utanför inte är direkt drabbade arbets-

Norden som av

lösheten befinner sig i otrygg situation, dvs. får oftast nöja sig

en

med tillfälliga anställningar. Vidare får med omfattande

personer sjukskrivningar efter friskskrivningen allt svårare att återkomma till arbetsmarknaden. Det faktum att andelen långtidssjukskrivna är tre gånger större i de fattigaste än i de rikaste bostadsområdena visar

också att utsorteringsmekanismer som verkar på arbetsmarknaden i

stort sett bestämmer segregationen dvs. de som stängs ute hamnar i

samma bostadsområde.

Den svenska välfárdsdebatten har under de senaste åren för det mesta handlat situationen för de redan är inne i systemet

om som

har fast förankring på arbetsmarknaden. Medan de som står

en utanför riskerar att bli glömda. Oftast blir de endast uppmärksammade indirekt i och med de höga socialbidragskostnadema och det

faktum att socialbidragskostnadema direkt påverkar andra kommunala åtaganden som skolan, äldreomsorgen och dyl.

Detta förstärker bilden av i första hand ekonomisk och social

en segregation, men visar också att segregationen är ett resultat av tudelningen mellan de är etablerade på arbetsmarknaden

som detsamma som de som är inne i systemet och utgör välfärdens kärnldass och de som inte är etablerade på arbetsmarknaden. Det finns klara tendenser att de sista utgör outsider-klass. Idag så

en som många gånger tidigare är det arbetsmarknaden som bestämmer klassindelningen. Tidigare det skillnaden mellan arbetare och

var

tjänsteman som utgjorde klassavgränsningen. Men i och med att

gränserna mellan de flesta arbetare och tjänstemän har trygg

som en

70 Delade städer

position på arbetsmarknaden och därmed i trygghetssystemen är på

väg att suddas ut bl.a. beroende på att dagens arbetsmarknad sätter mycket högre krav och att allt fler arbetare hanterar arbetsuppgifter

tidigare skulle betecknats tjänstemanna uppgifter blir som som gränsdragningen mycket mer tydlig och relevant mellan de som är etablerade på arbetsmarknaden respektive de inte är det.

som

Socialstyrelsen markerade i sin sociala rapport tydligt denna gränsdragningen genom att visa att den majoritet av befolkningen som har

fast förankring på arbetsmarknaden har gått helskinnad genom en den värsta perioden i Sveriges ekonomiska historia efter andra

världskriget.

3.1 Hur ser segregationen i Sverige ut i jämförelse med

andra länder

Den bild hittills kommit fram när det gäller segregationen i

som Sverige är ganska lika utvecklingen i andra industriländer. Proble-

och segregationens konsekvenser är eller mindre desamma. men mer Den stora skillnaden är att andra länder har upplevt segregationen

mycket tidigare än Sverige. En förklaring till detta är det höga

arbetskraftsdeltagandet med mer eller mindre full sysselsättning som

Sverige hade fram till början l990-talet. Men också välfärdssta-

av

tens utbyggnad har betytt mycket för att motverka segregationen.

Generellt gäller att segregationen i Sverige inte är så stark rotad som i de flesta andra länder men utvecklingen börjar allt mer likna dessa. Redan i kapitel två har vi jämfört vissa aspekter den etniska

av segregationen i Sverige med motsvarande i USA. Slutsatsen var entydigt att det amerikanska etniska segregationsmönstret inte fanns i Sverige. Men det är just när det gäller den höga andelen invandrare som bor i de fattiga bostadsområdena som Sverige utmärker sig i

34Vi är medvetna om att detta är en stark förenkling av klasstrukturen de som är etablerade på arbetsmarknaden är ingalunda klasslösa. Men denna förenkling bedöms som nödvändig for att åskådliggöra den "nya verklighet som vi lever

SOU 1997: l 18 Delade städer 71

internationella jämförelser. I en studie gjord av OECD visade det sig att både andelen invandrare som bodde i de fattiga områdena och kvoten mellan andelen invandrare som bodde i de fattiga respektive andra bostadsområden i alla länder.

var högst Sverige av jämförda

När det gäller kvoten var Norge på andra plats, medan när det gäller andelen det Frankrike hade näst högsta andelen invandrare

var som

bodde i de fattiga områdena. som

I fortsättningen kommer vi att att den franska utvecklingen också

se är i hög grad relevant för Sverige, oavsett att man kan förmoda att de franska invandrarna har mindre språksvårigheter eftersom de i stor utsträckning härstammar från tidigare franska kolonier och

som sådana talar franska eller mindre de infödda fransmännen

mer som än de svenska invandrarna.

Loic Waquant har gjort jämförande analyser där man analyserat

utvecklingen i Frankrike och USA som utgör exempel på olika typer av utveckling. Jämförelsen visar på väsentliga skillnader mellan den

europeiska och den nordamerikanska utvecklingen, trots uppfattningar om att den europeiska nyfattigdomen och de europeiska

formerna för segregering i storstäderna skulle visa tendenser till

en amerikanisering. Som vi har sett i kapitel två finns det inga generella tendenser i den svenska utvecklingen motsvarar den

som

amerikanska segregationsutvecklingen.

Socialstyrelsen beskriver Waquants studie och dess relevans for den svenska utvecklingen så här: Enligt Waquant består skillnaderna i att det amerikanska k "svarta bältet" i första hand är lokaliserat

s till områden i storstädernas kärna, medan det franska "röda bältet" i stort är identisk med arbetarförorter i storstädernas periferi.

Såtillvida är det franska segregationsmönstret i högsta grad giltig

för de svenska storstäderna. Waquants slutsats är att i USA här-

Distressed Urban Areas, 1997.

36Sverige, Norge, Finland, Frankrike, USA, Kanada.

37Studien refereras i Social rapport 1997, Socialstyrelsen.

72 Delade städer

stammar problemet i huvudsak från rasojämlikheten i samspel med

svagheter i den amerikanska socialpolitiken eller rentav med statens frånvaro i dessa områden. Det nordamerikanska gettot med sina svarta invånare har en nästintill självklar uppdelning av stadsrummet efter raskriteriet. Det är enligt Waquant "racial formation "38

en

till skillnad från sina europeiska motsvarigheter. Vardagen i de

nordamerikanska gettoområdena för inte sällan med påtaglig

sig en

jâisisk risk, vilket inte kan påstås de europeiska motsvarigheter-

om na.

I Frankrike är situationen, enligt Waquant, helt annorlunda på åtminstone två viktiga punkter. För det första ser han de nordafrikanska immigranternas situation i förorterna som en klassfråga

snarare än som diskriminering på etniska rasgrunder. För det

andra han att i Frankrike är staten och ofentligheten betyd-

anser ligt närvarande i de utsatta bostadsområdena och försöker rätta

mer

till missförhållandena, om än med hittills ejfekter.

svaga

Den svenska situationen liknar på flera punkter den franska även

om problemen allmänt kan anses vara tyngre/svårare i Frankrike och andra OECD-länder än i Sverige. I Frankrike finns, enligt Waqant, tecken på relativt god integration barn till nordajrikanska

en av immigranter. Det märks också närmar den invand-

en process som rade delen befolkningen till den infödda i viktiga avseenden.

av flera

Trots högre arbetslöshet och lägre inkomster bland invandrare

jämfört med den infödda fransmännen börjar invandrarnas yrkes-

struktur och likna den inhemska befolkningens. I de västeu-

mer mer ropeiska storstadsförorterna kan etniska koncentrationen ett

ses som uttryck för de etniska socioekonomiska status i majori-

gruppernas tetssamhället.

Det gemensamma för USA, Frankrike, och förmodligen i viss mån

3 Man bör dock reservera sig för att en så kategorisk distinktion bortser från viktiga förändringar i de svartas position i det amerikanska samhället. Ökad social skiktning bland svarta i USA kommit till uttryck i uppkomsten

som av en svart medelklass gör att man kan se de svartas getto såväl klass-

en ras- som en fråga.

Delade städer 73

för Sverige är invånarnas uppfattning om sig själva som utstötta och den allmänna uppfattningen vissa bostadsområden knappast

om som

människovärdiga. Stigmatisering bostadsområden i Sverige yttrar

av sig i att dess invånare inte gärna sin adress och i att

ex. uppger ungdomar med invandrarbakgrund säger sig "åka utomlands" när

de förflyttar sig från sin hemförort till innerstaden. Stigmatiseringen

påverkar i sin tur relationerna mellan bostadsområdets invånare

och arbetsgivare, polis, bostadsföretag, domstolar, lokala myndig-

heter

osv.

En sådan tydlig uppdelning och stigmatisering vissa boendemil-

av jöer har enligt Waquant, mindre betydelse för de svarta i USAss getton än för invånarna i de problemförorterna. Skillnaden

franska

beror på att social utstötning "social exclusion" på geografisk basis står i bjärt kontrast till den och för den delen euro-

franska -

peiska traditionen medborgarskap, jämlikhet och delaktighet i

- av

samhällsgemenskapen.

Att det sista är relevant för den svenska utvecklingen i minst

-

grad för de andra europeiska länderna visas av detta samma som att förra Storstadsutredningen tillsattes bl.a. som en följd av att man uppmärksammade ett lågt valdeltagande bland invandrare jfr. med tabeller 2.3 A-C.

Utöver den höga andelen invandrare i de socialt och ekonomiskt mest utsatta områdena utmärker Sverige sig med ytterligare en faktor i de internationella jämförande studierna, nämligen frågan om ett lågt arbetskraftsdeltagande. OECDs studie visar att kvoten mellan arbetskraftsdeltagandet i de fattiga bostadsområdena och i de andra bostadsområdena i storstäderna är lägst i Sverige. Till en del kan detta förklaras att Sverige allmänt har ett högt arbetskraftsdelta-

av gande, men oavsett detta kvarstår skillnaden. Detta är ytterligare ett bevis på de etableringssvårigheter på arbetsmarknaden som de som bor i de socialt och ekonomiskt mest utsatta områdena i storstäderna har.

De grupperna som enligt Socialstyrelsen visar sig ha klara etableringsproblem på dagens svenska arbetsmarknad invandrare, ung-

74 Delade städer

domar och mammor, också de har svårigheter

ensamma men som att komma tillbaka efter att hamnat utanför arbetsmarknaden långtidssjukskrivna är samma grupper som är överrepresenterade i de fattigaste bostadsområdena i storstäderna. Dessa har

grupper

också lyfts fram mest sårbara i undersökningar fattigdomen

som om i andra europeiska länder.

39Se Välfárdens marginaler, Tapio Salonen, 1994.

Delade städer 75

4 Slutsatser och diskussion

Analysen som redovisas i denna rapport har till syfte att beskriva förhållandena i de mest utsatta områdena i storstadsregionema under

de senaste åren och ge en bild av segregationen i storstadsregioner-

na.

I stora drag skulle man kunna sammanfatta rapportens resultat i följande slutsatser:

Segregationen i storstäderna kan betecknas som allvarlig. Det handlar sammanfallande ekonomisk, social, etnisk och demo-

om en

grafisk segregation,

I grunden för segregationen i storstäderna ligger i första hand en ekonomisk och social segregation och inte en segregation på etniska

grunder,

Det finns tendenser till att segregationen i storstäderna handlar - om klasskillnader mellan de som är etablerade på arbetsmarknaden och därmed också i välfárdssystemet och outsider-klass.

en

Vad är det då karakteriserar dem bor i de socialt och

som som ekonomiskt mest utsatta områdena i storstäderna Jo, det är utanförskap som är det mest påtagliga gemensamma draget. Olika etniska grupper anses ofta majoriteten ha valt att leva för sig och inte

av

vilja eller oftast inte kurma till följd språksvårigheter ha

ex. av kontakt med majoriteten den infödda befolkningen. De här i

av landet födda, socialt utslagna, har det ännu värre eftersom de inte i nämnvärd utsträckning över huvud taget tycks existera för majoriteten av den infödda befolkningen. Det är invandrarområden eller mer precist invandrartäta områden det handlar om. Sambandet

som

mellan utanförskapet och ekonomiska förutsättningar blir mycket

76 Delade städer

tydligt.

Indelningen i socioekonomiska eller populärt klasser

grupper mer baseras på föreställningen att det finns skillnader mellan löntagare och företagare, mellan arbetare och tjänstemän och ibland mellan de förvärvsarbetande och de som inte är det, som avspeglas framförallt i skillnader i levnadsförhållanden. Teoretiskt sett har det alltid varit så att olika klasser främst deñnierats med utgångspunkt i människornas ställning i produktionsprocessen. Detta leder också till att klasstrukturen ständigt är under förändring som en konsekvens av de föränd-

ringar som produktionsprocessema utsätts för.

Automatisering, internationalisering och den fortsatta expansionen

tjänstesektom bara några av de processer nödvändigtvis

av som påverkat klasstrukturen. Men numera kan man framförallt se den största effekten i det faktum att den höga arbetslösheten och de allt större svårigheterna för många människor att etablera sig på arbetsmarknaden skapar stora skillnader mellan de som är etablerade på arbetsmarknaden respektive de står utanför. Dessa skillnader

som visas inte minst av Socialstyrelsens sociala rapport 1997 och Storstadskommitténs delbetänkade Att växa bland betong och kojor. I delbetänkandet visade Storstadskommittén på kraftiga skillnader i barnens uppväxtvillkor beroende på de bodde i områden med

om mycket låga respektive extremt låga inkomster eller i något alla

av andra områden.

En slutsats som går igenom hela rapporten verkar vara att segregationen i första hand handlar klasskillnader. Det verkar vi

om som om fått ett förñnat klassamhälle. Förenklat skulle kunna konstatera

man att det är frågan två klasser, å sidan outsider-klass och å

om ena en andra sidan alla de andra nämnare är att de är

vars gemensamma etablerade på arbetsmarknaden som utgör välfärdens kämklass.

Outsider-klassen utgörs de inte lyckats etablera sig på

av som arbetsmarknaden eller har blivit utsorterade från denna. Här är fram-

° Situationen blir inte lättare av att trygghetssystemet baseras på positionen på arbetsmarknaden.

Delade städer 77

förallt ungdomar, invandrare, ensamma mammor, långtidssjukskriv-

och har sociala problem och som försörjer sig på

na personer som

socialbidrag överrepresenterade. Att det är frågan en outsider-

om klass vittnar inte minst detta att den svenska välfárdspolitiska debatten i början 1990-talet i hög grad har handlat om effekter av

av

förändringar för de är inne i de etablerade välfärdssystemen.

som Medan villkoren för de delar befolkningen som helt eller delvis

av står utanför dessa inte har uppmärksammats i samma utsträckning.

Observera att det här använda begreppet outsider-klass inte har

innebörd det i USA använda underklass beroende på samma som bl.a. att de passiviserande effekter olika fattigstöd förmodas

som skapa inte finns i Sverige. I Sverige finns inte heller passivitet i vid mening i de studerade områdena. Detta visar inte minst den enorma framtidstro barnen i de här områdena utstrålar.

som

När det gäller segregationen i samhället kan dra slutsatsen att

man den inte är på väg att uppstå. Den har existerat under hela den studerade perioden, men den har blivit mer påtagligt under de senaste åren. Medan utjämning har skett mellan alla andra områden har

en klyftan ökat mellan områdena med mycket låg respektive extremt låg inkomst och alla andra områden.

Medvetandet om den sociala segregationen finns i de utsatta bostadsområdena. Att medvetandet om den komplexa verkligheten också finns bland de arbetar i de socialt och ekonomiskt utsatta

som områdena visar en rapport skriven av polisen. Stockholmspolisen gjorde en kartläggning av ungdomsgäng under hösten 1996. I hela Stockholms län identifierade man 60-70 gäng för det mesta

som bestod pojkar i åldern 14-18 år. Gängen sällan etniskt homo-

av var gena och en del av gängen begick våldsbrott och även narkotikamissbruk förekom. Polisens slutsats blev: "Vi kan således konstatera att vi inte har något invandrar-problem, utan ett socialt problem

som

4 Socialstyrelsen, Social rapport 1994.

42För en närmare beskrivning av barnens uppväxtvillkor i storstäderna se Storstadskommitténs delbetänkande "Att växa bland betong och kojor.

78 Delade städer

drabbar invandrargruppema".

Är segregationen positiv

Det är inte sällan att man hör att segregationen kan vara positiv. Det finns till och med dem som beklagar att ordet segregation har dålig klang. Det är därför av yttersta vikt att lyfta fram och diskutera denna frågan. Inte minst när det finns tendenser att segregationen

inte är tillräckligt uppmärksammad som samhällsproblem.

Tanken att alla skall ha en plats i samhället och att alla skall ha rätt till jämlika levnadsvillkor är fortfarande starkt rotad i det svenska samhället och det finns positiva traditioner att ta fasta på. Det är fortfarande så att människor i allmänhet inte accepterar segregation och inte heller vill de ha en permanent outsider-klass. Men det är ofta så att många inte kärmer någon bor i de socialt och ekono-

som miskt mest utsatta områdena. Man har allt mindre

möjligheter att

träffas inte kollektivtrafiken så bra utvecklad i svenska

om vore storstäder skulle de möjligheterna ännu mindre beroende på att

vara

de bor i områdena med mycket låga respektive extremt låga

som inkomster allt sällan finns på några arbetsplatser vilka är

mer en av

de viktigaste mötesplatsema i dagens svenska samhälle.

Men tillbaka till grundfrågan. Vad är det gör att segregationen

som är ett samhällsproblem Det handlar ytterst om samhällets grundvalar. Samhället behöver helt enkelt värderingar for att

gemensamma hålla samman och kunna ftmgera. Man måste kunna lita på varandra. Man skall inte behöva bygga stängsel och eller leja säker-

murar hetsvakter för att kunna till jobbet eller åka på semester. Man skall också kunna lita på att det är allmärma val

genom som man väljer folkets representanter i kommunernas och rikets styre. Man måste också kunna lita på att all offentlig makt utgår ifrån folket. Ett trettioprocentigt valdeltagande de socialt och ekonomiskt mest utsatta områden är inte där ännu, på väg är inte förenligt med

men

43 Detta kan jämföras med den situationen som rådde i början av l900-talet. Det sociala avståndet mellan olika klasser var mycket större då än idag, det

men fysiska avståndet är mycket större idag.

Delade städer 79

något det nämnda. Ett trettioprocentigt valdeltagande bety-

av ovan der inte litar på varandra.

att man

segregation medför utanförskap och upphov till onda cirklar

ger av problem som förstärker varandra. Detta leder till att människor blir utestängda från viktiga delar samhällslivet. Den sociala isolering-

av en är ett stort hinder för att kurma skapa ett bra och fungerande kontaktnät oftast innebär inträdesbiljett till arbetsmarknaden. På

som det sättet kommer stor del de står utanför sannolikt aldrig

en av som att få en vettig möjlighet att ta sig på arbetsmarknaden och börja ett nytt liv. Så småningom har de förstått att det inte är någon

som bryr sig om deras situation vilket kan ofta leda till ytterligare

an-

samling av problem.

Kriminalitet och bidragsplanering kan bli alternativa utvägar för de socialt utslagna och från det etablerade samhället utestängda. Utan-

förskapet skapar olika slags ñentligheter. Segregation är bas för utanförskap och okunskap. Okunskap om sina medmänniskor

som bor på andra sidan gatan.

I Storstadskommitténs delbetänkande "Att växa bland betong och kojor" SOU 1997:61 har redan uppmärksammat att det fram-

man för allt är bam som far illa till följd segregationen. Och barn är

av vår framtid. Det är bl.a. därför lämpligt att avsluta denna rapport med en par citat.

Delade städer 81

A berörda kommunerna

Bilaga De

Storstadskommittén har valt sju kommuner som man har närmare samarbete med. I detta avsnitt beskrivs utvecklingen i dessa sju av

storstadsregionemas 43 kommuner. Följande kommuner ingår i

kartläggningen: Botkyrka, Göteborg, Haninge, Huddinge, Malmö,

Stockholm och Södertälje. Kommunerna i fråga kommer fortsättningsvis att kallas for de berörda storstadskommunerna. Vi kom-

mer att belysa situationen och utvecklingstendensema i de här

kommunerna lite mer utförligt.

Situationen i extremt låginkomst områdena har beskrivits ingå-

ende i kapitel två. Som där framgår ligger extremt låginkomstbostadsområdena i de berörda storstadskommunema. Totalt finns det 49 primärområden i dessa kommuner, som är antingen mycket låginkomst- område eller extremt låginkomst område. Sam-

manlagt bodde 287 914 invånare i dessa stadsdelar år 1994, vilket motsvarade 18 procent av de berörda storstadskommunemas befolk-

ning och drygt 95 procent av den sammanlagda befolkning som

bodde i mycket låginkomst- och extremt låginkomst områdena

i storstadsregionerna. En stor del dessa bostadsområden finns

av inom miljonprogrammets bostadsbestånd, d.v.s. bostäder som byggdes under åren 1965-1975. Knappt 77 procent av fastighetsbeståndet i områdena utgörs hyresrätter och omkring 68 procent dessa

av av

ägs av allmännyttiga bostadsföretag. Knappt 6 procent av hela

fastighetsbeståndet i områden med mycket låga och extremt låga

inkomster utgörs småhus.

av

Storstädema växer fort. Befolkningssammansättningen förändras både med avseende på ålder och etnicitet och den varierar mycket kraftigt mellan de sju studerade kommunerna. Skillnaderna är stora mellan olika kommuner när det gäller andelen invånare bor i

som

82 Delade städer

områdena med mycket låga respektive extremt låga inkomster

se

tabell A1. Den största andelen hade Botkyrka och Malmö. I Botkyrka bodde nästan varannan invånare 39 % i antingen områden med mycket låga inkomster eller i områden med extremt låga inkomster. Göteborg, Södertälje och Huddinge med var femte invånare boende i de områdena tätt efter. Å andra sidan hade

utsatta följer Stockholm förhållandevis låg andel boende i de utsatta områdena,

en

beroende på Stockholms stora totala invånarantal rörde det sig men

ett stort antal människor som bodde i dessa områden 1994. om Haninge i sammanhanget intressant kommun. I Haninge fanns

är en inga områden kunde betecknas områden med mycket låga

som som respektive extremt låga inkomster.

Tabell A.1 Samtliga invånare i berörda storstadskommuner, utsatta områden, områdestyper 1993.

Delade städer 83

Skillnaderna är stora mellan storstäderna och de fyra fattiga forortskommunerna, när det gäller andelen barn och ungdomar å sidan

ena och andelen som är över 65 år.

Tabell A.2 Ålderslördelning.

Andel av befolkningen

Storstädema har regel fler äldre och färre i ålder

som unga personer O 24 år, medan for förortskommunema gäller det omvända. För-

-

ortskommunema har i regel en mycket ung befolkning tabellen.

se

När det gäller utvecklingen mellan 1985 och 1994 kan från

se tabellen att andelen äldre växer i förortskommunerna medan andelen yngre minskar. Den är dock fortfarande mycket högre än i

senare storstäderna. Å andra sidan minskar andelen äldre i

storstäderna,

men är fortfarande relativt hög.

84 Delade städer

När det gäller befolkningsutvecklingen har vi inte kunnat urskilja

något gemensamt mönster för de berörda kommunerna. Befolkning-

totalt har ökat mest i Huddinge kommun 8,1 %. Efter Huddinge en kommer Stockholm och Malmö där ökningen har varit 6,7 respekti-

5,4 procent. Göteborg och Botkyrka har haft en ökning på 4,3 % ve

4,2 %. Haninge kommun har haft den minsta ökningen

respektive

3,4 %, medan Södertälje är den enda de berörda kommunerna

av

har haft befolkningsminskning under den studerade perio-

som en

den. Den totala befolkningen i Södertälje ökade marginellt mellan

1985 och 1990 för att sedan minska mellan 1990 och 1994. Minsk-

under hela perioden 1985 1994 uppgick till 1,7 %.

ningen -

Den etniska sammansättningen har också förändrats under tiden. Också här är skillnaderna mycket stora både mellan enskilda kom-

och mellan storstäderna och förortskommunerna. Antalet muner invandrare definierade utlandsfödda har ökat mycket kraftigt i

som storstäderna och lite mindre i förortskommunema.

Tabell A.3 Utlandsfödda.

Andel av befolkningen.

Delade städer 85

Det extrema fallet när det gäller ökningen antalet utlandsfödda är

av Malmö kommun. Där har antalet invandrare ökat med hela 60,4 % under perioden 1985-1994. Sedan kommer Stockholm och Göteborg med 44,1 % respektive 32,6 % högre antal invandrare 1994 än 1985. Vad gäller förortskommunema har den största ökningen inträffat i

Huddinge kommun 2l,1 %. Botkyrka 16,6 % och Haninge

17,4 % kommer där efter, medan Södertälje med ökning med

en 8,3 % har uppvisat det minsta tillskottet invandrare. Som man kan

av

i tabell A.3 hade Södertälje redan tidigare en hög andel utlandsse födda personer. Den utveckling som har skett kan alltså ses mer som

en utjämning.

Ett högt socialbidragsberoende är en viktig signal om marginalise-

rings- och utslagningsprocesser. Som man kunnat se i avsnitt 1.1.3 varierar socialbidragstagandet över landet. storstäderna har högst

andel hushåll med socialbidrag och högst genomsnittligt bidrag per

hushåll. Lägsta andelen återfinns i delarna Sverige. Hur har

norra av då andelen socialbidragstagare utvecklats i de berörda kommunerna

86 Delade städer

Tabell A.4 socialbidragstagare inkl flyktingar.

Andel av befolkningen.

Käll: SCB oc Socialstyrelsen

När det gäller utvecklingen under perioden 1985-1993 kan vi se från tabell A.4 att andelen socialbidragstagare ökade mest i Göteborg. Samtidigt hade den minskat under samma period i Haninge och

Södertälje. Minskning andelen socialbidragstagare kraftig i

av var

Södertälje 13 % under perioden 1985-1993.

Under perioden 1993-1996 ökade andelen socialbidragstagare i alla kommuner utom Huddinge. Ökningen var störst i Malmö 21 %. Från tabellen kan man också utläsa en klar skillnad mellan två kommungrupper. Den ena gruppen blir då Malmö, som har den största andelen socialbidragstagare, tillsammans med Botkyrka och Göteborg. I den andra återfinns de andra fyra kommunerna.

gruppen

Denna utveckling stämmer väl med den observerade och i kapitel två beskrivna utvecklingen i bostadsområdet Hovsjö som var det enda bostadsområdet från Södertälje kommun som klassats som extremt låg inkomst området.

-

Delade städer 87

Sammanfattningsvis kan man konstatera att det var Göteborg

70,2 %, Botkyrka 32,4 % och Malmö 27,3 % som hade den

högsta ökningen av andelen socialbidragstagare under perioden

1985-1996. Göteborg andelen socialbidragstagare oförändrat

var

under perioden 1985-1990 och Malmö andelen socialbidragstagare

minskade med 5,8 %, att jämföra med minskningen på 16-23% för de andra fem kommunerna under perioden 1985-1990 var dessutom de tvâ kommunerna som påverkades minst av den höga konjunkturen i slutet av 1980-talet.

B Vilka områden har Vi studerat

Bilaga

Stor Göteborg

Tabell Bl Stor Göteborg, de studerade bostadsområdena

Kommun Göteborg Göteborg Göteborg Göteborg Göteborg Göteborg Göteborg

90 Delade städer

SOU 1997:1 18 Delade städer 91

92 Delade städer

Delade städer 93 Stor Malmö Tabell B2 Stor Malmö, de studerade bostadsområdena

94 Delade städer

Staffanstorp

Vellinge

Burlöv

Kävlinge

Lund Malmö Malmö Malmö

Vellinge Vellinge

Lomma Malmö

Delade städer 95

Stor Stockholm

Tabell B3 Stor Stockholm, de studerade bostadsområdena

SthlmVästerort Sthlm Västerort

Sthlm innersta .

96 Delade städer

Sthlm Innerstad Sthlm Söderort

Sthlm Söderort

hlm Söde ort hlm Söde

Sthlm Söderort Sthlm Söderort

Sthlm Söderort

Sthlm Söderort

Sthlm Söderort. SthlmSöderort

. Sthlm Söderort

Sthlm Västerort

Sthlm Västerort;

Sthlm Västerort

Delade städer 97

Nynäshamn

Sthlm Innerstad Sthlm Innerstad

Sthlm Innerstad Sthlm Innerstad Sthlm Innerstad

Sthlm Innerstad Sthlm Innerstad

ä; Sthlm Innerstad Sthlm Söderort Sthlm Söderort Sthlm Söderort Sthlm Söderort Sthlm Söderort Sthlm Söderort

thlm Söderort

Söderort

Sthlm

Sthlm Söderort

Söderort

Sthlm

Sthlm Söderort

M Sthlm Söderort

thlm Västerort Sthlm Västerort

98 Delade städer

nnerstad

Delade städer 99

pplands Bro

V

Upplands

Sundbyberg Södertälje Tyresö Täby Upplands Bro

v; Sthlm Västerort

Delade städer 101

Sthlm Västerort Sthlm Västerort

thlm Västerort Sthlm Västerort

Sundbyberg

Södertälje

"Tyresö

Täby

Österåker

Danderyd

Danderyd

i

Danderyd

Sthlm Västerort Sthlm Västerort

. Sthlm Västerort . Sthlm Västerort -

Täby -

Täby

Täby

Delade städer 103

Referenser

Aftonbladet 23 1997, Såna är vi såna är de

mars

Andersson, R. 1997, Bo i skilda världar i Mångfald och

ursprung, rapport från ett multietniskt Sverige, Statens invandrarverk

Andersson, R. och Molina, 1996, Etnisk boendesegregation i

teori och praktik, i SOU 1996:55, Vägar in i Sverige.

Bitennan, D. 1996, Den etniska boendesegregationens utveckling

i Stockholms län 1970-1990 i Etnicitet, Segregation och Kommunal

Planering, Rapport 1996:1, Nordplan

Folkhälsoinstitutet 1994:24, Ensamma mammor rapport

- en om ensamstående mödrars hälsa och livsvillkor

Inregia AB, PM 1996-06-06, Gruppering och beskrivning

av utvecklingen i storstädernas bostadsområden utifrån befolkningens ekonomiska resurser"

Jönsson, R L., Söderfeldt, B. och Starrin, B. 1996, Om att leva utan arbete arbetslösas upplevelse, i SOU 1996:151, Bidrag

-

arbete antologi

genom - en

Kuusela, K. 1993, Integration i invandrartäta b0stadsområden,

Forskningsrapport Nr 111, Sociologiska institutionen Göteborgs

Universitet

Länsstyrelsen i Stockholms län 1996, Ensamstående föräldrar i Stockholms län, Rapport 1996:14.

Malmö stad 1996, Hur mår Malmö, Folkhälsorapport

Marklund, S., Lindqvist, R., Stattin, M. och Grape O. 1994, Varför

ökar antalet förtidspensionärer regelförändringar, yrkesföränd-

ringar och arbetslöshet 1980 1993, Riksdagen 1993/94, Saml Nr

-

26, Bilaga 3

104 Delade städer

Proposition 1996/ 1997:1, bilaga Fördelningspolitisk redogörelse

Salonen, T. 1994, Välfärdens marginaler

Salonen, T. 1996, i Att få bli vuxen om ungdomars etablering på

-

olika marknader: rapport från en ungdomsforskningskonferens den

29 november 1996, Rapport från barn och ungdomsdelegationen

SCB 1997, Utesluten fån arbetsmarknaden Arbetslös på 80-

talet ofta arbetslös även på 90-talet, Information om utbildning och arbetsmarknad 1997:2

Skogh 1963, Arbetets marknad

Socialstyrelsen 1994110, Social rapport 1994

Socialstyrelsen 1997: 14, Social rapport 1997

Socialstyrelsen olika årgångar, Statistik Socialtjänst

Socialstyrelsen, 1995:4, Socialbidragstagare och socialbidragens

utveckling, Socialstyrelsen följer och utvärderar

upp

SOU 1994:148, Förtidspension en arbetsmarknadspolitisk ven-

-

til Rapport från sjuk- och arbetsskadeberedningen samt Arbets-

,

marknadspolitiska kommittén

SOU 1995:42, Att röja hinder, Delbetänkande Storstadskom-

av mittén

SOU 1997:61, Att växa bland betong kojor, Ett delbetänkande

barns- och ungdomars uppväxtvillkor i storstädernas utsatta om områden från Storstadskommittén

Stockholms Läns Landsting 1994, F olkhälsorapport hälsout-

om vecklingen i Stockholms län

SOU 1997:1 18 Delade städer 105

Wassennan, D. 1990, Flest självmordsförsök bland unga, frånskilda mödrar i Social forskning 4/90

nr

Välfárdsproj ektet, Socialdepartementet 1996, Ensamföräldrarna

en utsatt grupp

1997 Statens offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Den gymnasieskolan stegför steg.U. 32.Följdlagstiftningtill miljöbalken.M. nya - . studie 0ECD:s lnkomstskattelag,del l-lll. Fi. 33. Att läraövergränser.En av . Fastighetsdataregister.Ju. förvaltningspolitiskasamarbete.Fi. . Övervakning Förbättradmiljöinforrnation. M. 34. avmiljön. M. . Aktivt lönebidrag.Etteffektivarestödför 35. Ny kursi trafikpolitiken+ bilagor. K. . Fi. arbetshandikappade.A. 36.Bekämpandeavpenningtvätt. Länsstyrelsemasroll i trafik- ochfordonsfrågor.K. 37. Ett teknisktforskningsinstituti Göteborg.U. . Byråkratini backspegeln.Femtioåravförändring 38.Myndighet ellermarknad. . Fi. förvalmingsområden.Fi. Statsförvaltningensolika verksamhetsformer. sex barnsochungdomarspsykiskahälsa. 39.Integritet offentlighet Informationsteknik.Ju. Rösterom . Flexibelförvaltning.Förändringochverksam- 40. Ungaoch arbete.ln. . hetsanpassningav statsförvaltningens 41. Statenochtrossamfunden

struktur.Fi. Rättsligreglering

10.Ansvaretför valutapolitiken.Fi. Grundlag ll Skatter,miljö och sysselsättning.Fi. Lagomtrossamfund . - 12.IT-probleminför 2000-skiftet.Referatoch LagomSvenskakyrkan.Ku. slutsatserfrånenhearinganordnadav 42. Statenochtrossamfunden

IT-kommissionenden18december. Begravningsverksamheten.Ku.

IT-kommissionensrapport1/97.K. 43. Statenochtrossamfunden

.Regionpolitik för helaSverige.N. Denkulturhistorisktvärdefullakyrkliga egendomen

IT i kulturenstjänst.Ku. ochdekyrkliga arkiven.Ku. . Detsvårasamspelet.Resultatstymingensframväxt 44.Statenochtrossamfunden . ochproblematik.Fi. Svenskakyrkanspersonal.Ku.

16.Att utvecklaindustriforskningsinstituten.N. 45. Statenochtrossamfunden

17.Skatter,tjänsterochsysselsättning. Stöd,skatterochfinansiering.Ku.

+ Bilagor. Fi. 46.Statenochtrossamfunden 18.Granskning granskning. Statligmedverkanvid avgiñsbetalning.Ku. av Denstatligarevisioneni Sverigeoch Danmark.Fi. 47.Statenochtrossamfunden

19.Bättreinformationomkonsumentpriser.ln. Denkyrkliga egendomen.Ku.

Konkunenslagen1993-1996.N. 48.Arbetsgivarpolitik i staten. . 21. Växai lärande.Förslagtill läroplanför barnoch Förkompetensochresultat.Fi.

6-16år. U. 49 Grundlagsskyddför nyamedier.Ju. unga . 22.Aktiebolagetskapital. Ju. 50.Alternativautvecklingsvägarför EUzs

23. Digital demokr@ti.EttseminariumomTeknik, gemensammajordbrukspolitik. Jo.

demokratiochdelaktighetden november19968 51.Brister i omsorg anordnat Folkomröstningsutredningen,IT- enfrågaombemötandeaväldre. av kommissionenoch Kommunikationsforsknings- 52.Omsorgmedkunskapochinlevelse

beredningen.IT-kommissionensrapport2/97.K. enfrågaombemötande äldre.av - 24.Välfärd i verkligheten Pengarräckerinte. 53.AvskaffareklamskattenFi. - 25. Svenskmat- EU-fat. Jo. 54.Ministem och makten. 26. EU:sjordbrukspolitik och denglobalalivsmedels- Hur fungerarministerstyrei praktiken Fi.

försörjningen.Jo. 55.Statenochtrossamfunden.Sammanfattningamaav

27.Kontroll ReavinstVärdepapper.Fi. förslagenfrån destatligautredningarna.Ku.

28. l demokratinstjänst. Statstjänstemannensroll och 56.Folketsområdgivareochbeslutsfattare.

vårtoffentligaetos.Fi. + Bilaga l och Ju.

29.Barnpomografifrågan. 57. I medborgarnastjänst.

lnnehavskriminalisering Ju, Ensamladforvaltningspolitikför staten.Fi. m.m. 30. Europaochstaten.Europeiseringensbetydelsefor 58.Personaluthyrning.A. svenskstatsförvaltning.Fi. 59.SvenskhemmetVoksenåsensförvaltningsfonn.Ku.

31.Kristallkulan trettonröster framtiden. 60.Betal-TVinomSverigesTelevision.Ku. - om IT-kommissionensrapport3/97.K.

Statens offentliga 1997 utredningar

Kronologisk förteckning

6 Att växablandbetongoch kojor. 89. Handelnmedskrotochbegagnadevaror.N.

.

Ettdelbetänkandeombarnsoch ungdomars 90.Ändradorganisationför detstatligaplan-,bygg-

uppväxtvillkor i storstädemasutsattaområdenfrån och bostadsväsendet.ln.

Storstadskommittén.S. 9 Jaktensvillkor enutredningomvissajaktfrágor.

. - 62. Rosoravbetong. Jo.

Enantologitill delbetänkandetAtt växabland 92. Medieföretagi Sverige Ägandeoch

-

betongoch kojor från Storstadskommittén. strukturförändringaripress,radio ochTV. Ku. 63.Sverigeinför epokskiftet. 93. Hanteringavfel i utjämningssystemetför

IT-kommissionensrapport5/97. K. kommunerochlandsting.ln. 64.Samhall.En arbetsmarknadspolitiskåtgärd 94. Konkurrensneutralttransportbidrag.N.

+ Bilagedel.A 95.Forumför världskultur 65. Polisensregister.Ju. enrapportomettrikare kulturliv. Ku.

- 66. Statsskuldspolitiken.Fi. 96. Lokalförsörjningoch fastighetsägande. 67.Återkallelseavuppehållstillstånd.UD. En utvärdering statensfastighetsorganisation.

av 68. Grarmlands-TVi kabelnät.Ku. Fi. 69. Besparingari stortoch smått.U. 97. Skyddavskogsmark.Behovochkostnader.M. 70.Totalförsvaretoch frivilligorganisationema 98. Skydd skogsmark.Behovochkostnader.

av

- uppdrag,stödochersättning.Fö. Bilagor. M. 71.Politik för unga. 99.Enny vattenadministration.Vattenärlivet. M.

+ st2 bilagor. ln. 100.Nya samverkansformerinomdenSjöhistoriska 72.En lagomsocialförsäkringar.S. museiverksamheten.Ku. 73.Inför ensvenskpolicyomsäkerelektronisk 101.Behandlingavpersonuppgifterom

kommunikation.Referatfrån ettseminarium totalförsvarspliktiga.Fö. anordnatavIT-kommissionen,Närings-och 102.Mat Miljö. Svenskstrategiför EU:s handelsdepartementetoch SElS den ll december jordbruk i framtiden.Jo. 1996.IT-kommissionensrapport6/97. K. 103.Rapportmedförslagomsändningsorter.Ku.

74.EU:sjordbrukspolitik, miljön och regional 104.Polis i fredenstjänst.UD.

utveckling.Jo. 105.Agenda2l i Sverige. 75.Bosättningsbegreppet.Skatterättsligaregler för Femår efter Rio resultatochframtid.M.

-

fysiskapersoner.Fi. 106.Enfond för konstnärer.Ku.

unga 76. Invandrarei vårdochomsorg 107.Dennyagymnasieskolan

enfrågaombemötande äldre.S.av problemochmöjligheter.U.

- - 77.Uppföljningavinkomstskattelagen.Fi. 108.Att lämnaskolanmedrak Om rättentill

rygg - 78. Medelsförvaltningi kommuneroch landsting.ln. skriftspråketochomförskolansochskolans 79.Försäkringsmäklare.En lagöversynav möjligheteratt förebyggaochmötaläs-och

Försäkringsmäklarutredningen.Fi. skrivsvårigheter.U. 80.Reformeradstabsorganisation.Fi. 109.Myndighetsansvaret farligt

för transportav 81.Allmännyttigabostadsföretag. gods.Fo.

+ Bilaga.ln. ll0. Säkrareobligationer Fi. 82.Lika möjligheter.ln. lll. Branschsaneringochandrametodermot

- 83.Ommaktochkön i spårenavoffentliga ekobrott.Ju.

-

organisationersomvandling.A. ll2. Ensamordnadmilitär skolorganisation. 84.Enhållbarkemikaliepolitik. M. ll3. Mot halvamakten elvahistoriskaessäerom

- 85.Förmånefter inkomst- Samordnatinkomst kvinnorsstrategierochmänsmotstånd.A.

begreppför bostadsstödenochnya H4. Styrsystemochjämställdhet.institutioneri kvaliflkationsreglerför rätt till förändringoch könsmaktensframtid.A. sjukpenninggrundandeinkomst. 115.Ljusnandeframtid ellerett långtfarväl

86.Punktskattekonrroll alkohol, tobak ochav Den svenskavälfärdsstatenijämförande

mineralolja,mm. Fi. belysning.A. 87.Kvinnor, mänoch inkomster. ll6. Barnetsbästai främstarummet.FNzskonvention

Jämställdhetoch oberoende.A. ombarnetsrättigheterförverkligasi Sverige. 88.Upphandlingför utveckling.N. ll6. Barnetsbästa enantologi.

-

Statens 1997

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

117.Nobelcenteri Stockholm ettinfonnations-och

aktivitetscentrumkring naturvetenskap.kultur och samhälle.Ku.

118.Deladestäder.

Statens 1997

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Kommunikationsdepartementet

Fastighetsdataregister.3 Länsstyrelsemasroll i trafik- ochfordonsfrågor.6 Aktiebolagetskapital. 22 lT-problem inför ZOOO-skiñet.Referatoch slutsatserfrån Barnpomograñfrågan. enhearinganordnadavIT-kommissionenden lnnehavskriminaliseringm.m.29 18december.IT-kommissionensrapport1/97.12 Integritet Offentlighet Informationsteknik.39 Digital demokr@ti.EttseminariumomTeknik, Grundlagsskyddförnyamedier.49 demokratiochdelaktighetden november19968 Folketsområdgivareochbeslutsfattare. anordnatavFolkomröstningsutredningen,IT- + Bilaga ochl 56 kommissionenochKommunikationsforsknings- Polisensregister.65 beredningen.IT-kommissionensrapport2/97.23 Branschsaneringochandrametodermotekobrott.l l l Kristallkulan trettonrösteromframtiden.

- -

lT-kommissionensrapport3/97.31 Utrikesdepartementet

Ny kurs i trafikpolitiken bilagor. 35+ Återkallelse uppehållstillstånd.67 Sverigeinför epokskiftet.

av Polisi fredenstjänst.104 lT-kommissionensrapport5/97.63

Inför ensvenskpolicy omsäkerelektronisk Försvarsdepartementet kommunikation.Referatfrån seminariumanordnat

ett av Totalförsvaretoch frivilligorganisationema IT-kommissionen,Närings-och handelsdepartementet

uppdrag,stödochersättning.70 och SElSden11december1996. - Behandling personuppgifter IT-kommissionensrapport6/97.73

av om totalförsvarspliktiga.101

Finansdepartementet Myndighetsansvaretför transportavfarligt gods.109 Ensamordnadmilitär skolorganisation.112 lnkomstskattelag,del l-111.2

Byråkratini backspegeln.Femtioåravförändringpåsex Socialdepartementet forvaltningsområden.7

Röster barnsochungdomarspsykiskahälsa.8 Flexibel förvaltning.Förändringochverksam-

om Välfärd i verkligheten Pengarräckerinte. 24 hetsanpassning statsförvaltningensav struktur.9

-

Ansvaretför valutapolitiken.10 Bristeri omsorg

fråga bemötande äldre.51 Skatter,miljö och sysselsättning.11 - en om av Omsorgmedkunskapoch inlevelse Detsvårasamspelet.Resultatstymingensframväxt

fråga bemötande äldre.52 och problematik.15 - en om av Att växablandbetongochkojor. Skatter,tjänsteroch sysselsättning. Ettdelbetänkande barnsochungdomars + Bilagor. 17

om uppväxtvillkor i storstädemas områdenfrån Granskningavgranskning.

utsatta Storstadskommittén.61 Den statligarevisioneni Sverigeoch Danmark.18

betong. Kontroll ReavinstVärdepapper.27 Rosorav Enantologitill delbetänkandet bland I demokratinstjänst.Statstjänstemannensroll och

Att växa betongoch kojor från Storstadskommittén.62 vån offentligaetos.28 En lag socialforsäkringar.72 Europaochstaten.Europeiseringensbetydelsefor

om

svenskstatsförvalming.30 Invandrarei vårdochomsorg

fråga bemötande äldre.76 Att läraövergränser.En studieavOECD:sförvaltnings- - en om av Förmåneñer inkomst Samordnatinkomstbegrepp politiska samarbete.33

för bostadsstödenoch kvalifikationsreglerfor Bekämpandeavpenningtvätt.36

nya rätttill sjukpenninggrundandeinkomst.85 Myndigheteller marknad. Barnetsbästai främsta FN:skonvention Statsförvaltningensolika verksamhetsfonner.38

rummet. ombarnetsrättigheterförverkligasi Sverige.116 Arbetsgivarpolitiki staten. Barnetsbästa antologi.116 För kompetensochresultat.48

- en Deladestäder.118 Avskaffa reklamskatten53

Ministem och makten.

Hur fungerarministerstyrei praktiken 54

Statens 1997

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

l medborgarnastjänst. kvinnorsstrategierochmänsmotstånd.l 13 Ensamladförvaltningspolitikför staten.57 Styrsystemochjämställdhet.Institutioneri Statsskuldspolitiken.66 förändringoch könsmaktensframtid. 1 14 Bosättningsbegreppet.Skatterättsligaregler för Ljusnandeframtidellerettlångtfarväl fysiskapersoner.75 Den svenskavälfärdsstatenijämförande Uppföljningav inkomstskattelagen.77 belysning.115 Försäkringsmäklare.Enlagöversynav Försäkringsmäklarutredningen.79 Kulturdepartementet Reformeradstabsorganisation.80 IT i kulturenstjänst.14 Punktskattekontroll alkohol,tobakochav Statenoch trossamfunden mineralolja,m.m.86 Rättslig reglering Lokalförsörjningoch fastighetsägande. Grundlag

- Enutvärderingavstatensfastighetsorganisation.96 Lag trossamfund

- om Säkrareobligationer 110 Lag Svenskakyrkan.41

- om

Statenochtrossamfunden Utbildningsdepartementet

Begravningsverksamheten.42 Dennyagymnasieskolan stegförsteg.1 Statenochtrossamfunden

- Växa i lärande.Förslagtill läroplanför barnoch Den kulturhistorisktvärdefullakyrkliga egendomenoch unga6-16år. 2I de kyrkliga arkiven.43 Ett teknisktforskningsinstituti Göteborg.37 Statenoch trossamfunden Besparingari stortoch smått.69 Svenskakyrkanspersonal.44 Dennyagymnasieskolan Statenoch trossamfunden

problemoch möjligheter. 107 Stöd,skatteroch finansiering.45 - Att lämnaskolanmedrak Omrättentill Statenoch trossamfunden

rygg skriftspråketochomförskolansochskolans Statligmedverkanvid avgiftsbetalning.46 möjligheterattförebyggaochmötaläs-och Statenochtrossamfunden skrivsvårigheter.108 Denkyrkliga egendomen.47

Statenoch trossamfunden.Sammanfattningamaav Jordbruksdepartementet

förslagenfrån de statligautredningarna.55 Svenskmat- på EU-fat. 25 SvenskhemmetVoksenåsensförvaltningsfonn.59 EUzsjordbrukspolitik och denglobalalivsmedels- Betal-TVinom SverigesTelevision. 60 försörjningen.26 Grannlands-TVi kabelnät.68 Altemativa urvecklingsvägarför EU:s Medieföretagi Sverige Ägandeoch

gemensammajordbrukspolitik. 50 strukturtörändringari press,radioochTV. 92 EUzsjordbrukspolitik, miljön ochregional Forumför världskultur utveckling. 74 enrapportomettrikare kulturliv. 95

- Jaktensvillkor enutredningomvissajaktfrågor. 91 Nya samverkansfonnerinom densjöhistoriska

- Mat Miljö. Svenskstrategifor EU:s museiverksamheten.100 jordbruk i framtiden.102 Rapportmedförslagomsändningsorter.103

En fond for ungakonstnärer.106 Arbetsmarknadsdepartementet Nobelcenteri Stockholm ettinformations-och

- Aktivt lönebidrag.Ett effektivarestödför aktivitetscentrumkring naturvetenskap,kultur och arbetshandikappade.5 samhälle.117 Personaluthyrning.58

Närings- och handelsdepartementet Samhall.Enarbetsmarknadspolitiskåtgärd + Bilagedel.64 Regionpolitik för helaSverige.13 Om maktoch kön -i spårenavoffentliga Att utveckla industriforskningsinstituten.16 organisationersomvandling.83 Konkurrenslagen1993-1996.20 Kvinnor, mänoch inkomster. Upphandlingför utveckling.88 Jämställdhetochoberoende.87 Handelnmedskrot och begagnadevaror.89 Mot halvamakten elva historiskaessäerom Konkurrensneutralttransportbidrag.94

-

Statens 1997

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Inrikesdepartementet Bättreinformationomkonsumenrpriser.19 Ungaocharbete.40 Politik för unga. +2 bilagor.71 Medelstörvaltningi kommuneroch landsting.78 Allmännyttigabostadsföretag. + Bilaga.81 Lika möjligheter.82 Ändradorganisationfordetstatligaplan-, byggochbostadsväsendet.90 Hanteringavfel i utjämningssystemetför kommuneroch landsting.93

Miljödepartementet Förbättradmiljöinfonnation.4 Följdlagstifuiingtill miljöbalken. 32 Övervakningavmiljön. 34 Enhållbarkemikaliepolitik. 84 Skyddavskogsmark.Behovochkosmader.97 Skyddavskogsmark.Behovochkostnader. Bilagor. 98 Ennyvattenadministration.Vattenärlivet. 99 Agenda21i Sverige. Femår efterRio resultatochframtid. 105

-