Förtidspension - en arbetsmarknadspolitisk ventil? : rapport från Sjuk- och arbetsskadeberedningen samt Arbetsmarknadspolitiska kommittén

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

Occ sou

F

ärtidspension

- en arbetsmarknadspolitisk ventil

S U

1994:148 Rapport från Sjuk- och arbetsskadeberedningen samt Arbetsmarknadspolitiska kommittén

EcfKtB Occ.. SOU

4h

Statens offentliga utredningar WW 1994:148 W Socialdepartementet

förtidspension

- en arbetsmarknadspolitisk Ventil

Rapport från Sjuk- och

arbetsskadeberedningen samt Arbetsmarknadspolitiska kommittén

Stockholm 1994

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, uppdrag av Regeringskansliets förvaltningskontor.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Fax: 08-20 50 21 Telefon: 08-690 90 90

Svarapå remiss. Hur och Varför. Statsrådsberedningen,1993. En liten boschyr som underlättar arbetet för den som skall svara remiss. - Broschyren kan beställashos: Regeringskansliets förvaltningskontor Arkiv- och inforrnationsenheten 103 33 Stockholm Fax: 08-790 09 86 Telefon: 08-763 24 81

REGERINGSKANSLIETS ISBN 91-38-13855-7 OFFSETCENTRAL Stockholm 1994 ISSN 0375-250X

Förord

Utvecklingen inom förtidspensionsomrádet är aktuellt debattämne. ett Under åren 1992 och 1993 inträffade kraftig ökning antalet nybeen av viljade förtidspensioner. Många frågor ställdes om orsakerna till denna utveckling. Vilka bakomliggande faktorer och finns Varför processer innebär inte satsningen ökade arbetsmiljö- och rehabiliteringsinsatser en minskad förtidspensionering Vilken koppling finns till utvecklingen på arbetsmarknaden Frågor ställs och diskussionen har varit och är fortfarande intensiv.

I samband med att Sjuk- och arbetsskadeberedningen våren 1994 disku-

terade en expertrapport, aktualiserades frågorna förtidspensionering om och långtidssjukskrivning. Den långsiktiga utvecklingen ingav enligt bered-

ningen en stark oro. Åtgärder måste vidtas för till stånd

att en förändring. För att få fram förslag till lämpliga åtgärder ansåg beredningen sig behöva en bredare och djupare kunskap de bakomliggande om faktorer och processer, som orsakar långtidssjukskrivning och förtidspensionering.

Långtidssjukskrivning och förtidspensionering kan inte ses isolerat från läget på arbetsmarknaden och arbetsmarknadspolitiken. Förutsättningarna

för att använda människors arbetsförmåga torde exempelvis vara beroende av situationen på arbetsmarknaden och de möjligheter den erbjuder. För den Arbetsmarknadspolitiska kommittén har frågorna långtidssjukom skrivning och förtidspensionering därmed också intresse. ett Sjuk- och arbetsskadeberedningen och Arbetsmarknadspolitiska kommittén beslöt därför att tillsammans hearing arrangera en om dessa viktiga frågor.

Syftet med hearingen få del den var att ta av samhällsvetenskapligt inriktade kunskap, finns långtidssjukskrivning som om och förtidspensionering. Avsikten att få kvalificerad belysning var en och diskussion om Sociologiska, socialmedicinska liksom andra faktorer och processer, som påverkar utvecklingen. Redovisning och diskussion skulle omspänna såväl ett längre perspektiv som de senaste årens förändringar. Målet var dels att öka utredningarnas kunskaper, dels få idéer och förslag till åtgärder samt få underlag för diskussion behovet ytterligare om av vetenskapliga studier.

4 Förord

Hearingen genomfördes den 5 oktober 1994 i riksdagens förstakammarsal.

Detta betänkande är dokumentation av såväl forskarnas anföranden som en den efterföljande diskussionen. Inledningsvis ges en kort presentation av inbjudna forskare. Därefter redovisas det inledningsanförande som varje forskare höll. Det avslutande avsnittet innehåller en redovisning av eftermiddagens diskussion, riksdagens stenografer ett förtjänstfullt sätt som dokumenterat. Vi hoppas att det faktaunderlag samt de kunskaper och erfarenheter, som redovisas i detta betänkande, skall kunna utgöra ett viktigt underlag för liksom kunna bidra till fortsatt och berikande diskussion om långtidsen sjukskrivning och förtidspensionering.

Sjuk- och arbetsskadeberedningen Arbetsmarknadspolitiska kommittén

Lars-Gunnar Albåge Anders Forsberg Ordförande Ordförande

Innehållsförteckning

Förord 3 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Kort presentation av inbjudna forskare 7 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Förtidspensioneringen och utslagningen på arbetsmarknaden 9 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Förtidspension under 1990-talet myt och verklighet - 21 . . . . . . . . . Aktuella siffror om förtidspensionering samt referat av några aktuella undersökningar 33 . . . . . . . . . . . . . . Vilken roll spelar individförhållanden, konjunkturer och strukturförhâllanden för förtidspensionering 45 . . . . . . . . . . . . Tidigt utträde ur arbetsmarknaden i Sverige i ett internationellt perspektiv 77 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Arbetslöshetens effekter friska och sjuka konsekvenser försjukförsäkringen 93 - . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Avslutning 105 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Kort presentation

Hans Berglind är professor i socialt arbete vid Socialhögskolan i Stockholm. Han har sedan början av 1970-talet forskat kring utslagning, arbetslöshet och förtidspensionering. Berglind är också knuten till numera Mitthögskolan i Östersund.

Antoinette Hetzler disputerade i sociologi vid University of California Santa Barbara år 1971. Tjänstgjorde vid bl.a. New York University och University of California Berkely innan hon år 1974 kom till Lunds universitet. Utnämndes år 1993 till professor i sociologi vid Lunds universitet. Hetzler har i sin forskning belyst välfärdsstatens utveckling, socialpolitikens former, tillämpning och konsekvenser samt medborgarskapets utveckling och betydelse för den offentliga identiteten.

Hannelotte Kindlund är avdelningsdirektör vid Riksförsäkringsverket, utvärderingsavdelningen. Hon har under många år arbetat med analyser, prognoser och kostnadsberäkningar inom området sjukpenningförtidspension.

Stafan Marklund är sedan år 1990 professor i sociologi med inriktning mot socialpolitik vid Umeå universitet. Han har framför allt arbetat med komparativ välfárdsforskning, långtidssjukskrivning och förtidspensioner men har också skrivit om fördelningsfrågor, fattigdom och attityder till om välfärd.

presentation 8 8 Kort ...

Wadensjö är professor vid Institutet för Social Forskning vid Eskil universitet. En del sitt forskningsarbetet har Wadensjö Stockholms av området avtalsförsäkringar. En annan del berör tidigt utträde ur ägnat arbetslivet.

Finn Diderichsen är docent och högskolelektor i socialmedicin vid Institutionen för Internationell Hälsa och Socialmedicin, Karolinska institutet. Forskningsinriktningen är epidemiologiska studier av socialekonomiska orsaker till och konsekvenser av sjukdom. Forskningen har bl.a. gällt sambandet med migration och arbetslöshet.

F

Örtidspensioneringen

och

utslagningen på

arbetsmarknaden

av Hans Berglind

10 Förtidspensioneringen och .. .

Förtidspensionering och 11

Bakgrund

Som vet så har förtidspensioneringen ökat mycket kraftigt under åren 1992 och 1993. År 1992 förtidspensionerades över 58 000 personer och år 1993 över 62 000 tusen, inklusive de som fick sjukbidrag. Därefter lär det ha skett en viss minskning, något säkert får höra som mer om senare. Jag ska i det följande skärskåda olika förklaringar till den här utvecklingen, som medfört starkt ökade kostnader för socialförsäkringen. Låt mig först slå fast att problemet inte är nytt. I början 1970-talet steg förtidspensioneringen kraftigt, även siffrorna inte om var riktigt lika höga som idag. Det ledde bl.a. till jag fick att i uppdrag av sysselsättningsutredningen att analysera utvecklingen. Resultaten avrapporterades i ett offentligt betänkande SOU 1977:88 och jag ska längre fram redogöra för några resultat från den studien. Det är också värt att slå fast att den svenska utvecklingen inte är unik. När jag i början av 1970-talet tog kontakt med nordiska kolleger så fann jag att de också funderade över varför förtidspensioneringen ökade i det egna landet. I ett internationellt perspektiv är det så snarast att Sverige lyckats hålla sysselsättningen en högre nivå än i många andra länder och det gäller inte minst dcn äldre arbetskraften.

Olika förklaringsmodeller

Det har gjorts en rad försök att förklara varför nivån på förtidspensioneringen varierar och då framför allt varför den ökar, som fallet varit de senaste åren. Förklaringarna är i huvudsak tre typer: av

Valfrihetsmodellen: Enligt modellen betonas människor att väljer att låta sig förtispensioneras framför att arbeta. Man förtidspensionemenar att ringen blivit attraktiv. Det lönar sig allt bättre att ta förtidspension jämfört med att arbeta. Allt färre vill således arbeta. I den aktuella debatten framförs synpunkter det här slaget Anders av av t.ex. Isaksson och Bo Södersten.

Utslagningsmodellen: Enligt modellen betonas det blivit att allt svårare, speciellt för den äldre arbetskraften, att få och behålla arbete på den konkurrensutsatta arbetsmarknaden, vare sig de ville arbeta eller inte. Gerhard Larsson tillhör dem som framhållit riskerna för ökad utslagning en i form av förtidspensionering.

12 Förtidspensioneringen och

Den tredje modellen har jag i brist på bättre namn kallat:

Systemmodellen: Här lyfter fram de möjligheter och hinder som man socialförsäkringssystemet skapar. Om t.ex. statsmakterna beslutar att långtidssjukskrivningen ska minskas, så är det begripligt om förtidspensioneringen ökar. De tidigare varit långtidssjukskrivna försvinner inte som för bestämmelserna ändras. Antoinette Hetzler är en av dem som att betonat den här typen av förklaringar.

tidningsdebatten kan få intrycket att det är bara en sorts förkla- Av man gäller. Men så enkelt är det naturligtvis inte. De tre förklaringar som ringsmodellerna behöver inte utesluta varandra. Det viktiga är att försöka fast hur mycket de olika förklaringarna betyder. Jag ska senare återslå till frågan vad olika förklaringar är värda. Först vill jag emellertid vända exposé över den tidigare forskningen om förtidspensioneringen, göra en eftersom jag tror att vi har en del att lära av den.

sedan 1970-talet

Förtidspensioneringen

tillbaks i tiden. År 1969 skrev LO till regeringen Låt oss gå tjugofem âr ändring reglerna för förtidspension. I skrivelsen för att få till stånd en av heter det bl.a.:

Näringslivets omvandling och effektivisering är process som haft en den svenska fackföreningsrörelsens stöd och positiva intresse. Många tecken tyder på omvandlingen tilltagit i intensitet och därmed komatt gripa djupt i allt fler människors livssituation... Strukturförändmit att ringar inom näringslivet samt den tekniska och organisatoriska utvecklingen inom företagen medför problem med sysselsättning och anpassning i arbetet för många äldre arbetstagare. Detta medför behov av trygghetsskapande förmåner för dem. Enligt LO:s mening kan för närvarande varken det s.k. äldrestödet eller den allmänna pensioneringen i

Tidigare hade bara kunnat få förtidspension medicinska grunder. man ville LO utvidga rätten till förtidspension till att gälla arbetstagare med Nu och krävande arbetsuppgifter, till äldre arbetstagare som under lång tunga

1 Vidgad förtidspensionering. Riksförsäkringsverket, Stockholm 1969. LO:s skrivelse ingår som bilaga l i nämnda utredning.

Förtidspensionering och 13

tid varit arbetslösa och till personer som i samband med strukturomvand-

ling och och teknisk förändring i arbetslivet har svårt att finna lämpliga

arbeten.

Som ett resultat av skrivelsen fick Riksförsäkringsverket i uppdrag att utreda frågan och lade redan samma år fram en utredning i stora drag som tillmötesgick LO:s krav på liberalisering. Från den l juli 1970 ändrades

lagen genom att bl.a. införde särskild äldre-paragraf i man en som första hand var avsedd att gälla för fyllt 63 år, där det hette personer som att: Ifråga om äldre försäkrad skall bedömningen främst hans avse förmåga och möjlighet att bereda sig fortsatt inkomst sådant arbete genom som han tidigare utfört eller genom annat för honom tillgängligt lämpligt arbete... 2

När lagen ändrades så var den allmänna pensionsâldern fortfarande 67 âr

och det framgår tydligt av förarbetena till lagen att den äldre arbetskraften

enligt en allmänt spridd uppfattning hade fått svårt hävda sig på arbetsatt marknaden under slutet av 1960-talet. Det är missvisande att hävda lagatt ändringen orsakade den följande ökningen förtidspensioneringen. Det av förefaller snarare lagändringen möjliggjorde som om en ökning som orsakades av förändringar på arbetsmarknaden vilka försvårat läget för den äldre arbetskraften.

Efter lagändringen rådde det först viss oklarhet helt kunde en om man bortse från medicinska faktorer för den äldsta dvs de fyllt gruppen, som 63 år. Frågan diskuterades i riksdagen med anledning av att ett skogspar arbetare som hade åldern inne nekades förtidspension med motiveringen

att de inte hade några medicinska fel utöver vad kan höra till som anses normalt åldrande. År 1972 infördes en kompletteringsregel som innebar att de äldre kunde få pension på rent arbetsmarknadsmässiga grunder. När

pensionsåldern år 1976 sänktes till 65 år kom denna regel att avse per-

soner mellan 60 och 65 år. Regeln avskaffade som bekant hösten 1991. Ett skäl var att det blivit vanligt att inte längre personer som behövdes i sina jobb först fick A-kassa från dryga 58 års ålder och därmed automa-

tiskt kvalificerade sig för förtidspension. De stod aldrig till arbetsmark-

nadens förfogande. Trots att de s.k. A-fallen avskaffades har, som vi sett, förtidspensioneringen ökat än tidigare. Mellan åren 1991 och 1992 mer steg den med hela 18 procent.

Förtidspensioneringen varierar således över tiden, den varierar men också regionalt. Glesbygdslänen har sedan länge haft högre andelar

2 Lagen om allmän försäkring 7 kap. 3 § 1970-07-01.

14 Förtidspensioneringen och

förtidspensionärer och mina uppgifter i den tidigare nämnda studien en av för sysselsättningsutredningen att försöka förklara de regionala variavar tionerna. Det gällde att försöka förstå varför vissa kommuner har högre andel blir förtidspensionerade än andra kommuner. För att kort samsom manfatta resultaten så visade det sig för männens del att nivån arbetslösheten i kommunen liksom social isolering och relativ pensionsinkomst de viktigaste förklaringsfaktorerna. För kvinnornas del sammanhängde var förtidspensioneringen främst med sjuklighet, social isolering och relativ pensionsinkomst och i andra hand med arbetslöshetsnivån. Med relativ pensionsinkomst menades den genomsnittliga pensionsinkomsten i komi förhållande till den genomsnittliga arbetsinkomsten i kommunen. munen Den här undersökningar har sina begränsningar. En viktig typen av begränsning är att samband kommunnivå inte kan dra några man av säkra slutsatser hur sambanden ut på individnivå. Att det finns ett om ser samband mellan arbetslöshet och förtidspensionering på kommunal nivå betyder inte nödvändigtvis att det är de arbetslösa som blir förtidspensionerade. Det kan i stället så att arbetslöshetsnivân är ett mått konvara kurrensen på den lokala arbetsmarknaden. Om det är ont om jobb kan det så de minst konkurrenskraftiga slås ut alldeles oavsett om de är vara att arbetslösa eller En del forskare kom att ifrågasätta arbetslöshetens betydelse som orsak till förtidspensionering. Peter Hedström 1980 fann inte att den regionala arbetslösheten hade någon nämnvärd betydelse för om en individ blev förtidspensionär eller ej. Enligt hans analys kan förändrade attityder till förtidspension och ändrad regeltillämpning ses som viktiga förklaringar. En liknande studie har gjorts Eskil Wadensjö 1985. Analysen avsåg av män i tvâ åldersgrupper 16-49 och 50-64 år. Inte heller Wadensjö fann arbetslöshetsnivån i regionen hade någon betydelse för förtidspensioneatt ringen. Ålder, civilstånd och nedsatt arbetsförmåga betydde däremot mycket i hans undersökning. Jonas Höög 1989 gör intressant jämförelse av de här tre undersöken ningarna. Han påpekar att Wadensjö försöker se bort från möjligheten att antalet förtidspensionärer kan relaterat till fortgående rationalisevara en ring, strukturomvandling och regional omfördelning och att denna i sin tur kan leda till arbetslöshet för stora grupper svârplacerad arbetskraft. De färskaste siffrorna när det gäller sambandet mellan förtidspensionering och arbetslöshet regional nivå kommer från Umeåsociologerna i en till riksdagens socialförsäkringsutskott tidigare i år och med rapport Marklund första författarnamn Marklund m.fl. 1994. Där redovisas som mycket intressanta siffror för perioden 1983-1994. Det visar sig att det

Förtidspensionering och 15

finns ett samband, något högre för män än för kvinnor, men det är inte särskilt starkt och försvagas över tiden. Författarna tycker också att resultaten är svårtolkade. Över huvud taget är det svårt att i det här slaget av undersökningar fånga upp förändringar och följa processer. Det är en fördel om man kan göra studierna longitudinellt, dvs följa individerna över tiden. Det gäller också att hitta bra mått på det vill studera. En anledning man till att den öppna arbetslösheten inte givit utslag i en del undersökningar är kanske att den inte är något särskilt bra mått. sysselsättningsläget. Om det är så att man i kommuner med hög arbetslöshet försöker pensionera bort de arbetslösa, så sjunker arbetslösheten samtidigt förtidspensionsnivån som stiger. Därigenom så försvagas sambandet eller försvinner helt.

I mitt arbete vid Mitthögskolans enhet för socialförsäkringsforskning

så försöker vi nu komma tillrätta med de här problemen i en studie av förtidspensioneringen görs i samarbete med docent Anders som Gullberg vid socialstyrelsens epidemiologiska centrum.

Förtidspensioneringen och arbetslivet

Under 1970-talet jag också engagerad i var en studie på individnivå, där bl.a. följde hur förtidspensioneringen såg i olika yrken. ut Vi utgick från folk- och bostadsräkningen år 1970 och följde sedan hur många som förtidspensionerats i olika undergrupper, bl.a. yrken. Avsikten var att ta reda på hur det kom sig att vissa yrken gav upphov till så mycket fler förtidspensionärer än andra. Jag försökte förklara det med två huvudfaktorer, nämligen yrkenas antalsmässiga utveckling, dvs expansionsgrad

och påfrestningarna i olika yrken mätta med tillhjälp av yrkesskadestatistiken. Resultaten visade i korthet att det fanns ett klart samband mellan yrkesskaderisker och förtidspensionering. Det gällde för både män och kvinnor. För männens del visade det sig det fanns att ett klart negativt samband mellan yrkenas expansionsgrad och förtidspensionsnivån. Det innebär i klartext att den som har ett yrke där antalet yrkesutövare är på nedgång, löper större risk att bli förtidspensionerad än den som tillhör ett yrke som expanderar antalsmässigt eller i varje fall inte krymper. För kvinnornas del kunde inte se något motsvarande samband mellan förtidspensionering och tillhörighet till krympande yrkessektorer. Kanske var kvinnornas arbetsmarknad 1970-talet överlag så expansiv att den här effekten inte gick att upptäcka. I senare studier med samma upplägg-

16 Förtidspensioneringen och

ning, utförts Höög och Stattin i Umeå, har det visat sig att samsom av för kvinnornas del under l980-talet.3 bandet finns även undersökningen från 1970-talet visade det sig att kvinnor hade högre I förtidspensionsnivå än män i jämförbara yrken och med konstanthållande åldersskillnaderna. Kvinnor i tunga arbetaryrken förtidspensionerades av utsträckning än män. Att männen totalt sett hade en högre alltså i högre förtidspensionsnivâ sammanhängde med att de hade en ogynnsammare yrkesfördelning. Fler män arbetade i tunga arbetaryrken som dessutom

krympte antalsmässigt. 1980-talet passerade kvinnorna männen i förtidspensionsstati- I mitten av det något fler män än kvinnor beviljas förtidspension. stiken. Nu är som vi förklara det En tänkbar förklaring är att kvinnornas arbets- Hur ska inte längre är lika expansiv. Höög Stattin a.a. menar att det marknad 1980-talet blivit fler kvinnor i krympande yrken. En bidragande under också mansdominerade yrken med hög förtidspensionsorsak kan vara att och dessa yrken under i övrigt lika betingelser därför nivå krymper att - inte producerar lika många förtidspensionärer som tidigare. Umeåsociologerna återkommer till frågan hur förändringar i yrkesom strukturen påverkar förtidspensioneringen bland män och kvinnor genom jämföra resultaten för år 1993 med dem för år 1988. De preliminära att mycket spännande Tidigare tendenser tycks ha förstärkts resultaten ser ut. för kvinnornas del. Krympande yrken ger upphov till och det gäller även förtidspensionärer jämfört med stabila eller växande yrken. fler Författarna konstaterar: Detta innebär att allt fler förtidspensioneringar effekt den strukturomvandling som innebär att vissa kan ses som en av industrisektorn minskar och att de anställda inte kan få arbeten delar av inom sektorer växer Marklund m.fl. 1994:80. som

Några preliminära slutsatser

vi då lära de tidigare studierna Kan dra några slut- Vad kan oss av relevansen de olika förklaringsmodellerna satser om av När det gäller valfrihetsmodellen, som innebär att människor väljer att förtidspensioneras framför att arbeta, så har den enligt min mening inget starkare stöd. Det är inte så att förtidspensionärerna är resursstarka

3 Se Höög, J Stattin, M 1992 samt samma författarens rapport Förtidspension och yrke, Sociologiska institutionen, Umeå universitet.

Förtidspensionering och 17

personer med möjlighet att välja mellan förtidspension och arbete. Det finns visserligen ett samband över tiden mellan relativ pensionsnivå och

förtidspensionering, det är svårt att det är orsakssamband. men tro att ett Däremot förefaller det troligt att den har små möjligheter få jobb som ett som han eller hon kan klara tappar lusten att arbeta. Motivationen avtar med bristande möjligheter till arbete. Jag tror att det är rimlig hypotes. en Den som vill minska ersättningen till förtidspensionärerna för att få fler i arbete kommer nog inte att bli särskilt framgångsrik.

Utslagningsmodellen har ett visst stöd i data. Att personer i farliga och krympande yrken löper relativt stor risk att bli förtidspensionerade verkar klart belagt. Likaså finns det mycket som tyder på att vissa grupper har

svårare att hävda sig på arbetsmarknaden och svårare desto lägre efterfrågan på arbetskraft är. Särskilt utsatta är äldre, ensamstående, grupper lågutbildade och invandrare. I dåliga tider löper de risk större att förlora jobben, speciellt de är sjukliga, och de riskerar sedan om att inte komma tillbaks i arbete eftersom de inte står sig i konkurrensen med bättre utbildade och mer högpresterande. Det jag, i brist på bättre namn, kallat systemmodellen institutioavser nella förhållanden såsom utformningen socialförsäkringen. av Sådana faktorer är av stor betydelse för utvecklingen. Mitt intryck är att de olika socialförsäkringarna fungerar kommunicerande som kärl. Minskar vi möjligheterna att långtidssjukskriven så ökar förtidspensioneringen, vara vilket är precis vad skett. Minskar vi möjligheterna som till förtidspension så är risken stor att socialbidragen skjuter i höjden. Genom att bidragen handläggs av olika myndigheter och försöker på sitt som var en spara håll, så kännetecknas systemet optimering på suboptimal nivå. av en Det är ett allvarligt systemfel som borde kunna rättas till

Det kan vara fruktbart att se förtidspensioneringen som en process i två steg. Särskilt i tider av snabb strukturomvandling arbetskraften pressas ut på marknaden. De minst konkurrenskraftiga slås ut och blir aktuella för olika typer av åtgärder eller bidrag. Var hamnar i man systemet beror på hur regelverket ut och hur det tillämpas olika ser av aktörer. Jag har försökt att sammanfatta del dessa tankegångar i en av en figur. I den försöker jag beskriva olika vägar i det sociala bidragssystemet. Figuren är

inte fullständig. Det finns andra bidragssystem än dem jag har fått plats

med i figuren.

18 Förtidspensioneringen och ... Figur 1 Förtidspensioneringen och det sociala bidragssystemet. HB94

2 E .

E

Förtidspensionering och 19

Det är inte någon kausal modell. Det är modell över beslutssnarare en gången. Det finns flera aktörer som fattar beslut, t.ex. personalanställare,

läkare och andra som arbetar med rehabilitering, handläggare på försäk-

ringskassan och i socialtjänsten, arbetsförmedlare m.fl. Men naturligtvis

finns personen är föremål för alla dessa beslut också som med som aktör. Figuren handlar om personer är i arbetsför ålder inte som men som förvärvsarbetar. Hur många blir aktuella för olika som typer av åtgärder eller bidrag är således i första hand beroende sysselsättningsläget. av Om antalet är som utan arbete ökar, så ökar tillströmningen till systemet. Av

dem som inte arbetar vill del förvärvsarbeta, del vill det inte, en en medan andra är tveksamma. Några hamnar på försäkringskassan där den viktigaste frågan gäller om personen är arbetsoförmögen, dvs har arbetsen förmåga som är varaktigt nedsatt på grund sjukdom. Avgörande av för om man hamnar i förtidspensionsfacket är vad med begrepp som menas som arbetsoförmåga eller nedsatt arbetsförmåga respektive sjukdom. Jag tycker som sjuk- och arbetsskadeberedningen, det är viktig att att vi analyserar hur sådana begrepp definieras och tillämpas i praktiken de olika av aktörerna.

En studie av begreppet arbetsoförmåga och hur det används av olika aktörer ingår som ett doktorandprojekt vid Mitthögskolans enhet för socialförsäkringsforskning där jag är engagerad. En annan central studie gäller de olika aktörernas handlingsutrymme vid beslut förtidspensioom nering. Genom att enheten arbetar tvärvetenskapligt hoppas vi att kunna ge en allsidig bild av förtidspensioneringen.

20 Förtidspensioneringen och

Referenser

Berglind, H 1977 Förtidspension eller arbete En studie av utveckling och regionala variationer. SOU 1977:88. Berglind, H 1984 Förtidspensioneringen och arbetslivet. Socialmedicinsk tidskrift nr 1984. Berglind H, Solbrand, A, Tunevall, C M 1979, Förtidspensioneringen inom olika yrken 1971-1976. Statens arbetsklinik, Stockholm Ds 1994:91, Rätten till förtidspension och sjukpenning. Socialdepartementet, Stockholm. Hedström, P 1980 Förtidspension välfärd eller ofärd Institutet för social forskning, Stockholm. Eriksson, K 1981 Ökad förtidspensionering. En rättssocio- Hetzler, A logiska analys. Rättssociologiska institutionen, Lund. Höög, J 1989 Pensioner och förtidpensionering. I Välfärdsstat och lönearbete. Red. Bengt Furåker. Studentlitteratur, Lund. av Höög, J Stattin, M 1992 Vilka blir förtidspensionärer l Rehabilitering i samhällsperspektiv. Red. Staffan Marklund. Studentlitteratur, ett av Lund. Marklund, S m.fl. 1994 Varför ökar antalet förtidspensionärer Regelförändringar, yrkesförändringar och arbetslöshet 1980-1993. En utredtill riksdagens socialförsäkringsutskott. Umeå universitet: ningsrapport Sociologiska institutionen. Riksrevisionsverket 1994 Att återupprätta Om försäkringskassans rehabiliteringsverksamhet. RRV 1994:18, Stockholm. SOU 1994:72. .Sjukpenninga arbetsskada och förtidspension. Rapport från sjuk- och arbetsskadeberedningen, Stockholm. Wadensjö, E 1985 Disibility pensioning older workers Sweden. A comparison of studies based time-series and cross-section data. on Institutet för social forskning, Stockholm.

Förtidspension under 1990-talet - myt och Verklighet

av Antoinette Hetzler

22 Förtidspension under 1990-talet

Förtidspension under 1990-talet 23

En tendens i debatten om förtidspensioneringen är att tolka statistiken över

nybeviljade förtidspensioner på ett felaktigt sätt, och låta tolkningen ligga

till grund för krav på en försvagning av de sociala rättigheterna. Effekten

av detta blir en överdramatiserad bild utslagningen från arbetsmarkav naden och därmed av förväntade krav på socialförsäkringssystemet och andra sociala trygghetssystem i framtiden.

Vissa uttolkare av statistiken tycker sig ha spårat förhöjning antalet en av nybeviljade förtidspensioner mellan åren 1992 och 1993. De extrapolerar vilt utifrån sina siffror, som de representerar oundviklig utveckom en lingstendens om reglerna för förtidspensionering kvarstår oförändrade.

Men detta är inget stort eller allvarligt problem. Den höjning som man sett beror till allra största delen på den satsning pâ yrkesinriktad rehabili-

tering som genomförs vid landets försäkringskassor. Ett antal långstort tidssjuka som bedömts icke rehabiliteringsbara har förtidspensionesom rats, så att krafter och resurser nu kan sättas in på sjukfall med goda prognoser. Detta ledde till en förhöjd pensioneringsfrekvens under andra halvåret 1992 och första halvåret 1993.

Att det är fråga om en tillfällig höjning framgår riksförsäkringsav verkets kvartalsstatistik. Första och andra kvartalen 1993 ökade antalet nybeviljade förtidspensioner med 10,6 respektive 25,1 procent procent jämfört med motsvarande perioder 1992. Redan det tredje kvartalet är ökningen nästan obefintlig 0,6 procent medan det fjärde kvartalet uppvisar en minskning med 7,3 procent jämfört med period samma 1992. Statistiken för år 1994 visar att denna trend fortsätter. Första halvåret minskade antalet nybeviljade förtidspensioner med 18 i förhållande procent till första halvåret 1993. Till och med i förhållande till år 1992 representerar 1994 års siffror en minskning, med 2,8 procent. Det är med andra ord att döma statistiken uppenbart uppgången av att var tillfällig, och att den förklaras av det faktum att den i tiden sammanföll med ett aktivt arbete på försäkringskassorna för att identifiera rehabiliteringsbara

sjukfall och pensionera i det avseendet hopplösa fall.

24 Förtidspension under 1990-talet

| f

EE

26000 Jan-jun Jul-dec Jan-jun Jul-dec Jan-jun 1992 1992 1993 1993 1994

En ingående studie förtidspensioneringen, historiskt och internatiomer av nellt jämförande, nyanserad bild av den aktuella svenska ger en mer situationen. Antalet nybeviljade förtidspensioner âr 1992 var 55 000, mot- 1,21 arbetskraften och 1,51 procent av de sysselsatta. svarar procent av År 1972 beviljades 49 357 förtidspensioner motsvarande 1,32 procent av arbetskraften respektive 1,53 procent de sysselsatta. Förhållandena av med andra ord nästan identiska jämfört med för 20 år sedan. 1992 var Uppgången i nybeviljade förtidspensioner år 1993 är märkbar också när antalet relateras till arbetskraften och sysselsatta, liksom nedgången år 1994 innebär värden som ligger under 1972 års nivå. som En jämförelse med våra nordiska grannar visar att utvecklingen mellan 1978 och 1990 i Sverige när det gäller antalet förtidspensionärer och nybeviljade förtidspensioner är i stort sett likartad den i Norge, medan Danmark ligger på obetydligt lägre nivåer och Finland på betydligt högre nivaer.

Förtidspension under 1990-talet 25

Nybeviljade förtidspensioner i relation

till arbetskraften och antalet

sysselsatta

l

l

1,0

0,8

0,6

0,4

0,2

1972 Procent av 1992 sysselsatta

l 993 v Procent av arbetskraften 1 4

Det är viktigt att förstå dagens svenska situation i detta perspektiv. Det är inget specifikt svenskt problem, och det är inget specifikt 1990-talsfenomen. Frågan är egentligen om det i något avseende är problem överett huvudtaget. Med den omfattande kritiken mot förtidspensioneringsreglerna och mot försäkringskassan har det skapats stor osäkerhet kring begreppet arbetsoförmåga. Konsekvenserna försämringar av av dessa regler är att ett stort antal människor som drabbats hälsoförluster och arbetsoförmåga av i verklig mening istället för att förtidspensioneras tvingas i ut en arbetslöshet som de sannolikt aldrig kommer ur.

26 Förtidspension under 1990-talet

Vid Sociologiska institutionen i Lund pågår forskningsprojektet Arbete, sjukdom och yrkesinriktad rehabilitering. Studien omfattar avslutade sjukfall över 60 dagars varaktighet som påbörjades tidigast den 1 oktober 1990 och avslutades senast den 30 juni 1993. Utgångspunkten för en analys förtidspensionering måste vara långtidssjukskrivningar, eftersom av det är denna nybeviljade förtidspensionärer rekryteras. Förtidsur grupp pension representerar ett flera sätt på vilket ett längre sjukfall kan av avslutas. Projektet har kommit knappt halvvägs, men vissa preliminära resultat kan redovisas.

Forskningsprojektet

ARBETE, SJUKDOM OCH YRKESINRIKTAD REHABILITERING

Lunds universitet

Pilotundersökning. 12.500 avslutade långtidssjukfall i Malmöhus allmänna försäkringskassa 90.10 92.07, insamlade av lokalkontoren. - Analysen bygger på 96 inputkategorier, utifrån fyra variabler: arbetshinder, 3 åldersgru 2 anställningsförhållanden 8 samt kön.

2. Huvudundersökning. Ca 9.000 avslutade sjukfall i Malmöhus allmänna Rirsäkringskassa90.10 93.06, födda dag 1-15. Insamlade av projektet, och kompletterade med uppgifter om arbetsgivare, arbetsställe, primär- och sekundärdiagnos samt yrke enligt NYK. lokalkontor ingår ipreliminär analys. 15 av 20

Drygt ll de studerade långtidssjukfallen resulterade i hel förprocent av tidspension. Man bör i sammanhanget beakta att studien omfattar perioden 1990-1993, dvs. den tid då försäkringskassorna drog igång den stora rehabiliteringssatsning visades ha inverkat på förtidspensionesom ovan

Förtidspension under 1990-talet 27

ringsfrekvensen under åren 1992 och 1993. En jämförelse mellan förtidspensionsfallen och fall med andra avslutningsanledningar i avseende på yttre karakteristika visar på rad skillnader. När det gäller arbetshinder en är andelen med hjärt, lung- och kärlsjukdomar ledsjukdom samt och reumatism dubbelt så hög för de förtidspensionerade som för de övriga. Arbetshindret annan fysisk sjukdom är i motsvarande grad lägre representerat, medan övriga arbetshinder är ungefär jämnt fördelade mellan de båda grupperna.

- Frisk hemmamake0,5% Studier 1,4%

T Ålderspension1,7%

Avliden 1,8% Annan social-

I

Övrigt 1 3% fdrsäkrings- | j Indragensjuk- förmån 8% penning 1,6%

Partiell förtidspension3,2%

Hel förtidspensionl l %

Skyddat arbete0,3%

Frisk och arbetslösl 100 I arbete

Det finns en minimal överrepresentation arbetslösa av bland de förtidspensionerade och en större överrepresentation anställda i skyddad verksamhet, medan andelen anställda och egenföretagare är något mindre än vid andra avslutningsanledningar. 54 procent av de studerade långtidssjukfallen utgörs av kvinnor och 46 procent av män. Könsfördelningen bland de förtidspensionerade är 49,8 procent respektive 50,2 procent. Männen är med andra ord överrepresenterade bland förtidspensionsfallen när jämför med långtidssjukfall. man

28 Förtidspension under 1990-talet

Åldersvariabeln är den mest utslagsgivande för avslutningsanledning hel förtidspension. Äldre försäkrade 51-65 år är, inte överraskande, kraftigt överrepresenterade bland förtidspensionsfallen, med tre fjärdedelar av alla förtida pensioner. den försäkrade hade genomgått rehabilitering någon gång under de Om föregick det aktuella sjukfallet fördubblas sannolikheten för att tvâ år som fallet ska avslutas med förtidspension.

Försäkringskassans

rehabiliteringsinsatser

Kontakt medden e Rehabilitering utredning

Rehabilitering:

P Kontakt med arbetsgivaren

Arbets latsesök

Rchabiliteringsgrupp Samarbete med annan aktör

Medicinskt utlåtande infordrat

Förtroendeläkare konsulterad

Förekomstav aktiv åtgärd

Ingen insats

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 avslutade sjukfall Procentav

Förtidspension under 1990-talet 29

Sammanfattningsvis är det äldre män och kvinnor 61 -65 år som är den största riskgruppen för förtidspension. Förtidspensioneringsfrekvensen för dessa grupper år 29 procent respektive 32 jämföras procent, att med 11 procent för samtliga fall.

I undersökningsmaterialet ingår uppgifter försäkringskassans rehabiliom teringsinsatser i sjukfallen. En jämförelse mellan fall som avslutades med förtidspensionering och fall avslutades på sätt uppvisar som annat intressanta skillnader. Det är uppenbart att beslut om förtidspensionering i långvarigt sjukett fall som regel föregås prövning och överväganden, av med betydande insatser av rehabilitering. Att sådana insatser inte förekommit i vart och ett av förtidspensioneringsfallen hänger naturligtvis samman med att vissa individer är så uppenbart utan restarbetsförrnåga rehabilitering att ter sig obehövlig.

I pilotstudien delades materialet in i 96 s.k. inputkategorier

se bild sid.

26 på basis av vissa kända karakteristika. Jag vill redovisa några av de kategorier som har störst frekvens förtidspensionering som avslutningsanledning. De anges med frekvens för såväl förtidspension som återgång i arbete. Endast kategorier med mer än 10 sjukfall har tagits med och statistiken kommer från de 12 500 fall som ingick i pilotundersökningen, dvs

avslutade långtidssjukfall från oktober 1990 till juli 1992.

30 Förtidspension under 1990-talet

Sagt och sam om...

Ö

.

bedöms ha arbetsför- Problemet är istället den glidning Om de lämpligt arbete, har han i tillämpningen sjukdomsmågai av längre till sjukpen- begreppet skett hos patieninte rätt som lämpligt arbete inte läkare och inom socialförning. Om er, för närvarande finns säkringsadministrationen att samhällets stöd i form och i raktiken Får av - m som arbetsmarknadspolitiska innebär att såv sjukpen-

åtgärder och ersättning ning fdrtidspensionesom arbetslöshet ring riskerar att vara på under väg mot den allmänna

inkomstbortfallsersättuing

Fdrslitningsskador och föredragande statsråd i Vid dessa som och Hera andra l9909l:l4l avsåg att psykiska besvär prop undvika. sjukdomstillstånd är det inte alls

sjukdomen påverkar självklart att arbetsfiirmågan. Och den gör det i om dñs nuvarande arbete, är det inte alls säkert att sjukinnbära nedsatt arbetsförmåga i annat arbete. domen skulle ett

Ökningen fiirtids ensionering mellan 1992 och Första 0 av

tilliiállig och sammanföll med ett aktivt

halvåret 1993 var vid Rirsältringsltassorna för identifiera rehabiliarbete att sjukfall och pensioner-ai det avseendet hopplösa

tåiängsbara

SS-64-åringarnas sysselsättningsintensitet har endast måttli sedan början 1970-talet. 1970 den varierat av var 63,7%, 1986 5,2%, 1990 68.9% och 1993 63,2%.

nybeviljade Rirtidspensioner i Git-hållande till ° Antalet andelen sysselsatta och i Rirhållande till arbetskraften var

detsamma 1992 som 1970.

blott minimal överrepresentation arbetslösa .O Det Enns en bland nybeviljade Rirtidspensioneringar.

är endast tvâ kategorierna pá denna sex-i-topp- Värt att notera att av lista består arbetslösa; de är för övrigt antalsmässigt mycket små. Det av genomgående äldre försäkrade i samtliga kategorier, naturligt i är sammanhanget, och hälften kategorierna består av män, hälften av av

kvinnor. avslutande bilden illustrerar det tema för mitt föredrag som slås an i Den Förtidspension under 1990-talet myt och verklighet. I prattiteln, -

Förtidspension under 1990-talet 31

bubblorna citeras Rätten till förtidspension och sjukpenning Socialdepartementet, Ds 1994:91, där förtidspensioneringen beskrivs som ett system på väg att tillsammans med sjukförsäkringen bli en allmän inkomstbortfallsersättning. Till grund för denna tolkning ligger felaktiga analyser av det slag jag redovisat Förtidspension ovan. delas inte ut okontrollerat till simulanter, vilket departementsskrivelsen ger intryck av. Så långt myten.

Verkligheten beskrivs bl.a. de fakta av som anges i rutan under pratbubblorna, och jag till dels diskuterat Den som ovan. kraftiga ökningen av nybeviljade förtidspensioner under åren 1992 och 1993 svarade mot ett uppdämt behov i form av långa sjukfall förutsättningar utan för framgångsrik rehabilitering. Att så är fallet framgår bl.a. av att pensioneringsfrekvensen mätt i relation till arbetskraften och de sysselsatta var lika stor år 1992 som år 1972. Sysselsättningsintensiteten bland de äldre, de med förhållandevis flest förtidspensioneringar, har genomgått mycket måttliga förändringar sedan början 1970-talet, och förändringarna av speglar snarare arbetslöshetsutvecklingen än pensioneringsfrekvensens utveckling. Till detta kommer att arbetslösa endast minimalt är överrepresenterade bland nya förtidspensionärer.

Att skilja ut relevanta data och att analysera dem korrekt är ett måste, för att ska förstå vad som händer i arbetslivet och inom socialförsäk-

ringen.

32 Förtidspension under 1990-talet

Aktuella siffror om

förtidspensionering samt

referat av några aktuella

undersökningar

av Hannelotte Kindlund

34 Aktuella siffror om

Aktuella siffror om 35

Debatten inom ohälsoomrâdet har under senare âr förskjutits från att gälla

långa sjukfall till att främst handla förtidspensionering. Detta torde i om första hand ha orsakats av det mycket höga nybeviljandet förtidspenav sioner under åren 1992 och 1993. Dessa år beviljades 58 000 respektive

62 000 nya förtidspensioner. Under andra hälften 1980-talet har frekav vensen nybeviljade förtidspensioner i genomsnitt uppgått till årligen ca

50 000. Ökningen under de åren har enligt min tolkning

senaste i första hand uppstått genom att förtidspensionering prövas tidigare i numera ett

långt sjukfall. Ökningen torde således tillfällig

vara och motsvaras av en minskning i antalet pågående långa sjukfall. Antagandet det handlar att om en tillfällig ökning styrks av det faktum, att antalet nybeviljade förtidspen-

sioner under år 1994 hittills legat markant under frekvensen för de före-

gående två åren se diagram 1. Enligt Riksförsäkringsverkets

prognoser kommer antalet nybeviljade förtidspensioner under år 1994 vid att stanna 54 000.

Diagram l Nybeviljade förtidspensioner månad. Åren 1992-1994. per

tusen

1 992

36 Aktuella siffror om

tolkning är korrekt, ligger problemet inte i första hand i den Om min aktuella utvecklingen förtidspensioneringen. Det problem är i stället av av långsiktig Nybeviljandet har varierat ganska kraftigt över tiden och art. från år till âr. Däremot har det totala beståndet förtidspensionärer ökat

kontinuerligt sedan 1960-talet se diagram 2.

Diagram 2 Utvecklingen antalet nybeviljade förtidspensioner l 000-tal resp. av beståndet förtidspensionärer 10 000-tal. 1960-1994.

600 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . , . . . . . . . . . . I

I 7

.ff .NYb.°Vi°°rt7

I

I h Beståndet - 200 l °

100 -- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

0 1960 1970 1980 1990

förtidspensionärer har ökat under lång tid. Ökningen är en följd

Beståndet antalet nytillkomna förtidspensioner varje år överstiger antalet av att upphörda. Detta visas i diagram

Aktuella sijfror 37 om

Diagram 3 Antalet tillkomna och upphörda förtidspensioner 1984-1993.

tusen 70

Nytillkomna 60

0 1984 1986 1988 1990 1 992

Förtidspensioner kan i princip upphöra tre skäl, dödsfall, indragning av och övergång till andra pensionsformer, främst ålderspension. Jag återkommer till detta längre fram. Förtidspension beviljas sällan utan att den föregåtts långvarigt av ett sjukfall. Riksförsäkringsverket har gjort liten undersökning en av hur sjukskrivningsmönstret före förtidspension åren 1991 och sett ut 1993. Resultaten visade att sjukskrivningsmönstret året före förtidspensioneringen inte har förändrats sedan början l980-talet. Förtidspensioneringsgraden av motsvarar såsom tidigare ganska exakt sjukskrivningsgraden året före - pensioneringen. Både i början 1980-talet och i början av av 1990-talet bildade nybeviljade hela förtidspensioner bland försäkrade 60 år och äldre ett undantag. För dessa var sjukskrivningsgraden året före pensioneringen lägre. Denna företeelse kan tolkas direkt konsekvens som en av de särskilda reglerna för förtidspensionering bland äldre. Under 1980-talet diskuterades förtidspensioneringen ganska lite. I stället stod det kontinuerligt ökande antalet mycket långvariga sjukfall i fokus för intresset. Eftersom det finns ett mycket starkt samband mellan långvariga sjukfall och förtidspensioner är det inte rimligt, diskuterar att man utvecklingen på förtidspensionsområdet utan att beakta utvecklingen av de långa

38 Aktuella siffror om

sjukfallen. Av följande diagram framgår att antalet pågående långa sjukfall minskat kraftigt på år. Det totala antalet långvariga ersättningsfall senare antalet förtidspensioner plus antalet sjukfall som pågått i över ett års tid

har ökat under hela 1980-talet. Ökningen har varit särskilt stark under

1980-talets andra hälft. Under 1990-talet däremot har ökningen tydligt avstannat.

Diagram 4 Antalet långvariga ersättningsfall. Utveckling december 1980 december 1993.

tusen 500 Totalt

Förtlds pen sloner 300 ------------------------------------------------------------------

200 ---------------------------------------------------------------

100 --------------------------------------------------------------

sluktall 1 år O 1985 1990 1980

Som tidigare påpekats ökar antalet förtidspensioner grund av att antalet nytillkommande regelbundet överstiger antalet upphörda. Förtidspensioner upphör grund övergång till andra pensionsformer, främst ålderspenav dödsfall och i mindre antal fall genom rehabilitering. sion samt genom ett En viss del det ökade beståndet förtidspensionärer kan föras tillbaka till av den minskade dödligheten inom denna Riksförsäkringsverket har grupp. gjort undersökning dödlighetsutvecklingen bland förtidspensionärer, en av kommer att publiceras inom kort. Undersökningen visar att de ettsom åriga dödsriskerna minskat kraftigt både i relation till 1970-talets nivå och

i relation till de nivåer observerades för början av 1980-talet se

som diagram 5

Aktuella styffror om 39

Diagram 5.1 Ettåriga dödsrisker för fdrtidspensionärer. Förändring över tiden. Män. Dödsrisk. 000

50k

20 30 40 50 60 d er 1970-tal 1980-84 1987-91

40 Aktuella sijfror om Diagaram 5.2 Ettåriga dödsrisker för förtidspensionärer. Förändring över tiden. Kvinnor. Dödsrisk, 000 35

20 30 40 50 60 Ålder 1970-taI 1980-84 1987-91

Aktuella sijfrør om 41

Förändringen i dödligheten har sina skäl delvis i att diagnoserna bakom förtidspensionerna förändrats över tiden. T.ex. har andelen nybeviljade pensioner pâ grund av sjukdomar i rörelseorganen ökat mycket kraftigt. Dödligheten för förtidspensionärer med denna diagnos är relativt låg. Men förändringar i diagnosmönstret förklarar inte hela minskningen i dödsriskerna. Som diagram 6 visar, har dödligheten också minskat inom de flesat diagnosgrupperna.

Diagram 6 Ettåriga dödsrisker, promille, efter pensioneringsdiagnos. Män.

N

ooo

140 120 - 100 1980-84 ao °° 51987-91 40 20 . . . . . . . . . 4. . V. . - . . v. 0 J

o oss 0,0 §0

GG égø 09° 06

Ägg

Q 40. 90 o

+5 , x ö å 9 Ö

°o° #0 e

§6 9 0 2

Det bör påpekas att dödligheten bland förtidspensionärer trots minskningen av dödsriskerna, fortfarande är markant högre än bland inte personer som

uppbär förtidspension se diagram 7.

42 Aktuella siffror om

Diagram 7 Ettåriga dödsrisker 1987-1991. Män. Efter förekomst av förtidspension. Dödsrisk, ooo 30

Förtidspens

5 - - - - - - - - - - - - - - - - - . - - - - - - - - x - - -

__ 0 20 30 40 50 60 Ålder

Till slut skulle jag vilja ta några resultat som kommit fram i en underupp sökning rörande nybevilajde förtidspensioner under åren 1988-1990. Undersökningen baseras en samkörning av Folk- och Bostadsräkningen år 1990 med bland annat uppgifter om nybeviljade förtidspensioner åren 1988-1990. Denna studie visar bland annat att utbildningsnivån har mycket stor betydelse för risken att bli förtidspensionerad. Risken för förtidspension är för män med högst folkskola 6 gånger högre än för män

med forskarutbildning se diagram 8.

Aktuella siffror 43 om

Diagram 8 Sannolikheten för förtidspensionering 1990 efter utbildningsnivån. Åldersstandardiserade uppgifter.

ooo

20k . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . , , . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. I

Kvinnor 15 - - - - - - -- -- - - --- --- --- - --V -- --- --- - -- -- - ----

10 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..

s

O E E E E E °

g g .2 2 a a E

m w V j U c .X U U C C Q c C C E E t 2 å å

ä s s

0 o co O 2. x; 3: at x I om 8 a o Q N l- 9 2 om as cu m

Inom ramen för samma undersökning har analys gjorts en av förtidspensionering bland invandrare. Analysen visar födda att personer utomlands har ca dubbelt så hög risk bli förtidspensionerade att som svenskfödda. Resultaten beskrivs närmare i Socialstyrelsens Sociala rapport âr 1994. I avsnittet rörande förtidspension bland invandrare visas även ett diagram rörande utvecklingen andelen förtidspensionärer bland av invandrare respektive bland svenskar. Diagrammet har diskuterats mycket och tagits som intäkt för att ökningen i beståndet förtidspensionärer helt ligger på invandrarna. Diagrammet har inte tagits fram inom Riksförsäkringsverket men jag har gjort vissa överslagsberäkningar för att kontrollera dess inne-

börd. Dessa beräkningar visar entydigt att invandrarbefolkningen

inte kan stå för hela ökningen, eftersom den ärliga ökningen av totalbestândet

44 Aktuella siffror om

överstiger det årliga antalet nybeviljade förtidspensioner bland invandrare. Eftersom det även bland invandrare varje år finns ett visst antal upphörda förtidspensioner, torde den årliga ökningen av förtidspensioner bland invandrare ligga markant under totalbeståndets årliga ökning.

Vilken roll

spelar

individförhållanden,

konjunkturer och

strukturförhâllanden för

förtidspensionering

av Stajfan Marklund

46 Vilken roll spelar

Vilken roll spelar 47

Inledning

Denna inledning är en sammanfattning uppdragsrapport från Socioav en logiska Institutionen vid Umeå Universitet Riksdagens socialförsäkrings-

utskott i maj 1994. Här presenteras delar den av rapporten. Socialförsäkringsutskottet ville utreda orsakerna till den fortsatta ökningen av förtidspensionering i Sverige under senare år. I uppdraget nämns framförallt faktorer har att göra med de förändrade som reglerna inom socialförsäkringen, förändringarna i arbetslöshetens nivå och struk-

turförändringar på arbetsmarknaden. Flera av dessa frågor kräver mycket omfattande forskning för att kunna utredas tillfredsställande. Inom ramen för några av de pågående forskningsprojekten vid sociologiska institutionen i Umeå finns dock vissa möjligheter att granska några frågeställav ningarna utifrån redan genomförda analyser och med hjälp kompletteav ringar och uppdateringar dessa. Tidigare analyser inom av ramen för projekten finns beskrivna i flera i antologin Rehabilitering av uppsatserna i ett samhällsperspektiw Marklund red 1992. Det gäller i första hand tre större projekt:

Rehabiliteringsprojektet. Här berörs rad frågeställningar kring en arbetsrehabilitering av långvarigt sjuka och problem kring förtidspensione-

ring framförallt utifrån olika aktörers synvinkel och med hjälp av en analys av regelsystemets förändringar. Här analyseras också ett material kring andelen arbetslösa och andelen nybeviljade förtidspensioner på kommunnivå för åren 19844993.

2. LS-projektet. Med hjälp av databasen från den s.k. LS-undersökningen som genomfördes av Riksförsäkringsverket analyseras dels hur långvarigt

sjuka skiljer sig från normalbefolkningen i en rad olika avseenden och dels hur förtidspensionärerna skiljer sig från de långvarigt sjuka som inte förtidspensioneras. Framförallt granskas betydelsen av yrke, arbetslöshet och arbetsmiljö. Materialet avser de två perioderna 1979-1985 och 1986-1991

och består av uppgifter från en intervju med försäkrade långtidssjuka och en jämförelsegrupp, uppgifter från försäkringskassorna och vissa uppgifter från register.

l Marklund, Staffan Lindqvist. Rafael Stattin, Mikael Grape, Ove Varför ökar antalet förtidspensionärer - regelförändringar, yrkesförändringar och arbetslöshet 1980-1993. Riksdagen 199394, Saml Nr 26, Bilaga 3.

48 Vilken roll spelar ...

3. Yrkesförändringsprojektet. Materialet består av samtliga förtidspensionerade 1988 och 1993 kompletterade med data från Folk- och bostadsräkningarna 1985 och 1990 vad gäller yrke och familjesammansättning. Detta material har också kompletterats med ett jämförelsematerial av personer i ålder inte förtidspensionerats. Inom ramen för projektet analysamma som yrkets och yrkesförändringarnas betydelse för risken att förtidspenseras sioneras i befolkningen.

Attraktions- och utstötningsmodellen

varför förtidspensioneringen i Sverige fortsätter att öka under Frågan om hela tidsperioden 1980-1993 kan inte besvaras på ett enkelt sätt. En rad faktorer påverkar utvecklingen i olika riktningar. På ett teoretiskt plan kan skilja mellan faktorer ökar förtidspensionens tillgänglighet och man som faktorer minskar människors möjligheter att förbli yrkesverksamma som fram till ålderspensioneringen. De tankemodeller som ligger bakom vart och dessa synsätt betecknas här attraktionsmodellen ett av som respektive utstötningsmodellen. I figur 1.1 ges exempel faktorer som ofta diskuterats i samband med den ökade förtidspensioneringens samhälle-

liga orsaker.

Figur 1 Orsaker till ökad förtidspensionering attraktionsmodellen och utstötningsmodellen.

Attraktionsmodellen Utstötningsmodellen

Vidgat sjukdomsbegrepp Iförsämrad arbetsmiljö Höjd ersättningsnivå Okad arbetslöshet Generösare pensionsprövning Yrkes- och strukturförändrlngar

Det är ingen tvekan att synen på vilka förhållanden som kan betraktas om sjukdom gradvis har vidgats. Den medicinska vetenskapen har som kommit att acceptera fler tillstånd som sjukdom och har också gradvis fler tillstånd med diffusa symptom. Denna utveckling har också accepterat

formaliserats i det rättsliga systemet genom lagregler och praxis som

vidgat sjukdomsbegreppet. Aven i fråga om prövningen av arbetsförmåga, utgör den andra delen av prövningen vid sjukskrivning och förtidssom pension kan hävda att det skett en uppmjukning genom att man

Vilken roll spelar 49

kravtröskeln i fråga omfattning och hos arbetsoförmågan om permanens sänktsgradvis.

Villkoren i försakringssystemet har också blivit generösa. Ersättmer ningen till förtidspensionärer har höjts och en majoritet förtidspensioav närerna har en pensionsnivå på över 70 procent av den tidigare inkomsten. Förändringarna av ersättningsnivån inom övriga delar socialförsäkav ringen kan också spela roll för förtidspensionens relativa attraktion. Det

gäller framförallt inom arbetsskadeförsäkringen, arbetslöshetsförsäkringen

och sjukförsäkringen. Ersättningsnivån inom arbetsskadeförsåkringen är generellt högre och det har skett en kraftig ökning antalet godkända av arbetsskador under senare år vilket påverkat ökningen andelen förtidsav pensionärer.

Hur försäkringskassorna bedömer sjukligheten och nedsättningen i

arbetsförmågan i samband med pensionsprövningen påverkar också själv-

fallet antalet potentiella förtidspensionärer. Under år har rehabilitesenare ringsambitionerna höjts för att förkorta de långa sjukfallen. En eventuell

effekt av försöken att minska den långa sjukfrånvaron kan ökning vara en av förtidspensioneringen i de fall där återgång till arbete bedöms orealien stisk. Ett annat problem är de ökade svårigheterna med arbetsrehabilite-

ring som beror på det försämrade arbetsmarknadsläget. Visserligen finns inte längre förtidspension av arbetsmarknadsskäl, bedömningen men av individens restarbetsförmåga måste ställas i relation till den faktiska

arbetsmarknaden. Särskilt på orter där arbetslösheten är hög måste man räkna med att tillämpningen förtidspensionering i det konkreta fallet av påverkas av arbetsmarknadsläget.

Förändringarna inom utstötningsmodellens faktorer är kanske ännu mer dramatiska under senare år. Det har skett kraftig ökning arbetslösen av heten sedan 1991. En ökad arbetslöshetsnivå påverkar antalet förtidspensionärer genom att rehabiliteringen försvåras och genom att pressen att bli av med anställda ökar. Det är också rimligt att anta att en del anställda upplever att de vid hög arbetslöshet bör lämna plats till yngre personer. Vid sidan av de starka konjunktureffekterna under de årens senaste recession kan man räkna med ett ökat tempo i strukturförändringarna inom

industrin. Inom den traditionella industrisektorn minskar antalet anställda

kraftigt. Det tycks inte heller ske någon kraftig ökning av antalet anställda trots konjunkturförbättringen. Detta leder också tendetiellt till ökning en av antalet förtidspensioner av samma skäl hög arbetslöshet, son1 en men med långsiktigt mer allvarliga konsekvenser. Om struktureffekten är stark kan man räkna med att antalet förtidspensionärer tenderar att stiga på lång sikt.

50 Vilken roll spelar

När det gäller arbetsmiljön kan man inte allmänt hävda att det har skett försämringar över tid som skulle kunna medföra en ökad tendens till förtidspensionering. Den fysiska arbetsmiljön har blivit bättre för de flesta anställda. Det är däremot troligt att den psyko-sociala miljön för vissa försämrats genom att tempot ökat och genom att kraven på löngrupper samhet och produktivitet skärpts. Framförallt inom den offentliga sektorns yrken har kostnadspressen lett till att färre anställda utför samma arbetsvolym. Detta ökar överbelastningsstressen och risken för sjukskrivning och i förlängningen av detta risken för förtidspensionering.

Arbetslöshet och förtidspensionering i Sveriges kommu-

1984-19932

ner

Arbetslösheten kan antas ha betydelse för förtidspensioneringen på flera olika sätt. Det är tänkbart att personer med omfattande arbetslöshetserfarenhet position arbetsmarknaden aktivt försöker lösa och en svag sina försörjningsproblem genom att ansöka om förtidspension i samband med långtidssjukskrivning. Här betraktas arbetslösheten närmast som en egenskap individerna bär med sig. Det är också rimligt att anta att som arbetslöshetsnivân på den ort individerna bor påverkar möjligheterna till rehabilitering och möjligheterna för partiellt arbetshandikappade att efter en längre sjukfrånvaro återgå till arbete. Denna aspekt arbetslösheten är inte i första hand ett individuellt utan ett strukturellt problem. I detta avsnitt är det framförallt det senare som kommer att beröras. Arbetslöshet ett individuellt problem behandlas i samband med prövningen av vilka som individegenskaper skiljer långtidssjuka som förtidspensioneras från som övriga långtidssjuka. Att arbetslöshet i sig själv har en rad negativa konsekvenser för den enskilde har visats i ett flertal tidigare studier. Janlert och Diderichsen har i rapport till arbetarskyddstyrelsen Janlert Diderichsen 1993 sammen anfattat några av de effekter som arbetslöshet kan få för enskilda individer. De det belagt att arbetslöshet leder till ökad risk för försämrad anser psykisk hälsa, ökad stress för individer, samt ökad risk för dödlighet jämfört med normalbefolkningen. De menar också att arbetslöshet leder till ökad risk för utslagning från arbetslivet i form av förtidspension.

2 Ove Grape har genomfört analysen av sambandenmellan arbetslöshetoch andel förtidspensionärer.

Vilken roll spelar 51 ...

Westins studie av arbetslöshet och ohälsa visade de blev att av som arbetslösa vid en företagsnedläggning hade många redan tidigare hälso-

problem, men utan att då uppleva sig sjuka Westin l990.Vid föresom tagsnedläggningen accentuerades problemen och de arbetslösa upplevde

mer smärta och sjuklighet än tidigare, vilket efter treârsperiod ledde till en att de flesta med hälsoproblem var förtidspensionerade. Westins studie

pekar också på ett problem uppstår när skall som man undersöka samband mellan arbetslöshet och förtidspension. Arbetslöshetens inverkan på hälsan

i form av förtidspension märks enligt Westin först efter lång tid. Förtidspension utgör slutetappen i sjukrollskarriär Westin 1990. en I den fortsatta diskussionen bör man skilja på arbetslöshetserfarenegen het och arbetslöshetsnivån på den ort individen bor. Berglind 1977

menar att man inte direkt kan sluta sig till ett samband mellan arbetsegen löshet och förtidspension på grundval den kommunala arbetslöshetsav nivån. Det är inte är säkert att det är de är arbetslösa blir försom som tidspensionerade. Det kan förhålla sig så, kommunal arbetslöshet att är en indikator på sysselsättningsläget, vilket kan innebära att även andra än direkt öppet arbetslösa riskerar att bli förtidspensionerade. Dessa grupper kan i en kommun vara de ogifta, lågutbildade, de med hög sjukligsamt hetsnivå.

Individuella orsaksfaktorer ålder och kön spelar roll för som en stor risken att förtidspensioneras Marklund 1992, men risken kan öka eller minska på grund av förhållanden orten. Näringsstruktur och tätortsgrad

påverkar hur bl.a. ålderseffekten på förtidspensionering Berglind ser ut 1977.

Berglind menar vidare att, större regioner undersöker desto man mer heterogena blir de Berglind 1977. Därmed lämpar de sig också, enligt honom, sämre för att förklara faktorer exempelvis arbetslöshetsnivå som och näringsstruktur. Knudsens 1975 och Siréns 1976 undersökningar

visar båda, att andelen invalidpensionerade3 stiger med ökande regional arbetslöshetsnivå. Kolberg 1977 finner i sin norska undersökning enbart ett moderat samband mellan arbetsmarknadssituation och förtidspension Han finner däremot ett starkare samband mellan hälsorisker i yrken och förtidspension.

3 Invalidpension användshär synonymt med uttrycket förtidspension även de om inte i varje detalj överensstämmer. 4 Beräknat som antalet arbetsplatser invånare över 16 år. per

52 Vilken roll spelar

Det bör framhållas att den samlade arbetslöshetsnivån i riket eller konjunktursvängningarna inte har något direkt synligt samband med variatioi nybeviljade förtidspensioner. För Sverige som helhet kan man inte nerna hävda att arbetslösheten utgör någon entydig förklaring till ökningen av förtidspensioner vare sig trendmässigt eller under de senaste åren. Däremot är det möjligt att arbetslösheten på den ort individen bor samvarierar med andelen som förtidspensioneras denna ort. För att pröva detta är det nödvändigt med information lägsta möjliga nivå. Här gäller det kommuner. För de 10 åren 1984-1993 har det gått att få fram uppgifter för män och kvinnor arbetslöshetsnivå och andel förtidspensionerade i landets komom muner5. På grund av att det i vissa fall inte är en geografisk överensstämmelse mellan det försäkringskasseområde som förtidspensionsstatistiken baseras på och den kommun arbetslöshetsstatistiken omfattar har ett som fåtal kommuner slagits Ett annat problem gäller de förändringar samman. i kommunsammansättningen skett under de senaste åren främst genom som vissa kommundelar bildat kommuner. I dessa fall har den gamla att egna indelningsgrunden fått gälla. Sammanlagt omfattar materialet 279 enheter för uppgifter andel arbetslösa och andel förtidspensionerade män och om kvinnor och för de tio åren omfattar materialet alltså 2 790 observationer. Ett exempel på hur andelen arbetslösa och andelen förtidspensionerade förhåller sig till varandra framgår figur 2 där uppgifterna för 1992 har av visar tydligt observationerna är starkt spridda. Även plottats. Figuren att kan markera ett visst positivt samband i form av en regresom man slonslinje är svagt och osäkert.

5 Datamaterialet består av uppgifter om andelen öppet arbetslösa och andelen nybeviljade förtidspensioner för män och kvinnor 1984-1993. Arbetslöshetsuppgifterna kommer från Arbetsmarknadsstyrelsens material över den öppna arbetslösheten på kommunnivå. Uppgiferna över förtidspensionering kommer från Riksförsäkringsverkets förtidspensionsregister för åren 1984 till 1992 och avser beviljandedatum. För 1993 finns ett mindre bortfall på l 000 individer 3 % grund av eftersläpning i registreringen.

Vilken roll spelar 53

Figur 2 Andelen arbetslösa och andelen nybeviljade förtidspensioner i Sveriges kommuner 1992 plott, linjär regression.

Andel förtidspensionerade i kommunerna, procent 2,5

2,0 -

1 5 a 1,0

00 8 Andelarbetslösa i kommunerna, procent

Utan att in på hur sambandet förändrats i detalj från år till år och för män respektive kvinnor kan en korrelationstablå illustrera att det ändå finns ett samband mellan arbetslöshetsnivå och förtidspensionsnivå i kommunerna och att förhållandena för män och kvinnor skiljer sig.

Tabell l Korrelationskoefficienter produktmomentkorrelation för andel arbetslösa och andel förtidspensionerade årsvis fördelat på män och kvinnor och totalt. År 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993

Kvinnor 0,29 0,37 0,53 0,42 0,51 0,45 0,40 0,35 0,32 0,23 Män 0,38 0,51 0,56 0,52 0,54 0,60 0,61 0,38 0,44 0,30 Totalt 0,58 0,49 0,60 0,51 0,56 0,56 0,55 0,40 0,41 0,30

54 Vilken roll spelar ...

Förhållandena likartade ut över åren. Korrelationen mellan arbetslöshet ser och förtidspensionering något bättre under mitten av 1980-talet i jämvar förelse med de första åren under 1990-talet, men korrelationskoefficienär genomgående låga. Det faktum att korrelationskoefñcienten terna sjunker under de senaste åren kan tolkas så att arbetslösheten i allt mindre grad påverkar förtidspensioneringen kommunnivå. Utvecklingen för män och kvinnor vad gäller sambandet mellan arbetslöshetsnivå och andel förtidspensionerade i kommunerna skiljer sig åt. Sambandet i form korrelation mellan arbetslöshet och förtidspension är av genomgående starkare för männen än för kvinnorna. Detta kan tolkas som indikator på att männens förtidspensionering i något större grad än en kvinnornas påverkas arbetslösheten. Ett av skälen bakom detta är att av kvinnorna i högre grad än männen arbetar i offentlig verksamhet som år mindre konjunkturkänslig. Frågan är alltså volymen förtidspensioneringar är större i kommuner om med hög arbetslöshet än i kommuner med låg arbetslöshet. Vi har därför delat in landets kommuner i tre grupper beroende på genomsnittlig arbetslöshetsnivå under perioden 1984-1993. I figur 3 och 4 framgår att utvecklingen skiljer sig markant mellan lågarbetslöshetskommuner och högarbetslöshetskommuner.

Figur 3 Lågarbetslöshetskommuner. Andel arbetslösa och andel förtidspensionerade män och kvinnor i Sveriges kommuner 1984-1993. Kommuner med en medelarbetslöshet under 2,5 procent.

4- . Iu.,,0 -§..ø_;

Medelarbetslöshet Andel ftp kvinnor .. Andelftp man . .84 1585 15366 1§e7 1553 1589 19590 1:391 1992 1593

Vilken roll spelar 55 ...

Figur 4 Högarbetslöshetskommuner. Andel arbetslösa och andel förtidspensionerade män och kvinnor i Sveriges kommuner 1984-1993. Kommuner med en medelarbetslöshet över 3,5 procent.

Medelarbetsnet .. Andelftpkvinnor AndelRpmån §34 1535 1§a6 1587 15433 19.89 1590 1591 1992 1593

Resultaten är kanske förvånande. Det tycks nämligen som om andelen förtidspensionerade minskar under de senaste två årens recession i de kommuner som har den högsta arbetslösheten. Allmänt kan sägas att volymen förtidspensioneringar är större i den grupp kommuner som har högst arbetslöshet. Andelen beviljade förtidspensioner tycks också fluktuera mer kraftigt i högarbetslöshetskommunerna ân i de övriga kommuntyperna. Ett skäl till detta kan vara att arbetsmarknaden och näringslivet är mer odifferentierat i högarbetslöshetskommuner. Med ensidig arbetsmarknad dominerad av primärsektorns ofta tunga kroppsarbeten får förändringar i arbetslöshetstalen en mer direkt inverkan på volymen förtidspensioneringar. När arbetslösheten går ner kan fler personer vara kvar i arbete; låt vara med hjälp av sjukskrivningsperioder. När arbetslösheten ökar och företag måste effektivisera och rationalisera för att klara sig ökar trycket på att göra sig av med äldre lågproduktiv arbetskraft. l kommuner med den lägsta arbetslösheten ökar förtidspensioneringarna från 1990 parallellt med att arbetslösheten ökar. l kommuner med den högsta arbetslösheten är det tvärtom så att andelen förtidspensionärer sjunker när arbetslösheten stiger. Fluktuationerna i förtidspensioneringarnas volym tycks också mindre i kommuner med låg genomsnittlig arbetslöshet. Gemensamt för dem är emellertid att förtidspensioneringarna ökat sedan arbetslösheten började stiga efter 1990. Någon nedgång i

56 Vilken roll spelar

volymen mot slutet 1991 förekommer inte beroende på att arbetsmarkav grund för förtidspension sannolikt inte är lika vanligt förenadsskäl som kommande. Om arbetsmarknaden är relativt differentierad torde arbetsmarknadsskäl i den formella meningen arbetslös och utförsäkrad inte vara någon orsak till förtidspensionering. Däremot kan man förvänta sig att stor allmän försvagning sysselsättningsmöjligheterna bidrar till att öka en av förtidspensioneringarna. Sammanfattningsvis tyder analysen att det inte finns något entydigt samband mellan arbetslöshetens nivå och andelen förtidspensionerade i kommunerna. En positiv tendens finns dock så tillvida att kommuner med högre medelarbetslöshet under hela perioden också har en något högre andel förtidspensionärer. Det är dock stora skillnader mellan kommunerna och eventuellt samband kan mycket väl vara skenbart. Det är troligt att ett befolkningens sammansättning i fråga om ålder och fördelning på yrken spelar in. För analysera dessa förhållanden krävs dock andra analyser att kommer att göras i ett senare sammanhang. som

de förtidspensionerade från de långtids-

Hur skiljer sig sjuka och befolkningen i övrigt

Förtidspensionärerna rekryteras från gruppen långvarigt sjuka och man kan betrakta rehabilitering ett sätt att förkorta sjukperioderna och som minska risken för förtidspension. Om ser förtidspensioneringen som man slutpunkten på relativt lång sjuklighet och rehabiliterande en process av åtgärder är det viktigt veta vilka förhållanden som gör att en del att individer återgår i arbete, andra fortsätter att vara långtidssjuka ochjen tredje pensioneras. Det kan röra sig egenskaper hos individerna grupp om eller förhållanden i det omgivande samhället. Det kan röra sig om förhållanden kan åtgärdas med förbättrade rehabiliteringsmetoder, men som det kan också gälla svårföränderliga förhållanden. mer I detta avsnitt kommer en jämförelse av vilka individegenskaper som kännetecknar de förtidspensionerade i förhållande till de långtidssjuka och till befolkningen i övrigt Här kommer detta att ske med hjälp av

° Undersökningen är en del av ett större projekt om långtidssjukskrivning, förtidspensionering och rehabilitering. Undersökningen stöds ekonomiskt genom ett programanslag från Arbetsmiljöfonden och genom Socialvetenskapliga forskningsrådet. Staffan Marklund är ansvarig för undersökningen.

Vilken roll spelar 57 ...

Riksförsäkringsverkets s.k. LS-material möjliggör jämförelse som en mellan de förtidspensionerade långtidssjuka, övriga långtidssjuka och befolkningen i allmänhet under perioden 1986-19917. Vissa jämförelser kan också göras med ett material som omfattar perioden 1979-1985. Materialet omfattar två slumpmässiga urval bland i åldern personer 20-60 år. Det ena består av 2 000 individer representerar normalsom en befolkning medan det andra urvalet utgörs 3 000 individer med minst av ett sjukfall på 60 dagar eller mer under åren 1986-1991. Av dessa har 70 respektive 67 procent besvarat frågor i besöksintervju kring arbete, en sociala nätverk, sjukdom och rehabilitering. Det finns också i materialet uppgifter från försäkringskassorna framförallt kring rehabiliteringen och vissa uppgifter från register om sjukfall och ersättningar. Bortfallet av registeruppgifter och enkätdata omfattande 336 individer och med bortfallet av intervjuuppgifter bortfallet totalt 1 228 var personer. Här kommer jämförelser förtidspensionerade ske dels med av att gruppen långtidssjuka och dels med urvalet i befolkningen.

Ålder, kön och familj

Det är känt från flera undersökningar att stigande ålder ökar risken för långtidssjukskrivning och förtidspension. Ålder är också i detta material den enskilda faktor som kraftigast påverkar den indviduella risken för att få hälsoproblem och bli långtidssjuk. Tabell 2 visar också att personer i den äldsta åldersgruppen är överrepresenterad bland de långtidssjukskrivna och bland de förtidspensionerade. Gruppen förtidspensionärer är starkt Överrepresenterad i förhållande till grupperna långtidssjukskrivna och normalbefolkning där endast 16 respektive 19 procent tillhör den äldsta I Sjukgruppen. en rapport av och arbetsskadeberedningen Sjuk- och arbetsskadeberedningen 1994 redovisas jämförelser av förtidspensionstal för 1992 och 1993. Resultaten visar att nybeviljade förtidspensioner minskat med tolv för procent den äldsta åldersgruppen, jämfört med föregående år. Oavsett denna ökning är dock den äldsta gruppen absolut störst de representerade åldersgrupperna av i föreliggande studie.

7 Datamaterialen har ställts till förfogande genom Riksförsäkringsverkets utredningsavdelning. Här kommer framförallt förtidspensioneringen att analyseras. Avsikten är att senare studera även långtidssjukskrivning och rehabilitering med hjälp av denna databas. Systematiskajämförelser kommer också att ske med det datamaterial som omfattar perioden 1979-1985.

58 Vilken roll spelar ...

Hela 43 procent de långtidssjukskrivna tillhör den yngsta åldersav Det ökning jämfört med föregående material. Andra gruppen. år en studier har visat att åldersgruppen 16-49 år har ökat sin andel av förtidspensionerna med 25 procent mellan 1992 och 1993, Sjuk- och arbetsskadeberedningen 1994. Den ökade andelen förtidspensioner bland de beror nästan undantagslöst på medicinska skäl, medan fört:dspensioyngre nering i de äldre åldersgrupperna ofta beror på en kombination av medicinska och individuella faktorer Lindblom 1994. Mycket av ökningen bland de kan hänföras till yngre svårt handikappade 16 åringar som yngre tidigare haft Vårdbidrag. I denna undersökning finns dock inga lö-åringar representerade.

Tabell 2 Ãldersfördelning bland förtidspensionärer, långtidssjukskrivna och normalbefolkning procent.

det skulle finnas skillnader mellan män och kvinnor i Man kan anta att fråga andelen förtispensioneras, men det finns varken idetta eller om som det tidigare materialet några signifikanta könsskillnader. Männen är något fler än kvinnorna bland förtidspensionärer, men andelen män är också något större bland de långtidssjukskrivna. En orsak till detta kan vara att fler kvinnor varken blir rehabiliterade eller förtidspensionerade och så sätt osynliggörs i material som dessa. På grund att förtidspensionärerna ofta är äldre är det fler som inte har av hemmavarande barn. Att de ogifta utan barn är fler än de gifta bland förtidspensionärer, går däremot inte att förklara med hänsyn till åldersfak- Glesare socialt nätverk samt brist på socialt och emotionellt stöd är torn. vanligare bland ensamstående än bland sammanboende och det finns studier att ensamhet och isolering ökar risken för sjuklighet. som menar Bland de ensamstående är det personer i de lägre sociala skikten som löper

den största risken för både fysisk och psykisk ohälsa Östergren 1991,

Lundberg 1990. Man bör också vara uppmärksam på förhållandet att

Vilken roll spelar 59

ensamboende inte nödvändigtvis behöver leda till ohälsa. Problemet kan också vara det omvända dvs. att lever personer som ensamma gör det på grund av sin hälsoproblematik Höög Stattin 1992:117. De förtidspensionerade lever i mycket högre utsträckning ihop med någon som likaledes är förtidspensionerad. Hela 25 procent av de förtidspensionerade i detta material har partner också är förtidspensioneen som rad eller som uppbär sjukbidrag. Detta gäller särskilt för de äldre ålders-

grupperna. De förtidspensionerade är alltså äldre än både befolkningen i allmänhet och än de långtidssjuka. Det finns också överrepresentation en svag av män och av personer utan barn. Det gäller både senare bland de sammanboende och bland de ensamboende.

Utbildning

Utbildning anses i en rad sammanhang kunna påverka risken för långtidssjukskrivning och för förtidspension. Personer med kort utbildning är överrepresenterade bland de med tunga arbeten och bland de arbetslösa. Bristande utbildning kan också tänkas påverka individens användbarhet i samband med strukturomvandling, också försvåra för men personer med arbetshandikapp att hitta ett nytt yrke eller en ny anställning. I de fallen kan rehabiliteringen innebära kortare eller längre vidareutbildning. en

Tabell 3 Längsta utbildning bland förtidspensionärer, långtidssjukskrivna och normalbefolkning procent.

Förtids- Lângtids- Normaln pensionerade sjukskrivna befolkning

755 Annat 6 4 4 158

Total 100 100 100 3 432

Man kan förvänta sig att de med den kortaste utbildningen ofta har manu-

ella arbeten. Andelen förtidspensionärer i yrkesgrupper med manuella

arbetsinslag tillverkningsarbete, och stenbrytning gruv samt service-

sektorn är något överrepresenterade i förhållande till yrkesgrupper som

huvudsakligen inte har manuella arbetsuppgifter, men skillnaderna är i

60 Vilken roll spelar

övrigt små. Resultaten överensstämmer i huvudsak med de som redovisats i tidigare studier Försäkringskassan Kronoberg 1994:s.6, Sjuk- och arbetsskadeberedningen 1994:s.59, Marklund 1992. framgår tydligt utbildning är faktor som tydligt särskiljer de Det att en förtidspensionerade från de långtidssjuka och i ännu högre grad från befolkningen i allmänhet. Även ett huvudskälen till detta är att om av förtidspensionärerna är äldre och att de äldre genomgående har kortare formell utbildning, kan inte utesluta att bristande utbildning är en man verksam faktor vid utslagningen från arbetsmarknaden.

Etnicitet

Förhållandet mellan förtidspensionering, långtidssjukskrivning och etnicitet är komplicerat. I vissa studier är invandrare överrepresenterade i förhållande till svenskar bland de långtidssjukskrivna Marklund l992:s.86-87. I andra studier har invandrarkvinnor ansetts löpa större för förtidspensioneringar än svenska kvinnor RFV l990:s.34. risk Invandrare har också oftare besvär i muskler, skelett och bindväv Höög Stattin 1992. Marklund fann dock inga signifikanta skillnader mellan invandrare och svenskar i fråga vilka långtidssjuka som blivit rehabiliom respektive förtidspensionerade. En förklaring var att etnisk tillhörigterade het spelade roll för individerna blev långtidssjukskrivna, men när stor om gällde förtidspensionering hade andra faktorer ännu större betydelse det Marklund 1992:s.l28.

Nationalitet bland förtidspensionärer, långtidssjukskrivna och normal- Tabell 4 befolkning procent.

Förtids- Långtids- Normal- n pensionerade sjukskrivna befolkning

Till deindustrialiserade nationerna räknas de västeuropeiska länderna utanför det forna Ostblocket samt USA och Japan.

3 Med etnicitet här både etnisk härkomst och etnisk tillhörighet. I materiaavses let finns nationalitet och fördelseland för de intervjuade.

Vilken roll spelar 61 ...

Eftersom många studier visat ett klart samband mellan etnisk tillhörighet och ohälsa är det något förvånande att skillnaderna i detta material tabell 4 är så små och inte är statistiskt signifikanta i detta avseende. Det har heller ingen betydelse för resultatet om man istället för nationalitet jämför

grupperna förtidspensionärer, långtidssjukskrivna och normalbefolkning

avseende födelseland. Man kan emellertid inte med detta, fastslå något att sådant förhållande inte existerar, de ambivalenta resultaten hitintills men tyder på att förhållandet ytterligare bör belysas.

Yrke och arbetsmiljöförhállanden

Arbetsgivarnas för rehabiliteringsarbetet bygger till ansvar stor del på antagandet att det är i arbetet många problem uppstår och arbetssom att givarna också är mest lämpade att hantera dessa. Majoriteten de långav tidssjukskrivna har också koppling till arbetslivet, riskerna en men för de olika yrkesgrupperna skiljer sig något från varandra. Vid selektionen till de långtidssjukskrivna är det de okvalificerade arbetaryrkena som är mest överrepresenterade, risken för långtidssjukskrivning minskar sedan gradvis, för att vara lägst för högre tjänstemän och företagare. När det gäller förtidspensionering är det framför allt i de okvaliñcerade personer arbetaryrkena som löper den största risken förtidspensioneras. att Lägre tjänstemän löper också större risk att förtidspensioneras yrkesarbetarna

än som

i selektionen till långtidssjukskrivning något var mer representerade än de lägre tjänstemännen. De som löper den minsta risken för förtidspension

är högre tjänstemän och företagare samt lantbrukare. I den föregående studien Marklund 1992 hade yrke stor betydelse redan

i samband med att personerna blev långtidssjukskrivna. Yrkesskillnadema

bland de långtidssjuka som blev förtidspensionerade begränsade. var mer Enbart företagarna bland de långtidssjukskrivna löpte en något större risk än tjänstemännen, men skillnaden inte signifikant. var I föreliggande material finns yrkesskillnader både mellan de sjukskrivna och mellan de sjukskrivna och de förtidspensionerade. Det är en kraftig överrepresentation av arbetare bland de långtidssjuka. Bland förtidspensio-

närerna är det icke yrkesutbildade arbetare och lägre tjänstemän som är fler. Det finns alltså ett tydligt klassmässigt mönster både vad gäller risken att bli långtidssjuk och vad gäller risken förtidspensioneras. att

62 Vilken roll spelar ...

Tabell 5 Yrkesgruppstillhörighet enligt SEI-kod bland förtidspensionirer, långtidssjukskrivna och normalbefolkning 1984-1992 procent.

Förtids- Lângtids- Normal- n pensionerade sjukskrivna befolkning

Att det finns yrkesmässiga skillnader i sjukfrånvaro och förtidspensionering kan bero på olikheter i arbetsmiljö och påfrestningar i arbetet. Flera studier har visat att det finns tydliga samband mellan sjukfrånvaro och arbetsmiljöbelastning. I denna studie finns en rad frågor om förekomst av arbetsmiljöproblem. Dessa har summerats till ett arbetsmiljöindex. Index på arbetsmiljöbelastning är uppbyggt samma sätt sm hälsoindex och utgörs frågor de anställda själva upplevt att er. hälsorisk av om föreligger i arbetet, samt frågor ensidigaupprepade arbetsuppgifter om samt upplevt någon mening med sitt arbete förutom lön om personerna instrumentell inriktning till arbetet. Andelen med hälsorisk, ensidigaupprepade samt instrumentella arbetsuppgifter redovisas i tabell l föregående studie skillnaden mellan grupperna mycket liten, vilket var tolkades att arbetsmiljöfaktorer inte hade den avsevärda betydelse som som många andra studier visat. Skillnaderna i detta material är större. Hela 40 de förtidspensionerade i detta material har upplevt att hälsoprocent av risker i arbetet har förekommit, och förtidspensionärerna utgör också en andel de upplevt att arbetet varit instrumentellt, samt bestått större av som ensidiga arbetsuppgifter. Skillnaderna gâr alltså i förväntad riktning. av Selektionen sker redan vid inträdet till de långtidssjukskrivnas grupp men förstärks ytterligare vid förtidspensionering.

Vilken roll spelar 63

Tabell 6 Förekomst av olika typer av arbetsmiljöbelastning bland förtidspensionärer, långtidssjukskrivna och normalbefolkning 1984-1992 procent.

Förtids- Lângtids- Normaln pensionerade sjukskrivna befolkning

Hälsofarligt arbete 40 24 18 814

Ensidigaupprepade 76 65 56 2 098 arbetsuppgifter Instrumentellt arbete 22 19 14 589

Psykosociala arbetsmiljöfaktorer, upplevd egenkontroll i arbetssom situationen samt upplevelsen de krav ställs på i arbetet av som ens person har i flera undersökningar visat sig centrala orsaksfaktorer för olika som typer av sjuklighet Karasek Theorell 1990. Förhållandet mellan Ökad sjuklighet och bristande låg kontroll parad med höga krav är väldokumenterat Karasek Theorell 1990, Nilsson 1994. Även passiva arbeten med låg kontroll i kombination med låga krav har visat sig fler på ge symptom ohälsa än arbeten med hög egenkontroll. De långtidssjukskrivna upplever i större utsträckning än normalbefolkningen sig ha liten egenkontroll i sitt arbete. Kravsituationen är dock för de förtidspensionerade och långtidssjukskrivna jämförbar med normalbefolkningens. Denna tendens förstärks ytterligare för de förtidspensionerade, både upplever större krav och som mindre kontrollmöjligheter än de långtidssjukskrivna. Skillnaden är statistiskt säkerställd. Det är framförallt kombinationen höga krav och låg egenkontroll av som är mest riskabel Karasek Theorell 1990 I tabell 7 redovisas index ett baserat på krav- och kontrollvariablerna. Kategorierna är placerade i ordningsföljd från den arbetsmiljösynpunkt bästa kombinationen ur till den sämsta.

64 Vilken roll spelar ...

kontroll index för förtidspensionärer, långtidssjukskrivna och Tabell 7 Krav normalbefolkning procent.

Förtids- Långtids- Normal- n pensionerad sjukskrivna befolkning

arbeten med den sämsta kombinationen höga krav och låg egenkontroll. av Detta är ännu tydligare för de förtidspensionerade där 12 procent arbetsaktiva period upplevt höga krav och låg kontroll i arbetssituationen. Det totala antalet individer upplevt den sämsta kravkontroll kombinasom tionen är dock inte stort 205 stycken. Sammanfattningsvis visar detta material i likhet med en serie tidigare undersökningar yrkes- och arbetsmiljöförhållanden särskiljer sig för de att blir förtidspensionerade i förhållande till långtidssjuka och befolksom ningen i övrigt.

Arbetslöshetserfarenhet och regional arbetslöshet

Tidigare studier över sambandet mellan arbetslöshet och förtidspension har nämnts betonat vikten att skilja pâ den egna arbetslöshetens besom av tydelse och den regionala arbetslöshetens betydelse för ökad förtidspensionsrisk. Man kan inte veta det är personer med en omfattande om risken för förtidspension. Det kan också arbetslöshet som löper den största hög arbetslöshetsnivå på den ort individen bor, framförallt vara så att en ökar förtidspensionsrisken för anställda Berglind 1977. I detta avsnitt kommer individernas egen arbetslöshetserfarenhet och arbetslösheten på den ort individen bor att diskuteras. Tabell visar antalet arbetslösa månader i medeltal för de olika delgrupperna. Medelvärdet för de olika är mycket lågt vilket beror på att många inte haft grupperna någon erfarenhet alls arbetslöshet. De långtidssjukrivna har här den av längsta arbetslöhetserfarenheten i förhållande till de övriga grupperna medan förtidspensionärerna har den minsta. Antalet personer som haft någon form arbetslöhetserfarenhet är också minst i den gruppen, endast av 34 personer.

Vilken roll spelar

Tabell 8 Antal arbetslösa månader i medeltal under perioden 1986-1992 för förtidspensionärer, långtidssjukskrivna och normalbefolkning för de som varit arbetslösa i respektive grupp.

Förtids- Långtids- Normalpensionerade sjukskrivna befolkning

Arbetslöhetserfarenhet 1,2 3,0 1,8 medelantal månader

n 34 208 137

I materialet har också arbetslöshetstal samlats för alla kommuner som individerna bor i under tidsperioden 1984 till 1993. Detta har bearbetats och kopplats till individernas övriga uppgifter. För varje individ har arbetslöshetsnivân på den ort han eller hon bor beräknats som ett medelvärde för åren 1984-1993 och för olika perioder. Resultatet visas i tabell 9.

Tabell 9 Regional arbetslöshet kommuner bland förtidspensionärer, långtidssjukskrivna och normalbefolkning under längsta sjukperiod procent.

803 2 3 % 31 26 24 899 3 % 13 11 10 378

Total 100 100 100 3 436

Inga signifikanta skillnader finns för den senaste sjukperioden, men för

den längsta sjukperioden visar arbetslöshetsnivâ ett samband med andelen

förtidspensionärer. Förtidspensionärerna är relativt fler om de bor i

kommuner med hög eller mycket hög arbetslöshet under den längsta

period de varit sjukskrivna.

Sammanfattningsvis kan individens man se att egen arbetslöshets-

erfarenhet inte har något tydligt samband med en högre andel förtidspen-

sioner, men däremot har den lokala arbetslöshetsnivân under sjukskriv-

ningsperioden betydelse för risken bli förtidspensionerad att bland de lång-

tidssjuka. Ett skäl till dessa resultat kan vara att de förtidspensionerade i

många fall varit sjukskrivna under lång tid och att de därför inte kan ha

varit arbetslösa. I en del fall kan också långtidssjukskrivning

man se som

en dold arbetslöshet.

66 Vilken roll spelar ...

Vilka individfaktorer påverkar risken för långtidssjuka att

förtidspensioneras

Det har alltså framkommit att rad faktorer spelar in på risken för fören tidspensionering. Det gäller bl.a. ålder, sjukskrivningens längd, yrke, arbetslöshet, utbildning, riskbeende och arbetsmiljöbelastning. Eftersom dessa faktorer ofta har samband med varandra finns det stor risk att det ett samband i verkligheten är skenbart. Ett exempel som ser ut som med okvalificerade yrken ofta också har den sämsta detta är att personer arbetsmiljön och den kortaste utbildningen. För att kontrollera vilken effekt enskilda faktorer har när man samtidigt kontrollerar effekter för andra faktorer kan använda regressionsmodell. På grund av karakman en tillgängliga data används här s.k. logistisk regression tären på de en I den modell presenteras granskas vilka faktorer av de som finns som tillgängliga i datamaterialet bäst förklarar vilka bland de långtidssjuka som blir förtidspensionerade. Det är alltså fråga om vilka mekanismer som som ökar risken att de långtidssjuka beviljas förtidspension eller sjukbidrag. I modellen ingick ursprungligen alla faktorer som har något bivariat signifikant samband med förhöjd risk för förtidspension och dessutom både arbetslöshetserfarenhet och arbetslöshetsnivå på den ort individen bor. Två faktorer har mätts i form av index. Det gäller arbetsmiljöbelastning och riskbeteende. Det har tidgare framgått hur dessa har

konstruerats. I prövningen modellen har interaktionseffekter mellan de ingående av faktorerna prövats, i samtliga fall funnits vara icke signifikanta och men därför uteslutits. Analysen presenteras i form av relativa risker, s.k. oddskvoter. De enkla oddskvoterna vilken relativ betydelse olika egenanger skaper har för individ ska riskera att bli förtidspensionerad utan att att en kontroll har skett för övriga faktorers inverkan. De statistiskt signifikanta över- eller underriskerna har markerats på konventionellt sätt för dessa

9 Den statistiska grunden för metoden kommer inte att behandlashär. Intresserade läsare hänvisas till statistisk litteratur. Det dataprogram som använts är SPSS- Windows i PC-version. ° Kravkontroll index har uteslutits här trots att det har en statistiskt signifikant effekt. Skälet är att detta index har ett starkt sambandmed index för arbetsmiljöproblem och att användning två faktorer som mäter liknande förhållanden skapar av problem med sk multikollineraritet. När modellen prövats med kravkontroll index istället för index för arbetsmiljö förändras inte övriga faktorer

Vilken roll spelar 67 ...

Oddskvoter. De justerade oddskvoterna kan tolkas som de faktiska relativa riskerna när övriga faktorer i modellen hålls under kontroll. Även här anges sedvanliga signiñkanser för dessa relativa risker. Inom varje faktor har en av redovisningsgrupperna betraktats jämförelsegrupp som och den relativa risken utgör avvikelsen från denna. Oddskvoter under värdet ett innebär en lägre risk än jämförelsegruppen och oddskvoter över ett innebär på motsvarande sätt en överrisk.

Tabell 10 Enkla och kontrollerade oddskvoter relativa risktal för risken att bli förtidspensionerad bland de långtidssjuka signifikanta faktorer. -

signifikanta faktorer Enkel Sign Justerad Sign oddskvot odsskvot Ålder

Antal sjukdagar

ns Arbetsmiljöbelastning

Utbildning

Arbetslöshetserfarenhet Ingenarbetslöshetret 1 1 1-20 veckor 1,1 0,8 ns ns 21-40 veckor 1,0 0,5 ns ns 41 veckor 4,0 ns 1,2 ns

ll: Signiñkansnivâerna anges enligt följande: p 0,00l *, p0,05, p0,10 lll: Oddskvoten är kontrollerad för alla de signifikanta faktorer som ingår i modellen. Det gäller ålder, sjukskrivningens längd, arbetsmiljöbclastning, utbildning och arbetslöshetserfarenhet.

Den lägsta accepteradesigniñkansnivân är satt till 0,10 vilket innebär att rresultaten i 10 procent av fallen kan ha orsakats slumpfaktorer. av rena

68 Vilken roll spelar ...

Resultatet denna analys visar att ålder är den enskilda faktor som har av den dramatiska och entydiga effekten på risken för en långtidssjuk att mest bli förtidspensionerad. Även sjukperiodens längd har i viss mån en förvän-

tad effekt, den kontrollerade relativa risken för den äldsta även om inte signifikant skiljer sig från den yngsta grupp som utgör gruppen jämförelsegrupp. Detta innebär förmodligen att de flesta mycket långa

sjukfall utgörs äldre och att âlderseffekten slår ut sjukperioav personer dens längd i den kontrollerade modellen. När det gäller arbetsmiljöbelastning så har gruppen med hög arbetsmiljö-

belastning dubbelt så hög relativ risk personer utan arbetsmiljöen som belastning eller med begränsade arbetsmiljöproblem. En ansamling av

arbetsmiljöproblem är alltså tydlig riskfaktor för förtidspensionering en bland de långtidssjuka. Även utbildning slår igenom. Personer med kortare

utbildning har signifikant överrisk för förtidspensionering även efter en

kontroll för andra faktorer. Övriga utbildningskategorier avviker här inte

från referensgruppen utgörs av högskoleutbildade personer. som Effekten regional arbetslöshet gäller bara för gruppen som bor på av med extremt hög arbetslöshet. Faktorn är sammantaget inte signiorter en ñkant förklaring till förtidspensionering bland de långtidssjuka. Här som gäller dock tolkningsproblem i fråga om individens arbetslössamma som hetserfarenhet. Arbetslösheten på orten slår kanske inte i första hand

igenom faktor ökar förtidspensionsrisken, men kan indirekt som en som spela roll att hög arbetslöshet leder till fler långtidssjuka. genom I följande tabell de prövade faktorer som inte har någon betydelse anges för den relativa risken att bli förtidspensionerad bland de långtidssjuka.

Ännu intressant än att konstatera att hög ålder, lång sjukskrivning, mer hög arbetsmiljöbelastning och låg utbildning ökar förtidspensionsrisken

bland de långtidssjuka är att granska vilka faktorer som inte slår igenom.

Vilken roll spelar 69

Tabell 11 Icke signifikanta faktorer för relativ risk att bli förtidspensionerad bland de långtidssjuka.

Icke signifikanta faktorer Enkel oddskvot Yrkesgrupp SEI Okvalñceradearbetare 1,4 Yrkesarbetare 0,9 ns Lägre tjänstemän 1,3 Mellantjänstemân 0,8 ns Högretjänstemänoch egna företagareret l Riskbeteende

Regionalarbetslöshet 1.0 ref l

Diagnoskategori Infektioner, tumörerm.m. 1,0 ns

Födelseland Sverigeref l Norden 0,9 ns Ovriga länder 1,2 ns Kön Kvinnor ref 1 Män 1,1 ns

Yrkesgrupp har inte någon kontrollerad effekt trots att både okvalificerade arbetare och lägre tjänstemän har signifikant högre risktal i den enkla

jämförelsen. Detta överensstämmer dock med tidigare resultat se bl.a.

Marklund 1992 och betyder bara att yrkeseffekten redan har slagit igenom i samband med den starka överrisk att bli långtidssjuk som finns för dessa yrkesgrupper. Att riskbeteende inte har någon betydelse trots ett omvänt samband som innebär att personer som röker, brukar alkhol och inte motionerar faktisk har en lägre förtidspensionsrisk kan också ses som resultat av en tidigare selektion till gruppen långvarigt sjuka. Det kan naturligtvis också bero att dessa personer sannolikt har en överdödlighet och därmed inte finns i materialet. Effekterna är dessutom mycket begränsade.

70 Vilken roll spelar ...

När det gäller individernas egen arbetslöshetsetfarenhet visar resultaten inte några signifikanta överrisker även om gruppen med extremt många arbetslöshetsveckor högre relativ risk. Som tidigare nämnts är dock har en skälet till att arbetslöshetserfarenheten inte slår igenom i många fall att individerna varit sjuka under långa perioder och därmed inte formellt kunnat vara arbetslösa. Att det inte finns några signifikanta skillnader mellan de olika diagnoseller mellan män och kvinnor överensstämmer med tidigare grupperna

studier se bl.a. Marklund 1992. I båda fallen bör dock en viss försiktig-

het i tolkningen påbjudas. Skälet till att skillnaderna mellan män och kvinnor är så små kan bero att andra skillnader t.ex. i fråga om arbetsmiljöbelastning är så starka att de tar ut könseffekten. Mer förfinade analyser där separata modeller prövas för män och kvinnor är nödvändiga. När det gäller det faktum att det inte tycks finnas några överrisker för någon de diagnoskategorierna kan det kanske av grova framförallt bero att kategorierna är så grova så att de döljer de faktiska sjukdomarna. Det betyder att man inte kan dra slutsatsen att det inte spelar någon roll vilken sjukdom långtidssjuk har för risken att bli förtidspenen sionerad. Det är något överraskande att varken födelseland eller nationalitet har någon effekt. Visserligen har födda utanför Norden en förhöjd personer förtidspensioneras, den är inte statistiskt säkerställd. Material risk att men från den tidigare delen 1980-talet visade relativt stark kontrollerad av en effekt etnicitet. Skälen till att den uteblir i denna undersökning kan av flera. Å sidan finns kan det så att många tidigare arbetsvara ena vara kraftsinvandrare redan har beviljats förtidspension och att de därmed inte i materialet. Å andra sidan är rimligt att anta att de nytillkomna finns med invandrarna främst utgörs av flyktingar inte kommer in på arbetssom marknaden och därmed också är underrepresenterade bland de långtidssjuka. Pâ konkret och praktiskt plan kan man säga att det dominerande ett mer intrycket överensstämmer med tidigare forskning se bl.a. Marklund 1992. Ålder är den viktigaste faktorn vid sidan av sjukskrivningens längd. Detta betyder att befolkningens ålderssammansättning är viktig för ökningförtidspensionering och att åtgärder för att minska sjukperiodernas en av längd kan effektiva för att hålla nere antalet förtidspensionärer. Anavara lysen visar vidare att anställnings- och arbetsmiljöfaktorer är centrala. Eftersom dessa är samhälleligt lättare att påverka än exempelvis ålder är de också centrala ur åtgärdssynvinkel.

Vilken roll spelar 71 ...

De tendenser till försämring arbetsmiljön för vissa av grupper av kvinnor under det senaste decennitet är oroande även i detta avseende Fritzell Lundberg 1994. Man måste räkna med att förtidspensionsrisken Ökar för de grupper som har ökande arbetsmiljöjbelastning. en Det faktum att arbetslösheten inte spelar roll är kanske mindre förvånande eftersom det här rör sig om personer redan är långtidssjuka. som Arbetslösheten påverkar dock långtidssjukskrivningen och det finns därmed risk

arbetslöshetskostnaderna därmed delvis övervältras på sjukförsäkringen

och förtidspensioneringen. Som framgick visar också analysen av det samlade materialet att det finns en tendens till högre andel förtidspensioneen rade i kommuner med hög arbetslöshet och under år med högre arbetslöshetsnivå.

Yrkesförändringarnas betydelse för

förtidspensioneringarna 1988 och 1993

En annan aspekt på arbetsmarknadsförändringar

och arbetslöshet i fråga om risk för förtidspensionering gäller de långsiktiga mer struktureffekterna. Är det så att människor arbetar inom vissa yrkesområden som har en större risk att förtidspensioneras än andra Är det så att människor som arbetar i brancher är på tillbakagång har som en högre förtidpensioneringsrisk än personer i växande brancher

I detta avsnitt redovisas data rörande 1988 och 1993 års samtliga nyblivna förtidspensionärer. Tidigare har 1988 års förtidspensionärers yrkesbakgrund kartlagts i till arbetsmiljökommissionens en rapport kartläggningsgrupp Höög Stattin 1989, SOU 1990:49. I ett forskningsprojekt med samma inriktning studeras 1993 års förtidspensionärer nu där också en jämförelse kan göras med materialet från 1988. Det finns flera poänger med att jämföra 1988 och 1993 års förtidspensionärer. År 1988 rådde en överhettning i den svenska ekonomin med låga arbetslöshetstal i hela landet. En helt annorlunda situation förelåg 1993. Då befann sig landet i en djup lågkonjunktur med mycket hög arbetslös-

het. Dessutom har det skett en viktig förändring när det gäller förtidspen-

sionsreglerna genom avskaffandet rätten förtidspensioneras av att på grund av arbetsmarknadsskäl.

Datamaterialen för 1988 års och 1993 års nyblivna förtidspensionärer är likartade. De innehåller information alla förtidspensionärer om de båda åren, cirka 54 000 år 1988 och drygt 62 000 år 1993. Materialen är

72 Vilken roll spelar ...

samkörningar registerdata från Riksförsäkringsverkets resultatet av av förtidspensionsregister och Statistiska centralbyrâns Folk- och bostadsräk-

data individerns pensionstyp, diagnos och ningar. Från RFV kommer om

data yrke och social bakgrund insamlade. När det gäller från SCB är om förtidspensionärer är de senaste uppgifterna om yrke, civilstånd 1993 års 1990, alltså år innan förtidspensioneringen. Det är rimligt att osv. från tre uppgifter är lämpliga att sätta i relation till förtidspensioneanta dessa den då individen lämnar arbetsmarknaden genom ringen eftersom process förtidspensionering relativt lângdragen. Det finns också data om är för åren 1985 och 1980 dessa kommer inte att individeras yrke men sammanhang. Eftersom datamaterialet omfattar alla föranvändas i detta de båda åren finns ingen risk för felaktigheter som kan tidspensionärer

fallet vid urvalsundersökningar. vara den relativa risken att förtidspensioneras ingår också För att kunna skatta

jämförelsematerial. Detta utgörs ett slumpmässigt urval ur den svenett av i åldersintervallet 16-65 år omfattande 75 000 individer. ska befolkningen uppgifter för förtidspensionärerna undantaget För dessa finns samma som Fördelningen yrken i urvalet är mycket nära den som gäller RFV-data. av befolkningen vilket innebär att urvalet är av god kvalitet. för hela analysen har den antalsmässiga förändringen i olika yrken I den följande mellan antalet i ett yrke 1990 respektive uttryckts som kvoten personer understiger 100 har antalet anställda i yrket sjunkit 1975. När denna kvot det över 100. Analysen är gjord separat för medan det vuxit om är

kvinnor och män.

förtidspensionärer fördelade efter yrken indelade efter antals- Tabell 12 1993 års mellan 19:75 och 1990. Procent samt ålderskontrollerad relativ mässig utveckling förtidspensioneras. Referensgrupp är växande yrken. risk att

Män Kvinnor Yrke FTP FOB RR FTP FOB RR

Krympande yrken 90 55,5 46,4 l,5 5,9 3,5 2,1 90-110 28,1 33,6 0,9 44,3 38,1 1,3 Stabila yrken 110 16,4 20,0 1,0 49,9 58,3 1,0 Växande yrken

100 100 100 100 Summa

22 835 27 379 25 614 26 074 Antal

yrkena indelade i klasser, krympande 90, stabila 90-110, I tabell är tre och de växande 110.

Sign0,000

Vilken roll spelar 73

Av tabellen framgår att en majoritet de förtidspensionerade av männen arbetade i krympande yrken 1993 medan bara var tjugonde kvinna gjorde

det. Samma förhållande gäller för befolkningen i stort. Orsaken till det är

kvinnornas intåg arbetsmarknaden vilket skett på i stort sett alla yrkesområden. För såväl män kvinnor är det som dock vanligare att förtidspensionärerna har arbetat i krympyrken än vad som gäller för befolkningen. Att arbeta inom krympande yrken innebär för män en överrisk på

1,5 och för kvinnor 2,1, jämfört med dem som arbetar i växande yrken.

Strukturella förändringar arbetsmarknaden, här mätt som yrkens antalsmässiga förändring, tycks alltså ha betydelse för benägenheten att förtidspensioneras i olika yrken. 1988 års undersökning visade emellertid att det är svårt att renodla de strukturella förändringarnas effekt från andra faktorers påverkan Höög Stattin 1992. Så till exempel sammanfaller ofta strukturella förändringar och arbetsmiljömässigt negativa egenskaper i yrkena. Det har ofta varit de tunga och slitsamma jobben försvunnit som när ny teknik har introducerats. Förtidspension blir lösning på problem en med den övertalighet som då uppkommer, vilket gör det svårt att avgöra om det är hälsoskäl eller svårigheter att få befattning . en ny som är huvudorsak till pensioneringarna.

I förhållande till tidigare studier visar denna analys sambandet att mellan strukturförändringar och risk att förtidspensioneras har blivit starkare i synnerhet för kvinnor. I den undersökning genomfördes Berglind, som av Tunevall och Solbrandt 1979 fanns inget sådant samband. Detta förklarades med att kvinnorna expanderade över hela arbetsmarknaden. I undersökningen 1988 års förtidspensionärer Höög av Stattin 1992 förelåg dock ett samband också för kvinnor. I denna undersökning förstärks den tendensen. Sambandet har blivit starkare.

Sammanfattning

Det har framgått att ökningen av antalet förtidspensionärer kan förklaras såväl med en tendens till ökad generositet i socialförsäkringen som med utstötningsfaktorer. Här har framförallt utstötningsfaktorerna berörts. Förtidspensionering samvarierar på individnivå med yrkesförhållanden, arbetsmiljöförhållanden och arbetslöshetserfarenhet. Det finns också tydliga tecken att arbetslöshet på den individen ort bor ökar risken för förtidspensionering och att personer som är sysselsatta i brancher som är på tillbakagång har högre risk förtidspensioneras. en att Detta betyder att

74 Vilken roll spelar

såväl konjunkturförändringar som strukturförändringar tenderar att pressa antalet förtidspensionärer. Det faktorer som påverkar den individuella upp förtidspensionsrisken är bl.a. ålder, yrke, dålig arbetsmiljö, arbetslöshetserfarenhet och arbetslöshet på den ort individen bor.

Vilken roll spelar 75 .. .

Litteraturförteckning

Berglind Hans 1977 Förtidspension eller arbete en studie av utveck- ling och regionala variationer, i SOU 1977:88 Förtidspensionering.

Berglind, Hans Tunevall, C M Solbrand A 1979. Förtidspensionering inom olika yrken 1971-1976, Stockholm: Statens Arbetsklinik stencil

Fritzell, Johan Lundberg, Olle 1994 Välfärdsförändringar 1968-1991, i Fritzell, Johan Lundberg, Olle red Vardagens villkor, Stockholm: Brombergs

Gould, Raija 1985 Unemployment and disability some sociological aspects of elimination from the labour market, i Studies and research, No 22;Geneva: International Social Security Association.

Hedström, Peter 1980 Förtidspension välfärd - eller ofärd, Institutet för Social Forskning, Stockholms Universitet.

Höög, Jonas Stattin Mikael 1989 Förtidspensionärernas yrkesbakgrund, i Arbeten utsatta för särskilda hälsorisker, Bilagedel A, Rapport inom arbetsmiljökommissionens kartläggning, Stockholm: Gotab

Höög, Jonas Stattin Mikael 1992 Färtidspension och yrke, Umeå: Umeå Universitet, Sociologiska institutionen stencil

Höög, Jonas Stattin Mikael 1992 Vilka blir förtidspensionärer i Staffan Marklund red Rehabiliering i samhällsperspektiv, ett Lund: Studentlitteratur

Höög, Jonas Stattin Mikael 1993 Förtidspension och yrke, Arbetsmiljöfondens sammanfattningar No 1536

Karasek, Robert Theorell Töres 1990 Healthy Work-stress, productivity and the reconstruction of working life, New York, Basic books.

Kolberg, Jon Eivind 1991 En empirisk prövning av utstötningsmodellen, i Hatland Aksel red, Trygd som fortjent, Oslo; Ad Notam.

Lindblom S 1994 Vilka är de förtidspensionärerna nya en undersök- ning utförd av elva av försäkringsakassans lokalkontor i landet, Rapport till Sjuk- och arbetsskadeberedningen, stencil

Lundberg Olle 1990 Den ojämlika hälsan - om klass och könsskillnader i sjuklighet, Stockholm, Almqvist Wiksell.

76 Vilken roll spelar

Nilsson, Anders 1994 Arbetslmiljö och sjukfrånvaro en prövning av krav-kontrollmodellen, C-uppsats, Stockholms Universitet, Sociologiska Institutionen mimeo Riksförsäkringsverket 1989 RFV anser 1989:12 Riksförsäkringsverket 1992 RFV anser 1992:10 Riksförsäkringsverket 1993 RFV Informerar. Statistikinforrnation Is-I 1993:19. Riksförsäkringsverket 1994 RFV informerar IS-R 1994:3 Riksrevisionsverket 1990 Sjukpenning och rehabilitering cRevisionspromemoria Dnr 1989:1494. Socialdepartementet 1969 Vidgad förtidspensionering, Stockholm.

SOU 1990:49 Arbete och hälsa, Betänkande av arbetsmiljökorrmissionen

SOU 1994:72 Sjukpenning, arbetsskada och förtidspension förutsätt- ningar och erfarenheter, Rapport från Sjuk- och arbetsskadeberedningen

1985 Disability pensions of older workers Sweden

Wadensjö, Eskil comparison studies based Time-series and cross-section data, a on Meddelande 15 1985, Institutet för Social Forskning, Stockholms Universitet.

Tidigt utträde ur arbetsmarknaden i Sverige - i ett internationellt perspektiv

av Eskil Wadensjö

78 Tidigt utträde ur

Tidigt utträde ur 79

Sverige har haft en nedgång i arbetskraftsdeltagandet bland äldre män, framför allt i åldersgrupperna 55-64 år. Utvecklingen i Sverige är inte unik. Jag skall här presentera vissa huvuddrag utvecklingen av dels i de nordiska länderna, dels i fyra andra OECD-länder. De övriga länderna är utvalda för att ge ett perspektiv utvecklingen inom Norden och för att peka på några alternativa möjligheter till politik. Jämförelsen görs i två steg: Först jämförs utvecklingen i de nordiska länderna. Därefter kontrasteras utvecklingen i dessa länder mot den i Frankrike, Nederländerna, Japan och USA. Figur 1 och 2 visar utvecklingen av arbetskraftsdeltagandet bland män i åldern 60-64 och 55-59 i de fyra nordiska länderna För åldersgruppen 60-64 måste en uppdelning göras i tre länder. Finland har grupper av lägst arbetskraftsdeltagande, Sverige och Norge högst. Nedgången har också varit högre i Finland än i de båda andra länderna. Finland införde år 1971 ett systern med arbetslöshetspension. Lägsta åldern för kunna att erhålla arbetslöshetspension har varierat mellan 55 och 60 år. Mellan åren 1970 och 1972 sjönk arbetskraftsdeltagandet bland finländska män i åldern 60-64 från 67,0 till 60,8 procent. Fram till år 1979 låg arbetskraftsdeltagandet i Danmark bland män i åldern 60-64 nivå i Norge samma som och Sverige. Det föll därefter ett år efter introduktionen efterlönen - av till en nivå som med än tio procentenheter underskrider den svenska - mer och norska. Finland avviker också från de andra tre länderna vad gäller arbetskraftsdeltagandet för män i åldern 55-59 år. I Finland arbetskraftsdeltaganvar det i denna åldersgrupp redan i början av 1970-talet betydligt lägre än i de andra nordiska länderna och nedgången betydligt större. Arbetskraftsdeltagandet i Finland bland män i åldern 55-59 i början 1990-talet 20 var av procentenheter lägre än i övriga nordiska länder.

l Några jämförelser av olika länder är Guillemard 1989 och 199la och Rein Jacobs 1993. En utförligare presentation av de nordiska länderna finns i Wadensjö 1994. 2 Här kommer genomgåendeuppgifter om andelen i arbetskraften att redovisas. Den relativa positionen mellan ländernapåverkas inte i någon avgörande utsträckning om i stället andelen sysselsatta av befolkningen i åldersgruppenskulle ha använts.

80 Tidigt utträde ur

1 Arbetskraftsdeltagande bland män 60-64 år i de nordiska länderna Figur 1972-1993. 100

0 . . . . . . . , . 72 74 76 78% 82 Q4: 86 88 90 92 Danmark - - - Norge Finland Sverige --A-:_:_:- ----- Not: Det finns ett brott i de statistiska serierna för Sverige 1987. OECD, Labour Force Statistics 1970-1990 och 197271992. För Danmark Källa: arbetskraftsundersökningarna.

2 Arbetskraftsdeltagande bland män 55-59 år i de nordiska länderna Figur 1972-1993. 100

-I-:-;é---= ø:.- - ____ x , . 75 ""

0 v 1 | | x v u u 72 76 78 80 82 84 86 88 90 Danmark - - Norge --- Finland Sverige ------ -- -----

Det finns brott i de statistiska serierna för Sverige 1987. För Danmark arbets- Not: ett kraftsundersökningarna. Källa: OECD. Labour F Statistics 1970-1990 och 197271992. orcc

Tidigt utträde ur 81

För kvinnor i åldern 60-64 skiljer sig utvecklingen markant mellan de nordiska länderna. I Norge och Sverige har andelen i arbetskraften kontinuerligt ökat fram till lågkonjunkturen i början 1990-talet, av medan utvecklingen har gått i motsatt riktning i Danmark och Finland. Arbetskraftstalen skiljer sig markant mellan de båda nu grupperna av länder. I Finland förvärvsarbetar mindre än 20 procent kvinnorna i denna åldersav grupp. Efterlön och arbetslöshetspension är liksom för männen viktiga element i denna nedgång. Bland kvinnor i åldern 55-59 finns tendens till stigande arbetskrafts en deltagande i samtliga fyra länder även om det har skett en Stabilisering under lågkonjunkturen i början 1990-talet. Kvinnors allmänt stigande av arbetskraftsdeltagande har haft större betydelse än tendenserna till tidigt utträde bland förvärvsarbetande. Trenden är starkast i Sverige och svagast i Finland. Sverige och Finland hade år 1972 ungefär arbetskraftssamma deltagande i denna grupp medan Sverige âr 1993 hade 15 procentenheter högre arbetskraftsdeltagande än Finland. Kvinnor i Norge och Danmark har nu ungefär arbetskraftsdeltagande i Finland samma som i denna åldersgrupp medan de båda länderna i början 1970-talet av hade ett betydligt lägre arbetskraftsdeltagande.

Figur 3 :arbetskraftsdeltagande bland kvinnor 60-64 år i de nordiska länderna 1972-1993. 100

0 . . . . 72 74 76 78 80 92

Danmark

------ -- Finland ---- Sverige

Not: Det finns ett brott i de statistiska serierna för Sverige 1987.

OECD,labourFarm.Statistics 197019900d119724992. FörDanmark

82 Tidigt utträde ur

Arbctskraftsdcltagandc bland kvinnor 55-59 år i de nordiska länderna Figur 4 1972-1993. 100

0 . . r . r r r 72 74 76 78 80 82 84 86 88 90 92 r-ri Danmark Norge Fin|and: i-: - Sverige - - -g-W-i- 1:

Not: Det finns brott i dc statistiska serierna för Sverige 1987. ett

Labour Force Statistics; 1970-199 och 1972-1992. För Danmark Keila: OECD, arbetskraftsundersökningarna.

och 6 återger arbetskraftsdeltagandet bland män i åldern Figurerna 5 60-64, respektive 55-59 år i fyra andra OECD-länder. Länderna är som tidigare nämnts utvalda för att de uppvisar olika mönster. mycket högt arbetskraftsdeltagande såväl i åldern I Japan har män ett åldern 60-64 I båda åldersgrupperna är det högre än i något 55-59 som i industrialiserat land och det finns ingen tendens till minskat arbetsannat kraftsdeltagande. Sverige och Norge har också i ett internationellt perspektiv mycket högt arbetskraftsdeltagande bland äldre män, men nivån är betydligt lägre än i Japan. Det höga japanska arbetskraftsdeltagandet förhög pensionsålder. Tvärtom utgår pension från socialklaras inte av en försäkringssystemet redan från 60 års ålder om vissa förutsättningar är uppfyllda formellt är pensionsåldern 65 och viktigare är att de flesta har

3 bygger främst Oka 1992, Takayama 1992 och Kimu- Avsnittet om Japan ra m.fl. 1994.

Tidigt utträde ur 83

en än lägre pensionsålder från sin livstidsanställningf Denna pensionsålder teinen är i - - regel 55 eller 58 år. En pension utbetalas antingen

som ett engångsbelopp ett avgångsvederlag eller som en annuitet. De flesta väljer att ta ut ersättningen ett engångsbelopp. Efter som teinerz fortsätter de flesta att arbeta inte i befattning i men samma samma företag som de tidigare arbetade Vanliga lösningar är att ta anställning i ett dotterbolag eller en underleverantör, företag att starta ett eget med avgångsvederlaget startkapital också som men att ta en ny anställning i det företag tidigare arbetat inom på man men nu en annan befattning och med betydligt lägre lön. Det finns förmodligen flera faktorer bakom det mycket

höga arbetskraftsdeltagandet efter avslutad livstidsanställning. Låga ersättningar inom socialförsäkrings- och avtalspensionssystemen är en förklaringsfaktor. En andra faktor är att personer slutar sin livstidsanställning vid en så pass låg ålder att det går att börja arbeten nya och en tredje faktor är att företagen aktivt bistår de anställda i att hitta dessa arbenya ten. De låga lönerna för de som arbetar efter teinen ökar möjligheterna att få nya arbeten.

Arbetskraftsdeltagandet bland män i USA är högt i ett internationellt perspektiv nästan samma nivå i Norge och Sverige Nedgången - som av arbetskraftsdeltagandet i USA har varit gradvis liksom i Norge och

Sverige. Ålderspension

utgår i USA från 65 år med möjlighet att få en

reducerad pension från 62 års ålder 80 procent av full pension pensioom nen börjar tas ut från 62 års ålder. En stor andel arbetskraften av slutar emellertid sin fasta anställning före 65 år och många före 62 års ålder. En

viktig förklaring är företagens personalpolitik. Företagen söker ofta med olika medel påverka de anställda att sluta före 65 års ålder. Ett medel är

företagens pensionsplaner. Företagspensionerna tidigare var ofta kombinerade med en obligatorisk mandatory pensionsålder. Detta motverkas nu av lagstiftningen. Den lägsta obligatoriska pensionsåldern höjdes från 65 till 70 år 1977 och sedan år 1986 är obligatorisk pensionsålder för-

bjuden så när som i ett fåtal yrken. Företagen uppnår i stället att de anställda slutar före 65 års ålder genom att utforma pensionssystemen så att det blir mest fördelaktigt att avgå vid viss ålder en oftast vid 62 men i många fall så tidigt som vid 55 års ålder i stället för - att stanna kvar. Många som går tidigt med eller företagspensioner utan tar andra arbeten

4 Regeringen har föreslagit en förändring som innebär att pensionenreduceras

om den börjar uppbäras före 65 års ålder. Reformen innehåller också andra förslag

som syftar till att senarelägga utträdet ur arbetslivet. Se Takayama 1994. 5 Avsnittet om USA bygger främst Burkhauser Quinn 1989, Shepphard 1991 och Gustman, Mitchell Steinmeier 1994.

84 Tidigt utträde ur

under åren fram till pensioneringen bridge jobs. Delvis påminner detta det japanska systemet, stor skillnad är att företagen inte har om men en aktiva roll vad gäller att skaffa nya arbeten till dem som samma pensioneras. Frankrike och Nederländerna uppvisar utveckling som är typisk för en flera länder i Europa. Arbetskraftsdeltagandet bland män i de båda ålders- 60-64 och 55-59 har fallit dramatiskt. Nedgången i åldern grupperna 55-59 är ungefär densamma i Finland men den är ännu större än i som Finland i åldern 60-64 år. Mindre än fjärdedel av männen i denna en åldersgrupp tillhör arbetskraften. Förklaringen är för båda ländernas nu del främst att söka i utvecklingen av ersättningssystemen. Nederländerna har länge haft ett förtidspensionssystem med höga ersättoch lätt tillträde År 1967 beslutades att arbetsmarknadsskäl ningsnivåer skulle i beaktande vid beslut on1 förtidspensionering. Dessutom hade tas Nederländerna länge obegränsad ersättningstid för äldre arbetslösa från arbetslöshetsförsäkringssystemet i praktiken en form av arbetslöshets- pension. Flera försök har gjorts att dämpa utflödet från arbetsmarknaden. En åtstramning arbetslöshetsersättningsreglerna genomfördes i slutet av av 1970-talet. Arbetslöshetsersättningen är dock fortfarande mycket generös vad gäller såväl ersättningsnivå ersättningstid även jämfört med som Danmark och Sverige. Äldre över 57,5 år blir länder som personer som arbetslösa kan i regel påräkna arbetslöshetsersättning fram till ålderspensioneringen.7 En större förändring socialförsäkringssystemet gjordes âr av 1987 inklusive förändringar reglerna för förtidspensionering arbetsav

marknadsskäl skall inte längre beaktas vid beslut förtidspensionering

om När de offentliga transfereringssystemen blev mer restriktiva så växte det i stället fram andra system. Ett system är att företagen efter avtal med fackföreningarna etablera vad kallas en social plan SOP som i praksom tiken innebär kombination ersättningar från socialförsäkringsen av och från företagen till äldre som sägs upp före pensionsâldern. systemet Ett andra är sektorsbaserade avtal om tidig pensionering mellan system arbetsmarknadens parter och speciella fonder för att betala ersättningen fram till ålderspensionering VUT. När VUT-systemen började etableras

° bygger de Vroom Blomsma 1991, OECD Avsnittet om Nederländerna 1993 och Trommel de Vroom 1994. 7 Einerhand, Eriksson Hansen 1993 innehåller en noggrann jämförelse av arbetslöshetsersättningssystemen i Danmark, Sverige och Nederländerna. 5 Se Aarts de Jong 1990, s. 44-47 för en detaljerad presentation av 1987 års reform av socialförsäkringssystemet.

Tidigt utträde ur 85

arbetsmarknadens parter och speciella fonder för att betala ersättningen fram till ålderspensionering VUT. När VUT-systemen började etableras år 1977 var den lägsta åldern för ersättning i regel 63 eller 64 år den men har sedan sjunkit till 60 eller 61 år och i en del fonder till så låg ålder som 55 år. Det uttalade syftet var att öka ungdomssysselsättningen och minska ungdomsarbetslösheten ett syfte som inte uppnåtts. Systemen är privata, baserade på avtal. Staten skall dock godkänna avtalen. Eventuellt kan systemet verka så att arbetskraftsdeltagandet gradvis krymper. En nedgång i arbetskraftsdeltagandet leder via lägre skatteintäkter och högre utgifter till att arbetsgivaravgifterna höjs och arbetsgivarnas kostnader för arbetskraft höjs. Det leder i sin tur till att färre blir anställda och att arbetskraftsdeltagandet ytterligare sjunker. den Butter 1993 har gjort en simuleringsmodell av det nederländska socialförsäkringssystemet som denna typ av resultat. Frankrikes har delvis haft likartad utveckling Nederländerna en som men ersättningssystemen för de äldre lämnar arbetskraften har varit andra som arbetslöshetsersättning och sänkt ålder för ålderspension har varit de viktigaste medlen Redan år 1972 etablerades möjligheten för personer 60 år och äldre som hade blivit arbetslösa uppsägning och betalat genom avgifter till arbetslöshetsförsäkringen minst 10 år få ersättning att en om 70 procent av tidigare lön fram till pensionsâldern. Ersättningen kom från arbetslöshetsförsäkringsfonden. Från år 1975 kunde i praktiken personer vid uppsägning genom en kombination av olika ersättningar från arbetslöshetsförsäkringsfonden få ersättning från 56 år och 3 månader fram till ålderspensionering vid 65 års ålder. År 1977 vidgades systemet till att också gälla personer som själva sagt sig. upp År 1975 sänktes pensionsåldern i Frankrike till 60 års ålder för kropps-

arbetare med minst 40 års arbete. År 1983 ändrades bestämmelserna så att alla löntagare 60 år gamla med minst 37,5 arbetsâr fick rätt till ålderspension. Samtidigt infördes ett under två år innebar system som att om uppsägningar av personer 55 år och äldre kombinerades med anställning av så kunde ersättning till de uppsagda utgå fram yngre till ålderspensionering vid 60 års ålder. Många lämnade arbetskraften på detta sätt men effekterna på ungdomssysselsättningen inte de önskade. Sedan var år 1987 och i ökad utsträckning från år 1989 har flera åtgärder vidtagits för att minska det tidiga utträdet arbetslivet, bl.a. ur genom att främja deltidsarbete genom deltidspensionering framför heltidsutträde för personer i åldersgrupperna närmast under ordinarie pensionsålder. År 1993 beslu-

° Framställningen bygger på Guillemard 1991 och Reday-Mulvey 1994.

86 Tidigt utträde ur

i åldersgrupperna närmast under ordinarie pensionsålder. År 1993 beslutades höja kravet för ålderspension från 60 års ålder till 40 arbetsom att är. Effekterna har dock ännu inte blivit de önskade. Ett fortsatt tidigt utträde har skett främst med utnyttjande av arbetslöshetsersättningssystemet. Både Nederländerna och Frankrike har försökt och misslyckats med en politik tidig pensionering underlätta för ungdomarna att få att genom arbete. Under de senaste åren har politiken förändrats i båda länderna. Strävan är att motverka tidigt utträde men ännu går det inte att se nu några tydliga resultat.

Figur 5 Arbetskraftsdeltagande bland män 60-64 år i Japan, Frankrike, Japan, Nederländerna och USA 1972-1993.

0 . . . v . . . v . T . . 72 74 76 78 80 82. 84 86 88 90 92 Táånüêâ i 377 nxiáêTza-.rään Japan ---- USA

Not: Det finns brott i de statistiska serierna för Frankrike 1982 och för Nederländerna 1981 och 1987.

Källa: OECD, Labour Force Statistics 1970-1990 och 1972-1992.

Tidigt utträde ur 87

Figur 6 Arbetskraftsdeltagande bland män 55-59 är i Frankrike, Japan, Nederländerna och USA 1972-1993.

50-

0 | r i i v | | v l | I 72 74 76 78 80 82. 84 86 88 90 92 Frankrike Nederländerna --- - - - - -------- Japan USA ----

Not: Det finns brott i de statistiska serierna för Frankrike 1982 och for Nederländerna 1981 och 1987.

Källa: OECD, Labour Force Statistics 1970-1990 och 1972-1992.

Kvinnornas arbetskraftsdeltagande uppvisar ett delvis annorlunda mönster än männens i de fyra länderna. Se figur 7 och I åldern 60-64 finns det

svaga tendenser till ökat arbetskraftsdeltagandet i Japan och USA och en mycket markant nedgång i Frankrike. Nedgången i Frankrike kan främst hänföras till ändrad pensionsålder. Arbetskraftsdeltagandet är under hela

perioden mycket lågt i Nederländerna. Sverige och Norge har jämfört med

dessa länder högre arbetskraftstal medan Danmark och Finland har lägre

arbetskraftstal än Japan och USA högre än Frankrike men och Nederländerna.

Bland kvinnor i åldern 55-59 finns det antingen ett svagt stigande eller för Frankrikes del ett relativt stabilt arbetskraftsdeltagande. Den allmänna uppgången i arbetskraftsdeltagande bland kvinnor uppväger att allt fler av de yrkesverksamma pensioneras tidigt. Jämfört med de nordiska länderna är arbetskraftsdeltagandet i Nederländerna extremt lågt. Flertalet gifta kvinnor är fortfarande hemmafruar i Nederländerna. En viss ökning av arbetskraftsdeltagandet bland gifta kvinnor i yngre kohorter har

88 Tidigt utträde ur

inte fått något genomslag bland dem i åldern 55-59 år. Arbetskraftsännu deltagandet i Japan och USA är närmast jämförbart med det i Finland och Norge. Sverige och också Danmark har högst arbetskraftsdeltagandet bland kvinnor i åldern 55-59 år av alla industrialiserade länder.

Figur 7 Arbetskraftsdeltagande bland kvinnor 60-64 år i Frankrike, Japan, Nederländerna och USA 1972-1993. 100

Frankrike Nederländerna - - - Japan ---- USA ------ --

Not: Det finns brott i de statistiska serierna för Frankrike 1982 och För Nederländerna 1981 och 1987. Källa: OECD, Labour Force Statistics 1970-1990 och 1972-1992.

Tidigt utträde ur 89

Figur 8 Arbetskraftsdeltagande bland kvinnor 55-59 år i Frankrike, Japan, Nederländerna och USA 1972-1993.

25 --z

0 , . . . . . . . . . . . . . 72 74 76 78 80 82 84 86 88 90 92 Fräákâké 777: Nêâêriánaema

------ -- Japan USA ----

Not: Det finns brott i de statistiska seriernaför Frankrike 1982 och för Nederländerna 1981 och 1987.

Källa: OECD, Labour Force Statistics 19704 990 och 1972-1992.

De ovan gjorda jämförelserna pekar på de flesta länderna att har haft en kraftig nedgång i arbetskraftsdeltagandet bland äldre män men att skillnaderna är mycket stora mellan länderna. Jämförelsen pekar också på att skillnader i utformning pensionssystemen, förekomsten och utformav ningen av andra ersättningssystem samt âldersrelaterade regler för uppsägning har betydelse för skillnader i utvecklingen mellan olika länder.

Jag vill här avslutningsvis framhäva två saker:

Det är viktigt att inte bara på ett system förtidspensionerna se - utan också andra system inom socialförsäkringarna och också olika typer av avtals- och företagsinitierade försäkringar. Avtalsförsäkringar kan förstärka eller motverka effekter förändringar inom avtalsförsäkringarna. av

90 Tidigt utträde ur

2. Erfarenheterna från bl.a. Frankrike och Nederländerna visar att det är

nedgång i arbetskraftsdeltagandet bland äldre. Det går svårt att vända en inte tillfälligt sänka pensionsåldern under en lágkonjunctur och sedan att hoppas det skall att höja den under nästa konjunkturuppgâng. att

Tidigt utträde ur 91

Referenser

Aarts, Leo Philip de Jong 1990, Economic Aspects of Disability Behavior diss, Erasmus Universiteit, Rotterdam.

Burkhauser, Richard John Quinn 1989, American Patterns of Work and Retirement, i Winfried Schmähl red., Redefining the Process of Retirement. An International Perspective, Berlin: Springer-Verlag.

den Butter, Frank 1993, Supply of Social Security Cause of Low as a Labour Participation in the Netherlands; A Cliometric Analysis, Research Memorandum 1993:56, Alert, Vrije Universiteit Amsterdam.

Einerhand, M.; Eriksson, H. Hansen 1993, Unemployment Insurance in the Netherlands, Denmark and Sweden, DGSZFEBO Research Memorandum 93

Guillemard, Ann-Marie 1989, The Trend Toward Early Labour Force Withdrawal and the Reorganization of the Life Course: crossnational a analysis, i Johnson, Paul; Conrad, Christoph David Thomson 1989 red., Workers versus Pensioners. Intergenerational justice in ageing an world, Manchester: Manchester University Press.

Guillemard, Ann-Marie 1991, France: Massive Exit through Unemployment Compensation i Ann-Marie Guillemard Herman van Gunsteren red., Time for Retirement. Comparative studies early exit from the labor force, Cambridge, Mass.: Cambridge University Press.

Guillemard, Ann-Marie 1991a, International Perspectives Early on Withdrawal from the Labour Force i John Myles Jill Quadagno red., States, Labour Markets, and the Formation Old-Age Policy, Philadelphia: Temple University Press.

Gustman, Alan; Mitchell, Olivia Thomas Steinmeier 1994, The Role of Pensions in the Labor Market: A Survey of the Literature, Industrial and Labor Relations Review, Vol 47, no. 417-438.

Kimura, Takeshi; Tagaki, Ikuro; Oka, Masato Maki Omori 1994, Japan: Shukko, Teinen and Re-employment, i Frieder Naschold Bert de Vroom red., Regulating Employment and Welfare, Walter de Gruyter: Berlin.

OECD 1992, Labour Force Statistics 1970-1990, Paris: OECD. OECD 1993, The Labour Market in the Netherlands, OECD Documents, Paris: OECD.

OECD 1994, Labour Force Statistics 1972-1992, Paris: OECD.

92 Tidigt utträde ur

Oka, Shinishi 1992, Older workers: Conditions of Work and Transition Retirement. Country report: Japan, Working Papers CondiTto 1992WP.2, ILO, Geneva. Reday-Mulvey, Geneviêve 1994, The Move Towards Gradual Retirement Policies in the EU, 5th International Conference of the Geneva Association, Strategic Issues in Insurance, London 21-26 oktober 1994. Rein, Martin Klaus Jacobs 1993 Ageing and employment trends: a comparative analysis for OECD countries, i Paul Johnson Klaus Zimmerman red., Labour Markets in an Ageing Europe, Cambridge: Cambridge University Press. Sheppard, Harold 1991, The United States: The Privatization of Entry, i Martin Kohli, Martin Rein, Ann-Marie Guillemard Herman van Gunsteren red., Time for Retirement. Comparative studies early exit from the labor force, Cambridge, Mass.: Cambridge University Press. Takayama, Noriyuki 1992, The Greying of Japan: An Economic Pensions, Tokyo: Kinokuniya. Perspective on Public Takayama, Noriyuki 1994, The 1994 Reform Bill for Public Pensions in Japan, presented at the seminar Pension Reform and Social paper Vision of the Future for Japan and Sweden, Tokyo 21 april 1994. Trommel, Willem Bert de Vroom 1994, The Netherlands: The Loreley-Effect of Early Exit, i Frieder Naschold Bert de Vroom red., Regulating Employment and Welfare, Walter de Gruyter: Berlin. de Vroom, Bert Martin Blomsma 1991, The Netherlands: An Extreme Case, i Martin Kohli, Martin Rein, Ann-Marie Guillemard Herman Gunsteren red., Time for Retirement. Comparative studies van of early exit from the labor force, Cambridge, Mass.: Cambridge University Press. Wadensjö, Eskil 1994, De äldre och arbetsmarknaden under utgivning i Eskil Wadensjö, red 1990-talets arbetsmarknad, Nordiska rådet.

Arbetslöshetens effekter på friska och sjuka konsekvenser för

sjukförsäkringen

av Finn Diderichsen

94 Arbetslöshetens effekter . ..

Arbetslöshetens effekter 95

Långsiktig ökning av förtidspensionsrisken.

Debatten om förtidspensioneringen har under 1990-talets

första år i hög

grad varit fokuserad på den kraftiga ökningen 1992-1993. Aven om preli-

minära tal för 1994 talar för återgång till normala nivåer en mera är det dock värt att framhålla att när väl hänsyn till arbetskraftens tas ändrade ålder- och könsstruktur har risken att förtidspensioneras eller få sjukbidrag uppvisat långsiktigt ökande trend på 1,5 en ca procent per år under perioden 1971-1994 ñg 1. Därtill kommer kortvariga kraftiga mera

fluktuationer. Ökningen var fram till 1985 i hög grad koncentrerad

till personer över 50 år. För kvinnorna påbörjades 1985 en tydlig ökning även i åldersgruppen 30-49 år. År 1985-1993 fördubblades risken bland kvinnor i denna åldersgrupp medan det bland männen inträffade en kraftig ökning 1992-1993. I åldersgruppen 16-29 år skedde praktiskt taget inga förändringar 1970-1992. År 1993 inträffade dock en kraftig Ökning på knappt 40 procent. År 1994 har förtidspensionsrisken åter minskat men det är för tidigt att uttala sig åldersfördelningen detta år. om Medan ökningen under 1980-talet var särskilt uttalad för diagnoser inom

röreselseorganens sjukdomar har 1990-talets ökning i hög grad varit kon-

centrerad till psykiatriska diagnoser.

1990-talets ökande prevalens av förtidspensioner motsvarar minst lika en stor minskning av antalet långvarigt 1 år sjukskrivna. Andelen sjukbidrag av de nybeviljade förmånerna har enligt studie i Stockholms en FK inte ökat Lagerdahl 1994.

96 Arbetslöshetens effekter ...

Figur 1 Antal nybeviljade fdrtiqspensionersjukbidrag per 10.000 i arbetskraften

enligt AKU 1971-1994 prel. Aldersstandardiserat med arbetskraften 1990 som standard.

i 80-

o ALJAA|I||l1JLIlIAlIA|| | 1970 1975 1980 1985 1990 1995

[T-inän .

Arbetslöshetens ejfekter 97

Hälsoutvecklingen positiv för männen

-

Ökningen av förtidspensioner motsvaras inte någon

av allmän försämring av hälsoläget i befolkningen. Dödligheten i de yrkesverksamma åldrarna har minskat dramatiskt sedan början av 1980-talet och detsamma gäller vissa funktionsnedsättningar bl.a. rörelsehinder. Den självrapporterade sjukligheten uppvisar ett splittrat mönster med mera en tydlig uppgång under 1980-talet för nacke-skulderbesvär bland kvinnor ökning - en som dock kommit av sig under 1990-talets första hälft. Allergiska besvär är en annan sjukdomsgrupp ökar. Sammantaget som har detta lett till en ökning av antalet hälsovägda levnadsår för männen under perioden 1975-1990 medan ökningen för kvinnor stannat under 1980-talets av senare hälft. Hälsoutvecklingen i huvudstadslänet har varit positivare i än övriga landet, sannolikt till följd av en inflyttning relativt friska välutbildade av personer till Stockholm tabell l.

Tabell 1 Antal hälsovägda år i åldern 16-64 år i Stockholms län och hela Sverige 1975-1990.

44,1

Källa: Socialstyrelsens Folkhälsorapport 1994.

Kvinnors försämrade arbetsmiljö

1980-talets ökning av sjukfrånvaron koncentrerad till kvinnor var och kan i hög grad relateras till att kvinnor upplevde relativt försämrad arbetsen miljö i ergonomiskt och psykosocialt hänseende, och att sambandet mellan arbetsmiljö och sjuklighet och mellan sjuklighet och sjukfrånvaro för-

stärktes för kvinnor se

tabell 2. Under denna period ökade också andelen sysselsatta av de som uppgav sig ha långvarig sjukdom med höggradigt

nedsatt arbetsförmåga. En ökad sysselsättning bland med nedsatt personer

98 Arbetslöshetens ejfekter

hälsa ocheller ökad sårbarhet således en viktig faktor. var Andelen kvinnor med psykosocialt krävande arbeten ökade under 1980- Mycket forskning har visat negativa effekter av arbeten präglade talet. höga krav och små möjligheter att kontrollera hur man ska kunna leva av Denna jobb har ökat bland kvinnor. Även arbeten upp till kraven. typ av höga krav med möjligheter att påverka arbetssitutionen präglade av stora ökat. Andelen anställda med låga krav har således minskat har

se tabell 3.

Sjukfrånvaro, långvarig sjukdom och arbetsmiljö. Andel helårsanställda Tabell 2 procent, med långvarig sjukdom och höggradigt nedsatt arbetsförmåga och andel exponerade för vissa risker i arbetsmiljön. Sjukfrånvaro dagar per år och bland sjukaexponerade och bland anställda totalt. 1986-1989och Föranställd ändring +- sedan 1975-1976.

Andel anställda % Sjukdagar per år

1986-89 +- 1986-89 +-

KVINNOR Lângv sjukd med 6,5 +2,1 123,5 +30,1 neds arbetsförmåga Olämpl arb ställn 41,5 +13,3 33,1 +6,3 10,3 -3,2 46,4 +l2,3 Jäktigt 0 enf 46,8 -12,2 28,2 +5,1 lära nytt

KV TOTALT 24,0 +4,2

MÄN

Lângv sjukd med 4,8 +0,2 89,2 -3,8 neds arbetsförmåga Olämpl arb ställn 38,3 +4,6 22,4 -O,6 Jäktigt enf 8,7 -2,4 27,6 +3,1 0 34,9 -23,2 24,0 +3,4 lära nytt

MÄN TOTALT 16,2 -0,9

Källa: Diderichsen, Kindlund, Vogel: Läkartidningen 1993

Arbetslöshetens efekter 99 ... Tabell 3 Andel med höga krav och litet respektive stort beslutsutrymme. Höga krav litet beslutsutrymme Höga krav stort beslutsutrymme

Källa: SOFILNU: Lundberg Fritzell red Vardagens villkor. 1994

Förtidspensionsrisken socialt starkt snedfördelad

Att ställningen på arbetsmarknaden har en avgörande betydelse för risken att förtidspensioneras har belysts Staffan Marklunds analyser av 199394:SfU26. I studie intervjuats en annan av personer som i SCB:s ULF-undersökningar 1980-83 har risken under perioden att 1981-89 bli förtidspensionerad inom socialförsäkringen beräknats. Risken för en långvarigt arbetslös är avsevärt förhöjd jämfört med yrkesverksamma. Denna skillnad är särskilt uttalad bland och yngre man kan även notera att den finns oavsett hälsotillstånd tabell 4. Om i stället man för långvarig arbetslöshet vid intervjutillfállet frågar om arbetslöshetserfarenhet under de föregående fem åren finner man en relativ risk 1,6 jämfört med de som inte varit arbetslösa. .Risken är även kraftigt förhöjd bland invandrare. Denna grupp är dock utsatta för fler arbetsmiljörisker ofta under längre perioder än den svenskfödda befolkningen.

100 Arbetslöshetens ejjfekter ...

Tabell 4 Relativ risk för förtidspension 1981-89. Män och kvinnor 25-64 år som ULF-intervjuats 1980-83. Antal förtidspensionerade 1250. Siffrorna anger relativ risk OR för varje variabel när hänsyn tas till övriga variabler inkl ålder.

25-44 45-64 âr Lângvarigt lángv

Källa: Diderichsen, Kihlbom, Varde 1994

Ökande besvär i befolkningen förvärvspsykiska utan

arbete

En aktuell studie från Stockholms län på 5 000 slumpmässigt utvalda 20-64 år kan illustrera den kraftiga effekt som den höga arbetspersoner lösheten har på sambandet mellan psykisk ohälsa och arbete Stockholms läns Folkhälsorapport 1994. Andelen med psykiska besvär i hela befolkningen är närmast oförändrad mellan 1990 och 1994, men samtidigt som andelen befolkningen står utan sysselsättning dvs arbetslösa, hemav som arbetande och förtidspensionerade har ökat tre gånger har andelen med psykiska besvär i denna ökat kraftigt. Med andra 0rd: 1994 står en grupp har psykiska besvär arbete. År 1990 gällde det tredjedel av de som utan mindre än tiondel. Det faktum att förekomsten av psykiska besvär en minskar bland den arbetande befolkningen kan tala för att rörligheten till och kanske framförallt från arbetslöshet är selektiv med avseende på psykiska besvär, dvs att människor med psykiska besvär har fått allt svårare att ta sig arbetslösheten. Utöver den hårda konkurrensen om ur jobben kan arbetsgivarnas ökade kostnadsansvar för sjukfrånvaro här spela in. Dessutom har den omfattande förtidspensioneringen av långtidssjukskrivna 1992-93 säkert också påverkat talen.

Arbetslöshetens effekter lOl

Tabell 5 Estimerade andelar procent av befolkningen 25-64 år 1990 och 1994 i Stockholms län fördelade på psykiska besvär enl GHQ12 och ställning på arbetsmarknaden.

1990 1994 psyk besvär Psyk besvär psyk besvär Psyk besvär

Nedsatt hälsa bland arbetslösa kraftigt hinder för återgång

i arbete

Ovanstående studie gäller två tvärsnittstudier och kan således inte särskilja vad är effekter av arbetslösheten hälsan och vad som är effekter på som risken att bli och förbli arbetslös av nedsatt psykisk hälsa. I tabell 6 analyseras vad som skiljer de som 1994 är arbetslösa i Stockholms län från de som icke är arbetslösa och dessutom jämförs de som varit arbetslösa men nu har återgått i arbete med de som är kvar som arbetslösa. Resultaten talar för en hälsomässig selektion tillbaka i arbete. Tabell 6 visar i första kolumnen att det finns ett starkt samband mellan arbetslöshet och ungdom, invandrarskap och psykiska besvär. Bland de som återgår i arbete är det betydligt fler unga, fler ensamboende, men färre invandrare, och färre med nedsatt hälsa, s.k. nedsatt psykiskt välbefinnande. Att det finns många med nedsatt psykiskt välbefinnande bland de arbetslösa är främst ett resultat av arbetslöshetens effekter det psykiska välbeñnnandet. Tabellen visar dock även att bland de som återgått i arbete är

det inte bara psykiska besvär som är lågt som effekt av återgången utan

även andra hälsovariabler, vilket talar för viss selektion.

102 Arbetslöshetens ejfekter 6 relativa risken att utsatt för olika faktorer blind arbetslösa

rygg

Summering

förtidspensioneras visar långsiktigt ökande trend under perio- Risken att en 1971-1994. Den kraftiga ökningen 1992-1993 gick anmärkningsvärt den långt ner i åldrarna. krav, ergonomiskt och psykosocialt, visar en klart ökande Arbetslivets framförallt bland kvinnor under l980-talet. Kvinnors hälsa och långtrend tidsfrånvaro har påverkats negativt detta och även förtidspensionsrisken av kvinnor efter 1985. ökade för yngre samband förstärktes ökad andel med nedsatt hälsa på Dessa av en arbetsmarknaden. Andelen befolkningen med långvarig sjukdom och av nedsatt arbetsförmåga i arbete ökade under 1980-talet höggradigt som var Denna utveckling torde dock ha vänt i och med 1990-talets till 54 procent. arbetslöshet.

Arbetslöshetens efekter 103

Förekomsten av psykiska besvär i den växande gruppen av människor utanför arbetsmarknaden har ökat kraftigt 1990-1994 enligt en studie från Stockholms län. Det beror dels att fler människor fått psykiska besvär av långvarig arbetslöshet det men beror sannolikt också på att de har som har psykiska besvär oavsett orsaken har fått allt svårare att återgå i arbete på grund av dessa besvär. Arbetslivets ökade krav, konkurrensen

om jobben och arbetsgivarnas ökade kostnader för sjukdom bland anställda

kan ha bidragit till detta. Detta försvårar på ett avgörande sätt möjligheterna att få ned arbetslösheten och därmed ökas trycket förtidspensionsinstrumentet.

Diskussion

Lars-GunnarAlbåge: Vi fortsätter våra överläggningar nu med diskussion, svar frågor och genomlysning olika aspekter. av

Jan-Åke Brorsson: De frågor har ställts berör i som stort sett tre områden. Det första gäller ersättningsnivåernas betydelse. Owe Larsson tog upp en fråga om att förtidspensioneringen ökar grundval av förändringar i regelverket. Nu har det skett negativa förändringar införandet genom av karensdag och sänkta nivåer osv. Kan då inte förvänta sig man motsatt effekt, dvs. att förtidspensioneringen minskar Eller medför riksdagens beslut att förtidspensioneringen bara ökar

Det andra området handlar om rehabiliteringen och rehabiliteringens

effekter.

Det tredje området berör helheten och kopplingen när det gäller sjukför-

säkring, förtidspensionering, avtalsförsäkringar arbetslöshetsersättsamt ningen och arbetsmarknadspolitiken. Det handlar om arbetsförmågediskussionen, sjukdomsbegreppen osv. Dessa är de tre huvudområdena. Sedan finns det dessutom ett antal frågor där man efterlyser förslag till åtgärder. Hur skall man jobba vidare på detta Vilka saker skall ta tag i man Vi kan börja med dessa grundfrågor. Jag föreslår att ägnar oss ett tema i taget och att börjar med Owe Larssons fråga om ersättningsvillkoren och ersättningsnivåerna.

Eskil Wadensjö: Två frågorna hänger mycket av nära samman. Jag skall beröra den första frågan, men jag kommer även på den tredje nog frågan. Den första frågan handlade om ersåttningsnivåerna och villkor och

hur dessa påverkar i båda riktningarna.

106 Diskussion

visar när ersättningsnivâerna höjs, blir fler Gjorda undersökningar att ATP-systemet efter hand slog igenom och förförtidspensionerade. När blev större antal förtidspensionerade. tidspensionerna blev högre, ett reformer åren 1970, 1972, 1974 och Också när tillgängligheten genom ökade förtidspensioneringen. Det är uppenbart att det 1976 gjordes större samband, även det inte alltid är individerna själva som tar finns ett om förtidspensionering. Ofta används förtidspensionering i saminitiativ till omstruktureringar i företagen. Denna typ av inflytande kan man band med generösare, blir det fler som förtidsi land efter land. Görs systemet se pensioneras. fråga sig vad händer vid förändringar andra Sedan kan man som för olika ersättningar höjs, om ersättningen blir hållet, t.ex. om åldern utesluts Erfarenheterna i Sverige är ännu så lägre, om vissa grupper osv. och med nedskärningarna i förtidspensioneringslänge inte så stora i att skett så nyligen. Vi har kunnat se effekter i andra systern, systemet har där de har uppstått snabbt. Men förtidssåsom sjukersättningssystemet,

pensioneringssystem är långsamma. alltför optimistiska och tro att effekterna i motsatt Vi skall inte vara Erfarenheterna från andra länder tyder på att andra riktning blir stora. går in i stället. Om ersättningsnivåerna blir ersättningssystem typer av kanske företagen, när de vill göra större omstruktureringar, lägre, lägger kompensera för nedgången. Jag tror att dessa erfarentill litet extra för att heter från andra länder gäller också för vår del. bara på förtidspensioneringssystemet eller bara Man skall inte se socialförsäkringarna, skall se hela systemet sammantaget. utan man Men det får vi komma tillbaka till senare.

Berglind: Jag skulle litet grand vilja kommentera detta med ersätt- Hans och hur förändringar kan påverka. Eskil sade att om man ningssystemet blir det fler förtidspensionerade. Men man skall gör bidragen generösare, bort förändringarna i ersättningssystemet ofta tillkommer inte glömma att försöka hjälpa folk ut från arbetsmarknaden. Förändföratt man skall inte orsak till överströmning, även om de kanske är ringarna i sig är nog del. Bakom ligger väldigt ofta att man måste hitta bidragande till en viss för kunna hand de personer som har blivit utan på något sätt att ta om framhålla reformerna inte bara är gripna ur luften. jobb. Jag vill gärna att reformerade och genomförde liberalisering âr 1970 var det När man en folk hade svårt att klara sig. Människor fick inte med anledning av att dem hade blivit friställda hade det väldigt jobb, och många av som

knapert.

Diskussion 107

Stajfan Marklund: Ett akut problem i Sverige i dag är att man aldrig kommer att kunna svara på frågan. Politikerna har ändrat alldeles för många regler samtidigt. Det betyder att inte kan avläsa på förtidsman pensionsnivân vad är enskild effekt varje åtgärd. som av Det som Hannelotte i sin presentation inne på är också viktigt var att komma ihåg, dvs. att samma åtgärd kan slå olika håll. Jag skall ge några exempel. Arbetsrehabilitering i anslutning till arbetsplatsen reformerades år 1992.

I det beslutet ingick att arbetsrehabiliteringsåtgärderna skulle koncentreras

på de potentiellt arbetsföra. Det låter som någonting positivt, och det är det väl också i stort sett. Men problemet är då ökar förtidsatt man pensionsrisken för de icke-potentiellt arbetsföra. Den åtgärden kan alltså

slå precis hur som helst. Man kan inte förutse den är positiv om eller negativ.

Detsamma gäller för kompensationsniván i sjukförsäkringen, också som hänger ihop med detta. Kompensationsnivân i sjukförsäkringen har sänkts samtidigt som det har blivit stramare prövning en av rätten till sjukpenning. Detta betyder generositetsresonemanget skall gälla - om att vi långsiktigt skall få förtidspensionsnivân. Men det inte ner är alldeles säkert. Kortsiktigt är det rimligt att anta att det leder till höjd förtidsen pensionsnivå, eftersom pensionsnivân inte förändras samtidigt.

Med dessa exempel ville jag bara illustrera att det är oerhört komplicerat

att avgöra hur åtgärderna slår. Ni skall misstro varje politiker säger som att man med en enkel åtgärd kan sänka förtidspensionsnivân. Antingen

poppar det upp någon annanstans eller också slår själva åtgärden litet

blint.

Antoinette Hetzler: Jag vill ansluta mig till det Hans Berglind som sade. Det finns vanligtvis ett uppdämt behov innan det sker förändring. Mina en undersökningar om förtidspensionering jag har gjort sedan slutet som av 1970-talet visar klart att det rör sig ett administrativt beslut försäkom av ringskassan. Cirka 85-90 procent ansöker inte förtidspension. om De förs över till förtidspension efter lång tids sjukskrivning. Det fortfarande en är billigare med förtidspension än med långtidssjukskrivning. Det är alltså inte så ofta som individen tar initiativ till förtidspensionering jämfört med hur det är i andra system.

Finn Diderichsen: Mycket av den forskning har redovisats i dag visar som väldigt tydligt att den grundläggande drivkraften i förtidspensionsutveck-

lingen är de strukturella förändringarna i arbetslivet. Om en viss andel av befolkningen inte är fullt friska och inte attraktiva på arbetsmarknaden och

108 Diskussion

successivt skärper kraven och blir mindre öppet för om arbetslivet människor med nedsatt arbetsförmåga, måste detta hanteras på något sätt. något socialförsäkringssystem höjer eller sänker ersättnings- Om man i leder detta framför allt till att problemet förskjuts från det ena nivåerna, till det andra medan den grundläggande mekanismen bakom området utvecklingen inte påverkas.

Wadensjö: Man bör på hur systemen fungerar på företagsnivå. Eskil se fall där hemarbetande och egenföretagare har förtids- Det finns huvudsakligen förtidspensioneras dels personer med fast pensionerats, men varit sjukskrivna dels arbetslösa. Man måste se till anställning som har totala beslutssituation och totala kostnader. Om förtidspensionsföretagens ersättningen blir högre, blir det också billigare för företagen att ge en lämnar arbetskraften. Är ersättfullgod kompensation till de personer som ningsnivån lägre, blir det dyrare för företagen, vilket då kan påverka

besluten. Det finns mycket att lära vid olika typer av jämförelser. Jag har hämtat från bok har titeln Tidigt utträde ur arbetsmarknaden i en hel del en som länderna. Den kommer ut några månader, och där görs de nordiska om jämförelser mellan olika länder. jämförs nedläggningen två ett i Sverige Udde- Bland annat av varv, och i Danmark Helsingörs lades ned vid vallavarvet ett - varv - som arbetsmarknadslägen. Båda orterna ligger en bit ifrån relativt likartade städer, Göteborg respektive Köpenhamn. Man kan se att resultatet av stora nedläggningarna är beroende vilken typ av politik som har tillämpats. av lämnade alla 58 år och äldre arbetskraften. I I Sverige personer som var fick betydande andel de personer som var över 58 år Danmark en av En mycket andel de mellan 50 och 58 år arbete. stor av som var till olika skyddat arbete i Sverige, medan det rörde sig överfördes typer av betydligt färre i Danmark. Det negativa med den danska modellen var om dem mellan 50 och 58 år eller över 58 år gick ut i att många av som var arbetslöshet. I Danmark fick således flera sysselsättning på den öppna samtidigt betydligt fler blev arbetslösa. I arbetsmarknaden som personer Sverige det ingen över 58 år blev arbetslös i och med de bestämvar som melser finns här. Då har inte inräknat dem som gick via arbetssom man löshetsersättning till förtidspensionering av arbetsmarknadsskäl.

Diskussion 109

Man skall på hur är utformade. se systemen De har olika typer av effekter. Inför kommer man ett system, både personer och företag att

agera efter det systemet. Ändras systemet, kommer de att agera på ett

annat sätt.

Jan-Åke Brorsson: Jag vill ställa en kompletterande fråga till Eskil. I Danmark är det arbetslöshetsförsäkringen som fångar upp den här typen av problem medan det i Sverige är förtidspensioneringen. Du sade att det

var många i Sverige som lämnade arbetsmarknaden. Men i Danmark var

de också blev arbetslösa. I det personer som danska systemet går man arbetslös några år, och sedan kommer man över i efterlönesystem. Även

där kommer man alltså bort från arbetsmarknaden.

Eskil Wadensjö. För många av dessa arbetslösa är det så, att de i praktiken är arbetslösa fram till dess att de får vanlig ålderspension vid 65 års

ålder. Arbetslöshetsförsäkringen kan för närvararande gälla i 7,5 år i

Danmark, vilket innebär att om man är 58 år kan man arbetslös fram

till âlderspensioneringen. Arbetslöshetsersättningen är också ofta gynnsam-

mare än efterlönerna vid den tidiga pensioneringen. Man väljer därför att

vara arbetslös tiden ut. I Danmark gick del till ordinarie en arbeten utanför Helsingörsvarvet och del fick en ersättning genom arbetslöshets-

systemet. I Sverige gick huvuddelen via förtidspensionssystemet. Det visar

att de institutioner har bestämmer som man var personerna hamnar.

Lars-Gunnar Albâge: Jag vill ställa kompletterande en fråga till Eskil Wadensjö. Är 1980 gick 2 procent av arbetskraften i förtidspension och år

1990 var siffran 7,3 procent. Vad betyder denna förskjutning för ett sam-

hälles ekonomi och för den aktiva befolkningen

Eskil Wadensjö. Om man har större offentliga utgifter och transfereringar

måste detta rimligen finansieras, även kan ha kortsiktiga om man underskott. Det innebär att skatter och avgifter måste höjas, vilket medför att

arbetskraftskostnaderna stiger. Den här typen av ersättningssystem leder

till att andra får betala, vilket i sin tur kan innebära ytterligare problem

genom att arbetskraften blir dyrare och arbetsgivaravgifterna genom att ökar. Detta att pensionera bort arbetslösheten eller olika kohorter är alltså

ingen lätt lösning.

Lars-Gunnar Albáge: Då går över till det andra huvudområdet,

nämligen rehabilitering.

110 Diskussion

Marklund: Jag har visst varit otydlig. Det är alltså det sättet att

Staffan

finns när det gäller effekten av rehabilitering av det svenska material som långtidssjuka och risken att de blir förtidspensionerade, personer som är helt entydigt är ganska dystra. De som har fått rehabilivisar att resultaten i större utsträckning förtidspension jämfört med dem tering får inte bara fått rehabilitering, utan förhållandena är ännu värre. Ju mer som inte har får, desto större är risken för förtidspesionerehabilitering som en person helt enkelt inte in rehabiliteringsåtgärder när ring. Försäkringskassan sätter det gäller enkla benbrott och annat som har god prognos. inte behöver bekymra sig så mycket. I en mening kan man säga att man rehabiliteringssystemet uppbyggt enligt miss- Men å andra sidan är lyckandeprincipen, dvs. börjar med lindriga åtgärder utan närmare man insatserna efter varje misslyckande. Man sortering. Sedan trappar man upp med enkel kontakt t.ex. ett telefonsamtal. I nästa steg prövar en genom åtgärd kan betyda kontakt med arbetsgivaren eller sätter man in en som sjukskrivande läkaren och det sättet fortsätter man. Det med den det blir fler åtgärder över tid efter det att man har misslyckats betyder att med de tidigare åtgärderna. varit likartade rad olika områden. Enligt min Förhållandena har en detta inget bra system. Jag tror att man måste vända upp uppfattning är och i rehabiliteringen. Man måste helt enkelt och ner på det hela sortera för kriterier och vilken typ rehabilitering som skall sättas bestämma sig av tidigare rehabilitering är bättre än sen rehabiin med en gång. Alla vet att måste följa rehabiliteringen ganska omedelbart. Man litering. Man upp ha den misslyckande- och upptrappningsstrategi som för kan alltså inte förefaller huvudstrategin. Den leder bara till misslycknärvarande att vara sätts in, desto mer eländigt blir resultatet. anden. Ju mer resurser som Och det är inte bra.

Diderichsen: Jag instämmer i Staffans bedömning. Siffrorna är Finn det gäller rehabiliteringens resultat. Man skulle kunna ganska dystra när detta gäller framför allt den rehabilimodifiera det hela genom att säga att huvudsak har varit koncentrerad medicinska och fysiotering, som i Det finns få positiva exempel insatser som har terapeutiska insatser. samarbete med patientens arbetsplats. Det gäller situationer gjorts i nära arbetsgivaren har haft positiv vilja att få tillbaka denna individ. där en givit arbetsgivaren utökat rehabiliteringsansvar, vilket kan ha Man har ett ökat kostnaderna för sjukfrånvaron. förändringar jag talade i mitt anförande var på ett sätt rätt De som om fanns någon hög arbetslöshet. Nu har det i stället blivit tänkta när det inte

Diskussion 111

den effekten att arbetsgivarens motiv att anställa människor med något

nedsatt hälsa har starkt försvagats i och med, att detta nu är förbundet

med högre kostnader än vad det tidigare. Därför har möjligheten var för människor med dålig hälsa att komma tillbaka från arbetslöshet försämrats.

Hans Berglind: Jag vill ta bidragande upp en orsak till att det inte har fungerat så bra med rehabilitering. Det är många som har satt sina förhoppningar till att aktiv rehabilitering skall bidra en till att minska förtidspensionering och utslagning. Man måste komma ihåg att det i stor

utsträckning har hängt försäkringskassan. Försäkringskassan har haft som uppgift att samordna rehabilitering.

Tidigare i år kom det från Riksrevisionsverket en rapport som har rubriken; Att återupprätta försäkringskassans - om rehabiliteringsverksamhet. Angående försäkringskassans insatser påpekas i den rapporten att

RRV har uppfattat att verksamheten grundas på förmågan att göra professionella bedömningar. Det handlar bl.a. om att göra bedömningar av olika typer av funktionshinder, välja och bedöma olika typer av åtgärder

och rehabiliteringsprogram samt att samordna kontaktnät ett av olika aktörer som ibland har motstridiga intressen. Dessutom ingår att följa upp aktivitet som pågår under relativt lång tid en och att bedöma resultatet av olika åtgärder.

Detta ställer höga krav den personal jobbar försäkringskassan. som Det är nog nödvändigt att konstatera hittills inte att man har haft en tillräckligt god utbildning för att göra professionella bedömningar. Här i Stockholm är det 6 procent försäkringskassans av anställda som har akademisk utbildning. Jag tror det är väldigt att viktigt att man höjer den

professionella kompetensen hos denna grupp av personal. Den kan i dagsläget inte betraktas som riktigt professionell, och det inte är personalens fel. Den gör ett väldigt fint jobb med tanke den bakgrund de som anställda har. Men det skulle behövas en ordentlig utbildning, inte bara för

försäkringskassans handläggare utan också för dem som jobbar med reha-

bilitering och rehabiliteringsplaner på olika företag och arbetsplatser, någonting uppenbarligen inte fungerar. som Detta gäller också för dem

som jobbar inom AMI och AMU och olika håll inom samhälls-

apparaten.

Jag har deltagit i den senaste tidens diskussion där det har gällt att tillskapa en grundutbildning där både samhällsvetenskapliga och medicinska kunskaper skulle kunna kombineras. På sikt skulle man då förbättra rehabiliteringsmöjligheterna. Man kan nog inte lösa problemet helt och hållet,

112 Diskussion

sådan utbildning skulle ändå ett viktigt bidrag. Detta borde de men en vara politiska beslutsfattarna ta sig funderare över. Den här typen av en åtgärder är inte omöjliga att vidta.

Hetzler: Jag skall tala försäkringskassan och rehabilitering, Antoinette om först vill jag säga också Arbetslivsfonden arbetar med rehabilitemen att för närvarande involverad i utvärdering av fondens verkring. Jag är en samhet. När har gått igenom företag efter företag har man kunnat se, man företagen är mycket villiga att arbeta med förebyggande åtgärder och att mindre villiga arbeta med rehabilitering. De företag som trots allt har att varit positiva till individuell rehabilitering har försökt att få in det som en

PR och marknadsföring. del av deras Det har gjorts undersökning 12 500 långa sjukfall där man har sett en av vilka fick rehabilitering och med vilken effekt. Man fick just de som resultat Staffan Marklund talade Som måttstock användes hur som om. många dem blivit föremål för rehabiliteringsåtgärder som återgick av som arbete. Sannolikheten för att skall återgå till arbete är mindre om till man har genomgått rehabilitering. man kan arbeta med rehabilitering för dem som man vet skall återgå till Man arbete för minska sjukskrivningstider. Men det har man inte gjort. att Försäkringskassan har använt rehabilitering för mycket svåra fall dock inte

för de fall har klassificerats klara pensionsfall. Problemet är att som som svårt identifiera fall. Försäkringskassan har inte heller haft den det är att målsättningen rehabilitering skall användas för dem som skall att tillbaka till arbete i syfte att nedbringa sjukskrivningstiden.

Det finns också kritik mot de rehabiliteringsåtgärder som försäkringsen använder sig Som Hans påpekade måste vi komma ihåg att vi kassan av. bara är i början rehabiliteringsverksamhet. Folk är inte nu av en ny utbildade. Det står inte klart att företagen är med rehabiliterings-

satsningen. Man får lätt rutinisering av åtgärder. Om man t.ex. skall en skicka så och så många till olika ryggterapier finns det inte utrymme för

Man måste hela tiden förnya rehabiliteringstänkandet och någonting annat.

vara kritisk. En sak är att människor blir rehabiliteringsklienter. Efter att de annan har genomgått åtgärd är risken stor att de förr eller senare skickas en vidare till någonting annat. Det kan inte vara meningen med rehabilite-

ringen.

Diskussion 113

Anledningen till de än så länge negativa resultaten är nog en blandning av dessa olika faktorer. Man har valt fel grupp. Man har brutaliserat åtgärderna. Företagen är inte speciellt intresserade av rehabilitering och ibland blir det rundgång i hela systemet.

Staffan Marklund: Jag känner behov klargöra läget. Det

av att är politiskt väldigt problematiskt. Det finns lagstiftning en som utom varje tvivel förelägger arbetsgivarna rehabiliteringsansvar. ett Enbart mellan 10 procent och 20 procent av arbetsgivarna behagar bry sig att om denna lagstiftning. Det står helt klart, vilket också har visats genom mängder av undersökningar.

Det är riktigt som Antoinette säger, det finns att några duktiga arbetsgivare har gjort mycket fina insatser. som Den slutsats som man kan dra av detta är att om arbetsgivaren sköter rehabiliteringen mycket bra, då fungerar den också. Om företagen anstränger sig, satsar resurser och tar in de långtidssjuka i arbete, så fungerar det. Men mycket en stor majoritet av Sveriges arbetsgivare har antingen inte läst lagen eller aldrig bekymrat

sig om den. Det finns ingenting tyder som att det har skett en förändring i form ökning arbetsgivarnas intressen av en av av att rehabilitera folk, tvärtom.

Detta är också juridiskt problematiskt. Varför skall man ha sådana lagar Det är ungefär som med lagen röd gubbe. Det ingen om är som bryr sig om den, och då kan man lika gärna ta bort den. Eller också får man skapa ett sanktions- eller morotssystem vilket är bäst - som vet jag inte. Ett av skälen till den negativa utvecklingen är att arbetsgivarna inte bryr sig. De

skall alltså inom 14 dagar upprätta en rehabiliteringsutredning. Sedan skall

de tillsammans med försäkringskassan komma överens om en rehabiliteringsplan. Men så sker inte.

Man kan naturligtvis införa sanktioner, dvs. bötfälla arbetsgivarna. Eller

också kan man införa morötter och betala arbetsgivarna någon tusenlapp per rehabiliteringsplan. Det är så tänker i dag, och det man är väl inte alldeles orimligt. Vilket system än väljer man att använda kan det vara väl använda pengar. Även de inte om utgör majoriteten rehabiliteringsfallen finns det av också personer som inte har någon arbetsgivare. Antingen har de aldrig haft någon arbetsgivare eller också är de arbetslösa i samband med sjuk-

skrivning. I realiteten har de alltså ingen arbetsgivare som tar något ansvar. Enligt min uppfattning har man glömt bort denna grupp. Vem tar rehabiliteringsansvaret för personer utan reell arbetsgivare Här behövs en bättre kontroll, om man nu tror att rehabilitering kan fungera.

114 Diskussion

Forsberg: Det är uppenbart att det finns flera aktörer när det gäller Anders rehabiliteringen. Jag är i det sammanhaget särskilt intresserad av arbets-

marknadspolitikens roll. Ni har rad forskarkontakter, både i Sverige en och utomlands. Har tips några intressanta försök där man har prövat i fråga arbetsmarknadspolitikens roll i rehabiliteringen nya idéer om

Margaretha Ekman: Jag vill ta frågan om utbildningen av de kassaupp anställda och anknyta till det Hans Berglind framförde, att försäksom ringskasseanställda, rehabiliterarna, skulle behöva en annan typ av utbild-

Samma utbildning skulle de som arbetar på arbetsförmedning. typ av på AMI och även vårdcentralerna kunna förses med. En lingar, nog dock dessa inte utbildas till minimidoktorer eller felfinneriönskan är att

personal. tidigare har utbildat kassafolk har det funnits en tendens att När man lär personalen sjukdomslära. Det finns tillräckligt många som sysslar man dvs. synliggöra sjukdomen. Samma analys som man i med den delen, att dag ägnar patientens tillkortakommanden önskar jag att man i stället

ägnade patientens Utbildningen borde inriktas hur man tar resurser. till restarbetsförmågan. Det skulle ge en direkt effekt både för oss vara och för de enskilda De skulle då själva bli varse att de har en personerna. restarbetsförmåga, vilket många gånger har glömt, i synnerhet efter man en lång rehabilitering. En tredje effekt att rehabiliterarna samma grundutbildning är att av ge skulle kunna mellan de olika myndigheterna. Med den internman utbildning finns i dag blir man så att säga livegen vid den egna som myndigheten och också väldigt myndighetslojal. Jag tror att det inverkar

hämmande utvecklingen inte vågar att ifrågasätta systemet. att man

Nilsson: Som panelen säger finns det rätt mycket brister när det Carina gäller möjligheten rehabilitering. Man talade t.ex. om sanktioner, att ge och det är väl del sådant på gång. Men man kan också fråga sig om en rehabiliteringsinsatserna görs någorlunda i förhållande till den risk som olika löper att bli förtidspensionärer. Jag vet att långtidssjukgrupper skrivna kvinnor får mindre rehabilitering i kronor räknat än vad männen Kvinnor har i alla fall tidigare varit stor riskgrupp när det har gällt får. en förtidspensionering. Hannelotte Kindlund kan kanske säga någonting om hur utvecklingen är Kan inrikta insatserna mera mot just nu. man kvinnorna och utöka de insatserna jämfört med hur det hittills har varit

Diskussion 115

Hans Hjortzberg-Nordlund: Jag är docent i socialmedicin, förtroendeöver-

läkare i Göteborg och riksdagsman. Jag anser nog att på arbetsangreppen givarna är litet orättvisa. De arbetsgivare som har resurser att ha hand om rehabiliteringen gör oftast så gott de kan. Ett stort problem är att arbets-

uppgifterna inom den svenska smáföretagsamheten är väldigt likartade.

Det är därför väldigt svårt att omplacera folk inom branschföretag. Så fort

man lämnar företaget finns det väldigt dåligt utbyggda möjligheter att få

folk placerade, även om det har sagts annorlunda här, vilket jag inte alls

håller med om. Slutplaceringen efter rehabiliteringen är en mycket viktig

punkt, där vi i dag i stort sett saknar resurser. När det gäller utbildningen inom försäkringskassan är det riktigt att det där finns mycket få akademiker. Det rör sig socionomer om och enstaka

jurister, men det är kanske inte alltid de som är utbildade i terapi. Där-

emot har alla försäkringskassor i Riksförsäkringsverkets regi fått utom-

ordentligt vidsträckt internutbildning ungefär samma sätt som bankerna

har. Personalen är alltså inte dåligt utbildad, men visst kan det bli bättre.

Alf Eckerhall: När mäter kvalitet brukar man man ha någonting att

jämföra med. Alla här har uttalat sig rehabilitering som om är fördömande

när de har talat om kvalitet, jag uppfattade det hela om rått, detta trots att

det finns en väl utbyggd hälsovård i värt land som saknar motstycke i de

flesta andra länder. Det finns en företagshälsovård i företagen såvitt som jag vet saknar motstycke i något annat land. Det finns skyddsen organisation som också fungerar väldigt väl. Försäkringskassorna har tilldelats särskilda medel i flera omgångar, 500 miljoner och 700 miljoner.

Man har också fått bestämma över en del av Dagmarpengarna.

Vad är det för goda exempel jämför med och som som vi borde lära

oss av när ni gör er betygsättning

Eskil Wadensjä: Jag kan inte för svara rehabiliteringen utan mer på Anders Forsbergs fråga om utvärderingsforskning när det gäller rehabilite-

ringar. För min del handlar det då ekonomiska om utvärderingar. Det finns egentligen mycket litet forskning på det breda området arbetsmark-

nadspolitiska åtgärder för arbetshandikappade.

Det har gjorts en del utvärderingar internationellt det av som vi skulle kunna kalla för lönebidragsersättning. Det finns rätt många studier från

USA som gjordes för 10-15 år sedan, där man har sett på effekten den av typen av åtgärder. Det finns också en del utvärderingar av sådant som motsvarar Samhall, dvs. olika typer skyddade av verkstäder. Däremot

finns det inte så många utvärderingar av direkta rehabiliteringsåtgärder.

116 Diskussion

det kanske inte så överraskande, eftersom Sverige internationellt Men är har mycket omfattande arbetsmarknadspolitik för just aráetshandisett en kappade. Jämfört med andra länder är det vi avviker mest. Tyvärr år detta ett som flesta arbetsmarknadsforskare än så länge har undvikit. område som de svårt och komplicerat område, och det finns andra kanske mera Det är ett närliggande områden. finns utvärdering rehabiliteringsinsatser som gjordes 15-20 år Det en av

utvärdering AMI i Blekinge län. Övriga

tillbaka, nämligen en av utvärderingar är framför allt inriktade Samhall och på anställning med Sedan finns det början till utvärdering av insatser för unga lönebidrag. en förtidspensionärer. När programmet var relativt nytt gprdes en utvärdering vid Lunds universitet. Sedan dess har det skett mycket, och internt inom Arbetsmarknadsstyrelsen har man bedömt det hela som framgångsrikt. Men det finns ingen aktuell utvärdering av just rehabiliteringsinsatserna, och det tycker jag det borde finnas.

Marklund: Jag tänkte något utveckla diskussionen kring rehabilite-

Staffan

ring. Det är naturligtvis viktigt att ha ett kriterium för vad som är god rehabilitering och vad bedömer detta utefter. Jag har bedömt vilket man kanske är något orättvist utifrån individen efter en långvarig sjuk- - om skrivning återgår i arbete eller inte. Men det är bara ett kriterium. Framför allt läkarkåren brukar invända att detta att återgå i förvärvsarbete inte är det enda här i livet, i varje fall när det gäller den medicinska rehabiliteringen. Idéen är naturligtvis att förbättra individens allmänna hälsa och livssituation och förmåga att kunna leva med eller utan svårig-

heter. Utifrån den diskussion förtidspensionssystemet som vi är här för om tycker jag ändå återgång i arbete är ett rimligt kriterium för rehabiliteatt ringsinsatser. Jag har läst alla utredningar har presenterats sedan år som 1980. Själva motivet till att man har satsat så oerhört mycket pengar är just detta. Det är inte folks lycka man har eftersträvat när man har som rehabiliteringsinsatserna, utan det är att minska förtidspensioneökat och öka folks chanser att kunna återgå i arbete. Därför tycker ringarna att kriteriet lämpligt, det är litet cyniskt och snävt. jag att det är trots att När det gäller olika faktorer kan påverka har vi tittat företagssom storlek. Jag hade precis känsla att det borde vara svårare för de samma små företagen än vad det är för de stora. Men empiriskt förhåller det sig icke så. Det slår alldeles vilt och slumpmässigt. Både små och stora föreär lika dåliga, enligt min uppfattning. Rehabiliteringen har inte mycket tag

Diskussion 117

med företagsstorleken att göra. Det finns många bra exempel på mycket

små företag som sköter rehabiliteringen minst lika bra som företag som har tiotusentals anställda. Det är inte företagsstorlek är det avgörande som utan det är den möjliga arbetsmarknaden internt för den individ som det

gäller. Det hjälper inte att det är fråga högteknologiskt om ett specialiserat

företag av LM:s typ med hundratusen anställda. Det är kanske lättare i en

Konsumbutik med mycket få anställda. Jag tror alltså inte att företagsstor-

leken är avgörande.

Det är möjligt att det ändå pågår bra rehabilitering, men enligt de

kriterier finns att mäta efter arbetsgivarna som att lämnar den rehabi- literingsutredning har bett som staten om och att försäkringskassan utifrån

denna eller tillsammans med arbetsgivaren upprättar en plan för rehabili-

tering, vilket är ett rimligt ganska lågt ställt krav - pågår det inte mycket

aktiviteter, vilket förbryllar både mig och de flesta andra forskare.

Jag instämmer helt i detta med företagshälsovården, men jag är djupt

oroad över vad som pågår just nu. Vi hade världens bästa företagsnog hälsovård i Sverige, men jag är inte alls säker det kommer att att fort-

sätta att vara så. Förändringarna i företagshälsovården på grund av föränd-

ringarna av statsbidragen har bl.a. lett till en kantring över mot mer sjukvård och mindre förebyggande hälsovård. Det har skett förändring en av möjligheterna att faktiskt hjälpa till. Detta är enkelt att studera om man

ser förändringarna Statshälsan, av alltså de statliga myndigheternas

företagshälsovård.

När vi har tittat på vilka som deltar i rehabiliteringen när det gäller

enskilda fall har vi funnit att företagshälsovården är förbryllande litet

inblandad. De behandlande läkarna de är som är centrala, alltså inte före-

tagshälsovårdsläkaren utan distriktsläkaren, jag förenklar om problematiken. Vi har försökt att diskutera varför det år så. Företagshälsovårds-

personalen har mycket bätttre kontakt med arbetsplatserna än vad distriktsläkarna eller sjukhusläkarna har. Därför borde företagshälsovårds-

läkarna bättre. Men i majoriteten vara av fallen är det inte dessa som skriver pensionsintygen och gör rehabiliteringsutredningarna. som Såvitt

jag förstår är detta ett matchningsproblem.

Antoinette Hetzler: Jag skall först frågan svara om arbetsmarknads-

politiska åtgärder. Det är alldeles för tidigt att säga någonting om utvär-

deringen av Arbetslivsfondens verksamhet. Man måste arbeta långsiktigt

tillsammans med företag och kanske ändra sitt tänkande. Man kan inte

utgå från individerna, utan måste arbeta man gemensamt med företagen. Det måste finnas incitament för företagen att delta i detta arbete. Det finns

118 Diskussion

där jag har att rehabiliteringen har varit mycket lyckad. vissa företag sett varför resultatet rehabiliteringen har varit så dåligt. Man har undrat av Staffan använder också jag kriteriet återgång till arbete som en Liksom Det gör jag därför att försäkringskassan har detta som en måttstock. arbetslinje. Om såg livskvaliteten hos dem som har objektiv man rehabilitering kunde säkerligen få en annan utvärdering av genomgått man

kassans insatser. vad kan åstadkomma med rehabilitering. Vi Vi i Sverige överskattar man objekt, maskin. Om bara individen får träffa ser individen som ett som en genomgå någon form rehabilitering förväntar vi oss att sin läkare eller av till sitt arbete för 10-15 yrkesverksamma år. Jag vill han kan tillbaka undersökningsresultat stora privata föräkringsbolag i gärna ta upp de som fram till när det gäller arbetsmarknaden. Försäkrings- USA har kommit har gjort undersökning visar att 85 procent av den bolaget Aetna en som arbetsmarknaden befinner sig i riskzonen för det som man amerikanska cumulative disorder. Att mista rörligheten i handen är kallar för trauma dör inte har rörligheten i inte någon sjukdom som man av, men om man det rätt svårt att bli rehabiliterad till någonting, även om handen kvar, är restarbetsförmåga. man har en två åren har de stora försäkringsbolagen i USA som Under de senaste tre arbetsskada lämnat delstat efter delstat. Det går inte att förförsäkrar mot skador arbetslivet arbetstagare. Vi måste se på säkra mot de som ger i arbetsmiljön innan vi utgår ifrån att all rehabiliteringsförändringarna framgångsrik. Folk inte har någon restarbetsverksamhet skall vara som förmåga slås oftast grund den arbetsmarknad som vi har. Dessa ut av människor skall förtidspensionerade. vara pâ den direkta frågan kvinnornas rehabilitering. Först vill jag svara om minne bara bilderna hur stor andel män respektive Jag har i mitt av av kvinnor får rehabiliteringspenning under en period. I de: sammansom det faktiskt så att kvinnorna utgör en högre andel. Däremot är hanget är jag kan minnas rätta mig jag har fel så att kvinnorna det enligt vad - om rehabiliteringsinsatser på lägre nivå än vad männen får. Där erbjuds en har det inte kommit fram något nytt. det gäller rehabiliteringsforskning vill jag först och främst nämna att När den internationella socialförsäkringsorganisationen under hösten startar upp

forskningsprojekt. Jag är inte alls involverad i detta, så därför kan ett stort informera närmare, jag ville ändå nämna det. På sikt kan jag inte er men detta projekt kanske ganska intressanta resultat. ge så omöjligt att mäta effekter rehabiliteringsinsatser, Det är gott som av minst den rehabiliteringsverksamhet försäkringskassorna inte av som

Diskussion 119

sysslar med. Försäkringskassorna har skyldighet rehabilitering att ge till alla som behöver sådan, och det utesluter kontrollgrupper. Man kan inte kontrollera åtgärderna. Då är det helt och hållet avgörande vilket urval

som man gör av de personer som skall rehabiliteras. Om bara lägger man sig på tillräckligt låg nivå och plockar ut folk kan som antas ha en 50procentig chans att spontant återvända till arbetsmarknaden, får man fram bra resultat. Lägger man sig hög nivå där denna en spontana förmåga närmar sig noll, blir resultatet sämre. Det är därför önskvärt att man mera systematiskt sysslade med metodutveckling på rehabiliteringsområdet, dvs.

att explicit säga att det inte bara är tillåtet även önskvärt utan att man sysslade med kontrollerade försök.

Jan-Åke Brorsson: Jag vill ta upp den fråga Anders och även Alf som var inne på. Om rehabiliteringen har lyckats eller inte lyckats får väl bedömas utefter de ambitioner och mål som har fastställts i regelverket i samband

med att förändringarna infördes. Om gör jämförelse man en med utlandet, hur skall vi då se på våra rehabiliteringsinsatser Min erfarenhet är att diskussionen i Europa och även utanför Europa handlar väldigt mycket om

medicinsk rehabilitering. Det finns mycket litet arbetslivsinriktad av rehabilitering. Ur den aspekten ligger vår rehabilitering långt framme. Vi har inte kunnat finna några riktigt bra utländska exempel när det gäller just

den arbetslivsorienterade rehabiliteringen. Jag skulle vilja ha respons på om jag har rätt eller fel.

Staffan Marklund: Begreppsmässigt är det inte

alldeles galet. Det finns i både amerikansk och en del övrig litteratur det jag ligger som tror närmast arbetsrehabilitering. Det kallas för vocational rehabilitation. Skälet till att jag inte tänker automatiskt på detta som yrkesrehabilitering är att det nästan uteslutande är fråga om utbildningsprogram. Det olika rör typer av försök med utbildning för ofta gravt fysiskt handikappade. Man tänker sig inte hela populationer det vis vi gör det handlar som utan om smågrupper av fysiskt handikappade. Vocational rehabilitation är det nog som ligger närmast, och där finns en hel del.

Finn Diderichsen: Jämfört med många andra länder har Sverige varit unikt på det sättet att vi har sysselsatt väldigt andel människor en stor med nedsatt hälsa. Vad är det då i vår arbetsmarknadspolitik eller rehabiliterings-

verksamhet som har gjort att har lyckats med detta Den frågan har jag inte hört något klart svar på, men det kommer kanske senare när vi diskuterar åtgärdssidan.

120 Diskussion

Lars-Gunnar Albåge: Vi har ytterligare ett ämne kvar, och det är samspelet mellan sjuk- och arbetsskadeförsäkringar, förtidspensioner och andra bidrag, såsom t.ex. arbeslöshetsersättning och socialbidrag. typer av I det sammanhanget är vi också tacksamma för synpunkter från er sida. Sedan har vi den för i beredningen brännande frågan: Vad skall oss med det här Vi har i uppdrag att åstadkomma ett system, som inte göra bara får gå sig självt utan skall styras ett sätt där arbete är av som viktigare än bidrag och där människans värdighet bibehålls. Det skall vara rimligt ersättningssystem med god kostnadskontroll, och det skall ett en så konstruerat det skall ligga utanför statsbudgeten och icke vara att medföra underskott. Det verklig utmaning för att dra slutsatser av den vetenskapliga är en oss framställningen här.

Alf Eckerhall: Jag har ett spörsmål rör detta. Frågan är hur man kan som vidta motivationsskapande åtgärder dels för de försäkrade, dels för arbetsgivarna, dels för försäkringskassan, dels naturligtvis för alla andra som

kan vara inblandade. När jag lyssnade till här förmiddagen tyckte jag att var väldigt er defaitistiska. Det lät ungefär att den enskilde individen inte får ha som någon vilja att han vackert måste inordna sig i statistiken. Jag egen utan inte det är så, även det har gjorts väldigt mycket för att det tror att om skall så de stora kostnader göms inom system och som vara genom som inte går påverka. Här finns det möjligheter att vidta åtgärder. Från att yrkesrehabiliteringsläkarhåll kan ibland höra att hälften av förtidsman pensionärerna är pensionerade alldeles i onödan. Det borde alltså inte vara 410 000 förtidspensionärer utan 205 000. När det gäller förtidspensionsfrågan skall det göras en övervägning av alla tänkbara arbetsuppgifter arbetsmarknaden. Man skall alltså inte hänsyn till det gamla yrket, vilket jag tror ofta sker. Det finns bara ta olika infallsvinklar, t.ex. ersättningsnivåer och harmoni mellan olika ersättningssystem. För något år sedan diskuterade socialförsäkringsutskottet vid hearing den frågan. Om jag minns rätt var väldigt många en den uppfattningen att det inte är bra att ha system, som ger en högre av ersättning vid förtidspension än vid sjukdomsfall. Det är uppenbart för de flesta att 80 procent är mer än 70 procent. Är självrisker någonting kan användas I debatten har det nämnts som och sådant. Är det någonting kan använda just medborgarkonton som man för skapa motivation olika håll för att få önskvärda effekter att Antingen kan använda sig av regelsystem eller av ekonomiska man

Diskussion 121

styrsystem. Pâ det här området tror jag att de ekonomiska styrsystemen är överlägsna övriga regelsystem.

Eskil Wadensjö: Jag skall framför allt beröra sambandet mellan olika ersättningssystem. Men jag börjar med den optimistiska sidan. Jag tror att man egentligen skall ha en ganska optimistisk bedömning. Jämfört med många andra länder har vi i Sverige fortfarande ett högt arbetskraftstal

bland män. Det är bara Japan har högre medan Norge ligger som på ungefär samma nivå. Bland kvinnor har det högsta arbetskraftstalet. Vi ligger alltså på en hög nivå. Det innebär att de problem som har är små om man jämför med problemen i så gott alla andra länder. som Vi bör alltså ha en optimistisk inställning. Läget är för närvarande bättre än i andra länder, men det kan tendera att bli sämre och det måste i så fall motverka.

Sedan över till detta med samverkan mellan olika system. Det är egentligen litet grand att tala ersättning av nonsens om med 70 och 80 procent. Det är inte dessa ersättningsnivåer är aktuella som utan det är andra ersättningsnivåer. Vi vet alla att när får ålderspension får vi inte

bara folkpension och ATP. Om man har varit statligt anställd får man extra pension också från staten. De som har varit kommunalt anställda får

extra pension från kommunen. Om har varit privat anställd får man man extra pension via ITP eller STP. Med liten förändring bokstavskomen av binationerna gäller detsamma förtidspensioneras. om man Det är alltså inte bara de offentliga systemen betalar som ut pension. När man jämför ersättningen inom sjukförsäkringssystemet och förtidspensions-

systemet skall man inte bara jämföra vad de offentliga systemen ger utan man skall jämföra summan de olika systemen. Vid analysen skall av man också se de företagsspeciñka insatser görs vid som varje särskilt till- Fálle.

Detta är någonting kan i land efter land. Varje som man se land tror att det egna landet är unikt. Det händer saker och ting på företagsnivå. Man kombinerar socialförsäkringar, avtalsförsäkringar och företags specifika insatser. Man ett avgångsvederlag de ger utöver avgångsvederlag som eventuellt är fastställda enligt avtal eller försäkringar. Detta gör att ersättningsnivåerna är annorlunda ån när bara socialförsäkringsman ser systemet. När man gör utredningar och Översyner måste därför man se de sammantagna systemen. Man kan alltså inte bara de offentligrättsliga se systemen. För att få en samlad överblick måste också man se på avtalssystemen. Man måste även granska de regler som reglerar avtalspensioner

122 Diskussion

och avtalsersättningar olika slag, vilka bestäms fritt genom avtal. av Samtidigt påverkas dessa regler de beslut fattas politisk nivå. av som Skatteregler typiskt exempel politiska beslut som påverkar, t.ex. är ett avtalspensioner är skattemässigt gynnade respektive missgynnade, om om det finns samordningsregler innebär att det faller bort delar av ersättsom ningarna från de offentliga systemen om man får andra typer av ersättningar. Det är sätt att påverka den totala ersättningen, att kunna styra ett någon riktning. Även inte kan påverka avtalet som det hela i om man sådant kan påverka de skattemässiga konsekvenserna och de totala man ersättningarna. När åtgärder riktade mot åldersgruppen 55-64 år kan man man ser således inte bara på socialförsäkringssystemen. se

Lars-Gunnar Albáge: Jag vill ställa kompletterande fråga till Eskil en Wadensjö. Betyder det att du förordar ett slags helhetssyn beträffande sjukförsäkring och arbetslöshetsförsäkring När i varje fall storföretag tillgriper avtalspenisoneringar gäller det huvudsakligen fall där arbetsbrist har uppstått och inte därför att folk är sjuka. Det finns väldigt många fall där folk har gått igenom sjukkvarnen och för länge sedan har lämnat arbetsgivaren och då ofta utan de extra ersättningarna.

Eskil Waziensjö. Det finns alla möjliga typer av lösningar. Det finns en del svenska undersökningar och flera holländska undersökningar. Där kan när företagen skall dra går de först igenom hälsotillståndet man se att ner hos personalen. Man ser efter om det finns några äldre personer som berättigade till förtidspensionering, och då lägger skulle kunna vara man ofta till litet extra. Fallstudier, det finns ett stort antal av, visar att det finns som nu kombinationer olika ersättningsformer. Genom att de kombineras och i av viss mening är substitut till varandra är det viktigt, att man ser på de olika samtidigt och den totala nivån. Detta gäller oberoende av om systemen lämnar arbetskraften via arbetslöshetsvägen, via förtidsepnsioneringsman vägen, via tidiga pensioneringsvägen eller via arbetsskadevägen. Om man svårare, ökar i stället utträdet via andra vägar. Detta visar gör en väg vikten samtliga vägar samtidigt. av att se

Hans Berglind: Jag vill anknyta till det nu sades och återkomma till som den figur som jag visade i förmiddags. Som jag påpekade har inströmningen i detta system att göra med arbetsmarknadens funktionssätt. En första fråga blir då om man kan minska

Diskussion 123

inströmningen i systemet att ha hög sysselsättningsnivå. genom en Det måste vara den primära uppgiften, tycker jag. Nu är som bekant detta inte så lätt. Det är ungefär som att säga tulipanaros. Men vi kan hitta om vägar för att hålla sysselsättningen minskas inströmningen. uppe Det är också mycket en fråga fördelning mellan de olika om systemen. Det påpekades tidigare att kanske inte hade tagit tillräcklig hänsyn till vad individerna själva vill. Den första brytpunkten gäller frågan: Vill man

arbeta eller inte Om man inte vill arbeta kan ändå man vara tvungen att göra det. Hur de olika besluten utformas och vilka regler de baseras som på kommer att påverka utflödet i de olika kategorierna. Då kan man fråga sig: Skall vi ändra reglerna för förtidspensionering så, att bedömningen av detta med arbetsoförmåga inte skall influeras hänsyn till tillgången på av jobb I annat fall får människor formellt man en massa som inte är arbetsoförmögna men som kanske inte kan få arbete. I sista hand kanske de får gå med socialbidrag.

Den här uppfattningen om kommunicerande kärl stämmer ganska bra

överens med det som Eskil Wadensjö sade för stund sedan. en

Staffan Marklund: Frågan om ersättningsnivåer måste också kopplas till

själva grundidéen med ersättningsnivån den formulerades redan i som början av SO-talet. Poängen det kallade för bibehållen var som man levnadsstandard. Människor olika anledningar blev oförmögna som av att arbeta skulle få behålla sin levnadsstandard. Det var detta som man grundade sig pâ när man höjde kompensationsnivån i det offentliga social-

försäkringssystemet.

Det bekymmersamma är att aldrig har tagit man reda på vad detta innebär. Jag skulle helt enkelt vilja exakt den nivån veta var ligger. Jag föreställer mig att det kostar att arbeta. Man har alltså större utgifter när man förvärvsarbetar än när inte gör det. Vad kommer man man än fram till bör man kunna bestämma någorlunda hyggligt den nivån om är 70, 80 eller 90 procent. Men inte vill ha kvar detta med bibehållen om man levnadsnivå, innebär det att vill bestraffa de individer man som av en eller annan anledning inte kan förvärvsarbeta därför att de är sjuka eller arbetslösa.

Någonting annat som man måste komma ihåg när det gäller just förtids-

pensionärerna är att ersättningsnivåerna för Sveriges förtidspensionärer är relativt låga på grund av den sammansättning förtidspensionärerna som har det är tur att den här gruppen inte är förtidspensionerad för då skulle det bli dyrt.

124 Diskussion

Pâ grund att majoriteten de förtidspensionerade i Sverige kommer av av från LO-grupperna är ersättningsnivåerna relativt låga. Det betyder också att del de bekymmer som Eskil var inne på inte är extremt utprägen av lade just i förtidspensionssystemet. Enligt min uppfattning förhåller det sig ännu värre i ålderspensionssystemet. Där finns demonstrerade kompensationsnivåer ligger långt över 100 procent. Som pensionär kan som då ha långt att leva än vad man hade när man förvärvsman mer av arbetade, framför allt man kombinerar inte bara det offentliga systemet om med avtalssystemet också med det privata försäkringssystemet. Sett utan från socialförsäkringssynpunkt är det helt irrationellt att ha ett system där

går i pension. man blir rik när man Det önskvärd forskaruppgift att ta reda på var ersättningsnivân vore en skall ligga, vill ha kvar premissen bibehållen levnadsstandard. om man Det är viktigt att betona det Eskil Wadensjö tog upp, nämligen att ersättningsnivåerna bör likadana. Det är ett viktigt och eftersträvansvärt vara mål. De bör inte olika det inte finns väldigt speciella skäl för det. vara om Jag kan inte att det finns det i de olika delarna av systemet eftersom de se kommunicerar med varandra. Jag inte att skall inskränka frågan om motivation till en fråga om tror ersättningsnivåer. Den viktiga poängen när det gäller motivation och inte alls har diskuterat i dag är att vi inte arbetar med denna som fråga i samband med rehabiliteringen. För mig är motivation en fråga om diskutera med de sjuka hur de vill ha det, och om det är bra eller att dåligt för dem att fortsätta att vara sjuka, att få förtidspension eller inte. Enligt de undersökningar jag känner till sker det i liten utsträckning att öppet diskuterar motivationen med de försäkrade. man Innan tänker sätta i gång omfattande rehabiliteringskvarn är det man en viktigt få frågan: Vill du egentligen bli förtidspensionerad att svar Det är naturligtvis mycket svårt att göra det jobbet om individen inte är

intresserad. Men jag är optimist på denna punkt, och jag tror att det går att förändra och höja motivationen hos individen. Det är bl.a. för att det inte är särskilt lyckat att förlora kontakten med arbetsmarknaden. Det är inte alltid individen alldeles klar över när han befinner sig i en långtidssjukskrivning eller i början förtidspensionering. Tidsförloppet bland av en förtidspensionärer visar att de blir mer olyckliga längre tid det går. Omedelbart efter det att de har lämnat arbetsmarknaden drar de en lättnadens suck och tycker att det är ganska skönt. Men efter ett tag blir det ensamt och andra effekter dyker upp.

Diskussion 125

Jag tycker att man också skall diskutera den psykologiska rent motivationen. Där finns väldigt dåliga resurser i dag, både försäkringskassorna och bland övriga rehabiliteringsaktörer. Man skall i den ta tag enskilda individens motivation, inte bara den ekonomiska situationen.

Lars-GunnarAlbâge: Jag skulle gärna vilja ställa en kompletterande fråga. Vår beredning har till uppgift att i ett mycket ansträngt statsfinansiellt läge skapa ett system för sjuk- och arbetsskadeförsäkringen och förtidspensioner som är värdigt ett samhälle vår av typ men samtidigt är kostnadsbesparande och icke medför att åker ned i en nedåtgående spiral

när det gäller den totala levnadsstandarden.

Då går det väl inte bara att säga att individen får avgöra Vill han bli förtidspensionerad skall han bli det, vill han inte skall han inte få bli

det. Då faller hela grundvalen för vår beredning. Vår uppgift är hävda att arbetslinjen. Det står i våra direktiv skall hävda att arbetslinjen.

Srajjfan Marklund: Det är väl inte så bekymmersamt

Svenska folket kännetecknas enligt alla studier av en extremt hög arbets-

moral. Det är det kallas det lutherska som arvet. Om individer blir tillfrågade om de vill arbeta även långtidssjuka - svarar de att de vill arbeta. Problemet är att de inte tror att de kan eller får. Restriktionerna

finns generellt inte hos individerna. Men det är klart det finns att en och annan individ som på grund hur arbetet och arbetsplatsen av ser ut och hur de har upplevt situationen under sjukdomen har låg motivation. Jag

menar att den kan bearbetas. Det rör naturligtvis arbetsmotivationen.

Lars-Gunnar Albåge. Jag är mycket nöjd när du säger så.

Finn Diderichsen: Jag vill säga sak motivationen. en om En viktig sak är att lyfta fram de ekonomiska konsekvenserna. En jämförelse av levnadsnivå för förtidspensionärer och den övriga befolkningen visar stora skillnader. Det finns en enkel fråga i undersökningar levnadsnivå om om huruvida det går att skaka fram 10 000 kr på en vecka. l den yrkesverksamma befolkningen i olika inkomstskikt är det 2-20 procent som har problem. Men bland pensionärer med psykiatriska yngre diagnoser är det 50

procent.

Det är svårt att leta fram en grupp i det svenska samhället som har så en dålig ekonomisk och social levnadsnivå förtidspensionärer som yngre har. Det är naturligtvis viktigt för frågan motivationen. om

126 Diskussion

självrisk i är hur hälsan påverkas dessa frågor. En annan systemet av Effekterna förtidspensioner för dem får det och deras hälsa talar av som mycket för, för dem innan förtidspensionen hade betydande att som kroppsliga krämpor har det varit oerhört gynnsamt att förtidspensioneras. För dem har haft psykiska besvär och missbruksproblem råder som den motsatta situationen, nämligen att det är negativt. Detta stämsnarare också med omfattande erfarenheter från psykiatrin. Människor med mer psykiska sjukdomar mycket i sina symtombilder av att ha ett gynnas daglig verksamhet. Bilden är alltså litet splittrad. arbete, en

Hannelotte Kindlund: När jag lyssnar debatten här får jag en känsla av ingen har det diagram jag visade över utvecklingen av det totala att sett antalet långa ersättningsfall. De ersättningsfallen har under större delen av 1980-talet ökat med lO 000 år. De senaste två åren har det knappt per skett någon ökning. Det är givetvis möjligt att del av utvecklingen har styrts av överen flyttning till andra ersättningsformer. Det vet jag ingenting om. Sådana undersökningar görs för närvarande inte. Men det är också möjligt att de signaler har givits, det arbete har lagts ned, ändå har givit som som resultat. Den mycket kraftiga pessimism jag har hört från somliga är inte som nödvändigtvis berättigad.

Antoinette Hetzler: Vi har hört i dag att en andel av arbetspopulationen är sjuka. Vi har också hört Eskil säga att de problem vi har i Sverige inte är

problem internationellt sett. Låt titta detta problem och dem i arbetskraften som arbetar oss de är sjuka. 85 88 procent de långtidssjuka har en arbetstrots att - av givare. Det betyder att de har anställningstrygghet. Arbetsgivaren en måste involverad i att få de långtidssjuka tillbaka till arbetet. vara Staffan påpekade att det finns de är arbetslösa. Vi har sett att försom säkringskassan arbetar med dem som är arbetslösa, dvs. så till vida att vissa avslutar sjukdom med att återgå i arbete. De är inte helt och en hållet lämnade vid sidan om. Trelleborgsundersökningen, där försäkringskassan har försökt Vi vet av arbeta aktivt med arbetsgivarna, att arbetsgivarna var glada över att ta att hjälp från försäkringskassan när kassan hjälpte till att förtidsemot pensionera bort s.k. hopplösa fall. Det var fall som inte hade den arbets-

förmåga arbetsgivaren ville ha.

Diskussion 127

Så länge dessa rutiner finns är det inte mycket kan göras som utan att individen hela tiden lastas. I de flesta fall har han ett arbete. Han kan återgå till arbetet.

Lars-Gunnar Albâge: Jag vill kommentar till vad Hannelotte ge en sade och till vad som har sagts tidigare inte skall om att vara helt och hållet pessimistiska.

Jag ñck nyligen besked från ett storföretag inom skogsindustrin. För 3-4

år sedan hade företaget 120 långtidssjukskrivna. Med hjälp ordentliga av åtgärder och mycket stor uppmärksamhet från företagshälsovårdens och företagets sida är det 19 kvar. Några stycken är säkert gångna till förtids-

pension, men huvuddelen har gått tillbaka till arbetet.

När detta berättades för mig, vittnade andra storföretag likadana om åtgärder. Vid en sådan här hearing måste vi dra slutsatser om vad vi skall göra och vad det är som ger bestående resultat för att minska den ohälsa

som yttrar sig i förtidspension.

Jag tycker att det är en viktig slutsats vi kan dra den här - om nu att situationen inte är så hopplös vissa delar som av statistiken visade. Några av bilderna visade att del faktorer inte kan påverkas det en var i alla fall den slutsats jag drog. Det går inte att påverka åldern, det går inte att påverka att folk har blivit arbetslösa - i varje fall inte i nuläget och det går inte att påverka långtidssjukdom.

Men det finns saker som går att påverka. Vårt mål med denna hearing är att få fram det som kan påverkas för nå att ett system som är bra både för människorna och för samhällsekonomin.

Staffan Marklund: Jag har fått en fråga i anslutning till detta. Det väl

var meningen att vi skulle på dem svara Flera av oss har drivit linjen att de olika försäkringssystemen hänger ihop med varandra. Dyker det inte ett problem med det dyker upp ena, det upp ett med det andra. Det får mig att dra slutsatsen att det inte spelar någon roll. Går det inte att ha ett allförsäkringsverk sköter allt Man som behöver inte bekymra sig över huruvida det råkar sjukdom, vara arbetslöshet, yrkesskador eller Gud vet vad. Det kanske ligger något i det.

Men jag är inte så säker. Jag skulle andra hållet, snarare dvs. försöka hålla isär de faktorer som ligger bakom ersättningsanspråket eller

skälet till varför människor behöver ersättningar. Framför allt skall sådant

hållas isär från arbetslöshet. Trots att de kausalt påverkar varandra, menar jag att de är olika saker.

128 Diskussion

Enligt min uppfattning och det finns mycket som tyder detta är en - överväldigande majoritet dem förtidspensioneras inte bara sjuka av som med arbetsoförmåga, utan de har också en arbetsförmåga. Den varierar en naturligtvis beroende på vad det år för skador och sjukdomar Om den fungerar, jobbar naturligtvis individen. Men dem delen inte går delen om realisera, är individen enligt min mening arbetslös och skall ersättas att arbetslös. Annars kommer vi att få en helt galen uppfattning om var som arbetslöshetsnivån ligger, och vi kommer att få felaktig föreställning en om vad som egentligen är problemet. Jag är helt övertygad att kombinationen jag skall inte överdriva om relativt generöst förtidspensionssystem och ett i intertesen av ett nationellt perspektiv restriktivt arbetslöshetsförsäkringssystem naturligtvis

leda måste till, vi har överfört del arbetslösheten på försäkringsatt en av kassorna. Jag tycker inte att det är praktiskt. Jag vill hålla isär de olika

systemen. Det kan verka litet fånigt individperspektiv att få olika potter sett ur ett för sin försörjning, från arbetslöshetsförsäkringen och en från systemet en med förtidspensioner. Men jag tycker att det är principiellt sett viktigt att

hålla isär dem. Vidare har frågan vilka faktorer som kan påverkas. Jag menar att om kan påverka åldern. Jag tycker att det är tramsigt att liävda, att man människor över 50 år inte längre kan förvärvsarbeta när vi vet att de lever till 85 år. Vi borde egentligen ha minskad ålderseffekt, eftersom folk en blir friskare och friskare och lever längre och längre särskilt kvinnor. - Då kan inte sänka ambitionsnivån i fråga om att människor också kan

förvärsarbeta. Vi kan inte påverka åldern i bokstavlig mening, nen vi kan

påverka vår på hur länge människa skall ha rätt att förvärvsarbeta. syn en De flesta undersökningar har mängd faktorer som är direkt manipuen lerbara. Det gäller t.ex. utbildningsnivå. Det gäller frågan om arbetslös-

hetsnivån. Det gäller arbetsmiljöfaktorer som fortfarande har en dramatisk effekt på förtidspensionerings- och sjukförsäkringsnsken. Det

går att göra något åt dem. Det har gjorts något den fysiska arbetsmiljön. Det märks i statistiken. Det finns fortfarande bekymmer med den psykosociala arbetsmiljön,

kanske för kvinnorna en ökande mängd bekymmer i dag. t.o.m. Jag skall visa exempel framgår uppföljningen av undersökett som av levnadsnivåer. Kvinnor i vården utsätts i dag för betydligt större ningar av påfrestningar när det gäller den psykosociala arbetsmiljön. Förkaringen är

mycket enkel. Sjukvården och andra offentliga verksamheter har slimmats. De kvinnor är kvar får slita häcken av sig. Det betyder som

Diskussion 129

naturligtvis att risken för förtidspensioneringar i den gruppen ökar. Det

gäller om några år. Det tar antagligen tid. Övertidsuttaget

en är ur denna synvinkel mycket problematiskt.

Det går att göra mycket, men inte allt. Även det år fråga om om strukturella faktorer, är allt inte omöjligt.

Lars-Gunnar Albâge: Jag talade konferensen nyss om med skogsindustrin. Där framkom det att de svåraste fallen rehabilitera att inom företagen var missbruksfallen. Jag vet inte det är någon om som vill kommentera detta. Det var ett omvittnat svårt problem krävde som särskilda koncept och projekt.

Finn Diderichsen: Jag vill kommentera det Det senaste. är riktigt att vi inte har så effektiva behandlingsmetoder för missbrukare. Men det är ändå så att många missbrukare slutar missbruka. att Det är inte alltid sjukvårdens förtjänst.

Jag skulle vilja ta upp tre saker i fråga påverkbarhet. Det någon om var som sade att sjukligheten i befolkningen inte kan påverkas. Det går i hög utsträckning bra. Vi ser själva mycket förändringar i sjukdomsstora mönstret. Staffan nämnde att den äldre arbetskraften är oerhört mycket friskare än vad den äldre arbetskraften var för 10-20 år sedan. Vissa sjuk domar ökar i omfattning och andra minskar. Vi vet mycket om förebyggande åtgärder, som också vidtas i viss utsträckning. Det går visst att påverka sjukligheten i hög utsträckning.

Det andra år frågan i vilken mån kan påverka sjukdomars om sociala konsekvenser. Jag tror att nyckelfrågan handlar om vad det finns för incitament som kan konstrueras för till att ta vara restarbetsförmågan. Jag tycker att lönebidragsinstrumentet har kommit i bakgrunden. Det har blivit en diskussion om att människor antingen år sjuka eller inte sjuka. Sedan kallas somliga för sjuka fast de inte år det. Det fuskas eller det finns inte

tillräckligt tydliga medicinska kriterier.

I själva verket handlar det om att alla är både något sjuka och något friska. Men i dag finns det inte riktigt bra incitament för att ta till vara den del av arbetsförmågan finns. Där är kanske olika som typer av subventionerade anställningar ett instrument. Det finns säkert många andra. Slutligen har vi frågan påverkbarheten. om Många sjukvårdsreformer har genomförts i landet under år handlar senare som om att pengarna skall följa patienten. Jag vet att många mina kolleger av inte minst här i staden har vissa svårigheter ragga tillräckligt - att många patienter så att

130 Diskussion

räcker till. Det betyder att också läkarens roll som myndiginkomsterna hetsperson och social kontrollant vilket inte är minst viktigt i dessa sammanhang successivt ändras till ett service kund-förhållande. mera - inte effekterna detta ännu. Men jag skulle vilja Jag tror att ser av jag sjukvårdsreformerna kan ha viss betydelse för hur nämna att tror att en sjukförsäkringarna hanteras av läkarkåren framöver.

Berglind: Jag skulle vilja peka på fyra åtgärder.Jag har berört en del Hans

av dem. det första jag att det är viktigt, om man vill hålla ned förtids- För tror och utslagningen arbetsmarknaden, att försöka hålla pensioneringen efterfrågan arbetskraft med hjälp den ekonomiska politiken uppe av arbetslösheten stiger över viss nivå är det svårt att backa. Det osv. Om en resultat antal människor blir långtidsarbetslösa eller hittar sig får till att ett i bidragssystemet. Sedan är det svårt att komma tillbaka till andra vägar ett jobb. det andra har vi frågan samordning av transfereringarna. Jag För om en tidigare jag tycker det är fråga att skyffla över kostnaderna sade att att om olika bidragssystem. Om förtidspensioneringarna minskar blir mellan kanske följden det blir ökning socialbidragen. Det kan förmodas att en av och det har redan uppträtt. Detta innebär att på något sätt måste uppträda, transfereringsreglerna samordnas. Det måste också vara så att myndig-

heterna inte bara gör utbetalningarna utan att ha koll varandra.

Frågan missbruk jag är överdriven, speciellt i den populära om tror debatten. Men insatserna drar ofta olika håll. Människor skyfflas mellan

olika myndigheter. För det tredje jag att det speciellt för kvinnornas del behövs arbetstror miljöinsatser. Staffan också inne på detta. Deras förtidspensionsnivå var har stigit. Det finns mycket som tyder på att arbetsmiljön i en del grupper

inte är tillräckligt bra. För det fjärde skall inte begära att människor utan professionell man utbildning det har jag nämnt tidigare skall göra professionella - bedömningar. Satsa alltså rejäl utbildning. Jag håller med om att det en inte skall fråga läkarutbildning. Men det skall vara fråga om vara om en rejäl grundutbildning på, låt säga, 120 poängsnivå eller moten oss svarande socionomexamen. Utbildningen skall vända sig till människor

arbetar med rehabilitering. Då skapas större möjligheter att tackla som sådana problem att motivera sina klienter och lyssna på dem. Det som skall inte bara fråga att vidta snabba åtgärder, vilket alltför ofta vara om sker i dag.

Diskussion 131

Lars-Gunnar Albáge: Antoinette Hetzler visade en bild där det framgick

att ll procent av arbetskraften gick ut i förtidspension. Där var kategorierna tillverkningsarbete och utbildning överrepresenterade. Jag frågade dig i pausen vilka kategorier låg som under dessa ll procent. Det var sjukvården med dess huvudsakliga kvinnliga arbetskraft. Hur går detta ihop Vad finns det för förklaring

Antoinette Hetzler: Det är inte 11 arbetskraften. procent av Man måste komma ihåg att min population utgörs dem har varit sjukskrivna av som mer än 60 dagar. Men det gäller nästan alla har förtidspension. som Av dem som kommer från vårdområdet och har varit sjukskrivna mer än 60

dagar är det bara 9 procent har fått förtidspension. som Vi kommer att intervjua en större andel de sjukskrivna kvinnorna. av yngre Vården är ett område som har tagit rehabilitering på allvar och dessa vet var människor kan omplaceras. Men i min undersökning är de underrepresenterade bland

de förtidspensionerade.

Jag vill påpeka att yrkesområden där vi inte är vid förtidspensionevana ringar, t.ex. utbildning, finanssektorn Än osv., är överrepresenterade. så länge är det fråga om ett mindre antal. De är osynliga i det stora statistiska materialet. Jag har försökt att bevisa med hjälp diagnoser av att det är fråga om psykiska besvär. Det är mycket konkurrens på arbetsmarknaden, och på dessa områden är arbetsgivare inte så villiga eller vana vid att omplacera och rehabilitera utslagna människor. Det är kanske tendenser som vi kommer att under 1990-talet. se mer av Jag är mycket glad att se att transportindustrin och i viss mån skogs- och gruvindustrin arbetar med rehabilitering. De är också underrepresenterade. Det finns dock bra företag. Det finns ett företag i Skåne har som producerat fler arbetsskador under det 1980-talet sena än något annat företag. Då brydde sig inte de långtidssjukskrivna. man om Detta har ändrats helt under l990-talet. Företaget köptes upp och är nu ett utlandsägt dotterbolag. Nu har det skett en total omvandling. Arbetskraften består till 85 invandrarkvinnor. procent av I dag är kanske 3 procent långtidssjuka jämfört med under 1980-talet. Det går att ändra verkligheten.

Eskil Wadenqö: Vi ser faktorer verkar i riktning som mot att man stannar kvar längre i arbete. Hälsotillståndet förbättras. De generationer som kommer upp i de högre åldrarna kommer efter hand att vara mer och mer utbildade. Det är t.o.m. så att de kohorter som har längst utbildning har längre utbildning än dem är betydligt som yngre. Grupperna födda på

132 Diskussion

1940-talet har fått den längsta utbildningen. Det skulle tala för en

pensionering vid högre åldrar och att stannar kvar längre på man arbetsmarknaden. Det gäller både hälstillståndet och utbildningsnivån.

Sedan finns det faktorer talar i motsatt riktning. Jag tror att det är som viktigt ned på företags- och arbetsplatsnivå. Där finns det löneatt går på får stigande lön med ålder och anställningssystem som ut att man tid. Samtidigt vi att produktiviteten för de flesta inte har en sådan vet utveckling. Man når sin topp tidigare. Den är olika i olika yrken. Det blir

diskrepans mellan löneutveckling och produktivitetsutveckling. Merdå en människorna har i dessa åldrar en betydande kapacitet. De har parten av kanske inte lika kapacitet 10-15 år tidigare och jämfört med stor som lönen kan det tveksam affär för företaget. ses som en Under normala förhållanden arbetar personerna kvar fram till

pensioneringen. Men normala förhållanden är inte alltid normala. Det

finns ständiga förändringar, och det är normalt med förändringar,

omstmktureringar, sammanslagningar Det finns då starka motiv osv. företagsnivå just dessa skall sluta. Det finns ersättningssystem att personer kan få dessa att sluta. På lokal nivå kan det finnas sociala som personer överväganden ungdomar skall få arbete. Sett på nationell nivå kan om att de felaktiga, på lokal nivå kan det synas vara en förnuftig vara men lösning. Här måste och vidta åtgärder. Det är samtidigt något man som är oerhört svårt. Jag nämnde det japanska systemet med att byta arbete vid 55 års ålder.

Personer lämnar det vanliga arbetet för anställning med mindre en annan krav än det tidigare arbetet i samma företag eller i ett dotterföretag.

Det är möjligt att vi också måste ha denna typ av inställning, dvs. att

inte ha arbete fram till ålderspensionsgränsen. Det kan vara en typ samma lösning. Jag tror att det är viktigt att se och påverka de konkreta av besluten med hjälp av institutionella åtgärder. viktigt pâ alla systern och samordningen i systemen, både Det är att se avtal och socialförsäkringar. Flera har understrukit detta. Ett drasav oss tiskt exempel är jämföra Holland och Belgien. I Holland är folk sjuka att och förtidspensionerade. I Belgien är folk arbetslösa. Orsaken är naturligtvis det finns högre ersättningar inom arbetslöshetsförsäkatt ringssystemet i Belgien, och tvärtom inom förtidspensionssystemet i

Holland. Människor eller vänder sig till det system som givet ett styrs visst problem ger den bästa ersättningen. Vidare finns det sak vi inte har diskuterat men som är viktig. Vi en som på de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna för de äldre. Här skiljer skall se sig Sverige från andra länder. Det finns relativt många som är placerade i

Diskussion 133

den typen av åtgärder och som är över 30-35 år. I de flesta andra länder

finns det en stark tonvikt på arbetsmarknadsutbildning

och en stark tonvikt

på att det är placeras yngre personer som i den typen åtgärder. I vissa av länder är det nästan bara ungdomar. I Sverige är det också personer i

andra åldersgrupper. Det är möjligt skall betona att det mer.

Stajfan Marklund: Vi får tydligen önska oss vad vi vill ha. Då tänker jag

förstås passa på.

Jag tänkte ta upp en sidoaspekt. Det är en liten aspekt som jag ändå

tycker att man inte skall hoppa över. Bertolt Brecht sade: Erst kommt

das Fressen, dann kommt die Moral.

Frågan moralen i socialförsäkringssystemet om i allmänhet har kommit

att diskuteras i former jag inte är riktigt förtjust som Jag tror att vi i

allmänhet har en hygglig moral. Men jag tycker inte att man skall glömma bort moralen.

Frågan är om vi har ett tillräckligt säkert för system att undvika fusk. Det är inte meningen att några ersättningssystemen av skall ge människor

ersättning bara för att de vill ha ersättning. Frågan skall prövas av myndigheter och andra, och den prövningen måste vara helt vattentät. Det

är viktigt att hålla fast vid det.

En liten aspekt är att återrestaurera förtroendeläkarrollen och den oberoende läkarprövningen i samband med bedömningar av förtidspensioner och

liknande. K G Scherman det finns 5 anser att procent fuskfall. Jag vet inte

hur många de är eller ens hur det kan bedömas. Det finns också många

typer av missbruk. Jag menar att det är viktigt återupprätta att det förtroende som det svenska socialförsäkringssystemet i ett internationellt perspektiv har haft ungefär fram till början av l990-talet.

Människor litar i allmänhet att systemet är till för dem behöver som det och att människor inte fuskar sig till ersättningar. Hittar man tecken på

det skall man slå till stenhårt. Däremot kommer man inte att tjäna mycket

pengar på det, eftersom det hela inte rör sig i den skalan. Men befolk-

ningens allmänna förtroende för systemet är viktigt.

Antoinette Hetzler: Under början av 1980-talet forskade jag om förtroende-

läkarnas roll i något som kallades för Pensionsdelegationen. Jag arbetade

hårt för att de inte skulle finnas kvar.

Vi måste komma ihåg förtidspension att än så länge är social en rättighet. Det är lekmannabeslut. Än så länge är det inte bara fråga om

medicinska grunder som är avgörande. Det medicinska fick sådan en otrolig övervikt att det inte gick tala att om rättsliga beslut. Jag tar avstånd

från detta.

134 Diskussion

tala hur siffran 5 procent kom fram. Informationen kommer Jag kan om ringde direktören för Malmöhus län efter det att jag såg från mig. Jag upp skandalrubriker i tidningar och nyheterna. Det handlade om felaktiga fusk i systemet. Det fanns inte underlag för detta. diskuterade hur mycket fusk det kunde tänkas finnas. Jag kom ihåg Vi gång i USA hade läst att räknade med omkring 5 att jag någon man alla samhällssystem. Men jag sade att det troligen är procent i stora forskare det är fråga 5 procent. Jag menar att det mindre. Nu säger att om fastställa siffran. Det finns faktiskt inget underlag. Det är helt omöjligt att tagits fram säger de är förtidspensionerade underlag som har att som bara önskar rubrikerna blev lika stora när dessa upparbetar svart. Jag att gifter korrigerades nästa dag.

Albåge: Är det någon ytterligare bland deltagarna som vill Lars-Gunnar belysa frågorna och råd på vågen ge oss stark uppmaning att titta alla våra ersättningssystem på Vi har fått en svårt för i vår beredning, för vi har direktiv som en gång. Det är oss till sjuk- och arbetsskadeförsäkringen och förtidspension. begränsar oss vi å andra sidan anat detta. Det är därför har arrangerat denna Men har med Arbetsmarknadspolitiska kommittén. hearing tillsammans Är panelen har något ytterligare ord vägen Vi är det någon i som tacksamma för alla sådana ord.

Kindlund: Jag ändå att jag skall nämna något om Hannelotte tror arbetsförmåga. Jag tycker trots allt att det begreppet har diskubegreppet relativt litet i Sverige. Eftersom jag är tyska och har tillgång till terats har jag läst del de arbeten finns i Tyskland om tysk litteratur, en av som

det begreppet. ni borde fördjupa i den tyska forskningen. Bl.a. har Jag tycker att er forskning genomförts på uppdrag EG. Förtidspensioner är en exportav förtidspensionerna exporteras ju. Därför måste begreppet vara. Delar av arbetsförmåga i internationellt sammanhang. Hur skapas ett sådant ses ett allmängiltigt begrepp statistiker. Jag vill inte mig in dessa frågor. Men jag Jag är själv ge uppmärksamma på att det finns mycket som redan är gjort på vill ändå er det området även borde diskutera i Sverige. som

Lars-Gunnar Albåge: Jag gör följande reflektion av det du säger. arbetsförmåga och restarbetsförmåga, Margaretha Ekman Begreppet som sida saken. En sida saken är att få talade om, är en av annan av

Diskussion 135

vederbörande individ att utnyttja den restarbetsförmågan. Det måste då finnas ett jobb.

En annan utmaning är väl att hitta dessa arbeten som kan utföras till vissa delar av människor som har dessa olika arbetshinder. Det är en tänkt fråga. Jag kan väl åtminstone väga yttra det påståendet att antalet arbeten

inte är en gång för alla givna i ett samhälle vår av typ. Antalet arbetstillfallen utgör inget nollsummespel. De är också något som kan utvecklas. Jag läste nyligen att man i Belgien har skapat med checkar. ett system Arbetsförmedlingen utfärdade dem. En privatperson kunde köpa en check

om han behövde hjälp med barnpassning, trädgårdsarbete eller reparations-

arbete av tillfällig natur. Någon kunde utföra som dessa arbetsuppgifter

gjorde detta. Ersättningen betalades till den som ut som hade arbetat räknades av från den arbetslöshetsersättning vederbörande som fick. Det var ett sätt att skapa jobb som ändå måste utföras i samhället.

Jag tycker att detta är en naturlig reflektion när du nämner restarbetsförmågan. Det måste finnas ett utbud arbeten av som vederbörande kan

göra. Mot bakgrund av vad har sagt dristar jag mig att tro att människor i allmänhet tycker att det är ett framsteg någon att göra nytta och på det sättet få arbetsglädje.

Staffan Marklund: Det går att kommentera det tyska i fråga systemet om kvotering. Arbetsgivarna lagstiftningsvägen pressas att anställa personer med arbetshandikapp. Det är kan arbeta personer som men har vissa hinder. Det systemet har del bedömare av en uppfattats som mycket

positivt. Det leder till att en högre andel arbetsoförmögna förvärsarbetar i Tyskland än i Sverige.

Men själv är jag litet tveksam. Det här leder också till risker. Risken är

att det skapas tvâ lag, ett A- och ett B-lag. Det tyska tillåter, systemet åtminstone enligt min bedömning, arbetsgivarna att mot mycket höga avgifter köpa sig fria. Om de underskrider kvoten får de betala per anställd som de inte anställer. En del företag gör så.

Poängen är att vi måste över det hela och inte se utgå från att det svenska systemet i alla avseenden är det bästa som vi tenderar att göra. - Det finns många varianter i Europa för att öka arbetshandikappades

möjligheter att förvärsarbeta.

Eskil Wadensjö: Kvotering arbetshandikappade av förekommer i del en länder. Det är i regel inte särskilt effektivt. Storbritannien har ett sådant

system, och det är få företag har så många handikappade som som de skall ha. Det finns ingen ersättning som skall betalas för de inte följer som reglerna.

136 Diskussion

Tyskland har företagen i genomsnitt så många arbetshandikappade de l En del företag har flera och får ersättning och andra har förväntas ha. färre och får betala. i detta är att människor får tendens att anmäla Problemet system en handikapp. Det är har handikapp, men som inte är handipersoner som sitt arbete. De är kv0thandikappade. På så sätt kan kvoten kappade i handikappade får inte arbete genom detta uppfyllas. De som är gravt

system. Vi har arbetat med jämförande projekt angående arbetsmarknadsett par politik för handikappade under l980-talet. Vi fann att kvotsystemen inte är

särskilt effektiva. Vi bör söka andra system. Jag tror att det svenska

systemet är mer effektivt.

Albåge: Det finns varianter på detta system i Sverige. De Lars-Gunnar tvångsmässiga. Jag känner till flera stora företag inom verkstadsär inte industrin har inrättat särskilda verkstäder, som drivs som egna som juridiska med människor som av olika skäl inte kan göra en personer, prestation i den ordinarie produktionen. De står där i de verkfullgod och producerar vad de kan. Detta görs tillsammans med myndigstäderna

heterna. liknande tankar gång. Det skulle väl vara ett av de Samhall har positiva elementen vi tar med oss från denna hearing. som

Margaretha Ekman: Jag tror att det bra om det skapades olika system vore restarbetsförmågan. En del orkar arbeta halvatt ta till vara personer fart, fyra timmar dag. Det är relativt lätt att med hjälp av lönet.ex. per bidrag hitta arbetsplats för dem. en problem med dem har en varierande arbetsförmåga. Det är större som förtidspensioneras dras med smärt- eller värkproblem. Många av dem som orkar de arbeta viss mängd, men nästa dag klarar de Den ena dagen en alls. Det är dem vi hittar bland svartjobbarna. Det är i och för inte något positivt dessa förtidspensionärer ägnar sig åt svartjobb. De är aktiva sig att något bidrar till något positivt i samhället. Problemet är och vill göra som att det är fråga om svartjobb. Min önskan är att behålla dem aktiva samma sätt som i dag, men att arbeten i stället konverteras till vita jobb. Kanske det skulle vara deras med checkar. Det finns stor flexibilitet i deras arbetsinsatser som idéen en räknas månad e.d. Jag tror inte att de kan arbeta som egna förekan per De har inte de kunskaper i bokföring och sådant som behövs. Men tagare. stöd från arbetsförmedlingen kan de hjälpas att göra det som med hjälp av

Diskussion 137

de vill göra, dvs. både arbeta i egen takt och samtidigt få göra det som ett vitt arbete.

Ulla Hojfman: Jag tycker att det har varit givande att sitta här och lyssna. Jag tror att det var Antoinette sade det trist som att är att det inte är lika mycket medier här som t.ex. när Pensionsarbetsgruppen hade sin hearing. Här kommer sådana fakta fram förtidspensioneringen om som borde komma ut.

Jag tycker också att vi måste fokusera diskussionen på efterfrågan på arbetskraft. Det handlar inte bara om att arbeta fyra timmar, dvs. halvfart. Det kan fråga någon vill arbeta vara om att åtta timmar men på halvfart. En person kan jobba på sin kapacitet, max av som för någon annan bara är 50 procent.

Vi har alldeles för litet tolerans vad gäller olika människors möjligheter

till att arbeta och finnas ute arbetsmarknaden. Det har blivit extra tydligt när det har skett nedskärningar i bl.a. den offentliga sektorn. Den offentliga sektorn kunde tidigare fånga upp en del människor som inte kunde arbeta med samma kapacitet andra. Men har de som nu varit de första som har fått gå.

Jag tyckte att det som Staffan sade viktigt, nämligen var om slimmade organisationer för kvinnor arbetar inom den offentliga som sektorn. De jobbar ofta med sig själva arbetsinstrument. som Pâ det sättet blir de snabbt utbrända och går till förtidspensionering.

Jag ville egentligen inte ställa någon fråga utan bara skicka med detta till

beredningen.

Lars-Gunnar Albåge; Jag kan inte låta bli tala att om ett av mina skötebarn som jag inte har lyckats få fram. Det gäller utbildning av personer i ledande ställning i företag och förvaltningar om hur människor fungerar fysiskt och psykiskt i arbetsorganisationer, i människa-maskin-system, vårdsystem osv. Det finns såvitt jag vet nästan inte någonstans inom de tekniska högskolorna sådan utbildning för blivande civilingenjörer som skall ut i produktionen. De arbetar på lång sikt, och det är mycket som skall göras. Men huvudsaken är att inte får intrycket att inte något kan göras. Det går att arbeta vidare med frågorna.

Jag tycker att det under eftermiddagen har kommit fram att det går att arbeta med frågorna, och det är vår mening så. att göra Jag vill gärna lämna ordet till någon ytterligare som vill ta chansen att .ställa panelen mot väggen eller få bidrag den. av

1994 Statens offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

General Principles of Environment 99.Domaren i Sverige inför framtiden 69. Onthe Protection. M. utgångspunkter för fortsatt utredningsarbete, 7 7 lnoinkommnnal utjämning. Fi. Del A+B. Ju, . 100. Beskattningen vid gränsöverskridande 71, Omintyg och utlåtanden som utfärdas av hälsosjukvårdspersonal i yrkcsutövningen. S. omstruktureringar inom EG, m.m. Fi. oeh l sjukpenning, arbetsskada och förtidspension 101. Höj ribban . Lärarkompetens för yrkesutbildning. U. förutsättningar och erfarenheter. S. välfärdoch värderingar under- 102. Analys och utvärdering av bistånd, UD. 73.Ungdomars 7 en levnadsvillkor, livsstil och attityder.C. 103. Studiemedelsñnzmsierad polisutbildning. Ju. sökningom EG.Fi. 104. PVC en plan för att undvika miljöpåverkan. M. 74. Punktskatterna och 7 75. Patientskadelag. C, 105.Ny lagstiftning om radio ochTV. Ku.

76. Trade andthe Environment towards a 106, Sjöarbetstid. K. 7 playing field.M. IOTSäkrare finansiering av framtida kärnavfalls sustainable 77.Tillvarons trösklar. C. kostnader. M.

Citytunnelni Malmö. K. 108, Säkrare finansiering av framtida kärnavfalls- 78. Allmänhetens bankombudsinan. Fi. kostnader Underlagsrapporter. M. 79. 7 81. iakttagelser under reform Lägesrapport från 109. Tåget kommer. K. en 7 Resursberedningens uppföljning vid sex universitet 110,Omsorg och konkurrens.

högskolor det resurstilldelningssysteinet lll. Bilars miljöklassning och EG.M. och av nya för grundläggande högskoleutbildning, U. 112.Konsumenterna och 11VSmEC1C1S1 aliteten.

skiljeförfarande. Ju, En studie av konsumentupplevelser. Jo. . Nylagom Förstärkta miljöinsatser i jordbruket 113. Växande råvaror. M. . Jo. 114. Avfallsfri framtid,M. svensk tillämpning av EG:s miljöprogram. 7 i andraländer. S. 83. Övergång verksamheter och kollektiva upp- 115. Sjukvärdsreformer av EU ochden svenska arbetsrätten. A. 116. Skyldighet att lagra oljaoch kol.N. sägningar. Samvetsklausul inom högskoleutbildningen. U. 117. Domstolsprövning av förvaltningsärenden. Ju. 84. Ny lag skatt energi. 118. 1nformationsteknologin-Vingar människans 85. om En teknisk översyn och EG-anpassning. förmåga. SB.

Motiv. Del 119, Livsmedelspolitik för konsumenterna, Reformen 7 7 Författningstext och bilagor, Delll. Fi. som kom av sig.Jo. 7 lös egendom. Ju. 86. Teknologioch vârdkonsumtion inom sluten 120. Finansiellleasing av

somatisk korttidsvård 198172001. 121. Bosparande. Fi.

för redovisning och betalning 122, Trygghet mot brott i lokalsamhället. Kartläggning, Nya tidpunkter av . principiella synpunkter och förslag. Ju. skatter och avgifter. Fi.

88. Mervärdesskatten ochEG. Fi, 123. Miljöombudsman. M,

och EG. Fi. 124,Varu och personkontroll vid Elis yttre gräns. Ju. 89. Tullagstiftningen fastighetsverksamhet 125. Samordnad insamling av miljödata. K, 90.Kart- och samordning och 126. llusläkurreformens första halvår.S. 7 ltnansiermg. M. 127.Kronan Spiran Äpplet. En ny universitetsstmktur författningsreglering. .Trafikenoch koldioxiden Principer för att minska i södra Stockholmsområdet. U. 9 7 koldioxidutsläpp. K. 128. Lokal Agenda21 en vägledning. M. trafikens 7 Miljözoner för trafik tätorter. i K. 129. Företagares arbetslöshetsersättning. A. 924 Jo. 130, Försäkring under krigsförhállanden. Fi. 93. Levande skärgårdar. 94.Dagspressen i 19907talets medielandskap. Ku. 131. Skyddet vid deninregränsen, Ju.

sjtikvárdsförsäkring i offentlig regi.S. 132. Landstingens ansvar för kliniskt forsknings- och 95.En allmän 96. Följdlagstiftning till miljöbalken. M. utvecklingsarbete. S.

97. Reglering enskildabrunnar, M. 133. Miljöpolitikens principer. M. av Vattenuttag ur 134. Överprövning beslut i plan- och byggärenden. M. 98. Beskattning av förmåner. Fi. av

Statens

offentliga utredningar 1994

Kronologisk förteckning

135.TheKey Europe to a comparative analysis of entry andasylumpoliciesin Western countries. Ku. 136.Statligamyndigheters avtal.Fi. 137.Internationella adoptionsfrágor. 1993árs Haagkonvention S. m.m. 138.RapportfrånKlimatdelegationen 1994.M. 139.Nysocialtjänstlag. S. 140.Gemensamt genomförande. HurkanSverige samarbeta medandraländerför att uppfylla åtaganden enligtklimatkonventionen. M. 14u Arbetsrättsliga utredningar. Bakgrundsmaterial . utarbetat sekretariatet av vid 1992arsarbetsrättskommitté.A. 142.VägtullariStockholmsregionen. K. 143.Ekonomiadntinistrationen vid Linköpings universitet. U. 144,Utjämning kostnader av ochintäkterikommuner ochlandsting. Fi. 145. Ãgarkortcentration i dagspress ochradioTV - fempromemorior ochdiskussionsinlägg. Ku. 146.Massmedieforskning förbransch ochsamhälle. Ku. 147.Formerförstatligverksamhet. Fi. 148.Förtidspension arbetsmarknadspolitisk en ventil S. -

Statens offentliga

utredningar 1994

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen Kostnader ochindivideffekter.

Omkrigetkommit...Förberedelser Refonnerat pensionssystem. BilagaB. förmottagande av militärtbistånd1949-1969Bilagedel. + KvinnorsATPochavtalspensioner. [22]

lnfonnationsteknologin Svensk alkoholpolitik en strategiför framtiden.[24] - -Vingar människans förmâga.[l18] Svensk alkoholpolitik bakgrund ochnuläge.[25] - Att förebygga alkoholproblem. [26]

Justitiedepartementet Vård alkoholmissbrukare. av [27]

Vapenlagen Kvinnorochalkohol.[28] ochEG[4] Kriminalvård ochpsykiatri. [5] Barn Föräldrar Alkohol.[29] - - Års- ochkoncemredovisning Gamla är ungasom blivit äldre.Omsolidaritetmellan enligtEG-direktiv. Del och l ll. [17] generationerna. Europeiska äldreåret1993.[39] Ju. Förvaltabostäder. [23] Sambandet mellansamhällsekonomi transfereringar

Vallagen.[30] ochsocialbidrag. [46]

Utrikessekretessen. [49] Rättentill ratten reformerat bilstöd. [55] - 6 JuniNationaldagen. [58] Ett centrum för kvinnor som váldtagits och misshandlats. [56] Personnummerintegritetocheffektivitet.[63] - Ny lag skiljeförfarande. [8l] Omintygochutlåtanden utfärdas hälso- som av om Domaren ochsjukvårdspersonal i yrkesutövningen. [71] i Sverigeinförframtiden utgångspunkter sjukpenning, arbetsskada ochförtidspension - för fortsattutredningsarbete. DelA+B. [99] - förutsättningar ocherfarenheter. [72] Studiemedelsñnansierad polisutbildning. Teknologiochvårdkonsumtion inomsluten [103] Domstolsprövningförvaltningsärenden. somatisk korttidsvárd1981-2001. [86] av [117] Enallmänsjukvårdsförsälcring i offentlig regi. [95] Finansiellleasing lösegendom. av [120] Trygghet brotti lokalsamhället. Kartläggning Omsorgochkonkurrens[110] mot Sjukvårdsreformer i andraländer.[115] principiellasynpunkter ochförslag.[122] Husläkarreformens förstahalvår.[126] Varu-ochpersonkontroll vid EUzs yttre gräns. [124] Landstingens ansvar för klinisktforsknings- och Skyddetviddeninregränsen.[131] utvecklingsarbete. [132]

Utrikesdepartementet Internationella adoptionsfrâgor. 1993års

l-laagkonvention [137] m.m. Historisktvägval Följderna A förSverigeiutrikes-och Nysocialtjänstlag. [139] säkerhetspolitiskt hänseende av att bli,respektive intebli medlemiEuropeiska unionen. [8] Förtidspension arbetsmarknadspolitisk - en ventil [148]

Anslutningtill EU Förslagtill övergripande Kommunikationsdepartementet lagstiftning. [10] Suveränitet ochdemokrati På väg. [15]

+ bilagedel med Citytunneln i Malmö.[78] expenuppsatser. [12] Renarolleri biståndetstymingocharbetsfördelning Trafikenochkoldioxiden Principerför - att minska i effektivbiständsforvaltning. trañkens koldioxidutsläpp. [91] en [19] Sexualupplysning ochreproduktiv hälsaunder1900-talet Miljözonerför trañki tätorter. [92] i Sverige. [37] Sjöarbetstid. [106]

Kvinnor,barnocharbeteiSverige1850-1993. [38] Tågetkommer[109]

Analysochutvärdering bistånd.[102] Samordnad insamling miljödata.[125] av av VägtullariStockholmsregionen. [142]

Försvarsdepartementet Finansdepartementet Räddningstjänst i samverkan och entreprenad. [67] Ändradansvarsfördelning fördenstatligastatistiken. [l]

Socialdepartementet SverigeochEuropa.Ensamhällsekonomisk

konsekvensanalys. [6] Mänsföreställningar kvinnorochChefskap om [3] JlK-metoden, m.m. [13] Reformerat pensionssystem. [20] Vissamervärdeskattefrágor Ill Kultur m.m. [31] Refonnerat pensionssystem. BilagaA. -

Statens

offentliga utredningar 1994

Systematisk förteckning

Uppskattad sysselsättning skattemas om betydelse - Jordbruksdepartementet fördenprivatatjänstesektom. [43] Folkbokföringsuppgiftema Förstärkta miljöinsatser i jordbruket i samhället. [44] Allemanssparandet svensk tillämpning EG:smiljöprogram. av [82] - en översyn.[50] - Beskattning fastigheter, Levande skärgårdar. [93] av del Principiella - Konsumenterna ochlivsmedelskvaliteten. utgångspunkter för beskattning fastigheter av [57] m.m. Rationaliserad fastighetstaxering, Enstudie konsumentupplevelser. av [112] del Fi. [62] Livsmedelspolitik för konsumenterna. Statistikochintegritet,del2 Lag Reformen som kom av sig.[119] A om personregister för officiell statistik m.m. [65] - Finansiella tjänsteri förändring.[66] Kulturdepartementet Otillbörligkurspáverkan ochvissainsiderfrágor. [68] lnomkommunal utjämning. [70] Förnyelse ochkontinuitet- om konst ochkultur

Punktskatterna ochEG.[74] i framtiden. [9] Allmänhetens bankombudsman. [79] Vandelns betydelse i medborgarskapsärenden, [33] m.m. Ny lag skatt energi. Tekniskt utrymme ytterligare för TV-sändningar. [34] om EnteknisköversynochEG-anpassning. Vårandesstämmaochandras. -

Motiv. Del Kulturpolitikochinternationalisering. [35] - Författningstext ochbilagor. Delll. [85] Minneochbildning.Museemas uppdrag och - Nyatidpunkterför redovisning ochbetalning organisation bilagedel. + [51] av skatterochavgifter.[87] Teaternsroller. [52]

Mervärdesskatten ochEG.[88] Mästarbrev för hantverkare. [53] Tullagstiftningen och EG.[89] Utvärdering praxisi av asylärenden. [54]

Beskattning förmåner. [98] Särskilda skäl utformning ochtillämpning 2 kap. av - av Beskattningen vid gränsöverskridande 5 §0chandrabestämmelse i utlänningslagen. [60]

omstruktureringar inom EG, [100] Dagspressen 1990-talets medielandskap. [94] m.m. Bosparande. [121] Nylagstiftning radio om ochTV. [105]

Försäkring under krigsförhâllanden. [130] TheKey Europe to a comparative analysis of entry - Statliga myndigheters avtal.[136] andasylumpolicies Western countries. [135] Utjämning Ägarkonoentration i dagspress ochradioTV av kostnader ochintäkterikommuner ochlandsting. [144] - fempromemorior ochdiskussionsinlägg. [145]

Former för statlig verksamhet. Fi. [147] Massmedieforskning för bransch och samhälle. [146]

Utbildningsdepartementet Näringsdepartementet

Grunden Pantbankernas kreditgivning. [61] för livslångtlärande.[45] Avveckling av denobligatoriska anslutningen till Skyldighet lagraolja att ochkol. [116]

studentkårer ochnationer.[47] iakttagelser Arbetsmarknadsdepartementet under reform Lägesrapport en - från Resursberedningens uppföljningvid universitet Ledighetslagstiftningen översyn[41] sex - en ochhögskolor av det nya resurstilldelningssystemet Kunskap förutveckling + bilagedel. [48] för grundläggande högskoleutbildning. Övergång av verksamheter ochkollektiva [80] upp- Samvetsklausul inomhögskoleutbildningen. [84] sägningar. EUochden svenska arbetsrätten. [83] Höjribban Företagares arbetslöshetsersättning. [129]

Lärarkompetens för yrkesutbildning. [101] Arbetsrättsliga utredningar. Bakgrundsmaterial Kronan Spiran Ãpplet. En universitetsstruktur utarbetat sekretariatet av vid 1992 års arbetsrättsny i södra Stockholmsområdet. [127] kommitté. [141]

Ekonomiadmirtistrationen vid Linköpings universitet. [143]

1994 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Civildepartementet Kommunerna, Landstingen ochEuropa. + Bilagedel. [2] Konsumentpolitik i enny tid. [14] Kvaliteti kommunal verksamhet nationell v uppföljning och utvärdering. [I8] MyckeUnder Samma Tak. [32] Staten och trossamfunden. [42] Ungdomars välfärd och värderingar en under- levnadsvillkor, livsstiloch attityder.]73] sökningom Patientskadelag. [75] Tillvarons trösklar.[77]

Miljö- och naturresursdepartementet EU,EES ochmiljön. [7] Skoterköming jordbruks- och skogsmark. Kartläggning och åtgärdsförslag. [I6] Miljöoch fysisk planering. [36] Långsiktig strâlskyddsforskning. [40] Vilka vattendrag skall skyddas Principer och förslag.[59] Vilka vattendrag skall skyddas Beskrivningar av vattenområden. [59] Medraps i tankarna [64] On the General Principles of Environment Protection. [69] Trade and theEnvironment towards a sustainable playing field. [76] Kan- och fastighetsverksamhet finansiering, samordning och författningsreglering. [90] Följdlagstiftning till miljöbalken. [96] Reglering Vattenuttag av ur enskilda brunnar. [97] PVC plan för att undvika miljöpåverkan. [104] - en Säkrare finansiering av framtida kärnavfallskostnader. [107] Säkrare finansiering av framtida kämavfallskostnader Underlagsrapporter. [108] - Bilars miljöklassning ochEG. 1 Växande råvaror. [113] Avfallsfri framtid. [114] Miljöombudsman. [123] Lokal Agenda21 en vägledning. [128] - Miljöpolitikens principer. [133] Överprövning av beslut i plan- och byggärenden. [134] Rapport från Klimatdelegationen 1994. [138] Gemensamt genomförande. Hurkan Sverige samarbeta med andra länder för att uppfylla åtaganden enligt klimatkonventionen. [140]

FRITZES

POSTADRESS: 10647 STOCKHOLM FAx 08-2050 n, TELEFON08-690 90 90 ISBN 91 -38-1 3855- ISSN 0375-25OX