Bidrag genom arbete

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

sou 1996:151

Bidrag genom

arbete

en antologi Storstadskommittén Stockholm 1996

A:

Ocr. Sääf

Kliv ,, . ,w

(i “y I

Statens offentliga utredningar

/ø/éê*

WW 1996: 151

M Socialdepartementet

arbete

Bidrag genom

-

En

antologi

Betänkande av Storstadskommittén

Stockholm 1996

SOU och Ds kan från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar

köpas

Fritzes, Offentliga Publikationer, på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningskontor.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Fax: 08-20 50 21 Telefon: 08-690 91 90

Svara på remiss. Hur och Varför. Statsrâdsberedningen, 1993. - En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara pâ remiss.

Broschyren kan beställas hos: Regeringskansliets förvaltningskontor Distributionscentralen 103 33 Stockholm Fax: 08-405 10 10 Telefon: 08-405 10 25

ISBN 91-38-20395-2 gotab Stockholm 1996 ISSN 0375-250X

Förord

antologi, Bidrag arbete, kan betraktas som ett uppslagsverk

Föreliggande genom av fakta, och Den är också en av viktiga förut-

beskrivningar analyser. genomgång

för att vända utvecklingen från passivitet till aktivitet, från bidragssättningar till och från vanmakt till framtidstro i storstädemas

försörjning egenförsörjning miljonprogramområden.

är omfattande. Artiklarna kan läsas var och en för sig. För den som Antologin

snabbt vill orientera sig i textmängden finns läsanvisningar på de närmast följande

sidorna. Tematiskt är artiklarna indelade i följande kapitel: - Arbetslinjen - från dåtid till nutid «- Nya förutsättningar

- Lokala erfarenheter och jämförelser

- Resurser och möjligheter

Storstadskommittén har valt att publicera materialet i sin helhet. Viss språklig

av artiklarna har skett. För övrigt ansvarar varje författare för sitt bidrag redigering både vad innehåll och kvalitet. innebär inga ställnings-

gäller språklig Antologin

från kommitténs sida. Det är kommitténs att texterna ska

taganden förhoppning

stimulera till debatt.

Lars Eklund anvarar för av antologin, har delats

planeringen genomförandet

mellan Lars Eklund och Dan Sjögren.

Stockholm, oktober 1996

Kerstin Alnebratt Ordförande i Storstadskommittén

Läsanvisningar

Läsanvisningar

-

från dåtid till nutid

Arbetslinjen

i historisk belysning Arbetslinjen

Jonas Olofsson, Lunds universitet

Hur har synen på arbetslösheten och arbetslinjen har förändrats i Sverige över tiden? De senaste årens utveckling har gett arbetslöshetsfrågan ny aktualitet. Under

1990-talets första år kom massarbetslösheten tillbaka.

eller - vad det för

Lågkonjunktur systemkris betyder jobben?

Åke Sander & Jan Holmer, Göteborgs Universitet Antalet personer utanför den ordinarie arbetsmarknaden, personer utan riktiga jobb har under 1990-talet ökat radikalt i Sverige. Enligt vissa beräkningar saknar

i dag drygt 25% av den möjliga arbetskraften i landet ett riktigt jobb. Som resultat av bl a detta har den senare tid kanske mest diskuterade frågan blivit: Var på finns jobben? diskuteras i på alla nivåer i samhället- från förortemas Frågan dag

köksbord till Rosenbads konferensbord.

Om att leva utan arbete - arbetslösas upplevelser

Leif R Jönsson, Lunds Universitet och docent Björn Söderfeldt, Lunds Universtitet

samt professor Bengt Starrin, Högskolan i Karlstad Under de senaste fyrtio åren har samhällsekonomin kännetecknats av tillväxt med vissa cykliska svängningar som lett till arbetslöshet, dock på en låg nivå (2-5 procent). Denna trend bröts i början av 90-talet. Sverige fick en mycket hög arbetslös-

het, 12-13 procent. Under loppet av några få år försvann en halv miljon arbetstillfäl-

len - de flesta s k arbetarjobb.

Nya förutsättningar

måste bli lönsamt!

Systemsolidaritet

Hans Noaksson & Staffan Ivarsson, Riksrevisionsverket

Välfärdsstaten förutsätter systemsolidaritet och tydliga handlingsalternativ för medborgarna. När utsatta grupper i exempelvis storstädemas förortsområden möter arbetslöshet och annan osäkerhet kan välfärdsstatens trygghetssystem framstå som kontraproduktiva. Systemen är inte konstruerade att klara omfattande sociala och

Läsanvisningar

ekonomiska obalanser. Därför anser artikelförfattama att det finns skäl att på försök,

i exempelvis Stockholms län, genomföra ett försöksprogram där stat och kommun

ggg vissa vägar samtidigt som andra ggg. Syftet är att göra den systemsolida-

riska vägen mer attraktiv.

Mot en arbetslinje för utsatta grupper

Rafael Lindqvist & Owe Grape, Umeå Universitet

Under senare år har bilden av den svenska välfärdsmodellen - en modell som ger

så gott som alla rätt till hyggliga bidrag, social service, hälso- och sjukvård av god

kvalitet - kormnit att överensstämma allt mindre med den verklighet som många lever i.

-

Ökad saklighet och rättvisa vid anställningar några förslag

Casten von Otter, Institutet för Arbetslivsforskning

Om inte invandrare och andra medborgare som har en mångkulturell bakgrund känner att dörrarna till bra jobb står öppna för dem på samma villkor som för andra, så uppstår förr eller senare starka sociala konflikter.

och socialbidrag Arbetslinjen

Åke Bergmark, Stockholms Universitet Av historien framgår att närhelst en offentlig hjälpform inrättas så aktualiseras om vilken inverkan stödet i dess storlek och vilka villkor som omgärdar

frågan sig,

det kan ha den allmänna att via arbete. Mest uttalat har detta

på viljan försörja sig

varit i förhållande till mer selektiva och behovsprövade program.

Tänk om marknadsekonomin inte räcker!

Mikael Stigendal, Möllevångens Samhällsanalys Författaren för fram en kritik av arbetslinjen och menar att fokuseringen på marknadsekonomin och riktiga jobb kan leda tankarna fel. Stigendal hävdar att marknadsekonomin är beroende av en kulturell integration för att fungera. Utan normer och regelsystem hämmas marknadsekonomin. Stigendal förgemensamma ordar två omprövningar: Vår syn på människan behöver nyanseras och människans sociala kompetens behöver lyftas fram.

Läsanvisningar

vid massarbetslöshet

Socialförsäkringama

Jan Bröms, SACO Kan inte Sverige åstadkomma en rejäl ekonomisk tillväxt - och det mycket snart så går det käpprätt åt skogen med mycket av våra sociala strukturer. Undersysselsättningen i landet ligger i storleksordningen 20 procent om vi räknar in allt som dolts i ofrivillig studieverksamhet, sjukpensioner och i farniljemas egna ekonomier. Risken är att den totala arbetslösheten kommer att öka - inte att minska påtaglig under de kommande åren. Vad blir det för verklighet som vi då tvingas att se i vitögat?

Ekonomiska frizoner

Thomas Gür, Svenska Dagbladet I denna artikel utvecklas ett förslag om möjligheten att skapa kommunala frizoner

för att i första hand i storstädemas problemområden radikalt förändra arbetsmar-

knadssituationen för de mest utsatta.

- en för förvärvsarbete

Självanställningen ny form

Bo Persson, ekonom Anställningslöshet och arbetslöshet är två olika saker. En hypotes, värd att beakta,

är nämligen att orsakerna till nedgången i antalet fasta jobb, anställningslösheten, får sökas på andra håll än arbetslöshetens orsaker. Enligt förattarens mening förklaras anställningslösheten av djupgående inforrnationstekniska förändringar som

ändrat förutsättningarna för organisation och samordning av arbete i riktning mot ökad autonomi för utförarna.

för arbete och företagsutveckling Miljöer

Anders Törnqvist och Lisbeth Birgersson , Chalmers Tekniska Högskola Vilken betydelse har den byggda miljön i utsatta bostadsområden för etablering av och andra verksamhet? Visst är det med

småföretag sysselsättningsskapande viktigt tillgång på billiga, välbelägna lokaler... Men det behövs också nätverk av stödjande kompetens för att småföretag skall komma igång och utvecklas. Samtliga dessa

faktorer bör helst finnas inom ett begränsat geografiskt område. Därför menar

många forskare att olika regioner har olika förutsättningar att stimulera nyföretagan-

de och företagstillväxt.

Läsanvisnin gar

Lokala erfarenheter och

jämförelser

Vad kan glesbygden lära storstan?

Agneta Nilsson, utredare Kvinnliga nätverk är ett sätt att frigöra kraft, kreativitet och stärka gemenskap. Det har varit en viktig väg i Jämtlands län för att hitta nya utvecklingsmöjligheter för kvinnor och kan säkert vara ett arbetssätt även i storstaden. I dag höjs röster om egenmakt, att människor måste ta liv och arbete i egna

händer, men detta ställer inte bara krav på människorna på gräsrotsnivå, det ställer

också stora krav företrädare och i beslutande

på tjänstemän, fackliga politiker

positioner.

med socker och hav av frihet

Popcorn

Åsa Regnér, utredare Författaren ställer den svenska situationen i en internationell belysning. Kvinnorna förändrar sina livsmönster över hela världen. De utbildar sig, förvärvsarbetar och engagerar sig i samhällslivet, samtidigt som de behåller huvudansvaret för barn och mäns arbetsvillkor förändras, men deras livsmönster i övrigt förändras familj. Även föga.

Bottom-up i stället för top-down

Ronny Svensson, Bergslagsgruppen i Norberg

Artikeln bygger på erfarenheter från lokalt förändrings- och utvecklingsarbete under de senaste 30 åren i Sverige men har i sak många beröringspunkter med andra

länders folkligt inriktade förändringsarbeten som community developement i uländer och i storstäder - work/samhällssocialarbetarprojekt Europas community arbete.

Kortare arbetstid

Birgitta Olsson, Stockholms Universitet Artikeln syftar till att belysa behovet av en arbetstidsförkortning, inte minst i storstäderna. Den handlar också om bakgrunden till och innehållet i det försöksprojekt med 6 timmars arbetsdag som pågår i Stockholms stad.

Läsanvisningar

Några europeiska erfarenheter

Jan Olsson, Kooperativa Institutet

Invånarna i Hackney jublade och applåderade när det tjugo våningar höga

bostadshuset sprängdes och föll ihop som ett korthus. Det skulle bli till

början något

nytt... Genom att riva, bygga nytt och renovera 5 000 lägenheter ville Hackney lösa problemen i sina allra värsta bostadsområden. Ombyggnaden, som finansierats av ett statligt storstadsprogram, gav jobb åt 3 000 personer. Byggföretagen som svarade

för arbetena åtog sig att anställa 800 arbetslösa från stadsdelen.

Resurser och

möjligheter

och lokal

Invandrarföretagande resursmobilisering

Ali Bensalah Najib, Uppsala universitet

Sverige upplever sedan början av 1990-talet en av de kanske svåraste lågkonjunktu-

rema sedan 1930-talet vilken har medfört att arbetslösheten har ökat drastiskt till nivåer som saknar motstycke under efter krigstiden. också Samtidigt genomför man en smärtsam sanering av statsfinansema i kombination med en hårdhänt inflationsbekämpning. Detta har tillsammans med en omfattande resulte-

strukturomvandling

rat i mycket kännbara konsekvenser för det snabbt tilltagande antalet arbetslösa och för de ungdomar och nya invandrare som inte hunnit eller lyckats få fotfäste

på

arbetsmarknaden.

Etnicitet, arbete och arbetslöshet

Fredrik Hertzberg & Leif Magnusson, Mångkulturellt Centrum i Botkyrka Invandrare och flyktingar har i dag stora svårigheter på den svenska arbetsmarknaden, kanske svårare än någonsin tidigare. Arbetare med tenderar invandrarbakgrund

att bli marginaliserade på den svenska arbetsmarknaden. Andelen arbetslösa i

många invandrargrupper är hög. De som har en anställning arbetar ofta under

betydligt sämre förhållanden än svenskar.

invandrarnas bidragsmarginalisering

Jose Alberto Diaz, Uppsala Universitet I dag kan man med facit i hand konstatera att av de stora integrationen flyktinggruppema som kom till Sverige under 1970- och 80-talet inte har För flertalet fungerat. har integrationen varit svår. En del kommer aldrig in i det riktiga samhället, varken

VI Läsanvisn in gar

ekonomiskt, socialt eller politiskt. Artikeln fokuserar på de förhållanden i mottagar-

samhället som skapar mekanismer vilka tenderar att ersätta invandrarnas integrationsmöjligheter medbestämda icke integrationsorienterade handlingsalternativ.

Arbetet- integrationens nyckel

Ana Maria Narti, journalist i februari 1994, under en studieresa i USA - temat var etnicitet och

Någon gång

relationer mellan olika kulturer - fick artikelförfattaren lyssna till en fascinerande Professor emeritus Richard Wade från New York University beskrev föreläsning. sin om de livsmönster som under migrationens historia avgjorde banorna forskning för olika grupper invandrare.

Gemensamt för alla - med ett undantag - var de först hamnade i fattiga ghettoområ-

den men med tiden kunde ta sig därifrån eller inifrån förändra villkoren för sin vardag.

Invandrare, och nya arbetsmarknader

hemhjälp

Jose Alberto Diaz, Uppsala Universitet. Denna artikel handlar om hushållsarbete, attityder till denna typ av sysselsättning och invandrarnas Allt fler invandrare ställs utanför den

integrationsproblematik... ordinarie arbetsmarknaden. diskuterar de sysselsättningspotentialer som

Uppsatsen antas finnas i den hemservicesektorn, och förutsättningar för att genom privata kunna skapa möjligheter inom detta område arbetsmarknadspolitiska satsningar nya för som i dag har mycket svårt att komma in på arbetsmarknainvandrarkategorier den.

för arbete och kulturell delaktighet Kompetensstrategier

Kenneth Abrahamsson, Rådet för Arbetslivsjforskning Artikel handlar inte om den utan om kunskapens

framgångsrike egenföretagaren

och lärandets för öka att människornas makt och möjligheter i miljonbetydelse

bostadsområden. Därmed innefattas både satsningar på bildning och

programmens och av och kompetensnätverk i arbetslivet. utbildning utveckling yrkeskunnande

Två sidor av samma mynt

Universitet

Tirfe Mamma, Uppsala

Artikelförfattaren beskriver den kanske mest frusterade etniska gruppen: Högutbildade från Afrika. Mammos idé är att ge denna målgrupp möjligheten att återvända

Läsanvisningar VH

till sitt forna hemland, att ta med sig kompetens hem men också behålla relationerna till Sverige. Detta skulle kunna ge en dubbel effekt. Dels skulle kvalificerade och meningsfulla

arbeten kunna skapas som på sikt kan leda till egenförsörjning. Dels skulle idéen

kunna bidra med gränsöverskridande sociala och kommersiella kontakter .

Blommans 125 - reflexioner

miljoner några

Roger Andersson, Uppsala universitet I februari 1995 beslutade den socialdemokratiska regeringen att ställa en proposition till Riksdagen om att via arbetsmarknadsdepartementet tillskjuta ett särskilt anslag

om 125 Mkr för särskilda åtgärder i invandrartäta områden för budgetåret 1995/96.

Riksdagen beslutade att tillstyrka propositionen.

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning

Sida

Arbetslinjen - från dåtid till nutid

i historisk belysning l Arbetslinjen eller - vad det för jobben? 21

Lågkonjunktur systemkris betyder

Om att leva utan arbete - arbetslösas upplevelser 41

Nya förutsättningar

måste bli lönsamt 61

Systemsolidaritet

Socialförsäkringarna Ekonomiska frizoner 147

Självanställningen - en ny form för förvärvsarbete 167

för arbete och företagsutveckling 183 Miljöer

Lokala erfarenheter och jämförelser

Vad kan lära storstan? 201 glesbygden med socker och hav av frihet 223 Popcorn

Resurser och möjligheter

miljoner några

-

Arbetslinjen

från dåtid till nutid

Arbetslinjen i historisk belysning l

i historisk

Arbetslinjen belysning

Jonas Olofsson, Lunds universitet

Hur arbetslösheten och förändrats i över tiden? De har synen på arbetslinjen Sverige senaste årens har gett arbetslöshetsfrågan Under 1990-talets utveckling ny aktualitet. första år kom massarbetslösheten tillbaka. Tre år i rad präglades av negativ tillväxt, vart femte ut och sysselsättningen föll i såväl offentlig som privat industrijobb slogs Under år förvandlades ett överskott i statens ekonomi till ett

tjänstesektor. några

underskott i storleksordningen 15 procent av den svenska bruttonationalprodukten. De en omfattande statsskuld som när detta årliga budgetunderskotten genererade skrivs 1996) till l 400 kronor, eller omkring 85

(i maj uppgår knappt miljarder

av bruttonationalprodukten. Den svaga ekonomiska tillväxten, arbetsprocent lösheten och den sociala grävde snabbt stora hål i den statliga utslagningen upp ekonomin. ekonomin har det P g a den dåliga statliga politiska handlingsutrymmet begränsats. Stora reformprojekt är uteslutna och åtgärderna för att få ner kostnadstunga och öka förvärvsfrekvensema arbetsarbetslösheten för svagt förankrade grupper på måste Det handlar inte så om sociala marknaden få en ny inriktning. mycket högre som om som individernas att försörja sig med utgifter åtgärder påverkar möjligheter och arbetstillfällen i stället för bidrag, t ex starta eget bidrag och datortek utbildning för i stället för KAS och socialbidrag. De flesta - oberoende av politisk ungdomar hemvist - är överens om att måste hävdas, att och nog arbetslinjen statliga kommunala utgifter för bidrag och passiva understöd bör minska.

Den nuvarande arbetslöshetskrisen

Det finns flera olika förklaringar till att krisen blev så allvarlig under 1990-talets första år. En är att en av hemmamarknaden sammanföll med förklaring försvagning en sämre internationell konjunkturutveckling. En annan förklaring är att svensk ekonomi utsattes för en starkt negativ chock när de ekonomisk-politiska regimerna förändrades, d v s efter att skattereformen genomförts, när låg inflation prioriterades framför full sysselsättning och när kronan knöts till écun. En ytterligare förklaring till krisen tar sin i ett historiskt Den svenska ekonomin har

utgångspunkt perspektiv.

bl a beroende på en felaktig bransch- och produktsammansättning. försvagats, i svensk ekonomi har varit allt sedan l970-talet. Produktivitetsutvecklingen svag Tillväxten har till i 1,6 procent år sedan 1971, vilket kan uppgått genomsnitt per med ett på 3,5 procent under åren 1951 till 1971. jämföras genomsnitt

2 Arbetslinjen i historisk belysning

Samtidigt talar de senaste decenniernas utveckling i Västeuropa för att det gamla sambandet mellan hög tillväxt och låg arbetslöshet inte längre är lika självklart, Job-less Growth har blivit ett populärt begrepp i samhällsdebatten. Arbetslöshetens storlek beror i stor utsträckning på tillväxtens innehåll och inriktning framöver. Industrisektorema kan inte längre förväntas generera åt den sysselsättning

grupp på en halv miljon vuxna och arbetsföra människor som i dag står utanför

arbetsmarknaden. Många menar därför att politiken måste för skapa förutsättningar en mer sysselsättningsintensiv ekonomisk tillväxt - bl a genom lägre avgifter och skatter på arbetskraft, högre beskattning av miljöförstörande och produktion konsumtion, ekonomiska villkor för samt kun-

gynnsammare småföretagande

skapsintensiv och omsorgsinriktad verksamhet i Dessutom tjänstesektorerna. diskuteras möjligheterna av en av

arbetstidsförkortning. Regleringar anställnings-

och uppsägningsvillkor, t ex de nuvarande begränsningarna av provanställningstidema, kan också behöva ses över.

Förklaringar till arbetslösheten

De stora underskotten begränsar möjligheterna att bedriva en ekonomisk expansiv politik. Den höga arbetslösheten i Sverige i dag förklaras inte heller enbart av det stora efterfrågebortfallet under 1990-talets första år. I nationalekonomisk litteratur brukar man tala om olika typer av arbetslöshet, t ex klassisk arbetslöshet och keynesiansk arbetslöshet. Klassisk arbetslöshet beror på att reallönerna är för höga medan keynesiansk arbetslöshet förorsakas av en total i

otillräcklig efterfrågan

samhället. Ibland talar man också om en strukturell arbetslöshet som förklaras av det finns flaskhalsar arbetsmarknaden. Den arbetslösa arbetskraftens kvali-

på

ñkationer motsvarar inte alltid arbetsgivamas behov. Vilka som

åtgärder förespråkas

för att minska arbetslösheten beror naturligtvis på vilka orsaker man menar att arbetslösheten har. En mer uppdaterad och sofistikerad variant av teorin om den klassiska arbetslösheten är vad som brukar kallas Det finns jämviktsarbetslöshet. enligt teorin om jämviktsarbetslösheten en nivå arbetslösheten som är

given på

förenlig med samhällsekonomisk balans och prisstabilitet.

Det är en att har ökat i vanlig uppfattning jämviktsarbetslösheten Västeuropa under senare decennier, vilket avspeglas i att det krävs arbetsbetydligt högre löshetstal än tidigare för att hålla tillbaka nominella löneökningar och därmed garantera en lägre inflation. Jämviktsarbetslösheten kan inte alls följaktligen

motverkas med traditionella efterfrågestimulerande medel utan måste med påverkas

andra åtgärder, t ex en politik som möjliggör en större löneflexibilitet och som minskar de s k reservationslönema - d v s den lön som krävs för att en arbetslös ska

vara villig att acceptera ett erbjudet arbete. Förslagen för att motverka jäm-

Arbetslinjeni historisk belysning 3

viktsarbetslösheten i mot en mer decentraliserad och individuell

går riktning

minskade och skattenivåer som stärker intresset för att söka lönesättning, bidragsjobb och acceptansen för låglönearbeten. ekonomiska har lett till att kraven arbetskraftens kvali-

Den utvecklingen på

fikationer förändrats. mindre kvalificerad arbetskraft i industrin har

Efterfrågan på

och av mer arbetskraftsintensiv verksamhet i mindre företag avtagit expansionen och i försvåras av skattekilar, d v s höga sociala avgifter och tjänstesektom höga löneskatter utöver vad arbetskraften erhåller i bruttolön. Allmänt sett är det efterarbetskraft som ökar i såväl industrin som tjänstesektom. frågan på högutbildad har arbetskraftsutbudet förändrats. Arbetskraftens etniska sammansättning Samtidigt är annorlunda i dag än för tjugo år sedan, och arbetskraften är därför mycket vad såväl utbildningsbakgrund som och kulturell identitet.

heterogen gäller språklig

Diskriminerande bl a beroende en utbredd rädsla för det som känns

inslag, på främmande och ovant, utgör svåra inträdeshinder för stora grupper på arbets-

marknaden, särskilt för de utomeuropeiska invandrargruppema.

Arbetslösheten och motiven för arbetslinjen

De senaste årens arbetslöshet visar i förhållande till äldre tiders nya kännetecken arbetslöshet. Det innebär också att det behövs instrument mot arbetsnya politiska lösheten. Historiskt sett har arbetslinjen varit det främsta medlet för att motverka och mildra effekterna av arbetslöshet. Dess motivering och inriktning har skiftat över tiden. Men finns en kontinuitet i

naturligtvis det samtidigt arbetslinjens

utveckling. Arbetslinjen betyder att aktiva åtgärder förespråkas framför passiva. arbeten och utbildningsinsatser föredras framför bidrag och passiva Offentliga understöd. Det har funnits två huvudmotiv för arbetslinjen. För det första har arbetsdärför att arbetslöshet och ansetts förnedrande och

linjen förespråkats utanförskap

moraliskt skadligt för individerna. Bidragsberoende förstärker utanförskapet och individen från samhällsgemenskapen. För det andra har det samutestänger hällsekonomiska motivet för arbetslinjen betonats. Offentligt organiserad och utbildning av arbetslösa bidrar till att samhällets produktiva sysselsättning resurser tas bättre till vara. Ledig arbetskraft utnyttjas för att utföra samhällsnyttigt

arbete. Utbildning och sysselsättning förstärker individens ställning på arbets-

marknaden och ger avkastning för såväl individen som samhället genom högre framtida inkomster. Ett motiv för att stärka arbetslinjen i dag är därmed att förbättra individemas på arbetsmarknaden. Massarbetslöshet har i alla tider inneburit att spänställning ningarna och klyftorna i samhället ökar. Olika grupper ställs mot varandra, ungdomar mot äldre generationer och svenskar mot invandrare. Med varaktiga

arbetslöshetsnivåer på över 10 procent riskerar stora grupper att harrma i permanent

4 Arbetslinjen i historisk belysning

utanförskap. Utanförskapet skapar främlingskap och utgör en grogrund för invand-

rarfientlighet och rasism. Dessutom ökar kriminaliteten i samhället. Arbetslösheten är ett misslyckande ur såväl social som demokratisk synpunkt. Det finns starka samhällsekonomiska motiv för att minska nivån de på statliga transfereringsutgiftema och i stället utnyttja delar av dessa medel för aktiva

åtgärder

som stärker individemas attraktionskraft på arbetsmarknaden och framtida Sveriges ekonomiska tillväxt. En hårdare inriktning

på arbetslinjen medger lägre utgifter för

a-kassan, för bostadsbidrag och förtidspensioner. Det minskar också de kommunala socialbidragsutgifterna, som i dag uppgår till drygt 10 miljarder. Den låga tillväxten i ekonomin under senare år gör det dessutom svårare att bryta utvecklingen. Låg tillväxt innebär knapphet på resurser. resurser Knapphet på innebär att olika men likaberättigade behov ställs emot varandra i samhället. Alla gruppers önskemål, t ex av social eller

löneförhöjningar, omsorg allmänt bättre

villkor, kan inte tillgodoses. Den amerikanske ekonomen Lester Thurow har talat om nollsummesamhället, ett samhälle präglat av allt större motsättningar mellan särintressen, mindre utrymme för allmänintresset och tilltagande

inflationsbenägen-

het. Vägen till mindre sociala och via

politiska spänningar går lägre arbetslöshet och

högre ekonomisk tillväxt. Den historiska erfarenheten är denna entydig på punkt.

Arbetslösheten och i ett historiskt

arbetslinjen perspektiv

Historikem Femand Braudel har understrukit av den historiska betydelsen utvecklingens dubbla karaktär, dess prägel av såväl som kontinuitet. Under förändring ytan av den oerhörda av ekonomiska, sociala och omstöpningen politiska förhållanden finns alltid en Strimma av kontinuitet. Det kan också

sägas gälla arbetslöshetsfrågans

och den sociala politikens i från mitten av 1800-talet. utveckling Sverige En genom-

gående strimma har varit av i marknad tudelningen åsiktsriktningar grundade

respektive politik. Med marknad avser jag en ekonorniskt-liberalt orienterad tilltro till den

fria

ekonomins förmåga att utan lösa sociala

offentliga ingrepp problem. Detta per-

spektiv präglas av en stark utvecklingsoptimism och en om positiv uppfattning individemas förmåga att snabbt anpassa till de som sig förändringskrav följer på den ekonomiska utvecklingen. Arbetslöshet kan uppstå p g a tillfälliga störningar i ekonomin, eller som ett resultat av enskilda individers men är

anpassningssvårigheter,

i allmänhet snabbt övergående. De som

hjälpåtgärder förespråkas får därför en

karitativ karaktär - de ska vara tillfälliga och marknadskonformt utformade, d v s inte påverka konkurrensförhållanden, och i ekonomin.

varupriser lönebildning

Med politik avser jag det omvända Detta

förhållningssättet. perspektiv präglas i stället av en utpräglad rnisstro mot denfria ekonomins att lösa sociala

förmåga problem. Marknadsekonomin bidrar emellertid inte bara till en ökad social spänn-

SOU 1996:15l Arbetslinjen i historisk belysning 5

vidd - den får dessutom resultat som är samhällsekonomiskt otillfredsställande, i form av och hinder för enskilda individer och företag otillräckligt resursutnyttjande tänkbara avkastning. För att

att agera på ett sätt som skulle ge största samhälleliga

bidra till social stabilitet, en utveckling och för att undvika hinder lugnare politisk för ekonomisk tillväxt, därför mer omfattande och permanenta sam-

förespråkas

insatser. Det kan handla om en ökad andel offentligt sysselsatta, om stora hälleliga och kommunala i infrastrukturen, om reglering av arbetstider, statliga investeringar om vid arbetsskada och o.s.v. Sambandet mellan

försäkringsskydd sjukdom

samhällets ekonomiska och sociala villkor betonas starkt. Staten har

organisation

således såväl moraliska som samhällsekonomiska motiv att försöka mildra och

förebygga sociala missförhållanden. Orden marknad och skulle kunna bytas ut mot Richard Titmuss politik “residual och institutionell socialpolitik. En residual socialpolitisk begreppspar modell i stort sett av medan en institutionell socialpräglas marknadsperspektivet, modell motiveras med de utgångspunkter som präglar det politiska förhållpolitisk Under kännetecknade av snabb ekonomisk och social ningssättet. perioder har den debatten i sociala frågor präglats av det interförändring idépolitiska ventionistiska Under sådana perioder har mer av statlig och kommunal perspektivet. intervention i ekonomin förordats för att garantera politisk stabilitet och generera en social infrastruktur som är förenlig med fortsatt tillväxt. Grundläggande i ekonomin har sociala villkor och innehåll. De förändringar påverkat politikens bl a ekonomiska och sociala förändringarna har parerats med offentlig intervention, för att motverka arbetslösheten. Dessa socialpolitiska och ekonomisk-politiska utvecklades och präglade idédebatten och besluten om arbetslöshet förhållningssätt och i sociala Sverige vid 1800-talets mitt, under 1800-talets sista decennier frågori

och på 1930-talet.

Bakgrunden till 1800-talets nya sociala politik

Mitten av l800-talet i flera avseenden en vattendelare i svensk historia. Det utgör var en mellan och nytt, mellan ståndssamhälle och klassamhälle brytpunkt gammalt och mellan och ekonomi. Det var också det skedet då de reglerad marknadsstyrd

institutionerna anta modernare former, inte minst på det kom-

offentliga började munala ornrådet. Utifrån social och ekonomisk synpunkt är det också viktigt att konstatera att arbetsmarknaden ändrade karaktär och att arbetsvillkoren förändrades. I den ännu ekonomin präglades förhållandet mellan arbets-

jordbruksdominerade

och arbetare allt mer av det fria arbetsavtalets lönerelationer, i stället för den givare ekonomins husbonderelationer och patriarkaliska anställgamla reglerade

6 Arbetslinjen i historisk belysning

ningsformer. De här nya villkoren arbetsmarknaden tillsammans med

på skapade

den ekonomiska utvecklingen och för en social befolkningstillväxten grogrund differentiering, en allt snabbare tillväxt av de lönearbetsberoende och sociala lägre skikten i samhället. Den utsatthet och osäkerhet som dessa präglade gruppers existens, tillsammans med deras växande andel av den totala befolkningen, bildade sedan utgångspunkt för den intensiva diskussionen i sociala vid 1800-talets frågor mitt. Diskussionen i sociala frågor intensiñerades mot 1830-talets slut. 1837 tillsattes en fattigvårdskommitté som ett par år senare ett betänkande som i presenterade princip behandlade alla för samtiden sociala och samhällsekonomiska väsentliga

frågor. Arbetet i 1837 års fattigvårdskormnitté fick konsekvenser för

betydelsefulla den fortsatta politiska Gamla medeltida och merkantilistiska utvecklingen.

arbetsmarknadsregleringar ifrågasattes. De sociala förstods

problemen på ett nytt sätt- som ett uttryck för samhälleliga problem snarare än som ett resultat av enskilda individers ofullkomlighet. Kommunernas och statens ansvar för att såväl lindra som

förebygga nöd och fattigdom framhävdes. Arbetslöshetsfrågan också sin

gavs moderna betydelse - den förklarades och tolkades i relation till arbetsmarknaden. I stället för att som i äldre tider kriminalisera utan husbonde som samtliga försvarslösa, menade man nu att arbetslöshet var ett resultat av otillräcklig

efterfrågan på arbetskraft och att detta förhållande inte kunde konstruktivt påverkas

av det Stat och kommuner borde gamla försvarslöshetssystemet. i stället försöka och lindra arbetslöshetens - förebygga verkningar speciellt under krisperioder genom att sysselsätta de arbetslösa. Arbetslösheten avkriminaliserades och åtgärderna för att motverka arbetslösheten fick en karaktär. frivillig

1840-talets sociala

politik

För att man ska kunna tala om en modern förståelse av vid arbetslöshetsfrågan 1800-talets mitt så måste enligt min mening två kriterier För det första uppfyllas.

måste krirninaliseringen av arbetslösa, d v s successivt försvarslöshetspolitiken,

upphöra. För det andra ska de sociala

hjälpåtgärdema, nödhjälpsarbeten och

allmänna arbeten, uttryckligen utvecklas i och inte som bestraffundsättningssyfte ningsmetoder. Dessa kriterier uppfylldes i stort sett under 1840- talet. 1846 liberalii

serades försvarslöshetspolitiken. Vid 1840-41 års och 1847 års

riksdag genom

fattigvårdsförordning initierades frivilliga allmänna arbeten och

nödhjälpsarbeten i större omfattning.

För att åskådliggöra betydelsen av dessa kan vi till ett förändringar anknyta

perspektiv som Michel Foucault utvecklat. Foucault menade att den äldre arbetskraftsreglerande politiken präglades av en önskan att avsöndra och alla avskilja socialt avvikande och utanförstående människor.

Några samhälleligt betingade

Arbetslinjen i historisk belysning 7

sociala missförhållanden erkändes inte, utan sjuka, arbetslösa och utslagna människor betraktades som och orosbringande, som i största möjliga utfarliga borde intemeras i korrektions- och arbetsinrättningar. Inspärmingen av sträckning

var också för att man skulle uppnå det statsekonomiska syftet

dessa grupper viktig

med att utnyttja billig arbetskraft. Dessa uppfattningar började

politiken, nämligen emellertid revideras mot 1700-talets slut. De framstod som otidsenliga i en ekonomisk som allt mer präglades av marknadsrelationer och i en kulturell miljö atmosfär där och humanistiska ideal började göra landvinningar.

upplysningsidéer

Foucault menade att man nu inledde en rehabilitering av fattiga och arbetslösa. Arbetslöshet och sågs allt mer i ljuset av samhällsekonomiska författigdom hållanden, allt mindre som ett uttryck för individemas ofullkomlighet eller lättjefulla beteende. Den norske sociologen Georges Midré har karakteriserat samma utveckling att moral, resurser och marknad. Dessa begrepp illustrerar genom utnyttja begreppen olika samhälleliga förhållningssätt till fattigdom och nödhjälpsverksamhet. Begrepkarakteriserar enligt den repressiva politik som utvecklades under

pet moral Midré

1500- och l600-talen för att intemera arbetslösa och själsligt sjuka individer, och dem till i statens Nästa begrepp, resurser, tar mer fasta

tvinga tvångsarbete tjänst.

vad som för hjälp från samhällets sida. Här handlar det

på utgjorde rättmätig grund

om sättet att differentiera de fattiga i legitima och illegitima kateföljaktligen människor och föräldralösa barn har alltid betraktats som gorier. Gamla, sjuka och fattiga. Det stora problemet har varit hur man skulle legitima hjälpberättigade hantera de som både var vuxna och arbetsföra, men trots det fattiga och ofönnögna att Men fram mot 1800-talets mitt etableras successivt ett annat försörja sig själva. synsätt. De kriterier som gällde vid urvalet av understödsberättigade utgick inte enbart från faktorer som var direkt knutna till individen. När allt flera blev längre beroende av en arbetsmarknad för att skaffa sig inkomster riskerade just opersonlig att sin arbetskraft, d v s marknadsberoendet, att bli en mer oförmågan sälja

orsak till fattigdom. En ny förståelse av fattigdomen och fattig-

betydelsefull utvecklades. Fattigdomen tillskrevs följaktligen inte bara indidomsbegreppet viduella orsaker utan det fanns också samhälleliga orsaker, grundade i sociala och ekonomiska förhållanden.

Senmerkantilismens inflytande

Idéernas förändringar som illustrerats ovan brukar hänföras till det senmerkantilistiska på fattigvårdspolitikens och den statliga inflytandet. Nyheterna område vid 1800-talets mitt var delar av en mer omfattande undsättningspolitikens doktrin. Till kom dock dessa idéer relativt sent. En av ekonomisk-politisk Sverige de främsta för den senmerkantilistiska betoningen på staten som representanterna

8 Arbetslinjen i historisk belysning

väktare över marknaderna och de sociala förhållandena i samhället var biskopen och ekonomen Carl Adolph Agardh (1785-1859). Han formulerade en övergripande ekonomisk politik där staten skulle skapa för ökad handel och

förutsättningar

produktion och samtidigt sysselsätta de arbetslösa. förstods som en Fattigdomen social kategori. Den var enligt Agardh ett resultat av den allt mer marknadsinriktade näringsverksamheten och de nya arbetsmarknadsvillkoren. De enskilda näringarna och företagen kunde aldrig på egen hand garantera fullt Det var resursutnyttjande. mot bakgrund av denna uppfattning som Agardh betonade att statens främsta uppgift var att sysselsätta de arbetslösa. Den liberale redaktören Lars Johan Hierta (1801-72) sammanfattade i Aftonbladet Agardhs program i två ord - “sysselsätta pauperismen Agardhs program föregrep senare socialpolitiskt tänkande. Han betonade att ekonomiskt framåtskridande förutsätter social balans och som åtgärder integrerar också de mest utsatta grupperna i samhället.

Dessa synsätt fick också genomslag i det politiska beslutsfattandet. Vid 1840-41 års riksdag utvidgades investeringarna i allmänna arbeten. Vidare utökades verksamheten kring de s k undsättningarna, d v s statligt finansierade nödhjälpsarbeten. Syftet med dessa var att skapa arbetstillfällen i som drabbats av regioner missväxt och tryckta näringsförhållanden. Ett ökat statligt för att engagemang stimulera handel och ekonomisk integration kopplades samman med den socialpolitiska ambitionen att generera inkomster och åt och sysselsättning fattiga arbetslösa människor. De som tillkom 1847 och 1853 hade

fattigvårdsförordningar

också denna förebyggande eller preventiva inriktning. De som saknade arbete och inkomst skulle hjälpas via en arbetlinje, med lokalt och arbeten.

regionalt igångsatta

De senmerkantilistiskt och socialkonservativt stod präglade uppfattningarna emellertid inte oemotsagda. Det fanns också ekonomisk-liberala i uppfattningar sociala frågor. Dessa framhöll betydelsen av näringsfrihet och

avregleringsåtgärder

som mer fruktbara metoder för att motverka nöd, och arbetslöshet. För fattigdom mycket statlig inblandning i ekonomin och för ambitioner att

långtgående påverka

sociala förhållanden kunde ha ett förlamande enskilt samt

inflytande på företagande

enskildas förmåga att försörja sig själva. Det kunde alltså motverka politikens egentliga syfte - att Liberalen

långsiktigt befrämja välståndsutvecklingen. och historikern

Erik Gustaf Geijer (1783-1847) ställde sig t ex inför till

frågande förslagen

investeringar i allmänna arbeten - som han uppfattade det- att konstlad

på väg

skapa sysselsättning åt fattiga och lönearbetsberoende människor. Det vore mer naturligt att utvidga den ekonomiska friheten och individers och därigenom frigöra företags skaparkraft. Detta innebar nu inte att liberalerna motsatte alla fonner av sig statlig eller kommunal verksamhet, förutom den som hade med rättssäkerhet, egendomsrätt och försvar att göra. Utbildningen var ett område där offentliga insatser förespråkades. Dessutom erkände man också behovet av karitativa nödhjälpsarbeten. Men detta mer på grund av de många de frostnätterna,

SOU 1996: 151 Arbetslinjen i historisk belysning 9

återkommande missväxtkriserna under 1830- och l840-talen, än p g a en arbets-

löshet som utgjorde en naturlig beståndsdel av den framväxande fria ekonomin.

Vid mitten av 1800-talet utformades följaktligen en syn på sociala frågor som behoven och villkoren i en allt mer marknadsstyrd och befolkningstyngd avspeglade ekonomi, fortfarande av jordbruket och landsbygdslivet. Den sockenpräglad kommunala organisationen förändrades och fick ökade sociala funktioner genom folkskolan och Staten utveckla formerna för mer omfattande

fattigvården. började

allmänna arbeten. N äringsfriheten utvidgades och det gamla försvarslöshetssystemet reforrnerades. En ny politik grundades och nya institutioner utformades som bättre motsvarade de samhällsekonomiska villkoren.

1880- och l890-talens sociala frågor och socialpolitiska följder

Det sena 1860-talets missväxtkriser medförde ett brott med den fattigvårdspolitik och undsättningsverksamhet som utvecklats under l840-talet. Under de svåra

missväxtåren 1867 och 1869 gjorde staten omfattande insatser för att upprätthålla

en i nödhjälpsverksamheten. Samtidigt ökade de kommunala fattigarbetslinje våldsamt som ett resultat av krisen. Det sammantagna resultatet av

vårdsutgiftema

detta blev en motreaktion mot de statliga och kommunala det sociala

åtagandena på

området. Detta illustreras av den mycket restriktiva fattigvårdslagen som antogs 1871 och av att finansieringen av nödhjälpsarbeten via undsättningsfonden i stort sett efter 1869. De under 1870-talet bidrog dessutom upphörde goda konjunkturema

till att de sociala frågorna fick en relativt undanskymd plats på den politiska

dagordningen. 1870-talets förbyttes under 1880-talet i en desto passiva politiska förhållningssätt mer intensiv offentlig debatt i socialpolitiska frågor. Företrädare för den nya liberalismen krävde starkare sociala ingrepp från de statliga och kommunala institutionernas sida. Men de återväckta kraven på politiska åtgärder för att förebygga och motverka följderna av sociala missförhållanden bottnade i helt andra samhällsförhållanden än vid mitten av 1800-talet. Nu var det de sociala villkoren för de urbana industriarbetarna som fångade huvudintresset. Dessutom introducerades nya socialpolitiska verktyg under 1880- och l890-talen. De s k arbetarförsäkringarna - som skulle garantera ett minimum av inkomstför lönearbetama vid arbetsskada, sjukdom och ålderdom - fick en central trygghet i diskussionerna. Även arbetarskyddet framhölls och det resulterade också i en plats yrkesfarelag och en statlig yrkesinspektion 1889. Syftet med arbetarförsäkringarna var att lönearbetare inte skulle behöva bli beroende av fattigvården. En person som anlitade förlorade sina medborgerliga rättigheter och hamnade under fattigvården förmyndarskap. Argumentationslinjen var att arbetare som fattigvårdsstyrelsernas slitits ut i och förlorat arbetsförmågan hade rätt att begära inproduktionen

10 Arbetslinjen i historisk belysning

komsttrygghet - de skulle inte behöva förnedra sig till att begära allmosor från Den socialpolitiken skulle följaktligen förebygga fattig-

fattigvården. nya

vårdsbehovet.

Den ledande i 1880- och 1890-talens svenska socialpolitiska debatt var fömyaren socialliberalen Adolf Hedin (1834-1905). Hans berömda motion om arbetarförsäkringar från 1884 bidrog till tillsättandet av två s k arbetarförsälcringskommittéer.

De praktiska socialpolitiska framstegen lät dock vänta på sig. 1889 antogs som sagt

en yrkesfarelag. 1892 började staten skjuta till medel till de enskilda sjukkassoma, till en början dock i mycket begränsad skala. 1896 inleddes en statlig kapitaluppbyggnad i en arbetarförsäkringsfond i syfte att finansiera ett framtida beslut om en invalid- och ålderdomsförsäkring. 1901 inrättades en olycksfallsförsäkring. De stora statliga insatserna kom emellertid först runt 1910, när stödet till sjukkassoma utvidgades, och 1913, när folkpensionsrefonnen genomfördes.

Den nya liberalismen och katedersocialismen

Den nya liberalismen under 1800-talets slut vände sig bort från den äldre libe-

ralismens antietatistiska ståndpunkter och förordade i stället statlig intervention.

Bakgrunden till detta var att den renodlade ekonomiska liberalismen inte

ansågs

motsvara kraven på en tidsenlig och rationellt utfonnad politik. Idéinspirationen kom i huvudsak från Tyskland. Aktiviteten i den tyska socialpolitiska föreningen

från tidigt 1870-tal och det sociallagstiftningsarbete som inleddes under 1880-talet

fick gehör också i Sverige. Det bismarckska var starkt

socialpreventiva perspektivet

framträdande i den svenska debatten. Det innebar nu inte att svenska socialliberaler som Adolf Hedin hade särskilt mycket till övers för Bismarcks strävanden att politiskt neutralisera Tysklands

rniljonfaldiga hungerbataljoner. Inte heller hade man några större sympatier för

de protektionistiska avsiktema. De ledande i

socialpolitiska förespråkarna Sverige

var i huvudsak frihandelsvänner. Även arbetarrörelsen var fri-

påtagligt

handelsvänlig. _ De samhällsekonomiska argumenten för refonner hämtades i stor socialpolitiska utsträckning från katedersocialismen, eller den tyska historiska skolan. Nationalekonomen Johan Leffler (1845-1912) var en av dem som introducerade denna riktning i Sverige, bl a i den inflytelserika Nationalekonomiska i föreningen Stockholm. Katedersocialismen växte fram som en motreaktion mot den ahistoriska och utpräglat deduktiva huvudfåran inom den liberala nationalekonomin. Dess

främsta betydelse låg i att den gav legitimitet åt statliga interventioner inom det

rådande ekonomiska systemets ramar.

SOU 1996; 151 Arbetslinjen i historisk belysning 11

Katedersocialisterna menade att laissez-faire hade spelat en historiskt betydelsefull roll genom att bidra till en avveckling av den gamla merkantilistiska politikens regleringsverk och därmed skapat förutsättningar för näringamas utveckling, ett växande handelsutbyte och en kraftig produktionstillväxt. Men det innebar inte att man accepterade den neoklassiska nationalekonomins teser om universiellt giltiga ekonomiska lagar. Den liberala nationalekonomins uppfattning om den “fria marknaden var inte generellt giltig, utan måste prövas mot bakgrund av varje historisk periods speciella ekonomiska och sociala omständigheter. En rationellt utformad socialpolitik ökade de enskilda individemas reella frihet- i en Samhällsekonomi som allt mer präglades av arbetsdelning och ömsesidigt beroende - och reducerade ekonomins krisbenägenhet att

genom upprätthålla köpkraften

under perioder när konjunkturema vände nedåt. I detta sammanhang framhölls också att allmänna arbeten skulle förbättra resursutnyttjandet och motverka kriser i ekonomin.

Arbetslöshetsfrågan

Arbetslöshetsfrågan hade en mer undanskymd plats i riksdagsdebattema än arbetar-

försäkrings- och arbetarskyddsfrågoma under 1800-talets två sista decennier. Det innebar nu inte att inte något gjordes detta område. Den liberale på riksdagsmannen

Ernst Beckman (1850-1924) motionerade i riksdagen 1893 om statliga anslag till arbets- och socialstatistiska utredningar. Motion fick inget omedelbart gehör i riksdagen, utan det första positiva beslutet i lät vänta till 1902.

frågan på sig

Däremot tillsattes en utredning om arbetslösheten av Stockholms

stadsfullmäktige

1894. 1895 presenterades ett mycket omfattande betänkande. Detta blev den första mer omfattande utredningen om arbetslösheten i Sverige. Tillsättandet av arbetslöshetskommittén i Stockholm ska ses mot av att bakgrund arbetslösheten steg kraftigt under 1890-talets första år. I flera städer runt om i Sverige organiserades också kommunala nödhjälpsarbeten i större omfattning. Ett återkommande krav från den tidiga arbetarrörelsen var att dessa nödhjälpsarbeten borde utvecklas för att förebygga Att fick

fattigvårdsbehovet. arbetslöshetsfrågan

ökad aktualitet illustreras dessutom av att de första kommunalt upprättade arbetsförmedlingarna uppstod och av att de fackliga organisationerna inrättade arbetslöshetsoch reshjälpskassor. Det var också under 1890- talets första krisår som arbetarrörelsen började organisera arbetslöshetsföreningar. Dessa organisationer fick en stor betydelse för hjälpverksamheten och för insatserna mot arbetslösheten, dock i huvudsak på det kommunala planet. Det var också dessa föreningar som genom-

12 i historisk Arbetslinjen belysning

förde de första lokala arbetslöshetsräkningama under 1900-talets första år.

egentliga Det emellertid till 1900-talets första decennium innan arbetslöshetsfrågan

dröjde

blev föremål för mer ingående riksdagsbehandling.

Riksdagsinitiativ

Liberalen och Edvard O. Wavrinsky (1848-1924) var en lika riksdagsledamoten central när det gällde att introducera inom arbetslöshetspolitiken gestalt nya metoder

som Adolf Hedin hade varit när det på 1880- och gällde arbetarförsäkringsfrågoma

1890-talen. I flera motioner han de sociala och moraliska konse-

belyste vådliga

kvenserna av arbetslöshet och föreslog olika statliga insatser. Enligt Wavrinsky skulle staten erkänna ett ansvar för att i största möjliga utsträckning förebygga och - om detta inte var tillräckligt - åtminstone lindra arbetslöshetens ekonomiska

konsekvenser för den enskilde. Som förebyggande åtgärder mot arbetslöshet

framhölls under 1900-talets första år arbetsfönnedling och produktiva allmänna arbeten. Som lindrande åtgärd för dem som inte omfattades av de förebyggande åtgärderna föreslogs en utbyggnad av arbetslöshetsförsäkringama. första initiativ kom år 1900 i form av en mycket omfattande motion Wavrinskys om behovet av stöd för att uppmuntra och samordna de offentliga arbetsförstatligt verksamhet* Avsikten med offentliga arbetsförmedlingar var att medlingarnas förbättra arbetsmarknadens funktionssätt, underlätta för de enskilda arbetarna att få tillgång till information om lediga arbetstillfällen och för arbetsgivare att få kontakt med arbetssökande.- En stor andel av arbetslösheten i industrisamhället förklarades av de i -

enligt Wavrinsky ständigt pågående förändringarna näringslivet gamla

verksamheter tillbaka och nya uppstod. En offentlig och kostnadsfri arbetsgick förmedling var den bästa metoden att underlätta arbetskraftströmmama från gammal till ny verksamhet.

Den andra arbetslöshetspolitiska huvudfrågan som Wavrinsky introducerade i

var arbetslöshetsförsäkringen. Det gjorde han i en motion till 1908 års riksdagen riksdag. I motionen framhöll han betydelsen av en permanent arbetslöshet. Enligt Wavrinsky var det ytterst osannolikt att man skulle kunna avskaffa arbetslösheten

helt och hållet genom olika förebyggande åtgärder. Han ville därför uppmärksamma

behovet av åtgärder för den restgrupp av arbetslösa som alltid skulle återstå.

Enligt honom var det helt orimligt att denna grupp skulle tvingas anlita fattigvården.

Det kan noteras att Lundaekonomen Jacob Lundell (1813-1852) i boken Om handtverksskrån, Näringsfrihet och Arbetsorganisation från 1846 utvecklade tankar om arbetsförmedlingens fördelaktiga samhällsekonomiska verkningar. Lundell argumenterade för en offentlig arbetsförmedling för att minska konjunkturellt och strukturellt betingad arbetslöshet. Enskilda arbetsförmedlingsanstalter hade funnits redan tidigare, men utan att de förknippats med ett samhällsekonomiskt perspektiv på arbetsloshetsfrâgan.

Arbetslinjen i historisk belysning 13

Staten borde i stället stödja och delfinansiera utbyggnaden av de fackliga arbetslös-

hetskassorna. En sådan åtgärd skulle dessutom ha samhällsekonomiskt positiva återverkningar genom att den effektiva efterfrågan upprätthölls i tider då konjunk-

turerna avmattades.

Arbetarrörelsen hade redan från början inriktat sig på en arbetslinje med produktiva allmänna arbeten som främsta förebyggande åtgärd mot arbetslöshet. Som komplement till denna gav man sitt stöd till förslagen på en offentlig med-

finansiering av arbetslöshetskassorna. I motioner till 1910 och 1912 års riksdagar

behandlades frågan om statliga allmänna arbeten. I huvudsak handlade det om

omfördelningsarbeten; stat och kommuner skulle utvidga sina investeringar i konjunkturfaser och omvänt banta omfattningen av verksamheten när

nedåtgående

resursutnyttjandet var högt. I den senare mycket omtalade motionen till 1912 års riksdag förde man också en diskussion - dock endast antydningsvis - om den pennanenta arbetslösheten. Man tänkte sig att statliga arbeten skulle kunna utnyttjas för att reducera även denna arbetslöshet som en del av en mer expansionistisk politik för att förbättra resursutnyttjandet i ekonomin. I motionerna betonades att det inte

var traditionella nödhjälpsarbeten som avsågs. I stället ville man åstadkomma

produktivt inriktade arbeten till marknadsmässiga löner. Riksdagen ställde sig kallsinnig till Wavrinskys motion om arbetslöshets-

försäkringsfrågan, men däremot utfärdades vid flera_ tillfällen skrivelser med

innebörden att stat och kommuner borde anpassa sina arbeten efter de kon junkturella svängningarna i enlighet med önskemålen i de socialdemokratiska motionerna.

Dessutom gavs stora engångsanslag till allmänna arbeten med det uttryckliga syftet

att öka sysselsättningen.

En grupp som har kallats den liberala urbana intelligentian utgjorde i många

avseenden drivkraften bakom de socialpolitiska initiativen som togs från 1880-talet och framåt. Flera av de initiativ som togs i riksdagen i olika socialpolitiska frågor hade i själva verket sitt ursprung i diskussioner inom Centralförbundet för Socialt Arbete (CSA). Den motion som Wavrinsky presenterade vid 1908 års riksdag om offentligt finansiellt understöd till arbetslöshetskassor diskussionerna

återspeglade

vid den fattigvårdskongress som CSA organiserade 1906. Vid denna kongress

framhävde flera talare betydelsen av att separera åtgärderna för arbetslösa från den ordinarie fattigvården. En arbetslöshetsförsäkring förespråkades framför fattig-

vårdsunderstöd, produktiva allmänna arbeten föredrogs framför nödhjälpsarbeten och betydelsen av en utvidgning av de offentliga arbetsförmedlingarna markerades. I den sistnämnda ett steg framåt redan 1907, när staten

frågan togs också började

anslå medel för en samordning av de kommunala arbetsförmedlingsanstalterna i landet. 1910 inrättades en särskild tjänst som statlig arbetsförmedlingsinspektör.

14 Arbetslinjen i historisk belysning

AK och den nya arbetslöshetspolitiken

l samband med 1914 inrättades Arbetslöshetskomrnissionen (AK). Nu krigsutbrottet utvecklades således en separat statlig institution för arbetslöshetspolitiska insatser, helt skild från Men formerna för den verksamhet som

fattigvårdsorganisationen. utvecklades i AK:s skilde sig inte mycket från den traditionella fattigvården.

regi

för de nödhjälpsarbeten som så småningom kom att dominera AK:s

Principerna verksamhet baserades helt marknadsliberala det löne-

på grundsatser, gällde

såväl som verksamhetens inriktning. Lönenivåema vid AK:s arbeten sättningen skulle vara än den arbetsmarknaden. De arbeten som utfördes skulle

lägre på öppna inte heller sätt kunna inkräkta på enskilda företags verksamhetsfált. Det var på något

följaktligen inte alls tal om de produktiva allmänna arbeten som framhållits så starkt

under åren före trots den konsensus som då rådde i frågan. kriget, påtagliga politiska

AK utsattes därför redan från för hård kritik från olika politiska läger. l den början

högerinriktade publikationen Svensk tidskrift beskylldes AK för att inte vara något annat än en parallell fattigvårdsinstitution, om än i statlig regi.

Grundsatserna för den som diskuterades under 1900-talets

arbetslöshetspolitik

första år, bl a i de socialdemokratiska motionerna till 1910 och 1912 års riksdagar,

återkom sedan i den nya arbetslöshetspolitik som utvecklades efter att koalitionen

mellan och bondeförbundet över vid

socialdemokraterna tog regeringsmakten

1930-talets början. AK-politiken avvecklades därmed successivt. Nu blev produkti-

va allmänna arbeten huvudingrediensen i arbetslinjen samtidigt som en bredare

socialpolitisk reformoffensiv inleddes. Man löste dessutom frågan om ett statligt

stöd till arbetslöshetskassorna enligt Gent-principen - d v s staten gav bidrag åt redan befintliga och fackligt organiserade arbetslöshetskassor.

i under och efter 1930-talet

Nya inslag arbetslöshetspolitiken

Den inhemska såväl som den engelska ekonomiska och sociala forskningen uppmuntrade en statligt intervenerande politik som bröt med den ekonomisk-liberala debatten under l920-talet. -

doktrin som dominerade den politiska Återigen precis

som under 1880 - och 1890 talen - hävdades att den renodlat liberala nationalekonomin inte längre gav svaren och lösningarna på de problem som präglade det ekonomiska och sociala samhällslivet. Det interventionistiska perspektivet i

sociala och ekonomiska frågor framhävdes på nytt.

Det som var nytt i den nya arbetslöshetspolitik som utvecklades under åren runt

1930 var följaktligen inte den mer expansionistiska inriktningen på arbetslinjen.

Betoningen allmänna arbeten som en ingrediens i en ekonomisk

på produktiva

för att den effektiva efterfrågan, förbättra resursutnyttjandet och politik höja

SOU 1996; 151 Arbetslinjen i historisk belysning 15

stimulera tillväxten hade funnits långt tidigare - under 1840-talets diskussioner,

under slutet av 1800-talet och i de socialdemokratiska riksdagsmotionema runt 1910. Det nya var i stället de mer utbudsinriktade ingredienserna i arbetssom nu initierades - och som sannolikt delvis av arbeten löshetspolitiken inspirerats av den engelske forskaren William H. Beveridge. Insatsema mot arbetslösheten skulle samordnas med en samlad ekonomisk politik

för ekonomisk tillväxt. Det innebar i sin tur att det inte räckte med efterfrågestimulanser utan man skulle också på olika sätt befrämja rationaliserings- och

fömyelseverksamheten i näringslivet. Ekonomen Gustav Cassel (1866-1945) hade redan i en bok runt sekelskiftet betonat att socialpolitiken måste utfonnas sarnhälls-

ekonomiskt rationellt- d v s inte gå mot utan med den ekonomiska utvecklingen. Socialpolitiken skull följaktligen inte inriktas att bevara status quo utan på

tvärtom befrämja förändringarna i näringslivet. Dessa tankar vidareutvecklades under 1930-talet. Taylorism och rationaliseringar stod högt i kurs och bejakades dessutom av de Detta innebar i sin tur att arbetslöshetsfackliga organisationerna. politiken fick nya funktioner - också den skulle inriktas på att underlätta arbetskraftens omställning till nya förhållanden.

Arbetskraftsbesparande rationaliseringar

var ingenting som man skulle försöka förhindra. De var en av den oundviklig följd ekonomiska utvecklingen. Arbetslöshets- och var att undersocialpolitikens uppgift lätta dessa förändringar. Detta skulle ske olika sätt - genom att inkomsterna

på

under

upprätthölls arbetslöshetsperioder, genom utbildning som gav de nödvändiga

kvaliñkationema samt ett och informationsstöd som rörlighets- ledde till att ett nytt arbete erhölls i en verksamhet som var mer

konkurrenskraftig.

De här tankarna präglade i stor den s k

utsträckning Rationaliseringsutredningen

och de diskussioner som ledde fram till 1930-talet. Men de

Saltsjöbadsavtalet under

skulle få ett ännu större efter då inriktades helt andra

genomslag kriget, politiken på problemställningar än under mellankrigstiden. Det helt överordnade blev

problemet nu att förena full sysselsättning med inflation. De nya idéer om en mer utbuds-

låg

inriktad arbetslöshetspolitik som framförts under vidareutveckmellankrigstiden lades och formaliserades under i den s k Rehn- Meidnerska modellen. efterkrigsåren Fackföreningsekonomerna Gösta Rehn och Rudolf Meidner förespråkade en större betoning på anpassnings- och rörlighetsinriktade insatser inom arbetslöshetspolitiken, och en något lägre ambition när det att som gällde utnyttja finanspolitiken redskap för att upprätthålla en hög effektiv och full En

efterfrågan sysselsättning.

mer flexibel, anpassnings- och utbildningsorienterad inriktning på arbetslöshetspolitiken skulle befrämja strukturrationalisering, underlätta produktionstillväxt och reducera flaskhalsar arbetsmarknaden. Genom att en sådan till en

på politik bidrog större rörlighet på arbetsmarknaden, skulle full sysselsättning kunna upprätthållas

utan kostnader i form av snedvriden och inflation. Den resursanvändning hög solidariska lönepolitiken var också tänkt att ge ytterligare kraft åt politiken genom att utöva ett produktivitetshöjande

kostnadstryck på företagen.

16 Arbetslinjen i historisk belysning

I stort sett kom det Rehn-Meidnerska programmet att prägla den kraftigt utbyggda i Arbetsmarknadsstyrelsens regi från 1950-talet och framåt. arbetsmarknadspolitiken Rötterna till fanns dock redan i de tankar om en rationaliseringspolitiken arbetslöshets- och som utvecklades under mellan-

befrämjande socialpolitik

krigstiden.

Sammanfattnin g

Det långsiktiga historiska perspektivet ger många företräden. Det ger oss en möj-

att ut vad som är specifikt för varje särskild period och vad som är del lighet skilja av ett mer mönster för förändringar över tiden. Den svenska ekonomiska varaktigt från 1800-talet och framåt har naturligtvis medfört en total utvecklingen omge-

av livsvillkor och sociala förhållanden. Ändå är det vissa problemkomplex

staltning och som kommer tillbaka. De lever kvar under och uppfattningar ständigt ytan tenderar att återkommer i skilda former. De sociala var centrala för den diskussionen i Sverige vid

frågorna politiska

l800-talets mitt. i sin moderna fonn och de första

Arbetslöshetsfrågan uppstod

ansatsema utvecklades under l840-talet. I debatteregentliga arbetslöshetspolitiska na om fattigdomens orsaker och botemedel utvecklades grundvalarna för de politiska i sociala frågor som sedan återkommit i olika förpackningar

förhållningssätt

i senare historiska skeden. Det gällde till att börja med det perspektiv som betonade roll, behovet av statlig intervention och mer expansionistiska insatser för politikens att stimulera produktion och sysselsättning. Det gällde också det mer renodlade

marknadsliberala perspektivet på sociala problem; tilltron till marknademas

och harmoniskapande utan och

problernlösande förmåga statligt intrång statliga tvångsåtgärder.

Dessa åsiktsriktningar i den sociala politiken återkom sedan under 1800-talets slut. Nu mot bakgrund av den snabba omstöpningen av ekonomiska och sociala förhållanden i industriell och urban framhävdes att

riktning. Återigen uppfattningen

marknadsekonomin aldrig på egen hand skulle kunna generera acceptabla och

hållbara sociala villkor utan statliga ingrepp. Och betonades att politiska

återigen

insatser för att inkomster och var samhällsekonomiskt

upprätthålla sysselsättning

rationella i den meningen att de befrämjade resursutnyttjandet och produktionstillväxten.

De politiska debatter som följde på 1930-talets kris avspeglade i grunden samma

Det mogna och högproduktiva industrisamhället kunde aldrig problemuppfattning. en tillfredsställande ekonomisk och social balans utan stora politiska ingrepp. skapa mot vad nationalekonomen Johan Åkerman Nu togs också de avgörande stegen kallade socialpolitikens tredje etapp. Ambitionsnivån höjdes till att via en sam-

SOU 1996: 151 Arbetslinjen i historisk belysning 17

ordnad social och ekonomisk politik omforma hela den sociala strukturen i samhället.

Den ambitionsnivån har följaktligen höjts och kraven på statliga insatser politiska

har stärkts under perioder präglade av snabb ekonomisk och social förändring. Det är därför ingen tillfällighet att den politiska debatten om arbetslöshet och sociala frågor följer det mönster för strukturell förändring i ekonomin som klarlagts i den ekonomisk historiska forskningen. Under brytningsskeden präglade av kris och intensiv omvandling har kraven i och samhällsinstitutioner

på förändringar politik

stärkts - allt för att garantera social stabilitet och bättre förutsättningar för framtida tillväxt i ekonomin. Kraven allmänna arbeten har alltid en central i

på produktiva utgjort ingrediens

den svenska arbetslöshetspolitiska debatten. Arbetslinjen formulerades redan vid

l800-talets mitt. Därmed förändras perspektivet på det tidiga 1900-talets arbetslös-

hetspolitik. Såväl den socialdemokratiska motionen till 1912 års riksdag som de expansionistiskt inriktade beredskapsarbeten som utvecklades under 1930-talet ingick i en längre arbetslöshetspolitisk tradition. Vid mitten av 1800-talet restes frågan om arbetslinjen under inflytande av den tidens senmerkantilistiska uppfattningar om statens roll och betydelse i ekonomin. Från slutet av 1800-talet var det framför allt arbetarrörelsen, och ekonomer och politiker som avlägsnat sig från de marknadsliberala doktrinema, som hävdade betydelsen av produktivt inriktade allmänna arbeten. Arbetslinjen i allmänhet och om inriktade

frågan produktivt

allmänna arbeten i synnerhet alltså tillbaka än vad som fram-

går längre vanligen

hållits i forskningen. Debatten om arbetslinjens utformning har avspeglat skilda uppfattningar om statens roll i ekonomin och tenderat att komma tillbaka under perioder då arbetsmarknaden präglats av särskilt stora omställnings- och anpassningsproblem.

Det långsiktiga perspektivet sedan l800-talets på arbetslöshetsfrågans utveckling

mitt gör också att vi måste revidera uppfattningarna om vad som var nytt i idédebatten om under l930-talet. Det nya var således inte beto-

arbetslöshetsfrågan ningen på expansionistiska beredskapsarbeten utan de åtgärder som föreslogs för att

anpassa arbetskraften till förändringarna i näringslivet. Tankarna om en mer utbudsinriktad arbetslöshetspolitik kunde sedan vidareutvecklas och forma de insatser för att öka arbetskraftens rörlighet och expandera yrkesutbildnings- och omskolningsverksamheten, som gjordes efter kriget. De samhällsekonomiska argumenten för statliga insatser för att förebygga och lindra sociala missförhållanden har alltid framhållits mycket starkt. Den svenska modellen kan tolkas som ett resultat av önskemålen att forma ett samhälle där

offentliga ingrepp för att påverka resursfördelning, inkomster och arbetskrafts-

18 Arbetslinjen i historisk belysning

efterfrågan skulle samordnas och samverka med näringslivets intresse av goda tillväxtvillkor. Detta är i själva verket inte bara kärnpunkten i den svenska modellen utan har också varit det centrala tvisteämnet i den politiska debatt om fattigdom, social sårbarhet och arbetslöshet som har förts sedan 1800-talets mitt.

Slutord

Vi är åter inne i ett brytningsskede med nya samhällsekonomiska förutsättningar, stor arbetslöshet och förändrade sociala villkor. Arbetslöshetens orsaker skiljer sig

från tidigare historiska skeden. Utsiktema för en generellt efterfrågepåverkande ekonomisk politik är dåliga. Det talar i sin tur för mer av utbudspåverkande åtgärder

mot arbetslösheten - som arbetskraftens

åtgärder påverkar kvalifikationsmönster,

som och arbetskraftskostnadema samt underlättar

påverkar rörligheten rekrytering

och nyanställning, bl a genom skatte- och avgiftsförändringar samt justeringar i arbetsrätten. Kommunala och lokala arbetslöshetspolitiska initiativ bör i större utsträckning komplettera statliga insatser. Huvudinriktningen måste vara att förbättra

människors förutsättningar på arbetsmarknaden och minska det mänskliga och

samhällsekonomiska slöseri som arbetslösheten alltid utgör. Det finns därför anledning att dra lärdom av historien och precis som i tidigare historiska skeden med stor arbetslöshet hävda arbetslinjen.

Referenser

Offentligt tryck 1840-41 års riksdag. Prästerskapets protokoll, 1. 1884 års riksdag. Motioner till andra kammare: N:o 11: Om skrifvelse till Kongl.

Maj:t angående olycksfalls- och ålderdomsförsäkring för arbetare rn m, samt om

anslag för utarbetande af förslag i dessa ämnen. 1893 års riksdag. Motioner till andra kammaren, N:o 3: Om en skrifvelse till Kongl. Maj:t med begäran om utredning rörande lämpligaste sättet för åstadkommande

genom statens försorg af en svensk arbetsstatistik m m.

1900 års riksdag. Motioner till andra kammaren, Nr 152: Om skrifvelse till Kongl. Maj:t med begäran om utredning, huru arbetsanvisningen bör ordnas m m. 1908 års riksdag. Motioner till andra kammaren, Nr 32. Om skrifvelse till Kungl.

Maj:t angående utredning om arbetslösheten i Sverige m m.

1910 års riksdag. Motioner till andra kammaren, Nr 185: Om skrifvelse till Kungl.

Maj:t angående sådan planläggning af statens och kommunernas arbeten, att vid

Arbetslinjen i historisk belysning 19

allmännare arbetslöshet största möjliga antal arbetare må kunna uppkommande beredas arbete. 1912 års Motioner till andra kammaren, Nr 250: Om skrifvelse till Kungl. riksdag. angående sådan planläggning af statens och kommunernas arbeten, att Maj:t arbetslöshet motarbetas m m. periodisk

Kungl. Maj:ts Nådiga Stadga angående försvarslöse och till allmänt arbete förfallne

personer. SfS N20 14 1846. SOU 1996:34 Aktiv arbetsmarknadspolitik, Stockholm 1996.

Särskilde kommitterades betänkande angående arbetslösheten i Stockholm, Bihang

nr 27 till Beredningsutskottets utlåtanden och memorial för år 1895, Stockholm 1895.

Underdånigt betänkande, med dertill hörande handlingar, angående Fattigvården i

Riket, utom Stockholms Stad, jemte därmed sammanhängande ämnen, Stockholm 1839.

Övrig referenser

Bean, C. R., European Unemployment: A Survey, i Journal of Economic Literature, 1994.

Beveridge, W. H., Unemployment: A problem of industry, London 1909.

Braudel, F., Vardagslivets strukturer, Stockholm 1989. Cassel, G., Socialpolitik, Stockholm 1902. Edebalk, P. G., Arbetslöshetsförsäkringsdebatten. En studie i svensk socialpolitik 1892-1934, Lund 1975. Eklund, K., Arbetslöshetens orsaker och botemedel: En doktrinhistorisk översikt, i Ekonomisk Debatt, nr 3 1985. Englund, K., Arbetarförsäkringsfrågan i svensk politik 1884-1901, Uppsala 1976. Heckscher, E. F., Dagens frågor, i Svensk tidskrift, nr 1 1914. Hierta, L. J., Är pauperismen en oundvikligföljeslagare till civilisationen? En fråga i synnerhet till Biskop Agardh? Aftonbladet 1841 02 25 och 1841 02 26. Johansson, A. L., Tillväxt och klassamarbete, Stockholm 1989. Leffler, till nationalekonomiken eller läran om allmänna hus-

J., Grundlinjer folkets

hållning, Stockholm 1881. Midré, G., Bot, bedring eller brød? Om bed ømming og behandling av sosial nöd

fra reformasjonen till folketrygden, Studier i jus og samfunnsvitenskap 3, Oslo

1990. Nationalekonomisk föreningens förhandlingar 1885.

Olsson Hort, S. E, Adolf Hedin och det nyliberala ursprunget till den sociala

välfärdspolitiken i Sverige, i Arkiv för studier i arbetarrörelsens historia, nr 58-59 1993.

Olsson, S. E., Social Policy and Welfare State in Sweden, Stockholm 1990.

20 Arbetslinjen i historisk belysning

Palmstierna, E., (red), Berättelse öfver förhandlingarna vid kongressen för

fattigvård och folkförsäkring i Stockholm den 4, 5 och 6 oktober 1906, Stockholm

1907.

Schön, L., Omvandling och obalans - mönster i svensk ekonomisk utveckling, bilaga

3 till LU 95, Stockholm 1994.

Steiger, O., Till frågan om den nya ekonomisk politikens tillkomst i Sverige, i

Arkiv för studier i arbetarrörelsens historia, nr 1 1971. Thurow, L., Nollsummesamhället, Stockholm 1981.

Tittmuss, R., Generell eller selektiv socialpolitik, i Idéer om välfärd, del 2, Borgå

1990.

Åkerman, J., Nationalekonomiens utveckling, Lund 1951.

SOU 1996: 151 Lågkonjunktur eller systemkris - vad betyder det för jobben ? 21

-

eller vad det för

Lågkonjunktur systemkris betyder

jobben?

Åke Sander & Jan Holmer, Göteborgs universitet

Antalet utanför den ordinarie arbetsmarknaden, personer utan “riktiga personer har under 1990-talet ökat radikalt i Sverige. Enligt vissa beräkningar saknar jobb, i 25% av den i landet ett Som

dag drygt möjliga arbetskraften riktigt jobb.

resultat av bl a detta har den senare tid kanske mest diskuterade blivit: Var

på frågan

finns diskuteras i alla nivåer i samhället- från förorternas

jobben? Frågan dag på

köksbord till Rosenbads konferensbord. Många försök till svar har också givits. Även om de flesta är vaga och svåra att tolka verkar två typer av svar möjliga att vaska fram. Den ena kretsar, mycket förenklat, kring att orsaken till bristen på jobb är att vi

befinner oss i en extremt lång och djup lågkonjunktur. Botemedlet består bl a i att

om vi börjar konsumera mera varor och tjänster så kommer våra tidigare arbetsgivare inom både privat och offentlig sektor att (åter) anställa oss - i synnerhet om vi

oss kompetensutveckling - och vi kan återupprätta den tidigare

kontinuerligt ägnar så svenska modellen med dess kombination av hög tillväxt och

framgångsrika låg

^ arbetslöshet. Den andra typen av svar går, lika förenklat, i stället ut att det vi nu sedan 1980-

på talet ser hända i Sverige (och världen) är något mycket radikalt. Det är början på en

total och radikal omstrukturering av inte enbart arbetslivet utan av hela samhället. De försvunna jobben kommer aldrig tillbaka. Framtidens jobb får sökas i andra - ekonomier m m - än ökad anställlösningar nya sociala konsumtion, reguljära ningar etc. I mycket grova drag kan både bakgrund till och förutsättning för problematiken sägas bestå i de omvälvande förändringar som samhälle och arbetsliv genomgått de senaste åren.

Vi har i vår tid den internationella scenen många på att det på upplevt exempel

nästan otänkbara blivit verklighet: Berlinmurens fall, det kalla krigets slut, religio-

nens återkomst på den politiska scenen, etniska konflikter har blivit vardagsmat,

ekologisk kris, flykting- och migrationsexplosion, ekonomisk kris och tvåsiffriga

arbetslöshetstal i på de flesta håll i Europa.

Analogt har vi i Sverige fått uppleva: sjunkande BNP, krympande industribas, växande arbetslöshet, stigande budgetunderskott, sjunkande kronkurs, finanskris, banksocialisering, svindlande fallskärmsavtal, kommunala kriser, rekord i konkurser, växande flyktinginvandring, etniska och sociala motsättningar, politikerförakt, etc. Dessa förändringar har medfört att relativt stora grupper i samhället har kommit

22 Lågkonjunktur eller systemkris - vad betyder det för jobben ? SOU 1996: 151

i riskzonen att inte bara tappa fotfästet på arbetsmarknaden utan i samhället som sådant. Symptomen är alltså många på att arbetsmarknad, ekonomi och samhälle i stort

inte fungerar. Hur det nu än i detalj är med detta så verkar det klart att framtidstro och utvecklingsoptirnism i stor utsträckning har förbytts i pessimism och Götterdämmer-

ung-stämningar. Fler och fler spår i svart och menar att grundvalama för den typ av

materiellt rikt liv i demokratiska och relativt jämlika välfardssamhällen vi i Sverige och i Väst i allmänhet vant oss vid de senaste femtio åren, nu är hotade. Och de flesta av oss förstår inte vad det är som hänt. Somliga säger, som vi sett, att det bara är en exceptionellt och Andra menar att det är

lång djup lågkonjunktur. mer omstörtande, att vi är på in i en ny tidsålder. något mycket väg

Vi skall i den här artikeln till att börja med visa på hur man kan uppfatta förän-

dringar och den allmänna samhälleliga utvecklingen. Sedan kommer vi att se på vad

som hänt med arbeten och arbetstillfällen. Med det som bakgrund skall vi till sist

spekulera något över var de framtida jobben verkar finnas och vad det kan betyda

för det svenska samhället.

Tankar om förändringar

Förändring är en av den empiriska verklighetens mest grundläggande egenskaper. Att allt i denna verklighet befinner sig i ständig förändring uttryckte t ex redan Heraklei“tos cirka 500 f Kr som att allting flyter. Enligt honom stiger ingen människa

någonsin ner två gånger i samma flod: andra är både hon och floden förgången

ändrade och därmed annorlunda. Idén om alltings inneboende föränderlighet (och förgänglighet) är lika central inom såväl indiskt, speciellt buddhistiskt, som bibliskt tänkande (se t ex Predikaren) från ungefär samma tid. Det är alltså inget nytt. Man har länge varit medveten om att människor, arbeten och samhällen alltid och överallt är stadda i förändring, liksom att dessa förändringar kan vara av olika slag, olika

snabba, olika genomgripande och, så att säga, gå åt olika håll.

I kulturer och samhällen utanför de senaste århundradenas västerländska tradition har man i princip uteslutande föreställt sig den historiska processen som en degene-

ration från en passerad guldålder. Guldåldem, paradiset, harmonin mellan himmel och jord, etc fanns i början av historien. Sedan gick något snett och nedgången

började. Så ser det i mycket grova drag ut inom såväl konfusiansk (kinesisk),

brahmansk (indisk) som judisk och tidig kristen mytologi.

Under påverkan av naturvetenskapernas experimentella metoder som givit oss makt att kontrollera vår värld, har vi sedan ca 150 år däremot haft en seglivad benägenhet att tro att historien i stället går åt andra hållet; från lägre, mindre utvecklade former och tillstånd till högre och mer utvecklade. Och detta har gällt

SOU 1996: 151 Lågkonjunktur eller systemkris - vad betyder det för jobben? 23

alla områden: vetenskap, ekonomi, kultur, politiska system, sociala system och seder och bruk, etc. . Denna uppfattning som i spekulativ form nådde sin höjdpunkt med Hegel fick sin vetenskapliga formulering och legitimering när Darwin i mitten av 1800-talet publicerade Artemas Uppkomst.

Dessa evolutionsteorier snabbt västvärldens tänkare i något av ett fångade jämgrepp. Synen på den mänskliga historien som en kvalitativ förändringsprocess mot ökande civilisation blev snabbt till en sanning. Att utvecklingen gick i en bestämd riktning, och att vi i Väst ledde den, var det snart ingen som ifrågasatte.

Till teorin om kulturell evolution kopplades snart även moderniseringsteorin.

Denna säger i grova drag att för att uppnå ekonomisk och social välfärd måste de

underurvecklade länderna och deras folk förändra sina traditionella institutioner, normer och värderingar och anpassa sig till den moderna västerländska modellen av marknadsekonorni, urbanisering, industriell produktion och politisk och annan byråkrati. De måste även skifta sina lojaliteter från byn, stammen, den och religiösa etniska gruppen till nationen och staten med vidhängande institutioner. Den västerländska samhällsformen betraktades från sent l800-tal okritiskt som samhögsta hällsform. Evolutionsteoretiskt tänkande är fortfarande, trots vissa under bakslag senare år, djupt inbäddat i det västerländska kulturella medvetandet. Majoriteten av våra politiker och vanliga människor verkar t ex fortfarande om övertygade riktigheten i att, i termer av t ex U-hjälp eller bistånd, exportera våra olika kulturella, vetenskapliga och ekonomiska idékomplex och med dem följande institutioner och praktiker, normer och värden till de s k utvecklingsländerna. Förändring, liksom tänkande och spekulation kring är alltså

förändring, inget nytt

fenomen. är inte heller att människor i allmänhet

Nytt på det hela taget reagerar ne-

gativt och med oro mot och försöker mot dem

genomgripande förändringar värja sig

- åtminstone när de sker snabbt och ett sätt man inte kan överblicka och

på påverka,

förstå. Det verkar t o m finnas någon form av aversion mot att inte generell mänsklig

veta och förstå vad som håller på att hända, mot att inte kunna förutse och

planera. Sådant ger lätt en känsla av vad Durkheim kallar anomi; meningslöshet och kaos.

förändringar

Typer av

Mycket grovt brukar man om förändringar säga att de kan vara av två typer eller

slag. Det kan å ena sidan vara fråga om förändringar som så att sker inom ra-

säga men för ett givet systems egna interna betingelser. förändras med andra Systemet ord utan att den typ av system det är fråga om förändras. Larven växer, blir större och skiftar Å andra sidan kan det vara om

färg. fråga förändringar i ett system som

är sådana att de leder till att systemet som sådant förändras; en typ av system över-

går genom förändringen till att bli en annan typ av system med mer eller mindre

24 Lågkonjunktur eller systemkris - vad betyder det för jobben? SOU 1996: 151

radikalt annorlunda egenskaper än det tidigare systemet. Larven blir till fjäril. Systemet överskrider genom förändringen sina egna interna betingelser. Dessa två typer av förändringar har naturligtvis varit kända länge och har genom

historien använts inom många olika sammanhang. Ett välkänt exempel är Marx

förklaring av skillnaden mellan den typ av förändringar som sker inom en samhälls-

forrn (bestämd av bl a sina produktivkrafter och produktionsförhållanden och deras

relationer till varandra) och den typ som leder över från en samhällsform till en annan, tex från feodalism till kapitalism - revolutioner. En annan användning av, i vid bemärkelse, denna skillnad mellan olika slag av

förändringar som fått stor betydelse inom vetenskapen, och som även påverkat vårt

vardagliga tänkande, är den av Thomas Kuhn framlagda s k paradigmteorin. Ett paradigm är enligt Kuhn ungefär en teoretisk och kognitiv struktur som anger hur forskningsobjekt skall förstås, vilka teorier, metoder och observationer som är relevanta och riktiga samt kriterier för Ett kan grovt vara god vetenskap. paradigm sägas den medvetandestruktur som styr en forskares eller ett forskarsarnfunds tänkande och upplevande. Denna teori om paradigms funktion inom vetenskapen förekommer ofta i moderna samhällsvetenskapliga diskussioner i en mer generaliserad form. Här innebär den i stora drag att vad än en människa upplever, tänker, vet, tror., tycker, etc, så styrs detta av ett historiskt, kulturellt, socialt och samhälleligt bestämt paradigm.

Ett paradigm i denna betydelse är alltså den mentala struktur som påverkar och

formar vad en individ upplever, tänker och vet. Det är utifrån paradigmet individen får svar av typen vad är detta? , vad detta? och vad

på frågor betyder pågår härP, liksom på frågor som “hurdan är värIdenP, hur utvecklas världen?,

vem är jag? , vad skall/bör jag göra här och nu? . Paradigmet bestämmer alltså vad som i en given situation uppfattas som problem(atiskt) och vad som inte är det liksom hur man tror man bäst skall/bör tackla problemen, vad man bör/kan göra åt dem. För att använda en sliten liknelse kan vi säga att ett paradigm utgör ett

färgat glas

för världen genom att utgöra betingelsema för möjligheterna av att uppleva och leva i en viss typ av värld överhuvudtaget. Varje tidsålder, kultur och samhälle förser sina medlemmar med färgade glas av

det här slaget. Dessa färgade glas är, när de väl en gång har införlivats i individen,

oftast osynliga och omedvetna för henne. Ett paradigm i denna bemärkelse är med andra ord normalt inte föremål för vår erfarenhet, utan snarare själva förutsättningarna eller betingelsema för våra erfarenheter. Kort sagt: det sätter gränserna för vad dess bärare kan uppleva, tänka, känna, o s v; det sätter gränserna för hennes värld. Vetenskapema utvecklas enligt Kuhn på två sätt. Dels utvecklas de genom att

vetenskapssarnfundet genom sin forskning svarar på fler och fler av de frågor som

SOU 1996: 151 Lågkonjunktur eller systemkris - vad betyder det för jobben ? 25

att ställa inom det rådande ramar. Dels utvecklas vetenskaperna

går paradigmets Ett ett är övergången från en genom paradigmskiften. exempel på paradigmskifte

teori eller världsbild till en heliocentrisk.

geocentrisk

En tes i Kuhns teori är att det inte existerar inte något övergripande,

viktig då

neutralt kriterium med vilket två konkurrerande kan jämföras och bedö-

paradigm

icke-kumulativa, och arationella Man

mas, är paradigmskiften språngvisa processer.

kan så att inte se och förstå ett inifrån ett annat. Likaså kan två perso-

säga paradigm

i var sitt inte ett sätt förstå och

ner med hemhörighet paradigm på meningsfullt

kommunicera med varandra. bl a därför alltid av kriser inom vetenskapen. Den gamla

Paradigmskiften återföljs

“kartan över blir oanvändbar och nya ännu inte är ritade. För dem verkligheten ett det ofta som om både kartan och

som genomlever paradigmskifte upplevs förändras samtidigt, men på olika sätt.

verkligheten

som tre epoker Förändringar

Denna har använts av s k framtidsforskare, bl a Daniel Bell och typ av resonemang Alvin Toffler, för att beskriva och förklara den allmänna historiska och samhälleliga

utvecklingen. deras sätt att se kan den hittillsvarande historien, med avseende Enligt mänskliga

på försörjningssätt, i grova drag delas in i tre olika epoker.

Under den första av dessa var den i det nämiaste helt dominerande sysselepoker sättningen - eller arbetet om man så vill - att söka det man behövde för sin överlevnad där det att finna. Människorna var nomader som efter naturens växlingar gick och annat man behövde en-

och rytm flyttade runt på basis av var föda och jaktbyte

klast kunde finnas. Jakt och samlande var grunden för livet, ekonomin, kulturen, makten, och Arbete, produktion, social organisation och livssätt familjen politiken.

styrdes i stort sätt helt av detta kringflackande produktionssätt.

Den andra inleddes i och med att kunskaperna om jordbruket (om skörd epoken och sådd liksom om boskapsskötsel) växte fram. Människorna kunde nu genom ökade om och kontroll över naturen med relativt stor säkerhet producera kunskaper det man behövde för sitt där man var. Man behövde inte längre Hacka runt uppehälle och leta eller efter det där det fanns. Människan blev bofast. Jorden och jaga var under denna epok basen för livet, ekonomin, kulturen, makten, jordbruket och Arbete, produktion, social organisation och livssätt styrdes familjen politiken. av detta faktum. från nomadiserande till bofast livsform utgjorde enligt detta sätt att

Övergången

se en revolution, ett paradigmskifte, för människorna. Den typ av kunskaper, erfarenheter och som inom den första kunde eller färdigheter, epoken göra en individ av individer rik, och framgångsrik, förlorade sitt marknadsvärde till grupp mäktig

26 Lågkonjunktur eller systemkris - vad betyder det för jobben? SOU 1996: 151

förmån för nya typer av kunskaper, erfarenheter och färdigheter. Det gamla sättet att försörja sig och leva blev t 0 m snart betraktat som ett störande element bland de nya bofasta jordbrukama. Stora konflikter uppstod också mellan dem som inte kunde (eller ville) anpassa och ställa om sig och dem som lärde sig. Den feodala, starkt hierarkiska och mycket kontrollerande samhällsstruktur som växte fram inom den andra epoken gick helt på kollisionskurs med den första epokens fria och rörliga samhällsstruktur. Under större delen av denna jordbruk- och hantverkssamhällesepok var uppemot 75-80% av den arbetande befolkningen sysselsatta inom jordbruk och enklare hantverk. Denna sektor utmärktes ekonomiskt av två viktiga drag. Det ena var att arbetarens arbetsinsats inte producerade stort mycket mer än hennes egen bärgning. Det

blev med andra ord på det hela taget ett mycket litet produktionsöverskott som

kunde användas för att föda dem som inte själva var direkt eller indirekt sysselsatta i den direkta produktionen. Det andra var att det fanns en ganska direkt relation mel-

lan hur många som arbetade i produktionen och hur mycket som producerades. Ju

fler som arbetade desto mer blev producerat och desto bättre blev det ekonomiska resultatet. Den andra epokens samhälle visade sig ha en mycket stor intern utvecklingspotential. Epoken varade med enbart inomparadigmatiska förändringar i princip fram till industrialismens genombrott. Den i det vi nu kallar I-världen för hundratal år se-

tredje epoken började något

dan. Denna epok växte, mycket grovt uttryckt, fram ur det faktum att människan uppfann och lärde sig utnyttja och tämja andra energikällor än sina och sina husdj urs

muskler: tex ångmaskinen, elektriciteten och förbränningsmotorn. Detta ledde till

en mängd nya tekniker, inte minst inom jordbruket där traktorer och mekaniska skörderedskap, tillsammans med nya grödor och sätt att berika jorden, bokstavligt talat revolutionerade verksamheten. På likartat sätt revolutionerade de nya uppfinningarna och teknikerna den Även administragamla hantverksproduktionen. tions-, kontors- och kommunikationssektorerna revolutionerades av nya uppfinningar och tekniker som t ex skrivmaskin, telefon och telegraf. Därtill kom att den nya tekniken revolutionerade transportväsendet.

Industrialismens framgångar kan mycket sägas bygga dels att man fann grovt på på sätt som möjliggjorde att även outbildad och okvalificerad arbetskraft kunde bli

högproduktiv genom insatser av på dessa uppfinningar byggd maskinell teknik och

industri, dels på i det nännaste obegränsade tillgångar på billiga råvaror och billig

energi (speciellt kol och olja). Vid en stor mekaniserad fabrik med löpandebandsteknik och standardiserad produktion producerade varje arbetare mångdubbelt så mycket som tidigare hantverkskollegor i sina små verkstäder. På jordbrukssidan var utvecklingen minst lika dramatisk. Enbart under 1900-talet har andelen människor sysselsatta inom jordbruksproduktion t ex minskat med mer än 95%.

SOU 1996: 151 Lågkonjunktur eller systemkris - vad betyder det för jobben? 27

Den industriella revolutionen påverkade naturligtvis inte endast produktionen.

Hela samhället förändrades med den - och människorna måste anpassa sig. Lönearbetet blev så småningom under denna epok den dominerande arbetsfonnen och basen för livet, ekonomin, kulturen, makten, familjen och politiken. Arbete, produktion, social organisation och livssätt anpassades helt till detta faktum.

Industrialismen ledde, bl a genom en våldsam urbanisering och övergången från

stånds- till klassamhälle, inte enbart till att en ny typ av samhällsorganisation växte fram. Även nya typer av sociala och kommunikativa mönster mellan människorna växte fram. Industrialiseringen ledde i alla I-länder, om än i olika grad, till att samhällena i fråga i ökande grad tog över ansvaret för sina medborgares behov. Samhällena förändrades från s k svaga samhällen mot starka välfärdssamhällen. Detta innebär, mycket förenklat, att primärgrupper som t ex storfamiljen eller klanen förlorade sin roll som individens och samhällets centrala enhet. Fler och fler av dess funktioner togs över av gemensamma samhälleliga institutioner. Förskolor och skolor tog över barnens undervisning och stora delar av deras socialisation, sjukhus tog över omvårdnad, försäkrings-, arbetslöshets- och pensionskassor tog över det sociala skyddet och ålderdomshem tog över äldreomsorgen. Från att ha varit oavlönat arbete i primärgruppen införlivades därmed också vård och omsorg i lönearbetssfären.

På väg mot en fjärde epok?

Sedan några år sägs nu Sverige - och även flertalet andra I-länder - befinna sig i

kris. Symtomen på krisen är, som vi ovan antytt, många. Att vi de senaste åren har

genomgått stora och snabba förändringar är oomtvistat. Omtvistat är dock vilken typ

av förändring det rör sig om. Är den inomparadigmatisk (m a o en extremt lång och djup lågkonjunktur inom ramen för industrisamhällesepoken) eller är det en revolutionär förändring, industrisamhällets övergång i en annan samhällsepok, en övergång till det samhälle som omväxlande kallas bl a det post-industriella samhället,

informationssamhället, datasamhället, det elektroniska samhället, mäklarsamhället och K-samhället (där K står för bl a kunskap, kreativitet, kommunikation, konkurrens och kompetens)?

Det är viktigt att vi inte misstar oss och tror att frågan huruvida vi är inne i en in-

omsystem- eller mellansystemkris enbart skulle vara av akademiskt intresse. I och

med att alla verkar vara överens om att vi är i kris och att vi behöver någon form av

bot mot den är det naturligtvis av yttersta vikt att veta vari krisen består. Det är inom detta fält som inom medicinen. Man måste veta vari sjukdomen består - och helst

även vad som orsakat den, liksom vad man vill uppnå för tillstånd med behandlingen - innan man på ett framgångsrikt sätt kan välja botemedel. Utan dessa kun-

skaper uppnår man i bästa fall endast tillfällig symptomlindring. Ofta förvärrar man

28 Lågkonjunktur eller systemkris - vad betyder det för jobben ? SOU 1996: 151

snarare tillståndet. Om det är en inomsystemkris är vissa åtgärder relevanta. Är det

å andra sidan en mellansystemkris, kan dessa åtgärder vara dysfunktionella, de kan i endast förlänga och förvärra krisen. Vad kan då sägas om den fjärde epoken, vad vi nu än skall kalla den? Ofta sägs att den började så smått för cirka tjugo-tjugofem år sedan då industriepoken hade nått sin kulmen. Två speciella händelser i början av 1970-talet ofta sägs symbolisera dess ankomst: dels framtagandet av mikroprocessom och den därmed följande da-

torutvecklingsexplosionen, dels (den första) oljekrisen med åtföljande energikris.

Dessa händelser visade för många dels att vårt industrisamhälle med sitt beroende av stora mängder billig energi och billiga råvaror var sårbart, dels att alternativ till de dåvarande energikrävande processerna var möjliga. Dessa två händelser i kombination ledde till inledandet av något som enligt många kommer att bli minst lika genomgripande som det som skedde när

ångmaskin, explosionsmotor och elmotor ersatte muskelkraft som i

energikällor

produktionen. Vad vi på 70-talet såg var födelsen av dets k snabba samhället. Det är, menar man, ett samhälle där tillgång till kunskap och kommunikation snarare än

över traditionella produktionsmedel kommer att basen för framgång, inutgöra flytande, makt och rikedom. Maktens motsatspar kommer inte längre, som i industriepoken, att finnas mellan dem som bara äger sin arbetskraft och kapital- och produktionsmedelsägama, utan också - och snarare - mellan dem som har respektive dem som inte har till och kan använda och dess

tillgång högteknologin

informationsflöden.

Den och ekonomiska

demografiska utvecklingen

Frågan om vem som har och inte har makt bör också ställas i relation till den demografiska, politiska och ekonomiska utvecklingen. I början av seklet uppgick jordens befolkning till cirka 1,6 miljarder. Femtio år senare hade den ökat med en dryg miljard. Nu är vi cirka 5,5 miljarder, varav cirka 4 miljarder lever i utvecklingsländerna. av är att

Långsiktiga bedömningar befolkningsutvecklingen vanskliga göra.

Relativt säkert är dock att vi med nuvarande ökningstakt 100

på miljoner per år

kommer att vara i cirka 6,3 miljarder vid nästa sekelskifte och runt tio uppe miljarder om cirka 40 år. Hur vi kommer att vara om 150-200 år ges olika

många

scenarier för; i bästa fall runt 11-12 n1iljarder i sämsta över 20. Redan de närmaste decenniernas ökning kommer att leda till stora belastningar samhällen

på många

med risk för överutnyttjade resurser, ekologisk förstoring, ökande fattigdom och social oro. Denna befolkningstillväxt är regionalt mycket ojärrmt fördelad. Närmare 97% av den beräknas inträffa i världens fattiga områden, varav drygt hälften inom områden som har islam som kulturell och religiös tradition. I-ländernas kommer befolkningar

SOU 1996: 151 Lågkonjunktur eller systemkris - vad betyder det för jobben ? 29

att minska framöver. Vid sekelskiftet kommer deras befolkning att utgöra c 15% av världens totalbefolkning, runt 2025 under 10%. Redan i lever stora delar av utvecklingsländernas befolkningar i hopplös dag misär. undervisning, bostäder, täta infektioner och

Bristfallig dåliga undernäring,

annan och är enbart denna misär.

sjuklighet hög barnadödlighet några exempel på

Utsiktema att detta skall förbättras för dem, deras barn och barnbarn är i det närmaste en anledning till detta är att arbetslösheten bland obefintliga. Ytterligare dem förväntas öka starkt framöver. I dag uppskattas arbetslösheten i utvecklingsländerna till cirka 700 Redan detta orsakar enorma problem, inte minst i fomi miljoner. av Enkom för att hålla takten med utflödet av ungdomar på arbetsurbanisering. marknaden måste man i utvecklingsländerna skapa minst 40 miljoner nya arbetstillfällen till 2025. Att dessa förhållanden kommer att leda till ökad migraper år fram tionsbenägenhet mot de rika(re) delarna av världen är ingen vågad hypotes.

och flyktingutvecklingen Migrations-

Människor har i alla tider flyttat runt i världen. Dessa folkomflyttningar har dock ac-

celererat under vårt århundrade. Ökningen har haft två speciella accelerationspunk-

ter: en runt 1945 och en vid mitten på l980-talet.

I O M International 1990 antalet

(the Organisation for Migration) uppskattade

migranter

internationella och flyktingar till cirka 80 miljoner. I dag beräknas antalet till drygt 100 miljoner. Därtill kommer drygt 15 miljoner s k internflyktingar. Dessa människors världen i bl a ekonomiskt och socialt hänseende

påverkan på politiskt, är av olika skäl, av vilka ovan, långt större än deras rena andel av några skymtat världspopulationen kanske låter påskina. Migrations- och flyktingrelaterade problem är sedan några decennier inte enbart ett Tredje Världenproblem. I mitten på 1970-talet var antalet asylsökande per år i Västeuropa kring 15 000, i början på

1980-talet ca 70 000, under andra halvan av 1980-talet ca 200 000, år 1990 drygt 400 000 och 1992 var antalet ca 700 000. Den totala invandringen till Västeuropa 1992 beräknades till ca 3 miljoner människor. Bl a senare års konflikt i f d Jugoslavien har ytterligare dessa siffror. l beräknas antalet människor

spätt på dag

i med eller flyktingbakgrund till drygt 20 miljoner. Senare Västeuropa migrationsårs utveckling inom har i många länder i lett till politiska,

migrationsområdet Europa

ekonomiska och sociala svårigheter. Migrationsrelaterade problem har blivit ett strukturellt fenomen i många europeiska länder. Intolerans mot oliktänkande och mot människor av annan kultur och ras har tilltagit i såväl Europa som resten av världen. Politiska partier med “invandrarpr0blemet som huvudfråga har t ex vuxit starka. Detta, i kombination med att de invandrade befolkningarnas relativa sig storlek kommer att öka inom de flesta västeuropeiska länderna, gör de etablerade

europeiska politikernas ökande engagemang i frågan begripligt.

30 Lågkonjunktur eller systemkris - vad betyder det för jobben? SOU 1996: 151

Från det att Helmut Kohl hösten 1991 utpekade migrationsfrågan som den, efter

D-markens stabilitet (sicl), viktigaste politiska i har en

framtidsfrågan Europa lång

rad specialiserade ministerrnöten, med ministrar från EG/EU, OECD, EFTA, G-7, G-24, etc, hållits om migration. Från och med 1992 har fler och fler ministrar och statschefer fallit in i kören som, med Douglas Hurds 0rd, hävdat att Immigration is the most serious problem facing Europe. Allt oftare framställs det t o m som en “framtidens ödesfråga, som att den under 2000-talet kommer att inta en analog roll i samhällsförändringen till den som industrialisering, och

modernisering

klasskamp gjort under 1800- och l900-talen.

Etniska och konflikter

religiösa

De redan kort skissade trenderna bidrar dessutom till att eller konskapa tillspetsa flikter som ytterligare migration och vilket i sin tur ofta ska-

genererar flyktingskap

par nya konflikter i och med att nya etniska och/eller religiösa minoriteter skapas genom folkomflyttningar. Oplanerade och okontrollerade har alltid

folkförflyttningar

lett till svåra sociala och ekonomiska problem. Det är förhållanden som inte sällan utnyttjas av politiska opportunister i försöken att främja sin egen karriär, makt och rikedom. Inte sällan leder detta till allvarliga konflikter, ofta med i vissa

våldsinslag,

fall till en stark inre Sådan inre vi ock-

samhällsupplösning. samhällsupplösning ser

så i dag av andra orsaker. En sådan är ekonomisk om det

nedgång som, speciellt

skeri kombination med statsmaktens politiska får

försvagning, tidigare undertryckta

etniska och/eller att religiösa motsättningar explodera.

Dessa motsättningar är dock, vilket måste sällan av renfletnisk

understrykas, eller religiös karaktär, utan oftast orsakade av ekonomisk tidigare ojämn utveckling

eller tillgång till politisk makt i landet. Ex-Jugoslavien är här ett

närliggande exempel. De har i regel sitt ursprung i att haft kontroll över makt

någon grupp och

statsapparat och utnyttjat detta för egna syften. När sedan deras makt över kontrollapparaten, som höll de missnöjda i schack, av

grupperna någon anledning försvagas

dyker genast ett mer eller mindre stort antal etniska och/eller bland till religiösa (i synes nya) grupper eller minoriteter autonomi eller

upp och gör anspråk på makt,

självständighet. Under senare år har vi över i princip hela världen kunnat bevittna

hur fler och fler kulturella, etniska och religiösa rninoritetsgrupper utan tillgång till

egen statsmakt börjat ställa krav på ökad makt och självbestämmanderätt, samt hur de rörelser som driver dessa krav blivit mer rnilitanta.

Frågan om Sveriges framtida utveckling kan varken diskuteras eller besvaras

på ett rationellt sätt med bortseende från bl a dessa internationella utvecklingstrender. Ytterligare sådana trender man, trots att vi här inte har utrymme att in

gå på dem,

måste ta i beaktande är: ökande ekologisk förstörelse, ökat globalt resursutnyttjande, ökande global ekonomisk snedfördelning, ökande hot från nationalism, rasism och

SOU 1996: 151 eller systemkris - vad betyder det för jobben? 31 Lågkonjunktur

fundamentalism, ökande risker för geopolitiska konflikter av typ Nord- Sydkonflikter inklusive s k civilisationskonflikter, t ex mellan den Kristna och den Islamiska världen.

Därtill kommer s k av den ekonomiska och politiska interdependenseffekter och som nu Enskilda länders förmåga att internationalisering globalisering pågår.

över bl a sin ekonomi och sin ekonom-

självständigt påverka, styra och bestämma

iska blir i ökande Till listan läggs ibland även faran politik utsträckning begränsad.

från doktrinära, fundamentalistiska ekonomiska synsätt och system (bl a repre-

senterade av vissa typer av multinationella företag) som nu kan ses utveckla sig.

- ett samhälle

Sverige heterogent

För del vill en innebörd åt en eventuell och Sveriges vi ge ytterligare fjärde epok, den rör våra invånare. har kort tid förvandlats från ett i flera avseenden

Sverige på

land till ett Det av vad

homogent heterogent. framgår befolkningens sammansättning

födelseland, etnicitet och religion. 1900 var 0,2-O,3% av befolkningen född gäller utomlands. Det var bland de lägsta talen i Europa. Situationen förändrades inte fram till andra I samband därmed Sverige emot cirka mycket världskriget. tog 250 000 180 000 av dessa var nordbor som i princip samtliga återvände flyktingar. efter På 60-talet accelererade en relativt stor krigsslutet. invandringen igen genom arbetskraftsimport. Denna invandring slutade i princip helt i och med arbetskraftsinvandringsstoppet 1972. Under 80- och 90-talen kom i stället asylinvandringen. Detta ledde till stora förändringar i och med att de största gnippema av dessa kom

från länder utanför den s k västerländskt-kristna kulturtraditionen. Många av dem

hade i av islam dominerad kulturtradition. Andelen utomeuropéer bland bakgrund utlänningarnai Sverige var 1970 7%. 1980 var den 18% och 1990 34%.

Hur många invandrare som i dag finns i Sverige beror på hur man definierar.

Enligt den vidast använda definitionen är de drygt 1,6 miljoner (ca 17% av totalbe- Utgår vi i stället från utlandsfödda blir siffran drygt 900 000 (cirka folkningen). 10% av totalbefolkningen). Av dessa är ca l/3 nordbor, l/3 utomnordiska européer och l/3 Med tanke historiska och därmed

utomeuropéer. på Sveriges homogenitet,

ovana att hantera heterogenitet, och den korta period under vilken dessa följande människor, speciellt då de utomeuropeiska, har kommit till Sverige, kan förändringarna i den svenska sammansättning och därmed vidhängande föränpopulationens dringar i normer och värderingar, beskrivas som revolutionära. Enligt en brittisk forskare gäller att Sverige har undergone a greater trans-

in its character as a result of than European formation immigration any other

country since 1945. Denna dramatiska förändring av Sverige vilken också, som Mauricio Rojas gör, kan som att bara två länder i Västvärlden har haft större relativ andel uttryckas

32 Lågkonjunktur eller systemkris - vad betyder det för jobben ? SOU 1996: 151

utlandsfödda i sina befolknin Sverige har i och USA, gar än dag, nämligen Argentina och det var på 20-talet.

Vad händer med arbetena?

Vi har redan sett hur införandet av inom industrin har lett till att stora

högteknologi

mängder arbete som traditionellt utförts av arbetare har över av mänskliga tagits robotar och på annat sätt automatiserats. av människor har Mängder härigenom friställts . Naturligtvis har nya Dock har de som förlorat jobb samtidigt uppstått. jobben inom industrin dels i regel fel och för dessa dels är kunskaper färdigheter jobb, de (åtminstone ännu så länge) för för de nya

många jobben. Denna typ av förändringar bekräftas även i en

sysselsättningsstudie genomförd av OECD. Varje år sedan mitten 1980-talet har det tillkommit

på cirka tio procent nya arbetstillfällen med krav på högre kvalifikationer, medan en större andel något

arbetstillfällen med enklare arbetsinnehåll försvunnit. Denna av

strukturomvandling

arbetslivet, som också visas av att andelen av arbetskraften i inom Sverige sysselsatt den varuproducerande sektorn 1970 var 42%, 1985 29% och 2010 förväntas vara 10%, har accelererat sedan 1990. Arbetslivet kräver i ökande takt personer med både högre utbildning och med nya typer av utbildningar. Samtidigt är arbetskraftens tillskott av personer med sådana ny typer av högre utbildning enbart två till tre procent

per år. Rätt kompetensutveckling av de personer som redan är i arbetskraften är där-

för av strategisk betydelse dels för arbetslivets dels för att hålla nere utveckling, arbetslösheten. Det radikala i dagens av att inom I-världens

förändringar framgår länder beräknas

cirka 100 miljoner arbetstillfällen inom s k traditionella försvinna yrkesområden

från mitten på l980-talet och fram till 2015-2020. Bara i har 400 000 så-

Sverige dana arbetstillfällen hitintills försvunnit sedan 1990. Tendensen är likadan i nästan alla I-länder. I USA försvann t ex New York Times över enligt 43 miljoner jobb mellan 1979 och 1995. En strukturell av det svenska arbetslivet

förändring visar sig i att allt mindre

arbete utförs inom vad man brukar kalla Och med i tillverkningen. jämfört dag antas endast hälften så mycket arbetskraft behövas för oförändrad en bit in produktion på 2000-talet. Utvecklingen inom denna sektor kan komma att den som parallellisera skedde med jordbrukssektom vid till industrialismen.

övergången Några decennier

in på 2000-talet kommer i så fall

några få procent av arbetskraften att producera till-

räckligt för att tillfredsställa våra materiella behov. Som har nämnts att i exempel mitten av 2000-talet kan de bilar som världen behöver, i en handfull fabriker byggas i några länder, var och av dessa fabriker skötta av ett halvdussin arbeyrkeskunniga tare.

De nya tjänsteområdena kan visserligen utvecklas, men troligen inte alls i den ut-

Lågkonjunktur eller systemkris - vad betyder det för jobben? 33

sträckning som krävs för att ta emot den arbetskraft som blir över från bl a tillverk- Och också inom dessa områden kan vi vänta oss rationaliseringar. ningsindustrin. Likaså tvingas rationaliseringar fram inom den offentliga sektorn. Det var ju denna sektor som under den tidiga rationaliseringsperioden inom industrin (under 70- och

framför allt 80-talet) i stor utsträckning sög upp de då inom industrin friställda

att man där hela tiden skapade nya jobb. Detta visas tydligt av att det mellan genom 1970 och 1990 tillkom över 600 000 nya arbetstillfällen i denna sektor. Med detta är det dock sedan 1990 slut. Man räknar i stället med att minst ytterligare 100 000 jobb av besparingsskäl måste rationaliseras bort inom den offentliga sektorn de närmaste åren. Då alla tecken tyder på att rationaliseringarna med vidhängande inom både industri och offentlig sektor kommer att fortgå verkar det friställningar

klart att det vill till veritabla synvändor inom vår sätt att se på arbete och arbets-

marknad om vi vill rädda välfärdssanthället.

Arbetslöshet

Här indikerade förändringstrender i arbetsliv och arbetskraft, som kunde skönjas re-

dan på l980-talet, har förstärkts efter 1990 och kan förväntas fortsätta att förstärkas.

När det gäller denna utvecklings resultat i arbetslöshet finns det, som bekant, många sätt att räkna. För att se magnituden i förändringarna bör man inte enbart stirra sig

blind på de i traditionell mening arbetslösa, vilka är många nog, utan också försöka se hur många som skulle ha varit i jobb om de hade varit efterfrågade. Dessa utgör

enligt ett SIFO-projekt cirka en fjärdedel den svenska befolkningen mellan 18 och e 64 år. Det rör sig då om l 300 000-l 430 000 människor som trots att de kan och i de flesta fall skulle vill ha ett jobb ändock av olika anledningar står utanför den ordinarie arbetsmarknaden. Lönearbetslöshet är ur detta perspektiv inte, som vi tenderar

att se det ur industrisamhällesepokens synvinkel, längre något onormalt. Den gamla bilden av Sverige som framgångsrikt varuproducerande land med låg

arbetslöshet stämmer inte är inte bara -

längre. “Trejiärdedelsssamhället på väg det är redan här. Dock har många av oss fortfarande kvar den gamla i indu-

strisamhället grundade idealbilden av verkligheten. Den är en del av vårt paradigm, av vår verklighetsdefinition. Det finns också annat som gör att vi bl a här i Sverige har anledning att tala om en ny epok. Invandringen och etnicitetsfrågor och bl a därigenom följande heterogenitet har vi redan sett som några exempel. andra i relevanta utvecklingstrender är att Sverige 1970

Några sammanhanget hade världens tredje högsta köpkraftsrelaterade BNP per capita. 1990 låg vi långt

ner i listan, ca 10% under OECD genomsnittet. Vid samma tidpunkt hade Sverige en av världens absolut bäst utbildade befolkningar. I dag är vi i detta avseende sämre rustade än de flesta av våra konkurrentländer. Vi har inte vårdat oss om våra anstäl-

34 Lågkonjunktur eller systemkris - vad betyder det för jobben ? SOU 1996: 151

ldas kompetens. Sverige har också relativt sett tappat stora exportandelar på strateg-

iska framtidsmarknader. Enligt senaste utgåvan av The World Competitivness Report är Sverige, nu nere på 15:e plats, på väg att passeras av uppåtgående länder

som t ex Chile, Korea och Thailand. Sverige har hamnat på efterkälken. Malaysia, De ekonomiska, arbetsmarknadsmässiga, etc krisema har även lett till förtroendekris, framförallt mot politiker och systemet. Den ekonomiska krisen är alltså också en politikens, eller om man så vill, en demokratins, kris. Sverige har enligt flera bedömare från sin glansperiod 60-talet förvandlats från en visionär förebild

på

för många länder i världen och Europa till ett land utan visioner i ekonomisk, social och politisk kris.

Farväl till det permanenta heltidsarbetet

Sverige kan alltså, liksom stora delar av den övriga industrialiserade värden, enbart utifrån få i denna uppsats skisserade skeenden utan överdrift

några sägas i accelererande takt ha genomgått stora förändringar på ett stort antal dimensioner under de senaste decennierna. Det mesta tyder också på att de förändringar vi hittills sett enbart är början på ett genomgripande förändringsskeende.

Maktutredningens slutsatser är att den svenska modellen och dess framgång var förknippad med en avgränsad historisk period och med dess speciella maktstruktur, att de egenskaper som utmärkte denna period alla försvagats eller försvunnit, att samhällsförändringarna går i riktning från den modellen och att den svenska måste

modellen därför sägas ha nått en vändpunkt.”

Lönearbetet förefaller att ha upplevt sin kulmen. Den arbetsform som haft en dominerande ställning i folkhushållet minskar i betydelse, och med den det permanenta heltidsarbetet, den familjeförsörjare mannen, den reguljära anställningen, de vanliga

arbetsgivare/ arbetstagareförhållandena m m. Industriepokens huvudsakliga typ av arbete med långvarig fast anställning, bestämda arbetstider och fast arbetsplats

kommer att bli en alltmer sällsynt vara inom den kommande nya arbetsmarknaden, hur den nu än mer i detalj kommer att te sig. Inom industriepokens arbetsmarknad var stabilitet och ideal. Arbetaren att bli vid sin läst.

långsiktighet uppmuntrades Hoppjerkor sågs inte positivt. Det ideala livsloppet var ungefär: Först utbildade

man sig till ett på förhand existerande arbete. Sedan stannade man o ih gjorde even-

tuell karriär inom det företag, organisation eller bransch man var anställd i. Därefter i gick man i pension och fick guldklocka. Som vi redan konstaterat talar en hel del för att varuproduktionssektorn kommer att fortsätta att öka sin produktivitet så att endast hälften så mycket mänskligt arbete om några årtionden behövs för oförändrad produktion. Om detta besannas kommer det att krävas i storleksordningen en tredubbling av produktionen, och därmed lika

SOU 1996: 151 Lågkonjunktur eller systemkris - vad betyder det för jobben ? 35

större konsumtion, för att få till stånd en sysselsättningsökning inom detta mycket

område. Vem skall dessa varor? Trenden har ju under senare år snarare gått

köpa mot minskad än ökad konsumtion. Därtill kommer att tillväxten inom den privata också den förutsätter tillväxt inom eftersom största

tjänstesektom varuproduktionen

delen av de utförs för att utveckla, marknadsföra, distribuera och privata tjänsterna de varor som inom Även en sysselsätt-

försälja produceras varuproduktionssektom.

ningsökning inom detta fält skulle alltså kräva en mycket stor ökning av varuproduktion och varukonsumtion. Detta särskilt som även den privata tjänstesektom med stor sannolikhet kommer att utsättas för rationaliseringar.

De nya jobben

Givet att de gamla jobben minskar i betydelse, hur är det då med de s k nya arbetsmarknaderna - inom t ex informationsteknologi, dator- och upplevelseindustri? Problemet med dem är att de inte är personalintensiva (inom t ex datorunderhållningsföretaget Nintendo, vilket varit ett av världens mest lönsamma och

framgångsrika företag under 1990-talet, finns t ex enbart 900 anställda med riktiga jobb på

en av tolv kronor). Vidare är problemet att när de ökar och

årsomsättning miljarder

utvecklas så är det just resultaten från dessa områden som är själva orsaken till av inom de marknaderna. De mycket rationaliseringama gamla rationaliserings-

effekter resultaten från de nya arbetsmarknadema ger upphov till kan därför på goda grunder med råge antas äta upp den ökande sysselsättningen inom dem.

Möjligen kommer framtidens arbetsmarknad mycket mer att likna vad som i dag

redan gäller arbetsmarknaden för skådespelare, rockmusiker eller professionella is-

hockey- eller fotbollsspelare. Individen eller medarbetaren kontrakteras till teamet för att man just då behöver någon med just hennes professionella och personliga egenskaper. Fungerar hon inte i teamet säljs hon i bästa fall vidare till ett annat team i vilket hon kan fungera på ett förstärkande sätt. Lika lite som en trummis eller en

vänsterforward på basis av enbart sin formella meriter förväntas fungera i vilket

band, vilket lag, som helst kommer framtidens arbetare att göra det. Hur långt denna liknelse kan dras kan naturligtvis diskuteras. Själva tror vi dock att den kan dras betydligt längre än vi här har utrymme till. Hur det nu än är med detta tror i alla fall vi att framtidens arbetsmarknad i mycket större utsträckning än dagens kommer att premiera flexibilitet och personliga egenskaper. Individen måste också acceptera att en i konstant snabb förändring stadd arbetsmarknad kräver att han eller hon flera gånger under sitt liv förändrar sin kompetens. Liksom hon antagligen måste att under livet in och ut i olika arbeten, och

acceptera många gånger gå projekt funktioner, måste hon acceptera att många gånger gå in och ut i utbildningssystemet

krav. för att anpassa sin kompetens till den föränderliga arbetsmarknadens Ju mer

kraven på personlig och annan kompetens och färdighet ökar desto mer blir de

36 Lågkonjunktur eller systemkris - vad betyder det för jobben ? SOU 1996: 151

handelsvaror. Den trygghet den traditionella arbetaren tidigare fick i stabilitet och förutsägbarhet kan i så fall imorgon antagligen endast fås genom att hon utvecklar

en högt utvecklad flexibilitet och förmåga att successivt sig till anpassa ständigt

förändrade situationer och krav. Den enda trygghet som kommer att erbjudas kommer troligen att bli förmågan och färdigheten att snabbt och ett kreativt sätt kunna

på

anpassa sig till nya och okända situationer. De individer som lyckas med detta kommer att klara sig bra. De som misslyckas kommer å andra sidan att antagligen

harrma i svårigheter och slutligen kanske slås ut. Och alla kan inte lyckas helt enkelt av det skälet, som vi sett ovan, att det inte finns tillräckligt många tillfällen till

förvärvsarbete. Det just sagda kommer i den ökat internationella och globala världen, mutatis mutandis, även att och gälla företag organisationer. Det är också de länder som snabbast har anpassat sig till den nya

högteknologiska

och flexibla informationseran som klarat sig och sitt lands bäst. I sysselsättning

USA försvann som vi såg drygt 43 miljoner jobb 1979-1995. Samtidigt har antalet

sysselsatta ökat från ca 100 miljoner 1980 till ca 125 1995. Man har alltså miljoner lyckats skapa 25 miljoner fler jobb än de som förlorade. Det är två och en halv

gått gånger så många som man under samma period lyckades skapa inom samtliga

EU-länder tillsammans. Och detta trots att den amerikanska tillväxten under perioden inte varit stort större än den inom EU: i genomsnitt 2,4% per år mot 2,0%. I dag är den amerikanska arbetslösheten också enbart en så som den ungefär tredjedel hög inom EU-ländema. Det är inte heller enbart s k

lågavlönade hamburgervändarjobb

som skapats. Antalet kvalificerade och välbetalda ökade 1983-1993 snabbare jobb

än de lågbetalda. De flesta nya jobben är inte heller i traditionell be-

anställningar märkelse. Runt tre fjärdedelar ha sin som i fåuppges anställning egenföretagare mansbolag.

Var finns

sysselsättningen?

verkar det alltså som att vi kommer

Sammanfattningsvis att få se nya arbeten och

arbetstillfällen. Men ingenting talar för att de därmed kommer att bli fler än vi har i dag eller kommer att innebära minskad arbetslöshet. En kan vara att dellösning medborgarna generellt minskar sin betalda arbetstid, och därmed naturligtvis sin standard, så att fler å ena sidan kan få egenförsörjning i form av arbete samtidigt som de, å andra sidan, får tid över att utan betalning åta sig arbetsuppgifter inom ovan nämnda sektorer av det offentliga. Detta är dock antagligen i dag oacceptabelt för den stora majoriteten arbetande svenskar. Men om det, som det hävdas, är sant att det med den typ av stora samhälleliga

förändringar vi diskuterat med tiden också följer radikala förändringar i männis-

kornas tanke- och livsmönster, är det dock kanske inte helt att vi om omöjligt några

decennier kan vara mogna för något som liknar det just nämnda. Visionärer talar

SOU 1996: 151 eller systemkris - vad betyder det för jobben? 37 Lågkonjunktur

om, om inte ett avskaffat lönearbete så ett begränsat betalt arbete för alla som varar under ett bestämt antal år eller ett visst antal timmar i veckan under en antingen större del av livet. Till detta arbete kan komma det som man - obetalt och frivilligt - åt för att sköta bam, och 0 s v samt grannskapet och för att ägnar sig sjuka gamla bl a kan innebära betalt arbete om tillgodose sina egna intressen (vilket ytterligare man så vill).

och slutsatser

Sammanfattning

Mot av vad vi, om än skissartat, ovan redovisat tycker vi oss kunna se att bakgrund

industrisamhället och den ekonomiska tillväxten det byggde på, nu passerat toppen

sin att tillväxt inte heller automatiskt jobb, att tek-

på expansionsfas, längre ger fler

niska framsteg inte heller längre är synonyma med fler jobb, att inte heller höga

vinster i företagen längre är någon garanti för jobb.

Allt detta därför, som vi ser det, att en politik för framtida välfärd måste

pekar på

få en annan än Men måste byggas en ny grund också

inriktning dagens. politiken på för att kunna ta till den demografiska utvecklingen, till de globala miljöfrå-

hänsyn till mellan Nord och och till andra internationella trender vi gorna, klyftorna Syd indikerat ovan, som ens nänms i de omvärldsanalyser som figu-

grovt något knappt

rerar i debatten om ekonomisk kris och arbetslöshet. kring Sveriges problem Hitintills kan det svenska systemet, som vi ser det, i det nämiaste helt sägas ha mött alla utifrån idén om att det finns ett givet Sverige - Folkhemmet förändringar och senare Den Svenska Modellen - som till varje pris måste försvaras och upprätthållas. inom i samhällsområden verkar ha varit: Grundinställningen princip samtliga så fort konjunkturen vänder skall vi återskapa det vi p g a våra ekonomiska problem ta bort. Och allt med traditionella medel. Detta är som vi ser det uttryck för tvingats en lika falsk som familjelyckan i en Carl Larsson-målning. Sörgårdsromantik Som vi det måste vi i Sverige inse att samhället de kommande decenniuppfattar erna, av bl a de faktorer och trender vi här indikerat, står inför ytterligare

på grund

och större Dessa kommer att ställa landet och dess innevånare inför förändringar: situationer för vilka det inte existerar genomtänkta och utarbe-

många nya och ovana

tade och vilka inte förutsetts av de politiska, moraliska/etiska och andra strategier kodex vi i arv. I stället för att måste

tagit applicera gamla lösningar på nya problem,

vi tänka om och finna på de nya problemen. Annars riskerar vi att nya lösningar hamna i som kan få de hittillsvarande att framstå som ganska marginella. problem Av en från UNDP, FN:s utvecklingsprogram, nämns nyligen publicerad rapport och som länder vilka relativt kort tid resa sig ur fattig-

Sverige Japan på lyckades

dom. Det berodde på att båda länderna satsat utbildning av hela

enligt rapporten på

inte bara en elit. Dessutom har inkomstfördelningen mellan olika befolkningen, i samhället hela tiden varit relativt jämn. Bl a detta ledde till att Sverige blev grupper

38 Lågkonjunktur eller systemkris - vad betyder det för jobben?

något av ett förebildsland i världen. Detta gäller, som vi sett, i avseenden inte många

längre. Utbildning kan dock igen komma att spela en viktig roll som

förändringsfaktor,

i försöken att vända senaste decenniums utveckling. Sverige har bl a genom sin ju studiecirkeltradition ett starkt utbildnings- och bildningsmedvetande (tre av fyra vuxna svenskar har personlig erfarenhet av studiecirklar).

Regeringens satsning på utbildning känns därför riktig. Samtidigt borde det stå klart att kravet på utbildning måste specificeras. Utbildning låter bra, men leder inte

självklart till kompetensutveckling. Avslutningsvis är vi övertygade om att fullt betald sysselsättning åt alla inte kommer att kunna förverkligas. arbetslösheten utanför det som vi

Lösningen på ligger

nu ser, utanför traditionen och det paradigm som vi själva är inneslutna i. Redan i dag finns emellertid groddar till det som skall komma. Hos vanliga människor finns en benägenhet för som kan växa fram till en rörelse.

förändring,

Samhället och politiken måste vara lyhörd för sådan framväxande rörelse. Och samhället måste hjälpa människor som av olika skäl inte klarar av den svåra

övergången. Vi får inte som to

gå, någon sade, “from welfare workfare

Referenser

Antman, Peter Systemskift. Fyra folkhemsdebatter. Carlssons 1993.

Axelson, Sigbert & Pettersson, Thorleif Mot denna framtid, (Institutet för framtids-

studier) Carlssons 1992.

Bell, Daniel The coming of post-industrial Basic Books 1977.

society Berglund, Richard Industrin kan inte trygga sysselsättningen. Göteborgs-Posten, 1995-1 1-24. Björk, Lars Att behärska föränderligheten, Arbetsmiljöfonden, 1990. Burrows, Brian; Mayne, Allan & Newbury, Paul Into the 21 st A Handbook Century.

for a Sustainable Future, Adamantine Press Ltd, 1991.

Demokrati och makt i Sverige. SOU

Maktutredningens huvudrapport. 1990:44.

Drucker, Peter Post-Capitalist Society, Butterworth-Heinemann, 1993. Gustafsson, Bengt (red) Land i förändring. Röster om den svenska krisen. Timbro, 1994. Hamilton, Carl & Rolander, Dag Att leda Sverige in i krisen, moral och i politik nedgångstider. Norstedts 1993. Henrekson, Magnus Sveriges Tillväxtproblem, SNS Förlag, 1992. Holmer, Jan & Karlsson, Jan Ch. Kvalifikation. Hur kunskaper och meriter värderas i det moderna samhället. 1991. Uppsala: Konsultförlaget, Jervas, Gunnar (red) Migrationsexplosionen. Bakgrund och alternativ till den felslagnaflyktingpolitiken. SNS Förlag, 1995.

i SOU 1996: 151 Lågkonjunktur eller systemkris - vad betyder det för jobben ? 39

Thomas The Structure Revolution Univ. Press 1962 (sv

Kuhn, of Scientific Chicago

övers 1979).

Sheila Visions the 21 st Adamantine Press Ltd, 1992.

Moorecroft, (ed) for Century.

Nya villkor för ekonomi och politik Ekonomikomrnissionens förslag. SOU 1993: 16.

Clas-Erik & Håkan Rättvisans - en

Odhner, Bengtsson, nya förutsättningar omvärldsanalys. LO 1995. Olsson, Sven & Therbom, Göran (red) Vision möter verklighet. Om social styrning

och faktisk samhällsutveckling. Ratio 1991.

Pahl, Ray E. Bringing Work to Life. Paper presented at the symposium “Work Quo

Vadis”. Karlstad, 1996.

Rättvisa. Rättviseutredningens rapport till LO:s 23:e ordinarie kongress 7-12

september 1996, LO 1995. Sayer, Andrew & Walker, Richard. The New Social Economy. Reworking the

Division of Labour. Cambridge: Blackwell Publishers, 1992.

Stalker, Peter The Work of Strangers: A survey of international labour migration.

International Labour Office, 1994.

Svensson, Ronny Arbetslösheten hotar demokratin. Arbetet Nyheterna,

1996-07-12.

The State of the World s In search solutions.

Refugees. of UNHCR, Oxford Univ

Press 1995. Toffler, Alvin The Third Wave. William Morrow & C0 Inc, 1980.

Toffler, Alvin Powershift, Knowledge and Violence at the edge of the 21 st century.

Bantam Books, 1990.

Toulmin, Stephen From F eudal Serfs to Free Agents: The Future of “Employment. Paper presented at the symposium “Work Quo Vadis”, Karlstad, 1996.

Trender och prognoser inför 90-talet. Befolkning, arbetsmarknad. SCB utbildning,

1985.

Wahlström, Bengt År 2002. Trender i näringsliv, samhälle och privatliv. Almqvist & Wicksell, 1992. i

Wahlström, stålbadet. Trender i arbetsliv. Liber

Bengt Efter morgondagens

Hennod, 1993.

Zetterberg, Hans m fl Välfärdens brytpunkt. Kademeja, 1993.

SOU 1996: 151 Om att leva utan arbete - arbetslösas upplevelser 41

-

Om att leva utan arbete arbetslösas

upplevelser

R Jönsson och Lunds Universitet samt Bengt Starrin,

Leif Björn Söderfeldt,

Högskolan i Karlstad

Under de senaste fyrtio åren har samhällsekonomin kännetecknats av tillväxt med

vissa cykliska svängningar som lett till arbetslöshet, dock på en låg nivå (2-5 pro-

cent). Denna trend bröts i början av 90-talet. Sverige fick en mycket hög arbetslöshet, 12-13 procent. Under loppet av några få år försvann en halv miljon arbetstillfällen - de flesta s k arbetarjobb. Det strukturella inslaget är starkt, vilket visat i att under det senaste året, som kännetecknats av snabb återhämtning, har sig bara en liten andel av de gamla jobben återkommit. Den s k restarbetslösheten är

betydande. Detta har medfört att många människor har blivit långvarigt arbetslösa, fått sin ekonomi starkt försämrad och blivit beroende av att leva på bidrag.

privata Sedan 1990 har arbetslösheten mer än fördubblats bland svenskar och bland de utländska medborgarna har den fyrdubblats. I dag är ca 13 procent av arbetskraften utan reguljärt arbete. Värst drabbade är invandrare från utomnordiska länder.

Arbetslösheten bland dessa är drygt 20 procent. De arbetsvårdande åtgärderna har

ökat kraftigt och drygt en tredjedel av de arbetslösa är sysselsatta i arbetsmycket av olika Den arbetslösheten riskerar att verka

marknadsåtgärder slag. långvariga nedbrytande på individen, och kan indirekt leda till sjukdom eller utlösa en latent

liggande sjukdom. Undersökningar har visat att allvarliga kan

hälsoproblem

uppkomma

Syfte

Denna i huvudsak en av ALU i

uppsats bygger på undersökningz -sysselsatta

LO-sektionens regi i en större sydsvensk kommun. Studien omfattar 262 personer och genomfördes under november 1995 i samarbete med den lokala LO-sektionen. (När vi nedan refererar till denna undersökning kallar vi den för enkelhetens skull “LO-studien .) Syftet är att undersöka hur människor med längre tids arbetslöshet upplever sin situation och hur arbetslösheten deras ekonomi,

påverkar själv-

Tidningen Arbetsmiljö nr ll 1980. Socialmedicinen Malmö Allmänna sjukhus,

Jönsson L.R. (1996), Arbetslöshetens konsekvenser -om att leva utan arbete. Rapport februari 1996.

42 Om att leva utan arbete - arbetslösas upplevelser SOU 1996: 151

hälsa och välbefinnande? Upplevelser av hur man har blivit bemött av

uppfattning,

arbetsförmedling och i förekommande fall av socialtjänsten har också studerats i denna undersökning. Det innefattar även inslag som hur de mår inför besöket, om man tycker att det upplevs som hur Socialbidraget betalats ut, om man

förnedrande,

har fått avslag sin ansökan och hur svårt eller lätt det är för de arbetslösa att få

på

kontakt med socialtjänsten.

Vilken kunskap finns kring arbetslöshetens konsekvenser?

Den moderna arbetslöshetsforskningen har övertygande visat att längre arbetslöshet tenderar att föra med sig sociala och hälsomässiga problem, skapa stress, oro, försämrad framtidstro och lägre självkänsla. Men å andra sidan har den moderna arbetslöshetsforskningen inte tagit den ekonomiska och moraliska aspekten av att

sakna lönearbete på riktigt allvarf*

Arbetslöshet har vidare konsekvenser än enbart minskad inkomst och därmed

beskuren ekonomisk frihet. Ekonomiska svårigheter kan i sig ge upphov till hälso-

problem. Lönearbetet har en stark moralisk ställning i vårt samhälle. Pengar som inte har tjänats genom eget arbete upplevs inte ha samma höga moraliska värde som

lönen. Att bli tvungen att leva på arbetslöshetsunderstöd eller socialbidrag upplevs

därför som nedvärderande. Arbete är en central verksamhet i människors liv. Man kan säga att det är själva fundamentet för vårt materiella liv och en viktig mekanism för fördelning av inkomster, makt och inflytande i samhället. Arbetet är också avgörande för individens möjligheter att förverkliga sig själv och utveckla sina anlag. Kopplade till lönearbetet finns starka normer och förväntningar om att den som kan arbeta också skall det. Dessa förväntningar är starka inom t ex socialtjänsten, samgöra tidigt gäller att även om arbetsetiken är dominerande varierar människors inställning till arbete. För en del är arbetet bara ett medel att försörja sig, för andra är det en livskarriär. En del forskning visar att konsekvenser av arbetslöshet till viss del beror

3 Vid undersökningstillfállet (vecka 47 1995) var 358 personer sysselsatta i olika projekt i LO-sektionens regi. Av dessa besvarade 262 (73 procent) en ganska omfattande enkät med frågor om ålder, boendeförhållanden, familjetyp, utbildning, ekonomi, upplevd hälsa, upplevelse av utanförskap och skam, välbefinnande och upplevelser av kontakter med AF och socialtjänst. Undersökningspopulationen bestod av både svenskar och invandrare och alla ålderskategorier mellan 20-64 år var representerade. Av de som besvarade enkäten var 105 män och 157 kvinnor. Bland männen var andelen svenskar 49 procent och bland kvinnorna 57 procent. Den största gruppen bland invandrarna kom från något utomeuropeiskt land (40 procent) och en nästan lika stor andel (39 procent) kom från annat europeiskt land utanför de nordiska länderna, medan de resterande (1 1 procent) kom från något av de nordiska grannländerna. Willis (1986) Unemployment; the final inequality. Ur British Journal of Sociology of Education. 7,2.

SOU 1996: 151 Om att leva utan arbete - arbetslösas upplevelser 43

vilken individen tillmäter arbetet. Om det är för den arbetslöse

på betydelse viktigt

att ha ett arbete att gå till tenderar arbetslöshetssituationen att bli svår att hantera för

den arbetslöse?

Förlusten av ett arbete kan innebära förändringar i livssituationen med en

förändrad identitetsuppfattning som följd. Den arbetslöse upplever sig hamna i ett

existensiellt vakuum.° Det är mycket som tyder på att ju mer individen skamgörs

under arbetslöshet och ju mer skan1fyllt det upplevs att vara arbetslös, desto

allvarligare blir konsekvenserna. Dessa tycks dessutom bli mer allvarliga när individen både är utsatt för ekonomiska påfrestningar och omgivningens skam-

görande.7

Konsekvenser av arbetslöshet drabbar inte enbart den arbetslöse. När en familj

drabbas av arbetslöshet och ekonomin försämras måste man i många fall ändra sin livsstil. Saker och ting som tidigare kanske var självklara, t ex att ha bil, gå på bio, äta på restaurang någon gång, blir inte längre möjligt, och barnen kan inte göra

samma saker som kompisar etc. Alla människor drabbas inte lika. För en del blir

konsekvenserna stora och för andra små. Försörjningsbördan antas spela stor roll.

Barnfamiljer är mest utsatta och är man dessutom ensamförsörjare kan man bli

särskilt hårt drabbad vid arbetslöshet. Det är känt att arbetslösa äter mer läkemedel

och belastar sjukvården mer än andra, t o m mer än vad som kan förväntas med

hänsyn tagit till att de faktiskt är oftare sjuka än andra. Negativa effekter har också

redovisats hos arbetslösas familjer och i en dansk studies redovisas att över-

dödligheten stiger med arbetslöshetens varaktighet, särskilt bland män?

Människor i allmänhet bygger upp sitt sociala liv kring arbetet. Därför är det

allvarligt att identiteten som en arbetande och produktiv människa

försvagas.

Försvagas denna identitet kan det leda till en kris i individens jaguppfattning.°

Warr (1978) A study of psychological well-being. Ur British Journal of Psychology. 6,9. 6 Ezzy (1993) Unemployment and Mental Health Service. 1977, 7. Starrin och Lundberg (1993) Uppsagd från jämvcrket. Socialmedicinsk tidskrift l993,5. Starrin B. et al. (1966) Om arbetslöshetens ekonomi och skam. ISocialvetenskaplig tidskrift. 3 Folkhälsorapport 1994 Socialstyrelsen. AMS lät två forskare Didrichsen och Janlcrt vilka medicinska och sociala konsekvenser en ökning av arbetslösheten från 1,5 procent till 9 procent skulle få om allt annat var oförändrat. Enligt forskarna skulle ökningen av arbetslösheten kunna leda till att dödligheten i åldersgruppen 20-64 år ökade med 1,5 procent (ca 200 dödsfall), antalet självmord med 7,5 procent, antalet människor med nedsatt psykiskt välbefinnande öka med 10 procent, vårdsökandet med 3 procent och förtidspensioneringama med 30 procent. Folkhälsorapport 1994 Socialstyrelsen. m

Isaksson m fl (1978) Överlevnadsstrategier. Krukisprojektet. Nacka 1978.

44 Om att leva utan arbete - arbetslösas upplevelser SOU 1996: 151

Studier har visat att arbetslöshet påverkar olika faser i känslolivet. Först inträder

en förlamande chock, därefter ett tillstånd av optimism - det grejar sig nog snart med ett nytt jobb. Ju längre arbetslösheten varar desto svagare blir förhoppningen om ett nytt arbete. Den arbetslöse blir och i värsta fall fatalistisk.”

pessimistisk

Det är inte helt ovanligt att en längre tids arbetslöshet leder till social isolering,

psykisk problematik och kris. En kris är en reaktion på en yttre händelse som t ex

att plötsligt bli utan arbete. I en krissituation reses hinder framför den arbetslöse som gör det hart när omöjligt att uppfylla viktiga livsmål och hon riskerar att drabbas av vanmakt.” Hon finner inga vägar ut ur problemet. Upplevelser av vanmakt kännetecknas ofta av misslyckanden, kraftlöshet och besvikelser. Vanmakten i en relation med andra kan bli destruktiv. Ilskan och förtvivlan som samlats riktas både mot den egna personen och mot andra. Danska studier kring arbetslöshet har visat att det inte är helt ovanligt att människor som drabbas av en kris upplever intensiva känslor av vanmakt, oro, skuld, aggressivitet

och depressioner.” Det som tidigare upplevdes som meningsfullt blir istället

meningslöst. Den drabbade känner sig överflödig och improduktiv. Självförtroendet

och självaktningen påverkas negativt liksom ambitioner, fritidsintresse och framtidstro. Förmågan att hitta nya jobb påverkas negativt.

LO-studiens

resultat

Tidigare undersökningar visar att vad arbetslösa mest oroar sig för inför framtiden

är att få ekonomin att gå ihop.” Att vara arbetslös innebär för de flesta att anpassa

sig till ett liv med betydligt mindre pengar än tidigare. Det är vanligt att man får svårigheter att klara av sin ekonomi och får lita från och vänner.

på hjälp anhöriga

En del tvingas att låna t ex bilen, eller vända till pengar, sälja ägodelar, sig socialtjänsten. Möjligheterna och att anpassa till är olika beroende

förmågan sig förändringar på vilka ekonomiska och sociala resurser som man förfogar över. Ett socialt nätverk,

Eisenberg och Lasarfeld, (1983) Kritisk Psykologi nr l 1983. Eisenberg och Lasarfeld (1983) a a Med vanmakt menas helt generellt att man inte ser någon utväg, några medel och möjligheter att förändra sin situation, inbegripet det att motsätta sig, kanske stoppa eller upphäva andras viljeutövning gentemot en självf* Mathiesen (1982), Makt och motmakt. Ovesen E, (1978) Arbetslöshetens psykiska följdverkningar, Stockholm 1978. Billerudstudiema i Arbetsmiljö nr 11 1980. Starrin B. et al (1996), a a.

SOU 1996: 151 Om att leva utan arbete - arbetslösas upplevelser 45

där man får stöd från anhöriga och vänner kan ofta mildra de negativa effekterna av arbetslösheten. En stor andel, ca 50 procent av de arbetslösa i undersökningen, hade fått ekonomiskt stöd av anhöriga. Mellan 30-40 procent har fått ekonomiskt stöd av vänner. Bland ensamstående med barn var det 64 procent som fått hjälp av sina anhöriga för att klara de vardagliga utgifterna. Det framkom ingen skillnad mellan svenskar och invandrare i detta avseende. En stor andel av de arbetslösa hade uppsökt socialkontoret för att ansöka om socialbidrag. Av svenskarna var det 39 procent och bland invandrarna 29 procent. Ca hälften av ensamstående med barn hade uppsökt socialkontoret. I en studie av arbetslösa unga hade var femte fjärde ung man och var ung kvinna

vända till socialtjänsten.” I denna

tvingats sig undersökning var det fler, ca 35 procent, som tvingats ansöka om socialhjälp. De ensamstående tvingades i större

utsträckning än gifta/samboende att förlita sig på hjälp från anhöriga, vänner och

socialtjänst. Enkätundersökningen har följts upp med åtta djupintervjuer. Ekonomin var ett viktigt samtalsärnne vid intervjuerna. beskrev sin ekonomiska Samtliga intervjuade situation som mycket påfrestande. För att illustrera vad som finns bakom siffrorna

återges här ett par av de intervjuades egna beskrivningar. Den första är från en

intervju med en kvinna i 30-årsåldem. Hon är gift och både hon och hennes man är arbetslösa och de har ett bam som Hon berättade bl a om

går på lågstadiet. familjens ekonomi och på intervjuarens om hur lösa ekonomiska fråga familjen lyckades

bekymmer som uppstått under arbetslösheten svarade hon:

“Ja, om jag säger att vi har privata skulder till våra föräldrar, som vi har tur att dom inte kräver tillbaka. 1 den mån dom kan så dom också till. Det

hjälper skall ju

betalas tillbaka. Och sedan, det var att när roliga ju, vi tog upp det för socialsekreteraren, så får man då svaret- strunta i dom där skulderna till föräldrarna. Men jag menar gör man det då sitter man där nästa gång man behöver låna. Det är inte roligt att springa runt och fråga kan låna så och så att man jag få mycket för ska kunna klara sig man måste betala tillbaka sina skulder.

Hon berättar vidare att familjen förutom att ha vänt till och vänner sig anhöriga också sålt ägodelar:

Innan, då sålde jag mycket, gick även på panten och satte vad kunde att jag för kunna klara var ibland kan man inte låna och då man mig. Jag ju tvungen ju får ju panta tyvärr.

Starrin B. et al (1996), a a.

46 Om att leva utan arbete - arbetslösas upplevelser SOU 1996: 151

På intervjuarens om det är det att bitar av sitt hem, svarade hon:

fråga vanligt sälja

Ja, har väldigt många väninnor som är arbetslösa och dom har gjort jag ju

likadant. Man gör det innan man går till socialen även fast du vet att du får

ju först hjälp därifrån. Man utgår ju att innan man får hjälp får man först sälja av det man

kan och sen gå dit och det är ju fler än jag som gjort.

om hur hon tror att hennes barn upplever att föräldrarna är

Intervjuaren frågade

arbetslösa. Hon berättade att hon inte tror att barnet jämför föräldrarna med ” kamraters föräldrar:

men hon (dottern) kan säga att hon vill ha någonting, men -ja mamma jag vet att du inte har pengar. Det där att man kan märka klasskillnaden i skolan, det gjorde man inte för ett år sen, men nu märker man att det. Jag tycker är så hemskt va, som när hon att inte har pengar och då tänker jag vad gör säger jag vet att vi mamma nu. Och det är väl det vi har att vi försöker prioritera vår dottern. Och sen jag sagt, är det, det att dom arbetsläsas barn blir en klass och då kommer man in på detta med mobbning och allt vad det där är. Vi har diskuterat det i skolan också, med fröken bland annat, och dom märker det väldigt mycket så att barn till arbetslösa är väldigt irriterade och vissa barn har väldigt svårt att sitta stilla och koncentrera och vet dom inte. Det kan va att det är hemma också va sig varför slitningar jag tycker det är hemskt. Vi försöker göra de bästa av situationen ändå, även om vi är ” arbetslösa ska det inte gå ut över vårt barn.

Den andra var från en intervju med en kvinna i 45-årsåldern, som intervjun intervjuades tillsammans med sin vuxna dotter som också är arbetslös. Maken har arbete. Kvinnan berättade bl a om familjens besvärliga ekonomiska situation som uppstått i spåren av arbetslöshet och sjukdom. Både mamman och dottern har sålt delar av sina hem för att klara av låneskulder och löpande utgifter. På intervjuarens

fråga om hur det känns att tvingas sälja delar av sitt hem svarade hon:

Det känns ju inte bra det gör det inte, man känner bara hur man springer iväg med

saker och försöker sälja eller springer på panten och pantar det man kan det finns

bara en sak man kan panta det är våra vigselringar och dom är inte värda mycket. Men det känns tungt att ta delar från hemmet även om det inte är dyrbara saker det är ändå ett minne man har och så behöva göra av med det för att man ska få mat för dagen det är väldigt jobbigt, det är tungt. Huvudvärkfår man dagligen, jag har

gått nu en vecka och haft huvudvärk varje dag, det är för tradigt. Jag tänker hela

tiden att hur ska nu lösa det här, hur ska jag får inte jobb där och så jag jag göra,

SOU 1996: 15 l Om att leva utan arbete - arbetslösas upplevelser 47

det här med att ringa runt till de som man måste betala och försöka skjuta på det hela tiden, det är också väldigt jobbigt. Jag tycker det är hemskt att behöva sälja sitt hem det är det de går ut på.

Flera arbetslöshetsstudier har visat att långvarig arbetslöshet kan ge upphov till olika

fonner av psykosomatiska och stressrelaterade besvär, t ex sönmbesvär, magbesvär, huvudvärk eller nedstämdhet. Graden av ekonomisk stress har betydelse för hur allvarliga besvären blir. I LO-studien visade det sig att ju högre den ekonomiska stressen är desto intensivare upplevs de psykosomatiska besvären av de drabbade.”

Förekomst av psykosomatiska besvär, som kan relateras till ekonomsisk påfrest-

ning var vanligt förekommande i undersökningsgruppen. Mellan hälften och två

tredjedelar angav att de besvärades nästan varje dag eller några dagar i veckan av

nervositet - trötthet - kraftlöshet och att av.

oro, svårigheter koppla Magont,

huvudvärk och sömnbesvär var andra vanligt förekommande symtom, ca 40-45 procent. Invandrama drabbades i större utsträckning än svenskarna av olika stressrelaterade besvär.” Det fanns också en skillnad mellan män och kvinnor i undersökningen. Vid samtliga symtom angav en större andel kvinnor än män att de upplevde psykosomatiska besvär. Yngre besvärades mer än äldre.

Självskattad hälsa

Personerna i undersökningen uppmanades att skatta sin hälsa jämfört med andra

jämnåriga: Anser du att ditt allmänna hälsotillstånd är bättre eller sämre än jämfört med dina jämnåriga? Denna fråga förekommer ofta i socialmedicinska

studier och har visat sig vara en god indikator hälsa.

på

n Indikatom på ekonomisk stress i undersökningen var frågan Hur ofta grubblar du över hur det skall gå med din ekonomi de närmaste åren?“ Fyra svarsalternativ var möjliga. De som svarade I stort sätt varje dag” betraktades utsatta för De som angav alternativet “Några gången veckan“ betraktades som utsatta och de som svarade “Högst en gång i veckan“ eller Mer sällan ansågs vara utsatta för Samma kriterier för ekonomisk stress som Starrrin B et al (1996) har använt sig av, har tillämpats i denna studie. I tabell 4a prövas ytterligare kriterier för att “validera stress indikatom Att inte klara av sina utgifter utan att behöva hjälp av anhöriga och vänner eller att tvingas ta lån anses som ekonomiskt påfrestande och bidrar till stressupplevelser. Jönsson L.R. (1996), a a.

48 Om att leva utan arbete - arbetslösas upplevelser SOU 1996: 151 Tabell 1 Om självupplevd hälsa. Svenskar Invandrare Lägre tjänstemän i

Siffrorna i tabellen är procenttal.

Ur tabell l att de arbetslösa i skattade sin hälsa som

framgår undersökningsgruppen

betydligt sämre än personemai referensgruppen, som hade arbete. Av invandrarna upplevde 45 procent sin hälsa som mycket sämre eller i stort sett sämre än sina

järnnårigas hälsa mot 30 procent av svenskarna. De yngre 18-24 år och medelålders

40-49 år angav i högre utsträckning än att deras hälsa var sämre eller

övriga mycket i stort sett sämre än järnnårigas. Av de som angav att de upplevde sin hälsa som

mycket sämre eller i stort sett sämre än sina var det 85 procent

jämnåriga, (41 per-

soner) som besvärades nästan varje dag eller några i veckan av magont, 95

gånger

procent (35 personer) besvärades i samma utsträckning av huvudvärk och 82 procent (50 personer) hade sömnbesvär. Av de med invandrarbakgrund (14 personer) var det ingen som hade skattat sin hälsa som bättre eller i stort sätt bättre än

jämnåriga. Huvudresultatet blev uppenbart att det fanns klara stressymtom och mycket hög grad av hälsoproblem i undersökningsgruppen.

Om betydelsen av att ha ett arbete

För många människor är det viktigt att ha ett arbete att gå till. Arbetet upplevs inte bara som en inkomstkälla utan även som en källa för socialt liv. I tabell 2 jämförs olika kategorier inom undersökningsgruppen med avseende på betydelsen av att ha ett arbete.

19 Referensgruppen i tabellen är hämtad från en omfattande studie om psykosocial arbetsmiljö bland lägre tjänstemän (i huvudsak lågutbildade kvinnor) anställda inom stat och kommun. I den studien ställdes samma fråga. Skillnaden mellan de arbetslösai undersökningsgruppen och referensgruppen var mycket stor. En betydlig större andel (genomsnitt 34 procent) bland de arbetslösa bedömde sin hälsa som mycket sämre eller i stort sett sämre än sina jämnåriga jämfört med personerna i referensgruppen (12 procent), som hade anställning. (Söderfeldt M, Opubl. avhandlingsmanus, Socialhögskolan i Lund 1996).

SOU 1996: 151 Om att leva utan arbete - arbetslösas upplevelser 49 Tabell 2 Uppfattningar om vikten att ha ett arbete att gå till Mycket Ganska Varken/ Ganska Mycket

Siffrorna i tabellen i procenttal.

Någon signifikant skillnad mellan de olika grupperna fanns inte. Vad man kan säga är att 80-95 procent av deltagarna i undersökningen tycker att det är mycket eller

ganska viktigt med ett arbete och att det inte är någon skillnad mellan svenskar och

invandrare i detta hänseende. Ett intressant fynd var dock att de utomnordiska invandrarkvinnoma värderade arbetet än de svenska kvinnorna och att

något högre

utomeuropeiska invandrarkvinnor värderade arbetet högst av alla. 87 procent (20) av kvinnorna från utomeuropeiskt land svarade att de att det är tyckte mycket viktigt att ha ett arbete och 13 procent (3) svarade Bland kvinnorna från ganska viktigt. annat europeiskt land (utom Norden) svarade 56 procent (18) att de tyckte det var mycket viktigt att ha ett arbete, 34 procent (l 1) svarade ganska viktigt och övriga 9 procent (3) svarade varken/eller eller ganska oviktigt.

Bilden av den arbetslöse

lLO-studien ställdes följande fråga: Hur tror du att andra människor som själv

inte är/har varit arbetslösa uppfattar den som är arbetslös? var kon-

Frågan

struerad som ett öppet alternativ där man att skriva kortfattat, helst som uppmanades enstaka ord. Svaren kodades. Av de 201 som besvarade var det 89

personer frågan

procent som skrev negativa omdömen, d v s att man tror att andra människor uppfattar den arbetslöse “som lat, oduglig, parasit, arbetsskygg, en som har sig själv att skylla o s v”.2° De vanligast förekommande orden var lat och parasit, oduglig. Bara l 1 procent av de som svarat hade skrivit ner neutrala eller omdömen. positiva Dessa kunde t ex vara synd om, kan inte hjälpa, kan vara vem som helst, kanske jag i morgon, lidande, vanlig normal människa?

20 Jönsson L.R. (1996) a a.

Jönsson et al. (1966) a a.

50 Om att leva utan arbete - arbetslösas upplevelser SOU 1996: 151

Den bild som i svaren visar att man tror att andra människor värderar den speglas som är arbetslös mycket Det är en bild av en stigmatiserad och nedvärderad

lågt.

som träder fram. Social tenderar att dela arbetande och person stigmatisering arbetslösa i olika vi och dom. Detta skapar skamkänslor och som är mest grupper vanlig bland arbetslösa vuxna män.” Skam var också relaterat till känslor som nedstämdhet och oro, indikatorer där invandrare hade mycket höga värden. Vi skall illustrera med ett utdrag ur en intervju med en kvinna i 30 årsålder. På

intervjuarens om hur hon att andra ser på henne som arbetslös, fråga upplever

svarade hon:

bryr mig inte att jag är arbetslös längre det gör jag inte. Jag menar är det Jag

någon som säger till mig - du vill inte ha arbete - jo visst men här finns ju inget.

Någon gång kan vill inte ha arbete det är däiför jag är arbetslös man jag såga jag blir trött på att höra en till som tycker att man ligger samhället till last. Men i

början tyckte jag det var skönt nästan som semester. Sen har man märkt att fler och

blir arbetslösa och det blir helt annat, man kommer liksom

fleri bekantskapen något

på samma nivå Då ändras attityden, man får något att prata om. Och sen är igen. det nog också det att man umgås nog mer med såna som är arbetslösa inom Man vet då att man har samma rörelsekapital. Man rör ju bekantskapskretsen. ju sig på ett helt annat sätt än dom som arbetar. Man umgås ju givetvis också med dom som har arbete det gör man visst de men mer med dom som är arbetslösa. Omedvetet gör man det, man söker sig till dom andra det är gemenskapen där, varför vet jag inte.

Samma fråga ställdes till en annan kvinna, i 45-årsåldern som tidigare arbetat som

chaufför. Hon svarade:

Ja, jag tycker inte att det är så att folk säger det rakt ut till en, men man märker

det på dom när man stå och pratar och dom frågar vad gör du. Jag är arbetslös. Jaha e du de. Precis som att man ska hålla sig långt där nere i jorden någonstans när man är arbetslös. Det känns precis som att det är en skam att vara arbetslös så känner jag det så jag skäms för att berätta för min bekanta att jag är arbetslös jag tar hellre en nödlögn att jag är chauför för jag är egentligen chaufför iställetför att säga att jag är arbetslös.

vidare hur hennes situation.

Intervjuaren frågade bekantskapskretsen uppfattade

Kvinnan svarade att hon egentligen inte längre hade någon bekantskapskrets:

Jönsson L.R. (1996) a a.

SOU 1996: 151 Om att leva utan arbete - arbetslösas upplevelser 51

Jag har nästan inga bekanta längre, det är bara så det är just det här med pengar, man kan inte göra något, man kan inte ta hem någon på en enkel kopp kajjfe. Men det är ju många som går och är arbetslösa bara det att man skäms ändå att tala om att jag är likadan. Den ena vill ju ändå vara bättre än den andra, och just det här

med åtgärder. Man blir klassad som dum för att man inte kan skafa ett eget arbete, då måste det ju vara något fel på mig. Även om jag ändå försöker skaffa något så

tycker andra att du kanske inte vill jobba, att det är skönare att gå hemma. ( ) Sen tycker jag att arbetsgivaren ser ner på en när man gått arbetslös en längre period. Jag har sökt en hel del jobb. Skickar man in betygen så ska man redogöra för vad man gjort emellan arbetena, skriver man då att man varit arbetslös så

börjar dom undra varför har du gått så länge det måste finnas jobb till dig också.

Det är svårt att förklara, men jag tycker och känner så att arbetsgivaren ser ner på

mig för att jag inte haft jobb på ett helt år och tagit alu jobb för att täcka upp mina

dagar, det är som att det är väldigt negativt ur arbetsgivarens synpunkt.

bad kvinna något exempel på detta. berättade:

Intervjuaren ge Kvinnan

Jag har sökt ett jobb nu i Malmö och när jag lämnade betygskopior och diverse

fick jag skriva att jag varit arbetslös ett år och haft sommarvikariat och arbetslös igen och nu gick på ett aluprojekt. Bakvägen har jag fått höra att eftersom jag inte har lyckats få ett jobb måste det vara något fel på mig och då vågar dom inte

anställa mig. När jag pratade med den som skulle anställa så var jag väldigt

kvalificerad till det jobbet. Just för att jag tidigare varit chaujför så var jag väldigt

kvalificerad. Jag tror att om jag inte behövt skriva att jag varit arbetslös så tror jag att arbetsgivaren låtit mig få jobbet men när det stod två perioder på ett helt år, att jag var arbetslös var negativt för mig, så känner jag det.

Bilden av socialbidragstagaren

En fråga, om hur man tror att andra människor som inte har erfarenhet eller är i behov av socialbidrag uppfattar den som söker bidrag, ställdes. Bilden av den socialbidragsbehövande var mycket negativ. 180 personer besvarade frågan, som var formulerad som en öppen fråga där man ombads att skriva kortfattat helst med

enstaka ord. De allra flesta, 67 procent (141 svar), gav uttryck för en negativ bild av socialbidragsmottagaren. Det fanns även neutrala eller omdömen, 23

några positiva procent (29 svar). Av de 81 personer som angivit att de någon gång ansökt om socialbidrag var det 61 personer som svarade på frågan. Av dessa gav 84 procent

uttryck för en negativ uppfattning, 16 procent positiv eller neutral. Det var ingen skillnad i svaren mellan invandrare och svenskar.

52 Om att leva utan arbete - arbetslösas upplevelser SOU 1996: 151

Fem kategorier av uppfattningar kunde urskiljas: De sluga och beräknande som utnyttjar systemet; De misslyckade och utan värde; De parasiterande; De utslagna;

De olycksdrabbade. Exempel på förekommande uttryck: -en som utnyttjar

systemets - en lat och beräknande - utnyttjar samhället och tar generositet, person, - värdelös, av de hårdarbetandes - stående - skattepengar, lägre varelse, lat, - - - arbetsskygg, parasit, A-lagare, utslagen synd om dem, - de behöver nog de 23 pengar de söker om, - som en person i absolut behov av stöd.

Om upplevelsen av att möta myndigheterna

För alla människor är det viktigt att bli bemött med respekt. En person som lever

under stora påfrestningar antas ofta vara mer känslig för om man får ett vänligt eller bra bemötande. I undersökningen ställdes frågor på detta tema.

Socialbidraget har historiska rötter i fattigsverige och uppfattas paradoxalt som en rättighet som helst inte skall utnyttjas. För en arbetslös kan mötet med socialtjänsten vara problematiskt och man kan uppleva bemötandet som kränkande. I den situation som man befinner pressade sig i kan passagen in i statusen att vara socialbidragstagare i sig vara chockartad. Man kan uppleva det som negativt bemötande - av de hinder man möter och den som man utsätts

många granskning för utgör s a s initieringsriter till en annorlunda, för många påfrestande, livssituation som lägger sten på bördan att vara arbetslös.

De arbetslösa uppvisar ofta olika stressrelaterade Det är människor som symtom.

utsätts för stora påfrestningar som besöker socialkontoret. I enkäten ställdes frågor om besöket på socialkontoret och om man tyckte att det kändes förnedrande att

behöva söka socialbidrag.” Resultatet skiljer sig markant från vad som är vanligt vid

klientstudier där man frågat om klienten var nöjd eller missnöjd med bemötandet eller med vad man fått etc. Klienterna har i denna undersökning besvarat frågorna

i en för dem van och trygg miljö och frågorna har formulerats så att vi sökt svar på

hur klienten upplever mötet före, under och efter kontakten med och socialtjänsten inte om man är nöjd eller missnöjd.

23 Ezzy (1933) a a. Jönsson L.R. (1996) a .a. 25 Nedstämd-uppåt, obehaglig till mods-behaglig till mods, olycklig-lycklig, svag-stark, arg-lugn, orolig- [W88-

SOU 1996: 151 Om att leva utan arbete - arbetslösas upplevelser 53

ombads de att för sex olika om hur

I LO-studien tillfrågade kryssa påståenden”

de kände för det mesta inför besöket hos socialsekreteraren. Man skulle markera

sig

hur man kände en skala l-7. Dessa sex har omvandlats till en

sig på påståenden

indexvariabel som avser att mäta hur man mår inför besöket på socialkontoret. Alla

som hade för minst fem av de sex olika skaloma ingår i indexet.

kryssat

Tabell 3 Hur man mår inför besök på socialkontoret

Svenskar Invandrare Män Kvinnor (n=37) (n=2 l) (n=34) (n=30) 66 80 71 86 Dåligt Varken/eller 14 10 18 7 Bra l 1 10 12 6 Siffrorna i tabellen är procenttal.

Av tabell 3 att en klar av de mår dåligt inför framgår majoritet socialbidragssökande besöket socialkontoret. Kvinnor mår sämre än män inför besöket på socialpå

kontoret. Ensamstående kvinnor mår sämre än ensamstående män, äldre mår sämre mår sämre än svenskar inför mötet med

än yngre och invandrare socialtjänsten.

om hur man bemötandet på socialkontoret delades på fyra Frågan upplever upp

- hur man blir bemött i telefon när man första hur man blir

frågor ringde gången,

bemött av i hur man blir bemött vid det första mötet med

personalen receptionen,

och hur man att man för det mesta blivit bemött vid de

handläggaren upplever fortsatta mötena med handläggaren. Den första kontakten med socialtjänsten sker alltid via telefon för de som ansöker

om socialbidrag första gången. Varje socialkontor har telefontid avsatt varje dag för och förfrågningar. Tillgängligheten varierar något, vanligtvis mellan

nyansökningar l-2 timmar om dagen. Den personliga kontakten med socialtjänsten är 1) telefonkontakt, 2) mötet med receptionspersonalen och 3) mötet med handläggaren.

Den obligatoriska telefonkontakten kan ses som en tvingade regel och fungerar som en grindvakt. Detta är en funktion som medför effektiv kontroll av nytillkommande klienter. Detta bekräftades även i en studie” av ritualer vid ansökning

av socialbidrag:

(...) Vaktande av inkommande klienter innebär en kontroll dels av när, hur och

med vem nya bidragssökande tillåts få kontakt när de söker hjälp från socialkontoret,

Frågorna är konstruerade enligt en skala från l-7 där l=mycket dåligt bemötande, 7=mycket gott bemötande och 4= varken bra eller dåligt. Värdena l-3 har lagts samman till omdöme: dåligt och värdena 5-7 utgör omdömezbra. 27 Cedersund E, (1992) Från personliga problem till administrativa beslut. Linköpings Universitet. 28 Jönsson L.R. (1996) a a.

54 Om att leva utan arbete - arbetslösas upplevelser SOU 1996: 151

dels av hur själva samtalet fortlöper, d v s socialsekreterarens rutin och diskursiva mönster som hon här när hon talar med personer som söker hjälp. Telefon tillämpar mediet att tjänstemännen får en chans att samtala med nya klienter i tur och gör ordning och att hur den fortsatta hanteringen skall utformas Det är via en etiavgöra och av de sökande som socialsekreteraren kan få en uppfattning kettering sortering om och överblick över de sökande som ringer. De allra flesta av de i undersökningen som haft kontakt med socialtjänsten upplevde som obehaglig att ta telefonkontakt. En majoritet, 66 procent av svenskatt de tyckte att de blivit dåligt bemötta vid den första kontakten med ama, uppgav socialbyrån. En lägre andel bland invandrarna, 44 procent, uppgav att de blivit dåligt bemötta. Vid det första mötet skall klienten ha med verifikationer och annat

personliga sig

som styrker att han är fattig, det vill säga att inkomsterna inte överstiger gällande socialbidragsnorm. De rutiner och ritualer som föreskrivs är annorlunda än vad den arbetslösa som är ovan vid socialtjänsten brukar möta. En del av dessa kan upplevas kränkande och om man dessutom mår dåligt inför mötet är man kanske extra känslig för att utlämna sig. Av svenskarna var det bara 32 procent som upplevde ett bra bemötande vid den första träffen med handläggaren. Invandrama var betydligt positivare i sitt omdöme än svenskarna, 48 procent upplevde den första träffen som bra. Anmärkningsvärt var emellertid att fler angav att de i de fortsatta kontakterna med socialsekreteraren

upplevde bemötandet som dåligt än vid den första kontakten. Bara 20 procent av

svenskarna har svarat bra och av invandrarna var det 32 procent. Förändringen kan i huvudsak hänföras till kvinnorna. En större andel, 45 procent, av svenskarna redovisade däremot en större positiv upplevelse av bemötandet i receptionen än invandrarna.”

I LO-studien ställdes också frågan om man upplevde det som förnedrande att

behöva söka socialbidrag. Av de 81 personerna som hade erfarenhet av att ansöka

om socialbidrag bevarade v80 frågan. Frågan var formulerad så att man skulle avge

sitt svar en skala mellan l-7 där l stod för inte och 7 för

på allsförnedrande ja

mycket förnedrande. 49 procent av svenskarna och 42 procent av invandrarna

uttryckta att det kändes mycket förnedrande, d v s värde 7 på skalan. Det fanns

ingen signifikant skillnad mellan de två grupperna. En majoritet av de tillfrågade

uttryckte att de upplevde det förnedrande att behöva ansöka om socialbidrag.”

29 Svaren som redovisas i tabellerna 3 och 4 har förenklats. Frågorna bygger på en 7-gradig skala. 1-3 = dåligt/nej, 4 = varken/eller, 5-7 = bra/ja. 3° Källa AMS juni 1996.

SOU 1996: 151 Om att leva utan arbete - arbetslösas upplevelser 55 Tabell 4 Upplever det som förnedrande att söka socialbidrag Siffrorna är i procenttal Svenskar Invandrare

Samtliga av de som intervjuades hade haft kontakt med socialtjänsten. Det fanns en stor samstänunighet bland dem att det är obehagligt och förnedrande att behöva söka socialbidrag. En av de intervjuade, en ung kvinna, berättade att hon skämdes när hon ansökte om socialbidrag:

Ja, jag skäms när jag gör det, det är väl den gamla stämpeln som är kvar att man inte ska ligga samhället till last. Jag försöker intala mig själv att man har rätt. Men när jag börjar tala med mina kompisar om det och säger att sökt socialbidrag jag och skäms, då brukar dom, dom tycker det är dåligt och bli lite aggressiva och säger att det är skattepengar man ska ha tillbaka. Det är de egentligen men ändå ligger det kvar de gamla. Det är inget man skryter med att man socialen. går på

En annan kvinna berättade att hon mådde illa före hon tog kontakt:

Jag har socialbidrag från socialen nu jag ligger tyvärr dom till last. Jag känner det så alltså jag ber nästan om ursäkt varje gång jag skickar in min papper liksom att jag kan ju förstå att dom måste veta vad sökt och såna jag för jobb grejer jag känner mig utkammad, dom ska nästan ha vad jag har för storlek i skorna och har jag då inte sökt tillräckligt med jobb som min assistent anser, då kan hon ju stänga av mig va. Ibland skriver man i ren desperation 25 jobb och kanske sökt 20 arbete, jag menar jag tycker det är nedvärderande. () Men det är innan man tar det steget och ringer till socialförvaltningen då mår man illa. () det är att ta det steget till att ringa som jag tycker är jättejobbigt och så just att jag måste utelämna mig helt det är väl lite sånt.

En annan myndighet som de arbetslösa kommer i kontakt med är naturligtvis

arbetsförmedlingen. Undersökningen innehöll även frågor om upplevelsen av

bemötandet där. Det var fler som svarade att de upplevde att de blivit dåligt

bemötta på AF, än de som sade att de blivit bra bemötta.” En ganska stor andel

menade att bemötande var “varken bra eller dåligt. 43 procent (109 personer) av

Källa AMS juni 1996.

56 Om att leva utan arbete - arbetslösas upplevelser SOU 1996:

de tillfrågade svarade att de upplevde bemötandet som bra , 36 procent (92 personer) upplevde det som dåligt och 21 procent (55 personer) svarade varken

bra eller dåligt. Det förelåg ingen signifikant skillnad mellan svenskar och

invandrare om man upplevde sig blivit bra eller dåligt bemött. Drygt hälften tyckte att de blivit dåligt eller neutralt bemötta. Andra generationens invandrare,

d v s de som är födda i Sverige av föräldrar som invandrat upplevde sig i stor utsträckning blivit dåligt bemötta. Ingen skillnad mellan män och kvinnor förelåg.

Det var fler som att bemötandet var men nästan hälften

något tycker vänligt, ansåg

att man blivit ovänligt eller neutralt bemött. 51 procent (130 personer) svarade att de upplevde bemötandet som vänligt, 25 procent svarade att man (63 personer) upplevde det som ovänligt och 24 procent (61 personer) att det varken var

ansåg

vänligt eller ovänligt.

Två frågor handlade om man fått det stöd och den hjälp som man förväntade sig

och om man hade uppfattningen att man på arbetsfönnedlingen gjorde sitt bästa för att hjälpa vederbörande. AF lyckades, de arbetslösas i enligt uppfattning, ringa utsträckning uppfylla deras förväntningar. Män och kvinnor uttryck för samma gav uppfattning. 51 procent av svenskarna och 44 procent av invandrarna upplevde inte att de fått hjälp och stöd som man borde förvänta sig. De allra flesta alltså upplever inte att sitt bästa för att arbetsfönnedlingens personal gör hjälpa dem. 61 procent av svenskarna och 51 procent av invandrarna upplevde inte att man från AFs sida gör sitt bästa. De arbetslösa upplever i stort sätt inte att de får den hjälp som de förväntat sig och att de i stort sätt inte tror att AFs tjänstemän sitt bästa för att dem. Detta gör hjälpa

visar på ett lågt förtroende för AF. Andra generationens invandrare avviker på

samtliga punkter i det att man ger i högre grad uttryck för negativa upplevelser.

Avslutande diskussion - om behovet av

nya kunskaper

Alla tecken tyder på att den höga arbetslöshet vi har i Sverige kommer att kvar

ligga

på en mycket hög nivå. Detta är ett nytt fenomen i moderna historia.

Sveriges 600 000” människor går i dag utan ett reguljärt arbete. Konjunkturinstitutet rapporterade i sin junibarometer att varslen under maj var de flera år och

högsta på

att den totala arbetslösheten under de närmaste åren kommer att kvar ligga på rekordhöga l2-l3%. Denna höga arbetslöshet medför stora ekonomiska och sociala konsekvenser både för samhället och för den enskilda människan. Resultatet i denna undersökning tycks ge stöd åt hypotesen att ju allvarligare den ekonomiska påfrestningen är under arbetslöshet, desto större är risken att drabbas

32 Starrin B et al (1996) a a.

SOU 1996: 151 Om att leva utan arbete - arbetslösas upplevelser 57

av ohälsa och sociala är att man upplever både arbetslösheten problem. Vanligt och behov av att få som Detta stöd åt

socialbidrag skamgörande. ger även ett visst att av skam i kombination med ekonomisk påfrestning ger

antagandet upplevelsen till stressrelaterade Denna fonn för stress kan benämnas - social

upphov symtom.”

stress. Konsekvenser av ekonomisk och social stress å ena sidan och arbetsrelaterad stress å den andra stora likheter. Möjligheterna till vad som kan kallas uppvisar kontroll över och i en situation påverkar välbeñnnandet. Det är viktigt för människor att kunna påverka och ha kontroll över livssituationen överhuvudtaget. visar att känslan av att kunna bemästra den situation som man befinner Forskning sig i är viktig för hälsans” Det finns en omfattande om och ohälsa i

ganska forskning stressupplevelser

arbetslivet, medan om stress och ohälsa beroende av omfattande och kunskapen arbetslöshet är liten. T ex Karasek och Theorell” har formulerat långvarig ganska en för studier av stress - krav -kontroll, Krav och förväntningar från analysmodell den enskilde och dennes möjligheter till kontroll i och över en

omgivningen på situation av stressrelaterade Något som bör tillföras påverkar uppkomst symtom.

denna diskussion är vilken betydelse som socialt stöd har för att motverka sårbarhet som är en konsekvens av den arbetslöses utsatthet.” Internationell visar att långvarig arbetslöshet medför ekonomiska, forskning och sociala konsekvenser för den enskilde. Det har visat sig att det i hälsomässiga vårt land finns lite om hur de arbetslösa drabbas av

mycket kunskap långvarigt

arbetslösheten. Det måste därför ses som angeläget att sådan forskning kommer igång på bred front och att nätverk etableras mellan forskare i Sverige och i andra länder med längre erfarenhet av hög och långvarig arbetslöshet. europeiska Det som de arbetslösa berättar om i denna undersökning manar till eftertanke.

Under de senaste tre-fyra åren har förutsättningarna att kunna leva på eget arbete en dramatisk Den omfattande och långvariga arbetslösheten genomgått förändring.

är ett som inte bara berör samhällsekonomin utan även griper

djupgående problem

in i den enskilde individens personlighet. Det är viktigt att de som företräder samhället, inom socialtjänst, arbetsförmedlingar och försäkringskassor i

personal större utsträckning än vad som tycks vara fallet, möter de långvarigt arbetslösa på

deras villkor.

33 Cullberg (1987) Kritisk Psykologi 4/87. 34 Aronsson G (1987) Arbetspsykologi. Lund. 35 Socialt stöd kan indelas i instrumentellt stöd, handfast stöd t ex ekonomisk hjälp, barnpassning och lån av saker och emotionellt stöd, omtanke, tilltro, kärlek och empati. Aronsson G,(1987) a a.

Nilsson B, (1988) Människans ansikte. Lund Berglind H, (1972) Individen och den sociala miljön. Lund.

58 Om att leva utan arbete - arbetsläsas upplevelser SOU 1996:

När den enskilde upplever att inte vara önskad eller behövd arbetsmarknaden

på påverkas självuppfattning och känslan av sammanhang negativt. Medvetande och

självuppfattning är sociala företeelser. Andra människors för syn är en vikti g källa hur man uppfattar sig själv. Andra människor ger uttryck för sin uppfattning om oss och vi oss med andra. Dessutom är vi både och jämför objekt subjekt för vår egen

varseblivning. Vår självbild skapas i interaktion med andra och hur vi tror att andra uppfattar oss.

LO-studien visar även att de arbetslösa inte tror så vidare värst arbetsförmed-

på

lingen. Man blir i viss utsträckning väl bemött men inte att man får den upplever hjälp som man förväntar sig av och tror inte heller att

arbetsförmedlingen tjänste-

männen gör sitt bästa för att hjälpa dem. Detta är naturligtvis allvarlig kritik. Mötet med socialtjänsten upplevdes inte heller Man mår inför besöket

positivt. dåligt på

socialkontoret och de flesta upplevde det som förnedrande att behöva ansöka om socialbidrag. Behovet att söka socialbidrag förefaller vara ytterligare en av många olika stressfaktor som belastar den enskilde. De strukturellt betingade i samhället har lett till att behovet av förändringarna

samhälleliga stödåtgärder har ökat mycket starkt. Kunskapen kring vilka påfrest-

ningar som arbetslösa människor är utsatta för och hur dessa

påfrestningar påverkar

mötet med socialtjänsten bör ägnas särskilda studier. Förändringarna i socialför-

säkringssystemet och utslagningen på arbetsmarknaden leder till att allt fler

arbetslösa måste vända till Både AF och möter nu sig socialtjänsten. socialtjänsten andra kategorier människor än Men är om har

tidigare. frågan myndigheterna

anpassat innehållet i sin verksamhet till de nya förutsättningarna? Eller är det så att myndigheterna arbetar som om förhållandena i omvärlden inte har att

något göra

med deras Är det så vi skall förstå det som de arbetslösa i denna

förhållningssätt?

studie berättar för oss?

Nya förutsättningar

SOU 1996: 151 Systemsolidaritet måste bli lönsamt! 61

måste bli lönsamt!

Systemsolidaritet

Hans Noaksson & Stajfan Ivarsson, Riksrevisionsverket

Välfärdsstaten förutsätter och handlingsalternativ för

systemsolidaritet tydliga

När utsatta storstädemas förortsornråden möter medborgarna. grupperi exempelvis arbetslöshet och annan osäkerhet kan välfärdsstatens trygghetssystem framstå som är inte konstruerade att klara omfattande sociala och kontraproduktiva. Systemen ekonomiska obalanser. Därför anser vi att det finns skäl att försök, i

på exempelvis

Stockholms län, ett försöksprogram där stat och kommun stänger vissa genomföra som andra Syftet är att göra den systemsolidariska vägen vägar samtidigt mer attraktiv.

en välfärdsstat

Sverige

är en välfärdsstat. inleddes redan 1890-talet i och med att de

Sverige Bygget på

första om arbetsskadeförsäkringar stiftades. Successivt kom sedan riksdagen lagarna att fatta beslut om fler samt bidrags - och försäkringssystem. rättigheter, regleringar Allt till att ett samhälle där individerna rimligt stöd i livets olika syftade skapa gavs skeden. I omfattar välfärdsbygget allt från gratis undervisning åt bam till dag arbetslöshetsförsäkringar för egenföretagare. Gemensamt för alla de delar som välfárdsstatens byggstenar är att de har ett utgör mot Detta betyder att de statliga tjänsterna i stor tydligt gränssnitt medborgarna. riktas direkt till medborgarna. En direkt av den

utsträckning tjänst upplevs tydligt

från en indirekt. en indirekt är

som mottager den, till skillnad Exempel på tjänst förekomsten av en allmän samt upprätthållandet av rättssäkerheten näringspolitik

genom det allmänna domstolsväsendet. En försäkring skall däremot gälla en individ, ett visst bidrag skall utbetalas till ett hushåll och en gratis utbildningsplats skall garanteras ett bam.

Välfärdsstaten förutsätter ett stort antal delsystem och många olika utforrrmingar

av dessa för att staten skall klara av att uppfylla de övergripande mål som satts upp.

Omfattningen av de olika verksamheter som här åsyftas är stor.

En ny tid innebär

nya förutsättningar

Den svenska välfärdsstaten form först 1960-talet. Vid denna tid

tog sin moderna på hade de flesta stora delarna i välfärdsbygget kommit på plats. Eftersom de olika

62 Systemsolidaritet måste bli lönstamt! SOU 1996: 151

delarna har ett direkt gränssnitt mot de enskilda individerna kommer beteendemässiga förändringar att spela en stor roll för systemets De som

funktionsförrnåga.

i den politiska processen röstade fram vissa försäkringar eller bidrag är inte med nödvändighet de som i dag kommer i av förrnånema. har

åtnjutande Sverige

dessutom under de senaste decennierna kommit att intemationaliseras i ökad utsträckning. Detta betyder att kretsen av medborgare successivt utökas med individer från andra kulturer. Medlemsskapet i den innebär europeiska gemenskapen dessutom att främst kortvariga flyttningar mellan EU-ländema ökar. Mot denna bakgrund har kraven på uppdaterade välfärdssystem skärpts. Detta betyder också att värderingarna i samhället förändras, delvis påskyndat av det nya informationssamhällets kanaler (Internet, MTV m m) och genom tilltagande migration. Det måste vara en ambition att utfonna systemen så att dessa harmonierar med de värderingar som konstitueras i samhället.

Svåra tider ger nya beteenden

I svåra ekonomiska tider sätts enskilda människor De flesta

på prov. människor

drabbas på något sätt. Antingen direkt eller indirekt. En del personer förlorar möjligheten att arbeta övertid. Kanske måste de rent av arbeta gratis ibland för att få behålla sitt arbete. Andra människor drabbas ännu hårdare. De möter arbetslösheten. Ofta följer såväl ekonomiskt som lidande av detta. I fall är det

psykiskt många

den psykiska som blir den mest En arbetslös

påfrestningen påfallande. person

riskerar förlora sin självrespekt. Osäkerheten om sin roll och sin framtid gör att nya, och tidigare otänkbara, beteenden riskerar framkallas. Osäkerhet och stress, följd av missbruk och familjeproblem kan leda till att människor harrmar i onda cirklar. Sverige befinner sig sedan 5-6 år i en strukturell kris. Arbetslösheten är i hela hög

landet. Många problem har visat sig, såväl som nationell nivå. på regional Ett av de mest påtagliga regionala problemen utgörs av situationen i vissa förortsområden till

storstäder. Det rör sig om områden med en hög arbetslöshet och en stor andel invandrare. Dessutom är den inkomsten och människor

genomsnittliga låg, många

är därför beroende av bidrag och

försäkringsersättningar.

Tyvärr har det visat sig att vissa områden är mer utsatta än andra. Vad detta beror

på har vi inte för avsikt att söka finna svaret i denna artikel. Istället avser vi att på

beskriva hur ett visst mönster

negativt i en viss typ av miljö kan förändras till något

bättre genom beslut fattade i riksdagen.

Systemsolidaritet måste bli lönsamt! 63 SOU 1996: 151

för kultur

Grogrund ”hopplöshetens

I vissa förortsområden” till storstäderna är koncentrationen av arbetslösa medborgare invandrare stor. Arbetslösheten blir av nonn, det betyder att

och nyinflyttade något

riskerar breda ut Detta är ett stort i en välfärdsstat som hopplösheten sig. problem för de eller förutsätter stort arbetskraftsdeltagande och engagemang samhälliga,

gemensamma, frågorna. är annorlunda i ett förortsornråde jämfört med vad som Vardagen problemartat i de välordnade villaförortema. Helt andra, och ibland destruktiva, gäller riskerar etableras bland många medborgare i dessa förortsområden. värderingar När normaltillståndet är arbetslöshet och bidragsberoende kan lusten minska att

ta ett vitt och beskattat) arbete. Anledningen är att marginalef-

verkligen (legalt

fektema är så att det inte är motiverat att på legala sätt höga privatekonomiskt

förbättra sina ekonomiska omständigheter. visat att för med RRV har i olika rapporter marginaleffektema låginkomsttagare barn i fall 100 procent. Det betyder att en småbarnsfamilj med

många ligger på

och viss vit inkomst inte får exempelvis bostadsbidrag, bidragsförskott, barnbidrag behålla av en extra inkomst efter skatt. Anledningen är att bostadsbidrag och

något

eventuella av med belopp som motsvarar inkomstökningen. socialbidrag trappas Mot denna är det inte särskilt om den vita vägen förefaller vara bakgrund märkligt mindre intressant än den svarta när en önskar söka förbättra sina ekonomiska familj omständigheter. Ovan redovisade är välkända i Sverige. Det finns även andra

marginaleffekter

effekter som är relevanta i en kultur. Det gäller möjligheten att hopplöshetens faktiskt få ett vitt arbete. Kanske är det så att förekomsten av en rad olika bidrag och i kombination med ekonomiskt svåra tider, har resulterat i

försäkringsersättningar,

en situation där faktiskt inte erbjuder vitt arbete. Istället erbjuds

många arbetsgivare

svart arbete eller svart arbete i kombination med bidrag och försäkringsersättningar från stat och kommun. I de förortsområden som är föremål för denna studie finns skäl att antaga att en

vad som i dessa är normalt växer fram. Detta på samma viss syn på sammanhang

sätt som i andra samhällen. Därför kommer en bild av vad som är den lätta medvetande. respektive den svåra vägen att växa fram i individernas Det kommer att som lätt att förbättra sina inkomster genom exempelvis uppfattas att eller det kommer att uppfattas

begära en ny AMU-kurs på arbetsförmedlingen

att övertala en den lokala restauranten att han som lätt och attraktivt arbetsgivare på skall ett som diskare mot svart ersättning. Givetvis till en låg erbjuda jobb eftersom individen också uppbär a«kassa. ersättning, Det kommer att som svårt att få en verkligt vit anställning. För det uppfattas finns det få arbeten att få. Sannolikheten för att lyckas med detta första väldigt

är därför redan inledningsvis liten. För det andra skulle inte en framgång

projekt

64 Systemsolidaritet måste bli länstamt/ SOU 1996: 151

innebära någon ekonomisk fördel för individen. För stora inte minst

grupper, barnfamiljer, utraderar marginaleffektema varje ekonomiskt incitament i detta sammanhang. I olika offentliga studier har det under de senaste två åren att

påvisats farniljemas

ekonomiska marginaleffekter är betydande. I ESO-studien En social

försäkring (Ds

1994:81) visas hur stora de s k reservationslönema är för familjema. Reservationslönen är den som en

månatliga ersättning familj måste intjäna för att få en högre

standard än vad de kommunala En ensam-

socialtjänstema (socialbidrag) erbjuder.

stående med två barn måste exempelvis, år 1994, 21 400 kronor intjäna per månad för att få det bättre än vad skulle innebära. Socialbidraget RRV visade i rapporterna Bidragsförskott och (RRV 1995:34) Bostadsbidrag (RRV 1996:3) att marginaleffektema för hushåll

många uppgår till 100 procent. Det

gäller i första hand de som betalar

underhållsskyldiga sitt underhåll till försäkrings-

kassan istället för till vårdnadshavaren. RRV visade att det i detta fall rör sig om en

bristfällig detaljutformning av regler och lagar. Detta har rättats

systemfel nyligen till av riksdagen. De höga marginaleffekterna gäller även vanliga hushåll eftersom

många mottar bidrag som avtrappas mot ökad inkomst samt betalar kommunala

avgifter som ökar när hushållets inkomst ökar. Dessa marginaleffekter utgörs av 35-60 marginalskatt (ca procentenheter),

bostadsbidrag (20 procentenheter) kommunal barnomsorgsavgift (varierar kraftigt,

ca 5-25 procentenheter). Siffrorna indikerar att motsvarande marginaleffekter 100

procent kan uppstå.

RRV (RRV 1995:34) har även visat att det för vissa hushåll är väsentligt mycket mer lönsamt att söka öka sina inkomster genom bidragsfusk än genom vitt arbete. Ett vanligt förekommande fall hushåll

gäller som uppger för låga inkomster när

de söker och

bostadsbidrag bidragsförskott. Mycket tyder på att liknande förhållan-

den gäller de kommunala Även dessa

socialbidragen. bygger i stor utsträckning på

uppgifter om inkomster. Andra förekommande fall de som länmar

gäller felaktiga uppgifter om hushållets

sammansättning. Här gäller det och

huvudsakligen bostadsbidrag bidragsförskott.

RRVs analysresultat visade att särskilt att både lämna

bamfamiljhushåll genom

felaktiga uppgifter om inkomster och vistelseförhållanden kan öka sina inkomster med flera tusen kronor I förekommande

per månad. vanligt hushållskategorier

kunde det skattefria privatekonorniska, men illegala, utbytet uppgå till mellan 2 000 och 6 000 kronor per månad. Dessa förhållanden torde ha en inverkan avgörande på den s k incitamentstrukturen. Eftersom det varken finns att få ett vitt goda möjligheter jobb eller starka ekonomiska incitament att arbeta vitt förefaller det inte vara om den märkligt öppna arbetslösheten förblir hög i dessa områden.

SOU 1996: 151 Systemsolidaritet måste bli lönsamt! 65

Ett långsiktigt problem är risken för att en hopplöshetens kultur sätter sig permanent. Om detta skulle visa sig vara fallet kommer såväl de mänskliga som ekonomiska kostnaderna att bli mycket höga i framtiden. Statsmakterna bör mot denna bakgrund noga följa såväl utvecklingen av attityderna i samhällets olika delar som de faktiska incitamentstrukturer som etablerats.

Att ett mönster

bryta

Att bryta ett socialt mönster är inte lätt. Statsmakter i många länder har med varierande grad av framgång sökt göra detta. Att påverka medborgarnas beteende

förutsätter att regler ändras, lagar införs, incitamenstrukturer etableras m m. En verklig och varaktig förändring förutsätter dessutom att de berörda medborgarna känner sig delaktiga. Endast genom frivillighet och engagemang kan nya goda sociala mönster växa sig starka. Ett välfärdssystem som av de flesta uppfattas som rimligt och rättvist kommer att uppfattas som ett uttryck för folkflertalets önskan att visa verklig omtanke, eller solidaritet. Man kan således hävda att effektiviteten till viss del måste ha sin grund i verklig systemsolidaritet. Delkulturens värderingar är möjliga att påverka först när berörda medborgare är med på noterna Statsmakten måste därför studera vilka och noga värderingar uppfattningar som gäller. Är det exempelvis så att vissa individer skulle kunna tänka sig att utföra vissa arbeten som vi i dag utgår ifrån är oattraktiva? Är det så att ungdomar anser att de kan acceptera lägre löner under förutsättning att de kommer in på arbetsmarknaden?

Grundproblemet

I ett flertal storstadsområden finns påtagliga sociala och ekonomiska Vi

problem. hävdar att det är uppenbart att dessa problem till stor del uppstått på grund av en hög arbetslöshet. Arbetslöshet kan ha olika orsaker. Den klassiska orsaken är kostnadsbilden. Somliga ekonomer menar att det är den sammanlagda kostnaden för arbetskraften som har störst inverkan på företagens vilja att nyanställa. Andra ekonomer menar att arbetslösheten är skenbar, d v s de menar att det finns en spirande ekonomi vid sidan av den vita. Man talar om den svarta ekonomin. Ytterligare andra ekonomer brukar nämna att det handlar om attityder till företagande, risker och eget engagemang. Dessa menar att det kanske inte är den exakta skattenivån eller regelutfomrningen som har störst inverkan den ekonbomiska

på politikens möjligheter.

66 Systemsolidaritet måste bli länstamt! SOU 1996: 151

Istället skulle det vara av vikt att tillse att flexibilitet vad gäller arbetsrätt m m

etableras på arbetsmarknaden. Vi tar i denna uppsats inte ställning till någon av dessa, eller andra, ekonomskolor. Istället tar vi fasta på några förhållandevis okontroversiella förhållanden som vi

gör till delar av en strategi för att komma tillrätta med sociala och ekonomiska problem i vissa storstadsområden. I tider av ekonomisk knapphet inom den offentliga verksamheten ställs stora krav på utformningen av de lösningar som tillgrips. Det gäller att få ut största möjliga

sociala och ekonomiska effekt till en så låg kostnad som möjligt.

En för välfärdsstatens överlevnad

strategi

Välfärdsstaten har omfattande såväl intäkts - som utgiftssidor. Detta betyder att staten är känslig för strukturella förändringar, exempelvis vad gäller variationer inom skatteuppbörden. Om den svarta ekonomin ökar som andel av

långsiktigt

ekonomin kommer stat och kommun att få allt större problem att finansiera

åtaganden som gjorts i tider med lägre andel svart arbete och skatteundandragande.

Motsvarande ekonomiska problem uppstår om exempelvis registrerad öppet

arbetslöshet ökar i lågkonjunkturer samtidigt som arbetslösheten inte visar sig

minska i högkonjunkturer. Man kan i dessa fall anta att nya mönster har etablerats

eller att ekonomin har börjat fungera, eller inte fungera, på ett oväntat sätt.

De ekonomiska och sociala problemen i vissa storstadsområden är kanske en föraning om problem som kan komma att gälla hela välfärdsstaten. Inom ekonomin talar man om ledande indikatorer. Rent hypotetiskt skulle dessa storstadsproblem, d v s arbetslösheten och den sociala oron, snart kunna vara aktuella även i andra delar av landet. Eftersom vi anser att problemen utgör hot mot välfärdsstaallvarliga tens förmåga att långsiktigt finansiera sig anser vi att det i detta sammanhang finns skäl att tala om en strategi för välfárdsstatens överlevnad. Vi anser att de problem som finns i de aktuella områdena måste lösas inom de närmaste åren. Stor kraft

måste läggas på insamling av data, analys samt kreativitet vad

gäller utfomuningen av de förslag till förändringar som syftar till att lösa de uppkomna problemen. Eftersom vi anser att det finns emipirska för att det i vissa fall belägg hypotesen kan vara mer fördelaktigt att agera ett sätt än ett anser vi att en

på illegalt på legalt, strategi för överlevnad bör inriktas på att stänga vissa vägar samtidigt som andra

öppnas. Vi anser att det finns skäl att skynda Därför bör vissa

långsamt. regelän-

dringar göras på försök i några län. Försöksperioden bör inte göras för kort. Det är angeläget att man undviker övervintringsproblemet. De medborgare som skulle komma att omfattas av en tidsbegränsad lagstiftning bör inte stimuleras bete sig

tillfälligt, för att sedan återgå till det ursprungliga beteende som motverkas. avsågs

SOU 1996: 151 Systemsølidaritet måste bli lönsamt! 67

En för överlevnad bör därför bestå av tydliga och genomgripande strategi i ett antal väl områden, förslagvis Stockholms förändringar avgränsade geografiska

län, och Bohus län samt Malmöhus län. Försöksperioden bör uppgå till

Göteborgs åtminstone 4 år. innebär att beteende försvåras. Samtidigt skall legalt beteende Strategin illegalt

underlättas. Härigenom kommer alltfler medborgare att av egen vilja tillhöra det

vita samhället. Solidariteten med kommer att upplevas i välfärdssystemen blir Sociala och ekonomiska problem kommer verkligheten. Delaktigheten verklig. som en följd av detta att minska.

Nedan beskrivs i sina två delar i avsnitten Blujjfvägen måste stängas och strategin Arbetsmarknaden måste öppnas.

”måste stängas” Bluffvägen

Den ena förutsättningen för strategin utgörs av att vissa beteenden måste omöjliggöras eller att vissa vägar måste stängas. Det rör sig främst om vissa möjligheter inom arbetsmarknads - och socialpolitikens område. Syftet med de nedan redovisade förslagen är att öka den relativa kostnaden för ett beteende. Man kan om att söka individer och illegalt säga att det handlar styra bort från illegalt över till legalt beteende. l det följande avsnittet A rbetsmarföretag knaden till som skulle kunna bidra

bör öppnas redovisas några förslag förändringar

från svarta marknader söker till vita marknader. till att de som utestängts sig Inom arbetsmarknadsområdet anser vi det finns skäl att överväga förändringar som kontantstöd vid arbetslöshet (a-kassa och KAS) och arbetsmarknadsutgäller Inom det området anser vi att det bör övervägas att bildningen. socialpolitiska förändra främst förtidspensionema, bidragsförskotten och bostadsbidragen. Kontantstödet från erkända arbetslöshetskassor (a-kassa) utgörs aversättningar och kontant arbetsmarknadsstöd (KAS). Alla individer som är medlemmar i en erkänd arbetslöshetskassa och uppfyller vissa generella krav är försäkrade mot

inkomstbortfall vid arbetslöshet. Dessa innebär, något förenklat, att man kommer

i av full arbetslöshetsersättning efter 12 månaders medlemsskap i erkänd åtnjutande arbetslöshetskassa. Inom denna period skall den försäkrade ha utfört arbete under viss tid. När för arbetslöshet uppburits i 365 dagar kan KAS utbetalas i ersättning ett år. KAS kan även utbetalas till den som ännu inte kvalificerat sig för ytterligare från a-kassa. KAS är inte, till skillnad från a-kassan, relaterad till tidigare ersättning inkomster. de arbetsmarknadspolitiska myndigheterna låter man normalt inte Enligt de ovan tidsramarna. Istället de en person utförsäkras efter angivna erbjuds försäkrade olika av arbetsmarknadsutbildningar. Dessa är i sin tur kvalificetyper rande för nya a-kasseperioder.

68 Systemsalidaritet måste bli lönstamt! SOU 1996: 151

Vi har tidigare i uppsatsen påtalat att såväl juridiska som fysiska personer

tenderar att räkna med att det är möjligt att under långa tider lura Ett

systemet.

exempel på detta var företagarna som begär att den vitt anställde skall acceptera en

halvtidsanställning. Samtidigt förutsätts den nyanställde registrera sig som arbetslös

på halv tid och arbeta hel tid för sin nya arbetsgivare. Detta är naturligt i ett läge där systemsolidariteten upplevs som låg eller där kontrollen är obefintlig. Vi har erfarit

att Skattemyndigheten i vissa län bedrivit endast en minimal kontrollverksamhet av arbetsgivare. Mot denna bakgrund är det inte särskilt överraskande om vissa företag beter sig på detta sätt. Ett annat exempel gäller försäkrade privatpersoner som uppbär a-kassa/KAS

samtidigt som de arbetar helt svart, d v s utan att någon vit arbetsgivare är

inblandad. Vi har erfarit att kontrollnivån är även för dessa. Mot av

låg bakgrund de ersättningsnivåer som utbetalas i a-kassan kan det i en hopplöshetens kultur

upplevas som mycket privatekonomiskt motiverat att anpassa sitt beteende detta

på

illegala sätt. Vi vet att dessa möjligheter till dubbla ersättningar utnyttjas. Vi känner inte den exakta omfattningen av detta missbruk. De uppskattningar som gjorts i Sverige är, liksom i andra länder, ekonometriska skattningar samt av datasambearbetningar register. Undersökningarna är utförda av framstående experter på området (se FUS K-rapporten, RRV 1995:32, samt Århundradets skattereforrn, & & samt av AMS och SCB. Problemet är att förekomsten av svart arbete inte utan låter studeras. Detta i sakens natur. Det saknas,

svårigheter sig ligger

såväl i Sverige som i andra västländer, baserade mörkertalsskattningar på observationer från fältet.

Förslag 1. Skattemyndighetens kontrollverksamhet effektiviseras. Myndigheten åläggs att i väsentligt större utsträckning utföra arbetsplatskontroller. Härigenom ökas myndighetens möjligheter att stänga illegala vägar vissa individer och för företag. Utökad skattekontroll skulle innebära att staten dels stänger vägen för svart arbete, dels får ökade skatteintäkter och minskade utgifter för a-kassa/KAS. Symbolvärdet är stort. Om åtgärden genomförs kommer bluffens att förefalla mindre väg intressant. Ekonomer brukar säga att förändras. Bluffen blir

relativpriserna

relativt sett dyrare, ärligheten relativt sett billigare. Arbetsmarknadsutbildninggn är i dessa sammanhang nära förknippad med de kontanta ersättningama, enligt vad som ovan. Utbildningen sägs syftar, generellt sett, till att främja ekonomisk tillväxt genom att tillgodose behovet av yrkesinriktad arbetskraft. I takt med att arbetsmarknaden kommit i obalans har efterfrågan på

arbetsmarknadsutbildning ökat. Problemet har stor relevans i storstädemas

förortsområden.

SOU 1996: 151 Systemsolidaritet måste bli lönsamt! 69

Arbetsmarknadsutbildningen skall nonnalt innebära en utbildningsmässig av den som kommit vid sidan av den ordinarie arbetsmarknaden. Till förädling skillnad från den del av de olika arbetsmarknadspolitiska instrumenten som utgörs av kontanta är och den åtföljande ersättningen, förenad ersättningar utbildningen, med ett krav närvaro. Eftersom det rör sig om utbildning kan denna näwaroplikt på uppfattas som naturlig. Vi anser att det finns skäl till att ändra villkoren för de som uppbär kontanta Krav på motprestation bör införas. Exempelvis skulle de som uppbär ersättningar. kontanta stöd kunna erbjudas mer ambitiösa kompetenshöjande program där egen medverkan förutsätts. Det skulle kunna handla om utbildningar, egna studier eller m m På detta sätt kommer staten att dels skärpa sina hjälpinsatser till de som projekt drabbats av arbetslöshet, dels öka kostnaden för den som önskar arbeta svart som ersättningen uppbärs. Metoden innebär att det relativa priset för fusk samtidigt ökar.

Förslag 2: Rätten till a-kassa/KAS bör förenas med någon form av motprestation.

Detta förslag innebär att staten i praktiken kommer att få ökade utgifter för exempelvis utbildningsinsatser. Å andra sidan kommer en del av de ersättningar som i utbetalas att är att de försäkrade en dag felaktigt upphöra. Avgörande ges meningsfull sysselsättning. De arbetslösa kommer att ges möjlighet att dels söka arbete, dels utbilda sig. De kommer att få erfara ett ökat engagemang från statens sida. Förslaget innebär att staten tydligt kommunicerar att man önskar hjälpa de som är drabbade av arbetslöshet. Detta bidrar till att öka individemas solidaritet med systemet. Bostadsbidra bidr f r k tt är två centrala socialpolitiska bidrag. Dessa har i inte obetydlig utsträckning kommit att missbrukas (RRV 1995:34 och RRV 1996:3). De utgör tillsammans med främst a-kassa/KAS basen för de som söker finansiera sig vid sidan av de lagliga vägar som står till buds. Av denna anledning ser vi det som naturligt att ålägga RFV och försäkringskassoma att utföra fältstudier i väsentli gt ökad utsträckning. Vi har kunnat konstatera att exempelvis ledningen för Stockholms läns försäkringskassa aktivt motverkar dessa nödvändiga kontrollverksarnheter. Om försäkringar och bidrag får administreras på ett alltför verklighetsfrämmande sätt finns risk att staten kommer att framstå som löjligt ovetande. Om så blir fallet är skadan svår att reparera.

70 Systemsolidaritet måste bli lönstamt! SOU 1996: 151

Förslag 3: RF Vs och försäkringskassomas kontrollverksamhet ejfektiviseras. Detta sker genom att de åläggs att i väsentligt större utsträckning utföra försäkringsmässig kontroll på fältet. Härigenom ökas myndighetens möjligheter att stänga illegala vägar för vissa individer.

Arbetsmarknaden bör

öppnas”

Strategin innebär dels att vissa vägar bör stängas. Samtidigt anser vi att det finns skäl att iaktta att vissa vägar i dag i praktiken är stängda. Några av dessa bör öppnas. Det gäller främst förtidspensioner som önskar arbeta och marknaden för privata hemtjänster. Båda förslagen syftar till att göra det lätt för personer som i är dag utestängda från arbete att söka sig till vita marknader. Härigenom ger statsmakten signaler om det önskvärda, och överordnade, att medborgarna skall söka sig till vita och legala verksamheter. Förtidspension är ett socialpolitiskt instrument som erbjuds de som av medicinska skäl inte förmår arbeta tillräckligt för att säkerställa sitt Fram t o m år uppehälle. 1991 var det dessutom möjligt att bli av arbetsmarknadsskäl.

förtidspensionerad

Reglerna har getts en utformning som i praktiken omöjliggör dessa personers aktiva deltagande i vitt arbete. Vi anser att det är att tillse att ändras så att

angeläget reglerna förtidspensionärer

fritt kan arbeta i den utsträckning de önskar. Genom ett liknande avräkningssystem, det som fr 0 m 1/ l 1997 gäller inom bostadsbidragssystemet kommer individen att ges möjlighet att återbetala en del av den förtidspension som utbetalats i onödan.

Förslag 4: Reglerna för utgivande av förtidspension ändras så att det blir tillåtet

att arbeta i valfri utsträckning för de som uppbär ersättningen. Ett

avräkningssystem liknande det som gäller inom bostadsbidragsystemet 0 m I 1997.

införs fr juli

Den stora faran med hopplöshetens kultur är att passiviteten kan För perrnanentas. att undvika detta bör ett okonventionellt, och i vissa avseenden prestigelöst, synsätt tillämpas. Det får anses vara av överordnat intresse att tillse att individer kommer ut ur passiviserande livsstilar. Det rör sig ofta om lokala kulturer som inte förvaltar och vidaresänder attityder som harmonierar med de som värderingar utgör välfärdsstatens grundvalar. Det torde därför vara centralt att söka finna marknader som skulle kunna

några

vara möjliga att öppna. Många av de individer som bor i de problemfyllda storstadsområdena tillhör antingen eller är svenskar

invandrargrupper lågutbildade

utan stora möjligheter att finna vita arbeten arbetsmarknad. Av denna

på dagens

anledning torde det vara intressant att söka marknaden för öppna privata tjänster.

SOU 1996: 151 Systemsølidaritet måste bli lönsamt! 71

Genom att införa en för hushåll som Önskar få hjälp med vissa privata avdragsrätt kan man stimulera framväxten av små hemserviceföretag Studier visar tjänster

att dagens Skatteregler är utfonnade på ett sådant sätt att det inte är privatekonorniskt

motiverat att vita hemservicetjänster. Det kan röra sig om Snickeriarbeten,

efterfråga

m m.

målning, städning, trädgårdsskötsel, barnpassning

Ett som levererar dessa tjänster tvingas debitera ca 130 kronor per timme. företag En deltidsanställd debitera 95 kronor I båda räkneexemplen tvingas per timme. förutsätts till 50 kronor efter skatt. Eftersom det i dag

grundlönen uppgå per timme, finns en svart marknad för dessa och ersättningen uppgår till ca

tjänster, per timme 50 kronor, finns skäl att utgå från dessa nivåer när räkneexempel görs. Om en motsvarande 30 procent av fakturabeloppet införs minskar skillnaden avdragsrätt mellan svart och vitt arbete från 50/95 till 50/65. Skillnaden minskar således från 45 till 15 kronor, en skillnad som sannolikt inte uppfattas som särskilt stor, varken av producenter eller konsumenter.

Hemservicetjänster kan utföras av många individer utan långtgående utbildnings-

insatser. En reform i med ovan skulle således kunna resultat. Både linje ge snabba socialt och ekonomiskt. En (och arbetslös) student, eller en nyanländ invandrare, skulle nyutexaminerad kunna starta ett litet företag, annonsera sina tjänster i närliggande exempelvis område, och sedan arbeta. Den från arbetsmarknaden utestängda invandraren börja kommer att känna Skatt skall betalas. Sociala fönnåner i

sig delaktig. utgår gengäld.

Individen är med i systemet. Vi anser att detta är överordnat andra aspekter. I takt med att verksamheten inlemmas i välfärdsstaten. Värderingar

fortgår personen

anammas, och till kommande generationer. Att vara med i systemet kommer sprids att bli mer ekonomsikt lönsamt än att stå utanför. Resultatet kommer att bli att individen kan förkovra och sin familj. Detta skulle kunna vara en inkörsport till sig välfärdssamhället för många medborgare.

Förslag 5: Skattelagstiftningen ändras så att får avdrag för viss

inkomsttagare göra

typ av tjänster, dock högst ett belopp motsvarande ett basbelopp per år. Avdragsrätten är lika för alla och begränsas till 30 procent av fakturabeloppet.

SOU 1996: 151 Mot en arbetslinje för utsatta grupper 73

Mot en arbetslinje för utsatta grupper

Rafael Lindqvist & Owe Grape, Umeå universitet

Under senare år har bilden av den svenska välfärdsmodellen - en modell som ger

social service, hälso- och sjukvård av god

så gott som alla rätt till hyggliga bidrag,

kvalitet - kommit att överensstämma allt mindre med den verklighet som många

lever i. Dess att motverka arbetslöshet och ut-

preventiva inriktning på ohälsa,

har också ifrågasätts trots att en ny s k arbetslinje i socialpolitiken slagning Även om det inte skett något dramatiskt systemskifte i välfärdsproklamerats. har det i flera viktiga bidragssystem; villkoren har politiken, gjorts nedskärningar sänkts och arbetslösheten har ökat till nivåer som vi inte skärpts, ersättningsnivåema är vana vid. När jobben blir färre, tillträdesreglema görs strängare och det sker en allt hårdare av rätten till inom respektive bidragssystem, blir det prövning bidrag svårare för många att kvalificera sig till ersättning. Samtidigt ska bidragsmottagarna så snart som möjligt till arbetslivet. I en situation när det finns få lediga jobb

återgå och andelen anställningar ökar samt kraven på kvalifikationer och

tillfälliga höjs och förändras snabbt inom många sektorer är detta inte lätt. kompetens Den vars syfte är att motverka långvarig sjukskrivning och nya arbetslinjen,

arbetsofönnåga genom aktiva rehabiliteringsinsatser, fullföljer här en gammal

tradition i svensk välfärdspolitik. Möjligen går den också längre genom att

betoningen på arbete i stället för bidrag är tydligare än förut, eftersom krav på aktiva

insatser och en skärpt arbetsetik som ett I denna artikel ska vi

ingår viktigt inslag.

diskutera förutsättningarna för en sådan aktiv samverkan kring arbetsrehabilitering. Det är framför allt en samverkan omkring som har svårt att hävda sig i den grupper starkt sektoriserade välfärdsmodell som råder som vi intresserar oss för; personer som ofta hamnar i en gråzon mellan de olika myndigheternas reguljära arbetsuppgifter när problemen inte passar in i välfárdsbyråkratiemas förutbestämda kategorier. Eller individer som har och diffusa och ur

långvariga sjukdomsbesvär

myndigheternas synvinkel svårbedömd arbetsförmåga och som därför hamnar i en rundgång. Fenomenet är generellt men märks mest i storstäderna. Vilka är möjligheterna att åstadkomma en sektorsövergripande rehabiliteringssamverkan i dessa fall?

74 Mot en arbetslinje för utsatta grupper SOU 1996: 151

och tvåtredjedelssamhälle Välfärdspolitik

De skandinaviska välfárdsstatema, och i synnerhet den svenska, har beskrivits som institutionellt omfördelande. Till denna bild hör att i stort sett alla medborgare omfattas av bidrag som anses jämförelsevis generösa vad gäller ersättningsnivå och

kvaliñkationsregler och som utgår som lagstadgade rättigheter. Enligt denna tes är det det sociala medborgarskapet och inte prestation på (arbets)marknaden som är

den grundläggande principen i socialpolitiken (Esping-Andersen & Korpi 1987; Esping-Andersen 1990; Palme 1990). Att de sociala bidragen i så hög grad reglerats

i lag betyder att marknadsberoendet är uppmjukat i väsentliga avseenden; man behöver inte sälja sin arbetskraft arbetsmarknaden när man är arbets-

på sjuk,

oförmögen, nybliven förälder etc eftersom det finns socialförsäkringar som täcker merparten av inkomstbortfallet. Utöver denna aspekt anses två andra drag vara kännetecknande för den skandinaviska modellen: solidarisk ornfördelning genom att alla sarnhällsgrupper omfattas och att ett brett spektrum av sociala behov täcks av de olika

trygghetssystemen (Esping-Andersen & Korpi 1987). Ersättningamas

konstruktion som sociala rättigheter bidrog till att integrera småfolket i välfärdsstaten; arbetare och kom att omfattas av lika villkor tjänstemän intergrationstanken blev vägledande för ett flertal politikområden, däribland arbetsmarknad, social-

försäkringar och socialvård/tjänst (Olsson Hort 1992:66).

Detta synsätt lyfter emellertid inte tillräckligt tydligt fram det förhållandet att trots att ett flertal bidrag utgår som sociala rättigheter är det arbetsprestation på marknaden som avgör bidragens nivå. Genom knöts

inkomstbortfallsprincipen

socialförsäkringarna till lönearbetet: de kom att ett starkt motiv för individen utgöra att skaffa sig ett förvärvsarbete och helst ett välbetalt sådant eftersom bidragen (upp till ett tak) blev proportionella till nuvarande, tidigare eller kommande inkomster. Därmed skapades ett dualt systern med olika villkor för skilda

medborgargrupper (Marklund & Svallfors 1986). Den ena delen omfattade av den

majoriteten förvärvsarbetande befolkningen; den andra hemarbetande, deltids- och tillfälligt anställda, marginella grupper och ungdomar som ännu inte fått fotfäste

på

arbetsmarknaden. Dessa senare kategorier fick vanligtvis i form

låga enhetsbelopp av garantibelopp, medan de förra fick i förhållande till inkomst. De

ersättning trösklar (krav på arbetad tid, inkomst) som byggdes in i socialförsäkringamas regler kom därmed att fungera som viktiga som sorterade avskiljandemekanismer upp befolkningen i två olika kategorier av bidragsmottagare. Socialpolitiken korn därför att i hög grad bygga på vad Sinfield (1986) kallar om principen employmentship och mindre på socialt medborgarskap. De som har en marginell arbetsmarknaden och till av detta också position på följd en marginell position i socialförsäkringssystemen har visat stor risk för att sig löpa

bli socialbidragstagare (Salonen 1993:132). “Social exclusion är det som

begrepp brukar användas i den debatten för att rikta den europeiska uppmärksamheten på

SOU 1996: 151 Mot en arbetslinje för utsatta grupper 75

växande grupp av befolkningen som inte kommer in på arbetsmarknaden, som helt eller delvis står utanför densamma och som efter en tid också utesluts ur socialför-

säkringssystemen (Andersen & Elm-Larsen 1993). Det talas också om ett tvåtredje-

delssamhälle där en majoritet av befolkningen har hyggliga villkor i arbetslivet och omfattas av sociala trygghetssystem, men där en tredjedel har betydligt sämre villkor. Denna grupp utgörs av:

en minoritet av befolkningen - de arbetslösa och dessas familjer, de som lever på små pensioner, ensamma mödrar som tvingas leva på sociala bidrag, marginella länearbetare med - som bak i kön, medan en tillfälliga jobb förpassas längst

majoritet (bland dem många yrkesskickliga arbetare) har en trygg ställning (Glotz

intervjuad i Habsbawm 1989: 190).

En liknande definition har Hjort (l996:9) som menar att, även om denna grupp är sammansatt så har individerna mindre resurser i fråga om utbildning, inkomst, arbetsmöjligheter, sämre hälsa, oftare osund livsstil, svagare sociala nätverk och socialt stöd och mindre självförtroende. Kort sagt: de är mindre attraktiv arbetskraft. Det faktum att kvinnor i större omfattning ägnar sig åt obetalt reproduktivt arbete, bamtillsyn, hemarbete - och att de är överrepresenterade i de lägre inkomstskikten bl a till av deltidsarbete - från i följd gör att utfallet socialförsäkringama praktiken blir olika för män och kvinnor trots mycket att systemen är könsneutrala i sin

konstruktion (Pateman 1988; Sainsbury 1993). Särskilt ensamstående mödrar, lågavlönade kvinnor och äldre kvinnor kan förväntas bli mer beroende av selektiva behovsprövade system som t ex socialbidrag, bostadsbidrag m fl (Hobson 1994).

Men även kvinnor utan barn utgör en riskgrupp i sammanhanget. Det gäller, dels

unga lågutbildade kvinnor som har flyttat hemifrån och som har vikariat, deltids-

anställningar, varvat med perioder av arbetslöshet och arbetsmarknadspolitiska åtgärder, dels medelålders kvinnor som söker socialbidrag p g a hälsoproblem, värk

i axlar, rygg och leder och inte kan arbeta av det skälet (Gunnarsson 1993).

En annan marginell grupp utgörs av män i vuxen ålder, med trassliga hem- och familjeförhållanden, och ibland missbruksproblematik som varvar perioder av (tillfälligt) arbete med perioder då de tappar kontakten med arbetsmarknaden. Dessa

mäns marginella anknytning till arbetslivet gör att de periodvis hankar sig fram på

socialförsäkringar men ofta med socialbidrag som den yttersta försörjningsgaranten. Deras förhållande till arbete och försörjning kan tolkas som ett liv i permanent tillfällighet, men utan att en varaktig utslagning blir följden (Svedberg 1995: 141). Under 1990-talet har också antalet socialbidragstagare i ungdomsgruppen 18-24 år

ökat mer än i andra grupper, något som är särskilt markant i storstäderna och som sätts i samband med svårigheterna att få arbete (Salonen 1993; Swärd 1995).

Om socialförsäkringamas framsida består i att integrera så gott som hela befolkningen i ett enhetligt och likfonni gt trygghetssystem så är dess baksida att den

76 Mot en arbetslinje för utsatta grupper SOU 1996: 151

återspeglar den socio-ekonomiska segregation som finns mellan olika yrkes- och inkomstgrupper i arbetslivet. Socialförsäkringama tenderar_ att sortera upp befolkningen i en kämgrupp med hyggliga ersättningsvillkor vid sjukdom och arbetsoförmåga ochen perifer grupp som försöker (och tidvis lyckas) kvalificera sig till de gynnsamma ersättningssystemen. Så länge förvärvsfrekvensen ökar och

merparten av befolkningen kan påräkna långvariga anställningskontrakt fungerar

denna politik som en integrerande kraft, men när arbetsmarknaden förändras i riktning mot allt mer tillfälliga anställningar och ökad arbetslöshet kommer de segregerande inslagen till tydligare uttryck.

Arbetsmarknaden

En dynamisk arbetsmarknad skapar ständigt nya socio-ekonomiska skiktningar. När inhemska marknader öppnas för internationell konkurrens slås lågproduktiva företag ut till förmån för mer produktiva företag som tillämpar ny teknik och nya organisationsformer. Välutbildad och flexibel personal krävs för att potentialen i den nya tekniken ska kunna utnyttjas till fullo. Kostnadsjakten inom den offentliga sektorn tenderar att driva fram motsvarande omstruktureringsinsatser där. En konsekvens av detta är att den genomsnittliga kvalifikationsnivån hos arbetskraften förefaller ha stigit. Medan man för genomsnittet av arbetaryrken i industrin kan tala om en stabilitet i fråga om kvalifikationskrav, har arbete inom tjänstesektom kommit

att ställa högre krav på kvalifikationer och kompetens samt ge större utrymme för egna beslut än arbete i produktionen (Szulkin & Thålin 1994: l 15-1 16). Samtidigt

förekommer inom servicearbete också en överrepresentation av stressfyllda arbeten som karaktäriseras av litet utrymme att fatta egna beslut. Dessa senare jobb har under åttiotalet ökat till antalet, särskilt inom yrken där kvinnor är verksamma som t ex vård och omsorg. Sett i ett arbetsmarknadsperspektiv kommer denna utveckling att innebära ett tryck mot mer flexibla anställningsformer. Det blir allt viktigare att kunna reglera arbetskraften och det sker en förskjutning från fasta (tillsvidare) anställningar till ett system av just-in-time-anställningar (Aronsson & Sjögren 1994:36). Kring en kärna av tillsvidareanställda, med anställningstrygghet, socialförsäkringsförmåner och karriärmöjligheter, knyts grupper av tillfälligt anställda som säsongsanställda, vikarier, projektmedarbetare, praktikanter, etc. Antalet fast anställda beräknas ha minskat från 3,7 miljoner till ca 3 miljoner från 1987 till 1995 (Bäckström citat från Järvholm 1996). I Sverige hade l3 procent av arbetskraften tidsbegränsade anställningar 1995, sådana anställningar är också vanligare i kommuner och landsting än i stat eller enskild tjänst (Järvholm 19962161-3). I de temporära jobben är yngre personer och kvinnor överrepresenterade och personer som av olika

SOU 1996: 151 Mot en arbetslinje för utsatta grupper 77

anledningar bytt yrkesbana. När de arbetslösa får ett arbete är detta för det mesta ett

tillfälligt arbete (Holmlund 1995: 152).

Denna utveckling är motsägelsefull så tillvida att kvaliñkationema för denna av tidsbegränsat anställda varierar kraftigt- från inga alls till kvalificerade grupp konsultkunskaper. De personer det gäller anställs emellertid i regel när arbetsär - måste också dessa anställda räkna med att först belastningen hög samtidigt gå vid i Det finns uppenbar risk att långtidssjuka rehabili-

nedgång konjunkturen.

kommer att tillhöra de tillfälligt anställda och det är inte helt lätt att se teringsfall vilka incitament som skulle vara tillräckliga för att förmå arbetsgivarna att göra

omfattande satsningar på arbetsrehabilitering för denna grupp.

Sammanfattningsvis kan vi urskilja en tendens till att det utbildas en segmenterad arbetsmarknad bestående av en primär arbetsmarknad för kämgruppema av fast anställda; en sekundär arbetsmarknad för tillfälligt anställda och möjligen en marginalarbetsmarknad (Svedberg 1995:132) som har mycket gemensamt med den

senare men med jobb som inte kräver vare sig introduktion eller någon fackutbildning alls och med dålig lön och arbetsmiljö. Arbete i denna sistnärrmda sektor

förutsätter att de sociala bidragssystemen utgör en kompletterande försörjningskälla. Socialförsäkringarna avspeglar denna segmentering av arbetsmarknaden: de som är i den primära sektorn omfattas av de mest generösa villkoren: efter arbetsgivarens sjuklöneperiod tar försäkringskassan vid. Rehabiliteringsansvaret är också tydligare knutet till i första hand arbetsgivaren och i andra hand försäkringskassan. Man kan antagligen också se företagshälsovården och facket som en resurs i sammanhanget när omplacering och omskolning kommer på tal. De som finns i den sekundära

sektorn har sjukpenning och kan inte påräkna något stöd vid rehabilitering från

någon arbetsgivare, företagshälsovård eller fackförening. Rehabiliteringen kan inte lika naturligt relateras till arbetsuppgifter och arbetsrutiner om den försäkrade inte har arbetat under en längre tid. Det är i stället försäkringskassan som skall utreda rehabiliteringsbehovet och sedan överlåta detta till arbetsförmedlingen och arbetsmarknadsinstitut. Liknande villkor gäller för den som befinner sig på marginalarbetsmarknaden, med den skillnaden att socialtjänsten ofta blir inblandad p g a av

sitt försörjningsansvar. En viktig fråga i sammanhanget är på vilket sätt arbetslinjen kan tänkas omfatta även långvarigt sjuka med svag förankring på arbetsmarknaden.

78 Mot en arbetslinje för utsatta grupper SOU 1996: 151

Figur 1. Arbetsmarknadsposition och social trygghet vid sjukdom och rehabilitering.

Arbetsmarknadsposition Social trygghet: vid sjukdom vid rehabilitering

Primär arbetsmarknad Sjuklön Arbetsgivaransvar + Fast anställning Sjukpenning Försäkringskassan

Sekundär arbetsmarknad sjukpenning Försäkringskassan + Tidsbegränsad anställning AF/AMI

Marginalarbetsmarknad (sjukpenning) Försäkringskassan + Tillfälliga anställningar Socialbidrag AF/AMI + Socialtjänsten

aktörer och resultat

Arbetsrehabiliteringens regelverk,

Den “nya arbetslinjen började utformas vid slutet av åttiotalet när det rådde brist

arbetskraft och när och låg på på samtidigt sjukfrånvaron förtidspensioneringama mycket hög nivå. Man ansåg att det saknades inbyggda arbetsincitament och

styrimpulser till aktiv rehabilitering i socialförsäkringama och att arbetsgivarna

behövde intensifiera sitt arbetsmiljöarbete. Eftersom de allra flesta långtidssjuka

hade en anställning föreföll det logiskt att arbetsgivarna skulle ta ett utökat ansvar för arbetsrehabilitering och att den genomfördes i anslutning till de anställdas arbetsplatser (SOU 1988:41; SOU 1990:49). Resultatet blev att arbetsmiljölagen, AML, skärptes. Arbetsgivama ska tillhandahålla en god arbetsmiljö, som följs upp kontinuerligt med intemkontroll och

de ska också bedriva en organiserad anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet på

Genom en i om allmän för-

arbetsplatsen (Prop 1990/912140). förändring lagen

säkring, AFL, fick försäkringskassorna ett tydligare samordnings- och övervakningsansvar beträffande de rehabiliteringsinsatser som behöver göras för individen (Prop 1990/91: 141). På basis av den utredning som arbetsgivaren är skyldig att skicka in till kassan (senast efter åtta veckors sjukdomsfall) upprättas därefter en rehabiliteringsplan vari preciseras vem som ska genomföra och bekosta olika

åtgärder. Försäkringskassan har från 1990 fått möjligheter att köpa rehabili-

teringstjänster av andra aktörer (både privata och offentliga) som t ex yrkesvägledning, arbetsträning, utbildning och vissa former av behandling dock inte renodlad medicinsk behandling. Det skulle vara sådana åtgärder som är direkt erforderliga för att för att återföra den försäkrade i arbete (Prop 1989/90:62).

SOU 1996: 151 Mot en arbetslinje för utsatta grupper 79

Rehabilitering av arbetslösa personer ägnades inte någon större uppmärksamhet

i den nämnda propositionen (1990/911141). Där sägs att försäkringskassan bör ...ha ansvar för personer som har en anställning eller annat förvärvsarbete medan arbetsmarknadsmyndighetema bör ha ansvar för personer som är arbetslösa och vänder sig till arbetsförmedlingen. I AFL (kap 22) nämns överhuvudtaget inte ansvaret för dem som saknar anställning - vad som sägs är att försäkringskassan ska samverka med den sjukskrivnes arbetsgivare, arbetstagarorganisation, hälso- och sjukvården, socialtjänsten samt arbetsmarknadsmyndigheterna och andra berörda myndigheter. Ansvaret för att rehabilitera de som saknar anställning åvilar därför i hög grad AF/AMI efter det att försäkringskassan tagit ställning till om rehabiliteringsbehov finns.

Ett annat viktigt inslag i den nya arbetslinjen är att arbetsgivarna betalar sjuk-

ersättning under de första två veckorna för dem som har en anställning. Ersättnings-

nivåerna har också sänkts i etapper och kravet på orsakssamband mellan skadlig

inverkan i arbetet och skada/ sjukdom har skärpts vilket innebär att det är svårare att få arbetsskadersättning. För närvarande är ersättningen 75 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten. Från oktober 1995 tillämpas också ett mer avgränsat sjukdomsbegrepp som innebär att läkama inte ska ta hänsyn till sociala och arbetsmarknadsmässiga aspekter vid sjukskrivning utan enbart beakta medicinska faktorer. Läkarna förväntas också avge mer preciserade bedönmingar

om vilken arbetsfönnåga som kvarstår och vilka funktioner som den försäkrade kan

utveckla med hjälp av rehabilitering. Vad som framtonar som grundläggande tankar bakom den är “nya arbetslinjen”

att rehabilitering först och främst handlar om att sjuka och arbetsskadade ska återgå

till sina tidigare anställningar eller byta arbete. De som saknar anställning eller har

en svag förankring på arbetsmarknaden tycks inte vara någon särskilt viktig målgrupp i sammanhanget: de aktiviteter som kan betecknas som “förrehabilit-

ering”, och som går ut på att stärka självkänsla och motivation, att mobilisera den sjuke i dennes sociala nätverk har inte fokuserats - och faller dessutom ofta mellan stolarna när myndigheterna planerar sina insatser. Genom datamaterial som insamlats av riksförsälcringsverket (det s k RIKS-LS-

materialen finns vissa uppgifter om resultat från rehabiliteringsverksamheten

1991-94 (RFV 1995: 58). Där framgår bl a att de grupper som tidigast och i störst utsträckning blev föremål för arbetslivsinriktad rehabilitering var de som hade arbete, de yngre, infödda svenskar och kvinnor. I dessa grupper avslutades sjukdomsfallen i lägre utsträckning med sjukbidrag eller förtidspension, med undantag för kvinnorna. De som hade diagnoserna sjukdomar i rörelseorganen och

Materialet omfattar ett rikstäckande urval om ca 64.000 sjukfall som påbörjades under perioden l99l- 94 och som var minst 60 dgr lång.

80 Mot en arbetslinje för utsatta grupper SOU 1996: 151

skador/förgiftningar fick rehabilitering tidigare och mer jämfört med individer med andra diagnoser. De arbetslösa sjukskrivna däremot, kännetecknas i hög grad av socialmedicinska och främst psykiska diagnoser. Ett förhållande som är särskilt

i storstadsområden (Selander 1995a, 1995b). Noteringar om missbruk är

tydligt också betydligt vanligare bland arbetslösa än bland anställda sjukskrivna. Arbetslösa

har dessutom oftare genomgått tidigare rehabiliteringsperioder. I tabell 1 nedan redovisas utifrån RIKS-LS materialet hur lång tid som förflutit innan försäkringskassan tagit kontakt eller vidtagit rehabiliteringsåtgärder. När det

gäller kontakt med AF/AMI tas dock kontakten tidigare (av försäkringskassan efter samråd med sjukvården) om den sjukskrivne är arbetslös, vilket inte är förvånande med tanke på att det är AF/AMIs uppgift att sköta arbetsrehabiliteringen för denna

grupp. Anmärkningsvärt är att det ändå tar så pass lång tid som 167 dagar.

Tabell 1 Antal dagar (medianvärde) som en sjukskrivning i genomsnitt pågått innan viss åtgärd genomförts.

Källa: RFV, RIKS-LS-databasen, citat från RRV 1996. I tabellen redovisas endast ärenden där bedömning gjorts att rehabiliteringsbehov föreligger, vilka utgör 26 procent av samtliga långa sjukfall i studien. Materialet bygger på sjukfall under perioden 1991-1994.

Förtroendeläkarkontakten tas också för arbetslösa - som tidigare något förmodligen sammanhänger med att diagnosbilden är mer komplex för arbetslösa långtidssjuka. Det generella intrycket är att rehabilitering liksom kontantersättning från socialförsäkringen är följsam till den arbetsmarknadsförankring individen har. Arbetsrehabilitering tar också mycket lång tid, trots att tidsåtgången minskat under senare år, och den tar längre tid om den sjukskrivne är arbetslös jämfört med om vederbörande har arbete. En viktig anledning till att åtgärder tar lång tid är att ett stort antal aktörer förväntas dra åt samma håll - aktörer som har olika regler, delvis

skilda mål och separata penningpåsar.

SOU 1996: 151 Mot en arbetslinje för utsatta grupper 81

och i rehabiliteringen Byråkrati, sektorisering gränser

Det finns ett stort antal aktörer inom rehabiliteringsområdet som var för sig verkar

inom avgränsade sektorer. Gränserna utgörs av de regler, uppgifter och administrativa indelningar som respektive myndighet har. Ett exempel är att försäkringskassan, FK, och arbetsmarknadsinstitut, AMI, utifrån sina respektive regler och uppgifter

ger begreppen sjukdom och arbetsfönnåga olika innebörd: medan försäkringskassan

bedömer arbetsfönnåga utifrån de funktionshinder som sjukdomen medför (och som dokumenterasi läkarintyg och rehabiliteringsutredning), sätter AMI ofta arbets-

förmågan i relation till de arbeten som finns (att uppbringa) på arbetsmarknaden. Det som emellertid kännetecknar myndigheter eller välfardsbyråkratier inom det

aktuella fältet, är att de både ska tillämpa de regler, rutiner och procedurer som gäller och samtidigt lösa klienternas sociala problem. Detta gör tjänstemännens ställning motsägelsefull: de har ett stort utrymme att göra egna bedömningar, men måste också följa reglerna (Lipsky 1980). En konsekvens av regelstymingen är att klienterna inte kan betraktas som individer, de måste transfonneras till fall eller ärenden, vilket innebär att endast begränsade aspekter av den totala problembilden beaktas. Det är som försäkrad, “arbetssökande”, patient som klienten kommer till respektive myndighet- inte som individ. Sektoriseringen som problem färstärks av att välfärdsbyråkratiema i olika grad är regelstyrda; vissa myndigheter måste följa detaljregler strikt medan andra har ett större inslag av ramlagar att arbeta efter.

Specialiseringsgraden, d v s hur många aspekter av en individs problem som

myndigheten ska befatta sig med varierar också liksom arbetsbelastningen, d v s kravet att behandla ett visst antal klienter per tidsenhet (Johansson 1992). Dessutom lägger olika myndigheter olika tonvikt vid den dubbla uppgiften alla har att både ge service och att utöva kontroll.

De klienter som har många problem, som inte entydigt passar in i byråkratiemas

förutbestämda definitioner, blir ett problem i detta sammanhang. Det har visat sig svårt att få till stånd rehabiliteringsinsatser när medicinska, sociala och arbetsmässiga problem är sammanflätade; när s jukdomsbesvären är långvariga och diffusa och arbetsförmågan svår att bestämma och när det är svårt att finna såväl arbets-

tränings- som sysselsättningsmöjligheter. Långtidssjuka arbetslösa har för det mesta

haft kontakt med ett flertal olika myndigheter inom social- och arbetsmarknadssektom. Kontakter som ur den enskildes synvinkel blir än mer påfrestande om

man har svag självkänsla, svårt att fonnulera krav och dålig kunskap om hur de

sociala myndigheterna arbetar. Det finns därför ett behov av samverkan över sektorsgränsema och ett behov av stödinsatser som går utöver de etablerade myndigheternas åtgärdsarsenal: t ex ett mer personligt utformat stöd för att höja motivationen, att kunna se de egna möjligheterna; att få hjälp i kontakterna med vårdgivare, myndigheter och arbetsgivare. I mer generella tenner handlar det om att åstadkomma en horisontell integration mellan olika myndigheter som verkar inom

82 Mot en arbetslinje för utsatta grupper SOU 1996: 151

fältet En sådan integration bygger i hög grad enligt Hvinden arbetsrehabilitering. 10-1 att det finns en ömsesidig medvetenhet om att det är gemensamma (1994: l) på som respektive myndighet arbetar med; att det råder en samsyn om målen problem med verksamheten och att det finns ett ömsesidigt beroende mellan aktörerna.

Vi ska nedan beskriva tre sektorsövergripande projekt som på olika sätt haft

ambitionen att åstadkomma en fördjupad samverkan mellan myndigheter kring utsatta De tre är Förenade krafter,

gruppers rehabilitering? projekten Helsingborg,

Nacka samt Gottsynda-Fyren, Uppsala. Vi koncentrerar oss på hur

samarbetsprojekt startade; de problem man ville lösa, hur man samverkade och vilka projekten positiva och negativa erfarenheter man anser sig ha gjort?

Tre samverkansprojekt

Förenade krafter, Helsingborg

Syftet med projektet Förenade krafter var att rehabilitera personer som tidigare haft förankring arbetsmarknaden, men som nu är långtidssjuka, arbetslösa eller har på en social problematik i form av missbruk. Både AMIs och FKs resurser ansågs otillräckliga för att rehabilitera ett växande antal av dessa personer, om man inte på

ett mer effektivt sätt samordnade resurserna som kring den grupp klienter samtidigt

var aktuell hos flera myndigheter. Denna grupp ansågs ta mycket tid och personal i anspråk och myndigheterna hade ofta olika syn på vem som hade rehabiliteringsansvaret för respektive klient, vilket återspeglades i en försämrad motivation hos

individerna. Grundidén var att samordna AMIs, FKs, och socialtjänstens resurser under samma tak, vilket skedde inom ramen för kommunens Arbetscentrum, och att

utveckla en gemensam grundsyn på hur problemen skulle åtgärdas. I en projekt-

beskrivning slogs fast att man eftersträvar: myndighetsgemensam människosyn, gemensamt förhållningssätt, gemensamt ansvar, konsekvenspedagogiskt förhåll-

ningssätt. För att få delta i projektet ansågs det viktigt att kunna svenska samt ha

en positiv och aktiv inställning till sin egen rehabilitering. De konkreta rehabiliteringsinsatsema genomförs inom ramen för Arbetscentrum som är en utförarorganisation med träningsmöjligheter och arbetsplatser (t ex bil-rekonditionering, trädgårdsarbete, målning, snickeri, återvinning/sortering, textil samt kök- och restaurang). Arbetscentrum lyder under den kommunala arbets-

2 Denna information insamlades i samband med intervjuer som vi gjorde med representanter för ett antal projekt som finns redovisade i betänkandet, Egon Jönsson- en kartläggning av lokala samverkansprojekt inom rehabiliteringsømrådet, SOU 1996. 85.Vi intervjuade två till tre medarbetare inom varje projekt.

SOU 1996: 151 Maten arbetslinje för utsatta grupper 83

marknadsnämnden, vilken har ansvaret för stadens samlade sysselsättningsåtgärder

och arbetsmarknadspolitiska åtgärder (som beredskapsarbete). Nänmden övriga anvisar också ekonomiska medel till projektorganisationen. Det finns en styrgrupp bestående från AMI och En av personer närrmden, FK, socialförvaltningen. projektplan för Arbetscentrum fungerar som överenskommelse mellan gemensam myndigheterna om hur verksamheten ska bedrivas. Rätt att remittera till Arbetscentrum för arbetsprövning/träning har socialtjänsten, AF/AMI, FK och flyktingenheten. Arbetsprövningen görs av AM I- men med hjälp av Arbetscentrums platser; den innefattar en kartläggning av kunskaper, intressen, etc. Målsättningen är att med maximalt ett års placering i arbetsprovanlag ning/träning slussa klienterna vidare. I en gemensam kartläggningsfas som man kallar slussen fokuserar AMI förutsättningar, intressen, mål; socialtjänsten - den sociala för social FK - den medicinska situationen, förutsättningar anpassning; problembilden och de funktionsmöjligheter som kvarstår och kan utvecklas. Under

slusstiden har respektive handläggare på hemmamyndigheten kvar sitt ärende. Vid

uppföljningssamtal (det första sker efter en månad) medverkar alltid arbetsledare, socialkonsulent och klient. När klienterna kommer till projektet för en längre tids

arbetsprövning utgår beredskapslön. När utslussning blir aktuell övergår klienten till annan beredskapslön, utbildningsbidrag etc beroende på sysselsättningsfonn.

Nacka samarbetsprojekt

Projektets grundidé var att motverka den rundgång som ofta uppstår genom att klienten i onödan skickas vidare till någon annan myndighet. När det gällde personer

med en diffus men svår problemsituation som t ex svårbestämd diagnos med

psykosociala inslag ansågs detta särskilt besvärande. Att bryta denna rundgång ansågs vara en förutsättning för att uppnå de mer övergripande mål som projektet

ställt sig, d v s att förkorta handläggningstidema, minska bidragsberoendet och förmå de sökande att bli självförsörjande och minska ohälsotalet. Man försökte

framför allt göra en helhetsbedömning av individens möjligheter på arbetsmarknaden; att hitta rätt plats för den sökande att arbetsträna på, men även att se till att klienter hamnar hos rätt myndighet. Målgruppema för projektet var personer med

rehabiliteringsbehov som varit eller skulle komma att bli aktuella hos AF eller AMI och som uppbar socialbidrag, sjukpenning eller sjukbidrag, som haft upprepade

kontakter med primärvården i Nacka eller personer som på grund av psykiska besvär

haft kontakter med Nacka-Värmdö psykiatriska sektor. De klienter som kommer till projektet är vanligtvis formellt remitterade av handläggare vid någon myndighet. Det finns också här ett krav på att de deltagande ska kunna svenska, samt vara motiverade för att delta.

SOU 1996: 151 84 Mot en arbetslinje för utsatta grupper

består av handläggare från AMI, FK, primärvården och Projektgruppen samt Nacka socialkontor. Man arbetar för närvarande i en gemensam psykiatrin, lokal som kommunen tillhandahåller. En särskild projektledare har anställts för att samordna de olika insatserna. Förutom projektgruppen finns en ledningsgrupp där

från respektive myndighet ingår. I huvudsak nyttjar man de

chefspersoner som finns inom respektive myndighet. Den extra resurs rehabiliteringsinstrument som tillförts är s k som finansierar projektledarens heltidstjänst och dagmar-medel för övriga medlemmar i projektgruppen. Från dessa medel fyra halvtidstjänster finansieras också handledning för arbetsledare när arbetsträning sker hos privata eller De klienter som deltar försörjer sig med hjälp av de offentliga arbetsgivare. bidrag de uppbar vid ingången i projektet.

Gottsunda-Fyren, Uppsala

grundidé var också att skapa samverkansformer för att Gottsunda-Fyrens nya minska av klienter aktuella hos flera myndigheter. Genom att skapa rundgången samarbetsteam bestående av handläggare från FK, AMI, socialtjänsten och ville man få ut mer av de gemensamma

psykiatriska öppenvårdsmottagningen

resurserna, öka kunskaperna om varandras verksamhetsområden och förutsättningar samt nå fram klienterna i att få tillbaka en del

till ett gemensamt perspektiv på syfte

av dessa människor i arbetslivet. Ett mål var också att med ett omsorgsperspektiv kunna avsluta en långvarig sjukskrivning eller bidragsperiod på ett för klienten sätt i de fall andra lösningar inte Målgruppen de-

acceptabelt ansågs möjliga.

fmierades som klienter aktuella hos minst två myndigheter; som var arbetslösa eller hade en svag anknytning till arbetslivet och där den primära orsaken därtill ansågs vara medicinska eller psykosociala faktorer och inte arbetsmarknadsmässiga faktorer. Till målgruppen räknades inte personer med pågående missbruk eller kriminalitet. Ett villkor var också att klienterna själva ville delta aktivt i projektet. De skulle också klara av att kommunicera på svenska utan tolk. Projektformen innebar att de som i teamet hade kvar sin anställning i respektive myndighet. ingick Gottsunda kommundelsförvaltning ställde en lokal till projektgruppens förfogande. Verksamheten av en ledningsgrupp bestående av chefer från de olika styrs Resurser för klienternas försörjning tilldelades vid starten i form av myndigheterna. särskilda åtgärdsmedel från länsarbetsnärrmden, FK och kommundelsförvaltningen: ett antal utbildningsbidrag, rekryteringsstöd, lönebidrag och andra arbetsmarknadspolitiska insatser samt medel för köp av yrkesinriktad rehabilitering. som ingår i verksamheten har möjlighet att remittera klienter till Varje myndighet teamet. Den som tar initiativ till remissen följer klienten till arbetshandläggare Därefter görs en individuell planering för varje person innefattande en gruppen. kartläggning av dennes behov och resurser, önskvärd förändring, nödvändiga

SOU 1996: 151 Mot en arbetslinje för utsatta grupper 85

insatser, åtgärder och uppföljning. De insatser som teamet har att tillgå är: vägarbetsträning, praktikplatser, aktiveringskurser, träningsplatser och ledning, skräddarsydda lösningar med hjälp av olika arbetsmarknadspolitiska insatser. När man funnit en lämplig träningsplats gör en handläggare i arbetsgruppen och klienten ett gemensamt besök som utmynnar i ett startdatum och överenskommelse om närvarotid (den kan ändras efter överenskommelse). Därefter sker en uppföljning i flera steg.

Att förankra idéer och starta projekt

Det är inte självklart att det ska gå lätt att starta sektörsövergripande samarbets- I Helsingborg underlättades starten av Förenade krafter av att det fanns en

projekt. folkhälsostiftelse som tidigare genererat olika projekt för att lindra och motverka konsekvenserna av den höga arbetslösheten i kommunen. I denna stiftelse medverkade tjänstemän respektive politiker från AF, FK, socialnämnden och arbetsmarknadsnämnden samt företrädare för näringslivet i kommunen. Våra infonnanter menar samtliga att den politiska förankringen i kommunen i kombination med en god organisation av tidigare verksamheter har varit av stor betydelse för utvecklingen av detta projekt. En representant för projektet anser att:

Alla vi i stiftelsen hade ju den som bas för våra diskussioner. Där finns det också

förankra de här idéerna på. Både verksamhetschefen för Arbetscentrum och soc

jobbar ju i kommunen och har det varit mer formella saker har det tagits upp i

kommunens arbetsmarknadsnämnd. Han som är politisk ordförande i nämnden har

tidigare suttit i socialförsäkringsnämnden, så han känner till våra problem.

För att utveckla metodiken och arbetsfonnema har personalgruppen involverats i en bred diskussion (grupparbeten, seminarier, utbildningsdagar) om samverkan, arbetsmetoder och ledningsfrågor. Dessa aktiviteter påbörjades redan innan projektstarten. Handläggare och chefer samlades i olika grupper där man diskuterade tillämpning

av regelverk, olika myndigheters syn på olika aspekter av rehabilitering, metodik,

urval och prioriteringar. En informant uttryckte behovet av samsyn så här:

Så här har man ju försökt jobba i flera år, men det har inte fungerat. Det har man

ju märkt att det här måste vi resonera ihop oss om innan, även om det tar tid och även vi i styrgruppen. Annars stupar det på det igen.

Initiativet till Nacka samarbetsprojekt togs på ett stormöte med handläggare från ett

flertal myndigheter och andra berörda organisationer som primärvården och psykia-

86 Mot en arbetslinje jör utsatta grupper SOU 1996: 151

trisektom i Nacka/Värmdö. Ur den stora gruppen valdes sex personer som fick till att arbeta aktivt med de aktuella problemgruppema. I denna fas var inte uppgift helt förankrat hos cheferna utan hade karaktären av ett personligt nätverk. projektet När man förankra chefsnivå s k till den

lyckats projektet på anslogs dagmarmedel

fortsatta driften. är nu en del av kommunens ordinarie verksamhet. Vikten Projektet av att ha förankrat verksamheten hos de kommunala cheferna betonas av flera i projektgruppen:

En av de (förvaltningschef på kommunen) kände massor med tidigare personerna folk. Han jobbar för projektet I

att vi har ett väldigt stöd ifrån cheferna. Det här är liksom deras jag tycker projekt också.

har haft ett flertal planeringsdagar men inte ansett att det funnits Nackaprojektet behov av gemensamma utbildningsinsatser. Initiativet till Gottsunda-Fyrens verksamhet togs efter en längre tids diskussioner i den lokala samverkansgruppen med representanter från AF-AMI, FK, socialförvaltningen samt psykiatrin. Man hade dock inte hittat en lämplig form för

verksamheten. Efter studiebesök i andra kommuner med likartad problematik

träffade ovannämnda aktörer en överenskommelse och en gemensam utfonnades för verksamheten. En lokal färdigställdes och projektteamet flyttade in. En upplevelse som alla våra informanter gav uttryck för var att projektstarten blev problematisk. Handläggarna från de olika myndigheterna hade motstridiga förväntningar på varandra, projektledare och annan personal slutade mitt i projektet. Först efter ett års tid menar man att verksamheten började fungera som det var tänkt. Även styrgruppens roll kännetecknades av oklarhet. Ett par av informanterna förklarar svårigheterna så här:

Styrgruppen borde ha diskuterat gemensamma mål. Ska man återgå i arbete eller stå till arbetsmarknadens förfogande?

Från början kändes det som de (styrgruppen) var väldigt artiga. De lämnade

många beslut till Fyren. Vi fick inte klara besked. De hade de bästa ambitionerna,

men skulle man då ha vetat vad man nu vet så...

Det genomfördes ingen gemensam utbildningsinsats under projekttiden. Viktiga

frågor som: förhållandet mellan projekt-hemmamyndighet, vem som får remittera,

hur och återrapportering till hemmamyndigheten sköts förblev återkoppling ouppklarade. Först i slutet av projektet samlades man för gemensamma utbildningsdagar. I har man dock ett gemensamt forum där handläggare efter ett roterande dag skapat

SOU 1996: 151 Mot en arbetslinje för utsatta grupper 87

schema träffas och där den anställde håller ett kort anförande om sitt arbete och sina arbetsuppgifter. Man har även infört en typ av rollspel där man tillsammans arbetar med fiktiva ärenden i komplicerade samverkansfrågor.

De tre olika projekten har initierats och förankrats på olika sätt. Startpunkten

utgjordes av att de olika aktörerna upplevde att de hade vissa gemensamma problem och att de var beroende av varandras insatser för att lösa dessa. En viktig förutsättning syns också ha varit att projekten hade en reell lokal förankring bland politiker och myndighetschefer och att projektpersonalen, i planerade och genom-

tänkta former, tillägnade sig ett gemensamt perspektiv på klienterna, metodfrågor,

samverkansformer.

hinder i

Några projektverksamheten

Bland de principiella hinder som kan tänkas förekomma i

sektorsövergripande projekt är att centrala begrepp som sjukdom, arbetsförmåga och arbetsprövning/

träning definieras och regleras ett olikartat sätt av aktörerna. Olika

på bidragsforrner baseras också på skilda regler och krav och det kan vara svårt att sammanföra dessa

till en gemensam pool som kan användas tämligen fritt. Det finns vanligtvis också ett flertal olika beslutsnivåer att ta hänsyn till och man måste vara överens om projektets mål på alla nivåer för att samverkan ska bli effektiv. Därtill kommer

bristen på arbetstillfällen, vilket kan göra det svårt att upprätthålla motivation att

genomgå olika rehabiliteringsinsatser. Ett hinder i Förenade i har varit att

projektet krafter Helsingborg mycket tid går

åt att pröva rätten till olika ersättningar. Det faktum att ersättningar har olika nivå,

kan då verka styrande på vilka rehabiliteringsåtgärder som vidtas. Ur projektets

synvinkel vore det lättast om en enda oavsett om det

rehabiliteringsersättning utgick

är medicinska, sociala eller arbetslivsfaktorer som ligger till grund för behovet av insatsen. Bidragstypemas olika nivåer kan också skapa problem att klienter genom

på samma arbetsplats kan få olika stor ersättning för samma prestation. Att de

flesta åtgärder är starkt tidsbegränsade är ett problem; efter sex månader måste ny

åtgärd till. Detta skapar en ryckighet i rehabiliteringsarbetet. Det ständiga pusslandet med ersättningsfrågor närrms som det i verksamheten.

viktigaste problemet Ett par kommentarer lyder som följer:

Åtgärderna är ju ett problem. Hur finansierar man människornas ekonomi? Det

är ju det största hindret som finns...,

Vi har laborerat med olika typer av API FK har ersättning. emellanåt, ju rehabersättningen, och sen tillbaka till beredskapsarbete igen. Det blir ersättnings-

formerna som styr rehabiliteringsarbetet. Det blir inte med utgångspunkt i

88 Mot en arbetslinje för utsatta grupper SOU 1996: 151

människan och människans behov, utan det blir fokuserat på åtgärder, hur ska

människan i sig klara sig? Och sen har ju åtgärderna försämrats i en takt som... har inte varit något naturligt (för målgruppen). Det har ju varit självförsörjning ju* en av våra pedagogiska ambitioner i detta att, när du går in ska du kunna klara dig själv. Du ska inte vara beroende av socialtjänsten.

Ibland har förväntningarna på att få tolka regler flexibelt eller t 0 rn åsidosätta regler

som någon myndighet (t ex FK) har, kommit på skam, vilket lett till besvikelser.

FKs medel för arbetslivsinriktad får inte användas hur som helst och rehabilitering olika saker hos olika myndigheter. Samverkansproblem kan arbetsprövning betyder också uppkomma till följd av att vissa myndigheter har gott om åtgärdsmedel och

därmed att få bestämma, medan andra inte har några gör anspråk på egna

rehabiliteringsinstrument och måste ta skeden i vacker hand.

De Nacka samarbetsprojekt stött på handlar också i hög grad om

problem klienternas försörjningsmöjligheter i den fas som kommer efter arbetsträningen. I arbetar man målmedvetet med att hitta arbetsplatser på alla av projektet typer arbetsgivare och inte minst privata smâ- eller medelstora företag: företag; offentliga

Här ska vi satsa på jobb - inte sysselsättning! Det finns det andra verksamheter

Inom AM] man klienterna inom institutet. Nu _får vi jobba med de för. prövade som och det bra men det är svårt att hitta arbets-

arbetsplatser finns fungerar

träningsplatser, svårt arbetsmarknadsläge.

Att få till stånd lönebidragsanställningar anses i dag vara näst intill omöjligt på grund av de politiska beslut som fattats. Det förhållandet att arbetsplatsintroduktion,

API, efter sjukpenning ger så låg ersättning kan också göra det svårt att upprätthålla klientens motivation. En informant i projektet uttrycker det så här, på frågan om vad

som är det sämsta med projektet:

[Om de kommerfrån beredskapsjobb där ersättningen är

Anställningsformerna

60 :- timmen] Vad finns det för anledning att jobba då med API 230:- om dagen?

Då går de ju hellre tillbaka till sjukdom igen, när de inte .fårförsörjning så de klarar Sen får man ju inte ta jobb från den reguljära arbetsmarknaden. sig. Sammanhanget är viktigt. Vi försöker bygga en trappa där.

Det också problem vid projektstarten att målgruppen inte var uppstod genom tillräckligt tydligt definierad. Myndigheterna hade olika uppfattning om vilken målgrupp projektet skulle arbeta med: FK ville få ut sökande till arbete via arbetsrehabilitering och AF ville att projektet skulle ta emot tunga ärenden som inte var aktuella för på arbetsmarknaden. Socialtjänsten och psykiatrin ville få placering hjälp med svårplacerade som antingen behövde få sin arbetsförmåga prövad eller

SOU 1996: 151 Mot en arbetslinje för utsatta grupper 89

som var i behov av hade förväntat sig fler ur arbetsrehabilitering. Projektgruppen den som kunde in i direkta medan de flesta kom från den

kategori gå åtgärder,

som behövde en mer förutsättningslös prövning av arbetsfönnågan. Ett kategori annat som aktualiserades var om ska få hjälp från samarbetsproblem myndigheterna i den utsträckning som de tillhandahåller basresurser för projektet. projektet

I man att mycket tid går åt till projektet Gottsunda-Fyren ansåg oproportionellt att i klienternas ekonomiska att tänja på reglerna i

pussla hop försörjning genom olika och att detta tar för tid från den egentliga arbetsbidragssystem mycket Ett denna för

rehabiliteringen. belysande exemplet på problematik ger en företrädare

projektet:

är det Sen fick han

...i det här fallet en person som först gick på praktik.

samma ställe. han lön sitt och

beredskapsarbete på [Då fick ju för arbete]

som en kl0cka...sen ville vi att han skulle få vara

fungerade efter beredskapsarbetet

kvar men, det får man inte ta ett till beredskapsarbete, sen så längre för första vi med men det inte heller. Det som händer nu

försökte rekryteringsstöd, fungerade

och KAS Då skulle man ha en är att han går uppbär och gör ingenting. vilja påse med pengar och säga att nu får möjligt han skulle kunna tänka att gå där ett år till med socialbidrag, men det är inte sig rätt. Det är mot honom och det är att man ska vara aktuell då

riktigt fel fel på soc

man går och jobbar.

Bland som projektet ställdes inför kan följande nämnas: Projektövriga problem fick inte med tid i för att trimma ihop sig och ta del av gruppen ordentligt början varandras och Planering och riktlinjer genomfördes inte

perspektiv förutsättningar.

väl med följden att förväntningarna blev motstridiga och det uppstod tillräckligt bristande om målgruppen. Till en början skickade myndigheterna få klienter samsyn av olika till projektet. FK skickade de lindrigaste klienterna som ofta svårighetsgrad hade kommit en bit rehabilitering, medan AF skickade flera av sina

på väg i sin

svåraste klienter. Under projektets kom dock överens om en

gång myndigheterna

definition av vilka som skulle omfattas av projektet. att klara ut klienternas försörjning ses som det största problemet

Svårighetema

för en rehabilitering. Ersättningamas storlek, bundenhet till en specifik lyckosam orsak till och de korta ses som stora hinder i

arbetsoförmåga tidsperioderna

verksamheten. Det också hur man anser det vara med kontinuitet i

framgår viktigt

i från en avslutad till en

ersättningsformen, speciellt övergången försörjningsform

annan. Går klienten från en relativt lön i ett beredskapsarbete till ett bidrag med hög lägre försvinner lätt motivation för att arbeta.

ersättningsnivå

90 Mot en arbetslinje för utsatta grupper SOU 1996: 15 l

och erfarenheter

Möjligheter positiva

Det finns ett flertal tänkbara fördelar med att samverka över sektorsgränser när det

gäller klienter med mångfacetterade problem. Genom att samverka sprids kunskap

om de olika aktörernas förutsättningar och möjligheter och arbetsmetoder kan utvecklas i praktisk handling. Olika insatser kan också tänkas komma igång snabbare, bli mer adekvata och träffsäkra. Och det finns förutsättningar att följa och “ta tag i klienten på ett mer handfast sätt; att integrera socialt stöd och social kontroll. Ur klientens synvinkel kan rundgång och väntetider förkortas och motivation och självkänsla öka genom bättre överblickbarhet av hela processen.

I projektet Förenade krafter ansåg man att man fått igång arbetsrehabiliteringens

första faser som en sammanhållen verksamhet genom ett ökat samarbete. Det är en resurs att man får träna i en kollektiv miljö. Tvärgruppsdiskussioner i samband med starten och sedan fortlöpande täta träffar lade grunden för en samsyn. Man har fått ökad kännedom och förståelse för andra myndigheters sätt att arbeta och man har lärt känna varandra personligen. Något man säger sig ha lärt sig under projektets gång är att lägga saker och ting på b0rdet; diskutera fram saker gemensamt, ej

bara på chefsplanet, utan även handläggare emellan. Erfarenhet av utomstående

parter, tex privata arbetsgivare och ideella föreningar har utökats genom en aktiv uppsökande metodik. I Nacka samarbetsprojekt anser man också att ett bättre samarbete utifrån individens behov uppnåtts. Kvaliteten anses ha blivit bättre både vad gäller utredningar och den konkreta arbetsträningen. Genom den nära och täta kontakten med projektmedarbetama har klienten fått ett ökat personligt stöd som ger bättre förutsättningar för en framgångsrik rehabilitering och i förlängningen ökade försörjningsmöjligheter. Bättre utredningar och arbetsträningar resulterar också i att ärenden i större utsträckning hamnar hos rätt myndighet när arbetsträningen slutförts. Att människor hamnar i rätt instans menar man vara en viktig kvalitets-

aspekt på rehabiliteringen.

I Gottsunda-Fyren menar man att kontinuiteten, de täta kontakterna mellan handläggare och klient och uppföljningar-na under hela rehabiliteringsprocessen har varit mycket värdefulla. Det har också varit värdefullt att nödvändig kompetens finns inom räckhåll. Därigenom förkortas handläggningstiderna och projektet har

kunnat ta sig an ett flertal personer som antagligen skulle ha varit lågprioriterade

eller inte alls fått någon hjälp hos respektive myndighet. En röst från projektet anser t ex (när det gäller socialtjänstens handläggare):

Man har jobbat ihop i ärendena. .. de har kanske inte fått den avlastning de hoppats på men samtidigt ser de vinsten i att det händer nånting. I en del fall är det

så enkelt att där de vet att en person är aktuell i Fyren, där kan de lägga ut ekonomin på förenklad handläggning... att det är assistenter som tar emot

SOU 1996: 151 Mot en arbetslinje för utsatta grupper 91

och administrerar Socialbidraget så att socialsekreteraren på ansökningen inte behöver med annat än om det

hemmamyndigheten befatta sig Socialbidraget

krånglar, så har man gjort ..i de enkla fallen.

de tre orterna anser att de blivit mer kreativa och mindre

Handläggarna på

av Samtidigt man vikten av att känna regelstyrda hemmamyndigheten. poängterar stöd och i sin organisation. Man anser sig också ha märkt tillhörighet egen i form av kvalitativt bättre utredningar. En viktig aspekt av synergieffekter samverkan har varit att klienterna har kommit till rätt myndighet genom att man

har diskuterat sig fram till en ansvarsfördelning baserad på olika

gemensamt i varje individuellt fall. myndigheters kompetens

Slutdiskussion

Hur arbetslösa med en problembild hanteras i den

långtidssjuka mångfacetterad svenska välfärdsmodellen kan ses som ett test på modellens hållbarhet. En viktig

aspekt av detta är i vilken mån de sociala trygghetssystemen förmår ge ett tillräckligt vid sjukdom, arbetslöshet och andra risker som hindrar individerna att skydd förvärvsarbeta. Även om nedskärningar och åtstrarrmingar skett i de flesta bidragskvarstår modellen i sina som av system huvuddrag. Socialförsäkringar ges i form sociala rättigheter fyller en integrerande funktion genom att de överbryggar perioder när sviktar. Utsorteringsmekanismer finns förvisso inbyggda

försörjningsfönnågan

i systemen, men det går att kvalificera sig på utan krav långvarig bransch-

nytt på

och yrkestillhörighet. Det största hotet är en hög och permanent arbetslöshet som exkluderar stora grupper både från arbete och hyggligt socialförsäkringsskydd. De projekt vi här studerat aktualiserar också andra aspekter av välfärdspolitiken, dess sidor. De olika bidragssystemen har gradvis och nämligen organisatoriska under tid vuxit in i en byråkratisk förvaltningsfonn, kännetecknad av hierarkisk lång regelstyrning utifrån centralt fattade beslut, och avgränsade kompeorganisation, tensområden som och senare även professionella har att arbeta inom. tjänstemän Detta har till en sektoriserad organisation där de olika bidragssystemens bidragit

regler, uppgifter och mål många gånger i praktiken fungerar som svårforcerade

mellan När det av olika bidrag

gränser myndighetsområden. gäller prövningen syns

denna modell i stort sett ändamålsenlig: att sociala bidrag knyts till arbetsfönnågans orsak arbetslöshet) uppfattas sannolikt som rimligt av de bakomliggande (sjukdom, flesta. Det är i samband med den omvända processen, d v s arbetsrehabilitering, som sektorsgränserna ställer till problem - i synnerhet när människors problem inte sammanfaller med de avgränsade uppgifter, skilda regler och delvis olikartade mål olika myndigheter har. Då krävs en samverkan som hitintills inte institutionaliserats eller blivit föremål för några entydiga och kraftfulla policyformuleringar.

92 Mot en arbetslinje för utsatta grupper SOU 1996: 151

De som studerats här visar emellertid att sådan samverkan är möjlig om projekt den tillåts växa fram lokalt med stöd av politiker och myndighetschefer. Och om man vinnlägger sig om att utveckla ett gemensamt synsätt. Bland de fördelar som kunnat iakttas kan nämnas att åtgärder kommer igång snabbare, träffsäkerheten med de insatser som blir större samverkan, myndigheterna får ökad kunskap görs genom om varandras områden och metodutveckling och professionalism stimuleras. Ur klientens synpunkt blir resultaten inte sällan ökad livskvalitet genom att den s k Den närhet, de täta kontakter och den informella sociala rundgången begränsas. kontroll som följer därav och som kännetecknar flera projekt torde också öka förutsättningarna för att mobilisera klienterna och att dra nytta av de sociala nätverk som finnas runt omkring denne. Den utmaning som följer av dessa projekt är att stimulera en horisontell integration mellan myndigheter som arbetar med samma klienter, utan att den sektoriserade modellens förtjänster, vilka kommer en grupp

majoritet till godo, går förlorade.

Referenser

Andersen J & Elm-Larsen J (1993) Towards a New Welfare Model, Förlaget

Sociologi, Copenhagen. Aronsson G & A (1994) Samhällsomvandling och arbetsliv, Arbets- Sjögren miljöinstitutet, Solna. G The Three Worlds

Esping-Andersen (1990) of Welfare Capitalism, Polity Press,

Cambridge. G & W From relief to institutional welfare

Esping-Andersen Korpi (1987) poor

states. In Eriksson R, Hansen EJ, Ringen S & Uusitalo H (eds) The Scandinavian Model, Armonk, New York. Gunnarsson E (1993) I välfärdsstatens utmarker, Rapport i socialt arbete, Nr 64, Socialhögskolan, Stockholm.

Habsbawm E (1989) Politics for a Rational Left, Verso, London.

P 2/3-samfunnet - konsekvenser. I Hjort (1996) definisjoner, mekanismer, till graven -på FKF Fakta. Ojämlikhet från vaggan väg in i 2/3-samhället? Hobson B (1994) Solo mothers, social policy regimes and the logics of gender. In

Sainsbury D (ed) Gendering Welfare States, Sages, London.

Holmlund B (1995) Livstidsjobb och korta jobb. I Arbetsmarknad och arbetsliv, Nr 2.

Hvinden B (1994) Devided Against Itself. A study of Integration in Welfare

Bureaucracy, Scandinavian University Press, Oslo. Johansson R (1992) Vid byråkratins gränser, Arkiv, Lund. J ärvholm B (1996) (red.) Arbetsliv och hälsa - en kartläggning, Arbetslivsinstitutet, Solna.

SOU 1996: 151 Mot en arbetslinje för utsatta grupper 93

Lipsky M (1980) Street-Level Bureaucracy, Russel Sage Foundation, New York. Marklund S & Svallfors S (1986) Välfärd efter prestation - om inom

arbetstvång

socialförsäkringen. I Nordisk Sosialt Arbeid, Nr 4. Olsson Hort S (1992) Segregation - ett svenskt dilemma? Bilaga 9 till LU 92 (SOU 1992: 19). Pateman C (1988) The welfare state. In Gutman A (ed) Democracy and

patriarchal

the Princeton

Welfare State, University Press, Princeton.

Palme J Pension in Swedish institute for social

(1990) Rights Welfare Capitalism,

research, Stockholm.

Prop l989/90:62 Om insatser för aktiv rehabilitering och arbetslivsfondens

verksamhet. Prop 1990/91: 140 Arbetsmiljö och rehabilitering. Prop 1990/91: 141 Rehabilitering och rehabiliteringsersättning.

Riksförsäkringsverket (1995) RIKS-LS - en undersökning om långvarig sjuk-

skrivning och rehabilitering. RFV Redovisar 1995:20. Riksrevisionsverket (1996) Rehabilitering av arbetslösa långtidssjuka. Nr 1996:8. Sainsbury D (1993) Dual welfare and sex segregation of access to social benefits: income maintenance policies in the UK, the US, the Netherlands and Sweden. In

Journal of Social Policy, Vol 22, No l.

Salonen T (1992) Margins of Welfare, Hällestad Press, Hällestad.

Selander J m fl (1995a) Arbetslösa sjukskrivna Nr I. En jämförande studie av arbetslösa sjukskrivna och anställda sjukskrivna i Stockholm, Mitthögskolan, Östersund. Selander J m fl (1995b) Arbetslösa sjukskrivna Nr 2. En jämförande studie av arbetslösa sjukskrivna och anställda i Jämtlands glesbygd, Mitthögskolan, Östersund. Sinfield A (1986) Poverty, priviledge and welfare. In Bean P & Whynes D (eds) Barbara Wootton: Social Science and Public Policy: Essays in her Honour, Tavistock, London. SOU 1988:41 Tidig och samordnad rehabilitering. SOU 1990:49 Arbete och hälsa. Svedberg L (1995) Marginalitet, Studentlitteratur, Lund. Svärd H (1995) Ung och fattig. I I marginalen - att ställas utanför, FKF Fakta. Szulkin R & Thålin M (1994) Arbetets utveckling. I Fritzell J & Lundberg O (red.) Vardagens villkor. Levnadsförhållanden i Sverige under tre decennier, Brombergs, Stockholm.

SOU 1996: 151 Ökad saklighet och rättvisa vid anställningar 95

Ökad och rättvisa vid

saklighet anställningar

Casten von Otter, Institutet för Arbetslivsforskning

Om inte invandrare och andra medborgare som har en mångkulturell bakgrund

känner att dörrarna till bra jobb står för dem samma villkor som för andra,

öppna på

så förr eller senare starka sociala konflikter. Den argumenteringen är så

uppstår självklar att den inte behöver utvecklas närmare (Commission for the European

Communities, 1993). Men vilka är de grundläggande problemen, när det gäller arbetmarknaden, och vad kan man göra? Den traditionella ekonomiska politiken och analyser enligt den teoretiska huvudfåran har i viss mån nått ände och vägs (jfr OECD,l994 Bean, 1994)

generella åtgärder räcker inte. De flesta konkreta förslag som gäller integrationsfrågor brukar i stället handla om invandrarna själva, svagheter i deras språkförmåga, utbildning, attityder m m, som man tycker bör åtgärdas. Eller om fördomsfulla och rasistiska svenskar, som bör genomgå lämplig refonnering. Sällan diskuteras hur

människor, som - säkert uppriktigt- i ord uttrycker välvilliga attityder, från sina centrala i arbetslivet blir till en förödande indirekt

positioner upphov diskriminering. Denna artikel handlar om hur många åsiktsmässigt korrekta arbetsgivare och chefer

blir tunga stenblock i diskrimineringsmuren.

Min idéskiss utgår från att den långtidsarbetslöshet bland invandrare som

utvecklas i stortstadsområdena skall ses som systemmisslyckanden, mer än som ett av Två utvecklas:

påtagligt utslag negativa attityder. förslag

- Det ena de arbetssökandes gäller utbudssidan, möjligheter att presentera sina

meriter på ett så enkelt, objektivt och övertygande sätt som möjligt och att ge

arbetsgivarna positiva incitament att granska arbetssökande invandrares meriter mer sakligt och energiskt. - Det andra att stimulera en kollektiv där

gäller efterfrågesidan, problemlösning arbetsgivarnas kompetens utnyttjas gemensamt för att integrera invandrare på

arbetsmarknaden.

Direkt och indirekt diskriminering

Man kan börja med att fråga sig hur människor som utan fördomsfulla baktankar

bara “gör sitt jobb så praktiskt och effektivt som möjligt, kan vara upphov till diskriminering. Om deras handlingar drabbar invandrare är det vare sig deras avsikt eller, kan de tycka, deras problem. Om man resonerar så, förbiser man de fatala

96 Ökad saklighet och rättvisa vid anställningar SOU 1996: 15 l

konsekvenser som många enskilda beslut kan få, när de uppträder som ett mönster,

sett från de arbetssökandes sida. Den utestängning som beror en direkt och medveten rasistisk är

på inställning

mest förkastlig men dessbättre begränsad till en relativt liten grupp. Sannolikt består den av en typ av människor de flesta invandrare hur som helst inte skulle vilja arbeta för. Den rasistiska attityden kan vara fysiskt hotande och en grund för hatfylld

ovilja. Det positiva i denna rasistiska hållningen, om man kan uttrycka sig så, är att

rasisten klart redovisar uppfattningar som i människas är fel och varje vettig ögon

förkastliga. Den drabbade behöver inte ta åt sig på ett personligt plan. Att diskrimineras på grund av välvilliga människors tafatthet och okunnighet kan på många sätt vara värre och mer psykiskt nedbrytande. Att bli illa behandlad upprepade gånger av några som förnekar varje rasistisk attityd och som försäkrar att

de är objektiva efter bästa förmåga, uppfattas nog i allmänhet som personligt mycket mer kränkande. Att råka ut för enskilda uttryck av detta slag får alla stå ut med, men när det i ett av människor över alla

upprepas gång på gång mönster, upphöjda

fördomar, drabbar det individens Det är inte för min

självuppfattning. bakgrund,

eller hudfärg, eller religion, utan för att jag är som jag är, som jag inte duger - det är inte den andres inställning utan mig det är fel

på.

Denna fonn av fönnent saklig inte heller ut sociala och

urskiljningsprocess pekar

ekonomiska strukturer som problem utan J aget, personligheten, utbildningen, yrkeskompetensen, kvalifikationer i övrigt o s v. Detta är första steget i den nedbrytande erfarenhet som grundlägger det psykologiska utanförskapet. I

mångkultu-

rella samhällen som misslyckats med integreringen är detta grogrunden för

många

slags negativa sociala fenomen. Syftet med förslagen här är att motverka den

paranoida situation som de många enskilda beslutens kollektiva verkan får för många invandrare som vill in i det svenska arbetslivet.

Informationskostnader

Problemen kan ges en teoretisk förklaring. Det har ingått i den privata arbets-

frihet att sköta - nästan hur och givarens anställningsförfarandet subjektivt godtyckligt som helst (om han skulle vilja det). Inom den offentliga sektorn har gällt lite andra utan märkbart bättre resultat. Vi regler, lär få acceptera att arbetsgivaren har rätt att inom vida ramar ställa egna krav. Men varje arbetssökande borde ha rätt till en objektiv granskning av sina meriter i förhållande till dessa krav och att bli värderad som individ och inte bara som medlem av statistiska aggregat (grupper). Problemet att få till stånd denna objektivitet är, för det första, att det är besvärligt - och kostsamt- att sortera en uppsjö av ansökningar och välja ut den som tätgrupp bör kallas till intervju. Alla företag har tumregler som skall förenkla urvalsproces-

sen. Många avstår helt från att söka särskilt brett och djupt, de föredrar att gå på

Ökad saklighet och rättvisa vid anställningar 97

kontakter och tips från redan anställda. Andra gör ett ganska brett svep men gör sedan en grovgallring med hjälp av enkla indikatorer som man menar är tillräckligt starkt statistiskt korrelerad med de positiva egenskaper man söker eller negativa man vill undvika. Ålder ett vanligt kriterium, liksom en viss fonnell examen eller ett

antal års erfarenhet av liknande jobb. Som indikator på språklig förmåga och s k

social kompetens kan ett svenskklingande för- och efternamn få duga. Utöver att ha el nanm drabbas invandrare generellt av att de meriter de kan åberopa ofta uppfattas som svårare att bedöma än motsvarande svenskars. I en

osäker situation väljer många arbetsgivare att hellre fälla än fria. När det gäller

examina från andra länder vars utbildningssystem vi inte är bekanta med finns en misstro mot vad de egentligen står för. Dessvärre finns det också en chauvinistisk misstro mot att utländska och invandrade studenter med svenska universitetsexamina har fullgoda kunskaper. Till det senare bidrar att många arbetsgivare har en

skeptisk inställning till kvaliteten på examinationsförfarandet vid svenska

universitetet.

För det andra, åberopas ibland en mer affärsmässig grund för att undvika att

anställa invandrare. Somliga hävdar att invandrare i vissa positioner i företagets

organisation är dåligt för affärerna, inte av egna fördomar utan på grund av allmänhetens attityder eller ovana. Vore det så kan vi hoppas och tjata på enskilda

arbetsgivare att “ta sitt ansvar men knappast förväntas oss någon större

framgång.

Om det vore sant att t ex invandrare säljer mindre än ursvenska försäljare skulle det innebära att vi höjde kostnaderna (genom förlorade kunder) för den som vill vara rättvis. Dessutom att vi införde en bonus som tillfaller diskriminerande arbetsgivare

(genom att de kan överta kunder). Skall man få en förändring måste några våga

bryta isen, men den som gör först får en oproportionerligt hög del av kostnader och

besvär, medan de som väntar får del i hans långsiktiga vinster. Det lönar sig att vänta och hoppas på att kunna åka snålskjuts på pionjärema. Detta är en vanlig typ

av problem marknaden har svårt att lösa. Det förutsätter politiska eller andra kollektiva ingripanden för att skapa rättvisa spelregler. Nu är det dessbättre osannolikt att det särskilt ofta är på det viset, att invandrar-

personal påverkar affärerna negativt. Invandrare finns jämförelsevis ofta i

servicejobb som expediter, Serveringspersonal, vårdare o s v, där de möter alla sorter av det svenska folket utan avskräckande ekonomiska avbräck för deras arbetsgivare.

Återigen verkar det som om det är människor som intar den mest självrättfärdiga

attityden som upprättar de högsta diskrimineringströsklama. Inom många grenar av

förvaltningen är invandrare underrepresenterade, likaså inom banker och försäkringsbolag och andra högstatusdelar av den moderna tjänstesektorn. En ekonomisk analys skulle visa att det vore lönsamt för de flesta företag att tillämpa en mer saklig och fördomsfri anställningspolitik än vad man gör. I de svårbedömda grupperna arbetssökande kan man finna de dugligaste medarbetarna, precis som man har större chans att hitta ädla metaller där ingen prospekterat

98 Ökad saklighet och rättvisa vid anställningar SOU 1996: 151

tidigare. Det är ingen tvekan om att invandrargruppen i det avseendet representerar den största att den är mindre selekterad i utbildningssys-

begåvningsreserven genom

temet 0 s v. Men för att utnyttja den i full utsträckning måste företagen övervinna en viss tröskelkostnad, som drabbar vägröjarna. Denna tröskelkostnad skapar en s k rider-situation Det är lockande att vara Värdet

free (Miller, 1992). fripassagerare.

av insatser tillfaller i för liten utsträckning den som gjort den nyttigaste nyttiga insatsen. Man kan således konkludera att vare sig det genomsnittliga företagets slentrianmässiga anställningsrutiner eller kollektiv beteende är företagsekonomiskt optimala.

Räknar man dessutom in de långsiktiga kostnaderna som kollektivt drabbar av en misskött lokal arbetsmarknad blir rnisshushållningen än mer

näringslivet Den indirekta diskrimineringen krymper arbetskraftsresurserna att uppenbar. genom öka den permanenta utslagningen, vilket får ansenliga makroekonorniska kostnader, en sämre fungerande lönebildning och mycket annat (som sammanhänger med vad ekonomer kallar hysterisis effekter - se Layard m fl, 1991).

Den här snuddar vid ett på en i arbetsmarproblematiken allvarligt systemfel

knad (North, 1981). Arbetskraften betraktas ofta bildligt som en sorts fri nyttighet, en reservoar ur vilken företagaren kan tappa upp den mängd han vill ha och släppa tillbaka de mängder han inte behöver. Trots arbetsgivarnas starka intresse för det här flödet så har det inte betraktas som ett kollektivt ansvar för det lokala näringslivet, att vårda och kultivera denna Det ett som i

tillgång. uppstår systemproblem

teoribildningen kallas allmänningens tragedi (the tragedy of the Commons - se

Ostrom, 1990). särskilt i storstäderna som mest präglas av

Invandrarpolitiken,

anonyma marknadsmässiga relationer, behöver av dessa skäl etablera ett arrangeför att utverka arbetsgivamas aktiva engagemang. mang När de fria marknadskraftema inte klarar det, måste den lokala arbetsmarknad- - stimulera att utveckla sin bl a när

spolitiken arbetsgivarna problemlösningsförmåga

det t ex för arbetslösa ungdomar och invandrare (Schmid, 1994). Likväl gäller jobb är det arbetsgivarna själva och inte invandrarmyndigheten eller AMS som är att anställa och leda arbete och har direkt

specialister på organisera produktion,

erfarenhet av hur de ekonomiska behoven ser ut. Det finns många arbetsgivare som vill bidra olika sätt till att

bevisligen på

invandrarna i arbetslivet, men det ekonomiska motverkar samordintegrera systemet nade istället för att premiera dem. På egen hand är det kostsamt för en

åtgärder

enskild företagare att före. De omedelbara kostnaderna samlas hos honom, medan

gå vinster som visar sig först på lite längre sikt delas med andra lokala företag,

konkurrenter, staten, A-kassan o s v. Sammanfattningsvis har vi identifierat två problem, informationskostnadoch ree-rider-problemet. Som föreslås dels

sproblemet motåtgärder

för att effektivisera anställningsprocessen, dels en organisation för att arrangemang

samordna företagens agerande i vissa arbetsmarknadsfrågor.

SOU 1996: 151 Ökad saklighet och rättvisa vid anställningar 99

Effektivare anställningsprocess

Den första delen av förslaget innebär att AMS hjälper till att minska kostnaderna för att värdera de arbetssökandens kompetens. Egennanm är trots allt en ganska

klumpig indikator på människors språkkunskaper, sociala kompetens eller kvalifikationer i övrigt. I första hand bör åtgärder vidtas för att informera om den

indirekta diskrimineringens ovan beskrivna kumulativa konsekvenser och om de

möjliga företagsekonomiska vinsterna av en mer ambitiös, kollektivt och långsiktigt inspirerad anställningsprocedur. Företag som vill göra ett frivilligt åtagande att öka objektiviteten i sina sökprocesser och inte ställa högre krav än vad arbetsuppgifterna

faktiskt kräver när det gäller de för invandrare besvärliga aspekterna, bör uppmuntras och stödjas av kommun och arbetsmarknadsmyndigheter.

Viktigast är dock åtgärder som direkt sänker informationskostnadema. Mitt

förslag är att den offentliga arbetsförmedlingen bör erbjuda den som tycker att hans/hennes meriter nedvärderas av arbetsgivare, att komplettera sin meritlista med

en särskild test. Man kan tänka sig en test upplagd ungefär som ett högskoleprov

men med en mer social inriktning, som den som vill kan underkasta sig. Vederbörande kan testresultaten i sina om hon är nöjd med

åberopa ansökningshandlingar

sitt resultat. Tidskriften The Economist beskriver ett liknande system som redan finns infört i England. För del handlar det om att organisera dessa frivilliga tester arbetsförmedlingens

(eventuellt genom att ge uppdraget att utforma och administrera dem åt någon

institution med gott anseende bland arbetsgivare) och garantera deras tillförlitlighet och relevans ur anställningssynpunkt. Inte minst gäller det att marknadsföra systemet så att det blir känt och respekterat för sin relevans, objektivitet och kvalitet. Målet är att det från arbetsgivarens sida skall uppfattas som ett enkelt, tillförlitligt och kostnadseffektivt redskap för att välja bland de arbetssökande - bättre t o m. än beprövade turnregler.

Det här löser inte hela problemet. Många invandrare är ju faktiskt mindre

kvalificerade och kommer så länge nuvarande sysselsättningskris består att fortsätta att hamna ner i Men modellen bör bidra till att så realistiska

långt jobbköema. skapa förväntningar som möjligt på ömse håll - och vad gäller själva anställningsproces-

sen mer rättvisa. Den ger också den arbetssökande själv en mer matnyttig feed-back om sina förtjänster och svagheter.

initiativ

Arbetsgivarnas

En skillnad mellan företagens agerande i storstadsregionema och i övriga landet är graden av deras involvering som grupp i långsiktiga arbetsmarknadsfrågor.

Storstadsmiljön enskilda initiativ mindre lönande för företaget och free

gör

100 Ökad saklighet och rättvisa vid anställningar SOU 1996: 151

rider-altemativet mer lockande. Långsiktiga åtgärder för att integrera olika grupper i arbetslivet, i syfte att för framtiden säkra tillgång till arbetskraft med positiva

attityder och kvalifikationer är svårare att få till stånd där.

Det som lanseras här till en idé som på några håll i förslag anknyter prövats

landet, även i Stockholmsområdet om än i mindre skala. I ett antal medelstora

kommuner har företag gått samman i ett nätverk för att tillsammans organisera en

effektiv rehabiliterings- och aktiveringsverksarnhet. De flesta av dessa s k företags - eller arbetsgivarringar tillkom efter 1992 års riksdagsbeslut om ökat rehabiliteför Tillsammans med och andra instanser -

ringsansvar företagen. myndigheter

mest aktiva har varit arbetsförmedlingen, försäkringskassan och företagshälsovården, men strukturen har varierat i olika fall - har man organiserat ett forum för samordning av insatser, stärkt professionell kompetens och en bas för olika specifika aktiviteter. Arbetsgivarringens storlek varierar, men antalet medlemsföretag är typiskt mellan

tio och tjugo, representerande upp till 30 000 anställda. Företagen betalar en årlig

avgift för medlemskapet och får i gengäld till resurser och i viss

tillgång ringens

mån särskilt stöd från medverkande myndigheter. Företagen erbjuder sig också att ställa sitt produktions - och arbetsledningskunnande till ringens förfogande för att lösa problem och erbjuda enskilda sjukskrivna som vill återvända till arbete tillrättalagda arbetsprövningsmöjligheter. Samarbetet har så väl i fall att

fungerat många arbetsgivarringarna börjat användas för andra åtgärder som berör den lokala arbetsmarknaden, t ex samordning

av praktikplatser för ungdomar eller arbetslösa, s k in- och utskolning, aktivering

av nya grupper m m. Arbetsmetoderna har utgått från en individuell behandlings-

plan, socialt aktiveringsstöd i grupper och ett systematiskt användande av de unika möjligheter till praktik och arbetsträning som ringen kan erbjuda. Genom samarbete har infomiations- och andra s k transaktionskostnader minskat för företagen och för samhället.

Men erbjuder arbetsgivarringen egentligen något nytt som inte redan finns? Självfallet kan ett informellt, tätt nätverk av företag fungera på ett likartat sätt, men

det är relativt sällsynt. Fördelarna handlar om att företagen behåller en relativt stor del av kontrollen över processen. Dessutom att de i förhållande till berörda myndigheter blir en stark och kvalificerad beställare. Företagen fortsätter att äga sitt problem -tendensen att dumpa sina svåraste fall motverkas.

på myndigheterna

I nätverken stimuleras processer av samarbete kring arbetsmarknadspolitiken - i stället för baserade konkurrens mellan - som t o m

free rider-attityder på företag

sträcker sig utanför det primära nätverket. När ortens ledande företag tillsammans

Många Arbetsgivaningar ingår i en nyligen etablerad riksring, vars ordförande och sekreterare finns vid Försäkringskassan i Norrköping resp. Boden. Ett utvärderingsprojekt pågår vid Arbetslivsinstitutet, Stockholm under ledning av Casten von Otter.

SOU 1996: 15 l Ökad saklighet och rättvisa vid anställningar lOl

ber om hjälp, vare sig det gäller olika myndigheter eller andra delar av det lokala näringslivet, så ökar sannolikheten för positiv respons. Arbetsgivarringar har varit vanligast i relativt stora kommuner men utanför storstadsområdena. Enligt min mening borde liknande nätverk etableras i storstadsområdena, med nya uppgifter inom invandrar- och arbetsmarknadspolitiken.

Utgångspunkten skall vara företagens egna intresse av en stark långsiktig bas för

rekrytering, av positiva attityder mellan näringslivet och olika sociala grupper och att i övrigt skapa en ömsesidigt utvecklingsbar relation med invandrarbefolkningen.

Vidareutveckling

företagsnätverV kan i detta sammanhang behöva utvecklas ytterligare.

Begreppet I forskningsrapporter har jag beskrivit något jag kallat arbetsmarknadspooler - en mer politiserad version av företagsringar - som en ny bas för lokal arbetsmarknad-

1995). Medlemsföretagen skulle dels få vissa tydliga åligganden

spolitik (von Otter, av samhället som sammanhänger med en välfungerande arbetsmarknad, dels del av samhällets Det skall löna att

vinst, t ex genom återbäring på arbetsgivaravgiften. sig

handla och med ett bredare än det snävt företagsekono-

långsiktigt ansvarstagande

miskt motiverade. Modellen har flera poänger: - eller kan inrättas olika mindre nära

Företagsnätverk, pooler, på sätt, i mer eller

anslutning till myndigheterna. Men det är viktigt att modellen inte uppfattas som ett utan som institution för att lösa sina

byråkratiskt påbud, företagens egna

kollektiva problem. I en rapport i fjol från SAF talas om att löntagarna behöver se som aktörer i stället för ojfer. I samma anda är det här tänkt- föresig en tendens att se sig som offer när Staten försöker lösa problem. tagen har annars Här kan de bli entreprenörer. - Vissa av arbetsmarknadspolitiska målsättningar formuleras, antingen ansvariga eller i en kollektiv beslutsprocess där företagen har en stark myndigheter

representation. Målen kan uttryckas som någon form av kvotering eller kvan-

titativa målsättningar för t ex praktikplatser, vissa stödjande åtgärder i samband

med o s v. En uppfylld målsättning någon form av bonus eller

rekrytering ger nedsatt Myndigheternas är poolen, medan de operativa

arbetsgivaravgift. motpart

besluten liksom fördelning av kostnader och intäkter sköts inom poolen av företagen själva. - Genom får som har del i poolerna arbetsmarknadsproblem ytterligare ägare

kostnader och vinster och får anledning utforma sin organisation på ett optimalt

sätt utifrån en bredare rationalitet. De hinder för kollektiv problemlösning som fria rnarknadskrafter skapar minskar. Det ligger i alla företagens intresse att A-poolen löser sin uppgift på effektivaste sätt och tillvaratar de nya möjligheterna till ökad lönsamhet.

102 Ökad saklighet och rättvisa vid anställningar SOU 1996: 151

- incitament Viktigast är att nätverket skapar och utrymme för att använda de kreativa organisationsresurser företagen har, för att undvika att sårbara grupper hamnar i De totala kostnaderna för företagen skall inte öka.

långtidsarbetlöshet.

Däremot omfördelas de mellan företag som bidrar till problemlösning och andra. Samhället sätter ett pris en sned arbetskraftsstruktur och kan

på företagen

utveckla ett antal egna Man kan skapa en specifik roll

problemlösningsstrategier. för poolen när det gäller att långsiktigt utveckla arbetskraftens kompetens och

anställbarhet. - en så bred att ett Inom nätverkets ram finns jobbas tillräckligt antal kan anpassas efter t ex invandrarnas förutsättningar, utan stora produktivitetsförluster. Eftersom problemen för ett enskilt företag med att bereda arbete för äldre/yngre

arbetskraft varierar, är en bred bas att föredra framför en snäv. Småföretag med

flexibilitet drabbas inte genom att de sina risker med andra företag.

låg ”p00lar

- delta i en viss

Företag som inte kan/vill åtgärd slipper. Det får genom uppgörelser

med de andra i nätverket komma överens om vad det skall kosta att företagen friköpa sig. Det företag som gärna deltar i olika projekt, blir i viss mening en för alla och ett mervärde som det får ersättning för. Med

tillgång skapar

i bonusen eller skatterabatten en företagen

utgångspunkt skapas prismekanism

emellan. - Nätverket skulle omfatta en varierad funktioner och behov. uppsättning företag, skall uppleva en motvikt till den typ av avknoppning och lean Företagen production som senare år reducerat arbetstillfällen som varit lämpliga som

på

eller reträttplatser. Man kan tänka sig att det organiseras inskolningsjobb

servicefunktioner av företag som är medlemmar i samma pool, där

gemensamma en del av värdeskapandet är just att organisera passande arbetstillfällen, så att arbetskraftsstrukturen blir rimligt för de grupper som finns i

representativ

samhället. En ny typ av verksamheter kan utvecklas, vars existens är betingad av goda idéer för hur prioriterad arbetskraft kan göra produktiva insatser.

Naturligtvis är företagens främsta är att vara effektiva, välståndsskapande uppgift producenter. Gränserna för deras agerande sätts av konkurrensen på marknaden.

Viktigast i förslaget ovan är att det är ett system som tillförsäkrar företagen kontroll över externa interventioner som de annars betraktar med stor skepsis. Man skapar en arena för innovatörer och arbetsmarsamtidigt entreprenörer kring prioriterade knadspolitiska problem. Systemet utfonnas så att “beskattningen av företagssek-

torn inte ökar - utan innebär bara att samhället sätter ett pris på en sned arbetskrafts-

struktur. Det enskilda företaget kan välja ett antal problemlösningsstrategier eller köpa sig fri. Det förutsätts inte att företagen inrättar sysselsättningstillfällen de inte har behov av, däremot att de inrättar befattningar och väljer bland de arbetssökande med större noggrannhet och sociala hänsyn.

SOU 1996: 151 Ökad saklighet och rättvisa vid anställningar 103

Inga tillfälliga hugskott

För att påverka företagen att ta ett socialt eller långsiktigt ansvar försöker staten ofta

att locka med ekonomiska belöningar. Likväl är erfarenheten ofta att arbetsgivarna är negativa, kanske inte till att ta ett ökat allmänt samhällsansvar så mycket som till att ständigt anpassa sig till nya subventioner och bidrag. I själva verket handlar

problemet ofta om knapphet på tid och planeringsresurser. Det naturliga för

företagsledare är att all företagets kraft skall vara inriktad att utveckla affärsverk-

på

samheten. Ledningen har begränsad tid, kreativ energi och kapacitet för att

uppmärksamma och tänka på olika uppslag. Eftersom man måste prioritera hårt

utifrån hur man utnyttjar sina planerings- och ledningsresurser är det ofta rationellt att t 0 m tacka till från staten.

nej gratis pengar

Fördelen med företagsringar är att man har till för

tillgång professionell kapacitet att driva frågorna. Ringens personal är ansvarig inför medlemsföretagen. Men för att påfrestningarna på företagen skall minimeras är det viktigt att inga refonner

införs som tillfälliga hugskott. Kostnaderna för att sätta sig in i och lära sig nya regler för varje sådant projekt är för höga för det.

Referenser

Bean Ch.R (1994): A Journal Economic

European Unemployment: Survey, of

Litterature, Vol.XXXII (June 1994), 573-619 Commission for the European Communities (1993): Green Social Paper European

Policy, Options for the Union, Brussels: ECSC-EEC-EAEC

Layard, R. S.Nickell, R. Jackman (1991): Unemployment, Macroeconomic

Performance ana The Labour Market, Oxford, UK: Oxford Universsity Press

Miller, G J (1992): Managerial Dilemmas, The Politcal

Economy of Hierarchy. Cambridge University Press

North, D. (1981): Structure ana Change in Economic History, New York: Norton OECD (1994): The OECD Jobs Study, Unemployment in the OECD area 1950-1995, Paris: Organisation for Economic Co-operation and Development

Ostrom, E, (1990): Goveming the Commons: The Evolution of Institutions for

Collective Action, Cambridge, UK: Cambridge Press University von Otter, C (1995): Employment Pools: A Common-Resource Approach to the Labour market, Economic and Industrial Vol. 16 (1995), 301-313 Democracy,

Schmid, G. (1994): Is Full Employment Still Possible ?, Transitional Labour

Markets as a New Labour Market Lecture in Honor

Strategy of Policy, of Rudolf

Meidner, Stockholm: Arbetslivscentrum

-, _..

41›J4__ .,. . p_r\. _,

Arbetslinjen och socialbidrag 105

och

Arbetslinjen socialbidrag

Åke Bergmark

Av historien framgår att närhelst en offentlig hjälpform inrättas så aktualiseras frågan om vilken inverkan stödet i sig, dess storlek och vilka villkor som omgärdar det kan ha på den allmänna viljan att försörja sig via arbete. Mest uttalat har detta

varit i förhållande till mer selektiva och behovsprövade program. I såväl svensk som

internationell fattigvårdslagstiftning återfinner vi genom historien en mängd

uttryckliga regleringar vars främsta syfte varit att avgränsa rätten till hjälp så att

endast verkligt behövande skall komma ifråga och utestänga de vars försörjnings-

moral man bedömt som osäker (Wallentin, 1988; Cloward & Piven, 1971). I dag är Socialbidraget vår viktigaste behovsprövade stödform och tillika ett av de områden där mottagamas vilja till självförsörjning och de handläggande

instansemas, det vill säga socialtjänstens, fönnåga att hantera avgränsningsproble-

matiken med mest frenesi. Ett väl faktum är att allmänhetens

ifrågasätts belagt

förtroende för klienternas moral och socialtjänstens insatser sedan länge är när

lågt

det gäller socialbidragen (Svallfors, 1989; Taylor-Gooby, 1995). I takt med den offentliga sektorns ekonomi satts under allt större press har också denna misstro vunnit terräng i den mer etablerade debatten (Svallfors, 1995). Kontentan av kritiken är i huvudsak att är för och kvalifikationskraven för

ersättningsnivåema höga låga. Bristande arbetsvilja hos bidragstagama och frånvaron av arbetsincitament i

handläggningen av bidragen utpekas som viktiga faktorer bakom ökat

socialbidrag-

stagande och ökade kostnader. Här behandlas om vilken en förstärkt i fonn av ökade

frågan betydelse arbetslinje

arbetsincitament kan ha för Diskussionen till i

socialbidragstagandet. begränsas huvudsak åtgärder som tar sin utgångspunkt i att det finns en väsentlig motivations-

problematik bland bidragstagama. Inledningsvis redogörs för socialbidragstagandets ökning de senaste åren samt kunskapsläget avseende arbetslöshetens betydelse för bidragstagandets omfattning. Vidare behandlas karaktären de

på försörjnings-

problem arbetslösa socialbidragstagare står inför, hur stort problemet med bristande arbets- eller försörjningsmoral bland bidragstagama kan uppskattas vara samt vilka

konsekvenser som kan förutses av förespråkade förändringar.

106 Arbetslinjen och socialbidrag SOL 1996: 151

Socialbidragens expansion

Att socialbidragen harrmat i blickpunkten under senare år sammanhänger i hög grad med de ekonomiska kommunerna ställts inför i takt med att den

svårigheter

allmänna samhällsekonornin försämrats. Reducerade statsbidrag och minskade

skatteinkomster har inneburit en kännbar nedgång ifråga om inkomster. Mellan

1992 och 1995 minskade kommunernas samlade inkomster med ll procent

(Svenska Kommunförbundet, 1995). Samtidigt med detta har kommunernas

kostnader för och arbetsmarknadsåtgärder ökat vilket

socialbidrag påtagligt,

att fullt ut kompensera inkomstbortfallet med minskade begränsat möjligheterna utgifter. Mellan 1990 och 1994 ökade kostnaderna för utbetalda socialbidrag med mer än i fasta i medan antalet

80 procent (mätt priser) Sverige bidragshushåll steg med

Bakom den kan

drygt 40 procent under samma period. generella uppgången utpekas

en rad faktorer, men de är den stigande arbetslösheten samt ett ökat viktigaste under 90-talets inledande år. Att kostnaderna ökat mer än

flyktingmottagande

antalet hushåll med beror i första hand att antalet månader som

socialbidrag på

betalas ut också ökat (med 22 procent under samma period) och att andelen bidrag arbetslösa blivit större. Arbetslösa socialbidragstagare har i regel socialbidragstagare inkomster och mer omfattande bidragsbehov - i kronor räknatlägre följaktligen än bidragstagare med andra typer av försörjningsproblem. och kommunernas minskade intäkter Bidragstagandets volymmässiga expansion har resulterat i ett ökat tryck de system som för att

sammantaget på upprättats

administrera En effekt av detta är att socialbidragstagandet i allt socialbidragen. har kommit att som ett samhälls- eller kommu-

högre utsträckning problematiseras

nalekonomiskt Bland i kommunerna förefaller denna problem. politiskt ansvariga

aspekt allt mer träda i förgrunden, på bekostnad av alternativa synsätt (Bergmark,

Ser man till betydelse i den kommunala 1995). socialbidragens proportionella finner man dock att de representerar en relativt blygsam, om än ökande, budgeten

andel av kommunernas samlade nettokostnader - 4,3 procent 1993 (SCB/Svenska

Kommunförbundet, 1994). Vid sidan av de mer konkreta ute i kommunerna har också allt mer

svårigheterna

riktats mot socialbidragen i den allmänna socialpolitiska debatten.

uppmärksamhet Ofta har de kommit att måltavla i en grundläggande kritik mot välfärdsstatens

utgöra och funktionssätt, en kritik som fördjupats i takt med att det statsfinansiella

omfång

försämrats. Uppmärksarnheten här är inte primärt betingad av vilken läget samhällsekonomisk belastning socialbidragen svarar för. 1993 utgjorde de 1,5 procent av de totala socialpolitiska kostnaderna i Sverige (Socialstyrelsen, 1995). Kritiken har i delar varit mer principiell till sin karaktär, och riktad mot väsentliga - allt för generöst och de skador som ett- släpphänt kan orsaka när föregivet system det gäller försörjningsmoral och grundläggande samhälleliga belöningsstrukturer.

Arbetslinjen och socialbidrag 107

Om arbetslöshet och

socialbidragstagande

För att betydelsen av begrepp som arbetslinje och arbetsincitament i

socialbidragsar-

betet skall kunna diskuteras med någon form av precision bör först om

något sägas hur arbetslösheten påverkar behoven av socialbidrag och vad som utmärker

bidragstagare som är arbetslösa. När orsaker till socialbidrag diskuteras är i regel arbetslösheten den enskilda faktor som ägnas störst uppmärksamhet. Detta beror

på

att arbetslösheten i de allra flesta studier visat sig ha ett större förklaringsvärde än andra faktorer och att en tematisk eller empirisk behandling av relationen arbetslöshet- socialbidragstagande därför kommit att bli i det närmaste obligatorisk i om har också denna betraktats

forskningen socialbidrag. Socialpolitiskt koppling

som särskilt intressant då ett högt eller ökande bidragstagande som kan tillskrivas

utvecklingen på arbetsmarknaden signaler om ger arbetslöshetsförsäkringamas

bristande förmåga att skapa en ekonomisk grundtrygghet. Ett sätt att studera arbetslöshetens inflytande är göra så kallade tidserieanalyser, och utnyttja data riksnivå. I dessa mäter man sambanden mellan årsvisa

på

variationer i arbetslöshetens omfattning och bidragstagamas andel i befolkningen.

Tidsserieanalysemas resultat visar genomgående på mycket klara positiva samband

mellan de bägge måtten och upp till 60 procent av bidragstagandets variationer har periodvis kunnat tillskrivas förändringar i arbetslöshetens storlek (se t ex Korpi, 1974; Gustafsson, 1983; Stenberg, 1995). I figur 1 nedan visas hur arbetslöshetens

respektive socialbidragstagandets omfattning utvecklats de senaste decennierna. Vi

ser att det efter en period av relativt god följsamhet mellan de kurvorna i bägge inledningen av perioden inträffar ett trendbrott 1984. Från och med detta år och

under se två följande åren sker en annorlunda utveckling med ökande bidragstagan-

de och sjunkande arbetslöshet. Därefter är rörelserna mer likriktade, även

återigen

om socialbidragen ökat mer blygsamt än arbetslösheten under 90-talet.

108 Arbetslinjen och socialbidrag SOU 1996: 151

procent

socia Ibidragstaga nde

O 77 7a 79 ao 31 a2 83 84 ss se 87 aa 39 90 91 92 93 94 95 år

Figur 1. Socialbidragstagande och arbetslöshet i Sverige 1977-19953

1984-1986 föranledde vissa debattörer att söka avskriva eller nedtona Utvecklingen arbetslöshetens som förklarande faktor. Bidragstagandets expansion under betydelse

dessa år förefaller inte kunna tillskrivas utvecklingen på arbetsmarknaden. Bristen

samvariation under de aktuella åren kan dock ges flera förklaringar. För det första

på andelen arbetslösa utan kontantstöd 1984 och 1985 kvar på samma nivå som låg

1983. För det andra var arbetslöshetsnivåema oförändrade också för ungdomar mellan 20 och 24 år och för utländska medborgare, i bägge fall strategiskt viktiga För det tredje ökade deltidsarbetslösheten för kvinnor under samma period. grupper. För det fjärde ökade antalet flyktingar 1984-1986 med cirka 5000 hushåll per år, en omständighet som kan förklara 17 procent av den totala ökningen av bidragstagan-

det 1984 och 40 procent året därpå (Knutsson & Stridsman, 1988).

De ovanstående visar hur processer av olika slag kort sikt kan

förklaringama på

ett väl etablerat samband. I såväl utvecklingen av arbetslöshetens synas upphäva struktur som i andra, mer fristående, förlopp finner vi förhållanden som åtminstone får en starkare än arbetslöshetens nivå eller variationer.

temporärt genomslagskraft

Utvecklingen under 90 talet illustrerar också att relationen mellan de bägge kurvorna förändras då arbetslösheten till sin nivå mer

genomgår påtagliga förändringar.

Ett annat sätt att studera sambandet mellan arbetslösheten och socialbidragstagandets är att utifrån tvärsnittsdata analysera skillnader mellan landets omfattning

kommuner. Den fråga man söker svar på är då om ett högt socialbidragstagande

2 Socialbidragstagande avser andel personeri befolkningen (barn som vuxna) om erhåller socialbidrag någon gång under året. Arbetslöshet är relativa arbetslöshetstal (andel arbetslösa av arbetskraften) utifrån arbetskratftsundersökningamas (AKU) årsmedelvärden. Källa SCB.

Arbetslinjen och socialbidrag 109

generellt sett motsvaras av ett högt socialbidragstagande ute i kommunerna. Under 80-talet genomfördes tre undersökningar som behandlade detta (Sparén, 1986;

Halleröd, 1988; Aguillar & Gustafsson, 1989). Något överraskande visar resultaten

från dessa att arbetslöshetens totala nivå inte har effekter

några signifikanta på

omfattningen av socialbidragstagandet. len av undersökningarna särstuderades dock betydelsen av andelen arbetslösa utan arbetslöshetsunderstöd och denna variabel visade en samvariation med Senare mycket tydlig bidragstagandet. beräkningar avseende de kommunala socialbidragskostnadernas samband med olika lokala förhållanden för 1994 - samma det vill uppvisar mönster, säga inget positivt genomslag av total arbetslöshet, men en klar koppling till andel arbetslösa utan A-kassa eller KAS (Byberg, 1996).

Förklaringen till att de totala arbetslöshetsnivåema på kommunivå inte får

genomslag i form av högre bidragstagande är att län och kommuner med hög arbetslöshet generellt sett har högre andelar arbetslösa med A-kasseersättning. Det gäller exempelvis de så kallade skogslänen (Värmlands län, Kopparbergs län och Norrlandslänen) där arbetskraften i högre grad än i storstadsregionema är A-kassa

och fackföreningsanslutna. Att så är fallet beror sannolikt på en större erfarenhet av

arbetslöshet i dessa områden och en därav utvecklad medvetenhet om det ekonomiska skydd som A-kassetillhörighet innebär.

Vill man komma åt arbetslöshetens utbredning och betydelse på individnivå så

är det att mer direkt, inom ramen för så kallade studera de nödvändigt klientstudier, personer som erhåller hjälp och vilka omständigheter som förorsakat deras för-

sörjningsproblem. Arbetslöshet studeras på ett eller annat sätt i de flesta klientstudi-

er. Beskrivning av sysselsättningssituation kan minsta sägas utgöra gemensamma nämnare, men ofta försöker man också kartlägga vad arbetslösheten mer direkt betyder för bidragsbehoven. Resultaten från de klientstudier som genomförts de senaste decennierna ger vid handen att mellan 25 och 50 procent av de vuxna bidragstagarna brukar vara arbetslösa vid bidragstillfället och att arbetslöshet som angiven orsak till försörj-

ningssvårigheterna förekommer i ungefär vart tredje ärende. Räknar man in deltidsarbetslösa blir nivåerna något högre. Olika data pekar entydigt mot att arbetslöshetens betydelse mycket påtagligt förstärkts i takt med att arbetsmarknaden

försämrats under 90-talet. Som exempel kan nämnas en lokal studie i

genomförd

Strängnäs där förhållandena 1984 och 1994 jämförts. Resultaten av denna visar att andelen arbetslösa bland klienterna ökat från 25 till 49 procent, andelen heltidsarbetande minskat från 33 till sju procent och andelen med inkomst från lön minskat från 48 till 25 procent (Hedberg, 1996). Eftersom socialbidragstagandet totalt sett ökat kraftigt under perioden så är tillskottet av arbetslösa” socialbidragstagare i kommunen i absoluta tal räknat, än mer

påtagligt.

l lO Arbetslinjen och socialbidrag

Arbetslösa socialbidragstagare

Arbetslöshet bland emellertid inte någon homogen

socialbidragstagare representerar De som olika sätt är av betydelse för

eller enhetlig problematik. omständigheter på

arbetslöshetens och kan vara av mycket olika slag, liksom uppkomst utsträckning av för arbetsmarknadens variationer. Vad som trots allt förenar

graden känslighet

av de arbetslösa och mest skiljer dem från andra

merparten bidragstagama påtagligt

arbetslösa är avsaknaden av Detta följer tämligen givet av arbetslöshetsersättning. funktion och av det faktum att A-kassan i regel erbjuder ett fullgott socialbidragens ekonomiskt De arbetslösa saknar i regel rätt till ersättning skydd. bidragstagarna till arbetsmarknaden - en karakdärför att de har en svag eller instabil anknytning såväl i förhållande till arbetskraften i stort som i jämförelse med teristik som gäller med är också möjligheter att arbetslösa A-kasseersättning. Följaktligen gruppens konkurrera arbetsmarknaden när stora grupper med en relativt sett

på begränsade,

bättre i arbetslivet samtidigt står utan arbete. förankring Hur avsaknaden av arbetslöshetsersättning än är för bidragsbehoven

avgörande

i ett vidare arbetslösheten i sig betraktas som det grund-

så måste dock, perspektiv,

om arbetslöshetens orsaker på individnivå inrymmer

läggande problemet. Frågan

som i analytiskt hänseende bör hållas åtskilda.

två grundläggande delfrågeställningar Den första vilken händelse, eller serie av händelser, som omedelbart föregått

gäller steget in i arbetslösheten och som kan betraktas som orsak till att en person blivit andra rör vilka förhållanden som tenderar att

arbetslös. Den delfrågeställningen

individens arbetslöshet. Eller annorlunda uttryckt: vilka faktorer som permanenta

ett inträde/återinträde i arbetslivet. Det senare bestäms i ett svårgripbart

försvårar

mellan individens resurser och arbetsmarknadens efterfrågan. Något

samspel att ta sig ur förenklat kan man säga att de enskilda bidragstagarnas möjligheter och därmed också i varierande grad bestäms av

arbetslösheten, bidragsberoendet,

följande omständigheter: Arbetsmarknadens När denna är lägre än

l. generella efterfrågan på arbetskraft.

av individer i arbetskraften, blir arbetslöshet. Normalt utbudet, i form följden detta vid men kan också teoretiskt (i framförallt

sett uppstår lågkonjunkturer,

ekonomisk av att arbetskraft är för högt. På individnivå

teori) följa priset på

obalansen i form av i form av få och hård konkurrens om yttrar sig lediga jobb

de platser som finns. Arbetsmarknadens De kvalifikationer arbetsmarknaden

2. kvalifikationskrav.

i form av arbetslivserfarenhet o s v. När dessa krav inte efterfrågar utbildning, arbetskraftens resurser det som kallas

motsvaras av den tillgängliga uppstår

På individnivå kan detta yttra i svårigheter att få jobb strukturarbetslöshet. sig arbetslöshet och Vid hög arbetslöshet, av den

trots en låg många lediga platser.

kvalifikationskraven och personer med en

typ vi i dag upplever, höjs generellt

arbetsmarknaden möter därför ytterligare svårigheter. marginell position på

och lll Arbetslinjen socialbidrag

3. Individens sociala situation. Som ett särfall av kvalifikationskraven ovan kan man betrakta arbetsgivamas mer eller mindre formulerade önskan att

tydligt

rekrytera arbetskraft som inte bär på form av

någon psykosociala problem. Ju

mer uppenbara problemen är, desto svårare är det i för den enskilde att få regel

arbete på den öppna marknaden. Närvaron av kan dess-

psykosociala problem

utom, vilket i många fall är det avgörande, också att behålla

begränsa förmågan eller klara av ett arbete. I en studie avseende ensamstående utan bidragstagare barn framkom att hälften av de som behövde av

drygt socialbidrag på grund

arbetslöshet hade kompletterande problem i form av missbruk, psykiska problem eller hälsorelaterade arbetshinder (Bergmark, 1991). 4. Nationellt ursprung. En annan omständighet som successivt fått ökad betydelse och som också är kopplad till arbetsmarknadens krav är de arbetssökandes kulturella tillhörighet eller nationella Vittnesmål om att invandrare ursprung. diskrimineras av arbetsgivare kommer till konkret uttryck i

invandrargruppemas

allt större betydelse för det totala I är andel utländskt

socialbidragstagandet. dag

födda medborgare i kommunerna en av de faktorer som bäst förklarar variationer i socialbidragskostnader kommunerna emellan a a). (Byberg, 5. Den individuella motivationen. Denna faktor är vad ökade arbetsincitament är

tänkt att påverka - därför diskuteras den utförligare nedan.

6. F örvärvshinder. Bland dem som står utanför arbetskraften finns en relativt stor som vill förvärvsarbeta, men som av olika skäl brist

grupp (till exempel på

barntillsyn) är förhindrade att göra det. Andelen personer utanför arbetskraften som skulle vilja förvärvsarbeta omedelbart är bland nästan

socialbidragstagare dubbelt så hög som för befolkningen som helhet.

Arbetslöshet och individuell motivation

Frågan om den individuella motivationens eller

arbetsviljans betydelse är ytterst

känslig. Å ena sidan intar bristande arbetsmotivation hos klienterna en central roll

i den mytbildning och de vanföreställningar som förekommer när det gäller bidragstagandets orsaker. Å andra sidan bortses ofta helt från motivationsaspekten i de sammanhang där de strukturella betonas. att förklaringama Oviljan problematisera den individuella motivationen kan i viss mån också förstås som en reaktion just

på de fördomar som förekommer.

Under senare år har emellertid misstron mot

bidragstagamas försörjningsmoral

allt oftare uttryckts i mer etablerade sammanhang och avsaknaden av arbetsincitament respektive generositet i med varierande av ersättningsnivåerna har, grad klartext, utpekats som förklaringar till under 90-talet

socialbidragstagandets ökning (se t ex Jonasson, 1996). Uppfattningen att bristande individuell motivation är en

faktor av central betydelse för är emellertid inte

bidragstagandets omfattning

l 12 Arbetslinjen och socialbidrag SOU 1996: 151

form av iakttagelser eller forskning på området. grundad på någon systematiska

är den att trots den uppmärksamhet den givits

Sanningen motivationsproblematiken,

i olika underkastats mer i den

sammanhang, aldrig någon ingående granskning

svenska Andelen eller arbetsovilliga

socialbidragsforskningen. lågmotiverade

klienter måste därför i allt väsentligt betraktas som okänd. Det innebär att också en

traditionellt hållning, där tanken på att klienter i någon meningsfull

progressiv väljer socialbidrag framför arbete avvisas, omfattning överhuvudtaget självmant

också saknar stöd. Att frågan kommit att bli så pass förbigången i

empiriskt får sannolikt tillskrivas dess känslighet som dess komplexitet. Att forskningen i vilken en persons socioekonomiska status är ett resultat av avgöra utsträckning medvetna val är rent svårt, och karaktären eller

kunskapsteoretiskt mycket på

i klienternas till låter sig inte utan vidare fångas i styrkan vilja självförsörjning

empiriska operationaliseringar. Vad som i finns är enskilda forskningsresultat som på olika sätt berör

dagsläget I ett flertal svenska (t ex Puide, 1985; Nilsson, 1989) har

frågan. undersökningar

framkommit starkt av att söka att merparten av bidragstagarna upplever obehag I huvudsak handlar det om man bli

hjälp. upplevd stigmatisering, tycker sig

betraktad som avvikande eller misslyckad i andras ögon. Upplevelsema av stigma är sannolikt den viktigaste förklaringen till att endast en minoritet av de som formellt är berättigade till socialbidrag faktiskt ansöker om hjälp (Gustafsson, 1987). Endast & 1991) har

i ett par undersökningar (Isaksson Svedberg, 1987; Bergmark,

om klienternas till arbete berörts mer

frågan inställning respektive socialbidrag

direkt. antyder att bidragstagarnas arbetsmoral i allt

Undersökningsresultaten

liknar den som folk i allmänhet har. Liknande resultat har framkommit i väsentligt

bl a Storbritannien & genomgående finns här en (Dean Taylor-Gooby, 1992), men

osäkerhet av i form av så kallad social önskvärd-

på grund uppenbara mätproblem

het i svaren? I studie bedömde handläggarna att cirka fyra av Bergmarks procent

klienterna klart saknade vilja att klara sin försörjning på egen hand.

Om arbetsincitament

I de där socialbidragstagandet beskrivs som ett moralproblem är sammanhang emellertid de enskilda individerna i inte den viktigaste måltavlan. Det regel föremålet för kritiken är istället de föregivna systemfel som anses huvudsakliga förstärka eller till och med uppmuntra ett överutnyttjande av bidragen. möjliggöra, När ökade arbetsincitament förordas är det vanligtvis utifrån ett missnöje med, och i, nuvarande ersättningsnivåer och kvalifikationskrav. förslagna förändringar

Social önskvärdhet innebär, enkelt uttryckt, att den svarande i en undersökning önskar framställa sig själv i så fördelaktig dager som möjligt i sina svar.

och 113 Arbetslinjen socialbidrag

När det gäller så de som alltför och/eller

ersättningsnivåema uppfattas generösa

alltför närliggande de inkomstnivåer som arbete under vissa förutsätt-

lågavlönat

ningar kan ge. Innebörden i kritiken är att höga ersättningsnivåer leder till att de relativa fördelarna med självförsörjning minskar, det vill att individer lockas säga att självmant gå från arbete till bidrag eller att man väljer att stanna i socialbidragstagande. Under senare år har också om hur stora skillnaderna mellan de

frågan

inkomster som socialbidragen får varit ett av de mer

ger och vad låginkomsttagare

centrala inslagen i debatten. Kritiker pekar att hushåll med

på hög försörjningsbörda

och små inkomster kan hamna under trots att de vuxna gällande socialbidragsnivåer i hushållet arbetar. Denna aspekt har bland annat behandlats i rapporten En social försäkring (Finansdepartementet, 1994) där författarna dessutom tilldelar

ersättningsnivåema för socialbidragen status av grundbult för hela fördelningspo-

litiken. Med detta avser man i huvudsak två saker. För det första att nonnala i samhället tar skada om det sista belöningsstrukturer allvarligt skyddsnätet socialbidragen - är allt för För det andra att som generöst. socialbidragen fungerar en nedre riktpunkt eller ett golv för såväl lönebildning som nivåer inom andra socialförsäkringar. Konsekvensen av nuvarande är (höga) socialbidragsnorrner då, enligt rapportens författare, att förment nödvändiga korrigeringar nedåt i

låglönear-

beten och andra välfärdsreformer förhindras. Den uppmärksamhet som ägnas socialbidragen är således inte uteslutande betingad av ett intresse för stödformen i utan också ett resultat av om dess reella och

sig, föreställningar symboliska

betydelse för löne- och socialpolitik i ett vidare sammanhang. Det andra benet på vilket förordandet av ökade arbetsincitament vilar är de föregivna brister som anses föreligga när det gäller vilka motprestationer som krävs av bidragstagarna. Generellt uppfattas kraven vara för vilket innebär att

låga,

bidragens tillgänglighet och attraktionskraft blir för hög och bidragstagandet mer omfattande än det annars skulle kunna vara. Arbetsincitament kan här vara allt från mer generella villkor till krav som mer direkt är kopplade till arbete eller arbetsmarknad. Det kan handla om sådant som tätare kontakter med personliga handläggare, medverkan i arbetsliknande verksamhet eller ökade krav vad som anses vara att

på

stå till arbetsmarkandens förfogande. Kraven kan i princip tjäna tre olika syften. För det första kan det handla om att göra bidragen mindre och mindre lättillgängliga attraktiva i det att man kräver en mängd motprestationer som kan uppfattas som en av de som söker Tanken belastning hjälp. är då att personer med tvivelaktig försörjningsmoral eller sådana som inte absolut behöver skall bli mer

hjälp benägna

att välja att försörja sig via arbete. Samma sänkta ersättsyfte tjänar naturligtvis ningsnivåer. För det andra kan ökade krav i olika former förordas utifrån en ambition att motverka passivisering bland klienterna. att Föreställningen betydande andelar av bidragstagama socialiseras in i en klientroll och ett och bidragsberoende

uppfattningen att ökade krav på arbetssökande eller medverkan i arbetsliknande

verksamheter av olika slag är ett sätt att bryta dessa är en av de mer processer

114 Arbetslinjen och socialbidrag SOU 1996: 151

väletablerade idéerna i detta sammanhang. För det tredje innehåller också kritiken mot nuvarande villkor inte sällan element av rättviseöverväganden, där motprestationer från sida betraktas som ett sätt för dem att göra rätt för sig, bidragstagamas och som ett sätt att mer villkor mellan förvärvsarbetande och

uppnå jämlika

socialbidragstagare.

Det när det hur krav på empiriska underlaget gäller ersättningsnivåer respektive

inverkar beteende är emellertid än mer begränsat

motprestationer på bidragstagamas

än om klienternas Det finns

(de blygsamma) kunskaperna försörjningsmoral.

data som stöder antagandet att nuvarande ersättningsnivåer överhuvudtaget inga eller kvaliñkationskrav skulle urholka allmän arbetsmoral eller generellt sett att söka Påståenden med ett sådant innehåll bygger mer

påverka benägenheten hjälp. om hur socialtjänsten fungerar än på några faktiska på vaga uppfattningar

observationer eller fakta. Den forskning som inriktats på hur

generellt applicerbara

och kvaliñkationskrav inom olika former av transfererin gar

ersättningsnivåer arbetsutbudet, i Sverige och internationellt, ger inte heller några entydiga påverkar

resultat & Gustafsson, 1994). Vidare visar analyser

(Atkinsson Mogensen, 1993;

avseende kommunala variationer att det, för 1994, inte föreligger några samband mellan socialbidragsnorrnemas nivå och vilka kostnader man har för socialbidragen (Byberg, a a).

Att motiveras till arbete

Är då individuell motivation en faktor av betydelse för människors möjligheter att av arbetslöshet? Ser vi till hur det förhåller sig i största allmänhet är bryta perioder

svaret den Mer motiverade individer beter sig sannolikt på ett sätt på frågan ja

som sett ökar deras chanser arbetsmarknaden, även om motivation i sig

generellt på

inte är faktor för att konkurrera om de jobb som finns. någon avgörande förmågan Om till att huruvida det är att via ändrade villkor för frågan begränsas gälla möjligt arbetslösa motivation ett sätt som

socialbidragen påverka socialbidragstagares på att de i antal övergår till arbete och självförsörjning, är svaret långt

gör betydande vinna är

ifrån lika självklart. Möjligheterna att framgång med den typen av åtgärder

inte bara motivationsproblemens omfattning eller i vilken utsträckning avhängiga faktiskt kan beteendet arbetsmarknaden, utan också - och

socialtjänsten påverka på

framförallt- vilka reella som att konkurrera om de arbeten möjligheter föreligger som finns tillgängliga. Mot av de senaste årens försämrade arbetsmarknad och det

bakgrund påtagligt

inte faktum att arbetslösa socialbidragstagare generellt sett utgör en marginalgrupp bara i samhället i stort utan också bland de arbetslösa finns det skäl att anta att en förstärkt inom i saknar förutsättningar att annat arbetslinje socialtjänsten dagsläget än bidragstagandets omfattning. Hårdare villkor och sänkta

marginellt påverka

Arbetslinjen och socialbidrag 115

ersättningsnivåer kan möjligen tjäna till att utestänga eller avskräcka vissa bidragstagare, men i de fall försörjningsproblemen sträckt sig över längre perioder utgör försörjning via lönearbete i regel inte ett omedelbart tillgängligt alternativ för den enskilde. Bristande arbetsmarknadsförankring, sämre utbildning, social belastning av olika slag och socialbidragstagandet i sig utgör faktorer som minskar konkurrensmöjlighetema. Sant är visserligen att det finns stora grupper av arbetslösa bidragstagare som mer tillfälligt uppbär bidrag och faktiskt lyckas i sina ansträngningar att få ett arbete. Dessa är dock inte det huvudsakliga målet för de diskuterade förändringarna då de genomgående har bättre objektiva förutsättningar att konkurrera om de arbeten som finns, då skäl att ifrågasätta deras arbetsmoral saknas och då de ekonomiskt sett betyder ytterst lite för socialtjänsten. Korttidsberoende bidragstagare har och har alltid haft en förmåga att själva lösa sina problem, oavsett vilka insatser som görs eller vilken policy som tillämpas från socialtjänstens sida. Frågan om vilka möjligheter och vilket ansvar socialtjänsten har när det gäller arbetslösa bidragstagare är dock, inför framtiden, utan tvekan värd en vidare diskussion. Problemet med de krav på en, via incitament, förstärkt arbetslinje är emellertid att de formuleras utan hänsynstaganden till aktuella kunskaper om hur klientgruppen är sammansatt och utan något tydligt intresse för eventuella förändringars vidare konsekvenser. Föreställningen att socialbidragstagandets omfattning i betydande grad är en funktion av individuell moral och mängden incitament i handläggningen saknar helt stöd och är dessutom sett empiriskt logiskt oklar. Den forskning som gjorts visar tämligen entydigt på att socialbidragstagandets variationer i allt väsentligt är en följd av utvecklingen på arbetsmarknaden och den grad av skydd som välfärdssystemet i övrigt erbjuder. Att ensidigt betona individuell motivation eller arbetsmoral i en situation där arbetslösheten är högre än på åtskilliga decennier för att tala klarspråk, antingen okunnigt eller direkt ohederligt. I ett vidare socialpolitiskt perspektiv finns det dock goda skäl att hålla fast vid en arbetslinje också för människor som går på socialbidrag. Diskussionen ovan har främst varit avsedd att klargöra socialtjänstens begränsade möjligheter att åstadkomma märkbara förändringar. En förbättrad arbetsmarknad, sänkta kvalifikationskrav för A-kasseersättning eller riktade arbetsmarknadsåtgärder är förändringar med en uppenbar att lyfta människor ur bidragstagandet och potential -i bästa fall- hjälpa dem ut på arbetsmarknaden.

116 Arbetslinjen och socialbidrag SOU 1996: 151

Referenser

R. & Gustafsson, B. (1989). Kommunerna och ekonomiskt bistånd. Aguilar, Nationalekonomiska institutionen, Göteborgs universitet. A. B. & G. V. and Work

Atkinsson, Mogensen, (red). (1993). Welfare

Incentives. A North Clarendeon Press, Oxford. European Perspective. Å. (1991). Socialbidrag och försörjning. Diss. Institutionen för Bergmark, socialt arbete, Stockholms universitet. Å. i - rättvisa och ekonomi. Bergmark, (1995). Prioriteringar socialtjänsten Institutionen för socialt arbete - Stockholms universitet. I. (1996). Om arbetsmetoder i socialbidragshanteringen och deras Byberg, relation till omfattning. Opublicerat manus under socialbidragstagandets arbete. Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet. Cloward, R. & Piven, F. (1971). the Poor. Pantheon Books, New Regulating York. Dean, H. & P. Culture. The of

Taylor-Gooby, (1992). Dependency explotion a myth. Harvester Wheatsheaf, Hempstead.

(1994). En socialförsäkring. Ds 1994:81. Finansdepartementet. Gustafsson, B. (1983). Socialhjälpens bestämningsfaktorer. DSF, Stockholm. Gustafsson, B. (1987). Som ett isberg? Om underutnyttjande av socialbi- Nordiskt Socialt Arbete. nr 3. drag.” Gustafsson, B. (1994). “Transfereringarnas effekter arbetsutbudet och

på

annat beteende.” Ekonomisk Debatt, nr 7. Halleröd, B. (1988). Socialbidragstagande i kommunerna 1980 och 1985. Sociologiska institutionen, Umeå universitet. K. i manus under Hedberg, ( 1996). Socialbidrag Strängnäs. Opublicerat arbete. Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet. Isaksson, K. & L. Klienterna, arbetet och arbetslösheten. Svedberg, (1987). Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet. Jonasson, L. DN debatt 4 (1996). Socialbidragen onödigt höga. april. Knutsson, G. & Stridsman, K. (1988). Fattiga i Sverige. Allmänna förlaget, Stockholm. social assistance and social Korpi, W. (1974). Poverty, policy in post-war Sweden. från Institutet för social nr 16. Stockholms Särtryck forskning, universitet. Nilsson, G. (1989). Fattigliv. Socialhögskolan, Lunds universitet. Puide, A. (1985). Klienterna och Institutionen för socialt socialtjänsten. arbete, Stockholms universitet.

SOU 1996: 151 Arbetslinjen och socialbidrag 117

SCB & Svenska Kommunförbundet. (1994). Vad kostar verksamheten i Din kommun? SCB, Örebro. Socialstyrelsen. (1995). Socialutgifterna och deras år 1993. finansiering SOS, socialtjänst 1995:2. Sparén, P. (1986). Socialbidragstagandet i landets kommuner. Sociologiska institutionen, Stockholms universitet. S-Å. (1995). Unemployement and Economic Utkast. Stenberg, Hardship. Institutet för social Stockholms universitet. forskning, Svallfors, S. (1989). Vem älskar välfärdsstaten? Diss. Arkiv, Lund. Svallfors, S. (1995). Välfärdsstaten i pressen. Umeå Studies in Sociology, Umeå universitet. Svenska Kommunförbundet. Kommunerna

(1995). fram till 2020. Kommen-

tus förlag, Stockholm. Taylor-Gooby, P. (1995). “Who wants the welfare state? for State Support Welfare in Countries.” I S. In the the

European Svallfors, (red) Eye of

Beholder. Impelo, Umeå. Wallentin, H. (1988). “Värdiga och ovärdiga i socialpolitiken.” I Ronnby, A. (red) Etik och idéhistoria i socialt arbete. Socionomen, Stockholm.

SOU 1996: 151 Tänk om marknadsekonomin inte räcker 1 19

Tänk om marknadsekonomin inte räcker

Mikael Stigendal, samhällsanalytiker

Tänk om alla har fel! Tänk om varken eller räcker?

skattesänkningar skattehöjningar

Tänk om marknadsekonomin befinner sig i ett då den fulla utvecklingsskede sysselsättningen i traditionell mening helt enkelt inte längre är möjlig? I så fall leder ju fortsatta bara till bortkastade ännu fler

satsningar på arbetslinjen pengar,

desillusionerade människor och ökade budgetunderskott. Vad händer då? Ja, då spricker väl Sverige i bitar. Det är ju i varje fall vad förespråkama av arbetslinjen tycks frukta. I dessa massarbetslöshetens tidevarv anses arbetslinjen nämligen ytterst syfta till integration. Massarbetslösheten som skapar klyftor riskerar att leda till permanenta utanförskap. Hela grupper av människor är på väg att leva sina liv i avskildhet från resten av samhället. I stort sett alla politiker och verkar sätta sina till myndigheter förhoppningar marknadsekonomins riktiga jobb. Bara marknadsekonomin anses kunna integrera

Sverige. Satsningama på arbetslinjen i form av utbildning, omskolning och

syssel-

sättningsåtgärder syftar till att gjuta liv i marknadsekonomin. Men nytt återigen,

tänk om inga satsningar i världen räcker? Tänk om vår tids marknadsekonomi helt enkelt bara räcker till 2/3 av befolkningen, oavsett ekonomisk Vad vi politik? gör då?

Jag vill gärna tro på arbetslinjen, men dess nuvarande innebörd lär inte räcka.

Tidigare fungerade arbetslinjen i stort sett enbart som Smörjmedel i en annars ganska väl fungerande ekonomi. Nu har man skruvat förväntningarna ordentupp ligt. Nu handlar det inte bara om mindre av människor här och där. Nu skall grupper

arbetslinjen återskapa samhällsintegrationen av hela Sverige. Snacka om funktionsförändring!

Dessvärre väcker denna stora större

funktionsförändring ingen uppmärksamhet.

Politikerna och myndigheterna fortsätter att satsa Problemet är inte på kampanjer. själva arbetslinjen utan metoderna, tycks man mena. I mina ögon aktualiserar däremot av funktion en rad förändringen arbetslinjens samhällsexistentiella frågor. Vad innebär t ex integration? Kan i sin arbetslinjen traditionella av det svenska samhället?

tappning verkligen återskapa integrationen

Är det överhuvudtaget lönt att försöka?

120 Tänk om marknadsekønomin inte räcker

Vad innebär integration?

Hur är man när man är integrerad? Vad innebär det att vara integrerad? Utgår vi från svensk ordbok så översätts integration med sammansmältning. Integrerade människor smälter samman att i en helhet. Därmed delar de också i viss

genom ingå

varandras liv. Integration handlar uppenbarligen om mänsklig närhet, utsträckning men funktionella grunder. Integrerade människor fyller en funktion.

på

Räcker det då med att ha ett för att vara integrerad? Nej, inte självklart, men jobb det kan säkert underlätta. Genom arbetsorganisation, lagar, regler och avtal människor i en mening. System av roller och relationer integreras systematisk Rollema med skyldigheter såväl som rättigheter. Vill vi platsa

uppstår. förknippas

måste vi men då omfattas vi även av i systemet uppfylla skyldighetema, rättigheterna. bestämmer när vi kan tala med varandra, vem vi Systemrelationema överhuvudtaget får tala med, hur, var och när. Men tänk om vi inte talar samma Vad händer då med integrationen? Ja,

språk?

vissa fungerar förmodligen ändå väl, t ex arbete vid

systemintegrationer ganska

band. Andra sämre eller rentav inte alls.

löpande systemintegrationer fungerar

Invandrare kan ju t ex knappast arbeta inom hemtjänsten om de inte talar svenska.

Framför allt sätter språksvårigheter gränser för hur vi upplever integrationen.

integration innebär nämligen inte nödvändigtvis att vi känner oss Systematisk

integrerade. Systematisk integration behöver inte gå hand i hand med vad vi kan

kalla eller känslointegration, Arbetskamrater som inte talar samma upplevelsekan kanske ändå men de känner sig integrerade

språk fungera ihop, nog inte särskilt med varandra. Inte bara språket kan försvåra känslointegration, utan även t ex “fel”

utseende eller “fel beteende. Mobbade elever tillhör visserligen samma skola och kanske även samma klass som sina belackare, men känner sig knappast delaktiga.

Vi kan känna oss utstötta trots att vi ingår i samma systematiska

uppenbarligen helhet. Systematisk integration är ingen garanti för känslointegration. Det räcker således inte med att ha ett jobb, utan vi måste också känna oss delaktiga. I en

bredare mening är det inte fråga om en integration av enbart känslor, utan även av

tex nonner och moral. I en bredare mening bör vi nog därför istället tala om kulturell integration. Med kultur då inte bara litteratur, konst, musik, teater och film, utan mer

syftar jag på

allmänt “meningen med livet. Kulturer stakar ut vad som är sant och falskt, rätt och fel, vackert och fult, möjligt och omöjligt. Kulturer kan vara stora eller respektive små, eller mer motsägelsefulla. Det är genom kulturer vi skaffar ganska enhetliga oss identiteter och känner oss delaktiga i gruppen eller kanske rentav samhällsgemenskapen. Integration består uppenbarligen av två sidor, å ena sidan systematisk och å andra sidan kulturell. Kanske kan vi också tala om “utifrån-integration” och “inifrån- Den systematiska integrationen grundar sig på krafter som vi inte integration.

SOU 1996: 151 Tänk om marknadsekonomin inte räcker 121

bestämmer över, t ex lagar, regler och avtal. Vi är systematiskt integrerade när själva vi en bestämd funktionen, t ex men även i eller föreningen.

fyller på jobbet, familjen En kulturell integration baserar sig däremot på egna ställningsframgångsrik

och känslor. Kraften kommer liksom inifrån. Ett väl fungerande samhälle taganden behöver båda sidorna. Först när den systematiska integrationen hänger ihop med den kulturella kan vi allvar tala om samhällsintegration.

på

Arbetslinjens ensidighet

Diskussionerna om tar oftast bara till samhällsintegrationens ena arbetslinjen hänsyn sida, Frälsningen från utanförskap och utslagning nämligen systemintegrationen. heter dvs arbete marknadsekonomins villkor. Ju fler människor

“riktiga jobb, på

som tar in den ordinarie arbetsmarknaden ju mindre ldyftor, tycks man mena.

sig på

S beroende av kulturell integration faller därmed

ysternintegrationens grundläggande

utanför synfältet. Beroendet visar t ex i de senaste årens proteststormar mot lönefönnåner och sig fallskärmsavtal inom Folk när samma normer och näringslivet. protesterar inte för “de där som för “de där nere”. I själva verket värderingar tycks gälla uppe” förutsätter hela marknadsekonomin nonner. Köpare och säljare måste gemensamma kunna lita varandra. Annars Vad drar t ex närings-

ju på vågar ingen göra affärer.

livet för slutsatser av i Är det inte just bristen stabila

utvecklingen Ryssland? på

nonner och i som försvårar handelsavtal och därmed värderingar dagens Ryssland marknadsekonomins utbredning? Dessvärre tar diskussionerna om arbetslinjen i allt för liten grad upp marknadsekonomins beroende av kulturell integration. Diskussionerna präglas därför av

Allt för få t ex vilka konsekvenser olika inriktningar på ensidighet. frågar sig marknadsekonomin får för den kulturella integrationen. Vissa inriktningar på

marknadsekonomin har ju faktiskt visat sig kunna underminera den kulturella Västvärldens av och lågutbildade service-

integrationen. nya klass lågavlönade

känner sig knappast särskilt delaktiga i samhällsutvecklingen. Om proletärer nog samma marknadsekonomi breder ut sig i Sverige räcker det nog inte med “riktiga Då kan faktiskt bidra till att förvärra splittringen och jobb”. systemintegrationen upplösningen av kulturintegrationen. I dessa tider av fiffel och förefaller marknadsekonomins beroende av gemen-

båg

samma normer och värderingar så uppenbar. Varför kvarstår då ensidigheten, kan man Varför oroar man sig inte för kulturintegrationen lika mycket som

ju fråga sig?

för systemintegrationen av marknadsekonomin? Som ser det härstammar ensidigheten i stor utsträckning från nationaljag ekonomisk teori. För renläriga nationalekonomer är nämligen integrationen inget saknar betydelse i nationalekonomisk teori. problem. Begreppet integration

122 Tänk om marknadsekonomin inte räcker SOU 1996: 151

Nationalekonomer vill gärna tro att samhället finns av sig själv. Om bara marknadskrafterna får verka fritt inställer sig automatiskt en jämvikt mellan utbud och

efterfrågan. “Den enkla utbuds- och är vid det här över 200 efterfrågemodellen laget

år och den har -i mer sofistikerad form - kärnan i den nationalgammal, utgjort ekonomiska teorin under hela det senaste århundradet”, skriver Klas Eklund i sin lärobok om ekonomi (s 57). I jämviktsläget anses medborgarnas behov stämma överens med deras produk-

tionsförmåga. Jämviktsläget ger uttryck för stabilitet och harmoni. Därför bör

politikerna hålla sig borta från marknaden eller skapa goda förutsättningar för

marknadskraftemas fria spel. Så länge utbud och efterfrågan inte befinner sig i

jämvikt kan politikerna räkna med men när då

problem, jämvikten uppstår upphör

också alla motsättningar, protester och rnissnöjen. I nationalekonomemas perspektiv står samhället och faller med hur fritt marknadens “osynliga hand”“ tillåts verka. Nationalekonomins begrepp om marknadens “osynliga hand överensstämmer nog ganska väl med mina egna resonemang om vad jag tidigare kallade “utifrånintegration. “Den osynliga handen bidrar till att integrera människor systematiskt,

men på funktionella grunder. Av analoga skäl kanske vi kan likna kultur-

integrationen vid en marknadens “synliga hand”. Hur marknadskraftema

osynligt

än verkar baserar vi våra värderingar och normer vad vi ser. Marknadens

på synliga

händer” skapar mening och moral. Utan “de synliga händemas” kan vi inte

strategier

tro marknadsekonornin.

på

Hur står sig då den ensidiga i ett historiskt Var

synen på integrationen perspektiv?

det verkligen marknadens osynliga hand som

skapade Sveriges framgångsrika

l900-talshistoria? Berodde verkligen 1900-talets frånvaron av

framgångar på

“synliga händer”? I dessa tider av kanske vi borde oss hur

sarnhällsupplösning fråga

det kan komma sig att Sverige faktiskt finns.

Hur kan Sverige finnas ?

För så kort tid som 100 år sen fanns mer än i Sverige knappast juridisk mening. Svenskarna kände sig säkert inte sådär särskilt svenska, utan identifierade sig nog mest med sin lokala hemort. Bondesamhället innebar ingen särskilt hög grad av samhällsintegration. Befolkningen producerade större delen av sina levebröd själva och levde sina egna liv. Hur blev vi då försvenskade? Hur kunde vi

börja heja på samma blå-gula fotbollslag, norrlänning såväl som skåning?

industrialiseringen i slutet av 1800-talet startade en gigantisk integrationsprocess. Sverige förvandlades till ett enda stort maskineri där rättigheter såväl som skyldigheter blev knutna till kuggarna. Vi blev i än mycket högre utsträckning tidigare beroende av varandra. Svenskarna flätade in sig i varandras tack vardagsliv, vare fabrikemas stora arbetsplatser, men även kvartersstädemas

bakgårdar,

SOU 1996: 151 Tänk om marknadsekonomin inte räcker 123

och smågator. Därmed för gemensamma intressen portgångar uppstod grogrunder

och identiteter. Hur kan man då förklara Sveriges rekordsnabba förändring från jordbruksland till modernt industrisamhälle? Rör det sig verkligen bara om industrialiseringens hand? Knappast. Andra länders historia visar hur industrialiseringsosynliga mycket väl kan leda till fördjupade klyftor och samhällsupplösning. processer inte hand i hand med integration. I Sverige

Industrialisering går nödvändigtvis hittade istället kapitalister och arbetarklass fram till gemensamma intressen, men det

sin tid och decennierna runt sekelskiftet kännetecknades av oförsonliga tog stridigheter. I t ex försvårades av mellan lantadel och England industrialiseringen splittringen I andra länder var det stridigheter inom arbetarklassen

industrikapitalister. många

mellan socialister och kommunister som omöjliggjorde ett brett samförstånd. I vissa länder ledde till fascistiska maktövertaganden. I Sverige uppstod stridigheterna däremot en nationellt systemintegration som kom att kallas den svenska enhetlig modellen och det var en rad målmedvetna strategiska beslut som banade vägen, i synnerhet Saltsjöbadsavtalet 1938. Även mot industrialiseringens konsekvenser bidrog till samhällsikampen Folkrörelsema enade och förenade. Svenskarna försvenskades genom ntegrationen. i folkrörelsema. Folk från land och stad såväl som från Norrland och engagemanget Skåne fram intressen. Folkrörelserna också till pratade sig till gemensamma bidrog att civilisera svenskarna utifrån en och samma mall. Svenskarna försvenskades inte

bara tack vare gemensamma målsättningar, utan även på grundval av gemensamma

normer, värderingar och ideal. från ett skötsamhetsideal som började växa fram runt Kulturintegrationen utgick sekelskiftet bland folkrörelsernas decennier senare utgjorde

organisationer. Några

skötsamhetskulturen en självklar del av folkrörelsesverige. Genom skötsamheten ville arbetarna markera sin i samhället och samtidigt dölja en klassdelaktighet

Stävjandet av fylleri, slagsmål och vidlyftigt leverne skulle

mässig underlägsenhet. råda bot mindervärdeskänslor. Rena och välpressade kläder uttryck för

på gav

stolthet. Skötsarnheten kom att fungera som en slags inträdesbiljett till arbetar-

rörelsens gemenskap.

Tack vare skötsamhetskulturen vågade marknadsekonomins aktörer lita på varandra. Skötsamhetskulturens normer och värderingar utgjorde ett gemensamt forum för relationerna arbetsmarknaden mellan fackföreningar och företagare.

på

Även inom möttes borgare och socialdemokrater skötsampolitiken genom hetskulturen och utformade sina gemensamma intressen. Skötsamhetskulturens händer” och vägledning åt marknadskrafternas “osynliga “synliga skapade mening

hand. 1900-talets snabba expansion berodde i stor utsträckning på en synnerligen

av “synlig”“ och “osynliga händer.

framgångsrik sammanflätning

124 Tänk om marknadsekonomin inte räcker SOU 1996: 15 l

Den svenska modellen

Vad borgerligheten och arbetarrörelsen enades om var egentligen ekonomiska

rationaliseringar av hela samhället. Massproduktion på löpande band infördes inom

industrin bekostnad av arbetarnas I lönerna. Lite

på yrkesskicklighet. gengäld höjdes

förenklat kan man säga att två sfärer uppstod; massproduktionssfären respektive masskonsumtionssfären. Sfarerna bildade tillsammans vad man kan kalla

Då tänker läsaren i första hand på alla slit-och-släng-ekonomin. nog nya

massproducerade varor som Siw Malmqvist sjöng om, men uttrycket slit-och-släng

stämmer även in på vad många arbetare råkade ut för inom industrin. Ratio-

naliseringama ledde till utslitning och utslagning när de löpande banden rullade allt snabbare. Slit-och-släng-ekonomins båda sfärer hängde ihop på flera olika sätt. Massproduktionssfären genererade konsumtionsvaror, men också köpkraft genom höjda reallöner för löntagarna och ökade skatteintäkter för kommunerna. Framväxten av

masskonsumtionssfären gjorde det möjligt för många att sina drömmar. förverkliga

Fritiden blev ett begrepp.

I massproduktionssfären var det storföretagarna som bestämde, men inte vilka storföretagare som helst. Samförståndsviljan dominerade, men den svenska

modellens storföretagare vämade även om utbyggda samband mellan utbud och och konsumtion, marknad och stat. Bankerna levde

efterfrågan, produktion inga egna liv som på 80-talet, utan var tätt knutna till storföretagen. Vinstema åter-

investerades i produktionen och frigjordes inte för spekulation.

Masskonsumtionssfären å sin sida genererade en efterfrågan på massproducerade

varor, men också lojala, friska och välutbildade löntagare. Omsättningen av höjda

löner i efterfrågan på just massproducerade varor var inte alls självklar, utan krävde

stora förändringar av tidigare konsumtionsnormer. Nu för tiden ser vi hur höjda reallöner istället mycket väl kan leda till ett ökat sparande. En av landets mäktigaste finansmän Ernst Wehtje av

förespråkade förändringar

konsumtionsnormema redan 1945: “Icke minst torde man här få inrikta sig att

på uppfostra konsumenten till att efterfråga billiga standardvaror och pruta av på kravet på omväxling. Wehtje ställde sig intefrämmande till hjälp från staten. “Vill man

med de maktmedel, som står till det allmännas förfogande, helt eller delvis upphäva individens frihet att själv bestämma sin konsumtion, kan man naturligtvis driva rationaliseringen och standardiseringen alla

på produktionsområden oändligt mycket

längre än som hittills kunnat ske. Familjen Wehtje härstammade från Malmö och där infriades

förhoppningarna

verkligen med besked genom kommunens bostadspolitik. I Malmö kom den svenska modellens samförstånd till uttryck genom ett samarbete mellan kooperativa HSB och Wehtje-imperiets företag, särskilt Skanska (dåvarande Skånska Cement-

SOU 1996: 151 Tänk om marknadsekonomin inte räcker 125

Samarbetet började redan 1946. Under flera decennier provade HSB och gjuteriet). Skanska gemensamt ut nya byggmetoder. Den svenska modellen kulminerade i och med 60-talets rniljonprogram. På tio år skulle en i Sverige. Staten utfäste särskilda bostadsmiljon nya bostäder byggas till som enligt direktiven skulle vara stora och fleråriga. lånegarantier bostadsprojekt variantbegränsning bör iakttagas, hette det i direktiven. Sträng

I Malmö kom främst att symboliseras av Rosengård. Männi-

miljonprogrammet skorna sina med fukt och drag, men utforrn-

slapp tidigare problem trångboddhet,

av till socialt umgänge.

ningen Rosengård begränsade samtidigt möjligheterna

Istället för lokala småbutiker byggde man ett stort och centralt köpcentrum, beläget 800 meters avstånd från områdets ytterkanter och placerat mitt över den stora

på

Bostadskvarteren utgjorde inte längre städer i staden, utan funktiogenomfartsleden. nella stadsdelar.

Bostäderna band. Produktionen inriktades på att skapa producerades på löpande

för masskonsumtion, inte bara av själva bostaden, utan även av t ex förutsättningar bilar, hushållsmaskiner, TV och elektronik. Bostadspolitiken skapade därmed också andra konsumtionsnorrner. Genom saneringama av innerstädema tvingades människor bort inte bara från sina gamla kvarter, utan även in i nya levnadsmönster. Utformningen av rniljonprogrammets bostadsområden ställde individuell konsumtion i centrum och avskännade människorna från varandra.

Ekonomimänniskan

Vad blev vi för människor egentligen? Blev vi inte alltmer av en slags ekonomimänniskor? Den svenska modellen renodlade våra roller. På jobbet styckades

helheter sönder i funktionella bitar. Yrkesarbetamas kunskaper överfördes till gamla produktionsledningen och byggdes in i maskinerna. Massproduktionssfärens utbredut fantasi, kreativitet, egenhet, diskussion, umgänge och ning trängde gradvis

egentänkande. Som kuggar i maskineriet abstraherades människor bort från sina

konkreta Vi förvandlades till personnummer, såväl bokstavligen som bildligt. jag. Utbredningen av masskonsumtionssfären trängde å sin sida ut allt mer av det egna i hemmet. Hemmalagad mat ersattes av lunchrestauranger och snabbmat. skapandet Med tiden kunde vi inte laga radion längre och än mindre stoppa strumpor. Stereo-

utformades så att folk inte skulle kunna koppla sladdarna på sina egna

anläggningar sätt. Svenskarna allt ner i TV-fåtöljema. Så här i egensinniga sjönk längre framstår särskilt 80-talet som en tid av kollektiv upplösning. backspegeln Paradoxalt under denna tid som nationalekonomema har varnat för nog är det just en ökande kollektivism.

nationalekonomer verkar fortfarande tro på en “sann mänsklig natur. Många

Oberoende av tid och rum anses vi alla i grunden vara rationella egoister. Först när

126 Tänk om marknadsekonømin inte räcker SOU 1996; 151

vi driver våra egna intressen på bekostnad av andra förverkligar vi oss själva.

Nonnala människor säljer dyrt och köper billigt. Annars är vi inte riktigt normala. Då förverkligar vi ju nämligen inte vår sanna natur”. Nationalekonomins människosyn har blivit hårt kritiserad under sin men “likväl

fler-hundraåriga existens,

har hypotesen om den nyttomaximerande människan överlevt som en grundsten i den nationalekonomiska analysen”, skriver Klas Eklund i sin lärobok (s 41). Debatten om arbetslinjen präglas av nationalekonomemas människosyn. Enligt min uppfattning förverkligades ekonomimänniskan redan i och med miljonprogrammet. Utforrrmingen av Rosengård lämpade sig inte för människor som ville

umgås och bry sig om varandra. Jag vill verkligen inte förringa betydelsen av den materiella standardförhöjningen, men socialt sett byggdes miljonprogramsområdena

just för rationellt kalkylerande individualister.

Nationalekonomins människosyn prövades således redan på 70-talet. Resultatet

visar sig tydligt i statistiken över arbetslöshet, socialbidragstagande, kriminalitet och missbruk. Trots all förfarande ensamhet och moralupplösning i dagens svenska samhälle pläderar nationalekonomema fortfarande för en ökad individualism.

Debattretoriken går fullständigt i otakt med verkligheten.

Ensidigheten är uppenbarligen inte det enda problemet med vill

arbetslinjen. Jag även framhålla begränsningarna i synen på systemintegration. Inte bara marknads-

ekonomin kan integrera människor systematiskt. Även t ex familjen inbegriper “osynliga händer”, inte minst Särskilt framstår hemmafruns

kämfamiljen. osynliga

händer utifrån ett nationalekonomiskt perspektiv. Ändå kan nog hemmafruns betydelse för 1900-talets snabba expansion knappast överskattas.

Den svenska modellens fall

Att den svenska modellen föll berodde säkert på ganska

många orsaker, tillfälliga såväl som mer strukturella. Jag vill särskilt peka på hur modellen faktiskt också

underminerade sig själv. Först och främst gäller det kulturintegrationen. Skötsamhetskulturen syftade ursprungligen till grundläggande maktförändringar i samhället. Skötsamma arbetare förenades inte bara genom klädsel, uppförande och

klasstillhörighet, utan även genom sina politiska krav på kapitalismens avskaffande.

Skötsamhetskulturen överbryggde avstånden mellan rik och fattig, kvalificerad och okvalificerad, män och kvinnor, men på männens villkor. Männen pratade sig

samman på ölsjappen och idrottsplatsema. En av 30-talets legendariska MFF:are

Andreas Nilsson beskriver idrottsevenemangen på Malmö Idrottsplats som “en uppvisning i skötsamhet. Vi fick sätta in tre bänkrader där man

på innerkretsen, kunde sitta och se om centern hade en finne på näsan. De kastade inte en lemo-

nadkork; där var disciplin. Det var ordning och reda. Aldrig bråk och bus.

något

SOU 1996: 151 Tänk om marknadsekonomin inte räcker 127

Det var en fest. Sen när matchen var slut så stod frun med barnen utanför och

väntade att mannen skulle komma ut, för det var ju hans nöje”.

på

I takt med masskonsumtionssfärens utbredning försvann skötsamhetskulturens

framtidsudd. påskyndade dess upplösning. Utfommingen Slit-och-släng-ekonornin

bostadsområden social utveckling utan

av miljonprogrammets gynnade ingen

till individuell masskonsumtion. Konsumtionen förlorade i stor utsträckning syftade sitt sociala innehåll och renodlades sitt materiella.

på Det var också skötsamhetskulturen som 60- och 70-talets ungdomsrörelser

just I all sin blockerade skötsarnhetskulturen för vände sig emot. fömöjda likgiltighet livet och utestängde luften som

självständiga initiativ, begränsade perspektiven på

andas. vände skötsamhet i alla ungdomarna ville Ungdomarna sig nog inte mot utan mot den särskilda kultur som likställde skötsamhet med mansvälde, former,

lydnad och lojalitet. underdånighet, kulrninerade 80-talet. Påhejade av nationaleko- Masskonsumtionskulturen på nomerna satte intet ont anande svenskar sin djupt rotade trygghetskänsla på spel.

förlorade inte bara och jobben, utan även

När bubblan sprack många besparingarna

av Hur av kulturintegrationen återstår efter 90-talets sin känsla delaktighet. mycket och Vad har dagens svenskar

massarbetslöshet, nyfattigdom politikerskandaler?

Vilka är vi svenskar Vad innebär det att vara svensk?

gemensamt? egentligen?

kulturella beror också Invandrarna

Dagens mångfald givetvis på invandringen.

helt livet, och samhället. I mötet med

har fört med sig nya synsätt på familjen

nakna.

invandrarna känner vi ursprungssvenskar oss nog många gånger ganska

Vad tror vi Hur ser vi med livet?

Vilken är vår kultur? på? på meningen

En ny människosyn

av arbetslinjen måste som jag ser det ta avstamp i en ny männi- Omprövningen Kritikerna av nationalekonomin måste få komma till tals. Människan finns skosyn.

alltid redan i världen, menar så annars vitt skilda samhällsñlosofer som Gadamer,

Haberrnas, Sartre, Foucault och Bhaskar. Att ta vissa sociala egenskaper Althusser, betraktar t ex Derrida som en närvarons metafysik. Vi kan således inte för givna bara vända i likhet med vissa kritiker av nationalekonomin, och ersätta

på steken, med altruism, dvs Människan är i grunden lika lite osjälvisk

egoismen osjälviskhet. som självisk. sociala för måste vi till botten med

Istället för att ta vissa egenskaper givna gå

om vad socialt är. Vi kan inte tala om människan i socialt avseende om vi frågan hennes relationer till andra människor. I sitt sociala vara

inte börjar med en syn på

inte människan social utan hon är i social så fort vi möter henne, hur grunden betraktar tänker oss henne eller tala om henne. Det socialas skapande henne, börjar krafter ligger inte utanför det sociala utan mitt i. Det sociala är så att säga sin egen

128 Tänk om marknadsekonomin inte räcker SOU 1996: l 51

orsak. Vi kan inte först och främst hänvisa till orsaker som utanför det sociala ligger i våra förklaringar av det sociala. Människan inte in i det sociala med en upp-

går

sättning färdiga sociala egenskaper. Det sociala kan inte reduceras till enbart för en sann natur. Sociala har istället uttrycksforrn mänsklig sammanhang sin egen logik och dynamik. Om sen människan utvecklar en rationellt kalkylerande

förmåga beror på hur hon agerar i sitt sociala vara.

Så fort vi talar om människor i socialt avseende talar vi om t ex kvinnor, män,

rika, fattiga, arbetare, hyresgäster, småföretagare, politiker, medborgare etc. Vi talar

inte i första hand om rationellt kalkylerande och nyttomaximerande individer.

Vilken individuell egenskap bör vi då sätta mest värde på utifrån ovanstående

definition? Jo, helt enkelt i vilken utsträckning människor klarar av sina relationer till andra. Sociala sammanhang, allt ifrån enskilda sociala relationer till samhällen,

står och faller med människors förmåga till sammanhållning. Detta är vad jag menar

med social kompetens. Det är den sociala kompetensen som samhällets avgör

utveckling i stort; t ex initiativfönnåga och ledarskap, men även förståelse, konfliktlösningsförmåga, tolerans och lojalitet; allt beroende på sammanhanget.

Utmärkande för social kompetens är rent allmänt ett bejakande av den målmedvetna

handlingsfönnågan i sociala relationer.

Vad samhället i första hand behöver är socialt kompetenta medborgare. Utbildning är givetvis viktig, men jag vill sätta den sociala kompetensen i första rummet. Social kompetens och dessutom inte alltid Det

utbildningsnivå hänger ihop.

är inte självklart att människor som tar sig igenom sin

långa utbildningar höjer

sociala kompetens. Omvänt finns det en outnyttjad potential av social kompetens

bland lågutbildade och lågavlönade.

Om vi istället för grundlösa antaganden om människans sanna natur tar fasta på människors sociala kompetens förändras också sociala perspektivet på problem. Människor som inte kan utveckla målmedvetet handlingsinriktade relationer med andra människor brister i social kompetens. Då kan också sociala problem uppstå. Det kan gälla våld eller vandalism, men även och svek. Sociala girighet problem behöver därmed inte vara begränsade till som t ex utpekade problemområden

Rosengård, utan kan även uppstå i mer välbärgade stadsdelar.

En social ekonomi

Jag förordar således en stor omprövning av arbetslinjen. Satsningarna mot arbets-

lösheten måste ta sin utgångspunkt i människors sociala

kompetens. Myndigheterna kan inte bara inrikta sig utan måste

på marknadsekonomin, också befrämja

framväxten av vad man kan kalla en social ekonomi. Här vill till Jan jag anknyta Olssons bok “Den sociala ekonomin”. Med begreppet social ekonomi menar han “alla de företag och organisationer där människan kommer i första rummet” (s 7).

SOU 1996: 151 Tänk om marknadsekonomin inte räcker 129

Olsson tänker sig den sociala ekonomin som en tredje sektor vid sidan om vinstinriktade företag och offentlig produktion. Den sociala ekonomin skall inte

ersätta offentlig sektor. “Det alternativ jag förespråkar är att de arbetslösa och lågutbildade tas om hand på arbetsplatser som är demokratiska och där verksam-

heten förutom ett arbete innebär social integration, yrkesutbildning och självtillit.” (s 262) I Europa för närvarande en diskussion om den sociala ekonomin.

pågår livlig Dåvarande EG antog termen i sitt officiella språkbruk 1989 och därefter etablerade

kommissionen en särskild avdelning för social ekonomi. I februari 1994 publicerade man ett förslag till arbetsprogram. EU pekar också i sin vitbok från december 1993

på den sociala ekonomins betydelse för att överbrygga klyftorna mellan välutbildade med jobb och arbetslösa med låg utbildning.

Utifrån ett integrationsperspektiv vill jag med den sociala ekonomin mena nya former av systemintegration vid sidan om marknadsekonomin. Idag satsar man stora resurser som väl skulle kunna i den sociala ekonomin, t ex

på åtgärder mycket ingå ALU. I myndigheternas ögon saknar emellertid åtgärderna ett eget värde. Istället framstår de som väntstationer. Människor “sysselsätts” i väntan på “riktiga jobb”.

Redan språkbruket ju klara besked om inställningen. i

ger sysselsättningen åtgärder

anses inte vara lika mycket värd som marknadsekonomins “riktiga jobb”. Myndigheternas inställning visar hur arbetslöshetens skadeverkningar faktiskt kan bero rådande mer än arbetslösheten i vilket även Mats

på föreställningar på sig själv,

Alvesson och Kaj Sköldberg poängterar: “Det kan ju vara så att konsekvenser av avsaknad av lönearbete inte bara handlar om naturlagsliknande samband utan också om social konstruktion av “arbetslöshet”, vari en del av problemet just är fasthållande av föreställningen om människans starka beroende av lönearbete och intima kopplingar mellan detta å ena sidan och identitet, självkänsla och till

förmåga

aktivitet å andra sidan. (s 203) Marknadsekonomins närmast monopolliknande ställning går inte särskilt långt tillbaka i tiden. Historiskt sett har t ex även självhushåll och föreningsliv visat sig

kunna integrera människor systematiskt, visserligen inte på långt när lika globalt

som marknadsekonomin men ändå. Ovan pekade jag för på kämfamiljens betydelse samhällsintegrationen av Sverige. Hemmafrurollen inbegrep inte bara materiella

funktioner, utan i högsta grad även sociala. Kämfamiljens styrka låg i dess mångfald

av relativt fast förankrade sociala band. Förankringen i traditioner och

släktskap,

gemensam historia möjliggjorde fostran av ganska disciplinerade, lojala och motiverade arbetare. Under ganska många decennier lärde vi oss att ta familjen för given och vissa

debattörer pläderar fortfarande för en återgång till familjära integrationsformer.

Dagens föräldrar anses ta för lite ansvar sina bam. Problemet är att dagens familjer knappast kan ta så värst mycket större ansvar för sina bam. Familjen har förlorat mycket av sin tidigare kraft. I Malmö utgör familjehushållen (dvs hushåll med minst

130 Tänk om marknadsekonomin inte räcker SOU 1996; 151

två medlemmar) runt 50% av alla hushåll (1990). Under den svenska modellens

andelen farniljehushåll till 75% (1960). Andelen barnfamiljer

glansdagar uppgick har under samma sjunkit från 37% till 18% av alla hushåll. Mer än var tidsperiod består av bara en förälder, till skillnad från mindre än var tionde fjärde barnfamilj för 35 år sedan. Livet utanför marknadsekonomin präglas inte tillnärmelsevis i lika hög grad som tidigare av familjen. absolut till av hemma-

Jag förespråkar ingen återgång kärnfamiljens exploatering

frun. Däremot vill understryka vikten av andra integrationsforrner än jag verkligen

marknadsekonomins. En social ekonomi måste få växa fram, men inte på grundval

av auktoritära och förhållanden. Demokrati och jämlikhet ser jag som

patriarkala

i den sociala ekonomin. Dessutom måste skyldigheter kopplas till viktiga inslag saknade i stor utsträckning motsvarande rättigheter. Kämfamiljens skyldigheter ekonomiska och Myndigheter, politiker, föreningsliv och

juridiska rättigheter.

arbete för men motsvarande legitimitet.

företag tog hemmafruns givet, erbjöd ingen

av måste leda till en uppvärdering av arbetet utanför Omprövningen arbetslinjen marknadsekonomin. kan emellertid knappast legitimera framväxten Myndigheterna av en social ekonomi utifrån sin nuvarande människosyn. Enligt min uppfattning krävs som tar sin i människors sociala

det en ny människosyn utgångspunkt

Bara då kan den sociala ekonomin framstå som likvärdig med markkompetens. nadsekonomin. Bara då kan människorna i den sociala ekonomin uppleva sig som viktiga och “riktiga” samhällsmedborgare.

Hur ekonomisk är en social ekonomi?

Ofta hamnar sociala lösningar i motsättning till ekonomiska. “Vi har inte råd”, brukar det heta. Som jag ser det måste motsättningen överbryggas. Sociala ju måste lika mycket som ekonomiska lösningar måste lösningar göras ekonomiska sociala. Vad kostar då en social ekonomi och har vi verkligen råd? göras Om vi med kostnaderna så bör ersättningen i den sociala ekonomin enligt min börjar a-kassenivå. Då kvarstår ändå en skillnad till marknads-

mening ligga på betydande

mässiga löner, vilket jag ser som en viktig poäng. Kanske kan löneskillnaden sporra människor att ta sig in på den ordinarie arbetsmarknaden, men inget tvång eller moraliserande får förekomma från myndigheternas sida. Man skall själv få välja om

man vill arbeta kvar inom den sociala ekonomin och då nöja sig med ersättning på

a-kassenivå, men i friare och mindre pressande arbetsformer. Om man istället vill

använda den sociala ekonomin som ut på den ordinarie arbetssprångbräda

marknaden skall det också stå en fritt. Då kan man räkna med högre löner, men å andra sidan kanske också hårdare krav.

SOU 1996: 151 Tänk om marknadsekonomin inte räcker 131

Hur kan då Sverige ha råd med en social ekonomi? Åtminstone tre ekonomiska skäl motiverar varför arbetslinjen bör utvidgas till att gälla även en social ekonomi. För

det första kan man fråga sig hur mycket alternativen kostar. Var slutar kostnaderna

för den nuvarande tendensen till samhällsupplösning? Arbetslöshet, missmod och

hopplöshet leder i många fall till hälsoproblem, men ibland även till missbruk och kriminalitet. Samhällsupplösning kostar pengar. Att satsa på en social ekonomi ser

jag som fullständigt avgörande för samhällets fortlevnad.

För det andra måste vi av ekonomiska skäl börja fråga oss vad pengar egentligen är värda. Är pengar verkligen det mest grundläggande måttet på samhällets rikedom? ställdes redan på 1700-talet av nationalekonornins grundare, men Frågan

verkar ha försvunnit 1900-talet bland allt materiellt överflöd. min

på Enligt uppfattning ett mer grundläggande mått på utgör arbetsförmågan betydligt

samhällets rikedomar än pengar. Marknadsekonomins utbredning har lett till en oekonomisk generalisering av Att tänka för i termer av

penningmåttet. mycket

pengar är helt enkelt inte samhällsekonomiskt. Arbetslinjen måste framför allt syfta till att ta tillvara och utveckla befolkningens

i bred Allmänt sett består arbetsförmågan inte bara av arbetsförmåga mening.

formella kunskaper, utan även av initiativkraft, fantasi, kreativitet och social kompetens. För att göra ett bra jobb måste man kunna ta initiativ, skapa nya lösningar, engagera sig och klara av relationerna till sina medarbetare. Till hör

arbetsförmågans förutsättningar

inte bara utbildning, utan även t ex trygghet, materiell såväl som social, rekreationsmöjligheter, sjukvård, kommunikationer och barnomsorg. Om vi skärskådar t ex en

datateknikers arbetsförmåga så finner vi resultatet av även många andras arbete. Inte bara datateknikern har del i sin egen arbetsförmåga, utan många andra.

Under den svenska modellens glansdagar var hemmafrun delaktig i mannens

arbetsförmåga. Kostnaderna för hemmafruns arbete ingick också i mannens lön.

Företagen erkände i praktiken värdet av hemmafruns arbete indirekt genom att

mannen kunde försörja hela familjen på sin lön. Hemmafruns matlagning, städning

och fostran betalade sig. Dagens svenska företag bör då också ta betalt för vad hela arbetsförmågan kostar,

dvs även för t ex tryggheten, rekreationsmöjligheterna, sjukvården, kommu-

nikationerna och barnomsorgen. Betalningen för svenska företags produkter måste

räcka till att finansiera kostnaderna för hela arbetsförmågan. Om betalningen inte räcker så tar företagen helt enkelt för dåligt betalt. Om företagen av konkurrensskäl

inte kan ta ut högre priser så säljer de helt enkelt fel produkter. Då måste myndigheterna stimulera fram förädlingar av företagens produkter och i sådana strategier borde en social ekonomi verkligen kunna försvara sina kostnader. En social ekonomi förbättrar enligt min uppfattning förutsättningarna för produktförädling. Den sociala ekonomin syftar ju till att utveckla och berika lokalsamhällets sociala relationer. En social ekonomi skapar grogrunder för kreativitet och fantasi.

132 Tänk om marknadsekonomin inte räcker SOU 1996: 151

Framväxten av en social ekonomi ser jag som det bästa botemedlet mot desperation, missmod och hopplöshet. För det tredje måste vi av ekonomiska skäl slå vakt om inte bara själva arbets-

förmågan, utan även bärarna av arbetsförmågan. Här vill jag anknyta till debatten

om arbetsdelning och arbetstidsförkortning. Arbetsdelning borde nämligen vara en angelägenhet för de flesta och inte bara för de arbetslösa. Tempoökningar och nedskärningar inom marknadsekonomin leder till att allt fler människor bränner ut sig. En social ekonomi gör det möjligt för människor att tillfälligtvis byta jobb med varandra. Människor med arbete inom marknadsekonomin kan periodvis växla ner till ett lugnare tempo inom den sociala ekonomins ramar och samtidigt bidra till lokalsamhällets sociala utveckling.

Som jag ser det måste vi alla framöver dela på inte bara marknadsekonomins arbeten, utan även på ansvaret för lokalsamhället. Nationalekonomerna pläderar

istället för ytterligare anpassningar till marknadsekonomins villkor, t ex genom befolkningsomflyttningar eller s k pig-jobb. Arbetslösheten kan bara minska om människor flyttar dit där jobben finns, menar man. I dagens gränslösa Europa kanske man måste flytta till Portugal om jobben finns där och då får det bli så, hörde

jag en av de mest namnkunniga nationalekonomerna föreslå på radion i våras.

Dessvärre hamnar nationalekonomemas lösningar allt för ofta i motsättning till lokalsamhällets behov. I ett integrationsperspektiv betraktar jag en ökning av befolkningsmobiliteten som fullständigt livsfarlig. Problemet är inte att människor rotar sig för mycket i lokalsamhället, utan för lite. En liknande kritik kan riktas mot

förslaget om s k pig-jobb. Problemet är inte att människor ägnar för mycket tid åt

sina närmaste sociala relationer, utan för lite.

Referenser

Alvesson, Mats & Sköldberg, Kaj (1994) Tolkning och reflektion. Vetenskaps-

filosofi och kvalitativ metod. Lund: Studentlitteratur

Billing, Peter & Stigendal, Mikael (1994) Hegemonins decennier. Lärdomar från Malmö om den svenska modellen (doktorsavhandling). Borås:

Möllevångens

Samhällsanalys (040/972966) B jörkvold, J on-Roar (1991) Den musiska människan. Barnet, sången och

lekfullheten genom livets faser. Kristianstad: 1991

Eklund, Klas (1992) Vår ekonomi. En introduktion till samhällsekonomin. Slovenia: Tiden Elmbrant, Björn (1993) Så föll den svenska modellen. Norge: T. Fischer & Co Ingelstam, Lars (1995) Ekonomi för en ny tid. Stockholm: Carlssons Olsson Hort, Sven E (1992) Segregation - ett svenskt dilemma? Stockholm: SOU 1992:19

SOU 1996: 151 Tänk om marknadsekonomin inte räcker 133

Olsson, Jan (1994) Den sociala ekonomin. Stockholm: Carlssons Rothstein, Bo (1994) Vad bör staten göra? Finland: SNS Förlag

Stigendal, Mikael (1996) Varför finns Malmö? Malmö: Malmö Stad

Wetterberg, Gunnar (1995) Det nya samhället. Om den ofentliga sektorns möjligheter. Falun: Tiden

SOU 1996: 151 Socialfärsäkringama vid massarbetslöshet 135

vid massarbetslöshet

Socialförsäkringama

Jan Bröms, SACO

Två oförenligheter slåss om herraväldet i välfárdsdebatten: - Den traditionella - Individen förväntas ha ett och en

synen yrke anställning på

heltid från vilken han eller hon kan bli sjuk eller arbetslös. Den enskilde bör inför

denna möjlighet vara rejält försäkrad och ha rätt till en ersättning på anständigt

nivå fram till den dag då ett nytt heltidsjobb kunnat ordnas. hög

- Den marknadsliberala - Ekonomins funktionssätt måste förbättras synen genom en ökad flexibilitet i olika avseenden och inte minst genom att individerna själva aktivt söker sig nya utkomstmöjligheter som egenföretagare eller genom att ta olika påhugg där sådana kan hittas. Socialförsäkringarna får inte ge en trygghet i passivitet som kan komma i konflikt med de nya och framväxande arbetslivsmönster som kräver att den enskilde tar vara på alla de inkomstmöjligheter som kan dyka upp.

Kan inte Sverige åstadkomma en rejäl ekonomisk tillväxt - och det mycket snart så det åt med av våra sociala strukturer. Undersyssel-

går käpprätt skogen mycket

sättningen i landet ligger i storleksordningen 20 procent om vi räknar in allt som dolts i ofrivillig studieverksamhet, sjukpensioner och i familjernas egna ekonomier. Risken är att den totala arbetslösheten kommer att öka - inte att minska -

påtaglig

under de kommande åren. Vad blir det för verklighet som vi då tvingas att se i vitögat?

inte att

Hjälper ropa

Uppenbart kan vi som samhälle inte bara passivt och med is i magen vänta in, eller vänta ut, en ekonomisk tillväxt av den storlek som krävs för att skapa det antal hundratusen nya heltidstjänster som behövs för att återföra den svenska ekonomin till rimlig balans. Innan de jobben är skapade måste det ske så mycket och så stora förändringar både på produktionssidan och på efterfrågesidan i samhällsekonomin att det vore naivt att blunda för att det handlar om ekonomiska processer som kommer att kräva lång tid - om de ens går att åstadkomma. Här hjälper det inte hur mycket politiker och samhällsdebattörer än ropar behovet av att nya

på jobb skapas och att arbetslösheten bekämpas. Eftersom det inte finns några snabba lösningar kommer vi inte ifrån att diskutera vad som meningsfullt kan göras som uppehållande

136 Socialförsäkringama vid massarbetslöshet SOU 1996: 151

försvar under de år med mycket hög arbetslöshet som ser ut att ligga framför många oss. Hur undviker vi att det skapas uppgivenhet och destruktivitet i hopplöshetens

spår? Men lika är att söka efter som på skapar sådan verklig,

viktigt vägar nytt marknadsbaserad tillväxt som ger människorna bättre förutsättningar att göra sig vi inte skapa en tillväxt i den totala efterfrågan så

själva självförsörjande. Lyckas

blir det mesta som hittas i form av starta bara en teknik att låta alltfler dela

på eget

en inkomstkaka. Fler frisörer innebär sannolikt inte att folk klipper

på krympande sina hår oftare. Däremot minskar inkomsterna per frisörstol. Många tycks tro att det

är en att försöka lätta via arbetsdelning

framkomlig väg på arbetslöshetsproblemen

och en baserad inkomster inom framförallt

lågproduktiv utveckling på låga

Men när den debatten förs är det viktigt att förstå att pigjobben tjänstesektorema. som idé innebär raka motsatsen till vad vi historiskt har menat med ekonomisk tillväxt. Klarar vi inte att få fart och växt i de delarna av ekonomin

högproduktiva så finns det alternativ till att i accelererad takt söka efter lågproduktiva

inget

Fler måste få dela de hemmamarknadsjobb som går att produktionslösningar. på

en storindustris eller valutaintäkter

skapa på grundval krympt högteknologiindustris till landet. Men det kommer i så fall att behöva ske i huvudsak på marknadens

villkor. Ett Sverige kommer inte att ha råd att i samma utsträckning som fattigare i och subventionera sådant som inte är konkurrenskraftigt. dag stödja

mera svenskt

Köp

Ser vi bakom de retoriska fasaderna handlar de flesta förslag redan nu, enkelt och formulerat, om att mera jobb hemmamarknaden att låta de

ytligt skapa på genom

reella inkomstskillnadema bli större. De som drar in de stora pengarna från marknaden skall stimuleras att köpa mera av personliga tjänster från de svenskar som annars skulle förbli arbetslösa. Fram till 1990-talets början skedde motsvarande den offentliga sektorns expansion. En växande andel av alla inkomster genom anslogs till tvångsköp av hemmamarknadstjänster inom vård, utbildning och annat

som vi förknippar med ett gott samhälle. Fler sysselsatta kunde via spridningen på

hemmamarknaden dela de valutaintäkter som en industrisektor drog

på stagnerande

in i landet. Nu är den vägen mer eller mindre stängd. Den offentliga sektorn är överbelastad med uppdrag som vi har svårt att finansiera.

Inte minst den intensiva och omfattande konkurrens som pågår för att dra till det

och högkvalificerad, internationellt rörlig arbetskraft egna landet investeringskapital och arbetsplatser för dessa begränsar utrymmet för fortsatta skattehöjningar. Lika

viktigt är att de höga skatterna gör det svårt att utveckla en bred tjänstemarknad

medborgarna emellan och en ökad sysselsättning den vägen. De s k skattekilamas problem är väl kända. Hur många medborgare anser sig ha råd att släppa en hant-

SOU 1996: 151 Søcialförsäkringama vid massarbetslöshet 137

verkare över tröskeln till det egna hemmet? Högskattesamhällets problem accentueras av att vi som nation blivit fattigare relativt vår ekonomiska omvärld och världsmarknadens priser samt av en starkt sammanpressad inkomststruktur. Sverige kommer med stor sannolikhet också under kommande decennier att förbli ett högskattesamhälle. Visst finns möjligheten att en starkare ekonomisk utveckling och ökad sysselsättning i kombination med alla de besparingar, ned-

dragningar och kostnadstrimmningar som genomförts och som pågår inom den

offentliga sektorn skall lämna utrymme för successivt sänkta skattesatser, men det

är knappast en fråga att diskutera i dag. Det aktuella perspektivet är fortsatt hög

arbetslöshet, kris i de offentliga finansema och därmed begränsade möjligheter att öka ekonornins funktionsduglighet genom skattesänkningar.

Olika synsätt

Det finns i debatten två delvis konkurrerande synsätt på hur ny sysselsättning skall

skapas. Det ena faster avseende vid framväxten av ny modem konkurrenskraftig produktion i den internationella konkurrensen. Det ger i sig kanske inte så stor men i nästa led kommer inkomsterna från utlandet att spridas som sysselsättning, skatteintäkter och köpkraft hos hushåll och företag. Reallönema kommer att stiga i hela samhället, framförallt att det blir möjligt att en starkare

genom upprätthålla

valutakurs. Ju vi förmår att utveckla sådan och sådana

framgångsrikare produktion

delar av produktionskedjan som i internationell konkurrens ger riktigt höga förädlingsvärden desto starkare blir arbetsmarknaden också för den lågproduktiva .

arbetskraften

Det andra synsättet handlar om att med allehanda fiffigheter inom landet, och trots de generellt sett höga skatterna, utveckla en ökad tjänstehandel medborgarna

emellan. Normalt tänker man sig då att genom olika stödåtgärder öka konkurrenskraften inom relativt lågproduktiva verksamheter, d v s sådant som inte är konkur-

renskraftigt vid dagens löner, skatter och relativpriser. Att kalla det hela för en

pigdebatt, även om det är långt mer än bara frågan om tjänster inom hemmets väggar som aktualiseras, är därför på en högre abstraktionsnivå högst berättigat.

Saker och ting bör kallas vid sina rätta namn. Piglinjen, i alla dess varianter, består allra mest grundläggande av olika tekniska lösningar för att i administrativt godkända och reglerade former ge höginkomsttagarna fler och bättre konsumtionsmöjligheter för sina pengar. Viss konsumtion, turisttjänster, personlig service, etc tänks konkurrera ut annan mindre

småföretagande sysselsättningsskapande

konsumtion, t ex importvaror, i höginkomsttagamas budgetar. Utan tillväxt totalt

sett är det dock svårt att se att selektiva åtgärder av de slag som brukar diskuteras

skulle kunna ge några större sysselsättningseffekter sedan alla bortträngningseffekter och substitutioner tagits med i beräkningarna. Till stor del handlar det om att en

138 Socialförsäkringama vid massarbetslöshet SOU 1996: 151

tjänsteproduktion tar jobb från en annan. Pigan tar arbete och sysselsättning från

resturangköken. I princip skulle vi kunna uppnå eftersträvade sysselsättningshöjande

effekter med betydligt mindre av konsumtionssnedvridningar och administrativa

överbyggnader genom att acceptera en ökad lönespridning på marknaden.

Ökad flexibilitet nödvändig

Massarbetslösheten driver fram en intensifierad debatt om behovet av ökad

flexibilitet på arbetsmarknaden. Vi kan se fram emot en utdragen intressekamp på

lönebildningens- och arbetsrättens område. Med stor sannolikhet kommer villkoren för de grupper som har en svag marknadsposition att successivt urholkas. Också den politiska makten kan förväntas att i arbetslöshetsförsäkringens regler, i arbetsrätt och annat bidra till att en av arbetsmarknaden till den

påskynda anpassning

dramatiska försämring som inträffat för samhällsekonomin i stort. Men det blir som alla vet en smärtsam process. Att anpassa inkomster och arbetsvillkor till vad

marknaden är villig att betala, något som brukar framställas som positivt när det gäller egenföretagande, blir omedelbart något traumatiskt negativt när det utsträcks

till att gälla anställda i lönearbete. Risken finns att den övergripande samhällssolidariteten och idén om det organiserade välfärdssamhället den vägen kommer att få ta mycket stryk. Men så som världsekonornins spelregler ser ut finns det

egentligen

bara en fungerande strategi att lindra de anpassningsproblem som ser ut att behöva

drabba de svaga i samhället och den handlar om att ge utvecklingskraft åt de

högproduktiva delarna inom näringslivet.

Ett i väsentliga avseenden annorlunda frågekomplex aktualiseras kring de människor som faktiskt är arbetslösa och som på grund av dåliga marknadsförutsättningar, sjukdom eller annat har svårt att få ett arbete på marknadens villkor. De blir

fler och fler; t.o.m. fysisk ålder har i officiella sammanhang kommit att accepteras som en för individen handikappande faktor. Gränserna mellan sjukdom och friskhet

blir alltmera diffusa. Ofrånkomligt är dock att de som inte förmår att skapa sin egen inkomst på något sätt måste ges den försörjning som de själva inte klarar tjänar ihop.

Uppenbart innebär arbetslösheten också i övrigt ett betydande resursslöseri - inte minst vad gäller de berörda människornas egen livskvalitet. En första ytlig slutsats,

som många tenderar att dra, är att eftersom samhället under alla omständigheter

måste betala nästan full lön i form av arbetslöshetsersättning, förtidspension eller

socialbidrag så borde man kunna se till att också få ut något nyttigt för pengarna. I

sin mest extrema variant hävdar vissa att det är ren och skär dumhet att dra ner på offentliga verksamheter så länge alternativet för dem som friställs är arbetslöshet och arbetslöshetsersättning. Så som svensk ekonomi nu ser ut kommer vi inte ifrån att med ett helt annat

allvar diskutera hur tid i arbetslöshet skall kunna användas på ett vettigare sätt än

SOU 1996: 151 Socialförsäkringama vid massarbetsläshet 139

till skogspromenader och hemma vid köksbordet. Menar vi allvar med den s k arbetslinjen så måste aktivitetsnivån och tempot i skeendena höjas högst avsevärt i arbetslöshetssituationema. Det som var möjligt under 1970- och 1980-talet; att se A-kassan och socialförsäkringama som främst system för den enskildes inkomst-

trygghet under övergången från ett jobb till ett annat, håller inte längre. Kraft och kreativitet måste sättas in för att på olika sätt mobilisera idéer och program vars

yttersta syfte bör vara att snarast möjligt återföra människor till ett marknadsarbete.

Hur ställa krav?

Hur skall man se på socialbidragstagarens, den arbetslöshetsförsäkrades eller den

arbetshandikappades skyldigheter? På vilka grunder kan myndigheter kräva att de

arbetslösa utanför den ordinarie arbetsmarknaden gör påtagliga insatser som en förutsättning för att de skall komma i åtnjutande av de sociala trygghetssystemen?

Skall kommunen kunna sända ut patruller av socialbidragsberoende ungdomar att röja vass och sly? Kan man kräva av arbetslösa att de skall ställa upp och tvätta klotter i tunnelbanevagnar?

Jag inbillar mig att en frågeställning som en storstadskommitté i med dagens läge närmast automatik kommer in på handlar om i vilken utsträckning man kan komma åt de stora pengar som ligger i socialförsäkringar, A-kassa och AMS-politik för att använda dem för något mera strukturerat och utvecklande än bara som positivt passiv försörjning. Motsvarande intentioner växer fram också när ungdomsfrågor,

invandrarpolitik, studieñnansiering och annat hamnar utredares bord. man

på Frågar

Sveriges alla kommunalråd möter man massor av idéer om vad som borde kunna göras med de pengar som fram till nu skötts genom statliga förvaltningar. Frikommunförslaget ser också, enligt sysselsättningspropositionens intentioner, ut att utvecklas i en mera långtgående och generellt systernförändrande riktning i och med att AMS-politiken skall kommunaliseras.

Det är verkligen inga enkla frågeställningar som aktualiseras om vi vill öppna för

nya och utvidgade former av samhällstjänst åt de arbetslösa. Det låter sig enkelt sägas att allting är bättre än passivitet. Ytterst få människor skulle ta skada av att i lämpliga former anstränga sig lite mer. Olika aktivitetskrav kan också vara ett mycket effektivt sätt att begränsa svartjobb och andra former av missbruk inom försäkringama. Kan nyttigheter, som annars inte skulle kunna bli

förverkligas,

utförda är detta heller inte att förakta. Allmänhetens lojalitet med försäkringarna och deras kostnader skulle säkerligen öka om tid i arbetslöshet användes till

något

vettigt. Det är lätt att se de många positiva sidorna och det tilltalande i att öka

kravnivån på de arbetslösa. Workfare i stället för som amerikanarna

welfare

sager.

140 Socialförsäkringama vid massarbetslöshet SOU 1996: 151

Men det finns också ett antal tunga betänkligheter som måste fångas upp. Störst

om och för människans Även av dessa är omsorgen respekten personliga integritet. om ett allmänt socialförsäkringssystem är något helt annat än en privat generellt

kan vi inte utan vidare hävda att så fort den enskilde hamnat på

försäkring lönelista så skall han eller hon också stå till förfogande. Vi kan välfärdssystemens inte som hittills varit

bara ta steget från det strikta ekonomiska försäkringsperspektiv

till att se de arbetslösa som en mer eller

förhärskande i synen på välfärdssystemen

mindre rättslös slavarbetskraft som förväntas det som socialsekreterare och göra

arbetsfönnedlare till dem. Skall vi utveckla aktivitetskraven på de halvsjuka

säger

och arbetslösa så måste möda först läggas ned på att utveckla system som

mycken att de krav som ställs som och i den enskildes lång-

gör upplevs skäliga, rimliga

siktiga intresse.

I stället för

Ett andra handlar om undanträngningseffekter och riskerna för att olika jätteproblem

slår sönder en redan existerande arbetsmarknad och tränger arbetsmarknadsprogram i arbetslöshet. Kommunerna t ex kan att låta försäkringarna ut nya grupper välja finansiera verksamheter för vilka man annars skulle betala marknadsmässiga löner.

Vi kan få och samhället - inte minst kommunerna - kan göra sig långinlåsningar

beroende av På motsvarande sätt är det viktigt att de siktigt gratisarbetskradñen. enskilda arbetslösa inte fastnar i systern av försäkringsfinansierade aktiviteter. En i alla dess varianter och som lätt kolliderar

tredje viktig aspekt på worlçfare

med ovan är att det måste vara bättre att de arbetande arbetslösa gör problemen

än att de som egentligen inte alls efterfrågas. Det är bättre något nyttigt gör något i den och det är bättre också sett ur individens egen synvinkel,

självklara meningen som en mot marknadsarbete, att få arbeta i en

rehabilitering och ett steg på vägen och med arbetsuppgifter som faktiskt fungerande arbetsmiljö meningsfulla

Det i och destruktivt i det ständigt

efterfrågas. ligger något grunden förljuget

återkommande kravet att insatser måste inskränkas till

på arbetsmarknadspolitiska

att bara gälla som annars inte skulle komma till stånd och som ingen

produktion

skulle vara beredd att betala för villkor. Så rika är vi inte som

på marknadsmässiga

nation att vi kan slösa hur som helst med de arbeten som utförs. Ovanstående tre betänkligheter mot att kräva aktiva arbetsinsatser från dem som socialbidrag, A-kassa eller annat hänger inbördes starkt samman. De måste

går på

hanteras och behandlas ett medvetet sätt om det skall vara att kräva ett

på möjligt

större av tvångsarbete för att man skall komma i åtnjutande av de sociala inslag välfärdssystemen. I den s k ESO-gruppen kring socialförsäkringssystemen, i vilken jag hade

förmånen att få delta, ägnade vi ett stort intresse åt dessa frågor. Våra överväganden

SOU 1996: 151 Socialförsäkringama vid massarbetslöshet 141

utmynnade i att för att kunna höja kravnivån de arbetslösa så måste vi först

på bygga

upp en institutionell ram som skyddar individen och som värderar arbeten som

utförs i socialförsäkringamas namn med individens långsiktiga intresse som det allt annat överskuggande viktiga. Som centralñgur i en offentlig försäkringsadrrxinistra-

tion introducerade vi idén om en tjänsteman som vi valde att kalla försäkringsombud. Denne skulle vara den arbetslöses kontaktperson och uppdraget skulle renodlat vara att fungera som ett stöd och en vägledare till den enskilde att hitta bästa möjliga roll i det samlade produktionssystemet. Hur detta skulle kunna till

gå

skall jag strax återkomma till.

Rätten till pengar

Först något ytterst grundläggande om vad som är samhällets ansvar och vad som är

individens ansvar: De sociala trygghetssystemen är till sin struktur ytterst ekonomistiska. Trots alla goda sociala ambitioner som motiverar systemen handlar såväl regler som praktik till dominerande del om rätten till pengar. När sparförslag läggs fram koncentreras allt intresse till för hur länge i olika

försäkringstagare

situationer skall ha en rätt att lyfta ersättning. Kring Socialbidraget har det gjorts extremt tydligt att sådant kan först när alla andra tänkbara källor till

utgå försörjning

är uttömda. Det må makes/makas inkomster, bilen eller sommarstugan som

gälla går

att sälja, omyndiga barns sparkonton etc. I den ekonomiska dimensionen känner samhället (enkannerligen dess beslutfattare) ytterst få hänmingar över att vara skarp i sitt kravställande. Men när det gäller krav och att den enskilde

på tidsanvändning verkligen skall anstränga sig för att göra något åt sin situation blir det av någon

anledning mycket mera känsligt.

Det finns starka skäl att försöka vända på det här helt och hållet. Mycket skulle

vara vunnet om den tid och den kraft som socialsekreterare ägnar åt att rota i folks

plånböcker i stället ägnades deras almanackor och tidsanvändning. Allt annat lika

och med ett stort individuellt, mänskligt hänsynstagande borde man i själva verket kunna kräva mer av initiativ och ansträngningar att åt den

göra något egna situationen av den som går på bidrag än av medborgarna i gemen. Det må gälla allt från arbetsträning till att gå på kvällskurser eller att stärka svaga muskler och ryggar

så att man kan klara ett tänkt framtida arbete. Om inte just det; vad skulle annars innebörden vara av allt tal om att människorna var och en för sig bör ta ett större ansvar för sitt eget liv och sin egen försörjning?

Att gå från plånbokskontroll till tidskontroll i de sociala innebär systemen något mycket långtgående. Hanterat på ett okvalificerat sätt kommer det lätt att upplevas

som misstro och förrnynderi i förhållande till de arbetslösa. Men det är ändå i en sådan riktning som systemen måste utvecklas. Ett exempel är den allt vanligare synpunkten att den arbetslöses kontakt med arbetsförmedlingen bör utmynna i en

vid massarbetsläshet 142 Socialförsäkringarna

individuell Den enskilde skall i en sådan plan avkrävas en strategi handlingsplan. över vad han eller hon avser att göra för att snarast hitta tillbaka till egenförsörjning. Arbetsfönnedlaren förväntas värdera och och kommer därmed godkänna planerna i att kunna för realismen och utfallen i också förlängningen göras resultatansvarig de kontrakt med de arbetssökande som handlingsplanerna i praktiken innebär och för de kostnader som ned olika av åtgärder. Med handlingsplanerna

läggs på typer som instrument blir det sedan en och en managementfråga inom utvecklingsfråga

arbetsmarknadsverket hur olika aktivitetskrav skall sträcka sig. långt

Fri tid - fritid

ingen

ser det, oerhört att det samhället

Policymässigt är det, som jag viktigt politiska gör

att det som inte finns fri, förfoganderätt för den enskilde

tydligt princip någon privat

över tiden som arbetslös. Det räcker inte, som nu, med regler om att den arbetslöse skall stå till arbetsmarknadens och att han eller hon har skyldighet att förfogande marknadsarbete. Kraven bör kunna ställas betydligt längre än så. acceptera erbjudet förändra kring vad som när

Syftet bör vara att i grunden förväntningsbilden gäller

den arbetslöse möter sitt I stället för formuleringar som inbjuder

försäkringsombud.

till erbjuder arbete - måste mer av skyldigheter till initiativ passivitet- acceptera och aktivitet den enskilde. På ett närmast självklart sätt bör den som gör

läggas på

från första förväntas jobba med att stärka

anspråk på arbetslöshetsersättning dagen sin situation och sina framtida chanser arbetsmarknaden. Det faktiska jobbsökeripå

et kan i normalfallet mycket begränsad del av arbetsveckknappast uppta mer än en an. Att ambitionsnivån detta sätt kan i Bilden

höja på mångas ögon synas orealistiskt.

av hur det faktiskt till en beskrivs oftast som motsatsen till

går på arbetsfönnedling vad som ovan ställts Arbetslösa hävdar att de inte blir tagna på

upp som ett ideal. förrän en i A-kassan närmar När man väl blivit placerad i allvar utförsäkring sig.

anser ha gjort sitt och släpper intresset tills det på nytt om

åtgärd sig förmedlingen år åter blir aktuellt att förhindra katastrofen med utförsäkring.

något drygt

har under det senaste året allt tydligare efter

Rundgångsproblemen uppmärksammats

tid varit en närmast i det offentliga samtalet.

att under lång tabubelagd fråga

är redan nu av överbelastning. Det är ingen

Arbetsförmedlingama på väg att krokna

om att och arbetsförmedlingar är tvekan socialtjänst, socialförsäkringssystem underbemannade om de skall förväntas individuellt stöd åt kraftigt ge ett kraftfullt hela sitt klientel: Hur skall man då kunna över uppdrag som till sin ambition lägga vida överstiger det som man i dag gör? måste man söka arbetsformer som är mindre omhändertagande och Självklart ansvar som individen att lösa sin

som skjuter över ett så stort möjligt på själv

är det i sak en helt korrekt att förmedlingen inte situation. Antagligen politik

i vid massarbetslöshet 143 Socialförsäkringama

engagerar sig för djupt i arbetslösas situation. För den stora

många majoriteten

räcker det med att det finns

fungerande informationssystem om lediga jobb och

annat. Resten klarar de själva. Däremot blir det en kulturkrock med naturligtvis och ilska över att man inte får

missnöje hjälp och engagemang från fönnedlingen

i den mån den officiella policyn ambitioner och om de arbetssö-

förespeglar högre

kandes förväntningar tillåts vara att skall fixa

arbetsförmedlingen något.

Ansvarsöverföringen från individ till samhälle har fått sin starkaste uttrycksfonn i den s k utförsäkringsgarantin, d v s att när hotar så är arbetsfönnedutförsäkring lingen skyldig att fixa ett beredskapsarbete, en en eller

ALU-plats, utbildning något

annat. Själva existensen av en sådan regel är antagligen starkt i de

kulturskapande

förväntningar som läggs på förmedlingama också i övrigt. En rationell arbetsmarknadspolitik måste innebära väldigt mycket av problemsoitering och den viktigaste sorteringsgrunden är att se till att individerna tar ansvar för sådant de har förutsätt-

ningar att klara på egen hand. Ju bättre man lyckas i det avseendet desto

tydligare och desto skarpare kan man koncentrera sitt eget arbete

på strategiskt viktig hjälp till Självhjälp och på genuint svårlösliga problem.

Mer av

självansvar

Hur en medveten uppstyming av mot mer av

arbetsmarknadspolitiken självansvar

skulle kunna till är en för historia

gå lång för att rymmas i en kort artikel. Några

tankar kan dock vara värda att nämnas.

- Den ekonomiska till individen ersättningen böri görligaste mån vara

försäkrings-

bestämd och hållas åtskild från i

åtgärdssidan arbetsmarknadspolitiken.

Kassaersättningen är en upparbetad individuell och en för rättighet trygghet

familjeekonomin. Åtgärder och olika aktivitetskrav är komponenter i program

med skyldigheter som bas och som bör syfta till att så snabbt och som billigt möjligt återföra den enskilde till ett marknadsarbete som denne har intresse och läggning för. Ersättningar bör kunna medan

utgå rutinmässigt, åtgärdssidan

rymmer utomordentligt komplexa problem där inte minst den enskildes motivation och personliga oftast är av för

förutsättningar avgörande betydelse

i de insatserna. -

framgången offentliga Att stödja individen i denna process ge

råd och att som myndighet ta ansvar för investeringsbesluten - är ett yrke som kräver högsta professionalitet.

- Låter man

arbetslöshetsersättningen trappas ned med arbetslöshetens längd

ger detta en tydlig signal och ett incitament till den enskilde att

påskynda processen fram till ett nytt arbete. Det blir ett tydligt gemensamt intresse för försäkringsom-

vid massarbetsläshet 144 Socialförsäkringama

budet och den arbetslöse att hitta en så snabb lösning som möjligt som inte sliter

på det framtida försäkringsskyddet.

- Individer bör i så som möjligt, och även när de är begränsad utsträckning arbetslösa, placeras i åtgärder. De bör själva och efter ett eget val ta ansvar för till arbete. En teknik att ordna detta är att i stället för att placeras vägen tillbaka eller liknande hos av med introduktionsersättning, arbetsplatsutbildning någon vald firma eller under en tid kunna arbetsförmedlingen myndighet begränsad omvandla en del av arbetslöshetsersättningen till ett lönebidrag (en lönevoucher). På så vis blir det den enskilde som tar ett ansvar för hur subventionen själv som för den används och att den praktik den ger upplevs rimligt meningsfull De trista historier som i media kring fortsatta yrkeskarriären. uppmärksammats hur - och för den delen också kommuner utnyttjat förslagna företagare skulle därmed undvikas. roll godtrogna arbetsfönnedlare Försäkringsombudets skulle bli det motsatta att försöka den arbetslöse att se till att den praktik peppa som denne är vettig och meningsfull. väljer verkligen

- Med en bestående arbetslöshet nivå blir det nödvändigt att utveckla på hög arbetsformer som är till att hantera stora volymer av människor. Ett anpassade är att inte har att ofta uttalad sanning arbetsmarknadspolitiken kapacitet är omfatta mer än 3 á 4 procent av arbetskraften. Goddag yxskaft. Verkligheten vad den Antalet människor som saknar jobb, men som i ett bättre fungerande finnas i form av är faktiskt samhällssystem borde någon produktiv sysselsättning av arbetskraften. Det är hela denna som närmare 20 procent självklart grupp det och som vi har anledning att fundera över och representerar samhällsproblem och utifrån vilka kriterier och den hur den systemmässigt, praktiskt prioriteringar skall kunna hanteras. Att AMS kan argumentera utifrån kartan även när den inte den sorts kultur överensstämmer med terrängen speglar produktionsorienterade som utvecklas inom som inte är föremål för en stark och varje organisation och motsvarande ägarstyming. Ingenting (varken kontinuerlig uppdragsstyming eller marknadskrafter) har tillräckligt kraftfullt tvingat organisationen politiker att tänka om och att inse att och omvärldsproblem inte längre tillåter uppdrag samma arbetsformer som de som var under 1970- och 80-talet. I det möjliga har våra inte bra varken i ägarrollen eller i avseendet politiker gjort något jobb styrelserollen för att anpassa arbetsmarknadspolitiken till en ny verklighet.

- Arbetsmetodema måste sannolikt förändras radikalt. Arbetsmari en ny situation kan vara ett gott exempel. Självklart skall arbetslöshetstid knadsutbildningama hellre användas för och än att tid förspills i utbildning kompetensbreddning eller att den används för svartarbete eller att snickra på sommarstugan. passivitet Det bör förväntas och krävas av den arbetslöse att det finns ett för det fortsatta

SOU 1996: 151 Socialförsäkringama vid massarbetslöshet 145

arbetslivet meningsfullt aktivitetsprogram utöver själva jobbsökandet. Utbildning är här ett utmärkt alternativ. Men det blir närmast absurt om ett litet begränsat urval av de arbetslösa erbjuds guldkantade lyxutbildningar som kvalitativt och kostnadsmässigt vida överträffar vad det ordinarie utbildningsväsendet har att erbjuda. I rådande läge är det inte ansvarsfullt att en arbetsförmedling ordnar så

att någon förhoppningsfull ungdom får en fullt finansierad praktikutbildning på

en trestjämig Pariskrog med traktamente och allt. Siktet måste i stället riktas in

på om det går att använda Folkets Hus för distansutbildning i främmande språk,

matematik, materialkunskap, data eller annat och då för stora grupper med

tentamen och andra krav som bör ställas på ett seriöst uppföljning, rimliga

utbildningsprogram. Självfallet handlar det inte om att trakassera de arbetslösa med orimliga krav. Individens val och egna intresse måste få vara det styrande och det viktiga. Men kan utbildningsväsende, kommuner och arbetsmarknadsmyndigheter arbeta fram tillräckligt breda menuer av valaltemativ så är detta

naturligtvis en stark grund att stå på för att ställa krav på att arbetslöshetstid används på ett vettigt sätt och att arbetslöshet därigenom i så begränsad omfattning som möjligt uppfattas som tid som kan disponeras helt efter eget

gottfinnande.

- En brist i det svenska samhället är att det finns ett så utbud av begränsat

distansutbildningar och annat vars idé är att de skall kunna gå att förena med ett

yrkesarbete. Hermodskulturen har ersatts av förväntningar om att studier i nya

sammanhang, närmast som en rättighet, skall kunna bedrivas på heltid och med

en offentlig finansiering anpassad till detta. Detta kan naturligtvis bli utomordentligt dyrt. Kan staten, med hjälp av modern teknik, utveckla ett utbud av utbildningsfaciliteter som går att använda i mera flexibla fonner så ökar

sannolikheten för att dessa kan ges en plats också inom arbetsmarknadspolitiken. Den ofrånkomliga konflikten mellan att å ena sidan stå till arbetsmarknadens förfogande och å den andra vilja fullfölja en givande utbildning skulle i någon

mån kunna begränsas. Men framförallt skulle intressekonflikten mellan dem som

finansierat sin utbildning på traditionellt sätt och dem som ges en utbildning på arbetsmarknadspolitikens mera fönnånliga villkor bli mindre utmanande. Detta dilemma måste tas på största möjliga allvar. Det är högst otillfredsställande att

låta arbetslösa professionella människor bli rundade i kön till de arbeten de

hoppas på av andra som getts en modern och omfattande utbildning på helt andra

villkor än vad de själva kunnat få. Samhället har all anledning att vara

försiktigt

med att släppa in arbetsmarknadspolitiken i det ordinarie utbildningsväsendet.

146 Socialförsäkringarna vid massarbetsläshet SOU 1996; 151

Utveckla brett spektrum

Ett mål i bör vara att utveckla ett så brett spektrum som arbetsmarknadspolitiken av och alternativa för de arbetslösa. Detta kan ske möjligt valmöjligheter program såväl genom medvetna offentliga program - t.ex genom att från högskolor och andra utbildningsanordnare producera distansutbildningsmaterial - som genom att använda

marknader och initiativ. Utifrån en sådan infrastruktur av möjligheter skapas privata för våra såväl att ställa krav på de försäkrade som förutsättningar försäkringsombud att vara lyhörd för den enskildes behov och önskemål. Studier och är i fall inte den rationella lösningen på den utbildning många enskildes Praktik, arbetsträning och skyddade sysselsättningar måste få problem. och hans eller hennes vara andra centrala inslag i det panorama som den arbetslöse har att från. I fall står det från klart att någon försäkringsombud välja många början enklare är den rationella i andra fall med tiden otillfredssyssla lösningen, avslöjar ställande studieresultat eller att behålla ett arbete samma sak. upprepad oförmåga Det är först här och i dessa fall som om särskilda kommunala (eller på annat frågan sätt ordnade) för arbete bör komma i fråga. program praktiskt

Ekonomiska frizoner 147

Ekonomiska frizoner

Thomas Gür, Svenska Dagbladet

En god kontroll hänger på att man vet när

man måste släppa den?

I denna artikel utvecklas ett om möjligheten att skapa kommunala frizoner förslag för att i första hand i storstädemas radikalt förändra arbetsmar-

problemområden

knadssituationen för de sämst utrustade. För att sänka trösklarna till arbetsmarknaden för dessa sämst utrustade, och för att in i den officiella ekonomiska sektorns ramar dra in den verksamhet som äger rum, och de tjänster som utförs, i den inofficiella sektorn av ekonomin, krävs omfattade och generella (eller svarta) inom arbetsmarknads- och och inkomstskatte- och

avregleringar näringspolitiken, inom Att något sådant skulle inträffa på det lönekostnadssänkningar finanspolitiken. är i dag osannolikt. För detta är den politiska förmågan för låg

rikspolitiska planet

och det politiska priset för högt.

De som framförts om att åstadkomma förändringar särskilda förslag genom insatser mot ex lågutbildade och ungdomar) och riktade delgrupper (t genom

subventioner eller positiv särbehandling av vissa kategorier (främst på

genom etnisk bas, alltså invandrare ) är å sin sida behäftade med ett antal brister och det senare skulle, om det tillämpades, förmodligen vara direkt skadligt.

Den som jag föreslår att man kan gå är att en kommun eller en

möjliga väg

kommundel skulle, om den politiska majoriteten förelåg och statsmakten gav sitt

tillstånd, inom kommunen eller till och med inom ett särskilt bostadsområde kunna

införa mycket långtgående undantag från de regleringar som styr arbetsmarknadens

och näringsidkandets villkor. De avregleringar och lättnader som man i dag inte kan

införa skulle experimentellt kunna genomföras inom en begränsad zon på riksplanet

(hädanefter för bekvärnlighetens skull kallad för kommunen även om frizonen skulle kunna omfatta en avgränsad del av en kommun).

Dessa avregleringar skulle vara som avskaffande av moms på tjänster, åtgärder

avskaffade arbetsgivaravgifter och bolagsskatter, möjlighet till individuella avtal utanför kollektivavtalet med kraftig inskränkning av fackföreningars sanktionsmöjligheter, rätt till längre provanställningstider o s v. Dessutom skulle kommunen

kunna sätta egna nivåer på socialhjälpen och andra bidrag som belastar dess ekonomi, samt även införa krav på motprestation.

Geoff Mulgan, Politik i en antipolitisk tid, Timbro Tendens, Stockholm 1996, s 62.

148 Ekonomiska frizoner SOU 1996151

Givetvis skulle reglerna i en sådan frizon endast gälla de företag som är etablerade och verksamma i kommunen och de människor som bor inom kommu-

nens gränser. Detta skulle å sin sida inte vara ett hinder för nya företagsetableringar

eller att människor som ville arbeta under frizonens villkor också flyttade in till kommunen i Hur den ekonomiska förlusten för staten i fonn av minskade

fråga. skatteintäkter skulle kunna kompenseras är en fråga som jag berör i korthet,

eftersom det i första hand är en om en kameral mellan

fråga avvägning statliga

skatter och statliga bidrag till kommunen, och i andra hand måste ses med från de vinster som att människor kan blir självförsörjan-

utgångspunkt görs genom

sektorns transaktioner in i den de och genom att en del av den inofficiella flyttas officiella (och därmed beskattningsbara) sektorn. Den av arbetsmarknaden som krävs för att de svagaste grupperna skall förändring

kunna återinträda i den måste Ekonomiska frizoner på kommunal börja någonstans. bas är både bättre än riktat stöd, subventioner eller positiv särbehandling, och

politiskt mer genomförbara än övergripande förändringar på riksplanet.

Bakgrund

De storstadsområden som utmärks av hög arbetslöshet, stort bidragsberoende, låga medelinkomster, sociala bär också ett annat att de är

problem på särdrag, nämligen

invandrartäta, d v s en hög andel av befolkningen i området är invandrare i första

eller andra Att dessa karaktäristiska sammanfaller leder många gånger generationen.

till att i dessa områden beskrivs som invandrarproblem. Mot detta kan problemen anföras att medan det kan vara sant att alla, eller övervägande flertalet, av i storstäderna också är invandrartäta bostadsområden, innebär

problemornrådena detta att alla invandrartäta områden har varit eller är problemområden;

ingalunda detta enligt maximen att om alla som bor i ghettot är svarta betyder det inte att alla svarta bor i ghettot.

Chefen för integrationsberedningens kansli Margareta Garpe påpekar sålunda att

av de närmare 150 000 personer med invandrarbakgrund som bor i Stockholm och som utgör 20 procent av Stockholms befolkning, är det bara omkring 40 000 som bor i de så kallade invandrartäta områdena? Men i en invandrartät kommun som med närmare 70 000 invånare och där 48 procent av invånarna är av Botkyrka invandrarbakgrund, alltså 33 600 personer, bor 21 800 av dem, i den invandrartäta(re) kommundelen Norra Botkyrka. Det innebär att 65 procent eller två tredjedelar av invandrartäta kommunen Botkyrkas invandrare i första och andra generationen dessutom bor koncentrerat till den norra delen av kommunen. I ett särskilt bostads-

2 Margareta Garpe, Risk för brutalt klassamhälla på rasistisk gmnd, Svenska Dagbladet, 23 juni 1996.

SOU 1996: 151 Ekonomiska frizoner 149

område, är 85 procent av invånarna invandrare i första eller andra generatio- Fittja, nen? Dessa till trots är det samtidigt inte en slump att alla storstadsområ-

nyanseringar

den med ovan nänmda problem också utmärks av att de är invandrartäta områden. Att alla invandrartäta områden inte varit vad gäller sådana

problemområden

indikatorer som eller andelen bidragsberoende, som till exempel

sysselsättningstal

Möllevången i centrala Malmö under arbetskraftsinvandringens dagar, gamla tvärtom vikten av att närma i dagens storstadsområden understyrker sig problemen med om vad som inträffat med invandrarnas sociala situation under

frågeställningen

de senaste decennierna. Det således att finna en förklaring till varför storgäller städemas redan fått så starka etniska (eller invandrarmässiga, för befintliga problem att ett nytt 0rd) förtecken. uppfinna I historia finns två fenomen som även uppenbarar sig i den svenska invandringens men som förefaller i beaktande av det svenska samerfarenheten, svårhanterliga hällets särskilda karaktäristiska, och som i sina svenska manifestationsformer särfrån den historiska erfarenheten, just av dessa karak-

skiljer sig gängse på grund

täristiska Dessa fenomen är koncentrationen av invandrare till särskilda områden i stor-

och den av invandrare i yrkesornråden eller städerna, höga representationen i samhället, som utmärks av inkomster och låg status. positioner låga

Boendekoncentration

Koncentrationen av olika till områden är en del av

invandrargrupper speciella

mönster i modern tid. Detta fenomen blev för första föremål

invandringens gången

för akademisk under 1920-talet i världens då snabbast växande storstad, forskning Chicago, och skildrades under termen segregation. Vad som utmärkte de ny-

anlända invandrarnas boende var att de, tvärtemot vad som förutspåtts om den stora

stadens och det urbana livets verkan av de etniska skillnaderna

utjämnande

människor emellan, tenderade att koncentrera sitt boende till områden där de egna landsmännen redan var Kortfattat kan sägas att för nykomling-

överrepresenterade.

arna har fördelarna med en sådan initial koncentration uppvägt nackdelarna. Dessa fördelar kan i ekonomiska termer beskrivas som minskade transaktionskostnader för

den närvaron av andra, mer erfarna, landsmän har gjort att anpassningen

nyanlände; underlättas den som rum.

till majoritetssamhället genom kunskapsförrnedling äger

Den har kunnat få med allt ifrån att hitta rätt i staden till tolkhjälp nyanlände hjälp i sina kontakter med Den egna etniska enklaven har funge-

majoritetsbefolkningen.

3 1996-03-28. Siffrorna för Botkyrka Kommun, Områdesbeskrivningar 1996, Kommunkansliet respektive område framräknade efter diagram och tabeller för år 1994.

150 Ekonomiska frizoner

rat som ett slags tryckutjämningskammare i kontakterna med det nya landet.

Nackdelarna har bland annat varit ett många gånger sämre boende, och att barnens

integration i det landet hämmats sämre Och när

nya genom språkinlärning.

nackdelarna med det koncentrerade etniska boendet övervägt fördelarna har man

sökt sig tydligare in i majoritetssamhället.

För de svenska invandrarnas del har detta fenomen skildrats i ett antal arbeten av

emigranthistorikem Ulf Beijbomf* Vad Beijbom, och många andra med honom,

också visat är att det koncentrerade etniska boendet så småningom upplösts på grund

av den sociala rörligheten hos de tidigare anlända invandrarna, av att den andra generationen assirnilerats i majoritetssamhället, och att nyanlända invandrare av annan nationalitet övertagit de billiga och allt mer förslummade lägenheterna i storstadens centrum (down-town) och satt sin etniska prägel bostadsområdet,

på vilket ytterligare påskyndat de senare anlända invandrarnas utflyttning till bättre

områden utanför stadens centrum (up-t0wn).5

I Sverige har detta fenomen fått en något annorlunda gestaltning. Det offentliga bostadsbeståndet och systemet med offentlig bostadsanvisning har inneburit att

nyanlända invandrare kommit att koncentreras främst till nybyggda bostadsområden utanför storstadens centrum, och oftast byggda under miljonprogrammets dagar. Då bostäder anvisats allt eftersom nya invandrare anlänt, har den koncentration som därmed uppkommit skilt sig från det klassiska mönstret, som i städer som Chicago,

då enskilda individer och familjer ur samma korn att söka till folkgrupp sig

varandras närhet. I stället har människor med helt olika social, etnisk och kulturell

bakgrund anvisats till samma bostadsområde beroende på när de kommit till Sverige

eller när de stigit in genom bostadsförrnedlingens dörr, och det enda som förenat dem har varit att de inte varit etniska svenskar. Ett undantag från detta mönster var att tidigt anlända invandrare i storstäder med tillräckligt gamla (och billiga hus) i centrum kom att söka sig till ett mer spontant koncentrerat boende; det tidigare nämnda Möllevången i Malmö är ett exempel på en mer klassisk koncentration av främst jugoslaviska, grekiska och turkiska invandrare. Denna offentligt styrda koncentration av invandrare har lett till att fördelarna med en boendekoncentration av människor med samma inte slags bakgrund uppkommit

Ulf Beijbom, Swedes in Chicago. A demographic and Social Study of the 1846 - 1880 Immigration, Studia Historica Upsaliensa XXXVIII/Chicago Historical Society, Läromedelsförlaget, Uppsala 1971; Från slum till förort, Chicagos Swede Town, i, Utvandring: den svenska emigrationen till Amerika i historiskt perspektiv (red Ann-Sofie Kälvermark). Wahlström & Widstrand, Stockholm 1973; Utvandrama och Svensk-Amerika, LT:s förlag, Stockholm 1986, samt, Mot löftets land. Den svenska utvandringen, LT:s förlag, Stockholm 1995. För en beskrivning av hur likartad denna process gestaltat sig för så olika grupper som irländare, tyskar, judar, italienare, kineser, japaner, svarta, puero-ricaner och mexikaaner i USA, se, Thomas Sowell, Ethnic America, Basic Books, New York 1981.

Ekonomiska frizoner 151

lika tydligt som när denna boendekoncentration skett spontant. Samtidigt har nackdelarna med ett boende utanför majoritetssamhället, med dåliga kontakter med majoritetsbefolkningen, förstärkts ytterligare. Men trots det styrda koncentererade boendet har det spontana mönstret för

koncentrerat boende ändå slagit igenom i Sverige. Ibland har detta berott på att ett

stort antal människor med bakgrund i samma land anlänt samtidigt och tillräckligt anvisats bostäder i samma område, vilket t ex gäller syrianema/assyriema i Ibland har detta koncentrerade boende åstadkommits genom att Södertälje. människor med samma eftersträvat att bo i närheten av varandra. En sådan bakgrund strävan har inneburit att ett område fått karaktären av en magnet; men en magnet som inte bara attraherat människor ur en befolkningsgrupp men även repellerat andra etniska svenskar). Just det stora koncentrationen av grupper (främst

syrianer/assyrier i Södertälje tycks ha fungerat på detta sätt även, och samma

fenomen i mindre skala ha den ökade inflyttningen av

synes uppkommit genom

turkar till Stockholmsförorten J ordbro. Men som stelheten bostadsmarknaden försvårar uppkomsten av

precis på spontana befolkningskoncentrationer, och förvränger karaktären på de etniska

koncentrationer den leder till, försvårar den också rörligheten i boendet. Även hyresregleringarna och den jämna och höga bostadskvalitén i Sverige bidrar till denna Det innebär att de invandrare som initialt sökt till ett

låga rörlighet. sig

koncentrerat boende, eller ofrivilligt harrmat i det genom systemet med offentlig bostadsanvisning, har helt enkelt svårt att lämna slummen bakom sig när väl den sociala rörligheten väger tyngre än det etniska skydd ett koncentrerat boende kan ge. Till detta bidrar att tröskeln till att sin bostad är onaturligt hög i Sverige äga genom att ledet mellan hyreslägenhet och egenhemsboende, ägarlägenheten, ersatts med andelslägenheter eller bostadsrätter, samt att hyresregleringarna lett till att fenomen

som svarta kontrakt eller personliga kontakter, något som missgynnar nykomlingar, har fått allt större betydelse på bostadsmarknaden.

Men oavsett om det etniskt koncentrerade boendet är resultatet av ofrivillig

politisk styrning eller av sociala krafters spontana verkan, kompliceras bilden av att

Sverige dels är ett mycket nytt invandrarland, dels av att det koncentrerade etniska boendet så tydligt sticker av mot ett etablerat svenskt politiskt mönster. Den etniskt och kulturellt relativt homogena befolkningssammansättning som präglat Sverige, eller det svenska hjärtlandet, under generationer har lett till att majoritetsbefolkning-

en av etniska svenskar inte har särskilt stor eller lång erfarenhet av vad en

demografisk kännbar invandring i likhet med det som inträffat i Sverige sedan 1960-talet vill Med denna ackumulerade kulturella ovana i bagaget har säga. svenskar i allmänhet naturligt nog svårt att socialt och psykologiskt hantera det annorlunda. De flesta etniska svenskar har alltid kunnat förutsätta att folk är mest

som dem själva, eftersom de människor som de mött i sin vardag just på grund av

majoritetsbefolkningens homogenitet varit som dem själva. Att stora grupper av

152 Ekonomiska frizoner SOU 1996151

människor med avvikande utseende, språk, klädsel, kroppsspråk och vardagskultur

dessutom bor och uppträder koncentrerat blir därför också ett socialpsykologiskt

problem för majoritetssamhällets medlemmar.

Den likriktning av det sociala och urbana livet som svensk socialpolitik och från och med andra slut eftersträvat under

samhällsplanering världskrigets parollen

om jämlikhet, har hos majoritetsbefolkningen ytterligare förstärkt de föreställningar som att en befolkningskoncentration av avvikande uppfattas som

gör grupper något

onormalt och ohälsosamt. Diskussionen om invandrarnas segregerade boende präglas i och av dels den svenska oerfarenheten av, och okunnigheten

mångt mycket

om, de levnads- och bosättningsmönster som brukar uppträda i samband med

massmigration, dels av att detta koncentererade boende går så i stick och stäv mot

den svenska socialstatens projekt om enhetliggörande och utjämning av skillnader, och många också olikheter, människor emellan.

gånger

Låg självförsörjningsgrad

Men än själva koncentrationen av olika invandrargrupper, och främst viktigare nyanlända, till vissa områden är att dessa områden utmärks av ett boende med hög arbetslöshet, och medföljande hög bidragsberoende. Just

låg självförsörjningsgrad

detta faktum stärker inte bara den initiala misstänksamhet mot det koncentrerade boendet som av ovan nämnda skäl redan präglar majoritetsbefolkningens attityd. Det

utgör också en reell belastning på den offentliga ekonomin, försvårar anpassningen

till det svenska samhället, och förstärker ytterligare de sociala problem som invandring av den skala som skett till Sverige under de senaste åren obönhörligen ändå för med sig. Vad detta i sin tur betyder för majoritetsbefolkningens attityder mot invandrare och invandring, och vilka tendenser i det svenska samhället som det förstärker o s v är tillräckligt ventilerat i den allmänna diskussionen för att behöva “ dryftas här. Det anmärkningsvärda är emellertid att detta mönster av allt lägre självförsörjningsgrad för den invadrade befolkningen, så kraftigt avviker från såväl vad som var fallet i Sverige under massinvandringens inledningsskede som från vad som är etablerat mönster i den moderna invandringens ekonomiska historia. Det är givetvis så att invandrare i det nya landet initialt inte når upp till samma löneinkomster som de infödda, och detta inte ens i likartade yrken, samt att deras inkomster är lägre än de infödda eftersom de vare sig sammanlagda genom eget sparande kommer upp i samma förmögenhetsnivå som infödda eller har haft samma villkor som de infödda vad det gäller förmögenhetsöverföring över generationerna. Den svenska amerikautvandraren, och sedermera riksdagsledamoten för de frisinnade, Ernst Beckman, beskrev rader invandrarens situation i arbets-

på några

marknaden i den nya landet bättre än många ekonomiska och sociologiska studier:

SOU 19963151 Ekonomiska frizoner 153

Det duger ej för invandraren att på andra sidan Oceanen söka fortsätta fömämt eller tarfligt dagdriveri. Det duger ej att vara så rädd om kläderna och om hudens

mjellhet, att man ej vill stå som simpel karl i en mekanisk verkstad, afven om man

i och bär vitnesbörd om att höra till skolbildadt Det

hufvudet på fickan folk. duger

inte att försmå grufarbetarens hacka, derför att man tror sig kallad till musikdirek-

tör. Det duger icke att vägra att grafva diken, därför att man hellre vill bli kusk.

Men så inträffar det som kallas den ekonomiska assimilationen av

småningom invandraren. Den nyanländes inkomster når efter en tid samma nivå som de infödda

inom samma Den ekonomiska rörligheten uppåt även fortsätta yrkeskategori. synes

i nästa och ett återkommande mönster är att den andra generationens

generation,

inkomster ligger högre än infödda i motsvarande yrkesgrupper. Men mycket tyder att de ekonomiska assimilationen av invandrare i Sverige inte äger rum i samma

på

som tidigare, och vad värre, att den kanske till och med upphört för utsträckning

nyanlända invandrare.7 Svårighetema för invandrare att få fotfäste på arbetsmarkna-

den har dokumenterats i ett otal studier och jag anser mig inte behöva annat än att

referensvis av dem här*

återge några

Att måste till för att förändra denna situation är också de flesta överens om,

något

och likaså att förändra den i riktning mot att de människor som bor i storstadsområ-

denas invandrartäta förorter i allt större utsträckning blir självförsörjande genom

som vi för enkelhetens skull kan kalla för Det finns

eget arbete; något arbetslinjen. emellertid anledning att söka fastställa några av orsakerna till varför allt fler

invandrare, och främst nyanlända sådana, i allt större utsträckning hamnar utanför

den reguljära arbetsmarknaden, eftersom de man föreslår för att återupprätåtgärder

ta arbetslinjen också bör vara sådana som försöker angripa dessa orsaker.

6 Ernst Beckman, Amerikanska studier, Stockholm 1883, citerad i Ingvar Henricson och Hans Lindblad, Tur och retur Amerika. Utvandrare som förändrade Sverige, Fischer & Co, Stockholm 1995, s 205.

Enligt den första undersökningen av inkomstassimilation av invandrare i Sverige, fann forskarna Gustafsson, Zamanian-B och Aguilar, att för den genomsnittliga invandraren ligger förväntan av en likställd inkomst med motsvarande svensk vid en irrelevant tidspunkt; efter pensioneringen. Detta

betyder att de flesta invandrare inte kan förvänta sig en inkomst som är likställd med jämngamla i

under sin aktiva ålder. Björn Gustafsson, Max M Zamanian-B & Renato ursprungsbefolkningen Aguilar, Invandring och försörjning, Daidalos, Göteborg 1990, s 147.

Se bland annat, Ylva Brune, Invandrare i svenskt arbetsliv, Statens invandrarverk, Norrköping 1993; Ds 1995:68, Jan Ekberg & Lars Andersson, Invandring, sysselsättning och ekonomiska effekter, Rapport till ESO, Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi; Thomas Liljegren & Christan Råbergh, Arbetsmarknadspolitiska insatser för flyktingar och invandrare, Infomation från vägledningsenheten 1995:4, Arbetsmarknadsstyrelsen, Stockholm 1995, samt, SOU 1996:55, Sverige, framtiden och mångfalden, slutbetänkande från Invandraipolitiska kommittén, kap 8.1, Arbetssituationen och försörjningen, ss 77 - 103.

154 Ekonomiska frizoner SOU 1996; 151

Utanförskapets mekanismer

I debatten brukar i huvudsak tre förklaringsmodeller ges för den höga arbetslösheten

och utanförskapet på arbetsmarknaden för invandrare i Sverige.

Den första förklaringen är att invandringen har ändrat karaktär från arbetskraftsinvandring till flyktinginvandring. De invandrare som kom till Sverige på 1950- och l960-talen kunde direkt in i vilket inte kan.

gå produktionen, dagens flyktingar

En besläktad är att det svenska samhället från klassisk industriell

förklaring produktion vid löpande band övergått till tjänsteproduktion eller särskilda arbetsprocesser i industrin som ställer nya krav på arbetstagarna. Dessa krav som är

inriktade kulturell samverkan och samarbete, m m

på kompetens, språklig förmåga

brukar kallas för dold kunskap eller tacit knowledge. Just sådana krav är svårare att uppfylla för de människor som kommer från andra kulturer, även om de formellt sett har rätt slags utbildning och yrkesmeriter. Den tredje förklaringen är en vidareutveckling av detta resonemang, och dess tes är att nyanlända invandrare har svårare att inlemmas i det svenska samhället eftersom de kommer från mer avlägsna och främmande kulturkretsar än sina

föregångare.

Dessa förklaringsmodeller låter onekligen bestickande, och de två första är också relevanta i diskussionen, men de räcker inte som av det stora utan-

förklaringar förskap som uppstått på arbetsmarknaden under de senaste decennierna.

Den tredje tesen, den om att den kulturella avlägsenheten ökat med det geografiska avståndet, kan läggas åt sidan eftersom dess vederhäftighet och relevans är omöjlig att pröva i verkligheten. Det svenska samhälle som t ex en tamilisk kommer till i är inte

flykting dag

samma svenska samhälle som t ex en judisk flykting kom till under andra Sedan femtio år har den svenska kulturen allt mer intemationaliserats

världskriget.

och för utifrån kommande kulturella öppnats strömningar. När de judiska flyktingarna kom till Sverige möttes de av argumentet att de kom från en så avlägsen kulturkrets att de inte skulle kunna inlemmas i det svenska

samhället. Dessutom ansåg många också att det av rashygieniska skäl skulle vara

farligt att låta dem i den svenska folkstarnrnen. Men tvärtom visade de

uppgå sig

judiska flyktingarna ha mycket goda förutsättningar att integreras i det svenska

samhället, trots kulturell avlägsenhet och etnisk avoghet mot dem. Ättlingama till

dessa judiska flyktingar är i dag förmodligen mer än infödda

framgångsrika

svenskar från samma sociala bakgrund. Om det kulturella avståndet mellan det svenska samhället och nyanlända flyktingar vuxit eller minskat sedan andra världskriget är omöjligt att mäta. Vad som finns är däremot bevis för att kunnat i

invandrargrupper framgångsrikt integreras

samhället trots upplevda och omvittnade kulturella klyftor.

Ekonomiska frizoner 155

Tesen om invandringens förändrade karaktär är något försåtlig, eftersom denna förändring ägt rum därför att arbetskraftsinvandring till Sverige omöjliggjordes fackliga under 1960-talet. tyder därför på att det

genom påtryckningar Mycket invandringstryck som finns gentemot Sverige tagit formen av en flyktinginvandring

eftersom detta är det enda sättet att ta sig över den svenska gränsen. Och de första åren av arbetskraftsinvandringens strypning fram till den chilenska flyktinginvanefter mot Salvador Allende hösten 1973, ägde den huvudsadringen rnilitärkuppen till rum från stater som tidigare hade utrnärkts

kliga flyktinginvandringen Sverige av att vara ursprungsländer för arbetskraftsinvandring.

Vad som däremot ändrat karaktär är den svenska socialstaten. Den har genom årtiondena alltmer möjligheterna att få sin försörjning garanterad om man öppnat med bedriften att antingen födas i landet eller att ta sig över gränsen. lyckas Det finns därför i dag ett starkt samband mellan den svenska ekonomins konoch invandringen till Sverige efter 1970 trots att en stor del av invandrarna junkturer bestått av och Bäst detta med ett

politiska flyktingar anknytningsfall.° exemplifieras

citat ur den kvartalsrapport som invandrarverket gav till regeringen i slutet av 1994, och i vilken det om en särskild av flyktingar från ett tämligen avlägset land grupp

står att läsa förekommer att flera förefaller väl insatta i

följande: Rapporter ° svenska förhållanden och känner till sina sociala rättigheter. Beträffande distinktionen arbetskraftsinvandrare kontra flyktingar kan anföras inte bara att den är konstlad, utan förmodligen också i stort irrelevant

många gånger

som för att i om en grupp invandrares möjligheter till grund förväg avgöra

och i det svenska samhället. Trots allt tillhör några anpassning integration som ester, polacker och tjecker de bäst anpassade flyktinggrupper judar, ungrare,

i Sverige vad och inkomstutveckling.

invandrargrupperna gäller yrkeskarriärer Kanske kan liknande i framtiden om även syrianer/assyrier samt kanske något sägas också iranier, även om prognoser av detta slag inte bara lider av en inbyggd

osäkerhet, utan också försvåras av att arbetsmarknaden i allt större

på grund

utsträckning stängts för nyanlända invandrare. Tesen om kraven dold kan anses vara relevant för en särskild

på kunskap grupp

av invandrare, nämligen de med formellt stora meriter vad beträffar yrkeskunskaper och Men även i ett tjänstesamhälle finns det behov av människor som utbildning. utför arbeten som inte ställer krav kulturell vilket inte minst den

höga på kompetens,

expansion av små tjänsteföretag som invandrare står för visar. För än mindre kvalificerade och arbeten behövs ibland varken utvecklade tjänster eller kunskap om kulturella koder m m. Faktum är att

språkkunskaper svårfångade

Christer Lundh & Rolf Ohlsson, Från arbetskraftsimport till flyktinginvandring, SNS Förlag, Stockholm 1994, s 137. O Kvartalsvis redovisning till regeringen, juli- december bå 1994/95, Statens invandrarverk, s 5.

156 Ekonomiska frizoner SOU 1996; 151

många av dessa tjänster, så som städning, tvättning, m m, i dag utförs på den svarta arbetsmarknaden och ofta av invandrare. Huvudförklaringen till invandrarnas utanförskap på arbetsmarknaden står därför att söka i samma mekanismer som det utanförskap infödda drabbats av. Det handlar främst om höga lönekostnader och oflexibel arbetsrättslagstiftning 0 s v som gör det alltför kostsamt att anställa arbetskraft vars kvalifikationer antingen är låga eller svårbedömbara. Till dessa grupper kan man räkna in många nyanlända invandrare; men även de arbetslöshetstalen bland ungdomar visar på oproportionerligt höga detta inte är ett specifikt etniskt fenomen. Dessutom tillkommer att höga bidrag och löneskatter gör det privatekonomiskt olönsamt för människor att söka sig till arbetsmarknaden. många Därmed framstår de som behövs för att invandrarnas utanförskap åtgärder bryta arbetsmarknaden i en annan För några år sedan studerade Världsbanken på dager. hur utvecklingsländer hade löst ett snarlikt problem; att skapa framgångsrika åt de allra fattigaste människorna, åt dem som hade svårast att arbetsmöjligheter komma in arbetsmarknaden. Världsbanken konstaterade att en framgångsrik på strategi var att uppmuntra dessa människor att använda sin mest tillgängliga resurs - sin arbetskraft.

Motiven för förändringar

I kräver en sådan ansats lägre lönekostnader, enklare lagar om anställning, Sverige lägre löneskatter och lägre bidragsnivåer. Så länge inte statsmakterna förmår att betrakta invandrarnas, och med de inföddas, situation på arbetsmarknaden många i dessa termer, kommer mycket av arbetsmarknadspolitiken bara att vara ord och fraser. I ljuset av detta ter sig också de arbetsmarknadspolitiska strategier som går ut på att höja arbetskraftens kompetens genom utbildningssatsningar o s v. som halvbakade lösningar. Tanken att höja människornas kompetens så att de kan komma över trösklarna till arbetsmarknaden är tilltalande, men den måste förenas med en strategi om att också sänka dessa trösklar främst för dem inom arbetskraften med lägst kvalifikationer. När det gäller anhörig- och flyktinginvandringen, finns det och kommer det att finnas människor som, om de inte är analfabeter på sitt eget ändå kommer att kunna lära svenska och mer därtill, för att komma språk, aldrig sig i för de kvalificerade på arbetsmarknaden. Ett exempel härpå återfinns fråga jobben i en skrivelse från Botkyrka kommun i vilken det påtalas att Botkyrka i stor utsträckning fått tagit (sic) emot anhöriginvandring där föräldrar med låga

H World development repoit 1990: Poverty. ...the productive use of the p0ors most abundant assettheir labor - through policies that hamess market incentives, social and political institutions, infrastructure and technology. WDR Poverty (1990) News Release, s 2.

SOU 1996151 Ekonomiska frizoner 157

utbildningsnivåer och relativt hög ålder återförenats med sina bam. Detta gör att

denna har det betydligt svårare att tillgodogöra sig svenskundervisning och

grupp

också har svårt att slå in på den svenska arbetsmarknaden .2 sig tänker här inte extensivt för varför ett förverkligande av Jag argumentera och en reell ökning av antalet arbetstillfällen i den officiella ekonomin arbetslinjen kräver omfattande av löneskostnadsbilden för företagen, för lägre förändringar

skatter för de allra avlönade så att de kan leva sina arbetsinkomster utan att

lägst på

vara beroende av offentliga bidrag, för förändringar i arbetsrätten, mer flexibla

löne- och anställningsforrner, samt förändringar i nivåerna på socialförsäkringssys-

temen och liknande. Sådana har framförts i ett antal studier, med argument

kvalificerade forskare som författare.” Min avsikt är att i första hand problematisera

ur ett storstads- och samt att utveckla idén om en

frågan invandraiperspektiv

kommunala frizoner. Men för att belysa hur framkomlig väg för förändringar genom de vad beträffar nödvändigheten av förändringar

generella åtgärdsförslagens primat i arbetsrätten och i lönestrukturen (alltså hela skalan av ingångslöner/minirrtilöner,

lönekostnader och trots alla försök att undvika en diskussion om

inkomstskatter), ändå kan det vara värt att kort de två förslag till

dem, gör sig gällande, granska

som lämnats av kommittén.

generella stimulansåtgärder Invandrarpolitiska

Det första är att bör förlängas från sex till tolv

förslaget provansställningstiden

månader: Maximitiden tidsbegränsade ansträngningar för förlängas till 12 för

månader att öka hos att nyanställa. Det andra förslaget berör för viljan företag

n Tjänsteskrivelse från kommunstyrelsens stab 1996-02-19, Botkyrka kommun, s 4.

m för Här kan nämnas den så kallade Lindbeckkommissionens rapport, SOU 1993:16, Nya villkor ekonomi och politik. Ekonomikomissionens förslag, den så kallade NBER-rapponen från 1995, Richard B Freeman, Birgitta Swedenborg & Robert Topel (red), NBER-rapporten: Välfärdsstat i omvandling -› Amerikanskt perspektiv på den svenska modellen, SNS Förlag, Stockholm 1995, och, Ingemar Ståhl och Kurt Wickman, Suedo-Sclerosis - en särskild elakartad form av eurosceolorosis. Marknadsekonomisk rapport 1993, Timbro, Stockholm 1993; Suedo-Sclerosis H. Ett akut eller kroniskt tillstånd? Marknadsekonomisk rapport 1994, Timbro, Stockholm 1994, och, En miljon utan jobb. Suedo-Sclerosis III. Marknadsekonomisk rapport 1995, Timbro, Stockholm 1996. För förslag med se den generella förändringar av samma slag vilka applicerats på frågan om invandrarnas sysselsättning tidigare nämnda ESO-rapporten Ds 1995:68, s 19: Ett mer flexibelt lönesystem och därmed större löneskillnader samt förändringar i arbetsrätten skulle fönnodligen underlätta inträdet på arbetsmarknaden både för invandrare och för nytillträdande infödd arbetskraft. För en utvidgad diskussion om generella åtgärder för ett ökat etniskt företagande bland invandrarentreprenörer i Sverige se, Thomas Gür & Jonas Hellman, En stjälpande hand - om invandrarföretagares villkor i Sverige, kap 9, ss 121 - 130.

“ sou 1996:55, s 356.

158 Ekonomiska frizoner SOU 1996: 151

möjligheten till lönesubventioner: I rådande arbetsmarknadsläge bör tjänster riktade till hushållen subventioneras i större omfattning för att dels öka den 15 ekonomiska tillväxten, dels minska arbetslösheten. Invandrarpolitiska kommitténs första förslag är ett erkännande av att gällande

arbetslagstiftning utgör ett hinder för svaga grupper att komma ut på arbetsmarkna-

den. Kommittén skriver att arbetsgivaren, om deras förslag förverkligas, inte behöver genast binda sig för en obestämd tidsperiod vid en arbetstagare vars förmåga han är osäker på. Genom tidsbegränsad anställning kan arbetsgivaren enkelt utöka arbetsstyrkan vid en plötslig och kanske tillfällig ökning av arbetsmängden .° En förlängning av provanställningstiden (maximitiden för tidsbegränsade anställningar) innebär i själva verket en förlängning av den tid under vilken arbetsrättslagstiftningens olika regler, så som sist-in-först-ut eller ju äldre arbets-

tagare desto längre uppsägningstid, inte gäller. Det är ett erkännande av att dessa

regler, åtminstone av den majoritet som i utredningen ställt sig bakom förslaget,

erkänns som ett hinder på arbetsmarknaden. Varför skulle man annars med argu-

mentet om att skapa fler jobb vilja förlänga den tid under vilken arbetsgivaren inte är bunden att ta hänsyn till dessa regler? Likadant förhåller det sig med förslaget om lönesubventioner. I den modell som kommittén skissar som sitt förslag till subventioner man att subventionen,

påpekar

för att inte belasta skall härröra från de statsbudgeten ytterligare, arbetsgivaravgifter

och moms som företagen, och den löneskatt som den anställde, betalar till den

offentliga sektorn. Alla inkomster till den offentliga sektorn från dessa arbetstimmar återgår som subvention till företaget. Det är denna subvention som sänker kostnaderna för tjänsten så att många kan få råd att den.7 I klartext utnyttja betyder detta att dagens arbetsgivaravgifter samt direkta och indirekta skatter är så höga att de fördyrar vissa tjänster till den grad att de antingen inte utförs eller utförs utanför den inofficiella ekonomin, något som även påpekas av kommittén.” Och genom att återföra en del av dessa utgifter för och den enskilde

företagen löntagaren

tillbaka till företaget eller till de hushåll som skall utnyttja av dess det sig tjänster, vill säga i praktiken sänka dessa avgifter och skatter, menar man sig kunna sänka

priset på dessa tjänster så mycket att den ökade efterfrågan på dem också skall leda

till högre sysselsättning.

5 SOU 1996:55, s 358. 6 sou 1996:55, s 356. 17 SOU 1996:55, s 358. Förslaget skisseras på ss 487 - 490. g sou 1966:55, s 358, samt s 488.

SOU 19962151 Ekonomiska frizoner 159

I de bägge redovisade förslagen erkänns att rådande arbetsmarknadspolitiska och bestämmelser samt nivåer skatter och från

lagar på avgifter tränger ut människor arbetsmarknaden. Men i stället för förslag om generella åtgärder föreslås undantag

från rådande eller särlösningar utanför det rådande systemet. regler För den kommittén har de arbetsrättsliga lagarnas och de höga

Invandrarpolitiska

lönekostnademas aktualiserats av att invandrarnas, alltså såväl

utträngningseffekter de naturaliserade svenskarnas som de utländska medborgarnas, sysselsättningsgrad

och andel i arbetskraften minskat under hela 1990-talet, och nu har kontinuerligt nått drastiskt För utländska medborgare ligger sysselsätt-

låga proportioner.

under och för främst

ningsgraden i dag på mycket 50 procent vissa, nyanlända

så låga tal som 10-20 procent. grupper på

finns det att vama för att det kan finnas en del luft i dessa

Samtidigt anledning alltså ett viss mörkertal, vad beträffar de proportioner av den invandrade siffror; för arbetsmarknaden. Vissa uppgifter arbetskraften som inte synes vara tillgänglig etniska bland invandrare tyder att en del av de

kring det allt ökande företagandet på

människor som formellt är arbetslösa eller befinner sig utanför arbetsmarknaden, väl kan ha i den inofficiella delen av ekonomin.

mycket sysselsättning

från jag hänvisade till tidigare beskrivs I den rapport Arbetsmarknadsstyrelsen

fenomen som uppstått som en detta som en del av det nya sysselsättningsmönstret

av arbetsmarknaden under 1990-talet för utomnordiska _följd utvecklingen på där ett stort antal och invandrare beskrivs medborgare, nyanlända flyktingar som den arbetsmarknaden. Det ökade invandrarfösysselsatta utanför reguljära beskrivs som ibland en etnisk subekonomi med inslag av svart eller grå retagandet och ekonomisk .19

arbetskraft brottslighet Samma fenomen kan beskrivas med radikalt andra förtecken. En syriansk

givetvis som av Oskar Pripp berättar att det händer att företagare intervjuas etnologen tar sitt arbete att under kortare tid hjälpa en släkting med någon ledigt från för Han ställer i en kiosk. Det sker helt ideellt och företaget. upp och jobbar gratis kiosken eller klarar konkurs. Man räddar de anställdas och restaurangen sig från 2° ägarnas sysselsättning. I vilken det förekommer att personer som till är utanför omfattning synes arbetsmarknaden ändå är inom den inofficiella delen av ekonomin är sysselsatta att Det är inte orimligt att anta att det förekommer till huvudomöjligt uppskatta. delen i den sektorn, hos mindre och medelstora, och i första hand farniljeägprivata driver invandrare i större i med

da, företag. I Sverige utsträckning företag jämförelse

den infödda befolkningen. Hos vissa invandrargrupper svarar dessutom det egna

19 Liljegren & Råberg, aa, s 2. 20 Oskar Pripp, Att vara sin egen. Om småföretagare bland invandrare - mönster, motiv och möten, Mångkulturellt centrum/Sveriges Invandrarinstitut och Museum, Stockholm 1995, s 77.

160 Ekonomiska frizoner SOU 1996451

företagandet för en inte ringa del av den sysselsättningsfrekvens som de som tillhör gruppen kan uppvisa. Andelen av de utländska i arbetskraften som är medborgarna

egna företagare eller medhjälpande familjemedlemmar har ökat sedan

kraftigt 1970-talet. Då var andelen endast 3 procent, medan den i dag är 12 procent. Mellan

åren 1990 och 1993 ökade andelen asiater som var sysselsatta på detta vis från 7 till

16 procent. Bland de turkiska medborgarna var ökningen från 16 till 20 procent, och

bland iraniema från 6 till 25 procent.” Med tanke på att dessa tal berör de personer

som antingen äger företaget eller i den officiella delen av ekonomin syns som anställda i företaget, är det inte orimligt att anta att det finns personer som också befinner sig inom företagets ekonomiska sfär och har en del av eller hela sin sysselsättning där, men vars verksamhet är förlagd till den inofficiella delen av ekonomin.” Det ersättningssystem som tillämpas inom de små, familjeägda och familjedrivna företagen rör sig givetvis inte enbart eller ens till huvuddelen inom den svarta eller

gråa sektorn av ekonomin. Däremot uppfyller såväl ersättningssystemet som arbetsvillkoren i allmänhet de krav på flexibilitet som stundtals framförs, men

mestadels med kraft avvisas, med motiveringen att sådant inte skall få förekomma svensk arbetsmarknad. Såväl flexibel alltså både

på lönesättning, konjunkturstyrda löner och lägre ingångslöner samt ersättning under minimilönenivå, som flexibla arbetsvillkor, alltså avsteg från arbetsrättens krav på sist-in-färst-ut eller ju äldre

en person är desto längre uppsägningstid, finns inom denna sektor av ekonomin. Likaså förekommer individuella avtal, alltså utanför kollektivavtalet och fackföreningens inblandningsrätt, och lägre sociala avgifter (rättare sagt inga alls). Men att en del av arbetskraften är sysselsatt inom den inofficiella ekonomins sfär

medför att det offentliga går miste om skatteintäkter, och att företagets personal

arbetar utan försäkringar och skydd. Att företagare som inte anser sig ha råd med

att anställa arbetskraft på grund av för höga lönekostnader i stället anlitar personal

som redan har sin försörjning garanterad i de offentliga trygghetssystemen är dessutom oacceptabelt. Även ur företagets, och i ett vidare perspektiv samhällets, synvinkel medför det stora nackdelar att företag opererar utanför den officiella ekonomins sfar. Ett företag med svart arbetskraft når mycket snabbt sitt tillväxttak. När dess omsättning når en viss nivå riskerar skillnaden mellan denna omsättning och de förhållandevis få som officiellt är anställda i företaget att dra till sig myndigheternas uppmärksamhet.

21 Uppgifterna härrör från SOU 1995:76, Arbete till Invandrare, Delbetänkande från lnvandrarpolitiska kommittén, s 30. 22 l samtal med ordförande, sekreterare och en expert inom Invandrarpolitiska kommittén har dessa påpekat att de, då de i kommitténs arbete, närmat sig denna frågeställning utgått från att fenomenet existerade, men att de, även om de inte kunde kvantifiera förekomsten av det, fått uppfattningen att det förekom i mycket större utsträckning än de antagit.

SOU 1996: 151 Ekonomiska frizoner 161

Därför väljer företag i denna situation att inte expandera över en viss nivå inom ramen för den officiella ekonomin, och förverkligar därmed inte sin fulla potential, till för såväl som för samhällsekonomin i stort.

förfång företaget

Ekonomiska frizoner

Det som således behöver göras är att genom radikala förändringar av arbetsmarknadssituationen för de sämst utrustade sänka de höga trösklama till arbetsmarknaden, att dra den inofficiella sektorn i ekonomin in i den officiella (göra svart

sektor till och att ge även människor med låga inkomster möjlighet att försörja

vit) arbete. Att detta skulle kunna åstadkommas med omfattande och

sig på eget

generella avregleringar och inkomstskatte- och lönekostnadssänkningar genom det planet förefaller emellertid som mycket osannolikt.

åtgärder på rikspolitiska Hårtill är den politiska alltför låg och det politiska priset alltför högt. förmågan

En att komma runt de som förhindrar det nödvändiga

möjlig väg låsningar vore att i storstadskommuner med hög arbetslöshet och låg sysselsätt-

modellbytet

ningsgrad från de lagar och regleringar som förhindrar de svaga

göra undantag

grupperna att komma ut på arbetsmarknaden.

I en sådan kommun eller kommundel skulle den med

politiska majoriteten, tillstånd av statsmakten, tex kunna införa mycket långt gående undantagsregler för

i kommunen: avskaffa tjänstemomsen, radikalt sänka eller helt företagsamheten avskaffa arbets givaravgiftema, avskaffa dubbelbeskattningen, öppna för individuella avtal utanför kollektivavtalet, avskaffa vissa bestämmelser i arbetsrättslagstiftningen så som om sist-in-först-ut eller uppsägningstider uppknutna till ålder. principen

Vidare skulle kommunen kunna sätta egna nivåer och tidsperioder på socialhjäl-

krav för erhållande av De arbeten

pen, och även införa på motprestation socialhjälp.

som skulle basen av sänkta lönekostnader och individuella avtal skulle

erbjudas på i fall leda till att personer och fick till låga (lägre) löner många erbjöds anställning än nu För att motverka att lågavlönade människor ändå blir bidragsberoengällande.

de p g a levnadsomkostnader kan dessutom frizonen införa ett grundavdrag höga som är än i 50 000-60 000 kronor), och mycket högre dag (kanske uppemot dessutom radikalt lägre och successivt skatter för inkomster därutöver.

upptrappade Allt enligt principen att man skall kunna leva på sin egen inkomst innan man börjar

betala inkomstskatt.

Vi skulle därmed få ett antal ekonomiska frizoner på kommunal eller delkommunal nivå i vilka arbetsmarknad, näringsidkande samt bidrags- och skattesystem

andra regler än En sådan frizon skulle givetvis inte

fungerade enligt på riksplanet. kunna förändra statens, ordningsmaktens eller rättsväsendets åtaganden inom

kommunen ex i eller domstolars arbetssätt eller inför (t förändringar polisens vänstertrañk). skulle en sådan frizon, i det kommunala självstyrets nanm, Ej heller

162 Ekonomiska frizoner

kunna avsäga sig uppgifter som statsmakten kommunerna

ålagt (som att erbjuda

skolplatser för fullgörande av skolplikten). Den kommunala frizonens regler skull endast gälla de företag som är etablerade i kommunen och som anställer människor som bor inom dess gränser. Detta skulle däremot inte hinder för nya företagsetableringar eller att människor utgöra något som ville arbeta under de villkor som gällde i frizonen flyttade till kommunen i

fråga. En tillåtelse för företag att flytta in i den ekonomiska frizonen skulle visser-

ligen medföra en risk för att företag, i likhet med företag som fått lokaliseringsstöd,

flyttade från en kommun till en annan och därmed också blott flyttade på befintliga

arbeten. Men en avgörande skillnad skulle vara att företagen inte flyttade med offentligt stöd som motiv utan för att kunna sänka sina kostnader och därmed expandera ytterligare vilket inte skulle innebära att en omlokalisering blev ett

nollsummespel. En sådan avvägning om omlokalisering skulle vidare ske på

företagsekonomiska grunder och inte basen av en mellan

på överläggning företaget och någon myndighet om hur ytterligare offentliga medel skulle skjutas till som

riktat stöd till ett enskilt företag. Slutligen skulle en sådan omlokalisering också visa av institutionell konkurrens för såväl kommunen i som för statsmakten.

nyttan fråga

Den ekonomiska förlust i form av minskade skatteintäkter ett sådant system skulle

leda till skulle kompenseras av främst minskade utgifter för kommunen och staten.

Detta genom att fler människor blev självförsörjande, och genom att staten skulle kunna minska sitt arbetslöshetsunderstöd, dra in det riktade till

företagsstödet

samtliga företag i kommunen som en finansiell kompensation för sänkta eller avskaffade arbetsgivaravgifter, samt minska eller helt dra in kommunens bidrag från det statliga skatteutjämningssystemet. Var en sådan brytpunkt mellan minskade intäkter som kompenserades av minskade utgifter skulle från fall till fall,

gå avgörs

och har närmast karaktären av en makroekonomisk och

avvägning beräkning.

Att de ekonomiska frizonema dessutom i många fall skulle vara kommuner som har en stor mängd invandrare, varav en stor del befinner sig utanför arbetsmarknaden eller den officiella ekonomin, skulle också leda till ett ökat etniskt företagande inom den officiella delen av ekonomin. Viktigare än att invandrare lever koncentrerat är, som jag pekat på ovan, problemet med utanförskapet visavi arbetsmarknaden. Själva befolkningskoncentrationen lär vi få leva med eftersom den är i första hand ett socialt fenomen som verkar över generationerna. Men ekonomiska frizoner i vilka invandrarna i högre utsträckning kom in arbetsmarknaden

på på egna villkor

skulle däremot bidra positivt till den etniska majoritetens uppfattning om deetniska minoritetemas försörjningsläge. Samtidigt bör man hålla i minnet att frizoner av olika slag också är undantag från generella regleringar, och att ekonomiska undantag brukar ha en konkurrenssnedvridande effekt. Men de snedvridningseffekter som kan finnas i andra slags undantag (riktat stöd, subventioner, positiv särbehandling) är avgjort större än den snedvridningseffekt som ett antal frizoner kan leda till. Och frizonema för dessutom med sig

Ekonomiska frizoner 163

en institutionell konkurrens, det vill en konkurrens på basen av olika

säga och inte genom riktade finansiella subventioner, som kan tjäna som

regleringar skådeexempel på riksplanet.

Den kommunala frizonens avtal med staten skulle vara tidsbegränsat, men av främst i beaktande av företagens långsiktiga investeringskalkyler, nödvändighet, röra om en över fem år, och, efter utvärderingar, kunna

sig längre period på

som ett positivt exempel för förändringar över hela landet. Tillräckligt tjänstgöra starka och skulle dessutom kunna driva majoriteter modiga kommunalpolitiker

kraven på ekonomiska frizoner gentemot statsmakten, och på dagordningen få upp

en diskussion om vad som annars kan eller inte kan göras.

Den inom vilken den ekonomiska frizonen skall gälla är i det praktiska

period behäftat med vissa problem. Tillkomsten av en frizon

genomförandet onekligen

att två finns tillstädes: En det kommunala

förutsätter slags politiska majoriteter på

som vill idén, och en (riksdagen och de dess

planet genomföra på riksplanet

som vill se idén Om zonen skall finnas och

förlängning regeringen) genomförd.

verka under en tid måste dessa också existera under denna tid, längre majoriteter eller åtminstone under de som denna tid skall sträcka sig över. Detta

mandatperioder

existensen av en bred eller kanske till och med

nödvändiggör antingen majoritet,

konsensus i huvudfåra, om att frizonema skall få verka över denna längre politikens

eller att statsmakterna tillsammans med kommunen i fråga vidtar sådana

tid, att frizonens existens är säkrad under den tid som bestämts vid arrangemang av zonen. Men det torde inte vara en vild gissning att förutsäga att det

upprättandet

med all säkerhet kommer att en diskussion om huruvida det sistnämnda är

uppstå

och att om i så

författningsmässigt genomförbart, anklagelser politisk manipulation

fall kommer att framföras. Således kvarstår att de kommunala frizonema måste vila

dubbla och breda majoriteters bakom den grundläggande på politiska uppslutning

tanken.

Det franska förslaget

Till dels om ekonomiska frizoner om ett av momenten i det

påminner förslaget

de relance la som initiativ om en pakt för förnyelse av städer (pacte pour ville) den franska lanserade i januari. I sin nationella plan för urban regeringen som Alain J ett

integration premiärminister uppé presenterade, lämpligt nog, under

besök i Marseille den 18 1996, föreslog han bland annat att cirka 40 januari kommuner och kommundelar, som av den franska staten utpekats som lämpliga, skulle kunna anhålla om att få bilda zonesfranches, ekonomiska frizoner, i vilka bland annat anställda skulle i fem år helt befrias från företag med upp till femtio skatter och sociala framlades också för Europeiska kommissionen avgifter. Förslaget

164 Ekonomiska frizoner SOU 19963 51

den 21 mars 1996, och den gav sitt för av detta

principiella godkännande åtgärder

slag.”

Den grundläggande ansatsen i det franska och det skissat

förslaget förslag jag upp är mycket snarlikt. Dock finns det några väsentliga skillnader i det franska sättet att

närma sig tillämpningen av idén och det sätt vilket jag menar är lämpligt. För det första är det franska förslaget utformat så att basen av ett

regeringen på

antal kriterier om befolkningsmängd och -sammansättning, sysselsättningsnivån för

olika ålderskategorier, antalet inkomstnivåer mm centralt ut lågutbildade, pekar

vilka kommuner som skulle kunna vara lämpliga som ekonomiska frizoner. Kommunerna får därefter ansöka om att få bilda dessa frizoner inom ramen för det

stora åtgärdspaket om urban integration som regeringen lagt fram. Det betyder att

det i stort sätt bara finns en modell att tillämpa för en ekonomisk frizon (den av centralregeringen i Paris bestämda) och att det bara är vissa kommuner (de av centralregeringen i Paris utpekade) som kan bli frizoner. Mitt tvärtom

förslag bygger på att olika kommuner kan ha olika modeller för sina frizoner, och att det är den

lokala som skall

politiska majoriteten avgöra lämpligheten för om man passar som

frizon eller ej.

För det andra ingår det franska frizonsförslaget i ett helt paket av olika slags andra offentliga åtgärder med riktade insatser om arbeten för offentliga ungdomar

mellan 18-25 år, med offentligt stöd till reparation av bostäder, och med polisiära och juridiska Det är en men urholkar å andra

insatsförstärkningar. förståelig princip

sidan idén om frizonen som ett lokalt försök, vid sidan av de statliga

åtgärdspaketen, att komma tillrätta med lokala problem. Att blanda åtgärder av klassiskt offentligt

slag med en ekonomisk frizon kommer dessutom att försvåra av den utvärderingen effekt som just frizonen kan ha haft. Men i stort visar det franska att såväl som

förslaget problemformuleringen

förslaget om frizoner inte är en unik tanke.

Politiskt mod

Vilket parti eller vilket politiskt block de lokala politiker i som kan driva Sverige

frågan om en ekonomisk frizon i sin kommun skulle komma ifrån låter jag här vara

23 Dessa och kommande uppgifter som zones franches bygger på ett antal artiklar i Le Monde. Se Philippe Bernard & Nathaniel Herzberg, Le plan banlieues est centré sur lemploi et les aides aux entreprises, Le Monde, 19 januari 1996; Nathaniel Herzberg, Trente-six villes vont concourir pour bénéñcier dune zone franche, Le Monde, 23 mars 1996; Nathaniel Herzberg, Trente-huit quartiers sensibles pressentis pour devenir zones franches urbajnes”, Le Monde, 30 mars 1996; Philippe Bernard, Les zones franches seront soumises au Parlement avant lété, Le Monde, 7 maj 1996, och, Philippe Bernard, Le gouvemement crée 38 zones franches dans des quaniers difñciles, Le Monde, 22 maj 1996.

SOU 1996: 151 Ekonomiska frizoner 165

har en om i vilken del av det fältet osagt, även jag personligen uppfattning politiska som nått Men tror att det finns anledning att varna för sjukdomsinsikten längst. jag att hysa fördomar. För tid sedan förklarade det socialdemokratiska kommunalrådet i någon Lars Johansson, att han under sina diskussioner om invandrarnas Göteborg, arbetsmarknadssituation kommit fram till att man måste välja mellan två lösningar: betalar staten mer... eller också måste vi tubba på kollektivavtalen. Efter Antingen för invandrare i Göteborgs kommun, där han att ha refererat syssesättningsläget av med krav på utbildning också påpekade att 30 procent låglönejobb lägre mellan Johansson att framförallt invandrare försvunnit 1987 och 1993, föreslog och anställer kunde undantas från som startar egna företag familjemedlemmama tror att vi kan att acceptera att familjemedlemmar kollektivavtal. Jag finna vägar i den här av arbetar med lägre inkomster än vad kollektivavtalen typen företag Detta är men vi kan inte acceptera en föreskriver, sade Johansson. jättesvårt, mot större arbetslöshet och mer bidragsberoende. Intervjuaren utveckling sammanfattar Johanssons med att ställa frågan på sin spets: om resonemang kollektivavtalen är så att de måste även där 94 procent är viktiga gälla för grupper arbetslösa eller Intervjun avslutas med att Lars Johansson socialbidragsberoende framhåller att det är något som måste diskuterasz” med ett tankefel: av Lars Johansson förslag är behäftat avgörande begränsningen kollektivavtal till av undantaget från invandrarföretagare. Själva avgränsningen eller är i Gäller det vem som är invandrarföretagare ej sig tillräckligt problematisk. utländska blott eller det utlandsfödda? Dessutom kan man också medborgare gäller av natur. Varför skulle inte samma sak anföra några invändningar principiell gälla svenska Och varför bara och inte andra anställa? företagare? familjemedlemmar Men vittnar Johanssons om en insikt i problemen och samtidigt förslag glädjande vikten av att dessa. Den av arbetsmarknaden som på nya sätt att angripa förändring krävs skall kunna återträda i den måste börja någonför att de svagaste grupperna stans. Ekonomiska frizoner kommunal bas är både bättre än positiv särbehandling på - som blott leder till ökade av invandrare eller utlänningar något motsättningar - och mer än mellan befolkningsgrupper politiskt genomförbar övergripande

förändringar på riksplanet. Vad som behövs är som kan visa att förändringsvilja modiga kommunalpolitiker handla om att stå emot från och lokal ohörsamhet inte bara behöver dåliga förslag statens sida, utan också driva bra förslag gentemot centralmakten.

24 Gert Gelotte, “Tillåt jobb utan kollektivavtal. S-politiker diskuterar okonventionella sätt att ge invandrare arbete, GöteborgsPosten, 22 april 1996. (Intervju med Lars Johansson).

SOU 1996: 151 Självanställningen -en ny form för förvärvsarbete 167

-

en för förvärvsarbete

Självanställningen ny form

Bo Persson

och arbetslöshet är två olika saker. En hypotes, värd att beakta, Anställningslöshet är nämligen att orsakerna till i antalet fasta anställningslösheten,

nedgången jobb,

får sökas andra håll än arbetslöshetens orsaker. Enligt min mening förklaras

på

anställningslösheten av infonnationstekniska som ändrat

djupgående förändringar

förutsättningarna för organisation och samordning av arbete i riktning mot ökad autonomi för utförama. Arbetsköpama i minskande tid och

efterfrågar utsträckning

underkastelse och i ökande utsträckning eget omdöme och resultat. Innebörden av detta är att arbetsköpet kan göras mer affärsmässigt, jämfört med anställning. Lönsamheten i hierarkiska kommandorelationer sjunker och lönsamheten i laterala kontraktsrelationer stiger. Tillsvidareanställning, eller fastanställning, är än så länge den dominerande formen för arbetskontrakt den svenska arbetsmarknaden. Att ha ett jobb

på

betyder för de flesta förvärvsaktiva att ha en tillsvidareanställning. Att arbeta betyder att vara En sådan relation, där ställer sin tid till

på jobbet. säljaren förfogande och köparen leder och fördelar arbetet, uppfattas ofta som den naturliga.

En i andelen fasta jobb behöver inte medföra arbetslöshet. Om så ändå minskning sker, är den för Sveriges del mest näraliggande, generella förklaringen dåligt

fungerande arbetsmarknad Strategi och taktik i arbetsmarknadspolitiken får annan

inriktning om man ser problemet som att råda bot den förklarade

på teknologiskt

anställningslösheten än om man ser det som att höja förvärvsintensiteten i de som varaktigt saknar fast anställning. I det senare fallet bör åtgärderna grupper inriktas mot att få arbetsmarknaden att fungera väl. Arbetslöshet kan också ha individuellt specifika orsaker, till exempel fysiska En arbetsmarknad lurar en dock att överbetona de

handikapp. dåligt fungerande specifika arbetslöshetsförklaringama. Den dåligt fungerande arbetsmarknaden pro-

ducerar specifik arbetslöshet. Allt fler blir då klassificerade som tillhöriga svaga och utsatta till exempel bostadssegregerade invandrare. grupper, I avsaknaden av fast anställning ser sociologen ett alienationsproblem och ekonomen ett försörjningsproblem. I tabellen nedan redovisas det förklaringsschema till alienationens och arbetslöshetens generella orsaker som jag använt för den här artikeln.

-

168 Självanställningen ny form för förvärvsarbete SOU 1996: 151

Förklaringsschema för alienation och arbetslöshet

Yttring Orsak Verkan

A. Historisk/institutionen förklaring:

Anställningslöshet Teknisk förändring Alienation.

B. Ekonomiska förklaringar med premissen att marknaden fungerar väl:

1. Ekonomisk liknöjdhet Tradition, etc Varaktig allmän undersysselsättning

2. Snabb nedgång i allmän Konjunkturvariation Tillfällig allmän arbetslöshet ekonomisk aktivitet

3. Utslagning från arbetsmar- För höga, ej marknadsklare- Varaktig delarbetslöshet knaden rande löner

C. Ekonomiska förklaringar med premissen att marknaden inte fungerar väl:

Svag eller negativ tillväxt Felaktiga priser: Varaktig allmän arbetslöshet i a)marknadsmisslyckanden och utanför anställningen, felalb)regleringsmisslyckanden Iokeringar, misshushållning och centraldirigerad prisbildning

Syftet här är för det första att kort belysa för aliena-

anställningslöshetens betydelse

tionen i vår svenska samtid samt att diskutera

försörjningsproblemet (arbetslösheten)

och strategier för att komma tillrätta med det. Nettobortfallet av tillsvidareanställ-

ningar sedan 1990 kan visserligen ensamt förklara den sedan dess ökade arbets-

lösheten och förtidspensioneringen. Åtgärder som siktar mot att höja antalet och

andelen fastanställningar i den arbetsföra delen av förefaller dock inte befolkningen längre vara effektiva. Det har skett ett trendbrott i Målet för

fastanställningsandelen.

arbetsmarknadspolitiken ska emellertid vara att få ner arbetslösheten, även om antalet fastanställningar skulle sjunka ytterligare.

SOU 1996: 151 Självanstâllningen -en ny form för förvärvsarbete 169

redovisar också ett - - som bör kunna Jag preliminärt förslag självanställningen

underlätta för anställningslösa att förvärvsarbeta på villkor som inte ytterligare snedvrider den redan skeva prisbildningen på arbete i Sverige.

Mitt inlägg ska betraktas som en förutsättninglös problemdiskussion från en fristående utsiktspunkt. Syftet med den är inte att redovisa aktuella forskningsresultat eller ställningstaganden från skilda håll.

Sj älvanställningen

Ökar antalet fastanställningar, minskar arbetslösheten av den orsaken. Om antalet fastanställningar inte ökar, utan minskar ytterligare, blir problemet att minska arbetslösheten genom att få upp förvärvsintensiteten i de grupper som saknar fast anställning - de anställningslösa. Ett hinder för anställningslösas förvärvsarbete är existerande företagsformer. De

har blivit för krångliga. Och de villkor som omgärdar företaget är sådana att många företagare aldrig kan vara helt säkra på att inte ha gjort något straffbart. Osäkerheten härvidlag är mycket dämpande på företagandet. Det är av stor social och ekonomisk betydelse att öka legaliteten i småföretagandet. Företag är också för kostsamma att

etablera, löpande administrera och att upplösa. Det skulle behövas en ny företagsform. En sådan ny företagsform är självanställningen. Det traditionella företaget är juridiskt bestämt. Det har ägare. Företag är redovisnings- och uppgiftsskyldiga gentemot myndigheter och andra. Företag är

skattskyldiga. Företag har hemvist. Traditionella företags existensberättigande på

marknaden ligger i att kostnaderna för flexibilitet är högre än kostnaderna för varaktighet. betraktas därför som en bunt varaktiga kontrakt, bland andra Företag fastanställningskontrakt. Varaktiga anställningskontrakt gör hierarkin till logisk Organisationsform. Den självanställde skulle alltså befrias från de flesta av ovan uppräknade, som självklarheter uppfattade föreställningar om vad som krävs för företagande eller

förvärvsarbete som icke-anställd, nämligen ett företag. Man ska dock hålla i minnet att flertalet självklarheter har mindre än hundra år på nacken. Om företagandets

kringvillkor hade tett sig lika självklara för hundra år sedan som de uppfattas vara nu, skulle ett antal av dagens svenska storföretag sannolikt inte existera. En grov, preliminär skiss till självanställningen är följande: självanställningen är en särskild, osofistikerad, kompletterande företagsform,

avsedd för anställningslösa. Det är ett enpersonsföretag som gör det möjligt att

förvärvsarbeta legalt i gränslandet mellan fastanställning och traditionellt egenföretagande. Självanställda skulle kunna samverka med andra självanställda och sälja sina tjänster till traditionella företag i större och mindre portioner. Självanställningen skulle registreras genom att anställningslösa helt enkelt öppnar konto hos ett

- 170 Självanställningen ny form för förvärvsarbete SOU 1996: 151

kontoförande Den fonnella administrationen av skulle

organ. Självanställningen

skötas av detta organ. Skatter och avgifter skulle ersättas av en schabloniserad självanställningsskatt som i princip uttogs som definitiv omsättningsskatt efter ett schabloniserat kostnadsavdrag. Dylika schabloniseringar är inte ovanliga, som var

och en vet som har inkomstdeklarerat. Schablonbeskattning är för övrigt ingen

nyhet. I adertonhundratalets samhälle beskattades både borgare och bönder efter schablon. Vad beträffar nivåerna på det schabloniserade kostnadsavdraget och på självanställningsskatten, krävs noggranna utredningar. Tre hänsynstaganden är då kanske extra viktiga. Det första gäller de samhällsekonomiska effekterna och effekterna

på

statsfinansema. Det andra har att göra med de anställningslösas outsiderposition relativt de som har fastanställning. Privilegieskillnadema är betydande. För det

tredje måste kravet på konkurrensneutralitet gentemot existerande företagsformer

beaktas. Man får då inte i ovist nit försöka hindra att innovationen självanställning kommer att starta en strukmromvandlingsprocess. Det schabloniserade kostnadsavdraget skulle främst avse kostnader för marknadsföring, kompetensutveckling och resor. Självanställningsskatten skulle inkludera samtliga skatter och avgifter som kan vara aktuella för verksamheten;

moms och arbetsgivaravgifter, företagsskatt och inkomstskatt. S jälvanställningsskat-

ten skulle automatiskt betalas av det kontoförande organet. Den tekniska utvecklingen infonnations- och kommunikationsornrådena ökar

på

möjligheterna för effektiv organisation och samordning av anställningslösas förvärvsarbete. Transaktionskostnadema i förhållande till fastanställning och traditionellt egenföretagande förändras efterhand till den tänkta självanställningens favör. Självanställningen passar de informationsteknologiska nätverken som hand i handske. Men det som starkast talar för självanställning är näringsfriheten; existerande strukturer försvårar för personer som saknar fast anställning att förvärvsarbeta och försörja sig. I detta ligger en växande politisk sprängkraft. Det som också talar för Självanställningen är att den erbjuder som utlovat sänkt

politiker arbetslöshet och ökat företagande något att komma med i båda hänseendena.

Självanställda skulle lätt kunna bilda och upplösa virtuella företag omkring olika projekt och Den bärande tanken i självanställningen är alltså

uppdrag. möjligheten att maximera företagandet och minimera företaget. Att befria före-

tagandet från den black om foten som företaget kommit att utgöra, om man så vill.

Självanställningen bör passa många sorter av anställningslösa, men alldeles särskilt

bör den passa anställningslösa segregerade grupper i storstadsområdena. Det skulle inte förvåna om det också visade sig att självanställning kom att gynna den kvinnliga delen av arbetskraften. Det är en gissning att självsanställningen kommer att ge mellan hundrafemtio och trehundra tusen nya årsarbetstillfällen efter tre år. Det är sannolikt att självanställ-

SOU 1996: 151 Självanställningen -en ny form för förvärvsarbete 171

ningen kommer att göra mycket svart arbete vitt och leda till att mer förvärvsarbete blir utfört.

Vilka är de

anställningslösa?

Tre grupper: fastanställda, anställningslösa och övriga

Sveriges befolkning kan mycket grovt indelas i tre ungefärligen lika stora grupper. I den första har fast De är tre

gruppen ingår de personer som anställning. miljoner. Grupp nummer två omfattar de som är under sexton och över sextiofem år gamla

plus psykosomatiskt arbetsoförmögna. Den tredje gruppen utgörs av övriga, det vill säga sådana arbetsföra som saknar fast anställning, de anställningslösa. Gruppen anställningslösa är synnerligen heterogen. Hit räknas både egenföretagare med AB eller HB eller KB i ñnnan, och sådana som saknar eget företag. Den anställningslöse kan vara arbetslös eller fullt förvärvsmässigt engagerad. Och bland

de anställningslösa med förvärvsarbete finns både framgångsrika och mindre

och välbeställda. är också den som heltids-

framgångsrika, fattiga Anställningslös

studerar eller är sjuk- eller liksom de invandrare som är placerade

förtidspensionär,

i arbetskarantän. Anställningslösa är egenföretagare, konsulter, projektanställda,

författare, musiker, och många andra. Gruppen innehåller både sådana som mer eller

mindre aktivt söker tillsvidareanställning och sådana som inte gör det. Vad kan göras för att underlätta för de varaktigt anställningslösas förvärvsarbete? ställs mot av eller risken att det antal eller den andel

Frågan bakgrund möjligheten

av befolkningen som fortsättningsvis kommer att sakna fast anställning förblir hög eller växer. Det hör också till saken att de anställningslösas försörjning blir en allt större börda för staten. För att lätta denna börda måste som inte snedvrider

åtgärder

prisbildningen sättas in för att höja förvän/sintensiteten i gruppen anställningslösa. _ som inte är till ökar

(Andra åtgärder, marknadskonforma exempel subventioner,

i stället för minskar statens försörjningsbörda).

En annan uppdelning: SCBs arbetskraftsundersökningar

En annan uppdelning är den som SCB gör i sina arbetskraftsundersökningar. I AKU indelas befolkningen mellan 16 och 64 sålunda (årsmedeltal 1995, miljoner):

A. Befolkningen 5,52 därav Ej i arbetskraften 1,20

-

172 Självanställningen ny form för förvärvsarbete SOU 1996: 151

I arbetskraften 4,32 därav - 3,99

sysselsatta

B. Sysselsatta 3,99 därav - fastanställda 3,04 - anställda 0,50 tidsbegränsat - & 0,45 företagare medhjälpare - mindre än 35 t/v 0,97

- 35 - t/v 3,02

Personer som har ett skyddat arbete, beredskapsarbete eller arbetar på utbildoch personer som arbetar i Samhall eller är anställda med lönebidrag ningsvikariat och som Denna omfattar runt

rekryteringsstöd klassificeras sysselsatta. grupp

trehundra runt

tusen personer. I gruppen Ej i arbetskraften ingår fyrahundrafemtio

tusen i som inte skulle beñnna där om

förtidspensionärer plus många utbildning sig

de istället hade sett möjligheter till förvärvsarbete. Utanför Ej i arbetskraften

befinner sig i arbetskarantän. Av sysselsatta fastanställda plus flyktinginvandrare

anställda är i direkt statlig och kommunal tjänst. Indirekt tidsbegränsat fyrtio procent

ytterligare tio procent av den offentlige arbetsgivaren i statliga och

sysselsätts kommunala bolag, etc.

och alienation

Anställningslöshet

Sällan har en så orimlig tes vunnit sådan och på sina håll tilltro, uppmärksamhet,

som att historien har tagit slut. Den kapitalistiska marknadsekonornin Fukujamas

hade visat sin överlägsenhet när den sovjetkommunistisslutgiltigt påstod Fukujama

ka hade rasat samman. Marknaden klarar sig dock inte utan

planekonomin upp-

från andra, mera effektivt identitetsskapande institutioner. Detta har backning av en lång rad författare från Adam Smith och framåt. Smith ägnade för påpekats i sin åt att diskutera institutioner. övrigt stort utrymme Inquiry marknadsstödjande

l är emellertid Marknaden i kris eftersom Familjen är satt på undantag, Gud

dag har abdikerat liksom håller att - vad är Nationen är

Vetenskapen på göra sanning,

SOU 1996: 151 Självanställningen -en ny form för förvärvsarbete 173

i upplösning, Konsten ger mest uttryck för uppgivenhet och Demokradesperation, tin är i vanrykte och Folkrörelsetanken blott en blek av sitt forna

återspegling jag.

Anställningen är den institution som i dag gör att de flesta människor kan svara

på frågan: Vem är jag?. (Jag är byråchefi AMS, verkställande direktör i Volvo,

kassabiträde hos Ica, kulturredaktör DN - man är sin Det är för-

på befattning). ståeligt att anställningsinstitutionen är högt värderad. Så vad ska man hålla sig till,

nu när också Anställningen förlorar greppet? Enligt SCB Arbetskraftsundersökningar försvann sexhundratjugotusen fasta jobb i Sverige mellan åren 1990 och 1995. Samhället hålls ihop av sina institutioner. En grupp av samhällen med likartade institutioner kan man kalla en civilisation, till exempel den västerländska civilisationen. Institutioner förändras. Den intressanta egenskapen hos institutionerna är emellertid inte att de förändras när tiden passerar dem, utan att de, samfallt

betraktade, förtunnas och åter förtätas i ett pulserande förlopp.

I utspädningsfasen förlorar gamla institutioner sin makt över sinnena snabbare än nya eller andra institutioner erövrar de gamlas plats. I ett sådant institutionellt

vakuum befann sig Europa mot slutet av adertonhundratalet och fråga är om inte situationen är densamma i dag, inför nittonhundratalets utgång. Gud give att detta

inte ger upphov till liknande paroxysmer som européema fick uppleva under första hälften av det här seklet. Institutionsupplösning i stor skala medför kollektiva identitetsproblem. Längtan

efter ledning och ledare växer. Frågor börjar ställas om tidigare självklarheter: Vem

är jag?, Vilka är vi ?. Sökandet efter identitet tog sig för förra sekelskiftets européer uttryck i att somliga emigrerade till Amerika. Andra stannade hemma, blev socialister och fascister och åstadkom två världskrig. En institution är en uppsättning av allmänt delade föreställningar, nedskrivna eller ej, om hur skilda angelägenheter bör arrangeras och hur olika fenomen hänger ihop. Kyrkans idé formerar till exempel faktiskt existerande kyrkosamfälligheter.

Feodalistiska föreställningar formade livet på landet, och Skrået som institution avgjorde hantverkarnas plats i samhället och syn på sig själva. Marx beskrev livfullt det förfrärnligande, den identitetsförlust, som följde i spåren

av att hantverkama och jordbrukets söner och döttrar flyttade in i fabrikerna och proletariserades. Han bidrog emellertid själv till alienationen bland annat genom

talet om falskt medvetande och med sin skoningslösa kritik av de religiösa

institutionerna: Religion är opium för folket. Marknadsrelationer och materialism förtingligar människan och gör henne till en löneslav och till en främling för sig själv och andra, var Marx invändningar mot Adam Smiths osynliga hand. När löneslavama nu befrias från sina bojor, minskar inte alienationen. Den ökar till en början. Vi står i sanning inför en intressant och omvälvande framtid av kollektiv ångest. Vilka är handlingsaltemativen? Hur kommer identitetstomrummet att fyllas och med vad?

- SOU 1996: 151 174 Självanställningen ny form för förvärvsarbete

Det förefaller som om vi är mitt uppe i ett kvalitativt utvecklingsbrott av samma

dimension som industrialismen en gång medförde. Tekniska och teknologiska

adertonhundratalet och tidigare ledde till vad man kan kalla en

förändringar på

institutionell revolution under nittonhundratalet. Mekaniken och arbetsfördelningens andra institutionerna Anställningen och Aktiebolaget och med logik gav oss bland dem Fabriken och den hierarkiska samt Facket. Skråinstitu-

organisationsprincipen tionen, och Naturahushållningen blev satta på undantag.

Legoarbetet Teknikdrivna institutionella förändringar har medfört att tre procent av befolkmed åttio ä nittio för hundrafemtio år sedan, numera har sin

ningen, jämfört procent utkomst av har varit så framgångsjordbruk. Myndighets/ Förvaltningsinstitutionen

rik senare tid att cirka av de förvärvsaktiva är engagerade av den

på fyrtio procent

arbetsgivaren med den som mönster, jämfört med runt tio procent år 1950. offentlige Vad stort sker, sker tyst och obemärkt. Det vi nu diffust börjar uppfatta är en ny, revolution, IT-revolutionen, som innebär att våra föreställningar teknikgenererad om de institutioner som dominerar arbetsmarknaden, nämligen Anställningen, och kommer att revideras. Nya

Facket, Företaget Myndigheten/Förvaltningen, - institutionella blueprints - kommer att uppstå i spåren på föreställningskomplex

en informationsteknik som sedan tid fortsätter att breda ut sig.

lång (IT och datorer

har en förhistoria av automation, telefon, radio, TV). Med detta historiska kan existerande arbetslöshet förklaras med att de synsätt etablerade institutionerna inte med i den och tekniska och

följer fortgående mäktiga

De dominerade arbetsmarknadsinstitutionema är

teknologiska föränderligheten.

och i behov av och Problemen med

missanpassade revidering komplettering. anpassningströghetema är att alienation och fattigdom ökar i den grupp som saknar

fast anställning. I vad mån och i vilken grad institutionell konstruktion är styrbar är en kontrover-

siell Det man säkert kan är att vi ännu inte har uppnått det institutionella fråga. säga

sluttillståndet. Det är dock svårt att sia om vad som ska komma istället för Anställsom dominerande form för arbetsköp, liksom om vad som kommer att ningen efterträda och våra etablerade föreställningar om Företag och Fack. komplettera är om för att minska alienationen i samhället har förutsebara effekter.

Fråga åtgärder

Men det är av yttersta vikt att hinder som finns för de anställningslösas möjligheter till via förvärvsarbete undanröjs. Och som som förlorat sitt fasta

försörjning många

och sedan etablerat som erfarit, stärks självkänslan och jobb sig företagare

förtydligas jaguppfattningen när man finner sig ha kontroll över sin egen försörj-

ning.

SOU 1996: 151 Sjâlvanställningen -en ny form 175 för förvärvsarbete

Försörjningsaspekten. Arbetslöshetsförklaringar

Analogt med kravet inom medicinens värld att ska som resultat av terapin följa och i - -

vetenskap beprövad erfarenhet kedjan teori diagnos terapi, kan man ställa kravet på arbetslöshetsbekämpande åtgärder att de ska bygga på logiskt

sammanhängande orsak-verkan uppfattningar. Här redovisas de fyra som den nationalekonorniska

arbetslöshetsförklaringar fackkunskapen tror på. Syftet är att visa att åtgärder som ter relativt

sig förnuftiga en inte alls passar till en annan

arbetslöshetsförklaring förklaring. Åtgärder som

vidtas utifrån diagnosen för svag samlad efterfrågan har till exempel inga som helst förutsebara effekter på dåligt fungerande arbetsmarknad. Och om

marknaden fungerar dåligt, kommer också centralistiska i att hålla åtgärder syfte

nere priset arbete att få den att ännu sämre.

på fungera

Utbredd ekonomisk liknöjdhet och konjunktur

Keynes har övertygande argumenterat för att arbetslöshet, (eller rättare undersysselsättning av resurser, unempl0yment) kan förekomma även på en välfungerande marknad - en marknad med rättvisande två orsaker till prisbildning. Keynes såg arbetslöshet, nämligen dels konjunkturvariationer, ( business cycles) dels traditionsförklarad allmän ekonomisk liknöjdhet, oberoende av konjunktur. Problemet i båda dessa fall han som samlad Som i

såg för svag efterfrågan. vanligt

ekonomkretsar utgick Keynes i sina analyser från ceteris att paribus postulatet; marknaderna fungerar enligt allmän jämviktstänkandet, det vill att de antas säga fungera väl. Det är denna marknadspremiss som den rationella för utgör grunden

keynesianska åtgärdsförslag.

För höga löner och felaktiga löner

Vid sidan av Keynes två varianter; tradition och förekommer två konjunktur, ytterligare arbetslöshetsförklaringar bland ekonomema. De är för höga löner (klassisk arbetslöshet) och dåligt fungerande arbetsmarknad. Den bland experterna vanligaste förklaringen till för höga löner är att finner det arbetsköpare

förmånligt att betala bättre än vad de egentligen skulle behöva. Skälet är att man

antas få ut mer arbete per lönekrona i så fall. Arbetsköparna betalar således löner som med ekonomiskt språkbruk inte är marknadsklarerande. De för höga lönerna lockar fram ett extrautbud av arbete som inte har

efterfrågas. Tankegången givits

namnet löner även den

effektivitetslönehypotesen. Diagnosen för höga postulerar

välfungerande marknader.

- SOU 1996: 151 176 Självanställningen ny form för förvärvsarbete

I Med specifikt till lönerna, är skillnaden mellan för höga löner och hänsyn dåligt fungerande arbetsmarknad att lönerna, (eller snarare priset på arbete, eftersom lön är inkomst av anställning och mycket arbete utförs av andra än anställda) i det första fallet uppfattas som för höga, i det andra fallet som felaktiga. Snedvriden arbete är synonymt med uttrycket dåligt fungerande prisbildning på arbetsmarknad. Felaktiga löner betyder att somliga löner är för höga, andra för låga. Felaktiga löner är detsamma som felaktiga relativpriser på arbete. Felaktiga löner ger inte bara arbetslöshet. Snedvriden prisbildning på arbete innebär också felallokering och misshushållning av humankapitalet, även den del därav som inte är arbetslös. Med felaktiga löner är det inte logiskt möjligt att bilda sig en om hur och utbud arbete skulle se ut om marknaden i uppfattning efterfrågan på stället fungerade väl. att arbetslösheten till exempel förklaras av ett Uppfattningen överutbud, som i effektivitetslönefallet, är därför ogrundad om stora skevheter i prisbildningen förekommer. marknader - med rättvisande - På välfungerande prisbildning styr priserna resurserna dit där de bäst behövs. Detta kallas ekonomspråk för prisets allokepå ringsfunktion. Priserna bestämmer också hushållningen, så att det inte efterfrågas för mycket av sådant som är knappt eller slösas med det. marknader utmärker sig således av konstlade prisrelationer; Dåligt fungerande felaktiga priser. Felaktiga priser har en lika effektivt styrande effekt som rättvisande Men resurserna och de att det priser. styrs till fel ändamål felaktiga priserna gör slösas med sådant som borde vara dyrt, och snålas in på sådant som borde vara billigt. Om detta kan man ha ekologiska invändningar som kanske är lika allvarliga som invändningen att befolkningen till höga kostnader får en miserabel välfärd. Ett exempel bland många som skulle kunna dras fram, är hur på felaktiga priser, föddes Alla var där centralt bestämda, hushållsgrisen upp i det forna Sovjet. priser till bröd och fodersäd. Prisrelationen mellan bröd och exempel priserna på på fodersäd var emellertid sådan att det var ekonomiskt fördelaktigare för hushållsgrisens att föda grisen bröd istället för fodersäd. De ägare upp på samhälleliga välfärdsförlusterna av felaktiga i det forna Sovjet var mycket stora. prisrelationer är om kommer efter den Och frågan naturmiljön någonsin att repa sig gigantiska felallokering och misshushållning som de centralbestämda priserna gav upphov till. Den direkta arbete i är i stor centralt prissättningen på Sverige utsträckning dirigerad. Indirekt är marknaderna för arbete dessutom synnerligen påverkade av att kringvillkoren för köp och försäljning av arbete bestäms av lagstiftning och av andra än och säljarna. Diagnosen dåligt fungerande arbetsmarknad ligger nära köparna till hands. Vi har alltså att räkna med felaktiga relativpriser och som konsekvens därav felallokeringar av det mänskliga kapitalet och misshushållning av det. visar i den arbetslösheten. Det framgår inte lika Misshushållningen sig tydligt höga klart att det också rnisshushållas med den del av arbetskraften som inte är arbetslös. Ett tecken bland många på misshushållning av den senare gruppen är att det talas om

Självanställningen -en ny form för förvärvsarbete 177

brist på civilingenjörer. Ett tecken på felallokering av i stort är att humankapitalet det inte förefaller löna sig att studera och att studierna på och styr in lågproduktiva, ur försörjningssynvinkeln osäkra områden. Den samlade effekten av felaktiga priser arbete är ekonomisk tillväxt. på trendmässigt avtagande Vad händer ifall marknaden de facto fungerar dåligt, men åtgärder mot arbetslösheten sätts in utifrån diagnosen att lönerna är för höga? Svaret är att om man lyckas pressa tillbaka reallönema överlag, så kommer av det skälet arbetsmarknaden inte att fungera bättre. Lägre priser på en dåligt fungerande marknad leder i stället till förstärkt misshushållning. De lönenedpressande åtgärdemas effekt arbetslösheten är svår att förutse, om på premissen om välfungerande marknad inte gäller. Detsamma kan sägas om åtgärder för att stärka den samlade efterfrågan på en dåligt fungerande marknad. Nationalekonomiska, empiriska analyser av samband arbetsmarknaden, till på exempel mellan skatter och tillväxt eller lön och produktivitet, baseras dock för det mesta på postulatet om välfungerande marknader, eller med andra ord, på att är för handen. Med denna hade förutsättningen allmän-jämviktsvillkor premiss man erhållit likartade resultat om studierna, i stället för i Sverige, hade gjorts i det forna Sovjet. Det vill säga att de empiriska resultaten blir teoretiskt svårförklarliga. Skatter förefaller till exempel inte påverka tillväxten på något bestämt vis i redovisade empiriska studier. Det skulle föra för långt att här redovisa och kommentera alla orsaker till att den svenska arbetsmarknaden fungerar dåligt. Orsakerna kan emellertid grupperas. Det rör sig antingen om marknadsmisslyckanden eller om regleringsmisslyckanden och centraldirigerad prisbildning på arbete, eller om en blandning av marknads- och regleringsmisslyckanden. Det finns nog ingen seriös, fristående ekonom som skulle vilja anta utmaningen att leda i bevis att den dåligt fungerande svenska arbetsmarknaden har sin främsta orsak i marknadsmisslyckanden. Den svenska arbetsmarknaden fungerar dåligt. Arbetslösheten botas då inte med att trycka ner lönerna eller späda på den samlade efterfrågan. Strukturella förändringar måste prioriteras. Kostnaderna för den felaktiga prisbildningen kommer annars att fortsätta växa.

Konjunkturarbetslöshet och strukturarbetslöshet

Mot denna bakgrund kan ekonomernas huvudförklaringar till arbetslösheten omgrupperas från fyra till två, nämligen att marknaden är, respektive inte är, välfungerande. Klassisk arbetslöshet (effektivitetslönevarianten) plus de två keynesianska arbetslöshetsvarianterna utgår från att marknadsvillkor gäller. Således behövs inga strukturella förändringar. Det är bara om marknaden ses som dåligt fungerande som strukturella åtgärder behöver sättas in.

- 178 Självanställningen ny form för förvärvsarbete SOU 1996: 151

En ytterligare förklaring: arbetstiden är för lång

Det är en allmänt omfattad självklarhet att förvärvsarbete normalt utförs av fast anställda medarbetare i företag och förvaltningar. Självklarheten i denna norm gör det svårt att komma tillrätta med arbetslösheten eftersom den står ivägen för deras förvärvsarbete som saknar fast anställning, de anställningslösa. Tanken att arbete sker i anställning får stöd i de svenska erfarenheterna av växande arbetslöshet under nittiotalet. Mellan 1990 och 1995 försvann som redan närrmts sexhundratjugotusen fasta jobb netto. Detta bortfall av tillsvidareanställningar förklarar helt och hållet ökningen av uppmätt arbetslöshet. Självklarheten att arbete utförs i anställning gör

det förståeligt att arbetstidsförkortning förespråkas som en metod att sänka

arbetslösheten. En lagreglerad arbetstidsförkortning skulle innebära att fler finge anställning, är tanken. Genom att dela på jobben skulle anställningslösheten minska och därmed arbetslösheten. De flesta, för att inte säga nästan alla, tongivande ekonomer ställer sig avvisande till förslaget om arbetstidsförkortning som medel mot arbetslösheten. Den väsentligaste invändningen mot lagreglerad eller kollektivavtalad arbetstidsförkortning är

att prisbildningen på arbete skulle snedvridas ytterligare. Marknaden skulle

därigenom med andra ord komma att fungera ännu sämre än vad den redan gör. Det sagda får räcka för att motivera att sortera bort för höga löner och keynesi-

ansk undersysselsättning som diagnoser på arbetslösheten i Sverige. Kvar står

konjunkturarbetslösheten mot strukturarbetslösheten, där arbetstidsförkortning bland

fastanställda kan ses som en icke marknadskonfonn terapi, baserad på den senare

diagnosen.

och taktik i

Strategi arbetslöshetsbekämpningen

För att lyckas, måste åtgärder och strategier som syftar till att få ner arbetslösheten

vara effektiva, men dessutom socialt acceptabla och legitima. Det är emellertid svårt

att tänka sig någon effektiv åtgärd som är helt okontroversiell. Så motstånd måste

därför alltid att få effektiva varierar dock

påräknas. Möjligheterna igenom åtgärder

med situationens allvar och vald

med strategi.

En status quo strategi

Anses arbetslösheten vara konjunkturell, blir åtgärdemas inriktning att söka späda

på efterfrågan för att upprätthålla sysselsättningen i konjunkturdalarna. Sådana åtgärder är knappast socialt kontroversiella därför att de i blott ringa omfattning

SOU 1996: 15 l Självanställningen -en ny fann för förvärvsarbete 179

förväntas Vare individer eller strukturer behöver störa status quo i förvärvslivet. sig förändras. De invändningar som är av teknisk/ekonomisk natur, till exempel görs

risken för okontrollerad inflation eller svårigheterna med timingen.

Hjälpstrategin

Klassificeras arbetslösheten som strukturell, står tre strategier till buds.

principiellt De år raseringsstrategin och kompletteringsstrategin. hjälpstrategin,

Hjälpstrategin från att individen behöver hjälp att anpassa sig till existeran-

utgår

de strukturella och institutionella ramar. Individen ska tillföras hon eller han

något saknar, till eller kapital, för att kunna arbeta på de villkor som

exempel kompetens är gällande i förvärvslivet. Om individen inte kan anpassas eller anpassa sig, klassificeras den som tillhörande en svag eller utsatt grupp. Då krävs ytterligare

hjälpinsatser. När inte heller de lyckas, blir förtidspensionering ofta lösningen på Strategin av och ifrågasätts av få. Skepsis mot problemet. förespråkas många

omfattning börjar dock breda ut sig. Invändningar som kan riktas hjälpstrategins

emot den är att den inte visat sig framgångsrik på senare år, om man ser till gjorda insatsers storlek, samt att den i längden gör många hjälpbehövande hjälpberoende. Med arbetslöshet ställer dessutom så stora krav på statskassan att hög hjälpstrategin den måste modifieras av det skälet. Den individinriktade hjälpstrategin

antagligen är dock ett traditionellt inslag i svensk arbetsmarknadspolitik. En i med är AMS De allra

åtgärd, linje hjälpstrategin, fönnedlingsverksamhet. flesta som tillsätts, dock vid sidan av AMS. Andra åtgärder är olika fonner jobb går

av utbildning och kompetensutveckling. Om detta kan sägas att arbetslöshetsbeinstanser olika håll är inställda. Utbildning som metod att

kämpande på skeptiskt

arbetslösheten - tror och inte i långsiktigt bekämpa ingen på det; inte i Stockholm Bryssel, (citat ur rapport till Länsstyrelsen i Stockholm, 17/3 -96: Anställningslöshet och arbetslöshet- intervjuer angående anställningslösasförvärvsmöjligheter av Bo Persson).

Raseringsstrategin

innebär som sagt av individen till existerande strukturer.

Hjälpstrategin anpassning

från tanken att strukturerna politiska beslut i ett slag

Raseringsstrategin utgår genom

ska till individerna och dessutom göras marknadskonforrna så att anpassas arbete blir rättvisande. är av

prisbildningen på Exempel på åtgärder avreglering

av arbetstidslagstiftningen, förbud mot centralistisk anställningsrätten, förändring

180 Självanställningen - SOU 1996: 151 ny form för förvärvsarbete

lönebildning och lönesättning, förbud mot karteller, förbud mot förbundsvis

löneföljsamhet, uppgivande av inkomstbortfallsprincipen i ersättningssystemen, etc.

Raseringsstrategin har inte heller den varit Den är socialt

framgångsrik. högeligen kontroversiell. Och den är sårbar på grund av sin revolutionära och med nödvändighet centralistiska infallsvinkel. Förespråkama för raseringsstrategin har inte förstått att det inte går till på samma vis att avveckla gamla, som att etablera nya, regler och

strukturer. Avveckling förutsätter metoder att ta sig förbi hinder som inte finns i nyetableringsfallet.

Kompletteringsstrategin

Paradigmskiften inom vetenskapens värld sker inte som följd av att gamla teorier

utsätts för angrepp, utan på grund av att nya synsätt uppträder som kommer gamla

synsätt att te sig förlegade. Man kan säga att det nya paradigmet äter upp det gamla.

Analogt bygger kompletteringsstrategin mot arbetslösheten på tanken att öppna för, eller släppa in, nya strukturer på förvärvslivets område som efterhand kommer att

ersätta de uttjänta strukturerna. Lokala initiativ med autonoma medarbetarlag och därtill kopplad lokal kontroll över lönevillkoren är ett existerande exempel med evolutionär strukturell spridningspotential. En strukturell som skulle underlätta de

komplettering anställningslösas

förvärvsarbete och som dessutom bör ha betydande potential är självanställningen.

Självanställningen bygger som nämnts på tanken att separera företagandet från företaget. S jälvanställningen skulle, rätt utformad och förespråkad med hänsyn till

legitirniteten, kunna bidra till ett stort uppsving i förvärvsintensitet bland de anställningslösa.

Slutord

Arbetslöshetens orsaker kan vara specifika. Man ska dock hålla Havamals ord i

minnet:

Halt man rider handlös går vall döv man i drabbning duger blind man är bättre än bränd lik är till intet gagn

Man behöver inte vara perfekt för att vara till nytta och glädje för sig själv och andra.

SOU 1996: 151 Självanställningen -en ny form för förvärvsarbete 181

Vad i storstadsområdena generella orsakerna

gäller segregerade grupper väger de

än de som förklaring till den höga arbetslösheten. De generella

tyngre specifika

orsakerna arbetsmarknad) drabbar dessutom segregerade samt

(dåligt fungerande

och utsatta extra hårt relativt övriga. Men en dåligt fungerande svaga grupper arbetsmarknad arbetslöshet överlag, även om det finns metoder att dölja

producerar

den. ligger därför inte i första hand i att

Lösningen på arbetslöshetsproblemet

arbetslöshetens specifika orsaker. undanröja Ovan har nämnts de två ekonomiska huvudförklaringarna till arbetslöshet, och struktur. Min tolkning av den svenska situationen ger till nämligen konjunktur resultat att vi har en fungerande arbetsmarknad, det vill säga strukturdåligt som tar i missvisande priser. Jag har därför argumenterat för att

problem sig uttryck

strukturella, framför åtgärder. Anledningen är att effekter-

prioritera konjunkturella

na av inte kan förutses om marknaden (strukturerna) funge-

konjunkturella åtgärder rar så dåligt som den svenska.

Vad strukturella har två strategier ställts mot varandra; anpassning

gäller åtgärder

av individerna till existerande strukturer samt förändring av strukturerna för att

individer. Vilken av de två strategiema som förespråkas är bland

passa existerande annat en Ser man ett stort värde i att bibehålla existerande struk-

värderingsfråga.

- att anpassa individerna. Om existerande strukturer inte

turer, väljs hjälpstrategin

värdesätts lika eller om man inte tror möjligheter att

högt, på hjälpstrategins

reducera arbetslösheten, eller anser att pris är för högt, vill man

hjälpstrategins kanske rasera existerande strukturer. Det förefaller besvärligt att nå politisk enighet

i dessa värderingsfrågor i Sverige.

Därför har en syftande till

jag förespråkat tredje strategi, kompletteringsstrategin,

att underlätta företagande och förvärvsarbete i den växande gruppen anställningslöhar konkretiserats med en skiss till en ny kallad

sa. Strategin företagsform,

Det som talar för en i konkurrens med de

självanställning. kompletteringsstrategi

båda andra är dels att den är effektivare än Dels väcker

strategiema hjälpstrategin.

den mindre och motstånd än raseringsstrategin. Det sagda

politiskt ideologiskt

vikt än vad den

innebär inte att hjälpstrategin bör överges. Men den bör ges mindre

i dag har. för med två alienationsproblemet och försörj- Anställningslöshet sig problem; I ett samhälle som det svenska, i stark institutionsupplösning, är ningsproblemet. den fasta för den starkast institutionen. Vad anställningen många identitetsskapande för och självkänsla, kan man

gäller fastanställningens betydelse jaguppfattning

emellertid om skillnader mellan boendesegregerade och andra anställningsfråga sig lösa. Å bör inte de förra vara mer alienerade av att sakna fastanställning. De priori lever ofta nära etniskt lika personer i samma

boendesegregerade ju geografiskt

omständigheter. Vad beträffar torde dock de segregerade grupperna vara

försörjningsproblemet

eller till i en svårare situation, eftersom de har svårare att anpassa sig, anpassas,

- 182 Självanställningen ny form för förvärvsarbete

rådande strukturer på arbetsmarknaden än andra. Relativt övriga missgynnas alltså till exempel invandrare av storskalig satsning på hjälpstrategin och bör ha relativa

fördelar av strukturförändringar. Sammanfattningsvis borde de boendesegregerade grupperna ur försörjningssyn-

vinkeln ha extra mycket att tjäna på förändringar och kompletteringar som kommer den svenska arbetsmarknaden och prisbildningen på arbete att fungera mindre dåligt.

S jälvanställningen kan visa sig vara en innovation som leder till förbättring.

SOU 1996: 151 Miljöer för arbete och företagsutveckling 183

för arbete och

Miljöer företagsutveckling

Anders Törnqvist & Lisbeth Birgersson , Chalmers Tekniska Högskola

Vilken betydelse har den byggda miljön i utsatta bostadsområden för etablering av småföretag och andra sysselsättningsskapande verksamhet? Visst är det viktigt med

tillgång på billiga, välbelägna lokaler. Detta nämns ofta som en viktig faktor för etablering och utveckling av småföretag, vid sidan av de primära förutsättningarna

- och

efterfrågan på företagets produkter, egen företagarkompetens startkapital (Bruno & Tyebjee, 1982). Men det behövs också nätverk av stödjande kompetens för att småföretag skall komma igång och utvecklas. Samtliga dessa faktorer bör

helst finnas inom ett begränsat geografiskt område. Därför menar många forskare att olika regioner har olika förutsättningar att stimulera nyföretagande och företagstillväxt. Så det är för det första viktigt i vilken region de utsatta bostadsområdena finns. Storstadsregionema uppvisar vanligen den högsta frekvensen nyföretagande

(Johannisson & Bång, 1992). Där finns människor med högre inkomster än genomsnittet, efterfrågan på nya produkter och tjänster, en kulturell mångfald och inte minst andra större och mindre Men småföretagsorter som många företag.

Gnosjö och Anderstorp visar för det andra att den mindre ortens överblickbara sociala och fysiska miljö också har betydelse. I dessa orter har företagarna lätt för

att spontant råka på varandra, inte bara i industriområdet utan också i samhället för

övrigt. Den lokala miljön erbjuder och synliggör ett nätverk av branschkolleger,

förbilder och rådgivare som är viktiga för småföretagandet.

Den byggda miljön har nämligen inte bara den praktiska funktionen att erbjuda

lämpliga, prisbilliga lokaler, utan bidrar också på längre sikt till att symbolisera och

förmedla en kultur, som kan vara mer eller mindre gynnsam för arbete och entre-

prenörskap. Som det nu är har vi lättare att vänta oss små, dynamiska dataföretag

i täta innerstadskvarter eller i äldre industriornrådens omvandlade byggnader än i

källarvåningen på ett lamellhus i en 70-talsförort, även om lokalerna som sådana

kan vara likvärdiga. Det finns således ett samspel mellan social och fysisk miljö. I den här uppsatsen redovisar vi resultaten av några studier av småföretagsamhetens samspel med

stadens bebyggelse och försöker tillämpa dem på frågan om hur man kan främja företagsamhet i utsatta bostadsområden. Tillgång till en bred mångfald av lokaler

i olika storlekar och prisklasser och i överblickbar närhet av varandra förefaller vara en viktig förutsättning.

184 Miljöer för arbete och företagsutveckling SOU 1996: 151

Vi ger också exempel på hur samarbete för att förbättra den byggda miljön kan stimulera gemensamt handlande på andra områden. Det gäller uppbyggnad av småföretagsmiljöer i äldre industribyggnader, men också förändringsarbete i stora

industriföretag och varsam förnyelse av bostadsområden. Miljöförändringar ett och sätt och förstärker det som är

engagerar många på praktiskt lättfattligt gemensamt bland människor på en plats. Miljön blir en bärare både av tradition och

förhoppningar om en bättre framtid.

är och rörliga Småföretag expansiva

Går det att skapa nya företag och arbetstillfällen inom utsatta bostadsområden? Säkerligen det, men det är också att klart för sig att det enskilda

går viktigt göra företaget troligen inte kommer att stanna där det en gång startades. Studier av småföretagsutveckling vi gjort i Göteborg och Trollhättan visar på stor rörlighet

mellan olika lokaler och områden, oftast förenad med expansion och förbättrade förhållanden. Från källarlokaler och garage i bostadsområden flyttar nystartade

företag till billiga lokaler i äldre arbetsområden, ofta i flera omgångar. På längre sikt

flyttar vissa företag till egna byggnader i modernare områden. Under en 1989-1992 förändrades sålunda användningen i hälften av

treårsperiod

drygt 300 lokaler i Trollhättans nio småindustriområden (Tömqvist,- 1995).

Småföretag startades och lades ner, korn från bostadsområden och stadscentrum,

flyttade mellan de olika områdena och flyttade ut till andra orter. I intervjuer med

ca hundra företagare som flyttat in i ornrådenas lokaler under perioden uppgav en

stor majoriet nära 70 %, att det främsta motivet var behov av större och bättre

på

lokaler. Lokalstorleken och lokalstandarden, mätt i byggtaxeringsvärdet, ökade också i motsvarande omfattning. De flyttande företagen, som var små med i genomsnitt 7 anställda, ökade även i 42 % av fallen sin sysselsättning. Detta skall jämföras med att under perioden, som innefattade den stora fastighetskrisen och i av 1990-talet, minskade bland

lågkonjunkturen början sysselsättningen överlag

företagen i Trollhättan, men främst i större företag. Man bör hålla i minnet att de flesta småföretag inte växer utöver en viss gräns. Men deras bidrag till sysselsättningen är ändå betydelsefullt. Av en aktuell studie

av dynamiken i svenskt näringsliv framgår att småföretag ( 200 anställda), trots

stor omsättning och svarade för nära 70 % av

på nystartade nedlagda företag,

nettoökningen i sysselsättningen under senare delen av 1980-talet (Davidsson, m fl, 1994). Närmare studier av vilka områden som de flyttande företagen föredrog i

Trollhättan visade bl a på planeringens och fastighetsförvaltningens betydelse

(Törnqvist & Birgersson, 1995). Det var främst två områden bland totalt nio som attraherade de expansiva och rörliga företagen, ett modernt SO-talsområde samt ett

SOU 1996: 151 Miljöer för arbete och företagsutveckling 185

äldre, f d storindustriområde. Ett annat, likaledes äldre f d storindustriområde,

förlorade i gengäld flera av sina småföretag. Skillnaden föreföll bestå i dels

bebyggelsens fysiska egenskaper, dels fastighetsägarnas inställning och arbetssätt.

Det mindre attraktiva området hade stora, djupa byggnader som innebar svårigheter att utforma lokaler för småföretag. Men området som helhet lämpliga, lättillgängliga var också slutet och svårtillgängligt. Det fanns planer på att exploatera delar av

området och angränsande mark för bostäder och service, vilket skapade oro bland för områdets framtid som en robust och expansiv företagsmiljö.

småföretag

Det attraktiva, äldre området förvaltades av en mindre fastighetsägare, som aktivt rekryterade hyresgäster och med små medel byggde om sina lokaler för deras behov. En ny vid en lättillgänglig, annonserade ut området, som kontorsbyggnad ny infart

in erbjöd ett brett utbud av lokaler i olika storlekar och hyresnivåer.

längre Fastighetsägaren eftersträvade en sammansättning av hyresgäster som dels gav en attraktiv, karaktär åt området, dels möjliggjorde ett lokalt utbyte av expansiv och tjänster bland företagen. Konsultñnnor kunde hjälpa hantverks- och produkter med ekonomi och marknadsföring. Andra företag hjälpte till med småindustriföretag och Fastighetsägaren kunde själv hjälpa nystartade transporter ombyggnadsarbeten. företag att bedöma ekonomin, upprätta en enkel budget och erbjuda genom startkostnader. I Trollhättan fanns också andra större

trappstegshyra som gav låga

ett kommunalt industrihusbolag och stora bygg- och fastighetsförefastighetsägare, och resurser också uppskattades av vissa

tag, vars breda utbud professionella typer

av företag.

Hinder för ett brett utbud av småföretagslokaler

De nämnda studierna av småföretagens flyttningar tyder på vikten av mångfald,

såväl av lokaler av olika storlek och prisklass som av olika typer av fastighetsförför att skall kunna starta och utvecklas. De senaste åren har valtning, småföretag inneburit vakanser och överskott främst moderna kontorslokaler. Det hindrar inte

på

att det finns hot mot prisbilliga lokaler för mindre verk-

samtidigt mångfalden

samheter. Vi tror att bristerna gör sig gällande redan i bostadsområdena och i

blivande företagares uppväxtmiljöer.

brukar strukturella och kulturella faktorer bakom Småföretagsforskare skilja på entreprenörskap och nyföretagande. Befolkningens sammansättning, tillväxt, utbildning och inkomstnivåer, befintlig näringslivsstruktur, kommunikationer,

mm är strukturella faktorer som påverkar marknad och resurser för

bebyggelse

Kulturella faktorer är mer komplexa i sin påverkan. Man talar om

företagande. individuella faktorer, såsom behov av frihet och av att prestera något. Förebilder inom livsstilar och livsformer inom områden och den egna familjen, befolkningsgrupper är andra faktorer.

186 Miljöer för arbete och färetagsutveckling SOU 1996: 151

I en intressant studie för att undersöka förhållandet mellan dessa typer av faktorer kommer Davidsson (1993) fram till resultatet att det finns ett samband mellan bägge typerna i olika svenska regioner. I regioner med stort nyföretagande är både de strukturella och kulturella faktorerna gynnsamma. Där finns en köpstark marknad, kapital och som livsstil och är

rådgivning samtidigt befolkningens inställning

gynnsamma för företagsamhet. Stockholmsregionen är ett positivt exempel, medan

typiska bniksorter ofta uppvisar sämre värden på flera av faktorerna. Men det skall

också nämnas att de kulturella variationema mellan olika regioner är ganska små. Författaren framhåller att i Sverige som helhet finns övervägande positiva attityder till företagande. Som vi antydde inledningsvis har bebyggelsen i ett område både strukturell och

kulturell betydelse. I många flerbostadsområden saknas källarutrymmen, bodar, tillgängliga uterum, som fungerar som övergångszoner för ungdomar och vuxna

mellan hobby och arbete, mellan bostad och arbetsplats. Bondesarnhällets och av arbete och fritid har

mångsyssleri småföretagsamhetens sammansmältning

inte kunnat få fotfäste i dessa områden.

I många äldre bostadshus finns lokaler i markplanet som tidigare använts för butiker och hantverkare. Men detta bestånd har på senare tid decimerats. småföretag, Lokalerna tas i anspråk för de boendes behov. Det behövs ökade utrymmen för avfallshantering, lägenhetsförråd, tvätt och motion. Ett skäl är också att fastighets-

förvaltaren ofta drar sig för besväret att blanda olika typer av hyresgäster. Småföretag ofta som arbetskrävande och riskabla i relation till de hyresintäkter

uppfattas

de kan ge (Strömgren, 1995). Miljonprogrammets bostadsområden blev medvetet storskaliga och enfunktionella. Arbete och service hänvisades till särskilda områden. Försök att i efterhand etablera bland bostäderna i ett av 60-talsområden, Gårdsten,

arbetsplatser Göteborgs stötte på många problem (Mattsson, 1981, Mattson m fl, 1983). Företag drog sig för

att som pionjärer etablera sig i nya områden, längre ut från de centrala stadsdelarna

(Sandahl, 1980). Det var svårt och dyrt att inrätta lämpliga lokaler i bostadshusen.

Hälsovårdsnonner, planbestärmnelser och ñnansieringssystem hindrade. Företagen, bageri, charkuterifabrik, syfabrik, m fl, tröttnade och valde tillgängliga och stör-

ningståliga lokaler i andra, mer centralt belägna arbetsområden. Det finns också exempel på att stora bostadsföretag motsätter sig etablering av småföretag i sina

områden, därför att de skulle konkurrera med detaljhandel och hantverksföretag i

de butikscentra i närheten som ägs av samma bolag. (Planera Bygga Bo, 1995:2).

Risken för att småföretag nära bostadsbebyggelsen skulle störa boende genom buller och hälsofarliga utsläpp är vanligtvis dock inte särskilt stor. I stadsdelen

Gröndal i Stockholm finns ett stort antal småföretag i bostadsnära lokaler, källare,

verkstäder En studie för att undersöka risken för miljöstömingar

garage, på gårdar. visade på mycket få klagomål. Buller och luftföroreningar som kunde konstateras

härrörde praktiskt taget helt från genomfartstrañk i närheten (Törnqvist, 198la).

SOU 1996: 151 Miljöer för arbete och företagsutveckling 187

Som det ofta framhålls utgör de nya småföretagen i allt mindre utsträckning

bullrande och rykande verkstäder utan ägnar sig snarare åt tj änsteproduktion. Redan i dag finns betydligt mer än 70 % av jobben med en

på arbetsplatser övervägande

lokal marknad. De flesta arbetsställen är små, med serviceinriktade och personalin-

tensiva verksamheter (Giertz & Reitberger, 1995). Förhoppningar väcks om ökade

möjligheter att integrera arbete och boende. Nya bostadsprojekt i Nyköping och Helsingborg har planerats med lägenhetsutfomming och teleteknisk installation som möjliggör distansarbete och egen företagsamhet i anslutning till bostaden. I äldre

arbetsområden kan man finna exempel på företagare som mer eller mindre officiellt

integrerar arbete och boende. En reklamfotograf, en datakonsult, ett litet handelsföretag hyr en rymlig lokal i ett industriområde där också en bostad diskret kan inredas. Men allt detta innebär inte att det skulle vara enkelt att tillåta företag i bostadsom-

råden som tidigare inte haft några.

Den nya plan- och bygglagen har i vissa avseenden gett ökade möjligheter att enkelt ändra bebyggelsens utforrrming och användning. Men då krävs att grannarna

och andra berörda godtar ändringarna. Även om många småföretag är föga störande

för omgivning och i flera fall kan upplevas som ett tillskott till bostadsområdets miljö och service, finns rädslan för besvärande buller och trafik i framtiden, vilket

i praktiken kan göra det svårt att ändra eller frångå planbestämmelser som endast

tillåter boende. När väl lokaler för kan det vara svårt att

upplåtits företagsamhet

övervaka att inte nya, mer störande verksamheter flyttar in.

Det har gjorts försök bl a i Helsingborg med detaljplaner som integrerar boende

och arbete. På en tomt har kunnat byggas både enfarniljshus och arbetslokaler. Tanken har varit att företagaren skall kunna bo intill sin verkstad. Men förhållandena förändras. Företag flyttar, makar skiljs, husen säljs. Ett nytt företag flyttar in som stör familjen tomten, som nu inte har en relation till den aktuella verksamheten.

på Våra studier av arbetsområden i Göteborg och Trollhättan tyder också på att vissa småföretagare har en kluven inställning till lokaler nära bostadsbebyggelse. Å ena sidan kan boende i närheten minska risken för inbrott, vilket är ett stort problem i många arbetsområden, där lokalerna vanligen står tomma på kvällar och helger. Å andra sidan vill många företagare känna sig fria från risken att störa kringboende,

få och bli utsatta för restriktioner i sin verksamhet.

klagomål

Här behövs uppenbarligen fortsatta studier, både av vilka typer av företagslokaler som skulle behövas i bostadsområdena och av vilka former som kan användas för att juridiskt genomföra förändringarna och övervaka deras konsekvenser. Men verksamhetsutrymmen och företagslokaler i själva bostadsområdet är bara

en del av det behövliga utbudet. Som framgått har många småföretag behov av flera

lokaler under sin utveckling. Stadens äldre arbetsområden erbjuder ofta både

gynnsamt läge och prisvärda småföretagslokaler, men utsätts också för fömyelsepla-

l

ner som hotar mångfalden.

188 Miljöer för arbete och företagsutveckling SOU 1996: 151

Både i Stockholm och Göteborg finns hur äldre centrala

många exempel på

industri- och harrmområden omvandlats till köpcentra (Fältöversten, Östra Nordstan), utbildningscentra (Lindholmen), moderna kontorskomplex (Hornsberg,

-Lilla Bommen) och bostäder (Norra Harnrnarbyharrmen) i vissa fall

Gullbergsvass

integrerade med arbetsplatser (Eriksberg, Sannegårdshamnen). I Stockholms aktuella översiktsplan 1996 förs återigen tankarna upp på att förnya

och förtäta industriornråden för bostads- och kontorsändamål. Områdena ytterligare har attraktiva lägen nära vattnet, men är också betydelsefulla för många ytkrävande och verksamheter t ex byggvaruhandel. Små tjänste- och

transportberoende

inom data- och mediasektom har redan i viss mån ersatt de tyngre handelsföretag

industriverksarnhetema. Det blir sannolikt svårt att få ekonomi i planerna på en

omfattande för bostadsändamål, trots områdenas attraktiva lägen. Fastigförnyelse heter skall sammanföras till större enheter och befintliga verksamheter lösas ut och evakueras, vilket belastar kostnaderna och skall betalas av bostadshyror. Vi menar dock att redan planerna som sådana utgör hot, som kan avskräcka från fortsatt

och i mindre skala, ett sätt som bevarar mångfalden och upprustning omvandling på

bättre motsvarar företagsamhetens behov.

Kreativa miljöer för företagsutveckling

De återkommande av städernas äldre arbetsområden

planerna på omvandling

de motstridiga värderingarna av dem. När vi inledde studier av Kungssten, avslöjar

ett arbetsområde i som började byggas ut i slutet av 1940-talet, ansåg

Göteborg att området med sina småföretag i äldre byggnader var några göteborgsplanerare för inom en nära framtid (Törnqvist, 1987). I planerares och moget rivning ekonomers bedömningar av äldre arbetsområden framkommer fruktan för ond in i enkla, lokaler och percirkel, där svaga, stagnerande företag flyttar billiga

manentar ett fortskridande förfall (Johansson & Strömquist, 1979) långsamt I motsats till denna äldre områden visade studierna i på planerarsyn på Kungssten

en bland företagen av de äldre, slitna lokalerna i området. Detta hög värdering avfärdas ofta med att dessa företag enbart är intresserade av lägsta möjliga hyra. Men detta är inte hela bilden. Företagen i Kungsstens sämsta lokaler visade sig vara som kommit från ännu sämre lokaler, i t ex centralt ganska unga, expansiva företag

visade också ha förmåga att i ett belägna rivningsfastigheter. Småföretagama sig

utbud av olika alternativ välja lokaler så att deras brister har mindre allvarliga konsekvenser för deras verksamheter. Företag med små transportbe-

just exempelvis

hov kunde finna tillrätta i lokaler där för var

sig förutsättningar godsmottagning

mindre delade i de flesta fall företagens bedömning att goda. Yrkesinspektionen lokalen i Kungssten representerade en betydelsefull förbättring. (Törnqvist, 1987)

SOU 1996: 151 Miljöer för arbete och företagsutveckling 189

Är det till och med så att just det som uppfattas som fysiska miljöbrister inte bara kan kompenseras av andra faktorer utan tvärtom utgör positiva förutsättningar för företagsutveckling och kreativitet? Kulturgeografen Gunnar Törnqvist sammanfattar

sina studier av kreativa miljöer på följande sätt:

Den kreativa miljön kan beskrivas som kulturellt mångsidig, rik på originell kompetens och präglad av goda kommunikationsmojligheter både inåt och utåt. För de inre kommunikationerna tycks fysisk närhet ha stor betydelse. De kompetenser som behövs tar tid att bygga upp. För en betydande synergiejjfekt krävs mångfald och variation. Man kan också göra iakttagelsen att verksamheterna i den kreativa

miljön varför sig ofta är småskaliga. De utvidgas inte genom tillväxt utan genom

och bildar bra

delning. Likformighet, uniformitet homogenitet ingen grogrund för

kreativa processer. Andersson m H (1984), sid 116.

För kreativ förnyelse både när det gäller materiell och kulturell produktion behövs

enligt Gunnar Törnqvist även något som kallas strukturell instabilitet. Den karak-

täriserar en situation där det är svårt att förutsäga förändringar, utvecklingen kan få

okända förlopp. Det som från planerings- och kontrollsynpunkt upplevs som en

nackdel kan vara en förutsättning för att nya resurser skall frigöras och kombineras till nya mönster. Det intressanta med dessa kännetecken kreativa är att de också skulle

på miljöer

kunna negativa benämningar: trängsel, bristande enhetlighet och effektivitet, ges

osäkerhet och konflikter. Som kan och många andra oordning, framgått Kungssten

äldre områden faktiskt beskrivas i sådana termer. Denna dubbla bild av den byggda miljön ger stort handlingsutrymme för att även äldre bostadsområden. Fortsatt estetisk kontroll och enhetlighet behöver förnya hur denna frihet att omvandla och berika

inte ges högsta prioritet. Frågan är främst

den byggda miljön skall realiseras.

Att har ett behov av mångfald även i bebyggelsens utseende och småföretagare

status av studier vi bland i Trollhättan. (Törnqvist &

framgår gjorde företagare

Birgersson, 1995) Ett företag som byggt högkonjunktu-

Några exempel: nytt under

ren eftersträvade medvetet rätt nivå och kvalitet för att ge

på byggnadsstandard

kunder och branschkolleger intryck av både soliditet och återhållsamhet. Men när om tyckte trots detta att framstod som

konjunkturen slog platschefen nybygget alltför och luxuöst. Några som nyligen startat en reklamfirma påkostat personer

att deras jeansklädsel inte passade in bland konsultföretagen i ett nytt tyckte Chefen för ett litet verkstadsföretag som nyligen flyttat in i en företagscentmm. år det så att lokalerna skulle vara sådana att det några gammal byggnad uttryckte både att ta emot en storföretagskund med och en gick kostymklädd ny SAAB overallklädd kollega i en Toyota pickup.

190 Miljöer för arbete och företagsutveckling SOU 1996: 151

Iakttagelsema att företagens byggnader fungerar som signal och symbol för en viss av företag bekräftades försök med sortering av fotografier

typ genom på industrimiljöer (Törnqvist & Corander, 1996). Det visade sig att småföretagare i stor

utsträckning samma likheter och skillnader bland bilderna som och

såg planerama

sorterade dem i liknande grupper. Den karakteristiska skillnaden mellan grupperna var istället att småföretagare i stor utsträckning karakteriserade de avbildade miljöema i termer av verksamheter. De såg i bilderna små snickeriföretag och mekaniska verkstäder, stora industrikoncemer och familjeföretag, etc. Planerarna hade å sin sida fler och mer precisa uttryck för att beskriva den byggda miljöns egenskaper som sådana. De fäste sig vid bebyggelsens ålder, standard och skick. Resultatet stämmer väl överens med andra miljöpsykologiska studier. Se t ex Canter (1977) och Rapoport (1982). Användare är intresserade av det praktiska och sociala utbytet de kan få av och i en viss miljö. Professionella bedömare gör mer formella värderingar som är en följd både av yrkesträningen och yrkesuppgiften. Det

är planerarnas uppgift att bevaka många gruppers intressen och även ta ansvar för

miljöns estetiska helhetsverkan. De reagerar både å egna och andras vägnar inför miljöer som ser alltför vanvårdade och förfallna ut.

Iakttagelsen att småföretagare använder och ofta flyttar inom en bred mångfald

av lokaler av olika standard och storlek får i och med dessa studier ytterligare en

dimension. Attraktiva lokaler för småföretagare innebär något mer än att de skall

vara billiga och motsvara deras aktuella behov av utrymme och utrustning. De skall också motsvara deras egna kunders och kollegers uppfattningar om vad som är en lämplig lokal för ett företag av deras storlek, status och Verksamhetsinriktning. Vad som för planerare och andra iakttagare av äldre industribebyggelse i ett

statiskt, lokalt ter sig som äldre, slitna och mindre ändamålsenliga lokaler perspektiv framstår för den rörlige småföretagaren som intressanta alternativ till de lokaler han

redan har. Skillnader i uppfattningar och värderingar understryker behovet av att flera olika

grupper får möjlighet att medverka i förändringar av den byggda miljön. Studierna

bekräftar också bebyggelsens betydelse för att uttrycka och förmedla en kultur, som

tex kan stödja småföretagsamhet och kollektiva verksamheter av olika slag. För att

en entreprenörsanda skall utvecklas krävs tydliga exempel och synlig närhet till människor man kan lära av. Bebyggelsen bidrar till att ge identitet och överblick åt en livsform och kultur som man vill främja.

Såväl bebyggelse som livsfonner är synnerligen långlivade och ofta svårföränderliga företeelser. Den lätthet med vilken främst småföretagarna synes läsa av

bebyggelsens möjligheter att inrymma nya verksamheter och användningssätt tyder

ändå på att även mindre förändringar av den byggda miljöns utseende och

användning skulle kunna stödja framväxt av företagsamhet och entreprenörsskap i

utsatta bostadsområden. Men forskningen pekar på att dessa förändringar så fall

SOU 1996: 151 Miljöer för arbete och företagsutveckling 191

måste genomföras med aktiv medverkan från dem de berör, boende, småföretagare,

anställda.

som ett led i en förändringsstrategi Fysiska miljöförbättringar

av den byggda miljön måste ske med andra insatser för att

Förändringar parallellt resultaten skall bli bestående. Om inte upprustning av bebyggelsen åtföljs av sociala och ekonomiska förbättringar vidtar snart förfallet igen. Socio-ekonomiska

förbättringar en som inte följs fysiska förändringar

på plats upp och befästs genom riskerar också att bli flyktiga. Detta framgår av studier av bostadsfömyelse,

förändringsarbete i stora företag och småföretagsutveckling i äldre industrianläggningar.

På 1980-talet genomfördes flera genomgripande fömyelseprojekt i nedgångna och

bostadsområden. Tanken var att snabbt höja områdenas attraktivitet problemfyllda

och locka till mer resursstarka hushåll. Men enligt Öresjö (1996) kan resultatet

sig av dessa såväl från ekonomisk, social som etisk

tum-around-projekt ifrågasättas

De blev de sociala problemen avhjälptes knappast utan synpunkt. mycket dyra, till andra områden och ingreppen i människors boende och levnadsexporterades förhållanden blev alltför En utifrån de boendes

långtgående. småskaligare förnyelse

behov resultat både kort och sikt (Öresjö, 1993, Modh, 1994). De

ger bättre på lång

fysiska förbättringarna behöver genomföras som ett led i andra förändringar. När boende i Holma-området i Malmö började överta delar av fastighetsskötseln var det

tex naturligt att snygga upp trapphusen och både underlätta och inspirera den egna trappstädningen (Alfredsson & Cars, 1996). Till visso förefaller de fysiska förändringarna kunna ha något av en

yttermera initierande och roll i som måste

samförståndsskapande komplexa förändringsprojekt

flera grupper med olika intressen och kunskaper. (Birgersson, 1996, engagera Granath et al, 1995.) Den bildar för det första en referensram som det

långlivade, befintliga miljön gör möjligt att utveckla ett gemensamt språk. När till exempel en ny produktionsprocess

och arbetsorganisation skall införas i ett företag är osäkerheten ofta stor om vad

innebär för effektivitet och arbetsförhållanden (Steen &

förändringen verkligen Ullmark, 1991, Ullmark, Tänkbara konsekvenser och intressen att bevaka i 1995). samband med förändringen kan vara svåra att beskriva och uttrycka. Förändringar av och lokaler är i jämförelse härmed lättfattliga, konkreta och möjliga byggnader att kommunicera kring. Detta bidrar till begriplighet och samförstånd. För det andra den byggda miljöns neutrala karaktär det möjligt för olika gör och Inför grupper att läsa in sina egna intressen förväntningar (Gagliardi, 1990). byggandet av Globen i södra Stockholm blev dess enkla, lättfattliga fonn den samlande symbolen för flera olika, delvis motstridiga intressen (Sahlin-Andersson,

192 Miljöer för arbete och företagsutveckling SOU 1996: l 51

1990). I samma bilder av industrirniljöer och olika

såg småföretagarna planerarna saker. Där planerama såg en gammal, sliten industribyggnad, såg företagaren ett

livskraftigt småföretag i en prisbillig, & Corander,

ändamålsenlig miljö (Törnqvist

1996). Den byggda miljön blir således en förhållandevis bärare av alla

lätthanterlig

de olika intressen som måste jämkas samman, samtidigt som den kan stimulera initiativ till förändringar.

Ett exempel på denna process utgör Nääs Företagscenter som etablerades under

1980-talet i det gamla spinneriet i Tollered utanför Göteborg. N ääs-projektet har

gett många lärdomar för hur förändring av den byggda miljön samverkar med

utveckling av en småföretagarkultur. Öhrström (1988) och Birgersson (1996.) Ombyggnaden av Nääsfabriken skedde steg för steg i samarbete med i flera fall

nystartade företag. En grov uthymingsplan säkerställde grundläggande krav på

tillgänglighet, brandskydd, funktion och ekonomi. Planen förankrades i en grupp med tjänstemän som följde det löpande ombyggnadsarbetet och vid lämpliga tillfällen tog de formella besluten om bygglov för större avsnitt. Byggnadens

möjligheter blev utgångspunkten för förändringarna. Att se hur andra inrättat sina

lokaler gav idéer för den egna ombyggnaden. Arbetet med ombyggnaden skapade kontakter mellan företagarna och goda förutsättningar för samarbete och gemensam service i anläggningen. Projektledaren Bo Öhrström fortsatte tillsammans med arkitekten Torgny Törsäter att tillämpa arbetsmetoderna på en äldre Strand i

varvsbyggnad på Lundby Göteborg. Förändringar i små steg gav både låga kostnader och möjlighet att

anpassa insatserna efter behov. Konstnärer och konsthantverkare var bland de första att etablera sig i de tomma lokalerna. Deras billiga och kreativa ombyggnader lockade till sig journalister, fotografer och andra mediaföretag. Så kom

småningom större konsult- och teknikföretag som kunde kosta på sig mer genomgripande

upprustning av lokalerna.

En kreativ för av och sociala förhållanden

dialog förändring miljöer

Det finns flera gynnsamma faktorer som stöder ansträngningama att vända utvecklingen i utsatta bostadsområden och skapa förutsättningar för företagsamhet

och sysselsättning. Näringslivet präglas alltmer av småskalighet och mångfald. Arbetslöshet och etnisk mångfald tycks kunna stimulera kulturlivet på ett sätt som

skapar en grund för nya verksamheter och försörj ningsforrner, även ute i bostadsområdena. Aleksandra Ålund (1995) har t ex lyft fram Rinkeby som den alternativa

kulturens säte i Storstockholm. Vi såg också att kulturarbetare i Göteborgs gamla varvsbyggnader stimulerade andra småföretagare att söka sig till denna kreativa

miljö. Professor Olof Eriksson har framhållit den stora potential för företagsamhet och meningsfullt arbete som den ekologiska anpassningen av vårt samhälle innebär,

SOU 1996: 151 Miljäerfär arbete och företagsutveckling 193

en som till stor del kan förverkligas lokalt, i bostads- och arbetsområden potential som om för en teknisk försörjning (Planera Bygga Bo byggs kretsloppsanpassad

1995:1).

Att dessa till arbete ute i bostadsområdena förverkliga möjligheter produktivt dock en förståelse för såväl dynamik och den byggda kräver småföretagsamhetens inom flera sektorer som är nödvändimiljöns roll, som för de förändringsprocesser Det användes flera metoder för minska ga. I projektet företagsamma Rinkeby I lokaler arbetslöshet och antalet sjukskrivningar. satsningen ingick hyresrabatter på för till bankkontakter och starta-eget-rådgivning, beredskapsmåföretag, tillgång och men också för samarbete mellan arbetsfönnedsprojekt utbildning, nya former

ling och försäkringskassa (Öresjö, 1996).

Det är en mellan berörda parter, boende, företagare, kunskapsbildande dialog m fl, snarare än förenklade bilder av kulturarbetare, fastighetsägare, planerare tillstånd som bör arbetet. I en sådan dialog kan det behövas framtida vägleda samman såväl relevanta empiriska erfarenbegrepp, som utan att styra, söker knyta lokala intressen som måste komma till tals och forma heter som de aktuella, i varje enskilt område. handlingsprogrammet Våra slutsatser och rekommendationer skulle vi vilja sammanfatta under följande

begrepp:

Mångfald

av lokaler med olika standard, storlek och verkar vara Tillgång på en mångfald pris för och utveckling. Utbudet en faktor som är viktig småföretags rörlighet positiva behöver breddas både i bostadsområdena som av lämpliga småföretagslokaler sådana och i servicecentra och industriområden. angränsande av i små steg och medverkan från Mångfalden främjas bebyggelseförändringar alla som berörs. Det behövs en för vilka lokala initiativ som redan uppstått lyhördhet en samverkan mellan byggtillsyn, stadsplanering och och fastighetsförvaltning, sociala förvaltningar. Låt aktiva få till lokaler för mekande, musik och drama. Frigör ungdomar tillgång där blivande kan med kostnader. Använd tillfälliga utrymmen företagare börja låga Avsätt koloniområden för likväl som för lokaler och bygglov. företagsamhet av mark och i trädgårdsodling. Släpp in nya ägare och förvaltare byggnader överta och lokaler och upplåta områdena. Låt intresserade entreprenörer byggnader dem under villkor som innebär både ansvar och vinstrnöjligheter. Lås inte in de nya i ett visst område alltför snäva, lokala särbestämmelser och företagarna genom istället och till industriområden och villkor. Låt företagsomsättning flyttningar reklam för bostadsområdenas startmiljöer i allt vidare cirklar. stadscentra utgöra

194 Miljöer för arbete och företagsutveckling SOU 1996: 151

Den etniska mångfald som kännetecknar storstadsområden många kan bli en

utvecklingsfaktor. Eva Öresjö (1996) refererari sin studie av i boendet

segregation iakttagelsen att trots ekonomiska möjligheter att andra boendefonner stannar välja invandrare i större utsträckning än svenskar kvar i sitt boende med ursprungliga hyresrätt, antagligen för att bevara närheten till landsmän och sin kulturella identitet. Det skapar i sin tur en socio-ekonomisk i som kan vara

mångfald boendemiljön

gynnsam för företagsamhet och ekonomisk utbildade och

utveckling. Framgångsrika företagsamrna invandrare blir förebilder och stöd för och andra blivande

ungdomar entreprenörer i samma område.

Identitet och överblick

Den fysiska och sociala måste förenas med identitet och överblick

mångfalden för att inte bli kaotisk. Småföretagare behöver närhet till likasinnade. och

Bebyggelse

företagsamhet av viss omfattning och utseende bekräftar att man är

runtomkring på rätt plats. Även om man sällan samarbetar eller till råds är det en

frågar grannen

trygghet att känna igen ansikten och finnabilar. Större och väletablerade i företag närheten visar den nye företagaren att det finns i den här

utvecklingsmöjligheter

miljön. Identiteten och överblicken fonnas av olika faktorer - och

många fysiska

sociala -, bebyggelsens karaktär, välkända, nanm och händelser

långlivade företag, förknippade med platsen, tydliga gränser och till andra kommunikationsmöjligheter

områden och grupper. Allt detta är svårt att åstadkomma kort tid. Det bästa sättet

på

är kanske att söka var redan finns - en karaktäristisk urskilja embryon byggnad, ett frekventerat en välkänd kulturarbetare som träffas

gatustråk, grupp någonstans, ett par företag som har funnits en längre tid en en stabil etnisk på plats, sammanhållen,

miljö. Dessa samlingspunkter kan så och med av

stödjas förtydligas förbättringar

den

byggda miljön. Förändringar av den byggda miljön kan bland annat användas för att en

skapa bättre rumslig identitet och överblick. Det verkar t ex som slutna i bostads-

gårdar

områden gör det lättare för boende att samlas skötsel och kring gemensam

användning av den yttre miljön än områden med öppnare, mer odefinierade ytor

mellan husen (Modh, 1994). I studier av arbetsområden fann vi skillnader rumsliga mellan attraktiva och mindre områden, fast de var snarare av motsatt slag (Törnqvist

& 1995). Företagen föredrog områden som inte var helt slutna, där de lätt kunde

synas och bli uppsökta, men där det också fanns vissa mellan finare avgränsningar och enklare form har således för att identitet bebyggelse. Fysisk betydelse skapa och överblick.

Miljöer för arbete och företagsutveckling 195 SOU 1996: 151

Attraktivitet

Såväl boende som vill vistas i attraktiva miljöer, men de har ofta helt småföretagare

olika om vad som är attraktivt. För många småföretagare är följande uppfattning

faktorer lätt att ta fram med bil, lokaler som passar det egna

viktiga: sig prisvärda service i området och från fastighetsförvaltaren, närhet till andra, fram-

företaget, av området, framtidsutsikter. Men även

gångsrika företag, positiv utveckling goda

om de boende kan i närheten vill de ogärna ha ökad biltrafik uppskatta småföretag

intill huset eller doft av i Den estetiska standarden på

daglig pizza lägenheten. lokaler som vissa är helt tillfredsställer ofta få småföretagare tycker acceptabla bland finns stora skillnader i De kan

andra. Också småföretagare själva uppfattning.

vilken och

ha en mycket nyanserad uppfattning miljö som passar det egna företaget

den får varken var för eller för Och närmaste lokal bör

påkostad torftig. grannens

inte avvika och verksamheten inte störa alltför mycket. bör med tanke sådana konflikter inte tolkas som full frihet

Begreppet frizon på

från normer och bestämmelser om hur och verksamheter skall se ut. Det byggnader måste finnas om hur olika intressen skall tillgodoses, men de kan växa fram regler en lokalt förankrad där flera berörda intressen och genom förändringsprocess, centralt beslutade bestämmelser. grupper får samverka, snarare än genom generella, och tillskott i den I en sådan process kan, som vi har antytt ovan, små förbättringar ha en för att både samförstånd och stimulera till mer

byggda miljön nyckelroll skapa

kanske utvecklandet av en kultur som stöder företagsam-

långtgående förändringar,

het, samarbete och självstyre. Att lära sig se saker tillsammans ger förutsättningar för att göra saker tillsammans och att leva tillsammans.

Referenser

De boende som medarbetare, Självfärvaltning i Alfredsson, B, Cars, G, 1996, Holma, nr 61 från SABO Utveckling, Stockholm. Rapport till

Andersson, Å, Törnqvist, G., Snickars, F., Öberg, S., 1984, Regional mångfald

rikets gagn, Publica, Stockholm.

L, m fl 1988, Historien om Nääs Företagscenter, En nedlagd fabrik

Birgersson,

återanvänd, R63: 1988, Byggforskningsrådet.

och rum - om processer för utveckling av Birgersson, L, 1996, Att bygga mening

Chalmers Tekniska Högskola,

verksamhetsmiljöer, (Diss) Industriplanering, Göteborg. T.T. Environment in:

Bruno, A.V. and Tyebjee, 1982, The for Entrepreneurship,

C.A. Kent, D.L. Sexton and K.H.Vesper (Eds) Encyclopedia of Entrepreneurship.

(Prentice Hall, Englewood Cliffs).

D. 1977, The Architectural Press.

Canter, Psychology of Place,

196 Miljöer för arbete och företagsutveckling SOU 1996: 151

Davidsson, P., 1993, Kultur och entreprenörskap, Orsaker till variation i regional nyföretagande, Nutek B 1993:3, Stockholm. Davidsson, P., Lindmark, L., & Olofsson, C., 1994, Dynamiken i svenskt näringsliv, Studentlitteratur, Lund. Gagliardi, P., 1991, Artifacts as Pathways and Remains of Organizational Life, in Gagliardi, (ed) Symbols and Views the

Artifacts: of Corporate Landscape, de

Gruyter, Berlin/New York.

Giertz, E., & Reitberger, G., 1995, Här finns de riktiga jobben! Svenska arbetsstäl-

len i ny belysning, samarbetskommittén mellan SAF och Ledarna, Sveriges

Arbetsgivarförening, Stockholm.

Granath, J. Å., Lindahl, G., Adler, N., 1995, Organizational Learning Supported by Design of Space, Technical Systems and Work in Flexible Organization, Automation and Intelligent Manufacturing, R. Schraft, M. Ahmad, W. G. Sullivan & H. F. Jacobi, (eds) Begell House Inc, New York. Gustafsson, B.-Å., 1986, Kultur för entreprenörskap, i B. Johannisson & O. Spilling, (red) Lokal nceringsutvikling, entreprenörskap og nettverksstrategier i noen norske kommuner, Oslo.

og svenska Universitetsforlaget, Johannisson, B. & Bång, H. 1992, Nyföretagande och Arbetsmar-

regioner, ERU,

knadsdepartementet DS 1992:79.

Johansson, B., Strömquist, U., 1979, Arbetsområden med industri isvenska tätorter; utvecklingsförlopp och

samhällsplanering, R24:1979, Byggforskningsrådet,

Stockholm. Mattson, B., 1981, Väck sovstaden! Att ett bostadsområde med komplettera

arbetsplatser, T6: 1981, Byggforskningsrådet, Stockholm.

Mattson, B., m fl, 1983, Jovisst behövs arbetsplatser, men Rapport om försök att etablera arbetsplatseri Gårdsten, T4: 1983, Stockholm.

Byggforskningsrådet,

Modh, B., 1994, Lokalt engagemang och i Eriksbo, Ett

bebyggelseförändringar

miljonprogramsområde i Göteborg, Arkitektur, Chalmers Bostadsplanering, tekniska högskola, (Stencil). Planera Bygga Bo, 1995:1, Boverket, Karlskrona, sid 12-13. Planera Bygga Bo, 1995:2, Boverket, Karlskrona, sid 23.

Rapoport, A. 1982, The Meaning of the Built Environment, A Nonverbal Communi-

cation Approach, SAGE Publications, Hills/London/New Delhi. Beverly Sahlin-Andersson, K., 1990, F orskningsparker och företagsrelationer, etableringen av Novum forskningspark i Stockholms Läns organisationsteoretisk betydelse, Landsting. Sandahl, G., 1980, Småföretagare väljer läge_för sina verksamheter, En enkätundersökning bland företagare i Göteborg, Rl7: 1980, Stockholm.

Byggforskningsrådet,

Strömgren, C. 1995, Hantering av osäkerhet och risk vid fastighetsekonomiska beslut - en studie av i

beslutsfattare fastighetsförvaltande företag, Report 43,

och företagsutveckling 197 SOU 1996: 151 Miljöer för arbete

och Chalmers Tekniska Högskola, Byggnadsekonomi byggnadsorganisation,

Göteborg. Att för arbetsförhållanden, i C.

Steen, J, & Ullmark, P, 1991, planera goda

industriarbete, Carlsson Bokförlag, Stockholm. Berggren m fl, 1991, 90-talets och arbetslokaler i Gröndal, Stockholms Mark- och

Törnqvist, A., 1981a, Företag

lokaliseringsbolag, Stockholm (Stencil).

Industri i äldre byggnader, Elva goda exempel, T9:1981, Törnqvist, A., 1981b,

Stockholm.

Byggforskningsrådet,

och deras lokaler - IACTH A. 1987, Småföretag exemplet Kungssten, Törnqvist, Chalmers tekniska högskola, Göteborg.

1987:3, Industriplanering,

for Small Firm Mobility - Studies of Transfers Törnqvist, A, 1995, Planning Industral at the 35th European Congress

between Urban Districts, Paper presented

the Science Association, Odense, Denmark, 22-25 August l995/Papers

of Regional

from IACTH 1995:3, Chalmers tekniska högskola, Göteborg.

Industriplanering,

L., 1995, Arbetsplatser i kommunal planering, Planering Törnqvist, A., Birgersson, mindre från IACTH av en struktur av verksamhetsmiljöer för företag, Rapporter

Chalmers tekniska högskola, Göteborg. 1995: 1, Arkitektur-Industriplanering,

Finns - a Culture

A., Corander, J. 1996, Buildings for Small Supporting Törnqvist,

of of the 41st ICSB World Conference, Creating

Entrepreneurship, Proceedings

- the Role Small Businesses, Stockholm 17-19 June 1996.

New Frontiers of

Small F irms Move to New Locations - A Spatial Törnqvist, A. & Ye M. 1995, Why Industrial Estates in a Swedish Town, from IACTH

Analysis of Three Papers

Chalmers tekniska högskola, Göteborg.

1995:5, Industriplanering,

inom och

Ullmark, P, 1995, Förändringsarbete DUP, Erfarenheter från system-

inom N U Driftutvecklingsssystem inom

organisationsutveckling TEK-programmet

1995, DUP-NUTEK, Stockholm.

Processindustrin, Arbetsrapport september

i Rasismens och

Ålund, A., 1995, Ungdomar, gränser och nya rörelser, varp

En om och rasism, Statens Invandrarverk;

trasor, antologi främlingsfientlighet

- verksamheter i

Öhrström, B., 1987. LundbyStrand Nya Lundbyvassområdet.

Industriförnyelse AB. Förutsättningar för förnyelse. Göteborg: - tankar och händelser under uppbyg-

Öhrström, B., 1988, Nääs Företagscenter

i m fl, Historien om Nääs Företagscenter, R63:1988,

gnadsskedet, Birgersson

Stockholm.

Byggforskningsrådet, Öresjö, E., 1993, Att förnya bostadsförnyelsen, R10:l993, Byggforskningsrådet,

Stockholm. Kommenterad av aktuell

Öresjö, E., 1996, Att vända utvecklingen, genomgång

om i boendet, nr 57 från SABO Utveckling, forskning segregation Rapport

Stockholm.

Lokala erfarenheter och

jämförelser

SOU 1996: 151 Vad kan glesbygden lära storstan? 201

Vad kan lära storstan?

glesbygden

Agneta Nilsson, utredare

nätverk är ett sätt att kraft, kreativitet och stärka gemenskap. Det Kvinnliga frigöra har varit en län för att hitta utvecklingsmöjligheter för viktig väg i Jämtlands nya kvinnor och kan säkert vara ett arbetssätt även i storstaden. I dag höjs röster om egenmakt, att människor måste ta liv och arbete i egna

men detta ställer inte bara krav människorna på gräsrotsnivå, det ställer händer, på

också stora krav fackliga företrädare och politiker i beslutande

på tjänstemän,

positioner.

När funderat denna artikel och dess tema - vad har glesbygden att lära

jag på

storstaden? - kommer jag ständigt tillbaka till några grundpelare i allt förändringsarbete - att ha tillit och tilltro till människors inneboende resurser och att arbeta med en som möjliggör mänsklig växt. Det innebär att växa inåt och utåt och pedagogik kan leda till att jag tar liv och arbete i egna händer. En del av denna växt är att som kvinna komma samman med andra kvinnor i ett nätverk. I den här artikeln vill väcka om inte de metoder som frigjort så

jag frågan,

dold kvinnokraft i även kan användas i storstad - i Rågsved,

mycket glesbygd,

Tensta, Gård. kommer att lyfta fram i ett nätverk, den Vårby Jag processen

rollen som och exempel på bra utbildning betydelsefulla inspiratör rådgivare, ge samt i slutet utpeka en av nycklarna till framgång - dialektiken mellan arbete

nerifrån och upp och uppifrån och ner. kommer att ha fokus kvinnorna, eftersom det är kvinnorna som speciellt Jag på

varit i utvecklingsarbete. Erfarenheter hämtar jag främst tongivande glesbygdens från arbetet med en bok jag skrivit, som bär titeln Att ta liv och arbete i egna händer I den beskriver hur man inom Jämtlands län arbetat med (1995). jag

med inriktning kvinnor. Den på ett fyrtiotal intervjuer regional utveckling på bygger

och enkäter till nätverk och fram förändringsprocessen. I ett arbete jag sedan lyfter i av Stockholms läns landsting, med syftet att få gjorde Rinkeby, på uppdrag om det som nerifrån, om föreningars och initiativ kunskap myllrar engagemang inom området kvinnors hälsa, det att Rinkebys kvinnor inte kunde få det slog mig stöd och den service som kvinnorna i Jämtlands län I två andra uppdrag i erbjuds. storstadsornrådet, dels kring resurssystemet för sex- och sarnlevnadsupplysningen, dels verksamhet, förstärktes mina intryck att man behöver kring öppna förskolans stödja kvinnorna och skapa mötesplatser över kulturgränser. invandrarkvinnor De öppna förskolorna jag skildrat ger den plattform många behöver för att och komma in i det svenska samhället. Här lär de bryta isolering

202 Vad kan glesbygden lära storstan? SOU 1996: 151

sig tala svenska och får möjlighet att diskutera alltifrån barnens skolgång till det svenska pensionssystemet. Samtidigt som de också kan tala om känslomässiga svårigheter, flyktingskapet, förhållandet till barnen, till familjen. Det är denna kombination av samtalsämnen, vilka även kvinnorna talar om i de kvinnliga nätverken - att växa utåt mot samhället men samtidigt få gemenskap och ha kul - som kan bära frukt.

Från arbetslöshetskultur -till mental

depressiv högkonjunktur

Vi har egentligen alltid haft lågkonjunktur här uppe, men just nu känns det som vi

är uppe i en högkonjunktur. Så säger Ulla Persson, som i hela sitt liv bott i

Härjedalen, och där hon i byn Överhogdal tillsammans med andra kvinnor vänt en

arbetslöshetskultur, till en mental Och inte bara mental depressiv högkonjunktur.

nu har hon tillsammans med byn ett flermiljonprojekt på gång, bl a med medel från

EU. Något hon aldrig hade kunnat drömma om för fem år sedan. Då, när hon kom hem från sitt första nätverksmöte och de hade beslutat att göra

en mässa i lilla Överhogdal, kändes det hissnande, darrigt och hon låg sörrmlös flera

nätter. Männen sa då det går aldrig - men människorna strömmade till och det har

aldrig varit så mycket folk i Överhogdal någonsin. Männen, de blev kvinnornas

verkliga supportrar. Och så gick det vidare och vidare. Ulla fick eldsjälslön och

började på halvtid driva utvecklingsfrågor. Hon inredde ett rum på bygdegården,

som innan stått lite öde. Här är nu data och fax. Här e-mailas friskt mellan nätverken. Nu är ett av husen i projektet Fomtida by byggda och snart blir det fler, med Ulla som projektledare. Men vägen har varit både och och utan

lång snårig

sitt kvinnliga nätverk och med stöttning av Kvinnum hade det säkerligen inte varit möjligt. Och så har vi Lena Håkansson i Svenstavik, Bergs kommun, inflyttad från storstad tillsammans med sin man, som är född där. Här började hon som ideell utvecklare i slutet av 80-talet. På ett stort möte för ett par år sedan berömde landshövding Sven Heurgren Jämtlands län för sina eldsjälar - då höjde Lena sin röst och sa: Men hur ska vi eldsjälar överleva? Ge oss eldsjälslön! Då blev det så. Kvinnum, som då hade startat som regionalt utvecklingsprojekt från Länsstyrelsen, gick in med särskilda regionala utvecklingsmedel.

Att satsa på dessa personer, med alldeles unika talanger är att få ut mycket för

pengarna. Ett råd till alla i storstaden!! Lena har fungerat som lokal i där hon de

rådgivare Bergs kommun, stödjer

nätverk som finns etablerade rur1t om. Hon har en särskild förmåga att leta upp pengar och med entusiasm stödja kvinnorna. I höstas fick de drygt tre miljoner i EU-medel. Hon har nu tillsammans med ett par andra kvinnor bildat kooperativet Agendum, där man bl a erbjuder hjälp med EU-ansökningar men också driver egna

SOU 1996: 151 Vad kan glesbygden lära storstan? 203

utvecklingsprojekt och gör utbildning tillsammans med internationella sam-

verkspartner i IT-frågor.

Enligt kommunalrådet Olle Nord © i Bergs kommun finns det inga i Härjedalen, som kan så mycket om EU-medel som dessa kvinnor. Det är med ett speciellt eftertryck han det är kvinnorna som går i bräschen för utvecklingen i säger kommunen. skulle kunna fortsätta att rada upp kvinna efter kvinna. Men situationen har Jag inte alltid varit så för kvinnorna. När jag ibland får höra att ja, Jämtland, där har de sin byalagsrörelse så är detta bara en halv sanning. Visst har det alltid ju funnits i norra Sverige, liksom Gotland, men ofta har de varit

eldsjälar på

och inte organiserade kollektivt, i nätverk. Kvinnor har också haft det ensamvargar svårt att sin röst hörd i byalagen. Först när de samlade ihop sig i sina egna göra

nätverk, kunde de med en annan tyngd delta i diskussionerna på byalagsmötena. Det

är erfarenheter, som Eivor Comén har, i Resurscentrum Kvinnum,

processrådgivare

Ås. Eivor är född i Jämtland men tillhörde de 25 000 personer som flyttade till bl a Stockholm. 1978 kom hon så tillbaka och har sedan dess varit drivande i arbetet med landsbygdsutveckling.

Männen dominerade i styrelserna för byalagen och jag såg hur vi kvinnor hade

svårt att föra fram vad vi tyckte. Vi hade egentligen en massa önskemål som aldrig

vi var heller inte samsnackade som männen. De hade sina kom upp på bordet, för ju jakt- och fiskelag, där de pratade. Nu när vi kvinnor samlats i nätverk har vi blivit mycket starkare även i byalagen.

När Eivor i slutet av 80-talet började arbeta i kampanjen Hela Sverige skall leva möttes hon ofta av en uppgiven stämning.

När kom ut i byarna männen ofta huvudet och sa att du skall jag klappade mig på

inte tro att det går att göra någonting. Det är i Stockholm de sitter och bestämmer. Men då sa jag att jag tror att vi ändå måste ta den här chansen. Nu vill man satsa på den här kampanjen Hela Sverige skall leva, då måste vi också visa att vi vill någonting . Och det var då jag tyckte mig se något glimma till i kvinnornas ögon.

dåvarande landshövdingen Sven Heurgren var stämningen mycket depressiv Enligt i början 80-talet, en som enligt honom har vänt:

på stämning

När jag kom hit 1984 var det verkligen dystert. Den lågkonjunktur som var då var inte som den som är nu. Man jämrade sig, det var svårt allting och mycket

uppgivenhet. Det är inte alls så i dag, även om det finns olyckliga människor. Själva

är klart bättre. Man tror en och man tror länet och

grundstämningen på framtid på

på en utveckling.

204 Vad kan glesbygden lära storstan? SOU 1996: 151

Att vända en depressiv stämning till en positiv är en av lärdomarna man kan dra av glesbygdsarbetet. När man nu i Rinkeby talar om arbetslinjen - att alla som uppbär bidrag skall ha en tanke bakom att det bästa för en invandrare att samhällstjänst ligger integreras i det svenska samhället är att komma in i arbetslivet, bl a via skräddarsydda praktikplatser. Det ger kontakter med svenskar, det ger kunskap och leder till

kompetensutveckling.

Att ta liv och arbete i egna händer kräver dock att en grundstämning förändras och att människorna mobiliseras. Den mentala högkonjunkturen kan aldrig själva komma enbart från kommunledning, arbetsförmedling eller socialförvaltning. Den måste komma från människorna själva. Gräset gror alltid underifrån!!

Resurscentrum Kvinnum

1991 - 1994 drev Länsstyrelsen i Östersund projektet Kvinnum. Efter projektåren

har det blivit Resurscentrum Kvinnum. Det målet har en egen stiftelse, övergripande varit att stärka kvinnors ställning och skapa bättre utvecklingsmöjligheter för kvinnor i Jämtlands län.

Två områden har prioriterats: arbete och utbildning. Projektet byggde dels på samarbete mellan myndigheter där kvinnors intressen och perspektiv lyfts fram.

Dels lokala initiativ från kvinnor själva, främst via alla de nätverk som bildats i

på

länet. nedan visar Resurscentrums där i arbetet är

Teckningen på organisation, hjärtat

alla kvinnliga nätverk (70 st) i länet men också den referensgrupp, där 2/3 är nätverkare, resten kommunrepresentanter och personer anställda inom Resurscentrum Kvinnum. Det är i referensgruppen kvinnorna hämtar kraft och får idéer. En sådan referensgrupp är ett sätt att fånga upp kvinnorna bland gräsröttema. Här föds idéer, som man annars inte skulle ha kunnat tänka ut vid ett vanligt tjänstebord.

SOU 1996: 151 Vad kan glesbygden lära storstan? 205

5 3 W NÄTVERK g med kvinnor run! 3 a om iJamtland 3 ä i W

RÅDGIVARE ELDSJÄLAR vissa kommuner 3 sl betald av länsstyrelsen

Några röster:

Fantastiskt att få möta så många aktiva, duktiga och inspirerande kvinnor från

hela länet i alla åldrar. Det känns som en att är

frisk fläkt träffa dem; ingenting

omöjligt och det är aldrig för sent att prova något nytt.

*ak*

Många gånger när jag åkt till referensgruppsmötena har jag känt mig lite

utschasad, uttömd. Men när jag åker därifrån har jag en sådan energi, att jag direkt

hoppar. Det har funnits tillfällen då jag inte har kunnat åka hem direkt till familjen, för jag har haft så mycket som poppat upp i huvudet på mig och som måste

jag

ta tag i direkt. *ac*

Att känna lusten och glädjen att tillsammans med andra kvinnor få arbeta för

mål. Att se och bidra till alla dessa som sätts -

gemensamma processer igång nätverk, alla resultat, små och stora, att känna att allt är möjligt -kvinnokraften.

Om man bara ger kvinnor stöttning, så kan de gå hur långt som helst, det säger

man inom Resurscentrum. Och så är det med alla kvinnor, över hela världen. Att

satsa på kvinnorna är också att satsa barnen. Och samhällets överlevnad. Detta på på

206 Vad kan glesbygden lära storstan? SOU 1996: 151

är en internationell erfarenhet. Spädbarnsdödlighet har t ex följt utbildningsnivån

hos kvinnorna i fattiga länder och historiskt sett även i Sverige.

Varför nätverk?

När resa runt till de olika nätverken anade jag aldrig att dessa jag själv började skulle ha en sådan stor för den regionala utvecklingen som de faktiskt betydelse haft. snart att de idéer, som där förs fram, aldrig skulle kunnat skapats vid Jag insåg skrivbord kommunalkontoret. Idéerna kommer från jorden, från människorna

på

Det är därför kraften är så stark och engagemanget så stort. själva. Man kan kanske tro, att det är människor som redan är så resursstarka, som redan har så idéer. Jo, sådana finns också, men flertalet av de eldsjälar som nu mycket finns och som finns mitt i ett nätverk, de har arbetat sig upp, de har sedennera blivit De har växt, bit för bit, steg för steg. De har upptäckt kraft eldsjälar. långsamt och energi som de tidigare inte trodde att de hade.

De har stött motstånd - motstånd många gånger - men de ha rest på ja, mycket

vidare som också Svensson i

sig, gått och inte gett upp. Något Ronny Bergslagen

- att ha tålamod och

tar upp som en av de mest betydelsefulla egenskaperna

uthållighet i en sådan här process.

Hur uppstår ett nätverk?

har undrat över hur alla dessa kvinnliga nätverk i Jämtland har kommit till.

Många

De första tillkom 1989 och sedan har de flesta bildats från 1992 och framåt. Under

det senaste året har flera yrkesnätverk etablerats. Det senaste är Primärvrålet, som

bildades efter Namnen nätverken är fantasifulla: Det är

sjuksköterskestrejken. på

Nornorna, Hjämtrusten i Berg, Kvimbör, Indalsälvoma, Jänter Gör, Vävsmygen,

Ömse skinn, Jämtkraft, Hothagstårsan, Kvinnokraft i Kälom, Nederhögens Olivior

m fl.

Att söka upp kvinnorna

Nätverksarbetet mellan initiativ nerifrån och är en process, en smidig pendelrörelse

svar/stimulans uppifrån.

Ett tydligt exempel är rådgivaren Gun Myhr Andersson, som arbetat ett par år i som lokal rådgivare och innan dess var lärare. Gun brukar säga, att det Härjedalen

SOU 1996: 151 Vad kan glesbygden lära storstan? 207

är kvinnorna som skall göra jobbet, men att stötta dem att formulera sina behov har

varit en viktig uppgift som rådgivare.

Gun Myhr-Andersson har ibland blivit kritiserad av kommungubbama för att

hon skapar behov hos kvinnorna.

Det finns en balans mellan att kvinnor å ena sidan uttrycker sina egna behov och

å andra sidan att man i samtal plockar fram deras behov. Kvinnor kan ibland ha

svårt att ge uttryck för sina behov, medan män lättare kan begära vad de vill ha i en by. På så sätt har heller inte kvinnors behov blivit riktigt tillgodosedda. Mycket

beroende på kvinnorna själva, att de helt enkelt inte med kraft har stridit för dem.

Gun har ofta sett att under den på ytan uttalade fömöjsamheten finns det en rad olika

behov, som kommer fram bara det ges tillåtelse och utrymme.

När jag kommer till en grupp kvinnor börjar jag fråga hur de har det i byn. Jo, de har det bra och de är nöjda. Då har jag märkt att många inte ens har tänkt på att de skulle kunna ställa krav utifrån sina egna behov. Vävstuga och bakstuga för tunnbröd är typexempel. Det är av snällhet man upplever sig få pengar till en sådan sak, medan det är av byns intresse att lägga pengarna i en jaktskyttebana.

Ett nätverk kan också börja att sätter vid affären eller

genom någon upp en lapp

annonserar i lokalbladet. De träffas och kanske beslutar de att till nästa möte bjuda in någon inspiratör, t ex Eivor Comén från Resurscentrum Kvinnum. Eivor vill framför allt framhålla enkelheten i nätverksarbetet, att inte göra det så märk-

värdigt. Vi sitter alla och funderar kring saker vid köksbordet, men vi kommer

aldrig till skott själva. Och det är när vi träffas som allt kan börja hända, säger

hon. Då kommer det fram, det ena efter det andra. Till slut har vi en lång lista på

allt.

Det här kom fram under ett möte i byn Hoting: - satsa på privat företagande: skomakeri, kemtvätt, second hand, ekokläder, möbelrenovering, guldsmed hemslöjd, örter/kryddor - café i samband med Inlandsbanan - starta för att få en för mammor med barn öppen förskola, mötesplats - ha badhuset sommaren

öppet på

- ordna enkla med utflykter guidning - starta ett jourdagis - att ordna och i kommunen sopor kompostering

208 Vad kan glesbygden lära storstan? SOU 1996: 151

Att ha tydliga mål

Det är viktigt att vara tydlig i nätverket, att man har ett bestämt mål. Man måste veta vad man skall arbeta med. Man mår ju bra av att träffas, men när det inte händer något speciellt, går gruppen ofta upp i rök, menar Eivor. Hos Länsstyrelsen och sedermera Resurscentrum har nätverken kunna söka 15 000 kronor, som en extra stimulans. Bl a har dessa möjliggjort

nätverkspengar på att kvinnorna kunnat besöka andra nätverk, vara med vid någon mässa etc.

Här följer ett axplock av målsättningar för nätverken:

att med gemensamma hitta byns möjligheter

få-igång byn, ansträngningar

- för att leva i, en rik fritid göra ett bra samhälle ungdomar erbjuda - röst större Kvinnor har varit i eller ge kvinnors tyngd. uppsplittrade föreningar också var och en sin lyckas smed. - stimulera kvinnor att utveckla idéer och tankar - få en fungerande barnomsorg - starta en förskola öppen - ett öppna äldreomsorgskooperativ - lansera

en gemensam produkt

- verka för kvinnlig företagsamhet - stärka kvinnornas självkänsla skapa mötesplatser ha det trevligt tillsammans

En undersökning om nätverk i hela landet har gjorts på initiativ från Glesbygds-

verket. Av de som svarade, 111 nätverk (33% bortfall), har 68% som främsta syfte att arbeta med kvinnofrågor (kvinnors företagande, kompetens, självförtroende);

20% arbetari första hand med bygdeutveckling generellt; 22% är inriktade på någon sakfråga, tex hantverk, vård och omsorg, utbildningar.

Att vara inspiratör

Jag vill speciellt stanna vid konsten att vara inspiratör, ja lite av agitator, som i den gamla folkrörelsens dagar. Jag tror nämligen att man har alldeles för få kvinnliga inspiratörer, när man nu skall arbeta med regional utveckling i storstaden. Det gäller att Stadsdelsförvaltningen eller kommunen hittar de rätta personerna i bostadsområdet, som i sin tur kan entusiasmera andra.

SOU 1996: 15 l Vad kan glesbygden lära storstan? 209

Nutek kom i sin utredning om kvinnligt företagande fram till att det fanns ett stort

behov av kvinnliga rådgivare för att utveckla kvinnors företagande. Sådana har nu

anställts och i Jämtland finns det en kvinna i varje kommun. Resurscentrum Kvinnum ser dock bredare på rådgivarens roll, utifrån de två lokala

rådgivare (Gun Myhr Andersson och Lena Håkansson) man haft under ett par år. Rådgivaren behöver inte bara vara ekonomiskt kunnig utan minst lika viktigt, om inte viktigare, är att vara en god inspiratör. Många kvinnor blir produktiva först när

de kommer i kontakt med ett nätverk. Därför är vägen dit minst lika viktigt för att få igång en utvecklingsprocess. Det innebär att få kvinnor att tro Att

på sig själva.

de vågar lite mera. Två roller behövs : dels att vara positiv och entusiasmera så att kvinnors kreativitet kommer loss. Dels att vara realistisk och inte lura kvinnorna in i företagande, eftersom villkoren ofta är tuffa. Först behöver man känna kraften inom sig och börjar utveckla idéer och tankar. Sedan behöver man sitt pröva företagande i kronor och ören. Eivor Comén beskriver ett möte hon hade med ett tjugotal kvinnor i byn Nederhögen:

Mötet blev och Vi drack kom med massor

väldigt informellt roligt. pratade, kaffe,

av idéer om utveckling. Jag brukar be dem berätta: Vad har ni? Jag vet att det

finns massor av resurser här. Då kommer det fram. Den ene efter den andre

berättar. Någon har en dotter som är håller med... så inventerar arkeolog, någon på vi, går igenom och de får berätta. Sedan kan jag peka på vissa saker, så att de kan se kopplingar. Här har ni en kaka som ni kan jobba med, och här, och här... Många gånger har de aldrig tänkt på det sättet. Det har jag lärt mig. De får själva säga vad de har för tankar och drömmar, och då kan det bli alldeles fantastiskt.

Margareta Österberg, aktiv i nätverket J äntkraft i Järpen, försöker sätta fingret på

vad som är viktigt för en grupps kreativitet skall komma loss.

När Eivor kommit till vårt nätverk, kommer hon inte och talar om att så här och så här gör du , utan hon kommer och nästan tramsar till det, bara för att säga att här är jag och jag kan också vara lite larvig. På något sätt blir hon då Kan ofarlig. man tillåta sig det, är trygg nog, är det så att när det sedan gäller, då är strukturen genast där.

I det där flamset

vågar folk säga vad de tycker. De vågar skratta, och i skrattet

kommer kanske någon fjompig ide”, som någon annan tar tag i. Och så kan en spännande idé kanske växa vidare. Ur kaos föds ordning. Det är mycket intressant!

När jag ber Eivor sammanfatta rollen som en bra lokal rådgivare och inspiratör,

säger hon följande:

210 Vad kan glesbygden lära storstan? SOU 1996:15 l

En rådgivare är en person som - ser är möjligheter, optimist - har arbetslivserfarenhet från områden många - är intresserad av människor - får människor att känna och att de har som är sig betydelsefulla kunskaper nödvändiga i ett utvecklingsarbete - har lokal är och vet därmed villkor förankring; landsbygdsbo glesbygdens - har om kommunal- och vet deras god kunskap myndighets-, politikervärlden, kompetens som möjliggörare eller stoppare av goda idéer - vet att åldern är nackdel ingen - har ett brett kontaktnät - är behov av lite sömn är det bilturer

fysiskt/psykiskt stark, (i glesbygd långa

mellan byarna).

Behöver Jämtlands kvinnor kvinnliga inspiratörer så behöver säkert även storstadsområdena detta. I den arbetsgrupp man haft för att ta fram Förslag till näringslivsprogram för Rinkeby finns det t ex ingen kvinna med. I det företagshus för stöd till egna företagare, som man byggt upp, med delfinansiering via EU-medel,

finns heller ingen kvinnlig rådgivare anställd.

Ett sätt att möta kvinnors behov vore att hitta en positiv, stark, lokal kvinnlig kraft. Det Att hitta de egna talesmännen är ett grannlaga arbete, men mycket viktigt. finns ingen motsättning till männen med en specialdestinerad resurs för kvinnorna. Även män kan självklart stödja kvinnor, men kvinnors behov kring t ex företagande, ser ofta annorlunda ut än männens, visar studier. (På samma sätt skulle det i

miljonprogramområdena finnas goda inspiratörer bland männen för att ge stöd till

att bygga nära och varma relationer till sina bam. Alltför ofta försvinner fäderna ut i periferin och pojkar och flickor växer upp i en kvinnovärld.)

Vad har nätverksarbetet betytt?

Några röster:

Nätverket har skapat kraften och lite jäklar anamma. Man har ju upptäckt att man

vet en hel del och att andra inte alltid vet mycket mera... Vi behöver varann, ensam står man sig inte. Det är när man går samman som man blir stark, känner stöd och hör att andra tänker på andra sätt. Jag märker att våra ungdomar växer. De får självförtroende. Jag ser bara på min egen dotter. Hon ville gå en datakurs men arbetsförmedlingen sa vad ska ni med data till i Storsjö, det har ni väl ingen användning för. Men min dotter gav sig inte. Det var tack vare nätverket, som hon

Vad kan glesbygden lära storstan? 21 l

blivit peppad i, som hon stod på sig. De stärks, de nöjer sig inte med ett nekande svar, de går på. Det är inte Guds 0rd, vad arbetsförmedlingen säger.

*** Nätverket har ett namn och används som remissinstans. Vi kan dessutom gjort sig hela tiden gå in i debatten om det krävs. Dessutom så arbetar ledningen i nätverket oerhört bra med nya idéer, som leder till en utveckling i kommunen. ***

Hela byn har vaknat upp. Överhogdal har börjat synas, det har blivit ett namn på

kartan. Vi har sett att det verkligen går att göra något åt tristessen och den egna situationen, att man inte kan sätta sig ned och bara vänta på att något skall hända. Det är ett större engagemang i byn.

*** märker även hos männen, åtminstone när jag talar med dem. Sedan Jag respekt vet inte vad de säger när inte hör på. Men jag märker att olika myndigheter jag jag om vad vi kvinnor i nätverket i Vi och organ lyssnar på oss. De bryr sig säger dag. blir tagna på allvar. De respekterar det vi gör.

*** Det har gett kvinnor jobb. * ** Nätverket har stärkt de enskilda kvinnliga företagarna i deras yrkesutövande, vilket bör vara positivt för bygden. *** tror det viktigaste är att man kan inspirera varandra. Att man känner att Jag

tillsammans är allting möjligt. Det ger sig ofta själv, om det inte är alltför

byråkratiskt och stelt. För människan är en skapande människa, som vill bygga. *** Hela har varit rolig, vilket bl a innebär gemenskap, engagemang, processen problemlösningar, studiebesök och sist men inte minst, själva vår produktidéproduktutvecklingen, från idé till färdig produkt.

De viktigaste resultaten av nätverken kan sammanfattas i tre punkter: - Inflytande - Utveckling/förändring - Gemenskap

Som en effekt av dessa tre resultat tycker flera kvinnor att deras självkänsla och självförtroende har ökat.

212 Vad kan glesbygden lära storstan .7 SOU 1996: 151

Framför allt kan man tydligt se hur byn plötsligt har börjat leva. Förut var det

dött, nu sjuder det av liv. En anda av påhittighet har spridit sig. Det som framför allt blir så påtagligt är att kvinnorna blir en samlad kraft. De vågar mer tillsammans.

De fungerar ofta som en påtryckargrupp många gånger gentemot myndigheter. Kvinnornas röster blir hörda på ett annat sätt än tidigare. Det går inte att gå förbi

dem.

I en bygd där kvinnans plats traditionellt varit vid spisen kan vi nu organisera möten, söka pengar, skicka skrivelser och ta kontakter med pressen.

Den erfarenheten är att nätverken blir en stor källa för gemenskap, en tredje mötesplats där man kan berätta om både roliga och sorgliga saker för varandra. För flera har det inneburit att bryta en vall, att ta sig ut och få nya vyer. Nätverken har fört samman kvinnor, som annars inte skulle ha mötts. Vi har bott i samma by i känna varandra bättre ett nätverk i

flera år, men vi lärde genom nätverket, säger

sitt enkätsvar. Vi upptäckte nya positiva sidor och såg vilken kapacitet vi kan uppbringa tillsammans i en liten by som vår.

Kommunledning som vågar behövs

Kommunalrådet Olle Nord (c) säger att kvinnorna är oerhört starka och viktiga för av kommunens arbete. Han vill inte

pådrivare utveckling skapa skiljelinjer mellan kvinnor och män. Många män känner varmt för de frågor som kvinnor pläderar för, menar han. På något sätt har han ändå gått i bräschen och vågat:

Jag tror att det är många av oss män som har samma läggning. Vi ser också de här kvaliteéma, som oerhört viktiga. De sitter väl bara i ryggmärgen på en del av oss. tyckte att var tidigt medveten om hur betydelsefullt det var att de här Jag jag olika annorlunda slå rot och blomstra.

idéerna fick spira,

Många har frågat oss, vad har ni gjort som inte andra kommuner har gjort? , men

vi har bara låtit kvinnorna själva ta för sig, definitivt utan motstånd från oss.

Snarare en rejäl stimulans. Vi vill att de skall med olika sätt. Vad de än har kommit idéer i

finnas på medför

nätverket har vi ställt upp och tyckt det här satsar vi på. Men det är inte bara utan hela kommunledningen har sett det här som väldigt jag, viktigt.

Kanske är det så, att om nu människor skall få mer egenmakt, så behöver kommunledningar (män och kvinnor) gå en grundkurs i hur man får tusen blommor att blomma.

SOU 1996: 151 Vad kan glesbygden lära storstan? 213

En lång process

Nätverksarbetet kan beskrivas som en lång process med många dellösningar, som

i sin tur kan leda till att lönearbete skapas.

Så hör kan en process se ut: - kvinnor samlas för att åstadkomma mer aktivitet i Några byn. - Genom nätverket samlas idéer, som för kan bli nya och fruktbara några grunden till kommande projekt. - En kvinna bestämmer för att en som startats via

sig gå föreslagen utbildning,

nätverk eller rådgivare i kommunen. En annan kvinna har en hobby, som hon nu

får kraft att satsa mer på. Hon deltar på marknader och börja sälja sina produkter.

Hon kan börja med 10% lönearbete, för att om ett par år eventuellt ha en inkomst på 50-75%. Några kvinnor slår sig samman i ett gemensamt hantverkskooperativ. - En kvinna startar tillsammans med andra ett företag med en gemensam företagsidé. En annan kvinna får höra att det finns medel att söka för utveck-

lingsprojekt. På det sättet börjar inriktningen på en ny verksamhet.

- Nätverket bestämmer för att starta ett eller en sig äldreomsorgskooperativ, barnstuga/sjukhem/byggkooperativ. Kooperativ Utveckling kontaktas och ett kooperativ bildas. Studiebesök genomförs etc. Kooperativet genererar i sin tur arbeten, för förskollärare, sjuksköterskor, barnskötare, byggnadsarbetare m fl.

Från nätverk till arbete

Kerstin Thun, f d bitr länsarbetsdirektör (1995), är imponerad över att Länsstyrelsen vågade sig på nätverkstanken, när de satte upp målet att skapa arbete och utbildning.

Nätverket är den första kraften. Det första steget är att man kommer samman, att det blir en skaparkraft. Det är inte bara steget till att man vågar starta eget, utan att man tar steget att tillvarata sin kompetens och utvecklar denna. Man blir djärvare att hitta nya valmöjligheter.

Kerstin menar att det är lätt att fastna i en viss sorts effektivitet, som man tror är det enda effektiva angreppssättet.

Det är lätt att man i strävan efter att skoja fler jobb fastnar i att räkna hur

många lönearbeten skall vi nu skapa? Ur detta föds inte samma kreativitet och det är ett arbete betydligt mer riktat uppifrån än nerifrån.

Visst har kvinnors ställning stärkts. Det finns en enorm kompetensreserv hos

kvinnor i länet, som måste utnyttjas.

214 Vad kan glesbygden lära storstan? SOU 1996: 151

Det är viktigt att nätverken fortsätter att utveckla den styrka man har fått. För länets utveckling är det oerhört viktigt.

Men än återstår en hel del att göra ur en demokratiaspekt, menar Kerstin Thun.

I länet finns en dynamik som är helt annorlunda nu. Det ser man på alla idéer som flödar inom länet. Men självklart finns det mycket att göra ur en demokratiaspekt,

om man ser till representation av könen i företagsstyrelser och på den offentliga sidan. Kvinnor behöver synliggöras mera.

Bilda kooperativ

Den kooperativa idén har haft ett särskilt starkt fäste i Jämtland, där Kooperativ Utveckling sedan år drivit den idén med efter

många kooperativa rådgivning

italiensk modell. I dag finns ca 150 kooperativ. Det finns ca 45 bamomsorgskooperativ, 12 äldreomsorgskooperativ, varav Lövvik är det som blivit riksbekant. Ca 25 bykooperativ har etablerats, där en hel by kan var medlemmar i kooperativet, för att värna om service och arbetstillfällen i byn. Det finns ca 10 arbetskooperativ, därav flera IT-kooperativ och byggkooperativ. Här är också Eco byggkooperativ, där arbetslösa slagit sig samman och tar tillvara gamla byggtraditioner (14 anställda bl a arkitekter och VVS-arbetare). Andra vårdkooperativ har också etablerats, såsom vårdcentralen i Offerdal, som har kontrakt slutet med både landstinget och kommunen. De ansvarar även för Skolhälsovård och tar hand om utbildningsinsatser.

I den offentliga sektorn gäller det att kvinnor tar vara på sin kompetens och vågar satsa i alternativ vård- och omsorgsverksamhet. Den kooperativa idén är också något

som storstaden alltmer försöker arbeta med, att anställa lokala i

genom rådgivare

stadsdelar.

_ Vilka är hindren?

En svårighet i nätverksarbetet är att få med sig de kvinnor som lever mer isolerat

och som bor långt ute i glesbygden. Det krävs en fingertoppskänslighet och en

lyhördhet för att nå dessa kvinnor. Erfarenheterna visar, att när de väl kommit med, så blir de väldigt engagerade. Så kan det också vara i invandrartäta storstadsregioner. En del nätverk har också haft svårt med kommunledningen. När nätverket presenterat sin idé för kommunledningen har den avvisat dem och varit negativ. De kan berätta hur kommunen inte ens bemödar sig att svara på deras ansökan.

SOU 1996: 15 l Vad kan glesbygden lära storstan? 215

Hindren behöver inte alltid finnas på högsta nivå, det kan finnas på tjänste-

mannnanivå, längre ned i hierarkin. Även om chefen tycker en idé är mycket bra,

behöver det inte innebära att andra samverkande myndigheter tycker detsamma. Jag har t ex stött på hur tjänstemän inte velat lyssna till idéer och också sett hur idéer från omvandlats till kommunala idéer. gräsrötter Ett nätverk som under två år arbetat för ett äldreomsorgskooperativ i Jämtlands län har varit uthållig. Trots nekande och turer är de nu nästan vid målet att

många

få sitt kooperativ. Men undrar man varför motståndet är så

bygga många gånger

stort. I det här fallet har det varit en blandning av prestige mellan olika säkerligen partier och ett by- och revirtänkande. Nu i höst planerar Resurscentrum Kvinnum nya strategier för att bryta väg för kvinnorna. Man kommer att ha speciella seminarier för kommunala tjänstemän och Man kommer också att ha en starkare länk mellan referensgruppen och politiker. kommunledningama. Ett regelverk som sätter stopp för människors idé och initiativkraft är reglerna A-kassan. Det Roland Malm i Jämtlands län.

kring säger på Kooperativ Utveckling skall exempel: en lärare som gått arbetslös, arbetar två timmar i veckan

Jag ge två för ett vilket hon för sitt A-kassekort. Hon meddelas av

kooperativ, redogör på facket att hon förlorar hela A-kassan. Hennes val är att gå ur kooperativet och förbli

helt arbetslös. vill starta ett byggkooperativ. De har sett att

Några byggnadsarbetare

för arbete heltid då att de de har underlag ett par månader under året. De meddelas kommer att förlora A-kassan för hela året. Om nu vill att människor skall ta mer initiativ, ha mer egenmakt, då är politiker

detta regelverk en omöjlighet. Människorna känner att samhället inte ställer upp på

deras idéer och initiativ. Det är ett system som uppmuntrar till passivitet och bidragsberoende.

- ett sätt att kraft

Utbildning frigöra

Det borde vara så att utbildning, speciellt för arbetslösa eller invandrare egentligen

och flyktingar, borde frigöra kraft och energi. Men det är många gånger inte så. Så

har kvinnor vid arbetslöshet, men har hänt.

genomgått utbildning på utbildning inget

Invandrarkvinnor har den ena svenskkursen efter den andra. Här blandas ofta

gått kvinnor och män. Kvinnor, som redan är tysta och inte vågar säga så mycket, vågar

det än mindre när männen är där. Det är erfarenheten åtminstone från Jämtland. möter inte kvinnorna där de befinner sig, i sina liv, med sina Utbildningen sitter av tiden, man och har blivit

bekymmer. Många gör det för att man måste

tillsagd. Nedan ges exempel på en utbildning, som fått en mycket fin utvärdering.

216 Vad kan glesbygden lära storstan? SOU 1996: 151

Denna typ av utbildning hade aldrig kunnat tänkas ut vare sig på regional nivå eller ett lokalt kommunkontor. bär på en om kvinnors

på Utbildningarna djup kunskap

liv men också en tillit till kvinnors resurser.

Starta - med ditt liv

Våga

Jag upptäckte att jag både kan räkna, skriva och hålla föredrag. Våga Startaatt att inte var sämre än andra. Man har

utbildningen fick mig upptäcka jag mycket

sen skoltiden trott att man inte klarar av någonting. Utbildningen gav mig ju bara det att tillbaka till skolan och börja läsa in självförtroende, jag vågade gå grundskolekompetensen. Det hade jag annars inte vågat.

Så Marie, 40 och s k dolt arbetslös när hon säger år, fyrabarnsmamma började utbildningen. Marie har varit hemma med barnen, men längtar efter egen för- Men för att få ALU-jobb måste hon vara registrerad som arbetslös och för sörjning. att bli registrerad måste hon komma upp i en viss inkomst. Nu är hon med i

Nätverket Ömse skinn och säljer sina skinnprodukter på olika marknader.

Starta har varit en för kvinnor med att stärka kvinnors

Våga utbildning syfte

och självkänsla. Våga Starta betyder inte att starta företag utan att självförtroende starta med ditt liv. Utbildningen har vänt sig till kvinnor med kort utbildning,

våga

d v s sjuårig folkskola eller grundskola. De flesta har vari arbetslösa under mycket tid och står därför helt utanför A-kassan.

lång

Starta en som Gun Anderson

Våga bygger på speciell pedagogik rådgivare Myhr

utvecklat och som växt fram i mötet med olika kvinnor i Härjedalen.

betyder att de här kvinnorna kommer igång och börjar tänka i nya Utbildningen banor, att försöka skapa något av egen kraft. Jag vill ge dem möjlighet att våga ta tycker jag det är viktigt för döttrarna. Vilka tjejer vill stanna kvar tag i sitt liv, bl a i en bygd, där kvinnor som är 40-45 år känner sig gamla, förbrukade?

Gun har lagt ned mycket arbete på att rekrytera elever. Det är, menar hon, ingen

kurs man söker till själv. De flesta elever har handplockats. I en utvärdering som Högskolan i Östersund har gjort, visade det sig att 55% av kvinnorna inte hade sökt kursen om de inte handplockats. De hade aldrig vågat eller kommit på tanken.

SOU 1996: 151 Vad kan glesbygden lära storstan? 217

Exempel på innehåll

har haft följande huvudämnen: Utbildningen

- svenska - använda det man har

våga språk

Det innehåller skrivträning, kvinnolitteratur, enklare redovisningar, telefonsamtal, våga stå Redan i början

argumentationsteknik, på sig, ordbehandling. ger Gun en

där de får i något de själva tycker är intressant och forskningsuppgift, gräva sedan redovisa inför varandra.

- Vardagsmatematik räntor och ekonomi - De fyra räknesätten, räknedosan, rabattdjungel, budget, kontokort, låna pengar, att räkna procent.

- - eller i att leva i vårt samhälle Vardagsjuridik baskunskaper Konsumentlagstiftning, socialförsäkring, farniljelagstiftning, arbetsförmedlingen - hur fungerar den?; söka jobb?; olika former av vuxenstudier.

-

Övrigt

Ordbehandlare, lära känna, våga använda, hobby och fritid, få tid för sig själv ibland, kvinnligt och manligt, våga hävda sin kvinnlighet, boken Tänk Positivt.

Den stora svårigheten som Gun mött är arbetsförmedlingens inställning till utbildningarna. De senaste kursen har hon därför anordnat utanför sin egen kommun, i samarbete med andra arbetsförmedlingar. Den lokala arbetsförmedlingen ansåg, att de som inte var registrerade arbetslösa och inte uppbar A-kassa, heller inte skulle ha utbildningsbidrag.

Jag är ganska självsäker och vet hur jag vill ha det. Jag kliver in på arbetsförmedlingens kontor och tycker att alla kvinnorna bordefå utbildningsbidrag. Och

det kunde de inte alls förstå. Hur kunde jag ha en sådan åsikt? Det var ju facket

som bestämde det. De som inte tillhörde facket kunde inte få något utbild-

ningsbidrag. Så jag fick lära mig mycket under resans gång och det slutade ju som

sagt med att Länsarbetsnämnden köpte hela utbildningen mot arbetsförmedlingens vilja.

De som är arbetslösa får heller inte full - det lönar bättre att täckning sig gå arbetslös. Arbetsfönnedlingen ansåg t ex att om man redan hade utbildning fick man inget utbildningsbidrag. En kvinna fick därför sluta, eftersom hennes handläggare ansåg att det inte var någon kurs för henne. Hon blev tvungen att stämpla. Om människor kommer med goda idéer, krävs ett nytänkande även hos tjänstemännen.

218 Vad kan glesbygden lära storstan? SOU 1996: 151

F d bitr länsarbetsdirektör Kerstin Thun är mycket positiv till kurserna och säger i en intervju (1995):

Jag har förstått hur viktiga de är. Det vi tidigare inte har insett, det är att det

behövs den här typen av utbildningar som Våga Starta, eftersom de bygger upp självkänslan. Man ser sina egna möjligheterna på ett helt annat sätt. Det ger kraften

att våga välja de alternativ för sin utveckling, som man tidigare inte vågat eller sett.

En utbildning med liknande upplägg är arbetslöshetsutbildningen Rikare Liv i Bräcke. Det är Raija Edin som är drivande i nätverket Nornoma, som arbetat fram denna. Det är kvinnor som inte varit arbetslösa så länge, äldre och yngre, och som

har fokus på datakunskap men blandar detta med teman som Våga Starta har.

Denna utbildning har däremot stötts av arbetsförmedlingen i Bräcke. Kommunalrådet Kerstin Wallin (s) kommenterar här nätverk och utbildningar:

Det har gjorts en hel rad med extrainsatser. Nornoma var det allra första

nätverket här i Jämtlands län. Det har växt sig starkare genom åren. Nu finns det

nätverk i alla kommuner. Utbildningsfrågoma tycker jag är oerhört viktiga, det jag känner varmast för inom Kvinnum, faktiskt. Rikare Liv var en sådan betydelsefull här i Bräcke. Jag tror man behöver utbildningar specifikt för kvinnor. satsning göra Utbildningen kan vara den pujj man behöver för att starta någon egen verksamhet.

Det sätt, på vilket dessa utbildningar arbetats fram, med djup kunskap om kvinnornas liv och deras behov, skulle även kunna göras i invandrartäta stor-

stadsornråden. En utbildning i arbetslöshetstider behöver gå ut på att kunna stå för

att kunna gräva där man står. Den långa arbetslösheten eller livet som flykting i ett nytt land kan leda till att man tappar sin livslâga . För att väcka till liv människors resurser krävs en speciell pedagogik också för invandrare i ytterstadsområdena. Detta är något jag tror är helt nödvändigt att ta in om man nu skall förverkliga den s k arbetslinjen i områden med tungt bidragsberoende och där första steget är

utbildning i svenska språket. I man att använda arbetslösa

Rinkeby planerar personer som lärare, de s k 50+. Här blir det extra viktigt med en god pedagogik och ett engagerande innehåll.

Kirsti Baltzar, som arbetar med ett Resurscentrum i Vårby Gård (se nedan) menar

att flera av kvinnorna, som kommer till centrat har behövt vara där ett par månader, för att sedan gå svenskkurs. Så här säger hon:

Många gånger mår kvinnorna så dåligt att man inte kan tillgodogöra sig några svenskakunskaper. De _har framför allt mycket problem inom familjen, de är

deprimerade, passiva, böjda. Efter ett tag rätar de på sig, man behöver peppa dom,

SOU 1996: 151 Vad kan glesbygden lära storstan? 219

att de vänder det deppiga istället till en ilska. Jag säger också, att ingen annan kan förändra situationen än du själv, jag kan inte bära ditt liv . Det behövs en gnista, att få tillbaka en livslust och tända en låga som har slocknat.

En rörelse på gång i storstadsområdena

I storstadsområdena Göteborg, Malmö och Stockholm finns säkert en hel rad med eller med särskilt stöd till kvinnor. Alla de som är aktiva

pågående gryende projekt,

i sådana borde bilda ett eget nätverk, för att stötta varandra och utbyta erfarenheter. I etableras också flera Resurscentra runt om i landet. Ett finns redan centralt i dag Göteborg. I Stockholm har man försökt med ett par lokala sådana.

- I Gård bor Kirsti som ovan omnämndes. Hon har Vårby Baltzar, själv kämpat med sin försörjning, ensamstående och med fem bam. Hon började designa och sy hattar och sålde dem. Hon ñck kontakt med alltfler kvinnor och bildade en egen kvinnoförening i Vårby Gård, 1994, IFFI (internationell förening för invan-

drarkvinnor i Syd/Östra Huddinge). Den har ca 650 medlemmar. Det är en

förening för både invandrarkvinnor och svenska kvinnor i området. Denna har växt till ett resurscentrum för kvinnor. I dag är 14 personer AMI-anställda och 32 AMU-anställda.

Sitt stöd till kvinnorna formulerar de så här: Att ge stöd till en kvinna ger ofta

mångdubbelt resultat, ty dagens kvinnor är upphovet till morgondagens

föräldrar, som uppfostrar framtidens människor. Centrat vill finna vägar ur

isoleringen, skapa sociala nätverk, starta en process hos den skilde individen som hjälp till självhjälp, söka vägar ut ur arbetslösheten etc. Kirsti betonar det med att här möts kvinnor från vitt skilda kulturer. Föreningen är viktiga uppdragstagare åt AMI Tumba och Försäkringskassan genom att erbjuda praktik och rehabilitering. De ger också undervisning i svenska, har sykurser, må-bra kurser, bamverksarnhet, teater m m.

- En i som säkert andra att satsa mer förening Rinkeby, inspirerat föreningar på kvinnorna, är den turkiska föreningen, ledd av Mazhar Gökar. Han tog på sig ordförandeskapet i föreningen, för att han ville att den skulle engagera sig mer i

vardagslivet i Sverige, det är viktigt för barnens framtid . Han oroade sig för att

barnen blev än mer isolerade när de gick hemma med sina arbetslösa mammor.

Han ansökte hösten 1994 om medel för ett tvåårigt kvinnoprojekt. När jag

träffade honom första gången (januari 1995) var han besviken över Sverige som

demokrati, som så lite ville lyssna människors idéer. Stadsdelsnämnden stödde

på

220 Vad kan glesbygden lära storstan? SOU 1996: 151

honom men från Länsarbetsnämnden ville tjänstemannen inte ens kalla honom för att hans synpunkter innehållet i Men tiden har gått

lyssna på på utbildningen.

och man har blivit bättre att Föreningen har till slut efter en del turer

på lyssna.

fått huvudansvaret för projektet, som jag anser likt i sin pedagogik den tidigare nämnda Våga starta-utbildningen. Kvinnorna, som varit arbetslösa, utbildas under i svenska, data etc, lär sig olika hantverkstekniker, lagar mat, samtidigt dagen syr, som deras barn tas om hand vid en förskola i lokalen intill. Tanken är att de i slutändan skall kunna starta ett vävkooperativ. På kvällarna har turkiska föreningen annan verksamhet i lokalerna. Hit kommer turkiska kvinnor för att sy och ha gynmastik. Lokalerna är alltid välfyllda. Det som emellertid saknas i Rinekby är framför allt en mötesplats för kvinnor över kulturgränser.

- En annan verksamhet är i Tensta, en som

uppmärksammad Livstycket förening

och trycker sina egna tyger och som säljer dem på öppna marknaden. designar Här har flera kvinnor i Tensta börjat arbeta och hittat nya vägar ut i samhället. Här är motsvarigheten till glesbygdens hantverkskooperativ, en förebild verkligen för många!

- Gatu- och I Stockholm beskriver i sitt till Fastighetskontoret Förslag åtgärder inom områden (maj -96) betydelsen av ett underifrån ytterstadssatsningens De menar att en rad har Vi tror att

perspektiv. fömyelseåtgärder misslyckats.

är att de åtgärder som gjorts mer av andras värderingar än av de grunden styrts boendes säger man. Nu planerar man att rusta upp bostadsområdena, men utifrån aktiv medverkan av de boende. Sammanlagt finns 51 arbetsgrupper och inget beslut får tas utan samråd med samverkansgruppema. Så mycket som av arbetet skall försöka genomföras av de boende med dess kompetens. möjligt

Det gäller att komma över den tröskel då de goda krafterna tar över, skriver

man. 500 miljoner kronor har anvisats av Stockholms Kommunfullmäktige.

som metod för

Empowerment förändring

man att definiera ensamstående mödrar eller

Många gånger skapar svaghet genom invandrare och som svaga grupper. Det finns två sätt att hjälpa svaga

flyktingar Det ena är att tillföra dem resurser som lättar deras situation för dagen, grupper. utan att göra något åt svaghetens orsaker. Det andra är att mobilisera deras egna resurser för att göra dem oberoende. Det första är ett patemalistiskt handlingssätt; det andra är ett emancipatoriskt. Med ett modernt ord kan man kalla denna rörelse empowennent, vilket menas att du tar makten över ditt eget liv. Ordet är förknippat med gräsrotsorganisering, självstyre, egenkontroll och liknande.

SOU 1996: 15 l Vad kan glesbygden lära storstan? 221

Det är således en stor skillnad att människor gör saker och ting av egen fri vilja i stället för order och som ett resultat av andras

och av egen motivation, på vilja.

Detta tror jag är något man ska ha i åtanke i storstadsarbetet. Nätverksarbetet i Jämtlands län har inneburit att kvinnor själva tagit ett ökat ansvar: annan De är också exempel att arbeta nerifrån och

Ingen gör det åt oss. på

upp - att kvinnor själva engageras, definierar sina behov och därmed också hittar sina egna lösningar - utan inblandning från professionella grupper, som t ex

socialarbetare. Men, och det behöver påpekas, med stöd och stimulans uppifrån.

av att vara och -

Arbetet i Jämtland har präglats obyrålcratiskt smidigt obyråkratisk

kreativitet har man kallat det. Man måste ha stora öron för att höra allt som sker ute i och snabbt och smidigt kunna säger Eivor Comén. byarna ge stöd, En har också varit samarbetet mellan alla kvinnor och mellan viktig ingrediens Sullerot les -

olika myndigheter. En fransk forskare, Evelyne (Demain femmes )

hävdar att om man kvinnornas situation under olika epoker

systematiskt granskar och i olika kulturer finner man att kvinnor gynnas av lösningar som bygger på

samverkan och missgynnas av individualistiska system. När man i en grupp försöker skissa en vision hur vi vill ha det, så hittar de möjligheter som de annars inte när var och en sitter i sin egen privata värld. urskiljer För att kunna arbeta nerifrån och upp krävs personer, som kan företräda verkligen man är eller i ett nätverk. Det innebär

gruppen, antingen inspiratör/rådgivare eldsjäl

Det innebär inte att bara vara till att både vara en i gruppen, och en för gruppen. utan att kunna se behov och att kunna medvetandegöra och lags, före gruppen beröra. Bor man även i stadsdelen, så finns det goda förutsättningar känslomässigt att stödja andra kvinnor i området. Risken finns emellertid att man blir för mycket en insider, som blir hemmablind och inte kan tänka nytt. Det bästa sättet att motverka detta är att kunna vara och också söka erfarenheter och öppen nya kunskaper utanför hemorten. Till sist: Vi har i Sverige i dag inte råd att avvisa människors idéer, åtminstone inte i Detta är en stor utmaning för tjänstemän, fack och politiker i prestigesyfte. både glesbygd och storstad.

Referenser

Bull M. Att leda förändringsarbete i glesbygd - en sociologisk stude av kvinnliga eldsjälar i Norrbotten och på Gotland. 1993. Fribert T. Den andra sidan av myntet om regionalpolitikens enögdhet. En idéskrift ur ett kvinnligt perspektiv. Glesbygdsmyndigheten. 1993. Freire P. Pedagogig för förtryckta. Falköping. 1974. Grut K. idé som strategi för regional utveckling. Glesbygdsverket. 1995. Kooperativ Larsson J. Hemmet vi ärvde. Institutet för framtidsstudier. Arena. 1994.

222 Vad kan glesbygden lära storstan? SOU 1996: 151

Nilsson A. Att ta liv och arbete i egna händer. Resurscentrum Kvinnum. Östersund. 1995. Stanin B. Empowerment - en begreppsgenomgång och tillämpning. Stencil. 1994. Starrin B. C. och lokal studier - till och Hagqvist Empowerment vägar kunskap förändring. Ur “Seendet och seendets villkor. HLS förlag. 1994. Stenström-Jönsson U-B. Lokalt förändringsarbete är att skapa. Om kvinnor som samhällsentreprenörer i glesbygd. Mitthögskolan. Östersund. 1995. Sullerot E. Demain les femmes. Lafont. Gonthier. 1965.

Samverkansgruppemas förslag till åtgärder inom ytterstadssatsningens områden

mm. Gatu- och fastighetskontoret. Tjänsteutlåtande. 1996. Nilsson A. Att ta liv och arbete i egna händer. Resurscentrum Kvinnum. Östersund. 1995.

SOU 1996: 151 Popcorn med socker och hav av frihet 223

med socker och hav av frihet

Popcorn

Åsa Regnér, utredare

i vaknar med ett och känner biter En morgon maj jag ryck genast hur höstkylan tag i kinder och och drar täcket längre Varför har jag väckts fingrar jag upp över hakan.

Här i södra Brasilien är det bättre att stiga upp sent på

tidigt överhuvudtaget? under vintennånadema - om man kan välja - för då har solen hunnit fönniddagen värma Lika lite som svenskar investererar i fläktar mot värme, lönar det upp huset. för brasilianer att installera centralvärme för den korta vintern. sig inser snart att det är en telefonsignal som stört mig, men också att den Jag sannolikt inte utan min värdfamilj här i Porto Alegre. Jag kryper längre gäller mig ned i den varma somna om. Dörren till mitt lilla rum öppnas sängen och försöker och viskar:

någon

- “Förlåt att jag väcker dig Ãsinha, jag undrar bara om du skulle kunna hämta Lidia

Dona Elida ler ursäktande och fortsätter: - vet att i skolan och äta med henne? Jag du har i men det visar att jag har ett extra seminarium efter jobbet ledigt dag, sig som inte visste om och så har jag lovat min granne sedan jättelänge att jag skall jag mötet och bevaka det. Men det klockan och

gå på om det nya vägbygget börjar fyra

hålls i skolan och då är det redan bilköer och det kommer att ta sin tid att åka från centrum till mötet och sedan hit igen. Lidia blir så glad om Du kommer och så skulle så mycket. Men jag hinner säkert handla och laga mat och så äter vi jag slippa jäkta tillsammans. Marcelo och Vera och barnen kommer och kanske middag nog också Marcelos svärföräldrar.” Jag vecklar ut mig ur värmen och säger till Lidias oroliga farmor att jag självklart

hämtar flickan efter skolan och att hon och jag kan gå på marknaden efter lunch. Så

kan Lidia sina läxor medan jag lagar mat. göra

- “Du kan gå iväg i lugn och ro, Dona Elida”, säger jag, “vi ses hemma till kvällen

och då äter vi brasilianska bönor med svensk kryddning.

Dona Elida ler och ryser samtidigt men ser lättad ut. Hon pustar något om, ja,

läxorna hon har i morgon och borde vi inte tvätta skoluniforrnen och ja, ju prov de eventuella svärföräldrama om svensk kryddning? Hon kommer dock snart tycker att hon måste gå nu för annars fastnar hon i de värsta köerna. Då kommer hela på det pressade schemat att spricka redan från början. tar under och stickad tröja över nattlinnet, hasar ut

Jag på mig yllestrumpbyxor

i köket och värmer mjölk till det heta svarta kaffet medan jag öppnar alla dörrar för

att få in lite solstrålar i stenhuset. Vid köksbordet värmer jag händerna på

och tänker Dona Elidas liv, hennes man, deras bam och barnbarn.

frukostkoppen på

Jag jämför i tankarna med Sverige.

224 Popcorn med socker och hav av frihet SOU 1996: 151

I hela Brasilien är kvinnors arbetskraftsdeltagande ca 40 % och i de stora städerna är det högre, ungefär 50 %. Precis som i Europa är trenden att fler ständigt

brasilianska kvinnor ingår och vill ingå i arbetskraften och att medelklassens

kvinnor utbildar sig allt oftare och mer än män för att ha en chans i konkurrensen om jobben. Landet har en omfattande informell sektor. I den har

lågutbildade

kvinnor och män jobbat i alla tider. Dona Elida tillhör en ganska ovanlig den brasilianska arbetsmarknaden.

grupp på Hon är snart 60 år, med låg fonnell utbildning och har trots det en anställning. Dona Elida jobbar på ett daghem i ett närliggande bostadsområde. Barnen har fattiga

förvärvsarbetande föräldrar som annars hade varit tvungna att lämna dem ensamma hemma eller ta med dem till arbetet. Verksamheten finansieras av industrins socialfond. Till fonden kommer pengar från stora industriföretag som vill göra en samhällelig insats. Allmänna välfärdsreformer finns knappt. Sverige har västvärldens högsta kvinnliga arbetskraftsdeltagande. År 1995 fanns

80% av kvinnorna på arbetsmarknaden och lägre i storstädernas ytterområden. Motsvarande siffra för män på riksnivå var 85%. Dessutom har Sverige relativt sett

högst förvärvsfrekvens bland de lägst utbildade kvinnorna. I länder som Tyskland,

Frankrike och Norge finns lågutbildade kvinnor i betydligt större utsträckning utanför arbetsmarknaden i oavlönat hemarbete. Även lågutbildade svenska män

förvärvsarbetar mer än i andra närliggande länder, t ex jämfört med Finland. Under 1990-talet har arbetstagare med sämst drabbats hårdast av arbetslösheten.

utbildning

Utvecklingen arbetsmarknaden

på

I den utredning som jag presenterade för den svenska i i år, regeringen april framkom att i Sverige har kvinnor trots de svåra tiderna under 1990-talet befast sina

positioner på arbetsmarknaden totalt sett. Förhållandena skiljer sig dock kraftigt åt

mellan olika lokala arbetsmarknader. På riksnivå är mönstret tydligt. Kvinnor arbetar fler timmar och allt färre jobbar deltid. Det gäller även småbarnsmammor. Av de som befinner sig utanför arbetskraften anser sig allt färre vara hemarbetande. Unga kvinnor prioriterar förvärvsarbete i högre grad än unga män. Samtidigt finns det klara orosmoln. Arbetslösheten stiger kvinnodominerade

på

områden både i privat och offentlig sektor. Deltidsarbetslöheten har varit ett stort problem under hela 90-talet. De osäkraste fonnerna av tidsbegränsade anställningar ökar. Där är kvinnor klart överrepresenterade. Män i Sverige har i högre grad drabbats av arbetslöshet hittills under l990-talet. Under sommaren år 1996 sjönk dock kvinnors sysselsättning mer än för män. Utsiktema för de närmaste åren de

på mansdominerade sektorerna på arbetsmarknaden är ljusare än för kvinnor, enligt de

flesta bedömare. Det är inte bara offentliga sektorn som förväntas minska. Även

SOU 1996: l 51 Popcorn med socker och hav av frihet 225

inom kvinnodominerade branscher på det privata området såsom handel, kontor och

bank har ytterligare neddragningar aviserats (SOU 1996:56). Brasilien är större till ytan än USA och har ca 150 miljoner invånare. Statsskicket

är sedan år 1988 demokratiskt. Landet genomgår kraftiga ekonomiska och politiska

ekonomiska reform som under förändringar, bl a genom den omfattande genomförts

1990-talet. Inflationen har gått tillbaka kraftigt samtidigt som arbetslösheten stigit snabbt på 90-talet. Skillnaderna i levnadsstandard, utbildningsnivå etc är stora

mellan det norr och det mer industrialiserade söder. Det sociala skyddsnätet fattigare

är för att inte även om sjukvård för alla, arbetslöshets-

dåligt, säga obefrntligt, försäkringar o s v hela tiden diskuteras.

Liksom i har industrisysselsättningen gått ned drastiskt under 1990-talet..

Sverige År 1990 stod industri för 33% av alla arbetstillfällen i storstäder, som t ex i Sao Paulo. Siffran hade till 23 % fem år senare. Under 1980-talet var Sao Paulo sjunkit den stad som hade flest anställda i svenska företag efter Göteborg, eftersom det lönade för svenska och andra multinationella företag att förlägga produktion i sig

Brasilien. inom men de är inte lika många och Nya jobb uppstår tjänstesektom, ställer ofta nya kompetenskrav på arbetstagarna. De multinationella företagen

inte längre i Latinamerika utan etablerar sig nu i Asien eller Östeuropa,

expanderar där lönerna är växer mellan de som har jobb och de som inte har. lägre. Klyftorna

ställer av Brasiliens inför oerhörda påfrestningar. Utvecklingen många jättestäder

Skillnaderna mellan städer och landsbygd växer. Fattiga från landsbygden blir i kåkstäderna när de inte hittar arbete. inom städerna blir

fattiga Segregeringen

större. Rika bostadsområden blir rikare. Klassiska medelklassområden blir arbetarklassförorter och arbetsklassförorter förvandlas eller snabbt till

tidigare långsamt

kåkstäder, “favel0r. (Regnér, 1995). Lidias mamma är en av de oändligt brasilianska kvinnor som hamnat i

många tillfällighetsfällan Hon har motsvarande grundskoleutbildning och har alltid haft

lågkvalificerade arbeten i de mest skilda branscher, men de leder inte till temporära fast fotfäste på arbetsmarknaden. Därför har hon mycket svårt att ställa krav eller lön. Ibland är en att ha flera få upp sin låga nödlösning tidsbegränsade anställningar samtidigt. Precis som i Sverige, är det de otryggaste formerna av tillfälliga jobb som ökar och det är mest kvinnor som har dem. Livet blir ett tidspussel. När kvinnor och män förlorar sina arbeten, både i Latinamerika och Europa, USA, förefaller de välja olika strategier för att återkomma till arbetsmarknaden. Särskilt kvinnor tendererar att “hoppa in och ut från olika jobb i

lågutbildade skilda branscher. Oftare än män kombinerar kvinnor flera låglönejobb samtidigt

och/eller finns i ofrivilliga deltidsarbeten. De riskerar därmed att hamna i olika

former av tillfällighet. Män är oftare antingen förvärvsarbetande på

”permanent heltid eller arbetslösa heltid. Mönstret återfinns i Sverige och i övriga medlemspå länder i den Europeiska Unionen (Gonäs 1989; Rubery et al 1994).

226 Popcorn med socker och hav av frihet SOU 1996: 151

Lidias pappa har ett jobb som specialist i den expanderande IT-branschen. Han själv och arbetsgivaren anser att han alltid skall ställa vilket

upp för företaget, klockslag och vilken dag på året som helst. För arbetstagare i traditionellt

manliga branscher har 1990-talets valutareform och privatiseringar, etc avknoppningar inneburit osäkrare arbetsvillkor. Det gäller att slåss om de arbetstillfällen som finns. Semester, reglerade arbetstider etc är bara 0rd för Att Lidias

på papper många.

pappa skulle jobba halvtid för att ta hand om sina barn efter skolan, är fortfarande otänkbart både av farniljetraditionella och arbetsmarknadsmässiga skäl. Emellertid har män oftare än kvinnor

tryggare anställningsförhållanden generellt

sett. Dessutom leder de former av tidsbegränsade där män är överanställningar representerade oftare till fasta jobb. Det gäller även i Sverige och i övriga Europa.

Kvinnor har i större utsträckning tillfälliga anställningar utan att förstärka sina positioner på arbetsmarknaden. (Equal Opportunities Commission, 1995;

Rubery et al 1995; SOU 1996:56).

Nya tider, nya mönster

Kvinnorna förändrar sina livsmönster över hela världen. De utbildar sig, förvärvsarbetar och engagerar i och alltmer. behåller de

sig politik föreningsliv Samtidigt

huvudansvar för barn och hem. och villkoren i mäns arbetsliv

Förutsättningar

förändras, men inte deras livsmönster, t ex arbetstider i stort. De förvärvsarbetar och tar inte nämnvärt mer ansvar för hushållsarbetet eller omsorgen om barnen. När kvinnorna men inte männen omfördelar sin arbetstid mellan obetalt och betalt arbete, träder andra kvinnor in i hemarbetet. Antingen sker det obetalt genom släktingar som Lidias farmor, mostrar etc, eller genom hembiträden. I Asien, där marknaderna expanderar oerhört snabbt just nu, finner kvinnor med

många

motsvarande gymnasie- och högskoleutbildning kvalificerade arbeten. Ofta anställs en sämre utbildad kvinna som migrerat från ett land med lägre lönenivå för att ta hand om hushållsarbetet. En sådan sker t ex från

arbetskraftsvandring Filippinerna

till Hongkong. I de flesta fall har hembiträdena och lämnar barnen hos själva familj, andra för att kunna förvärvsarbeta och skicka kvinnliga släktingar hem pengar till man och bam. Många har barnens far och heller annan roll

gånger inget jobb ingen

(Wingborg, 1996; SOU 1996:56). Vid skolan står redan massor av väntande mammor och hembiträden och jag glider in i hopen. Uppmärksamt in i den uniforrnerade bamskocken börjar jag speja efter min unge. Det som skiljer mig från de andra kvinnorna är min accent när jag de andra samt avsaknaden med

gästar för att överrösta på plastpåse specerivaror. Jag och Lidia skall gå på restaurang och äta lunch och behöver inte stressa hem till

matlagning och en efter dagens andra bilkö svettig make med aptit husmanskost.

på

Lidia tycker inte så mycket om kött och grönsaker, men gillar däremot pommes

SOU 1996: 151 Popcorn med socker och hav av frihet 227

frites, friterade kokbananer och med salt. När vi förhandlat lite om

panerad yucka

en nyttigare meny och fått in läsk och mineralvatten börjar vi prata om vad som hänt under dagen. Hon är orolig för sin bror som riskerar att inte flyttas upp i nästa klass kommande termin. Lidia är nio trivs i skolan och har bestämt sig för att läsa mycket. Hon är år, lite för att det kan bli inflation igen eller att av föräldrarna skall bli

bekymrad någon

arbetslös så att det inte finns till terrninsavgift eller skolböcker. Inflacåo pengar är ett ord som alla, även mycket små barn, behärskar här. Liksom Lidia trots sin ålder är fullt medveten om konsekvenserna av en ringa

extremt instabil valuta, ser hon med oro utvecklingen på arbetsmarknaden. Ijuni på

har de till i hela Brasilien

fackliga centralorganisationema uppmanat generalstrejk

för arbetsvillkor. Lidia funderar över lärarnas strategi. Hon har redan tryggare att skolan varit stängd månadsvis för att lärarna strejkar. Det blir så svårt att upplevt läsa hemma och särskilt när det inte finns vuxna som kan hjälpa till. Vandrandet mellan olika släktingar blir ännu intensivare. Vi diskuterar för resten av Vi blir lite osams för jag vill programmet dagen. handla marknaden och Lidia som tycker det är trist med de gamla vanliga

på

och rader av avocado och mango vill högama med papaya och kokosnötter oändliga hellre till det Där finns det mat i plast och blå

gå nyöppnade shoppingscentret.

sockervadd samt en Genom att utlova cirkusbesök i helgen inomhusbergochdalbana. vinner Efter marknadsbesöket vi och popcorn med socker jag dragkampen. pustar ut med en maracujajuice till mig och cocacola till Lidia. Det är lite

färskpressad

att beräkna hur mat vi skall till middagen. Lidia är orolig att besvärligt mycket köpa det blir för lite. Eftersom vi inte vet om hennes farbror Marcelo och hans familj kommer, måste vi räkna med sex personer mer eller mindre. som nästan hälften av kvinnorna numera förvärvsarbetar, lever den Samtidigt latinska traditionen med kvar i många hem. Det bjuds flera

jättefamiljerniddagar

rätter och alla och vänner som vill komma har en stående vällagade släktingar Dona Elida klockan sju och

inbjudan. På söndagarna stiger upp på morgonen

förbereder sådana familjeluncher. Jag har upplevt att 25 personer dykt upp och ibland stannat även till Men har också varit med om att ingen kommit. middag. jag Då funderar Dona Elida över om hon skulle börja ringa till folk i förväg för att sin enda till annat om vill äta hos

kanske kunna utnyttja lediga dag något ingen

henne. Sedan hon och att familjemiddagar utan inbokning är

ångrar sig tycker i dessa tider av stress och sönderslitna vardagar. Särskilt gärna vill hon på

viktiga ett kravlöst sätt avlasta sina döttrar och svärdöttrar som jobbar och studerar och tar hand om barnen, och därför lika mycket senare. lagar ny mat en vecka Den brasilianska Arcelina Helena Publio Dias har intervjuat ett antal journalisten USD i storstäders

kvinnor som lever på en minimilön (drygt 100 per månad) några

utkanter. De fick också skriva ned hur de får pengarna och räcka till och vilka som måste en månad. Av de arbetstagare som tjänar de prioriteringar göras under

228 Popcorn med socker och hav av frihet SOU 1996: 151

är kvinnor - som i Det lägsta lönerna, majoriteten precis Sverige. persongalleri och

de tankegångar som dagboken innehåller, för tankarna till de människor som

intervjuas i Maj-Gull Axelssons “Och de som inte har. Hos Publio Dias är

söndagslunchdilemmat ett ofta återkommande tema. Det är trevligt och känns viktigt att kunna erbjuda gästfrihet till vänner och släktingar enligt traditionen, men det är för dyrt att kasta bort för mycket överblivna rester. Vissa kvinnor i arbetarförortema och faveloma beskriver att de i 1990-talets arbetslöshetstider ibland befinner sig driva ett söndagssoppkök och inte längre en men

familjerniddag tycker det är svårt att sätta gränser. (Publio Dias, 1995.)

Det finns så mycket som är olika i Sverige och Brasilien. Samtidigt är det

många frågor som är aktuella i båda länderna samtidigt. Arbetsmarknaden har förändrats

kraftigt under 1990-talet och villkoren blir allt tuffare. Förslag om ökad flexi-

bilitet och ny syn på arbetstider diskuteras. Löneskillnader mellan sociala grupper

och mellan könen debatteras. Trots att fler kvinnor än män har är hög utbildning,

män klart överrepresenterade på chefspositioner. En träffar en eftermiddag jag klasskamrat till Lidia som funderar på att bli chef. Hon undrar om det inte blir kallt om knäna att gå på viktiga möten i med kjol i Sverige. Särskilt om det snöar?

funderar hon. Jag förnekar inte detta, men understryker att det finns andra eftersträvansvärda fördelar med att vara chef både i Sverige och i Brasilien. Båda länderna behöver fler kvinnor med inflytande, kommer vi fram till. Är det en likhet eller en olikhet att männen är så osynliga i planeringen och genomförandet av det obetalda vardagsarbetet i Brasilien? I Sverige tar papporna

ut pappaledigt i allt större utsträckning och lägger ned fler minuter i veckan på

hushållsarbete. I Brasilien är fler kvinnor beroende av sina mäns inkomster för

långt

att kunna genomföra beslut eller realisera drömmar o s v, o s v. Men det finns ändå mönster som är mycket lika varandra. I båda länderna är det t ex småbamsfärder som är de som förvärvsarbetar mest av alla (DIEESE 1996, SOU 1996:56).

Exemplet Curitiba och nya sätt att tänka

Storstaden Curitiba är känt som av en mönsterstorstad i Brasilien. Flera andra

något

städer har tagit efter modellen för en modernare demokratisk process, sysselsättning och bättre miljö. I Curitiba har olika aktiva kommunalpolitiker lagt sig i vinn om att skapa nya former för demokratiskt deltagande bland invånarna i staden genom att försöka tillvarata deras egna resurser. Syftet med fömyelsarbetet i Curitiba har varit

att börja i någon ände för att på sikt åstadkomma förändring för flertalet. Det behövs

i ett land med stora sociala problem i gigantiska storstäder. I Curitiba bestäms vissa direkta i de olika

frågor genom gemensamhetsbeslut

bostadsområdena. Det har lett till positiva initiativ som t ex ett väl utbyggt

kollektivtrafiknät, arbetsmarknadsprogram till utsatta bostadsområden genom t ex

SOU 1996: 151 Popcorn med socker och hav av frihet 229

till för sopor , upprustning av faveloma och aktiv hjälp företagande, recyclingsystem både i och utanför stora Varje år kommer politiker och miljöpolitik företag. från hela världen studiebesök. Mycket förväntansfull anländer jag

stadsplanerare på till Curitiba en kall Staden är också bekant för den genomträngande

junimorgon. atlantvinden under vintermånadema. Taxichauffören är van vid utländska besökare

och ut en små välskötta färgglada radhus på vägen mellan flygplatsen

pekar slags och centrum.

- Här låg det hemska kåkstäder tidigare. Nu har de ersatts med de här små ñna

husen. Men de faveloma finns också fortfarande - fast längre ut, förklarar riktiga han. I Curitiba bor en människor. Staden är därmed en liten brasiliansk drygt miljon storstad. I Stor-Sao Paulo har, som jämförelse, omkring 20 miljoner invånare. Jag samtalar under mitt besök i Curitiba med olika företrädare för stadsförvaltningen, för och fack. Varför har förändring varit möjlig just här? Hur har kvinnors företag och mäns olika behov i i Curitiba? Har kvinnor och tillgodosetts utvecklingsarbetet män här olika krav för och hur tar det sig uttryck? undrar

på åtgärder sysselsättning

Jagoch män t ex drivit om kollek-

J ag får veta att både kvinnor frågan utbyggd

till bil -liksom i -

tivtrafik, men eftersom kvinnor mer sällan har tillgång Sverige

kvinnor i bostadsområdena utanför centrum ställt krav tidtabeller som även

har på

människor som inte klassiska kontorstider. Det har lyckats i viss

anpassas jobbar på

Det även kravet som förbinder förorter med varandra

utsträckning. gäller på linjer

för att resor från hem till skola till arbete till fritidsaktiviteter till andra släktingar etc Det finns även andra att kvinnors och mäns

skall kunna genomföras. exempel på

sett olika ut i utövandet av den direkta demokratiska processen i Curitiba deltagande och andra storstäder som tagit efter modellen. Curitiba är mest känt för att alternativ till kåkstädema. Kommunen har erbjuda låtit en sorts små radhus i vissa favelor i stället för de otjänliga kartong- och bygga

plåtskjulen. De nya husen har bostad på övervåningen och utrymme för affärsverkverkstad eller annan inkomstbringande verksamhet i undervåningen.

samhet, någon Dessutom kan invånarna få ta lån för att kunna starta en rörelse. Det finns dels ett för stöd till små småföretag, microempresas och ett annat statligt program kommunalt med stöd och till Det sägs mig att

program rådgivning entreprenörer.

kvinnor och män därmed har kunnat försörjning. Särskilt för många skapa egen kvinnor har livet förändrats i De olika har många positiv riktning. programmen att lättare kunna kombinera arbete och farniljeansvar, genom erbjudit möjligheter initiativ till invånare i ett område.

dagiskooperativ etc, säger mig några kvinnliga

Genom att startas har den informella sektorn krympt. många småföretag o s v. Allt detta låter mycket

Apelsinförsäljning på gatan har blivit grönsaksbutiker

bra och berättar om en artikel i från december 1995 med jag Dagens Nyheter rubriken Här har även de råd att le , som ganska okritiskt hyllade Curitiba fattiga

230 Popcorn med socker och hav av frihet SOU 1996: 15 l

som storstadsmodell (DN 951224). företrädare som

Några fackliga på sin fritid är

aktiva i ett oppositionsparti i ett bostadsområde, menar att de är nja, goda exemplen fortfarande bara undantag. Det förekommer en hel del retorik från i regerande stadshuset. Hela staden har inte genomgått en total Dessutom har omvandling. Curitiba marknadsfört sig så hårt att från Sao Paulo och Rio för

många fattiga flyttar

att få bättre bostäder och arbete. Det hittar de

oftast inte. Faveloma växer därmed

igen och saneringsprogammets resurser räcker inte till när. Alla

på långt jag talar

med understryker emellertid, oberoende av att Curitiba visar att det

partitillhörighet,

är möjligt med och att det finns om förbättrade villkor.

förändring hopp Jag talar med några grannkvinnor i det bostadsområde där Lidia och hennes familj

bor i Porto Alegre, som är landets fjärde största stad med invånare.

några miljoner

Området är en arbetarklassförort vars ytterområden till favelor. börjar gränsa Grannarna berättar att möten hålls varannan månad med från representanter kommunen. Idén kommer från Curitiba. Tillsammans med invånarna diskuteras vad som skall tas upp i budgeten och vilka som skall vad.

pengar spenderas på

Grannkvinnoma menar att det särskilt gäller för kvinnor att bevaka mötena noga och att läsa protokoll. Det är viktigt för att kvinnornas önskemål skall tas men

på allvar,

också för de inte skall bli Brasilien politisk gisslan. är en ung demokrati och kvinnors röster har inte varit lika starka som mäns vare före eller efter sig diktaturens fall. Det har hänt att beslut beskrivits som trots att

enhälliga, många

kvinnor varit emot förslaget, eller att männen beslut som kvinnorna sedan tagit förväntas genomföra i praktiken, berättar mina grannar. Jag kommer osökt att tänka ett i det svenska

på inslag radioprogrammet Studio

1 som sändes under våren 1996. Det handlade om i bostads-

självförvaltning

området Holma utanför Malmö. Det fördes en teknisk diskussion om mycket skatteaspekten av den egna Hur och annat arbete

trappstädningen. städningen som ingår i fördelades och självförvaltningsmodellen på kvinnliga manliga invånare

avslöjades aldrig. Alla experter och beslutsfattare som i var intervjuades inslaget män. Kvinnor som bodde i området fick yttra enbart i sig egenskap av representanter för sitt kön. I Brasilien liksom i Sverige anses det korrekt för folkvalda att kunna politiskt

visa att kvinnor, särskilt unga, röstar på dem. Kunskaperna om hur kvinnor och män

fattar beslut och fungerar i en demokratisk är dock i båda länderna. process ringa Inte heller vet man hur arbetslöshet könen. Ett

påverkar tydligt könsperspektiv

behövs i allt demokratiskt nytänkande, menar flera kvinnor i Curitiba och Porto Alegre. Jag förstår vad de menar. När jag samlade statistik till slutbetänkandet ihop

“Hälften vore nog för Utredningen om kvinnors arbetsmarknad 1995: l (Dir 19),

slogs jag tidigt av det faktum att inte en enda siffra var lika för kvinnor och män i

fråga om deras situation arbetsmarknaden . Detta faktum på i sig tydliggör att

hänsyn måste tas till båda könens villkor.

SOU 1996: 151 Popcorn med socker och hav av frihet 231

- från kommunen är oftast män och föreslår andra

Representantema prioriteringar

vill och fortsätter: -

än de som majoriteten av oss kvinnor ta upp, säger grannarna

Till sammanträden om och bostäder kommer fler kvinnor medan män

hälsofrågor

bevakar och Kvinnor är ofta aktivare i diskussioner om arbetstväg- brobyggen. illfallen och i förorterna och i faveloma. Att vuxna med jobb finns småföretagande i bostadsområdet kan bl a förhindra att ungdomar hamnar i drogträsket, säger de. kan bli bra förebilder för tonårsflickor som ofta för Kvinnor med egen inkomst tidigt svårt att utbilda och bli får egna barn och sedan har mycket sig självständiga. En lärare i området anser dock att större medvetenhet och mer riktigt arbete för dem som bor i området, har särskilt stor betydelse för pojkar och män.

trots att de är snälla och tysta de vidare och klarar

Flickor är nyfiknare, går ofta

till andra studier 0 s v - även om ingen i familjen tidigare tagit sig på egen hand hem är och vågar inte lika mycket. En lätt och steget. Pojkar från fattiga passivare är att knark eller i favelan. Därför är det i första tujâc lösning börja sälja vapen hand angeläget att stödja de unga männens väg in i arbetslivet.

Hennes lite som det som förs av fria debattörer och

resonemang påminner grand konservativa i massarbetslöshetens Nordengland. Det ut på att politiker går ungefär

männen så att de slutar slå sönder hela samhället. Det tjänar även

ge jobb först,

kvinnorna i tycker förstås att det är ologisk och farlig argupå längden. Jag mentation. Men anser att om lokal och demokratisk nyord-

jag frågan sysselsättning

och dess olika konsekvenser för kvinnor och män behöver analyseras och ning diskuteras.

Det är att det förfaller finnas en allt större förståelse för frågan hoppingivande

internationellt sett. I Storbritannien en omfattande studie av lokal sysselgjordes i olika kommuner ur som belade att stora skillnader finns sättning könsperspektiv,

i om arbetstider, inkomster etc (Equal Opportunities Commission,

fråga inflytande, Vid FN-konferensen Habitat II fick två förnyelse av

1995). tyska exempel på

bostadsområden utmärkelser i 1996. Ett av dem var stadsdelen Gostenhof i juni Andelen är stor. För att så effektivt och Nürnberg. icke-tyska medborgare som kunna ett ekologiskt recyclingsystem i området,

hänsynsfullt möjligt genomföra

lades stor möda ned att undersöka hur i och utanför hemmen

på arbetsfördelningen

ut bland de kvinnliga och manliga invånarna (Süddeutsche Zeitung 960805). såg

Vilka utfördes av vem? Vem konsumerade vad? Hur såg

arbetsuppgifter förbmkarmönster ut etc? Den svenska skall närmare de lokala arbetsarbetsmarknadspolitiken knytas marknadema och individuella handlingsplaner blir allt viktigare. Ett nytt synsätt

med om könens olika villkor måste bli enligt min uppfattning.

kunskap självklart,

232 Popcorn med socker och hav av frihet SOU 1996: 151

Kvinnor, män och arbetsmarknaden i svenska storstäder

Arbetsmarknadssituationen för majoriteten av invånama i svenska storstäders

miljonprograrnsområden är mycket dålig. Förhållandena för utländska medborgare på svensk arbetsmarknad totalt sett är graverande. Särskilt för kvinnor med

utomnordiskt medborgarskap, har läget försämrats kraftigt under l990-talet. Under de senaste fem åren har sysselsättningsgraden sjunkit från 60 % till 29 % för utomnordiska kvinnor. För män under samma period, d v s år 1990-95, var motsvarande siffra 72 % respektive 43 %. Majoriteten av de utländska kvinnorna och männen bor

i storstadsområden. Utvecklingen på arbetsmarknaden för utonmordiska och främst

utomeuropeiska medborgare var negativ redan under slutet av 1980-talet, när

situationen på arbetsmarknaden för övrigt var relativt god (SOU 1996:56). Även svenska medborgare bor i utsatta storstadsområden. Lågutbildade män är

den grupp av de infödda svenskarna som totalt sett förefaller haft störst problem hittills på l990-talets arbetsmarknad. År 1995 hade de högst arbetslöshet. Män med högst grundskoleutbildning är mindre benägna att vidareutbilda bransch sig, byta eller flytta än kvinnor i samma grupp (SOU 1996:56).

Många frågor som gäller arbetsmarknadsläget av i dag har utretts, beforskats och undersökts flera gånger om. Numera är kunskapen om kvinnors och mäns olika villkor i arbetslivet kända i stor utsträckning på ett övergripande plan. Så fort det är

om att ett steg dock lite och

fråga gå längre uppstår problem. Mycket forskning

utredning bedrivs om arbetstagare och arbetslösa med utländsk bakgrund ur ett

könsperspektiv. Frågorna hamnar alltför lätt mellan stolarna Det hänger starkt ihop med områdets låga status, vilket gäller både för forskar - och för utrednings-

världen. Kunskaperna är alltså skrala om varför det arbetskrafts-

kvinnliga

deltagandet i vissa invandrargrupper är så och fortsätter att eller vilka

lågt sjunka

mekanismer som ligger bakom att arbetslösheten är så hög. Inte heller hur arbetsmarknaderna fungerar eller vilken effekt arbetsmarknadspolitiken har för

kvinnor och män i olika storstadsområden är känt i någon större utsträckning.

I debatten om utsatta bostadsområden och förvärvsarbete i Sverige beskrivs ofta kvinnorna som de mest behövande Det språk som används speglar ofta beslutsfattares och debattörers känsla av avstånd. Det gäller att “få in dem arbets-

på

marknaden, annars finns bara problem . Bilden -av den typiska kvinnan i Stockholms, Göteborgs eller Malmös förorter är fortfarande oftast en

lågutbildad

invandrarkvinna utan eller med mycket ringa arbetslivserfarenhet och svenskkunskaper, som måste be sin make om lov för att få ut arbetsmarknaden eller

gå på

till studier. Eller så förmodas hon inte vilja jobba för att kvinnor i hennes hemland inte gör det lika ofta som i Sverige. Allt detta förutsätts ofta trots att invandrade kvinnor har förvärvsarbetat i Sverige i alla tider. Utländska medborgare i Sverige

har dessutom lika hög utbildningsnivå i genomsnitt som infödda svenskar, men med större spridning. Fler har hög respektive låg utbildning (Knocke 1986; AMS 1996).

SOU 1996: 151 Popcorn med socker och hav av frihet 233

I debatten om arbetsmarknaden finns vissa nyckelord för framtiden. Möjligheter till ökad sysselsättning tillskrivs tekniska yrken, särskilt inom infonnationsteknologi. Privata tjänstesektom förefaller vara den möjligen expanderande. Ökad krävs och kombinationer av kunskap blir allt attraktivare av arbetsgivare. kompetens Det menar bl a SCB och AMS. förväntas kunna om

Småföretag ge arbetstillfällen

de tillåts växa.

År 1993 blev läget lite bättre på de delar av den svenska arbetsmarknaden som

direkt eller indirekt hade med exportindustrin att göra. Av de personer som fick arbete i storstadsområden år 1994 och som inte hade det år 1993, var det flest män som fick jobb på områden som förväntas expandera. Fler män än kvinnor anställdes

i privat tjänstesektor. Fler män fick också arbete i småföretag. (SOU 1996:56).

diskuteras. Blame the victim-principen tillämpas ibland. Skälen till Lösningar problemen läggs hos invandrarkvinnan själv. Om hon förändrar sig i flera avseenden och bara lär sig mer svenska, utbildar sig ännu mer, blir tuffare mot sin karl och skaffar färre barn så blir det bättre för henne och resten av samhället. Medan hon allt detta kan vi andra fortsätta med våra liv och vår politik. Diskussionen anpassar om för ibland direkt till

avdrag hushållstjänster dyker upp allt som oftast, kopplad

den arbetslösheten bland invandrarkvinnor. Företagande förväntas vara att höga alternativ till anställning som tilltalar arbetssökande med invandrarbakgrund särskilt mycket. Invandringen har ändrat karaktär under de senaste tjugo åren, både vad och skäl för

gäller ursprungsländer rnigrationen.

Det är svårt att ta ställning till alla dessa förslag och recept med tanke på

mycket

de kunskapsluckor som finns. Mer bakgrundsfakta måste fram i fråga om utsatta storstäder, kön och arbete för att en seriös diskussion om bra åtgärder kan föras. Jag att det måste vara om bra åtgärder, även för invandrade tycker nämligen fråga just

kvinnor och män. Min huvudinvändning mot de s k pigförslagen är därför att de till sin karaktär avviker från för resten av inom

kraftigt grundläggande målsättningar åtgärdspaketet

arbetsmarknadspolitiken. Både socialdemokratiska och borgerliga regeringar har

ställt sig bakom dem. De arbetsmarknadspolitiska åtgärderna, som t ex arbetsmark-

nadsutbildning, datortek och skall enligt de olika proposi-

arbetsplatsintroduktion,

tioner som under 1980 - och 90 -talen leda till kompetensutveckling, större lagts kontaktnät och bättre meriter. Jag har svårt att tro att arbetslivserfarenhet från tjänster i hushållen ännu så länge kommer att räknas som fonnella meriter eller resten av arbetsmarknad. Inte heller ser jag hur

kompetensutveckling på dagens

hushållsarbetande inom en sådan åtgärd kommer att kunna vidga sina kontaktnät särskilt mycket, åtminstone inte mot resten av arbetsmarknaden. kan som utförs inom traditionellt manliga områden, t ex Möjligen tjänster reparationer och underhåll av fastigheter och annan egendom etc komma att anses som meriterande. Åtminstone värderas och belönas traditionellt manliga yrken och arbetsinsatser högre än kvinnliga i dag. När arbetslösheten steg för industri - och.

234 Popcorn med socker och hav av frihet SOU 1996: 151

byggnadsarbetare diskuterades dock inte åtgärden i större Då någon utsträckning. anslogs rniljardbelopp för tidigareläggningar av etc. investeringar

Om det är så att beslutsfattare är beredda att omdeñniera de skälen grundläggande för att bedriva aktiv arbetsmarknadspolitik, så bör det ske ett mer

på mycket

djuplodande plan. En sådan diskussion bör gälla hela politikornrådet först och inte föras enbart inom ramen för ett system med avdrag för min

hushållstjänster. Enligt

uppfattning är det önskvärt med omprövning av hela i

arbetsmarknadspolitiken

förhållande till mål och resultat, men en sådan diskussion bör föras i relation till alla arbetslösa och inte bara till Lika i är att utreda

några grupper. viktigt sammanhanget hur arbetsmarknadspolitiken totalt sett fungerar kvinnor och män, med

gentemot utländska arbetstagare som prioritet med tanke det svåra Är

på arbetsmarknadsläget. det självklart att mäns åtgärder generellt sett skall vara så än

mycket dyrare kvinnors? Skulle det kanske inte vara bättre för kvinnor i utsatta bostads-

många

områden att få en riktigt dyr insats som ger ökad som räknas den

kompetens på

svenska allt hårdare arbetsmarknaden av i dag? Är det säkert att det inte verkligen skulle löna sig? Vet det? De svenska männen i samma

någon lågutbildade områden

som sällan problematiseras som grupp - vad skall vi med dem? göra Temat för den här antologin är i storstäder. anser det arbetslinjen Jag avgörande för framtiden att skillnader mellan kvinnors och mäns livs- och arbetsvillkor tas

på

allvar och att de börjas ses som en Det behövs mer ur ett

tillgång. mycket kunskap

är det med hellre

könsperspektiv. Samtidigt generellt angeläget åtgärder än prat för

att lösa arbetslöshetsproblemen. Bristen och annat dock

på forskning underlag gör

att det finns uppenbara risker för där värdefull kan komma att

lösningar kompetens

låsas in och könsmönster konserveras. debatt min Dagens speglar det, enligt mening. En iransk kvinna skrev nyligen en mycket läsvärd bok om sitt liv i Iran och som politisk flykting i Sverige. Nahid, som använder en funderar bland pseudonym, annat över hur svenskar och svenskor ser kvinnor från muslimska länder. Hon

på

skriver:

Folk har två olika måttstockar för att den svenska och den iranska kvinnan. Vad som är vanligt i livet för en svenska i min ålder och min blir kontroomgivning, versiellt och orsak till nyfikenhet och diskussion när kommer in i bilden. Man jag

sitter på en restaurang eller är på en fest och beter som alla andra. Då

sig dyker frågorna upp: Röker du? Ni dricker väl inte? Har du börjat klä dig i i jeans först Sverige? Kan ni umgås med män? Det måste låta konstigt om som jag säger att jag, iransk kvinna, känner mig begränsad i I avseenden till och med mer Sverige. några begränsad än i Iran! Jag vet att den vanliga är att vi österländska uppfattningen

kvinnor drunknar i ett hav av frihet när vi kommer till väst, en

frihet vi aldrig hade

kunnat drömma om i våra länder. Trots att kan stämma en större uppfattningen för del av oss, är den inte hela sanningen. (Nahid, 1995)

SOU 1996: 151 Popcorn med socker och hav av frihet 235

Jag tycker att satsningar på företagande är bra. Kvinnolån och initiativ som

särskilt riktar sig till personer med utländsk bakgrund kan vara lämpliga i ett

övergångsskede. Framförallt måste de allmänna gängse systemen anpassas så att de

kan erbjuda stöd till personer av olika kön och av olika etnisk bakgrund, med affärsidéer inom nya branscher. Bilden av den normalaste företagaren som en svensk man med verksamhet inom tillverkningsindustrin är förlegad. Det är mycket viktigt med service, såsom bank, post etc, till entreprenörer och naturligtvis

andra invånare i ytterområdena.

Företagande får dock inte bli den allena saliggörande lösningen eller en ny form av inlåsning . tror olika former av till för

Jag på möjligheter praktik arbetstagare med utländsk bakgrund som ännu inte kommit in på svensk arbetsmarknad. Till

skillnad mot hushållsarbete, tror jag att praktik inom för den

på arbetsplatser

arbetslöse relevanta områden kan leda till nyttiga kontakter. I Sverige i dag finns kvinnor och män från länder med mycket olika traditioner och samhällsmönster. Skälen för migrationen varierar, liksom utbildnings- och arbetslivsbakrund mellan de olika individerna. Ramen för Dona Elidas och Lidias liv är olik den svenska, men prioriteringarna, glädjeämnena och problemen är ofta desamma som i vår vardag. Det gäller att försörja sig, ta ansvar för den egna utbildningen och utvecklingen, kunna realisera egna drömmar, samtidigt ta hand om varandra och lösa gemensamma problem. Det finns inte så många brasilianer i men är om att kvinnor i de svenska storstädemas

Sverige, jag övertygad många

utkanter har liknande erfarenheter och livsmönster. De vet vad de vill med sina liv och har ofta lyckats det. Det svenska arbetslivet och samhället behöver

genomföra ta vara deras och erfarenheter på ett bra sätt för sin egen och för deras skull. på vilja

Referenser

Arbetsmarknadsstyrelsen (1996), Var finns jobben 1996?

Axelsson Maj-Gull (1996), ...Och de som inte har, Falun

DIEESE (1996), Pesquisa de emprego e desemprego na grande Sao Paulo, Sao Paulo DIEESE (1996), Pesquisa de emprego e desemprego na grande Curitiba, Sao Paulo DN (1995), Här har även de fattiga råd att le. Publicerad 951224 Commission (1995), The gender impact of CCT in local Equal opportunities government. Summary report, Manchester P. & J. & Smith M (1995), Occupational segregation of men and Fagan Rubery women in work in the European union, Manchester atypical Gonäs Lena (1989), En fråga om kön, Kvinnor och män i strukturomvandlingens

spår, Arbetslivscentrum

236 Popcorn med socker och hav av frihet SOU 1996: 151

Knocke Wuokko (1986), Invandrade kvinnor i lönearbete och fack, Forskningsrapport nr 53, Arbetslivscentrum Nahid (1995), De sönderrivna bilderna, Stockholm Publio Dias Arcelina Helena (1995), Cronica do salario minimo, Uma joumalista vive durante 30 dias a desventura de milhoes de brasileros, Rio de Janeiro Infonne de la evaluacion Nr 36. Ano ñscal 1994/95. Proyecto Regnér Åsa (1995), 3201 de UITA/FISPAS. Brasil SCB (1995), Omvärldsanalys för arbetsmarknads - och utbildningsområdena, Bakgrundsfakta till Arbetsmarknads - och Utbildningsstatistiken, 1995: 10 SCB (1995), Utbildningsstatistisk årsbok 1995. Halmstad SEADE (1996), Crescimento elevado do desemprego no premeiro trimestre de 1996, Sao Paulo SOU 1996:56 Hälften vore - om kvinnor och män 90-talets

(1996), nog på

arbetsmarknad Suddeutsche Zeitung Planen n1it einem Nähkurs, 960805 (1996), geimensam Wingborg Mats (1996), Arbetare till salu, Om handeln med asiatisk arbetskraft, Stockholm

SOU 1996: 151 Bottom-up i stället för top-down 237

i stället för top-down

Bottom-up

Svensson, Bergslagsgruppen i Norberg Ronny

Den artikeln i stort erfarenheter från lokalt förändrings - och

följande bygger på

utvecklingsarbete under de senaste 30 åren i Sverige men har i sak många beröringsmed andra länders folkligt inriktade förändringsarbeten som community punkter och i storstäder devel0pement i u-länder socialarbetarprojekt Europas community work/samhällsarbete. I de senare fallen finns det både top down och bottom om man ser till verksamhetens praktiska utfornming och up-m0deller funktion. Detta är inte att förvåna eftersom oftast initieras av

förändringsprojekten

skilda om än lokal och nivå.

myndigheter på regional

Med modeller eller bottom up-strategier menar jag lokalt underifrånstyrda väl förankrade vilka arbetar med att förändra en konkret lokal verklighet. processer Modellerna kännetecknas vidare av att de visserligen kan ta emot och arbeta med

t ex skattemedel men att de gör allt arbete på i huvudsak sina egna villkor. I

allmänhet har organisationerna som driver arbetet en djup demokratisk förankring i den lokala miljön och en tydlig lokal identitet. Som regel har dessa processer kommit till genom ett lokalt initiativ via föreningar eller kommuner.

privatpersoner,

Att bottom ofta är starka i har att med att

up -modeller glesbygden göra

kommunerna ofta koncentrerar sin verksamhet till centralortema och glömmer de små orterna, att etablerade föreningar är sällsynta eller svaga i glesbygden och att människor i denna typ av miljöer har en stark misstänksamhet mot centralstyrda system. De svenska exemplen tar sin början i 60-talets byalagsrörelser i våra större städer. Byalagen var ett stillsamt folkligt uppror med anledning av de ökade trafikriskema för barnen, de allt färre grönytoma, det obetydliga folkliga inflytandet över

bostadsförnyelsen samt bristen på lekvänliga och trivsamma innergårdar i stadskvarteren. Denna rörelse spred sig efter hand till många städer och centralorter

i landet. Men även om 60-talet används som en gräns för studier av erfarenheter bakåt i tiden har vi viktiga lärdomar att dra från de traditionella folkrörelsemas arbete med start för cirka 100 år sedan och inte minst deras insatser under tiden fram till andra världskriget. I början av 1900-talet växte de kooperativa rörelserna, vilka sedennera i huvudsak organiserade sig i ett fåtal nationella riksorganisationer. Denna rörelse fanns både och i städerna och visade att människor underifrån

på landsbygden

kunde skapa omfattande system för att lösa/bygga upp livsmedelsförsörjning, bostadsbyggande, sociala försäkringskassor, lokala sparbanker och mycket annat. De primärkommuner vi hade fram till 1950-talets början var i princip en gren av denna rörelse, där människor i stor utsträckning arbetade ideellt för att klara en

i 238 Bottom-up i stället för top-down SOU 1996: 151

mängd bas-servicefunktioner i samhället. För en allsidig presentation av svenska b0tt0m-up-strategier krävs en längre tidsanalys än vad som här praktiseras, men av utryrnrnmesskäl sätts gränsen vid 60-talets byalagsrörelser i städerna. Att den lokalt orienterade kooperationen inte utvecklades efter 30- och 40-talen (däremot har den centralstyrda kooperationen nått sin höjdpunkt efter andra

världskriget fram till någon gång under 80-talet då den visat allt fler svaghetstecken) berodde bl a på att kommuner och idén om den starka staten gavs företräde

inom fackförenings - och arbetarrörelsema i syfte att effektivt lösa människornas vardagsbehov och allmänna välfärd.

Efter korn Vi flytt int-rörelsen byalagen

Byalagen i inte minst Stockholm fick vida effekter som inspirationskälla till folkligt basarbete annat håll - mest utanför de alltmer etablerade och centralt

på styrda

folkrörelserna. Vi fick med början i Nacka-kampanjen (Tyck om Nacka) 1969 och Märsta året efter även en mellanforrn av - och 70-projektet underifrån ovanürånstyrda modeller. Dessa mellanfonner kännetecknades av att de ofta initierades från lokalt verksamma människor men sedan övertogs av kommunerna

som via skilda metoder försökte underlätta ett brett folkligt inflytande över förnyelsen av boendemiljöer, planering av nya bostadskvarter, placering av vägar

och lokalisering av servicefunktioner inom offentlig sektor. Aspuddenprojektet var

ett exempel på initiativ uppifrån i Stockholms socialförvaltning vars syften var att

underlätta en folklig process via samhällsarbete . Projektet redovisades sedermera i boken Revolution på tjänstetid vilket var en rättvisande och fyndig titel. Samhällsarbetsprojekten var ofta en samverkan mellan forskare, socialarbetare och lokalt boende och verksamma människor i större städer. Kroksbäcks- och

Östergårdsprojekten i Malmö var ett par sådana exempel där även andra aktörer som

lokala föreningar så småningom kom med. I andra kommuner spreds byalags-

modellen, som efter hand utvecklades till en artrik flora av lokalt förändringsarbete. I Hedemora fick de lokalt boende i hela kommunen vara med i en längre planeringsprocess som handlade om byarnas framtid och i kommuner som Kungälv, Halmstad och Lidingö var huvudingrediensema i de kommunalt initierade projekten att om men endast som råd till de lokala och

tycka framtiden experterna politi-

kerna. Vi flytt int-rörelsen var mer och underifrån men blev under genuint folklig styrd 70-talets första hälft inte så mycket mer än en kritisk rörelse utan större inslag av konstruktiva arbetsinsatser av den typ som de nu aktuella lokala utvecklingsgruppema i hela landet står för. Besläktad med denna rörelse var allmänna protestaktioner som Rädda Ljusnan -gruppen och spontana i protestgrupper samband med nedläggning av bruksföretag i främst Bergslagen.

SOU 1996: 151 Bottom-up i stället för top-down 239

i Bohuslän var under samma decennium ett annat till

Skärgårdsrörelsen embryo

de byalag och lokala intresseföreningar som nu arbetar med lokalt förändringsarbete i alla Bohusläns samlade en stor grupp lokala och

regioner. Skärgårdsråd byalag intresseföreningar och syftet var att dels bevara skärgårdssamhällenas kultur och

allmänna karaktär och dels att hindra spekulation och omvandling av alla åretrunthus till sommarstugor för ett fåtal. Grupperna arbetade mycket konstruktivt och aktivt, vilket gäller än i dag. De lokala grupperna styrs underifrån och har en genuin

demokratisk bas. verkar vara stor sett utifrån hur de uppnår sina Handlingsfönnågan

uppsatta mål.

blir överlevnadsfrågor

Miljöfrågor

Under 6O-0ch 70-talen var de lokala rörelserna mycket orienterade mot miljöfrågor.

Under 80-talet fram till i dag dominerar arbetslöshetsinsatser och överlevnadsvilket i sin tur avspeglar de övergripande samhällsförändringar som vi

frågor,

I av 80-talet, då krisen inom i första hand industrisektorn blev

genomgått. början

och bruksorter förlorade sin största och helt dominerande arbetsplats,

tydlig många

fick den lokala folkliga kampen en naturlig orientering mot att skapa nya arbeten, och lösa arbetslöshet med och lokalt styrda modeller. Pajala, nya företag nya Hällefors och Strömsbruk i hade sådana

Bräcke, Norberg. Hälsingland exempel på

modeller. Dessa breda lokala initiativ hade ofta kommunerna som basorganisation

men med fackföreningar och protestgrupper som påtryckare och idégivare.

var mer eller mindre bottom -

Modellerna underifrånstyrda- up-organiserade men hade alla det gemensamt att de var inriktade på handling, konkreta resultat, maximal av lokala resurser, samverkan och långsiktig uthållighet. Att

användning vända en krisskuta tar tid - upp emot en generation. Som regel var de

ju lång

lokala vilka egentligen var (ej traditionella projekt) utan projekten, processer beslutad bortre sidoordnade den kommunala förvaltningen trots att parentes, personsambanden var starka. Vanligtvis uppstod dessa initiativ i samband med större och allvarliga orts- och

arbetsmarknadskriser men det finns också exempel på lokala projekt som hade en

annan bakgrund. Orsa för Framtid var en sådan satsning med start 1983, där devisen var att förverkliga dina drömmar redan i morgon. Hela satsningen byggde en samverkan mellan kommunens föreningar och kommunens politiker och på tjänstemän. Ungefär samtidigt med dessa lokala förändrings- och överlevnadsprojekt startades riktade mot ungdomar. Det var ofta kommunalt många arbetslöshetsprojekt anställda socialarbetare och som tog initiativen och genomförde dem ungdomsledare tillsammans med aktiva ungdomar. En del av projekten var föranledda av den stora i slutet av 70-talet och början av 80-talet medan andra hade ungdomsarbetslösheten

240 Bottom-up i stället för top-down

sin i försöken att aktivera och med stora rnissbruks ›grund stödja unga människor

och drogproblem. Många av dessa projekt blev bottom up -strategier trots att de initierades uppifrån. Deras legitimitet var trots allt mycket beroende av kom-

munernas gillande och godkännandestämpel. fall bra resultat och de mest i landet

Ungdomssatsningarna gav i många lyckade fann vi i Skellefteå, Karlskoga, Ludvika, Trollhättan, Örebro och på flera platser i

Värmland. Erfarenheterna från dessa satsningar borde tas till vara mycket mer än

vad vi gör i dag på motsvarande områden.

Efter detta

byarörelsen

I dag har vi ungefär 3 500 lokala utvecklings - och förändringsgrupper som är en vidareutveckling av 70- och 80-talens mest lyckade lokala projekt/processer men

också ett resultat av Europarådets satsning på utvecklingsprojekt och på landsbygd i glesbygd. I Sverige omvandlade den i många stycken befintliga lokala rörelsen

denna top down -satsning till en Rörelsen omfattar

underifrånstyrd ny folkrörelse.

aktiva som tidigare eller parallellt är verksamma i etablerade folkrörelser men främst en mycket stor grupp oorganiserade eller passiva föreningsmänniskor. Denna omfattande rörelse arbetar mycket konkret med - efter kriser

överlevnadsfrågor på

arbetsmarknaden eller för att sådana - i första hand

förebygga på landsbygden. De frågor som dominerar är:

- bevara en orts kommersiella och sociala service - service bygga upp en ny lokal behålla befintlig skola utveckla nya näringar, inte minst via lT-systemlösningar skapa bättre kommunikationer med omvärlden utveckla kultursatsningama främja besöksnäringama

Till denna rörelse hör också de nya, mest socialt inriktade

expansiva kooperativen med tyngdpunkt på barnomsorg, sjukvård och äldreomsorg. Denna kooperation

finns även i storstäderna men är mest utvecklad i Jämtland mätt i antal kooperativ per invånare. Där finns också landets mest genuina samhällskooperativ, som består

av ett flertal sektorinriktade kooperativa verksamheter samlade under en gemensam

- tre mindre - och Huså paraplyorganisation. Byn Högama egentligen byar hyser dessa unika skapelser, som har motsvarigheter i andra länder som Italien, England och Spanien.

SOU 1996: 151 Bottom-up i stället för top-down 241

Mångfalden av lokala rörelser stor

Överblicken av skilda lokala rörelser är ingalunda komplett men huvuddragen finns det säkert en relativt stor enighet om. Det som är mest intressant i dessa rörelser att

diskutera i dag är bl a frågor om:

- hur de lokala de fakto är självständiga grupperna - vilka metoder de använder för att lösa skilda och behov problem - vilka

mål som styr deras verksamhet och hur långsiktiga dessa är

- hur beroende de är av stöd i skilda fonner offentligt - vilken samverkansform som finns mellan och deras kommuner grupperna hur grupperna samverkar inbördes - hur växer fram och erfarenheter successivt kunskap utnyttjas - hur man får en lokal att leva vidare och utvecklas process - hur kommer i kontakt med projekten/processen lokalbefolkningen.

I denna kortfattade beskrivning av modeller, erfarenheter och resultat kommer jag

i första hand att uppehålla mig vid frågor som har att göra med vad som kan vara

överförbart till andra lokala miljöer och hur denna överföring skulle kunna ske med storstadsmiljöema i fokus. Kan bottom up -perspektivet vara fruktbärande som alternativ till konventionella i - även om folkförändringsmodeller Sverige rörelseinflytandet alltid varit starkt i vårt samhälle under större delen av 1900-talet - och hur skulle det kunna initieras utifrån utan att sådana initiativ uppfattas som

exempel på myndighetsmodeller från överbyggnadens skilda aktörer?

De som kommer att från i den fortsatta texten är

frågor jag explicit utgå följande: a) vilka typer av projekt skapar störst engagemang och mest uthållighet bland de

berörda?

b) vilka projekt ger de bästa och mest uthålliga resultaten?

vilka bäst i relation c) organisationsmodeller fungerar till vissa typer av uppgifter - utveckla lösa effektiv skapa nya arbeten, ny service, hög arbetslöshet, främja lokal samverkan etc? d) hur kommuner och skilda folkrörelser kan förhålla sig till lokala projekt för att snabbast och bäst få igång offensiva framtidssatsningar e) hur kommunala förvaltningar och bolag kan samverka med nya folkliga, självstyrda system, där kooperation är en modell f) vad som krävs av en process för att bli uthållig, helhetsinriktad, problemlösande och nyskapande samtidigt som den är trovärdig och engagerande?

Svaren på frågorna kan möjligen ge någon typ av vägledning (det är svårt att

överföra erfarenheter i systematisk form eftersom man alltid behöver anpassa andras erfarenheter till förhållandena på varje enskild plats där man vill att en process skall

242 Bottom-up i stället för top-down SOU 1996; 151

komma när det gäller att i storstadsrniljö bygga handlingssystem

igång) upp lokala

för att ta itu med: - allt större utanförskap - en arbetslöshet stigande - en ofta kollektiv service bristfällig - ett bristande över lokala resurser folkligt inflytande viktiga - en bristande vi-anda och lokal identitet - en för att stimulera

ofullständig miljö progressiva experiment

- avsaknaden av arbete och i företag/verksamheter boenderniljön - få länkar mellan boende och beslutsfattare av olika slag.

- finns de?

Uthålliga projekt/processer

Till det svåraste i lokalt förändringsarbete av många slag att starta och hålla i

hör

tillräckligt länge för att de skall meningsfulla och påtagliga gång processer ge

resultat. Det vanliga är att en igångsättargrupp inte orkar fullfölja sitt gemensamma och och dessutom misslyckas med att skaffa

ursprungliga uppdrag personer

som tar över och och effektiviserar arbetet. Men det finns stafettpinnen fördjupar som inte bara har med personers kvalitet och slumpen att göra utan bör undantag vara i allmängiltiga hög utsträckning. har ibland att med att det finns en eller flera s k eldsjälar som Uthålligheten göra alltid orkar hålla ett och trots flera bakslag och

igång förändrings- utvecklingsarbete

oväntade händelser. Att ett klimat där eldsjälar föds och gärna i negativa skapa större omfattning (det är ju alltid farligt att vara beroende av en eller ett per personer

i ett förändringsarbete) är en metod att lyckas på denna punkt men

långsiktigt är flera. till goda ledare som driver och stabilisera: en verk-

recepten Tillgången

samhet är ofta en nyckelfaktor. Många eldsjälar orkar inte alltid genomföra hela

loppet. Erfarenheter från eller processer i bl a Bergslagen är att och

projekt långsiktighet

som ofta är avgörande för att de önskade resultaten skall infinna sig,

uthållighet,

främjas av kvaliteter som:

a) att omvandlas till processer, d v s från kortsiktiga och i förväg planerade projekt

och till mer ostyrda och spontana folkliga

organiserade förändringsaktiviteter

där det finns ett mycket stort utrymme för varje individs arrangemang,

successiva kunskapsinläming och växande engagemang men också egna intres-

sen att processerna (det finns dock även lyckade projekt) har möjlighet att ändra b) arbetsformer relativt ofta och i takt med att den aktiva gruppen byter hela eller

SOU 1996: 151 Bottom-up i stället för top-down 243

delar av sin medlemsskara men också i relation till att nya problem upptäcks och

måste åtgärdas

c) att det omgivande och etablerade samhället vinnlägger sig om ett utvecklat samarbete med de aktiva i den lokala processen och tillsammans fattar beslut om att förverkliga skilda uppslag från den lokala nivån

d) att man indelar ett arbete i så många etapper att det blir möjligt att relativt ofta uppnå önskade resultat och påvisa att processen i sig är handlingskraftig och

trovärdig e) att det är en öppen process där alla människor känner sig välkomna och får möjatt arbeta med och med metoder som det egna enga-

lighet frågor passar

gemanget _ f) att man kombinerar ett lokalt förändringsarbete med kunskapsfördjupning, omvärldsanalys, diskussioner om alternativa framtidslösningar och andra ingredienser som ständigt skapar ny energi att i lokalt förändringsarbete till spännande upplevelser där g) deltagandet görs man är med för att det är roligt och intressant och får möjlighet att samverka med andra lika villkor. Därför är det bl a viktigt att spännande studie-

på göra resor och ha ett stort kontaktnät eller nätverk tillsammans med människor på andra håll som håller på med liknande eller kompletterande arbetsuppgifter.

är för att man skall lyckas förändra gamla och

Uthålligheten mycket avgörande

strukturer och kulturer, vilket kräver en och aktionstid.

rigida lång bearbetnings- Men också det faktum att det tar lång tid att lösa uppgifter som att minska arbets-

lösheten och t ex i eller form nöd-

bygga upp nya småföretag privat kooperativ vändiggör en strategi för uthålliga lokala förändringsprocesser.

Det som sagts ovan är givetvis ingen garanti för att man lyckas hålla igång en även om det gäller i miljöer där det finns många längre förändringsprocess människor. Man måste även ofta ha en god tur med det man företar sig och den är ju svårare att planera.

Kostar det att lyckas? mycket

tror det finns en allmän föreställning i Sverige att det krävs omfattande eller icke Jag resurser för att man skall kunna lyckas lösa ett så stort problem som att oväsentliga och arbeten i den egna närmiljön. Kanske är denna uppfattning skapa nya företag ett resultat av att vi varit och i fortfarande är ett rikt samhälle. Min många stycken erfarenhet är att det inte alltid krävs så stora resurser för att lyckas med lokala har från minimala resursramar förändringsinsatser. Många bra exempel utgått

åtminstone under ett långt förändrings- och uppbyggnadsskede.

244 Bottom-up i stället för top-down SOU 1996: 151

En orsak till att i ett bostadsområde eller i en mindre ort kan

problem uppstår

emellertid vara brist att resurserna har dragits därifrån eller att tidigare

på resurser,

resurser använts ogenomtänkt eller slösaktigt. När man skall förverkliga sina idéer, oavsett om man är och egen eller en aktiv medlem av en lokal

uppfinnare företagare

som vill utveckla nya kvaliteter i närmiljön, finner man ofta att det protestgrupp saknas eller andra resurser. Detta i förening med oförstånd, bristande pengar eller misstro från andra personer eller organ/myndigheter/företag m m engagemang att man inte sällan att det är hopplöst att försöka genomföra den initiala gör tycker tanken. Men att trots alla dessa hinder lyckas med grundidén - åtminstone till

förmågan

en del eller i en första etapp - är en kvalitet som fler människor måste lära sig. Ibland har man turen sin sida och får tag i både stora och mindre kostsamma

på

resurser men oftast är man i det läget att hindren hotar hela den engagerade Personer som tränas i att klara denna typ av hinder och komma igen efter satsningen. får förr eller senare en märkbar Att en kollektiv

varje bakslag framgång. uppöva

styrka i sådana lägen är en viktig ingrediens i lokalt utvecklingsarbete. En allmän erfarenhet från lågbudgetprojekt är att de som

framgångsrika

bra resultat med mindre resurser ofta får en sådan status och trovärdighet

uppvisat

att de senare får lättare att skaffa sig de resurser som gör det enklare att nå målen

(även om det inte alltid handlar om kvantitet av resurser utan kvalitet). Exempel på

sådana lokala är bl a efter

förändringsprojekt Norbergs krisinspirerade satsningar 1981, där man med på cirka en halv miljon i flera år lyckades årliga penningresurser

över 100 under en och en hel del annat. De

nyskapa småföretag sexårsperiod

ursprungliga resurserna förrnerade sig och växte p g a processen. Liknande bl a skapandet av ett museum i Arvika kring den s k exempel gäller Rackenkolonin och processer som den som finns i södra Skaraborg konstnärliga

med inriktning mot långtidsarbetslösa och långtidssjukskrivna unga och äldre människor (Det Finns Bruk För Alla ). En stor del av de 3 500 lokala utveck-

lingsgruppema (byalag, intresseföreningar, hembygdsföreningar, krisgrupper,

m m) arbetar under liknande förhållanden där en stor mängd ideellt ortsföreningar arbete är avgörande för att grupperna skall nå sina omfattande mål utan stora

penningtillgångar.

Val av metod - räcker det med en

process?

har att det är viktigt att i möjligaste mån undvika i förväg Jag tidigare sagt projekt av kort varaktighet om man skall lyckas med uppgiften att detaljplanerade eller ny service i t ex ett större bostadsområde i en storstad. Men skapa nya arbeten finns det erfarenheter om val av organisation utöver det som redan

några generella

sagts?

SOU 1996: 151 Bottom-up i stället för top-down 245

En viktig erfarenhet från arbetslöshetsinriktade framtidssatsningar och initiativ för att bredda näringsliv och arbetsmarknad är att man måste vara lyhörd för varje grupps samlade erfarenheter av hur man genomför en lyckad satsning. Ibland måste

man anpassa sig till en lokal tradition för att få framgång och få människor med sig.

Inte sällan gäller det att bygga upp en process kring en viss förening eller att skapa

en fortsättning på en tidigare satsning i den egna bygden/orten. I sådana fall måste man vara lokalt välorienterad för att få människor med sig på en längre och något osäker men spännande seglats. I annat fall stannar de övriga på land och man får segla den stora skutan ensam. En sådan modell brukar inte fungera särskilt lång tid.

Ett bärande element i allt lokalt förändringsarbete är givetvis att lägga upp ett arbete så att de som skall driva processen känner sig hemma i modellen. Lika självklart är att den skall fungera lika bra för kvinnor som för män med möjlighet för barn och ungdomar att delta i för dem intressanta moment. Om det i ett

bostadsområde i en storstad bor människor från många skilda kulturer i världen

gäller det att in även deras erfarenheter av lokalt förändringsarbete, som ju är

fånga

vanligt förekommande i hela världen -inte minst i u-länderna. Även om man har en huvudstrategi för ett större förändringsarbete som syftar till att skapa nya arbeten, utveckla den lokala servicen, förbättra kvalitetema i skolan och befästa ett demokratiskt lokalt styre kan det finnas skäl att organisera varje enskild deluppgift efter deltagarnas egna intressen och engagemang. Detta betyder att flera arbetsmetoder kan finnas sida vid sida. Samordningen av allt detaljarbete sker med fördel i en gemensam organisation så att man undviker onödiga strider om resurser, lokaliseringar, principer för drift av nya verksamheter och vad det nu kan vara. Men det viktigaste är egentligen inte det exakta valet av arbetsmodell utan att

förändrings- och utvecklingsarbetet hämtar sin näring och kraft från de många

lokalt verksamma och boende människorna. Det är de som måste vara drivkraften - huvudmotorn - och det är de som måste få det största positiva utbytet av hela satsningen.

Samverkan eller konflikt?

I flera lokala förnyelseprojekt från 60-talet och fram till i dag har det blivit konflikter mellan i första hand de som driver ett lokalt projekt/en process i ett område och de som formellt har ansvaret för en kommuns utveckling. Kommunledningama har inte sällan varit rädda för att de lokala initiativen skall leda till andra

lösningar än de själva anser som givna eller att en framgång för ett byprojekt eller

stadsdelssatsning skall smitta av sig till alla andra delar av respektive kommun.

246 Bottom-up i stället för top-down SOU 1996: 151

Det senare ses ofta som en risk för att kommunen tappar greppet, får för stora samlade drifts - och investeringskostnader eller inte längre kan hävda centrala

planeringsdirektiv och politiska principer.

I större städer var denna vanligare 60- och 70-talen än

typ av konflikter på på

80-talet och i före 90-talet än under. Idag är det en majoritet

glesbygden vanligare

av landets kommuner som lärt sig att förebygga denna typ av lokala strider, vilka ofta haft stort inslag av ren prestige - att visa vem som egentligen bestämmer eller skall bestämma. De kommuner som tagit till sig den nu allt vanligare bottom up -modellen har som argument för sin positiva attityd: - att det ofta blir kvalitativt sett bättre när människorna

lösningar själva på plats

utformar lösningen - detta sätt en hel del ideellt arbete och

att stora grupper av medborgare på erbjuder

ideell tid för att lokala lösningar skall bli möjliga och mindre kostsamma - att det blir en skola i lokal demokrati vilket bör kunna i en tid viktig uppskattas då allt större del av befolkningen vänder politiken ryggen - insats inte skulle kunna

att det utan en lokal gå att rusta upp ett bostadsområde

eller rädda en mindre ort, vilket i sig (om man misslyckas) innebär en risk för att kommun förlorar skattebetalare och PR

respektive

- att andra håll i landet relativt ofta attraheras av och

medborgare på bygder

områden som lösa viktiga sociala, miljömässiga eller funktionella lyckats

Det kan helt enkelt bli en positiv nettoinflyttning till området/bygden

problem. - att de får fler medlemmar efter hand med

politiska partierna handlingskrafti ga och

medvetna människor. De lokala folkrörelsema kan förstärkas och nya bildas, vilket är positivt för hela samhället.

De kommuner som skapat en positiv eller mycket bra relation till de lokala har utvecklat väl genomtänkta modeller för en samverkan de två parterna grupperna

emellan. Många kommuner ger ekonomiska bidrag utan detaljstymingskrav för att

skall fungera bättre och har hög inför kommande till

grupperna beredskap förslag

investeringar och Andra kommuner bildar ar-

nya driftutgifter. gemensamma

betsgrupper med de lokala företrädarna, där kommunens tjänstemän och förtroendevalda tillsammans med byns/stadsdelens företrädare tar fram en färdig lösning som därefter brukar förverkligas relativt snabbt. Vissa kommuner stödjer lokala grupper genom kommunbidrag till kooperativa daghem, samlingslokaler, servicehus o s v. Detta är mycket vanligt i Jämtland men också i Värmland och i landet. Kalix och Övertorneå

på ytterligare platser Berg, kommuner är bra exempel på kommuner som har utvecklat sina relationer till de

lokala så mycket att de knappast skulle kunna vara utan dem när det grupperna gäller att de servicefunktionema och den kommunala demokratin.

uppehålla primära Orsa, Vetlanda och Marks kommuner tillhör de mest positiva i Mellan- och Syd-

SOU 1996: 151 Bottom-up i stället för top-down 247

sverige. Tyvärr har storstäderna inte lika många lyckade exempel att visa upp men

de nya systemen med stadsdelsnämnder kan säkert bidra till liknande relationer och resultat även i denna typ av kommuner.

Även en del äldre folkrörelser av olika slag har tidigare haft svårt att samverka med den typ av lokala förändringsgrupper som blivit mycket vanliga de senaste tio

åren. Folkrörelsema har tyckt att de nya lokala grupperna har en mer spontan och löslig organisation än äldre organisationer, vilket de senare sett som

något negativt

och frärmnande. Att äldre rörelser mest domineras av äldre generationer och de nya av yngre är säkert en förklaring till att samarbetet dem emellan inte är fullt utvecklat

på alla håll. Men förnyelsen går snabbt. Vi har nu ett flertal exempel en på god samverkan, där medlemmar i äldre folkrörelser gått in i de nya för att dessa är mer aktiva och framgångsrika i att snabbt finna lösningar på akuta problem. Lokala

förändringsgrupper har även bidragit till att förnya folkrörelserna genom att inspirera till ett mer modernt och effektivt arbetssätt.

Lösningen på tidigare eller inträffade konflikter av det slag som här redovisats är

egentligen inte så märkvärdig. Det handlar om att se det stora värdet i de nya lokala utvecklings- och förändringsgruppema och att ha en bejakande attityd till alla som

vill engagera sig på ett positivt sätt i våra gemensamma angelägenheter. Det räcker

för ett bra samarbetsresultat.

Kraven en

på lyckad process

Även om man inte kan utfärda några garantier för en lyckad process och succéartade

resultat kan man ändå summera några viktiga ingredienser på vägen mot en sådan

situation. Det gäller dock att alltid krydda den principiella strategin med lokala anpassningar och traditioner och utforma receptet även efter de personer som deltar under hela eller delar av en längre process. En summering kan se ut så här i kortast möjliga form: - starta med en för att få med

breddmobilisering många människor. Upprepa detta

om det behövs fler omstarter eller förnyad energi och inspiration till processen - ha en där alla är välkomna. Ha för olika öppen process beredskap utvecklingar av arbetet. Startvillkoren och startresurserna bör vara klara från början - tänk att lokal av arbetsformerna medverkar till att fler människor

på anpassning

känner sig välkomna - var inte rädd för att flera arbetsmetoder i olika skeden eller Alla pröva parallellt.

vill eller kan inte arbeta på samma sätt men alla bör ha samma slutmål

- bör vara av människors intressen för att man skall nå en processen styrd hög

engagemangsnivå hos så många som möjligt. Några är intresserade av att utveckla

boendeservicen och andra av hantverksproduktion. Varje deltagare måste få

arbeta med det den är bäst på

248 Bottom-up i stället för top-down SOU 1996: 151

att process har fördelar framför projekt har sagts ovan. Förändringar tar ofta längre tid än man tror från början - arbeta

till detta hör att man måste långsiktigt och ge varje förändring en reell

chans att Endast människor som är beroende av de resultaten och

lyckas. positiva

får ett stort förtroende och ansvar orkar fullfölja ett lokalt förändringsarbete - får inte Det är med verksamhet och varje process överorganiseras. viktigare resultat än yttre skal - i den lokala kan inte en process som inte har tillräcklig förankring miljön lyckas även om det finns resurser till förfogande. Med bra förankring minskar mycket resursbehovet och kvaliteten stiger - att är centrala i en känner vi väl till men det eldsjälarna personer lyckad process är att ha med flera eldsjälar och goda ledare för att klara ett längre arbete viktigt

och många skilda arbetsuppgifter

- det är att huvudmännen bakom har en för viktigt processen hög beredskap oväntade initiativ och förslag. Detta kräver en bra samverkan mellan finansiärer/huvudmän och processens ledare - behöver ett kontaktnät utanför kommunen och för att få varje process regionen andras reaktion det egna arbetet, ny och allierade.

respons, nya idéer, på kunskap

från början Bygg gäma upp detta redan - inom behövs det unika instrument att arbeta med för varje förändringsprocess olika mål. är också unik i flera avseenden men det kan behövas Varje process unika som och som fungerar som identifreringsmärke för

några drag spjutspetsar

andra fömyelsearbeten och extra kraftkälla för den lokala gruppens medlemmar.

Process för en storstadsmiljö

av de lokala som jag bygger mina erfarenheter på har haft Många förändringsprojekt en slagsida åt en viss typ av frågor som en satsning på miljöproblem, upprustning

av förslitna hyreshus, räddningsaktioner för att bevara viktig service eller satsning

småföretag. Den växande byarörelsen börjar ofta som en enfrågepr0cess på nya

men efter hand som arbetet fortskrider handlar det till slut om en bys eller trakts

totala framtid, där alla samhällsfunktioner är lika viktiga att bearbeta och utveckla.

Om man skall starta i syfte att ekonomiskt, socialt, funktionellt och processer

miljömässigt restaurera förslitna miljonprogramområden i exempelvis storstäderna

behövs breda mobiliseringar och ett fokus alla de och behov

naturligtvis på frågor

där insatser och ofta radikala sådana är mycket angelägna. Arbetslöshet, bristfällig social och kommersiell service, dålig vi-anda och lokal demokrati samt nedslitna bostadshus är vanliga problem som måste få en snabb lösning innan pendeln slagit för Hur man tacklar detta är kanske en större utmaning än de vi har i små orter

långt.

och men likheterna är ändå slående.

på landsbygden

SOU 1996: 151 Bottom-up i stället för top-down 249

Mycket talar för att flera olika hålls eftersom det krävs

processer igång samtidigt

täta kontakter mellan människorna som arbetar med fömyelsearbetet. Alltför stora områden och grupper av människor leder lätt till över-

samordningsproblem, organisering, centrala beslut, långa beslutsvägar, för litet inflytande längst ut och mängder av irritation mellan deltagande aktörer. Enbart skalan på ett för stort arbete

avskräcker många från att vara med. Arbetslösheten och dess lösning handlar väldigt mycket om hur man löser även andra problem i ett storbostadsområde. Om det saknas service av olika slag för de boende och tillräckligt med entreprenörer som står färdiga att etablera butiker, hantverksservice, hushållstjänster av annat slag o s v kan ju en lösning vara att i processen söka de människor som vill starta de verksamheter det finns brist eller

på fungerar alltför dåligt. Dessa utbildas till entreprenörer, stöds att utveckla de efter-

frågade funktionerna och skapar en del av de nya jobb som behövs. Vi-andan stärks i denna utvecklingsprocess och det ena positiva Lokaler och bostäder ger det andra. måste byggas om för att rymma nya funktioner och krav, vilket jobb ger området och ökad attraktivitet. Andra människor i omrâdet vill arbeta med att förbättra skolan och barnens och ungdomarnas lokaler och uteytor. En del i detta arbete är att skaffa sig nya

kunskaper, att besöka lyckade projekt på andra håll, att ta kontakt med de berörda

kommunala nämnderna, att skaffa fram nya resurser och själv engagera sig i de praktiska förändringarna. För att klara arbetet gäller det att samverka med barnen och ungdomarna och andra föräldrar och boende. Inspirationen får de till en del från

dem som lyckats skapa nya servicefunktioner och som visat att det lönar sig att

påverka och arbeta tillsammans med andra människor. En annan del av kraften får

de från samverkan med lärarna och annan personal i skolan och kanske från ett nybildat socialt kooperativ i området. En tredje tar sig an det aktuella delornrådets och

grupp kulturfrågor bygger

kanske radiostation och TV-studio i samverkan upp en lokal med ett nytt Folkets Hus som skapats av ett tomt bostadshus. De skapar en skrivarverkstad för skrivande människor i närområdet med spännande bakgrunder i mängder av olika länder utanför Norden. Dessa gruppers arbete bidrar i hög grad till att ge området en

starkare identitet, vilket brukar vara avgörande för att många människor skall orka

arbeta i ett lokalt utvecklingsarbete under längre perioder. Resultat måste komma med jämna mellanrum och det är viktigt att alla berörda myndigheter närmar sig områdets aktiviteter med sinnen och försöker öppna bygga

upp relationer på bådas villkor - de boendes och myndigheternas. När detta fungerar

kan fler initiativ finansieras och etableras i bostadsområdet, där den ena

framgången

föder den andra. Det viktiga är att statliga och kommunala organ ser områdets aktörer som jämnspelta och kompetenta och litar på att processen håller hög kvalitet och

250 Bottom-up i stället för top-down SOU 1996: 151

ambition. Det gäller att erbjuda sin kunskap till de boende och överlämna detaljbeslut över olika resurser till dem som bor och verkar i området. Ett nätverk mellan olika typer av lokala förändringsgrupper med skilda erfarenheter från olika regioner skulle kunna byggas upp samtidigt med starten av en eller flera storstadsprocesser. När den områdesvisa förändringsprocessen kommer behöver man inte intervenera från offentliga och övergripande i

igång organ

med gammal top down -strategi. Det gäller bara att hålla goda kontakter, enlighet vara och tillit, ha positiva förväntningar, släppa rädslan för lyhörd generös, skapa arbetar med andra än de egna och fram-

att en process perspektiv applådera varje

Då finns chansen att vi stärker demokratin och tar oss ur en brinnande social

gång.

bomb i tid innan 2/3-delssamhället annars för alltid slår ned sina rötter även i Sverige.

Referenser

Det finns en hel del skrivet om hur enstaka projekt startats, utvecklats, finansierats, organiserats och givit skilda resultat. I referenserna nedan har inte de aktuella skrifterna, eller artiklarna om dessa projekt redovisats. De kan med rapporterna fördel sökas hos de organisationer eller kommuner som nämnts i texten. Folkrörelserådet, Vuxenskolan, Boverket och

Sveriges Hembygdsförbund, ABF,

kan man dock alltid vända sig till för att få kunskap om skilda Glesbygdsverket

Ulla Herlitz om de många lokala projekt/processer. Kulturgeografen avhandling

finns förmodligen tillgänglig från hösten 1996 eller våren utvecklingsgruppema 1997.

De skrifter som jag redovisar nedan är ett urval av böcker/rapporter som behandlar

den mer principiella problematik som presenteras i kapitlet ovan:

1. ALLT ÄR MÖJLIGT - utifrån lokala livsforrner av Hans Arén, planering T27-l994, Stockholm.

Byggforskningsrådet, rapport

GENOM BRUKARMEDVERKAN - och

2. LOKALT FOLKSTYRE Exempel

erfarenheter, betänkande av 1983 års demokratiberedning SOU 1984:84. 3. STARTA UTVECKLINGSARBETE I EN KOMMUN - Hur kan en kommun möta krisortens och metoder av Bo Mårtenssom, Bygg-

problem? Exempel

T24: 1986 Stockholm.

forskningsrådet, rapport

4. KRlSORTSGRUPPER - Instrument för lokal utveckling. Erfarenheter från Kramfors, Köpmanholmen och Hörnefors av SIND (nuvarande NUTEK), rapport 1983:7.

SOU 1996: 151 Bottom-up i stället för top-down 251

5. ANDEN I FLASKAN - En debattbok om regional inneboende kraft av Lotta

Gröning, Glesbygdsmyndigheten (nuvarande Glesbygdsverket), Falköping

1994. 6. NY KRAFT - från en rörelse i Reserapport underjordisk Sverige 1989 av Kerstins Gulbrandsen, Tiden, Falköping 1989. 7. HANDBOK I FRIVILLIGT ARBETE av Socialdepartementet Ds 1994:93. 8. VI VILL VARA MED OCH BESTÄMMA - Modeller för medborgar-

inflytande i stadsmiljö och på landet Socialdepartementet Ds 1994: 123.

9. SOCIAL PLANERING I PRAKTIKEN av Ronny Svensson, Socialstyrelsen 1984. 10. KOMMUNALA UTVECKLINGSPROJEKT av Bergslagsgruppen, Glesbygdsdelegationen (nuvarande Glesbygdsverket), rapport nr 3/ 1987.

Kortare arbetstid 253

Kortare arbetstid

Birgitta Olsson, Stockholms universitet

Det här artikeln syftar till att belysa behovet av en arbetstidsförkortning, inte minst i storstäderna. Den handlar också om bakgrunden till och innehållet i det

försöksprojekt med 6 timmars arbetsdag som pågår i Stockholms stad. Beslutet om

att inleda ett försök i Stockholms stad togs efter regimskiftet 1994 då socialdemokraterna, vänsterpartiet och miljöpartiet bildade en I överens-

koalition.

kommelsen mellan partiema ingick att starta ett arbetstidsförsök i staden. Är kortare arbetstid ett sätt att utveckla välfärdssanrhället? Bör vi ta ut en del av kommande möjliga välfärdsökningar i fonn av kortare arbetstid? Vad är välfärd och

hur kan välfärden utvecklas? När är i så fall tiden mogen? Det är några av de frågor

jag ställer i den här artikeln. Jag vill inledningsvis ge en kort översikt över debatten och utvecklingen i våra grannländer. I Sverige är fortfarande tveksamma till att fler

många möjligheterna skapa jobb

genom arbetsdelning. Det gäller både bland arbetsgivare och bland de fackliga organisationerna. Den solidaritet som skulle krävas för en ornfördelning från de som har arbete till förmån för de 14 procent som är arbetslösa (augusti 1996) lyser med

sin frånvaro. Den höga kapitalbindningen inom industrin och behovet av

kvalificerad arbetskraft gör att alltfler företag har börjat s k flexibel

tillämpa

arbetstid där de anställda arbetar mer under perioder med hög efterfrågan och

kortare arbetstid under perioder då efterfrågan är låg. Kraven på kapitaleffektivitet gör det för dyrbar: att producera för lager under lågkonjunktur med att påföljd övertiden har ökat dramatiskt. De som har arbete arbetar därmed mer än någonsin och får en hygglig löneutveckling medan de som aldrig fått chansen på arbets-

marknaden får fortsätta att vänta. Vilken slutsats kan dras? Skulle kortare arbetstid kunna leda till att befintliga jobb omfördelas? Skulle kortare arbetstid räcka för att lösa arbetslöshetskrisen?

Vi har halkat efter

Skulle kortare arbetstid för de som har arbete betyda att fler får arbete? Ja, mycket

tyder på detta. I hela Europa pågår en intensiv debatt om arbetsdelning och

framtidens jobb. Där är man inte främmande för tanken att det finns ett samband

mellan hur mycket var och en arbetar och hur många som kan beredas syssel-

254 Kortare arbetstid SOU 1996: 151

I är arbetstiden inom industrin redan 35 timmar. Vi ligger på sättning. Tyskland tolfte plats i Europa när det gäller arbetstidens längd, oavsett om man ser till vecko-

arbetstid eller årsarbetstid.

Inom EU finns ännu ingen gemensam strategi i arbetstidsfrågan men diskussionen

för fullt. På initiativ av bl a Michael Rocard och socialistgruppen inom

pågår kommer under hösten 1996 frågan att diskuteras i parlamentet.

Europaparlamentet

Avsikten är att om det att enas om en gemensam resolution för arbets-

pröva går

delning och fler jobb.

I där arbetstiden har förkortats stegvis och i dag uppgår till 35 timmar

Tyskland,

vecka inom industrin, har sedan tid drivits som en

per arbetstidsfrågan lång

d v s som ett medel för att fördela om resurserna så att fler kan

“fördelningsfråga

delta i Debatten inleddes redan under 1970-talet i dåvarande Väst-

produktionen.

men först i av 1980-talet när arbetslösheten ytterligare och efter tyskland början steg omfattande bl.a. en sju veckors år 1983 i tyska metallindustrin

strejker lång strejk

nåddes en som innebar en reduktion av arbetstiden. Detta genombrott har uppgörelse

haft stor för av arbetstiden i beslut

betydelse utvecklingen Tyskland? Volkswagens

den 15 december 1993, att reducera arbetstiden till 28,8 timmar för att undvika

av tiotusentals bilarbetare innebar ytterligare ett steg mot kortare uppsägningar

arbetstid. Under 1984 till 1995 har veckoarbetstiden successivt minskat

perioden från 40 till 35 timmar i tysk industri. Enligt tyska bedömningar krävs ytterligare

arbetstidsförkortningar för att klara full sysselsättning i början av 2000-talet3.

Den ned till nivån 37 timmar anses ha tillskapat tyska arbetstidsförkortningen

145 000 nya jobb och säkrat 49 000. En del av arbetstidsförkortningen ger ett s k

som initierar produktivitetshöjande åtgärdefl. Det betyder att de

omvandlingstryck

timmar som skärs ned inte behöver ersättas till 100 procent. Erfarenheterna är dock

skiftande. En studie av en förkortning vid tre vårdavdelningar på Södertälje sjukhus5

visade att hela arbetstidsförkortningen kunde kompenseras av ökad produktivitet

Isidorsson, T., Arbetstidsfrågan i internationell belysning. Förløpp, förklaringar och följder. Rapport skriven för Svenska Metallindustriarbetarförbundet. Göteborg 1994.

2 Bosch, G., The Evolution of Working Time in Germany. Futures, VOlume 25, Number 5, June 1993.

Ibid.

Anxo, D., och Agnarsson, S., Arbetstidsfärkortning, drifttid och sysselsättning i ett internationellt perspektiv. Rapport till Metalls Arbetstidsgrupp. Nationalekonomiska institutionen, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. 1994.

Olsson, B., Kortare arbesdag - en väg till ett mer ekologiskt arbetsliv? Doktorsavhandling. personalekonomiska institutets skriftserie 1994:1. Stockholm 1994.

Kortare arbetstid 255

medan det i tyska studier föreligger en variation mellan 70 och 20 procent av arbets-

tidsförkortningen°

I Frankrike stiftades under 1993 en lag om att det i företag där man var beredd att reducera arbetstiden med 15 procent (6 tim per vecka) och öka antalet anställda med minst 10 procent skulle få en reduktion av arbetsgivaravgiftema med en tredjedel i tre år7.

I Finland där arbetslösheten länge varit högre än i många andra länder, och nu är

närmare 20 procent, har en 100 timmars arbetstidsförkortning genomförts. Det s k Pekkanenavtalet från 1984 till för denna sänkning och innebar en stegvis

låg grund

förkortning under fem år. Den genomsnittliga veckoarbetstiden i Finland är därmed 37,8 timmars.

I Finland finns också flera exempel på hur företag gått över från 8 till 6+6 timmars

skift med 8 timmars lön. Anledningen till ett lyckat resultat är att en arbetstidsförkortning kunnat förenas med ett mer effektivt utnyttjande av maskiner och Erfarenheterna från Finland visar att det är att genom en

utrustning.°. möjligt

reduktion av den dagliga arbetstiden åstadkomma en förlängd driftstid, från 8 till 6+6, som både ökar behovet av arbetskraft och minskar kapitalkostnaderna per producerad enhet”. I Finland liksom i flera andra Europeiska länder, t ex Tyskland, Frankrike, Italien och Spanien, har också s k deltidsreforrner där den som är beredd att

genomförts

minska sin arbetstid och därmed undvika uppsägning får hela eller delar av inkomstbortfallet kompenserat av staten. Tanken bakom dessa mer temporära arbets-

tidsförkortningar är att det under en lågkonjunktur ska gå att lindra omställningar

och åstadkomma en mer rättvis fördelning av jobben mellan människor. Företag ska

kunna behålla arbetskraften tills efterfrågan ökar igen. Temporär arbetstidsförkortning eller deltidsperrnittering kan liknas vid en social chock absorbent

° Isidorsson, 1994, s. 96. 7 Ibid.

Isidorsson, T., Arbetstidsfrågan i internationell belysning. Arbetsvetenskapliga kollegiet,Göteborgs universitet, 1994.

Anttila,T. Reducing and Reorganizing Working Time. 6+6 hours model. Paper presented in the 18th Conference on European Employment Systems and the Welfare State 9-14, July 1996, University of Tampere, Finland.

Olsson, B., Shorter working hours and more jobs? Could better production economy on the micro level be the leverage? Paper presented in the 18th Conference on European Employment Systems and the Welfare State 9-14, July 1996, University of Tampere, Finland.

256 Kortare arbetstid SOU 1996: 151

d v s som mer omställningar mindre drastiska under

något gör långsiktiga perioder

med hög arbetslöshet.

[Danmark finns sedan den 1 januari 1994 en lag som ger rätt eller möjlighet för

en person att vara frånvarande från arbetet med arbetslöshetsersättning under ett år,

s k sabbatsledighet. Ersättningen varierar beroende på om ledigheten används till

studier eller annat. Förutsättningen för att en person ska kunna ta ett sabbatsår är att en arbetslös in och ersätter den sabbatsledige. Lagen tillkom i syfte att lindra

går

arbetslösheten och har varit mycket populär.

Räcker det med kortare arbetstid?

Antalet arbetslösa i Sverige uppgår i mitten av 1996 till ca 800 000 personer.

Översatt till arbetstimmar det ca 32 000 000 arbetstimmar vecka i utgör per eller 28 000 000 timmar är 35 timmar. År 40-timmarsjobb per vecka om arbetstiden

1994 antalet arbetstimmar 122,6 miljoner. Om man antar att bristen på

utgjorde

arbetstimmar sprids ut de redan motsvarar det en brist på 26 % av på sysselsatta existerande arbetstimmar varje vecka eller på en individuell basis motsvarar det 10

timmar Om varje arbetande person avstår 10 timmar per per vecka per individ. vecka kan alla beredas arbete, rent teoretiskt. Det motsvarar en 6-timmarsdag. Nu är inte så här ren och delbar utan vad som händer när arbetstiden verkligheten förkortas är att det sker en viss rationalisering. Om det utifrån tidigare erfarenhet antas att den till ca 50 procent skulle en solidarisk minskning av arbetstiden

uppgår

med 2 timmar som mest ge ca 400 000 nya jobb. Slutsatsen måste därför bli, per dag allt annat lika, att arbetstdelning teoretiskt sett skulle kunna halvera arbetslösheten men att det skulle krävas ytterligare för att åstadkomma åt alla. Men

åtgärder jobb

självfallet kräver arbetsdelning av en omfattning som jag diskuterat att alla som är i arbete är beredda att bidra med det ekonomiska utrymmet och inte minst dela på jobben. Fler är den ena sidan av myntet. Den andra sidan är sannolikheten att få jobb dynamiska effekter” vad gäller användning av redan investerat kapital. Jag har en

grundläggande uppfattning att en arbetstidsförkortning kommer att sätta en press på

industrin och den offentliga sektorn att förändra sitt sätt att arbeta. Tillväxten kommer när produkter och tjänster blir billigare och bättre. Då blir det först nödvändigt att använda det redan investerade kapitalet och i nästa steg att utvidga och göra nyinvesteringar.

I Mosley,H. and Kruppe, T. Short-time Work in Structural Adjustment: European Experience. European journal of industrial Relations. Volume 2, Number 2, July 1996. Sage publ. Z Dynamiska effekter har belysts av bl a Olsson(l994) och Anxo och Agnarsson (1994).

Kortare arbetstid 257

Människan i storstaden

I storstäderna lever människor ofta under hårdare villkor än de som bor på landsbygden. Lcvnadsornkostnadema är högre; hyran, maten, resekostnadema och det mesta av det vi behöver för vårt uppehälle är dyrare. Det är en allmän uppfattning att tempot är högre och kraven på den enskilde är fler i storstaden än på landsbygden. I storstädema blir massarbetslösheten särskilt uppenbar. Vissa grupper utan erfarenhet från den svenska arbetsmarknaden, som ungdomar och invandrare, är hårt prövade. Vi ser dagligen notiser svenska liksom i media om hur bam far illa, hur grupper av ungdomar med olika etnisk bakgrund, etc. andra nationaliteter drabbar samman i gatuslagsmål, hur invandrare går utan jobb år efter år De många arbetslösa ökar spänningarna mellan människor och kan på sikt ge oöverskådliga sociala kostnader. är för lång för Till detta ska läggas att många inte får arbete och fritid att gå ihop. Arbetsdagen markant att tiden ska räcka för det man vill eller måste göra på den egna tiden. Detta är särskilt i storstäderna där restiden till och från arbetet är påvisat längre än på landsbygden.

Män Kvinnor

Stockholm 4,34 3,16

och Malmö 3,51 2,12 Göteborg

Norra tätbygden

Norra glesbygden 2,11 1,31

Tabell: Genomsnittlig tid för arbetsresor per vecka. År 1990/91. Källa: Tidsanvändningsundersökningen 1990/91. SCB. Rapport nr 80. Tabell 20.

Stockholm använder vecka i 4,34 timmar för arbetsresor

Män i varje genomsnitt

männen i använder 2,11 timmar. Motsvarande för kvinnorna i

medan glesbygden

och i norra 1,31 timmar”. En annan

Stockholm är 3,16 timmar glesbygden

är att arbetet är för tungt för ett åttatimmars arbetspass och att krafterna anledning

avstår från heltidsarbete och heltidslön och

inte räcker till för ett heltidsjobb. Många

och 10 procent av

nöjer sig med deltid och deltidslön. Ca 40 procent av kvinnorna

männen arbetar deltid.

arbetstid bidra till att fler människor bereds plats arbets-

Kanske kan kortare på

marknaden. Därmed minskar och den sociala oron.

spänningarna

13 Levnadsförhållanden, Rapport nr 80, Tidsanvändningsundersökningen, 1990/91, SCB

258 Kortare arbetstid SOU 1996: 151

Varför arbetar vi?

En är inriktad att minska individens

arbetstidsförkortning på aktiva arbetstid, d v s

den tid vi ägnar åt produktionen. Samtidigt kan den fria tiden utanför arbetet öka. Vi får därmed utrymme för sådant arbete som inte direkt har ett produktivt syfte, sådant som vi gör åt oss själva. Hanna Arendt har i sin bok Vita Activa” beskrivit de tre verksammänskliga heterna i livet självt. Förutom arbete utgörs enligt Arendt de verksamheterna av

mänskliga tillverkning

och handlande. De är fundamentala därför att var och en av dem svarar mot de grundläggande villkoren för människans liv. Arbete är i den Arendt betydelse använder tennen en ändlös som får sin men

process, mening genom produktiviteten,

inte av de produkter arbetet åstadkommer. Arbetet lärrmar med denna distinktion inget gripbart efter sig. Resultatet av arbetet konsumeras och kvar en liten dröjer stund efter arbetets fullföljande. Denna aktivitet är Arendt en livsnödenligt vändighet därför att den gör det möjligt för oss att oss och vår reproducera själva arbetskraft. Tillverkning däremot sker i en värld av Den har en bestämd ting. början och ett bestämt slut och den är relaterad till

ändamålsenlig, mål-medel. I denna

artificiella tingvärld hör det livet hemma

mänskliga och ger människan en hembygd

eftersom den varar längre än liv. Handlandet däremot mänskligt är, enligt Arendt, den enda verksamhet som direkt mellan människor utspelas utan något tings eller

någon materias förmedling .

Arbetet har en d v s arbetet ses som en del i människans ontologisk betydelse, varande. som människan deltar

Tillverkningen däremot, i, är en verksamhet som är

mer artiñciellt betingad och dess överlever ofta människan produkter själv. Utrymmet för de tre verksamheterna bestäms av hur arbetstiderna mänskliga organiseras. Resultatet från en studie av en med en timme

arbetstidsförkortning vid Södertälje sjukhus” visade att en timmes arbetstidsförkortning per dag gjorde att det

blev en bättre balans mellan arbete och fritid, att mellan arbete och fritid

kretsloppet

kom att bättre. Detta visade i fonn

fungera sig av att personalen upplevde att de fick

mer energi både och hemma. De

på jobbet uttryckte också att de kände sig mindre

stressade genom att den kortare arbetstiden det lättare att hinna gjorde med det arbete som behöver ske utanför Genom resultaten arbetsplatsen. från Södertäljestudien var det att utveckla

möjligt begreppet ekologiskt arbetsliv d v s ett funge-

rande mellan den och

kretslopp produktiva reproduktiva sektorn i en människas liv.

Människans villkor, 1988

5 Olss0n,B. Kortare arbetsdag - en väg till ett mer ekologiskt arbetsliv? Doktorsavhandling. personalekonomiska institutets skriftserie 1994:1. Stockholm 1994.

Kortare arbetstid 259

som inte enbart individens

En arbetstidsförkortning är därmed något påverkar

istället ses som en del i för-

situation på arbetsplatsen, arbetstidsförkortningen

för liv utanför arbetsplatsen. Det är därmed

ändrade förutsättningar personalens

som den totala livsföringen och livskvaliteten.

något påverkar

arbete för att Arendt, är viktiga för det Både tillverkning, och handlande, följa

av oss tiden för det

mänskliga varat. Ändå har för de flesta tillverkningsverksamhet, artificiella fått ta allt större av livet. Varför? Frågan sammanhänger

livet, utrymme sannolikt med hur vi anser att vi behöver arbeta.

mycket

Hur ska vi arbeta?

mycket

och framförts olika arbete och hur mycket

Det har i litteraturen forskningen syn på

den traditionella ekonomiska teorin människan för att

vi bör arbeta. Enligt agerar

vissa syften, arbetet blir ett nödvändigt ont för att uppnå en viss egennytta. uppnå

denna hedonistiska tradition avstår människan från arbete och ägnar sig Enligt gärna konsumtion om hon av anledning får tillfälle till det.

åt någon

de som anser att människan ska befrias från arbetets ok för att kunna Vi har också aktiviteter t ex kulturella sådana och som ser arbetstids-

ägna sig åt andra i den omvandlingen av

förkortningen som ett nödvändigt inslag emancipatoriska

till ett eller kulturellt samhälle. Till dessa hör bl a

industrisamhället post-industriellt

André Gorz:

is the transition a work-based society to a

What is involved from productivist

liberated time in which the cultural and the societal are accorded greater

society of

in a word, a transition to what the Germans call a

importance than the economic:

6 .

Kulturgesellschajt

400 f arbetet som något som bör

De gamla filosoferna (Aristoteles Kr)” såg på

som utfördes av slavar. En

minimeras för egen del. På den tiden var arbete något

slav var ett stycke egendom eller ett handlingsredskap för ägaren.

Adler Karlsson har i flera skrifter fört fram tankar om hur tiden för arbete Gunnar

kan minska till förmån för andra aktiviteter. I Tankar om den fulla sysselsättningen

att människan till sin natur är lat.

en av hans huvudteser grundläggande

(1978) är

I Lärobok för 90-talet utvecklar han detta ytterligare och uttrycker följande8:

6 s.l83. Gorz, A., Critique of Economic Reason. Verso, London, 1989,

” The Politics (1986)

18 s 230. Adler-Karlsson, G., Lärobok för 90-talet. Om vår överlevnads villkor. Prisma, Stockholm, 1990,

260 Kortare arbetstid SOU 1996: 151

kärleken till arbetet är ett resultat av minst års

femhundra indoktrinering av en

ohelig allians av präster, kapitalister och socialistiska ombudsmän.

I våra moderna samhällen är den sociala strukturen och given 95 procent av

människorna, som befinner sig på pyramidens undre har de mest

steg, hårdaste, slitsamma och betalda arbetena. Då förefaller lägst det, menar Adler-Karlsson,

fullkomligt naturligt att man utvecklar en tendens till lathet. Varför ska man

bjuda till när man ändå inte får för

något ordentligt det, resonerar Adler-Karlsson. Även om synen på människans behov av arbete kan variera mellan olika veten-

skapliga traditioner och påverkar vår arbetstidens eller

syn på arbetsdagens längd

är det ändå otvivelaktigt så att de flesta av oss i för vår är hänvisade

dag försörjning

till förvärvsarbete eller det som Arendt betecknar Endast ett fåtal kan

tillverkning.

ägna sig åt arbete i Arendts d v s att arbeta åt eller betydelse, sig själva klarar att leva vis.

på självhushåll på gammalt

Men hur mycket tid behöver vi åt arbete i ett samhälle där maskiner och ägna datorer arbetar allt mer åt oss? Vi har lämnat det agrara samhället med allt vad det innebar och vi har snart det industriella samhället och är inne i det som passerat brukar betecknas det samhället. Allt färre arbeten post-industriella finns i den industriella sektorn och allt fler finns i service- och uppgifter tjänstesektom. Trots denna omvandling finns och monotona kvar

många tunga jobb både inom industrin

och tjänstesektom. av dessa är ofria

Många jobb och hårt bundna till maskiner.

Jobben inom industrin och vårdsektom, kräver hårt och engagemang uppoffringar som är till vad människor

många gånger på gränsen förmår. Det är i det perspektivet

vi får se en kortare arbetsdag.

Vad är det vi in i

lägger begreppet ökad välfärd?

Att förbättra de ekonomiska villkoren löner eller genom högre lägre skatter kanske inte räcker för att individen ska en när deras

uppleva välfärdsökning krafter helt går

åt i arbetet. av annat som

Välfärdsförändringar slag t ex möjlighet till social och

kulturell kan i vara mer

utveckling dag angelägna för många.

Även om en svensk arbetare har en i med arbetare i andra jämförelse länder bra lön är det en brist i välfärden när människor i tunga jobb ständigt inte får tiden att räcka till annat än arbete, att inte orka med familj och vänner sin fritid. Det på gör det svårt att skapa balans mellan arbetskrav, och tid. En kortare arbetstyngd egen arbetsdag kan kanske öka att ett mer

förutsättningarna uppnå meningsfullt liv.

En ökad materiell välfärd, BNP, behöver inte att människor en betyda upplever ökad välfärd. Antag att individen måste öka sin arbetstid för att mer och att tjäna

detta inkräktar på hennes fritid. Med den definitionen välfärd kanske det gängse på

leder till en ökad välfär med en BNP och högre högre disponibla inkomster. Om

Kortare arbetstid 261

skulle föredra fritid och mindre pengar framför längre arbetsdag individen längre det att den samlade välfärden mätt med BNP minskar. och mer pengar innebär i samband med en framtida arbetstidsförkortning skulle Om en reducerad arbetstid materiell för alla behöver det inte betyda att det upplevs

leda till minskad produktion

Slutsatsen måste bli att välfärd är mer än det som som en minskning av välfärden. kan av BNP och i materiella termer. fångas till en välfardsmodell som utarbetats av den I mina studier har jag ofta återkommit finske sociologen Erik Allardt”.

i tre dimensioner och fångar dem i termema: Having,

Allardt spaltar upp välfärden de resurser individen har, Loving är hur Loving och Being. Having representerar till andra människor och handlar om vad man är i relation man förhåller sig Being

av den nordiska välfärden användes följande till samhället. I en surveyundersökning de dock inte heltäckande) för att operationalisera variabler (men ansågs

välfärdsbegreppet:

Att ha (Having): - inkomst - bostadsstandard -

sysselsättning

- hälsa utbildning

Att älska (Loving)

- och lokal gemenskap

grannskapsrelationer

-

familjegemenskap

-

vänskapsförbindelser

Att vara (Being)

- anseende eller prestige

oersättlighet - resurser

politiska - intressanta fritidssysselsättningar

i sig viktiga för att tillfredsställa

Dessa komponenter ska dels ses som värden själva,

som kan användas för att tillfredsställelse av

behoven, dels som resurser uppnå

variabel före en annan utan menar att de andra behov. Allardt vill inte sätta någon alla är värdefulla i sig själva.

9 1975. Allardt, E., Att ha, att älska, att vara. Om välfärd i Norden. Argos, Lund,

262 Kortare arbetstid SOU 1996: 151

Välfärd är något som individen värderar och Det är

upplever. individemas fria val som avgör om de vill fortsätta att ägna sig åt den materiella

välfárdsutvecklingen på

bekostnad av den sociala och existentiella

(loving) (being) eller om de vill få mer

tid och utrymme för de senare. Det är däremot ofta inte det fria valet som

ligger bakom en påtvingad arbetslöshet och som därmed gör det svårt att även tillgodose

de materiella behoven Kanske skulle en

(having). arbetstidsförkortning göra det möjligt för fler att utveckla eftersatta sociala och existentiella behov.

Kanske skulle

det samtidigt göra att av de som är

några utestängda från arbetsmarknaden kan börja

tillgodose sina materiella behov och så även behov.

småningom övriga Detta är ett

perspektiv som ligger till grund för det försök som bedrivs i Stockholms stad.

Försöksverksamheten i Stockholms stad

Stockholms stad startade ett försök med kortare arbetstid den l

maj 1996. Försöket

ska pågå i två år och omfattar två en en enhet bamstugor, hemtjänstenhet, för

omsorg om och en

handikappade sjukhemsavdelning. Sammanlagt 66 personer ingår

i försöket. Av dessa sänker 59 sin arbetstid. Den som sänker

personal sin arbetstid

har 55 barn därav 50 under 13 år. Dessa bam finns i 30

familjer. Av de 66 perso-

nerna är 12 män. 17 personer är äldre än 45 år.

Arbetstiden har reducerats från åtta till sex timmar med full

lönekompensation.

I projektet skall beslutet i

enligt Kommunstyrelsen” studeras

- om det kan

skapas fler arbetstillfällen

- de samhälls- och

kommunalekonomiska konsekvenserna

- effektivitet

och produktivitet i verksamheten

- hur kvaliteten

påverkas av att personalen arbetar sex timmar

- arbetstidens

betydelse för personalens hälsa och livskvalitet

- effekter av kortare arbetstid för de anställdas barn - skillnader i mäns och kvinnors sätt att använda sin utökade fritid

Urvalet av enheter hade skett när ut och

anbudsförfrågan gick en noggrann genomgång av liksom bemanningsstruktur om behovet av vikarier för att klara arbetstidsförkortningen ned till 6 timmar per dag hade genomförts. Vikarietäckningen och varierar arbetstidsförkortningen mellan de ingående

enheterna. Enligt intentionerna ska försöket med bibehållen genomföras service till

kommuninvånama. Vidare ska finnas för tid för

utrymme nödvändig kompetens-

utveckling och planering av arbetet.

2° 17 maj 1995

Kortare arbetstid 263

Projektets förutsättningar

med kortare arbetstid av den här storleken har tidigare inte genomförts. Ett projekt Det krävde en viss och från kommunens sida ville man bl a försäkra sig planering ut skulle orka med det extraarbete som det innebär att om att de enheter som valdes

vara med i ett projekt. En till socialdistrikt gick därför ut och det resulterade intresseförfrågan samtliga fick in 168 från vilka fem enheter valdes. i att projektledaren intresseanmälningar att delta i utifrån de kriterier Dessa bedömdes ha de bästa förutsättningarna projektet stad önskade se bland deltagande enheter. som Stockholms uppfyllda av de kriterier som skulle vara uppfyllda: Några - andel heltider hög - är ofta småbamsförälder personalen - av män och kvinnor blandning - bra och stabilt samarbetsklimat på enheten - och översikt över ekonomi etc kunskap personalplanering, - av erfarenheterna att t ex svara på frågor till villiga att delta i spridningen genom

media

försöket med bibehållen service till intentionerna skall genomföras Enligt Vidare skall finnas tid för och planering kommuninvånama. kompetensutveckling

av arbetet. har i samarbete med För genomförandet av försöksverksamheten projektledningen att det behövs olika av ersättare/vikarietäckning och berörda enheter beräknat grad för detta. Vikarietäckningen av arbetstidsförberäknat kostnaderna på grund mellan i de enheterna. Det gör att kortningen varierar 0 och 85 procent ingående kostnaderna för också varierar. sextimmarsdagen som valts för införande av kortare arbetstid i Den förhandlingsm0dell Stockholms stad är en och annorlunda del i projektet. viktig att de enheter som redan från första dagen med Det urvalet gör väljs positiva som anpassats till sextimmarsdagen har en ny och genomtänkt arbetsorganisation

de nya arbetstidsförutsättningarna. i att det sattes ett redan i Förhandlingen resulterade igång förändringsarbete fick besked om att den valts ut som försöksenhet. Här sökskedet, innan enheten en funktion som medlare mellan olika intressen. fyllde projektledaren mycket viktig är unikt för och skiljer sig från ett Detta tillvägagångssätt Stockholmsprojektet i Oslo stad där arbetstimme i förkortningen ersattes med projekt varje att man i Oslo sannolikt inte får lika starkt incitament att Det också ny personal. gör I Stockholm blir det däreanpassa sin organisation till en ny arbetstidsorganisation. mot att utfallet i de olika enheterna som alla har olika ersättningsmöjligt följa olika stora kostnader för försöket. Sammanfattningsvis blir modeller och därmed

264 Kortare arbetstid SOU 1996: 151

inslaget av förhandlingsmodell en viktig distinktion mellan detta och mot

projekt tidigare försök med kortare arbetstid där det inte skett

antingen någon vikarie-

täckning alls som i eller full

Södertäljeförsöketz vikarietäckning som i Karlskrona-

försöket vid Gullbemakliniken av i

(utvärderat Hälsohögskolan Blekinge) eller i

Kiruna”.

Uppföljning av försöket

I projektet studeras effekterna av för och

arbetstidsförkortningen personalen

verksamheten/kommunen å ena sidan och för å andra sidan.

brukarna/vårdtagarna Uppföljningen sker med före-eftennätningar för att se om det sker förändnågra

ringar i personalens i bred samt i ekonomi

välfárdsupplevelse mening och service.

De fem försöksenhetema med motsvarande för att hålla

jämförs kontrollgrupper undersökningsvariablema under kontroll.

2 - en väg till ett mer ekologiskt arbetsliv? Doktorsavhandling. Olss0n,B. Kortare arbetsdag personalekonomiska institutets skriftserie 1994:1. Stockholm 1994. 22 Olsson, B., 6-timmars arbetsdag med 8-timmars betalning. En personalekonomisk kalkyl på hemtjänsten i Kiruna. Fallstudierapport nr 91:1. Personalekonomiska institutet, Stockholm, 1991.

Olsson, B., Kortare arbetstid - Lönsamt utifrån personalekonomiska perspektiv? Tidskriften Kommunal Ekonomi nr 2/ 1992, s 22-27, 1992.

Kortare arbetstid 265

Nivå Utvärderingsinsats

- * Dokumentera

l. Arbetsplats/enhetsnivå orga- genomförandet

* Ekonomiskt utfall nisation, ekonomi * Effektivitet. Kvantitet och kvalitet * Personalekonomisk utvärdering

* 2. Personalen, arbetsgruppen Hälsoproñl * Välfärdseffekter och personalens egna barn på tre nivåer enl. Allardts modell (inkl. familje- och sociala livet) * Uppföljning av tidsanvändning och påverkan på fritiden. (inkl. skillnader män/ kvinnor)

* Effektiviteten 3. Kvaliteten för brukarna; de som får vården/servicen/ om- - kvantitet - kvalitet sorgen

Tabell: Undersökningsdesign i Stockholmsprojektet.

nivå sker en och försöksenhet dokumen-

På varje beskrivning analys. Respektive

teras för och ska kunna En del är att kunna följa hur sig urskiljas. viktig

har i olika av verksamheter med olika

arbetstidsförkortningen genomförts typer

förutsättningar.

sker med av

Uppföljningen, som görs av en grupp forskare, hjälp intervjuer,

vill effekterna för och

enkäter och observationer. Undersökningen belysa personalen

barnen och deras föräldrar, och deras

deras barn, på barnstugoma pensionärerna

samt de och deras anhöriga. Dessutom görs en hälsoupp-

anhöriga utvecklingsstörda av för att undersöka om stressen påverkas. följning personalen

i Stockholmsprojektet

Sysselsättningseffekter

de av är om det skapar jobb En av viktigaste aspekterna Stockholmsprojektet nya

och till vilken kostnad.

Den ersatta tiden varierar mellan 0 och 85 procent. I inget fall har enheten fått

för för att avlöna de ersättare som in

full kompensation förkortningen. Pengar går

som vikarier har tillskjutits via stadens budget.

Av tabellen också att antalet ersättare varierar mellan O och 3 på de resp framgår

således 66 vilket innebär ca 12 pro-

enheterna. Tillkommer 8 nya tjänster på gamla

cents sysselsättningsökning.

266 Kortare arbetstid SOU 1996: 151

utvecklingsstörda Summa 66 (+8)

Tabell: Arbetstidsminskning, ersatt tid och nya jobb i Stockholmsprojektet.

Några intressanta i storstadsperspektiv projektet

I ska studeras om det att visa

Stockholmsprojektet går på välfärdseffekter på olika

nivåer till följd av I ska undersökas

arbetstidsförkortningen. projektet hur hela

familjens situation och därmed även hur de anställdas bams när en

vardag påverkas

av de vuxna i får kortare Effekterna för individernas

familjen arbetsdag. sociala liv

liksom effektema i mer existentiellt hänseende ska undersökas. De materiella förut-

sättningarna är - åtminstone vad gäller lönen - i stort sett oberoende av försöket

eftersom det ges full till de berörda individerna

lönekompensation för arbetstidsförkortningen.

Män och kvinnor antas olika av

påverkas arbetstidsförkortningen både till följd

av redan inlärda mönster och till av att det vad

följd skiljer sig gäller mäns och

kvinnors upplevelse av stress i Människan vardagen. är hel och odelbar, hon kan inte delas in i en arbets- och en fritidsperson. Förhållanden i arbetet hennes

påverkar

situation utanför arbetet och förhållanden fritiden henne i. arbetet.

på påverkar

Arbets - och icke -arbetsrelaterade förhållanden ett ofta svåröver-

samspelar på skådligt sätt. Att många, särskilt bland kvinnorna, vill förkorta arbetstiden ser

jag som uttryck för att det finns att förbättra välfärden möjlighet genom en kortare ar-

betsdag. Att det oftare är kvinnor än män som vill korta arbetstiden kan vara ett

uttryck för att kvinnor och män lever i olika världar, där kvinnor med sina dubbla

roller och i de flesta fall sämre

position på arbetsmarknaden, i tyngre och sämre

betalda jobb, upplever att en kortare skulle kunna arbetsdag ge en avlastning och ett

bättre liv. I

projektet följer vi upp om det skiljer sig åt mellan män och kvinnor när det

gäller effekterna av den kortare arbetstiden och försöker tolka dessa skillnader.

Kortare arbetstid 267

Arbetstiden är en del av och det är därför viktigt att utforma arbetsmiljön arbetena och arbetstidema så att de passar människors vardag. Med den insikten söks orsakerna till och utbrändhet inte främst i arbetets fysiska

hög sjukfrånvaro

utan i dess relation till individens totala livssituation. Detta gäller förutsättningar inte minst i storstäderna med arbetsresor. Det är därför viktigt att belysa och långa tolka vilken inverkan arbetstidsförkortningen har stressen. Den andelen

på höga

deltider bland kvinnor kan tolkas som ett för att en anpassning skett till en uttryck dubbel arbetsbörda. Dessa deltidsarbetande kvinnor har samtidigt orimligt tung, även konsekvenserna i form av en lägre ekonomisk standard. tagit Vid en arbetstidsförkortning kan antas att den fria tiden utanför förvärvsarbetet ökar och därmed ökar även individens möjligheter att ta över mer av det arbete som utförs av Vidare kommer sannolikt distansarbete att hand i hand

i dag företag. gå

med kontor. Med den nya tekniken är det kanske inte

arbetstidsförkortningen på att befinna vid sitt skrivbord på jobbet. Sprids arbets-

nödvändigt varje dag sig resorna samt blir det mer och mer distansarbete minskar ut morgon och kväll

och köerna. Det kommer att märkas mest i de tätbebyggda

resemängdema områdena, som i storstäderna. Under förutsättning att den kortare arbetsdagen med full och kan öka behöver en

genomförs lönekompensation produktiviteten

inte ett inkomstbortfall för staten (vid oförändrat arbetstidsförkortning betyda Dels sker en kompensation vilket ökar

skatteuttag). genom produktivitetsökningen

konkurrenskraft och intäkter, dels kan arbetslösheten minska och därmed statens

för arbetslöshet. Det kan också antas att statens utgifter för infrastruk-

utgifter liksom för och rehabilitering minskar. Det är också

turinvesteringar sjukfrånvaro

att för våldsbrott och skadegörelse sjunker om människor får högst troligt utgifterna mer tid för sina barn och för sina anhöriga. Om kortare kan minska behovet av infrastrukturinvesteringar, som arbetsdagar tex i kommunikationer” och att behovet av barnomsorg minskar skulle det till och med kunna bli ett överskott och en välfärdsvinst för staten. Anledningen till att behovet av infrastrukturinvesteringar kan komma att minska är att en kortare innebär att tiden för start och slut av arbetsdagen sannolikt sprids ut när arbetsdag blir det lättare för småbarnsföräldrar att

arbetsdagen delas in på ett nytt sätt. Vidare

kommer kultur och

få de tider som passar just deras behov. Samtidigt efterfrågan på

annat som den fria tiden kan användas för att öka. Det innebär att nya jobb kan komma att i en växande fritids - och kultursektor. skapas

23 Detta har t ex behandlats av Marie, D., Adapting Working Hours to Modern Needs. ILO. Genéve, 1977. n

268 Kortare arbetstid SOU 1996; 151

Slutsatser

Åttatimmarsdagen infördes på 1920 -talet och femdagarsveckan år 1970. Mycket

litet har hänt när det gäller den dagliga arbetstiden de senaste decennierna. De

försök som är kända där arbetstiden förkortats på försök eller permanent med bibehållen lön går att räkna på ena handen och finns alla inom vårdsektom. Inget har gjorts för att försöka ta reda på vad det skulle betyda om industrin kortade ar-

betstidema. I regel förs ett statiskt resonemang om att en arbetstidsförkortning endast medför en för de anställda. Det d v s de för-

lönehöjning omvandlingstryck, ändringar som kommer i spåren av en arbetstidsförkortning har sannolikt hittills

underskattats. Det är ett viktigt inslag i Stockholmsprojektet.

Ska vi se frågan om kortare arbetstid som ett medel eller ett mål? Om lägre

arbetslöshet är ett välfardsmål och kortare arbetstid används för att minska arbetslösheten är arbetstidsförkortning ett medel. Då kan man som i Stockholms stad

genom arbetsdelning ge fler möjlighet att komma ut på arbetsmarknaden. Kortare

arbetstid är dessutom i sig ett mål hos alla de som strävat efter det och satt upp det i sina politiska program av andra än sysselsättningsskäl. I familjepolitiken och i en politik för storstädemas utveckling bör kortare arbetstid kunna vara både ett mål och ett medel. Samtidigt som det ges möjlighet till ökad fritid tillgodoses andra välfardsmål t ex familjens behov av mer tid för barnen, ungdomarnas behov av att flytta hemifrån och skapa sin egen tillvaro, invandrarnas behov av att komma ut

på

arbetsmarknaden eller en ökad mellan könen. De sociala och existen-

jämställdhet

tiella behoven får ett större utrymme samtidigt som fler får möjlighet att delta i produktionen. Kortare arbetstid skulle kunna vara ett viktigt medel i en välfárdsutveckling som

utgår från människors behov och upplevelser av att ingå i ett större sammanhang där

arbete endast utgör en del av en människas liv, om än en viktig del. De materiella behoven måste balanseras mot människans sociala och existentiella behov. Kanske

blir en framtida arbetstidsförkortning den välfärdsreform som för det första kan

förlösa och befria människor från deras ok av att inte hinna och räcka till, inte minst i storstädemas högt uppdrivna tempo. För det andra det som leder till att fler får en

roll på arbetsmarknaden och blir behövda . En välfárdsreform ska både bidra till

att förverkliga medborgarnas välfärdssträvanden och till att deras innersta önskningar om ett rikare liv kan infrias. Samtidigt ska en reform kunna finansieras inom ramen för samhällsekonomin. I artikeln har beskrivits hur detta ter sig från ett

helhetsperspektiv och att arbetstidsfrågan kan vara just den välfärdsreform

människor just nu behöver, inte minst i storstäderna.

Kortare arbetstid 269

Referenser

Adler-Karlsson, G., Lärobok för 90-talet. Om vår överlevnads villkor. Prisma, Stockholm, 1990, s 230. Allardt, att vara. Om välfärd i Norden. Argos, Lund, 1975. E., Att ha, att älska, and Working Time. 6+6 hours model. Paper Anttila,T. Reducing Reorganizing in the 18th Conference on Employment Systems and the

presented European

Welfare State 9-14, 1996, University of Tampere, Finland. July

S., Arbetstidsförkortning, drifttid och sysselsättning i ett

Anxo, D., och Agnarsson, internationellt till Metalls Nationalekonomiska perspektiv. Rapport Arbetstidsgrupp. institutionen, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. 1994. Arendt, H., Människans villkor. Vita Activa. Röda bokförlaget, Göteborg, 1988. The Evolution Time in VOlume 25,

Bosch, G., of Working Germany. Futures,

Number 5, June 1993. Davies, K.; Women and Time, of Sociology. Lund 1989. Department Kvinnors vardag - om kvinnors arbete och liv. Dokorsavhandling. Friberg, T.; Lunds universitet. 1990. Economic Reason. London, 1989.

Gorz, A., Critique of Verso,

i internationell belysning. F örlopp, förklaringar och

Isidorsson, T., Arbetstidsfrågan

skriven för Svenska Metallindustriarbetarförbundet. Göteborg följder. Rapport 1994.

Rapport nr 80, Tidsanvändnings-undersökningen, 1990/91,

Levnadsförhållanden,

SCB Marie, D., Hours to Modern Needs. ILO. Genéve, 1977. Adapting Working and T. Short-time Work in Structural Adjustment: European Mosley,H. Kruppe, of industrial Relations. Volume 2, Number 2, July Experience. European journal 1996. Sage publ. Olsson, B., 6-timmars med 8-timmars betalning. En personalekonomisk arbetsdag i Kiruna. nr 91:1. Personalekonorniska

kalkyl på hemtjänsten Fallstudierapport

institutet, Stockholm, 1991. - en väg till ett mer Kortare ekologiskt arbetsliv? PEIs Olsson, B., arbetsdag skriftserie 1994:1, (Doktorsavhandling) Stockholm 1994.

Olsson, B., Kortare arbetstid - Lönsamt utifrån personalekonomiska perspektiv?

Tidskriften Kommunal Ekonomi nr 2/ 1992, s 22-27, 1992. Olsson, B., Shorter hours and more jobs? Could better production working

on the micro level be the leverage? Paper presented in the 18th Conference

economy on Systems and the Welfare State 9-14, July 1996, European Employment University of Tampere, Finland. The Politics, Aristotle. Prometheus books, New York, 1986.

å 1

SOU 1996: 151 Några europeiska erfarenheter 271

erfarenheter

Några europeiska

Jan Olsson, Kooperativa Institutet

London

Hackney

Invånarna i och när det tjugo våningar höga Hackney jublade applåderade bostadshuset och föll som ett korthus. Det skulle bli början till något

sprängdes ihop Flera andra från 60-talet jämnades också med marken. nytt. bostadslängor inneslöt inom storstadens med och Höghusen sig problem utslagning, drogmissbruk kriminalitet. De var omöjliga att förvalta ur hyresvärdens synvinkel och obeboeliga ur den nonnale Sönderslagna fönster och läckande tak, mögel och hyresgästens. asbest samt el och vatten som bara fungerade då och då.

är en av Londons mest nergångna förorter. Där bor närmare 200 000

Hackney

människor. Var är arbetslös, varannan tillhör en etnisk minoritet. Tjugo

fjärde procent har varit arbetslösa mer än tre år. Genom att riva, 5 000 lägenheter ville Hackney lösa bygga nytt och renovera i sina allra värsta bostadsområden. Ombyggnaden, som finansierats av

problemen

ett jobb åt 3 000 personer. Byggföretagen som svarade statligt storstadsprograrn, gav för arbetena att anställa 800 arbetslösa från stadsdelen.

åtog sig

Betongen ersattes av tegel och trä, som inte bara är ett bättre material, utan ger snickar- och murarkunnande som har en bred användning i arbetslivet. Ett utbild-

som omfattade 3 000 sattes till stor baserat på ningsprogram, personer igång

självlärande och audiovisuellt material. är hyresgästföreningama. En del av bostads- Hyresgästema delaktiga genom

beståndet överfördes från kommunen till självförvaltade bostadsföreningar. Somliga

av de arbetslösa och hemlösa bildade kooperativ och byggde själva sina bostäder och kunde samtidigt stämpla för att få arbetslöshetsersättning. kombineras med att det kommunala bostadsföretaget tillsammans Stadsfömyelsen med satsar i förorten särskilt bland kvinnor och

näringslivet på nytt företagande

etniska minoriteter. Det är vårt ansvar som allmännyttigt bostadsföretag, menar man.

272 Några europeiska erfarenheter SOU 1996: 151

Kreuzberg-Berlin

Atlantis är ett bolag” inom i Berlin. Det är

privat allmännyttigt miljösektom

beläget i Kreuzberg, en tätbefolkad innerstadsdel med 155 000 invånare och den högsta arbetslösheten i Berlin, över 20 procent. 40 procent av befolkningen är född utanför Tyskland. Företaget bildades 1989 av en ideell förening. Sex som arbetade med

eldsjälar

arbetslösa ungdomar och psykiskt handikappade personer stod i spetsen. Affärsidén är utbildning av arbetslösa ungdomar samt utveckling och tillverkning av ny miljöteknik. Solenergi, vindenergi, energibesparing. miljöenlig avfalls-

hantering finns på programmet. Målet är att kunnandet och miljötekniken ska spridas och leda till nya småföretag och ny sysselsättning. Miljön är en av de få

sektorer som förväntas skapa nya arbetsplatser i Berlin. Atlantis har under sina

första sex år bidragit med 450 nya jobb. I enbart utbildning är hela 400 personer

engagerade samtidigt. Staden Berlin stöder verksamheten Dessutom använder

genom utbildningsbidrag.

man sig av arbetslöshetsersättningen som ett slags lön till en del av de anställda och

de som går i Det kan man eftersom Atlantis betraktas som ett utbildning. göra

allmännyttigt bolag Denna status innebär också att erhåller vissa

företaget

skattelättnader. Atlantis säljer produkter och miljösystem till både och kunder.

offentliga privata

Marknadspriser gäller. Atlantis tillhör det nätverk av ett trettiotal ideella föreningar och organisationer inom stadsdelen som bär upp det som i Berlin kallas den andra arbetsmarknaden Nätverket samarbetar med Stadsdelsnämnden och kommunal för att

förvaltning

hindra social utslagning och arbetslöshet.

Rotterdam-Charloi

En 600 meter lång gångtunnel är den snabbaste förbindelsen mellan stadsdelen

Charloi och Rotterdams centrum andra sidan Tunneln

på Maasfloden. blev på

80-talet ett tillhåll för stadens utslagna och missbrukare.

Ingen vågade längre

använda tunneln. Risken för att bli antastad och rånad var stor. Arbetslösa i Charloi erbjöds att hålla tunneln i rörelsehindrade att ordning, hjälpa ta sig fram och svara för säkerheten. blev det eftersom

Plötsligt sjuttiofyra nya jobb

tunneln är öppen dygnet runt och man arbetar i tre skift.

l gGmbH Gemeinnützige Gesellschaft mit beschränkter Haftung

SOU 1996: 151 Några europeiska erfarenheter 273

Att och säkert ska kunna utnyttja offentliga anläggningar t ex medborgarna tryggt och stationer ligger bakom flera projekt i stadsdelen.

parkeringsplatser

Men de nya drar också av den ekonomiska aktivitet som den

projekten nytta

internationella hamnen för med sig. Den attraherar ett stort antal företag. Man att in arbetskraft förmånliga villkor. Kunden väljer arbetstid

erbjuder företag hyra på

och lönekostnaden är I annat fall skulle arbetet aldrig utföras, resonerar man. lägre. Arbetena handlar om service till företagens kunder, underhåll och reparationer samt miljöarbeten som t ex avfallshantering, Det är främst med invandrarbakgrund som Den

ungdom fångas upp i projekten. traditionella arbetsförmedlingen klarar inte av att slussa in dessa grupper på

arbetsmarknaden. Det har lett till att man över hela Rotterdam organiserat en alternativ som kan möta både de behov som finns hos

arbetsförmedlingsorganisation

de arbetslösa och hos företagen. för projekten är MKB Pool, ett slags kombination av arbets- Huvudansvarig och MKB Pool försöker pussla ihop de arbetslösas

förmedling uthymingsföretag.

utbud av arbetskraft med företagens MKB Pool har också att

efterfrågan. möjlighet

använda arbetslöshetsersättningen som del av lön i sina projekt.

Rilieux

Lyon

Även människorna i samhällets utkant ska kunna starta företag. Det är idén bakom 3CI i Lyon, en organisation som ger råd och utbildning till människor som normalt

inte bildar nya företag. På plats finns tre rådgivare som också hjälper nyföretagama att söka finansiering och som följer verksamheten sedan den kommit igång.

800 potentiella företagare besökte under det första året 3CI. 120 företag kom vilket innebar 240 nya arbeten. Det är de små mikrof-

igång verkligt företagen,

öretagen, inom hantverk och tjänstesektom, som etableras med stöd av 3CI. Det är

oftast en ensamföretagare ibland med någon anställd, verksam inom hantverks- eller tjänstesektom. De har hemmet som sin arbetsplats, något som inte kräver stora

investeringar och extra kostnader. Även om det handlar om små belopp i startkapital är dessa nya företagare utestängda från att låna i banken. Kapitalet måste de finna annat håll. Staten kan

på

ställa upp med 40 procent. Om man inte kan låna pengar hos släkt och vänner hjälper 3CI till genom att ordna lån och garantier hos ett särskilt regionalt finansie-

ringsbolag (Rhone lnsertion Developpement) och ett garantiinstitut (Entreprendêre

en France) som man varit med om att bilda, också det med stöd av staten. Att starta ett eget företag är förbehållet de relativt starka inom de marginaliserade För de allra svagaste måste man organisera andra alternativ. I stadsdelen grupperna. Rilieux driver de ideella föreningarna mikroprojekt som bland annat handlar om

sophämtning, biltvätt, trädgårdsarbeten och småreparationer i bostadshusen. I första

274 Några europeiska etfarenheter SOU 1996: 151

hand handlar det om att fånga upp de utslagna och socialisera dem, inte att ge dem

ett permanent arbete. Ett mera organiserat alternativ som har sitt stöd i den franska arbetsmarknadspolitiken är de så kallade inslussningsföretagen (entreprises dinsertion), ett slags arbetsföretag. I dessa får de arbetslösa utbildning och arbete under två år för att

sedan förhoppningsvis komma in på den ordinarie arbetsmarknaden.

Charleroi

Charleroi är nog Belgiens fulaste stad. Svart och smutsig byggdes den upp för att ge arbete i landets stål- och kolbälte. Men nu har de flesta Stålverken slagit igen och

kolgruvoma stängts. 25 procent är arbetslösa, över hälften av ungdomarna går utan

jobb. För att ge lite liv och färg åt det trista pryder blommor åtminstone ett fönster i

många lägenheter. Lägenhetsinnehavaren betalar ett årligt abonnemang för att få

blommorna levererade. Hela kedjan ger 10 nya arbetstillfällen. I Charleroi vill man inte tala om problemen. Alla vet att dom finns. Man i

utgår

stället från vad som behövs och vilka möjligheter man har. Blommor i fönstren är ett litet bidrag till en bättre stadsmiljö.

Alla drar sitt strå till stacken. De stora företagen, stålföretaget Cockerill-Sambre, traktortillverkaren Caterpillar, elektronikfabrikanten Westinghouse och livsmedels-

jätten Krafft spelar en viktig roll. Stålverken tar normalt hand om sina restprodukter. Ändå kördes 40 ton avfall

på tippen varje dag. Ett företag för sortering och återvinning startade med stöd av

Cockerill Sambre. I dess kölvatten kunde ytterligare 10 nya bildas för

småföretag

att ta hand om och förädla avfallet. Styrelseordförande i Cockerill Sambre är fransmannen Jean Gandois, som står i spetsen för en rörelse som kallas företag-medborgare (entreprises-citoyennes).

Den går ut på att företagen måste ta ett ansvar gentemot medborgarna i det lokala samhälle de är verksamma i. Ökande arbetslöshet och utslagning gör åtagandet ännu

mer tvingande. Budskapet om företag-medborgare torgför Jean Gandois också som ordförande i den franska arbetsgivarföreningen. De små företagen, de ideella föreningarna, kooperativ, olika sociala och kulturella organisationer finns också med. Ett exempel: Köpmännen vid butiksgatorna i

centrum har gått samman i en förening för att anställa ungdomar som erbjuder

kunderna en bättre service. Ungdomarna hjälper till med information, att bära kassar, att hitta parkeringsplatser.

Inte minst förlitar man sig på att det traditionellt omfattande frivilliga arbetet i

Charleroi ska bli grunden för det nya företagandet. Ett sådant initiativ är Quelque chose ä faire, en organisation, som försöker slussa in de mest utslagna ungdomarna

SOU 1996: 151 Några europeiska erfarenheter 275

inte bara arbetsmarknaden utan framför allt försöker få dem att bli fungerande

på Att de har ett arbete är viktigt, men att komma i tid på

samhällsmedborgare. och att leva sunt är viktigare för dem som finns i samhällets utkanter. morgonen stöds av ett antal och som De nya initiativen offentliga privata utvecklingsorgan till att och sysselsättning. Man betonar starkt att de

tagit uppgift främja företagande måste resultera i företag som klarar sig på hand. Enbart i början nya projekten egen kan de leva på bidrag från det offentliga. Man hoppas på att en ny bolagslag för

med samhälleliga mål, som trädde i kraft vid halvårsskiftet 1996, ska göra bolag

det lättare att starta de nya företag som erfordras för att fånga upp den svårplacerade

arbetskraften.

Turin

Bilindustrin är inte samma motor för utvecklingen som tidigare. Det märks i Turin, i nordvästra Italien, som levt Fiats huvudkontor, dess stora

miljonstaden på

bilfabriker och dess underleverantörer. räcker inte längre till

många Skattepengama

för att klara den kommunala servicen. Som ett svar arbetslöshet och har de sociala vuxit

på utslagning kooperativen

fram i Italien, särskilt i norra delen av landet. De finns också i Turin. De föddes i mitten av 80-talet ur det ideella frivilliga arbete, med problemgrupper som är nära knutet till den katolska kyrkan. De hämtade sin företagsform från landets kooperativa tradition, när det stod klart att det frivilliga arbetet inte var tillräckligt för att organisera social omsorg och nya arbetsplatser för de utslagna. De fick stöd av kommunala och regionala myndigheter. Formellt erkändes de sociala kooperativen som en ny särskild företagsform genom en lag från 1991, unik i det europeiska sammanhanget. De första sociala kooperativen i Turin utförde omsorgstjänster för kommunens räkning riktade mot äldre, handikappade och ungdom. Nästa steg var att organisera arbeten för de I samarbete med kommunen som var beställare

svårplacerade.

bildades sociala kooperativ som sysslade med parkarbeten, städning, grafisk

produktion, biblioteksverksamhet m m. Medlemmar i kooperativen är dels långtids-

arbetslösa och handikappade, dels den övriga personal som arbetar i kooperativet. Dessutom kan utomstående t ex anhöriga och frivilligarbetare vara med som stödmedlemmar. Kommunen kan enligt italiensk lag föreskriva att de företag som säljer tjänster till kommunen ska anställa svårplacerade arbetslösa. Dessutom stöds de sociala

kooperativen - och andra företag som anställer svårplacerade eller långtidsarbetslösa

- sänkta för skattelättnader genom arbetsgivaravgifter (helt slopade handikappade), och investeringsbidrag.

276 Några europeiska erfarenheter SOU 1996: 151

De sociala har emellertid inte bara kommunen som kund utan de

kooperativen också sina marknaden, eftersom de inte hindras av några säljer tjänster på

att bedriva kommersiell verksamhet. Femton av de sociala kommunallagar i Turin finns i ett konsortium ICS (Imprese Cooperative Sociali). ICS kooperativen håller samman verksamheten och förhandlar med kommunen. Mellan 1994 och

1996 skapade ICS-kooperativen över 200 arbetsplatser för långtidsarbetslösa,

missbrukare, fängelsekunder och prostituerade. handikappade, ICS bedriver också arbetsförmedling och har tagit som uppgift att placera arbetslösa i arbeten, en arbetsfonn, som nyligen erkänts i den allmännyttiga italienska och subventioneras via arbetslöshetsersättningar och bidrag. Under lagen 1995 80 personer i sådana arbeten, både inom de sociala kooperativen

placerades

och i privata företag. ICS ingår i ett nationellt konsortium som består av flera hundra sociala kooperativ. Genom denna samverkan skapas förutsättningar för ytterligare expansion. Senast i raden är att ett särskilt investeringsbolag med ett par hundra miljoner kronor i kapital knutet till Banco di Roma, en av de stora affärsbankema,

har bildats, som ska svara för riskkapitalförsörjning till den nya företagssektom.

Enorma behov kan ge jobb

Ovanstående bilder illustrerar det nya som växer fram i Europas storstäder. Även

om problemen verkar övermäktiga och det inte finns några entydiga och enkla

lösningar kan man ändå göra vissa allmänna iakttagelser och dra ett antal slutsatser

från existerande storstadsprogram i Europa?

Problemen i storstäderna beskrivs relativt likartat: många långtidsarbetslösa,

etniska minoriteter, splittrade familjer, utbrett missbruk och en hög kriminalitet. Många gånger är problemen koncentrerade till stadsdelar som är avskurna från stadens hjärta genom bullrande motorvägar, rykande industriområden, stinkande sopberg och en uselt fungerande kollektivtrafik. Mot denna dystra bakgrund är i Charleroi tilltalande:

förhållningssättet belgiska Problemen är välkända, utgå i stället från de behov och möjligheter som finns!

Behoven är ofantliga och därför en källa till både sysselsättning och social

integration. Men samtidigt är man realistisk och konstaterar att bristande efterfrågan,

De europeiska erfarenheterna av storstadsprogram riktade till svaga grupper och nedgångna stadsdelar har först och främst samlats i det nätverk Neighbourhoods in crises som omfattar ett trettiotal städer i Europa. Dessa erfarenheter är en viktig källa till detta kapitel. Se bland annat rapporter av Claude Jacquier publicerade av detta nätverk.

SOU 1996: 151 Några europeiska erfarenheter 277

ekonomiska och kulturella mönster

strukturer, samhällsorganisation, lagstiftning

lägger hinder i vägen. För att skapa de nödvändiga arbetena måste man finna nya vägar till att generera

inkomster och Man måste gå runt byråkratiska regler och skapa efterfrågan.

etablerade intressen som blockerar det nya. Man måste bryta kulturella och sociala mönster inte minst bland de berörda själva. Man måste organisera ett nytt slags som både de varor och tjänster som behövs och som kan ta

företagande producerar

hand om de arbetslösa och utslagna. De behov som skulle kunna ge nya jobb är både individuella och kollektiva. I en studie om lokal och som gjorts av EU-kommissionenl har utveckling sysselsättning man identifierat 17 områden inom vilka nya arbetstillfällen kan skapas. Områdena är men de allra flesta berör i synnerhet storstäderna. De 17 områdena allmängiltiga är grupperade under fyra rubriker:

Personliga vardagstjänster:

hemhjälp, barnomsorg, IT och kommunikation samt integration av ungdomar på glid

Kollektiva tjänster i stadsdelen (orten) som främjar en bättre livskvalitet: utveckling av den offentliga miljön, säkerhet, kollektivtrafik och bostadsfömyelse, lokala butiker

Kultur och fritid: turism, media, bevarande av kulturarvet samt lokal kulturell utveckling

Miljö: avfallshantering, vatten, bevarande av naturområden samt reglering och övervakning av utsläpp

Praktiska erfarenheter visar att andra områden kan tillföras listan, tex av

reparation

varaktiga konsumtionsvaror (audiovisuella apparater, vitvaror osv), energibesparande åtgärder i bostäder samt lokal energiproduktion. Samtidigt ser inte behoven likadana ut överallt och vissa av de i studien uppräknade områdena har ingen relevans i det enskilda fallet.

3 Local development and Employment Initiatives. Mars 1995. SEC 564/95

278 Några europeiska erfarenheter SOU 1996: 151

för social utjämning och lokal utveckling Näringslivsstrategi

En lyckad storstadspolitik innebär att alla storstadens invånare får del av arbete och

välstånd. Därför måste social utveckling ingå som en likaberättigad del i storstadens näringslivsstrategi. Enbart en satsning på högteknologi och universitet samt

kampanjer för att locka till sig utländska företag - en vanlig storstadsstrategi skapar inte automatiskt arbetstillfällen bland de svaga grupperna. Ändå är storstadens allmänna ekonomiska utveckling en förutsättning för att även de fattiga stadsdelarna ska få del av välfärden. Därför försöker man att riva de murar som hindrar rörlighet av personer och utbyte inom staden genom att länka samman

program och projekt i problemområdena med regionens dynamiska ekonomiska

krafter. Genom en sådan storstadspolitik prövas solidariteten mellan stadens rika och fattiga kvarter. Att öppna problemstadsdelama till andra delar av staden är en del av strategin i t ex Barcelona, Lyon och Glasgow. Samtidigt och inte minst måste näringslivsstrategin också lyfta fram de inneboende ekonomiska, sociala och kulturella utvecklingskrafter som finns i stadens problemområden och i den som dessa

praktiska politiken genomföra åtgärder lösgör

krafter. Allt fler storstäder inser precis som exempelvis Barcelona, Belfast och Charleroi nödvändigheten av att knyta samman storstädemas ekonomiska utveckling i stort med den lokala utvecklingen i varje stadsdel. Det är genom den lokala ekonomiska utvecklingen som stadsdelen kan förvandlas från bidragsberoende till självförsörjande. Den baserar sig de berörda männi-

på

skorna och deras att genom lokalt

förmåga företagande tillgodose sina egna behov

och skaffa marknader i omvärlden. I praktiken är första

steget att satsa på byggnads-

verksamhet, hantverk och tjänster, områden, som har en stark lokal

anknytning.

Traditionellt och program för lokal ekonomisk en

bygger planering utveckling på

teori om att arbete, boende och sociala aktiviteter ska integreras i samma stadsdel. Denna modell måste vidareutvecklas för att knyta an till det postindustriella samhället och nya teorier om exempelvis storstadens och rninoritetsekologi ekonomi fonnuleras som grund för den gruppemas praktiska politiken. Experterna

frågar sig också om man kan använda den modell som har sin empiriska i

grund nordöstra Italien, där en symbios mellan den ekonomiska och sociala utvecklingen,

lett till en mycket framgångsrik småföretagsamhet i ett samhälle som baserar sig på

samförstånd, samverkan och solidaritetf* Det också en annorlunda eftersom den

nya kräver genomförandeorganisation

lokala utvecklingen baseras de berördas aktiva och medverkan. I

på engagemang

4 För en diskussion om den ekonomiska och sociala modellen i nordöstra Italien hänvisas till Putnam Den fungerande demokratin (SNS förlag) men framför allt till de italienska teoretikema bland annat Becattini, Bagnasco och Brusco.

SOU 1996: 151 Några europeiska erfarenheter 279

flera storstäder därför en decentralisering av förvaltningen i stadsdelsgenomförs nämnder.

Det är i som skillnader i lösningar och resultat visar sig. Det går genomförandet

inte att imitera och återskapa precis vad andra gjort. Den mänskliga faktorn spelar

en avgörande roll. Eldsjälarna - som lever i miljön och har förmåga att entusiasmera

och organisera - är drivkrafterna för utvecklingsarbetet. Men tokstollarna behövs

också för att förlösa kreativiteten, några som ifrågasätter det mesta, ställer allt på

huvudet och kommer med idiotiska synpunkter.

Den enskildes delaktighet kräver gemenskap

Lokal utveckling förutsätter medverkan från de berörda. För att utslagna och arbetslösa ska bli krävs emellertid solidaritet och från det delaktiga engagemang övriga samhället.

För att bli stark måste individen ingå i ett socialt sammanhang. Tillhörigheten är en nyckel till integration och framgång. Därför är den enskilda människans gemen-

såsom familjen - men bland de marginaliserade ofta splittrad och skaper grupperna alltför - och den lokala för solidaritet och

bräcklig grannskapet föreningen viktiga stöd. I gemenskapen kan individen bryta mönster och erhålla självförtroende. Han

eller hon har också lättare att sig hörd i en kollektiv gemenskap göra gentemot utomstående. Solidariteten med de svaga tar sig generellt sett olika uttryck i norra och södra I norr organiseras stödet offentlig i södra Europa spelar Europa. genom omsorg, föreningar och intresseorganisationer en betydelsefull roll. Risken med det första alternativet är att ett beroende skapas till det offentliga och att relationen blir

opersonlig och byråkratisk, risken med det senare att det frivilliga engagemanget

står inför övermäktiga uppgifter. En blandning av det offentliga och ideella engagemanget tycks vara det bästa. Arbetet ärfortfarande den huvudsakliga grunden för individens integration i samhället. De traditionella metoderna för utbildning och inslussning i arbetslivet är

emellertid inte tillräckliga. Många arbetslösa och utslagna lever så långt från det

normala samhället att en socialiseringsprocess kommer i första hand. De utslagnas trygghet finns inte i arbetet utan i helt andra mönster. Att bryta dessa mönster ingår i flera europeiska storstadsprojekt. Det gäller för individen att ta sig ur missbruk och gängbildningar, att lära sig hålla tider och överenskommelser, att vårda sin hälsa. Eftersom en socialisering av individen kommer före eller sker parallellt med en

inslussning i arbetslivet ställs nya krav på arbetsförmedlingarna. Dessa kan inte arbeta med rutiner för att matcha och utbud på längre byråkratiska efterfrågan

arbetskraft. De måste engagera sig i individernas sociala och yrkesmässiga

utveckling samtidigt som de kan erbjuda arbetskraft till företagen på flexibla villkor

SOU 1996: 151 280 Några europeiska erfarenheter

eller ha att organisera arbetet. Detta underlättas av om arbetslössjälva möjlighet hetsunderstöd och andra bidrag kan användas som ersättning för utfört arbete. Det är mot denna bakgrund som nya fristående arbetsförmedlingar växt fram utanför den offentliga strukturen i Rotterdam och att italienska sociala kooperativ påtar sig en arbetsförrnedlande roll när det statliga arbetsförmedlingsmonopolet avskaffats.

Det annorlunda företagandet

Den lokala förutsätter att människorna i storstädemas problemområden

utvecklingen kan erhålla arbete både genom eget företagande och genom utomstående företag som etablerar sig i eller nära de berörda stadsdelarna. Men framför allt behövs de

annorlunda företagen, företag som kan anställa långtidsarbetslösa, handikappade och

andra svaga grupper. av dem som leder storstadsprojekten betonar att företagen inte kan leva

Många

välgörenhet och subventioner. Behoven ska kunna finansieras. Blommorna i

på

fönstren ska betalas, återvinningen av avfallet ge inkomster. Genom att arbeta i före-

tag som verkar på marknaden kan de svaga grupperna frigöra sig från bidrags-

beroendet. Däremot är det uppenbart att en stor del av det nya företagandet och de nya arbetstillfallena måste subventioneras för att överhuvudtaget kunna bli av. Ofta lever företagen intäkter från både den offentliga sektorn och privata kunder. Denna

på

finansieringsmodell förstärks om det finns ett allmännyttigt intresse av verksamheten samtidigt som brukarna är villiga att betala för tjänsterna. De nya företagen av skattelättnader och sänkta - ibland helt slopade - arbetsgivaravgifter, gynnas vilket minskar lönekostnadema och underlättar anställandet av arbetslösa.

I storstädemas problemområden måste det annorlunda företagandet grunda sig på förutsättningarna och behoven hos invånarna. Begränsade resurser i fråga om

kunnande och kapital samt den höga arbetslösheten leder till att tre typer av företag blir särskilt intressanta: den sociala ekonomin, rnikroföretagen och ”företagen med medborgaransvar. Det är företag som karakteriseras av flexibilitet och lokal förankring samt att målet i första hand inte är vinsten utan arbetet. Samtidigt verkar

de emellertid i konkurrens på marknaden med övriga företag.

Den sociala ekonomin definieras som företag och organisationer som styrs demokratiskt och som ska tjäna medlemmarnas och samhällets intressen. Till den sociala ekonomin räknas kooperativa företag, ömsesidiga försäkringskassor,

som bedriver ekonomisk verksamhet samt stiftelser. Många projekt och

föreningar företagsfonner i storstäderna kan klassas som social ekonomi: de sociala kooperativen, inslussningsföretagen, de ideella föreningarnas sysselsättningsprojekt,

SOU 1996: 151 Några europeiska erfarenheter 281

n n allmännyttiga bolag , bolag med sociala ändamål, bostadsföreningar, privata lokala spar- och lånekassor och så vidare. Inom den sociala ekonomin är det först och främst föreningssektom som växer. När föreningen bildas handlar det mest om ideell och frivillig verksamhet. Efter

hand blir den ekonomiska verksamheten allt mera betydelsefull. Då krävs en lämplig

som kan verksamhetens ideella, solidariska och demoföretagsform garantera kratiska natur. Den sociala ekonomin föds när marknad och det offentliga inte kan tillgodose

människornas behov. För att hitta lösningar på sina problem - det kan gälla behovet

av omsorg eller annan service eller för att skapa ett arbete - bildar man en förening eller ett kooperativt företag.

Den sociala ekonomin är därför en lämplig aktör för att fånga upp de behov som kan bidra till lokal utveckling men som inte kan tillgodoses på marknadens villkor.

Lönsamheten är inte det centrala utan solidariteten med medlemmarna och

samhället. Den sociala ekonomin kan finansiera sig på ett flexibelt sätt. Bidrag och

beställningar från det offentliga kombineras med försäljning till privata kunder och

privata bidrag. Den sociala ekonomin kan kombinera frivilligt och avlönat arbete. Medlemmarna har stora möjligheter att själva påverka arbetstider och arbets-

organisation. Den sociala ekonomin är en bra företagsform, särskilt arbetskooperativet, för att människor. är en som baserar

integrera utslagna Kooperativet arbetsplats sig på

gemenskap. Medarbetarna är inte utelämnade till en traditionell arbetsgivare, i det arbetskooperativa företaget är de själva arbetsgivare. Gemenskapen och det demokratiska förhållningssättet skapar självförtroende och självkänsla hos de svaga individerna. De sociala kooperativen är bra exempel hur verksamheterna inom

på

den sociala ekonomin kan kombinera socialisering och inslussning på arbetsmarknaden med ej tillgodosedda individuella och kollektiva behov. De sociala kooperativen visar också på att den sociala ekonomins former utvecklas ständigt. De kooperativa lösningarna baserar sig allt mer både brukare

på

och producenter. De blandkooperativa lösningarna och andra hybridformer ökar i omfattning.

De kooperativa idéerna kan tillämpas på de flesta områden. Enskilda företagare

kan samverka i kooperativ inte minst för att kunna konkurrera på externa marknader vilket är en förutsättning för expansion och överlevnad. I storstäder har den sociala ekonomin bildat utveck-

många europeiska egna

lingsorganisationer för att ge råd till nyföretagare och existerande företag inom den Få andra organisationer för företagsutveckling är inriktade de svaga

egna sfären. på

grupperna. Franska 3CI är ett undantag. Den andra företagstypen, som etablerar lokal produktion i problemstadsdelar är de allra minsta företagen, mikroföretagen. Det är den normala och mest omfattande företagsbildningen. I mikroföretaget kan entreprenörandan bland de svaga

282 Några europeiska erfarenheter SOU 1996: 151

komma fram. Det finns en stor potential för tillväxt om man inrättar grupperna särskilda stödsystem för dessa företag som tar hänsyn till storstadens varierande förutsättningar. Den tredje gruppen av företag som spelar en roll för att skapa ekonomiska strukturer i storstädemas utkanter är företag med medborgaransvar (entreprises-citoyennes). Det är ett slags allmännyttigt företagande organiserat av det privata näringslivet som insett att man måste ta ett socialt ansvar i sin lokala omgivning. Ovan redovisades ett exempel från Cockerill Sambre i Charleroi. Detta företagande är vanligast förekommande i Frankrike där begreppet entreprises-citoyennes har sitt ursprung. När EDF - franska Vattenfall - bygger sitt nya forskningscentrum i en av Paris norra förorter tar det lokala ansvaret sig

uttryck i att 48 underentreprenörer anställt 21 1 arbetslösa ungdomar. Det ingår i den

upphandling som EDF gjort och är ett villkor för att få delta i bygget. Ett annat exempel är att ett franskt bensinbolag funderar på att åter anställa personal vid sina bensinmackar, som inte bara tankar bensin och putsar rutor utan också utför andra tjänster åt kunderna. Företagen med medborgaransvar förekommer mest inom detaljhandeln (främst stormarknader), byggverksamheten och de stora statligt ägda aktiebolagen.

Samverkan och partnerskap

De europeiska erfarenheterna visar att lyckosamma integrationsprogram baserar sig

på ett helhetsperspektiv och samverkan mellan parterna inte minst mellan

kommunen, medborgarnas organisationer och näringslivet. Samverkan - i den - innebär att alla partnerskapet europeiska terrninologin aktörer bör vara med i planering och genomförande: nationella, regionala och lokala myndigheter, de stora företagen, de små, den sociala ekonomin, fackliga organisa-

tioner, hyresgästföreningar, utbildningsanordnare, intresseföreningar av varierande

karaktär både i berörda stadsdelar och i storstaden som sådan. Partnerskapet underlättar möjligheterna att finna solidariska och alternativa lösningar inom ramen för de ekonomiska kraven. Samverkan ger möjlighet till flexibla och gränsöverskridande lösningar. Där det offentliga inte förmår att göra

något på grund av regler, byråkrati eller ekonomiska resurser kan det privata bidra

till att finna lösningar, medan det offentliga i andra kan vara sammanhang drivkraften i ett projekt med stöd från den privata sektorn. Konkret tar sig denna samverkan flera olika uttryck och nya konstellationer ser dagens ljus. Inte minst finns det innovativa i nya former för offentligt och

privat

samarbete t ex i gemensamma organ eller bolag för företagsutveckling, allmännyttiga tjänster och finansiering.

SOU 1996: 151 Några europeiska erfarenheter 283

Att utnyttja stadsdelens egna resurser

En framgångsrik lokal utveckling förutsätter att stadsdelens egna resurser utnyttjas

i så hög grad som möjligt. Trots fattigdom och utslagning strömmar det in miljoner i arbetsinkomster och bidrag till människorna som bor där. Men konsumtionen sker

i affärer som ligger på andra håll och sparpengarna tar de vanliga bankema hand om

för att investera där de ger bättre avkastning. I första hand handlar det givetvis om att en större del av de lokala behoven ska kunna tillgodoses genom lokal produktion. Den studie som EU-kommissionen gjort om behov och lokala källor till nya arbetstillfällena är en bra för att

utgångspunkt

identifiera möjligheterna. De exempel som redovisats ovan är en konkret illustration

på vad som görs.

Att aktivera passiva offentliga utgifter är en viktig del i en som till strategi syftar att behålla resurserna inom stadsdelen. I länder är en sådan ett

många förvandling

komplicerat och svårlösbart problem. Att används som

arbetslöshetsersättningen i många av de som startats i Rotterdam visar att det de lönebidrag projekt går,

italienska erfarenheterna likaså.

I Spanien och Italien kan man till och med ta ut ett par års arbetslöshetsersättning på en gång för att grunda ett kooperativt företag.

För att ta till vara det lokala sparandet och ge lån till dem som ratas av de vanliga bankerna finns flera alternativ. Den kooperativa banken har i snart 150 år varit de bank. I sin moderna variant svaga gruppemas dyker den nu upp som lokala kredit-

och sparkassor (Credit Unions) först i Irland och sedan i Storbritannien. Det startas

även som är helt inriktade

specialbanker på de svaga grupperna. Och några banker

i bl a har månat om arbetslösa Tyskland och personer med svaga resurser genom att ge dem möjlighet att hålla särskilda bankkonton med vissa

kreditmöjligheter.

För investeringar i det annorlunda som växer fram i storstäderna

företagande

bildas särskilda investeringsbolag som t ex de sociala kooperativens egen altemativa fond i Banco di Roma. Stora europeiska stiftelser är också engagerade i att finansiera och projekt företag för de svaga grupperna som till exempel Fundacö Caixa i Barcelona, Fondation Roi Baudouin i Belgien, Fondation de France i Frankrike och Aid i Stor- Charity britannien.

Nu ställer företrädare för stiftelsema krav på att den Europeiska Socialfonden inte

bara ska betala bidrag till utbildning och utan också investera

kompetensutveckling

i det annorlunda som är inriktat

företagande på de svaga grupperna. En sådan

satsning från EUs sida skulle öka tillgången till menar man. privat kapital, Ett kreditsystem som är helt autonomt och avgränsat till ett område geografiskt och som syftar till att främja lokal är de så kallade LETs

utveckling (Local

Exchange and Trade Systems). Det är ett slags byteshandel med i den upprinnelse

anglosaxiska världen som baseras på att medlemmarna säljer varor och och

tjänster

284 Några europeiska erfarenheter

i valutan. Priserna är beräknade arbetstid.

får betalt den egna lokala på nedlagd innebär att utbudet av sin egen efterfrågan, eftersom man

Systemet tjänster skapar

kan betala med arbete vilket stimulerar medlemmarna att sätta igång nya

eget verksamheter. LETs har under det senaste året erhållit sina svenska varianter (i bl a Skarpnäck och Bergsjön).

av bostadsbeståndet som utvecklingskraft Förnyelse

Bostäderna har inte bara en social funktion utan även en ekonomisk nyckelroll i mot arbetslöshet och social Förnyelse av bostadsbeståndet är kampen utslagning. därför i flera såväl när det trista och ett gemensamt drag storstadsprogram gäller förorter som historiska stadskärnor (till exempel Lissabon och Neapel).

nergångna

Att i av nybyggnation, och renovering föreskriva att

upphandling ombyggnader

lokal arbetskraft ska användas som man bland annat i Storbritannien och gör Frankrike är en för att stärka den lokala utvecklingen. I Storbritannien möjlighet sanktioneras detta frivilliga avtal mellan byggherre

upphandlingsförfarande genom

och i Frankrike är det lagfäst. I lagen om offentlig att

entreprenör, upphandling sägs

beställaren kan föreskriva och alternativ som bidrar till att få arbetslösa i välja arbete. EU-kommissionen har inte man talar till

gjort några invändningar. Tvärtom,

stöd genom att införa

och med om att ge det franska systemet ytterligare regeln på

europeisk nivå.

Det finns ingen större tilltro till de traditionella intressena i byggindustrin.

Enorma som London Docklands, tunnelkanalen och 60-talets bostadsprojekt tillhör inte framtiden. Inte heller kosmetiska ansiktslyftningar av program bostadsområdena bidrar till lokal utveckling. Därför är ett helhetsperspektiv nödvändigt, när man förnyar bostadsbeståndet. Förnyelsen bör kopplas till att de boende får större självständighet att förvalta sina bostadsområden. Det ger inte bara bättre kontroll över hyror och egna bostadskostnader utan det gemensamma förvaltandet skapar också ett eget ansvar för att bostadsområdena ska bli välskötta. I södra Europa bland annat i Aten, Lissabon och Neapel sker till och med en

förnyelse utanför lagar och regler. Den baserar sig på de boendes yrkes-

spontan kunnande och den informella ekonomin. Men fömyelsen i bostadsområdena kan också vidgas till nya områden. Detta sker i del brittiska kommuner, där man betonar det allmännyttiga bostadsföretagets roll

för att skapa lokala arbetstillfällen utanför byggsektorn och satsa på allmän

Bostadsföretaget har ett självklart intresse att det finns ett företagsutveckling. näringsliv som genererar inkomster och arbete så att bostadsområdet blir attraktivt och hyresgästerna kan betala hyran.

Några europeiska erfarenheter 285

Storstadspolitik i ett europeiskt perspektiv

Storstadsprojekten har inte sin bakgrund i någon nationell politik utan handlar i

första hand mer om hur man löser problemen i varje enskild storstad. Enbart Frankrike, Storbritannien och Holland har nationella storstadsprogram, vilka ger de allmänna ekonomiska och legala betingelsema för den konkreta politik som i Rotterdam-Charloi och Lyon-Rilieux.

genomförs på plats London-Hackney,

Problemen i storstäderna kommer att bli allt mer akuta de närmaste åren. Det

betyder att det intresset för en särskild storstadspolitik ökar. Kämfrågan politiska

handlar om att föra över resurser till de mest utsatta stadsdelarna och möjligheterna hur man kan ändra lagstiftningen för att gynna företagande och arbete i dessa.

Den regionala utvecklingen i Europa de närmaste åren tyder på att de största

problemen kommer att ñnnas i två typer av regioner, dels storstäderna dels den perifera landsbygden.

EUs regional- och arbetsmarknadspolitik försöker också ge ett svar på denna Ett nytt program särskilt inriktat på storstadens problem, Urban, infördes

utveckling. 1994, när medlemsstaterna tog ett nytt beslut om strukturfondema. Dessutom

finansierar EU-kommissionen pilotprojekt i ett antal storstäder. Pilotprojekten

kommer att ge ytterligare erfarenheter för att formulera nya teorier och sprida

praktiska lösningar.

Dessa samlade erfarenheter och från kan också ge oss idéer goda exempel Europa för att ta itu med våra svenska små problem.

jämförelsevis

.

.â...:z11ll.låiiiiz4iil1xsfluviq,

2:21

_

Resurser och

möjligheter

SOU 1996: 151 Invandrarföretagande och lokal resursmobilisering 289

och lokal resursmobilisering

Invandrarföretagande

Ali Bensalah Najib, Uppsala universitet

sedan början av 1990-talet en av de kanske svåraste lågkon-

Sverige upplever sedan 1930-talet vilken har medfört att arbetslösheten har ökat drastiskt junkturema till nivåer som saknar motstycke under efter krigstiden. Samtidigt genomför man också en smärtsam sanering av statsfinansema i kombination med en hårdhänt inflationsbekämpning. Detta har tillsammans med en omfattande strukturomvandresulterat i mycket kännbara konsekvenser för det snabbt tilltagande antalet ling arbetslösa och för de ungdomar och nya invandrare som inte hunnit eller lyckats få

fotfäste på arbetsmarknaden.

Arbetsmarknadens förändringar är inte orsakade av bara konjunktursvängningar utan också av strukturella förändringar inom branscher och näringar. Ett mycket stort antal arbeten har försvunnit inom industrin. Den offentliga sektorn och det svenska välfärdssamhället präglas av en genomgripande omvandling i syfte att öka produktiviteten, främja kvalitet och utveckling, öka marknadsandelama samt förbättra den internationella konkurrenskraften. Den genomgripande omvandling av näringsliv och offentlig sektor som har skett under de senaste åren har aktualiserat en rad nya utmaningar för de redan utsatta storstadsornrådena. Arbetsmarknadens snabba förändring och den synnerligen höga arbetslösheten får direkta och indirekta följder för den enskildes arbetsförhållanden

och anställningsvillkor. Ungdomar med dålig skolunderbyggnad och utan arbete är på väg att bli en förlorad generation. Invandrare, handikappade och den äldre

arbetskraften har drabbats mycket hårdare än andra grupper. Följden för t ex invandramngdomar har blivit att de nu har ännu svårare att få fotfäste arbetsmar-

på

knaden och för de äldre invandrare som fortfarande har ett jobb att de riskerar att slås ut i samband med omorganisationer och effektivisering inom företag och myndigheter. Att förlora jobbet är ett hårt slag för den enskilda individen och för

många människor innebär det att de tappar en del av sig själva. För många invandrare

betyder arbetsförlusten en stor prövning i det nya landet. Självkänslan, det social

umgänget och familjens ekonomi utsätts för stora påfrestningar, som ibland kan leda

till personliga kriser. För samhället innebär arbetslösheten bortfall av intäkter och ekonomiska och sociala kostnader i form av bidrag och sociala problem. För kommunerna förorsakar arbetslösheten såväl stora kostnader som risker för ökande klyftor mellan olika sociala, ekonomiska och etniska grupper samt en risk för att frärnlingsskapet ökar.

290 Invandrarföretagande och lokal resursmobilisering

Arbetslösheten har drabbat de resurssvaga i befolkningsgruppema hårt, synnerhet i storstadsområdena. Invandrare har i stor utsträckning bosatt i storstäderna. sig Nästan 52 procent av första och andra generationsinvandrama bor i dag i landets tre storstadsregionema. I Stockholm bor 30 procent av landets totala invandrarbefolkning. Ett problem är att en oproportionerligt stor andel av invandrarbefolkningen bor i vissa utsatta områden inom dessa storstadsregioner. Utan tvekan har denna koncentration av invandrarbefolkningen ytterligare arbetslösheten och spätt på utslagningen i de redan utsatta områdena. Ett tydligt tecken på vad som håller att hända i de utsatta storstadsområdena på är att utbetalningarna av socialbidrag, och andra former av arbetslöshetsersättningar utbetalningar ökar kraftigt i takt med utslagningen från arbetsmarknaden. Försörjning och möjligheter till meningsfull sysselsättning har blivit ett stort för problem allt fler invånare i utsatta storstadsområden och i för invandrare i dessa synnerhet områden. Hushållsekonornin är hårt pressad framför allt i de många barnfarniljema. Allt fler invandrarfamiljer klarar inte längre sin utan och försörjning socialbidrag bostadsbidrag. Ett exempel utgör Rinkeby i Stockholm vars invandrarbefolkning utgör hela 70 av den totala 000 procent befolkningen (13 invånare). Stadsdelsförvaltningen är den största arbetsgivaren i området med ca 200 anställda och arbetslösheten är över hög, 13 procent. Utbetalningarna från försäkringskassan är högst i Sverige och ca 30 av får De människor som utförsäkras procent befolkningen socialbidrag. riskerar att hamna i ett långvarigt Dessutom är passivt bidragsberoende. möjligheterna att få ett meningsfullt jobb på den öppna arbetsmarknaden för alltför av de utsatta många befolkningsgruppema mycket begränsade. Detta kristillstånd bör inte och får inte fortgå utan att man konstruktivt gör något åt krisen. De människor som vill rätt för måste få en göra sig rimlig chans, innan det är försent. Samhällets vilja och att förmåga göra något åt de utsatta grupperna situationer måste sättas på prov. Vi behöver som stimulerar nya idéer och modeller egenmakt och underlättar samverkan mellan, å ena sidan enskilda individer och institutioner, och å andra sidan mellan berörda och Det myndigheter organisationer. måste finnas möjligheter och incitament också för människor i och i andra Rinkeby utsatta storstadsområden att aktivt bidra till nationens välstånd. Arbete med lokala utvecklingsprojekt i utsatta storstadsområden har förekommit i Sverige i ca 25 år. Det var främst av i på grund problem nybyggda förorter och nerslitna innerstadsdelar som man såg ett behov av att arbeta att stärka på sammanhållningen mellan de boende. Dessa projekt hade sin under åren glansperiod kring mitten av l970-talet. Under senare år har idén med sådana åter väckts. projekt Vågen av nya kommunala sysselsättningsprojekt medförde en ny syn på arbetets inriktning. Nu handlar det inte så mycket om att gemensamt formulera krav och att påverka resursfördelningen utan snarare att tillgodose de akuta behoven. Vad som däremot behövs är att utveckla gemensamma resurser - att få hjälp med att själv

SOU 1996: 151 Invandrarföretagande och lokal resursmobilisering 291

vad den eller kommunala förvaltning med sina trubbiga instrument inte göra statliga förmår. är vi nu som undrar vad som händer under resten av 1990-talet? Många och strukturomvandlingen fortskrider. De som enligt

Konjunkturuppgången dröjer

de ekonomiska teorierna borde hända uteblir. Den totala arbetslösheten gängse 8 procent och för vissa invandrargrupper är arbetslösheten

ligger på omkring

katastrofalt Jobben inom industrin och den offentliga sektor blir knappast fler. hög. Staten och snålar. Jobben som skapas av de små landstigen sparar och kommunerna och medelstora företagen ökar men inte så snabbt som det skulle behövas. som varit en statlig angelägenhet, har nu etablerat

Sysselsättningsfrågoma tidigare som ett område inom den kommunala verksamheten. Många kommuner

sig viktig

hårt i som rör sysselsättningsutvecklingen inom den egna engagerar sig frågor

kommunen. Vad kan det finnas för vägar ut ur denna sysselsättningskris? Vad kan den kommunala för att hålla de utsatta områdena vid liv när man förvaltningen göra

inte via subventioner och bidrag längre kan locka till sig företag? Allt tyder på att i framtiden i mycket högre grad än förut måste bygga på en satsning

utvecklingen och av egna lokala resurser. En alternativ modell är att stimulera

på mobilisering

lokal via mobilisering av lokala resurser i de utsatta områdena och utveckling

försöka skapa förutsättningar för lokal entreprenörskap. Det är viktigt att invånarna

får en ny självkänsla, inte bara för att de skall överleva krisen utan också för att kunna arbeta aktivt för att leva vidare och skapa sig en ljus framtid. I det rådande läget är behovet av insatser för utbildning, lärande och kompeten-

sutveckling nästintill omättli gt. Samtidigt finns en risk att vissa åtgärder passiviserar

individerna och främjar en inlärd hjälplöshet. Kanske är det rentav dags för ett

från informations- och utbildningsprojekt med tonvikt påjobbsökande systemskifte

till och lärande i en aktiv och

kompetensutveckling jobbskapande mening? Samhället bör pröva på nya idéer samt ta vara på de goda resultat som växer fram

hos enskilda individer, privata organisationer och andra fristående grupper i Sverige

och utomlands. Frågan som borde ställas är inte om man skall stödja den ena eller

den andra modellen, utan snarare vad behöver göras för att smidigt främja både jobbsökande och jobbskapande metoder? Just nu visar nyföretagandeoch andra småföretag stark livskraft och röner mycket stort intresse. Det är i nuläget svårt att bedöma vilken omfattning de kan få framöver. Men vi måste räkna med ytterligare förskjutningar mellan det som nu är traditionell offentlig eller privat arbetsmarknad och mellan det som nu är egen-

arbete. Det finns inget som tyder på att denna utveckling kommer att brytas. Tvärtom pekar utvecklingen på att småföretagen ökar både i antal och ekonomisk betydelse samtidigt som tecken tyder på att allt fler människor kommer att starta

eget. Det finns anledning att stödja, stimulera och följa denna utveckling.

För att komma till rätta med de sysselsättningsproblem som många utsatta

befolkningsgrupper brottas med krävs bl a att nya företag startas och att enskilda

292 invandrarföretagande och lokal resursmobilisering

kreativa idéer förverkligas. Förutsättningarna för att en idé kan omsättas till praktisk produktion är inte alltid de som anses önskvärda. En mängd hinder och svårigheter föreligger av såväl praktisk som psykologisk karaktär. Återstående delen av denna artikel behandlar faktorer som påverkar nyetableringar och utveckling av småföretagande och i synnerhet samt vad invandrarföretagande som kan göras för att förbättra entreprenörernas villkor i de utsatta storstadsområdena. Ett delsyfte är att skissa på alternativa idéer och modeller för att stimulera nya etableringar och utveckling av egen verksamhet i de utsatta områdena. En viktig som behandlas här är hur samhället skall dem som vill rätt för fråga stödja göra sig genom egenföretagande men som i dagens situation inte har de eller nödvändiga tillräckliga resurserna. Avgörande är att diskutera vilka övervägande strategier på sarnhällsplanet som det lokala samhället bör välja, när det att utforma gäller åtgärder för att underlätta nyföretagandet bland resurssvaga i de utsatta storstadsomgrupper rådena och i synnerhet bland den invandrade befolkningen.

Tilltagande nyföretagande bland invandrare

Såväl forsknings- som det politiska intresset för är i stort. invandrarföretagande dag Inom forskningen har man sökt förklaringar till varför invandrare blivit mer benägna att starta senare år. De ofta skälen till det ökade eget under åberopade politiska intresset är två: arbetslöshet och/eller integration. I det förstnämnda fallet knyts förhoppningar till att en ökning av kommer att innebära invandrarföretagandet att arbetslösheten bland vissa minskar. Sådana har sin invandrargrupper förhoppningar näring i en tendens till större tilltro till i kretsar. småföretagande många Grundläggande värderingsförskjutningar i det svenska samhället har småföretalegitimerat gande som ett sätt att leva (Johannisson & Autonomi och Bång, 1992). självständighetslivsformen vinner terräng inte minst bland invandrargrupper (Najib, 1994). Bland enskilda människor - alltså inte bara hos invandrargruppema tycks viljan att själva driva verksamhet ständigt öka vissa (NUTEK 1995). Iakttagelsen att invandrargrupper under 1980- och 1990-talet blivit allt mer att starta benägna eget har medfört att många politiker tror att man kan genom stimulansåtgärder förmå fler invandrare - även mindre - att starta benägna egenföretag och därmed minska arbetslösheten. Offentlig statistik visar att har ökat i invandrarföretagandet stadigt synnerhet under de senare delen av l980-talet. Därefter skedde först en i av nedgång början 1990-talet - vilken följde en allmän tendens till ökat antal och företagskonkurser nedläggningar av - och en ny mot mitten småföretag därpå ökning av l990-talet. Mellan 17 till 18 procent av de som startades under 1993 och 1994 var föreföretag tag som drevs av första och andragenerationens invandrare (SOU 1996: 55, på väg mot egenföretagande). Allt fler invandrare startar alltså och i fall egenföretag många

Invandrarföretagande och lokal resursmobilisering 293

sin verksamhet utan också överleva som företagare tack lyckas de inte bara etablera samt hårt arbete, arbetstider och

vare stor hjälp från familj, släkt och vänner långa

inkomstkrav (Najib 1994).

låga

drivna av invandrare är starkt koncentrerade till storstadsområdena, Företag till Stockholms län. Medan av tio invandrare bor i storstadsregionerna särskilt fyra som drivs av invandrare i storstadslänen. Trots det finns återfinns sex av tio företag få i de utsatta storstadsområdena. Det finns därför stora relativt invandrarföretag att få invandrare att -i större utsträckning än nu - starta egna företag möjligheter även i de utsatta storstadsområdena. Detta är möjligt bara om goda förutsättningar

för att starta och driva eget. skapas invandrargruppema

Invandrarföretag och särskilda svårigheter

oavsett etnisk möter problem av olika

Så gott som alla nya företagare, bakgrund,

Kontakter med banker och andra finansiärer kan ibland vara

slag. myndigheter, krävande och svåra. Det tar i allmänhet tid att bygga upp ett fungerande kontaktnät av leverantörer och en stabil kundkrets. Under tiden, innan verksamheten börjar ge

måste vissa kostnader t ex löner, ränta, skatter och andra avgifter resultat, hyra,

betalas. Dessutom utgör bokföring, upphandling, marknadsförings-, försäkringsstötestenar för alla oavsett etniska bakgrund. och lokalfrågor småföretagare ägaren

I alla ovan nämnda områdena ter lika för svenska och invandrarföre-

sig problemen

tagare. visar emellertid svårigheter som är mer specifika för

Forskning på ytterligare

Den invandrade

invandrarföretagama (SOU 1996:55, På väg mot egenföretagande). kan ibland förvärras av bristande på språkkunskaper och av företagarens problem

brist kontakter i det svenska samhället. Till exempel kan en utomeuropeisk

på

möta större rnisstro än en svensk eller en inomeuropeisk företagare. Att företagare och finansiellt stöd för en affärsidé vara ett stort för speciellt

få gehör tycks problem

utomeuropeiska nyföretagare. Det är också ofta svårt för dessa företagare att få tag

i lokaler, leverantörer och svensk arbetskraft (Pripp, 1994; Berrnejo, 1995). lämpliga Bristande om ekonomi och för bokföring kan också leda kunskaper gällande regler

till kostnader när man anlitar externa revisioner och bokföringsbyråer (Brune,

höga 1996). -i tycks alltså i liten

Invandrarföretagare synnerhet utomeuropeiska företagare

få del av de generella stödinsatser som står till buds för Småföretagsutsträckning

sektom. undersökningar visar att detta dels beror på okunnig- Nyligen genomförda

het om de som finns, och dels direkt diskriminering av dessa föremöjligheter på SOU På väg mot Det

tagargrupper (Bennejo, 1995; 1996:55, egenföretagande).

finns invandraiföretagare som sökt lån och annat

gott om exempel på framgångsrika

för att sin verksamhet men som ideligen får finansieringsstöd ytterligare expandera

294 Invandrarföretagande och lokal resursmobilisering SOU 1996: 151

avslag på sina ansökningar. Kapitalbrist, brist om svenska på kunskap regler och bestämmelser, brist på svenska kontakter är ofta stora stötestenar. Behovet av lämplig rådgivning, utbildning, relevant kontaktnät samt torde finansieringsstöd alltså vara stora. I de flesta utsatta storstadsområdena finns mängder av yrkeskompetenta personer med invandrarbakgrund som har värdefulla men som är arbetslösa i kunskaper, dag. De flesta av dessa människor vill och har att förmåga göra produktiva insatser för sina lokalsamhällen och för Sverige i stort. De som hindrar dem från att rätt för göra sig är i stor utsträckning fördomar, rädsla, och att diskriminering svårigheter erkänna och ta tillvara deras kvalifikationer. En ekonomisk politik som skapar goda för förutsättningar småföretagande torde ha särskilt stor betydelse för den invandrade befolkningens sysselsättningsmöjligheter (Najib 1994). Flera studier visar att utrikes födda relativt sett oftare är personer företagare än svenskar 1996:55 (Najib, 1995; SOU På väg mot egenföretagande). Många invandrare skapar arbete åt sig och för sina själva familjemedlemmar dessutom utgör de en för andra med viktig arbetsgivare invandrarbakgrund utanför den egna kulturgruppen, och även för svenskar (Najib 1992, 1994). Det är därför mycket viktigt att hinder för de egna företagandet oavsett om hindren är undanröjs, specifika för personer med invandrarbakgrund eller om de gäller egenföretagande i allmänhet. För att för och skapa goda förutsättningar livskraftiga framgångsrika företag är det naturligtvis viktigt att företagare med utländsk bakgrund själva ges möjligheter att påverka utvecklingen utifrån sina egna förutsättningar.

Skapandet av nya arbetstillfällen genom nyföretagande

I begreppet förutom de “nyföretagande inkluderas, företag som just startat sin verksamhet, även de potentiella som har för avsikt eller står i företagare begrepp att bilda företag. Förutom själva startmomentet vid företagsbildandet inbegrips även det första året därefter. Ekonomiskt nödställda och socialt utsatta storstadsområden är vanligtvis besvärade av hög arbetslöshet, inkomster undersysselsättning, låga och begränsade möjligheter till och karriär för deras invånare utbildning (SOU 1996:55, Sverige

framtiden och mångfalden). Dessa områden har ofta också förhållandevis en

låg andel nya företag och en hög frekvens av företagskonkurser. Det behövs därför en aktiv medverkan från samhällets sida för att kunna behålla de få existerande företag samt för att stimulera till nyföretagande. Nya företag och i synnerhet små och medelstora har visat vara företag sig gynnsam för nya sysselsättningstillfällen. Företag med mindre än 200 anställda sysselsatte nästan två tredjedelar (66%) av alla de anställda i det privata näringslivet

SOU 1996: 151 Invandrarföretagande och lokal resursmobilisering 295

i Sverige 1994 (NUTEK, 1995). Ett antagande är därför att om fler nya små och

medelstora etablerar sig i sådana utsatta områden kommer de att skapa nya företag arbetstillfällen, vilket i sin tur gynnar den lokala befolkningen. Med till invandrarnas svåra situation på arbetsmarknaden och den hänsyn etnisk i det svenska samhället så är det nödvändigt att tilltagande diskriminering stimulera bland invandrargrupper i utsatta områden.

nyföretagande

Vilka arbetstillfällen?

företag skapar goda

att företagsutveckling är inte särskilt Möjligheterna skapa nya arbetstillfällen genom stora eftersom det finns några företag i de utsatta storstadsområdena. Det knappast

återstående alternativet är satsning på nyföretagande, vilket betyder att en rad

stödinsatser måste riktas till de personer som vill starta eget företag.

Olika försök att skapa nya arbetstillfällen genom arbetsmarknadsåtgärder har inte

goda resultat. Dessutom har kostnaderna för att skapa nya jobb inom olika gett varit allt för höga. När avsikten är att skapa

sysselsättningsprojekt nya arbetstillfällen med begränsade resurser kan satsning på nyföretagande vara ett bra alternativ

värt att prövas. Invånare i de utsatta storstadsområdena bör därför uppmuntras att starta företag inte bara i deras bostadsorter utan också i andra orter utanför egna deras bostadsområden. Detta innebär dock att man måste satsar

på lämpliga

så att folk lätt kan ta sig till och från sina

transportsystem arbetsplatser.

närhet till arbete talar också för nödvändigheten av sådana företag

Geografisk

som skapar lokala arbetstillfällen, helst inom den egna orten eller kommunen. De flesta i de utsatta storstadsområdena som fortfarande har jobb att

personer tvingas pendla avstånd till och ifrån sina arbetsplatser. Många andra har redan tvingats långa

att avstå från jobb som ligger ifrån deras bostadsområden eftersom det skulle

långt

innebära höga kostnader och oacceptabla långa restider till och ifrån arbetsplatsen

varje dag. Särskilt de människor som i regel har låga löner och ensamstående

föräldrar som kan inte vara borta tider från barn har svårt att acceptera

långa sina

arbetsplatser som ligger långt ifrån deras bostadsområden. För dessa grupper är det

bara arbetsplatser som ligger i det egna lokala samhället eller i närhet till bostaden som kan vara relevanta. Ett sätt att skapa sysselsättning genom nyföretagande och småföretagsutveckling är att undersöka möjligheten att utveckla marknadsförhållandena i de utsatta

områdena. Bland de företag som bör komma i fråga när man diskuterar olika

stödinsatser för att stimulera nyföretagande torde vara företag med lokal förankring,

tex detaljhandelsföretag som betjänar den lokala befolkningen, småföretag som ägs

av lokal invånare och i synnerhet invandrarföretag. Forskning har visat att nya

företag och småföretagsutveckling har under 1990-talet svarat för merparten av nya

arbetstillfällen (NUTEK, 1995). Nya forskningsrapporter visar också att personer

296 Invandrarföretagande och lokal resursmobilisering SOU 1996: 151

med utländsk bakgrund diskrimineras vid anställningsintervjuer i Sverige (SOU

1996:55, Sverige framtiden och mångfalden). I en sådan situation är det mer

fördelaktigt för invånare i utsatta områden att få anställning inom den egna kommunen kanske hos de lokala företag som ägs av samma etniska grupper som de arbetssökande. Utrikesfödda personer är relativt sett oftare företagare än svenskar (Najib, l995a; SOU 1996:55 På väg mot egenföretagande). Med hänsyn till detta

ter sig en satsning på nya invandrarföretag i de utsatta områdena och riktig naturligt.

Alltså när det främsta målet för arbetsmarknadsinsatser är att skapa arbetstillfällen med små kostnader för samhället, så utgör nyföretagande ett alternativ som förtjänar att prövas. Ett exempel på hur man i det lokala samhället skapar nya arbetstillfällen är genom

etablering av nya affärer och andra detaljhandelsföretag. Ett vanligt tecken på

ekonomiska problem i de utsatta storstadsområdena är frånvaron av och detaljhandel stora varuhusen. I synnerhet i de områden med en koncentration av och

flyktingar

nya invandrare har i regel färre affärer än andra förorter och de affärer som trots allt finns är ofta små med begränsad sortiment, produkter med kvalitet,

låg höga priser, dålig kundservice, mindre attraktiva köpcentra och högre kreditkostnader. En

satsning i nya affärer med kvalitetsvaror och nya affärer med bra kundservice eller rent av nytt köpcentra förbättrar förortemas anseende och bidrar till att minska kostnaderna för invånarna. Utsatta storstadsområden innehåller en koncentration av hushåll med

låga

inkomster, eller hushåll med inkomstnivåer som

ligger omkring riksgenomsnittet.

När hushållens totala inkomster räknas ihop kan det värdet av dessa sammanlagda inkomster utgöra en även om den betydande köpkraft genomsnittliga hushållsinkomsten i dessa förorter är relativt Med till den

låg. hänsyn potentiella köpkraften som

trots allt finns i de utsatta storstadsområdena, och med få etablerade kan vi

företag,

anta att dessa områden är underdimensionerade med avseende antal affärer i

på

relation till ornrådenas totala invånare. Vilket i sin tur att de flesta betyder

människor gör dagliga resor in till andra storstadsdelar för att sina En göra inköp.

studie som genomförts i en förort till Miami i slutet av 1980-talet visade att i området fanns det möjligheter att höja med 5,6

försäljningskapacitet gånger större

än vad var situationen vid tidpunkten för studiens genomförde (Perky m fl, 1993). Om en sådan köpkraftsutflöde vänds inåt mot det lokala samhället så kommer dess marknadspotential att öka markant. Detta att det finns betyder goda möjligheter

för flera småföretag att etablera sig i sådana områden.

Ett annat exempel utgör export-inriktade

företag (detaljhandel, tjänsteföretag, etc)

som har sin verksamhet lokaliserad till de utsatta storstadsförortema men som har sin marknad utanför dessa föreorter. Andra lokala kan bestå av sådana strategier företag som säljer produkter och tjänster till offentliga Det kan t ex organ. gälla

offentliga uppdrag i form av professionella produkter/ eller andra

tjänster speciella tjänster till försvaret och andra och Eftersom myndigheter organisationer. företagen

SOU 1996: 151 Invandrarföretagande och lokal resursmobilisering 297

i är inte beroende lokal inkomster eller lokal efterfrågan så har de ofta stor fråga på för och expansion. En fördel är tillgång till billig arbetskraft.

potential utveckling

Detta förutsätter dock utbildning av arbetskraften. Ytterligare exempel på nya

som kan etableras utan hjälp av andra lokala utvecklingsprojekt är företag som är inriktade att den etniska marknaden. Sådana

invandrarföretag på betjäna

företag kan med fördel lokaliseras i de utsatta föreortema. och småföretagsutveckling är således av stor betydelse för Nyföretagande av nya arbetstillfällen och för utveckling av den lokala ekonomin. Men skapandet i denna mening inte spontant. Samhället måste stora

nyföretagande uppstår göra

ansträngningar för att åstadkomma en sådan positiv lokalutveckling.

Vilka stödinsatser behövs för att stimulera nya invandrarföretag?

Exakt vad som vilka särskilda stödinsatser som behövs, för att hjälpa avgör nyföretagande bland invandrare i de utsätta förorterna, kan naturligtvis variera beroende en rad omständigheter t ex vilken företag som skall hjälpas,

på typ av deras utvecklingsmöjligheter samt vilka målgrupper som mest behöver stödinsatser. Vissa stödinsatser skall i första hand inriktas på att hjälpa olika befolkningsgrupper

att stana eget, medan andra bör inriktas utveckla redan etablerade verksamheter.

på

Det kan t ex vissa kvinnor och/eller - arbetsmar-

gälla invandrargrupper, ungdomar knadspolitiska insatser. Andra stödinsatser kan inriktas på speciella utvecklingsstadier (såsom sådana företag som har just startat eller är på väg att starta) eller inriktas

vissa branscher t ex tjänsteföretag, etc - näringspolitiska

på tillverkningsföretag,

insatser. Oavsett vilken strategi eller kombination av strategier som väljs för att stimulera nyföretagande i de utsatta storstadsområdena, är det avgörande att en del stödinsatser bör vara allmänt tillgängliga för alla lokala företag oavsett inriktning eller storlek, tex i form av marknadsföring, finansiering, redovisning, inköp, försäljning, personal och liknande. Det är också viktigt att de stödinsatser som erbjuds förmedlas

av speciella organisationer och kompetenta konsulter.

Generella insatser är emellertid inte alltid tillräckliga för att resurssvaga grupper skall kunna starta och driva egna företag. Flera oberoende studier visar att generella stödinsatser till småföretagare i allmänhet är i och för sig bra men att de i vissa

avseende missgynnar t ex kvinnor - och invandrarföretagare (Hult & Lindblom,

1989, Najib, 1996a, l996b). Alla nya utvecklingsprogram och stödinsatser som är

inriktade på att hjälpa folk i storstadsförorter måste därför ta hänsyn till de speciella

hinder som möter vissa resurssvaga grupper såsom kvinnor, invandrare och handikapp i sådana områden. Det behövs dessutom särskilda insatser som är anpassade och inriktade av och företagare. Det är också

på speciella grupper företag

298 Invandrarföretagande och lokal resursmobilisering

viktig att redan från första början göra det klart för sådana företagare som får stöd att stödinsatsema är av temporär karaktär och absolut inte permanent.

Nyföretagande och småföretagsutveckling är speciellt svårt att åstadkomma i de

utsatta storstadsområdena och det behövs därför ett aktivt engagemang från lokala planeringsmyndighetemas sida samt finansiella medel liksom lokala resursmobilisering för att åstadkomma en positiv ekonomisk och social i sådana utveckling områden. De stödinsatser som behövs ska sålunda helt, eller till väsentlig del, ha just stimulansen av nyföretagandet bland invandrare i utsatta områdena som En syfte.

detaljerad genomgång av olika stödinsatser görs i nästa avsnitt. De principiella

skillnader som kan göra sig gällande mellan levebrödsföretag och expansionsfäretag, liksom mellan olika slag av stödinsatser som erfordras för dessa båda kategorier av företag, bör göras till föremål för

fördjupade analyser (se fig. 1).

åågâtya

Nyföretagande

Riktade Riktade stödinsatser stödinsatser

Levebrödsföretag Levebrödsföretag

1 Generella och riktade stödinsatser till två Figur kategorier av nya företag

Tyngdpunkten i analysen läggs alltså främst hur man kan stimulera

på nyföretagare

i den lokala miljön. Följande bör vid

målsättning gälla formulering av särskilda stödinsatser till invandrarföretag i de utsatta storstadsområdena:

a) De stödinsatser som sätts in bör ha som en av sina att stimuprimära uppgifter lera nyföretagande bland i invandrare i de resurssvaga grupper synnerhet utsatta storstadsområdena. Den

satsning som görs av de olika personer på att

starta eget kan vara egeninitierad men den kan också aktualiseras av olika ansträngningar som görs för att minska arbetslöshet, bidragsberoende,

fattigdom eller åtgärda andra problematiska situationer som att dessa

gör

Invandrarföretagande och lokal resursmobilisering 299

människor känner ett behov av eller önskan att söka annan utkomst och sysselsättning.

b) De stödinsatser som bör komma ifråga härvid avser främst de åtgärder som blir

aktuella i startskedet - före eller efter starten - eller i företagets tidigare utvecklingsskeden.

c) Stödinsatsema kan delas in i såväl materiella - direkta bidrag, garanterade etc - som av - utbil-

banklån, mjuka, kompetensutvecklande slag rådgivning,

dning, etc.

Som tidigare berörts ska syftet med denna artikel ses i perspektivet av de övergri-

pande frågor som man härigenom får belysta. Undersökningen är tänkt att vara ett bidrag till en bedömning av vilka övervägande strategier på samhällsplanet som olika sarnhällsaktörer bör välja, när det gäller att utforma åtgärder för att underlätta

nyföretagandet i de utsatta storstadsområdena. En grundläggande för av stödet till är om det,

fråga bedömningen nyföretagande

i ett vidare näringspolitiskt perspektiv, ter sig befogat att in med riktade

gå stödåtgärder mot en viss kategori av företag. Det hävdas ofta att det bästa sättet att

stimulera företagandet i stort är genom en god allmän En förutsätt-

näringspolitik.

ning för att specifika och riktade stödinsatser skall vara är att de exi-

befogade sterande marknadsmekanismema inte fungerar på ett tillfredsställande sätt (Storey 1994). Av betydelse i detta sammanhang är bl a förutsättningarna för utsatta

områdens företagare och potentiella i att slå in en för dem

nya företagarnas sig på

ny marknad. Stimulansen för bildningen och utvecklingen av nya företag sker genom samhällsinsatser skilda och konkurrensnivåer. Den sker den

på system- genom

allmänna näringspolitiken, som kan stimulera företagande i stort. Den sker också genom insatser särskilt riktade mot småföretagen , och utvecklingen av nya företag. Som nämnts ovan är det detta senare slag av insatser som denna studie är fokuserat

på. En frågeställning som aktualiseras i detta sammanhang är om man genom

generella insatser kan nå ett bra urval av de (potentiella) företagare, som har de bästa

möjligheterna att bedriva ett framgångsrikt företagande. En annan frågeställning

som nära anknyter till denna gäller om det innehåll i stödinsatsema som ges till nyföretagama skall ges en varierande utfomming, med beaktande av de olikartade motiv för dessa som ska vara för handen - till de

satsningen på företag hänsynen

näringspolitiska respektive arbetsmarknadspolitiska motiven. En annan sådan

övergripande policyfråga gäller avvägningen mellan det stöd som skall satsas på

utvecklingen av bestående företag och de insatser som främst skall riktas mot nyföretagande. I detta sammanhang aktualiseras också den mer operativt inriktade

300 Invandrarföretagande och lokal resursmobilisering SOU 1996: 151

om det finns så stora skillnader i fråga om de olika slags hårda frågan principiella

respektive mjuka stödinsatser som skall ges åt dessa båda kategorier av företagare att det motiverar en uppdelning av stödinsatsema. Med av dessa mer principiella övervägande aktualiseras ett antal

utgångspunkt

som berör de mer konkreta kring organisation och

frågeställningar problemen styrning av stödinsatsema. Några av dess berörs här i korthet.

En härvid är vilka former för stöd och service som skall

viktig fråga prioriteras: om man främst vill stödja företag med förmåga till överlevnad och tillväxt, eller

satsa sådana som i första hand skall ses som ett tillskott till sysselsättningen. Bör

på

olika av insatser prioriteras för och styras mot olika företag med varierande typer bakgrund, förutsättningar och inriktning eller skall även här det fria valet för företagens egen del ges högsta prioritet? Även om stödinsatsema ges i generell form måste de olika stödgivama försöka

sina arbetssätt och metoder för att hjälpa företagarna på ett mer effektivt

nyansera

sätt. Olika kombinationer av stödinsatser bör ges med beroende på affärsidé, före-

tagskunskaper och yrkeskunskaper. En förutsättning är naturligtvis att de enskilda företagen kan få en god information om vilka valmöjligheter som står till buds. Det kan ibland vara viktig att göra en åtskillnad mellan å ena sidan de små levebrödsföretagen med liten och begränsad vilja att växa och å

tillväxtpotential

andra sidan tillväxtorienterade och kapitalintensiva nyföretag. I den senare gruppen återfinns tillverkningsföretag, restauranger, olika former av uppdragsföretag mm

som ofta är i behov av ett större lån för att komma igång. Den förra gruppen,

levebrödsföretagen, befinner sig ofta i tjänste- och servicesektom och det är även här där den största andelen före detta arbetslösa nyföretagama finns. Dessa

företagare har generellt sett något mindre kapitalbehov, men ett desto större behov

av mjuka stödinsatser i form av och i

rådgivning, utbildning erfarenhetsutbyte

nätverksform. Invandrarföretagare utgör i många avseende en grupp som skiljer sig från de vanliga företagarna. De har i allmänhet igen företagarbakgrund i Sverige, de kommer från anställningar med arbetsförhållanden och/eller

dåliga lågbetalda jobben eller från arbetslöshet och deras beslut att starta eget är i många fall påtvingad: det finns inga andra alternativ.

Invandrarföretagamas behov av stöd skiljer sig från andra företagares och bör därför behandlas annorlunda än i gemen. Stödinsatser till de

något småföretagare företagargrupper som vanligtvis har det svårt i samhället torde i många fall med fördel kunna åtskiljas från de mer renodlade nyföretagsinsatsema.

SOU 1996: 15 1 invandrarföretagande och lokal resursmobilisering 301

Riktad stödinsatser till invandrarföretagande

Nedan redogörs för olika slag av stödinsatser och resurser som bör ställas till förfogande för stöd till invandrarföretagande i utsatta storstadsornråden. I

framställning nedan görs en grov uppdelning mellan sådana stödåtgärder som främst bör inriktas på företag som ger varaktig tillväxt och sådana som primärt har för

avsikt att bereda sysselsättning för enskilda individer. De olika slagen av insatser

uppdelas lån, och resursstöd till rådgivning och på bidrag utbildning.

Dijferentierat och individuellt anpassat stöd. Inriktning av stödinsatsema - inom ramen för de tillgängliga resurserna - bör utfonnas och anpassas till de situationer

och behov som uppstår. Det är mycket viktigt att man, beroende på den enskilde

individens egna förutsättningar, erbjuder ett flexibelt och till den enskildes behov anpassat utbud av stödjande tjänster. Eftersom de flesta av de människor som berörs här tillhör marginaliserade grupper som huvudsakligen består av resurssvaga personer så är det kolossalt viktigt att de insatser som görs sker i form av individuellt riktat stöd till de enskilda individer, som är aktuella för företagaryrket, snarare än i form av större kollektiva insatser. Möjligheterna till en sådan individuell hantering av är dock

stödåtgärdema

av praktiska och ekonomiska skäl begränsade. Men i om vissa riktade

fråga givna

insatser bör man undersöka möjligheten att sammanföra individer med liknande förutsättningar. Dessa individer kan ofta med fördel förenas i homogena grupper som, i sin tur, kan delas in i mindre undergrupper. De är nödvändigt att de nya företagarna under sin förberedelsetid får tillfälle att träffa redan etablerade företagare av svenskt och utländskt ursprung. Ett sådant förfaringssätt kan bl a leda

till nya kreativa öppningar och påskynda attityd- och värderingsförändringar. Stödinsatserna bör så långt som möjligt ges former av mjuka tjänster, i form av rådgivning och till enskilda individer. Det är denna kompetensutveckling typ av

tjänster som ofta ger goda resultat. I en nyligen genomförd undersökning (SOU 1996: 55 På väg mot egenföretagande) att det är att eventuella

påpekades viktigt

stödinsatser görs i mjukform till individuella Sådana insatser bör

företagare. göras

efter det att företaget startat med sin verksamhet. Det sociala skyddsnätet och trygghetsfaktorn. Kanske det stödet för de viktigaste personer som startar eget i de utsatta storstadsornrådena är att tillhandahålla insatser som bidrar till att förstärka de nya sociala och samt företagarnas skyddsnät trygghet att de spelregler som nyföretagarna verkar under är bestående och Det är vettiga. viktigt att åter igen betona att det är företagaren som står i centrum och att det är dennes vilja och kompetens som är helt avgörande för ett lyckat företagande. Erfarenhetsutbyte och mentorskap. I linje med det resonemang som förts ovan ligger ett stort värde i att nya invandrarföretagama, som ofta saknar en naturlig anknytning till företagsmiljöer och som har få förebilder bland företagare, ges

möjlighet att, tillsammans med en erfaren mentor, på eget initiativ mötas och

302 Invandrarföretagande och lokal resursmobilisering

ventilera sina och ta del av dennes erfarenheter. På så sätt kan grunden problem till av nätverk, som kan bli fruktbärande både för de olika

läggas uppbyggnaden

individemas fortsätta verksamhetsutveckling och för etablerandet av framtida affärsmässiga kontakter. Återkommande kontakt mellan den nya invandrarföretagaren och dennes mentor bör verka som en sammanhållande kraft för utvecklingen av erfarenhetsutbyte. Mentorskapet torde i många fall med fördel kunna anförtros en erfaren företagare,

och helst som tidigare gått igenom samma som den som startar sin någon process

verksamhet senare. F öretagarutbildning. Utbildning är ett vanligen återkommande inslag i de stödprogram som vanligtvis erbjuds nyföretagarna. Det är av avgörande vikt att sådana utbildningsstöd som är inriktade ett allmänt inom det

på kompetenshöjande

verksamhetsområdet som den nya företagaren skall egna sig åt, blir anpassat eller

helst skräddarsytt efter de speciella krav som kommer att ställas på företagaren i

hans/hennes nya yrkessituation. Det är också önskvärt att sådana kompetenshöjande

insatser inte blir alltför långvariga, eftersom det finns en risk för att ett sådant utbildningspaket med en generell inriktning som pågår under en lång tid, kan

komma att dra bort individens intresse från själva företagandet, dess förutsättningar och villkor. Utbildningspaket som avser att höja invandrarföretagamas kompetens bör helst bestå av korta kurser som är anpassade och speciellt inriktade

på företagandets

villkor, mekanismer och verktyg, samt de attityder och värderingar som kan krävas

för att företagandet skall bli framgångsrikt. En nyligen genomförd undersökning

visar bl a att starta eget-kurser som i vissa fall erbjuds, ofta har haft en allmän inriktning och ej heller är särskilt anpassade till de speciella problem som möter invandrare som väljer att starta egna företag (SOU 1996: 55, På väg mot egenföretagande, sid. 74-75). Ett anpassat och särskilt inriktat utbildningspaket bör helst också omfatta kunskaper om de Spelregler av ekonomiskt och juridiskt slag som gäller för

företagandet. Likaså är det viktigt med en av omvärldförstärkning företagarens

skunskap, vad avser marknaden, revisorer och serviceorgan av olika slag. Vad som syns särskilt väsentligt att lyfta fram inom ramen för ett sådant utbildningspaket, som bör ske i sammanhållna och homogena grupper, är enligt min mening insikter i affärsmässighet och ekonomisk tänkande. Det gäller bl a att skaffa

sig kunskap om vad det innebär att uppträda på en marknad, där man måste ha

kunskap om, samt kunna finna och profilera sig mot, de kunder som är intressanta just för det berörda företaget, samt att agera mot- eller eventuellt samverka med de konkurrenter som uppträder samma marknad.

på

Vad som särskilt aktualiseras i dessa sammanhang är kunskap om och förståelse

för hur avtal skall tecknas, hur kostnaderna skall beräknas på ett realistiskt sätt och hur man skall bete sig i fråga om priser, service och hanteringen av

övriga

konkurrensfrågor som är viktiga i agerandet marknaden. Inte minst det att på gäller

Invandrarföretagande och lokal resursmobilisering 303

skapa förståelse för, och lägga grunden till skapandet av långsiktiga relationer till och fördjupande av förtroenden gentemot kunder och leverantörer som är en

förutsättning för ett lyckosamt företagande. Min betoning av vidgade kunskaper i ekonomiskt tänkande hos de nya invandrar-

företagarna skall inte tolkas så att det är fråga om fördjupad utbildning i redovisning

och liknande affärstekniker. En viss sådan baskunskap är givetvis alltid nödvändig, men risken finns att en sådan fördjupad kunskapsöverföring blir omfattande och ges ett alltför stort speciellt för det företagare som inte har utrymme någon hög utbildning. En del av sådana speciell kunskaper kan med fördel anskaffas externt, tex genom att få hjälp av vänner och andra servicegivare eller att köpa in tjänster från olika konsulter. Tillgång på kapital. Jag har tidigare framhållit att det är viktigt att företaget kan få till ett som det att så fort som

tillgång begränsat startkapital gör möjligt möjligt

komma igång med den tänkta verksamheten. Det är emellertid viktigt att ett sådant finansiellt stöd till sin omfattning är begränsat, likaså är det nödvändigt att så tidigt

som möjligt göra det klart för företagaren att tillgången på extern finansiering i

allmänhet är starkt begränsad för företagaren och hans/hennes omgivning och att de ordinarie kreditgivama - banker, utvecklingsfonder mm - inte kan förväntas kunna

ge något bidrag till kapitalförsörjningen i synnerhet inte under företagets initialske-

de.

Med tanke på att det är resurssvaga personer som skall lockas att starta eget så är

det nödvändigt att man undersöker för samhället att en selektiv

möjligheterna på basis och i särskilt angelägna fall kunna gå in med direkta startbidrag, lånemedel

eller kunna till sådan i fomi av Ett sådant

ge stöd finansiering bankgarantier.

stödpaket har nyligen förslagits av invandrarpolitiska kommittén (SOU 1996: 55,

Sverige framtiden och mångdfalden. Slutbetänkande sid. 394). Givetvis måste ett

sådant extra kapitaltillskott och baseras en

ges med stor omsorg på grundlig analys

av företagets och den aktuella affärsidéns förutsättningar för en kommersiell

exploatering. En förutsättning för att ett sådant stöd skall kunna är att utgå företagaren under företagets initialskede har visat fallenhet för företagaryrket, att

företaget utvecklats väl och att den affärsidé som ligger till för den fortsätta grund verksamheten kan bedömas vara hållbar.

Slutsatser

I denna framställning har jag framhållit att nyföretagande och

småföretagsutveckling

är av stor betydelse för skapandet av nya arbetstillfällen och för utveckling av den lokala ekonomin. Erfarenheter från andra länder visar att och nyföretagande utveckling av existerande företag i fall kan mål. Men

många uppfylla uppställda

304 Invandrarföretagande och lokal resursmobilisering SOU 1996: 151

även om nya företag inte motsvarar alla förväntningar som ställs på dem så kan de

ändå en grund för positiv utveckling i de utsatta områdena. utgöra Det måste också understrykas att en strategi som kombinerar lokala utvecklings-

projekt och nyföretagande ofta kan vara en viktig utgångspunkt för att överhuvudta-

en lokal ekonomisk utveckling men å andra sidan löser den inte alla

get få i gång

lokala utvecklingsproblem och den bör därför inte utgöra den enda strategin som samhället har.

En ensidig satsning på småföretagsutveckling kan alltså sällan leda till någon

i de utsatta storstadsområdena eftersom andra lokala

betydelsefull utveckling utvecklingsprojekt ibland kan vara en förutsättning för att småföretagsutveckling ska kunna komma tillstånd. Slitna och nergångna storstadsmiljöer med bristande

service och bristande underhåll, stor inslag av vandalism och brottslighet utgör stora hinder för nyföretagande och för alla former av lokal näringslivsutveckling. Invånare i sådana områden har normalt dessutom svåra ekonomiska problem, är ofta

arbetslösa, har dålig utbildning, består av många ensamstående föräldrar och

problem med droger. Dessa utgör stora problem inte bara för de människor som bor där utan också för den aktuella staden i sin helhet, dess sätt att fungera, dess vitalitet och ekonomiska utveckling (se t ex Nyström 1993). För att åstadkomma en förändring måste samhället först göra stora ansträngningar för att hejda den

pågående negativa utvecklingen samtidigt måste omfattande åtgärder sättas in för

att ligga grund till ett helt nytt lokalt samhälle där näringslivet bör spela en allt större och viktigare roll än förut. När väl en sådan förändring blir av kommer en del

företagare och företag att självmant söka etablera sina verksamheter i dessa

områden. Det är därför av stor betydelse att kommuner och andra lokala aktörer strävar efter att i ett så tidigt stadium som möjligt involvera det privata näringslivet i planering och lokala utvecklingsprojekt, i synnerhet för att exploatera de olika

utvecklingsmöjligheter som uppstår som resultat av andra lokala utvecklingsprojekt.

Det är nämligen så att en rad möjligheter för nyföretagande och

småföretagsutveckling i de utsatta storstadsområden uppstår i anslutning till andra lokala utvecklingsprojekt såsom speciell satsning på att förbättra köpkraft hos vissa befolkningsgrup-

per, bostadssanering, skolor, primärvård, etc. En nackdel med ovan nämnda utvecklingsstrategi där lokala utvecklingsprojekt

förutsätter etablering av nya småföretag är att utan lokala projekt blir det heller inga

nya företagsetableringar. En anan nackdel är att antalet nya företag som startas som en följd av andra lokala utvecklingsprojekt är relativt begränsat. Det är därför viktigt

att en kraftfull satsning på småföretagsetableringar och utveckling av existerande

företag kommer tillstånd så tidigt som möjligt. Ett argument som stöder en sådan strategi är bl a att de affärer som redan finns i det utsätta förorterna är få och/eller har begränsat sortiment och därför inte kan erbjuda de produkter och tjänster som

efterfrågas lokalt. Ett annat argument som stöder idén med nya småföretagsetable-

SOU 1996: 151 Invandrarföretagande och lokal resursmobilisering 305

ringar är att det finns goda exportmöjligheter för de företag som har sin produktionsverksamhet i storstadsförorter.

Referenser

Berrnejo R. (1995) Invandrare, den nya generationens nybyggare, Stockholms stad, KARU, Stockholm. Brune Y. (1996) Invandrare som egenföretagare.

Arbetsmarknadsstyrelsen,

NUTEK och SIV, Stockholm. Ekberg, J. 1994. “Är invandrare fattiga?“. Ekonomisk Debatt, 22, 169-177. Jennings, K., 1991. Observer, 17 mars. Hult, M. & G. Lindblom (1989) Invandrare som entreprenörer. Rapport C 1989:2. Institutionen för samhällskunskap, Högskolan i Kalmar.

Johannisson, B. & H., Bång, 1992. Nyföretagande och regioner. ERU/ Arbets-

marknadsdepartementet, Ds 1992:79. Stockholm: Almänna förlaget.

Najib, A. B., 1991. The Contribution of Migrant/Ethnic Business to the Viability of

Urban Areas in Western Europe. Arbetsrapport Nr ll, Kulturgeografiska institutionen, Uppsala universitet. Najib, A. B., 1992a. Invandrarföretag i Uppsala, en värdefull resurs. Handelsförening Uppsala. Najib, A. B., 1992b. “Invandrarföretag fyller en viktig funktion“, Internationella Affärer, No. 4, vol. 3, 1992. Najib, A. B., 1994. Immigrant Small Businesses in Uppsala: in

Disadvantage

Labour Market and success in Business Activities, från Kultur-

Forskningsrapport

geografiska institutionen, Nr 108, University of Uppsala, Department of Social and Economic Geography, Uppsala. A. B., 1995a. - inte bara och i Najib, “Invandrarföretag pizzerior kiosker“, Invandrare och minoriteter, Nr.3, Stockholm. Najib, A. B., 1995b. “Immigrant business strategies - The role of ethnic resources and opportunity structure in Uppsala”, in Nordisk samhällsgeografisk tidskrift, Nr.20, Uppsala mars 1995.

Najib, A. B., l996a (kommande). The Geography of the Self-employed Foreign

born Immigrant in Sweden. Arbetsrapport, Nr. 44, institutionen, Kulturgeografiska Uppsala Universitet. Najib, A. B., 1996b (kommande). Finance of Immigrant Small Businesses in the Stockholm and Uppsala Region, Sweden. Arbetsrapport, Nr. ?

Kulturgeografiska

institutionen, Uppsala Universitet. , Nyström, L. (1993) Intemationell samarbete visar

vägen: Nergången stadsmiljö

kan förbättras, i Planera Bygga Bo, nr 6 1993.

306 Invandrarföretagande och lokal resursmobilisering SOU 1996: 151

J. D., Wiewel, W. substitution and local economic Persky, Ranney, (1993) ”Import development. Economic Development Quarterly 7, 1:65-67. SOU 1996: 55 På väg mot egenföretagande, bilaga till Slutbetänkende, från

Invandrarpolitiska Kommittén, Arbetsmarknadsdepartementet

SOU och från Invandrar-

1996:55, Sverige framtiden mångfalden. Slutbetänkende,

politiska Kommittén, Arbetsmarknadsdepartementet D.J. (1994) Understanding the Small Business Sector, Routeledge, London Storey, & New York.

NUTEK, 1995. Småföretagen i Sverige 1995. Närings- och teknikutvecklingsverket

B 1995:6, Stockholm. Pripp, O., 1994. Att vara sin egen, om företagande bland invandrare mönster, motiv

och möten. Mångkulturellt Centrum, Sveriges Invandrarinstitut och Museum, Serie

A:9.

SOU 1996: 151 Etnicitet, arbete och arbetslöshet 307

Etnicitet, arbete och arbetslöshet

Fredrik & Leif Mångkulturellt Centrum i Botkyrka

Hertzberg Magnusson,

Invandrare och har i dag stora på den svenska arbetsflyktingar svårigheter

kanske svårare än Arbetare med

marknaden, någonsin tidigare invandrarbakgrund

tenderar till bli den svenska arbetsmarknaden. Andelen

marginaliserade på

arbetslösa är i betydligt högre än motsvarande siffra för många invandrargrupper infödda, och de som väl har en anställning arbetar ofta under betydligt sämre

förhållanden än svenskar. Löneskillnadema mellan svenskar och invandrare har också visat bestå över en tid, och kan alltså inte förklaras som en effekt

sig längre

av att de senare är arbetsmarknaden (Brune 1993: 107, se även nyetablerade på

SOU, 1989/111). Vad beror detta Det är en omfattande alldeles för omfattande för att ges

på? fråga,

svar här. Men var ska vi söka svaret? Vilken kunskap är mest relevant om man

på vill hitta orsakerna till invandrarnas dåliga integrering på den svenska arbets-

marknaden? Hassan Hosseini-Kaladjahi i en sammanfattning

Sociologen påpekar av etnicitetsforskning att forskare som har studerat immigranters öden på

tidigare

olika arbetsmarknader räknat har betraktat fenomenet på två

mottagarländers grovt

olika sätt (Hosseini-Kaladjahi, 1993: l-2). Antingen sätter forskaren luppen på

invandraren som träder ut arbetsmarknaden i det nya landet, eller så lägger denne

på störst vikt vid att studera arbetsmarknadens utbud, normer och förmåga att ta till sig,

eller stöta ifrån sig, människor från andra länder och kulturer. Det är sällan som helt förnekar den ena eller den andra forsknings-

någon

traditionens tillämplighet och att få fram Man kan se det som en

förmåga kunskap.

om att Antingen iakttar man primärt individen eller den lilla fråga välja perspektiv.

minoritetskolonin, eller så anlägger man ett fågelperspektiv och studerar i första

hand de sociala, ekonomiska och/eller kulturella sammanhang som kolonin verkar

Begreppet invandrare har under de senaste åren kommit att ifrågasättas och kritiseras. Ett problem anses vara att begreppet är för vagt och svårdeñnierat; såväl i vardagslag som i debatter i offentligheten tenderar kategorin att inbegripa vissa invandrade svenska medborgare men inte andra, vissa utländska medborgare boende i Sverige men inte andra, samt vissa infödda svenska medborgare (s k andra generationens invandrare) men inte andra. Vidare kritiseras uppdelningen mellan svenskar och invandrare för att den pekar ut en kategori personer såsom varandes i grunden främmande för det svenska samhället (Jonsson, 1993: 276. För exempel på hur begreppet i fråga kan fungera diskriminerande på arbetsmarknaden, se Brune, 1993: 109-] 10), Vi är medvetna om denna kritik, men väljer att använda begreppet i denna artikel, dels därför att det inte finns utrymme till att formulera ett rimligare alternativ till det, och dels därför att det bl a är just särkiljandet av kategorierna svenskar och invandrare som denna artikel handlar om.

308 Etnicitet, arbete och arbetslöshet SOU 1996: 151

den mäter i form av resurser och begränsningar. De här synsätten är i, och som

sällan mer olikartade än att man kan växla mellan dem under forskningsresans gång.

Ett där dessa hittar man i etnologen Oscar

exempel på forskning perspektiv bryts

av och företagande i Botkyrka och

Pripps undersökning assyrier syrianers

Andelen bland och syrianer är ovanligt hög, och

Södertälje? småföretagare assyrier

i och Södertälje är denna dominerande bland invandrarföretagen. Botkyrka grupp Detta i för Södertälje, där Pripp fann att samtal med invandrargällde synnerhet med kontakter med assyrier och företagare många gånger (var) synonymt

1994: 59). I rapporten Att vara sin egen anger han några faktorer

syrianer (Pripp, som kan förklara denna grupps företagsamhet. faktorer var relaterade till den etniciteten. Före- En grupp assyrisk/syrianska framhöll sin som en förklaring: man hade erfaren-

tagarna själva gärna bakgrund

heter av och kunskap om företagande sedan tidigare och man värderade egenhögt. hade man som minoritet i

företagandets självbestämmande Många gånger

Turkiet varit utestängd från andra yrken än jordbruk och hantverk, och var därför

hänvisad till att ha ett eget företag? Företagartraditionen bidrog också till att det i

det etniska nätverket fanns förebilder, redan etablerade assyrisk/syrianska

som visade vad som kunde vara möjligt. Dessutom fanns där rådgivare

företagare,

och för de som på sikt ville starta en egen rörelse. Det assyrisk/ praktikmöjligheter

nätverket kan ses som en struktur som och underlättar för den

Syrianska påverkar

blivande företagaren. Den etablerade företagaren kunde genom nätverket i sin tur få till lån, komma i kontakt med kompanjoner och vid kristillfällen få stöd

tillgång

av släktmedlemmar som arbetade tillfälligt utan lön (Pripp 1994: 63-78). Företagen

blir så sätt uthålliga, när man agerar efter en social snarare än en ekopå mycket

nomisk rationalitet. Svenskars föreställningar om invandrarföretagares vandel och hygien - när det

var fråga om restauranger eller matbutiker - var en av de yttre begränsningar som

dessa assyrier och syrianer var tvungna att förhålla sig till. Dessa begränsningar

tvingar fram vissa defensiva strategier i företagandet. Ifrågasättandet av den standarden ledde till att man lade ner mycket tid på rengöring av hygieniska

företagets lokaler, betydligt mer än brukligt, och att man sedan använde renligheten som i reklamsarnmanhang. Andra relevanta faktorer man

något positivt särskiljande

hade att förhålla sig till var det rådande arbetsmarknadsläget och lågkonjunkturen; dessa och fram ett mer extensivt utnyttjande av de

påverkade yrkesval tvingade

etniska resurserna. (Pripp 1994: 79-81, 83).

2 Pripps undersökning är en del av hans pågående avhandlingsarbete i etnologi vid Institutet för folklivsforskning vid Stockholms universitet.

3 Detta gällde i första hand de assyrier och syrianer som kom från Turkiet, och alltså inte de som kom från Libanon eller Syrien (Pripp 1994: 64).

SOU 1996: 151 Etnicitet, arbete och arbetslöshet 309

Det kan förefalla som om detta dubbla perspektiv både är rimligt och fruktbart,

sett från en vetenskaplig ståndpunkt. Den engelska socialantropologen Sandra Wallman påpekar att

... en specifik etnicitet är verksam endast under vissa omständigheter Oavsett beredvilligheten hos en etnisk kategori eller grupp att utöva ett visst sorts yrke, så kan de enbart dra nytta av ett tillfälle när det väl ges. Vad etniciteten eventuellt för med sig är alltså beroende av konjunkturema i det ekonomiska systemet, och minoritetsgruppens styrka att förhandla i detta system. Omvänt gäller att de varken kan urskilja, acceptera eller nå framgång genom de möjligheter som ges om dessa

inte är i överensstämmelse med de erfarenheter som man tidigare har gjort

(Wallman 1979: 13-14).

En annan aspekt av förhållandet mellan etnicitet och de omgivande förhållandena är det att ingendera av dessa storheter är statiska till sin karaktär. Dessa förändras

ständigt, i stort som i smått, och även under påverkan från varandra. I synnerhet

gäller det för olika minoritetsetniska uttryck, vilka ofta artikuleras under ett tryck från det omgivande samhället.

Kulturalisering

Icke desto mindre är detta dubbla perspektiv inte allenarådande i dag. Det finns bl a en kritik mot att den etniska aspekten av minoritetsgruppers tillvaro och deras handlande tillmäts för stor betydelse inom forskningen och i

offentlighetens problemformulerande. Ett exempel på en sådan kritik lägger sociologen Aleksandra Ålund fram i en artikel om invandrarkvinnors erfarenheter av verkstadsarbete i

bilindustrin (Ålund, 1994). Hon menar att invandrares problem ofta tenderar att

kulturaliseras. En fokusering på kulturella olikheter är förhärskande i det svenska

offentliga samtalet, och problem som snarare bör sättas i samband med sociala spänningar av olika slag förstås ofta i etniska och kulturella tenner. Alltför

många

företeelser antas vara en produkt av etnicitet, kultur och

grupptillhörighetfl

Förutom att kulturaliseringen kan komma att försvåra förståelsen av människors sociala problem och sökandet efter så kan denna

möjliga lösningar på dessa,

tendens dessutom leda till ett utpekande och moraliserande över avvikelser. Stereotypiskt uppfattade etniska karaktärsdrag transfonneras om till ett statiskt och avvikande kulturarv som tillskrivs invandrarna och blir till ett problematiskt

4 Att detta förhållningssätt är vanligt i arbetslivet har även journalisten Ylva Brune påpekat i en rapport till invandrarverket (Brune 1993: 29-30).

310 Etnicitet, arbete och arbetslöshet SOU 1996: 151

Även om det inte sällan finns en och en vilja till förståelse i

handikapp? respekt

kulturalismen så kan den slå över i etnocennism. En annan ödesdiger effekt skulle

också kunna bli en kulturell selektion av flyktingar och krav på avvisningar av

förmodat icke anpassningsbara sådana (Ãlund, 1994: 184-186, jfr t ex Åström, 1990

och Deland, 1995). Ålund hämtar alltså materialet till sin undersökning från en bilfabrik i Göteborg, där ett större antal kvinnor från f d Jugoslavien arbetar. Hon försöker att förtydliga

sin kritik att beskriva hur dessa kvinnors att ställa krav på genom oförmåga god

och därigenom kunna för att förebygga yrkesskador, snarare arbetsmiljö, agera

härstammar från deras underordnade position på arbetsplatsen än från deras

föregivna kulturella särart (Ålund, 1994: 201-202).°

En tänkbar konsekvens av den kritik som Ålund formulerar är att man i det offentliga samtalet om etnicitet i större utsträckning skulle intressera sig för vad som händer vid etnicitetens där olika ofta forrnerade som majoritet gränser, grupper, minoritet, möts. I detta möte är man från bägge håll till stor del

respektive intresserad av att hitta skillnader, skillnader som sedan bevakas, upprätthålls och tillmäts stor betydelse. Utan att eventuella konsekvenser av skiljaktigheter förringa

i handlingar och värderingar bör det understrykas att det ofta är först vid möten och/eller gränsdragningar som dessa skillnader görs betydelsefulla.

Språkförbistring

En skillnad som under det senaste decenniet har tillmätts allt större betydelse är

skillnaden i mellan svenskar och invandrare. Invandrares dåliga språklig kompetens kunskaper i svenskt språk och tal har kommit att definieras som ett allt större

problem. Rent principiellt är det givetvis inget konstigt eller fel med det. En frånvaro av tillräckliga kunskaper i hur man kommunicerar på majoritetsgruppens

Många antropologer och etnologer bestrider i dag bilden av den kulturella etniska människan som en individ i stort sett ofönnögen eller obenägen att ifrågasätta, omtolka och/eller frångå sin kulturs imperativ, vanor, känsloregister och sätt att förstå världen. För ett konkret empiriskt exempel på ifrågasättande och omtolkning av detta slag, se t ex etnologen Magnus Bergs avhandling om turkiska ungdomar i Göteborg (Berg, 1994). Det etniska perspektivet är för de allra flesta människor långt ifrån det enda sättet att se på världen. (För en illustration av detta resonemang, se Hannerz, 1996(1992): 92- 98.) Många ifrågasätter också bilden av etniska minoritetsgruppers kulturer som per definition tydligt och påtagligt avgränsade mindre enheter inneslutna i större och omgivande helheter. Gränserna mellan dessa storheter är ofta suddiga (se t ex Hannerz, 1992: 68-81).

I det här fallet torde det ha varit ett antaget kulturellt bagage i form av genuskonstruktioner som föreskriver att kvinnor bör vara passiva i arbetsplatsens offentlighet och överlåta till männen att föra deras talan, eller inte ställa några krav alls.

SOU 1996: 151 Etnicitet, arbete och arbetslöshet 311

villkor i ett samhälle är ett påtagligt och allvarligt handikapp. Få nykomna invandrare eller flyktingar torde förneka behovet av att lära sig svenska. Det är inte svårt att föreställa sig hur dåliga kunskaper i svenska försvårar en mer lyckosam integration i det svenska samhället, och hur möjligheterna till en klassresa uppåt, till förbättrade levnadsvillkor, blir nästintill minimala. I synnerhet i tider med hög arbetslöshet. I dag är det ofta i samband med invandramas dåliga situation på arbetsmarknaden som skillnaderna i språklig kompetens aktualiseras. Det framförs t ex allt oftare i officiella sammanhang att just dåliga språkkunskaper är skälet till att invandrare har svårigheter att komma in i det svenska arbetslivet (Platell 1995: 19). Denna orsaksbeskrivning har fått en stor genomslagskraft. Ekonomhistorikem Mauricio Rojas konstaterade emellertid vid ett seminarium om högutbildade invandrare på Mångkulturellt Centrum att den förklaringen inte är väl underbyggd. Det finns exempelvis en stor acceptans i arbetslivet för nordamerikaners och skandinavers eventuella med att tala svenska, som utomsvårigheter samtidigt europeiska invandrares sämre svenskakunskaper inte accepteras, oaktat att de t ex kan tala god engelska eller franska (se Platell, 1995:19). Detta sakförhållande blir extra tydligt när det rör sig om hur högutbildade invandrare inte kan komma in på arbetsmarknaden, och/eller tvingas ta arbeten som ligger långt under deras kvaliñkationsnivå. Det kan emellertid vara rimligt att sätta invandrares i svenskt kompetens språk och tal i relation till deras missgynnade position arbetsmarknaden. Inte det på på sättet att det alltid och förbehållslöst är de dåliga språkkunskapema i sig som hindrar dem, utan att det kan vara svenskars reaktion på invandrares sätt att tala svenska som är det problematiska i det här sammanhanget. har ofta ett Språk högt symbolvärde och har vid återkommande tillfällen utgjort ett medel för att understryka etniska gränsdragningar. Jarmo Lainio att en Språkforskaren påpekar ovilja att acceptera utländska brytningar i talet kan ses som en form av språklig purism (Lainio, 1995:23-24).7 Oviljan ifråga härstammar snarare från en generell motvilja gentemot utländska drag i talspråket, än från någon situationellt betingad omständighet. I arbetslöshetens 90-tal har eventuella brister i språkkunskapema blivit ett större handikapp. Under lågkonjunkturen i början av detta decennium försvann många arbetstillfällen. Konkurrensen om de arbeten som fanns kvar hårdnade. Arbetsmarknaden blev köparens marknad, och man kunde ställa hårdare krav på de som sökte de få lediga platserna. Detta gällde även kraven på språklig kompetens. Många anställningar där kunskaper i svenska inte ansågs som lika centrala försvann. I

7 Lainios resonemang uppvisar flera likheter med Christopher Strouds och Maria Wingstedts analys av reaktionerna på den s k Rinkebysvenskan i slutet av 80-talet (Stroud & Wingstedt, 1989).

312 Etnicitet, arbete och arbetslöshet SOU 1996: 151

dörrhålet till den svenska arbetsmarknaden växte en språktröskel upp, och många välutbildade och invandrare stängdes ute. yrkesskickliga Annick Sjögren berör några andra aspekter av att invandrarnas sätt att Etnologen tala svenska vid upprepade tillfällen problematiseras. Om kraven på att man ska behärska en bra svenska upprepas om och om igen, kan man få som en oönskad effekt att myndigheter, och arbetskollegor förväntar sig potentiella arbetsgivare i kommunikationen med invandrare. En annan oönskad effekt som kan svårigheter är att invandrare och flyktingar avfärdar sig själva med samma ärvda, uppkomma men inte att kan innan man behärskar beprövade påstående ingenting göras (Sjögren, 1995: 10). Språktröskeln kan komma att uppfattas som ett språket hinder. Istället för att enbart rikta blickarna mot invandrarnas oöverstigligt anser Sjögren att närmanden måste komma från bägge sidor, för att talkunskaper undvika och integrationssvårigheter. En lösning vore att försöka språkförbistring överskrida den och alltmer omfattande språkliga purismen. Internationalisering det önskvärt att vi alla ökar toleransen för en utländskt migrationsrörelser gör svenska, men givetvis med ett bibehållet mått av kvalitet i kommunikaklingande tionen 1995:10). Det är inte omöjligt att en sådan öppenhet istället skulle (Sjögren, gagna det svenska språket. Goda språkkunskaper leder till en anställning som leder till en integration i det svenska samhället. Detta ideala scenarios giltighet understryks ofta, och det tycks ibland ha ett som ett i uppnått slags symbolisk status, nyckelscenario antropologens Sherry Ortners mening, i vilket kulturellt korrekta mål fonnuleras och effektiva åtgärder för att nå dessa föreslås eller påbjuds (Ortner, 1973: 1341). Poängen i det här sammanhanget är inte att detta normerade händelseförlopp skulle sakna giltighet; det är att bra i svenska språket leder till större chanser på mycket troligt kunskaper arbetsmarknaden, och att ett arbete i större utsträckning än arbetslöshet leder till en integration som passar båda parter. Men det är knappast så pass allmängiltigt att det inte kan finnas behov av att finna andra lösningar. I synnerhet om ett ständigt upprepande kan leda till att det skymmer blicken för alternativa vägar till arbete eller integration.

Tillbakahållandet av skillnader

för en ökad tolerans en utländskt klingande svenska Sjögrens yrkande gentemot kan också ses som ett yrkande för ett underbetonande av det som vi uppfattar som skillnader i språklig kompetens mellan minoritet och majoritet eller svenskar med utan invandrarbakgrund. Vi borde energi åt att respektive ägna mindre upprätthålla distinktionen mellan vi som behärskar språket och dom som inte gör det. En invändning är att brister i språklig kompetens inte har så mycket med etnicitet att göra - det torde knappast vara en dygd hos någon minoritetsgrupp att inte lära sig

SOU 1996: 151 Etnicitet, arbete och arbetslöshet 313

svenska, men resonemanget om ett mindre energiskt upprätthållande av skillnader torde ändå kunna överföras till de olikheter i vanor, tänkesätt och känslor som går

att relatera till etniciteten. På samma sätt som vi kan lära oss att bortse från skillnader i hudfárg, trosuppfattningar och vanor, så borde vi kunna lära oss att bortse från skillnader i uttal. Detta tillbakahållande av skillnader skulle i flera sammanhang kunna vara ett

sätt att tydligare urskilja när människors möjligheter och begränsningar är en fråga om etnicitet, eller när dessa bättre går att förklara utifrån genus, klasstillhörighet,

andra sociala och institutionella sammanhang, eller blott och bart individuella

olikheter. Det måste självklart påpekas att detta tillbakahållande enbart kan

motiveras i ett möte eller i en kontext där premissen är en ömsesidig respekt för varandras faktiska etniska särart. Utan den relativistiska ramen skulle detta resonemang kunna tas om intäkt för en samtligas inordning i en svensk eller nordvästeuropeisk normalitet, föregivet universell och neutralt icke-etnisk. Det är självklart att man erkänner att människor med olika kulturell bakgrund kan ha vitt skilda vanor, tänkesätt och känslostrukturer. Tillbakahållandet av etniciteten är rimligt under förutsättning att man erkänner den kulturella och

mångfalden

komplexiteten, samt respekterar människors olika sätt att hantera sitt liv och sin

tillvaro, men inte heller blundar för de konflikter som kan uppstå när olika

per-

spektiv eller reaktioner på tillvaron inte går att förena. Om perspektiven krockar kan

det alltså vara en att ibland om det är etniciteten i som

poäng fråga sig verkligen sig

är konfliktens orsak. Att olika perspektiv inte att samman i ett visst

går jämka

sammanhang innebär inte att detta är ogenomförbart i ett annat. För att få kunskap om hur och när olika perspektiv kolliderar eller att

går jämkas

samman så behövs det om mötet mellan minoriteters etnicitet och det

forskning

svenska samhället. Men förståelsen av invandrares och etniska minoriteters agerande på arbetsmarknaden är av de

knappast betjänt rutinmässiga förklaringar

till människors etniska bakgrund som stundom förekommer i eller i offentligheten arbetslivet (jfr Brune, 1993 och Schierup & Paulsson, 1994). Vi får varken stirra oss

blinda på skillnader eller se etniciteten som en allestädes närvarande kulturell

uniform.

När vi ställer oss frågande eller vetgiriga inför invandrare och minoriteters vanor, värderingar och känslor, så bör vi också ställa en del frågor till oss själva: Hur viktig

är etniciteten? Vilken roll antar vi förhand att etniciteten Vad är det för

på spelar?

slags sammanhang som vi antar att den är verksam i? Vilken kunskap behöver vi för att lösa de problem som finns här och nu? Är vi ense om att förhållandena är problematiska? Vad har vi för

kunskapsmål?8

8 Flera av dessa frågor diskuteras i en antologi om etnicitetsforskning, Baja eller befrielse?, som Mångkulturellt centrum har givit ut, under redaktion av Karl-Olov Amstberg. I synnerhet Gunnar Alsmarks respektive Oscar Pripps bidrag diskuterar relationen mellan etnicitetsforskningen och talet

314 Etnicitet, arbete och arbetslöshet

som resurs

Mångfald

Så här kommet i artikeln har vi mest diskuterat etnicitet i samband med olika

långt förhållanden arbetsmarknaden. En beskrivning av minoritet-

problematiska på

öden i det svenska arbetslivet blir lätt en dyster bild som innefattar

gruppers

dåliga arbetsvillkor eller arbetslöshet. Samtidigt är de flesta väl diskriminering, medvetna om att den här bilden inte är fullständig, trots sin svarta realism. Det finns såväl individer som hela grupper som har lyckats relativt väl, även bland undantag,

de invandrargrupper som brukar vara bland de mest rnissgynnade på arbets-

marknaden. Men vare man talar om eller inte, så det som om

sig framgång tycks

och därmed indirekt etniciteten och avvikelsen från den svenska

invandrarskapet,

nonnaliteten, är ett hinder. Detta är emellertid inte fallet, vilket otaliga exempel från

etnicitetsforskningen ger för handen.

Oscar Pripps studie av assyrisk/syrianska företagare (se ovan) ger ett exempel på

hur etniciteten en resurs för de som i denna etablerar sig som utgör grupp

1994). I det här fallet blir den etniska identiteten en resurs

småföretagare (Pripp,

inom den egna minoritetskolonin. Men även utanför denna grupp kan etniciteten

utvecklas till en resurs att utnyttja på arbetsmarknaden. I Sverige är detta vanligt

kanske endast inom ett starkt begränsat antal yrken, som ex musiker, kockar,

eller konsthantverkare. I USA har det däremot under det senaste

hemspråkslärare decenniet vidtagits betydligt större åtgärder för att kunna förverkliga olika rninoritetsgruppers kulturella kompetenser på arbetsmarknaden. Det ordet för mångfald, diversity, har i dagens amerikanska samhälle engelska

blivit ett uttryck som beskriver när människor med olika etnisk bakgrund samarbetar i arbetslivet eller annorstädes? Strävan efter att affärsmässigt mobilisera etniska

resurser i arbetslivet är i dag mycket stor, och den har satt igång en omfattande process som pågår i tusentals stora och små amerikanska företag (Skog, 1995:

9-10). Processen är tudelad. Dels engagerar sig företag för att utöka sitt kund-

underlag genom att anpassa annonsering för varor och tjänster samt produkt-

utveckling till olika rninoritetsgruppers behov, och dels försöker man att reforrnera

om invandramai offentlighetens media (Amstberg (red), 1996).

De amerikanska företagens ambition att hantera mångfald (am eng Manage Diversity) riktar sig emellertid inte enbart till att integrera invandrare och etniska minoriteter i arbetslivet, utan även till att skapa bättre möjligheter för exempelvis kvinnor och handikappade. Den redogörelse som följer utgår från ingenjör Eva Skogs rapport om diversityfenomenet (Skog, 1995). Denna rapport behandlar varken fackföreningamas medverkan i eller denomfattande universitetsforskningen om dessa processer (Skog, 1995: 2). Denna avgränsning påverkar givetvis även vårt referat. Skog berör heller inte relationen mellan kunskap och makt i Managing Diversity-ambitionema, och vilken roll kunskaper om minoriteters kulturella uttryck spelar i hierarkiska organisationsstrukturer. I vilken utsträckning fonnas Managing Diversity av en vilja till Ruling Diversity? Denna fråga aktualiseras i synnerhet när en överordnad och etniskt homogen grupp intresserar sig för en underordnad och etniskt heterogen grupp.

SOU 1996: 151 Etnicitet, arbete och arbetslöshet 315

den interna organisationen och relationerna mellan de anställda så att människor från olika minoritetsgrupper har en lika stor chans som vita och kristna män att trivas och kunna avancera i företaget. Bakom denna vilja till att och mobilisera etnisk mångfald finns flera respektera faktorer. En sådan faktor är lagstiftningen, exempelvis lagen om Equal Employment

Opportunity, EEO, som påbjuder Åtgärder för att öka antalet kvinnor och personer

ur minoritetsgrupper på arbetsmarknaden. En annan bakomliggande faktor är de demografiska förändringar som USA genomgår. Nästan sju miljoner invandrare beräknas adderas till arbetskraften fram till år 2000 (Skog, 1995: 11). Arbetsgivama vill inte gå miste om det humankapital som utbildade och yrkesskickliga personer ur minoritetsgrupper utgör. Det finns således drag av både och i tvång frivillighet de olika försöken att hantera mångfalden. Fenomenet Managing Diversity har blivit en industri i sig. Tusentals konsulter arbetar med diversity i olika former, bl a med att utforma åtgärdsprogram och kurser åt företag. Det finns t o m konsulter som har specialiserat sig på att rätta till problem som har uppstått efter misslyckade Alla och reformprogram. ansträngningar kostnader motiveras ytterst av att etnisk mångfald i ett företag är vinstgivande, även om satsningar på att hantera mångfald ibland kan sättas i samband med att ett företag vill ha en aura av socialt ansvarstagande kring sig, och så sätt dra till på sig välutbildade människor som uppskattar detta. Att kulturell homogenitet i en organisation av vissa anses underlätta konsensus lätt mot att det också anses väger begränsa kreativiteten och synfältet samt att hantera kunder från förmågan

minoritetsgrupper. Överlag förefaller det som om man anser att en etniskt

heterogen arbetsstyrka är att föredra framför en homogen sådan (Skog, 1995:1).° När kommer aktörerna på den svenska arbetsmarknaden att börja tänka i dessa banor? När kommer svenska i större än nu att inse arbetsgivare utsträckning fördelarna med att ha en somalisk, turkisk eller gambiansk anställd? Eva Skog påpekar i sin rapport om Diversity Management att vi inte kan kopiera amerikanska idéer om att hantera mångfald, även om hon också anser att lärdomar härledda från amerikanska erfarenheter kan tillämpas här (Skog, 1995:42). I Sverige är vi mer ju ovana vid omfattande privata och vinstsyftande åtgärder mot etnisk diskriminering. Man kan ställa sig frågan vad som händer om ett flertal amerikanska får storföretag för sig att etnisk mångfald i sina organisationer inte är lönsamt eller moraliskt försvarbart. Vi har emellertid varken kunskap eller plats nog i den här artikeln för att väga för- respektive nackdelarna med olika amerikanska mot mångfaldsprogram varandra.

° Olika aspekter av förhållandet mellan företagsledning, etnicitet/ kultur, och forskningen kring dessa företeelser diskuteras i antologin Culture and Management, utgiven av Mångkulturellt centrum (Sjögren & Jansson (ed), 1992).

arbete och arbetslöshet SOU 1996: 151 316 Etnicitet,

är fönnodligen på flera sätt relevanta Managing Diversity inspirerade tankegångar

för svenska förhållanden. attityden i sig, att se mångfald som en resurs på Själva arbetsmarknaden, kan vara en sympatisk och förmodligen nödvändig tyckas till de senare Årens kulturalistiska av etnicitetens

pendang problematisering i hur och vilket sätt dessa tankegångar betydelse arbetsmarknadsfrågor. När, på

hanterande blir relevanta bör bli föremål för undersökning.

angående mångfaldens

Ett som vi är värt att nämna, där mycket skulle kunna göras, är det exempel tycker

svenska samhällets och att hantera mångfalden i invandrares förmåga vilja

utbildning. Det är ett välkänt faktum att många invandrare i Sverige är sysselsatta eller anställda inom som inte alls motsvarar deras höga utbildnings- eller kvaliyrken

fikationsnivå referenser, se t ex Platell, 1995:8). I den mån arbetsmarknaden

(för med utvecklande och välbetalda arbeten delas upp mellan ett segment kvalificerade, för infödda svenskar, samt ett annat med okvalificerade och sämre betalda segment

rutinarbeten för invandrade, så är detta ingalunda en effekt av de senares dåliga

Det faktum att välutbildade invandrare inte får arbeten som motsvarar utbildning. deras är en produkt av flera olika faktorer. Förutom de som inte kan utbildningar kallas för annat än ren diskriminering finns flera omständigheter, bl a det att något den ofta saknar det nätverk av kollegor/vänner som blir en resurs vid

nyinflyttade

eller andra tillfällen när formella eller informella rekommen-

tjänstetillsättningar

dationer behövs (Brune, 1993: 110, Platell, 1995:23). Till dessa faktorer måste förmodligen också föras det svenska begränsande

samhällets att erkänna värdet hos avvikande utbildningsgångar, i det här förmåga

fallet då olika slags kunskapskapital som har förvärvats i andra länder än Sverige. Med en från ekonomin, ofta använd av den franske sociologen Pierre analogi Bourdieu, kan man se utbildningen som ett kapital, vilket har ackumulerats under flera år i olika utbildningsinstitutioner. Denna analogi tydliggör det förhållande att förvärvad kunskap inte har ett evigt värde, utan får ett sådant först när andra

människor efterfrågar och erkänner utbildningen. Vad är det då som gör att många utbildningars värde devalveras på svensk botten?

Är det blott och bart en om att vissa inte håller måttet i en mer

fråga kunskapskapital tekniskt avancerat samhälle eller att de inte går att förena med svenska standardi-

l l Det här är förvisso inget specifikt för Sverige. Faktum är att det i många invandringsländer i Nordeuropa och Nordamerika sker en dekvalificering av kvalificerade invandrare (Schierup, Paulsson & Ålund, 1994:26). Många av de invandrare och flyktingar som har kommit till Sverige under de senaste åren har varit intellektuella och väl utbildade: Det har skett en oerhörd förbättring av invandrarnas kompetens. Det ligger helt i linje med en invandring som är politiskt selekterad. Vi säger att politiska flyktingar äger företräde att komma till Sverige De har läst och utbildat sig, de kan organisera andra både tankemässigt, politiskt och fackligt. Så när vi ser andelen högutbildade är det logiskt. (Mauricio Rojas, citerad i Platell, 1995: l 3)

SOU 1996: 151 Etnicitet, arbete och arbetslöshet 317

Eller är det något som en mer uttalad ambition att hantera mångfalden seringskrav? av utbildningskapital skulle kunna ändra på? Vi kan peka på några möjligheter. Även det tillsynes mest neutrala tekniska nonnsystem är ett verk av människor av kött och blod, och en av ett specifikt sociokulturellt En produkt sammanhang. ansträngning att försöka isolera vad som exempelvis är tekniskt eller medicinskt nödvändigt respektive socialt och kulturellt givet, men inte lika skulle nödvändigt, kunna underlätta för människor som har utbildat sig på ett långt avstånd från de svenska akaderniema att komma in på olika arbetsplatser. En annan möjlighet är att även högskolor, sjukhus, forskningscentra och liknande institutioner med högutbildad personal genomför en satsning på att förändra mentaliteter och attityder i den egna organisationen, på ett sätt som vissa managing diversityprogram kan stå modell för, så att personer från olika invandrargrupper kan få lika stora att möjligheter lyckas och göra karriär som den genomsnittlige maj0ritetssvensken redan har. Mauricio Rojas har beskrivit ytterligare ett sätt att förhindra en påtaglig devalvering av utbildningsgångamas värde. Han påpekade att det var viktigt att ta till vara en persons resurser och förmåga att ta till sig akademisk utbildning, även om hans nuvarande utbildning inte fyllde någon funktion i dagens svenska samhälle (Rojas, citerad i Platell, 1995: 14). En person som har utbildat sig ett universitet på eller högskola, och har en lång akademisk rutin, har oaktat innehållet i utbildningen tillförskansat sig en fönnåga att bedriva avancerade studier. Till ambitionen att hantera mångfalden av utbildningskapital torde också höra en att se till ansträngning att denna kompetens inte försvinner, utan tas till vara på ett vederbörligt sätt. Det finns flera skäl till att försöka ta till vara högutbildade flyktingars kompetens. Det är inte enbart en fråga om att sträva efter att ge alla lika möjligheter på arbetsmarknaden. På samma sätt som minoritetsgrupper kan ha andra behov och preferenser än den vita medelklassen och därför andra och varor, efterfrågar tjänster vilket vissa amerikanska företag alltså har så kan en annan uppmärksammat, expertkunskap än den normerade svenska fylla en funktion i ett mångkulturellt samhälle.” De här förslagen antydan om i vilken strävan efter att förhindra ger en riktning en devalvering av invandrarnas skulle kunna Dessa utbildningskapital gå. förslag är av olika omfattning och storlek, och kostnaden varierar i samma utsträckning. Men vi har svårt att tänka oss att för att hantera åtgärderna (och tillvarata) mångfalden på det här området inte kommer att bli kostnadseffektiva; slutligen kommer kanske även flera invandrares utbildningskapital att bli räntebärande.

12 Analogin mellan efterfrågan på konsumtionsvaror respektive expertkunskap bör givetvis inte dras alltför långt; den som efterfrågar konsumtionsvaror har t ex oftast i betydligt större omfattning än den som efterfrågar expertkunskap själv relevant kunskap om vilken slags tjänst eller produkt han eller hon behöver.

318 Etnicitet, arbete och arbetslöshet SOU 1996: 151

Referenser

Arnstberg, Karl-Olov (red), 1996: Boja eller befrielse? Etnicitetsforskningens inriktning och konsekvenser. Botkyrka: Mångkulturellt centrum. 1994: Seldas andra bröllop. Berättelser om hur det är: turkiska Berg, Magnus, andragenerationsinvandrare, identitet, etnicitet, modemitet, etnologi. Göteborg: Etnologiska föreningen i Västsverige. Brune, Ylva, 1993: Invandrare i svenskt arbetsliv. En rapport till Statens invandrarverk. Norrköping: Statens invandrarverk.

Deland, Mats, 1995: Sverker Åström - ett eko från trettiotalet I: Aftonbladet 950728

Hannerz, Ulf, 1992: Cultural Complexity. Studies in the Social Organization of

Meaning. New York: Columbia University Press.

Hannerz, Ulf, 1996 (1992): Stockholm: Doubly Creolizing. I: Daun, Åke; Billy Ehn & Barbro Klein (Eds): T0 Make The World Safe for Diversity. Towards an Understanding of Multi-Cultural Societies. 2nd ed. Botkyrka & Stockholm:

Multicultural Centre & The Ethnology Institute, Stockholm University. Hosseini-Kaladjahi, Hassan, 1993: Iranians ana the Swedish labour market. Botkyrka: Sveriges Invandrarinstitut och Museum. Jonsson, Stefan, 1993: De andra. Amerikanska kulturkrig och europeisk rasism. Stockholm: Norstedts.

Lainio, Jorma, 1995: Språkets mångfald. I: Invandrare och minoriteter, 3/1995 .

Ortner, Sherry, 1973: On Key Symbols. I: American Anthropologist 1973, 75/3-4. Platell, Bodil (red), 1995: Omtolkning av kulturell kompetens. Högutbildade invandrare på den svenska arbetsmarknaden. Serninarierapport. Botkyrka:

Mångkulturellt Centrum.

Oscar, 1994: Att vara sin Om bland invandrare - Pripp, egen. småföretagande

mönster, motiv och möten. Botkyrka: Mångkulturellt Centrum.

Schierup, Carl-Ulrik & Sven Paulsson (red), 1994: Arbetets etniska delning. Studier från en svensk bilfabrik. Stockholm: Carlssons.

Schierup, Carl-Ulrik, Sven Paulsson & Aleksandra Ålund, 1994: Den interna

arbetsmarknaden - etniska skiktningar och dekvaliñcering. I: Carl-Ulrik Schierup, & Sven Paulsson (red). Sjögren, Annick, 1995: Integration förutsätter maktdelning. I: Invandrare och minoriteter, 3/ 1995.

Sjögren, Annick & Lena Jansson (ed), 1992: Culture and Management, in the field of ethnology and business administration. Botkyrka/ Stockholm: The Swedish

Immigration Institute and Museum! Institute of International Business. Skog, Eva, 1995: Diversity. Så satsar amerikanska företag på mångfald. Stockholm: Sveriges Tekniska Attachéer/Rådet för Arbetslivsforskning. SOU 1989/1 l l: Invandrare i storstad. Underlagsrapport från storstadsutredningen. Stockholm: Allmänna förlaget.

SOU 1996: 151 Etnicitet, arbete och arbetslöshet 319

Stroud, Christopher & Maria Wingstedt, 1989: Språklig chauvinism? I: Invandrare

och minoriteter, 4-5/ 1989. Wallman, Sandra, 1979: Introduction: The Scope for Ethnicity. I: Wallman, Sandra (ed): Ethnicity at Work. London: Macmillan.

Ålund, Aleksandra, 1994: Det statistiska genomsnittet och bortom - en invandrad

kvinnas arbetslivshistoria. I: Schierup, Carl-Ulrik och Sven Paulsson (red).

Åström, Sverker, 1990: Sätt tak på invandringen. Dagens Nyheter, 25 Augusti 1990.

SOU 1996: 151 invandrarnas bidragsmarginalisering 321

Invandramas

bidragsmarginalisering

Jose Alberto Diaz, Uppsala Universitet

I kan man med facit i hand konstatera att integrationen av de stora

dag flyktinggrup-

som kom till Sverige under 1970- och 80-talet inte har ñmgerat. För flertalet pema har integrationen varit svår. En del kommer aldrig in i det riktiga samhället, varken

ekonomiskt, socialt eller politiskt. Denna artikel fokuserar på de förhållanden i

mottagarsamhället som skapar mekanismer vilka tenderar att ersätta invandrarnas integrationsmojligheter med bestämda icke integrationsorienterade handlingsalternativ. Jag diskuterar hur dessa alternativ som objektivt sett motverkar integrationsmålsättningar skapas inom ramen för det moderna välfardssamhällets institutionali-

serade fördelning av gemensamma resurser som styrs av jämlikhetsideologier och

sociala medborgarskapsrättigheter. Det handlar alltså om systemskapade

handlings-

alternativ som - under vissa - av individen som lika omständigheter uppfattas (eller mer) attraktiva än integration. Det exempel på icke integrationsfrämjande handlin gsaltemativ som diskuteras här är den företeelsen som kallas bidragsmarginalisering. Denna diskussion hämtar sin intellektuella inspiration inom den handlingsteoretis-

ka traditionen. En viktig utgångspunkt i denna teoritradition är antagandet att det

mänskliga beteendet (d v s en individs motoriska, verbala eller kognitiva aktivitet)

dels påverkas av en person-omgivning-relation, dels kan uppfattas i termer av

individens rationella övervägande om vad som är mer fördelaktigt. Från ett handlingsteoretiskt perspektiv betonas att individuellt och även kollektivt handlande innefattar rationalitets- och beslutskomponenter som gör att man inte kan definiera mänskliga handlingar som blott resultat av att man svarar med en respons på ett externt stimuli av något slag. Det senare är vad man kunde hävda utifrån bestämda psykologiska perspektiv (t ex den s k stimuli-responssteorin). Ett handlingsteoretiskt perspektiv avvisar detta synsätt. Likaså en uppfattning om

mänsklig handling som något i väsentlig mening enbart bestämd av makrostrukturel-

la förhållanden. Handlingen uppfattas i stället som resultat av komplexa processer

av inlärning och ackumulering av ändamålsenliga resurser för att uppnå bestämda

Som teoretisk referensram har detta visat vara fruktbart

målsättningar. perspektiv sig för studier av minoritetsintegration i mångetniska samhällen. I min egen forskning

2 Denna uppsats är en redigerad version av ett papper framlagt vid IMER-konferens i Lund, oktober 1995

322 Invandrarnas bidragsmarginalisering

har jag med hjälp av denna teoriansats” definierat integration i termer av rationellt

handlingsbeslut inriktat på att maximera bestämda typer av eftertraktade resurser

som och fördelas i socialt och institutionellt samspel med infödda i olika produceras

sarnhällssammanhang (Diaz 1993, 1995, 1996).

I en analys som betonar handlingsrationella aspekter kan en samhällstendens som

är positiv till integrationsorienterade handlingar förklaras enligt följande antagan-

den. En individ som ställs inför möjligheten att välja mellan fler handlingsalternativ kommer att välja den handling som visar sig vara den mest fördelaktiga med hänsyn

till minst följande relevanta faktorer: handlingsmålets motivationsvärde, egna resurser (t ex mängd av kognitiva, sociala resurser) för att sätta igång ändamålsenligt

handlande, kostnad eller nytta av samma handlande samt bestämda föreställningar om samma individ och dennes

omgivningens disposition gentemot handlingar.

Viktigt är att notera att omgivningens reaktioner kan vara både positiva eller negativa, och att den uppskattade nyttan - eller kostnaden - av en viss handling i regel

är en fråga om förväntade effekter. Vid en tillämpning på etniska relationer och integrationsförhållanden kan man

föreställa sig följande allmänna valsituation. En invandrare som ställs inför

möjligheten att välja en handlingsstrategi med en bestämd integrationsmålsättning

kommer - teorin - att det om faktorer medverkar i enligt göra följande positiv riktning: 1. Motivation. Individen behöver en tillräcklig stark motivation, en viljekraft för att

vilja satsa sina resurser (förvärvad utbildning, tid, ekonomiska resurser) på en

integrationsorienterad strategi. 2. Information. Det är också viktigt att individen har tillräcklig - och så korrekt som möjlig - information om de möjligheter och svårigheter som med

förknippas

skilda integrationsmålsättningar för att denne skall kunna träffa ett val mellan två eller flera tänkbara handlingsalternativ. 3. Resursstruktur. Alla individer disponerar en mängd resurser (språk, kunskaper, socialt kapital) som förvärvas under en pre-migrationshistoria till följd av formell utbildning samt livs- och arbetslivserfarenheter. Denna uppsättning resurser utgör nödvändiga förutsättningar för att kunna dra nytta av attraktiva integrationsmöjligheter i det nya samhället. 4. Kostnadsberäkrzing. En positiv skattning av den förväntade kostnads- eller nyttoeffekten av bestämda integrationsstrategier. 5. Omgivning. Av central betydelse är också omgivningens disposition och reaktioner gentemot de integrationsorienterade handlingar som invandrarna tar initiativ till. Här finns det både en objektiv dimension av faktiska reaktioner och dispositioner i en bestämd social eller institutionell omgivning, och en subjektiv

Teoriansatsen som diskuteras i denna uppsats är en modifierad version av den allmänna aktörkontextsmodellen som har formulerats av den tyske sociologiprofessom Hartmut Esser (1980).

invandrarnas bidragsmarginalisering 323

dimension som relateras till huruvida den handlande individen har en positiv eller om selektiva reaktioner och villkor i samma omgivning.

negativ föreställning

Det senare innebär att omgivningen olika och i olika fonner kan ställa

på grunder

till eller mot invandrade individer som strävar efter

sig positiv negativ exempelvis

Med andra ord: under olika omständigheter kan en invandringsom-

integrationsmål. som underlättar denna måluppfyllelse, eller (2) resa

givning (1) erbjuda möjligheter barriärer som hindrar den.

När samhället fel handlingsalternativ erbjuder

Följer man de ovan skisserade premissema kan man på teoretiska grunder fonnulera

en allmän om effekten av de två berörda omgivningsfaktorema som i hypotes med andra individfaktorer antas bestämma integration. En allmän omgivsamspel ningshypotes kan fonnuleras så här: i de fall där möjlighetsstrukturer som tillgängliga för invandrarnas integrationsstrategier är större än barriärema mot samma strategier är det mer sannolikt att invandrarna lyckas med sina integrationsatt skaffa sig till arbete och kvalitativt boende

målsättningar tillgång utbildning,

m m. Allt detta under förutsättning att individer de kvalifikationskrav som

uppfyller

ställs för att vara med och konkurrera med andra (infödda och invandrade) individer i de berörda handlingssfarema - under villkor som antas vara lika för alla. Denna allmänna hypotes kan sedan omdefinieras mer konkret i termer av tre

särskilda omgivningshypoteser. De två första bygger på common sense-antaganden

och är också konsistent med etablerad kunskap området.

på

l. En positiv omgivningshypotes hävdar att mottagaromgivningen - under vissa omständigheter - ställer sig positiv och skapar, om inte befrämjande, så åtminstone etniskt neutrala villkor för integrationsstrategier från nykomlingars sida. I det fallet kan samhällets integrationsmekanismer fungera och en viss strukturell

balans uppnås i mellanetniska relationer.

2. En negativ omgivningshypotes som hävdar motsatsen, nämligen att människor och institutioner i den nya samhället- under andra omständigheter - ställer sig avvisande, ointresserade, om inte direkt fientliga, gentemot nykomlingarna. I det fallet reser en infödd omgivning de facto effektiva barriärer mot invandrarnas integrationsorienterade handlingar. Olika former av diskriminering och främ-

lingsfientlighet är ett exempel på sådana barriärer. 3. En alternativskapande omgivningshypotes fokuserar på en annan dimension i

omgivningens hantering av integrationsorienterade handlingar: under vissa omständigheter kan en samhällsomgivning (genom en bestämd tillämpning av regelsystem och oavsedda ejfekter av institutionell praktik) erbjuda invandrarna handlingsalternativ av icke integrationsrelaterad karaktär.

324 invandrarnas bidragsmarginalisering SOU 1996: 151

Låt mig utveckla lite närmare den senare aspekten i omgivningshypotes, den som handlar om handlingsalternativ. Vad innebär det mer konkret att omgivningen erbjuder invandraraktörema handlingsstrategier som inte leder till integration? Och varför skulle ansvarsmedvetna aktörer i mottagarsamhället göra det? Vilken systemrationalitet kan man tänka sig som styr en sådan inställning? För att närmare exemplifiera hur ett sådant systembetingat handlingsalternativ kan utformas och verka presenterar jag i nästa avsnitt en tolkning av en företeelse som i denna analys konceptualiseras som bidragsmarginalisering.

Exemplet: bidragsmarginalisering

När ekonomisk integration inte fungerar och individerna inte själva klarar sin försörjning erbjuder välfärdssystem en rad alternativa försörjningsmöjligheter. En allmän (d v s etniskt neutral) kritik av välfardsmodellen hävdar att dessa välfärdsförmåner de facto kan ha en negativ effekt individemas motivation för att utarbeta

på praktiskt genornförbara strategier för integrationsmål, d v s deltagande och egen-

försörjning i det riktiga samhället. Det är endast genom att komma in i konkreta sarnhällsprocesser som de invandrade individerna får till resurser som de

tillgång många strävar efter: inkomster, yrkesstatus, prestige, sociala kontakter och även nya

identiteter. En kombination av strukturella förändringar inom näringslivet, arbetsmarknaden, den offentliga sektorn samt negativa attitydförhållanden bland medborgarna

på-

verkar samhällets möjligheter att lösa problemen med den ekonomiska integrationen

av många kategorier av nya invandrare. Man ser i dag tendenser till en långsiktig

och omfattande marginalisering av breda i storstadsområden.

invandrargrupper Aktuell statistik om socialbidrag, förtidspensionering och arbetslöshet ger en

alarmerande bild av dessa tendenser. Uppseendeväckande statistik sammanställd 1995 i landets största invandrarkommun (Stockholm) att 60

rapporterar kring

procent av iranier och chilenare, 82 procent av bosnier, 100 procent (!) av somalier och irakier är beroende av socialbidrag. I ett samhälle där välfärden bygger

på

föreställningen om att de flesta medborgarna lever avlönat arbete inställer

på sig frågan om hur kan man hantera social trygghet och välfärd för en växande kategori

av invandrade människor som aldrig kommer in arbetsmarknaden.

på I en period av ekonomisk nedgång och främlingsfientliga opinionsströmningar

har dessutom deras sociala medborgarskapsrättigheter börjat att av

ifrågasättas

infödda som ser de egna möjligheterna till social trygghet hotade av nykornlingama. I dagens Sverige har det vuxit fram folkliga som är kritiska till invan-

föreställningar dringen/invandrama. Den organiserade högerextremisten ifrågasätter att invandrarna

skall ha samma rätt till social trygghet och välfärd på samma villkor som alla andra.

SOU 1996: 151 Invandramas bidragsmarginalisering 325

En annan hänvisar till rationella kostnadsskäl när den yttrar sig kritiskt i

opinion

samma riktning. I detta samhällsklimat är med invandrarbakgrund hänvisade till

många personer

för att klara sin personliga välfärd. För dessa medborgare socialförsäkringssystemet blir en för att maximera bidrag och fördelar i ett komplext kampen för välfärd kamp

som flera till försörjning utan krav på

välfärdssystem erbjuder möjligheter förvärvsarbete. För alla invandrare som har blivit svenska medborgare (eller har

permanent uppehållstillstånd) är det frågan om legitima rättigheter som ger fördelar

och förmåner, vilka de invandrade medborgarna har laglig rätt till. Såsom det har

formulerats ovan: att ha rätt till bidrag har de rätt att bli klienter. Frågan

genom är hur man denna från den omdebatterade företeelsen

urskiljer rättighetsutövning

som betecknas bidragsberoende. En utmanande rörande välfärden och sociala rättigheter ställer

problemställning

i samband med de invandrade medborgarnas tillgång till samma trygghetsmöjligsig heter som de infödda. Välfárdsstaten garanterar en rad sociala och ekonomiska till alla medborgare med rätt att bosätta sig i landet- oavsett om de är rättigheter invandrade eller infödda. I de fall där välfárdsstatema inte diskriminerar naturalise-

rade eller utländska medborgare med pennanent uppehållstillstånd, innebär gällande

att alla flyktingar och invandrare har rätt att bli klienter i välfárdssamregelsystem

hället d v s vid berättigat behov har de rätt till ekonomiskt bistånd precis

Sverige, som alla andra. I av detta innebär kring en legitim

ljuset problemställningen

bidragsmaximering från invandrarnas sida aspekter som inte kan reduceras i termer av till individuell moral eller instrumental handling. Observera att orsaksanalys

är i att den på medborgarnas sociala bidragsmaximering legitim meningen bygger

rättigheter som är lika för alla.

för free-ride

Risken

Men allt kan inte skyllas och dess regelsystem. I ljuset av denna

på välfardssystemet

kan man föreställa sig att det som kallas bidragsklientisering av problemställning invandrare i välfárdssamhället Sverige har sina strukturella orsaksfaktorer, vid sidan av orsaker av instrumental karaktär som beror rationellt målkalkylerande från

på invandrarnas sida. Vilka orsaksförhållanden åsyftas här? Minst två typer av

förhållanden är i detta sammanhang. Dels de ovannämnda strukturella viktiga och barriärema (det senare i form av exempelvis indirekt eller förändringarna institutionell diskriminering) som inte erbjuder människor med invandrarbakgrund och till arbetsmarknaden. Dels

fair play verkliga möjligheter integration på

lagstiftningen och regelverken hos myndighetssystem som skapar förutsättningar för ett rationellt kalkylerande med de sociala rättigheterna i välfärdssystemet.

326 Invandramas › bidragsmarginalisering

Om tillräckligt många väljer den senare strategin för att klara en minimal välfärd skapas ett allvarligt problem för ett rättighetssystem som generöst utvidgas till en

invandrad befolkning. Åtskilliga hamnar i ett långvarigt bidragsberoende som

stigmatiserar dem i en omgivning, vars medverkan är en oundgänglig förutsättning för verklig ekonomisk och social integration. Denna integration är nödvändig för att invandrarna skall kunna ompröva sina levnadsförhållanden i det nya landet. Den är också funktionell för sammanhållning och stabila grupprelationer i det sarnhällssystemet som tar emot de nya medborgarna. _

Utifrån detta perspektiv finns det tecken på att det organiserade samhället under tid har de sociala och ekonomiska konsekvenserna av ett långvarigt lång negligerat

och relativt omfattande bidragsberoende. En viktig faktor som förklarar den ackumulativa tendensen i denna process är att individemas möjlighetsstruktur förändras i en icke avsedd inriktning i och med att en växande grupp garanteras till en mer eller mindre och kanske - ur individuell synpunkt -

tillgång permanent acceptabel inom ramen för Beslutsfattarna har försörjningsnivå välfärdssystemet. kanske under alltför lång tid underskattat det faktum att en sådan utveckling lägger

grunden för den farligaste av alla negativa föreställningar om invandrarnas roll i samhället, nämligen den att invandrarna är fripassagerare. Tvivelaktiga generaliseringar i den svenska debatten hävdar att invandrarna har blivit bidragsberoende, vilket faktiskt inte gäller för en majoritet av personer med invandrarbakgrund bosatta i Sverige. Akademiska debattörer som Mauricio Rojas, inspirerad av nyliberalt marknadstänkande, avvisar naturligtvis politiska

lösningar i integrationsfrågan och populariserar uppfattningen om att invandrarnas tillgång till social trygghet inom välfärdssystemet med all nödvändighet leder till

passivisering och klientelisering. Hans recept för att göra slut på detta välfärdsbero-

ende är lika radikalt som kontroversiellt. Han föreslår ”en åtgärd som bestämt bryter

mot en av invandrarpolitikens heligaste principer, nämligen att ge invandraren samma sociala och ekonomiska rättigheter (..) som gäller för den Övriga befolkningen” (1993:151, min kursiv). Enligt Rojas måste det svenska samhället de göra invandrade nykomlingarna ansvariga för vad de kostar: De ska i allt väsentligt bära sina egna kostnader.

Detta recept, som bygger på att nykomlingarna skall klara sig själva så gott de kan

och inte bereds till sociala och välfärdsinstitutioner, finner inte

tillgång rättigheter många meningsfränder varken inom det politiska samhället eller invandrarminoriterna. Receptet har alltför långtgående problematiska implikationer vad gäller

välfärdsstatens ideologiska grundvalar och politisk-filosofiska uppfattningar om jämlikhet och rättvisa, vilket Rojas själv tyvärr inte besvärar sig med att diskutera.

Problemställningen kring bidragsberoendet i dess många sociala och psykologiska

effekter är däremot en viktig fråga, som tyvärr präglas för mycket av ideologiska värderingar och drastiska förslag. För Rojas, som så gärna vill dra en lans för en

radikal liberaliseringspolitik på alla samhällsområden, tycks all politisk inter-

Invandramas bidragsmarginalisering 327

vention vara av ondo vad gäller invandrarfrågan. I grunden antas att det är