Kvinnor, män och inkomster jämställdhet och oberoende : rapport till Utredningen om fördelningen av ekonomisk makt och ekonomiska resurser mellan kvinnor och män

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

män inkomster.

Kvinnor, och

Jämställdhet och

oberoende

Anita Nyberg

Rapport till Utredningen om fördelningen av ekonomisk makt och ekonomiska resurser mellan kvinnor och män 7

Qcc

å

rm

Statens offentliga utredningar

1997 87 :

Arbetsmarknadsdepartementet

män inkomster.

Kvinnor, och

Jämställdhet och oberoende.

Anita

Nyberg

Rapport till

Utredningen om fördelningen av ekonomisk makt

och ekonomiska mellan kvinnor och

resurser män

Stockholm 1997

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, på uppdrag Regeringskansliets förvaltningsavdelning.

av

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst

106 47 Stockholm Orderfax: 08-690 91 91 Ordertel: 08-690 91 90

Svara på remiss. Hur och Varfor. Statsrådsberedningen, 1993. En liten broschyr underlättar arbetet för den som skall svara remiss. - som Broschyren kan beställas hos: Regeringskansliets förvaltningsavdelning Distributionscentralen 103 33 Stockholm Fax: 08-405 10 10 Telefon: 08-405 10 25

Omslag: Caroline F ämström ISBN 91-38-20624-2 Tryck: Gotab, Stockholm 1997 ISSN 0375-250X

Till statsrådet och chefen för

Arbetsmarknadsdepartementet

Genom direktiv 1994:102 den 15 september 1994 beslutades

tillsätta särskild utredare för att kartlägga och analysera att en fördelningen ekonomisk makt och ekonomiska resurser mel-

av lan kvinnor och män. Den 19 maj 1995 utsågs landshövding Kristina Persson, Östersund, till utredare. Utredningen har antagit namnet Kvinnomaktutredningen.

Den l augusti 1995 tillkallades såsom vetenskapliga experter Göran Ahrne, professor i sociologi vid Stockholms universitet, Anna G. Jönasdöttir, FD och universitetslektor vid Högskolan i Örebro, Inga Persson, professor i nationalekonomi vid Lunds universitet, Elisabeth Sundin, docent i företagsekonomi och biträdande professor vid tema Teknik och social förändring vid Linköpings universitet samt Eskil Wadensjö, professor i arbetsmarknadspolitik vid Stockholms universitet. Sekreterare i utredningen har varit Anita Nyberg, universitetslektor i nationalekonomi och docent vid tema Teknik och social förändring vid Linköpings universitet, och biträdande sekreterare FK Eva Lindblad.

Inom för Kvinnomaktutredningen publiceras ett antal

ramen

monograñer och antologier. Experterna har i egenskap redak-

av törer och monograñförfattare svarat för urval och utformning

de olika skrifterna, medan de enskilda artikelförfattarna anav

för innehållet i sina bidrag. Experter och artikelförsvarar egna fattare har arbetat under vetenskaplig självständighet.

Utredningsarbetet skall klart före den 31 december 1997.

vara Skrifter publiceras dock successivt. Föreliggande skrift, Kvinnor, män och inkomster. Jämställdhet och oberoende är den andra i raden. Författare är Anita Nyberg. Kjell Jansson, utredare vid Statistiska centralbyrån, har omfattande bearbetningar av

genom databaser tagit fram sifferunderlaget till denna rapport samt bidragit med synpunkter och visst textunderlag.

Östersund och Linköping i juni 1997

Kristina Persson

/Anita Nyberg

Innehåll

1Inledning 2 Ekonomiskt oberoende och ekonomisk jämställdhet

Begreppet ekonomiskt oberoende har olika betydelse för kvinnor och män Ekonomisk jämställdhet

3 Studier av hur inkomster fördelas 4 Könsarbetsdelning och inkomster

Pengar är makt 5 Inkomstbildningen 6 Jämställda, kvinno- respektive mansdominerade inkomster 10 7 Fler "kvinnotimmar" och färre "manstimmar"

Mer lönerelaterade bidrag till kvinnor och mer pensioner till män 35

Transfereringar eller skatter

18 Mäns beroende kvinnors oavlönade hushålls- och vårdarbete 70

av

Lönerelaterade bidrag

Kvinnor, män och inkomster

l Inledning

Jämställdhetspolitikens mål är att kvinnor och män skall ha lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom alla väsentliga områden i livet. En hörnsten är kvinnors och mäns lika möjligheter till ekonomiskt oberoende och försörjning genom eget lönearbe- Kvinnomaktutredningen har därför fått i uppdrag att kartlägga te. och analysera fördelningen inkomster olika slag mellan kvin-

av av och män Dir. 1994:102. nor Syftet med denna rapport är att besvara ett antal frågor: Vilka inkomster är jämställda, kvinno- respektive mansdominerade Hur är kvinnors och mäns inkomster och varifrån kom-

stora mer de I vilken utsträckning är kvinnor och män ekonomiskt jämställda och hur har detta förändrats mellan 1970-talet och 1990-talet I vilken utsträckning får kvinnor och män sina inkomster från marknaden respektive välfárdsstaten Är kvinnor beroende välfärdsstaten än män

mer av Ökar eller minskar välfárdsstaten inkomstskillnaderna mellan kvinnor och män I vilken utsträckning är sammanboende kvinnor ekonomiskt beroende av män Stärker välfärdsstaten kvinnors ekonomiska oberoende i familjen Hur påverkar kön och vårdansvar inkomsterna Har kvinnor och män olika inkomster som pensionärer

Går mot en fattigdomens feminisering

Är män rikare än kvinnor Vilka skillnader finns mellan kvinnliga och manliga företagares inkomster I vilken utsträckning är sammanboende män beroende av kvinnors oavlönade hushålls- och vårdarbete Innan vi söker på dessa frågor diskuteras begreppen ekono-

svar miskt oberoende och ekonomisk jämställdhet.

2 Ekonomiskt oberoende och ekonomisk jämställdhet

Ekonomiskt oberoende ett besvärligt begrepp

Ekonomiskt oberoende är ett besvärligt begrepp. En anledning till detta är att begreppet har olika betydelse för kvinnor och män avhängigt kvinnors och mäns skilda historiska erfarenheter. Kvin-

av

har i alla tider fått arbeta. De har arbetat i hushållet, i ladugårnor den, på åkrarna och i arbetsmarknadens utkanter med osäkra, lågt betalda arbeten. Att få arbeta har inte varit kvinnors problem Nyberg 1989. Problemet har varit att få tillträde till utbildningar och yrken, att få lönearbeta och en lön som är i nivå med mäns och går att leva på samt att få bestämma över de egna peng-

som arna. Det gäller särskilt gifta kvinnor.

Alltsedan kvinnorörelsens början har dess viktigaste krav varit ekonomiskt oberoende, att kvinnorna ska kunna försörja sig själv och därmed ha makt att besluta över sitt eget liv. Det kravet kom före kravet på delaktighet inom det politiska området. Redan år 1873 organiserade sig kvinnor för ekonomiska rättigheter i Föreningen för gift kvinnas äganderätt, medan det dröjde till år 1903 innan de organiserade sig för politiska rättigheter i Landsforeningen för kvinnans politiska rösträtt.

År 1845 fick kvinnor och män lika arvsrätt, kvinnan

men om

gift var det ändå mannen som bestämde över familjens ekonovar mi. Han kunde med stöd lagen ta hand om hustruns förtjänst

av och avgöra vad skulle användas till. År 1874 kom

ensam pengarna den lag gifta kvinnor rätt att bestämma över sin lön och

som gav år 1884 den lag som gav dem förfoganderätt även över sin förmögenhet. Däremot dröjde det ända till år 1920 innan gifta kvinnor formellt blev myndiga. Först år 1950 fick modem samma bestämmanderätt över barnens ekonomi som fadern, och ända fram till 1960-talet fanns särskilda kvinnolönelistor inom industrin

Hamrin-Thorell 1969; Ohlander Strömberg 1997.

Män har också alltid fått arbeta, men har inte haft samma problem som kvinnor. De har själva kunnat bestämma över sin inkomst och sin förmögenhet, i den mån de hade någon. De har inte på sitt kön varit utestängda från yrken och utbildningar.

grund av De har haft och har högre löner än kvinnor.

Industrialiseringen och urbaniseringen medförde att allt fler människor blev beroende av lönearbete. Nya grupper uppstod i samhället industriägare och industriarbetare. De män som inte

ägde kapital förväntades sälja sin arbetskraft på arbetsmarknaden

Kvinnor, män och inkomster

på heltid. Avlönat arbete garanterade dock inte inkomst hela tien den och hela livet. Vid sjukdom, arbetskada, arbetslöshet och ålderdom riskerade lönearbetaren sitt ekonomiska oberoende. Det behövdes någon form av skyddsnät när försörjningen sviktade. De s.k. arbetarförsäkringarna som skulle garantera ett minimum - av inkomsttrygghet började diskuteras. Syftet att lönearbetarna - var inte skulle behöva bli beroende fattigvården. Den anlitade av som fattigvården förlorade sina medborgerliga rättigheter och hamnade under fattigvårdsstyrelsens formyndarskap Olofsson 1996. I slutet av 1800-talet och början av 1900-talet började de olika system växa fram som blev grunden för det socialförsäkringssystem vi har idag. På 1930-talet, i spåren den stora depressionen, av tog utbyggnaden av välfärdsstaten fart. Åtgärderna hade dock mest en selektiv prägel genom att endast vissa berördes. Under grupper efterkrigstiden började generell välfárdspolitik att bedrivas. en mer Levnadsstandarden hade stigit och nu låg det delvis filoen annan soñ bakom utbyggnaden. Strävan inte endast att garantera var en grundtrygghet, utan att utjämna för inkomstbortfall, vid t.ex. sjukdom eller ålderdom. Gemensamt för dessa stöd är att de på olika sätt är kopplade till den löneinkomst man har eller har haft Ringqvist 1996. Fram till 1960-talet dominerade den manliga försörjarmodellen som norm for familjen. Mannen och staten i varierande

skulle pro-

portioner stå för de ekonomiska insatserna och modern for omsorgsarbetet. Denna syn förändrades under slutet 1960-talet och av l970-talet. Familjepolitiken omformades och fick uttryckligt som

syfte att möjliggöra en ny familjetyp tvåforsörjarfamiljen Wen-

nemo 1996.

Begreppet ekonomiskt oberoende

har olika betydelse för kvinnor och män

På grund av kvinnors och mäns olika historiska erfarenheter har begreppet ekonomiskt oberoende olika betydelse beroende på om det syftar på kvinnor eller män. En ekonomiskt oberoende kvinna är en kvinna som lönearbetar och försörjer sig själv: hon är som ekonomiskt oberoende av en man. Ekonomiskt oberoende män talas det sällan När uttrycket om. förekommer, så syftar det inte på är ekonomiskt obeen man som roende av en kvinna, utan kan försörja sig utan att en man som lönearbeta. Han är ekonomiskt oberoende lönearbete. Tidigare av menades med en ekonomiskt oberoende gentleman med så man, en stor förmögenhet att han kunde leva den. Alternativet till löne-

arbete har dock aldrig, utom för ett mycket litet fåtal, varit en stor förmögenhet, utan ett socialförsäkringssystem som minskar lönearbetarnas beroende marknaden och arbetsgivarna.

av

Begreppet ekonomiskt oberoende uttrycks på det viset i klasstermer när det gäller män, i könstermer när det gäller

men kvinnor. Ekonomiskt oberoende män befrias från lönearbete och ekonomiskt oberoende kvinnor genom lönearbete.

I denna rapport är undersökningen i vilken utsträckning kvin-

är ekonomiskt oberoende män begränsad till att gälla nor av gifta/sammanboende kvinnor. Kvinnors ekonomiska oberoende av män mäts att undersöka kvinnors andel av familjeinkoms-

genom ten. Man kan emellertid även hävda att män är beroende av kvin-

oavlönade hemarbete hushålls- och vårdarbete. Detta mäts nors

att undersöka männens andel familjens hemarbete. genom av

En anledning till att begreppet ekonomiskt oberoende är

annan besvärligt är att det antyder att det faktiskt är möjligt att vara ekonomiskt oberoende. Att i någon absolut mening vara ekonomiskt oberoende är dock inte möjligt. De allra flesta människor, kvinnor och män, lever idag i kombination beroenden av

en av marknaden, välfardsstaten samt eventuellt en partner. Mycket få erhåller, särskilt sett i ett livsperspektiv, sina inkomster enbart från dessa källor. Kvinnor är ekonomiskt oberoende av

en av som män är till exempel i stället ekonomiskt beroende av marknaden och/eller välfärdsstaten. Om välfärdsstatens bidrag ökar så minskar beroendet marknaden och/eller en partner, men beroendet av

av välfärdsstaten och politiska beslut ökar, och vice versa.

Ekonomisk jämställdhet

Begreppet ekonomisk jämställdhet används när vi undersöker hur stora kvinnors och mäns inkomster är och varifrån de kommer. Det gäller då både de ensamstående och de sammanboende. Ekonomisk jämställdhet föreligger när inkomster fördelas i lika hög grad till kvinnor till män och när kvinnors inkomster är lika

som stora mäns. Detta mäts genom att undersöka hur stor andel av

som kvinnorna respektive männen som har en särskild inkomst, kvin-

andel den totala inkomstsumman och kvinnors medelinnors av komster andel mäns. Vi visar t.ex. hur stor andel kvinnor

som av respektive män har löneinkomster, hur den totala lönesum-

som

fördelas på kvinnor och män samt kvinnors medellöneinman komst andel mäns. Även kvinnor och män i katego-

som av om en

är ekonomiskt jämställda, betyder det inte nödvändigtvis att de kan försörja sig på denna inkomst. Därför kompletterar vi uppgift-

Kvinnor, män och inkomster

kvinnors andel av mäns inkomster med inkomstens storema om lek i kronor räknat.

Vi undersöker hur stora kvinnors och mäns inkomster är och varifrån de kommer: från marknaden respektive välfärdsstaten. Begreppet marknaden används i motsats till välfárdsstaten. Marknaden består både arbets- och kapitalmarknader, men här är det

av i första hand arbetsmarknaden och inkomsterna därifrån som intresserar Fokus ligger främst kvinnor och män i arbetsför

oss. ålder. Välfärdsstaten syftar här endast på transfereringarna till hushållen. Den offentliga sektorns tjänsteproduktion och den offentli-

sektorn som arbetsgivare tas inte upp i denna rapport, men ga kommer att analyseras i andra rapporter till Kvinnomaktutred-

ningen.

3 Studier hur inkomster fördelas

av Studier hur inkomsterna fördelas är relativt vanliga. Kvinno-

av maktutredningens undersökning skiljer sig från dessa i två viktiga avseenden. I traditionella fördelningsstudier undersöks inkomstens fördelning mellan olika hushåll och syftet är att mäta den ekonomiska välfärden t.ex. Gustafsson Uusitalo 1990; Fritzell 1991; Björklund Fritzell 1992; Jansson Sandqvist 1993. Officiell statistik från SCB, publiceras varje år, visar fördelningen av

som inkomster mellan hushåll.

Ibland använder ett individperspektiv, men man utgår då

man ifrån hushållets samlade inkomster och fördelar dem alla hushållsmedlemmar. Vårt syfte är att undersöka kvinnors och mäns individuella inkomster så långt möjligt, inte hushållens.

Kvinnomaktutredningens syfte är inte heller i första hand att undersöka kvinnors och mäns ekonomiska välfärd, utan att studera hur stora kvinnors och mäns inkomster är och varifrån de kommer, den ekonomiska jämställdheten och det ekonomiskt oberoendet, dvs. hur kvinnor och män försörjer sig och i vilken mån de försörjer sig själva oavsett om inkomsterna kommer från marknaden eller välfárdsstaten. Alternativt skulle man kunna hävda att ekonomisk välfärd inte endast är fråga konsumtionsnivå,

en om utan att rätten till inkomster är väsentlig del av den eko-

egna en nomiska välfärden.

Vi söker de frågor nämndes inledningsvis främst

svar som med hjälp data, SCB tagit fram särskilt för Kvinnomaktut-

av som redningen. Jämförelser görs mellan 1970- och 1990-talen, vilket beror på att vi vill få en övergripande bild av utvecklingen och undersöka hur förändringarna i kvinnors och mäns lönearbete påver-

kat kvinnors och mäns inkomster samt deras beroende av marknaden, välfärdsstaten respektive partner. 1975 är det första år med inkomstdata som är jämförbara med dagens, och 1994 det senaste år för vilket data har funnits tillgängliga för denna analys. I slutet av rapporten finns en tabellbilaga.

I kommande rapporter till Kvinnomaktutredningen kommer kvinnors och mäns avlönade och oavlönade arbete, löner, transfereringar, skatter och mycket mera att analyseras och redovisas mer

ingående.

4 Könsarbetsdelning och inkomster

Tid är pengar

Avgörande för kvinnors och mäns inkomster är fördelningen av avlönat och oavlönat arbete mellan könen. Kvinnor arbetar idag

eller lika mycket som män, men de ägnar mer tid till oavlönat mer arbete än till avlönat Rydenstam 1992; Flood Gråsjö 1995; Nyberg 1996a. Vare sig de lönearbetar eller inte så är det fortfarande kvinnorna som har huvudansvaret för vård av barn och hushâllsarbete. Männen däremot ägnar sig, i stort sett oavsett familjeförhållanden, i huvudsak lönearbete. Könsarbetsdelningen är grundläggande för inkomstskillnader mellan kvinnor och män. Den begrän-

kvinnors möjligheter till ekonomisk jämställdhet och ekonosar miskt oberoende av män.

Kvinnor får betalt för färre arbetstimmar än män och har dessutom lägre lön timme. Därtill kommer att transfereringar ofta

per är knutna till löneinkomsterna. Lönearbete innebär inte endast att

får lön, kvalificerar sig också för sjukpenning, föräldman en man rapenning, pension dvs. är berättigad till en inkomst

m.m., man även när man inte lönearbetar. Hushållsarbete, vård av barn och gamla i familjen är däremot oavlönat och berättigar inte heller i allmänhet till någon ersättning när man inte utför det.

Löneinkomster har till att börja med ett samband med hur mycket lönearbetar hur många timmar per dag, hur

en person många dagar per år och hur många år och för det andra lönen per

tidsenhet. Löneinkomstens storlek påverkar i sin tur rättigheterna i förhållande till välfárdsstaten. Är löneinkomsten låg kan behovsprövade bidrag som bostads- och socialbidrag bli aktuella. Har man barn och därmed försörjningsansvar får man barnbidrag och bidragsförskott. Inkomstförsäkringar som t.ex. ATP-pension och sjukpenning är däremot lönerelaterade. Kvinnor lönearbetar kortare tid och har lägre löneinkomster än män. Sammantaget talar det-

Kvinnor, män och inkomster

ta för att skillnader i inkomster från lönearbete mellan kvinnor

och män återskapas i välfärdssystemen Persson 1993.

Lönenivån och den tid ägnar åt lönearbete spelar således en avgörande roll för våra totala inkomster. Det är framför allt på arbetsmarknaden som rätten till ekonomiska grundläggs. resurser

Dänned handlar könsarbetsdelningen inte bara fördelningen

om av

arbetsuppgifter, utan i allra högsta grad fördelningen in-

om av komster. Förhandlingar om tidens användning i familjen gäller i förlängningen löneinkomster, pensionspoäng m.m. Könsarbetsdelningen i familjen, det vill säga det faktum att kvinnor ägnar mer tid till oavlönat arbete än män och män tid mer till avlönat arbete än kvinnor, påverkar alltså kvinnors och mäns ställning arbetsmarknaden och i förhållande till välfårdsstatens transfereringar. Men påverkan går även i motsatt riktning: villkoren på arbetsmarknaden och transfereringamas utformning påverkar könsarbetsdelningen mellan oavlönat och avlönat arbete i hemmet. De kan såväl stödja motverka ekonomisk jämställdsom het och kvinnors ekonomiska oberoende män. av

Pengar är makt

Sociologer och ekonomer har betraktat kvinnors ekonomiska beroende som oproblematiskt. Familjesociologer har betonat könsrollerna, där kvinnan specialiserar sig på de emotionella aktiviteterna och män på de instrumentella Parsons 1942. På liknande sätt har ekonomer förklarat arbetsdelningen inom familjen ett som sätt att maximera den materiella välfärden. Om kvinnor är mer produktiva än män i hemarbetet och lika eller mindre produktiva i lönearbetet har lägre lön, så är det gynnsamt för familjens ekonomiska välfärd att kvinnorna specialiserar sig hemarbete och män lönearbete. I teorin antas altruistisk hushållsföreståndaen re kontrollera resurserna och fatta beslut i hela hushållets intresse Becker 1965; 1981. Andra forskare har ifrågasatt dessa teorier. Man har bl.a. undrat hur den man, som på marknaden antas uppföra sig egoissom en tisk, konkurrerande Mr Hyde kan förvandlas till altruistisk, en omtänksam Dr Jekyl inom familjen Ferber 1993. Där finns också ett cirkelresonemang. Kvinnor specialiserar sig på oavlönat hemarbete därför att de har lägre lön och har lägre lön därför att de specialiserar sig på hemarbete Ferber Bimbaum 1977. Man också menar att synen på familjen som en enhet inte tar hänsyn till intressekonflikter och maktrelationer inom familjen Folbre Hartmann 1988; England 1993; Strassman 1993. Sådana förekommer dock.

Även båda parter har intresse att samarbeta för att maxime-

om av

den gemensamma materiella levnadsstandarden, så kan de ha ra olika åsikter hur "överskottet ska fördelas Sen 1985.

om

Familjen kan ses som en arena för förhandlingar där diskussionerna bl.a. rör fördelningen av tid och pengar. När parterna tycker olika avgörs frågan genom förhandlingar som antingen slutar i en kompromiss eller genom att någon ger med sig. Vad resultatet blir är beroende av parternas förhandlingsstyrka. Den part som har den bästa "fall-back positionen", dvs. den som klarar sig bäst efter en separation eller skilsmässa, har en starkare förhandlingsposition. Med högre utbildning och en egen inkomst får kvinnor större förhandlingsstyrka, högre inkomst mannen har och om det finns barn desto mindre förhandlingsstyrka har hon Ott 1992. Kvin-

ställning i familjen beror således på deras möjligheter att lönenors arbeta, också tillgång till transfereringar från välfärdssta-

men ten. De har betydelse för kvinnors fall-back position och möjligheterna att försörja sig och eventuella barn vid en separation eller skilsmässa.

Könsfördelningen av avlönat och oavlönat arbete i familjen påverkar kvinnors och mäns ställning på arbetsmarknaden och rättigheteri förhållande till välfárdsstaten. Men förhållandena arbetsmarknaden och välfårdsstatens transfereringar påverkar också kvinnors och mäns situation i familjen. Arbetsmarknaden och välfardsstatens regelsystem skapar tillsammans de ekonomiska incitament som antingen stärker eller motverkar den ekonomiska jämställdheten och kvinnors ekonomiska oberoende av män.

5 Inkomstbildningen

Innan vi undersöker hur inkomster fördelas på kvinnor och män beskrivs hur inkomsterna byggs upp från löner över bidrag och skatter till egen disponibel inkomst.

Till att börja med erhåller individerna inkomster i form av löneinkomster eller näringsinkomst företagarinkomst samt

avkastning på kapital. Dessa inkomster klassificeras som inkomster från marknaden. Ibland kallas de faktorinkomster, dvs. de utgör inkomster från produktionsfaktorerna arbete och kapital.

I nästa steg kommer transfereringar från välfärdsstaten. Kategoriseringen dessa kan göras och görs olika sätt. Vårt syfte är

av att studera fördelningen av inkomster mellan kvinnor och män och

delar in bidragen i vad vi kallar lönerelaterade bidrag, pensioner, försörjningsrelaterade generella och behovsprövade selektiva bidrag.

Kvinnor, män och inkomster

Syftet med de lönerelaterade sjukpenning, arbetsmarknadsstöd

och föräldrapenning är att utjämna inkomster mellan perioder av

lönearbete respektive lönearbete. Pensionerna är en blandform av lönerelaterade och generella bidrag. ATP-systemet och de kollektiva avtalspensionema är en form av lönerelaterade bidrag. Man är försäkrad mot inkomstforluster när man går i pension. Folkpensionen och eventuella pensionstillskott är däremot generella bidrag. Själva folkpensionen är lika för alla, alltså oavsett tidigare inkomster. Lönerelaterade bidrag och pensioner är skattepliktiga. I undersökningen skiljer vi inte på olika slag av pensioner.

De försörjningsrelaterade bidragen barnbidrag och bidragsför-

skott har andra syften. Syftet med barnbidraget är dels att utjäm-

na inkomsterna mellan familjer med respektive utan barn, dels att trygga barnens uppväxt eftersom hela samhället är beroende av kommande generationers produktion och skatteinbetalningar. Syftet med bidragsförskottet är att barn inte skall drabbas vid en separation eller skilsmässa. Om bara den ena föräldern har vårdnaden om det gemensamma barnet, så har barnet vanligen rätt till underhållsbidrag från den andra föråldem. Om den underhållskyldige inte kan eller vill betala får barnet ändå ett stöd, bidragsförskottet, från staten. Barnbidrag och bidragsförskott gesi form av generella bidrag utan behovsprövning.

Syftet med de selektiva behovsprövade bidragen social- och

bostadsbidrag är att förstärka köpkraften för människor med låga

inkomster och/eller bam. Socialbidragen ska garantera alla medbor-

skälig levnadsnivå. Rätten till socialbidrag beror på den gare en sökandes aktuella ekonomiska situation. Bostadsbidraget är inkomstprövat och beräknas efter hushållens storlek beräknat i antal vuxna och bam och det utgår delvis i relation till bostadskostnaden Ringqvist 1996.

Bam-, bostads- och socialbidrag har i denna studie, när det gäller gifta/sammanboende par, delats med hälften till kvinnan respektive mannen. Barnbidrag och bidragsförskott registreras på föräldrarna, inte barnen. Detta gäller även studiebidrag till l6-l7-åringar, vilket utgör en liten del av det totala skattefria studiebidraget.

Därtill har vi en kategori, övriga bidrag, som i huvudsak består av skattefria och skattepliktiga studiestöd.

Därefter har vi de negativa transfereringarna. De består främst

inkomst-, fastighets- och förmögenhetsskatt, men inkluderar av även återbetalt studielån och underhållsbidrag.

Slutligen har vi den disponibla inkomsten, dvs inkomsterna från marknaden och välfärdsstaten minus negativa transfereringar.

Figur I Inkomststruktur

Marknaden + Löne- och näringsinkomst

faktorinkomst + Ränta

+ Utdelning

+ Reavinst

Välfârdsstaten + Sjukersättning Lönerelaterade bidrag + Föräldrapenning skattepliktiga + Arbetsmarknadsstöd

+ Pensioner

Försörjningsrelaterade + Barnbidrag bidrag skattefria + Bidragsförskott

Behovsprövade bidrag + Bostadsbidrag skattefria + Socialbidrag

Övriga + Skattepliktigt och skattefritt studiestöd

+ Övriga skattepliktiga och skattefria bidrag

Negativa transfereringar Skatt

-

Återbetalt studielån

-

Givet underhållsbidrag

-

Disponibel inkomst

6 Jämställda, kvinno- respektive mansdominerade

inkomster

Tabellen nedan visar olika slag av inkomster uppdelade på kvinnodominerade, jämställda och mansdominerade inkomstslag. Som jämställda räknas inkomstslag där inget kön har mindre än 40 procent inkomsterna. Därefter följer de s.k. negativa transfere-

av ringarna skatter, återbetalt studielån m.m. samt kvinnors respek-

disponibla inkomst. Samtliga uppgifter gäller kvintive mäns egna

och mäns samlade inkomster av olika slag, de totala negativa nors

transfereringarna och den totala disponibla inkomsten i miljarder

kronor i Sverige år 1994.

Kvinnor, män och inkomster

Tabell 1 Kvinnodominerade, jämställda och mansdominerade inkomstslag, miljarder kr, samt kvinnors inkomster som andel av mäns, %, 0 åra 1994

Kvinnor Män Andel Kvinnodominerade inkomstslag

Jämställda inkomstslag

kontantersättning Summa 183,9 226,8 44,8 Mansdominerade inkomstslag

arbetsmarknadsutbildning

Näringsinkomst 4,7 13,0 26,6 Summa 266,5 411,9 39,3

Negativa transfereringar

Summa negativa transfereringar l l 7,8 188,1 3 8,5 Summa disponibel inkomst 372,4 463,5 44,6 Källa: SCB, bearbetning av lnkomstfördelningsundersökningen se även Bilaga, tabell 1-16 Tabellen visar att kvinnor får mer än män av bidragsförskott och föräldrapenning men inte av barnbidrag, som fördelas jämställt. Männen får däremot mer av inkomsterna från arbetsmarknadsutbildning och näringsinkomst. Jämställd fördelning har förutom 2 sou 1997;37 l l

bambidragen även skattefritt studiestöd, socialbidrag, sjukersättning, pensioner, ränta, utdelningar, reavinst och arbetslöshetsersättning.

Marknaden står för merparten de totala inkomsterna för

av både kvinnor och män. Av 757 miljarder kronor i löner, företagarinkomster och kapitalinkomster går knappt 40 procent till kvin-

och resterande 60 procent till män. Minst pengar går till de nor kvinnodominerade inkomstslagen och mest till de mansdominerade. Det sistnämnda beror dock på att rubriken lönen hamnar precis under 40-procentsgränsen för jämställda inkomster.

En mycket stor andel transfereringarna, 56 procent, består

av

pensioner, 24 procent lönerelaterade bidrag, 7 procent av av av behovsprövade och 6 försörjningsrelaterade. Återstår 7

procent av procent "övrigt. Av de negativa transfereringarna, dvs. i huvudsak skatt, står kvinnor för 38,5 procent och männen för resterande 61,5 procent. Av den disponibla inkomsten går 45 procent till kvinnor och 55 procent till män.

7 Fler kvinnotimmar och färre manstimmar

Grundläggande för möjligheterna att försörja sig är att ha ett lönearbete. Det är dock inte helt lätt att avgöra vem försörjer sig

som

lönearbete. De är arbete, termen lyder i arbetsgenom som som kraftsundersökningar, kan utan tvekan sägas försörja sig genom lönearbete inklusive företagarinkomster. Men hur skall man se på dem är frånvarande från sitt arbete med sjuk- eller föräldra-

som penning Försörjer de sig genom lönearbete

Vem försörjer sig lönearbete

genom

Andelen i arbetskraften" används ofta ett mått på i vilken

som utsträckning kvinnor respektive män försörjer sig genom lönearbete. Men i arbetskraften ingår inte bara de som är i arbete, utan också de är arbetslösa, sjuka, föräldralediga eller av någon annan

som anledning frånvarande från sin arbetsplats. Här använder vi till att börja med snäv definition att försörja sig lönearbete"

en av genom och undersöker hur den tid kvinnor och män ägnar lönearbete har utvecklats. Det gör vi att jämföra medelarbetstiden per

genom kvinna respektive ibefolkningen. Medelarbetstiden beräknas

man

att det totala antalet arbetstimmar för personer i arbete digenom videras med samtliga i samma kategori av befolkningen,

personer

de ingår i arbetskraften eller Därigenom fångar vi oavsett om

förändringar både i andelen kvinnor och män i arbete och i arupp

Kvinnor, män och inkomster

betstidens längd. Jämförelsen görs mellan åren 1970 och 1992 jämförbara data för år saknas. Kvinnor och män, med och

senare

barn, särredovisas. Kvinnor med barn 7-16 år i tabellen beutan tyder t.ex. kvinnor med barn från och med 7 till och med 16 år,

moderns ålder, och män 16-24 år betyder män i den åloavsett derskategorin utan barn Nyberg 1996a.

se

Tabellen är uppställd så att de kategorier vars arbetstid ökat

kommer högst och de arbetstid minskat mest kommest upp, vars mer längst ner.

Tabell 2 Medelarbetstid i befolkningen, timmar per vecka, 1970 och 1992

per person

1970 1992 Förändring

Källa: Nyberg 1996a

Äldre mäns uttåg och storbarnsmödrars intåg

Av tabellen framgår att medelarbetstiden ökat för kvinnor i samtliga kategorier, utom för de yngsta, medan den minskat för samtli-

kategorier män. Både andelen kvinnor i arbete och den tid kvinga

lönearbetar har ökat under perioden, medan utvecklingen varit nor den motsatta för männen. Minskningen i männens arbetstid beror bl.a. på övergången från 45- till 40-timmarsvecka mellan åren 1966 och 1973, också att många män lämnat arbetsmark-

men naden. Den största minskningen gäller äldre män. Deras uttåg är mycket tydligt och markant. I början av 1960-talet ingick ca 40 procent männen mellan 65 och 74 år i arbetskraften. Idag finns

av de knappast alls kvar. Den faktiska pensionsåldem är idag i realiteten inte 65 utan 59 år

Även för ungdomar har antalet arbetstimmar minskat kraftigt, särskilt under 1990-talet med dess höga arbetslöshet. Detta gäller både unga män och kvinnor. För övriga kvinnokategorier har arbetstiden ökat, mest för kvinnor med stora barn 7-16 år. Det sägs ofta att småbamsfáder är de som arbetar mest. Det stämmer dock inte med tabellens siffror, som visar att män med stora barn och även män utan barn 45-54 år lönearbetar mer, vilket bland annat beror på att fader med riktigt små barn har högre frånvaro; de är föräldralediga. Kvinnor i samtliga kategorier lönearbetar kortare tid än män. Mest jämställda med avseende lönearbetstiden är idag yngre kvinnor och män utan barn och minst småbarnsföräldrar.

1992 års siffror visar att kvinnor och män delar mer lika på det avlönade arbetet idag än 1970-talet. Det är dock viktigt att uppmärksamma att den ökade jämställdheten i detta avseende inte bara beror på att kvinnorna lönearbetar mer, utan också på att männen lönearbetar mindre.

Det minskade antalet manstimmar" hör med de stora

samman förändringar som skett på arbetsmarknaden. Produktiviteten har ökat inom varuproduktionen, och därmed behövs mindre arbetskraft trots att produktionen ökar i jordbruket, industrin och byggnadssektom. Här har många manliga arbetstillfällen försvunnit. Minskningen antalet sysselsatta har pågått inom jordbruket åt-

av minstone ända sedan förra seklets slut, inom industrin sedan mitten av 1960-talet och inom byggsektorn sedan 1970.

Samtidigt industrisektom minskat i betydelse ur sysselsätt-

som ningssynpunkt, så har tjänstesektom ökat i betydelse. Ofta hävdas att den arbetskraft som friställdes från industrin övergick till den offentliga sektorn t.ex. Åberg 1996; Sander Holmer 1996.

se

Det är dock tveksamt så är fallet. Det är och var framför allt

om män arbetade i industrin och det är kvinnor som arbetar i den

som offentliga sektorn. Många de män inte längre fick arbete i

av som den privata sektorn lämnade arbetskraften. De som fick anställning i den offentliga sektorn var kvinnor som tidigare inte lönearbetat. Det är alltså i högre grad fråga männens uttåg ur arbetskraf-

en om ten och kvinnornas intåg än ett flöde av individer från stagnerande till expanderande sektorer Nyberg l996a. Detta är bakgrunden till ökningen i antalet "kvinnotimmar. Sedan 1960-talet har de flesta nya arbetstillfällena tillkommit områden som sedan länge utgjort kvinnors verksamhetsfält, framför allt undervisning, sjukvård och social omsorg.

Kvinnor, män och inkomster

Den könssegregerade arbetsmarknaden problemet,

inte lönediskriminering

Förändringarna har på ett sätt gjort kvinnor och män mer jämställda, har ett annat sätt inte påverkat jämställdheten sär-

men skilt mycket. Ett stort antal kvinnor har kommit in på arbetsmarknaden och ett stort antal män har lämnat den. Kvinnor och män finns idag arbetsmarknaden i ungefär lika hög grad. Det betyder dock inte att kvinnor övertagit mäns platser. I praktiken har Sverige i hög grad två skilda arbetsmarknader; en för män och en för kvinnor. mycket liten sektor däremellan finns de köns-

I en mässigt jämställda yrkena 40-60 procent kvinnor. Bara tio procent de sysselsatta kvinnorna och åtta procent männen arbe-

av av

i jämställda yrken. Över 70 procent kvinnorna finns i kvintar av nodominerade yrken 60-100 procent kvinnor, och mer än tre fjärdedelar männen i mansdominerade 0-40 procent kvinnor.

av

Diagram 1 Andel sysselsatta kvinnor och män i mansdominerade, jämställda och

av kvinnodominerade yrken, 1996

N0

S O

uO

åO

wo

No

O

0-40 40-60 60-100

andel kvinnor i yrket Källa: beräknat från AKU

Den könssegregerade arbetsmarknaden är en av förklaringama till löneskillnaderna mellan kvinnor och män. Könssegregeringen är problemet, inte direkt lönediskriminering. Lönerna är låga på de arbetsplatser och befattningar där kvinnor arbetar och högre där

männen arbetar Meyerson Petersen 1997. När kvinnor och män med likvärdiga kvalifikationer jämförs, får kvinnor högre lön i offentlig sektor och män i privat sektor Zetterberg 1990; Grand 1991.

Könssegregeringen efter yrke är mycket tydlig i diagrammet

Ännu tydligare skulle den bli yrkena också delades in efovan. om

offentlig och privat sektor. Vissa yrken är mycket koncentreter rade till offentlig sektor t.ex. lärare och vårdpersonal. Andra yrken förekommer inom såväl offentlig privat sektor t.ex. jurister

som eller ingenjörer. Kvinnliga jurister och ingenjörer återfinns i högre grad än manliga inom den offentliga sektorn. Av samtliga syssel-

kvinnor arbetade år 1995 56 procent inom den offentliga satta sektorn och 44 procent i det privata näringslivet. Motsvarande siffror för män är 22 respektive 78 procent SOU 1996:56 s 13.

Kvinnor och män rationella, inte traditionella

Varför finns då kvinnorna i så hög grad i den offentliga sektorn och männen i den privata Flera olika teorier har framförts. En går

på att det är lättare att kombinera vård av barn och lönearbete i ut den offentliga sektorn än i den privata och att kvinnors större vårdansvar har mindre betydelse för lön och karriär i offentlig sek-

än i den privata. Det s.k. vårdavdraget är lägre i den försttor nämnda än den sistnämnda Nordli Hansen 1997.

Män har sällan huvudansvaret för vård bam. De kan därför

av söka sig till högavlönade mansdominerade yrken i den privata sektom. Även kvinnor har goda möjligheter att få hög lön i mansdominerade yrken i det privata näringslivet, eftersom vårdav-

men draget är högre gäller detta endast de kvinnor som är mycket inriktade att göra karriär.

Den offentliga sektorn erbjuder kvinnor relativt höga löner och lägre "vårdavdrag. Mycket tyder på att det är så kvinnor uppfattar situationen. Kvinnor med stort eller ökande familjeansvar, mätt med antal barn och barnens ålder, är de som framför allt flyt-

till kvinnodominerade yrken i den offentliga sektorn från andra tar delar arbetsmarknaden Nordli Hansen 1997. Dagens kvinnor

av är mycket välutbildade än gårdagens, ändå väljer de i hög grad

mer könstypiska utbildningar leder till arbeten i den offentliga sek-

som

Särskilt lockande är den offentliga sektorns mansdominerade torn. yrken, där kvinnor kan få relativt höga löner och "vårdavdraget" är lågt. Andelen kvinnor inom sådana yrken, t.ex. domstolsjurist, läkare, psykolog och ekonom, har ökat kraftigt på tid. Nå-

senare

motsvarande ökning återfinns inte inom det privata näringsligon

Kvinnor, män och inkomster

vet. Kvinnors, och mäns, val är mot denna bakgrund rationella, det ofta hävdas, traditionella. snarare än som Den offentliga sektorns och det privata näringslivets skilda förhållningssätt till vårdansvar i familjen bidrar till att styra kvinnor och män till olika sektorer och yrken.

8 Kvinnors och mäns löneinkomster

dagens kvinnor i högre grad och män i lägre grad lönearbe- Om nu tar än vad fallet 1970-talet, så bör detta ha påverkat som var förhållandet mellan kvinnors och mäns löneinkomster. Detta har också mycket riktigt förändrats. Den ekonomiska jämställdheten har ökat. Av den totala lönesumman 641 miljarder kronor år 1994 gick nästan 40 procent till kvinnor och 60 procent till män. År 1975 motsvarande andelar 30 procent och 70 procent. var Kvinnornas andel löneinkomstema har ökat hur beräkningav än görs. Även till kvinnors andel mäns medelarna om man ser av lön i hela befolkningen eller endast till dem som haft lön under året, så har den ekonomiska jämställdheten ökat.

Tabell 3 Kvinnors löneinkomst som andel av mäns och andel med löneinkomst, %, 18-64 år, 1975 och 1994

1975 1994

Kvinnors andel av mäns medellön samtliga 45,1 66,5 löntagare 54,7 67,0

Andel med löneinkomst kvinnor 74,3 82,1 män 90,2 82,8

Källa: SCB, bearbetning av lnkomstfördelningsundersökningen Se Bilaga tabell 1-16

Den nedersta delen tabellen visar att en större andel av kvinav idag har löneinkomster, medan männen har det i mindre norna grad. Nu ligger könen nästan exakt lika, strax över 82 procent.

17-18 procent utan löneinkomst

Diagram 2 nedan visar fördelningen av löner för kvinnor och män åren 1975 och 1994. Mellan de två åren har kraftiga förändringar skett. År 1975 saknade omkring 25 procent kvinnorna helt lö-

av neinkomst, medan motsvarande siffra för män bara var tio procent. År 1994 saknade 17-18 procent både kvinnor och män

av helt löneinkomster.

Diagrammet visar två mindre inkomsttoppar för kvinnor år 1975. Den ena ligger vid 100.000 kr och den andra vid 150.000 kr. Den första representerar de kvinnor som lönearbetade deltid och den andra de heltidsarbetande. Männen, som i huvudsak arbetar heltid, koncentrerade omkring 180.000 kr. År 1994 är kvin-

var nors och mäns lönefördelning mer lika. Idag arbetar en större andel kvinnor lång deltid och heltid. Därmed försvinner de två inkomsttopparna och fördelningen liknar männens, fast på en lägre nivå. De verkligt höga inkomsterna finns fortfarande hos männen. Över sju procent männen och mindre än två procent kvinnorna

av av hade 1994 en löneinkomst som översteg 300.000 kr.

Diagram 2 Fördelning av löneinkomster för samtliga 18-64 år i 1994 års prisnivå

0 400 Tusmkmmr

100 200 300 500

Kvinna - - -- - -- Nlän

---/

Illlllllllll 0 100 200 300 400 500 Tusenkronor Källa: SCB lnkomstfördelningsundersökningen

Kvinnor, mån och inkomster

Kvinnolön tvåtredjedelar manslön

av Även skillnaden i löneinkomst mellan könen minskat, så är ga-

om pet fortfarande stort. Kvinnor har bara omkring tvåtredjedelar av mäns medellön. Huvudskälen till detta är att kvinnor lönearbetar kortare tid än män, att kvinnor i samma yrkeskategori som män ofta har lägre lön, och att kvinnor i högre grad än män återfinns inom yrken med låg lön.

Tabellen nedan, gäller gruppen tjänstemän i privat sektor,

som visar detta mycket tydligt. Kvinnors medellön totalt sett uppgår till knappt 16.000 kit/månad, medan mäns uppgår till drygt 20.000 kr. Kvinnorna har inom och de fyra kategorierna lägre

var en av lön än männen. Dessutom finns en majoritet av kvinnorna i kategorin kvaliñcerat arbete där lönen är låg, och en majoritet av männen i kategorin självständigt kvalificerat arbete där lönen är betydligt högre.

Tabell 4 Medellön, kr, kvinnors medellön som andel av mäns, %, tjänstemän inom privat sektor efter yrkesnivá, 1994

rat arbete

Källa: SCB, Lönestatistik

Unga ekonomiskt jämställda men fattiga

I samtliga åldrar 18-64 år är andelen kvinnor och män som har löneinkomst ungefär lika hög. Hur höga kvinnornas inkomster är i förhållande till männens varierar däremot mellan olika ålderskategorier Bilaga diagram l. De unga är mest jämställda ekono-

se

miskt sett. I ålderskategorin 18-24 år uppgår kvinnornas löneinkomster till 82 procent av männens. Det handlar dock om ekonomisk jämställdhet på så låg nivå att löneinkomsterna knappast

en räcker att leva på: 45.000 kr för de unga kvinnornas del, 55.000 kr

för de unga männens. Att inkomsterna är så låga i medeltal beror dels på att många ungdomar studerar, dels på den höga ungdomsarbetslösheten. Ungdomar har idag svårare att försörja sig genom lönearbete än på l970-talet.

Det är sämre med den ekonomiska jämställdheten bland kvinnor och män över 25 år. Kvinnors löneinkomster i förhållande till mäns uppgår t.ex. endast till 69 procent i ålderskategorin 45-54 år. Här är lönerna i gengäld högre: kvinnornas löneinkomst ligger

134.000 kr, männens runt 195.000 kr. Även kvinnornas runt om andel männens löneinkomster är lägre, så är deras möjligheter

av att försörja sig på sin lön betydligt bättre än bland ungdomarna.

Diagram 3A Andel med löneinkomst 1994 efter ålder och familjesammansättning

100,0

80,0

ä

ä Govo Kvinnor

ä

ä 40,0 Män

ä 20,00

å

ä

0,0

1b 2b 3+

b

Ensamst SammanboendeEnsamst Sammanboende

utanbam utanbam medbarn med barn

Diagram 3B Löneinkomst i kronor 1994

°"° 200000

§

åw

ä. 150000 g

ä ä ä

s

ä ä

å ä KV° . 100000.

ä Män

g

ä

1b 2b3+

29 49 64 b

SammanboendeEnSamSt Safllmanboeflde

utanbarn med barn med bam

Källa: SCB, Inkomstfördelningsundersökningen

Kvinnor, män och inkomster

Ser till olika faser i livscykeln visar det sig att en större an-

man del eller lika stor andel kvinnor män har löneinkomster. Un-

som dantagen utgörs bara två grupper: sammanboende utan barn i ål-

av dern 50-64 år och barnfamiljer med tre eller flera bam. Ser vi sedan till kvinnornas löneinkomst i procent av männens, så uppmäts inte oväntat de minsta skillnaderna för ensamstående utan barn. Ensamstående kvinnor 30-49 år utan barn har i genomsnitt lika hög löneinkomst män. Den största skillnaden hittar vi bland

som gifta/sammanboende med tre eller flera barn, där kvinnorna har mindre än hälften, 46 procent, männens löneinkomst.

av

Ensamstående med barn kan tyckas ha större behov av att lönearbeta än sammanboende. Därför kan det verka märkligt att andelen lönearbetare är lägre bland ensamstående mödrar och fäder än bland gifta/sammanboende kvinnor med barn. En delforklaring är

ensamstående föräldrar har högre arbetslöshet än sammanboatt ende.

Sammanfattningsvis kan sägas att kvinnor och män idag är mer ekonomiskt jämställda vad löneinkomster än vad som var

avser fallet 1970-talet. Kvinnor lönearbetar mer och män mindre. Fortfarande har kvinnorna trots allt bara två tredjedelar av män-

löneinkomster i medeltal. Ungdomar är relativt jämställda, nens

har så låga löneinkomster att de knappast kan försörja sig på men dem. Medelålders är mindre jämställda, men har betydligt högre inkomster. Det är sak att vara ekonomiskt jämställd, en annan

en

inkomsten är hög nog att leva på. om

9 Kvinnors och mäns arbetsinkomster

Vi har hittills använt begreppet löneinkomst. Men det finns

oss av också ett annat användbart begrepp ofta förekommer i in-

som komstfördelningsstudier, "arbetsinkomst". Arbetsinkomsten används vill inkludera inte bara dem är i arbete och har

om man som

lön utan också dem har ett arbete är tillfälligt frånvaren som men ande grund t.ex. sjukdom eller för vård bam. l arbetsin-

av av komsten ingår lön, näringsinkomst, sjuk- och föräldraförsäkring

ersättningar i samband med militär repetitionsutbildning och samt civilförsvar. Pensioner och arbetslöshetsförsäkring ingår däremot

inte.

Som vi sett har stora förändringar ägt på arbetsmark-

ovan rum naden för såväl kvinnor män sedan l970-talet. Antalet kvin-

som notimmar har ökat och antalet manstimmar minskat. Därmed har kvinnorna inte endast fått ökade löneinkomster, utan också del av välfärdsstatens lönerelaterade bidrag.

Kvinnors inkomst har ökat med 28.000 kr,

mäns har minskat med 27.000

År 1975 medelvärdet för samtliga kvinnors arbetsinkomst 44

var procent samtliga mäns tabell 5 nedan. År 1994 hade det

av se

ökat till 69 procent. Ser vi bara till de kvinnor och män hade

som en anställning ökade kvinnors arbetsinkomst dock betydligt mindre, från 62 procent till 70 procent. Och vi slutligen endast

ser på dem som hade en heltidsanställning uppgår ökningen bara till

en procentenhet, från 76 till 77 procent. De minskade skillnaderna i arbetsinkomster mellan kvinnor och män beror alltså inte i första hand på att kvinnornas löner ökat i jämförelse med männens, utan på att kvinnornas sysselsättning ökat och männens minskat.

Tabell 5 Arbetsinkomst, kr, kvinnors arbetsinkomst som andel av mäns, %, 20-64 år, 1975 och 1994 i 1994 års prisnivå

Kvinnor Män Andel

Samtliga

Del+heltidsanställda

Heltidsanställda

Källa: SCB, Inkomstfördelningsundersökningen. Se även Bilaga, diagram 23.

I kronor räknat ökningen för samtliga kvinnor något större än

var minskningen för män, ca. 28.000 kr respektive -27.000. För

ca. kvinnor och män med anställning har dock arbetsinkomsterna ökat för såväl kvinnor som män. Heltidsarbetande män har lyckats höja sina arbetsinkomster mer än heltidsarbetande kvinnor, med

ca. 18.000 kr respektive ca. 16.000 kr.

Kvinnor, män och inkomster

Kvinnor lika män, män lika kvinnor

mer mer

I diagram 4 nedan visas fördelningen arbetsinkomsten för samt-

av liga kvinnor respektive män 20-64 år för åren 1975 och 1994. Jämför vi diagram 2 på sidan 18, som visar fördelningen av löneinkomsten, och diagram 4 finner vissa likheter. Där finns emellertid viktig skillnad. Den som i diagram 2 för löne-

en grupp inkomster, helt saknar inkomster försvinner i stort sett i diagram

dvs. när sjukersättning och föräldraförsäkring inkluderas. Istället får vi större inkomsttopp vid låga inkomstnivåer.

en

År 1975 fördelningen arbetsinkomsten mycket olika för

var av kvinnor och män. Männens inkomstfördelning var då nära en s.k. normalfördelad kurva, dvs. med topp för medelinkomster och

en färre individer med låga respektive höga inkomster, medan fördelningskurvan för kvinnor visar två inkomsttoppar. Den första representerar de kvinnor som saknade eller hade mycket låga löneinkomster och/eller sjuk- och föräldrapenning, den andra toppen representerar kvinnor som lönearbetade lång deltid eller heltid.

År 1994 är fördelningskurvorna för kvinnor och män ganska lika. Männen har dock fortfarande högre inkomster. Det förefaller

den första inkomsttoppen i fördelningskurvan för kvinnor som om år 1975 har tryckts och den andra vilket beror på kvin-

ner upp, nors ökade lönearbete. För män har det motsatta inträffat. Den enda inkomsttoppen visas år 1975 har tryckts ner och ersatts

som

två mindre inkomsttoppar år 1994. Männens arbetsinkomster av har blivit lika kvinnors och kvinnors lika mäns. Den eko-

mer mer nomiska jämställdheten har ökat. Förklaringen är att kvinnorna delvis har höjts upp till männens nivå, men männen har också sänkts till kvinnornas nivå.

Diagram 4 Fördelning arbetsinkomsten 20-64 år, kvinnor och män, 1975 och 1994 av

1975 Kvinnor

1001002é0 42.0 S00

0 20 340 Tusen kronor

0 20 100 18lo 200 3Å04å0 500

Tusen kronor Källa: SCB, bearbetning av Inkomst- och fönnögenhetsundersökningen I0F, storurval. Se även Bilaga, tabell 17-18.

Kvinnor, män och inkomster

Färre kvinnor och män med låga inkomster

fler

Det har alltså skett stora förändringar bland dem som har låga arbetsinkomster mellan åren 1975 och 1994. Fler män än tidigare har ingen eller låg sådan medan fler kvinnor lönearbetar och har

en

regelbunden arbetsinkomst. en

Tabell 6 visar antal och andel kvinnor respektive män har

som

låg inkomst, här satt till 40.000 kr året i 1994 års prisnivå. en om I mitten 1970-talet hade 874.000 kvinnor en sådan mycket låg

av inkomst, vilket motsvarade ca. 37 procent av samtliga kvinnor mellan 20 och 64 år. Endast 8 procent männen hade då lika låg

av inkomst. År 1994 hade andelen låginkomstkvinnor minskat från 37 till 25 procent. Männen har råkat ut för dramatisk föränd-

en ring motsatt håll: andelen låginkomstmän har ökat från 8 procent till 22 procent.

Hur skall förklara dessa förändringar Det finns flera för-

man klaringar, samtliga eller mindre, har ett samband med den

som mer höga arbetslösheten. En förklaring är att andelen studerande har ökat, det gäller även vuxenstuderande. Detta kan ses som positivt,

beror också till viss del på det kärva läget på arbetsmarknamen en den. En förklaring är att vi sedan 1990 har haft en stor

annan flyktinginvandring, och många dessa invandrare har haft svårt

av att finna ett arbete. Andelen förtidspensionärer har dessutom ökat från strax under 300.000 personer år 1975 till över 400.000 per-

år 1994. Den samlade effekten av denna samhällsutveckling soner är att andelen män med låga inkomster har ökat. Andelen kvinnor med låga inkomster har dock minskat. Att kvinnor lönearbetar

och längre tid, har alltså betytt mer än arbetslösheten, inmer, vandringen och förtidspensioneringen.

Tabell 6 Antal och andel, %, med arbetsinkomst under 40.000 kr i 1994 års prisnivå för samtliga 20-64 år, 1975 och 1994

Antal Andel av

Kvinnor Män Kvinnor Män

1975 874.000 191.000 37 8 1994 611.000 560.000 25 22

Källa: SCB, lnkomstfördelningsundersökningen

Högavlönade mindre jämställda än lâgavlönade

Ibland används arbetsinkomsten för heltids- och helårsanställda för att jämföra situationen och utvecklingen för kvinnor respektive män. Å sidan har det den fördelen att äpplen jämförs med

ena äpplen i den meningen att det är kvinnor och män som lönearbetar lika mycket som jämförs. Effekten av att kvinnor oftare arbetar deltid än män utesluts. En annan fördel är att de verkliga arbetsinkomsterna visas, inklusive övertidsersättning, extraknäck, sjukoch föräldrapenning m.m.

Å andra sidan innebär det att äpplen jämförs med päron i den meningen att heltids- och helårsarbetande män är betydligt mer representativa för sitt kön än vad de heltids- och helårsarbetande kvinnorna är för sitt. De flesta män arbetar heltid, oavsett familjesituation och utbildningsnivå Nyberg 1995; SOU 1996:56. Men bara runt 60 procent av kvinnorna. Heltidsarbetande är framför allt storstadskvinnor, ensamstående, utan barn, välutbildade och därmed högavlönade kvinnor en inte helt representativ grupp

med andra ord

Diagram 5 Arbetsinkomst, medelvärde,1.000-tals kr i 1994 års priser, heltidsoch helârsanställda 20-64 âr utan näringsinkomst, 1975-1995 3G3,0

Män ZULO

- I

__.,_N-.\§\._.,.V \\\-\

Kvinnor 1D,0

--

0-9 5 5 E

1975 198 1985 1990 15135

Källa: SCB, Inkomstfördelningsundersökningen

Kvinnor, män och inkomster

Diagram 6 Kvinnors medelinkomst i procent av männens för arbetsinkomst, heltids- och helårsanställda 20-64 år utan näringsinkomst

9°-°

-- Median

s

r--"x .§-.-.-__.--r'.

800 -

l

Medelvarde..

u

60,0 i l i

1975 1980 1985 1990 1995

100,0

90,0

70,0

P90

60.0 : 4 :

1975 1990 1985 1990 1995

Källa: SCB, lnkomstfördelningsundersökningen

Diagrammen visar att arbetsinkomsten för heltidsanställda har utvecklats i stort sett lika för kvinnor och män mellan åren 1975 och 1995. Heltidsarbetande mäns arbetsinkomster har dock som nämndes tidigare ökat med ca. 18.000 kr, medan kvinnors endast ökat med 16.000. Minst var skillnaden mellan kvinnor och

ca. män i början 1980-talet. Skillnaden ökade sedan något, men har

av därefter under 1990-talet legat stilla på samma nivå.

Det sista de fyra diagrammen visar läget för de mycket låg-

av avlönade respektive de mycket högavlönade. Skillnaden mellan könen är större bland de högavlönade än bland de lågavlönade. Bland de tio procent har lägst inkomst percentilvärde 10, P

som 10, kommer kvinnorna i mellan 80 och 90 procent av män-

upp

arbetsinkomst. Bland de tio procent som tjänar mest percennens

3 sou 1997:97 27

tilvärde 90, P 90, kommer kvinnornas arbetsinkomst däremot bara upp i mellan 68 och 73 procent. De lågavlönade kvinnorna tjänar alltså nästan lika mycket som de lågavlönade männen. Medan de högavlönade kvinnorna tjänar väsentligt mindre än de högavlönade männen.

Sammanfattningsvis kan alltså konstatera att den ekono-

man miska jämställdheten har ökat. Kvinnors och mäns löne- och arbetsinkomster är mer lika idag än de var l970-talet. Det beror dels på att kvinnors inkomster idag är mer lika mäns än år 1975, dels att mäns inkomster idag är mer lika kvinnors. Att kvinnors inkomstförhållanden blir mer lika mäns innebär att kvinnors arbetsinkomster höjs. Att män blir mer lika kvinnor är mer problematiskt eftersom det kan innebära att mäns villkor har försämrats. Samtidigt som den ekonomiska jämställdheten ökat, har den ekonomiska jämlikheten inom kategorin kvinnor ökat, dvs. skillnaderna mellan kvinnor med hög inkomst och kvinnor med låg inkomst är mindre idag än l970-talet. Bland männen är det tvärtom. Här är jämlikheten idag mindre än tidigare skillnaderna

mellan män har ökat.

10 Kvinnors och mäns inkomster från välfärdsstaten

I studier välfärdsstaten är det vanligt att skilja mellan "institu-

av tionella" och marginella" välfärdsstater Wilensky Lebeaux 1958. Stater som klassificeras som marginella bidrar med en begränsad uppsättning bidrag till en begränsad del av befolkningen. Bidragen är knappt tilltagna och behovsprövade. I institutionella välfárdsstater har utvecklats en bred uppsättning bidrag som i princip är generella och tillgängliga for alla. De skandinaviska välfärdsstaterna betraktas som institutionella Esping-Andersen 1990; Sainsbury 1996.

Framväxten av välfärdsstaten och socialförsäkringssystemen förstås ofta som ett resultatet av arbetarrörelsens kamp för ett mer jämlikt samhälle Esping-Andersen 1990. Andra förklarar utvecklingen i termer av modernisering och industrialisering Wilensky 1975. I båda fallen bortser man ifrån att välfärdsstatens framväxt, industrialiseringen och moderniseringen hade mycket olika effekter för kvinnor respektive män. Männen omvandlades till industriarbetare och kvinnorna till hemmafruaf.

Under de senaste decennierna har forskning om välfärdsstaten varit inriktad på att studera inkomstskillnader i olika länder och i vilken utsträckning välfárdsstater minskar dessa. Det är då inkomstspridningen mellan hushåll som fokuseras. Implicit betraktas

Kvinnor, män och inkomster

familjen enhet med intressen där inkomster-

som en gemensamma na läggs i en gemensam pott och fördelas lika mellan familjemedlemmarna Wilensky 1975; Esping-Andersen 1990; Smeeding m.fl. 1990. Denna utgångspunkt utelämnar inkomstskillnader mellan kvinnor och män och vad välfärdsstaten innebär för dessa.

Förhållandet mellan välfärdsstaten och kvinnorna har dock även det diskuterats och studerats. Amerikanska och europeiska välfärdsstatsforskare pekar ofta på de framsteg skandinaviska kvinnor gjort i form av sociala och ekonomiska rättigheter. Vid jämförelser mellan olika välfårdsstater finner man i allmänhet att de skandinaviska länderna är de mest "kvinnovänligaiÖ Det gäller oavsett om man delar in välfárdsstaterna efter försörjarmodeller, efter patriarkatets form och graden av patriarkalitet, efter olika slags genuskontrakt eller efter om kvinnors rättigheter i förhållande till välfärdsstaten har sin grund i deras roll som hustrur, mödrar eller arbetare Lewis 1993; Siaroff 1994; Walby 1994; Duncan 1996; Sainsbury 1994; 1996.

Välfärdsstatens dubbla karaktär

Skandinaviska forskare pekar oftare välfärdsstatens dubbla karaktär i förhållande till kvinnor, vilket innebär att den både har en frigörande potential och reproducerar maktförhållandena mellan kvinnor och män men i ny form. I de skandinaviska länderna lönearbetar kvinnor i hög grad, de har en egen inkomst, den offentliga barnomsorgen är väl utbyggd och i skatte- och transfereringssystemen betraktas kvinnor som individer och arbetare och inte som hustrur och mödrar. Trots det är maktrelationerna mellan kvinnor och män relativt oförändrade. Medborgaren är en manlig medborgare-arbetare, medan kvinnor tills helt nyligen i huvudsak var medborgare-mödrar. Rättigheterna i förhållande till välfárdsstaten bestäms av graden av lönearbete.

Utvecklingen karaktäriseras i termer av att kvinnor har gått från ett beroende individuella män till ett beroende av välfärds-

av staten Hemes 1987. Andra menar att vi gått från ett husmoderskontrakt på 1930-talet till ett jämställdhetskontrakt 1970-talet, att könshierarkin bibehållits och

men nya former segregering skapats Hirdman 1990. Åter andra talar

av

kvinnorna juniora partners i den skandinaviska välfärdsom som staten. Kvinnor integreras i välfärdsstaten endast om de beter sig

män Borchorst Siirn 1987. Samma forskare pekar dock som även den skandinaviska välfärdsstatens möjligheter att förändra könsarbetsdelningen, öka jämställdheten och stärka kvinnors ställ-

ning. Man talar om den kvinnovänliga staten Hemes 1987, den ljusa bilden Hirdman 1990 och att kvinnorna och staten ingått en allians Siim 1990.

Ovan nämnda författare diskuterar i termer av kvinnors arbetskraftsdeltagande, kvinnors representation i politiken, vårdens organisering, m.m., inte i termer av transfereringamas utfall i kronor för kvinnor respektive män. Det förefaller dock troligt att välfárdsstatens janusansikte visar sig även där. Välfärdsstaten bidrar till att stärka kvinnors ställning, men premierar framför allt typiskt manliga beteendemönster och manlig tidsanvändning. Avlönat arbete betraktas som viktigare än oavlönat och många av välfärdsstatens transfereringar är knutna till löneinkomster. För maximal utdelning krävs att en individ lönearbetar heltid åtminstone under några decennier. Därmed finns en ojämlikhet mellan kvinnor och män inbyggd i transfereringssystemen, som har sin grund i könsarbetsdelningen mellan avlönat och oavlönat arbete och den könssegregerade arbetsmarknaden. Det är detta vi ska studera nedan.

Löne- och försörjningsrelaterade samt behovsprövade bidrag

Välfärdsstatens transfereringar delas ofta in i så kallade inkomstförsäkringar, eller som vi benämner dem lönerelaterade bidrag, som beskattas, och bidrag socia1" karaktär, inte beskattas.

av mer som Lönerelaterade bidrag som sjukpenning, föräldrapenning och arbetsmarknadsstöd av olika slag är till för att utjämna inkomsterna mellan perioder av lönearbete och perioder av sjukdom, bamledighet och arbetslöshet. Ersättningarna fungerar alltså som en försäkring under tider då man inte får en lön. Till de lönerelaterade bidragen kan också föras ATP-pensioner och kollektivt avtalade pensioner men inte folkpensionema.

Syftet med bidrag av social karaktär, som här benämns försörjningsrelaterade och behovsprövade bidrag, är ett annat, nämligen att förstärka köpkraften för människor med låga inkomster och/eller barn. Medan de lönerelaterade bidragen är tänkta att utjämna inkomsten för en och samma individ över tid, så utjämnar de sociala bidragen de ekonomiska villkoren mellan dem som har låga och dem som har höga löneinkomster eller mellan dem som har barn och de utan bam.

Framför allt lönerelaterade bidrag och behovsprövade bidrag skiljer sig både vad gäller ersättningsnivåer, legitimitet och myndighetskontroll. Lönerelaterade bidrag är mer generösa än de be-

Kvinnor, män och inkomster

hovsprövade. De stöds många och som legitima förtjäav anses nade rättigheter", medan det finns djupt rotad misstänksamhet en exempelvis socialbidrag och socialbidragstagare. Viljan att med mot skattepengar med och finansiera behovsprövade bidrag är ofta vara låg. Lönerelaterade bidrag betalas enkla standardrutiner, ut genom medan behovsprövade bidrag innebär minskad integritet for den enskilde, kontroll och ett visst mått godtycke från myndighemer av ternas sida Halleröd 1996. Män får, kan anta, heltidsarbetande och med högre man som löner än kvinnor, större andel av de lönerelaterade bidragen. en Medan kvinnor har huvudansvaret for vården barn och som av lägre löner är beroende de forsörjningsrelaterade och bemer av hovsprövade bidragen. Jämförs 1970-talet och 1990-talet kan kvinnors bidrag från de lönerelaterade bidragen antas ha ökat och från de forsörjningsrelaterade och behovsprövade bidragen ha minskat eftersom kvinnor lönearbetar i högre grad idag än tidigare.

Bidragsförskott till kvinnor

och arbetsmarknadsstöd till män

Tabellen nedan redovisar medelvärdet för olika inkomster som går till kvinnor och män, fördelat samtliga respektive kön 18av 64 åri Sverige. De betalades ut under 1994 till kvinsummor som respektive män har dividerats med hela antalet kvinnor resnor

pektive män i ålderskategorin.

Tabell 7

. Medelinkomsten för samtliga kvinnor och män, kr, samt kvinnors medelinkomst andel av mäns, %, 18-64 år, 1994

som

Kvinnor Män Andel

Lönerelaterade bidrag

bidrag exkl. pension Pensioner 11.227 12.330 91,1 Summa lönerelaterade 28.478 30.063 94,7 bidrag inkl. pension Försörjningsrelaterade bidrag

Behovsprövade bidrag

Övriga bidrag

Skattefritt studiestöd 2.71 l 2.1 17 128,1

Övriga skattepliktiga 1.387 732 189,5

bidrag

inklusive bam- och bidragsförskott Totalt 38.299 36.774 104,1 exklusive bam- och bidragsförskott

Källa: SCB, bearbetning av Inkomstfördelningsundersökningen se även Bilaga tabell l-l6

Medelinkomsten de lönerelaterade bidragen uppgick i runda

av tal för både kvinnor och män till 17.000-18.000 kr. Pensionerna

Kvinnor, män och inkomster

uppgick till 11.000 kr for kvinnor och 12.000 kr for män, de försörjningsrelaterade till 6.000 kr för kvinnor och 3.000 kr for män och de behovsprövade till 4.500 kr respektive 3.000 kr. Resultatet är alltså det förväntade. Kvinnor får mer av de försörjningsrelaterade och behovsprövade bidragen och män mer av de lönerelaterade inklusive pensioner. Ser till de lönerelaterade exklusive pensioner får dock kvinnor och män ungefär lika mycket. Män får alltså inte högre belopp trots att de lönearbetar mer och löneskillnaderna mellan kvinnor och män. Skälet är att betrots loppen inte bara beror på lönenivån, utan också hur stor andel får sådana inkomster och under hur lång tid. som Vad gäller föräldrapenningen så är andelen kvinnor som får sådan mycket högre än andelen män, kvinnor har den under längre perioder och de får därmed också högre belopp i medeltal. En större andel kvinnor får sjukersättning, men de manliga mottagarsjukersättning får högre belopp, medelvärdet för samtliga blir na av därmed ungefär lika högt. Av arbetsmarknadsstödet går ett högre belopp till män än till kvinnor. En förklaring till detta är att mäns öppna arbetslöshet var år 1994, 9,1 respektive 6,7 År högre än kvinnors procent procent. kvinnors arbetslöshet högre än mäns, 2 procent respek- 1975 var tive 1,3 procent. Kvinnor fick då del av arbetsmarknadsstödet i högre grad än män. Båda åren fick dock de mottagande männen högre belopp än de mottagande kvinnorna. Den transferering tydligast avspeglar skillnaderna i löneinsom komster mellan kvinnor och män är pensionema. Mäns pensioner är idag mycket högre än kvinnors. Det blir än tydligare vi inom kluderar även de över 65 år. För samtliga i åldern 18-64 år uppgick kvinnors medelpension till 132 procent männens år 1975 och av till 91 procent år 1994. Den höga andelen år 1975 beror på att en större andel kvinnor 12 procent än män 7 procent uppbar pension. Andelen kvinnor högre även år 1994, är skillnavar men nu den betydligt mindre, 15 procent respektive 13 procent. Vi återkommer till pensionärerna i ett särskilt avsnitt. Sammanfattningsvis finns det inget enkelt samband mellan könsskillnader i löneinkomster och det belopp kvinnor och som män i medeltal under ett år får från olika lönerelaterade bidrag. Männens högre löneinkomster avspeglas i de lönerelaterade bidraså sätt att de mottagande männen får högre belopp än motgen tagande kvinnor vad gäller sjukersättning, arbetsmarknadsstöd och pensioner. Men när det gäller föräldraförsäkringen får kvinnorna högre belopp eftersom större andel kvinnor får sådana belopp. en En större andel kvinnor än män får också sjukförsäkring. Det sist-

nämnda innebär att sjukförsäkringen inte endast omfördelar mellan perioder av lönearbete och lönearbete, vilket är deras primära syfte. De omfördelar också mellan låg- och höginkomsttagare, och därigenom även mellan kvinnor och män, eftersom risken att drabbas av sjukdom är större bland kvinnor och låginkomsttagare än bland män och höginkomsttagare. Även arbetsmarknadsstödet omfördelar mellan låg- och höginkomsttagare eftersom risken att bli arbetslös är större bland de förstnämnda än de sistnämnda. Det omfördelar däremot inte mellan kvinnor och män eftersom män i högre grad är arbetslösa än kvinnor. Pensionerna avspeglar tydligast löneskillnadema mellan kvinnor och män eftersom de bygger på manlig tidsanvändning under lång tid. Det bör dock påpekas att de lönerelaterade bidragen, till skillnad mot de försörjningsrelaterade och de behovsprövade, är skattepliktiga.

Fler skall försörjas på kvinnornas inkomster

De lönerelaterade bidragen inklusive pensionema går alltså, enligt tabell i högre grad till män än till kvinnor. De försörjningsrelaterade och behovsprövade bidragen går däremot i högre grad till kvinnor än till män. Detta resultat kan dock diskuteras. Frågan är om barnbidraget och bidragsförskottet skall inkluderas i föräldrarnas inkomster man skulle även kunna se det som barnens in-

komster.

Anledningen till att kvinnors inkomster i medeltal är högre för bidragsförskott och barnbidrag är att det finns fler ensamstående mödrar än ensamstående fäder. Betraktar bidragsförskott och barnbidrag som barnens inkomster istället för föräldrarnas blir skillnaden mellan kvinnor och män vad gäller de försörjningsrelaterade bidragen mycket mindre. Eftersom bidragsförskott går till den förälder som har vårdnaden om den underhållsskyldige föräldern inte kan eller vill betala, skulle man också kunna betrakta bidragsförskotten som en subvention till den underhållsskyldige föräldern snarare än som en inkomst till den som har vårdnaden

Skillnaden mellan kvinnor och män vad gäller behovsprövade bidrag beror främst att kvinnor får mer i bostadsbidrag än män. Detta har också ett samband med förekomsten av bam. 38 procent av bostadsbidragen i vårt material går till ensamstående föräldrar. Sammantaget innebär det att kvinnor och män totalt sett får ungefär lika höga belopp från välfárdsstaten.

Siffrorna i tabellen är också missvisande i den meningen att de inte tar hänsyn till hur många personer som skall dela på inkomsten. Kvinnors totala medelinkomst från välfärdsstaten uppgår till

Kvinnor, män och inkomster

drygt 44.000 kr och männens till knappt 40.000 kr inklusive bidragsförskott och barnbidrag. Det är emellertid fler personer som får del kvinnornas transfereringar än männens, eftersom de en-

av samstående mödrama är betydligt fler än de ensamstående fådema. De förstnämnda har dessutom i genomsnitt fler barn än de sistnämnda. Ungefär 300.000 fler barn finns bland kvinnorna än bland männen. Eftersom antalet kvinnor mellan 18-64 år uppgår till drygt 2,5 miljoner så betyder det att tolv procent fler

personer ca

skall försörjas på kvinnornas inkomster än på männens. personer Tar hänsyn till antal får del av transfereringar-

man personer som

så blir skillnaden mellan kvinnor och män i den totala inkomsna, ten från välfárdsstaten mycket liten.

Mer lönerelaterade bidrag till kvinnor och mer pensioner till män

Mot bakgrund kvinnors ökade och mäns minskade lönearbete

av kan förvänta sig att kvinnor idag får en större andel av trans-

man fereringama i form lönerelaterade bidrag och mindre av behovs-

av prövade än år 1975. Så är också fallet. De lönerelaterade bidragen har ökat i betydelse för kvinnor och är oförändrade för män. Pensionemas betydelse har ökat kraftigt för män och minskat något

för kvinnor. De försörjningsrelaterade och behovsprövade bidragen

har minskat andel transfereringama för både kvinnor och

som av man.

Tabell 8 Löne-, försörjningsrelaterade, behovsprövade och övriga bidrags andel

de totala transfereringama, %, 18-64 år, 1975 och 1994 av

bidrag

1994 års prisnivå Källa: SCB, Inkomstfördelningsundersökningen

Utvecklingen beror på att transfereringama totalt sett ökat i omfattning. De har något mer än fördubblats i fasta priser till både kvinnor och män vid en jämförelse mellan åren 1975 och 1994. Detta beror delvis på den höga arbetslösheten som tar sig uttryck i att arbetsmarknadsstödet ökat för båda könen och pensionerna för män. Däremot har sjukersättningamas andel minskat väsentligt, vilket beror på att korttidsfrånvaro p.g.a. sjukdom numera ersätts direkt av arbetsgivaren. De första fjorton dagarnas sjukperiod kom-

därför inte medi beräkningarna för år 1994. År 1975 det mer var ca. hälften av både kvinnor och män som erhöll sjukpenning någon gång under året.

10 Är kvinnor beroende

mer

välfárdsstaten än män

av

Ibland hävdas att kvinnor är mer beroende av välfärdsstaten än män. Mäns status, inkomster och inflytande bestäms i hög grad av marknaden, medan staten mer än marknaden skapar och förstärker skillnader mellan kvinnor. Kvinnor har gått från ett beroende

av enskilda män till ett beroende av staten och kvinnor är mer beroende av staten än vad män är Hemes 1987. Man syftar då främst på den offentliga sektorns tjänsteproduktion som har förändrat kvinnors och barns liv mer än mäns. Den offentliga sektorn utgör i hög grad kvinnors arbetsmarknad och är också till stora delar en förutsättning för att kvinnor skall kunna kombinera barn och lönearbete. I andra länder är kvinnor mer beroende av välfärdsstaten för socialbidrag och andra transfereringar. Här undersöker vi

kvinnor är ekonomiskt beroende välfärdsstaten än män om mer av i termer av transfereringar och om detta beroende har ökat eller minskat.

Svaret beror naturligtvis på vad med beroende".

som menas Kvinnor är mer beroende av välfardsstaten än män om man ser till den andel av den totala inkomsten som kommer ifrån välfärdsstaten. Det gäller oavsett om vi ser till kategorin 18-64 år eller till samtliga kvinnor och män och det gäller även om barnbidrag och bidragsförskott ses som barnens inkomster. Detta beror dock på att kvinnors inkomster från marknaden är mycket lägre än mäns, inte på att kvinnor får mycket större belopp i kronor räknat än män från välfärdsstaten.

I antal kronor är det belopp som går till kvinnor 18-64 år högre än mäns. Tar vi hänsyn till att vissa inkomster går till barn även om de utbetalas till kvinnor, eller till antalet personer som

Kvinnor, män och inkomster

skall försörja sig på inkomsterna, så får kvinnor och män 18-64 år i stort sett belopp. Utökar vi kategorin till att omfatta

samma samtliga kvinnor och män, dvs. oavsett ålder, går i medeltal högre belopp till män än till kvinnor, 46.000 kr respektive 44.000 kr utan hänsyn taget till barnens inkomster eller hur många skall

som dela på inkomsterna. Beaktar även detta blir skillnaden större.

Tabell 9 Medelinkomst samt andel av medelinkomsten från marknaden respektive välfärdsstaten av bruttoinkomsten, 1994

18-64 år Oår-

Kvinnor Män Kvinnor Män

Marknaden Kr 109.575 167.175 70.225 109.096 Andel, % 71 81 61 70 Välfárdsstaten Kr 44.399 39.850 44.371 46.434 Andel,% 29 19 39 30 Summa Kr 153.974 207.025 114.596 155.530 Andel, % 100 100 100 100

Källa: SCB, bearbetning av Inkomstfördelningsundersökningen

Minskat beroende män

av Kvinnors ökade lönearbete och mäns minskade borde, kan man tycka, ha inneburit att kvinnors beroende av välfårdsstaten minskat och mäns ökat. Så är dock inte fallet. Transfereringarnas andel av den totala inkomsten har ökat mellan åren 1975 och 1994 för både kvinnor och män, dvs. båda könen får en större andel av sina inkomster från välfardsstaten idag än tidigare. Ökningen är större for män än för kvinnor.

Tabell 10 Andel av medelinkomstenfiân marknaden respektive väljiirdsstaten av bruttoinkomsten, %, 1975 och 1994

Kvinnor Män

1975 1994 1975 1994

18-64 år Marknaden 79 7 l 92 8 l Välfardsstaten 2 l 29 8 19 Totalt 100 100 100 100

0 år- Marknaden 69. 6 l 84 70 Välfärdsstaten 31 39 l 6 30 Totalt l OO 1OO l 00 100

Källa: SCB, bearbetning av Inkomstfördelningsundersökningen. Se även Bilaga, diagram 4.

Resultatet kan tyckas paradoxalt på flera sätt. För det första lönearbetar kvinnor idag mer än på 1970-talet, får ändå större

men en andel av sina inkomster i form av transfereringar. Detta beror bl.a. på att välfärdsstaten har byggts ut sedan 1970-talet och att allt fler får del av de lönerelaterade bidragen.

För det andra kan det förefalla paradoxalt därför att utvecklingen vad gäller lönearbete är helt olika för kvinnor och män, och ändå består bådas inkomster idag i högre grad av transfereringar. Männens löneinkomster har minskat och detta inkomstbortfall har ersatts av transfereringar främst i form av arbetsmarknadsstöd och pensioner. Kvinnors löneinkomster har ökat och de får då del av de lönerelaterade bidragen.

Sammanfattningsvis är kvinnor mer beroende välfärdsstaten

av än män när beroendet uttrycks andel den totala inkomsten.

som av Det beror på att kvinnor har lägre inkomster från marknaden än män, inte att kvinnor får högre belopp i kronor räknat. Ser vi till hela befolkningen får män något högre belopp än kvinnor.

För kvinnornas del har utvecklingen inneburit ökade löneinkomster och ökade bidrag från välfárdsstaten, och därmed minskat beroende av män. Det är en betydande skillnad att beroende

vara av välfardsstaten som löntagare och mottagare transfereringar

av än att vara beroende av en enskild man. För männen har den inneburit minskade löneinkomster och ökat beroende välfärdsstaten.

av

Kvinnor, män och inkomster

1 1 Minskar välfardsstaten

inkomstskillnadema mellan kvinnor och män

I budgetpropositionen for år 1997 konstateras att spridningen av löneinkomster är den faktor har störst fördelningspolitisk be-

som tydelse och att ett viktigt mål i regeringens politik är att minska inkomstklyftoma Prop. 1996/97:1 s 50. Vi vet att skillnaderna i löneinkomster är stora mellan kvinnor och män. Utjämnar välfárdsstaten dessa skillnader eller förstärker den dem

Vi undersöker detta genom att jämföra kvinnors andel av mäns marknadsinkomster med kvinnors andel av mäns disponibla inkomster. Disponibel inkomst är marknadsinkomster plus transfere-

ringar minus negativa transfereringar skatter m.m..

Med disponibel inkomst menas kvinnors respektive mäns egna disponibla inkomst. Hur sammanboende kvinnor och män fördelar inkomsterna sig emellan och hur de används studeras inte här. Andra rapporter till Kvinnomaktutredningen kommer dock att undersöka detta.

Tabell 11 visar att kvinnornas inkomster från marknaden har ökat med 30.000 kr i fasta priser mellan åren 1975 och 1994, medan männens minskat med 14.000 kr. Kvinnornas medelinkomst från marknaden uppgick år 1975 till 44 procent av männens och den disponibla inkomsten till 58 procent. Välfårdsstaten utjämnade alltså inkomstskillnadema mellan könen.

År 1994 hade kvinnor 66 procent männens marknadsin-

av komster men 78 procent av deras disponibla inkomster, vilket innebär att välfärdsstaten också idag minskar inkomstskillnadema mellan kvinnor och män. Det betyder dock inte att kvinnor och män har lika höga inkomster. Män har ca. 32.000 kr mer i disponibel inkomst.

T ransfereringar eller skatter

Välfárdsstaten utjämnar inkomstskillnadema mellan könen. Sker detta med hjälp transfereringar eller skatter År 1975 betalade

av kvinnor 4.200 kr mer i skatt än de fick i transfereringar. Trots kvinnors ökade lönearbete på 1990-talet fick de ungefär 5.000 kr mer i transfereringar än de betalade i skatt. Transfereringarna ökade alltså än skatten. Männen betalade båda åren mer i skatt

mer än de fick i transfereringar, men skillnaden minskade mellan åren 1975 och 1994 från -5l.0OO kr till -20.000 kr bland annat beroende mäns minskade lönearbete.

Tabell 11 Inkomster samt kvinnors medlinkamst som andel av mäns, 1975 och 1994 samtliga 18-64 år, medelvärden, kr, i 1994 års prisnivå

Kvinnor Män Andel

1975 Marknaden 79.030 181.168 43,6 +Transfereringar 100.094 197.85 1 50,6 - Skatter m.m.

Disponibel inkomst 74.812 130.085 57,5

1994 Marknaden 109.575 167.175 65,5 + Transfereringar 153.974 207.025 74,4 - Skatter m.m.

Disponibel inkomst 114.956 146.894 78,3

Källa: SCB, Inkomstfördelningsstudien

År 1975 hade skatter och transfereringar ungefär lika utjäm-

stor nande effekt mellan kvinnors och mäns inkomster. År 1994 hade transfereringama större betydelse än skatterna. Det beror dels på att kvinnor betalar mer skatt idag än tidigare och männen mindre, dels på skattereformen 1990/91. Den avsågs att vara fördelningsmässigt neutral mellan olika hushåll genom förändringar av både skatte- och bidragssystemen. Det är dock tveksamt om den

var

fördelningsmässigt neutral ur ett könsperspektiv eftersom kvinnor

har lägre löneinkomster än män skattesystemets utjämningspo-

tential har nämligen minskat påtagligt. Det har dock motverkats av höjda barn- och bostadsbidrag, vilket innebär att bidragen fått en mer central roll för omfördelningen av inkomster SOU 1995:104.

Kvinnors trejärdedelssamhälle på 1970-talet,

männens idag

På samma sätt som vi tidigare i diagram 2 och 3 18 och s. 20 visade löne- och arbetsinkomsternas fördelning för kvinnor respektive män, visar vi nedan motsvarande diagram för disponibel inkomst.

Jämför vi lönefördelningen i diagram 2 på 18 med fördelning-

s. en av disponibel inkomst, finner vi att den disponibla inkomsten är betydligt mer jämnt fördelad än löneinkomsten.

Kvinnor, män och inkomster

Diagram 7 Fördelning av individuell disponibel inkomst för samtliga 18-64 år beräknat i 1994 års prisnivå

TLsen honor

0 100 230 330 400 500 Tusen kromr

Källa: SCB, Inkomstfördelningsundersökningen

Praktiskt taget alla kvinnor och män i åldersgruppen 18-64 år har idag en egen disponibel inkomst. Det gällde också 1970-talet. Bara omkring 4 procent av kvinnorna saknade disponibel inkomst år 1975. Trots att kvinnor då lönearbetade i mindre utsträckning hade de en egen inkomst i form av t.ex. barnbidrag samt i viss mån också räntor m.m. En mycket stor andel, en fjärdedel, hade dock

disponibel inkomst under 40.000 kr. År 1994 det knappt 4 en var procent som hade så låga inkomster. För männen var det ungefär samma andel båda åren, nämligen strax under 4 procent.

Bland män har inkomstspridningen ökat. Fördelningskurvan är flackare år 1994 än år 1975. För kvinnor har det motsatta inträffat. Kurvan för år 1975 med två inkomsttoppar har år 1994 ersatts med en kurva som i stort liknar den som gällde för män år 1975. År 1975 inkomstspridningen större bland kvinnor än

var bland män, idag är det tvärtom.

Det hävdas ibland att "trefjärdedelssamhället" inte bara är på väg det är redan här Sander Holmer 1996. Att döma av de

förändringar visas i diagram 7 inföll kvinnornas trefjärdedels-

som samhälle på 1970-talet, medan fördelningen är betydligt jämnare idag. Det är dock möjligt att denna period av relativ kvinnlig jämlikhet blir kort. Skillnaderna mellan män tycks trendmässigt ha ökat sedan början 1980-talet, medan inkomstspridningen för

av kvinnor sjönk påtagligt fram till 1988 och konstant fram till

var 1990 Björklund 1992. Vad hänt mellan åren 1990 och 1994

som känner vi inte till. Mot bakgrund utvecklingen arbetsmark-

av naden är sannolikheten stor för att inkomstskillnadema även mellan olika kategorier kvinnor har ökat under 1990-talet.

av

12 och mäns inkomster åren 1975 och 1994

Kvinnors

Ett annat sätt att visa skillnaderna mellan åren 1975 och 1994 är

dela in befolkningen i tio lika stora decilgrupper, dvs. de tio att

med de lägsta inkomsterna, de tio procenten med de procenten näst lägsta inkomsterna, Därefter undersöker vi hur stor andel

osv.

samtliga kvinnor återfinns i de olika decilgruppema. En av som helt jämn fördelning skulle innebära att tio procent av kvinnorna hamnar i varje decilgrupp. I diagrammet representerar den första decilen de tio procenten med de lägsta inkomsterna och den tionde de med de högsta inkomsterna.

Kv mnor, män och inkomster Diagram 8 Kvinnor 18-64 år i deciler efter samtliga kvinnor och män 18-64 år. Andelar i procent. Decilindelningför respe tive inkomst

1975 1994 Marknadsinkomst Marknadsinkomst

Bd Bdr ag

zolprag

15.0 10,0 B

5,0

10 10,0 5.0 0,0

10,0 5,0 0,0

disponibel inkomst dispom bel inkomst

5,0 0,0 4 43

Anita Nyberg

Diagrammet visar att inkomsterna från marknaden har utjämnats. År 1975 fanns 18 procent kvinnorna i den lägsta decilen. År

ca av 1994 var andelen kvinnor i den decilen bara drygt 10 procent, en nästan lika stor andel som män. Andelen kvinnor i den Översta decilen ökade från 1,8 procent år 1975 till 4,1 procent 1994. Trots de stora förändringarna vad gäller marknadsinkomster är helhetsintrycket vad gäller transfereringarna att fördelningen av dessa mellan kvinnor och män har förändrats mycket lite mellan åren 1975 och 1994.

I och med att marknadsinkomsterna har blivit jämnare fördelade mellan könen, så blir skatterna det också. År 1975 fanns 18 procent kvinnorna iden första decilen mot ca. ll procent år

av 1994. I den översta decilen fanns bara 2 procent av kvinnorna år 1975 och år 1994 hade andelen stigit till 4 procent.

När nettotransfereringarna beräknas, dvs. transfereringar minus skatter, finner att kvinnor dominerar bland dem som hade högst netto år 1975. År 1994 är nettotransfereringarna betydligt jämnare fördelade mellan kvinnor och män.

Slutligen finner vi vad gäller disponibel inkomst att det har skett en stor förändring. 1975 fanns 18,3 procent av kvinnorna bland de 10 procenten hade lägst disponibel inkomst. År 1994

som egen hade detta förändrats till 10,4 procent. Kvinnor är alltså idag inte överrepresenterade bland dem som har de allra lägsta inkomsterna.

Sammanfattningsvis utjämnar både transfereringar och skatter inkomstskillnaderna mellan kvinnor och män. År 1975 hade

transfereringar och skatter ungefär lika stor utjämnande effekt. År 1994 har transfereringarna större betydelse än skatterna. Det betyder dock inte att kvinnor och män har lika hög egen disponibel inkomst. Kvinnors disponibla inkomst uppgår idag till 115.000 kr och mäns till 147.000 kr.

13 Sammanboende kvinnors ekonomiska oberoende

Så här långt har vi undersökt hur stora kvinnors och mäns inkomster är och varifrån de kommer. Vi har utgått från samtliga kvinnor och män, och kvinnornas inkomster har beräknats i procent av männens. Nu övergår vi till att studera kvinnor och män i familjer och kvinnors ekonomiska oberoende av män. Det gör vi genom att beräkna kvinnans inkomst i procent av familjens, dvs. av båda parters sammanlagda inkomst. Denna kvot används sedan för att beräkna genomsnittsvärden av kvinnans andel till familjeinkomsten åren 1975 och 1993 och i olika familjekategorier.

Kvinnor, män och inkomster

Låt emellertid innan undersöker inkomsterna och ut-

oss vecklingen dessa, på hur kvinnors och mäns lönearbete har

av se utvecklat sig i familjer.

Enförsörjarfamiüen sällsynt idag

Idag lönearbetar både kvinnan och heltid i omkring 30

mannen

hushållen. Andelen har ökat något jämfört med år procent av 1975. Andelen där arbetar heltid och kvinnan deltid är un-

mannen gefár lika hög båda åren. Den största förändringen har skett vad gäller familjer där arbetar heltid och kvinnan inte lönear-

mannen betar. Sådana familjer utgjorde år 1975 nästan tredjedel av de

en sammanboende bara 8 procent idag, trots den ökade arbetslös-

men heten. Vi finner dock också att andelen familjer där mannen inte lönearbetar alls har ökat något.

Under 1970-talet hade de hushåll där både kvinnan och mannen arbetade heltid också disponibel inkomst som var betydligt

en högre än för samtliga sammanboende. Medianvärdet för den disponibla inkomsten i sådana familjer då 38 procent högre än medi-

var anvärdet för samtliga sammanboende. År 1993 har medianvärdet minskat och ligger 24 procent högre än för samtliga. Detta be-

nu

främst att inkomstnivån totalt har höjts eftersom andelen ror familjer där hustrun inte lönearbetar har minskat drastiskt.

Man kan också lägga märke till att i familjer där kvinnan arbetar heltid oavsett arbetstid ligger den disponibla inkoms-

mannens ten över medianen år 1993, medan detta inte gäller i familjer där

arbetar heltid och kvinnan deltid eller inte lönearbetar alls. mannen

Anita Nyberg

Tabell 12 Gifta/sammanboende 18-64 år efter arbetstid och medianvärde disponi-

av bel inkomst/konsumtionsenhet i procent av medianvärdet för samtliga gifta/sammaboende

Källa: Bearbetning av HINK

Kvinnor med högre inkomst än mannen

Därmed övergår vi till att undersöka inkomsterna i familjer och hur stor andel av kvinnorna har högre förvärvsinkomster än

som mannen. Med förvärvsinkomster löne- och näringsinkomst,

menas

sjuk-, föräldra-, arbetslöshetsförsäkring och pension. Kapitalin-

komstema ingår inte och inte heller barnens inkomster, i all-

som mänhet är mycket små. Data gäller åren 1975 och 1993 och är hämtade från en särskild opublicerad studie Jansson 1996. Studien har inte upprepats med data för 1994. Vår bedömning är att förändringarna mellan åren 1993 och 1994 är mycket små.

I tio procent av familjerna hade kvinnan högre förvärvsinkomst âr 1975. Denna andel ökade till 20 procent år 1993. Det förstnämnda året hade kvinnan i 36 procent av familjerna en förvärvsinkomst som var mindre än en fjärdedel av mannens. Motsvarande andel år 1993 uppgick till 12 procent.

Kvinnor, män och inkomster

Diagram 9 Andel kvinnor med högre förvärvsinkomst än män inom familjer

Procent

18- 25- 34- 55- 65- 75- Samtliga

24 34 44 64 74

Ålder

Källa: SCB, lnkomstfördelningsundersökningen

Skillnaden är stor mellan olika ålderskategorier. Mönstret är dock detsamma för de båda åren 1975 och 1993. I hela 44 procent av de yngsta familjerna har kvinnan 1990-talet högre inkomst än

Man kan dock misstänka att deras inkomster är betydligt mannen. lägre än i familjer i ålderskategorin 45-54 år, där ca. 20 procent av kvinnorna har högre inkomst än männen. I 35-44 årsåldem

en minskar andelen kvinnor med högre inkomst än mannen, för att därefter åter öka något.

I de äldsta hushållen andelen familjer där kvinnan hade

var högre inkomster än större år 1975 än år 1993. Varken

mannen kvinnor eller män hade år 1975 i någon utsträckning ATP. Efter-

folkpensionen är lika för alla, så var inkomstfördelningen som

inom pensionärshushållen jämnare då än idag.

Andelen kvinnor har högre inkomster än mannen har ökat

som kraftigt. Kvinnor är ekonomiskt oberoende sina män har

som av alltså ökat, liksom andelen män är ekonomiskt beroende av

som sina hustrur, mellan 1970-talet och 1990-talet.

Kvinnors andel av familjeinkomsten

Nu övergår vi till att undersöka kvinnornas andel av familjens inkomster i olika familjekategorier. Till att börja med kan vi konsta-

Anita Nyberg

tera att kvinnors andel av familjeinkomsten har ökat i samtliga ka-

tegorier. Men skillnaden mellan år 1975 och år 1993 i de yngsta

och de äldsta hushållen är mycket liten. De yngsta kvinnorna stod

redan år 1975 för drygt 40 procent av familjeinkomsten. År 1975 påverkade ålder, antal barn och barnets ålder i betydligt

högre grad kvinnors andel familjeinkomsten än idag. År 1993 av har barnets ålder ingen betydelse, antal barn inverkar fortfarande

något. Pensionsålder är det som ökar kvinnors ekonomiska bero-

ende av män mest.

Diagram 10 Kvinnors andel avfamiljens skattepliktiga inkomster

Procent 50

40 4444°-444'4'- 4444*- 43314- V i ä i 30 I I §31 4 4 94%"4 4, 4.4.4 20 §44. 34,4 -4 44 4444 134% 1o 4 444 §1 -I44 4 44I II 54 4 0 .4%44 4 . .. . 44 1B- 30- 50- 65- 1 2 3 0-5 7- 29 49 64 yngsta 17 Utanbarnefterålder Antalbarn barnetsålder

50 Procent

40 4444444- 4444. . . v4#4 444- -4444334%-444*4 4444 #334 44*4*- #34947 743% W334-444'4-444'4'4 30 W994 345%-444*4 444*4 W334- 44°44 594% 44*4*- 444*4' :#4141443:43:- 43:43 4% 54534 343% 44"4'4' 4444 4 444 - 4 44 4 4"44 4444 4444 4444-4444 444- 4444 444-4444 44444444 444-444 4444 -444444 444 20 74934 584%-°444*4 4444'#44344-444*43 3444 44'4 4444 4444 4444-#455 44'4'4444'4'- -444-3444- °44°44'4444 44°44-444- 4444 -44444'4'34" #345 544444 444- "4444'4444 #934 4444- #9344444 4444- 4444 -4444 4444345% 444*4 10 4444 4444: 4444-4444 r444 4444 444-4444 4444 44444444 4444- -4444 44444444 -4444 4 334%- 44'44 74:34 345% 4"444 3434 444'4' 44 4444 4444-r444- 4444 4 4 4-4444 44444444 4444-4444 .4444 44444444 4444 q 444453% #42415334%4444- 4 444-334%-4°444 444?4.'- " 44444 4444- 4444 -444" 0 . . . . 18- 30- 50- 65- 1 2 3 0-6 7- 29 49 54 Yngsla 17 Utanbamefterålder Antalbam barnetsålder

Källa: SCB, Inkomstfördelningsundersökningen

I tabell 13 nedan undersöker vi hur fördelningen påverkas när vi

stegvis lägger olika inkomster med utgångspunkt från de inkom-

ster som erhålls från marknaden. Till marknadsinkomsterna lägger

först pensioner och sedan övriga skattepliktiga bidrag; sjuk- och

föräldrapenning samt arbetsmarknadsstöd. I nästa steg drar ifrån

skatterna och övriga negativa transfereringar. Det sista steget är

att lägga till skattefria transfereringar som barn-, bostads- och so-

Kvinnor, män och inkomster

cialbidrag Dessa bidrag till familjen delas lika mellan mannen

m.m. och kvinnan. Vi har då fått fram familjens disponibla inkomst. För varje hopsummering inkomsterna beräknar kvinnans andel av

av den samlade inkomsten och redovisar den genomsnittliga andel

kvinnan bidrar med till familjens inkomst. Uppgår denna andel som till så innebär det att kvinnan står for lika stor andel

50 procent som mannen.

Tabell 13 Kvinnans inkomst i procent av familjeinkomsten, 18 år

-, medelvärden för 1975 och 1993

1975 1993

29,8 39,8 - skatter m.m. + skattefria individuella bidrag, familjestöd Disponibel inkomst 31,1 40,5

Källa: SCB, Inkomstfordelningsundersökningen

År 1975 svarade kvinnorna för fjärdedel av familjens marken nadsinkomster, hela 40 procent år 1993. När pensionerna men läggs till steg kvinnornas andel familjeinkomsten år 1975, men av sjönk 1993. Pensionerna är på 1990-talet ojämnare fördelade mellan kvinnor och män än marknadsinkomstema. Övriga skattepliktiga bidrag, dvs. sjuk-, föräldrapenning och arbetsmarknadsstöd, innebär att kvinnornas andel åter ökar. Det gäller också skatterna. Skatterna hade större utjämnande effekt på 1970-talet än på en l990-ta1et. Skattefria individuella bidrag och familjestöd, dvs. barnbostads- och socialbidrag, studiestöd och bidragsforskott ökar även kvinnornas andel något. År 1975 stod kvinnorna for 31 procent de familjens disponibla inkomst i medeltal och år 1993 för 40-41 av Sammanboende kvinnor är således även mätt på detta sätt procent. ekonomiskt oberoende idag än på l970-talet. mer På 1970-talet uppgick kvinnornas marknadsinkomster till en fjärdedel familjens marknadsinkomster och 31 procent av faav miljens disponibla inkomster. Det innebär att på 1970-talet stärkte välfárdsstaten transfereringar och skatter sammantaget kvin- - ekonomiska oberoende män i Sammanboende familjer. nors av Detta är inte fallet på l990-talet. Kvinnors andel familjens av marknadsinkomster och deras andel av den disponibla inkomsten är

Anita Nyberg

nästan exakt lika höga. Situationen skiljer sig dock mellan olika familjekategorier.

Familjer med och utan barn

Ser man till samtliga kvinnor och män 18 år och äldre så minskar inte välfárdsstaten inkomstskillnadema mellan kvinnor och män. Transfereringar och skatter har dock olika betydelse vid olika tidpunkter under livet. I tabell 14 nedan gör vi samma sak som i tabell 13, men nu uppdelat efter ålder for familjer utan barn, familjer med barn efter antal barn och yngsta barnets ålder.

Kvinnor utan barn bidrar, foga förvånande, i högre grad till familjens samlade marknadsinkomster än kvinnor med barn. När pensioner läggs till finner vi att det har liten betydelse for andra kategorier utom för de som är 50 år och äldre, där kvinnornas andel av inkomsten minskar. När de skattepliktiga bidragen läggs till har det å andra sidan liten betydelse för andra kategorier än för kvinnor med små bam. Föräldraförsäkringen ökar där kvinnors

an-

del av familjeinkomsten.

Även skatterna har liten betydelse, utom för de är 65 år

som och äldre. Männen betalar mer i skatt än kvinnorna i denna ålderskategori eftersom de har högre inkomster, vilket innebär att kvinnornas bidrag till familjeinkomsten relativt sett ökar. Slutligen lägger vi till familjestödet och får den disponibla inkomsten. Familjestödet har viss betydelse for kvinnor med barn och kvinnors bidrag till familjeinkomsten ökar i dessa familjer.

Kvinnor, män och inkomster

Tabell 14 Kvinnans inkomst i procent av mannens och kvinnans inkomst för sammanboende, 18 år-, 1993

Utan barn Med barn Samt

Antal barn Yngsta barn liga

18- 30- 50- 65- 1 2 3+ 0-6 7-17

29 49 64 barn barn barn barn

Marknads- 45,5 43,0 44,0 45,3 34,4 36,4 34,6 30,2 30,6 39,2 40,3

inkomst + Pension 45,7 43,4 40,7 34,2 34,2 36,0 34,6 30,2 30,5 39,1 37,4

+ Skattepl. 45,8 43,0 40,3 34,6 38,3 39,8 38,2 35,9 37,7 39,2 39,0

bidrag

Skatterm.m. 45,8 43,0 41,0 37,5 38,4 40,0 38,2 36,1 37,8 39,3 39,8 - + Fam.stöd

Skattefria

bidrag

Disponibel 46,3 43,2 41,2 37,7 39,9 40,8 39,4 39,0 39,5 40,3 40,5

inkomst

Källa: SCB, Inkomstfördelningsundersökningen. Se även Bilaga, tabell 19-30.

I familjer utan barn 18-49 år förändrar inte transfereringar och skatter förhållandet mellan kvinnors och mäns bidrag till familjeinkomsten och inte heller till samtliga familjer, med

om man ser och utan barn i olika ålderskategorier. Det sistnämnda beror dock på två olika effekter. Å sidan ökar välfárdsstatens transferer-

ena ingar i pensionärshushåll männens inkomster i högre grad än kvin-

Å andra sidan bidrar välfárdsstaten i barnfamiljer i högre grad nors. till kvinnornas inkomster än mäns genom framför allt föräldraförsäkringen och minskar därmed kvinnors ekonomiska beroende av man.

Sammanboende kvinnors lönearbete har ökat kraftigt sedan 1970-talet, männens har minskat. Kvinnors andel av familjens disponibla inkomst har ökat från 31 procent till 40 procent. 40 procent av den disponibla inkomsten kan förefalla relativt mycket. I kronor betyder det dock att kvinnor i medeltal har en egen disponibel inkomst på 116.000 kr och män en på 175.000 kr, dvs.

ca. en skillnad på nästan 60.000 kr per år.

Anita Nyberg

14 Kvinnors och mäns pensioner

Av välfärdsstatens stöd till hushållen uppgick 56 procent till pensioner, de lönerelaterade bidragen till 25 procent, de behovsprövade till 7 procent och de försörjningsrelaterade till 6 procent år 1994. Av detta förstås att pensionema väger tungt i välfärdsstatens transfereringssystem.

Män har högre pension än kvinnor, och avståndet mellan kvinnliga och manliga pensionärer har ökat. År 1975 kvinnor-

var

genomsnittliga pension 71 procent av männens, men hade på nas 1990-talet sjunkit till bara 59 procent Medan fördelningen mellan kvinnor och män generellt sett blivit jämnare sedan 1970-talet, så har situationen blivit den omvända för pensionärerna. Utveckling-

kan förklaras förändringar i det svenska pensionssystemet. en av

Tabell 15 Medelpension, 65 år kr i 1994 års prisnivå,

-, kvinnors medelpension som andel av mäns, %

Källa: HINK

Olika pensionssystem

Det svenska pensionssystemet består i huvudsak av fyra olika delsystem:

Allmän folkpension

-

ATP allmän tilläggspension

- -

Kollektiva avtalspensioner

-

Privata pensionsavtal.

-

Den allmänna pensionsåldem är 65 år, men pensionsåldem är rörlig, vilket innebär att man kan välja att ta pension mellan 60 och 70 år. Alla som bott eller arbetat i Sverige minst tre år har rätt till folkpension. Har man ingen eller låg ATP får man s.k. pensionstillskott.

Den allmänna tilläggspensionen ATP infördes år 1960. Full ATP får man efter 30 års förvärvsarbete, och pensionen beräknas

Kvinnor, män och inkomster

de 15 bästa inkomståren. De första fullvärdiga ATP-pensionär-

pensionerades därför först år 1990. erna

Till de allmänna pensionssystemen kommer kollektiva avtalspensioner vuxit fram uppgörelser mellan parterna på

som genom arbetsmarknaden samt från 1980-talet eget privat pensions-

sparande.

Andelen som bara har folkpension och pensionstill-

personer skott har minskat kontinuerligt. År 1994 det endast 3 procent

var

männen 65 år eller äldre och 16 procent kvinnorna som bara av av hade folkpension och pensionstillskott även Bilaga, tabell 31.

se

Diagram 11 Andel 65 år eller äldre med enbart folkpension

personer

Procent

50,0

40,0 ..:.

30,0 s Kvinnor

20,0.. u.

Män

10,0 .

Q0 | | | | n n

1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994

Källa: SCB, Totalräknad inkomststatistik

Den allmänna folkpensionen är lika för kvinnor och män, men när ATP och andra avtalspensioner läggs till blir de utbetalade pensio-

olika. Genom ATP-systemets fortsatta utbyggnad har pennema sionsbeloppen stigit kraftigt och inkomstskillnaderna mellan kvinnliga och manliga pensionärer ökat.

Nästan alla män

och tvâ tredjedelar kvinnorna har ATP

av

Idag har majoritet ålderspensionärema ATP-pension. Det

en av en gäller 96 procent männen och 67 procent av kvinnorna. Bland

av de pensionärerna där fler kvinnorna hunnit skaffa sig

yngre av ATP-poäng är siffrorna 98 procent för männen mot 85 procent för kvinnorna.

Anita Nyberg

Män har avtalspensioner i högre utsträckning och med större

belopp än kvinnor. Däremot får dagens pensionärer en mycket liten andel sin pension från eget privat pensionssparande. År

av 1994 var det endast 9 procent av samtliga ålderspensionärer som fick en sådan privat pension. Andelen män var dubbelt så stor som andelen kvinnor. Bland de yngre pensionärerna är det fler som har ett privat pensionssprande, 20 procent av männen och nära 12 procent av kvinnorna.

Tabell 16 Andel med olika pensioner, %, 1994

Samtliga 66 år- 66-69

Kvinnor Män Kvinnor Män

Folkpension med 99,5 99,5 99,3 99,3 pensionstillskott

Källa: bearbetning av I0F 1994, storurval. Bosatta i Sverige hela året

Även många har avtalspensioner och somliga också pri-

om egna

vata pensionsförsäkringar, så svarar det offentliga pensionssyste-

met för merparten av de utbetalda pensionema. Det är emellertid stora skillnader dels mellan yngre och äldre pensionärer, dels mellan kvinnor och män.

Summan av folkpension och pensionstillskott är högre för kvinnor än för män. Det beror på att pensionstillskottet är högre för kvinnor än för män. Pensionstillskottets syfte är att förstärka pensionen for personer med ingen eller låg ATP, och kvinnor har i medeltal lägre ATP, alltså får kvinnorna högre pensionstillskott.

Diagrammet nedan visar att männen har mycket högre pensio-

än kvinnorna. År 1994 uppgick kvinnornas pensioner i medelner tal endast till knappt 60 procent männens. Den ekonomiska

av ojämställdheten är alltså större bland pensionärer än bland de förvärvsarbetande, där kvinnorna år i genomsnitt hade 72

samma procent av männens inkomst 130.600 respektive 181.200 kr för åldersgruppen 20-64 år. Diagrammet visar också tydligt hur lite det egna privata pensionssparandet betyder för dagens pensionärer.

Kvinnor, män och inkomster

Diagram 12 Olika slag av pensioner 1994

150000 Privatpension

--

12° 00° |||||||

" Avtalpension

90000 --

IIIIII

60000 -

Kvinnor Män Kvinnor Män

66 år 66-69år

- Källa: SCB, Totalräknad inkomststatistik. Se även Bilaga, tabell 32-33.

Allt fler pensionssparar

Det privata pensionssparandet har ökat kraftigt under andra hälf-

l980-talet. År 1980 det bara 4 procent sparade i ten av var som pensionsförsäkringar. År 1995 betalade 1.360.000

personer eg-

avdragsgilla pensionspremier. Mer än var fjärde person mellan na, 20 och 64 år sparade i privata pensionssytem. I åldersgruppen 45- 54 år siffran hela 36 procent. Utöver dessa registerade inbetal-

var ningar finns det också privat pensionssparande som arbetsgivaren betalar utanför de kollektiva pensionsavtalen.

Den kraftiga ökningen av sparandet bland kvinnor kan grunda

sig i för den pensionen. Kvinnor har i allmänhet läg-

en oro egna

förvärvsinkomster och får därmed lägre ATP och kompenserar re detta genom eget pensionssparande.

Anita Nyberg

Diagram 13A Privat pensionssparande 20-64 år. Andel som sparar.

Procent

l l I I J I J l L I

19536 19ês 19ê019'sa2'19'sa4

Diagram 13B Ärligt genomsnittligt sparbelopp i 1995 års prisnivå, kr.

25000 20000. 15000. 10000.

5000. Ollllllllll 1%41Qb619$'1Q0'19§2'19§4

Källa: SCB, Inkomstfördelningsundersökningen

Kvinnor lägre belopp, i medeltal 5.900 kr jämfört med

sparar männens 7.500 kr år 1995. Å andra sidan börjar de i regel

att spara tidigare och har ett mer långsiktigt sparande.

Det genomsnittliga sparbeloppet minskade kraftigt efter 1989 för både män och kvinnor. För männens del är det en tydlig minskning av sparbeloppet, som kan förklaras av försämrade avdragsregler. För kvinnorna kan orsaken vara densamma, men skulle också kunna förklaras av att nytillkomna sparare sparar lägre belopp.

Pensionssystemet premierar "manlig" tidsanvändning

Pensionssystemet är det som i störst utsträckning

gynnar en manlig tidsanvändning. Det är också det som väger tyngst i välfärdsstatens bidrag till hushållen, 56 procent år 1994. Syftet med dagens pensionssystem när det infördes år 1960 var att även de äldre skul-

få del av den allmänna välfárdsökningen Ringqvist 1996. Systemet har successivt byggts ut och den offentliga sektorns utgifter

Kvinnor, män och inkomster

för pensioner har än tredubblats sedan 1970, räknat i fasta

mer priser. Ökningen beror på att allt fler har fått större ersättningar, att pensionsåldem sänktes till 65 år 1976 och att antalet förmånstagare har ökat genom att antalet äldre stiger, allt fler kvinnor har rätt till ATP-pension, antalet förtidspensionärer har trendmässigt vuxit och rad sociala förmåner har gjorts pensionsgrundande.

en Det gäller t.ex. sjukpenning, arbetslöshetsunderstöd och föräldrapenning.

Det svenska pensionssystemet har kritiserats för att sambandet mellan avgifter och förmåner är för svagt. Kritiken resulterade i att utredning tillsattes år 1991 for att se över pensionssystemet

en

Ringqvist 1996. Utredningen presenterade ett förslag som skulle

innebära att individemas framtida pensionsförmåner i större utsträckning grundas inbetalda avgifter. Utredningen förslog

egna också att hela livsinkomsten skulle vara pensionsgrundande. Ett principbeslut har fattats av riksdagen om att som ett komplement till ett statlig fördelningssystem, typ ATP, skulle en del av lönta-

pensionsavgifter till ett individuellt pensionssparande. garnas Det kommer iprincip att fungera privat pensionsförsäk-

som en ring. Hur kommer då detta att påverka den ekonomiska jämställdheten Å sidan innebär det sannolikt nuvarande tidsan-

ena att, om vändning mellan kvinnor och män består, skillnaderna i pensioner mellan kvinnor och män åter kommer att öka, dvs. den ekonomiska jämställdheten minskar. Å andra sidan kan det också innebära att kvinnors benägenhet att öka sin lönearbetstid förstärks ytterligare, vilket innebär att den ekonomiska jämställdheten ökar. Det sistnämnda förutsätter dock att det finns en efterfrågan det utökade utbudet av arbetskraft, vilket inte är fallet idag.

15 Går vi mot en fattigdomens feminisering

Studier av de fattiga i USA och andra länder gav 1980-talet upphov till begreppet "fattigdomens feminisering". Den ökade andelen kvinnor bland fattiga är ett resultat av att andelen ensamstående mödrar antingen ogifta eller skilda har ökat samt kvin-

- -

överrepresentation bland de äldre och särskilt bland de mycket nors äldre. Många har dock påpekat att överrepresentation av kvin-

en

bland de fattiga i ett historiskt perspektiv inte är något nytt nor fenomen Lewis Piachaud 1992. Ibland ställs frågan om det har

skett feminisering fattigdomen även i Sverige. Har den ökade

en av ojämlikheten inneburit att kvinnornas andel av låginkomstgruppen har ökat

Anita Nyberg

Det finns inga officiella mätningar av fattigdom i Sverige. Däremot kan man belysa inkomsterna ur ett traditionellt låginkomstperspektiv. Vi har redan funnit att kvinnor har lägre inkomster än män, men också att andelen män med mycket låga inkomster ökat och andelen kvinnor minskat.

Kvinnor och män med inkomster

under socialbidragsnormen

Ett sätt att mäta i vilken utsträckning kvinnor respektive män är överrepresenterade bland låginkomsttagare är att undersöka

om kvinnorna oftare lever i hushåll med låga inkomster, t.ex. i hushåll under socialbidragsnonnen. När beräkningarna gjorts för att utröna detta har familjens inkomst delats lika mellan kvinnor och män i sammanboende hushåll.

Diagram 14 Andel under socialbidragsnorm

Procent 20.0

15,0

10,0

Oo I I I I I l l I I I I I I l l l I l I

1975 1980 1985 1990 1995

Källa: SCB, Inkomstfördelningsundersökningen

Diagrammet visar att andelen kvinnor och män under socialbidragsnormen är i stort sett densamma. Andelen under min-

normen skade från 1975 till 1990-talet, med en tillfällig uppgång i början av 1980-talet. Under 1990-talet har sedan andelen åter ökat. Mönstret är detsamma för kvinnor och män, och uppgången andelen

av låginkomsttagare omfattar också båda könen.

Alternativa socialbidragsnormer

Socialbidragsnonnen ovan har beräknats utifrån den norm som fastställdes i mitten av 1980-talet, justerad för prisförändringarna

Kvinnor, män och inkomster

enligt konsumentprisindex exkl. dess boendekomponent. Boendeutgiften har satts till lika med medelhyran för hushåll i lägenheter

är gränsen till trångboddhet. En familj räknas som trång-

som bodd bor fler än två personer/rum, ett rum oräknat. Upp-

om man gifterna är framtagna för Social rapport 1997 från Socialstyrelsen.

För år 1994 har vi gjort en speciell beräkning som ger en mer nyanserad bild de hushåll hamnar under socialbidragsnor-

av som

Till att börja med har vi beräknat hushållens verkliga bomen. stadskostnader. Till dessa har sedan lagts utgifter för barnomsorg, schablonutgifter för lokala samt för fackforeningsavgifter för

resor dem har anställning. Slutberäkningen, som alltså bygger på

som en verkliga utgifter i stället for normhyra, något högre andel av

ger en befolkningen under socialbidragsnormen och något högre andel

en kvinnor än män.

Diagram 15 Andel i hushåll med inkomst under socialbidragsnormen 1994, be-

personer räkning med verkliga utgifter

Procent

Kvinnor

E Män

25,0

10,0.

5.0 -

0,0 -

7 18-24 25-34 35-44 45-54 55-64 65-74 75-

Ålder Källa: SCB. Inkomstfördelningsundersökningen Diagram 15 visar att andel med inkomst under socialbi-

personer dragsnormen, den här har beräknats, varierar kraftigt med ål-

som dern. Så mycket tredjedel av ungdomarna mellan 18 och 24

som en år ligger under socialbidragsnormen. Näst sämst till ligger de äldre

kvinnliga pensionärerna.

Att viss andel hushåll ligger under socialbidragsnormen inne-

en bär dock inte automatiskt att dessa hushåll är berättigade till socialbidrag. Ett hushåll kan av många skäl ha inkomster under normen,

5 so 1997:07 59

Anita Nyberg

men ändå inte ha rätt till socialbidrag. När det gäller ungdomar, så har t.ex. många de ungdomar är med i beräkningen ännu

av som inte flyttat hemifrån. I vårt material betecknas de ändå eftersom

de är myndiga som egna hushåll, och deras inkomster jämförs

med andra ensamståendes. Andra ungdomar har flyttat hemifrån, men får bidrag från sina föräldrar som gör deras ekonomi bättre än vad som framgår av inkomstmätningama.

Kvinnor och män bland socialbidragstagare

Kvinnor och män är socialbidragstagare i ungefär utsträck-

samma ning. År 1995 fanns det cirka 445.000 i de hushåll fick

vuxna som socialbidrag. Knappt hälften av dem var kvinnor. Antalet bidragstagare växlar med konjunkturen, men har sedan 1980-talet ökat något oavsett konjunkturen. Ökningen har inte påverkat fördelningen mellan kvinnor och män.

Under 1995 fick 8,5 procent av de vuxna kvinnorna och 8,2 procent av de vuxna männen mellan 18 och 64 år socialbidrag. I dessa hushåll ingick totalt 720.000 inkl. bam. En större

personer andel av socialbidragstagama fanns bland hushåll, och det

yngre var stora skillnader beroende på familjesammansåttning. Det är vanligast med socialbidrag bland ensamstående föräldrar, både bland kvinnor och män, därefter kommer ensamstående utan barn.

Tabell 17 Andel vuxna personer boende i hushåll med socialbidrag

1985 1990 1995 Kvinnor

Män

1985 18-74 år, 1990, 1995 18-64 år Källa: Beräkning ur SCB:s och Socialstyrelsens socialbidragsstatistik 1985 hushåll 18-74 är, 1990 och 1995 hushåll 18-64 år

Kvinnor, män och inkomster

Runt hälften de lever i hushåll med socialbidrag är

av vuxna som kvinnor. År 1995 49,7 procent socialbidragstagama kvin-

var av

och 50,3 procent män, obetydlig ökning av andelen kvinnor en

jämfört med år 1975 då motsvarande siffra var 48,6 procent nor mot 51,4 procent för männen.

Tabell 18 Fördelning vuxna med socialbidrag bland kvinnor och män i

av olika hushåll, 18-64 år

1975 1980 1985 1990 1995

Kvinnor Ensamstående med barn 12,1 14,7 13,8 14,7 13,2 Ensamstående utan barn 14,7 14,3 18,5 18,5 18,9

Män Ensamstående med bam 0,6 1,1 1,3 1,8 1,6 Ensamstående utan barn 29,0 31,4 32,8 31,2 31,0

Källa: Beräkning SCB:s och Socialstyrelsens socialbidragsstatistik

ur

Det finns, utifrån andelen kvinnor och män bland socialbidragsta-

inget belägg for att tala om feminisering av fattigdomen i gare, Sverige. Den största enskilda gruppen socialbidragstagare är inte heller kvinnlig utan det är ensamstående män utan barn.

gruppen De utgör 31 procent av de vuxna socialbidragstagama.

16 Är män rikare än kvinnor

Uppgifter tillgångar och skulder är betydligt mer begränsade än

om vad gäller for inkomster olika slag. I den officiella statisti-

som av ken redovisas endast uppgifter den taxerade förmögenheten.

om Uppgifterna taxerad förmögenhet är dessutom inriktade på att

om erhålla underlag for taxering och beskattning. De undantar därmed

del tillgångar och de värderar inte tillgångarna till marknadsvären de.

Anita Nyberg

I den statistik som normalt publiceras redovisas uppgifterna endast för hushåll och den är inte uppdelat på kvinnor och män. Orsaken är att den samlade förmögenheten är samtaxerad för gifta och sambeskattade. Data för år 1992 är de mest tillförlitliga

av senare datum. För detta år insamlades uppgifter om tillgångar och

skulder till SCB:s ordinarie inkomstfördelningsundersökning. Un-

dersökningen kompletterades med ett speciellt urval av hushåll med stora taxerade förmögenheter. Syftet att erhålla säkrare

var

skattningar av hushållens förmögenhetsfördelning. Dessa uppgifter

har här använts för att undersöka förmögenhetsfördelningen mellan kvinnor och män.

Förmögenheten jämnare fördelad än inkomsten mellan

kvinnor och män

Studier av förmögenhetens fördelning mellan hushåll visar att förmögenheter är mycket mer ojämnt fördelade än inkomster. Det gäller dock inte fördelningen förmögenheter mellan kvinnor

av och män. Förmögenheten är jämnare fördelad än inkomsten från marknaden. Däremot är kvinnors och mäns nettoförmögenhet och egen disponibel inkomst ungefär lika fördelade. Kvinnor ägde år 1992 nästan 47 procent av den privata nettoförmögenheten. Motsvarande andel av de individuella disponibla inkomsterna var 45 procent år 1994.

Kvinnor, män och inkomster

Tabell 19 Tillgångar och skulder 1992 för samtliga 0 år Belopp i miljarder

-. kronor, kvinnors tillgångar och skulder som andel av mäns, %

Kvinnor Män Andel

privat

näring

Szatillgångar inkl 987,0 1548,9 38,9 näringsverksamhet Skulder inkl närings- 275,0 664,0 29,3 verksamhet

Källa: SCB, Inkomstfördelningsundersökningen med extra

förmögna hushåll. Se även Bilaga, tabell 34 och följande. urval av

Kvinnornas olika tillgångar år 1992 så gott alltid något

var som mindre än männens. Knappt 45 procent den totala nettoförmö-

av genheten till marknadsvärde registrerades på kvinnor. Det gäller såväl finansiella tillgångar, boendetillgångar som tillgångar i nä-

ringsverksamhet.

Anita Nyberg

14 procent kvinnorna

av och 24 procent männen äger aktier av De samlade privata tillgångarna bankkonton var lika för kvinnor och män. Eftersom det finns något fler kvinnor än män i Sverige blir emellertid medelvärdet något lägre för kvinnor än för män. Kvinnor har sina tillgånger mer koncentrerade till mindre riskfyllda placeringar än män. Bankmedel, allemansfonder och andra aktiefonder är jämnare fördelade än vad innehavet börsaktier är. av l4 procent av kvinnorna över 18 år äger aktier och 24 procent av männen. Det finns fyra gånger fler manliga än kvinnliga företagare. Detta avspeglas i fördelningen av tillgångar och skulder i näegen ringsverksamhet. Kvinnor har högre värden än män vad gäller två poster. Den ena gäller den taxerade förmögenheten och den andra gäller studieskulder. År 1992 hade kvinnor 53 den samlade taxerade förprocent av mögenheten. Flera faktorer förklarar varför kvinnor har större en andel av den taxerade förmögenheten, som uppgår till knappt 45

procent, än av den totala nettoförmögenheten. I beräkningarna

av den totala nettoförmögenheten har tillgångarna värderats till marknadsvärde. Det innebär att aktier och fastigheter får högre värden än när de ingår i beräkningen den taxerade förmögenheav ten. Tillgångar i näringsverksamhet är befriade från förmögenhetsbeskattning och ingår därför inte i den taxerade förmögenheten. Eftersom män har större näringstillgångar och värden på aktier än vad kvinnor har, innebär det att en del tillgångar i större utsträckning saknas i taxerad förmögenhet för män än för kvinnor. Att ålder har betydelse för förmögenhetsfördelningen visas tydligt i diagram 16. Där både medelvärdet och medianvärdet för kvinnor och män i olika åldrar visas.

Kvinnor, män och inkomster

Diagram 16 Nettoförmögenhet till marknadsvärde 1992. Medelvärde och medianvärde

efter ålder

Medelvärde1992

500000 ______q Kv . 400000-- ___ M 300000.- .

200000.- J 100000.- x -øl ° ": : : : : 18-24 3544 55-64 75

Medanvärde 1992

500000 -j--Kv -.400000 ______M .300000

Ii .

.200000

f

i : - o 1324 35-44 56-64 75-

Källa: SCB, Inkomstfördelningsundersökningen

Resultatet blir mycket olika beroende på om vi betraktar medelvärde eller medianvärde förmögenheten. För samtliga kvinnor och män är medelvärdet mycket större än medianvärdet. Medianvärdet speglar värdet för den som befinner sig mitt i fördelningen. person När medelvärdet beräknas påverkas det personer med mycket av förmögenheter. Både beräkningen med medelvärde och medistora anvärde visar emellertid på att det är en klar koncentration av nettoförmögenheten till åldrarna över 40 år. Kvinnors medelförmögenhet uppgår till 79 procent av män- Gör beräkningen med medianvärdet för kvinnor respektive nens. män får vi att kvinnor har 60 procent högre medianförmögenhet. Dessa två resultat är båda riktiga, kan förefalla motsägelsefulmen

Anita Nyberg

1a. De olika resultaten beror på att spridningen förmögenhet är av mycket större bland män än bland kvinnor.

Kvinnors förmögenhet mindre spridd

En närmare beskrivning av spridningen av förmögenheten bland kvinnor och män finner i tabell 20. Den visar att nettoförmögenheten for män har större spridning än kvinnors. Värdet som avgränsar de 10 procenten med de största förmögenhetema ligger avgjort högre for män än för kvinnor. Det omvända gäller för det värde som avgränsar de 10 procent med de lägsta förmögenheterna. Då har kvinnor högre värden än män, dvs. kvinnor med de minsta förmögenhcterna är inte lika fattiga män eller som snarare de har inte lika stora skulder män. som

Tabell 20 Nettoförmögenhet till marknadsvärde 1992. Medelvärden och percentilvärden

Medel P10 P25 P50 P75 P90 Kvartil 1 Median Kvartil 3

Kvinnor 18-64 år 183.379 -63.386 0 47.890 269.476 552.469 65 år- 255.218 6.128 42.818 125.043 306.999 595.225 O år 163.125 -22.223 0 31.450 204.030 488.192 -

Män 18-64 år 212.174 -l34.l94 -2l.340 35.275 278.397 700.332 65 år- 482.997 287 77.224 268.689 631.799 1.037.166 O år- 206.767 -71.000 O 19.611 237.394 672.085

Källa: SCB, Inkomstfördelningsundersökningen med extra urval förmögna av hushåH

En jämförelse mellan förmögenhet och marknadsinkomster visar att marknadsinkomsterna är mer ojämnt fördelade mellan kvinnor och män än formögenheten. Kvinnors marknadsinkomster uppgår till 64 procent av männens, medan kvinnors andel nettoförmöav genheten uppgår till 79 procent männens, vilket är detsamma av som kvinnors andel av mäns disponibla inkomst.

Kvinnor, män och inkomster

Diagram 1 7 Jämförelse mellan inkomster och nettoförmägenhet i olika åldrar

Marknadsinkomst1994 250000 200000- 150000- 100000- 50000

18524 Ålder

015 3544 55-64 75

250000 200000 K

-e 150000.- a. . 100000. 50000.

.i T 3.444 55:64 AMG

015 124 75

Nettoförmögenhet1992 500000 400000 300000 200000 100000

Ålder

H5

Män är rikare än kvinnor och majoriteten av dem som har en mycket stor förmögenhet är män.

Anita Nyberg

17 och inkomster

Kvinnliga manliga företagares

Företagande är ett begrepp som ger associationer till makt och män. Företagare har makt genom sina möjligheter att besluta över investeringar, anställningar osv. Manliga företagare att den uppger starkaste drivkraften för att starta eget är viljan sin att vara egen, för kvinnor är det att kunna ta hand om familjen samtidigt de som bidrar till familjens försörjning Sundin 1989. Företagande kan emellertid också vara ett uttryck för brist på makt. Svårigheter att finna anställning leder till att ett alternaen tiv är att starta eget. En tredjedel av männen och närmare fjären dedel av kvinnorna uppger idag arbetslöshet motiv för att de som startat eget SCB, Statistiska meddelanden F 15 SM9301. Mellan åren 1975 och 1994 har andelen kvinnor med företagarinkomster ökat, medan andelen män har minskat. Det sistnämnda beror att antalet jordbrukare minskat kraftigt. Kvinnor får idag en större andel av företagarinkomstema än tidigare.

Tabell 21 Kvinnors andel av mäns företagarinkomster, andel med företagarinkomster, %, 18-64 år, 1975 och 1994

1975 1994

Kvinnors andel av företagares totala inkomstsumma 14,6 27,2

Kvinnors andel av mäns företagarinkomster hela befolkningen 17,5 37,6 de med företagarinkomster 52,2 67,1

Andel med töretagarinkomster kvinnor 4,6 7,0 män 13,8 12,6

Källa: SCB, Inkomstfördelningsundersökningen

Ett eget företag kan drivas antingen enskild firma eller som som eget aktiebolag. Företagarens inkomst i ett aktiebolag räknas som lön, och företagaren bestämmer själv vilken lön han eller hon som anser rimlig. Den som har enskild firma kan däremot inte regleen ra sin inkomst på sätt. Här är inkomsten helt enkelt det samma

Kvinnor, män och inkomster

netto uppstår då kostnaderna i företaget dragits ifrån intäkt-

som

Jordbruksföretag drivs som enskild finna. erna.

Det finns idag tre gånger fler manliga än kvinnliga företagare. Kvinnliga företagare bedriver oftare än manliga sin verksamhet på deltid. Bland de företagare driver sitt företag på heltid hela

som året är männen fyra gånger så många kvinnorna. Bland hel-

som tidsföretagarna är kvinnors medelinkomst 75 procent de

ca. av manliga företagarnas.

I tabell 22 jämförs inkomsten anställning med inkomsten av

av olika företagsformer. Bara heltidsarbetande är med, vilket undanröjer effekten av deltidsarbete.

Tabell 22 Arbetsinkomst för heltidsarbetande 20-64 år i eget företag 1994

Medelinkomst Beräknat antal Kvinnor Män Andel Kvinnor Män

företagare

Anställda 182.849 238.117 76,8 881.700 1.3 l 6.700

Källa: SCB, bearbetning av Inkomstfördelningsundersökningen

jämför siffrorna för samtliga företagare med siffrorna för När man anställda, så dels att skillnaderna mellan kvinnor och män

ser man är ungefär desamma, dels att de anställda i genomsnitt har högre

inkomster än företagarna.

Skillnaderna inom företagargruppen är emellertid stora. Jordbrukama har lägst inkomster, därnäst de företagare har enskild

som firma. Företagare driver sin verksamhet aktiebolag har

som som däremot högre medelinkomst än vad anställda har.

en

Bakom företagarnas låga medelinkomster döljer sig en mycket större spridning inkomsten än vad som gäller de anställda. Det

av finns företagare har mycket inkomstbringande verksamhet,

som en och andra driver sitt företag trots att det har dålig lönsamhet.

som Inkomstskillnaden mellan kvinnor och män återfinns i alla dessa

än något mindre för företagare i eget aktiebolag och grupper, om jordbrukare.

Bristen på ekonomisk jämställdhet är av ungefär samma storleksordning bland företagare bland anställda. Mest ekonomiskt

som

Anita Nyberg

jämställda är aktiebolagsforetagama och minst de som driver enskild firma.

18 Mäns beroende kvinnors

av

oavlönade hushålls- och vårdarbete

Hittills har vi ägnat oss avlönat arbete och penninginkomster. Drygt hälften av allt arbete som utförs är emellertid oavlönat. Lönearbete betraktas officiellt som arbete; merparten av det utförs av män. Oavlönat hemarbete hushåll- och vårdarbete betraktas inte officiellt som arbete; merparten utförs av kvinnor. Vi vet betydligt mindre om det oavlönade hemarbetet än det avlönade arbetet. Några tidsanvändningsstudier har dock genomförts. I detta

avsnitt diskuteras det oavlönade arbetet och mäns beroende kvin-

av nors hushålls- och vårdarbete.

Det könssegregerade hemarbetet

Mellan 1970-talet och idag har kvinnors medelarbetstid i hemarbete minskat och mäns ökat Nyberg 19963. Att kvinnor i medeltal ägnar mindre tid till hemarbete och behöver dock inte be-

män mer tyda att kvinnorna blivit avlastade hemarbete. Även hemarbetet är könssegregerat.

I början 1990-talet "vård, tillverkning kläder, t.ex.

av var av lagning och sömnad av kläder mest könssegregerat. Därefter kommer brödbakning, tvätt och strykning, som kvinnor ägnar sig åt,

få män. Å andra sidan ägnar sig kvinnor i liten utsträckning åt men reparationer och underhåll av bilen. De aktiviteter som tar mest tid, förutom tvätten, är mer jämställt fördelade. Kvinnor ägnar dock mer än dubbelt så lång tid än män till disk, vård barn och

av matlagning. Dessa uppgifter gäller ensamstående och sammanboende sammanlagt. Arbetsfördelningen i sammanboende hushåll, och särskilt sådana med barn, är segregerat.

mer

Efterfrågan på hemstickade strumpor har minskat

och efterfrågan på tvätt bil ökat

av Sett över en längre tidsperiod har produktionen i hushållen

genomgått en strukturomvandling på liknande sätt som den avlönade

produktionen, dvs. från varuproduktion till tjänsteproduktion beroende på såväl förändrade krav förändrad efterfrågan. Vi ägnar

som idag mindre tid till matlagning, disk, städning, lagning och lappning och nysömnad av kläder. Efterfrågan hemstickade strumpor och

Kvinnor, män och inkomster

hemsydda kläder har minskat dramatiskt. Behovet av städning har minskat i och med att vi vistas mindre i hemmet. Kraven har kanske också minskat i takt med att kvinnors identitet förskjutits från husmor till yrkesarbetande. I vissa kretsar bland välutbildade kvin-

tycks idealet att hemmet skall ut kreanor snarare vara se som en tiv intellektuell verkstad" än ett prydligt, putsat och välstädat hem. Vi ägnar mindre tid till matlagning eftersom vi intar fler måltider utanför hemmen: föräldrarna i anslutning till lönearbetet och barnen i skolan och på dagis. Samtidigt har dock kraven på näringsriktig och varierad kost höjts. Kraven vad gäller rena kläder har också ökat. Den tid idag ägnas tvätt är i stort sett oförändrat

som sedan 1930-talet trots den tekniska utvecklingen på området efter-

byter kläder och linne mycket oftare än förr Nyberg 1989; som l996a; 1996b.

Efterfrågan på männens tjänsteproduktion i hushållen under-

håll och reparationer har ökat i takt med att allt fler har skaffat

villa, sommarstuga, bil och båt. Den tid ägnas underhåll och

som reparationer har ökat helt enkelt därför att vi idag har mer att re-

och underhålla, dvs. arbetsuppgifter har tillkommit. parera nya

Hushâlls- och vårdarbete i barnfamiljer

Sammanboende män utan barn tar större andel det oavlönade

en av hemarbetet än män med bam. Detta beror inte att de förstnämnda ägnar tid till hemarbete än de sistnämnda, utan att

mer kvinnor utan barn ägnar betydligt mindre tid hemarbete än de med bam. Mäns beroende kvinnors oavlönade hemarbete Ökar

av således, föga förvånande, när barnen kommer.

Anita Nyberg

Tabell 23 Tid till hemarbete, timmar vecka, mäns andel kvinnors och mäns

per av sammanlagda tid, %, 1990/91

Sammanboende Sammanboende

småbarnsföräldrar storbamsföräldrar

Kv Män Andel Kv Män Andel

Hushållsarbete 20.24 6,44 25 18.26 6.15 25 Omsorg om egna barn 19.01 8.15 30 3.38 1.36 31 Resor i samband 4.00 3.04 43 3.26 2.57 46 med hemarbete Inköp av varor 3.27 2.10 42 3.20 2.10 39 och tjänster

Källa: beräknat från SCB 1992 Tidsanvändningsundersökningen 1990/91, tabell 8a och 8b

Hushållsarbete är, även i barnfamiljer, den aktivitet kräver som mest tid. Männen står for en fjärdedel av kvinnors och mäns samlade insatser och kvinnorna därmed for tre fjärdedelar. Därnäst kommer vård av egna barn, där fäderna står for 30 procent och mödrarna for 70 procent. Denna tid gäller endast aktiv tid med barnen: att mata, byta på, bada, läsa läxor Därefter kommer m.m. resor i samband med hemarbete och inköp och tjänster. av varor Först på femte plats kommer underhållsarbete, där männen står för merparten.

Mäns beroende kvinnors vårdarbete

av

Mer aktiv tid ägnas barn idag än tidigare. Trots kvinnors ökade lönearbete ägnar kvinnor mer aktiv tid till barn idag än 1970talet. Till viss del beror det på den allt längre föräldraledigheten. De yngsta barnen har oftast förälder hemma, vanligen modern. en Ungefär 90 procent av de barn som ännu inte fyllt ett år har sin mor hemma, vilket innebär att övriga barn i familjen också har tillgång till sin mamma. 43 procent forskolebarnen hemma av var med sina föräldrar. På 1960-talet räckte det i allmänhet med att modern såg till att barnen ñck mat och kläder. Hon närvarande ägnade rena var men sig sitt; att laga mat, städa och tvätta. Själva hushållsarbetet var

Kvinnor, män och inkomster

fysiskt tyngre. Idag finns färdiglagad barnmat, lättskötta barnkläder, engångsblöjor, tvättmaskiner och andra hushållsapparater, vilken innebär att arbetet blivit fysiskt lättare. Arbetet med vården av barn har emellertid omdefinierats och intensifierats.

Mödrars har förändrats från att i första hand se till att de

ansvar

mätta, hela och rena, till att se till att barnen blir självständiga var individer, att det går bra för dem i skolan, att de är aktiva på sin fritid Förr fick barnen i högre grad sköta sig själva. Enligt en

osv. tidsanvändningsstudie från 1960-talet ägnades t.ex. ingen tid alls till läxläsning trots att läxläsning fanns med som en särskild aktivitetskategori Nyberg 1996b. Numera menar man allmänt att m0dern har mycket stor betydelse för barnens intellektuella och emotionella utveckling. Mödrar organiserar idag snarare hushållsarbetet runt barnen än barnen runt hushållsarbetet. Mödrar förväntas vara tillgängliga för sina barn, att bli avbrutna i sitt hushållsarbete och att tidvis ägna sig enbart barnen.

För fáderna är förändringen på sätt och vis större. Inte tidsmässigt, attitydmässigt. På 1960-talet och tidigare var det myc-

men ket ovanligt att papporna vårdade små bam. Endast 1 procent av fådema matade, bytte, klädde av och på sina barn och endast 4 procent lekte med dem enligt den ovan nämnda tidsanvändningsundersökningen från 1960-talet. En större andel fäder deltog när barnen blev något större, fortfarande andelen mycket låg

men var

14 procent. En tredjedel fádema lekte med sina 4-6-åringar - av Nyberg 1996b. På 1960-talet var en man som kunde byta blöjor

raritet, idag är så inte fallet. En som tog sina barn till daen pappa gis kunde 1960-talet hamna på lokaltidningens förstasida, idag är det vardagsmat. Männens ökade deltagande i hemarbetet betyder dock inte att det delas jämnt mellan kvinnor och män.

Småbamsmödrar ägnar 19 timmar i veckan och småbamsfäder 8 timmar i veckan till vård av barn, det betyder att fädema står för 30 procent och mödrarna för 70 procent av den samlade tiden för vård bam. Men därtill är mödrar och fäder också tillsammans

av med sina barn medan de ägnar sig annat; hemarbete, måltider och fritid. Totalt är Småbamsmödrar tillsammans med

ensamma barn 47 timmar i veckan och fäder drygt 18 timmar, dvs. småbamsfädema står för 28 procent den sammanlagda tiden och

av småbarnsmödrama för 72 procent.

Anita Nyberg

Tabell 24 Tid tillsammans med barn, vecka, männens andel av mäns och

timmar per kvinnors sammanlagda tid, 1990/91

småbarnsföräldrar Storbamsforäldrar Kv Män Andel Kv Män Andel

Källa: beräknat från SCB 1992 Tidsanvändningsundersökningen, tabell 8a, 8b, 45a och 45h

Den tid som ägnas barnen minskar kraftigt när barnen blir större för såväl mödrar som fäder. Av tabellen framgår att storbamsfäders andel av den totala tid som ägnas barnen ökar något. Det beror dock inte att de ägnar mer tid till barnen, utan att mödrarna ägnar mindre tid till bam.

I tid räknat är mäns beroende av kvinnors oavlönade hemarbete stort. Sett i ett historiskt perspektiv har deras beroende dock minskat. Idag vet flertalet fäder hur man gör när man byter blöjor, matar och badar barn osv. Det var inte alltid fallet på 1960-talet.

19 Kvinnor, män och inkomster

Kvinnors och mäns inkomster måste ses som ett resultat av vad som sker i familjen, på arbetsmarknaden och i välfårdsstaten. Könsarbetsdelningen mellan avlönat och oavlönat arbete innebär att kvinnor ägnar mer tid till oavlönat arbete och mindre tid till avlönat arbete än män. Arbetsmarknaden är könssegregerad och lönen kvinnodominerade arbetsplatser och befattningar är lägre än på mansdominerade arbetsplatser och befattningar. Kortare lönearbetstider och lägre löner innebär att kvinnor har lägre löneinkomster än män. Fler skall försörjas kvinnors inkomster. Kvinnor får därför i högre grad än män del av de försörjningsrelaterade och behovsprövade bidragen och män i högre grad än kvinnor av de lönerelaterade bidragen inklusive pensioner. Kvinnors och mäns inkomster skiljer sig åt både vad gäller storleken och varifrån de kommer.

Hittills har vi diskuterat i termer av kvinnor och män. I detta avslutande avsnitt utökar vi kategorierna något och jämför ensam-

Kvinnor, män och inkomster

stående och sammanboende kvinnor och män samt kvinnor och män med och utan bam.

Lönearbete Mäter vi lönearbete i medelarbetstid i befolkningen så

per person inkluderas i befolkningen de i arbete, de arbetslösa, de frånvarande och de inte ingår i arbetskraften. Det innebär att skillnader

som mellan olika kategorier i alla dessa avseenden fångas upp. Mätt på detta sätt lönearbetar män i samtliga kategorier mer än kvinnor. Men sammanboende kvinnor och män lönearbetar mer än ensamstående i kategori och sammanboende kvinnor utan barn i

samma lika hög grad ensamstående män utan barn.

som

En orsak till detta är att sammanboende kvinnor och män som kategori har starkare ställning på arbetsmarknaden än ensam-

en stående. De sammanboende ingår i arbetskraften i högre grad än de ensamstående och deras arbetslöshet är lägre.

Traditionellt har gifta kvinnor lönearbetat i lägre utsträckning än ensamstående kvinnor och mindre än män. Mätt som medelarbetstid i befolkningen så är detta inte längre fallet.

per person Sammanboende kvinnor utan barn har i medeltal större möjligheter att försörja sig lönearbete än ensamstående kvinnor utan

genom barn och lika stora möjligheter ensamstående män utan barn.

som

Tabell 25 Medelarbetstid per person i befolkningen, 1994

Ensamstående Sammanboende

Kvinnor Män Kvinnor Män

Utan barn 25-44 23,1 25,1 25,7 30,1 45-54 âr 24,4 25,5 25,2 33,0 Med barn 0-6 år 14,7 22,8 15,0 30,8 7-16 år 22,9 30,6 24,6 33,3

Källa: bearbetning av AKU

Att vårdansvar har betydelse för arbetstiden syns tydligt genom att kvinnor med barn lönearbetar kortare tid än de utan bam. Bland sammanboende småbamsmödrar beror det framför allt på att en stor andel dem har föräldrapenning. De ingår således i arbets-

av kraften, men de är inte i arbete.

sou 1997:87 75 5

Anita Nyberg

Ensamstående fader, får man utgå ifrån, har huvudansvaret för vård av barn, medan detta inte gäller merparten de sammanbo-

av ende fádema. Ensamstående fäder är en relativt liten

grupp, ungefär 31.000 personer, medan de ensamstående mödrama uppgår till 216.000 Välfärdsprojektet 1996 s 22. Ensamstående faders

arbetsmarknadssituation påverkas deras vårdansvar. Det gäller sär-

av skilt de med små bam. Medelarbetstiden per ensamstående småbamsfar är betydligt kortare än de sammanboendes. En orsak är att en lägre andel av de ensamstående småbamsfadema är i arbete och att en mycket högre andel är arbetslösa. Ensamstående fäder förefaller drabbas dels av "manlig" arbetslöshet beroende på att

mansdominerade näringsgrenar hittills påverkats mest öppen heltids-

av arbetslöshet, dels av ensamstående småbamsföräldrars arbetslöshet som sannolikt beror på arbetsgivamas ovilja att idag anställa ensamstående småbarnsföräldrar.

Begränsar oss sedan till att jämföra arbetstiden för de är i

som arbete så lönearbetar kvinnor oavsett om de är ensamstående eller sammanboende, om de har barn eller inte, kortare tid än män. Man kan undra hur det kommer sig att ensamstående kvinnor utan barn har kortare arbetstider än män. Utgör arbetstidemas längd och deltidsarbete en könsstrukturerande faktor den svenska arbetsmarknaden Är det så att kvinnliga arbetsplatser och befattningar inte endast erbjuder lägre löner utan också kortare arbetstider Beror det på kvinnors deltidsarbetslöshet och/eller att kvinnor i högre grad arbetar oregelbundna arbetstider och därför har kortare arbetstid Om detta vet vi mycket lite.

Vårdansvar påverkar framför allt mödrar och ensamstående fader med små barn så att deras arbetstider är kortare. Ensamstående fäder, liksom mödrar, deltidsarbetar i högre grad än Sammanboende fader.

Tabell 26 Medelarbetstid per person i arbete, 1994

Ensamstående Sammanboende

Kvinnor Män Kvinnor Män Utan barn 25-44 år 36,1 40,4 36,3 41,5 45-54 år 36,4 40,1 34,3 42,1 Med barn 0-6 år 30,6 37,6 30,0 41,2 7-16 år 35,0 40,9 33,3 42,3 Källa: bearbetning av AKU

Kvinnor, män och inkomster

Sammanfattningsvis påverkar kön situationen på arbetsmarknaden främst på så sätt att kvinnor i arbete har kortare arbetstider än

de är ensamstående eller sammanboende, däremot män oavsett om ingår de i arbetskraften i lika hög grad. Vårdansvar minskar arbetstiden. Det gäller såväl småbamsmödrar ensamstående små-

som bamsfader.

Löneinkomster

Lönearbetstiden påverkar naturligtvis löneinkomsterna. Mäns löneinkomster är i medeltal i samtliga kategorier högre än kvinnors. Ser vi endast till de har lön, löntagarna, så minskar kvin-

som en

löneinkomst andel av mäns i de flesta fall. nors som

I medeltal for samtliga har sammanboende kvinnor och män, med och utan barn, högre löneinkomster än de ensamstående. En orsak till detta är den högre sysselsättningsgraden och lägre arbetslösheten bland de sammanboende.

Störst möjligheter att försörja sig genom lönearbete har sammanboende män och bland kvinnorna de ensamstående och sammanboende utan barn 30-49 år.

sammanboende mödrar har högre löneinkomster än de ensamstående. Ensamstående mödrar är de har det svårast att för-

som sörja sig på lönearbete samtliga. Ensamstående fader har betyd-

av ligt högre löneinkomster än ensamstående mödrar, men betydligt lägre än sammanboende fäder.

Anita Nyberg

Tabell 27 Löneinkomster, kr, 1994

I medeltal I medeltal

samtliga löntagare

Kv Män Kv Män Ensamstående utan barn

Gifta/samboende utan barn

Källa: SCB, Inkomstfördelningsundersökningen

Mätt på detta sätt påverkas således löneinkomsten såväl kön

av som vårdansvar. I samtliga kategorier har män högre löneinkomster än kvinnor i samma kategori. Huvudansvaret för vården

av barn minskar löneinkomstema. Ensamstående fäder har lägre löneinkomster än sammanboende fäder. Skillnaden i löneinkomst i kronor räknat är större mellan fader än mellan ensamstående kvinnor och män. Delat vårdansvar i den meningen att är

man sammanboende befrämjar däremot löneinkomsterna, vilket visas av att sammanboende mödrar och fäder har högre löneinkomster än ensamstående föräldrar.

Kvinnors och mäns möjligheter att försörja sig lönearbe-

genom te beror dels kvinnors och mäns familjesituation dels deras ställning på arbetsmarknaden. Samboende och barn tycks stärka mäns ställning på arbetsmarknaden, medan samboende, inte

men barn, stärker kvinnors. Sammanboende kvinnor med eller utan barn har större möjligheter att försörja sig själva lönearbete än

genom ensamstående kvinnor med och utan barn.

Kvinnor, män och inkomster

Lönerelaterade bidrag

Vi har funnit att kvinnor och män delvis får del av olika slags

ovan bidrag från välfárdsstaten. Kvinnor får i högre grad än män del av de försörjningsrelaterade bidragen, lika för alla oberoende

som ges

inkomstens storlek, och behovsprövade bidrag. Dessa bidrag av av skall garantera grundtrygg, dvs. viss minimistandard. Män får

en en framför allt lönerelaterade bidrag inklusive pensioner. De är på olika sätt är kopplade till den lön har eller har haft och den

man ekonomiska standard är van vid.

man

Jämför vi sammanboende och ensamstående kvinnor och män

barn finner vi att män i samtliga kategorier får högre belopp utan än kvinnorna. Det gäller däremot inte de har bam.

som

Mot bakgrund att lönerelaterade bidrag antas gynna män, är

av det något förvånande att mödrar är de som får de största beloppen

de lönerelaterade bidragen. För de sammanboende mödrarna beav

det på föräldrapenningen. De ensamstående mödrarna får dock ror

i arbetsmarknadsstöd än i föräldrapenning. Det gäller i än mer högre grad de ensamstående fádema.

Tabell 28 Lönerelaterade bidrag och pensioner, kr, 1994

Lönerelaterade Pensioner

Kv Män Kv Män

Ensamstående utan barn

Gifta/samboende utan barn 18-29 år 16.178 18.319 337 337

Källa: SCB, lnkomstfördelningsundersökningen

Anita Nyberg

När det gäller pensioner så går de naturligtvis i första hand till de äldre. Pensionerna går i hög grad till männen och beloppen är betydligt högre än de lönerelaterade bidragen. Det bör påpekas

att en hel del av de lönerelaterade bidragen och av pensionerna återgår till välfárdsstaten i form av skatter.

Män har i allmänhet lönearbetat på heltid under flera decennier. Deras pensioner är därför mycket högre än kvinnors. Sammanboende män 65-74 år har t.ex. i medeltal pension är än

en som mer dubbelt så hög som kvinnors i motsvarande kategori: 158.000 kr respektive 78.000 kr.

Pensioner och föräldrapenning har det gemensamt

att en mycket stor andel människor berörs. Nästan alla blir pensionärer och en mycket stor majoritet blir föräldrar, därigenom omfördelar

pensioner och föräldrapenning inkomster mellan perioder av lönearbete och perioder utan lönearbete. Eftersom en så stor majoritet av befolkningen får del av pensionerna och föräldrapenningen

omfördelar de inte i någon större utsträckning mellan hög- och låginkomsttagare. Det gör däremot sjukpenning och arbetsmarknadsstöd. Risken att bli sjuk eller arbetslös är betydligt högre bland de lågavlönade och de ensamstående föräldrarna än bland de högavlönade och sammanboende föräldrarna. Sammantaget innebär det att sjukpenning och arbetsmarknadsstöd omfördelar från högavlönade, sammanboende föräldrar, till lågavlönade, ensamstående föräldrar.

Lönerelaterade bidrag antas förstärka löneskillnadema mellan kvinnor och män. Det är riktigt när det gäller pensioner, det

men gäller inte generellt. Föräldraförsäkringen är av mycket stor betydelse för såväl sammanboende ensamstående mödrar,

som men även arbetsmarknadsstödet är viktigt eftersom ensamstående föräldrar drabbas hårt av arbetslöshet.

Försörjningsrelaterade och behovsprövade bidrag

De försörjningsrelaterade bidragen, dvs. underhållsbidrag och barnbidrag, går naturligtvis endast till kvinnor och män med barn. Ensamstående föräldrar får sådana bidrag i högre grad än sammanboende, vilket beror på att hela barnbidraget går till istället

en person för delat på två som i sammanboende, samt att de ensamstående föräldrarna får bidragsförskott, vilket är ovanligt bland sammanboende.

För de ensamstående är de försörjningsrelaterade bidragen

av större omfattning än de lönerelaterade. För de sammanboende är

Kvinnor, män och inkomster

Föräldrapenningen går i högre grad till sammanboende det tvärtom. sannolikt beroende deras barn är än de ensamståendes. att yngre

Tabell 29 Försörjningsrelaterade och behovsprövade bidrag, kr, 1994 Försörjnings- Behovsprövade relaterade Kv Män Kv Män

Ensamstående utan barn

Gifta/samboende utan barn

Källa: SCB, Inkomstfördelningsundersökningen

tabellen framgår att de ensamstående även får relativt stora Av belopp behovsprövade stöd, dvs. social- och bostadsbidrag. Det av då framför allt bostadsbidrag, vilket även det har ett samband

gäller med försörjningsansvar och barn.

Ekonomisk jämställdhet och ekonomiskt beroende

transfereringar till hushållen är ett uttryck for vår Välfärdsstatens välfårdspolitik, dvs. samhällets ambitioner att omfördela resurser mellan olika hushåll och mellan individer i olika ålderstyper av och mellan dem har löneinkomst och de som inte grupper som en har det på grund sjukdom, arbetslöshet Socialpolitiken ska av m.m. fungera ett skyddsnät att kompensera för inkomstbortsom genom fall och försörjningen för ekonomiskt grupper. Syftet trygga svaga alla människor möjlighet till ekonomiskt oberoende. är att ge en Transfereringarna går därför i hög grad till dem inte lönesom

Anita Nyberg

arbetar därför att de är pensionärer eller arbetslösa samt till de

som ensamma har försörjnings- och vårdansvar for bam.

Använder vi kvinnors och mäns egna disponibla inkomst

som ett mått på den ekonomiska jämställdheten finner att ensamstående kvinnor och män är jämställda än sammanboende. Det

mer beror emellertid att ensamstående män har lägre inkomster än sammanboende män. Mest ekonomiskt jämställda är ensamstående kvinnor och män i 30-54-års åldern. Sammanboende kvinnor och män är mer ekonomiskt jämställda de är. Där har

yngre man dock även de lägsta inkomsterna.

Tabell 30 Nettotransfereringar och disponibel inkomst, kr, 1994

Nettotrans- Disponibel

fereringar inkomst

Kv Män Kv Män Andel

Ensamstående utan barn

- Ensamstående med barn 63.752 13.418 154.230 178.669 86 Gifta/samboende utan barn

Källa: SCB, Inkomstfordelningsundersökningen

Nettotransfereringama kan ses som ett uttryck för det ekonomiska beroendet av välfärdsstaten. De kategorier där bidragen är större än skatterna i medeltal kan sägas beroende, i varierande grad,

vara av välfärdsstaten. Mest beroende välfärdsstaten är naturligtvis de

av äldre. Det gäller särskilt de äldre männen, också de äldre kvin-

men norna. Därtill kommer också de ensamstående mödrama i hög

som grad är beroende välfärdsstaten dels därför att de har försörjar-

av

Kvinnor, män och inkomster

dels därför att de i hög grad är arbetslösa. Man skall emelleransvar tid komma ihåg att många ensamstående föräldrar blir sammanboende föräldrar efter en tid.

Minst beroende välfärdsstaten skulle man kunna säga att de

av är, betalar i skatt än de får i transfereringar. De är istället

som mer beroende arbetsmarknaden. Detta gäller sammanboende utan

av barn, sammanboende fader och ensamstående utan barn i ålderskategorin 30-49 år.

Välfärdsstaten har inneburit stora fördelar för kvinnor, men könsarbetsdelningen är inte bruten, vilket visar sig i skillnader i inkomsternas storlek mellan kvinnor och män och varifrån de kom-

Kvinnors ekonomiska beroende män har minskat och demer. av

möjligheter att kunna försörja sig och eventuella barn har ökat. ras Kvinnors lönearbete och välfärdsstatens transfereringar betyder att kvinnors "fall-back" position, dvs. möjligheterna att klara sig vid

separation eller skilsmässa, har ökat väsentligt. Ensamstående en mödrar är dock i hög grad beroende välfärdsstaten och ensam-

av stående mödrars ekonomiska standard är sannolikt i medeltal betydligt lägre än sammanboendes.

Kvinnor har idag tredubbla roller lönearbetare, försörjare

som och vårdare bam. Detta framträder i inkomststrukturen. Kvin-

av

har högt arbetskraftsdeltagande, kortare lönearbetstider, nor men lägre löneinkomster, försörjningsrelaterade och behovsprö-

mer vade bidrag än män. Inkomststrukturen för män avspeglar den könssegregerade arbetsmarknaden med högre arbetslöshet och därmed följande arbetsmarknadsstöd och pensioner. Däremot syns mäns föräldraskap i betydligt mindre utsträckning annat än som högre deltagande i lönearbete och högre löneinkomster. Könsrelationerna har förändrats, men uppstått i ny tappning.

Strategier för att förändra dessa förhållanden kräver att val görs och åtgärder vidtas på de där ekonomiskt utfall avgörs;

tre arenor nämligen familjen, arbetsmarknaden och välfärdsstaten. Ett ekonomiskt jämställt samhälle kräver förändringar som innebär att könsarbetsdelningen mellan avlönat och oavlönat arbete minskar och den könssegregerade arbetsmarknaden bryts upp. Ekono-

att misk jämställdhet handlar individuella och samhälleliga val.

om

Anita Nyberg

Referenslitteratur

Becker, G. 1965 "A Theory of the Allocation of Time" i Economic Journal, 75200, s 493-517 Becker, G. 1981 A Treatise on the Family. Cambridge: Harvard University Press Björklund, A. 1992 "Långsiktiga perspektiv på inkomstfordelningen" i Inkomstfördelningens utveckling, Bilaga till Långtidsutredningen 1992. Stockholm: Finansdepartementet Björklund, A. Fritzell, 1992 Inkomstfordelningens utveckling, Bilaga 8 till Långtidsutredningen 1992. Stockholm: Finansdepartementet Borchorst, A. Siim, B. 1987 "Women and the advanced welfare state a newkind of patriarchal power" i Women and the State. Anne Showstack Sassoon, A. Red.. London: Hutchinson Duncan, 1996 "The Diverse Worlds of European Patriarchy" i Women of the European Union. The Politics of Work and Daily Life. Garcia-Ramon, M.D. Monk, Red., London och New York: Routledge England, P. 1993 "The Separative Self: Androcentric Bias in Neoclassical Assumptions" i Beyond Economic Man: Feminist Theory and Economics, Ferber M.A. Nelson, J.A. Red.. Chicago: University of Chicago Press Esping-Andersen, G. 1990 The Three Worlds of Welfare Capitalism. Cambridge: Polity Press Ferber, M. Bimbaum, B.G. 1977 The New Home Economics: Retrospects and Prospects" i Journal of Consumer Research, Vol. June, 19-28 s Ferber, M. 1993 "A Feminist Treatise on the Family", presenterat vid Out paper of the Margin. Feminist Perspectives on Economic Theory, 2-5 June, Amsterdam Flood, L. Gråsjö, U. 1995 "Changes Time Spent at Work and Leisure: The Swedish Experience 1984-1993, paper presenterat vid The 15th Arne Ryde Symposium on "Economics of Gender and the Family", Conference Volume 18-19 augusti Folbre, N. Hartmann, H. 1988 "The Rhetoric of Self-Interest: Ideology and Gender in Economic Theory" i The Consequences of Economic Rhetoric. Klamer A. McCloskey D.N. Solow R.M. Red., Cambridge: Cambridge University Press Fritzell, 1991 Inte av marknaden allena: Inkomstfördelningen i Sverige, Institutet för Social Forskning, Stockholm: Almqvist och Wiksell International Gustafsson, B. Uusitalo, H. 1990 "Income distribution and Redistribution during Two Decades: Experiences from Finland and Sweden" i Generating Equality in the Welfare State. The Swedish Experience, Persson, Red.. Oslo: Norwegian University Press Halleröd, B. 1996 "Generell välfärd eller selektiv fattigvård" i Generell välfärd. Hot och möjligheter Välfärdsprojektet. Kunskap. Fakta nr Palme, Wennemo, Red. Stockholm: Norstedts Hamrin-Thorell, R. 1969 "Barriärer som revs" i Kvinnors röst och rätt. Hamrin- Thorell, R. Lindström, U. Stenberg, G. Red.. Stockholm: AB Allmänna Förlaget

Kvinnor, män och inkomster

Hemes, H. 1987 Welfare State and Women Power. Oslo: Norwegian University Press Hirdman, Y. 1990 "Genussystemet" i Demokrati och makt i Sverige. SOU 1990:44. Maktutredningens huvudrapport. Stockholm: Allmänna förlaget Jansson; K. Sandqvist, A. 19931nkomstfördelningen under 1980-talet. Bilaga 19 till Långtidsutredningen 1992. Stockholm: Finansdepartementet Jansson, K. 1996 Distribution and redistribution of income within and between households in Sweden. Paper prepared for the twenty-fourth General Conference of the International Association for Research on Income and Wealth, Lillehammar, Norway, 1824 August. Örebro: SCB le Grand, C. 1991 "Explaining the Male-Female Wage Gap: Job segregation and Solidarity Wage Bargaining in Sweden" iActa Sociologica, Vol 34, No. 4 Lewis, Piachaud, D. 1992 "Women and poverty in the Twentieth century" i Women Poverty in Britain the 1990s. Glendinning, C. Millar, Red., Memel Hempstead: Harvester Wheatsheaf Lewis, 1993 "lntroductionz work, family and social policies women, Europe" i Women and Social Policies in Europe: Work, Family and the State. Lewis, Red. Aldershot: Edward Elgar Myersen, E.M. Petersen, T. 1997 "Är kvinnor utsatta för lönediskriminering" i Ekonomisk Debatt, Årgång 25, nr. l Nordli Hansen, M. 1997 "The Scandinavian Welfare Model: The Impact of the Public of the Public Sector Gender Equality i Work, Employment on Society, Volume l No. March, s 83-97 Nyberg, A. 1989 Tekniken kvinnornas befriare Hushållsteknik, köpevaror, gifta kvinnors hushållsarbetstid och förvärvsdeltagande 1930-talet- 1980-talet, Linköping: Tema Teknik och social förändring Nyberg, A. 1995 Har arbetsmarknaden blivit mer jämställd 1987-1993. Linköping: Tema-T Arbetsnotat, Tema Teknik och social förändring, Linköpings universitet Nyberg, A. 1996a "Arbetstider jämställdhets- och familjesynpunkt" i ur Arbetstid, längd, förläggning och inflytande, Bilagedel, SOU 1996:145. Stockholm: Arbetsmarknadsdepartementet Nyberg, A. 1996b "In i självtjänstesamhället eller på väg ut i Från symaskin till cyborg. Genus, teknik och social förändring, Sundin, E. Berner, B. Red.. Stockholm: Nerenius Santérus Förlag Ohlander, A-S. Strömberg, U-B. 1997 Tusen svenska kvinnoår. Svensk kvinnohistoria från vikingatid till nutid. Stockholm: Rabén Prisma Olofsson, 1996 "Arbetslinjen i historisk belysning" i Bidrag genom arbete antologi, SOU 1996:151 av Storstadskommittén. Stockholm: Fritze - en Ott, N. 1992 Intrafamily Bargaining and Household Decisions. New York: Springer Parsons, T. 1942 "Age and Sex in the Social Structure of the United States" i American Sociological Review, No. s 604-16 Persson, 1993 Svenska kvinnor möter Europa. Ekonomisk integration och social harmonisering ett kvinnoperspektiv. Bilaga 16 till ur Långtidsutredningen 1992. Stockholm: Finansdepartementet

Anita Nyberg

Regeringens proposition 1996/97:1. Budgetpropositionen för år 1997. Förslag till statsbudget, finansplan m.m. Ringqvist, M. 1996 Om den offentliga sektorn. Vad den ger och vad den tar. Stockholm: Publica Rydenstam, K. 1992 1tid och otid. En undersökning kvinnors och mäns om tidsanvändning 1990/91. Rapport 79. Levnadsförhållanden. Stockholm: SCB Sainsbury, D. Red. 1994 Gendering Welfare States. London: Sage Sainsbury, D. 1996 Gender, Equality and Welfare States. Cambridge: Cambridge University Press Sander, Å. Holmer, 1996 "Lågkonjunktur eller systemkris vad betyder det för jobben" i Bidrag arbete antologi, SOU 1996:151 genom - en av Storstadskommittén. Stockholm: Fritze SCB, Statistiska meddelanden F 15 SM930l Sen, A.K. 1985 Women, technology and sexual divisions. United Nations Conference on Trade and Development, Geneva, United Nations International Research and Training Institute for the Advancement of Women, New York Siaroff, A. 1994 "Work, Welfare and Gender Equality: A New Typology" i Gendering Welfare States. Sainsbury, D. Red.. London: Sage Siim, B. 1990 "Feministiska tolkningar samspelet mellan kvinnor och av välfárdsstaten" i Kvinnovetenskaplig tidskrift, 1l2, s 13-25 Smeeding, T. Rainwater, L. Rein, M. Hauser, R. Schäber, G. 1990 "Income poverty seven countries: initial estimates from the LIS database" i Poverty, Inequality and Income Distribution in Comparative Perspective. Smeeding, T. OHiggins, M. Rainwater, L. Red.. Hemel Hempstead: Harvester Wheatsheaf Statens offentliga utredningar 1995:104 Skattereformen 1990-1991. En utvärdering. Stockholm: Fritze Statens offentliga utredningar 1996:56. Hälften vore nog om kvinnor och män på 90-talets arbetsmarknad. Stockholm: Fritze Strassman, D. 1993 Not a Free Market: The Thetoric of Disciplinary Authority in Economics" i Beyond Economic Man: Feminist Theory and Economics, Ferber, M.A. Nelson, J.A. Red.. Chicago: University of Chicago Press Sundin, E. Holmquist C. 1989 Kvinnor företagare osynlighet, som mångfald, anpassning en studie. Malmö: Liber - Walby, S. 1994 "Methodological and theoretical issues in the comparative analysis of gender relations western Europe" i Environment and Planning, A 26 Wennemo, 1996 "Svensk familjepolitik mot avsedda mål med oavsedda medel" Generell välfärd. Hot eller möjligheter Välfärdsprojektet. Kunskap. Fakta nr Palme, Wennemo, Red.. Stockholm: Norstedts Wilensky, H. Lebeaux, C.N. 1958 Industrial Society and Social Welfare. New York: The Free Press Wilensky, H., 1975 The Welfare State and Equality. Berkeley: University of California Press Välfárdsprojektet, 1996, Kunskap. Fakta. Ensamföräldrarna utsatt grupp, - en Socialdepartementet, Stockholm

Kvinnor, män och inkomster

Zetterberg, 1990 Essays on Inter-Sectoral Wage Diferentials. Uppsala:

Department of Economics, Uppsala University Åberg, Y. 1996 Svenska Dagbladet, 22 mars 1996

Bilaga.

och tabeller. Dlagram

Förteckning, diagram och tabeller i bilagan

Diagram lA-C Löneinkomst efter ålder 1994 Diagram 2A Andel kvinnor och män med arbetsinkomst 1994 Diagram 2B Andel kvinnor och män med arbetsinkomst 1994. Diagram 3 Arbetsinkomst kvinnor och män 20-64 år i 1994 års priser. Diagram 4 Inkomststruktur 1975 och 1994. Tabell l Summa inkomster och bidrag 1994 i miljarder kronor Tabell 2 Medelinkomsten 1994 för inkomster och bidrag. Tabell 3 Medelinkomsten 1994 for inkomster och bidrag Tabell 4 Andel kvinnor och män i procent som har olika inkomst Tabell 5 Summa inkomster och bidrag 1994 i miljarder kronor. Tabell 6 Medelinkomsten 1994 for inkomster och bidrag. Tabell 7 Medelinkomsten 1994 for inkomster och bidrag Tabell 8 Andel kvinnor och män i procent som har olika inkomst Tabell 9 Summa inkomster och bidrag 1975 i miljarder kronor. Tabell 10 Medelinkomsten 1975 för inkomster och bidrag. Tabell ll Medelinkomsten 1975 för inkomster och bidrag Tabell 12 Andel kvinnor och män i procent som har olika inkomst Tabell 13 Summa inkomster och bidrag 1975 i miljarder kronor Tabell 14 Medelinkomsten 1975 för inkomster och bidrag. Tabell 15 Medelinkomsten 1975 för inkomster och bidrag Tabell 16 Andel kvinnor och män i procent som har olika inkomst Tabell 17 Arbetsinkomst 20 64 år 1975 och 1994 i 1994 års prisnivå

- Tabell 18 A. Arbetsinkomst helår och heltidsanställda Tabell 18 B. Arbetsinkomst helår och heltidsanställda Tabell 19 Löneinkomst 1994 Tabell 20 Räntor och utdelningar 1994 Tabell 21 Marknadsinkomst 1994 Tabell 22 Sjukersättning 1994 Tabell 23 Föräldrapenning Tabell 24 Arbetsmarknadsstöd Tabell 25 Summa skattepliktiga bidrag exkl pensioner 1994 Tabell 26 Summa pensioner 1994 Tabell 27 Summa individuella skattefria bidrag 1994 Tabell 28 Summa familjestöd 1994 Tabell 29 Debiterad skatt 1994 Tabell 30 Individuell disponibel inkomst 1994 Tabell 31 Folkpensionärer 65 år och äldre Tabell 32 Utbetalda pensioner 1994 Tabell 33 Utbetalda pensioner 1994 Tabell 34 Tillgångar och skulder 1992 i miljarder kronor. Tabell 35 Medelvärdel992 för samtliga kvinnor och män Tabell 36 Medelvärdel992 tillgångar och skulder Tabell 37 Andel kvinnor och män olika tillgångar och skulder Tabell 38 Tillgångar och skulder for kvinnor i män 1992. Tabell 39 Medelvärdel992 for samtliga kvinnor och män Tabell 40 Medelvärdel992 tillgångar och skulder Tabell 41 Andel kvinnor och olika tillgångar

män -

Diagram IA-C Löneinkømst efter ålder 1994 AndelmedIöneinkomst1994

16-17 18-24 25-34 35-44 45-54 55-64 65-74 75- Ålder Kronor Löneinkommedelvärden 200000 I Kvinnor uMån

16-17 18-24 25-34 35-44 45-54 5564 65-74 75- Ålder Kvinnorslöneinkomstlprocentavmännens1994

16-17 18-24 25-34 35-44 45-54 55-64 65-74 75- Ålder Källa:SCB.Inkomstfördelningsundersökningen

Diagram 2A Andel kvinnor och män med arbetsinkomst 1994 Procent

0 1517 2529 35-39 45-49 55-59 65-69 75-79 Källa:SCB.bearbetning loF storurvalav Diagram 2B Andel kvinnor och män med arbetsinkomst 1994. Medelvärden efter ålder 250000 200000 .-- 1"" " m" 150000 1GXXD

0 15-17 25-29 35-39 45-49 5559 65-69 75-79 Källa:SCB.bearbetning loF storurvalav

Diagram 3 Arbetsinkomst kvinnor och män 20-64 åri 1994 års priser. Antal i

inkomstklaser

197 5

Antal ICOIX SIXXX -

l KVihñOf 51 m

IImän MXXX 300IX v 200XX - - - - 100000 . . . . - -- . A

0 Z 1G 15 26 340 420 5G 53 750 950

Tusenkronor

Tusenkronor Källa:SCB.bearbetningavloF storurval

Diagram 4 lnkomststruktur 1975 och 1994. Medelvärden i 1994 års priser 1975

-100000 Marknad Bidrag Skatt Dispink

150XX 100000 SOGJOV o -50000- -100000 Marknad Bidrag Skatt Dispink Källa: SCB,lnkomstfördelningsundersökningen

Tabell I Summa inkomster och bidrag 1994 i miljarder kronor Samtliga0år-

Kvinnor Män SamtligaKvinnorsandel

i procent Marknaden

skattepliktiga bidrag

Skattetrla Individuella bidrag

Famlllestöd

Negativa transtereringar

Källa:SCB,bearbetningavInkornsttördelningsundersökningen

Tabell 2 Medelinkomsten 1994 för inkomster och bidrag. Samtliga är0

-

Medelinkomstenalla Kvinnori

procent

Kvinnor Män Samtliga avmän Marknaden

skattepliktiga bidrag

Skattetrla individuella bidrag

Familjestöd

Övrigt

9 2 6 450.0 Summafamiljestöd 6 690 3 877 5 299 172.6

Negativa transfererlngar

Källa:SCB,bearbetning lnkomstfördelningsundersökningenav

Tabell 3 Medelinkomsten 1994för inkomster och bidrag för de som har inkomst. Samtliga0ár

-

Medelinkomsten personerför medvärde Kvinnori

procent

Kvinnor Män Samtliga avmän Marknaden

skattepliktiga bidrag

Skattefria individuella bidrag

Famil/estäd

Negativa transfereringar

Källa:SCB,bearbetningav Inkomsttördelningsundersökningen

Tabell 4 Andel kvinnor och män i har olika inkomst 1994.

procent som Samtliga ár0

-

Kvinnor Män Samtliga Marknaden

skattepliktiga bidrag

Skattelria individuella bidrag

Famlliestöd

4,8 Övrigt

0,6 0,1 0,3 Summalamiijestöd 38,1 28,6 33,4

Negativa transfereringar

Källa:SCB,bearbetning Inkomsttördelningsundersökningenav

Tabell 5 Summa inkomster och bidrag 1994 i miljarder kronor. Samtliga 64år

18-

Kvinnor Män SamtligaKvinnorsandel

i procent Marknaden

skattepliktiga bidrag

Skattefrla individuella bidrag

Familiestöd

Negativa translereringar

Källa:SCB,bearbetningavlnkomsttördelningsundersökningen

Tabell 6 Medelinkomsten 1994 för inkomster och bidrag. Samtliga18 64är

-

Medelinkomstenalla Kvinnori

procent

Kvinnor Män Samtliga avmän Marknaden

skattepliktiga bidrag

Skattefrla individuella bidrag

Famlljestöd

Övrigt

15 3 9 500.0 Summafamiljestöd 8 511 5 779 7 143 147,3

Negativa transfereringar

Källa:SCB,bearbetning Inkomstiördelningsundersökningenav

Tabell 7 Medelinkomsten I 994 för inkomster och bidrag för de som har inkomst. Samtliga18 64år

-

Medelinkomsten personertör medvärde Kvinnori

procent

Kvinnor Män Samtliga avmän Marknaden

skattepliktiga bidrag

Skattefrla Individuella bidrag

Famlliestöd

Negativa transfereringar

Källa:SCB.bearbetningavInkomstfördelningsundersökningen

Tabell 8 Andel kvinnor och män i procent som har olika inkomst 1994. Samtliga18 64 år-

Kvinnor Män Samtliga Marknaden

skattepliktiga bidrag

Skattelria individuella bidrag

FamiI/estöd

Övrigt

0,9 0.1 0,5 SummaIamiI/estöd 49,2 41.8 45,5

Negativa transfereringar

Källa:SCB,bearbetning Inkomstiördeiningsundersökningenav

Tabell 9 Summa inkomster och bidrag 1975 i miljarder kronor.

Samtliga0år

-

Kvinnor Män SamtligaKvinnorsandel

i procent Marknaden

skattepliktiga bidrag

Sknttelrla Individuella bidrag

Famlljestöd

Negativa transfereringar

Källa:SCB.bearbetning lnkomstiördelningsundersökningenav

Tabell 10 Medelinkomsten 1975 för inkomster och bidrag.

Samtliga árO -

Medelinkomstenalla Kvinnori

procent

Kvinnor Män Samtliga avmän Marknaden

skattepliktiga bidrag

skattefri: individuella bidrag

Familjestöd

Negativa transfereringar

Källa:SCB,bearbetning lnkomstfördelningsundersökningenav

Tabell 11 Medelinkomsten I 975 för inkomster och bidrag för de har inkomst.

som Samtliga0år

-

Medelinkomsten personerför medvärde Kvinnori

procent

Kvinnor Män Samtliga avmän Marknaden

skattepliktiga bidrag

Skattetrla individuella bidrag

FamlI/estöd

Negativa transtererlngar

Källa:SCB,bearbetningav lnkomstiördelningsundersökningen 8 SOU1997:87

Tabell 12 Andel kvinnor och män i procent som har olika inkomst l 975. Samtliga0år

-

Kvinnor Män Samtliga Marknaden

skattepliktiga bidrag

Skatterna individuella bidrag

FamII/estöd

Negativa transfereringar

Källa:SCB.bearbetningavinkomstfördelningsundersökningen

Tabell 13 Summa inkomster och bidrag 1975 i miljarder kronor Samtliga18-64ár

Kvinnor Män SamtligaKvinnorsandel

i procent Marknaden

skattepliktiga bidrag

Skattefria individuella bidrag

Familjestöd

Negativa transfererlngar

Källa:SCB,bearbetningav lnkomstlördelningsundersökningen

Tabell 14 Medelinkomsten 1975för inkomster och bidrag. Samtliga18-64år

Medelinkomstenalla Kvinnori

procent

Kvinnor Män Samtliga avmän Marknaden

skattepliktiga bidrag

skattefri: individuella bidrag

Femlljestöd

Negativa translererlnger

Källa:SCB.bearbetning lnkomstlördelningsundersökningenav

Tabell 15 Medelinkomsten 1975 för inkomster och bidrag för de som har inkomst.

Samtliga18-64ar

Medelinkomsteniör personermedvärde Kvinnori

procent

Kvinnor Män Samtliga avmän Marknaden

skattepliktiga bidrag

Skattefria individuella bidrag

Familiestöd

Negativa transfererlngar

Källa:SCB,bearbetningav Inkomsttördelningsundersökningen

Tabell 16 Andel kvinnor och män i procent som har olika inkomst 1975. Samtliga18-64år

Kvinnor Män Samtliga Marknaden

skattepliktiga bidrag

Skattefria Individuella bidrag

Famlljestöd

Negativa transfereringar

Källa:SCB,bearbetningavInkomstfördelningsundersökningen

Tabell 17 Arbetsinkomst 20 64 år 1975 och 1994 i 1994 års prisnivå

-

Antalpersoneri respektiveinkomstklass

1975 1994 Inkomst tuseni Kvinnor Män Samtliga Kvinnor Män Samtliga kronor

-

- 240 279- 18428 212069 230497 48737 209222 257959

280 319 9 886 102593 112479 30823 97807 128630

-

- 440 479 762 13544 14306 1983 18072 20 055

- 480-519 492 10300 10792 1346 10925 12271

520 559 628 7453 8081 1346 10097 11 443

- 560 599 469 4813 5282 O 4932 4932

-

600 699 178 11249 11 427 336 10590 10926

- 700 799- 133 7 256 7 389 336 5048 5 384

800 899 44 2 943 2 987 0 3 029 3029

- 900 999 0 1120 1 120 0 3 365 3365

-

medinkomst Medianvärdealla 79703 182741 140535 119092 167470 138584

Gini-koetticiem 0,494 0,293 0.418 0.399 0,429 0,430 Källa:SCB,Inkomstfördelningsundersökningen

m

m

u

A.

.

m m

m 8 8 m

o

m m

m m v v

8 n

o E E

v

m

v

p p

8 8

p

8 8 8 8

u

8 A.

d E

8 8 8

m

8 8 8

, n ,

m w w w w m w w w w w w w w w m w w w w

w w

w m. o.

m m. m.

ö

å w m m. m.

8 E w

m

8 3

3 å . . . . . . 8 w w w

8 R

o

w w w w w w N w w

w

n E

w w w w w w N w w

S S N

n

N

n. n. h. m. w. S

h. m.

n 5

m v. w

8 N v o w m w w v m 0 w w o w ö

m

n v v w m m v v h m n n v m m n n v v

m m.m.

N m m m m n N v N v m m v h w w

8 N N v w m N N m w w N m h N N N N w w

å

. . . . . . 9 w w N

F F F F m F m F F F F F F m F m F F F m

m

m m

m. m. m. m m m.

m ä F F m m. m F

F

. . . . . . F F m

F F F F o F F F F F F F o F F F F w

w å m. m. F v.

m m.

m m m m ö

m F F F w o v m o v n F o m m o o m o v v v o v o m m o F v v v o w

- . . . . . F F w

p p p p m p m p p

p p p p m p m p p

m

m m. p o.

m m. o m m m p m m m m m m m m m m m ö o o o o m m m

o p m m p m m m v m v m o o o o m m m m m

. . . . . . p p m

w w w w m w w w w w w w w m w w w w w m w w m. m.

m

ö

m

m w m m m m w w m v m m m v m v m m m m w wx . - - . - . w w w

"

v w w w w m w m w w w

m

w w w w m w m w w w 3

m

m

m v. m.

ä

m m. w 3 S m

m m.

m m m m m

. . . . . . w w m

m F F F F m F m F F F F F F F m F m F F

m m m m. E

m m.

F

m F. F v m F m m v m v m m m F m F m m m m m v F

. - - . . . F F m 9

p p p p m p w p p p p p p m p w p p

E w w m. o. w. m m. p. p p p i

m

m v. p m m p w m p m p m m p m p m w p w v

3 3 - . . - - . .x p p w

m m m m m m m m m m m m m m m m mm

m

m m

m m. m.m. m m m m

m

m m m m m m.

m v m m m m v m m m m m v m v m m m m

ä . . . . . . m m m

v F F F F m F m F F F F F F m F m F F

m

m

m.

m. m o. o. m

m F

m m. m. v.

m

. . . . . .

F F m

p p p p o p m p p p p p o p m p

m m m

m

m m

p p p p p p .m . . . . . . p m 10

m.

o. m.

m. m.

m

m. p.

p G

3 8 R p m

Tabell 32 Utbetalda pensioner 1994

Samtliga ár66 66-69år

-

Kvinnor Män Kvinnor+ Kvinnor Män Kvinnor+

män män Folkpensionmed 36143 30414 33725 32877 30441 31741 pensionstillskott ATP 31 009 79050 51287 45 514 92088 67227 Avtalspension 8 323 18833 12759 9 417 21 875 15225 Privatpension 1 464 4670 2849 2 865 7436 4 996 Ãnke/omställningspension 3 022 1746 950 507

- - Summapension 79961 132967 102366 91623 151840 119696 Käiia:Bearbetning ioF 1994,av storurval.Bosattai Sverigehelaáret.

Tabell 33 Utbetalda pensioner 1994

ÄnkepensionärutlagdpáfolkpensionochATP medlikadelar.

Samtliga66är 66-69är

-

Kvinnor+ Kvinnor+

Kvinnor Män män Kvinnor Män män Folkpensionmed 37654 30414 34598 33352 30 441 31995 pensionsiiilskott

Änke/omställningspension Summapension 79 961 132967 102366 91 623 151840 119696 Källa:BearbetningavloF 1994.storurval.Bosattai Sverigehelaâret.

Tabell 34 Tillgångar och skulder l 992 miljarder kronor.i

Samtliga år0 - Kvinnor Män Samtliga Kvinnors andel i procent

Szatillgångarinkl näringsverksamhet 987.0 1 548,9 2 535,9 38.9

Källa:SCB,lnkomsttördelningsundersökningenmedextraurvalavlörmögnahushåll

Tabell 35 Medelvärde 992för samtliga kvinnor och män Samtliga0år-

Szatillgångarinkl näringsverksamhet 226300 362 100 293300 62,5

Källa:SCB,lnkomstiördelningsundersökningenmedextraurvalavförmögnahushåll

Tabell 36 Medelvärde 992 för kvinnor och män som har tillgångar och skulder

Samtliga år0 - Medelvärdeförpersonermedvärde Kvinnori procent Kvinnor Män Samtliga avmän

Källa:SCB,lnkomstfördeIningsundersökningenmedextraurvalavförmögnahushåll

Tabell 37 Andel kvinnor och män i har olika tillgångar och skulder I 992.

procent som Samtliga0är-

Källa:SCB,lnkomstiördelningsundersökningenmedextraurvalavförmögnahushåll

Tabell 38 Tillgångar och skulder för kvinnor i män l 992. Belopp i miljarder kronor

Samtliga18 64år - Kvinnor Män SamtligaKvinnors andel i procent

Källa:SCB.lnkomstlördelningsundersökningenmedextraurvalavlörmögnahushåll

Tabell 39 Medelvärde 992 för samtliga kvinnor och män Samtliga18 64år

-

Källa:SCB.lnkomstfördelningsundersökningenmedextraurvalavförmögnahushåll

Tabell 40 Medelvärde 992 för kvinnor och har tillgångar och skulder män som

Samtliga18 64år -

Medelvärdeförpersonermedvärde Kvinnori procent

Källa:SCB,lnkomstfördelningsundersökningenmedextraurvalavförmögnahushåll

Tabell 41 Andel kvinnor och män i har olika tillgångar och skulder I 992.

procent som

Samtliga18 64år

-

Källa:SCB,lnkomstfördelningsundersökningen extramed urvalavförmögnahushåll

Statens 1997

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Dennyagymnasieskolanstegför steg.U. 32.Följdlagstiñningtill miljöbalken.M. . lnkomstskattelag,del l-lll. Fi. 33.Att läraöver gränser.EnstudieavOECD:s . Fastighetsdataregister.Ju. förvaltningspolitiskasamarbete.Fi. . Förbättradmiljöinfonnation.M. Övervakningavmiljön. M. . . Aktivt Iönebidrag.Etteffektivarestödför .Ny kurs i trafikpolitiken +bilagor. K. . arbetshandikappade.A. Bekämpandeavpenningtvätt.Fi. . Länsstyrelsemasroll i trafik- ochfordonsfrågor.K. Ettteknisktforskningsinstituti Göteborg.U. . Byråkratini backspegeln.Femtioåravförändring Myndighetellermarknad. . . sexförvaltningsomräden.Fi. Statsförvaltningensolikaverksamhetsfonner.Fi.

Rösterombarnsochungdomarspsykiskahälsa. Integritet offentlighet Informationsteknik.Ju. . . Flexibelförvaltning.Förändringochverksam- Ungaocharbete.ln. . . hetsanpassningavstatsförvaltningens Statenochtrossamfunden . struktur.Fi. Rättsligreglering

10.Ansvaretförvalutapolitiken.Fi. Grundlag ll. Skatter,miljö ochsysselsättning.Fi. Lagomtrossamfund - 12.lT-probleminför ZOOO-skiñet.Referatoch LagomSvenskakyrkan.Ku. slutsatserfrånenhearinganordnadav 42. Statenochtrossamfunden

IT-kommissionenden l8 december. Begravningsverksamheten.Ku.

IT-kommissionensrapportl/97.K. 43. Statenochtrossamfunden

13.Regionpolitikför helaSverige.N. Denkulturhistorisktvärdefullakyrkligaegendomen

l4. lT i kulturenstjänst.Ku. ochdekyrkliga arkiven.Ku.

l5. Detsvårasamspelet.Resultatstymingensframväxt 44.Statenochtrossamfunden

ochproblematik.Fi. Svenskakyrkanspersonal.Ku.

l6. Att utvecklaindustriforskningsinstituten.N. 45. Statenochtrossamfunden

l7. Skatter.tjänsterochsysselsättning. Stöd.skatterochfinansiering.Ku.

+ Bilagor.Fi. 46.Statenochtrossamfunden

Granskningavgranskning. Statligmedverkanvid avgifisbetalning.Ku. . Denstatligarevisioneni Sverigeoch Danmark.Fi. 47.Statenochtrossamfunden

19.Bättreinformationomkonsumentpriser.ln. Denkyrkligaegendomen.Ku.

Konkurrenslagen|993-I996. N. 48.Arbetsgivarpolitiki staten. . 21. Växa i lärande.Förslagtill läroplanför bamoch Förkompetensochresultat.Fi.

unga6-l6 år.U. 49.Grundlagsskyddför nyamedier.Ju.

22 Aktiebolagetskapital.Ju. 50.Alternativautvecklingsvägarför EU:s . 23. Digital demokr@ti.Ett seminariumomTeknik. gemensammaj0rdbrukspolitik..Jo.

demokratiochdelaktighetden november19968 5 Bristeri omsorg . anordnatavFolkomröstningsutredningen,lT- enfrågaombemötandeaväldre.S. kommissionenoch Kommunikationsforsknings- 52.Omsorgmedkunskapochinlevelse

beredningen.IT-kommissionensrapport2/97.K. enfrågaombemötandeaväldre. - 24.Välfärd i verkligheten Pengarräckerinte. 53.AvskaffareklamskattenFi. - 25. Svenskmat- EU-fat.Jo. 54.Ministemochmakten.

26 EU:sjordbrukspolitik ochdenglobalalivsmedels- Hurfungerarministerstyrei praktiken Fi. . försörjningen.Jo. 55. Statenochtrossamfunden.Sammanfattningamaav

27.Kontroll ReavinstVärdepapper.Fi. förslagenfrån destatligautredningarna.Ku.

28. l demokratinstjänst.Statstjänstemannens ochroll 56.Folketsområdgivareochbeslutsfattare.

vårt offentligaetos.Fi. + Bilaga l och Ju.

Bampomograñfrågan. 57. l medborgarnastjänst. . lnnehavskriminalisering Ju. Ensamladförvaltningspolitikför staten.Fi. m.m. Europaochstaten.Europeiseringensbetydelseför 58.Personaluthyrning.A. . svenskstatsförvaltning.Fi. 59.SvenskhemmetVoksenåsensförvaltningsform.Ku.

Kristallkulan-tretton rösteromframtiden. 60. Betal-TV inomSverigesTelevision. Ku. . lT-kommissionensrapport3/97.K.

Statens 1997

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

61. Att växablandbetongochkojor.

Ettdelbetänkandeombarnsoch ungdomars

uppväxtvillkori storstädemasutsattaområdenfrån

Storstadskommittén. 62. Rosoravbetong.

Enantologitill delbetänkandetAtt växabland

betongochkojor från Storstadskommittén. 63.Sverigeinför epokskiñet.

IT-kommissionensrapport5/97.K. 64.Samhall.En arbetsmarknadspolitiskåtgärd

+ Bilagedel.A 65.Polisensregister.Ju. 66.Statsskuldspolitiken.Fi. 67.Återkallelseavuppehållstillstånd.UD. 68.Grannlands-TVi kabelnät.Ku. 69.Besparingari stortochsmått.U. 70.Totalförsvaretoch frivilligorganisationema

uppdrag,stödochersättning.Fö.

- 7l. Politik för unga.

+ st2 bilagor.ln. 72. Enlagomsocialförsäkringar.S. 73.Införensvenskpolicy omsäkerelektronisk

kommunikation.Referatfrånettseminarium

anordnatavlT-kommissionen.Närings-och

handelsdepartementetochSElSdenll december

1996.T-kommissionensrapport6/97. K. 74.EU:sjordbrukspolitik.miljön ochregional

utveckling.Jo. 75.Bosåttningsbegreppet.Skatterättsligareglerför

fysiskapersoner.Fi. 76.Invandrarei vårdochomsorg

enfrågaombemötande äldre.av

- 77.Uppföljningavinkomstskattelagen.Fi. 78.Medelsförvaltningi kommuneroch landsting.In. 79.Försäkringsmäklare. lagöversynEn av

Försäkringsmäklarutredningen.Fi. 80.Refonneradstabsorganisation.Fi. 8 Allmännyttigabostadstöretag.

+Bilaga.ln. 82.Likamöjligheter.ln. 83.Om maktochkön i spåren offentligaav

-

organisationersomvandling.A. 84.Enhållbarkemikaliepolitik.M. 85.Förmånefterinkomst Samordnatinkomstbegrepp

-

för bostadsstödenochnyakvaliñkationsreglerför

rätttill sjukpenninggrundandeinkomst. 86.Punktskattekontrollavalkohol.tobakoch

mineralolja.m.m.Fi. 87.Kvinnor, mänoch inkomster.

Jämställdhetochoberoende.A.

Statens 1997

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Kristallkulan trettonrösteromframtiden. - IT-kommissionensrapport3/97.3l Fastighetsdataregister.3 Ny kurs i trafikpolitiken bilagor.+ 35 Aktiebolagetskapital.22 Sverigeinför epokskiñet. Bampomografifrågan. lT-kommissionensrapport5/97.63 lnnehavskriminaliseringm.m.29 Införensvenskpolicyomsäkerelektronisk Integritet offentlighet Informationsteknik.39 kommunikation.Referatfrån ettseminariumanordnatav Grundlagsskyddför nyamedier.49 lT-kommissionen,Närings-ochhandelsdepartementet Folketsområdgivareochbeslutsfattare. och SEISden ll decemberl996. + Bilaga ochl 56 lT-kommissionensrapport6/97.73 Polisensregister.65

Finansdepartementet Utrikesdepartementet

Återkallelse lnkomstskattelag,del l-lll. 2 avuppehållstillstånd.67 Byråkratini backspegeln.Femtioåravförändring sex

Försvarsdepartementet förvaltningsområden.7

Flexibelförvaltning.Förändringochverksam- Totalförsvaretoch frivilligorganisationema hetsanpassningavstatsförvaltningensstruktur.9 uppdrag,stödochersättning.70 - Ansvaretför valutapolitiken.10

Socialdepartementet Skatter.miljö ochsysselsättning.ll

Detsvårasamspelet.Resultatstymingensframväxt Rösterombarnsochungdomarspsykiskahälsa.8 ochproblematik.15 Välfärd i verkligheten Pengarräckerinte. 24 - Skatter,tjänsterochsysselsättning. Brister i omsorg Bilagor.17 + enfrågaombemötande äldre.5lav - Granskningavgranskning. Omsorgmedkunskapoch inlevelse Denstatligarevisioneni SverigeochDanmark.l8 enfrågaombemötande äldre.52av - Kontroll ReavinstVärdepapper.27 Att växablandbetongochkojor. l demokratinstjänst.Statstjånstemannensroll och Ettdelbetänkandeombarnsochungdomars vårtoffentligaetos.28 uppväxtvillkor i storstädemasutsattaområdenfrån Europaochstaten.Europeiseringensbetydelseför Storstadskommittén.6 l svenskstatsförvaltning.30 Rosoravbetong. Att läraövergränser.EnstudieavOECD:sförvaltnings- Enantologitill delbetänkandetAtt växabland politiska samarbete.33 betongochkojor frånStorstadskommittén.62 Bekämpande penningtvätt.av 36 En lagomsocialförsäkringar.72 Myndigheteller marknad. Invandrarei vårdochomsorg Statsförvaltningensolikaverksamhetsformer.3 8 enfrågaombemötande äldre.76av - Arbetsgivarpolitiki staten. Förmånefter inkomst Samordnatinkomstbegrepp Förkompetensochresultat.48 för bostadsstödenochnyakvalifikationsreglerför Avskaffa reklamskatten53 rätttill sjukpenninggrundandeinkomst.85 Ministem ochmakten.

Hurfungerarministerstyrei praktiken 54

Kommunikationsdepartementet

l medborgarnastjänst. Länsstyrelsemasroll i trafik- och fordonsfrågor.6 förvalmingspolitikför 57 Ensamlad staten. lT-problem inför ZOOO-skiñet. Referatoch slutsatserfrån Statsskuldspolitiken.66

enhearinganordnad IT-kommissionendenav Bosättningsbegreppet.Skatterättsligareglerför

18december.lT-kommissionensrapportl/97. l2 fysiskapersoner.75 Digital demokr@ti.EttseminariumomTeknik. inkomstskattelagen.77 Uppföljning av demokratiochdelaktighetden8 november1996 Försäkringsmäklare. lagöversyn En av anordnatavFolkomröstningsutredningen,T- 79 Försäkringsmäklarutredningen. kommissionenoch Kommunikationsforsknings- Reformeradstabsorganisation.80

beredningen.lT-kommissionensrapport2/97. 23 alkohol.tobakoch Punktskattekontrollav

mineralolja.m.m.86

Statens 1997

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Utbildningsdepartementet Betal-TV inom SverigesTelevision.60

Grannlands-TVi kabelnät.68 Dennyagymnasieskolan stegförsteg.1

- Växai lärande.Förslagtill läroplanför barnoch

Närings och handelsdepartementet unga6-16år. 21 Ettteknisktforskningsinstituti Göteborg.37 Regionpolitikfor helaSverige 13

i Att utvecklaindustriforskningsinstituten.16 Besparingarstortoch smått 69

Konkurrenslagen1993-1996.20 Jordbruksdepartementet

Inrikesdepartementet Svenskmat- EU-fat. 25

Bättreinformationomkonsumentpriser.19 EUzsjordbrukspolitik ochdenglobalalivsmedels-

Ungaoch arbete.40 försörjningen.26

Politik för unga. Alternativautvecklingsvägarför EU:s

jordbrukspolitik. 50 +2 stbilagor. 71 gemensamma

Medelsförvaltningi kommunerochlandsting.78 EUzsjordbrukspolitik,miljön ochregional

74 Allmännyttigabostadsforetag. utveckling

+ Bilaga.81 Arbetsmarknadsdepartementet Lika möjligheter.82

Aktivt lönebidrag.Ett effektivarestödför

Miljödepartementet arbetshandikappade.5

Förbättradmiljöinformation.4 Personaluthyrning.58

Följdlagstiftningtill miljöbalken.32 Samhall.Enarbetsmarknadspolitiskåtgärd

Övervakningavmiljön. 34 + Bilagedel.64

Enhållbarkemikaliepolitik.84 Ommakt och kön i spårenavoffentliga

organisationersomvandling.83 Kvinnor, mänoch inkomster. Jämställdhetoch oberoende.87

Kulturdepartementet

lT i kulturenstjänst.14 Statenoch trossamfunden Rättsligreglering

Grundlag -

Lag omtrossamfund -

LagomSvenskakyrkan.41 - Statenoch trossamfunden Begravningsverksamheten.42 Statenochtrossamfunden Denkulturhistorisktvärdefullakyrkliga egendomenoch de kyrkliga arkiven.43 Statenochtrossamfunden Svenskakyrkanspersonal.44 Statenoch trossamfunden Stöd,skatteroch finansiering.45 Statenoch trossamfunden Statligmedverkanvid avgiftsbetalning.46 Statenoch trossamfunden Denkyrkliga egendomen.47 Statenochtrossamfunden.Sammanfattningamaav förslagenfråndestatligautredningarna.55 SvenskhemmetVoksenåsensförvaltningsforrn.59