Hälften vore nog : om kvinnor och män på 90-talets arbetsmarknad : slutbetänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

c s u u u o .

. V .

rr;

I o

Statens offentliga utredningar

EMM 1996:56

w Arbetsmarknadsdepartementet

Hälften

vore

nog

- om kvinnor och män på

90-talets arbetsmarknad

slutbetänkande av

Utredningen om kvinnors arbetsmarknad

Stockholm 1996

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, uppdrag av Regeringskansliets förvaltningskontor.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Fax: 08-20 50 21 Telefon: 08-690 91 90

Svara pâ remiss. Hur och Varför. Statsrâdsberedningen, 1993. En liten broschyr underlättar arbetet för den som skall svara på remiss. - som Broschyren kan beställas hos: Regeringskansliets förvaltningskontor Distributionscentralen 103 33 Stockholm Fax: 08-405 10 10 Telefon: 08-405 24 81

Omslag: Bodil Hedlund

NORSTEDTS TRYCKERI AB ISBN 91-38-20242-5 Stockholm 1996 ISSN O375-25OX

lnnehåH

Sammanfattning 1 Inledning

I Kartläggning 19

2 Arbetsmarknaden 21 3 Rörligheten på arbetsmarknaden 85 4 Den "flexibla" arbetsmarknaden 101 5 Arbetslöshet 107 6 Utbildning 119 7 Eget företagande ett alternativ till anställning 127 - II Nya villkor 135 8 Offentliga sektorns omvandling 137 9 Föräldraförsäkring och barnomsorg 153 10 Teknik och nya jobb 167

III Policy och utövande 175

11 Pågår det något jämställdhetsarbete egentligen 177 12 Några internationella organs politik 187

IV Utsikter och insikter 191

Bilagor

1 Utredningens direktiv 2 Förvärvsregioner, lokala arbetsmarknader och kommuner Enkät till myndigheter m.fl. En förändrad arbetsorganisation, Martha Blomqvist

Lågkonjunkturer och strukturomvandling

under 1900-talet, Mats Greiff

TiII statsrådet

Margareta Winberg

Genom beslut den 31 augusti 1995 bemyndigade regeringen chefen

för Arbetsmarknadsdepartementet, statsrådet Sundström, att tillsätta en utredning A 1995: 13, för kartläggning av situationen för kvinnor och män på arbetsmarknaden under 1990-talet, särskilt

vad avser sys-

selsättning. Till särskild utredare utsågs Åsa Regnér. Utredningen har biträtts av en referensgrupp i vilken ingått jämställdhetsdirektören Marga-

reta Berggren, undersköterskan Mirian Echeverria, t.f. professorn Per

Anders Edin, fil.lic. Christina Ionung, avdelningsdirektören Monika

Silvell, programsekreteraren Lotta Snickare samt utredaren Britt- Marie Thulestedt. Utredningen har uppdragit åt två experter, fil.dr. Martha Blomqvist

och fil.dr. Mats Greiff att belysa vissa frågor, vilka redovisas i bilagor.

Härmed överlämnar utredningen sitt slutbetänkande Hälften vore

nog om kvinnor och män på 90-talets arbetsmarknad. Utredningens

uppdrag är nu slutfört.

Stockholm i april 1996

Åsa Regnér

Peter Håkansson Agneta Thermaenius

Sammanfattning

Sysselsättning

För kvinnor har sysselsättningen börjat sjunka de senaste månaderna, dvs under slutet 1995 och början 1996. Kvinnors andel de av av av arbetslösa har ökat mellan december 1994 och december 1995 från 42 till 46 %. Av de långtidsarbetslösa var 42 % kvinnor i december 1994 jämfört med 45 % ett år senare. Likaså ökar undersysselsättningen och de otryggaste formerna av tidsbegränsade anställningar där kvinnor är starkt överrepresenterade. Män har högre arbetslöshet än kvinnor och har haft det under hela 1990-talet. Män har andelsmässigt lämnat arbetskraften i större utsträckning än kvinnor. Sedan år 1993, när arbetslösheten totalt började sjunka, sjönk den mest för män.

Personer som befinner sig utanför arbetskraften ser på sig själva på ett annat sätt år 1995 än år 1989. Klart färre kvinnor i gruppen ser

sig som hemarbetande. Kvinnor ser sig i större utsträckning än män som studerande eller arbetssökande.

Arbetstider Andelen heltidsarbetande har stigit under 1990-talet. Kvinnor har ökat sina arbetade timmar, även kvinnor med små barn. Föräldrar till små barn har olika arbetstidsmönster beroende på kön. Män förvärvsarbetar mer och kvinnor mindre när de blir föräldrar. Män med barn under sju år jobbar mest alla. av

Utbildning Utbildningsnivån har varit mycket betydelsefull för sannolikheten att

undvika arbetslöshet och för möjligheten att etablera sig på arbets-

marknaden under 1990-talet. Lågutbildade kvinnor och män har haft

störst problem och är klart överrepresenterade bland de arbetslösa

och långtidsarbetslösa.

Sammanfattning

Stora yrkes- och branschområden har utsatts för strukturomvandling och lågkonjunktur i samverkan. De har lägst utbildning har som svårast att få tillbaka arbetet. Statistiken över de som nyrekryterades

år 1994, visar att kvinnor med grundskoleutbildning i mindre utsträckning än män med samma bakgrund fick jobb det året.

Högskoleutbildade har lägst arbetslöshet. Även under 1990-talet, liksom tidigare, är det i akademiska studier som könsbarriärer bryts. Även små förändringar skett, har utbildningsvalen inom om t.ex. gymnasieskolan totalt sett inte blivit mindre traditionella bland unga.

Könsuppdelningen i skolan och i senare utbildningsval har för-

ändrats mycket litet under 1990-talet. Under de senaste 20-25 åren har dock förändringar skett, främst inom akademiska studier. Sammantaget innebär detta att män även fortsättningsvis inom överskåd-

lig tid kommer att ha tekniska och naturvetenskapliga kunska-

mer per, medan kvinnor har kompetens inom bl.a. de samhällsvetenskapliga och sociala områdena. Kvinnors i genomsnitt höga kompetens tas inte tillvara i arbetsli-

vet på sätt mäns. Särskilt invandrarkvinnors kunskaper

samma som

har betydligt oftare chefspositioner och

är en outnyttjad resurs. Män

har större inflytande över arbetets innehåll och organisation. De innehar i högre grad tjänster som motsvarar deras utbildningsnivå och

positioner formellt kräver högre utbildning än den som som arbetstagaren faktiskt har.

I det sammanhanget spelar förnyad arbetsorganisation som utgår

från båda könens förutsättningar och villkor, viktig roll. en

Regionalitet

Stora lokala och regionala skillnader finns i fråga om förutsättningar på arbetsmarknaden. Strukturen på de lokala arbetsmarknaderna har avgörande betydelse för kvinnors och mäns situation på arbetsmarknaderna, liksom arbetskraftens bakgrund. Män pendlar t.ex. i högre grad än kvinnor. Utbildningsnivå, sammansättning av näringslivet,

ortens huvudsakliga arbetsgivare får olika konsekvenser för köosv nen vid samhällsekonomiska förändringar.

Offentliga sektorn

Offentliga sektorns storlek har haft betydelse för svenska kvinnors

och mäns nästan lika stora andel de förvärvsarbetande. Inte i nåav

SOU l996:56 Sammanfattning

got land finns lika många kvinnor på arbetsmarknaden där de tjänster som utförs offentligt i Sverige har organiserats på något annat sätt. I den offentliga sektorn har omvandlingen varit stor under 1990talet både organisatoriskt och Än sysselsättningsmässigt. så länge har de organisatoriska och besparingsbetingade förändringarna inte fått fullt genomslag i fråga sysselsättning. Bedömare arbetsmarkom av nadsläget ser en negativ utveckling av sysselsättningen på den offentliga sektorns område. På längre sikt kan kanske bättre balans skapas, menar prognoser av bl.a. AMS och SCB. Efterfrågan på tjänsterna kommer snarast att öka, bl.a. av demografiska skäl. Hur sysselsättningen påverkas är dock beroende av ekonomin i övrigt, andra sektorers möjlighet att öka sysselsättning samt politiska prioriteringar. Ekonomin och politiken i sin tur påverkas av faktorer som tillväxt, internationalisering på europeisk och global nivå, lönebildning, värderingar i samhället osv.

Privata tjänstesektorn

Av många förutspås den privata tjänstesektorn bli den expanderande i fråga om sysselsättning. På den del av den privata sektorn där majoriteten av kvinnor arbetar idag, har sysselsättningen gått ned på senare tid. Det gäller bl.a. handel, bank och försäkring. Mäns traditionella områden har ökat och förväntas öka sysselsättningsmässigt, t.ex. inom teknik, naturvetenskap och data. Av de fick arbete år som 1994 och inte hade det året innan, män i majoritet de var av som rekryterades till den privata tjänstesektorn. Frågor om högre grad av företagande i Sverige för att höja sysselsättningen har varit aktuella på l990-talet. Mycket återstår fortfarande att följa upp för att skapa en bild av i vilken utsträckning och på vilket sätt företagande skapat varaktig inkomst för kvinnor och män. År 1994 rekryterade småföretag i högre grad män än kvinnor. Kvinnors andel av nyföretagarna stiger de utgör fortfarande endast men ca en fjärdedel av företagarna. Könsuppdelningen är tydlig även här. Det är svårt att situationen för företagande på kvinnors ett grepp om traditionella yrkesområden.

"Mainstreaming"

Regeringskansliet skall tillämpa "mainstreaming" som arbetssätt. Det innebär att jämställdhetsperspektiv skall alla politikgenomsyra

10 Sammanfattning

områden. Därför finns bl.a. ett allmänt utredningsdirektiv som alla utredningar skall belysa sina sakfrågor och påbjuder att statliga förslag med tanke på jämställdhet mellan könen. Majoriteten de kommittéer är tillsatta på Arbetsmarknadsav som område följer inte det direktiv föreskriver att sakdepartementets som föremål för utredning inom regeringskansliet skall befrågor som är lysas och jämställdhetsperspektiv. Styrning och analyseras ur uppföljning från departementens ledningar förefaller inte särskilt konsekvent eller "ihärdig" när det gäller jämställdhetsfrågorna. Det tyder på att inte heller regeringskansliet fullt ut åtminstone inte på arbetsmarknadsområdet har genomfört enhetlig strategi för att - en tillämpa "mainstreaming" som arbetssätt. Myndigheterna på arbetsmarknadsområdet säger sig tillämpa "mainstreaming", definitionen begreppet är oftast ganska vag. men av Ingen av myndigheterna gör konsekvensanalyser ur ett jämställdhetsperspektiv beslut eller reformer gäller den externa verksamav som heten.

Utsikter

I många avseenden har kvinnor förstärkt sina positioner på arbets- 0 marknaden under 1990-talet. Kvinnor arbetar i ökad grad heltid, småbarnsmödrar har ökat sina faktiskt arbetade timmar och kvinutanför arbetskraften ser sig i minskad utsträckning som hemnor arbetande. Samtidigt har kvinnogrupper fått försvagad anknytning till arbets- 0 marknaden, t.ex. högre grad av tillfälliga jobb, "springvikagenom riat", timanställningar, undersysselsättning och liknande. Utvecklingen är oroande. Den följer ett mönster står att finna i andra som europeiska länder, där kvinnors arbetslöshet är hög sedan länge.

Kvinnor har längre utbildning än män. Deras kunskaper tas inte 0 tillvara på sätt mäns. Kvinnors kompetens måste uppsamma som värderas och utvecklas i arbetslivet i lika hög grad som mäns. Det finns tecken på ökad polarisering mellan kvinnor med hög och låg utbildning vad gäller "fotfäste" på arbetsmarknaden.

0 Män finns i högre grad än kvinnor på områden som efterfrågas nu, t.ex. data och teknik. Samtidigt sker Viss avmattning sedan några månader inom tillverkningsindustrin. Det är osäkert hur vissa mansdominerade branscher utvecklas. Män förefaller passivare i arbetslöshet.

1 Inledning

För att kunna möta framtida förändringar i samhället behövs samlad kunskap om skillnader mellan kvinnors och mäns villkor på arbetsmarknaden och särskilt i fråga sysselsättning. Därför har Utredom ningen om kvinnors arbetsmarknad tillsätts. Svenska kvinnors arbetskraftsdeltagande ökade kraftigt under efterkrigstiden för att bli högst i västvärlden under 1980-talet. År 1995 var arbetskraftsdeltagandet 80 % för kvinnor och 85 % för män. Samtidigt har Sverige en mycket könsuppdelad arbetsmarknad. Könsuppdelningen förekommer på minst tre plan. Det första kan sägas vara uppdelningen mellan hushållsarbete och marknadsarbete, det andra mellan yrken och arbetsområden på arbetsmarknaden och det tredje gäller olika villkor inom branscher eller yrken t.ex. i fråga om lön och positioner. I arbetslivet har män makten. De dominerar företrädare för som arbetstagare och arbetsgivare och i politiken. Kvinnor har genomgående en underordnad ställning underrepresentation chefsgenom positioner, lägre löner och dominans i arbeten med monotona och förslitande arbetsuppgifter. Kvinnor och män har också olika villkor utanför förvärvsarbetet. Kvinnor utför fortfarande lejonparten det obetalda jobbet, vilket av innebär huvudansvar för hemmet, de och äldre omsorg om unga familjemedlemmarna osv. Denna snedfördelning får konsekvenser även i det betalda arbetet, att kvinnor i betydligt högre utgenom sträckning än män jobbar deltid för att hinna och orka med båda ansvaren. Kvinnor utgör inte någon enhetlig lika lite män gör grupp, som det. Alla kvinnor har inte ställning på arbetsmarknaden och en svag alla män har inte inflytande över sina arbeten eller hög lön. Olika kvinnor och män har skilda drömmar och önskemål hur livet och om arbetet skall Könstillhörighet är faktor påverkar förhålvara. en som landen i arbetslivet. Andra faktorer är social bakgrund, utbildningsnivå, familjeförhållanden, ålder, födelseland Faktum är dock att osv. kön klart "sorterar" på arbetsmarknaden och att det sammantaget är till kvinnors nackdel.

12 Inledning

Därför behöver könsuppdelningen brytas. Samtidigt tror vi att olikheter i fråga utbildning, erfarenhet, tillvägagångssätt vid problemom lösning tillgång på arbetsmarknaden. Om båda könen får osv. är en möjligheter och chanser på arbetsmarknaden, leder detta till samma större spridning kunskap och kompetens. Det behövs för att skapa av ett mer dynamiskt arbetsliv. Det är inget problem i sig att kvinnor och män ägnar sig det de tycker är intressant och är bra på. Men val utbildning och yrke av ofta värderingar och traditioner återspeglar maktfördelstyrs av som ning i samhället och arbetsfördelning i hemmet. Vid strukturomvandling och konjunkturförändringar måste hela arbetskraften kunna vara med och konkurrera de jobben, för att inte ytterligare snedom nya fördelning skall uppstå. Könsuppdelningen förhindrar rörlighet på arbetsmarknaden både horisontellt och vertikalt, vilket cementerar de ojämlikheter råder där kvinnors insatser värderas lägre än som mäns. Det innebär i sin tur dåligt utnyttjande arbetskraftens totala av kompetens. Sammantaget förhindrar det ekonomisk tillväxt och personlig utveckling. Att olika villkor råder mellan könen på och utanför arbetsmarknaden har varit känt under många år. Det har beskrivits och konsekvenserna har belagts i omfattande forskning. Villkoren mellan köhar blivit lika under de senaste tjugo åren. För politiken har nen mer målet jämställdhet funnits länge och frågan har fått allt högre prioom ritet. Trots detta kvarstår problemen. Det finns områden där könsuppdelningen på arbetsmarknaden missgynnar män, då de t.ex. är klart överrepresenterade i yrken där olycksrisken är hög. Män drabbas oftare hjärtproblem och har i av genomsnitt kortare medellivslängd. Mäns situation i fråga marknadsarbete och livsföring i övrigt om skiljer sig inte så mycket från manliga mönster i andra västländer. Deras mönster i fråga fövärvsarbete och för hem och barn om ansvar är relativt likt män i andra länder och har också förändrats ganska lite över tiden i Sverige, även mäns för hem och familj ökat om ansvar under åren. Svenska män i högre grad än män i andra länder att anser familjen är viktig för deras självuppfattning Björnberg 1994. Det är de svenska och nordiska kvinnorna brutit mark de som ny senaste tjugo åren. I antal timmar räknat jobbar kvinnor i t.ex. USA lika mycket i Sverige beräknat ett genomsnitt på alla kvinsom som mellan 16 och 64 år, fördelat på färre personer och med benor men tydligt färre lågutbildade kvinnor i arbetskraften. Det svenska systemet har skapat förutsättningar för den höga kvinnliga förvärvs-

Inledning 13

frekvensen, inneburit att nästan alla kvinnor och män finns i som arbetskraften. Offentliga sektorns dubbla funktion arbetsgivare och som serviceinstans samt möjligheter till deltidsarbete på stora delar av arbetsmarknaden har varit avgörande för att nå den grad jämställdav het som finns. I Sverige är villkoren för kvinnor och män lika mer både i arbetsliv och samhälle än i andra jämförbara länder. T.ex. är löneskillnaderna mindre och fler kvinnor finns i beslutsfattande positioner i politiken. Kvinnors generella underordning på arbetsmarknaden har dock inte upphävts.

1.1 Bakgrund

Kvinnors förvärvsfrekvens har stigit kraftigt sedan 1960-talets slut. Bl.a. ökade den kraftigt att den offentliga sektorn byggdes ut genom under 1970- och 80-talen. Vissa arbetsuppgifter tidigare utfördes som i hemmen utan betalning omvandlades till marknadsarbete i det offentligas regi. Genom "tjänsterevolutionen" kom arbetsmomenten att professionaliseras, effektiviseras och teknifieras. Mönstret följer den utveckling som skedde under den industriella revolutionen Jonung 1993. Utbyggnaden av offentlig sektor fortsatte under 1970- och 80-talen och arbetskraftsdeltagandet i Sverige steg till mitten 1980-talet för av att sedan mattas av. Lågkonjunkturen fick först genomslag sysselsättningsmässigt i privat sektor under år 1991. Under de senaste två åren, 1994 och 1995, har sysselsättningen i offentlig sektor fortsatt att sjunka och medan den ökat i privata sektorn, vilket är ett trendbrott. Förändringarna får olika konsekvenser för kvinnor och män. År 1995 befann sig 56 % kvinnorna i av offentlig sektor och 44 % arbetade i privata näringslivet. Motsvarande siffror för män är 22 % i offentlig sektor och 78 % i privata näringslivet. Det innebär naturligtvis att förändringar i offentlig sektor spelar särskilt stor roll för kvinnors situation på arbetsmarknaden. För båda könen är den privata sektorns utveckling också oerhört betydelsefull. Privata tjänster förutsägs av många bedömare vara det expanderande området i fråga om sysselsättning. Det ekonomiska läget på den del arbetsmarknaden domiav som neras av manlig arbetskraft är forfarande det får definiera hela som ekonomin. l propositionen om tillväxt prop. 95 / 96:25 nyligen som lades, kallas t.ex. de senaste två åren för "högkonjunktur". Få anställda i offentlig sektor skulle antagligen att den beskrivningen anse

14 Inledning

är adekvat för sysselsättningssituationen under samma period. Under 1990-talet blev "arbetslöshet"ett begrepp i Sverige, i den bemärkelsen att de flesta svenskar blev berörda. Många har förlorat eller bytt jobb, andra lider ovisshet arbetet och majoriteten av av om befolkningen är anhöriga eller vänner till arbetslösa. Trots detta finns det ännu inte så mycket kunskap arbetslöshetens konsekvenser om för människorna och samhället. Vi vet en del om de ekonomiska sambanden, mindre konsekvenserna för individerna. Den knappa men om forskning inom sociologi, psykologi och socialantropologi som finns, bl.a. hur livskvaliteten påverkas, har oftast haft män som föremål om för studierna resultaten har används som allmänna sanningar men Walsh et al. 1994.

1.2 direktiven och prioritering Analys av av arbetsuppgifter

Som redan framgått vill vi fokusera på en kombination av problem. Det är lågkonjunkturen och dess konsekvenser för sysselsättningen ena ett könsperspektiv. Det andra är könssegregeringen på arbetsmarkur naden. Problemen hänger ihop och förstärker varandra. Vi visar först hur utvecklingen faktiskt varit och diskuterar sedan möjliga förändringar i framtiden. Hård prioritering arbetsuppgifterna har varit nödvändig för utav redningen. Vi har tagit utgångspunkt i direktivens inledande skrivningar som fastslår att kartläggning och analys särskilt skall avse sysselsättning. Därför förs i första hand ett om kvinnors och resonemang mäns förutsättningar att få och behålla ett arbete under 1990-talet. Snål utredningstid begränsar även möjligheterna att "experimentera". Därför har vi måst släppa idéer och krävt för stora resonemang som Det är beklagligt eftersom problemens lösning kräver nyresurser. tänkande. Är 1993 kom Arbetsmarknadsdepartementet ut med forskaren rapport med namnet "Kvinnors arbetsmarknad 1990-talet återtågets årtionde" Ds 1993:8. Den kom till då verkningarna de första årens av lågkonjunktur gjorde sig märkbara på arbetsmarknaden i form av hög och snabbt stigande arbetslöshet. Bl.a. beskrivs bakgrunden till könsuppdelningen på arbetsmarknaden och vilka faktorer som är viktiga för kvinnors och mäns förvärvsarbetande. Många för utredningen viktiga frågor behandlas där på ett förtjänstfullt sätt, och beskriver bl.a. historiska samband som vi därför avstår

Inledning 15

från i någon djupare analys. skriver Wuokko att ta upp Där Knocke om invandrade kvinnors situation på arbetsmarknaden. Christina Jonung behandlar yrkessegregeringen mellan könen, och arbetsdelningens konsekvenser. Bengt Furåker diskuterar konsekvenser för kvinnors jobb när den offentliga sektorn bantas. Lena Gonäs skriver könsarbetsdelning och strukturomvandling. Åsa Sohlman om gör en jämförelse mellan kvinnors arbetsmarknad i Sverige och i övriga EU. Rapporten ger en bra bakgrundsbeskrivning till problemen som vi har att behandla och vi ser ingen anledning att den. Vår upprepa uppgift blir snarare att beskriva vad som hänt sedan 1993 och sammantaget under lågkonjunkturen. Vi ser det som en viktig uppgift att samla kunskap ett och samma ställe. Arbetet har indelats i del beskriver utvecklingen under en som lågkonjunkturen med en statistisk kartläggningsdel, del som består av statistik och fördjupning i text i vissa frågor. Del beskriver några de förändrade villkor har betydelse för kvinnor och män på av som arbetsmarknaden. l del III redovisar vi vilken jämställdhetspolitik några svenska myndigheter och internationella organisationer för. Den avslutande del IV innehåller våra slutsatser och bedömningar för framtiden. Enligt direktiven skall utredningen inte lägga några förslag. Eftersom vi det viktigt att arbetet går vidare efter det att utredanser ningen avslutats har vi valt att samla några övergripande idéer om hur jämställdhetsarbetet kan drivas vidare i betänkandets sista del. Vi vill Visa att det är relevant att ha ett könsperspektiv i debatten om utvecklingen på arbetsmarknaden i alla avseenden, eftersom kvinnors och mäns skilda livsvillkor kommer att ha betydelse även i framtiden. Vi har prioriterat områden vi tror har betydelse för morgondagens arbetsliv. Det är bl.a. frågor arbetsorganisation, "flexibilitet" om på arbetsmarknaden, företagande, teknik och utbildning. Det är en stor uppgift och vi har haft kort utredningstid. Därför har vi lagt tonvikten vid beskrivning utvecklingen med hjälp en av av befintlig statistik. Vi har valt att jämföra kvinnor och män i så stor utsträckning som möjligt. Uppgifter om kvinnor blir intressantast om de jämförs med män i vårt sammanhang. Idag är mannen norm vid jämförelser ibland utan att hans villkor särskilt beskrivs. Mycket statistik är fort- farande slentrianmässigt uppdelad på spalt med rubriken "total" en och en annan som heter "därav kvinnor". Båda könen tjänar på att synliggöras var för sig. Ibland har det dock varit svårt därför att det i vissa fall helt enkelt inte finns information att tillgå. Betänkandet har två bilagor som diskuterar områden vi tycker är

16 Inledning

särskilt viktiga. Den är skriven Martha Blomkvist och behandena av lar arbetsorganisationsfrågor. Den andra ger en historisk beskrivning förändringar på arbetsmarknaden i förhållande till könsuppdelav ningen. Författare är Mats Greiff. Det är omöjligt att fördjupa sig i alla viktiga aspekter av kvinnors och mäns villkor på arbetsmarknaden. Under rubriken "Fortsatt arbete", kapitel 15, tar vi områden vi inte haft möjlighet att upp som prioritera samt frågor där kunskap saknas eller är bristfälliga i Sverige idag.

1.3 Andra utredningars arbete

Målet jämställdhet mellan kvinnor och män berör alla politikom områden. Hela regeringen har ett samlat för att målet förverkansvar ligas. Det innebär att alla departement inom sina ansvarsområden skall bevaka att jämställdhetsfrågor beaktas i beslutsprocessen på alla nivåer och på alla områden. Jämställdhetsministern har ansvar för samordning och utveckling den samlade jämställdhetspolitiken. av "Mainstreaming" är den engelska term används ofta för ett såsom dant arbetssätt. På svenska översätts begreppet ibland till "att införliva ett jämställdhetsperspektiv på alla nivåer och på alla områden". Arbetssättet påbjuder att kvinnors och mäns villkor löpande undersöks och beskrivs inom ett visst politikområde i propositionstexter, policymaterial, utarbetande förslag etc. Motsatsen är att ha en av nya "jämställdhetsbutik" vid sidan Mainstreaming är en effektiv arav. betsmetod, förutsatt att det råder enighet att följa den, eftersom om eventuella olikheter mellan könen kan upptäckas och åtgärdas medan arbetet pågår. För att ge regeringen bättre underlag för sitt jämställdhetsarbete beslöts under hösten 1994 allmänna direktiv till samtliga komom mittéer och särskilda utredare att analysera och redovisa jämställdhetspolitiska konsekvenser de förslag som lämnas dir 1994:124. Beroav ende på sakområde, har utredningarna ofta ett explicit uppdrag att utreda sina frågor med hänsyn till kvinnors och mäns olika arbetsoch livsvillkor, eller till målet om jämställdhet som politisk fråga. På Arbetsmarknadsdepartementes område är för närvarande flera utredningar aktuella varit verksamma under några månader upp som till några år med sina uppdrag. I 1996 presenterade Arbetsmarkmars nadspolitiska kommittén dir 1993:132 sitt slutbetänkande SOU 1996:34. De övriga är Arbetslöshetsförsäkringen en omställnings- -

Inledning 17

försäkring dir 1995:92, 1995 års arbetstidskommitté dir 1995:6,

Översyn av invandrarpolitiken dir 1994:130, Kommissionen om den

svenska arbetsrätten dir 1995:30. l våra direktiv står att Utredningen kvinnors arbetsmarknad om skall samråda med och inhämta uppgifter från Arbetsmarknadspolitiska kommittén, Kommissionen om den svenska arbetsrätten och Arbetstidskommittén. Detta har inneburit att vi haft omfattande kontakter med dem och andra utredningar. l vissa fall har vi samarbetat om idéer och problemformuleringar. Inte i något fall har vi dock kunnat "inhämta uppgifter". Skälet till detta är att de berörda utredningarna oberoende avverkad och utsatt utredningstid antingen - av inte hade "ännu bestämt sig för hur de skulle behandla jämställdhetsfrågorna" eller "ännu inte hunnit med jämställdhetsfrågorna", när det var aktuellt för att börja sammanställa uppgifter. Hur arbetet oss fortskrider i de utredningar ännu inte redovisat sina resultat, som vet vi inte. Eftersom det klart framgår direktiven till nämnda utredav ovan ningar att de skall analysera och redovisa sina förslag ett ur jämställdhetsperspektiv, går vi inte vidare in på deras frågor utom i kartläggningsdelen. Även på andra departements områden sitter utredningar vars frågor är relevanta för vårt arbetsomåde. De har alla att ta hänsyn till jämställdhetsaspekten. Under Socialdepartementet arbetar "Utredningen om kvinnor och ekonomisk makt" behandlar frågor som som ligger oss nära i vissa delar, och som skall avsluta sitt arbete under år 1998. Den tar bl.a. upp löneskillnadsfrågan är ett centralt som område för den som vill ha helhetsbild skillnaderna mellan könen en av på arbetsmarknaden. Eftersom frågan inte ingår i våra direktiv, tar vi endast kort den där den är särskilt relevant för sammanhanget. upp Vuxenutbildningen är föremål för utredningsarbete på Utbildningsdepartementets område dir 1996:27. En strategisk fråga annan ur sysselsättnings- och jämställdhetssynvinkel är stöd till företag. Statliga företagsstöd utreds för närvarande på Näringsdepartementets område dir 1995:124.

1.4 Några begrepp

Regering och riksdag har beslutat att jämställdhet på arbetsmarknaden skall upppnås. Jämställdhet är alltså ett politiskt mål som uppnåtts när kvinnor och män har villkor och ingen diskriminesamma

18 Inledning

ring kön förekommer på arbetsmarknaden, i familjen eller i samp. g.a. hället i övrigt. Iden anglosaxiska forskarvärlden används sedan en tid begreppet "gender" för att beskriva sociala konsekvenser kön. "Gender" anav vänds för att beskriva kvinnors och mäns situation utifrån ett socialt sammanhang. På svenska används ibland termen "genus" för att beskriva sak. Att göra analys med utgångspunkt i "genus" samma en innebär att kunskap tas fram hur kvinnors och mäns sociala villom kor och roller ut, vad bestämmer dem och vad det får för ser som konsekvenser då t.ex. utvecklingen går i viss riktning eller politiken ändras. En sådan metod är att anlägga ett s.k. genusperspektiv på utredningsarbete, forskning, då politik skapas eller beslut fattas. Den anlägger ett genusperspektiv på sin verksamhet måste som inte ha jämställdhet mål. Den har jämställdhet mål för som som som sina aktiviteter kan använda andra instrument för att uppnå målet, genusanalyser förefaller mycket effektiv metod. Därför men vara en har regering och riksdag beslutat att t.ex. offentlig statistik skall om finnas tillgänglig uppdelad på kön. Det finns idag ingen enhetlig svensk översättning det engelska av begreppet "gender". Vissa vill alltså använda "genus". Andra säger "könsperspektiv". Vi tar inte ställning i debatten utan använder begreppet "jämställdhet" och "jämställdhetsperspektiv" då det i sammanhanget finns uttalade mål att jämställdhet skall uppnås och om "könsperspektiv" då det i första hand handlar att skillnader finns om mellan könen. Ibland är termerna utbytbara och ibland inte. Vi har redan nämnt begreppet "mainstreaming", alltså används som beteckning på ett arbetssätt. Inte heller här finns någon allmänt som verdertagen översättning. Innebörden ordet är att jämställdhetsav frågor skall införlivas i all ordinarie verksamhet på de olika politikområdena och inte handläggas ett enskilt område brevid. som

Kiläggning

.a

.

. . . / . . x . x .

, 5 A Å . . , r . .. a . v j L . å . .. . h - , D v .L u v . - n

., , . , , v : , , .

f - 4

n "s

klär J -

.. . 7 .

.-.e x ,

..., ,. .4 ... , ,. . . . .. .. - ..r .K . ,

2 Arbetsmarknaden

l direktiven till Utredningen kvinnors arbetsmarknad står att om en kartläggning skall göras vad beträffar sysselsättningen för kvinnor under lågkonjunkturen och utvecklingen därefter. Där anges ett stort antal variabler som skall redovisas. Dessa är bl.a. arbetskraftsdeltagande, sysselsättning, yrken, arbetstider, frånvaro, arbetslöshet och utbildning. En uppdelning på olika åldrar skall också göras och förhållandena för med barn skall belysas. Även den regiopersoner nala aspekten vikt. är av

Vi har tagit fasta på detta och har valt att redovisa större delen av

statistiken samlad i det här kapitlet. Statistik över rörligheten på arbetsmarknaden finns i nästa kapitel. Vissa avsnitt i det här kapitlet

återkommer med fördjupade kommentarer i separata kapitel i kartlåggningsdelen. Dessa kapitel är den "flexibla" arbetsmarknaden, arbetslöshet, utbildning och företagande. Vi hänvisar i förekommande

fall. Även utredningen heter kvinnors arbetsmarknad redovisar vi om alltid statistiken för både kvinnor och män. Att redovisa förhållandena för bara kvinnor blir ointressant. Kvinnorna utgör trots allt bara omkring halva arbetsmarknaden. Vi använder många olika statistikkällor för vår kartläggning. En

av de huvudsakliga källorna är arbetskraftsundersökningarna, AKU.

De ger oss statistik från undersökningar genomförs varje vecka som och som har pågått sedan 1960-talet. För närvarande intervjuas omkring 17 000 personer varje månad. En mängd information om arbetsmarknaden går att ta fram, dock inte på lägre regional nivå än län. Resultaten för hela året redovisas redan i januari året efter. AKU

har vi använt för att titta på förhållandena på arbetsmarknaden 1995.

Vi har också tagit fram många tidsserier från perioden 1987-1995. Däri-

genom visar vi utvecklingen i många avseenden under hela lågkonjunkturen samt några år innan den inträffade.

En källa ÅRSSYS,

annan viktig är årlig sysselsättningsstatistik, vil-

ket ingår i ett större paket AMPAK. I detta finns också uppgifter från

andra register, t.ex. utbildningsregistret, centrala företagsregistret och

ÅRSSYS

befolkningsregistret. Eftersom är ett totalregister som byg-

22 Arbetsmarknaden

på kontrolluppgifterna, går statistik att ta fram för små regionala ger områden, t.ex. kommuner. Nackdelen är att bearbetningstiden är lång. Uppgifterna är färdiga drygt ett år efteråt. Vi använder AMPAK dels för att visa på regionala skillnader, nedan, dels för att studera rörse ligheten på arbetsmarknaden se kapitel 3. Vi använder också uppgifter från AMS samt från nyföretagarstatistiken och Folk och Bostadsräkningen, FoB. Slutligen har vi hämtat uppgifter från internationella källor, t.ex. OECD.

Förvärvsregioner och lokala arbetsmarknader

För att i den här utredningen kunna visa de regionala skillnaderna, när det gäller t.ex. sysselsättning och utbildningsnivå, har vi använt sammanslagning kommuner kallas lokala arbetsmarknader, en av som LA. Det finns 93 sådana i Sverige enligt den senaste avgränsningen, vilken är gjord på statistik om sysselsättningen 1993. Avgränsningen syftar till att isolera områden, inom vilka arbetsmarknaden fungerar relativt oberoende omvärlden, när det gäller befolkningens tillav gång till arbete och hur arbetsmarknaden fungerar. De lokala arbetsmarknaderna har sedan grupperats till tio geografiskt sammanhängande förvärvsregioner, FR. Varje sådan region kan betraktas som honär det gäller utbildningsstruktur och arbetsmarknad i de LA mogen ingår i regionen. Det betyder att varje LA i region kan betraksom en tas likartad när det gäller struktur och problem, men LA i en som region behöver inte hänga ihop geografiskt. En förteckning över vilka kommuner som ingår i varje förvärvsregion finns i bilaga

Förklaring av användningen av andel %

Andel % hur stor del har viss egenskap. anger av en grupp som en Andel % mäts här på tre olika sätt: 0 andel % alla kvinnor i viss ålder respektive andel % av en alla män i viss ålder har en särskild egenskap, t.ex. av en som arbetar heltid könsfördelning %, visar hur stor andel är kvinnor 0 som som repektive män inom en grupp, t.ex. sjuksköterskor 0 procentuell fördelning, som visar hur kvinnor respektive män sprider sig inom olika områden t.ex. inom olika yrkesområden

Arbetsmarknaden 23

2.1 Översikt

Befolkningen 20-64 år i och utanför arbetskraften 1995 Andel % av befolkningen i olika grupper

Befolkning1995i åldern 20-64 år Kvinnor: 2,52milj Män: 2,60milj

l arbetskraften i arbetskraften Kvinnor: 80 % Kvinnor: 20 % Män: 85 % Män: 15 %

sysselsatta Arbetslösa Huvudsakligverksamhet Kvinnor: 74 % Kvinnor: 5 % Eget hushåll Studier Pension Övrigt Män: 78 % Män: 7 % Kv: 4 % Kv: 5 % Kv: 1 % Kv: 10% M: 0 % M: 5 % M: 1 % M: 9 %

sysselsatta, arbetarvanligen Velat ha arbete velat ha arbete Arbetsofönnögen Hemd Demd Demd Kvinnor: 2 % Kvinnor: 11% Kvinnor: 7 % 35 tim- 20-34 tim 1-19tim Män: 2 % Män: 7 % Män: 6 % Kv: 45 % Kv: 25 % Kv: 4 % M: 71 % M: 5 % M: 2 %

I arbete Tillfälligt frånvarande I åldern Kvinnor: 61 % Kvinnor: 14% 20-54 år 55-64 år Män: 68 % Män: 9 % Kv: 9 % Kv: 2 % M: 6 % M: 2 %

Fránvaroorsak Egen sjukdom Semester Vård av barn Övrigt Kv: 3 % Kv: 6 % Kv: 3 % Kv: 2 % M: 2 % M: 6 % M: 0 % M: 2 % Käl/a. SCB AKU

Översikten visar vad hela huvudsak under

befolkningen i gör en vanlig vecka, t.ex. hur stor andel som är sysselsatt, frånvarande, haft semes-

ter under veckan, vårdat barn under veckan, studerat osv.

Av kvinnorna var 61 procent i genomsnitt i arbete, 3 procent var

hemma under veckan för vård barn, 6 procent hade semester, 3 av

procent sjuka, 5 procent arbetslösa, 5 procent studerade och 4

var var procent var hemarbetande. Bland männen var 68 procent i arbete, mindre än en halv procent var hemma för vård av barn, 6 procent hade semester, 2 procent var

sjuka, 7 procent arbetslösa, 5 procent studerade och mindre än en

var halv procent hemarbetande. var

24 Arbetsmarknaden

2.2 I eller utanför arbetskraften

Kvinnor i åldern 20-64 år efter sysselsättningsstatus 1970-1995

Procent Antal 1995: 2 519 100 100 v

0 1970 1975 1980 1985 1990 1995

Utanför arbetskraften Arbetslösa Kort deltid, 1-19 timmar Lång deltid, 20-34 timmar Källa: SCB, AKU Heltid, 35- timmar

1970 fanns 60 procent av kvinnorna i åldern 20-64 år i arbetskraften.

1995 har andelen ökat till 80 procent. En uppdelning av detta värde visar att 45 procentandelar arbetar heltid, 25 arbetar lång deltid och 4

kort deltid. Återstående arbetslösa.

procentandelar drygt 5 procent är På 1970-talet Ökade andelen som arbetade lång deltid. På 1980talet Ökade andelen heltidssysselsatta. Nu i mitten på 1990-talet har

arbetslösheten ökat och andelen i arbetskraften minskat.

Arbetsmarknaden 25

Män i åldern 20-64 år efter sysselsättningsstatus 1970-1995

Procent Antal 1995: 2 596 800 100

0 1970 1975 1980 1985 1990 1995

Utanför arbetskraften Arbetslösa Kort deltid, 1-19 timmar Käj/a: SCB, AKU Lång deltid, 20-34 timmar Heltid, 35- timmar

1970 fanns 90 procent männen i åldern 20-64 år i arbetskraften. av

1995 har den andelen sjunkit till 85 procent. En uppdelning detta

av

värde visar att 71 procentandelar arbetar heltid, knappt 5 arbetar lång deltid och knappt 2 procentandelar kort deltid. Återstående 7 procent

är arbetslösa.

Andelen heltidsarbetande sjönk något i slutet 1970-talet och i

av

början av 1980-talet på grund av att deltidsarbetet ökade. Under 1990-

talet har arbetslösheten ökat fram till 1993 för att därefter minska något.

26 Arbetsmarknaden

2.3 Arbetskraften

Relativa arbetskraftstal i olika åldrar 1987-1995

Kvinnor Procent 100

40 - -20-24 , - - 25-34

- - - -45-54 - - - -55-64 9 0 . . . . . . . 1987 1989 1991 1993 1995

Män Procent 100

. - - . z l å h 2- n 50., .

40.99 , -20-24 - - 25-34 35-44 20 - - - -45-54 - - - -55-64

Källa: SCB,AKU 1987 1989 1991 1993 1995

Arbetsmarknaden 27 Relativa arbetskraftstal efter ålder 1987, 1990, 1993 och 1995 Andel % av alla i respektive åldersgrupp som ingår i arbetskraften

Källa: SCB, AKU

Det relativa arbetskraftstalet mäter hur stor andel befolkningen av som ingår i arbetskraften. I denna ingår både sysselsatta förvärvsarbetande och arbetslösa. Arbetskraftstalet ökade för kvinnor under hela 70-talet. Under 80talet ökade det också, om än lite långsammare. Under de första åren

på 90-talet minskade arbetskraftstalet för kvinnor, särskilt de unga.

Bland 20-24-åringarna var minskningen 17 procentenheter mellan 1990 och 1995. I åldern 45-54 år minskade det med bara 2 procentenheter.

Den gruppen har nu det högsta arbetskraftstalet bland kvinnor. De lägsta har 20-24-åringarna och 55-64-åringarna.

För män har arbetskraftstalet legat konstant sedan 70-talet ända

fram till omkring 1990. Det gäller åtminstone hela åldersgruppen 25-

54 år. Sedan 1990 har talen sjunkit i alla åldersgrupper och särskilt bland de unga. Bland 20-24-åringarna har det sjunkit med 17 procentenheter mellan 1990 och 1995. Även bland männen har 45-54åringarna klarat sig förhållandevis bäst. Där har arbetskraftstalet sjunkit med 3 procentenheter under period. samma

Förväntat antal fler personer i arbetskraften om 1990 års arbetskraftstal gällde 1995 Antal i 1 OOO-ta/

Källa."SCB, AKU

28 Arbetsmarknaden

2.4 Förvärvsarbetande

2.4.1 Skillnader mellan åldrar och regioner

sysselsatta efter ålder 1987, 1990, 1993 och 1995 Andel % av samtliga i befolkningen i motsvarande grupp

Källa: SCB, AKU

AKU använder sig begreppet sysselsatta och menar med det samma

av

sak förvärvsarbetande används t.ex. i AMPAK. I begreppet

som som

ingår inte de arbetslösa, dvs.

sysselsatta/förvärvsarbetande + arbetslösa arbetskraften

I tabellen att sysselsättningen sjunkit i alla åldrar och särskilt för

syns

de yngre. Bland 20-24-åringarna har den sjunkit med 24 procenten-

heter för kvinnorna och 26 för männen sedan 1990. Åldersgruppen

45-54 år har klarat sig förhållandevis bäst. Där har sysselsättningen sjunkit från 90 till 86 procent för kvinnorna och från 94 till 87 procent

för männen.

Gamla mönster förstärks med barnens ankomst

Diagrammet till höger visar att i de åldrar där det är vanligast med

förskolebarn uppstår tydliga effekter i sysselsättningsgrad i och med

barnens ankomst. Kvinnor och män utan förskolebarn förvärvsarbetar i lika stor ut-

sträckning. Så har det varit under hela perioden från 1987 och framåt. Kvinnor med förskolebarn däremot har lägre sysselsättningsgrad än

kvinnor utan barn. För män är det tvärtom; de med barn har högre sysselsättningsgrad än de utan. Bland 25-34-åringarna har skillna-

den t.o.m. ökat de senaste åren.

Arbetsmarknaden 29

Sysselsatta efter ålder med eller utan barn under 7 år 1987-1995 Andel % av samtliga i befolkningen i motsvarande grupp 25-34 åringar Procent 100

80 -

60 -

40 Kvinnor med barn - - - - Kvinnor utan barn Nlän med barn 20 - Nlän utan barn n - - -

1987 1989 1991 1993 1995

35-44 åringar Procent 100

80 -

60 -

40 Kvinnor med barn - - - - Kvinnor utan barn www- Män med barn 20 - Nlan .. utan barn - - - -

1987 1989 1991 1993 1995 Källa: SCB,AKU

30 Arbetsmarknaden

Förvärvsarbetande 20-64 år i kommunerna 1987 Kvinnors andel i förhållande till mäns

År 1987 fanns inte enda kommun i

en landet hade större andel försom en värvsarbetande kvinnor än män. I 11 kommuner var andelarna nästan lika stora, dock med en svag övervikt för män. Närmast lika andel för kvinnor

och män låg Gällivare och Sundbyberg, där kvoten låg strax under 100 procent

I Gällivare förvärvsarbetade 81 procent av båda könen och i

Sundbyberg 86 procent. Sedan

kom Stockholm och Solna, där

kvoten låg på 99 procent. I 173 kommuner låg kvinnornas förvärvsfrekvenser på minst

90 procent av männens.

I 100 kommuner låg kvinnorandelar på mindre än 90 pro-

nas cent av männens. Störst skillnad det i Ödes- V

var Sölvesborg,

hög, Örkelljunga och

Vansbro där kvoten låg på

85 procent. I alla dessa

kommuner låg förvärvs-

frekvensen för kvinnorna

på omkring 74 procent och för männen på omkring

87 procent.

Kvinnors andel Antal i procent av mäns kommuner

Arbetsmarknaden 31

Förvärvsarbetande 20-64 år i kommunerna 1994 Kvinnors andel i förhållande till mäns

Är 1994 har det hänt mycket jämfört med

1987 när det gäller förhållandet mellan

andel förvärvsarbetande kvinnor och män.

I 4 kommuner är andelen mycket

nu

högre för kvinnor än för män. Alla dessa kommuner ligger i Norrbotten. Högsta kvoten har Pajala med 116 procent. Det

beror på att kvinnornas förvärvs-

frekvens ligger på 64 procent mot

männens 55. Därnäst kommer Vilhelmina, Jokkmokk och

Dorotea med kvot på drygt

en 110 procent. I 17 kommuner är det en klar övervikt för kvinnors andelar om än inte lika klar som bland de

4 ovan. Exempel är Torsby,

Härnösand, Lund, Solna och Stockholm. I 76 kommuner är det i stort

sett jämvikt. Jämnast är det i

Hällefors, Vännäs och Luleå. Minsta kvot har Boxholm

på 84 procent samt Perstorp,

Olofström, Mullsjö och

Töreboda på 86 procent.

Observera

Dessa kartor säger inte nå- Kvinnors andel

Antal got hur Stor andel för iprocent av mäns kommuner Om

kvinnors och mäns andelar. 90-915 150 Källa: SCB, AMPAK 80-90 41

32 Arbetsmarknaden

Förvärvsarbetande 20-64 år i olika förvärvsregioner FR 1994 Andel % av samtliga i befolkningen /motsvarande ålder och region

n oO ÄD9 3 I n

Inlandets ytstora FR

FRm småskaligindustri

RuralaFR

Små-medelstora FR

FR do min, av reg. centra i i GöteborgsFR . FR storskaligindustri m l l MalmöFR l l l i l Småbruksberoende FR i Kvinnor Män i Riket ä 0 10 20 30 40 50 60 70 80 Källa: SCB, AMPAK Procent

Stockholms FR har högst andel förvärvsarbetande kvinnor i åldern 20-

64 år. Andelen är 73 procent. Därnäst kommer I nlandets ytstora FR med

knappt 73 procent. Exempel på kommuner i regionen är Östersund,

Arjeplog och Ragunda. Sma° bruksberoende FR har den lägsta andelen kvinnor med förvärvsarbete; 67 procent. Kommuner som ingår är

Olofström, Munkfors, Laxå och Hofors.

Bland männen åldersgrupp är förvärvsfrekvensen högst i

i samma

FR med småskalig industri; 78 procent. Exempel på kommuner är Gno-

sjö, Bengtsfors och Årjäng. Därefter ligger Små bruksberoende FR. Läg-

sta förvärvsfrekvensen i genomsnitt har Malmö FR på 69 procent.

Jämnast mellan kvinnors och mäns andelar är det i Stockholms FR och störst skillnad i Smä brukberoende FR. Se bilaga 2 för förteckning över kommuner ingående i FR

Arbetsmarknaden 33

Förvärvsarbetande 20-24 år i olika förvärvsregioner FR 1994 Andel % av samtliga i befolkningen i motsvarande ålder och region

n 3 I 3 mI TE 5 5 EI a RuralaFR StockholmsFR Inlandets ytstora FR Små-medelstora FR FR m storskaligindustri FRdomin. avreg. centra GöteborgsFR Småbruksberoende FR MalmöFR - Kvinnor Män Riket 0 10 20 30 40 50 60 70 80 Källa: SCB, AMPAK Procent

Åldersgruppen 20-24 år skiljer sig något jämfört med hela ålders-

gruppen 20-64 år.

Nivån bland de ligger i allmänhet på 50 procent, jämfört med

unga

omkring 70 för hela åldersgruppen. Högst för både kvinnor och män ligger FR med småskalig in-

unga

dustri, på 57 respektive 68 procent. Rurala FR ligger högre för både unga kvinnor och män jämfört med hela åldersgruppen. Stockholms FR och Inlandets ytstora FR ligger lägre bland de kvinnorna och

unga

FR dominerade av regionala centra lägre bland de männen. Lägst

unga

ligger Malmö FR både bland kvinnorna och bland männen.

Bland de äldre 55-64 år ligger Stockholms FR högst för kvinnorna på

63 procent och Smd bruksberoende FR lägst på 52 procent. Männens andelar pendlar mellan 65 procent i FR med småskalig in-

dustri och 52 procent i Inlandets ytstora FR.

34 Arbetsmarknaden

Förvärvsarbetande 20-64 år i förvärvsregioner FR 1994 Andel °o av alla i respektive kommun

Stockholms FR

GöteborgsFR

MalmöFR

FRdomin. avreg. centra

Inlandetsytstora FR

Smá-medelsto FR ra

FR m storskalig industri

FRrn småskaligindustri

Rurala FR

Små bruksberoende FR

40 Källa: SCB, AMPAK P0 P25 P50 P75 P00

Diagrammet Visar att Storstadsregionerna har högre andel förvärvsarbetande än övriga landet. Det högsta kommunvärdet för kvinnorna

finns i Stockholmsområdet; 81 procent. Högsta medianvärde finns i område; 76 procent. Lägsta kommunvärde finns i Små-medel-

samma

stora FR med 55 procent också visar den största spridningen mel-

som

lan kommunvärdena inom en region. Männens Värden ligger oftast högre än kvinnornas i de olika också ofta större. I två regioner är dock

regionerna.Spridningen är kvinnornas medianvärde högre än männens: Inlandets ytstora FR samt

Rurala FR. Förklaring till diagrammet på högra sidan

Arbetsmarknaden 35

Pendling över kommungräns, 20-64 år, efter förvärvsregion FR 1994 Andel % av alla förvärvsarbeande i motsvarande ålder och region

StockholmsFR

MalmöFR

GöteborgsFR

FR storskaligindustri m

FRdomin. av reg. centra

FR m småskalig industri Kvinnor Småbruksberoende FR Man

Små-medelsto FR ra

Inlandets ytstora FR

RuralaFR

O k O O 60 80 100 Källa: SCB, AMPAK Procent

Männen har i högre utsträckning än kvinnorna sitt arbete

i en annan

kommun än där de bor. Mellan förvärvsregionerna är det stora skillnader. I Stockholmsområdet pendlar över 40 procent kvinnorna

av

och hälften av männen över kommungränsen till sitt arbete. Övriga

storstadsområden visar ungefär samma mönster. På många håll i Norrland pendlar bara omkring 10 till 15 procent över kommungränsen

vilket i och för sig kan innebära att ressträckan ändå är lång.

Yngre kvinnor och män pendlar mer än äldre.

De senaste åren har inte inneburit några förändringar åtminstone

sett till ett genomsnitt i riket. Däremot vet vi inte det har skett

om

några förändringar i enskilda regioner.

Förklaring till diagrammet till vänster

P0 Det är lägsta kommunvärdet i regionen. P25 25 procent av kommunvärdena ligger under värdet. P50 Det värde som hälften av kommunerna ligger under och hälften över medianvärde. P75 75 procent av kommunvärdena ligger under. P10O Högsta kommunvärde i regionen.

36 Arbetsmarknaden

2.4.2 Den könsuppdelade arbetsmarknaden

Sysselsatta 20-64 år efter sektor 1987-1995 Kvinnor Män Antal i 1 000-tal Antal 1 i 000-tal 1 500 1 500 1200 1 200 - 900 J 900 - 600 600 - - 300 300 - - u - -

Konmunal sektor Statlig sektor Enskild sektor Källa."SCB, AKU Egna företagare o medhj. famrredl.

Det finns 156 000 färre kvinnliga och 214 000 färre manliga anställda

totalt i kommunal, statlig eller enskild sektor 1995 jämfört med 1987. De största förändringarna har skett inom den enskilda sektorn. För kvinnornas del har inte förändringarna varit så stora för män-

som

Den lägsta antalet anställda inom denna sektor under perioden

nens. inträffade 1993.

Mellan 47 och 49 procent kvinnorna har varit sysselsatta i den

av

kommunala sektorn under perioden. Den statliga sektorn sysselsatte

drygt 8 procent 1987, andel sjunkit till 5 procent. Egna

en som nu

företagarna slutligen, har ökat något till knappt 7 procent.

Bland männen dominerar den enskilda sektorn starkt under pe-

rioden med mellan 63 och 66 procent av alla sysselsatta. Övriga tre

sektorer sysselsatte ungefär lika många 1987. Antalet har nu sjunkit

inom den statliga och kommunala sektorn medan det har ökat för

egna företagare.

Kvinnornas sysselsättning är alltså jämnt spridd mellan offentlig

och enskild sektor medan över 80 procent männen finns inom av nu

den enskilda sektorn, som anställda eller som egna företagare.

Arbetsmarknaden 37

Anställda i åldern 16-64 år efter näringsgren 1995 Anta/i 1 000-tal, procentuell fördelning och könsfördelning % Näringsgren Kvinnor Män Könsfördelning Antal % Antal % Kvinnor Män Jord- och skogsbruk,

Bil- och partihandel

Rekreation,

Barn- o äldreomsorg,

Källa."SCB, AKU Könssegregeringen är fortfarande mycket stor inom många näringsgrenar. Då ska man också komma ihåg att de kvinnor finns inom som en mansdominerad näringsgren ändå kan ha ett kvinnodominerat yrke, t.ex. sekreterare inom byggnadsindustrin. Det gäller också för män. De enda näringsgrenar som Visar jämn könsfördelning är Finansiell verksamhet och Rekreation, restaurang hotell. 0 Om man tittar på förändringarna sedan 1987 har de flesta näringsgrenarna tappat anställda. Några har ändå fler anställda. Inom Barn- 0 äldreomsorg, social omsorg finns den största ökningen för kvinnor; 72 000 medan 5 000 fler män är anställda där. Finansiell verksamhet har Ökat med 13 000 kvinnor och 36 000 män. Rekreation, restaurang 0 hotell har 9 000 fler män något tusental färre kvinnor. men De största minskningarna från 1987 finns inom Industri utom byggnads med 70 000 färre kvinnor och 130 000 färre män. Inom Byggnads finns 5 000 färre kvinnor och 55 000 färre män. Inom Hälso och sjukvård finns 67 000 färre kvinnor och 10 000 färre män. Bil- och partihandel samt kommunikationer har 25 000 färre kvinnor och 51 000 färre män. Detaljhandel har förlorat 26 000 kvinnor och 5 000 män.

38 Arbetsmarknaden

De 30 vanligaste yrkena i storleksordning 1990

Kvinnor: 1 248 900 Män: 983 400

100 80 60 40 20 0 20 40 60 80100

Allmänt kontorsarbete

Försäljare detaljhandel

undersköterskor, sjukvårdsbiträden

Barnskötarem

Säljarepartihandel Ing.,tekniker mekaniskt-tekn

g Ekonomiledare,redovisningsmän Q Sjuksköterskor Last- och paketbilsförare i 7 Lantbrukare, skogsbrukare m Maskin-ochmotorrep. mfl , V , Köksbiträden, restaurangbiträden m Förskollärare, fritidspedagoger rn Klasslärare Lager-och förrádsarbetare Ing., arkitekter,tekn.byggtekn B gnadsträarbetare erkstadsmekaniker Parti-ochdetaljhandlarem Systemerare, -7 programmerare Elmontörer Lärarei teoretiska ämnen Fastighetsarbetare m Maskinmontörer, hopsâttare Banktjänsteman Företagsadministratörer vr. medb o- o anl,arb. 100 80 60 40 20 0 20 60 80 100 Procent Procent Källa: SCB, FoB

Inom de tjugo vanligaste yrkena 1990 arbetade 60 procent av alla kvin-

och 40 procent alla män. Endast lärare i teoretiska ämnen hade en nor av

jämn könsfördelning, dvs. 40-60 procent av vardera könet. Sett över alla yrken fanns endast 9 procent av alla kvinnor och män i yrken

med jämn könsfördelning. I starkt kvinnodominerade yrken minst

90 procent kvinnor arbetade 21 procent. Lika stor andel fanns i starkt

mansdominerade yrken. Resten, 49 procent, fanns i yrken som inne-

höll 60-90 procent vardera könet. av

Arbetsmarknaden 39

Utvecklingen inom några yrkesområden 1990 till 1995 Könsfördelning % och förändring i antal i 1 000-tal 1990 1995 1995-1990 Könsfördeln. Könsfördeln. Antal i 1 000-tal

Hälso-sjukvårdsarbete, veterinärarbete 85 15 86 14 -18 -4 Föreståndare, ledare,

Verkstads o byggnads-

Källa: SCB, AKU Här gör vi ett försök att arbetsmarknaden är mindre könsovan se om uppdelad 1995 jämfört med 1990. Då det inte finns färskare statistik motsvarande den i diagrammet till vänster, har vi jämfört AKU 1990 med AKU 1995 och tagit ungefär yrkesområden finns i samma som diagrammet. AKU, som är en urvalsundersökning, ger dock ingen möjlighet att studera yrkena på fina nivå som FoB. samma Några yrken som finns bland de tjugo vanligaste 1990 i diagrammet till vänster är ändå direkt jämförbara tack vare att så många perarbetar där. Dessa visas med kursiv stil i tabellen. När det gäller soner Förskollärare och fritidspedagoger samt barnskötare är siffrorna osäkra för män. Inga större förändringar tycks dock ha skett. Det har kommit in fler förskollärare och försvunnit barnskötare både bland kvinnor och män och könsfördelningen tycks densamma. När det gäller Stävara dare har liten utjämning skett men det beror inte på att fler män en kommit in i yrket utan på att så många kvinnor försvunnit därifrån. Från Försäljare i detaljhandeln har det försvunnit både kvinnor och män och könsfördelningen är densamma.

Övriga yrkesområden i tabellen är på grövre nivåer än vad som

visas i diagrammet. På den grövre nivån går det inte att se några förändringar. Vi vet heller inte något hänt inom enskilda yrken. om

40 Arbetsmarknaden SOU 1 996:56

Egna företagare och medhjälpande familjemedlemmar 1987-1995

Antal i 1 000-tal 350

250 -

200 -

150 -

50 -

0IIIZZ"""'::;:::::::::::::::

1987 1989 1991 1993 1995 Kvinnor företagare - - - -Kvinnor medhjälpande faniljenmedlemrar ----- Nlänföretagare Källa: SCB, AKU - - - - Män medhjälpande faniljemedlemnar

Fler egna företagare under de senaste åren

Det finns fler företagare, både kvinnliga och manliga, 1995 jämfört med 1987 men männens antal är tre gånger så stort under hela perioden. Nästan hela ökningen för kvinnor är som företagare utan anställda. Männens ökning är till tredjedel företagare med

en som an-

ställda och resten företagare utan anställda. Att arbeta fa-

som som

miljemedlem i ett företag är ovanligt men kvinnor gör det i högre

utsträckning än män. Siffrorna är osäkra för män.

Det största tillskottet finns inom Finansiell verksamhet med 9 000

fler kvinnliga och 27 000 fler manliga företagare. Inom Bil- och parti-

handel samt kommunikationer finns 3 000 fler kvinnliga och 12 000 fler manliga företagare. Rekreation, restaurang och hotell har 3 000 fler kvinn-

Se mer om egna företagare ikapitel 7

Arbetsmarknaden 41

Egna företagare 16-64 år efter näringsgren 1995 Antal 1 000-tal, procentuel/ förde/ning och könsfördelning % Näringsgren Kvinnor Män Könsfördelning SNI 92 Antal % Antal % Kvinnor Män Jord- och skogsbruk, ñske mm 16 14 55 17 23 77 lndustri och byggnadsverks. 11 10 79 25 12 88 Bil- och partihandel

Rekreation, restaurang och hotell 12 11 21 7 36 64 Personlig

Därav med anställda 34 30 125 40 21 79 utan anställda 78 70 191 60 29 71

Källa: SCB, AKU

liga och 8 000 fler manliga företagare. Inom Industri och byggnadsverk-

samhet finns ett tusen fler kvinnliga företagare medan de manliga

par

är ungefär lika många 1987. Inom Personlig service finns 3 000 fler

som

kvinnliga företagare medan de manliga är ett par tusen färre. ord- och

skogsbruk, fiske mm har förlorat många företagare. Där finns nu 11 000

färre kvinnliga och 18 000 färre manliga företagare.

Män dominerar företagandet inom de flesta näringsgrenarna

I detaljhandeln är könsfördelningen jämn, dominerar männen

annars

företagandet inom de flesta näringsgrenarna, med undantag av Per-

sonlig service. De största områdena för män är Industri- och byggnadsverksamhet, Bil och partihandel samt kommunikationer, Finansiell verksamhet och jordbruk med Män har i större utsträckning än kvinnor

mera.

anställda ViCl sina företag. Se företagare i kapitel 7

mer om egna

42 Arbetsmarknaden

Nystartade företag efter län 1994

Län

Västernorrland Kopparberg Vi Ni " i i

Norrbotten Kristianstad Blekinge

Kronoberg

P K i i Söderrmnland varm V, 7 Wi l-älland :i W:i W 7 V; Västerbotten Járrtland Jönköping i Skaraborg Malmöhus Örebro i

Västmanland Gotland i i L i n mr w N77" W i i Östergötland Stockholm z " i m D953 i i T 7 77 0 20 40 60 80 100 P cent ro 1

Kvinnligt Manligt Gemensam ägda ägda ledning

Källa: SCB, Nyetableringsstatistiken. F 15 SM 9501. Om innehåll: Se nästa sida.

Av de företagen 1994 hade 23 procent kvinnliga ägare och 69

nya

manliga ägare. Resten ägda kvinna och en man gemensamt.

var av en

För företag startades med invandrarbakgrund för-

som av personer

sta och andra generationen andelarna 25, 66 och 9 procent.

var

I Uppsala län fanns den högsta andelen företag med kvinnliga

nya

ägare, 28 procent, medan den i Västernorrlands län endast 11 pro-

var cent.

Bland företag med manliga ägare varierade andelarna från 77

nya

procent i Västernorrlands län till 62 i Uppsala län.

Se mer om egna företagare ikapitel 7

Arbetsmarknaden 43 Nystartade företag efter näringsgren 1994 Andel % av samtliga nya företag, exkl. företag med årsomsättning 30 000 kr

Nystartade företag efter motiv och tidigare företagsstart 1994 Procentuell fördelning Kvinnor Män Gemensam ledning Motiv

Tidigare företagsstart

Källa: SCB, Nyetableringsstatistiken. F 15 SM 9501. Statistiken redovisar genuint ny verksamhet. Alla företag utom jord-och skogsbruksföretag SNI 92 A och B samt fastighetsförvaltning ingår.

Motiven att starta nya företag skiljde sig åt mellan kvinnor och män. För kvinnorna var ett självständigt arbete eller att förverkliga sina idéer de vanligaste skälen, liksom risken för arbetslöshet. Bland män-

nen var risken för arbetslöshet vanligast. En något lägre andel bland männen angav självständigt arbete eller att förverkliga sina idéer

som

skäl. För större andel män än kvinnor motivet att tjäna

en var pengar. En större andel av kvinnorna än av männen startade sitt första fö-

retag. Av kvinnorna hade 29 procent och männen 25 procent gått

av

starta eget kurs och 42 respektive 38 procent fick starta eget bidrag från arbetsförmedlingen.

Se mer om egna företagare i kapitel 7

44 Arbetsmarknaden

2.4.3 Arbetstider

Förvärvsarbetande efter arbetstidens längd 1987-1995 Andel °o av alla förvärvsarbetande i motsvarande grupp Kvinnor 20-64 år Män 20-64 år Procent Procent 90 100 Heltid 80 80 .

Heltid 60 -- 50 u--ø-ê-ø" .

40 40 9 - Långdeltid 20 20 . K°

Kortdeltid Lång deltid °°"d

- - . u - - - - - - 0 O :7':"."."."." 1987 989 991 993 995 997 989 991 993 995

Kvinnor med barn under 17 år Män med barn under 17 år Procent Procent 90 100 Heltid 80 ao . -

60 60 -

40 40 Långdeltid

20 20 - Kortdeltid

Långdeltid Kggjenid

- . . 987 999 991 993 995 987 989 991 993 995

Vanligen arbetad tid där Heltid: 35-timmar Lång deltid: 20-34 timmar Källa: SCB, AKU Kort deltid: 1-19 timmar

Arbetsmarknaden 45

Förvärvsarbetande efter arbetstidens längd 1995

Kvinnor 20-64 år

m barn under 17 år

m barn under 17 år yngsta 0-2 år m barn under 17 år yngsta 3-6 år m barn under 17 år yngsta 11-16 år

Män 20-64 år

m barn under 17 år

m barn under 17 år yngsta 0-2 år m barn under 17 år yngsta 3-6 år m barn under 17 år yngsta 11-16 år . kO h O OO 80 GC

lo

Procent Källa: SCB, AKU Heltid Långdeltid Ko deltid

Andelen kvinnor i åldern 20-64 år arbetar heltid har ökat från 55 som

till knappt 61 procent under perioden 1987-1995. De arbetar som lång

deltid har minskat sin andel i motsvarande grad, medan den korta

deltiden har legat konstant. Bland kvinnor med barn i åldern 0-2 år

arbetar 53 procent heltid och bland dem med barn i åldern 3-6 år

arbetar 47 procent heltid. Då är att märka att frånvaron är relativt hög i dessa se sidan 60.

grupper

Männens arbetstid har legat ganska konstant under åren. Andelen som arbetar heltid går något bland dem har barn. Männens

upp som

frånvaro påverkas inte på sätt kvinnornas de har barn

samma som om eller inte.

Observera: i vanligen arbetad tid räknas även de tillfälligt frånvarande.

Arbetsmarknaden

Medelarbetstid efter anknytning till arbetsmarknaden 1987-1995 Faktiskt arbetad tid per vecka för personeri arbete Timmar Kvinnor 16-64 år 60

50-

g/Ã.

-La

30..----n,.--_-.-,unu--n.-Uh

20-

1 10-

1987 1989 1991 1993 1995

1 Fast anställda 1

- - - - Wdsbegr. anställda i

Timmar Män 16-64 år Företagare med anst. 1

50 1 - - - - Företagare utan anst.

50 ._..an-_--: -- I I . - . - . . u . n - . - - --n 1 1 40- 1

20 -

10-

1987 1989 1991 1993 1995

Källa: SCB, AKU

Arbetsmarknaden 47

Medelarbetstid efter ålder 1995 Faktiskt arbetad tid per vecka för personeri arbete Timmar per vecka 45 Kv Män

I

35 T 30

10 Ä i

45-54 35-44 25-34 55-59 20-24 60-64 Källa: SCB, AKU Ålder

Faktiska arbetstiden ökar svagt för kvinnor men inte för män

Den faktiska arbetstiden har under perioden 1987-1995 ökat från 32

till 33 timmar vecka för kvinnor i åldern 16-64 år. Männens nivå per

har legat konstant på drygt 40 timmar. Längst arbetstid har företagare

med anställda; 44 timmar för kvinnorna och 51 för männen. Kortast

arbetstid har tidsbegränsat anställda; 30 timmar för kvinnorna och 35 för männen. Se diagrammet till vänster.

Längstaarbetstiden i åldern 45-54 år Kvinnorna i åldern 45-54 år arbetar 35 timmar i veckan och männen

knappt 42. Se diagrammet ovan.

Kvinnor med barn under 7 år arbetar omkring 4 timmar kortare i

Veckan, medan män med barn inte minskar sin arbetstid.

Observera: i faktiskt arbetad tid räknas inte de tillfälligt frånvarande.

48 Arbetsmarknaden

Övertid och mertid samt övertid utan ersättning bland anställda 1995 Andel % av alla anställda i motsvarande grupp med övertid under mätveckan

44å

55-64 år

v, m7 i i Wi med barn WWWW under 7 åf

0 4 8 12 20 Källa".SCB AKU Procent Övertid/mertid Övertid utan ersättning - Kvinnor Män l

Den högsta andelen kvinnor med övertidsarbete finns i åldern 45-54 år. I arbetade knappt 10 procent Övertid under mätveckan,

gruppen

2 procentenheter obetalt. Av kvinnor med förskolebarn ar-

varav var

betade knappt 5 procent övertid, 1 obetalt. I hela åldersgruppen

varav 20-64 år arbetade 8 procent övertid, varav 1 obetalt.

Männen visar inte mönster. De högsta andelarna finns i

samma arbetade övertid 3 obetalt. Även åldern 25-34 år, där 17 procent varav män med förskolebarn arbetade till stor del Övertid; 16 procent varav 3 obetalt. Bland alla i åldern 20-64 år arbetade 15 procent Övertid, 3 obetalt. varav

Att hel- eller deltidsarbetande gör ingen större skillnad för

vara kvinnors övertidsarbete, däremot för mäns. Av de heltidsarbetande kvinnorna arbetar 9 procent övertid mot 7 de deltidsarbetande. av Bland männen är motsvarande andelar 16 procent av dem som arbe-

tar heltid, mot knappt 6 det fåtal arbetar deltid.

av som

Arbetsmarknaden 49

Övertid bland anställda 20-64 år och antal övertidstimmar anställd per och vecka 1987-1995 Andel % av alla anställda i motsvarande ålder samt antal timmar/vecka

Nlän 0,80 12 - 0,60 - 8 Kvinnor 0-40

4 0,20 -

O 0,00 1987 1989 1991 1993 1995 1987 1989 1991 1993 1995

Källa: SCB, AKU

AKU ger inte stöd för att övertiden minskar

Andel kvinnor i åldern 20-64 år arbetar övertid har legat relativt

som

konstant kring 7 procent under perioden 1987-1993, varefter liten

en

ökning till drygt 8 procent kan märkas. Bland männen har andelen

legat konstant kring 13 procent, utom år 1991 då den sjönk till knappt

12 procent. De två senaste åren ökar andelen kraftigare för män än för kvinnor och den ligger på knappt 16 procent.

nu Bland föräldrar med barn under 7 år är mönstren för män i stort

sett detsamma som för alla män medan kvinnornas andel ligger på 5-

6 procent under perioden, även här med uppgång de senaste

en svag två åren.

Det högra diagrammet visar mängden övertidstimmar vecka i

per

genomsnitt för alla anställda i åldern 20-64 år. Högsta Värdet för både

kvinnor och män noterades 1989 varefter det sjönk något för kvinnor och mer påtagligt för män fram till 1992. Därefter har antalet timmar per vecka ökat även nergång kan skönjas från 1994 till

om en svag

1995. Nu ligger antalet på halvtimma vecka för kvinnor och 1

en per timma per vecka för män.

50 Arbetsmarknaden

Anställda 20-64 år som av arbetsmarknadsskäl arbetar mindre än de skulle vilja 1987-1995 Andel % av alla anställda imotsvarande ålder

Procent 14

12-

10- Kvinnor

1987 1989 1991 1993 1995

Källa: SCB, AKU

Andelen anställda arbetsmarknadsskäl arbetar mindre än de som av

skulle vilja har ökat under år, särskilt bland kvinnorna. Den

senare här skulle kunna definiera deltidsarbetslös eller gruppen man som

undersysselsatt. Det är bara arbetar högst 40 timmar i

personer som

veckan får frågan i AKU. Jämför också tabellen överst på sidan

som 63 där olika former arbetslöshet redovisas. av

När andelen arbetade mindre än de skulle vilja låg som lägst

som

bland kvinnorna 1989, den knappt 6 procent. Nu, 1995, har ande-

var

len vuxit till 13 procent. Bland männen har andelen ökat från knappt

2 procent 1988 till 5 procent 1995. I arbetsmarknadsskäl har velat öka sin arbetstid gruppen som av

under perioden 1987-1995 har den önskade tiden pendlat mellan 10-

12 timmar i veckan för kvinnorna och 10-14 timmar i veckan för män-

De här siffrorna grundar sig på önskemål från åldersgruppen

nen. 16-64 år.

Arbetsmarknaden 51

Anställda 16-64 år som av arbetsmarknadsskäl arbetar mindre än de skulle vilja efter näringsgren 1995 Andel % av alla anställda i motsvarande grupp Näringsgren

Vård o omsorg

Personliga o

kulturella tjänster l

Handel 0 kommnikationer å Jordbruk skogsbruk o fiske

Utbildning och forskning Finansiell verksanhet

l|Ilverkn, utv av nineral o energipr Få i gruppen

Byggverksarmet " E

Kvinnor Män

Summ

O 4 8 12 16 20 Källa: SCB, AKU Procent

I alla näringsgrenar finns är det högre andel bland kvinnorna

en som

av arbetsmarknadsskäl arbetar mindre än vad de skulle Vilja.

De stora grupperna bland kvinnorna arbetar med vård och om-

sorg men även med personliga och kulturella tjänster samt inom han-

deln.

Bland männen är det vanligast att önska sig längre arbertstid bland dem som arbetar med personliga och kulturella tjänster. Minst vanligt att Vilja ha längre arbetstid är det både bland kvinnor och män finns inom tillverkningsindustrin.

som

52 Arbetsmarknaden

2.4.4 Anknytning till arbetsmarknaden

Anställda 20-64 år efter sektor och anknytningsgrad till arbetsmarknaden 1987-1995 Antal i 1 000-tal

987 999 991 993 995 987 989 991 993 995

Offentligt fastanställda Privatfast anställda Offentligt tidsbegränsat anst. - - - - - - Källa."SCB, AKU - - - Privattidsbegränsat anst. - - -

Omkring 982 000 kvinnor är offentligt anställda och 771 000 privat anställda 1995. Skillnaden störst 1993 har minskat ordentligt

var men

sedan dess. Det beror på att antalet offentliganställda har minskat och antalet privatanställda ökat. Bland männen dominerar privat anställning i hög grad. Antalet högst 1990, då det låg på 145 000, och som lägst 1993. Nu

var som

ligger det på 133 000 efter ökning mellan 1993 och 1995. Antalet

en

offentliganställda har minskat under hela perioden 1987-1995 från

491 000 till 369 000. De fast anställda dominerar både för kvinnor och män. Kvinnorna

är i dock i högre utsträckning tidsbegränsat anställda än män. De flesta de tidsbegränsat anställda kvinnorna är offentligt anställda. För

av

männen är det tvärtom; de flesta de tidsbegränsat anställda är

av sidor.

privatanställda. Se mer härom på följande

Se mer om den "flexibla" arbetsmarknaden i kapitel 4

Arbetsmarknaden 53

Tidsbegränsat anställda i åldern 25-54 år 1987-1995 Andel % av a/la anställda i samma åldersgrupp Procent 20

16 -

12 -

3 .

Nlän 4 -

1987 1989 1991 1993 1995 Källa: SCB, AKU

Vi har här valt att Visa åldersgruppen 25-54 år, beroende på att vi

tittar närmare på denna på följande sidor.

Bland de tidsbegränsat anställda i ovanstående ålder dominerar

kvinnorna med 165 000. Motsvarande antal för männen är 129 000.

Från 1991 när antalet lägst under perioden har kvinnornas

var som

antal ökat med omkring tredjedel medan männen fördubblat sitt

en antal. Även till andelen

om man ser tidsbegränsat anställda, som dia-

grammet visar, ligger kvinnorna på en högre nivå. Störst var skillna-

den omkring 1990. Männens nivå har sedan närmat sig kvinnornas

fram till 1994. 1995 är 12 procent de anställda kvinnorna tidsbeav

gränsat anställda mot knappt 10 för männen. Hela åldersgruppen 20-64 år visar mönster. Antalsnivån

samma

ligger dock högre, 253 00 för kvinnor och 189 000 för män år 1995,

beroende på hög andel de är tidsbegränsat anställda.

att en av unga

Bland de är feriearbeten mycket vanliga och hög andel

unga en ser

sig som studerande i första hand.

Se mer om den "flexibla" arbetsmarknaden i kapitel 4

54 Arbetsmarknaden

Tidsbegränsat anställda 16-64 år efter yrkesområde 1995

Kvinnor

Män

Källa: SCB, AKU

Yrkesområden enligt NYK Nordisk yrkesklassiñcering 0+x1 Tekniskt, natur-, samhällsvetenskapligt, humanistiskt, konstnärligt, militärt arbete 1 HäIso-, sjukvårdsarbete, socialt arbete mm 2+3 Administrativt, kameralt, kontorstekniskt arbete samt Kommersiellt arbete 4 Lantbruks- skogs- och fiskeriarbete 6 Transport-och kommunikationsarbete 5,7,8 Gruv-, stenbrytning samt tillverkningsarbete 9 Servicearbete mm

Arbetsmarknaden 55

Tidsbegränsat anställda 16-64 år efter yrkesområde 1995 Andel % av alla i motsvarande grupp

Servicearbete mn

HäIso-, sjukv-arb, socialt arb

Konmersiellt arb

Tekn, natur-,samn konstn. m ar ar Iit" t b

z Kvinnor

i Män Transport- 0 konmunikat. arb

Gruv-,stenbrytm tillverkn. arb

Administr., kameralt kontorstekn. arb " Fa gruppen G l Lant-skogsbruk, fiskeriarb 73, i - n i

0 10 20 30 Källa: SCB, AKU Procent

Flest kvinnor inom vården och flest män inom industrin

Cirkeldiagrammen till Vänster visar att omkring 40 procent av de tids-

begränsat anställda kvinnorna har ett omsorgs- eller Vårdarbete. En femtedel har ett arbete inom handel eller kontor. Nästan lika många

finns i tekniska, naturvetenskapliga, samhällsvetenskapliga m.fl.

yrken.

En tredjedel av de tidsbegränsat anställda männen har ett arbete inom industrin. Hälften så många har tekniska, narurvetenskapliga,

samhällsvetenskapliga m.fl. yrken.

Vanligast inom servicearbeten bland kvinnorna och inom /antskogsbruket bland männen

Om istället studerar inom Vilket yrkesområde det är Vanligast

man

med tidsbegränsade anställningar, blir det servicearbete när det

mm

gäller kvinnor. För män blir det lant-skogsbruksarbete m.m. samt

omsorgs- och vårdarbeten.

Statistiken har inte tagits fram för 20-64 år eller 25-54 år.

Se mer om den "flexibla" arbetsmarknaden i kapitel 4

56 Arbetsmarknaden

Tidsbegränsat anställda 25-54 år efter typ av anställning 1989 och 1995 Andel % av alla anställda i samma ålder Kvinnor Vikariat " i i

i

Kallas vid behov

Objekts-och projekiansiällning 1989 Prov-och 1995 praktiktjänsigö ring Ferie-och säso ngsarbete

Övrigt 2

0 20 40 60 80

Män Vikariat

Kallasvidbehov

Objekts- ch o 1989 projektanstäilning 1995 P rov-o ch praktiktjänstgö ring Ferie- ch o

säso ngsarbete 2

Övrigtr 0 20 40 60 80 Källa: SCB, AKU Procent

Den vanligaste typen av tidsbegränsad anställning bland kvinnor är

att ha ett vikariat. Over hälften dessa kvinnor har sådan anställav en

ningsform 1995. Andelen har dock sjunkit sedan 1989. Då hade två av tre ett vikariat. Att kallas vid behov samt objekts-och projektanställning har blivit vanligare typ av anställning bland kvinnorna.

en

Bland männen är objekts- och projektanställningar den vanligaste ty- Vikariatsanstüllning är nästan lika vanligt andelen har sjun-

pen. men

kit även bland männen. Prov- och praktiktjänstgöring är en vanligare typ anställning bland männen än bland kvinnorna medan att kal-

av

las vid behov inte är lika vanligt. Bland de yngre är ferie- och säsongsarbete mycket vanligare.

Se mer om den "flexibla" arbetsmarknaden ikapitel 4

Arbetsmarknaden 57

Tidsbegränsat anställda 25-54 år efter arbetstid 1989 och 1995 Andel % av alla i motsvarande grupp

Kvinnor M Hetid I - i i 1989

i

Lång deltid j

0 20 40 60 80 100 Procent

Män

Lång deltid

Få igruppen .. .

0 20 40 60 80 100 Källa: SCB, AKU Procent

Ju kortare den vanliga arbetstiden är, desto högre sannolikhet att man

är tidsbegränsat anställd. Andelarna har också ökat i alla grupper

mellan 1989 och 1995. Mönstret är detsamma för kvinnor för män. som

Män med deltid är dock i högre utsträckning än kvinnor tidsbegränsat anställda. Antalet deltidsanställda män är ändå mycket lågt jäm-

fört med motsvarande för kvinnor. Se sidan 44. Där förklaras också

begreppen heltid-deltid.

Tidsbegränsat anställda vill öka sin arbetstid i högre grad än fast anställda

Tidsbegränsat anställda vill öka sin arbetstid i högre utsträckning än

fast anställda. Mest vill man öka arbetstiden om man arbetar deltid. Se mer om den "flexibla" arbetsmarknaden i kapitel 4

58 Arbetsmarknaden

Tidsbegränsat anställda 25-54 år efter vad de själva anser vara den huvudsakliga sysselsättningen 1987 och 1995

Förvärsarbetande

Arbetssökande i

Kvinnor 1989 1995 Studerande

1989; i

Övrigt Få i gruppen

O 20 40 60 80 100 120 140 Källa: SCB, AKU Antali 1 000-tal

Bland de tidsbegränsat anställda i åldern 25-54 år ser de flesta sig som förvärvsarbetande. En mycket större andel både bland kvinnor och män ser sig dock som arbetssökande 1995 jämfört med 1989. Då

andelarna 3 till 5 procent. Siffrorna är små och osäkra. Andelen var har Ökat 1995 för både kvinnor och män till 15 procent. Siffrorna för studerande är osäkra för 1989. Antalet har dock ökat mellan 1989 och

1995 både bland kvinnor och män. I gruppen "övriga" i diagrammet ingår de sig hemarbetande, värnpliktiga och övriga. Siff-

som ser som

rorna är så små att de inte går att redovisa.

Bland de tidsbegränsat anställda ser alltså de flesta sig som för-

värvsarbetande nu eller har en önskan om att vara det i framtiden.

Bland dem som är 16-24 år är andelen som ser sig som förvärvsarbetande fortfarande vanligast men 30 procent av kvinnorna och knappt

40 procent männen sig studerande.

av ser som Se mer om den "flexibla" arbetsmarknaden i kapitel 4

Arbetsmarknaden 59

2.4.5 Frånvarande från arbetet

Frånvarande hela veckan efter ålder 1987-1995 Andel °o av alla förvärvsarbetande i åldersgruppen

Kvinnor Procent 40

30 -

/s .___. 20- ---§...;.- . ä.: . . - . 9-A20l24 - 10 25-34 - ------35-44 - - -45-54 - - - -55-64

O . . . . r . . 1987 1989 1991 1993 1995 Män Procent 40 - - -20-24 25-34 35-44 30. t.,----45-54 . 1 . - - - -55-64

Kommentar till diagrammet pa nästa sida 20

§.i-â: .- i- - Vi

10 s - V

0 . . . . . . Källa SCB, AKU 1987 1989 1991 1993 1995

Arbetsmarknaden

Relativa frånvarotal efter orsak 1995 Andel % av alla förvärvsarbetande i olika grupper Frånvaroorsak Samtliga Samtliga 20-64 år med barn under 7 år Kvinnor Män Kvinnor Män Hela veckan

De/ av veckan

l Inklusive kompledighet och dylikt samt frånvaro enbart från bisyssla

Kvinnors och mäns orsaker till frånvaro skiljer sig inte mycket utom på en punkt; vård av barn. Särskilt synligt blir det om man endast

studerar gruppen med förskolebarn. Där var 18 procent av kvinnorna borta hela veckan för vård barn mot männens 2 procent. Jämför av

också uttaget av föräldrapenning som beskrivs i kapitel Samma mönster Visar sig då man tittar på andel frånvarotimmar den Vanliga arbetstiden; kvinnor med små barn är borta ungefär

av kvartstid för vård av barn.

Frånvarotimmar Andel % av vanligen arbetade timmar för anställda

1Inklusive kompledighet och dylikt men exklusive bisyssla Källa: SCB,AKU

Arbetsmarknaden 61

2.5 Arbetslösa

Arbetslösa efter ålder 1987-1995 Andel % av alla i arbetskraften i motsvarande åldersgrupp

Kvinnor Procent 25 - - -20-24 25-34 -"""""35-44 20 WN - - - -45-54 - - - -55-64

15 ,i u r /

10 I l / O 5 x / . :- - - - - - . h O , v-.L o w l 0 . . . . . . 1987 1989 1991 1993 1995

Män Procent 25 - - -20-24 25-34 / . 20 ----35-44 - - - -45-54 / - - - -55-64 Kommentar till l diagrammet på 15 I nästa sida

Källa. SCB, AKU 1991 1993 1995

62 Arbetsmarknaden SOU 1 996256 Arbetslösa efter ålder 1987, 1990, 1993 och 1995 Andel % av alla i arbetskraften i motsvarande åldersgrupp

.. .. 45-54 3,6 5,4 3,7 5,1 .. .. .. .. 55-64 2,2 4,2 6,7 6,2 8,4 .. .. .. 20-64 2,0 2,0 1,4 1,5 6,3 9,4 6,7 8,3

Källa."SCB, AKU

Arbetslösheten var som lägst omkring 1990 då talen t.0.m. är osäkra för mindre åldersgrupper. Därefter har arbetslösheten ökat drama-

tiskt särskilt bland de unga. Se även diagram på föregående sida.

Kvinnorna visar lägre tal än män i alla åldersgrupper. De i åldern 45-

54 år har klarat sig bäst från arbetslöshet. Där ligger arbetslösheten

nu på 4 procent för kvinnorna och 5 för männen.

Lángtidsarbetslösa efter ålder 1987, 1993, 1994 och 1995 Andel % av alla arbetslösa i motsvarande åldersgrupp

1987 1993 1994 1995 Kv M Kv M Kv M Kv M

16-24 20 26 22 33 20 25 .. .. 25-34 27 32 32 38 28 35 .. .. 35-44 31 36 41 41 35 39 .. .. 45-54 40 42 45 41 41 .. .. .. 55-64 53 55 55 55 55 .. .. .. 20-64 24 22 30 35 37 41 34 38

Källa: SCB, AKU

Andelen långtidsarbetslösa är lägre bland kvinnor än bland män i

alla åldersgrupper till 45 år. Därefter är den lika hög för kvinnor

upp för män. Störst är skillnaden i åldern 25-34 år där 28 procent av som

de arbetslösa kvinnorna var långtidsarbetslösa mot 35 procent av män-

Sedan 1994, hade de högsta värdena under perioden, har

nen. som

långtidsarbetslösheten sjunkit i alla åldersgrupper utom bland 55-64 åringarna. Mest har den sjunkit bland de männen. Mellan 1987

unga både och

och 1990 var antalet långtidsarbetslösa så lågt för kvinnor

män att värdena blir osäkra för mindre åldersgrupper.

Se mer om arbetslöshet i kapitel 5

Arbetsmarknaden 63 Arbetslösa, undersysselsatta eller dolt arbetslösa efter ålder 1995 Andel % av alla i befolkningen i motsvarande ålder

Källa."SCB, AKU

En annan bild växer fram alla former arbetsom man summerar av

löshet, än om man bara tittar på den öppna arbetslösheten enligt

tabellen överst på vänstra sidan. Här visar kvinnorna 1995 högre tal än männen i alla åldersgrupper. Observera att andelen är beräknad på alla i befolkningen i ålder och inte bara på arbetskraften,

samma som

det öppna arbetslöshetstalet beräknas på.

Arbetslösa 20-64 år efter sätt att söka arbete 1995 Andel % av alla arbetslösa imotsvarande åldersgrupp

Arbetsförmedling enbart

. Arbetsf.+arb. - +annons giv,

ArbetsförmedLo arb,giv. " Kvinnor - Män ,,,, ,, , i Arbetsförmedl.o annons

Övrigt

0 10 20 30 40 50 60

Källa: SCB, AKU Procent

Över hälften de arbetslösa kvinnorna söker arbete enbart av genom

arbetsförmedlingen. Nästan hälften av männen gör så också. Bara 10

procent av kvinnorna och 11 männen använder inte arbetsförmedav

lingen för att söka arbete. Det är något vanligare bland män än bland kvinnor att vända sig direkt till arbetsgivare medan kvinnorna hellre

en Soker arbete genom annons Se mer om arbetslöshet i kapitel 5

64 Arbetsmarknaden

Arbetsmarknadspolitiska åtgärder februari 1996 Litbildningsvikariat Kommnavtal Arbetsrnarknadsutb. Arbetsplatsintrod. Datortek Arbetslivs utv. Beredskapsarbete Starta eget Rekryteringsstöd O NO O OO 80 100 Källa: AMS Procent bland dem har Även

Kvinnorna dominerar som utbildningsvikariat.

kommunavtalen omfattar kvinnor till en större del än män. En större

andel män får rekryteringsstöd eller starta eget bidrag än kvinnor. De

har också beredskapsarbeten i större utsträckning. Övriga stödåtgär-

der är relativt jämnt fördelade mellan kvinnor och män.

Kvarstående arbetssökande efter typ av åtgärd och förekomst av arbetshandikapp december 1995 Antal, procentuell fördelning samt andel % arbetshandikappade inom gruppen

Se mer om

Arbetsmarknaden 65

2.6 Personer utanför arbetskraften

Personer utanför arbetskraften 1987-1995 Antal i 1 000-tal

150. 55-64 år 100- - 100 .v 20-24 år 50-""-" 50-

0 0 1987 1989 1991 1993 1995 1987 1989 1991 1993 1995 Antalet kvinnor utanför arbetskraften i åldern 20-64 år ökade från

363 000 till 512 000 mellan 1990 och 1994. Sedan har det sjunkit med

ca 2 000 kvinnor. Männen har ett liknande mönster; antalet var som

lägst 1990 med 247 000 för att sedan växa till 413 000 år 1994. Nu har det sjunkit med drygt 10 000 män.

Andelsmässigt står de unga för de största förändringarna, både bland kvinnorna och bland männen. Bland 45-54-åringarna är föränd-

ringarna minst.

Personer utanför arbetskraften 1987-1995 Andel % av alla i motsvarande å/der

Källa. SCB, AKU

66 Arbetsmarknaden

Personer utanför arbetskraften i åldern 25-54 år efter vad de själva anser vara den huvudsakliga sysselsättningen 1989 och 1995

Studerande

i H Herrar 9 Kvinnor 1989 l i 1995 Arbetssökande

Nlän Pensionär sjuk 0 1989 tjänste i 1995

Övrig ü

0 20 40 60 80 100 120 140 Källa: SCB, AKU Antal i 1 000-tal

När i AKU frågar personer utanför arbetskraften i åldern 25-54

man

år vilken sysselsättning de själva är deras huvudsakliga är det

anser

vanligaste svaret studerande. Mer än tredje kvinna och hälften av

var

männen säger så 1995. Antalet har fördubblats sedan 1989. I åldern under 25 år över 80 procent sig vara studerande, andelen är

anser

något högre för de unga kvinnorna. Bland kvinnor och män över 54

år bara de är studerande. anser ett par procent att

Andelen sig hemarbetande minskar. Både i gruppen

som ser som

25-54 år och över 54 år är den drygt 30 procent för kvinnor mot

nu 40-50 procent 1989. Bland de kvinnorna är den 5 procent. Mänunga

andelar är knappt mätbara i de olika åldersgrupperna

nens

Omkring fjärde kvinna och tredje i åldern 25-54 år ser

var var man

sig arbetssökande. Dessa är dolt arbetssökande till skill-

nu som personer

nad från arbetslösa i arbetskraften är öppet arbetssökande. Anta-

som let dolt arbetssökande har mer än tredubblats mellan 1989 och 1995. Bland de är andelarna 7 procent för både kvinnor och män och unga över 54 år är de 7 procent för kvinnor och 15 för män.

Sammantaget betyder detta att runt 60 procent, mot 33 procent 1989,

kvinnorna utanför arbetsmarknaden i åldern 25-54 år kan antas av

vilja ha ett förvärvsarbete, åtminstone på längre sikt. De är stude-

nu rande eller arbetssökande.För männen har andel ökat från 60 samma

till 87 procent. Bland de unga är andelarna omkring 90 procent.

Arbetsmarknaden 67

Hemarbetande kvinnor efter ålder 1987-1995 Andel % av alla utanför arbetskraften i motsvarande ålder Procent 100 -20-24 - - - - - 25-34 80 35-44 45-54 55-59 -- -- 60 - - - - -60-64

1987 1989 1991 1993 1995 Källa: SCB, AKU

Av alla kvinnor i åldern 20-64 år befinner sig 510 000 utanför arbetskraften 1995. Av dessa är 89 000 hemarbetande. Det betyder att 4

procent av alla kvinnor är hemarbetande. Motsvarande antal för männen

är 401 000 utanför arbetskraften och något 1 000-tal hemarbetande.

Siffrorna är osäkra här.

Kvinnorna är inte på väg tillbaka till spisen

I alla åldersgrupper, som studerats har andelen hemarbetande

ovan,

kvinnor bland dem som inte finns i arbetskraften sjunkit mellan 1987

och 1995. Särskilt kvinnorna i åldern 35 år och däröver har minskat

sina andelar med omkring 30 procentenheter. Endast de kvin-

unga norna har inte minskat sin andel nämnvärt. De har å andra sidan de

lägsta värdena under hela perioden. Männens andel som hemarbetande är så liten för alla åldersgrupper att ett diagram inte går att rita. Siffrorna är för osäkra.

68 Arbetsmarknaden

2.7 Invandrare på arbetsmarknaden

Relativa arbetskraftstal för utländska medborgare efter ålder och medborgarskap 1990, 1994 och 1995 Andel % av samtliga i respektive grupp som ingår i arbetskraften

.. .. ..

sysselsatta utländska medborgare efter ålder och medborgarskap 1990, 1994 och 1995 Andel % av samtliga i respektive grupp som är sysselsatta 1990 1994 1995 Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män 20-24 68 74 .. .. .. ..

.. .. ..

Arbetslösa utländska medborgare efter ålder och medborgarskap 1990, 1994 och 1995 Andel % av samtliga i respektive grupp i arbetskraften 1990 1994 1995 Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män 20-64 17 24 21 24 .. .. Nordiskt .. .. .. .. .. .. Övr. utländskt 25 29 30 30 .. .. Källa: SCB, AKU

Utvecklingen mellan 1990 och 1995 är dramatisk jämfört med den för

hela befolkningen, särskilt för yngre och utomnordiska medborgare.

Jämför utvecklingen på sidorna 27, 28 och 62.

Arbetsmarknaden 69

2.8 Utbildning

Utbildningsnivå i arbetskraften samt bland arbetslösa 1995 Procentuell fördelning inom respektive grupp Lägre utbildning Högre utbildning Kvinnor 25-54 år

l arbetskraften

Arbetslösa

100 80 60 40 20 0 20 40 60 80 100 Män 25-54 år

I arbetskraften

Arbetslösa

100 80 60 40 20 0 20 40 60 80 100 Procent Procent

Å Grund- Gymnasium Gymnasium Högskola Högskola skola högst 2 år mer än 2 år mindre än minst 3 år 3 å Källa: SCB, AKU

Utbildningsnivån är högre i hela arbetskraften än bland de arbets-

lösa. Det gäller både kvinnor och män.

Bland kvinnor i arbetskraften, i åldern 25-54 år, har 33 procent en

högskoleutbildning. Motsvarande värde för dem som är arbetslösa är

18 procent. 18 procent kvinnorna i arbetskraften har endast grund-

av skola mot 25 för de arbetslösa.

Bland män i ålder har 28 procent i arbetskraften högskola

samma

mot 17 procent bland de arbetslösa. Endast grundskola har 23 pro-

cent i arbetskraften mot 28 procent bland de arbetslösa. Se mer om utbildning i kapitel 6

70 Arbetsmarknaden Utbildningsnivå bland förvärvsarbetande 20-64 år 1994 Prooentuell fördelning inom respektive grupp samt antal i 1 OOO-tal

Högskola mindre än 3år 14 13 19 17 20 14 Högskola minst 3år 2 1 11 11 15 16 Summa 100 100 100 100 100 100 Antal i 1 000-tal 143 419 462 500 253 1 778

Högskola mindre än 3år 14 10 11 8 16 13 Högskola

Källa: SCB, AMPAK

Förvärvsarbetande kvinnor har längre utbildningar än förvärvsarbetande män i genomsnitt. Sett till hela åldersgruppen 20-64 år är 29

procent av kvinnorna högskoleutbildade jämfört med 26 procent av männen. Endast grundskola har 20 procent av kvinnorna mot 26 pro-

cent av männen.

Samma mönster framträder i olika åldersgrupper, som vi studerat här. Kvinnor har högre andel högutbildade, män en högre andel

en

lågutbildade i de olika grupperna. Störst är skillnaden bland 35-44åringarna. I åldersgruppen 35-44 år finner vi också den högsta utbildnings-

nivån och i gruppen 55-64 år den lägsta. Då kan vi anta att särskilt

20-24 år och i viss mån gruppen 25-34 år inte är färdigutbil-

gruppen dad.

Se mer om utbildning i kapitel 6

Arbetsmarknaden 71

Utbildningsnivå bland förvärvsarbetande 20-64 år efter förvärvsregion FR 1994 Lägre utbildning Högre utbildning Kvinnor

Stockholms

FR GöteborgsFR Malmö FR FRdom. av regionalacentra Inlandets ytstora FR Små-medelstora FR FR medstorskaligindustri RuralaFR Småbruksberoende FR FRmed småskalig industri 100 80 20 40 60 80 100 Procent Procent

"Stockholms, arr W

GöteborgsFR MalmöFR FR dom. av regionala centra Inlandets ytstora FR FR medstorskaligindustri l Små-medelstora FR RuralaFR Småbruksberoende FR FR med småskalig industri v i "iwrwi r i "y r V 100 80 60 40 20 0 20 40 60 80 100 Procent Procent Grund- Högskola Högskola skola skola mindre än minst 3 år Källa: SCB: AMPAK 3 år

Samma mönster framträder för kvinnor som för män när det gäller utbildningsnivån bland de förvärvsarbetande i de olika regionerna. Stockholmsregionen ligger högst, följt av Göteborgs- och Malmöregionerna. Små bruks- och industriorter ligger lägst.

Se mer om utbildning i kapitel 6

72 Arbetsmarknaden

Utbildningens inriktning bland förvärvsarbetande 20-64 år efter förvärvsregion FR 1994 Andel °o av alla med respektive utbildning Ekonomisk eller samhällsvetenskaplig StockholmsFR GöteborgsFR MalmöFR FRdomin. avreg. centra Inlandets ytstora FR Kvinnor Män FR m storskaligindustri Små-medelstora FR RuralaFR FR m småskalig industri Småbruksberoende FR 0 10 20 30 40 50 60 Procent Teknisk eller naturvetenskaplig Småbruksberoende FR GöteborgsFR FR rn storskaligindustri StockholmsFR MalmöFR Kvinnor i lVän FRdomin. avreg. centra Smá-medelsto FR ra Inlandets ytstora FR RuralaFR FR m småskaligindustri 0 10 20 30 40 50 60 Källa: SCB, AMPAK Procent

i Arbetsmarknaden 73

Utbildningens inriktning bland förvärvsarbetande 20-64 år efter förvärvsregion FR 1994 Andel % av alla med respektive utbildning Vård Inlandetsytsto FR | ra RuralaFR |

Små-medelstora | FR FR storskaligindustri I m

FRdomin. centra | i Kvinnor

avreg. Ivan i MalmöFR I i

FR småskalig industri I m Småbruksberoende I FR GöteborgsFR |

StockholmsFR i

0 10 20 30 40 50 60 Procent Övriga inriktningar FR småskaligindustri m

Småbruksberoende FR

iii

RuralaFR

FR storskaligindustri m

Små-medelsto FR ra

MalmöFR

FRdomin. avreg. centra F i i i i i i i GöteborgsFR

StockholmsFR Wi KV h 4 k i i ü" i i

i Nlän

Iniandets ytstora FR

0 10 20 30 40 50 60 Källa."SCB, AMPAK Procent

74 Arbetsmarknaden

Förvärvsarbetande 20-64 år efter utbildningsnivå och inriktning 1994 Procentuell fördelning av högsta utbildningsnivå inom respektive inriktning Lägre utbildning Högre utbildning Kvinnor

Teknisk, naturvetenskaplig

Vårdyrken

Ekonomisk, samh. vetenskapl. Övriga inriktningar

100 80 40 60 80 100

Ekonomisk, samh. vetenskapl. Teknisk, naturvetenskaplig

Övriga inriktningar

100 80 60 40 20 0 20 40 60 80 100 Procent Procent

Grund- Gymnasie- Högskola Högskola skola skola mindre minst 3 år Källa: SCB, AMPAK än 3 år

Förvärvsarbetande kvinnor med teknisk utbildning har m.m. längre utbildningstid än motsvarande män. Bland kvinnor är 38 procent högskoleutbildade mot 24 för män. Även i längre högskoleutbildning är andelen högre för kvinnor; 19 mot 10 procent. Observera dock

att an-

talet kvinnor med teknisk utbildning är litet jämfört med antalet män. Se bl.a. tabell på nästa sida.

Det motsatta gäller för Vårdutbildade. Bland männen har

65 pro-

cent högskoleutbildning mot 33 för kvinnorna. Skillnaden blir ännu större om man ser på längre högskoleutbildning. Men antalet vårdutbildade kvinnor är betydligt fler än antalet män. Se tabell till höger. Män med ekonomisk och samhällsvetenskaplig utbildning har också längre utbildning än kvinnor med inriktning. Bland män

samma

har hälften högskoleutbildning kvinna. mot var tredje

Se mer om utbildning i kapitel 6

Arbetsmarknaden 75

Examinerade från högskolans grundutbildningar efter område 1994/1995 Anta/i 1 OOO-tal, procentuell fördelning och könsfördelning %

Hum. 0 Jurid. o samh. vet. 5 007 25 4 098 30 55 45 Konstn./praktiska estetiska 208 1 182 1 53 47 0 3 500 4 51 49 Medicin 0 odontologi 514 Övriga 16 0 25 0 39 61

Källa: SCB, Högskolestatistik

Betydligt fler kvinnor än män examineras från högskolans grundutbildningar. Det beror till stor del på att många fler kvinnor än män går korta högskoleutbildningar, t.ex. för att bli sjuksköterskor eller

förskollärare.

Högskolestuderande och -examinerade Antal och könsfördelning °o Antal Könsfördelning Kvinnor Män Kvinnor Män Grundutbildning studerande 1994/1995 153 400 116 400 57 43 Forskarutbildning

exam. Källa: SCB, Högskolestatistik

I högskolans grundutbildningar är kvinnorna fler än männen. Det

både studerande och examinerade. Bland dem antagits till

gäller som

och examinerats från forskarutbildningar dominerar männen.

se mer om utbildning i kapitel 6

76 Arbetsmarknaden

Personalutbildning bland sysselsatta efter näringsgren och sektor första halvåret 1995 Antal personeri 1 000-ta/ Näringsgren/Sektor Vårdo omsorg

MI

UtbiIdn.,oforskn. Handeiokomm. Finansiellverks. Tillverkning Kvinnor Nlän Offentligförv. försvar o Pers. kult.tj.,hotell.rest o Byggverksamhet Jordb.,skogsb.,fiske

Kommun

"i"

Enskild Landsting Stat Egenföretagare

O 100 200 300 400 500 600 Antal personer Käl/a: SCB, u 39 SM 9502 i 1 000-ta

Ett större antal kvinnor fick personalutbildning första halvåret 1995.

Antalet 886 000 kvinnor mot 813 000 män. Över 40 var procent av kvinnorna arbetade med Värd- och mot 7 procent männen. omsorg av Eftersom lika stor andel kvinnor män fick

en som personalutbildning

blir effekten den att 320 000 fler kvinnor fick

utbildning. Inom Tillverkningsindustrin dominerar männen starkt till antalet bland dem fick utbildning; omkring 72 000 kvinnor mot 246 003

som män. Även andelen är

något högre för männen; 36 procent av kvir-

norna mot 40 för männen.

Om till de olika sektorerna det vanligast att få utbild-

man ser var

ning bland de Statsanställda; 61 procent kvinnorna mot 54

av procert

av männen. Anställda inom Kommun och Landsting låg på 55 respek-

tive 56 procent för kvinnorna och 54 för männen. Inom Enskild seistcr fick 36 procent kvinnorna och 38 männen

av procent av utbildning och bland Egna företagare 14 repektive 22 procent.

Se mer om utbildning i kapitel i

Arbetsmarknaden 77

Personalutbildning bland sysselsatta efter näringsgren och sektor första halvåret 1995 Antal dagari genomsnitt för dem som fick utbildning

Näringsgren/Sektor Vårdoomsorg , .g , A H Offentligförv.o försvar i i Tillverkning Handelokomm. i UtbiIdn.,0 forskn. Finansiellverks. Pers.0kult. tj.,hotell, rest Byggverksamhet skogsb.,fiske % Jordb.,

Stat 3:,A .,, x A i , q Kommun

0 2 4 6 8 10 12 14 16 Antal dagar Källa: SCB, U 39 SM 9502 Per Person

Om studerar antalet dagar alla fick personalutbildning

man som som

erhöll, ligger männen på något högre nivå än kvinnorna.

en

Inom Tillverkningsindustri samt Handel och kommunikationer fick kvinnågot längre utbildning. I alla andra näringsgrenar fick män-

norna

längre utbildning. Den längsta tiden erhöll männen i Offentlig

nen

förvaltning och försvar med 14 dagar i genomsnitt mot kvinnornas

Kvinnorna inom Vård och fick drygt 8 dagar. Männen fick nå-

omsorg got mer.

Slutligen kan nämnas att högst andel som fick personalutbildning fanns bland de högskoleutbildade och minst bland de grundskoleutbildade. Mönstret är ungefär detsamma för kvinnor för män.

som

På sätt fick högst andel de heltidsarbetande och lägst an-

samma av del Även här mönst-

av dem som arbetade högst halvtid utbildning. är

ret ungefär detsamma för kvinnor som för män.

Se mer om utbildning i kapitel 6

78 Arbetsmarknaden

2.9 Internationella

jämförelser

Relativa arbetskraftstal 1615-64 år i EU-länderna 1993"

Procent

100 i Kvinnor l l Män

90 l å Storbritannien / 1;

l

Irland

Sverige l Danmark

l

Danmark 3 i Sverige, Portugal

Storbritannien Tyskland, Österrike Hnland l , , §j Grekland 5 i $ 70 I Luxerrburg

l

Frankrike l Finland, Nederländerna

ä + Österrike Frankrike 60 4 Portugal

E l

Tyskland Spanien ,l ,

l Belgien

Nederländerna 50 fallen - ri Luxerrburg x

Grekland 9 f" Belgien 40 4 Irland 3 l , . Spanien I

Italien l i

20 J

l

10 4

l 1990: Irland, Luxemburg, Portugal

1991: Belgien, Tyskland l 0 3 1994: Frankrike

Källa: ECE, SCB m Women and Men Europe and North America 1995 samt

SCB: Om Kvinnor och Män i Sverige och EG, 1992

I alla länder är arbetskraftstalen lägre för kvinnor än för män. Den minsta skillnaden har Sverige, Finland och Danmark och den största Grekland, Luxemburg och Spanien.

Arbetsmarknaden 79

Relativa arbetslöshetstal 1615-64 år i EU-Iänderna 1993

Procent 50

Kvinnor Män 45

30 Spanien 9

Finland 20 O o Spanien Finland, Grekland Italien O : 15 Danmark, Frankrike Storbritannien o Belgien, Nederländerna 0 0 Danmark, Frankrike 10 . Sverige Storbritannien : : italien Sverige Grekland g 5 Belgien,Nederländerna Tysklanqösterrike . Tyskland, Österrike O . Luxerrburg Luxerrburg O 1 1990: Luxemburg 1991: Tyskland

Källa: ECE, SCB m Women and Men Europe and North America 1995

Arbetslöshetstalen är högre för kvinnor än för män i alla länder utom i Finland, Storbritannien och Sverige, där de är högre för män än för

kvinnor. Den högsta arbetslösheten har kvinnorna i Spanien; 29 procent och den lägsta finns i Luxemburg som dock rapporterar tal från

1990. Se mer om arbetslöshet i kapitel 5

80 Arbetsmarknaden

Tidsbegränsat anställda i EU-länderna 1993 Andel % av alla anställda

Spanien Finland ||

Nederländerna Portugal Kvinnor Frankrike 1 Män Tyskland Sverige Danmark Irland Grekland Italien Storbritannien Belgien

I

Luxerrburg O 10 15 20 25 30 35 4 Procen Källa: ECE, SCB m Women and Men Europe and North America 1995

Kvinnor är i högre utsträckning än män tidsbegränsat anställda i alla

EU-länder utom Grekland där andelarna är desamma för kvinnor sorr för män. För Österrike finns siffror.

inga

Spanien har den högsta andelen bland både kvinnor och män med

39 procent för kvinnorna och 31 procent för männen.

l Nederländerna är andelen dubbelt så hög för kvinnor för

som man. Se mer om den "flexibla" arbetsmarknaden i kapitel 4

Arbetsmarknaden 81

Befolkningens utbildningsnivå efter ålder i EU-Iänderna omkring 1993 Procentuell fördelning inom åldersgruppen Land Ålder Grundskola Gymnasium Högskola Högskola 3 år minst 3 år Kv M Kv M Kv M Kv M Danmark 25-44 22 12 31 19 8 8 39 61 45-64 46 41 38 28 2 3 14 28 1992

Källa: ECE, SCB m Women and Men Europe and North America 1995

Tyskland och Sverige har lägst andel lågutbildade kvinnor i befolkningen. Bland män ligger Sverige ungefär i mitten ovanstående av länder. Bland andra Frankrike och Österrike har lägre Tyskland, andel lågutbildade män. Den högsta andelen högutbildade kvinnor har Danmark och Nederländerna. Sverige ligger trea bland de yngre kvinnorna och tvåa bland de äldre. Danmark har högst andel högutbildade män. Därefter kommer Sverige bland de samt Tyskland, Nederländerna och Sverige yngre bland de äldre.

Se mer om utbildning i kapitel 6

82 Arbetsmarknaden

Förvärvsarbetande med högst grundskoleutbildning i olika länder 1992 Andel % av alla i samma ålder med grundskoleutbildning

U 0I D i i i Danrmrk Finland Schw eiz Norge Frankrike Storbritannien Portugal Tyskland USA Belgien Nederländerna Italien Spanien l i i Irland i i i i i i i O O 40 OO 80 100 I Kvinnor Män . Källa: OECD, Education at a glance, Paris 1994

Utbildningsnivån betyder mycket mer för kvinnor än för mån när det

gäller chansen till ett betalt arbete. Kvinnor med endast grundskola

hade i betydligt lägre utsträckning än män med utbildnings-

samma

nivå ett betalt arbete. Det gällde alla länder i diagrammet utom

ovan

i Sverige, Danmark och Finland. Där skillnaden inte lika stor,

var men ändå alltid till männens fördel.

Sverige hade den högsta andelen förvärvsarbetande kvinnor bland de lågutbildade; 81 procent, följt Danmark på 68 procent och de

av

övriga nordiska länderna samt Schweiz. Irland hade endast 29

pro-

cent, tätt följt av Spanien på 35, Italien på 37 och Nederländerna på 38

procent.

Bland männen låg Schweiz i topp med 92 procent, följt Sverige

av

på 91 procent. Finland och Belgien låg ibotten på 73 procent, följt av USA OCh Norge på 75 procent. Se

mer om utbildning i kapitel 6

Arbetsmarknaden 83

Förvärvsarbetande med högst gymnasieskola i olika länder 1992 Andel % av alla i samma ålder med gymnasieutbildning

Sverige Danmark Portugal l-Inland Norge Frankrike Storbritannien USA Schw eiz italien Belgien Tyskland l Spanien k: y . . ., rs . u Nederländerna Irland 0 20 40 60 80 100 Kvinnor Män Källa: OECD, Education at a glance, Paris 1994

Bland de gymnasieutbildade skillnaden mellan kvinnors och mäns

var

andelar i betalt arbete inom ett land inte lika stor jämfört med hur det såg ut för dem med endast grundskola. Sverige hade högst andel gymnasieutbildade kvinnor i betalt ar-

bete; 91 procent. Danmark hade 87 och Portugal 85 procent. Särskilt i

Portugal var andelen Väsentligt högre jämfört med den för lågutbildade. Lägst låg, liksom bland de lågutbildade, Irland med 54 pro-

cent följt Nederländerna och Spanien.

av

Bland männen låg Schweiz högst med 96 procent, följt av Sverige på 95 och Irland på 93 procent. Lägst låg Tyskland på 86 procent. Skill-

naden mellan länderna inte så stor för män som för kvinnor. var Se mer om utbildning i kapitel 6

84 Arbetsmarknaden

Förvärvsarbetande med högskoleutbildning i olika länder 1992 Andel % av alla i samma ålder med högskoleutbildning

Portugal i Sverige , A Danrrark

Finland j Norge

Italien j Storbritannien g Belgien i Tyskland Wi USA

Schweiz j V Frankrike

Spanien

Irland i Nederländerna g

Kvinnor " Vän

Källa: OECD, Education at a glance, Paris 1994

Bland de högutbildade skillnaden mellan andelen kvinnor och

var

andelen män i betalt arbete minst, både inom varje land och mellan

länderna.

Här var Portugal i topp för kvinnornas del med 94 procent i betalt arbete. Sverige låg strax därefter också med 94 procent, följt de

av

övriga nordiska länderna. Nederländerna var nu sist på 77 procent följt av Irland på 80 procent. Skillnaden mellan länderna liten för män. Den skiljde sig hel-

var

ler inte mycket från nivån för gymnasieutbildade män. Schweiz låg högst med 98 procent, Sverige hade 96 och Spanien låg lägst med knappt 91 procent av männen i betalt arbete.

Se mer om utbildning i kapitel 6

3 Rörligheten på arbetsmarknaden

Som vi redan konstaterat har 1990-talet präglats hög arbetslöshet. av År arbetslösheten bland kvinnor 6,7 % och bland män 8,3 % 1995 var tabellen sidan 62. År 1990 motsvarande siffror 1,4 % se på var var för kvinnor och 1,5 % för män. När lågkonjunkturen började steg arbetslösheten kraftigast för män. Efter år 1993 sjönk arbetslösheten totalt på arbetsmarknaden och mest för män vilket lett till att "gapet" mellan könen har minskat. Vi har tidigare beskrivit hur detta hänger ihop med könsuppdelningen på arbetsmarknaden. För att få bild "rörligheten" på arbetsmarknaden har SCB på en av vårt uppdrag gjort specialbearbetning på nya data ur Arbetsen marknadsstatistiskt paket AMPAK. Dessa data hämtas huvudsakligen från kontrolluppgifterna. Det könsuppdelade materialet ger oss få uppfattning fått och förlorat arbete, möjlighet att en om vem som inom vilken sektor, med vilken utbildningsnivå Med "rörlighet" osv. flödet mellan arbetslöshet och arbete för kvinnor och män åren avses 1993 och 1994. De fick arbete år 1994, och inte hade personer som som det året innan definieras som "nyrekryterade". "Avgångna" är motsvarande sätt de hade arbete 1993, saknade ett sådant år som men 1994. Kriteriet för att klassas förvärvsarbetande är att individen som bedöms ha utfört 4 timmars arbete under november månad mätåret. Tillfälligt frånvarande, t.ex på grund sjukdom räknas förav som värvsarbetande. En utfört 4 timmars förvärvsarbete i noperson som vember, och får ett heltidsarbete i januari året därpå, kommer som därför inte att registreras som nyrekryterad. Vi vill för alltför långtgående analyser skillnaden mellan varna av och avgångna. Skillnaden mellan nyrekryterade och nyrekryterade inte "arbetslöshet" på det sätt diskuterats avgångna motsvarar som tidigare i betänkandet.

86 Rörligheten arbetsmarknaden

3.1 Nyrekryteringar

Definitionen nyrekryteringar på föregående sida kan

av anses ganska snäv. Ändå visar siffrorna över

nyrekryterade att det tillkommit hel del jobb under 1990-talet. År 1993 fick 260 000 en ca personer jobb utan ett sådant 1992. Året efter, 1994, motsvarande siffra

som var var 325 000 personer. Detta innebär att nästan 600 000 fått arbete personer

under 1993 och 1994. Samtidigt har naturligtvis arbetstillfällen för-

svunnit, vilket vi återkommer till.

Som tidigare påpekats har de 600 000 saknat arbete

personerna

föregående år. Med en vidare definition, t.ex. de som lämnat ett

ar-

bete och fått ett nytt under år, skulle siffrorna högre.

samma vara

3.1.1 Hela landet

Hur fördelar sig de jobben på kvinnor och män Tabellen nedan

nya

visar att främst män nyanställts under tid. Skillnaderna är möj-

senare

ligen inte så stora det ibland framställts i debatten. År 1994

som var

könsfördelningen bland dem som fick jobb 43 % kvinnor och 57 %

män. Tabellen visar den "traditionella" bilden. Kvinnor fick företrä-

desvis anställning inom offentliga sektorn och män i varuproduktion. Män dominerar också bland nyrekryterade till privat tjänstesektor.

Nyrekryterade 20-64 år på arbetsmarknaden under 1994 efter sektor Antal, procentuell fördelning och könsfördelning % Sektor Kvinnor Män Könsfördelning Antal % Antal % Kv M Varuprod. 18 179 13 73 076 39 20 80 Tjänsteprod., offentlig 61 661 45 32 446 17 66 34 Tjänsteprod.,

Källa: SCB, AMPAK

Rörligheten arbetsmarknaden 87

Tabellen nedan visar att under 1994 det stora företag och orga-

var

nisationer anställde flest De rekryterade också flest kvin-

som personer.

Småföretag anställde flest män.

nor.

Nyrekryterade 20-64 år på arbetsmarknaden under 1994 efter storlek på företaget arbetsgivaren Antal, procentuell förde/ning och könsfördelning %

Källa: SCB, AMPAK

Sammantaget visar de båda tabellerna att bland de nya på

ovan

arbetsmarknaden dominerar kvinnorna i offentlig tjänsteproduktion

och hos arbetsgivare med än 500 anställda. Män dominerar starkt

mer

i i tjänsteproduktion samt hos alla varuproduktion, men även privat

arbetsgivare har mindre än 500 anställda.

som

Nyrekryterade 20-64 år på arbetsmarknaden under 1994 efter tidigare sysselsättning Antal, procentue/I förde/ning och könsfördelning %

Källa: SCB, AMPAK

Bland dem rekryterats från studier är nästan 6 10 kvinnor.

som av

Bland dem varit arbetslösa är två av tre män. I gruppen "Övrigt"

som

ingår t.ex. varit hemma för vård barn, de som gjort

personer som av

sin värnplikt samt personer som varit långtidssjukskrivna. Troligen är den sistnämnda den största. Den här statistiken håller på

gruppen

att utvecklas och det går ännu inte att studera gruppen mer i detalj.

88 Rörligheten arbetsmarknaden

Nyrekryterade 20-64 år på arbetsmarknaden under 1994 efter utbildningsnivå Antal, procentuell fördelning och könsfördelning %

Högskola mindre än 3år 25 592 19 26 988 14 49 51 Högskola

Källa."SCB, AMPAK

Bland dem som har endast grundskoleutbildning drygt tredvar en jedel kvinnor och två tredjedelar män. I de högre utbildningsnivåerna var könsfördelningen nästan helt jämn.

3.1.2 Regionala skillnader

De regionala aspekterna har mycket stor relevans för att mäta skillnader på arbetsmarknaden. Vi har inte möjlighet att tränga så djupt in i materialet som skulle Önskvärt. vara Vi har därför valt att slå samman storstadsregionernas Stockholm, Göteborg, Malmö förvärvsregioner. Dessa är förvärvsregionerna 1- Storstadsregionen har vi valt att jämföra med övriga landet. Dit räknas regionerna 4-10. Vi är medvetna att "övriga landet" är om en grov indelning, och att de olika förvärvsregionerna skiljer sig åt här. l bilaga 2 visas vilka kommuner ingår i de olika förvärvssom regionerna. På nästa sida Visar vi nyrekryterade efter sektor i storstadsregionen och i övriga landet.

Rörligheten arbetsmarknaden 89

Nyrekryterade 20-64 år på arbetsmarknaden under 1994 i storstadsregionerna FR 1-3 efter sektor Antal, procentuell fördelning och könsfördelning % Sektor Kvinnor Män Könsfördelning Antal % Antal % Kv M Varuprod. 5 553 10 19 620 28 22 78 Tjänsteprod., offentlig 21 191 38 12 509 18 63 37 Tjänsteprod.,

Källa: SCB, AMPAK

Nyrekryterade 20-64 år på arbetsmarknaden under 1994 i övriga landet FR 4-10 efter sektor Antal, procentuel/ fördelning och könsfördelning % Sektor Kvinnor Män Könsfördelning Antal % Antal % Kv M Varuprod. 12 626 15 53 456 46 19 81 Tjänsteprod., offentlig 40 470 49 19 937 17 67 33 Tjänsteprod.,

Källa."SCB, AMPAK

Av tabellerna framgår att det finns skillnader mellan storstadsre-

och övriga landet. I övriga landet har kvinnorna i huvudsak gionerna fått jobb inom den offentliga sektorn, medan männen anställts inom

varuproduktionen. Inom storstadsregionerna har både kvinnors och

mäns arbetstillfällen kommit inom den privata tjänstesektornVidare

visar könsfördelningen på de nyrekryterade att det relativt sett har

anställts fler kvinnor inom storstadsregionerna än i övriga landet, även skillnaderna är små. om

90 Rörligheten arbetsmarknaden

Nyrekryterade 20-64 år på arbetsmarknaden under 1994 i storstadsregionerna FR 1-3 efter storlek på företaget arbetsgivaren Antal, procentuel/ förde/ning och könsfördelning %

Kä/Ia. SCB, AMPAK

Nyrekryterade 20-64 år på arbetsmarknaden under 1994 i övriga landet FR 4-10 efter storlek på företaget arbetsgivaren Antal, procentuell fördelning och könsfördelning %

Källa: SCB, AMPAK

Här framgår att det finns viss skillnad i nyrekryteringar mellan en storstadsregionerna och övriga landet när det gäller storleken på den nya arbetsgivaren. Kvinnor i övriga landet har i högre utsträcknirg än kvinnor i storstadsregionerna nyanställts arbetsgivare med fler av än 500 anställda. Andelarna är 58 repektive 50 %. En anledning till denna skillnad torde att kvinnor i större utsträckning anstäls vara inom offentlig tjänsteproduktion i övriga landet än i storstadsregionerna. För män är det något vanligare i storstadsregionerna än i Övriga landet att nyanställas arbetsgivare med färre än 10 anställda. av en

Rörligheten arbetsmarknaden 91

Nyrekryterade 20-64 år på arbetsmarknaden under 1994 i storstadsregionerna FR 1-3 efter tidigare sysselsättning Antal, procentuel/ fördelning och könsfördelning %

Källa: SCB, AMPAK

Nyrekryterade 20-64 år på arbetsmarknaden under 1994 i övriga landet FR 4-10 efter tidigare sysselsättning Anta/, procentuel/ fördelning och könsfördelning %

Källa. SCB, AMPAK

Tabellerna Visar att 38 % kvinnorna och 53 % av männen i ovan av

övriga landet korn från arbetslöshet. Andelarna var betydligt lägre för storstadsregionerna; 28 respektive 38 %. Vi ser också att en högre

andel, både kvinnor och män, kommer från studier i storstadsregio-

En anledning till detta är att fler arbeten i storstadsregionerna

nerna.

kräver högre formell utbildning. Tabellerna på nästa sida stöder den

tesen.

Källa: SCB, AMPAK

Nyrekryterade 20-64 år på arbetsmarknaden under 1994 i övriga landet FR 4-10 efter utbildningsnivå Antal, procentuell fördelning och könsfördelning %

Högskola mindre än 3år 13 946 17 14 614 13 49 51 Högskola

Källa: SCB, AMPAK

De nyrekryterade i storstadsregionerna har relativt sett högre ut-

bildningsnivå än de som anställdes i övriga landet. Detta gäller både

för kvinnor och män. I storstadsregionerna har de jobben i större nya

utsträckning gått till högskoleutbildade än i övriga landet. Könsfördelningen är relativt jämn utom för grundskoleutbildade,

där män fått jobb i betydligt högre grad än kvinnor. Här finns ingen större skillnad mellan regionerna.

Rörligheten arbetsmarknaden 93

32 Avgångar

År 1994 förlorade 275 000 sina arbeten. Dessa personer hade

personer

ett arbete år 1993 inte 1994. Antalet avgångar minskade kraftigt

men

mellan åren 1993 och 1994. År 1993 förlorade 475 000 sina

ca personer arbeten. På motsvarande sätt hade dessa personer ett arbete 1992 men inte 1993.

3.2.1 Heblandet

Antalet nyrekryterade ökade år 1994 jämfört med år 1993, samtidigt

antalet avgångna har minskat. Vidare kan det konstateras att det

som

är fler kvinnor än män blivit med jobbet, samtidigt som det är

som av

fler män än kvinnor som nyrekryterats.

Avgångna 20-64 år från arbetsmarknaden under 1994 efter sektor Antal, procentuell fördelning och könsfördelning % Sektor Kvinnor Män Könsfördelning Antal % Antal % Kv M Varuprod. 18 955 13 48 000 38 28 72 Tjänsteprod., offentlig 70 766 47 24 013 19 75 25 Tjänsteprod.,

Källa: SCB, AMPAK

Bland dem försvunnit från den varuproducerande sektorn är som 3 4 män. I offentlig tjänsteproduktion är förhållandet det motsatta; av 3 4 är kvinnor. Från den privata tjänsteproduktionen har det förav svunnit ungefär lika många kvinnor som män. Tabellen motsvarar bilden för nyrekryterade. En intressant ovan observation är dock att det slutade fler kvinnor inom den offentliga tjänsteproduktionen än det nyrekryterades. För män var det tvärtom. Det fler män nyrekryterades inom sektorn än slutade. var som som Inom varuproduktionen slutade det lika många kvinnor som nyrekryterades. Betydligt fler män nyrekryterades än slutade.

94 Rörligheten arbetsmarknaden

Avgångna 20-64 år från arbetsmarknaden under 1994 efter storlek på förra företaget arbetsgivaren Antal, procentuell fördelning och könsfördelning %

Källa. SCB, AMPAK

Även denna tabell bilden för

motsvarar nyrekryterade. När det

gäller arbetsgivarens storlek har det försvunnit fler mån än kvinnor

från de riktigt små företagen och nästan dubbelt så många kvinnor som män från de riktigt stora. Från övriga företag har det försvunnit ungefär lika många kvinnor som män.

Avgångna 20-64 år från arbetsmarknaden under 1994 efter nuvarande sysselsättning Antal, procentuel/ förde/ning och könsfördelning %

Källa: SCB, AMPAK

Kvinnorna dominerar bland dem försvunnit till studier. Till som

arbetslöshet samt "Övrigt" har försvunnit ungefär lika många kvin-

nor som män. Denna bild motsvarar inte riktigt den för nyrekryterade.

Där det nästan hälften så många kvinnor män

var som som rekrytera-

des från arbetslöshet.

Rörligheten arbetsmarknaden 95

Avgångna 20-64 år från arbetsmarknaden under 1994 efter utbildningsnivå Antal, procentue/l fördelning och könsfördelning %

Högskola mindre än 3år 18 193 12 12 438 10 59 41 Högskola

Källa: SCB, AMPAK

Det har försvunnit ungefär lika många kvinnor som män i alla utbildningsnivåer med undantag för dem som har kortare högskoleutbildning. Bland dem har det försvunnit ungefär 50 procent fler kvinnor än män. Om jämför ovanstående tabell över avgångna efter utbildman ningsnivå med motsvarande tabell för nyrekryterade kan man sluta sig till att de nyrekryterade har högre utbildning än de avgångna. Skillnaden är dessutom större bland kvinnor än bland män. Av alla nyrekryterade kvinnor hade 29 % någon form av högskoleutbildning. Bland de avgångna kvinnorna hade 18 % någon form av högskoleutbildning. Motsvarande siffror för män är 22 % för de nyrekryterade och 16 % för de avgångna. Bland de nyrekryterade fanns fler män än kvinnor med både grundskole- och gymnasieutbildning. Det förefaller svårare för lågutbildade kvinnor att komma i arbete, särskilt för grundskoleutbildade. I andra delar detta betänkande har kvinnors och mäns av utbildningsnivå tagits Diagrammet på sidan 69 visar att kvinnor upp. i arbetskraften mellan 25 och 54 år generellt sett har högre formell utbildning än män i motsvarande Tabellerna stärker grupp. ovan denna bild.

96 Rörligheten arbetsmarknaden

3.2.2 Regionala skillnader

Avgångna 20-64 år från arbetsmarknaden under 1994 i storstadsregionerna FR 1-3 efter sektor Antal, procentuell fördelning och könsfördelning % Sektor Kvinnor Män Könsfördelning Antal % Antal % Kv M Varuprod. 5 893 10 14 390 29 29 71 Tjänsteprod., offentlig 24 640 43 9 325 19 73 27 Tjänsteprod.,

Källa: SCB, AMPAK

Avgångna 20-64 år från arbetsmarknaden under 1994 i övriga landet FR 4-10 efter sektor Antal, procentuell fördelning och könsfördelning % Sektor Kvinnor Män Könsfördelning Antal % Antal % Kv M Varuprod. 13 062 14 33 610 44 28 72 Tjänsteprod., offentlig 46 126 50 14 688 19 76 24 Tjänsteprod.,

Källa: SCB, AMPAK

När det gäller skillnader mellan storstadsregionerna och övriga landet är bilden densamma i föregående avsnitt nyrekrytesom om ringar. Kvinnor arbetar i större utsträckning inom den offentliga sektorn och män arbetar i större utsträckning inom varuproduktionen i övriga landet. I storstadsregionerna arbetar både kvinnor och män i större grad inom den privata tjänstesektorn. Denna uppdelning visar sig även i statistiken över avgångna.

Rörligheten arbetsmarknaden 97

Avgångna 20-64 år från arbetsmarknaden under 1994 i storstadsregionerna FR 1-3 efter storlek på företaget arbetsgivaren Antal, procentuell fördelning och könsfördelning %

Källa: SCB, AMPAK

Avgångna 20-64 år från arbetsmarknaden under 1994 i övriga landet FR 4-10 efter storlek på företaget arbetsgivaren Antal, procentuell fördelning och könsfördelning %

Källa." SCB. AMPAK

En något högre andel kvinnor har försvunnit från mindre företag i storstadsregionerna än i övriga landet. Det gäller även män. Skillnaden är här dock mycket liten.

98 Rörligheten arbetsmarknaden

Både i storstadsregionerna i övriga landet har större andel

som en

både kvinnor och män slutat i de största företagen nyrekry-

än som

terats dit. Jobben verkar ha kommit i de minsta företagen, eftersom

en större andel har nyrekryterats dit än andelen har slutat i dessa

som

företag. Detta är en tendens som verkar vara starkare i storstadsre-

gionerna än i Övriga landet.

Avgångna 20-64 år från arbetsmarknaden under 1994 i storstadsregionerna FR 1-3 efter nuvarande sysselsättning Antal, procentuell fördelning och könsfördelning %

Källa: SCB, AMPAK

Avgångna 20-64 år från arbetsmarknaden under 1994 i övriga landet FR 4-10 efter nuvarande sysselsättning Antal, procentuell fördelning och könsfördelning %

43 Summa 91 439 100 77 039 100 54 46

Källa: SCB, AMPAK

Även dessa tabeller

visar en liknande bild över de regionala skillnaderna som tabellerna över nyrekryterade gjorde. En intressant jämförelse kan dock nyrekryterade och avgångna i

vara storstadsregionerna. Tabellerna över tidigare sysselsättning visar att det i storstadsregionerna är vanligare att komma från studier in i sysselsättning, än att till studier från sysselsättning. Denna skillnad är minst för män

i övriga landet.

Rörligheten arbetsmarknaden

Avgångna 20-64 år från arbetsmarknaden under 1994 i storstadsregionerna FR 1-3 efter utbildningsnivå Antal, procentuell fördelning och könsfördelning %

Högskola mindre än 3år 8 465 15 5 553 11 60 40 Högskola

Källa: SCB. AMPAK

Avgångna 20-64 år från arbetsmarknaden under 1994 i övriga landet FR 4-10 efter utbildningsnivå Antal, procentuell fördelning och könsfördelning %

Högskola mindre än 3år 9 728 11 6 885 9 59 41 Högskola

Källa: SCB, AMPAK

Föregående avsnitt avgångna i hela landet visade att de om nyrekryterade hade högre utbildning än de avgångna. Denna tendens blir jämför nyrekryterade och avgångna i storstadstydligare när man regionen. Skillnaden mellan nyrekryterades formella utbildningsnivå och i storstadsregionerna än i övriga landet, då avgångnas är större tittar på andelar totala antalet kvinnor respektive män. man av

4 Den "flexibla" arbetsmarknaden

I flera europeiska länder pågår debatt om förändringar på arbets-

en

marknaden innebär "lösare förbindelser" mellan arbetsgivare och

som

arbetstagare. I de flesta medlemsländerna i EU diskuteras utveck-

en

ling mot högre grad av deltidsarbete, projektanställningar, uthyrning personal, vikariat Nya former av arbeten som bryter mot mönst-

av osv.

ret med fasta anställningar och arbetstider mellan åtta och fem, kallas

ofta "atypiska arbeten" och anställningsformerna för "flexibla" EU-

sammanhang.

Kommissionen har misslyckats med att utarbeta en reglering på området till skydd för arbetstagare med "flexibla" villkor på arbets-

marknaden, t.ex. deltidsarbetande. Därför har konsultation för nu en ett kollektivavtal villkor för deltidsarbetande inletts mellan ev. om

arbetsmarknadens europeisk nivå enligt överenskommelparter på socialpolitik bifogats det sociala protokollet.

sen om som

De sysselsatta i Sverige kan delas in i tre olika grupper i fråga om

form för anställning. De är fast anställda, tidsbegränsat anställda, och

egna företagare.

Sysselsatta efter anställningsform 1995 Procentuell fördelning

Källa: SCB, AKU

Kvinnor dominerar både bland arbetstagare med fasta och tidsbe-

gränsade anställningar. Män är i majoritet bland företagarna. I fråga

antal är det nästan lika många kvinnor män som har fasta

om som

anställningar. Totalt sett ökade andelen tillfälliga jobb under slutet av 1980-talet för sedan minska under lågkonjunkturens första år i

att

1990-talet och sedan öka igen. År 1995 andelen ungefär

början av var lika hög år 1987.

som

102 Den "flexibla" arbetsmarknaden

Många egna företagare tillhör de som har uppdrag under kortare eller längre tid och utgör del den "flexibla" arbetsmarknasom en av den. Företagande och sysselsättning tas i särskilt avsnitt. upp ett

4.1 Deltidsarbete

I alla europeiska länder dominerar kvinnor bland deltidsarbetande. Nederländerna har flest manliga deltidsarbetande, det rör sig men ändå bara 15 %. Majoriteten de deltidsarbetande männen där om av är ungdomar som ännu inte riktigt etablerat sig på arbetsmarknaden och de rör sig i högre grad än kvinnor till heltidsarbeten FNV senare 1996. Som framgår kartläggningen är kvinnor klart överrepresenterade av bland deltidsarbetande och deltidsanställda i Sverige se s. 45. Det gäller även bland deltidsarbetslösa och undersysselsatta, skaror vars har vuxit kraftigt och snabbt under 1990-talet se s. 50. Samtidigt har andelen deltidsarbetande sjunkit. Fler kvinnor jobbar heltid se s. 44. Frivilligt och ofrivilligt deltidsarbete förekommer mest inom kvinnodominerade sektorer inom offentlig och privat sektor. Deltidsarbete är utbrett inom bl.a. branscher handel och vård. som

4.2 Tidsbegränsade anställningar

Även bland arbetstagare med tillfälliga kontrakt på arbetsmarknaden, dominerar kvinnor i Europa. Skillnaden i genomsnitt är inte så stor med drygt 12 % kvinnor och drygt 10 % män. Olikheterna mellan de olika medlemsländerna är dock liksom stor fördelningen av tillfälliga jobb på olika branscher. I Spanien är t.ex. över en tredjedel av arbetstagarna utan fast anställning se s. 80. Av de kvinnor jobsom bar i serviceyrken i Storbritannien är fler tillfälligt än fast anställda Rubery et al. 1995. Andelen tidsbegränsat anställda i Sverige är 14 % kvinnor och 9 % män mellan 20 och 64 år 1995 se 53. I antal innebär det 250 000 s. ca kvinnor och 190 000 män. För kvinnor har andelen ökat sedan början av 1990-talet och tenderar att stiga. För män steg kurvan i början av lågkonjunkturen för att plana ut under de senaste två åren. Unga har högre andel tillfälliga jobb, vilket hänger ihop med deras etablering på arbetsmarknaden och kombination t.ex. jobb och studier etc. av Tidsbegränsade anställningar delas upp i grupperna vikariat, prov-

Den "flexibla" arbetsmarknaden 103

feriearbete, objektsanställning, "kallas vid behov", praktjänstgöring, tik, och Tidsbegränsade anställningar är vanlisäsongsarbete övrigt. i hälso-, sjukvård lant- och skogsbruk samt gast yrkesområdena m.m., fiskeriarbete och servicearbete se s. 54. bilden framgår vikariat är den vanligaste for- Av på sidan 56 att jobb. alla kvinnor mellan 25 och 54 år men av tidsbegränsade Av som hade tidsbegränsat arbete, hade 67 % ett vikariat år 1989. Siffran ett hade till år 1995. Motsvarande siffror för män är 37 % år sjunkit 53 % 1989 och 24 % år 1995. Skälet till att vikariaten minskat i omfattning är att många övertaliga i t.ex. landsting och kommuner erbjuds att "vikariera" för kolleger i stället för att bli uppsagda. Behovet av vikarier "utifrån" minskar och vikariatsförordnanden förlängs inte. och "kallas in vid behov" har ökat sin andel Objektsanställning av Av tidsbegränsat anställda former av tidsbegränsade anställningar. kvinnor hade 9 % år 1989 objektsanställning och 8 % kallades in vid År År 1989 behov. 1995 hade andelen ökat till 14 respektive 15 %. hade 24 % männen objektsanställningar och 5 % kallades in vid av behov. År motsvarande siffror 32 respektive 11 %. 1995 var har År 1989 hade Män dominerar bland dem som provtjänstgöring. anställning 7 % kvinnorna. För båda könen hade 18 % på prov, mot av andelarna sjunkit år 1995 till 15 respektive 7 %. Bland 16-24-åringar finns också stora skillnader mellan könen. kvinnor är klart överrepresenterade i Vikariat och män Unga unga feriearbeten. Även bland har kvinnor i har i högre utsträckning unga betydligt högre anställningar där de blir "kallade vid behov" grad och andelen har vuxit för båda könen. Kvinnors andel de undersysselsatta är större än mäns. Kurvan av för kvinnor bild 51. Vi har redan konstaterat att deltidsarstiger se s. betslösheten stigit betydligt under 1990-talet och att kvinnor dominestarkt i Av de har tidsbegränsade arbeten och som rar gruppen. som jobbar deltid skulle många vilja arbeta mer. Av de som har tidsbegränsade anställningar jobbar majoriteten deltid. Av kvinnorna gäller det drygt 40 %. Andelen är högre för män än kvinnor är mycket liten. Antalsmässigt är det betydmen gruppen fler kvinnor män jobbar korta eller långa deltider och har ligt än som dem har tidsbegränsade anställtidsbegränsade anställningar. Av som andel deltid jämfört med andra. nin ar jobbar en något högre Ar 1995 ville 65 % dem arbetade högst halvtid öka sin av som arbetstid. dramatisk ökning jämfört med år 1989, då 35 % Det är en ville ha arbete. Siffrorna för män är ungefär lika, men män utgör mer liten andel Av alla kvinnor arbetade delen mycket av gruppen. som

104 Den "flexibla" arbetsmarknaden

tid med tidsbegränsade anställningar, ville 17 % öka sitt förvärvsar-

bete år 1989 jämfört med 34 % år 1995. Motsvarande siffror för män är

11 % respektive 21 %.

4.3 Arbetstagare på den "flexibla" arbets-

marknaden hur ser de på sig själva

-

Genom att undersöka hur kvinnor och män mellan 25 och 54 år som

har tillfälliga arbeten på sig själva, går det kanske att få bild

ser en av

"tidsändan" på arbetsmarknaden År se s. 58. 1989 såg arbetsmarknadsläget gott ut med en arbetslöshet på 1 % i genomsnitt, relativt

jämnt fördelat mellan kvinnor och män. År 1995

var situationen be-

tydligt mer dramatisk med genomsnittlig arbetslöshet på 6 % med

en

5 % för kvinnor och 7 % för män i åldersgruppen.

Är 1989 förekom

också tidsbegränsade anställningar, de

men som

hade den sortens arbete då såg delvis på sig själva på

ett annat sätt än

år 1995. Uppgifterna skiljer sig åt mellan kvinnor och män.

Kvinnor såg i högre grad än män på sig själva förvärvsarbe-

som

tande båda åren, och båda könen gjorde det i högre grad år 1995 än 1989. Betydligt fler såg sig arbetssökande år 1995 och kvinnor

som

gjorde det i större utsträckning än män. Få såg sig hem-

personer som

arbetande, kvinnor gjorde det i större utsträckning än män.

men

En intressant parallell är det faktum kvinnor befinner

att av som

sig utanför arbetskraften är det betydligt färre sig hem-

som ser som

arbetande år 1995 mot år 1989. De betraktar sig själva i allt

högre grad

som arbetssökande och studerande se 60.

s.

4.4 Konsekvenser

Objektsanställningar och att "kallas vid behov" är de former till-

av

fälliga anställningsformer som oftast avses i debatten "flexibili-

om

tet" på arbetsmarknaden. Kvinnor är överrepresenterade bland dem

som s.a.s. måste bevaka telefonen för att få jobba, de blir "kallade

som vid behov". Andelen hade nästan fördubblats under år. sex

För arbetstagarna kan former för anställningar och arbetstider

nya säkert få olika konsekvenser beroende

på individuella önskemål, familjesituation, ekonomiska förhållanden För den inte har

osv. som

familj, som vill prova på nya upplevelser ofta och inte beroende

vara

av en och samma arbetsgivare är friare former för arbete säkert

nya

Den "flexibla" arbetsmarknaden 105

godo. För den har familj, ekonomi och som sätter kon-

av som svagare

tinuitet före frihet är trygga anställningar viktiga.

Skälet till att de allra flesta förvärvsarbetar är att inkomsten behövs för mat, kläder och bostad etc. Den har det sämre ställt blir som

naturligtvis beroende tillgången på arbete för att klara livs-

mer av av

nödvändiga behov. Eftersom kvinnor i genomsnitt har lägre löner än

män, har kvinnor oftare en utsatt position när anställningsvillkoren

blir osäkrare. Bland dem har mindre ekonomiskt "spelrum" do-

som minerar kvinnor.

Dessutom förekommer tidsbegränsade arbeten och deltidsjobb fört-

rädesvis i kvinnodominerade branscher, vilket i sig oftast innebär att

löneläget är lägre. Konsekvenserna av undersysselsättning och tillfälliga anställningar i låglönejobb kan bli att arbetstagaren kombine-

flera olika arbeten för att komma i den inkomst behövs. rar upp som

Sådan utveckling har skett i bl.a. Storbritannien och USA. Det leder i

många fall till stress och förslitning. En aspekt är sannolikheten att få fast anställning efter det

annan

tidsbegränsade arbetet. Av de varianter av tidsbegränsade arbeten som finns i AKU, är provanställningar där män dominerar de som i högst

utsträckning leder till fast jobb. Av de som hade fått fast anställning

efter tidsbegränsad anställning andra kvartalet år 1994, kom ca. 36 % från provanställning. Motsvarande siffror för objektsanställningar var

11 %. Kvinnodominerade tidsbegränsade anställningsformer ledde

ca.

i mindre utsträckning till fast tjänst. Av dem fått fast tjänst under

som

period kom endast 6 % från "kallas vid behov" och 7,5 % från

samma vikariat.

Under ungdomsåren finns många som attraheras av tillfälliga ar-

beten. Unga kvinnor födda på 1970-talet är oftare än män i samma

ålder intresserade att studera och lära sig mer om andra kul-

av resa,

turer SCB 1996. Sådana önskemål går lättare att kombinera med till-

fälliga arbeten. Däremot försvåras livet för den varje månad har

som

fasta utgifter och försörjningsbörda.

Det är svårt att säga huruvida andelen tillfälliga arbeten totalt sett växer eller minskar. Däremot har det slags tillfälliga anställningar som innebär "lösligast" anknytning till arbetsmarknaden ökat kraftigt de

senaste åren. Kvinnor är i majoritet där och utvecklingen är stigande,

liksom för undersysselsättningen. Många de tidsbegränsat anställda

av

är dessutom deltidsarbetande. Korta deltider har ökat. Sammantaget

har kvinnorna alltså en osäkrare ställning på arbetsmarknaden ge-

deltidsarbete, deltidsarbetslöshet, undersysselsättning och

nom mer

tidsbegränsade anställningar. Det skapar oroande bild inför fram-

en

106 Den "flexibla" arbetsmarknaden

tiden, eftersom sysselsättningen dessutom totalt sett sjunkit för

mer kvinnor än för män de senaste månaderna.

5 Arbetslöshet

År 1996 har hittills inte ingett något större hopp vad gäller sysselsättningen. Den sjunker just på hela arbetsmarknaden. I EU är nästan nu 20 miljoner människor utan arbete. I januari år 1996 arbetslöshevar ten i Tyskland högst sedan krigsslutet. I Sverige sjunker sysselsättningen sedan några månader mest för kvinnor, särskilt i åldern 25 till 54 år. År 1995 i december utgjorde kvinnorna 46 % de arbetslösa. av Ett år tidigare deras andel 43 %. Kvinnors andel av de långtidsvar arbetslösa har också ökat från 42 % i december 1995 till 45 % ett år AMS 1996. senare Lågkonjunktur och strukturomvandling samverkar och leder till att sysselsättningen i offentliga sektorn sjunker samtidigt som stora kvinnodominerade yrkesområden t.ex. det kontorsadrninistrativa som minskar. Handel, bank och försäkring är andra branscher där sysselsättningen förväntas förändras negativt AMS 1996. Kvinnor är dessutom redan överrepresenterade i deltidsarbetslöshet och bland de undersysselsatta på hela arbetsmarknaden. Som kartläggningen har främst män varit "heltidsarframgår av betslösa" hittills under 1990-talet i Sverige se s. 61. Det skiljer Sverige från de flesta andra medlemsländer i EU och beror på att mansdominerade branscher såsom tillverknings- och byggnadsindustrin drabbades först och hittills hårdast av de ekonomiska problemen. Sedan två år tillbaka har sysselsättningen stigit något, bl.a. på grund uppgångar i exportindustrin. De jobben har företrädesvis gått av nya till män. Under början 1996 har uppgången mattats av. unga av

5.1 arbetslöshet

Strategier vid

Eftersom arbetsmarknaden är mycket könsuppdelad i nästan alla avseenden, ligger det nära till hands att anta att även arbetslösheten får olika konsekvenser för kvinnor och män, och att deras liv och livssammanhang påverkas annorlunda. I kartläggningen har vi beskrivit med statistik hur arbetslösheten, sysselättningen, arbetskraftsdeltagandet har utvecklats. Det finns naturligtvis även andra siosv.

108 Arbetslöshet

dor arbetslöshet är svårare att "mäta". av som

Mannen har traditionellt setts "familjeförsörjaren". Rollerna

som

förändras, ganska långsamt. Liksom tidigare finns det ingen

men

grupp på arbetsmarknaden som förvärvsarbetar så mycket

som

småbarnsfäder i fråga andel och antal arbetade timmar

om se s. 29,

45 och 48. När kvinnor blir mödrar minskas däremot deras arbetsutbud. Statistiken visar dock att kvinnors faktiskt arbetade timmar har ökat under

1990-talet jämfört med tidigare. Samtidigt har deltidsarbetslösheten

och undersysselsättningen stigit. Skälen för denna utveckling kan ligga

på olika plan. Det kan tolkas som om kvinnors inkomster fortfarande

ses som komplement till en annan inkomst i hushållet, och används som "reglage" om huvudförsörjarens inkomster faller bort eller verkar osäkrare. Det ligger dock också nära till hands att kvinnors ökade förvärvsarbete beror på att det i allt större utsträcknig är möjligt att förena jobb och familj. Rollerna förändras och kvinnor och män

ser

sig samtidigt som föräldrar och professionella. l Sverige ser sig år

1995 jämfört med år 1989 allt färre kvinnor utanför arbetskraften

som

hemarbetande. De uppfattar sig i högre grad än män studerande

som eller förvärvsarbetande.

Ensamstående föräldrar blir naturligtvis extra känsliga för yttre

ekonomiska faktorer höjd ränta, minskade ersättningsnivåer etc.

som och behovet större inkomster ökar. Arbetslösheten bland av ensam-

stående föräldrar, särskilt har stigit kraftigt under 1990-talet.

unga,

Den ekonomiska får psykiska och fysiska konsekvenser. En-

pressen

samstående föräldrars ekonomiska situation beskrivs i nyligen pub-

en

licerad rapport från arbetsgrupp inom Socialdepartementet Social-

en

departementet 1996.

Vad händer då i familj eller inom relation när den parten

en en ena

förlorar sitt arbete Hur påverkar arbetslösheten kvinnor och män

psykiskt och socialt Förändras den fysiska hälsan Vilka konsekvenser kan det i sin tur tänkas ha på samhället i övrigt

Susan Walsh konstaterar att kunskapen kvinnors arbetslöshet

om

är liten i den psykologiska forskningen. Kvinnor figurerar oftast

som

makor eller mödrar till barn till den arbetslöse. Kvinnors strategier för att hantera arbetslöshet är lite kända. Walsh påpekar den

egen att

forskning som belagt arbetslöshetens generellt starka negativa inverkan på det psykiska välbefinnandet, med hopplöshet och passivitet

som följd, oftast utgått från manliga arbetslösa. Under tid har

senare

psykologer kommit fram till att alla arbetslösa inte reagerar likadant. Det är viktigt att väga in ett könsperspektiv Walsh et al. 1995.

SOU l996:56 Arbetslöshet 109

Även Anne Hammarström, följt svenska ungdomar i arbets-

som

löshet, pekar på brister och behov kunskaper på området ur köns-

av

perspektiv Hammarström 1996. Enligt Walsh är arbetslösa kvinnor aktiva än män. När kvin-

mer

förlorar sina förvärvsarbeten, ägnar de mer tid till obetalda upp-

nor

gifter i hemmet. Män tar oftast inte del i hushållsarbete eller i

mer

de barnen. Passiviseringen sker både i förhållande

omsorgen om egna

till arbetslivet och familjesysslorna. Walsh menar att detta är uttryck

för identitet, självuppfattning och omvärldens förväntan på könsrol-

ler. Både kvinnor och män relaterar sin identitet delvis till sin roll i

familjen. Flera studier har visat att kvinnor oftare blir uppskattade

och synliggjorda för sina insatser i förhållande till andra människor,

än i uppfyllande mål och behov. Ett sätt att känna sig aktiv

av egna

och uppskattad trots arbetslösheten kan ökat utbud obetalt

vara av arbete i hemmet. Det behöver dock inte innebära att kvinnor lider mindre av att ha förlorat förvärvsarbetet. Susan Walsh har också undersökt hur arbetslösa kvinnor och män

på psykologiskt och socialt stöd från partnern. Studien visade att

ser

arbetslösa kvinnor ansåg sig få mindre stöd sina män än tvärtom,

av

när det gällde att hantera arbetslösheten och förändringar i familjen.

Brister i uppbackning från partnern påverkade kvinnor mer än män. Kvinnor upplevde i högre grad att förhållandet försämrades. De vände

sig oftare till någon utanför familjen för stöd.

Män fortfarande den bedrifter kan förses som som genom egna

sörja andra. Ett villkor för relation och andra är

mannens omsorg om

ofta just frånvaro från hemmet. Kvinnor och män reagerar olika vid arbetslöshet, och de alternativa sysslorna fyller olika behov för den

arbetslöset.

Resonemanget identitet i förhållande till arbete och familj åter-

om

finns i andra undersökningar. En studie gjord av Ulla Björnberg visar t.ex. att vissa män kan prioritera familjelivet högt, samtidigt till-

men

höra de som förvärvsarbetar mest. Deras bidrag till familjen

grupper

realiseras på sätt och vis frånvaro. I-Ion frågade män om deras

genom

på arbete och familj. De ombads kategorisera sig själva som

syn

"familjeorienterade" eller "arbetsorienterade". Paradoxalt hade

nog

de män ansåg sig "familjeorienterade" i den bemärkelsen att de

som

satte familjens välbefinnande, kontakt med barnen osv. högre än kar-

riär i yrkeslivet högst på prioriteringslistan, i mindre utsträckning än

de arbetsorienterade anpassat sin arbetstider för familjens och bar-

skull. De hade heller inte avstått från övertid eller befordran i nens

högre utsträckning. De "arbetsorienterade" männen ansåg sig ha svå-

110 Arbetslöshet

rare att balansera hem och arbete och tyckte sig oftare behöva "kompensera" barnen för frånvaro från hemmet. Hon påpekar att alla individer i de två grupperna inte på sätt, och att reagerar samma menar

förändringar i faderskap och partnerskap måste analyseras utifrån mäns livssammanhang Björnberg 1995. I många europeiska länder och regioner är arbetslösheten hög bland unga lågutbildade män, t.ex. i Nordengland. Kvinnorna sköter istäl-

let det mesta i allt högre grad; förvärvsarbete, studier samt huvudansvar för hem och barn efter jobbet. Samma mönster står att finna i

bl.a. Asien där många filippinska kvinnor till Hongkong

unga reser och andra länder för att jobba som hembiträden. Syftet med utlandsarbetet är ofta att de måste försörja sina barn och arbetslösa

män i hemlandet. De lämnar barnen till kvinnliga släktingar. Många män blir således försörjda sina fruar, lever utan kontakt med

av men henne och barnen och utan arbetsuppgifter både i hemmet och i förvärvslivet Wingborg 1996.

I Sverige, t.ex. i Norrlands inland se s. 31 är sysselsättningen högre för kvinnor än för män, vilket är förändring ägt under

en som rum

1990-talet. På vissa orter förefaller män mindre benägna att

unga vara studera, omskola sig eller flytta än kvinnor. I tidskriften "Arbetsmarknad och arbetsliv" skriver Mikael Nordenmark hur kvinnor och män upplever arbetslöshet. Artiom

keln, som bygger på sociologiska studier, inget entydigt

ger svar om

att det ena könet påverkas mer eller mindre än det andra. Författaren

menar att olikheter finns, men att det är sociala skillnader än snarare generella olikheter mellan kvinnor och män som avgör hur man ser sin på sin arbetslöshetssituation. Han refererar forskning från 1930talet som kommit fram till att män identifierat sig förvärvsmer som

arbetande och familjeförsörjare och därför haft svårare att finna sig

till rätta i arbetslöshet. Kvinnor kunde lättare orientera sig mot roll en i hemmet utan betald sysselsättning. Senare resultat har visat att i och med att kvinnors förvärvsarbetande blivit vanligt, har kvinnor haft lika svårt som män då de blivit utan jobb. En tillvaro hemmafru som upplevs inte längre som ett alternativ varken för kvinnor eller män Nordenmark 1995. Försämrad privatekonomi med ovisshet om framtida inkomster, skapar stress i familjer. Ohälsan ökar. Könsrollerna kan påverkas och

spänningar uppstå i familjer och parförhållanden, enligt en rapport

utgiven av TCO TCO 1996. Stress, ökad alkoholkonsumtion och an-

nan ohälsa kan bli följder arbetslöshet visar studier på det

av socialmedicinska området Levi 1995.

Arbetslöshet 111

5.2 Arbetslöshet och utbildningsnivå

Innehållet i begreppen formell "hög" och "låg" utbildning har förändrats över tiden. Kvalifikationskraven skärps. Idag betraktas personer med grundskoleutbildning och vissa former av gymnasieutbildning "lågt" utbildade. För tjugo år sedan hade majoriteten av som befolkningen folk- eller grundskoleutbildning som sin högsta nivå. Hur mycket utbildningsnivån än höjs, kommer det alltid att finnas en "lägsta utbildningsnivå". Under 1990-talet är det särskilt lågutbildade kvinnor och män som blivit arbetslösa och haft svårare att komma tillbaka i jobb. Statistik som sträcker sig fram till år 1990 visar att lågutbildade bytte arbete, yrke och näring oftare än andra SCB 1996. Arbetskraftsdeltagandet har sjunkit kraftigt. Det är ett mönster som återkommer i lågkonjunkturer. Strukturomvandling i kombination med försämrad samhällsekonomi drabbar de lägst utbildade hårdast. Sverige har länge haft unikt stor andel formellt lågutbildade i en arbetskraften och sysselsatta. Skillnaden är särskilt stor mellan som svenska kvinnor och kvinnor i andra länder. Exempelvis kan nämnas att kvinnor med grundskoleutbildning hade ett arbetskraftsdeltagande på knappt 50 % i genomsnitt i OECD-länderna år 1992, medan siffran för svenska kvinnor 81 %. För männen är motsvarande tal 80 % var respektive 90 %. Vi diskuterar betydelsen utbildning i ett särskilt avsnitt, men av även här vill vi gärna lyfta frågan de lågutbildades utsatthet på om arbetsmarknaden idag och i morgon. Lågutbildade är överav representerade bland långtidsarbetslösa i förhållande till sin andel av arbetskraften. Hög utbildningsnivå leder snabbare till arbete efter avslutad utbildning. Under 1990-talets lågkonjunktur drabbades både hög- och lågutbildade av arbetslösheten, på olika sätt. Det var en unik situation ställde arbetsmarknadspolitiken inför nya svåra uppgifter. Nya som åtgärder skapades skulle bidra till att hjälpa de nya arbetslösa som grupperna tillbaka till arbetsmarknaden. Det är fortfarande oklart hur de verkat. På Metallarbetareförbundets område har 120 000 arbetstillfälca len, främst lågkvalificerade, försvunnit sedan år 1989. Kvinnor var överrepresenterade bland arbetare med monotona arbetsuppgifter. I förhållande till sin andel av alla metallarbetare, blev kvinnorna i högre grad utan jobb. Det berodde på att kvinnorna på metallområdet i större utsträckning än männen hade låg utbildning. När konjunktu-

112 Arbetslöshet

ren blev lite gynnsammare under de senaste två åren, har de nya arbetstillfällen som skapats främst gått till unga män med treårig teknisk gymnsieutbildning. Kvinnors andel av metallarbetarna har sjunkit, eftersom det finns färre kvinnor än män med yrkesutbildning på området. Liknande beskrivningar utvecklingen går att finna från av andra delar av industrin Metallarbetareförbundet 1995. Inom sjukvården har kompetenskraven stigit på liknande vis och bl.a. inneburit att vårdbiträdesyrket i princip försvunnit landstingsområdet. Undersköterskorna har minst gymnasieutbildning är som numera "lägsta nivå". På kontorsarbetsmarknaden har nästan 100 000 arbetstillfällen försvunnit under 1990-talet. De klarat sig som bäst, är de kontorister som hade mer än grundskoleutbildning och som hade kunskaper i eller som fick möjlighet att lära sig data. Av de arbeten som arbetsförmedlingarna har att förmedla är allt färre "lågkvalificerade" jobb. De finns är oftast inom som mansdominerade branscher AMS 1995. Arbetsgivarna har skärpt sina kvalifikationskrav betydligt under 1990-talet och efterfrågar alltmer kombinationer kunskaper. Önskemål av om språkkunskaper och social kompetens blir vanligare AMS 1996.

5.3 Ålder och arbetslöshet

Det är de unga som haft högst arbetslöshet hittills under 1990-talet se sidorna 61 och 62. Unga män dominerar, men kvinnors andel av ungdomsarbetslösheten växer. Arbetslösheten är lägst för arbetstagare över 45 år. Arbetskraftsdeltagandet har också påverkats minst för åldersgruppen. Kvinnor har lägre arbetslöshet än män i åldersgruppen. Däremot har kvinnor i högre grad förtidspensionerats. Aven om statistiken ännu så länge inte visar att hög ålder i sig medfört större problem än för andra under 1990-talet, verkar informella krav på låg ålder stiga. Från Arbetsmarknadsverket och Trygghetsstiftelsen finns t.ex. vittnesmål om att äldre arbetssökande med bakgrund i yrken eller branscher som både drabbats av strukturella och konjunkturella problem, har ökade problem att finna jobb nya eller arbetsmarknadspolitiska åtgärder hjälper vidare. I stusom en die av Skolöverstyrelsens nedläggning framkom att hög ålder och kön diskrimineringsfaktorer betydelse vid Åldern var av anställningar. verkade spela större roll för kvinnor än för män Gonäs 1993. Hos många äldre kvinnor och män är motivationen och de praktiska och finansiella möjligheterna att studera ibland begränsade. Er-

Arbetslöshet 113

farenheter gjorts under projekt för arbetslösa kontorister har t.ex. som visat att lågutbildade kvinnor över en viss ålder hade svårare att hitta nya vägar tillbaka till arbetsmarknaden än andra kvinnor. Under projektverksamhetens gång kom betydelsen av att bearbeta "självbilden" att stå i centrum. Många kvinnor som arbetat länge inom yrket ville till en början inte sig i någon yrkesroll. Först efter se annan självförtroendeträning och orientering om den nya arbetsmarknaden ville flera ta steget till teoretisk eller praktisk utbildning eller annan åtgärd för byte till nytt yrke Carleståhl 1994.

5.4 invandrade kvinnor och män

Vi har inte möjlighet att ge en fullständig bild av invandrade kvinnors och mäns situation på arbetsmarknaden. Det beror dels på att frågan år så komplex, dels på att det finns mycket litet forskning med könsperspektiv på området. Invandrarpolitiska kommittén, som skall redovisa sina resultat under våren 1996, har att beakta jämställdhetsperspektivet på sitt område liksom alla utredningar. I rapporten "Kvin-

om

tider av förändring.

Av vår kartläggningsdel framgår att arbetssökande med utländskt ursprung har större svårigheter att få arbete än infödda svenskar på arbetsmarknaden och att utvecklingen är dramatisk. Arbetslösheten

är högre och arbetskraftsdeltagandet är lägre. Oberoende av konjunk-

tur, så har utländska medborgares arbetslöshet alltid varit högre än

svenskars, och ofta dubbelt så hög se 68.

s.

Det är olyckligt att kalla invandrare för en "grupp", eftersom skillnaderna inom "gruppen" är mycket stora. Olikheterna har att göra med skäl för invandring, utbildningsbakgrund, socioekonimsk bak-

grund, geografisk härkomst Mellan kvinnor och män med invandosv. rarbakgrund finns skillnader, liksom mellan andra kvinnor och män. Ofta diskuteras invandrare dessutom utan att det nämns huruvida det är fråga om kvinnor eller män. Det finns en tendens i debatten att diskutera kvinnor med invandrarbakgrund som en ganska homogen med dåliga språkkungrupp

skaper, låg utbildning och små möjligheter att påverka sin egen situa-

tion. Dessutom finns bilden av invandrarkvinnan som mer förtryckt än andra kvinnor genom de könsroller som kan tänkas förhärska i andra länder, t.ex. i förhållande till den äkta mannen. Myten om

114 Arbetslöshet

invandrarkvinnan som passiv och instängd i hemmet är gammal, trots att invandrarkvinnor av olika nationaliteter förvärvsarbetat i Sverige i alla tider Knocke 1986.

Vissa av föreställningarna om kvinnor med invandrarbakgrund har

säkert sin riktighet och annat stämmer inte alls. Många av dem har hög

utbildning, lång yrkeserfarenhet och utmärkta svenskkunskaper. And-

ra är analfabeter och några vill prioritera familjeliv framför arbetsliv.

Utbildningsnivån för utländska medborgare är i genomsnitt lika hög som för svenska, men mer "polariserad" mellan låg- och högutbildade. Faktum är dock att under 1990-talet har sysselsättningsgraden för kvinnor med utländskt medborgarskap varit låg både i jämförelse med

utländska män och med svenska kvinnor. Dessutom har siffran fallit

kraftigt under lågkonjunkturen se sidan 68. Sysselsättningsgraden

sjönk t.ex. från år 1990 till 1995 från 70 till 43 %. Motsvarande tal för

män var från 78 till 52 %. Skälen till etableringssvårighetema är mycket komplexa. Förklaringen finns i kombinationer av olika faktorer.

Wuokko Knocke skriver i en artikel om möjliga orsaker till de ökade svårigheterna för invandrare att få jobb i Sverige. Hon nämner näringslivets strukturomvandling och ökad automatisering i samband med

lågkonjunktur som lett till att sysselsättningstillfällena inom

tillverkningsindustrin minskat. Där har invandrare av båda könen varit relativt sett överrepresenterade. Ett annat skäl till färre möjligheter att finna jobb på en föränderlig arbetsmarknad är enligt Knocke invandrarnas underrepresentation i internutbildning. Brister i kunskaper om det nya arbetslivet skapar hinder för anpassning.

Överrepresentationen i jobb med monotona förslitande arbetsupp-

gifter visar sig också i utslagning genom förtidspensioneringar och långvariga sjukskrivningar. Särskilt kvinnor, bl.a. från f.d. Jugoslavien och Grekland, har mycket höga sjukskrivningstal och förtidspensioneras vid låga åldrar Knocke 1994. Jan Ekberg och Björn Gustafsson skriver

om de ökade svårigheterna vid inträde på arbetsmarknaden för utomnordiska och särskilt utomeuropeiska invandrare. Speciellt kvinnor

möter hinder Ekberg et al. 1995.

Knocke räknar också upp ett antal hinder för invandrares inträde på

arbetsmarknaden som snarast har med föreställningar om invandrare

att göra. Brister och tillkortakommanden läggs hos dem själva. "Blame the victim-principen" sig in. Ett exempel är kravet på språkbe-

smyger

härskning. Det är viktigt att kunna svenska, påpekar hon, bris-

men

tande språkkunskaper används ofta som skäl för att inte anställa en person med utländsk bakgrund utan att svenskkunskaperna ställs i relation till arbetsuppgifterna Knocke 1994.

Arbetslöshet 115

5.5 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder

Under lågkonjunkturen har anslagen till de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna ökat kraftigt. De anslagna medlen och antalet personer i åtgärder har stigit. Arbetsmarknadspolitiska kommittén som hade till uppgift att över den samlade arbetsmarknadspolitiken lade sitt se betänkande i 1996. Den hade, förutom det allmänna direktivet mars jämställdhetsanalyser förslag, ett uppdrag att se över i vilken om av utsträckning arbetsmarknadspolitiken bidragit till att könsuppdelningen på arbetsmarknaden bryts. I direktiven till Utredningen kvinnors arbetsmarknad ingår om därför inte arbetsmarknadspolitiken som sakfråga. Då något resonemang om arbetsmarknadspolitiken ur ett könsperspektiv inte återfinns i Arbetsmarknadspolitiska kommitténs betänkande och efteromfattningarna på åtgärderna varit exempellöst stora under 1990som talet, tar vi här helt kort upp frågan. De arbetsmarknadspolitiska åtgärderna har en viktig roll i traditionell svensk arbetsmarknadspolitik. De skapades ursprungligen för de arbetstagare som företrädesvis fanns på arbetsmarknaden innan kvinnor började förvärvsarbeta i större usträckning. Den manlige yrkesarbetaren med bakgrund inom byggnads- eller tillverkningsindustrin "fick stå modell" för åtgärdernas utformning. Beredskapsarbete och arbetsmarknadsutbildning tillhör de program som först utformades. Senare tillkomna åtgärder, t.ex. utbildningsvikariat, har skapats för arbetslösa från andra branscher att passa nya grupper av fortsatt Ännu och jobb, men har även "könsstämpel". idag speglar fördelningen av kvinnor och män i åtgärder, deras fördelning på arbetsmarknaden. Arbetsmarknadspolitiken har länge haft som ett av de övergripande målen att könsuppdelningen på arbetsmarknaden skall brytas, men andelen kvinnor och män i pekar på att åtav programmen snarare gärderna har konserverande roll. Det har i omgångar anslagits en "öronmärkta" medel till insatser för att bryta könsuppdelningen och för att hitta metoder att få de ordinarie medlen bättre skall kunna användas otraditionellt. Riksdagens revisorer studerade AMS hantering medlen och fann att ambitionerna låga vad gällde uppföljav var ning medlen Riksdagens revisorer 1995. Därför har revisorerna av senare föreslagit riksdagen att ge regeringen i uppdrag att utvärdera "brytprojekt" och föreslå nya åtgärder för att skapa en jämställd arbetsmarknad 1995 / 96: RR8.

116 Arbetslöshet

Kunskaperna om hur åtgärderna totalt verkat under hög arbetslöshet är små. Forskning på området finns, har sällan könsmen perspektiv. Vissa fakta är dock kända. Män kostar än kvint.ex. mer nor i arbetsmarknadspolitiken Deras åtgärder är dyrare än kvinnors. Det gäller både ersättningen till de arbetslösa och kostnader för själva programmen. Det förra hänger tätt med mäns högre löner samman och längre arbetstider i genomsnitt, eftersom t.ex. utbildningsbidrag grundar sig på ersättning från arbetslöshetskassan som grundar sig på inkomst osv. Det senare har att göra med att män oftare får t.ex. arbetsmarknadsutbildning med dyr utrustning och i mindre grupper än kvinnor AMS 1996. Kvinnors och mäns andel platser i åtgärder har i princip motav svarat deras andel de arbetslösa under 1990-talet se sidan 64. Däav remot finns de i olika sorters åtgärder. Män dominerar t.ex. starkt i beredskapsarbete och kvinnor i utbildningsvikariat. Kvinnor är underrepresenterade i åtgärder som direkt riktas mot arbetslivet t.ex. som rekryteringsstöd och starta-eget-bidrag. De arbetssökande som i störst utsträckning hade arbete 90 dagar efter att ha lämnat en arbetsmarknadspolitisk åtgärd, hade haft rekryteringsstöd, arbetsplatsintroduktion eller utbildningsvikariat. Arbetsmarknadspolitiken bygger på principen om målstyrning.

Åtgärderna skall inte anpassas speciella branscher och bara undan-

tagsvis ha särskilda målgrupper. Arbetsmarknadsstyrelsen har att använda de generellt inriktade åtgärderna så att de de behov passar som finns på de lokala arbetsmarknaderna på ett sätt motsvarar som de politiska målen. Trots detta har regeringen vid ett flertal tillfällen beslutat om satsningar i praktiken är riktade till specifika bransom scher. Det gäller t.ex. infrastruktur och tidigareläggningar investeav ringar osv. som i första hand kommer sysselsättningen byggbranschen till godo. Arbetslösheten i byggbranschen har varit mycket hög. Liknande program som riktar sig mot kvinnodominerade branscher, t.ex. kontor- eller vårdsektorn, där strukturomvandling och lågkonjunktur lett till att antalsmässigt lika många arbetstillfällen försvunnit, är mindre vanliga. Ett exempel på riktade åtgärder mot kvinnodominerade sektorer är de s.k. kommunavtalen. De Länsarbetsnämnden och primärger eller sekundärkommuner möjlighet att teckna avtal utbildningsom insatser i stället för uppsägningar. Volymen uppgår till 22 000 ca pers t.o.m. juni 1995. Preliminära rapporter visar att behovet av utbildningsinsatser i landsting och kommuner börjar mättas, då allt färre avtal ingås trots förlängd avtalsperiod AMS 1996.

Arbetslöshet 117

Det är av avgörande betydelse att en utvärdering av åtgärdernas träffsäkerhet genomförs och att sådan innehåller en grundlig ge-

en

nomgång behoven för arbetssökande kvinnor och män. Av intresse

av

är naturligtvis även hur kvinnor och män söker och finner nytt ar-

bete. Av bilden på sidan 63 framgår att kvinnor i ungefär samma ut-

sträckning söker jobb arbetsförmedlingen, men kvinnor söker

genom

dessutom hellre medan männen går direkt till arbets-

genom annons

givaren för att söka jobb.

5.6 Hur drabbas kvinnor och män

Eftersom kvinnor och män har så olika villkor i arbetslivet och sällan

återfinns i arbetssituation, är det svårt att besvara frågan hu-

samma ruvida kvinnor eller män drabbas hårdast arbetslöshet. Det finns av

studier beskriver arbetslöshet där kvinnor och män haft järn-

som

förbara jobb. Av Lena Gonäs studie av en industrinedläggning på 1980-

talet framgår att kvinnor där hade svårare att komma tillbaka till arbetsmarknaden än sina manliga kolleger. Kvinnor hamnade oftare i

"permanent tillfällighet" på arbetsmarknaden Gonäs 1989.

Det är naturligtvis rimligt att tänka sig att den som har mindre

inflytande på arbetsplatsen, har lägre position, tjänar mindre och överhuvudtaget har "snävare marginaler" är mer utsatt när förutsättning-

för förvärvsarbete förändras. Kvinnor befinner sig oftare än män

arna

i den belägenheten. Män har dessutom oftare kvalificerat sig för er-

sättning från arbetslöshetskassan än kvinnor. Av betydelse är naturligtvis hur arbetslöshet påverkar individer i

fråga livsföring och familjeförhållanden. Av diskussionen ovan

om

framgår att kvinnor och män förefaller ha olika strategier och att kvin-

i vissa fall lättare verkar kunna hitta roll i relation till familnor en ny

jeansvar skulle göra dem mindre passiva. Kunskapen är dock

som

knapp och bygger främst på utländska studier. Svensk statisitik visar

att kvinnor befinner sig utanför arbetskraften i allt högre grad

som

sig mindre hemarbetande och förvärvsarbetande

ser som mer som och studerande.

Kanske är det inte mest intressant ligger sämst till. Det

vem som

viktigaste är att arbetslösheten slår olika och får skilda konsekvenser.

Åtgärderna kan därför inte utgå från generella förhållanden.

I de flesta EUs medlemsländer har arbetslösheten under längre

av

tid legat på nivåer liknar de råder i Sverige idag. Kvinnor är

som som

överrepresenterade bland de arbetslösa och långtidsarbetslösa, utom

118 Arbetslöshet

i Sverige, Finland och Storbritannien, där män har högre arbetslöshet se bild på sidan 79. Det finns oroande tecken i Sverige idag för kvinnornas del som liknar utvecklingen i länder med hög kvinnlig arbetslöshet. Exempel är sjunkande sysselsättning på tid, överrepresenare sentation i de mest otrygga formerna tidsbegränsade anställningar, av undersysselsättning och vittnesmål om att äldre kvinnor som blivit arbetslösa har allt svårare att återkomma i jobb. En intressant bild är den på sidan 63, som visar att kvinnor år 1995 uppvisar högre tal än män om alla former av arbetslöshet läggs ihop.

6 Utbildning

På utbildning viktig för framtiden. För många sätt kommer att vara den enskilde kommer de mest utvecklande och arbetsmiljömässigt bästa de kräver utbildning på gymnasie- och högjobben att vara som skolenivå. Alltfler arbetsgivare kräver formella kvalifikationer. Församhället, internationalisering, teknisk och demoändringar i p.g.a. kommer kräva att individer måste grafisk utveckling etc. att samma lära nytt flera gånger under sitt yrkesverksamma liv. Redan är utbildningsnivån mycket betydelsefull för sannoliknu heten komma i arbete både för kvinnor och män. Chansen att vara att i arbete år efter avslutade studier är större för högskoleutbildade ett än gymnasieutbildade, i sin tur har större sannolikhet än grundsom skoleutbildade att ha jobb efter lika lång tid. "vattendelare" även på andra sätt. Hög- Utbildningsnivån är utbildade kvinnor och män får t.ex. betydligt utbildning i arbetsmer livet och använder datorer i jobbet och på fritiden mer än lågutbildade. Arbetssökande med kort utbildning är överrepresenterade bland de

långtidsarbetslösa. Könsbundenhet i studierna är lika vanlig i arbetslivet i Sverige. som Sedan 1970-talet har inte så stora förändringar skett, förutom i vissa Det är framför allt kvinnor valt otraditionellt akademikergrupper. som där. I dag är könsfördelningen bland de nyutexaminerade nästan jämn bland ekonomer, jurister, arkitekter, läkare och samhällsvetare. Även bland lärarna är ämnen och utbildningsnivåer "könsmärkta". Kvinnor undervisar i samhällsvetenskap och humaniora och män i tekniska och naturvetenskapliga ämnen. Ju elever, desto större yngre andel Allt färre män återfinns i läraryrket. Det talas kvinnliga lärare. om en "feminisering" av yrket. Vi har inte möjlighet att här föra någon grundlig diskussion om funktionssätt, utan vill mycket kortfattat peka utbildningssystemets sambandet mellan utbildning och arbete könsperspektiv. På på ur område är flera utredningar tillsatta, bl.a. Utbildningsdepartementets 1996:27 och Kommittén för översyn Ett kunskapslyft för alla av dir 1994:148. I december 1995 lades betänkanstudiestödssystemet och förstå" insatser för kvinno- och det "Viljan att veta viljan att om

120 Utbildning

jämställdhetsforskning SOU 1995:110. Uppgifterna i avsnittet kommer från publikationer från SCB om inte annat anges. Källor är främst Utbildningsstatistisk årsbok 95 samt olika skrifter i serien "Information om utbildning och arbetsmarknad" från år 1995.

6.1 Arbetskraftsdeltagande och

utbildningsnivå

Vem förvärvsarbetar i olika länder hänger som tätt ihop med utbildningsnivå i kombination med kön. Arbetskraftsdeltagandet i OECDländerna i genomsnitt är högst bland arbetstagare med akademisk examen se s. 84. Skillnaderna mellan kvinnor och män är minst i samma grupp. I Danmark, Sverige och Portugal är arbetskraftsdeltagandet nästan lika högt mellan könen för högskoleutbildade. För kvinnor och män med grundskoleutbildning är däremot skillnaderna mycket stora se 82. I Spanien förvärvsarbetar s. ca 35 % kvinnor mot nästan 92 % männen i Skillnaderna mellan av gruppen. länderna är också mycket stora. Sverige ligger högst i fråga om arbetskraftsdeltagande för kvinnor med grundskoleutbildning, på drygt 80 % mot 91 % av männen. Det kan jämföras med t.ex. Tyskland där motsvarande siffror är 46 % respektive 80 %. Drygt 90 % av de svenska männen med grundskoleutbildning finns i arbetskraften. I flera länder är motsvarande siffror betydligt lägre. Det gäller t.ex. Belgien, Finland, Norge och USA där ungefär en fjärdedel de lågutbildade männen inte är med i arbetskraften. av OECD 1995. Sverige har en hög andel lågutbildade kvinnor och män på arbetsmarknaden. Särskilt stor är skillnaden mellan kvinnor här och i andra länder. I andra europeiska länder utför kvinnor med kort utbildning betydligt oftare obetalt omsorgsarbete och finns inte i arbetskraften. Utbildningsnivån i arbetskraften i har Sverige stigit under år. Det beror i första hand på senare att lågutbildade lämnat arbetskraften. Inom landet finns det stora regionala skillnader i fråga om de förvärvsarbetandes utbildningsnivå. I bruksorter och i områden med småskalig industri är utbildningsnivån lägre än i storstäder. Skillnaden mellan könen är liten.

Utbildning 121

6.2 Gymnasieutbildning

En stor majoritet ungdomarna går vidare från grundskola till av gymnasieskola. Bland eleverna på gymnasiet väljer kvinnor och män lika "könsbundet" tidigare. Flickor har högre medelbetyg än som pojkar under hela skoltiden, d.v.s. både i grundskola och gymnasium. Ett system med program med olika inriktningar har ersatt det tidilinjesystemet. På teoretiska studieprogram återfinns pojkar inom gare teknik och flickor i huvudsak inom teknik respektive humaniora och samhällsvetenskap. Fördelningen på utbildningsprogram inom ekonomi och naturvetenskap är nästan jämn. Det är fortfarande möjligt att få en fullständig yrkesutbildning i gymnasieskolan. Denna möjlighet är dock begränsad till några prodär pojkar är i klar majoritet. De flesta bl.a. vård- och gram program, omsorgsprogrammet måste kompletteras med högskolestudier.

6.3 Högre utbildning

Män är underrepresenterade bland de avslutar högskolestudier som med akademisk grundexamen. Här är könsuppdelningen i fråga om inriktning än starkare än i gymnasieskolan. Av dem som påbörjar forsoch kvinnor däremot i minoritet. Är karutbildning som disputerar är 1995 56 % de avlade grundexamen vid universitet och var av som högskolor kvinnor, medan nästan 70 % av alla doktorsexamina avlades av män se s. 75. Bland de 14 000 studerade utomlands läsåret 1993/ personer som 94, var 60 % kvinnor och 40 % män. Det motsvarar fördelningen bland studenterna på högskolan i Sverige. Motiven för att studera utomlands skiljer sig åt mellan könen. Kvinnor är överrepresenterade bland de valde att studera utomlands intresse för det ämne de läste som av och för "intresse utländsk miljö". Mäns andel var större av studenav ter ansåg att kvaliteten på studierna bättre i studielandet och som var de läste i annat land för att utbildningen inte fanns i Sverige. av som

6.4 Vuxenutbildning

Det faktum att kvinnor fortfarande har huvudansvaret för hem och barn, gör att de många gånger väljer att utbilda sig i livet än senare män. Det sker bl.a. i Komvux och på folkhögskolor.

122 Utbildning

Kvinnors andel av de studerande i Komvux mellan 85/86 93/94 var i genomsnitt 62 %. Under mätvecka 1993 140 000 en var ca personer inskrivna. Kvinnor var i störst majoritet inom gymnasial vuxen-

utbildning. Läsåret 1993/94 var 200 000 personer inskrivna vid någon folkhögskolekurs. Av de studerande var 40 % män. Antalet

inskrivna inom vuxenutbildningen har ökat under år, främst senare av arbetsmarknadsskäl.

Vuxenutbildningen diskuteras bl.a. i betänkandet "En strategi för kunskapslyft och livslångt lärande" SOU 1996:27.

6.5 Utbildning i arbetslivet

Möjlighet till lärande och kompetenshöjning i arbetslivet är betydelsfulla i ett arbetsliv där kunskaper och problemlösningsförmåga blir

allt viktigare. Kompetensutredningen behandlade frågorna insom gående lade sitt betänkande år 1992 SOU 1992:7. År 1994 fick 1,7 milj.

personer personalutbildning i Sverige, dvs utbildning betald av arbetsgivaren se s. 76. I början av 1990-talet fick

en något större andel kvinnor än män tillfälle att utbilda sig på arbetsgivarens bekostnad, men innehållet i utbildningarna skiljer sig kraftigt åt. Eftersom utbildningarna ofta återspeglar köns-

uppdelningen på arbetsmarknaden går män kurser i teknik och före-

tagsekonomi och kvinnor utbildas i hemkunskap,vård och social

omsorg. Mäns utbildningar var dessutom längre än kvinnors och kvin-

nor får i större utsträckning studiedagar och inte renodlade kurser Björklund et al. i Le Grand et al. 1993.

"Matchning"

I Arbetskraftsbarometern 95 har SCB beskrivit utsikterna på arbetsmarknaden för ett antal utbildningar. SCB antal utexaminerade anger

från olika utbildningar läsåret 1993/94 och sätter det i relation till efterfrågeprognoser för olika yrken i framtiden. Rapporten anger an-

tal utexaminerade och hur stor andel dem kvinnor. av som var Exempelvis dominerar män bland personer som tog examen från

civilingenjörsutbildningen, byggnadsträarbetareutbildningen samt

systemerare och programmerare. Andelarna kvinnor bland de som tog examen inom dessa områden var 12 %, 0,2 % respektive 38 %.

SCB förutser ökad efterfrågan på med kunskap teknik

personer om

Utbildning 123

och informationsteknologi. Kombination kunskap IT och t.ex. av om

ekonomi eller biologi bedöms höja chansen att få jobb ytterligare.

Av å andra sidan socionomer, föreståndare i äldreomsorgen och andel 15 %, 7 % respektive 11 %. SCB bedö-

sjuksköterskor var mäns

att arbetsmarknadsläget kommer att vara svårt för socionomer mer

de närmaste åren, men räknar med "balans" på längre sikt. Tillgången

föreståndare i äldreomsorgen kommer enligt SCB att vara mycket stor i framtiden, eftersom examinationen beräknas överstiga behovet kraftigt. För SCB småningom på "balans" mellan

sjuksköterskor tror

utbud och efterfrågan, medan ett visst överskott beräknas finnas de närmaste tiden. Sammantaget förefaller utexaminerade från utbildningar som idag

domineras män ha bättre utsikter på morgondagens arbetsmark-

av

nad än övriga, åtminstone på kort sikt. l samband med diskussionen traditionellt kvinnodominerade branscher påpekar SCB att

om vård och inte kommer att minska.

arbetsuppgifterna inom omsorg Däremot kommer politiska och ekonomiska prioriteringar att vara avgörande för tillgången på arbete.

För de utbildningar där lika många kvinnor och män utexamineras är utsikterna till arbete relativt goda. Det är naturligtvis vanskligt att

dra för långtgående slutsatser på grundval detta. Det kan ändå

av intressant att konstatera att den bild som SCB ger inte är ensidigt vara fördelaktig för det könet. Det skulle kunna uppmuntra unga kvinena och män att våga välja friare. nor

6.7 Arbete efter studier

Förändringar i det svenska samhället med hög arbetslöshet, försämrade villkor i de sociala systemen och osäkerhet om utsikterna till

arbete har påverkat människors liv dramatiskt under 1990-talet. Har

detta lett till förändringar i inriktning val utbildning och arbete av av

för kvinnor och män Svaret på frågan är helt enkelt: nej. Kvinnor har

generellt sett inte i högre utsträckning börjat studera teknik och män väljer inte vård- och omsorg.

Traditionella yrkesval förefaller så svåra att förändra, börjar

som forma sig redan tidigt i skolan. Under utbildningstiden börjar flickors och pojkars förberedelser för vuxenlivet och indirekt eller direkt även deras orientering mot arbetsmarknaden. Små steg åt det eller andra hållet har dock tagits. En intressant ena

utveckling är t.ex. att kvinnor läser teknik på gymnasiet i större

som

124 Utbildning

utsträckning än män går vidare till teknologiska högskolestudier än män, även om skillnaden inte är stor. För att rekrytera fler kvinnor och män till tekniska utbildningar där arbetskraftsbehovet förefaller stort i framtiden, har de tekniska utbildningar över i setts fråga om upplägg, innehåll och pedagogik. Tekniska högskolan i Luleå erbjuder t.ex. sedan några år utbildning till dataingenjör enbart för kvinen nor. Universitetet i Linköping har inrättat utbildningslinje där teken nik och humaniora blandas. Båda har väckt stort intresse bland kvinnliga studenter. Under hela 1990-talet har kvinnor i större utsräckning kommit i arbete efter avslutad utbildning. Det hänger ihop med konjunkturläget i privat respektive offentlig sektor också lett till att mäns som arbetslöshet på "heltid" fortfarande är högre. Klyftan minskar emellertid och det är rimligt att anta att samma utveckling kommer att gälla för könens möjligheter att komma i arbete efter studier. Kvinnor och män får i olika grad arbeten motsvarar deras utsom bildning. Av anställda som hade grundskoleutbildning avgångar 1980-83 hade 17 % kvinnorna jobb krävde gymnasieutbildav som ning, medan siffran för män 35 %. Är 1990 hade var 56 % av männen med gymnasieutbildning åren 1982-85 en befattning som krävde gymnasieutbildning. Motsvarande siffra för kvinnor var 41 % SCB 1995.

6.8 Kunskaper om kunskaper

Kvinnor beskrivs ofta som de borde utbilda sig till "något annat" som och att deras utbildningar är för "smala". Arbetslivet behöver t.ex. fler civilingenjörer än idag, men för få väljer att studera tekniska yrken. Det är naturligtvis eftersträvansvärt att både kvinnor och män har yrken som kommer att efterfrågas och möjliggör inflytande över det framsom tida samhället. Försök med kombinationer humaniora och teknya av nik eller ekonomi, och tekniska utbildningar särskilt utformats med som tanke kvinnors liv och intressen har utfallit mycket positivt. Alla problem har med matchning utbud och som av efterfrågan på arbetsmarknaden att göra, blir dock inte lösta för att just kvinnor går in på mäns områden. Samhället kommer alltid att behöva humanistisk och samhällsvetenskaplig kompetens. De jobb företrädesvis som utförs av kvinnor idag, kommer att efterfrågas även i Kunskamorgon. per inom vård, utbildning krävs också i framtiden. Där omsorg, osv. skulle behövas fler män. Inom den högre utbildningen har kvinnor i princip stått för den "inbrytning" som skett.

Utbildning 125

För att kreativitet, problemlösningsförmåga och sakkunskaper skall kunna frigöras och användas på bästa sätt i arbetslivet behöver inte bara utbildnings- och yrkesvalen bli mindre traditionella. Arbetet måste organiseras på ett vis gör att båda könens formella och som informella kompetens kan blomma. Fler kvinnor måste få arbetsledande positioner. I dag definieras och värderas kunskap och erfarenheter främst av män. De har fortfarande höga och inflytelserika poster hos arbetsgivare och bland företrädare för arbetstagare. Det krävs också kunskaper kunskaper hos de som skall leda om organisationer och rekrytera. Eftersom majoriteten av chefer är män, ligger det nära till hands att tänka sig att de har mest kunskaper om vad traditionellt manliga utbildningar och arbetslivserfarenheter innebär. Det är svårt att veta exakt vilka yrken som efterfrågas på morgondagens arbetsmarknad. Experterna verkar dock vara överens om att arbetslivet i allt högre grad kommer att kräva analys-, kommunikations och problemlösningsförmåga t.ex. SOU 1992:7. Sådana färdigheter tränas i studier språk, vård eller social omupp av såväl som i ekonomi, teknik eller data. sorg Arbetslivet behöver höjd kompetens för ökad tillväxt och bättre konkurrensförmåga, vilket i förlängningen bedöms leda till ökad sysselsättning. Kvinnor har längre formell utbildning än män i genomsnitt. Men faktum är att män betydligt oftare innehar tjänster som motsvarar eller överstiger deras utbildningsnivå. Kvinnor står för en outnyttjad kompetensresurs, som behöver tas tillvara. Insikten att båda könens kvalifikationer utgör tillväxtfaktorer om står att finna också i andra europeiska länder, vilket bl.a. framgår av EUs fjärde handlingsprogram för jämställdhet. Allt fler kvinnor börjar förvärvsarbeta. De har som i Sverige ofta i genomsnitt högre utbildning än männen, men får mer sällan chans att utnyttja sin kompetens fullt ut. Kommissionen vill därför främja kvinnors förvärvsarbete och rörlighet vertikalt och horisontellt, för större individuella och samhällsekonomiska vinster. Ett annat exempel finns i den tyska delstaten Hessen där den fackliga centralorganisationen Deutsche Gewerkschaftsbund och några stora arbetsgivare inom den privata tjänstesektorn genomför projekt tillsammans. Bl.a. ingår stora företag Commerzbank och Frankfurter Flughafen. Syftet med verksamheten är att uppnå bättre resultat i kunskapsföretag i fråga konkurrenskraft, genom att ta tillvara om kvinnliga anställdas kompetens aktivt än tidigare DGB 1994. mer Även i Spanien finns samarbete mellan parterna syftar till att som bättre tillvarata kvinnliga arbetstagares kompetens C.C.0.0. 1995.

126 Utbildning

Rådgivning om yrkeslivet under och/ eller efter utbildningstid spelar stor roll för val. Könsmönster kan förstärkas eller brytas. ungas Därför är det avgörande att personal studie- och yrkesvägsom ger ledning på t.ex. skolor, högskolor och arbetsförmedlingar är tränade i jämställdhetsfrågor och har kunskaper om "moderna" yrken och branscher. För att skapa bättre verktyg för att bryta könsuppdelningen är också kunskap nödvändig vad händer när kvinnor och män om som förvärvsarbetar på ett för könet otraditionellt område, dvs. utgör mindre än 40 % av yrket. Uppföljning och utvärdering projektav verksamhet och andra insatser är en viktig kunskapskälla.

SOU l996:56 127

7 företagande Eget ett alternativ till anställning

-

Nyföretagande är förutsättning för förnyelse och utveckling av

en

näringslivet. Därför har det också stor betydelse för sysselsättningen. Den andel egenföretagandet snarast innebär ett alternativt

av som

sätt att åta sig arbete behöver dock inte innebära att det totalt sett

skapas många fler jobb. Det kan emellertid medföra kvalitéer som

Ä andra sidan finns det nackdelar

ökad frihet och självständighet.

som t.ex. ökad otrygghet. Att kvinnor driver företag är ingen företeelse. Det är dock först

ny

på år har börjat uppmärksamma att det finns skillna-

senare som man

der i hur kvinnor och män driver företag. Olikheter finns bland annat

i val branscher och företagsformer, frekvensen av företagare, mo-

av

tiv för start, arbetssätt och attityder med mera.

En utredning företagsstöden pågår för närvarande vid närings-

av

departementet, Översyn av statliga företagsstöd Dir.1995:124. Detta

kapitel diskuterar därför endast ganska översiktligt kvinnors och mäns

olika förutsättningar vad gäller företagande.

7.1 Kvinnligt och manligt företagande

Företagande har manlig stämpel Sundin 1995. Den rådande man-

en

liga kan bland annat i praktiken innebära att kvinnor kan ha

normen

svårt att få lån, något bekräftas i Nuteks rapport med intervjuer

som

med kvinnor företagare Nutek 1992. Fler kvinnor i företagar-

som

rollen skulle troligen bidra till att ändra attityden och utjämna skill-

naderna.

Förebilder är viktiga. Det kan konstateras att stor andel dem

en av

väljer företagandet försörjning har förebilder på nära håll

som som

inom familjen. Varannan, både av kvinnor och män, har en självstän-

digt arbetande far, och femte kvinna och tionde man har en

var var

självständigt arbetande mor Holmquist 1995. I kapitel 2 visas del statistik över kvinnors och mäns företag-

en

128 Eget företagande ett alternativ. - .

ande s. 40-43. Den visar ganska väl hur kvinnors och mäns företagande ser ut. Sammanfattningsvis kan dock följande tilläggas. I Sverige finns nästan halv miljon företag. Av dem är 99 % föreen tag med färre än 50 anställda. Endast 0,1 % de svenska företagen av har mer än 500 anställda. Ungefär fjärdel alla företag i Sverige en av ägs eller leds av en kvinna. 1994 startades ca 30 000 företag, vilket kan jämföras med år 1993 då ca 19 000 företag startades. Av de nya företagen leddes 23 % kvinnor. av Den vanligaste företagsformen både bland kvinnor och män är enskild firma. Mer än två tredjedelar de kvinnor startade föreav som tag startade enskild firma 1994, drygt hälften männen. Fler män än av kvinnor valde aktiebolagsformen 1994, och sett i ett flerårigt perspektiv är männens preferens för denna bolagsform ännu större SCB 1995, 1994, 1993, 1992. Under 1990-talet avvecklades också många företag. Antalet konkurser låg på topp 1992 med drygt 21 000. Det året antalet översteg konkurser till och med antalet nystartade företag. Sett i ett större perspektiv utgjorde konkurserna 5,5 % av det totala företagsbeståndet, medan de företagen utgjorde 5,2 %. Antalet konkurser har sedan nya

minskat. 1994 gick knappt 15 000 företag i konkurs. Överskuggande

delen konkurserna skedde i aktiebolag än tre fjärdedelar. av - mer Aktiebolag kan ha många ägare och registreras inte på kön SCB 1993 och 1995. SCB har i undersökning företags överlevnad för Nuteks räken av ning SCB 1995 konstaterat att kvinnors och mäns företag under den undersökta perioden 1991-94 överlevde i ungefär utsträcksamma ning. Däremot hade företag ledda eller ägda kvinnor inte av samma utveckling som mäns företag när det gällde tillväxt av företagen, med avseende på omsättning och personal. Kvinnor har generellt färrre anställda i sina företag än vad män har. Den kraftigaste sysselsättningsökningen skedde i SCB-undersökningen i företag ledda av kvinna och man gemensamt. De nya företagen är små. De har låg omsättning och sysselsätter oftast bara en person. En stor del företagen, än tredje 1994, av mer var har kommit igång med hjälp starta-eget-bidraget ett bidrag av - som arbetsförmedlingen kan bevilja arbetslösa eller personer som riskerar att bli arbetslösa, och har hållbar affärsidé. Andelen starsom en som tat företag med hjälp av bidrag varierar dock med bransch. För industrinäringarna startade 44 % av företagen med hjälp av bidrag. Motsvarande andel inom tjänstenäringarna 36 %. var Trots detta dominerar tjänstesektorn bland de nystartade företa-

Eget företagande ett alternativ. 129 - .

År 1994 den 81 alla nystartade företag. Statistiken gen. utgjorde % av visar att de flesta företag drivs kvinnor finns inom handelssom av och serviceområdena medan män dominerar t.ex. inom tillverkning. Det finns kvinnliga företagare inom alla branscher även om det är få inom typiskt manliga branscher. Tabellen på sidan 41 visar hur kvinoch män fördelar sig över olika näringsgrenar. nor Det kan konstateras att nyföretagande betyder del för sysselen sättningen. 65 000 arbetade i de företagen, varav 40 000 personer nya på heltid.

7.2 Varför

eget företag

Eget företagande kan vara ett alternativt sätt att flexibelt erbjuda tjänster och åta sig arbete. I vissa fall erbjuder företagande bättre och ibland sämre villkor i förhållande till anställningar. Företagande medför större osäkerhet, både när det gäller "anställningstrygghet" och inkomster. har låtit fö- Sundin-Holmquist i en enkätundersökning kvinnliga retagare rangordna motiven till att bli företagare Sundin-Holmquist, 1989. Det starkaste motivet är att få skapa något själv. En nästan lika stark orsak är att kunna kombinera familj och jobb på ett bra sätt. På tredje plats kommer att bestämma över sitt eget liv. Att få utveckla och få nytta sina kunskaper är också viktig drivkraft och av en närliggande anledning också kommer högt upp på listan är en som att få arbete i branschen. Långt ner kommer motivet att få goda inkomster och väldigt få har i denna undersökning arbetslöshet som anledning att starta eget. Statistiska Centralbyrån som på uppdrag av Nutek tar fram statistik över nyföretagandet varje år kartlägger också motivet till företagsstarten SCB 1995. Hår ges en delvis annan bild, säkerligen påverkad den förändrade situationen på arbetsmarknaden. av Är 1994 27 % arbetslöshet anledning till att starta föuppgav som retag. Lägre andel kvinnor än män, 24 mot 29 % det skäl. angav som Ännu högre är siffrorna inom bygg- och transportverksamhet där 34 respektive 44 % företagen startade på grund av eller risk för arav betslöshet. Inom de här sektorerna dominerar män. Det finns regionala variationer. I Gotlands län startade t.ex. 39 % eget företag på grund arbetslöshet. Västmanlands län, Kopparbergs, av

Älvsborgs och Västernorrlands län har också höga siffror, 37, 33 res-

pektive 32 % för de båda sistnämnda. I glesbygd och på mindre orter

130 Eget företagande ett alternativ. - .

är det ont om kvalificerade jobb. Ett sätt att kunna bo kvar är att skapa sig ett eget arbete genom att starta eget. Företagande fördelat på län återfinns på sidan 42.

7.3 Utvärdering av starta-eget-bidragen

Starta-eget-bidraget utgör relativt liten del det arbetsmarknadsen av politiska stödet, men däremot en avgörande del av statens stöd till

nyföretagande Öhrlings Reveko 1993, Nutek 1995.

Bidragen har utvärderats i olika omgångar. Ams gjorde en omfattande utvärdering 1994, 554 avslutade sin bidragsav personer som period ett år tidigare AMS 1995. Det visade sig att bara en fjärdedel bidragen hade till Även av gått kvinnor. i övrigt fanns en del könsskillnader värda att notera. Det finns bl.a. könsskillnader när det gäller valet företagsform, av som i stor utsträckning kan härledas till att olika företagsformer är bäst lämpade i olika branscher. Enligt utvärderingen kvarstår dock en övervikt för aktiebolag bland män, även bortsett från att kvinnor och män startar företag inom olika branscher. Eventuella orsaker som anges är könsskillnader i försiktighet och olika tillgång till kapital. Två tredjedelar kvinnorna och tre fjärdedelar männen av av var verksamma i företaget ett år efteråt. Hotell och restaurangföretag, tillverkningsföretag och personliga och sociala tjänsteföretag hade klarat sig sämst. Bäst överlevnad hade de företag där företagaren hade tidigare erfarenhet. De företag som drevs av kvinnor hade sämre överlevnadsresultat, vilket utvärderingen hänför till att de kvinnliga företagarna oftare saknade erfarenhet från verksamhetsområdet. Bland dem inte längre verksamma företagare som var som var orsaken oftast bristande lönsamhet. Ingen kvinnorna gick dock i konav kurs det gjorde 5 % männen. Konkurserna utgör dock bara men av en hundrade det totala undersökningsunderlaget. 47 % de kvinav av nor som lagt ner sitt företag var arbetslösa, mot bara 33 % av männen. Mer än hälften kvinnorna och nästan hälften männen av av uppger att de skulle ha startat även utan bidraget. Hälften kvinnorna av och 58 % männen tycker sig ha fått mycket bra handläggning av av ärendet från arbetsförmedlingens sida.

Eget företagande ett alternativ. 131 - .

7.4 Möjligheter och hinder

En mycket viktig förutsättning för företagande är kapitalförsörjningen. Denna består av två delar; lån och eget kapital. Eget kapital är oftast förutsättning för företagets stabilitet och överlevnad på sikt. Det en bör studeras huruvida kvinnor har sämre tillgång på eget kapital än

man Studier tyder på att kvinnor skulle ha svårare än män att få lån Nutek 1992. Mot denna bakgrund skapades ett särskilt företagarlån för kvinnor ijuni 1994. Företagarlånet för kvinnor handläggs av ALMI. Lånet är på högst 150 000 kr och det krävs att låntagaren satsar 50 % själv. Det innebär oftast att låntagarna först måste få lån i bank. Bortsett från de förutsättningar gäller för alla företagare finns som det hinder är extra stora för kvinnor. Män och manliga branscher som har ofta utgjort mall för stöd och rådgivning. Kvinnor och män har olika sätt att kommunicera. Undersökningar visat att kvinnor som har affärsidé ofta har lättare att prata med en kvinnlig rådgivare än en manlig Nutek, 1992. en Det kommer alltid att finnas ett riskmoment i att driva företag, det ligger i sakens natur. Men hämsko för nyföretagandet är att risken en bedöms för stor. Det ligger nära tillhands att tro att det skulle bli som fler både kvinnliga och manliga företagare med minskad risk. Att starta eget på heltid innebär att avsäga sig medlemskap i facket och därmed sin a-kassa. Bra rådgivning, utbildning och stöd kan leda till minskad risk. Utvärderingen starta-eget-bidraget visade att de som hade av erfarenhet från området hade klarat sig bäst. Företag ligger i glesbygd och stödområden kan få olika typer som av statliga stöd. En Nutek-undersökning av lokaliseringsstöd, glesbygdsstöd och sysselsättningsstöd visade att företag ägda kvinnor av fick förhållandevis liten del stöden Nutek, 1992. Om stödtyper en av inte för kvinnor driver företag borde stödreglerna kunna passar som anpassas.

7.5 Var finns de marknaderna nya

Även för betydelse arbetsmarknaden är företagandet har det stor att könsuppdelad, eftersom kvinnor i större utsträckning arbetar inom yrken huvudsakligen återfinns i den offentliga sektorn. Inom som dessa områden har egenföretagandet hittills inte varit så utbrett. Under 1990-talet har det dock talats hel del om privatiseringar en

132 Eget företagande ett alternativ. - .

av offentlig verksamhet. När det gäller landstingen har det i Stockholms läns landsting funnits tydlig politisk viljeinriktning. Hälfen ten av all privatisering skett landstingsverksamhet har ägt som av rum i Stockholms län. I övriga landet har det varit mycket varierande, en del landsting har inte vidtagit några åtgärder. Intresset för privatisering verkar ha varit större i södra och mellersta Sverige än i Norrlandslänen. Även i kommunerna har det funnits politiska och ekonomiska drivkrafter för privatisering och avknoppning. Liksom för landstingen ser det dock mycket olika ut på olika håll i landet, och det har likaså funnits del problem vid genomförandet. En kartläggning fram till en sommaren 1994 ESO 1995 visade att det på de flesta håll hänt ganska lite, sett i ett helhetsperspektiv. I juni 1994 det bara cirka 5,5 % var av de anställda inom skolan, vården och anställda omsorgen som var i annan regi än offentlig. Företagandet på traditionellt offentliga områden har dock ökat snabbt. Förklaringar till den ringa omfattningen av privata alternativ kan enligt kartläggningen framför allt vara att utvecklingen ännu är i sin linda, samt att alternativen till kommunal drift eventuellt inte inneburit de fördelar förespeglats i debatten. Andra har konstaterat som att ledare inom den offentliga sektorn inte identifierar sig företasom gare, samt att de inte skulle ha särskilt mycket att vinna på att bli egna, tvärtom skulle de förlora bland annat sin anställningstrygghet Friberg 1995, Baude, Tyrkkö 1995. En del kommunala privatiseringar har lett till misslyckanden i den meningen att kostnaderna blivit betydligt högre än för motsvarande kommunal verksamhet konstateras i rapport från Industriens uten redningsinstitut Fölster 1993. SNS Konjunkturråd bland andra, pekar också på brister i konkurrensneutralitet och långsiktighet vad gäller villkoren Konjunkturrådet 1994. Ur renodlad sysselsättningssynpunkt har företagande genom avknoppning och privatisering troligen mindre betydelse, eftersom det ofta är uppdrag tidigare utfördes/ förväntades utföras samma som offentligt som nu sker privat. När det gäller vård och omsorg finns förvisso ett ökat behov, framför allt på grund allt större andel av en äldre i befolkningen. Möjligheten för nyföretagande är dock avhängig människors förmåga att betala och därmed efterfråga samt i omsorg, vilken utsträckning samhället den offentliga sektorn vill och genom kan tillfredsställa behoven, bl.a. fortsatt hög subventionegenom en ring av tjänsterna.

Eget företagande ett alternativ. 133 - .

Bland andra områden bedöms framtidens områden finns som som

även branscher där kvinnor bör ha lika god chans att etablera sig som egenföretagare som män. Det gäller t.ex. data- och reklamområdet,

informationsbranschen, ekonomi och redovisning, miljö, språk och utbildning. "Könshierarkier i gungning. Kvinnor i kunskapsföretag",

doktorsavhandling Martha Blomqvist, beskriver kvinnors för-

en av

del i data- och reklambranscherna, där goda kundrelationer kan vara

avgörande.

villkor

Jm. f

. m4

r,f%fäåç "zät y wä . -

Miri: . han; - .fw ,elhm-ñ " 43m r" V

8 sektorns omvandling Offentliga

Frågan offentliga sektorns förändrade villkor och dess konsekven-

om för sysselsättningen är central i våra direktiv. Den offentliga sekser

torn har under lång tid haft stor betydelse för både kvinnors och mäns

sysselsättning. Drygt hälften de förvärvsarbetande kvinnorna och av femtedel männen i Sverige, är sysselsatta i offentlig verksamen av het. Den statliga sektorn domineras män medan kvinnor till stor av del arbetar i den kommunala sektorn. Bara i den kommunala sektorn arbetar en fjärdedel av den totala arbetskraften. Under de senaste tio åren har de ekonomiska förutsättningarna förändrats avsevärt, vilket innebär att den offentliga sektorn genom-

går stora strukturella förändringar. För de anställda skapas nya vill-

kor. Den offentliga sektorn effektiviseras och omorganiseras. Organisationen bantas och viss offentlig verksamhet bolagiseras eller läggs

ut på entreprenad. Det påverkar den offentliga sysselsättningen.

8.1 Den offentliga sektorn och sysselsättning

Statistiska centralbyrån SCB som producerar arbetskraftsundersökningarna AKU räknar till den offentliga sektorn staten och kom- I denna definition ingår också de statliga affärsverken men munerna. inte de statliga bolagen t.ex. Posten och Telia. Dessa ingår i den privata sektorn. Till den kommunala sektorn räknas anställda i kommunala bolag. Figuren på nästa sida visar kvinnor och män anställda inom komlandsting och staten åren 1990-1995, enligt AKU. muner,

Figuren visar tydligt att kvinnor är överrepresenterade i landstingen

och kommunerna, vilket förklaras att traditionella kvinnoyrken av inom vård och återfinns där. Figuren visar också att sysselomsorg sättningen för kvinnor inom landstingen har minskat under hela 1990talet, medan antalet kvinnor inom kommunerna ökat svagt. Detta för-

klaras till stor del av huvudmannaskapsförändringar som skett. Ge-

Ädel-reformen 1992 har anställda tidigare haft landstinget nom som

138 Offentliga sektorns omvandling

Offentligt anställda 1990-1995

Antal i 1 000-tal 800

Kvinnor korrmunalt Ã..-- 600

400 -.- . .Å . i . x Kvinnor landsting i - i .ä Nlänstatligt å 200 " Män kommnalt - - - .

Kvinnofslatligt--- "--. .""--

lvläh-lands-tlr-ig - a u t - u

0 . . . . 1990 1991 1992 1993 1994 1995 Källa: SCB, AKU

som arbetsgivare övergått till kommunal anställning se vidare nedan. Den ojämna könsfördelningen i dessa sektorer har inte sin motsvarighet i den statliga sektorn där fördelningen är jämnare. Där utförs tjäns-

ter med mer traditionell manlig prägel, bl.a. inom polisen och försvaret. Där finns också myndigheter såsom Socialstyreslen och skatte-

myndigheten. Tabellen till höger visar jämförelse sysselsättningen mellan

en av

år 1990 och 1995, dvs. mellan ett hög- och ett lågkonjunkturår. I tabellen

redovisas kommuner och landsting tillsammans, dvs. hela kommunsektorn. År 1990 sysselsatte kommunsektorn 1 miljon kvinnor

ca mot

900 000 fem år senare. Den totala sysselsättningsminskningen i den

kommunala sektorn uppgick till drygt 140 000, kvinnorna

varav sva-

Offentliga sektorns omvandling 139 rade för 77 % och männen för 23. Det innebär alltså 108 000 färre

sysselsatta kvinnor mot 32 000 färre sysselsatta män under perioden.

Offentligt anställda åren 1990 och 1995 Antal

Källa: SCB, AKU

l den statliga sektorn minskade antalet anställda med 158 000 perunder tidsperiod. Relativt sett står män för en större soner samma andel minskningen, skillnaden är mycket liten, 47 % kvinav men var och 53 män. En förklaring till sysselsättningsminskningen nor % var är att Televerket och Posten bolagiseringades år 1993 respektive 1994. Bolagiseringarna innebar att 90 000 personer gick från statlig till privat anställning, vilket står för ca 57 % av minskningen. Könsfördelningen ganska jämn. Resterande dryga 40 % av minskningen var beror på nedskärningar bl.a. de stora personalminskningar inom Televerket och Posten i början 90-talet. av Inom kommunsektorn har liknande förändringar skett. Det gäller t.ex. bolagiseringar och verksamheter som numera drivs i kooperativ form. Många verksamheter tidigare drevs i kommunal regi besom drivs med huvudman än kommunen och anställda räknu en annan därmed till den privata sektorn. Detta kan delvis förklara de krafnas tiga sysselsättningsminskningarna i den kommunala sektorn. Sammanfattningsvis visar figuren och tabellen att kommunovan sektorn sysselsätter avsevärt fler kvinnor än vad staten gör. Förändringar inom denna sektor får särskilt stora konsekvenser för kvin-

nors sysselsättning.

140 Offentliga sektorns omvandling

Inom offentliga sektorn har bl.a. stora huvudmannskapsförändringar ägt rum. Den största huvudmannaskapsförändringen som skett, åtminstone tid, rör den skedde på skolans senare som område. Den 1 januari 1991 fick kommunerna totalansvaret för 133 000 lärare, skolledare och SYO-funktionärer Gonäs, 1995. Tidigare fanns för dessa ett s.k. dubbelt huvudmannaskap. Det betydde grupper att de var anställda kommunerna staten förhandlade och slöt av men avtal om deras löner. Anställningarna reglerades också statliga föav reskrifter prop. 1989 / 90:40. Huvudmannaskapsförändringen vad gäller skolpersonalen var bara del mycket omfattande reformering skolan. Reformeren av en av ingen gick i princip ut på en övergång från regelstyrning till målstyrning av skolan. Besparingar har gjorts inom skolans område de senaste åren. Antalet elever har ökat samtidigt antalet lärare minssom kat, vilket lett till att antalet elever lärare har ökat kraftigt sedan per 1980-talet. Inför år 1996 räknar knappt 40 % kommunerna med att av spara i grundskolan, medan 20 % räknar med att öka sina kostnader Kommunförbundet 1998. Den 1 januari 1992 fick kommunerna ett samlat för långvaansvar rig service och vård till äldre och handikappade, den s.k. Ädelgenom reformen. Syftet med reformen att skapa klara ansvarsförhållanden var samt en ändamålsenlig organisation. Kommunerna fick skyldighet att inrätta särskilda boendeformer för service och omvårdnad för äldre, samt en särskild skyldighet att inrätta bostäder med särskild service för handikappade prop. 1990 / 91:14. En effekt Ädel-reformen att 66 000 landstingsanställda av var ca bytte arbetsgivare den 1 januari 1992. Vårdbiträden i äldreomsorgen övergick i stor utsträckning till kommunerna. Det fick bl.a. till följd att sammansättningen i personalstyrkan i landstingen förändrades. De personalgrupper som bytte arbetsgivare i huvudsak sjukskövar terskor, undersköterskor och biträden Gonäs et al, 1995. En annan förändring är den s.k. psykiatrireformen bl.a. innesom bar att viss verksamhet avsåg stöd och service till psykiskt störda som fördes över från landstingen till kommunerna den 1 januari 1995. Vidare har även de psykiskt utvecklingsstörda och säromsorgen om skolan förts över till kommunen. Denna huvudmannaskapsförändring har skett succesivt och skall fullt genomförd den 1 januari 1996. vara Tabellen på nästa sida Visar de personalförändringar skett inom som landstingen till följd av huvudmannaskapsförändringar. För landstingen har personalen minskat med ca 96 000 personer mellan åren 1992 och 1995. Eftersom det handlar förändringar på landstingom ens område exkluderas förändringarna på skolans område. Förutom

Offentliga sektorns omvandling 141

de ovan beskrivna huvudmannaskapsförändringama inkluderar siffrorna i tabellen även en del andra förändringar. Det gäller t.ex. bolagiseringar.

Personalförändringar inom landstingen till följd av huvudmannaskapsförändringar 1992 1993 1994 1995 Totalt Antal personer -69 012 -4 385 -4 212 -18 500 -96 109

Källa: Landstingsförbundet, Landstingens ekonomi april 1995

Även har Omfattande staten genomgått betydande förändringar. omstruktureringar, sammanslagningar myndigheter och organiav sationsförändringar har skett inom ett mycket stort antal myndigheter. Många av dessa omstruktureringar har inneburit uppsägningar. Statskontoret beräknar att 100 "viktigare" organisations- och strukturförändringar genomförts mellan 1990 och 1994. De vanligaste åtgärderna är 1 ansvars- och uppgiftsomfördelning mellan myndigheter och 2 avveckling, nybildning eller sammanslagning av myndigheter Statskontoret, 1994. Totalt 65 myndigheter har lagts ned och 47 har nybildats. Statskontoret konstaterar att de flesta förändringar har skett under den senare delen av perioden. När en myndighet läggs ned är det normala att åtminstone huvuddelen av verksamheten tas över av någon annan existerande myndighet eller av en nyinrättad ev. mindre myndighet. Siffran över antalet avvecklade myndigheter säger kanske inte så mycket om verksamheten, eftersom den i de flesta fall fortsätter med en mer eller mindre ändrad inriktning och ambitionsnivå. Men med tanke på att det den 1 juli 1994 fanns 305 bokföringsskyldiga myndigheter kan man nog påstå att förändringarna varit omfattande när det gäller den statliga sektorns organisation. Omstruktureringarna har inneburit omfattande uppsägningar. Ca 43 000 har sagts i staten från april 1990 till utgången personer upp av år 1995. Av dessa har drygt 5000 personer sagts upp under 1995 Trygghetsstiftelsen, 1995. Trygghetsstiftelsen är en partssammansatt organisation som har till uppgift att så långt möjligt förhindra att statsanställda blir som arbetslösa till följd arbetsbrist eller omlokalisering. Enligt Trygghetsav

142 Offentliga sektorns omvandling

stiftelsen har 60-65 % de

ca av uppsagda under 1995 varit kvinnor. Av

dessa har 60 % varit över 45 år. Alder och utbildning är faktorer som har störst betydelse när det gäller att hitta ett nytt jobb. Av de 43 000 som sagts upp under första halvan av 1990-talet har mellan 40-50 %

fått nya jobb innan uppsägningstiden gått ut. Tendensen under

senare år har dock Varit att de som blir uppsagda i dag är mindre attrak-

tiva än de som blivit av med sina jobb tidigare. Detta beror på att de i genomsnitt är äldre och har lägre utbildning Trygghetsstiftelsen 1996. Omfattningen av omorganiseringen på det statliga området har

accelererat från slutet 1980-talet fram till idag. Även under återståav

ende delen av 1990-talet kan man räkna med förändringar med rationaliseringar och uppsägningar som följd. Trygghetsstiftelsen räknar med 20 000 uppsägningar inom staten fram till utgången av 1998 Trygghetsstiftelsen, 1995, bl.a. till följd av den 11 procentiga besparingen som är ålagd myndigheterna prop. 1994 / 952100.

8.2 Har offentliga sektorn varit en förutsättning för kvinnors förvärvsarbete

Det är uppenbart att den offentliga sektorn haft stor betydelse för kvinnors och mäns förvärvsarbete. Det gäller inte bara för att den offentliga sektorn har sysselsatt och fortfarande sysselsätter majoriteten av kvinnorna, utan också för att många välfärdsekonomiska reformer medfört ökade möjligheter att kombinera förvärvsarbete och familjeansvar. l praktiken har det främst möjliggjort för kvinnor att kombinera lönearbete med barn och familj, vilket alltid Varit möjligt

för män. De offentliga barn- och äldreomsorgsreformerna har varit

särskilt viktiga i det perspektivet.

En intressant fråga i sammanhanget den offentliga sektorns

är om

expansion varit en förutsättning för det ökade arbetskraftsdeltagandet

bland kvinnor, och om det höga arbetskraftsdeltagandet bland kvinnor i Sverige endast beror på offentliga sektorns expansion Om det

är så, skulle då en minskad offentlig sektor innebära ett återtåg för

kvinnan från arbetsmarknaden till "spisen"

Detta är några av de frågor som Bengt Furåker undersöker i forskar-

rapporten "Kvinnors arbetsmarknad 1990-talet återtågets decen- nium" Hans slutsatser kan tolkas som "ja" på båda de ovanstående frågorna, dvs. kvinnors höga arbetskraftsdeltagande i Sverige beror

på att den offentliga sektorn har expanderat, och att stora neddrag-

SOU 199656 Offentliga sektorns omvandling 143

ningar inom den offentliga sektorn kommer att leda till ett minskat kvinnligt arbetskraftsdeltagande Ds 1993:8. Furåker bygger delvis internationell jämfösitt resonemang på en

relse. Han nyttjar data från vissa OECD-länder har grupperats

som

efter kvinnornas arbetskraftsdeltagande och den offentliga sektorns

andel av sysselsättningen. Figuren nedan presenterar information som

återfinns i Furåker med den skillnaden att vi har lagt till data från

1993.

Relativa arbetskraftstal 15-64 år samt offentliganställda Andel % i arbetskraften samt andel % offentliganställda av totala antalet anställda

AK-tal Kvinnor 100

90 Danrmrk 80 Island

70 US.A Finland . Sverige

Japan o Norge . . 60 O . . . . Tyskland Frankrike 0 50 Luxerrb. g 0 italien 40 Spanien

0 . 0 5 10 15 20 25 30 35 Kä//a:OECD Historical Statistics, 1995 Andel % offentliganställda

Figuren visar att det år stora skillnader mellan länderna i fråga om arbetskraftstal. Sverige har inte längre det högsta kvinnliga arbetskraftsdeltagandet, vilket fallet i Furåkers studie, baserades

var som

på data från år 1990. De siffrorna från OECD visar att tåtpositionen

nya

istället övertagits Danmark. Statistiken som presenteras i avsnitt

av

2.9 bygger på insamling gjord ECE, Economic Commission for

en av

Europe, och som senare bearbetats av SCB. Där ligger Sverige högst

år. Skillnaden beror på olika mätmetoder. Länder som Fin-

samma

144 Offentliga sektorns omvandling

land och USA har ett högt kvinnligt arbetskraftsdeltagande,

men en

mindre offentlig sektor än Sverige, Danmark och Norge. Figuren nedan visar mäns relativa arbetskraftsdeltagande i förhållande till andelen anställda i den offentliga sektorn. De skandinaviska länderna ligger också för män i toppen när det gäller arbetskraftstalen och storleken på offentlig sektor.

Relativa arbetskraftstal 15-64 år samt offentliganställda Andel % i arbetskraften samt andel % offentliganställda av totala antalet anställda AK-tal Män 100 ell

Japan . .Schw Island

Danrmrk 90 . . , . . . . L uxe rTb. 3 ° : Finland 80 v Nederl. . 0 Norge . Sverige 70 . Spanien Belgien 60- 50 40 30 20 10 0 0 5 10 15 20 25 30 35 Källa: OECD, Historical Statistics, 1995 Andel % offentliganställda

De nordiska länderna ligger i topp både när det gäller det kvinnliga arbetskraftsdeltagandet och när det gäller storleken på den offentliga sektorn. Tvärsnittsdata av detta slag beskriver dock bara ett

statiskt läge ett enskilt år, 1993, vilket innebär att länder med helt olika

system, historia och kultur jämförs med varandra. Ett annat sätt att jämföra är att titta på förändringar över tiden i

varje enskilt land. Figuren till höger visar genomsnittliga års-

förändringar av antalet offentligt anställda och antalet kvinnor i ar-

betskraften mellan 1971 och 1993. Det kan konstateras att de flesta

länder haft positiv förändring över perioden både när det gäller

en

Offentliga sektorns omvandling 145

antalet kvinnor i arbetskraften och antalet anställda i offentlig sektor. Endast Storbritannien avviker från mönstret. Det mesta tyder således

på att tillväxten i den kvinnliga arbetskraften är positiv under samma period det finns positiv tillväxt antalet anställda i offentlig

som en av sektor.

Genomsnittliga förändringen 1971-1993 av kvinnor i arbetskraften och offentliganställda

Kvinnor i arbetskraften, procentuell förändring 4,0

Canada 3,5 0

Australien 3,0 0 Spanien . USA 0 0 2,5 Norge . Irland alla 2,0 9 Byggen Österrike . . . . 0 Damm 9 Frankrike 1,5 O Sverige Storbritannien . Japan O 1,0 Tysklando Finland Schw eiz. O 0,5

0,0 -1,0 0,0 1,0 2,0 3,0 4,0

Antalet offentliganställda, procentuell förändring

Källa:OECD Historical Statistics 1960-1980,1960-1990, 1960-1993 samt OECD NA2 -

146 Offentliga sektorns omvandling

Det mesta tyder på att det finns ett positivt samband mellan kvinnors arbetskraftsdeltagande och storleken på offentliga sektorn. Denna

länderjämförelse måste dock tolkas mycket försiktigt eftersom typ av

bilden visar stor spridning. Många faktorer spelar in. Det är också viktigt att observera att figuren inte tar hänsyn till utgångsnivån.

Av figurerna framstår USA som ett intressant land att jämföra de nordiska länderna med. Det kvinnliga arbetskraftsdeltagandet är re-

lativt högt, strax under 70 %, den offentliga sektorn anställer

men förhållandevis färre än i de nordiska länderna. När titpersoner man

tar på förändringarna över tiden för USA visar figuren tidigare att

tillväxten i den kvinnliga arbetskraften varit större över perioden än

tillväxten i den offentliga sektorn. Detta skulle kunna sägas vara en

skillnad mellan Sverige och USA. En stor skillnad är andelen annan lågutbildade kvinnor i arbetskraften. De länder som använder sig av en privat tjänstesektor eller en informell sektor för omsorgstjänster

har en betydligt lägre andel lågutbildade kvinnor på arbetsmarkna-

den än Sverige. De ovanstående analyserna har gjorts på antal kvinnor i arbetskraften. Bland annat den offentliga sektorns utbyggnad har genom

kvinnor i Sverige i större utsträckning än i andra länder kunnat jobba

deltid. Christina Jonung och Inga Persson anser att även den faktiskt arbetade tiden måste beaktas då man skall studera kvinnors och mäns arbetsutbud i olika länder. I Jonungs och Perssons artikel jämförs Sverige med Frankrike, Finland, Norge och USA. De kommer fram till den faktiskt arbetade tiden i förhållande till befolkningen att om vägs in, blir skillnaderna inte lika stora Jonung et al. 1993.

8.3 Konsekvenser

När kvinnorna ökade sitt arbetskraftsdeltagande i Sverige från 1970talet och framåt skedde detta pga. efterfrågan från en växande offent-

lig sektor och från näringslivet. Eftersom kvinnorna fortfarande hade

huvudansvaret för hem och familj, skapades arbetsmarknad med en

hög grad av deltidsarbeten och tidsbegränsade anställningar. Genom

i den kommunala sektorn och i Vård- och omsorgssektorn att man kunde konstruera sådana lösningar kunde kvinnor med småbarn kombinera betalt och obetalt arbete Gonäs et al 1995. Lena Gonäs, Susanne Johansson och Inger Svärd beskriver utvecklingen så här:

Offentliga sektorns omvandling 147

"Expansionen av de offentligt organiserade verksamheterna kunde frän slutet av 1960-talet ske tack vare det kraftigt ökade arbetskraftsdeltagandet

för kvinnorna. Fortfarande låg dock den heltidsarbetande

normen om

familjeförsörjaren fast i socialförsäkringarnas utformning och i arbetsmarknadens regelsystem. Detta innebar att speciella undantag fick infö-

de delar arbetsmarknaden dit kvinnorna rekryterades. Deltidsras av arbete och tillfälliga arbetskontrakt kom där att bli normala mönster. Där-

med definierades dessa arbetsmarknader som "kvinnospecifika", dit män

vare sig var intresserade att söka sig eller efterfrägades av arbetsgivarna." Gonäs et al. 1995. Rapporten pekar även på åtgärder som vidtogs för att underlätta kombination familjeansvar och förvärvsarbete, bl.a. föräldraförsäkav ringen och särbeskattningen. Genom utbyggnaden den offentliga sektorn fördes arbetsuppav gifter ut på en arbetsmarknad som tidigare utförts av kvinnor i hemmet. Som exempel på arbetsuppgifter kan nämnas vård men framförallt barn- och äldreomsorg. Arbetsuppgifterna och -innehållet förändrades kraftigt i och med att de fördes ut på arbetsmarknaden. De proffesionaliserades genom utbildning, teknikutveckling och erfarenhet. Lars Svensson menar att möjligheten till att förena yrkesarbete med familjeansvar har haft sitt pris. Den svenska välfärdsstaten har visserligen bidragit till en internationellt sett mycket hög sysselsättningsgrad, men har också skapat en ny form av kvinnlig underordning på arbetsmarknaden Svensson, 1995. Svensson fortsätter: "Via de mekanismer som fördelar individer sektorer och befattningar

utsätts kvinnor i allmänhet för diskriminering som utestänger de flesta

en av dem frän karriärvägar arbetsmarknaden. Välfärdsstatens institutioner har nästan undantagslöst medverkat till att permanenta och förstärka detta system för kvinnlig underordning." Trots kvinnors utträde på arbetsmarknaden tog män inte över motsvarande del hushållsarbetet. Systemen, som skapades i all av välmening, kom till för att underlätta kombination av familje- och arbetsansvar. I praktiken blev det reformer som underlättade för kvinnor att förena yrkesarbete med familjeansvar, men skapade inte tryck på att ta motsvarande del hushållsarbetet. Trots att kvinmannen av och män får barn tillsammans ses det fortfarande som mindre nor troligt att män gör avbrott i yrkeskarriären för föräldraledighet, vård sjukt barn etc. Sammantaget har detta lett till att många kvinnor av blivit dubbelarbetande och diskriminerade på arbetsmarknaden bl.a.

148 Offentliga sektorns omvandling

för att de ses som en "investeringsrisk". Denna utveckling har inte enbart berott på utbyggnaden av en kvinnodominerad offentlig tjänsteproduktion. Enligt Svenson har även skattte- och transfereringssystemen skapat incitament för deltidsarbete och yrkesavbrott. Arbetsmarknadslagstiftningen har varit mycket frikostig vad gäller tjänstledigheter och möjligheter till deltidsarbete. Syftet med reformerna har varit att befrämja förvärvsarbete, men har också haft vissa utestängande effekter.

8.4 Varför omvandlas den

offentliga

sektorn

8.4.1 Finanser och

besparingar

Den offentligasektorns finanser försvagades kraftigt i början 1990av talet till följd tillväxt i den svenska ekonomin, ökande arbetsav svag löshet och stigande realräntor. Den ekonomiska krisen påverkade både den offentliga sektorns inkomster och dess utgifter. Minskad sysselsättning, ökade konkurser och vikande företagsvinster bidrog till att urholka skatteunderlaget och därmed minska skatteinkomsterna. Ökad arbetslöshet har lett till ökade utgifter för arbetslöshetsersättning och arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Det framförallt den statvar liga sektorns finansiella sparande skillnaden mellan inkomster och utgifter som försämrades kraftigt. En rad åtgärder har genomförts i syfte att stärka statsfinanserna. Den nuvarande regeringen har lagt fram ett förslag med besparingsåtgärder till och med år 1998. Den samlade budgetförstärkningen uppgår till ca 118 miljarder kronor. Utöver detta program fattade riksdagen våren 1995 beslut om att införa ett tak för de offentliga finanserna. Regeringens uppfattning var att kontrollen av de offentliga finanserna borde förbättras. För närvarande diskuteras den närmare utformningen av detta utgiftstak. Den kommunala sektorn förfogar över betydande andel den en av offentliga sektorns resurser. De kommunala utgifterna beräknas år 1995 motsvara drygt hälften av de statliga utgifterna inklusive sjukoch arbetslöshetsförsäkringen eller fjärdedel BNP. Andelen ca en av sysselsatta i kommunal verksamhet uppgår också som nämnts tidigare till drygt en fjärdedel den totala sysselsättningen. Till största av

Ojjfentliga sektorns omvandling 149

delen finansieras den kommunala verksamheten med skattemedel.

Ca 85 % inkomsterna utgörs skattemedel, kommunal-

av av varav

skatten står för 68 % och statsbidrag för 18 %.

Även kommunerna är självstyrande så kan staten påverka kom-

om

munsektorns utveckling, dels nivån på statsbidraget och dels

genom

lagstiftning reglerar den kommunala verksamheten. Dess-

genom som

utom staten riktlinjer för kommunsektorns skattefinansierade

anger

utrymme, dvs. skatteinkomster och statsbidrag. Även kommuner och landsting har gått igenom några år

nu som

präglats lågkonjunktur och svag utveckling av skatteinkomster-

av en

Ett kommunalt skattestopp har gällt under åren 1991-93. De stat-

na.

liga besparingstgärderna har bl.a. inneburit att statsbidrag till den kommunala sektorn dragits in. Andra statliga besparingsåtgärder har påverkat kommunernas och landstingens utgifter. Till exempel påverkar minskade ersättningsnivåer i socialförsäkringarna utgifterna

för statsbidrag.

Trots lågkonjunkturen hade den kommunala sektorn emellertid ett positivt finansiellt sparande år 1992 och 1993 efter en följd av år med

underskott. År 1994 och 1995 visar den kommunala sektorn på nytt

ett negativt sparande. För att undvika att den kommunala sektorn

lånefinansierar kostnader för driften verksamheter har arbetsav en

inom Finansdepartementet föreslagit att ett krav på att de kom-

grupp

munala budgetarna skall i balans, skall införas i kommunallagen

vara

Ds 1995:57.

Eftersom utrymmet för såväl höjda skatter ökad statlig upplå-

som

ning har ansetts begränsat har ovanstående beskrivna utveck-

vara

ling inneburit att det funnits ett starkt omvandlingstryck på den of-

fentliga sektorn. Trots begränsade resurser till följd av lågkonjunktu-

finns ändå behov av de tjänster som utförs där.

ren

Sammanfattningsvis kan sägas att den offentliga sektorns finanser

och därmed dess verksamhet är starkt beroende den samhällsekoav

nomiska utvecklingen. När det gäller besparingar för att sanera de

offentliga finanserna är många redan genomförda. I prop. 1995 / 96

har regeringen angett målet att de offentliga finanserna skall vara i

balans år 1998. Budgetunderskottet är fortfarande stort och regeringen

att hålla fast vid saneringen av dessa.

avser

150 Offentliga sektorns omvandling

8.4.2 Strukturella orsaker

Underskottet i statens finanser och därigenom statens besparingar på kommunsektorn är förklaring bakom offentliga sektorns omvanden ling. Det finns dock en mer långsiktig, strukturell förklaring. Långtidsutredningen skriver följande: "De offentliga anderskotten är ett allvarligt hot mot välfärden. Däremot är underskotten inte det enda skälet till behovet omställning den av en av

offentliga sektorn. En avgörande faktor är den offentliga sektorns inver-

kan den allmänna ekonomiska utvecklingen. Pä rad olika områden en pâverkas olika aktörers val av skatte- och tranfereringssystemen och av den offentliga konsumtionen. Detta har stor betydelse för tillväxten i en ekonomin, och därigenom också för den offentliga sektorns

fortsatta

nansiering" SOU 1995:4, s. 389. Enligt Långtidsutredningen beror det begränsade utrymmet för skattehöjningar främst på två faktorer. För det första ger de flesta skatter upphov till samhällekonomiska kostnader utöver själva skatteuppbörden, vilket hämmar tillväxten. För det andra kan Sverige inte i längden beskatta relativt lättrörliga skattebaser mycket högre än omvärlden. I takt med att ekonomin internationaliseras blir det allt svårare att ha ett väsentligt högre skattetryck i Sverige än i omvärlden. Långtidsutredningen påpekar dock att acceptansen för höga skatter hänger samman med vilka offentliga tjänster och transfereringar skattebetalarna erhåller och hur dessa värderas.

8.4.3 Gapet mellan behov och

resurser

Kommunernas minskade inkomster är enligt Svenska Kommunförbundet är den främsta orsaken till att kommunerna även framgent måste minska sysselsättningen. Till detta kommer ökade kostnader i samband med arbetslösheten, samt ett enligt Kommunförbundet kostsamt löneavtal som slöts år 1995. Detta innebär tillsammans ett ordentligt tryck på den kommunala ekonomin, vilket kräver besparingar/ rationaliseringar. Kommunförbundet anser att eftersom 3/4 av kostnaderna för den kommunala konsumtionen utgörs personalav kostnader måste sysselsättningen i kommunerna påverkas bespaav ringarna Kommunförbundet, 1995, 5164-165. Trots att Kommunförbundet både räknar med vissa rationalise-

Offentliga sektorns omvandling 151

ringar utanför sysselsättningsområdet och en ökad efterfrågan komfram till att kommunerna måste minska personalen med mer man 35 000 trots att förbundet räknar med ökad efterfrågan på personer, välfärdstjänster bl.a. beroende på demografiska förändringar. Även SOU 1995:4 räknar med viss ökad Långtidsutredningen en efterfrågan de offentliga tjänsterna skäl. Långtidsav av samma utredningen hävdar dock att utrymmet för den offentliga sektorn framöver är Detta beror dels på saneringen de offentbegränsat. av liga underskotten, dels på det begränsade utrymmet för skattehöjningar. Långtidsutredningen att det finns ett gap mellan offentliga anser sektorns finansiella och den förväntade framtida efterfrågan. resurser Detta kan enligt Långtidsutredningen slutas på följande sätt: gap effektivisering och rationalisering verksamheten 0 av höjda avgifter, vilket får till följd dels att kommunernas in- 0 komster ökar, dels att efterfrågan dämpas koncentrerat eller minskat serviceutbud, dvs. vissa offentliga 0 verksamheter läggs ned eller minskas i omfattning. Så har redan skett när det gäller t.ex. bostadsförmedlingar och biblioteksfilialer ändrade tjänster, dvs. lägre ambitionsnivåer inom t.ex. barn- 0 omsorgen 0 långsammare löneutveckling för offentliganställda

Sammanfattningsvis är det tydligt att de arbetsuppgifter som idag utförs i offentlig sektor kommer att efterfrågas även i framtiden. Fråblir hur de skall organiseras och finansieras. gan Att besparingar kan leda till nedskärningar, som minskar sysselkänt. Även åtgärder höjda avgifter inom t.ex. barnsättningen, är som kan få minskat arbetsutbud som följd. Besparingar som omsorgen kraftigt verksamhetskvalitet på barnomsorgen kan i påverkar t.ex. leda till föräldrarna försöker hitta andra förlängningen troligen att former för barnomsorg eller att de minskar sitt arbetsutbud. Eftersom kvinnor i genomsnitt har lägre löner än män, är det sannolikt att flertalet hushåll i så fall skulle välja att minska kvinnornas arbetsutbud. En diskussion om detta tas upp i nästa kapitel. En långsammare löneutveckling för offentliganställda i jämförelse med andra kan motverka könsintegration. Kvinnodominerade yrken inom vård och har redan idag lägre lönenivå än mansdomiomsorg en nerade på arbetsmarknaden. Om lönenivån i förhållande till yrken

152 Offentliga sektorns omvandling

andra sjunker kommer detta bl.a. att motverka grupper ett manligt inträde i dessa yrken.

8.4.4 Vad innebär

utvecklingen

Frågan om den offentliga sektorns betydelse för sysselsättningen är mycket komplex. Som framgått är förändringarna äger som rum av mycket olika karaktär och de påverkas skilda sektorer. Det är svårt av att avgöra vad som kan hänföras till teknisk utveckling, besparingar och strukturomvandling. annan Offentliga sektorns utbyggnad har Varit en förutsättning för det höga svenska arbetskraftsdeltagandet. Välfärdsreformerna har skapat förutsättningar för möjligheten att förena familjeansvar och förvärvsarbete. Samtidigt har arbetet organiserats med "kvinnovillkor" i den bemärkelsen att arbetstider och arbetskontrakt utgått ifrån att de anställda har störst för hem och familj och inte är huvudansvar försörjare. Det har förändrats i viss utsträckning på sistone. T.ex. har andelen heltider ökat. Däremot har de osäkraste formerna tidsbeav gränsade anställningar ökat. Arbetsorganisation och kompetensutveckling har diskuterats mycket i samband med 1990-talets förändringar, bl.a. i den offentliga sektorn. I bilaga till betänkandet diskuteras frågan forskaren en av Marta Blomqvist. Viss verksamhet har privatiserats. Det är svårt att få övergripande bild vad det innebär för en av sysselsättningen och de heltidsanställda där. En företeelse uppmärksammats på sistone som är förekomsten "verksanpassade" arbetstider i den bemärkelsen av att personal i högre grad arbetar deltid och ibland har delade skift. Det är naturligt angeläget att former för organisation arbete nya av inte tar med sig eller förstärker konserverande könssegregerande mönster. l betänkandets avslutande kapitel gör vi en genomgång av prognoser vad gäller sysselsättning i offentlig och privat sektor. Redan av detta avsnitt har dock framgått att de flesta bedömare räknar med en sysselsättningsnedgång inom sektorn. Vidare förutser rapporter från AMS, SCB, Kommunförbundet m.fl. att efterfrågan på flera de tjänsav ter utförs i sektorn kommer efterfrågas även som att framgent och öka t.ex. inom äldreomsorgen. En viktigt samhällspolitisk fråga blir alltså hur tjänsterna skall organiseras och finansieras i framtiden.

9 och

Föräldraförsäkring barnomsorg

Föregående kapitel handlade i huvudsak om offentliga sektorns verk-

samhet och roll arbetsgivare. Den verksamhet utförs i ofsom som

fentliga sektorn innebär ofta service till arbetstagarna. Detta kapitel

handlar de tjänster offentliga sektorn tillhandahåller. om som Sociala reformer och transfereringssystem skapar förutsättningar och incitament för förvärvsarbete, vilka får olika konsekvenser för

kvinnor och män. Ett exempel på det är särbeskattningen. Vi har här

valt att diskutera föräldraförsäkringens och barnomsorgens betydelse för kvinnors och mäns arbetskraftsdeltagande i förhållande till ut-

vecklingen under 1990-talet. Det finns naturligtvis även andra bety-

delsefulla områden, t.ex. arbetslöshetsförsäkringen och pensions-

systemet. I inledningen redogör vi för de frågor f.n. är föremål

som för utredningsarbete.

9.1 fram

Föräldraförsäkringen

växer

År 1955 infördes reformerades år moderskapspenningen som 1963. När föräldraförsäkringen infördes år 1974 var syftet att båda föräldskulle kunna stanna hemma med barnet och uppbära föräldrararna penning. Föräldrapenning kom då att utbetalas med samma belopp

som sjukpenning, dock lägst till garantinivån. Den principiellt vikti-

gaste förändringen att föräldrarna själva fick avgöra dem var vem av som skulle stanna hemma hos barnet med föräldrapenning. Samti-

digt med den föräldrapenningen infördes rätt för förälder till sjuk-

nya

penning för vård barn senare tillfällig föräldrapenning. Tanken

av med den nya föräldraförsäkringen var att underlätta för familjer att

dela på hushålls-och förvärvsarbete. I praktiken har reformen dock haft störst betydelse för kvinnorna, då den bidragit till kvinnors höga arbetskraftsdeltagande. Männens användning av föräldraförsäkringen

är fortfarande liten i förhållande till kvinnornas, vilket bl.a. har att göra med den traditionella uppdelningen av det obetalda arbetet. En

ökning för män har ändå skett under årens lopp. Männens

svag

arbetsmarknadsmönster påverkas dock fortfarande i liten utsträck-

154 Föräldraförsäkring och barnomsorg

ning av föräldraskapet. Föräldraförsäkringen möjliggör trots allt för unga att välja både föräldraskap och arbete. Detta skiljer Sverige från andra europeiska länder. Konstruktionen av den svenska föräldraförsäkringen bör ha ökat kvinnors arbetskraftsutbud, främst pga. att ersättningen beräknas utifrån lönen. Systemet har alltså skapat incitament för etablering på arbetsmarknaden före barnafödande. Det faktum att framförallt kvinnor utnyttjar föräldraförsäkringen förefaller även ha en utestängande effekt. Den som förväntas vara borta från förvärvsarbetet kan bli mindre attraktiv som arbetskraft. Kanske blir det extra tydligt i tider då utbudet av arbetskraft är stort. För att komma problemets lösning lite närmare introducerades år 1995 den s.k. pappamånaden. Lagstiftaren ville därigenom möjliggöra för familjerna att dela på ansvaret i hemmet och därigenom uppnå bättre balans på arbetsmarknaden. Föräldraförsäkringen består dels av föräldrapenningen som betalas ut för 450 dagar efter barnets födelse, dels av tillfällig föräldrapenning som betalas ut då barnet är sjukt. Tabellen till höger är en sammanställning av de större förändringar som skett inom föräldraförsäkringen och den tillfälliga föräldrapenningen mellan 1974 och 1996.

Föräldraförsäkring och barnomsorg 155

Förändringar inom föräldraförsäkringen 1974-1996 Är Föräldrapenning Tiiifällig Antal dagar ent. Ersätt- Garanti- föräldrapenning sjukpenningnivån ningsnivå dagar 1974 180 90 °/o 0 10 dagar/familj och år 1977 12 dag/familj med 1 barn 15 dag/familj med 2 barn 18 dag/familj med 3 barn 1978 240 30 1980 270 90 60 dagar/barn och år 10-dagar för pappan i samband med barnets födelse, 90 °/oersättning 1989 360 1990 120 dagar/barn och år 1991 Ersättningsnivå för de första 14 dagarna sänks till 80 % 1995 30 "mamma-dagar" 90 % Kan föras över från föräld-

Källa: Riksförsäkringsverket, RFV

156 Föräldraförsäkring och barnomsorg

Ersatta dagar med föräldrapenning 1974-1994 Antal dagari 1 000-tal 60 000 7 i r - i i

50 000

40 000 -

30000 /J i a

1978 1982 1986 1990 1994

Mammorna tar ut merparten av föräldrapenningen

Figuren ovan Visar en stor ökning av antalet uttagna dagar med för-

äldrapenning mellan 1974 och 1994. Ökningen beror sannolikt på de

förändringar inom försäkringen som trätt ikraft under perioden. Mammorna står fortfarande för merparten de uttagna dagarna.

av

Efter de 20 år som föräldrapenningen funnits tog ut 89 %

mammorna

och 11 % dagarna år 1994.

papporna av

Förüldraförsäkring och barnomsorg 157

Ersatta dagar med tillfällig föräldrapenning 1974-1994

Antal dagari 1 000-tal 6 000

5 000 W

Män

4 000

3000 -

2000 Kvinnor

1000 g

0 , , . . 1974 1978 1982 1986 1990 1994

Källa: RFV

Jämnare könsfördelning vid uttag av tillfällig föräldrapenning

Den tillfälliga föräldrapenningen kan bl.a. tas ut när barnet är sjukt. I dagsläget är ersättningsnivån 75 % av den sjukpenninggrundande inkomsten och förmånen kan användas för barn under 12 år se föregående tablå. Ovan visas antalet uttagna dagar med tillfällig föräldrapenning

åren Även denna ökat under

1974-1994. figur Visar att antalet dagar perioden, sannolikt beroende på att försäkringen utökats gradvis.

vid År

Könsfördelningen är jämnare än uttag av föräldrapenning.

1994 tog ut 66 % dagarna mot pappornas 34.

mammorna av

Genomsnittligt användes 7 dagar per barn under 1994 räknat på

de barn försäkringen användes för. Av dessa 7 dagar tog kvin-

som

ut 4,7 och männen 2,3 dagar.

norna

158 Föräldraförsäkring och barnomsorg

Vid en jämförelse mellan figurerna på föregående uppslag kan man

notera att det totalt tas ut 10 gånger fler föräldrapenningdagar än dagar med tillfällig föräldrapenning. Figurerna kan falsk före-

ger en

ställning om att männen skulle ta ut fler dagar med tillfällig föräldrapenning än med föräldrapenning. Så är alltså inte fallet.

Pappornas utbildning och yrke har betydelse

Som visats i det föregående har antalet dagar männen utnyttjat som

ökat, även om männen fortfarande använder föräldraförsäkringen i betydligt mindre omfattning än kvinnorna. Detta gäller, som figurerna visat tidigare, särskilt föräldrapenningen. Riksförsäkringsverket visar i en studie 1993 "Vilka kom hem" att bl.a. utbildning, ål-

pappor der, yrke samt civilstånd verkar ha betydelse för uttaget föräldraav penning.

Andelen tar ut föräldrapenning ökar högre utbild-

pappor som ning både de själva och har. Aven typ utbildning verkar mamman av ha betydelse. Pappor med estetisk, humanistisk, religiös eller peda-

gogisk utbildning tar ut fler dagar än pappor med t.ex. lant- och skogsbruksutbildning, och serviceyrken som polis och brandförsvar. Mammorna tar ut flest dagar hon har utbildning för ett

om en serviceyrke och minst antal om hon har en estetisk, humanistisk eller religiös utbildning. Pappornas yrkesbakgrund spelar stor roll. Pappor inom typiska

"kvinnoyrken" tar i större utsträckning ut föräldrapenning. Samma

sak gäller för pappor som arbetar inom offentlig sektor jämfört med dem som arbetar inom den privata sektorn. Äldre fler pappor tar ut dagar än yngre. Med mammorna är det tvärtom. De tar ut färre dagar äldre de är. I detta avseende är den grupp där båda föräldrarna är över 34 år den minst ojämställda gruppen i undersökningen. Den minst jämställda gruppen är den där båda föräldrarna är mellan 20 och 24 år. I denna är skillnaden melgrupp lan mammans och pappans antal uttagna dagar störst RFV, 1993.

Enligt en studie av SCB är det kvinnornas utbildning som spelar störst roll för omfattningen männens uttag. Ju högre utbildning

av kvinnan har, desto fler dagar tar ut SCB 1994. mannen Sammantaget verkar en förändring av ansvar för små barn mellan

könen vara på väg, även om utvecklingen går långsamt. För syssel-

sättningen kan det kanske leda till mindre stereotypa mönster även

inom förvärvsarbetet. I studie Ulla Björnberg framkom att

en av

Föräldraförsäkring och barnomsorg 159

svenska män skiljer sig något från män i andra länder i sin syn på sig själva i förhållande till familj och arbete, vilket troligen kan hänföras

till det svenska systemet Björnberg 1994.

9.2 Den offentliga barnomsorgen

I Socialtjänstlagen står att " Förskoleverksamhet och skolbarnsomskall tillhandahållas i den omfattning det behövs med hänsyn

sorg till föräldrarnas förvärvsarbete eller studier eller barnets eget behov" SFS 1980:620.

Förskoleverksamheten skall tillhandahållas barn som fyllt ett år

inte uppnått skolpliktig ålder. Skolbarnsomsorgen avser barn upp

men

t.o.m. 12 år och är inskrivna i grundskolan. Socialtjänstlagen är

som

alltså tydlig när det gäller barnomsorgen. Trots det finns det kommu-

inte klarar att följa den. Lagen förskriver att plats skall

ner som av

erbjudas eller förvärvsarbetar. Vissa kom-

barn vars föräldrar studerar

erbjuder därför inte barnomsorg åt arbetslösa. Ibland leder det

muner

till att arbetssökande inte kan stå till arbetsmarknadens förfogande

därför att barnomsorgen inte är ordnad. Antalet barn vistas i den kommunala barnomsorgen har ökat.

som

Figuren på nästa sida visar antalet 1-6-åringar i den kommunala barn-

mellan 1970 och 1994. Som figuren visar har antalet barn i

omsorgen

daghem ökat hela perioden, medan antalet barn i familjedag-

genom

hem i stort sett varit konstant. Antalet inskrivna barn i daghem har

ökat med 3 % under år 1994.

Den nedre figuren på nästa sida visar antalet 7-12-åringar i den

kommunala barnomsorgen under motsvarande tidsperiod. Aven här har skett stor ökning, framförallt under år 1994. Antalet inskrivna

en

barn på fritidshem ökade under år 1994 med 27 % ca 36 500 barn.

Ökningen har varit stor i alla åldersgrupper, men särskilt stor bland

6-7-åringarna. Detta avspeglar den förändring i verksamheten som

skett den s.k. "sexårsverksamheten". genom

Antalet barn i barnomsorgen har ökat kraftigt under 1990-talet.

Vid slutet år 1990 fanns 532 000 barn i åldrarna 0-12 år inskrivna i av

daghem, fritidshem och familjedaghem. Fyra år senare hade antalet

ökat till 645 000, en ökning med mer än 20 %.

160 Föräldraförsäkring och barnomsorg

Barn med kommunal omsorg efter ålder 1970-1994 Antal i 1 000-tal 1-6-åringar 450 g ,Ä

Faniljedaghem

0 . . . . . . 1970 1975 1980 1985 1990 Antal i 1 000-tal 7-1 Z-áringar 450 ;

400 i

350 a

Faniljeáaghem

i Fritidshem

1970 1975 1980 1985 1990 Källa: SCB, SM Förskolor och fritidshem samt Socialstyrelsen, Socialtjänststatistik 1995

Föräldraförsäkring och barnomsorg 161

På vilket sätt har då barnomsorgen betydelse för kvinnors arbetsmarknad Den övre figuren på nästa sida är ett "plot-diagram" över totala andelen barn i åldern 1-6 år i kommunal barnomsorg i förhållande till samtliga barn, samt det relativa arbetskraftstalet AK-tal för kvinnor i åldersgruppen 20-64 år. Det relativa arbetskraftstalet mäter hur stor andel befolkningen ingår i arbetskraften se av som vidare kapitel 2. Observationerna i figuren sträcker sig från år 1970 till 1994. Den undre figuren på nästa sida visar motsvarande för män. De resultat figurerna kan inte sägas vara direkt överrassom ger kande. Resultaten visar att det finns ett positivt samband mellan barnoch kvinnors arbetskraftsutbud. Sambandet gäller inte för omsorg man. Utbyggnaden den offentligt subventionerade barnomsorgen var av viktig förutsättning för den ökade förvärvsintensiteten bland kvinen med barn i förskoleåldern. Detta var också ett uttalat syfte när nor den infördes. Arbetsgivarna, framförallt inom verkstadsindustrin, argumenterade ivrigt för att kommunerna skulle lösa barnomsorgs- År framhöll SAF-direktören Curt-Steffan Giesecke problemet. 1964 särskilt behovet daghem Svensson, 1995. av Arbetsgivarnas inställning berodde på den arbetskraftsbrist som då fanns. Kvinnlig arbetskraft ansågs vara billigare än manlig. Den rationalisering skett inom industrin hade också betydelse för den som ökade efterfrågan kvinnlig arbetskraft. Sverige valde, till skillnad av från t.ex. Tyskland, att satsa på ökat arbetskraftsutbud i högre grad än ökad arbetskraftsinvandring.

162 Föräldraförsäkring och barnomsorg

Barn i åldern 1-6 år med kommunal barnomsorg samt AK-tal för kvinnor respektive män i åldern 20-64 år, 1970-1994 Andel % av alla barn i motsvarande ålder med kommunal samt andel % omsorg i arbetskraften AK-tal, kvinnor 100 90 á o .O 80 Q O . . 70 ° , 0 . 60 50 40 30 20 10 - 0 0 10 20 30 40 50 60 70 Andel barn AK-tal, män 100

90 QoO°°469660o,ø.

. 80 70v 60 50 40 30 20 10 O . 0 10 20 30 40 50 60 70 Källa: SCB, AKU samt Socialtjänststatistik Andel barn

Föräldraförsäkring och barnomsorg 163

9.3 Effekter på kvinnors och mäns

arbetsutbud

Ett beslut inom familjen skall stanna hemma med barom vem som net med föräldrapenning eller om man skall lämna barnet i den offentliga barnomsorgen påverkas av många faktorer. Normer och värderingar i samhället och hos individen bör ha en stor betydelse för ett beslut. I den refererade studien i avsnitt 9.1 visas bl.a. att män med typiska "kvinnoyrken" i större utsträckning än andra män utnyttjar föräldrapenningen. Det kan tänkas att dessa män har något annorlunda värderingar än män med typiskt "manliga" yrken. Den tidigare refererade studien visar även vilken betydelse inkomsten har. Män med låga inkomster tar i större utsträckning än män med medelhöga inkomster ut föräldrapenning. Samma tendens finns för kvinnorna, dvs. att kvinnor med högre inkomster utnyttjar föräldraförsäkringen mindre. Hushåll där mannen har en låg inkomst och kvinnan en hög vilka är ovanliga kan tolkas som de mest - jämställda i detta avseende. I dessa hushåll tar mannen ut 65 dagar och kvinnan 279 dagar i genomsnitt. De hushåll där båda har medelinkomst uppvisar den största skillnaden. Då tar papporna ut i genomsnitt 43 dagar och mammorna 332 dagar RFV, 1993. Resultaten i den refererade studien kan tolkas att de ekoovan som nomiska incitamenten har betydelse. Eftersom ersättningsnivå i dagsläget är 75 % av sjukpenninggrundande inkomst, förlorar familjen minst på att låta föräldern med den lägsta inkomsten ta ut föräldrapenning. Vidare ligger den maximala gränsen på ersättningsnivån i föräldraförsäkringen vid 7,5 basbelopp. Den högsta ersättningen som utbetalas i föräldraförsäkringen är alltså 75 % av 7,5 basbelopp. Figuren på nästa sida visar inkomstfördelningen mellan kvinnor och män i varje hushåll inkomståret 1993. Kvinnan och mannen har barn i hushållet, är gifta eller sammanboende, jobbar heltid och är 20- 64 år. Uppgifterna i figuren har tagits från Statistiska centralbyråns SCB urvalsundersökning HINK SCB, 1995. Inkomstbegreppet som används ligger mycket nära begreppet sjukpenninggrundande inkomst, dvs. lön plus företagarinkomster, sjukpenning och föräldrapenning. Varje punkt i figuren representerar flera hushåll. Hushåll med en jämlik inkomstfördelning ligger längs tänkt 45-gradig linje. Figuen ren visar att det finns betydligt fler hushåll där mannen har en inkomst över 7,5 basbelopp än hushåll där kvinnan tjänar mer än 7,5

164 Föräldraförsäkring och barnomsorg

Arbetsinkomst 1993 för gifta heltidsarbetande 20-64 år med barn Kvinnor, kr

45000O

350000-

300000 a

250000- ° .-

200000-

150000-

50000-

IIYVIIIYVI|11IIIVVVVIVlYVrVllllYllVlYlYIV 0 5000O10000015000020000025000O30000O3500004000O0450000 Män, kr

basbelopp. Området där mannen har en inkomst över 7,5 basbelopp

och kvinnan ligger under denna gräns har betydligt fler observatio-

ner än det motsatta förhållandet. Resultatet är inte särskilt förvånande.

Vi vet sedan tidigare att män tjänar mer än kvinnor.

Det är rimligt att anta att inkomstfördelningen inom familjen påverkar beslutet om uttag av föräldrapenning. Ett hushåll där

mannen

tjänar mer än kvinnan, förlorar mer på att låta mannen vara hemma. Om mannen tjänar mer än 7,5 basbelopp blir incitamenten ännu star-

kare.

Föräldraförsäkring och barnomsorg 165

Arbetsinkomst 1993 för gifta en heltids- och en deltidsarbetande 20-64 år med barn

Kvinnor, kr

450000-

300000-

200000-

l I I l l I I I I 0 50000 100000 150000 200000 250000 300000 350000 400000 450000 Män, kr

Här visas data i föregående figur med den skill-

ovan samma som

naden att är heltids- och deltidsarbetande i hushållet. Ingen

en en

skillnad görs det är kvinnan eller är heltidsarbet-

om mannen som

ande. Av punktsvärmens placering kan dock sluta sig till att det

man i huvudsak är kvinnor deltidsarbetar. För dessa hushåll blir som incitamenten ännu starkare att låta kvinnan stanna hemma med för-

äldrapenning.

När det gäller barnomsorgsavgifter kan ett liknande resonemang föras. Enligt Kommunförbundet tillämpade 75 % av alla kommuner inkomstrelaterad taxa år 1993. Avgiften beräknas då på hushållets

en

sammanlagda inkomst.

166 Föräldraförsäkring och barnomsorg

Daghemsavgiften för ett hushåll som sammanlagt tjänade 23 100

kr/ månad i medeltal 1529 kr / månad för ett barn medelvärde för var

alla Sveriges kommuner år 1993. Ett hushåll med en sammanlagd inkomst på 39 400 kr/ månad hade avgift på 2153 kr/ månaden i

en

medel för ett barn. Den maximala avgiften betalades föräldrar

som av i denna inkomstklass 3 520 kr/ månaden för barn och 4 470 kr/ var ett månaden för två barn Kommunförbundet, 1993.

Om inkomstskillnaderna inom familjen är stora och den beräknade barnomsorgsavgiften blir hög, kan det finnas incitament till att för

äldern med den lägsta inkomsten stannar hemma med barnen. Figurerna ovan visar att i de flesta hushåll har kvinnan lägre inkomst

en

än mannen. Det är därför rimligt att tänka sig att höga barnomsorgs-

avgifter får konsekvenser för kvinnors arbetsutbud på så sätt att de

slutar förvärvsarbeta eller förvärvsarbetar mindre. Mäns arbetsutbud kan å andra sidan komma att öka.

De behandlade systemen har skapats med

ovan en fördelnings-

politisk ambition. Dock får konstruktionen systemen olika konse-

av

kvenser för kvinnor och män. Den fördelningspolitiska ambitionen

har bara sträckt sig till att utjämna mellan olika hushåll. Systemen har

i mycket liten omfattning tagit hänsyn till inkomstfördelningen inom

hushållen.

10 Teknik och

nya jobb

Stora delar tillverknings- och tjänsteproduktionen har automatiseav rats. Informationsteknologi, IT, har blivit ett begrepp. Ofta beskrivs IT som ett mål i sig, medan den snarare utgör redskap i informations-

samhället. Syftet med att införa teknik i arbetslivet är oftast att få

ny ned kostnader och effektivisera arbetet. Utvecklingen har fått både positiva och negativa konsekvenser för arbetstagarna, som tar sig olika uttryck för kvinnor och män. Den tekniska förändringens betydelse för samhälle och arbetsliv har beskrivits i omfattande litteratur. Oftast har mansdominerade arbeten och teknik stått i fokus, bl.a. fordonstillverkning.

Här tar vi därför exempel på utvecklingen inom några

upp kvinnodominerade yrkesområden. De har naturligtvis också automatiserats inom handel, kontor, vård etc. Det har ibland fått drama- -

tiska konsekvenser mindre uppmärksamhet än motsvarande för-

men ändringar traditionellt manliga områden. Kvinnor har alltid varit teknikanvändare, inte lika ofta formgivare. men På flera områden i arbetslivet gjorde tekniska förändringar och ekonomiska svårigheter i samverkan att yrken och arbetsmoment förminskade i omfattning eller förändrades märkbart under 1990svann, talet. Det bidrog i hög grad till att arbetslösheten steg så snabbt och kraftigt för män i början av lågkonjunkturen. Mellan åren 1987 och 1995 har bygg- och tillverkningsindustrin minskat med ca 260 000 vilka än två tredjedelar män. Samtidigt har mapersoner, av mer var

skiner tagit över många av de mest utslitande och arbetsmiljömässigt dåliga arbetena.

Forskningen visar att ny arbetsorganisation ofta är en förutsättning för att kunna ta tillvara mänsklig kompetens och utnyttja tekni-

kens kapacitet på ett så bra sätt möjligt. Datoriseringen gör vissa

som arbetsmoment och yrken överflödiga, men innebär också att teknik-

användarna måste ha ny eller högre kompetens för att kunna utnyttja

tekniken maximalt i de jobb skapas. Arbetsinnehållet förnya som

ändras. l studie SAAB framgår att grupporienterat tekniskt

en av industriarbete visar lägre grad könsdiskriminering än hierarkiskt av organiserat arbete Gunnarsson 1994.

168 Teknik och nya jobb

Det finns också exempel på arbetsorganisation och höga

att ny

krav på effektivitet bidrar till att betydelsen att in i "nor-

av passa

men". Om alla i laget har samma begreppsapparat och referensramar

går arbetet snabbare och smidigare. De inte in kan få svårt

som passar

att hävda sig i det sättet att jobba. Det förefaller i vissa fall kunna

nya drabba invandrare och kvinnor Aronsson et al. 1994 och som grupp Knocke 1994.

10.1 Kontorsadministrativa

yrken

Kvinnodominerade yrken klassificeras ofta grovt i statistiken, vilket bl.a. SCB har uppmärksammat SCB 1996. Det har bl.a. medfört att den seglivade myten om att kvinnor finns i färre yrken än mån fort-

sätter att frodas. I nuvarande klassificering, Nordisk yrkesklassificering, återfinns exempelvis ett flertal olika sorters ingenjörer och

tekniker uppdelade efter olika inriktningar, t.ex. elkraft maskin-

m.m.,

teknik, kemiskt-tekniskt eller gruvtekniskt Vårdbiträden utgör

m.m.

tillsammans med hemvårdare endast kategori.

en

De kontorsadministrativa yrkena också mängd skilda

rymmer en

arbetsuppgifter och befattningar men är indelade lika grovt. Teknisk och annan utveckling medför olika förändringar för chefssekrete-

en

rare på ett stort företag, en kontorist på ett statligt verk eller en sekre-

terare på ett familjeföretag.

Automatisering av kontor började få betydande konsekvenser för sysselsättningen i branschen redan under mitten av åttiotalet, då utvecklingen på arbetsmarknaden i övrigt var relativt gynnsam. Exempelvis försvann 8 000 arbetstillfällen på det kontorsadministrativa

om-

rådet åren 1985-87. Under period ökade sysselsättningen to-

samma

talt på arbetsmarknaden med 40 000 Mellan åren 1990 och

personer.

1994 när strukturomvandling och lågkonjunktur på allvar började

samverka, försvann 100 000 arbetstillfällen i kontorsbranschen TCO ca 1995.

Genom att kontoren datoriserats, har de administrativa yrkena för-

ändrats kraftigt i sitt arbetsinnehåll. Vissa har helt försvunnit eller övertagits av andra yrkesgrupper. Utvecklingen har lett till att även arbetsorganisationen på kontoren har förändrats. Det är svårt att särskilja vilka förändringar som kan hänföras till teknisk utveckling, vad som beror på stramare ekonomiska eller omvandling

ramar annan av strukturer.

Sammantaget har förändringarna medfört både utarmning och be-

Teknik och nya jobb 169

rikande arbetsinnehållet för de kontorister som finns kvar på arav betsmarknaden. Idag utför handläggare och chefer uppgifter som tidigare låg på kontoristernas bord. Samtidigt har kontorsadministrativ personal ibland fått handläggande arbetsuppgifter än tidigare mer eftersom tekniken gjort många rutinmässiga skrivuppgifter överflödiga. Nya moment, t.ex. lay-out, programmering eller databassökning har tillkommit. klarat bäst under strukturomvandlingen De som sig på kontoren har varit de fått och tagit tillfället i akt att lära sig som den tekniken. nya På vissa arbetsplatser har själva automatiseringen blivit kontoristernas sakfråga. "Dataansvaret" har ålagts sekreteraren, som genom kompetensutveckling lärt sig den tekniken och kan stödja andra nya yrkesgrupper i dataanvändningen. AMS prognostiserar att arbetslösheten kommer fortsatt hög inom kontorsarbetsmarknaden. att vara Merparten de arbetstillfällen försvunnit kommer inte tillbaka. av som Ökad efterfrågan AMS endast för kontorsanställda med ser avancerade kunskaper i informationsteknik AMS 1996. Andra förändringar på arbetsmarknaden, t.ex. hård "slimning" av arbetsorganisation, rädsla för för stora personalkostnader i kombination med tekniska krav har skapat företeelser på kontoristernya nya arbetsmarknad. Ett exempel på det är "in- och uthyrningsnas marknaden" kontorspersonal. I stället för att anställa egna sekreav terare, växeltelefonister etc. väljer privata och offentliga arbetsplatser att alltid eller temporärt "hyra in" arbetskraft från företag som förmedlar yrkesgrupperna. Den utlånade personalen är oftast anställda det uthyrande företaget. Systemet återfinns även för andra yrkesav t.ex. ekonomer. l bilaga till Arbetsmarknadspolitiska grupper som en kommitténs betänkande SOU 1996:34 beskrivs uthyrningsbranschen och icke- offentlig arbetsförmedling.

10.2 Vården

Även inom vården har den tekniska förändringen bidragit till förändrat arbetsinnehåll och förskjutning och uppgifter melav ansvar lan Kompetenskraven har blivit högre. Yrket sjukvårdsyrkesgrupper. biträde har i princip försvunnit inom landstingen. Arbetsuppgifterna har fördelats på andra yrkesgrupper, eller försvunnit p.g.a. automatisering. Undersköterskorna har fått avancerat arbetsinnehåll, mer medan sjuksköterskorna delvis utför arbetsuppgifter endast läsom karna tidigare Införandet teknik har förändrat yrkesgjorde osv. av

170 Teknik och nya jobb

rollerna i vissa fall också klargjort gränserna mellan olika kommen petensområden. Insikten om betydelsen att behålla kunskapen av om manuella metoder har ökat, t.ex. vid rimlighetsbedömningar av provresultat. Arbetsuppgifterna för en undersköterska på en dialysklinik har t.ex. förändrats betydligt under 1990-talet den tekniken. p.g.a. nya Många arbetsuppgifter har blivit lättare att utföra och tar mindre tid, medan den frigjorda tiden dels går åt till att utföra uppgifter som tidigare var sjukvårdsbitrådens ansvar, dels är sådant förut låg som på sjuksköterskornas bord. Mycket inlärningen sker av genom "learning-by-doing", dvs. nya moment tränas under arbetets gång. Sjukhusens beställningssystem mediciner, hygienartiklar sker av osv. allt oftare med hjälp informationssystem. Mycket av av beställningsarbetet med hjälp dator faller på undersköterskorna. av Sjuksköterskors arbete har också i stora delar förändrats. Ett exempel är teknikanvändning på röntgenområdet. Automatiseringen på området har gått relativt långsamt hittills. Vissa de maskiav nya ner som utför själva arbetsmomenten är inte alltid anpassade till den miljö de skall fungera l framtiden kommer dock digital bildteknik att underlätta arbetet, t.ex. genom att framkallningsmomentet blir överflödigt. Sjuksköterskan kan få mer tid till undersökningsbedömningar vilket innebär höjd kompetens. Samtidigt tillkommer troligen mindre kvalificerade arbetsuppgifter såsom att organisera de digitala bilderna. Momentet ersätter dagens vanliga manuella mer upphängning av bilder, en uppgift som tidigare föll på vårdbiträden SHSTF 1995. Även för andra yrkesgrupper såsom biomedicinska analytiker och barnmorskor har kompetenskraven i yrket höjts i samband med hög-re grad av teknikutveckling, samtidigt yrkesgrupperna kommit till som insikt betydelsen behålla om av att kunskaperna från manuella metoder. Vården har traditionellt organiserats mycket hierarkiskt, men tendenser till förändringar finns. Ny teknik, ny kompetens, rationaliseringskrav, försämrad ekonomi har lett till osv. förändringar av arbetsinnehåll, arbetstider och ansvarsfördelning SHSTF 1995, SOU 1992:7. Sedan tid tillbaka pågår ett arbete i hela landet med en syfte att datorisera systemet med patientjournaler. Alla landsting skall använda enhetliga begrepp i sin inmatning av journaler, vilket ställer stora krav på samordning och effektivt utnyttjande informationstekniken. Det av innebär omfattande förändringar rutinerna för många yrkesgrupav per inom vården, också att ett nytt synliggörande men av arbetsuppgifter kommit till stånd SHSTF 1992.

Teknik och nya jobb 171

10.3 Distansarbete

I media diskuteras emellanåt en framtidsvision som innebär att allt-

fler skulle kunna sköta sina arbetsuppgifter från sommarstugan i skär-

gården eller hängmattan i Västindien. Det är också en bild som omhuldas i teleföretagens reklam världen över. Önskan harmoniskt

om mer familjeliv förutspås ibland kunna upp-

fyllas distansarbete. Kanske kan radhuslängan förvandlas till genom superautomatiserade kontor där båda föräldrarna kan arbeta och sinsemellan dela upp omsorgen om barnen utan beroende av dagis öppettider eller stämpelklockor Kommer bostadsområden att kunna "återbefolkas", lanthandlarna blomstra och fler familjer förverkliga sina drömmar om ekologiska grönsaksodlingar och båtbygge på den tid inte går åt till hämtning och lämning och pendeltågsåkning som En formell definition av "distansarbete" finns ännu inte. Under

senare år har fenomenet diskuterats flitigt, och ibland utan närmare

definiering eller kategorisering av begreppet. Det brukar förstås som ett sätt att organisera arbete så att det kan utföras utanför kontoret,

läkarmottagningen eller företaget, möjliggjort genom hjälpmedel som

persondatorer, modem, fax, och internet. I stället kan arbetet skötas helt eller delvis hos kunden eller patienten. Ett annat alternativ är att arbetstagaren jobbar i sitt eget hem med kontakt med arbetsgivaren genom informationstekniska hjälpmedel.

I begreppet "distansarbete" ligger alltså oftast teknik som en för-

utsättning för arbetsuppgifternas genomförande. Tekniken, som utvecklas mycket snabbt, erbjuder möjligheter till ständig kontakt och utbyte information trots geografiskt avstånd. Det är lätt för en daglig av tidningsläsare att få intrycket att distansarbete är mycket utbrett redan. De som studerat frågan närmare har en mer nyanserad bild av förekomst och möjligheter och diskuterar distansarbete i relation till arbetsmiljö, säkerhet och andra villkor. Distansarbete framställs ofta som ett sätt att organiseras sitt arbete "fritt" och efter individuella

villkor. Den enskilda individens förhållanden i fråga livssituation,

om

status i arbetslivet, familjeansvar är faktorer påverkar hur

osv. som villkoren utformar sig. I ILO-sammanhang diskuteras begreppet "hemarbete". Distansarbete ingår som en variant. Antagande av konvention eller rekommendation diskuteras inom organisationen. l Sverige dominerar män

ännu så länge bland distansarbetarna. I de flesta andra länder är både "hemarbete" och "distansarbete" huvudsakligen en kvinnlig företeelse. Det hänger ihop med arbetsuppgifternas karaktär. l Sverige är

172 Teknik och nya jobb

den vanligaste distansarbetaren kvalificerad tjänsteman med stor

en

möjlighet att själv bestämma över sina arbetstider och arbetsinnehåll.

Män dominerar bland arbetstagare med sådana villkor. I andra länder är det vanligare att kvinnor utför mindre kvalificerade tjänstemanna- eller tillverkningsjobb i hemmen. Det är ofta "lösning" på

en

barnomsorgsfrågan. Det är ännu osäkert vilken utbredning distansarbete har i Sverige.

Mellan 200 000 och 300 000 arbetar i hemmet minst

personer en dag i

veckan. Majoriteten dem använder dock inte teknik i arbetet. Det

av

är oftast fråga dagbarnvårdare och lärare TCO 1995.

om Även i EU diskuteras distansarbete

flitigt. Under våren 1996 kom-

mer kommisionen att ut forskarrapport distansarbete

ge en om ur

könsperspektiv. Sverige ingår i studien tillsammans med tre andra

medlemsländer.

I en bilaga till vitboken distansarbete börjar forskaren Ursula

om Hews med att dela in distansarbetarna i fem Den grupper. grupp som

motsvarar "skärgårdsbilden" är den absolut minsta och verkar heller

inte växa särskilt snabbt. Störst utbredning har den sorts distansarbete som innebär att delar jobbet sköts på distans. Arbetsplatser

av som

företeelse verkar knappast avta i betydelse i Europa. De har bl.a.

stor

betydelse för sociala kontakter, informationsutbyte och inspiration. Hon anser det befogat att anlägga ett könsperspektiv på frågor

om

distansarbete, eftersom det erbjuder både möjligheter och svårighe-

ter för arbetstagaren. Bl.a. hon för romantisering företeel-

varnar av

sen, eftersom drömmen att kunna arbeta med ett litet barn på

om

armen oftast bara är just en dröm. För att önskan om bättre balans mellan arbete och familj skall kunna

uppfyllas, krävs på nogranna avtal med arbetsgivaren och inom hushållet. Arbetsfördelningen i hemmen är fortfarande sådan att kvin-

nor som arbetar hemma ibland sig "hamna" med för

uppger ansvar

barnen på dagarna och förvärvsarbetet på nätterna. Kvinnor har ofta

mindre inflytande än män på sina arbetsplatser. Risken för margina-

lisering och isolering kan bli ännu större vid geografiska avstånd till

jobbet. Huws slutsats blir att distansarbete innebär många fördelar,

men utvecklingen måste ske med kunskap om och hänsyn till kvin-

nor och mäns villkor i livets olika delar Huws 1994.

Lennart Forsebäck beskriver situationen i Sverige på ett likartat sätt i sin rapport "20 sekunder till jobbet". Många familjer kan kanske bättre anpassa sina arbetstider efter de ålägganden finns i hem-

som met, genom distansarbete. Hos andra ökar stressen och livskvaliteten

minskar. Bland de han intervjuat återfinns flera män

personer som

Teknik och nya jobb 173

också sig slitna mellan jobb och familj när de förvärvsarbetar anser hemma med hjälp IT Forsebäck 1995. av För har distansarbete ibland inneburit att arbetstillfälglesbygden len kunnat skapas eller behållas. I samhällen där arbetstagarna är vana vid att pussla med olika jobb och arbetstider, kan distansarbete innebära möjligheter till inkomst på orten. De s.k. telestugorna i skärnya flera. Biljettbokning i resebranschen har i gården är ett exempel av flera fall förlagts utanför storstäderna. Regionalpolitiska satsningar till utlokalisering arbetstillfällen har möjliggjorts med som syftat av hjälp teknik. av

10.4 Globalisering och teknik

har sedan länge flyttats från Europa till andra delar Tillverkningsarbete världen. Företagens skäl för att förlägga arbete utomlands varieav Ett dem är lägre lönekostnader. Kvinnor är i majoritet bland de rar. av utför de mest lågbetalda tillverkningsjobben i bl.a. frihandelssom i t.ex. Sydostasien och Latinamerika. Arbetsvillkoren är ofta zoner Idag arbetar kinesiska kvinnor i leksaksfabriker södra mycket dåliga. Kina där lönerna ligger på motsvarande 1 USD per dag. Sedan tid tillbaka tjänstemannaarbeten från föreen läggs även ut tag i Europa till arbetskraft på de amerikanska, afrikanska och asiatiska kontinenterna. Det gäller både låg- och högkvalificerade arbetsuppgifter som kan utföras med hjälp av informationsteknologi inom den expanderande tjänstesektorn. Exempel på det är övervakningsjobb bildskärm och signalsystem, biljettstansning inom turistgenom och utveckling Pearson refererad i Huws 1994. näringen av mjukvara Med alltmer avancerad teknologi kan tjänster flyttas fram och tillbaka över jordklotet blixtsnabbt. Till skillnad från tillverkningssektorn är marknadsnärhet inte alltid lika viktigt. Många länder i Asien och Latinamerika har numera högkvalificerad arbetskraft. Allt fler kvinnor utbildar sig t.ex. kvinnlig och manlig till civilingenjörer med efterfrågad kompetens, bl.a. inom utveckling Brasilien Gaio i Mitter al. 1995. I Indien finner kvinav mjukvara i et i allt högre grad kvalificerat arbete inom bank- och försäkringsnor branscherna, ofta hos utländska företag. Kvinnorna är efterfrågade arbetskraft eftersom de begär lägre lön, är noggrannare, strejkar som mindre och kommer i tid oftare än männen Gothoskar i Mitter et al.

1995. vad den arbetsmarknaden sker med Frågan är globalisering av som

174 Teknik och nya jobb

hjälp av informationsteknik får för konsekvenser ett könsperspektiv. ur Av Sveriges export går idag till 70 % till EUs medlemsländer. De europeiska länderna är mycket beroende varandra i fråga handel. av om Trots det är det mycket betydelsefullt för vad händer i länder oss som utanför den europeiska gemenskapen. Paradoxalt kan länder i tredje världen med nog hög tillväxt tänkas ha fördelar lägre grad automatisering av av idag i kombination med dålig infrastruktur. När energipriser sjunker och teletekniken utvecklas, kan ett land investerar för första som gången i ny teknik lika gärna köpa "det senaste" på marknaden. Europeiska länder måste byta ut komplicerade system när länder i Asien eller Latinamerika kan "börja från början" med t.ex. fiberoptik Mitter 1996. När Sverige gick med i EU debatterades jämstålldhetsfrågan ofta. I det korta perspektivet spelar säkert utvecklingen i Sverige och Europa störst roll för kvinnor och män på arbetsmarknaden. I längre ett perspektiv är det dock relativt okänt vad ekonomisk utveckling i övriga världen kan få på vår arbetsmarknad. Det är svårt att förutspå eftersom så många faktorer handelsavtal, tillväxt och som fördelningspolitik och teknisk utveckling spelar in. Ingen ekonomi är oberoende av förändringar på internationell nivå. Som på de flesta områden får det sannolikt olika konsekvenser för kvinnor och män. Det förefaller främst arbetsuppgifter i den privata vara tjänstesektorn som kan bli föremål för internationellt distansarbete. Sådana arbetsuppgifter som företrädesvis kvinnor utför i offentlig regi i de europeiska länderna är okänsliga än mäns i fråga internatiomer om nellt distansarbete. Den lär barn att läsa eller sköter äldre i som om Sverige kan oftast inte utföra jobbet från Indonesien eller Baltikum.

och y

vande z

11 Pågår något jämställdhetsarbete

egentligen

De allmänna medel statsmakterna anvisar för att inom olika som områden främja den enskildes förhållanden i relation till arbetslivet disponeras av olika myndigheter. Medlens användning har haft betydelse för utvecklingen på arbetsmarknaden under 1990-talet. De myndigheter som bär huvudansvaret är Arbetsmarknadsstyrelsen, AMS, Arbetarskyddsstyrelsen, ASS, Folkhälsoinstitutet, Glesbygdsverket,

Närings- och Teknikutvecklingsverket, NUTEK, Riksförsäkringsver-

ket, RFV, Statistiska Centralbyrån, SCB, Verket för högskolestudier, VHS, samt Rådet för arbetslivsforskning. Förutom de centrala myndigheterna har landets 24 Länsstyrelser ett övergripande ansvar. De centrala myndigheterna och Länsstyrelserna har bl.a. till upp-

gift att inom sina respektive ansvarområden anvisa åtgärder/ insatser eller fördela medel på ett sådant sätt att det bidrar till större smi-

dighet på arbetsmarknaden, förbättrar arbetsmiljön, ger bättre Villkor på arbetsmarknaden och/ eller ekonomiskt skydd vid arbetslöshet eller sjukdom. Under 1990-talet har anslagen till bl.a. arbetsmarknadspolitiken ökat kraftigt. Regeringen ställer krav på myndigheterna att "mainstreaming" som arbetssätt skall tillämpas. Det innebär att departementens verk-

ställande myndigheter skall ha ett jämställdhetsperspektiv på arbetet inom sina respektive ansvarsområden. Inom regeringskansliet eftersträvas att alla politikområden skall integrera jämställdhetssyn i sakfrågorna och inte behandla jämställdheten Verksamhet vid

som en sidan om. Hur "mainstreaming" styrs från departementen varierar. Ibland fastslås målet om jämställdhet i propositioner. I vissa fall anges målet först i regleringsbrevet.

178 Pågår något jämställdhetsarbete. .

11.1 Enkät till berörda centrala

myndigheter och länsstyrelser

Enligt utredningens direktiv skall uppgifter om verksamhet som syftar till att bryta könsuppdelningen på arbetsmarknaden samlas in. För att få en uppfattning om hur sådan verksamhet bedrivits under 1990-talet sändes enkät ut till berörda myndigheter se bilaga 3. en Sammanställningen syftar främst till att beskriva jämställdhetsarbetet i myndighetsutövandet på arbetsmarknadsområdet. Den gör inga anspråk på att ge en fullständig bild av vilket jämställdhetsarbete som sker i arbetslivet. Vi bad myndigheterna beskriva i vilken utsträckning medlen anpassats kvinnor och mäns olika behov och förutsättningar. Hur har myndigheternas arbete med att bryta könsuppdelningen på arbetsmarknaden bedrivits Har insatserna varit aktiva eller passiva mer under lågkonjunkturen Enligt vilken policy har medlen fördelats Använder sig myndigheterna könsuppdelad statistik Genomför av de regelbundna analyser hur beslut och Verksamhetsinriktning påav verkar kvinnor respektive män. Enkäten skickades även till Jämställdhetsombudsmannen, JämO, för kännedom. Här vill vi förmedla en ögonblicksbild som framkom. Några av skrivelserna från de centrala myndigheterna kompletterades med intervjuer per telefon. Materialet håller inte för alltför långtgående slutsatser. Vårt bestämda intryck är att det är väsentligt att regeringskansliet vidareutvecklar dialogen med myndigheterna om man menar allvar med kravet på att jämställdhet skall införas i ordinarie verkasamhet på alla områden och alla nivåer.

11.2 Svar från de centrala

myndigheterna

Myndigheterna tillfrågades dels om vilken verksamhet de bedrivit under lågkonjunkturen för att främja jämställdhet och bryta könsuppdelning på arbetsmarknaden och om vilka principer som styr deras arbete på området. En fråga handlade om huruvida myndigheterna använder sig av könsuppdelad statistik. Dessutom ville vi veta om de regelbundet genomför analyser vilka konsekvenser beslut och av Verksamhetsinriktning får för kvinnor och män.

Pågår något jämställdhetsarbete. 179 .

11.3 Verksamhet

Arbetsmarknadsstyrelsen, AMS

målen för Arbetsmarknadsverket är köns-

Ett av de övergripande att uppdelningen på arbetsmarknaden skall brytas. Detta skall i första hand uppnås ordinarie väglednings- och utbildningsinsatser.

genom

AMS har dessutom 30 milj.kr. budgetår sedan år 1993 för särskild

per

projektverksamhet i syfte att bryta den könsuppdelade arbetsmarknaden och för utbildning den egna personalen ijämställdhetsfrågor.

av

Den snabbt stigande arbetslösheten under lågkonjunkturen gjorde

att arbetsmarknadspolitiken sattes på hårda prov. Ätgärdsvolymerna

ökade markant. Fler män än kvinnor blev arbetslösa eftersom främst

mansdominerade branscher drabbades. Kvinnors andel i åtgärder

motsvarade deras andel de arbetslösa. Vad som däremot inte anaav

lyserats är hur kvinnor i mansdominerade branscher klarade sig. Dess-

utom saknas heltäckande studier kostnader för åtgärderna förde-

av

lat på kön.

De arbetslösas bakgrund och behov styr sammansättningen i de vägledningsgrupper som arbetsförmedlingen leder. Det har på senare

tid t.ex. visat sig finnas ett stort behov att ordna särskilda väg-

av

ledningsgrupper för kvinnor över 45 år. Ofta är det fråga om arbets-

lösa från kontorsbranschen.

Arbetet för att nå målet att bryta könsuppdelningen måste ske lång-

siktigt och med konsekvent arbetsmarknadspolitik. AMS anser att

en

målen för arbetsmarknadspolitiken ibland motverkar varandra. Som

exempel nämns att åtgärderna i så stor utsträckning möjligt skall

som

påskynda återgång till arbetsmarknaden. Det motverkar jämställdhets-

strävan som ofta kräver långsiktiga strategier. AMS har inte gjort någon rikstäckande analys av de arbetsmark-

nadspolitiska åtgärdernas förmåga att fungera stöd med utgångs-

som

punkt specifikt i kvinnors och mäns behov under 1990-talet. I den policy AMS fastställt för jämställdhetsarbete utpekas

som

fyra områden särskilt viktiga i arbetet att uppnå jämställdhets-

som målen. De är:

0 öka antalet otraditionella utbildningar

ta på alla möjligheter att minska deltidsarbetslösheten

0 vara

stötta utslagningshotade kvinnor och män

0 ta på okonventionella lösningar för att öka möjligheterna

vara

till arbete för kvinnor som vill stanna kvar i glesbygden

180 Pågår något jämställdhetsarbete. .

Rådet för arbetslivsforskning

Rådet för arbetslivsforskning bildades år 1995 och bl.a. Arbetsmiljöfonden avvecklades för att uppgå i den verksamheten. Inom nya raför Arbetsmiljöfonden genomfördes det s.k. men KOM-programmet som avrapporterats i boken "Att göra landet jämställt" Hagberg et al. 1995. Arbetslivsfondens verksamhet upphörde år 1995 och inbegrep "Alpha Q" som var ett samlingsnamn för flera projekt med syftet att förbättra arbetsorganisation och arbetsmiljö för bl.a. typiskt kvinnodominerade yrkesområden. Verksamheten finns dokumenterad i ett flertal rapporter, förvaltas Rådet för Arbetslivssom av forskning. Rådet för arbetslivsforskning har tre programområden. Inom dem skall kvinnors villkor i arbetslivet särskilt lyftas fram. Dessutom kommer att finnas en särskild prioriteringskommitté. Rådet omfatger tande anslag till forskning. Målet är att bedömningskommittéerna skall ha jämn könfördelning. l enkätsvaret påpekas att det råder manlig dominans i bedömningskommittérna. Det finns ännu ingen statistik över könsfördelning hos forskarna för inkomna och beviljade forskningsprojekt. Inom rådets verksamhet finns också för arbetsvärdeett program ringsfrågor.

Statistiska Centralbyrån

Statistiska Centralbyrån, SCB, har ett särskilt statistikprogram för jämställdhet. Programmet har samordnande uppgift att arbeta för att en statistiken visar både kvinnor och män. Varje sakenhet har eget anför att den producerade statistiken svar presenteras könsuppdelad. Sedan drygt tio år har SCB med jämna mellanrum producerat "laten hund" med statistik visar kvinnors och mäns livsvillkor. som

Övriga myndigheter

Arbetarskyddsstyrelsen, Riksförsäkringsverket och Folkhälsoinstitutet rapporterade om verksamhet som syftat till att belysa hälsofrågor ur ett könsperspektiv. Av deras skrivelser framgick att hälsan och välmåendet påverkats kraftigt under lågkonjunkturen. Förändringarna ser olika ut för kvinnor och män. Arbetslöshet, ekonomisk stress påverkar könen olika. osv

Pågår något jämställdhetsarbete. 181 .

Det framgår flera rapporter att särskilt lågutbildade kvinnor har av drabbats höjd stressnivå och arbetsskador följd detta de av som av senaste åren. Arbetarskyddsstyrelsen har nyligen avslutat ett centralt tillsynsprojekt som syftade till att öka kunskapen om kvinnors arbetsmiljöförhållanden och om tillämpning av tillsynsformer. Riksförsäkringsverket har gett ut skrift arbetslöshetens konen om sekvenser för sjukskrivningar med könsuppdelade uppgifter.

11.4 "Mainstreaming"

Myndigheterna tillfrågades om de tillämpar "mainstreaming"som arbetssätt. Det innebär, tidigare nämnts, att alla verksamhetsområsom den inbegriper ett jämställdhetsperspektiv. Majoriteten av myndigheterna svarade positivt, dvs. att deras ambition var att jämställdhetsperspektiv skall alla aktiviteter och politikområden och genomsyra att jämställdhet inte skall enskild sakfråga "brevid". vara en De flesta har dessutom handläggare med övergripande ansvar en för frågan. I telefonintervjuer framkom att principen om mainstreaming sällan har någon formell definition. Det förefaller bero mycket på enskilda handläggares kunskaper, om deras sakfrågor prägeller inte. las av jämställdhetsperspektiv

11.5 Statistik

Lagstiftning påbjuder att officiell statistik skall innehålla uppgifter fördelade på kvinnor och män. De myndigheter besvarade fråsom statistik sade sig generellt använda, publicera eller beställa gan om könsuppdelad statistik, men efterlyste samtidigt mer "kunskap". Det är oklart om behovet av kunskap gäller myndigheternas egen statistikanvänding eller om myndigheterna anser att annan offfentlig statistik har brister. l telefonsamtal framkom också att könsuppdelad statistik oftast används när det inte kostar så mycket extra att ta fram den, och om det inte tar för stor plats i fråga om alltför många nya sidor eller spalter. AMS skall varje kvartal redovisa verksamhetens resultat till Arbetsmarknadsdepartementet. Enligt regleringsbrevet skall denna redovisning göras fördelad på kvinnor och män. Redovisningen har fram till årsskiftet 1995/96 skett utan att regleringsbrevets krav på

182 Pågår något jämställdhetsarbete. .

könsuppdelning efterföljts. Arbetsmarknadsdepartementet har inte heller efterfrågat uppgifterna. Sedan februari 1996 sker dock den kvartalsvisa redovisningen enligt anvisningarna i regleringsbrevet.

11.6 Analys av beslut och åtgärder

Ingen av myndigheterna gör regelbundet någon analys vad beslut av eller andra åtgärder rör den externa verksamheten får för konsesom kvenser för kvinnor och män. Inga sådana planer nämndes heller.

11.7 Sammanfattning

Det är svårt att bilda sig uppfattning vilken omfattav svaren en om ning och tyngd aktiviteter syftar till ökad jämställdhet på arbetssom marknaden har haft under lågkonjunkturen i förhållande till annan verksamhet. De centrala myndigheterna har krav på sig från regering och riksdag att på olika vis beakta jämställdhetsaspekten i sina arbeten. Trots detta är det lätt att få uppfattningen att jämställdhetsambitionen inte har fått genomslag helt i organisationerna. Inställningen till "mainstreaming" som metod förefaller något vacklande. Att bryta den könsuppdelade arbetsmarknaden verkar betraktas som ett mål i sig, som är svårt att uppfylla. Jämställdhet på arbetsmarknaden ses inte ett medel eller metod att komma åt andra som problem. Vid de telefonintervjuer som gjordes för att ytterligare få grepp om jämställdhetsfrågornas "ställning", och om hur myndigheterna ser på sitt uppdrag i fråga könsuppdelningen på arbetsom marknaden, befästes några intryck från skrivelserna. Av samtalen framgår att debatt i samband med lågkonjunkturens konsekvenser verkat bidra till att frågorna fått framskjuten plats. en mer Att arbeta med jämställdhetsfrågor innebär att ha arbetsuppgifter med låg status och frågorna betraktas mindre viktiga och som "mjuka". Det finns en påfallande lojalitet och vilja till att hitta goda tecken på utveckling mot positiv inställning bland en mer myndigheternas handläggare gentemot verksledningarna. Några kommentarer var t.ex. "på förra distriktsgenomgången nämnde generaldirektören kvinnorna helt spontant utan att jag behövde skriva ett PM dem" eller "det om

faktum att rapporten om vårt landsomfattande tvååriga projekt trycktes, ser

jag som mycket positivt".

Pågår något jämställdhetsarbete. 183 .

Intervjuerna bekräftade intrycket från svaren vad gäller myndigheternas beslutsfattande dvs. att konsekvenser för kvinnor och män faktor myndighetens beslut. Strävanden sällan är en som påverkar för kvinnor och män verkar trots allt blivit för att uppnå lika villkor under 1990-talet, räcker alltså inte ända fram till att intensivare men faktiskt påverka beslut de medel myndigheterna förfogar över. om

11 Länsstyrelserna

Under 1995 tillsattes expert i jämställdhetsfrågor vid varje Länsen styrelse. De har det övergripande ansvaret för jämställdhetsfrågorna i länen. skall sammanställa strategi för sitt län Varje expert en som skall redovisas till regeringen den 1 oktober 1996. Därefter har experför strategin genomförs i det länet. I många län ten ansvar att egna har haft jämställdhet mål. Länen förefaller projekt pågått som som gäller både inrikting, metoder och arbeta mycket olika i frågorna. Det I vissa län verkar samarbetet med Länsarsamarbetspartners. t.ex. betsnämnderna utbrett, medan andra förefaller ha lite kontakt med Arbetsmarknadsverket och kanske mer med näringslivet osv.

och stödfomer

11.9 Projektverksamhet

Flera Länsstyrelser nämnde verksamhet syftar till förändring av som Oftast är ambitionen att kvinkönsfördelningen inom yrkesområden. skall lockas till mansdominerade jobb. Projekten verkar ha svårt nor resultat. skrivelse inleds med konstaterandet: att uppnå större En

"Det år lätt att konstatera att sammantaget har alla myndighetsinitierade den könsappdelade arbetsmarknaden i försök att bryta grunden misslyckats".

Många län verkar instämma i detta ganska uppgivna medgivande. bristande inte skälet till En Länsstyrelse påpekade att resurser var den utvecklingen, strukturer i samhället och långsamma utan snarare hos båda könen. Sammantaget förefaller verksamhet inställningen till få kvinnor till "manliga" yrken vanligare och som syftar att få män till kvinnodominerade. Länsstyrelsen i lyckosammare än att Stockholm skriver t.ex. att det låga löneläget, små karriärsmöjligheter och risken för ofrivilligt deltidsarbete inom kvinnodominerade yrkesornråden avskräcker män. Kvinnor är benägna att söka manmer

184 Pågår något jämställdhetsarbete. .

ligt dominerade områden.

I de flesta län pågår verksamhet skall som främja företagande. För detta arbete finns flera statliga stöd fördelas som regionalt. Aktiviteter för att uppmuntra fler kvinnor innebär att starta eget bl.a. rådgivning och nätverksskapande.

Några svar talar om det faktum att det huvudsakligen är män som handlägger företagsstöd och regionalpolitiska medel i länen. Dess-

utom framgår av skrivelserna att merparten stöden oftast har såav dan utformning att de bäst passar manligt dominerade yrkesområden. Sammantaget detta män. Flera gynnar svar vittnar om viss uppgivenhet inför möjligheterna att förändra både stödens utformning och länens eget arbete vid handläggning och bedömning i ärendena. Enighet om vilken strategi särbehandling eller integration råder - uppenbarligen inte.

En Länsstyrelse att problemet ofta menar ligger hos kvinnorna själva. De har fel kvalifikationer. Lösningen på problemen är snarast att anställa kvinnor för handläggning och rådgivning i ärenden som rör kvinnor t.ex. vill bli företagare. Skrivelsen som säger:

"Når det gåller regionalpolitiska företagsstöd, lokaliseringsstöd, landsbygdsstöd samt småföretagsstöd har Länsstyrelsen mål att som minst 40 procent arbetstillfållena skall till det av underrepresenterade könet lås kvinnor då stödformerna i huvudsak riktar - sig till mot klassiskt manliga arbetsplatser ... Det år viktigt att poängtera att handläggarna sällan möter ett direkt motstånd hos arbetsgivaren, utan

svårigheten år oftast att ingen kvinnlig arbetskraft år intressserad

som

och kvalificerad för arbetet finns att tillgå."

Ett annat län att målmedvetet menar långsiktigt arbete med konkreta mål på alla redan befintliga områden i länet är medicinen för att komma närmare målet jämställdhet, än inrätta särskilda om snarare att stöd för kvinnor eller handläggare som jobbar med kvinnors arbetsmarknad. I flera län har universitet och högskolor uppmärksammat problemet med "mansstrukturer". Bl.a. vid Chalmers tekniska högskola finns utbildningslinje för en kvinnliga civilingenjörer som utformats särskilt med tanke på kvinnors behov och intressen, vilket Länsstyrelsen i Göteborgs- och Bohuslän berättar om som ett exempel på vad som kan göras för att i grunden förändra mönster. Lik-

nande initiativ har tagits vid Luleå högskola.

Pågår något jämställdhetsarbete. 185 .

11.10 Könsuppdelad statistik

De flesta Länsstyrelser använder regelbundet eller har för avsikt att använda könsuppdelad statistik. En skrivelse medgav att statistiken ännu inte är regelbundet könsuppdelad, att utredningens förfråmen gan givit "nya tankar" för det fortsatta arbetet.

11.11 beslut och

Länsstyrelsernas analys av

åtgärder

Mycket få berörde frågan konsekvensanalyser av beslut som svar om tas på myndighetens olika ansvarsområden. De som besvarade fråsade sig inte göra några sådana analyser. gan

11.12 Sammanfattning

Det samlade intrycket de centrala myndigheternas och Länsstyrelav på vår förfrågan att både graden av aktiviteter och sernas svar var ideologin som styr jämställdhetsarbetet skiljer sig åt avsevärt. Många Länsstyrelser har imponerande kunskap om läget i läen net och sammanhållen policy vad gäller kvinnors och mäns olika en villkor, medan andra säger sig ännu inte ha påbörjat något större aktivt arbete. Inrättandet jämställdhetsexperter förefaller generellt av ha förändrat arbetssättet med frågorna avsevärt.

11 .13 Arbetsmarknadens

parter

Arbetsmarknadens parter har viktig roll i fråga om förändringar en på arbetsmarknaden. Vi bad dem om exempel på verksamhet som skall leda till ökad till jämställdhet i arbetslivet. Arbetsgivarverkets styrelse har antagit med tolv punkett program för Över jämställdhetsprojekt ter jämställdhet på verkets område. 80 har genomförts på statliga myndigheter och verk, inom den s.k. ALVAverksamheten. Initiativet är partsgemensamt och har inriktats bl.a. på frågor arbetsvärdering och rekrytering fler kvinnliga chefer. om av Landsorganisationen, LO, konstaterar att det på 1980-talet fanns projekt syftade till att locka kvinnor till mansdominerade tekniska som yrken. Erfarenheterna inte så positiva. Bl.a. "stöttes" kvinnor som var

186 Pågår något jämställdhetsarbete. .

genomgått tekniska utbildningar sedan bort från sina yrken. Under 1990-talet har kvinnors andel bland t.ex. metallarbetarna sjunkit, eftersom de sällan har den alltmer eftertraktade yrkesutbildningen. Ny arbetsorganisation har i vissa fall medfört att könsbarriärer brutits, t.ex. inom fastighetsförvaltning. Beträffande verksamhet under lågkonjunkturen menar LO att:

en lågkonjunktur där nästan all facklig kraft gär att förhandla

och försöka rädda jobbet dt sd många möjligt, kan ha förståsom man else för att aktiviteter för att bryta den könsuppdelade arbetsmarknaden inte prioriteras." Enligt Landstingsförbundet är deltidsarbete vanligt inom vården men andelen med heltidsarbete stiger. Landstingsförbundet har genomfört projekt som syftar till att få fler män till vården. Annan verksamhet har mål att förändra som arbetsorganisation, vidga yrkesroller och öka kompetensen. I fem landsting genomförs analys av arbetstidsmodeller för att arbetsgivares och arbetstagares behov bättre skall kunna mötas. Svenska Arbets givareförenin SAF, har bl.a. framställt material gen, som vänder sig till kvinnor och män vill starta företag inom t.ex. vård som och omsorg. SAF har också haft verksamhet vänder sig till kvinnsom liga chefer och projekt som behandlar betydelsen av kön i förhållande till tekniskt industriarbete. Svenska Kommunförbundet har programberedning för jämställden het. Där diskuteras bl.a. kommunernas dubbla roll arbetsgivare som och serviceinstans ur ett könsperspektiv. I beredningen beaktas konsekvenser offentliga sektorns omvandling. I flera kommuner påav går jämställdhetsprojekt som syftar till att bryta mönster genom arbetsorganisation, genom att locka fler män till dagis osv. Svenska Akademikers Centralorganisation, SACO, bedriver bl.a. verksamhet som skall syfta till minska löneskillnader mellan kvinnor och män. SACO pekar på oroande utveckling för kvinnliga medlemmar i samband med neddragningar i offentlig sektor i olika publikationer. Tjanstemannens Centralorganisation, TCO, bjöd in utredningssekretariatet till diskussion på skrivelsen. Vid sammanträsom svar det diskuterades det dystra arbetsmarknadsläge råder för stora som medlemsgrupper, t.ex. kontorsadministrativ personal en starkt kvinnodominerad Flera förbundsföreträdare vittnade äldre grupp. om medlemmars svårigheter vid arbetslöshet, består i att finna lämpsom liga arbetsmarknadspolitiska åtgärder och nya anställningar. TCO har genomfört studier av bl.a. distansarbete och löneskillnader.

12 Några internationella organs politik

I internationella sammanhang tillmäts jämställdhetsfrågoma allt större betydelse. Arbetsmarknaden utpekas ett av de mest centrala som områdena för att påverka utvecklingen. Här följer en genomgång av det jämställdhetsarbete pågår i några internationella organ. som

12.1 unionen

Europeiska

Rätten till lika lön för kvinnor och män regleras i Romfördragets artikel 119. Dessutom finns ett direktiv lika lön och ett annat om lika om behandling kvinnor och män i arbetslivet. Sedan en tid tillbaka av diskuteras direktivförslag om bevisbörda i jämställdhetsmål. Ministerrådet har nyligen tagit ställning till kommissionens 4:e handlingsprogram för jämställdhet. Det skall gälla mellan åren 1996 och 2000. Arbetsmarknadsfrågorna har central roll. Kommissioen slår i handlingsprogrammet fast att den "tilltagagande andelen nen kvinnlig arbetskraft varit motorn i den europeiska sysselsättningstillväxten". Det konstaterar samtidigt att könsuppdelningen på den europeiska arbetsmarknaden kvarstår, och att detta förhindrar nödvän-

dig utveckling . Tonvikten i programmet ligger på regionala aktiviteter. Regional med syfte bryta den könsuppdelade arbetsprojektverksamhet att marknaden skall bl.a. initieras, och central databas med statistik en på området byggas Dessutom skapas ett informationsorgan, upp. ANIMA, skall "främja utvecklingen och utbytet av nyskapande som syfte förverkliga programmets mål". åtgärder och goda rutiner i att skall jämställdhetsmål i första hand Liksom tidigare gemenskapens frågan integreras i all ordinarie verksamhet på alla uppnås genom att "mainstreaming". Projekten skall politikområden, dvs. genom ses som komplement och idékällor till gängse verksamhet. Den arbetsgrupp för finns inom kommissionen har till uppgift att följa jämställdhet som de och avslutas inom för och utvärdera projekt som påbörjas ramen handlingsprogrammet. Varje år publiceras rapport som kommer en innehålla upplysningar hur arbetet fortskrider, ett led i att om som

188 Några internationella politik Organs

uppföljning och utvärdering av jämställdhetsfrågorna. Andra åtgärder i handlingsprogrammet syftar bl.a. till att höja andelen kvinnliga företagare och att underlätta för både kvinnor och män att förena förvärvsarbete och för hem och barn. Vidare ansvar understryks vikten av socialpolitik som grundar sig på individen som minsta enhet i samhället, samt att ickediskriminerande förav ställningar om kvinnor och män främjas i skolan. I många Europeiska Unionens medlemsländer av pågår en intensiv debatt "flexibilitet" och förekomsten "atypiska" om av jobb på arbetsmarknaden. "Flexibiliteten" ser ut på många olika sätt. Nyligen gav kommissionen ut rapporten "Atypical work... " för att spegla utvecklingen av projektanställningar, timanställningar, deltidsjobb osv ur könsperspektiv. I flera länder finns tecken tyder på att kvinsom nors ställning på arbetsmarknaden försvagats genom större utbud av visstidsanställningar Rubery et al. 1995. Samtidigt pågår en diskussion inom kommissionen möjligheom ten att stävja arbetslösheten genom arbetstidsförkortning eller arbetsdelning. Frågan debatteras även inom den europeiska jämställdhetspolitiken. De flesta medlemsländer har kortare generell arbetstid än Sverige. I EUs program för ökad sysselsättning togs i Essen år som 1994, antogs fem punkter för att minska arbetslösheten. En av punkterna handlar ökning tillväxtens om av sysselsättningsintensitet. Där tas frågan om förändrade arbetstider upp. EUs strukturfonder skall främja positiv utveckling på social- och arbetsmarknadspolitikens områden. Sedan Sverige blev medlem i den europeiska unionen, har svenska myndigheter och organisationer möjlighet att söka medel EUs fonder för utvecklingsarbete bl.a. ur på arbetsmarknadsområdet. Även här gäller "mainstreaming" som arbetssätt. Det är ännu för tidigt att följa eller utvärdera någon svensk verksamhet som möjliggjorts med hjälp medlen. Det särskilda iniav tiativet N OW, är särskilt avsett att stödja aktiviteter leder till som jämställdhet på arbetsmarknaden bl.a. stöd till kvinnors genom företagande. Arbetsmarknadens parter på europeisk nivå har just slutit avtal ett om föräldraledighet som ger arbetstagare rätt till tre månaders ledighet utan ekonomisk ersättning. Konsultationer i frågan om skydd för deltidsarbetande har nyligen inletts.

Några internationella organs politik 189

12.2 FN

UNDP Human development report år 1995 beskrev Sverige som det mest jämställda medlemslandet i fråga jämställdhet mellan köom Rapporten innehöll ett nytt mått på kompetens och erfarenheter nen. i arbetslivet, ett slags "jämställdhetsindex". Under FN:s fjärde kvinnokonferens i Peking, låg tyngpunkten i dokumentet på sexuella rättigheter, hälsofrågor och flickors rättigheter. Det fastslogs som utgångspunkt för innehållet i dokumentet, att frågor jämställdhet mellan könen är regeringars ansvar. om Arbetsmarknadsfrågoma har framskjuten plats. Det dokument en förhandlades fram, innehåller skrivningar rätt till lika lön för som om lika och likvärdigt arbete, lika rättigheter för deltidsanställda i socialförsäkringssystem och lika rätt till yrkesutbildning och fortbildning för kvinnor och män. FNs medlemsländer förband sig att se över vissa politikområden ur jämställdhetssynpunkt, t.ex. arbetsmarknadspolitiken och arbetsrätten. Mötet kom även överens om att utveckla metoder för att mäta obetalt hemarbete, t.ex. i form tidsstudier, för att redovisas i satellitav räkenskaper. Förhandlingarna i Peking byggde vidare på andra FNkonferensers resultat, bl.a. på överenskommelser från FNs sociala toppmöte i Köpenhamn år 1995.

12.3 ILO

De viktigaste lLO-konventionerna på jämställdhetsområdet är de som innehåller förbud mot diskriminering, rätt till lika lön och möjlighet till kombination familjeansvar och förvärvsarbete. Inom ILO förs av diskussion hemarbete för antagande konvention och / eller en om av rekommendation.

12.4 Nordiska Ministerrådet

Ett femårigt för jämställdhet gäller mellan åren 1995 och 2000 program på Nordiska ministerrådets område. Prioriterade frågor är bl.a. befrämjande av lika ekonomiska villkor t.ex. i fråga om löner, jämställdhet i arbetslivet och möjligheter till kombination familj och av förvärvsarbete för kvinnor och män. Nordiska Ministerrådet arrangerade år 1994 nordisk jämställden

190 Några internationella Organs politik

hetsministerkonferens, Nordiskt Forum, med temat kvinnors liv och arbete.

Ministerrådet har även antagit för arbetsmarknad och

ett program

arbetsmiljö under åren 1995 till 2000, där jämställdhetsfrågorna skall

genomsyra de olika arbetsmarknadsområdena. Ett målen är förav bättrade villkor för invandrade.

12.5 OECD

Inom den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD, finns

en ar-

betsgrupp om kvinnor i ekonomin. Där pågår ett projektarbete som syftar till att belysa könsuppdelningen på arbetsmarknaden i medlemsländerna, bl.a. ett antal fallstudier några "typiska"

genom av

kvinnodominerade yrken.

Eftersom många av medlemsländerna i OECD har genomgått förändringar som påverkats av både konjunktur och strukturomvand-

ling, publicerade organisationen år 1993 en rapport med namnet

"Women and structural change". Särskilda konsekvenser för kvinnor

på arbetsmarknaden i medlemsländerna beskrivs där OECD 1993. l samband med diskussionerna lyftes vissa områden fram. T.ex. anord-

nades år 1992 konferens kvinnor företagare.

en om som

i er och insikter

- .. - w-.Ã, - , . . I / .

13 Slutsatser

I de delarna betänkandet beskriver vi hur utvecklingen

föregående av varit under 1990-talet. Det är tid präglas samhällsekono-

en som av miska problem och strukturella förändringar. Här dras slutsatser av de tidigare resultaten och Betänkandet avslutas med resonemangen. vår på framtida utveckling och förslag till fortsatt arbete. syn

1990-talet vad visar statistiken - Sedan år 1993 har arbetslösheten sjunkit för män på årsbasis, medan °

den för kvinnor "planar ut". Under de senaste månaderna, dvs.

under slutet år 1995 och början 1996, har arbetslösheten stiav av för kvinnor. Kvinnors andel de arbetslösa har ökat mellan git av december 1994 och december 1995 från 42 % till 46 %. Av de lång-

tidsarbetslösa var 42 % kvinnor i december 1994 jämfört med 45 %

ett år senare. och har drabbats hårdast. Män under 24 år har 0 Unga kvinnor män

högre arbetslöshet än kvinnor i samma åldersgrupp. Sysselsätt-

sjunker dock för kvinnor än för män sedan några ningen mer unga månader tillbaka. De relativa arbetskraftstalen har minskat för

unga. Män har högre arbetslöshet än kvinnor och har haft det under hela 0 1990-talet. Sedan år 1993, när arbetslösheten totalt började sjunka, för Skillnaden i arbetslöshetsnivå minskar

sjönk den mest män.

mellan könen. Män har andelsmässigt lämnat arbetskraften i större utsträckning än kvinnor under 1990-talet.

Personer över 45 år har ännu så länge klarat sig bäst i fråga om 0

arbetslöshet och arbetskraftsdeltagande. Det är 45-54-åringar som har högst arbetskraftsdeltagande. Hittills visar statistiken alltså inte

de mest alarmerande siffrorna för äldre arbetstagares situaupp

tion på arbetsmarknaden. Trots detta finns det all anledning att

vittnesmål från verksamhet med äldre arbetslösa

uppmärksamma från strukturellt förändrade branscher eller yrken från t.ex. AMS

och på arbetssökande med låg

Trygghetsstiftelsen. De pekar att

eller föråldrad utbildning har svårt att orientera sig gentemot den

194 Slutsatser

arbetsmarknaden och finna stöd i de nya arbetsmarknadspolitiska åtgärderna. Det förefaller särskilt gälla kvinnliga arbetssökande, och erfarenheterna indikerar att när arbetstagare över viss ålen der väl förlorar jobbet har de svårt att komma tillbaka. Kvinnor är också överrepresenterade bland förtidspensionerade.

0 Deltidsarbetslösheten och undersysselsättningen har stigit. Kvinnor dominerar bland de vill öka sin arbetstid arbetsmarksom av nadsskäl sedan år 1990. Främst finns denna önskan bland anställda inom vård, handel samt personliga och kulturella tjänster. Andelen heltids-arbetande har stigit under samma period. Föräldrar till små barn har olika arbetstidsmönster beroende på kön. Män förvärvsarbetar och kvinnor mindre. Män med barn under mer sju år jobbar mest alla. Kvinnor med små barn lönearbetar minst, av men har ökat sina faktiskt arbetade timmar under 1990-talet. Andelen deltidsarbetande har minskat. Fler jobbar heltid.

0 Andelen tidsbegränsade anställningar alla av anställningar har totalt sett inte förändrats nämnvärt under l990-talet. Vikariaten har minskat i omfattning. Däremot har andelen "kallas personer som vid behov", dvs den osäkraste formen av tidsbegränsade anställningar, nästan fördubblats. Kvinnor är klart överrepresenterade. Män dominerar i ökande form en annan av tidsbegränsade anställningar, nämligen objekts- och projektanställningar. Sådana anställningar leder betydligt oftare än "kallas vid behov" till fasta anställningar.

0 Personer som befinner sig utanför arbetskraften på sig själva ser på ett annat sätt år 1995 än år 1989. År 1995 är det klart färre kvinnor som ser sig som hemarbetande. Kvinnor utanför arbetskraften ser sig i större utsträckning än män som studerande eller arbetssökande.

0 Utbildningsnivån har varit mycket betydelsefull för sannolikheten att undvika arbetslöshet och för möjligheten att etablera sig på arbetsmarknaden under 1990-talet. Lågutbildade kvinnor och män har haft störst problem och är klart överrepresenterade bland de arbetslösa och långtidsarbetslösa. Stora områden har utsatts för strukturomvandling och lågkonjunktur i samverkan. Det gäller bl.a. anställda inom tillverkningsindustrin och inom kontorsadministration. Det innebär att många jobben försvann inte kommer av som tillbaka även tiderna blir ekonomiskt bättre. Statistiken över om de nyrekryterades år 1994, visar att kvinnor med som grundskoleutbildning i betydligt mindre utsträckning än män med samma bakgrund fick jobb det året.

Slutsatser 195

För högutbildade kvinnor och män är villkoren lika i fråga om

0 mer

möjlighet att komma i arbete. Arbetstagare med högskoleutbildning har lägst arbetslöshet. Utbildningsvalen har totalt sett inte

blivit mindre traditionella bland Aven under 1990-talet, likunga.

tidigare, är det i akademiska studier könsbarriärer bryts.

som som

Stora lokala och regionala skillnader finns. Strukturen på de lokala

och regionala arbetsmarknaderna har avgörande betydelse för kvin-

och situation arbetsmarknaderna, liksom arbetskraf-

nors mäns på tens bakgrund i fråga utbildning, "mobilitet" t.ex. pendling.

om

Utbildningsnivå, sammansättning näringslivet, ortens huvud-

av

sakliga arbetsgivare, storstad eller glesbygd har betydelse

osv. för villkoren i arbetslivet.

Alla siffror är olika konsekvenser för politiken -

I så gott alla avseenden har kvinnor och män olika villkor på

som

arbetsmarknaden. Det framgår tydligt kartläggningen. Bilden är

av

komplex och det är inte alltid entydigt vilket kön har det "lät-

som

tast" eller "svårast" totalt sett på arbetsmarknaden eller i förhållande

till förändrade villkor i framtiden. Det är nödvändigt att djupare i

materialet för att skapa nyanserad bild, och att inte se vare sig

en mer

kvinnor eller mån enhetlig Fortfarande saknas kun-

som en grupp.

skap på vissa väsentliga områden. Det gäller bl.a. funktionshindrade på arbetsmarknaden könsperspektiv. Det är också svårt att hitta

ur

uppgifter på arbetsmarknadsområdet män mån och inte som

om som norm.

Den har att fatta beslut påverkar förhållanden på arbets-

som som marknaden och i arbetslivet behöver alltså inte bara känna till hur

situationen ut för totalbefolkningen. Ställningstaganden måste

ser

könsuppdelade uppgifter eftersom konsekvenser grunda sig på av

förändringar med största sannolikhet kommer att bli olika för könen.

Ännu så någon de ansvariga myndigheterna länge genomför inte av konsekvensanalyser könsperspektiv, vilket frampå området några ur kommit under utredningsarbetet.

Tidigare studier bekräftar bilden. Riksdagens revisorer samman-

ställde t.ex. rapport statens jämställdhetsarbete år 1995. Där

en om

diskuteras AMS prioritering jämställdhetsfrågorna, och använd-

av

säskilda medel för bryta könsuppdelning på arbetsmark-

ning av att naden. Revisorerna konstaterar brister i prioritering frågan och

av

redovisning medlen Riksdagens revisorer 1995.

av

196 Slutsatser

Majoriteten av de kommittéer som är tillsatta på Arbetsmarknadsdepartementets område följer inte det direktiv föreskriver att som sakfrågor som är föremål för utredning inom regeringskansliet skall belysas och analyseras ur jämställdhetsperspektiv. Styrning och uppföljning från departementens ledningar förefaller inte särskilt konsekvent eller "ihärdig". Det tyder på att inte heller regeringskansliet fullt ut- åtminstone inte på arbetsmarknadsområdet har genomfört en enhetlig strategi för att tillämpa "mainstreaming" arbetssätt, som vilket innebär att jämställdhetsfrågorna skall integreras i alla politikområden.

Utbildning och arbetsorganisation

Könsuppdelningen i skolan och i senare utbildningsval har förändrats mycket litet under 1990-talet. Under de senaste 20-25 åren har dock förändringar skett, främst inom akademiska studier. Sammantaget innebär detta att män även fortsättningsvis inom överskådlig tid kommer att ha tekniska och naturvetenskapliga mer kunskaper, medan kvinnor har kompetens inom bl.a. de samhällsvetenskapliga och sociala områdena. Mäns andel de utbildar sig till traditionella kvinnoyrken av som har heller inte förändrats nämnvärt. Erfarenheter från några Länsav styrelserna vittnar om att många män har svårt att tänka sig att välja ett kvinnodominerat yrke. De anser att "kvinnoyrken" är behäftade med sämre villkor i fråga lön, arbetstider och känner sig därom osv, för inte motiverade att söka sig dit. Redan idag finns dock kvinnor och män som har gjort otraditionella val. Det är Viktigt reda att ta på "vad händer sedan", för att förenkla för som nya "brytare". Målet måste att varken yrken, arbetsuppgifter eller vara positioner skall vara könsmärkta i framtiden. Kvinnor och män måste kunna konkurrera om samma jobb. Det finns positiva initiativ till förändring. Satsningar på utbildningar som tar hänsyn till både kvinnors och mäns sätt att lära, så att t.ex. fler kvinnor känner sig hemma i tekniska och naturvetenskapliga studier är exempel på det. Eftersom morgondagens samhälle förmodligen även kommer att behöva kan vårda, utbilda personer som och tala främmande språk områden idag är kvinnodominerade - som behöver dessa kunskaper samtidigt uppvärderas och göras attrak- tiva för båda könen. Kvinnors i genomsnitt höga kompetens tas inte tillvara i arbetsli-

Slutsatser 197

vet på sätt mäns. Särskilt invandrarkvinnors kunskaper samma som är outnyttjad Män har betydligt oftare chefspositioner och en resurs. har större inflytande över arbetets innehåll och organisation. De innehar högre deras utbildningsnivå och i grad tjänster som motsvarar formellt kräver högre utbildning än den positioner som som arbetstagaren faktiskt har. För att Sverige skall uppnå mål om ökad tillväxt, behöver arbetslivet ta tillvara den samlade kunskapen hos arbetskraften. I det sammanhanget spelar förnyad kompetensutveckling och arbetsorganisation utgår från båda könens förutsättningar och som

villkor, en väsentlig roll. Återigen är kunskapen om kvinnor och män

angeläget inte ålderdomliga strukturer, gör den viktig. Det är att som svenske till den "normalaste människan", förs över i momannen derna organisationer.

Utsikter inom offentliga sektorn

Sverige har ett mycket högt kvinnligt förvärvsdeltagande. Det har ökat sedan 1970-talet. Till del berodde det på den offentkraftigt stor sektorns hälften kvinnorna år 1995 liga utbyggnad, även om nästan av arbetar i privata sektorn. Det finns länder, t.ex. Finland, där den lika där kvinnor också förvärvsaroffenliga sektorn inte är stor, men betar i hög grad. Faktum kvarstår dock: Offentliga sektorns storlek har haft betydelse för att svenska kvin- 0 andel de förvärvsarbetande är nästan lika stor som mäns. nors av Inte i något land finns lika många kvinnor på arbetsmarknaden 0 där de tjänster utförs offentligt i Sverige har organiserats på som något annat sätt.

Därför blir den centrala frågan: vad händer med sysselsättningen den offentliga sektorn minskar i omfattning Det finns naturligtom vis inget entydigt på frågan. Den som sätter sig in i frågorna om svar kvinnors och mäns situation på arbetsmarknaden, kommer snabbt fram till att arbetsuppgifterna måste stå i centrum för .diskussionen. Oavsett storlek, finns behov de arbetsuppgifter och tjänsbudgetens av ter idag främst utförs kvinnor i offentlig sektor. Frågan är hur som av tjänsterna skall produceras och finansieras. I den offentliga sektorn har omvandlingen varit stor under 1990och Än så länge har talet både organisatoriskt sysselsättningsmässigt. de och besparingsbetingade förändringarna inte fått organisatoriska

198 Slutsatser

fullt genomslag i fråga om sysselsättning. Effektiviseringar av verksamhet i sig är inte negativt, målen för verksamheten kan om uppnås med bibehållen kvalitet. Om verksamhet blir billigare och effektivare kan pengar användas till andra angelägna områden. För sysselsättningen kan det innebära att arbetstillfällen försvinner från område ett men uppstår på ett annat där de behövs bättre. Arbetsinnehållet förändras, måste inte nödvändigtvis bli sämre. men Omställningen måste dock hanteras med kunskap verksamheten och arbetsom om uppgifternas innehåll. N edskärningar som endast tar hänsyn till kortsiktiga ekonomiska faktorer leder ofta till sämre kvalitet för verksamheten samt dåliga och osäkra villkor för arbetstagarna. Tydliga politiska ambitioner och mål är nödvändiga. Bland de förändringar hittills skett i som offentliga sektorn finns både exempel på "god" effektivisering och på kortsiktiga nedskärningar. De minst kvalificerade jobben har försvunnit. Möjligheten att sluta avtal mellan Länsarbetsnämnd och offentliga arbetsgivare om att utbilda istället för att säga upp i kommuner - och landsting verkar utnyttjas allt mindre. Samtidigt faller vissa av avtalen ut. Sammantaget bedömer vi, liksom bl.a. AMS och SCB att detta kommer att leda till uppsägningar och stigande arbetslöshet som i huvudsak drabbar kvinnor på kort sikt. På längre sikt kan kanske bättre balans skapas. Efterfrågan på tjänsterna, t.ex. inom vård och utbildning, kommer snarast att öka bl.a. av demografiska skäl. Hur sysselsättningen påverkas är dock beroende ekonomin i övrigt, andra sektorers möjlighet öka av att sysselsättning samt politiska prioriteringar. Ekonomin och politiken i sin tur påverkas faktorer tillväxt, internationalisering på av som europeisk och global nivå, lönebildning, värderingar i samhället osv. För att i framtiden skapa jämställda villkor för kvinnor och mer män både i arbete och vid arbetslöshet, måste för hem och ansvar familj fördelas mer lika mellan könen. De offentliga systemen har en viktig roll. System och arbetsvillkor som skapades för tjugo år sedan måste inte nödvändigtvis motsvara dagens krav. Om de inte förändras kan angelägen utveckling förhindras. Reformer som skapas bör dels innebära incitament för män att ta ökat för hemarbetet, ansvar dels ta hänsyn till att kvinnor och män har olika livssituation och arbetsbörda idag. "Pappamånaden" är ett positivt exempel.

Slutsatser 199

Privata tjänstesektorn

Av många förutspås den privata tjänstesektorn bli den expanderande fråga Utvecklingen idag visar dock på olika teni om sysselsättning. denser för kvinnor och män. På den del den privata sektorn där av kvinnor arbetar idag, har sysselsättningen gått ned på majoriteten av tid. Det handel, bank och försäkring. Av de fick senare gäller t.ex. som arbete år 1994 och inte hade det året innan, män i majoritet av de var som rekryterades till den privata tjänstesektorn. Även inom branscher finns tydlig könsuppdelning. I turistnäringen totalt sett är kvinnodominerad sektor, har sysselsättningen t.ex., som en för rekreation- och hotellområdet. Mäns traditioökat män. Det gäller nella områden har ökat och förväntas öka sysselsättningsmässigt, t.ex. inom teknik, naturvetenskap och data. Inom akademiska yrken i den privata tjänstesektorn är könsän inom lågkvalificerade tjänster. Studier i datafördelningen jämnare och reklambranschen tyder på att graden av diskriminering kan sjunka vid kombinationen hög utbildning, branscher och ekonomiskt unga mätbara resultat. Fortfarande är dock kvinnor klart underrepresenterade på höga poster. högre företagande i Sverige för att höja Frågor om grad av har varit aktuella på 1990-talet. Av de sysselsättningnen personer som anställdes år 1994 fick fler män än kvinnor jobb i småföretag. Mycket återstår fortfarande att följa för att skapa bild av i vilken utupp en och företagande skapat varaktig inkomst för sträckning på vilket sätt kvinnor respektive män. Kvinnors andel av nyföretagarna stiger, men är betydligt lägre än mäns. Könsuppdelningen är tydlig även här. Det svårt få situationen för företagande på kvinnors tradiär att ett grepp tionella yrkesområden.

Viktiga områden

Slutsatserna detta blir att vi står mitt i stora ekonomiska och av sociala förändringar kan få negativa konsekvenser för kvinnors som förvärvsarbete och för samhället i övrigt ingenting görs. Omvandom ling i är inte något negativt. Men förutsättningarna för sysselsig om kvinnodominerade och mansdominerade arbetsområden sättning på skall förändras, så bör det så långt möjligt ske med kunskaper om könsmässiga arbets- och livsvillkor. Vi har strävat efter att jämföra kvinnor och män i så stor utsträckning möjligt. Utredningen handlar dock särskilt om möjliga konsom

200 Slutsatser

sekvenser för sysselsättning vid förändringar i den kvinnodominerade delen av arbetsmarknaden. Särskilt viktigt att observera är:

0 att kvinnor i många avseenden har skaffat sig förstärkta positioner på arbetsmarknaden under 1990-talet. Kvinnor arbetar i ökad grad heltid, småbarnsmödrar har ökat sina faktiskt arbetade timmar och kvinnor utanför arbetskraften sig i minskad utsträckser ning som hemarbetande att kvinnor riskerar försvagad anknytningsgrad till arbetsmarknaden. Mycket tyder på att kvinnogrupper kan komma att marginaliseras högre grad genom av tillfälliga jobb, "springvikariat", timanstållningar o.likn. Utvecklingen, som sker samtidigt med minskande sysselsättning för kvinnor, ökande undersysselsättning, är oroande eftersom den följer ett mönster står att finna som i andra europeiska länder där kvinnors arbetslöshet är hög sedan länge

att kompetensutveckling, utbildning och arbetsorganisation har avgörande betydelse för kvinnors ställning på arbetsmarknaden. Kvinnor har hög utbildning, deras kunskaper tas inte tillmen vara på samma sätt som mäns. Deras insatser måste uppvärderas och kvinnor måste få möjligheter att utvecklas i arbetslivet i lika hög grad som mäns. Det finns tecken på ökad polarisering mellan kvinnor med hög och låg utbildning vad gäller "fotfäste" på arbetsmarknaden

0 att kunskaper om teknik blir viktigare för alla. Kvinnor behöver ökade kunskaper i och inflytande över områden data och som telekommunikation, eftersom dessa områden expanderar. Att kunna teknik är att ha makt i informationssamhället. Kvinnors datastuderande ökar, de har redan mindre men tillgång till informationsteknologiska hjälpmedel hemma och på jobbet. Distansarbete öppnar säkert möjligheter för många, men måste ses i relation till arbetstagarnas hela livssituation

0 att män i högre grad har utbildning eller jobb inom de sektorer som prognostiseras som de som har framtida möjligheter till expansion, åtminstone på kort sikt. Samtidigt har män ännu så länge högre arbetslöshet och förefaller vara mindre aktiva än kvinnor när de befinner sig i arbetslöshet och utanför arbetskraften. De utbildar sig t.ex. mindre och inte tar nödvändigtvis större del hushållsarbetet. Passivitet försvårar sannolikt av återgång till förvärvsarbete

Slutsatser 201

0 att social kompetens och kommunikationsförmåga efterfrågas alltmer av arbetsgivare. Kvinnor är överrepresenterade bland dem

utbildar sig inom områden kräver det idag

som som

Sveriges ekonomi inte är oberoende utvecklingen i andra

0 att av

länder. Det är viktigt skeendet i EU, Osteuropa och även

att syna

resten världen ett könsperspektiv. Utvecklad informations-

av ur

och ökad världshandel skapar tryck på både och

teknologi mans-

kvinnodominerade branscher. Förändringar på global nivå får

betydelse för arbetstagare båda könen. Utvecklingen får olika

av konsekvenser för kvinnor och män alltid - som

Vem går till spisen

Av betänkandet har framkommit att kvinnor och män i olika avseen-

den närmar sig varandra i fråga inställning till förvärvsarbete.

om

Det gäller både kvinnor etablerat sig på arbetsmarknaden, lik-

som

gymnasister planerar studier och jobb. Genom det höga

som som

förvärvsdeltagandet bland kvinnor har arbetsinnehållet i tjänsterna

professionaliserats och kompetensen i arbetskraften höjts. Kvinnor

utbildar sig i högre grad än män. Det gäller SACOs medlemmar såväl Kommunalarbetarförbundets. Majoriteten kvinnorna har

som av

förstärkt sin ställning på arbetsmarknaden under 1990-talet.

Mest förefaller de lägst utbildade kvinnorna. Av den

utsatta vara

statistik visar fick de jobben under år 1994, fram-

som vem som nya

går att kvinnor med grundskoleutbildning i lägre grad än män rekry-

terades. Det faktum att föräldrar i de yngsta åldersgrupperna förde-

lar dagarna i föräldraförsäkringen mest ojämställt, tyder på traditionella mönster även bland mycket med låg utbildning. Det skulle

unga

kunna tyda på att de lägst utbildade kvinnorna har mindre san-

unga

nolikhet än andra kvinnor att etablera sig på arbetsmarknaden och

återkomma i Uppgifter, ännu inte kan bekräftas staatt jobb. som av

tistiken, från AMS och arbetsmarknadens parter, tyder på att äldre

kvinnor med låg utbildning förlorar sina jobb har svårare att hitta

som än män i samma situation. nya

I så fall kommer kanske framtidens Sverige att likna andra

mer

länder, med klassamhälle där lågutbildade kvinnor i europeiska ett

mindre förvärvsarbetar. Ökad internationali-

betydligt utsträckning

sering, högre krav på kommunikativ och analytisk förmåga osv. komförmodligen högutbildade kvinnor och män goda chanser

mer att ge

att konkurrera jobben i branscher med hög kvalifikations-

om nya

202 Slutsatser

nivå. Mycket statistiken pekar överhuvudtaget på av utveckling som kan leda till att landet polariseras än idag mellan de har - mer - som jobb och de som inte har jobb, högutbildade och lågutbildade, svenskar och invandrare osv. Det kommer att ut på olika sätt för kvinnor och se män. Makthavare förefaller ännu så länge något tveksamma till prioriteringen av jämställdhetsfrågor på arbetsmarknadsområdet, både på departements- och myndighetsnivå. Ambitionerna är ofta formellt uttalade, men inte genomförda i praktiken eller enhetligt definierade inom organisationerna.

14 Framtiden

En viktig förutsättning för hur framtidens arbetsmarknad kommer att ut avgörs hur samhällsekonomin utvecklas. Här redogörs se av för KI konjunkturprognos mars 1996. Konjunkturinstitutets senaste

ekonomiska 1996-1997

14.1 Det läget

Enligt KI kommer år 1996 att vara ett år som präglas av låg ekonomisk aktivitet. BNP-tillväxten detta år beräknas till 1 %, vilket kan med BNP-tillväxten för 1995 stannade vid 3 %. jämföras som Slutet år 1995 avmattning aktiviteten i ekoav präglades av en av nomin. Alla tecken tyder på ekonomisk aktivitet under nu en svag första halvåret 1996. KI bedömer möjligheterna goda att den ekosom nomiska aktiviteten kan fart under andra halvåret 1996. Bakom ta ny den bedömningen ligger både inhemska och internationella faktorer. KI dock att det finns viss risk att konjunktursvackan kan anser en bli längre än beräknat. Utvecklingen av den privata konsumtionen är viktig faktor för den framtida ekonomiska utvecklingen. Vidare en skriver KI följande:

"Om de negativa signalerna från arbetsmarknaden tilltar i styrka omfattande varsel och uppsägningar, hotar en genom försvagning hushållens framtidstro. mer genomgripande av Början till en sådan kan redan skönjas i t.ex. undersökningen avseende hushållens inköpsplaner HIP" Konjunkturinstitutet, 1996.

Enligt Kl har arbetsmarknadsläget försvagats under slutet av 1995 och början 1996. Det är allt fler tecken tyder på en minskande av som efterfrågan på arbetskraft och antalet sysselsatta har upphört att stiga.

204 Framtiden

14.2 Offentliga sektorn 1996-2000

Det finns mycket tyder på att sysselsättningen inom den offent-

som

liga sektorn totalt sett kommer att minska. I kapitel 8 redogjordes för den stora omvandling offentliga sektorn för närvarande

som genom-

går.

Hur många arbetstillfällen kommer då att försvinna i den offentliga sektorn Vi har inte gjort någon bedömning utvecklingen

egen av

på arbetsmarknaden i antal arbetstillfällen, eftersom många sådana

prognoser redan finns förhanden. De visar olika bilder beroende

på

vem som står bakom dem och använd metod, borde ändå men ge en

uppfattning om läget. I detta avsnitt behandlas sysselsättningsutsikterna inom den offentliga sektorn. Nästkommande avsnitt be-

handlar den privata sektorn.

Prognoser över sysseIsättningsminskningar i den offentliga sektorn

Prognosinstitut Sektor Minskning Period Källa antal i 1/1-30/12 1 000-tal Konjunktur- Off. sektorn 30-40 1996-97 Konjunkturläget institutet dec-95 AMS Off. sektorn 20 1996 Ura 1995:3 Kommun- Kommunerna 30 1995-99 Kommunförbundet förbundet feb-96 Lanstings- Landstingen 37 1995-2000 Landstingsförbundet förbundet apr-95 Trygghets- Staten 20 1996-98 Trygghetsstifstiftelsen telsen 951125

Tabellen visar olika bedömares beräkningar. De finns dess-

ovan

värre inte att tillgå fördelade på kvinnor och män. Som jämförelse

kan nämnas att kvinnor dominerar

antalsmässigt inom kommunerna, medan könsfördelningen inom är jämna staten se bild s. 136. Det är viktigt att påpeka att de redovisade siffrorna visar olika

sa-

ker. Alla bedömare utom Trygghetsstiftelsen har beräknat syssel-

sättningsminskningar netto, dvs. avgångar minus nyrekryterade.

Trygghetsstiftelsen har bedömt uppsägningsrisken inom statens

avtalsområde. Bedömningen bygger på de besparingar som presen-

Framtiden 205

terats i 1995 års budget- och kompletteringspropositioner. Trygghets-

stiftelsen dock att det är svårt att beräkna besparingarnas effekt

anser

i fråga uppsägningsrisk. Denna beror till stor del på hur bespa-

om

ringarna kommer att genomföras inom respektive myndighet.

Kommunförbundet tror att minskningen bör vara möjlig att han-

tera inom för den naturliga avgången, dvs. utan att fast an-

ramen

ställd personal behöver sägas Kommunförbundet, 1996.

upp

Enligt Kommunförbundet har kommunerna haft en hög personal-

omsättning både 1993 och 1994. Mellan november 1993 och november 1994 slutade 78 000 sin anställning i kommunerna. Sam-

personer

tidigt började 81 000 personer sin anställning. Detta motsvarar drygt

anställda kommunerna Kommun- 10 % av totala antalet inom förbundet, 1994.

Avgångna och nyanställda inom Iandstingssektorn 1988-2010

Antal i 1 000-tal 60

50 n

30 -

10 Åldespensionsavgângar . .. - -- _ __ -" á n v0- - "" ä 1988 1992 1996 2000 2004 2008

Källa: Landstingsförbundet

Data saknas för 1990

206 Framtiden

För landstingens del har personalomsättningen även här legat omkring 8-10 % de senaste åren. Figuren på föregående sida visar avgångar och nyanställningar inom landstingssektorn fram till år 2010. Skillnaden mellan avgångarna och nyanställningarna blir de sysselsättningsminskningar som redovisades ovan i tabellen på föregående uppslag. Figuren visar att antalet ålderspensioner utgör en relativt liten andel av totala antalet avgångar. Landstingsförbundet bedömer att de personalgrupper som hårdast drabbas kostnadsminskningar inom lanstingssektorn är de av grupper som kallas "övrig sjukvårdsperonal" bl.a. sjukvårdsbiträden och "övrig landstingspersonal". Detta beror på att rationaliserings- och besparingsåtgärder slår hårdast mot personal med kort utbildning. Landstingsförbundet noterar dock att den dominerande delen av avgångarna hittills har skett genom naturlig avgång Landstingsförbundet, 1995. AMS bedömer att utsikterna för de flesta yrkesgrupperna inom offentliga sektorn på kort sikt är dåliga eller konstanta, med undantag för lärare och sjuksköterskor med specialistkompetens. Regionala skillnader finns dock. I vissa delar landet saknas t.ex. läkare och av socialsekreterare. AMS tror att läget blir särskilt besvärligt för vårdbiträden, undersköterskor och för anställda inom äldreomsorgen. Sammanfattningsvis kan sägas att samtliga bedömare anser att antalet sysselsatta i den offentliga sektorn kommer att minska under återstoden 1990-talet. av

14.3 Privat sektor

SCB förutser ökad sysselsättning fram till år 2010. Enligt beräkningarna skulle antalet sysselsatta uppgå till 4,3 miljoner vilket personer, vore 100 000 färre än år 1990. SCB pekar ut två yrkesområden där särskilt stor efterfrågan väntas. Det är å ena sidan tekniker med utbildning på högskole och gymnasienivå, å andra sidan lärare för grundskole- och gymnasieelever. Administratörer och kontorspersonal bedömer SCB ett yrkesvara område där arbetskraft kommer att efterfrågas. Jämfört med det "traditionella" arbetsinnehållet, sker dock förskjutning efterfrågad en av kompetens. Skrivarbete beräknas efterfrågas allt mindre medan behoven av kunskaper i data och informationsteknik ökar krafannan tigt. Handelsområdet förväntas ha uppgång sysselsättningsmässigt. en

Framtiden 207

Särskilt yrkesgrupper som inköpare, säljare och partihandlare utpe-

kas. Likaså transport- och kommunikationsområdet antas öka. Tillverkningsbranschen och byggnadssektorn kommer att öka,

enligt SCB, vilket även gäller serviceyrken.

Sammanfattningsvis kommenterar rapporten att efterfrågan fram

till år 2 000 förväntas vara betydligt större för de yrkesområden som

idag är mansdominerade. Om könsfördelningen förblir oförändrad

jämfört med idag, skulle det innebära att 152 000 fler män bleve sysselsatta jämfört med bara 21 000 kvinnor. Fram till år 2010 antar SCB att efterfrågan på kvinnodominerade yrken ökar och då skulle förändringen jämfört med år 1995 vara 212 000 fler män och 96 000 fler

kvinnor. Idag utgör kvinnorna 48 % alla sysselsatta. Andelen skulle av sjunka till 47 % år 2 000 och sedan vara oförändrad.

SCB påpekar att strävan att få större könsfördelning inom olika

yrken kan komma att påverka fördelningen. I en annan rapport pekar

SCB även på det faktum att kvinnodominerade yrken i större utsträckning än männens är beroende politiska och ekonomiska beslut,

av vilka är svåra att uppskatta. AMS har prognostiserat utvecklingen på arbetsmarknaden år 1996. Deras bild överensstämmer i huvudsak med SCBs i fråga om de om-

råden där sysselsättningen förväntas öka respektive minska. Ökningar

tros komma inom vissa delar kommersiellt arbete, inom teknik, av byggsektorn och dataområdet. Sammantaget tror de flesta bedömare alltså på ganska mörka ut-

sikter inom kvinnodominerade yrken både inom offentliga och privata sektorn. Samtidigt påpekas att många faktorer spelar in som är

svåra att bedöma. Det är tillväxtpolitikens inriktning, internationa-

liseringens betydelse osv. Andra aspekter är också okända. Vad kan

ekologiskt medvetet samhälle behöva för yrkesgrupper, t.ex. ett mer hur de ut och får i så fall de "gröna" jobben ser vem

208 Framtiden

14.4 Möjligheter och hinder - utsikter på

arbetsmarknaden

Här räknas kortfattat vad kan möjligheter respektive upp som ses om hinder för kvinnors och mäns möjligheter på arbetsmarknaden på"kort" och på "lång" sikt. Listan är sammanställd av de statistiska uppgifter vi tagit fram och bedömningar som gjorts av SCB, AMS m.fl. Det är ett trubbigt redovisningssätt och kan inte förstås utan den bakgrund som resten av innehållet i betänkandet ger. Vi vill understryka att vi inte ser framtiden som en "arbetsmarknadståvling" mellan kvinnor och män. Däremot vill vi återigen framhålla att det finns skillnader mellan könen i alla avseenden vilket framgår med all tydlighet av sammanställningen. Det är naturligtvis inte alltid entydigt vad som är fördelar respektive nackdelar. Det finns även faktorer är tillgångar för som båda könen, t.ex. möjligheter att förena familj och förvärvsarbete. Svag samhällsekonomi är till hinder för alla. Annan utveckling är svår att bedöma, t.ex. konsekvenser av internationalisering och teknologisk utveckling. En annan fråga som är viktig för framtiden, som vi inte haft att utreda, är löneskillnader mellan könen.

Framtiden

Kvinnor, kort sikt Män, kort sikt

+ lägre arbetslöshet än män + sysselsättning ökat senare år

högre utbildning än män + utbildning, yrkeskunnande i

+

expanderande branscher

+ småbamsmödrar ökat fak-

tiskt antal arbetade timmar + överrepresenterade i åtgärder

som finns "direkt i arbetsli- + ökad andel heltidsarbete vet"

+ ser sig i allt högre grad som + överrepresenterade i tidsbestuderande och förvärvsarbe- gränsade anställningar som i tande högst grad leder till fasta jobb

+ större frihet i arbetet

+ högre positioner, mer infly-

tande

+ oftare egna företagare

+ anställs oftare av småföretag

sjunkande sysselsättning högre arbetslöshet totalt än

- kvinnor

svag efterfrågan på kvinnodo-

-

minerade yrken, branscher

underrepresentation i arb.m.-

-

pol. åtgärder direkt i arbete

ökande andel av "otryggaste

-

former"av anställningar och överrepr. i tidsbegr. anst. som sällan leder till fasta jobb

undersysselsättning, deltids-

arbetslöshet ökar

lågutbildade verkar ha svå- lägre utbildning än kvinnor i

- -

rare än motsv. män att komma genomsnitt

tillbaka i jobb, särskilt äldre

fler förtidspensionerade - uppg. exportberoende sekt.

frånvaro åldrar mattas

- hög i vissa

Kvinnor, lång sikt Män, lång sikt

+ utbildning teknik, data

+ högre utbildning, studerar osv. som efterfrågas enl. prog-

mer noser

+ finns redan i högre grad i pri-

vat sektor där ökning förut-

ses

+ utbildning, erfarenhet på so- + forskar, disputerar i högre ciala och kommunikativa grad områden arbetsgivare

som

efterfrågar och som behövs

vid ökad internationalisering

+ mer intresserade än män av andra kulturer, reser mer som unga + behov av traditionella arbets-

uppgifter måttas vård etc. och kan inte flyttas utom-

lands. Behov bedöms Öka

bl.a. demografiska skäl

av

arb.m. beroende politiska behov kan mättas, t.ex.

- av - av va-

beslut o. samhällsekono- ruproduktion. Jobb återupp-

miska förhållanden står inte alltid inom bl.a. tillv. industri

passivitet i arbetslöshet

-

15 Fortsatt arbete

Drygt hälften kvinnorna och femtedel av männen jobbar inom

av en

den offentliga sektorn. Vi har tolkat direktiven som om frågan om

förändringar i den offentliga sektorn och dess konsekvenser för sysselsättningen skall centrala för utredningen. Därför har vi lagt

vara

arbetet med utgångspunkt i ett sådant resonemang.

upp

Vi har inte till uppgift att lägga förslag. Däremot skall vi peka viktiga frågor för framtiden. Följande avsnitt innehåller lista över

en

områden där vi inte kunde fördjupa på grund den korta

oss av

utredningstiden eller därför att uppgifter helt enkelt inte finns att tillgå. Kapitlet innehåller också våra bedömningar hur frågor om jäm-

av

ställdhet på arbetsmarknaden kan drivas i framtiden. Vi har prioriterat frågan om sysselsättning och rörlighet på arbetsmarknaden, dvs. arbetslöshet, arbetskraftsdeltagande, anknytnings-

grad till arbetsmarknaden Mycket har även skett i fråga vill-

osv. om

koren i arbetslivet. Områden arbetsmiljö, arbetsorganisation, le-

som

darskap, kompetensutveckling osv hänger tätt ihop med sysselsättningsfrågorna. Därför har vi tagit dem, de borde penetreras

upp men

djupare och tidigare erfarenheter och forskningsresultat tas tillvara. Nästa naturliga steg kan t.ex. att djupare och undersöka

vara

förhållanden i olika branscher med sådan helhetssyn. Nästan hälf-

en

ten kvinnorna och majoriteten männen förvärvsarbetar i den

av av

privata sektorn. l vissa fall luckras gränserna mellan offentlig och en-

skild sektor Därför skulle en "branschanalys" vara intressant.

upp.

Hur utvecklingen ut på detaljerad nivå inom t.ex.

ser en mer

barnomsorgs-, vård-, bygg- och databranscherna i fråga om sysselsättning och arbetsinnehåll ett könsperspektiv I sådan studie

ur en

skulle bl.a. "tecken på kvinnovillkor", inte i statistiken,

nya som syns

framkommer i möten med arbetstagare i "kvinnoyrken" kunna

men

undersökas. Det gäller t.ex. i vilken utsträckning tudelade deltidsi kvinnodominerade yrken förekommer.

pass

212 Fortsatt arbete

Under utredningsarbetet har vi funnit att mycket litet kunskap finns på vissa centrala områden. De är: 0 funktionshindrades situation på arbetsmarknaden överhuvudtaget, och könsperspektiv i synnerhet ur 0 arbetsmarknadspolitikens träffsäkerhet gentemot kvinnliga och manliga arbetssökande 0 hur arbetslöshet påverkar kvinnor och män, familjer osv. ur psykologiska, socialmedicinska, sociologiska etc. aspekter 0 män som män och inte som norm i arbetsmarknadssammanhang § situationen 0 för arbetstagare med utländsk bakgrund under ekonomisk kris ur könsperspektiv Vi ser det som väsentligt att forskning och utredningsarbete initieras respektive intensifieras på dessa områden. Politisk prioritering har stor betydelse för frågors genomslag. Vi bedömer det angeläsom get att:

Regeringen ställer högre krav på att de verktyg skapats för jämställdhetsarsom bete inom regeringskansliet används eftersom det mål är ett att jämställdhetstanken skall genomsyra alla politikområden. Det gäller t.ex. tillämpning och uppföljning av det allmänna utredningsdirektivet om jämställdhet. Krav på konsekvensanalyser könsperspektiv ur för varje departements sakområde påverkar utvecklingen på som arbetsmarknaden behöver ställas. Det bör gälla budgetfrågor, övrigt propositionsarbete, utredningar, osv.

Arbetsmarknadsdepartementet

0 styr myndigheterna hårdare i fråga om jämställdhetsambitioner och "mainstreaming" arbetssätt, t.ex. förordsom genom ningar som följs upp 0 snarast initierar utvärdering av de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna i allmänhet och ur könsperspektiv i synnerhet. Studien bör belysa: åtgärdernas "träffsäkerhet", dvs deras förmåga att leda till återgång till arbetsmarknaden och varaktig inkomst för kvinnor och män

Fortsatt arbete 213

fördelningen de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna i - av fråga platser och resurser mellan könen om huruvida åtgärderna bidrar till att arbetsmarknaden blir mer eller mindre könssegregerad Arbetsmarknadsverkets och andra myndigheters på områ- det roll i fråga om strategier för att bryta könsuppdelningen på arbetsmarknaden vad gäller de "orosmoln" vi hittat, dvs. ° skapar en samlad strategi ökad andel "otrygga" tidsbegränsade anställningar, undersysselsättning ökad arbetslöshet i drabbas av både osv., grupper som ekonomiska och strukturella svårigheter t.ex. från kontor och vård samlad strategi för internationellt arbete arbetsmark- 0 skapar en ur nads- och jämställdhetsperspsektiv, bl.a. för att möta konsekvenökad internationalisering på europeisk och global nivå ur ser av könsperspektiv. Nationellt och internationellt distansarbete är ett viktigt område 0 stödjer forskning på de områden vi räknat upp i föregående avsnitt verkar för att statistik i högre grad blir rutinmässigt könsuppdelad skildrar förhållanden för båda könen och att på ett vis som utbildningar och yrken domineras kvinnor respektive som av män blir klassificerade lika "fint" återkommande, t.ex. årligen, uppdaterar de uppgifter vi nu 0 tagit fram

Referenser

Ulla; Dahlström, Edmund; Acker, Joan; Baude, Annika; Björnberg, Gunnel; Gonäs, Lena; Holter, Harriet; Nilsson, Arne 1992, Forsberg, Kvinnors och mans liv och arbete

tarta-eget-bidrag total- AMS 1995; Ann-Christine Bystedt, S - en de avslutade bidragsperioden i oktober -93 undersökning över personer som

Åke Fürth, Thomas; Holmberg, Ingvar 1993, 70-tal- Andersson, omvärderin och i framtiden, Stockholm ister gar förr, nu - 1996, Fler jobb, 2

Arbetsmarknadsdepartementet fasta Rapport nr

1993, Kvinnors arbetsmarknad 1990- Arbetsmarknadsdepartementet talet âtertdgets drtionde, Ds 1993:8

1995, Redovisning resultat enligt Arbetsmarknadsstyrelsen av regleringsbrev. Kvartalsrapport 1995:4. regeringens 1996, Var jobben 1996. Solna

Arbetsmarknadsstyrelsen finns

Alicia 1994 Samhällsomvandlin g och Aronsson, Gunnar Sjögren 2000-talet. Arbetsmiljöinstitutet. Solna arbetsliv. Omvärldsanalys inför

Annika; Arja 1995, "Anställd eller företagare re- Baude, Tyrkkö, välja sin plats i arbetslivet", flektioner kring kvinnors möjligheter att och livet kvinnors företagande, Nutek B 1995:3 Pengarna perspektiv - 1995, Arbetslöshet och ohälsa rapport om de Berglund Per Gunnar - en sociala arbetslöshet. TCO. Stockholm

effekterna av

Anders Regnér, Håkan 1993, "Humankapitalteorin Björklund, utbildning på arbetsplatserna", Sveriges arbetsplatser Organisation, personalutveckling, styrning, Stockholm

i förändring. l Janus och Björnberg, Ulla 1994, Mäns familjeorientering kön och social identitet i familj och samhälle. Stockholm Genus om - Bladh, Christine 1995, "Skråsystemet och kvinnors företagande", och livet kvinnors företagande, Nutek B 1995:3 Pengarna perspektiv - Söderbönan. Stock- Carleståhl, Eva 1994, Utvärdering av brytprojektet

holm

sindical de comisiones obreras 1995, Acta reunion Confederacion transnacional. Madrid

1994, Frauenförderung in der Deutsche Gewerkschaftsbund Privatwirdshaft, Frankfurt

216 Referenser

Deutsche Gewerkschaftsbund 1994,

Gleichberechtigung und Qualifikationen der Privatwirtschaft, Frankfurt

Ekberg, Jan Gustavsson, Björn 1995, Invandrare arbetsmarknaden, SNS Förlag

ESO 1995, Loord-Gynne, Ulla; Mann, Curt-Olof, Vad blev det de av enskilda alternativen, Finansdepartementet DS 1995:25

EU 1995, Den europeiska strategin för sysselsättning: Nya framsteg och perspektiv. Bryssel

EU 1995, Follow to the white up up paper on Growth, Competitiveness and Employment. Equal opportunities for women and men. Bryssel

EU 1995, Social Europe, Homeworking in the European Union, DGV, Supplement 2

EU 1995, Women and in the men European Union, A statistical portrait

EU 1992, Women the European Community, DGV

Fagan P. Rubery Smith M 1995, Occupational segregation men and and atypical work the women European union. Manchester

FN 1995, Human Development Report 1995, Oxford University Press, Oxford

Forsebäck, Lennart 1995, 20 sekunder till jobbet, Distansarbete från bostaden, Teldok, Rapport 101

Friberg, Tora 1995, "Potentiella företagare i offentlig sektor", Pengarna och livet perspektiv kvinnors - företagande, Nutek B 1995:3

Fuchs, Gabriele Seifert, Irmgund 1994, Neue Fortbildungsmodelle

zum beruflichen Wiedereinstieg in kaufmännish-verwaltende Berufe, Band

Entwicklung der Qualifikationsmodelle, HLT-Report 444 nr Fölster, Stefan 1993,

Sveriges systemskifte i fara Industrins utrednings-

, institut

Gonäs, Lena 1989, En fråga om kön, Kvinnor och män i strukturomvandlingens spår, Arbetslivscentrum

Gonäs, Lena; Hallsten, Lennart; Johansson, Susanne; Thorsson, Lars- Inge 1995, Nar statens kaka krymper, Trygghetsstiftelsen

Gonäs Lena Johansson, Susanne Ingert Svärd 1995, Vad händer med kvinnors arbete när den offentliga sektorn skärs ned Undersökningsrapport 1995:22

Referenser 217

Gunnarsson, Eva 1994, "New Technologies New Opportunities for - Intergrating Work and Living", Human Factors in Organization and Management IV, Work Science Department, University of Technology, - Luleå Hagberg, Ian-Erik; Nyberg, Anita Sundin, Elisabeth 1995, Att göra landet jämställt Handikappombudsmannen 1995, Rapport till regeringen. Hammarström, Anne: Arbetslöshet och ohälsa ungdomars livsvillkor. - om

Holmquist, Carin 1995, "Den kvinnliga företagaren kvinna och/

-

eller företagare", Pengarna och livet perspektiv kvinnors företagande,

- Nutek B 1995:3 ILO 1995, Home work. Report V. Geneve

Jackson, Paul R Walsh Susan 1995, Partner support and gender: Contexts for coping with job loss. I Journal Occupational and organizational psychology. Sheffield

Jonung, Christina 1995, Unga kvinnor på en könssegregerad

arbetsmarknadl Framtider 4/95. Stockholm Jonung, Christina Persson, Inga 1994, Combining Market Work and

Family, Nationalekonomiska institutionen vid Lunds universitet

Ionung Christina Persson, Inga 1993, Women anal market work, The misleading tale participation rates in international comparisons work, employment and society

Knocke, Wuokko 1986, Invandrade kvinnor i lönearbete och fack, Forsk-

ningsrapport nr 53, Arbetslivscentrum Knocke, Wuokko 1994, dimensioner. invandrarnas

"Monumentala

arbetslöshet", Arbetarhistoria, Arg 18, 3-4/ 1994

Kommunförbundet 1994, Kommunal personal 1994

Konjunkturinstitutet 1996, Konjunkturläget Mars 1996

Konjunkturrådet 1994, Tson Söderström, Hans red., Välfärdsland i

ofardstid. Konjunkturrâdets rapport 1994

Landstingsförbundet 1995, Landstingens ekonomi, April 1995

Mitter Swasti Sheila Rowbotham: Women encounter technology. London och New York 1995. Nordenmark, Mikael 1995, "Kvinnlig" och "manlig" arbetslöshet,

Arbetsmarknad ö Arbetsliv, årgång nr 1

218 Referenser

Nordiska minsiterrådet 1994, Program for Nordisk Ministerrdds

samarbejde arbejdsmarkeds- og arbejdsmiljoomrddet 1995-2000. Kö-

penhamn

Nutek 1992 A, Intervjuer med kvinnliga företagare i tre lan, R 1992:58

Nutek 1992 Att främja kvinnors företagande, R 1992:50

Nutek 1994, Smdföretagen Sveriges framtid , Nutek B 1994:4

-

Nutek 1995 A, Att stimulera nyföretagandet, Nutek R 1995:15

Nutek 1995 Smdföretagen i Sverige 1995, Nutek B 1995:6

Nygren Else 1994, Moderna tider. Teknikutveckling inom medicinsk service. Fou Rapport 42. SHSTF. Stockhom

OECD 1995, Education glance. OECD indicators. Paris

at a OECD 1992, Historical Statistics 1960-1990, Paris RFV 1993, Vilka pappor kom hem, RFV informerar, Statistisk rapport R 1993:3 -

RFV 1995, Socialförsakringsstatistik, Fakta 1995

Riksdagens revisorer 1995, Jämställt med statens hjalp, Rapport

1995/ 96.1

SCB 1995, Arbetskraftsbarometern 95. Utsikterna arbetsmarkna-

den för 78 utbildningar. Information om arbetsmarknaden 1995:8.

Stockholm

SCB 1995, Datorvanor 1995, Undersökning gjord på uppdrag

av IT-kommisionen

SCB 1995, Gränssnittet utbildning arbetsmarknad 1987 1993, Sta-

- tistiska meddelanden, U 81 SM 9501

SCB 1995, Inkomstfördelningsundersöknin gen 1993, Statistiska med-

delanden, Be 21 SM 9501

SCB 1993 Konkurser och offentliga ackord 1992, Statistiska med-

delanden, R 13 SM 9301

SCB 1995 Konkurser och offentliga ackord 1994, Statistiska med-

delanden, R 13 SM 9501

SCB 1991, Kvinnor och mans arbetsmiljö, Information om arbets-

marknaden 1991:1

SCB 1992, Nyföretagandet i Sverige 1990 och 1991, Statistiska med-

delanden, F 15 SM 9201

Referenser 219

SCB 1993 A, Nyföretagandet i Sverige 1991 och 1992, Statistiska meddelanden, F 15 SM 9301 SCB 1994, Nyföretagandet i Sverige 1992 och 1993, Statistiska meddelanden, F 15 SM 9401

SCB 1995 A, Nyföretagandet i Sverige 1993 och 1994, Statistiska meddelanden, F 15 SM 9501 SCB 1995, Omvärldsanalys för arbetsmarknads- och utbildningsomrddena, Bakgrundsfakta till Arbetsmarknads- och Utbildningstatistiken, 1995:10 SCB 1995 C, Rapport nystartade företag 1991 med avseende överom levnad och utveckling t.o.m. 1994, Statistisk rapport 1995-10-31, SCB, Enheten för servicenäringar SCB 1995, Utbildningsstatistisk årsbok 1995. Halmstad SCB 1995, Yrke utbildning. Grundskoleutbildade och

efter

arbetsmarknaden. Information arbetsmarknagymnasieutbildade om den 1995:1. Sneessens Henri 1995, Persistance du chomage, repartition des et qualifications. Economie et statistique no. 287. 1995-7. Paris revenus Socialdepartementet 1996, Ensamföräldrarna och den ekonomiska kri- Arbetsgruppen för kartläggning och analys ensamföräldrarnas sen, av situation Socialvetenskapliga forskningsrådet 1994, Forskning om handikapp 1990/91 1994/95, Projektkatalog - SOU 1991:56 1991, Kompetensutveckling en utmaning - Statskontoret 1994, Organisations- och strukturförändringar i statsförvaltningen, 1994:5 Sundin-Holmquist 1989, Kvinnor som företagare. Osynlighet, mångfald och anpassning Sundin, Elisabeth 1995, "Kvinnors företagsamhet en spegling av samhället", Pengarna och livet- perspektiv kvinnors företagande, Nutek B 1995:3 Svensson Lars 1995, Politik för jämställdhet, Socialvetenskaplig tidskrift nr 3 Söderström, Hans Tson red 1994, Välfärdsland i ofärdstid, Konjunkturrådets rapport, Stockholm

220 Referenser

TCO 1996, Arbetslöshet och ohälsa. En rapport de sociala

om effekterna av

arbetslöshet. Stockholm TCO 1994, Kvinna kontor. Om utvecklingen inom kontorsyrkena. Stockholm

Öhrlings, Reveko 1993, Utvärdering av starta- eget-bidraget, för

Arbetsmarknads- och Näringsdepartementen

Bilaga 1 1

min

O 7 C O

Kommittedirektiv

mm

W

Kvinnors arbetsmarknad Dir.

1995:119

Beslut vid regeringssammanträde den 31 augusti 1995

Sammanfattning av uppdraget

En särskild utredare tillkallas med uppdrag att

kartlägga kvinnors situation på arbetsmarknaden, speciellt avseende sysselsättning, och

utifrån kartläggningen bedöma utvecklingen av kvinnors framtida arbetsmarknad.

Utgångspunkter Kvinnornas situation på arbetsmarknaden har blivit alltmer jämställd männens. I ett internationellt perspektiv har svenska kvinnor ett mycket högt arbetskraftsdeltagande samtidigt som vi har västeuropas högsta födelsetal. Särskilt kvinnor ett av med kort formell utbildning återfinns i betydligt större utsträckning på arbetsmarknaden i Sverige jämfört med andra västländer. En viktig förklaring till kvinnornas höga arbetskraftsdeltagande är utbyggnaden den offentliga sektorn. Den har dels av erbjudit arbete, dels tillhandahållit omsorg om barn och gamla, sjuka och handikappade, vilket traditionellt varit kvinnors obetalda arbetsuppgifter och ansvar. En annan förklaring är utbyggnaden föräldraförsäkringen gjort det möjligt för av som kvinnor att kombinera förvärsarbete och barnafödande.

Bilaga 1

Trots kvinnors höga arbetskraftsdeltagande finns det fortfarande avsevärda skillnader mellan könen i andra aspekter på den svenska arbetsmarknaden. Bland annat arbetar stor en andel kvinnor deltid jämfört med män. Kvinnor finns också koncentrerade i större utsträckning till färre yrken/branscher än män och en stor del arbetar inom yrken där det könet är egna i klar majoritet. Arbetslösheten steg betydligt för män än för kvinnor mer under den senaste lågkonjunkturen. Skillnaderna har emellertid minskat under de senaste två åren, kvinnor har forfarande men lägre arbetslöshet än män. Försämringen i de offentliga finansema, innebär stora som förändringar inom den offentliga sektorn, kan få stora konsekvenser för kvinnors framtida sysselsättning och situation på arbetsmarknaden. Strukturförändringama inom den privata sektorn drabbar både kvinnor och män. Samtidigt traditiosom nella industriarbeten, där män dominerat, minskar i antal rationaliseras kontorsadministrativa kvinnoyrken bort. En förutsättning för att kvinnornas position inte skall försämras är att tillväxten tar fart i hela Sverige. Men detta räcker inte, utan det krävs också att könsuppdelningen på arbetsmarknaden bryts.

Uppdraget

Regeringen tillkallar en särskild utredare skall behandla som frågan om kvinnors nuvarande och framtida arbetsmarknad. Utgångspunkten för direktiven skall kvinnors och mäns vara lika rätt till arbete i framtiden.

Kartläggning av kvinnors situation på arbetsmarknaden jämfört med mäns, speciellt avseende sysselsättning

Utredaren skall inhämta och bygga samlad kunskap upp om kvinnors situation på arbetsmarknaden speciellt avseende sysselsättning. En sådan kartläggning är också viktig förutsätten

Bilaga 1

ning för att nå ett jämställt arbetsliv. Kartläggningen bör mer följande förhållanden. avse

Kvinnors sysselsättningsgrad - Hur skiljer sig sysselsättningsgraden mellan kvinnor och män med avseende på bl.a. ålder, antal bam, barnens ålder, utbildning och yrke, branscher samt näringsgrenar Hur ser de regionala skillnadema ut mellan kvinnors och mäns sysselsättning

Kvinnors arbetslöshet - Hur har arbetslösheten bland kvinnor utvecklats jämfört med män Finns det skillnader mellan kvinnors och mäns arbetslöshet med avseende på bl.a. ålder, långtidsarbetslöshet, yrkesetniskt och handikapp Hur ser de regionala grupper, ursprung skillnaderna ut

Kvinnors arbetstider - Hur skiljer sig kvinnors arbetstider från mäns Hur ser den genomsnittliga arbetstiden ut Hur omfattande är deltidsarbetslösheten bland kvinnor Inom vilka sektorer förekommer den

Kvinnors arbetsmiljö - Vad utmärker kvinnors arbetsmiljö jämfört med mäns Vilka hälsorisker förekommer

Bilaga 1

Kvinnors anställningsfonner -

Finns det skillnader mellan män och kvinnor när det gäller t.ex. förekomsten av tidsbegränsade anställningar, projektanställningar och distansarbete

Kvinnors utbildning -

Vilka kunskapskrav ställs idag på kvinnor jämfört med män Utbildar sig kvinnor i utsträckning i enlighet samma som män med de rekommendationer utbildningsval och arbetsmarkom nadsprognoser som tillhandahålls samt i enlighet med de ökade kompetenskraven Hur stor del vidareutbildning och av

kompetensutveckling i arbetet erbjuds kvinnor Finns det skill-

nader mellan kvinno- respektive mansdominerade sektorer avseende satsningar på vidareutveckling och kompetensutveckling I kartläggningen bör de kunskaper och erfarenheter som finns hos myndigheter och andra instanser inom arbetsmarknadsområdet inhämtas. En kartläggning bör också innefatta erfarenheter av olika genomförda eller pågående projekt liksom forskningsrapporter inom arbetsmarknadsområdet. m.m.

Bedömning av utvecklingen kvinnors framtida arbetsmark-

av nad jämfört med mäns

Utredaren skall utifrån nuläget söka visa på den sannolika utvecklingen kvinnors arbetsmarknad jämfört med Utav mäns. redaren skall peka på förhållanden är avgörande för som utvecklingen under de närmaste åren. Det särskilt intresse är av att identifiera de utvecklingstendenser i arbetslivet har som betydelse ur ett jämställdhetsperspektiv. Utredaren skall också belysa hur kvinnors arbete jämfört med mäns påverkas i samband med utvecklingen bl.a. anställningsformer och av nya uppdragsfonner, egenföretagande och den privata tjänstesektoms utveckling. Vidare skall utredaren överväga vad struk-

Bilaga 1

turella förändringar i samhället kan få för konsekvenser för kvinnors arbetsmarknad jämfört med mäns. Därvid bör även regionala skillnader belysas. Bedömningen bör avse följande förhållanden.

Anställningsfonner - Finns kvinnor oftare i tidsbegränsade anställningar jämfört med män Hur har utvecklingen varit när det gäller uthyrning arbetskraft och hur det ut i framtiden Hur kommer av ser den pågående ökningen anställningsfonner deltidsarav som beten och tidsbegränsade arbeten att påverka kvinnors framtida arbetsmarknad jämfört med mäns

Utvecklingen inom olika sektorer - Vilka konsekvenser får förändringarna inom den offentliga och privata sektorn för kvinnor jämfört med män Åt vilket håll leder utvecklingen vad gäller könsfördelningen inom de olika sektorerna på arbetsmarknaden Hur kommer behovet och möjligheterna till anställningar inom olika sektorer för kvinnor jämfört med män att se ut på sikt

Kompetensutveckling och arbetsorganisation - Vilka kunskapskrav kommer att ställas Vilka konsekvennya män ser får dessa nya krav för kvinnorjämfört med för Komarbetet att organiseras på ett annat sätt än i dag Deltar mer både kvinnor och män med sina erfarenheter i utforrningen av framtida kompetenskrav och arbetsorganisation

Bilaga 1

Tidsplan och samråd

Uppdraget skall redovisas senast den 8 1996. mars Utredaren skall samråda med parterna på arbetsmarknaden och vid behov med berörda myndigheter, kommuner och organisationer. Utredaren skall också samråda med och inhämta underlag från kommittéer inom arbetsmarknadsområdet bl.a. Arbetsmarknadspolitiska kommittén dir. 1993:132 Kommissionen den svenska arbetsrätten dir. 1995:30 och Arbetsom tidskommittén dir. 1995:6. Regeringens direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare om att pröva offentliga åtaganden dir. 1994:23, om EU-aspekter dir. 1988:43, om regionalpolitiska konsekvenser dir. 1992:50 samt om jämställdhetspolitiska konsekvenser dir. 1994:124 skall även beaktas.

Arbetsmarkn adsdepanem entet

Bilaga 2 1

Förvärvsregioner, FR, med ingående lokala arbetsmarknader, LA, och

kommuner enligt avgränsning från 1993 års sysselsättningsstatistik

förvärvsregioner på sidorna 22, 30-35, 71-73 samt kapitel 3 Se mer om

Förvärvsregion 1 Förvärvsregion 3 Tingsryd

Stockholms LA Malmö LA Alvesta

Kalmar Stockholm Malmö Torsås Upplands Väsby Staffanstorp Vallentuna Burlöv Mörbylånga

Österåker Vellinge Nybro

Värmdö Lomma Borgholm

Järfälla Svedala Kristianstad

Ekerö Skurup Östra Göinge

Huddinge Lund Bromölla

Botkyrka Ystad Hässleholm

Salem Trelleborg Sölvesborg

Haninge Simrishamn Perstorp

Tyresö Kävlinge Helsingborg Åstorp Upplands-Bro Sjöbo Hörby Ängelholm Täby Danderyd Eslöv Bjuv

Sollentuna Tomelilla Landskrona

Södertälje Höör Höganäs Örkelljunga Nacka Sundbyberg Förvärvsregion 4 Klippan

Solna LA dominerade Båstad

Lidingö av regionala centra Svalöv

Vaxholm Halmstad Uppsala Norrtälje Laholm Tierp Sigtuna Uddevalla Enköping Nynäshamn Östhammar Munkedal

Håbo Heby Tanum

Gnesta Färgelanda Nyköping Bollebygd Strängnäs Oxelösund Borås Trosa Eskilstuna Tranemo Flen Förvärvsregion 2 Linköping Svenljunga

Göteborgs LA Herrljunga Kinda Ulricehamn Göteborg Åtvidaberg Skövde Kungsbacka Motala Karlsborg Härryda Mjölby Partille Ödeshög Tibro

Öckerö Skara Boxholm Hjo Stenungsund Vadstena Falköping Mölndal Norrköping Vara Kungälv Finspång Ale Valdemarsvik Essunga

Lerum Karlstad Söderköping Kil Lilla Edet Jönköping Hammarö Mark Vaggeryd Forshaga Alingsås Mullsjö Tjörn Habo Grums

Orust Lekeberg Växjö Örebro Vårgårda Uppvidinge Hallsberg Lessebo

Bilaga 2

Kumla Ydre Tidaholm

Nora Aneby Filipstad

Lindesberg Älmhult Hagfors

Askersund Osby Hällefors

ura ammar s ars amn o ors Hallstahammar Högsby Degerfors

Sala Mönsterås Köping

Falun Västervik Kungsör

Rättvik Gotland Arboga Borlänge Karlskrona Avesta

Gagnef Ronneby

Leksand Karlshamn Förvärvsregior; 8

Säter Falkenberg LA präglade av smáw Gävle skälig industri Varberg Älvkarleby Lysekil G

Sandviken Sotenäs Gnosjö

Ockelbo Gullspång Sävsjö Härnösand Mariestad Vouanda SLmdSVa" Töreboda Markaryd Timrå Lidköping Hunsfred Umeå Götene Vimmerby Nordmaling r Kristinehamn Bengtsfors Bjurholm Arvika DabEd Vindeln Eda Årjäng Robertsfors Säffle Vansbro Vännäs Åmål Dorotea Skellefteå Fagersta

Norsjö Skinnskatteberg pomärvsrogron 9

juleå Norberg

Rlzrafa LA Alvsbyn Hedemora ..

Strorglstad

Piteå Ludvika

Boden y

Sms

Ljusnarsberg

Smedjebacken Mgmfg

Forvarvsregion i r 5 Söderhamn Ärvdaren inlandets ytstora LA Bounäs Mora Åre Ovanåker Orsa

Östersund Hudiksvall

Ljusdal Ragunda Nordanstig Ånge Bräcke Kreml Sollefteå Krokom Örnsköldsvik Strömsund Berg Lycksele . d r

äfáåñmâi"

Måla .. Arleplos

Jokkmokk Kalix Sorsere Gä"Vae Övermmeå Vilhelmina Kiruna Haparanda Åsele

FÖWäWSFGQÃOR 5 ANMSJaW

Förvärvsregioxe 7

gåjeaigahx

Små till medelstora LA med LA präglade av stor

ftersidig näringsstrlzktur skälig industri

Katrineholm Emmaboda örvärvsregiorl 1G Vingåker Hylte Små bfükâáåaitäáåfådê LA Nässjö Trollhättan Värnamo Olofström Vänersborg Eksjö Munkfors Grästorp Laxå Tranås Mellerud Hofors

Bilaga 3 1

Utredningen om kvinnors arbetsmarknad

Stockholm Dnr 1995/3 xxxx

Erfarenheter verksamhet som syftar till att bryta av könsuppdelningen på arbetsmarknaden

Utredningen kvinnors arbetsmarknad dir. 1995:119, har tillom regeringen för att studera utvecklingen på arbetsmarksatts av naden vad skillnader mellan kvinnor och män i bl.a. sysselsättavser ning, arbetskraftsdeltagande, arbetslöshet, arbetstider, anställningsformer osv under lågkonjunkturen direktiven bifogas. Dessutom skall utredningen inhämta erfarenheter av jämställdhetsarbete hos bl.a. myndigheter på arbetslivs- och arbetsmarknadsområdet. Vi ber därför uppgifter ordinarie verksamhet, projekt om om eller andra initiativ genomförts under 1990-talet och som syftat som eller syftar till att bryta könsuppdelningen på arbetsmarknaden eller stärka arbetslivet. Även information på annat sätt jämställdheten i planerade initiativ intresse. Utredningen skulle därför gärna om är av vilja ha uppgifter sådan verksamhet vad innehåll, omfattom avser ning, tidsperiod, syfte, resultat Vi vill gärna samla "goda exemosv. pel" och .vore tacksamma för kommentarer om positiva erfarenheter. Intressanta är även analyser av verksamhet som inte lyckades uppfylla mål om ökad jämställdhet. Även sammanställningar statistik eller andra studier av som myndigheten gjort och speglar utvecklingen under lågkonjunkturen som ur utredningens perspektiv är av intresse. Vi skulle också gärna vilja veta hur jämställdhetsfrågor handläggs på myndigheten. Integreras de i det ordinarie arbetet enligt "mainstreamingprincipen" på alla områden eller behandlas de i projektform "brevid" den gängse verksamheten eller både och Genomförs systematiskt analyser vilka konsekvenser beslut och av kan komma ha för kvinnor och män Använder / produåtgärder att

Bilaga 3

cerar myndigheten som regel könsuppdelad statistik Utredningen om kvinnors arbetsmarknad skall lämna sitt betänkande i mars 1996. För att kunna sammanställa Era uppgifter vi vore tacksamma för senast den 1996. För frågor, kontakta gärna svar xx Åsa Regnér, tel. 08-405 1356, fax 20 64 61. Svaren sändes till Utredningen om kvinnors arbetsmarknad, Arbetsmarknadsdepartementet,103 33 Stockholm.

Med vänlig hälsning

Åsa Regnér Särskild utredare

Bilaga 4 1

förändrad

En arbetsorganisation

av Martha Blomqvist

Det talas och skrivs vid mitten 1990-talet mycket förändrade

av om

arbetsorganisationer. Platta organisationer, slimmade organisationer,

decentralisering, målstyrning, resultatenheter, arbetsutvidgning, teamarbete, integrering, kompetensutveckling, kundorientering, flexibili-

och social kompetens är begrepp ofta förekommer i samman-

tet som

används i allmänhet med tydliga positiva förtecken, vilhanget. De

ket inte är förvånande. Det är förespråkare för de nya organisationsidéerna först myntat och sedan framgångsrikt spritt dem. De ut-

som

alla halvan begreppspar, där den andra sidan hierarkiska gör ena av -

organisationer, svällda organisationer, centralisering, regelstyrning,

arbetsdelning, isolering, segregering, rigiditet, social oförmåga har

-

konnotationer. Vad negationerna sammantagna beentydigt negativa

skriver är en byråkratisk organisation. Ett genomgående tema i feministiskt inriktad forskning om arbetsorganisation är kritiken av just den byråkratiska organisatiosärskilt förtryckande för kvinnor. Från denna ut-

nen, som ses som

gångspunkt skulle ett fjärmande från byråkratisk organisations-

en

struktur kunna förstås förbättring för kvinnors Vidkommande.

som en

i de organisationsstrukturerna finns Någon konsensus synen på nya

dock inte bland forskarna. Vissa avfärdar dem ointressanta då de som

inte kan lösa åtskillnaden mellan det offentliga och det privata,

upp

medan andra ser dem som en potentiell möjlighet. De arbetsorganisationerna framställs många gånger som lös-

nya

på arbetslivets alla problem, medan de nuvarande organisa-

ningen tionerna döms i de flesta avseenden. Erfarenheten säger dock

ut oss

enkla lösningar på dessa problem inte finns. I dagens för-

att några finns rimligen såväl vinnare förlorare, och förvånande ändringar som

dessa enkelt sorterade efter kön. I detta kapitel diskute-

vore om var

vad de förändrade arbetsorganisationerna kan tänkas betyda för

ras kvinnor i olika delar arbetslivet. av

Bilaga 4

1 Gemensamma kännetecken

Det har gått mode i organisation och skaran av förståsigpåare är följaktligen stor. Det är dock viktigt att skilja på ord och faktisk föränd-

ring. Ett nytt sätt att tala om arbetsorganisation innebär inte nödvändigtvis att arbetsorganisationerna faktiskt förändras. Å andra sidan

styrs vår förståelse organisation och vårt handlande i av organisationen av de begrepp vi använder Müllern 1994. Ett exempel: På en arbetsplats, en mindre tillverkningsindustri, beslöt man, i syfte att

motverka belastningsskador, att organisera arbetet för kvinnor med

ett mycket monotont monteringsarbete i form grupparbete. Enav dast en grupp hann komma igång innan lågkonjunkturen till gav sig känna i en kraftigt minskad efterfrågan på de produkter bäst som lämpade sig för arbete i grupp. Ledningen såg det därför inte som möjligt att utveckla grupparbetet och den enda grupp som bildats upplöstes. Ett år senare pratade ändå anställda såväl ledning som om gruppen, som om den fortfarande verksam. Gruppen bevar var nu nämning på den arbetsstation där grupparbete tidigare bedrivits. Genom att benämna arbetsstation bevarar de en som gruppen anställda grupparbetet i minnet. Grupparbetet framstår på arbetsplatsen som en reell möjlighet, vilket kan antas underlätta för att det åter införs.

Ordens makt är stor. Begrepp saknar täckning och fraser som som förefaller retoriska behöver inte utan konsekvenser. Ett sätt vara nytt att se på arbetsorganisation, en förändring av dominerande antaganden eller ett doktrinskifte kan mycket väl innebära att arbetsorgani-

sationer inom helt olika verksamhetsområden förändras i riktsamma ning Beckérus Edström 1988. Krigsmakten och kyrkan stod en gång modell för industrisamhällets organisationer, vilka tjänade som förebild för sjukvården. Det betyder inte arbetsorganisationer nu att för t.ex. tillverkning bilar och för vård gamla varit identiskt av av utformade. Däremot har funnits gemensamma grundantaganden om den ideala organisationen och principerna för organisering av varuproduktion har tillämpats för vårdarbete.

Terminologin rörande arbetsorganisation är i stor utsträckning gemensam för offentlig och privat sektor och för olika näringsgrenar. De flesta av begreppen används ledstjärnor för ovan som organisering av arbete i vitt skilda sektorer och ofta dessutom utan någon referens till det arbete utförs i organisationerna. På som en idémässig nivå tycks det finnas likheter mellan mycket olika verksamheter vad

gäller antaganden om den ideala organisationen.

Bilaga 4

Men vad betyder begreppen Ett sätt att dem innehåll och sam-

ge

manhang är att med hjälp av dem illustrera en organisationsföränd-

I följande beskrivning fiktiv arbetsorganisation har inkluring. av en

derats så många som möjligt av organisationsförändringarnas

honnörsbegrepp.

Vad betyder begreppen

Organisationernas mellannivåer tunnas vilket konkret bety-

ur,

der att arbetsledare försvinner. Hierarkin trycks därigenom ihop,

får Även

organisationen en mer "platt" form. i övrigt rensas orfrån arbetsuppgifter saknar direkt koppling till

ganisationen som

produktionen. S.k. kringfunktioner Vaktmästeri, städning, res-

-

taurang, växel -försvinner särskilda befattningar ur organi-

som

sationen. Såväl "utplattning" som "slimning" av organisationerna

innebär färre anställda. utförts arbetsledare decentraliseras och

Arbetsuppgifter som av

integreras i de tidigare underordnades arbete. Dessa får därige-

vertikal arbetsutvidgning och kompetensutveckling. Pla-

nom en

nering, schemaläggning och kundkontakter är exempel på arbetsuppgifter flyttas ned i organisationen. En horisontell

som

arbetsutvidgning och kompetensutveckling handlar det dels

om

när anställda övertar arbetsuppgifter från befattningar som upphör, dels och i huvudsak när anställda går in i varandras arbete.

Det sistnämnda åstadkoms arbetsrotation och/ eller argenom

bete i team eller lag. I de fall arbetet grupporganiseras

grupp, kan i utses för det indirekta gruppen en person som ansvarar

arbete tidigare arbetsledare hade, eller, kan hela gruppen

som

för detta. Om på läggs även ett ekonomiskt

ges ansvar gruppen

utgör den en resultatenhet.

ansvar,

I och med att mellancheferna minskar i antal minskar också möjligheten att kontrollera arbetet via direkt övervakning. Detta komkontroll via ekonomisk styrning. Det ekono-

penseras genom

miska ansvaret decentraliseras i organisationen, kontrollen

men

det flyttas med datoriserade ekonomiska styrsystem upp i hie-

av

rarkin, d.v.s. centraliseras. Individuell lönesättning införs som incitament. För att ytterligare motivera de anställda och få alla att

arbeta mot ett gemensamt mål, strävar efter att åstadkomma man

värderingar och vi-känsla på arbetsplatsen. Ett

gemensamma en

led i denna ideologiska styrning är att utveckla företagskulturen,

alltså även den kan som ett kontrollinstrument. som ses

Bilaga 4

De nya organisationsidéerna tycks anammats i varuproduktionen. Den fiktiva organisationsförändringen stämmer nämligen väl med vad som i realiteten pågår inom tillverkningsindustrin. En kvantitativ undersökning av svenska arbetsplatser bekräftar att det nya ledningsstrategiska tänkandet haft ett relativt stort genomslag i företag i verkstadsindustrin Edling Sandberg 1993. Organisationsidealet är däremot hämtat från kvalificerad tjånsteproduktion. Det brukar kallas adhocrati och är byråkratins motsats Mintzberg 1979. En adhocratisk organisation saknar byråkratins arbetsdelning. Tillfälliga projektgrupper bestående av anställda med kunskaper inom olika områden sätts samman allt efter problemets art. Befogenheter att fatta beslut år decentraliserade och formell auktoritet är ersatt av expertkunskap. l stora delar kvalificerad tjänsteproduktion har arbetet sedan av länge varit organiserat på detta sätt. Det är således ingen tillfällighet att just data- och reklambranschens företag i litteratur organisation ofta om tjänar som exempel på ideala organisationer. Varuproduktionens traditionella organisationer tycks således förändras i riktning mot en organisation för kvalificerade tjänster. Men det är inte bara varuproduktionen som omorganiseras. Av de 25 000 förändringsca program på arbetsplatser inom hela arbetsmarknaden Arbetslivssom fonden finansierade under 1990 till 1994 gällde än hälften mer organisationsförändringar Brulin 8: Nilsson 1994, Boman 1995, Gustavsen m.fl. 1995. Det råder ingen tvekan att det på svenska om arbetsplatser pågår omorganisationer i stor skala. En hel del begreppen används i samband med av som omorganisationer har tydlig referens till den anställda, hennes arbete och en arbetsprocessen: arbetsutvidgning, arbetsrotation, grupporganisation, kompetensutveckling, social kompetens, flexibilitet, kundkontakt. Andra handlar om former för styrning och kontroll: resultatenheter, budgetansvar, ekonomiskt ansvar, individuell lönesättning och företagskultur. Några syftar på organisationsformen: slimmad organisation, platt organisation. De ingår dock i ett sammanhang och bestäms innehållsligt varandra. Formen för styrning och kontroll har av t.ex. konsekvenser för individens arbete, samtidigt utformningen som av hennes arbete avgör möjliga former för styrning och kontroll. Även om begreppen runt lansering och genomförande av de nya arbetsorganisationerna är gemensamma för mycket olika verksamheter, betonas de i olika hög grad inom olika verksamhetsområden. Detta antyder att resultatet och förändringsinriktning av en samma kan skilja sig åt även i de fall grundidén är densamma. Information om att man på en arbetsplats genomfört t.ex. arbetsutvidgning säger

Bilaga 4

därför vad detta betyder för de anställda, vi inte mycket litet om om vari arbetsutvidgningen består och hur den påverkar den totala

vet

Ett och organisatoriska fenomen kan ha

arbetsbelastningen. samma olika konsekvenser för anställda i olika organisationer och mycket för anställda i olika delar och organisation. Konsekven-

av en samma

för de anställdas del kan förväntas bli olika, beroende på t.ex.

serna

hur den tidigare arbetsorganisationen såg ut, på arbetets inriktning och och kön. Betydelsen de arbetsorganisatoriska för-

på position av

låter sig därför inte diskuteras på generell nivå. Det

ändringarna en

behövs konkretiseringar. Frågan vad de förändrade organisatio-

om

betyder för kvinnors vidkommande har inte ett svar.

nerna

2 Nedskärningar och omorganisation

Både mäns och kvinnors arbetslöshet har ökat kraftigt de senaste fem åren, männens har ökat än kvinnornas. Offentliga sektorns

men mer

först fullt till känna i sedan länge förutnedskärningar ger sig nu ut

sedda arbetslöshetssiffror för kvinnor, vilka under 1996 beräk-

höga komma överstiga männens Forsman 1984, Furåker 1993, Gonäs

nas att

1993, AMS 1995. Organisationsförändringarna sammanfaller således

i tiden med minskning antalet anställda och motsvarande

en av en

ökning antalet arbetslösa.

av

Ekonomiska nedskärningar ska inte förväxlas med omorganisationer. l delar offentlig sektor resulterar dock ekonomiska

stora av

nedskärningar och minskning antalet anställda i organisatoriska

av

förändringar, även det inte rör sig planerade sådana.

om om

2.1 Varuproduktion och tekniska tjänster

industrin har minskat sedan 1960-talet och är

I sysselsättningen en

del långsiktig strukturell omvandling. Omvandlingen utgör det

av en

resultatet organisationsförändringar, där maskiner

sammantagna av arbete Forsman 1984. Det decen-

gjort mänskligt överflödigt senaste niets omorganisationer skiljer sig i det avseendet inte på något avgörande sätt från de tidigare. Nu får datorer ytterligare användningsområden, fler arbetsuppgifter utförts människor onödiggörs,

som av och arbetet för de i industrin kvarvarande anställda anpassas efter de

nya förutsättningarna. En drivkraft för års förändringar är 1990-talets konviktig senare

Bilaga 4

junkturnedgång, som för många företag inneburit minskad orderingång och minskad lönsamhet. En hel del företag har lagts ned helt och hållet, andra har sagt del de anställda. l och med upp en av uppsägningarna minskar en del av företagen sin produktion. Med färre anställda är det inte möjligt att behålla produktionen på samma nivå, med mindre än att sänker kvalitén på det produceras, man som ökar arbetsintensiteten eller genomför omorganisation. Att sänka en kvalitén på eller tjänsten är för de flesta privata varan företag ett omöjligt alternativ. Det blir svårt att hitta köpare är villiga att betala som samma pris för en vara eller tjänst med sämre kvalitet. Att öka arbetstakten är inte heller på längre sikt möjligt, även anställda på om många arbetsplatser tvingats acceptera detta alternativ i hopp om att få behålla sitt arbete. Organisationsförändringar av något slag är således det enda till buds stående långsiktiga alternativet inte vill om man minska produktionen. Tjänsteproduktion är överlag mer arbetsintensiv än varuproduktion. Delar av den privata tjänstesektorn genomgår dock för närvarande en utveckling motsvarande industrins. Människors arbete ersätts av datorer, med följd att antalet anställda minskar, utan att produktionen minskar. l detaljhandeln, post och tele, bank- och försäkringsbranschen samt i administrativt arbete överhuvudtaget är rationaliseringarna tydligt synliga i minskat antal anställda. Samma utveckling förutses, eller pågår redan, för alla tjänster, vilkas produktion helt eller delvis kan övertas teknik. Dessa tjänster kallas av ny ofta "tekniska tjänster", att skilja från "humana tjänster", förutsom sätter en kontakt eller samarbete människa till människa Forsman 1984.

2.2 Humana

tjänster

Humant tjänstearbete finns företrädesvis i offentlig sektor och är kraftigt kvinnodominerat. Av sysselsatta i undervisning, hälso- och sjukvård samt socialvård är 82 procent kvinnor. Hela 48 kvinprocent av nors sysselsättning i Sverige finns i dessa näringsgrenar SCB 1995a. Merparten av omorganisationer i offentlig sektor rör det ekonomiskt-administrativa systemet på övergripande nivå och inte en själva tjänsteproduktionen. Ädelreformen, placerade äldreomsorgen som under kommunerna i stället för landstingen, privatiseringar samt köpoch säljsystem, under olika införs i syfte att åstadkomma som namn marknadsliknande förhållanden och affärsmässigt tänkande Borgert

Bilaga 4

1992 är exempel på sådana omorganisationer på den ekonomiskt-

administrativa nivån. De gäller inte den direkta produktionen och sällan anvisningar om hur den ska förändras. ger Förändringar ekonomiska och administrativa system sker ofta av

parallellt med nedskärningar. Dagens nedskärningar i offentliga sek-

torn utgör emellertid inte del historiskt oundviklig strukturell av en

omvandling möjligen kan de så småningom komma att ses som in-

-

ledning till sådan utan är resultat politiskt fattade beslut

en - av Gonäs, Johansson Svärd 1995. Humana tjänster är till sin art sådana att teknik bara till viss gräns kan rationalisera arbetet. ny en

Visserligen har t.ex. inom sjukvården datorer övertagit vissa patientövervakande arbetsuppgifter, till övervägande grad har använd-

men ningen teknik resulterat i arbete för människor. Fler sjukav ny mer domar kan behandlas, tekniskt mer avancerade operationer är möjliga att utföra o.s.v.

För humana tjänster utgör personalkostnaderna en förhållande-

vis stor andel totalkostnaden. I nedskärningarnas första skede minsav

kas antalet anställda passiva åtgärder: tidsbegränsade anställ-

genom ningar förlängs inte, vikarier och timanställda tas inte in. I ett andra skede kommer aktiva uppsägningar. Uppsägningsprocessen är emellertid lång, varför tiden mellan beslut om ekonomiska nedskärningar, uppsägningar och minskat antal anställda är utdragen. Långt innan ekonomiska nedskärningar inom den offentliga sektorn ger utslag i arbetslöshetsstatistiken, är de på arbetsplatserna synliga i försämrade arbetsvillkor.

2.3 Oplanerade omorganisationer

Den offentliga sektorns arbetsgivare kommuner, landsting, statliga förvaltningar är mycket stora. I såväl landsting som kommuner finns -

många arbetsställen med liknande verksamhet: landstingens sjukvård bedrivs på många sjukhus, kommunernas barnomsorg är uppdelad på många daghem. Lagen om anställningsskydd stadgar att uppsägningar sker efter anställningstid. Stora turordningskretsar, sätter, när

antalet anställda minskas, igång karusell av omplaceringar. en

Sjukvårdsanställda flyttas till andra avdelningar eller sjukhus, lärare byter skola och barnsköterskor får ett nytt daghem som arbetsplats. Omplaceringar är ofta ansträngande för individen som flyttas, men också för både de tidigare och kollegorna. Fungerande arbets-

nya

och social gemenskap slås sönder. Oro och osäkerhet leder

grupper

8 Bilaga 4

lätt till att spänningar och konflikter utvecklas på arbetsplatsen. Personalminskningarna får således organisatoriska konsekvenser. För

att kunna utveckla sociala relationer och arbetsrutiner till den anpassa nya situationen behövs tidsrum. Dock blir tiden bristvara i takt med minskat antal anställda och ökad arbetsbörda.

Förändringarna får mer

karaktären av tillfälliga nödlösningar än planerade omorganisationer. Trots att ingenting nämns kvalitetssänkningar i verksamhets-

om

planer och dylikt är detta vad som ofta inträffar i samband med att antalet anställda minskar i humana tjänster. Den minskade kvalitén

drabbar sjukvårdens patienter, barnen i barnomsorgen, eleverna i skolan och de gamla i äldreomsorgen. Den drabbar också de anställda. I skolorna blir klasserna större, på daghemmen fylls på med

grupperna

fler barn. Vårdanställda för fler patienter att övervaka och

ges ansvar

hjälpa. Arbetsbördan för anställda i humana tjänster ökar således. Efterfrågan på tjänsterna minskar dock inte med de anställda. Pro-

duktionen ska i allmänhet bibehållas, med färre anställda. Likmen

som i privata sektorns företag kan detta göras att sänka tjäns-

genom

tens kvalitet, öka arbetsintensiteten eller genomföra omorganisa-

en

tion. En ökning av arbetsintensiteten är vad ofta tillgrips när

som an-

talet anställda minskar. Mer sällan sägs avsikten att sänka kvali-

vara

tén. En ökad arbetsintensitet får dock även på ganska kort sikt åter-

verkningar på kvalitén. Humana tjänster inbegriper alltid ett visst mått känslomässigt

av

arbete. Sådant arbete kräver utrymme för flexibilitet och spontanitet, och kan därför inte på förhand planeras och tidsbestämmas. Förmåga

till känslomässigt arbete ingår emellertid inte i de formella

kvalifikationskraven, det betalas inte för i lön, och är till stor del en

osynlig del av arbetet. Vid nedskärningar och omorganisationer pla-

neras i första hand för det fysiska arbetet, det mest synliga, och tiden för det emotionella inskränks. Denna minskning av tjänstens kvalitet drabbar den som tar emot tjänsten, även den utför den.

men som

Vårdarbetaren känner sig inte tillfreds med ett arbete inte den

om

vårdade är det, hon drabbas känslor otillräcklighet och skuld

av av

Szebehely 1995. Att det emotionella arbetet inte ges utrymme upp-

levs som en allvarlig psykisk påfrestning den anställda.

av

Dessutom försvårar beslutsstrukturen på offentliga sektorns arbetsplatser många gånger genomförande även av planerade förändringar. Det är betydligt vanligare i offentlig sektor än i privat att övergri-

pande beslut verksamheten fattas utanför arbetsplatsen Szulkin

om

1993. På arbetsplatsens nivå föreligger därför betydande brister i den mer långsiktiga kontrollen över verksamheten. Medan förändringar

Bilaga 4

av arbetsprocessen i allmänhet initieras och genomförs på arbetsplatsens nivå, fattas det formella beslutet på överordnad nivå, utanför

arbetsplatsen. Det tycks inte alls ovanligt att det på överordnad nivå sedan fattas beslut motverkar, konkurrerar med eller helt rycker som

undan grunden för den pågående omorganisationen Blomqvist

1994a. Vidare är sambandet mellan omorganisation av arbetsprocessen och ökad effektivitet inte lika tydligt i offentlig sektor som i privat sektor. Sammantaget innebär frånvaron av ekonomiska incitament och bristande kontroll att förändringar arbetsprocessen i den av offentliga sektorn oftare än i den privata sektorn ställs in eller inte genomförs fullt ut a.a.. Anställda engagerat sig känner sig svikna som

och lurade. När sedan nästa omorganisation går av stapeln minns de

ofta berätta aldrig infriade förhoppningar och löften med den tiom digare.

Man brukar säga att nedskärningar offentliga sektorn drabbar

av kvinnor dubbelt. Kvinnor är än män beroende offentliga sekmer av torns tjänster och de är beroende offentliga sektorn som arbetsgiav Till detta kommer således att även kvinnor som får behålla sina vare.

arbeten drabbas hårt av organisatoriska nödlösningar, av aldrig fullföljda organisationsförändringar och att tvingas göra ett kvali-

av tativt sämre arbete. Nedskärningar offentlig sektor drabbar såleav des kvinnor trefaldigt. När vi talar förändrade arbetsorganisationer är det i allmänhet om inte den typ förändringar här diskuterats, vi har i tanav som som

karna. Men omorganisationer är det, även om de inte är genomtänka eller välplanerade eller fullt ut genomförs. De kan ses som ett oorga-

niserat omorganiserande av stor omfattning.

3 Medveten omorganisation

I såväl offentlig som privat sektor genomförs dessutom planerade för-

ändringar arbetsorganisationer. Två med varandra sammanhängav ande dimensioner dessa förändringar står fram som centrala för av

arbetsprocessen och särskilt betydelsefulla för de anställda: flexi-

som

bilitet och kompetensutveckling. En flexibel produktionsprocess förutsätter flexibel arbetsorganisation. Ingetdera är möjligt med en

en

långt gången arbetsdelning. Den vertikala och horisontella arbetsdelningen luckras upp, arbetsuppgifter integreras. Nya arbetsuppgifter ställer krav på ökad kompetens hos enskilda anställda, vilket i sin tur ökar den sammantagna kompetensen på arbetsplatsen.

10 Bilaga 4

Begreppen flexibilitet och kompetensutveckling, bägge honnörsord i diskussioner om nya arbetsorganisationer, syftar således på såväl organisationen som på de anställda.

3.1 Flexibilitet

Genom arbetsutvidgning och arbetsrotation får anställda fler arbetsuppgifter. Vertikal arbetsutvidgning innebär att arbetsuppgifter från högre hierarkisk nivå i organisationen förs nedåt. Därigenom decentraliseras beslut arbetets utförande, arbetstakt, viss adminisom om tration och ofta kundkontakt. Horisontell arbetsutvidgning åstadkoms genom arbetsrotation, organisering i självstyrande eller grupper genom att helt nya arbetsuppgifter tillkommer. Arbetet blir därigenom mer varierat, om än inte alltid mer kvalificerat. Kvinnor har oftare än mån ett monotont och rutinartat arbete SCB 1991. Montering, paketering varuproduktion kassaarbete, städ- - ning och kontorsarbete tekniska tjänster är exempel på sådana - kvinnodominerade arbeten. Ensidiga arbetsuppgifter är, i kombination med stress, brist på inflytande och kontroll över arbetet, viktig en förklaring till belastningsskador. Belastningssjukdomar utgör 70 procent av alla anmälda arbetssjukdomar, 81 procent kvinnornas och av 67 procent av männens ISA, Arbetarskyddsstyrelsen. Varje form av arbetsutvidgning, vertikal såväl som horisontell, innebär att den ensidiga belastningen minskar. Detta förhållande mellan organisation

och hälsa utgjorde utgångspunkt för programmet Åtgärder mot

belastningsskador, som Arbetsmiljöfonden genomförde mellan 1 988 och 1993. Förändringar mot större flexibilitet innebär därför förbättring av arbetsförhållandena, särskilt för kvinnor. Fler arbetsuppgifter också bättre överblick över produktionsger processen och därmed större möjligheter till inflytande. Detta gäller särskilt om arbetsutvidgningen är vertikal. När ansvaret för ledning och fördelning av arbetet decentraliseras till arbetsgrupper ökar effektiviteten, arbetstiden används effektivt, väntetider minimeras mer och stopp i produktionen sjukfrånvaro undviks att g.a. genom gruppen kan flytta runt sina medlemmar. Gruppbaserat arbete möjliggör dessutom social utveckling och arbetsgemenskap. Trots att nya arbetsuppgifter tillkommer, och att uppgifterna totalt sett blir fler, upplever många börjar arbeta i att arbetet blir lugnare. som grupp Utsattheten blir mindre och kan i ta hänsyn till man gruppen varandras tillfälliga svackor. "Om nån tjej är med barn och mår litet som

Bilaga 4 11

halvträligt sådär och kanske får böja sig och packa och så där så

- -

kan man byta med den", berättar en man Blomqvist l994a. Exempel

sådana effekter arbete i finns från såväl

på positiva av grupp varuproduktion tekniska och humana tjänster a.a..

som

I kombination med personalnedskärningar innebär dock fler ar-

betsuppgifter och Ökat även risker. De anställdas Ökade

ansvar nya

och ansvarstagande hotar att slå tillbaka i form ökad

engagemang av

stress. Minskas antalet anställda över viss gräns förutsätter verk-

en samheten inte bara att alla kan utföra varandras arbete, utan också att

alla är på plats. Produktionen har blivit så "mager" lean production att den inte tål sjukfrånvaro. Risken för att anställdas ansvarstagande utnyttjas ökar i tider av

arbetslöshet. I nedskärningarnas offentliga sektor är den särskilt stor.

I humant tjänstearbete gäller ansvarstagandet nämligen mer än arbetsplatsens framtid och det arbetet. Här tillkommer ansvaret

egna för de människor vilkas väl och är beroende att arbetet utförs. ve av

Då humant tjänstearbete är mycket kvinnodominerat, kan befaras att den psykosociala stress, som blir följden när ansvarstagandet tänjs

över gränsen till skadligt hög belastning, framförallt allt kommer

en att drabba kvinnor.

3.2 Kompetensutveckling

Kompetens är ett begrepp i tiden. Det inbegriper det mesta utbild-

-

ning, kunskap, förmåga och förhållningssätt och är därför mycket

-

oprecist. Alla pratar kompetens, få kan definiera vad som

om men avses.

För tio år sedan diskuterades behovet kompetens i direkt an-

av

slutning till den då tekniken Björkman och Marking 1992. Data-

nya

utbildning alla de slag stod på kursprogrammet på både arbetstid

av

och fritid. Många såg ett bekymmer att kvinnor ofta visade ett

som

bristande intresse för datorer och teknik överhuvudtaget. Ointresset

tolkades dels i rent essentialistiska termer kvinnors och mäns tän- -

kande är olika och datorernas logik överensstämmer mer med ett manligt tänkande dels resultatet att flickor i skolan lärarna

- som av av

inte fick uppmuntran att lära sig datorer eller trängdes undan av

nog

pojkarna. Under tid nära hälften de examinerade från

samma var av

universitetens och högskolornas datautbildningar kvinnor SCB

1995b. Liknande farhågor att kvinnors förhållande till teknik ris-

om

kerar att göra dem till framtidens förlorare uttrycks fortfarande, även

12 Bilaga 4

om diskussionen om kompetens för det framtida arbetslivet inte längre är ensidigt fokuserad på tekniskt kunnande. Användare dagens av datorer behöver i de flesta fall inga djupare tekniska kunskaper. När ny teknik introduceras är det alltid i ett organisatoriskt sammanhang och det är detta som avgör vilket utfallet blir för t.ex. förändringar i den könsmässiga arbetsdelningen Sundin 1993. Så vad är det då med kompetens Christer som avses Marking sammanfattar de kompetensbehoven i tre punkter: kunskap nya om sammanhanget, social kompetens och förmåga att lära nytt Utbult Frejhagen 1995. Möjligheten att tillägna sig kunskap om sammanhanget bestäms i stor utsträckning av just sammanhanget, d.v.s av arbetsorganisationen. I en organisation med snäv arbetsdelning är möjligheten mindre än i en organisation med utvidgade arbetsuppgifter. Detsamma gäller utvecklandet social kompetens, här av men är erfarenheter utanför arbetslivet så betydelsefulla. Förmågan nog att lära nytt kan antas större för den har vissa grundvara som kunskaper, men har också att göra med hur man förhåller sig till förändring. Det senare kallas ofta förändringskompetens. Kompetens, som det diskuteras i dag, är alltså inte liktydigt med formell utbildning. Kompetens är ett vidare begrepp och det är kontextberoende. Arbetets karaktär, ansvar och befogenheter, avgör både vilken kompetens som krävs och vilken som är möjlig att utveckla Marking 1992. Kvinnor och män i Sverige har i stort sett lika lång skolutbildning. Att kvinnor oftare än män har okvalificerade, monotona och repetitiva jobb kan ses som ett utslag av att arbetsgivare slösar med kvinmer nors formella utbildning än med mäns Gonäs 1992. Ungefär lika många kvinnor som män omfattas också internutbildning på av arbetsplatsen, men kvinnornas är i genomsnitt kortare än männens Björklund Regnér 1993. Omorganisationer aktualiserar i allmänhet personalutbildning i någon form. Med kurser inriktade på samarbete och kommunikation förbereds anställda för arbete i Arbetsuppgifter grupp. som tidigare legat på tjänstemannanivå, och som decentraliseras, fördelas sällan jämnt mellan alla anställda. I allmänhet lärs eller ett fåtal för att handha en upp dem under den arbetsorganisationens första tid. Hur den utbildnya ningen fördelas är avgörande för fördelningen av arbetsuppgifter framöver. I en studie av omorganisationer framkom att påfallande många kvinnor först visat intresse för att ta över tidigare tjänstemannauppgifter och också fått Även utbildning för dem. på arbetsplatser med en relativt jämn könsfördelning har särskilt kvinnor därigenom synliggjort sin potential och kompetens Blomqvist l994a.

Bilaga 4 13

Många yrken kräver eller legitimation för utövning och en examen den reella kompetensen är i dessa yrken inte tillräcklig för att kvalififör vissa uppgifter. En aldrig så kunnig undersköterska får inte cera blanda medicin. En aldrig så kunnig sjuksköterska får inte ordinera den. Inom sjukvården sker kompetenshöjning främst genom en dramatisk förändring av personalstrukturen. I många landsting har redan försvunnit och minskning antalet sjukvårdsbiträdena en av undersköterskor pågår. Sjuksköterskor tar i ökad omfattning över deras arbetsuppgifter. Vi här kompetenshöjning för organisaser en tionen samt för de sjukvårdsbiträden och undersköterskor som vidareutbildar sig. För sjuksköterskornas del är utvecklingen inte lika entydig. Ivansson 1994 Om utgår från formella kvalifikationskrav man kan den tolkas som en nedkvalificering. Utgående från kompetens kunskap sammanhang, social kompetens, nyinlärning rör det om sig dock om en höjning. Kompetensbegreppet fångar mer än kvalifikationsbegreppet. Behovet social kompetens är inte nytt inom vårdsektorn, där soav ciala och empatiska förmågor tas i bruk dagligdags. Problemet är att dessa hittills inte värderats kvalifikationer, utan betraktats som som "naturliga" egenskaper. Med kompetensbegreppet lyfts de nu fram för framtidens arbete viktiga förmågor. Det finns således en spänsom ning mellan kvalifikation och kompetens. Yrkens kvalifikationsgrad är historiskt, ideologiskt och socialt bestämda. Mansdominerade yrkesgrupper har haft lättare att få sina arbetsuppgifter värderade som kvalificerade. "Kvalificerat arbete är arbete inte utförs av kvinsom nor" Phillips Taylor 1980. Kompetensbegreppet tycks därvidlag rymma en möjlighet till förändring.

3.3 Utslagning

I processer av omorganisation utkristalliseras på arbetsplatserna två huvudtyper aktörer: eldsjälarna, bär förändringen och av som upp får den att fortskrida, och de "förändringsvars engagemang obenågna", de rigida "bakåtsträvarna", klamrar sig fast vid det som är och utgör ett hinder för nya möjligheter. Förändringskompetens som är kanske mer positivt laddat än övriga delar av kompetensbegreppet, och dess motsats i motsvarande grad negativt laddat. Alla anställda förmår inte ta på sig arbetsuppgifter och alla nya kan inte inordnas i grupporganiserat arbete. I takt med att kraven på flexibilitet och kompetensutveckling för anställda ökar, så minskar

14 Bilaga 4

också utrymmet för tolerans dem inte lever till dem eller av som upp vars arbetsinsats inte är hundraprocentig. Det inflytande och den självständighet i arbetet som de nya arbetsorganisationerna erbjuder har ett pris. Då arbetsorganisationerna samtidigt rensas från s.k. kringfunktioner finns allt färre udda arbetsuppgifter kvar. Uppsägning av anställda inte kan inordnas i arbetsprocessen står inte i strid med som arbetsrätten. Omorganisationerna hotar att bidra till omfattande en systematisk utslagning av människor som av något skäl inte kan intei de arbetsorganisationerna. Åldern är här faktor greras nya en av många och torde gälla mån och kvinnor lika. Minst lika viktiga är kraven på "flexibilitet, kreativitet och social kompetens". Medan de traditionella arbetsorganisationerna ställt krav på yttre beteende - redan under 1930-talet sammanfattat i "anpassning, vitalitet och påpasslighet" gäller dagens kriterier personligheten. Den för industri- samhället "goda arbetskraften" den kunde inordnas i var som en organisation med förutbestämda arbetsuppgifter. Nu krävs med att man sin person, inte bara med sitt arbete, ska bidra till organisationens utveckling och produktivitet. I offentlig sektor tillkommer att alla anställda av ideologiska och politiska skäl inte finner det lika lätt att acceptera de uttryck "marknadsanpassningen" tar sig.

Integrering av kvinnor och män

Svenskt arbetsliv är starkt könssegregerat Jonung 1993. Män och kvinnor återfinns inom olika sektorer, olika branscher, olika yrkesområden och har olika arbetsuppgifter inom ett och yrke. Segsamma regeringen på yrkesnivå är starkare än på branschnivå. Allra tydligast framträder den på arbetsplatsens nivå. Där är åtskillnaden ofta rent rumslig; kvinnor och män arbetar i olika lokaler utom synhåll för varandra. Den könsmässiga segregeringen är aspekt arbetsen av organisationen, av fördelningen av arbetet, och kan inte brytas med mindre än att denna förändras. Och omvänt: förändring arbetsav organisationerna kan få till följd att könssegregeringen minskar. Tidigare jämställdhetssatsningar, som utgjort ingrepp i arbetsorganisationen har stött på särskilt stort motstånd Fürst 1989. En inte alls ovanlig konsekvens de arbetsorganisatoriska förändringar av som nu genomförs på initiativ av arbetsgivare är emellertid att den könsmåssiga segregeringen på arbetsplatsen minskar. Vid införande av arbetsrotation ändras den horisontella arbetsdelningen. l de fall både män och kvinnor berörs påverkas även

Bilaga 4 15

den könsmässiga arbetsdelningen, och status och identitet knuten till denna utmanas. Vid decentralisering av beslutsbefogenheter ruckas den vertikala arbetsdelningen. Då kön och position ofta sammanfaller innebär detta ingrepp i två hierarkiska strukturer. Bägge slagen av omorganisationer möter motstånd och motståndet är givetvis störst från dem erfar försämring sina arbetsvillkor. Män är oftare som en av än kvinnor arbetsledare och även i de fall mäns och kvinnors arbete rent formellt befinner sig på hierarkiska nivå har männens i samma allmänhet högre status. Följaktligen reser också män ett större motstånd mot arbetsorganisatoriska förändringar innebär integresom ring könsuppdelade arbeten Blomqvist 1994a. av Ibland, långtifrån alltid, arbetsgivare efter för männens men ger vägran. De ekonomiska incitamenten för förändring kan nämligen starkare än männens motstånd. En kvinnlig platschef ord åt vara ger sådan situation där männens protester underordnas det ekonoen miskt nödvändiga a.a.:

"Vi måste fortsätta driva det här. Det börjar ut det se som om hos killarna också. Om det är uppgivenhet elbörjar mogna ler vad det är för något, de har kanske börjat förstå att men det inte kommer att hjälpa bara att skrika och säga "nej". De har förstått att det här är verkligheten. Så här kommer nog det att bli vi ska ha våra jobb kvar." om

Det förekommer även att män solidaritet med sina kvinnliga av arbetskamrater accepterar integrering, trots att de upplever den en försämring för del. Det gäller arbetsplatser där kvinnor som en egen och män, trots arbetsdelning, inte varit rumsligt åtskilda, och därför utvecklat social gemenskap. En segregering inte är fullstänen som dig är således lättare att bryta. Integreringen utgår från arbetsuppgifter, inte från kön. Dock urarbetsledare och arbetsgivare fördelar även med den skiljer många könsmässiga integreringen. Arbetsklimatet och arbetsresultatet sägs bättre i arbetsgrupper består både kvinnor och män. vara som av Blomqvist 1994a I undersökning data- och reklambranschen framkommer att en av det finns starka incitament för en jämn könsfördelning Blomqvist 1994b. Företagsledare urskiljer följande fördelar:

16 Bilaga 4

0 Det sociala klimatet och kommunikationen på arbetsplatsen förbättras. 0 Arbetsgrupper blir effektivare på grund av att män och kvinnor kompletterar varandras perspektiv och sätt att arbeta. 0 Genom att matcha kunder och anställda efter kön undviker man konflikter och konkurrens med kunder. 0 Kommunikationen med kunder förbättras arbetsgruppen om består av både män och kvinnor. 0 En jämn könsfördelning bidrar till positiv bild företaget en av utåt.

De skäl som från ledningshåll åberopas för jämn könsfördelning en har ingenting med jämställdhet att göra. Argumenten ekonoär av miskt slag, en jämn könsfördelning bedöms utgöra konkurrensen fördel. Samtliga motiv för jämn som uppges en könsfördelning fokuserar sociala relationer inom företaget eller till kunder och kan - därför antas äga störst giltighet för arbete bygger på såväl intern som som extern kommunikation. Uppfattningen att könsblandade arbetsgrupper fungerar bättre, är effektivare och därför att föredra är emellertid inte unik för data- och reklambranschen. Den förefaller tvärtom mycket vanlig i svenskt vara arbetsliv. Ekonomiska argument för förändring väger på arbetsmarknaden rimligen tyngre än jämställdhetsskäl. De förändrade arbetsorganisationernas integration av arbetsuppgifter kan leda till en integration av män och kvinnor, d.v.s. en minskad könssegregering. Nationella data segregeringens omfattning finns att tillgå sektorsom vis, efter bransch och efter yrke, inte på arbetsplatsens nivå. En men eventuell förändring den könsmässiga arbetsdelningen inom av arbetsplatsen kan därför inte ge utslag i statistik. Könsintegration är nu inte möjlig annat än om det på arbetsplatsen finns både kvinnor och män att integrera. Män utgör mycket en liten del av de arbetande i offentliga sektorns tjänster, kvinnor år underrepresenterade i stora delar av varuproduktionen. I hårt segregerade yrkesområden kan inte integration av arbetsuppgifter påverka den könsmässiga arbetsdelningen. segregationen omöjliggör integration.

Lönesättning

Idealt är det lönesystem tillämpas på som en arbetsplats anpassat till arbetsorganisationen. Omorganisationer aktualiserar därför föränd-

Bilaga 4 17

ring principerna för lönesättning. Individuell lönesättning ersätter av kollektiv. Individuell lönesättning antas ofta, inte utan skäl, vara till

nackdel för kvinnor. När den solidariska lönepolitiken övergavs i mitten på 1980-talet ökade löneskillnaderna mellan män och kvinnor. Detsamma inträffade när staten arbetsgivare övergick från fasta

som

befordringsgångar till individuell lönesättning. Fasta befordrings-

gångar entydiga kriterier för lönesättning och minimerar könsger mässig lönesegregering. Däremot talar erfarenheten för att det uti lokala löneförhandlingar, fackliga såväl som indivirymme som ges

duella, i praktiken kommer männen till del i högre grad än kvinnorna. Även individuell lönesättning kan dock bygga på entydiga kriterier.

Prestationslön, ackord, är ett exempel från traditionella arbetsorganisationer. I mycket kundorienterat arbete är arbetsprestationen synlig

i säljresultat och kunddebiteringar, och alltså direkt mätbar i pengar. Förvärvad kompetens och grad arbetsutvidgning är bedömnings-

av

grunder används i de förändrade arbetsorganisationerna. Det

som återstår att och i viken utsträckning, lönesystem förmår se om, nya skillnader i lön för män och kvinnor. Någon dramatisk minsk-

påverka

ning är dock inte att vänta. Större delen nuvarande löneskillnader av beror på att kvinnor och män arbetar inom olika sektorer och yrkes-

områden.

4 Summering

De arbetsorganisatoriska förändringar för närvarande i stor skala

som genomförs i svenskt arbetsliv berör såväl den vertikala som den hori-

sontella arbetsdelningen. De sätter på arbetsplatsens nivå i fråga hittillsvarande könssegregering och därmed sammanhängande skillna-

der mellan kvinnor och män vad gäller arbetsmiljö, arbetsvillkor, lön och utveckling i arbetet. Förändringarna möjligheter till förrymmer bättring kvinnors arbetsförhållanden: Arbetet blir varierande av mer

och arbetsuppgifterna intressantare. Ensidig psykisk och fysisk be-

lastning utmärker många kvinnors arbete minskar. Mäns och som kvinnors arbete integreras med följd att könssegregeringen på arbets-

Arbetet ökade möjligheter till utveckling komplatsen minskar. ger av

petens. En sådan förändring till det bättre är emellertid inte given. Om den totala arbetsbördan ökar över viss gräns leder mer varierade en

arbetsuppgifter och i stället till ökad belastning. En mins-

mer ansvar

kad könssegregering är möjlig endast det på arbetsplatsen finns

om

18 Bilaga 4

såväl män som kvinnor. En generell kompetensutveckling förutsätter att möjligheter till utbildning och utveckling i arbetet kommer alla till

del.

Mest oroar utvecklingen inom stora delar den offentliga sek-

av

torn, där antalet anställda minskar följd

som en av nedskärningar. Nedskärningarna är inte omorganisationer i egentlig mening,

men

utgör icke desto mindre ett oorganiserat omorganiserande stor

av om-

fattning. De motverkar inte bara möjliga positiva effekter andra

av

medvetet planerade förändringar arbetsorganisationer, får

av utan

även i sig direkt negativa konsekvenser för arbetsförhållandena. Ris-

kerna för sådana är särskilt stora inom arbeten innebär nära konsom takt människa till människa, d.v.s inom vård, och

omsorg utbildning,

där större delen de anställda är kvinnor.

av Offentliga sektorns nedskärningar bildar därför en mörk bakgrund till de möjligheter till förbättring av kvinnors arbetsförhållanden som kan urskiljas. Utvecklingen rymmer således såväl möjligheter som hinder för

en

förbättring av kvinnors arbetsvillkor. Några enkla samband mellan förändrade arbetsorganisationer och könsrelationer

på arbetsplatsen

finns inte. Vilket utfallet förändringarna till slut blir bestäms

av av

hur omorganisationerna genomförs och kunskap och medveten-

av

het på arbetsplatserna. För utveckling till det bättre talar främst

en förekomsten starka ekonomiska incitament för minskad könsav en

segregering, men också en i Sverige tämligen allmänt omfattad ideo-

logi om jämlikhet, i relation till vilken kvinnors sämre arbetsvillkor inte framstår som försvarbära. Det största hindret utgörs rådande

av

arbetsdelning mellan kvinnor och män.

Förändringar av arbetsorganisationer motiveras med både ökad

effektivitet och bättre arbetsvillkor. Mer sällan sätts ord

på vad

arbetsorganisationen innebär för könsrelationerna. Sannolikt skulle mycket förändringsarbete underlättas detta gjordes. Att i analy-

om sen av ekonomi och arbetsinnehåll inkludera konsekvenser för kvin-

nor och för män och för den könsmässiga arbetsdelningen underlät-

tar för utarbetande av strategier mot det motstånd minskad köns-

som

segregering ofta möter, och för genomförande av sådana arbetsorganisatoriska förändringar innebär förbättringar för kvinnors vid-

som kommande.

Bilaga 4 19

Litteratur

AMS 1995 Arbetsmarknadsutsikterna för 1995 och 1996. Ura 1995:3, Aretsmarknadsstyrelsen, Stockholm. Beckérus, Åke Edström, Anders 1988 Doktrinskiftet. Nya ideal i svenskt ledarskap. Svenska Dagbladets Förlag, Stockholm. Anders Håkan 1993 "Humankapital-teorin och Björklund, 8: Regnér, utbildning på arbetsplatserna i " Sveriges arbetsplatser Organisa- tion, personalutveckling, styrning. Red: Grand, Carl, Szulkin, Ryszard Tåhlin, Mikael. Blomqvist, Martha 1994a Belastning, kvinnor och organisation. Utvär-

dering Belastningsskadeprogrammet med fokus programmets bety-

av delse för kvinnors arbetsvillkor. Arbetsmiljöfonden 1994. Martha 1994b Könshierarkier i gungning. Kvinnor i kunskaps- Blomqvist, Acta Universitatis Upsaliensis, Studia Sociologica företag. Upsaliensia 39, Almqvist Wiksell International, Stockholm. Boman, Ann 1995 Arbete i utveckling kvinnors vis. Slutrapport från - ALFA Arbetslivsfonden, Stockholm.

Arbetslivsfondens Q program.

Leif 1992 Organiserandet mode. Perspektiv hälso- och Borgert, som sjukvården. Nerenius Santérus Förlag, Stockholm. Brulin, Göran 8: Nilsson, Tommy 1994 Arbetsutveckling och förbättrad produktivitet. Arbetslivsfonden, Stockholm. Ds 1993:8, Kvinnors arbetsmarknad. 1990-talet âtertägets årtionde - Arbetsmarknadsdepartementet, Stockholm. Christofer Åke 1993 "Är Taylor död och Edling, Sandberg, rivna Nya former för företagsledning och pyramiderna arbetsorganisation" i Sveriges arbetsplatser Organisation, personal- - Red: Grand, Carl, Szulkin, Ryszard Tåhlin, utveckling, styrning. Mikael. Forsman, Anders 1984 Det nya tjänstesamhället. De offentliga tjänsternas framväxt och framtid. Gidlunds, Malmö. Furåker, Bengt 1993 "Vad händer med kvinnornas jobb när den ofsektorn bantas" i Kvinnors arbetsmarknad. 1990-talet äterfentliga ärtionde 1993 Arbetsmarknadsdepartementet, Ds 1993:8, tägets Stockholm. jämställdhetsarbete och rekom-

Fürst, Gunilla 1989 Om - Erfarenheter

mendationer En sammanställning gjord för Arbetsmiljöfondens jämställdhetsprogram. Arbetsmiljöfonden. Gonäs, Lena 1993 "Könsarbetsdelning och strukturomvandling" i Kvinnors arbetsmarknad. 1990-talet dtertägets drtionde 1993 - Arbetsmarknadsdepartementet, Ds 1993:8, Stockholm.

20 Bilaga 4

Gonäs, Lena, Johansson, Susanne Svärd, Ingert 1995 Vad händer med kvinnors arbete när den offentliga sektorn skärs ned Arbetslivsinstitutet, Stockholm. Gustavsen, Björn m.fl. 1995 Utveckl gslinjer i arbetslivet och Arbetslivs-

fondens roll. SNS Förlag, Stockholm.

Ivansson, Henrik 1994 Parvdrd. Ett alternativ till sjukvård löpande band D-uppsats, sociologiska institutionen, Uppsala universitet. Ionung, Christina 1993 "Yrkessegregering på arbetsmarknaden" i Kvinnors arbetsmarknad. 1990-talet återtågets årtionde 1993 - Arbetsmarknadsdepartementet, Ds 1993:8, Stockholm. Kvinnors arbetsmarknad. 1990-talet återtågets årtionde 1993 - Arbetsmarknadsdepartementet, Ds 1993:8, Stockholm. Marking, Christer red: 1992 Kompetens i arbetet. Publica, Stockholm. Mintzberg, Henry 1979 The Structuring of Organizations. Prentice- Hall, Englewood Cliffs. Müllern, Tomas 1994 Den föreställda organisationen kulturella - om processer i och kring organisationer. Nerenius Santérus Förlag, Stockholm. Phillips, Anne Taylor, Barbara 1980 "Sex and skill. Notes towards a feminist economics" i Feminist Review. No 1980. SCB 1991 Kvinnors och mäns arbetsmiljö. Information om arbetsmarknaden, 1991:1, Statistiska centralbyrån, Stockholm. SCB 1995a AKU. Arbetskraftsundersökningen. Årsmedeltal 1994. Grundtabeller, Statistiska Centralbyrån, Stockholm. SCB 1995b Universitet och högskolor. Grundutbildning: Nybörjare, registrerade och examina. Statistiska meddelanden, Statistiska centralbyrån, Stockholm. Sundin, Elisabeth 1993 Ny teknik i gamla strukturer. Nerenius Santérus Förlag, Stockholm. Szebehely, Marta 1 995 Vardagens organisering. Om vårdbiträden och gamla i hemtjänsten. Arkiv förlag, Lund. Szulkin, Ryszard 1993 "Organisationsstruktur" i Sveriges arbetsplat- Organisation, personalutveckling, styrning. Red: Grand, ser - Carl, Szulkin, Ryszard Tåhlin, Mikael. Utbult, Mats Frejhagen, Birgitta 1995 Det kompetenslyftet. nya Arbetsmiljöfonden, Stockholm.

Bilaga 5 1

och strukturom-

Lågkonjunkturer

under 1900-talet

vandling

av Mats Greiff

När studerar hur kvinnors situation på arbetsmarkanden har

man

påverkats konjunktursvängningarna i ett längre tidsperspektiv går

av det inte att bortse från vissa andra faktorer. Till dessa hör t.ex. hur

kvinnornas roll i reproduktionen, dvs. födande, vårdande och upp-

fostrande barn samt familjen, har förändrats över tid.

av omsorg om

Andra faktorer att beakta är hur familjepolitiken har utformats och hur värderingar och normer runt genusfrågor sett ut.

I detta sammanhang har det inte Varit möjligt att fördjupa sig näri dessa frågor. Däremot har det varit nödvändigt att försöka visa

mare

hur könsdelad arbetsmarknad vuxit fram och hur konjunktur-

en

växlingar och strukturförändringar under olika tider därigenom påverkat män och kvinnor på olika sätt.

1 En könsdelad arbetsmarknad växer fram

Kvinnor har alltid arbetat. I det förkapitalistiska agrarsamhället hade, inom jordbruket, kvinnors arbete lika stor betydelse och var lika högt

värderat männens. Det fanns dock distinkt arbetsdelning mel-

som en

lan könen såväl inom bondefamiljen bland det anställda tjänste-

som

folket Löfgren. Arbetsdelningen kunde olika ut i olika delar av

se beroende kulturella och ekonomiska skillnader, för

Sverige på men

familjens försörjning kvinnornas arbete alltid lika nödvändigt som

var

männens. Kvinnorna hade dessutom ett huvudansvar för reproduktiva

föda barn och vårda dem under de första levnad-

uppgifter, som att att

såren. Mycket talar också för att de tog hand sjuka eller orkeslösa

om

äldre anförvanter sådana ingick i hushållet.

om

I bilden stadshantverket har kvinnornas roll ofta kommit i skym-

av

undan. l-Iär hade de, vad vi vet, oftast inga direkt produktiva funktiol stället hade de avgörande betydelse för hantverks-

ner. en annan

Eftersom lärlingar och gesäller i regel bodde systemets upprätthållande. hos mästaren och ingick i dennes hushåll, var en funktion som matlagning Vikt för detta patriarkala systems upprätthållande Edgren.

av

Bilaga 5

Med det kapitalistiska systemets genombrott inom jordbruket mellan 1750 och 1850 skedde omfattande proletarisering landsen av bygdens befolkning. Antalet egendomslösa hushållsföreståndare på den svenska landsbygden ökade från 48 000 till 203 000 Winberg s 17. Detta medförde att många tvungna att mot lön sälja sin var arbetskraft för att överleva. Därmed blev produktiva och reproduktiva funktioner rumsligt sett skilda från varandra. Detta blev ännu tydligare i de under andra hälften 1800-talet växande industristäderna, av där fabrikssystemet ställde krav på ökad tidsdisciplin. De anställda en blev tvungna att arbeta efter klocktid. Härigenom hamnade arbetarkvinnorna i en motsägelsefull situation. De hade huvudansvaret för reproduktionen samtidigt som de ofta var tvungna att med lönearbete bidraga till familjens försörjning. Denna sociala och ekonomiska förändringsprocess tillsammans med emigrationen ledde också till förändarde familjebildningsmönster, såväl inom den framväxande arbetarklassen inom hösom gre samhällsklasser. Giftermålsåldern höjdes och många kvinnor förblev ogifta. Inom borgarklassen medförde detta ett behov ökade av försörjningsmöjligheter för kvinnorna Carlsson 1986 kap 2. Många av fabriksarbetena hade till en början inte någon bestämd könskaraktär. Men redan under den tidiga industrialiseringsfasen började det utmejslas tydliga kvinno- och mansyrken liksom kvinno- och mansbranscher. I denna spelade hantverkstraditionerna process en viktig roll. Bland annat med hjälp av de tidiga fackföreningarna såg hantverksutbildade män till att kvinnor stängdes ute från vissa yrken och branscher Women Workers and Technological Change. Inom typografyrket och verkstadsindustrin finns tydliga exempel på hur kvinnor medvetet förhindrades att få tillträde under delen senare av 1800-talet Ekdahl, Berggren 175f. Kvinnorna s. ansågs vara okvalificerade lönenedpressare och sågs därför de hantverksutbildade av manliga arbetarna som ett hot mot deras försörjning. Inom andra yrken och branscher, där hantverkstraditionen inte existerade eller var svag, det däremot lättare för kvinnorna att få var anställning. Eftersom det ansågs att kvinnors löner skulle lägre vara än mäns var de attraktiv arbetskraft för många företagare, särskilt då i yrken och branscher där arbetsdelning och mekanisering medfört att det inte krävdes någon längre lärotid Se också Marx 342ff. s. Den svenska textilindustrin utgör ett tydligt exempel på hur arbetsdelning och mekanisering fick effekter på arbetskraftens könsmässiga sammansättning. Ekonom-historikern Anita Göransson har med exempel från Norrköping visat att tekniska innovationer el-

Bilaga 5

ler förändringar arbetsorganisationen ofta fick konsevensen att de

av rutinartade och maskinen bestämda arbetsmomenten tilldelades av

kvinnor och avlönades lågt, medan de mer självständiga momenten

högre avlönade tilldelades männen. Hon visar därvid tydligt

som var

hur mekaniseringen vid mitten 1800-talet ledde till högre andel

av

kvinnor Göransson kap 3. I Malmö kan direkt sådan kopp-

man se en

ling när Malmö Yllefabriks AB efter brand 1888 introducerade helt

en

modern teknik från Tyskland och England. I ett slag ökade då an-

ny

delen kvinnor bland arbetarna från drygt 50 % till 87 % när yrkesut-

bildade män ersattes maskinskötande kvinnor Carlsson-Wetterav

berg 241ff.

s.

Sambandet mellan mekanisering och ökad andel kvinnor är dock inte entydigt. Inom tändsticksindustrin medförde t införandet av

ex

uppsättningsmaskinen en maskulinisering av arbetsstyrkan Berglund. Likaledes kan man se hur de svenska mejerianställda under

1920- och början av 1930-talen i allt större utsträckning kom att utgömän Sommestad, Baude kap 7.

ras av Den, under 1800-talets decennier, allt utbredda användsenare mer

ningen kvinnlig arbetskraft i vissa industribranscher illustreras av

av

att andelen kvinnor bland samtliga industriarbetare i Malmö ökade från 31 % 1870 till 47 % 1910. För Stockholms del skedde en ökning från 18 till 30 % Carlsson 1986 41.

s.

Trots den starka industriella expansionen mellan 1870 och 1900 var emellertid fortfarande fler kvinnor vid sekelskiftet anställda i huslig tjänst än inom industrin. I Stockholm var då 43 % av de förvärvsarbe-

tande kvinnorna anställda i huslig tjänst Iorde. Antalet kvinnor an-

ställda i sådant arbete minskade sedan succesivt under 1900-talet, även det så 1945 fortfarande fanns över 100 000 kvar Sellerom sent som

berg s. 26. I dag existerar detta yrke knappast mer. Vi måste också hålla i minnet att fortfarande i början av 1900-talet arbetade stor del av Sveriges kvinnor inom jordbruket. Det totala

en

antalet är svårt att beräkna eftersom bondhustrur i den offentliga sta-

tistiken inte räknades förvärvsarbetande. som

Lennart Iörberg har med utgångspunkt från industristatistiken

beräknat förändringen andelen män och kvinnor inom olika

av industribranscher mellan 1872 och 1912. Här blir tendensen mot en

könsuppdelad arbetsmarknad bland industriarbetare alltmer tydlig längre fram i tiden vi kommer se figur på nästa sida.

Men det inte bara inom industrin det avlönade kvinnoarbetet var

expanderade under andra hälften 1800-talet. De demografiska för-

av

ändringar medförde högre giftermålsålder och att många kvin-

som

4 Bilaga 5

Industribranscher 1872 Könsförde/ning. Sorterad efter andel kvinnor/män Kvinnor Män

Kemisk Massa, papper Livsmedel Övrig Jord och sten Läder, gummi Trä Metall, verkstad 100 80 60 40 20 0 20 40 60 80 100 Procent Procent Industribranscher 1912 Könsfördeln/ng med samma Sorteringsordning som Industribranscher 1872 Kvinnor Män Textil Kemisk Massa, papper Livsmedel Övrig Jord och sten Läder, gummi Trä Metall, verkstad 100 80 60 40 20 0 20 40 60 80 100 Procent Procent KäI/a: Lennart Jörberg, Kvinnliga arbetare inom svensk industri 1872-1912. En statistisk översikt. Lund 1981. s. 10

Bilaga 5

nor förblev ogifta upplevdes inom borgarklassen som ett problem.

Perioden från det att kvinnorna blev till att de gifte sig, de vuxna om

alls gjorde detta, blev längre. Detta uppfattades dels som ett försörjningsproblem, dels ett moraliskt problem. Det ansågs fö-

som religga risker för prostitution och omoraliskt leverne om kvinnorna skulle framleva hela sitt vuxna liv utan sysselsättning. Inom borgarklassen kunde dock inte tänka sig att dess kvinnor skulle arbeta man i fabrikerna. Därför började det i riksdagen från 1850 att resas krav ca på att öppna den offentliga sektorn för kvinnor. Inom denna hade

kvinnorna tidigare varit hänvisade till barmorske- och sjuksköterske-

yrket. Kraven sammanföll i tid med expansion den offentliga seken av torn. Folkskolan hade inrättats 1842, vilket ökade behovet av lärare, och inom den statliga administrationen ökade behovet av kontors-

personal. Från myndigheternas sida såg man med oro på de ökade

kostnaderna. Då insåg att kvinnor billigare arbetskraft blev man var därför incitamenten för att släppa in dem i statsförvaltningen dubbla. Genom succesiva riksdagsbeslut kom först folkskolan, därefter post-

verket och sedan telegrafverket att öppnas för kvinnlig personal. Fem-

iniseringen gick snabbt. Mellan 1870 och 1900 Ökade andelen kvinnliga lärare i folkskolan från 28 % till 67 %. Bortsett från småskollärarinnorna kom kvinnorna fick dessa som arbeten under 1800-talet sannolikt att rekryteras ur borgarklassen el-

ler i undantagsfall från arbetarklassens högre skikt. Ett villkor för

kvinnorna i statlig tjänst, vilket tydligt uttalades i vissa förordningar, att de slutade sin anställning då de gifte sig. De fick inte heller var tillgång till ordinarie befattningar förrän 1886 vid Postverket och 1902

vid Telegrafverket. Generell rätt till ordinare befattningar inom statsfövaltningen fick kvinnorna först 1912. Då stadgades också att

de inte skyldiga att lämna sina befattningar vid giftermål Ekwall, var Ericsson kap 2-4, Kyle 94ff. 1988 s. Behörighetslagen trädde i kraft 1925 kvinnor rätt att inneha som gav statliga befattningar i de flesta yrken. Därmed kunde man inte längre

stödja sig på lagen när kvinnor särbehandlades. Under flera år förekom det dock riksdagsmotioner om att gifta kvinnor inte skulle få

inneha statlig tjänst Wieselgren. Under 1900-talets första decennier blev det också attraktivt att an-

ställa kvinnor på privata kontor. Såväl inom industrin som i handeln

ökade antalet tjänstemän explosionsartat under perioden 1910-1940.

Liksom inom den offentliga sektorn såg arbetsgivarna det som en för-

del att anställa kvinnor.

Bilaga 5

Feminiseringen blev särskilt tydlig när en mekanisering gick hand i hand med ökad arbetsdelning. Till dessa nya mindre kvalificerade kontorsarbeten kunde det vara flera olika fördelar för företagarna att anställa kvinnor. För det första utgjorde kvinnorna billigare arbetsen kraft än männen. På kort sikt var de det att lönerna lägre. genom var På lång sikt var de det därför att företagen slapp utgifter för t.ex. sjukdom och pensioner, då många kvinnor slutade sin anställning i samband med giftermål. För det andra kunde arbetstempot drivas eftersom kvinnorna upp förväntades ha kortare total anställningstid än männen. Då innebar det ingen extra kostnad för företagarna kvinnorna utslitna i om var axlarna efter ett antal år. För det tredje kan anställandet kvinav unga nor på industrikontoren ses som en strategi för att undvika motstånd från äldre manliga kontorsanställda mot teknik och arbetsorgany ny nisation. Så länge löneskillnaderna kunde uprätthållas drabbade det då inte dem själva Greiff. Den könssegregationen på arbetsmarknaden som tog sin start i samband med det industriella genombrottet har bestått fram till i dag. Visserligen kan hur kvinnornas andel i vissa industribranscher man se som t.ex. metallindustrin har ökat, ökningen kan då främst hänmen föras till sådana arbeten som har uppstått ett resultat ökad som av arbetsdelning, dvs. i stor utsträckning monotona tempoarbeten Karlsson Wikander. Under 1950-talet speglades dessa förhållanden också rent ideologiskt. I en artikel i Arbetsgivaren från 1954 kan t.ex. man läsa att före detta hemmafruar passar bäst för enformigt tempoarbete, då detta ger tillfälle till Småprat och "konstruktiva tankar kring hemmet" Kyle 1979 s. 47. Likaledes kan man se att expansionen inom den offentliga sektorn under 1960- och 1970-talen kom att förstärka den könssegregation som redan tidigare fanns på arbetsmarknaden. Dels många de var av arbeten som skapades redan tidigare typiska kvinnoarbeten inom t.ex. vården, dels kom beroendet den kvinnliga arbetskraften att resulav tera i mönster av deltidsarbete och tillfälliga arbetskontrakt. Dit var de flesta män inte intresserade att söka, och de inte heller efterav var frågade av arbetsgivarna. De rådande värderingarna sade nämligen fortfarande vid denna tid att det skulle familvar mannen som vara jens huvudförsörjare och kvinnan sidoinkomsttagare. Detta låg också fast i arbetsmarknadens regelsystem och i socialförsäkringarnas utformning Gonäs m.fl..

Bilaga 5

2 Den arbetskraften i struktur-

kvinnliga och konjunkturförändringarna

När skall analysera vilken inverkan struktur- och konjunktur-

man

förändringar har haft på kvinnors situation på arbetsmarknaden och på kvinnors arbetsliv finns det vissa svårigheter. Det är överhuvudtaget svårt att i ett längre tidsperspektiv beräkna antalet förvärvsarbe-

tande kvinnor utifrån tillgänglig statistik. Inom såväl folkräkningar-

industristatistiken finns det ett mörkertal bestående kvinna som av

arbetade antingen deltid eller oregelbundet, som utförde tjäns-

nor som

ter t.ex. tvättning eller trappstädning någon gång i veckan eller

som

som hade hemarbete. Detta är särskilt märkbart vad gäller gifta kvin-

nors förvärvsarbete.

Anita Nyberg har pekat på sådana brister i folkräkningsmaterialet.

Kriterierna för vilka är förvärvsarbetande har ändrats till i stort som

sett varje folkräkning, varvid allt större kategorier räknats in Ny-

ny

berg s. 225ff. Detta gör det svårt att göra jämförelser över tid.

Felet blir tydligt i 1950 års folkräkning, enligt vilken 30 kvin-

% av

norna var förvärvsarbetande, men enligt den inkomstundersökning gjordes samtidigt hade 42 % inkomst av förvärvsarbete. Vad gäl-

som

ler gifta kvinnorna var det dubbelt så många som hade sådan inkomst

än vad folkräkningen uppgav som förvärvsarbetande Jörberg 1983 s.

19.

Vad gäller arbetslöshetssiffror har Per Silenstam uppmärksammat problemen. Det var först 1911 någon som helst statistik började föras.

Till en början baserades denna på fackföreningarnas uppgifter, men

efter 1957 på vid arbetsförmedlingen anmälda. Förändringar i organisationsgraden kan därigenom påverka jämförelser över längre tidsperioder Silenstam s. 85ff. Vidare måste man ha i åtanke att den dolda

arbetslösheten kan ha varierat kraftigt över tid. Det förefaller troligt

att denna är vanligare bland kvinnor än bland män. Medan arbets-

lösa män ofta har betraktats som ett problem har arbetslösa kvinnor i

hemmafrurollen snarare setts som något naturligt.

Av dessa skäl måste en reservation göras när det gäller jämförelser

arbetslöshet och förvärvsfrekvens över tid på en nationell nivå.

av

Bilaga 5

2.1 Lågkonjunkturerna under 1920- och 1930-

talen

Fram till 1890 exportindustrin dominerande inom svensk in-

ca var dustri. Eftersom dessa branscher dominerade män medförde var av

expansionen minskad andel kvinnor bland industriarbetarna. Är

en

1872 var 31 % av samtliga industriarbetare kvinnor. 25 år hade

senare

andelen sjunkit till knappt 18 %. Efter 1890 började emellertid detta

mönster att förändras med växande hemmamarknadsindustri för en

t.ex. textil- och skoproduktion. De två följande decennierna kom att utgöra de mest framträ-

en av

dande tillväxtperioderna i industrin. Denna period karakteriserades

också av omvälvande rationaliseringar och investeringar i teknik,

ny

vilket kraftigt ökade produktiviteten. Som vi sett medförde detta en ökning av andelen kvinnor i vissa

branscher, medan den minskade i andra. Men totalt sett stabiliserade

sig andelen kvinnor i hela industrin. Är 1915 andelen kvinnor

var bland industrins arbetare ca 18 %, vilket innebär att antalet i reella tal

ökade från ca 14 000 år 1872 till nästan 59 000 år 1912 Jörberg 1984 s.

31ff. Men att andelen kvinnor i industrin inte ökade kan kanske delvis

ses som ett resultat av att arbetarrörelsen definitivt hade antagit stra-

tegin att mannens lön skulle vara en familjeförsörjarlön och att idelat

förvärvsarbetande med hemmafru Carlsson 1986. var en man en

Perioden 1914 till 1945 skiljer sig märkbart både från den

tidigare

och den senare genom de kraftiga konjunktursvängningarna. Aren

under första världskriget utmärktes av en mycket stark ekonomisk expansion med en tidvis stor export. Denna period sammanföll med ett systematiskt införande av tayloristiska arbetsmetoder, vilket bl.a. innebar att kvinnor anställdes i för dem branscher och yrken.

nya

Den goda konjunkturen höll i sig till början av 1920 då en mycket djup efterkrigsdepression medförde minskad produktionsvolym och omfattande arbetslöshet trots 1919 års beslut reducering

en om en av arbetstiden till 48 timmar per vecka. Krisen kulminerade vintern 1922

då ca 164 000 personer, tredje fackföreningsmedlem, arbets-

var var

lösa. Detta var den hittills högsta arbetslösheten i Sverige under 1900talet. Under andra hälften av 1920-talet skedde återhämtning med

en

ökade produktionsvolymer, även om arbetslöshetsnivån fortfarande

låg över 10 %. Denna var dock delvis orsakad av jordbrukets strukturförändringar. Det finns inte mycket forskning 1920-talets arbetslöshet. Hans

om

Bilaga 5

Wallentin har emellertid gjort vissa undersökningar med avseende på Göteborg. Han har därvid påvisat att under den djupaste krisen arbetslösheten bland kvinnliga arbetare betydligt lägre än 1922 var bland manliga.

Arbetslöshet i hela arbetarkollektivet och bland kvinnor i Göteborg 1 922 Andel % alla i arbetskraften i motsvarande grupp av Inklusive hembiträden Exklusive hembiträden

Hela kollektivet 25,5 21,7 Kvinnor 14,7 8,2

Källa: Hans Wallentin. Arbetslöshet och levnadsförhållanden Göteborg i s. 83

Vid mitten decenniet emellertid skillnaden ut, och av jämnas exklusive hembiträdeskåren ligger talen för såväl män som kvinnor runt 21 %. Om denna räknas med höjs talen för kvinnorna till 30 % grupp år 1930. Wallentin tolkar detta tudelning arbetarklassen som en av under decenniets Därigenom skulle fast arbetarstam bestågång. en familjeförsörjare med regelbundet arbete och stigande ende av manliga ha ungdomar, ensamstående och kvinlöner uppstått samtidigt som fick allt svårare att få fast arbete och såg sina löner sjunka nor Wallentin 83, 1430. s. Erfarenheterna 1920-talskrisen skulle alltså tyda på att kvinnor av i allmänhet inte drabbades hårdare lågkonjunkturen än män. I stället av det kanske så att arbetsgivarna i större utsträckning försökte bevar hålla arbetskraft såsom varande billigare. Inom handeln, kvinnlig som ännu inte antagit någon könskaraktär, verkar detta vara ett tydligt mönster. Men skillnaderna kan också förklaras med ovanligt hög arbetslöshet i typiskt manliga branscher som t.ex. byggnadsindustrin

Wallentin 67. s. nationella kan inte heller några direkta tecken På det planet man se kvinnor i högre grad än män skulle drabbas arbetslöshet på att av det 1920-talets kris. Ideologiskt kan dock försök under tidiga man se till kvinnor att lämna plats för männen i arbetslivet. Det att pressa förekom t.ex. förslag till förbud mot gifta kvinnors arbete i statlig tjänst. sådana emellertid inte. Men detta utesluter Några åtgärder vidtogs inte att kvinnor ideologiskt tryck slutade sina anställningar och p.g.a. därmed bidrog till ökad dold arbetslöshet. internationella drabbade inte Sverige förrän 1929 års depression

10 Bilaga 5

1931/32 och blev betydligt mildare än i de flesta andra länder.

Det

reella antalet arbetslösa dock högre än under 1920-talskrisen. År

var

1933 uppnåddes de högsta arbetslöshetstalen med 23,3 %. Av fackfö-

reningsmedlemmarna var 31 % arbetslösa. Bland kvinnor den

var

öppna arbetslösheten lägre än bland männen, det förefaller inte

men

orimligt att den egentligen var högre Johansson s. 37f. Det finns nämligen tydliga tecken på att hemmafruidealet vid denna tid ytterligare

stärktes, vilket medförde ett högre tryck på gifta kvinnor inte för-

att

värvsarbeta. Det ansågs att deras Viktigaste funktion den

var

reproduktiva, dvs. som oavlönade hemmafruar. Därför sågs det inte som ett arbetslöshetsproblem när gifta kvinnor inte hade något för-

värvsarbete.

En statlig utredning visar att det under mellankrigstiden var ku-

tym att kvinnor slutade sitt förvärvsarbete vid giftermål eller inom

en snar tid därefter. Så förhållandet vid bl.a. banker och försäkvar

ringsbolag, men också inom vissa delar av industrin. Inom handeln

fanns det t.ex. ett avtal från 1928 mellan Handelsarbetareförbundet

och KF som sade att kvinnor gifte sig skulle frånträda sin befatt-

som

ning. Inom Stockholms sömnadsindustri det under 1930-talet de

var

gifta kvinnorna vid orderrninskningar

som permitterades i första hand.

Ett sådant mönster kan också inom andra branscher Karlsson man se Wikander 50. Inom LO fördes också diskussion s. en om att gene-

rellt förbjuda gifta kvinnors arbete för att därigenom stärka mönstret med männen som ensamma familjeförsörjare Johansson 53. I riks-

s.

dagen förekom också regelbundet motioner arbetsmarknads-

som av

mässiga skäl ville förbjuda kvinnors rätt till statlig tjänst Löfström

1981 s. 16ff.

Att den öppna arbetslösheten trots allt drabbade kvinnorna i min-

dre omfattning än männen måste bl.a. tillskrivas det faktum den

att kvinnodominerade textil- och beklädnadsindustrin inte drabbades av

krisen. Visserligen minskade

sysselsättningen något under 1931, men

därefter ökade den igen och 1934 den 15 %

var ca högre än 1930. En annan bransch med hög andel kvinnor livsmedelsindustrin. Här

var

var verkningarna av depressionen ytterst marginell. Det visar sig också

att andelen kvinnor inte förändrades vid

konjunkturnedgången. Ut-

präglade manliga industribranscher verkstads- och träindustrin

som

drabbades hårdare och återhämtade sig

långsammare Johansson s. 230, Baude kap. 2. En annan orsak till den lägre öppna arbetslösheten bland kvinnor

kan att det fanns intresse från

vara ett företagarhåll att minimera lö-

nekostnaderna. Därför förefaller det troligt åtminstone

att man inom

Bilaga 5 11

Vissa områden hellre hade kvinnor än män anställda. Detta leddde

till konflikter med de manligt dominerade fackföreningarna som för-

sökte öka på kvinnorna att inte "ta" männens arbete Wikander

pressen

54, 223f. Kvinnosynen inom arbetarrörelsen vid denna tid var fort-

s.

farande formad det s.k. hemmafruidealet, med en manlig familje-

av

försörjarlön.

Det fanns också möjlighet för kvinnor att få försörjning.

en annan

Inom jordbruket efterfrågades de och inom husligt arbete rådde det

arbetskraftsbrist Löfström 1981 11. Detta borde rimligtvis vara ett

s.

tecken på att arbetslösheten inte var lika omfattande hos kvinnor.

Kanske det de kvinnor som arbetade i yrken och branscher

var

inte hade någon entydig könskaraktär drabbades hårdast

som som

1930-talskrisen. Detta kan ha varit anledningarna till den

av en av

omfattande diskussionen kvinnor i statlig tjänst. Här fanns en

om

mängd sektorer där män och kvinnor utförde samma sorts arbete.

Därför uppfattades kvinnorna som ett särskilt hot just här. Detta kan

inte ha varit fallet inom t.ex. huslig tjänst eller textilindustri.

Vi kan utifrån tillgänglig statistik på det nationella planet inte se

att kvinnor skulle drabbas högre arbetslöshetstal än män vid

av

lågkonjunkturerna på 1920- och 1930-talen. Vad däremot kan se

man

är uppbromsning kvinnors inträdande i nya yrken eller nya

en av

branscher. Häri kan de manligt dominerade fackföreningarnas stra-

tegi att stärka den manlige familjeförsörjarens ställning ha haft en viss

betydelse. Vad gäller industrins tjänstemän kan man se en tendens

till att andelen kvinnor efter att ha ökat under 1910-talet minskar un-

der 1920-talets första hälft. Likaså kan hur ökningen under

man se

första hälften av 1930-talet är betydligt långsammare än perioderna

före och efter Greiff s. 88ff.

Vad gäller uppsägning av manlig respektive kvinnlig personal

under 1920- och 1930-talen bör det dock rimligtvis ha funnits stora

lokala variationer beroende dels på den lokala arbetsmarknadens karaktär, dels på företagens teknologiska nivå. Sådana företag som för sin produktion starkt beroende manliga arbetare med lång yr-

var av

kesvana försökte naturligtvis knyta dessa arbetare till sig för att be-

hålla dem även under dåliga tider. I sådana fall ligger det nära till

hands att kvinnliga arbetare blev permitterade. Företag med en långt gången arbetsdelning, baserad på monotont tempoarbete, kunde i

stället välja att behålla kvinnorna såsom billigare arbetskraft Thyberg

497ff. s.

Andra hälften 1930-talet innebar en återhämtning och expan-

av

sion. Som helhet innebar mellankrigsperioden industriell expan-

en

12 Bilaga 5

sion. Antalet industriarbetare ökade med än 50 %. Man kan också mer

i det långa loppet viss strukturförändring med ytterligare Ök-

se en

ning av inriktningen på hemmamarknadsindustrin, däribland textil-

och beklädnadsindustrin. Vidare kan ökad förädlingsgrad

man se en

i exportindustrin. Detta var särskilt märkbart vad gäller trävaror Axelsson m.fl. s. 119f, Iörberg 1984 s. 34ff.

Expansionen under senare delen av 1930-talet innebar också att kvinnorna inte längre så lika farliga konkurrenter inkomst-

gs som om

tillfällena som tidigare. Detta reflekterades också i den politiska de-

batten om kvinnors arbete. Nu ansågs det inte längre någon fara

vara

för att männen skulle bli arbetslösa på kvinnornas bekostnad. I stället

sågs kvinnors arbete ett hinder för barnafödande och reproduk-

som

tion. Därför genomfördes vid denna tid rad familjepolitiska refor-

en

mer. Men också tankar på att införa deltidsarbete inom den offentliga

sektorn diskuterades Löfström 1981 s. 28, Ohlander 1989.

På så sätt skulle man kunna garantera tillgången på billig arbetskraft utan att det kom i konflikt med reproduktionens krav på kvinnorna. Vidare reflekterades förändringen bl.a. i en lagstiftning

som

innebar att det blev förbjudet att avskeda kvinnor giftermål el-

p.g.a.

ler barnafödande. Sedvänjan att sluta sitt fasta heltidsarbete efter det

att man fött barn kom dock att leva kvar.

2.2 Industriell

expansion och stagnation.

Tiden mellan 1945 och ca 1980

Tiden mellan 1945 och 1970 karakteriseras mindre svängningar och

av

en i det närmaste kontinuerlig tillväxt. Slutet 1940-talet, början

av av

1950-talet och 1960-talet uppvisade en ovanligt stark ekonomisk

ex-

pansion, medan det under första hälften av 1980-talet rådde lågkonjunktur med en vad som då ansågs vara hög arbetslöshet. Arbetar-

andelen i industrin steg succesivt fram till 1960, då 36 % arbetsav

kraften var sysselsatt här. Antalet anställda i industrin fortsatte att

stiga för att, i reella tal, nå topp 1965 med drygt 743 000 arbetare.

en

Efter det började antalet att minska. Fram till 1982 sjönk det med

185 000. Orsaken till detta bl.a. rationaliseringar och Ökade

var

utlandsinvesteringar. Det är emellertid värt att notera att uppgången fram till 1965

var

ojämn. Medan arbetarantalet i verkstadsindustrin ökade med 50 %

mellan 1950 och 1965 minskade det i textilindustrin med än mer en

tredjedel. Produktivitetsökningen i den senare branschen var emel-

Bilaga 5 13

lertid mycket hög Jörberg 1984 s. 40ff.

Tillväxten under 1950- och 1960-talen krävde ett ökat arbetskrafts-

Eftersom befolkningstillväxten kunde detta löutnyttjande. var svag

två olika rekrytering utländsk arbetskraft och ök-

sas på sätt, av en

ning gifta kvinnors arbete. Till början användes båda strategier-

av en under 1940-talet hade medfört att

na, men nya äktenskapsmönster

kvinnor gifte sig i allt åldrar. Då det vid denna tid relativt

yngre var

ovanligt kvinnor arbetade i industrin medförde denna för-

att gifta

kvinnornas andel bland industriarbetarna minskade. Till

ändring att detta bidrog med all säkerhet också de stora barnkullarna under krigs-

åren. Eftersom den kvinnor där det ovanligt med industri-

grupp var

arbete växte kom invandring att bli den dominerande strategin för att

täcka industrins ökade arbetskraftsbehov. Mellan 1941 och 1958 minskade andelen kvinnor bland industriarbetarna från 20,7 till 17,8 %. En till kvinnornas andel i industrin minskade

bidragande förklaring att skulle kunna ökade reallöner Kyle 1979 199ff, Löfström 1978.

vara s.

Med situation där giftermålsåldern sänktes och med ökade real-

en

löner är det inte märkligt att andelen kvinnor bland industriarbetarna minskade. Samtidigt den rådande ideologin sade att mannen

som och kvinnorna hemmafruar ökade alltså

borde vara familjeförsörjare

männens möjligheter att försörja familjen med sin lön. En högre an-

del under sådana förhållanden betyder alltså minskad gifta kvinnor

andel kvinnliga industriarbetare. I stället fick industrin alltså förlita

till dels landsbygden, dels Sydeuropa för täcka sig inflyttning från att

sitt arbetskraftsbehov

Men vid mitten 1960-talet började den oreglerade invandringen

av

uppfattas ett problem, bl.a. för att den inte mattades av vid

att som

Därför beslutade regeringen att i stället för-

konjunkturnedgångar. söka utnyttja den inhemska arbetskraften i högre grad. Detta kunde göras genom att nya nationella program för daghemsutbyggnad introducerades. En åtgärd särbeskattningen, vilken gjorde

annan var

kvinnorna inkomster värda. På det fackliga området gjordes

mer

kvinnolönerna formellt lika med männens Kyle 1979 199ff. En bi-

s.

dragande orsak till att de vid denna tiden manligt styrda fackliga organisationerna plötsligt intresserade sig för kvinnolönefrågan kan ha

varit rädsla för att kvinnorna, såsom billigare arbetskraft skulle

en

tränga ut männen från industriarbetena.

Redan innan detta hade emellertid kvinnornas andel industriav

arbetarna börjat öka. Från 1958 kan tendens till ökning av

man se en andelen kvinnor trots att textilindustrin drabbades av omfattande

nedskärningar.

14 Bilaga 5

Trots att antalet anställda i industrin minskade efter 1965 fortsatte

den totala sysselsättningen att öka. Ökningen var särskilt tydlig bland

kvinnor. Under 1970-talet Ökade den med 403 000, medan den stagne-

rade bland männen. Ökningen kan framför allt hänföras till expan-

sionen av den offentliga sektorns. Här ökade antalet anställda under decenniet med drygt 450 000 Arbetsmarknaden i siffror.

Det var främst

hit ökningen antalet gifta kvinnor i lönearbete under denna period

av

kom. Det finns ett klart samband mellan minskningen antalet hem-

av

mafruar och ökningen gifta kvinnor i den offentliga sektorn Ax-

av elsson.

Ökningen av det kvinnliga förvärvsarbetet är dock inte så stor

som

den synes För det första kan stor del ökningen hänföras

vara. en av

till deltidsarbete. Bengt Furåker har beräknat den

att stora ökningen

av gifta kvinnor på arbetsmarknaden mellan 1965 och 1975 till 70 %

bestod deltidsanställda Furåker 63. Inom industrin minskade av s.

kvinnornas genomsnittliga årsarbetstid i relation till männens från

93,6 % 1957 till 86,3 % 1975 Löfström 1978 14. s.

För det andra måste vi också ta hänsyn till de problem finns

som med det statistiska materialet fram till 1960-talet. I detta har som

nämnts omfattningen av framför allt gifta kvinnors förvärvsarbete kraftigt undervärderats. Att en succesiv ökning skedde under 1950-

och 1960-talen kan emellertid knappast ifrågasättas. Framför allt

var

det kanske så att den genomsnittliga arbetstiden för förvärvsarbetande

kvinnor ökade. Men förändringarna måste också hänföras till det faktum att kvinnors arbete i allt större omfattning kom att innefattas i den offentliga statistiken. Kvinnorna ordnades alltmera in i ett ordi-

narie lönesystem med åtföljande trygghet i form socialförsäkringar

av

och pension. Deras arbete blev samhälleligt erkänt även det inte

om var heltidsarbete Ohlander 1994 41. s.

Efterkrigstiden kan alltså i stort sett karaktäriseras av en industri-

ell expansion fram till 1965. Under denna skedde dock vissa struktur-

förändringar, vilket bl.a. innebar en kraftig minskning av antalet

anställda i kvinnodominerade branscher läder- och textilindustrin. som

Tiden efter 1965 utmärkes ytterligare av strukturförändringar, denna gången genom en minskning av antalet anställda i hela industrin. Vissa

branscher, såsom t.ex. den kvinnodominerade textil-, läder och varvsindustrin har nästan helt försvunnit, medan bl.a. den

offentliga sektorn har ökat kraftigt i storlek. Men också vissa privata delar tjänste-

av

sektorn har visat på ökning.

en

Trots en strukturomvandling slog hårt mot kvinnliga bran-

som scher, särskilt textilindustrin, ökade andelen kvinnor i industrin un-

Bilaga 5 15

der 1960- och första hälften 1970-talen. Från 1960 till 1975 ökade av

den från 18 % till drygt 22 %. Detta tyder på att andelen kvinnor

ca

ökat i typiskt manliga branscher.

För t.ex. Malmös del är sambanden mellan industrins strukturom-

vandling och tillväxten den offentliga sektorn tydliga, vilket fram-

av

går ur tabellen nedan.

Anställda i olika sektorer i Malmö 1965 och 1983

Källa: Lars Berggren Mats Greiff, Från sillamarknad till SAAB-fabrik s. 58

Under denna tid var det särskilt metall- samt textil- och läder-

industrin gick tillbaka. Därefter avstannade den kommunala sek-

som

torns expansion, vilket rimligtvis bör ha medfört att det efter hand blivit svårare för uppsagda att få nytt fast arbete Berggren Greiff.

Kvinnornas arbetskraft efterfrågades som nämnts i hög utsträckning inom den offentliga sektorn. Här fanns yrken sedan lång tid

som

räknades kvinnliga. Inom t.ex. sjukvård, barnomsorg, undervis-

som

ning och förvaltning anställdes kvinnor i stora mängder under sek-

torns starka tillväxt från 1960- fram till slutet av l980-talet. För att inte

komma i allt för stor konflikt med kraven på reproduktion kom stora

delar den offentliga sektorn att baseras på deltidsarbete. 1987 hade

av

nästan 40 % statligt anställda kvinnor och 50 % av kommunalt

av

anställda deltidsarbete. Det är bara handelsbranschen som uppvisar en högre andel Deltidsarbete.

I de jämförelsevis lindriga lågkonjunkturer som inföll under pe-

rioden 1950 till 1975 kan skönja ett mönster visar att kvin-

man som

andel av de sysselsatta sjönk under början av lågkonjunktu-

nornas

medan den ökade i uppgångsfasen. Denna tendens förstärktes

ren,

under periodens del. N ationalekonomen Åsa Löfström förkla-

senare

rar detta med att konjunkturkänsligheten under efterkrigstiden har

blivit större bland kvinnor än bland män Löfström 1978 7. s.

En annan orsak till detta mönster kan vara att kvinnornas anknyt-

ning till arbetsmarknaden är svagare än männens. Många kvinnor

slutade sina arbeten, permanent eller temporärt, i samband med bar-

nafödande. Vid ingången till lågkonjunkturer förefaller det rimligt att dessa kvinnor då inte ersattes nyanställda. Detta gjordes först då

av

16 Bilaga 5

konjunkturen var på väg att vända. En sådan tolkning stärks av att mönstret var särskilt tydligt inom branscher med låg andel kvinnor och svagast i textilbranschen. Den minskade andelen kvinnor bland de sysselsatta i lågkonjunkturens begynnande skede kan alltså inte förklaras med att kvinnor i allmänhet permitterades snabbare än män. De undersökningar arbetslösheten gjorts för perioden 1963av som 1983 pekar dock på att kvinnor i genomsnitt hade något högre arbetslöshet än män, såväl under hög- lågkonjunkturer Axelsson m.fl. som s 121f. Skillnaderna kan emellertid knappast stora, och anses vara under det sena 1980-talets högkonjunktur jämnades skillnaderna i arbetslöshetstalen ut helt och hållet Arbetsmarknaden i siffror.

Strukturförändringar och lågkonjunkturer

under 1970- och 1980-taIen

Att arbetslösheten under hela 1970-talet och under 1980-talets lågkonjunktur var högre för kvinnor än för män kan sannolikt hänföras till de strukturförändringar skedde i industrin vid denna tid. som Antalet anställda i den starkt kvinnodominerade textil- och beklädnadsindustrin minskade kraftigt under perioden. Likaså skedde en kraftig tillbakagång i sko- och läderindustrin. Till en början, framför allt under 1960- och 1970-talen, fanns det en stor efterfrågan på kvinnlig arbetskraft till den offentliga sektorn. Sjukvård, skolor, daghem och förvaltningar behövde personal. Detta kompenserade minskningen i de kvinnliga industribranscherna. Men därmed är det inte sagt att det permitterades i var samma personer som en bransch fick anställning i den offentliga sektorn. Strukturosom vandlingen kan i stället ha inneburit att det var nya generationer kvinnor som blev offentligt anställda. Under 1980-talet avstannade däremot den offentliga sektorns expansion. Under den lågkonjunktur inträffade i början detta som av decennium kan därför lokalt hur kvinnor många gånger drabman se bades på ett annat sätt än män företagsnedläggningar. Pâ riksnivå av är skillnaden i arbetslöshetsgraden endast några tiondels procent. Men genom att göra lokala studier kan man tränga bakom dessa aggregerade siffror och mera ingående se olika mönster. I en studie av Oskarshamn har Lena Gonäs visat på ett mönster att kvinnornas av förankring på arbetsmarknaden var mycket svagare än männens. Två år efter nedläggningen Ericsson-fabriken där hade betydligt av en mindre andel kvinnorna än männen åter fått något fast arbete. Tenav

Bilaga 5 17

densen blir ännu starkare om man jämför med den grupp män som vid ungefär tid blev friställda från stadens varv Gonäs 1989

samma s. 91ff.

Status för de f.d. anställda vid Ericsson i Oskarshamn två år efter nedläggning Procentuell fördelning Kvinnor Män Fast arbete 28,8 67,2 Tillf. arbete eller arbetsmark-

Källa: Lena Gonäs, En fråga om kön s. 91

Gonäs att skillnaden kan bero på att kvinnorna saknade menar yrkesutbildning medan de manliga arbetarna ansågs som yrkesutbildade. Därmed skulle kvinnorna ha utgjort arbetskraftsbuffert en fanns redo när företag utifrån ville lokalisera verksamhet till traksom ten. Det sedan lätt att sparka ut dem när de inte behövdes längre. var Ä andra sidan kan hävda att avsaknaden yrkesutbildning man av skulle kunna göra kvinnorna flexibla, medan de manliga varvsmer arbetarna med sina specialkunskaper skulle vara svårare att placera i andra verksamheter. Detta skulle kunna anledning till att samvara en hället arbetade hårdare för att få in männen i en ny fast anställning, medan kvinnorna tilläts pendla mellan olika tillfälliga arbeten och arbetslöshet. I bakgrunden kan också den gamla tanken om mannen som den huvudsaklige familjeförsörjaren ligga. period har Karen Davies och Johanna Essevald visat För samma hur invandrarkvinnor och småbarnsmödrar i oproportionerligt hög grad har drabbats friställning i samband med nedskärningar i föav retag. Detta berodde dels på att företaget ville bli av med arbetare med stor frånvaro, dels på att turordningen följdes. Eftersom kvinnor oftare byter arbetsplats än män hade de kortare anställningstid. Kvinlösare anknytning till arbetsmarknaden ligger dem alltså i fatet nors när LAS turordningsregler följs. Liksom i Oskarshamnsfallet var det för de flesta kvinnorna efter friställandet svårt att hitta permanent av stället kom de in i mönster tillfälliga arbeten, sysselsättning. I ett av arbetslöshet, utbildning Davies Essevald beredskapsarbete, osv. 1988, 1991, Gonäs 1989 kap Knocke.

18 Bilaga 5

Mönstret med kvinnor som "hoppjerkor" på arbetsmarknaden på

visas också i flera andra studier 1980-talet, också från decenav men

nierna tidigare. Sociologen Ann-Mare Sellerberg har

i en studie av

1900-talet påvisat att kvinnor har större rörlighet mellan yrken än män, även om urvalet yrken ofta är begränsat Sellerberg 264.

mer s.

l studier 200 företagsnedläggningar mellan 1965 och 1980 har

av P-A Edin visat hur andelen anställda inte fått nytt arbete efter som ca

5 månader efterhand har ökat. Häri finns det också tydlig skillnad

en

mellan kvinnor och män. Regionala olikheter gör emellertid

att man

inte generellt kan säga att kvinnor har drabbats hårdare. Beroende på näringslivets struktur kan män i vissa fall ha svårare än kvinnor att komma tillbaka till ett fast arbete Edin. Enligt

undersökningarna av nedläggningar under 1980-talet har mönstret med skillander mellan

könen stärkts Gonäs 1991 135. s.

Att kvinnorna under de senaste decennierna, åtminstone enligt flera

regionala och lokala studier, på detta sätt drabbats hårdare än män vid företagsnedläggningar eller nedskärningar har sannolikt att

göra

med att kvinnornas ställning i arbetsprocessen är än mäns.

svagare

Männen finns oftare högre i hierarkin, medan kvinnorna till största

upp

delen ofta återfinns i botten. Detta gäller inom såväl privat of-

som

fentlig sektor, inom kontors- som tillverkningsarbete, inom industrin

som inom servicenäringar. Situationen för invandrare är likartad.

Risken för att ständigt stanna kvar i denna låga position, vilket ibland är liktydigt med mindre kvalificerade arbetsuppgifter, är på-

taglig. Detta gäller då också efter uppsägningar. När får ett nytt

man

arbete blir det likartat. På detta sätt kan många kvinnor fastna

i en

sådan position på arbetsmarknaden. En del den kvinnliga arbets-

av

kraften blir på så sätt mindre kvalificerad arbetskraftsreserv

en som

utnyttjas när den behövs. Däremellan råder arbetslöshet eller syssel-

sättning i olika arbetsmarknadspolitiska åtgärder Gonäs

1991 s. 63ff.

Vad gäller möjligheten att återigen få fast anställning kan dock

man

se skillnader mellan olika yrkesgrupper. Bland kontorister fanns det större andel uppsagda åter fick någon fast anställning. Andelen

som

är dock mindre än bland manliga tjänstemän. Bland kvinnliga verk-

stads-, elektro- och livsmedelsarbetare andelen åter fick fast var som

arbete lägst Gonäs 1991 145.

som s.

Trots att det visat sig att kvinnor ofta drabbats hårdare än män vid

uppsägningar, såväl under 1970-talet som under det tidiga 1980-talets lågkonjunktur, har emellertid kvinnornas andel industriarbe-

av

tarna ökat under de senaste decennierna. Det har visserligen skett

en

minskning i reella tal, men mellan 1970 och 1987 ökade andelen från

Bilaga 5 19

21 % till 24 %. Bland industrins tjänstemän har den under samma

ca

period ökat från 26 % till 30 %. Här skedde det också en ökning i reella tal under 1970-talet. Denna följdes minskning under 1980-

av en

talets lågkonjunktur. Men 1987 var antalet ungefär det samma som

1980.

Tendensen till att män i större utsträckning än kvinnor lämnar in-

dustrin stämmer väl överens med en teori som bl.a. Ulla Wikander

fört fram. Denna säger att männen i växande omfattning överger yrken eller branscher där statusen sjunker. Medan männen söker sig till

yrkesområden ersätts de i de gamla kvinnor Wikander s. 222.

nya av

Kanske kan vi därför utveckling mot ytterligare ökad an-

se en en

del kvinnor inom traditionella industribranscher som spås en osäker

framtid. Ä andra sidan kan också hänvisa till den robotiserings-

man att

utveckling inom vissa branscher startade under 1970-talet och

som

tog fart under 1980-talet framför allt skedde inom typiskt manliga områden. Därmed det kanske manliga arbetare som i störst ut-

var

sträckning ersattes teknik i stället för av nya generationer arbe-

av ny tare.

3 Konklusioner

Genom studie över hur konjunktursvängningarna har påverkat

en

kvinnornas situation på arbetsmarknaden under 1900-talet är det svårt

att dra några generella slutsatser att kvinnor i allmänhet skulle

som drabbas hårdare än män av arbetslöshet.

En första svårighet uppenbarar sig i att källmaterialet har så olika

karaktär. Vad gäller 1920- och 1930-talskriserna finns det siffror på en

nationell nivå visar att kvinnor i mindre grad än män drabbats

som arbetslöshet. Här är emellertid den så kallade dolda arbetslösheav

ten ett problem. Vi kan helt enkelt inte mäta denna. Det finns inte heller mycket forskning, varken kvantitativ eller kvalitativ art,

av av

kan kasta ljus över kvinnors verklighet under dessa decennier.

som

Vad gäller det tidiga 1980-talets lågkonjunktur är det statistiska

materialet omfattande. Detta säger att skillnaden i arbetslöshet mellan kvinnor och män på nationell nivå liten. Dock har kvinnor

en var

något högre tal. Dold arbetslöshet kan förekomma vid denna tid också,

är sannolikt mindre omfattning. För denna period föreligger

men av

också flera lokala studier av hur företagsnedläggningar eller ned-

skärningar konkret drabbade kvinnor hårdare än män. Kvinnorna

hade mycket svårare att komma tillbaka på arbetsmarknaden och finna

20 Bilaga 5

fast arbete. När vi skall förklara skillnaden mellan arbetslöshetskrisernas in-

verkan på kvinnor respektive män måste vi också ta i beaktande att förutsättningarna för hur konjunkturerna påverkade män respektive

kvinnor förändrades efter 1960. Under 1920- och 1930-talen var

kvinnolönerna betydligt lägre än männens, vilket kan ha varit bi-

en

dragande faktor till att många företagare i strid mot fackföreningarnas vilja valde att behålla den billigare kvinnliga arbetskraften. I bör-

jan av 1960-talet försvann de särskilda kvinnolönerna från LO-området och inom TCO-området minskade löneskillnaderna. Principen

om lika lön för lika arbete infördes. Detta har inneburit att incitamenten

för arbetsgivarna att behålla kvinnlig arbetskraft framför manlig

p. g.a. löneskillnaderna har försvunnit.

Arbetsmarknadslagstiftningen har inneburit att det inte längre varit fritt för arbetsgivaren att anställa och avskeda arbetskraft efter eget godtycke. Därmed har arbetsgivaren inte ensam kunnat styra vilka könsmässiga konsekvenser en lågkonjunktur har fått. Familjepolitiska åtgärder har underlättat för gifta kvinnor att för- Värvsarbeta och det ideologiska klimatet har delvis förändrats. Gifta

kvinnors förvärvsarbete är i dag accepterat. Mannen dock fortfa-

ses

rande som den huvudsaklige familjeförsörjaren, ett förhållande

som

avspeglas i det omfattande deltidsarbetet bland gifta kvinnor. Sammantaget kan dessa ekonomiska, juridiska och kulturella för-

ändringar ha medfört att konsekvensen av kriserna för kvinnor har

sett olika ut under olika delar 1900-talet. av Vad som däremot varit permanent art är den strikta könsav mer

uppdelningen av arbetsmarknaden. Visserligen har kvinnor allt

mer

kommit in i nya yrken, resultatet har då ofta inte blivit att fördel-

men

ningen mellan könen blivit jämn utan i stället att yrkena på längre sikt helt har bytt könskaraktär. Läraryrkena är ett sådant exempel, icke-tekniska industritjänstemän, handelskontorister och affärs-

biträden är andra. Den tendens mot könsdelad arbetsmarknad vi en

kunde vid 1900-talets början har blivit mycket hållfast.

se

Det som är mest slående studie på nationell nivå är att

av en

arbetslöshetstalen för kvinnor är lägre än för män under 1920- och 1930-talskriserna. Visserligen måste detta resultat prelimi-

ses som

närt eftersom bristerna i statistiken kan upphov till felsyn.

ge en Efter 1960 har vi det omvända förhållandet, skillnaderna är men

små i kvantitativa mått. Med kvalitativ analys har skillnaderna

en

visat sig vara större där kvinnor ofta har hamnat i ett tillstånd

av per-

manent tillfällighet.

Bilaga 5 21

Den kanske viktigaste förklaringen till konjunktursvängningarnas olika konsekvenser för män och kvinnor vid olika tidpunkter är att de båda könen till stor del är aktörer på olika arbetsmarknader. Den samhälleliga könsarbetsdelningen ligger bakom detta. Det är endast i begränsad omfattning män och kvinnor konkurrerar om samma typ arbete. I de allra flesta fall gör inte det. av man Eftersom kvinnor och män i stor utsträckning agerar på skilda arbetsmarknader måste konsekvensen att konjunkturerna slår vara olika beroende på eventuell strukturomvandling och på vilka branen scher och lågkonjunkturen slår hårdast mot. Därför yrken det är som kan så länge arbetsmarknaden karakteriseras en strikt könsman, av aldrig generellt säga lågkonjunktur slår hårdare uppdelning, att en mot det könet än mot det andra. I många fall blir konsekvenserna ena lika för båda könen, och i andra kan det beroende på olika sektorers bli skillnader. Detta kan dock innebära konjunkturkänslighet stora att stora lokala och regionala variationer som helt bryter mot mönstriksnivå kan förekomma. Strukturen på det lokala och regioret på nala näringslivet är avgörande för i vilken omfattning kvinnor olika drabbas. Man kan fråga sig hur rspektive män på platser t.ex. arbetslöshetstalen för kvinnor under 1930-talet såg ut ut på orter där det inte fanns någon textilindustri Här behövs det fler lokala studier för att sammantaget bedöma 1930-talet ur kvinnosynvinkel. kan alltså konstatera att det utifrån befint- Sammantaget man nu liga går något generellt uttalande forskningsresultat inte att göra om det könet skulle drabbas hårdare än det andra vid att ena stället blir konsekvenserna beroende hur konjunkturnedgåmgar. I av strukturomvandlingen vid tidpunkten för en konjunkturnedgång ser den rådande ideologiska på kvinnor och förvärvsarbete ut, synen kontra oavlönat hemarbete och de könsmässiga konsekvenserna av hur arbetsmarknads- och arbetslöshetspolitik har utformats.

22 Bilaga 5

Litteratur

Arbetsmarknaden isiffror. Sysselsättning, arbetslöshet 197 0-1 988 SCB

mm . 1989.

Axelsson, Christina: Hemmafrun försvann. Övergången till lönear-

som

bete bland gifta kvinnor i Sverige 1968-1981. Stockholm 1992. Axelsson, Roger, Löfgren, Karl-Gustaf Nilsson, Lars-Gunnar: Den svenska arbetsmarknadspolitiken under 1900-talet. Stockholm 1985. Baude, Annika: Kvinnans plats jobbet. Stockholm 1992.

Berggren, Lars: Ångvisslans och brickornas värld. Om arbete och facklig

organisering vid Kockums Mekaniska Verkstad och Carl Lunds fabrik i

Malmö 1840-1905. Malmö 1991.

Berggren, Lars Greiff, Mats: Från sillamarknad till SAAB-fabrik. Industrialiserin facklig organisering och politisk mobilisering i Malmö. Ystad

1992.

Berglund, Bengt: Industriarbetarklassens formerin Arbete och teknisk förändring vid tre svenska fabriker under 1800-talet. Göteborg 1982.

Carlsson, Christina: Kvinnosyn och kvinnopolitik. En studie svensk

av socialdemokrati 1880-1910. Lund 1986.

Carlsson-Wetterberg, Christina: "Kvinnor, arbete och åldrande.

Textilarbeterskor i Malmö 1870-1918". I Scandia 1988:2.

Davies, Karen Essevald, Johanna: Att hoppa hage i den svenska

arbetsmarknaden. En studie arbetslösa fabrikskvinnor. Stockav holm 1988. Davies, Karen Essevald, Johanna "Avsked och sökande efter nytt

arbete. Könsrelationer på dagens arbetsmarknad". I Arbetets His-

toria Lund 1991.

Deltidsarbete. Omfattning och orsaker. Information arbetsmark-

om naden 1988,2. SCB 1988.

Edgren, Lars: Lärling, gesäll, mästare. Hantverk och hantverkare i

Malmö 1750-1847. Lund 1987.

Edin, P-A: Individual Consequences of Plant Closures. Uppsala 1988. Ekdahl, Lars: Arbete mot kapital. Typografer och teknik studier

ny -

om Stockholms tryckeriindustri under det industriella genombrot-

tet. Lund 1983.

Ekwall, Sven: Tidig småskollärarutbildning. En studie med särskilt avseende på Malmölänet 1865-1884. Lund 1987. Ericsson, Tom: Den andra fackföreningsrörelsen. Tjänstemän och tjänstemannaorganisationer i Sverige före första världskriget. Umeå

1983.

Bilaga 5 23

Furåker, Bengt: Stat och arbetsmarknad. Studier i svensk rörlighets-

politik. Lund 1986. Gonäs, Lena: En fråga kön. Kvinnor och mån i om

strukturomvandlingens spår. Stockholm 1989. Gonäs, Lena: lndustriomvandling i vålfardsstaten. Stockholm 1991.

Gonäs, Lena, Johansson, Susanne Svärd, Ingert: Vad händer med kvinnors arbete när den offentliga sektorn skärs ner Arbetslivsinstitutet, Stockholm 1995.

Greiff, Mats: Kontoristen från chefens högra hand till proletår. Prole-

tarisering, feminisering och facklig organisering bland svenska industritjånstemän. Ystad 1992. Göransson, Anita: Från familj till fabrik. Teknik, arbetsdelning och skiktning i svenska fabriker 1830-1877. Lund 1988.

Johansson, Mats: Svensk industri 1930-1950. Produktion, produktivitet, sysselsättning. Lund 1985. Iorde, Tine Susanne: Stockholms Tjenestepiker under industrialiseringen. Tjenestepikeyrkets funksjon i individets livslöp og i en ekspanderande

storby. Stockholm 1995. Iörberg, Lennart: Kvinnan i det svenska industrisamhallet. En historisk översikt. Lund 1983. Jörberg, Lennart: Den svenska ekonomiska utvecklingen 1861-1983. Lund 1984. Karlsson, Lynn Wikander, Ulla: "Om teknik, arbetsdelning och ideo-

logi formare kvinnors och mäns arbetsvillkor." I Histo-

som av - -

risk Tidskrift 1987:1.

Knocke, Wuokko: Invandrade kvinnor i lönearhete och fack. En studie om kvinnor från fyra Zander inom Kommunal- och fabriksarbetareförbundets

avtalsomrdde. Stockholm 1986. Kyle, Gunhild: Gastarbeterska i manssamhället. Studier om industriarbetande kvinnors villkor i Sverige. Stockholm 1979. Kyle, Gunhild: Handbok i svensk kvinnohistoria. Stockholm 1988.

Löfgren, Orvar: "Kvinnfolksgöra arbetsdelning i bonde-

- om

samhället". l Kvinnovetenskaplig Tidskrift 1982:3.

Löfström, Åsa: Reservarmén En studie den kvinnliga sysselsättning-

av

konjunkturkanslighet inom industrien. Umeå Economic Studies

ens 47 1978. Löfström, Åsa: Ekonomisk kris och kvinnors arbete. Umeå Economic Studies 99. 1981.

Marx, Karl: Kapitalet, första boken. Lund 1974.

24 Bilaga 5

Nyberg, Anita: Tekniken kvinnors befriare H ushdllsteknik, köpevaror, gifta

-

kvinnors hushdllsarbetstid och förvarvsdeltagande 1930-talet 1980-ta-

-

let. Linköping 1989.

Ohlander, Ann-Sofie: "Det osynliga barnet Kampen den social-

om

demokratiska familjepolitiken". l socialdemokratins samhälle 1889-

1989. Red, Klaus Misgeld fl. Stockholm 1989.

rn

Ohlander, Ann-Sofie: Kvinnor, barn och arbete i Sverige 1850-1993. SOU

1994:38. Stockholm 1994.

Sellerberg, Ann-Marie: Kvinnorna den svenska arbetsmarknaden under 1900-talet. En sociologisk analys kvinnors underordnade position

av i arbetslivet. Lund 1973. Silenstam, Per:

Arbetskraftsutbudets utveckling i Sverige 187 0-1 965 Stock-

. holm 1970.

Sommestad, Lena: Från mejerska till mejerist. En studie mejeristyrkets

av

maskuliniseringsprocess. Lund 1992. Thyberg, Stina: "Företagen och den kvinnliga arbetskraften". I Kvin-

nors liv och arbete. Stockholm 1962.

Wallentin, Hans: Arbetslöshet och levnadsförhållanden i Göteborg under 1920-talet. Göteborg 1978. Wieselgren, Greta: Den höga tröskeln. Kampen för kvinnas ratt till ämbete.

Lund 1969.

Wikander, Ulla: Kvinnors och mans arbeten: Gustafsberg 1880-1980. Lund

1988.

Winberg, Christer: Folköknin g och proletariserin Kring den sociala strukturomvandlingen Sveriges landsbygd under den agrara revolutionen.

Lund 1977.

Women Workers and Technological Change in Europe the Nineteenth and Twentieth Centuries. Red: de Groot, Gertjan Schrover, Marlene.

London 1995.

1996 Statens offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

gymnasieskolan hur går det U. 26. Ny kurs i trañkpolitiken + Bilagor. K. Den nya - . strategi för kunskapslyftoch livslångt lärande. Samverkansmönster i svensk forsknings- 27. En . finansiering.U. U. Fritid i förändring. 28. Det forskningspolitiska landskapeti Norden . Om kön och fördelning av fritidsresurser. C. 1990-talet.U. Vem bestämmer vad EU:s interna spelregler inför 29. Forskningoch Pengar. U. . ll kap. regeringskonferensen 1996.UD. 30. Borgenärsbrotten en översyn av - Politikområden under lupp. Frågor om EU:s första brottsbalken. Fi. . lagstiftning i samverkan pelare inför regeringskonferensen 1996. UD. 31. Attityder och Ett âr medEU. Svenska statstjänstemäns + bilagedel.C. . arbetet i EU. UD. 32. Möss och människor. Exempel bra erfarenheterav Av vitalt intresse. EU:s utrikes- och IT-användning blandbarn och ungdomar. SB. . K. säkerhetspolitik inför regeringskonferensen. UD. 33. Banverkets myndighetsroll m.m. laddad fråga. M. 34. Aktiv arbetsmarknadspolitik + expertbilaga.A. Batterierna en - . Kriminalunderrättelseregister Om järnvägens trañkledning m.m. K. 35. . 10.Forskning för vår vardag. C. DNA-register. Ju. ll .EU-mopeden. Ålders- och behörighetskrav för 36. Högskola i Malmö. U. två- och trehjuliga motorfordon.K. 37. Sveriges medverkan i FN:s familjeâr. S. 12.Kommuner och landstingmed betalnings- 38. Nationalstadsparker.M. svârigheter. Fi. 39. Rapport från klimatdelegationen 1995. 13 .Offentlig djurskyddstillsyn.Jo. Klimatrelaterad forskning. M. 14 .Budgetlag regeringens befogenheter 40. Elektronisk dokumenthantering.Ju. fmansmaktens omrâde.Fi. .Statens maritima verksamhet.Fö. Union för både öst och väst. Politiska, rättsliga 42. Demokratioch öppenhet.Om folkvalda parlament . och ekonomiska aspekter av EU:s sjätte och offentligheti EU. UD. utvidgning. UD. 43. Jämställdheten i EU. Spelregler och 16.Förankring och rättigheter. Om folkomröstningar, verklighetsbilder.UD. utträdesrätt, medborgarskap och mänskliga 44. Översyn av skatteflyktslagen. rättigheteri EU. UD. Reformerat förhandsbesked.Fi. 17.Bättre trafik med väginformatik.K. 45. Presumtionsregeln i expropriationslagen. Ju. 18. Totalförsvarspliktigam95. Förslag om jobb/studier 46. Enskilda vägar. K. efter muck, bostadsbidrag, dagpenning, 47. Cirkelsamhället. Studiecirklars betydelser för försäkringar. Fö. individ och lokalsamhälle.U. Sverige, EU och framtiden. EU 96-kommitténs 48. Shaping SustainableHomes in an Urbanizing bedömningar inför regeringskonferensen 1996. World. Swedish NationalReport for Habitat II. N. UD. 49. Regler för handelmedel. N. 20. Samordnad rollfördelning inom teknisk forskning. 50. Förbud mot vapen allmän plats m.m. Ju. U 51. Grundläggandedrag i en ny arbetslöshetsförsäk- 2 .Reform och förändring. Organisationoch ring alternativoch förslag. A. verksamhet vid universitetoch högskolor efter 52. Precisering av handelsändamålet i detaljplan.M. 1993års universitets-och högskolereform.U. 53. Kalkning av sjöar och vattendrag.M. 22. Inflytande på riktigt Om elevers rätt till 54. Kooperativa möjligheter i storstadsområden. S. inflytande, delaktighet och ansvar. U. 55. Sverige, framtiden och mångfalden.A. 23. Kartläggningoch analys den offentligasektorns 55. Pâ väg mot egenföretagande. A. av upphandling och tjänstermed 55. Vägar in i Sverige. A. av varor miljöpåverkan. N. 56. Hälften kvinnor och män vore nog - om 24. Från Maastricht till Turin. Bakgrund och övriga 90-talets arbetsmarknad.A. EU-länders förslag och debatt inför regeringskonferensen 1996.UD. 25. Från massmediatill multimedia att digitalisera svensk television.Ku.

1996 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen Bättre trafik med väginformatik. 17

Ny kurs i trafikpolitiken + Bilagor. 26 Möss och människor. Exempel bra Banverkets myndighetsroll m.m. 33 IT-användning bland barn och ungdomar. 32 Enskildavägar. 46

Justitiedepartementet Finansdepartementet Kriminalunderrättelseregister Kommuner och landsting medbetalnings- DNA-register. 35 svárigheter.12 Elektronisk dokumenthantering.40 Budgetlag regeringens befogenheterpá Presumtionsregeln i expropriationslagen.45 ñnansmaktens omrâde. 14 Förbudmot vapen allmän plats m.m. 50 Borgenärsbrotten en översynav 11 kap. - Utrikesdepartementet brottsbalken.30

Översyn av skatteflyktslagen. Vem bestämmer vad EU:s interna spelregler inför Reformerat förhandsbesked.44 regeringskonferensen 1996. 4

Politikorrtrâdenunderlupp. Frågor om EU:s första Utbildningsdepartementet

pelare inför regeringskonferensen 1996.5 Den nya gymnasieskolan hur gär det l Ett år medEU. Svenskastatstjänstemäns - Sarnverkansmönster i svensk forskningsfinansiering. 2 erfarenheter av arbetet i EU. 6 Samordnad rollfördelning inom teknisk forskning. 20 Av vitalt intresse. EU:s utrikes- och Reform och förändring. Organisation och verksamhet säkerhetspolitikinför regeringskonferensen. 7 vid universitetoch högskolor efter 1993års Union för både öst och väst. Politiska, rättsliga universitets-och högskolereform.21 och ekonomiskaaspekterav EU:s sjätte Inflytandepå riktigt Om elevers rätt till utvidgning. 15 inflytande, delaktighet och ansvar. 22 Förankring och rättigheter. Om folkomröstningar, En strategiför kunskapslyftoch livslångt lärande.27 utträdesrätt,medborgarskap och mänskliga Det forskningspolitiska landskapeti Norden rättigheteri EU. 16 1990-talet. 28 Sverige, EU och framtiden. EU 96-kommitténs Forskningoch Pengar. 29 bedömningarinför regeringskonferensen 1996. 19 Högskolai Malmö. 36 Från Maastricht till Turin. Bakgrundoch övriga Cirkelsamhället. Studiecirklars betydelser för EU-länders förslag och debatt inför individ och lokalsamhälle. 47 regeringskonferensen 1996. 24

Demokrati och öppenhet. Om folkvaldaparlament Jordbruksdepartementet

och offentlighet i EU. 42 Offentlig djurskyddstillsyn. 13 Jämställdheteni EU. Spelregleroch

verklighetsbilder. 43 Arbetsmarknadsdepartementet

Försvarsdepartementet Aktiv arbetsmarknadspolitik + expertbilaga.34

Grundläggandedrag en ny i arbetslöshetsförsäkring Totalförsvarspliktiga m95. Förslag om jobb/studier alternativ och förslag.51 efter muck, bostadsbidrag, dagpenning, Sverige, framtidenoch mångfalden. 55 försäkringar. 18 Påväg mot egenföretagande. 55 Statens maritima verksamhet.41 Vägar in i Sverige. 55

Socialdepartementet Hälften kvinnor och män vore nog - om 90-talets arbetsmarknad. 56 Sveriges medverkani FNzs familjeâr. 37

Kooperativa möjligheteri storstadsomráden. 54 Kulturdepartementet

Kommunikationsdepartementet Från massmediatill multimedia att digitalisera svensk television.25 Om järnvägens trañkledning m.m. 9

EU-mopeden. Ålders- och behörighetskrav för

tvá- och trehjuliga motorfordon. 1 l

Statens offentliga utredningar

1996 Systematisk förteckning

Näringsdepartementet

Kartläggningoch analys av denoffentliga sektorns upphandling av varor och tjänstermed miljöpåverkan.23 ShapingSustainableHomes an Urbanizing World. SwedishNationalReportfor HabitatII. 48 Reglerför handelmedel. 49

Civildepartementet Fritid förändring. i Om kön och fördelning av fritidsresurser.3 Forskningför vår vardag. 10 Attityder och lagstiftningi samverkan + bilagedel.31

Miljödepartementet Batterierna en laddadfråga. 8 - Nationalstadsparker.38 Rapportfrån klimatdelegationen1995. Klimatrelateradforskning. 39 Precisering av handelsändamálet i detaljplan.52 Kalkning av sjöar och vattendrag53