Ljusnande framtid eller ett långt farväl? den svenska välfärdsstaten i jämförande belysning : rapport till Utredningen om fördelningen av ekonomisk makt och ekonomiska resurser mellan kvinnor och män

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

framtid

Ljusnande

eller ett farväl

långt

Den svenska välfärdsstaten ijämförande belysning

Redaktör : Agneta Stark

Rapport till

Utredningen om fördelningen av ekonomisk makt

n ü och ekonomiska mellan kvinnor och män S 5 resurser

kas

S 51A/

ÖLc

min

ut Statens

offentliga utredningar

WW 1997:115 @

Arbetsmarknadsdepartementet

framtid

Ljusnande

eller ett farväl

långt

Den svenska välfárds staten

j

i ämförande

belysning

Redaktör: Agneta Stark

Rapport till Utredningen om fördelningen av ekonomisk makt

och ekonomiska resurser mellan kvinnor och män

Stockholm 1997

SOU och Dskan köpas från ritzesF kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, uppdragavRegeringskansliets förvaltningsavdelning.

Bestallningsadress: Fritzes kundtjänst

106 47 Stockholm

Orderfax: 08-690 91 91

Ordertel: 08-690 91 90

Svara på remiss. Hur och Varför. Statsrådsberedningen, 1993.

En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara på remiss. - Broschyren kan beställas hos:

RegeringskanslietFörvaltningsavdelningen

Distributionscentralen

10333 Stockholm

Fax: 08-405 10 10

Telefon: 08-405 10 25

ISBN 91-38-20676-5 gotab Stockholm1997 ISSN 0375-250X

Till statsrådet och chefen för

Arbetsmarknadsdepartementet

Genom direktiv 1994:102 den 15 september 1994 beslutades att tillsätta särskild utredare för att kartlägga och analysera

en fördelningen ekonomisk makt och ekonomiska resurser mel-

av lan kvinnor och män. Den 19 maj 1995 utsågs landshövding Kristina Persson, Östersund, till utredare. Utredningen har antagit namnet Kvinnomaktutredningen.

Den 1 augusti 1995 tillkallades såsom vetenskapliga experter Göran Ahrne, professor i sociologi vid Stockholms universitet, Anna G. Jonasdöttir, FD och universitetslektor vid Högskolan i Örebro, Inga Persson, professor i nationalekonomi vid Lunds universitet, Elisabeth Sundin, docent i företagsekonomi och biträdande professor vid tema Teknik och social förändring vid Linköpings universitet samt Eskil Wadensjö, professor i arbetsmarknadspolitik vid Stockholms universitet. Sekreterare iutredningen har varit Anita Nyberg, universitetslektor i nationalekonomi och docent vid tema Teknik och social förändring vid Linköpings universitet, och biträdande sekreterare FK Eva Lindblad.

Inom för Kvinnomaktutredningen publiceras ett antal

ramen monograñer och antologier. Experterna har i egenskap redak-

av törer och monografiförfattare svarat för urval och utformning

de olika skrifterna, medan de enskilda artikelförfattarna anav

för innehållet i sina bidrag. Experter och artikelförsvarar egna fattare har arbetat under vetenskaplig självständighet.

Utredningsarbetet skall klart före den 31 december 1997.

vara Skrifter publiceras dock successivt. Föreliggande skrift, Ljusnande framtid eller ett långt farväl Den svenska välfärdsstaten i jämförande belysning, utgör rapporterna i delprojektet

en av Ekonomisk makt och välfärdsstaten. Redaktör är Agneta Stark.

Östersund och Linköping i augusti 1997

Kristina Persson

/Anita Nyberg

Innehåll

Ljusnande framtid eller ett långt farväl Den svenska välfärdsstaten ijämförande belysning AGNETA STARK I nedskämingamas tecken. Välfärdsstaten och jämställdheten DIANE SAINSBURY MARGRETH NORDGREN Arbete vem behöver, vem utför, vem betalar 37

- En analysmodell med genusperspektiv AGNETA STARK ÅSA REGNER

Har det svenska folket råd med alla sina barn 99 INGEGERD MUNICIO LARSSON Familjepolitik och yrkesverksamhet bland kvinnor som fött bam 143

en internationell jämförelse - SIV GUSTAFSSON Kön och missgynnande: 174 Svensk jämställdhetspolitik speglad i EG-domstolens policy BARBARA HOBSON

OM FÖRFATTARNA 219

Ljusnande framtid eller

-

framtid eller ett farväl

Ljusnande långt

Den svenska välfärdsstaten i jämförande

belysning

AGNETA STARK

De bilder som vi använder i det dagliga språket säger mycket om hur vi tänker. I titeln som vi valt för denna bok finns två 0rd som förknippar ljus snarare än skymning, skugga eller mörker med

- sådant som är gott. Om framtiden ljusnar är det bättre än om den mörknar. Att forskare belyser är bättre än att de fördunklar. George Lakoff och Mark Johnson 1980 har visat hur starka de metaforer, bilder, vi dagligen använder och hur de hänger sam-

är som man i stora system. Vi synar argument, lämnar upplysningar till den frågar, lyfter fram fakta i ljuset och tittar närmare

som på problemen.

Många metaforer förlorar genom daglig användning nära nog sin karaktär av bild ännu ett ljus-syn-begrepp, och får eget liv. Marknaden har, nästan som en levande varelse, krävt både nedskärningar och andra åtgärder under senare tid. Men också marknad är metafor, som för tanken till vissa företeelser och

en gör andra företeelser nästan omöjliga att tänka. Med marknad förknippar vi konkurrens snarare än samarbete, individuella aktörer snarare än gruppverksamheter, rationella överväganden snarare än impulser eller känslor, målinriktad verksamhet snarare än vardagsvanor eller slump, medvetna val snarare än traditioner eller rutiner och utbyten än gåvor. Mycket få, om ens någon,

snarare

har någonsin upplevt sådan marknad i verkliga livet. Ändå är

en det den som är marknaden, och som utsträcks att innefatta äktenskapsmarknaden och marknaden för idéer.

Detta är en bok där författarna sysslar med jämförelser, och med grunderna för jämförelser. Olika länder jämförs, samma land vid olika tidpunkter jämförs, tolkningar av begrepp jämförs. Vi har olika utgångspunkter, vilket både beror vad vi behandlar och på att vi kommer från olika samhällsvetenskapliga ämnen. Statsveta-

sociologer, företagsekonomer och nationalekonomer har olika re, utgångspunkter, vilket tydligt framgår här.

Agneta Stark

Inbjudan till oss i forskargruppen Jämförande genusstudier vid Stockholms universitet att skriva denna volym till Kvinnomaktutredningen kom från Anna G. Jönasdöttir. Siv Gustafsson, professor i nationalekonomi i Amsterdam, tackade vänligt till att medverka. Vår avsikt är att visa mångfald och bredd i forskning med genusperspektiv om välfärdsstaten i vid mening, än att

snarare presentera en gemensam tes.

I två bidrag i boken är nedskärningar ett tema. Nedskärningar är ett dramatiskt ord, med motsvarigheter på andra språk. Det kallas inte nedmultning, krympning, nedsmältning, alla med

associationer till gradvisa processer. Det kallas inte heller beskärning, ett positivt laddat trädgårdsord.

Diane Sainsbury och Margreth Nordgren jämför nedskämingspolitikens effekter på jämställdheten i Danmark och Storbritannien. De finner att de två ländernas olika nedskämingsstrategier har olika följder, olikheter som är viktiga för jämställdheten. I Danmark har ökningen ökningen de sociala utgifterna i statsbud-

av av geten varit mindre än i Storbritannien, samtidigt som den danska fattigdomsbekämpningen varit framgångsrik. År 1995

mer var arbetslösheten lägre i Danmark, och situationen för de danska kvinnorna betydligt bättre.

Arbetet, både det betalda på arbetsmarknaden och det obetalda, är utgångspunkt för Agneta Starks och Åsa Regnérs bidrag. Marknadsarbete, familjearbete, offentligt finansierat arbete och ideellt arbete bildar tillsammans ett mönster som är olika i olika länder, och som är starkt präglat av genussystemet, både vad gäller den som behöver få något arbete utfört, den som utför arbetet och den som betalar. De visar att människor utanför arbetskraften inte beskrivs tillfredsställande i dagens svenska statistik, och att de snabba förändringar som skett under 1990-talet kräver analyser.

nya

Ingegerd Municio Larsson följer det svenska stödet till barnfamiljer under 50 år, och jämför förändringar i detta stöd och hur de motiverats under olika perioder. Hon visar att synen både barn och den framtida ekonomin förändrats under år. Under

senare lång tid framställdes förbättringar för familjer med barn som önskvärda, men de måste stå tillbaka i väntan på bättre ekonomi. Att samhället har ett ansvar för alla barn betonades också. De nedskärningar som under senare år gjorts, med hänvisningar till det statsfinansiella läget, har däremot inte presenterats som avsteg från

l Forskargruppen, som finansieras av Riksbankens Jubileumsfond, har också till sig knuten en forskarskola som delfinansieras av Forskningsrådsnämnden.

Ljusnande framtid eller

önskvärda förbättringar, skjutna på framtiden. l stället har föräldrarnas primära ansvar för försörjningen av barnen framhållits.

Barns födelse och familjepolitikens effekter på deras mödrars yrkesarbete i Tyskland, Sverige och Storbritannien jämförs av Siv Gustafsson. Hon finner skillnader också viktiga likheter mel-

men lan när kvinnor som fött barn återvänder till det förvärvsarbetsliv de lämnat vid barnets födelse. Hur många mödrar som går tillbaka till förvärvsarbete skiljer sig åt mellan länderna, men mönstren hos dem som gör det är likartade.

Barbara Hobson tar i bokens sista kapitel upp EU:s policy, lagstiftning och regelverk liksom EG-domstolens tolkningar och utslag i frågor som rör jämställdhet och jämför dessa med de svenska motsvarigheterna. Hon jämför både grunderna och vilka områden

satts i fokus. Hon diskuterar feministiska teorier om diskrimisom nering i förhållande till EG-domstolens grundläggande antaganden

är eftersatt, om skillnader och jämställdhet. EG-domom vem som stolen allt viktigare aktör när det gäller att bestämma vad

är en jämställdhet är och vilka områden som kan vara föremål för nationell lag och policy, samt hur dessa kan utformas. Barbara Hob-

slutsatser är inte optimistiska. Hon ser risker och osäkerheter sons vad gäller möjligheterna att upprätthålla en stat där kvinnor faktiskt- inte bara formellt har rätt att delta, att kombinera betalt

och obetalt arbete och att aktivt forma sina villkor. De sociala risker kvinnor tar när de för omsorgsarbete inom familjen

ansvarar beaktas inte. Domstolens sätt att definiera de olika inslagen ijämställdheten, först märktes i Kalankemålet, ser Barbara Hobson

som

problematisk i förhållande till grupper med sämre utgångsläge som än andra.

Ljusnande framtid eller ett långt farväl Vi besvarar inte frågan. Förmodligen handlar det inte ett val mellan två alternativ. Väl-

om färdsstaten kommer att fortsätta att förändras och först i efterhand kan vi någorlunda tydligt vad det var som hände, och när

se det hände. Men inte heller detta kommer det att råda enighet.

om Det finns dock anledning att vara uppmärksam. Många tecken är oroande. De stora förändringarna sker heller inte alltid när de talats mest dem. De har i stället kommit som bieffekter till andra

om beslut.

Viktiga förändringar har skett med uppgivna motiv som måste varit andra än de verkliga. Ett enda exempel: när flerbarnstillägget slopades år 1995, ien besparingsdebatt när statsfmanserna stod i centrum, hade denna nedskärning mycket litet med det akuta problemet att göra. Eftersom förändringen infördes för tillkommande,

inte för födda, barn blir besparingen väsentlig för statskassan men

Agneta Stark

först efter år 2000 och fullt genomförd först år 201 akut be-

I en sparingsdebatt togs alltså hänsyn till en ganska avlägsen framtids statsbudget, med förhållandevis små besparingsbelopp för staten, men betydelsefulla belopp för flertalet av de berörda familjerna.

Dock behöver det inte vara fråga om ett överlagt beslut. Det kan naturligtvis i stället bero på den brådska som karakteriserat ganska många förändringar i välfárdssystem av olika slag, och inte endast i Sverige. Kanske bör också denna brådska analyseras, som en strukturell företeelse snarare än som en dramatisk tillfällig nöd-

vändighet.

Litteratur

Lakoff, George Johnson, Mark 1980 Metaphors we live by. Chicago: The

University of Chicago Press

1nedskärningarna tecken.

I tecken.

nedskärningamas

Välfärdsstaten och

jämställdheten

DIANE SAINSBURY MARGRETH NORDGREN

1 Välfárdsstaten, nedskärningar och jämställdhet

Välfárdsstatens framväxt hör till nittonhundratalets stora förändringar. Den har kantats med kontroverser och politiska strider.

Några av stridsfrågoma har rört fördelningspolitiken och förhål-

landet mellan staten och ekonomin. Tvister om fördelningspolitiken har huvudsakligen handlat om vilka som skall få och vilka som skall betala. Trots den stora uppmärksamheten på fördelningsfrågorna har det svenska välfärdssystemets konsekvenser för kvinnors och mäns ekonomiska resurser mindre ofta stått i centrum för intresset. I avsaknad av en grundläggande analys har åsikter om välfärdsstatens tördelningseffekter med hänsyn till könen gått isär. I dagens debatt ställs t.ex. frågan: utjämnar välfärdsstaten inkomstskillnaderna mellan kvinnor och män eller förstärker den dem

Debatten förhållandet mellan staten och ekonomin har

om kretsat kring det statliga inflytandets fördelar och nackdelar. Diskussionen har präglats av en allmän förskjutning från tilltro till skepsis mot staten. På 60-talet trodde många att statliga åtgärder kunde få marknaden att fungera bättre eller att de kunde rätta till marknadskraftema när de slog fel. Denna uppfattning utsattes för stora påfrestningar på 70-talet. Den ekonomiska tillväxten gav vika för stagflationen kombinationen av inflation och ekonomisk stagnation. Kritiken mot välfärdsstaten hårdnade och flera bedömare ansåg att välfärdsstaten var orsaken till de ekonomiska problemen. Enligt dem var välfärdsstaten i kris och nedskärningar var nödvändiga för att bemästra krisen.

Kraven på nedskärningar är idag lika aktuella som någonsin.

Samtidigt sprider sig en uppfattning om att alla nedskärningar mer

eller mindre har samma verkningar. Inför framtida politiska beslut är det viktigt att förstå dels hur den svenska välfárdsstaten hittills har främjat ekonomisk jämställdhet mellan könen, dels hur olika

Diane Sainsbury Margreth Nordgren

nedskärningsåtgärder påverkar förutsättningarna för att uppnå jämställdhet.

Det här kapitlet har två syften. Det första är att belysa hur den svenska välfärdsstaten har påverkat fördelningen av ekonomiska resurser mellan kvinnor och män ett jämförande och historiskt

ur perspektiv. Det andra är att kartlägga ett antal länders nedskärningsstrategier för att åskådliggöra hur de framtida alternativen i den svenska politiken kan inverka jämställdheten. Flera länder förde en ambitiös nedskämingspolitik under 80-talet. Genom att studera de olika åtgärderna och deras konsekvenser för ekonomisk jämställdhet, kan vi klargöra vilka sorters nedskärningar

som starkt undergräver jämställdhet och vilka som är mindre negativa eller könsneutrala.

Dessa syften styr kapitlets uppläggning. Vi inleder med dis-

en kussion om den svenska välfärdsstaten och jämställdheten. Istället för att ge en ingående empirisk analys av hur den svenska välfärdspolitiken genom kontantöverföringar och skatter bidragit till fördelningsmönstret i kvinnors och mäns ekonomiska tar vi

resurser, den svenska välfärdsstatens grunddrag som utgångspunkt och diskuterar hur de främjat jämställdheten mellan könen. Sedan behandlar vi ur ett könsperspektiv nedskämingspolitiken i ett par länder. Hur har nedskärningarna drabbat kvinnor och män respektive påverkat deras ekonomiska resurser Har kvinnor och män drabbats lika hårt

2 Den svenska välfárdsstaten och

jämställdheten

Många författare har försökt att skildra det som är kännetecknande för den svenska välfärdsstaten och de andra nordiska länderna t.ex. Allardt, 1986; Esping-Andersen Korpi, 1987; Sainsbury, 1988; Kuhnle, 1990; Petersson, 1992; Stephens, 1996. De utmärkande dragen hos den svenska välfärdsstaten kan sammanfattas i

följande punkter:

Full sysselsättning har varit ett överordnat mål. Aktiva

- ar-

betsmarknadspolitiska åtgärder utgör huvudmedel för att nå

detta mål, medan arbetsmarknadspolitiken i de flesta andra länder har bestått av passiva åtgärder, främst arbetslöshetsersättning.

Kontantöverföringar eller transfereringar kompletteras av

-

ett stort inslag av offentliga tjänster som omfattar hela be-

folkningen. Utgifter för offentliga tjänster såsom sjukvård,

äldre- och barnomsorg, arbetsmarknadsutbildning samt utbildning och utgifter för kontantöverföringar har svarat för

-

I nedskärningarna tecken.

nästan lika stora andelar BNP, 20-25 %. Inom vissa områav den har tjänster omvandlats till public goods", vilket har gett upphov till benämningen social service state Siim 1987:3

Sociala rättigheter är baserade på medborgarskap eller man-

talsskrivning i större utsträckning än i många andra länder. Dessa rättigheter utgör grundtrygghet för hela befolkningen de flesta har ytterligare sociala rättigheter knutna till en, men deltagande på arbetsmarknaden. Det svenska välfärdssystemet är förhållandevis generöst och omfördelande. Skatter har till stor del finansierat välfárdssystemet och soci- ala förmåner ersätter inkomstbortfall är skattepliktiga. som Behovsprövade förmåner har undanträngts och utgör en obe- tydlig bråkdel av välfárdssystemet. Vad har dessa utmärkande drag haft för betydelse för att förstärka kvinnornas generellt sett sämre ekonomiska resurser och

därmed främja jämställdheten

Full sysselsättning

Den fulla sysselsättningspolitiken har, när den kom att gälla både

kvinnor och män spelat oerhört viktig roll för att öka kvinen ekonomiska Kvinnors andel av arbetsinkomsterna nors resurser. har stigit. Deltagande på arbetsmarknaden har också givit kvinnor sociala rättigheter. Vikten dessa två företeelser förstås bättnya av vi dem ur ett historiskt och jämförande perspektiv. re om ser Vid mitten 90-talet kvinnors andel den totala förav var av värvsinkomsten drygt 40 procent i Sverige jämfört med något över 20 procent 1960 figur l. Denna ökning beror på kvinnornas

se

högre förvärvsfrekvens och minskning i skillnaderna mellan en kvinnors och mäns löner. År 1995 fanns 80 procent av alla kvini arbetsför ålder i arbetskraften SOU 1996:56, s. 23-24, menor dan siffran för 1960 50 procent. Idag utgör kvinnorna nästan var hälften arbetskraften. Att de inte har hälften av inkomstkakan av beror på deras kortare arbetstider och de återstående löneskillnadema, vilket belyses i andra delar Kvinnomaktutredningen av rapport löner och arbetsinkomster, red. Eskil Wa-

kommande om

densjö.

1Full sysselsättning och den aktiva arbetsmarknadpolitiken var ursprungligen inriktad huvudsakligen på män. Kvinnor utgjorde knappt 15 procent av deltagari arbetsmarknadsutbildningen 1960, men tidigt på 1970-talet ökade kvinnorna andel till hälften deltagarna Adams Winston, 1980: 186. Sammatrend nas av gäller också för beredskapsarbeten Ruggie, 1984: 157.

Diane Sainsbury Margreth Nordgren

Figur 1 Kvinnors och mäns andel av arbetskraften och förvärvsinkomsten

1960 och 1994

Arbetskraft1960 Förvärvsinkomst1960

Kvinnor

21%

Kvinnor

35%

Män

65%

Män

79%

Arbetskraft1994 Förvärvsinkomst1994

Kvinnor

Män Kvinnor 41%

51% 49% Män

59%

Källor: SCB 1962: 38-39, SCB l996a: 16-17, cf. 32, AKU Årsmedeltal 1994: 1-2, AMS 1961: 1-2

Figur 2 visar kvinnornas andel av inkomstkakan i tretton länder vid mitten av 80-talet. Deras andel var minst i Nederländerna och störst i Finland. Ur ett jämförande perspektiv det bara finska

var kvinnor som hade en större andel av inkomstkakan än svenska kvinnor se figur 2.

Hur stor kvinnornas andel blir avgörs av förvärvsfrekvens, arbetstidens längd och löneskillnader mellan könen. Tabell

1 ger oss möjligheten att studera vikten av och samspelet mellan dessa faktorer i de tretton länderna. Tabellen redogör for kvinnornas förvärvsfrekvens, sysselsättningsgrad och inkomstskillnader mellan heltidsanställda kvinnor och män.

I nedskärningarnas tecken.

Figur 2 Kvinnors andel avförvärvsinkomsten i 13 länder

Nodarllndema

Tyskland

Frankrike

Italien

Belgien

Slomnlannien

Australien

USA

Kanada

Norge

Danmark

Sverige

Finland

0 5 10 15 20 25 30 35 40 45

Andel avförvärvsinkomst % Källa: Gomick 1995:18

Som framgår tabell l förklaras de holländska kvinnornas lilla

av andel inkomstkakan främst av en låg forvärvsfrekvens och en

av utbredd förekomst deltidsarbete. Däremot inkomstskillna-

av var dema mellan heltidssysselsatta kvinnor och män mindre än i Finland, USA, Storbritannien och Tyskland. Kanske mer förvånansvärt är hur liten skillnad det är mellan de svenska och finska kvin-

andelar inkomstkakan 39 respektive 41 procent med nornas av hänsyn till de stora olikheterna i heltidssysselsättning. Finskorna hade det högsta procenttalet heltidssysselsatta och svenskorna det lägsta. Gentemot kvinnorna i övriga länderna är detta sätt att redovisa något missvisande. Trots svenskarnas låga siâra för heltids-

sysselsatta gör deras höga förvärvsfrekvens att en större andel av

alla svenska kvinnor arbetade heltid än i alla övriga länder utom USA och Kanada.

Diane Sainsbury Margrelh Nordgren

Tabell I Kvinnors förvärvsintensitet,

löner och andel av

arbetsinkomsten i tretton länder

% % % Kvinnors Kvinnors

sysselsatta heltid av heltidav årsinkomst andelav

desyssel- kvinnori i % av hela

satta arbetsför männens förvärvs-

ålder inkomsten Finland 70,2 89,8 63,0 77 41 1987 Sverige 77,3 44,8 34,6 84 39 1987 Danmark 62,7 38

- - - 1987 Norge 57,7 34

- - - 1986 Canada 61,3 65,2 39,9 68 32 1987 USA 58.2 67,4 39,2 63 1986 Australien 53,0 57,4 30,4 76 30 1986 Storbritannien 56,2 50,7 28,5 67 28 1986 Belgien 35,9 67,5 24,2 80 28 1985 Italien 31,0 28

- - - 1986 Frankrike 51,7 27

- - - 1984 Tyskland 45,1 63,7 28,7 70 26 1984 Nederländerna 32,8 47,5 15,6 78 23 1987

Heltidssysselsatta kvinnor och män. Källa: Gornick, 1995:18

Kvinnornas inträde i arbetslivet har också förstärkt deras sociala rättigheter. I tabell 2 visas utvecklingen sedan 1970 då 60 procent av kvinnorna hade ett förvärvsarbete.

Könsskillnademai sociala rättigheter, knutna till deltagande på arbetsmarknaden, har minskat mycket kraftigt. Vid 90-talets mitt finner vi den minsta skillnaden mellan könen vad berättigan-

avser de till inkomstrelaterad sjukpenning. Andelen män med rätt till inkomstrelaterad sjukpenning nådde sin topp på 80-talet och andelen kvinnor på 90-talet. De senaste åren har båda könens andel sjunkit

grund av den höga arbetslösheten och på grund av en minskad förvärvsfrekvens.

I nedskärningarna tecken.

Tabell 2 Kvinnors och mäns sociala rättigheter knutna till deltagande

på arbetsmarknaden 1970-1994

1970 1980 1990 1994

Sjukförsäkring % kvinnor i arbetsförålder 16-64 54,9 76,7 83,4 76,5 medrätttill inkomstrelateradsjukpenning % mäni arbetsförålder16-64 87,6 88,6 87,1 79,8 medrätttill inkomstrelateradsjukpenning

Arbetslöshetsförsäkring % kvinnor i arbetskraften 43,2 74,2 84,2 94,7 som försäkrade % mäni arbetskraften 66,6 73,4 75,2 83,9 som försäkrade % arbetslösakvinnor 19,0 42,8 58,7 78,4 somfår arbetslöshetsersättning % arbetslösamän 49,0 56,3 59,7 82,6 somfår arbetslöshetsersättning

ATP % kvinnligaålderspensionärermedegen 3,3 20,6 50,7 59,6 ATPsomöverstigerminimipension folkpension + pensionstillskott % manligaålderspensionärer 23,3 67,7 89,1 91,8 medATPsomöverstigerminimipension % kvinnligaförtidspensionärer 13,2 31,5 59,3 68,2 medATPsomöverstigerminimipension % manligaförtidspensionärer 44,3 67,9 78,6 80,5 medATPsomöverstigerminimipension

Källor: Allmän försäkring 1970: 44, 282, 303; 1980: 106-107, 269-270, 291; Socialförsäkring 1989 och 1990: 35, 199, 229; Socialförsäkring 1993 och 1994: 64, 212; Rapport från utredningsenheten 1990:12; Arbetsmarknadsstatistik, december 1994: 24; De erkända arbetslöshetskassornas verksamhet 1970: De erkända arbetslöshetskassorna och Det kontanta arbetsmarknadsstödet år 1980: AKU års medeltal 1970: 115; 1980 exkl. april 125; AKU 1990november, 1994 december.

Den största förändringen har skett i fråga om arbetslöshetsersättning. År 1970 fick knappt 20 procent de arbetslösa kvinnorna

av ersättning, jämfört med nära 80 procent vid mitten av 90-talet. Sedan 1980 har kvinnor i arbetskraften varit medlemmar i arbetslöshetskassorna i större utsträckning än männen. Samtidigt har de arbetslösa kvinnorna saknat arbetslöshetsersättning i högre grad än de arbetslösa männen. En möjlig förklaring är att kvinnorna har utgjort större del befolkningen utanför arbetskraften. När

en av

Diane Sainsbury Margreth Nordgren

dessa kvinnor har sökt arbete utan att få ett, saknar de rätt till

ar-

betslöshetsersättning.

Det största kvarvarande gapet gäller ATP-förmåner. Den officiella statistiken ATP-förmåner alltför ljus bild. Den

om ger en omfattar alla utbetalningar, även belopp är mindre än

som pensionstillskottet för pensionär med ingen eller låg ATP Det innebär att statistiken inkluderar personer inte har vunnit någon-

som ting pensionsmässigt genom att förvärvsarbeta. I tabell 2 redovisas endast kvinnors och mäns ATP-förmåner överstiger minimi-

som pensionen folkpension + pensionstillskott de pensionärer

- som har fått en bättre pension än den de skulle ha fått sina soci-

genom ala rättigheter baserade på medborgarskap. Om vi räknar på detta vis är skillnaderna större mellan kvinnors och mäns rättigheter baserade på arbetsmarknaden. År 1994 fick till exempel 90 procent av alla kvinnliga förtidspensionärer och 91 procent alla manliga

av förtidspensionärer ATP-förmåner. Men siffrorna för dem med ATP-förmåner som översteg minimipensionen var 68 respektive 80 procent.

I ett antal andra länder har inte samma utjämning i sociala rättigheter ägt rum, trots att en växande andel kvinnor förvärvsarbetar. Ett par slående exempel är USA och Storbritannien, där kvinnornas sociala rättigheter inte har ökat i en takt som motsvarar deras procenttal i arbetskraften. Andelen amerikanska kvinnor med pension baserad enbart på egen arbetsinsats stagnerade under 60-talet och har sjunkit sedan 1970. I Storbritannien var 1990 två tredjedelar av alla kvinnliga pensionärer beroende makens soci-

av ala rättigheter Sainsbury 1996, kap. 5 och 8.

Med andra ord kan man inte sätta likhetstecken mellan kvinnors förvärvsarbete och deras sociala rättigheter baserade deltagande arbetsmarknaden. I regel måste de förvärvsarbetande

uppfylla ytterligare villkor till exempel om inkomst, pensionspoäng,

arbetstid vecka eller år, inbetalning egenavgifter för att

per av vara berättigade till dessa sociala förmåner.

Två omständigheter har lett till den gynnsammare utvecklingen i Sverige. Även stor andel svenska kvinnor arbetar deltid

om en närmare 40 procent 1995, har en minskning av kort deltidsarbete

mindre än 20 timmar per vecka skett de senaste två decennier- - na. Omkring 5 procent av kvinnorna arbetade kort deltid 1995 och

2 Statistik om ATP baserad på taxering kan också ge en felaktig bild därför att man inte skiljer mellan egen pension och änkepension. Till exempel uppges i Levnadsförhállanden 1993, rapport om pensionärer, att endast 23 procent av de kvinnliga pensionärerna enbart hade folkpension inkl. pensionstillskott 1990. Det kan lätt ge intryck av att 75 procent har egen ATP.

I nedskärningarnas tecken.

det fanns knappast någon skillnad mellan kvinnor med barn under 17 år och alla förvärvsarbetande kvinnor SOU 1996:56, s. 24 och

44-45. Därmed uppfyller de flesta kvinnliga löntagarna bestäms. melsema arbetstid vecka för att vara berättigade till de so-

om per ciala förmåner är knutna till arbetsmarknaden. Den andra

som faktorn är lönesättningssystemet. Kvinnor arbetar deltid får

som oftast timlön heltidsarbetande med samma jobb.

samma som en Det betyder att deltidsarbetande kvinnor vanligtvis uppfyller inkomstkraven för berättigande till sociala förmåner.

Offentliga tjänster

Den omfattande servicesektorn har varit till stort för kvinnor

gagn både producenter och konsumenter. Sverige har haft den

som största andelen anställda i den offentliga sektorn ungefär en tredjedel och den högsta andelen offentligt anställda i social- och utbildningssektom. Av de offentligt anställda är den överväldigande delen kvinnor 72,7 procent 1995, liten ökning jämfört med

- en 1990 SOU 1996:56, 139, beräkning.3 Och alla kvinnor

s. egen av i arbetskraften 1995 drygt hälften offentligt anställda.

var

Genom den offentliga sektorns expansion kom miljon nya

en jobb till mellan 1960 och 1990 SCB 1990:8; SOU 1996:56

139. jobben fanns inom hälso- och sjukvård, kommus. De nya

socialsektor bam- och äldreomsorg och utbildning. Till nernas exempel anställdes ungefär 30 procent av samtliga kvinnor som började förvärvsarbeta under perioden 1973-83 inom hälso- och sjukvården SCB 1985:116. I stort sett är det kvinnor som produ-

offentliga tjänster. Det obetalda omsorgsarbetet som tidigare cerar utfördes i hemmet har delvis omvandlats till betalt arbete inom den offentliga sektorn.

Många kvinnor hamnade i låg- och mellanställningar inom vården och skolan. Samtidigt har kvinnornas andel bland åtråvärda yrken inom den offentliga sektorn också ökat. Andelen kvinnliga läkare steg från något över 10 procent 1960 till nära 35 procent 1990 Nordgren, 1995. Liknande mönster finns för jurister, universitetslärare, tandläkare, psykologer, ekonomer och Statistiker

3Mellan 1990 och 1995 försvann nära 300 000 jobb från den offentliga sektorn

minskning med nära 20 procent. Trots att ett större antal kvinnor förlorade - en sina jobb särskilt inom kommunsektorn, försvann vart fjärde jobb bland de manliga anställda inom den offentliga sektorn, jämfört med vart sjunde jobb bland de kvinnliga anställda. 4 För domstolsjurister ökade andelen kvinnor från 7 % till 37 % mellan 1960 och 1990, universitetslärare från 10 % till 32 %, psykologer från 17% till 69 % och ekonomer från 10 % till 40 % Statistisk årsbok 1963: 32-33, Statistisk årsbok

Diane Sainsbury Margreth Nordgren

De offentliga tjänsterna konsumeras både kvinnor och män,

av men delvis på olika områden och kvinnor i högre utsträckning

av än män. Kvinnor använder sig av sjukvården, kollektivtrafiken och vuxenutbildningen, medan män har dragit fördel offentliga

av

idrottsplatser, vägbygget och forskarutbildningen.

Offentliga tjänster har betydelse för människors ekonomiska

resurser på två sätt. Tillgång till offentliga tjänster styrs inte

av marknadspriser. Resurssvaga grupper får utnyttja de offentliga tjänsterna och deras inkomster kan användas för att tillgodose andra behov. Utöver att ha gett jobb har offentliga tjänster särskilt ut-

bildning och barnomsorg främjat kvinnors sysselsättningsmöj-

ligheter. Daghem och barnomsorg har ofta varit förutsättning

en och har underlättat for mödrarnas fortsatta sysselsättning.

Sociala rättigheter baserade på medborgarskap

Medborgarskap/mantalsskrivning som grund för sociala rättigheter

anses främja jämlikhet därför att rättigheterna omfattar alla. Betydligt mindre uppmärksamhet har ägnats hur sociala rättigheter baserade på medborgarskap främjar jämställdheten. Två väsentliga punkter som knappast nämnts i debatten välfärdsstaten bör

om lyftas fram i detta sammanhang. Den första är att sociala rättigheter baserade på medborgarskap inte gör någon skillnad mellan betalt och obetalt arbete. Den för obetalt arbete har

som ansvarar samma rättigheter som den som utför betalt arbete. Den andra punkten är att sociala rättigheter baserade på medborgarskap omintetgör äktenskapets påverkan på berättigande till sociala förmåner. Gifta och ogifta har sociala rättigheter

personer samma och rättigheterna är lika for äkta makar. Sammanfattningsvis ut-

manar sociala rättigheter grundade på medborgarskap/mantalsskriv-

ning en ordning där de sociala rättigheterna är baserade tradi-

en tionell arbetsdelning mellan könen i samhället och i familjen. Sociala rättigheter baserade på medborgarskap har givit kvinnor individuella rättigheter och därmed stärkt deras autonomi och ekonomiska

resurser.

Varför har man missat den betydelse sociala rättigheter baserade på medborgarskap har for jämställdheten mellan könen En orsak kanske har varit tendensen att underskatta den generella politikens slagkraft. I debatten har hävdat att den universella välfärdssta-

man ten är en myt och att inkomstrelaterade förmåner successivt har

1996: 184-185. Siffrorna är framräknade på basis av statistik över den yrkesverksamma befolkningen, inte utbildningsstatistik.

I nedskärningarna tecken.

överskuggat förmåner är baserade medborgarskap. Det skall

som inte förnekas att inkomstrelaterade förmåner har blivit allt viktig-

sedan 50-talet och idag står de för omkring 70 procent av alla are

kontantöverföringans

Men detta synsätt har tre brister. l I jämförelse med de flesta andra välfárdsstater har sociala rättigheter baserade på medborgarskap betydligt större räckvidd i Sverige. 2 Diskussionen om den ökade betydelsen inkomstrelaterade förmåner gäller kontant-

av överföringama och tar inte hänsyn till offentliga tjänster och deras framväxt. 3 Inkomstrelaterade förmåner har inte satt de generella förmånema spel. Inkomstrelaterade förmåner kompletterar de

ur generella förmånema och tillsammans bidrar de till omfördelning. Det svenska välfärdssystemets omfördelningseffekter skulle bli mycket annorlunda de generella förmånema inte fanns med.

om

Generösa förmåner och omfördelningseffekter

Det svenska välfirdssystemet erbjuder generösa förmåner. Ersättningsnivåer, utbetalningstidens längd och strängheten i villkoren bestämmer förmånemas generositet. På 70-talet höjdes ersättningsnivån till 90 procent i de socialförsäkringar som skyddar mot inkomstbortfall. Utbetalningstider för arbetslöshetsersättning och föräldraförsäkringar har förlängts sedan mitten av 70-talet. Villko-

för förtidspensionering mjukades också upp. ren

Men generösa förmåner hör, vad gäller transfereringar, inte till den svenska välfärdsstatens särdrag. Även före nedskärningarna i det svenska systemet 90-talet hade andra länder lika generösa eller generösare ersättningsnivåer än Sverige. Till exempel har både Tyskland och Norge haft en sjukpenning som ersätter 100 procent

inkomstbortfallet och Nederländerna har en moderskapspenning av

ersättningsnivå. Några länder Danmark, Nederlänmed samma derna och Belgien betalar ut arbetslöshetsersättning under en

längre tid än Sverige. Till slut visar kontantöverföringama mätt i andelen BNP att andra länder har ett generösare välfardssystem

av än Sverige. Trots allt är de svenska förmånema överlag generösa och tar de offentliga tjänsterna med i beräkningarna ökar

om man

bilden av generositeten.

Starka omfördelningseffekter bör räknas ett kännetecken

som hos det svenska välfärdssystemet. Trots att generösa förmåner inte är ett unikt drag hos den svenska välfärdsstaten, har omfördel-

5Vid slutet 60-talet stod de inkomstrelaterade förmáncma för bara en tredjedel

av av alla kontantöverföringama.

Diane Sainsbury Margreth Nordgren

ningseffektema här varit vittomfattande än i många andra

mera länder. Tabell 3 belyser välfärdssystemens omfördelningseffekter för flera länder i början 80-talet. Den visar ojämnheten i för-

av delningen av marknadsinkomstema förvärvsinkomster + kapitalinkomster och de disponibla inkomsterna för hela befolkningen i tio olika länder. De disponibla inkomsterna är de inkomster

som man förfogar över efter att olika bidrag betalats ut och inkomstskatter och försäkringsavgifter betalats in. Ojämnheten i fördelningen har mätts med Gini-koefficienten. Ju högre Gini-koefficien-

tens värde desto större är ojämnheten i inkomstfördelningen. Vårt

mått på den omfördelande effekten består minskningen

av av ojämlikhet i fördelning den disponibla inkomsten jämfört med

av

dvs. den procentuella förändringen mellan de

marlánadsinkomsten,

två.

Tabell 3 Välfärdssystemets omfördelande effekt i tio länder 1979-1983

Gini-koefficient Gini-koefficient Procentuellförändring

marknadsinkomst disponibelinkomst av Gini-koefficienten

Transfereringaroch

skatterseffekt

Källa: Mitchell 1991:127

I alla länder är inkomstfördelningen jämnare för den disponibla inkomsten än för marknadsinkomsten. Det finns dock stor variation mellan länderna. Av de tio länderna minskningen i ojämnheten

var störst i Sverige tidigt på 80-talet och de disponibla inkomsterna

var jämnare fördelade i Sverige än i de andra länderna. Under 80- och 90-talen ökade inkomstspridningen i Sverige, det svenska väl-

men fárdssystemets omfördelande effekt var fortfarande mycket stor

6 Omfördelningsmáttet Gini-koefñcienten för marknadsinkomster minus Gini-

koefficienten för den disponibla inkomsten dividerad med Gini-koefficienten för marknadsinkomster Mitchell 1991: 122.

1nedskärningarnas tecken.

vid mitten 90-talet Jansson Sandqvist, 1993: 9-11; Korpi

av Palme, 1993; OECD 1995: 46; Palme 1996:19; SCB 1996b: 3.

Vad är det ligger bakom de stora omfördelningseffektema i

som det svenska välfärdssystemet De uppnås både genom kontantöverföringama och skatterna. Men det är transfereringama som

för merparten av effekten och både de generella och insvarar komstrelaterade fönnånema spelar roll. De generella förmåner-

en

grundtrygghet och kommer hela befolkningen till godo. na ger en Utan de generella förmånema skulle transfereringama i större grad avspegla inkomstskillnader. De inkomstrelaterade förmånema täcker de flesta människor. De gör att avståndet mellan personer utan och med förvärvsinkomst inte är så stor som om alla förmånstagare endast fick ett enhetligt grundbelopp. Med andra ord har de inkomstrelaterade förmånema utjämningseffekt gentemot de

en förvärvsarbetande. Inkomst- och behovsprövade förmåner ökar de sämst ställdas ekonomiska Slutligen har skatterna på soci-

resurser. ala förmåner haft utjämningseffekt, vilket huvudsakligen har

en verkat till kvinnornas favör. Inkomstrelaterade förmåner avspeglar löneskillnadema mellan kvinnor och män. Efter skatt är dessa skillnader kraftigt reducerade. De generella förrnånema är däremot skattefria, liksom de bidrag som är inkomst- och behovsprövade.

För att visa hur omfördelningen kommer kvinnor till godo kan

konkreta exempel. Man har uppmärksammat de stora

ta ett par skillnaderna i kvinnors och mäns pensionsinkomster som en följd

ATP- och avtalspensionssystemens utveckling. Gapet mellan av

kvinnors och mäns genomsnittliga pensionsinkomster var hela 40

procent 1990, medan skillnaden i deras medeldisponibla inkomst endast 10 procent Sainsbury, 1996: 165-166. Ett annat ex-

var empel är transfereringarnas betydelse för ensamstående föräldrars disponibla inkomster. År 1990 svarade kontantöverföringarna för ungefär hälften deras disponibla inkomster Jansson Sand-

av qvist, 1993: 23, vilket är en ökning jämfört med tidigare. Till sist bör det poängteras att den svenska välfärdsstatens omfördelande effekter också omfattar förmåner i natura som hälso- och sjukvård, utbildning, bamomsorg, färdtjänst och andra transportmedel

vilket inte fångas i tabell -

Välfärdsstatens finansiering

Skatter och arbetsgivaravgifter finansierade den svenska välfärdsstaten fram till 90-talet. Individuella försäkringsavgifter avvecklades vid mitten 70-talet och de har knappast spelat någon roll

av sedan dess. Skatter fmansieringskälla har omfördelningseffek-

som

Diane Sainsburjy Margreth Nordgren

ter. Personer utan inkomst betalar ingen skatt, de mottar men sociala förmåner. Låginkomsttagare betalar mindre skatt, får men samma förmåner. Arbetsgivaravgifter i Sverige har, i motsats till de flesta andra länder, finansierat förmåner omfattat hela befolksom ningen t.ex. den allmänna tandförsäkringen, folkpensioner m.m.. Detta har inneburit en omfördelning till med ingen eller personer låg inkomst. Sambandet mellan tillgång till sociala förmåner och deras finansiering har därmed brutits. De hade lika tillresurssvaga gång som de resursstarka och denna utjämning har ofta varit till fördel för kvinnor. Socialförsäkringsavgifter har varit en huvudkälla till välfärdsstatens finansiering i flera andra länder. Egenavgifter bygger på idén om intjänade sociala rättigheter. En konsekvens är att de personer som inte betalar försäkringsavgifter inte är berättigade till sociala förmåner eller får starkt reducerade förmåner. Detta har drabbat kvinnor mycket oftare än män. En annan orättvisa hos socialförsäkringsavgiftema uppstår när de har ett tak över vilket inte man behöver betala avgifter på inkomsten. Med sådan konstruktion en betalar höginkomsttagare mindre andel sina löner i avgifter en av än övriga. Ytterligare ett drag höginkomsttagare är när som gynnar socialförsäkringsavgifter är avdragsgilla. Båda dessa konstruktioner är till nackdel för kvinnor därför att de är så få bland höginkomsttagarna. Kvinnor betalar avgifter som utgör högre andel deen av ras löner än män. Till sist finns det fall där de flesta personer kvinnor har betalat in avgifter utan att ha fått ut några förmå- ner. Så kallade bortkastade avgifter uppstår i ett välfärdssystem, där man måste betala avgifter under viss period eller till ett en visst belopp innan är berättigad till förmåner. man

Behovsprövade förmåner och fattigdom

Successivt har behovsprövade förmåner avvecklats. De har ersatts dels med den generella välfárdspolitiken, dels med inkomstprövade förmåner.7 Ålders- och invaliditetspensioner och samt barnbidrag

moderskapspenning, som tidigare var behovsprövade eller hade be-

hovsprövade inslag, kom att omfattas den generella välfárdspoav litiken. Inkomstprövning har varit viktig i fråga bostadsbidrag. om De senaste decennierna har behovsprövade förmåner utgjort blott en liten bråkdel av alla sociala utgifter.

7 Skillnaden mellan behovsprövade förmåner och inkomstprövade förmåner ligger i att behovsprövning omfattar alla tillgånger medan den sistnämnda tar hänsyn enbart till inkomsten.

I nedskärningarna tecken.

Behovsprövade förmåner har ofta varit till den gifta kvinnans nackdel, därför att det är familjeinkomsten prövas. Följaktli-

som gen kan en gift kvinna gå miste sådan förmån på grund

om en av

makens inkomst. Som exempel kan nämnas invaliditetspensioner.

Fram till 1960 bestod de av ett grundbidrag och ett behovsprövat tillägg som utgjorde huvuddelen av pensionen. Då fick nästan alla

pensionsberättigade gifta kvinnor grundbidrag men inte tillägget,

medan de gifta männen fick bägge Sainsbury, 1996: 64. Behovsprövade förmåner kan också motarbeta yrkesarbete bland gifta kvinnor. Kvinnans arbetsinkomst kan leda till att familjen förlorar sociala förmåner som är behovsprövade. Så länge behovsprövade förmåner bestäms av familjeinkomsten kan familjeförhållanden påverka ens rättigheter till sociala förmåner.

Idag kvarstår de viktigaste behovsprövade förmånema som det

yttersta skyddsnätet i form av socialbidrag. Socialbidragen tidigare socialhjälpen utgör den sista utvägen för att motverka fattigdom. Fram till 1970 var kvinnor i majoritet bland socialhjälpstagare i den vuxna befolkningen. Sedan tidigt 70-tal har männen utgjort mer än hälften av de vuxna som har socialhjälp och senare av socialbidrag. Detta förhållande är mycket ovanligts I många länder är det kvinnor som dominerar bland mottagare av behovsprövade förmåner Sainsbury, 1993: 85-87; 94-95; Mitchell, 1992.

Kvinnor har ofta dominerat bland de fattiga. I figur fat-

3 anges tigdomskvot för kvinnor och män i arbetsför ålder vid mitten

av 80-talet i nio länder. Fattigdomsgränsen definieras disponi-

som en bel inkomst som är lägre än 50 procent medianinkomsten i

av var-

land.9 Beräkningarna hänsyn till hushållens storlek. I alla län-

tar der utom i Sverige finns en högre andel kvinnor lever i fattig-

som dom, även om skillnaderna är mycket små i Italien och Nederlän-

Det märkliga är den högre andelen män i det svenska fal-

derrliât.

let.

8 Detta förhållande har också rått i Finland och Norge på 80- och 90-talen, men inte i Danmark. 9 Det bör påpekas att denna sorts definition påverkas av inkomstfördelningen, medan en definition som bygger på ett fast belopp inte är känslig för förändringarna i inkomstfördelningen. ° I Danmark och Finland var en högre andel mån fattiga i jämförelse med kvinnor på 1980-talet, men på tidigt 90-tal var läget omvänt.

Diane Sainsbury Margreth Nordgren

Figur 3 Procent kvinnor och män ifattigdom vid mitten 1980-talet i

av

åtta länder

Ned1987

,

v Tysk1984

Sve1987

Storbr1987

Män

I Kvinnor

M 1985

Aus198546

W

Kan1987

USA1985

Andelfattiga % Källa: Casper et al., 1994

Denna bild måste tas med en nypa salt. Först och främst utelämnas en stor grupp svenska kvinnor som är fattiga. Bland de äldsta kvinnliga pensionärerna finns flera med extremt låga inkomster SCB, 1993:119." Om vi räknar om fattigdomskvoten för hela befolkningen sjunker andelen fattiga något till 6 procent och skillnaden mellan andelen fattiga män och kvinnor minskas. Men andelen fattiga bland männen är fortfarande något högre än bland kvinnorna. I stort sett har det svenska välfärdssystemet lyckats bättre att lyfta kvinnor fattigdom än män. Å andra sidan har

ur männen lyckats bättre med att skaffa sig en större del av marknadsinkomsterna.

Den jämnare spridningen av de disponibla inkomsterna och den relativt låga fattigdomskvoten i Sverige är ett resultat av grunddra-

i den svenska välfárdsstaten. Hur kommer de att ändras nedgen av skärningar och vilka konsekvenser får det for kvinnor och män

"Ytterligare ett problem är att det finns överskattning de fattiga i ålders-

en av gruppen 16-30 ár. Det beror på att vuxna barn som fortfarande bor hemma hos sina föräldrar klassificeras som ett eget hushåll i svenska data. Det är omöjligt att veta hur stor överskattnignen är och hur den slår i mätningen av kvinnors och mäns fattgigdom.

1nedskärningarnas tecken.

3 och

Nedskämingsåtgärder jämställdhet

Välfärdsstatens fortsatta tillväxt ifrågasattes alltmer 70-talet och nedskärningarna tog fart. Mellan 1979 och 1982 kom partier till makten krävde bantning välfárdsstaten.

vars program en av Ofta satt dessa regeringar kvar under hela 80-talet eller längre. I flera länder, t.ex. Storbritannien, USA, Tyskland, Danmark och Nederländerna, lanserades en åtstramningspolitik. Här granskar vi den förda politiken i två av dessa länder Storbritannien och Dan-

mark. På detta sätt kan vi få ett facit för de olika nedskämingsåtgärdemas återverkningar på kvinnor och män och dra lärdomar

av dessa länders erfarenheter.

Storbritannien och Danmark intresse flera anledningar.

är av av För det första har likheter mellan välfárdsstatema i Storbritannien, Danmark och Sverige ofta betonats. Beveridge snarare än Bismarck har inspirerat socialpolitikens utformning i de tre länderna. Den generella välfärdspolitiken har varit kännetecknande för Storbritannien och de nordiska länderna i högre grad än för övriga Europa. För det andra råkade Storbritannien och Danmark ut för stora ekonomiska svårigheter vid mitten av 70-talet. De båda länderna upplevde en rekordartad ökning i arbetslöshet och hög inflation. Redan då inledde man åtstramningar. För det tredje regeringar-

var na inriktade på att pruta på välfärdsstaten och större utrymme

ge för privata lösningar, men de följde olika strategier. I Storbritannien har man drivit en nyliberal politik med stor konsekvens och de regeringar som letts av Margaret Thatcher och John Major kunde räkna med en egen majoritet i parlamentet. Den danska regeringen som bildades av det konservativa partiets ledare Poul Schlüter 1982 lovade att statens finanser nedskärningar. Men den

sanera genom liksom hans regeringar hade minoritetsställning och be-

senare en

gränsad handlingsfrihet.

Nedskärningar i Storbritannien

Den brittiska regeringens nedskämingsstrategi under Thatcher och hennes efterföljare Major syftade till gradvis oavbruten

en men

försvagning av socialförsäkringssystemet. Denna försvagning ge-

nomfördes på tre sätt; 1 man minskade försäkringsförmånema och höjde försäkringsavgifterna, 2 ansvaret för vissa försäkrings-

2 Detta avsnitt nedskärningar i Storbritannien baseras på Sainsbury 1996:

om 205-12.

Diane Sainsbury Margreth Nordgren

förmåner överfördes till arbetsgivarna och marknaden och 3 inslag behovsprövade förmåner ökade och villkoren för att få så-

av dana förmåner skärptes.

Genom flera små steg har socialförsäkringsförmånemas ersättningsnivåer urholkats och egenavgiftema har höjts. De inkomstrelaterade tilläggen avskaffades så att den försäkrade bara får ett enhetligt belopp knappt mot inkomstbortfallet. Flera

som svarar förmåner blev skattepliktiga inkomster. Folkpensionema sänktes

att indexeringen baserades på priser istället för löner. Möjgenom ligheten att få reducerade förmåner när man hade betalat en del,

inte alla, försäkringsavgifter togs bort. Familjetilläggen förmen

delvis. Sjukersättning och senare moderskapsförmånema lyfsvann

socialförsäkringssystemet. Utbetalningstiden för arbetslöstes ur hetsersättning förkortades. Den stora tendensen har varit att försäkrade i det statliga systemet betalade och erhöll

personer mer mindre, vilket gjorde de privata lösningarna mer lockande.

Ansvaret för förmåner överförs till arbetsgivarna och marknaden

Ett huvuddrag i Thatchers och Majors försök att skära ned den brittiska välfärdsstaten att göra arbetsgivaren ansvarig för tidi-

var

socialförsäkringsförmåner, såsom sjuk- och moderskapsförgare måner. År 1983 började regeringen överföra ansvaret för sjukförmåner till arbetsgivarna. Regeringen ville att arbetsgivarna skulle ta över hela ansvaret för de anställdas sjukersättning. Denna lösning möttes ett kraftigt motstånd från arbetsgivarna och försäk-

av ringsbolagen. Genom kompromiss kvarstod staten som ansvarig

en för finansieringen, medan administration och utbetalning av förmåner överfördes till arbetsgivaren för de första 8 sjukveckoma. I mitten 80-talet förlängdes utbetalningsperioden till 6 månader

av vilket hela ersättningstiden för sjukförmåner i socialförsäk-

var ringssystemet. Arbetsgivama blev ansvariga för delar kostnaden

av 1991, och i mitten 90-talet stod alla utom mindre arbetsgivare

av för hela kostnaden för sjukförmåner för de anställda.

I motsats till socialförsäkringens sjukersättningar var dessa sjukförmåner beskattningsbara och inget tillägg till familjemed-

gav lemmar. Utöver dessa försämringar var två av reformemas egenskaper till kvinnornas nackdel. Den sjukersättningen bibehöll

nya

inkomstgräns för berättigande till förmåner som finns i det samma statliga försäkringssystemet. Detta krav på minimiinkomst har uteslutit nästan hälften alla kvinnliga deltidsanställda under det

av senaste decenniet. När regeringen skiftade över kostnaderna till arbetsgivaren 1990 och 1991 sänktes förmånerna för många lågavlönade kvinnliga anställda. Bestämmelserna för att få det högre er-

I nedskärningarna tecken.

sättningsbeloppet skärptes så att nästan 5 miljoner anställda hu-

vudsakligen kvinnor inte längre var berättigade till högre ersätt-

-

ning Sainsbury 1996: 207.

Moderskapsfönnânema reformerades på liknande sätt under

se-

nare delen av 80-talet. Arbetsgivama blev ansvariga när lagstadgad moderskapsersättning SMP introducerades 1987 och moderskaps-

penningen ett engångsbelopp för alla mödrar avskaffades. En

- -

jämförelse av utbetalning av moderskapsförrnåner 1980 och om-

kring 1990 visar en klar försämring. Trots det faktum att fler mödrar fanns i arbetskraften, fick mindre andel mödrar förmå-

en ner och ersättningsnivâema var lägre efter SMPs genomförande.

Ansvaret för förmåner överfördes också till marknaden. Ett försök att avskaffa det statliga tjänstepensionssystemet SERPS under mitten av 80-talet misslyckades. Då inriktade sig regeringen på att sänka pensionema och att uppmuntra privata pensioner. En

ändring i lagstiftningen likställde SERPS, tjänstepension i

en arbetsgivarens regi, och en privat pension. Vidare fick de anställda

möjligheten att välja mellan dem.

Nedskämingama i SERPS försämrade kvinnors förmåner både

som yrkesarbetande och som gifta kvinnor. De viktigaste föränd-

ringarna var att förmånema skulle beräknas på basis av hela livsinkomsten istället för på intjänandet under de bästa 20 åren. Ersättningsnivån reducerades från 25 till 20 procent av den slutliga inkomsten. Dessa åtgärder inte bara sänkte förmânema, utan de kan också utgöra ett incitament för mödrar att inte arbeta deltid, speciellt ikombination med pensionsrätt för vård av bam. Den andra negativa förändringen var att änkepensionen halverades från 100

till 50 den avlidna makes fönnån.

procent av

3 Vid slutet av 80-talet erhöll något över 40 procent av alla mödrar någon typ av moderskapsersätming och runt 20 procent av alla mödrar erhöll den högre ersättningen 90 procent av inkomsten under 6 veckor. 1980 fick nästan alla mödrar moderskapspenning och moderskapsbidrag inom socialförsäkringssystem betalades till nästan 50 procent av alla mödrar. 30 procent av alla mödrar erhöll också ett inkomstrelaterat tillägg under 18 veckor. 4 SERPS är brittemas motsvarighet till ATP, men viktiga skillnader finns mellan de två pensionssystemen. För det första ger SERPS arbetsgivaren möjligheten att lämna systemet c0ntract out" på villkor att arbetsgivaren förser de anställlda med en likvärdig tjänstepension. Försämringar av SERPS påverkar också de andra tjänstepcnsionema. För det andra täcker inte SERPS och arbetsgivamas tjänstepension alla anställda. Det är främst de kvinnliga anställda och de lågavlönade manliga anställda som saknar en tjänstepension. s Trots dessa försämringar bibehöll SERPS två positiva egenskaper för kvinnor: l värd av barn ger pensionsrätt, 2 pensionsförmäner är garanterade. Socialförsäkringslagen från 1989 gjorde också all betald moderskapsledighet pensionsberättigad från och med 1993.

Diane Sainsbury Margreth Nordgren

Dessa förändringar i pensionssystemet för kvinnor kommer

först att slå i nästa århundrade, då SERPS utbetalas med full

genom intjänandetid. Uppskattningar de framtida förmånerna har

av gjorts för kvinnor med oregelbunden anställning och kvinnor med heltidsanställning. Enligt dessa uppskattningar kommer SERPSförmåner att uppgå till mellan 5 och 8 procent av slutlig inkomst för kvinnor med avbruten anställning eller deltidsanställning, jämfört med mellan 15 och 20 procent för kvinnor som arbetar heltid under hela sitt liv.

Försvagningen statliga och andra tjänstepensioner gjorde pri-

av vata pensioner attraktiva. Dessutom fick den anställda göra

mer

skatteavdrag för pensionsavgifter till annan tjänstepension och

privat pension, inte för SERPS. När privata pensioner och

men SERPS likställdes, startade regeringen stor kampanj för att få

en folk att övergå till privat pension. Efter att de privata pension-

en

lanserades ett alternativ till SERPS minskade antalet perema som

täcktes SERPS från över 12 miljoner 1986 till 7,5 soner som av miljoner 1990. Omvänt täckte det nya systemet 4 miljoner perso-

vilka till övervägande del män nära 3 miljoner. ner, var

Förskjutning till behovsprövade förmåner

Ett annat huvuddrag i Thatchers nedskämingsstrategi har varit att skifta till behovsprövade förmåner och att begränsa förmånerna till att gälla de har de största behoven. Det principi-

personer som ella argumentet för omläggning av förmåner till behovsprövade

en åtgärder har varit vill hjälpa de mest utsatta. När Thatcher

att man

avgick, hade utgifter för behovsprövade förmåner som en andel av

transfereringsutgiftema vuxit från 16 procent 1979/80 till 25 procent 1990. Under Majors regering fortsatte dess andel att expande-

till nästan 35 procent under mitten av 90-talet. Antalet socialra bidragstagare och antalet dvs. inklusive familjemedlem-

personer,

omfattas socialhjälp har också ökat. Sedan 1980 har mar, som av antalet bidragstagare nästan fördubblats. År 1990 än ti-

var mer en ondel befolkningen socialbidragstagare Income Support. Om

av

tar hänsyn till familjemedlemmar, levde över 15 procent av man befolkningen på bidraget. Samma år erhöll nästan en fjärdedel av befolkningen någon sort behovsprövade förmåner Hills, 1993,

av s. 41.

Skiftet från försäkringsfönnåner till behovsprövade förmåner för de arbetslösa har varit omfattande. Färre de arbetslösa erhöll

av försäkringsförmåner och antalet arbetslösa erhöll socialbidrag

som har nästan fyrfaldigats under 90-talet. Denna förändring har särskilt drabbat gifta kvinnor. Ofta misslyckas de med att kvalificera

I nedskärningarnas tecken.

sig för behovsprövade förmåner. Under tidigt 90-tal fick arbetslösa gifta kvinnor i mindre utsträckning socialbidrag eller kombinerade

försäkringsförmåner och socialbidrag än män och andra kvinnor.

Kravet att stå till arbetsmarknadens förfogande skärptes också i slutet av 80-talet. Kvinnor blev sårbara för diskvalificering. mer Bland de mest betydelsefulla förändringarna att den sökande var måste vara tillgänglig och acceptera heltidsarbete. Den sökande kunde inte heller vägra ett arbete efter 13 veckor på grund tyav pen av arbete, lönenivå eller restid. Tillsammans med arbetslösa har ensamstående mödrar utnyttjat behovsprövade förmåner i allt större omfattning. Under 90-talets första år erhöll 70 procent föräldrar socialbidrag och av ensamma fattigdomsfrekvensen hos ensamstående mödrar hade ökat. Samtidigt har andelen ensamstående mödrar förvärvsarbetar sjunkit, som särskilt andelen med heltidsarbete. Det brittiska bidragssystemet kännetecknas inte bara fattigdomsfälla utan också av en av en arbetslöshetsfälla. Fattigdomsfällan uppstår ökning i socialbinär en dragstagarens förvärvsinkomst skatter och socialförsäkäts upp av ringsavgifter. Då är det lika eller fördelaktigt att leva på bimer drag. Fällan förvärras genom att socialbidragstagaren automatiskt är berättigad till andra fönnåner, t.ex. bostadsbidrag, fria läkemedel och glasögon, m.m., vilka också förloras förvärvsinkomsten är om för hög. Arbetslöshetsfällan beror på egendomlighet i det briten tiska systemet. En person som är heltidssysselsatt får inte socialbidrag. Som ett led i nedskämingspolitiken har definitionen helav tidssysselsättning ändrats under 80- och 90-talen. Först sänktes antalet timmar från 36 till 24 och från 24 timmar till 16 senare timmar per vecka. Tar anställning på 16 timmar man en per vecka, förlorar man socialbidraget.

Det dubbla skiftet och jämställdheten

Det dubbla skiftet mot privata och behovsprövade förmåner har haft könsmässiga konsekvenser. F örsvagandet socialförsäkringsav förmånema har påverkat både kvinnors och mäns sociala rättighe-

ter ofördelaktigt. Nedskämingsåtgärdema som syftade till att för-

svaga socialförsäkringssystemet speciellt de åtgärder skärpte - som kraven egenavgifter har undergrävt kvinnors rättigheter till om försäkringsförmåner och bevarat övervikten män bland mottagav

arna av försäkringsförmåner. Den samtida omstruktureringen

av ekonomin flexibilisering utgör också ett stort hinder för genom kvinnor att förbättra sina sociala rättigheter arbetstagare. som Många kan varken kvalificera sig för försäkringsförmåner eller anställningsförmåner. Förändringen mot privata förmåner har helt

Diane Sainsbury Margreth Nordgren

klart försvagat kvinnors pensionsrättigheter och berättigande till moderskapsförmåner.

Tre paradoxer präglar det dubbla skiftet till privata och behovsprövade förmåner. Trots regeringens uttalade socialpoli-

att ett av tiska mål under 1980-talet att välfärdssystemet skulle hjälpa de

var

de skattemässiga fördelarna förknippade med priresurssvaga, var vata förmåner till gagn för dem som redan hade det bra. De fungerade omvänd targeting, dvs. de riktade till dem med de

som var minsta behoven istället för till dem med de största behoven. I början 1990-talet uppgick skattelättnaden för alla icke statliga

av pensioner till 9,3 miljarder pund, jämfört med 7,5 miljarder pund

spenderades på behovsprövade förmåner för äldre. Till stor del som gick skattelättnader till män och behovsprövade förmåner för äldre till kvinnor.

Den andra paradoxen i Thatchers och Majors politik grundar sig

i avsikten att förändra incitamenten, så att människor skulle söka arbete än leva på bidrag. Flera egenskaper hos de behovs-

snarare prövade bidragen motverkar dock strävan att få människor i arbe-

Regeringspolitiken verkar till och med ha förvärrat arbetslöste. hets- och fattigdomsfälloma. Alltfler människor befinner sig i situationen mottagare behovsprövade bidrag och fattigdoms-

som av siffran har fördubblats. Fattigdom bland ensamstående mödrar har ökat och kvinnornas fattigdomsfrekvens är högre än männens.

Den tredje paradoxen att Thatchers och Majors nedskär-

var ningar försvagade de kvarstående spåren av familjeförsörjarrnodel-

len i socialförsäkringssystemet. Flera tillägg som varit grundade på familjeförsörjarens underhållsförpliktelser avskaffades. Kvinnors rättigheter på grund deras ställning familjemedlem utan in-

av som komst försämrades genom stora nedskärningar i änkepensionen och -bidragen under det 80-talet. Förändringar i tilläggspen-

sena sionssystemet och behovsprövade bidrag återställde dock familjeförsörjarmodellens inflytande. Försämringen av socialförsäkringssystemet och SERPS har gjort det ännu svårare för kvinnor att kvalificera sig för de sociala rättigheter är knutna till deltag-

som

ande på arbetsmarknaden. Tjänstepensionsförmånerna speglar en

ännu starkare könsdifferentiering i sociala rättigheter än när det

gäller socialförsäkringsförmåner. Männen har ofta en tjänstepen-

sion baserad på arbetsinsatser, medan gifta kvinnor sällan har en sådan pension. Istället får de en änkepension baserad på makens sociala rättigheter. Slutligen har skiftet till behovsprövade förmå-

också åtföljts ett stärkande familjens betydelse för berätner av av tigande till sociala förmåner.

I nedskärningarnas tecken.

Sammanfattningsvis lyckades den brittiska nedskärningspolitiken inte sänka välfárdskostnadema. Däremot har politiken lett till en omstrukturering av välfärdssystemet. Flera transfereringar som tidigare var en del av det sociala försäkringssystemet har överförts till arbetsgivarna eller marknaden och den generella välfärdspolitiken har delvis ersatts av selektiva åtgärder. Dessa förändringar har försvagat både kvinnors och mäns sociala rättigheter. Dock har de haft en större negativ inverkan på kvinnornas rättigheter och ekonomiska resurser än männens.

Nedskärningar i Danmark

Vid första ögonkastet finns det en rad likheter mellan nedskärningspolitiken i Storbritannien och i Danmark, särskilt under 80talets första år. För att få bukt med socialutgifternas ökning sänktes ersättningsnivåema. Bestämmelserna för att få socialbidrag och arbetslöshetsersättning skärptes. Socialbidragets belopp minskades och ersättningsnivåema för arbetslöshetsersättning, sjuk- och moderskapspenning frikopplades från prisindex 1982-1986. Under perioden 1980-1985 urholkades Socialbidraget för ett gift par med 35 procent i fast penningvärde och arbetslöshetsersättningen försämrades med 20 procent Johansen, 1986: 365-366.

Danskama ökade också de selektiva inslagen främst när det gällde pensioner och barnbidrag. År 1984 blev ålderspensionerna inkomstprövade för personer i åldern 67-69 år Ploug Kvist, 1996 Det allmänna barnbidraget och de särskilda tilläggen forhøjet och ekstra børnetilskud till ensamstående föräldrar blev inkomstprövade Marklund, 1988:31. Inkomstprövning hade knappast någon effekt de ensamstående föräldrarnas tillgång till bambidragen. Men med tiden gick många barnfamiljer med två föräldrar miste om bidraget, eller fick ett reducerat belopp därför att familjeinkomsten för hög. År 1986 det endast 40 procent

var var av alla barn som fick hela beloppet Statistisk årbog, 1988, s. 104; Social sikring og retvzesen, 1988:3, s. 2. Bambidragens värde i fasta priser sjönk också. Mätt i 1976 års priser hade deras värde fallit till 64 procent år 1987 Knudsen, 1987: 26.

Åtstramningama gällde också tjänster inom den offentliga sektom. På 80-talet hölls tillväxten ner i den offentliga konsumtio-

dvs. utgifter för sjukvård, utbildning och barnomsorg m.m. nen, minskades, medan transfereringarna ökade, särskilt efter 1987 Munk Christiansen, 1996. Denna neddragning fick en negativ

6 Fr.o.m. 1994 är alla folkpensioner inkomstprövade Ploug Kvist 1996.

Diane Sainsbury Margreth Nordgren

återverkan på kvinnornas sysselsättning och tycks vara en anledning till att arbetslösheten högre bland kvinnor än bland män

var under 80-talet.

En fixering vid åtstramningsåtgärderna är dock missvisande. Samtidigt med nedskärningarna introducerades reformer i Danmark. Även under perioden med de hårdaste nedskärningarna

genomfördes reformer som gick stick i stäv mot regeringspolitiken i Storbritannien. Bland de viktigaste var att moderskapsförsäkringen omvandlades till föräldraförsäkring 1984 och att ersättningstiden förlängdes. 8

Under 80- och 90-talen fortsatte också utbyggandet av barnomsorgen till skillnad från Storbritannien, där antalet platser i offentlig regi sjönk. Thatchers regering föredrog privata dagmammor framför daghem som betraktades som en kollektiv lösning och förkastades av ideologiska skäl. Vid mitten av 90-talet hade den danska barnomsorgen en av de bästa täckningarna av förskolebarn inom EU och Storbritannien en av de sämsta. Den danska barnomsorgen omfattade över 60 procent av förskolebarnen och den engelska bara någon procent.

Tillgång till en bra och billig barnomsorg var avgörande för att de danska kvinnorna kunnat öka sin förvärvsfrekvens sedan 1970. Vid mitten av 90-talet låg Danmark förutom Sverige i topp när det gällde det kvinnliga arbetskraftsdeltagandet bland EU-länderna EU 1996: 42. Förvärvsfrekvensen steg från 58 procent 1970 till något under 80 procent 1995. Kvinnornas ökade förvärvsfrekvens har haft stor betydelse för deras sociala rättigheter på grund av att så många förmåner har varit knutna till deltagande på arbetsmarknaden. I motsats till de andra nordiska länderna får man t.ex. moderskapspenning endast om man har förvärvsarbetat. De danska kvinnornas ökade förvärvsfrekvens har förbättrat deras sociala rättigheter, medan en sådan utveckling saknar motsvarighet i Storbritannien.

De danska ensamstående mödramas deltagande i arbetskraften utgör också en stark kontrast till de brittiska ensamstående mödramas. Liksom i Storbritannien skapar det danska bidragssystemet stora incitament för ensamstående mödrar att stå utanför arbetskraften. Med berättigande till socialbidrag följer ytterligare förmåner och de har varit skattefria. l Danmark är hela hyran betald och

7 Peter Jensen nämner den minskade tillväxten den offentliga sektorn samt

av kvinnornas höga förvärvsfrekvens som förklaringar till kvinnornas högre arbetslöshet sedan 1982 1996: 28. i Storbritannien hör till de EU-länder där fáderna inte har någon lagstiftad rättighet till barnledighet.

1nedskärningarnas tecken.

ensamstående mödrar har haft tillgång till andra inkomstprövade bidrag. De danska ersättningsnivåema är höga för låginkomsttagare och skatterna är höga för låginkomsttagare, vilket skapar stora marginella effekter. En studie över de danska ensamstående möd-

visade att flera arbetade, trots att de skulle få en inkomst rarna som var lika eller bättre genom bidragssystemet Pedersen Smith, 1996.

Det som främjar de danska ensamstående mammomas sysselsättning är tillgången till barnomsorg. Att vissa förmåner är inkomstprövade och inte behovsprövade kan också spela en roll. En ensamstående får tjäna relativt hygglig lön innan hon

mamma en förlorar sina inkomstprövade förmåner. Långsiktiga fördelar kan också överväga den kortsiktiga vinsten att leva på socialbidrag. Deltagande i arbetslivet blir berättigad till flera förmå-

gör att man ner som inte är behovsprövade, t.ex. moderskapspenning, arbetslöshetsersättningfg tjänstepension och ledighet med kompensation.

Ett annat reformområde har varit arbetsmarknadspolitiken. I många hänseende danskamas ansträngningar att bekämpa ar-

var betslösheten rakt motsatta britternas. För det första har ersättningstiden för arbetslöshetsförmåner successivt förlängts. Till en början, när socialdemokraterna fortfarande satt vid makten, förlängdes ersättningstiden från ett till tre och ett halv år Jensen, 1996:48. Idag kan den arbetslöse mottaga ersättning maximalt i sju till nio år Ploug Kvist, 1996. Det innebär att Danmark under 90-talet har en av de längsta ersättningstidema i världen, medan Storbritannien 1996 förkortade ersättningstiden från ett år till sex månader.

För det andra har danskarna förbättrat möjligheterna för äldre anställda att träda ur arbetsmarknaden som ett led i kampen mot arbetslösheten. Redan 1979 infördes efterløn en förtidspension

för anställda som var 60 år och äldre. För att vara berättigad måste

ha varit medlem i arbetslöshetskassorna ett antal år urman sprungligen 10 15 år, sedan 1992 är regeln 20 av 25 år

av men Jensen, 1996: 49. Under 90-talet har efterlön kompletterats med ett övergångsbidrag för personer mellan 50 och 59 år Ploug Kvist 1996.

För det tredje har aktiva arbetsmarknadsåtgärder gradvis kommit att spela större roll. Trots att den överväldigande delen av

en de danska utgifterna går till passiva åtgärder, ägnade Danmark en

9 Till exempel visar Nina Smiths studie att en stor andel ensamståendemödrar fick abetslöshetsersâttning vid mitten av 80-talet Pedersen Smith 1996.

Diane Sainsbury Margreth Nordgren

större andel av sin BNP aktiva åtgärder än något annat EUmedlemsland under tidigt 90-tal Goul Andersen, 1996: 164. Efter protester vid slutet av 70-talet har aktiva åtgärder inriktats särskilt på kvinnor Dahlerup, 1993: 12-l3.

Sammantaget har danskarna haft en mycket generösare politik än britterna. Denna generösare politik har motarbetat fattigdom bland de arbetslösa. Vid slutet av 80-talet 1988 fattigdoms-

var kvoten bland de hushåll huvudförsörjare arbetslös endast

vars var ett par procent i Danmark, jämfört med nära 50 procent i Storbritannien Goul Andersen, 1996: 169.

Förklaringen till dessa skillnader ligger i att den brittiska nedskärningspolitiken syftade till en försvagning socialförsäkrings-

av systemet, medan den danska politiken inte har haft en sådan målsättning. Även de danska ersättningsnivåema har sjunkit sedan

om mitten av 70-talet, är de betydligt högre i fråga arbetslöshetser-

om sättning och socialbidrag än de brittiska nivåerna. År 1993 låg den

brittiska nivån för arbetslöshetsersättning omkring 30 procent

av den genomsnittliga disponibla inkomsten Hills, 1993: 45, allt-

så under EU:s fattigdomsgräns.

Den danska arbetslöshetsförsäkringen täcker också större

en andel av de arbetslösa än den brittiska. Tidigt på 80-talet fick över 90 procent av de registrerade arbetslösa försäkringsförmåner jämfört med 85 procent tidigt 90-talet Jensen, 1996: 48. Motsvarade siffror för Storbritannien 45 procent 1980 och mindre än

var 20 procent 1995. I båda länderna kan den oförsäkrade arbetslöse få socialbidrag. En mycket större andel av de brittiska arbetslösa får socialbidrag. Av de två miljoner britter som fick någon form

av ersättning på grund av arbetslösheten 1995 80 procent socialbi-

var

dragstagare egna beräkningar; DHSS, 1981; DSS, 1996: 122.

Bland de danska arbetslösa fick mellan 15 och 20 procent socialbidrag på det tidiga 90-talet Pedersen Smith, 1996; Plough Kvist, 1996.

Sett ur ett genusperspektiv har arbetsmarknadspolitikens utformning viktiga följder. Av alla OECD-ländema högt industrialiserade länder är Storbritannien de få har högre

ett av som en arbetslöshet bland män än bland kvinnor. Även tar hänsyn

om man till de brittiska kvinnornas lägre arbetslöshet, har de mindre chans att få arbetslöshetsersättning fler skäl. Den utbredda före-

av komsten av socialbidrag bland brittiska arbetslösa motverkar att

en gift kvinna tar ett arbete när hennes är arbetslös. Vidare får

man gifta kvinnor som är arbetslösa och utan försäkring ingen kompensation alls. År 1995 det bara 55 procent de kvinnliga arbets-

var av lösa som fick någon ersättning försäkringsfönnåner eller socialbi-

I nedskärningarna tecken.

drag jämfört med 95 procent av alla manliga arbetslösa egna beräkningar; LMT, 1996: 92 och Annual Abstract of Statistics 1997: 59.

Danska kvinnor har haft en högre arbetslöshet än män under 80- och 90-talen Jensen, 1996: 28 och den långa arbetslöshetsersättningstiden har verkat mot att kvinnor har lämnat arbetskraften. Dessutom har danskorna haft en helt annan tillgång till arbetslöshetsförsäkringar än de brittiska kvinnorna. Fram till tidigt 80-tal var en större andel av den manliga arbetskraften försäkrad mot arbetslöshet och fick arbetslöshetsersättning. Sedan 1982 har förhållandena varit de omvända.

De danska hushållen har ofta två inkomsttagare

och så länge arbetslöshetsersättningen inte är behovsprövad får maken förmåner. Och det är i synnerhet gifta personer både kvinnor och män som är medlemmar i de danska arbetslöshetskassorna. Bland de registrerade arbetslösa får de danska kvinnorna inte bara arbetslöshetsersättning i mycket större utsträckning än de brittiska kvinnorna,

får också ersättning i något högre grad än de danska män-

utanzcäe

nen.

För danskarna har arbetslöshetspolitiken varit ett medel för att bekämpa fattigdom och ge den arbetslöse dräglig standard. För

en britterna har det varit ett medel att tvinga de arbetslösa att söka arbete genom att förse dem med ett knappt minimum. Trots att dessa länder har drivit helt olika politik, har båda haft ungefär

höga arbetslöshet under 80- och 90-talen. År 1995 samma var arbetslösheten högre i Storbritannien än i Danmark Social Trends, 1997: 84. Ironiskt nog lyckades Danmark också bättre hålla

ner

ökning än Storbritannien under perioden 1980-

socialultgiftemas

1993.

Sammanfattningsvis slog de tidiga danska nedskärningarna könsmässigt orättvist. Bambidragen försämrades, samtidigt förmå-

som ner i samband med arbetslöshet förbättrades för personer med en stark anknytning till arbetsmarknaden. Denna politik till stor

var gagn för den manliga arbetskraften som oftare fick efterlön. Hårdare villkor för socialbidrag samt lägre bidrag drabbade också kvinnor något än män.

mer

2° 1995 fick 87 procent av registrerade arbetslösa kvinnor ersättning jämfört med 83 procent av männen Statistisk årbog 1996: 196. 2 De brittiska socialutgifterna utgjorde 23.4 BNP 1993 jämfört med

procent av 18.3 procent 1980, d.v.s. en ökning med 5.1 procent. Motsvarande siffror för Danmark var 31.0 respektive 27.6, och en ökning med 3.4 procent Bussemaker van Kersbergen 1996: 11.

Diane Sainsbury Margreth Nordgren

Men en annan utvecklingstendens motverkade dessa orättvisor.

Utbyggandet av barnomsorg möjliggjorde kvinnornas inträde på arbetsmarknaden och minskade könsskillnadema i fråga om sociala rättigheter knutna till deltagande i arbetsmarknaden. På vissa områden har kvinnornas sociala rättigheter hunnit i kapp männens.

Det gäller särskilt arbetslöshetsersättningen. Det nya övergångsbi-

draget och ledigheten för att passa barn respektive för att delta i utbildning har också utnyttjats av kvinnor i större utsträckning än av män. På andra områden som deltidspensioner, efterlön och tjänstepensioner, har de manliga arbetarna behållit sitt försprång även om kvinnorna har knappat på det.

Nedskärningspolitikens facit

Trots ett antal likheter visar en närmare granskning att den danska politiken avvek från den brittiska i flera viktiga avseenden. Likheterna i åtstramningspolitiken var starkast under perioden 1982- 1986. Omkring 1987 kom en vändpunkt. Danskama införde en rad lättnader och förhöjningar, medan tories fortsatte den inledda nedskämingspolitiken. De viktigaste avvikelsema gäller dels danskarnas respons på den ökade arbetslösheten, dels familjepolitikens utbyggnad. Bägge hade en stor betydelse för kvinnornas sociala rättigheter och deras ekonomiska resurser. Under 80- och 90-talen förbättrades danskomas sociala rättigheter medan de brittiska kvinnornas rättigheter urholkades.

Av de brittiska och danska erfarenheterna kan man dra några viktiga lärdomar. Den första har att göra med en övergång från generella till selektiva åtgärder. I tider låg eller ingen ekonomisk

av tillväxt kan det te sig lockande att endast ge stöd till dem med de största behoven genom inkomst- eller behovsprövade förmåner. I debatten för och emot behovsprövade förmåner har man dock sällan pekat på de könsmässiga konsekvenserna. Nedskämingspolitiken i Storbritannien erbjuder ett vamande exempel. Samtidigt som behovsprövade förmåner kom att spela större roll för allt flera

en brittiska ensamstående mödrars inkomster, har den procentandel som lever i fattigdom stigit. Det ökande inslaget av behovsprövade förmåner för de arbetslösa har också undergrävt kvinnornas möjligheter att få någon ersättning.

Även den danska politiken har haft större inslag

som en av selektiva åtgärder visar på svårigheter. Danskama införde inkomstprövade barnbidrag vid mitten av 70-talet, men ett årtionde senare blev bambidragen åter en del av den generella politiken. Ett problem att de inkomstprövade bidragen straffade barnfamiljer

var

I nedskärningarnas tecken.

med två inkomsttagare. I barnfamiljer med två arbetande föräldrar fick mamman sänkt eller inget barnbidrag alls. En småbamsmamma hade också kostnader för barnomsorg. För att stödja småbamsfamiljer introducerades 1983 ett personligt skatteavdrag för föräldrar med barn under 10 år. Men frågan var nu om en förälder eller båda skulle få avdraget. Följande år omvandlades avdraget till ett skattefritt belopp på 800 kronor per bam under 10 år den så kallade

børnechecken NOSOSKO, 1986: 69. Resultatet blev motsägelsefullt. Alla småbamsfamiljer fick en "skattelättnad i form av børnechecken, medan alla barnbidrag var inkomstprövade. Stödet till barnfamiljer reformerades 1987. All inkomstprövning slopades och bidrag betalas ut för alla barn under 18 år.

För det andra har de brittiska kvinnorna upplevt försämring

en av sina sociala rättigheter på flera områden sedan 1979, medan de danska kvinnorna har stärkt sina sociala rättigheter. l Storbritannien har kvinnornas sociala rättigheter inte ökat i en takt som motsvarar deras procenttal i arbetskraften. Bland problemen finns egenavgiftema och kravet på minimiinkomst. Dessa villkor har varit svåra att uppfylla för de kvinnliga deltidsanställda. Många kvinnor i arbetskraften får varken tillgång till försäkringsförmåner eller till de förmåner som arbetsgivaren svarar för. Det värsta exemplet gäller tjänstepensionema. Tjänstepensionssystemet omfattar bara 20 procent av de deltidsanställda och mindre än hälften av samtliga anställda kvinnor. Kvinnor som inte har rätt till egen pension måste förlita sig på makens sociala rättigheter eller vända sig till socialkontoret. Vid mitten av 90-talet var omkring 60 procent av alla kvinnliga pensionärer beroende av makens sociala rättigheter. Skiftet till privata och behovsprövade förmåner har yt-

terligare undergrävt de brittiska kvinnornas sociala rättigheter.

För det tredje, och till skillnad från de brittiska nedskämingsåtgärdema, har den danska politiken inte lett till en ekonomisk, social eller politisk utslagning av de arbetslösa. Detta är av stor betydelse, därför att arbetslösheten har berört så mycket som en tredjedel av hela den danska arbetskraften de senaste åren. Som vi tidigare såg, har fattigdomsfrekvensen för de arbetslösa varit låg och

ungefär densamma som för hela befolkningen. För det mesta har de arbetslösas sociala liv inte försämrats. De har inte tappat sociala kontakter. De röstar och är aktiva i olika föreningar i ungefär samma utsträckning som alla medborgare Goul Andersen, 1996:172- 177. Vidare har de arbetslösa föräldrarnas barn rätt till en daghemsplats Damgaard, 1996. I den mån de behovsprövade förmånema vållar en stigmatisering, innebär den danska politiken att de flesta arbetslösa slipper den. Inte heller har den danska politiken

Diane Sainsbury Margreth Nordgren

lett till ökad ekonomisk ojämlikhet som den brittiska. Vid mit-

en ten av 90-talet präglades Danmark av låg fattigdom och en relativ jämn fördelning av de disponibla inkomsterna.

Till sist visar de danska erfarenheterna vikten av att tillförsäkra kvinnor och män lika rätt till arbete. I Sverige har man ofta utgått ifrån att full sysselsättning är förutsättning för allas rätt till ett

en arbete. Danmark drabbades av hög arbetslöshet redan för tjugo år sedan. Den höga arbetslösheten har inte föranlett någon stor nedgång i kvinnornas förvärvsfrekvens. Tvärtom ökade deras förvärvsfrekvens, och deltidsarbete bland kvinnor har minskat markant de senaste tio åren. En av de viktigaste lärdomama av den danska politiken är att högre arbetslöshet inte behöver betyda att man överger kvinnors och mäns lika rättigheter att ha ett arbete.

Litteratur

Adams, Carolyn Teich Winston, Kathryn Teich 1980 Mothers at Work.

Public Policies in the United States, Sweden ana China. New York: Longmans.

Allardt, Erik 1986 "The Civic Conception of the Welfare State in Scandinavia,

i Richard Rose Rei Shiratori, red., Welfare State East ana West. New York: Oxford University Press.

Annual Abstract of Statistics 1997. London: The Stationery Office. Bussemaker, Jet van Kersbergen, Kees 1996 Gender Inequality and the

Conservative Welfare State", paper framlagt vid American Political Science

Associations årsmöte i San Francisco. Casper, Lynn M., Garfunkel, Irwin McLanahan, Sara S. 1994 The Gender-

Poverty Gap: What We Can Learn from Other Countries, American

Sociological Review 59, 594-605. Esping-Andersen, Gösta Korpi, Walter 1987 From Poor Relief to

Institutional Welfare States, i Erikson, Robert, m.fl.., red., The

Scandinavian Model. Armonk: Sharpe. Dahlerup, Drude 1993 From Movement Protest to State Feminism: The

Womens Liberation Movement and Unemployment Policy Denmark,

NORA, Nordic Journal of Womens Studies 4-20. Damgaard, Jens Beyer 1996 Growth by Rules: The Case of Danish Day Care", i

Erik Albaak et.al., red., Negotiated Adaptation: The Survival of the Danish

Welfare State, opublicerat manuskript. DSS 1996 Social Security Statistics 1996. London: The Stationery Office. EU 1996 Employment in Europe. Luxembourg: Office of Official Publications

of the European Communities. Gomick, Janet 1995 Bringing Gender into Comparative Welfare State

Research, paper framlagt vid American Political Science Associations årsmöte i Chicago.

Goul Andersen, Jørgen 1996 Marginalizatiom Citizenship and the Economy:

The Capacities of the Universalist Welfare State Denmark, i Erik Oddvar

I nedskärningarnas tecken.

Eriksen Jøm Loftager, red., The Rationality of the Welfare State. Oslo: Scandinavian University Press.

Hills, John 1993 The Future of Welfare: A Guide to the Debate. London:

Joseph Rowntree Foundation. Jansson, Kjell Sandqvist, Agneta 1993 lnkomstfördelningen under 1980-

talet, Bilaga 19 till Lángtidsutredningen 1992. Stockholm: Finansdepartementet.

Jensen, Peter 1996 Unemployment Denmark", i Eskil Wadensjö, red., The

Nordic Labour Markets in the 1990 s. Amsterdam: Elsevier Science. Johansen, Lars Nørby 1986 Denmark i Peter Flora, red., Growth to Limits,

Del Berlin: de Gruyter. Knudsen, Rita 1987 Sociale kontantydelser 1976-1987. Köpenhamn:

Socialforskningsinstituttet. Korpi, Walter Palme, Joakim 1993 Socialpolitik kris och reformer: Sverige i

internationell belysning, SOU 1993:16, Nya villkor för ekonomi och

politik, Bilaga 17. Stockholm: Finansdepartementet. Kuhnle, Stein 1990 Den skandinaviske velferdsmodellen skandinavisk

-

velferd modell", i Anders Rosenhayn Hovdum, Stein Kuhnle Liv

Stokke, red., Visjoner om velferdssamfunnet. Bergen: Alma Mater. LMT 1996 Labour Market Trends incorporating the Employment Gazette, 104,

nr. mars 1996. Marklund, Staffan 1988 Paradise Lost The Nordic Welfare States and the

Recession 1975-1985. Lund: Arkiv. Mitchell, Deborah 1992 "Sole Parents, Work and Welfare, Evidence from the

Luxembourg Income Study, paper framlagt vid Social Policy Research

Centre, University of New South Wales, 7 april 1992. Mitchell, Deborah 1991 Income Transfers in Ten Welfare States. Aldershot:

Avebury. Munk Christiansen, Peter 1996 Public Expenditures: the Welfare State

Manageable, i Erik Albaek m.fl., red., Negotiated Adaptation: The

Survival of the Danish Welfare State, opublicerat manuskript. Nordgren, Margreth 1995 Läkaryrket ett yrke i förvandling. En köns- och

-

maktaspekt, opublicerad uppsats, Statsvetenskapliga institutionen,

Stockholms universitet.

. NOSOSKO 1986 Social tryghed i de nordiske lande. Köpenhamn: Nordisk

statistisk sekretariat. OECD 1995 Income Distribution in OECD Countries. Evidence from the

Luxembourg Income Study. Författad av Anthony B. Atkinson, Lee Rainwater Timothy M. Smeeding. Paris: OECD.

Palme, Joakim 1996 Välfärdsstaten som en strategi för jämlikhet, i Joakim

Palme Irene Wennemo, red., Generell välfärd. Hot eller möjligheter Stockholm: Socialdepartementet.

Pedersen, Peder Smith, Nina 1996 The Welfare State and the Labor Market,

i Erik Albzek m.fl., red., Negotiated Adaptation: The Survival of the Danish

Welfare State, opublicerat manuskript. Petersson, Olof 1992 Nordisk politik. Stockholm: Publica.

Diane Sainsbury Margreth Nordgren

Ploug, Niels Kvist, Jon 1996 Continuity or Change the Danish Social

security System Erik Albaek et.al., rek., Negotiated Adaptation: The Survival of the Danish Welfare State, opublicerat manuskript.

Ruggie, Mary 1984 The State and Working Women. Princeton: Princeton

University Press. Sainsbury, Diane 1996 Gender, Equality and Welfare States. Cambridge:

Cambridge University Press. Sainsbury, Diane 1993 Dual Welfare and Sex segregation of Access to Social

Beneñts", Journal of Social Policy 22, s. 69-98. Sainsbury, Diane 1988 "Womens Interests and the Scandinavian Model,

Scandinavian Political Studies ll, s. 337-346. SCB 1996a Inkomst- och skattestatistik 1994", Statistiska meddelanden Be

20 SM960l. Stockholm: Statistiska centralbyrån. SCB l996b "lnkomstfördelningsundersökningen 1994", Statistiska

meddelanden Be 21 SM960l. Stockholm: Statistiska centralbyrån. SCB 1993 Pensionärer 1980-1989; Levnadsförhållanden, Rapport 81.

Stockholm: Statistiska centralybyrån. SCB 1990 Offentliga sektorn: Utveckling och nuläge andra uppl.. Stockholm:

Statistiska centralbyrån. SCB 1985 Offentliga sektorn: Utveckling och nuläge. Stockholm: Statistiska

centralbyrån. SCB 1962 Skattetaxeringama samt fördelningen av inkomst och förmögenhet.

Taxeringsáret 1961. Stockholm: Statistiska centralbyrån. Siim, Birte 1987 "A Comparative Perspective on the Organization of Care Work

Denmark and Britain, paper framlagt vid ECPR arbetsgrupp om Women

and Democratic Citizenship, Amsterdam. Social sikring og retwzsen 1988, Statistiske efterretninger. Köpenhamn:

Danmarks statistik. SOU 1996:56. Hälften vore nog om kvinnor och män pá 90-talets

-

arbetsmarknad. Stockholm: Arbetsmarknadsdepartementet. Statistisk årbog. Olika år. Köpenhamn: Danmarks statistik. Statistisk årsbok. Olika år. Stockholm: Statistiska centralbyrån. Stephens, John 1996 "The Scandinavian Welfare States: Achievements, Crisis,

and Prospects", i Gøsta Esping-Andersen, red., Welfare States in

Transition. London: Sage.

Arbete en analysmodell - -

Arbete

vem behöver, vem utför, vem betalar

-

En analysmodell med genusperspektiv

AGNETA STARK ÅSA REGNER

Denna studie utgår från arbete. Den behandlar människors behov att få tjänster utförda eller att få tillgång till varor, som produav cerats eller distribuerats med något inslag av arbete. Den behandlar kvinnors och mäns betalda och obetalda arbete, oavsett om det utförs inom familjen, i ett privatägt företag, i en ideell organisation eller i offentlig regi. Den behandlar också aspekten om arbetet betalas eller ej, och betalar det betalda arbetet om vem som Det finns många skäl att studera arbete i detta breda perspektiv. Ett är att relationerna mellan det betalda och det obetalda arbetet, utfört inom olika sfärer, för närvarande förändras både i Sverige och i andra länder. En intensiv diskussion pågår i flertalet västländer behov arbete, rättigheter till andra människors hjälp om av om för den inte klarar sig själv, skattesystemets påverkan på som om olika typer arbete exempelvis hushållstjänster, om förändringav i arbetsrätten, s.k. privatisering av viss typ av arbetsuppgifar om ter etc..

l Arbete i förändring

De olika sätten att organisera arbete privat marknad, familj, of- fentligt anställd, offentligt finansierade privata entreprenörer samt ideell sektor hänger på många sätt. Den tid som nödvän- - samman digtvis måste användas till arbete i en form kan inte samtidigt användas till något annat. När den betalda arbetstiden förlängs kan en samtidig förlängning obetalt arbete bara ske om det finns fri tid av När vissa arbeten inte längre utförs betalt blir följden i att ta av.

Denna studie är en del av ett planerat störrearbete, och har finansierats genom ett planeringsanslag Rådet för arbetslivsforskning. Den modell som här preav senteraskommer att utvecklas vidare. Det empiriska materialet belyser endasten Stark för avsnitten 3.1-3.9 samt 3.16, och Åsa del av modellen. Agneta svarar Regnér för den studie den svenskaarbetsmarknadenm.m. somredovisas i avav snitten 3.l0-3.l5. 37

Agneta Stark Åsa Regnér

några fall att de inte kommer att utföras alls, i andra blir följden att de görs obetalt. Varje land har ett mönster av arbete organiserat i de nämnda formerna, ett mönster dessutom är organiserat ef-

som ter kön, klass och etnisk bakgrund både när det gäller den som behöver eller önskar få arbete utfört, den som arbetar och den som

eventuellt betalar för det. - -

Den höga arbetslösheten är naturligtvis en huvudorsak till att många etablerade synsätt på arbete ifrågasätts under l990-talet. Men också andra förhållanden bidrar. Ensamförsörjande föräldrars möjlighet, rättighet eller skyldighet att förvärvsarbete debatteras i Storbritannien och i Holland som har Västeuropas högsta respektive lägsta andel ensamstående tonårsmödrar, den åldrande befolkningens behov av hjälp och hur sådan hjälp bör organiseras är föremål för diskussion bland annat i Tyskland, låga födelsetal anses problematiska i många länder i Väst- och Östeuropa och leder till analyser av framför allt kvinnors möjligheter och önskemål rörande betalt arbete och hur det kan kombineras med vård små bam.

av

Förändrad, ofta minskad, offentlig finansiering av olika typer av arbete har också lett till diskussion om relationer mellan betalt och obetalt arbete, liksom villkoren i det betalda arbetet. Ökad

om effektivitet, dvs. att få ut mer av en given mängd resurser, är en strävan. Även ideologiska uppfattningar hur olika

om typer av arbete i samhället bör organiseras spelar roll.

Hur bör exempelvis omsorg om äldre som behöver hjälp organiseras Ska arbetet göras av familjemedlemmar i hemmet, av ideella organisationer med stöd av offentlig finansiering, genom att de gamla får checkar som ger dem möjlighet att själva köpa service på den vanliga arbetsmarknaden, av offentligt anställda som hjälper till i hemmet, genom dagvård utanför hemmet, genom grannsamverkan utan offentlig finansiering Vilka olika lösningar föredrar den hjälpbehövande själv Vad anser övriga familjemedlemmar Vilka villkor får den som ska utföra omsorgsarbetet Vilka offentliga medel kan och bör ställas till förfogande

Arbete en analysmodell

- -

Figur 1a Kvinnor och män 20-64 år i och utanför arbetskrafien, efter aktivitet år 1996

Kvinnor Min Procent Procent

20-2425-34 35-4445-54 55-59 60-64 20-2425-34 35-4445-5455-5960-64 1: övrigt 2 Pension E Hemarbetande - Studerande j Arbetslös

Franmhveckan E I arbete

Det är uppenbart att det betalda och det obetalda arbetets villkor för närvarande förändras snabbt, inte bara i Sverige. Dock bör inte överskatta förändringstakten just under man 1990-talet, eftersom stora och snabba förändringar karakteriserat hela detta sekel. Industriarbetet i slutet av 1900-talet är mycket

Agneta Stark Åsa Regnér

olikt det vid 1970-talets början, arbetet i detaljhandeln, inom jordbruket, i bankerna, och i sjukvården likaså.

Figur 1b Sysselsättningsförändringar efter kön och sektorer

mellan april år 1996 och april år 1997.

Arbetsmarknaaisdepartemenlet, 199

E Män

301 ä

I kvinnor

parsaer

20.

. O

fuO

tj.

3O.

-40,

-50.

2 Utanför arbetskraften

Ett förhållande är dock nytt för Sverige. Det gäller den andel av befolkningen i det som brukar kallas förvärvsverksam ålder, mellan 20 och 64 år, som står utanför arbetskraften, dvs. som varken har något förvärvsarbete eller är registrerad som arbetslös. Denna andel har ökat kraftigt från 1990 till år 1996 och den bestod 1996 av 928 000 personer.

Bland dem som står utanför arbetskraften ingår heltidsstuderande som själva valt att studera likaväl som de som studerar därför att de inte finner det förvärvsarbete de hellre skulle vilja ha. Där ingår hemarbetande som vill arbeta hemma, människor som inte söker arbete för att de inte tror att de kommer att finna något och människor som av en mängd väsensskilda skäl varken har betalt arbete eller är registrerade som arbetslösa. Vi återkommer till detta senare i kapitlet.

Arbete en analysmodell

- - Tabell Befolkningen 20-64 år i Sverige i tusental

samt antal och andel utanför arbetskraften.

1990 1990 1996 1996

befolkning i arbetskraften befolkning i arbetskraften kvinnor 2 435,2 362.8 14.9% 2528,2 522,2 20,7% män 2 596,1 246,8 9,8 % 2 605.6 406.1 15,6% total 4 941,3 609,6 12,3% 5 133,8 928.3 18,0% Källa: AKU

Ökningen i procentenheter av andelen utanför arbetskraften mellan 1990 och 1996 är lika stor för både kvinnor och män, 5,8 procent. Varför har denna förändring skett Hur påverkar det dessa kvinnor och mäns levnadsförhållanden Varifrån kommer deras inkomster Utför dessa människor nu obetalt arbete som tidigare utfördes av dem själva eller av andra på den betalda arbetsmarknaden Hur ser de på sig själva

Det är väsentligt att framhålla, att i ett västeuropeiskt perspektiv andelen människor i arbetskraften i Sverige fortfarande är mycket hög. Detta gäller även om man räknar de förvärvsverksamma "netto, dvs. med de arbetslösa borträknade, så att endast de som verkligen har betalda arbeten ingår. Detta förhållande gör det särskilt viktigt att studera andra länders forskningsresultat och erfarenheter, eftersom dessa bygger på kunskaper om en situation som där har existerat länge, och som eventuellt kommer att uppstå även i Sverige.

3 Betalt och obetalt arbete

Vi vill analysera arbete av alla slag i ett trepartsperspektiv: den

behöver eller önskar få ett arbete utfört, i en tjänst eller som som del i vara, den som gör arbetet och den som eventuellt beta-

en - lar för det. Både betalt och obetalt arbete behandlas.

l analys det slag vi syftar till är det klart att pengar inte

en av

utgångspunkt. Själva begreppet obetalt arbete markerar kan vara just frånvaron pengar direkt relaterade till arbetet. Dock är be-

av talning för arbete, och den form eventuell betalning får, en viktig faktor som påverkar synen det.

Begreppet obetalt arbete har kommit att användas i många sammanhang, bland annat för att skilja verksamheter som matlagning, städning, bam- och äldreomsorg inom ett hushåll från fritid. Ett vanligt kriterium för att göra en sådan åtskillnad är det s.k. tredjepersonskriteriet, som förefaller ha introducerats av Margaret

Agneta Stark Åsa Regnér

Reid 1934 och som senare använts inom standardiserade tidsanvändningsundersökningar se t.ex. Rydenstam, 1992, SCB, 1992. Det har också diskuterats och tillämpats vid konstruktion s.k.

av satelliträkenskaper, ett tillägg till det internationellt standardiserade System of National Accounts SNA.2

Kriteriet innebär att till arbete räknas sådant kan överlåtas

som

en annan person matlagning, reparationer. Aktiviteter

som att sova, lyssna till musik, motionera, duscha eller äta, inte

som med rimlig tolkning kan utföras av någon räknas däremot

annan, som tillgodoseende av personliga behov, och innebär inte arbete. Det är väsentligt att begreppet arbete inte i sig förknippas med tvång eller obehag snarare än med tillfredsställelse, vilket är of-

en ta framförd invändning mot att vissa verksamheter skulle klassificeras som obetalt arbete, snarare än fritidssyssla. Trädgårdsar-

som bete, brödbak eller barnomsorg är arbete även när de är obetalda, och även när de upplevs berikande

som

4 Den svenska arbetsmarknaden

- några särdrag

Ett särdrag för den svenska arbetsmarknaden, liksom i viss mån för de nordiska arbetsmarknaderna, är den höga förvärvsfrekvensen för kvinnor med kort formell utbildning. Visserligen är förvärvsverksamhet i Norden vanligare också för kvinnor med akademisk examen eller gymnasieutbildning än för motsvarande kvinnor i många andra OECD-länder, men skillnaden är mest markant vad gäller kvinnor med kort formell utbildning.

Figur 2a-c, påföljande sidor:

Arbetskrajisdeltagande och utbildningsnivå.

Grundskola, gymnasie- och högskoleutbildade.

Källa: OECD, 1996d.

2 Se t.ex. Anita Nyberg 1995, Julie Aslaksen och Charlotte Koren 1996, Duncan Ironmonger 1996 samt Joann Vanek 1996 som tar upp värderingsproblemkring obetalt arbete.

Att använda arbete för sådanaverksamheter, även när de är obetalda har kritiseratsav bl.a. SusanHimmelweit 1995 med utgångspunkt från att sådanasysslor är av så personlig natur att de inte borde betecknassom arbete. Hon bemöts delvis av Regenia Gagnier och John Dupré 1995, som finner motsvarandeegenskaper även hos arbete, exempelvis vissa vårduppgiñer, som utförs betalt. Till detta kan läggas att konstnärligt arbete regelmässigt betraktas som arbete, vars karakteristiska drag är dess djupt personliga och tillfredsställande karaktär. En lång svensk tradition finns där även hushållsarbete har studeratssomjust arbete Set.ex. Anita Nyberg 1989 som bland annat redogör för studier av kvinnors hushållsarbete inom jordbruket från 1930-talet och senare.

Arbete en analysmodell - -

Figur 2a Grundskoleutbildade 1994

Schweiz Sverige Tu rklet Portugal Grekland Spanien Irland Tyskland Danmark Italien Nederländerna Storbritannien Norge Österrike USA Frankrike Finland Belgien

Procent

Figur 2b Gymnasieutbildade 1994

Schweiz KV M Irland On Sverige Turkiet Spanien Storbritannien Frankrike Denmrk Portugal Norge Finland USA Italien Grekland Belgien Nederländerna Östernke Tyskland O 30 40 50 60 70 80 90 1OO Procent

Agneta Stark Åsa Regnér

Figur 2c Högskoleutbildade 1994

Portugal

M

Norge 0-0

Danmark

Sverige Storbritannien

Schweiz

Irland

Österrike

USA

Turkiet

Finland

Tyskland

Italien

Spanien

Grekland

Frankrike

Belgien Nederländerna

0 30 40 50 60 70 80 90 100

Procent

Den stora skillnaden mellan förvärvsfrekvensen hos kvinnor med kort utbildning kan inte enkelt förklaras med att högre eller lägre andel kvinnor med kort utbildning skulle finnas i befolkningen. Schweiz, Sverige och Tyskland är tre länder med låg och ungefär lika andel kortutbildade kvinnor i befolkningen räknat på kvinnor i åldern 25-44 år ECE, SCB m.fi., 1995 s. 22, men dessa kvinnors förvärvsfrekvens skiljer sig alltså kraftigt. Bland svenska män i samma åldersgrupp är andelen med kort utbildning högre än bland kvinnorna, medan det är tvärtom i Tyskland och Schweiz.

Detta leder till frågor, som vi inte kunnat besvara i detta sammanhang, men som är viktiga att ställa. Hur många barn om

några har kvinnor med kort respektive lång utbildning i de olika

ländema4 Hur inkomst i familjer där kvinnan har

ser mannens ut kort respektive lång utbildning Det som ofta beskrivs som att familjen har råd att leva på en lön, dvs. att endast en vuxen har förvärvsarbete, medan den andra vuxna i den absoluta majoriteten

av fallen en kvinna är hemarbetande på heltid, är betydligt vanli-

gare i familjer där kvinnan har kort utbildning. Det förefaller mindre sannolikt att sådana kvinnor i mycket större utsträckning än högutbildade kvinnor skulle vara gifta med höginkomsttagare. Mer

4Frågor mäns fertilitet är intressanta, statistiskt material är sällsynt.

om men

Arbete en analysmodell

- troliga förklaringar hänger samman med arbetsmarknaden för kvinnor med kort utbildning, kostnader för barnomsorg och äldreomsorgi förhållande till lönenivån för kort utbildade etc., snarare än med skattesystemets utformning, eller med lönerna för män med olika yrken och utbildningsbakgrund.

Sverige uppvisar emellertid en mycket hög förvärvsfrekvens även för män med kort formell utbildning. Omkring en fjärdedel av sådana män är inte förvärvsverksamma i USA, Belgien, Finland, Holland och Norge, medan över 90 procent av dessa män förvärvsarbetar i Schweiz och Sverige. Vi har ännu inte funnit internationellt jämförande material belyser de förvärvsverksamma

som männens levnadsförhållanden i de länder där dessa män är många.

Det är dock lätt att kvinnor i olika länder skiljer sig åt

att se

än män med avseende förvärvsfrekvens i förhållande till utmer bildning. Desto anmärkningsvärt är det att internationell stati-

mer stik, exempelvis OECD, i jämförelser mellan länder utgår från en standardfamilj där utgångspunkten när OECD jämför skatter är

s.k. Average Production Worker APW, en industriarbetande en

verksam i direkt produktion, med hemarbetande make utan person, inkomst, och två barn i skola, fem och tolv år gamla. En sådan familj flera skäl inte representativ, vilket också uppmärksam-

är av

OECD 1994:259 ff. Dels har andelen sysselsatta i tillmats av verkningsindustri sjunkit, dels är tvåinkomstfamiljer vanligare än eninkomstfamiljer i de sex länder som ingår i OECD:s studie. Om

make verkligen är hemarbetande utan egen inkomst, så har den en andra maken i Sverige regelmässigt en förvärvsinkomst som är större än lönen för en APW. Kanada uppger att APW-analysen stämmer förhållandevis väl, medan USA påpekar att tvåinkomstfamiljerna är stor och växande betydelse. För Danmark, Island,

av Sverige och Storbritannien stämmer analysen mindre väl.

Män förvärvsarbetar i internationell jämförelse mer lika varann än kvinnor gör huvudsakligen heltid, om de är arbetslösa.

-

Det förefaller då fömuftigt att vid internationella jämförel-

mer

standardisera männen till heltids förvärvsarbete. De olika ser standardfamiljema borde därefter karakteriseras av kvinnornas arbetsmönster: heltids hemarbetande, deltids detaljhandelsarbetande, heltids sekreterare eller vårdanställd etc.. Begreppet en vanlig affársbiträdesfamilj eller en vanlig undersköterskefamilj" verkar i många fall leda tankarna till en familj bestående av ensamförsörjande kvinna med barn, trots att affärsbiträde/undersköterskefamiljer i Sverige är vanligare än "en vanlig industriarbetarfamilj.

Agneta Stark Åsa Regnér

Det har ofta sagtss att den svenska arbetsmarknaden i ovanligt hög grad skulle vara könssegregerad. Detta är sant, och samtidigt i internationella jämförelser missvisande. Om nämligen märkbar

en del av vård och omsorg skulle återföras till obetalt hemarbete i Sverige skulle det i sådana analyser tolkas som att arbetsmarknaden bleve mindre könssegregerad, eftersom det med stor sannolikhet skulle innebära att kvinnor med kort utbildning försvann från

arbetsmarknaden, och mönstren för dessa kvinnor skulle i högre grad likna dem som finns i andra OECD-länder. Ett parallellt resonemang säger att den svenska arbetskraften är mindre välutbildad än arbetskraften i andra länder. Om de kortutbildade människorna på den svenska arbetsmarknaden lämnade denna skulle de kvarvarande genomsnittligt ha en högre utbildning. Ingen skulle tagit något

man kvinnoyrke, ingen människa, kvinna eller man, skulle lärt sig något nytt men jämställdhet och utbildning skulle skenbart ha för-

bättrats.

Felet med denna typ av analyser är, att kvinnors arbete, betalt och obetalt, antas vara så lika organiserat i olika länder att begreppet arbetsmarknad skulle ha samma innebörd i olika länder och därmed vara internationellt jämförbart. Så är enligt vår uppfattning inte alls fallet. Behoven av olika slag av tjänster och varor fylls i olika länder av arbete som är organiserat på olika sätt, i vissa länder inom arbetsmarknaden, i andra länder utanför den.

I länder där exempelvis vård av äldre, av handikappade, av långvarigt sjuka och av små bam mer än i Sverige sköts oavlönat och i hemmen är det helt klart att detta arbete inte sköts av män i någon större utsträckning. Oavlönat vård- och omsorgsarbete är både en köns- och en klassfråga, med tyngdpunkten kvinnor med kort formell utbildning.

Begreppet arbetsmarkna omfattar olika slags arbete och olika mycket arbete i olika länder. Könsfördelningen av verkliga arbetsuppgifter, om både avlönat och oavlönat arbete ingår, förefaller däremot internationellt sett vara mycket likartad. Att betrakta arbetsmarknadsbegreppet och dess definitioner i ett genusperspektiv är därför angeläget, eftersom det regelmässigt är just kvinnors arbete som blir missvisande bedömt och beskrivet. Inte mindre viktigt är detta just nu eftersom snabba förändringar förvärvsfre-

av kvenser pågår, och dessa ser ut att göra den svenska arbetsmarknaden mer lik den i andra OECD-länder.

5 Set.ex. Gösta Esping-Andersen 1991 samt Jon Eivind Kolberg 1991.

Arbete en analysmodell

- -

5 Kvinnors och mäns arbete

Det är dock inte endast kvinnors arbete som bör fokuseras. Det är lätt att konstatera att kvinnor och arbete i forskningssammanhang uppmärksammats, medan forskningsområdet män och arbete explicit betydligt sällsynt. En körning i LIBRIS° i början

är mer av maj 1997, visade följande: sökningen woman OR women AND work 592 titlar. Samma sökning men med uteslutande

gav

sökbegreppet "men gav 549 titlar. Men AND work gav 90 av titlar, medan samma sökbegrepp med uteslutande av women gav 47 titlar. En genomgång de senare visar att endast 21 titlar

av verkligen behandlar just män och arbete.7 Säkert innehåller även de 549 titlarna om kvinnor och arbete sådant som ligger utanför mitt intresseområde, men skillnaden i volym är anmärkningsvärd.

Hirdman 1988 och andra framhållit, den ständigt

Män är, som närvarande och osynliga normen mot vilken alla andra, dvs. icke-män, bedöms. Att uttryckligen behandla både kvinnors och mäns arbete är därför väsentligt, och det är då nödvändigt att finna

bättre grund för analyser än att använda det ena könet som en

för det andra. Ett steg på vägen kan dock vara att undersöka norm vilka företeelser blir synliga, eller annorlunda belysta, om

som kvinnor betraktas som norm för män, eftersom detta praktiskt taget aldrig görs

Kvantitativa beskrivningar påverkar i hög grad beslut, det är väl känt från ekonomisk forskning inom redovisning och ekonomistyrning. Den norrnativa påverkan som uppgifter om BNP, arbetskraft, antal arbetade timmar etc. har är mycket stor, vilket bland annat FN:s fjärde världskvinnokonferens i Beijing i september 1995 tagit fasta på.

Många feministiskt inriktade forskare har påpekat att begrepp

arbete, arbetsmarknad, liksom marknad, produktion, produksom tivitet och effektivitet har givits innebörder som byggt på mäns erfarenheter, vilket gjort att kvinnors erfarenheter ibland blivit både osynliga och omöjliga att analysera inom de ramar som dragits

6De svenska forskningsbibliotekens gemensammakatalogsystem. 7Bland de titlar inte behandlar det sökta ämnet ingår böcker om socialt arbe-

som te med män, biografier över enskilda personer, verk om hustrurs stöd till män i de-

arbete, samt ett verk om en kvinnlig naturvetenskaplig forskare i serien "Men ras of Russian Science 8Ett nästan övertydligt exempel på hur män är norm i litteratur om arbeteerbjuds

Herbert Applebaum 1992, som i inledning, 21 kapitel och sammanfattning, av sammanlagt 590 sidor, behandlar endastmän och mäns arbete,utan att göra klart att det är sâ han har avgränsat sitt ämne. Ett enda undantagär ett avsnitt Women and Work in the Medieval Ages". I registret återfinns women som uppslagsord med ett knappt 30-tal hänvisningar, men som uppslagsord finns inte.

Agneta Stark Åsa Regnér

upp. Uppslagsverket The New Palgrave Dictionary of Economics 1991 beskriver detta i artikeln Women and work":

Kvinnors arbete utmärks särskilt, men inte uteslutande, av deras ansvar för vissa uppgifter som förknippas med daglig reproduktion liksom reproduktion mellan generationer. Den matlagning, städning, bamavård, vård och omsorg som ingår är på många sätt ett särskilt arbete, inte minst eftersom det är obetalt. Det har förblivit privatiserat även i avancerade industriekonomier vare sig dessa varit plan- eller marknadsekonomier, och i samhällen där planerares preferenser eller marknadspriser registrerar värde så undervärderas arbete som varken ingår i planerna eller utbjuds marknaden, oña till och med intill gränsen för det osynliga. Det anses inte vara arbete alls. The New Palgrave, 1991 vol. s. 925, vår övers.

Forskningen om arbete i ett genusperspektiv har, naturligt nog, kommit att i stor utsträckning söka lyfta fram och synliggöra kvinnors arbete. Det finns även ganska omfattande forskning som inom forskningstraditioner utan genusinriktning har studerat och diskuterat varför kvinnor ägnar sig förvärvsarbete. Frågan varför män förvärvsarbetar, och förvärvsarbetar i ett så likartat mönster oavsett ålder, social bakgrund eller kultur, har uppmärksammats ytterst litet eller inte alls.

För oss är det väsentligt att försöka bygga en analys av arbete på ett sådant sätt att varken kvinnors eller mäns arbete blir osynligt, vare sig det är betalt eller obetalt, föreskrivet, frivilligt, görs inom familjens ramar, arbetsmarknaden, finansieras via offentliga medel, arbetsinkomster, via att den arbetande försörjs av

egna andra familjemedlemmar, via ideella organisationer, görs heltid, deltid eller att det enligt rådande samhällsnormer bör vara obetalt. Vissa utgångspunkter för en sådan analys kan hämtas ur nyare feministisk ekonomiforskning°, andra från sociologisk, statsvetenskaplig, socialantropologisk och historisk forskning. Det finns åtskilliga analyser av empiriskt material som omtolkar och komplet-

traditionella framställningar arbete. terar av

6 Avgränsningar

I detta kapitel begränsar vi det empiriska materialet till att omfatta endast kvinnor och män i åldrarna 20 år till 64 år. Det betyder att

inte långt när analyserar den totala arbetsmängden i ett samhälle. Dels saknas barns och ungdomars både betalda och obetalda

9T.ex. Julie Nelson 1996, Chris Beasley 1994, och Nancy Folbre 1994. l° T.ex. Hettie Pott-Buter 1993 och Harriet Bradley 1989.

Arbete en analysmodell - arbete, dels saknas också ålderspensionäremas betalda och obetalda arbete. Bland annat när det gäller obetalt vårdarbete är volymen utförs ålderspensionärer betydande. Följden av begränsningsom av blir främst att mycket obetalt arbete faller utanför vår analys. en Skälen att tagit bort kvinnor och män under 20 år är, att vissa länder har värnplikt för unga män medan andra inte har det, samt att grundläggande utbildning avslutas vid olika ålder. I den del studien som rapporteras här belyser empiriskt av vissa grundfakta, samt endast en del av modellen.

7 En trepartsmodell

Modellen byggersom nämnts på högst tre parter: den som behöver eller önskar en tjänst eller vara, den som utför arbetet och den som eventuellt betalar. Fem fall särskiljs:

Den som behöver/önskar något betalar själv för tjänsten. Arbetet utförs av någon som säljer varor och tjänster, och som lever på detta. Denna situation kallas MARKNAD.

Här finns två parter: den som behöver/önskar något betalar för det själv. Rätten att få behovet/önskemålet tillgodosett härleds från betalningsförmågan; den kan betala har rätt att få det den som medan den som inte kan betala inte har denna

behölger/önskar

rätt.

Den behöver/önskar något får behovet tillgodosett av anhöriga, som som utför arbetet obetalt. Denna situation kallas FAMILJ.

Här finns två parter: den som behöver eller önskar något får detta tillgodosett inom ramen för vad den enskilda familjen eller släktkretsen anser rimligt och förmår uppfylla. Olika behov anses legitima, beroende de inblandades åldrar, förmåga, den behövandes sedvanor, kultur samt ett flertal andra faktoegna resurser, Eventuellt är familjearbetet specialiserat så, att en person på rer. heltid sysslar med obetalt arbete inom familjen, medan en annan person utför lönearbete som försörjer även den hemarbetande.

" Denna modell presenteradesförsta gången på en internationell forskarkonferens för feministiska perspektiv ekonomisk teori Stark 1993. z Det är viktigt att framhålla att denna användning av marknadsbegreppetär kraftigt begränsad i förhållande till användningen av det i sedvanlig ekonomisk analys. I senareskedeav vårt arbetekommer detta att diskuterasnärmare. 49

Agneta Stark Åsa Regnér

Den som behöver/önskar något får behovet tillgodosett av anhöriga, vilkas arbete del/finansieras av ojfentliga medel. Denna situation kallas OFFENTLIGT UNDERSTOTT FAMILJEARBETE.

Exempel på detta är barnbidrag, Vårdbidrag, vårdnadsbidrag,

skatteavdrag eller skattesänkning för vård/omsorg, som alltså förutsätts ske inom familjen som kan definieras olika och bestå av vuxna samt barn under 18 år, av föräldrar och både minderåriga och barn etc.. Parterna är här tre: den som behöver/önskar

vuxna något, den som utför arbetet och den som del/betalar arbetet genom bidrag till offentliga medel, vanligen genom att betala skatt. Vilka behov anses legitima beror av samma faktorer som un-

som der 2 ovan.

Den som behöver/önskar något får behovet tillgodosett genom ofent-

ligt finansierad verksamhet. Själva arbetet kan organiseras offentligt

eller utföras genom någon organisation som åtagit sig arbetsuppgif-

ten. Denna situation kallas OFF EN TLIG TANS TÄLLDA respektive

OF FEN TLIGF INANSIERA D ENTREPRENAD.

Inom denna verksamhet återfinns de klassiska offentliga uppgifterna som grundläggande utbildning, rättsväsende, försvar etc., lik-

betydande delar sjukvård, handikappomsorg, äldrevård, sosom av cial omsorg, missbrukarvård, kulturell verksamhet, forskning m.m. Parterna är här tre: den behöver/önskar något, den som utför

som arbetet och den som betalar arbetet genom bidrag till offentliga medel, vanligen genom att betala skatt. Någon typ av egen betalning från den som önskar något kan erfordras. Vilka behov som

legitima beror regler, ofta är formaliserade. Krav på anses av som bosättning eller medborgarskap i visst land kan också ställas.

5 Den behöver/önskar något får behovet tillgodosett utan eller med

som

.

symbolisk betalning, av andra än av anhöriga. Denna situation kallas

IDEELLT ARBETE eller IDEELLA ORGANISA TIONER.

Parterna är här två: den som behöver och den som gör arbetet obetalt som gåva, eller tre: den som behöver, den som gör arbetet och den som del/betalar genom gåvor till den ideella sektorn. Vilka behov som anses legitima och hur de ska uttryckas för att kunna fyllas varierar mycket, beroende typ av organisation, samt på omgivningen i övrigt. I vissa länder fungerar denna sektor mycket likt den svenska offentliga sektorn i fråga om äldreomsorg, missbrukarvård eller socialt arbete. I dessa fall är det vanligt att en betydande del av finansieringen sker med offentliga medel, och att

Arbete en analysmodell

- följaktligen denna sektor också organiserar ett mått av betalt arbete, utöver det obetalda. I andra fall krävs medlemskap i kyrka, yrkestillhörighet etc. för att någon ska vara berättigad till hjälp.

De tre begreppen stat, marknad och familj har ofta använts tillsammans av Statsvetenskapliga forskare och andra samhällsvetare när de på senare tid analyserat olika frågor. Feministiska forskare har kritiserat dessa analyser på många olika grunder. De har hävdat att främst relationen mellan marknad och stat har analyserats, att kvinnor har ingått i analysen endast om de funnits på arbetsmarknaden, att familjens roll som producent av varor och tjänster har ignorerats liksom de rättigheter som gifta kvinnor fått rätt till genom sina män, med mera. Feministiska forskare har också ställt frågan om det för kvinnor varit lättare att få inflytande genom staten än genom marknaden, och om det för kvinnor är kvalitativt annorlunda att vara beroende av staten än av en familjeförsörjare.

Drude Dahlerup 1994 diskuterar familjen som en del av det civila samhället, och de vaga gränser som finns mellan stat, marknad och detta civila samhälle. Hon analyserar denna triangel som ett sätt att fördela arbetsuppgifter och makt, och tar upp olika områden inom vilka statliga ingripanden är nödvändiga för kvinnors välfärd.

Indelningen i stat, marknad och familj är alltså använd av många forskare, om än med olika innebörd, och något olika terminologi. I den modell som presenteras här går dock ett steg längre, och analyserar marknad, familj och stat, samt frivilligsektorn inte endast som fördelare av arbetsuppgifter, ansvar, makt och resurser utan också som olika sätt för den som behöver någonting att göra detta behov uppmärksammat och om det anses legitimt in-

om den sektor där det uttrycks få det uppfyllt.

-

Det är värt att notera, att mäns beroende av kvinnor, av staten eller av marknaden i mycket liten utsträckning förefaller explicit analyserat och utforskat. Detta är enligt vår mening anmärkningsvärt, exempelvis med tanke på den stora och snabba förkortning av mäns förväntade livslängd som påvisats i de länder i Östeuropa som under 1990-talet genomgått en snabb ekonomisk omvandling. ECE, SCB m. fl., 1995:10-11 samt s. 66 Skillnaden mellan förväntad livslängd för kvinnor och män i Ryssland var år 1993 13 år, och för ryska män sjönk siffran med 5 år till 59 år under första hälften av 1990-talet. Som jämförelse kan nämnas att motsvaran-

3 Se t.ex. Gösta Esping-Andersen 1990. 4 Set.ex. Jane Lewis 1993, Ann Shola Orloff1993, Diane Sainsbury 1996.

Agneta Stark Åsa Regnér

de skillnad vid samma tid i Sverige var omkring 6 år, och att

svenska män förväntas leva till 76 år. Den dödlighet hos medelålders män som är främsta orsaken till den kraftiga försämringen hänger samman med olyckor, självmord, våld, hjärt- och kärlsjukdomar samt stor utsatthet; hög alkoholkonsumtion är ett avgörande inslag. Mäns beroende av välfärdsstat och god samhällsorganisation och frågan hur män påverkas av olika slag av ekonomiska förändringar vore angelägna forskningsområden.

"Privatisering"

Begreppet privatisering har kommit att användas för ett flertal förflyttningar av arbetsuppgifter inom och mellan de olika situationema i modellen. När arbete har flyttats från offentligt anställd till ofentligfinansierad entreprenad har detta betecknats pri-

som vatisering. Samma ord har i andra sammanhang använts när arbetsuppgifter har förflyttats från offentligt finansierad verksamhet nr 4 till alla de övriga kategorierna ideellt arbete, offentligt understött familjearbete, familj eller marknad. När det rör vård och omsorg har dock flertalet förflyttningar som kallats privatisering gått ut på att minska den offentliga finansieringen, och marknad har i praktiken inte spelat någon större roll, eftersom många vårdbehov kräver långt mer pengar att köpa på marknaden än vad de flesta mycket vårdbehövande kan betala.

Relationerna mellan parterna i modellen

De olika kategorierna ovan återfinns alla i alla slag av ekonomier. De bildar tillsammans ett mönster för hur arbete organiseras, hur behov av arbete kan uttryckas legitimt och ansvarsfördelningen för betalning i den mån arbetet betalas. Men mönstren är olika. I många länder i tredje världen spelar obetalt familjearbete vä-

en sentlig roll för matförsörjningen genom husbehovsjordbruk. I andra är matanskaffning nästan uteslutande en marknadstransaktion. Idrott kan organiseras genom den ideella sektorn, men också på marknaden genom stora kommersiella idrottsföretag. Vård svårt

av sjuka äri vissa länder med stor fattigdom ett obetalt familjearbete med helt otillräckliga resurser, medan samma sjukdomar i andra länder sköts via offentligt finansierad specialistvård.

Förhållandena mellan de högst tre parterna i vår modell är helt olika. Villkoren för den som behöver eller vill ha tjänst utförd

en är olika, liksom för den som arbetar. Den part som finansierar

Arbete en analysmodell

- eventuell betalning har också olika ställning; skattebetalaren, försörjaren och donatom spelar olika roller.

För den som behöver en viss tjänst, exempelvis en yngre vuxen handikappad kvinna som behöver hjälp i sitt dagliga liv med hygien eller transporter, är det stor skillnad om behovet tillgodoses av yrkesutbildad personal med lön, av yrkesutbildade obetalda frivilligarbetare, yrkeskunniga frivilligarbetare, av en familjemedlem som erhåller ekonomisk ersättning, av en familjemedlem utan sådan ersättning eller om hon själv kan köpa tjänster om lämpliga sådana finns att tillgå på marknaden mot sedvanlig betalning. Hennes egen situation är olika, liksom förhållandena for dem som utför arbetet. Den familjemedlem som vårdar en handikappad anhörig har en annan situation än den som utför motsvarande arbetsuppgifter yrkesmässigt; att få tillfälle till avlastning och vila kan vara svårt liksom att byta arbete.

Det finns i olika länder bestämda uppfattningar om vilken typ av arbete som bör organiseras på ett bestämt sätt. Friska nyfödda barn sköts överallt huvudsakligen inom familjen, med eller utan föräldraersättning. Deklassiska uppgifterna för staten som rättskipning, försvar och grundläggande utbildning sköts av offentligt anställda praktiskt taget överallt.

Betalning i pengar för en viss typ av arbete påverkar uppfattningen om vad for slags förhållande som finns mellan de parter som är inblandade i transaktionen. Ett enkelt exempel vänner som gör varandra tjänster. Ett erbjudande om betalning kan i det sammanhanget uppfattas som både egendomligt och stötande. I andra fall kan just betalningen mellan vänner eller anhöriga för ett arbete göra att den som behöver eller önskar få något utfört känner sig berättigad att ställa vissa krav, som utan betalning vore svårare att framföra. Man kan säga att betalning i ett givet sammanhang medför en kvalitativ transformation av det arbete som utförs.

Ett extremt exempel på att betalning i grunden förändrar är prostitution. När sexuella önskemål och behov tillgodoses genom att en person köper en annans tjänster på en marknad innebär detta något i grunden skilt från ömsesidigheten i en sexuell relation mellan vuxna närstående.

Tiden begränsning

som Det är vanligt att analyser av betalt och obetalt arbete utgår i första hand från det betalda arbetets tidskrav, och ifrån familjen som en enda enhet, där medlemmarna är helt överens eller repre-

Agneta Stark Åsa Regnér

senteras av en enda person. Ett intressant annat sätt har tillämpats i en holländsk studie av en expertkommitté, ledd av Marga Bruyn-Hundt 1996. Där fastställdes, med utgångspunkt från fyra tidsanvändningsundersökningar gjorda 1975, 1980, 1985 och 1990, vilken tid kvinnor och män i olika familjesituationer använde för obetalt arbete. Kommittén uttalade att obetalt arbete var nödvändigt i ett gott samhälle och att detta arbete i sig inte alls var problematiskt. Däremot var den ojämna fördelningen av arbetet ett problem. En maximal betald och obetald arbetsbörda, som inte skulle skada hälsan och som skulle ge möjlighet att delta i olika delar av samhällslivet, sattes till 56 timmar per vecka och person för småbarnsföräldrar. Av fyra framtidsvisioner valde kommittén enhälligt den som kallades kombination, och som innebar att betalt och obetalt arbete ska ha samma omfattning totalt sett, och både det betalda och obetalda ska delas lika mellan kvinnor och män. En sådan delning kräver att den betalda arbetstiden förkortas, men också att subventionerad barnomsorg byggs ut.

Den refererade studien utgår alltså från samband mellan olika slag av arbete. Men inte endast tiden är en begränsning. Om ett arbete inom marknadskategorin i vår modell upphör, är orsaken vanligen att kundernas önskemål om varan eller tjänsten minskat, eller att motsvarande behov täcks annat sätt. Bilkundema har blivit färre, köper andra bilar, eller samma bilar tillverkas nu någon annanstans. Det är svårt att tänka sig att bilarbetare som förlorat sitt betalda arbete skulle börja bygga samma slags bilar i en frivillig sammanslutning för att tillgodose det bilbehov som nu inte skulle fyllas.

Om däremot hemtjänsten for handikappade eller gamla minskar sin verksamhet är det sällan på grund av minskade önskemål eller behov hos dem som tidigare fått hjälp, utan praktiskt taget alltid för att pengarna inte räcker. Behoven kvarstår, och situationen blir att den behövande får klara sig ändå på egen hand, att anhöriga eller rycker in, att ideella organisationer tar över eller lik-

grannar nande.

8 Modellens fem sektorer

Inom varje del av modellen skisserar ett antal problem och frågeställningar, samt diskuterar tillgången empiriskt material för att belysa dessa. Med utgångspunkt från vår modell kan tre be-

5 Set.ex. Gary Becker 1991. Detta synsätthar mött stark kritik, Paula

av England 1993, Barbara Bergmann 1995, och mångaandra.

Arbete en analysmodell - skrivningar av varje sektors storlek och funktionssätt konstrueras, utifrån frågorna: Vem har möjlighet att använda tjänsterna Vem arbetar Vem betalar.

Marknadssektorn

Inom marknadssektom är tillgången på empiriskt material god. Vad som köps och säljs på marknaden är förhållandevis väl belyst i olika typer av statistik, både offentlig och Vem köper annan. som och säljer är också föremål för sådan statistikinsamling. Antalet arbetstimmar och dessas fördelning belyses också regelmässigt i både inhemsk och internationell statistik. När det gäller de arbetande kommer vissa uppgifter att sammanfalla med offentlig sektor så, att det är svårt att skilja timmar arbetade inom marknadssektom från dem är utförda med offentlig som finansiering. Detta gäller särskilt de fall, där offentligt finansierade entreprenader använts i stället för att arbetet utförts offentligt av anställda personer. Tillgången till könsuppdelade uppgifter är varierande, men i flertalet fall går sådana att få fram.

Vem har möjlighet att använda tjänsterna vem arbetar vem betalar - - Grunden för relationerna mellan parterna i denna sektor är betalningsförmåga, inom de ramar som kan dras lagar och förupp av ordningar. Den som kan betala är därmed berättigad att få sina önskemål och behov tillgodosedda. Exempel begränsningar rätt av till inköp av varor som i och för sig är lagliga är att barn inte får inköpa tobak eller alkohol, och att receptbelagda läkemedel endast får säljas med läkares tillstånd. l en ytterligare utveckling kan belysa varifrån de man pengar kommer som används till köp på marknaden. Ett sådant resonemang skulle dock föra alltför långt i detta sammanhang. De som arbetar inom den privata sektorn, vilket nämnts som dock inte är exakt detsamma som marknadssektom, bestod 1995 av 63 procent män och 37 procent kvinnor SCB, 1996:46. Denna sektor var, med 2,17 miljoner anställda, år den största samma på svensk arbetsmarknad.

F amiljesektorn

Begreppet familj är inte entydigt. Janet Finch och Jennifer Mason 1993 finner ingen samstämmighet vilka bör räknas om som till familjens medlemmar i sin surveystudie i England. De stunorra 55

Agneta Stark Åsa Regnér

derar också och hjälp mellan vuxna familjemedlemmar, och

ansvar utesluter ur sin studie relationen mellan föräldrar och minderåriga bam. Även där finner de stor variation. Kvinnor förefaller dock i praktiken vara något mer fast knutna i ansvarsrelationer än män, som är mer perifera i många fall.

Diana Gittins 1992:67 ff. kritiserar de karakteristiska drag

sociologer ofta använts för att definiera familj: gemensom av

bostad, ekonomisk samverkan, reproduktion och sexualitet. sam Hon menar att dessa karakteristika återspeglar nutida västliga idéer och ideal, som främst återspeglar medelklassens uppfattningar om vad familj bör Hon föredrar i stället en bas, som utvecklats

en vara. inom socialantropologin, och som bygger familjen som en soci-

konstruktion är ytterst flexibel och föränderlig.

som

Gränsdragningen mellan familjesektom och den ideella sektorn är inte självklar. Den ideella sektorn bygger enligt vår uppfattning

att tjänster och varor utbyts mellan människor som inte har Släktband, eller är vänner eller nära grannar.

Familjebegreppet förändras över tiden, vilket kan följas i de nordiska länderna, där familj äktenskap kommit att med tiden i många sammanhang ersättas av familj förälder/föräldrar och barn. Detta sammanhänger möjligen med ökande skilsmässor och fler barn som växer upp med endast en förälder.

Dessa två olika tolkningar av familj används av Suzanne Schunter-Kleemann l992:145 ff. som samlar Tyskland, Luxemburg, Österrike, Holland och Schweiz i en grupp äktenskapsinriktat patriarkat, inom vilket äktenskapet är bas för definitioner av familj i viktiga avseenden inom social lagstiftning, familje- och arbetsmarknadsrätt. Belgien, Frankrike och Italien klassificeras i en grupp familjeinriktat patriarkat, där stor vikt i stället läggs vid barn, födelsetal och offentligt understödd barnomsorg.

Det statistiska material som är tillgängligt om arbete som utförs inom familjen bygger till stor del tidsanvändningsundersökning-

Sådana görs inte regelbundet och standardiserat varken i Sverige ar. eller i andra länder. Eftersom det i satelliträkenskaper till SNA, vilket har beskrivits ovan, ska ingå beräkningar av obetalt arbete är det troligt att tidsanvändningsstudier i framtiden kommer att bli både vanligare och mer standardiserade.

6 I Gender,family and the triple over/ap 1991 diskuterar Rae Lesser

economy, Blumberg 1991214-17 begreppen "familj" och "hushåll" på ett intressant sätt, liksom i samma volym Judith Treas 1991:211-224 och Immanuel Wallerstein Joan Smith 199l:225-244.

Arbete en analysmodell

- - Vem har möjlighet att använda tjänsterna

vem arbetar vem betalar - - För att familjearbete ska vara möjligt krävs naturligtvis att familjemedlemmar ñnns, som kan utföra det arbete det är fråga Män-

om. niskor som bor ensamma har mindre sådana möjligheter. Ett

område där detta är viktigt gäller omsorg om och hjälp till gamla människor, där kvinnors och mäns olika livslängd spelar roll liksom förhållandet att bland gifta och samboende oftast är äld-

mannen re än kvinnan.

Tabell 2a Befolkningen i åldern 75 år och äldre

efter civilstånd 1 januari 1997

Civilstånd Kvinnor Män Kv. + M. Kvinnor % Män %

Källa: SCB Tabell 2b Befolkningen i åldern 85 år och äldre

efter civilstånd 1januari 1997 Civilstånd Kvinnor Män Kv. + M. Kvinnor % Män%

Källa: SCB

Tabell 2c Befolkningen i ålder 75 85 år och äldre

resp.

efter civilstånd 1januari 1997. Procentuell fördelning

Civilstånd Kvinn0r75- Män75- Kvinnor85- Män85- Gifta 9 45

.

gifta 75 Totalt 11 11 11 11 Antal 46971 29121 12941 57200 Källa: SCB

I kategorin ogifta ingår både änkor/änklingar,

och sådana som aldrig varit giña. Det framgår av tabellen att män har

som grupp

Agneta Stark Åsa Regnér

betydligt större möjligheter att få hjälp av sina hustrur än tvärtom. Den äldreomsorg sköts av familjemedlemmar är för kvinnor

som mycket oftare utförd av barn än av maken, om nu barn finns och bor så att det är praktiskt möjligt för dem att sköta sin gamla mor.

Det senaste material om tidsanvändning som i Sverige insamlats gäller 1990/91 Klas Rydenstam, 1992; SCB 1992. Utifrån denna studie har Anita Nyberg 1995:26 beräknat att det obetalda hemarbetet för kvinnor i åldrarna 20-64 omfattar 82 miljoner timmar

vecka, medan arbete för män i samma åldrar omfattar per samma 51 miljoner timmar. Totalt utfördes alltså 133 miljoner timmar

vecka i sådant arbete av människor 20-64 under år 1991. per Detta kan ställas emot 138 miljoner timmar i betalt arbete samma år, 57 miljoner utförda av kvinnor och 81 miljoner av män.

Förändringar sedan 1990/91 av det obetalda arbetets volym och inriktning, liksom av vem som utför det är i stort sett okända i Sverige.

Frågan betalar för det obetalda arbetet kan analyse-

vem som

på flera sätt. Av avsnittet nedan om människor i och utanför ras arbetskraften framgår, att antalet och andelen heltids hemarbetande kvinnor, de brukar kallas hemmafruar", har minskat under

som 1990-talets första hälft. Någon motsvarande ökning bland män kan inte Det förefaller därför som om det obetalda arbetet i

ses. växande utsträckning sköts av deltids- och heltids förvärvsarbetande kvinnor, samt i mindre utsträckning av förvärvsarbetande män. Dessutom tillkommer det obetalda arbete som utförs av människor

står utanför arbetskraften, men som inte betraktar sig som som hemarbetande. Till denna grupp återkommer nedan.

En betydande del av det obetalda arbetet kan, om man utgår från heltids förvärvsarbete norm, sägas finansieras av de kvin-

som

förvärvsarbetar deltid, och som enligt den tidigare nämnda nor som svenska tidsanvändningsstudien för 1990/91 använder mer tid än män på obetalt arbete. Finansieringen skulle då bestå i den inkomst de avstår från genom att arbeta deltid i stället för heltid.

Ofentligt understött familjearbete

Denna kategori måste analyseras tillsammans med den föregående, eftersom det är i få fall som det offentliga stödet knyts direkt till konkret utförda arbetsuppgifter. När det gäller föräldraförsäkringen så knyts denna ersättning endast till att den som får ersättningen inte samtidigt förvärvsarbetar, men hur den från för-

7 Det gäller bland annat anställda s.k. anhörigvårdare, som är en liten grupp.

Arbete en analysmodell

- värvsarbete frigjorda tiden verkligen används mäts inte. För barnbidraget gäller att detta utbetalas till föräldrarna, oavsett hur de organiserar sitt vardagsliv. Tidsanvändningsstudier kan klargöra detta bättre.

Vem har möjlighet att använda tjänsterna

vem arbetar vem betalar - - Samma resonemang som under familjesektom ovan är relevant. Dock finns en offentlig betalare, som tredje part utöver den som har behov/önskemål och den som utför arbetet.

Den ofentliga sektorn

Den offentliga sektorn har vi delat i två delar, dels de offentligt anställda och dels de offentligt finansierade entreprenaderna, där själva arbetet utförs av människor som arbetar inom företag som kan

privat ägda, kooperativa eller organiserade på annat vis. De vara offentligt finansierade entreprenaderna kan i någon mån belysas med hjälp av siffror om offentliga utgifter och hur dessa pengar använts.

Vem har möjlighet att använda tjänsterna

vem arbetar vem betalar - - I denna sektor finns det regler om vem som har rätt eller skyldighet att använda tjänsterna för en stor del, men inte allt, av det

utförs. Kultur och väganvändning är exempel områden där som vem som har rätt att nyttja möjligheterna regelstyrs i mycket liten utsträckning. Kriminalvård, tvångsvård av sjuka och grundläggande skolutbildning är exempel på motsatsen.

När det gäller de offentligt anställda så går material att få fram både om arbetade timmar och om dem som arbetar. En majoritet, 79 procent, totalt 1,13 miljoner kommunalt anställda, var

av kvinnor år 1995. Av samma år totalt 0,23 miljoner statligt anställda var majoriteten, 60 procent, män. SCB, 1996c:46.

Arbetet inom denna sektor finansieras av offentliga medel, som utgörs av skatter, avgifter, taxor och medel med vissa andra beteckningar.

Den ideella sektorn

Vi utgår från denna sektors roll som producent av olika tjänster och som organisatör av arbete som kan vara betalt eller obetalt. Vi bortser alltså i det här sammanhanget från exempelvis hur sek-

Agneta Stark Åsa Regnér

torn organiserar olika intressen eller for fram ideologi. Sektom finansieras på flera olika sätt. Dels mottar den gåvor i form av tid dvs. obetalt arbete som utförs av den som skänker gåvan, pengar eller föremål. Detta är grunden för själva definitionen som ideell sektor. Dels mottar den i vissa fall offentliga alltså skattefinan-

sierade bidrag, när den påtar sig uppgifter som finansieras offent-

ligt. Exempel på det senare är missbrukarvård, omsorg och utbildning.

Ideellt arbete har i Sverige studerats av bl.a. Tobias Lundström och Filip Wikström 1995. De definierar sektorn i enlighet med en gemensam definition utformad inom en internationell forskar-

med fem huvudkriterier. Ideella organisationer ska grupp, vara:

a/ formaliserade något sätt;

b/ privata och därmed fristående från den offentliga sektorn;

ideella dvs. inte syfta till att generera vinst eller avkastning

till förmån för ägare eller styrelse;

d/ självstyrande samt

e/ föremål för ideella insatser i form av ideellt arbete eller gåvor

eller donationer från privatpersoner.

Författarna kommer fram till att den ideella sektorn i Sverige är större, mätt i andel av dess omsättning i pengar i relation till landets BNP, än samma sektor i Tyskland och Frankrike, medan den är något mindre än i Storbritannien och betydligt mindre än i USA.

Den svenska ideella sektorns största del, räknad som andel i sektorns totala penningomsättning, består av idrotts- och fritidsorganisationer. Utbildning, social omsorg och hälsovård kommer på tredje, femte respektive elfte plats. Dessa tre områden är till stor del offentligt finansierade: utbildning till 54 procent, social omsorg till 70 procent och hälsovård till 87 procent.

Mönstren mellan Sveriges och Tysklands ideella sektorer skiljer sig därmed från varann på ett intressant sätt. I Tyskland dominerar nämligen hälsovård med 35 procent och social omsorg 23 procent, medan kultur och rekreation omfattar 7 procent. I Sverige står social omsorg for 10 procent, hälsovård för endast 3 procent, medan kultur och rekreation dominerar med 25 procent. I samtliga fall är det den penningmässiga omsättningen som utgör grunden för jämförelsen.

Denna jämförelsegrund är dock inte oproblematisk. En ideell organisation som producerar en viss mängd tjänster med uteslutande obetald arbetskraft kommer att framstå som mindre än en organi-

18Motsvarande kriterier något annorlunda uttryckta används av Statskontoret 1995.

Arbete en analysmodell

- sation som producerar exakt samma mängd tjänster, men med hög andel betald arbetskraft.

Vem har möjlighet att använda tjänsterna

vem arbetar vem betalar - - Svaret på frågan om vem som har möjlighet att använda tjänsterna belyser vilka tjänster som produceras, och vem som får del av dem. Dessutom krävs en beskrivning av hur människor som behöver eller önskar en viss tjänst kan kunna komma i åtnjutande av den, dvs. på vilket sätt ett önskemål eller ett behov kan uttryckas och manifesteras för att anses som legitimt. Vilka krav ställs för att en person ska kunna bli föremål för ideellt organiserad omsorg eller deltai undervisning Några större studier av detta har inte kunnat finna.

Jane Wheelock 1990:l27 ff. diskuterar förändringar i beteende kunde väntas i de hushåll hon studerat, nordengelska hushåll

som i vilka mannen blivit arbetslös medan hustrun hade förvärvsarbete

hel- eller deltid. Mot bakgrund av ekonomisk teori finner hon att ökad användning av tjänster från den informella sektorn kunnat förväntas, eftersom en minskad inkomst och svårigheter att få hushållsekonomin att ihop gjort dessa billigare tjänster mer attraktiva. Hon finner dock att hushållen i studien inte använde tjänster frivilligsektorn mer än innan mannen blev arbetslös. I

ur stället bidrog hushållen mer än tidigare till frivilligsektom.

Att större, jämförande studier är få kan sammanhänga med att den ideella sektorn har mycket olika uppgifter i olika länder. I Sverige har den historiskt spelat rollen av att lyfta fram missförhållanden eller problem, visa på sätt att avhjälpa dem och senare försöka förmå offentligt finansierad verksamhet att ta över. Nykterhetsorganisationerna är ett exempel, kvinnojourerna ett annat. De senare arbetar fortfarande huvudsakligen ideellt, med visst kommunalt stöd.

l Tyskland fungerar sektorn på annat sätt. Lundström och Wijkström a.a. framhåller att i Tyskland kyrkliga organisationer står för en stor del av den offentligt finansierade hälso- och sjukvården, ett sätt som inte har motsvarighet i Sverige. I dessa kyrkliga organisationer organiseras en hel del ideellt arbete. Författarna vissa historiska skäl för skillnaderna, som också rör

ger

9 JaneWheelock 1990 finner betydande minoritetsgrupp i sitt material,

en som inte agerarekonomiskt rationellt i meningen att de maximerar sina inkomster. Hustrurna i denna grupp fortsätter nämligen att förvärvsarbeta, trots att hushål- Iets inkomster skulle öka om de avstod, på grund av konstruktionen av det brittiska bidragssystemet.

Agneta Stark Åsa Regnér

kyrkornas olika roll ide två länderna. Avgränsningen mellan offentlig sektor och ideell sektor blir här främst fråga

en om vem som organiserar arbetet, medan reglerna för vem som kan komma ifråga för exempelvis vård i de två sektorerna kan förhållan-

vara devis likartade.

I Tyskland har de ideella organisationerna fortsatt att själva organisera vård, omsorg och utbildning, med betydande stöd of-

av fentliga medel. De uppgifter de utför fylls i Sverige delvis av offentligt organiserad verksamhet, och finansieringen är alltså likartad i de båda länderna.

Svaret på frågan vem som arbetar inom den ideella sektorn måste bygga på den volym av arbete som utförs inom sektorn, fördelad

betalt och obetalt arbete. Wijkström 1994 har beräknat att det totala ideella arbetet i Sverige motsvarar ungefär 300 000 heltidsarbeten. Han uppskattar att detta obetalda arbete skulle, om

- det värderades till genomsnittlig kostnad per arbetstimme, motsvara ett lika stort värde som sektorns penningmässiga intäkter, och vara ungefär jämförligt i storlek med samma sektor i andra länder. Nästan hälften av det obetalda arbetet utförs inom idrott, kultur och rekreation. Dessutom måste fastställas vilka människor

vilket kön, vilken klass- och etnisk bakgrund som utför detta

betalda respektive obetalda arbete. Det finns anledning att anta att fördelningen mellan kvinnors och mäns obetalda arbete skiljer sig

mellan olika sektorer, exempelvis mellan sport och idrott å ena sidan och vård och social omsorg å den andra. Om detta har vi dock inte kunnat finna några mer omfattande studier.

Svaret på frågan om vem som betalar för det ideella arbetet, med pengar eller på annat sätt, rör alltså resurstillforseln, dess storlek och varifrån resurserna till sektorn kommer. Frågan kan besvaras genom en utvidgning av beskrivningarna ovan, genom en uppskattning av volym och eventuellt värde icke penningmässiga resurser.

9 Modellen tillämpad Sverige

Idealt sett borde vi nu ge en bild av det arbete som i Sverige organiseras i de olika kategorierna i modellen. Dock finns inga källor som ger en sådan möjlighet, varför vi måste gå en annan, mer indirekt väg. Vi har valt att inledningsvis visa vad människor i Sverige gör, mätt i återkommande standardiserade undersökningar för att ge oss möjligheter att senare ställa detta mot motsvarande data från andra länder. Diagrammen utgår från vissa kategorier som i arbete frånvarande hela veckan eller studerande, medan andra for oss

Arbete en analysmodell - intressanta kategorier inte belyses, exempelvis obetalt familjearbete och ideellt arbete. Det betalda arbetet, som utgör den största enskilda kategorin för både kvinnor och män i alla åldrar, utförs på hel- eller deltid, och inom marknadssektorn, inom den offentliga sektorn som offentligt anställd eller offentligt finansierad entreprenad samt delvis inom den ideella sektorn i vår modell. Av detta betalda arbete kan få en relativt tydlig bild. Det obetalda arbetet, sig det utförs vare som familjearbete eller offentligt stött familjearbete är svårare att belysa. Det utförs av människor som också har ett betalt arbete eller är studerande, likaväl som av hemarbetande, förtidspensionärer, arbetslösa och av de som står utanför arbetsmarknaden. De kategorier som används i denna offentliga och återkommande statistik är flera sätt problematiska. Vi har därför ansett det viktigt att diskutera dessa mer ingående, dels definitioner dem, dels hur av de är internationellt jämförbara. Vi visar också hur i några fall kategorier blivit allt mer otillräckliga, snabba och relativt genom stora förändringar i samhället.

10 Arbetsmarknaden och 1990-talets

förändringar för kvinnor och män

Data om arbete finns idag främst om det betalda arbetet med utgångspunkt från dem som utför arbetet, samt vilka sektorer de arbetar inom. Det finns alltså en stor mängd uppgifter om kvinnorna och männen på arbetsmarknaden. Det finns också hel del litteen ratur om sysselsatta och arbetslösa personer ett jämställdhetsur perspektiv.2° Tidigare beskrivningar utvecklingen arbetsav marknaden under l990-talet visar bl.a. att: År 1996 330 000 öppet arbetslösa enligt 0 var ca personer AKU. Av dem var 148 000 kvinnor och 184 000 män. 0 Samma år var 2 miljoner män och 1,8 miljoner kvinnor sysselsatta. 0 Mäns arbetslöshet har stigit mest under l990-talet totalt sett och var högre än kvinnors år 1996. Män finns oftast antingen i heltidsarbete eller heltidsarbetslöshet. De har mycket sällan deltidsarbete eller är deltidsarbetslösa. 0 Kvinnor har förvärvsarbetat fler timmar än tidigare och allt fler kvinnor arbetar heltid under l990-talet.

20Se bl.a. Arbetsmarknadsdepartementet1997, Lena Gonäs, SusanneJohansson Ingert Svärd 1995 och SOU 1996:56. 63

Agneta Stark Åsa Regnér

0 Samtidigt har kvinnors arbetslöshet stigit mest under åren

1994 till 1996. Kvinnor är överrepresenterade i tidsbegränsa-

de anställningar och deltidsarbetslöshet.

Ingenting i statistiken tyder på att kvinnor eller män är på väg tillbaka till spisen". För det första har majoriteten av dem som förvärvsarbetar idag aldrig haft hushållsarbete som huvudsaklig aktivitet. För det andra har 1990-talet inneburit att kvinnor fortsatt att befästa sina positioner arbetsmarknaden i flera avseenden. Födelsetalen har sjunkit kraftigt under åren 1995 och 1996. Det är särskilt unga kvinnor med de lägsta utbildningarna som står för förändringen jämfört med tidigare SCB, 1997. Allt färre kvinnor hemarbetar på heltid.

Det finns flera förändringar på arbetsmarknaden som är direkta eller indirekta konsekvenser av den strukturella och ekonomiska utvecklingen på 1990-ta1et. Det är t.ex. de fasta jobben som försvunnit i störst utsträckning. Ny teknik har påverkat arbetsorganisation och behov av arbetskraft. Begrepp som distansarbete beskriver nya arbetsvillkor, och är exempel fenomen som debatteras och uppmärksammas relativt mycket.

Ytterligare en konsekvens av arbetslöshet och samhällsförändringar i Sverige är emellertid att allt fler människor hamnar utanför arbetskraften. Det är mindre ofta i fokus och har såvitt vi känner till inte tidigare beskrivits ur ett könsperspektiv. Både kvinnor och män kämpar för att komma på arbetsmarknaden eller hålla sig kvar där Ändå är det stor och växande andel i

en av personer arbetsför ålder, dvs. 20 till 64 år, som befinner sig utanför arbetskraften. Vad händer med dem

I och utanför arbetskraften

Det faktum att allt fler människor lämnat arbetskraften är i första hand en konsekvens av det svåra läget på arbetsmarknaden under 1990-talet. Det gäller både kvinnor och män i lika stor grad, beräknat som andel av befolkningen, vilket visats i den inledande tabellen i detta kapitel.

Tidigare, under 1960, 70- och 80-talen, har kön och arbetskraftsdeltagande oftast diskuterats i samband med kvinnors ökande andel av de förvärvsarbetande. Reformer har gjorts under de senaste tjugo åren för att stimulera allt fler människor att förvärvsarbeta även om de har huvudansvar för hushållsskötsel och barn. In-

satsema har gällt både organisering av arbetstider och reformer i socialförsäkringssystemet.

Arbete en analysmodell

- -

Flera faktorer har samverkat till kvinnors höga arbetskraftsdeltagande i Sverige. Några viktiga förutsättningar har varit den offentliga sektorns expansion och utformningen av de allmänna försäkringssystemen, till exempel föräldraförsäkringen Lena Gonäs, 1989; 1995; Christina Jonung Inga Persson, 1994.

Även möjligheter till deltidsarbete har varit förutsättning för

en kvinnors ökade arbetskraftsdeltagande de senaste 20 åren. Det har samtidigt inte varit problemfritt. Kvinnors nästan oförändrade

ansvar för hushållsarbetet har bidragit till att många kvinnor fastnar i deltidsarbete Sundström, 1987. Ändå är det så, Diane Sains-

som bury och Margreth Nordgren framhåller i sitt kapitel, att andelen kvinnor som heltidsarbetar i Sverige i förhållande till alla kvinnor mellan 20 och 64 i Sverige är högre än i flertalet OECD-länder. Detta beror på den höga förvärvsfrekvensen hos svenska kvinnor.

Arbetskraftsdeltagande i ett genusperspektiv De tre kategorierna sysselsatta 99 33arbetslösa och utanför arbets-

, kraften, kan delas upp och analyseras ytterligare. Vi koncentrerar oss alltså här på den senare gruppen.

Figur 3 visar förändringen i verksamhet under åren 1990 till 1996 för människor i arbetsför ålder, 20 till 64 år, både i och utanför arbetskraften som andel av befolkningen. Av den framgår att allt färre personer är i arbete. Skillnaden är störst för män. Allt färre är frånvarande, vilket särskilt gäller kvinnor. Arbetslösheten har ökat för båda könen och mest för män.

De "hemarbetande som under hela perioden nästan enbart är kvinnor har blivit färre. Gruppen förtidspensionerade har minskat ungefär lika mycket för kvinnor som för män. Andelsmässigt har grupperna studerande och övriga ökat mest. Män överväger bland de övriga och kvinnor något bland de studerande. Mönstret är dock mycket olika för skilda åldersgrupper.

Åtgärder som i praktiken innebär minskat arbetskraftsutbud diskuteras och genomförs. Lösningar som friår, förtidspension av arbetsmarknadsskäl och generationsväxling har föreslagits eller debatterats. Inom ramen för sådana system kan staten sålunda stimulera en rörelse från arbetskraften till utanför arbetskraften, till skillnad mot 1960-, 70- och 80-talen när särskilt kvinnors

arbetskraftsdeltagande stimulerades. Även satsningar på studier minskar arbetskraftsdeltagandet även om de studerande bör betraktas som aktivare i förhållande till arbetslivet, än andra grupper utanför arbetsmarknaden och längre studietid för unga människor ger bättre möjligheter senare i arbetslivet.

Agneta Stark Åsa Regnér

Figur 3a Kvinnor i och utanför arbetskraften efter aktivitet och ålder.

Skillnad procentuell fördelning 1996-1990 inom respektive ålder.

Källa: AK U.

I arbete Frånvarandehelaveckan 20-24 20-24 25-34 25-34 35-44 35-44 45-54 45-54 55-59 55-59 60-64 60-64

l I

-20 -15 -10 -5 0 5 10 15 20 -20 -15 -10 -5 0 5 10 15 20

Procent Procent Procent Procent

Arbetslösa Studerande 20-24 20-24 25-34 25-34 35-44 35-44 45-54 45-54 55-59 55-59 60-64 60-64

. . .

-20 -15 -10 -5 O 5 10 15 20 -20 -15 -10 -5 0 5 10 15 20

Procent Procent Procent Procent

Övrigt 20-24 25-34 35-44 45-54 55-59 60-64

| | |

-20 -15 -10 -5 0 5 10 15 20

Procent Procent

Arbete en analysmodell

- -

Figur 3b Män i och utanför arbetskraften efter aktivitet och ålder.

Skillnad procentuell fördelning 1996-1990 inom respektive

ålder. Källa: AKU

I arbete Frånvarandehela veckan 20-24 25-34 35-44 45-54 55-59 60-64

-5 0 5 1015 20 -20 -15 -10 0 5 1015 20

Procent Procent Procent Procent

60-64

-20-15 -10 -5 5 1015 20 -20 -15 -10 -5 0 5 1015 20

Procent Procent Procent Procent

Övrigt 20-24 35-44 45-54

-20-15-10 -5 0 5 1015 20

Procent Procent

Agneta Stark Åsa Regnér

Frågan om samspelet mellan arbetskraftsdeltagande, sysselsättning och arbetslöshet blir även intressant i samband med mått på arbetslöshet. Johnny Zetterberg 1997 att när politiska mål

menar sätts för arbetslösheten bör det ifrågasättas regeringens mål

om om öppen arbetslöshet är en adekvat målformulering. Han pekar på att sänkt arbetslöshet inte nödvändigtvis måste leda till ökad

sysselsättning, utan också kan bero på minskat arbetskraftsdeltagande. Zetterbergs resonemang mynnar bl.a. ut i att utvärdering mål

en av om arbetslöshetsbekämpning behöver beakta sambandet mellan sysselsättning, öppen arbetslöshet och arbetskraftsdeltagande.

SCB 1997 har publicerat uppgifter visar att andelen

som personer utanför arbetskraften ökat också under år 1996, och något mer än som var väntat. Av dem som befinner sig utanför arbetskraften anger ungefär hälften av både kvinnorna och männen att de skulle vilja förvärvsarbeta hellre än ägna sig det de faktiskt gör. Det gäller bl.a. hälften av de studerande mellan 20 och 64 år. Människor över 45 år är de som i minst utsträckning har lämnat arbetskraften. Kvinnor födda på 1940-talet har klarat sig bäst och alltså något bättre än män i samma åldersgrupp.

Frågor som kommer att ställas och diskuteras i följande avsnitt berör konsekvenserna av förändringar arbetskraftsdeltagande.

av Finns det anledning att diskutera även ett minskat arbetskraftsdeltagande ur ett könsperspektiv När människor lämnar arbetskraften i allt större utsträckning, vad gör de då istället Finns det någon skillnad i mönster mellan kvinnor och män Får ett lägre arbetskraftsdeltagande några konsekvenser för hur de be-

gemensamma hoven tillgodoses och för dem utför respektive betalar för

- som behovens uppfyllande

Aktiv arbetsmarknadspolitik Frågan om sambanden mellan arbetslöshet, sysselsättning och

arbetskraftsdeltagande har sällan diskuterats i Sverige när det gäller arbetskraftens storlek i förhållande till arbetslöshetstalen. Inte heller har konsekvenser förändringar arbetskraften storlek

av av uppmärksammats ur ett jämställdhetsperspektiv. Det är sysselsättning å ena sidan och arbetslöshet å den andra som har stått i fokus.

Begreppet aktiv arbetsmarknadspolitik härstammar från 1940talet, även om en inriktning politiken främjar aktivitet

av som istället för passivitet diskuterats redan tidigare." Fonnuleringar i propositionstexter t.ex. prop. 1996/972100 från 1990-talet visar

2 Se Tord Leimar 1988 och Ernst Wigforss 1932 i ny utgåva a: 1988.

6 8

Arbete en analysmodell

- att det fortfarande är ett politiskt mål att aktivera de arbetslösa och inte göra dem till passiva mottagare av kontantstöd eller liknande. Men alldeles självklart är inte detta mål. Så här skrev tidningen Tidevarvet, troligen Elisabeth Tamm, nr 42 1933:

Vad skulle icke kunna utvinnas om denna samlade lediga tid, den skräckfyllda, förlamande arbetslösheten, kunde vändas till frivillig arbetslöshet" . . skulle detta innebära rätt till tryggat,

. om ock knappt tilltaget existensminimum för den som frivilligt gick ut ur arbetskonkurrensen för att ägna sig ett arbete eller en utbildning för vilken han eller hon annars icke kunde finna tid. Vi tror inte att anslagen för arbetslöshetsunderstöd detta sätt skulle behöva ökas. Men kvaliteten de arbetslösas prestationer skulle med säkerhet enormt höjas.

Ovanstående citat visar att det fanns olika åsikter om vägval redan för 60 år sedan. Nu finns ungefär en miljon människor utanför arbetskraften av olika skäl. Men det faktum att gruppen människor utan inkomst från arbete och som inte står till arbetsmarknadens förfogande växer stadigt under 1990-talet är i sig fortfarande sällan i fokus. Vad vet vi egentligen om dem

11 Arbetskraftsdeltagande i några länder

Praktiskt taget alla europeiska länder lider vid mitten av 1990-talet av hög arbetslöshet, nivåerna och förhållandena är oli-

även om ka. Vi tar helt kort upp arbetskraftsdeltagande i några länder ur ett könsperspektiv.

Danmark och Nederländerna har sjunkande arbetslöshet. Båda länderna har infört åtgärder som i praktiken sänker arbetskraftsdeltagandet.

I Portugal är arbetskraftsdeltagandet högt för kvinnor jämfört med andra sydeuropeiska länder. Även män deltar i arbetskraften i högre grad. Arbetslösheten är samtidigt förhållandevis låg.

Spanien är ett exempel ett sydeuropeiskt land med lågt arbetskraftsdeltagande för kvinnor och samtidigt mycket hög arbetslöshet. Den är högst i EU och kvinnor är i majoritet bland de arbetslösa.

I Tyskland stiger arbetslösheten stadigt. Tyskland brukar ofta jämföras med Sverige och framhållas som exempel på ett icke nordiskt land som har ett välfärdssystem som inte skiljer sig allt för mycket från vårt, trots att förhållandet mellan betalt och obetalt arbete är mycket olikt det svenska.

Agneta Stark Åsa Regnér

Danmark

l mitten av 1990-talet har Danmark i Sverige framhävts ett

som intressant exempel på arbetslöshetsbekämpning. Danmark har i större utsträckning än andra länder använt åtgärder minskar

som arbetskraftsutbudet för att sänka arbetslösheten.

Arbetskraftsdeltagandet i åldern 15-64 år 1995 var 78 procent for männen och 64 procent för kvinnor OECD, 1996."

Sedan år 1994 finns i Danmark möjligheter för

personer som har betalt arbete att tillbringa ett år utanför arbetskraften med ersättning från orlovsreformen. I Sverige har motsvarande

staten idéer kallats friår. Syftet med åtgärden är att skapa rotation på arbetsmarknaden och bereda möjligheter for personer utan betalt arbete att hålla kontakten med arbetslivet.

År 1995 utnyttjade 140000 friåret i någon form.

personer Även arbetslösa kan omfattas reformen. Kvinnor dominerar

av kraftigt bland de som lämnar sina jobb inom ramen för friåret. Det finns tre slags friår. l den variant av åtgärden som innebär möjlighet till ett års vård av barn är omkring 96 procent kvinnor. Det är den volymmässigt största friårstypen.

Eftersom Danmark inriktat sig på tlaskhalsbekämpning i sin arbetsmarknadspolitik, så prövas arbetsmarknadens behov gentemot den som vill ha ett friår. Den som vill komma i fråga för friåret måste ansöka hos arbetsförmedlingen. Om den sökande är verksam inom ett flaskhalsområde, kan begäran avslås. Har hon eller han istället ett arbete där efterfrågan arbetskraft är låg beviljas ansökan. I praktiken innebär det att danska kvinnor i betydligt högre grad än män används som dragreglage arbetsmarknaden.

Nederländerna

I Nederländerna är arbetskraftsdeltagandet lågt för båda könen. År 1995 var arbetskraftstalet mellan 50 procent för kvinnor och 67 procent för män. Som framgår är det särskilt kvinnorna som har låga tal jämfört med andra länder. Utbildningsnivå spelar mindre roll än i andra länder för sannolikheten att förvärvsarbeta, dvs. även kvinnor med akademisk utbildning hemarbetar till stor del.

I Nederländerna används pension vid sjukdom och arbetshandikapp i stor utsträckning. Det finns sedan år 1967 generösa möjlig-

22Observera att dessaförvärvsfrekvenser är lägre än de som uppgesi Employment in Europe, utgiven av EU-kommissionen 1996. Skillnaderna torde bero på olika definitioner och beräkningsgrunder.

Arbete en analysmodell

- heter till förtidspension av hälsoskäl WAO. OECD 1993 konstaterar i en rapport bl.a. att holländska data visar att mellan 30 och 50 procent av sjukpensioneringarna är dold arbetslöshet. Empiriska studier ger vid handen att andelen dold arbetslöshet i själva verket är ännu högre. När reformen infördes kalkylerades med pension för ca 200 000 personer, vilket i verkligheten har stigit till 555 000 år 1993. Hälsotillståndet i landet är för övrigt inte sämre än i andra länder, påpekar OECD.

Ett annat system, VUT, innebär möjlighet till förtida pension av arbetsmarknadsskäl. För anställda över 57 år, är det vanligare att gå in i VUT än att få arbetslöshetsersättning och betecknas som öppet arbetslös.

OECD menar att landet gjort intressanta försök till nya lösningar bl.a. genom organisatoriska förändringar av arbetsmarknadspolitiken med högre grad av decentralisering för ökad rörlighet. Trots detta vore det önskvärt med färre passiviserande åtgärder från statens sida gentemot de arbetslösa, menar OECD.

Av personer i arbetsför ålder utanför arbetskraften uppgav nio tiondelar av männen år 1993 arbetsoförmåga eller förtidspension som skäl för att inte stå till arbetsmarknadens förfogande. Nästan alla andra män sade att liten chans att hitta arbete gjorde att de inte sökte. Av kvinnorna sade sig en tiondel inte söka jobb på grund av förtidspension. Tre fjärdedelar angav familjesituation eller hemarbete. Resterande ansåg liten chans att hitta arbete förelåg, eller att ideellt arbete hindrade dem att förvärvsarbeta.

Ett annat utmärkande drag för den holländska arbetsmarknaden är den höga andelen deltidsarbetande. Det har uppnåtts genom en mycket medveten politik både från politiskt och fackligt håll. Majoriteten av de deltidsarbetande är kvinnor även om den manliga andelen deltidsarbetande är störst i EU.

Trots de låga arbetskraftstalen för kvinnor, sker en ökning av sysselsättningsgraden men i första hand genom deltidsarbete. Den höga andelen förtidspensionerade äldre och den stora andelen deltidsarbetande gör att Nederländerna har hör till de OECD-länder som uppvisar lägst antal arbetade timmar per person och år. Arbetslösheten är samtidigt jämförelsevis låg, 8 procent för kvinnor och 6 procent för män år 1995.

Portugal

l Portugal är arbetskraftsdeltagandet högt och har legat över genomsnittet för OECD-ländema och klart högre än EU-ländema

Agneta Stark Åsa Regnér

under 1970- och 80-talen. Kvinnor har ökat sitt arbetskraftsdeltagande mer och snabbare än i andra jämförbara länder. Även under mitten av 1990-talet är arbetskraftsdeltagandet och sysselsättningen hög, men arbetslösheten har stigit påtagligt. År 1995 arbetsvar lösheten för män 6 procent och för kvinnor 8 procent. OECD, 1996a Det är särskilt kvinnornas arbetskraftsdeltagande skiljer sig som från andra mellan- och sydeuropeiska länder. Kvinnor med akademisk utbildning förvärvsarbetar till och med något än i Svemer rige. Dessutom arbetar både kvinnor och män nästan alltid heltid. SOU 1996:56. Portugal är samtidigt ett land med stor informell sektor, betydande klasskillnader och låg utbildningsnivå generellt sett, varför den totala bilden förändringar på arbetsmarknaden är svåröverav blickbar. För att behålla den höga sysselsättningsgraden och det höga arbetskraftsdeltagandet trots ökade svårigheter på arbetsmarknaden föreslår OECD högre grad av deltidsarbete och flexibilitet den portugisiska arbetsmarknaden. Redan idag förekommer dock olika former av egenanställning där frilansförhållanden råder för olika sorters yrkesgrupper, även inom industrin. Uppdragstagaren har själv ansvar för att sociala avgifter betalas och något anställningsförhållande i traditionell mening föreligger inte. Regeringen har nyligen lagstiftat fyrtio timmars arbetsom vecka. Skälen är att skydda arbetstagarna, det finns också men en förhoppning om att fler arbetstillfällen skall kunna skapas.

Spanien

I Spanien är arbetskraftsdeltagandet lågt. För kvinnor med grundskoleutbildning motsvarande är det bara 30 procent, vilket är ca näst lägst i Europa. Landet har högst arbetslöshet i EU, över 20 procent OECD, 1996d. Spanien har ett relativt ålderdomligt arbetsrättsligt system. Bland annat är det fortfarande möjligt att ha livstidsanställningar. Under våren 1997 slöts ett avtal mellan arbetsmarknadens parter om mer flexibilitet i arbetslivet. Det innehåller bl.a. uppmjukande av regler om anställningsvillkor. Dessutom finns skrivningar om utökat skydd för personer med tidsbegränsade anställningar och deltidsarbete. Detta har varit ett krav från fackföreningsrörelsen

23 Intervju med portugisiska arbetsmarknadsministem i april 1997. 72

Arbete en analysmodell

- -

tror att avtalet kommer att gynna kvinnor, eftersom de är i som klar majoritet bland förvärvsarbetande i den sortens anställningar.

Tyskland

Tyskland har arbetslösheten stigit kraftigt under år. År I senare 1996 10 % kvinnorna och 8 % av männen arbetslösa. Skill-

var av naderna mellan östra och västra Tyskland var fortfarande stora. Arbetskraftsdeltagandet i Tyskland för kvinnor är lågt jämfört med de skandinaviska länderna. Arbetskraften bestod år 1996 av drygt 39 miljoner vilka 23 miljoner var män och 16 miljo-

personer av ner kvinnor OECD, 1997.

Utbildningsnivån spelar i Tyskland särskilt stor roll för kvin-

arbetskraftsdeltagande. Av kvinnor med motsvarande grundnors skoleutbildning förvärvsarbetade knappt hälften mot 80 procent

männen. För kvinnor med högskoleutbildning är siffran drygt av 80 procent, och för män i samma grupp uppgår den till cirka 95 procent OECD, 1996c.

12 Källor och definitioner

Som tidigare nämnts finns idag relativt omfattande kunskaper om

i Sverige utför betalt arbete på arbetsmarknaden, dvs. de dem som sysselsatta, liksom om dem som är öppet arbetslösa. Båda grupper-

ingår i det betecknas arbetskrañen, enligt Statistiska na som som Centralbyråns definition i Arbetskraftsundersökningarna, AKU. AKU är den officiella statistikkälla, som bl.a. regeringen använder.

AKU urvalsundersökning där de tillfrågade finns med under

är en två år och tillfrågas kvartalsvis. Undersökningen omfattar tre urval

omfattar 17 000 personer. Personer som förvärvsarbetat som minst timme under mätveckan klassificeras som sysselsatta.

en Arbetslösa är de under mätveckan inte var sysselsatta, men

som

ville och kunde arbeta samt sökte betalt arbete. Individer som som varken är sysselsatta eller arbetslösa faller enligt AKU utanför arbetskraften. Personer befinner sig utanför arbetskraften delas

som in i följande kategorier: "studerande, förtidspensionerade, hemarbetande, samt övriga. År 1996 bestod utanför arbets-

gruppen kraften, tidigare nämnts, l miljon personer i åldern 20

som av ca till 64 år.

Agneta Stark Åsa Regnér

Figur 4 Indelning enligt AK U

STUDERANDE

SYSSELSATTA ÖPPET

1ARBETE

ARBETSLÖSA

FRÅNVARANDE

FÖRTIDS-

HEMARBETANDE

PENSION

de?

l ARBETSKRAFTEN UTANFÖRARBETSKRAFTEN

l AKU går att avläsa skäl för att personen i fråga inte finns i

arbetskraften. Personer utanför arbetskraften går vidare att indela i de som är latent arbetssökande och de inte är det. Den förra

som gruppen är personer som uppger att de skulle vilja och kunna arbeta, men som trots det av olika skäl ändå inte söker arbete. Den

senare innebär att de tillfrågade vill inte kan, alternativt inte

men vill, förvärvsarbeta.

ISCB:s longitudinella databas för utbildning, arbetsmarknad och välfärd, som innehåller uppgifter från olika register, t.ex. kontrolluppgifterna från arbetsgivarna till Skattemyndigheten, inkomstoch förmögenhetsregister samt utbildningsregister, används begreppen förvärvsarbetande och ej förvärvsarbetande. Här indelas individerna efter vilken sorts inkomst personen i fråga har, dvs. om den är förvärvad genom arbete eller Personer med inkomst från arbete räknas som förvärvsarbetande. Övriga definieras alltså som förvärvsarbetande.

Figur 5 Indelning enligt longitudinella databasen

FÖRVÄRVSARBETANDE EJFÖRVÄRVSARBETANDE

1 a

°§%lls°lånå§áåfåv°il§%d°,

20-64 år

Arbete en analysmodell

- - Ej förvärvsarbetande indelas i ytterligare grupper i SCB:s databas. Det är arbetslösa eller i vissa arbetsmarknadspolitiska åtgärder, handikappade eller i rehabilitering, förtidspensionerade, ålders- eller tjänstepensionerade, socialbidragstagareñ personer som lever på livränta, övriga t.ex. hemarbetande, svartarbete och utvandring.

Genom att använda uppgifter både från AKU och den longitudinella databasen, går det i viss mån att kartlägga vad personer utanför arbetskraften ägnar sig åt. Det går vidare att göra vissa antaganden om vilka inkomstkällor de har.

Många frågor kommer dock fortfarande att vara obesvarade. Gemensamt för de båda källorna är att de inte är heltäckande i sin beskrivning av personer som inte befinner sig i arbetskraften eller som förvärvsarbetande. Detinitionsproblem uppstår bl.a. i fråga om de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna.

Till följd av de ekonomiska och strukturella förändringarna på arbetsmarknaden under 1990-talet växer gruppen personer utanför arbetskraften. Det gäller även människor utan inkomster från arbete. Det är särskilt de yngre som står för ökningen.

Vi har valt att här koncentrera oss på att studera de personer som inte ingår i arbetskraften. Vi vill undersöka vad de gör så långt det går med gängse statistiska källor genom bearbetningar av befintligt material. Det som är nytt är sålunda inte uppgifterna i sig, utan det faktum att de sammanställs och analyseras i förhållande till den presenterade modellen.

Skillnaden mellan Arbetsmarknadsstyrelsens statistik

och arbetskraftsundersökningarna

Arbetsmarknadsverket, AMS, för statistik över arbetslösheten genom registrering av arbetssökande på arbetsförmedlingarna. Statistiken är uppdelad efter olika kategorier, där kategori 1.1 är personer som kan ta ett arbete genast. De som räknas som öppet arbetslösa enligt AMS statistik är de som kan ta ett arbete genast, samt individer med tillfällig timanställning, s.k. springvikarier.

AMS producerar inga egna siffror över arbetskraftsdeltagande och sysselsättning. Däremot för AMS register över arbetslösheten, konjunkturberoende åtgärder, nyanmälda platser och varsel. AMS arbetslöshetssiffror ligger alltid över AKU, bl.a. beroende på att personer med tillfällig timanställning räknas in bland de öppet arbetslösa hos AMS, där också viss eftersläpning sker vid avregistrering av arbetssökande som fått arbete.

Agneta Stark Åsa Regnér

Vart räknas

personer

i de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna

Personer som befinner sig i arbetsmarknadspolitiska åtgärder räknas antingen som sysselsatta eller till gruppen utanför arbetsmarknaden i AKU. Indelningen har att göra med den ersättning ut-

som går till den arbetssökande.

Den som blir placerad i t.ex. rekryteringsstöd, starta-eget-bidrag eller beredskapsarbete räknas som sysselsatt och ingår alltså i

arbetskraften. Personer i åtgärder där utbildningsbidrag utgår,

som bl.a. arbetsmarknadsutbildning, arbetsplatsintroduktion och arbetslivsutveckling, räknas däremot till gruppen studerande och hamnar automatiskt utanför arbetskraften.

Kvinnor och män är ojämnt fördelade i de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna. Deras andel av åtgärderna motsvarar deras andel av de öppet arbetslösa, men kvinnor och män återfinns i arbetsmarknadspolitiken i ett mönster som speglar könsuppdelningen på arbetsmarknaden. Kvinnor dominerar i åtgärder inom vård,

omsorg och administrativa yrken, medan män återfinns i insatser rik-

som tar sig till byggnads- och tillverkningsindustrin och andra områden som brukar betecknas som tekniska.

Sverige och internationell klassificering

Sveriges statistiska indelning av vilka som skall definieras

som utanför arbetskraften respektive i öppen arbetslöshet skiljer sig i vissa avseenden från den kategorisering som görs i rekommendationerna från International Labour Organisation ILO.

Enligt ILO:s rekommendationer skall människor studerar

som och samtidigt uppger att de skulle avbryta studierna om de fick ett arbete, räknas till gruppen öppet arbetslösa SCB 1996a.

Den svenska regeringen beslutade dock i december 1986 att dessa personer, som kallas heltidsstuderande som söker arbete även fortsättningsvis inte skulle räknas i arbetskraften i kategorin

arbetslösa. Då beslutet fattades bestod den aktuella 6 000

gruppen av

År 1996 utgjordes den drygt 90 000 individer. En nåpersoner. av got större andel är män än kvinnor Om de heltidsstuderande som

. söker arbete räknades in i den öppna arbetslösheten skulle den stiga med ca 2 procentenheter.

Det bör noteras att länderna i Europa i olika avseenden har skilda sätt att definiera vad som är arbetslöshet, sysselsättning och arbetskraftsdeltagande. Exempelvis får nationella regler för rätt till arbetslöshetsersättning konsekvenser för statistisk indelning.

Arbete en analysmodell

- -

13 Redovisning och analys av statistiken

kvinnor och män utanför arbetskraften

- Eftersom kvinnor och män generellt sett befinner sig i olika branscher, i skilda yrken och på olika positioner i arbetslivet, är mönstret för dem befinner sig utanför arbetsmarknaden inte heller

som lika för könen.

När arbetslösheten steg mest för män före åren 1993 och 1994, lämnade männen arbetskraften i störst utsträckning. Därefter ökade kvinnors arbetslöshet bl.a. neddragningar i offentlig

mer, genom sektor, och deras arbetskraftsdeltagande har sjunkit mest sedan dess. Under åren 1995 och 1996 var det särskilt kvinnor mellan 20 och 24 år uppvisade ett lägre arbetskraftsdeltagande än tidi-

som

Samtidigt de överrepresenterade som studerande jämfört gare. var med män i ålder. Som vi påpekat tidigare är dock samban-

samma det mellan öppen arbetslöshet och arbetskraftsdeltagande inte självklart, eftersom graden sysselsättning också spelar roll.

av

Figur 6a Kvinnor utanför arbetskraften 1987-1996. Andel % av alla

inom respektive åldersgrupp. Källa: AK U

Procent

Agneta Stark Åsa Regnér

Figur 6b Män utanför arbetskraften 1987-1996. Andel % av alla inom

respektive åldersgrupp. Källa: AK U

Procent

v"

i

55-64 ,.

20.

--., 20-24 -

25-34

-f _ ä

z-l .-_--

10, 45-54

fef êT;_%2-_2-g."-

:;________:;__øLê;;,.-__f-

____ --35-44

______ ___

. . . .

1987 1989 1991 1993 1995

Personer i åldern 20 till 64 år utanför arbetskraften delas i AKU i ett första steg upp i fyra kategorier: studerande, pensionärer, hemarbetande och övriga. Studerande är de som bedriver studier inom det reguljära utbildningsväsendet, eller finns i arbetsmarknadpolitisk åtgärd med utbildningsbidrag. Pensionärer är personer som i dagligt tal kallas förtidspensionärer, hemarbetande är de som slarvigt benämns hemmafruar. Övriga består av värnpliktiga, utomlands arbetande, arbetsoförmögna t.ex. vissa långtidssjukskrivna, och individer vars huvudsakliga verksamhet är okänd. l den senare kategorien ryms sannolikt bland annat personer som enbart har inkomster från s.k. svart arbete.

År 1990 befann sig knappt 2,1 miljoner kvinnor i arbetskraften, varav 30 000 var arbetslösa. Utanför arbetskraften stod 363 000 kvinnor. Av de kvinnor i åldern 20 till 64 år som år 1990 befann sig utanför arbetskraften, var två femtedelar studerande eller i förtidspension medan tredjedel hemarbetande. Återstå-

en var ende, en dryg fjärdedel, återfanns i kategorien övriga.

Arbete en analysmodell

- -

År 1996 hade bilden förändrats. Två miljoner kvinnor i åldern 20-64 år fanns i arbetskraften, varav 148 000 var arbetslösa. Samtidigt befann sig 522 000 kvinnor utanför arbetskraften. Av dem studerade nästan en tredjedel, medan 7 procent var förtidspensionerade och 16 procent var hemarbetande. Det innebär att hälften av kvinnorna fanns i kategorien "övriga.

Av männen fanns år 1990 knappt 2,3 miljoner i arbetskraften, av vilka 34 000 var arbetslösa. Samma år var 247 000 män utanför arbetskraften. Av dem studerade en fjärdedel, en tredjedel var förtidspensionerade, medan knappt två procent var hemarbetande. Resterande 40 procent var kategoriserade som övriga.

År 1996 bestod arbetskraften 2,2 miljoner män. Av dem

av var 184 000 arbetslösa. Utanför arbetskraften stod 406 000 män. Det året hade en tredjedel av männen studier som sin huvudsakliga aktivitet, samtidigt som 8 procent var förtidspensionärer. Hela 60 procent föll inom gruppen övriga. De hemarbetande hade blivit för få för att säkert kunna mätas.

Yngre utanför vad har de för sig

arbetskraften -

Det är särskilt de yngsta och de äldsta kvinnorna och männen som har lägre arbetskraftsdeltagande än före krisen på 1990-talet. De uppgifter som redovisas i följande avsnitt avser aktiviteter för personer som andel av kvinnor och män som befinner sig utanför arbetskraften.

Det handlar alltså inte här om sambandet mellan att finnas i arbetskraften och att inte göra det. Eftersom studier av dem som inte står till arbetsmarknadens förfogande är sällsynta, har vi valt att fokusera på den frågan. Flödesbeskrivningar är intressanta i ett nästa steg, men eftersom det kräver mycket komplicerade analyser ryms det inte inom ramen för detta kapitel.

Som andelar av personer utanför arbetskraften studerar de yngsta i nästan lika stor utsträckning år 1996 som år 1990.

24Statistiska beskrivningar av hur människor rör sig mellan sysselsättning, arbetslöshet samt in i och ut ur arbetskraften.

Agneta Stark Åsa Regnér

Figur 7a Utanför arbetskraften efter ålder och aktivitet 1990. Procentuell fördelning. Källa: AK U.

20-24Ar 25-34Ar Studerande Studerande Pensionerade Pensionerade

Hernarbetande Hemarbelande Kvinnor Kvinnor Övriga Man Övriga Man 0 20 40 60 80 100 0 20 40 60 80 100 Procent Procent 3544år 45-54år Studerande Studerande Pensionerade Pensionerade Hemarbetande KvinnoHHernarbetande Kunna; Man Man bwins I Övriga 0 40 60 100 0 20 40 60 80 100 Procent Procent 55-59år 60-64år Studerande Studerande Pensionerade Pensionerade

Hemarbetamse Kvinnor Kvinnor om. Man Övriga Man l 0 0 20 40 80 80 100 20 40 80 80 100 Procent Procent 20-64år I Studerande Kvinnor Man Pensionerade

Hernarbeiande Övriga 0 20 40 60 100 Procent

Arbete en analysmodell - -

Figur 7b Utanför arbetskraften efter ålder och aktivitet 1996. Procentuell fördelning. Källa: AK U.

20-24år Studerande- Studerande Pensionerade Pensionerade Hemarbetande Hemarbetande Kvinnor Övriga Man Övriga tr 0 20 40 60 80 100 Procent 35-44år Studerande Studerande Pensionerade PensioneradeL Kvinnor Hemarbetande Man Hemarbetande Övriga Övriga 0 20 40 60 80 100 Procent Procent 55-59år 60-64år Studerande Studerande Pensionerade Pensionerade Kvinnor Hemarbetande Hemarbetande M5" Övriga Övriga 0 20 40 60 00 100 80 100 Procent Procent 20-64år Studerandem Kvinnan Man Pensionerade J: Hemarbetande Övriga 0 20 40 60 80 100 PIOCOTN

Agneta Stark Åsa Regnér

För dessa yngsta har en förskjutning skett från hemarbete för kvinnor till studier och övriga. För männen är det särskilt gruppen förtidspension som minskat till förmån för övriga och studier. Kvinnor dominerar bland studerande och männen i gruppen övriga.

Anmärkningsvärt kan nog sägas vara att andelen studerande bland männen i åldern 25 till 34 sjunkit under perioden, trots hög arbetslöshet i gruppen och ökade studiesatsningar för vuxna. Ett något oväntat resultat är också det faktum att de yngsta kvinnorna och männen inte studerar mer än tidigare. Värt att notera är även det faktum att andelen hemarbetande av kvinnor som befinner sig utanför arbetskraften fortsätter att sjunka.

Figur 8 Hemarbetande kvinnor 1987-1996. Andel % av alla utanför

arbetskrafien inom respektive åldersgrupp. Källa: AK U

Procent

- - - - - - -20-24

80 - - - - -25-34

- - - - - 35-44

- - - -45-54

50 -- 55-59

.

1959 V 1991

1987 1993 1995

Arbete en analysmodell

- -

Äldre utanför vad har de för sig

arbetskraften -

Åldern spelar roll för aktiviteter på och utanför arbetsmarknaden. De äldre har överlag lägre arbetslöshet. Vad har hänt med arbetskraftsdeltagandet

De äldre som befinner sig utanför arbetskraften finns år 1996 i huvudsak i grupperna övrigt och i pension. Andelen kvinnor och män med förtidspension har mer än halverats under perioden och hänger sannolikt samman med förändringar av reglerna för pension före 65 års ålder se nästa avsnitt.

Även bland de äldre överväger kvinnorna bland de hemarbetande. Männen är i majoritet bland de "övriga. I åldrarna mellan 45 och 59 år är andelen övriga stor, över 80 procent av männen och mer än 70 procent av kvinnorna.

Allt fler hamnar utanför arbetskraften p.g.a. den svåra arbetsmarknadssituationen. Hur män och kvinnor upplever arbetslöshet och brist på förvärvsarbete är inte entydigt. Det är t.ex. svårt att hitta uppgifter om samband mellan hemarbete och arbetslöshet. I en undersökning av familjer i norra England där en eller båda makarna vara arbetslösa, framkom att kvinnor och män hade olika sätt att se på sig själva i förhållande till hemarbete. Först när män uppfattade sin arbetslöshetssituation som mer permanent än tillfällig, betecknade de sina insatseri skötsel av hushållet som hemarbete. För kvinnor fanns inte den kopplingen Lydia Morris, 1995. Om svenska förhållanden vet vi relativt lite i detta avseende. Det är en av flera frågor som återstår att besvara.

"Övriga"

Sammanlagt fanns 270 000 kvinnor och 250 000 män i gruppen övriga, dvs. 10 procent av befolkningen i arbetsför ålder. Vad gör de

Vi vet mycket litet om dem, vilket också ligger i benämningen. Tanken med en övriggrupp är vanligen att i denna samla en mycket liten grupp av kanske helt olika personer, där finare klassificeringar endast skulle ge några få individer i varje klass.

Fler än hälften av de personer som faller utanför arbetskraften ingår i gruppen övriga. Gruppens storlek ökar. Av vissa åldersgrupper, särskilt de äldre kvinnorna och männen finns en stor andel inom gruppen, som framgår av figur 7 ovan.

Agneta Stark Åsa Regnér

Övriggruppen består av "värnpliktiga", arbetsoförmögna, utomlands arbetande och personer som av för statistiken okänd anledning inte står till arbetsmarknadens förfogande.

Arbetsofönnögen innebär att den tillfrågade

personen uppger att egen sjukdom eller andra fysiska eller psykiska problem, förhindrar henne eller honom från att förvärvsarbeta. Även långtidssjukskrivna ingår här. Inom ramen för de arbetsoförmögna, faller sannolikt även förtidspensionerade kvinnor och män med avtalspension. Det föreligger alltså en viss begreppsförvirring, eftersom förtidspensionerade utgör en egen kategori av personer utanför arbetskraften. Med tanke på att de förtidspensionerade och de arbetsoförmögna" tillsammans torde utgöra över 300 000 perso-

behöver kategorierna förfrnas. ner,

Arbetsmarknadsskäl för förtidspension infördes på 70-talet och togs bort år 1991. Under 1990-talet har både reglerna och tillämpningen skärpts till en renodling av medicinska skäl, vilket också var innebörden i en regeländring år 1995. Sedan dess diskuteras återigen möjligheten till förtidspension av arbetsmarknadsskäl.

En mycket liten andel, 3 procent, bland männen utgörs av "värnpliktiga" i åldern 20-64 år 1996. Fler "arbetar utomlands eller är arbetsoförmögna, t.ex. långtidssjukskrivna, tillsammans 40 procent. Resten tillhör de vars aktivitet är okänd. Av kvinnorna är det en tredjedel som arbetar utomlands eller är "arbetsoförmögna. Resterande ingår i den okända gruppen.

Det är klart att Arbetskraftsundersökningama inte räcker till för att beskriva arbetsmarknadsförändringama i det här avseendet. Kategoriseringen är grov. Genom att göra vissa antaganden med andra källor än AKU går det att komma något närmare en bättre beskrivning av vad de övriga gör. Men källorna är inte jämförbara utan kan bara leda tankarna vidare.

ISCB:s longitudinella databas finns uppgifter om inkomster för människor i arbetsför ålder. Det går t.ex. att se hur många som varken hade inkomster från arbete eller från annat håll. De borde rimligtvis rymmas i gruppen "övriga", liksom bland hemarbetande. År 1994 fanns det drygt 260 000 varken hade

personer som inkomster från arbete eller annat, vilket var en ökning från 200 000 fyra år tidigare.

Enligt Socialstyrelsen 1997 fanns det drygt 720 000 personer som fick socialbidrag år 1995, vilket var en ökning med drygt

25Att bringa klarhet i hur olika former förtida pensioner kategoriseras har visat

av sig mycket svårt. Beräkningar från olika källor stämmer inte överens.Det finns t.ex. uppgifter från statenoch arbetsmarknadensparter somskiljer sig i fråga om antal personer som ryms inom olika kategorier.

Arbete en analysmodell-

- 200 000 personer. Det är möjligt att få socialbidrag och förvärvsarbeta samtidigt i vissa fall, varför alla mottagare av socialbidrag inte ingår i gruppen övriga. I antal räknat är den största gruppen bland socialbidragsmottagama ensamstående män. Andelsmässigt är det ensamstående kvinnor med barn som i högst utsträckning tar emot socialbidrag.

I gruppen övriga döljer sig förmodligen även svart arbete, som utförs av personer som därför varken redovisar inkomst från förvärvsarbete, social inkomst eller uppger skäl för att inte stå till arbetsmarknadens förfogande. Vi går inte in särskilt på svartarbetet och dess omfattning. Emellertid bör noteras att den sortens arbete naturligtvis även kan utföras av personer i arbetskraften, dvs. både av sysselsatta och av öppet arbetslösa.

Det går alltså genom antaganden med utgångspunkt i dessa register att komma något närmare en uppfattning om gruppen övriga. Trots det får vi ingen fullgod bild, vilket belyser det faktum att statistiken är för trubbig. Den räcker inte till för att mäta verkligheten i det här avseendet.

Regionala skillnader

År 1990 fanns det inga kommuner i Sverige där kvinnors arbetskraftsdeltagande var högre än männens. Fyra år senare hade 24 kommuner högre arbetskraftsdeltagande för kvinnor. Det gäller särskilt flera kommuner i Norrlands inland, men här finns även några orter i södra Sverige. Exempelvis kan nämnas Pajala, Jokkmokk, Wilhelmina, Torsby och Lund. SOU 1996:56.

Återigen avspeglas könsuppdelningen arbetsmarknaden, eftersom vissa kommuner är kraftigt dominerade av en eller en sorts arbetsgivare. När industriarbeten försvinner ökar männens arbetslöshet och arbetskraftsdeltagandet sjunker. Vid neddragningar i offentlig sektor drabbas kvinnor på samma sätt.

I uppgifter från SCB:s longitudinella databas framgår

de geografiska skillnaderna tydligt. I vissa kommuner finns en stor andel kvinnor och män som inte har inkomster från förvärvsarbete. Samtidigt finns orter där mycket få är utan lön. Exempelvis hade en tredjedel av männen och en fjärdedel av kvinnorna i Haparanda inte någon inkomst av förvärvsarbete år 1994. I Pajala gällde samma sak för en fjärdedel av männen och en femtedel av kvinnorna. I Malmö lever mer än en femtedel av invånarna av båda könen utan inkomster från förvärvsarbete.

Åldern viktig faktor. I flera kommunerna längst i

är en av norr, levde mellan 70 och 80 procent av 64-åriga män utan inkomst

Agneta Stark Åsa Regnér

från förvärvsarbete år 1994. Kommuner med motsvarande tal för kvinnor i samma ålder finns oftare i sydligare delar av landet, t.ex. Valdemarsvik, Ödeshög och Karlskoga.

Samtidigt finns kommuner där en mycket hög andel av befolkningen endast lever av förvärvsinkomster. För män gäller det i första hand bl.a. flera småländska kommuner, som Gnosjö, Vaggeryd och Tranemo, där bara 7 procent inte har inkomst från förvärvsarbete. I Ekerö, Umeå och Lomma är motsvarande siffra 9 procent.

Dold arbetslöshet

Personer utanför arbetskraften kan i en annan dimension delas upp i dolt arbetslösa och inte dolt arbetslösa. Dolt arbetslös är den som svarar ja på frågorna om hon eller han skulle vilja och kunna arbeta. Olika omständigheter eller skäl förhindrar dem dock att söka arbete.

De dolt arbetslösa kan finnas i vilken kategori som helst av studerande, pensionerade, hemarbetande och övriga. År 1996 var 12 procent av kvinnorna mellan 20 och 64 år utanför arbetskraften dolt arbetslösa. År 1990 siffran 2,5 procent.

var Samma år kategoriserades 3 procent av männen som dolt arbetslösa, vilket hade ökat till 16 procent sex år senare. Särskilt i åldrarna 25 till 44 år finns de dolt arbetslösa. Andelen är högre för män än för kvinnor.

Som framgått tidigare har ILO och EU en annan definition av öppet arbetslösa. Vissa av de som i Sverige kategoriseras som dolt arbetslösa skulle räknas som öppet arbetslösa enligt ILO:s rekommendationer.

Skäl för att sig utanför

befinna arbetskraften

När de personer som svarar på frågor i AKU:s intervjuer definieras som dolt arbetslösa respektive inte dolt arbetslösa, anger de skäl för att de inte söker arbete. Det går då att göra ytterligare en uppdelning.

Den första gruppen är individer som uppger att de kan och vill arbeta, men som trots det inte söker jobb. De kallas för dolt arbetslösa. Gruppen har vuxit för båda könen under 1990-talet.

Arbete en analysmodell

- -

Figur 9 Dolt arbetslösa 1990 och 1996. Andel % alla utanför

av

arbetskraften inom respektive åldersgrupp. Källa: AKU.

0 5

20 25 30 0 5 10 15 20 25 30

Procent Procent

Män är i högre grad dolt arbetslösa än kvinnor. Av de som befinner sig utanför arbetskraften i åldern 20-64 år, är 18 procent

av kvinnorna och 26 procent av männen dolt arbetslösa. Det innebar 94 000 kvinnor och 106 000 män år 1996.

I alla åldersgrupper år 1996 är en stor majoritet de dolt

av arbetslösa heltidsstuderande av båda könen. Knappt 60 procent

av kvinnorna och knappt 70 procent männen sig hel-

av uppger vara tidsstuderande därför att de inte kan hitta arbete. Kvinnor studerar mer frivilligt i alla åldersgrupper. Störst är skillnaden bland 45- 54-åringar. Där uppger nästan 80 procent männen utbildar

av som sig heltid att de hellre skulle arbeta.

Kvinnor i åldern 55-64 år uppger att små chanser att finna

arbete är deras tyngsta skäl för att inte söka jobb. Fler kvinnor än i de andra grupperna uppger åldern 45-54 svarsalternativet lämpligt arbete saknas som orsak.

Den andra gruppen består av personer som säger sig vilja

men inte kunna arbeta. Det är den minsta kategorien,

med bara 4 procent av kvinnorna och männen utanför arbetskraften år 1996. Det är en minskning sedan fem år tidigare. Här, bland de

personer som vill men inte kan arbeta, är bilden varierande både mellan kö-

mer nen och åldersgruppema. Det är liten Hälften kvin-

en grupp. av norna anger brist på bamtillsyn som skäl för att inte söka arbete, trots att de vill och kan arbeta. För män finns inte det skälet. Sär-

Agneta Stark Åsa Regnér

skilt bland de äldre anges egen sjukdom som skäl. Det gäller for ca 70 procent av männen och 60 procent av kvinnorna.

Den sista utgörs av personer som inte vill förvärvsarbe-

gruppen ta. Det är den största. I den yngsta åldersgruppen är frivilliga studier det övervägande skälet för båda könen att tillhöra gruppen. I åldersgruppema 25 till 44 år uppger fortfarande ca 70 procent av männen bara ca 45 procent av kvinnorna studier som skäl

men

, för att inte vilja arbeta. Av kvinnorna är det ungefär 30 procent

vård barn. Nästan lika många kvinnor som män, i som anger av alla åldrar, säger sig ha hälsoskäl, ca 10 procent.

Sammanfattningsvis kan vi säga följande om dold arbetslöshet: Det är lika många män i åldern 20-64 år som anger att de vill

lediga och därför inte söker arbete, som kvinnor som säger att vara hushållsarbete gör att de inte vill arbeta, 6 procent. Av 45-54åringarna är studier, hälsoskäl och hushållsarbete orsak till att kvinnor inte vill arbeta. För männen är det studier, hälsoskäl och vill ledig överväger. Bland de äldsta är pension det domi-

vara som nerande skälet, med 70 procent för männen och 50 procent för kvinnorna. För 15 procent av kvinnorna är hushållsarbete an-

ca ledningen.

För kvinnor har den dolda arbetslösheten, kan och vill arbeta

söker arbete, ökat från 7 procent 1991 till 18 procent men år 1996 alla som befann sig utanför arbetskraften. För män är

av skillnaderna större. Motsvarande siffror är 8 procent år 1991 är 27 procent. Särskilt män i utbildning svarar att de hellre skulle ta ett jobb än fortsätta studera. Gruppen vill men kan inte arbeta har minskat lite i omfattning, från ca 5 procent år 1991 till 4 procent år 1996 för båda könen.

År 1991 befann sig 88 procent av kvinnorna och 81 procent av männen i den tredje gruppen, vill inte förvärvsarbeta. Det hade förändrats till 78 procent för kvinnorna och 83 procent av män-

år 1996. 78 procent kvinnorna och 70 procent av männen nen av år 1996. Denna sista kategorien är den största. Det innebär att majoriteten de är utanför arbetskraften inte vill förvärvs-

av som arbeta. Gruppen kvinnor och män som kan och vill arbeta är

av emellertid den växer mest. Det finns ett starkt samband med

som stigande arbetslöshet.

14 Deltidsarbete och tidsbegränsade anställningar

brygga in i arbetskraften eller en ö utan broar

- en Sambandet mellan deltidsarbete, tidsbegränsade anställningar, sysselsättning och arbetskraftsdeltagande debatteras ofta. Sambanden

Arbete en analysmodell - -

är komplexa och en fullständig diskussion inte inom ryms ramen för vårt kapitel. Det är dock ett område i framtiden behöver som analyseras mer, eftersom skillnaderna i villkor för kvinnor och män är stora. I Sverige förvärvsarbetar 40 procent kvinnorna och 10 av procent av männen på deltid. Deltidsarbetslösheten har ökat under 1990-talet. Majoriteten av de deltidsarbetslösa är kvinnor. Deltidsarbetande och deltidsarbetslösa räknas sysselsatta i AKU, efsom tersom de uppfyller kravet på timmes förvärvsarbete i veckan. en Bland personer med tidsbegränsade anställningar är kvinnor i majoritet. Av alla män har 10 procent tidsbegränsade anställningar. Motsvarande siffra för kvinnor är 15 procent. Åldems spelar stor roll för sannolikheten att ha ett fast respektive tidsbegränsat arbete. Av kvinnor mellan 20 och 24 år har hälften fasta jobb, mot en tredjedel av män i samma ålder. Vad har detta att göra med att i eller resonemang om vara utanför arbetskraften Som vi nämnt tidigare spelade deltidsarbete en roll för framför allt kvinnors arbetskraftsdeltagande under 1970och 80-talen. Redan då diskuterades huruvida deltidsarbete var ett sätt få in ena foten för att sedan få den andra, eller de delom tidsarbetande stannade på en egen ö tillfälliga lösningar utan att av komma in helt på arbetsmarknaden Gonäs, 1989. Utländska studier av personer med deltidsarbete och tidsbegränsade anställningar där mycket deltidsarbete skapats, visar att risken är uppenbar att kvinnor förblir mellan att vara utanför arbetsmarknaden och en ö som utgörs av olika varianter tillfälliga jobb Fagan m.fl., av 1995. Danska data visar att kvinnor tidigare ofta arbetade deltid inav dividuella orsaker, dvs. p.g.a. omsorgsansvar i det hushållet. egna Under 1990-talet är det emellertid arbetsmarknadsskäl, dvs. bristen betalda jobb på heltid överhuvudtaget liksom kvinnovillkor" i bl.a. offentlig sektor, som gör att kvinnor har deltidsarbete Tomas P. Boje, 1997. Dock har andelen heltidsarbetande bland kvinnorna på senare tid ökat i Danmark, precis i Sverige. som I Sverige har andelen heltidsarbetande ökat, samtidigt vet men vi t.ex. att kvinnor och män med tidsbegränsade anställningar i högre grad har erfarenhet arbetslöshet än andra. Arbetsmarkav nadsdepartementet, 1997. Sannolikt riskerar dei högre utsträckning perioder utanför arbetskraften.

Agneta Stark Åsa Regnér

15 Hem till spisen Slutsatser av studien av

kvinnor och män i och utanför arbetskraften

När konstnären Wassily Kandinsky i början av 1900-talet övergick till abstrakt måleri, ville han att betraktaren skulle frigöra sig från tankar vad bilden liknade. Hus Häst Flicka Nej, han ville om istället att hans målningar skulle bidra till att människor fick inspiration färg, form och komposition till att se saker som genom ännu inte existerade, eller fanns inom dem som tankar och insom tryck på ett annat plan än det de redan kände till. En statistisk beskrivning arbetsmarknadsläget på 1990-talet av har inte så mycket att göra med den konstupplevelse som nog Kandinsky talade Men kanske är det relevant även för oss att om. fundera över vi egentligen beskriver det redan känner till om än det faktiskt händer Behöver vi istället se vårt snarare som samhälle med nya ögon Ett övergripande intryck av våra försök att beskriva gruppen utanför arbetskraften, är det faktum att de vanliga statistiska instrumenten inte räcker till. Gruppen växer. Vi vet inte tillräckligt skälen till det och inte heller vad i fråga gör i stället om personerna för att förvärvsarbeta. Något, inte tillräckligt, går att ytterlimen få veta om deras inkomstkällor. gare Sysselsättning, dvs. hur många människor som faktiskt har arbete och därigenom försörjning av arbete är viktiga mått på hur arbetsmarknaden utvecklas och därför på hur samhället och välfärden mâr. Arbetskraftsdeltagande, arbetslöshet och sysselsättning måste tillsammans vägas i och studeras som ett mått målet om minskad arbetslöshet. Sysselsättning är viktigt även därför att det är ett mått på hur många har egen inkomst. Att kvinnor och män har ett eget som arbete och därigenom ekonomiska möjligheter att fatta beslut om den tillvaron är grundläggande för ökad jämställdhet och jämegna likhet. År 1994 hade endast 2,8 miljoner människor inkomster från enbart förvärvsarbete översteg två basbelopp det året. Av som dem är knappt hälften kvinnor. Gruppen minskar SCB, 1997. Länder i Sverige framhållits som mönster för arbetslöshetssom bekämpning använder i stor utsträckning arbetskraftsdeltagande dragreglage. Av holländska män utanför arbetskraften är som t.ex. 90 procent förtidspensionerade av olika skäl. Danska kvinnor med ickebrist-yrken vårdar ofta barn inom ramen för friåret. I Sverige, liksom i andra länder, utgörs gruppen hemarbetande nästan enbart kvinnor, medan alltfler män i Sverige finns bland av

Arbete en analysmodell-

de övriga. Gruppen "övriga växer mest och vet lite den.

om Kvinnor är mer benägna att studera jämfört med tidigare.

En central fråga för oss är de gemensamma behoven i samhället och hur de uppfylls. Som framgått av figur 3.1b ovan har sysselsättningen sjunkit mest i sektorn offentlig service under 1990-talet. l Sverige har vi valt att organisera uppfyllande av gemensamma behov främst genom betalt arbete i den sektorn.

Det skulle därför kunna antagas att personer utanför arbetskraften i större utsträckning nu uppfyller behov genom obetalt arbete. Av de källor som finns att tillgå idag går det inte att hitta säkra belägg för det. Det är naturligtvis möjligt att arbetslösa kvinnor och män ägnar sig en större del av obetalt hushålls-, omsorgseller reparationsarbete utan att det framgår av statistiken. Enligt andra studier förefaller förvärvsarbetande anhöriga till äldre ta på sig allt mer ansvar i fråga om vård och Marta Szebehely,

omsorg 1993.

Varför har så mycket uppmärksamhet riktats mot den svaga nedgången i kvinnnors arbetskraftsdeltagande Varför har inte motsvarande uppståndelse skapats runt den mycket större ökningen av kvinnor i heltidsstudier

Myra H. Strober 1995, vår övers. ställer dessa frågor när hon refererar och kommenterar en debatt i Wall Street Journal, om varför unga kvinnors arbetskraftsdeltagande gått ned i USA. Några forskare menar att unga kvinnor just nu har en god förhandlingssituation på äktenskapsmarknaden av bl.a. demografiska skäl. Därför skulle de vara mindre benägna att förvärvsarbeta. Andra pekar på att arbetskraftsdeltagandet måste sammanvägas med kvinnors högre andel av de studerande. De undrar samtidigt dels varför just förändringar i kvinnors mönster oftast föranleder både frågor både från forskarvärlden och från journalister om huruvida de är "på väg tillbaka till spisen något som inte frågas om män i samma situation. Myra H. Strober går till attack mot medierna:

Vissa medier verkar mycket nöjda med att rapportera varje liten antydan till en utveckling av mer traditionella roller för kvinnor. Om några kvinnor med chefspositioner i näringslivet lämnar sina jobb för att sköta sina barn, blir detta förstasidesnyheter. Men när samma kvinnor återvänder några senare till lika prestige fulla positioner, eller kansek startar sina egna företag, är pressen tyst. Kanske speglar media bara en nostalgi i förhållande till den gamla goda tiden, vilken naturligtvis med allra minsta eftertanke, visar sig inte ha varit så god. a.a. Även i Sverige dyker liknande debatt med jämna mellan-

en upp

rum, i vilken arbetslöshetens eventuella betydelse för återgång till

Agneta Stark Åsa Regnér

traditionella mönster för kvinnor och män lyfts fram. När vi går igenom statistik som beskriver sysselsättning, öppen arbetslöshet och slutligen aktiviteter bland personer utanför arbetskraften, finns det inga belägg för att kvinnor eller män skulle utföra obetalt hushållsarbete istället för förvärvsarbete. Det är naturligtvis nödvändigt att vara vaksam på att en sådan utveckling skulle kunna ta sin början, särskilt om en medveten politik skulle föras med syfte att ersätta betalt arbete med obetalt arbete.

Återstår dock frågan behoven. Behoven i samhället finns på

om många områden. Ett viktigt sådant område är vård och omsorg. Där förutspås behoven snarare öka än minska, bl.a. enligt utredningen HSU 2000 SOU 1996: 163. Om omfattningen av det betalda arbetet minskar i en sektor där gemensamma behov tillfredsställs, t.ex. inom vård och omsorg, och behoven samtidigt ökar

var tillfredsställs de då Det kan vi inte ge något svar genom de källor som idag finns att tillgå.

Det faktum att allt fler människor befinner sig utanför arbetskraften, skapar i sig nya behov och kan i viss mån beskrivas som en arbetsförutsättning för personer i arbetskraften. Behovet av pedagoger och annan personal i utbildningssektorn har t.ex. ökat kraftigt i takt med regeringens utbildningssatsningar under senare år.

Det går att sänka öppen arbetslöshet genom förändringar av arbetskraftens storlek utan att sysselsättningen ökar. Oavsett om det är avsikten med olika regelförändringar och/eller statistiska kategoriseringar, får det konsekvenser för könens andel bland öppet arbetslösa.

Anmärkningsvärt kan sägas vara det faktum att kvinnor födda på 40-talet som är dolt arbetslösa utanför arbetskraften, uppger att de inte söker arbete därför att de inte tror sig kunna finna något. Just den grupp de tillhör är den som klarat sig bäst på arbetsmarknaden under 1990-talet i den bemärkelsen att arbetslösheten är lägst och arbetskraftsdeltagandet har sjunkit minst.

Samtidigt förefaller kvinnor i den åldern som trots allt förlorat sitt arbete, ha svårt att komma tillbaka till arbetsmarknaden även om det ännu inte avspeglas i statistiken. Det framkommer bland annat i kontakter med arbetsförmedlingspersonal, och gäller t.ex. personer med bakgrund i kontorsyrkesgruppen.

16 Slutsatser och fortsatt arbete

Den studie som redovisats i detta kapitel är en första tillämpning av en modell för att studera arbete i förhållande till tre parter: den

Arbete en analysmodell

- som behöver eller önskar en tjänst eller vara som innefattar andras arbete, den som utför arbetet och den som betalar, om nu betalning utgår. Vi utgår från det totala arbete, betalt och obetalt, som utförs av kvinnor och män mellan 20 och 64 år, och kategoriserar detta arbete efter organisationsform. Vi utgår också från alla människor i denna åldersgrupp, oavsett hur de kategoriserats: inom eller utanför arbetskraften, som "studerande, "hemarbetande etc.

Att utgå från den totala befolkningen och den totala arbetsmängden är angeläget i en tid då mycket arbete omorganiseras, omfattande diskussion pågår i många länder om vilken typ av arbete som det görs för mycket respektive för litet av, om vilka arbeten som bör betecknas som riktiga jobb och vilka som är av annat slag, då begrepp som privatisering används för omorganisationer med helt olika innebörd, när internationella jämförelser av olika slags arbete görs icke jämförbara grunder.

Men än viktigare är det att i modellarbetet också utgå från den som behöver eller önskar få ett arbete utfört, i form av en vara eller en tjänst. Ty de många och stora förändringar som sker i organisationen av arbete, betalt och obetalt, påverkar i hög grad möjligheten att legitimt uttrycka behov och önskemål av olika slag.

Vi går alltså tillbaka till grunderna för de begrepp och den statistik som idag används för problemdefmitioner, samhällsdebatt och målformuleringar. Från denna bas kan vi tillämpa modellen både på Sverige och på andra länder.

Vi har då funnit att dagens standardkategorier inte längre fungerar som de varit tänkta. Vi har funnit omkring en halv miljon människor i Sverige utanför arbetskraften, alltså varken i betalda arbeten eller arbetslösa, i en grupp övriga, som i stor utsträckning är okänd.

Dessa människor är betydligt fler än de arbetslösa. Vad gör de Vad lever de av de på sig själva Är de nöjda, eller skulle

Hur ser de vilja leva annat sätt Fortsatta studier av dem är möjliga bland annat genom de databaser som f.n. byggs upp inom Statistiska Centralbyrån. Där kan bland annat få fram vilka olika slag av inkomster som dessa övriga har, hur stora inkomsterna är, vilken utbildning de har, om de är födda utanför Sverige och hur deras förhållanden förändras. Med dessa kunskaper finns möjligheter att skapa nya kategorier, som bättre beskriver verkligheten.

De hittills använda kategorierna för människor i arbetsför ålder lämnar luckor; en stor grupp människor blir över i beskrivningar som antagits vara heltäckande. Om i stället utgår från människors behov av och önskemål om främst tjänster är det möjligt, och till och med troligt, att i den snabba omvandling som sker både

Agneta Stark Åsa Regnér

i Sverige och omvärlden även vissa kategorier behov och öns-

av kemål blir över. Det kan vara behov hos människorna i gruppen "övriga", men det kan lika gärna vara behov är fördelade över

som befolkningen helt andra sätt.

Det kan också gälla behov hos dem som står utanför den ålderskategori, 20-64, som vi här avgränsat oss till. Vi har särskilt pekat på de problem som uppstår om äldreomsorg i högre utsträckning än idag ska skötas inom sektorerna obetalt eller offentligt stött familjearbete. Det är nämligen, på grund av att kvinnor lever längre än män och grund av att hustrur oftast är yngre än sina män, stor skillnad mellan äldre kvinnors och äldre mäns möjligheter att inom familjens ram få sådant omsorgsarbete utfört.

Man kan spekulera om de snabba förändringarna också innebär att vissa typer av initiativ eller idéer blir över, alltså faller utanför beskrivna samhällsförändringar, därför att kategorier och begrepp saknas, eller för att de inte passar in i mönstren av organisationer.

Vi planerar att utveckla modellen, både teoretiskt och empiriskt, vad gäller behov och önskemål och hur de legitimt kan uttryckas i de fem kategorierna. De kvalitativa transformationer som äger rum när arbete flyttas från en kategori till en annan är också viktiga, både för den som behöver eller önskar något, för den som utför arbetet och för den som betalar.

När modellen tillämpas andra länder kommer nya frågor att komma i fokus. Vi avser att undersöka några europeiska länder, förmodligen Holland, Storbritannien, Spanien och Tyskland, samt ytterligare något nordiskt land.

Litteraturförteckning

Applebaum, Herbert 1992 Theconcept of work: ancient, Medieval and modern.

Albany: State University of New York Press Arbetsmarknadsdepartementet 1997 Kvinnor män på arbetsmarknaden: Den

flexibla arbetsmarknaden. Stockholm: Arbetsmarknadsdepartementet Aslaksen, Julie Koren, Charlotte 1996 Unpaid household work and the

distribution of extended income: The Norwegian experience", Feminist Economics Vol. No. 3 s. 65-80

Beasley, Chris 1994 Sexual economyths: Conceiving a feminist economics.

New York: St Martins Press Becker, Gary S. 1991 A treatise on thefamily. USA: Harvard University Press Bergmann, Barbara 1995 "Beckerss theory of the family: Preposterous

conclusions, Feminist Economics Vol. No. 1s. 141-150

Arbete en analysmodell-

-

Boje, Tomas P. 1997 Women betweenwork andfamily. Patterns of employment

and mobility in the Danish labour market. Department of sociology. Umeå University. Draft version.

Bradley, Harriet 1989 Mens work, womens work. Cambridge: Polity Press Bruyn-Hundt, Marga 1996 Scenarios for a redistribution of unpaid work the

Netherlands, Feminist Economics Vol. 11,No. 3 s. 129-133 Dahlerup, Drude 1994 Leaming to live with the state. State, market and civil

society: Womens need for state intervention in eastand west, Womens Studies International Forum, Vol. 17, Nos. 2/3, s. 117427

Danska Regeringen 1997 Danmark foregangsland: Danmarks position i

international belysning. Köpenhamn: Finansministeriet ECE, SCB m. fl. 1995 Womenana men in Europe and North America 1995.

Geneva: United Nations Publication England, Paula 1993 The separative self: Androcentric bias neoclassical

assumptions, i Ferber, Marianne A. Nelson, Julie A., red Beyond economic man: Feminist theory and economics. Chicago: University of Chicago Press

Esping-Andersen, Gösta 1990 The three worlds of welfare Capitalism.

Princeton NJ: Princeton University Press Esping-Andersen, Gösta 1991 Three postindustrial employment regimes. kap

s. 149-188 The welfare state as employer. Red.Jon Eivind Kolberg.

USA: M E Sharpe Inc. Fagan P., Rubery Jill Smith M 1995 Occupational segregation of men and

women and atypical work in the European union. Manchester Finch, Janet Mason, Jennifer, 1993 Negotiating Family Responsibilities.

London: Routledge Folbre, Nancy 1994 Whopays for the kids Gender and the structures of

constraint. London: Routledge Gagnier, Regenia Dupré, John 1995 On work and idleness, Feminist

Economics Vol. No. 2 s. 967109 Gender,family and economy, the triple overlap. 1991 Red. Rae Lesser

Blumberg. USA: Sage Publications, Inc. Gittins, Diana 1992 What the family universa1, Defining women:

Social institutions and gender divisions. Red. Linda McDowell

Rosemary Pringle. kap 2.2, s. 67-74 Great Britain: Polity Press The Open

University Gonäs, Lena 1989 En fråga om kön: Kvinnor och män i strukturomvand-

lingens spår. Stockholm: Arbetslivscentrum Gonäs, Lena, Johansson, Susanne Svärd, Ingert 1995 Vad händer med

kvinnors arbete när den offentliga sektorn skärs ned Undersökningsrapport 1995:22

Himmelweit, Susan 1995 The discovery of unpaid work: The social

consequencesof the expansion of work, Feminist Economics Vol. No. 2 s. 1-19

Hirdman, Yvonne 1988 Genussystemetz Reflexioner kring kvinnors sociala

underordning, Kvinnovetenskaplig Tidskrift vol 9 nr 3 s. 49-63

Agneta Stark Åsa Regnér

Ironmonger, Duncan 1996 "Counting outputs, capital inputs and caring labor:

Estimating gross household product, i Feminist Economics Vol. ll, No. 3

s. 37-64 Jonung, Christina Persson, Inga 1994 Combining market work and family.

Lund: Nationalekonomiska institutionen vid Lunds universitet Kolberg, Jon Eivind red 1991 The welfare state as employer. USA: M E

Sharpe Inc. Kvinnor i politiken. Artiklar ur den politiska, radikala veckotidningen

Tidevarvet 1923-1936 1971 Red. Ragna Kellgren. Halmstad Leimar, Tord 1988 Aterblick: Några hågkomster och hållpunkter från

arbetsmarknadsverkets historia. Stockholm: Arbetsmarknadsstyrelsen Lewis, Jane1993 "lntroductiom Women, work, family and social policies

Europe", Womenand social policies in Europe: Work, family and the

state. Red. Jane Lewis. Aldershot: Edward Elgar Lundström, Tommy Wijkström, Filip, 1995,Från röst till service Den

svenska ideella sektorn i förändring. Stockholm Sköndalsinstitutets

skriftserie 4 Morris, Lydia 1995 Social divisions: Economic decline and social structural

change. London: University College Press Ltd. Nelson, Julie 1996 Feminism, objectivity economics. London: Routledge Nyberg, Anita 1989 Tekniken kvinnornas befriare Hushållsteknik,

-

köpevaror, gifta kvinnors hushållsarbetstid och förvärvsdeltagande

1930-talet 1980-talet. Linköping: Linköping Studies Art and Science

- Nyberg, Anita 1995 Hemarbetets volym och värde. Linköping: TEMA Teknik

och social förändring TEMA-T arbetsnotat nr 136 OECD 1993 The labour market in the Netherlands. Paris: OECD OECD 1994 The tax/benefit position of production workers. Annual report

1990-1993. Paris: OECD OECD 1996a OECD Economic surveys: Portugal. Paris: OECD OECD l996b OECD Economic surveys: Spain. Paris: OECD OECD 19960 Education at a glance. OECD indicators. Paris: OECD OECD 1996d Employment outlook. July 1996. Paris: OECD OECD 1997 Quarterly labour force statistics. Paris: OECD Orloff, Ann Shola 1993 "Gender and the social rights of citizenship: The

comparative analysis of gender relations and welfare states, American

Sociological Review Vol. 58 s. 303-328 Pott-Buter, Hettie 1993 Facts andfairy tales about female labor, family and

fertility: A seven-country comparison 1850-1990. Amsterdam: Amsterdam

University Press Reid, Margaret Gilpin 1934 Economics of household production. New York:

John Wiley Rydenstam, Klas 1992 1 tid och otid: En undersökning om kvinnors och mäns

tidsanvändning 1990/91. Stockholm: Statistiska centralbyrån Levnadsförhållanden rapport 79

SCB 1992 Tidsanvändningsundersökningen 1990/91: Tabeller. Örebro:

Statistiska centralbyrån Levnadsförhållanden rapport 80

Arbete en analysmodell

- -

SCB 1996a Bakgrundsfakta till arbetsmarknads- och utbildningsstatistiken.

De svenska arbetskraftsundersökningarna AKU 1996:2. Stockholm: Statistiska centralbyrån

SCB 1996b "Nu och då Dagens arbetsmarknadsläge jämfört med

situationen före krisen. Stockholm: Statistiska centralbyrån Information om utbildning och arbetsmarknad nr 1996:7

SCB 1996e På tal om kvinnor och män: lathund omjämställdhet. Stockholm:

Statistiska centralbyrån SCB 1996d Välfärdsbulletinen nr 5/96. Stockholm: Statistiska centralbyrån SCB 1996e Välfärdsbulletinen nr 6/96. Stockholm: Statistiska centralbyrån SCB 1997 Välfärdsbulletinen nr 2/97. Stockholm: Statistiska centralbyrån Schunter-Kleemann, Suzanne red 1992 Herrenhaus Europa:

Geschlechterverhältnisse im Wohlfahrtsstaat. Berlin: Ed. Sigma Socialstyrelsen 1997 ll röster om socialbidrag. Stockholm: Socialstyrelsen SOU 1996:163 Behov och resurser i vården en analys. Del A.

-

Delbetänkande av HSU 2000. Stockholm SOU l996:56 Hälften vore nog: Om kvinnor och män på 90-talets

arbetsmarknad. Stockholm Stark, Agneta 1993 A scheme for analyzing work atentative approach.

-

Paperpresentedat Out of the margin. Feminist perspectives on economic

theory. International Conference, 2-5 June 1993,Amsterdam, The

Netherlands Statskontoret 1995

I samhällets intresse En samhällsekonomisk analys av

den ideella sektorn. Statskontoret 1995:7 Strober, Myra H. 1995 Do young women trade jobs for marriage A sceptical

view, Feminist Economics Vol. No. l s.l97-205 Sundström, Marianne 1987 A study in the growth of part-time work in Sweden.

Stockholm: Arbetslivscentrum Szebehely, Marta 1993 Hemtjänst eller anhörigvård Förändringar under

1980-talet. Stockholm: Socialstyrelsen The New Palgrave 1991 A dictionary of economics. Hong Kong: Macmillan

Press Ltd. Treas, Judith 1991 The common pot or separatepurses A transaction cost

interpretation, s. 211-224 Gender, family and economy, the triple overlap

Red. Rae Lesser Blumberg. USA: Sage Publications, Inc. Vanek, Joann 1996 Generate and disseminate The U.N. Platform for Action",

Feminist Economics Vol. Il, No. 3 s.123-124 Wallerstein, Immanuel Smith, Joan 1991 Households as an institution of the

world-economy, s. 225-244 Gender, family and economy, the triple overlap Red. Rae Lesser Blumberg. USA: Sage Publications, Inc.

Wheelock, Jane 1990 Husbands at home: The domestic economy in a post-

industrial society. London: Routledge Wigforss, Ernst 1988 Har vi råd att arbeta Stockholm: Frihet Förlag Wijkström, Filip 1994 Den ideella sektorns roll Kooperation och välfärd.

Red. Peder Aléx m.fl. Stockholm: Föreningen kooperativa studier

Agneta Stark Åsa Regnér Zetterberg, Johnny 1997 Halverad öppen arbetslöshet: politisk retorik eller

adekvat målformulering, Tretton inlägg om arbetslösheten. Stockholm:

Arbetarrörelsens Ekonomiska Råd AEK-rapport 2

Ingegerd Municio Larsson

Har det svenska folket råd

med alla sina barn

INGEGERD MUNICIO LARSSON

90-talet präglas nedskärningar i de offentliga utgiftema. Ned-

av skärningar har också drabbat familjepolitiken. Det förefaller därför

rätt tidpunkt att granska de förändringar i familjepolitiken vara

genomförs och att fundera över vilka förändringar som kan som nu komma att genomföras i framtiden. Den övergripande fråga som ställs i den här texten är vilka föreställningar relationen mellan

om samhällets för barnens försörjning och föräldrarnas ansvar

ansvar

används för att organisera samhällets stöd till familjerna. Har som dessa föreställningar förändrats eller präglas de av kontinuitet alltifrån det att familjepolitik blev en statlig angelägenhet

För kontinuitet talar Alva och Gunnar Myrdals framsynta

en förevändning för att i den bok de publicerade år 1934 inte läg-

som

fram något konkret förslag om direkta ekonomiska bidrag till ga barnfamiljer. De skriver att även med anspråklösa bidragsbelopp skulle det bli fråga om stora penningsummor. De tror att inför så höga belopp skulle måhända hel del samhällsbevarande perso-

en

ta sig för huvudet och allvarligt ifrågasätta, om verkligen det ner svenska folket har råd att hålla sig med så många bam. Men de påpekar att bamen underhållas även nu, fastän med hela kostnaden lagd på dem råkat få dem, något som de finner

som

den grundläggande orsaken till den tidens låga födelsetaLl vara

samhället har råd med många barn har återupprepats

Frågan om i familjepolitiska utredningar sedan 30-talet. Förslag till så stora direkta ekonomiska bidrag till barnfamiljer att samhället skulle ta över huvuddelen av barnens försörjning har gång på gång funnits berättigade, fått stå tillbaka för andra kostnadskrävande re-

men former. Frågan vad samhället har råd med är i högsta grad rele-

om vant också på 90-talet. Som vi skall innebär nedskärningarna på

se familjepolitikens område en bekräftelse av att samhället inte har råd, utan måste lita till familjemas I motsats till tidi-

egna resurser.

Citaten i stycket från Myrdal Myrdal 1934:200.

alla sina barn

gare årtionden ges inte heller något hopp att utrymmet för om samhällets stöd till bamfamiljema skall öka än marginellt. mer

Familjepolitikens utveckling

Det finns en kontinuitet inom familjepolitiken i den meningen att föräldrarnas för barnens försörjning i alla tider har tagits i ansvar anspråk före samhällets stöd. Men det finns också diskontinuien

tet i familjepolitikens utveckling. De decennier följde Alva

som och Gunnar Myrdals bok Kris i befolkningsfrågan kan särskiljas som en period då familjepolitik etablerades statlig angeläsom en genhet, men resurserna satsades sådana välfärdsinstitutioner som endast indirekt kom bamfamiljema till del. Hit hörde sjuk- och hälsovård, utbildning och boende. Också inom andra områden prioriterades de stora programmen i den planmässiga omgestaltningen av samhället

Något som också barnfamiljer fick del under denna period av som går fram till 60-talets slut den generella inkomst- och var

standardökningen för de befolkningen tidiga-

stora grupper av som re haft mycket låga inkomster. Det allmänna barnbidraget ökade också, men ökningen inte så stor att relationen mellan föräldvar rarnas försörjningsansvar och samhällets förändrades. Under följande period omdefinierades familjepolitiken till åtgärder som mer direkt riktade sig de enskilda familjemas ekonomi. I detta syfte utformades denna politik i två riktningar. Den ena innebar arbete åt alla föräldrar, den andra innebar riktat stöd till låginkomstfamiljer. De beslut fattades styrdes föreställsom av ningen att den viktigaste åtgärden för att förbättra bamfamiljers ekonomi att underlätta förvärvsarbete för alla, även småbamsvar föräldrar. Av detta syfte följde satsning på ytterligare stor en en institutionell utbyggnad, nämligen daghemmen. Också förmånya ner knöts till förvärvsarbete, i och med att de utformades försom säkringar mot inkomstbortfall. Med avseende på de riktade bidra-

gen, omorganiserades de behovsprövade bostadstilläggen. Beslut

om nya regler för bidragsförskott hade fattats redan i slutet den av förra perioden, men den generösa tillämpningen förordamer som des i det beslutet fick sin tillämpning under denna period. I början av 80-talet infördes flerbamstillägg. Dessutom kvarstod under

2 Wittrock Lindström, 1984. I en studie av förvaltningspolitik i Danmark särskiljs för tre perioder som delvis sammanfaller med den periodindelning görs som här. Den första perioden, 1952-64, kallas institutionsfasen, den andra, 1970-81, förvaltningsfasen, och den tredje, 1981-90, "greensefasen". Se Åkerstrøm Andersen, 1994.

Ingegerd Municio Larsson

denna period skattelättnader grund av bam. Sambeskattningen hade upphört, fortfarande fanns också skatteavdrag grund men

hemmamaked

av Denna period omfattade 70- och 80-talen. Den innebar i flera

avseenden parentes i balansen mellan samhällets och föräldraren för barnens försörjning. De förändringar som föresprånas ansvar kades och successivt beslutades talade för en utveckling i riktsom ning mot ett större samhällsansvar. Således gjordes försök att kom-

för något utredningar sedan 30-talet gång gång pensera som konstaterat, nämligen att familjer med barn hade mindre ekono-

miskt utrymme för konsumtion än familjer utan barn, och att

fler barn familj hade desto mindre blev deras ekonomiska uten

rymme.

Med 90-talet har period i familjepolitikens utveckling initie-

en rats som många sätt markerar en gräns mot tidigare perioder. Under inflytande ekonomisk kris och med allt större krav på av privata insatser för att minska de offentliga utgifterna sker en omdefmiering relationen mellan statens för barnens försörjav ansvar ning och föräldraansvaret. Senare i kapitlet redogörs för de direkta

besparingar gjorts i transfereringama till bamfamiljema. Utisom från närmare granskning stödet till ensamföräldrar diskuteras en av vilka föreställningar kan komma att styra framtida beslut insom familjepolitikens område. Vidare redogörs för hur framtida förom ändringar kan komma att påverka kvinnors och mäns för ansvar att försörja barn ekonomiskt och med arbetsinsatsen

Vem skall försörja barnen

Kan granskning det ekonomiska stöd samhället riktar en av som till barn bor i familjer med förälder ett på rubrikens som en ge svar fråga Dessa barn utgör endast liten grupp av de ungefär 1,9 en barn vid 90-talets mitt mellan 0 och 17 år. År miljoner som var 1993 levde drygt femtedel alla barn med endast den ena av en av sina biologiska föräldrar Dessa barn blir första hand försörjda av den förälder de bor med, enligt föräldrabalken är de också som men berättigade till underhåll från den förälder som de inte bor med. I det system för bidragsförskott gällde tidigare det endast en som var mindre andel dessa barn fick underhållet betalt direkt från av som

3En sammanfattning gällande regler och de förändringar som planerades ges i av SOU 1972:34. 5 % alla barn bodde hos den ena föräldern och 6 % hos den ena föräldern och av denna förälders sambo. Se Statistiska centralbyrån 1995.

alla sina barn

.. den föräldern. De flesta fick i stället bidragsförskott från försäkringskassan. Föräldem betalade då underhållsbidraget till kassan.

Trots att denna grupp av barn storleksmässigt är marginell, är den inte bara intressant att studera, utan möjligen den enda

grupp som kan ge underlag för att diskutera möjliga svar frågan. När det gäller den stora grupp barn som bor med båda sina föräldrar, är svaret nämligen entydigt. Det är föräldrarna försörjer barnen.

som Samhällets direkta bidrag till det stora flertalet barn ges endast som ett barnbidrag. Det uppgår numera till 640 kronor i månaden. Enligt de beräkningar som görs i den proposition som år 1996 lade fram förslaget om ändrade regler för underhåll räcker detta belopp till 20 % av barnkostnaderna. Större barn kostar dessutom än

mer mindre, vilket gör att föräldrarnas försörjningsbörda blir större i och med att barnet växer

När det sedan gäller kostnaden för boendet, träder statens stöd

som bostadsbidrag. Det är behovsprövat och riktas framför allt till familjer med lägre inkomster. År 1996 gränsen för fullt bo-

var stadsbidrag 117 000 kronor. En stor del dem får detta bi-

av som drag är därmed ensamstående med barn.6 För det flertalet fa-

stora miljer gäller i stället att barnens boendekostnader, liksom andra kostnader, betalas av deras föräldrar. Föräldrarnas andel barnens

av försörjning blir därmed än större.

Om samhällets norm för barnens försörjning härleds från vad som faktiskt gäller för flertalet barn, blir svaret på rubrikens fråga således att föräldrarna skall försörja barnen. Lösningen barnfamiljers ekonomiska svårigheter blir därmed inte ett ökat generellt stöd till barnen. Den blir stället åtgärder mot arbetslöshet. Det är genom eget arbete som föräldrarna förväntas försörja sig och sina barn.7

Därmed blir ensamföräldrama en nyckelgrupp för att kartlägga de föreställningar relationen mellan föräldrarnas och samhäl-

om lets ansvar för barnens försörjning under alla tre perioder fått

som motivera förändringar i familjepolitiken. Medan tvåföräldrarsfamiljer i huvudsak förväntats klara barnens försörjning utan

av sam-

5 Se prop. 1995/962208241.Om beräkningen i stället grundas på normer för socialbidrag är barnbidragets andel av kostnaderna 24 % för de större barnen och 28 % för de mindre. Därtill kommer kostnader för boende, och för de mindre barnen även för barnomsorg. Barnbidragets andel av barnens faktiska konsumtionskostnad uppgick till en femtedel också i början på 60-talet, enligt SOU 1964:36, s.4l. prop. 1995/962186, kapitel 5 och 7 Se t.ex. prop. 1990/912150, kapitel Den principen upprepades i utredningar under olika tider som t.ex. under 70-talet i SOU 19721342245,men också redan i Myrdal Myrdal 1934:175.

Ingegerd Municio Larsson

hällets stöd, har åtgärder riktats mot sådana familjer som ansetts särskilt behövande. Ensamföräldrar med barn har ständigt devara fmierats med särskilda behov av samhällsstöd. Det är som en grupp också dessa familjer fått den största uppmärksamheten i de som förändringar familjepolitiken som görs under 90-talet. av När det gäller 90-talets utredningar, och inte bara de utredningar studerar ensamföräldrar, präglas de ambitionen att på nytt som av etablera föräldrarnas primära försörjningsansvar för barnen. De förändringar i familjepolitiken görs motiveras generellt med som kravet att statens ekonomi. De styrs dock också av sådana sanera föreställningar fått motivera förändringar inom andra områsom den den offentliga sektom. Så t.ex. har kravet på ett större inav slag individuellt för vars och ens ekonomiska trygghet av ansvar fått ett stort genomslag, liksom tron på ekonomiska incitament för att minska efterfrågan på offentliga tjänster. I familjepolitiken finns det dock gammal tradition att relateen till, när förändringar i riktning mot ett större föräldraansvar för ra barnens försörjning föreslås. Som redan nämnts, var det i praktiken endast under kort parentes vid decennieskiftet mellan 70- och en 80-tal beslut i familjepolitiken grundades på en annan föresom ställning, nämligen att det faktiskt möjligt att öka statens divar rekta stöd till barnfamiljema, så att den principiellt orättvisa skillnaden mellan familjer med och utan barn utplånades. Den föreställningen har frångått. I stället fastställs åter princiman numera att föräldrarna själva bör försörja barnen. Denna princip har pen upprepats i familjepolitiska beslut sedan 30-talet. Den har formulerats på olika sätt i olika tider, och den har framställts som mer eller mindre berättigad, sedan den först tydligt uttalades i 1917 års bamlagar. Då syftade denna princip till att avlasta kommunernas fattigvård. När den åter fastställs idag är syftet att begränsa utgifterna inom socialförsäkringssystemen.

Kapitlets uppläggning

Det empiriska materialet i den diskussion av familjepolitiken som följer består framför allt utredningstexter. Som redan nämnts, av granskas särskilt de utredningar gäller stöd till enföräldersfasom miljer. Dessutom redogörs för hur familjepolitik generellt har avgränsats under olika perioder. Vilka förslag har lagts fram och vilka har genomförts Hur har det motiverats att reformer som funnits berättigade har skjutits på framtiden Den övergripande frågan är slutligen vilka föreställningar samhällets för barnens om ansvar

alla sina barn

..

försörjning som fått motivera att familjepolitiken utformats på det ena eller det andra sättet.

I de två avsnitt som följer den historiska bakgrunden till da-

ges gens familjepolitik. Alva och Gunnar Myrdals bok Kris i befolkningsjiâgan antas startpunkten för den statliga familjepoliti-

vara ken. Därför redogörs först för grundtankama i den. Därefter följer en uppräkning av sådana institutionella reformer de efterlyste

som och som också kom att genomföras under följande decennier. Men också sådana förslag beskrivs som de ställde i sin bok och inte

som kom att förverkligas. Nästa avsnitt innehåller sammanfattning

en av de reformer som präglade 70- och 80-talen. Då söktes vä-

nya gar för att omfördela ansvaret för barnens försörjning.

I det fjärde avsnittet kapitlet granskas de förändringar fa-

av av miljepolitiken beslutats under 90-talet. Ett särskilt avsnitt äg-

som nas de förändringar införs i reglerna för bidragsförskott

som som nu byter till underhållsstöd. I det avsnitt därefter följer

namn som diskuteras vilka förändringar är möjliga i framtiden utifrån så-

som dana förslag redan lagts fram, ännu inte beslutats. Slutli-

som men gen ställs frågor om hur de förändringar blir möjliga, när före-

som

ställningen om familjens primära för barnens försörjning

ansvar etableras, kan komma att påverka de krav ställs på kvinnor

som och på män, när det gäller hemarbete, förvärvsarbete och ekonomiskt ansvar för barnen.

Tidig farniljepolitik

Det samhällsproblem Alva och Gunnar Myrdal ville lösa med

som sin bok Kris i befolkningsfrågan så låg nativitet att befolk-

var en ningen långsiktigt riskerade att utplånas. En central tanke i den lösning som de föreslog att samhället skulle barnen ett

var ge garanterat minimum, när det gällde mat, bostad, hälsa och utbildning. Dessutom ställde de retoriskt frågan det inte naturligt "att

om vore det allmänna trädde och övertoge åtminstone väsentlig del

en av den direkta k0stnadsbördan.8 Deras

utopi var ett samhälle med ett så stort gemensamt ansvar för barnen att deras uppväxt inte präglades deras föräldrars brister, ekonomiska och andra.

av

Deras bok fick stor betydelse för de föreställningar samhäl-

om lets för barnens försörjning korn att prägla reformarbe-

ansvar som tet inom familjepolitiken under de decennier följde. Framför

som allt kom föreställningen att barns försörjning fråga

var en som borde bli föremål för samhällets åtgärder att bli allmänt accepterad.

8 Myrdal Myrdal 1934:189.

Ingegerd Municio Larsson

Bokens stora genomslag berodde på den uttalade ambitionen att lägga vetenskapliga undersökningar till grund för rationella politiska beslut. Den kom därmed att bli förebuden för den sociala ett av ingenjörskonstens storhetstid. De familjepolitiska utredningar som gjordes på 30-talet kom att

förstärka den opinionsbildande effekt som Kris i befolkningsfrågan

hade lagt grunden för. Dessa utredningar ledde inte till några större förändringar, de kom att föra frågan om samhällets gemen upp för bamkostnadema på den politiska dagordmensamma ansvar ningen. De förmedlade därmed tanken att en omfördelning av dessa kostnader från föräldrarna till det allmänna var nödvändig. Den föreställningen formulerades nytt i de utredningar som följde under 40- och 50-talen. De förslag till åtgärder för bamfamiljers välfärd fördes fram som iKrisi befolkningsfrågan föregrep den utveckling som följde. Det skulle nämligen visa sig mycket lättare att uppbåda gemenvara till reformer inte innebar ett direkt och ovillsamma resurser som korat ekonomiskt bidrag till bamfamiljema. Hit hörde sjukhus- och hälsovård, utbildning och boende. Som Alva och Gunnar Myrdal påpekade gällde redan 30-talet att skatteutgifter för sjukhusvård bars utan knot, därför att det mycket länge framstått tämligen klart i alla läger, att sjukhusvården är en samhällets angelägenhet och icke uppgift ekonomiskt kan övervältras på de enskilen som da medborgarna och välgörenheten.9 Även deras bok blev om viktigt inlägg till förmån för att detsamma skulle gälla barnens ett försörjning, fick reformer innebar att samhället tog över detta som ansvar skjutas på framtiden. Trots att sådan överföring av försörjningsansvaret framställen

des förutsättning för att långsiktigt lösa det samhällsprob-

som en lem de konfronterade, de institutionella reformema också som var viktiga inslag i deras familjepolitiska förslag. Alva och Gunnar Myrdal definierade således familjepolitik ett vidare fält än vad som vi gör idag. Dessutom fann de vissa fördelar med sådana åtgärder styrde barnfamiljemas konsumtion i en viss riktning. De mesom nade nämligen att ett direkt ekonomiskt bidrag till bamfamiljema skulle innebära att barnen blevo fortfarande utlämnade föräldgrad förstånd och omtanke.° Ett än så stort ramas växlande av barnbidrag skulle inte heller kunna bli avgörande för familjens levnadsstandard. Även därefter skulle den i stället bestämmas faav miljens inkomst. Därmed bleve bostadens beskaffenhet, barnavårdens ändamålsenlighet, barnens utbildningsmöjligheter, o.s.v. fort-

° 240. A.a. s. ° A.a. 199.

alla sina barn

farande i huvudsak beroende föräldrarnas ekonomiska klasstill-

av hörighet och levnadsvanor De förslag gällde reformer in-

som om dessa områden kom också att ges större utrymme i deras bok än de förslag gällde direkta ekonomiska bidrag till familjerna.

som Därmed kom de att muta flera stora politikområden och definie-

ra dem som bamavårdsfrågofi

Reformer som genomfördes

De förslag som lades fram i Kris i befolkningsfrågan syftade

som redan nämnts till att lösa den låga nativiteten, dessa förslag

men kom också att utformas utifrån ledande synpunkt,

en annan nämligen frågan om befolkningskvaliteten.3 Dessutom präglades framställningen av den samtida, socialdemokratiskt färgade övertygelsen om att en ekonomisk utjämning mellan samhällsklasser var nödvändig och att en sådan utjämning förutsatte ratio-

en mer nellt ordnad produktion.

En ny familjepolitik antogs därmed förutsätta en djupgående och radikal, Socialistisk omgestaltning samhället Därav följ-

av de att familjepolitiken definierades så att den omfattade sådana samhällssektorer inte antas ingå i denna politik. Men

som numera också ambitionen att framskapa ett bättre människomaterial kom att prägla utformningen av sådana förslag syftade till att

som göra allmän välfärd tillgänglig för bamfamiljema.

Barns näringsintag

Ett område för åtgärder från samhället var barns näringsintag. I boken kartlades barnens dåliga näringsstandard författarna

som menade dels berodde på bamfamiljernas ansträngda ekonomi, dels på en generellt dålig matkultur. Denna låga standard skulle höjas

genom att bam serverades hälsomat på fria skolluncher. De mindre barnen skulle nås motsvarande förbättring, när barnkammar-

av sk0lor1° utbyggda till omfatta alla bam.

var att

Båda dessa förslag kom att genomföras. Den fria skollunchen började ges under 40-talet, och vid 60-talets slut hade de flesta ele-

tillgång till fria Skolmåltider. En målmedveten

ver utbyggnad av

" Ibid. z Se t.ex. a.a. s. 232 om lagstiftning inom bostadssektom. 3 De citerade orden är från a.a. s. 281. 4 A.a. s. 116. 15A.a. s. 205. 16Sea.a. s. 227 och s. 304. 7 SOU 1972:34, s. 71.

Ingegerd Municio Larsson

daghemmen kom att påbörjas först under 70-talet och har inte förrän under 90-talet täckt efterfrågan. Således hade knapp

en feml09tedel av förskolebamen tillgång till barnomsorg vid den första periodens slut, medan ytterligare en femtedel erbjöds plats i

deltidsförskola. en

Men barnens näringsstandard skulle också förbättras genom upplysning till husmödrar om nyttig och näringsrik mat. Dessutom skulle bra livsmedel dels förmedlas till barnfamiljer, dels göras billigare genom prisrabatter å livsnödvändiga födoämnen till familjer med bam. Detta kom inte genomföras, däremot

senare att men organiserades upplysning till hemmen först genom Aktiv hushållning och Hemmets Forskningsinstitut, senare även genom Social-

styrelsen.

Alva och Gunnar Myrdals ambition att se konkreta välfårdsfrågor i ett övergripande samhälleligt perspektiv illustreras av att deras diskussion om barnens näringsintag också omfattade jordbrukspolitiken. De förespråkade således en mer rationellt organiserad jordbrukspolitik som skulle förhindra att sådana inhemska lantbruksprodukter som mjölk, smör, ägg, kött och icke minst frukt och grönsaker som barn behövde inte slumpas bort på främmande marknader till pris, kraftigt understiga de inhemska Som

som vi vet har jordbrukspolitiken varit föremål för omfattande statliga regleringar och är det än idag. Om just detta har förbättrat barnens näringsintag kan inte avgöras här. Dock torde deras syfte ha uppnåtts i så måtto att barn inte längre är undemärda, åtminstone inte på grund av att barnfamiljer inte har råd att köpa den mat som er-

bjuds. En mer näraliggande förklaring till denna förbättring är att

inkomsterna generellt har ökat.

Sunda bostäder En annan måltavla för Alva och Gunnar Myrdals reformiver var bostäderna. I Kris i befolkningsfrågan presenterades fakta om trångboddhet och osunda bostäder. De konstaterade att sunda och tillräckliga bostäder åt hela folket var en nödvändig grundför-

för kroppslig och andlig hälsa De efterlyste ekono-

utsättning

miskt stöd till barnfamiljer för att ge dem möjligheter att skaffa sig bättre bostäder, men också en skärpt lagstiftning och effektivare

a Ibid. Ingen lunch serverades i deltidsförskoloma. 9 Sea.a. s.227. 2° För historik Åkerman 1994.

en se 2 Myrdal Myrdal 1934:229. 21Ibid.

alla sina barn

inspektioner på bostadsområdet. De krävde också statliga åtgärder för att minska alltför höga byggkostnader.

Redan på 40-talet infördes stöd till barnfamiljer som var riktat mot boendet. Det utformades som inkomstprövade fördelaktiga lån till egnahem eller till förbättringar i bostaden. Dessutom infördes inkomstprövade kommunala bostadstillägg till barnfamiljer på 50talet. De kompletterades med statliga bostadstillägg i slutet

av perioden. Bostadstilläggen syftade till sänka bostadskostnaderna

att för familjer med barn, men också till att styra efterfrågan mot bostäder med en högre bostadsstandard. Ett villkor för att kommunalt bostadstillägg skulle utgå var att bostaden uppfyllde vissa minimikrav med avseende utrustning och yta.

Hälsovård Ett annat område som var direkt relaterat till det som i Kris i be-

folkningsfrågan kallades befolkningskvalitén åtgärder för

var barns hälsa, men också omsorg om deras mödrar. En fortsatt utveckling av sjukvården efterlystes. Dessutom förordades ett utbyggt moderskapsstöd så att förlossning och mödravård skulle vara kostnadsfria. Sjukvårdens utveckling skulle framför allt inriktas mot hälsovård av sjukdomsförebyggande art och organiseras i polikliniker.24 Vidare skulle barnavårdscentraler organiseras för vård av spädbarn samt för mödrarnas för- och eftervård vid förlossning. För de äldre barnen skulle en utbyggd Skolhälsovård förebygga sjukdomar, och särskilda rådgivningsbyråer för problembarn skulle ta hand om psykiska problem. Ambitionen var att göra all sjuk- och hälsovård för barn kostnadsfri.

Också dessa reformer korn att genomföras under den första perioden. Mödra- och barnhälsovård byggdes ut så att den nådde alla familjer. Distriktsmottagningar med läkare och sjuksköterskor byggdes ut för att komplettera sjukhusvård. Vid periodens slut fanns också kostnadsfri förebyggande Skolhälsovård samt fri tandvård för alla bam. Likaså utgick statsbidrag till familjerådgivning och till psykisk bama- och ungdomsvård.

Utbildning Utbildning slutligen var också en fråga både om barns välfärd och om befolkningskvalitén. Den utvidgade folkskola som Alva och Gunnar Myrdal förespråkade kom att gradvis genomföras för att på 60-talet bli en allmän och kostnadsfri nioårig grundskola. De ut-

Se sou 1972:34, s. 53f. 24Myrdal Myrdal l934:239f. 25sou 1972:34, s. 72r.

Ingegerd Municio Larsson

bildningsstipendier för ungdom med begåvning som de önskade blev i stället en allmän bidrags- och lånefmansierad högre utbildning. Som redan framgått kom de fria offentliga bamkammarsko-

de också såg förutsättning för barns goda utvecklor som som en ling inte att omfatta alla barn under denna period. När de sedan genomfördes blev de inte heller helt kostnadsfria.

Mäns reformer och kvinnors De reformer som Alva och Gunnar Myrdal föreslog inom utbildning, sjuk- och hälsovård kom i huvudsak att genomföras, liksom de fria måltiderna till barn i barnomsorg och skola. Som redan nämnts ingick dessa reformer i en omfattande planmässig förändring av samhället. De kom därmed att införlivas i den expansion

skedde inom och de sektorer som berördes, där varje som var en av sektor följde sin egen institutionella dynamik. När de utredningar

gjordes inom dessa områden jämförs med utredningar inom som familjepolitiken under perioden, framgår en uppdelning i kunskapssfärer där endast män hade tillträde och sådana där kvinnor medverkade." Refonner föreslogs inom de manligt dominerade

som områdena hindrades inte av ekonomiska begränsningar i samma utsträckning som reformer inom familjepolitiken.

Nu på 90-talet erfar vi att just åtaganden inom de institutioner

byggdes under denna period blir föremål för besparingar. som upp Förlossningar är inte längre kostnadsfria. Barna- och mödravårdscentralema ifrågasätts med motiveringen att alltför stora resurser riktas till friska barn och mödrar. Skolhälsovården har minskat i omfattning och det är oklart om den fortfarande har en hälsovårdande funktion. Kravet på att sjukvård för barn bör vara kostnadsfri ställs på nytt. Skola och barnomsorg ställs dessutom inför stora krav på besparingar samtidigt de fria skollunchema för de äld-

som re barnen ifrågasätts.

Alva och Gunnar Myrdals resonemang om sambanden mellan de institutionella reformer de föreslog och enskilda människors

som beslut att föda barn får nytt stöd 90-talets födelsetal. Under de-

av cenniets första år bröts 80-talets kraftiga uppgång antalet födda

av barn år. Särskilt stor minskningen mellan år 1994 och

per var 1995.28 Men också de direkta nedskärningar i familjepolitiken

som senare beskrivs påverkar bamafödandet.

26Myrdal Myrdal 1934:201. 27Se t.ex. Åkerman l994zl49ff. 2 Fruktsamheten minskade från 2,1 år 1992 nu 1,7 år 1995. Det året föddes 104 000 barn, vilket var en minskning på 8000 barn från år 1994. Antalet födda per 1000 var därmed 11,8 för år 1995. Se Statistiska Meddelanden Be12SM9501. Jämför också avsnitt 4 nedan.

alla sina barn

Förslag som inte förverkligades

Reformer inom sådana samhällsområden, där utveckling endast

en indirekt kom barnfamiljema till del, ägnades stort intresse i Kris i

befolkningsfrågan. Trots denna förskjutning av intresset mot insti-

tutionella reformer, menade författarna att problemet med den

sjunkande nativiteten inte kunde få långsiktig lösning utan

en en utjämning av de individuella inkomsterna efter bamförsörjningsbördan De för samhället borde den

argumenterade att ta över

omedelbara omsorgen att trygga barnens existens och ställa denna i viss mån oberoende familjeförsörjarens inkomstöde.3° Det

av naturligaste vore därför lika stora bampensioner för alla barn oavsett familjeförsörjarens yrke och kön och oavsett, om han är arbetslös eller har blott ringa inkomst, ja, oavsett om det finns någon

familjeförsörjare alls.3

Som redan framgått avstod Alva och Gunnar Myrdal från att

lägga fram något konkret förslag i den riktningen i Kris i befolkningsfiågan. De förutsåg att uppbringandet av så höga belopp

skulle möta svårigheter och "ett hätskt motstånd Därför ville

de prioritera sådana statliga åtgärder som tidigare beskrivits och

som de definierade som socialpolitiska. Däremot sade de sig vilja behålla så mycket av tanken på en barnpension att sådana borde ges till ensamma mödrar, då deras inkomst vanligen inte räckte till barnens försörjning och därför ändå belastade fattigvården.

En faktisk omfördelning av kostnaderna för barnen liksom den utjämning av inkomsterna mellan sociala klasser som de också önskade fick därmed bida sin tid. åtgärder som de definiera-

De var

de som fördelningspolitiska. Däremot föreslog de en sådan åtgärd,

nämligen kraftigt ökade skattefria avdrag för hemmavarande oförsörjda bam Detta skulle ett första steg mot utjäm-

vara en ning av inkomsterna efter antalet bam.

Skatteavdrag för bam kom att ersättas med allmänna barnbidrag i slutet på 40-talet. Redan tidigare infördes särskilda barnbidrag till ensamma mödrar, men dessa kom inte att omfatta alla barn förrän på 60-talet. Däremot kom den utjämning av inkomsterna efter bamantal Alva och Gunnar Myrdal såg motiverad,

som som

29Myrdal Myrdal 1934:188. 3°A.a. s. 189. 3 Aa s. 198. 32Aa s. 200. 33 201.

Aa s. 34När de allmänna bambidragen infördes år 1947 avskaffades barnavdragen i den statliga beskattningen. År 1952 avskaffades även avdragen i kommunal beskattning och bambidragen höjdes något. Se SOU 1972:34, s. 49.

Ingegerd Municio Larsson

men omöjlig att genomföra, på 30-talet inte heller att uppnås under senare perioder. Nu på 90-talet frångås denna ambition alltmer

explicit.

utredningar av familjepolitik kom ambitionen om en

I senare sådan utjämning visserligen att formuleras på nytt. Särskilt trosvisst formulerades den under den period som följde. Men i stället för att förverkligas har familjepolitiska beslut ständigt på nytt återkommit till principen om föräldrarnas ansvar att försörja barnen. Som vi skall se kom man även under nästa period att stanna vid lösningar som erbjöd samhällets stöd endast i den mån som föräldrarna inte klarade av att fullfölja detta ansvar.

3 inriktning

En ny

I början den andra perioden i familjepolitikens utveckling, den

av period som omfattade 70- och 80-talen, granskade den s.k. familjepolitiska kommittén frågan om samhällets ekonomiska stöd till bamfamiljema.35 Det mandat som de fått var att samhällets åtgärder till förmån för barnen är de mest produktiva bland investeringar Trots denna uppmuntrande utgångspunkt skrev de i sitt slutbetänkande att de inte fann det realistiskt att på en gång ge-

nomföra ytterligare förstärkning av familjestödet av den stor-

en

leksordning deras förslag skulle innebära. De begränsade där-

som för den förändring av familjestödet som de omedelbart ville införa

till höjning bostadstilläggen, och förlade övriga förslag till ett

en av

program för en utbyggnad av familjepolitiken, en utbyggnad som

de menade borde vara genomförd år 1976.

Deras resonemang påminner om det som Alva och Gunnar Myrdal förde på 30-talet. Sådana ekonomiska bidrag till bamfamiljema som i och för sig accepterades som berättigade fick ge vika av hänsyn till vad som ansågs vara ekonomiskt möjligt. Men också den övergripande ambitionen i reformarbetet i början av

denna period liknar den som styrde de familjepolitiska förslagen i

den förra perioden. Det handlar om att förbättra bamfamiljemas ekonomi, ett syfte som nu formuleras så att bamfamiljema skall tillförsäkras en växande andel av utrymmet för privat konsumtion Men trots sådana likheter framgår också att mycket hade

35sou 1972:32, s. 49. 3° Statsrådet Ulla Lindström i statsrädsprotokollet den 26 februari 1965, citerad i a.a. s. 49. 37A.a. s. 47. 3 A.a. s. 243.

alla sina barn

hänt sedan familjepolitiken först blev definierad fråga för

som en statliga utredningar.

I kommittens slutbetänkande sammanfattas vad redan

som åstadskommits och som därmed är utgångspunkten för de familjepolitiska reformer som förestår. Som redan nämnts, konstateras där att de institutioner som ger barnfamiljer service i huvudsak är utbyggda. Ett undantag är bamstugor och familjedaghem som endast når en mindre del alla bam. Vidare konstateras att moder-

av skapsförsäkringen som ingår i den allmänna försäkringen är en del av familjepolitiken. Den ger ersättning under sex månader, som en moderskapspenning till ett grundbelopp, dessutom som tilläggssjukpenning för de mödrar som förvärvsarbetat före förlossningen. Dessutom utgår bamtillägg vid de tillfällen då en förälder har sjukpenning. Den allmänna försäkringen ger också ersättning för läkarvård, sjukhusvård och resor för barn, samt även kostnadsfria läkemedel.

Föräldrars förvärvsarbete

Med de förändringar som redan är genomförda antas möjligheterna vara goda för en fortsatt positiv utveckling av bamfamiljemas ekonomiska utrymme. Fortsättningsvis vill man gynna en sådan utveckling med reformer som syftar till att underlätta för båda föräldrarna i barnfamiljer att förvärvsarbeta. Således inleds perioden med en skattereform år 1971. Den innebär individuell beskattning av makar och sammanboende med gemensamma bam. Dock medges fortfarande avdrag både för barn och för hemmamake. Bamavdraget kallas förvärvsavdrag och den förälder har den

görs av som lägsta inkomsten. skatteavdraget för hemmamake är lika stort som det avdrag som en ensamstående med bam för göra. Avdrag får också göras för underhållsbidrag som betalas till barn som man inte bor med, ett avdrag som dock får uppgå högst till ett visst belopp.

Ytterligare en reform som relateras till förvärvsarbete är den fortsatta utbyggnad av samhällets bamtillsyn förordas i utred-

som ningens slutbetänkande. Den skall göra det möjligt för båda föräldrarna i en familj att förvävsarbeta. Men också de förändringar i försäkringssystemen som föreslås förväntas underlätta förvärvsar-

bete. Moderskapsförsäkringen förändras till en föräldraförsäkring

och tiden för ersättning höjs till 8 månader. Fadems tio dagars ledighet i samband med barns födelse införs, liksom sjukpenning för vård av sjukt barn under tio dagar per Som redan nämnts höjs också bostadstilläggen. i

Ingegerd Municio Larsson

Denna period inleddes således med förändringar som syftade till att underlätta förvärvsarbete för båda föräldrarna i barnfamiljer. Dessutom markerades att det direkta ekonomiska stödet i framtiden främst skulle komma att riktas till barnfamiljer med låga inkomster, eller med särskilt stora utgifter. Den ambition för familjepolitiken generellt som formulerades i början av denna period var att åstadkomma större jämlikhet inte bara mellan barnfamiljer och familjer utan barn utan även mellan barnfamiljer inbördes som ha barn i olika antal och åldrar". I viss mån fullföljdes denna ambition då flerbamstillägget infördes år 1982. När det sedan gäller ambitionen att utjämna familjemas livsinkomster mellan perioder med vårdnads- och försörjningsplikter mot barn och perioder utan sådana plikter, skedde detta till en del via beskattningen som redan framgått. Dessa skatteavdrag kvarstod till periodens slut.

Barn kostar

Som successiva utredningar under både 70- och 80-talen visade kvarstod dock skillnaderna mellan familjer med och utan barn under hela perioden. Så t.ex. visades i ett betänkande från år 1983 med den talande titeln Barn kostar vilken den samlade effekten

skatte- och bidragssystemen var för olika familjetyper. Där av framgick att det fanns stora skillnader mellan familjer med och utan barn, när det gällde hur stort det disponibla överskottet var, dvs. det man hade kvar efter det att kostnader för hushållet, boendet och barnomsorgen var betalda. Den hänsyn som togs till barn i beskattningen var således inte tillräcklig för att kompensera för kostnaderna för barnen, samtidigt som de bidrag som familjerna

grund av barn endast täckte en mindre del av dessa kostna-

ñcklipå

der.

Utredningens beräkningar visade också att det disponibla överskottet minskade med fler barn, men att detta gällde mer tvåföräldersfamiljer än ensamstående med bam. Detta berodde dels att de senare som framgått fick en större skattelättnad än tvåföräldersfamiljer med två inkomsttagare. Men det berodde också på att barnbidrag, bostadsbidrag och bidragsförskott sammantagna täckte en betydligt större andel av kostnaderna för varje barn till ensamstående än bambidragen till samboende föräldrar.

Utredningen kom fram till att den avgörande skillnaden mellan barnfamiljer fanns mellan familjer med en och familjer med två in-

Citaten i stycket är från direktiven till utredningen, citerade i sou 1972:34, s. 49. ° sou 1983:14, tabell 5.6, s. 91

alla sina barn

komster. Det var således förvärvsintensiteten i hushållet, inte samhällets bidrag, som hade det mest avgörande inflytandet på familjens ekonomi och därmed barnens levnadsförhållanden. Detta bekräftar de utgångspunkter som stipulerades för familjepolitiken vid periodens början. Men det visar också att de steg ta-

som gits under perioden för att rikta samhällets stöd till de mest behövande familjerna inte har kunnat kompensera för sådana skillnader

mellan barnfamiljer.

Som också framgår denna utredning hade bidragsförskottssys-

av temet inneburit vissa lättnader för ensamföräldrar, liksom bostadsbidragen både för ensamföräldrar och för tvåföräldersfamiljer med låga inkomster. Dock bekräftade den praktiska politiken även

under denna period att det i första hand föräldrarna skulle

var som försörja sina bam. Det i direktiven till den familjepolitiska

som kommittén beskrevs bedömning vad kan betraktas

som en av som som en rimlig uppoffring från föräldrarnas sida och tillräcklig

en samhällsinsats för barnen ledde således till krav på fortsatta

upp-

offringar.

4 för 90-talet

Utgångspunkt

Som redan påpekats innebär den senaste perioden i familjepolitikens utveckling ett brott mot tidigare perioder. I samband med skatterefonnen år 1991 försvann det s.k. förvärvsavdraget för barnfamiljer, liksom skattereduktionen för makar med bara in-

en komst och för ensamstående med bam. Det uttalade syftet

var att familjepolitik inte skulle bedrivas skattelättnader, utan

genom genom direkta bidrag. Det allmänna barnbidraget skulle därför

successivt höjas för att kompensera barnfamiljer för dessa Förändringar. Med hänvisning till det statsfmansiella läget kom detta löfte dock inte att uppfyllas fullt ut.

Det är således framför allt ekonomiska hänsyn som nytt får motivera en återgång till föräldrarnas för barnens försörj-

ansvar

ning. Men de förändringar av familjepolitiken görs styrs också

som av sådana föreställningar inspirerar omorganisationer inom

som andra delar av offentlig sektor. Dock är det framför allt föreställningen ekonomisk kris får motivera besparingar.

om som

4 Direktiven till familjepolitiska kommittén, citerade i SOU 1972:34. 42När det gäller ensamstående med barn korn de att kompenseras under de första åren med ett s.k. särskilt bidrag på samma belopp. SFS 1992:148. 43Också i den studie av dansk förvaltningspolitik som tidigare citerats är "samfundsøkonomi" den princip som helt dominerar den tredje perioden. Se Åkerstrøm Andersen 1994:151.

ll4

Ingegerd Municio Larsson

Från befolkningskris till ekonomisk kris

För Alva och Gunnar Myrdal den låga nativiteten 30-talets

var ödesfråga. De redogjorde i sin bok för födelsetalen sedan 1800-talets sista decennier. Dessa visade på en kontinuerligt sjunkande trend. År 1880 föddes 30 bam 1000 invånare. Motsvarande

per antal 14 för år 1933. De gjorde en prognos på grundval av den

var utveckling dittills observerats och förutspådde en kontinuerlig

som sänkning födelsetalen under kommande decennier. Om det såle-

av des föddes 85 000 barn år 1933, skulle antalet födda ned till 50 000 barn år, när 40-talet närmade sig sitt slut. Så låga födel-

per setal inte till för att upprätthålla en oförändrad befolk-

räckte

ning.

Som vi vet kom den nedåtgående trenden att brytas på 40-talet, då antalet födda återigen ökade. Därefter har födelsetalen varierat kring 30-talets nivå, dvs. mellan 12 och 15 födda barn per 1000 invånare. Även nedgångar i födelsetalen också har lett

om senare till undersökningar för att finna orsakerna till en vikande befolk-

ningsutveckling, har just det problemet inte uppfattats som en

ödesfråga för samhällets utveckling på det det framställdes

sätt som på 30-talet. I stället har andra frågor ställts i förgrunden.

På 90-talet är det den ekonomiska krisen som framställs som vår tids ödesfråga. Den allmänt accepterade föreställningen om kri-

är att den beror att industriproduktionen är stadd i förändsen ring. Visserligen blir produktionen generellt lönsam, men den

mer blir mindre arbetsintensiv. Med ökade möjligheter att flytta produktionen över nationsgränser blir den dessutom svårare att beskatta. Därmed ändras förutsättningarna för välfärdsstat enligt den

en modell gällt under 1900-talet. I det som kallas det postindust-

som riella samhället framställs industrisamhällets kris som välfärdsstatens kris. I det sammanhanget framstår den offentliga sektorn som ett hinder för att lösa andra viktigare problem, som t.ex. budgetunderskott och landets trovärdighet på marknaden. En minskad offentlig sektor tycks därmed ett oeftergivligt krav för att lösa

vara den ekonomiska krisen.

Som redan framgått kom många av de förslag som 1900-talets familjepolitiska utredningar lade fram att tillbakavisas med hänvisning till bristande ekonomiskt utrymme. Så t.ex. kunde fattigvårds-

Myrdal och Myrdal 1934, kapitel S Set.ex. SCB 1982:4. Som redan framgått ligger födelsetalen numera på den nedre

gränsen.Se not 28.

6 För närmare beskrivning Municio Larsson, under utgivning. För en illu-

en se stration av hur denna föreställning blir till utgångspunkt för förslag om förändringar se Ds 1994:81.

alla sina barn

lagstiftningskommitténs förslag till understöd för vård av barn till ensamstående moder inte läggas fram till 1924 års riksdag därför att ekonomiska skäl lade hinder i vägen" År 1938 införde statsverkspropositionen det man kallade för reformpausen. Inför

eventuella framtida kriser förordade regeringen försiktighet med statens finanser. En liknande åtgärd formulerades i slutet på 40-talet, vilket lade hinder i vägen för reformer på familjepolitikens område under SO-talet. Det ekonomiska läget beskrevs bekymmer-

som samt också i slutet av det decenniet. Liksom tidigare fick detta motivera att ekonomiska lättnader för bamfamiljema begränsades. Så t.ex. gavs enbart en kompensation för den omsättningsskatt på

va-

då infördes för att reda statens finanser. Även 70-taror som upp lets ekonomiska nedgång fick motivera begränsningar i de familje-

reformprogram som formulerades i början det decen-

politiska

niet.

Det finns dock en skillnad mellan hur 90-talets ekonomiska kris framställs och tidigare beskrivningar av statens ekonomi. Budgetunderskottet i slutet på 50-talet förklarades således med hänvisning

till den internationella konjukturutvecklingen. En konjukturupp-

gång förespåddes för 60-talet. Det gjorde att ambitionen att genomföra sådana reformer som innebar ökade offentliga utgifter kvarstod, men de sköts på framtiden i väntan på ett ökat budgetut-

Liknande fördes på 70-talet. rymme. resonemang

90-talets ekonomiska kris beskrivs däremot som ett resultat av strukturellt betingade obalanser inom landet. De åtgärder före-

som slås syftar till att lägga den ekonomiska politiken på en ny kurs. Ambitionen är att få till stånd en permanent minskning av de offentliga utgiftemas andel av bruttonationalprodukten. Detta, menar man, kräver en omprövning av existerande utgiftsprogram. I motsats till 50-talet ser man på 90-talet inga framtida inkomstökningar som skulle medge fortsatt expansion samhällets åtagan-

av den. I stället förväntas de minskade utgifterna göra det möjligt att sänka skatterna.

47Se sou 1936:47, sid. 20. 48Den höjning barnbidraget trots allt genomfördes måste betecknas

av som som en framgångsrik kupp av dåvarande familjeministern Ulla Lindström. Se Lindström l969:81ff. och Åkerman l994:l67ff. 49Prop. 1975/762100, bilaga l och Visserligen beslutades en höjning av barnbidraget, men förlängningen av föräldraledigheten från 7 till 8 månader förvisades till fortsatt utredande. 5° Se Kungl. Majzts proposition nr 162 år 1959, första avdelningen, samt propositionen i föregående not. 5 Se Regeringens skrivelse 1990/91:50.

Ingegerd Municio Larsson

Besparingar inom familjepolitiken

Familjepolitiken har de senaste åren präglats nedskärningar

av som generellt motiverats med statsfinansiella skäl. Beslut besparing-

om

ar har fattats inom föräldraförsäkringen, bambidragen, bostadsbi-

dragen, och underhållsstödet till ensamstående föräldrar. Som framgått ersätter underhållsstödet det tidigare kallades bidragsför-

som skott. Den förändring som beslutats innebär en ny konstruktion av detta samhällsstöd. Dessutom förutses mer långtgående principiella

förändringar i framtiden. De besparingar som beslutats inom föräldraförsäkringen innebär

däremot inte någon principiell förändring detta familjestöd. Där

av har endast nivån på ersättningen sänkts, nämligen till den

75 % av sjukpenninggrundande inkomsten, dock lägst 60 kr dag. Detta

per gäller fr.o.m. 1januari 1997 för alla de 360 dagar föräldrar

som kan ta ut i samband med barns födelse eller adoption. För de ytter-

ligare 90 dagar som föräldraförsäkringen ger har ersättningsnivån

inte förändrats. Den är fortfarande 60 kr om dagen oberoende

av tidigare inkomst. Dessutom gäller den nya ersättningsnivån de 60 dagar per barn och år som kan tas i anspråk för vård sjukt barn,

av besök vid bamavårdscentral och annan frånvaro från förvärvsarbete på grund av barnen. Den gäller också de 10 dagar som fadern har rätt till i samband med barns födelse. Den sänkta ersättningsnivån förväntas dock inte bli permanent. Regeringen har lovat höj-

en ning till i januari 1998.53

80 procent

Också när det gäller det barnbidrag som går till alla barn innebär besparingarna endast lägre belopp, men däremot inga förändringar

av principerna för rätt till bidrag. Tidigare barnbidraget 9 000

var kronor per barn och år. Det sänktes i januari 1996 till 7 680 kronor. Räknat månad sänkningen från 750 kr barn till

per var per 640 kr.

52Den här sänkningen är gjord i Fr.o.m. den 1januari 1995 sänktes

etapper. ersättningen från 90 till 80 %. Undantag gjordes för 30 dagar för vardera föräldern, där ersättningen fortsatte att vara 90 %. Ett år senaresänktes nivån till 75 %, förutom 30 dagar för var och en av föräldrarna med 85 % ersättning, dvs. en pappaoch en mammamånad. Ersättningen för vård av sjukt bam var t.0.m. år 1995 80 % för de 14 första dagarna per år och barn och 90 % från den 15:e dagen. Den sänktes till 75 % fr.o.m. 1996. I föräldraförsäkringen ingår också den s.k. havandeskapspenningen som utgår om den blivande modern inte kan arbeta under graviditetens senaredel. Den utgår under högst 50 dagar. T.o.m. år 1995 var ersättningen 65 % för de första tre dagarna och sedan 80 %. Också den sänktes till 75 % fr.o.m. den 1januari 1996. Nivåema beräknas på den sjukpenninggrundande inkomsten. 53 Proposition 1996/97: 5 1995/96:SoU6.

alla sina barn

1 samband med att skattereformen genomfördes år 1989 utlovades höjda bambidrag. Som framgått kom det löftet inte att uppfyllas. De sänkningar som nu görs innebär att man ytterligare går ifrån löftet om att kompensera barnfamiljema för att beskattningen inte längre tar hänsyn till bam. Liksom för den sänkta nivån i föräldraförsäkringen motiverades sänkningen av barnbidraget med det statsfmansiella läget.

Samtidigt avskaffades det flerbamstillägg som infördes år 1982. Inga sådana tillägg beviljas efter år 1995. För de barn som före det fått rätt till sådant tillägg fortsätter det att betalas ut enligt samma åldergränser som gäller för barnbidrag. Det uppgår till 2 400 kr per år för det tredje barnet, 7 200 kr för det fjärde, och 9 000 för det femte och varje ytterligare bam. Det som gjorde att flerbamstillägg infördes var att man i de beräkningar av bamfamiljemas ekonomi som gjordes under 70-talet ständigt kunde konstatera att barnfamiljer med många barn hade det betydligt sämre ekonomiskt än familjer med färre bam. Man kunde också se att föräldrarna förvärvsarbetade mindre med stigande bamantal. Den direkta anledningen var dock att subventionerna till livsmedel gradvis skulle trappas ned, vilket gjorde att särskilt flerbamsfamiljemas matkostnader ökade. 55

De beslut besparingarna inom bostadsbidragen som infördes

om år 1996 innebar inte några principiella förändringar för bamfamiljer. Syftet med förändringarna var framför allt att begränsa den stora ökningen av antalet hushåll med bostadsbidrag som skett under 90-talet. De nya reglerna var dock fortfarande utformade med syftet att rikta detta samhällsstöd till familjer med låga inkomster. Det som förväntades leda till minskade kostnader var att reglerna ändrades för att beräkna den inkomst som behovsprövningen grundades på. Dessutom infördes strängare regler för kontroll av utbetalade bidrag. Den bostadsyta som berättigar till bidrag begränsades. En förändring som direkt berörde s.k. särboende föräldrar, var att

till bostadsbidrag för föräldrar med umgängesrätt begränsa-

rätten

des.

55Proposition 1980/81:118, 18 och 21. För att kompensera för denna föränd-

s. ring infördes ett särskilt bidrag till familjer med fler än 4 barn inom bostadsbidragssystemet. I motsats till flerbamstillägget är det behovsprövat. 56För att förstärka det kallar arbetslinjen prövas bidraget inte mot makars

man sammanlagda inkomst, utan individuellt mot vars och ens inkomst. En hög och en låg inkomst skall därmed inte ge ett högre bostadsbidrag. I stället är det endast den lägre inkomsten som berättigar till bidrag. 57 reglerna för beräkning bostadsbidrag beskrivs i SOU 1995:133 och

De nya av prop. 1995/961186.

Ingegerd Municio Larsson

Besparingar i kronor räknat

Som nämnts har beslut besparingar inom föräldraförsäkringen,

om bambidragen och bostadsbidragen motiverats med kravet att

sanera statens finanser. Frågan är då hur stor effekt de olika besluten kan förväntas få.

Riksförsäkringsverket har gjort för dessa beslut. När

prognoser

det gäller förändringarna inom föräldraförsäkringen, kommer utgif-

terna att vara lägre år 2000 än de var år 1994, dvs året innan de första besparingarna gjordes på detta område. Detta också

var syftet med besluten om förändringarna. De visar dock att den minskade kostnaden framför allt beror på att antalet födda barn kontinuerligt har minskat under 90-talets första hälft och förväntas förbli en låg nivå under den andra hälften. De första åren decen-

av niet föddes 123 000 barn år. År 1995 antalet 104 000, och

per var det förväntas sjunka ytterligare och sedan bli kvar inom intervallet 9 000-97 000 barn per år fram till år 2000. Om utgifterna inom denna försäkring således var 18,7 miljarder år 1994, beräknas de bli 13,8 miljarder år 1997, och åter gå upp till 16,3 miljarder år 2000. Besparingen blir därmed ungefär 2,5 miljarder, dvs. ungefär 13 %.58

När det gäller statens utgifter for barnbidrag beror de födelse-

av talen under de senaste årtiondena. De låga födelsetalen i slutet på 70-talet och början av 80-talet påverkar fortfarande dessa utgifter. Så t.ex. föddes endast 92 000 barn i Sverige år 1983. Åren därefter ökade dock födelsetalen och nådde som redan framgått till

upp 123 000 födda per år i början på 90-talet. Som framgått har tendensen sedan dess varit nedåtgående.

Kostnaderna för bambidragen uppgick till 17,1 miljarder före de beslutade besparingarna. Under år 1996 kostade bambidragen i stället 14,6 miljarder, vilket betyder att statens utgifter minskade med 2,5 miljarder, vilket motsvarar en besparing ungefär 15 %. Kostnaden förväntas minska ytterligare något under följande år. I

motsats till föräldraförsäkringen är besparingen ett resultat

mer av de lägre nivåerna än minskningen i antalet födda bam. Den be-

av sparing som följer av att flerbamstilläget på sikt avskaffas uppgår till ca 300 miljoner fram till år 2000. Kostnaden för detta tillägg utgjorde år 1996 ungefär 6% av de sammanlagda utgifterna för barnbidrag. Den besparing som uppnås när inga sådana tillägg längre betalas ut blir således av den storleksordningen.

58Se Riksförsäkringsverket 1997, avsnitt 9.2. En del av de siffror som ges i texten är hämtade därifrån, andra är beräknade på grundval av uppgiñer som ges där. 59Ungefär 2 % av minskningen berodde på färre bam. Uppgiñema ges i Riksförsäkringsverket 1997, avsnitt 9.1.

alla sina barn

Kostnaderna för bostadsbidragen uppgår till något över 6 miljarder år. De förändrade reglerna förväntades innebära besparingar

per på ungefär 10 % av den totala kostnaden. Enligt de prognoser som

Riksförsäkringsverket gör nås sparmålet inte fullt ut under de

första åren.

Dessa besparingar har stor betydelse för de familjer som drabbas, men i ett statsfmansiellt perspektiv är de förhållandevis marginella. Hela posten ekonomisk trygghet för familjer och barn utgör

tjugondedel statens utgifter och en femtedel av statsbudgeen av tens fyra poster för ekonomisk trygghet. Förutom familjer och

barn gäller dessa sjukdom, handikapp, ålderdom och arbetslöshet.

5 Underhållsstöd

Riksförsäkringsverket har också gjort beräkningar av storleken på

de besparingar som följer av de ändrade reglerna för underhållsstöd. De förändringar som införs 1997 innebär inte någon sänkning av det bidrag som barn till ensamföräldrar f°ar. Däremot innebär de skärpta regler för den andra förälderns betalningsansvar, dvs. för den förälder som inte bor med barnet. Statens kostnader för bidragsförskottet var 3,4 miljarder år 1996. Enligt Riksförsäkringsverket kan en besparing på ungefär en halv miljard förväntas av de

reglerna. Kostnaden för år 1997 skulle därmed bli 2,9 miljarnya der. Den besparing som regeringen förväntade sig var 0,9 miljarder för år 1997, vilket innebär att Riksförsäkringsverkets beräkning skiljer sig från regeringens. Skillnaden beror i huvudsak på att Riksförsäkringsverket antar att andelen som begär anstånd med betalning kommer större än vad regeringen förutser.

att vara

Därmed ligger den besparing som de ändrade reglerna kommer

att leda till i nivå med övriga besparingar familjepolitikens om-

råde. Dock framgår att regeringens riktmärke för besparingarna inom samhällsstödet till ensamstående föräldrar betydligt högre

var än vad som förväntas bli den faktiska effekten. Man ville således minska kostnaderna med ungefär en fjärdedel av den nivå som man

utgick ifrån.

Detta antyder att just samhällets stöd till barn som inte bor med båda sina föräldrar är särskilt angelägen måltavla för statens

en

°° Enligt personlig kommunikation med Riksförsäkringsverket i april 1997 skiljer sig deras prognos från regeringens anslag med 25 miljoner kronor. 6 Statsutgiñema för familjer och bam inom denna utgiñspost uppgår till drygt 35 miljarder. Där ingår inte bostadsbidrag. För dessa och övriga uppgifter se Bilaga l till finansutskottets betänkande 1996/97:FiUl0. 62Se Riksförsäkringsverket 1997, avsnitt 9.3.

Ingegerd Municio Larsson

ambitioner att minska kostnaderna inom familjepolitiken, trots att det utgör en relativt liten del av kostnaderna. Men detta särskilda intresse har också manifesterats sedan slutet av 80-talet i de

successiva utredningar som gjorts om underhållsbidrag och bidragsförskott.

För de frågor som ställs i detta kapitel har just underhållsstödet en särskild betydelse, därför att de många utredningar som producerats ger utrymme för att kartlägga den idémässiga bakgrunden till de förslag som förs fram. Därmed ger de underlag för att förutspå i vilken riktning just stödet till ensamföräldrar kommer att utvecklas. Men de ger också möjligheter att diskutera vilka föreställningar om relationen mellan samhällets ansvar för barnens försörjning och föräldrarnas ansvar som kommer att ligga till grund för framtida förändringar av familjepolitiken.

I syfte att ge underlag för sådana funderingar kring framtiden följer här en granskning av just denna del av familjepolitiken. Vad innebär det beslut om ändrade regler för underhållsstöd be-

som nu slutats, och vad kan de förslag som lagts fram i de senaste utredningarna i denna fråga berätta om möjliga framtida beslut

Vad innebär

underhållsstöd

Liksom tidigare kan föräldrar själva komma överens om underhåll till barnen och den förälder som inte bor med dem kan betala det direkt. Men om boföräldern begär underhållsstöd, träder de nya reglerna om underhållsstöd till barn till särlevande föräldrar in som började gälla år 1997. Liksom andra förändringar inom familjepolitiken är syftet att minska statens kostnader. I de dokument där man redogör för motiven till förändringar finns dock ett annat syfte klart uttalat. Den besparing eftersträvas skall uppnås

som genom att föräldrarnas ansvar för sina barns försörjning blir en etablerad samhällelig norm. Det skall klart framgå att det i första hand är föräldrarna som har det ekonomiska ansvaret för barnens försörjning, skriver man.64

Ett sätt att åstadkomma en sådan klarhet med avseende på

relationen mellan samhällets och föräldrarnas ansvar är att lösgöra det man kallar sambandet mellan de regler underhåll finns i

om som föräldrabalken och de regler som gäller för det nya underhållsstödet.

63Detta underhållsstöd gäller också barn vars ena förälder avlidit, i den mån som barnpension inte utgår. Beslutet om de nya reglerna fattas på grundval av Ds 1996:2 och specificeras i prop. 1995/961208 och i betänkandet l996/97:SfIJ3. 6 Citaten är från l996/97:SfU3 s. 14.

alla sina barn

Ett sådant samband fanns med de regler som gällde tidigare, och det sambandet var flerfaldigt. För det första var sambandet mellan underhåll och bidragsförskott själva utgångspunkten för utformningen detta stöd till ensamstående föräldrar. Det allmänna

av förskotterade således det underhâllsbidrag som fadern enligt dom eller avtal skulle betala till modem. Till början administrerades

en dessa förskott bamavårdsnämnden i kommunerna. På 70-talet

av tog försäkringskassoma över administrationen av både underhåll och bidragsförskott. För det andra har ett utfyllnadsbidrag sedan år 1964 varit komplettering till underhållet. Det betalades i de

en fall det avtalade underhållsbidraget inte nådde upp till bidragsförskottet maximibelopp. Därmed ledde ett avtal ett lågt under-

om håll automatiskt till att utfyllnadsbidraget blev högre. Det nya underhållsstödet vill avskaffa det man menar är en kostnadsdrivande effekt av dessa båda samband.

När i förslagen till underhållsstödet talar sambandet

man om mellan föräldrabalkens regler föräldrars försörjningsansvar och

om samhällets stöd till ensamstående föräldrar, syftar man till relatio-

mellan det underhåll bestäms och den förälders inkomst nen som

barnet bor hos. Enligt föräldrabalken skall föräldrarna svara som för underhåll åt barnet efter föräldramas samlade ekonomiska förmåga Om den förälder som barnet bor hos har en hög inkomst, bestäms underhållet till ett lågt belopp. Också detta gjorde att bidragsdelen i bidragsförskottet i sådana fall automatiskt blev högre, enligt de gamla reglerna.

I den konstruktionen betalar försäkringskassan 1173 kro-

nya

månad till barn vars föräldrar inte bor tillsammans. Detta nor per underhållsstöd betalas till det man kallar boföräldern. Den förälder

kallar bidragsskyldig blir sedan skyldig att betala tillbaka som man hela eller viss del av underhållsstödet till staten. Beloppet på

en återbetalningen beräknas viss procent den förälderns in-

som en av komst.

Därmed skall de reglerna göra det möjligt att ställa större

nya ekonomiska krav på den förälder som barnet inte bor med. Detta skall uppfylla syftet att klargöra föräldrarnas primära ansvar för att försörja barnen. I det beslut som fattas förändras däremot inte boföräldems Den förälderns ovillkorliga rätt till underhåll

ansvar. bibehålls och hennes underhållsansvar fullgörs genom att barnet bor

55Se sou 1972:34. 66SFS 1964:143 underhållsstöd. Redan 1957 lagstiftadcs om utfyllnad av

om vissa underhâllsbidrag, SFS 1957:284. °7 Föräldrabalken kap. §1. T.ex. i Walin 1986.

Ingegerd Municio Larsson

hos henne. Storleken underhållsstödet är beräknat så att det motsvarar hälften av vad barnet kostar utöver barnbidraget.

Men syftet med nyordningen är också att sättet att beräkna storleken på det som skall betalas tillbaka blir enklare. Därmed skall det bli möjligt för Föräldrarna att t.ex. vid skilsmässa

en överblicka sina ekonomiska förpliktelser Det förutsätts också förstärka den bidragsskyldige förälderns ansvar. Det ska nämligen inte längre vara möjligt att låta andra utgifter före underhållet till barnet.

Som de nya reglerna är utformade kommer den besparing

man förväntar sig ifrån de bidragsskyldiga betalar de nu.

att mer än gör För övrigt är det i allt väsentligt samma familjer som kommer att få underhållsstöd som i det gamla systemet fick bidragsförskott. När barnet bor hos en av föräldrarna lämnas underhållsstöd under samma förutsättningar som bidragsförskott idag. Skillnad blir det däremot om barnet växelvis bor hos båda föräldrarna. Underhållsstödet till den förälder som barnet är folkbokfört hos minskas i motsvarande mån som barnet bor hos den andra föräldern. Vid sådant växelvis boende fastställs inte heller något underhållsbidrag.

Om återbetalningsskyldighet

I de nya reglerna är de bidragsskyldiga föräldrarnas förmåga och vilja att betala tillbaka det stöd som boföräldrama får själva kärnan i förändringen. Som framgått är syftet att konstruera ett enklare och tydligare system än det som rådde tidigare. I förslaget till de nya reglerna vänder man sig mot den praxis som man menar hade utvecklats för återbetalning av bidragsförskott.

De gamla reglerna medgav att den förälder skulle betala

som tillbaka bidragsförskottet till försäkringskassan fick förbehålla sig ett belopp som var avsett för egna levnadskostnader. Det uppgick till 120 procent av basbeloppet per år. Till detta lades vad man kallade "ett skäligt belopp för bostadskostna Dessutom fick den föräldern förbehålla sig 40 % av basbeloppet för varje barn som han bodde tillsammans med, och under vissa förhållanden 60 % av basbeloppet för underhåll åt maka/make som han också varaktigt bodde tillsammans med. Efter att dessa förbehåll dragits från in-

Prop. 1995/96:208, s. 34. °° Ds 1996:2, 99.

s. 7° Prop. 1995/961208, 35.

s.

alla sina barn

.. komsten, framgick förälderns överskott. Utifrån detta beräknades sedan underhållet.

De nya bestämmelserna motiveras med att dessa möjligheter till forebehåll i praktiken hade tolkats mycket generöst. Man visar att inte ens en inkomst på 30 000 kronor per månad ledde till att hela bidragsforskottet återbetalades. Samtidigt förväntades också föräld-

med mycket låga inkomster betala underhåll. Man rar menar dessutom att de gamla reglerna faktiskt medgav att andra utgifter fick företräde fore återbetalningen av underhållet till barnet. Så t.ex. ledde högre kostnad för boendet till lägre krav återbe-

en talning. Reglerna prioriterade också underhåll till barnen i nybildade familjer före barn i tidigare relationer.

De gamla reglerna, men också den generösa tolkningen, sägs ha lett till att statens kostnader for bidragsförskott har ökat med över l miljard bara under 90-talet. Ökningen har berott dels på att antalet bam som får bidragsförskott ökat, dels på att fastställda och utbetalda underhållsbidrag minskat i förhållanden till det bidragsförskott betalas.

som

I reglerna för underhållsstöd beräknas det belopp som den

underhållsskyldige betalar till staten som en bestämd procentsats av hans senast taxerade inkomst i stället for att beräknas på hans överskott. Till inkomsten läggs l % av sådan skattepliktig förmögenhet som överstiger 800 000 kronor. Därefter görs ett grundavdrag på 24 000 kronor, vilket ger den inkomst som återbetalningen beräknas på. Därmed innebär de nya reglerna en viss parallellitet med reglerna for inkomsttaxering, i och med att ungefär samma avdrag från bruttoinkomsten får göras som vid beskattningen. De blir enklare än tidigare regler och medger färre skönsmässiga bedömningar. Regelbundna justeringar av återbetalningsskyldigheten blir möjliga, i och med att denna omräknas årligen efter den senas-

te taxeringen."

Den procentsats som används för att beräkna återbetalningen är 10 % for ett barn, 6,25 % per barn för två barn och 5 % per barn för det tredje barnet. Sedan ökas procentsatsen med 1 % för varje

7 Bestämmelserna finns bl.a. i Allmänna råd från Socialstyrelsen 1989:6. Principerna for förbehåll fastställdes redan i slutet av 70-talet. Se prop. 1978/79212, LU 1978/79:9. 72Prop. 1995/962208, s. 29. 73År 1995 hade 315 000 barn bidragsförskott, medan

de underhållsskyldiga var 218 000. Den andel av kostnaderna som finansierades av inbetalningar från de bidragsskyldiga hade sjunkit från 33,8 % år 1990 till 27,4 % år 1994. Prop. 1995/96:208, s. 28. 74Regler ges också för beräkning av inkomst av näringsverksamhet. Prop. 1995/962208, s. 47.

Ingegerd Municio Larsson

ytterligare bam. Därmed kommer förälder är underhållsen som skyldig för ett barn att betala det fulla beloppet vid inkomst på en 13 700 kronor i månaden. För två barn betalas det fulla beloppet vid månadsinkomst på 20700 kronor och för tre barn vid en 25 400 kronor. Återbetalningen det förskott staten betalat till boförälav som dem skall i det systemet högt prioriterad utgift för nya vara en föräldern. l propositionen sägs syftet att jämställa den med vara skatteskulder. Den bidragsskyldige föräldern förväntas anpassa både sitt arbetskraftutbud och sina utgifter till att barnets försörjning kommer först. Dock medges också i det systemet att föräldrar nya kan få anstånd med återbetalning och också eftergift, om det bedöms utsiktslöst att återbetalning kan ske. som När frågan anstånd med återbetalning bedöms, får den biom dragsskyldige föräldern behålla vad behövs för sitt eget och som familjens underhåll. Detta förbehåll beräknas dock i efterhand och i samband med att föräldern begär anstånd, inte på förhand och i samband med att förutsättningarna för att betala underhåll bedöms. Den metod att beräkna förbehåll kommer att användas är densom för införsel lön för andra sådana obetalda skulder samma som leder till exekutiva åtgärder. I de fall anstånd beviljas läggs som den ackumulerade skulden till staten. dessutom ränta på

T vång mot

fadern

De föräldrar betalar underhåll för bam är till 86 % män, mesom dan andel de föräldrar tar emot underhåll är kvinsamma av som nor. Därmed är det beslut underhållsstöd fattats och som om som innebär större krav återbetalning inte könsneutralt. Det är mot kravet på ett större ekonomiskt ansvar för barnen papporna som riktas. I detta skede arbetet med att ge familjepolitiken en ny av inriktning formuleras kravet på minskade statliga utgifter som ett krav riktat mot de inte bor med sina barn. pappor som Att staten krävde att fader skulle försörja både de barn som ingicki deras familj och de barn de hade utanför familjen klarsom gjordes i 1917 års bamlagar. Där fick barn födda utom äksom var tenskapet rätt till underhåll från båda föräldrarna som barn samma inom äktenskapet. Syftet att skydda de mödrar och barn som var hade blivit övergivna fädema. Den direkta motiveringen till av bamlagama att spädbamsdödligheten var stor bland dessa bam. var Men hänvisade också till det stora antalet missfall bland man

75Prop. 1995/96:208, 52f. s. 7° Se sou 1995:26, 1l8f. s. 125

alla sina barn

ogifta mödrar" Förutom betala underhåll till barnet skulle

att bamafadem också stå för de kostnader följde barnets fö-

som av delse. Dessutom gavs rätt till underhåll till modern under tiden närmast iöre och efter förlossningen. Därmed skulle kraven på fattigvården bli mindre och ej oväsentlig utgift för samhället und-

en vikas.

Pâ 30-talet formulerades på nytt relationen mellan samhällets och fädemas ansvar. Då fattades beslut om att bamavårdsnämndema skulle förskottera det underhåll fadern dömd att be-

som var tala i underhåll eller åtagit sig i avtal. Syftet med bidragsforskottet var att ge de ensamma mödrarna en form av understöd inte

som var förenad med de olägenheter som det innebar att vända sig till fattigvården. Hjälp därifrån behovsprövades efter stränga

normer som dessutom varierade mellan kommuner. En olägenhet

annan med fattigvård var dessutom att de som beviljades bidrag blev skyldiga att betala tillbaka det de fått.

I den utredning som föregick detta beslut kommenterades också de tvångsåtgärder som kunde användas om fädema inte betalade de underhåll som de blivit ålagda. Det var möjligt att få utmätning i hans egendom eller att få införsel i hans lön, pension eller livränta. Men lagen gav också utrymme för mer kraftfulla åtgärder. Om den som var skyldig att betala underhåll av lättja eller liknöjdhet inte

uppfyllde denna skyldighet, kunde han efterlysas och med polisens

hjälp tas på en fattigvârdsanstalt, eller anvisas något annat arbete. Det var bamavårdsnämndema i kommunerna skulle bedö-

som ma om sådana åtgärder var nödvändiga.

När det gäller tvångsåtgärder mot försumliga fäder, finns det således en gammal tradition att luta sig emot. Det är dessutom inte mer än drygt 30 år sedan möjligheten avskaffades att ta in far

en som vägrade betala underhåll på arbetsanstalts Ett mildare tvång mot försumliga fäder var den som senare lagstiftning medgav, nämligen att bestämma underhållsskyldigheten med hänsyn till det

man

kallade den verkliga förvärvsfönnågan. Om förälder utan

en godtagbar anledning underlät att skaffa sig inkomster, kunde

underhållet fastställas till ett högre belopp än vad de faktiska inkomsterna medgav. Den motivering som gavs var att en förälders intres-

77Citatet är från Sundberg 1969:93. 7 Ibid. 79Se sou 1936:47, s. 29. Underhåll genom bamavårdsnämndema jämställdes med det stöd som riktades till "änkor och vissa invalider samt för föräldralösa bam". 80A.a., s. 28. Ursprunget finns i 1871 års fattigvårdsförordning. Detta gjordes i samband med att möjligheten att ta till polisiära åtgärder

mot lösdriveri, etc., avskaffades, SOU 1963:38.

Ingegerd Municio Larsson

att själv få avgöra hur han eller hon skulle inrätta sitt liv fick se av tåla vissa inskränkningar med hänsyn till plikten att underhålla barn. Som redan nämnts förväntas den underhållsansvariga föräldern också i det nya systemet anpassa både sina utgifter och sitt arbetskraftsutbud till kravet på att försörja sina bam. Hur detta i praktiken kommer att tolkas är fortfarande en öppen fråga. I tider av arbetslöshet torde det vara svårt att upprätthålla något arbetstvång. Emot åtgärder skulle innebära större kontroll i detta avseende som talar också det att försäkringskassoma ges nya uppgifter samtidigt de åläggs besparingar och minskad personalstyrka. Syftet att som åstadkomma besparingar inom underhållsstödet genom att inpränta föräldrars primära att försörja sina barn kan i normen om ansvar detta sammanhang i stället leda till att krav på anstånd bedöms strängare, samt till att bristande återbetalning snabbare överförs till kronofogdemyndigheten. Också enligt tidigare regler var det möjligt för förälder att driva krav på uteblivna underhåll i domstol en och likaså för försäkringskassan att begära återbetalning av bidragsförskott med hjälp kronofogden. Mer än tidigare betonas i de av reglerna att åtgärder för att driva återbetalning av undernya hållsbidrag måste vidtas utan dröjsmål och som en del av de administrativa rutinerna kring underhållsstödet. De tvångsåtgärder i de reglerna för underhållsstöd riksom nya tas mot fadern vilar således på gammal tradition att konen av trollera att fäder uppfyllde sitt försörjningsansvar. Föreställningen att någon form tvång är nödvändig för att detta ansvar skall av uppfyllas i praktiken har levt kvar i de bestämmelser som har omgärdat samhällets stöd till barn i enföräldersfamiljer. Tvånget har fonnulerats på olika sätt under olika tider, men har dessutom tolkats eller mindre generöst i handläggningen av ärenden. Under mer år har de bestämmelser för bidragsförskott som gällt genomsenare förts på ett sätt etablerat normen om bidragsförskott som ett som ovillkorligt stöd till ensamföräldrar. Den normen är fortfarande uttalad i det systemet. I den mån som den praktiska tolkningen nya dessa bestämmelser också etablerat normen om bidragsförskott i av stället för underhåll ger de nya reglerna signaler om en ny ordning. Men också i det systemet finns utrymme för mer eller nya mindre generösa tolkningar och fler eller färre ärenden som blir föremål för exekutiva åtgärder. Att praxis kan utvecklas i en mer eller mindre generös riktning antyder att en strängare tolkning också är möjlig, och kanske också trolig i tider då föreställningen om

Z Se 1978/79:12, 402 och 423, samt s. mer. prop. s. 83Prop. 1995/96:208, ser. s. 127

alla sina barn

ekonomisk kris blir alltmer etablerad. Statliga signaler om striktare krav på föräldrars underhållsansvar kan ytterligare styra praxis i

en sådan riktning.

Tvång mot modern

Bestämmelserna om samhällsstöd till ensamma mödrar har alltsedan de först formulerades innehållit ett utrymme för tvång också mot modern. Liksom när det gäller tvångsåtgärder riktade mot fadema har de dels formulerats olika i olika tider, dels tolkats med varierande stränghet. l det senaste beslutet kvarstår en gammal regel, enligt vilken ett bam inte har rätt till underhållsstöd om barnets mor är boförälder och hon uppenbarligen utan giltigt skäl låter bli att vidta eller medverka till åtgärder för att få faderskapet till barnet fastställt Ett villkor kvarstår från tidigare

annat som lagstiftning är att modern samarbetar för att få underhåll till barnet fastställt.

Kravet på att modern samarbetar för att fastställa vem som är far kan liksom tvångsåtgärder mot försumliga fäder härledas till 30-talets beslut om förskott underhåll. Där ställdes de barn, för vilka det inte fanns något avtal eller någon dom underhåll,

om

utanför detta stöd från samhället. Därmed blev deras mödrar hänvisade till fattigvård. Till denna grupp bam hörde framför allt de utomäktenskapliga barn, vilkas fader okänd

är

Att fadern var okänd kunde enligt den utredning som föregick 30-talets beslut bero på att modem icke kunnat eller vägrat lämna tillräckliga upplysningar för faderns uppspårande och faderskapets fastställande. Trots att dessa barns ställning är särskilt behjärtansvärd kunde de inte få bidragsförskott, därför att detta skulle kunna minska moderns intresse för att fastställa faderskapet.

De ändringar av familjepolitiken som infördes på 40-talet medgav ett visst stöd från samhället också till barn med okänd far. l samband med beslut om barnbidrag till alla barn beslutades också om ett särskilt barnbidrag till änkors och invaliders bam. Detta särskilda barnbidrag var också till för de barn utom äktenskap där faderskapet inte hade kunnat fastställas. Det utgick dock inte förrän barnet fyllt tre år. Därmed var mödrar till barn under tre år som förut hänvisade till fattigvård, om de inte egen hand kunde försörja sina bam. I praktiken blev detta en bestraffning av barn

4 Betänkandet l996/97:SflJ3, s. 35. S sou 1936:47, s. 30. 86Citaten från a.a., s.30r.

Ingegerd Municio Larsson

med okänd far och deras mödrar, en bestraffning som inte undan-

förrän i mitten på ÖO-talet.

röjdes

bestämmelser om bidragsförskott kvarstod villkoret om

I senare samarbete från modern för att fastställa faderskapet och få till stånd en dom eller ett avtal om underhåll. Dock fanns inte längre ett explicit undantag från möjligheten att få bidrag för barn med okänd far, och dessa villkor kom att tolkas allt mindre strikt.

Att krav på samarbete för att fastställa faderskapet ställdes på mödrarna motiverades till en början med att det fanns en risk för att samhället belastades onödigt mycket, om detta villkor för samhällsstöd frångicks. Fr.0.m. 60-talet ändrades motiveringen till en fråga om varje barns rätt att känna till sitt ursprung. Redan på 70talet framfördes förslag om att detta krav skulle upphävas. I utredningar på 90-talet har på nytt ifrågasätts om regeln skulle vara kvar. Så t.ex. förmodas kunskapen om denna rätt för barnen vara så vida spridd att något tvång inte skulle vara nödvändigt. Dessutom citeras rättsfall som visar att villkoret i praktiken fått allt mindre betydelse. Utredning om faderskap får nämligen inte göras på ett sätt innebär svåra påfrestningar för modem eller

som påtagliga risker för moderns psykiska hälsa

I den senaste utredningen om underhållsstöd föreslås att villkoret om moderns samarbete inte bara kvarstår utan förstärks i den del som gäller samarbete för att fastställa underhåll, men att det tas bort i den del som gäller faderskapet. Således skulle även i fortsättningen ett villkor för att få underhållsbidrag vara att modern samarbetade med försäkringskassan i de rent ekonomiska frågorna. Man föreslår att man skall begära mera än i dag av boföräldem

det gäller sådan medverkan. Som framgått har detta förslag när inte lett till något beslut. l stället har båda de villkor som tidigare gällde bibehållits i det senaste beslutet.

Frågan är också det skulle innebära någon faktisk förändring

om att avskaffa det ena villkoret, men behålla det andra. Samarbete med att fastställa underhåll kan knappast skiljas från samarbete att fastställa faderskapet. Samtidigt ger varje villkor som ställs för att få bidrag utrymme för eller mindre generösa tolkningar. Om

mer det främsta syftet med ändrade bestämmelser sägs vara att etablera

föreställningen om föräldrars primära försörjningsansvar som

kan en striktare tillämpning av sådana villkor legitimeras. I norm, tider besparingar kan varje sådant villkor dessutom användas för

av

37SFS 1964:143. s SOU 1972:34. 89Se Walin 1986:85. °° I SOU 1995:26, 405.

s.

alla sina barn

.. att uppfylla övergripande mål om minskade kostnader. En sådan tillämpning skulle innebära en återgång till hur det undantag motiverades som fram till 60-talet gjordes för barn yngre än tre år med okänd far. Så t.ex. skriver man om detta undantag att man ville undvika att kostnaderna för barnens försörjning övervältras på det allmänna. Således menar man att kravet fastställt faderskapet inte var ett självändamål, utan betingas av nödvändigheten att tillse att de utomäktenskapliga fädema fullgöra sina skyldighe-

barnen.9l ter mot

Treårsgränsen för bidragsförskott skulle i första hand fungera som ett tvång mot modem. Men staten utövade också ett tvång mot bamavårdsmännen i kommunerna, då statens andel av kostnaderna som uppgick till 80% inte betalades ut, om kommunerna inte kunde göra gällande att man ansträngt sig för att fastställa vem som var far till de bam som kom i fråga och i första hand få till stånd ett avtal om underhåll från fadern. Också i den förvaltningsordning som används idag, där riksdagsbeslut genomförs inom en statlig organisation, kan olika former av kontrollåtgärder användas för att styra genomförandet av en förändrad lagstiftning i en eller annan riktning. Således kan t.ex. beslutsfattamas intentioner kombineras med fasta ekonomiska ramar för att åstadkomma striktare bedömningar av de regler som ges.

6 Framtidens familjepolitik

För att inleda en diskussion av familjepolitikens möjliga utveckling i framtiden är det nödvändigt att konstatera att reformer som utformas könsneutralt får könsspecifika resultat Den pappamånad som infördes i föräldraförsäkringen visade på en medvetenhet på regeringsnivå att de rättigheter till ledighet som föräldraför-

om säkringen sedan 60-talet gett både mammor och pappor inte hade lett till att den delades lika. Men också den högre ersättningsnivån för just denna månad är ett uttryck för denna medvetenhet. I motsats till förväntas pappor kräva en högre ersättning för

mammor att utnyttja rättigheten till föräldraledighet.

Aviserade framtida förändringar av familjepolitiken måste speglas mot de skillnader mellan kvinnor och män som statistik och utredningar under 90-talet ger belägg för. Kvinnor är generellt fatti-

än män, när det gäller förvärvsinkomster och intjänade rättiggare heter i försäkringssystemen. Kvinnor gör mer än män av barnom-

9 sou 1947:21, s. 31 och 34. 92Åström 1992:183.

Ingegerd Municio Larsson

i hemmet och hemproducerade varor och tjänster Därmed sorg drabbar kostnaderna för barnen kvinnor mer än män. Kvinnor betalar med lägre förvärvsinkomster och mer hemarbete.

Men sådana förändringar måste också relateras till de normer för barnens försörjning tidigare etablerats. Som framgått före-

som skriver dessa föräldrarnas försörjningsplikt. Detta får motivera att samhällets stöd endast täcker mindre del barnens kostnader,

en av och att det samhällsstöd går utöver denna del behovsprövas.

som Det får också motivera att tvångsåtgärder mot de mödrar och fäder

inte medverkar till att avlasta samhällets ansvar bibehålls. som

Slutligen kan vi historien lära något både möjligheter

av oss om och svårigheter att få regeringar att ge pengar till familjepolitiska åtgärder. Som redan nämnts kom de institutionella reformer som Alva och Gunnar Myrdal föreslog 30-talet att bli manliga kunskapsområden, medan sådana utredningar gällde åtgärder i

som syfte att direkt avlasta familjerna för barnkostnaderna definierades

kvinnliga. Institutionerna byggdes ut i en omfattning som som knappast gick att föreställa sig på 30-talet, och samhällets utgifter för dem ökade i motsvarande grad. Däremot möttes förslag om direkta ekonomiska bidrag till barnfamiljer ständiga hänvisningar

av till ett begränsat budgetutrymme.

Men historien lär också att det är möjligt att väcka opinion

oss till förmån för familjepolitiska reformer. Ulla Lindströms insatser

familjeminister, både inom och utanför regeringen, var en försom utsättning för att bambidragen höjdes under SO-talet. Likaså gavs grunden för 70-talets reformer i de utredningar som gjordes under hennes tolv år familjeminister. Innan hon avgick år 1966 till-

som satte hon den utredning som år 1972 presenterade det reformprogram som senare genomfördes.

Ett belysande exempel är det opinionsbildande nätverk

än mer

kom att kallas Grupp 222 och verkade under några år på som som 60-talet. Den fråga då stod i centrum var kvinnors möjligheter

som att förvärvsarbeta och därmed också frågan särbeskattning och

om

bamomsorg.

De förändringar familjepolitiken kan bli möjliga i fram-

av som tiden måste därmed i ljuset av kvinnors och mäns skilda villkor

ses

93Uttrycket är från Ds 1994:81, 179. Där ges också statistik om förvärvsarbete

s. och hemarbete från SCB:s tidsanvändningsundersökning 1990/91, s. 176ff. 94För familjeminister Ulla Lindströms strider i dessa frågor med finansministrarna Sköld och Sträng under hennes tolv regeringsår, se Lindström, 1969 och 1970. 95För information och dess opinionsbildande arbete se Visionen

mer om gruppen

1992. Den debatt om särbeskattning som fördes under 60-talet, där föreom språkama lyckades vända ett motstånd som till en början framstod som överväldigande, beskrivs utförligt i Lyttkens bidrag till den antologin.

alla sina barn

idagens samhället, men också i ljuset av föreställningar vad

om som bör vara rätt och riktigt i framtidens samhälle.

Om beroende

När familjepolitiken utvecklas mot mindre beroende mellan

vuxna, har detta en betydelse för kvinnor och en annan för män. Familjepolitiken under 1900-talet har syftat till att minska det ekonomiska beroendet mellan vuxna vid separation eller skilsmässa. När denna förändring granskas ett könsperpektiv, framgår att den

ur inneburit en lättnad för män, men en risk för kvinnor. Den fördelning av förvärvsarbete mellan kvinnor och män som fortfarande är den vanligaste kan ge ett sammanboende fördelar. Eftersom

par män generellt får högre ersättning för förvärvsarbete än vad kvinnan får, ökar familjens sammanlagda inkomster, när han satsar

mer tid på förvärvsarbete. Det kan göra att kvinnan har råd att förvärvsarbeta deltid och därmed ägnar tid för hemarbete. De

mer fördelar får vid sådan arbetsfördelning tillhör vid

som mannen en en skilsmässa endast honom. Att kvinnan under samboendet ägnat mer tid än mannen vård av gemensamma barn och hemarbete för hela familjens välfärd ger däremot ingen motsvarande kompensation.

Utvecklingen mot mindre beroende initierades i slutet 60talet med en översyn av gällande familjerätt. I den programförklaring som regeringen gjorde inför denna översyn deklarerade

man att varje vuxen individ i princip skulle för sin försörj-

ansvara egen ning. En utbyggd barnomsorg skulle göra det möjligt för båda föräldrarna att förvärvsarbeta också i en småbamsfamilj. Vid

en skilsmässa skulle underhåll mellan makar komma ifråga endast i undantagsfall. För de kvinnor som inte förvärvsarbetat och som vid skilsmässa blev utan försörjning skulle i stället sådana samhällsåtgärder sättas in som gällde för andra arbetslösa vuxna.

För tvâföräldersfamiljer med barn kom denna familjepolitik att etablera den fördelning av förvärvsarbete för närvarande är

som den vanligaste, nämligen en heltidsarbetande och deltids-

pappa en arbetande mamma. Som redan nämnts motsvaras denna fördelning av förvärvsarbete av en omvänd fördelning hemarbete och vård

av

barn, där kvinnor gör mycket större del. Därmed innebär av en

96En diskussion fördelning förvärvs- och hemarbete i Ds 1994:81, del

om av ges 10. 97En programförklaring ges av justitieministern i statsrådsprotokollet 1969-08- 15, citerad i Sundberg 1969. 9 194f.

Ds 1994:81, s.

Ingegerd Municio Larsson

arbetsfördelningen i tvåföräldersfamiljer i praktiken ett fortsatt beroende. Medan männen är beroende kvinnornas marktjänst och

av vårdarbete i hemmen, är kvinnorna beroende männens för-

av värvsarbete och de inkomster som detta arbete ger.

För männen kom det minskade beroendet mellan makar

att underlätta skilsmässor, i och med att det underhåll tidigare fram-

som för allt gick till kvinnor inte längre ansågs berättigat. Men dessutom minskade skyldighet att betala underhåll, i och

pappornas med att möjligheterna ökade att få förbehåll vid beräkning av underhåll till barnen och eftergift på underhållsskulder. Det ekonomiska beroendet mellan makar minskade, men också det mellan pappor och barn i tidigare relationer.

För ensamstående föräldrar, det stora flertalet av dem kvinnor, kom också de förändringar som gjordes under denna period att minska beroendet av den andra föräldern. Kvinnors eget förvärvsarbete innebar att underhåll från make ersattes med inkoms-

egna ter. En ovillkorlig rätt till bidragsförskott blev etablerad i praxis. Att detta bidrag fastställdes till ett minimibelopp, oberoende av fastställt underhållsbidrag, kom att ge ekonomiska lättnader för

dessa familjer. Tillsammans med bostadsbidraget kom

det att ge enföräldersfamiljer en betydligt bättre ekonomi än tidigare, trots att de fortfarande tillhörde de sämst ställda bamfamiljema.

De beroendeförhållanden som fanns inom familjen har således fått nya betydelser. Men också andra beroendeförhållanden ti-

som digare sågs som naturliga har förändrats sedan 60-talet. Beroendet mellan vuxna barn och deras gamla föräldrar har försvunnit eller minskat, men också det mellan föräldrar och vuxna barn som studerar. I dessa fall ombesörjs försörjningen i stället i de allmänna samhällsstöd som är avsedda för varje fall, som t.ex. pensioner eller studiestöd. De vårdande behövs i samhället,

uppgifter som

som t.ex. för barn och äldre, har i en allt större utsträckning flyttats över till samhällets institutioner. Det också sådana institu-

var tioner som kom att bli många kvinnors arbetsplatser, när de lämnade hemmen.°°

I 90-talets nya regler för underhållsstöd, sägs ett syftena

av vara att ytterligare minska föräldramas ekonomiska beroende av varandra, och i stället framhäva relationema mellan var och

en av föräldrarna och bamet.1°1 Detta förväntas bli följden den

av att underhållsskyldiga föräldern betalar barnets underhåll till staten, i stället för att betala det direkt till barnet eller till boföräldem. Där-

En genomgång av sådana beroenderelationer görs i Sandberg 1969. °° Axelsson l992z4lf. ° Prop. l995/96:208, 43.

s.

alla sina barn

med tar man i familjepolitiken ännu ett steg i den utveckling

som har skett under 1900-talet, en utveckling som inneburit att det ekonomiska beroendet mellan vuxna vid separation eller skilsmässa har minskat.

Den utveckling av familjepolitiken som skett under 1900-talet pekar således på minskat beroende mellan vuxna i familjen. De försök att förnya offentlig sektor som initierats under 90-talet kan dock komma att innebära att denna utveckling bryts. Således förebådas i en offentlig utredning om socialförsäkringar ett ökat familjebaserat beroende som en möjlig del i fömyelsen av den offentliga sektom. Folkets självförsörjningsfönnåga skulle således kunna öka genom regelverk som knyter samman familjen i ett starkare ömsesidigt försörjningsansvar också över generationsgränserna.°2 I det framtidsscenario fram kan sådan

som manas ett ansvar innebära både vård och direkta kostnader. Det kan dessutom utvidgas till att omfatta tre generationer. Så t.ex. nämner man som exempel på arbetsuppgifter som måste orkas med bam som skall hämtas på ... och äldre anförvanter måste till.°3

dagis som ses

Som framgått ställs också i de nya reglerna om underhållsstöd krav på att föräldrarnas ansvar for att försörja barnen ökar. Om sådana ansvarsrelationer utvidgas till att gälla gamla föräldrar och vuxna barn, torde de mer komma att gälla vård än pengar. Med den fördelning av arbetet mellan män och kvinnor som tidigare beskrivits, torde ett sådant utökat ansvar mer drabba kvinnor än män.

Om behovsprövning

I det senaste beslutet om underhållsstöd konstateras att de bidragsskyldigas ekonomi inte avviker från genomsnittet hos befolkningen i övrigt. Som grupp betraktat är de således inte fattigare än andra, även om det bland dem också finns sådana som har sociala och ekonomiska problem. Detta får motivera att kravet på besparingar ide offentliga utgifterna riktas mot dem och inte mot boföräldrama. Man konstaterar nämligen att dessa som grupp betraktat har en sämre ekonomisk situation än befolkningen generellt.

De utredningar som gjorts om just detta samhällsstöd ger dock anledning att betvivla att hänsyn till mammornas sämre ekonomi också i framtiden kommer att stå i vägen for att besparingskrav riktas mot dem. I sådana utredningar har andra och mer omfattande förslag ställts i syfte att minska samhällets kostnader. De inne-

m Ds 1994:81, s. 398. ° 171.

A.a., s.

Ingegerd Municio Larsson

bär att principen om behovsprövning införs i systemet för underhållsstöd. Både i utredningar och i remissvar läggs förslag fram som syftar till att inkomster från andra än fadern tas i anspråk, innan samhällets stöd träder in för att ersätta uteblivet underhåll.

Redan i de regler som gäller från och med detta år ingår en prövning underhållsstödet mot barnets egna inkomster. Således

av skall underhållsstöd inte utgå om barnet har egna inkomster som är högre än 42 000 kronor per år. En sådan prövning, men mot en lägre nivå, har föreslagits itidigare utredningar. Den högre nivån motiveras i propositionen med att sådana inkomster som barn har

feriearbete inte bör påverka underhållsstödet. Därmed torde av denna behovsprövning i praktiken få liten betydelse. Däremot

skulle de upprepade förslag om behovsprövning gentemot boföräl-

dems inkomster som lagts få större betydelse, om de genomfördesm En sådan behovsprövning skulle innebära att man gick ifrån den ovillkorliga rätt till underhållsstöd som tidigare etablerats inom systemet för bidragsförskott.

I den proposition som ledde fram till beslutet om underhållsstöd anför flera argument mot en sådan ordning. Ett argument re-

man fererar till det att boföräldrar till allt övervägande del är kvin-

en nor, medan de bidragsskyldiga är män. I och med att kvinnor generellt har lägre inkomster än män, är det endast en mycket liten grupp av boföräldrar som har höga inkomster. Dessutom är 84 %

de föräldrar tidigare fått bidragsförskott ensamstående, och av som tillhör således även av den anledningen en grupp som har det svårt ekonomisktms Ett annat argument mot en behovsprövning är att storleken på underhållstödet är begränsat till att motsvara hälften

vad barnet beräknas kosta utöver barnbidraget. Det betyder att av den förälder som barnet bor hos redan betalar hälften, och ofta

betydligt mer barnets k0stnader.°° Ytterligare ett argument är

av att behovsprövning skulle förstärka de marginaleffekter som

en föräldrar med goda eller medelgoda inkomster redan är utsatta för. Högre inkomst leder nämligen till lägre bostadsbidrag och till högre kostnader för barnomsorg. Slutligen anför man att en behovsprövning skulle leda till att kostnaderna för att administrera underhållsstödet ökade och att strävan efter enkelhet i systemet motverkades.

I det beslut underhållsstöd som nu har fattats har kraven på

om

prövning mot boföräldems inkomst således inte hörsammats. I en

m Se SOU 1995:26 och remissvaren till den utredningen finns

t.ex. som sammanfattade i prop. 1995/96:208. °5 Prop. 1995/96:208:40. °° Ds 1996:2:13.

alla sina barn

propositionen aviseras dock framtida större förändringar av denna del av samhällets stöd till familjer. Att man inte kunnat ta ställning till de förslag som förts fram av den senaste omfattande utredningen motiveras med att saneringen av statens finanser krävde beslut som kunde leda till besparingar redan under år 1997. Om ett sådant framtida beslut kommer att följa utredningens förslag, kan en behovsprövning gentemot moderns inkomst komma att bli en realitet.

En sådan skulle kunna motiveras i linje med andra argument som förs fram i utredningen. Dessa går ut på att undanröja sådana förhållanden som kan ge utrymme för att reglerna missbrukas. Så har t.ex. Riksrevisionsverket i en rapport som redovisas i underlaget till det senaste beslutet påpekat att det finns fall där boföräldem har en högre inkomst än den bidragsskyldiga föräldern, något som gör det möjligt att bidragsplanera. Vid en separation kan den med högst inkomst bli boförälder och den med lägst bidragsskyldig för att få största möjliga bidragm Att den övervägande andelen av föräldrar med bidragsförskott är kvinnor tyder på att sådan bidragsplanering inte förekommer i någon större omfattning.

Men Riksrevisionsverket förespråkar dessutom behovsprövning gentemot en styvförälders inkomst, något som också den senaste utredningen föreslår. Skälet för detta skulle vara större rättvisa, i och med att boföräldrar som gift om sig och skaffat ny familj utan

sådan behovsprövning får ett lika stort statligt stöd som de fören äldrar som bor ensamma.

Förslaget om behovsprövning av underhållbidrag återknyter till hur de första besluten om bidragsförskott var utformade. Enligt 30talets beslut prövades rätten till bidrag mot moderns inkomst, eller mot makamas sammanlagda inkomst om modern hade gift om

sigma Styvfadems skyldighet att försörja sina styvbam trädde där-

med före samhällets skyldighet att kompensera för den biologiska faderns försumlighet.

I senare lagstiftning om bidragsförskott har syftet att främja nya familjebildningar fullföljts genom att styvfáder visserligen i princip varit skyldiga att försörja sina styvbam, men att detta inte har inkränkat på rätten att få bidragsförskott. Styvfadems försörjningsansvar har i stället gällt sådant som gick utöver det allra nödvändigaste. Således skulle även styvbam få del av den standardhöj-

ning som kom hela familjen till del grund av en styvförälders

°7 Se aasid. 93. Som de också påpekar verkar bostadsbidraget däremot i motsatt riktning, dvs. det är mer fördelaktigt att den förälder som har lägre inkomst blir boförälder. ° sou 1936:47.

Ingegerd Municio Larsson

inkomster. Så formuleras styvförälders försörjningsansvar också i de nu gällande reglerna i föräldrabalken.

Om behovsprövning av underhållsstöd i framtiden kommer att göras mot styvförälders inkomster innebär detta därmed en viktig principiell förändring. Den kommer att göra kvinnors förhandlingsposition inom sådana familjer svårare, i och med att hon måste ställa krav på sin nya partner om att han skall försörja hennes barn.°9 Den innebär också avsteg från principen ett mindre

ett om beroende mellan vuxna, i och med att det skulle göra kvinnan ekonomiskt beroende både av sin nya partner och av pappan till

mer hennes bam. Om styvforäldems försörjningansvar träder in före samhällets, blir det viktigt för henne att få ett så stort underhåll som möjligt från barnens pappa.

Om arbete

Som redan nämnts introducerades på 60-talet principen om att varje skulle försörja sig själv. Rättigheter anknytna till soci-

vuxen alförsäkringen skulle tjänas individuellt, i stället för att vara familjebundna och baserade mannens rättigheter. De decennier som följde kom också att innebära att kvinnor kom att utgöra en lika stor del arbetskraften som män, även om de som vi sett ar-

av betade deltid i större utsträckning än män. Därmed kunde också familjepolitiken baseras på principen om att föräldrar skulle försörja sig själva och sina bam, och samhällets stöd riktas till de mest behövande.

De familjepolitiska utredningarna under 80-talet arbetade under förutsättningen att de förslag de lade fram skulle finansieras

som

kostnader ökade."° Det gjorde att det krav på förutan att statens värvsarbete tidigare riktats mot föräldrar kom att utökas med

som krav på hemarbete. Inför uppgiften att föreslå ekonomiska

mer lättnader för barnfamiljer utan ökningar av de offentliga utgifterna föreslog t.ex. utredningen Barn kostar mer hemproduktion. Noggranna beräkningar gjordes av hur mycket hushållsutgiftema kan minska bakar matbröd, lagar mat råvaror i stället

om man av för använda halvfabrikat kläder. Givetvis konsta-

att samt syr terade också att besparingarna blev större med fyra barn än

man med två.

m9Om kvinnors beroende i familjen, se Hobson 1990.

av mannen "° den då borgerliga regeringen tilläggsdirektiv till alla utred-

Redan 1978 gav ningar om att eventuella kostnadshöjande förslag skulle finansieras genom omfördelning av befintliga resurser. Se Söderlind Petersson 1986:50f.

sou 1983:14, s. 72.

alla sina barn

Detta visar hur avståndet har vuxit till den utopi Alva

som Myrdal, men också andra framträdande socialdemokratiska kvinnor, formulerade under 30- och 40-tal. Enligt dessa utopier skulle kvinnor befrias från en allt större del hemarbete och bamavård,

av i den mån de gick i förvärvsarbete. Denna omfor-

som ut utopi

mulerades på 60-talet till kollektivhus med "arbetsgemenskap, där män och kvinnor förväntades dela på hemarbetet, också

men minska arbetsbördan med hjälp insatser

av gemensamma

Den utredning om socialförsäkring som tidigare nämnts betonar

liksom andra utredningar det kallar för arbetslinjen. Men den

man förespråkar också medborgarnas ansvar för sin och sin familjs

egen

försörjning. Som framgått förutser den utredningen dessutom ett

ökat ansvar mellan generationer. l den mån sådana lösningar innebär mer oavlönat arbete med vård och service drabbar detta kvinnor mer än män. Men också sådana förändringar inom barnomsorg och skola som nu görs och som innebär mer arbete av föräldrar i egenskap av brukare, kan ytterligare komma att öka kvinnors

ar-

betsbörda 4

Möjligen är en sådan framtida utveckling helt konsekvent med det vi kunnat observera tidigare. Således formulerades 70-talet lösningen på bamfamiljemas svaga ekonomi som förvärvsarbete både för kvinnor och män. Under 80-talet framställdes lösningen på detta problem som mer hemarbete också förvärvsarbetande föräldrar med bam. Under 90-talet kan lösningen inte bara på barnfamiljemas ekonomi, utan också på den offentliga sektorns

problem, komma att lägga ännu större arbetsbörda på föräldrar med

en både små och stora bam. Men sådana lösningar kan också komma att lägga ett större vårdansvar dem har gamla föräldrar.

som Den erfarenhet vi har av arbetsfördelningen mellan män och kvinnor talar för att sådant arbete kommer att bäras kvinnor än

mer av av män.

Om rättvisa

Det här kapitlet har visat hur föreställningar fördelningen

om av ansvaret för barnens försörjning mellan samhället och föräldrarna har formulerats i olika tider. Det har framgått att den praktiska

m Redan i Kris i befolkningsfrágan förutses en sådan utveckling. De tekniska möjligheterna finns att flytta "den sista beredningen av konsumtionsaniklama" utom hemmet, påpekar man. Konfektionskläden tvättanstalter och centralkök" kan således frigöra kvinnorna från hushållsarbetet. A.a. sid. 311-312. "3 Se Vestbro 1992:67. m Se Starks Regnérs kapitel i denna bok.

Ingegerd Municio Larsson

politiken uttrycker en påfallande kontinuitet, i och med att detta ansvar i huvudsak har lagts på föräldrarna. Men sedan 30-talet har också återkommande framförts att detta var en orättvisa som i möjligaste mån borde rättas till. I offentliga utredningar om familjepolitiken har gång på gång påtalats att barnfamiljer har en sämre ekonomi än familjer utan barn, och att detta beror på att kostnaderna för barnen bärs av varje enskild familj. Villkoren för familjer med endast en försörjare, liksom för familjer med många barn har uppmärksammats som särskilt svåra, och därmed särskilt orättvisa.

i samhället som i första hand jämförts med varandra

De grupper i sådana diskussioner har varit familjer med och familjer utan bam. I andra hand har man jämfört familjer med olika stora inkomster och fler eller färre bam. Den fråga som ställts i utredningar har varit hur den ekonomiska bördan för barnen skulle kunna fördelas mellan samhällets medborgare, och mellan livsperioder med eller utan barn för enskilda individer.

När behovsprövning av underhållsstöd föreslås med hänvisning till rättvisa mellan barnfamiljer som lever under skilda förhållanden, introduceras en ny föreställning om vad som är en rättvis fördelning försörjningsansvaret för barnen. Kämfamiljer jämförs

av med familjer som får underhållsbidrag, och det framställs som orättvist att ansvaret för barnen förskjuts från föräldrarna till det allmänna i de fallen.

senare

Om frågan om rättvisa tidigare byggdes på jämförelser mellan familjer med och utan barn, kan den i framtiden komma att bygga på dels jämförelser mellan enföräldersfamiljer med varierande förvärvsinkomster, dels mellan dessa och ombildade familjer. Därmed kan den förändring av familjepolitiken som har inletts på 90-talet på ett genomgripande sätt förändra föreställningen om att en rättvis fördelning av ansvaret för barnens försörjning förutsätter att föräldrarna inte bär det ansvaret ensamma. En sådan förändring kan leda till successiva beslut i riktning mot än mindre samhälleligt ansvar.

Redan i riksdagsbehandlingen av det senaste beslutet om underhållsstöd ges utkastet till en radikal förändring i den riktningen. I en riksdagsmotion av moderaterna yrkas att underhållsbidraget till ensamföräldrar tas bort. I stället skall de föräldrar som med egna inkomster inte når till socialbidragsnonnen för familjen

upp vara berättigade till socialbidrag, vilket i så fall prövas av socialvården."6 Visserligen avslogs motionen, den pekar risken

men på att

"5 sou 1995:26, s. 163. "° l996/97:SflJ3, s.

alla sina barn

för en återgång till den ordning som gällde på 30-talet inte bör

underskattas.

Vi har sett att reformer gett barnfamiljer ekonomiska lätt-

som nader har gått en tömbeströdd väg från förslag till beslut. Men vi har också sett att det opinionsbildande arbete inleddes på 30-

som talet långsiktigt kom att etablera föreställningen att samhället

om borde ta ett större ansvar för barnens försörjning. Om denna föreställning nu ställs åt sidan, kommer de försämringar i familjepolitiken som skymtar fram i utredningar att genomföras, något

som kommer att drabba kvinnor än män. Det talar för att kvinnor

mer har ett särskilt ansvar för att föra frågan samhällets för

om ansvar barnens försörjning till förnyad debatt.

Insamlingen av det empiriska materialet har skett inom ett projekt, finansierat av Humanistisk Samhällsvetenskapliga Forskningsrådet, med titeln Kvinnornas kunskap och statens politik F556/90, vilket härmed tacksamt tillkännages. Tack också till Agneta Stark för värdefulla synpunkter.

Litteratur

Axelsson, Christina 1992 Hemmafrun försvann. Övergången till löne-

som arbete bland gifta kvinnor i Sverige 1968-1981. Stockholms universitet: Institutet för social forskning 21

Betänkande 1978/79:LU9 lagutskottets med anledning proposition

av

1978/79:12 om underhåll till barn och frånskilda, m.m. jämte motioner Betänkande 1995/96:SoU6 Socialutskottet Barnbidrag

m.m. Betänkande 1996/97:FiUl0 ñnansutskottet Statsbudget för budgetåret 1997 Betänkande l996/97:SflJ3 socialförsäkringsutskottet Underhållsstöd till barn

med särlevande föräldrar Ds 1994:81 En social försäkring. Rapport till expertgruppen för studier i

ojfentlig ekonomi Ds 1996:2 Underhållsstöd till barn till särlevande föräldrar Förvaltningspolitik i Norden 1994 Red. Per Laagreid Ove K. Pedersen.

Jurist- og økonomforbundets Forlag Hobson, Barbara 1990 "No Exit, No Voice: Womens Economic Dependency

and the Welfare State Acta Sociologica 33/ 1990/3 Lindström, Ulla 1969 1 regeringen: ur min politiska dagbok 1954-1959,

Stockholm: Bonnier Lindström, Ulla 1970 Och regeringen satt kvar/z min politiska dagbok

ur

1960-1967, Stockholm: Bonnier Lyttkens, Sonja 1992 Införande av särbeskattning i Sverige i Visionen

om

jämställdhet, Stockholm: SNS Förlag

Ingegerd Municio Larsson

Municio Larsson, Ingegerd under utgivning Retorik och organisatorisk förändring -föreställningar och begrepp i 90-talets skolreformer Myrdal, Alva och Gunnar Myrdal 1934 Kris i befolkningsfrågan, Stockholm: Albert Bonniers Förlag Proposition Kungl. Majrts till riksdagen med förslag till förordning om allmän varuskatt m.m., 1959, nr 162 Proposition regeringens 1975/762100 med förslag till statsbudget för budgetåret 1976/77 Proposition regeringens 1978/79:12 om underhåll till barn och frånskilda, m.m. Proposition regeringens 1980/812118 om ekonomisk-politiska åtgärder. Bilaga 1 Proposition regeringens l990/9l:l50 med förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1991/91, m.m. kompletteringsproposition Proposition regeringens 1995/962186 Nya regler för bostadsbidrag Proposition regeringens 1995/96:208 Underhållsstöd till barn till särlevande föräldrar, m.m. Proposition regeringens 1996/97:1 Förslag till statsbudget. Finansplan m.m. Regeringens skrivelse 1990/91:50 om åtgärder för att stabilisera ekonomin och begränsa tillväxten av de offentliga utgifterna Riksförsäkringsverket 1997 Budgetunderlag, 1997-02-25 SFS 1957:284 Lag om utfyllnad av vissa underhållsbidrag SFS 1964:143 Lag om bidragsförskott SFS 1992:148 Lag om särskilt bidrag till ensamstående med barn Socialstyrelsens Allmänna råd 1989:6 SOU 1936:47 Utredning med förslag rörande förskottering av underhållsbidrag till barn utom äktenskap m.fl. SOU 1947:21 Socialvårdskommitténs betänkande XV: Utredning och förslag angående särskilda barnbidrag och bidragsförskott m.m. SOU 1963:38 Arbetsföreläggande. Promemoria avgiven av tillkallad utredningsman SOU 1964:36 Ökat stöd till barnfamiljer. familje- Promemoria avgiven av beredningen SOU 1972:34 Familjestöd. Betänkande Familjepolitiska kommittén avgivet av SOU 1983:14 Barn kostar Betänkande från familjeekeonomiska kommittén SOU 1995:26 Underhållsbidrag och bidragsförskott. Betänkande av underhållsbidrags- och bidragsfärskøttsutredningen, del A SOU 1995:133 Bostadsbidragen effektivare inkomstprövning besparingar. - - Betänkande av bostadsbidragsutredningen 95 Statistiska Centralbyrån 1982 Kvinnor och barn. Intervjuer med kvinnor om familj och arbete. Sveriges officiella statistik Information i prognosfrågor 1982:4 Statistiska Centralbyrån 1995 Levnadsförhållanden. Barn och deras familjer 1992-93. Sveriges officiella statistik Rapport nr 89 Statistiska Meddelanden Bel2SM950l Folkmängd i hela riket, länen och kommunerna, 31 december 1995. Sveriges officiella statistik

alla sina barn .. Sundberg, Jacob W.F. 1969 Familjerätt i omvandling, Stockholm: P.A. Norstedt Söner Förlag Söderlind, Donald Petersson, Olof 1986 Svensk färvaltningspolitik. Uppsala: Diskurs Vestbro, Dick Urban 1992 Från liberal rörelse till socialistisk kamp mot patriarkatet" Visionen jämställdhet. Stockholm: SNS Förlag om Visionen omjämställdhet 1992 Red. Annika Baude. Stockholm: SNS Förlag Walin, Gösta 1986 Färäldrabalken och internationell föräldrarätt, Stockholm: Norstedts Förlag Wittrock, Björn Lindström, Stefan 1984 De tid. stora programmens Stockholm: Akademilitteratur Åkerman, Britta 1994 88 år på 1900-talet. Bland vänner och idéer, Stockholm: Bokförlaget T. Fischer Co. Åkerstrøm Andersen, Niels 1994 Danmarkz forvaltningspolitiske strategier Förvaltningspolitik i Norden, Jurist- og økonomforbundets Forlag Åström, Gertrud 1992 En naturlig ordning Om organisation efter kön - Kontrakt i kris, Stockholm: Carlsson Bokförlag

Familjepolitik och yrkesverksamhet

Familj epolitik och yrkesverksamhet

bland kvinnor som fött barn

en internationell jämförelse

-

SIV S. GUSTAFSSON

Ekonomisk teori familjens beteende Becker, 1981; Schultz om red., 1974; Cigno, 1991 poängterar att beslut att sätta barn till om världen bland annat beror på ekonomiska faktorer. De blivande föräldrarnas yrkesinkomster är därför av betydelse för utvecklingfödelsetalet i ett land. Alva och Gunnar Myrdal argumenteraen av de redan 1934 för att unga par som önskade starta en familj skulle realisera sina planer endast om de hade råd till det. Deras bok Kris i befolkningsfrågan 1934 föregriper därför den moderna ekonomiska teorin familjen för vilken Gary Becker erhöll Nobelpriset i om ekonomi 1992. På trettiotalet var Sverige liksom andra västländer plågat massarbetslöshet och depression. En vanlig åsikt var då av att jobben borde reserveras för männen-familjeförsörjama och att gifta kvinnor ändå försörjda borde förbjudas att ha jobb. som var Denna åsikt kom till uttryck i den statliga arbetslöshetsutredningen 1935. Alva Myrdal huvudsekreterare i den statliga utredningen var gift kvinnas rätt till yrkesarbete som lämnade sitt betänkande om 1937. Alva Myrdal och andra feminister lyckades vända debatten gift kvinnas rätt till yrkesarbete till en debatt om den arbeom tande kvinnans rätt att bilda familj. Hatje, 1974. På detta sätt kunde de befarade avfolkning av Sverige vinnas för sociala som en åtgärder förbättrade bamfamiljemas situation och Sverige fick som dessutom första land i världen lagstiftning som 1939 försom en bjöd arbetsgivare att avskeda kvinna på grund giftermål, haen av vandeskap eller bamsbörd. Den svenska socialdemokratiska politiken har långsamt men säkert utvecklats i en riktning som senare skall göra det möjligt att förena familj och yrkesliv såväl för män för kvinnor, bland annat särbeskattning 1971, betald som genom föräldraledighet 1974 och utbyggnad av subventionerade daghem framförallt under 1970- och 1980-talen. Sverige är ett föregångsland vad gäller politik med syftet att göra det möjligt att förena yrkesliv och familjeliv: kombinationsstrategin.

Siv Gustafsson

I länder som under lång tid dominerats kristdemokratiska av partier såsom Tyskland och Nederländerna, också Spanien men och Italien hindras utvecklingen mot ekonomisk självständighet för kvinnor brist på infrastruktur medger yrkesarbete och av som barnomsorg samtidigt. Resultatet är sjunkande födelsetal och låg förvärvsfrekvens bland småbamsmödrar. Låg förvärvsfrekvens bland småbamsmödrar är fortfarande en målsättning bland kristdemokratiska politiker medan de tenderar att det sjunkande födelse setalet mer som ett resultat av att unga människor blivit egoismer tiska än som ett resultat av kristdemokratisk politik. En åsikt av detta slag uttrycks de tyska ekonomema Dieter Bös och Robert av K. von Weiszäcker i den renommerade ekonomtidskriften European Economic Review 1989:345:

Födelsekontroll har gjort det möjligt för folk att uppfylla sin önskan om färre barn i ett samhälle där egoistisk materialism härskar och sociala normer leder till dubbla inkomster och inga bam attityder, när barn inte längre är nödvändiga i föräldramas företag och där bam inte längre är den bästa försäkringen man kan ha för ålderdomspensionen. Författarens översättning.

Tyska, irländska och italienska feminister tvekar att sätta likhetstecken mellan kvinnors självständighet och eget jobb enligt Ostner och Lewis 1995:180. Kvinnogrupper med kristdemokratisk uppväxt pläderar för en uppvärdering vårdarbete med införav ande av hemmafrulön. På detta sätt saknas i kristdemokratiskt styrda länder en verklig mobilisering av kvinnorna för politik en där kvinnor och män kan ta lika del i vård och försörjning. I det kristdemokratiskt dominerade Nederländerna stiftades 1924 en lag som förbjöd arbetsgivare att anställa gifta kvinnor. En lärarinna som gifte sig fick därför avsked på bröllopsdagen och 1934 stiftades en särskild lag genom vilken alla då fortfarande anställda gifta lärarinnor, ll5 stycken, avskedades. Kessel, Kuperus Pott-Buter, 1986:31; Gustafsson, 1994. Efter krigsslutet ändrades arbetsmarknaden i Nederländerna liksom i övrigt i Europa och det blev svårt att rekrytera ogifta lärarinnor eller manliga lärare. År 1947 fick kommunerna dispens från tvånget avskeda att lärarinnor som gifte sig och rätt att behålla gift lärarinna på tvåen en månaderskontrakt infördes. I stiftelseurkunden för vad som nu är EU, i den så kallade Romtraktaten, infördes på franskt initiativ artikel 119 stadgar att som kvinnor och män skall erhålla lika lön och löneberoende sociala förmåner för likvärdigt arbete. Pott-Buter, 1993; Lewis Ostner, 1995. I den intressanta artikeln EU:s jämställdhetspolitik om av Lewis och Ostner 1995 framgår att framförallt på 1970-talet

Familjepolitik och yrkesverksamhet

förde EU en politik som liknar svensk jämställdhetspolitik men att tiden därefter kännetecknas av få initiativ. I samband med tecknandet av Romfördraget upphävde Nederländerna lagen om förbud för giñ kvinna att yrkesarbeta när det gällde statstjänstemän. Lagen förblev gällande för längre eller kortare tid i olika kommuner. Först 1973 fick holländska kvinnor ett skydd motsvarande det som svenska kvinnor fick redan 1939 nämligen förbud för arbetsgivare

att avskeda kvinna på grund giftennål, havandeskap eller

en av bamafödsel. Under 1970-talet bildades i Nederländerna en statlig

jämställdhetskommission och lagar om likalön 1975 och lika be-

handling 1980 infördes Pott Buter, 1993:248. I en skrift om fördelar och nackdelar med EU för Nederländerna där cirka 30 olika politikområden behandlas poängterar Traag 1990, som behandlar

jämställdhetspolitiken, att EU-medlemskapet enbart har haft för-

delar för kvinnors jämställdhet och att förbättringen för kvinnorna kommit som en följd av EU-initiativ och inte av initiativ från den holländska regeringen. Emellertid härskar fortfarande iNederländema en negativ attityd mot småbamsmödrar som är yrkesaktiva

och daghemsverksamheten är föga utbyggd. Endast 12 procent av

barn 0-3 år har daghemsplats 1994 och endast 0,9 procent av barn 4-12 år Arachne, dec 1996. Förskolan är inbyggdi grundskolan och börjar när barnet fyller 4 år. För småskolebarn är skoldagen kort och avbruten lunchpaus där traditionellt mamman hämtar

av barnet, serverar lunch och sedan går tillbaka med barnet till skolan. Ett ökande antal skolor tar ansvar för barnet också under lunchras-Å ten. Yrkesdeltagandet bland småbamsmödrar i Nederländerna är bland de lägsta i Europa. År 1991 siffran 42 procent för kvin-

var

med bam 0-3 år och 49 procent för kvinnor med barn 3-6 år nor

Fagan Rubery, 1995. År 1990 arbetskraftsdeltagandet 53

var procent bland alla holländska kvinnor 16-64 år och 47 procent bland alla gifta kvinnor 16-64 år i Nederländerna Sainsbury, 1996:105.

Jämförelsen mellan Sverige och Nederländerna visar stora olik-

heter när det gäller lagstiftningen kring kvinnors yrkesverksamhet.

Dessa olikheter påverkar givetvis det ekonomiska utfallet av att välja barn i kombination med yrkesarbete. Den traditionella ekonomansatsen är att utgå från den institutionella uppsättningen och studera beteendet. En ekonom studerar därför t ex frågan: Hur många småbamsmödrar yrkesarbetar när det finns subventionerade daghem i jämförelse med när det inte finns för att utröna effekten

av daghemsubventioner yrkesverksamheten Gustafsson Staf-

ford, 1992; 1994. I Statsvetenskapliga studier är i stället framväxten viss politik eller institutionell uppsättning föremål för

av en

Siv Gustafsson

studium. En statsvetenskaplig fråga är till exempel: Varför finns det en daghemspolitik i Sverige från 1970-talets början medan i Nederländerna den första ansatsen till daghemspolitik daterar sig till 1991. Detta år kom en politik for att stimulera daghem för

yrkesarbetande mödrar för första gången. Tidigare barnomsorg hade varit antingen deltidslekskola eller fattigvård Tijdens Lieon, 1993. Denna uppsats bygger på författarens forskning kring familjepolitik och arbetskraftsdeltagande bland kvinnor fött

som barn i ett antal västländer. Till stor del har denna forskning utförts i samarbete med Cecile Wetzels disputerar i nationalekonomi

som vid Amsterdams universitet detta ämne. Statsvetenskaplig forskning har varit en betydande källa till inspiration ett

som komplement till de mikroekonomiska och mikroekonometriska ansatser som är författarens huvudsakliga arbetsmetod. Vårt arbete utnyttjar paneldatamaterial for Sverige, Västtyskland och Storbritannien medan analysen av holländska motsvarande data än så länge väntar att utföras.

1 Paneldata till före-efter

ger möjlighet analyser

Paneldata erhålles genom att samma besvarar likalydande

personer frågor vid ett flertal tillfällen. Det mest kända paneldatamaterialet började insamlas vid universitetet i Michigan i USA redan 1968 och innehåller kanske 1000 variabler år för samtliga i cirka

per vuxna 6000 hushåll. Vid början 1980-talet började förberedelserna för

av insamling av liknande svenska data på initiativ Anders Klev-

av marken, det så kallade HUS datamaterialet Klevmarken Olovsson, 1993; Klevmarken m.fl., 1990. Samtidigt tog tyska

en grupp forskare initiativ till att skapa ett tyskt hushållspaneldatamaterial, det så kallade GSOEP-materialet German Socio-Economic Panel som numera insamlas och administreras vid Deutsches Institut für Wirtschaftsforschung DIW i Berlin Wagner, Schupp Rendtel, 1991. Både det tyska och det svenska paneldatamaterialet har

första insamlingsår år 1984. År 1990 började liknande data som samlas också för Storbritannien vid Essexuniversitetet. Det brittiska datamaterialet går under benämningen BHPS British Household Panel Survey. På basis dessa tre datamaterial pågår ett

av

forskningsprojekt om familjepolitik och yrkesverksamhet bland

kvinnor som fött barn Gustafsson, Wetzels, Vlasblom Dex, 1996; Gustafsson Wetzels, 1997a; 1997b; 19970. Det brittiska datamaterialet började insamlas först 1990 innehåller retro-

som spektiva frågor tillbaka till år 1980. I alla tre datamaterialen har vi därför information Födelseår och månad, kvinnans yrkesstatus

om

F amiljepolitik och yrkesverksamhet

i arbete heltid, deltid, arbetssökande, obetalt arbete i hemmet per månad före och efter födelsen, vilken paritet första, andra eller tredje barn den observerade födseln utgör. Vi kan alltså följa

som arbetskraftsstatus månad för månad tills barnet föds och därefter månad för månad efter barnets födelse under den period som datamaterialet omfattar. Det vi observerar är ett fönster i livscykeln som för de svenska data omfattar åren 1984-1991 för de tyska 1983-1992 och för de brittiska 1980-1992.

I de svenska och tyska materialen har vi förutom denna så kallade "spellinformation månadsvisa förändringar i arbetskrafts-

om status också survey information om kvinnans födelseår, utbildning, lön och arbetstid samt hennes eventuella makes eller samboendes födelseår, utbildning, lön och arbetstid på årlig basis, i det tyska materialet, och för 1984, 1986, 1988, 1991 och 1993 för det svenska materialet. Lön och inkomst är variabler som inte kan samlas retrospektivt eftersom folk inte kan rekonstruera dessa uppgifter för en tidpunkt flera år tillbaka i tiden. Det brittiska datamaterialet innehåller därför dessa uppgifter från och med 1990 medan barnens födelseår och månad utan svårighet kan samlas in retrospektivt. Även månatliga förändringar i arbetskraftsstatus har samlats retrospektivt av de brittiska forskarna som hävdar att dessa data är tillförlitliga. De brittiska forskarna har till stöd för sin ståndpunkt en forskningsrapport där personer som tillfrågats om sin arbetskraftsstatus år 1980, fem år senare ombads rekonstruera sin månatliga arbetskraftsstatus, och lyckades göra detta med stor överensstämmelse Dex, 1991.

I tabell 1 återges antalet kvinnor som fött barn efter paritet och antal födslar i paneldatamaterialet för respektive Tyskland, Storbritannien och Sverige. Informationen i Tabell 1 är erhållen genom att söka på ny familjemedlem genom födsel i varje undersökningsår för Sverige och Tyskland, medan för Storbritannien informationen är retrospektiv. Detta medför att det i det brittiska datamaterialet finns inga fall där vi observerar endast första barn och så vidare, utan alla födslar är registrerade, medan för de andra två länderna endast födslar som sker under observationsperioden kommer med.

Alla födslar är daterade med månad och år. Nästa programmeringsuppgift i analysen var att formulera variabler för arbetskraftsstatus med utgångspunkt från födelsedatumet så att vi kan uttrycka detta som arbetskraftsstatus t ex 12 månader före födseln, 3 månader före födseln, 3 månader efter födseln, 12 månader efter födseln etc. Pâ detta sätt ger paneldatamaterialet möjlighet till analyser av arbetskraftsstatus före och efter en viss händelse, i detta fall födsel.

Siv Gustafsson

Denna möjlighet finns inte vid så kallade tvärsnittanalyser där man i stället för att analysera arbetskraftsstatusen före och efter är hänvisad till att jämföra arbetskraftsstatusen hos kvinnor som fött barn med andra kvinnor som ännu inte fött bam. En tvärsnittsanalys utesluter därför också analyser av hur många månader en viss kvinna fött barn ägnat åt barnomsorg på heltid innan hon

som återvänder i yrkeslivet. Vår uppfattning är att tiden hemma påver-

familjepolitiken, eftersom familjepolitiken påverkar hushål-

kas av lets ekonomi på olika sätt i de tre länderna för en given tid av heltids barnomsorg i hemmet. Detta är inte någon originell uppfattning. Samtliga länder som bedriver någon form av familjepolitik gör detta med utgångspunkt från en uppfattning att politiken har effekter på folks beteende. I det följande jämförs familjepolitiken i de tre länderna.

2 och välfärdsstat

Familjepolitik typ av

Familjepolitiken i Tyskland, Storbritannien och Sverige skiljer sig

åt på viktiga punkter dels i fråga om storleken på de medel som anslås till familjepolitiken och dels i fråga om syftet med åtgärderna. I Tabell 2 har vi klassificerat familjepolitiken som den skulle bli enligt den indelning i typ av välfärdsstat som föreslagits av Esping- Andersen 1990. Subventioner och politiska insatser för familjen är omfattande både i Sverige och Tyskland, medan i Storbritannien familjen betraktas som en privat domän som politikerna inte bör bemöda sig med. Emellertid anslås betydande medel till familjesubventioner av olika slag i både Tyskland och Sverige. Esping- Andersen 1990 karakteriserar USA som det typiska exemplet på en residual välfärdsstat där det offentliga endast ingriper när marknaden såväl som familjen är otillräckliga. Storbritannien har en äldre tradition av mer socialdemokratiskt snitt där en grundläggande folkpension lika för alla utgör ett av inslagen enligt idéer av Beveridge Esping-Andersen, 1990; Sainsbury, 1996. Emellertid har Storbritannien sedan 1980-talets början fjännat sig alltmer från denna tradition och utvecklats i riktning mot en mer marknadsstyrd ekonomi. Olika toryregeringar hade 1997 haft makten i Storbritannien i 18 år. När det gäller familjepolitiken kan man utan vidare påstå att Storbritannien bör klassas som en liberal eller residual välfärdsstat. Det offentliga har inte bemödat sig om barnomsorg utan lekskolor och daghem har praktiskt taget helt och hållet överlåtits till privata initiativ och marknadslösningar. Man får den kvalitet på barnomsorg som man betalar för. I Tyskland däremot är familjen omhuldad, de tyska kindergarten har stått modell för

Familjepolitik och yrkesverksamhet

lekskoleverksamhet i andra länder, ordet kindergarten har bland annat införlivats isvenskan och engelskan. Lagstiftad föräldraledighet kan i Storbritannien endast åtnjutas mödrar, fäder

av av och inkomstkompensation utgår endast under några veckor. Anställningsskyddet under föräldraledighet omfattar numera ett halvt år vilket är en kort tid i jämförelse med den tid anställnings-

som skyddet i samband med föräldraledighet berättigar till i såväl Tyskland som Sverige. Den brittiska regeringens inställning har varit att frågan om Föräldraledighet hör till de individuella anställningskontrakten och därför har en del arbetstagare bättre villkor för föräldraledighet än vad som gäller för flertalet.

Tabell 1 Antalet kvinnor som fött barn fördelade efter paritet

och antal födslar i paneldatamaterialet.

Västtyskland Storbritannien Sverige

Källa: Gustafsson Wetzels, l997b

Enligt indelningen i Tabell 2 ser det ut som Sverige och

om Tyskland skulle föra ungefär familjepolitik detta är ett

samma men sken som bedrar. Syftet med den tyska familjepolitiken är nämligen ett helt annat än syftet med den svenska familjepolitiken.

Esping-Andersens 1990 välfärdsstatstypologi har kritiserats för

att inte beakta olika utfall för män och kvinnor Sainsbury

av 1994, 1996 och av andra författare i antologin genderaspek-

om ter på välfárdsstaten hon redigerat. Sainsbury, red., 1994.

som Sainsbury 1994; 1996; 1997 betecknar Esping-Andersens typolo-

som mainstream, huvudfåran i statsvetenskaplig forskning,

en beteckning som hans arbete utan vidare förtjänar på grund det

av stora inflytande på andra samhällsvetenskapliga forskare i ett flertal discipliner som denna skrift medfört. I ett senare arbete Es-

av ping-Andersen 1996 om välfärdsstatema den europeiska kontinenten har problemet med försörjarmodellen fått ett så stort utrymme att det till och med ingår i titeln hans artikel. Han skriver bland annat:

Siv Gustafsson

Bristen på samhälleliga tjänster motverkar kvinnors ökande önskan att yrkesarbeta och hjälper till att förklara Europas sysselsättningsstagnation. När kvinnor ändå önskar yrkesarbeta och eftersom höga lönekostnader gör privata marknadsaltemativ obetalbara medför systemet en allvarlig valsituation mellan antingen yrkeskarriär för kvinnan eller bam. Det är i dessa termer måste förstå varför Italien och Spanien idag har världsrekordlåga födelsetal. Författarens översättning. Esping-Andersen, 1996:67.

Man får väl tolka detta citat så att genderanalysen av välfärdsstaten har trängt igenom till huvudfåran. Familism kännetecknar den tyska familjepolitiken och genomsyrar också skattepolitik och socialpolitik i övrigt.

Lewis 1992 och Sainsbury 1994; 1996; 1997 skiljer mellan den manliga forsörjamiodellen och den individuella modellen för utformning av socialpolitiken. Sainsburys klassificering av olika dimensioner socialpolitik enligt de två modellerna återges i min

av översättning i Tabell Vi kan klassa socialpolitiken i enlighet med i vilken grad den är utformad enligt idén att mannen är försörjare och kvinnan vårdare och försörjd eller den är utförd enligt idén

om att män och kvinnor har lika roller och är både försörjare och vårdare. Som nämnts i inledningen till detta kapitel tog Sverige redan på 30-talet viktiga steg i riktning mot individmodellen vilka sedan följts andra viktiga reformer i riktning mot individmodellen så-

av

särbeskattning 1971, rätt till föräldraledighet för både mamsom

och pappan 1974, full sysselsättning och arbetsmarknadspoliman tik omfattande såväl kvinnor som män från och med 1968 Gustafsson, 1984; 1994; Sainsbury, 1996.

Tabell 2 Familiepolitik och typ av välfärdsstat i Storbritannien, Tyskland

och Sverige enligt Esping-A ndersens typologi

Liberal Konservativ Socialdemokratisk

Korporatistisk Land Storbritannien Tyskland Sverige subventioneroch små stora stora politiska insatser för familjen barnomsorg privat eller kindergarlen subventionerade

marknad deltidsförskola kommunaladaghem

subsidierad föräldraledighet kort med liten lång med inkomst- lång med inkomst-

inkomst- kompensation kompensation kompensation

Källa: Författaren

F amiljepolitik och yrkesverksamhet

Tabell 3 Skillnader i socialpolitiken mellan försörjarmodellen

och individmodellen enligt Sainsburys typologi

Dimension Mannensom försörjare Individmodellen

modellen

Familjeideologi Fördelarför gifta Ingen privilegieradfamiljeform

Arbetsfördelning Lika roller Mannen försörjare Pappan försörjare/vårdare Hustrun vårdare Mamman försörjare/vårdare

Rätt till stöd Olika mellan makar Enhetlig Bas för rätt Försörjare Medborgarskapeller boende Bidragsmottagare Hushållsföreståndare Individ Bidragsenhet Hushåll ellerfamilj Individ Enhetför sociala Hushåll Individ avgifter

skattesystem -Sambeskattning Särbeskattning

Avdrag för försörjda Lika grundavdrag

hushållsmedlemmar

Arbetsmarknadspolitik Prioritet för män Siktar bådakönen Vårdområde Huvudsakligen privat Starkt statligt inflytande Vårdarbete Obetalt Inslag betalt arbete

av

Källa: Författarens översättning av Tabell 2.1 Sainsbury, 1996:42

I Tyskland däremot är familjepolitiken, inkomstskatten

och annan socialpolitik utformad enligt forsörjarmodellen. Vad gäller inkomstskatten är idealet att familjer med lika inkomst oavsett

om inkomsten intjänats av endast mannen eller till lika delar

av mannen och kvinnan skall beskattas med skattesats. Idén

samma om skatt efter försörjningsbörda har utformats enligt tudelningsprincipen, vilken innebär att mannens och kvinnans inkomst

sammanräknas och beskattas vardera maken tjänat hälften. Kon-

som om sekvensen är att den sekundära inkomsten vilket i de flesta fall är liktydigt med kvinnans inkomst blir beskattad med den marginalskattesats som gäller för hushållet i dess helhet, det vill säga de första 1000 DM som kvinnan tjänar blir beskattade med skat-

samma tesats som ökningen från 50.000 till 51.000 DM för mannen Gustafsson, 1992.

Resultatet är betydande tröskel for kvinnor att lämna hem-

en mafrustatusen efter födsel för att kombinera yrkesarbete och

en bam. Denna tröskel förstärks att inkomsten också måste räcka

av till för att betala barnomsorg och svårigheter att överhuvudtaget

Siv Gustafsson

finna adekvat barnomsorg. Den tyska försörjningsmodellen visar inga tecken på att utvecklas i riktning mot en individmodell,

en vilket däremot är fallet iNederländema. Tvärtom har grundavdra-

och extra grundavdrag barn nyligen höjts. De som föregen per språkar familism i skattepolitiken kan stödja sig den tyska grundlagen innehåller en paragraf som tolkats som att särbe-

som skattning strider mot grundlagen och att skatt inte kan utgå på ett belopp utgör minimiinkomst för att undgå fattigdom Zim-

som

1993; tyskt TV-program, hösten 1995. mermann,

I Tabell 4 återges några viktiga inslag i familjepolitiken i de tre länderna med ungefärligen gällande belopp och regler för år 1996.

Den tyska sambeskattningen enligt tudelningsprincipen är i kraft sedan 1948. Sverige införde obligatorisk särbeskattning 1971, som då ersatte ett skattesystem än ogynnsamt för sekun-

som var mer dära inkomster än det nuvarande tyska, eftersom det inte hade nå-

tudelningsprincip, varigenom progressiviteten i inkomstskat-

gon ten slog än hårdare för gifta kvinnor ville lämna hemmafru-

som statusen och börja yrkesarbeta Elvander, 1974. Storbritannien införde särbeskattning svensk modell 1991 men har som en efter-

av

gift åt enförsörjarfamiljen behållit ett grundavdrag som kan nyttjas

andra maken. Därtill finns ett grundavdrag kan överföras av som på den andra maken och Sainsbury 1996 detta individuella

anger grundavdrag ett skäl till att brittiska kvinnor förvärvsarbetat

som

än holländska kvinnor sedan 1960-talet. Grundavdragen är vämer sentligt större i såväl Tyskland och Storbritannien än vad som gäller i Sverige, vilket resulterar i fler skattebetalare även för små inkomster. I Tyskland finns ett stort bamavdrag i inkomstbeskattningen medan varken Storbritannien eller Sverige har något barnavdrag.

Familjepolitik och yrkesverksamhet

Tabell 4 Familjepolitik i Tyskland, Storbritannien och Sverige 1996

Tyskland Storbritannien Sverige

INKOMSTSKATT Skatteregim sambeskattning; särbeskattningsedan särbeskattningsedan tudelningsedan1948 1991 1971

Grundavdragsomfår DM 5616 E 1720 nej utnyttjasav maken i DM 3800

Grundavdragsom nej E 3445 SEK10000 kan överlåtas i DM7700 i DM 2200

Skatteavdragför barn DM 6264 nej

FÖRÄLDRALEDIGHET Anställningsskydd 24 månader 6,7 månader 18 månader

Föräldrapenning 90 % avinkomsten, 90 % inkomsten, 75% inkomsten, av av 6 veckor; 6 veckor; 15 månader maxDM 600/m, E 30, 12 veckor 6 månader;därefter inkomstprövadupptill 24 månader

Barnbidrag DM 200/månad E 10/vecka SEK750/månad första andrabarnet+ i DM90/månad i DM 170alla barn DM 300/månad första barnet för tredje och senare i DM 70/mânad barn för andraoch senare barn

Barnomsorg kindergarten privat heltidsomsorgi täckningsgrad deltidsförskola kommunaladaghem 64 % barn3-6 ca % 1-2 9% heldagsdaghem ca60 % 3-5 för barn3-6

Källa: Gustafsson, Wetzels, Vlasblom Dex, 1996

Anställningsskyddet i samband med barnafödande och föräldraledig-

het omfattar i Tyskland 24 månader, i Sverige 18 månader och i Storbritannien inte fullt 7 månader. Den långa föräldraledigheten i

Tyskland dock väsentligt mindre inkomstkompensation i

ger än Sverige. Modern får 90 procent inkomsten under 6 veckor, därav efter ett månatligt belopp på 600 DM under 6 månader hur oavsett mycket hon tjänade före nedkomsten. Efter månader är föräldsex rapenningen inkomstprövad mot makens inkomst den kan men utgå med 600 DM per månad under hela foräldraledigheten, 24 må-

Siv Gustafsson

nader. Därtill får den tyska familjen barnbidrag utgår med 200 som DM månad för det första och det andra barnet och för att ytper terligare underlätta för stora barnfamiljer utgår förhöjt barnbidrag från och med tredje barnet. Bambidragen i Tyskland är större än de svenska. Ytterligare stöd för de tyska bamfamiljema är kindergartenverksamheten dit majoriteten av tyska barn i åldern 3-6 år går för lekskoleverksamhet ett timmar om dagen. par Med all denna familjepolitik och bidrag till familjerna förväntar sig de tyska kristdemokraterna att födelsetalet skall öka men det gör det inte. Den kvinna vill kombinera yrke och familj i som Tyskland står nämligen inför nästan omöjlig uppgift Ostner, en 1993. Den kristdemokratiska propagandan att barn behöver sina mödrar hemma skapar ett stigma mot arbetande mödrar. Där finns

mycket få heldagsdaghem, uppskattningsvis för 9 procent av

nu förskolebamen Katarina Spiess, 1996. Skoldagen är utformad för barn till duktiga hemmamammor. Den förutsätter att barnen körs till skolan sedan lagar huvudmåltiden vid ett-tiav mamman som den på dagen Mittagessen när lärarna har gjort sitt. Därefter skall hjälpa barnen med läxoma som är utformade så att de mamman förutsätter medverkan. Om läraren är sjuk skaffas inte en vuxens någon vikarie utan barnen skickas hem. Skoldagen börjar och slutar vid olika tidpunkter varje dag och mamman måste hålla reda på barnets skolschema. Skoldagens längd i olika europeiska länder har noterats Rubery, Fagan Maier 1995. Kontrasten i förhålav landena mellan tysk vill förvärvsarbeta och en en mamma som svensk vill göra det är mycket stora. Den svenska mamma som kan förvänta sig visst delat från pappan när det mamman ansvar gäller föräldraledighet, tillgång till heldagsdaghem ibland efter nåväntetid, 75 procent inkomsten under 12 månader oavsett gon av eller är föräldraledig, flexibelt uttag av förom pappan mamman äldraledighet och sammanhållen skoldag. Den sammanhållna skoldagen, vilken innebär att skolan börjar vid samma tid varje dag, att måltid vid lunch, att det är skolans ansvar att en varm serveras finna lärarvikarie när detta krävs, att håltimmar undvikes och en att läxläsning i princip skall ske på skolan för yngre skolbarn, utgör värdefull tillgång för föräldrar vill kombinera yrke och en som familj.

3 Ekonomisk teori om kvinnors

och barnafödande

arbetskraftsdeltagande

Den ekonomiska teorin barnafödande och kvinnors arbetsom kraftsdeltagande Willis, 1973; Becker, 1981; Cigno, 1991 poäng-

Familjepolitik och yrkesverksamhet

terar att beslut om barnafödande och arbetskraftsdeltagande är simultana beslut. Den första modellen av detta slag utformades av Willis 1973. I hans modell bestämmer ett par vid äktenskapets ingång hur många barn de önskar och hur mycket kvinnan skall yrkesarbeta. Besluten beror av mannens förväntade livsinkomst, kvinnans lönekapacitet earnings capacity och parets värdering av barn i förhållande till vuxenkonsumtion. Utfallet kan bli olika beroende på inkomsten netto efter skatt och bamomsorgskostnader även för har samma värdering av barn mot vuxenkonsum-

par som tion, eller samma grad av egoism för att tala med Bös och Weiszäcker 1989. Kvinnan däremot måste i denna modell göra en av- Vägning mellan yrkesarbete med viss betald barnomsorg och egen

barnen. Kvinnans lön eller förtjänstkapacitet betid i omsorg om

på hennes innehav av kunskapskapital vid äktenskapets ingång

ror samt hennes förmåga att öka detta kunskapskapital genom deltagande i yrkeslivet. På vanlig svenska beror lönen utbildning och yrkeserfarenhet. Genom denna formulering blir det tydligt att inte bara familjeinkomsten utan också kvinnans lön påverkar beslut om antalet barn och kvinnans yrkesarbete. Dessutom finns det två komponenter, en inkomsteffekt och en substitutionseffekt. Ju högre lön kvinna har desto mer sannolikt är det att hon vill ha

en barn eftersom hon har råd med det, det vill säga inkomsteffekten. Samtidigt har en kvinna med hög potentiell lön en större alternativkostnad för att vårda barnet själv på heltid eftersom hon går miste om en större förtjänst, det vill säga substitutionseffekten.

inkomst utgår i Willis modell ingen substitutionsef- Från mannens fekt eftersom han förutsätts arbeta heltid och helår genom livet. Det är fullt möjligt att utveckla modellen så att mannens arbetskraftsdeltagande och inkomst också blir endogena faktorer i m0dellen på samma sätt som kvinnans. De resultat som vi visat på för kvinnan gäller då också för mannen. Den tyska kristdemokratiska politiken räknar endast med inkomsteffekten och inte med substitutionseffekten i parens beslut att skaffa bam. Implicit är politiken utformad från modell den nationalekonomiska teorin för

en som länge sedan lämnat på grund av att den är alltför förenklad och ger felaktiga prediktioner beteendet. Med en sådan modell kan det

om faktum att inkomstökningar till försörjaren inte leder till högre fertilitet endast tolkas som en förändring av smaken, det vill säga att unga par blivit mer egoistiska och vill ha ännu högre inkomst för att tala med Bös Weiszäcker 1989.

Willis modell förutsätter en hushållsnyttofunktion och kan därför inte hantera en situation där kvinnan får en större nytta av en egen inkomstökning än av hennes makes inkomstökning. För att

Siv Gustafsson

hantera detta måste man arbeta med modell där vardera maken

en har en egen nyttofunktion. Detta har varit punkt vilken kri-

en tiken mot nationalekonomisk teori varit hård, bland annat från feministiskt håll och från icke-ekonomer. Det är matematiskt mycket mer komplicerat att formulera en sådan modell det

men har kunnat lösas med hjälp av spelteori. Den traditionella nationalekonomiska modellen som löses med nyttomaximering under bivillkor med hjälp av Lagrange-multiplikator duger därför inte. Den tyska nationalekonomen Notburga Ott 1992 visade i sin avhandling att i en spelteoretisk modell, där kvinnan antogs få nytta

mera av egen inkomst än av mannens inkomst, skulle många avstå

par från att skaffa barn grund att det blir omfördelning så att

av en hennes nytta minskar medan hans nytta och den

gemensamma nyttan av att ha ett barn skulle ha blivit större de valt barnet.

om Ett skäl till att makens inkomst inte är likvärdig med inkomst

egen för kvinnan är de ökande riskerna for skilsmässa. Den kristdemokratiska arbetsfördelningen med försörjare och kvin-

mannen som nan som vårdare är ytterligt negativ för kvinnan för det fall hon lämnar äktenskapet och inte har del i inkomst längre.

mannens Detta har det kristdemokratiska Tyskland insett. Därför skyddas kvinnorna skilsmässolagar gör det dyrt for försörjaren att

av som skilja sig från vårdaren och vårdaren har rätt till del i

mannens pension i förhållande till äktenskapets längd även for det fall äktenskapet slutar i skilsmässa. Även det är dyrt för

om mannen att skilja sig i Tyskland, han måste räkna med att betala 3/7 sin

av nettoinkomst i underhåll till sin exhustru det finns minderårigt

om barn eller om äktenskapet varat länge och hon inte har förvärsarbetat under lång tid, så innebär detta ändå inte att frånskilda kvinnor har en tryggad ekonomisk situation eftersom 3/7 av den frånskilde mannens genomsnittliga inkomst oftast inte räcker till

en inkomst som garanterar socialt minimum. Därtill kommer att vid en stor del av skilsmässorna inget underhåll utdöms, enligt empiriska undersökningar från Hannover 50 % av fallen och Berlin 61 % av fallen Berghahn Fritsche, 19912160-161. Se Cigno, 1991, kapitel 5 om ekonomiska motiv för skilsmässolagar. Liknande lagar gäller också iNederländema, inte for de kvinnor

men som nu är unga. Den så kallade 1990-generationen består kvin-

som av nor som år 1990 fyllde 18 år förutsätts vara ekonomiskt självförsörjande.

För vår paneldataanalys av barnafödande och arbetskraftsdeltagandei Sverige, Storbritannien och Tyskland behöver fundera över vad den ekonomiska teorin ger for prediktioner för beteendet i frånvaro av familje-, skatte- och socialpolitik for att sedan utrö-

Familjepolitik och yrkesverksamhet

hur de skillnader i politiken som diskuterats ovan kan komma na att resultera i skillnader i beteendet mellan de tre länderna. Från ekonomisk teori kan härleda kvinna med mycket human att en mankapital, det vill säga utbildning och yrkeserfarenhet och en stor lönekapacitet earnings capacity har större anledning att en yrkesarbeta och därför är benägen att återvända i yrkesarbete mer efter barnafödande, alltså positiv effekt från kvinnans humanen kapital. Enligt kristdemokratisk modell skulle hon inte yrkesarbeta inkomst är tillräckligt hög. Vi har en negativ effekt om mannens från inkomst på kvinnans återvändande till yrkeslivet. mannens När det gäller valet tidpunkt för första barnets födelse talar inav komsteffekten under antagande av positiv tidspreferens man har större glädje något gott nu än i framtiden för att högavlönade av skaffar barn tidigare. substitutionseffekten talar för att en högpar utbildad kvinna inte bör avbryta karriären under den del av livscykeln då lönekurvan är brantast. Av denna anledning kan vi vänta att högutbildade kvinnor skaffar barn senare. Som alltid är det oss empirisk fråga substitutionseffekten är större än inkomstefen om fekten. När det gäller beteendet efter första barnet tror vi att de mest effektiva kvinnorna antingen skaffar sig ett andra barn relativt snart, eller återvänder till arbetslivet relativt snart. Detta problem kan formuleras så kallad competing risk model och som en ekonometriker utvecklar metoder att skatta sådana modeller Ophem Jonker, 1996. I det följande skall ett antal resultat presenteras från ett publicerat arbete Gustafsson, Wetzels, Vlasblom Dex, 1996 och ett antal pågående arbeten Gustafsson Wetzels, l997a, l997b, l997c.

4 runt födseln

Sysselsättningsstatus resultat från paneldataanalyserna - några

Analysen de kvinnor under den studerade perioden fött avser som ett eller flera barn. I Tabell 5 återges arbetskraftsstatusen för första barnets födelse. Ett år före första barnets födelse betraktar vi som tidpunkt innan det framtida moderskapet har utövat något inen flytande på arbetskraftsstatus. I Tabell 5 återges också den indelning i arbetskraftsstatus som alla tre paneldatamaterialen omfattar månad för månad för alla individer ingår i undersökningen. Genom internationellt samarsom bete har frågorna ställts på ett liknande sätt, så att jämförbarhet kan uppnås mellan datamaterialen. Det framgår av tabellen att kvinnor ännu är gravida med sitt första barn till övervägansom de delen är heltidssysselsatta. Den enda i Tabell 5 för vilgruppen

Siv Gustafsson

ken detta inte gäller är för kvinnor i Västtyskland har utländsk

som nationalitet. I det tyska datamaterialet har ett särskilt urval dragits bland i Västtyskland bosatta med grekisk, italiensk, spansk, turkisk eller jugoslavisk nationalitet vid paneldatamaterialets första år nämligen 1984. Denna grupp kallas fortsättningsvis utländska kvinnor iVästtyskland. Bland dessa kvinnor återfinns 27,4

procent i kategorin obetalt arbete i hemmet. Heltidsarbete är mest förekommande bland östtyska kvinnor och minst förekommande bland utländska kvinnor i Västtyskland, följt av svenska kvinnor som innan de blivit gravida med sitt första barn redan i stor utsträckning arbetar lång deltid. Det är ovanligt att vara studerande 12 månader före första barnets födelse. Den högsta siffran finner vi bland utländska kvinnor i Västtyskland. Endast i Sverige är föräldrapenningen beräknad basis av inkomsten före barnets födelse varför det finns ett incitament att först ha ett jobb innan man börjar med en familj. På grund av detta incitament hade

man kunnat vänta sig att svenska kvinnor i mindre grad än kvinnor i de andra länderna skulle direkt från studier till att föda bam. Detta visar sig inte vara fallet, vilket man kanske kan tolka att

som kvinnorna inser att det är i deras intresse att ha fot på

en arbetsmarknaden innan skaffar barn, även det inte är så

man om tydliga incitament i föräldraförsäkringen som det är i Sverige.

Tre månader före första barnets födelse har man i regel inte i något av länderna någon laglig rätt till havandeskapsledighet, såvida inte har speciella fysiska problem. Ändå sker, vilket fram-

man går av tabell en anpassning nedåt andelen kvinnor är hel-

av som tidssysselsatta. I Storbritannien återfinns den största delen de

av kvinnor som lämnat heltidsarbete i stället i kategorin obetalt arbete i hemmet medan en överraskande stor andel av de svenska kvinnorna när 3 månader återstår till födseln är tjänstlediga. Datamaterialet skiljer här inte mellan olika orsaker till tjänstledighet sjuk-

dom, havandeskapsledighet, semester utan dessa har sammansla-

gits till en rubrik.

Familjepolitik och yrkesverksamhet

Tabell 5 Arbetskraftsstatus 12 respektive 3 månader före första barnets

födelse bland kvinnor i Tyskland, Sverige och Storbritannien

Västtyskland Östtyskland Sverige Stor-

britannien

Tyskar Uti. nat.

12m 3m 12m 3m 12m 3m 12m 3m 12m 3m sysselsattheltid 75,6 67,7 48,2 40,0 83,0 66,1 56.9 51,1 73,7 47,3 Sysselsattdeltid 6,3 5,2 6,1 2,7 2,1 12,9 5,1 4,0 därav25-34 tim/v 18,1 9,1

25tim/v 12,5 11,4 Underutbildning 5,6 4,1 7,3 3,8 8,5 6,5 6,9 5,7 5,2 1,4 Tjänstledig 3,6 3,7 1,8 3,2 0,0 1,6 4,2 14,8 9,1 Arbetssökande 3,6 7,7 4,9 7,6 6,4 12,9 1,4 2,3 5,0 5,8 Obetalt arbete 4,7 9,0 27,4 41,1 0,0 0,0 0,0 2,3 9,0 31,0 l hemmet

Källa: Gustafsson, Wetzels, Vlasblom Dex,l996 Tabell 3 Data i Tyskland: GSOEP Väst 1983-1992, Ost 1990-1992,

Endast grekisk, italiensk, spansk, turkisk och jugoslavisk Sverige HUS 1984-1992 Storbritannien BHPS 1992 och retrospektivt 1980-1991

I tabell 6 har vi slagit samman gruppen heltidssysselsatt och deltidssysselsatt till gruppen sysselsatt, det vill säga med betalt arbete. Övriga grupper från Tabell 5 är sammanslagna till gruppen med betalt arbete, i korthet hemma. Vi valde att studera sysselsättningsgraden 3 månader fore födseln och 24 månader efter födseln därför att havandeskaps/föräldraledighet 3 månader fore födseln ännu utgår och 24 månader efter födseln som regel är avslutad. I den vänstra delen av Tabell 6 är alla observationer för vilka vi känner sysselsättningen respektive 3 månader Före och 24 månader efter födseln redovisade.

Siv Gustafsson

Tabell 6 Förändring av arbetskraftsstatus från 3 månader före till

24 månader efter barnets födelse bland kvinnor i Tyskland,

Sverige och Storbritannien

Sysselsättningskvot övergångar

3mföre 24mefter

n n ee eh he hh Total n Västtyskland 1983-1992 Tyskakvinnor

Västtyskland 1983-1992 Kvinnormedutländsk nationalitet

Östtyskland 1990-1992

Sverige 1984-1993

Storbritannien 1980-1992

Källa: Gustafsson, Wetzels, Vlasblom Dex, 1996, Tabell 4 Data: se Tabell 5 ovan. Teckenförklaring: lfp sysselsatt heltid + deltid he hemma före och sysselsatt efter ee sysselsatt före och efter hh hemma före och hemma efter eh sysselsatt före och hemma etter n antal observationer

I den högra delen av tabellen återges endast observationer som inte är censurerade, det vill säga För kvinnor för vilka vi vet deras

sys-

Familjepolitik och yrkesverksamhet

selsättningsstatus såväl 3 månader före som 24 månader efter födseln. Vi har färre observationer för analys av övergångar i den högra delen av tabellen än i den vänstra delen av tabellen på grund av att vi observerar en förhållandevis kort period. För östtyska data är det endast 3 år eftersom dessa data, efter modell från det västtyska materialet, började insamlas först efter den tyska återföreningen. Att den östtyska datainsamlingen kunde starta redan 1990 är stor prestation ledningen för det tyska datamaterialet vid

en av DIW i Berlin. Den högra delen av Tabell 6 som visar flödena mellan yrkesarbete och hemarbete visar intressanta skillnader mellan de undersökta grupperna av kvinnor som fött bam. Kategorin ee sysselsatt före och efter födseln är absolut störst bland svenska kvinnor medan för de svenska kvinnorna kategorin hh hemma både före och efter födseln är minst. Som god tvåa kommer de östtyska kvinnorna, vilket visar att det höga arbetskraftsdeltagandet som de östtyska kvinnorna vande sig vid under sovjettiden består under den närmaste tiden efter återföreningen åtminstone. Mönstret för västtyska kvinnor är till stor del att lämna arbetskraften vid första barnets födelse och sedan förbli hemma. Framförallt är detta fallet för västtyska kvinnor som föder sitt andra och tredje barn, för vilka kategorin hh omfattar än hälften

mer av kvinnorna. Kategorin hh är också för brittiska kvinnor den största gruppen vilket visar att det bland brittiska mödrar är mindre vanligt att kombinera yrke och familj när man har småbarn.

I Figur 1 använder den månadsvisa informationen över arbetskraftsstatus för att utröna hur många månader en kvinna som fött barn ägnar sig heltid vård barn i hemmet. Det framgår

av av figuren att det praktiskt taget inte är någon skillnad mellan de fyra

mödrar de första 9 månaderna. Under denna tid är grupperna av regeln att vara hemma heltid såväl i Sverige och Tyskland som i Storbritannien. Den kurva som ligger lägst under de första 9 månaderna såväl för första födsel som för andra födsel är kurvan för Storbritannien. Man kunde kanske befara att i ett land med kort tid av anställningsskydd i samband med födsel och liten ersättning under föräldraledigheten ett antal kvinnor skulle se sig nödsakade till ett tidigt återinträde i arbetskraften. Det faktum att den brittiska kurvan ligger lägst ger en antydan om en sådan effekt men den är långt ifrån dramatisk. Enligt en amerikansk analys Waite, 1992 var i USA fjärdedel av mödrama i heltids yrkesarbete när barnet

en fyllde 3 månader, vilket är väsentligt högre än de cirka 15 procent på heltid eller deltid vid 9 månader som vi observerar för Storbritannien.

Siv Gustafsson

Från och med den nionde till tolfte månaden faller den svenska kurvan kraftigt och avviker från kurvan för de andra länderna. Den svenska kurvan för heltids hemarbete planar ut vid 15 till 20

procent av mödrama efter cirka 30 månader både efter första och efter andra barnets födelse. För västtyska kvinnor finns intressant

en skillnad i beteendet efter första barnets födelse och efter andra barnets födelse. Efter första barnets födelse fortsätter kurvan för heltids hemarbete att minska och kurvan för tyska kvinnor till skillnad från kurvan för immigrantkvinnor i Västtyskland faller till

en nivå vid 60 månader som inte ligger alltför mycket högre än den svenska kurvan. Kurvan för att förbli i heltids hemarbete för västtyska kvinnor efter andra barnets födelse överensstämmer däremot med kurvorna för utländska kvinnor i Västtyskland och för brittiska kvinnor. Denna skillnad mellan förstabamsmödrar och andrabamsmödrar är i överensstämmelse med observation att tysk

en en kvinna som vill fortsätta sin yrkeskarriär och redan har ett barn tvekar att skaffa ett andra barn eftersom hon med stor svårighet klarar att ha för ett barn i den tyska kristdemokratiska

av ansvar miljön. Med två barn i olika ålder är det två skolscheman och två läxuppgifter som mamman måste ta ansvar för, uppgifter den

som svenska skolan inte lägger på föräldrarna. Emellertid har vi ännu inte undersökt denna hypotes att tyska kvinnor vill kombine-

som ra yrke och familj i större utsträckning nöjer sig med ett barn än vad som gäller för svenska kvinnor.

F amiljepolitik och yrkesverksamhet

Figur 1 Heltids hemarbete.

Övre diagrammet: efter första födseln

Nedre diagrammet: efter andra födseln Andeli% 100

A.Förstafödseln 90 aodu 70.eo-- 50-v- 40.- 30.. 20 -6- Väsllyskland.tyskakv.02108 - - - A A A - A

-

-D- SlorbnlanncenW352 10 -o-Svenger96

-O- Väsllyskland,mländskakv,013165 o . . . . .

0 10 20 30 40 50 eo

Månaderefterförstafödselniheltidshemarbete

Andeli% 100

Andrafödseln 90 ao - 70 . eo - 50 - 40 . 30 - 20 -O-Väsllyskland,tyskakv.n293

-D-Storbrulannien0:559 10 -D-Svengen115

-O-Väsltyskland,utländskakv.W177

o . .

0 10 20 ao 40 50 eo

Månaderefterandrafödselnheltidshemarbetei

Siv Gustafsson

5 Val för barnafödande

av tidpunkt

resultat från

- några paneldataanalysema

I vårt datamaterial som omfattar för Tyskland 10 år, för Sverige 10 år och för Storbritannien 13 år, har påpekats ta-

som ovan bell 1 observationer endast för en del av kvinnans livscykel. För somliga observerar vi första barnets födelse, för andra såväl första som andra barnets födelse och för ytterligare mindre

en grupp kvinnor såväl första, andra tredje barnets födelse. Det är

som naturligtvis fullt möjligt att kvinnor som inom observationsperioden föder sitt första barn, senare efter observationsperiodens slut kommer att föda sitt andra bam. Ju längre observationsperioden är dess mindre är risken att sådana så kallade censurerade observationer finns i materialet. Observationer kan vara censurerade till vänster, det vill säga vi observerar beteendet kring den andra födseln men inte kring den första och de kan vara censurerade till höger, det vill säga vet inte om den första födseln kommer att följas flera.

av Vår ekonomiska teori säger att beslut om att föda barn och yrkesarbeta sett i ett livscykelperspektiv är ett simultant beslut.

Tabell 7 Moderns ålder vid första barnets födelse. Medelvärden

Västtyskland Storbritannien Sverige

Mödrar med högre utbildning

- Mödrar med lägre utbildning

- Högre utbildning motsvarande studentexamen eller högre. Lägre utbildning avlagt studentexamen eller motsvarande. Mödrar med högre utbildning, procent av samtliga mödrar Västtyskland 27,3, Storbritannien 23,2 och Sverige 28,9. Källa: Gustafsson och Wetzels, l997b. Bearbetning av GSOEP 1983-1992, HUS 1984-1993, BHPS 1980-1992.

I detta avsnitt redovisas några resultat av våra försök att analysera vilka bestämningsfaktorer som har betydelse för valet av tidpunkt för barnafödande och yrkesarbetets inplacering i tiden. l Tabell 7 återges moderns ålder vid första barnets födelse i de tre länderna.

Familjepolitik och yrkesverksamhet

Tabellen visar att första barnets födelse inträffar vid en lägre ålder i Storbritannien än i Västtyskland och Sverige. Högutbildade kvinnor får sitt Första barn vid en högre ålder än lågutbildade kvinnor och mödrar som senare föder ett eller två barn till startar barnafödandet vid en lägre ålder än de som endast föder ett bam.

Dessa resultat gäller för alla tre länderna med undantag av gruppen högutbildade kvinnor i Sverige för vilka tvåbarnsmödrama startat något senare än ettbarnsmödrama, vilket mycket väl kan bero på högercensurerade observationer.

I Tabell 8 återges regressionsanalys av bestämningsfaktorer för moderns ålder vid första barnets födelse.

Tabell 8 Bestämningsfaktorer för moderns ålder vid första barnets

födelse. Regressionsanalys t-värden inom parentes

Västtyskland Storbritannien Sverige

a makens yrkesstatus 7 klasser Källa: Gustafsson och Wetzels, 1997b. Bearbetning av GSOEP 1983-1992, BHPS 1980-1992 och HUS 1984-1993

Vi har i Tabell 8 testat idén att mannens inkomst påverkar tidpunkten for första barnets födelse. Teoretiskt sett har makens för-

Siv Gustafsson

väntade livsinkomst en positiv inverkan på antalet önskade bam. Positiv tidspreferens medför att denna variabel kan förväntas verka för en tidigareläggning av första barnets födelse. Eftersom vi inte har data över mannens livsinkomst har vi konstruerat en proxyvariabel eller ett närmevärde på följande sätt: Vi använder uppgifter om hans faktiska inkomst vid första barnets födelse, hans utbildning och ålder. Vi har sedan förflyttat hans inkomst utefter den skattade ålderslönekurvan till tidpunkten 40 år med bibehållet antagande om övriga individuellt lönepåverkande faktorer Gustafsson Wetzels, l997b. Denna predicerade inkomst vid 40 års ålder är en proxy för mannens diskonterade livsinkomst. Intressant nog finner vi en klart statistisk signifikant negativ effekt från mannens förväntade livsinkomst, vilket betyder att högre inkomst mannen har, allt annat lika, desto tidigare föds första barnet. I de brittiska data finns ingen uppgift om mannens inkomst utan vi har använt en variabel som anger mannens yrkesstatus indelat på följande sätt: 1ej sysselsatt 2 okvalificerad arbetare 3 delvis kvalificerad arbetare 4kvalificerad arbetare 5tjänsteman 6tekniskt eller administrativt yrke 7professionel1t yrke eller expertyrke. Ju högre yrkesstatus mannen har desto senare föds första barnet allt annat lika. Denna variabel fångar tydligen upp andra faktorer än inkomst eftersom vi inte får ett liknande resultat som i Tyskland och Sverige där vi haft tillgång till information om mannens inkomst. Den kristdemokratiska modellen att mannens inkomst har en betydelse för fertiliteten motsägs därför inte av data, och den motsägs inte heller av mikroteorin familjen, om men som framgår av Tabell 8 har även andra faktorer ett inflytande. Makens utbildning har en självständig effekt som går i motsatt riktning mot den förväntade livsinkomsten. Hög utbildning hos såväl mannen som kvinnan senarelägger tidpunkten för första barnets födelse. Man kan tolka dessa resultat som att karriärplaneringen för såväl män som kvinnor gör det olämpligt att skaffa barn vid yngre ålder medan man är sysselsatt med sin utbildning. Kvinnans inkomst har enligt teorin flera effekter går i olika riktning, vilsom ket medför estimationsproblem. Ett vanligt sätt att separera inkomsteffekten från substitutionseffekten i arbetskraftsutbudsmo-

Familjepolitik och yrkesverksamhet

deller är att använda resultatet från mannens inkomst som ett estimat för inkomsteffekten. Genom subtraktion av detta estimat från kvinnans inkomst erhålls ett mått substitutionseffekten eller den kompenserade löneeffekten. Se Heckman Killingsworth, 1986; Gustafsson, 1992b. Den teoretiskt riktiga variabeln för kvinnans lön är hennes lönekapacitet, det vill säga den lön hon skulle kunnat erhålla om hon inte anpassat sitt arbetskraftsdeltagande på grund av födseln. Denna variabel är inte mätbar utan vi måste använda faktiskt observerad lön vid någon tidpunkt som proxyvariabel. Vi har experimenterat med lönen vid olika tidpunkter för kvinnan, men vi har inte så många val eftersom lönen mäts vid intervjutidpunkten högst vid ett tillfälle per år. Vi har därför nöjt oss med att använda en variabel för hennes utbildning. Resultatet att högutbildade kvinnor får barn senare skulle kunna tolkas som substitutionseffekten av en högre lön under antagande att hög utbildning föranleder hög lön är större än inkomsteffekten som verkar imotsatt riktning och leder till barn vid lägre ålder. Men förmodligen ingår i variabeln hög utbildning förutom som en prediktion för hög lön också det faktum att utbildningstiden är svårförenlig med familjebildning. Planeringen av när i karriären det är optimalt att börja en familj beror också på den förväntade livsinkomstens åldersprofil och en avvägning av eventuellt förlorade möjligheter till investeringar i kunskapskapital genom yrkeserfarenhet i förhållande till alternativkostnaden vid tidpunkten för födseln. Se Gustafsson Wetzels, l997b och Cigno, 1991 kap. 7

8. Dessa planeringsproblem minskar väsentligt med en familjepolitik medger kombination yrke och familj.

som av

Variabeln, i yrkesarbete efter födseln är på gränsen till signifikant och negativ för svenska kvinnor, det vill säga den som planerar att vara yrkesarbetande mamma får, allt annat lika, sitt första barn vid lägre ålder. En alternativ tolkning är att den som fick sitt första barn i tidig ålder är mer angelägen att återuppta yrkesarbetet. I demograñsk forskning har observerats att den som får första barnet tidigt har större sannolikhet att föda ett andra och ett tredje bam. Vi finner ett sådant samband i de tyska och brittiska data men inte i de svenska data.

Man kan tänka sig att för en kvinna som fött sitt första bam finns det två likvärdiga möjligheter. Den ena möjligheten är att relativt snart återvända iyrkeslivet och vänta med att skaffa ett andra bam. I Sverige innebär rätten att få inkomstkompensation, baserad på inkomsten före första barnets födelse för det fall det andra barnet föds inom 30 månader från det första barnets födelse,

stimulans till att handla på detta sätt, vilket också har visats påen

Siv Gustafsson

skynda andra och tredjebamsfödslama i förhållande till det tidigare barnets födelsedatum Hoem, 1993. Även i frånvaro sådan av en stimulans finns ett incitament från karriärövervägande alternaom tivkostnadens storlek i samband med vård barn heltid. Det av kan nämligen ur karriärsynpunkt komma på ett ut med två kortare yrkesavbrott eller ett längre för två födslar. Emellertid kan man vänta sig att de mest produktiva kvinnorna har bråttom att mer göra antingen det ena: återvända i yrkesverksamhet eller det andra: få ett andra bam. l Tabell 9 har vi beräknat antal månader tills modern återvänder i yrkesarbete, fördelat efter hon återvänder om mellan första och andra födseln eller endast efter andra födseln.

Tabell 9 Antal månader sedan första födseln tills modern är i yrkesarbete. Endast mödrar som observeras i yrkesarbete fördelade efter yrkesarbetande och icke yrkesarbetande mellan första och andra födseln

Västtyskland Storbritannien Sverige antal antal antal antal antal antal mån obs mån obs mån obs

endastförstafödselni data 21,3 124 17,1 133 14,4 36

förstaoch andrafödselni data därav: yrkesarbetande 12.7 65 12,0 135 13,0 39 mellanfödslarna yrkesarbetandeendast 47,4 14 58,4 78 45,7 7 efterandrafödseln

första,andraoch tredjefödselnl data därav: yrkesarbetande 11,4 12 7,9 32 12,5 2 mellanförstaoch andrafödseln yrkesarbetandeendast 43,6 5 65,0 42 44,8 4 efterandrafödseln

Källa: Gustafsson Wetzels l997b. Bearbetning av GSOEP 1983-1992, HUS 1984-1993 BHPS 1980-1992 , Det framträder ett intressant mönster. De kvinnor, för vilka vi endast observerar första födseln visar olikheter mellan länderna. Det tar längre tid för tyska och engelska kvinnor innan de återvänder i yrkesverksamhet 21,3 månader respektive 17,1 månader än vad det gör för svenska kvinnor 14,4 månader. Men när vi delar upp materialet efter om kvinnan återvänder i yrkesverksamhet mellan födslarna eller är det likheten som är slående, skillnaderna. Det tar cirka ett år efter första barnets födelse i alla tre länderna

Familjepolitik och yrkesverksamhet

innan den mamma som beslutat sig för att återvända i yrkeslivet innan hon får sitt andra barn också gör det. Även den andra

gruppen kvinnor, de kvinnor som återvänder först efter andra barnets födelse visar större likheter än skillnader mellan länderna. Det tar runt 45 månader räknat från första barnets födelse, det vill säga runt 4 år, att föda och vårda två barn i både Tyskland och Sverige. De flerbarnsmödrar som inte återvänder efter första barnets födelse i Storbritannien stannar längre hemma än i Sverige och Tyskland. Resultaten i Tabell 9 ger inget stöd för att svenska kvinnor skulle vara mer benägna än kvinnor i Tyskland att få två barn i följd in-

de återvänder i yrkeslivet, vilket den så kallade snabbhetsprenan mien ger ett incitament till i Sverige men inte i Tyskland Hoem, 1993. Jämförelsen med Storbritannien antyder däremot en sådan effekt. I Tabell 9 är de kvinnor som överhuvudtaget inte återvänt i yrkesarbete sedan första barnets födelse inte representerade. Den

är större både i Tyskland och Storbritannien än i Sverige, gruppen vilket framgår av Figur l ovan.

6 Slutsatser

Kontroll över inkomst är ett viktigt element för att en indi-

egen vid skall ha makt över sitt eget liv. Åren runt barnafödande och tiden småbamsmamma är den tid då denna rätt är allra mest sår-

som bar. Inte bara är kraven från barnen och moderns naturliga vilja att sörja för sitt barn tidskrävande utan tidsmässigt sammanfaller småbamstiden ofta med den tid då arbetsgivare förväntar sig att unga lejon skall visa klorna. Den enda möjligheten att åstadkomma balans mellan kraven från egen inkomst och tid för barnet är att barnomsorg och karriär kan kombineras och delas mellan mamman och Den svenska familjepolitiken har sedan decennier ut-

pappan. vecklats i riktning mot detta mål. Genom att analysera det månatliga arbetsmarknadsbeteendet hos kvinnor fött barn i Tysk-

som land, Storbritannien och Sverige har kunnat visa på skillnader i beteendet som kan tillskrivas skillnader i familjepolitiken. Den tyska familjepolitiken griper med omfattande stöd till barnfamiljerna liksom den svenska politiken, men med ett helt annat mål, nämligen målet att mödrar skall ha råd att vara hemma med sina barn under småbamstiden.

Att föda barn och planera sitt arbetskraftsdeltagande är ett simultant beslut sett i ett livscykelperspektiv. Den kristdemokratiska familjepolitiken, den manliga försörjarmodellen, är utformad med förenklad ekonomisk modell utan hänsyn tagen till substi-

en tutionseffekter, utan hänsyn tagen till att egen lön är mer värdefull

Siv Gustafsson

än mannens lön, utan hänsyn tagen till simultanitet i besluten och utan hänsyn tagen till kostnader för barnomsorg. Den brittiska familjepolitiken är att barnomsorg och beslut om att skaffa barn är privata beslut, som politikerna skall befatta sig med och därför är stöd till bamfamiljema hållet på en låg nivå i förhållande till i de övriga två länderna. Vi finner att majoriteten kvinnor i både Tyskland, Storbritannien och Sverige är heltidssysselsatta strax innan de blivit gravida med sitt första bam. Vi finner än hälften

att mer av de tyska och brittiska kvinnorna förblir hemmafruar efter första barnets födelse genom smâbamsperioden och samtliga observerade födslar, medan detta gäller mindre än 20 procent svenska mödrar. Vi finner att de mödrar återvänder i yrkesarbete under små-

som bamstiden kan delas i två grupper. Den ena gruppen återvänder efter omkring 12 månader i yrkesverksamhet i samtliga tre länder medan den andra gruppen föder sitt andra bam och är åter i yrkesverksamhet ungefär 4 år efter första barnets födelse i Sverige och Tyskland medan de brittiska kvinnorna tar längre tid på sig de

om tillhör den andra gruppen. Vi finner att första barnets födelse inträffar vid lägre ålder i Storbritannien än i Sverige och Västtysk-

en land och att de mödrar som föder ett andra och ett tredje barn får sitt första barn tidigare än de har bara ettbam under vår obser-

som vationsperiod. En högre förväntad livsinkomst för tidiga-

mannen relägger bamafödandet medan högre utbildning hos såväl kvinnan som mannen senarelägger bamafödandet. Vi finner således både likheter mellan ländema trots olika politik och olikheter som kan tillskrivas politiken. Till det senare hör den mycket lägre sannolikheten för tyska och brittiska mödrar att yrkesarbeta små-

genom barnsåren. En sannolik konsekvens av denna politik är mindre

en självförsörjningsfönnåga hos tyska och brittiska kvinnor än hos svenska, en hypotes som vi är i färd med att undersöka. En annan sannolik konsekvens är ett lägre födelsetal i länder för

som en politik som försvårar en kombination av familj och yrke. Vårt datamaterial medger en analys av detta problem.

Litteratur

Arachne 1996 dec Vrouwen Adviesbureau overheids beleid. 4/8 Becker, Gary 1981 A Treatise on the family. Cambridge, Massachusetts:

Harvard University Press Berghahn, Sabine och Fritsche, Andrea, 1991 Frauenrecht in 0st und

Westdeutschland. Bilanz Ausblick, Berlin Basisdruck Verlag Bös, Dieter von Weiszäcker, Robert K. 1989 Economic consequencies of an

aging population. European Economic Review, 33/345-354

F amiljepolitik och yrkesverksamhet

Cigno, Alessandro 1991 Economics of the family. Oxford: Clarendon Press Dex, Shirley. 1991 The reliability of recall data: A litterature review. Working Paper ll of the ESRC, Research Centre of Micro-social change in Britain. Colchester: University of Essex Elvander, Nils 1974 Svensk skattepolitik 1945-1970. Stockholm: Rabén Sjögren Esping-Andersen, Gøsta. 1996 "Welfare states without work: the imposse of labour shedding and familialism Continental European social policy".

Esping-Andersen, Gøsta red Welfare states in transition, National adaptations in global economics. London: Sage Publications Esping-Andersen, Gøsta. 1990 The three worlds of Welfare Capitalism. Cambridge UK: Polity Press Pagan, Colette Rubery, Jill 1996 Transitions between family formation and paid employment. " Günther Schmid, Jacqueline OReilly Klaus Schöman red International handbook of labour market policy and evaluation. Cheltenham, UK: Edward Elgar Gustafsson Siv 1992 Cohort size and female labour supply. European Journal of Population 8/1-21 Gustafsson Siv, Wetzels, Cecile, Vlasblom, Jan Dirk Dex, Shirley 1996 Womens labor force transitions in connection with childbirth: A panel data comparison between Germany, Sweden and Great Britain. Journal of Population Economics 9/223-246 Gustafsson, Siv 1992 separate taxation and married womens labor supply, a comparison of West Germany and Sweden". Journal of Population Economics 5/61-85 Gustafsson, Siv Wetzels, Cecile. l997a Family policies and womens labor force transitions in connection with childbirth forthcoming. Tyskland: Viertel jahr häñe Gustafsson, Siv Wetzels, Cecile 1997b Work career and timing and spacing of births in Germany, Great Britain and Sweden. Manuscript, University of Amsterdam Gustafsson, Siv Wetzels, Cecile l997c Wife s earnings contribution to family income around childbirth in Sweden and Germany. Manuscript, University of Amsterdam Hatje, Ann-Katrin 1974 Befolkningsfrågan och välfärden, Debatten om familjepolitik och nativitetsökningar under 1940-talen. Stockholm: Allmänna förlaget Hoem, Jan M. 1993 Public policy asthe fuel of fertility: effects of a policy reform on the pace of childbearing in Sweden the 19805. Acta Sociologica 36/19-31 Killingsworth, Mark Heckman, James 1986 Female labor supply: a survey."

Ashenfelter, Orley Layard, Richard red. Handbook of labor economics, s. 103-204. Amsterdam: North-Holland Klevmarken, Anders, m 1990 Tid och råd. Om hushållens ekonomi. Industriens Utredningsinstitut och Byggforskningsrádet. Stockholm: Almqvist Wiksell International Klevmarken, A. Olovsson, P. 1993 Household market and nonmarket activities: procedures and codes 1994-1991. Stockholm: Almqvist Wiksell International

Siv Gustafsson

Leibowitz, Arleen, Klerman Jacob Alex Waite, Linda 1992 Employment of new mothers and child care choice." Journal of Human Resources 27/1124 133 Lewis, Jane Ostner, Ilona 1991 "Gender and the evolution of European social policy. Liebfried, Stephan Pierson, Paul red. European social policy: between fragmentation and integration. Washington DC: Brookings Institution Myrdal, Alva Myrdal, Gunnar 1934 Kris i befolkningsfrågan. Stockholm: Bonniers förlag Ophem, Hans van Jonker, Nicole 1996 The duration of higher education. Tinbergen Institute Discussion paper Tl96-l58/3 Ostner, Ilona. 1993 Slow motion: Women, work and the family in Germany. In: Lewis Jane, red Women ana social policy in Europe. s. 92-115, England: Edward Elgar Aldershot Ott, Nottburga 1992 Intrafamily bargaining and household decision. Berlin: Springer Verlag Pott-Buter, Hettie 1993 Facts and fairy tales about female labor, family and fertility. A seven-country comparison, 1850-1990. Amsterdam: Amsterdam University Press Rubery, Jill., Fagan, Colette Maier, Friederike 1996 Occupational segregation, discrimination and equal opportunity." Schmid, Günther, OReilly, Jacqueline Schöman, Klaus, red International handbook of labour market policy and evaluation. Cheltenham UK: Edgar Elgar Sainsbury, Diane 1996 Gender, equality and welfare states. Cambridge: Cambridge University Press Sainsbury, Diane red 1994 Gendering welfare states. London: Sage Sainsbury, Diane 1994 "Womens and mens social rights: Gendering dimensions of welfare states. Sainsbury, Diane red Gendering Welfare States. London: Sage Publications Sainsbury, Diane 1996 Gender inequalin and the social democratic welfare state regime. Paper presented at the Annual Meeting of American Political Science association. San Francisco: August 29-September 1996 Schultz, Theodore red. 1974 Economics of the family. NBER: Chicago University Press SOU l935:6 Arbetsläshetsutredningens betänkande.2 åtgärder mot : arbetslöshet Stockholm Spiess, Katharina 1995 American ana German mother s child choice: care Does policy matter Diskussionspapiere aus der Fakultät fur Socialwissenschaft. Bochum: Ruhr Universität 95/15 Taylor, Marcia red 1992 British household panels manual. Vol survey user AB. Essex University ESRC Research Centre Micro-Social change on Tijdens, Kea Lieon, Saskia red. 1993 Kinderopvang in Nederland, Organisatie en financiering. Utrecht: Jan van Arkel Traag, Annemieke 1990 Equal treatment of women. Wolters, Menno Coffey, Peter red. The Netherlands and EC membership evaluated. London: Pinter Publishers

Familjepolitik och yrkesverksamhet

Wagner, Gert G., Schupp, Jürgen Rendtel, U. 1991 The socio-economic panel

of Germany. Methods of production and management of longitudinal data. Berlin: DIW discussion paper 31 a

van Kessel, Ellen, Kuperus, Marga Pott-Buter, Hettie 1986 Hoezo gelijk

belast Amsterdam: De Populicr/Amazone Willis, Robert 1974 Economic theory of fertility behavior. In: Schultz,

Theodore W. red. Economics of the family, marriage, children and

human capital. NBER and Chicago University Press Zimmerman, Klaus 1993 Responsesto taxes and benefits in Germany.

Atkinson, Tony Mogensen, Gunnar Viby. red. Welfare and work in-

centives. A North European perspective. Oxford: Clarendon Press 192-240

Barbara Hobson

Kön och

missgynnandel:

Svensk jämställdhetspolitik

speglad i EG-domstolens

policy

BARBARA HOBSON

När man betraktar jämställdhet i ett Maastrichteuropa-perspektiv framträder vitt skilda förväntningar de positiva och negativa

om konsekvenserna Borchorst, 1994. Å sidan finner vi dome-

ena

dagsprofetior om slutet på jämställdhet mellan könen, åsikt

en som ofta förekommer i den skandinaviska debatten. Å andra sidan hittar vi obetingad tilltro till EG-domstolens förmåga att sätta stopp för könsdiskriminering och att skapa genusordning. En sådan

en ny inställning förekommer bland feminister i samhällen där kvinnor har få sociala rättigheter, ställning på arbetsmarknaden och li-

svag ten representation i politiska sammanhang. En stor del diskus-

av sionerna EU:s möjligheter att förbättra eller försämra jäm-

om ställdheten mellan könen har ofta handlat EG-domstolen, där

om strider om jämställdhet fått fritt spelrum, och forskare är

oense om de mest fundamentala tolkningsfrågoma: huruvida domstolen är framstegsvänlig eller bakåtsträvande Lanaerts, 1992; Leibfied Pierson, 1992; Richmond, 1996, och domstolen har varit

om konsekvent eller inkonsekvent i sin behandling frågor rör

av som jämställdhet mellan könen Hervey Shaw, 1996.

Innan jag närmar mig dessa omtvistade frågor, särskilt frågan

om EU:s kvinnovänliga eller kvinnofientliga potential, behöver vissa grundläggande principer och begrepp klargöras, särskilt

ramen för jämställdhet mellan könen. För att kunna göra det kan vi börja med att betrakta EU i andra välfärdssystems perspektiv. Sverige, som nyligen inträtt i EU, är idealiskt som utgångspunkt för att betrakta de olika sätt på vilka domstolen tolkat jämställdhet. Sverige är urtypen för den socialdemokratiska välfärdsmodellen Esping-

1 Med missgynnande menar jag kulturella, sociala och politiska uttryck för diskriminering och brist pá respekt för grupper eller individuella medlemmar av en grupp, vilket ofta speglas i deras bristande tillgång till social goods och deras utestängning ifrån beslutsfattande inom ekonomiska och politiska institutioner. En mer fullständig analys av antaganden, dimensioner, och motåtgärder mot missgynnande återfinns nedan i avsnittet Begreppet missgynnande.

Kön och missgynnande

-

Andersen, 1990, och framstår som det land som i och med EU:s integrationspolitik troligen mest kommer att förlora sina generösa förmåner och sociala tjänster om landet direkt eller indi-

pressas rekt att införa den minimistandard som finns i länder med låga

skatter och sociala omkostnader. Sverige är också ett exempel på

kvinnovänlig stat, för att använda det begrepp som Helga en l-Iemes 1987 myntat för att beskriva kvinnors ställning i de skandinaviska välfárdsstatema. Kvinnovänliga stater är sådana som främjar kvinnors, och mäns, aktiva medborgarskap inom ramen för såväl familjeliv som lönearbete och politik, dvs. föreningen av det sociala, ekonomiska och politiska medborgarskapet Hobson Takahashi, 1996; Leira, 1992. Slutligen brukar Sverige framställas

jämställdhetens vakthund inom EU. Catherine Hoskyns inlesom

kvinnors juridiska och politiska historia från Romder sin bok om fördraget fram till idag med en referens till tidigare ministern och

EU-kommissionären Anita Gradin, som uttryckt sin benumera störtning inför det överväldigande antalet gråklädda män i Europakommissionens korridorer Hoskyns, 1996, s.1.

Jag använder metaforen policyspegel för att klargöra två saker. För det första att detta kapitel inte är en jämförande analys av

EU:s och Sveriges jämställdhetspolicy. En sådan jämförelse låter

sig inte göra då det är frågan om två skilda enheter: en supra-nationell enhet med begränsad jurisdiktion över nationell reformpolitik, och nationell enhet, en välfärdsstat med lagar, policy och

en

med rötter i specifik historisk och politisk kontext. För normer en det andra har jag, eftersom jag intresserar mig för de generella principer och antaganden ligger till grund för konstruktionen

som

jämställdhetspolitik, begränsat mig till de policyområden och de

av juridiska fall där frågor om jämställdhet mellan könen behandlas explicit. Det inbegriper de fall berörs av likabehandlingsprin-

som cipen i EU, eller i den svenska kontexten policys som anses

- -

jämställdhetspolitik samt övriga policyområden som i den som offentliga debatten ansetts ha genderiserade eller könsmässiga

konsekvenser

Vid analys hur jämställdhetsfrågor behandlas inom EU

en av måste hänsyn tas till det faktum att EU:s lagar i första hand regle-

marknaden, och att de sociala rättigheter som härleds ur dessa rar inte tar hänsyn till kvinnors obetalda arbete. Det allmänna syftet med detta kapitel är därför att ifrågasätta några av de bakomliggande antaganden ligger till grund för den jämställdhet och

som

2I min analys EU behandlarjag inte frågor den inre marknaden, vilka impli-

av om cit påverkar jämställdhetsfrågor se Shaw, 1996.

Barbara Hobson

rättvisa som utgått ifrån könsneutrala och kategorier. normer Rättsteoretiker som Hervey Shaw 1996, Schiewe 1994 och More 1993, har understrukit hur könsneutrala formuleringar konserverar falska distinktioner mellan offentligt och privat. EG-domstolens misslyckande med att uppmärksamma samspelet mellan

kvinnors anställningsmöjligheter och deras tillgång till juridiska,

ekonomiska och sociala rättigheter och deras omsorgsansvar, reproducerar enligt Scheiwe genderiserade och falska gränser normer, dras upp mellan de sociala och juridiska sfärernas subsystem 1994, s. 253. Ostner och Lewis 1994 har betonat begränsningarna som i EU:s jämställdhetspolitik, använder nålsögat metafor för att som beskriva den svåra och trånga ett nytt policyförslag måste passage passera. Det måste passera genom nålsögat för anställningsrelaterade frågor, vilket inte medger någon diskussion det sambandet om mellan resultatet det avlönade arbetet och hur det obetalda arbeav

tet är uppdelat

Ien sammanfattande artikel om EU-lagstiftning har Hervey Shaw 1996 argumenterat för att vi behöver teoribildning disom

kriminering, innan vi kan förstå de uteslutningsmekanismer

som inte infångas i en jämställdhetsmodell baserad formella rättigheter. Den här studien är ett inlägg den debatt fors mellan som teoretiker inom socialpolitik och rättsvetenskap, vilka ingår i ett

feministiskt projekt som syftar till att klarlägga begränsningarna i det policyskapande som utgår ifrån likabehandlingsprincipen. Jag

önskar föra denna diskussion längre, och lägga grunden för teori en

som avslöjar de uteslutningsmekanismer reproducerar syste-

som matiska och beständiga former orättvisa eller missgynnande på av grund av kön, genom att göra en analys av EU:s och Sveriges juridiska och politiska strukturer. Mitt syfte är därför tvåfaldigt: 1 Att analysera begränsningar och möjligheter i EU:s ramverk for jämställdhetsfrågor i relation till den svenska jämställdhetsmodellen. I den förra är policyskapandet kringgärdat marknaden, av i den senare, den svenska modellen, ligger fokuseringen på omsorgssektom, och jämställdhetsinitiativ har syftat till att öka kvinnors aktiva medborgarskap omsorgstjänster samt socigenom ala förmåner. 2 Att tillämpa insikter från feministisk teoribildning disom kriminering och missgynnande på konstruktionen av jämställdhetspolitik inom dessa två ramverk. Jag analyserar EG-domstolens be-

3Enligt Lewis Ostner 1994 måste en EU-policy passera ett andra nålsöga, den nationella policy-kontextens nålsöga, och där påverkar historia, diskurs och institutionell struktur hur kön arbetas i olika policyramverk.

Kön och missgynnande

slut, vilka avspeglar domstolens grundantagande om orättvisa eller missgynnande och dess bristande överensstämmelse i frågor om olikhet och jämställdhet Därefter behandlar jag en rad policyinitiativ och resultat speglar principen om lika deltagande, vilken

som ligger till grund för den svenska jämställdhetsmodellen, dvs. att både män och kvinnor ska delta i såväl det obetalda arbetet som i det betalda arbetet och i politiken.

Innan jag inriktar mig de två ramverken presenterar jag någ-

huvuddrag i den teoretiska debatten kring det omtvistade begrepra pet jämställdhet. Därefter definierar jag min användning av begreppet missgynnad på grund av kön, ett begrepp som använts av feministiska rättsforskare, och som avspeglar en medvetenhet om begränsningarna inom ett genusanalytiskt ramverk som utgår ifrån principen om lika möjligheter och rättigheter Sheppard, 1993; Rhode, 1990; MacKinnon, 1987.

1 Debatter om likhet och särart

Sedan 1900-talets början har det inom feministisk forskning pågått

debatt huruvida män och kvinnor i grund och botten är lika en om eller olika varandra, den så kallade likhets- eller särartsdebatten. De olika ståndpunkterna inom kvinno- och genusforskningen har kretsat kring grundläggande frågor om orsakerna till kvinnors underordning och vilka åtgärder behövs för att komma tillrätta

som med den. Likhetsförespråkarna vill använda samma måttstock på kvinnor och män, och önskar finna politiska lösningar som ger kvinnor deras andel nödvändiga sociala förutsättningar in-

av komst, egendom, hälsa, utbildning, autonomi, kroppslig integritet och fysisk säkerhet, det vill säga, rätten till lika deltagande och fördelning Fraser, 1996. De som ansluter sig till särartstraditionen menar att ett accepterande av dessa kriterier är detsamma som att mäta kvinnor efter mäns måttstock och normer, där kvinnorna alltid kommer att betraktas mindre värda än män det är si-

som en da av Woolstonecrafts dilemma; Pateman, 1989. Hur man än upphöjer kvinnors unika kulturella identiteter och förmågor, så tar inte särartsfeminismen hänsyn till den diskriminering och de uteslutningsmekanismer missgynnar kvinnor, dvs. deras avsaknad

som

sociala och ekonomiska resurser de är icke fullvärdiga medborav

vilket är den andra sidan dilemmat. Vissa feministiska gare, av forskare har därför helt övergett begreppet likhet för att komma

Barbara Hobson

förbi de komplicerade och olösbara dilemman förknippas med

som särarts- och likhetsfeminism se Lister, 1995; Fraser, l995,1996.4

Lika problematiskt är själva begreppet jämställdhet Daly, 1996; Majury, 1991. Härmed syftar jag inte bara de be-

ovan skrivna, intensivt omdebatterade, politiska ställningstagandena kring särart och likhet, utan också på de och motsägelsefulla

vaga sätt som jämställdhet använts på i olika studier. Begreppet används på många olika sätt i diskussioner om policyinnehåll och policyutfall. Ibland används det för att beskriva tillgång till rättigheter eller möjligheter, dvs. en liberal formulering av lika rättigheter. Det kan också vara mångbottnat, man kan tala om jämställdhet och skilja mellan formell jämställdhet och reell jämställdhet. I internationellt jämförande empiriska studier används begreppet ett allomfat-

som tande mått på kvinnors sociala, ekonomiska eller politiska ställning, alltså graden jämställdhet i olika samhällen Siaroff,

av 1994.

2 Begreppet missgynnande

Utgångspunkten för teoridiskussionen om missgynnande på grund av kön är att det finns systematiska och genomgående mönster

av ojämlikhet i gruppers sociala relationer, och att dessa återspeglas och kodifieras i institutioner, lagstiftning och politik. De är

som missgynnade är medlemmar av en social grupp som både historiskt och i dagsläget skadas och behandlas fördomsfullt.5 Det leder till följande antaganden:

Missgynnande förutsätter socialt dominerande gruppers agerande, dvs. det finns socialt och historiskt privilegierade

grupper som utesluter dem som inte liknar dem själva Sheppard, 1993. De do-

4De har använt termen equity, term i anglo-saxisk rättsteori inte vi-

en som utan dare låter sig översättas till svenska. Bokstavligt betecknar ordet ett tillstånd eller ideal av rättvisa och opartiskhet. Många feminister ser i begreppet en möjlighet att komma undan dilemmat särart-likhet. Nancy Fraser postulerar t.ex. utifrån begreppet equity fem norrnativa principer för en emancipatorisk jämställdhetsequity-modell: anti-fattigdom, anti-exploatering, anti-ojämlikhet, anti-marginalisering och anti-androcentrism. l den svenska kontexten har Yvonne Hirdman behandlat särarts-likhetskonflikten i sin analys av det samhälleliga genussystemet 1990, och hon utvecklar begreppet genuskontrakt för att komma förbi detta dilemma. 5 Denna konstruktion av missgynnande på grund av kön baseras på min läsning av feministiska rättsforskare och på mitt nuvarande internationella forskningsprojekt om erkännande och fördelning. Jag står i tacksamhetsskuld till många kanadensiska forskare, speciellt Colleen Sheppard, som har utsträckt området för teorier om missgynnande genom studier och aktivism som inspirerats av en banbrytande lagreform, the Canadian Charter of Human Rights.

Kön och missgynnande

-

minerande grupperna både definierar normer och skapar regler, och ser till att dessa efterlevs i policy och praxis. Emedan ojämlikhet inom ett könsneutralt ramverk förstås i termer av kvinnors oförmåga att nå jämbördig ställning med män eftersom kvinnor ägnar

tid åt familjen, eller för att de saknar manligt humankapital ut-

går en modell som bygger missgynnande på grund kön ifrån

av de institutionella strukturer och mekanismer nedvärderar

som kvinnors arbete, kunskaper, och resurser. Dessutom är den ett uttryck för respekt och erkännande av värderingar, förmåga och

erfarenheter hos underordnade och missgynnade då be-

grupper, man viljar lika rättigheter och korrigerar diskrimineringsmönster.

Missgynnande avhjälps inte enbart genom att individer kompenseras för gångna oförätter eller genom att orättfärdiga handlingar korrigeras, till exempel genom att möjligheter erbjuds

nya dem som blivit orättvist behandlade, nekats arbete eller befordran, i det förgångna Sheppard, 1993. Istället behöver orsaken till den systematiska diskrimineringen undanröjas, genom att det institutionella klimatet ändras så att de i en missgynnad söker

grupp som möjligheter och rättvisa inte i framtiden skall mötas av samma hinder.

Att lagar och social och institutionell praxis erkänner och tar hänsyn till olikhet, innebär inte skapande speciella skydd

av som begränsar tillgång till rättigheter och möjligheter. Här skulle det vara möjligt att nämna en mängd gamla och nya exempel hur kvinnor har utestängts från utbildning, jobb och pensioner,

genom de speciella skydd som har sin grund i föreställningar könens

om biologiska och sociala roller.

En missgynnandemodell inbegriper fördelningsdimensioner, dvs. tillgång till ekonomiskt, politiskt och socialt medborgarskap fördelning av social goods och erkännande av en grupps olikhet, utan att nedvärdera eller essentialisera skillnader. En teori jäm-

om ställdhet vilken är baserad på missgynnande-begreppet erbjuder sålunda l skydd mot diskriminerande handlingar och uteslutning

genom lagstiftning, dvs. lika behandling, ingen ofördelaktig behandling, och 2 erkännande av assymmetrier mellan gynnade och eftersatta grupper, så att de processer uppmärksammas upprätt-

som håller diskriminering av grupper som blivit socialt och historiskt nedvärderadef

Erkännandet av missgynnade grupper medger att dessa behandlas bättre, eftersom skillnader i sig själva inte skapar eller utgör

6 Indikatorer på missgynnande som inbegriper såväl erkännande som fördelning är: fattigdom, bristande möjligheter, uteslutning från deltagande i sociala och ekonomiska institutioner, och fördomar.

Barbara Hobson

ojämställdhet, dvs. missgynnande Förekommer istället där osäkerhet och fördomar existerar. Den här ståndpunkten hindrar påståenden omvänd diskriminering från medlemmar ur gynnade eller

om dominerande grupper.

En missgynnande-norm utmanar några av de grundläggande antagandena i likabehandlingsprincipen, nämligen att individer skall behandlas individer och inte som medlemmar i sociala grupper,

som samt att individer ska behandlas lika. Enligt detta synsätt råder ojämlikhet när de har likartade Förhållanden behandlas olika

som Sheppard, 1990. Denna princip styr ramen för EU:s jämställdhetsdirektiv, även det finns vissa beslut från EG-domstolen

om

avviker från likabehandlingsprincipen. Mest påfallande handsom lar det då graviditet och barnafödsel.

om

De uteslutningsmekanismer som reproducerar missgynnande omfattar växelspelet mellan sociala aktörer och institutioner se figur 1. Cirkeln för missgynnande illustrerar detta.

Figur I Cirkeln för missgynnande

UTESLUTNINGSMEKANISMER

Normer och praxis

Brist

Regelverk rcspekg

/

erkännande

Sociala aktörer

sDebattint1yttande

1 t

Polic

Institutioner Sämretillgång

till fördelnings-

agtillämpning

politiska

förmåner

Politisk feedback

Dominerande eller priviligierade sociala aktörer inom policyskapande är de skapar och genomdriver regelverk, och de som har

som makten att definiera vad som är rimligt och rättvist. Institutioner inbegriper såväl ekonomiska organisationer, företagsstyrelser, domstolar, verkställande och lagstiftande delar av statsmakten etc.,

de rättsliga för rättigheter och beskydd, den formella som ramarna konstitutionen, lagar och lagtillämpning. Genom institutioner och de sociala aktörerna inom dem bevaras ojämlikhet, och denna återfinns såväl i vardagliga normer och praxis som i de långsiktiga

Kön och missgynnande -

processerna och effekterna politisk feedback, vilka reproducerar av kategoriskt missgynnande, dvs. uteslutning individer eftersom av de tillhör en social kategori. Om missgynnandeteorins antaganden tillämpas empiriska analyser av EU:s och Sveriges jämställdhetsramverk kan två frågor ställas: Hur har könsneutrala reproducerat de dominerande normer gruppemas privilegierade ställning Vem jämförs med och vem vilka kriterier ligger till grund för jämförelsen När det gäller missgynnande på grund kön måste vi analysera de livssfärer av som skiljer kvinnors och mäns erfarenheter åt: I vilken utsträckning tas det hänsyn till obetalt omsorgsarbete vid beräkning förmåner, av socialförsäkring och tjänster, och vid tolkning risker, i av synnerhet de som har att göra med livscykeln, skilsmässa och nedsatt som funktionsförmåga när en människa blir gammal Daly, 1996; Hobson, 1996 I detta sammanhang kan vi beakta det senaste år-

tiondets forskning om genus och socialpolitik ifrågasatt köns-

som neutrala begrepp som typiska oavbrutet heltidsarbete, manliga arbetsmönster och atypiska arbeten periodiskt deltidsarbete, kvinnliga arbetsmönster OConnor, 1996, eller arbeten kräsom ver yrkesutbildning, för det mesta tillämpat på mansdominerade yrken, jämfört med arbeten utan krav på yrkesutbildning, ofta tilllämpat på kvinnodominerade yrken Cockbum, 1983; Reskin, 1986. Vi kan också hitta exempel på begrepp med specifikt genderiserade eller könsmässiga undertexter, till exempel berosom ende medborgare, dvs. de for omsorgsarbetet inom som ansvarar familjen mödrar som utför obetalt arbete och oberoende medborgare, dvs. de som står för familjens ekonomiska inkomst manliga familjeförsörjare Fraser Gordon, 1994; Knijn, 1994; Hobson, 1996; Saraceno, 1994.

Policy-ramverk

Innan jag presenterar EU:s och Sveriges politiska ramverk för jämställdhetspolicy vill jag utfärda flera varningar. Här jämförs inte bara äpplen och päron. Det är alltså inte jämförelse olika en av typer av regimer, vilket ligger till grund för mycket den senaste av tidens komparativa genusforskning välfärdsstaten. Snarare är om det istället fråga två policy-ramverk jämförs. Det härom som ena rör från ett löst sammanhållet supranationellt samfund, där rättigheter härletts ur ett fördrag utvecklats runt organiserandet som av en gemensam marknad, avsedd att möjliggöra fri rörlighet för kapital, varor, tjänster och arbetskraft EU. Det andra ramverket är en nationell enhet med skrivna lagar och byråkratisk praxis för-

Barbara Hobson

ankrad i permanenta institutioner Sverige. I det senare ramverket utgår policy och lagstiftning kring jämställdhetsfrågor från politiska i det förra har EG-domstolen varit det främsta organet

arenor; för tolkning och ofta utvidgning av EU:s jämställdhetspolicy de paragrafer och direktiv diskuteras nedan. Genom att fokusera

som på EG-domstolen undersöker jag en institutionell aktör snarare än en flerbottnad policyskapande process. Icke desto mindre kan en fokusering på EG-domstolen motiveras i en analys av jämställdhet, eftersom domstolens beslut har företrädesrätt framför oförenliga eller motsägande nationella bestämmelser7 resultat

som är ett av likaledes otydliga EU-direktiv. Trots att EU-strukturen lämnar stort utrymme för beslutsfattande till medlemsstaterna är dessa förbundna att följa grundregler och domstolsbeslut härledda ur artikel 199 i EU-fördraget och direktiven. Trots att direktiven är mindre bindande, kräver de att nationella domstolar tolkar sin lagstiftning enligt ordalydelsen och målsättningen med de direktiv täcker

som det juridiska spörsmålet i frågas Slutligen har domstolen varit uttolkaren EU:s lagstiftning och policy ijämställdhetsfrågor, vil-

av ka ofta är avsiktligen vagt formulerade. Den tillhandahåller därför de tydligaste riktlinjerna för omfattningen och tillämpningen av

EU:s jämställdhetspolitik.

Det finns några grundläggande likheter i de formella juridiska ramverken jämställdhet: I Sverige utgår regler om könsdiskri-

om minering från principen att män och kvinnor ska behandlas lika,

och ofördelaktig behandling bygger en jämförelse med någon

en

det motsatta könet. Sådant är också EU:s ramverk, vilket är av förankrat i artikel 119 samt i andra direktiv angående jämställdhet. EG-domstolen har dock gjort undantag från den här principen ge-

att erkänna könsskillnader då den har specialbehandlat fall nom

handlar graviditet och förlossning se Dekker, fall Csom om 177/88; och Hartz, fall C-179/88; Webb, fall C-32/93.

De två politiska ramverken skiljer sig dramatiskt från varandra när det gäller vilka sfárer berörs, och omfattningen av ingrepp

som för att främja jämställdhet. Inom EU måste alla frågor, inklusive könsfrågor, tolkas som en arbetsmarknads- och anställningsfråga eftersom arbetsmarknaden är den enda grunden för ingrepp. Detta sägs explicit i artikel 119 av EU-fördraget samt implicit i de olika domstolsbeslut som behandlar den sociala dimensionen. I Sverige har däremot familjepolitiken policy som har att göra med om-

7Principema omedelbar verkan och företräde: More, 1996 i l-lervey

om se OKeefe. 8Det tydliggörs i Colson, fall 14/83, Hertz, fall 79/83 och Grimaldi, Fall

von 322/88.

Kön och missgynnande -

sorgsförmåner och service varit det huvudsakliga medlet för att uppnå jämställdhet; där har funnits strukturella korporativa löneförhandlingar och politiska restriktioner hindrat jämställdsom hetsinitiativ på arbetsmarknaden. I min analys utgår jag från modell på senaste tiden en som använts i komparativa studier välfárdssystem, staten-marknaav den-familjen"-triangeln, för att visa på explicita och implicita samband mellan dessa tre sfärer i de två policy-ramverken. Jag avviker från den modell Esping-Andersen konstruerar i sin typologi över välfárdssystem, där familjen ses som en policy-kategori t.ex. som en grundläggande resurs för att garantera välfärd. Istället ser jag familjen som ett område där politiska ingripanden kan påverka maktrelationer inom familjen, och dessa ingripanden kan ta sig olika uttryck Hobson, 1990, 1996; Ostner, 1993. Policy-åtgärder kan till exempel stärka den manliga familjeförsörjarmodellens ställning genom skatteincitament, eller också möjliggöra kvinnors arbetskrañsdeltagande och därmed minska kvinnans beroende av mannens inkomst. Åtgärder kan lyfta över delar omsorgsarbeav tets börda från individuella mödrar och hustrur till anställda, eller organisera om betalt och obetalt arbete mellan och hustru. För man att fånga dessa relationer har, framgår figur den konvensom av tionella triangeln modifierats kön återfinns i toppen triangeln, av en dimension som samverkar med andra dimensioner policyskaav pande. Vid betraktande av maktrelationer inom familjesfáren ber jag vidare läsaren att föreställa sig överlappande trianglar, där en det inbördes förhållandet mellan man-hustru och mellan barn-förälder/föräldrar läggs ovanpå grundtriangeln se figur 2 nedan.°

Figur 2 Den modifierade policy-triangeln

ö

ö A1

Qpgxiáb

9 Genom att även låta familjen utgöra en dimension i analysen olika policyav regimema, breddade Gösta Esping-Andersen den konventionella förståelsen av förbindelsen stat-marknad i välfärdsforskningen. ° Jag står i tacksamhetsskuld till Trudie Knijn, som först presenterade version en av det här diagrammet vid ett planeringsmöte för vårt projekt "Fathers and the State nätverksmöte, januari 1996.

Barbara Hobson

Den feministiska jämförande välfárdsstatsforskningen har bland

haft syfte att synliggöra genderiserade eller könsbeting-

annat som ade maktrelationer, både inom och mellan dessa två trianglar. Men framgår i båda de policy-ramverk diskuteras i nästa avsom som snitt, varken EU-modellen eller den svenska modellen helt och tar hållet hänsyn till de dynamiska sambanden mellan de olika politis-

ka sfárer producerar missgynnande på grund av kön.

som

4 EU:s jämställdhetsramverk

Jag börjar med EU-fallet och skisserar konturerna det allmänna ramverk för jämställdhet finns i artikel 119 och de efterfölsom direktiven. Därefter koncentrerar jag mig på flera viktiga fall

jande

från EG-domstolen belyser de invecklade sätt på vilket rättvisom mellan könen tolkas. I analysen refererar jag genomgående tillsa

baka till de explicita eller implicita genusskämingspunktema i

stat-marknad-familj-triangeln. Utgångspunkten för jämställdhetsramverket inom EU finns i ar-

tikel 119:

Varje medlemsstat skall under den första etappen säkerställa och i fortsättningen upprätthålla principen lika lön för män och om kvinnor för lika arbete.

Lön i artikel 119 inkluderar den gängse grund- eller minimilönen alla övriga förmåner, kontant eller in natura, som arbetstagasamt direkt eller indirekt erhåller arbetsgivaren grund av anren av ställningen." I den här diskussionen är det viktigt att hålla i minjämställdhetspolitiken inom EU inte påbörjades efter feminet att nistiska påtryckningar, utan för att förhindra social dumpning, eller snedvriden konkurrens, på grund lägre löner för kvinnor av under antagande könsskillnader Hoskyns, 1996. Artikel 119 om utgick alltså från antagandet att kvinnor anställda var en grupp med förhandlingsmöjligheter och lägre standard med avseensämre de löner och fönnåner. I sin önskan att vinna stöd och legitimi-

för EU de politiska ledarna policyfrågor. Meehan,

tet tog upp 1991. Efter toppmötet i Paris 1972, sammanställde EU-kommissionen sitt sociala handlingsprogram för att främja jämställdhet mellan kvinnor och män.

1 Lika lön utan diskriminering mellan kön innebär: a att lön för ackordarbete skall beräknas på basis måttenhet; b att lön för "tidsarbete skall vara av samma lika för lika arbete.

Kön och missgynnande -

Artikel 119 är egentligen intressant för vad den saknar än mer vad den innehåller. Under det att principen lika lön för lika om arbete kom att faställas och utvidgas fallen Defrenne12 så täcks frågor om socialförsäkringar och pensioner av allmänna samhällsdivilka inte har samma bindande status för medlemsstater-

rekltåv,

na. Direktiv 75/117 om principen om lika lön OJ 1975 L45/19 Direktiv 76/207 principen likabehandling i anställningsom om frågor Direktiv 79/7 om likabehandling i fråga social trygghet om Direktiv 86/378 om likabehandling i fråga yrkespension om Direktiv 86/613 likabehandling kvinnor och män med av egen rörelse Direktiv 92/85 om åtgärder för att förbättra säkerhet och hälsa på arbetsplatsen för arbetstagare som är gravida, nyligen har fött barn eller ammar Trots EU:s olika sociala handlingsprogram och uttalade mål att utarbeta åtgärder skall möjliggöra för kvinnor och män att komsom binera anställning och familjeansvan finns begränsad juridisk en kompetens på området inom EU Mazey, 1995. Stadgan barnom omsorg är en rekommendation och medlemsstaterna har ingen skyldighet att följa den. Domstolen har vid upprepade tillfällen vidhållit att frågan om familjens organisering ligger utanför dess interventionsramar Hofman, C-184/83; Bilka-Kaufhaus, C-170/84; Helming, C-399/92. Familjen är alltså frikopplad från förbindelsen marknad-suprastat, dvs. de formella policy-parametrama, vilket illustreras i fi-

gur

Dessa fall är kända som Defrenne-trilogin; Fall 80/70, 43/75 och 149/77. 3 Se H. Fenwick och T.K. Hervey 1995 för en noggrann analys. M Detta direktiv innehöll klausuler som skyddade gravida kvinnor och ammande mödrar från avsked och vilka beviljade dem rätten till mammaledighet, minst 14 veckor i sträck i samband med förlossningen Handbook on Equal Treatment, s. 182. S l de ursprungliga diskussionerna och utkasten till jämställdhetdirektivet 7/207 rådde en utbredd uppfattning om att kvinnors speciella behov på arbetsplatsen och deras problem att kombinera familjeansvar och anställning skulle arbetas i direktiven. Dessa förslag avvisades dock eftersom kvinnors obetalda omsorgsarbete ansågs ligga utanför gemenskapens kompetensomrâde More, 1993; Social Action Programme, Bull-EC, suppl. 2/74.

Barbara Hobson

Figur 3 Denfragmenterade policy-triangeln

Kön

betyder emellertid inte att familjefrågor aldrig tas upp, eller att Det de helt ignoreras i EG-domstolens uttolkningar. Tvärtom ligger outtalade antaganden familjerelationer och familjefrågor till om for domstolens avslag och bifall till krav. Däremot existerar

grund

inte något uttalat erkännande hur familjepolicy: 1 kan beav gränsa kvinnors tillträde till betalt arbete och 2 hur genderiserade eller könsbetingade maktrelationer inom familjen avspeglar och i diskriminering på arbetsmarknaden, i socialförsäkringar

avspeglas

och i offentliga och privata pensionssystem. De genderiserade dimensionerna familjen Morgan, 1996 av framställs, explicit eller implicit, flera olika sätt i EG-domstolens jämställdhetsramverk. Jag kommer att rikta mig på tre poli-

cy-tillämpningar.

1.Gen0m tolkningar diskriminering vid graviditet och barnaav födande

Genom uteslutanden och inbegripanden inom socialpolitiken

t.ex. i fråga pensioner och vid funktionsnedsättning, vilom ka utgår ifrån den manlige familjeforsörjamormen Genom tillämpningen principen indirekt diskriminering av om i fall där deltidsarbetande förvägrades bidrag och skydd

Graviditet och barnafödande

det fallet Dekker Elisabeth Johanna Pacijica Dek-

I banbrytande

Stichting Vormingscentrum Voor Jong Volwassenen VJVker mot Plus, C-177/88 fastslog EG-domstolen att det var köns-

Centrum

diskriminering att vägra gravid kvinna anställning. Dessutom saen

Kön och missgynnande

de domen att ett sådant handlande inte kunde rättfärdigas med hänvisning till arbetsgivarens kostnader för föräldraledighet. Trots att beslutet inte framstår som revolutionerande idag, utvidgade det den dåtida lagstiftningen, Arts. 21 and 31 of Council Directive 76/207, vilken inte definierade innebörden av könsdiskriminering.

Beslutet var viktigt även av en annan anledning: det fanns inte någon att göra jämförelse med. Normalt upptäcks ett fall av

man könsdiskriminering vid en jämförelse mellan en kvinnas situation och en mans situation. I det här fallet fanns det inga manliga sökande till platsen, varför det var omöjligt att jämföra hur den kärande hade behandlats med hur en man behandlats. Det var vidare omöjligt att jämföra den kärandes fysiska tillstånd med en mans. Domstolens uppfattning var, att eftersom målsägaren utsatts för diskriminering grunder som var direkt relaterade till hennes kön, så behövdes ingen jämförelse med en man. Andra fall Habermann- Betterman C-412/92 och Webb C-32/93 har lämnat litet utrymme för arbetsgivaren att säga upp en kvinna därför att hon blivit gravid. Till och med när kvinna anställts ersättare för en an-

en som

gravid kvinna som skulle ta föräldraledigt, fällde domstolen i nan fallet Webb utslaget att tillgänglighet för arbete inte var giltig grund för könsdiskriminering på grund av graviditet. Det här fallet underströk att graviditet inte kan jämföras med andra orsaker till arbetsfrånvaro. Generaladvokat Tesauro gav följande svar på en jämförelse mellan män som tar ledigt för sportevenemang eller julfirande:

För mig framstår det inte som om det är a fortiori möjligt, trots att det har gjorts upprepade gånger under förhandlingamas gång, att göra jämförelser mellan en kvinnas mammaledighet och en man som inte kan arbeta därför att han måste delta i ett sportevenemang, om det så är de olympiska spelen Med hänsyn tagen till andra omständigheter så ställs en idrottsman, även en mästare man som kvinna, inför ett normalt val som reflekterar behov och preferenser i livet; det kan inte sägas om en gravid kvinna, om man inte menar att en kvinna som inte vill förlora arbetet alltid kan välja att inte skaffa barn vilket vore absurt fase C-32/93

- Webb, supra n 13, para 3576.

EU-lagstiftningens behandling av graviditet avspeglar en grundläggande benägenhet att skilja mellan att föda barn och att vårda dem, dvs. att koppla samman missgynnande med biologiska skillnader. Det osynliggör hur missgynnande verkar genom institutioner, lagar samt sociala och ekonomiska relationer. Betänk att domstolen i fallet Webb lämnade möjligheten öppen att anställningsskydd inte gäller kvinnor med begränsade anställningskontrakt. På så sätt tas

Barbara Hobson

ingen hänsyn till de och förfaranden som upprätthåller

normer missgynnande. Många arbetsgivare avstår från att anställa unga kvinnor på tillsvidareanställning, eftersom de inte vill bära kostnadema för föräldraledigheten i samband med graviditet och barnom-

Domstolen finner detta varken obefogat eller omdömeslöst. I sorg. ett fall hade arbetsförmedlingen dragit en kvinnas arbetslöshetsersättning eftersom hon inte stått till förfogande för anställning

potentiell arbetsgivare hade frågat henne familjeplaner,

en om

och hon svarade att hon planerade att föda ett andra bam. Domstolen accepterade inte indragningen av arbetslöshetsersättningen,

vidhöll att en arbetsgivare har rätt att avstå från att anställa men

med hänsyn till familjeplaner citerat i Szyszcak, 1996, en person s 54

Dessa fall illustrerar vad Martha Minow analyserat som skillnadens dilemma, dvs. när skillnader framträder både i sig och som avvikelse från outtalad norm. Det som är annorlunda/avvikande

en är således också underlägset. Själva konstruktionen av mammaledigheten som en risk förknippad med barnafödande de första 14 veckorna efter födseln visar vilka snäva ramar begreppet könsdiskriminiering har givits. Direktivet, vilket är konstruerat runt modems hälsa och säkerhet, tillåter inte anspråk på att fadern och modern skall dela på omvårdnanden av småbarn.

Detta framkom tydligt i fallet Hofmann. Fadern utmanade den tyska mödraskyddslagen Mutterschutzgesetz genom att dels hävda sin rätt att vara den vårdande föräldern och dels hävda rätten till föräldraledighet. Lagen garanterar sex månaders ledighet för möd-

inte för fäder. EG-domstolen fann att de tyska lagarna inrar, men te stod i konflikt med jämställdhetsdirektiven eftersom direktiven inte avsedda att avgöra frågor som rör organiseringen av fa-

var miljen eller att förändra ansvarsfördelningen mellan föräldrar U. Hoffman mot Banner Ersalzkasse 1984, ECR 3047. Vid tidpunkten för Hofmann-domslutet övervägde kommissionen att påbörja en process mot tyska regeringen, enligt direktivet om likabehandlingsprincipen, vilket skulle ha givit båda föräldrarna rätt till föräldraledighet. Detta planerade initiativ underminerades dock av domstolsbeslutet i fallet Hofmann More, 1995.

Beslutet i fallet Hofmann kan ses i ljuset av EU:s subsidiaritetsprincip, vilken innebär att det skall finnas en viss typ av balans mellan olika beslutsnivåer. I EU-sammanhang handlar detta om en decentraliseringsprincip, som ser till att politiska beslut inte fattas

f T.ex. ansågs det inte könsdiskriminering att avskedda kvinna fick

vara en som komplikationer efter den 14:e veckans mammaledighet se Hertz.

Kön och missgynnande

-

på en högre nivå än vad är nödvändigt, för den inre markna-

som dens fullbordande. Utfallet i Hofmann-fallet avspeglar dock även en traditionell familjesyn och en tro på bandet mellan och

mor bam. Detta återspeglar den ursprungliga betydelsen subsidiaritet i

av konservativa katolska välfárdsstater, där Tyskland är arketypen, som speglar en syn på samhället i vilken ansvar betingas av närheten i människors relationer Peterson, 1994; Spicker, 1991; Van Keesberg, 1995.

F amiljeförsörjarlön

Att ingrepp inte görs i familjen visar, framgår ovanstående

som av diskussion, på en styrande politisk logik i familjefrâgor. Detta beskriver Kirsten Scheiwe som en selektiv logik med genusbeting-

en ad dimension s. 247. Den selektiva logiken fungerar de

genom policyområden som är inkluderade och exkluderade. Man kan känna igen det i de outtalade normer och antaganden finns inbäd-

som dade i den manliga familjeförsörjarlönen, och hur dessa fortsätter att bestämma omfattningen och rättfardigandet interventioner.

av Tag migrerande arbetskraft ett exempel, där EG-domstolen

som ingripit på otaliga sätt. Migrerande arbetstagare erhåller sociala förmåner för sina familjer, även när familjen lever i ett annat land, och rättigheter bygger på hemvist eller medborgarskap. Domstolens aktivitet i dessa familjefrâgor barns utbildning, barnbidrag och socialförsäkringar motiveras med den fria rörligheten för arbetskraft förankrad i paragraf 48-51 i Romfördraget. Den manliga familjeförsörjarideologin ligger bakom logiken i den här typen av interventioner; det finns flera uttalade hänvisningar till mäns fa-

miljer i paragrafer och domstolsbeslut paragraf 1.12 Regulation

se

1612/68.9 Självfallet är merparten de migrerande arbetstagar-

av na män. Man skulle kunna dra en parallell till barnomsorg och andra infrastrukturella åtgärder som kan reducera hindren för kvinnliga arbetstagares fria rörlighet. Detta är mycket relevant för

7 Detta kan vi se i rättfärdigandet av specialbehandlingen i Hofmann-domslutet: it legitimate to protect the special relationship between a woman and her child over the period which follows pregnancy and childbirth, by preventing that relationship from being disrupted by the multiple burdens which would result from the simultaneous pursuit of employment citerat i More, s. 60 och supra n, 58 at 3075. s "Migrant worker har ingen svensk översättning. Jag använder här "migrerande arbetskraft och inkluderar i detta all arbetskraft där den arbetande och dennes familj finns i olika länder. 9 Några av de mer anmärkningsvärda fallen behandlade barnbidrag och underhåll, vilka fordrar hemvist: se Athanasopoulos et al. mot Bundesanstalt für Arbeit, Bronzinov. Kindergeldkasse och Hughes mot Chief Adjudication Officer.

Barbara Hobson

kvinnliga arbetstagare i Skandinavien, där det finns en högt utvecklad offentlig barnomsorg. Bristen på barnomsorg i många andra europeiska länder är ett hinder för kvinnors möjlighet att ta avlönat arbete över politiska gränser. Kirsten Scheiwe använder detta exempel för visa på omfattningan av EG-domstolens interventioner; när det gäller den migrerande arbetskraften har domstolen trätt in i familjesfáren och arbetets organisation, och med hjälp av sociala förmåner har den stabiliserat den rådande arbetsdelningen inom familjen. Scheiwe ifrågasätter därmed sanningshalten i domstolens påstående att den inte är beredd att ingripa i arbetsdelningen inom familjen Scheiwe, 1994, s. 251.

Undantagen från principen om likabehandling i direktiven om social trygghet ger ytterligare exempel på hur familjelönsideologin styr kommissionens tolkning av könsdiskriminering. De undantagna områdena innefattar beslut om pensionsålder, förmåner till personer som gjort arbetsuppehåll för att uppfostra barn, samt berättigande till ålderdoms- och invaliditetsförmåner, som är en gift kvinnas härledda rätt.

De rättsfall som tagits upp i EG-domstolen visar hur omtvistade dessa undantag är, och hur tydliga inkonsekvensema är i behandlingen av könsskillnader, socialförsäkringar och på de underförstådda mannen som familjeförsörjare. I fallet In-

normerna om tegrity Caisse DAssurance Sociales pour Travailleurs Indépendants Integrity mot Nadine Rouvroy, C-373/89, ett rättsfall som en manlig anställd tagit upp, gav domstolen inte rätt till avgiftsbefrielse som för gifta kvinnor, änkor och studenter med låga inkomster. Rättsfallet gav uttryck för domstolens åsikt att samma regler som gällde för de gynnade grupperna rätteligen även borde tillämpas på medlemmar ur missgynnade grupper. I rättsfallen Teuling, C-30/85, och Europeiska kommisionen mot konungariket Belgien, fall C-229/89, beslutade dock domstolen att medlemsstater hade rätt att ta hänsyn till de, relativt sett, större behoven hos personer som hade en beroende maka/make eller barn, genom att visa att detta förfarande uppfyllde ett legitimt mål i deras socialpolitik. I båda dessa fall gynnade arbetslöshets- och sjukförsäkringssystemet en betydligt högre andel anställda män än kvinnor.

I en analys av dessa två rättsfall drar Sandra Fredman 1992 slutsatsen att direkt diskriminering av män för att minska missgynnandet av kvinnor betraktas som olagligt, medan indirekt diskriminering av kvinnor däremot kan rättfärdigas om det går att vi-

att den överensstämmer med mäns behov. Det sätt på vilket sa

2° Fredman, 2l, 132.

supra at note s.

Kön och missgynnande

könsskillnad verkar i direktiven social trygghet the Social Se-

om curity Directive är dock inte fullt så enkelt. Å sidan har lika-

ena behandlingsprincipen könsneutrala kategorier undanröjt de mest påtaliga formerna av könsdiskriminering och uteslutning kvin-

av nor från förmåner, vilka varit grundade på manlig familjeförsör-

en jamorm och en automatisk klassificering av kvinnor ekono-

som miskt beroende Daly, 1996; Lewis Ostner, 1994." Å andra sidan har genom specialbehandling i nationell politik det domstolen kallar fördelar könsskillnader erkänts, till skydd för gifta kvinnor vilka inte haft tillgång till sociala fönnåner, eftersom de inte lönearbetat eller endast haft oregelbunden anställning.

Går det att tala om gynnande i det här sammanhanget På kort sikt kanske. I ett längre perspektiv kan vi dock tillämpa insikter från den feministiska analysen den manliga familjeförsör-

av jarmodellens ideologiska och politiska struktur, om hur den bevarar ojämlikhet och missgynnande på grund kön Lewis Ostner,

av 1994; Hobson, 1996; OiConnor, 1996. Undantagen ovan tar för givet Förekomsten av ett manligt familjeförsörjarsystem,

som genom institutionella former dvs.genom socialpolitik skatter,

- pensioner och sjukförsäkringar även inom EU:s ramverk begränsar

individemas rätt till tillträde på arbetsmarknaden.

Det är inte lätt att avgöra i vilken utsträckning policys formar maktrelationer inom familjen dvs. växelspelet mellan de två trianglama Hobson, 1996. Internationellt jämförande forskning om kvinnors ekonomiska beroende och deras belägenhet efter skilsmässa understryker dock vikten av policyprogram som skyddar ensamstående mödrar från fattigdom Hobson, 1990, 1995;

se

Hobson Takahashi, 1996 se figur 4. En hög grad av ekonomiskt beroende underminerar kvinnors ekonomiska medborgar-

skap, deras anställningsmöjligheter, och deras möjlighet att välja

bostadsort för arbete, dvs. tillgång till arbete, utbildning och karriärutveckling Bjömberg. 1996. Det här är förhållanden som direkt påverkar kvinnors möjlighet att på lika villkor deltaga arbetsmarknaden Bryson, 1997; Hobson, 1990, 1996.

2 Man kan även hitta exempel där jämställdhetsprincipen resulterar i förlust av förmåner, set.ex. Douglas Harvey Barber mot Guardian Royal Exchange Assurance Group, C-262/88.

Barbara Hobson

Figur 4 Sammanboende kvinnors ekonomiska beroende och andel

ensamstående mödrar som lever under fattigdomsgräns

Andelekon.

beroende

I

oswiaz

7" omm91

OGeraa

°° 4UKse

oFra 4Aus89

so

aus; 91

4"" ocan91

anor92

30-- oswesz

oFin310g.92

m

0 10 20 J d 50 u

Andelfattiga

Indirekt diskriminering

Att likabehandlingsprincipen i EG-domstolen inte tar tillräcklig hänsyn till områden i kvinnors liv som vård och omsorg av barn och gamla, är ett återkommande tema iden feministiska kritiken

domstolens oförmåga att ta itu med de mekanismer som produav

missgynnande på grund av kön Hervey Shaw, 1996; Lewis cerar

Ostner, 1995; Meehan, 1997. På tid har det dock före-

senare kommit domslut om deltidsarbete och indirekt diskriminering, som åtminstone delvis erkänt att kvinnors missgynnande i arbetslivet beror på deras omsorgsansvar. Att låta indirekt könsdiskriminering omfatta deltidsarbetande skapar länk mellan det betalda och det

en obetalda arbetets sfärer. Fastän indirekt diskriminering ansetts föreligga när det finns bevis för att en könsneutral regel påverkat ett

könen, det missgynnade könet, i oproportionerligt stor ut-

av sträckning, så har det i majoriteten av fallen tillämpats förpliktelser inom äktenskap eller familjen." Dessutom har missgynnande

22Indirekt diskriminering föreligger när l föreskrift inte direkt kopplas till

en kön som i direkt diskriminering utan formuleras i termer av neutrala kännetecken som deltidsarbete eller begränsat deltidsarbete"; 2 avsevärt fler medlemmar av det ena könet faktiskt missgynnas av föreskriñen; och 3 det inte finns något rimligt och objektivt skäl till ofördelaktig behandling av det ena könet i juridiska termer proportionalitet Bieback, 1996 s 30, seockså ECR 1607, under Artikel 19. Principema fastställdes i fall 170/84, Bika Kaufhaus: GmbH mot We-

Kön och missgynnande -

av kategorier i viss utsträckning erkänts i de senaste fallen indiom rekt diskriminering. Det måste bevisas att betydande andel en av det ena könet missgynnas regleringen. Fallen bygger på statisav tiska bevis om att kvinnor utgör majoriteten de deltidsarbetare av som skadas av en policy och att det inte finns starka skäl socialpolitiska, ekonomiska rättfärdigar detta missgynnande. som Detta erkännande av indirekt diskriminering representerar en förändring i EG-domstolens syn på diskriminering. Det möjligger het att angripa kategoriskt missgynnande bortom rent biologiska konstruktioner av könsskillnader, t.ex. graviditet och förlosssom ning. Det är inte längre nödvändigt att bevisa att arbetsgivaren avsiktligen missgynnat en person på grund kön. Därmed kan hänav syn tas till institutionella strukturer och istället för strikt formell likabehandling finns möjlighet till bredare förståelse ojämliken av het. Detta är ett erkännande hur könsbetingade och av normer handlingssätt avspeglar skillnader i riskskydd samt ojämlik fören delning av tillgång till sociala och ekonomiska resurser. Icke desto mindre har EG-domstolen endast kunnat acceptera begreppet missgynnande i relation till klassiska risker såsom - pen-

sioner, invaliditetspensioner och avgångsvederlag Scheiwe, 1993

och bara för de kvinnor redan finns på arbetsmarknaden - som något som Mary Daly betecknar socialt skydd härlett från som marknaden, 1996, s. 8. Detta kommer att framgå de rättsfall av som diskuteras i nästa avsnitt. EG-domstolen har inte vågat ta steget till de områden som utmanar grundantagandena för definitionen av vad som är arbete. Rättsfallet Bilka-Kaufhaus mot Karin Weber Hartz rättsvon fall 170/84 åberopas ofta som vändpunkten i EG-domstolens be-

handling av indirekt diskriminering, eftersom det klargjorde vilka

riktlinjer de nationella domstolarna har att följa. Fallet som handlade om deltidsanställda utestängdes från avtalspensom en sion. Domstolen beslutade att avtalspensionen kontraktsnavar av tur och därför föll inom för hur avlöning definierades i ramen artikel 119. Därav följde att den totala timersättningen högre för var heltidsarbetare än för deltidsarbetare. Återigen, den kärande om

ber von Hartz: 1986. 23Det första rättsfallet inför EG-domstolen som särskilt behandlade deltidsarbete, och också det första som explicit behandlade indirekt diskriminering, P. In var Jenkins mot Kingsgate Clothing Productions Ltd., fall 96/80. I fallet vidhöll domstolen att frågan om huruvida det rörde sig om könsdiskriminering eller inte, var en fråga om sakförhållande, dvs. en fråga som skall avgöras inom de nationella domstolarnas jurisdiktion. Det var de som skulle avgöra om det fanns objektivt försvarbara faktorer, och om inte, fastställa om det var arbetsgivarens avsikt att diskriminera.

Barbara Hobson

kunde bevisa att detta förhållande drabbade ett större antal kvinnor än män skulle det utgöra diskriminering, såtillvida det inte kunde rättfärdigas med faktorer inte var könsrelaterade. Domstolen

som fastställde därefter en rad kriterier, och skapade på så sätt en pro-

portionalitetsprövning, för att utvärdera arbetsgivarens rättfärdig-

anden. Arbetsgivarens åtgärder måste: a motsvara ett verkligt behov hos företaget, b ändamålsenliga för att uppnå företagets

vara mål och nödvändiga for att uppnå målet. Dessa kriterier

c vara används fortfarande i diskrimineringsfall. Det betydelsefulla är att det inte längre ansågs relevant om arbetsgivaren hade för avsikt att diskriminera eller inte.

Det finns flera exempel domstolens benägenhet att tillämpa missgynnande-normen sociala rättigheter som rör risker. Rättsfallet Ruzius-Willbrink fall 102/88 198 ECR 4311 behandlade diskriminering mot deltidsanställda förvägrades invaliditetsbi-

som drag garanterade existensminimum. Holländska staten hävdade

som att utbetalningen kopplad till tidigare inkomst, och att heltids-

var arbetande, företagare och studenter var berättigade. EG-dom-

egna stolen avvisade dock argumentet att bidraget skulle vara orättvist mot heltidsanställda, eftersom det skulle deltidsanställda en er-

ge sättning högre än vad de tidigare hañ i lön. Dessutom vid-

som var höll domstolen att socialpolitikens syfte var att stödja dem som

i behov bistånd, och att policyn förvägrade dem bistånd som var av

i störst behov det. Systemet ansågs också vara orättvist efvar av tersom det förmåner till studenter och andra heltidssysselsatta,

gav oavsett deras tidigare inkomst Steiner, 1996.

EG-domstolen har även behandlat frågor deltidsarbete och

om

löneökning, där det ifrågasatts om senioritetsprincipen tid i an-

ställning kunde gälla for deltidsarbetare. I Nimz mot Freie Hansestadt Hamburg rättsfall 184/89 vägrades den kärande en högre lönekategori eftersom hon arbetade deltid. Enligt tysk lag tillämpas bara senioritetsprincipen fullt ut for anställda som arbetar trekvartstid eller och den halveras för anställda som jobbar

mer, mindre än halvtid. I en serie ovanliga rättsfall Arbeiterwholfahrt Der Stadt Berlin E. mot Monika Bötel, fall C-360/90; Kuratorium für Dialyse und Nierentransplantation c. mot Johanna Lewark, C- 457/93 dömde domstolen till fördel för deltidsanställdas rätt till övertidsersättning för utbildning. I dessa fall hade deltidsanställda vägrats ersättning för den tid de ägnat åt specialkurser, och i varje enskilt fall fanns bevis för att de deltidsarbetande var kvinnor samt

att skenbart könsneutrala politiska åtgärder i oproportionerlig grad

berörde kvinnor. Siffrorna i fallet Lewark visade att 93,4 procent

de deltidsarbetande var kvinnor. av

Kön och missgynnande

-

Domstolen drog gränsen vid frågor om löner och Övertid, eftersom dessa frågor ifrågasatte själva definitionen av vad som är arbete och vad som anses vara en full arbetsvecka. Det anmärkningsvärda fallet Stadt Lengerich och andra mot Angelika Helmig och andra, är värt att presentera, eftersom det belyser det sätt varpå EU:s politiska ramverk är fastlåst i normen om likabehandling. Det befäster även familjelöneprincipen och skillnaderna mellan mannens och kvinnans bidrag till familjen.

Samtliga kärande, fallen C-399/92, C-409/92, C-425/92, C- 34/93, C-50/93, C-78/93, var deltidsarbetande som arbetade mer än avtalad tid, men som inte erhöll övertidsersättning eftersom de inte Överskred antalet timmar för en full arbetsvecka. Den fråga domstolen hade att ta ställning till var huruvida artikel 119, givet att merparten av de deltidsarbetande var kvinnor, kräver att arbetad tid utöver avtalad arbetstid skall betalas enligt övertidstaxa, som för heltidsanställda. Domstolen framhöll att ett kollektivavtal som begränsar övertidsersättning för både deltids- och heltidsanställda inte stod i motsats till artikel 119 och direktiv 75/ 117. Domstolen varnade dock för att man skulle förklaras skyldig till ojämlik behandling om den totala ersättningen for samma antal timmar var större för heltidsanställda än för deltidsanställda. Domstolen drog dock slutsatsen att det inte förelåg sådan ojämlik behandling i det här fallet, eftersom deltidsanställda som arbetade t.ex. 30 timmar fick samma lön som heltidsanställda vilka arbetade 30 timmar.

Generaladvokat Darrnons utvecklade argumentet i sitt yttrande. Han hävdade att ett system, där övertidsersättning beräknas på individuella avtal, skulle vara orättvist inte gentemot de deltidsanställda, utan mot de heltidsanställda Överskred sin avtalade

som arbetstid. Heltidsanställda familjeförsörjare skulle missgynnas eftersom de inte skulle få övertidsersättning förrän de hade jobbat många fler timmar än en deltidsanställd.

Det här fallet rör på vissa sätt själva kärnpunkten i missgynnande på grund av kön, nämligen det faktum att genomgående ojämlikhetsmönster återfinns i sociala relationer och i institutionella omgivningar. Slutsatsen att arbete är arbete på arbetsmarknaden, och att heltidsanställda är de med familjeförsörjningsplikter, osynliggör de många skikten av missgynnande: arbetsdelningen, antagandet att hushåll består av man/familjeförsörjare och hustru, att de sysslor kvinnor utför i hemmet inte är arbete. Trots att domstolen har definierat lön ett flertal gånger finns det, anmärkningsvärt inte någon definition begreppet arbete.

nog, av

Barbara Hobson

Domstolen har bara tillhandahållit definitioner av den arbetsföra befolkningen.

Kopplingen till anställning och arbetsmarknad som den viktigaste kanalen till likabehandling begränsar kvinnors möjlighet att ställa krav och att åberopa det riskskydd som vanliga anställda

för det mesta betyder heltidsarbetande omfattas Efter-

som av.

obetalt arbete, omsorgsarbete, inte räknas som arbete, är kvinsom

missgynnade i de system där bidragsberäkning grundas på betalt nor arbete eller arbetsgivaravgifter. Detta är ett tydligt exempel på hur institutionella former av uteslutning skapar de mest seglivade ty-

ojämlikhet, där är så djupt förankrade i definiperna av normerna tioner, regler och praxis att de framstår som oföränderliga.

Gynnsam eller förmånlig behandling

Här lägger jag undan stat-marknad-familjepolitik-triangeln och utforskar istället EU:s möjlighet att rätta till missgynnande på arg förvänta betsmarknaden. På detta område borde det var möjligt att sig en högre tolerans för ingripanden. Införandet av en specifik policy-rekommendation om gynnsam behandling av kvinnor, till-

med likabehandlingsprincipen, utlovar till synes större sammans möjlighet till reell jämlikhet." Men det berömda fallet Kalanke tyder på något annat.

Fallet lades fram av Eckhard Kalanke, en manlig arbetssökande

förbigicks i befordran på grund av en positiv särbehandsom en lingsplan i Bremen. Lagen gav automatiskt företräde till det underrepresenterade könet, i det här fallet kvinnor. EG-domstolen fann själva lagstiftningen problematisk och karaktäriserade den följande sätt:

Article 21 and 425 of the Equal Treatment Directive precludes national rules such as those the present case, where candidates of different sexes shortlisted for promotion are equally qualiñed, automatically give priority to women sectors where they are underrepresented, underrepresentation being deemed to exist

24Direktivet 76/207 utökar likabehandlingsprincipen till att omfatta frågor

som rör anställningsmöjlighet, yrkesutbildning och befordran, samt arbetsförhållanden. Artikel 22 tillåter medlemsstater att ta hänsyn till den anställdes kön. Rådsförsamlingens icke-bindande rekommendation rekommendation 84/635 ber medlemsstaterna att vidta aktiva politiska åtgärder för att bekämpa bristande jämlikhet för kvinnor och segregation på arbetsmarknaden. 25Artikel 21 definierar likabehandlingsprincipen att gälla direkt och indirekt diskriminering; artikel 24 undantar åtgärder som är avsedda att undanröja ojämlikheter som påverkar kvinnors möjligheter.

Kön och missgynnande when women do not make up at least half of the staff in the individual pay brackets in the relevant personnel group. EG-domstolen den uppfattningen att lagstiftningen gick var av För långt: A national rule which guarantees women absolute an unconditional priority for appointment or promotion not a measure of that kind, since goes beyond promoting equal opportunities and substitutes for the result of equality of representation which only to be arrived at by providing such equality Eckhard Kalanke mot Freie Hansestadt Bremen, C-450/93. De har kommenterat fallet har tolkat det olika sätt. som Motsatte sig domstolen lagen i Bremen som i detta fall gav det underrepresenterade könet automatiskt företräde Eller tillbakavisade

domstolen den generella principen om aktiva åtgärder för att

kompensera missgynnade grupper för diskriminering Szyszerzak, 1996 Domstolens beslut i Kalanke-fallet ledde till protester från feminister, både inom och utanför EU:s policyskapande efterorgan, det negligerade alla de program och åtgärder för positiv eller som behandling rekommenderas inom Europarådet och gynnsam som kommissionen. EU-kommissionen hade föreslagit ändring en av likabehandlingsprincipen så att fönnånlig behandling kunde tillåtas. Om detta kommer att behövas beror dock domstolens slutgiltiga beslut i Marschall-fallet, det rättsfall som efterföljde Kalanke. Om förmånlig behandling definieras som diskriminerande mot den dominerande betyder det ett förkastande av missgruppen gynnande-principen, det vill säga att fördomar och brist på respekt förhindrar jämlik behandling av medlemmar i en grupp, att en handlingssätt återskapar diskrimineringsmönster och att institutionella mekanismer osynliggör könsdiskriminering.

5 Det svenska jämställdhetsramverket

Min avsikt med detta avsnitt är inte att beskriva hur den svenska jämställdhetspolitiken har utvecklats, något som skulle kräva en historisk tillbakablick med början på 1920 och 30-talen. Istället koncentrerar jag mig på de två senaste decenniernas policyformer och speglar dessa dels i EU:s policy vilken jag tidigare diskuterat, och dels i de normativa antaganden som beskrivs i modellen om missgynnande på grund av kön.

26se Rådets rekommendation 21 maj 1991: OJ c142/1. 197

Barbara Hobson

Av min tidigare diskussion har det framgått att familjen inte är en kategori som berörs av policyskapande inom EU:s jämställdhetsramverk, även om familjefrågor ofta ligger till grund för tolkningar av diskriminering och missgynnande. I Sverige har situationen varit annorlunda. Den policy som under 1970-talet lade grunden för svensk jämställdhetspolitik utformades nästan alltid inom familjepolitikens institutionella ramar. Familjepolitik var ett tydligt utstakat politiskt område, och det fanns till och med en minister som ansvarade för familjefrågor. Målmedvetenheten i familje- och arbetsmarknadspolitiken var hög under 1960- och 70-talen, och en rad åtgärder vidtogs för att förändra familjelivets organisering och för att möjliggöra för fler kvinnor att yrkesarbeta. Den expanderande offentliga servicesektom skapade nya arbetsmöjligheter för kvinnor. Alla politiska ingrepp var utformade så sätt att de även påverkade familjers val av hur betalt och obetalt arbete skulle fördelas. Systemet med särbeskattning gjorde kvinnors obetalda

arbete så pass dyrt, att familjer som önskade upprätthålla traditionen med en manlig försörjare och en hemmafru fick, så att säga, betala en straffavgift för detta. Generösa villkor för föräldraledighet samt subventionerad bam- och äldreomsorg var andra medel för att få ut kvinnorna på arbetsmarknaden.

Den politik som fördes, med sociala förmåner och offentligt tillhandahållande av omsorgstjänster, omgavs även av en könsneutral ideologi om delat föräldraskap och jämlik tillgång till betalt arbete Hobson mfl., 1994b. Begreppet jämställdhe vilket användes vid denna tid, återspeglade politikens könsneutrala konstruktion, om att olika grupper skulle behandlas lika, och att samma måttstock skulle användas för kvinnor och män.

Om vi återvänder till förhållandena stat-marknad-familj och man-hustru-bam, alltså våra två policy-trianglar, kan se att det finns skillnader i termer av omfattning och nivåer i de rättighe-

stadgas i den svenska jämställdhetspolicyn, jämför ter som om man med EU:s ramverk.

Familjepolitik kopplad till arbetsmarknadspolitik

För det första var familjepolitiken oundvikligen kopplad till arbetsmarknadspolitiken. Trots detta togs få politiska initiativ för att

27Inom välfärdsstatsforskningen år det omdebatterad fråga huruvida svensk

en jämställdhetspolitik huvudsakligen berodde på arbetskraftsbrist. Författaren har åsikten att en komplex uppsättning villkor och sociala aktörer låg bakom konstruktionen av politiken feminister, socialdemokratiska politiker av båda könen samt facktöreningsledare.

Kön och missgynnande

påverka och förändra fördelningen betalt och obetalt arbete in-

av om familjen, dvs. relationerna i den andra triangeln och växelverkan mellan de båda trianglama se figur 2 ovan. De olika policys som skyddade deltidsarbetare gör klart att utgick ifrån att det

man var kvinnor som skulle ta ansvar för merparten av det obetalda omsorgsarbetet, samtidigt som de tänktes utföra arbetet inom den betalda omsorgssektorn Johansson, 1997; Sundström, 1987. Endast på senare tid kan man i Sverige se ansatsen till en progressiv politik om hur det betalda och obetalda arbetet skall fördelas dvs. relationerna i den andra triangeln; förhållandet mellan man och hustru. Detta framkommer i ändringen av föräldraförsäkringen, där två månader med åttio procents ersättning reserveras, en åt vardera föräldern, vilket i praktiken innebär en pappamånad som går förlorad om inte fadern utnyttjar sina rättigheter som förälder.

För det andra, det könsneutrala jämställdhetsramverket frikopplar också att ha barn från att ta hand om barn. Sverige har faktiskt tvingats modifiera politiken runt barnafödande för att svara mot det ramverk som ställs upp av EU: en gravid kvinnlig arbetstagare tillåts fjorton veckors mammaledighet, och åtminstone två av dessa veckor måste tas ut före barnets födelse Eklund, l996b. Sveriges könsneutrala politik kring föräldraledighet framstod som revolutionerande under 1970-talet, eftersom den erkände att

omsorgsarbete inte uteslutande var ett kvinnligt ansvarsområde, utan att föräldraskap utövades av såväl fäder som mödrar Hobson m.fl., l994b. Det är dock ett faktum att fäder inte utnyttjat sin rätt till föräldraledighet till fullo. För många feminister är det förhållandet, att en ytterst liten grupp fäder tar mer än några veckors föräldraledigt, ett bevis på bristerna i den svenska jämställdhetsmodellen. Detta speglar att politiken misslyckats med att de viktiga

se sambanden mellan stat-marknad-familj och hur maktförhållanden inom familjen och beteenden på arbetsmarknaden står i relation till varandra. Så trots att kvinnors ekonomiska beroende inom familjen är lägre i Sverige än i de flesta andra länder, är det en överdrift att påstå att kvinnor övergått från attvara beroende manlig

av en försörjare till att vara beroende av staten förkroppsligat i begrep-

pet statspatriarkat Hernes, 1987; Hirdman, 1990.

Barbara Hobson

Figur 5 Hushållsinkomster: Ensamstående och sammanboende mödrar

Ensamstående Sammanboende

Privat TMS

8% lerenngar

Inkomstav

tjänst

W/ø

Källa: Levnadsnivåundersökningen 1991

Tittar vi på ensamstående mödrars ställning ser vi tydligt konsek-

att inte uppmärksamma sambandet mellan de två trivenserna av anglama. Trots att svenska ensamstående mödrars ekonomiska situation kan sägas vara gynnsam i ett internationellt jämförande perspektiv, är de, i jämförelse med gifta svenska mödrar, överrepresenterade bland socialbidragstagare de är därtill missgynnande vad gäller såväl ekonomiska- som tidsresurser Hobson Takahahsi, 1996, 1997. Antagandet om lika deltagande i arbetslivet har inneburit att kvinnor vid skilsmässa inte kompenseras för sina lägre inkomster, lägre på grund av deras omsorgsansvar, dvs. kvinnors benägenhet att deltidsarbeta under småbamsåren och därmed deras sämre möjligheter att fortbilda sig och delta i intemutbildning. Den nyligen genomförda ändringen i lagen om underhåll kommer visserligen att förbättra frånskilda mödrars situation något. Män kan komma att tvingas betala större underhåll än det absoluta minimibeloppet och själva lagen innehåller färre kryphål, men fortfarande kvarstår missgynnandet. Reformema i lagen om underhåll är snarare menade att minska statens utgifter än att rätta till maktbalansen hos skilda par. Det är dock viktigt att notera att staten fortsätter att betala bidragsförskott, vilket minskar riskerna för fattigdom hos ensamstående mödrar.

Socialt och ekonomiskt medborgarskap

Om vi återgår till diskussionen om skillnader mellan de båda jämställdhetsramverken och frågar oss vilka som inbegrips i och ute-

28Dessa de få inte fått sitt bostadsbidrag sänkt, fort-

utgör en av grupper som som farande får förtur inom barnomsorgen, och därtill kostnaden subventionerad.

Kön och missgynnande -

stängs från sociala skyddsåtgärder, vi att det finns betydande ser variationer dem emellan. Om betänker hur risker och rättigheter tolkas i de två politiska ramverken, arbetslöshet, Förtidspensione-

ring, sjukdom, invaliditet, ålderdom och graviditet/föräldraledighet,

jämför vi återigen nationell och supra-nationell enhet med en en olika institutionella strukturer, politisk stat med uttolkande en en institutionell aktör EG-domstolen. Direkta och indirekta på- tryckningar för att harmonisera politiken i EU-ländema antyder ändå att EG-domstolens tolkningar av bidragens omfattning och riskkategorier påverkar nationell politik. Detta kan vara relevant för jämställdhetsfrågor, eftersom EG-domstolen utvidgat sin roll uttolkare nationella lagar och förfaranden i överenskomsom av

melse med EU-lagstiftningen.

Figur 6 Könsrelaterade risker och kategorier; två policy-ramverk

Sverige EU European Court Justice; EG-domstolens tolkning Arbetslöshetsförsäkring Tidsbegränsadoch icke lcke tidsbegränsad tidsbegränsadanställning anställning Deltid, heltid Deltid, heltid Föräldraledighet Kvinnor och män 1 Kvinnor 14 veckor Tidsbegränsadochicke lcke tidsbegränsad tidsbegränsadanställning anställning Full ersättning: beror Villkor beroende arbetskraftsdeltagande arbetskraftsdeltagande Generell ersättning: beror arbetskraftsdeltagande Anställningsskydd: Anställningsskydd: vissa undantag Sjukdom och invaliditet Tidsbegränsadoch icke lcke tidsbegränsad Anställningsskydd tidsbegränsad anställning anställning 00h ersättning Deltid, heltid Deltid, heltid Pensioner Deltid, heltid Deltid, heltid för vård av barn ger pensionsrätt

29Margaret Weir 1996 skriver USA och försök att där använda domstosom om len för att uppnå social integration, menar att juridiska system har egna normer för att avgöra "the appropriateness of policy designs. Vi vet också att i federala system, USA och Kanada, har domstolar varit de främsta arenorna för strider om som jämställdhet. 201

Barbara Hobson

Det svenska politiska nätet täcker fler och erbjuder större

grupper skydd på nästan alla områden; detta är både en funktion av att institutionaliserade sociala rättigheter baseras på medborgarskap och

att den socialdemokratiska regimen för en politik för att göra av arbetstagare mindre beroende av lönearbete Korpi, 1989; Esping- Andersen, 1990. Det täta sociala nätet återspeglar dessutom att kvinnoorganisationer och s.k. femokrater har haft inflytande över

policyskapandet Bergqvist, 1994; Hobson Lindholm, 1997;

Korpi, kommande. Det framgår tydligt i utvecklandet av social service, t.ex.i bam- och äldreomsorg. Dessutom går det att finna ett visst mått på genusmedvetenhet i hur arbete definieras vid beräknandet sociala förmåner. Föräldraledighet räknas formellt

av

lönearbete, och alltså är även föräldralediga månader pensom sionsgrundande. Det finns även andra exempel på kvinnovänlig po-

litik. Kvinnor tjänade till exempel ATP-pensionsreformen, som

lät individens femton bästa arbetsår ligga till grund för pensionsnivån. Politiska åtgärder dessa är ett indirekt erkännade det

som av obetalda arbetets värde. Själva definitionen av arbete består dock, och många de politiska åtgärder svenska kvinnor dragit

av som fördel är kopplade till lönearbete de härstammar från markna-

av den, vilket även är fallet inom EU:s jämställdhetsramverk. Svenska deltidsarbetande omfattas visserligen av anställningsskydd och garanteras i stor utsträckning rättigheter som heltidsarbet-

samma ande åtnjuter, t.ex. semester och tillgång till sociala förmåner, men förståelse saknas för hur kvinnor missgynnas genom arbetets organisering, i löneutvecklingen och befordran. Sociala förmåner beräknas nämligen utifrån en könsneutral heltidsanställd utan omsorgsansvar.

Den svagaste länken i den svenska jämställdhetspolitiken är det sätt på vilket missgynnande fungerar på marknadssidan i den politiska triangeln. De tar ledigt från arbetet för att ägna sig åt

som föräldraskap kompenseras för förlorad arbetsinkomst, men inte för det missgynnande uppstår på grund av frånvaron från arbets-

som marknaden d.v.s. för de möjligheter som går förlorade vad gäller t.ex. intemutbildning och befordran. På en bredare institutionell nivå bidrog före 1991 lagen om lika möjligheter mycket litet till att förändra normer och praxis för könsdiskriminering, vilket in-

3° Avsikten med denna politik aldrig att undanröja kvinnors missgynnande

var vid ålderdom, då dessa inte kan bidra på samma sätt som män över livscykeln. Detta resonemang vidareutvecklas i avsnittet om nedskärningar och missgynnande. 3 På sätt fastslagits i EG-domstolen, har svenska arbetsgivare ingen

samma som skyldighet att kompensera deltidsanställda för övertidsarbete.

Kön och missgynnande

gick i vardagsrutinema inom den privata sektorn. Arbetsgivare behövde bara hitta ett passande skäl att neka en kvinna ett jobb.

Den svenska jämställdhetslagen

Den svenska lagstiftningen mot könsdiskriminering arbetsmark-

naden är de bland de demokratiska välfärdsstatema

en av svagaste Eklund, 1996a; Gelb, 1989; Ruggie, 1984. Det ursprungliga

namnet på lagen ger uttryck för bristande lyhördhet för institutionella former av missgynnande: jämställdhet i arbetslivet mellan män och kvinnor. Politiken kring könsdiskriminering bygger i detta sammanhang på likabehandlingsprincipen, att män och kvinnor behandlas lika. Rättvisa garanteras därför endast individer som återfinns bland det underrepresenterade könet, och inte den missgynnade gruppen som helhet. Detta är ett exempel på det arketypiska könsneutrala ramverket. Det innebär i själva verket att

underrepresentation likställs med missgynnande, och ett förnekande av Förekomsten historiskt och socialt gynnade och

av grupper socialt missgynnade grupper. Således möjliggör jämställdhetslagstiftningens konstruktion att priviligerade grupper kan hävda omvänd diskriminering när positiv särbehandling eller program för gynnsam behandling stadgas.

År 1991 reviderades lagen, då den hade utsatts för kritik under hela 1980-talet, huvuddragen i lagstiftningen bestod: förbud

men mot diskriminering är kopplade till enskilda fall, och för att bevisa diskriminering måste målsägaren finna en jämförelseperson, en man som arbetar inom samma organisation. Vidare är möjligheterna att hävda diskriminering fortfarande mycket begränsade. Den enda olagliga formen av könsdiskriminering föreligger när en arbetsgivare förbigår en objektivt sett mer kvalificerad arbetssökande. Om två arbetssökande en man och en kvinna är lika kvalificerade har arbetsgivaren rätt att själv bestämma vem som ska anställas. När en kvinnlig arbetssökande nekas ett jobb som hon har likvärdiga meriter för, måste hon kunna bevisa att arbetsgivaren på sannolika grunder haft för avsikt att diskriminera.

Ronnie Eklund 1996a, som har analyserat det svenska förbudet mot könsdiskriminering i relation till EU-lagstiftningen, hävdar att arbetsgivare rationellt kan välja den arbetssökande som han/ hon tror utför arbetet mest effektivt, utan att arbetsdomstolen ifrågasätter arbetsgivarens urvalsn0rmer" Eklund, 1996, s. 344-

Även Ruggie 1984 som annars förfäktar den svenska modellen och de vinster kvinnor gjort av medborgar/arbetar-modellen, anser att lagstiftningen är tandlös.

Barbara Hobson

345. Jämställdhetslagar som grundar sig på likabehandlingsprincipen tvingar ofta arbetsivare som diskriminerar till en större försiktighet. De måste dölja diskriminering och formulera normer och praxis som framstår som rationella för en utomstående. Men vem avgör vad som är rimligt, och hur stor är handlingsfriheten

Detta är kritiska frågor för en missgynnande-modell. Att dominerande grupper har makten att fastställa normer och mått för vad

är rimligt, vidmakthåller outtalade antaganden och definisom tioner av vad som räknas som effektivt, meriterande och kvalificerande, och har historiskt inneburit försämring för andra sociala grupper. Individer kan visserligen använda jämställdhetslagstiftningen för att ifrågasätta dessa normer, men lagen hindrar varje utmaning av de institutionella mekanismer som återskapar missgynnande. Då det dessutom måste finnas en jämförelseperson, anställd av samma arbetsgivare eller inom samma organisation, begränsas möjligheten att destabilisera de systematiska diskrimineringsmönster som finns i horisontellt könssegregerade arbetsmarknader. Kvinnors yrken är priori definierade mindre

a som kvalificerade, och dessutom, för att komma till kärnfrågan i aktuella lagstridigheter, motiveras kvinnors låga löner med begränsningar i marknaden.

Det lönediskrimineringsfall som nyligen drogs inför svensk Arbetsmarknadsdomstol avslöjar svagheten i den svenska lagstiftning-

förbud könsdiskriminering barnmorska mot Örebro ens mot en läns landsting; Jämställhetsombudsmannen Örebro läns landsting,

v. fall 153/95. Fallet sporrades Sveriges EU-inträde, eftersom

a av principen om lika lön för lika arbete fanns inskriven i EU-lagstiftningen artikel sektion 2 i direktivet om likabehandling. Rättsfallet berörde en barnmorska som tjänade 4 000 kronor mindre i månaden än två sjukhustekniker. Yrkesbeteckningama är tankeväckande i sig. Bammorskeyrket, som kräver flera års utbildning först bli sjuksköterska och sedan vidareutbilda sig, kan

måste man fortfarande associeras till en icke-professionell, naturgiven könsroll historiskt har barnmorskor ställts emot dem med vetenskaplig och medicinsk expertisu. Termen sjukhusingenjör associeras

med expertis, utbildning och färdighet. Den manlige jämförelse-

personen hade avslutat fyraårigt gymnasium och sedan gått några

33Med tanke på de EU-beslut inte kräver "jämförelseperson", betvivlar

som en Eklund att svensk lagstiftning faktiskt följer EG-domstolens tolkningar efter fallet Dekker, s. 341. 34Se Lisa Öberg, Barnmorskan och läkaren: kompetens och konflikt i svensk förlossningsvârd, 1870-1920 1996.

Kön och missgynnande

kompletterande universitetskurser och andra kortare kurser. Genom hela detta rättsfall samlade Jämställdhetsombudsmannen statistik och yrkesbeskrivningar som underströk det tekniska och

specialiserade draget i bammorskeyrke, samt de höga krav som

ställdes på dessa vad gällde moderns och det ofödda barnets hälsa och säkerhet.

I domslutet fann arbetsdomstolen att en jämförelse mellan de två yrkena inte lät sig göras objektivt: den var felaktig och missledande. Domstolen lade vikt vid de expertutlåtanden motsatte

som sig påståendena om att barnmorskor ger läkare instruktioner, samt att barnmorskor har ansvar för förlossningsavdelningen, vilket betyder ansvar för liv och död för mödrar och nyfödda. Experterna hävdade istället att det yttersta ansvaret låg hos avdelningsläkama. Här trädde alltså en mängd könsstereotypiserande krafter in, när det skulle avgöras instruerade och vad ut-

vem som vem om som

gjorde kompetens och skicklighet.

Trots att det inte framgår av det slutgiltiga domslutet, kretsade en stor del av diskussionen kring könssegregerade yrken. Det framkom att det inte rådde någon brist på sjukhustekniker det fanns i själva verket fyra, fem sökande till varje ledig tjänst. I bammorskomas fall verkade tillgången barnmorskor vara av liten betydelse för lönesättningen. Enligt Jämställdhetsombudsmannen hörde det inte till praxis att höja lönerna vid brist på barnmorskor och

sjuksköterskor, istället intensiñerades rekryteringskampanjema

eller som en sista utväg stängdes vårdavdelningar JämO, 1996,

- s. 16. Om detta rättsfall förts inför EG-domstolen hade de stora löneskillnadema kunnat rättfärdigats med att det finns

en annan, alternativ, arbetsmarknad för ingenjörer men inte för barnmorskor. Den principen låg bakom beslutet i ett aktuellt fall om lika lön för lika arbete Enderby, C-127/ 192, där EG-domstolen tillät de nationella domstolarna att avgöra om bristen på sökande till ett jobb, och behovet av att höja lönen för att attrahera fler sökande, är objektiva ekonomiska strategier som inte har något med köns-

diskriminering att göra.

Agneta Stark i denna volym, liksom andra feministiska ekonomer tidigare, har hävdat att marknaden i sig är en metafor, en osynlig hand organiserar genusrelationema och reifierar värde-

som kategorier. Rättsfallet demonstrerar tydligt att det föreligger

en cirkellogik: kvinnor börjar inom yrken som är könsdifferentierade. Eftersom det är arbeten som utförs av kvinnor nedvärderas dessa

35Han hade först ett jobb som tekniker och har därefter varit anställd som

sjukhusingenjörsedan 1978.

3 Jagär mycket tacksam Lise Bergh, Jämo,för material detta rättsfall.

mot om

Barbara Hobson

och de betingar lägre lön och får lägre status, och av den anledningen börjar heller inga män inom yrket. Eftersom det rör sig om ett könssegregerat yrke definieras det som av lägre värde och skicklighet, och kräver således lägre belöning för att dra till sig de mest kompetenta arbetstagarna. Denna process uppenbaras i analyser av yrken feminiserats, eller det motsatta, när ett ansenligt antal

som män börjar inom ett yrke se Reskin, 1986; Cockburn, 1983.

Bammorskerättegången är ett lysande exempel hur missgynnandecirkeln fungerar, där bristen igenkännande och respekt vävs samman med fördelningen av resurser. Den belyser hur socialt och historiskt priviligierade har makt att vidmakthålla

grupper ojämlikhet genom outtalade normer.

Könsneutrala ramverk och jämställdhet

Konstruktionen ojämlikhet mellan könen utifrån en likabehand-

av lingsprincip osynliggör de mekanismer som systematiskt diskriminerar sociala grupper. Den begränsar också möjligheterna att åtgärda mönstren för missgynnande grund av kön. Könssegregering på arbetsmarknaden är både en orsak till och en konsekvens av missgynnande. Denna insikt ligger bakom den senaste kanadensiska Pay Equity Act som antogs i Quebec National Assembly Bill 35, 1996 Chapter 43. Lagstiftningens syfte är tydligt uttalat: att rätta till skillnader i kompensation som beror på den systematiska könsdiskriminering som de som innehar anställningar i kvinnodominerade yrkesområden får utstå Bill 35, National Assembly, 1996, 6. Lagen är ett banbrytande försök att komma förbi den

s. marknadshänsyn underminerar anspråk lika lön för lika ar-

som bete. Kategoriseringen av manliga och kvinnliga yrken, och manliga och kvinnliga löneskalor kommer härmed att revideras, i synnerhet de inom kvinnodominerade områden. Det finns en känslighet vad gäller metod och verktyg för att fastställa dessa yrkesom-

råden se s. 14-17."

Könsneutrala ramverk kan vara mycket positiva för att främja kvinnors sociala och ekonomiska medborgarskap. Den svenska modellen för jämställdhet är konsekvent i användandet av den könsneutrala principen. Jämförande statistik om välfärdsstater bekräftar detta. År 1995 publicerade FN rapport jämställdhet

en om mellan könen i 130 länder Human Development Rapport, 1995, vilken utgick ifrån två mått. Den innehöll dels ett allmänt utvecklingsindex, GDI General Development Index, och ett mått på kö-

" Arbetsgivare behöver ännu inte hörsamma lagstiftningen, inte förrän år 2004.

Kön och missgynnande

nens lika inflytande, GEM Gender Empowerment Measure. Sverige framstod vinnare i båda kategorierna. GDI härstammar

som

från ett mer generellt index på välfärdsutveckling, där genom-

snittspersonens hälsa, utbildning och levnadsstandard i olika samhällen jämförs. Det andra måttet, GEM, består av tre variabler: l förfogande över ekonomiska resurser likvärdigt med inkomst

-

per capita; 2 yrkesmöjligheter och deltagande i ekonomiskt be-

slutsfattande vilket beräknas efter andelen kvinnliga jobb inom

tekniska, administrativa och arbetsledande områden; och 3 politisk makt samt tillgång till och deltagande i beslutsfattande vilket

mäts att räkna andelen kvinnor i riksdagen.

genom

Det första av dessa mått återspeglar i vilken utsträckning

svensk socialpolitik har uppnått en hög grad av sociala rättigheter

för medborgare, och att universella rättigheter som baseras på medborgarskap både kvinnor och män. Det andra av dessa mått

gynnar

problematiskt, eftersom det sammanblandar deltagande med är mer makt och beslutsfattande. Om man utgår ifrån missgynnande på

grund av kön-perspektivet är det möjligt att belysa denna svåra

fråga, vilken ofta återkommer i feministiska sammanhang: Varför görs det inte fler försök att eliminera missgynnande grund av kön i den svenska arbetsmarknadspolitiken, med tanke den höga andelen kvinnor i riksdagen, kommunfullmäktige och inom de politiska byråkratiema Här kan det vara relevant att undersöka den nuvarande politiska situationen med en tydlig nedrustning av väl-

fårdsstaten. Det äri perioder av förändring som uteslutningsmeka-

nismer blir mer tydliga, och sociala aktörer inom institutioner syn-

liggör missgynnandet på grund av kön.

Jämställdhet och nedrustning av välfärdsstaten

I sin analys välfärdsstatens nedrustning understryker Paul Pier-

av son 1994 betydelsen av de processer som skapar och förändrar regler: de sätt varpå de institutionella strukturerna underlättar eller försvårar informationsflödet samt den roll som politiker, partier, och intressegrupper spelar som förmedlare av information mellan olika aktörer. Han att politiker i tider av nedskärningar ut-

menar vecklar kompensationsstrategier, dvs. övertygande sätt att påstå att förmånstagama inte skadas av de politiska förändringarna

39För att mäta jämställdhet mellan könen GDI jämförde FN:s forskningsgrupp kvinnors prestationer med mäns, men tog i beaktande olikheter i höjningar och sänkningar av ojämställdheten överlag. GDI-måttet sänks när både den manliga och den kvinnliga prestationsnivån minskar, eller när skillnaden mellan män och kvinnor blir större.

i

Barbara Hobson

s. 23. Pierson behandlar inte könsfrågor specifikt, och diskuterar i första hand amerikanska och brittiska förhållanden. Trots det kan hans analys bidra till förståelsen av missgynnande på grund kön

av

samt av den svenska nedsåaatmingspolitiken.

De olika svenska expertkommissionema är en värdefull källa för att analysera komprüuvvtionsstrategier. Det är lätt att finna statliga publikationer där genusperspektivet är helt frånvarande. Ett exempel på det är den nyligen publicerade utredningen de

om möjliga effekterna av medlemsskap i den monetära unionen. Könsmässiga konsekvenser är helt frånvarande i analyser av inkomst för hel- och deltidsarbetande, och ingen hänsyn tas till förändringarna i relationen mellan kvinnors betalda och obetalda arbete under livsförloppet. Nedskämingspolitiken är sammansatt, och könsfrågor kan vara antingen explicita eller Zmplicita i diskussionen. I följande avsnitt behandlar jag endast, elt kort, ett exempel: den svenska pensionsrefonnen, där de kompensationsstrategier

som Pierson talar om framträder på ett tydligt sätt.

Den politiska diskurs som omgivit pensionsreformen har, inte helt överraskande, gått ut på att visa att de allra flesta kommer att tjäna på det nya systemet. Reformen har dock kritiserats i såväl remissvar som andra offentliga uttalanden för innehållet och för den snabbhet med vilken lagförslaget antogs. Mest uttalat kritiska

var de feministiska kommentatorerna. De hävdade att reformens könsmässiga konsekvenser antingen glömdes bort helt eller förvrängdes i de olika publikationerna Stark, 1993, 1994.

Det är allmänt känt att ATP-systemet främst gynnat högutbildade män i tjänstemannayrken Ståhlberg, l993a, 1993b.39 Välutbildade män brukar i regel förbättra sina inkomster under livstiden och dra nytta av ett pensionssystem där pensionen beräknas efter de senaste femton åren iyrkeslivet. Icke desto mindre har forskning visat att systemet gynnat kvinnor som gjort avbrott från betalt arbete, och detta i en rad olika yrken och inkomstgrupper Stark Lindqvist, 1996. Den nuvarande reformen, som kräver fyrtio verksamma år på arbetsmarknaden, och baseras livsin-

komst, utgör normen i starka manliga familjeförsörjarsystem.

I Riksförsäkringsverkets rapport RFV Redovisar 1997:3 "Reformerat pensionsssystem utfall för individer" analyseras inte

könsskillnader. När man simulerar möjliga effekter av pensionsreformen används följande kategorier: låginkomsttagare, vuxenstuderande, sjuk- och arbetslöshetsperioder medelinkomsttag-

39Det var viktigt att få tjänstemän intresserade av det nya statliga pensionssystemet, ATP.

Kön och missgynnande

-

93 79akademiker samt mycket framgångsrik s. 76 ff.. I en are

, populäriserad version, med namnet Ett fördjupningsmaterial om den pensionen, presenteras typfall. De uppdiktade kvinnorna

nya Elina, Kajsa och Karin arbetar deltid under kortare perioder när barnen är nyfödda och därefter heltid under hela sitt yrkesverksamma liv: dessa kvinnor verkar alla gynnas av det nya systemet. En liknande, men något mer representativ uppsättning påhittade presenteras i Socialdemokraternas skrift Fram-

personer tidens pensioner: ett samrådsmaterial. Det är dock viktigt att uppmärksamma att dessa könsspecifierade individer är sociala konstruktioner, och inte baserade på riktiga livsöden av noggrant insamlad och analyserad empiri. Det är svårt att rättfärdiga ett sådant förfarande i Sverige, med tanke att här finns ett av västvärldens mest tillförlitliga survey-material. De påhittade individuella berättelserna jämför det och gamla systemet. De utgår

nya emellertid ifrån antaganden om kvinnors arbete som inte speglar förändringar över tid i kvinnors arbetsliv.

Föreställningar om kön ligger till grund for diskussionen om bamârstillägget, reform pensionspoäng till föräldrar

en som ger

gör avbrott för vård barn i upp till fyra år per bam. Enligt som av rapporten är den optimala nyttjaren av reformen en person som har tre barn, födda vart fjärde år, vilket skulle innebära 12 års hel föräldraledighet, eller ledighet kombinerad med deltidsarbete. Enligt rapporten vinner föräldrarna bamårstillägget, men det outtalade antagandet är att det främst är mödrar som kommer att nyttja denna pensionsförmån. Det viktigaste syftet med denna policy är att kompensera individen för familje- och vårdansvar, men sambandet mellan fördelningen av det betalda och obetalda arbetet inom familjen, och konsekvenserna därav arbetsmarknaden de två trianglama, analyseras inte alls. Rapporten berör endast i förbigående hur tolv års deltidsarbete i ett längre perspektiv kan påverka kvinnors anställningssituation vad gäller lönesättning, befordran, utbildning etc.: Vid beräkningarna har dock inte hänsyn tagits till att mycket energi och koncentration riktas mot barnen, vilket möjligen hämmar prestationsfömiågan och därmed inkomstutvecklingen i yrkeslivet. RFV 1997, s. 99. Om vi betraktar pensionsreforrnen i ljuset dagens arbetsmarknadssituation,

av med hög arbetslöshet och minskad anställningstrygghet, kan den sägas utgöra en dyrköpt möjlighet.

40Männen skiljer sig från varandra: industriarbetaren Sven vinner mest på

mer reformer. Han antas ha börjat lönearbcta vid 16 års ålder.

Barbara Hobson

Förutom konsekvenser för individen riskerar bamårstillägget att institutionalisera könsbetingade karriärvägar inom organisationer och företag i USA har det föreslagits att arbetsgivare skulle kunna utarbeta en speciell mammaväg för de kvinnor som i långa perioder står utanför arbetsmarknaden, eller endast arbetar deltid. Dessutom bevarar reformen de könssegregerade sektorer där kvinnors långtidsfrånvaro accepteras. Ytterst förstärker åtgärder av det här slaget den statistiska diskrimineringen: arbetsgivarna vill inte gärna ta risken att anställa kvinnor som kan dra nytta av de generösa pensionsförmånema och under många år avstår från att arbeta heltid.

Det bör understrykas i denna analys av kompensationsstrategier att de konsekvenser som förutsägs för de ovan beskrivna påhittade personerna bygger antaganden som kanske kommer att förlora sin giltighet till följd av välfárdsnedrustning, speciellt i den Maastricht-europeiska eran. Till exempel antas det att det även fortsättningsvis kommer att finnas arbete och anställningsskydd. Den senaste redovisade arbetslöshetsstatistiken visar t.ex. att medan mäns arbetslöshet är högre än kvinnors, så är kvinnor i högre grad undersysselsatta Arbetsmarknadsdepartementet, 1997; se även Stark och Regnéri denna volym. Det har blivit allt vanligare med tidsbegränsade och flexibla anställningar inom serviceyrken inom den offentliga sektorn. Med tanke dagens höga arbetslöshet och det ökande trycket från EU för att minska den offentliga sektorn, är nedskärningar i barn- och äldreomsorgen oundvikliga. En minskning av den offentliga sektorn innebär att många arbetstillfällen försvinner, samtidigt som nedskärningar inom omsorgen gör det svårare för kvinnor att heltidsarbeta. Följaktligen kommer troligen ett pensionssystem som baseras på fyrtio års inkomst att ge sämre utdelning för kvinnor än för män.

Att förstå missgynnande på grund av kön innebär att ta hänsyn till outtalade antaganden, till vilka kategorier används, och till

som de logiska grunderna för såväl jämställdhet som olikhet. Detta är begrepp som ofta döljer allomfattande och systematiska mönster av ojämlikhet i olika former. För att åtgärda missgynnande krävs en medvetenhet om de historiskt institutionaliserade normer och praxis som existerar i specifika politiska och sociala kontexter. Det understryker bristerna i det supranationella ramverket för policyskapande. Trycket på integration har, i den svenska välfärdsstatens fall, tenderat att direkt och indirekt utmana den kvinnovänliga politik som möjliggjort för kvinnor att aktivt deltaga på arbetsmarknaden och i politiken Montanari, 1993, 1995. Det innebär en policyförflyttning mot en minsta gemensamma nämnaren-

Kön och missgynnande

princip vad gäller sociala förmåner och service, eftersom policyn

skall stödjas länder med låga socialförsäkringsnivâer och li-

även av

ten offentlig sektor. Integrationistisk policy befordrar också antiinflationsåtgärder och nedskärningar i utgifterna för den offentliga

sektorn, vilket framförts i feministisk kritik av EMU Drangert Nyberg, Jämo remissvar, 1996.

Slutord

Genom att betrakta EU:s jämställdhetsramverk i den svenska policy-spegeln, uppenbaras de risker som en fortsatt politisk integration innebär för svenska kvinnors sociala och ekonomiska medborgarskap.

marknaden härledda rättigheter täcker inte de sociala EUzs ur risker kvinna ställs inför under sin livstid. Det gör däremot

en

det sociala skyddsnätet och fördelningspolitiken i Sverige, ef-

tersom de baseras på medborgarskap och inte uteslutande på löneanställning.

EU-politiken frikopplar familjen och dess interna för-

som delning betalt och obetalt arbete från stat-marknad-för-

av hållanden policytriangeln, förhindrar aktiva strategier att avskaffa de institutionella barriärer vidmakthåller miss-

som gynnande på grund av kön Ward, 1996. Svensk jämställdhetspolitik tar inte tillräcklig hänsyn till de dynamiska sambanden mellan familje- och marknadsbeteende. Trots detta

finns där möjlighet att utveckla progressiva policystrategier

förmånlig behandling på arbetsmarknaden vilka kompenserar kvinnor för deras vårdansvar. Varken Europarådet eller EG-domstolen ansvarar inför några politiska valmanskårer inom eller över policy-gränser. Domstolsbeslut kan rakt emot avsikter i EU:s sociala handlings-

och resolutioner för att främja jämställdhet Hosprogram kyns, 1996, vilket också skedde i fallet Kalanke. Beslut av denna sort ogiltigförklarar dessutom kvinnors politiska aktivism i de medlemsstater där kämpat för lagar om förmån-

man ligare behandling att att mobilisera väljare, bilda koali-

genom tioner, erhålla stöd från folkvalda representanter och genom att vinna diskursiva drabbningar den offentliga arenan. Den höga andelen kvinnor i den svenska riksdagen och andra policyskapande öppnar emellertid för möjligheten att främ-

organ

strategier som kan motverka de uteslutningsmekanismer

vidmakthåller missgynnande på grund av kön. Den demosom kratiska undermineras dock av det supranationella

processen

2ll

Barbara Hobson

policyskapandet. Domsluten i olika jämställdhetsfall stödjer

rättsforskares argument att de processer som reproducerar missgynnande, såväl som motmedel mot dessa, bör kontextualiseras i specifika historiska och politiska sammanhang.

Betraktat utifrån missgynnandets dubbelriktade spegel, kan vi se att varken EU:s eller Sveriges behandling av jämställdhet har fram-

bringat några progressiva policyåtgärder som förmått bryta miss-

gynnandets cirkel och förändra det institutionella klimatet.

Positiva åtgärder som verkligen förändrar institutionell status quo har inte införlivats i någon av modellerna, bortsett från positiv

särbehandling i dess snävaste mening integration av tidigare ute-

slutna grupper, dvs. kvotering. När policyn ger utrymme för en tillräckligt stor andel individer som ser sig själva som tillhörande en missgynnad grupp kan dessa åtgärder påverka den institutionella och beslutsfattande ordningen." Inom ramen för den svenska lagstiftningen om förbud mot könsdiskriminering är positiv särbehandling ett icke-obligatoriskt inslag se paragraf 3-12. Arbetsgivare uppmanas att skapa handlingsplaner för att främja en jämn könsfördelning i skilda typer av arbete och för olika kategorier av arbetstagare, eller göra särskilda ansträngningar för att öka det

underrepresenterade könets proportionalitet Eklund, 1996a. Lagens vaghet möjliggör för nya former av gynnsam behandling, men den varken bestraffar eller utövar tryck mot motsträviga arbetsgivare. Det återstår att se om EG-domstolens beslut kan underminera dessa frivilliga planer.

EU:s ramverk för jämställdhet, som vilar på principen om lika lön för lika arbete, har potentialen att komma tillrätta med diskriminering av kategorier. Den hålls dock tillbaka genom en klausul om marknadskriteriers prioritet. I det svenska ramverket sker detta genom definitionen av vad som är rimligt. Innan jämförbar

en värdenonn kan appliceras, är det nödvändigt med en offentlig debatt och allmän medvetenhet om hur genderiserade arbetsmark-

en nader fungerar. Förekomsten av kvinnliga arbetsområden med låg

4 Detta kommer till uttryck i Cecilia Valientes kommande studie den spanska

av lagstiftningen kring sexuella trakasserier. Valiente menar att spanska femokrater använde den allmänna önskan att efterlikna Europa som ett diskursivt vapen för att få igenom lagstiftningen, men detta har inte kunnat övervinna motståndet mot lagens tillämpning. 42Hultin Ryszard 1996 undersöker i en innovativ studie den process varigenom dominerande grupper reproducerar sig själva. Forskarna kallar detta aktiv diskriminering: manliga arbetsledares benägenhet att värdera mäns prestationer och resurser högre än kvinnors. De finner i sin analys att svenska arbetsorganisationer med en manlig arbetsledare har större lönespridning än dem med en kvinnlig.

Kön och missgynnande -

lönesättning återspeglar dominerande gruppers makt och snarare institutionell praxis, än någon "marknadsrationalitet. En missgynnande-modell inbegriper strategier för att uppnå opartiskhet, rimlighet och rättvisa och går längre än att avhjälpa enskilda oförrätter. Den bemöter istället diskriminering av kategorier. Detta innebär att könsneutrala policyramverk överges, som möjliggör för priviligierade att hävda ojämlik behandling grupper vid införandet handlingsplaner för positiv särbehandling avsedav da att fördelaktigt behandla eller kompensera missgynnade grupper. Denna medvetenhet uttrycker Colleen Sheppards, en av de främsta förespråkarna och uttolkama de kanadensiska jämav ställdhetsinitiativen:

Att anta att alla individer är lika, som görs i likabehandlingsmodellen, är att transplantera individuell behandlingsmodell en ett samhälle lider djupa gmppbaserade ojämlikheter och som av därigenom försöka utrota dem Sheppard, 1993, s. 4.

Den här studien hade inte kunnat genomföras utan de forskningsinsatser och in- Kathleen McCaughey, juridikstuderande och rättsforskare, bistått mig sikter som med. Jag vill också tacka Ronnie Eklund, professor i juridik vid Stockholms universitet, har delat med sig sin stora kunskap inom området komparativ som av rättsforskning, samt Lise Bergh, JämO,som har försett mig med material omjämställdhetslagen. Avslutningsvis vill jag uttrycka min tacksamhet mot mina kollevid Forskarskolan i jämförande genusstudier, Helena Bergman, Ingalill Mongor tanari och Margreth Nordgren, vilka har tillbringar många timmar med att läsa denna text: deras kommentarer och förslag har varit ovärderliga.

Referenser

Arbetsdomstolens domar, 1996. s. 257-300. Arbetsmarknadsdepartementet 1997 Kvinnor män på arbetsmarknaden: Den flexibla arbetsmarknaden. Stockholm: Arbetsmarknadsdepartementet Bacchi, Carol 1990 Same Difference: Feminism and Sexual Difference. Sidney: Allen Unwin. Bieback, Karl Jurgen 1996 Indirect Discrimination Within the Meaning of Directive CE 79/7 in the Social Security Law the EC Member States. European Commission, Directorate-General V. Unemployment, Industrial Relations, and Social Affairs. Vol. No. 5 Febmary. Bergqvist, Christina 1994 Mäns makt och kvinnors intressen. Uppsala: Almqvist och Wicksell International Dissertation Bergqvist, Christina Myten om den universella svenska välfardsstaten. Statsvetenskaplig Tidskrift. nr 3 s. 223-233. Borchorst, Annette 1994 Welfare Regimes, Womens Interests, and the EC." Gendering Welfare Regimes, red. Diane Sainsbury. London: Sage.

Barbara Hobson

Bryson, Lois 1997. "Citizenship, caring, and commodiñcation. Crossing Borders: Gender and Citizenship in Transition. Red. Barbara Hobson Anne-Marie Bergman. Stockholm: FRN. Bjömberg, Ulla 1996 Ensamstående mödrar i Sverige. Kvinnor och välfärden. Stockholm: FRN. Cockbum, Cynthia 1983 Brothers, Male Dominance and Technological Change. London: Pluto. Commission of the European Communities, Memorandum on Equal Pay for Work of Equal Value, COM 94 6 final, Brussels, 23. 06. 1994. Daly, Mary 1996 Social Security, Gender, and Equality the European Union. European Commission, Employment, lndustiral Relations ana Social Affairs. V/D 5 Drangert, Pili Nyberg, Anita 1996 Underlag till remissvar betänkandet Sverige och EMU Eduards, Maud 1991 Toward a Third Way: Womens Politics and Welfare Policies in Sweden. Social Research, V0l.58, No.3. s. 677-705. Esping-Andersen. 1990 The Three Worlds of Welfare Capitalism. New Jersey: Princeton University Press. Ehmann, Marion 1996 Positive Action for Equal Opportunities the European Union Before and Añer the Kalanke-Judgment, Master Thesis, Faculty of Law, Stockholm University. Eklund, Ronnie 1996 "The Swedish Case -the promise land of sex equality in Sex Equality Law in the European Union. Red. Tamara Hervey David OKeefe. New York: John Wiley and Sons. Eklund, Ronnie 1996. E.U. Enlargement and the Community Social Policy: Industrial, Atypical Work and Health/Safety Regulations. Swedish Report on Sinnea Project Training Health Safety Matters and Atypical Work." Esping-Anderssen, Gösta. 1990 The Three Worlds of Welfare Capitalism. New Jersey: Princeton University Press. Esping-Anderson. Gösta Korpi, Walter 1987 From Poor Relief to Institutional Welfare States. The Scandinavian Model: Welfare States and Welfare Research, Red. R. Erikson, E.J. Hansen, Ringen, and H. Uusilato. Annonk, NY: M.E. Sharpe. European Parliament session documents A4-0338/95, 21 December 1995. Fenwick, Helen Hervey, Tamara K. 1995 Sex Equality the Single Market: New Directions for the European Court of Justice. Common Market Law Review. Fraser, Nancy 1996 "Multiculturalism and Gender Equity. Constellations: International Journal of Critical and Democratic Theory. Vol. No.l. Fraser, Nancy 1995 After the Family Wage: Gender Equity and Social Welfare", Political Theory, Vol. 22 November. Fraser, Nancy and Linda Gordon. 1994. Dependency Demystified: Inscriptions of Power in a Keyword of the Welfare State. Social Politics: International Studies in Gender, State, and Society. Vol. 1 No. s. 4-32. Fredman, Sandra 1992 European Community Discrimination Law: A Critiquej Industrial Law Journal Vol. 21 no. 119. .

Kön och missgynnande -

Gelb, Joyce 1989 Feminism and Politics: A Comparative Perspective. Berkeley, CA.: University of California Press. Handbook equal treatment for men and women in the European Community on 1995. Luxembourg: European Commission. Hemes, Helga 1987 Welfare State and Woman Power: Essays in State Feminism. Oslo: Norwegian University Press. Hervey, Tamara K. Jo Shaw 1996 Women, Work, and Care: Womens Dual Role and Double Burden EC Sex Equality and Law. Engendering Citizenship, Work, and Care, Seminar 1 of the EC Programme, Gender and Citizenship: social integration and social exclusion in European Welfare States. Hervey, Tamara K. OKeefe 1996 David, Red. Sex Equality Law in the European Union. New York: John Wiley and Sons. Hirdman, Yvonne 1989 Att lägga livet till rätta. Studier i svensk folkhemspolitik. Stockholm: Norstedts Förlag. Hirdman, Yvonne 1990 Genussystemet i Demokrati och makt i Sverige. SOU 1990:44. Hobson, Barbara m.fl. l994a Gender and the Swedish Welfare State. Comparative Studies of Welfare States. Publications of the British Social Policy-Association. London. Hobson, Barbara l994b. Solo Mothers, Policy Regimes, and the Logics of Gender. Gendering Welfare Regimes, edited by Diane Sainsbury. London: Sage. Hobson, Barbara 1996a " Frauenbewegung für Staatsburgerrechte Das - Beispiel Schweden. Feministische Studien: Sozialpolitik in Europa. vol 14 nr s: 17-34. Hobson, Barbara 1990 "No Exit, No Voice: Womens Economic Dependency and the Welfare State", Acta Sociologica, Vol. 33, s: 235-249 Hobson, Barbara Takahashi, Mieko 1996b.Gemusperspektiv på det sociala medborgarskapet. En studie ensamstående mödrar. i Generell välfärd av Hot och möjligheter red. Joakim Palme Irene Wennemo. Välfärdsårprojektet nr Stockholm: Socialdepartementet. Honneth, Axel 1996 The Struggle for Recogntion. The Moral Grammar Social Conjlicts. London: Polity Press. Hoskyns, Catherine 1996 Integrating Gender: Women, Law, and Politics in the European Community. London: Verso. Hultin, Mia Ryszard Szulkin. 1996 Male and Female Inequalities A Case of Active Discrimination. Paper presented at LNU Seminar, Stockholm, November 13. Johansson, Stina 1997 "Womens Paradise Lost Social services and care the quasi-markets in Sweden. Crossing Borders: Gender ana Citizenship in Transition. Red. Barbara Hobson Anne-Marie Bergman. Knijn, Trudie 1994 Fish without Bikes: Revision of the Dutch Welfare States and Its Consequences for the Independence of Single Mothers, Social Politics: International Studies in Gender, State, and Society, Vol. 1 No. s. 83-105 Korpi, Walter "Class, Gender, and Citizenship Rights. in Contested Citizenship: A Century of Social Policy Development in the Western World. red. Korpi Palme under utgivning

Barbara Hobson

Korpi, Walter 1989 Power Politics and State Autonomy the Development of Social Citizenship. American Sociological Review 54:309-28. Leibfried, Stephan och Pierson, Paul 1995. European Social Policy: Between Fragmentation and Integration. Washington DC: Brookings Institution. Lenaerts, Koen 1992 "Some Thoughts About the Interaction Between Judges and Politicians in the European Community. Yearbook of European Law Vol. 12 No. Leira, Amlaug 1992 Welfare States and Working Mothers. Cambridge, England: Cambridge University Press. Lewis, Jane 1993 Women and Social Policies in Europe: Work, Family and State. Red. Jane Lewis. Aldershoot, England: Edward Elgar. Lewis, Jane Ostner, Ilona 1995. "Gender and the Evolution of European Social Policies, European Social Policy, red. Stephan Leibried and Paul Pierson. Washington D.C: Brookings Institute. Lewis, Jane Ostner, Ilona 1994 "Gender and the Evolution of Social Policies. ZES-Arbeitspaper. Nr. 4/94. Bremen: Centre for Social Policy Research. Lister, Ruth 1995. Dilemmas Engendering Citizenship. Economy and Society. Vol. 24. No. s.1-40. Mackinnon, Catherine A. 1987 Feminism Unmodified: Discourses Law and on Life. Cambridge, Mass: Harvard University Press. Majury, Diane 1991 Strategizing In Equality." At the Boundaries of Law. Red. Martha A Fineman Nancy Thomadsen. New York: Routledge Mazey, Sonya 1995 The Development of EU Equality Policies: Bureaucratic Expansion on Behalf of Women" Public Administration: An International Quarterly. V01. 73. No. s. 591-609. Meehan, Elizabeth 1991 European Social Citizenship and Social Policies. Frontiers of Social Citizenship. red. Ursala Vogel Michael Moran. London: Macmillan. Meehan, Elizabeth 1997 "Womens European Citizenship: Theoretical and Political Problems. I The Causes of Womens Exclusion: Actors, Processes and Institutions. Seminar 2 of the EC Programme Gender and Ciitzenship: Social Integration and Social Exclusion in Welfare States. Minow, Martha 1990 Making A11 the Difference: Inclusion, Exclusion, and American Law. Ithica: Comell University Press. Montanari, Ingalill 1993 "Hannonisering av social politik inom EG. Bilaga 1" EG, Kvinnorna och välfärdem: Social välfärd och jämställdhet mellan kvinnor och man I ett europeiskt perspektiv. Betänkande av EGkonsekvensutredningama. SOU 1993: 117. Montanari, Ingalill 1995. "Harmonisation of Social Policies and Social Regulations in the European Community European Journal of Political Research. Vol. 27 No. l s. 21-45. More, Gillian 1993 "Equal Treatment of the Sexes European Community Law: What Does Equal Mean Feminist Legal Studies. Vol. l No. s. 45-74. Morgan, David 1996 Family Connections: An Introduction to Family Studies. Oxford: Polity Press.

Kön och missgynnande - OConnor, Julia 1996 "Labour Market Participation, Gender, and Citizenship." iFrom Women in the Welfare State to Gendering Welfare State Regimes. Current Sociology. Vol. 44. No. 2 s. 78-100. Opinion of Advocate General Jacobs. 1997 Case C-409/95. Helmmut Marschall v Land Nordhein-Westfalen. Delivered on May 15. Orloff, Ann Shola 1993 Gender and the Social Rights of Citizenship: The Comparative Analysis of State Policies and Gender Relations." American Sociological Review. Vol. 58. No. 15s. 303-328. Ostner, Ilona 1993 Slow Motion: Women, Work, and Family Germany." Jane Lewis red. Women and Social Policies in Europe Aldershot: Edward Elgar Pateman, Carole 1989 The Disorder of Women: Democracy, Feminism and Political Theory. Stanford, CA: Stanford University Press. Pateman, Carole 1996 Democratization and Citizenship in the 1990 s. Gunnar Myrdal Memorial Lecture. Stockholm University. Peterson, W. 1994. "Subsidiarityt A Definition to Suit any Vision Parliamentary Affairs. s. 116-132. Pierson, Paul 1994 Dismantling the Welfare State Reagan, Thatcher, and the Politics of Retrenchment: Cambridge University Press: Pierson, Paul 1996. "The Path to European Integration: An Historical Institutional Analysis." Comparative Political Studies. Vol. 29: 150- s. 60-82 Quebec National Assembly. 1996 35th leg., Bill 35. Pay Equity, 1996. Chapter 43. Reskin, Barbara 1986 Womens Work, Men s Work: Sex segregation on the Job. Washington DC: National Academy Press. Rhode, Deborah 1990 Theoretical Perspectives on Sexual Difference. New Haven: Yale University Press. Richmond, Amy 1996 The Politics of Social Law: The European Court of Justice and the Social Dimension." Paper presented at the American Political Science Association. San Francisco, August 29-September Riksförsäkringsverket 1996. Ett fördjupningsmaterial om den nya pensionen Riksförsäkringsverket 1997. Reformerat utfall för individer. pensionssystem - RFV Redovisar 1997: Ruggie, Mary 1984 The State and The Working Woman: A Comparative Study of Britain and Sweden. Princeton University Press. Sainsbury, Diane 1994 Gendering Welfare Regimes. London: Sage. Saraceno,Chiara 1994 The Ambivalent Familism of the Italian Welfare State." Social Politics: International Studies in Gender, State, and Society. Vol. l No. Scheiwe, Kirsten 1994 EC Law°s Unequal Treatment of the Family: The Case Law of the European Court of Justice on Rules Prohibiting Discrimination on Grounds of Sex and Nationality. Social and Legal Studies. Vol. No. s. 243-265 Sheppard, Colleen 1993 Study Paper prepared on Litigating the Relationship Between Equity and Equalitjtø. Ontario Law Reform Commission. Ontario, Canada.

Barbara Hobson

Sheppard, Colleen 1991 The I and the It : Reflections on a Feminist

Approach to Constitutional Theory. Feminist Theory. Red. Richard F. Devlin. Toronto Canada: Edward Montgomery Publications Limited.

Sheppard, Colleen 1990 Recognition of the Disadvantaging of Women: The

Promise of Andrews v. Law Society of British Columbia. McGill Law

Journal. Vol. 35. s. 207-234. Siaroff, Alan 1994 Work, Welfare, and Gender Inequality: A New Typology.

Gendering Welfare States. Red. Diane Sainsbury. London: Sage. Spicker, Paul 1994. The Principle of Subsidiarity and the Social Policy of the

European Community Journal of European Social Policy. Vol. No. s.

3-14. Stark, Agneta 1993. Svar till Rolf Andersson. Kommunalarbetaren.

September. Stark, Agneta 1994 Expressen, April Stark, Agneta Lindqvist, Sven 1996, Aftonbladet. April Steiner, Josephine 1996 The Principle of Equal Treatment for Men and Women

Social Security. Sex Equality Law in the European Union. Red.Tamara

Hervey and David 0Keefe, New York: John Wiley and Sons. Ståhlberg, Ann C. 1993 Pension Reforms Sweden." Institutet för

Socialforskning. Beneñts. Ståhlberg, Ann C. Våra pensionssystem. Stockkholm: SNS Förlag. Sundström, Marianne 1987. A Study in the Growth of Part-time Work in

Sweden. Stockholm: Arbetslivsentrum Sverige och EMU. 1996. SOU 1996: 158. Szyszczak, Erika 1996 Community Law on Pregnancy and Matemity. Sex

Equality Law in the European Union. Red. Tamara Hervey and David OKeefe, New York: John Wiley and Sons.

United Nations Development Programme UNDP. Human Development Report

1995. Oxford: Oxford University Press. s 73-86. Valiente, Celia 1997 The Regulation of Sexual Harassment in the Workplace

in Spain: the Role of State Feminists in the Elaboration of Gender Equality Policies

Van Keesbergen, Kees 1995 Social Capitalism: A Study of Christian

Democracy in the Welfare State. London: Routledge Ward, Ian 1996 Beyond Sex Equality. Sex Equality Law in the European

Union. Red.Tamara Hervey David OKeefe. New York: John Wiley and Sons. s. 383-398.

Weir, Margaret 1995 Poverty, Social Rights, and the Poverty of Place the

United States. European Social Policy: Between Fragmentation ana Integration. Red. Stephan Leibfried Paul Pierson. Washington DC: Brookings Institution.

Öberg, Lisa 1996 Barnmorskan och läkaren: kompetens och konflikt i svensk

förlossningsvård, I 8 70-1 920. Stockholm.

Om författarna

SIV GUSTAFSSON är professor i nationalekonomi vid Amsterdams universitet. Hon forskar bl.a. om ekonomiska effekter av familjepolitiken. Konsekvenserna av skattepolitik och subventionerad barnomsorg för kvinnors arbetsmarknadsbeteende i olika länder är några av de politikområden hon analyserat. Siv Gustafsson har publicerat artiklar i antologier och vetenskapliga tidskrifter, och författarna

är en av i boken Out of the margin. Feminist perspectives on economics 1995.

BARBARA HOBSON är docent i sociologi, verksam vid Sociologiska institutionen vid Stockholms universitet, och föreståndare för Forskarskolan i jämförande genusstudier. Hon är redaktör för tidskriften Social Politics: International Studies of Gender, State, and Society. Hon har publicerat artiklar om kön och välfárdsstater, kring teman som kön och medborgarskap, kvinnors maktresurser och välfärdsstaten, samt kvinnors ekonomiska beroende och sociala medborgarskap. Några av hennes Senaste publikationer inom dessa områden är: Womens Collectivities, Power Resources and the Making of Welfare States tillsammans med Marika Lindholm, Theory and Society utkommer 1997; Frauenbewegung f Staatsburgerrechte Das

r - Beispiel Schweden, i Feministische Studien hösten 1996; No Exit, No Voice: Married Womens Economic Dependency and the Welfare State", i Acta Sociologica december 1990. För närvarande leder hon ett internationellt forskningsprojekt, finansierat av Riksbankens Jubileumsfond.

INGEGERD MUNICIO LARSSON är FD och forskarassistent vid Statsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet. Hon har tidigare forskat om invandraroch skolpolitik, men arbetar nu med en jämförande studie av familjepolitik i Sverige och i England och Spanien. Hon studerar framför allt hur föräldrar fördelar ansvaret för barnen efter en skilsmässa. Ingegerd Municio Larssons avhandling hette Från lag till bruk. Hemspråksreformens genomförande och publicerades 1987. Senaste artikel är Den retoriska staten i Haften för kritiska studier 1996:4.

MARGRETH NORDGREN är doktorand i statsvetenskap vid Stockholms universitet. Hennes forskningsområde är förändringar i välfárdsstaten med inriktning på kontextuella variationer och historiska processer i transformationen den medicinska professionen ur ett köns- och maktper-

av spektiv. Margreth Nordgren arbetar med avhandlingen Läkarprofessionens feminisering En köns- och maktaspekt.

- ÅSA REGNER är FK och arbetar ämnessakkunnig på Arbetsmarknadsdeparte-

som mentet med för arbetsmarknads- och jämställdhetsfrågor.

ansvar Hon har tidigare bl.a. varit ensamutredare i Utredningen om kvin-

arbetsmarknad. Slutbetänkandet heter Hälften vore nog, SOU nors 1996:56.

Arbetsuppgifterna på Arbetsmarknadsdepartementet innebär framtagning och analys statistik som beskriver utvecklingen på

av arbetsmarknaden könsperpektiv. Även uppföljning de

ur ett av arbetsmarknadspolitiska målen jämställdhetssynpunkt ingår i an-

ur svarsområdet.

DIANE SAINSBURY är docent i statsvetenskap vid Stockholms universitet. Hennes forskningsområde är välfirdsstaten och socialpolitiken ur ett genusperspektiv. Hon har skrivit Gender, Equality and Welfare States 1996 och Från familj till individ i socialpolitiken i Kvinnors historia 1993. För närvarande arbetar Diane Sainsbury med en jämförelse de nordiska välfärdsstaterna, Gender Inequality and

av the Social Democratic Welfare States.

AGNETA STARK t.f. professor i företagsekonomi vid Högskolan i Örebro halvtid och docent i företagsekonomi vid Stockholms universitet. Hennes forskningsområden är redovisning och genusperspektiv på ekonomiska problem. Hon intresserar sig för ekonomisk teori, redovisningsteori, effektivitetsmätning och för jämställdhetsfrågor. Agneta Stark har tidigare skrivit bl.a. Social redovisning 1978, Avskrivningar: anläggningstillgångar med långt liv 1994, samt

om Rent ekonomiskt 1991 och Halva makten hela lönen 1994.

- Hon arbetar med ett jämförande genusprojekt om hur olika samhällen organiserar mönstret av betalt och obetalt arbete.

m

Statens 1997

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Dennyagymnasieskolan stegför steg.U. 32. öljdlagstiftningF till miljöbalken.M.

- 2 lnkomstskattelag,dell-llI. Fi. 33.Att läraövergränser.Enstudieav0ECD:s

Fastighetsdataregister.Ju. förvaltningspolitiskasamarbete.Fi.

Förbättradmiljöinformation.M. 34.Övervakningavmiljön.M.

Aktivt lönebidrag.Etteffektivarestödför 35. Ny kursi uafikpolitiken bilagor.K.+

arbetshandikappade.A. 36. Bekämpande penningtvätt.Fi.av

6 Lånsstyrelsemasroll i trafik-ochfordonsfrågor.K. 37. Ett teknisktforskningsinstituti Göteborg.U.

Byråkratini backspegeln.Femtioåravförändring 38. Myndighetellermarknad.

påsexförvaltningsområden.Fi. Statsförvaltningensolikaverksamhetsformer.Fi.

Rösterombarnsochungdomarspsykiskahälsa.S. 39. Integritet offentlighet Informationsteknik.Ju.

Flexibelförvaltning.Förändringochverksam- 40. Ungaocharbete.ln.

hetsanpassningav statsförvaltningens 41. Statenoch trossamfunden

struktur.Fi. Råttsligreglering

10.Ansvaretför valutapolitiken.Fi. -Grundlag

ll. Skatter,miljö ochsysselsättning.Fi. Lag omtrossamfund

- 12.IT-probleminför Referatoch LagomSvenskakyrkan.Ku.

slutsatserfrånenhearinganordnadav 42.Statenoch trossamfunden

IT-kommissionenden 8december.l Begravningsverksamheten.Ku.

lT-kommissionensrapportl/97. K. 43.Statenoch trossamfunden

Regionpolitikför helaSverige.N. Denkulturhistorisktvärdefullakyrkliga egendomen . IT i kulturenstjänst.Ku. ochdekyrkligaarkiven.Ku.

Detsvårasamspelet.Resultatstymingensframväxt 44.Statenoch trossamfunden

ochproblematik.Fi. Svenskakyrkanspersonal.Ku.

Att utvecklaindustriforskningsinstituten.N. 45.Statenoch trossamfunden

Skatter,tjänsteroch sysselsättning. Stöd,skatterochfinansiering.Ku. . +Bilagor.Fi. 46.Statenochtrossamfunden

5 Granskning granskning.av Statligmedverkanvid avgiñsbetalning.Ku.

Denstatligarevisioneni SverigeochDanmark.Fi. 47.Statenoch trossamfunden

Bättreinformationomkonsumentpriser.ln. Denkyrkliga Ku. . Konkurrenslagen1993- 996.N. 48. Arbetsgivarpolitiki staten. . Växai lärande.Förslagtill läroplanförbarnoch Förkompetensochresultat.Fi. . unga U. 49. Grundlagsskyddförnyamedier.Ju.

ü Aktiebolagetskapital.Ju. 50. Alternativautvecklingsvågarför EU:s

73. Digitaldemokr@ti. seminariumEtt omTeknik, gemensammajordbrukspolitik.Jo.

demokratiochdelaktighetden8november1996 51. Bristeri omsorg

anordnat Folkomröstningsutredningen,av lT- enfrågaombemötande äldre.av

kommissionenochKommunikationsforsknings- 52.Omsorgmedkunskapochinlevelse

beredningen.lT-kommissionensrapport2/97.K. enfrågaombemötande äldre.av

- Välfärdi verkligheten Pengarräckerinte. 53.AvskaffareklamskattenFi. . - Svenskmat- EU-fat.Jo. 54.Ministemochmakten. . EU:sjordbrukspolitikochdenglobalalivsmedels- Hurfungerarministerstyreipraktiken Fi. . försörjningen.Jo. 55. Statenochtrossamfunden.Sammanfattningamaav

Kontroll ReavinstVärdepapper.Fi. förslagenfrån destatligautredningarna.Ku. . l demokratinstjänst.Statstjånstemannensroll och 56.Folketsområdgivareochbeslutsfattare. . vånoffentligaetos.Fi. +Bilaga ochl Ju.

Bampomograñfiågan. 57.l medborgarnastjänst. . lrmehavskriminaliseringm.m.Ju. Ensamladförvaltningspolitikförstaten.Fi.

Europaochstaten.Europeiseringensbetydelseför 58. Personaluthyrning.A. . svenskstatsförvaltning.Fi. 59.SvenskhemmetVoksenåsensförvaltningsfonn.Ku.

Kristallkulan trettonrösteromfiamtiden. 60. Betal-TVinomSverigesTelevision.Ku. . lT-kommissionensrapport3/97.K.

1997 Statens offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

61. Att växablandbetongochkojor. Ändradorganisationför detstatligaplan-,bygg- . Ettdelbetänkande barnsochungdomars och bostadsväsendet.ln. om uppväxtvillkori storstädemasutsattaområdenfrån Jaktensvillkor enutredningomvissa . - Storstadskommittén. Jo. Rosor betong. 92.Medieföretagi Sverige Ägandeoch av - . radioochTV. Ku. Enantologitill delbetänkandetAtt växabland strukturförändringaripress,

betongochkojor frånStorstadskommittén.S. Hanteringavfeli utjämningssystemetför . Sverigeinförepokskiftet. kommunerochlandsting.ln. . transportbidrag.N. lT-kommissionensrapport5/97.K. Konkurrensneutralt . 64.Samhall.Enarbetsmarknadspolitiskåtgärd Forumförvärldskultur . Bilagedel.A enrapportomettrikarekulturliv. Ku. + - 65.Polisensregister.Ju. Lokalförsörjningochfastighetsägande. . 66.StatsskuldspolitikemFi. Enutvärderingavstatensfastighetsorganisation.

Återkallelse uppehållstillstånd.UD.av Fi. . skogsmark.Behovochkostnader.M. Grannlands-TVikabelnät.Ku. 97.Skyddav . Skydd skogsmark.Behovochkostnader. Besparingarstortochsmått.U. 98. av . Totalförsvaretochfrivilligorganisationema Bilagor.M. . vattenadministration.Vattenärlivet. M. uppdrag,stödochersättning.Fö. 99. Enny - :E Politik förunga. 100.NyasamverkansformerinomdenSjöhistoriska . museiverksarnheten.Ku. + st2 bilagor.ln. Enlag socialförsäkringar.S. 10l. Behandlingavpersonuppgifterom om . Inför svenskpolicyomsäkerelektronisk totalförsvarspliktiga.Fö. en . Miljö. Svenskstrategiför EU:s kommunikation.Referatfrånettseminarium 102.Mat

lT-kommissionen,Närings-och jordbrukiframtiden.Jo. anordnatav handelsdepartementetochSElSden l l december 103.Rapportmedförslagomsändningsorter.Ku.

1996.lT-kommissionensrapport6/97.K. 104.Polisifredenstjänst.UD.

74. EU:sjordbrukspolitik,miljönochregional 105.Agenda i Sverige.

utveckling.Jo. FemårefterRio resultatochframtid.M. - 75.Bosättningsbegreppet.Skatterättsligareglerför 106.Enfond förungakonstnärer.Ku.

fysiska Fi. 107.Dennyagymnasieskolan personer. invandrarei vårdoch problemochmöjligheter.U. omsorg - . rak Om till fråga bemötandeaväldre. 108.Att lämnaskolanmed rygg rätten - en om - Uppföljning inkomstskattelagen.Fi. skriftspråketochomförskolansochskolans av . och läs-och Medelsförvaltningi kommunerochlandsting.In. möjligheterattförebygga möta . Försäkringsmäklare.Enlagöversynav skrivsvårigheter.U.

Försäkringsmäklarutredningen.Fi. 109.Myndighetsansvaretför transportavfarligt

Reformeradstabsorganisation.Fi. gods.Fo.

Allmännyttigabostadsföretag. 110.Säkrareobligationer Fi.

Bilaga.ln. lll. Branschsaneringochandrametodermot + - Likamöjligheter.ln. ekobrott.Ju.

Ommaktochkön i spåren offentliga 112.Ensamordnadmilitärskolorganisation. - av organisationersomvandling.A. 113.Mothalvamakten elvahistoriskaessäerom - Enhållbarkemikaliepolitik.M. kvinnorsstrategierochmänsmotstånd.A.

Förmånefterinkomst Samordnatinkomstbegrepp 114.Styrsystemochjämställdhet.Institutioneri för bostadsstödenoch kvalifikationsreglerför förändringochkönsmaktensframtid.A. nya rätttill sjukpenninggrundandeinkomst. 115.Ljusnandeframtidellerettlångtfarväl

alkohol,tobakoch Densvenskavälfärdsstatenijämförande Punktskattekontrollav . mineraloliamm.Fi. belysning.A.

Kvinnor, mänochinkomster.

Jämställdhetochoberoende.A.

Upphandlingför utveckling.N. . Handelnmedskrotochbegagnadevaror.N. .

Statens offentliga 1997 utredningar

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Kommunikationsdepartementet

Fastighetsdataregister.3 Länsstyrelsemasroll i trañk- ochfordonsfrägor.6 Aktiebolagetskapital.22 lT-probleminför Referatochslutsatserfrån Bampomografifiágan. enhearinganordnad IT-kommissionenden

av lnnehavskriminaliseringmm. 29 18december.IT-kommissionensrapport1/97.12 Integritet offentlighet Informationsteknik.39 Digitaldemokr@ti.Ettseminarium Teknik,

om Grundlagsskyddförnyamedier.49 demokratiochdelaktighetden8november1996 Folketsområdgivareochbeslutsfattare. anordnat Folkomröstningsuüedningen,IT-

av +Bilaga och 56l kommissionenochKommunikationsforsknings- Polisensregister.65 beredningen.lT-kommissionensrapport2/97.23 Branschsaneringochandrametodermotekobrott.1 11 Kristallkulan trettonröster framtiden.

- - om

lT-kommissionensrapport3/97.3 1

Utrikesdepartementet Nykurs

itrañkpolitiken+bilagor. 35 Återkallelseavuppehållstillstånd.67 Sverigeinförepokskiñet. Polisi fredenstjänst.104 IT-kommissionensrapport5/97.63

Inför ensvenskpolicyomsäkerelektronisk Försvarsdepartementet kommunikation.Referatfrån seminariumanordnat

ett av Totaltörsvaretochfrivilligorganisationema lT-kommissionen,Närings-ochhandelsdepartementet

uppdrag,stödochersättning.70 ochSEISden11december1996. - Behandling personuppgifter IT-kommissionensrapport6/97.73

av om totalförsvarsplilttiga.101

Finansdepartementet

Myndighetsansvaretför transportavfarligt gods.109 Ensamordnadmilitärskolorganisation.l12 lnkomstskattelag,dell-lll. 2

Byråkratini backspegeln.Femtioäravförändring sex Socialdepartementet förvaltningsområden.7 Rösterombarnsochungdomarspsykiskahälsa.8 Flexibelförvaltning.Förändringochverksam- Välfärdi verkligheten-Pengarräckerinte.24 hetsanpassning statsförvaltningensav struktur. 9 Bristeri omsorg Ansvaretför valutapolitiken.10

enfrågaombemötande äldre.5 lav Skatter,miljö ochsysselsättning.1 1 - Omsorgmedkunskapochinlevelse Detsvärasamspelet.Resultatstymingensframväxt

enfrågaombemötande äldre.52av ochproblematik.15 - Attväxablandbetongochkojor. Skatter,tjänsteroch sysselsättning. Ett delbetänkande barnsochungdomars +Bilagor.17

om uppväxtvillkori storstädemasutsattaområdenfrån Granskning granskning.av Storstadskommitten.61 Denstatligarevisioneni SverigeochDanmark.l 8 Rosoravbetong. Kontroll ReavinstVärdepapper.27 Enantologitill delbetänkandetAtt växabland l demokratinstjänst.Statstjänstemarmensroll och betongochkojor från Storstadskommittén.62 vårtoffentligaetos.28 Enlag socialförsäkringar.72 Europaochstaten.Europeiseringensbetydelseför

om Invandrarei vårdochomsorg svenskstatsförvaltning.30 enfråga bemötande äldre.76 Att läraövergränser.EnstudieavOECD:sförvaltnings - om av Förmåneñerinkomst- samordnatinkomstbegrepp politiskasamarbete.33 för bostadsstödenochnyakvalifrkationsreglerför Bekämpande penningtvätt.36av rätttill sjukpenninggrundandeinkomst.85 Myndighetellermarknad.

Statsförvaltningensolikaverksamhetsformer.3 8

Arbetsgivarpolitiki staten.

Förkompetensochresultat.48

Avskatfareklamskatten53

Ministemochmakten.

Hurfungerarministerstyreipraktiken 54

Statens 1997

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

1medborgarnastjänst. Mot halvamakten elvahistoriskaessäerom

- Ensamladförvaltningspolitikförstaten.57 kvinnorsstrategierochmänsmotstånd.1 13 Statsskuldspolitiken.66 styrsystemochjämställdhet.Institutioneri Bosättningsbegreppet.Skatterättsligareglerför förändringochkönsmaktensframtid.1 14 fysiska 75 Ljusnandeframtid eller ettlångtfarväl

personer. Uppföljningavinkomstskattelagen.77 Densvenskavälfärdsstatenijämförande Försäkringsmäklare.Enlagöversynav belysning.l l5 Försälc-ingsmäklarutredningen.79

stabsorganisation.80 Kultu rdepartementet Reformerad Punktskattekontrollavalkohol,tobakoch IT i kulturenstjänst.14 mineralolia.m.m.86 Statenochtrossamfunden Lokalförsöijningochfastighetsägande. Rättsligreglering Enutvärderingavstatensfastighetsorganisation.96 Grundlag

- Säkrareobligationer1 10 Lag omtrossamfund

-

LagomSvenskakyrkan.41

- Utbildningsdepartementet Statenochtrossamfunden Dennyagymnasieskolan stegför steg.l Begravningsverksamheten.42

- Växai lärande.Förslagtill läroplanför barnoch Statenochtrossamfunden unga6-16är.21 Denkulturhistorisktvärdefullakyrkligaegendomenoch Ettteknisktforskningsinstituti Göteborg.37 dekyrkligaarkiven.43 Besparingaristortochsmått.69 Statenochtrossamfunden Dennyagymnasieskolan Svenskakyrkanspersonal.44 -problem ochmöjligheter. 107 Statenoch trossamfunden Att lämnaskolanmedrak Omrättentill Stöd,skatterochfinansiering.45

ryggskriftspråketochomförskolansochskolans Statenochtrossamfunden möjligheteratt förebyggaochmötaläs-och Statligmedverkanvid avgiñsbetalning.46 skrivsvårigheter.108 Statenochtrossamfunden

Denkyrkligaegendomen.47 Jordbruksdepartementet Statenochtrossamfunden.Sammanfatmingarna

av Svenskmat- påEU-fat.25 förslagenfråndestatligautredningarna.55 EU:sjordbrukspolitikochdenglobalalivsmedels- SvenskhemmetVoksenåsensförvaltningsfonn.59 försäljningen.26 Betal-TVinomSverigesTelevision.60 Alternativautvecklingsvägar EU:sför Grarmlands-TVikabelnät.68 gemensamma 50 Medieföretagi Sverige Ägandeoch

- EU:sjordbrukspolitik,miljön ochregional suukturförändringaripress,radioochTV. 92 utveckling.74 Forumför världskultur Jaktensvillkor utredning vissajaktfrågor. 91 enrapportomettrikarekulturliv. 95

en om - Mat Miljö. Svenskstrategiför EU:s NyasamverkansfonnerinomdenSjöhistoriska jordbruki framtiden.102 museiverksarnheten.100

Rapportmedförslagomsändningsorter.103 Arbetsmarknadsdepartementet Enfondförungakonstnärer.106 Aktivt lönebidrag.Etteffektivarestödför

Närings- och handelsdepartementet arbetshandikappade.5 Personaluthyrning.58 RegionpolitikförhelaSverige.13 Samhall. arbetsmarknadspolitiskEn åtgärd Att utvecklaindustriforskningsinstituten.16 +Bilagedel.64 Konkurrenslagen1993-996.1 20 Ommaktochkön-i spåren offentliga Upphandlingförutveckling.88

av organisationenomvandling.83 Handelnmedskrotochbegagnadevaror.89 Kvinnor,mänochinkomster. Konkurrensneutralttransportbidrag.94 Jämställdhetochoberoende.87

Statens 1997

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Inrikesdepartementet Bättreinformationomkonsumentpriser.19 Ungaocharbete.40 Politikförunga. + st2 bilagor.7 l Medelstörvaltningi kommunerochlandsting.78 Allmännyttiga bostadstöretag. +Bilaga.8 l Likamöjligheter.82 Ändradorganisationför detstatligaplan-,byggoch bostadsväsendet.90 Hanteringavfel i utjämningssystemetför kommunerochlandsting.93

Miljödepartementet

Förbättradmiljöinfonnation.4 Följdlagstiñningtill miljöbalken.32 Övervakningavmiljön. 34 Enhållbarkemikaliepolitik.84 Skyddavskogsmark.Behovochkosmader.97 Skyddavskogsmark.Behovochkostnader. Bilagor.98 Ennyvattenadminisuation.Vattenärlivet. 99 Agenda21 i Sverige. FemårefterRio-resultat ochframtid.105