Underhållsbidrag och bidragsförskott D. B,betänkande. Lagtext och bilagor

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

Underhållsbidrag

och

bidragsförskott

A

Del

F

Betänkande och

av Underhållsbidragsbidragsförskottsutredningen

-93

1995:26 W{J ,, ,

M Som

"h

mn Statens offentliga utredningar

1995 : 26 Socialdepartementet

Underhållsbidrag

och

bidragsförskott

A

Del

Betänkande av

bidragsförskottsutredningen -93

Underhållsbidrags- och Stockholm 1995

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningskontor.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Fax: 08-20 50 21 Telefon: 08-690 90 90

Svara remiss. Hur och Varför. Statsrádsberedningen, 1993. En liten boschyr som underlättar arbetet för den som skall svara på remiss. - Broschyren kan beställas hos: Regeringskansliets förvaltningskontor Arkiv- och inforrnationsenheten 103 33 Stockholm Fax: 08-790 09 86 Telefon: 08-763 24 81

ISBN 91-38-13900-6 Graphic Systems AB, Göteborg 1995 ISSN 0375-250X

Till statsrådet

Anna Hedborg

Genom beslut den 10 juni 1993 bemyndigade regeringen chefen för Socialdepar-

tementet att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att se över reglerna om fastställande av underhállsbidrag m.m. Med stöd av bemyndigandet förordnade departementschefen den 1 juli 1993 numera hovrättslagmannen Anna-Karin Lundin som särskild utredare fr.o.m. den 10 juni 1993.

Till sakkunniga förordnades fr.o.m. den l september 1993 hovrättsassessorn

Gudrun Antemar, rättschefen Susanne Billum, törbundssekreteraren Margareta

Erman, departementsrådet Maj-Britt Grutberg, kanslirádet Sören Kindlund och enhetschefen Kurt Reimfelt. Maj-Britt Grufberg entledigades fr.o.m. den 8 sep-

tember 1994. Till sakkunnig förordnades fr.o.m. den 9 september 1994 departe-

mentssekreteraren Bettina Kashefi. Att experter biträda utredningen förordnades fr.o.m. den 1 september som 1993 förlagschefen Anders Bodecker och fil.dr. Birgitta Törnkvist. Till sekreterare i utredningen förordnades fr.o.m. den 10 juni 1993 hovrättsassessorn Anita Wickström. Utredningen har antagit namnet Underhållsbidrags- och bidragsförskottsutredningen -93. Utredningen får härmed överlämna sitt betänkande Underhállsbidrag och bi-

dragsförskott . Till betänkandet fogas ett särskilt yttrande.

Utredningens uppdrag är därmed slutfört.

Umeå i mars 1995

Anna-Karin Lundin /Anita Wickström

4x;§j.a:ia§f::i3L.

äh®i§äåå$§$Tf

.

ragg; ass: ;muoøarmsnøaáwsürasgçinwngizaggmxaüag ;när

i

A

- i A " A ;ceazssggssav

;saa ;sms-kw man: m

aââzthms mä: :må ,gasen/er ma; mammas.:

Innehållsförteckning

Del A

Förkortningar

Sammanfattning 23

1 Inledning 35 1.1 Utredningens direktiv 35 1.2 Utredningens arbete 40 1.3 Betänkandets disposition och innehåll 1.4 Vissa terminologiska frågor 43 1 Författningsförslagen 1.6 Arbetets inriktning 45 1 1 Bidragsförskottssystemet 45 . 1.6.2 Reglerna om underhdllsbidrag 46

DEL I BAKGRUND

2 Nuvarande förhållanden 49 2.1 Inledning 49 2.2 Föräldrars underhállsskyldighet gentemot sina barn 49 I Underhállsskyldighet 49 2.2.2 Underhállsbidrag 50 2.2.3 Ett exempel som visar hur man beräknar

6 Innehållsförteckning

2.3 Bidragsförskott 58 m.m. 1 Bidragsförskott 58 2.3.2 Förlängt bidragsförskott 60 2.3.3 Särskilt bidrag till vissa adoptivbarn 61 2.3.4 Särskilt bidrag till ensamföräldrar 61 2.3.5 Den Europeiska unionen 61 2.4 Något olika befattning med bidragsförskott och om organs underhâllsbidrag till barn 62 2.4.1 Underhällsmäl vid de allmänna domstolarna 62 2.4.2 Bidragsförskott och underhällsbidrag vid de allmänna försäkringskassorna 63 2.4.3 Underhällsbidrag vid socialnämnderna 67 2.5 Några faktauppgifter 68 2.5.1 Barns familjeförhållanden 68 2 Familjesplittring 69 2.5.3 Boföräldrar och bidragsansvariga 69

2.5.4 Några siffror om bidragsförskottssystemet 70

3.2 Underhállsbidragsansvariga föräldrar inom och utanför bidragsförskottssystemet 75 3.2.1 Underhállsbidragsansvariga föräldrar och befolkningen över 18 är 75 3.2.2 Underhällsbidragsansvariga föräldrar och underhällsbidragen 77 3.2.3 Underhállsbidragsansvariga föräldrar inom respektive utanför bidragsförskottssystemet 85 3.2.4 Underhállsbidragsansvariga föräldrar jämfört med övrig befolkning med samma köns- och äldersfördelning 92 3.2.5 Boföräldrar jämfört med övrig befolkning med samma köns- och äldersfördelning 97 3.2.6 Underhällsbidragsansvarigo föräldrar och boföräldrar 98 3.3 Underhállsbidragsansvariga föräldrar inom bidragsförskottssystemet 102 3.3. I Underhällsbidragsansvariga föräldrar med ett eller

flera barn inom bidragsförskottssystemet 102

3.3.2 Underhällsbidragsansvariga föräldrar med ett barn 105 3.3.3 Nollbetalare 109 4 Preskriberade skulder 1 12

Innehållsförteckning 7

3.4 Slutsatser och analys 118

3.5 statistiskt material 122

3.5.1 Material från SCB 122

3.5.2 Material från RFV 128 3.6 Förteckning över tabeller och figurer 129

Utländsk rätt 133 4. 1 Inledning 133 4.2 Danmark 133 I Underhdllsbidrag 133

4.2. 2 Bidraggörskott 135

4.2.3 Indrivning 135

4.3 Finland 136

1 Underhållsbidrag 136

4.3.2 Underhållsstöd 138 4.3.3 Problem 139 4.4 Norge 140

I Reformarbete 140

4.4.2 Underhållsbidrag 140

4.4.3 Bidraggörskort 143

4.4.4 Krawerksamheten 144

4.4.5 Erfarenheter 145

4.5 Storbritannien 146

4.6 Förbundsrepubliken Tyskland 151

4.6.1 Underhåll till barn 151

6.2 Bidragsförskott 152

4.7 Australien 152 4.8 Nya Zeeland 154

ORGANISATORISKA FRÅGOR DEL n

5 Försäkringskassans roll; bakgrund 161

5.1 Nackdelarna med försäkringskassans roll i dag 161

5.2 Något tidigare förslag och överväganden 164

om 5.3 Hur kan försäkringskassans roll stärkas 166 5.3. I Olika möjligheter 166

5.3.2 Pågående reformarbete vad gäller vårdnad och

umgänge 171

8 Innehållsförteckning

Bör försäkringskassorna ställning part vid avtal och ges av rättegång om underhållsbidrag till barn 173

6.1 Utredningens uppdrag 173 6.2 Allmänt om talerätt 173 6.3 Försäkringskassornas partsställning i dag 174 6.3.1 Fastställande och jämkning underhållsbidrag 174 av 6.3.2 Vem är part när underhållsbidrag till barn skall fastställas eller jämkas 175 6.3.3 Något om pansställningen i mål bidragsförskott 179 om

6.4 överväganden 180

6.4.1 Inledning 180 6.4.2 Utgångspunlaer 180 6.4.3 Hur göra försäkringskassan till part 180 6.4.4 Bör försäkringskassan alltid eller endast i vissa

fall

vara part när bidragsförskott utgår 181 6.4.5 När försäkringskassan är part bör försäkringskassan och barnet eller endast försäkringskassan part vara upp till bidragsförskottsnivån 182

6.4.6 Sammanfattande bedömning 186

Hjälp till föräldrar och barn med att upprätta avtal om underhållsbidrag 189

Utredningens uppdrag 189 Behöver föräldrarna hjälp när underhállsbidrag skall fastställas eller jämkas Bör hjälpen ges av något offentligt organ 190 7.2.1 Ensamförälder 1980 190 7.2.2 Bör något egentligt organ enskilda råd och ge hjälp med att räkna ut och träffa avtal om underhållsbidrag 190 7.3 Vilken hjälp i dag 191 ges 7.3.1 Inledning 191 7.3.2 Socialnämndernas skyldigheter enligt FB 192 7.3.3 F örsåkringskassorna 193 7.3.4 Rättshjälp 193 7.4 Nackdelarna med dagens ordning 194 7.5 Hur bör hjälpen utformas i framtiden 195 7.5.1 På vilket organ bör uppgiften läggas 195 7.5.2 Omfattningen av försäkringskassans service 199 7.5.3 Bär rätten att hjälp från det allmänna vara

begränsad till vissa grupper av personer 200

7.6 Följdfrågor 201

Innehållsförteckning

7.6.1 Vilken försäkringskassa skall vara behörig 201 7.6.2 Avgift 201 7.6.3 Godkännande av underhällsavtal 203 7.7 Reformens ekonomiska konsekvenser för det allmänna 204 7.1 Inledning 204

7.2 Vad innebär reformen för försäkringskassorna 204

7.3 Vilken avlastning innebär reformen för kommunerna 205

7.4 Vad innebär reformen för statens kostnader för

rättshjälpen 205

DEL m UNDERHÅLL TILL BARN

Fördelningen av underhållsansvaret mellan föräldrarna och

8.2.3 Allmänt om metoden för att bestämma underhällsbidragets storlek 2 12

8.2.4 Närmare metoden 2 13 om 8.2.4.1 Barnets behov 2 13 8.2.4.2 Föräldrarnas ekonomiska förmåga 2 15 8.2.4.3 Ett tillämpningsexempel 220 8.3 Beräkning av egna levnadskostnader i andra sammanhang 222 8.3.1 Inledning 222

8.3.2 De exekutionsrättsliga förbehällsbeloppen 222

8.3.2.1 Exekution i lön 222

8.3.2.2 Förbehdllsbeloppen vid införsel 222

8.3.2.3 Utmätninggiia belopp 224

8.3.2.4 Reformerad löneexekution 224

8.3.3 Skuldsanering 225

8.3.4 Socialbidragsnormerna 225 8.3.5 Konsumentverkets beräkningar 227 8.3.6 Jämförelser mellan de olika beloppen 228 1 Bostadskostnader 228

8.3.6.2 Övriga vanliga levnadskostnader 229

8.4 Något om kritiken mot sättet att beräkna underhâllsbidrag i dag 232

8.5 Tidigare förslag och synpunkter 232

8.6 Olika försök med förenklade metoder att beräkna

underhállsbidrag 235

10 Innehållsförteckning

8.6.1 Försöksprojelaet vid Göteborgs allmänna försäkringskassa 235

8.6.1.1 Inledning 235

8.6.1.2 Alternativ 1 Hel schablon 236 -

8.6.1.3 Alternativ 2 Modifierad schablon 236

- 8.6.1.4 Alternativ 3 Schablon och verklig bostadskostnad 237 -

8.6.1.5 Alternativ 4 Modifierad schablon utan

umgängesavdrag 238 6 Resultatet 23 8 8.6.1. 7 Försäkringskassans överväganden och förslag 238

8.6.2 Den s.k. bruttoberälmingsmetoden för underhållsbidrag 239 I Inledning 239

2 Resultatet 239 8.6.2.3 RFV.s kommentar till resultatet 239

8.7 överväganden och förslag 240

7.1 Inledning 240

7.2 Hur skall underhållsansvaret fördelas mellan

föräldrarna Kvotdelning, hälftendelning eller

7.3 Metod att bestämma underhållsbidragets storlek allmänna utgångspunkter 246

-

7.4 Nettokvotdelningsmetoden; en metod för att beräkna

underhållsbidragets storlek 249 7.4.1 Allmänt om metoden 249 7.4.2 Beräkning av föräldrarnas inkomst 254 7.5 F örbehållsbeloppet för egna levnadskostnader

utom bostadskostnaden 257

7.5.1 Nonnalbeloppet i FB i dag; hur förhåller det sig till lagstiftarens intentioner 257 7.5.2 Vilka poster bör norrnalbeloppet för eget underhåll

innefatta och hur stort bör det vara 259

7.6 Förbehåll för make eller sambo 267

7 Förbehåll för hemmavarande barn 268 8 Bostadskostnaderna 270

8.1 Bostadskostnaderna i dag 270

7.8.2 Kan bostadskostnaderna schabloniseras 271

7.8.3 Kan bedömningen stramas upp 272

7.8.4 Enhetliga principer 274

Innehållsförteckning 1 1

7.9 Barns behov 275 1 Utgdngspunkter 275 7.9.2 Storleken barns behov 275 av

7.9.3 Vad bör schablonbeloppen omfatta och hur stora

bär de vara 276 7.9.4 Barnets andel av boförälderns bostadskostnader 278 7.9.5 Barnomsorgskostnader 280 7.10 Tillägg till underhdllsbidraget 280 7.11 Ett tillämpningsexempel 281 7.12 Uträkning 284 7.13 Avslutande synpunkter 286 7.14 Förslagens ekonomiska konsekvenser för enskilda och för det allmänna 286 7.15 Förslagens praktiska konsekvenser 289

9 Rättspraxis 291

10 Underhållsbidrag efter fyllda 18 år 295

10.1 Utredningens uppdrag 295 10.2 Gällande rätt 296 10.3 Kritik mot den i dag gällande ordningen 298 10.4 Tidigare förslag och synpunkter 299

10.5 överväganden och förslag beträffande avbrottsregeln 300

10.6 Måste underhallsbidrag fastställas särskilt för tid efter det

10. 6.3 Absolut underhdllsskyldighet till och med juni manad det är barnet fyller 19 år 308 10. 6.4 Underhállsbidrag fastställs att utgå till och med juni

månad det ár barnet fyller 19 dr 309 I 6.5 Förlängt bidragsförskott 312

10.7 Samordning av olika åldersgränser 313

12 Innehållsförteckning

12.3 Några fakta om umgängesavdragen inom

bidragsförskottssystemet 347

12.4 överväganden och förslag 347

12.5 Andra reformfrågor 349

13 Avgörande av tvistiga mål om underhållsbidrag utan

huvudförhandling 351 13.1 Inledning 351 13.2 Nuvarande ordning 352

I3.2.1 Dispositiva och indispositiva mål 352

I3.2.2 Allmänt om avgörande av mål utan huvudfärhandling 352 I3.2.3 Domförhetsregler 353 13.24 Avgörande av rena underhdllsmdl 354

13.2.5 Avgörande av s.k. blandade mäl 354

13.3 överväganden och förslag 355

14 Ändring av underhållsbidrag som fastställts 359

14.1 Gällande rätt 359 14.2 Bakgrund till de nuvarande reglerna 360

14.3 överväganden och förslag 361

Innehållsförteckning 13

14.3.1 Sexärgristen 361 14. 3.2 Jämkning för förfluten tid 362

15 Skyldighet att upplysa om omständigheter som påverkar underhållsbidragets storlek 365

15.1 Inledning 365 15.2 Nuvarande ordning 365 15.3 Beviskrav 368

15.4 överväganden och förslag 370

DEL IV BIDRAGSFÖRSKOIT

16 En begränsning rätten till utfyllnadsbidrag 375 av 16.1 Utredningens uppdrag 376 16.2 Den nuvarande ordningen 376 16.3 Nackdelarna med den nuvarande ordningen 377

16.4 Bakgrunden till den nuvarande ordningen; tidigare förslag och synpunkter 380

16.5 överväganden och förslag 384

16. 1 Bristande överensstämmelse 384

16. 5.2 Olika principiella lösningar 385 I 5.3 Utgängspunkter för ändringar i nuvarande stödsystem 386

16. 5.4 Former för framtida begränsning 387

en 16. 4. Inledning 388 16. 4.2 Föräldrarna är inte underhdllsansvariga på grund av att barnet har inkomster eller tillgångar 388 egna I 4.3 Barnets behov underhåll täcks föräldrarna 389 av av

I 5.5 Vilka skall inkomstprövningen omfatta 390

personer 16. 5.6 Vilka slags inkomster bör beaktas 393 16.5. 7 Vid vilken nivå bör avtrappningen börja 395

16. 5.8 Några tillämpningsexempel 396 16. 5.9 Konsekvenser för de enskilda och för det allmänna 397 16. 5.10 Skiss till med fullständig behovsprövning 398

ett system en

17 Andra spärregler 405

17.1 Utredningens uppdrag 405 17.2 Bidragsförskott medel få faderskap fastställt 405 som ett att 17.2.1 Inledning 405 17.2.2 Historik 406

17.2.3 Rättstillämpningen 408

14 Innehållsförteckning

I 7.2.4 överväganden och förslag 409

17.3 Den bidragsansvarige betalar fastställt underhállsbidrag i rätt

17.4 Den bidragsansvarige sörjer annat sätt för barnets underhåll 413

18 Bidragsförskott sammanboende 415 -

18.1 Inledning 415

18.2 Barnet bor tillsammans med den förälder i förhållande till

vilken bidragsförskott lämnas 416

I8.2.I Inledning 416 18.2.2 När anses den underhällsbidragsansvariga föräldern bo tillsammans med boföräldern och barnet 417 I 2.3 När anses barnet varaktigt bo tillsammans med den

bidragsansvariga föräldern 418

18.3 När anses barnet varaktigt bo tillsammans med

vårdnadshavaren 419 18.4 Växelvis boende 419

18.5 Bevisfrágor När kan varaktigt sammanboende

- anses

föreligga mot parts nekande 420

18.6 överväganden; bör praxis stramas upp 421

18. 6.1 Inledning 421 18. 6.2 Kritik mot dagens ordning 422 I 6.3 Allmänt 422 I 6.4 Bevisningen 423 18. I En motbevisbar presumtion 423

I 4.2 En fördelning av bevisbördan 425

19 Socialförsäkringsnämnds medverkan när en försäkringskassa avgör ärenden om kraveftergift 427

19.1 Nuvarande ordning 427

19. I Ejtergift av statens fordran på den bidragsansvarige 427

19.1 .2 Handläggningen hos försäkringskassan 428 19.1 .3 Bakgrunden till den nuvarande ordningen 428 I 9.1.4 Bakgrunden till att utredningen behandlar nämndens medverkan 429

19.2 överväganden och förslag 429

19.3 Förslagets konsekvenser 432

Innehållsförteckning 15

20 Bidragsförskott för förfluten tid 433 20.1 Inledning 433 20.2 Nuvarande ordning 434

20.3 Överväganden och förslag 434

20.4 Konsekvenser förslaget 435

av

DEL V KRAV OCH INDRIVNING

21 Preskriptionsbestämmelser för underhållsbidrag 439

21.1 Inledning 439 21.2 Gällande rätt

21.2.1 Vad med preskription och vilka är motiven

menas

för preskription

21.2.2 Allmänt om preskription

21.2.3 Preskription underhällsbidrag till barn 441

av

21 .2.4 Infärseltid 442

21.2.5 Färrättningskostnader hos kronofogdemyndigheten 442

21.3 Frågans tidigare behandling 443

21 .3.1 1979 drs 443

reform

21 .3.2 1995 drs reform

21.4 Storleken preskriberade underhållsbidrag 445

av 21.5 Några fakta underhällsbidragens betalning 445 om

21.6 överväganden och förslag

21.7 Effekterna för de bidragsansvariga av en förlängning av

.

Effekter för det allmänna av en förlängning av

till tio år 454

preskriptionstiden

22 Riktade betalningar underhållsbidrag 457

av

22.1 Inledning 457 riktade betalningar 457 22.2 Allmänt om 22.3 Riktning till viss tid 458 22.3.1 458

Inledning

Gällande 459 22.3.2 rätt

gällande 461

22.3.3 Bakgrunden till rätt

22.3.4 462

Tidigare förslag

22.3.5 överväganden

16 Innehållsförteckning

23 Avgiftsbeläggning av de bidragsansvarigas skulder för utgivna bidragsförskott 467 23.1 Utredningens uppdrag 467 23.2 Försäkringskassornas krawerksamhet 468 23.2.1 Kravhandläggningen 468

23. 2.2 Några siffror om krawerksamheten 469

23.2.3 Avgifter vid kronofogdemyndigheterna 469 23.3 Skäl för att införa någon form av ekonomisk sanktion 470 23.4 Tidigare förslag och synpunkter 470 23.5 Norge 472

23.6 överväganden och förslag 472

23. 6.1 Utgángspunkterjör en reform 472

23. 6.2 Olika lösningar 473 23.6.2.1 Avgifter 473 23. 6.2.2 Skuldupprakning 475 23. 2.3 Räntor 476 23. 6.3 Förslag 477 23.7 Följdfrágor 479 23. 7.1 Avgiftens behandling vid exekution 479 23. 7.2 Ejiergift 479 23. 7.3 Verkställighet utomlands 480 23. 7.4 Exekutionstitel 480 23. 7.5 Allmänt eller enskilt mál 480 23. 7.6 Preskription 48 l 23. 7 Företrädesordning 481 23. 7.8 Möjlighet att överklaga ett avgiftsbeslut 48 l

23. 7.9 Övrigt 482

23.8 Effekter 482 23. 8.1 Ejelder pd betalningsgraden 482 23. 8.2 Ekonomiska mükter för det allmänna 482 23. 8.3 Kostnader för en avgiftsbeläggning 483 23. 8.4 Andra aspekter 484

24 Övriga frågor 485

24.1 Barntillägg och liknande 485 24.1. Inledning 485 24.1.2 Barntillägg och skyldigheten att bidra till sitt barns underhåll 486 24.1.3 Exekution 486 24.1.4 Bakgrunden till gällande rätt 487 24.I.5 Barntillägg 487

Innehållsförteckning 17

24.1 .5.1 Ersättning vid utbildning 487 24.1 .5.2 Ersättning vid arbetslöshet 488

24.1.5.3 Ersättning vid värnpliktsüänstgöring m.m. 488

24.1 .5.4 Pension 489

24.1.6 Utgángspunkter 489

24. I 7 Överväganden och förslag 490

. 24.2 Förmedling underhållsbidrag och utkrävande av av

överskjutande underhållsbidrag 492

24.2.I Inledning 492 24. 2.2 Förmedling 492 24. I Nuvarande ordning 492 24.2.2.2 Tidigare förslag 493

24.2.2.3 överväganden och förslag 493

24. 2.3 Krav avseende överskjutande underhállsbidrag 494 24. I Nuvarande ordning 494

24.2.3.2 överväganden 494

24.3 1956 års New York-konvention 495 24. 3.1 Inledning 495

24. 3.2 Försäkringskassans kravhandläggning när den

bidragsansvariga föräldern är bosatt utomlands 495 24. 3.3 Internationellt samarbete vid indrivning av underhdllsbidrag 496 24. 3.4 Förmedlande och mottagande i dag 498 organ

24. 3.5 Överväganden och förslag 499

24.4 Indrivningsförfarandet 501

24.4.2.2 Skillnaderna mellan allmänna mál och enskilda mål 501

18 Innehållsförteckning GENOMFÖRANDET

EöRsLAGEN

27.5 Förslaget till lag om ändring i lagen 1964:143 om bidragsförskott 532 27.6 Förslaget till lag om ändring i studiestödslagen 1973:349 539 27.7 Förslaget till lag om ändring i lagen 1984:1095 förlängt om bidragsförskott för studerande 540 27.8 Förslaget till lag ändring i lagen 1984:1096 särskilt om om bidrag till vissa adoptivbarn 541 27.9 Förslaget till lag om skyldighet för de allmänna försäkringskassorna att hjälpa enskilda i frågor rörande underhällsbidrag till barn 541

Särskilt yttrande 543

Del B

Författningsförslag Förslag till lag om ändring i föräldrabalken Förslag till lag om ändring i äktenskapsbalken Förslag till lag om ändring i utsökningsbalken 4 Förslag till lag om ändring i lagen 1962:381 om allmän försäkring Förslag till lag om ändring i lagen 1964:143 om bidragsförskott Förslag till lag om ändring i studiestödslagen 1973:349

Innehållsförteckning 19

Förslag till lag om ändring i lagen 1984:1095 om förlängt

bidragsförskott för studerande Förslag till lag om ändring i lagen 1984:1096 om

särskilt bidrag till vissa adoptivbarn Förslag till lag om skyldighet för de allmänna

försäkringskassorna att hjälpa enskilda i frågor rörande underhållsbidrag till barn

BILAGOR Utredningens direktiv Dir. 1993:82 Vuxnas normalbehov Bostadskostnader Barns behov Hur beräknar man underhallsbidrag enligt nettokvotdelningsmetoden i olika fall En förälders inkomst och förmågan att betala underhällsbidrag Ekonomin före och efter en skilsmässa En jämförelse mellan den i dag allmänt använda metoden och

den föreslagna nettokvotdelningsmetoden med en höjning av

normalbeloppet för ensamstående föräldrar

Ytterligare jämförelse mellan dagens sätt att beräkna

en

underhållsbidrag och den föreslagna beräkningsmetoden

10 Ytterligare jämförelse mellan den i dag använda

en

beräkningsmetoden och den av utredningen föreslagna

11 Sammanboende 12 Erfarenheterna försäkringskassornas medverkan vid avtal av om underhållsbidrag till barn, m.m.

13 Test av nettokvotdelningsmetoden fastställda

underhällsbidrag

áäâamzaømaoá i e

45:11, amgzåi T

i 4 ø ,xa,xzz;znrjasä. :inarzsfâ-riä A

.O C

Förkortningar

anfört arbete a.a.

a. prop. anförd proposition

AFL Lagen 1962:381 om allmän försäkring art. konventionsartikel

AWE Average Weekly Earnings

bdf bidragsförskott bet. betänkande BGB Bürgerliches Gesetzbuch BFL Lagen 1964:143 om bidragsförskott bof boförälder

CSA Child Support Agency CSN Centrala studiestödsnämnden Dir. Kommittédirektiv dnr diarienummer

Ds Departementsserien

EG Europeiska gemenskaperna FB Föräldrabalken

FBFL Lagen 1984: 1095 förlängt bidragsförskott för studerande

om

F ÖD Rättsfall från Försäkringsöverdomstolen och försäkringsrätterna

Förs. Förslag till riksdagen

HB Handelsbalken HD Högsta domstolen

HINK Inkomstfördelningsundersökningen I0F Den totalräknade inkomst- och förmögenhetsstatistiken

LU Lagutskottet

22 Förkortningar

NJA Nytt Juridiskt Arkiv, avdelning I

NJA Nytt Juridiskt Arkiv, avdelning prop. regeringens proposition RB Rättegångsbalken

RFFS Riksförsäkringsverkets författningssamling

RFV Riksförsäkringsverket

RH Rättsfall från hovrätterna RRV Riksrevisionsverket

RSFS Riksskatteverkets författningssamling rskr. riksdagsskrivelse

RSV Riksskatteverket RÅ Regeringsrättens årsbok SBAL Lagen 1985:1096 om särskilt bidrag till vissa adoptivbarn SCB Statistiska centralbyrån

SFS Svensk författningssamling

SfU Socialförsäkringsutskottet

SoU Socialutskottet

SOU Statens offentliga utredningar SvJT Svensk Juristtidning

svux särskilt vuxenstudiestöd

svuxa särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa TI Trygdeetatens Innkrevingssentral UB Utsökningsbalken

UBU -93 Underhállsbidrags- och bidragsförskottsutredningen -93 UD Utrikesdepartementet

uha underhallsbidragsansvarig

uhb underhállsbidrag

ULF Undersökningen om levnadsförhållanden

ÄktB Äktenskapsbalken

Sammanfattning

Inledning

Flera utredningens förslag hänger med den koppling som finns av samman

mellan reglerna om underhållsbidrag och reglerna om bidragsförskott. För att förstå vad utredningen föreslår måste man därför veta något om de två regelsys-

temen.

Alla föräldrar har för sina barns försörjning de är skyldiga att

ett ansvar underhålla sina barn. När föräldrarna bor tillsammans med sina barn underhåller de barnen dem bostad, mat, kläder etc. En förälder inte bor genom att ge som tillsammans med sitt barn kan inte försörja barnet på det sättet. I stället måste föräldern betala underhållsbidrag till barnet.

Ett barn inte bor tillsammans med sina båda föräldrar kan få bidrags-

som förskott från staten. Det är lättast att förstå vad ett bidragsförskott är om man

på hur det fungerade från början. Då det ett rent förskott det under-

ser var

hållsbidrag förälder skulle betala. Senare har bidragsförskottet ändrat

som en karaktär och det är inte längre bara ett rent förskott. Nu betalas det ut med ett

fast belopp i princip är lika för alla oavsett hur stort underhållsbidraget är.

som Beloppet 1 173 kr i månaden år 1994, är det år utredningens siffvar som som hänför sig till. De flesta underhållsbidrag är lägre. Skillnaden mellan biror

dragsförskottet och underhållsbidraget kallas utfyllnadsbidrag. Det beloppet är

inget förskott utan ett rent stöd från det allmänna. v Hur stödet från det allmänna är beror alltså hur högt underhållsbidrastort

get är. Ju högre underhållsbidraget är desto lägre blir utfyllnadsbidraget. Denna koppling mellan reglerna underhållsbidrag och reglerna om bidragsförskott

om ställer till problem på olika sätt.

Terminologiska frågor

Den förälder är skyldig att betala underhållsbidrag till sitt barn kallas oftast som den underhållsskyldige. I det här betänkandet används begreppet den underhålls-

24 Sammanfattning

bidragsansvariga eller, vanligen, den bidragsansvariga Utredningen har näm-

ligen sett det som en fördel att använda ordet ansvarig har positiv som en mera klang än ordet skyldig. Den andra föräldern alltså den barnet bor tillsammans med kallas i - som betänkandet boföraldern.

Arbetets inriktning

I över tio år har olika utredningar arbetat med att förändra bidragsförskottssystemet. Det har kommit förslag om att avskaffa det helt och förslag ändra

om att

det i grunden. Denna utredning har riktat sitt arbete på att föreslå förbättring-

ar i det nuvarande systemet.

Bakgrund

De underhållsbidragsansvarigas ekonomiska situation

kapitel 3

Hittillsharkunskapernaomdeunderhållsbidragsansvarigas ekonomiska situation

varit små. Utredningen har tagit fram ett omfattande statistiskt material

som

belyser den ekonomiska situationen for dessa föräldrar. Uppgifterna har ställts

i relation till uppgifter andra ekonomiska förhållanden. Sålunda om personers

jämförs ekonomin för de underhållsbidragsansvariga inom och bidrags-

utom

förskottssystemet dels inbördes och dels med med

en grupp personer samma ålders- och könsfördelning. Dessutom görs jämförelse med den been vuxna

folkningen i Sverige. Vidare jämförs boföräldrarnas ekonomi med ekonomin hos en grupp med samma ålders- och könsfördelning. En jämförelse görs också mellan boföräldrarnas och de bidragsansvarigas ekonomiska förhållanden. De underhållsbidragsansvariga inte är skyldiga att betala något underhålls-

som

bidrag s.k. nollbetalare studeras särskilt. Slutligen analyseras frågor gäller

som

preskription av fordringar på underhållsbidrag. Undersökningen, som avser förhållandena år 1991, visar bl.a. följande. Det finns 242 000 underhållsbidragsansvariga. Av dessa betalar ungefär

en

fjärdedel underhållsbidraget direkt till barnet. Av de bidragsansvariga är 86

procent män.

Den "typiske" underhållsbidragsansvarige föräldern är ensamstående

en man i åldern 38-40 år utan hemmavarande barn under 18 år. Han är underhålls-

bidragsansvarig för ett barn i åldern 10-12 år och betalar 600-700 kr i månaden i underhållsbidrag bidragsförskottssystemet. Han bor i hyreslägenhet och

genom

har en disponibel inkomst på mellan 1,5-2 gånger socialbidragsnormen. Han är

Sammanfattning 25

arbetare eller lägre tjänsteman, har gymnasial utbildning, arbetar heltid och hans arbetsinkomst är omkring 150 000-160 000 kr per år. Han har inga skulder till

försäkringskassan för förskotterade underhållsbidrag och har inte fått social-

bidrag under året.

Denna beskrivning stämmer in på flertalet underhållsbidragsansvariga. Men det finns naturligtvis också de som har en bättre ekonomisk standard. Det finns också en grupp som har en låg disponibel inkomst. De som ingår i denna grupp betalar ett lågt underhållsbidrag eller är s.k. nollbetalare, dvs. de är inte skyldiga att betala något underhållsbidrag alls. De underhållsbidragsansvariga som

har det sämst ställt är de som är ensamstående och som betalar underhållsbidrag för många barn samt de som är ensamstående och som samtidigt är både bidragsansvariga och boföräldrar.

De underhållsbidragsansvariga utanför bidragsförskottssystemet har en bättre ekonomisk ställning än de inom systemet. I jämförelse med andra personer med samma ålders- och könsfördelning har de bidragsansvariga en något sämre ekonomisk situation.

Det finns 300 000 boföräldrar. Av dess är 86 procent kvinnor. Andelen ensamstående är 69 procent. Bland andra personer med samma ålders- och köns-

fördelning är andelen ensamstående 30 procent. Den "typiske" boföräldern är en ensamstående kvinna i åldern 36-38 år med

hemmavarande barn under 18 år. Hon har vårdnaden ett barn och får biom

dragsförskott. Hon bor i en hyreslägenhet och hennes disponibla inkomst är

1-1,5 gånger socialbidragsnormen. Hon är arbetare eller lägre tjänsteman, har

gymnasial utbildning, arbetar minst 75 procent av heltid och hennes arbetsin-

komst är mellan 110 000-120 000 kr per år. -

Den ekonomiska situationen för boföräldrarna är betydligt sämre än för andra personer med samma ålders- och könsfördelning.

Bland de underhållsbidragsansvariga föräldrarna var ll procent arbetslösa år 1991. Av dessa var 42 procent nollbetalare. Bland nollbetalarna var arbetslösheten 22 procent. Andelen arbetslösa är större bland föräldrar inom bidrags-

förskottssystemet än bland andra med samma ålders- och könsfördel-

personer ning. Risken att andelen nollbetalare ökar och därmed statens kostnader för -

bidragsförskotten är därför större lägre sysselsättningsnivån är och högre

-

arbetslösheten är. Sedan år 1991 har arbetslösheten stigit och sysselsättnings-

nivån minskat.

26 Sammanfattning

Organisatoriska frågor

Försäkringskassan får en roll i samband med att under-

ny

hållsbidrag fastställs 5-7 kap.

Föräldrarna kan själva komma överens om hur stort underhållsbidraget skall vara. Om de inte kommer överens är det tingsrätten som avgör frågan. Det är försäkringskassorna som beslutar i frågor om bidragsförskott. Att underhållsbidragen inte är för låga är naturligtvis i princip alltid viktigt

- för barnen till de föräldrar som inte lever tillsammans. Kopplingen mellan underhållsbidragen och bidragsförskotten gör att det även finns andra skäl för att underhållsbidragen inte skall vara för låga. Försäkringskassorna har som företrädare för staten ett rent ekonomiskt intresse av att underhållsbidragen inte blir för låga. Ett annat skäl är att det allmänna annars tar över en del av de

kostnader för barnets försörjning som föräldrarna själva bör stå för. Ansvaret för barnen förskjuts alltså från föräldrarna till det allmänna och en familjetyp kärnfamiljen diskrimineras i förhållande till andra. Här kan också nämnas att många boföräldrar anser att det ansvar som ligger på dem för att underhållsbidragen inte skall bli för låga är orimligt i de fall storleken av underhållsbidraget bara har betydelse för frågan om storleken av utfyllnadsbidraget, dvs.

för stödet från det allmänna. Försäkringskassorna har mycket små möjligheter att påverka storleken av underhållsbidragen. Därför behöver deras roll stärkas. Detta kan ske på olika sätt. I uppdraget ingår särskilt att undersöka om försäkringskassorna kan ställning som part när föräldrarna träffar avtal om under-

hållsbidrag och när föräldrarna processar i domstol om underhållsbidraget. Ut-

redningen skisserar i kapitel 6 ett system med försäkringskassan som part. Det

visar sig att ett sådant system blir mycket krångligt. Redan av det skälet bör

det inte införas.

Utredningen diskuterar i kapitel 5 flera andra möjligheter att stärka kassans roll. Utredningen stannar för att föreslå kapitel 7 att försäkringskassorna får

i uppgift att hjälpa enskilda med att räkna ut hur höga underhållsbidrag de bör betala och att träffa avtal. I dag gör socialnämnderna detta när barnets föräldrar inte är gifta med varandra. Förslaget innebär att man för över uppgiften från socialnämnderna till försäkringskassorna och samtidigt utökar servicen till att avse alla barn, oavsett om deras föräldrar är/har varit gifta eller inte. Servicen skall vara gratis. Samtidigt bör möjligheterna att få rättshjälp i ärenden om underhåll minskas. Uppgiften att bistå föräldrar med att träffa avtal om underhållsbidrag är inte

främmande för försäkringskassorna. Vid flera försäkringskassor har man nämligen bedrivit en försöksverksamhet med en sådan service och erfarenheterna av försöken är positiva.

Sammanfattning 27

Att försäkringskassorna tar över uppgiften betyder att man slipper en hel del

dubbelarbete. Förslaget innebär bl. a. därför att man minskar statens utgifter.

Underhåll till barn

En metod för att beräkna underhållsbidrag kapitel 8

ny

Utredningen föreslår en ny metod för att beräkna underhållsbidrag. Den kallas nettokvotdelningsmetoden. Den bygger på samma grundprinciper som dagens metod och innebär bara mindre förändringar.

Syftet är att minska föräldrarnas ekonomiska beroende av varandra, att för-

enkla beräkningssättet och ett mera rättvist resultat.

Liksom nu gör man först en bedömning av hur mycket barnet behöver i under-

håll från sina föräldrar. Sedan räknar man ut hur stor nettoinkomst varje för-

älder har. Underhällsbidraget får man sedan i princip fram genom att mellan föräldrarna fördela det belopp som räknats fram för barnets behov i proportion till deras nettoinkomster. Föräldrarna får liksom förbehålla sig ett belopp

- nu -

för egna levnadskostnader. Om man vid den proportionella fördelningen kom-

mer fram till ett underhållsbidrag som är så högt att den underhållsbidragsansvariges inkomster inte räcker till både de egna levnadskostnaderna och underhållsbidraget måste underhållsbidraget minskas. Om det i stället är boförälderns andel i barnets underhåll som blir så stor att boföräldern inte får kvar tillräckligt med pengar för sitt eget underhåll skall den andra föräldern om hans eller hennes ekonomi tillåter det -ta en större del av underhållsansvaret. Underhålls-

bidraget blir alltså högre.

Hur mycket barnet behöver skall fortfarande bedömas med hjälp av schablon-

er. Schablonbeloppen höjs något. Avsikten med detta är dubbel. Barn till särlevande föräldrar bör inte missgynnas i förhållande till andra barn när det

gäller möjligheterna att utöva vanliga fritidsaktiviteter. Dessutom bör man när man bestämmer schablonbeloppen ta hänsyn till att de flesta boföräldrar är ensamstående och att de därför måste få möjlighet att betala för barnvakt någon gång. Föräldrarna får liksom förbehålla sig ett belopp för egna levnadskost- - nu nader. För att en förälder skall få förbehålla sig ett högre belopp för bostads-

kostnad än som svarar mot Socialstyrelsens och Riksförsäkringsverkets normer för högsta godtagbara bostadskostnad skall krävas att det föreligger synnerliga

skäl. Bedömningen stramas alltså upp.

Utredningen föreslår att normalbeloppet för andra levnadskostnader än bo-

stadskostnaden skall beräknas till olika belopp för ensamstående och för sammanboende. För ensamstående höjs det från nuvarande 120 procent av basbeloppet 3 520 kr i månaden till 147 procent av basbeloppet 4 312 kr. För

28 Sammanfattning

sammanboende ligger det kvar 120 procent av basbeloppet. För att högre

levnadskostnader skall beaktas måste det finnas synnerliga skäl. När man

beaktar högre levnadskostnader skall det normalt göras för en begränsad tid. Det

bör inte längre gälla att en bidragsansvarig alltid skall ha kvar 300 kr förutom medel för vanliga levnadskostnader. Det s.k. hemmamakeförbehållet tas bort. Försörjningen av barnet skall alltså gå före försörjningen av den bidragsansvariges nye partner.

Den bidragsansvariges hemmavarande barn och bidragsberättigade barn jämställs när det gäller rätten till underhåll. Dessa förslag leder generellt sett till högre underhållsbidrag än i dag för många barn. Samtidigt kommer situationen för de föräldrar som betalar underhållsbidrag och har det sämst ställt att förbättras.

Rättspraxis i mål om underhållsbidrag kapitel 9

Utredningen behandlar frågan om domstolarnas praxis skiljer sig i mål om underhållsbidrag. Utredningens slutsats är att domstolspraxis är mycket enhetlig

när det gäller bedömningen av frågor som man kan finna klara svar på i Socialstyrelsens allmänna råd om underhållsbidrag. Detta gäller de flesta frågor som aktualiseras i mål om underhållsbidrag.

Underhållsbidrag till ungdomar är över 18 år

som

kapitel 10

Föräldrarna är idag underhållsskyldiga till dess att deras barn fyller 18 år. Om barnet går i skolan när det har fyllt 18 år kan föräldrarna vara underhållsskyldi-

ga även då. Utredningen föreslår att underhållsbidrag normalt skall bestämmas för tiden

till och med juni månad det år då barnet fyller 19 år. I dag gäller en l8-års-

gräns. Förslaget innebär att många ungdomar kan avsluta sin grundläggande skolgång utan att underhållsbidraget behöver fastställas på nytt. Utredningen föreslår också att man avskaffar en regel som innebär att under-

hållsskyldigheten för tiden efter det att barnet har fyllt 18 år bedöms olika

beroende på barnet har gjort ett avbrott i sina studier och i så fall när. om Motsvarande ändringar föreslås i fråga om bidragsförskott.

Resekostnader i samband med umgänge kapitel ll

Utredningen föreslår en regel om att föräldrarna skall dela på de resekostnader som uppstår i samband med att barnet träffar en förälder som bor på en annan

Sammanfattning 29

ort än barnet. Kostnaderna skall i princip delas mellan föräldrarna efter deras ekonomiska förmåga. Avsikten är att föräldrarnas samlade ekonomiska förmåga skall utnyttjas bättre än i dag. Något förslag om stöd från det allmänna till resekostnader läggs inte fram.

Umgängesavdrag kapitel 12

En bidragsansvarig förälder som har haft sitt barn hos sig kan ha rätt att göra ett avdrag på underhållsbidraget. Utredningen föreslår att reglerna detta om s.k. umgängesavdrag ändras så att det inte längre skall krävas att barnet har vistats hos den bidragsansvarige i fem hela dygn i följd. I stället skall varje en dygns vistelse räcka för ett umgängesavdrag under förutsättning att barnet har vistats hos den bidragsansvarige i minst sex hela dygn under kalendermånad. en Tanken är att avdragen skall komma dem till godo som bäst behöver dem och att de skall vara utformade så att de uppmuntrar till ett vardagsumgänge i stället för till umgänge endast under längre sammanhängande perioder.

En processuell fråga kapitel 13

Utredningen föreslår att skall öka tingsrätternas möjligheter att avgöra mål man om underhållsbidrag utan att hålla huvudförhandling.

Ändring av underhållsbidrag kapitel 14

Utredningen föreslår att ett fastställt underhållsbidrag fritt skall få omprövas efter fyra år. l dag gäller en sexårsfrist. Vidare föreslås den ändringen att ett underhållsbidrag skall kunna höjas retroaktivt när förhållandena har ändrats.

Upplysningsskyldighet kapitel 15

Utredningen föreslår att föräldrarna och barnen skall vara skyldiga att upplysa varandra om sådana omständigheter har betydelse för underhållsbidragets som storlek. Om barnet får bidragsförskott skall upplysningsskyldigheten även gälla gentemot försäkringskassan.

30 Sammanfattning

Bidragsförskott

Begränsningar i rätten till utfyllnadsbidrag kapitel 16

I dag har ett barn rätt till bidragsförskott oberoende av barnets eller föräldrarnas ekonomiska förhållanden. Utredningen föreslår begränsningar i den rätten. Enligt utredningens förslag skall ett barn som har egna inkomster som är så stora att barnet inte har rätt till underhåll från sina föräldrar inte heller ha rätt till bidragsförskott från staten. Vidare föreslår utredningen att det skall införas en spärregel så att ett barn inte får utfyllnadsbidrag när det står klart att barnet inte behöver något stöd från det allmänna. Spärregeln påverkar inte bidragsförskottet till den del detta är ett förskott det underhållsbidrag som barnet har rätt till från den underhållsbidragsansvariga föräldern. Ett barn vars boförälder har en årsinkomst som är högre än åtta och ett halvt

basbelopp 299 200 kr med 1994 års siffror skall inte få något utfyllnadsbidrag

alls. Vid en inkomst på sju och en halv gånger basbeloppet 264 000 kr börjar utfyllnadsbidraget att trappas av. Om boföräldern har en ny partner skall man ta hänsyn till dennes inkomst det sättet att den räknas med till hälften. Man skall också ta hänsyn till barnets inkomster till den del de överstiger ett basbelopp 35 200 kr. Vid beräkningarna tar man också hänsyn till andra barns försörjning. Syftet med förslaget att införa en spärregel är att i viss mån råda bot på vad som många uppfattar som en orättvisa, nämligen att barn får utfyllnadsbidrag även när deras boföräldrar har höga inkomster eller hushållet annars har en god ekonomisk standard. Även begränsar rätten till utfyllnadsbidrag på det sätt utredningen om man som föreslår kommer det att finnas barn som får utfyllnadsbidrag trots att man vid en striktare bedömning kanske skulle komma fram till att de inte behöver något ekonomiskt stöd från det allmänna. Vill man undvika det måste man införa ett fullständigt behovsprövat system. Som ett alternativ till en spärregel lämnar utredningen en skiss till hur ett fullständigt behovsprövat system kan utformas 16.5.10.

Andra spärregler kapitel 17

Utredningen föreslår att bidragsförskottsinstitutet inte längre skall kunna användas som ett medel för att få modern att medverka till att faderskapet till barnet fastställs. Samtidigt föreslår utredningen att man skall begära mera än i dag av boföräldern när det gäller medverkan i de rent ekonomiska frågorna om underhållsbidrag.

Sammanfattning 31

Bidragslörskott - sammanboende kapitel 18

Det inträffar inte helt sällan att försäkringskassorna misstänker att ett barn och barnets bidragsansvariga förälder bor tillsammans. Är misstanken riktig har barnet inte rätt till bidragsförskott. För att försäkringskassorna skall kunna vägra eller dra in bidragsförskottet i en sådan situation krävs i dag att kassan kan styrka att barnet och föräldern bor tillsammans. Utredningen föreslår att en förutsättning för att ett barn skall få bidragsförskott i vissa situationer skall att den ansöker bidragsförskott kan visa vara som om att barnet och föräldern inte bor tillsammans. Detta skall bl.a. gälla barnet om och den bidragsansvariga föräldern är folkbokförda på samma adress. Denna regel och ytterligare en regel som utredningen föreslår i fråga om sammanboende syftar till att förhindra missbruk av bidragsförskottssystemet.

Socialförsäkringsnämndernas medverkan i ärenden om

eftergift kapitel 19

Utredningen föreslår att det normalt skall vara en tjänsteman som gör försäkringskassans prövning av frågan staten skall efterge sin fordran på om en bidragsansvarig för underhållsbidrag som staten betalat i förskott för dennes räkning. I dag prövas sådana ärenden av ett förtroendemannaorgan, socialförsäkringsnämnden. Med utredningens förslag utnyttjas socialförsäkringsnämnderna effektivare och ärendena kan handläggas snabbare.

Bidragsförskott för förfluten tid kapitel 20

Utredningen föreslår att bidragsförskott inte skall kunna lämnas för längre tid tillbaka än en månad före ansökningsmånaden. I dag gäller en tremånadersgräns. Syftet är att förhindra att det uppstår stora skulder underhållsbidrag till försäkringskassorna innan något underhållsbidrag har hunnit fastställas.

Krav och indrivning

Preskription kapitel 21

Utredningen föreslår att preskriptionstiden för underhållsbidrag förlängs från fem till tio år. Huvudsyftet är att försvåra spekulation i den kortare preskriptionstiden och att därigenom upprätthålla respekten för systemet och betona

32 Sammanfattning

föräldrarnas ansvar för sina barn. Utredningen föreslår också att domstolarna skall kunna bifalla ett barns talan om fastställelse av underhållsbidrag för en tid av fem år innan barnet väckte talan. Nu gäller en tid av tre år.

Riktade betalningar kapitel 22

En förälder som har skulder till försäkringskassan för förskott som kassan har

betalat ut under olika tider och som betalar en del av beloppet får själv be-

stämma på vilken skuld beloppet skall räknas han har rätt att rikta betalav -

ningen. På det sättet kan föräldern styra betalningen så att skuld prekriberas.

Därför har tanken många gånger framförts att man bör ha ett förbud mot riktade betalningar. Som en allmän princip i svensk rätt gäller att det är tillåtet med riktade betalningar. Utredningen anser inte att det finns skäl att särbehandla fordringar på underhållsbidrag. Utredningen föreslår alltså inget förbud mot riktade betalningar.

Förseningsavgift kapitel 23

Utredningen föreslår att föräldrar till barn som får bidragsförskott skall vara skyldiga att betala en förseningsavgift om de inte betalar underhållsbidraget till försäkringskassan i rätt tid. Betalar föräldern inte heller efter ytterligare 30 dagar skall han eller hon vara skyldig att betala ytterligare en förseningsavgift.

Varje förseningsavgift skall vara 150 kr. Syftet med förslaget är att förmå bidragsansvariga som har möjlighet att betala underhållsbidraget, men som inte gör det i varje fall inte i rätt tid att sköta - sina betalningar.

Övriga frågor kapitel 24

Utredningen föreslår att barntillägget inom det statliga studiestödssystemet betalas direkt till försäkringskassan barnet har bidragsförskott och försäk-

om ringskassan begär det 24. 1 Utredningen föreslår att försäkringskassornas förmedling av underhållsbidrag vid sidan av bidragsförskottssystemet skall upphöra 24.2. Utredningen föreslår att Stockholms läns allmänna försäkringskassa utlands-

avdelningen skall tillföras ytterligare en uppgift enligt 1956 års New York-

konvention om indrivning av underhållsbidrag i utlandet 24.3.

Utredningen diskuterar en fråga som gäller kronofogdemyndigheternas hand-

Sammanfattning 33

läggning av fordringar på underhållsbidrag, men föreslår ingen ändring 24.4. Utredningen föreslår en mindre ändring i reglerna om eftergift 24.5.

Övrigt

Ekonomiska effekter av förslaget kapitel 25

Utredningen räknar med att förslagen innebär en årlig besparing för staten med åtminstone 110 miljoner kr.

âiásääüiwtârâs:wnmêejrrzfêêäevêxåzüçr här :idé árøiátm

an 4 i . www; att: e.:

ä aøsyäämmmgmw

axåüfa ivrzum: ilêwâå :aim: ti fgtêåg f

r

zaåiáá tségmä áñfbxieå rsiiêi fkszáate âyáååü-âsånøgsg;

sv

swaäêngsâávgifi fkagsêáeê 933

V

ämm, ikifâiårâäâcwâx tm: bara tiürp âzsr :,k.;;s.§: v

- Viåçiçgmszgáawgáfggü: gås: igçágnrsgezg

r/âwåüd Eâzxáaürfâfåi-siørrá y

hmm:

.

si" éflñrjhcávswuøwä skyääg ;u hzátaávg ggws-;Hräigiøñ Wåaüiâügsáex

W j: å-jüüçâäjøuä.

- Ã y v

Määttä åriga;

;v.31âmagláa

a V awif Wrxgswâv

. ; 5 y:

Öwáx

: 33m

L

Fkáêatäamáaâ

e

1 Inledning

1.1 Utredningens direktiv

Vid regeringssammanträde den 10 juni 1993 bemyndigades chefen för Socialdepartementet att tillkalla särskild utredare för att se över reglerna om fast-

en ställande av underhållsbidrag m.m. I direktiven Dir. 1993:82, bilaga formulerades utredningens uppdrag se sammanfattningsvis så, att den skulle överväga

de allmänna försäkringskassorna kan ges en mer framträdande roll när om underhållsbidrag till barn skall fastställas, statens kostnader för bidragsförskott kan minskas, om

reglerna i 7 kap. föräldrabalken FB bestämmande av underhålls-

om om bidrag kan göras enklare,

reglerna i lagen 1964: 143 bidragsforskott BFL är ändamålsenligt

om om utformade, hur de negativa verkningarna samordningen av reglerna för underhållsav bidrag och bidragsförskott kan undanröjas eller minskas och skall betala kostnader uppkommer i samband med att ett barn vem som som umgås med förälder är bosatt annan ort än barnet. en som

Direktiven behandlas närmare i de följande fem punkterna.

A. De allmänna försäkringskassornas roll och andra frågor av organisato-

risk natur

Försäkringskassorna aktiv roll

ges en mera

I direktiven pekas på försäkringskassorna, är de organ som beslutar om

att som bidragsförskott, endast i begränsad omfattning kan påverka storleken av det underhållsbidrag förälder skall betala, trots att dettas storlek har en som en direkt inverkan på statens utgifter för bidragsförskott.

Ett sätt att minska de negativa verkningarna av bidragsförskottets koppling till

36 Inledning

underhållsbidraget kan, enligt direktiven, vara att ge försäkringskassorna en

mera aktiv roll när underhållsbidrag skall fastställas. I utredningens uppdrag ingår att undersöka detta är möjligt. om

Kan en mera aktiv roll förförsäkringskassorna minska statens utgifter I detta sammanhang bör utredningen också bedöma i vilken mån försäkrings-

kassornas medverkan kan bidra till att statens utgifter för bidragsförskott sänks.

Processuella frågor som blir aktuella om försäkringskassorna får aktiv en mera roll

När det gäller att ge försäkringskassorna en mera aktiv roll bör utredningen, enligt direktiven, i första hand pröva lösning innebär att försäkrings-

en som kassorna, när de betalar ut bidragsförskott, får partsställning gentemot den en

förälder som skall betala underhållsbidrag, den underhållsbidragsansvarige intill

gränsen för vad som utbetalats eller skall utbetalas bidragsförskott, den som s.k. garantinivån. Denna lösning ger upphov till en rad följdfrågor. I direktiven omnämns bl.a. forumfrågor och frågor rättegångskostnader. om

I uppdraget ingår också att belysa i vad mån valda lösningar påverkar förvaltningsprocessen i mål om bidragsförskott. En samordning av de processuella

frågorna i allmän domstol och förvaltningsdomstol bör så långt möjligt eftersträvas.

Skenprocesser en särskild fråga i sammanhanget - Utredningen bör här beakta den belastning de s.k. skenprocesserna rörande som underhållsbidrag utgör för de allmänna domstolarna och för rättshjälpsanslaget. Utredningen är fri att söka andra lösningar på detta problem.

Påverkar internationella förpliktelser en lösning som ger försäkringskassorna en annan roll Utredningen bör undersöka om Sverige har några internationella förpliktelser som kan lägga hinder i vägen för den skisserade lösningen.

I vilken utsträckning bör offentliga organ hjälpa enskilda med att räkna ut underhållsbidrag, m.m.

Utredningen bör vidare, enligt direktiven, överväga och belysa i vilken utsträckning offentliga organ bör ge enskilda råd och hjälp med att räkna ut och träffa avtal om underhållsbidrag.

Bör socialndmndernas arbete med underhållsbidrag flyttas över till försäkringskassorna

Utredningen skall också överväga om socialnämnderna skall ha kvar skyldig-

heten att se till att barn föräldrar är ogifta tillförsäkras underhåll eller vars om

Inledning 37

den kan flyttas till något annat organ. Det bör också, enligt direktiven, övervägas möjligheten att få hjälp från det allmärma när det gäller att beräkna om underhållsbidrag skall vara begränsad på det sätt som gäller i dag eller om den

bör utvidgas också till föräldrar, som är eller har varit gifta med varandra. Utredningen uppgiften kan flyttas till de allmänna försäkrings-

skall pröva om kassorna och i förekommande fall vara uppmärksam på att reglerna utformas så

att den enskilde inte onödigtvis behöver vända sig till flera olika myndigheter för att få hjälp med alla de frågor som skall lösas i en skilsmässosituation. Utredningen skall också ta ställning till om försäkringskassornas skyldighet att bistå enskilda bör begränsad till de fall där bidragsförskott betalas och om

vara

det principiella eller praktiska skäl finns några hinder mot att förena en

av

skyldighet För försäkringskassan att ge bistånd till enskilda med en eventuell

partsställning för kassan.

B. Reglerna om underhållsbidrag, m.m.

De grundläggande principerna ligger fast

Utgångspunkten i direktiven är att det saknas anledning att ompröva FB:s

föräldrars Även i fortsättning-

grundläggande principer om underhållsskyldighet. bör således gälla att föräldrar skall svara för sina barns underhåll efter vad

en

är skäligt med hänsyn till barnens behov och föräldrarnas samlade ekono-

som miska förmåga samt att föräldrarna sinsemellan skall ta del i kostnaderna för barnens underhåll var och en efter sin förmåga.

Kan reglerna beräkning av underhállsbidrag förenklas om Reglerna beräkning underhållsbidrag är, enligt direktiven, invecklade. om av

Det bör därför prövas reglerna kan förenklas utan att de principer de bygger

om på rubbas. Utredningen bör också lämna förslag på förenklade beräkningssätt. Reglerna bör dock, framhålls det, inte göras så schabloniserade att utvecklingen mot individuella lösningar vad gäller vårdnad och umgänge motverkas.

Schablonisering med andra nordiska länder som förebild Vidare bör utredningen redovisa systemen i våra nordiska grannländer där

reglerna är schabloniserade och de för- och nackdelar som är förenade mera med att överföra delar av systemen till Sverige.

Förbehállsbeloppens storlek Inriktningen på och storleken av de olika förbehållsbeloppen särskilt förbe- hållet för bostadskostnad och för make/sambo har ifrågasatts. Utredningen ny -

bör bedöma om nuvarande förbehållsbelopp är rimliga eller om begränsningar

kan göras.

38 Inledning

Underhállsbidrag till dem som fyllt 18 dr

Utredningen skall vidare överväga om underhållsreglerna kan utformas så att underhållsbidrag från början fastställs för längre tid än till dess barnet fyller 18

år och om underhållsskyldigheten skall kvarstå beträffande ungdomar går

som i skolan mellan 18 och 21 år, oavsett om den har gjort avbrott i sina unge studier eller inte.

Samordning av olika åldersgränser I detta sammanhang bör utredningen också föreslå en samordning de olika

av

åldersgränser som gäller enligt dels reglerna om underhållsbidrag och bidragsförskott, dels reglerna om flerbarnstillägg och reglerna inom studiehjälpssyste-

met.

Praxis i underhállsmál Utredningen bör vidare, enligt direktiven, kartlägga i vilken utsträckning och på vilket sätt praxis i underhållsmål varierar.

Preskription, avgiftsbeläggning Utredningen bör pröva om preskriptionstiden för underhållsbidrag bör förlängas och om reglerna kan ändras så att det blir mindre förmånligt för den bidragsansvarige att en skuld för bidragsförskott uppstår t.ex. genom en avgiftsbeläggning eller en skulduppräkning.

De underhdllsbidragsansvarigas ekonomiska situation Utredningen skall belysa den ekonomiska situationen för de föräldrar som inte

bor tillsammans med sina barn den andra förälderns situation har belysts i

tidigare utredningar.

C. Samordningen av reglerna om underhållsbidrag och reglerna om bi-

dragsförskott

Bidragsförskottet som rent förskott

Det poängteras i direktiven att reglerna vad gäller den del av bidragsförskottet som innebär förskott i egentlig mening fungerar i huvudsak tillfredsställande och inte bör ändras i vidare mån än vad som kan bli nödvändigt till följd av andra ändringar.

Utjyllnadsbidraget skall vara kvar Utgångspunkten i direktiven är att utfyllnadsbidraget skall finnas kvar även i fortsättningen och som regel garantera den förälder som varaktigt bor tillsam-

mans med barnen ett visst bidrag per barn.

Inledning 39

Hur kan de negativa verkningarna av samordningen begränsas Enligt direktiven talar starka skäl för att det även i fortsättningen bör finnas en samordning mellan reglerna om underhållsbidrag och reglerna om bidragsförskott. Det är dock sägs det vidare angeläget att de negativa verkningarna - av denna samordning undanröjs eller i vart fall minskas så långt som möjligt.

En negativ verkan bidragvörskott utgår till barn som inte behöver det - I direktiven pekas bl.a. på att kopplingen mellan reglerna om bidragsförskott och reglerna underhållsbidrag leder till att bidragsförskott i dag i vissa fall om betalas även till barn som inte har behov av det barnet har egna inkomster eller föräldrarna har förmåga att svara för barnets behov av underhåll. Det bör, enligt direktiven, utredas hur undantagsreglerna i 2 § BFL tillämpas. En möjlig lösning kan, enligt direktiven, vara att göra dessa regler till ett instrument för försäkringskassorna att vägra bidragsförskott i sådana fall där barnet inte behöver stöd av det allmänna trots att underhållsbidraget är lågt.

En annan negativ verkan försäkringskassornas begränsade möjligheter att påverka underhdllsbidragets storlek En annan av de negativa verkningarna av kopplingen mellan reglerna på de aktuella områdena tas i direktiven är att försäkringskassorna endast i som upp begränsad omfattning kan påverka storleken av det underhållsbidrag som skall betalas. Denna fråga har berörts under A.

D. Kostnader i samband med umgängesresor

Utredningen bör, enligt direktiven, undersöka om reglerna om underhåll kan utformas så att ansvaret för sådana särskilda umgängeskostnader som kan uppkomma när barnet umgås med en förälder som är bosatt på annan ort än barnet fördelas mellan föräldrarna. Utgångspunkten i direktiven är att staten inte kan ta sig några ökade kostnader på detta område.

E. Processuella frågor

Kan försäkringskassorna ges partsställning Möjligheten att försäkringskassorna partsställning i mål om underhållsge en bidrag har behandlats under A.

Ökade möjligheter för domstolarna avgöra underhdllsbidragsmál pd handatt lingarna "

Vidare skall utredningen överväga reglerna i äktenskapsbalken AktB och

om

40 Inledning

rättegångsbalken RB kan samordnas så att tvistiga frågor underhållsbidrag om som handläggs inom ramen för ett mål om äktenskapsskillnad kan avgöras på handlingarna samtidigt med övriga frågor i målet.

Andra frågor Det står utredningen fritt att inom ramen för befintliga föreslå andra resurser tekniska ändringar i de regelsystem som skall ses över.

1.2 arbete

Utredningens

Utredningen, som inledde sitt arbete i juni 1993, har haft 15 sammanträden med de sakkunniga och experterna. Som framgår av det följande har utredningen sammanträffat med ett stort antal personer verksamma inom de områden som berörs av utredningens uppdrag. För att information om den försöksverksamhet där försäkringskassorna hjälper föräldrar och barn att träffa avtal underhållsbidrag har utredningen om sammanträffat med försäkringskonsulten Tom Sjövall från Örebro läns allmänna försäkringskassa, försäkringshandläggaren Siv Pettersson från Hallands läns allmänna försäkringskassa och försäkringskonsulten Britt-Marie Berglund från Göteborgs allmänna försäkringskassa. Utredningen har vidare med hjälp av Riksförsäkringsverket RFV tagit rapporter från försäkringskassorna angående verksamheten, se bilaga 12. Från Britt-Marie Berglund har utredningen också fått information ett om projekt i mitten av 1980-talet där man prövade olika alternativa metoder att beräkna underhållsbidrag. Enhetschefen Leif Tilgus från Uppsala läns allmänna försäkringskassa har informerat utredningen om resultaten av ett av honom lett projekt där underhållsbidrag har beräknats enligt en schablonmetod. Vidare har sektionschefen Eva Olsson från Västernorrlands läns allmänna försäkringskassa och docenten Lars Jalmert från Stockholms universitet informerat utredningen om ett projekt med att beskriva de bidragsansvariga föräldrarnas i Västernorrland situation och deras åsikter om bidrag, familj och barn. Utredningen har även i övrigt haft täta kontakter med de arbetat personer som med detta projekt. Utredningen har vidare gjort ett studiebesök i Norge för att informera sig om bl.a. hur underhållsbidrag till barn beräknas och handläggs där. Vid detta besök har utredningen sammanträffat med bl.a. representanter för Barne- og familiedepartementet, Sosialdepartementet, ett trygdekontor samt Rikstrygdeverket. Utredningen har också tagit emot ett studiebesök från Norge. Den särskilda utredaren och sekreteraren har besökt Västerbottens läns allmänna försäkringskassa och socialförvaltningen i Umeå kommun. De har också deltagit i ett möte med familjerättshandläggare från Stockholms kommun och

Inledning 41

dess södra kranskommuner samt träffat representanter for Aktionsgruppen behåll bidragsförskottet. Sekreteraren har vidare deltagit i en av Kommittén för FN :s familjeår anordad hearing om skilsmässor och familjesplittring och i Försäkringskasseförbundets förbundsmöte 1994. Sekreteraren har även varit närvarande vid hearing en angående handläggning av vårdnads- och umgängestvister anordnad Vårdnadsav tvistutredningen Ju 1993: 13. Genom en enkät till 93 av landets kommuner har utredningen sökt skapa sig en bild av hur ärenden om underhållsbidrag handläggs i kommunerna. Göteborgs allmänna försäkringskassa har under hösten 1994 prövat den metod för beräkning av underhållsbidrag som utredningen lägger fram och jämfört den med den i dag allmänt använda metoden bilaga 13.

se

De underhållsbidragsansvariga föräldrarnas situation har undersökts med hjälp av statistik som tagits fram via Statistiska centralbyrån SCB och RFV. Härutöver har utredningen i enlighet med sina direktiv informerat berörda huvudorganisationer, LO, TCO och SACO, om utredningens arbete och berett dem tillfälle att framföra synpunkter. Slutligen har utredningen vid sina överväganden beträffande försäkringskassornas framtida roll samrått med Rättshjälpsutredningen Ju 1993:08 och Vårdnadstvistutredningen. I sitt arbete har utredningen vidare haft kontakt med och fått värdefulla synpunkter från en rad myndigheter, organisationer och enskilda såväl tjänstemän som privatpersoner.

1.3 Betänkandets innehåll

disposition och

Betänkandet är uppdelat i två huvuddelar som finns i var sitt band, Del A och Del B. Del B innehåller lagtext och bilagor. Del A består av sex delar, I-Vl.

Del I Bakgrund

Denna del av betänkandet inleds med ett kapitel som är avsett att tjäna som allmän bakgrund kapitel 2. Detta kapitel innehåller en kort redogörelse för gällande rätt vad avser underhållsbidrag till barn och bidragsförskott samt en beskrivning av hur dessa frågor handläggs i domstolarna, kommunerna och på försäkringskassorna. Slutligen lämnas i detta kapitel vissa faktauppgifter om bl.a. kostnaderna för bidragsförskottssystemet. Kapitel 3 innehåller en redogörelse för de underhållsbidragsansvariga föräldrarnas ekonomiska situation. Detta kapitel har skrivits av utredningens expert fiLdr. Birgitta Törnkvist. Det är också hon står för innehållet i detta som

42 Inledning

kapitel. Utredningen delar de uppfattningar som framförs där. I övrigt innehåller denna del av betänkandet en redogörelse för reglerna om underhållsbidrag och bidragsförskott i vissa främmande länder kapitel 4.

Del II Organisatoriska frågor

Denna del av betänkandet behandlar de allmänna försäkringskassornas och socialnämndernas roll när underhallsbidrag till barn bestäms. Kapitel 5 är ett bakgrundskapitel, där utredningen kort redogör för bl.a. nackdelarna med försäkringskassornas roll idag och för tidigare överväganden och förslag. Härefter diskuteras om försäkringskassorna kan ges ställning av part när underhállsbidrag fastställs och jämkas/omprövas kapitel 6. I kapitel 7 diskuteras om försäkringskassorna bör ges en skyldighet att hjälpa föräldrar och barn med att räkna fram och träffa avtal om underhållsbidrag. I detta kapitel tas även socialnämndernas skyldigheter vad gäller barn till ogifta föräldrar upp.

Del III Underhåll till barn I kapitel 8 diskuteras hur ansvaret för barnets försörjning bör delas mellan föräldrarna samt hur underhållsbidrag till barn bör beräknas. Kapitel 9 behandlar domstolarnas praxis i underhållsmål. Härefter följer ett kapitel där underhållsbidrag till ungdomar över 18 år kapitel 10. I kapitel 11 diskuteras tas upp hur de kostnader kan uppkomma när barnet skall umgås med en förälder som är bosatt på ort än barnet bör fördelas mellan föräldrarna och i som annan kapitel 12tas de s.k. umgängesavdragen upp. Kapitel 13 behandlar domstolarnas möjligheter att avgöra mål om underhållsbidrag till barn utan huvudförhandling. Härefter följer ett kapitel som behandlar möjligheterna att ett fastställt underhåll jämkat eller omprövat kapitel 14 och ett kapitel som behandlar svårigheterna för främst barnet att få fram uppgifter om den underhållsbidragsansvariga förälderns ekonomiska förmåga kapitel 15.

Del IV Bidragsförskott I kapitel 16 diskuteras en begränsning i rätten till utfyllnadsbidrag. Härefter tas möjligheterna att i vissa fall inte lämna bidragsförskott kapitel 17 och upp möjligheterna att förhindra att bidragsförskott utgår när barnet och den bidragsansvariga föräldern varaktigt bor tillsammans kapitel 18. I kapitel 19 diskuteras socialförsäkringsnämndernas medverkan när en försäkringskassa avgör ärenden om eftergift av statens fordran på en bidragsansvarig förälder och i kapitel 20 tas frågan om retroaktiva utbetalningar av bidragsförskott upp.

Inledning 43

Del V Krav och indrivning Kapitel 21 behandlar preskription av fordringar på underhållsbidrag. Möjligheten för de bidragsansvariga föräldrarna att styra sina frivilliga betalningar till att avse en viss tid tas upp i kapitel 22. I kapitel 23 diskuteras om skulder till bidragsförskottssystemet för förskotterade underhållsbidrag bör beläggas med avgift eller ränta. Slutligen tas i denna del av betänkandet del mindre upp en frågor kapitel 24.

Del VI Genomförandet av förslagen och kommentarer till författningsförslagen Betänkandets del VI innehåller en sammanhållen redogörelse för de konsekvenser utredningens förslag kan antas leda till för bl.a. försäkringskassorna kapitel 25. I kapitel 26 diskuteras tidsplanen för ett genomförande av förslagen. Slutligen innehåller denna del av betänkandet en närmare redogörelse för utredningens författningsförslag kapitel 27. Ett särskilt yttrande har fogats till betänkandet. Till betänkandet har vidare fogats 13 bilagor. Bilaga 1 innehåller utredningens direktiv Dir. 1993:82. I bilagorna 2-10 återfinns vissa siffror och beräkningar som berör metoden för beräkning av underhållsbidrag, förbehållsbeloppen m.m. Bilaga I 1 innehåller en redogörelse för vissa avgöranden där domstol prövat om barnet och den underhållsbidragsansvariga föräldern varaktigt bott tillsammans. I bilaga 12 redogörs för erfarenheterna av försäkringskassornas medverkan vid avtal om underhållsbidrag till barn. Bilaga 13 innehåller Göteborgs allmänna försäkringskassas rapport angående den av utredningen föreslagna nya metoden för beräkning av underhållsbidrag till barn. De beräkningar av underhållsbidrag, föräldrars och barns normalbehov m.m. som redovisas i betänkandet avser förhållandena år 1994.

1.4 Vissa

terminologiska frågor

Alla föräldrar är skyldiga att försörja sina barn. När man talar om den underhållsskyldige brukar man dock bara syfta den förälder som är skyldig att betala underhållsbidrag. Så gör man t.ex. i BFL. Det är lätt att förstå att det blivit så, men det är inte helt lyckat. En korrekt term skulle vara den underhållsbidragsskyldige. Men det är ett långt och otympligt ord. I 7 kap. 3 § FB talar man helt enkelt om den bidragsskyldige. Utredningen har försökt att hitta en bra benämning på den av föräldrarna som fullgör sin underhållsskyldighet genom att betala underhållsbidrag till barnet. Slutligen har utredningen stannat för att i den löpande texten i betänkandet kalla denna förälder för "den underhållsbidragsansvariga föräldern" eller "den bi-

44 Inledning

dragsansvarige". Benämningen är som redan sagts inte bra bl.a. för att den lägger tyngdpunkten det ekonomiska ansvaret för barnet; föräldraskapet innebär så mycket mera. Den har dock den fördelen att föräldern inte längre

anges vara "skyldig", vilket av många föräldrar uppfattas negativt. Ett annat terminologiskt problem som utredningen har haft är "vårdnadshavare". I BFL och i dagligt underhållsbidragstal används termen vårdnadshavare för att beteckna den förälder som barnet varaktigt bor tillsammans med, men i

verkligheten är numera vårdnaden om barnen mycket ofta gemensam. I dessa

fall är båda föräldrarna vårdnadshavare.

Man skulle naturligtvis kunna använda sig av skrivningen "den förälder som barnet varaktigt bor tillsammans med". Detta blir dock långt och otympligt. Därtill kommer att inte heller så lång beteckning är invändningsfri. I de fall

en där endast föräldrarna har vårdnaden om barnet krävs det nämligen för en av rätten till underhållsbidrag och bidragsförskott inte att barnet varaktigt bor tillsammans med vårdnadshavaren. För att vara helt korrekt skulle man alltså egentligen skriva "den förälder som barnet varaktigt bor tillsammans med eller, endast föräldrarna är vårdnadshavare, denna förälder". om en av Utredningen har övervägt ett antal olika benämningar denna förälder och

därvid funnit att termen "boförälder" är användbar. Beteckningen är kort och ger en bra uppfattning om vad det är frågan om.

I detta betänkande används alltså termen "boförälder" för att beteckna

vid vårdnad: den förälder som barnet varaktigt bor tillsammans

gemensam med när endast av föräldrarna har vårdnaden om barnet: denna förälder en vårdnadshavaren. Utredningen förslår inte att de termer som här tagits upp förs in i FB eller BFL.

1.5 Författningsförslagen

Lagen bidragsförskott är lag bör vara skriven så att den är lätt att

om en som

förstå. Det är den inte. Utredningen hade därför helst sett att det varit möjligt att byta ut den mot en mera överskådlig och lättförståelig lag. Med hänsyn till

att regeringen har initierat utredning med ett brett familj epolitiskt mandat har en det dock inte bedömts lämpligt att göra genomgripande ändringar i en av de författningar berörs familjepolitiken. Utredningen föreslår därför inte som av några andra ändringar i BFL än sådana föranleds av utredningens förslag som i olika sakfrågor.

Inledning 45

1.6 Arbetets

inriktning

Bidragsförskottssystemet

Problemen i bidragsförskottssystemet beror nästan uteslutande att det finns en koppling mellan reglerna om bidragsförskott och reglerna om underhållsbidrag samtidigt som det brister i samordningen mellan de två systemen. Så länge ett bidragsförskott bara är ett rent förskott på ett underhållsbidrag uppstår inga problem. Utan problemen beror att bidragsförskottet inte bara är ett

förskott på underhållsbidrag utan också inrymmer, genom vad som kallas utfyllnadsbidrag, ett bidrag från det allmänna. Och kopplingen mellan de båda systemen i kombination med den bristande samordningen medför att detta bidrag från det allmänna kan utgå med stora belopp till barn som inte har något behov

av det, medan andra barn som verkligen behöver det blir utan eller får stöd

med ett litet belopp. Den mest absurda konsekvensen av systemet visar sig i det förhållandet att en inkomstökning hos boföräldern kan leda till ett högre bidrag från det allmänna.

Det är alltså frestande att försöka byta ut systemet helt eller åtminstone att

ändra det i grunden. Och det har många försökt att göra, men försöken har

misslyckats. I denna utrednings uppdrag ingår inte att göra ett nytt försök. Utan

utredningens uppdrag är begränsat till att föreslå ändringar som förbättrar systemet, men inte förändrar det i grunden. Ett arbete med att förändra systemet i grunden har i olika former pågått - i mer än tio år. Under den tiden har det inte med något undantag skett några - förändringar i systemet, trots att det råder stor enighet om att även mindre förändringar skulle göra systemet bättre. Eftersom man trott att systemet snart skulle förändras radikalt eller försvinna helt är det naturligtvis förståeligt att inte samtidigt arbetat med förbättringar i systemet. Det bästa nämligen man -

strävandena att åstadkomma ett i grunden reformerat system har alltså blivit

-

fiende till det goda, dvs. dagens system med mindre förbättringar. Att man tidigare utrett frågor som gäller bidragsförskott så ingående betyder

att utredningen har varit i en mycket speciell situation; de problem som nämns i direktiven har redan diskuterats åtskilliga gånger och så fort utredningen har stött på ett problem har det alltid varit lätt att konstatera att andra har hittat problemet före utredningen och diskuterat det. Det kan också finnas anledning att nämna att det bland de tjänstemän inom försäkringskassorna som arbetar med

frågor om bidragsförskott finns en aktiv diskussion om problemen; många har tagit initiativ till utredningar inom den försäkringskassan för att lösa det

egna Även här finns det alltså erfarenheter

som man upplever som brister i systemet. och kunskaper att tillgodogöra sig. Det finns således områden som är så genomdiskuterade och det är svårt att tro annat än att alla tankar detta

område redan är tänkta.

46 Inledning

Utredningen har riktat sitt arbete att tillgodogöra sig tidigare arbete på området och inte minst vad som kommit fram i de diskussioner som tidigare

- -

förslag gett upphov till. Det har resulterat i att utredningens förslag när det gäller bidragsförskottssystemet inte är särskilt radikala utan snarare ganska försiktiga. Avsikten med detta arbetssätt är att fram ett antal förslag som kan förbättra bidragsförskottssystemet; dock utan att förändra systemet i grunden. De förslag som utredningen lägger fram bör härigenom inte väcka så starkt

motstånd att de inte kan ligga till grund för några förändringar. Samtidigt kan de som förespråkar mera långtgående förändringar se de förslag som här läggs fram som ett första steg. Utredningens förhoppning är alltså att den kunnat presentera något som är möjligt att acceptera för de flesta. Utredningen anser

nämligen att det bara är med en sådan inriktning på förändringsarbetet som det

över huvud taget går att åstadkomma några förändringar alls på detta område.

Och att det är viktigt och angeläget att ett sådant arbete kommer igång råder det

ingen tvekan om.

1.6.2 Reglerna

om underhållsbidrag

Kopplingen mellan bestämmelserna om bidragsförskott och bestämmelserna om underhållsbidrag får också en annan konsekvens. Och den är att det kan ligga nära till hands att man vill utforma reglerna om underhållsbidrag på ett sådant

sätt att nackdelarna med bidragsförskottssystemet blir mindre framträdande. Kopplingen mellan de två systemen gör också att man kan minska statens

kostnader genom att ändra bestämmelserna om underhållsbidrag.

Genom bestämmelserna om underhållsbidrag reglerar lagstiftaren hur för-

äldrarna sinsemellan skall fördela sitt underhållsansvar gentemot sina barn. Det framstår som främmande för många att denna reglering skall vara beroende av hur man vill utforma det allmännas stöd till barn vars föräldrar lever isär eller av det statsfmansiella läget. Å andra sidan är nästan alla barn har rätt till underhållsbidrag med i som bidragsförskottssystemet. Det betyder att det är troligt att man bör kunna uppnå ett helhetsresultat som är rättvist och tillfredsställande för de flesta genom

sådana ändringar i reglerna om underhållsbidrag som löser eller åtminstone minskar problemen i bidragsförskottssystemet. För många framstår det därför mest naturligt att utforma de två regelsystemen i samspel med varandra,

som

utan att ange att det ena skall vara styrande för det andra. Utredningens inriktning har varit att problemen i bidragsförskottssystemet inte bör lösas genom ändringar i reglerna om hur föräldrarna skall fördela sitt

underhållsansvar.

DELI

BAKGRUND

I åâzaråââcâát

isch L ináié wei 30m

2 förhållanden

Nuvarande

2.1 Inledning

I detta kapitel lämnas först kort redogörelse för gällande bestämmelser om

en

underhållsbidrag till barn avsnitt 2.2 och om bidragsförskott avsnitt 2.3.

Härefter tas administrationen underhållsbidrag och bidragsförskott upp av

avsnitt 2.4. Slutligen lämnas vissa sifferuppgifter avsnitt 2.5. De två första

avsnitten är endast avsedda att allmän orientering om det rättsliga läget. ge en

I den mån det har ansetts behövligt har utförligare redovisningar lämnats i

anslutning till de olika delfrågor utredningen har haft att behandla. som

2.2 Föräldrars underhållsskyldighet gentemot

sina barn

2.2.1 Underhâllsskyldighet

De grundläggande bestämmelserna om föräldrars underhållsskyldighet mot barn

finns i 7 kap. FB. Enligt l § skall föräldrarna för underhåll barnet efter vad som är svara

skäligt med hänsyn till barnets behov och föräldrarnas samlade ekonomiska

förmåga. När underhållsskyldigheten bestäms skall hänsyn tas till barnets egna

inkomster och tillgångar samt till barnets sociala förmåner under beaktande av vad följer föreskrifterna dessa. Sinsemellan skall föräldrarna ta del som av om i kostnaderna för barnets underhåll var och en efter sin förmåga.

Föräldrarnas underhållsskyldighet är alltså inte ovillkorlig utan beroende av

föräldrarnas ekonomiska förmåga och barnets behov.

Underhållsskyldigheten upphör när barnet fyller 18 år. Går barnet i skolan vid

den tidpunkten eller återupptar barnet skolgången före 19 års ålder är föräldrar-

underhållsskyldiga så länge skolgången pågår, dock längst till dess barnet

na

50 Nuvarande förhållanden

fyller 21 år. Till skolgång räknas studier i grundskolan, gymnasieskolan och annan jämförlig grundutbildning. Underhållsskyldighet åvilar inte endast de biologiska föräldrarna varmed jämställs adoptivföräldrar, 4 kap. 8 § FB i vissa fall också styvför-

se utan äldrar. Den som är gift med barnets boförälder eller har eget barn tillsammans med

boföräldern kan vara underhållsskyldig gentemot styvbarn. Underhållsskyldig-

heten mot styvbarn är dock begränsad till situationer där boföräldern och styvföräldern varaktigt bor tillsammans. Det förutsätts normalt också barnet att

varaktigt bor tillsammans med dem. Sedan barnet flyttat hemifrån kvarstår nämligen skyldigheten endast det finns särskilda skäl 7 kap. 5 § första

om stycket.

Underhållsskyldigheten bestäms på samma sätt som en biologisk förälders

men

medför inte någon ändring i skyldigheten att betala underhållsbidrag för

den av

barnets biologiska föräldrar, inte bor tillsammans med barnet 5 § andra

som

stycket. En styvförälders underhållsskyldighet är alltså subsidiär i förhållande till den underhållsskyldighet åvilar denna förälder.

som

2.2.2 Underhållsbidrag

En förälder kan uppfylla sin underhållsskyldighet att faktiskt hand

genom ta om

barnet och försörja det eller att betala underhållsbidrag till barnet.

genom En förälder som inte har vårdnaden barnet och inte heller varaktigt bor om

tillsammans med detta skall fullgöra sin underhållsskyldighet betala

genom att

underhållsbidrag till barnet. Detsamma gäller föräldern har vårdnaden

om om

barnet gemensamt med den andra föräldern barnet varaktigt bor tillsam-

men mans med endast den andra föräldern 2 § första stycket. Även förälder en som

inte är bidragsansvarig enligt vad sagts t.ex. förälder bor

som nu - en som

tillsammans med sitt barn kan skyldig att betala underhållsbidrag, näm-

- vara

ligen om han eller hon försummar sin underhållsskyldighet 6 §. Detta förut-

sätter avgörande av domstol.

Annars bestäms underhållsbidrag dom eller avtal 2 § andra stycket.

genom Full avtalsfrihet råder i princip och ett ingånget avtal är bindande för båda

parter dvs. barnet och den bidragsansvarige. Barn under 18 år företräds

normalt av boföräldern. Det existerar inga särskilda formkrav i fråga om

underhållsavtals ingående frånsett avtal att framtida underhållsbidrag skall

om

betalas med ett engångsbelopp eller för längre perioder än månader 7 §

tre andra stycket. För att ett underhållsavtal skall kunna verkställas krävs emeller-

tid att det är skriftligt och att den bidragsansvariges namnteckning är bevittnad av två personer 3 kap. 19 § första stycket utsökningsbalken, UB. Hjälp med att beräkna underhållsbidrag och med att upprätta underhållsavtal lämnas främst socialnämndens tjänstemän advokater och andra av samt av juri-

Nuvarande förhållanden 51

diska rådgivare. Kommer föräldrarna inte överens kan underhållsfrågan prövas av allmän domstol. Frågan kan prövas separat eller i samband med mål om fastställande av faderskapet till barn, äktenskapsmål och mål om vårdnaden om barn.

Nu gällande bestämmelser beräkning underhållsbidrag till barn infördes

om av

reform år 1979 prop. l978/79:12.

genom en

Socialstyrelsen har härefter arbetat fram detaljerade riktlinjer för hur man räknar underhållsbidrag till barn. De finns intagna i publikationen "Under-

ut

hållsbidrag till barn, Allmänna råd från socialstyrelsen 1989:6". De allmänna råden till delar bygger uttalanden i förarbetena till 1979 års

som stora underhållsreform är inte bindande; fråga är råd och rekommendationer. om -

vänder hand till de tjänstemän i kommunerna medverkar vid De sig i första som fastställande underhållsbidrag. Råden har emellertid fått ett stort genomslag

av och detta även i domstolspraxis.

Metoden

underhållsbidrag bestäms räknas först barnets behov underhåll fram. När av Härefter beräknas vad förälder kan bidra med, det s.k. överskottet. resp. fördelas barnets behov underhåll mellan föräldrarna i förhållande Slutligen av

till deras förmåga. Metoden kallas vanligen "kvotdelningsmetoden".

Barnets behov

Utgångspunkten när underhållsbidrag bestäms är barnets behov. Hur stort ett barns behov är varierar givetvis efter bl.a. barnets ålder och levnadssituation. I allmänhet utgår från vissa schablonbelopp räknats fram av Socialsty-

man som relsen och vad barn i viss ålder normalt kostar. Beloppen som motsvarar ett en till basbeloppet enligt lagen 1962:381 allmän försäkring AFL. är knutna om Följande belopp används.

Per månad år 1994

0-6 år 65 procent av basbeloppet 1 907 kr 7-12 år 80 procent basbeloppet 2 347 kr av 13 år 95 procent basbeloppet 2 787 kr - av

schablonbeloppet läggs eventuella barnomsorgskostnader. Därefter görs

Till för bl.a. barnbidrag 750 kr månad år 1994 och eventuella egna avdrag per mindre inkomster feriearbete

arbetsinkomster som barnet kan ha dock inte av

eller liknande. återstår barnets behov underhåll från sina för- Det belopp som motsvarar av

52 Nuvarande förhållanden

äldrar. Schablonbeloppen utgör endast en utgångspunkt vid beräkningen. Barnets behov av underhåll kan vara lägre eller högre på grund individuella förav hållanden hos det aktuella barnet. Barnet kan också göra anspråk på en högre standard och därmed större underhåll bättre föräldrarnas ekonomiska ställning är. Sådana s.k. standardtillägg är dock i praktiken ganska ovanliga.

Föräldrarnas förmåga

Härefter beräknas båda föräldrarnas förmåga att försörja barnet. Detta görs i princip samma sätt för den bidragsansvariga föräldern för boföräldern. som Utgångspunkten är normalt förälderns verkliga inkomster. I vissa fall beaktar man dock den faktiska förvärvsförmågan. När ett underhållsbidrag bestäms får föräldern förbehålla sig ett belopp för eget eller annans underhåll förbehållsbelopp enligt bestämmelserna i 7 kap. 3 § FB. Förbehållsbeloppet för förälderns eget underhåll innefattar alla vanliga levnadskostnader. Bostadskostnaden beräknas för sig efter vad är skäligt. De som andra levnadskostnaderna beräknas med ledning normalbelopp för av ett som år räknat utgör 120 procent basbeloppet. År 1994 uppgår av basbeloppet till 35 200 kr, vilket ger ett normalbelopp 3 520 kr i månaden. I enskilda fall kan frångå normalbeloppet och levnadskostnaderna man ange till ett annat belopp, t.ex. föräldern har avsevärda kostnader till om följd av sjukdom och kostnaderna inte kompenseras försäkringsersättning eller genom på annat sätt. Om det finns särskilda skäl får föräldern vidare förbehålla sig ett belopp för underhåll make som han eller hon varaktigt bor tillsammans med s.k. hemmamakeförbehåll. Förbehållsbeloppet bestäms på sätt för den samma som bidragsansvarige själv. Normalbeloppet utgör dock 60 procent basbeloppet av

l 760 kr per månad år 1994.

Rätten till hemmamakeförbehåll i första hand make inte har någon avser som egen inkomst. Har maken mindre, inkomst minskas förbehållsbeloppet en egen och kan maken försörja sig själv får föräldern inte tillgodoräkna sig något förbehållsbelopp alls. Maken anses klara sin egen försörjning han eller hon om har en nettoinkomst för år räknat motsvarar 120 basbeloppet som procent av 3 520 kr per månad år 1994 och halva bostadskostnaden. För att förbehåll skall få göras för maken räcker det emellertid inte han att eller hon saknar inkomst eller har låg sådan. Utöver detta krävs, framen som gått, att det föreligger särskilda skäl, t.ex. att makarna har barn i förskoleåldern hemma eller att maken inte kan förvärvsarbeta på grund sjukdom. av Med make jämställs den bidragsansvarige varaktigt bor tillsammans annan som med, om de har barn gemensamt.

Nuvarande förhållanden 53

Om förälder är underhållsskyldig mot flera barn är utgångspunkten att

en barnen skall behandlas lika. Hemmavarande barn har emellertid getts ett visst

företräde framför bidragsberättigade barn. Har den bidragsansvarige hemmavarande barn får han eller hon nämligen för-

behålla sig ett belopp tillsammmans med vad som utges till barnet av som -

den andra föräldern eller för dennas räkning för år utgör 40 procent av gällan-

de basbelopp kr månad år 1994. Rätten kan dock bestämma ett annat

l 173 per

förbehållsbelopp det föranleds omständigheterna i det särskilda fallet. om av Fråga är närmast garantiregel aktualiseras först när det står klart att om en som beräknat underhållsbidrag skulle leda till intrång i det hemmavarande barnets ett behov. Avsikten är det hemmavarande barnet skydd bidragsatt ge samma som förskottet barn inte varaktigt bor tillsammans med båda sina förger ett som

äldrar se avsnitt 2.3.

Förbehåll får slutligen göras också för skälig bostadskostnad. Socialstyrelsen

och RFV meddelar årligen för bedömningen skälig bostadskostnad normer av

vid beräkning underhållsbidrag. Utgångspunkten är här den faktiska kost-

av

naden, dvs. bruttokostnaden minskad med eventuellt bostadsbidrag. Överstiger

bostadskostnaden den enligt högsta godtagbara kostnaden måste det

normerna särskilda skäl för högre kostnad ändå skall skälig.

föreligga att en anses

förälder är gift eller sammanboende får han eller hon normalt förbe- Om en hålla sig halva bostadskostnaden. Den andra halvan antas den andra vuxna i hus-

hållet stå för.

Formel för beräkning av underhållsbidrag

metod för beräkning underhållsbidrag normalt används i dag och Den av som grunddrag utvecklades i förarbetena till 1979 års underhållsreform går i ett vars

enkelt fall, där föräldrarna har ett barn, i korthet ut på följande. Först uppskattar barnets behov underhåll till ett visst belopp. Härefter

man av räknar fram vardera förälderns överskott. Med överskott avses det belopp man återstår sedan förbehållsbeloppen för eget och för eventuell makes eller som sambos underhåll dragits från inkomsten efter skatt. Underhållsbidraget får av sedan fram att fördelar det belopp som beräknats för barnets man genom man

behov mellan föräldrarna i proportion till överskottsbeloppen.

den bidragsansvariges överskott

Barnets behov underhållsbidraget x

föräldrarnas sammanlagda överskott

Exempel:

Om barns behov underhåll beräknas till 2 290 kr per månad, den bidragsett av ansvariga förälderns överskott till 1 900 kr och den andra förälderns överskott

54 Nuvarande förhållanden

till l 200 kr kan underhållsbidraget enligt den s.k. kvotdelningsmetoden beräk-

nas till

2290x 1404 kr 1900+l200

De nästan 900 kr återstår för att täcka barnets behov på 2 290 kr får den som andra föräldern ta av sitt överskott på 1 200 kr. I de fall där föräldrarna har så ekonomi de inte tillsammans kan en svag att

täcka sitt barns behov leder en uträkning enligt formeln till att underhållsbidraget blir högre än den bidragsansvariges överskott. Underhållsbidraget får i sådana fall reduceras så att det inte inkräktar de forbehållsbelopp den bidragsan-

som svarige har rätt till.

Normalt tas inte heller hela överskottet i anspråk för underhållsbidrag. Att så inte sker beror i vissa fall att den bidragsansvarige har så god ekono-

mi att han eller hon kan täcka sin del barnets behov och ändå ha kvar medel av

utöver förbehållsbeloppen. Att så inte sker kan i andra fall bero på att underhållsbidraget reducerats för att inte hela överskottet skall gå till underhållsbidrag. Enligt Socialstyrelsens rekommendationer bör den bidragsansvariga föräldern alltid få behålla minst

300 kr utöver förbehållsbeloppen när underhållsbidraget är betalt.

300-kronors reduktionen är tänkt spärr i sista hand. Först bör alltså som en ett

preliminärt underhållsbidrag räknas fram med hjälp formeln. Härefter kon-

av

trolleras om någon nedsättning behöver göras för att den bidragsansvarige skall ha kvar minst 300 kr utöver förbehållsbeloppen. Meningen är inte

att man -

vilket ibland sker skall höja förbehållsbeloppet

- med 300 kr före proportioneringen. Den ovan behandlade metoden är endast att ett hjälpmedel och det se som

bidrag som räknats fram bör kontrolleras allmän skälighetsbedömning

genom en och vid behov korrigeras.

2.2.3 Ett

exempel som visar hur man beräknar underhållsbidrag

Barnets boförälder har inkomst 11 000 kr i månaden. Den underhållsen

bidragsansvariga föräldern har en månadsinkomst 14 000 kr. Barnet är 12

år.

Nuvarande förhållanden 55

Barnets behov Schablon 2 347 kr Barnbidrag 750 kr - Behov av underhåll 1 597 kr Beräkning av föräldrarnas överskott

Underhållsbidraget bestäms så att föräldrarna får stå för barnets kostnader i proportion till sina resp. överskott.

Underhållsbidraget blir

3272 1597x e-978kr 3 272 + 2073

Boförälderns del barnets behov blir enligt motsvarande beräkning 619 kr per

av månad.

2.2.4 Umgängeskostnader

När barnet vistas hos den bidragsansvariga föräldern har denna förälder vissa

kostnader för barnet utöver det underhållsbidrag ofta skall betalas för som Samtidigt har den förälder barnet varaktigt bor hos minskade barnet. som kostnader för barnet.

En bidragsansvarig förälder har haft barnet hos sig under en samman-

som

tid minst fem hela dygn får göra ett visst avdrag det underhålls-

hängande av

bidrag han eller hon skall betala. För varje helt dygn av vistelsen är avdraget 1/40 det då gällande månatliga underhållsbidraget. Med ett helt dygn avses

av här tiden mellan kl. 0.00 och kl. 24.00.

Exempel: Barnet har varit hos den bidragsansvariga föräldern i sju hela dygn i sträck. Underhállsbidraget är 900 kr i månaden.

56 Nuvarande förhållanden

Avdraget blir

7 x 900 157 kr ören räknas inte. 40

Avdragsrätten måste i princip utnyttjas inom månader från slutet den

sex av

månad då vistelsen upphörde. Om det föreligger särskilda skäl, kan domstol förordna

om andra villkor för avdragsrätten 4 § andra stycket. Föräldrarna kan naturligtvis alltid själva komma överens andra villkor för om avdragsrätten.

Har det redan då underhållsbidraget fastställdes tagits hänsyn till att den bidragsansvarige i väsentlig mån fullgör sin underhållsskyldighet ha

genom att

barnet hos sig, föreligger inte någon rätt till avdrag på underhållsbidraget 4 § tredje stycket.

Om ett barn skall umgås med förälder är bosatt på en som annan ort än barnet,

kan särskilda kostnader uppkomma. Det kan t.ex. fråga resekostnader

vara om för barnet eller någon föräldrarna. FB innehåller inte några bestämmelser av som reglerar föräldrarnas inbördes för sådana kostnader. ansvar I rättspraxis har

resekostnader beaktats i samband med fastställande underhållsbidraget.

av

Socialstyrelsen har i sina allmänna råd ansett att det är rimligt del

att en av

resekostnaderna beaktas vid den slutliga skälighetsbedömningen

som sker när

ett underhållsbidrag bestäms. Enligt styrelsen bör resekostnaderna inte påverka underhållsbidragets belopp, om den underhållsbidragsansvariga förälderns ekonomiska förmåga är sådan föräldern utöver att underhållsbidraget kan

bekosta resorna.

Ändring

2.2.5 avtal eller dom

av

Underhållsbidrag till barn anpassas automatiskt till ändringarna i penningvärdet.

Bestämmelser detta finns i lagen 1966:680 ändring vissa underom om av

hållsbidrag, den s.k. indexlagen.

Om föräldrarna är har de vidare alltid möjlighet själva komma ense att överens om att ändra vad som bestämts underhållet i avtal eller dom. om ett en Kan föräldrarna inte komma överens måste de vända sig till domstol en för att

få ett tidigare bestämt underhållsbidrag ändrat. En förälder kan alltid få avtal eller domar underhållsbidrag för framtiden

om

omprövade när bidraget bortsett från s.k. indexändringar har utgått med

- -

oförändrat belopp under minst år 7 kap. 10 § tredje sex stycket FB. Har det inte gått så lång tid måste den som vill till stånd ändring visa att

en förhållandena har ändrats. En domstol kan nämligen jämka dom eller avtal underhåll, änden ett om om

Nuvarande förhållanden 57

ring i förhållandena föranleder det. För tiden innan talan har väckts får dock mot parts bestridande jämkning göras endast så sätt att obetalda bidrag sätts ned eller tas bort 10 § första stycket. Det är alltså inte möjligt att sätta ned eller ta bort ett underhållsbidrag som betalats. Har barnet väl fått sitt under-

hållsbidrag, behöver det inte befara att grund av ändrade förhållanden få betala tillbaka något av vad som uppburits. Inte heller är det möjligt att höja

ett underhållsbidrag för tiden före den dag då talan väcktes. Varje förändring kan inte åberopas som skäl för en ändring underhållsav

bidraget. Förändringen bör vara påtaglig och ha en viss varaktighet samt gå

utöver vad man får räkna med som normala variationer.

Ett skäl för jämkning kan vara att den bidragsansvarige har fått underhållsan-

svar mot ytterligare ett barn. Ett avtal om underhåll kan slutligen också jämkas av rätten, om avtalet är oskäligt med hänsyn till omständigheterna vid dess tillkomst och förhållandena i övrigt; endast om det finns särskilda skäl behöver dock redan erhållna bidrag betalas tillbaka 7 kap. 10 § andra stycket FB.

Preskription m.m.

Underhållsbidrag skall som huvudregel betalas förskottsvis för kalendermånad

7 § första stycket. Om den bidragsansvarige inte betalar underhållsbidraget i rätt tid eller med rätt belopp kan indrivning ske med hjälp av kronofogdemyndigheten. Bl.a. den

bidragsansvariges lön kan då tas i anspråk genom införsel eller utmätning. Ett barn är i princip berättigat till underhållsbidrag från födseln och själva

underhållsskyldigheten preskriberas inte. Möjligheten att få underhållsbidrag för förfluten tid är dock begränsade. Om den bidragsansvarige inte medger det

får underhållsbidrag inte dömas ut för längre tid tillbaka än tre år före den dag då talan väcktes 8 §.

Har underhållsbidraget fastställts går rätten att kräva ut bidraget i princip

förlorad fem år efter den ursprungliga förfallodagen 9 §.

2.2.7 Skatteregler

m.m.

Avdragsrätten på högst 3 000 kr per barn och år för erlagda underhållsbidrag till icke hemmavarande barn togs bort fr.o.m. år 1991. De underhållsbidrags-

ansvariga kompenserades för effekten av den slopade avdragsrätten genom att underhållsbidragen sattes ned med ett visst belopp, normalt med 75 kr per

månad.

58 Nuvarande förhållanden

2.3 Bidragsförskott m.m.

2.3.1 Bidragsförskott

De grundläggande bestämmelserna om bidragsförskott finns i BFL. Bestämmelserna har nära samband med bestämmelserna om underhållsbidrag. Bidragsförskott utgår av allmänna medel till barn som är bosatta här i landet.

De grundläggande förutsättningarna för rätten till bidragsförskott motsvarar dem som uppställs i 7 kap. 2 § första stycket FB beträffande skyldigheten att utge underhållsbidrag.

Till en början kan bidragsförskott alltså lämnas när ingen av föräldrarna eller endast en av dem har vårdnaden om barnet. Bidragsförskott lämnas då i förhållande till den förälder som inte har vårdnaden. Ytterligare en förutsättning för att bidragsförskott skall utgå är att denna förälder inte varaktigt bor tillsammans

med barnet. Bidragsförskott kan lämnas också när båda föräldrarna har vårdna-

den om barnet gemensamt men barnet varaktigt bor tillsammans med endast en

av dem. Bidragsförskott lämnas då i förhållande till den andra föräldern l § andra stycket BFL.

Frågor om bidragsförskott handhas av RFV och de allmänna försäkringskassorna. Beslut om bidragsförskott fattas av försäkringskassa efter ansökan 5 och 6 §§. Bidragsförskottets årliga belopp utgör 14 080, dvs. l 173 kr per månad 4 § första stycket. Bidragsförskottet är inte behovsprövat. Bidragsförskott lämnas inte om

a boföräldern uppenbarligen utan giltigt skäl underlåter att vidta eller medverka

till åtgärder för att få underhållsbidrag eller faderskap till barnet fastställt,

b det finns grundad anledning anta att den underhållsbidragsansvarige i veder-

börlig ordning betalar fastställt underhållsbidrag som inte understiger bidragsförskottsnivån eller

c det är uppenbart att den bidragsansvarige annat sätt sörjt eller sörjer för

att barnet får motsvarande underhåll 2 §.

Bidragsförskottet var, som ordet antyder, från början ett rent förskott från det allmänna. l detta ligger att bidragsförskottet aldrig kunde vara högre än det underhållsbidrag som bestämts genom dom eller avtal. Själva karaktären av stödet har numera ändrats. Oberoende av om underhållsbidrag fastställts och utan begränsning till storleken av eventuellt fastställt belopp lämnas numera med vissa begränsningar ett generellt stöd upp till en viss nivå bidragsför- -

skottsnivån, 1 173 kr i månaden. Om underhållsbidraget är lägre än bidrags-

förskottet utgör en del av bidragsförskottet således inte ett förskott. Denna del

av bidragsförskottet kallas utfyllnadsbidrag. l de fall något underhållsbidrag inte

Nuvarande förhållanden 59

är fastställt eller fastställt till noll kr har hela bidragsförskottet karaktär av

utfyllnadsbidrag.

Till den del bidragsförskottet har karaktären av ett förskott övertar det allmänna ansvaret för indrivningen hos den underhållsbidragsansvariga föräldern och risken för förlust. När försäkringskassan förskotterat underhållsbidraget skall

den bidragsansvarige alltså betala underhållsbidraget till försäkringskassan. Utfyllnadsbidraget är ett rent statligt stöd och något krav återbetalning av detta riktas inte mot den bidragsansvarige.

Finns grundad anledning anta att det fastställda underhållsbidraget betalas i vederbörlig ordning utgår bidragsförskott endast i form av utfyllnadsbidrag 4 § andra stycket. Bidragsförskottets olika delar kan illustreras med följande exempel.

Exempel I: Den bidragsansvariga föräldern är ålagd att betala ett underhålls-

bidrag på 1 500 kr i månaden, men han eller hon betalar inte någonting. Barnet kan då få bidragsförskott med 1 173 kr i månaden. I detta fall har bidragsförskottet en ren förskottsfunktion.

Exempel 2. Den bidragsansvariga föräldern är ålagd att betala ett underhållsbidrag på 450 kr i månaden och gör också detta. Barnet har då rätt att från det

allmänna utfå mellanskillnaden mellan det fastställda underhållsbidraget 450

kr och bidragsförskottsnivån 1 173 kr, dvs. 723 kr, såsom ett utfyllnads-

bidrag.

Exempel 3. Den bidragsansvariga föräldern är ålagd att betala ett underhålls-

bidrag på 650 kr i månaden, men betalar inte någonting. Barnet kan då få bidragsförskott med 1 173 kr i månaden. Av detta belopp är 650 kr ett rent för-

skott. Resterande belopp, 523 kr, är ett utfyllnadsbidrag. Som redan sagts kan

denna del av bidragsförskottet inte återkrävas från den bidragsansvariga föräldern utan utgör det ett rent stöd från det allmänna. Om det underhållsbidrag som har blivit fastställt uppenbarligen understiger vad den underhållsbidragsansvarige bör erlägga i bidrag, lämnas inte bidragsförskott

med högre belopp än underhållsbidraget 4 § tredje stycket. Något utfyllnads-

bidrag utges alltså inte.

Har det vid underhållsbidragets fastställande beaktats att den bidragsansvarige i väsentlig mån skall fullgöra sin underhållsskyldighet genom att ha barnet hos

sig, minskas bidragsförskottet med belopp som svarar mot den del av under-

hållsskyldigheten som fullgörs detta sätt 4 a § första stycket.

Bidragsförskott utbetalas månadsvis i förskott genom RFV:s försorg. Utbetalningen görs i regel till boföräldern 8, 9 och 10 §§.

Har den bidragsansvarige rätt till umgängesavdrag enligt FB minskas det

underhållsbidrag han eller hon skall betala till försäkringskassan i motsvarande

60 Nuvarande förhållanden

mån. För att avdraget skall kunna beaktas vid återkrav måste den bidragsansva-

rige anmäla detta till försäkringskassan inom tre månader från utgången av den

kalendermånad då vistelsen upphörde. Den bidragsansvarige skall genom intyg

av den andra föräldern eller, om sådant intyg inte kan erhållas, på annat sätt styrka att han eller hon haft barnet hos sig under den tid som avdraget avser.

Oavsett vad som bestämts genom dom eller avtal beaktas avdraget endast om den bidragsansvarige har haft barnet hos sig under en sammanhängande tid av

minst fem hela dygn 15 § andra stycket. Har den bidragsansvarige rätt till

umgängesavdrag minskas kommande bidragsförskott med motsvarande belopp 4 a § andra stycket.

I den mån det bidragsförskott som försäkringskassan betalar ut svarar mot

fastställt underhållsbidrag inträder försäkringskassan i barnets rätt till underhållsbidraget. Så länge bidragsförskott utgår skall den bidragsansvarige därför betala underhållsbidraget till försäkringskassan 15 och 16 §§. Betalar den bidragsansvarige inte efter förmåga skall försäkringskassan vidta erforderliga åtgärder för fordringens indrivande 17 §. Under vissa förutsättningar får försäkringskassan besluta om eftergift helt eller delvis av statens fordran den bidragsansvarige 18 §. Eftergift får -

meddelas om det är påkallat av en ändring i den bidragsansvariges ekonomiska

förhållanden. Eftergift får även i övrigt meddelas om det framstår som skäligt med hänsyn till den bidragsansvariges personliga förhållanden eller av annan särskild anledning.

Bidragsförskott utgår längst t.0.m. den månad under vilken barnet fyller 18 år 3 § andra stycket.

Härefter kan förlängt bidragsförskott utgå.

2.3.2 Förlängt

bidragsförskott

Bestämmelser om förlängt bidragsförskott finns i lagen 1984: 1095 om förlängt bidragsförskott för studerande FBFL.

Förlängt bidragsförskott kan lämnas för barn som går i skolan när det fyller

18 år eller återupptar skolgången innan det fyller 19 år så länge barnet bedriver

studier som ger rätt till förlängt barnbidrag eller studiehjälp, dock längst t.0.m.

juni månad det år barnet fyller 20 år 2 §.

- Ett annat villkor för att förlängt bidragsförskott skall utgå är att barnet varaktigt sammanbor med en och endast en av föräldrarna eller med någon som

var vårdnadshavare för barnet när det fyllde 18 år 3 §.

Förlängt bidragsförskott utgår inte, om faderskapet till barnet inte är fastställt

och bidragsförskott inte har lämnats för den månad då barnet fyller 18 år 4 §. I övrigt gäller i stort sett motsvarande bestämmelser som för bidragsförskott.

Nuvarande förhållanden 61

2.3.3 Särskilt bidrag till vissa adoptivbarn

Bestämmelser om särskilt stöd motsvarande bidragsförskott till barn som är adopterade av endast en person finns i lagen 1984: 1096 om särskilt bidrag till

vissa adoptivbarn SBAL. Reglerna för bidraget motsvarar i huvudsak dem som gäller för bidragsförskott och förlängt bidragsförskott.

2.3.4 Särskilt

bidrag till ensamföräldrar

Till följd av skattereformen infördes från och med 1992 års taxering regler nya

för inkomstbeskattning och beräkning av skatt. De nya reglerna innebär bl.a.

att ensamstående föräldrar med hemmavarande barn under 18 år inte längre medges skattereduktion med 1 800 kr. Som kompensation för den slopade skattereduktionen lämnades för åren 1991-1993 ett särskilt bidrag allmänna av medel till ensamstående föräldrar med hemmavarande barn under 18 år lagen

1992: 148 om särskilt bidrag till ensamstående med barn. Bidraget uppgick till

1 800 kr för vartdera av de tre åren.

2.3.5 Den

Europeiska unionen

Förmåner enligt BFL, FBFL och SBAL omfattas av förordningen EEG

nr 1612/68 om arbetskraftens fria rörlighet inom gemenskapen. I och med att Sverige blivit medlem i Europeiska unionen har förordningen blivit direkt gällande i Sverige utan några mellankommande lagstiftningsåtgärder. Förordningen innehåller i art. 7 bestämmelser om likabehandling i fråga om sociala förmåner. I art. 7.2 föreskrivs sålunda arbetstagare är medatt en som

borgare i en medlemsstat skall inom en annan medlemsstats territorium åtnjuta

samma sociala och skattemässiga förmåner som värdlandets egna medborgare. Förordningen omfattar enbart arbetstagare och deras familjemedlemmar. Utanför förordning 1612/68 faller alltså egenföretagare. Vad gäller familjemedlemmar är det avgörande enligt förordningen att familjemedlemmen är beroende av den anställde för sitt underhåll och att förmånen kan ses som en social fördel för den anställde själv. Om dessa förutsättningar föreligger, har familjemedlemmen rätt till förmånen. Rätten till likabehandling enligt art. 7.2 i förordning 1612/68 gäller när den

anställde och hans eller hennes familjemedlemmar befinner sig i Sverige. Förordningen ger ingen rätt för den anställde att uppbära eller ta med sig svenska förmåner utanför Sverige. En person som arbetar i Sverige har alltså enligt förordningen rätt till svenska sociala förmåner, t.ex. bidragsförskott, på

samma villkor som svenska medborgare, men förmånerna kan med stöd av förordningen utges endast i Sverige.

62 Nuvarande förhållanden

I BFL, FBFL och SBAL uppställs det krav på en viss tids vistelse i Sverige för att rätt till de aktuella förmånerna skall föreligga om barnet inte är svensk medborgare. Likabehandlingsprincipen i art. 7.2 innebär att detta krav inte

kommer att gälla personer som omfattas av förordning 1612/68. Dessa blir alltså omedelbart berättigade till förmånerna vid arbete och vistelse i Sverige. Det

är alltså inte möjligt att för medborgare i andra EU-länder som arbetar och vistas i Sverige upprätthålla de krav på viss tids vistelse som uppställts i den svenska lagstiftningen för bidragsförskott, förlängt bidragsförskott och särskilda

bidrag till vissa adoptivbarn.

2.4 olika befattning med Något om organs bidragsförskott och underhållsbidrag till

barn

2.4.1 Underhållsmål vid de allmänna domstolarna

Mål underhåll hör till de allmänna domstolarna, dvs. tingsrätterna, hovrättom och som sista instans Högsta domstolen HD. Målen handläggs i den erna - -

för tvistemål stadgade ordningen och anses i huvudsak vara dispositiva. Ut-

märkande för de dispositiva målen är att parterna själva i stor utsträckning bestämmer ramarna för processen.

Är föräldrarna överens ett visst underhållsbidrag och yrkar de att rätten

om i dom skall fastställa deras överenskommelse gör domstolen inte någon pröven

ning i sak utan fastställer endast vad föräldrarna avtalat. Detta är vanligt när

frågan underhåll tas i samband med en gemensam ansökan om äktenom upp skapsskillnad. Vid tvist gör domstolen materiell prövning och fastställer underhållsbidragen et utifrån de uppgifter föräldrarna lämnat. Vitsordar en förälder att en som uppgift den andra föräldern lämnat utgår domstolen vid sin bedömning från som att den är riktig. Domstolen kan inte heller fastställa ett högre underhållsbidrag än vad yrkats eller ett lägre underhållsbidrag än vad den bidragsansvarige som medgett.

Tingsrättens avgörande i mål underhåll kan överklagas till hovrätt. Hov-

om

rättens avgörande får i princip inte överklagas. Hovrätten får dock tillåta att

avgörandet överklagas, om det finns särskilda skäl att låta HD pröva om det är

vikt för rättstillämpningen att frågan prövas av HD 20 kap. 12 § första

av stycket FB. Det gäller inte något överklagandeförbud när hovrättens avgörande överklagas även i någon del. Har hovrätten samtidigt prövat t.ex. vårdannan nadsfrågan och överklagas domen i den delen kan avgörandet alltså utan be-

gränsningar överklagas även i underhållsdelen 20 kap. 12 andra stycket FB;

Nuvarande förhållanden 63

prop. 1988/89:78 s. 36-39, 84 och 85.

Om den bidragsansvarige förlorar ett mål underhåll gäller enligt huvudre-

om geln i 18 kap. 1 § RB han eller hon skall betala barnets rättegångskostnader. Är det däremot barnet som förlorar målet får domstolen, det finns särskilda om skäl, förordna att var och en skall bära sin rättegångskostnad 7 kap. 19 § FB. Sådana skäl anses regelmässigt föreligga när försäkringskassan har initierat en

höjning av underhållsbidraget eller motsatt sig sänkning det. Finns det

en av inte sådana skäl och har barnet i rättegången företrätts boföräldern, skall av

boföräldern i stället för barnet ersätta den bidragsansvarige dennes rättegångs-

kostnad.

Bidragsförskott och underhållsbidrag vid de

allmänna

Försäkringskassorna

Bidragsförskottssystemet administreras av RFV och de allmänna försäkrings-

kassorna. Försäkringskassorna handlägger ärenden rör bidragsförskott och som

återkrav av utbetalat bidragsförskott. RFV är tillsynsmyndighet över kassorna.

Vid var och en av landets 25 allmänna försäkringskassor finna ett centralkontor och ett varierande antal lokalkontor 18 kap. l § AFL samt 1 och 2 §§ RFV:s föreskrifter om organisationen de allmänna försäkringskassorna; av RFFS 1987:6.

Administrationen av systemet med bidragsförskott vid kassorna är organiserad så att lokalkontoret vid den försäkringskassa där boföräldern är inskriven handlägger och beslutar i frågor om rätten till och storleken bidragsförskott.

av

Återkrav den bidragsansvarige handläggs den försäkringskassa

mot av där han

eller hon är inskriven ibland centralkontoret och ibland på lokalkontoret.

Den som önskar erhålla bidragsförskott skall ansöka om det. Ansökan görs normalt av barnets boförälder 6 § BFL. Den bidragsansvarige skall, det om

är möjligt, omedelbart underrättas om ansökningen och ges möjlighet att yttra

sig 7 § första stycket BFL. Beslut om bidragsförskott fattas som regel av den försäkringskassa hos vilken

barnets boförälder är inskriven 5 § andra- Järde styckena BFL. Är det boföräl-

dern som ansökt om bidragsförskott skall hon eller han samt den bidragsansva-

rige underrättas om beslutet 7 § andra stycket BFL.

Försäkringskassan prövar i samband med ansökan bidragsförskott förom om

utsättningarna för att bidragsförskott skall lämnas är för handen. Är under-

ett hållsbidrag redan fastställt prövar försäkringskassan detta uppenbarligen är om

för lågt med hänsyn till förhållandena i det enskilda fallet. Kassan har alltså en

kontrollerande funktion. Kontrollen av underhållsbidragets storlek görs dock

endast om underhållsbidraget är lägre än bidragsförskottet och prövningen inskränker sig till underhållsbidraget uppenbarligen understiger vad den

om

64 Nuvarande förhållanden

bidragsansvarige bör betala. Är så fallet lämnas bidragsförskott inte med högre

belopp än underhållsbidraget.

Advokater och socialnämnder tar ofta i enskilda fall kontakt med försäkringskassan i bidragsförskottsfrågan för att informera sig om huruvida kassan kan godta ett tilltänkt underhållsbidrag av viss storlek. Kassan anser sig visserligen i allmänhet inte kunna lämna något förhandsbesked men de informella under-

handskontakterna torde ofta vara tämligen långtgående. Det förekommer också

att underhållsavtal villkoras så sätt att deras giltighet görs beroende av att försäkringskassan finner det avtalade underhållsbidraget skäligt. Innan försäkringskassan tar ställning till om ett visst fastställt underhållsbidrag

uppenbarligen är för lågt inhämtar kassan uppgifter om föräldrarnas och barnets

ekonomi från i första hand de register kassan har tillgång till samt från för-

äldrarna. Kassans handläggning präglas av den s.k. officialprincipen, vilket innebär att det åligger kassan att införskaffa den utredning som behövs. Här-

efter görs en "kontrollräkning" av underhållsbidraget med tillämpning av regler-

na i 7 kap. FB och med ledning av Allmänna råd 1989:6 från Socialstyrelsen. Försäkringskassan har tillgång till dataprogram för beräkningen. Anses underhållsbidraget uppenbarligen inte understiga vad den bidragsansvarige bör betala och är förutsättningarna i övrigt uppfyllda beviljas bidragsför-

skott. Understiger bidraget uppenbarligen vad den bidragsansvarige bör betala,

utreds anledningen till det låga bidraget. Finns godtagbara skäl för det, beviljas

fullt bidragsförskott. Annars lämnas bidragsförskott inte med högre belopp än underhållsbidraget. Den kontroll kassan gör av ett fastställt underhållsbidrag varierar från fall till fall. Har socialnämnd medverkat till att ett visst underhållsbidrag fastställts torde kassan i allmänhet inte ha någon anledning att ifrågasätta att ett alltför lågt bidrag blivit bestämt prop. 1978/79: 12 s. 200 och Allmänna råd från RFV

1989:10 s. 59. Utrymmet för utnyttjande av spärregeln i 4 § tredje stycket BFL är också mycket begränsat när underhållsfrågan avgjorts av allmän dom-

stol efter fullständig prövning i sak prop. 1978/79:12 200 FÖD en s. samt 1984:6, 1984:40 och 1987:11. BFL:s bestämmelse att försäkringskassan skall pröva om underhållsbidraget

uppenbarligen är för lågt kan u pfattas som att socialnämnds beräkningar och

domstols avgöranden i underhå lsmål sätts i fråga. I de fall kassan kommer till

ett annat resultat uppfattas detta ofta som en kompetenskonflikt mellan olika offentliga Det ut som en är dock uttryck

kompetenskonflikt

organ. som ser ett för olika funktioner. Bidragsförskottet har araktär av socialförmån medan underhållsbidraget är avtalbart. Avtalsfriheten nödvändiggör en kontroll av

underhållsbidragets storlek för att förhindra missbruk av bidragsförskottssys-

temet. Det är inget villkor för att bidragsförskott skall lämnas att ett underhållsbidrag är fastställt. Bidragsförskott lämnas emellertid inte om boföräldern uppenbar-

Nuvarande förhållanden 65

ligen utan giltigt skäl underlåter att vidta eller medverka till åtgärder för att få

underhållsbidraget fastställt. Innan försäkringskassan tar ställning till om några

krav bör ställas på boföräldern i detta avseende, inhämtar kassan uppgifter om

parternas ekonomi. RFV rekommenderar att försäkringskassan när den har fått

in nödvändiga uppgifter gör en preliminär beräkning av underhållsbidragets storlek och meddelar såväl boföräldern den bidragsansvarige vilket belopp

som kassan skäligt Allmänna råd från RFV 1989: 10 s. 43 och 44. som anser vara

Innan bidragsförskott beviljas informerar kassan aktuella skyldigheter och

om konsekvenserna utebliven medverkan samt försäkrar sig kassan om att av erforderliga åtgärder vidtas för att få underhållsbidraget fastställt. Detta kan ske

t.ex. att socialnämnden bekräftar att boföräldern medverkar till att få ett genom

skäligt underhållsbidrag fastställt eller att boföräldern lämnar kassan

genom advokat han eller hon vänt sig. Ärendet bevakas sedan.

uppgift om till vilken Det är i praktiken mycket vanligt att bidragsförskott beviljas i avvaktan på att

ett underhållsbidrag skall fastställas.

Så länge bidragsförskott utgår sker viss uppföljning av sådana förändringar

en

kan tänkas påverka underhållsbidragets storlek. När kassan får kännedom

som sådan förändring, kan kassan ompröva nivån på det fastställda underom en

hållsbidraget på motsvarande sätt som vid en ansökan om bidragsförskott.

Bedöms underhållsbidraget därvid för lågt föreslår kassan barnet boförälvara

dern att söka få till stånd jämkning eller omprövning av underhållsbidraget.

en

har möjlighet i datasystemet registrera maskinella be-

Försäkringskassan att

vakningstid unkter i de ärenden där man anser att det behövs t.ex. om en ändring mkomstförhållandena kan förutses. Vid två tillfällen varje år gör av

RFV dessutom samkörning bidragsregistret och sjukförsäkringsregistret

en av

för följa större förändringar inkomsten hos de bidragsansvariga. Vid

att upp av

samkörnin lockas bidragsansvariga inkomst

sjukpenninEgrundande

en vars

höjts med 0 kr eller ut och uppgift dessa skic till vederbörande

mer om as försäkringskassa s.k. SGI-lista. Efterkontrollen underhållsbidragens storlek varierar från försäkringskassa av till försäkrin skassa beroende på i första hand arbetsbelastning och up giftens prioritering. flesta kassor göra riktade efterkontroller, ofta om attande e synes

sådana ärenden där nå ot underhållsbidrag inte är fastställt eller där bidraget är

fastställt till be Andra kassor gör fortlöpande kontroller av samtliga ett t opp.

ärenden t.ex. eller 1/6 stocken varje år eller slumpmässiga kontroller.

av

Det är kassans uppgift att besluta att dra eller sätta ned bidragsförskott

om detta föranleds bestämmelserna i BFL. I de fall det i ett löpande bidragsnär av förskottsärende blir aktuellt få underhållsbidrag fastställt eller höjt får att ett

dock barnet boföräldern skälig tid omkring tre månader på sig för att

en - - 1978/79:12 200 och Allmänna råd från RFV 1989:10

kunna agera prop. s.

s. 60. Kassan RFV informerar också parterna förändringar i storleken genom om underhållsbidraget till följd av den s.k. indexlagen. När underhållsbidrag är fastställt kräver kassan tillbaka det underhållsett

66 Nuvarande förhållanden

bidrag som förskotterats från den bidragsansvarige 16 och 17 §§ BFL. Fullgör den bidragsansvarige inte efter förmåga sin betalningsskyldighet skall kassan utan dröjsmål vidta erforderliga åtgärder för fordringens indrivande förmågeprövnlng enligt 17 § BFL. Kassans skyldighet att driva obetalda underhållsbidrag är alltså villkorad. Kravhandläggningen omfattar ett flertal åtgärder. Kassan tar ställning till om betalningsanmaning skall skickas ut, utreder den bidragsansvariges betalningsförmåga, söker eventuellt kontakt med honom eller henne, tar i vissa fall ställning till betalningsplan och eventuellt begärt betalningsanstånd och till skuldärendet skall lämnas till kronofogdeom myndigheten för indrivning. Kravhandläggningen sker med hjälp av ett riksomfattande system för automatisk databehandling ADB. Inbetalningskort sänds automatiskt ut till de bidragsansvariga. Via ADB-systemet sker inbetalningskontroller och utskrift av de handlingar behövs för indrivningsåtgärder. som Kassan kan under vissa förutsättningar besluta att statens underhållsfordran på den bidragsansvarige skall efterges helt eller delvis 18 § BFL. Eftergiftsärenden avgörs i kassan socialförsäkringsnämnd. Den önskar erhålla efterav som gift kan ansöka om detta. Kassan kan dock pröva frågan om eftergift även utan en ansökan 7 § RFV:s kungörelse med föreskrifter för verkställigheten av BFL, FBFL och SBAL; RFFS 1985:1. Kassan ombesörjer även de avdrag på underhållsbidrag och bidragsförskott som föranleds av att barnet vistas hos den bidragsansvarige 15 § andra stycket BFL. Försäkringskassan erbjuder också vissa tjänster. Kassan biträder t.ex. med förmedling av underhållsbidrag RFV:s kungörelse med föreskrifter förmedom ling av underhållsbidrag till barn; RFFS 1985:2. Försäkringskassan kan vidare i samband med att bidragsförskott återkrävs från den bidragsansvarige hjälpa den har rätt att föra barnets talan i regel som boföräldern att kräva ut den del underhållsbidraget överstiger bidragsav som förskottet 17 § andra stycket BFL. En fullmakt lämnas i dessa fall till kassan. Den som erhållit bidragsförskott obehörigen eller med för högt belopp kan under vissa förutsättningar bli återbetalningsskyldig 13 § BFL. Kassans beslut kan överklagas hos länsrätt, kammarrätt och, som sista instans, Försäkringsöverdomstolen. Vissa beslut skall dock ha omprövats kassan av innan de får överklagas till domstol av en enskild 20 kap. 10 och 11 §§ AFL jämförda med 22 § BFL. RFV har tillsyn över försäkringskassornas befattning med bidragsförskott 21 § BFL. Verket har till uppgift att bl.a. verka för att bestämmelserna bidragsförom skott tillämpas likformigt och rättvist. I detta syfte har RFV bl.a. rätt att överklaga domstols och allmän försäkringskassas avgöranden. Sammanfattningsvis har försäkringskassorna således i dag att inom bidrags-

Nuvarande förhållanden 67

förskottssystemet utöva en viss kontroll över hur den privaträttsliga underhållsskyldigheten fastställs, i syfte att hindra att föräldrarna genom inbördes dispositioner omintetgör det allmännas återkrav mot den bidragsansvarige. Försäk-

ringskassorna får också bedöma om det finns fog för indrivningsåtgärder mot

den bidragsansvarige samt ta ställning till om statens fordran den bidragsan-

svarige skall efterges.

I försäkringskassans uppgifter ingår inte att bistå parterna med att upprätta avtal eller räkna fram underhållsbidraget. I praktiken torde det emellertid inte helt ovanligt att kassorna i mån hjälper till härmed.

vara av resurser

Ett antal försäkringskassor har också regeringens medgivande att i samarbete

med kommunerna biträda föräldrar med att träffa avtal underhållsbidrag till om barn.

2.4.3 Underhållsbidrag vid socialnämnderna

I vissa fall måste ett avtal underhållsbidrag godkännas av socialnärrmden.

om Socialnämnden har också i vissa fall för att ett barn tillförsäkras underansvar håll. Som nämnts i avsnitt 2.2.2 är ett avtal att underhållsbidrag för framtiden om skall betalas med engångsbelopp eller för längre perioder än tre månader ett giltigt endast avtalet är skriftligt och bevittnat av två personer. Är barnet om under 18 år skall avtalet dessutom godkänt socialnämnden 7 kap. 7 § vara av

andra stycket FB. Underhållsbidrag i form ett engångsbelopp skall i sådana fall betalas till

av socialnämnden. För beloppet skall normalt inköpas en livränta barnet 7 kap.

7 § fjärde stycket och 4 kap. 6 § andra stycket tredje meningen FB.

barn fötts ogift är socialnämnden skyldig att försöka utreda När ett av en mor är far till barnet och till att faderskapet fastställs, om barnet har vem som se

hemvist här i landet 2 kap. 1 § FB. Detsamma gäller i de fall där mannen i äktenskapet förklarats inte barnets far. Skyldigheten åvilar socialnämnden

vara i den kommun där barnet är folkbokfört 2 kap. 2 § FB. Den socialnämnd skall sörja för att faderskapet till ett barn blir fastställt som

enligt 7 kap. 11 § FB även skyldig att till att barnet tillförsäkras under-

är se

håll. Skyldigheten är kombinerad med fristående rätt för nämnden att föra

en

barnets talan i mål underhåll. Eftersom sålunda flera subjekt boföräldern

om

och socialnämnden samt särskild förordnad förmyndare, där sådan finns var

behöriga föra barnets talan inför rätten skall den ställföreträdarför sig är att av inte för talan, beredas tillfälle att yttra sig i målet 7 kap. 14 §. na, som

Nämnden ha skyldighet att medverka inte endast vid förstagångsfast-

anses en

vid jämkning Allmänna råd från ställelse av ett underhållsbidrag utan även Socialstyrelsen 1989:6, Underhållsbidrag till barn, s. 14.

enligt FB för nämnden till barnet tillförsäkras underhåll

Skyldigheten att se att

68 Nuvarande förhållanden

upphör när barnet fyller 18 år. Det kan här nämnas att vissa kommuner i dag inte själva handlägger underhållsärendena. I stället hänvisas till advokat och betalar socialnämnden de kostnader som kan komma att åsamkas barnet. Barnets kostnader blir dock i regel ringa eller inga alls eftersom rättshjälp utgår. Vissa kommuner har träffat avtal med försäkringskassan att kassan skall om räkna fram och upprätta avtal underhållsbidrag. om Att socialnämnden i vissa fall enligt FB har skyldighet att medverka till att en underhållsbidrag till barn fastställs har redan sagts. I övrigt föreligger ingen obligatorisk skyldighet för nämnden att medverka till att underhållsbidrag till barn fastställs. Om förälder försummar sin underhållsskyldighet en gentemot barnet och barnet därigenom inte får tillräckliga medel till sin försörjning torde det föreligga allmän skyldighet enligt socialtjänstlagen 1980:620 för nämnen den att bistå barnet. Någon generell skyldighet för socialnämnden att bistå med uträkning underav hållsbidrag eller upprättande av underhållsavtal föreligger inte enligt socialtjänstlagen. I förarbetena till 1979 års ändringar i FB uttalade departementschefen bl.a. att de sociala myndigheterna inom för sin stödjande och rådgivande verkramen samhet borde biträda med att upprätta avtal underhållsbidrag till barn också om i andra fall än där nämnden har skyldighet enligt FB att till att faderskapet en se fastställs prop. 1978/79: 12 95. Många kommuner har dock ansett sig s. tvingade att begränsa servicenivån när det gäller underhållsbidrag. Gifta föräldrar som står i begrepp att skilja sig och söker hjälp i underhållsfrågan hänvisas ofta till advokat. Det förekommer också att den kommunala servicen avgiftsbeläggs.

2.5 Några faktauppgifter

2.5.1 Barns familjeförhållanden

Av de drygt 1,8 miljoner barnen under 18 år i vårt land bor

78 procent hos sina ursprungliga föräldrar 15 procent hos den ena föräldern 13 procent hos sin och 2 procent mor

hos sin far

6 procent hos den ena föräldern och denna förälders sambo 5 procent hos sin mor och styvfar och 1 procent hos sin far och styvmor 1 procent hos fosterföräldrar

De flesta barn bor alltså tillsammans med båda sina ursprungliga föräldrar. Ungefär 22 procent av alla barn i åldern 0-17 år lever inte tillsammans med

Nuvarande förhållanden 69

sina ursprungliga föräldrar. Detta motsvarar omkring 400 000 barn.

Uppgifterna avser år 1990.

Källa: SCB, Fakta den svenska familjen, Demografiska rapporter 1994:2.

om

2.5.2 Familjesplittring

Under år 1991 separerade föräldrarna i 26 500 barnfamiljer. I dessa familjer fanns det omkring 46 000 barn under 18 år. Fortsätter tendens kommer 42 procent de barn som föddes år 1991 samma av

att uppleva att föräldrarna separerar innan barnet fyllt 18 år.

Kalla: SCB, Be 13 SM 9401, Barnens familjeförhållanden år 1990.

2.5.3 Boföräldrar och bidragsansvariga

Bofördldrar Totalt antal 300 000 ensamstående 208 000 69 % sammanboende 92 000 31 % -

Av boföräldrarna är 86 procent kvinnor och 14 procent män. Drygt 66 procent

är i åldern 30-44 år. Av boföräldrarna är nästan sju av tio ensamstående.

Bidragsansvariga Totalt antal 242 000 ensamstående utan barn i hushållet 123 000 51 % ensamstående med barn i hushållet 20 000 8 % sammanboende utan barn i hushållet 31 000 13 % sammanboende med barn i hushållet 67 000 28 % - Av de bidragsansvariga är 86 procent män och 14 procent kvinnor. Drygt 60

procent är i åldern 30-44 år. Av de bidragsansvariga är nästan sex av tio ensamstående och fyra tio sammanboende. 64 procent har inte några hemma-

av varande barn i hushållet. Barn 0-18 år

Totalt antal underhållsbidragsberättigade barn 283 000

De redovisade sifforna förhållandena under år 1991 och har tagits fram

avser av utredningen med hjälp av SCB och RFV.

70 Nuvarande förhållanden

Några siffror om bidragsförskottssystemet

Antalet bidragsansvariga inom bidragsförskottssystemet uppgår till omkring

217 000.

Omkring 314 000 barn har bidragsförskott eller förlängt bidragsförskott.

Av de barn som får bidragsförskott fördelar sig underhållsbidragens storlek enligt följande.

fastställt till 0 kr eller inte fastställt. Endast de barn där faderskapet är fastställt ingår. Genomsnittligt underhållsbidrag uppgår till 446 kr månad och barn. Även per de som har ett underhållsbidrag på noll kr eller inte något underhållsbidrag

fastställt ingår då. Om dessa barn inte beaktas ligger underhållsbidraget per

barn och månad i genomsnitt 678 kr.

De redovisade siffrorna hänför sig till månadsskiftet september/oktober 1994.

Bidragsförskott och förlängt bidragsförskott åren 1990/91-1993/94 Utbetalningar och inbetalningar

År Utbetalat belopp Belopp debiterats Belopp de bidragssom som mkr de bidragsansvariga ansvariga betalat in mkr i % av mkr i % av utbet. debit. belopp belopp

1990/91 3 405 1 207 35,5 l 125 93,2 1991/92 3 735 1 272 34,1 l 175 92,4 1992/93 3 997 l 496 37,4 1 180 78,9 1993/94 4 284 1 548 36,1 l 189 76,8

Siffrorna är inte jämförbara med senare års siffror grund av brister i uppgiften om debiterat belopp. Källa: RFV.

De underhållsbidrags-

föräldrarnas

ansvariga

ekonomiska situation

3.1 Inledning

Syfte

I utredningens uppdrag ingår att belysa de underhållsbidragsansvariga föräldrar-

ekonomiska situation. Begreppet "ekonomisk situation" kan innefatta en nas mängd olika aspekter av en persons levnadsförhållanden. Utredningen har, bl.a.

av tidsskäl, valt att studera de underhållsbidragsansvariga Föräldrarnas materiel-

villkor som arbete, ekonomiska resurser och boende. Övriga levnadsförhål-

landen har betydelse för den ekonomiska situationen, t.ex. sjukdomsbild,

som har alltså inte studerats.

Metod

Uppgifterna om de underhållsbidragsansvariga föräldrarnas ekonomi har ställts

i relation till andra personers ekonomiska förhållanden för en bedömning av hur bra eller dålig de underhällsbidragsansvarigas ekonomiska situation är. I avsnitt 3.2 jämförs de underhållsbidragsansvarigas ekonomi inom och utanför bidrags-

förskottssystemet dels inbördes och dels med en grupp personer med samma

ålders- och könsfördelning. Dessutom görs en jämförelse med den vuxna popu-

lationen i Sverige. Därefter beskrivs boföräldrarnas ekonomi jämfört med en

med älders- och könsfördelning. Slutligen jämförs de underhållsgrupp samma bidragsansvarigas och boföräldrarnas ekonomiska situation. l avsnitt 3.3 beskrivs den ekonomiska situationen för de underhållsbidragsansvariga föräldrarna

inom bidragsförskottssystemet med speciell inriktning mot underhållsbidragens storlek och preskriberade skulder för underhållsbidrag.

Utredningen har valt att huvudsakligen använda befintlig statistik vid SCB och

72 De underhållsbidragsansvariga föräldrarnas ekonomiska

RFV i stället för att utföra en egen enkätundersökning. SCB:s inkomstfördelningsundersökning HINK som innehåller uppgifter om underhållsbidragsansvariga föräldrar inom och utanför bidragsförskottssystemet har kompletterats med statistik från RFV om underhållsbidragsansvariga inom bidragsförskottssystemet. Anledningen till att utredningen valt att använda befintlig statistik i stället för att utföra en egen enkätundersökning är att utredningen har kort tid till sitt förfogande, att en enkätundersökning av den omfattning och karaktär här som är aktuell ger en mycket låg svarsfrekvens och att det kan vara svårt för underhållsbidragsansvariga föräldrar och boföräldrar att besvara de frågor som utredningen behöver svar på. Enbart en enkätundersökning är dessutom inte tillräcklig utan en komplettering med statistik ur befintliga register är nödvändig. Vid undersökningen "Ensamförälder 1980", är jämförbar undersöksom en ning, varierade bortfallet inom olika redovisningsgrupper från 24 procent till 42 procent. Intervjubortfallet i SCB:s inkomstfördelningsundersökning var 17,3 procent år 1991. För vissa frågor förekommer ett partiellt bortfall, men det totala svarsbortfallet för en fråga överstiger sällan 20 procent. Detta gäller för de uppgifter i undersökningen som hämtas via intervjuer. Flertalet uppgifter hämtas direkt från administrativa register t.ex. uppgifter om inkomster och bidrag där bortfallet är försumbart. Ensamförälderundersökningen tog över två år att utföra vilket anses vara en rimlig tid för en undersökning av denna storleksordning insamling av data, bearbetning, analys och rapportskrivning. Att använda befintlig statistik är alltså en förutsättning för att utredningen över huvud taget skall kunna presentera någon analys. I register vid t.ex. SCB och RFV finns en omfattande mängd statistik om underhållsbidragsansvariga föräldrar, deras barn och boföräldrar som inte tidigare analyserats tillsammans. Ensamförälderkommittén använde denna statistik i första hand för att belysa boförälderns ekonomiska situation. Den senast utförda inkomstfördelningsundersökningen utfördes 1992 och gällde förhållandena under år 1991. För att ha jämförbara data valde utredningen statistik från RFV gällande underhållsbidrags-ansvariga föräldrar som var registrerade den 31 december 1991. I statistiken från RFV ingår även uppgifter från 1992. Möjligheter finns också att göra en framskrivning av denna statistik enligt den metod som presenterats i SOU 1994:46. l början av utredningens arbete fanns planer att försöka beskriva utvecklingen av den ekonomiska situationen för de underhållsbidragsansvariga föräldrarna under vissa perioder, t.ex. en femårsperiod och en tioårsperiod. Det visade sig dock att det skulle bli alltför dyrt att ta fram det material behövs som för att belysa den ekonomiska situationen på ett sådant sätt.

De underhållsbidragsansvariga föräldrarnas ekonomiska 73

Material Till underlag för beskrivningen av de underhållsbidragsansvariga föräldrarnas ekonomiska situation ligger inkomstfördelningsundersökningen, HINK, utförd SCB både underhållsbidragsansvariga inom och utanför bidragsförskottssysav temet ingår och RFV:s register över underhållsbidragsansvariga inom bidragsförskottssystemet. Inkomstfördelningsundersökningen 1991 baseras på ett slumpmässigt urval av 9 545 familjeenheter bestående av totalt 21 352 personer. I denna undersökning

ingick 555 underhållsbidragsansvariga föräldrar avsnitt 3.5 1. Uppräknat till

. hela populationen bosatta i Sverige motsvarar det 242 000 underhållsbidragsansvariga föräldrar som var underhållsbidragsansvariga under 1991. Av dessa betalade 137 000 föräldrar underhållsbidrag via bidragsförskottssystemet, 50 000 föräldrar hade underhållsbidrag fastställt till noll eller inget underhållsbidrag fastställt för barn inom bidragsförskottssystemet och 62 000 föräldrar betalade underhållsbidrag direkt till boföräldern. Detta innebär att 7 000 föräldrar betalade underhållsbidrag både inom och utanför bidragsförskottssystemet för olika barn. Under 197 000 föräldrar underhållsbidragsansvariga för 283 000 1991 var barn under 18 år. Vilket innebär att övriga 45 000 föräldrar var underhållsbidragsansvariga för barn över 18 år. Antalet boföräldrar uppskattas till 300 000 föräldrar. Av dessa är 86 procent kvinnor. Enligt RFV:s register den 31 december 1991 180 817 föräldrar bosatta i var Sverige och 15 670 föräldrar bosatta utomlands underhållsbidragsansvariga för tillsammans 284 712 barn. Av de 264 285 barnen med underhållsbidragsansvarig förälder bosatt i Sverige är 4 procent 18 år eller äldre. Från SCB har utredningen hämtat statistik kön, ålder, familjetyp, inkomst, om förmögenhet, bostadskostnad, boendeform, sysselsättningsgrad, yrkestillhörighet, utbildning, underhållsbidragens storlek och andelen socialbidragstagare etc.

avsnitt 3.5.1.

Ur RFV:s register underhållsbidragsansvariga föräldrar inom bidragsförom skottssystemet har utredningen inhämtat statistik underhållsbidragens storlek om den 31 december 1991, antalet barn underhållsbidrag betalas för, köns- och åldersfördelning, pensionsgrundande inkomst, debiterat- och inbetalt underhållsbidrag under 1991, preskriberad skuld under 1992, kvarstående skuld den 31

december 1992, yrkesstatus etc. avsnitt 3.5.2.

Redovisningsgrupper, bakgrunds- och undersökningsvariabler

för-

De huvudsakliga redovisningsgrupperna är underhållsbidragsansvariga

äldrar och boföräldrar inom och utanför bidragsförskottssystemet. Ovriga redovisningsgrupper är nollbetalare,jämförelsepopulationtill underhållsbidrags-

74 De underhållsbidragsansvariga föräldrarnas ekonomiska

ansvariga föräldrar, jämförelsepopulation till boföräldrar och den vuxna befolkningen. Nollbetalare är den underhållsbidragsansvariga förälder för barn under-

vars hållsbidraget fastställts till noll kronor eller fastställts. Jämförelsepopulationerna har valts på sådant sätt att de har samma köns- och åldersfördelning

som de underhållsbidragsansvariga föräldrarna respektive boföräldrarna. För dessa redovisningsgrupper har studerats olika inkomstvariabler, förmögen-

het, arbetssituation och boendestandard. Dessutom har olika transfereringar

studerats, t.ex. barnbidrag, socialbidrag och underhållsbidrag. De bakgrunds-

variabler som har betydelse för jämförelserna mellan de olika redovisnings-

grupperna är ålder, kön och familjetyp. I första hand har utredningen studerat familjetyperna, ensamboende, ensamboende med barn, sammanboende och

sammanboende med barn. Inkomstvariablerna är förvärvsinkomst, arbetsinkomst, pensionsgrundande inkomst, kapitalinkomst och inkomststandard. Lön- och företagarinkomst bildar tillsammans förvärvsinkomst. Lägger man

till sjukpenning, föräldrapenning och ersättning vid militärtjänst till förvärvsinkomst erhålls arbetsinkomsten. Pensionsgrundande inkomst utgörs av sum-

man av inkomst av anställning och inkomst av annat förvärvsarbete i den mån

summan överstiger det vid årets ingång gällande basbeloppet. Den pensions-

grundande inkomsten är maximerad till 6,5 basbelopp. Basbeloppet för 1991

var 32 200 kr vilket innebär att den pensionsgrundande inkomsten ligger mellan

0 och 209 300 kr för 1991. Kapitalinkomst består bankräntor, värdepap-

av persräntor samt utdelningar och redovisas brutto, dvs. före avdrag. Inkomststandarden är en kvot som beräknas utifrån hushållets disponibla inkomst i relation till en konsumtionsnivå som härleds från socialbidragsnormerna. Inkomststandarden 1,00 motsvarar en inkomst just på gränsen till social-

bidragsnormen. Värdet 2,00 innebär att man har dubbelt så stor inkomst som bidragsnormen. Täljaren i beräkningen består av den disponibla inkomsten och

nämnaren av en beräkning av hushållets baskonsumtion. Denna baskonsumtion

är uppbyggd av den faktiska boendekostnaden samt övriga omkostnader beräk-

nade enligt normerna för socialbidragsutbetalningar basbeloppet x hushållsvikten.

För förmögenhet har utredningen tittat nettoförmögenhet, bruttoförmö genhet och skulder. Förmögenhet är en familjevariabel, det är alltså hela familjens

förmögenhet och inte den enskildes. Nettoförmögenhet är skillnaden mellan bruttoförmögenhet och skulder. Bruttoförmögenheten består av eget hem, fritidsfastighet, bostadsrätt, finansiella

tillgångar, reala tillgångar och övriga tillgångar. Nettoförmögenhet anger den privata nettoförmögenheten, inte eventuell förmögenhet i näringsverksamhet. Vid beräkning av förmögenhet är eget hem och fritidsfastighet värderade till

marknadsvärdet. För bostadsrätt är endast det värde upptaget som angivits i

De underhållsbidragsansvariga föräldrarnas ekonomiska 75

deklarationen en bostadsrätt skall endast deklareras om föreningens tillgångar

överstiger skulderna. Finansiella tillgångar består av börsnoterade aktier, andra aktier, allemansfond, bankmedel, utdelningsfonder m.m., börsnoterade konvertibler, konvertibler i börsnoterade företag, fordringar, reverser samt övriga finansiella tillgångar. Reala tillgångar fastigheter består av bilar,

båtar, smycken, konst m.m. Övriga tillgångar består av diverse yttre inventa-

rier, premieobligationer, kapitalförsäkringar m.m.

I skulder ingår alla privata skulder, även studieskulder avsnitt 3.5.1.

3.2 föräldrar

Underhållsbidragsansvariga inom och utanför bidragsförskottssystemet

3.2.1 föräldrar

Underhållsbidragsansvariga och

över 18 år

befolkningen

Av den totala befolkningen i Sverige den 31 december 1991 var 78% 18 år

eller äldre, vilket motsvarar 6,64 miljoner Av dessa var 242 000 ca personer.

föräldrar omkring 4% av den vuxna befolkningen underhållsbidragsansvari-

- -

för minst ett barn. Ett fåtal underhållsbidragsansvariga föräldrar uha var

ga

under 18 år. Dessa ingår i inkomstfördelningsundersökningen HINK efter-

som de inte utgör en egen familjeenhet avsnitt 3.5.1.

De flesta underhållsbidragsansvariga är män, 86% medan det i befolkningen

,

över 18 år vuxna befolkningen finns en något större andel kvinnor än män.

Andelen män i den befolkningen är 49%. Andelen ensamstående är något

vuxna högre bland uha 59% än bland den vuxna befolkningen 57%. Detta gäller även andelen sammanboende med barn under 18 år, 28% respektive 18%.

Genomsnittsåldern bland uha är lägre än bland den vuxna befolkningen. Hälf-

ten uha och 39% den befolkningen är under 40 år. Andelen persoav av vuxna i åldern 18-24 år är högre bland den vuxna befolkningen än bland uha, 12% ner mot 3%. Detsamma gäller åldersgruppen över 55 år figur 3.2.1.

76 De underhållsbidragsansvariga föräldrarnas ekonomiska

Figur 3.2.1 Åldersfordelning för underhállsbidragsansvariga föräldrar och be-

folkningen över 18 år vuxna befolkningen

i

3OI

..,

uha

- s Dvuxna befolkningen

-- 18-24 30-34 40-44 50-54 25-29 35-39 45-49 55-

Ålder

Den genomsnittliga arbetsinkomsten för uha är 152 857 kr medan den för befolkningen 18-64 år är något lägre, 134 467 kr. För heltidsanställda är den

genomsnittliga arbetsinkomsten 194 435 kr respektive 188 317 kr. Den genomsnittliga kapitalinkomsten är dock något lägre för uha, 2 427 kr mot 4 917 kr.

Observera att dessa siffror och övriga beräkningar i avsnitt 3.2 baseras på en

urvalsundersökning och att de är uppskattningar av populationernas genomsnitt

avsnitt 3.5.1.

Den genomsnittliga inkomststandarden för uha är något lägre än för den vuxna

befolkningen, 1,72 jämfört med 1,76. Detta gäller även nettoförmögenheten, 128 072 kr mot 287 588 kr den 31 december 1991. I nettoförmögenheten upptas eget hem och fritidsfastighet enligt marknadsvärdet. Den största delen av bruttoförmögenheten dvs. förmögenheten innan skulder dragits från består av marknadsvärdet av eget hem. Både bland uha och den vuxna befolkningen är andelen som har eget hem 32%.

Skillnaden i nettoförmögenhet framgår tydligare av medianförmögenheten;

50% uha har nettoförmögenhet som understiger 4 286 kr medan 50% av av en

den vuxna befolkningen har en nettoförmögenhet som understiger 134 261 kr.

De underhållsbidragsansvariga föräldrarnas ekonomiska 77

Den stora skillnaden mellan medelvärde och median indikerar att det finns en liten grupp i var och en av dessa populationer som har en stor nettoförmögenhet

medan övriga har låg eller negativ förmögenhet negativ förmögenhet

en en

uppstår då skulderna är större än bruttoformögenheten. De underhållsbidrags-

ansvariga föräldrarnas förmögenhetsförhållanden belyses mer ingående i avsnitt

3.2.4.

Variabeln nettoformögenhet är en familjevariabel, dvs. anger hela familjens förmögenhet, och påverkas därför av familjesituationen. Sammanboende har i

genomsnitt högre nettoformögenhet än ensamstående. En större andel av uha än av den vuxna befolkningen erhöll socialbidrag under 1991, 18% mot 6%. Detsamma gäller andelen med bostadsbidrag, 20% mot endast 8%. Att andelen uha med bostadsbidrag är högre beror delvis på att

andelen familjer med barn under 18 år är högre bland uha än bland den vuxna befolkningen. Den vanligaste boendeformen är hyreslägenhet i båda grupperna, 52% av uha bor i hyreslägenhet och 44% av den vuxna befolkningen.

Av den vuxna befolkningen har 10% ett "övrigt boende" medan motsvarande

andel för uha är 4%. ,rvrigt boende kan vara andelslägenhet, jordbruksfastighet,

inneboende, tjänstebostad eller "barn" bor kvar i hemmet. En stor andel som av de som har övrigt boende i den befolkningen är "barn" över 18 år vuxna som fortfarande bor hemma eller är inneboende eftersom 12% av den vuxna befolkningen är i åldern 18-24 år. För uha är det troligare att en stor del av det övriga boendet innebär "jordbruksfastighet" eftersom 2% av uha arbetar inom näringsgrenen "jordbruk, skogsbruk och fiske". För totalbefolkningen gäller att 3 % arbetar inom "jordbruk, skogsbruk och fiske" och att 4% har boendefor-

men "jordbruksfastighet".

3.2.2 föräldrar och

Underhållsbidragsansvariga underhållsbidragen

Av de 242 000 underhållsbidragsansvariga föräldrarna var 46 000 föräldrar 19% nollbetalare under 3.3.3. 1991, se vidare avsnitten 3.2.3 och Det finns ett klart samband mellan underhållsbidragets storlek och uhazs in-

komststandard. Underhållsbidragen är i genomsnitt högre högre inkomststan-

darden är. Av uha med inkomststandard under 1,00 50% nollbetalare medan endast är ca 8% uha med inkomststandard över 2,50 är nollbetalare. Ju högre inkomstav

standard desto lägre andel nollbetalare tabell 3.2.1. En anledning till att en

uha är nollbetalare trots att inkomststandarden är över 2,50 kan vara att underhållsbidraget inte ännu är fastställt eller att barnet har inkomst som täcker egen

barnets behov underhåll. Ytterligare anledning kan vara att uhazs egen

av en

inkomst är låg och den höga inkomststandarden beror att maken har hög

78 De underhållsbidragsansvariga föräldrarnas ekonomiska

inkomst.

Endast 8% av uha med inkomststandard under 1,00 betalade 9 600 kr i ge-

nomsnitt 800 kr/mán eller mer för alla barn uha var bidragsansvarig för under

1991. Av uha med inkomststandard över 2,50 betalar 67% minst 9 600 kr i underhallsbidrag för sina barn per år. Observera att inkomststandarden beräknas

på den disponibla inkomsten i vilket underhállsbidraget är avdraget. En inkomststandard under 1,00 innebär att den disponibla inkomsten är lägre än socialbidragsnormen.

Tabell 3.2.1 Underhállsbidragsansvariga föräldrar efter underhållsbidragets storlek. Andelen ul för given inkomststandard. Underhållsbidrag per år för alla barn uha är bidragsansvarig för

Av nollbetalarna har 20% en inkomststandard under 1,00 och 55% en inkomst-

standard under 1,50 tabell 3.2.2. Bland uha som betalar ett underhållsbidrag

motsvarande bidragsförskottsnivân 1 073 kr per månad eller 12 876 kr per år har ingen inkomststandard under 1,00 och 23% en inkomststandard under

en 1,50.

De underhållsbidragsansvariga föräldrarnas ekonomiska 79

abell 3.2.2 Underhållsbidragsansvariga föräldrar efter inkomststandard. Andelen uha för givet nderhållsbidrag. Underhállsbidrag per år för alla barn uha är bidragsansvarig för

Av de bidragsansvariga föräldrarna som betalar ett underhállsbidrag på mer än

12 876 kr totalt för sina barn har mindre än 1% en inkomststandard under 1,00 och ca 40% en inkomststandard över 2,00. En liten andel av de med ett under-

hállsbidrag över bidragsförskottsnivån har låg inkomststandard tabell

i en 3.2.2 och figur 3.2.2.

i Figur 3.2.2 Underhållsbidragsansvariga Föräldrar efter inkomststandard och underhållsbidrag 6000

Elinkomststd 2,5

äinkomststd 2-2,5

20000 inkomststd 1,5-2

nkomststd 1-1,5

1 0000

- inkomststd 1

0 0 400-799 1000-1073 2146- 1-399 800-999 1074-2145

Underhållsbidrag kr/mån

80 De underhållsbidragsansvariga föräldrarnas ekonomiska

Underhállsbidragets storlek bestäms av kvoten mellan den bidragsansvariges överskott och summan av den bidragsansvariga förälderns och boförälderns överskott multiplicerat med barnets behov underhåll kapitel 2. Överskotten av och barnets behov bestäms utifrån följande modell:

Schablonbelopp Barnomsorgsavgifl Barnets / Barnbidrag Egen inkomst

behov

l

Underhölls- Boförölderns

gnderhölls- ldrags-

bidrag . överskott .. Onsvarigs

överskott

lsnkomst katt lsnkomst katt

Kostnader för inkomstens Kostnader för inkomsten förvörvande förvörvande

Bostadskostnad Bostadskostnad

Ovriga levnadskostngder Ovriga

levnadskostnade

Hemmamakeförbehall

Hemmamakeforobehall

Förbehåll för hemmavarande Sörskilda förbehall barn

Särskilda förbehåll

Underhâllsbidraget beror alltså till en viss del den bidragsansvariga förälderns inkomst men påverkas också av barnets behov av underhåll och boföräl-

derns inkomst. Dessutom påverkas underhållsbidraget av hur många hemmavarande barn den bidragsansvariga föräldern har. Ett lågt underhállsbidrag kan

De underhållsbidragsansvariga föräldrarnas ekonomiska 81

förutom låg inkomst bero på att boföräldern har en hög inkomst men också på

barnet har inkomst eller att den underhållsbidragsansvariges förbehåll

att egen är högt. Dessutom beror underhållsbidraget på hur många barn den bidragsan-

svarige är underhållsbidragsansvarig för. Detta belyses utförligare i kapitel 2. Under 1991 197 000 uha underhållsbidragsansvariga för 283 000 barn

var

under 18 år genomsnitt 1,44 barn uha. Detta innebär att 81% uha är

i per av bidragsansvariga för barn under 18 år. Övriga 45 000 uha är bidragsansvariga

för "barn" över 18 år. De flesta de 197 000 bidragsansvariga 68% är

av

bidragsansvariga för ett barn och endast 2% är bidragsansvariga för 4 eller fler

barn tabell 3.2.3.

Tabell 3.2.3 Underhållsbidragsansvariga föräldrar efter antalet barn under 18 år de är bidragsansvariga för som

Antal barn Antal uha Andel uha Antal barn Andel bam uha % % per

Av männen är 67% underhållsbidragsansvariga för ett barn och 24% för två barn. En större andel kvinnorna, 73%, är bidragsansvariga för ett barn.

av Endast 20% kvinnorna har bidragsansvar för två barn och ingen kvinna i av för än barn vidare avsnitt 3.3.

urvalet är bidragsansvarig mer tre se

Det genomsnittliga underhållsbidraget barn är högre färre barn uha är

per

bidragsansvarig för tabell 3.2.4.

82 De underhållsbidragsansvariga föräldrarnas ekonomiska

Tabell 3.2.4 Underhállsbidragsansvariga föräldrar efter underhållsbidragets storlek i genomsnitt per bam. Andelen uha för uha med 2 minst 3 barn resp. under 18 år inom bidragstörskottssystemet

Underhållsbidrag Uha med l Uha med 2 Uha med 3 per barn barn barn eller fler IG/månad 95 95 96

0 kr 16,5 21 22 l-l99 7,5 10 25 200-399 9 16 24 400-599 10 18 18 600-799 10 9 l l 800-999 13 10 0 1 000-1 199 15 ll 0 l 200- 20 5 0

kr/månad

Bland underhållsbidragsansvariga föräldrar med bidragsansvar för barn under 18 år var 35 000 föräldrar 18% nollbetalare. Den största andelen nollbetalare finns bland föräldrar med bidragsansvar för barn eller fler

tre tabell 3.2.4.

Det genomsnittliga underhållsbidraget barn är lägre fler barn uha är per som bidragsansvarig för. För uha med ett barn är det genomsnittliga underhållsbidraget 715 kr per månad och för uha med bidragsansvar för tre eller flera barn är det genomsnittliga underhållsbidraget 255 kr månad och barn. per Totalt för alla uha är det genomsnittliga underhållsbidraget 621 kr månad per och barn. För hälften av uha är underhållsbidraget barn och månad lägre än per 558 kr. Om nollbetalarna borträknas är det genomsnittliga underhållsbidraget per månad och barn 757 kr, medianen 750 kr. Det genomsnittliga underhållsbidraget per barn minskar med antalet barn även om nollbetalare borträknas. Föräldrar med underhållsbidragsansvar för ett barn har ett underhållsbidrag på i genomsnitt 856 kr per månad och föräldrar med tre eller fler barn ett underhållsbidrag på i genomsnitt 327 kr per månad och barn. Av de 134 000 föräldrarna med underhållsbidragsansvar för ett barn betalar 55% ett underhållsbidrag på mellan 1 kr och 1 073 kr, 2% betalar 1 073 kr och 26% betalar ett underhållsbidrag över bidragsförskottsnivån. Endast 17% av föräldrarna med bidragsansvar för ett barn är nollbetalare. Underhållsbidragets storlek i förhållande till förvärvsinkomsten framgår tabell 3.2.5. av

De underhållsbidragsansvariga föräldrarnas ekonomiska 83

Tabell 3.2.5 Underhållsbidragsansvariga föräldrar efter underhállsbidragets storlek. Andelen uha för given förvärvsinkomst bland uha med bidragsansvar för ett barn under 18 år

Underhållsbidrag Förvärvsinkomst kr/år år 0-99 999 100 000- 150 000- 200 000- 250 000per 149 000 199 000 249 000

De flesta uha med låg förvärvsinkomst betalar ett lågt underhållsbidrag och de flesta uha med hög förvärvsinkomst betalar ett högt underhállsbidrag. Av uha med bidragsansvar för ett barn och med årsinkomst på under 100 000 kr är

37% nollbetalare och 56% betalar ett underhâllsbidrag är lägre än 4 800

som kr 400 kr månad. Av uha med årsinkomst över 250 000 kr betalar 75% per än 12 877 kr 1 073 kr / månad. Underhállsbidraget avser det totala mer underhállsbidraget under âret. Ett underhållsbidrag kan därför vara lågt på

grund skyldigheten betala underhållsbidrag inletts eller upphört under

av att att

året eller skäl angivits i början av detta avsnitt.

av som

Tabell 3.2.6 Underhållsbidragsansvariga föräldrar efter underhållsbidragets storlek. Andelen uha för given inkomststandard bland uha med bidragsansvar för ett barn under 18 år

Underhållsbidrag Inkomststandard -0,99 1,00- 1,50- 2,00- 2,50- 1 ,49 1 ,99 2,49

84 De

underhållsbidragsansvariga föräldrarnas ekonomiska

För underhållsbidragsansvariga föräldrar med bidragsansvar för barn under

ett 18 år och en inkomststandard under 1,00 gäller att 53% är nollbetalare och

73% betalar ett underhállsbidrag är lägre än 4 800 kr år. Endast 7%

som per betalar mer än 9 600 kr år, dvs. i genomsnitt 800 kr månad. per per Av uha med bidragsansvar för ett barn under 18 år och inkomststandard över

2,50 är 4% nollbetalare medan 73% har ett underhållsbidrag över 9 600 kr.

När inkomststandarden ökar minskar andelen nollbetalare och andelen uha med

högt underhállsbidrag ökar.

Tabell 3.2.7 Underhållsbidragsansvariga föräldrar efter underhållsbidragets storlek. Andelen uha för given familjetyp bland uha med bidragsansvar för ett barn under 18 år

Underhâllsbidrag Familjetyp Sambo Sambo Ensam- Ensamutan barn med bam stående stående utan barn med barn

Samboende uha med underhállsbidragsansvar för ett barn under 18 år och inget hemmavarande barn betalar i genomsnitt ett högre underhållsbidrag än övriga

Över 40% betalar

grupper. ett underhållsbidrag över bidragsförskottsnivån.

Ensamstående uha med hemmavarande barn under 18 år har de lägsta under-

hållsbidragen i genomsnitt. Endast 3% de ensamstående med hemmavarande

av

barn under 18 år betalar ett underhållsbidrag överstiger bidragsförskotts-

som nivån. Den största andelen nollbetalare finns i uha med hemmavarande gruppen barn under 18 år. Av de ensamstående uha med hemmavarande barn under 18 år är 24 % nollbetalare och de sammanboende uha med hemmavarande barn av under 18 år är 23% nollbetalare.

De ensamstående underhållsbidragsansvariga föräldrarna med hemmavarande barn under 18 år är samtidigt underhållsbidragsansvarig förälder och boförälder eller änka/änkling. Dessa föräldrar har ekonomiskt svår situation. Totalt,

en

dvs. ensamboende och sammanboende föräldrar med underhållsbidragsansvar för ett eller flera barn inklusive barn över 18 år 29 000

sammantaget, var

föräldrarnas ekonomiska 85 De underhållsbidragsansvariga

föräldrar både underhållsbidragsansvarig förälder och boförälder under 1991.

Hälften dessa är ensamstående med barn under 18 år. Dessa 29 000 förav äldrar har i genomsnitt lägre inkomststandard och lägre arbetsinkomst än övriga underhållsbidragsansvariga föräldrar. Den ekonomiska situationen överensstäm-

med boföräldrarnas än de underhållsbidragsansvariga föräldrarnas

mer mer ekonomiska situation. Ett skäl till detta kan vara att 47% är kvinnor. Sammanfattningsvis kan sägas att underhållsbidragens storlek står i överensstämmelse med vad kan vänta sig utifrån reglerna for beräkning av underman

hållsbidrag. Underhållsbidragsansvariga föräldrar med hemmavarande barn

under 18 år och/eller låg inkomst har relativt låga underhållsbidrag. Under-

hållsbidraget barn är lägre för bidragsansvariga föräldrar med bidragsan-

per

för flera barn än för barn. De bidragsansvariga föräldrar som har en

svar under socialbidragsnormen betalar inget underhållsbidrag

disponibel inkomst

eller mycket lågt sådant. Bidragsansvariga med hög inkomststandard betalar ett relativt höga underhållsbidrag.

3.2.3 Underhållsbidragsansvariga Föräldrar inom utanför bidragsforskottssystemet respektive

Det totala antalet underhållsbidragsansvariga föräldrar inom och utanför bidragsförskottssystemet bdf-systemet under 1991 uppskattas till 242 000 perso- Antalet uha inom bdf-systemet 187 000 och 62 000 utanför. Av dessa

ner. var

hade 7 000 uha barn både inom och utanför bidragsförskottssystemet.

I utredningens statistik ingår endast nollbetalare inom bdf-systemet och inte

utanför bdf-systemet. Vid nedanstående jämförelse mellan de båda grupperna har därför uteslutits de uha nollbetalare for barn inom bidragsförskotts-

som var systemet den 31 december 1991. Av de 137 000 uha inom bdf-systemet inte är nollbetalare är 90% män, som

vilket andel än utanför bdf-systemet, där andelen är 84%.

är en något större

åldern för uha inom bdf-systemet är något lägre än för uha Den genomsnittliga utanför bdf-systemet, 39,6 år respektive 40,7 år. Över hälften uha inom bdf-systemet är ensamstående utan hemmavarande

av

barn under 18 år medan denna är något mindre utanför bdf-systemet

grupp figurerna 3.2.3 och 3.2.4.

De underhållsbidragsansvariga föräldrarnas ekonomiska

Figur 3.2.3 Underhållsbidragsansvariga inom bdf-systemet efter familjetyp

Sambom bam

nsam utan barn

Ensamm barn 8,0%

Figur 3.2.4 Underhållsbidragsansvariga utanför bdf-systemet efter familjetyp

Sambom barn 27,3% Ensamutan barn 1 45,2%

Ensamm barn 3,7%

Andelen med eftergymnasial utbildning är hela 10 procentenheter större bland

uha utanför än inom bdf-systemet. Detta avspeglar sig också på arbetsinkomst-

en där genomsnittet för uha inom bdf-systemet är 152 000 kr jämfört med

198 000 kr utanför bdf-systemet. Sysselsättningsgraden är lägre för uha inom bdf-systemet än utanför, 65% respektive 94%. Även de heltidsanställdas

ge-

nomsnittliga arbetsinkomst är lägre för uha inom än utanför bdf-systemet,

185 000 kr mot 223 000 kr år. Medelinkomststandarden är lägre inom än per

utanför bdf-systemet, 1,70 mot 1,99. Hälften uha inom bdf-systemet har

av en inkomststandard under 1,64 medan motsvarande medianinkomststandard för uha

utanför bdf-systemet är 1,94. Andelen arbetare och lägre tjänstemän är ungefär densamma

i de två grupper-

na ca 50 % medan andelen övriga dvs. egenföretagare, studerande, hemar-

betande och pensionärer är betydligt högre för uha inom bdf-systemet

än utan-

för, 25% respektive 6%. Andelen högre tjänstemän och tjänstemän på mellannivå är betydligt lägre bland uha inom bdf-systemet än utanför, 16% 40%.

mot

Den genomsnittliga nettoförmögenheten är betydligt lägre för uha inom än

De underhâllsbidragsansvariga föräldrarnas ekonomiska 87

utanför bdf-systemet, 76 245 kr mot 253 918 kr den 31 december 1991. För hälften uha inom bdf-systemet är skulderna större än eller lika med tillgångav arna. Medan för hälften av uha utanför bdf-systemet är tillgångarna minst 127 461 kr högre än skulderna. Det finns en avvikelse mellan de uha som enligt inkomstfördelningsundersökningen betalat underhållsbidrag under 1991 och de uha som enligt RFV:s register nollbetalare den 31 december 1991. Denna avvikelse beror dels på att var HINK gäller hela 1991 och RFV:s register gäller den 31 december 1991. Den underhållsbidragsansvarige som enligt RFV:s register är nollbetalare i slutet av året kan ha betalat underhållsbidrag för barn inom bidragsförskottssystemet under tidigare delar året eller betalat för tidigare skuld och anser sig därför av nollbetalare. Dessutom kan uha nollbetalare för ett barn inom bisom vara dragsförskottssystemet och betala underhållsbidrag för ett barn utanför. Enligt samkörningen mellan RFV:s register och HINK 46 000 föräldrar nollbetavar

lare under 1991 avsnitt 3.5.1. Med detta att de har ett underhållsbidrag

menas fastställt till noll för barn inom bidragsförskottssystemet och i undersökningen angivit att de betalat något underhållsbidrag under 1991. Nedanstående jämförelse mellan underhållsbidragens storlek inom och utanför bdf-systemet basedärför på ett något större antal uha än vid tidigare jämförelser i detta avsras nitt. Antalet uha betalat underhållsbidrag under 1991 var enligt HINK som 139 000 uha inom och 63 000 uha utanför bdf-systemet. Det totala för alla barn uha är bidragsansvarig för genomsnittliga underhållsbidraget år är något lägre för uha inom bdf-systemet än utanför, 9 744 kr per mot 12 621 kr år. Detta beror delvis att uha inom bdf-systemet har lägre per arbetsinkomster i genomsnitt även att uha utanför bdf-systemet i större men utsträckning är sammanboende och i mindre utsträckning har hemmavarande barn under 18 år. Uha utanför bdf-systemet har bättre ekonomisk situation en än uha inom bdf-systemet. Detta framgår också av att den genomsnittliga nettoförmögenheten och kapital inkomsten är högre för uha utanför än inom bdf-sys-

temet.

88 De

underhållsbidragsansvariga föräldrarnas ekonomiska

Figur 3.2.5 Underhállsbidragsansvariga föräldrar inom utanför resp. bdf -systemet efter underhållsbidragets storlek

3OI

1a

13 13 10

uha inom bdf

Duha utanför bdf

.. i

1-4 799 9 600-11 999 12 877-25 751

4 800-9 599 12 000-12 876 25 752-

Underhåilsbidrag

Av de 139 000 underhállsbidragsansvariga föräldrarna inom bidragsförskotts-

systemet som inte är nollbetalare betalar 27% under 4 800 kronor år 400 per kr per månad i genomsnitt. Motsvarande siffra för de 63 000 uha utanför

bidragsförskottssystemet är 13 % Mer än hälften av de underhállsbidragsansva-

.

riga inom bidragsförskottssystemet betalar mindre än 9 600 kr år per i genom-

snitt 800 per månad jämfört med endast 31 % de utanför bidragsförskottsav systemet.

Inom bidragsförskottssystemet var 1 15 000 uha underhállsbidragsansvariga för

166 000 barn under 18 år, dvs. 1,5 barn i genomsnitt uha. Utanför bdfper

systemet är 48 000 uha bidragsansvariga för 65 000 barn, dvs. i genomsnitt 1,3

barn per uha.

De underhållsbidragsansvariga föräldrarnas ekonomiska 89

Figur 3.2.6 Underhållsbidragsansvariga föräldrar inom resp. utanför bdf-systemet efter antal barn under 18 år som de är bidragsansvariga för

å 60000 ä

D å 40000 w U . 5 å 20000 .Q E uha inom bdf

CI uha utanför bdf 2 3

Antal barn per betalningsansvarig

Inom bdf-systemet är 68% uha underhållsbidragsansvariga för ett barn under 18 år. Motsvarande siffra för uha utanför bdf-systemet är 73 %. Underhâllsbidraget barn är högre i genomsnitt för barn utanför bdf-systemet än inom.

per

Andelen bidragsansvariga föräldrar med låga underhållsbidrag är större inom

bdf-systemet än utanför tabell 3.2.8. Av de bidragsansvariga föräldrarna inom

bdf-systemet med bidragsansvar för ett barn under 18 år betalar 11% ett underhállsbidrag är lägre än 200 kr per månad, medan endast 6% av uha utanför som bdf betalar så lagt underhállsbidrag.

90 De underhâllsbidragsansvariga föräldrarnas ekonomiska

Tabell 3.2.8 Underhållsbidragsansvariga föräldrar efter underhållsbidragets storlek för uha med bidragsansvar för två barn under 18 år. Andelen ett resp. uha inom resp. utanför bidragsförskottssystemet. Underhållsbidraget är angivet per barn och månad

Underhâllsbidrag Uha med l barn Uha med 2 bam utanför bdf inom bdf utanför bdf inom bdf % % % %

1-199 kr 6 11 13 14 200-399 kr 2 14 3 26 400-599 kr 5 14 17 26 600-799 kr 11 12 9 11 800-999 kr 11 17 21 8 1 000-1 199 kr 28 13 24 8 1 200-1 399 kr 16 9 6 0 l 400 kr 22 10 6 6 -

Antalet underhållsbidragsansvariga föräldrar med tre eller fler barn är alltför få för att en tillfredsställande skattning av andelen bidragsansvariga föräldrar inom resp. utanför bdf-systemet i varje underhållsbidragsklass skall kunna göras. Totalt har 18 000 föräldrar underhållsbidragsansvar för minst tre barn, 22% av

dessa är nollbetalare tabell 3.2.4.

Det genomsnittliga underhållsbidraget vid bidragsansvar för ett barn under 18 år var 790 kr per månad inom bdf-systemet medan det 1 072 kr månad var per utanför bdf-systemet. Hälften uha inom bdf-systemet betalar högst 803 kr av

per månad medan motsvarande siffra för uha utanför bdf-systemet är 1 075 kr

per månad. Andelen uha som betalar under bdf-nivån är 74% för uha inom bdf-

systemet medan endast 45% av uha utanför bdf-systemet har låga

s.. underhållsbidrag. De boföräldrar som erhåller ett underhållsbidrag per barn understiger som bidragsförskottsnivån har i vissa fall möjlighet att erhålla ett utfyllnadsbidrag som är skillnaden mellan bidragsförskottsnivån och underhållsbidraget. Det är

därför troligt att utfyllnadsbidrag utgår till åtminstone del de barn

en av vars bidragsansvariga förälder betalar underhållsbidraget direkt till boföräldern och där underhållsbidraget är lägre än bdf-nivån. Detta innebär att andelen bidragsansvariga föräldrar som ingår i bdf-systemet i så fall är underskattat. De underhållsbidrag som anges i tabell 3.2.8 för två barn är det genomsnittli-

De underhållsbidragsansvariga föräldrarnas ekonomiska 91

bidraget barn och månad. De två barnen kan ha olika underhállsbidrag. ga per

Underhållsbidraget per barn är lägre i genomsnitt inom bdf-systemet än utanför. Drygt 90% uha inom bdf-systemet betalar ett underhállsbidrag som i

av

genomsnitt barn understiger bdf-niván medan 73% uha utanför bdf-

per av systemet betalar så låga underhállsbidrag. Ett genomsnittligt underhållsbidrag barn understiger bidragsförskottsniván innebär att för minst ett av per som

barnen ligger underhållsbidraget under bidragsförskottsnivån. Den vanligaste boendeformen är hyreslägenhet både inom och utanför bdfsystemet. Av uha inom bdf-systemet bor 56% i hyreslägenhet och 30% i eget hem. Motsvarande siffror för uha utanför bdf-systemet är 41% resp. 38 %.

Figur 3.2.7 Underhållsbidragsansvariga föräldrar utanför bdf-systemet

15%

Egethem Hyreslägenhet 414%

Bostadsrätt 189%

Figur 3.2.8 Underhâllsbidragsansvariga föräldrar inom bdf-systemet

Övrigt 4,2%:

hyreslägenhet 56.4% Bostadsrätt 9,9%

92 De underhållsbidragsansvariga föräldrarnas ekonomiska

Andelen sammanboende är större bland uha utanför bdf-systemet 46% än bland uha inom bdf-systemet 38%. Detta och det faktum att uha utanför bdfsystemet har det bättre ekonomiskt kan förklara den större andelen med eget hem. Av uha inom bdf-systemet har 4% "övrigt boende" men endast 2% av

uha utanför bdf-systemet. Övrigt boende kan vara andelslägenhet, jordbruks-

fastighet, inneboende, tjänstebostad eller "barn över 18 år" som bor kvar i hemmet. Sammanfattning: De underhallsbidragsansvariga föräldrarna utanför bidragsförskottssystemet har en bättre ekonomisk situation än de inom bidragsförskottssystemet. Det genomsnittliga antalet barn per uha är något lägre för uha utanför än för uha inom bdf-systemet. Underhållsbidragen är högre i genomsnitt utanför än inom bdf-systemet, vilket delvis beror på den bättre ekonomiska situation som uha utanför bdf-systemet har.

3.2.4 Underhållsbidragsansvariga föräldrar jämfört med övrig befolkning med samma köns- och åldersfördelning

En jämförelsepopulation till de underhálIsbidragsansvariga föräldrarna har skapats med samma köns- och aldersfördelning. J ämförelsepopulationen baseras på ett urval icke underhållsbidragsansvariga personer ingående i HINK och är lika populationen underhållsbidragsansvariga föräldrar. stor som Andelen ensamstående utan barn under 18 år i jämförelsepopulationen är 27%, dvs. betydligt lägre än för uha. Detta gäller även andelen ensamstående

med barn under 18 år tabell 3.2.l3. Andelen sammanboende är därmed be-

tydligt högre i jämförelsepopulationen än i populationen underhâllsbidragsansvariga föräldrar, 69 % mot 41%. I jämförelsepopulationen är den genomsnittliga nettoförmögenheten, kapitalinkomsten och även arbetsinkomsten högre än i populationen underhållsbidrags-

ansvariga föräldrar tabell 3.2.9.

De underhållsbidragsansvariga föräldrarnas ekonomiska 93

Tabell 3.2.9 Genomsnittlig arbetsinkornst, nettoförmögenhet och kapitalinkomst för underhållsbidragsansvariga föräldrar, bolöräldrar och respektive jämförelsepopulation

Inkomst och Underhållsbidrags- Jämförelse- Boföräldrar Jämförelseförmögenhet ansvariga föräldrar population population till uha till bof

Medelvärde Arbetsinkornst kr 152 857 176 482 118 766 121 641 Arbetsinkomst

Median Nettofönnögenhet kr 4 286 187 327 15 846 200 471

Nettoförmögenhet är en familjevariabel och är alltså beroende av hur familjen ser ut. I nettoförmögenhet ingår tillgångar som fastigheter, men fastigheter

tillhörande näringsverksamhet, finansiella tillgångar etc. och skulder tabellerna

3.2. 10 och 3.2.11. Sammanboende har därför i genomsnitt en högre nettoförmögenhet än ensamstående. J ämförelsepopulationen kan därför förväntas

ha en

högre nettoförmögenhet i genomsnitt än de underhållsbidragsansvariga för-

åldrarna.

Tabell 3.2. 10 Underhållsbidragsansvariga föräldrars och jämförelsepopulationens tillgångar, skulder och nettoförmögenhet privat, näring

Andel 25:e per- Medianen 75:e per- % centilen centilen

Underhållsbidragsansvariga föräldrar

Jämforelsepopulation till uha

94 De underhållsbidragsansvariga föräldrarnas ekonomiska

Andelen familjer med tillgångar är betydligt högre i jämförelsepopulationen än bland uha, 93 % mot 77%. Andelen med skulder är dock ungefär lika stor, 88%

mot 84%. För 25% de underhållsbidragsansvariga föräldrarna överstiger av skulderna tillgångarna med minst 51 589 kr. För motsvarande andel av jäm-

förelsepopulationen överstiger skulderna tillgångarna med minst 5 623 kr. Det

finns alltså en stor grupp bland uha vars skulder överstiger tillgångarna medan

denna grupp är mindre ijämförelsepopulationen. I jämförelsepopulationen har

25 % av familjerna en nettoförmögenhet över 610 860 kr. Motsvarande andel uha har nettoförmögenhet över 268 234 kr. Alla tillgångar är beräknade av en till marknadsvärdet, vilket innebär att den största delen av tillgångarna består av eget hem och/eller bostadsrätt.

Tabell 3.2.1 Underhållsbidragsansvariga föräldrars och jämförelsepopulationens tillgångar den 31 december 1991. Andel med eget hem, bostadsrätt etc., samt medelvärdet och medianen för marknadsvärdet av dessa tillgångar

Andel % Medelvärde kr Median kr

Underhållsbidragsansvariga Föräldrar

Jämförelsepopulation till uha

Av de underhållsbidragsansvariga föräldrarna har 32% eget hem vilket är en lägre andel än i jämförelsepopulationen 48%. För familjer med eget hem är det genomsnittliga marknadsvärdet något lägre för de bidragsansvariga töräldrarna än förjämförelsepopulationen, 745 275 kr jämfört med 824 160 kr. En större andel jämförelsepopulationen har fritidsfastighet, 15% mot 11%, och av fritidsfastigheterna har i genomsnitt något högre marknadsvärde. Medianvärdet är dock något högre för uha vilket betyder att bland personerna i jämförelsepopulationen har de flesta fritidsfastighet med lågt värde och endast ett fåtal en med högt värde. Denna fördelning är mer markant i jämförelsepopulationen än

De underhållsbidragsansvariga föräldrarnas ekonomiska 95

bland uha. Liksom för övriga tillgångar är andelen med finansiella

personer

tillgångar lägre bland uha än i jämförelsepopulationen. Tillgångarna har dessutom i genomsnitt ett lägre marknadsvärde. Bland uha med finansiella tillgångar har 25% finansiella tillgångar vars marknadsvärde understiger 9 014 kr, medan i jämförelsepopulationen har motsvarande andel tillgångar med mark-

nadsvärde understigande 20 304 kr. Ovanstående tillgångar innefattar näringsverksamhet, 12 % de bidragsav

ansvariga och 15% av jämförelsepopulationen har nettoförmögenhet i näring.

Andelen personer med underskott i näring är 4% i båda Medan grupperna. andelen med överskott är lägre bland uha, 8% respektive 12%. Förutom att en

större andel i jämförelsepopulationen har överskott så har de med överskott i genomsnitt en högre nettoförmögenhet, 887 671 kr mot 549 940 kr. Den genomsnittliga inkomststandarden för jämförelsepopulationen är 1,94,

medianen 1,81, vilket är högre än för uha. Av uha har 8% inkomststandard en

under Endast 3% av jämförelsepopulationen har så låg inkomststandard

tabell 3.2.12.

Tabell 3.2.12 Underhållsbidragsansvariga föräldrars, boföräldrars och respektive jämförelsepopulations inkomststandard. Andel inom resp. grupp

Av uha har 39% en inkomststandard under 1,50 medan endast 27% av person-

erna i jämförelsepopulationen har så låg inkomststandard. Hälften av uha har en inkomststandard under 1,67. Motsvarande siffra för jämförelsepopulationen

är 1,81.

96 De underhållsbidragsansvariga föräldrarnas ekonomiska

Tabell 3.2.13 Familjetyp, socioekonomisk grupptillhörighet, boendefonn och bidrag för underhållsbidragsansvariga föräldrar, boföräldrar och respektive förelsepopulation. Andel i resp. grupp

Andelen familjer som bor i hyreslägenhet är lägre och andelen med eget hem högre i jämförelsepopulationen än bland uha. Detta kan bero pá att andelen sammanboende med barn är högre i jämförelsepopulationen. Sysselsättningsgraden är högre i jämförelsepopulationen än bland uha medan andelen med socialbidrag är betydligt lägre. Endast 5% av personerna i jämförelsepopulationen mot 18% av uha har någon gång under året erhållit socialbidrag. Sammanfattningsvis kan sägas att i jämförelse med andra personer i Sverige med samma âlders- och könsfördelning har de underhållsbidragsansvariga en något sämre ekonomisk situation. De underhâllsbidragsansvariga föräldrarna är en mer utsatt grupp än personerna i jämförelsepopulationen med risk för arbetslöshet vid konjunkturnedgångar grund större andel lågutbildade och lägre andel högre tjänstemän och av en tjänstemän på mellannivå.

De underhållsbidragsansvañga föräldrarnas ekonomiska 97

3.2.5 Boföräldrar jämfört med övrig befolkning med samma köns- och åldersfördelning

På samma sätt som för de underhållsbidragsansvariga föräldrarna har utredningen valt en jämförelsepopulation med samma köns- och åldersfördelning som boföräldrarna. Andelen sammanboende är betydligt större i jämförelsepopulationen, 70% mot 31% bland boföräldrarna. I jämförelsepopulationen bor 37% i lägenhet och

47 % i eget hem. Motsvarande siffror för bof är 56% resp. 31 % tabell 3.2. 13.

Sysselsättningsgraden är högre i jämförelsepopulationen, 61% mot 52%. Detta kan bero på att andelen föräldrar med hemmavarande barn under 18 år är betydligt högre bland bof än i jämförelsepopulationen, 95% mot endast 60% i jämförelsepopulationen. Den genomsnittliga arbetsinkomsten är högre i jämförelsepopulationen, 121 641 kr 118 766 kr. Även vid jämförelse mellan heltidsarbetande är den mot genomsnittliga arbetsinkomsten högre i jämförelsepopulationen, 170 375 kr mot 163 497 kr. Andelen arbetare och lägre tjänstemän är ungefär densamma medan andelen förvärvsarbetande är något högre i jämförelsepopulationen. Andelen övriga dvs. studerande, hemarbetande etc., är däremot högre bland bof, 25% , mot 15% och även andelen med socialbidrag, 20% mot 9%. Bof har bidrag: socialbidrag, bostadsbidrag, barnbidrag etc., i större utsträckning än personerna

i jämförelsepopulationen tabell 3.2.l3. Trots detta är den genomsnittliga

inkomststandarden lägre bland bof än för personerna ijämförelsepopulationen

tabell 3.2. 12. Av bof har 60% en inkomststandard under 1,50 medan endast

35% av jämförelsepopulationen har så låg inkomststandard. Den genomsnittliga nettoförmögenheten och kapitalinkomsten är lägre bland bof än ijämförelsepopulationen. Den genomsnittliga nettoförmögenheten är 113 847 kr respektive 310 416 kr. Av bof har 50% en nettoförmögenhet på högst 15 846 kr medan motsvarande siffra för jämförelsepopulationen är 200 471 kr. Den genomsnittliga kapitalinkomsten är l 777 kr för bof och 5 305

kr för jämförelsepopulationen tabell 3.2.9.

98 De underhållsbidragsansvariga föräldrarnas ekonomiska

Tabell 3.2.14 Tillgångar den 31 december 1991. Andel boföräldrar och personer i jämförelsepopulationen som har eget hem, bostadsrätt etc. samt medelvärdet och medianen för marknadsvärdet av dessa tillgångar Andel Medelvärde kr Median kr Boföräldrar

Jämförelsepopulation till bof

Andelen familjer med eget hem, fritidsfastighet resp. finansiella tillgångar är betydligt lägre bland bof än i jämförelsepopulationen. Bland dem som har tillgångar är marknadsvärdet av dessa tillgångar betydligt lägre i genomsnitt för

bof än för jämförelsepopulationen. Förmögenheten gäller familjens sammanlagda förmögenhet och sammanboende personer har därför i genomsnitt högre nettoförmögenhet än ensamboende. Eftersom andelen ensamstående är så myck-

et högre bland bof än i jämförelsepopulationen kan detta var en starkt bidragan-

de orsak till skillnaden i förmögenhet. Sammanfattningsvis kan sägas att den ekonomiska situationen för boföräldrarna är betydligt sämre än för övriga personer i Sverige med samma köns- och åldersfördelning. Detta gäller såväl förmögenhet som inkomster. Fler boföräldrar är ensamstående och lågutbildade och alla har hemmavarande barn, vilket bidrar till den sämre ekonomiska situationen.

3.2.6 föräldrar

Underhållsbidragsansvariga och

boföräldrar

Den genomsnittliga åldern är något högre bland uha än bland bof, 39,2 mot 37,1 år. Andelen ensamstående är lägre, 59 % mot 69% tabell 32.13. An-

delen högre tjänstemän och andelen tjänstemän mellannivå är högre bland

De underhållsbidragsansvariga föräldrarnas ekonomiska 99

uha 21% mot 19% medan andelen förvärvsarbetande är 11% ibåda grupper-

na. Sysselsättningsgraden är högre bland uha, 68% mot 52%. Den genomsnittliga arbetsinkomsten är därför också högre, 152 857 kr mot 118 766 kr, men även vid jämförelse mellan heltidsanställda har uha högre genomsnittlig arbets-

inkomst per år, 194 435 kr resp. 163 497 kr.

Figur 3.2.9 Sysselsättning bland underhållsbidragsansvariga föräldrar, boföräldrar och befolkningen över 18 år

70I

6OI

5OI

- anställd

E Deltid, 1-49 %

Deltid, 50-89%

E Heltid z uha bof Vuxna befolkningen

Den genomsnittliga nettotörmögenheten är högre för uha än för bof, 128 072 kr respektive 113 847 kr. Eftersom nettoförmögenhet familjens och inte

anger den enskildes förmögenhet är detta logisk konsekvens av att en större andel en bof än uha är ensamstående. Andelen med socialbidrag är något lägre för av

uha än för bof, 18% 20%. Andelen med bostadsbidrag är mycket lägre för

mot uha, 20 % 54% vilket delvis beror att alla bof har hemmavarande barn mot , men inte alla uha.

100 De underhâllsbidragsansvariga föräldrarnas ekonomiska

Figur 3.2.10 Familjesituationen för underhállsbidragsansvariga föräldrar, boföråldrar och befolkningen över 18 år

30"

20 uha 10 bof

Z befolkningen

m z vuxna Samb utan barn Samb 1 barn Ensam barn m Samb 1 barn Ensam utan barn

Den vanligaste boendeformen är lägenhet. Av uha bor 52 % i hyreslägenhet, 12% i bostadsrätt och 32% i eget hem. B0f:s boende skiljer sig inte nämnvärt från uhazs, 56% bor i hyreslägenhet, 12% i bostadsrätt och 31% i eget hem figurerna 3.2.1l och 3.2.12. Av uha har 4% övrigt boende men endast 1% av

bof. En del av detta övriga boendet kan "jordbruksfastighet" eftersom 2% vara av uha arbetar inom näringsgrenen: jordbruk, skogsbruk och fiske. Endast 0,6% av bof arbetar inom denna näringsgren.

Figur 3.2.1l Underhållsbidragsansvariga föräldrar efter boende

Hyreslägenhet 52,0%

De underhållsbidragsansvariga föräldrarnas ekonomiska 101

Figur 3.2.12 Boföräldrar efter boende

Hyreslägenhet 55,5%

Den genomsnittliga inkomststandarden bland uha är högre än bland bof, 1,72 resp. 1,48. Hälften av bof har en inkomststandard under 1,48, medan hälften

av de uha har en inkomststandard under 1,67 tabell 3.2.12. Som framgår av

nedanstående figur har över hälften av bof en inkomststandard på mellan 1,00

och 1,50. Motsvarande siffra för uha är ca 30%. I den disponibla inkomsten ingår underhållsbidrag, bidragsförskott och socialbidrag. lnkomststandarden är

alltså ganska låg under 1,50 för 39 % av uha och 60 % av bof, trots tillskott

av bidragsförskott och ev. socialbidrag.

Figur 3.2.l3 Inkomststandarden hos underhållsbidragsansvariga föräldrar, boforäldrar och befolkningen över 18 år

50-

40:

30-

20 uha

bof

E vuxna befolkningen

1,00 1,50-1,99 2,5-2,99 1,00-1,49 2,00-2,49 3,00

102 De underhållsbidragsansvariga föräldrarnas ekonomiska

Sammanfattningsvis kan sägas att de underhållsbidragsansvariga föräldrarna har en bättre ekonomisk situation än boföräldrarna även om man tar hänsyn till att uha betalar underhållsbidrag medan bof mottager underhållsbidrag eller bidragsförskott. Inom båda grupperna finns "fattiga" föräldrar, dvs. den disponibla inkomsten är lägre än socialbidragsnormen, och hälften av boföräldrarna har en disponibel inkomst strax över bidragsnormen. I den disponibla inkomsten ingår socialbidrag och övriga sociala ersättningar vilket innebär att trots sociala ersättningar har dessa föräldrar en dålig ekonomisk situation. De ekonomiskt svaga föräldrarna karakteriseras av att de är ensamstående, har låg inkomst och försörjningsansvar för barn under 18 år. Denna grupp av föräldrar är också de som drabbas värst vid konjunkturnedgångar på grund av att de i stor utsträckning är lågutbildade och arbetare eller lägre tjänstemän.

3.3 Underhâllsbidragsansvariga föräldrar inom bidragsförskottssystemet

Underhållsbidragsansvariga föräldrar med ett eller flera barn inom bidragsförskottssystemet

Enligt RFV:s register var 180 817 föräldrar bosatta i Sverige underhållsbidragsansvariga för 264 285 barn inom bidragsförskottssystemet den 31 december 1991. Till detta kommer 15 670 föräldrar bosatta utomlands med underhållsbidragsansvar för 20 427 barn bosatta i Sverige. Av barnen inom bidragsförskottssystemet har 7 % en förälder bosatt utomlands. Underhållsbidragsansvariga föräldrar bosatta utomlands utgör 8,7% av alla uha inom bdf-SyStemet. Underhållsbidragsansvariga föräldrar bosatta utomlands har något färre barn i genomsnitt per uha. Genomsnittligt antal barn per uha bosatta utomlands är 1,3 barn och per uha bosatta i Sverige 1,5 barn. Det underhållsbidrag uha som bosatta utomlands skall betala är i genomsnitt 346 kr per barn. Detta är ett något lägre underhållsbidrag per barn än uha bosatta i Sverige skall betala 445 kr per barn och månad. Under 1991 debiterades uha bosatta utomlands ett belopp på 80 miljoner kronor och uha bosatta i Sverige 1 307 miljoner kronor för förskotterade underhållsbidrag. Av debiterat belopp betalar uha bosatta utomlands 44% och uha bosatta i Sverige 77%. Det genomsnittliga utgående bidragsförskottet per barn och månad är något högre för barn med förälder bosatt utomlands än för barn med förälder bosatt i Sverige, 1 061 kr mot 1 014 kr per barn och månad.

De underhållsbidragsansvariga föräldrarnas ekonomiska 103

Vid den fortsatta beskrivningen de underhållsbidragsansvariga föräldrarnas av situation ingår uha bosatta utomlands.

Tabell 3.3.1 Underhállsbidragsansvariga föräldrar bosatta i Sverige efter antal barn inom bidragsförskottssystemet

Antalet barn Antal uha Andel uha Antal barn Andel barn uha % % per

Det genomsnittliga underhâllsbidraget per barn är högst bland uha med ett barn och lägre fler barn uha är bidragsansvarig för. Det genomsnittliga samman-

lagda underhållsbidraget for alla barn uha är bidragsansvarig för är högst för uha med tre barn. Andelen nollbetalare är lägst bland uha med två barn och

högst bland uha med 4-11 barn inom bdf-systemet tabell 3.3.2.

Det mått utredningen har på uha:s inkomst är den pensionsgrundande inkomsten PGI. Den pensionsgrundande inkomsten är baserad på den deklarerade inkomsten anställning och annat förvärvsarbete. En person som enbart har av

pension har därför en PGl som är noll. Den pensionsgrundande inkomsten är

deklarerad inkomst minus ett basbelopp 32 200 kr under 1991. Om den dekla-

rerade inkomsten är lägre än ett basbelopp är den pensionsgrundande inkomsten

noll. PGI kan högst 6,5 gånger basbeloppet, dvs. högst 209 300 kr. Man vara kan därför inte beräkna den genomsnittliga deklarerade inkomsten genom att lägga till basbeloppet till den genomsnittliga pensionsgrundande inkomsten. Däremot är PGl en bra indikator på uha:s ekonomiska situation. Andelen uha med PGI fastställt till noll är lägst bland uha med ett barn och högre fler barn uha är underhållsbidragsansvarig för. Genomsnittlig PGl per uha är lägst bland uha med minst fyra barn och högst bland uha med två barn

inom bdf-systemet.

104 De underhållsbidragsansvañga föräldrarnas ekonomiska

Tabell 3.3.2 Antal barn, genomsnittligt underhållsbidrag, genomsnittlig PGI och andelen nollbetalare, uha med PGI fastställt till noll och andelen kvinnor bland underhállsbidragsansvariga

Andelen underhållsbidragsansvariga kvinnor är 13,8%. Den största andelen kvinnor finns bland uha med ett barn. Andelen kvinnor avtar med antalet barn

inom bdf-systemet. Endast 4,5 % uha med minst fyra barn inom bdf-systemet

av är kvinnor. De flesta uha är anställda. Endast 4,5% är egenföretagare. Det finns dock en

större andel egenföretagare bland uha med många barn än med få barn inom bdf-systemet.

De till barnen utgående bidragsförskotten i december 1991 totalt 268 var

miljoner kronor, dvs. i genomsnitt 1 014 kronor barn. De underhállsbi-

per

dragsansvariga föräldrarna debiterades totalt 117,5 miljoner kronor för för-

skotterade underhállsbidrag under månad. Uha skall alltså betala 44% samma av de utgående bidragsförskotten. Under 1991 debiterades uha totalt 1 307 miljoner kronor för förskotterade underhållsbidrag. Drygt hälften detta belopp 53% debiterades uha med ett av barn.

De underhállsbidragsansvariga föräldrarnas ekonomiska 105

Tabell 3.3.3 Andel egenföretagare och anställda samt debiterade belopp, utgående bidragsförskott bdf och inbetalt belopp för underhållsbidragsansvariga föräldrar med ett, två, tre resp. 4-11 barn

Antal barn Andel Andel Debiterat belopp Utgående Totalt debi- Totalt inegenuha företagare anställda i december 1991 bdf i terat belopp betalt beper

Underhållsbidragsansvariga föräldrar med ett barn inom bdf-systemet har den

högsta betalningsgraden inbetalat belopp i procent av debiterat belopp och uha

med 4-11 barn den lägsta. Totalt betalar föräldrarna 77% av det debiterade beloppet. Uha med ett barn betalar 84% och uha med 4-11 barn 32%. Nästan två tredjedelar uha är bidragsansvariga för ett barn inom bdf-sysav temet. Den statistiska beskrivningen har därför koncentrerats på denna grupp.

3.3.2 Underhållsbidragsansvariga föräldrar med ett

barn

Av de underhållsbidragsansvariga föräldrarna var 65 % bidragsansvariga för ett barn. Barnen utgör 44% av alla barn inom bidragsförskottssystemet. Bland uha med ett barn är medelåldern 38,7 år. Barnens medelålder är 10,8 år och boföräldrarnas medelålder är 36,9 år. Den yngste föräldern är 15 år och den äldste 86 år. Totalt är 45 föräldrar under 18 år och 477 över 65 år. Drygt hälften 53,3% uha är under 40 år och drygt hälften 54,9% av barnen är av

under 12 år tabell 3.3.4.

106 De underhållsbidragsansvariga föräldrarnas ekonomiska

Tabell 3.3.4 Underhållsbidragsansvariga föräldrar efter egen ålder och barnets ålder. Antal uha och barn

Uhazs ålder Barnets ålder 0-6 år 7-12 år 13-18 år 19 år Antal uha Andel uha %

- Antal bam 29 178 35 066 51 753 996 116 993 100 Andel barn % 24,9 30 44,2 0,9 100

Under 1991 debiterades uha med ett barn inom bdf-systemet ett belopp på

691,7 miljoner kronor för förskotterade underhállsbidrag, dvs. i genomsnitt

5 912 kr uha och år. Av de 116 993 bidragsansvariga föräldrarna är en

per fjärdedel nollbetalare. Drygt 90% av uha skall betala ett underhállsbidrag

understigande bidragsförskottsnivån. Endast 2,9% har underhállsbidrag fastställt till bidragsförskottsnivân.

Tabell 3.3.5 Relationen mellan den underhållsbidragsansvariga förälderns PGI och underhållsbidrag

De underhállsbidragsansvariga föräldrarnas ekonomiska 107

Andelen nollbetalare minskar med stigande PGI. Av uha med PGI fastställt till

noll är 52% nollbetalare. Medan 10% av uha med PGI över 180 000 kr är nollbetalare. En femtedel av uha med PGI över 180 000 kr har ett fastställt underhällsbidrag över eller lika med bdf-nivän.

En tiondel av uha har en PGI fastställd till noll, dvs. de har antingen en årsinkomst av anställning eller annat förvärvsarbete som är lägre än 32 200 kr.

Totalt är ca 25% nollbetalare. För 21% av dessa nollbetalare är PGI fastställt

till noll och 31% har en PGI på under 30 000 kr tabell 3.3.5.

Korrelationen mellan PGI och underhällsbidrag är 0,39, dvs. andelen uha med högt underhållsbidrag är större för uha med hög PGI än för uha med lag PGI och andelen uha med lågt underhållsbidrag är större bland uha med låg PGI än bland uha med hög PGI. Anledningen till att korrelationen inte är högre är att andra faktorer än uhazs inkomst påverkar underhâllsbidragets storlek och att PGI inte alltid motsvarar uhazs inkomst, t.ex. för förtids- och ålderspensionä-

rer. En faktor som har en stor inverkan på underhällsbidragets storlek är boförälderns inkomst.

Av de bidragsansvariga var 477 personer 65 är eller äldre, motsvarande siffra

for boföräldrarna var 114 personer 0,4% resp. 0,1%.

De bidragsansvariga föräldrarna har i genomsnitt högre PGI än boföräldrarna,

108 663 kr resp. 94 652 kr.

Tabell 3.3.6 Underhållsbidragsamvariga förälderns PGI i förhållande till boförälderns PGI

Underhållsbidrags- Boförälder ansvarig förälder

PGI 0 l- 30 000- 60 000- 90 000- 120 000- 150 000- Antal Andel 29 999 59 999 89 999 119 999 149 999 209 300 uha uha %

D l 729 878 1 455 2 374 2 396 1 295 1 313 11 440 9,8 1-29 999 568 572 813 l 364 1 438 794 781 6 330 5,4 30 000-59 999 719 593 l 260 l 691 1 818 1 256 1 335 8 672 7,4 60 000-89 999 943 820 1 571 3 206 2 944 2 049 2 381 13 914 11,9 90 000-119 999 1 369 1 312 2 636 4 991 5 777 3 053 3 375 22 513 19,2 120 000-149 999 1 352 1 177 2 697 5 561 5 995 3 560 2 850 23 192 19,8 150 000-179 999 739 732 1 697 3 546 4 122 2 208 2 154 15 198 13 180 000-209 300 680 632 1 573 3 280 4 109 2 645 2 815 15 734 13,4 Antal bof 8 099 6 716 13 702 26 013 28 599 16 860 17 004 116 993 100 Andel bof % 6,9 5,7 11,7 22,2 24,4 14,4 14,6 100

108 De underhållsbidragsansvariga föräldrarnas ekonomiska

Över hälften uha har PGI under 120 000 kr, dvs. den deklarerade inav en komsten av anställning och annat förvärvsarbete är under 152 200 kr 12 683

kr per månad. Medan drygt 70% av bof har PGI under 120 000 kr. Den bidragsansvariga föräldern har i regel högre inkomst än boföräldern. I endast

36% fallen där uha har högre PGI än noll har uha lägre PGI än bof tabell

av 3.3.7. Antalet bof med hög PGI är lägre bland uha med låg PGI än bland uha med hög PGI och tvärtom. Det finns alltså en positiv korrelation mellan uhazs PGI och bof:s PGI. Ju högre PGI uha har desto högre är bof:s PGI.

Underhållsbidraget bestäms utifrån uha:s överskott och bof:s överskott. Ett

lågt underhållsbidrag är alltså inte enbart relaterat till uhazs PGI utan även bof:s PGI. Om överskotten är lika för de två parterna blir underhållsbidraget hälften av barnets behov av underhåll.

Relationen mellan underhållsbidraget och kvoten mellan den bidragsansvariges

PGI och uhazs och bof:s PGI framgår av nedanstående tabell. Om summan av både uhazs och bof:s PGI är noll kan inte kvoten beräknas. I nedanstående beräkningar ingår därför inte uha med PGI noll. Av kvarvarande 105 553 uha

har 18,6% en PGI som är större än noll men betydligt mindre än boförälderns

PGI, PGI-kvot mellan 0,01 och 0,4. Något mindre än hälften 40% av tör-

äldrarna har ungefär lika hög PGI, medan 41 % av uha har betydligt högre PGI

än bof. Om uhazs och bof:s PGI är 90 000 kr resp. 45 000 kr är PGI-kvoten 0,67. Detta innebär, om förhållandena för övrigt är lika, att uha skall betala ca två tredjedelar barnets behov. Om uhazs PGI är 80 000 kr och bof:s PGI är noll av

blir kvoten Detta medför att underhållsbidraget motsvarar hela barnets behov

uhazs överskottet är tillräckligt stort. Sättet att beräkna underhållsbidrag gör om att detta inte står i proportion till uhazs inkomst. Eftersom bof ofta har hög inkomst när uha har hög inkomst blir kvoten mellan uhazs överskott och sumuhazs och bof:s överskott i många fall låg och det fastställda underhållsman av bidraget blir därmed lågt. En konsekvens av kvotdelningsmetoden är att uha

med låg inkomst betalar ett högt underhållsbidrag grund av att bof har låg

inkomst medan uha med hög inkomst betalar ett lågt underhållsbidrag på grund av att bof har hög inkomst. Det är alltså inte inkomsten i sig själv som har

betydelse utan relationen mellan uhazs och bof:s inkomst. Detta gäller endast

om uha:s överskott är tillräckligt stort. Underhållsbidraget är i dag maximerat till uhars överskott minus 300 kr.

De underhållsbidragsansvariga föräldrarnas ekonomiska 109

Tabell 3.3.7 Relationen mellan underhållsbidraget och kvoten mellan den underhållsbidragsansvariges PGI och den underhållsbidragsansvariges och boförälderns sammanlagda PGI

Ju större PGI-kvoten är desto högre är underhållsbidraget utom i de fall uha har ett lågt överskott. Andelen uha med underhållsbidrag överstigande bidragsför-

skottsnivån är lägst bland uha med låg PGI-kvot och högst bland uha med PGI strax under Detta gäller även uha med underhållsbidrag motsvarande bdfnivån och underhållsbidrag mellan l kr och 1 072 kr. Endast nollbetalare har awikande mönster.

3.3.3 Nollbetalare

Nollbetalare är den bidragsansvarige som har ett underhållsbidrag fastställt till

noll eller där underhållsbidraget inte är fastställt. Föräldrar med fler än ett barn

inom bdf-systemet är nollbetalare om underhållsbidragen för alla barnen är noll

eller inte fastställda. Om uhazs underhållsbidrag till ett barn är noll men inte noll för annat barn ingår inte föräldern bland nollbetalarna.

Antalet nollbetalare under 1991 uppskattas till 46 000 föräldrar avsnitten

3.2.2 och 3.5.1. Detta motsvarar 19% alla bidragsansvariga föräldrar både av

inom och utanför bidragsförskottssystemet.

Nollbetalarna har en låg inkomststandard i förhållande till övriga bidragsan-

svariga föräldrar. Den genomsnittliga inkomststandarden är 1,40 för nollbe-

talare. Medan den totalt för alla uha är 1,72. En femtedel nollbetalarna har av inkomststandard är mindre än ett och 4% har en inkomststandard över en som 2,50.

110 De underhållsbidragsansvariga föräldrarnas ekonomiska Tabell 3.3.8 Nollbetalare efter inkomststandard

Av nollbetalarna är 75% män mot 86% for alla bidragsansvariga föräldrar.

Andelen sammanboende utan barn under 18 år är något lägre för nollbetalare än för övriga uha, 7% mot 13%, och andelen sammanboende med barn under 18 år något högre, 38% mot 28%. Andelen ensamstående utan barn under 18 år är något lägre, 47% mot 51%, och andelen ensamstående med barn under 18

år ungefär lika, 8%. Vad gäller sysselsättning är 42% arbetare eller lägre tjänstemän, 8% mellantjänstemän, 4% högre tjänstemän 24% förvärvsarbetande och 23% har

,

"övrig" sysselsättning t.ex. egen företagare, jordbrukare. Antalet nollbetalare den 31 december 1991 inom bidragsförskottssystemet

uppskattas till 50 000 föräldrar avsnitt 3.5.1. Av dessa är 80% män, 7%

sammanboende utan barn under 18 år, 37% sammanboende med barn under 18 år, 46% ensamstående utan barn under 18 år och 10% ensamstående med barn under 18 år. Den genomsnittliga åldern är 35,5 år. Sysselsättningsgraden är i genomsnitt 43% av heltid, den genomsnittliga arbetsinkomsten 89 661 kr och den genomsnittliga kapitalinkomsten 1 552 kr. Hälften av uha har en arbetsinkomst under 90 000 kr per år.

Enligt RFV:s statistik var 43 030 underhållsbidragsansvariga föräldrar nollbe-

talare den 31 december 1991. Antalet nollbetalare överskattas alltså med ca 7 000 personer.

De underhâllsbidragsansvariga föräldrarnas ekonomiska 111

Tabell 3.3.9 Nollbetalare efter antal barn inom bidragsförskottssystemet

Antal bam Antal noll- Andel noll- Andel uha Andel Genomsnittlig uha betalare betalare inom av alla kvinnor PGI per resp. grupp nollbetalare

Av nollbetalarna är 28 990 bidragsansvariga för ett barn, dvs. 25% av alla bidragsansvariga med ett barn inom bidragsförskottssystemet och 67% av alla nollbetalare inom bidragsförskottssystemet. Av nollbetalarna med ett barn inom bidragsförskottssystemet är 29% kvinnor. Nollbetalarnas medelålder är 36,9 år och medelåldern för barnen 10 år. Den

genomsnittliga kvarstående skulden för förskotterade underhållsbidrag var

1 058 kr den 31 december 1992 och den genomsnittliga skuld som preskribera-

des under 1992 70 kr. Det debiterade beloppet för förskotterade underhållsvar

bidrag under 1991 i genomsnitt 312 kr. Debiteringen kan gälla avbetalning

var

tidigare underhållsbidragsskuld. En del nollbetalarna har alltså tidigare

av varit icke-nollbetalare. Av nollbetalarna med ett barn inom bidragsförskottssystemet har 44% en PGI är lägre än 60 000 kr, dvs. årsinkomst anställning och annat förvärvssom av arbete understigande 92 200 kr. Av nollbetalarna med PGI noll är 85 föräldrar ålderspensionärer och 140 föräldrar under 19 år.

112 De underhållsbidragsansvariga föräldrarnas ekonomiska Tabell 3.3.l0 Nollbetalare med ett barn inom bidragsförskottssystemet efter ålder och PGI

yngre genomsnitt 10 år mot 11 år och den pensionsgrundande inkomsten är något

lägre i genomsnitt 73 175 kr mot 120 366 kr. Andelen bidragsansvariga föräldrar med PGI noll är högre bland nollbetalarna 21 % mot 6% och även

andelen kvinnor 29% mot 12%.

Underhållsbidraget för nollbetalarna är i 19% av fallen fastställt före 1985,

dvs. för mer än 6 år sedan. Medan för icke-nollbetalarna gäller detta endast nio fall 0,01%. För 35% av nollbetalarnas barn har bidragsförskott utgått i mer än sex år. Motsvarande siffra för barnen till icke-nollbetalare är 48%. Bidragsförskottet började löpa under 1991 för 21 % av nollbetalarnas barn medan detta

gällde endast 7 % av icke-nollbetalarnas barn. Att bidragsförskottet började löpa

under 1991 är en indikation att underhållsbidraget är noll på grund att av

inget underhållsbidrag fastställts. En del dessa nollbetalare kan därför

av nya förväntas endast vara nollbetalare under kortare period, dvs. underhållsen

bidraget kommer att fastställas till annat än noll.

3.3.4 Preskriberade skulder

De underhållsbidragsansvariga föräldrarnas sammanlagda skuld för förskotterade underhållsbidrag var 990 miljoner kronor den 31 december 1992. Under

1992 preskriberades 71,6 miljoner kronor i skulder för förskotterade underhållsbidrag gällande uha med löpande underhållsbidrag ingick i bidrags-

som

förskottssystemet den 31 december 1991 avsnitt 3.5.2. De flesta föräldrarna

föräldrarnas ekonomiska 113 De underhållsbidragsansvariga

betalar de fastställda underhållsbidragen inom angiven tid. Sex av tio har ingen

skuld och för nittiofyra hundra föräldrar preskriberas ingen skuld under året.

av

Tabell 3.3.11 Andel underhållsbidragsansvariga föräldrar med kvarstående skuld, med preskriberad skuld samt total kvarstående skuld den 31 december 1992 och preskriberad skuld under 1992

Antal barn Andel uha med Andel uha med Kvarstående skuld Preskriberad uha kvarstående preskriberad den 31 december skuld 1992 per

Andelen uha med preskriberad skuld och den genomsnittliga preskriberade skulden uha ökar med antalet barn uha är bidragsansvarig för, men på per antalet uha med endast barn inom bdf-systemet är så många står grund av att ett dessa uha för över 40% av den skuld som preskriberas. Under 1992 preskriberades 31 miljoner i skulder för bidragsansvariga ca föräldrar med ett barn inom bidragsförskottssystemet. Det innebär en genomsnittlig preskriberad skuld på 263 kr uha. Endast 4,6% av uha med bidragsper för ett barn har preskriberad skuld under året. Den genomsnittliga ansvar preskriberade skulden uha med preskriberad skuld är därför hög, 5 683 kr per under året. Av uha med preskriberad skuld har 39% en PGI fastställt till noll, 65,8% har PGI understiger 60 000 kr årsinkomst anställning eller en som av annat förvärvsarbete under 92 200 kr. Av de underhállsbidragsansvariga föräldrarna med anställning har 2,7% en preskriberad skuld och egenföretagarna har 9,9% en preskriberad skuld av under året. Bidragsansvariga med både anställning och eget företag har preskriberad skuld i 5,7% fallen medan där ingen yrkesstatus angivits av gruppen studerande, hemarbetande och uha för vilka uppgift saknas har i 14,3% av Uha med anställning är underrepresenterade bland fallen preskriberad skuld. uha med skuld. Den största enskilda preskriberade skulden under preskriberad 1992 var 40 764 kr.

114 De underhållsbidragsansvariga föräldrarnas ekonomiska

Tabell 3.3.l2 Underhállsbidragsansvariga föräldrar totalt och med skuld som preskriberades under 1992 efter yrkesstatus. Vid bidragsansvar för ett barn

Yrkesstatus Antal uha Andel uha Andel Antal uha Andel uha kvinnor med preskri- med preskriberad skuld berad skuld

egen företagare angivet 15 386 13,2 16,5 2 193 14,3 Totalt 116 993 100 16,2 5 406 4,6

Den genomsnittliga preskriberade skulden per anställd är 135 kr. Den högsta genomsnittliga preskriberade skulden har den där yrkesstatus är notegrupp rad, 909 kr. Andelen kvinnor som har en preskriberad skuld är mycket liten.

Kvinnorna är underrepresenterade i uha med preskriberad skuld under

gruppen

âret. Trots att 16% av de underhállsbidragsansvariga föräldrarna är kvinnor

utgör de endast 3,2% uha med preskriberad skuld. av

Tabell 3.25.13 Genomsnittlig preskriberad skuld, kvarstående skuld och underhållsbidrag uhb samt andelen kvinnor med preskriberad skuld och andelen uha med PGI under 60 000 kr för anställda, egenföretagare etc. Vid bidragsansvar för ett barn

Yrkesstatus Andel kvin- Genom- Genom- Andel Genomsnittnor av uha snittlig nittligt med PGI lig kvarståmed preskri- preskri- uhb 60 000 ende skuld berad skuld berad skuld

egenföretagare angivet 3,6 909 311 80,5 5 199 Totalt 3,2 263 520 22,6 3 234

föräldrarnas ekonomiska 115 De underhållsbidragsansvariga

Det genomsnittliga underhållsbidraget är lägst bland uha med angiven yrkes-

studerande, pensionärer etc. och högst bland de anställda. Andelen med status

PGI under 60 000 kr är hög bland gruppen uha där yrkesstatus angivits. Den

kvarstående skulden är högst bland egenföretagarna medan den

genomsnittliga preskriberade skulden är högst bland studerande etc. genomsnittliga

Tabell 3.3.14 Genomsnittlig kvarstående skuld och preskriberad skuld för underhållsbidragsansvariga föräldrar med preskriberad skuld under 1992 för anställda, egenföretagare etc. Vid bidragsansvar för ett barn

egen företagare angivet 6 375 21 822 13 980 337 37,3 97,0

Totalt 5 683 22 306 30 722 723 7,9 65,8

preskriberade skulden uha med preskriberad skuld är Den genomsnittliga per

bland studerande nästan lika hög bland egenföretagare. Den högst etc. men kvarstående skulden i december 1992 är dock lägst bland studer-

genomsnittliga

vilket kan bero stor andel dessa har ett underhållsbidrag ande etc. att en av noll den 31 december 1991. Yrkesstatus, kön och inkomst har fastställt till för underhållsbidraget betalas eller inte. Anställda och kvinnor

betydelse om betalar i högre utsträckning de fastställda underhållsbidragen än övriga uha.

De flesta 80% bidragsansvariga föräldrarna inom bidragsförskottssystemet registrerade anställda. Endast 4,5% är registrerade som egenföretagare.

är som detta kommer de både har anställning och som är egen- Till personer som en

Övriga antingen studerande, pensionerade eller för vilka

företagare, 3%. är saknas. Totalt har 5,7% föräldrarna skulder som

uppgift om yrkesstatus av

1992 3.3.15. Den preskriberade skulden är högre

preskriberats under tabell

i för uha med många barn än för uha med få barn inom bdf-systemgenomsnitt

et.

116 De underhållsbidragsansvariga föräldrarnas

ekonomiska

Tabell 3.3. 15 Underhállsbidragsansvariga föräldrar med och

utan preskriberade skulder efter ar barn

Antal barn Antal uha Andel uha Genomsnitt- Genomsnitt- Andel an- Andel egenper uha med preskri- lig preskri- lig kvarstáställda med företagare berad skuld berad skuld ende skuld preskriberad med preskri-

resp.

även om man tar hänsyn till att kvinnorna är överrepresenterade

bland nollbe-

talarna. Av de bidragsansvariga kvinnorna inte nollbetalare

som är och som har bidragsansvar för ett barn har 1,4% preskriberad skuld under en året. Motsvarande siffra för män är 6,2%.

Endast 2,5% av de bidragsansvariga med preskriberad skuld under

året är

kvinnor. Andelen bidragsansvariga föräldrar med preskriberad skuld

ökar med

antalet barn inom bdf-systemet.

Tabell 3.3.16 UnderhálIsbidragsansvariga föräldrar med preskriberade skulder efter antal barr

Den genomsnittliga preskriberade skulden

per uha med preskriberad skuld

under året är 6 993 kr. Den genomsnittliga kvarstående skulden vid årets slut

är 29 449 kr. Den högsta enskilda kvarstående skulden 427 är 505 kr och gäller

De underhållsbidragsansvariga föräldrarnas ekonomiska 117

skuld för underhållsbidrag för fler än tre barn. Den genomsnittliga kvarstå-

en

ende skulden är mycket hög för uha med preskriberad skuld under året och med 4-11 barn inom bdf-systemet. Det genomsnittliga underhållsbidraget för dessa uha är 1 124 kr och det högsta underhållsbidraget 4 872 kr per månad. En mycket andel 96,8% föräldrarna med preskriberad under året har

stor av kvarstående skuld i slutet året. Denna skuld motsvarar en tredjedel av en av den totala skulden för alla bidragsansvariga föräldrar. En stor andel av för-

äldrarna med preskriberad skuld har låg PGI och bidragsansvar för flera barn.

hälften föräldrarna 66% har PGI ligger under två basbe- Mer än av en som lopp, dvs. inkomst anställning eller annan förvärvsverksamhet som en av understiger basbelopp. Endast 3% har inkomst av anställning eller tre ca en

förvärvsverksamhet överstiger och ett halvt basbelopp. Den ge-

annan som sex

föräldrar med preskriberade skulder är endast hälften nomsnittliga PGI för av den genomsnittliga PGl för alla föräldrar.

3.3.17 Andel underhållsbidragsansvariga föräldrar med kvarstående skuld Tabell 31 december 1992 samt genomsnittlig PGI och genomsnittligt underhållsbidrag den bland underhállsbidrags-ansvariga med preskriberade skuld

Antal barn Andel uha med Genomsnittlig Genomsnittligt uha kvarstående skuld PGI underhållsbidrag i per

uha med bidragsansvar för minst fyra barn utgör endast 1,8% av alla Andelen föräldrar bosatta i Sverige med barn inom bidragsförskottssystemet och är bidragsansvariga för 5,4% barnen inom bdf-systemet. Dessa föräldrar har i av genomsnitt de högsta skulderna och de lägsta pensionsgrundande inkomsterna. denna finns den lägsta andelen anställda och högsta andelen egen- Inom grupp företagare jämfört med övriga uha. Av det debiterade beloppet betalar uha med barn endast tredjedel. Andelen föräldrar med kvarstående skuld minst fyra en och preskriberad skuld är därför hög, 14% har preskriberad skuld under året jämfört med endast 5% av uha med ett barn. Sammanfattningsvis kan kvinnorna är underrepresenterade och sägas att egenöverrepresenterade bland underhållsbidragsansvariga föräldrar med företagare skulder. De flesta uha med preskriberad skuld har kvarstående preskriberade en

118 De

underhållsbidragsansvariga föräldrarnas ekonomiska

skuld. Den pensionsgrundande inkomsten är betydligt

lägre och underhålls-

bidragen högre i genomsnitt bland bidragsansvariga med preskriberad skuld än bland övriga bidragsansvariga.

3.4 Slutsatser och

analys

Under 1991 var 242 000 föräldrar underhållsbidragsansvariga. Detta

motsvarar

4 procent av den befolkningen i Sverige. Av dessa 86

vuxna var procent män, 51 procent ensamstående utan hemmavarande barn under 18 år, 8 procent ensamstående med hemmavarande barn under 18 år och 13 sammanboenprocent de utan barn under 18 år. En fjärdedel föräldrarna betalade

av underhållsbidrag för barnen direkt till boföräldern. Totalt 197 000 föräldrar bidragsansvariga

var för 283 000 barn under 18 år. Majoriteten dessa, 134 000 föräldrar, av var

bidragsansvariga för ett barn under 18 år. Den "typiske" underhållsbidragsansvariga föräldern är ensamstående

en man i åldern 38-40 år utan hemmavarande barn under 18 Han är

er. bidragsansvarig

för ett barn i åldern 10-12 år och betalar 600-700 kr månad i underhållsper

bidrag för sitt barn genom bidragsförskottssystemet. Han bor i hyreslägenhet

och har en disponibel inkomst på mellan 1,5-2 gånger socialbidragsnormen. Han är arbetare eller lägre tjänsteman, har gymnasial utbildning, arbetar heltid

och hans arbetsinkomst ligger på omkring 150 000-160 000 kr år. Han har per

inga skulder till försäkringskassan för underhållsbidrag och har erhållit socialbidrag under året.

Bland de underhållsbidragsansvariga föräldrarna finns

en grupp som har låg

disponibel inkomst dessa betalar lågt underhållsbidrag eller nollbe-

men ett är

talare. De bidragsansvariga föräldrar har det sämst ekonomiskt är de för-

som äldrar som är ensamstående och betalar underhållsbidrag för många barn samt

de ensamstående föräldrar som är både bidragsansvarig förälder och boförälder. Ungefär tolv hundra bidragsansvariga föräldrar är också boförälder. De har

av

lägre inkomststandard och lägre arbetsinkomst än övriga bidragsansvariga

föräldrar. En femtedel dessa föräldrar har erhållit

av socialbidrag någon gång

under året. De flesta i denna föräldrar är ensamstående och hälften grupp av är kvinnor.

Bidragsansvariga föräldrar som betalar underhållsbidraget direkt till boföräl-

dern är den grupp har den bästa ekonomiska situation. I denna finns som grupp

det en större andel högutbildade och höginkomsttagare mindre andel

samt en

arbetslösa och ensamstående än bland övriga bidragsansvariga föräldrar. Endast åtta av hundra föräldrar har erhållit socialbidrag någon gång under året. Antalet boföräldrar 300 000 under 1991. Endast fyra hundra boför-

var av äldrar är ensamstående utan hemmavarande barn är 18 år eller 66 som yngre, procent är ensamstående med hemmavarande barn under 18 år och 29 procent

De underhållsbidragsansvariga föräldrarnas ekonomiska 119

sammanboende med barn under 18 år. Av boföräldrarna är 86 procent kvinnor. Totalt 208 000 boföräldrar ensamstående. Av boföräldrama har 95 procent var hemmavarande barn under 18 år och 79 000 boföräldrar har vårdnaden om ett barn under 18 år. Boföräldrarna är den ekonomiskt svagaste gruppen bland de utredningen studerat. Speciellt gäller detta ensamstående boföräldrar. grupper

Enligt Socialstyrelsens " Social Rapport 1994" har en tredjedel av alla ensamstående kvinnor med barn och fjärdedel alla ensamstående män med barn

en av erhållit socialbidrag någon gång under 1992. boföräldern är ensamstående kvinna i åldern 36-38 år med

Den "typiska" en

hemmavarande barn under 18 år. Hon har vårdnaden ett barn och ett biom

dragsförskott 1 073 kr månad. Hon bor i hyreslägenhet och hennes

per ligger mellan 1-1,5 gånger socialbidragsnormen. Hon är

disponibla inkomst eller lägre tjänsteman, har gymnasial utbildning, arbetar minst 75

arbetare heltid och hennes arbetsinkomst ligger mellan 110 000-120 000 kr procent av per år. de 283 000 barnen under 18 år är 24 procent än 7 år och 64 procent Av yngre än 13 år. Det totala antalet barn under 18 år inom bidragsförskottssysteyngre

är 218 000 barn, dvs. 77 procent av alla underhållsbidragsberättigade barn

met under 18 år. underhållsbidraget månad och barn något högre för

Det genomsnittliga per var utanför bidragsförskottssystemet än inom systemet. Om nollbetalarna inte

barn

medräknas finns endast inom bidragsförskottssystemet i utred-

denna grupp

genomsnittliga underhållsbidraget för bidragsansvariga

ningens statistik var det

barn inom bidragsförskottssystemet 790 kr månad, medan det ge-

med ett per

nomsnittliga underhållsbidraget för bidragsansvariga utanför bidragsförskotts-

1 072 kr månad, dvs. 36 procent högre. Både för barn inom systemet var per utanför är underhållsbidraget lägre barn för

som bidragsförskottssystemet per

föräldrar med bidragsansvar för många barn. För föräldrar med bidragsansvar

det genomsnittliga underhållsbidraget månad och barn 569

för två barn är per

kr respektive 800 kr, dvs. 41 procent högre utanför bidragsförskottssystemet underhållsbidragen gäller barn under 18 år. Denna skillnad i underhållsbidragets storlek beror a att bidragsansvariga

inom bidragsförskottssystemet har något sämre ekonomisk situation föräldrar en

föräldrarna utanför De bidragsansvariga föräldrarna inom bidrags-

än systemet.

förskottssystemet har i genomsnitt lägre inkomststandard, lägre inkomst av nettoförmögenhet och större andel har erhållit socialbidrag kapital, lägre en någon gång under året. Andelen ensamstående är högre, genomsnittsåldern är

lägre och andelen med eftergymnasiala studier är lägre.

december 1991 196 487 föräldrar underhållsbidragsansvariga för Den 31 var

totalt 284 712 barn inom bidragsförskottssystemet. Av dessa var 15 670 förbosatta utomlands och underhållsbidragsansvariga för 20 427 barn bosat-

äldrar ta i Sverige.

120 De

underhållsbidragsansvariga föräldrarnas ekonomiska

Av de underhållsbidragsansvariga föräldrarna bosatta

i Sverige, 180 817

personer, är 65 procent bidragsansvariga för ett barn. Andelen nollbetalare, dvs. underhållsbidraget är fastställt till noll eller inte fastställt, 24

är procent.

Det genomsnittliga underhållsbidraget, inklusive nollbetalarna, är 650

kr per

månad och bidragsansvarig förälder. Underhållsbidraget

per barn är lägre

fler barn den bidragsansvariga föräldern har inom

bidragsförskottssystemet.

För bidragsansvariga föräldrar med barn inom

ett bidragsförskottssystemet är

det genomsnittliga underhållsbidraget 520 kr månad. Det genomsnittliga

per

underhållsbidraget för 4-11 barn inom bidragsforskottssystemet är 212

kr per månad och barn.

Det debiterat beloppet för förskotterade underhållsbidrag

under december

1991 var 117,5 miljoner kronor. Utgående bidragsförskott

under samma månad

var 268 miljoner kronor. Det debiterade beloppet är alltså 44 det

procent av

utbetalda. Av det debiterade beloppet betalar de underhållsbidragsansvari

ga föräldrarna ca 77 procent. Statens kostnader

exklusive administrativa kostnader

för förskotterade underhållsbidrag och bidragsförskott 177,5 miljoner

var ca

kronor i december 1991. Om de fastställda underhållsbidragen betalades

skulle statens kostnader minskas med 27 miljoner kronor månad, dvs. per ca 100 kr per barn och månad.

Enligt RFV:s Socialförsäkringsstatistik, Fakta 1993, det utbetalade

var beloppet 3 550 miljoner kronor och det inbetalade beloppet 1 140 miljoner kronor

under 1991. Motsvarande siffror för 1992 3 856 miljoner kronor

var respektive 1 161 miljoner kronor. Statens kostnader för bidragsförskotten ökade alltså med

ca 12 procent. Antalet barn med bidragsförskott ökade med 3

procent från december 1991 till december 1992. Bidragsförskottsnivån ökade med 4,7 procent under motsvarande period. En del statens ökade kostnader beror av på att betalningsgraden minskat från 1991 till 1992. Om denna trend fortsätter kommer den största delen statens ökade kostnader inte bero på fler barn av att får

bidragsförskott utan att de bidragsansvariga föräldrarna inte betalar de fastställda underhållsbidragen. Totalt var 43 030 underhållsbidragsansvariga föräldrar nollbetalare

den 31

december 1991. Av dessa är 67 procent underhållsbidragsansvariga för endast ett barn. För en stor andel dessa nollbetalare började bidragsförskottet

av löpa

under 1991. Detta indikerar att inget underhållsbidrag fastställt

var den 31 december 1991 för stor andel nollbetalarna. Det är därför troligt en av att vissa av dessa är nollbetalare endast under begränsad tid. en Totalt preskriberades skulder på 71,6 miljoner kronor under 1992 för förskot-

terade underhållsbidrag gällande barn med förälder bosatt i Sverige hade

som

ett löpande underhållsbidrag den 31 december 1991. Detta

motsvarar en pre-

skriberad skuld underhållsbidragsansvarig förälder på 400 kr under

per ca ett

år. Till detta kommer preskriberade skulder för underhållsbidrag till

barn vars

bidragsansvariga föräldrar är bosatt utomlands. Totalt hade 10 245 underhålls-

De underhållsbidragsansvariga föräldrarnas ekonomiska 121

bidragsansvariga föräldrar bosatta i Sverige skulder som preskriberades under

1992. Den genomsnittliga preskriberade skulden per förälder med skulder som preskriberades under året är 6 993 kr. Den 31 december 1992 hade 72 304 föräldrar kvarstående skulder på tillsam-

989,3 miljoner kronor. En tredjedel av denna skuld belöpte på föräldrar

mans

med preskriberad skuld under 1992. Risken för att föräldrar med preskriberad skuld under ett år får skulder preskriberade även under kommande år är mycket

stor. Hela 96,8 procent av föräldrarna med preskriberad skulder under året har kvarstående skuld vid årets slut och denna skuld är oftast hög, i genomsnitt en 29 449 kr per förälder. Majoriteten 66 procent av föräldrarna med skulder

som preskriberats under året har en inkomst av anställning och annat förvärvsarbete som understiger tre basbelopp och endast ca 3 procent har en inkomst

som överstiger 6,5 basbelopp. Av föräldrarna med preskriberade skulder under 1992 hade 7 procent ett underhållsbidrag fastställt till noll den 31 december 1991. Kvinnorna är underrepresenterade bland underhållsbidragsansvariga föräldrar

med preskriberade skulder. Totalt är 14 procent av de underhållsbidragsansvariga föräldrarna kvinnor men av föräldrarna med preskriberad skuld är endast

2,5 procent kvinnor. Egenföretagare är däremot överrepresenterade i gruppen, 12 procent av egenföretagarna har skulder som preskriberats under året men

endast 3,5 procent av de anställda. Risken för preskribering av skuld är större fler barn föräldern är underhållsbidragsansvarig för, lägre den pensions-

grundande inkomsten är och naturligtvis högre den kvarstående skulden är. De underhållsbidragsansvariga föräldrarna som är anställda, kvinnor eller har ett barn inom bidragsförskottet har minsta risken för preskriberade skulder. Den genomsnittliga kvarstående skulden per underhållsbidragsansvarig föräl-

der var 5 471 kr den 31 december 1992. Sex av tio bidragsansvariga föräldrar

har ingen kvarstående skuld för underhållsbidrag i slutet av året. Sex av hundra föräldrar har skulder som preskriberas under året. Majoriteten av föräldrarna betalar alltså underhållsbidragen i tid. Den genomsnittliga skulden per förälder med kvarstående skuld är 13 700 kr. Den grupp som har den största andelen

föräldrar med kvarstående skulder och den högsta genomsnittliga kvarstående skulden är föräldrar med 4-11 barn inom bidragsförskottssystemet. Av dessa föräldrar har 43 procent ingen kvarstående skuld. Hälften av föräldrarna har

kvarstående skuld under 4 000 kr. Drygt två av tio har en kvarstående skuld en över 30 000 kr. Underhållsbidragsansvariga föräldrar med låg inkomst har i de flesta fall låga

underhållsbidrag. Föräldrar med hög inkomst har dock inte alltid höga underhållsbidrag. En anledningen till detta är att boföräldern ofta också har hög

inkomst. Underhållsbidraget kan dessutom vara fastställt till noll på grund av att barnet har egen inkomst eller förmögenhet och anses kunna täcka sitt eget behov av underhåll.

122 De underhållsbidragsansvariga föräldrarnas ekonomiska

De underhållsbidragsansvariga föräldrarna som grupp har en något sämre

ekonomisk situation än personer med samma ålders- och könsfördelning som

inte är bidragsansvariga. Bidragsansvariga föräldrar med barn inom bidragsförskottssystemet har en sämre ekonomisk situation än bidragsansvariga med barn utanför bidragsförskottssystemet. Andelen förvärvsarbetande

och an-

delen som erhållit socialbidrag någon gång under året är högre bland bidragsansvariga med barn inom än utanför bidragsförskottssystemet.

Den ekonomiskt svagaste gruppen är ensamstående föräldrar med hemmava-

rande barn under 18 år. Över 14 de ensamstående bidragsansvariga

procent av föräldrarna med hemmavarande barn under 18 år, 3 000 föräldrar, har en

disponibel inkomst som understiger socialbidragsnormen. Av de ensamstående

boföräldrarna med hemmavarande barn under 18 år har över 12 procent, 24 000 föräldrar, en disponibel inkomst understigande socialbidragsnormen. Andelen förvärvsarbetande bland underhållsbidragsansvariga föräldrar var 11 procent under 1991. Av dessa hade 42 procent ett underhållsbidrag på noll kr. Arbetslösheten bland nollbetalare är 22 procent. Arbetslösheten i riket har

stigit sedan 1991 samtidigt som sysselsättningsniván har minskat SCB, Arbets-

kraftsundersökningarna 1993, AM 12 SM 9401. Dessutom ökar långtidsarbetslösheten och chanserna för en arbetslös att på nytt få arbete minskar med

arbetslöshetstiden Socialstyrelsen, Social Rapport 1994. Stigande arbetslöshet och en minskande sysselsättningsnivå drabbar i större omfattning lågutbildade,

facklärda arbetare, ensamstående föräldrar och ungdomar än andra grupper

i samhället. Dessa riskgrupper finns i större omfattning utom ungdomar bland

underhållsbidragsansvariga föräldrar inom bidragsförskottssystemet och boför-

äldrar än i övriga befolkningen med motsvarande köns- och åldersfördelning. Risken för arbetslöshet bland underhållsbidragsansvariga föräldrar och boför-

äldrar inom bidragsförskottssystemet är därför större än för övrig befolkning

med samma köns- och åldersfördelning. Risken att andelen nollbetalare ökar, och därmed statens kostnader för bidragsförskotten, är därför större lägre sysselsättningsnivån är och högre arbetslösheten är i landet.

3.5 Statistiskt material

3.5.1 Material från SCB

Den urvalsbaserade inkomstfördelningsundersökningen HINK används främst för att belysa allmänna inkomstfördelningsfrågor, arbetsmarknadsfrågor, boendepolitiska frågor, socialpolitiska frågor och frågor om förmögenhetsfördelning. Fördelen med HINK framför andra undersökningar är främst att familje-

enhetsbegreppet avser även sambor som inte är sambeskattade och att indelningar efter helårs- och heltidsanställda, yrkesgrupper, socioekonomisk grupp

De underhållsbidragsansvariga föräldrarnas ekonomiska 123

kan redovisas. Dessutom kan ur fördelningspolitisk synpunkt mer relem.m. vanta inkomstbegrepp redovisas, fördelningseffekter av transfereringar kan studeras och utförligare redovisning av förmögenhetsfördelningen kan göras. HINK finns utförligt beskriven i SCB:s lnkomstfördelningsundersökningen 1991 Be 21 SM 9301. Mellan HINK och den totalräknade inkomststatistiken loF finns skillnader i definitioner, främst när det gäller familjeenhetsbegreppet och disponibel inkomst. HINK mäter den faktiska familjeenheten medan i den totalräknade statistiken erhålls en överskattning av antalet familjeenheter genom att sambeskattade sambor redovisas som ensamstående, dvs. som separata familjer.

Övriga relevanta undersökningar som innehåller inkomstuppgifter är folk- och

bostadsräkningen FoB och undersökningen om levnadsförhållanden ULF. FoB är en totalräknad statistik, utförs vart femte år och senaste undersökningen gäller 1990. ULF är en årlig urvalsbaserad undersökning om individers och familjeenheters levnadsförhållanden där inkomster utgör en av komponenterna. Urvalet är dock mindre än i HINK. Eftersom familjeenhetsbegreppet är av väsentlig betydelse för undersökningen av de underhållsbidragsansvariga föräldrarna har utredningen i samråd med SCB valt HINK framför den totalräknade statistiken. En ytterligare faktor i den bedömningen är definitionerna av olika inkomstbegrepp, som disponibel inkomst och förmögenhet. Den totalräknade statistiken bygger taxeringsmässiga begrepp medan i HINK uppskattas marknadsvärdet av eget hem och övriga tillgångar. Dessutom ingår ytterligare uppgifter i HINK men inte i den totalräknade statistiken som är av betydelse för utredningen, t.ex. boendeform, boendekostnad och barnomsorgskostnader. Nackdelen med HINK är att det är en urvalsbaserad undersökning och därmed är uppgifterna skattningar av de faktiska förhållandena. Syftet med HINK är att belysa inkomstförhållandena för hela Sveriges befolkning och delgrupper därav. Personer som bor institutioner ingår dock inte. In- och utvandrare som varit bokförda och bosatta i Sverige under minst halva året ingår. Personer avled före halvårsskiftet ingår inte. Barn födda under som året ingår även om de är födda efter halvårsskiftet. I urvalet ingår utomlands boende personer som är skrivna i Sverige med svenska arbetsgivare, t.ex. svensk ambassadpersonal och sjömän. Urvalsenheten är vuxna personer som är 18 år eller äldre. En ram för urvalet bildas vid halvårsskiftet under mätåret med hjälp av SCB:s register över total-

befolkningen. Övergången från individer till familjeenheter görs genom att

påföra övriga individer som enligt folkbokföringen tillhör samma familjeenhet som urvalspersonen. Urvalsramen indelas i fyra delgrupper strata, jordbrukare, företagare, ålderspensionärer och övriga. Urvalet dras sedan som ett stratiñerat urval med OSU obundet slumpmässigt urval. För att skatta förmögenhetsvariabler har

124 De underhållsbidragsansvariga föräldrarnas ekonomiska

urvalet kompletterats med ett speciellt urval av familjeenheter med stora förmögenheter för vissa år.

I bruttourvalet 1991 ingick 9 905 familjeenheter. Övertäckningen omfattade

194 familjeenheter. Återstoden 9 711 familjeenheter användes för datainsam-

ling. Bortfallet bland dessa uppgick till 166 familjeenheter. De kvarvarande

9 545 familjeenheterna består av 21 352 personer.

Uppgiftsinsamlingen har skett dels direkt från familjeenheterna genom en telefonintervju, dels genom användande av olika myndigheters register. Frågor till familjeenheterna berör bl.a. familjeenhetens sammansättning, sysselsättnings-

nivå under året samt frågor om arbetsplats och arbetsuppgifter. Nästan alla ekonomiska uppgifter har inhämtats via register från t.ex. RSV, RFV, CSN och kommunerna.

Antalet underhållsbidragsansvariga föräldrar i urvalet är 555 personer. Uppräknat till hela populationen underhållsbidragsansvariga föräldrar i Sverige blir

detta 242 000 föräldrar. Av dessa har 50 000 föräldrar 120 i urvalet, genom RFV:s register, identifierats som nollbetalare den 31 december 1991. Enligt

enkätsvaren betalar 137 000 föräldrar 307 i urvalet underhållsbidraget via försäkringskassan och 62 000 föräldrar 146 betalar direkt till boföräldern.

Detta innebär att 7 000 föräldrar 18 i urvalet är dubbelräknade. Dessa för-

äldrar har underhållsbidragsansvar för barn både inom och utanför bidragsförskottssystemet, dvs. en förälder kan betala underhåll via försäkringskassan

för ett barn och direkt till boföräldern eller barnet för ett annat barn. Enligt undersökningen är endast 101 föräldrar nollbetalare. Detta motsvarar 46 000 föräldrar. Differensen mellan svaren i enkäten och RFV:s register beror på att

registret gäller endast barn inom bidragsförskottssystemet den 31 december

1991, medan undersökningen gäller hela 1991. Detta innebär att en förälder kan vara nollbetalare för ett barn den 31 december 1991 men betalat underhåll för detta barn eller något annat barn under året. Av de 120 i urvalet som enligt försäkringskassan var nollbetalare hade 110 föräldrar svarat i enkäten att de inte betalade underhållsbidrag och 10 svarat att de betalat underhållsbidrag under året. Uppräknat till hela populationen motsvarar det 46 000 föräldrar som var nollbetalare den 31 december 1991 och som inte betalade något underhåll under 1991 och 4 000 föräldrar som betalat underhållsbidrag under året. Av de 10 föräldrarna har 6 angivit att de betalat underhållsbidrag via försäkringskassan och 4 att de betalat direkt till boföräldern. Avsnitten 3.2.1-3.2.6 baseras alla, utom avsnittet 3.2.3, på 242 000 underhållsbidragsansvariga föräldrar varav 46 000 är nollbetalare. Av dessa är 197 000 föräldrar bidragsansvariga för 283 000 barn under 18 år. Barn över 18 år utgör i statistiken egen familjeenhet och har därför inte kunnat kopplas till sina förälder. Hur många barn över 18 år som erhåller förlängt underhålls-

bidrag och/eller bidragsförskott kan därför inte uppskattas. Avsnittet 3.2.3 baseras en jämförelse mellan 137 000 föräldrar inom bi-

De underhållsbidragsansvariga föräldrarnas ekonomiska 125

dragsförskottssystemet och 62 000 föräldrar utanför bidragsförskottssystemet som betalat underhållsbidrag under året. I avsnittet 3.2.3 ingår 7 000 föräldrar både inom och utanför bidragsförskottssystemet, dvs. de betalar för ett barn

direkt till boföräldern och för minst ett barn via försäkringskassan. Observera

att bidragsansvariga föräldrar som betalar direkt till boföräldern här klassificerats som tillhörande bidragsförskottssystemet. Om underhållsbidraget för barnen understiger bidragsförskottsnivån kan barnen erhålla utfyllnadsbidrag

som är skillnaden mellan bidragsförskottsnivån och underhållsbidraget. Det är därför tänkbart att en del av de bidragsansvariga tillhör bidragsförskottssystemet trots att de betalar underhållsbidrag direkt till boföräldern eller barnen. Avsnittet 3.3.3 om nollbetalare baseras dels de föräldrar som inte betalat

något underhållsbidrag 110 i urvalet, uppräknat 46 000, dels de föräldrar som

enligt RFVzs register var nollbetalare den 31 december 1991 120 i urvalet,

uppräknat 50 000 och dels de som hade underhållsbidraget fastställt till noll

eller inget underhållsbidrag fastställt den 31 december 1991 43 030 föräldrar.

Skattningen av antalet nollbetalare den 31 december är alltså ca 7 000 högre än

det faktiska antalet.

Antalet boföräldrar i urvalet var 631 personer. Uppräknat till hela populationen boföräldrar bosatta i Sverige blir det 300 000 boföräldrar. Av dessa er-

håller 228 000 föräldrar bidragsförskott, övriga 72 000 föräldrar erhåller un-

derhållsbidrag direkt från den bidragsansvarige och inget utfyllnadsbidrag. Det

finns ingen uppgift i HINK om antalet barn som boföräldern får underhålls-

bidrag eller bidragsförskott för. Vid uppskattningen av erhållet underhållsbidrag/bidragsförskott per barn har därför exkluderats all boföräldrar med fler än

ett barn. I urvalet hade 152 boföräldrar enbart ett barn under 18 år och besvarat frågan om erhållet underhållsbidrag. Uppräknat till hela populationen innebär detta 79 000 boföräldrar med ett barn med underhållsbidrag. Detta är en underskattning eftersom boföräldrar som har ett barn med underhållsbidrag och dessutom barn med en sammanboende förälder inte ingår i denna grupp. I urvalet var 66 föräldrar både underhållsbidragsansvarig och boförälder. Uppräknat till hela populationen är det 29 000 föräldrar av de 242 000 underhållsbidragsansvariga föräldrarna som också är boföräldrar, dvs. de är bidrags-

ansvariga för minst ett barn och är boförälder för minst ett barn. Den statistik som presenteras i avsnitt 3.2 är skattningar av de faktiska förhållandena. För att åskådliggöra osäkerheten i dessa skattningar presenteras i

nedanstående tabeller det dubbla medelfelet för var och en av skattningarna av

andelen uha i olika åldersklasser och familjetyper. Det dubbla medelfelet används för att beräkna ett 95-procentigt konfidensintervall intervallskattning för den faktiska andelen uha i varje klass Inkomstfördelningsundersökningen 1991,

Be 21 SM 9301, s. 16. Punktskattningen av t.ex. andelen uha i åldersklassen 18-24 år är 3,1 %, dvs. 3,1% av uha är i åldern 18-24 år. Intervallsskattningen

126 De underhållsbidragsansvariga föräldrarnas ekonomiska

av andelen uha i denna áldersklass är 2,45% 3,75%, dvs. mellan 2,45% och - 3,75% av uha är i åldern 18-24 år.

Tabell 3.5.1 Underhållsbidragsansvariga efter ålder. Skattningar av andelen uha och dubbla medelfelet

Tabell 3.5.2 Underhållsbidragsansvariga efter familjetyp. Skattningar av andelen uha och dubbla medelfelet

Jämförelsegrupper till de underhâllsbidragsansvariga föräldrarna har skapats genom ett urval av icke bidragsansvariga personer som uppräknat till hel population har samma köns- och åldersfördelning som de bidragsansvariga föräldrar-

na. På motsvarande sätt är jämförelsepopulationen till boföräldrarna skapad. De variabler som utredningen studerat är kön, ålder, familjetyp, boendeform, socioekonomisk grupptillhörighet, sysselsättningsnivå, transfereringar, inkom-

ster och förmögenhet. Följande beskrivning av variablerna är hämtad ur In-

komstfördelningsundersökningen 1991 Be 21 SM 9301.

Med ålder avses den uppnådda åldern under 1991. Som vuxen räknas den

som är född 1973 och tidigare 18 år och äldre. Familjeenheterna har följan-

de sammansättning: Sammanboende gifta eller gifta med barn under 18 år,

De underhållsbidragsansvariga föräldrarnas ekonomiska 127

sammanboende gifta eller gift utan barn, ensamstående med barn under 18 år och ensamstående utan barn. Alla sammanboende eller ensamstående som är 18 år eller äldre utgör en egen familjeenhet. Det innebär att ungdomar som fyllt 18 år men bor kvar hos föräldrarna räknas som en egen familjeenhet. Den sammansättning i familjeenheten som varat under längsta delen av undersökningsåret har bestämt avgränsningen av familjeenheten. Den disponibla inkomsten beräknas per konsumtionsenhet, dvs. inkomsten divideras med den konsumtionsvikt som gäller för familjeenheten. Den konsumtionsskala som Socialstyrelsen rekommenderar vid beräkning av socialbidrag används. Skalan tar hänsyn till eventuella barns ålder och den konsumtionsskillnad som gäller för barn i olika åldrar. Anställda har definierats som personer med lön, sjukpenning, dagpenning vid utbildning och tjänstgöring inom totalförsvaret samt föräldrapenning. Summan skall dock vara större än ett basbelopp. Anställda kan även ha företagarinkomst. Som företagare räknas de personer som har deklarerat någon av rörelsebilagorna näringsbilagorna till allmänna självdeklarationen och som arbetat längre tid som företagare. Förvärvsarbetande är summan av anställda och företagare. För förvärvsarbetande med både lön och företagarinkomst har arbetstidens längd för respektive arbetsinsats varit styrande vid klassificeringen anställd/företagare. För att räknas som förvärvsarbetande ska man ha en av arbetsinkomst som överstiger ett basbelopp. Som helårs- och heltidsförvärvsarbetande räknas person vars årsarbetstid uppgår till minst 90 procent av normaltalet för avlönad tid Riksförsäkringsverkets normaltal för avlönad tid är 2 080 timmar per år. Underlag för klassificering av befolkningen i socioekonomiska grupper utgörs av uppgifter om yrke och anställningsförhållanden som insamlats i samband med telefonintervju och vid deklarationsinsamling. Till huvudkategorin Arbetare förs yrken som normalt är organiserade inom LO medan övriga anställda förs till Tjänstemän. Undergruppen, facklärda arbetare, facklärda arbetare, lägre tjänstemän, tjänstemän på mellan nivå och högre tjänstemän, har sedan klassificerats efter yrkets utbildningskrav. Företagare med eget aktiebolag

klassificeras som anställd. Övriga företagare är uppdelade i företagare/rörelse-

idkare och lantbrukare. förvärvsarbetande är barn, hemarbetande, pensionärer som inte förvärvsarbetar, studerande, långvarigt sjuka samt även medhjälpande familjemedlemmar inom personliga företag. Lön avser summa löneutbetalningar under året. Företagarinkomst är nettointäkt minus underskott. Summan lön och företagarinkomst utgör förvärvsinav komst. Arbetsinkomst utgörs av summan av lön, företagarinkomst, sjukpenning, föräldrapenning och dagpenning vid utbildning och tjänstgöring inom totalförsvaret. Disponibel inkomst lön, företagarinkomst, ränta och utdelutgör summan av

128 De underhållsbidragsansvariga föräldrarnas ekonomiska

ning, skattepliktig tillfällig förvärvsverksamhet plus erhållna transfereringar minus betalda transfereringar. Positiva erhållna transfereringar utgörs främst av bidrag och ersättningar social karaktär till familjeenheten, t.ex. av barnbidrag, bidrag i samband med arbetsmarknadsutbildning, bostadsbidrag, arbetslöshetsersättning, pension, sjukpenning, underhållsbidrag inkl. bidragsförskott. Negativa betalda transfereringar är skatt, inbetalt underhållsbidrag samt återbetalda studielån. Nettoförmögenhet avser deklarerade marknadsvärderade tillgångar minus deklarerade skulder. Deklarerade tillgångar avser de tillgångar angivits i som deklarationen. Tillgångar i näringsverksamhet inkluderar samtliga tillgångar i rörelse, jordbruk och hyresfastigheter m.m. Privata skulder omfattar deklarerade skulder som inte upptas i näringsbilaga. Skulder i näringsverksamhet är de skulder som angivits i näringsbilaga.

3.5.2 Material från RFV

Det statistiska materialet från RFV består alla underhållsbidragsansvariga av föräldrar som ingick i bidragsförskottssystemet den 31 december 1991. Dock inte underhållsbidragsansvariga som enbart kvarstår i bidragsförskottssystemet på grund av kvarstående skulder för förskotterade underhållsbidrag. Utredningen valde detta datum för att tillsammans med materialet från SCB en mer omfattande bild av de underhållsbidragsansvariga föräldrarnas ekonomiska situation. Materialet från RFV kompletterar materialet från SCB. Variabler som t.ex. preskriberad skuld och kvarstående skuld for förskotterade underhållsbidrag finns i materialet från SCB. Skillnaden mellan materialet från RFV och SCB är, förutom att andra variabler ingår, att materialet gäller alla underhållsbidragsansvariga föräldrar inom bidragsförskottssystemet och inte ett urval av dessa. För jämförelsens skull har utredningen huvudsakligen studerat uha bosatta i Sverige. För var och en av de underhållsbidragsansvariga föräldrarna som var bidragsansvarig för minst ett barn även barn med förlängt bidragsförskott i december 1991 har utredningen studerat följande variabler även för uha med underhållsbidraget fastställt till noll kr eller fastställt:

den underhållsbidragsansvariges ålder, kön, PGI beräknad på den taxerade inkomsten för inkomståret 1991 och för 1992, yrkesstatus egenföretagare, icke egenföretagare, pensionskod ålderspension, förtidspension, delpension, sjukbidrag, hemvist inom landet, utomlands, totalt debiterat belopp under 1991, totalt inbetalat belopp under 1991, frivilligt inbetalt belopp under 1991, antal barn per boförälder, antal barn inom bidragsförskottssystemet och

för vart och ett av barnen: ålder, kön, underhållsbidragets uhb storlek den 31

december 1991, debiterat belopp i december 1991, storleken på utgående

De underhållsbidragsansvariga föräldrarnas ekonomiska 129

bidragsförskott bdf den 31 december 1991, datum när uhb den 31 december

började gälla, datum när bdf började utgå, kvarstående skuld den 31 december

1992, antal månader för vilka skuld föreligger den 31 december 1992, skuld som preskriberats under 1992 och boförälderns, kön, ålder och PGI beräknad den taxerade inkomsten för inkomståret 1991 och för 1992. Ålder ålder den 31 december 1991. När det gäller kvarstående skuld och avser

skuld som preskriberats under året finns inga äldre uppgifter tillgängliga än de

som gäller 1992. Detta innebär att kvarstående skulder och preskriberade skulder inte överensstämmer med den totalräknade statistiken för varken 1991 eller 1992. Endast skulder för uha registrerade den 31 december 1991 ingår i

utredningens statistik. Dessutom ingår inte de uha som inte har något löpande underhållsbidrag, dvs. de uha som är kvar i RFV:s register enbart på grund av

att de har en skuld för förskotterade underhållsbidrag.

3.6 tabeller och figurer Förteckning

över

Tabell 3 .2. 1 Underhållsbidragsansvariga föräldrar efter underhållsbidragets storlek. Andelen uha för given inkomststandard. Underhållsbidrag per år för alla barn uha är bidragsansvarig för. Tabell 3.2.2 Underhållsbidragsansvariga föräldrar efter inkomststandard. Andelen uha för givet underhållsbidrag. Underhållsbidrag per år för alla barn uha är bidragsansvarig för. Tabell 3.2.3 Underhållsbidragsansvariga föräldrar efter antalet barn under 18 år som de är bidragsansvariga för. Tabell 3.2.4 Underhållsbidragsansvariga föräldrar efter underhållsbidragets storlek i genomsnitt per bam. Andelen uha för uha med 2 resp. minst 3 barn under 18 år inom bidragsförskottssystemet. Tabell 3.2.5 Underhâllsbidragsansvariga föräldrar efter underhållsbidragets storlek. Andelen uha för given förvärvsinkomst bland uha med bidragsansvar för ett bam under 18 år. Tabell 3.2.6 Underhållsbidragsansvariga föräldrar efter underhållsbidragets storlek. Andelen uha för given inkomststandard bland uha med bidragsansvar för ett bam under 18 år. Tabell 3.2.7 Underhållsbidragsansvariga föräldrar efter underhållsbidragets storlek. Andelen uha för given familjetyp bland uha med bidragsansvar för ett barn under 18 år.

130 De underhållsbidragsansvariga föräldrarnas ekonomiska

Tabell 3.2.8 Underhållsbidragsansvariga föräldrar efter underhâllsbidragets storlek för uha med bidragsansvar ñr ett resp. två barn under 18 år. Andelen uha inom resp. utanför bidragsförskottssystemet. Underhållsbidraget år angivet per bam och månad. Tabell 3.2.9. Genomsnittlig arbetsinkomst, nettoförmögenhet och kapitalinkomst för underhållsbidragsansvariga föräldrar, boföräldrar och respektive jämförelsepopulation. Tabell 3.2.lO Underhâllsbidragsansvariga föräldrars och jämförelsepopulationens tillgångar, skulder och nettoförmögenhet privat, näring. Tabell 3.2.l1 Underhållsbidragsansvariga föräldrars och jämförelsepopulationens tillgångar den 31 december 1991. Andel med eget hem, bostadsrätt etc., samt medelvärdet och medianen för marknadsvärdet av dessa tillgångar.

Tabell 3.2.12 Underhållsbidragsansvariga föräldrars, boföräldrars och respektive jämförelsepopulations inkomststandard. Andel inom resp. grupp. Tabell 3.2.l3 Familjetyp, socioekonomisk grupptillhörighet, boendeform och bidrag för underhâllsbidragsansvariga föräldrar, boföräldrar och respektive jämförelsepopulation. Andel i resp. grupp. Tabell 3.2.l4 Tillgångar den 31 december 1991. Andel boföräldrar och personer i jämförelsepopulationen som har eget hem, bostadsrätt etc. samt medelvärdet och medianen för marknadsvärdet av dessa tillgångar. Tabell 3.3.1. Underhållsbidragsansvariga föräldrar bosatta i Sverige efter antal barn inom bidragsförskottssystemet. Tabell 3.3.2 Antal barn, genomsnittligt underhållsbidrag, genomsnittlig PGI och andelen nollbetalare, uha med PGI fastställt till noll och andelen kvinnor bland underhållsbidragsansvariga föräldrar med ett, två, tre resp. 4-11 bam. Tabell 3.3.3 Andel egenföretagare och anställda samt debiterade belopp, utgående

bidragsñrskott bdf och inbetalt belopp för underhållsbidragsansvariga föräldrar

med ett, två, tre resp. 4-ll barn. Tabell 3.3.4 De underhâllsbidragsansvari ga föräldrarna efter egen ålder och barnets ålder. Tabell 3.3.5 Relationen mellan den underhållsbidragsansvariga förälderns PGI och underhällsbidrag. Tabell 3.3.6 Underhållsbidragsansvariga förälderns PGI i förhållande till boföräldems PGI.

De underhållsbidragsansvariga föräldrarnas ekonomiska 131

Tabell 3.3.7 Relationen mellan underhållsbidraget och kvoten mellan den underhållsbidragsansvariges PGI och den underhällsbidragsansvariges och boföräldems sammanlagda PGI. Tabell 3.3.8 Nollbetalare efter inkomststandard. Tabell 3.3.9 Nollbetalare efter antal barn inom bidragsförskottssystemet. Tabell 3.3.1O Nollbetalare med ett barn inom bidragsförskottssystemet efter ålder och PGI. Tabell 3.3. 11 Andel underhällsbidragsansvariga föräldrar med kvarstående skuld, med preskriberad skuld samt total skuld den 31 december 1992 och preskriberad skuld under 1992. Tabell 3.3.12 Underhällsbidragsansvariga föräldrar totalt och med skuld som preskriberades under 1992 efter yrkesstatus. Vid bidragsansvar för ett barn.

Tabell 3.3.13 Genomsnittlig preskriberad skuld, skuld och underhällsbidrag uhb

samt andelen kvinnor med preskriberad skuld och andelen uha med PGI under 60 000 kr efter yrkesstatus. Vid bidragsansvar för ett barn Tabell 3.3. 14 Genomsnittlig kvarstående skuld och preskriberad skuld för underhällsbidragsansvariga föräldrar med preskriberad skuld under 1992 för anställda, egenföretagare etc. Vid bidragsansvar för ett barn. Tabell 3.3.l5 Underhållsbidragsansvariga föräldrar med och utan preskriberade skulder efter antal bam. Tabell 3.3.16 Underhållsbidragsansvariga föräldrar med preskriberade skuld efter antal barn. Tabell 3.3.17 Andel underhållsbidragsansvariga föräldrar med kvarstående skuld den 31 december 1992 samt genomsnittlig PGI och genomsnittligt underhållsbidrag bland underhållsbidragsansvariga med preskriberade skuld under 1992. Tabell 3.5.1 Underhållsbidragsansvariga efter ålder. Skattningar av andelen uha och dubbla medelfelet. Tabell 3.5.2 Underhållsbidragsansvariga efter familjetyp. Skattningar av andelen uha och dubbla medelfelet.

Figur 3.2.1 Åldersfördelning för underhållsbidragsansvariga föräldrar och befolk-

ningen över 18 år vuxna befolkningen.

Figur 3.2.2 Underhâllsbidragsansvariga föräldrar efter inkomststandard och underhållsbidrag. Figur 3.2.3 Underhållsbidragsansvariga inom bdf-systemet efter familjetyp. Figur 3.2.4 Underhållsbidragsansvariga utanför bdf-systemet efter familjetyp.

132 De underhållsbidragsansvariga föräldrarnas ekonomiska

Figur 3.2.5 Underhållsbidragsansvariga föräldrar inom utanför bdf-systemet resp. efter underhållsbidragets storlek. Figur 3.2.6 Underhållsbidragsansvariga föräldrar inom utanför bdf-systemet resp. efter antal barn under 18 år de är bidragsansvariga. Figur 3.2.7 Underhållsbidragsansvariga föräldrar utanför bdf-systemet. Figur 3.2.8 Underhållsbidragsansvariga föräldrar inom bdf-systemet. Figur 3.2.9 Sysselsättning bland underhâllsbidragsansvariga föräldrar, boföräldrar och befolkningen över 18 år. Figur 3.2.10 Familjesituationen för underhållsbidragsansvariga föräldrar, boföråldrar och befolkningen över 18 år. Figur 3.2.11 Underhållsbidragsansvariga föräldrar efter boende. Figur 3.2. 12 Boföräldrar efter boende. Figur 3.2.13 Inkomststandarden hos underhâllsbidragsansvariga föräldrar, boföräldrar och befolkningen över 18 år.

4 Utländsk rätt

4.1 Inledning

l detta kapitel lämnas en kort redogörelse för regleringen av föräldrars underhållsskyldighet gentemot sin barn, m.m. i vissa främmande länder. Vad gäller

USA och då särskilt delstaten Wisconsin hänvisas till 1987 års underhållsbidragskommittés betänkande SOU 1990: 8 Samhällsstöd till underhållsbidragsberättigade barn.

4.2 Danmark

4.2.1 Underhållsbidrag

Bestämmelser underhåll till barn finns i lov nr. 200 af 18. maj 1960 om

om børns retsstilling.

Föräldrarna är skyldiga att försörja sina barn med hänsyn till egna levnadsvill-

kor och barnets behov.

Underhållsskyldigheten upphör när barnet fyller 18 år, men kan förlängas till dess barnet fyller 24 år om det genomgår utbildning. Underhållsskyldigheten gentemot en dotter upphör också om hon gifter sig innan hon fyllt 18 år, såvida inte administrativ myndighet, statsamtet, bestämmer något annat.

en

Fullgör inte förälder sin försörjningsskyldighet kan statsamtet ålägga för-

en äldern att betala underhållsbidrag børnebidrag. Statsamtets beslut får överkla-

gas till regeringen civilretsdirektoratet. Bidragets storlek bestäms med hänsyn tagen till barnets behov och föräldrar-

ekonomiska villkor inkl. förvärvsförmågan. Bidraget bestäms i allmänhet nas till ett s.k. normalbidrag. Detta uppgick ijuli 1993 till 8 340 danska kr per år 695 danska kr per månad.

Har den bidragsansvarige inkomster över viss nivå används normalbidraget

en

endast utgångspunkt för att bestämma underhållsbidragets storlek. Normal-

som

134 Utländsk rätt

bidraget ökas sedan med en viss procentsats, som varierar med hänsyn till bruttoinkomst och antalet barn för vilka underhållsskyldighet föreligger. I övrigt

tilläggs den bidragsansvariges övriga utgifter mindre betydelse än inkomsterna

när underhållsbidraget bestäms. Upplysningar övriga utgifter ingår dock i

om

den skönsmässiga bedömning som ligger till grund för beslutet. Civilretsdirektoratet varje år ut riktlinjer för hur ett högre underhållsbidrag

ger

än normalbidraget skall bestämmas. Riktlinjerna är endast avsedda

att vara

vägledande och avgörandet fattas med hänsyn till samtliga omständigheter i det

enskilda fallet. För år 1993 gäller följande.

l barn: normalbidraget + 25 % vid ca 240 000 danska kr. normalbidraget + 50 % vid ca 255 000 danska kr. normalbidraget + 100 % vid ca 280 000 danska kr.

2 barn: normalbidraget + 25 % vid ca 255 000 danska kr.

normalbidraget + 50 % vid ca 280 000 danska kr. normalbidraget + 100 % vid ca 315 000 danska kr.

3 barn: normalbidraget + 25 % vid ca 280 000 danska kr.

normalbidraget + 50 % vid ca 315 000 danska kr. normalbidraget + 100 % vid ca 360 000 danska kr.

En bidragsansvarig med en årsinkomst 240 000 danska kr och underhållsskyldighet mot ett barn skall alltså i normalfallet betala 868 danska kr i månaden i underhållsbidrag. Hänsyn till särskilda kostnader som kan uppkomma i samband med utövandet av umgänget i de fall barnet och den bidragsansvarige är bosatta på olika orter kan tas vid den skälighetsbedömning som görs när underhållsbidraget bestäms.

Kostnader som en förälder har för att kunna umgås med sitt barn kan också berättiga till socialt bistånd.

Underhållsbidrag betalas vanligtvis halvårsvis i förskott.

Normalbidraget påverkas principiellt sett inte av barnets ålder. Däremot kan

den bidragsansvarige åläggas att betala ett särskilt bidrag med anledning

av

omkostnader vid barnets dop, konfirmation, sjukdom, begravning

eller av annan

särskild anledning. Det normala bidraget vid konfirmation uppgår till tre gånger det gällande normalbidraget.

Har barnet egna inkomster kan underhållsbidraget sättas ned. I praxis bortfaller underhållsbidraget regel helt barnets månatliga inkomster klart som om överstiger tre gånger normalbidraget. Statsamtet kan ändra ett fastställt bidrag, det efter ansökan framkommer om

grundad anledning härtill. Bidrag som förfallit till betalning före ansökningstill-

fället kan emellertid ändras endast om det föreligger särskilda omständigheter. Underhållsbidrag kan fastställas för längre tid tillbaka än ett år före ansökningstillfállet endast om särskilda omständigheter talar härför.

Utländsk rätt 135

År 1992 tillsattes kommitté med uppdrag att över bl.a. reglerna

en se om

underhållsbidrag till barn. Kommittén har ännu inte november 1994 redovisat

sina överväganden i denna del.

4.2.2 Bidragsförskott

De grundläggande bestämmelserna om bidragsförskott finns i lov om børnetil-

skud og forskudsvis udbetaling af børnebidrag. Erläggs inte underhållsbidraget på förfallodagen, kan den underhållsberättiga-

de ett förskott på underhållsbidraget från kommunen. Bidragsförskottssystem-

et administreras av kommunens socialnämnd det sociale utvalg. När bidrags-

förskott utgår övertar kommunen betalningskravet gentemot den bidragsansvarige. Bidragsförskott lämnas inte om barnets föräldrar bor tillsammans.

Bidragsförskottet är ett rent förskott. Förskott utgår inte med större belopp än normalbidraget. Är det fastställda

ett

underhållsbidraget högre kan kommunen dock hjälpa den bidragsberättigade att driva in överskjutande del. Förskott på underhållsbidrag kan utgå tills barnet fyller 18 år. Det finns inte

någon möjlighet att få förskott underhållsbidrag som fastställts för ungdomar mellan 18 och 24 år.

Bidragsförskott utgår inte om barnet grund av egna inkomster måste anses i stånd att försörja sig själv. Detta anses normalt vara fallet om den bi-

vara

dragsansvarige efter hänvändelse till statsamtet skulle kunna få bidragsskyldigheten upphävd, dvs. normalt när barnets inkomster överstiger tre gånger nor-

malbidraget.

År 1992 utgick bidragsförskott till 14,5 procent alla barn i åldern 0-18 år.

av Av alla utbetalade förskott drevs detta år 89,5 procent in. 1 242,6 miljoner danska kr betalades ut i bidragsförskott och 1 111,8 miljoner danska kr betalades in av de bidragsansvariga. Några reformer planeras, enligt uppgift, inte detta område.

4.2.3 Indrivning

Bestämmelser indrivning underhållsbidrag finns i lov om inddrivelse af om av underholdsbidrag.

Det är kommunalbestyrelsen kommunfullmäktige som har hand om indriv-

ning av underhållsbidrag. Indrivning sker genom utmätning av egendom eller införsel i lön.

Görs den bedömningen att ett förfallet underhållsbidrag inte kan drivas kan ett fängelsestraff bli aktuellt. Uppgår underhållsskulden till 1 000 danska kr

136 Utländsk rätt

eller mindre uppgår fángelsestraffet till en dag för varje 50 kr, dock till minst

två dagar. För den del av skulden som överstiger 1 000 kr uppgår fängelse-

straffet till två dagar för varje 100 kr. En underhållsbidragsansvarig kan inte

underkastas fängelsestraff i mer än 60 dagar per år på grund av obetalade

underhållsbidrag. Rätten att använda införsel bortfaller, om ansökan om underhållsbidragets indrivande inte framställts inom ett år från bidragets förfallodag. Införsel kan

inte heller ske för underhållsbidrag som varit förfallna till betalning i mer än fem år. För det allmännas krav avseende förskotterade underhållsbidrag gäller för

rätten att utnyttja införsel en preskriptionstid på tjugo år från förfallodagen, förutsatt att införseln pågått utan uppehåll.

4. 3 Finland

4.3.1 Underhâllsbidrag

De grundläggande bestämmelserna om föräldrars underhållsskyldighet mot sina

barn finns i lagen om underhåll för barn 704/75. Bestämmelserna innebär i

huvudsak följande. Barn har rätt till tillräckligt underhåll. Med tillräckligt underhåll förstås att ett visst barns materiella och andliga behov tillgodoses och att barnet får den vård

och utbildning som det behöver. För barnets underhåll svarar föräldrarna efter sin förmåga. Vid bedömningen

av föräldrarnas förmåga att underhålla barnet beaktas föräldrarnas ålder, arbetsförmåga och möjligheter att förvärvsarbeta, disponibla medel samt deras övriga

på lag grundade underhållsskyldighet.

Vid bedömningen av omfattningen föräldrarnas underhållsansvar beaktas

av även barnets förmåga och möjligheter att själv svara för sitt underhåll samt sådana omständigheter som gör att barnets underhåll inte medför kostnader för föräldrarna eller att dessa kostnader är ringa.

I Finland används, enligt vad som upplysts, inte några schabloner när underhållsbidraget bestäms. I princip räknar man först fram det aktuella barnets

behov av underhåll. Därefter fördelas behovet mellan föräldrarna efter deras resp. förmåga. Förfarandet har, enligt uppgift, tidvis kritiserats för att leda till

en oenhetlig praxis över landet. Underhållsskyldigheten upphör normalt när barnet fyller 18 år. Föräldrarna svarar dock för kostnaderna för barnets utbildning även efter det att barnet fyllt

18 år, om detta prövas skäligt. Härvid beaktas särskilt barnets anlag, utbildningstiden och kostnaderna för utbildningen samt barnets möjligheter att efter avslutad utbildning själv svara för kostnaderna för denna.

Utländsk rätt 137

En förälder kan bli skyldig att betala underhållsbidrag för barnet när detta inte

varaktigt bor tillsammans med honom eller henne samt om föräldern inte annars sörjer för barnets underhåll.

Underhållsbidraget fastställs genom avtal eller dom. Ett underhållsavtal kan

föreläggas socialnämnden i kommunen för fastställelse, varvid bl.a. avtalets skälighet och överensstämmelse med bestämmelserna i lagen prövas. Socialnämndens fastställelse utgör inte ett villkor för att avtalet skall anses giltigt, men ett av nämnden fastställt avtal kan verkställas såsom en laga kraft vunnen dom. År 1991 fastställde socialnämnderna 14 386 underhållsavtal.

Domstol kan förordna, att underhållsbidrag skall betalas från en tidigare tidpunkt än tiden för talans anhängiggörande, om särskilt vägande skäl härtill

föreligger. Underhållsbidraget kan dock förordnas att utgå högst för det år som närmast föregått året för anhängiggörandet av talan. Har talan om underhållsbidrag anhängiggjorts inom ett år efter den tidpunkt

då faderskapet fastställdes, kan barnets far åläggas att betala underhållsbidrag

från tiden för barnets födelse. Underhållsbidraget kan dock inte förordnas att utgå för längre tid tillbaka än för de fem år som närmast föregått talans anhängiggörande. Underhållsbidraget betalas vanligtvis månadsvis i förskott. Bidraget är knutet till levnadskostnadsindex.

Ett fastställt underhållsbidrag kan ändras genom dom eller avtal, om så väsentliga förändringar har skett i de förhållanden som skall beaktas när under-

hållsbidrag fastställs, att en ändring av bidraget kan anses skälig med beaktande av såväl barnets som den bidragsansvariges förhållanden. Grunderna kan vara t.ex. arbetsoförmåga, långtidsarbetslöshet, sjukdom eller ökat underhållsansvar.

Förfarandet vid ändring av ett tidigare fastställt underhållsbidrag har, enligt uppgift, bl.a. under den nu rådande situationen på arbetsmarknaden, kritiserats

för att vara oflexibelt. Ett avtal angående underhållsbidrag kan ändras också om avtalet anses oskäligt. I regel beaktas inte de kostnader en förälder kan ha för att umgås med ett barn

som är bosatt annan ort än föräldern när underhållsbidrag bestäms. Kostnaderna för umgängesresor har, enligt uppgift, inte utpekats som något problem

i Finland. Av de underhållsbidrag som fastställdes genom avtal år 1991 låg över hälften

58 procent över 500 men under 900 mark i månaden. Underhållsbidragets

belopp var l 000 mark eller mer i elva procent av fallen. I nio procent av fallen låg underhållsbidraget noll mark.

138 Utländsk rätt

4.3.2 Underhållsstöd

De grundläggande bestämmelserna underhållsstöd finns i lagen om tryggan-

om de av underhåll för barn 122/77 från år 1977.

Med underhållsstöd ett av kommunala medel utgående stöd att användas

avses för barnets underhåll i stället för underhållsbidrag, om sådant saknas, eller utöver detta, om underhållsbidraget inte förslår för barnets underhåll. Underhållsstöd kan betalas ut för barn under 18 år

om den bidragsansvarige har försummat att betala underhållsbidraget om faderskapet till barn som fötts utom äktenskapet inte fastställts

.

om, på grund av den bidragsansvariges ålder, nedsatta arbetsförmåga, bristfälliga förtjänstmöjligheter, medellöshet eller försörj ningsplikt i övrigt, något underhållsbidrag inte har fastställts eller har fastställts till ett belopp

som understiger underhållsstödets belopp.

För att underhållsstöd skall utgå krävs vidare att barnet har hemort i Finland

samt att den bidragsansvarige inte har vårdnaden om barnet och att barnet inte bor hos denne.

Underhållsstödet uppgick år 1993 till

606 mark per månad för barn vars vårdnadshavare är ensamförsörjare,

-

493 mark per månad för barn vars vårdnadshavare lever i äktenskap eller

-

sammanbor under äktenskapsliknande förhållanden med annan person än

barnets far eller mor.

Underhållsstödet är bundet till levnadskostnadsindex och beloppet justeras

årligen.

Underhållsstödet beviljas socialnämnden i hemkommunen efter ansökan. l av allmänhet beviljas stödet från och med ansökningsmånaden. Föreligger särskilda skäl kan stödet beviljas retroaktivt, dock högst för de tre månader, som närmast föregått ansökan.

Inträffar förändringar i de omständigheter som inverkat på beviljandet av

underhållsstödet skall socialnämnden kontrollera huruvida förutsättningarna för beviljandet stödet fortfarande föreligger och vid behov förordna om att av

utbetalningen stödet skall upphöra eller ånyo fastställa dess belopp.

av Socialnämnden kan bestämma att underhållsstöd inte skall utbetalas, om faderskapet till ett barn inte har kunnat fastställas grund av att barnets mor inte

önskat att faderskapet utreds eller fastställs vid rättegång och det är uppenbart, att barnets rätt till tillräckligt underhåll är tryggad utan att underhållsstöd

erläggs.

Att underhållsstöd utgår påverkar inte den bidragsansvariges skyldighet att betala underhållsbidraget. Om underhållsstödet betalas på grund av att den bidragsansvarige har försummat att betala underhållsbidraget, övergår rätten till underhållsbidraget till den del motsvarar beloppet för underhållsstödet på

som

Utländsk rätt 139

kommunen. Socialnämnden är berättigad att driva de obetalda underhålls-

bidragen. Indrivning sker inte om underlåtenheten att betala underhållsbidraget berott på sjukdom, skada, arbetslöshet för vilken den bidragsansvarige inte själv

bär ansvaret eller annan härmed jämförbar orsak. Om något underhållsbidrag inte har fastställts eller om det har fastställts till ett belopp som understiger underhållsstödet betalas underhållsstödet eller skill-

naden mellan underhållsstödet och underhållsbidraget som ett s.k. icke ersätt-

ningsbart stöd motsvarar utfyllnadsbidraget i Sverige.

Om någon av föräldrarna försummar sitt barns underhåll, kan det belopp som

behövs för underhållet innehållas från förälderns lön. Socialnämnden fattar beslut om detta. Möjligheten att innehålla lön gäller alla föräldrar som försumsitt barns underhåll. Lön kan inte innehållas om barnets föräldrar genom mar avtal som fastställts av socialnämnd eller domstols utslag har ålagts att betala underhållsbidrag för barnet. Finns det skäl att befara att en bidragsansvarig ämnar lämna landet och skulle utresan äventyra erhållandet av underhållsbidraget och har godtagbar säkerhet

för betalningen av underhållsbidraget inte ställts, kan länsstyrelsen på fram-

ställan av socialnämnden besluta att den bidragsansvarige inte får beviljas pass.

Pass får dock inte vägras, om detta skulle medföra oskäligt förfång. Barntillsyningsmannen, som är anställd vid socialbyrån, ger föräldrar råd och

hjälp t.ex. i ärenden gäller fastställande av faderskap och underhållsannan som bidrag, sökande av underhållsstöd samt vid indrivning och förmedling av under-

hållsbidrag.

I slutet av år 1991 betalades underhållsstöd till 78 725 barn. Under året be-

talades underhållsstöd ut till ett sammanlagt belopp om 484,8 miljoner mark, varav 124,1 miljoner mark utgjorde ett rent samhällsstöd.

4.3.3 Problem

Det största problemet i Finland är, enligt uppgift, frågan om indrivning av

obetalda underhållsbidrag. År 1991 uppgick obetalda underhållssumman av bidrag till 1,6 miljarder mark. Ett annat problem som nämnts är att den bidragsansvarige inte behöver betala någon ränta belopp som förfallit till betalning.

Under 1980-talet har tre offentliga utredningar arbetat med frågan om hur in-

drivningen av underhållsbidrag skall effektiviseras. Bl.a. föreslog Kommissionför effektivisering indrivningen underhållsbidrag för barn i sitt been av av tänkande år 1984 kommittébetänkande 1984:62 att underhållsskulder skulle räntebeläggas samt att preskriptionstiden för underhållsbidrag skulle förkortas

från nuvarande tio till fem år fem år ansågs tillräckligt eftersom det är ex-

ceptionellt att indrivning lyckas för äldre fordringar, varför samhällets resurser borde koncentreras på nyare underhållsskulder. Ingen av de tre utredningarnas

förslag har lett till lagstiftning.

140 Utländsk rätt

För närvarande planeras inga större reformer vad gäller underhåll till barn och underhållsstöd.

4.4 Norge

4.4.1 Reformarbete

I Norge har en bred genomgång av loven av april 1981 nr. 7 om barn og foreldre barneloven påbörjats hösten 1993. Genomgången kan leda till att den s.k. procentmetoden för beräkning av underhållsbidrag frångås. Genomgången kan också leda till ändringar i bidragsförskottssystemet.

4.4.2 Underhållsbidrag

De grundläggande bestämmelserna om underhåll till barn finns i 7 kap. barneloven. Om barnet saknar egna medel skall föräldrarna svara för kostnaderna för barnets försörjning och utbildning i förhållande till sina ekonomiska villkor samt barnets förmåga och anlag. Sinsemellan är föräldrarna skyldiga att efter förmåga skjuta till de medel som behövs. Underhållsskyldigheten upphör när barnet uppnår 18 års ålder, men den kan i vissa fall förlängas om barnet går i skolan. En förälder inte bor tillsammans med barnet skall bidra till underhållet som genom att betala underhållsbidrag. Bidraget fastställs genom avtal, beslut av de lokala trygdekontoren dvs. försäkringskassorna och i vissa fall av domstol. I domstol kan frågan om underhållsbidrag tas upp i t.ex. vårdnadsmål och äktenskapsmål. Trygdekontoren kan också hänvisa underhållsbidragsfrågan till avgörande i domstol t.ex. om muntlig bevisning åberopats. Denna möjlighet utnyttjas emellertid sällan. Bor föräldrarna inte tillsammans vid barnets födelse, skall trygdekontoret fastställa underhållsbidraget om något avtal inte upprättats. Handläggningen trygdekontoren är oftast helt skriftlig. Trygdekontorets beslut kan överklagas till Fylkestrygdekontoret. Vid domstolsfastställelse gäller vanligt tvistemålsregler för överklagande. Omkring 85 procent av alla underhållsbidrag fastställs av trygdekontoren. Även förälder bor tillsammans med barnet kan åläggas att utge underen som hållsbidrag om han eller hon försummar sin underhållsskyldighet. Det är inte möjligt att i ett avtal bestämma underhållsbidraget till ett belopp understiger bidragsförskottet, dvs. 970 norska kronor i månaden augusti som 1993, om inte de vanliga reglerna för fastställelse skulle ha medfört ett lägre belopp.

Utländsk rätt 141

Sedan år 1989 gäller ett system som innebär att underhållsbidrag fastställs till viss procent av den bidragsansvariges inkomst om det inte föreligger vissa en i lag noga definierade undantagssituationer. Då fastställs underhållsbidraget "efter skön". Huvudregeln är alltså att underhållsbidraget skall utgöra en viss procent av den bidragsansvariges bruttolön inkl. nettobeloppet av eventuell kapitalavkastning. Procentreglerna tar ingen hänsyn till den andra förälderns ekonomiska förhållanden. Inte heller beaktas den bidragsansvariges olika utgifter. Den procentsats som tas i anspråk för underhåll varierar med antalet barn som den bidragsansvarige är underhållsskyldig för. Endast barn under 18 år beaktas. Följande procentsatser används.

Exempel: Den bidragsansvarige har en bruttoinkomst på 16 000 kr per månad. Han är underhållsskyldig för två barn. Procentsatsen blir 18 och den ger ett

underhållsbidrag på totalt 2 880 kr i månaden.

Underhållsbidraget får inte enligt schablonregeln fastställas till ett belopp som överstiger fem gånger bidragsförskottet barn och månad dvs. i augusti

per 1993 4 850 norska kr.

Inkomstunderlaget för löntagare är lika med personintäkten som regel brutto-

inkomsten. Som underlag för att fastställa storleken på inkomsten används

normalt lönebesked för de senaste tre månaderna. Trygdekontoret har också möjlighet att göra kontroller mot olika register. Upplysningar kan vidare in-

hämtas från t.ex. arbetsgivare.

Övertidsersättning och extrainkomster beaktas endast om de är av mera var-

aktig Även förmån t.ex. fri bil eller fri bostad beaktas. Vad gäller natur. av

kapitalavkastning beaktas endast belopp över 10 000 norska kr. företagare är inkomstunderlaget nettointäkten från rörelsen minskad

För egna

med 10 procent. Underlaget utgörs i dessa fall av den senaste självdeklaration-

en.

Har barnet själv årlig inkomst mer än 30 gånger bidragsförskottets

en belopp dvs. 29 100 norska underhållsbidraget sättas ned. Underhålls-

kr skall

142 Utländsk rätt

bidraget minskas då med ett belopp som motsvarar hälften av barnets intäkter

över detta belopp. Avdraget skall dock inte medföra att underhållsbidraget sätts

lägre än förskottsbeloppet med mindre barnet har en inkomst av 100 gånger förskottsbeloppet dvs. 97 000 norska kr. Bestämmelserna har kompletterats med ett flertal undantag som skall medföra skönsmässig fastställelse av underhållsbidraget. Undantagen är följande.

a. Barnet är över 18 år. Underhållsbidraget skall i sådana fall normalt fastställas till 80 procent av det bidrag skulle ha utgått barnet varit under som om 18 år.

Den bidragsansvariges bruttointäkt är så låg att användningen procent-

av

satsen för ett barn 11 procent leder till ett lägre belopp än förskottsbeloppet.

År 1993 gick vid årlig bruttoinkomst gränsen en på 105 800 norska kr.

Får den underhållsbidragsansvarige pension, forsörjningstillägg från försvaret eller annat tillskott från det allmänna och utgör del stödet ett barntillägg

en av

skall underhållsbidraget aldrig sättas till ett belopp understiger barntillägg-

som et.

c. Den bidragsansvariges årliga bruttointäkter är mindre än 180 gånger det

månatliga bidragsförskottet samtidigt som vårdnadshavarens intäkter överstiger

360 gånger förskottsbeloppet. Underhållsbidraget fastställs interimistiskt. e. Den totala underhållsskyldigheten för de barn som den bidragsansvarige är försörjningsskyldig för, i kombination med underhåll till äkta make eller under

håll till barn över 18 år, överstiger 30 procent av den intäkt som ligger till grund för beräkningen. Föräldrarna har delat den faktiska vårdnad om barnen. Delad vårdnad föreligger när den förälder som har barnet minst har hand om det mer än fem månader om året.

g. En av parterna redovisar inte begärda uppgifter eller det finns anledning anta att han eller hon förtiger upplysningar som har betydelse för avgörandet. Den bidragsansvariges inkomster är väsentligen lägre än det han eller hon mot bakgrund av sin utbildning och förmåga bör kunna erhålla och något

godtagbart skäl till att inkomsterna inte är högre har inte anförts. En av parterna är bosatt i utlandet och en procentuell beräkning av under-

hållsbidraget är uppenbart orimlig med hänsyn till att levnadskostnaderna i

landet väsentligen avviker från norska levnadsförhållanden.

Är någon undantagsregel inte tillämplig skall procentmetoden användas.

Vid sidan av underhållsbidraget finns det möjlighet att ålägga en förälder att

utge ett s.k. särtillskott. Detta kan ske vid speciella tillfällen på grund av ut-

gifter för t.ex. tandreglering eller konfirmation.

Underhållsbidrag kan fastställas att utgå även för förfluten tid, dock inte för längre tid tillbaka än tre år före talans anhängiggörande. För att bidraget skall

Utländsk rätt 143

fastställas för längre tid tillbaka än ett år krävs att det föreligger särskilda skäl

för att kravet inte framställts tidigare. Föräldrarna kan när som helst avtala om jämkning av underhållsbidraget, normalt dock inte till ett lägre belopp än bidragsförskottet. Om särskilda omständigheter talar för det kan underhållsbidraget jämkas av trygdekontoret.

Någon tidsgräns finns inte ett krav är att förhållandena ändrats. Ett löpanmen

de underhållsbidrag ändras om de nya omständigheterna medför en ändring på

mer än 10 procent. Underhållsbidraget skall normalt betalas i förskott för kalendermånad.

En fordran på underhållsbidrag preskriberas efter tio år. Preskriptionsavbrott

kan ske. Vid bestämmandet underhållsbidragets storlek tas ingen hänsyn till kostav

nader för umgänge med barnet. Undantag från huvudregeln har som framgått

-

gjorts för det fall att föräldrarna delar den faktiska vårdnaden om barn-

ovan et. Bidraget fastställs då efter en skönsmässig bedömning.

Kostnader för umgängesresor betalas normalt av den umgängesberättigade

föräldern. Några regler att kostnaderna för umgängesresor skall försom anger delas mellan föräldrarna finns inte. Av förarbetena till barneloven framgår

emellertid att fylkesmannen eller domstolen i mål om umgänge kan besluta att

kostnaderna skall delas mellan föräldrarna. Något stöd från det allmänna för umgängesresor utgår inte. För de barn omfattas bidragsförskottssystemet ligger underhållsbidragsom av på i genomsnitt omkring 1 400 norska kr per månad. en

4.4.3 Bidragsförskott

De grundläggande bestämmelserna bidragsförskott finns i forskotteringsom

loven. Lagens syfte är att säkerställa att de barn som omfattas av regleringen varje månad får ett visst underhållsbidrag. Från början utgick bidragsförskott

endast förskott fastställt underhållsbidrag inte erlades i som ett ett som

vederbörlig ordning. Efter hand har bidragsförskottet fått en delvis annan

karaktär. Förskottet utgår med visst belopp 970 norska kr månad i augusti år ett per 1993 även underhållsbidraget skulle fastställt till ett lägre belopp eller om vara

inte fastställt alls. En motsvarighet till det svenska utfyllnadsbidraget finns alltså. Förskottet och det eventuella utfyllnadsbidraget är inte behovsprövade. kan kräva underhållsbidraget skall fastställas eller jämkas Trygdekontoret att

för bidragsförskott skall utgå. Undantag görs bl.a. i de fall den bidragsatt

ansvarige saknar förmåga att bidra till sitt barns underhåll.

Bidragsförskott utgår till barn under 18 år. Barnet måste vara bosatt i Norge

och får inte leva tillsammans med båda sina föräldrar. Bidragsförskott utgår

alltså när barnet lever tillsammans med endast den sina föräldrar, när ena av

144 Utländsk rätt

föräldrarna delar den faktiska vårdnaden om barnet, när barnet bor ensamt eller tillsammans med andra än sin föräldrar, t.ex. med far- eller morföräldrar. Vid

delad vårdnad är båda föräldrarna skyldiga att betala underhållsbidrag för barnet

och båda har rätt till bidragsförskott. Bidragsförskottet betalas ut månadsvis i förskott.

Möjlighet finns att bidragsförskott retroaktivt för tre månader. I vissa fall kan bidragsförskott lämnas också för längre tid tillbaka. Bidragsförskottssystemet administreras av trygdekontoren, dvs. försäkrings-

kassorna. När förskott betalats ut övertar staten betalningskravet gentemot den bidrags-

ansvarige intill det belopp som utbetalats i förskott. Det allmännas fordran på förskotterade underhållsbidrag kan efterges helt eller

delvis.

Omkring 85 procent av alla barn som har rätt till underhållsbidrag har bidrags-

förskott.

4.4.4 Kravverksamheten

Det allmännas fordringar mot den bidragsansvarige grund av utgivna bidragsförskott krävs in av Trygdeetatens Innkrevingssentral TI. TI kan också kräva

in barnets underhållsfordringar. Ett system med påminnelseavgifter har införts fr.0.m. år 1994. Detta system beskrivs i avsnitt 23.5.

Om den bidragsansvarige inte har betalat förfallodagen, skall han eller hon inom åtta dagar upplysa TI om anledningen härtill samt redogöra för sina arbets-

och inkomstförhållanden. Underlåter den bidragsansvarige detta, riskerar han eller hon böter eller fängelse i högst tre månader.

Underhållsfordringar kan drivas tvångsvis. De indrivningsmetoder som används är införsel i lön och i liknande utbetalningar samt utmätning av egendom.

Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet underlåter att betala underhållsbidraget trots att han eller hon har medel eller förmåga att skaffa medel därtill, kan straffas med böter eller fängelse i högst sex månader om inte en strängare

straffbestämmelse är tillämplig. De bidragsansvarigas skulder till bidragsförskottssystemet uppgick i januari

1994 till 2,4 miljarder norska kr.

Av de bidragsansvariga föräldrar som återfinns i bidragsförskottssystemet hade 25,4 procent en årlig bruttoinkomst som låg under 100 000 norska kr.

Endast 13 procent av bidragsansvariga i de löpande ärendena var skuldfria. Den genomsnittliga skulden låg på 25 000 norska kr.

Utländsk rätt 145

4.4.5 Erfarenheter

Avsikten med de reglerna för beräkning underhållsbidrag som infördes nya av -

år 1989 de skulle förenkla och effektivisera myndigheternas arbete

var att -

med underhållsbidragen; inhämtandet upplysningar skulle minska och värde-

av

ringsmomentet ofta falla bort. Ett annat syfte var att Öka förutsägbarheten, vilket hoppades skulle underlätta och stimulera upprättandet av privata

man avtal. Man ville också minska utgifterna för det allmänna. I huvudsak görs den bedömningen att de uppställda syftena med ändringen nåtts. I Norge har bruket privata underhållsavtal alltid haft liten omfattning av och det är svårt att säga om de nya reglerna ökat omfattningen. Procentmetoden har emellertid utsatts for så stark kritik att man f.n. över-

väger att gå över till någon form av kvotdelning. Kritiken mot metoden har framför allt gällt det förhållandet att underhållsbidragens storlek kan bestämmas med beaktande av individuella hänsyn endast

undantagsreglerna tillämpliga. Är procentreglerna tillämpliga

när någon av är

och det är de någon undantagsregel inte är tillämplig saknas möjlighet

- om -

hänsyn till hög bostadskostnad, utgifter for studielån, eventuell hemma-

att ta en make Höga utgifter leder alltså inte till lägre underhållsbidrag. m.m. Detta leder i sin till att underhållsbidragen i många fall sätts på en högre tur

nivå än vad är möjligt för den bidragsansvarige att betala och högre än vad

som

kan drivas in. Följden detta blir ofta att de bidragsansvariga får dras

som av med skulder för obetalda underhållsbidrag.

Vid exekution har den bidragsansvarige rätt att behålla vissa belopp för den

försörjningen. Dessa förbehållsbelopp kan i ett normalfall ligga på 90 000 egna norska kronor år. Samtidigt leder underhållsreglerna till att underhållsper

bidraget för bidragsansvarig med årsinkomst 106 000 norska kr kan

en en till 28 detta belopp, dvs. till nästan 2 500 kr i månaden. sättas procent av

Höga umgängeskostnader beaktas inte heller inom procentmetoden och utgör

inte heller något skäl bestämma underhållsbidraget efter skön. Metoden har att därför kritiserats för att den kan leda till försämrad kontakt mellan den bidrags-

ansvariga föräldern och barnet.

Det även svårt att formulera undantagsreglerna, dvs. de regler som

anses

när procentmetoden skall frångås och underhållsbidraget bestämmas efter

anger skön. Undantagsreglerna dessutom ofta upphov till kraftiga tröskeleffekter. ger Har föräldrarna hand barnet 4,5 månader året skall underhållsen av om om

bidraget fastställas efter procentreglerna. Har föräldern hand om barnet under

fem månader vårdnaden delad och underhållsbidraget bestäms efter skön. anses

Bestämmelsen hur hänsyn tas till barnets inkomster har kritiserats för

om egna

underhållsbidrag på 970 kr i månaden skall fastställas trots att barnet

att ett

själv har inkomster på 85 000-90 000 norska kr per år.

Att bestämma underhållsbidraget efter skön upplevs ofta som besvärigt efterfasta hållpunkter för bedömningen då saknas och det är svårt att avgöra hur som

146 Utländsk rätt

stort ett rimligt bidrag bör vara.

Den omständ igheten att trygdekontoren dels administrerar bidragsförskottssys-

temet, dels kan bestämma storleken på underhållsbidragen har, enligt uppgift, inte upplevts något problem i Norge. som Någon kritik har inte riktats mot preskriptionstidens längd och möjligheten till preskriptionsavbrott.

Storbritannien

4.5 De grundläggande bestämmelserna föräldrars underhållsskyldighet finns i om Child Support Act 1991. Underhållsskyldigheten gäller till dess barnet fyller 16 år och även därefter om barnet genomgår grundläggande skolutbildning på heltid, dock längst till dess barnet fyller 19 år. Båda föräldrarna är skyldiga att försörja barnet de har förmåga till det. En om förälder inte lever tillsammans med sitt barn fullgör sin underhállsskyldigsom het genom att betala underhållsbidrag. Betalade underhållsbidrag kan medföra en viss skattelättnad. Den metod som allmänt används för att bestämma storleken underhållsav bidraget beaktar bl.a. barnets behov och båda föräldrarnas inkomster och utgifter. Metoden består följande moment. av sex

De grundläggande kostnaderna för barnets underhåll the maintenance

requirement bestäms. Den del av föräldrarnas inkomst kan tas i anspråk för underhåll till som

barnet the assessable income bestäms.

Detta belopp motsvarar vad återstår när föräldrarnas dagliga utgifter för som eget underhåll och för underhåll hemmavarande barn förbehållsbelopp -

exempt income har dragits av från nettoinkomsten.

- Den andel överskottet kan tas i anspråk för barnets underhåll

av som the deduction rate räknas fram. Kontroll sker av huruvida ett visst tilläggsbelopp additional element; stan-

dardtillägg bör utgå och i förekommande fall bestäms tilläggsbeloppets storlek. Kontroll sker av att den bidragsansvariga föräldern, sedan det preliminärt framräknade underhållsbidraget betalats, har medel kvar till sin och sin egen

aktuella familjs försörjning a protected level of income.

Ett minsta underhållsbidrag

a minimum payment. Den bidragsansvariga

föräldern får normalt betala åtminstone ett visst lägsta underhållsbidrag. Den tillämpade metoden kommer att gås igenom i det följande. De exempel som ges har hämtats från "A guide to child support maintenance" utgiven av Child Support Agency CSA. Siffrorna hänför sig till april 1993.

Utländsk rätt 147

Först uppskattas det belopp krävs för att barnets grundbehov skall vara som täckt. Till grund för beräkningarna ligger de nivåer används i socialbi som

dragssammanhang the Income Support rates.

För två barn, 9 och 12 år, bor hos ensamstående förälder anses det som en

sammanlagda underhållsbehovet efter avdrag för utgående barnbidrag uppgå

till 577,65 per vecka. tittar på båda föräldrarnas inkomster och utgifter. Sedan de I nästa steg man

förbehållsbeloppen dragits från nettoinkomsten återstår "the assessable

olika av

income", den del inkomsten som kan tas i anspråk för underhåll.

av

I nettoinkomsten ingår inkomst tjänst, ränteinkomster, hyresinkomster

av För löntagare med månadslön regel till den lön som uppm.m. ser man som burits under de två senaste månaderna. Förbehållsbeloppet inkluderar skälig bostadskostnad samt ett normalbelopp för

försörjningen i övrigt.

den egna Förbehåll får också göras för underhåll hemmavarande barn.

Även förbehållsbeloppen bestäms grundval de nivåer som tillämpas i

av socialbidragssammanhang.

Kostnader bidragsansvarig förälder kan ha för att hålla kontakt med

som en sina barn beaktas inte. Det har inte ansetts riktigt att sådana kostnader ett ge

försteg framför de grundläggande kostnaderna för barnets försörjning. hänsyn till inkomster hos den bidragsansvariges eller vårdnadshava-

Ingen tas rens eventuella nya partner. Förbehållsbeloppet det belopp varje förälder får behålla för eget representerar underhåll och för underhåll eventuellt hemmavarande barn. Vad gäller av

hemmavarande hänsyn till vad barnets andra förälder kan bidra med.

barn tas

levnadskostnader bostadskostnaden ligger normalbeloppet för För egna utom

ensamstående föräldrar E44 vecka. Umgås den bidragsansvarige föräldern

per med barnet under minst två nätter varje vecka sätts beloppet något högre. det överskott återstår sedan förälderns förbehållsbelopp dragits av Av som

eller hennes nettoinkomst hälften i anspråk för underhåll till dess

från hans tas barnets behov är täckt.

Exempel I och Sally har separerat. De har två barn tillsammans. Barnen bor hos Peter förvärvsarbetar inte. Barnens behov underhåll ligger på samman-

Sally. Sally av

277,65 vecka. Peters överskott uppgår till E140 vecka. Han skall lagt per per betala 50 överskottet i underhållsbidrag, dvs. E70 per vecka. procent av

Exempel 2

och Christine är skilda. De har två barn, Laura och Ruth, som bor hos Len Christine. Barnens behov underhåll ligger totalt 577,65 per vecka. Båda av förvärvsarbetar. Lens överskott uppgår till E120 per vecka och föräldrarna Christines överskott uppgår till E20 vecka. Föräldrarnas sammanlagda per

148 Utländsk rätt

överskott ligger alltså på 5140 vecka. Hälften det totala överskottet

per av är 570, vilket är mindre än barnens behov underhåll 577,65. Len skall av då betala hälften av sitt överskott, dvs. 560 vecka. per

Överstiger föräldrarnas sammanlagda överskott barnets grundbehov

kan ett

tilläggsbidrag bli aktuellt. Tilläggsbidraget bestäms till 25 procent det över-

av

skjutande överskottet upp till en viss maximinivå. Tanken bakom detta tillägg

är att när en förälder har det gott ställt ekonomiskt så är det rätt hans eller att hennes barn delar välståndet på sätt de levt tillsammans samma som om med föräldern.

Exempel 3 Antag att Christines överskott i exempel 2 ökar till 550 vecka. Föräldrarnas

per sammanlagda överskott skulle då uppgå till 5170 vecka. Hälften härav är per 585, vilket belopp överstiger barnens behov underhåll 577,65. Ett tillägg av kan då aktualiseras.

Lens grundläggande underhållsskyldighet kan i detta fall beräknas på följande

sätt.

5120 577,65 x 554,81 ---- 5120 + 550

Lens överskott uppgår till 5120 vecka. Hälften 5l09,62 täcker betalper av

ningen av underhållsbidraget 554,81.

Överskott 5120 Ianspråktaget för underhållsbidrag enligt 50-procentsregeln 5109,62 Återstår 510,38

Tillägg, 25 procent återstående belopp 52,60 25 % 510,38. " av av

Len skall alltså betala underhållsbidrag på totalt 554,81 + 52,60 557,41.

Även Christine skulle kunna bidra

med ett tillägg. Hon bor emellertid tillsammans med barnen och försörjer dessa i hemmet, varför tillägget inte behöver

räknas ut.

Exempel 4

Karen och James är skilda. De har två barn, Louise är 10 år och Emma som som är 15 år. Karen är ensamstående och har inte någon inkomst. James har en bruttoinkomst på 55 694 per månad. Barnens behov av underhåll uppgår till sammanlagt 577,65.

James överskott: Nettoinkomst efter skatt och försäkringsavgift uppgår till

5850,69 per vecka. Efter att förbehållsbeloppet 5159,38

per vecka dragits av

återstår ett överskott 5691,31 vecka. om per

Barnens grundbehov på 577,65 har tillgodosetts när 50 de första

procent av

5155 ,30 av överskottet betalats. James har emellertid ett överskott ytterligare

Utländsk rätt 149

5536,01. 25 procent det återstående beloppet om 5536,01 blir 5134. Förutsatt att av

detta belopp inte överstiger maximiniván är detta det tilläggsbidrag James skall

betala.

Maximinivån Lousie 574,10 Emma 595,40 Maximitillägg totalt i detta fall 5169,50.

Det framräknade tilläggsbeloppet understiger maximinivån. James skall alltså betala ett tilläggsbidrag 5134. Detta innebär att han sam-

manlagt skall betala 5211,65 i underhållsbidrag varje vecka 5134 + grund-

läggande underhållsbidraget 577,65. Slutligen görs kontroll den bidragsansvariga föräldern har kvar till-

en av att räckligt med medel för eget och eventuell familjs försörjning. Hänsyn tas ny

till barn bor hos den bidragsansvarige minst två nätter per vecka i

även som Räcker inte det återstående beloppet får det framräknade under-

genomsnitt. hållsbidraget justeras.

Exempel 5 Richard och Sheila har barn, Becky, är två år. Deras bostadskostnader ett som amortering och ränta på lån uppgår till 550 vecka, varav 545 utgör ett per räntor.

Richard är skyldig betala underhållsbidrag med 522,18 per vecka för Paul

att 9 år.

Familjens nettoinkomst:

Richards skyddade inkomst."

Endast räntan beaktas alltså.

150 Utländsk rätt

Ett tillägg på tio procent skillnaden mellan disponibel inkomst

av och grund-

skyddet görs härefter. Skillnaden mellan den disponibla inkomsten E162,63

och grundskyddet El55,38 uppgår till E7,25. Tio detta belopp procent av

73p läggs till grundskyddet, vilket skyddsnivå på totalt E156,11

ger en per vecka.

Richard skulle betala ett underhållsbidrag E22,18 för Paul.

Om han be-

talade en så stor summa den disponibla inkomsten på E162,63 skulle han

av

endast ha kvar ett belopp om E140,45 vecka, dvs. ett belopp understigande

per

skyddsnivån E156,1l per vecka. Underhållsbidraget till Paul måste därför reduceras så att Richard och hans familj får kvar belopp El56,11

ett om per

vecka. Underhållsbidraget bestäms alltså till E6,52. I de fall skyddsnivån skulle leda till ett underhållsbidraget understigande E2,20 aktualiseras bestämmelsen ett minsta underhållsbidrag.

om

Ett underhållsbidrag skall normalt inte bestämmas till belopp

ett som under-

stiger E2,20 per vecka. Från denna huvudregel har emellertid vissa bidragsan-

svariga föräldrar undantagits, nämligen fångar, under 18 år personer som

uppbär socialbidrag Income Support och bidragsansvariga

som uppbär sjuk-

eller handikappunderstöd sickness and disability benefits.

De flesta bidragsansvariga föräldrar får behålla mellan

70 och 85 procent av

sin nettoinkomst när underhållsbidraget är betalt. Om den bidragsansvariga föräldern har hand barnet under minst

om 104 nätter

per år dvs. i genomsnitt två nätter vecka tas hänsyn härtill när förälderns

per

förbehållsbelopp exempt income och skydddsbelopp protected income be-

stäms. Vidare reduceras det underhållsbidrag skulle ha betalats.

som annars

Antag att underhållsbidraget är bestämt till E50 vecka och den förälder

per att som barnet bor tillsammans med förutsätts bidra med E20 vecka. Det totala per

underhållet till barnet uppgår då till E70 vecka. Om den bidragsansvarige

per har hand om barnet under två nätter vecka han eller hon ha stått för per anses

2/7 av E70, dvs. E20. Underhållsbidraget E50 reduceras då till E30. En myndighet The Child Support Agency CSA fastställer underhålls-

- -

bidragen, uppbär betalningarna från de bidragsansvariga i vissa fall och sköter om indrivningen. I de fall den förälder som barnet bor hos eller dennas partner

uppbär bidrag från det allmänna Income Support, Family Credit,

Disability

Working Allowance är han eller hon skyldig att bemyndiga socialministern the

Secretary of State for Social Security att utverka ett underhållsbidrag. Undan-

tag från kravet på medverkan görs i de fall detta riskerar skada eller orsaka att oskälig oro hos vårdnadshavaren eller de barn lever tillsammans med vårdsom nadshavaren. Vägrar vårdnadshavaren medverka och kan han eller hon inte

anföra något godtagbart skäl för sin vägran reduceras utgående bidrag. För CSA:s tjänster tas som huvudregel ut avgift. Avgifter för fastställelse

en

och översyn av underhållsbidraget är E44 år och avgiften för kravhantering-

per

en är E34 per år. Under vissa förutsättningar kan förälder befrias från

en att

Utländsk rätt 151

betala avgiften. Detta gäller t.ex. föräldrar som uppbär eller har en partner som

uppbär socialbidrag Income Support eller Family Credit eller Disability

Working Allowance eller saknar överskott. Betalas underhållsbidraget inte i vederbörlig ordning tar CSA kontakt med den överenskommelse inte nås inom 28 dagar efter

bidragsansvarige. Kan någon betalningstidpunkten kan utestående belopp beläggas med ränta.

Underhållsbidragens storlek över varje år. Föräldrarna tillfrågas då om ses sina aktuella Förhållanden och storleken underhållsbidraget räknas fram

utifrån de uppgifter de tillhandahåller.

Underhållsbidraget kan vidare över vid ändrade förhållanden. Ett underses hållsbidrag fastställts "Child Support Officer" kan vidare på begäran som av en omprövas av en annan tjänsteman.

beslut underhållsbidrag kan också överklagas till Child Support Appeal

Ett om Tribunal.

4.6 Förbundsrepubliken Tyskland

4.6.1 Underhåll till barn

bestämmelserna föräldrars underhållsskyldighet finns i De grundläggande om

Bürgerliches Gesetzbuch, BGB.

Enligt tysk lag är föräldrarna skyldiga att underhålla sina barn § 1601 BGB.

Underhållsskyldighet föreligger oavsett barnets ålder men förutsätter att barnet

i stånd försörja sig självt § 1602 BGB. Vad gäller minderåriga

inte är att

inte deras eventuella förmögenhetstillgångar utan endast ogifta barn beaktas

avkastningen därav.

förutsättning för underhållsskyldighet skall föreligga är att En ytterligare att

föräldrarna har förmåga betala underhållsbidrag utan eftersättande av eget att

skäligt uppehälle § 1603 BGB. Underhållsskyldighetens omfattning bestäms vidare av den underhållsberättiga-

des behov § 1610 BGB. i lag angivna eller riktvärden anger hur stor del av Några procentsatser som inkomster bör i anspråk för underhåll

den underhållsbidragsansvariges som tas

har vissa domstolar sammanfattat sina erfarenheter i tabellfinns inte. Däremot form eller liknande. Resekostnader i samband med umgänge mellan barnet och den andra föräldern

betalas regel den umgängesberättigade föräldern.

som av

152 Utländsk rätt

Bidragsförskott

Betalas inte underhållsbidrag alls eller betalas det inte i vederbörlig ordning eller är bidraget inte tillräckligt högt kan barnet erhålla bidragsförskott

U nter-

haltsausfall eller Unterhaltsvorschuli. Bidragsförskott kan lämnas till dess barnet fyller 13 år och under högst

månader. Bidraget uppgår till högst 291 tyska mark månad för barn under

per

6 år och till 353 tyska mark månad för äldre barn. I de delstater

per som

tidigare ingick i Tyska Demokratiska Republiken är beloppen något lägre, 219

resp. 264 tyska mark per månad.

Stödet är inte behovsprövat. Det utgår inte föräldrarna lever tillsammans

om eller om vårdnadshavaren är gift och bor tillsammans med maken.

När bidragsförskott lämnas övergår barnets anspråk på underhåll, till det upp

belopp som lämnats i förskott, till förbundsstaten söker återkräva utbe-

som

talade förskott från den bidragsansvarige.

4.7 Australien

Den l oktober 1989 trädde "the Child Support

Assessment Act" ikraft. Ge-

nom reformen infördes ett nytt system för beräkning underhållsbidrag till

av

barn. Beräkningen underhållsbidraget sker enligt i lagen angiven formel.

av en

Underhållsbidrag uträknade enligt formeln fastställs "the Child Support

av

Agency" CSA. CSA kan också driva underhållsbidragen, t.ex.

genom

avdrag på den bidragsansvariges lön. Underhållsbidragen överförs sedan

via

"Department of Social Security" till vårdnadshavaren. Grundprincipen är att en viss andel av det belopp återstår sedan den bi-

som dragsansvariges beskattningsbara inkomst minskats med förbehållsbelopp för ett

hans eller hennes egna levnadskostnader tas ut i underhållsbidrag.

Formeln varierar beroende på förhållandena i det enskilda fallet.

Den grundläggande formeln på följande vis.

ser ut De belopp som anges

hänför sig till år 1991-92.

Den bidragsansvariges beskattningsbara inkomst indexfaktor ett visst förbe-

x -

hållsbelopp exemption amount x en viss procentsats.

Man utgår från den beskattningsbara inkomst ligger två år tillbaka. För

som

att uppdatera inkomsten till dagsläget används indexfaktor. Den bidrags-

en

ansvariga föräldern får också behålla ett visst belopp $7584,20 för sin

egen

försörjning. Procentsatsen varierar beroende hur många barn den bidragsansvarige

är

skyldig att betala underhållsbidrag till.

Utländsk rätt 153

Ett barn 18 procent Två barn 27 procent Tre barn 32 procent Fyra barn 34 procent Fem eller flera barn 36 procent

Skulle ett underhållsbidrag som räknats ut enligt formeln komma att ligga på ett

belopp understiger $260 per år anses den bidragsansvarige sakna förmåga

som att betala något underhållsbidrag. Det finns också maximigräns för hur stort underhållsbidrag som kan fasten ställas. Detta belopp motsvarar vad som skall betalas av en person vars index-

uppräknade inkomst uppgår till 2,5 gånger den genomsnittliga lönen för en heltidsarbetande Average Weekly Earnings, AWE. 250 procent av

vuxen AWE uppgår till $74 828. Om vårdnadshavarens inkomster överstiger genomsnittslönen för en heltidsarbetande vuxen $29 931 per år tas hänsyn till detta och formeln modifieras på följande sätt.

Den bidragsansvariges beskattningsbara inkomst x indexfaktor ett visst förbe-

-

hållsbelopp exemption amount vårdnadshavarens beskattningsbara inkomst

-

indexfaktor icke beaktad inkomst disregarded income en viss procent-

x - x sats.

Den del vårdnadshavarens inkomster bortser Custodians dis-

av som man

regarded income från består av AWE plus kostnader för att ta hand om barn

child costs. För ett barn under år antas dessa kostnader ligga 11,5

care sex procent av AWE.

När vårdnadshavaren har mycket goda inkomster kan det inträffa att formeln ger vid handen att något underhållsbidrag eller endast ett mycket litet under-

hållsbidrag skall betalas. I sådana fall bestäms underhållsbidraget till ett visst

minimibelopp a minimum liability payment. Detta belopp motsvarar en fjärde-

del det belopp den bidragsansvarige skulle ha haft att betala om vårdnads-

av havaren inte haft någon inkomst alls. Om den bidragsansvariga föräldern försörjer hemmavarande barn beaktas detatt hans eller hennes förbehållsbelopp höjs. Höjningen uppgår till ta genom $1378 för barn i åldern 0-12 år, $2009,80 för barn mellan 13 och 15 år och till

$3l61,6O för äldre barn.

Har envar av föräldrarna ensam vårdnad om åtminstone ett av de gemensam-

barnen split custody eller har de gemensam vårdnad om ett eller flera barn

ma

shared custody kan varje varje förälders bidrag räknas ut med hjälp av formeln. Hur beräkningarna i dessa fall går till redovisas inte här. Bidragen

kvittas sedan mot varandra och den förälder som skall betala det högsta bidraget

betalar mellanskillnaden mellan bidragen till den andra föräldern. Som huvudregel underhållsbidragen över en gång per år av CSA och justeses

154 Utländsk rätt

ras därvid i förhållande till föräldrarnas inkomster.

Vårdnadshavaren eller den bidragsansvariga föräldern kan åstadkomma att formeln frångås. Detta sker genom ett domstolsavgörande departure order.

Skäl för detta kan t.ex. vara att förälderns förmåga att försörja barnet är redu-

cerad grund av skyldigheten att försörja en annan person eller på grund

av att föräldern har höga kostnader för att umgås med barnet.

Underhållsbidrag kan också fastställas av domstol och genom överenskommel-

se. För de barn som inte omfattas av 1989 års reform måste, föräldrarna inte om kan enas, en domstol avgöra underhållsbidragets storlek. Härvid tas hänsyn till

barnets behov och båda föräldrarnas inkomster, förvärvsförmåga och egendom.

1989 års reform är föremål för en utvärdering.

4. 8 Zeeland

Nya

De grundläggande bestämmelserna om föräldrars underhållsskyldighet gentemot sina barn finns i Child Support Act 1991. Grundprincipen är att föräldrar är skyldiga att försörja sina barn oavsett om

de bor tillsammans med barnen eller inte. Underhållsskyldigheten upphör när barnet fyller 19 år och i vissa fall tidigare barnet ingår

om äktenskap eller

försörjer sig själv.

Underhållsbidrag kan fastställas genom avtal. Uppbär vårdnadshavaren inte

något samhällsstöd råder full avtalsfrihet. Underhållsbidrag kan också fastställas

av Inland Revenue Child Support Agency.

En vårdnadshavare som uppbär stöd från det allmänna ensamförälderstöd

eller "Unsupported Child Benefit" om vårdnadshavaren inte är barnets för-

älder är skyldig att ansöka om att få underhållsbidraget fastställt av Child Sup-

port Agency. I dessa fall tillfaller betalningarna staten och skall den bidragsan-

svariga föräldern betala underhållsbidraget till Child Support Agency. Eventuellt överskjutande underhållsbidrag underhållsbidrag överstigande stödet eller

överstigande det underhållsbidrag som skulle ha bestämts om en viss formel

använts betalas ut till vårdnadshavaren. Föräldrarna kan även i dessa fall själva komma överens om storleken på det underhållsbidrag skall betalas detta som om inte ligger under det som skulle ha fastställts om formeln använts. Underlåter en förälder som uppbär stöd från det allmänna att ansöka att underhållsom bidraget fastställt reduceras stödet från det allmänna med $22 per vecka.

Anser någon av föräldrarna att det föreligger speciella omständigheter

som

gör att det underhållsbidrag som bestämts blir orimligt kan han eller hon ansöka

hos familjedomstolen Family Court om en "departure order" ett avvikelse-

beslut. Några bestämmelser som reglerar hur resekostnader skall fördelas mellan

Utländsk rätt 155

föräldrarna finns det inte. Den formel som används för att bestämma underhållsbidragets storlek ser ut på följande sätt.

a-bxc

den bidragsansvariges beskattningsbara inkomst två år tillbaka, ökad med

a inflationsfaktor, som fastställs årligen en

b den bidragsansvariges förbehåll living allowance c en viss procentsats the child support percentage

Beskattningsbara inkomster som överstiger $S7,795 beaktas inte. Kan det antas att det aktuella årets inkomster kommer att understiga den inkomst som enligt huvudregeln skall beaktas i formeln med minst 15 procent kan

i stället göra uppskattning av det aktuella årets beskattningsbara in-

man en komst. Förbehållsbeloppet för egna levnadskostnader baseras nivån för olika stöd-

former bl.a. Invalids Benefit och Unemployment Benefit och beror på den

bidragsansvariges situation. Följande förbehållsbelopp används år 1994. Ensamstående utan hemmavarande barn $10,379 Gift eller sammanboende utan hemmavarande barn $14,425 Ensamstående eller sammanboende med ett hemmavarande barn $20,656

Det är straffbart att vägra lämna information och att inte anmäla ändrade förhållanden som påverkar förbehållsbeloppet. En viss andel av det överskott som återstår sedan förbehållsbeloppet dragits

från den beskattningsbara inkomsten tas ut i underhållsbidrag.

av Procentsatserna är fastställda i lag och beror det antal barn som den bidragsansvarige är skyldig att betala underhållsbidrag för. Följande procentsatser används.

4 barn eller flera 30

Är vårdnaden barnen delad minst 40 procent används andra procentsatser.

om

l dessa fall används följande procentsatser. Det barn beträffande vilket vård-

naden är delad räknas som 0,5 barn.

156 Utländsk rätt Antal barn

Det minsta belopp som kan fastställas är $1O per vecka.

Exempel på underhållsbidrag per vecka 1992 års siffror

Ett bidragsberättigat barn och en ársinkomst på $15 000

ensamstående: $l7 gift: $1O ett hemmavarande barn: $1O två hemmavarande barn: $1O -

Ett bidragsberättigat barn och en ársinkomst på $45 000

ensamstående: $121 gift: $l07 ett hemmavarande barn: 586 två hemmavarande barn: $82 -

Tvá bidragsberättigade barn och en ársinkomst pá $I5 000

ensamstående: $23 - i gift: $1O ett hemmavarande barn: $1O två hemmavarande barn: $1O -

Två bidragsberättigade barn och årsinkomst pá $45 000

en ensamstående: $162 gift: $143 ett hemmavarande barn: $l 15 två hemmavarande barn: $110 -

I lagen anges de fall där den normalt använda metoden kan frángås. Beslut

härom a departure order fattas av familjedomstolen Family Court på ansökan

av någon av föräldrarna.

De särskilda omständigheterna är följande.

Den bidragsansvariges förmåga att försörja barnet är nedsatt på grund av skyldighet att försörja andra barn, sig själv eller andra vuxna.

Höga kostnader i samband med umgänge.

Utländsk rätt 157

Speciella behov hos det bidragsberättigade barnet t.ex. på grund av ett handikapp. Inkomster, förvärvsförmåga, finansiella resurser hos någon av föräldrarna

eller barnet t.ex. om vårdnadshavaren har en hög inkomst. 5. Tidigare betalningar eller egendomsöverenskommelser. De enda fall där underhållsbidraget kan fastställas till noll kr är när den

bidragsansvarige avtjänar ett fängelsestraff eller vistas på sjukhus och endast har inkomst från kapital som inte uppgår till S520 per år.

Underhållsbidrag betalas månatligen i efterskott den 20 i månaden efter den

månad underhållsbidraget avser. Vid försenad betalning utgår en straffavgift

penalty på tio procent dock minst $5, med tillägg av två procentenheter för varje ytterligare månad som underhållsbidraget utestår obetalat. Underhållsbidragen ses över varje år. Ett underhållsbidrag som fastställts av Child Support Agency kan omprövas av denna instans och överklagas till familjedomstolen Family Court.

Child Support Agency kan också förmedla underhållsbidrag i de fall något statligt stöd inte utgår.

Det allmännas krav underhållsbidrag kan inte efterges. Däremot kan man

underlåta att vidta några kravåtgärder om sådana inte bedöms leda till något resultat. Lagstiftningen är föremål för översyn. Genom "the New Zealand Income Support Service" NZISS betalas statliga stöd ut till ensamföräldrar. Stöden är inkomstprövade.

masa ang 2551.2, .isär

DEL II

ORGANISATORISKA

FRÅGOR

5 Försäkringskassans roll; bakgrund

5.1 Nackdelarna med

försäkringskassans roll i dag

En stor del av problemen med bidragsförskottssystemet hänger samman med kopplingen mellan reglerna om bidragsförskott utfyllnadsbidrag och reglerna

om underhällsbidrag. Bidragsförskott utgör för år räknat 14 080 kr. Förskottet utgår i princip med fullt belopp även om det fastställda underhållsbidraget är lägre. Den del av bidragsförskottet som svarar mot ett fastställt underhållsbidrag skall

kassan kräva tillbaka från den bidragsansvariga föräldern. I de fall det under-

hållsbidrag som fastställts är lägre än bidragsförskottet utgör mellanskillnaden

ett rent bidrag från det allmänna som inte kan återkrävas. Staten har därigenom

ett direkt intresse av att underhållsbidrag inte genom avtal eller dom fastställs till ett lägre belopp än vad den underhållsbidragsansvarige enligt reglerna i FB bör betala.

I 4 § tredje stycket BFL finns en reduceringsregel som skall förhindra att

bidragsförskott betalas ut med för högt belopp när ett fastställt underhållsbidrag uppenbarligen understiger vad den bidragsansvarige bör betala. Bestämmelsen innebär att försäkringskassan i sådana fall inte lämnar bidragsförskott med högre

belopp än underhållsbidraget, dvs. endast med det belopp som kan återkrävas. Syftet med bestämmelsen är att förhindra att föräldrarna genom ett lågt underhållsbidrag vältrar över kostnaderna för barnets försörjning det allmänna.

Som redan sagts har försäkringskassan på grund av den rätt till återkrav som föreligger ett intresse av att underhållsbidraget inte fastställs till ett för lågt

belopp. Att kostnaderna för ett barns försörjning inte genom ett alltför lågt

underhållsbidrag övervältras till det allmänna är emellertid viktigt även ur

rättvisesynpunkt och för att betona att föräldrarna är de som i första hand

162 Försäkringskassans roll; bakgrund

ansvarar för barnens underhåll. För det mesta är emellertid underhållsbidragets storlek formellt och processuellt en fråga mellan barnet och den under- - hållsbidragsansvarige och detta trots att barnet boföräldern inte har något egentligt eget ekonomiskt intresse av underhållsbidragets storlek om det inte

överstiger bidragsforskottsnivån. Barnet är avtalspart eller part i en domstolsprocess men för barnet gäller det endast att se till att bidraget inte blir bestämt till ett så lågt belopp att bidragsförskott av den anledningen inte lämnas fullt ut. Partsställningen vid fastställande och jämkning av underhållsbidrag kan därför

framstå som konstlad och bidragsforskottets konstruktion i samverkan med den

avtalsfrihet som råder gör att det är nödvändigt att ha regler som innebär att försäkringskassan kanreducerabidragsförskottetomunderhållsbidragetbestämts till ett belopp som uppenbarligen är för lågt.

För skull bör det nämnas här försäkringskassan dock kan

fullständiåhetens

att bli den under ållsbidragsansvariges mo art i vissa situationer, nämligen vid

ämkning ett fastställt bidrag för tid då idragsförskott har och den rätt

utgått

av assan förvärvat påverkas inte av t.ex. ett avtal mellan den un erhållsbidrags-

ansvarige och barnet om en nedsättning av underhållsbidraget se kapitel 6.

Att försäkringskassan i bidragsförskottsärendet skall pröva om underhållsbidra-

get uppenbarligen är för lågt, föranleder dessutom att parterna många gånger är osäkra på om kassan kommer att godta deras avtal om underhållsbidrag.

Detta kan också gälla domar, nämligen i den mån de bygger på parternas

dispositionsfrihet över processföremålet se avsnitten 2.4.1 och 2.4.2 samt

Allmänna råd från RFV 1989:10 s. 60 och 61. Risken för att bidragsförskott kommer att vägras eller lämnas med reducerat belopp kan medföra att parterna, åtminstone i de fall advokater och andra juridiska rådgivare inte är inkopplade, inte vågar träffa avtal trots att de egentligen är överens om underhållsbidragets

storlek. Detta leder till domstolsprocesser som måste betecknas som onödiga

s.k. skenprocesser. Osäkerheten om försäkringskassans bedömning kan också

påverka parternas processföring med avseende på yrkanden, medgivanden och vitsordanden av faktiska omständigheter. Samma förhållanden gäller vid jämk-

ning och omprövning av underhållsbidrag. Att domstolarna belastas med processer som inte är några reella tvister är

olämpligt ur principiell synvinkel och förorsakar såväl det allmänna som den

enskilde kostnader. Det är svårt att svara på hur vanligt det är med skenprocesser. I en promemoria från Socialdepartementet år 1983 gjorde man efter en förfrågan hos ett -

antal domare vid tingsrätterna den mycket ungefärliga uppskattningen att

-

omkring hälften av de tvistiga målen om underhållsbidrag tillhörde kategorin

"onödiga". En försöksverksamhet med förhandsbesked från försäkringskassorna

om skäligt underhållsbidrag i ärenden om bidragsförskott budgetåren 1985/86

och 1986/87 tyder emellertid på att antalet "skenprocesser" är få. Enligt en enkätundersökning som 1987 års underhållsbidragskommitté gjorde

Försäkringskassans roll; bakgrund 163

år 1988 förekom skenprocesser enligt de tillfrågade tingsrätterna i varierande omfattning. Advokatbyråerna, socialförvaltningarna och försäkringskassorna ansåg att sådana processer var ovanliga eller att de inte förekom SOU 1990:48. I de fall försäkringskassan vägrar utfyllnadsbidrag med motiveringen att underhållsbidraget fastställts till ett uppenbarligen för lågt belopp kan begränsningarna i möjligheterna att få ett underhållsbidrag jämkat eller omprövat dessutom leda till rättsförluster för barnet. Enligt 7 kap. 10 § FB kan underhållsbidraget nämligen jämkas av rätten endast om ändring i förhållandena föranleder det eller avtalet är oskäligt med hänsyn till omständigheterna vid dess tillkomst och förhållandena i övrigt. Endast om underhållsbidraget inte ändrats

under sexårsperiod kan det omprövas utan sådana skäl se vidare kapitel 14.

en Risken för rättsförluster skall dock inte överdrivas. I praktiken torde det vara tämligen sällsynt att utfyllnadsbidrag vägras denna grund. I de fall advokater eller andra professionella juridiska rådgivare är inkopplade är det dessutom vanligt att man använder villkorade avtal, dvs. avtal vars giltighet gjorts bei roende av att försäkringskassan godtar underhållsbidraget. Problemen kan alltså sammanfattas i följande punkter. J

Statsfinansiella skäl

Försäkringskassan har grund sin återkravsrätt den underhålls-

I a av mot

bidragsansvariga föräldern ett intresse av att underhållsbidragen inte läggs på för låg nivå. Kassan har emellertid i princip inte några möjligheter att själv en sluta avtal eller i domstolsprocess. Den är i stället t.ex. vad gäller agera en jämkning för framtiden hänvisad till att agera genom barnet boföräldern, vilket är möjligt endast i begränsad utsträckning. Det finns därför risk för att en

i

omotiverat stor del av kostnaderna för barnen får bäras av det allmätma. g l l Föraldrasynpunlcter

iRättviseaspekter

Om underhållsbidragen läggs för låg nivå det allmänna över del

i b en tar en

i l de kostnader för barnets försörjning föräldrarna själva bör stå för enligt av som iI I reglerna i FB. Detta kan leda till att ansvaret för barnen förskjuts från föräldrar- § till det allmänna och till att stödsystemet diskriminerar en familjetyp kärnna 1 familjerna i jämförelse med andra. Att spekulation och missbruk av bidragsförskottssystemet förhindras är vikt också för att systemet skall respekteras av

i

och upplevas som rättvist.

Osäkerhet parterna

äSkenprocesser

Parternas osäkerhet kassans bedömning underhållsbidragets storlek

i c om av

kan leda till onödiga processer s.k. skenprocesser. Detta påverkar statens

164 Försäkringskassans roll; bakgrund

kostnader för den allmänna rättshjälpen och ökar belastningen de allmänna

domstolarna. Dessutom kan processerna medföra att parterna måste betala rättegångskostnader.

Rättgörluster

d Om försäkringskassan bedömer att ett fastställt underhållsbidrag uppenbar-

ligen är för lågt kan de begränsade möjligheterna till jämkning/omprövning

av

underhållsbidraget leda till en rättsförlust för barnet utfyllnadsbidrag lämnas

inte.

Ansvar för bofördldrarna

e Systemet innebär att man i praktiken lägger ett boföräldrarna för

ansvar

storleken av det allmännas stöd till barnen. Eftersom det är fråga ett stöd

om

som avser att kompensera en brist från den underhållsbidragsansvarige upplevs

detta ansvar ofta som orimligt, särskilt eftersom boförälderns möjligheter att

agera är begränsade.

Dubbelarbete

f I de fall bidragsförskott aktualiseras uppkommer dubbelarbete mellan försäk-

ringskassorna å ena sidan och de organ som handlägger frågor underhållsom

bidrag bl.a. advokater, socialnämnder och domstolar å andra sidan. Dubbelar-

betet behandlas i kapitel

Att kassans roll behöver stärkas har alltså sin grund i den koppling i dag

som

finns mellan bidragsförskottet och underhållsbidraget. Så länge denna koppling

kvarstår kommer vissa de problem vidlåder det nuvarande bidragsav som

förskottssystemet att kvarstå, låt vara att man på olika sätt kan lindra en del av

dem.

5.2 Något om tidigare förslag och överväganden

Familjelagssakkunniga föreslog i sitt delbetänkande SOU 1977:37 Underhåll

till barn och frånskilda, ordning för återkrav bidragsförskott. Förslaget en ny av

innebar i huvudsak att försäkringskassan självständigt skulle pröva den bidragsansvariges betalningsförmåga och löpande avgöra vad han eller hon skulle betala tillbaka till det allmänna på grund av utgivna bidragsförskott; detta oberoende av vad som kunde ha bestämts om underhållsbidragets storlek dom eller

genom avtal.

Åtskilliga remissinstanser var kritiska till förslaget och det togs inte i den

upp proposition som utarbetades på grundval betänkandet prop. 1978/79: 12, bet. av

Försäkringskassans roll; bakgrund 165

1978/79:LU9, rskr. 1978/79:99.

Departementschefen uttalade i propositionen att han kunde se åtskilliga fördelar i frigöra prövningen skyldigheten att betala tillbaka bidragsförskott

att av

från de civilrättsliga avgörandena underhållsbidrag. Han anförde dock vidare

om

försäkringskassorna nyligen fått sitt verksamhetsområde vidgat och borde få

att

rimlig tid till sitt förfogande innan ytterligare, krävande uppgifter lades på dem.

Vidare erinrades det kommande arbetet i Ensamförälderkommittén. Det om ansågs därför att förslaget till nytt återkravssystem i varje fall inte då borde genomföras a. prop. s. 77 och 78.

Ensamförälderkommittén föreslog i sitt betänkande SOU 1983:51 Ensamföräldrarna och deras barn bl.a. att de allmänna försäkringskassorna skulle ta

över tingsrätternas uppgift att pröva frågor underhållsbidrag till barn med

om möjlighet överklaga till de dåvarande försäkringsrätterna och Försäkringsatt överdomstolen, den s.k. kassamodellen.

Kommitténs förslag i denna del ledde inte till lagstiftning. Bristerna i nuvarande system uppmärksammades också av Riksdagens revisorer vid den granskning bidragsförskottssystemet de gjorde i mitten av 1980-

av som talet Förs. 1985/86:17 samt rapporter 1984/85:5-7 och 1985/86:1. Vissa av rapporterna remissbehandlades. Revisorerna pekade bl.a. att bidragsförskottets konstruktion medför stora risker för att underhållsbidrag fastställs till för låga belopp och att den avtalsfrihet råder beträffande underhållsbidrag nödvändiggör den nuvarande som

omfattande kontroll underhållsbidrag hos försäkringskassorna. Att göra mål

en av

underhållsbidrag indispositiva, vilket föreslagits av bl.a. Socialstyrelsen i

om

remissyttrande, skulle dock, anförde revisorerna, innebära att den hävdvunna

avtalsfriheten bort och att alla underhållsbidrag skulle fastställas av allmän togs

domstol. Såvitt revisorerna kunde bedöma skulle detta i mycket betydande grad öka det allmännas arbete med att fastställa underhållsbidrag. En sådan lösning

kunde inte förordas. I stället borde, enligt revisorerna, andra vägar sökas för att

eliminera nackdelen med avtal sfriheten inom bidragsförskottssystemet, nämligen

risken att omotiverat stor del kostnaderna för barnet får bäras av staten en av Förs. 1985/86: 17 s. 10. Revisorerna föreslog att utredning ett helt nytt system för statens stöd en om till tillsammans med båda sina föräldrar skulle tillsättas. I barn som inte lever

avvaktan på resultatet det föreslagna utredningsarbetet föreslog revisorerna

av

vissa kortsiktiga åtgärder, .a. att det borde åvila de underhållsbidragsansvariga i tillämpliga fall styrka sin bristande förmåga att betala underhållsbidrag.

att

1987 års underhdllsbidragskommitté hade i uppdrag att överväga bl.a. att ge försäkringskassorna ett större ansvar när det gällde att fastställa underhållsbidrag

till barn.

I sitt betänkande SOU 1990:8 Samhällsstöd till underhållsbidragsberättigade

barn, redovisade kommittén tre olika modeller tänkbara ersättningar för det som

166 Försäkringskassans roll; bakgrund

nuvarande bidrags- och stödsystemet, bl.a. den s.k. grundbidragsmodellen. I de två övriga modellerna ersattes bidragsförskottet med ett nytt samhällsstöd som var skilt från underhållsbidraget. I grundbidragsmodellen delades stödet i två delar, dels ett fast belopp

upp per

barn som benämndes grundbidrag, dels ett hushållsinriktat tilläggsbelopp.

Grundbidraget skulle motsvara viss andel basbeloppet och betalas ut till en av såväl ensamstående vårdnadshavare vårdnadshavare i s.k. ombildade som

familjer. Bidraget skulle vara behovsprövat och administreras försäkrings-

av

kassorna. Tilläggsbeloppet skulle utgå till ensamstående vårdnadshavare ett

som rent samhällsstöd. Förskott ett fastställt underhållsbidrag inte betalades som

i rätt ordning skulle kunna lämnas också fortsättningsvis. Vid sin prövning begäran grundbidrag skulle kassan även besluta

av en om om

storleken av underhållsbidraget, om inte talan underhållsbidraget anhängig-

om gjorts i domstol. Kassans beslut skulle kunna överklagas till allmän domstol.

Vid kassans prövning skulle reglerna i FB vara tillämpliga indis-

men vara positiva. För att underlätta samordningen mellan domstolarnas och försäkringskassornas handläggning föreslogs att domstolarnas handläggning underhållsav bidrag skulle bli indispositiv, föräldrarna inte hade förmåga att tillsammans om

svara för ett barns försörjning till ett normalbelopp. Försäkringskassan

upp

borde vidare, enligt kommittén, rätt att överklaga dom eller beslut

ges om

underhållsbidrag, om domen eller beslutet kunde antas påverka storleken

av

grundbidraget.

1987 års underhållsbidragskommittés förslag bereddes i Socialdepartementet med stöd av en interdepartemental arbetsgrupp. Arbetet resulterade i ett förslag som innebar att samhällsstödet inom bidragsförskottet utfyllnadsbidraget

- -

skulle frikopplas från underhållsbidraget och behovsprövas Ds 1992:53.

Inte heller detta förslag ledde till lagstiftning.

5.3 Hur kan

försäkringskassans roll stärkas

5.3.1 Olika

möjligheter

Part

En möjlighet att komma till rätta med de nackdelar utredningen har

som nu

gått igenom är att ge försäkringskassan ställning av part när underhållsbidrag till barn fastställs ellerjämkas/omprövas. Det är i första hand den lösningen

som utredningen skall pröva enligt direktiven. Denna lösning behandlas i kapitel 6. Utredningens slutsats där är att den lösningen inte bör väljas.

Rådgivning

Det finns också andra sätt att stärka försäkringskassornas roll och komma till

Försäkringskassans roll; bakgrund 167

rätta med nackdelarna och då särskilt risken för att underhållsbidragen läggs på för låg nivå. Ett sätt är att ge kassorna möjlighet att bistå enskilda med att en räkna ut och träffa avtal underhållsbidrag. Denna möjlighet diskuterar om

utredningen i kapitel 7. Utredningens diskussion ut i att det alternativet

mynnar bör väljas.

Innan utredningen presenterar dessa två alternativ skall dock de andra möjligheter att stärka kassans roll som utredningen diskuterat under sitt arbete nämnas. Med hänsyn till uppdraget har utredningen saknat anledning att närmare in

på dessa alternativ.

inskränka avtalsfriheten

Ett alternativ nämnts i annat sammanhang är att göra mål om underhållssom

bidrag till barn indispositiva och ge kassan möjlighet att yttra sig och lämna upplysningar i målen. Domstolarna skulle då ett ansvar för att frågorna blir ordentligt utredda och för att underhållsbidragen läggs på en riktig nivå. Mål underhållsbidrag till barn är i dag i huvudsak dispositiva. Parterna

om

bestämmer själva för genom sina yrkanden och medgivanden.

ramen processen

Vitsordar part riktigheten uppgift som motparten lämnat skall dom-

en av en

stolen lägga uppgiften till grund för sitt avgörande utan någon prövning av om uppgiften är riktig eller inte. Att ett mål är indispositivt innebär motsatsen, dvs.

bl.a. att domstolen skall undersöka vilka faktiska förhållanden som är riktiga. Detta kan konkretiseras på följande sätt. Om en part uppger att han eller hon har viss inkomst och motparten vitsordar detta skall domstolen grunda sin en bedömning underhållsbidragets storlek på den inkomsten när målet är disav

positivt. Om målet däremot är indispositivt skall domstolen själv undersöka hur inkomst parten har. Exempel indispositiva mål är mål om vårdnad och

stor mål om faderskap.

Den processuella dispositionsrätt parterna har står i samklang med deras förfoganderätt det civilrättsliga planet. Att ett tvistemål är indisposivt uttrycks

i RB just med att "saken är sådan att förlikning därom inte är tillåten".

Om ett mål är dispositivt behöver parterna alltså inte anlita en domstol för att

få fram ett avgörande kan verkställas utan de kan komma överens själva. som Att göra målen underhållsbidrag indispositiva innebär alltså ett brott mot om den ordning gäller i dag och det är inte helt enkelt att motivera varför som

denna typ mål till sin karaktär är förmögenhetsrättsliga inte skulle vara

av som

dispositiva. Att ett domstolsavgörande har betydelse för någon annans rätt i

detta fall för försäkringskassans återkrav normalt inte vara något motiv

anses

handlägga målet indispositivt. Sådana förhållanden brukar lösas andra

för att

s.k. nödvändig processgemenskap. Det finns dock skäl

sätt, t.ex. genom som

talar för begränsar parternas förfoganderätt. För det allmänna är det i

att man

olika hänseenden betydelse att underhållsbidragen fastställs på ett korrekt sätt

av

enligt reglerna i FB. Att ett barn växer får medel till sin försörjning

som upp

168 Försäkringskassans roll; bakgrund

är till en början naturligtvis ett allmänt intresse. Underhållsbidragens storlek har emellertid som påpekats flera gånger tidigare betydelse för kassans möjlig-

- -

heter att från den underhållsbidragsansvariga föräldern återkräva de bidrag

som man har betalat ut i förskott. På det sättet påverkar alltså underhållsbidragens

storlek det allmännas kostnader för bidragsförskottssystemet. Genom de bestämmelser som finns i BFL har också i själva verket parternas möjligheter

att

fritt avtala om underhållsbidragens storlek i inte obetydlig en utsträckning begränsats i praktiken. Reglerna kvittning rättegångskostnader i mål

om av om

underhållsbidrag företer också likheter med vad som gäller i indispositiva mål. Gör man målen underhållsbidrag indispositiva innebär det emellertid

om att

avtalsfriheten faller bort. Föräldrarna skulle alltså inte ha möjlighet att ingå avtal själva utan det skulle alltid krävas prövning domstol

en av eller annan

myndighet. Även om man skulle kunna underlätta domstolens prövning genom att föreskriva att vad föräldrarna bestämt skall fastställas det inte är uppenom

bart stridande mot barnets bästa, skulle en sådan ordning i betydande grad öka det allmännas arbete med underhållsfrågor. Underlättar domstolens arbete

man

minskas dessutom de fördelar vill uppnå med ändringen. Det kan också

man

anmärkas att det som regel inte heller i indispositiva mål är tillåtet för domstolarna att gå utöver parternas yrkanden 17 kap. 3 § RB. Inte heller förvaltningsdomstolarna har normalt möjlighet att gå utöver yrkanden 29 §

parternas

förvaltningsprocesslagen; 1971:291.

Oavsett andra aspekter är det enligt utredningens mening uteslutet öka

att

domstolarnas arbetsbelastning i sådan omfattning det skulle gälla

en som om

varje underhållsbidrag skulle fastställas domstol. Härtill kommer det

av en att knappast skulle vara förenligt med den renodling domstolarnas roll och av domarrollen som just pågår. nu Det kan dock diskuteras det alltid behöver domstol prövar om vara en som

underhållsfrågorna, om man tar bort avtalsfriheten för föräldrarna. Ett visst ansvar skulle kunna läggas på försäkringskassorna. En möjlighet att avlasta

domstolarna är att efter finländsk förebild införa möjlighet för föräldrar- - - en

na att lösa underhållsfrågan genom avtal, fastställs försäkringskassan.

som av

Modellen behandlas också i avsnitt 5.3.2. Kassan skulle innan den fastställer

avtalet, pröva om det är förenligt med barnets bästa. Ett avtal fastställts

som av

kassan skulle gällande och kunna verkställas såsom lagakraftägande

vara ett

domstolsavgörande. Detta alternativ skulle inte innebära att försäkringskassorna avgjorde underhållsbidragens storlek, föräldrarna Den uppgiften

om var oense. skulle, av skäl utvecklas närmare nedan, förbehållas domstolarna. Kassan som skulle alltså hänvisa parterna att väcka talan vid domstol föräldrarna inte om

kan enas eller om försäkringskassan att avtalet strider barnets bästa

anser mot och därför inte kan fastställas.

Försäkringskassans roll; bakgrund 169

För försäkringskassorna skulle detta alternativ innebära ett stort merarbete och lösningen är därför tveksam. Man bör åtminstone i första hand söka andra

lösningar.

ärskild ställföreträdare Ett annat alternativ är att ge försäkringskassorna rollen som särskild ställföreträdare for barnet i frågor om underhållsbidrag. Detta alternativ har sin förebild

i socialnämndernas roll i dag beträffande barn där nämnden skall sörja för att faderskapet fastställs, men skulle omfatta samtliga barn åtminstone om bidragsförskott utgår. Detta alternativ skulle öka kassornas arbete med underhållsbidragen och ställa stora krav på personalen som i dag i allmänhet saknar vana

att agera i privaträttsliga tvister. Detta alternativ kan därför inte förordas.

Vörhandsbesked

Ytterligare ett alternativ som nämnts är att försäkringskassorna skulle ges möjlighet att lämna förhandsbesked om skäligt underhållsbidrag i ärenden om bidragsförskott. Erfarenheterna av en försöksverksamhet vid tre försäkringskassor i mitten av 1980-talet visade dock att efterfrågan var mycket begränsad

och att behovet täcktes av de informella kontakter som utvecklats mellan kassorna och flertalet advokater. Antalet "onödiga processer" eller skenprocesser

bedömdes vara mycket litet och det framhölls att advokater i tveksamma fall

brukar villkora avtalen. Mot bakgrund av dessa erfarenheter finns det inte anledning att gå vidare med detta alternativ.

eslutanderätt

Frågor om underhållsbidrag skulle kunna flyttas över från tingsrätterna till

försäkringskassorna med rätt att överklaga kassans beslut till domstol. Detta

alternativ, som innebär att försäkringskassorna skulle avgöra tvister mellan

enskilda, har förts fram vid ett flertal tillfällen. De skäl som då anförts mot detta alternativ anser utredningen alltjämt har bärkraft. Till en början kan man ifrågasätta det lämpliga i att överföra ansvaret för

tillämpningen av central civilrätt från allmänna domstolar till förvaltningsmyn-

digheter och lägga såväl dömande som förvaltande uppgifter på försäkrings-

kassorna. Vad gäller underhållsbidrag kommer också den aspekten in att den

enskildes intressen ställs mot det allmännas varför kassans opartiskhet kan sättas ifråga.

Därtill kommer det olämpliga i att skilja handläggningen av frågor om underhåll till barn från frågorna om fastställande av faderskap, vårdnad och umgänge och från frågor om underhåll till make. Samtliga dessa frågor avgörs i dag

åtminstone vid tvist av allmän domstol.

Att låta försäkringskassorna avgöra tvister mellan enskilda är en nyhet och något helt annat än att låta kassorna hjälpa parterna till en överenskommelse om

170 Försäkringskassans roll; bakgrund

underhållsbidraget.

Försäkringskassorna saknar i dag behörighet att handlägga tvister mellan enskilda. Förfarandet vid försäkringskassorna regleras av förvaltningslagen 1986:223. Denna lag är inte avsedd och inte heller lämpad för att lösa kon-

flikter mellan enskilda. Även regelsystemet förenklas kommer det, så länge

om vill ha kvar möjligheterna att göra individuella bedömningar, även i framtiman

den att finnas kvar frågor som är svårbedömda och som domstolarna är lämp-

ligare att pröva. Här avses t.ex. fall där flera olika omständigheter skall vägas

mot varandra och det alltså kan bli fråga om komplicerade bedömningar såväl

-

rättsligt som i bevishänseende. Andra fall som klart lämpar sig bättre för domstolsprövning är sådana där det förekommer muntlig bevisning. Också sådana fall där underhållsfrågan skall avgöras med tillämpning av utländsk rätt lämpar

sig bättre för avgörande i domstol. Att låta tvister underhåll till barn avgöras av domstolarna är också mest om förenligt med synsättet i 11 kap. 3 § regeringsformen och med art. 6 i den europeiska konventionen för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.

Trots de rättssäkerhetsgarantier som ligger i att ett beslut från försäkrings-

kassan alltid kan överklagas till förvaltningsdomstol anser utredningen alltså att

övervägande skäl talar emot att flytta beslutanderätten från tingsrätterna till

försäkringskassorna.

Frikoppla återbetalaingsskyldigheten

Slutligen har det alternativet kommit upp att man skulle koppla loss återbetalningsskyldigheten för bidragsförskott från underhållsbidragen och ge försäkringskassan självständig rätt att pröva den underhållsbidragsansvariges en

återbetalningsförmåga inom ramen för bidragsförskottssystemet. Åtskilliga

fördelar skulle stå att vinna med en sådan ordning. Det skulle då bli möjligt att

fortlöpande anpassa återbetalningsskyldigheten efter ändringar i den bidrags-

ansvariges ekonomi och antalet domstolsprocesser skulle minska. En invändning mot förslaget förts fram tidigare är att underhållsbidrag upp till bi- - som -

dragsförskottsnivån i många fall de facto skulle komma att vila på offentligrättslig i stället för på civilrättslig grund. Därmed skulle det nuvarande regelsystemet som är uppbyggt med utgångspunkt i familjen till viss del komma att

- -

ställas sidan. Den skenbara kompetenskonflikt som kan uppstå om ett

offentligt organ fritt kan gå ifrån ett domstolsavgörande skulle också kunna leda till att allmänhetens förtroende för domstolarna rubbas. Det kan dessutom uppfattas som förvirrande att två organ parallellt skulle ha behörighet att pröva

vad den enskilde måste uppfatta som samma sak. En fråga principiell natur är hur man teoretiskt och juridiskt motiverar

av

"återbetalningsskyldigheten" om man frikopplar den från den civilrättsliga

Försäkringskassans roll; bakgrund 171

underhållsskyldigheten. Möjligen blir det fråga om att införa en s.k. betungande avgift för de bidragsansvariga föräldrarna.

5.3.2 Pågående reformarbete vad gäller vårdnad och umgänge

Arbetet med att ge försäkringskassorna en mera framträdande roll kan komma att påverkas av hur man löser frågan om arbetsfördelningen mellan domstolar och socialnämnder i vårdnads- och umgängesmål. Domstolsutredningen diskuterade i sitt betänkande SOU 1991: 106 Domstolarna inför 2000-talet om det efter finländsk förebild skulle gå att ändra - arbetsfördelningen mellan domstolar och socialnämnder i vårdnadsmål. I Finland kan föräldrarna i stor utsträckning lösa vårdnads- och umgängesfrågor genom avtal, som fastställs av socialnärrmden. Närrmden hjälper i samband härmed också föräldrarna att avtala om underhållsbidrag. Domstolsutredningen framhåller att det finländska systemet har vissa fördelar men poängterar samtidigt att det torde vara en förutsättning för att systemet skall bli lika användbart här som i Finland att socialnämnderna hjälper till med att räkna ut underhållsbidrag. Vårdnadstvistutredningen har i uppdrag att bl.a. undersöka om det kan finnas skäl som talar för att man i Sverige bör införa ett system liknande det i Finland, trots att våra regler om vårdnad och umgänge är delvis annorlunda utformade Dir. 1993:120. Det finns ett samband mellan å ena sidan vårdnads- och umgängesfrågor och å andra sidan frågor om underhållsbidrag. En fråga blir därför hur handläggningen av frågor om underhållsbidrag skall kunna passas in i ett system för handläggning av vårdnadsfrågor och umgängesfrågor som bygger på den finländska modellen. Den frågan tas upp i kapitel

6 Bör

försäkringskassorna ges

ställning av part vid avtal och

rättegång om

underhållsbidrag till barn

Utredningens bedömning: Utredningen avråder från det alternativ som

innebär att försäkringskassorna får ställning av part vid avtal och rättegång om underhållsbidrag till barn. Ett sådant system blir enligt utredningens bedömning alltför komplicerat och svåröverskådligt. Utredningen ifrågasätter också om några nämnvärda ekonomiska besparingar skulle

göras genom en sådan reform.

6.1 uppdrag Utredningens

Som tidigare nämnts bör utredningen, enligt direktiven, i första hand pröva en lösning innebär att försäkringskassorna, när bidragsförskott utgår, får ställsom

ning part intill gränsen för vad utbetalats eller skall utbetalas som

som som

bidragsförskott. Här presenterar utredningen skiss till sådan lösning och

en en

de överväganden utredningen gjort med anledning sitt uppdrag i denna del.

av

6.2 Allmänt om talerätt

För part i rättegång angående viss fråga måste man ha ett av

att vara en en

rättsordningen erkänt intresse i den sak rättegången gäller. Man sägs då ha

som talerätt.

174 Bör försäkringskassorna ställning part

ges av

Att man har talerätt i en sak innebär i allmänhet att man

har rätt att sätta igång en process väcka talan vid domstol angående saken

-

en initiativrätt

kan bli ålagd att uppträda som motpart i en sådan

- process

har rätt att tillföra processen beslutsunderlag i form av utredning, bevisning

-

och egen argumentation en argumentationsrätt och en rätt att vidta pro-

cesshandlingar

har rätt att överklaga domstolens avgörande en överklaganderätt.

- Det är inte självklart att alla dessa funktioner ingår i talerätten. En kan person

ha talerätt utan att han eller hon för den skull är berättigad att starta en process. Detta gäller framför allt i sådana fall där bara en myndighet får ta initiativ till

en rättegång. Som exempel kan nämnas att frågor om överflyttning av vårdnad-

en enligt 6 kap. 8 § första stycket FB prövas på talan av socialnämnden 6 kap.

8 § andra stycket FB. I detta fall kommer den enskilde i processen som

motpart. Att man kan vara part i en rättegång behöver inte innebära att man själv får

föra sin talan i processen. Ett barn som inte har fyllt 18 år saknar i princip den

rätten. I sådana fall företräds man av en ställföreträdare.

6.3 Försäkringskassornas partsställning i dag

6.3.1 Fastställande och jämkning underhållsbidrag

av

Underhållsbidrag fastställs genom dom eller avtal. Föräldrarna har alltid möjlig-

het att själva ändra vad som tidigare bestämts om underhållsbidrag. Om de är

ense kan de alltså komma överens om att något annat skall gälla än vad de

själva eller en domstol har bestämt tidigare.

Om föräldrarna inte är ense om att ändra vad som gäller sedan tidigare kan en av dem alltid få till stånd en omprövning av underhållsbidraget när det har varit oförändrat i sex år 7 kap. 10 § tredje stycket FB.

Om det inte har gått så lång tid som sex år måste den som vill få till stånd en ändring visa att förhållandena har ändrats. Vid ändrade förhållanden kan nämligen ett avtal eller en dom jämkas av domstol 7 kap. 10 § första stycket FB. Domstolens möjligheter att jämka för förfluten tid är begränsade. För tiden

innan talan väckts får domstolen, om parterna inte är ense om annat, endast

jämka domen eller avtalet så sätt att obetalda bidrag sätts ned eller tas bort. Slutligen kan ett underhållsavtal jämkas också om det är oskäligt med hänsyn

till omständigheterna vid dess tillkomst och förhållandena i Övrigt 7 kap. 10 § andra stycket FB.

Bör försäkringskassorna ges ställning av part 175

I kapitel 14 föreslår utredningen vissa ändringar i möjligheterna att avtal

eller domar om underhållsbidrag jämkade resp. omprövade.

6.3.2 Vem är part när underhållsbidrag till barn skall

fastställas eller jämkas

Utgångspunkten för bedömningen partsställningen vid avtal och rättegång om

av

underhållsbidrag till barn är att skyldigheten att lämna sådant bidrag är en skyldighet gentemot barnet och att rätten till sådant bidrag tillkommer barnet

självt NJA 1917 s. 386. Barnet är alltså part. I frågor underhållsbidrag företräds barnet av sin vårdnadshavare. Finns det om

särskilt förordnad förmyndare har också denne rätt att företräda barnet 7

en

kap. 2 § tredje stycket FB. Fr.o.m. den l juli 1995 har bestämmelsen en änd-

rad SFS 1994:1433. Även socialnämnden har i vissa fall rätt att

lydelse; se

föra talan för barnet, nämligen i de fall där nämnden har att sörja för att faderskapet fastställs 7 kap. 14 § första stycket FB. Vid vårdnad är det den förälder barnet bor hos som är behörig gemensam som

att företräda barnet i frågor den andra förälderns bidragsskyldighet enligt

om

7 kap. 2 § första stycket 2 FB NJA 1985 387. Ofta aktualiseras emellertid

s. frågan underhållsbidrag i samband med frågan om vårdnaden om barnet. om

Den förälder yrkat vårdnaden betraktas i sådana fall som part även med

som avseende på frågan underhållsbidrag till barnet. Föräldrarna betraktas då om varandras motparter också i högre rätt även om målet överklagats enbart som

i underhållsfrågan. Se rättsfallen NJA 1973 623, NJA 1979 s. 99 och NJA

s. ° 1982 s. 376. En fråga är vad det innebär för partsställningen att bidragsförskott betalas ut. När bidragsförskott betalas ut träder försäkringskassan in i barnets rätt till

fastställt underhållsbidrag upp till det belopp som förskotterats. Detta framgår

15 § BFL. Så länge försäkringskassan betalar ut bidragsförskott skall den

av

bidragsansvariga föräldern betala underhållsbidraget till kassan.

Försäkringskassan övertar alltså successivt, allteftersom bidragsförskott betalas rätten till det fastställda underhållsbidraget. Rätten till framtida underhållsut, bidrag tillkommer alltså barnet medan rätten till underhållsbidrag för förfluten

tid när det är fastställt tillkommer kassan.

ämkning för förfluten tid Enligt rättsfall från HD, NJA 1983 241 kan den underhållsbidragsett s.

ansvarige vid allmän domstol töra talan mot försäkringskassan omjämkning av förfallna bidragsbelopp han eller hon skall betala till kassan. Försäkrings-

som

kan i sådana fall, alltså gäller underhållsbidrag för förfluten tid,

kassan som vara part i målet.

176 Börförsäkringskassoma ställning part

ges av

En särskild fråga är om försäkringskassan och den bidragsansvariga föräldern kan avtala om retroaktiv nedsättning av det underhållsbidrag skall betalas som till kassan. Mot bakgrund av att kassan kan uppträda part i rättegång som en om jämkning för förfluten tid, dvs. beträffande samma fråga, borde kassan också kunna träffa en överenskommelse i frågan. Saken har dock inte prövats. Den rätt till underhållsbidraget som försäkringskassan förvärvat påverkas inte av att bidragsskyldigheten sätts ned genom dom i mål, i vilket talan väckts efter tidpunkten för kassans förvärv och i vilket kassan inte varit part. Inte heller påverkas rätten av att bidragsskyldigheten sätts ned genom avtal mellan barnet och den bidragsansvarige, som träffats efter sagda tidpunkt. Detta framgår av två rättsfall från HD NJA 1983 s. 241 och III. Försäkringskassan blir alltså inte bunden av ett avtal eller en dom mellan barnet och den bidragsansvarige innebär retroaktiv jämkning undersom en av hållsbidraget. Det är inte helt klart om en domstol alls kan pröva talan mot barnet en om jämkning av obetalda underhållsbidrag för tid före talans väckande, vilka täcks av utgivet bidragsförskott. Om domstolen inte kan det skall den avvisa en sådan talan. Talan prövades av domstolen i RH 1981:113. Värdet prövningen av synes dock för den underhållsbidragsansvarige begränsat, eftersom avgörandet enligt NJA 1983 s. 241 saknar rättskraft mot försäkringskassan eftersom kassan inte har varit part. Se även RH 1984:24 och RH 1983:45, där dock det ursprungliga bidraget översteg bidragsförskottet. HD:s uttalande i rättsfallet NJA 1983 s. 241 II, att den rätt som kassan förvärvat mot den underhållsbidragsansvarige inte påverkas av att bidragsskyldigheten nedsatts genom dom i mål i vilket kassan inte varit part, kan enligt Anders Agell eventuellt ses som ett accepterande av att det inte förelegat något rättegångshinder i det tidigare målet om jämkning på talan av den underhållsbidragsansvarige mot barnet. Som Agell påpekar var dock inte den frågan föremål för HD:s omedelbara bedömande, och domstolens uttalande om overksamheten av den tidigare domen mot försäkringskassan behöver inte innebära, att HD tagit ställning till om talan i det tidigare målet bort awisas. Welamson, L., SvJT 1989 s. 509 och Agell, A., Underhåll till barn och make, 4:e uppl. 1988, s. 141 not 25. Tillmäts förhållandet inte betydelse såsom rättegångshinder är det att se som ett motfaktum, som om det åberopas fråga är om ett dispositivt mål, skall föranleda att käromålet ogillas. Barnet är inte rätt borgenär. I de fall där försäkringskassan varit part i ett mål om jämkning eller omprövning av underhållsbidrag för förfluten tid blir kassan givetvis bunden domav slutet i hela dess vidd. När kassan däremot inte har varit part i målet uppkommer frågan från vilken tidpunkt bundenheten inträder, dvs. från vilket datum kassan inte längre har rätt att kräva tillbaka det högre belopp som tidigare varit bestämt. Vid rättegång jämkning kan underhållsbidraget, framgått om som av avsnitt 6.3.1, i och för sig sättas ned eller tas bort för tid före talans väckan-

Bör försäkringskassorna ställning av part 177

ges

de. Detta behöver dock inte innebära att domen får verkan mot kassan från den

angivna dagen. Förutom tidpunkten för talans väckande kan som alternativa tidpunkter tänkas domsdagen eller dagen då domen vinner laga kraft. Något

klart ställningstagande till denna fråga har HD inte tagit. I rättsfallet NJA 1983 241 och III hänvisar HD emellertid till tidpunkten för talans väckande på s.

ett sätt intryck att det är denna tidpunkt som är avgörande för

som ger av kassans bundenhet. RFV dock ha den uppfattningen att tidpunkten för synes

laga kraft är avgörande för bundenheten Allmänna råd 1991:3 s. 18 och 19. Såväl Anders Agell Ulf Sjögren i Riksskatteverket RSV förordar emeller-

som tid tidpunkten för talans väckande Agell a.a. s. 140-142 och bilaga till SOU

1990:48 43. Samma uppfattning redovisar Lars Bejstam i sin avhandling

s.

"Bidragsförskott" 1994, s. 346-349. Uppfattningen delas av utredningen. Det utredningen har redovisat kan konkretiseras med följande exempel.

nu Antag att underhållsbidraget är fastställt till 600 kr i månaden. Den 1 juli

väcks talan mot barnet inte försäkringskassan att underhållsbidraget skall

om jämkas till 200 kr i månaden fr.0.m. den 1 april samma år. Den 1 december vinner tingsrättens dom laga kraft. I domen har tingsrätten bifallit den bidrags-

ansvariges yrkande och satt ned underhållsbidraget till 200 kr i månaden fr.0.m. den 1 april. Försäkringskassan skulle då ha rätt att kräva 600 kr i månaden för

tiden fram till den 1 juli kassan är inte bunden domen och med 200 kr i

av

månaden därefter kassan är bunden domen. Anser kassan att 200 kr är

av

skäligt även för tiden före den 1 juli kan den acceptera sänkningen retroaktivt

även någon bundenhet inte föreligger RFV, Allmänna råd 1991:3 s. 18. om

Jämkning för framtiden

Man kan alltså konstatera att försäkringskassorna redan i dag under vissa förutsättningar har ställning part såvitt gäller underhållsbidrag för förfluten av tid. Försäkringskassorna är däremot aldrig part när det gäller jämkning av underhållsbidrag för framtiden.

Huruvida och i vilka fall försäkringskassan i sådana fall har möjlighet att

inträda intervenient på barnets sida är oklart. som Enligt 14 kap. 9 § RB får den inte är part i en rättegång, men som påstår som saken rör hans eller hennes rätt, delta i rättegången som intervenient på en att

sidorna, han eller hon visar sannolika skäl för sitt påstående.

av om

Vad gäller intervenientens processuella ställning skiljer man mellan ordinär

intervention och självständi intervention.

Vid ordinär intervention äran intervenienten inte ändra talan eller

partens företa handlin strider mot artens. Intervenienten kan inte heller annars ar, som överklaga eller ett beslut. eller hon kan endast understödja ensam en om an parten vid utförandet talan. Interventionen medför inte att domen blir bindav ande för intervenienten. Interventionen medför inte heller några inskränkningar

178 Bör försäkringskassorna ges ställning av part

i artens rätt att genom dispositioner och passivitet påverka utgång processens kap. 11 § första stycket RB.

Vid självständig intervention intar intervenienten ställning i

av part processen.

Dennes processuella befogenheter är alltså inte begränsade sätt

samma som vid ordinär intervention. Domen blir i detta fall gällande för och intermot venienten och detta oavsett intervention har skett eller 14 kap. 11 § om

andra stycket RB. I rättegång om jämkning för framtiden när det utgår bidragsförskott bör kassan, enligt Anders Agell, ha möjlighet att inträda intervenient barnets

som sida a.a. s. 44 och 142. HD har också i beslut den 19 oktober 1983 ST 2476 i T 238/82 inte funnit skäl att meddela prövningstillstånd angående dom på

underhållsbidrag förstagångsfastställelse och samtidigt förordnat rätte-

om gångskostnaderna i HD bl.a. genom att tillerkänna sådan ersättning försäkringskassan, vilken i hovrätten fått inträda intervenient barnens sida. I som

sitt beslut härom konstaterade hovrätten endast försäkringskassan visat

att

sannolika skäl för sitt påstående att rättegången underhållsbidrag för barnen

om rörde kassans rätt. RFV rekommenderar i Allmänna råd 1991:3 att försäkringskassan när bidrags-

förskott lämnas går intervenient på barnets sida i mål jämkning

som om av

underhållsbidrag som är av särskilt intresse. RFV tycks alltså utgå från att detta

är möjligt.

I RH 1991 :46 lämnade emellertid hovrätten utan bifall försäkringskassan

en av

i äktenskapsmål gjord ansökan att med hänsyn till reglerna bidrags-

om om förskott få delta i rättegången i hovrätten intervenient på hustruns sida i som

den dit fullföljda frågan om underhållsbidrag till barn förstagångsfastställelse. Enligt hovrätten kunde utgången i målet inte påverka försäkringskassans

anses rättsliga ställning. Peter F itger har uttalat att anledningen till att kassan inte bör tillåtas intervenera mera torde att söka inom den offentliga rätten än inom vara processrätten Rättegångsbalken 14:27.

Förstagángyfastställelse Bidragsförskott beviljas ofta innan något underhållsbidrag har fastställts. Det är alltså vanligt att underhållsbidraget fastställs först efter det bidragsför-

att

skottet börjat utgå. Underhållsbidraget bestäms i sådana fall avtal mellan

genom

barnet och den bidragsansvarige eller dom mellan dem. Domen eller

genom

avtalet utgör sedan grund för kassans anspråk mot den bidragsansvarige. Försäkringskassan är inte part i dessa fall trots att domen eller avtalet i allmänhet

omfattar även tid före domsdagen, för vilken tid bidragsförskott Försäkutgetts.

ringskassan träder nämligen i barnets rätt först när underhållsbidraget är

fastställt. Detta framgår 15 § BFL. Vad gäller kassans möjligheter interav att venera i processen, se ovan.

ställning 179 Bör jörsäkringskassoma ges av part

6.3.3 i mål

Något om partsställningen om bidragsförskott

Mål rätt till bidragsförskott prövas av förvaltningsdomstolarna. För proom gäller alltså inte RB utan förvaltningsprocesslagen. cessen

I mål rätt till bidragsförskott har i praxis barnet ansetts vara part, eftersom

om

det är barnet har rätt till bidragsförskottet Försäkringsöverdomstolens

som

i mål 1922/83:4 och FÖD 1985:51, jämför även 1987:9.

beslut 1983-10-03 nr

Detsamma gäller i mål umgängesavdrag på underhållsbidrag vid återkrav

om

Försäkringsöverdomstolens dom 1986-10-21 i mål 929/84:9.

nr

I mål förlängt bidragsförskott kan enligt praxis både barnet och den

om förälder eller tidigare vårdnadshavare barnet varaktigt bor tillsammans med som vara part.

I dessa måltyper har även den underhållsbidragsansvarige ställning av part Försäkringsöverdomstolens beslut 1983-05-31 i mål 2763/82:5 och beslut

nr 1988-12-05 i mål 743/88:8 samt Lavin, R., Gäst hos Försäkringsöverdomnr stolen, 60 och 61. Anledningen är att ett beslut bidragsförskott har bes. om

tydande verkningar för den underhållsbidragsansvarige. Det är också detta som

motiverar han eller hon redan i försäkringskassan skall beredas tillfälle att att sig över ansökningen och skriftligen underrättas kassans beslut 7 § yttra om

BFL. Den underhållsbidragsansvarige har emellertid inte ansetts ha rätt att överklaga beslut s.k. utfyllnadsbidrag FÖD 1985:6.

ett om RFV har till uppgift att bl.a. verka för att bestämmelserna om bidragsförskott

tillämpas likformigt och rättvist. I detta syfte har RFV rätt att överklaga försäk-

ringskassornas, länsrätternas och kammarrätternas avgöranden.

RFV bestämmer verket skall part i mål där enskild part överklagat om vara en beslut till kammarrätt. Även RFV kassans beslut till länsrätt eller länsrätts om beslutat inte part, får domstolen förelägga verket att svara i målet, om att vara det finns särskilda skäl.

Endast i ett fall måste RFV generellt ställa upp som part, nämligen i det fallet

enskild överklagat kammarrättens beslut. RFV är då alltid den att en part

enskildes inför Försäkringsöverdomstolen 20 kap. 12 § AFL jämförd

motpart med 22 § BFL. allmänna försäkringskassorna intar inte ställning part i mål om bidrags- De av förskott.

180 Bör försäkringskassorna ges ställning av part

överväganden

Inledning

En partsställning för försäkringskassorna vid avtal och mål om underhållsbidrag skulle ha vissa fördelar. Kunde försäkringskassorna uppträda den som part gentemot bidragsansvariga föräldern skulle risken för att underhållsbidrag läggs på for låg nivån kunna en motverkas. Kassan skulle själv kunna i rättegångar och domstolarnas beagera slutsunderlag skulle kunna bli bättre än i dag. Vidare skulle skenprocesser

i

den mån sådana förekommer och den risk för rättsforluster i dag föresom ligger minska/falla bort. En partsställning ger emellertid, framgår det följande, som av också upphov till åtskilliga problem såväl praktisk principiell av som natur. Sammantaget måste dessa anses ha en sådan styrka att försäkringskassorna inte bör ges ställning av part i vidare omfattning än vad gäller i dag. som De problem som är förknippade med detta alternativ och olika möjliga lösningar på dessa problem skisseras i det följande.

Utgångspunkter

Här, liksom i övrigt, bör sträva efter enkla lösningar. man Det måste i varje situation vara klart är part i frågor underhållsbidrag. vem som om När underhållsbidraget fastställs är det i vissa fall oklart huruvida bidragsförskottssystemet över huvud taget kommer att behöva utnyttjas. Det är alltså i dessa fall fullt möjligt att det allmänna aldrig kommer att något betalningsanspråk gentemot den underhållsbidragsansvarige. Att ge försäkringskassan ställning av part i dessa fall är knappast lämpligt. Föräldrarna bör inte styras i

bidragsförskottssystemet. De som inte uppbär bidragsförskott bör därför, liksom

i dag, själva kunna träffa avtal eventuellt med biträde av kassan eller få underhållsbidraget fastställt genom en dom. Motsvarande bör gälla vid jämkning/omprövning av underhållsbidraget. En utgångspunkt är alltså att försäkringskassan endast bör tillerkännas partsställning i de fall där bidragsförskott utgår och endast till bidragsförskottsupp nivån.

6.4.3 Hur

göra försäkringskassan till part

En utvidgning av kassans ställning part tar sikte på de fall där kassan i dag som inte tillerkännts ställning part, dvs. sådana gäller framtida underhållsav som bidrag. Det är alltså fråga dels förstagångsfastställelser, dels jämkning om eller

ställning 181

Bör försäkringskassorna ges av part

omprövning ett avtal eller en dom för framtiden.

av

skall uppnås är alltså kassan får möjlighet att när bidragsför-

Vad som att skott aktuellt hos rätten begära fastställelse underhållsbidrag samt är av framtida underhållsbidrag i de fall kassan bedömer att

jämkning/omprövning av

fastställda underhållsbidraget är för lågt. Försäkringskassan skulle vidare ges det

möjlighet uppträda den bidragsansvariges motpart i en rättegång. Kas-

att som

också kunna träffa avtal med den bidragsansvariga föräldern om

san skulle underhållsbidraget.

kan få partsställning i vidare omfattning än i dag på olika

Försäkringskassan

sätt. alternativ är ändrar 15 § BFL, så att kassan kan träda i barnets Ett att man

denna fixerats och även vad gäller jämkning framtida under-

rätt också innan av hållsbidrag.

Ett alternativ är att föreskrift i lag gör det möjligt för

annat man genom en

vid ansökningstillfallet eller kräva att rätten till underhålls-

kassan att, senare,

bidrag överlåts till kassan. Denna lösning strider visserligen mot principen att

underhållsfordringar inte är förfallna till betalning är

familjerättsliga som

oöverlåtbara. Att låta försäkringskassan träda i barnets rätt till framtida

bidrag emellertid knappast betänkligt mot bakgrund av att barnets trygghet

är

tillgodoses genom bidragsförskottet.

alltid eller endast i vissa fall

6.4.4 Bör försäkringskassan vara part när bidragsförskott utgår

fråga är naturligtvis hur omfattande kan och bör göra kassans

En första man

kassan alltid när bidragsförskott betalas ut eller bör

nya roll; bör vara part kassan part endast i vissa av dessa fall. vara har för det alternativ innebär att försäkringskassorna Utredningen stannat som diskretionärt eller efter fritt skön avgöra, huruvida ges rätt att m.a.o. ett mera sådana omständigheter motiverar att kassan skall ta på sig det föreligger som

rollen part/motpart. Det är varken rimligt eller ekonomiskt möjligt att låta

som

försäkringskassan som part i alla bidragsförskottsärenden. Samtidigt detta alternativ alltså är det enda som är möjligt i praktiken är

som det inte något bra alternativ.

den enskilde kan det naturligtvis uppfattas förvirrande att, vad gäller

För som

belopp till bidragsförskottsnivån, ha två möjliga motparter.

upp säker kassan inte att part måste kassan på För att vara att avser agera som kontaktas i varje enskilt fall. Man kan alltså få en situation som något sätt

mycket liknar dagens med bl.a. villkorade avtal.

Även för domstolarna kan den diskuterade ordningen med olika tänkbara

parter innebära svårigheter.

182 Bör försäkringskassorna ges ställning av part

En särskild fråga som måste lösas är hur möjlighet för försäkringskassan en

att vara part skall påverka försäkringskassans möjlighet att reducera bidragsförskottet på den grunden att underhållsbidraget fastställts till uppenbarligen för

ett

lågt belopp. Problemet blir aktuellt i de situationer då försäkringskassan väljer

att inte gå in som part. Det som många upplever som negativt med dagens system den konstlade partsställningen, kostnaderna för barnet/boföräldern vid eventuell i en process domstol kommer dessutom inte att falla bort än i vissa fall. - annat

6.4.5 När

försäkringskassan är part bör

-

försäkringskassan och barnet eller endast försäkringskassan vara part upp till bidagsförskottsnivån

En möjlighet är att låta försäkringskassan, när bidragsförskott betalas träda

ut,

in i barnets rätt till underhållsbidrag till

upp bidragsförskottsnivån och detta

även med avseende på framtida bidrag fastställda eller ej. Kassan skulle alltså ensam vara part upp till bidragsförskottsnivån. För belopp däröver skulle barnet själv ensam vara part. Detta förutsatt att kassan väljer bli

att part se avsnitt

6.4.4.

Barnet

Bidragsforskottet

Försäkringskassan

Barnet och försäkringskassan är i detta alternativ medparter och i förhållande till den gemensamma motparten, den bidragsansvariga föräldern,

att anse som

självständiga parter. S.k. ordinär processgemenskap skulle alltså föreligga 14

kap. 8 § första stycket RB.

I de fall något underhållsbidrag inte är fastställt när bidragsförskottet beviljas,

vilket i dag är vanligt, skulle kassan alltså kunna träffa avtal och inleda en

rättegång mot den bidragsansvariga föräldern.

Det kan emellertid också så att rättegång fastställande undervara en om av

hállsbidraget pågår när bidragsförskottet beviljas. Under inträffar

processen alltså en omständighet, enligt vad tidigare medför kassan som - som sagts att -

upp till bidragsförskottsnivån framstår som berättigad i stället för barnet.

Domen torde i detta fall ha rättskraft gentemot kassan. Kassan måste då på

ställning 183 Bör försäkringskassorna ges av part

något sätt kunna tillvarata sina intressen i den pågående rättegången. Detta bör

. kunna ske kassan övertar barnets talan 13 kap. 7 § RB eller går genom att i rättegången intervenient 14 kap. 9 § RB. som

Det kan naturligtvis också så att underhállsbidraget redan är fastställt när

vara bidragsförskottet beviljas. Det inträffat är att barnet inte längre är rätt som Den bidragsansvarige skall betala underhållsbidraget till kassan i borgenär. stället för till barnet. Har underhållsbidraget bestämts till ett belopp som kassan

riktigt behöver kassan givetvis inte vidta några åtgärder alls.

anser vara

Skulle kassan däremot, när bidragsförskottet beviljas eller senare, anse att

underhållsbidraget fastställts till ett för lågt belopp finns det inga hinder mot att kassan söker nå överenskommelse ett högre bidrag med den bidragsanen om svariga föräldern. Kan någon överenskommelse inte nås återstår för kassan att

inleda rättegång. En särskild fråga är härvid de nuvarande begränsning-

en om i möjligheterna till stånd ändring ett fastställt underhållsbidrag arna att en av

bör gälla även i de fall där kassan inte har varit och inte har kunnat vara part

i den dom eller det avtal skall jämkas. som skulle också, den så väljer, den bidragsansvariges motpart i Kassan om vara

de fall denne tar initiativ till en jämkning. Att låta kassan självständig part upp till bidragsförskottsnivån och

vara ensam,

i fråga eventuellt överskjutande underhållsbidrag kan en del

barnet part om

egendomliga följder parterna i process vidtar motstridiga processhand-

om en lingar. tänka sig det fallet försäkringskassan vitsordar att den under- Man kan t.ex. att

hållsbidragsansvarige skall få tillgodoräkna sig en bostadskostnad som överstiger den enligt Socialstyrelsens och RFV:s normer högsta godtagbara, medan

inte godtar kostnaden. Det är då fullt möjligt att den underhållsbidragsbarnet

ansvarige förpliktas att betala ett belopp som understiger bidragsförskottsnivån

eftersom han eller hon inte ha förmåga att betala mer samtidigt till kassan anses

den bidragsansvarige rätten går på barnets linje i bostadskostnads-

som - om frågan kan ha förmåga att betala ett belopp även till barnet. - anses

Om tingsrätten ogillar både försäkringskassans och barnets yrkande om underhållsbidrag därför den underhållsbidragsansvarige anses ha haft beaktansvär-

att s

välbetalt arbete och övergå till sysselsättning och

da skäl för att lämna ett annan

barnet överklagar domen kan följderna, barnet vinner processen i

endast om bli likartade. Försäkringskassan kan sägas ha "bottenfordringhovrätten, - som en" får ingenting medan barnet tillerkänns ett visst belopp. -

barnet först uppkommer frågan vilket belopp domstolen skall

Om processar "förbehålla" kassan när föräldrarnas förmåga att betala överskjutande under-

hållsbidrag bedöms.

En nackdel är den bidragsansvariga föräldern i vissa fall kommer att

annan att

kassan till bidragsförskottsnivån och barnet vad gäller

få två motparter; upp

eventuellt underhållsbidrag. Förutom den betydelse detta kan få överskjutande

184 Bör försäkringskassorna ges ställning av part

för rättegångskostnaderna innebär det den bidragsansvarige

att kan komma att

besväras av två låt målen i vissa fall

processer, vara att kan handläggas i

en rättegång.

Det har här förutsätts att dom mellan försäkringskassan

en och den bidragsan-

svariga föräldern inte hindrar barnet härefter väcker att talan om överskjutande

underhållsbidrag. På motsvarande sätt har det antagits dom mellan barnet

att en

och den bidragsansvariga föräldern om överskjutande underhållsbidrag inte hindrar att kassan härefter väcker talan "bottenfordringen".

om Frågan om

domens rättskraft är emellertid ännu fråga en som uppkommer om kassan ges

ställning av part. Härtill kommer de svårigheter är förknippade med kassan som att tillagts en valrätt och att barnet alltså subsidiärt kan bli part även vad gäller belopp under bidragsförskottsnivån.

Detta måste bli ytterst förvirrande för den enskilde. Mot skall talan vem en om

jämkning av framtida underhållsbidrag riktas när bidragsförskott utgår I sin ansökan om stämning måste den bidragsansvarige lämna

uppgifter om sin

motpart 33 kap. 1 § RB. Även för domstolen innebär sådan ordning svårigheter. Hur skall domstolen

en förfara talan väcks mot barnet Bör domstolen

om trots att målet är dispositivt efterhöra kassans inställning Och vad skall domstolen

göra om kassan förklarar

att den vill utnyttja sin rätt att part. Kassan är inte instämd. vara Av pro-

cessekonomiska skäl det visserligen önskvärt partssuccession

vore att åtmin- stone med båda parters samtycke kunde förekomma även i sådana fall, - men det är oklart hur rättspraxis skulle ställa sig Ekelöf, P. O., Rättegång II, 5:e

uppl. 1977, s. 141 och 142. Antag att någon partssuccession inte är möjlig/inte

kommer till stånd. Då återstår för domstolen antingen avvisa att käromålet

rättegångshinder beaktar domstolen självmant, inte är föreskrivet

om annat eller, om kassans ställning åberopas, ogilla käromålet på grund av att barnet

inte är rätt borgenär. Antag att någon partssuccession inte kommer till stånd och att domstolen jämkar underhållsbidraget nedåt. Avgörandet kommer

då inte

att binda kassan. Om kassan däremot förklarar

sig avstå från att utnyttja den möjlighet att träda i processen i barnets ställe måhända föreligger

som och

som motiveras processekonomiska skäl kan det

av ge upphov till frågor om verkningarna av denna kassans inställning. En annan möjlighet är att låta både försäkringskassan och barnet bidrags-

när -

förskott är aktuellt parter till bidragsförskottsnivån och

- vara upp att oavsett -

vem som processar låta utverkat belopp upp till bidragsförskottsnivån tillfalla

kassan.

Bör försäkringskassorna ges ställning av part 185

Barnet

Bidragsförskottet

Försäkringskassan eller barnet var för sig

Exempel: Kassan processar först och tilldöms 500 kr. Därefter processar barnet och tilldöms l 500 kr. Den underhållsbidragsansvarige skall då betala 1 173 kr till kassan och 327 kr till barnet. Exempel: Kassan yrkar l 173 kr och barnet yrkar 1 500 kr. Den underhållsbidragsansvariges reducerade överskott uppgår till 1 500 kr. Han begär emellertid att få förbehålla sig ytterligare 327 kr. Detta medger försäkringskassan, men inte barnet. Tingsrätten går på barnets linje vad gäller det särskilda förbehållet. Kassan får då 1 173 kr och barnet 327 kr.

Exempel: Kassan yrkar 500 kr och barnet yrkar l 200 kr. Den underhållsbidragsansvariges reducerade överskott uppgår till 1 200 kr. Han begär emellertid

ett särskilt förbehåll om 700 kr för vissa privata skulder. Detta godtar kassan men inte barnet. Tingsrätten går på barnets linje vad gäller det särskilda förbe-

hållet. Kassan får då 1 173 kr tack vare barnets processföring och barnet får

27 kr. Exemplen gör inte anspråk på att vara realistiska men de illustrerar mekanis-

men. De bygger den i dag allmänt använda metoden för beräkning av under-

hållsbidrag. Den av utredningen föreslagna nettokvotdelningsmetoden ger dock samma principiella resultat. Antag att barnet och försäkringskassan gemensamt väcker talan om underhålls-

bidraget upp till bidragsförskottsnivån. Det är i detta alternativ uppenbart att

endast en dom kan ges för alla som har del i saken. Processgemenskapen mellan kassan och barnet är alltså speciell 14 kap. 8 § andra stycket RB.

Att det mellan barnet och kassan råder s.k. speciell processgemenskap innebär att utgången i en rättegång mellan kassan och den bidragsansvarige blir bindan-

de även för barnet upp till bidragsförskottsnivån. På samma sätt blir utgången

i en rättegång mellan barnet och den underhållsbidragsansvarige bindande även

för kassan upp till bidragsförskottsnivån.

Flera taleberättigade kassan och barnet har i detta fall visserligen individuell talerätt vad gäller belopp understigande bidragsförskottsnivån men reglerna om rättskraft mot tredje man åstadkommer en enhetlig reglering av saken. Har en

dom i saken meddelats talan av eller mot någon av de taleberättigade skall en senare talan som förs av eller emot någon av de övriga taleberättigade avvisas på grund av att saken är res judicata 17 kap. 11 § RB. Vad gäller mål

186 Bör försäkringskassorna ges ställning av part

om underhållsbidrag måste dock bestämmelserna i 7 kap. 10 § FB beaktas. Försäkringskassan kan träda i en pågående process mellan barnet och den bidragsansvarige som självständig intervenient. För att säkerställa att kassan får vetskap om processen måste domstolen/barnet åläggas att underrätta kassan om eventuella rättegångar. Det kan naturligtvis inträffa att barnet och den bidragsansvariga föräldern kommit överens om underhållsbidragets storlek redan innan bidragsförskott aktualiseras. Avtalet kan endast jämkas om ändrade förhållanden föranleder det

eller avtalet är oskäligt med hänsyn till omständigheterna vid dess tillkomst och förhållandena i övrigt. Först efter sex år kan underhållsbidraget omprövas utan

att sådana skäl föreligger se kapitel 14. En möjlighet är att ha en särskild och

utvidgad möjlighet attjämka/ompröva ett avtal i de fall det ingåtts mellan barnet och den bidragsansvarige. Motsvarande gäller om underhållsbidragets storlek bestämts i en rättegång mellan barnet och den bidragsansvarige.

Den nackdelen att den bidragsansvariga föräldern får två motparter vidlåder

även detta alternativ och i ännu högre grad än det förra alternativet.

6.4.6 Sammanfattande

bedömning

Man kommer inte ifrån att det kommer att utgöra en komplikation i domstols-

förfarandet om försäkringskassorna skall kunna uppträda som part samma

sida som barnet/boföräldern. Det innebär i allmänhet en omgång när det på ena sidan i en rättegång finns två medparter, särskilt om de har olika uppfattningar i skilda hänseenden. Till bilden hör att försäkringskassan kommer att inta en säregen mellanställning. Eftersom boförälderns ekonomi påverkar underhållsbidragets storlek kan kassan komma att inta den ståndpunkten att boförälderns ekonomiska bärkraft är bättre än vad denna förälder själv anser. Olika åsikter kan också föreligga beträffande barnets behov av underhåll, som är en annan omständighet som beaktas när underhållsbidraget bestäms. Försäkringskassan kan alltså komma i konflikt med sina medparter i underhållsprocessen. Komplikationerna blir inte mindre av att kassans partsställning med största sannolikhet måste göras fakultativ. En annan fråga är hur kassans partsställning skall anpassas till de blandade målen. Kommer frågan om underhållsbidrag upp i ett vårdnadsmål anses den av föräldrarna som har begärt att få vårdnaden om barnet som part även vad gäller underhållsfrågan. Mycket talar för att kassan bör kunna komma in även i dessa mål. Det som tar tid i dessa mål är vårdnads- och umgängesfrågorna. I dessa delar av målet kan det också uppkomma frågor om sekretess.

En uppdelning av anspråket på två parter kassan och barnet kan leda till

större rättegångskostnader. En möjlighet är här att ålägga kassan en skyldighet att företräda barnet. Detta kan i någon mån hålla kostnaderna nere. Även sådan sak hur rättegångskostnaderna skall fördelas kommer en som att

Bör försäkringskassorna ges ställning av part 187

vålla problem, såvida man inte bestämmer att varje part alltid skall bära sina

kostnader, vilket sakligt sett förefaller något långtgående. Ges kassan ställning av part ställs också stora krav på försäkringskassorna och

deras personal. l dag saknar en stor del av personalen vana att agera i privaträttsliga tvister.

Oavsett om kassorna väljer att föra talan genom egen personal vilket fordrar att personer med processkompetens anställs eller att den egna personalen ut-

bildas eller i likhet med många socialnämnder när de i dag företräder barn

vars föräldrar är ogifta en utomstående jurist kommer lösningen att innebära arbete och kostnader för det allmänna. Dessa kan åtminstone delvis komma att uppvägas av inbesparingar vid domstolar och inom den allmänna rättshjälpen genom att skenprocesser undviks samt genom att underhållsbidragen läggs på en högre nivå än i dag. Frågan är om reformen kommer att ge de vinster för

det allmänna som är anledningen till att den tagits upp i utredningens direktiv. Svaret på denna fråga hänger naturligtvis samman med hur man utformar

partsställningen och vad som skall gälla beträffande rättegångskostnaderna. Om kassorna framdeles skall få ett större ansvar för att hjälpa enskilda med

att räkna ut underhållsbidrag och upprätta underhållsavtal kan en partsställning för kassorna dessutom leda till att deras opartiskhet kan sättas i fråga och den enskildes förtroende för handläggningen rubbas. Det ligger nära till hands att

ifrågasätta objektiviteten i den hjälp erbjuder. Även kassorna motparten om redan i dag har ett intresse av att underhållsbidragen inte läggs för lågt kan det inte uteslutas att en mera klart uttalad partsställning kommer att påverka förtro-

endet för kassornas objektivitet. Kostnader och svårigheter kan också uppstå i de fall den bidragsansvarige är bosatt utomlands. Den s.k. New York-konventionen som syftar till att under-

lätta indrivning av underhållsbidrag förutsätter att den sökande är en enskild person angående denna konvention se kapitel 24.

Enligt utredningens mening blir en ordning med en partsställning för försäkringskassan så krånglig att den redan av det skälet inte kan godtas.

KM 1$12:::.;:ä. a, .waar:::;;

7 till föräldrar

Hjälp och barn med att upprätta avtal om

underhällsbidrag

Utredningens förslag: Utredningen föreslår att de allmänna försäkringskassorna får i uppgift att biträda enskilda med att räkna ut och träffa avtal om underhållsbidrag till barn.

Förslaget innebär inte att försäkringskassorna skall avgöra underhålls-

bidragets storlek. Om föräldrarna inte kan måste de alltså hänvisas enas till advokat eller annan juridisk rådgivare eller till domstol. I anslutning till att försäkringskassorna får en rådgivande funktion

föreslår utredningen att man avskaffar socialnämndernas skyldighet att

se till att barn vars föräldrar är ogifta tillförsäkras underhåll liksom nämndernas rätt att föra talan om underhåll i sådana fall.

7.1 Utredningens uppdrag

I utredningens uppdrag ingår att belysa i vilken utsträckning offentliga organ bör ge enskilda råd och hjälp med att räkna ut och träffa avtal om underhållsbidrag.

Utredningen skall vidare pröva om socialnämnderna skall ha kvar uppgiften att se till att barn vars föräldrar är ogifta tillförsäkras underhåll eller om denna uppgift kan flyttas till något annat organ t.ex. till försäkringskassorna och

- hur långt det organets ansvar i så fall skall sträcka sig. Dessa två frågor tas upp i detta kapitel.

190 Hjälp till föräldrar och barn

7.2 Behöver föräldrarna

hjälp

när

fastställas eller

underhållsbidrag skall

Bör

jämkas hjälpen ges av något

offentligt organ

7.2.1 Ensamförälder 1980

Ensamförälderkommittén uppdrog hösten 1979 Institutionen för socialt arbete

vid Umeå universitet att undersöka ensamstående föräldrars levnadsförhållanden. Institutionens rapport har publicerats under namnet Ensamförälder 1980

Ds S 1981:18.

I rapporten beskrivs bl.a. vilket informationsbehov som uppstår hos personer

som i samband med en separation blivit ensamma med barnen 117-120.

Beskrivningen grundas på en enkätundersökning. Undersökningen gav vid handen att nästan hälften 46 procent fått/sökt information om underhåll. Ungefär en tredjedel av de tillfrågade hade fått information om vårdnadsfrågor 37 procent och omkring en tredjedel om umgängesfrågor 34 procent. Endast var fjärde hade informerats om möjlig-

heten att få hjälp av olika myndigheter. Totalt hade mer än hälften 54 procent kontaktat minst en myndighet i sam-

band med att man blev ensamförälder. Av dessa hade mer än hälften vänt sig till advokat. Mer än var tredje hade kontaktat socialbyrån men bara var tionde hade haft kontakt med familjerådgivningen. Skillnader mellan mäns och kvinnors "kontaktmönster" kunde observeras. För män gällde att de i större utsträckning än kvinnor varit i kontakt med försäkringskassa och advokat. Bland kvinnorna var det i stället en större andel som kontaktat socialbyrå och privatpersoner.

7.2.2 Bör något offentligt enskilda råd och

organ ge räkna och träffa avtal

hjälp med att ut om underhållsbidrag

Det brukar göras gällande att beräkningen av underhållsbidrag är krånglig. De ganska omfattande kontakter utredningen haft med föräldrar tyder också på att

kunskaperna om de regler som gäller många gånger är dåliga liksom kunskaperna om varför har de regler vi har. Detta bekräftas av den information utredningen har fått från bl.a. handläggare på försäkringskassorna. Frågor om underhållsbidrag aktualiseras dessutom ofta i en situation där den enskilde befinner sig i en utsatt och besvärlig situation. Underhållsbidrags-

Hjälp till föräldrar och barn 191

frågorna har också i många fall stor ekonomisk betydelse under lång tid. Redan av de skäl som nu anförts är det angeläget att det finns hjälp att få och att hjälpen är lättillgänglig.

.

Hjälp med beräkning av underhållsbidrag och med att upprätta underhållsavtal

kan visserligen i dag erhållas hos t.ex. socialnämnderna. Detta gäller dock bara barn till ogifta föräldrar. Ett alternativ för gifta föräldrar kan advokater. vara

Dålig ekonomi kan emellertid verka avhållande på benägenheten att söka hjälp hos advokat trots de möjligheter till rättshjälp som finns och bl.a. innebär

som

att barn i allmänhet slipper betala någon avgift prop. 1992/932109 31.

s. För det allmänna är det i olika hänseenden betydelse att underhållsbidragen av fastställs på ett korrekt sätt enligt reglerna i FB. Att ett barn växer får som upp

pengar till sin försörjning är till en början givetvis ett allmänt intresse. Underhållsbidragets storlek har också betydelse för försäkringskassans möjligheter att återkräva utgivna bidragsförskott den bidragsansvariga föräldern.

av Även i andra fall då samhället lämnar stöd till enskilda kan underhållsbidragets

storlek ha betydelse.

Frivilliga uppgörelser, särskilt alternativet är domstolsprocess, innebär om en också fördelar såväl för den enskilde för det allmänna. Enligt uppgifter som

som utredningen erhållit från Rättshjälpsutredningen låg statens nettokostnader för allmän rättshjälp under budgetåret 1992/93 för avslutade ärenden under-

om hållsbidrag 10 419 ärenden på 45,82 miljoner kr. Därtill kommer del att en

av de kostnader som redovisas under posterna "tvistiga äktenskapsskillnader"

och "vårdnad om barn" torde avse underhållsbidragsfrågor.

En fråga är då om den beräkningsmetod som utredningen föreslår den s.k. nettokvotdelningsmetoden; kapitel 8 har någon inverkan på hjälpbehovet. Förslaget innebär bl.a. att det belopp föräldrarna får behålla för del

egen schabloniseras och att utrymmet för individuella hänsynstaganden alltså minskar. Utredningen finner det dock sannolikt att den enskildes behov biträde av

inte kommer att påverkas i någon större omfattning utredningens förslag i

av dessa delar.

Sammanfattningsvis görs alltså här den bedömningen att starka skäl talar för

att det allmänna bör erbjuda hjälp med frågor om underhållsbidrag.

7.3 Vilken

hjälp ges i dag

Inledning

Det allmänna lämnar i dag föräldrar och barn hjälp med frågor underhållsom bidrag på två sätt; dels direkt genom socialnämndernas verksamhet, dels ekono-

miskt genom rättshjälpssystemet.

192 Hjälp till föräldrar och barn

7.3.2 Socialnämndernas

skyldigheter enligt FB

När ett barn fötts av en ogift mor är socialnämnden skyldig att försöka utreda vem som är far till barnet och se till att faderskapet fastställs, om barnet har hemvist här i landet 2 kap. 1 § FB. Detsamma gäller i de fall där mannen i äktenskapet förklarats inte vara barnets far. Skyldigheten åvilar socialnämnden

i den kommun där barnet är folkbokfört 2 kap. 2 § FB. Den socialnämnd som skall sörja för att faderskapet till ett barn blir fastställt

är enligt 7 kap. ll § FB även skyldig att se till att barnet tillförsäkras under-

håll. Skyldigheten är kombinerad med en fristående rätt for nämnden att föra barnets talan i mål underhåll. sålunda flera subjekt vårdnadshava-

om Eftersom

ren och socialnämnden samt särskilt förordnad förmyndare, där sådan finns

var för sig är behöriga att föra barnets talan inför rätten skall den av ställföretrådarna som inte för talan beredas tillfälle att yttra sig i målet 7 kap. 14 §.

Skyldigheten enligt FB för nämnden att se till att barnet tillförsäkras underhåll upphör när barnet fyller 18 år. Socialnämnderna medverkade under år 1993 vid fastställande och jämkning av

underhållsbidrag till sammanlagt 36 593 barn Statistiska meddelanden, S37 SM

9401.

Förstagángsfastställelser 27 091 barn därav 6 828 ungdomar över 18 år därav genom dom 552 -

Jdmkningar 14 685 barn

-jämkning aktualiserats men ingen ändring av underhållsbidraget har skett

5 183 jämkning faktiskt skett 9 502 n därav genom dom 162 -

Som jämförelse kan nämnas att omkring 46 000 barn år 1991 upplevde att

föräldrarna flyttade isär Statistiska meddelanden Be 13 SM 9401.

I de fall kommunerna har en skyldighet att se till att barnet tillförsäkras

underhåll tar kommunerna inte ut någon avgift för sin verksamhet. Vissa kommuner hänvisar emellertid barnet/boföräldern till advokat. Om barnet orsakas kostnader betalas de då av nämnden. Andra kommuner omkring 30 stycken

har i dag överenskommelser med försäkringskassorna som innebär att kassorna

tar över en del av arbetet med underhållsbidragen. Kommunerna håller alltså

inte alltid verksamheten inom den egna organisationen. Vissa kommuner hjälper även föräldrar som är eller har varit gifta med

varandra med att räkna ut och träffa avtal om underhållsbidrag utan kostnad. Andra kommuner erbjuder en sådan service mot betalning. Bl.a. Uppsala

Hjälp till föräldrar och barn 193

kommun erbjöd sig år 1993 att upprätta avtal om underhållsbidrag till barn i

samband med skilsmässa mot en avgift 860 kr.

7.3.3 Försäkringskassorna

Som tidigare framgått biträder ett antal försäkringskassor i dag föräldrar med

att räkna ut och träffa avtal om underhållsbidrag. Detta sker i samarbete med kommunerna.

En försäkringskassa som fått regeringens medgivande att i samarbete med

kommunerna biträda föräldrar med att fastställa och jämka underhållsbidrag till barn får i dag ta ut ersättning för detta kommunerna. Härvid skall bestämav melserna i avgiftsforordningen 1992: 191 tillämpas med vissa undantag. Detta följer av regleringsbrev för budgetåret 1993/94.

År 1993 Örebro läns allmärma försäkringskassa ersättning

tog t.ex. ut en

1 000 kr jämkningsärende föräldrapar från Örebro kommun och 1 250

per

kr per fastställelseärende föräldrapar från Hällefors kommun.

Försäkringskassorna tar inte ut några avgifter från den enskilde för sin verksamhet.

7.3.4 Rättshjälp

Rätten till rättshjälp är inte begränsad till ärenden som handläggs av domstolarutan rättshjälp kan även utgå i utomprocessuella ärenden. Rättshjälp ges i na

olika former. Rättshjälp i angelägenheter som avser underhållsbidrag till barn kan utgå dels såsom rådgivning, dels såsom allmän rättshjälp.

Rådgivning lämnas av en advokat eller en biträdande jurist på en advokatbyrå. Rådgivningen får pågå under högst en timme. För rådgivningen tas en ersätt-

ning ut. För varje påbörjad kvart motsvarar ersättningen en fjärdedel av ett

s.k. grundbelopp andra halvåret 1994 är grundbeloppet 935 kr. Avgiften för

timmes rådgivning uppgår alltså till 935 kr. Avgiften får dock sättas ned så

en

att den inte överstiger den grundavgift som skulle ha bestämts om allmän

rättshjälp beviljats. Om sökanden får allmän rättshjälp i angelägenhet som rådsenare samma

givning har lämnats i rådgivningsavgiften kostnad för den allmän-

anses som en

rättshjälpen och betalning rådgivningsavgiften avräknas från rättshjälpsav-

na av giften.

Allmän rättshjälp får beviljas advokat eller biträdande jurist advokat-

av

byrå. Är angelägenheten anhängig vid domstol, prövar domstolen frågan om beviljande allmän rättshjälp. Biståndet utgår regelmässigt i form av ekono-

av

misk hjälp med att betala kostnaden för t.ex. anlitande advokat och för

av bevisning.

194 Hjälp till föräldrar och barn

För att komma i fråga för allmän rättshjälp får sökandens beräknade årsinkomst inte överstiga ett visst belopp. Hänsyn tas till bl.a. försörjningsbörda, skuldsättning och förmögenhetsinnehav. Sökanden skall själv efter förmåga bidra till kostnaderna för den rättsliga

angelägenheten genom att betala rättshjälpsavgift grundavgift och tilläggsavgift. Är det uppenbart den rättssökande saknar möjlighet betala grundavatt att

gift eller tilläggsavgift får han eller hon helt eller delvis befrias från avgift. Regeln är avsedd att tillämpas restriktivt. Ett barn som helt saknar egen inkomst

och som inte heller har någon egen förmögenhet kan dock befrias från avgift prop. 1992/932109 s. 31.

7.4 Nackdelarna med

dagens ordning

Administrationen av underhållsbidrag och bidragsförskott är splittrad och

tungrodd. Frågor om underhållsbidragets storlek och den bidragsansvariges

betalningsförmåga kan sålunda aktualiseras hos advokater och andra juridiska

rådgivare, hos kommunerna, i de allmänna domstolarna, hos försäkringskassorna vid ansökningar om bidragsförskott och vid kravhandläggningen samt, efter överklagande av kassans beslut, i förvaltningsdomstolarna. Det förekommer också ett dubbelarbete mellan de olika organen. Dubbelarbete förekommer i främst följande moment.

a. Inhämtande och vidmakthållande av kunskaper om olika författningsbestämmelser och myndigheters allmänna råd,

inhämtande av uppgifter om ekonomiska förhållanden och

c. beräkning av underhållsbidrag.

Att avtal om underhållsbidrag träffas med hjälp av socialnämnder och advokater samtidigt som bidragsförskotten handläggs av försäkringskassorna medför

dessutom extra arbete i form av underhandskontakter mellan de olika organen. Således tar socialförvaltningarnas tjänstemän och advokater ofta kontakt med kassorna för att efterhöra om kassorna vid sin prövning av bidragsförskott kan komma att godta ett visst tilltänkt underhållsbidrag. Det är inte heller ovanligt

att socialförvaltningarna begär hjälp från kassorna med inkomstuppgifter m.m.

som finns i kassornas register och som kan inverka på underhållsbidragets storlek. Motsvarande kontakter tas även från advokater. Dessa har dock på grund av den sekretess som gäller hos försäkringskassorna inte rätt samma som

socialförvaltningarna att ut information. Kassorna kan också i sin kontrollverksamhet ha behov av att ta kontakt med socialförvaltningarna och advokater-

na för att få information om anledningen till eventuella skillnader i det framräknade underhållsbidragets storlek.

Hjälp till föräldrar och barn 195

Väntetiden hos advokater, domstolar och socialförvaltningar för att ett

underhållsbidrag fastställt eller jämkat är ibland långa. Därtill kommer den tid beror på parternas agerande hur lång tid som förflyter innan kontakt tas

som med t.ex. socialförvaltningen efter det att underhållsfrågan aktualiserats m.m. Handläggningstider mellan sex månader och ett år förekommer inte helt

sällan. Handläggningstiderna orsakar stora utestående fordringar för staten och inte sällan problem med återbetalningen av utgivna bidragsförskott för de underhållsbidragsansvariga föräldrarna. Långa handläggningstider när skäl för

sänkning av underhållsbidraget föreligger kan också leda till ekonomiska en -

problem för den bidragsansvarige och upprepade kraveftergiftsprövningar.

Det faktum att många organ är inblandade upplevs dessutom ofta som krångligt och förvirrande av berörda parter. Mot den bakgrund skisserats framstår det naturligt att undersöka som nu som hjälp till föräldrarna i frågor rör barnets försörjning underhållsbidrag om som -

och bidragsförskott kan läggas ett enda offentligt och inte som i dag

- organ

på både socialnämnder och försäkringskassor.

7.5 Hur bör hjälpen utformas i framtiden

7.5.1 På vilket bör

organ uppgiften läggas

Det ligger nära till hands att lägga uppgiften på de allmänna försäkringskassor-

Personalen på kassorna är handläggningen av ärenden om bidragsna. - genom förskott insatta i de regler som gäller beträffande underhåll och en stor del av de berörda föräldrarna har redan kontakt med kassan på grund av att kassan administrerar bidragsförskotten. En sådan lösning skulle också erbjuda rationaliseringsvinster. Den verksamhet på området som kassorna hittills bedrivit och som redovisas i bilaga 12 visar att försäkringskassornas medverkan fungerat väl och är förfördelar för såväl det allmänna den enskilde. Erfarenheterna enad med stora som

är alltså positiva. Verksamheten leder till effektivare handläggning av bi-

en

dragsförskottsärendena och återkraven gentemot de bidragsansvariga för-

av äldrarna. Den enskilde kan hjälp med de ekonomiska frågorna kring barnets

försörjning ett enda organ och de korta handläggningstiderna minskar stor-

av

leken de bidragsansvarigas s.k. initialskulder.

av

endast kassorna nöjda med verksamheten utan även de enskil-

Inte synes vara

da och de kommuner har erfarenhet den verkar i allt väsentligt anse att

som av

den fungerar bra. Vid bedömningen de hittills erfarenheterna måste

av vunna dock hålla i minnet att verksamheten inte utvärderats av några utomståman ende.

Det skäl åtminstone tidigare, anförts mot att överföra uppgiften att bistå

som,

196 Hjälp till föräldrar och barn

ogifta föräldrar till ett annat organ än socialnämnderna är främst att detta kan leda till försämrade kontakter med de föräldrar och barn behöver komma som i kontakt med nämnden därför att de har andra problem, t.ex. vad gäller vårdnad och umgänge. Det nära sambandet med faderskapsfastställelserna har också betonats. Det har vidare påpekats att enligt bl.a. 34 § socialtjänstlagen bestäms föräldrarnas ersättningsskyldighet för vård underåriga efter av samma grunder som om det gällde att bestämma underhållsbidrag 43 § socialtjänstförordningen; 1981:750. Det föreligger givetvis ett samband mellan frågor underhåll och frågor om om faderskap, vårdnad och umgänge. Vad först gäller faderskapsfastställelserna är det emellertid ingalunda alltid aktuellt att fastställa underhållsbidrag. Många föräldrar inte är gifta med som varandra bor nämligen tillsammans när barnet föds och något avtal underom

hållsbidrag upprättas inte. Man brukar anta att sannolikt inte mer än fem eller

sex procent av alla nyblivna mödrar är ogifta och ensamboende. Och i det alldeles övervägande antalet fall där socialnämnden bistår med att upprätta ett underhållsavtal tar boföräldern kontakt med försäkringskassan angående bidragsförskott. Bindningar finns alltså även till kassan. Som framgår av det följande är kopplingen mellan handläggningen underav hållsfrågor och handläggningen av vårdnads- och umgängesfrågor inte speciellt stark på kommunerna i dag. Däremot föreligger koppling mellan försäken ringskassornas handläggning av bidragsförskott och underhållsfrågorna. Utredningen har svårt att se att socialnämndernas kunskap när det gäller sociala frågor skulle hindra att ett annat organ handhar beräkningen underav hållsbidrag. Detta gäller även om socialnämnderna i framtiden skulle få till uppgift att fastställa avtal rörande vårdnaden om och umgänget med barn. Från många familjerättshandläggare har framförts att ekonomiska frågor ofta försvårar samtal om vårdnads- och umgängesfrågor. Det skulle alltså kunna vara en fördel att dela upp frågorna på olika organ. Vad sedan gäller den sociala helhetssynen och risken för att personalen på kassorna inte upptäcker sociala problem måste jämförelse göras med hur en frågorna handläggs socialnämnderna i dag. Handläggningen av underhållsfrågor varierar från kommun till kommun. Till följd av resursbrist hänvisar kommunerna i dag i vissa fall enskilda till advokat. Vidare handläggs underhållsfrågorna i kommunerna mycket ofta kontoristav er/assistenter. Att handläggningen ligger kommunerna innebär alltså inte några garantier för att föräldrarna får träffa personal med hög social kompetens

socialsekreterare eller familjerättssekreterare. Det är inte säkert att sociala

problem fångas upp hos socialnämnderna på grund att nämnderna har hand av om underhållsfrågorna. Kassornas erfarenheter av den verksamhet hittills bedrivits på kassorna som tyder dessutom på att sambandet mellan underhållsbidrag och behov att tala av

Hjälp till föräldrar och barn 197

om sociala problem är ganska lågt se bilaga 12.

Överförs uppgiften till kassorna är det givetvis angeläget att ett samarbete

skapas mellan kassorna och socialförvaltningen. Det är viktigt att betona att kassorna inte har kompetens att och inte skall ge sig och försöka bearbeta kriser och konflikter vid separationer. Kassorna skall hantera frågan om barnets

försörjning, men vara vaken för andra behov och när det behövs kunna slussa vidare till lämpligt organ. Kassans personal stöter i sitt arbete ofta på människor med problem av olika slag och är således inte främmande för att lyssna

och hänvisa människor vidare. Detta område har för övrigt redan uppmärksam-

mats i utbildningssammanhang genom temadagar om förhållningssätt vid föräldrakonflikter. Det förefaller också sannolikt att många föräldrar i dag kärmer till vart man kan vända sig för att få hjälp med olika sociala frågor. Vidare får domstolarna

i mål om vårdnad och umgänge uppdra socialnämnden eller något

numera annat organ att i barnets intresse anordna sarnarbetssamtal. Möjligheterna att fånga de personer som behöver kurativ eller annan likupp nande hjälp torde alltså vara goda. Inte heller har det vad utredningen vet - riktats någon kritik mot att föräldrar som behövt sådan hjälp inte skulle ha fått

det i de kommuner där försäkringskassorna tagit över kommunens arbete med

underhållsbidragsfrågorna.

Det skäl som främst talar emot att ge försäkringskassorna rollen av rådgivare

är den dubbla roll kassorna kommer att inta. Kassorna skall dels biträda med avtal, dels företräda det allmännas intressen i kravverksamheten inom bidrags-

förskottssystemet och i vissa fall också inta ställning av part gentemot den bidragsansvarige. Detta kan leda till att kassornas opartiskhet sätts ifråga och

att den enskildes förtroende för verksamheten rubbas. Misstankar kan upp-

komma att kassan försöker minska statens kostnader för utfyllnadsbidrag genom

att föreslå avtal om högre underhållsbidrag än som är befogat eller att kassan försöker underlätta kravarbetet genom att föreslå avtal om lägre bidrag. Risken för att kassan skall framstå partisk skall emellerid inte överdrivas. som

Oron har inte stöd i de erfarenheter gjort under de nästan tio år som

som man

verksamheten har bedrivits. Enligt vad utredningen inhämtat har RFV under denna tid inte fått ta emot några negativa synpunkter från enskilda eller myndigheter. Den föreslagna ordningen bygger dessutom frivillighet. Det är den enskilde själv avgör han eller hon vill nyttja den hjälp som kassan

som om

erbjuder eller godta ett föreslaget underhållsbidrag. Motsvarande problem föreligger för övrigt redan i dag när socialnämnderna företräder barnet och lägger fram förslag till avtal. Såvitt utredningen känner till har socialnämndernas opartiskhet inte satts ifråga.

Anses den dubbla rollen vara alltför besvärande kan man överväga att renodla kassans roll att lägga över ett större ansvar för kravverksamheten på genom

kronofogdemyndigheterna, dvs. att låta statens fordringar på förskotterade

198 Hjälp till föräldrar och barn

underhållsbidrag handläggas som s.k. allmänna mål. Denna fråga behandlar utredningen i kapitel 24. Utredningens slutsats där är att den lösningen i vart fall i dag inte bör väljas. Att kassorna vid sin rådgivande verksamhet naturligtvis skall tillämpa de lagregler och den praxis som finns på underhållsområdet är så självklart att det inte behöver sägas. Inte heller tyder de undersökningar som gjorts beträffande storleken på fastställda belopp att kassan vid avtalsskrivning skulle göra annorlunda, eller en mera fiskal, bedömning än andra organ. Utredningen anser mot bakgrund av vad som sagts att försäkringskassorna i framtiden bör bistå enskilda med att räkna ut och träffa avtal underhållsom bidrag till barn. Detta förutsätter att verksamheten utökas till landets samtliga försäkringskassor. Utredningen föreslår därför skyldighet införs för försäkringsatt en kassorna att bistå enskilda i dessa avseenden. Samtidigt bör socialnämndens skyldighet enligt 7 kap. 1 1 § FB upphävas. Som en följd av detta föreslår utredningen även att rätten för socialnämnden enligt 7 kap. 14 § första stycket FB att föra talan underhållsbidrag för dessa barn om upphör. Som utredningen senare kommer innebär förslaget endast att kassorna skall en rådgivande uppgift. För de barn har ogifta föräldrar som medför förslagen alltså en viss försämring jämfört med i dag. Något skäl till varför man generellt sett i dag detta område skall särbehandla barn vars föräldrar är ogifta kan dock inte anföras. Vad gäller föräldrarnas ersättningsskyldighet enligt 34 § socialtjänstlagen när barn vårdas inom socialtjänsten och motsvarande ersättningsskyldighet när barnet får vård i annat hem med stöd av lagen 1993:387 stöd och service om till vissa funktionshindrade bör försäkringskassorna vid behov kunna bistå kommunerna med att beräkna ersättningen. Lösningen ställer naturligtvis stora krav på kassorna och deras personal. Kassornas personal är i dag van vid det privaträttsliga regelsystem reglerar som föräldrars underhållsskyldighet mot sina barn. Ett permanentande verksamav heten och en utvidgning av den till samtliga kassor i landet kräver dock utbildningsinsatser såväl vad gäller familj beträffande erätt som försäkringskassornas roll. Detta bl.a. för att minska risken för att hanteringen av underhållsfrågor på kassorna blir stelbent och osjälvständig och för att garantera att den enskilde fär en kompetent och objektiv juridisk rådgivning. Någon inventering av försäkringskassornas kompetens att biträda vid beräk-

ning av underhållsbidrag och vid underhållsavtal har inte gjorts. Åläggs kassor-

na en skyldighet att biträda enskilda bör kompetenskrav satta i relation till den nya uppgiften och det ökade ansvaret utarbetas. Därefter bör en inventering göras av hur befintlig kompetens kassorna förhåller sig till de uppställda kraven och utbildningsprogram upprättas.

Hjälp till föräldrar och barn 199

Många lokalkontor har endast ett fåtal anställda. 32 lokalkontor har färre än

10 anställda och 69 lokalkontor har mellan 10 och 15 anställda. Att upprätthålla

hög kunskapsnivå även mindre kontor kan naturligtvis vara svårt. För att en försäkringskassans hjälp i underhållsfrågor skall kunna få alla som efterfrågar den på enkelt sätt är det samtidigt önskvärt att verksamheten finns i alla ett

kommuner. Ingenting hindrar emellertid att exempelvis flera lokalkontor samarbetar sinsemellan och delar anställd som har till huvuduppgift att arbeta

en med underhållsfrågor.

7.5.2 Omfattningen av försäkringskassans service

Vilken tid eller hur mycket arbete försäkringskassan skall lägga ned på ett enskilt ärende kan givetvis inte anges generellt utan får bli beroende på om-

ständigheterna i det enskilda fallet. Detta överensstämmer med vad som gäller beträffande samarbetssamtal; det ankommer där på kommunen att i varje enskilt fall avgöra omfattningen och inriktningen på samtalen prop. 1990/91:8 av

70. Har ett underhållsbidrag räknats fram och inte godtagits av någon av

s. föräldrarna finns det i allmänhet inte någon anledning för kassan att fortsätta rådgivningen några omständigheter inte framkommit. Det får inte bli så om nya

försäkringskassorna blir ytterligare ett forum för föräldrarna att tvista

att

Fråga är rådgivningsverksamhet; inte tvistelösning. För lösning av tvister

om får kassan hänvisa till advokat eller domstol. Frågor som inte kan klaras ut på några timmar bör hänvisas vidare till advokat eller domstol. Försäkringskassorna skall naturligtvis i sin rådgivande verksamhet liksom iaktta objektivitet och hålla sig till de lagregler och den rättsde annars gör -

praxis finns beträffande underhållsbidrag till barn.

som

Varje underhållsbidragsärende innefattar hänsynstagande till ett stort antal

omständigheter och handläggaren måste ibland göra ett antal bedömningar av skönsmässig karaktär. Dessutom bör det underhållsbidrag som räknats fram

kontrolleras allmän skälighetsbedömning och vid behov korrigeras.

genom en Ett för olika bedömningar finns alltså. Det underhållsbidrag som utrymme

försäkringskassan föreslår skall givetvis sådant att det skulle godtas av

vara

kassan i ett bidragsförskottsärende, dvs. inte föranleda reduktion enligt 4 §

tredje stycket BFL.

Det normala torde bli att föräldrar vänder sig till försäkringskassan för som

att få hjälp med frågor underhållsbidrag lämnar kassan upplysningar om de

om

personliga och ekonomiska förhållanden kan ha betydelse för underhålls-

som bidragets storlek och sedan låter kassan räkna fram underhällsbidraget. Kassan

får då värdera de lämnade upplysningarna och basera sina beräkningar på dessa

och på de uppgifter kassan i övrigt förfogar över.

som Det kan givetvis också inträffa att föräldrar vänder sig till försäkringssom kassan själva bestämt underhållsbidragets belopp och endast vill ha kassans

200 Hjälp till föräldrar och bam

hjälp med att upprätta ett avtal. Försäkringskassan bör då självständigt räkna fram underhållsbidraget föräldrarna sökt hjälp kassan först

som om av utan att ha kommit överens om något belopp.

Det ligger i sakens natur att försäkringskassan skall godta ett avtalat underhållsbidrag som kassan föreslagit om bidragsförskott sedermera söks. Detta givetvis under förutsättning att kassan fått korrekta och fullständiga uppgifter

från parterna och att förhållandena inte har förändrats.

7.5.3 Bör rätten att få från

hjälp det allmänna vara

begränsad till vissa grupper av personer

Socialnämndernas skyldighet att se till att barn tillförsäkras underhåll gäller i dag endast barn till föräldrar som inte är gifta med varandra.

Frågan är om en skyldighet för försäkringskassorna att bistå föräldrar bör gälla också föräldrar som är eller har varit gifta med varandra skyldig-

samt om

heten bör vara begränsad till fall där bidragsförskott utgår.

Utredningens uppfattning är att övervägande skäl talar för att alla söker som kassans hjälp bör få den. För detta talar såväl praktiska som principiella skäl.

Kontakter med familjerättshandläggare i kommunerna och personal vid försäkringskassorna visar att hjälp i stor omfattning efterfrågas även gifta

av gruppen föräldrar och att den enskilde har svårt att förstå den skillnad här görs som

mellan gifta och ogifta föräldrar. Det framstår svårförklarligt kassan

som om

t.ex. skulle biträda ogifta föräldrar inte är inne i bidragsförskottssystemet,

som men inte föräldrar som varit gifta med varandra och är inne i systemet. De som

kassor som i dag biträder vid underhållsavtal hjälper ofta även föräldrar är

som

eller har varit gifta med varandra. Så gör även vissa kommuner.

Den allmänna inställningen i samhället är också att man inte bör göra någon skillnad mellan barn vars föräldrar är ogifta och barn föräldrar är gifta vars med varandra. Någon anledning att göra det på detta område finns inte.

Det är knappast heller i praktiken möjligt att göra någon uppdelning på de fall där bidragsförskott utbetalas och de fall där bidragsförskott inte utbetalas. Detta är inte möjligt redan av det skälet att man vid en integrerad handläggning

av

underhållsbidrag och bidragsförskott på kassorna inte vet om bidragsförskott

kommer att bli aktuellt när man tar sig underhållsfrågan. I många fall leder an kontakten i dag till att underhållsbidraget betalas direkt till barnet. En upp-

delning föräldrar inom och utom bidragsförskottssystemet är inte heller möjlig om man vill avlasta kommunerna uppgiften att handlägga underhållsfrågor i de fall föräldrarna inte är gifta med varandra. Utredningen föreslår alltså att försäkringskassorna bör ha skyldighet att bistå

alla föräldrar och barn som efterfrågar kassans hjälp oavsett föräldrarna är om

Iüälp till föräldrar och barn 201

eller har varit gifta med varandra och oavsett bidragsförskott sökts eller om inte.

7.6 Följdfrågor

7.6.1 Vilken

forsäkringskassa skall vara behörig

Det råder en stark koppling mellan ansökan om bidragsförskott och fastställande av underhållsbidrag. Detta talar för att samma kassa boförälderns bör g

- råd i dessa ärenden jämför 5 § BFL. Det råder också en stark koppling mellan kravhandläggningen/eñergiftsärenden och ärenden om jämkning av underhållsbidrag. Krav gentemot den bidrags-

ansvarige handläggs i dag av den bidragsansvariges försäkringskassa 15 § BFL. Detta talar for att den bidragsansvariges försäkringskassa bör råd i

ge

jämkningsfrågor.

Å andra sidan är det naturligtvis en fördel alla ärenden underhållsom om bidrag kan styras till samma kassa.

Utredningen har stannat för att föreslå att samma försäkringskassa som har att fatta beslut om bidragsförskott, dvs. som regel boforälderns försäkringskassa,

skall vara den som ger råd i frågor underhållsbidrag. För att undvika prakom

tiska problem i samband med flyttningar bör denna kassa ha möjlighet att

uppdra åt en annan kassa att lämna rådgivning.

Det kan kanske tyckas onödigt att ha behörighetsregler för vilken kassa

som

skall bistå med beräkning och upprättande av avtal. Om några sådana regler

inte finns är risken emellertid att föräldrarna vänder sig till olika kassor och att kassorna förutom det merarbete de orsakas kommer fram till olika belopp. - - Parterna kan också bli oense om vilken kassa de skall vända sig till.

Avgift

En myndighet får ta ut avgifter for varor och tjänster som den tillhandahåller

bara om det följer av en lag eller förordning eller av ett särskilt beslut av

regeringen. Detta framgår av 3 § avgiftsförordningen. Om inget annat ekonomiskt mål för verksamheten har beslutats, skall avgiften beräknas så att full kostnadstäckning uppnås 5 §.

Av regleringsbrevet för budgetåret 1993/94 för försäkringskassornas verksam-

het framgår att de kassor som i dag har regeringens medgivande att biträda föräldrar med avtal om underhållsbidrag till barn får ta ut ersättning for detta av kommunerna. Prissättningen skall ske med tillämpning 5 §avgiftsförord-

av ningen.

202 Hjälp till föräldrar och barn

En fråga är om den permanenta och landsomfattande verksamhet med råd-

givning utredningen föreslagit ovan skall tillhandahållas mot avgift eller

som

gratis.

I dag är hjälpen med att räkna fram och träffa avtal om underhållsbidrag ofta gratis för den enskilde. Är föräldrarna ogifta lämnas hjälpen socialnämnderav

utan att den enskilde behöver betala något för hjälpen. I vissa fall ger kom-

na munerna även sådan hjälp till föräldrar som är eller har varit gifta. Anlitas advokat behöver barnet i allmänhet inte bidra till kostnaderna för rättshjälpen

genom att betala någon rådgivningsavgift eller rättshjälpsavgift. Det innebär att

ett avtal kan upprättas utan någon kostnad när parterna är överens i en sådan utsträckning att den bidragsansvarige inte anlitar egen juridisk hjälp. I de fall där kommunen träffat avtal med försäkringskassan om att kassan skall bistå enskilda med att räkna ut och träffa avtal om underhållsbidrag får i dag ofta

även föräldrar som är eller har varit gifta med varandra hjälp med underhålls-

bidragsfrågor utan att behöva betala för det. Att förplikta föräldrarna att betala för försäkringskassans service skulle alltså i många fall innebära en försäm- - -

ring i förhållande till nuläget. När man bedömer frågan om försäkringskassornas service skall vara gratis är

det naturligtvis intresse hur omfattande den skall vara. Som framgått av av

avsnitt 7.5.2 innebär utredningens förslag inte att kassorna skall bedriva någon mera avancerad rådgivningsverksamhet.

Många de behöver hjälp med att räkna ut och träffa avtal om av personer som underhållsbidrag har det besvärligt ekonomiskt. Det är också ett starkt allmänt

intresse att barn får sin försörjning tryggad och att underhållsbidragen bestäms ett korrekt sätt i enlighet med reglerna i FB. Detta talar för att man bör ha

ordning innebär att ingen avhåller sig från att vända sig till försäkringsen som kassan av ekonomiska skäl. Försäkringskassorna bedriver inte heller någon annan avgiftsbelagd verksamhet som riktar sig till enskilda personer.

Utredningens förslag innebär vinster för det allmänna i form av minskat

dubbelarbete mellan kassorna och socialnämnderna, minskade kostnader för rättshjälpen och andra rationaliseringsvinster. Även detta måste vägas in. Mot denna bakgrund har utredningen stannat för att föreslå att några avgifter inte skall tas ut.

Ges kassorna skyldighet att lämna enskilda bistånd sätt utredningen här föreslagit kan man tänka sig lösning där möjligheterna till rättshjälp i frågor

en underhållsbidrag visserligen inte helt tas bort men begränsas. För att rådom givning eller allmän rättshjälp skall lämnas i angelägenheter om underhållsbidrag föreslås därför att det i framtiden bör krävas särskilda skäl. Särskilda skäl bör regel inte anses föreligga om parterna inte först sökt nå en översom enskommelse försäkringskassan. I s.k. blandade mål dvs. mål även gäller något annat än underhållsbidrag, som

Hjälp till föräldrar och barn 203

t.ex. vårdnad och underhållsbidrag kan något sådant krav knappast ställas

upp.

Rättshjälp utgår nämligen för en viss rättslig angelägenhet. Det är inte möjligt

att begränsa ett beslut om allmän rättshjälp till att avse endast en del av angelägenheten. I praxis har rättshjälp beviljad för äktenskapsskillnad ansetts

omfatta även frågor om vårdnad, underhållsbidrag, umgänge och kvarsittning i hemmet. Rättshjälp beviljad för överflyttande vårdnad har ansetts omfatta

av

upprättande av avtal om underhållsbidrag.

Med hänsyn till att rättshjälpslagen 1972:429 för närvarande är föremål för översyn av Rättshjälpsutredningen Dir. 1993:77 lägger utredningen inte fram

något författningsförslag vad gäller de här skisserade ändringarna i möjligheten att få rättshjälp. Utredningen har samrått med Rättshjälpsutredningen. Att föräldrarna i vissa fall styrs till att söka rådgivning innan domstolspro-

en cess aktualiserats ökar chanserna för att en överenskommelse skall kunna nås. De allmänna domstolarnas roll kan på så sätt renodlas till att endast omfatta de fall där det föreligger en verklig tvist.

7.6.3 Godkännande av underhållsavtal

I vissa fall måste ett avtal om underhållsbidrag i dag godkännas av socialnämnden. En fråga är om också denna uppgift bör föras över till försäkringskassan.

Ett avtal om att underhållsbidrag för framtiden skall betalas med ett engångsbelopp eller för längre perioder än tre månader är giltigt endast om avtalet är

skriftligt och bevittnat två Är barnet under 18 år skall avtalet av personer.

dessutom vara godkänt av socialnämnden 7 kap. 7 § andra stycket FB.

Underhållsbidrag i form av ett engångsbelopp skall i sådana fall betalas till

socialnämnden. För beloppet skall normalt inköpas en livränta barnet 7 kap.

7 § fjärde stycket och 4 kap. 6 § andra stycket tredje meningen FB.

Det är här fråga om uppgifter som ligger vid sidan av kassans verksamhets-

område och som inte heller har omfattats av den bedrivna försöksverksamheten.

Det synes dessutom vara ytterligt sällsynt med sådana avtal. Av de 87 kommun-

er som besvarat den fråga i utredningens enkät som gällde just sådana avtal har 86 uppgett att de under år 1993 inte hade några sådana avtal. En kommun har uppgett att den hade ett sådant avtal.

Mot denna bakgrund anser utredningen att det saknas anledning att överföra

denna uppgift från kommunerna till försäkringskassorna.

204 Hjälp till föräldrar och bam

7.7 Reformens ekonomiska konsekvenser för

det allmänna

Inledning

Att lägga en serviceskyldighet försäkringskassorna kostar naturligtvis

pengar. Reformen innebär emellertid samtidigt inbesparingar i form av minskat arbete på kommunerna, minskade rättshjälpskostnader samt rationaliseringar

och inbesparingar inom bidragsförskottsverksamheten.

7.7.2 Vad innebär reformen för

försäkringskassorna

År 1991 separerade omkring 26 500

barnfamiljer. Om man antar att alla dessa föräldrar skulle vända sig till försäkringskassorna och be om hjälp med underhällsbidragsfrågorna blir det 26 500 ärenden föräldrapar. Därtill kommer förstagångsfastställelser när föräldrarna aldrig sammanbott.

Om man antar att fem procent av alla barn som föds, föds av en ogift mor som

inte bor tillsammans med barnets far blir detta 5 900 ärenden till totalt föddes

117 846 barn är 1993. Därtill kommer jämkning- och omprövningsärenden samt 18-ärsavtal. Utifrån

vad utredningen inhämtat om ärendefördelningen en försäkringskassa som

ingår i försöksverksamheten och som handlägger alla typer av ärenden och när bidragsförskott är aktuellt- även ärenden där föräldrarna är eller har varit gifta med varandra får man följande bild.

Förstagångsfastställelser: 32 400 ärenden Jämkningar och omprövningar: 38 700 ärenden

IS-årsfastställelser: 18 900 ärenden dessa kan i framtiden komma att minska

till följd av utredningens förslag i kapitel 10.

Total skulle försäkringskassorna alltså som mest få omkring 90 000 ärenden

om underhållsbidrag exkl. de ärenden där kommunen begär försäkringskassans hjälp med att räkna ut föräldrars del i kommunens kostnader för en underårigs värd i annat hem med stöd av socialtjänstlagen och lagen om stöd och service

till vissa funktionshindrade.

Med en kostnad per ärende på 1 000 kr vilket motsvarar vad kommunerna

budgetåret 1992/93 i genomsnitt fick betala i ersättning till försäkringskassorna blir kostnaderna då 90 miljoner kr per år. Reformen skulle emellertid samtidigt innebära vissa "vinster" för försäkringskassorna såsom minskat dubbelarbete, färre eftergiftsärenden, effektivare

kravhandläggning, enklare och effektivare prövning av rätten till bidragsförskott, ökad andel direktbetalningar, en minskning av de bidragsansvarigas

Hjälp till föräldrar och barn 205

ingångsskulder m.m. Dessa positiva effekter har RFV grovt uppskattat till 30 miljoner kr per år. Sammanfattningsvis kan alltså servicen uppskattas medföra ökade kostnader för verksamheten på försäkringskassorna med 90 miljoner kr per år. Reformen innebär emellertid samtidigt grovt räknat besparingar 30 miljoner kr vad gäller verksamheten på kassorna och kostnaderna för bidragsförskott.

7.7.3 Vilken avlastning innebär reformen för

kommunerna

Under år 1993 medverkade kommunerna vid fastställande och jämkning fak-

tisk av underhållsbidrag till 36 593 barn. Därtill kommer att kommunerna

medverkade i ärenden där jämkning aktualiserats men där ingen ändring av underhållsbidraget gjordes beträffande 5 183 barn. Totalt alltså 41 776 barn. Om antar att detta motsvarar 27 850 ärenden föräldrapar, dvs. 1,5 man barn per föräldrapar och att varje ärende tar tre arbetstimmar i anspråk for en

handläggare motsvarar dessa ärenden 83 550 arbetstimmar. Att ett ärende tar

ungefär tre timmar är en uppskattning baserad på att försäkringskassorna i sina rapporter ofta angett denna arbetstid ärende. Detta motsvarar drygt 60 per årsarbetare 81 000 minuter arbetstid/år. Vid en årskostnad på 200 000 kr per arbetstagare skulle kommunerna i rena lönekostnader spara in minst 12 miljoner kr per år. Därtill kommer inbesparingar i form av s.k. overheadkostnader lokaler, administration, ADB-kostnader och andra förvaltningskostnader. Ett annat- och enligt utredningens bedömning mera rättvisande sätt att räkna är att utgå från en kostnad av 1 000 kr per ärende dvs. försäkringskassornas självkostnad; härom RFV:s anslagsframställning för budgetåren 1995/96se 1997/98. Kommunernas kostnader skulle då förutsatt att kommunerna kan tillgodogöra sig besparingarna fullt kunna minskas med omkring 28 miljonut -

kr per år. Detta belopp omfattar då alla besparingsposter, inte endast löne-

er kostnaderna.

7.7.4 Vad innebär reformen for statens kostnader for

rättslriälpen

Statens nettokostnader för allmän rättshjälp i angelägenheter rörande underhålls-

bidrag utomprocessuella och i domstol låg budgetåret 1992/93 45,8 miljon-

kr. Genomsnittskostnaden per ärende låg på 4 398 kr. er Av upplysningar utredningen fått från Rättshjälpsmyndigheten framgår att ungefär 60 procent kostnaderna ligger utomprocessuella ärenden, dvs. av angelägenheter inte gått till domstol. Om man antar att omkring två tredjesom

206 Hjälp till föräldrar och bam

delar av de utomprocessuella ärendena i framtiden kommer att handläggas av försäkringskassorna skulle besparingen i denna del grovt kunna uppskattas till 20 miljoner kr per år. Därtill kommer de underhállsbidragsfrågor som handläggs inom ramen för

mal om äktenskapsskillnad och mål om vårdnad se SCB, Vårdnad och under-

håll 1992. Om man antar att kostnaden för underhållsbidragsfrågorna är något lägre i dessa ärenden än i rena underhállsbidragsärenden och att ungefär hälften av ärendena i framtiden kommer att handläggas på försäkringskassorna kan man grovt uppskatta att statens kostnader kommer att minska med ytterligare 8 miljoner kr. Vidare kommer försäkringskassornas verksamhet att minska kostnaden for den del av rättshjälpen som ges i form av rådgivning. Man kan också räkna med en minskad belastning rättshjälpsanslaget i och med att man genom reformen kommer till rätta med de s.k. skenprocesserna. Sammantaget uppskattar utredningen att reformen kommer att minska statens kostnaderna för rättshjälpen med omkring 35 miljoner kr per år.

DEL III

UNDERHÅLL

TILL BARN

Fördelningen av

underhållsansvaret mellan

föräldrarna och

bestämmande av

underhållsbidragets storlek

Utredningens förslag: Utredningen föreslår att underhållsbidrag till barn

även i framtiden skall bestämmas enligt en kvotdelningsmetod. Utredningen föreslår dock vissa förändringar i sättet att beräkna underhålls-

bidragen. Syftet är att minska föräldrarnas ekonomiska beroende av

varandra, att förenkla beräkningssättet och att få ett mera rättvist resultat i vissa fall. Utredningen kallar sin metod nettokvotdelningsmetoden. Liksom hittills uppskattas först barnets behov av underhåll till ett visst belopp. Härefter beräknas varje förälders nettoinkomst, dvs. bruttoinkomsten minskad med vissa kostnader för inkomstens förvärvande och

med skatten. Underhållsbidraget får man sedan i princip fram genom att fördela det belopp som räknats fram för barnets behov proportionellt

mellan föräldrarna efter deras nettoinkomster. Om det underhållsresp. bidrag då får fram är så högt att det belopp den bidragsansvarisom man får kvar till sin försörjning inte räcker till måste underhållsge egen bidraget sänkas. Skulle å andra sidan boförälderns andel av barnets kostnader inkräkta på det belopp som denna förälder bör förbehållas för

den försörjningen får underhållsbidraget, det finns utrymme för

egna om det, höjas.

210 Fördelningen underhållsansvaret mellan föräldrarna

av

Vid bedömningen av barnets behov får liksom hittills i man stor ut-

sträckning falla tillbaka på schablonbelopp motsvarar vad barn i

som en

viss ålder normalt kostar. Utredningen föreslår dock att schablonbelopp-

en skall höjas något jämfört med i dag.

När underhållsbidraget bestäms får föräldrarna liksom hittills förbehålla

sig ett belopp för eget underhåll. Bostadskostnaden beräknas för sig efter vad som är skäligt. För övriga vanliga levnadskostnader får föräldern

förbehålla sig ett normalbelopp bör frångås endast i undantags-

som rena

fall. Med 1994 års siffror blir normalbeloppet månad 4 312 kr 147

per

procent av basbeloppet för år räknat för en ensamstående och 3 520 kr

120 procent av basbeloppet för år räknat för sammanboende för-

en

älder. Detta innebär att nivån kommer att ligga högre än Socialstyrelsens

vägledande norm för socialbidrag och högre än de normalbelopp som

tillämpas vid exekution. Något särskilt förbehåll för hemmavarande make

eller sambo medges inte. Vidare likställs hemmavarande barn och bi-

dragsberättigade barn.

8.1 Utredningens uppdrag

I utredningens uppdrag ingår att länma förslag innebär att beräkningen som av

underhållsbidrag förenklas. Det ingår också att bedöma nuvarande förbe-

om hållsbelopp särskilt för s.k. hemmamake och för bostadskostnader är rim- - liga eller om de kan begränsas. I direktiven framhålls att vårdnads- och umgängesfrågor framdeles i allt större utsträckning kommer att individuella lösningar är anpassade efter försom hållandena i det enskilda fallet och sådan utveckling inte bör motverkas att en

genom alltför schabloniserade regler underhållsbidrag.

om

Utgångspunkten i direktiven är att FB:s grundläggande principer föräld-

om

underhållsskyldighet skall behållas. Även i fortsättningen bör alltså gälla

rars

att ett barns föräldrar skall för barnets underhåll efter vad är skäligt

svara som

med hänsyn till barnets behov och föräldrarnas samlade ekonomiska förmåga

samt vidare att föräldrarna sinsemellan skall ta del i kostnaderna för barnets underhåll, var och en efter sin förmåga.

underhållsansvaret mellan föräldrarna 211

Fördelningen av

8.2 underhållsbidrag i dag Beräkningen av

8.2.1 Bakgrund

bestämmelser beräkning underhållsbidrag till barn trädde i Nu gällande om av kraft den ljuli 1979. Före 1979 års underhållsreform fanns det i praxis inte några allmänt veder-

principer för hur skulle beräkna underhållsbidrag till barn. Stora tagna man variationer förekom i de metoder tillämpades de allmänna domstolarna som av barnavårdsnämnder och advokater när dessa medverkade vid tillliksom av

komsten avtal underhåll. Barnavårdsnämnderna kommunala nämnd-

av om var

uppgifter sköts socialnämnderna. Vid många barnavårds-

er vars numera av nämnder beräknades underhållsbidraget till viss andel av bruttolönen; 10-12 en bruttolönen för underhåll till ett barn, 18-20 procent av bruttolönen procent av

för underhåll till två barn På vissa håll tillämpades den s.k. J ärfällamodell-

etc.

byggde på att den bidragsansvariga föräldern förbehölls ett visst belopp

en, som och underhåll i kombination med att viss procentsats av det för eget annans en

återstående beloppet den s.k. underhållsbidragsgrundande inkomsten togs i

anspråk för underhållsbidrag; 14 procent för underhållsbidrag till ett barn, 11 barn för underhållsbidrag till två barn och 9 procent per barn för procent per underhållsbidrag till tre barn. Ett med 1979 års reform mildra underhållsbördan för

av huvudsyftena var att bidragsansvariga med ekonomi. Ett annat mål att till stånd en mera

svag var enhetlig bedömning underhållsbidragsfrågorna. I 7 kap. FB angavs därför av

vissa utgångspunkter till ledning för bestämmande av underhållsbidragen.

Därutöver gjordes i förarbetena rad uttalanden det närmare förfarandet. en om

bedömdes också det fanns behov rådgivande anvisningar för de

Det att av dåvarande barnavårdsnämnderna och för försäkringskassorna. Regeringen gav därför och RFV i uppdrag utarbeta vissa riktlinjer för be-

Socialstyrelsen att

dömningen av underhållsfrågor.

8.2.2 De grundläggande bestämmelserna i FB m.m.

Enligt 7 kap. 1 § FB skall föräldrarna för underhåll barnet efter vad svara skäligt med hänsyn till barnets behov och föräldrarnas samlade ekonosom är

förmåga. När underhållsskyldigheten bestäms skall hänsyn tas till barnets

miska inkomster och tillgångar samt till vissa barnets sociala förmåner. egna av skall föräldrarna del i kostnaderna för barnets underhåll var och sinsemellan ta en efter sin förmåga.

När underhållsbidraget bestäms får den bidragsansvarige förbehålla sig ett belopp för eller underhåll förbehållsbelopp enligt bestämmelserna

eget annans

212 Fördelningen underhållsansvaret mellan av föräldrarna

i7kap.3§FB.. Förbehållsbeloppet för den bidragsansvariges eget underhåll innefattar alla

vanliga levnadskostnader. Bostadskostnaden beräknas för sig efter vad som är skäligt. De andra levnadskostnaderna beräknas med ledning

av ett normalbelopp som för år räknat utgör 120 procent av basbeloppet enligt AFL. Normalbelopp-

et per månad år 1994 är 3 520 kr.

Om det finns särskilda skäl får ett belopp förbehållas för underhåll make som den bidragsansvarige varaktigt bor tillsammans med. Med make jämställs annan som den bidragsansvarige varaktigt bor tillsammans med, de har barn

om

gemensamt. Förbehållsbeloppet bestäms på samma sätt för den bidragsan-

som

svarige själv. Normalbeloppet utgör dock 60 procent basbeloppet 760 kr

av l

per månad år 1994.

Har den bidragsansvarige hemmavarande barn får han eller hon vidare förbehålla sig ett belopp per barn som, tillsammans med vad utges den andra

som av föräldern eller för dennas räkning, för år utgör 40 gällande basprocent av

belopp med 1994 års siffror 1 173 kr/månad. Rätten kan dock bestämma

ett

annat förbehållsbelopp om det föranleds omständigheterna i det särskilda

av fallet.

Socialstyrelsen har arbetat fram detaljerade riktlinjer för hur räknar

man ut

underhållsbidrag. De är intagna i publikationen "Underhållsbidrag till barn, Allmänna råd från socialstyrelsen 1989:6"

i det följande benämnd "Allmänna

råd". De allmänna råden till stor del bygger på uttalanden i förarbetena

- som

till 1979 års reform vänder sig i första hand till de tjänstemän i kommunerna

-

som medverkar vid fastställande underhållsbidrag. De har emellertid fått

av

stort genomslag och detta även i domstolspraxis. I det följande går utredningen igenom den modell för beräkning underhålls-

av

bidrag som allmänt används. Den benämns ofta kvotdelningsmetoden. Det kan här framhållas att båda föräldrarnas förmåga i princip bestäms på samma sätt Allmänna råd s. 44 och Agell, A., Underhåll till barn och make, 4:e uppl. 1988, s. 27 och 59. Således förutsätts, även det inte uttryckligen

om framgår av lagtexten, att även boföräldern sin inkomst får avräkna förbeav ett

hållsbelopp för egna levnadskostnader

osv.

8.2.3 Allmänt metoden för bestämma

om att

underhållsbidragets storlek

Den metod för att beräkna underhållsbidragets storlek normalt används och

som vars grundlinjer utvecklades i förarbetena till 1979 års underhållsreform går i ett enkelt fall, där föräldrarna har ett barn, i korthet på följande. Först ut

beräknas barnets behov underhåll till visst belopp. Härefter beräknas

av ett varje förälders inkomst efter skatt. Från nettoinkomsten dras sedan visst ett

Fördelningen underhållsansvaret mellan föräldrarna 213

av

belopp för förälderns eget och eventuell makes eller sambos underhåll. Restbe-

loppet utgör ett överskott bör kunna tas i anspråk för underhåll barnet.

som Underhållsbidraget erhålls därefter att det belopp har beräknats för genom som

barnets behov fördelas mellan föräldrarna i proportion till deras överskott.

den bidragsansvariges överskott Barnets behov underhållsbidraget. x föräldrarnas sammanlagda överskott

Exempel:

Om visst barns behov underhållsbidrag beräknats till 1 500 kr per månad, ett av

den bidragsansvariges överskott till 1 900 kr och boforälderns överskott till 900

kr kan underhållsbidraget enligt den s.k. kvotdelningsmetoden beräknas till

1900 1500x 10l8kr. 2800

De 482 kr återstår för att barnets behov på 1 500 kr skall vara täckt får som boforäldern ta av sitt överskott 900 kr

900 1 500 482 kr. x - 2 800

Underhållsbidraget får inte inkräkta på det belopp som förbehållits den bidragsansvarige. Om båda föräldrarnas överskott i exemplet antas vara 500 kr i månaden skulle underhållsbidraget, beräknat samma sätt som nyss, ha blivit

750 kr. Den bidragsansvarige kan emellertid inte förpliktas att betala mer än sitt överskott på 500 kr. Från den s.k. reduceringsregeln har här bortsetts. An-

gående denna avsnitt 8.2.4.3. Den resterande delen av barnets behov, dvs. se 1 000 kr, får boföräldern, har ett överskott på 500 kr, stå för. som

8.2.4 Närmare om metoden

8.2.4.1 Barnets behov

Schabloner

Även de individuella förhållandena är avgörande får man vid bedömningen

om barns behov i stor utsträckning falla tillbaka på schablonbelopp; vad barn av ett i en viss ålder normalt kostar. Socialstyrelsen har gjort beräkningar över vad ett barn behöver för att dess

normalbehov mat, kläder, utrustning, m.m. skall vara tillgodosedda.

av

Eftersom kostnaderna varierar med barnets ålder har Socialstyrelsen valt att

utgå från åldersgrupper. För barn i åldern 0-6 år är normalkostnaden 65 tre

214 Fördelningen underhållsansvaret mellan föräldrarna

av

procent av basbeloppet l 907 kr/månad år 1994, för barn i åldern 7-12 år är

normalkostnaden 80 procent av basbeloppet 2 347 kr/månad år 1994 och för barn som är 13 år eller äldre är normalkostnaden 95 procent basbeloppet av 2 787 kr/månad år 1994.

Schablonbeloppen omfattar följande poster.

livsmedel -

förbrukningsvaror

-

hygien

kläder och skor lek och fritid husgeråd och inventarier barnvagn, spjälsäng m.m. - TV, radio, reparationer m.m. dagstidningar, telefon m.m. hushållsel -

försäkringar

-

ñckpengar bio, bad, tidningar, "fika", m.m.

-

I posten "lek och fritid" ryms endast vanliga skidor, pjäxor, träningsoverall,

gymnastikskor m.m. Kostnader for ishockey, ridning, balett, utförsåkning m.m. ingår inte. Inte heller ingår kostnad för musikinstrument, musikanläggning eller

musiklektioner.

Bostadskostnad Den förälder som barnet varaktigt bor tillsammans med får i allmänhet förbehålla sig skälig bostadskostnad både för del och barnets del. Någon säregen skild bostadskostnad påförs därför inte barnet prop. 1978/79:12 104. s.

Barnomsorg Till schablonbeloppet for barnets behov läggs faktiska kostnader för barnom-

sorg. Normalt godtas inte högre kostnad än den gäller vid kommunal som

barnomsorg prop. 1978/79:12 s. 104 och Allmänna råd s. 37.

Särskilt höga kostnader Är kostnaderna för barn särskilt höga, grund ett t.ex. på av sjukdom eller handikapp, och täcks kostnaderna inte sociala förmåner eller liknande tas de av upp som ett särskilt kostnadsbelopp för barnet.

Sociala förmåner

Från barnets sålunda framräknade behov avräknas vissa sociala förmåner som barnet har rätt till, t.ex. det allmänna barnbidraget, och inkomster barnet som

kan ha 7 kap. 1 § första stycket FB. Mindre inkomster feriearbete eller

av

underhållsansvaret mellan föräldrarna 215 Fördelningen av

liknande påverkar normalt inte föräldrarnas underhållsskyldighet. Värdet av

tillgångar kan också beaktas. I allmänhet tas dock endast

mera betydande

hänsyn till avkastningen prop. 1978/79:12 s. 154.

Behov av underhåll Återstående belopp utgör barnets behov underhåll. av

ltandardtillägg Schablonbeloppen bildar, framgått, endast utgångspunkt för beräkningen

som en den kostnad för barnet skall fördelas mellan föräldrarna. Barnets behov av som

underhåll kan högre grund individuella förhållanden på barnets

av vara av

barnomsorgskostnader. Barnet kan emellertid också, enligt förarbete-

sida, t.ex. anspråk högre standard och därmed större underhåll bättre na, göra föräldrarnas ekonomiska ställning är. Man kan också beskriva saken så att även

mindre behov för barnet bör tillgodoses, föräldrarna har det gott angelägna om

ekonomiskt ställt. Meningen torde att barnets ekonomiska standard i vara huvudsak skall föräldrarnas prop. 1978/79:12 83, 105, 154, 400 motsvara s.

och 422. Barnet kan, heter det i motiven, efter glidande skala göra anspråk

en högre standard för del bättre ställt föräldrarna har det i ekonopå en egen hänseende. Frågan i vad mån sådant s.k. standardtillägg skulle tillmiskt ett erkännas barnet har prövats i rättsfallet NJA 1985 s. 781.

8.2.4.2 Föräldrarnas ekonomiska förmåga

Faktisk inkomst

behov underhåll uppskattats skall beräkning göras av vad

Sedan barnets av en och föräldrarna bör bidra med. En förälders ekonomiska förmåga att var en av

underhållet kommer regel till uttryck i hans eller hennes faktiska

ta del i som

inkomst- och förmögenhetsförhållanden.

Förvärvsfönnága Om förälder utan godtagbar anledning underlåter att skaffa sig inkomster

en honom eller henne i stånd bidra till barnets underhåll kan undersom sätter att bestämmas med hänsyn till den verkliga förvärvsförmågan. En

hållsskyldigheten

förälders intresse själv få avgöra hur han eller hon skall inrätta sitt liv av att

sålunda tåla vissa inskränkningar med hänsyn till plikten att underhålla barn

får 1978/79:12 402 och 423. Se även 106 och 107. Skälen till att

prop. s. s. förvärvsförmågan inte utnyttjas fullt ut kan många; vård av barn, studier,

vara

personliga prioriteringar Frågan huruvida underhållsskyldigheten skall

m.m.

efter den verkliga förvärvsförmågan eller efter de faktiska ekono-

bestämmas förhållandena har prövats i flera rättsfall, bl.a. NJA 1985 s. 768, 1990 miska se 201, 205, 495 och 697, 1991 40 samt 1992 s. 550. s. s.

216 Fördelningen underhållsansvaret mellan av föräldrarna

Förbehåll; normalbelopp Innan en förälder ha förmåga att betala något anses underhållsbidrag skall han eller hon ha medel till sin försörjning. Vardera föräldern får därför

egen som regel av inkomsten efter skatt förbehålla sig ett normalbelopp för år räknat som

utgör 120 procent av basbeloppet, dvs. 3 520 kr månad år 1994 7 kap. 3 §

per

andra stycket FB. Normalbeloppet innefattar alla vanliga levnadskostnader utom bostadskostnaden; utgifter för mat, kläder, tvätt, hygien, elektricitet, telefon, TV-avgift,

gas,

tidningar, försäkringsavgifter, fackföreningsavgifter, normala utgifter för hälso-

och sjukvård samt kostnader för till och från arbetet prop. 1978/79:12 resor s. 99.

Särskilt förbehåll

Det kan i vissa fall finnas anledning att räkna med högre eller lägre

ett ett

förbehållsbelopp än normalbeloppet. Ett lägre belopp kan komma ifråga

om föräldern har exceptionellt låga levnadskostnader, han eller hon lever t.ex. om utomlands med låga levnadskostnader. Enbart den omständigheten föräldern att bor tillsammans med har inkomst, och

annan, som egen därigenom kan göra vissa besparingar bör emellertid, enligt förarbetena, i de flesta situationer inte leda till en minskning förbehållsbeloppet för andra kostnader än bostadskost-

av naden prop. 1978/79: 12 s. 100 och Allmänna råd 70. Föräldern kan också s.

förbehållas mer än normalbeloppet, det visas att utgifterna för förälderns

om vanliga levnadskostnader grund särskilda omständigheter är onormalt av

stora eller extra utgifter annars framstår nödvändiga s.k. särskilda förbe-

som

hållsbelopp. Så kan exempelvis förbehållsbeloppet bestämmas till belopp

ett som överstiger normalbeloppet förälder har särskilda kostnader till följd om en av sjukdom läkarvård, medicin, diet m.m. och kostnaderna inte komresor,

penseras genom försäkringsersättning eller på annat sätt. Också räntor på lån för rimliga ändamål kan berättiga till höjning förbehållsbeloppet. I be-

en av

gränsad utsträckning kan även amorteringar beaktas, t.ex. på ett studielån eller

på en skuld för nödvändigt bohag efter separation eller för bil en en som är oundgängligen nödvändig i arbetet eller andra särskilda skäl prop. av 1978/79:12 s. 99 och Allmänna råd 70-75. I rättsfallet NJA 1993 549 s. s.

togs hänsyn till en skuld som den bidragsansvarige ådragit sig vid avyttring

av

familjens gemensamma villafastighet.

Skälig bostadskostnad Utöver nämnda förbehåll får förbehåll göras för skälig bostadskostnad 7 kap.

3 § andra stycket FB. Den faktiska kostnaden, dvs. bruttokostnaden för bostaden minskad med eventuellt bostadsbidrag, ligger till grund för beräkningen

NJA 1987 569, RH 1992:93 och 1978/79:12 100. Ett lägre

s. prop. s. belopp

. än det verkliga bör, enligt förarbetena, förbehållas bostadskostnaden om är

Fördelningen av underhållsansvaret mellan föräldrarna 217

oskäligt hög med hänsyn till kostnadsläget på orten eller bostaden får

om anses

alltför stor i förhållande till familjens storlek NJA 1990 201. Å andra

vara s.

sidan bör ett visst minsta belopp alltid tillgodoräknas om bostadskostnaden är

osedvanligt låg NJA 1991 s. 40 och prop. 1978/79:12 100. s.

Socialstyrelsen och RFV meddelar årligen vägledande normer för bedömningen av skälig bostadskostnad vid beräkning av underhållsbidrag för år 1994 se Socialstyrelsens meddelandeblad nr 15/93. Normerna anger genomsnittlig bostadskostnad och högsta godtagbara bostadskostnad för olika familjetyper i Stor-Stockholm, Stor-Göteborg, övriga kommuner med mer än 75 000 invånare

och Övriga kommuner med mindre än 75 000 invånare.

Uppgifterna baseras på resultatet av två bostadsundersökningar som årligen görs av SCB och en prognos av bostadskostnadsutvecklingen från Konjunk-

turinstitutet.

Beloppen som anges skall jämföras med bostadskostnaden före avdrag för

eventuellt bostadsbidrag. Vad gäller eget bostadshus räknas amorteringar på fastighetslån i allmänhet

inte in i bostadskostnaden. Ränteutgifterna medräknas i princip, beräknas

men

med beaktande av rätten till ränteavdrag vid beskattningen prop. 1978/79:l2 s. 100. Motsvarande gäller för lån för inköp av bostadsrättslägenhet. l bostads-

kostnaden för egen fastighet ingår vidare fastighetsskatt, bränslekostnader, övriga driftkostnader samt eventuell tomträttsavgäld Allmänna råd s. 81. Bor föräldern i en bostadsrättslägenhet beaktas månadsavgiften.

Att den bidragsansvariga föräldern tidvis har barnet boende i sitt hem kan beaktas vid bedömningen av bostadens kostnad i förhållande till hushållets

storlek se NJA 1987 s. 569. Som tumregel förordas i de allmänna råden att

två eller tre "umgängesbarn" räknas som ett barn som ingår i hushållet, fyra

"umgängesbarn" räknas som två barn i hushållet osv. se Allmänna råd s. 82.

Gifta eller sammanboende vuxna anses i princip böra svara för halva bostads-

kostnaden var, i den mån de har ekonomisk förmåga prop. 1978/79: 12 100.

s. I vissa fall läggs dock en större del av bostadskostnaden på de en av vuxna sammanboende. Så sker t.ex. i vissa fall om de barn som ingår i hushållet inte är gemensamma och nettobostadskostnaden för dessa barns del är betydande prop. 1978/79: 12 100 och 101 Allmänna råd 79. Är förälder gift s. samt s. en eller sammanboende, får han eller hon alltså normalt förbehålla sig halva bostadskostnaden. Den andra halvan antas den andra vuxna i hushållet stå för. Om den bidragsansvarige är gift eller sambo med någon som inte kan bidra till bostadskostnaden kan han eller hon i vissa lägen få förbehålla sig hela bostadskostnaden. Denna möjlighet är kopplad till en rätt för den bidragsansvarige att enligt regler som behandlas nedan göra förbehåll för underhåll - s.k. hemmamake. Om föräldern inte får göra något sådant förbehåll får han

eller hon förbehålla sig samma bostadskostnad som en ensamstående prop.

1978/79212 s. 100 och Allmänna råd s. 79.

218 Fördelningen av underhållsansvaret mellan föräldrarna

"Hemmamakeförbeháll " För att förbehåll skall få göras för underhåll s.k. hemmamake krävs att det föreligger särskilda skäl 7 kap. 3 § tredje stycket FB. Sådana särskilda skäl kan att det i hemmet finns ett barn i förskoleåldern eller flera barn i något vara högre åldrar eller att ett barn kräver särskild vård i hemmet grund av sjuk-

dom eller liknande förhållande se NJA 1983 s. 678, jämför även NJA 1982

133, 1990 s. 495 och 697. Ett annat skål kan vara att den hemmavarande s. maken är förhindrad att förvärvsarbeta på grund av ålder, sjukdom eller att arbetstillfällen saknas prop. 1978/79: 12 s. 98, jämför även s. 106 och 107. En förutsättning for rätt till förbehållsbelopp är, enligt förarbetena, att "hemmamaken" har ingen eller endast låg inkomst, däri inräknat de sociala förmåner som utgår prop. 1978/79:12 s. 99. För make får förbehåll göras med normalt 60 procent av basbeloppet för år räknat, dvs. för år 1994 med 1 760 kr i månaden. Till detta kommer bostadskostnaden. Med make jämställs föräldern varaktigt sammanbor med om de har annan som

barn gemensamt 7 kap. 3 § tredje stycket FB.

Rätten till förbehåll avser i första hand make utan egen inkomst prop. 1978/79: 12 159. Det kan dock hända att en s.k. hemmamake har en mindre, s. inkomst som kan användas till den egna forsörjningen. Kan maken klara egen sin försörjning får den bidragsansvarige inte tillgodoräkna sig något egen förbehållsbelopp för makens del. Enligt förarbetena bör maken anses klara sig själv han eller hon har en nettoinkomst som motsvarar 1,2 basbelopp och om halva bostadskostnaden prop. 1978/79:12 s. 159 och 160. Är inkomsten lägre, bör enligt förarbetena ett reducerat förbehållsbelopp - kunna tillgodoräknas den bidragsansvarige. I förarbetena rekommenderas att det fulla förbehållsbeloppet för andra levnadskostnader än bostadskostnaden min-

skas med halva nettoinkomsten. Detta innebär att den bidragsansvarige får

tillgodoräkna sig ett reducerat förbehållsbelopp om 30 procent av basbeloppet hemmamaken har en egen nettoinkomst som motsvarar 60 procent av om basbeloppet.

Exempel:

Den s.k. hemmamaken har nettoinkomst 1 760 kr i månaden. Det fulla en s.k. makeförbehållet minskas då med hälften detta belopp, dvs. med 880 kr av i månaden. Den bidragsansvarige får alltså tillgodoräkna sig ett förbehåll för underhållet med 880 kr i månaden 1 760 880 880. - Bakom den i förarbetena förordade lösningen ligger tanken att man bör ha en

mjuk avtrappning. Den i förarbetena förordade lösningen återkommer i de

allmänna råden 76.

Fördelningen av underhållsansvaret mellan föräldrarna 219

. ..

Förälderns överskott Det belopp som återstår sedan summan av förbehållen avräknats från inkomsten efter skatt utgör förälderns överskott.

Flera barn. Hemmavarande barn

Om en person är underhållsskyldig mot flera barn är utgångspunkten att barnen

skall vara Iikställda. Bestämmelserna i FB ger emellertid hemmavarande barn ett visst försteg framför bidragsberättigade barn. Detta försteg förklaras att av

bidragsberättigade barn garanteras en viss minimiförsörjning bidrags-

genom

förskottssystemet. Någon motsvarande garanti har i allmänhet inte hemmavarande barn prop. l978/79:12 s. 101. Om ett beräknat underhållsbidrag skulle leda till intrång i det hemmavarande

barnets behov görs därför först ett förbehåll för detta barn. Förbehållet uppgår normalt tillsammans med vad som utges för barnet från den andra föräldern -

eller för dennas räkning t.ex. bidragsförskott som lämnas i förhållande till den andra föräldern till 40 procent av basbelopp per år, dvs. för år 1994

-

1 173 kr i månaden. omständigheterna i det enskilda fallet kan emellertid göra det motiverat att räkna med ett högre eller ett lägre belopp 7 kap. 3 § fjärde stycket FB samt prop. 1978/79:12 s. 101 och 102, se även a. prop. s. 106 och

107.

Ett större förbehåll kan vara nödvändigt t.ex. barnet på grund sjukdom

om av

eller liknande behöver vård som kostar mycket eller barnet är i tonåren och

om därför har stora behov prop. 1978/79:l2 s. 161. I de allmänna råden uttalas att minimibehovet för en tonåring bör kunna beräknas till 60 procent basav

beloppet. Kostnader för barnomsorg höjer också enligt de allmänna råden det

hemmavarande barnets minimibehov Allmänna råd 77 och 78. Det allmänna s.

barnbidraget torde inte böra räknas av förbehållsbeloppet prop. 1978/79: 12

s. 102 samt Agell a.a. s. 71. Däremot beaktas barnets inkomster prop. egna l978/79:12 s. 161.

Exempel förbehållsbelopp för hemmavarande barn:

Den bidragsansvariges överskott 400 kr

Hans eller hennes makes/sambos överskott 400 kr Förbehåll för hemmavarande barn l 173 kr

Den bidragsansvariges andel av förbehållet för det hemmavarande barnet blir då 773 kr. Överskottet på 400 kr räcker alltså inte till hans eller hennes

ens

andel av förbehållet för det hemmavarande barnet och något underhållsbidrag till det bidragsberättigade barnet kan inte betalas. Från den s.k. reduceringsregeln har här bortsetts. Angående denna se avsnitt 8.2.4.3.

220 Fördelningen av underhållsansvaret mellan föräldrarna

Exempel förbehållsbelopp för hemmavarande barn för vilket den andra föräldern betalar underhållsbidrag:

Den bidragsansvariges överskott 600 kr

Underhållsbidrag från det hemmavarande barnets andra förälder bidragsförskott 1 173 kr

Förbehåll för hemmavarande barn 1 173 kr

I detta fall får den bidragsansvarige inte göra något förbehåll för det hemma-

varande barnet. Förbehållsbeloppet täcks av bidragsförskottet.

8.2.4.3 Ett tillämpningsexempel

Sedan vardera förälderns överskott räknats fram det sätt som nu har be-

skrivits fördelar man barnets behov på föräldrarna efter deras resp. förmåga enligt den formel som tagits ovan i avsnitt 8.2.3.

Ett tillämpningsexempel:

Den underhållsbidragsansvarige uha har en månadslön på 15 000 kr. Boföräl-

dern bof har en månadslön på 13 000 kr. De har ett barn som är 13 år.

Barnets behov Schablon 13 år 2 787 kr/månad Barnbidrag 750 kr/månad - Behov av underhåll 2 037 kr/månad

Beräkning av föräldrarnas överskott

Uha Bof Lön 15 000 13 000 Skatt 4 450 3 766 - Eget förbehåll 3 520 3 520 - Hyra 4 300 5 200 - + Bostadsbidrag 384 1 634 3 114 2 148

3 114 Underhållsbidraget 2 037 xá--w- 3 114 + 2 148

dvs. 1 205 kr per månad. De 832 kr som fattas för att barnets behov skall vara täckt får boföräldern skjuta till av sitt överskott.

Fördelningen av underhållsansvaret mellan föräldrarna 221

En förälder kan, som framgått, aldrig åläggas att betala underhållsbidrag

om

han eller hon saknar förmåga till det. Underhållsbidrag kan således i princip inte bestämmas till ett belopp överstiger överskottet.

som

Exempel." Barnets normalbehov 1 600 kr. Vardera förälderns överskott 400 kr.

En proportionering skulle i detta fall ett underhållsbidrag på 800 kr

ge

400 1600x 400 + 400

Den bidragsansvarige kan dock inte förpliktas än sitt överskott

att utge mer om

i detta fall 400 kr. Ett högre underhållsbidrag skulle inkräkta på förbehållsbe-

loppet som han eller hon ansetts böra för behov reservera egna m.m.

I förarbetena och i de allmänna råden rekommenderas dessutom inte hela att

överskottet tas i anspråk för underhållsbidrag. När det preliminära underhållsbidraget räknats fram bör det enligt råden i förekommande fall reduceras

- -

så att den bidragsansvarige i allmänhet får behålla minst 300 kr utöver förbehållsbeloppen Allmänna råd s. 33, 69 och 85, 1978/79:l2 103 och

prop. s. Lagutskottets betänkade 1978/79:LU9 56. s.

Exempel:

Två bidragsberättigade barn

Varje barns behov 1 600 kr

Den bidragsansvariges överskott l 600 kr

Boförälderns överskott 1 800 kr

1 600 1 600 x 753 kr barn j-Ã- per 1 600 + l 800

eller 1 506 kr för två barn.

Den bidragsansvarige får inte behålla 300 kr av sitt överskott han eller hon

om

skall betala 753 kr per barn och månad. Underhållsbidraget bör därför enligt den s.k. reduceringsregeln begränsas till totalt 1 300 kr 1 600 300 eller 650

kr per barn.

Någon motsvarighet till "reduceringsregeln" finns inte för boförälderns del,

utan boförälderns hela överskott kan tas i anspråk för underhåll till barnet.

Det bör här slutligen betonas att ett underhållsbidrag har räknats fram

som enligt den allmänna modellen bör kontrolleras allmän skälighetsbegenom en

dömning och vid behov korrigeras prop. 1978/79:12 107 och 398.

s.

222 Fördelningen underhållsansvaret mellan föräldrarna

av

8.3 levnadskostnader i

Beräkning av egna andra sammanhang

8.3.1 Inledning

Utredningen kommer att diskutera hur stora levnadskostnader man bör senare

ta hänsyn till när beräknar underhållsbidrag. De normer som används i

man andra sammanhang kan då tjäna till ledning. Därför följer här en redogörelse för dem 8.3.2-8.3.5. I avsnitt 8.3.6 finns sammanfattande jämförelse. en Förutom de förbehållsbelopp i dag tillämpas vid bestämmande av undersom hållsbidrag till barn finns liknande i exekutionsrättsliga sammanhang normer

och inom socialbidragssystemet. Dessa normer kommer att behandlas i det följande. Också Konsumentverkets beräkningar av skäliga hushållskostnader

kommer att tas De nämnda är samtliga välkända och används upp. normerna inom de olika områden där de är tillämpliga.

8.3.2 De exekutionsrättsliga fdrbehållsbeloppen

8.3.2.1 Exekution i lön

UB anvisar två olika former för exekution i lön, nämligen utmätning av lön och införsel. För dessa båda former löneexekution gäller i flera hänseenden av

regler. De båda exekutionsformerna uppvisar också vissa olik-

gemensamma heter. Utmätning lön kan bara ske under sex månader per år medan någon av sådan inskränkning inte finns för införsel. Även i vissa andra avseenden är införsel effektiv indrivningsform än utmätning lön. Bl.a. är förbeen mera av hållsbeloppen vid införsel regelmässigt lägre än de utmätningsfria beloppen vid löneutmätning, vilket innebär att kan ta mer ur gäldenärens lön vid införsel man

än vid löneutmätning,

8.3.2.2 Förbehållsbeloppen vid införsel

Införsel i lön eller liknande ersättning får ske för underhållsbidrag och för de flesta statliga fordringar. Enligt 15 kap. 6 a § UB får lön tas i anspråk för införsel endast i den mån lönen överstiger vad gäldenären behöver för eget underhåll och familjens behov. Detta kallas gäldenärens förbehållsbelopp. Förbehållsbeloppet bestäms med ledning vissa i kronor per år i lagbestämav melsen angivna normalbelopp för ensamstående, sammanlevande makar och

därmed jämställda samt barn. Dessa normalbelopp skall multipliceras med ett jämförelsetal förhållandet mellan det allmänna prisläget konsument-

som anger prisindex i oktober månad föregående år och prisläget i oktober 1990.

Fördelningen av underhållsansvaret mellan föräldrarna 223

Normalbeloppen skall anses innefatta alla vanliga levnadskostnader. Bostadskostnaden beräknas särskilt och läggs till normalbeloppen.

RSV fastställer med de utgångspunkter nämnts normalbelopp. För år som 1994 utgör normalbeloppet för ensamstående gäldenär 3 581 kr i månaden, en för sammanlevande makar och därmed jämställda 5 937 kr i månaden och för

varje barn 2 040 kr i månaden RSFS 1993:16.

Till vanliga levnadskostnader räknas enligt RSV:s rekommendationer i ett hushåll normalt förekommande utgifter såsom för kost, kläder, tvätt, hygien, gas, elektricitet, telefon, TV-avgifter, försäkringsavgifter, fackförenin savgifter och andra medlemsavgifter samt mindre utgifter for tillfälliga be Till

ov.

normalbeloppet läg s gäldenärens kostnader för fullgörande av tjänst t.ex. utgifter för resor til och från arbetet samt ut ifter grund av nödvändig och utgifter till följd sjukdom till del kostnaderna inte ersätts

barntills

av en

försä ingskassan eller på annat sätt. Tillägg till normalbeloppet också

av görs

för betalning av skuld på grund av kreditköp, som avser beneficieegendom

exempelvis möbler, husgeråd och utrustning är nödvändig för ett

annan som hem och dess skötsel, om bor enären kan få egendomen återtagen Vld betal-

ningsdröjsmål RSV Ex 1993:1

Vid bedömningen .

av bostadskostnaderna tillämpar kronofogdemyndi heterna

inte några vägledande normer uttryckta i kronor. Huvudregeln tions-

1 exe

rättsliga sammanhang är att den faktiska bostadskostnaden godtas och läggs till I vissa fall kan dock reducering bostadskostnaden

normalbeloånáaet.

en göras av RSV Ex 1 3:1. Detta kan, enli RSV:s rekommendationer, ske bostadsom

kostnaden är oskäligt hög i förhå lande till kostnadsläget på orten för jäm-

en

förbar bostad dock inte vid mindre avvikelser, del bostaden dis-

om en av poneras av en inneboende, i vissa fall när föräldrar och barn sammanbor samt om bostadsstandarden är väsentli hö än vad kan mot re som anses svara

och familjens behov. sstandarden

gäldenärens

osta anses väsentligt överstiga ushållets behov

a om hushåll med en boende disponerar större utrymme än tre och kök,

rum eller

b om annat hushåll disponerar större utrymme än tre rum och kök med

tillägg av ett rum för vare person som tillkommer utöver Om synnerliga en.

skäl föreligger, kan un antag medges från principen att bostadskostnaden

reduceras om gäldenären eller familjen disponerar för stort antal i för-

rum hållande till antalet boende. Består bostaden av egen bostadsfastighet får hänsyn

tas till ränteutgifter och nödvändiga driftkostnader. Amortering bostadslån beaktas i skälig omfattning. Bor gäldenären i en bostadsrättslägenhet och har han eller hon lånat till insatsen får utöver månadsavgiften ränta och skälig

- -

amortering beaktas om lägenheten pantförskrivits för lånet. Motsvarande gäller lån som tagits för förbättring av bostadsrättslägenheten.

224 Fördelningen av underhållsansvaret mellan föräldrarna

8.3.2.3 Utmätningsfria belopp

Lön och liknande ersättning kan också bli föremål för utmätning. Lön får annan

tas i anspråk endast i den mån lönen uppenbart överstiger vad som behövs för gäldenärens och hans familjs underhåll samt till fullgörande av underhållsskyldighet i övrigt åvilar honom eller henne 7 kap. 4 § UB. Närmare före-

som

skrifter det utmätningsfria beloppet meddelas av RSV.

om Det utmätningsfria beloppet bestäms med ledning av normalbelopp. Normalbeloppet månad för år 1994 är för ensamstående gäldenärer 3 760 kr, för per sammanlevande makar och därmed jämställda 6 233 kr och för varje barn 2 141

kr RFSF 1993: 17. Normalbeloppen skall anses innefatta alla vanliga levnadskostnader utom bostadskostnaden, som beräknas särskilt och läggs till normal-

beloppen.

I övrigt gäller i tillämpliga delar de rekommendationer som meddelats om bestämmande förbehållsbelopp vid införsel RSV Ex 1993:2.

av

8.3.2.4 Reformerad löneexekution

I l994/95:49 har regeringen föreslagit bl.a. att de två nuvarande formprop. löneexekution utmätning av lön och införsel i lön slås samman till erna av - ett enhetligt system, så att all löneexekution sker genom utmätning. Samma

förbehållsbelopp föreslås gälla oavsett vilken sorts fordran löneutmätningen

gäller. Förbehållsbeloppet skall liksom i dag bestämmas med ledning av ett normalbelopp innefattar alla vanliga levnadskostnader utom bostadskostsom naden, vilken beräknas särskilt och läggs till normalbeloppet.

Enligt förslaget skall normalbeloppen för ligga något högre än dagens

vuxna

normalbelopp vid införsel men lägre än nuvarande utmätningsfria belopp vid utmätning lön. Nivån kommer därigenom att ligga högre än Socialstyrelsens

av vägledande för socialbidrag avsnitt 8.3.4. För barn görs viss

norm se en

differentiering beroende på barnets ålder och dessa normalbelopp föreslås ligga

i nivå med Socialstyrelsens normer. Enligt förslaget skall normalbeloppen årligen räknas om i förhållande till

konsumentprisindex.

Med 1994 års siffror blir normalbeloppen per månad 3 650 kr för ensamståen-

de, 6 030 kr för makar och därmed jämställda, 1 936 kr för barn under sju år

och 2 229 kr för äldre barn.

Även i det systemet är avsikten att RSV årligen skall utfärda föreskrifter

nya och rekommendationer bl.a. behandlar vilka "vanliga levnadskostnader" som normalbeloppet skall omfatta, vilka avvikelser som skall kunna göras som anses därifrån och hur bostadskostnaden bör beräknas.

Fördelningen underhållsansvaret mellan föräldrarna 225

av

reglerna föreslås träda i kraft den dag regeringen bestämmer. Inrikt- De nya

ningen är att ikraftträdandet skall kunna ske den 1 januari 1996.

8.3.3 Skuldsanering

Enligt 8 § andra stycket skuldsaneringslagen 1994:334 skall en gäldenär som beviljas skuldsanering få förbehålla sig medel för sin egen och familjens för-

sörjning. Därvid skall bestämmelserna i 15 kap. 6 a § UB om förbehållsbelopp vid införsel vägledande. Att är vägledande innebär att den normalt

vara normen

skall tillämpas, såvida det inte i det enskilda fallet finns särskild anledning att

frångå den prop. 1993/941123 s. 113.

8.3.4 Socialbidragsnormerna

Enligt 6 § socialtjänstlagen har den enskilde rätt till bistånd för sin försörjning

och sin livsföring i övrigt, behovet inte kan tillgodoses på annat sätt. Geom biståndet skall den enskilde tillförsälcras en skälig levnadsnivå. nom Socialbidragsnormerna varierar mellan landets kommuner.

Socialstyrelsen utarbetade år 1985 vägledande norm för socialbidrag. Nor-

en

räknas varje år efter förändringar i basbeloppet. Enligt vad Regerings-

men upp rätten slagit fast bör läggas till grund för bedömningen av vad som är normen skälig levnadsnivå enligt socialtjänstlagen, inte särskilda omständigheter en om

föranleder rättsfallet RÅ 1993 ref. 11. Frågan möjligheten för

något annat om

kommun att utesluta en viss i Socialstyrelsens norm upptagen kostnadspost

en den 29 RÅ 1994

har härefter prövats av Regeringsrätten i en dom juni 1994

ref. 58.

Som underlag för beräkningen har Socialstyrelsen utgått från de

av normen budgetposter Konsumentverket använder vid beräkning av hushållets kostnader Allmänna råd socialbidrag 1992:4. Utöver Konsumentverkets budgetposter om har lagts till kostnad för läkarvård och tandvård. en post som avser

För år 1994 gäller följande Socialstyrelsens meddelandeblad nr

normer 14/93.

bb basbeloppet

För ensamstående rekommenderas alltså ett månadsbelopp 3 403 kr och för av sammanboende ett månadsbelopp 5 632 kr. av Normen omfattar även barn i tre åldersgrupper; 0-3 år, 4-10 år och hemmavarande skolungdom 11-20 år. För dessa tre grupper rekommenderas följande månadsbelopp för år 1994 före allmänt barnbidrag.

Barn 0-3 år l 643 kr 56 % av basbeloppet 4-10 år 1 936 kr 66 % av basbeloppet 11-20 år 2 229 kr 76 % av basbeloppet

Normen för hemmaboende ungdomar som är 18 år eller äldre och som inte studerar är hälften av normen för sammanboende. Socialstyrelsens normer för vuxna och barn omfattar inte lokala resor, barnomsorgsavgift, glasögon, stora läkar- och tandvårdskostnader, fackföreningsavgift m.m. Dessa poster anses av styrelsen ingå i skälig levnadsnivå, en men de har inte räknats in i normen eftersom kostnaderna för dessa poster varierar från kommun till kommun och från person till person. Bostadskostnaden ligger utanför normen. En bidragsberättigad har rätt till socialbidrag för skäliga bostadskostnader. Lokala skillnader kan medföra variationer i vad som är att anse som skälig kostnad. Viss vägledning kan man, enligt Socialstyrelsens allmänna råd om socialbidrag Allmänna råd 1992:4 s. 17, få av de normer som finns för högsta godtagbara bostadskostnad vid beräkning av underhållsbidrag. Högre bostadskostnad i t.ex. nyproduktion bör, enligt styrelsen, accepteras om inte billigare boende finns att tillgå på orten. Socialtjänstkommittén har i sitt delbetänkande SOU 1993:30 Rätten till

Fördelningen av underhållsansvaret mellan föräldrarna 227

bistånd inom socialtjänsten föreslagit att försörjningsstödet i framtiden skall delas upp i en schabloniserad del och i en rätt till ersättning motsvarande de

faktiska kostnaderna för ett antal andra behovsposter. Den schabloniserade delen är avsedd att täcka hushållets normala kostnader

för livsmedel, lek och fritid, hälsa och hygien, förbrukningsvaror, kläder och skor samt dagstidning, telefon, TV-avgift och liknande. Normen för den schabloniserade delen av försörjningsstödet uttrycks i procent

basbeloppet och är enligt förslaget för ensamstående 100 procent, för samav manboende 85 procent per person, för barn 0-3 år 50 procent, för barn 4-10 år 60 procent och för hemmavarande skolungdom 11-20 år 70 procent. Förutom det schabloniserade beloppet skall den enskilde i förekommande fall,

enligt förslaget, ha rätt till ersättning motsvarande de faktiska kostnaderna för

boende, hushållsel, lokala barnomsorg, hemtjänst, hemförsäkring, läkarresor, vård, akut tandvård, glasögon samt medlemskap i fackförening och erkänd arbetslöshetskassa.

Om särskilda skäl föreligger skall försörjningsstödet, enligt förslaget, justeras

med skäligt belopp. Kommunerna får utge försörjningsstöd med högre belopp än vad som följer

av förslaget. Socialtjänstkommitténs förslag har remissbehandlats och bereds för närvarande inom Socialdepartementet.

8.3.5 Konsumentverkets beräkningar

Konsumentverket räknar varje år ut vad kan anses vara rimliga hushållssom kostnader för personer i olika åldrar, med olika kön och olika hushållsstorlekar. Kostnadsberäkningarna bygger att personen skall klara sig längre sikt. Det är varken fråga om någon minimi- eller någon överflödsnivå. Budgeten omfattar t.ex. inte kostnad för semester, alkohol- och tobakskonsumtion, öl, läskedrycker, saft, småkakor eller godis. Det förutsätts att hushållet har be-

gränsad tid för matlagning. I kostnadsberäkningarna för livsmedel ingår därför

både råvaror och halvfabrikat.

228 Fördelningen av underhållsansvaret mellan föräldrarna

Den beräknade kostnaden For en ensamstående man, en ensamstående kvinna och två sammanboende i åldern 31-49 år

Kostnaden för livsmedel har angetts för det fall att alla mål äts hemma eller matlåda tas med till lunch.

Kostnader for t.ex. boende, fackföreningsavgifter, arbetsresor, barnomsorg och övriga försäkringar varierar och har inte kostnadsberäknats Konsument-

av verket.

8.3.6 Jämförelser mellan de olika

beloppen

8.3.6.1 Bostadskostnader

De bostadskostnader en gäldenär får tillgodoräkna sig vid indrivning är ofta väsentligt högre än vad som godtas vid beräkning av underhallsbidrag.

Fördelningen underhållsansvaret mellan föräldrarna 229

av

8.3.6.2 Övriga vanliga levnadskostnader

Levnadskostnader i kr och i relation till basbeloppet for år 1994 35 200 kr

För en man i åldern 31-49 år För ett par i åldern 31-49 år

Jämförelsen visar att grundnormerna är olika. För att jämförelsen skall bli meningsfull måste emellertid beakta att de olika grundbeloppen inte omman fattar poster. Det skall också hållas i minnet att de olika schablonerna samma är avsedda att användas i skilda sammanhang. Detta motiverar vissa skillnader.

"Möbler, husgeråd, TV, radio, m.m. "

I socialbidragsnormen ingår posten "möbler, husgeråd, TV, radio, m.m." med

411 kr månad för ensamstående och med 534 kr per månad för sammanper boende. En motsvarande post finns också i Konsumentverkets kostnadsberäkningar och uppskattas där till 370 kr i månaden för en ensamstående och till 460 kr i månaden for hushåll bestående av två personer.

Vid beräkning av förbehållsbelopp vid införsel och utmätningsfria belopp vid utmätning lön ingår inte denna post i normalbeloppet. Däremot kan

av m.m. redan påpekats tillägg till normalbeloppet göras för betalning av skuld - som på grund kreditköp avseende beneficieegendom, om borgenären kan få egenav domen återtagen vid betalningsdröjsmål. I praktiken är det ovanligt att denna

tilläggsbestämmelse tillämpas. Posten ingår inte heller i normalbeloppet för egna levnadskostnader enligt

7 kap. 3 § FB. Detta är ett av skälen till att Socialstyrelsen rekommenderat att

230 Fördelningen underhållsansvaret mellan föräldrarna

av

den bidragsansvariges hela överskott inte bör tas i anspråk till underhållsbidrag

utan att han eller hon alltid bör behålla minst 300 kr utöver förbehållsbe-

loppen.

"Lek och fritid "

Lek/fritid och veckoslutsumgänge ingår inte i normalbeloppet enligt FB. Detta är också ett skäl till att Socialstyrelsen rekommenderat att den bidragsansvarige alltid bör behålla minst 300 kr utöver förbehållsbeloppen. Posten ingår inte heller i de exekutionsrättsliga beloppen. I socialbidragsnormen ingår posten lek/fritid med 185 kr i månaden for

en ensamstående och med 373 kr per månad för sammanboende.

I Konsumentverkets beräkningar uppskattas posten lek/fritid till 280 kr

per månad och person 19 år och äldre.

"A rbetsresor "

I normalbeloppet for egna levnadskostnader enligt FB anses normala kostnader för resor till och från arbetet ingå med tio procent basbeloppet dvs. 293 kr

av per månad år 1994.

Övriga normer innefattar inte arbetsresor.

"Faclçföreningsavgijier"

Fackforeningsavgifter ingår i normalbeloppet for egna levnadskostnader enligt FB och i förbehållsbeloppet vid införsel och i det utmätningsfria beloppet vid

utmätning av lön m.m. Beloppet ingår emellertid inte i socialbidragsnormen och har inte heller kostnadsberäknats av Konsumentverket.

"Läkar- och tandvård"

Kostnader för normal hälso- och sjukvård ingår i normalbeloppet för lev-

egna

nadskostnader enligt FB. I socialbidragsnormen ingår ett belopp för normal läkar- och tandvård. De belopp som används i exekutionsrättsliga sammanhang

omfattar inte denna post. Inte heller har den kostnadsberäknats Konsumentav verket.

Fördelningen underhållsansvaret mellan föräldrarna 231

av

En jämförelse

FB i dag ensamstående 3 520 -

Socialbidragsnormen + fack.avg. + arbetsresor ensamstående 3 403 3 948 sammanboende 5 632 6 722 -

Införsel + arbetsresor ensamstående 3 581 3 936 sammanboende 5 937 6 647 -

FB:s poster värderade enligt bl.a. + möbler m.m Konsumentverkets normer + lek, fritid ensamstående 3 651 4 301 sammanboende 5 974 6 994 -

l vissa situationer är i dag de normer som tillämpas vid löneexekution och i socialbidragssammanhang förmånligare än de normer som tillämpas när underhållsbidrag bestäms.

Normalbeloppet enligt FB ligger visserligen högre än Socialstyrelsens vägled-

för socialbidrag för ensamstående. Läggs kostnaden för månadskort ande norm

355 kr och fackföreningsavgifter 190 kr till socialbidragsnormen kommer

Socialbidraget emellertid att överstiga normalbeloppet enligt FB med 428 kr. För ensamstående bidragsansvarig som endast har de i FB stipulerade noren malbeloppen plus eventuellt reduktionsbeloppet om 300 kr att leva på när underhållsbidraget betalats går ekonomin alltså inte jämnt upp med socialbi-

dragsnivån.

För ensamstående ligger förbehållsbeloppet vid införsel 61 kr högre än normalbeloppet i FB. Tar hänsyn till normala kostnader för arbetsresor blir man skillnaden ännu större.

I bilaga 7 har utredningen med ett par exempel velat visa hur situationen i dag i kan för särlevande föräldrar. Även detta exempel bygger på praktiken se ut

bl.a. Konsumentverkets kostnadsberäkningar. Exemplet, liksom LO:s och

TCO:s rapport "Att längta och betala" belyser vad redan sagts, nämligen

som endast har det i FB stipulerade normalbeloppet att leva på har att personer som

det svårt ekonomiskt. Därmed inte sagt att alla bidragsansvariga eller boför-

äldrar eller flertalet dem i verkligheten skulle ha det så knappt ekonoens av miskt 3. Som framgår den statistik utredningen tagit fram finns

se kapitel av

det i här aktuella liksom bland övriga grupper i samhället, personer grupper,

med mycket god, god, dålig och mycket dålig ekonomi. Av de bidragsansvariga

föräldrarna hade, enligt den statistik utredningen tagit fram med hjälp av SCB,

232 Fördelningen underhållsansvaret mellan föräldrarna

av

26,3 procent en inkomststandard på 2 eller däröver. 7,8 procent hade inen komststandard under Motsvarande siffror för boföräldrarna 11,8 procent var resp. 8,7 procent. Inkomststandarden 1 motsvarar en disponibel inkomst just på

gränsen till den av Socialstyrelsen rekommenderade socialbidragsnormen. För

en mera exakt definition se kapitel 3.

8.4 kritiken

Något om mot sättet att beräkna underhållsbidrag i dag

Den metod som används för att fördela underhållsansvaret mellan föräldrarna har kritiserats för det ömsesidiga och vidstäckta beroende mellan föräldrarna som den leder till. De principer som i dag normalt tillämpas när underhållsbidrag bestäms anses

ofta vara invecklade och tidskrävande. Bidragsbeloppet kan dessutom snabbt bli

inaktuellt eftersom det är beroende av en rad faktorer i båda föräldrarnas och

deras eventuella familjers ekonomi. Inhämtandet ekonomiska uppgifter blir

av

ofta omständligt och tidsödande. Metoden ger vidare intryck av matematisk exakthet. Slutresultatet beräk-

av

ningarna beror emellertid skönsmässiga bedömningar enskilda led, t.ex.

av

om en förälder bör tillgodoräkna sig förbehållsbelopp för hela den faktiska

bostadskostnaden eller för en viss skuld. Därtill kommer att underlaget för

beräkningarna ofta är osäkert. Det har också ifrågasätts om den nuvarande beräkningsmetoden verkligen fyller sitt huvudsyfte, nämligen att mildra underhållsbördan för bidragsansvari-

ga med svag ekonomi och att skapa en mer enhetlig bedömning underhållsav bidragen.

I olika sammanhang har dessutom framförts kritik mot att beräkningen

av

underhållsbidrag är alltför generös mot de bidragsansvariga; särskilt har nämnts

de förbehåll som får göras för bostadskostnader och för make/sambo. Kritik ny har också riktats mot det förhållandet att de familjerättsliga och exekutions-

rättsliga förbehållsbeloppen skiljer sig åt. Förbehållsbeloppet för hemmavarande barn har kritiserats både för att det i vissa fall missgynnar det hemmavarande barnet och, framför allt, för att det kan favorisera detta barn framför det bidragsberättigade barnet.

8.5 Tidigare förslag och synpunkter

Ensamförälderkommittén föreslog i sitt betänkande SOU 1983:51 Ensamföräldrarna och deras barn vissa förändringar i syfte att åstadkomma ett enklare

Fördelningen av underhållsansvaret mellan föräldrarna 233

beräkningssystem och för att göra två särlevande föräldrar mindre beroende av varandras ekonomi än vad som är fallet i dagens system. Kommittén föreslog schablonberäkning i ökad omfattning såväl av barnets behov som av förälderns förmåga. Vidare föreslogs att vardera föräldern skulle svara för halva barnets behov av underhåll. Vid bristande förmåga hos någon av föräldrarna att täcka barnets halva behov skulle inte den andra föräldern ta över denna försörjningsandel. Däremot skulle bidragsförskott finnas som en garanti om den bidragsansvariga föräldern inte kunde stå för sin hälft. I de fall den bidragsansvarige hade ytterligare försörjningsförmåga skulle han eller hon betala ett tilläggsbidrag. Förslaget innebar i korthet följande. Barnets behov schabloniserades till

0,82 basbelopp 2 405 kr/månad år 1994 för barn under 13 år och till - 0,92 basbelopp 2 699 kr/månad år 1994 för äldre barn. - Schablonbeloppet omfattade levnadskostnader, barntillsynskostnader 0,2 basbelopp för barn mellan 0 och 6 år samt barnets andel i bostadskostnaderna 0,15 basbelopp. Hänsyn till utgående barnbidrag togs med 0,17 basbelopp. Till grund för bedömningen av den bidragsansvariges bidragsförmåga skulle, enligt förslaget, ligga hans eller hennes bruttoinkomst minskad med skatt och kostnad för nödvändiga resor till och från arbetet. Den bidragsansvarige skulle vid bestämmandet av underhållsbidraget få förbehålla sig ett belopp för eget eller annans underhåll enligt följande.

2,10 basbelopp för bostadskostnader och levnadskostnader i övrigt. År 1994

skulle detta innebära 6 160 kr i månaden. 0,41 basbelopp för hemmavarande barn under 13 år och 0,46 basbelopp för äldre hemmavarande barn. Av det sålunda framräknade överskottet skulle 80 procent tas ut i underhållsbidrag till dess hälften av barnets normalbehov täckts. Vid överskott understigande 0,2 basbelopp 7 040 kr år 1994 skulle endast 60 procent av överskottet tas i anspråk för underhållsbidrag. Vidare ansåg kommittén att det i undantagsfall borde finnas möjlighet att avvika från den förordade förbehållsberäkningen. En särskild undantagsregel föreslogs därför, vilken regel i princip skulle gälla särskilda kostnader av tidsbegränsat slag och tillämpas restriktivt. Ett skäl för tillämpning av undantagsregeln angavs vara att den bidragsansvarige hade en hög bostadskostnad inte omedelbart lät sig till förbehållsbeloppet. Även t.ex. lånesom anpassas kostnader för studier och nödvändigt bohag samt kostnader för försörjning av make och därmed jämställd sambo som inte kan försörja sig själv högst 0,7 basbelopp skulle kunna beaktas. Förslaget om hälftendelning av försörjningsansvaret mellan särlevande föräldrar mottogs med starkt delade meningar av remissinstanserna. De instanser som avstyrkte förslaget gjorde det huvudsakligen av två skäl,

234 Fördelningen av underhållsansvaret mellan föräldrarna

nämligen att kvinnor generellt sett har sämre ekonomi än män och att föräldrarnas solidariska försörjningsansvar mot barnen borde bibehållas.

De remissinstanser som tillstyrkte förslaget om en hälftendelning framhöll att sådan ordning skulle minska konfliktanledningarna mellan föräldrarna bl.a.

en

på grund av att nya partner inte skulle få inflytande underhållsbidragets

storlek och att administrationen skulle underlättas. Förslaget om en ökad användning av schabloner vid beräkningen av underhållsbidrag mottogs som regel positivt och tillstyrktes huvudsakligen av det skälet att det skulle förenkla och underlätta för föräldrarna att förstå beräkningen. Beträffande införandet bostadsschablon var meningarna dock delade, av

del tillstyrkte, andra tveksamma eller avstyrkte helt. Det framhölls att

en var bostadskostnaderna var svåra att schablonisera.

I de fall där förslaget om schabloner helt avstyrktes anfördes som skäl brist på beräkningar visade effekterna schabloniseringen i olika inkomst-

som av lägen.

En genomgående kritik var att kommittén inte presenterat några beräkningar som belyste de ekonomiska effekter förslagen om hälftendelning och ökad

användning schabloner skulle få för boföräldrar, bidragsansvariga och av samhället. De fördelningspolitiska konsekvenserna av kommitténs förslag ansågs därför svåra att bedöma.

Ensamförälderkommitténs förslag i nu berörda delar ledde inte till lagstift-

ning. Fördelningen underhållsansvaret och beräkningen av underhållsbidrag till av

barn uppmärksammades också av Riksdagens revisorer i den granskning av bidragsförskottssystemet de genomförde i mitten av 1980-talet Förs.

som

1985/86: 17. Revisorerna framhöll att den fördelning av underhållsbördan som gjorts i FB fick väl avvägd. Vad gällde bestämmandet av underhålls-

anses bidragets storlek ansåg revisorerna bl.a. att den av Socialstyrelsen då rekommenderade reduceringsregeln hade ett annat innehåll än den nuvarande - som fått en alltför generös tillämpning. Vidare förordade revisorerna en Översyn av bl.a. förbehållsreglerna i FB jämte därtill hörande anvisningar.

1987 års underhállsbidragskommitté presenterade i sitt betänkande SOU 1990: 8 " Samhällsstöd till underhållsbidragsberättigade barn " tre olika modeller

för att förändra samhällsstödet till ensamstående föräldrar med barn. Någon redogörelse för de olika modellförslagen skall inte lämnas här. Det kan endast

nämnas att ett barns försörjningsbehov enligt den s.k. grundbidragsmodellen uppskattades till ett belopp om 1 400 kr per månad inkl. barnomsorgskostnader

och efter avdrag för det allmänna barnbidraget. 1 beloppet ingick inte hushållets kostnader för bl.a. hemförsäkring, möbler, husgeråd, TV, radio gemensamma och hushållsel. Beräkningen föräldrarnas försörjningsförmåga föreslogs ske av med tillämpning FB:s bestämmelser. Kommittén föreslog emellertid att av boföräldrar med låga inkomster skulle ges samma rätt som de bidragsansvariga

Fördelningen av underhållsansvaret mellan föräldrarna 235

att få undanta 300 kr för personliga levnadskostnader utöver förbehållsbelopp-

en.

Vid remissbehandlingen påpekade bl.a. Konsumentverket att det föreslagna normalbeloppet för barns behov orealistiskt lågt. Även Socialstyrelsen

var

ställde sig kritisk till beräkningarna. Såväl Konsumentverket som Socialstyrelsen ifrågasatte också om förbehållsbeloppet om för år räknat 120 procent av

basbeloppet för egna levnadskostnader inte borde höjas.

8.6 Olika försök med förenklade metoder att

beräkna

underhållsbidrag

Försöksprojektet vid Göteborgs allmänna försäkringskassa

8.6.1.1 Inledning

RFV tilldelade budgetåren 1985/86 och 1986/87 bl.a. Göteborgs allmänna försäkringskassa särskilda medel för att finansiera en projektverksamhet bestående i att kassan skulle medverka vid fastställande och jämkning av underhållsbidrag. I anslutning till denna försöksverksamhet prövade Göteborgs

allmänna försäkringskassa att beräkna underhållsbidrag enligt ett antal alternati-

va metoder. Bakgrunden till försöket var den kritik som framförts mot dagens metod att beräkna underhållsbidrag.

Avsikten med försöket var att pröva om det var möjligt att förenkla beräkningen av underhållsbidrag genom att i större utsträckning än i dag använda schabloner samt att belysa vilka konsekvenser de alternativa metoderna skulle

få för de enskilda och för samhället. Fyra olika alternativa sätt att beräkna underhållsbidrag prövades på dels 300 ärenden från projektet med försäkringskassans medverkan vid upprättande av

underhållsavtal, dels 312 bidragsförskottsärenden som kom till kassan under

våren 1987. För den första gruppen av ärenden räknades underhållsbidragen ut enligt alternativen och gjordes sedan en jämförelse med underhållsbidrag uträknade enligt den i dag vanligen använda allmänna modellen. För den andra gruppen jämfördes det fastställda underhållsbidraget med underhållsbidrag

uträknat enligt de fyra alternativen.

I de alternativa beräkningsmetoderna sökte kassan schablonisera förbehållen i större utsträckning än i dag och att minimera de särskilda förbehållen samt undvika att ta med boförälderns förhållanden i bedömningen. Försäkringskassan ville härigenom göra beräkningarna så "enkla" som möjligt och minska ut-

rymmet för skönsmässiga bedömningar. Underhållsbidraget sattes i inget fall till

236 Fördelningen av underhållsansvaret mellan föräldrarna

ett belopp som understeg bidragsförskottsnivån om den bidragsansvarige hade

förmåga att betala minst detta belopp. Ingen hänsyn togs till den då i skattesammanhang aktuella men numera borttagna avdragsrätten för erlagda underhållsbidrag.

I korthet såg de alternativa beräkningsmetoderna ut på följande vis.

8.6.1.2 Alternativ 1 Hel schablon -

Detta alternativ motsvarar i princip det förslag som Ensamtörälderkommittén

lade fram i sitt betänkande SOU 1983:51 Ensamföräldrarna och deras barn.

Barnets behov är schabloniserat till

0,82 basbelopp för barn t.o.m. 12 år och till - 0,92 basbelopp for barn fr.o.m. 13 år. -

I schablonbeloppen ingår

levnadskostnader, -

barntillsynskostnader och

barnets andel i bostadskostnaderna ./. barnbidraget. -

Den bidragsansvariges betalningsjörmága räknas ut enligt följande. Inkomsten efter skatt och efter att hänsyn tagits till kostnad för nödvändiga

resor till och från arbetet ./. förbehåll med

2,10 basbelopp för levnads- och bostadskostnader, - 0,41 basbelopp för hemmavarande barn under 13 år och -

0,46 basbelopp för hemmavarande barn som är 13 år eller äldre motsvar-

-

ande hälften av bidragsberättigade barns normalbehov.

Av det sålunda framräknade överskottet togs 80 procent ut i underhållsbidrag.

Vid låga överskott överskott understigande 0,2 basbelopp togs endast 50 procent av överskottet i anspråk. Särskilda förbehåll förutsattes i detta alternativ i undantagsfall kunna medges

för vissa särskilda tidsbegränsade kostnader, t.ex. för svårsåld Villafastighet, för lån för studier eller nödvändigt bohag samt för make/sambo som inte kunde

försörja sig själv högst 0,7 basbelopp. Restriktivitet vid tillämpningen förut-

sattes.

8.6.1.3 Alternativ 2 Modifierad schablon - I denna metod har bostadskostnaden fått en separat schablon. Inga särskilda förbehåll medges.

Fördelningen av underhållsansvaret mellan föräldrarna 237

Barnets behov är schabloniserat till

0,80 basbelopp ./. eventuella inkomster.

- I schablonbeloppet ingår

levnadskostnader och -

barntillsynskostnader.

-

Barnbidraget anses täcka barnets andel av bostadskostnaderna.

Den bidragsansvariges betalningsfönnága räknas ut enligt följande.

Inkomsten efter skatt och efter att hänsyn tagits till kostnad för nödvändiga till och från arbetet ./. förbehåll för levnadskostnader med resor

1,20 basbelopp för sammanboende,

-

1,40 basbelopp for ensamstående eller sammanboende med make/sambo

som inte kan försörja sig själv, ett bidragsforskott för varje hemmavarande barn och för bostadskostnad

1,0 basbelopp för l-2 vuxna,

- 1,2 basbelopp för 1-2 vuxna och 1 barn, - 1,4 basbelopp för 1-2 vuxna och 2 barn, - 1,6 basbelopp för l-2 vuxna och 3 eller flera barn. - Förbehållsbeloppen för bostad förutsattes delas med eventuell sammanboende. De olika nivåerna valdes för att schablonen skulle täcka även kostnaden för

relativt lägenheter, eftersom bidragsansvariga i samband med separationen

nya ofta har begränsade möjligheter att välja bostad. Framräknat överskott reducerades med 0,1 basbelopp för varje bidragsbe-

rättigat barn. Detta belopp var avsett att täcka den bidragsansvariges kostnader

i samband med umgänge.

Om den bidragsansvarige kunde betala mer än 0,4 basbelopp per bidragsbe-

rättigat barn motsvarar halva barnets behov fördelades det överskjutande

beloppet lika mellan de bidragsberättigade barnen och eventuella hemmavarande barn. Hänsyn togs i dessa fall även till barnens behov och underhållsbidraget sattes till högst 0,8 basbelopp, dvs. barnets hela behov enligt schablonen.

8.6.1.4 Alternativ 3 Schablon och verklig bostadskostnad

- Detta alternativ motsvarar alternativ 2 förutom vad gäller bostadskostnaden. I alternativ 2 schabloniserades bostadskostnaden medan den i detta alternativ

beräknades efter faktisk kostnad till den högsta godtagbara kostnaden enligt

upp

Socialstyrelsens och RFV:s normer.

I princip förutsattes att bostadskostnaden delades lika mellan sammanboende

238 Fördelningen underhållsansvaret mellan föräldrarna

av

men i de fall make/sambo saknade förmåga att bidra till bostadskostnaden kunde den bidragsansvarige förbehålla sig en större andel.

Underhållsbidraget sattes till högst 0,8 basbelopp, dvs. barnets hela behov enligt schablonen.

8.6.1.5 Alternativ 4 Modifierad schablon utan umgängesavdrag

- Detta alternativ motsvarar alternativ 2 förutom att något umgängesavdrag inte görs. Avsikten var att få en något högre nivå på underhållsbidragen än enligt alternativ

8.6.1.6 Resultatet

Enligt försäkringskassans bedömning visade försöken att det var fullt möjligt att använda mera schabloniserade beräkningsmetoder än den som normalt används

i dag. Beräkningarna gick snabbare och schablonmetoderna bedömdes vara

lättare att förklara.

Kassan konstaterade att antalet föräldrar för vilka bidragsskyldigheten bestäm-

des till noll kr generellt sett ökade i alternativen och detta speciellt i de lägre inkomstskikten. För personer i högre inkomstskikt innebar de alternativa be-

räkningsmetoderna i allmänhet en skärpning av bidragsskyldigheten. Personer

med högre inkomster och med flera förbehåll kunde därför antas bli "drabbade"

av de alternativa metoderna. Bland dem som skulle höjda underhållsbidrag

återfanns relativt sett fler personer som var sammanboende och hade hemmavarande barn.

Alternativen föreföll ge högre kostnader för bidragsförskottssystemet. Utfallet

var dock inte enhetligt. Kassan noterade vidare bl.a. att bostadskostnaden ofta spelade en avgörande

roll för den bidragsansvariges förmåga att betala underhållsbidrag. schablonbe-

loppen för bostadskostnader borde, enligt kassan, sättas så att de täckte in även nyproducerade lägenheter, eftersom de bidragsansvariga t.ex. efter en separation oftast inte kan välja bostad. Kassan ansåg vidare att man eventuellt borde kunna tänka sig olika schablonbelopp för olika delar av landet, eftersom bostadskostnaderna varierar.

8.6.1.7 Försäkringskassans överväganden och förslag

Avslutningsvis förordade kassan en närmare undersökning av alternativ Detta

alternativ hade, framhöll kassan, visat sig lätt att arbeta med och gett lättnader i underhållsbördan för bidragsansvariga med låga inkomster, samtidigt som det allmännas utgifter för bidragsförskott föreföll öka endast i obetydlig grad.

Förbehållsbeloppen för levnadskostnader och bostadskostnader bedömdes vara

Fördelningen underhållsansvaret mellan föräldrarna 239

av

tillräckligt höga för att täcka behoven i de flesta fall. I andra hand föreslog kassan att den nuvarande proportionaliseringen mellan föräldrarna underhållsskyldigheten borde tas bort i de fall bidragsförskott

av

utgår till bidragsförskottsnivån. Kassan anförde vidare de s.k. särskil-

upp att

da förbehållen borde schabloniseras och barnets behov av underhållsbidrag

beräknas utan beaktande av allmänt barnbidrag.

8.6.2 Den s.k. bruttoberäkningsmetoden för

underhållsbidrag

8.6.2.1 Inledning

Uppsala läns allmänna försäkringskassa tilldelades budgetåret 1992/93 medel för ett försök med att beräkna underhållsbidrag enligt en schablonmetod.

Syftet med projektet att jämföra underhållsbidragens storlek när dagens

var

metod används vid beräkningen och när föreslagen procentmetod används.

en Den alternativa beräkningsmetod användes innebar att underhållsbidraget som

fastställdes till viss procent den bidragsansvariges bruttolön. Den pro-

en av i anspråk för underhållsbidrag varierade med antalet barn för centsats som togs

vilka underhållsskyldighet förelåg. Vid underhållsskyldighet mot ett barn togs

tio procent bruttolönen i anspråk för underhållsbidrag. av

Under perioden februari-juni 1993 granskades 300 bidragsförskottsärenden i

Uppsala län. I de fall Socialstyrelsens allmänna råd inte hade tillämpats när underhållsbidraget fastställdes räknades underhållsbidraget om. Riktigheten av lämnade basuppgifter kontrollerades inte. Underhållsbidragen räknades sedan

ut med hjälp schablonmetoden och resultaten jämfördes.

av

8.6.2.2 Resultatet

Materialet visar enligt kassan att skillnaderna i underhållsbidragens storlek är

mycket och det inte är möjligt att med projektmaterialet som grund

stor att förorda användandet schablonmetod i det stora flertalet fall om man vill av en nå likartat resultat vad gäller underhållsbidragens storlek som enligt nu ett

gällande regler och rekommendationer.

8.6.2.3 RFV:s kommentar till resultatet

I sin redovisning projektet uttalar verket att schablonmetod som enbart tar

av en

sikte på den bidragsansvariges bruttoinkomst i flertalet fall måste innebära att

beräkningsresultatet skiljer sig jämfört med om reglerna i FB tillämpats som

innebär hänsyn skall både till barnets behov och till föräldrarnas samlade att tas

240 Fördelningen underhållsansvaret mellan föräldrarna

av

ekonomiska förmåga. Verket uttalar vidare förenkling beräkningsatt en av

reglerna skulle innebära betydande administrativa vinster och ökad förut-

en sägbarhet för föräldrarna RFV Anser 1993:8.

Överväganden

8.7 och

förslag

8.7.1 Inledning

I dag lever omkring 400 000 barn 0-17 år i vårt land inte tillsammans med

båda sina ursprungliga föräldrar. Dessa barn har i allmänhet rätt till underhållsbidrag från en av föräldrarna. Oftast får inte barnet sitt underhållsbidrag direkt

från föräldern. I stället betalar försäkringskassan ett bidragsförskott och föräldern betalar i sin tur underhållsbidraget till kassan. Underhållsbidraget är för det mesta lägre än bidragsförskottet. Mellanskillnaden står staten för. Under år 1991 separerade föräldrarna i 26 500 barnfamiljer. I dessa familjer

fanns det omkring 46 000 barn under 18 år. Fortsätter samma tendens kommer 42 procent av de barn som föddes år 1991 att före 18 års ålder uppleva att föräldrarna separerar SCB, Statistiska meddelanden, Be 13 SM 9401 samt Källa: SCB nr 1/1994.

På vilket sätt och till vilket belopp underhållsbidragen beräknas har alltså betydelse för ett mycket stort antal människor, såväl barn som vuxna. Kopplingen till bidragsförskottssystemet innebär vidare att frågorna har ett direkt intresse för staten. Det är dock viktigt att komma ihåg att frågan hur stort underhållsbidrag ett barn har rätt till från en förälder eller sett från

-

förälderns synpunkt frågan hur stort underhållsbidrag en förälder är skyldig

-

att betala primärt är en fråga mellan enskilda en privaträttslig fråga. Statens

ekonomi bör alltså inte påverka utformningen av reglerna om underhållsbidrag. Att statsfinansiella aspekter måste vägas när man utformar bidragsförskottssystemet är en annan sak.

8.7.2 Hur skall underhållsansvaret fördelas mellan

föräldrarna Kvotdelning, hälftendelning eller annan princip

Sammanfattning av detta avsnitt: Utredningen diskuterar olika principer för

hur man kan fördela föräldrarnas ansvar för underhållet av sitt barn. Bör föräldrarna dela pá kostnaderna för barnet i förhållande till vars och ens

förmåga Eller bör de stáför hälften var av kostnaderna Eller bör underhållsbidraget vara en viss procentsats av den bidragsansvariges inkomst Den första

underhållsansvaret mellan föräldrarna 241 Fördelningen av

principen är den tillämpas idag och utredningen anser att den fortfarande

som

bör gälla.

8.7.2.1 Inledning

Utgångspunkten i utredningens direktiv är att de huvudprinciper som bär upp dagens system skall gälla också i framtiden. Den av dessa är att föräldrarna

ena

skall för underhåll barnet efter vad som är skäligt med hänsyn till

svara barnets behov och föräldrarnas samlade ekonomiska förmåga. Den andra principen är att föräldrarna sinsemellan skall ta del i kostnaderna för barnets underhåll, var och en efter sin förmåga. Under arbetets gång har utredningen emellertid flera gånger mött den upp-

fattningen att underhållsansvaret borde delas upp mellan föräldrarna på så sätt

att de för sig skulle ansvara för en viss del hälften av barnets behov. En var - lösning innebär att underhållsbidraget bestäms till en viss andel av den som bidragsansvariges bruttolön har också föreslagits.

I det följande diskuteras dessa olika alternativ. Från bidragsförskottet som

är en social förmån bortses som regel. -

8.7.2.2 Kvotdelningsprincipen den är utformad i dag

som

Enligt FB skall föräldrarna ta del i kostnaderna för barnets underhåll var och efter sin förmåga. en

Tanken bakom denna s.k. kvotdelningsmetod är att en ekonomiskt starkare

förälder skall för större andel av underhållet än en förälder med svag svara en

ekonomi. Ett sådant ömsesidigt ansvarstagande är ur många synpunkter tilltalande och metoden kan sägas ett, åtminstone på det principiella planet, rättvist

ge resultat.

Å andra sidan innebär kvotdelningsmetoden bidragsansvarig kan få

att en

betala olika stora underhållsbidrag till sina barn om barnen inte har samma

boförälder och boföräldrarna har olika ekonomisk förmåga att ta del i underhållet.

Två bidragsansvariga har samma ekonomiska standard och lika stora

som överskott kan också beroende på bl.a. den andra förälderns förmåga komma - -

att betala olika stora underhållsbidrag.

Detta är i och för sig inte något märkligt utan en konsekvens av synsättet att bör beakta båda föräldrarnas ekonomi när man bestämmer underhållsman bidragets storlek. Resultatet uppfattas dock ibland som orättvist, i fallet med

flera boföräldrar barnets synpunkt och i det andra fallet ur den bidragsansva-

ur

riges synpunkt. Fördelningsmetoden innebär också i praktiken att föräldrar, som brutit eller förblir ekonomiskt sammankopplade med varandra.

aldrig inlett en samlevnad,

242 Fördelningen underhållsansvaret mellan föräldrarna

av

Det fastställda underhållsbidraget påverkas inte endast faktorer hänför

av som

sig till föräldrarna utan också av faktorer hänför sig till partner och de

som nya barn som finns eller tillkommer i relationer. Detta ömsesidiga och vidnya sträckta beroende kan vara en källa till konflikter mellan föräldrarna och kan påverka deras möjligheter att planera sin ekonomi.

Dagens metod att beräkna underhållsbidrag uppfattas ofta svår att förstå.

som Den leder också till att uppgifter måste inhämtas många ekonomi om personers

och i vissa fall till tidskrävande beräkningar. Det underhållsbidrag räknats

som fram kan också snabbt bli inaktuellt på grund ändrade förhållanden i något av av leden.

8.7.2.3 Vad innebär en hälftendelning och procentmetod

en

Enligt hälftendelningsmetoden skulle varje förälder för endast viss ansvara en andel hälften av sitt barns kostnader och inte ta över den andra förälderns - andel.

Underhållsbidraget skulle då komma att bestämmas endast utifrån den

egna

ekonomiska förmågan. Skulle den bidragsansvarige när han eller hon täckt sin

-

hälft ha ytterligare försörjningsförmåga skulle ett tilläggsbidrag för att höja

barnets standard eventuellt kunna bli aktuellt. Boföräldern skulle ha att på samma sätt efter förmåga täcka den andra hälften

av barnets behov. Har boföräldern ytterligare försörjningsförmåga, får detta

antas komma barnet till godo i form av en höjd standard i hushållet. Ingen av föräldrarna skulle få ta hela det ekonomiska ansvaret för barnet. Om boföräldern inte kan täcka sin del underhållet skulle den bidragsansvaav rige inte träda in. I stället skulle det uppstå en brist i hushållet som eventuellt

fick fyllas upp av stöd från det allmänna socialbidrag. Skulle den bidragsan-

svariga föräldern inte kunna betala sin del av underhållet skulle hans eller

hennes ansvar täckas genom bidragsförskottet.

En procentmetod skulle innebära att underhållsbidraget skulle bestämmas till en viss procent av den bidragsansvariges bruttolön. Procentsatsen skulle variera

med antalet barn som skall försörjas. En procentmetod används f.n. i Norge.

8.7.2.4 Överväganden

Alla de ovan presenterade metoderna har sina för- och nackdelar. I lagstiftningen på det familjerättsliga området har sedan länge betonats att föräldrarna har ett gemensamt ansvar för sina barn. Detta minskar inte ansvar

i och med att föräldrarna väljer att separera eller att aldrig flytta ihop. Tvärtom har man under tid allt betonat hur viktigt det är för barnet att den

senare mera förälder som barnet inte bor tillsammans med så långt det någonsin är möjligt tar en aktiv del i barnets liv. Det gemensamma ansvaret visar sig bl.a. i för-

Fördelningen underhållsansvaret mellan föräldrarna 243

av

äldrarnas skyldighet att solidariskt försörja sina barn. För att gå ifrån kvot-

delningsprincipen bör därför krävas mycket starka skäl. Den främsta fördelen med hälftendelning av försörjningsansvaret eller med en

procentmetod är att dessa metoder är lätta att förstå och att särlevande

en föräldrar skulle bli mindre beroende varandras ekonomi än i dag. Detta av

skulle kunna minska anledningarna till konflikter mellan föräldrarna. Det skulle

också bli enklare att beräkna underhållsbidrag och skulle ofta kunna nöja man sig med att hämta upplysningar om den bidragsansvariges förhållanden. De i beräkningarna innefattar värderingar eller mindre moment som av mera skönsmässigt slag skulle minska och bl.a. därför skulle förutsebarheten öka. Det skulle vidare bli lättare för föräldrarna att själva komma överens om under-

hållsbidragets belopp. En procentmetod har också, till skillnad mot såväl kvotdelningsmetoden som

hälftendelning, den fördelen att barnet automatiskt kan få del i en förälders en

goda ekonomi.

Ytterligare fördel med de förenklade metoderna är att de kan stimulera till en

ökade öppna arbetsinsatser. I dag innebär inkomstökning för den bidragsan-

en svarige regel kvotdelarna ändras och att underhållsbidraget höjs; i vissa som att fall så mycket att föräldern inte får behålla något inkomstökningen. Med av

procentmetoden skulle regel endast viss del inkomstökningen gå till

som en av

barnets underhåll och med hälftendelningsmetoden skulle den bidragsansvariga

föräldern, när han eller hon väl täckt sin hälft barnets behov, som regel få av behålla inkomstökningen för sig själv. En sak är att en ensamstående annan boförälder torde ha ganska små möjligheter att öka sin arbetsinsats och att det för förälder lever tillsammans med sitt barn är naturligt att låta barnet en som

få del den högre standard inkomstökningen tillåter.

av

Vill inte återgå till ett system med en ovillkorlig underhållsskyldighet

man

måste emellertid även ett hälftendelningssystem eller en procentmetod kombimed bestämmelser gör det möjligt för den bidragsansvariga föräldern

neras som

behålla så mycket sin inkomst han eller hon behöver för sitt eget

att av som Hur enkelt blir beror alltså till stor del på hur utfor-

uppehälle. systemet man sättet att beräkna förälders ekonomiska förmåga förmågeberäkningen.

mar en Även hälftendelning utan tvekan skulle innebära stora förenklingar om en kommer det till alltså inte att bli så enkelt att räkna ut undernamnet trots - hållsbidraget som att dela barnets behov med två.

Vad sedan gäller procentmetod måste den, för att rimliga resultat, kom-

en ge rad undantagsregler. Så har skett i Norge. Procentmetoden

pletteras med en

den utformats där har emellertid sedan den infördes 1989 utsatts för så som

stark kritik f.n. överväger att införa någon form av kvotdelning där

att man tar hänsyn till båda föräldrarnas inkomster. man

244 Fördelningen underhållsansvaret mellan av föräldrarna

De skäl man i Norge har anfört mot procentmetoden är bl.a.

att den inte tar hänsyn till den bidragsansvariges faktiska bostadskostnad

-

och övriga levnadskostnader,

att underhållsbidragen i alltför många fall bestäms till så höga belopp att

det inte är möjligt att driva dem, att det är svårt att formulera undantagsreglerna, dvs. de regler - som anger

när procentmetoden skall frångås och underhållsbidraget bestämmas på annat sätt, och att undantagsreglerna ofta upphov till kraftiga tröskel-

ger effekter, att procentmetoden i vissa fall orimliga resultat

- ger en person med en

bruttoinkomst på 10 000 norska kr är bidragsansvarig barn får

som mot tre enligt nuvarande regler betala underhållsbidrag med sammanlagt 2 400 kr i månaden.

Hur höga underhållsbidrag procentmetod leder till beror naturligtvis vilka

en procentsatser man använder; hur stor del av bruttolönen tas i anspråk för som

underhållsbidrag. Inte heller innebär hälftendelning att föräldrarna helt frigörs från varandras

en

ekonomi. De konfliktanledningar hänför sig till partner kommer

som ny m.m.

i vissa fall att bestå vid hälftendelning. När t.ex. den bidragsansvarige flyttar

en

ihop med en ny partner påverkar det vanligen hans eller hennes bostadskostnad och alltså förmågan att betala underhållsbidrag. Denna effekt familje-

av en ny

bildning kommer man inte ifrån med en hälftendelning. Barnomsorgskostnader-

na är också något som kan påverkas familjesituationen. Om boföräldern av

flyttar ihop med en ny partner ökar många gånger barnomsorgskostnaderna eftersom hela familjens inkomst beaktas och därmed Ökar också barnets behov

av underhåll. Inte heller denna effekt kommer ifrån med hälftendelman en ningsmetod eftersom barnets behov med den metoden är utgångspunkten för

beräkningen av underhållsbidraget. Tanken bakom hälftendelningsprincipen är att båda föräldrarna skall lika

ta ett stort ansvar för barnets kostnader. Detta kan verka tilltalande.

De situationer där skillnaden mellan kvotdelning och hälftendelning kan antas

bli störst är när den ena föräldern är helt utan inkomst eller har låg inkomst en och den andra föräldern har förmåga att täcka än halva delen barnets mer av behov.

En invändning som framförts mot hälftendelning försörjningsansvaret

en av

är också att en sådan princip generellt sett skulle missgynna föräldrar med

svag ekonomi, dvs. i allmänhet kvinnorna, ofta har sämre ekonomi än män. som

Denna invändning har alltjämt fog för sig. Med dagens fördelningsregler

är en

förälder med god ekonomi skyldig att kompensera den andra förälderns bristande förmåga att tillgodose barnets behov. Detta är inte möjligt vid hälftendel-

en

ning eller i en procentmetod. Där tar en ekonomiskt starkare förälder prin-

underhållsansvaret mellan föräldrarna 245 Fördelningen av

cipiellt sett inte ett större ansvar för barnets försörjning än en förälder med ekonomi. En sak bidragsansvarig förälder med god ekono-

svag annan är att en

mi även i de schabloniserade metoderna kan förpliktas att betala ett tilläggs-

bidrag, hans eller hennes ekonomi så tillåter. om En hälftendelning försörj ningsansvaret skulle alltså få mindre tillfredsställav ande resultat i vissa fall. Sammanlevande föräldrar med olika inkomster skulle knappast komma tanken att och av dem skall svara för hälften av var en barnets underhåll oavsett inkomster. I stället för låta ekonomiskt starkare förälder kompensera bristen hos att en den föräldern att tillgodose barnets behov skulle bristen hos den ekonosvagare

miskt föräldern visserligen kunna fyllas upp av ett stöd från det allmän-

svagare na.

Att först befria föräldrar som tillsammans har förmåga att försörja sina barn från skyldigheten att göra det och sedan låta ett stöd från det allmänna utgå är

emellertid inte rimligt. Den omständigheten att stöd från det allmänna utgår när föräldrarna tillsammans har förmåga att försörja sina barn är också en av

anledningarna till att dagens bidragsförskottssystem kritiserats. Ett samhällsstöd utfyllnadsbidrag i förhållande till båda föräldrarna skulle

vidare innebära omotiverad ekonomisk skillnad mellan barn till särlevande en föräldrar och barn i kärnfamiljer. Den orättvisa ett system med hälftendelning kan sägas ge upphov till i det som båda föräldrarna oavsett ekonomisk förmåga har ett lika stort ansvar för att - -

barnets försörjning kan alltså knappast botas ett särskilt samhällsstöd.

genom

Nu kan naturligtvis invändas att inte heller dagens system alltid upplevs som rättvist. De påtalade bristerna i dagens beräkningssystem hänför sig dock

mindre till fördelningsprincipen än till förmågeberäkningen och det faktum att

standardtillägg är ovanliga. Det kan konstateras att den grundsyn på föräldrars ansvar som FB ger uttryck

för nödvändiggör eller mindre noggrann individuell prövning av vad

en mer

förälder kan bidra med till barnets försörjning. Dagens fördelningsprincip

resp. utesluter dock inte förenklingar i systemet. Vad då får rikta sig på är att man

förenkla och schablonisera förmågeberäkningen.

Utredningen har diskuterat olika metoder för med nuvarande fördelningsatt regler förbättra och förenkla beräkningen underhållsbidrag. Den metod av -

utredningen stannat för, den s.k. nettokvotdelningsmetoden, innebär också att

föräldrarna blir något mindre beroende av varandras ekonomi än i dag. En

höjning bostadskostnaderna eller ett särskilt förbehåll minskar inte auto-

av matiskt underhållsbidraget; har den förälder har kostnaden råd med den som underhållsbidraget inte alls. Det argument främst brukar anföras

påverkas som dagens system får alltså med nettokvotdelningsmetoden mindre aktualitet

mot än med dagens metod. Andra skäl ofta anförs mot dagens fördelningssystem är att det leder till som

246 Fördelningen underhållsansvaret mellan av föräldrarna

att utfyllnadsbidrag utgår till barn som inte behöver det och kan ha det

som

bättre ställt än barn till föräldrar lever ihop. Utfyllnadsbidragets koppling

som

till underhållsbidragets storlek innebär vidare förbättring boförälderns

att en av ekonomi leder till en ökning stödet från det allmänna. Detta är djupt otillav fredsställande men beror inte på det sätt varpå fördelar underhållsansvaret man

mellan föräldrarna utan hur utfyllnadsbidraget är konstruerat. Det är viktigt att skilja på de privaträttsliga reglerna föräldrars skyldighet att försörja sina

om

barn och de offentligrättsliga reglerna som avgör hur stödet från det allmänna

är utformat.

Olägenheterna med kvotdelningsmetoden upphör i stort sett med hälftendel-

en ning. Metoden för att komma till rätta med den bristande samordningen mellan

FB:s bestämmelser om den privaträttsliga underhållsskyldigheten och BFL:s bestämmelser om den sociala förmån utfyllnadsbidraget utgör är dock inte

som

att ändra fördelningsreglerna i FB utan att ändra bestämmelserna stödet från

om det allmänna. Förslag om hur detta skulle kunna göras lämnas i kapitel 16. För sin del kan utredningen alltså åtskilliga fördelar också många se men

nackdelar med en hälftendelning och procentmetod.

en

Enligt utredningens mening är de argument anförts för hälftendelning

som en och en procentmetod inte det slaget att de motiverar rubbning de av en av

grundläggande principerna föräldrars skyldighet att så långt de har förmåga

om solidariskt sörja för sina barn.

Utredningen anser alltså att övervägande skäl talar för att nuvarande grund-

principer i FB om föräldrars underhållsskyldighet behålls. Detta är också utgångspunkten i direktiven. Härmed är emellertid inte sagt att andra lösningar

inte bör sökas på sikt, t.ex. när mäns och kvinnors ekonomiska villkor blivit

mera likartade än de är i dag.

8.7.3 Metod att bestämma

underhållsbidragets storlek

allmänna

utgångspunkter

Sammanfattning av detta avsnitt: Ett sätt att förenkla beräkningen under-

av

hállsbidrag är att öka användningen av schabloner.

Gällande rätt innebär att föräldrarna sinsemellan skall fördela kostnaderna för

barnets försörjning efter sin ekonomiska förmåga. Det underhållsbidrag

som en förälder skall betala kan alltså i princip inte bestämmas enbart med ledning av den förälderns förmåga. Som just sagts bör denna grundsats gälla även för framtiden.

Det finns knappast något annat sätt att förenkla bestämmelser och principer

av

det slag som det är fråga om här än att minska anpassningen till förhållandena

i enskilda fall till förmån för ökad användning schabloner. Detta är också en av utgångspunkten i direktiven. Mot bakgrund av att det nuvarande systemet

Fördelningen underhållsansvaret mellan föräldrarna 247

av

kritiserats för att vara alltför detaljerat och den praxisgenomgång som ut-

-

redningen gjort vid handen att inte sällan tvistar om tämligen små

ger man belopp framstår detta också lämpligt och naturligt. En ökad schablonise- - som ring främjar enhetlighet och förutsebarhet i tillämpningen. Samtidigt är det dock

viktigt bestämmelserna inte görs så schabloniserade att individuella lösningar

att

motverkas eller systemet uppfattas orättvist. Fasthet och enkelhet i till-

som lämpningen får alltså här, liksom många andra områden, vägas mot önske-

målet lämna för allsidig och nyanserad bedömning med hänsyn

att utrymme en till omständigheterna i det särskilda fallet.

Valet beräkningsmetod och schabloner påverkar naturligtvis frågan hur

av av

barnets behov täcks, hur stor belastningen blir den bidragsansvarige resp.

boföräldern och hur kostnaderna blir för stödet från det allmänna i form stora

av bl.a. bidragsförskott.

En idealisk metod att beräkna underhållsbidrag bör

utgå från barnets behov av underhåll, 0 barnet ekonomiska villkor föräldrarna hade levt tillsam- 0 ge samma som om mans, fördela underhållsansvaret i förhållande till resp. förälders förmåga, 0 lägga underhållsbidragen en för den enskilde rimlig nivå, 0 ställa krav på bidragsansvariga föräldrar på föräldrar som lever 0 samma som tillsammans med sina barn, ställa krav barnets båda föräldrar, 0 samma minska det ömsesidiga ekonomiska beroendet mellan föräldrarna, O

låta andra kostnader en förälder har inverka underhållsskyldigheten

O som endast när det är nödvändigt, låta barnet få del i den särlevande förälderns goda ekonomi, vara enkel att förstå och att tillämpa, bidra till enhetlighet och förutsebarhet i tillämpningen, ett utrymme för individuella bedömningar, ge inte orsaka det allmänna kostnader för administration än vad som är mera absolut nödvändigt och betona det i första hand är föräldrarna som ansvarar för sina barns för- 0 att

sörjning artikel 27 punkt 2 i FN-konventionen barnets rättigheter

se om

och Europarådets rekommendation R 82 2 till medlemsländernas

nr regeringar angående förskott underhållsbidrag.

Det är, redan antytts, knappast möjligt att konstruera den idealiska metodsom olika intressen bör tillgodoses strävar mot varandra. Därför måste man en; som

arbeta med och jämka mellan olika intressen. Den s.k. nettokvotkompromisser delningsmetoden utredningen förslår bedöms ha vissa fördelar jämfört med

som

dagens beräkningsmetod. Det statliga stödet inom bidragsförskottssystemet utfyllnadsbidraget är

- -

248 Fördelningen underhållsansvaret mellan föräldrarna

av

direkt kopplat till underhållsbidragets storlek. Storleken det av underhållsbidrag som bestäms är alltså betydelse inte endast för barnet och dess föräldrar av utan också för det allmännas kostnader. Denna koppling leder ibland, särskilt i det svåra ekonomiska läge råder i dag, till krav på nivåerna på underhållssom att bidragen måste höjas. Lösningen på de statliga kostnaderna måste emellertid sökas inom bidragsförskottssystemet. Underhållsbidragsreglerna skall inte bedömas i förhållande till hur de påverkar kostnader utifrån statens utan om de leder till rättvis och rimlig fördelning kostnaderna för barnets en av försörjning mellan föräldrarna. Man bör alltså, enligt utredningens mening, inte fråga efter vilka konsekvenser metoden för beräkning underhållsbidrag får för det av allmännas kostnader. Inte heller är det relevant fråga hur att beräkningsmetoden slår för olika grupper av föräldrar. Syftet är inte uppnå någon speciell att fördelningsprofil eller att föräldrar i vissa inkomstgrupper skall vinna/förlora på reformen. Relativt sett innebär det större ekonomisk en belastning för föräldrar med låga inkomster att ha barn än för föräldrar med goda inkomster. Denna principiella orättvisa gäller även för föräldrar inte lever tillsammans som med sina barn. Utgångspunkten är barnets behov för sin av pengar försörjning. Frågan är hur föräldrarna sinsemellan skall ta del i dessa kostnader; hur en rättvis fördelning av försörjningsansvaret uppnås. Även här måste man skilja mellan föräldrarnas underhållsskyldighet och det allmännas stöd. Att det allmänna tryggar barnets försörjning innebär inte heller när bestämatt man man mer underhållsskyldigheten bör vara generös mot den bidragsansvarige. Barnets försörjning åvilar i första hand föräldrarna. En generositet den bigentemot dragsansvarige vid beräkningen av underhållsbidrag leder också till principiella orättvisor mellan olika typer familjer. I kärnfamilj kan inte få någon av en man förmån motsvarande bidragsförskottet även familjen om har det dåligt ekonomiskt. Det kan inte gärna komma i fråga att i FB eller i civilrättslig lagstiftannan ning ge detaljerade för hur underhållsbidrag skall bestämmas i enskilda normer fall. Vägledande för tillämpningen får därför i framtiden, liksom hittills, bli de principer som kommer att utarbetas i rättspraxis. Något hinder möter inte mot att RFV meddelar allmänna råd för försäkringskassorna i frågor som gäller underhållsbidrag angående försäkringskassornas medverkan vid avtal underhållsbidrag kapitel 7. De nuvarande allmänna om se råden om underhållsbidrag till barn från Socialstyrelsen har fått mycket ett stort genomslag i praktiken. De allmänna råden är ägnade främja att en enhetlig tillämpning av reglerna på området. Man bör emellertid hålla i minnet de att allmänna råden endast är generella rekommendationer om tillämpningen och anger hur man kan eller bör handla i visst hänseende. De allmänna råden är emellertid inte bindande sig för myndigheter eller enskilda. Avsikten vare är inte heller att skall använda de allmänna råden i stället för de man författningar

Fördelningen av underhållsansvaret mellan föräldrarna 249

finns på området. Även rättskällor i form förarbeten, rättspraxis och som av

doktrin behöver ofta användas för att lösa uppkommande frågor.

8.7.4 Nettokvotdelningsmetoden; en metod för att

beräkna

underhållsbidragets storlek

Sammanfattning av detta avsnitt: I den s.k. nettokvotdelningsmetoden får man

fram storleken av underhållsbidraget genom att fördela kostnaderna för barnet

mellan föräldrarna i relation till storleken av deras nettoinkomster. Härefter kontrolleras att varje förälder har kvar medel till sin egen försörjning. Om det

preliminära underhdllsbidrag man kommit fram till är så ston att den bidrags-

ansvarige inte får kvar tillräckligt med pengar till sin egen försörjning måste underhällsbidraget minskas. Det kan också vara så att den andel av barnets

kostnader som boföräldern skall sta för enligt den preliminära beräkningen blir så stor att boföräldern inte fär kvar tillräckligt med pengar till den egna försörjningen. Den bidragsansvarige får då, om han eller hon har rád med det, betala mer till barnet.

8.7.4.1 Allmänt om metoden

letoden ryms inom FBzs ramar

De grundläggande bestämmelserna i FB om hur underhállsbidrag skall bestämmas är allmänt hållna och ger självfallet utrymme för olika sätt att beräkna underhällsbidrag. Utredningen bedömer att den s.k. nettokvotdelningsmetoden,

som tas upp i det följande, ryms inom de ramar som ges i FB. Metoden har skisserats i en uppsats av Sven-Erik Andersson m.fl. vid juridiska institutionen,

Högskolan i Örebro, höstterminen 1981.

ördelning i förhållande till nettoinkomst

Förslaget går ut att kostnaderna for barnets underhåll fördelas mellan föräldrarna efter deras resp. nettoinkomst och inte som i dag efter deras överskott. Med nettoinkomst avses inkomsten efter avdrag för vissa kostnader för inkomstens förvärvande och efter avdrag för skatt.

Iarnets bostadskostnad bryts ut

Barnets underhâllsbehov uppskattas i princip samma sätt som i dag. För

närvarande får i allmänhet den förälder som barnet bor hos förbehålla sig bostadskostnaden för både egen del och barnets del. Eftersom boförälderns

överskott därigenom minskar får den bidragsansvarige som regel indirekt ta del i barnets bostadskostnader. Eftersom proportioneringen i nettokvotdelningsmetoden sker innan olika utgiftsposter beaktats skulle en sådan lösning i netto-

250 Fördelningen av underhållsansvaret mellan föräldrarna

kvotdelningsmetoden leda till att boföräldern som regel fick stå för hela bostadskostnaden både för sig själv och barnet. En sådan lösning kan inte förordas. För att ett rättvist resultat skall uppnås måste den merutgift barnet får anses medföra skiljas ut och läggas till barnets kostnadsbelopp. I gengäld får boföräldern tillgodoräkna sig en lägre bostadskostnad.

Barnets schablonbelopp höjs Utredningen föreslår vidare att schablonbeloppen för barnens behov skall höjas något jämfört med i dag.

Spärregel Underhållsskyldigheten är inte ovillkorlig. Den bidragsansvarige måste därför förbehållas medel till sin egen försörjning. En spärregel föreslås därför. Spärrregeln skall emellertid aktualiseras först i sista hand; när det står klart att underhållsskyldigheten inkräktar på förälderns egna behov. Inkräktar det preliminärt framräknade underhållsbidraget det belopp som den bidragsansvarige får förbehålla sig måste underhållsbidraget sättas till ett lägre belopp än det som framräknats preliminärt. Det kan emellertid också inträffa att det är boföräldern som inte har förmåga att stå för den del av underhållsansvaret som lagts på honom eller henne. Har i sådana fall den bidragsansvarige ytterligare förmåga bör underhållsbidraget höjas. Formeln skulle då få följande utseende. den bidragsansvariges nettoinkomst Barnets behov x underhållsbidraget föräldrarnas sammanlagda nettoinkomster Om exempelvis ett visst barns behov beräknas till 1 800 kr, den bidragsansvariges nettoinkomst till 20 000 kr i månaden och boförälderns nettoinkomst till 10 000 kr i månaden skulle alltså det preliminära underhållsbidraget bli 20000 1800x 1200kr

20000+ 10000

Underhållsbidraget får givetvis inte inkräkta det belopp som den bidragsansvarige får behålla för sin egen försörjning. Detta antas inte ske i ovanstående exempel. Vidare antas boföräldern i exemplet kunna stå för den del av underhållsansvaret, 600 kr, som lagts honom eller henne. Spärregeln aktualiseras då inte. I ett enkelt fall skulle den föreslagna metoden få följande resultat.

Fördelningen av underhållsansvaret mellan föräldrarna 251

Barnets normalbehov 2 347 kr + bostadskostnad 600 kr barnbidrag 750 kr - Barnets behov av underhåll från föräldrarna 2 197 kr

- Nettoinkomst 12 514 11 689

Barnets behov fördelas sedan proportionellt mellan föräldrarna efter nettoinkomsterna.

12514 2197x e 1136kr 12 514 + 11689

Underhållsbidraget kan alltså i detta fall preliminärt beräknas till 1 136 kr i månaden. Boföräldern skjuter till resten, dvs. 1 061 kr.

När fördelningen gjorts kontrolleras med hjälp av spärregeln att det preliminära underhållsbidraget inte inkräktar den bidragsansvariges förbehållsbelopp.

Nettoinkomst 12 514 kr bostadskostnad 3 100 kr -

förbehållsbelopp för övriga levnadskostnader

-

se avsnitt 8.7.5.2 4 312 kr

Överskott 5 102 kr

Den bidragsansvarige kan alltså betala det framräknade underhållsbidraget och

får ändå behålla mer än vad han eller hon behöver för egna levnadskostnader. Det preliminärt beräknade underhållsbidraget behöver då inte minskas. Härefter kontrolleras boförälderns betalningsförmåga.

Nettoinkomst 11 689 kr

bostadskostnad egen del 2 450 kr

förbehållsbelopp för övriga levnadskostnader 4 312 kr - Överskott 4 927 kr

Även boföräldern kan betala sin andel underhållet. Den

av bidragsansvarige

behöver då inte överta någon del av boförälderns ansvar.

Den s.k. nettokvotdelningsmetoden har flera fördelar jämfört med dagens metod.

252 Fördelningen av underhållsansvaret mellan föräldrarna

Den metod som används i dag bygger att underhållsansvaret fördelas efter

storleken på föräldrarnas överskott. Ett högt förbehåll minskar överskottet. En förälders andel av underhållsansvaret minskar alltså om föräldern ökar sina förbehåll. Detta förhållande leder i sin tur till att förbehållet ökar i värde.

Exempel: Den bidragsansvarige medges ett särskilt förbehåll för vissa utgifter med 800 kr i månaden.

Uhazs överskott efter att hänsyn tagits till det särskilda förbehållet 1 500 kr

Bofzs överskott 900 kr

Barnets behov 1 597 kr

Den bidragsansvarige skall då betala

1500 1597x e--998kr 1500+900

Om något förbehåll för den särskilda kostnaden inte görs ligger den bidragsansvariges andel på

2300 1597x ------l148kr 2300+900

Skillnaden mellan de båda alternativen är alltså 150 kr. Om den bidragsansvarige beviljas förbehållet reduceras det underhållsbidrag han eller hon skall betala med 150 kr. Eftersom barnets behov inte har ändrats måste barnet enligt prin-

ciperna i FB få dessa 150 kr från boföräldern. Boförälderns andel av underhållet ökar alltså när den bidragsansvariges andel minskar.

Denna effekt är inte önskvärd i detta fall. Ett förbehåll för den ena föräldern bör inte leda till att den andra föräldern automatiskt betungas ytterligare i underhållshänseende. Det förefaller märkligt att boföräldern "skall vara med

och betala" kostnad den bidragsansvarige har, trots att denne själv kan

en som

stå för kostnaden och vice versa. Så länge en förälder har tillräckligt med medel

till sådana utgifter att han eller hon bör få förbehålla sig kostsom man anser naderna för, bör utgifterna inte gå ut över underhållet till barnet. Så sker inte heller om man använder nettokvotdelningsmetoden.

I nettokvotdelningsmetoden skulle den privata skulden i exemplet inte ha inkräktat den bidragsansvariges skyldigheter, eftersom han eller hon, trots

skulden, alltjämt har förmåga att betala ett underhållsbidrag på 1 148 kr i månaden. Som tidigare antytts leder dagens metod dessutom till en överkompensation.

Om den bidragsansvarige i exemplet ovan får 800 kr i särskilt förbehåll så innebär det att han eller hon har dessa pengar att betala den särskilda utgiften

med. Förbehållet leder emellertid dessutom vid formelbearbetningen till att - -

Fördelningen av underhållsansvaret mellan föräldrarna 253

det underhållsbidrag som skall betalas minskar med 150 kr. I praktiken har

alltså den bidragsansvarige fått 800 kr + 150 kr att använda för den särskilda utgiften på 800 kr. Förbehållsbeloppet har fått ett ökat värde genom den sänkning av underhållsbidraget det leder till. Denna effekt är knappast önskvärd. Även ökning bostadskostnaden

en av t.ex. leder i dag till en överkompensation.

Exempel:

Den bidragsansvariges bostadskostnad uppgår till 3 175 kr i månaden.

Uhazs överskott 1 700 kr Bof:s överskott 900 kr Barnets behov l 113 kr

Den bidragsansvarige skall då betala ett underhållsbidrag 728 kr. Ökar den

bidragsansvariges bostadskostnader till 3 975 kr, dvs. med 800 kr i månaden, sjunker överskottet till 900 kr och underhållsbidraget till 557 kr i månaden. Det ökade förbehållet för bostadskostnader innebär att den bidragsansvarige får

behålla 3 975 kr i månaden till täckande av sina bostadskostnader. Han eller

hon får emellertid dessutom en sänkning underhållsbidraget med 171 kr

av per månad. Även denna effekt bortfaller

om nettokvotdelningsmetoden används. Nettokvotdelningsmetoden har också den fördelen att den, trots att den bygger på en kvotdelning, minskar det ömsesidiga ekonomiska beroendet mellan för-

åldrarna.

Exempel.-

Uhazs överskott: 1 500 kr Bofzs överskott: 2 800 kr Barnets behov: 1 800 kr

Den bidragsansvarige skulle under dessa förutsättningar i dag få betala ett underhållsbidrag 628 kr i månaden. Antag att boföräldern i exemplet byter bostad och får bostadskostnad

en som är 800 kr högre. I dag skulle detta leda till att hans eller hennes överskott sjönk

till 2 000 kr och till att den bidragsansvarige fick betala ett högre underhållsbidrag 771 kr/månad. I nettokvotdelningsmetoden får den bidragsansvarige i

princip om inte spärregeln föranleder något annat alltjämt betala samma

underhållsbidrag som tidigare 628 kr/månad.

Detta mindre beroende leder också till att t.ex. en förälder som, för att få råd med en bil, väljer en bostad med lägre hyra regel får behålla de inbesparasom de medlen. I dag får en sådan disposition i allmänhet till följd att underhålls-

bidraget ökar och att det kanske inte blir några pengar över till bilen. Utrymmet för att genom egna åtgärder påverka den situationen kan alltså sägas bli

egna

254 Fördelningen av underhållsansvaret mellan föräldrarna

något större i nettokvotdelningsmetoden än i dagens metod.

Den s.k. nettokvotdelningsmetoden lägger tyngpunkten vid fördelningen av barnets behov mellan föräldrarna deras inkomster, medan den i dag tillämpade metoden något tillspetsat kan sägas lägga tyngdpunkten på föräldrarnas

- förbehåll. Som utredningen tidigare har sagt är det viktigt att systemet ger utrymme för

en allsidig och nyanserad bedömning med hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet. Det underhållsbidrag som räknats fram med hjälp av nettokvot-

delningsmetoden skall därför, i likhet med vad som gäller i dag, kontrolleras

genom en allmän skälighetsbedömning och vid behov korrigeras.

8.7.4.2 Beräkning föräldrarnas inkomst

av Föräldrarna skall bidra till barnets underhåll var och en efter sin förmåga.

Vad gäller frågan om förmågan skall bedömas efter de faktiska ekonomiska

förhållandena eller efter den verkliga förvärvsförmågan innebär utredningens förslag inte några ändringar jämfört med i dag. Den väsentliga ändringen består i att utredningen föreslår att barnets behov fördelas mellan föräldrarna i förhållande till deras nettoinkomster och inte i förhållande till deras överskott.

Utredningen vill i förtydligande syfte ta upp vissa frågor.

Vad angår beräkningen av förvärvsinkomsterna ligger det nära till hands att

så långt som möjligt ansluta till de grunder som gäller för inkomstbeskattningen. Detta är en fördel såväl från begreppssynpunkt som från kontrollsynpunkt. Detta innebär att man vid bestämmande av underhållsskyldigheten liksom

-

i dag inte bara bör ta hänsyn till kontant ersättning utan också till andra

förmåner utgår till förälder i tjänsten, allt i den mån förmånerna är som en skattepliktiga. Bidragsansvariga föräldrar i sina yrken har en omfattande änstekörning, som såsom handelsresande och resemontörer, har vid flera tillfällen kontaktat ut-

redningen och hävdat att förmån av fri eller delvis fri bil inte kan jämställas

med kontant ersättning när underhållsbidrag till barn bestäms. Utredningen har

viss förståelse för dessa synpunkter. Samtidigt är det rimligt och naturligt att

en

låta olika förmåner inverka på underhållsskyldigheten. Rent allmänt kan sägas att viss försiktighet är påkallad när man i underhållssammanhang tar hänsyn till förmåner som i samband med anställning m.m. lämnas i form än kontant ersättning. Jämställs förmånen med kontanta

annan

medel blir underhållsskyldigheten ofta alltför betungande i förhållande till den

verkliga betalningsförmågan. Hänsyn till att förmånen inte ger någon inkomst i reda bör allt efter omständigheterna i varje enskilt fall tas vid den pengar

slutliga skälighetsbedömningen jämför Socialstyrelsens nu inte längre gällande meddelandeblad 17/87. Ett villkor för att förmånen inte skall jämställas med

nr

kontant ersättning bör att föräldern visar att han eller hon inte kan byta

en vara

Fördelningen av underhållsansvaret mellan föräldrarna 255

ut förmånen reda Är sådant

mot pengar. ett byte inte möjligt bör man vid skälighetsbedömningen som regel kontrollera om den bidragsansvarige har kontanta medel kvar för sin egen försörjning sedan underhållsbidraget betalats.

Utredningen övergår härefter till att diskutera kostnaderna för intäkternas förvärvande.

När årsinkomsten beräknas bör hänsyn, liksom i dag, tas till vissa kostnader för intäktens förvärvande. Vad gäller intäkt av tjänst gäller i skattesammanhang från och med inkomståret 1993 att avdrag i princip får göras för samtliga

kostnader som är att anse som kostnader för full görande tjänsten 33 § l och av

2 mom. kommunalskattelagen 1928:370 och anvisningarna till dessa bestämmelser. Den begränsningen har emellertid gjorts att avdrag for kostnader för resor mellan bostad och arbetsplats i princip får göras endast till den del kostnaderna överstiger 6 000 kr och för övriga kostnader till den del de överstiger

1 000 kr 33 § 2 mom. kommunalskattelagen; SFS 1994:1855.

Det ligger nära till hands att också i detta sammanhang ansluta till vad som gäller i skattesammanhang. Kostnaderna bör dras från intäkten innan skatteav

avdraget beräknas. På detta sätt tas hänsyn dels till kostnaden, dels till den

skattevinst som erhålls genom att kostnaden är avdragsgill.

Den förordade bedömningen innebär förälders alla kostnader för intäk-

att en ternas förvärvande inte kommer att beaktas när hans eller hennes underhålls-

skyldighet bestäms. Detta uppvägs dock delvis av att det i det normalbelopp för

vanliga levnadskostnader som en förälder har rätt att förbehålla sig enligt utredningens förslag ingår ett belopp om 355 kr per månad för till och resor från arbetet.

Utredningen vill vidare erinra om att även kapitalavkastning det som återstår

sedan hänsyn till skatteavdrag tagits bör tas med när föräldrarnas nettoinkomst

beräknas. Vid den genomgång av domar om underhållsbidrag till barn och bidragsförskottsärenden som utredningen har gjort, har kunnat konstateras att

kapitalinkomster nästan aldrig finns med i beräkningen. Detta kan svårligen i

alla fall bero att föräldern faktiskt inte har några sådana inkomster. Av förenklingsskäl bör man här, i likhet med vad gäller i bostadsbidragssom sammanhang, beakta inkomst av kapital endast till den del inkomsten överstiger 2 000 kr.

Enligt förarbetena till 1979 års underhållsreform skulle vid beräkningen

av

underhållsbidrag viss andel av större förmögenhet läggas till varje förälders

nettoinkomst prop. 1978/79:12 105. Den genomgång praxis uts. av som redningen gjort och de kontakter med praktiker utredningen har haft vid ger handen att det torde vara tämligen ovanligt att frågan eventuella tillgångar om

och värdet på dem ens tas upp till diskussion när underhållsbidrag bestäms. Att helt bortse från förmögenheter skulle visserligen kunna innebära en viss förenkling. Det kan också hävdas att man inte bör beakta omständigheter som är svårkontrollerade, vilket ofta är fallet med förmögenhetstillgångar. Också

256 Fördelningen av underhållsansvaret mellan föräldrarna

förmögenheter som är fria från förmögenhetsskatt beaktas i dag på andra om-

råden, t.ex. i rättshjälpssammanhang och vid beräkning av dagsbotsbelopp. Det är naturligtvis så att en förälders förmåga att underhålla sitt barn rent faktiskt påverkas av om föräldern har en förmögenhet åtminstone om den uppgår till en viss storlek. Det finns knappast något skäl att se saken på annat sätt när man

skall bedöma hur höga underhållsbidrag föräldrarna skall betala. Disponerar en förälder en ansenlig förmögenhet bör detta påverka bedömningen av denna förälders underhållsförmåga liksom barnets rätt till standardtillägg.

Hur stor nettoförmögenheten bör vara för att den skall beaktas kan knappast

anges generellt. För att förmögenhet skall inverka på underhållsskyldigheten bör det enligt utredningens mening röra sig om nettoförmögenheter minst

400 000 kr. Vid värderingen bör man så långt som möjligt ansluta till vad som

gäller beträffande statlig förmögenhetsskatt. Vid bestämmandet av förmögenheten måste hänsyn naturligtvis tas till förmögenhetens art; alla förmögenhetstillgångar bör inte beaktas. Normalt bör man t.ex. här bortse från förmögenhet som består av permanent

bostad för föräldern i form sådan privatbostadsfastighet som avses i 5 §

av kommunalskattelagen eller av andel i bostads- eller bostadsrättsförening. Inte heller bör man beakta skulder som hänför sig till sådana tillgångar. Den rekommenderade ordningen motsvarar vad som gäller i rättshjälps- och i dagsbotssammanhang. I vissa fall kan det dock finnas anledning att beakta även nettotillgång

i form av permanentbostad. Så kan vara fallet om bostaden uppenbarligen av-

viker från vad som kan sägas motsvara en normal boendestandard. Inte heller bör t.ex. arbetsredskap eller annan utrustning som behövs för förälderns försörjning beaktas. Hur den beräknade nettoinkomsten skall påverkas av eventuell förmögenhet

är svårt att ange generellt. Frågan måste prövas i varje enskilt fall mot bak-

grund förmögenhetens art och omständigheterna i övrigt. Som ett riktmärke av

skulle utredningen emellertid vilja föreslå att nettoinkomsten för året ökas med

25 000 kr om nettoförmögenheten ligger på 400 000 kr och att nettoinkomsten

för året för varje ytterligare fullt 200 000-tal kr ökas med 25 000 kr. Något beaktande av nettoskuldbörda föreslås inte här. Det är rimligt att barnet

får del den förmögenhet förälder kan ha. Eventuell nettoskuldsättning bör av en

däremot i princip inte ut över barnet. Beträffande räntor och amorteringar

på olika skulder hänvisas till vad som sägs i avsnitt 8.7.5.2. Det kan här nämnas att år 1991 hade 4,1 procent av de ensamstående bidragsansvariga och 3,3 procent ensamstående boföräldrar en taxerad nettoförmöav

genhet översteg 366 000 kr vilket ungefär motsvarar 400 000 kr år 1994.

som

Ser man till både ensamstående och sammanboende bidragsansvariga och

boföräldrar blir motsvarande siffror 5,5 resp. 4,6 procent. Observeras bör

Fördelningen av underhållsansvaret mellan föräldrarna 257

dock att förmögenhet i SCB:s statistik är familjevariabel. Det är alltså en familjens förmögenhet som redovisas, inte den enskildes.

Båda föräldrarnas underhållsförmåga skall givetvis bedömas på samma sätt.

8.7.5 Förbehållsbeloppet för levnadskostnader

egna

utom bostadskostnaden

Sammanfattning detta avsnitt: Även med den s.k. nettokvotdelningsmetod-

av

krävs det bestämmer vad förälder normalt sett skall få behålla

en att man en för den försörjningen. Hur stort detta belopp bör och vilka poster det egna vara

bör innefatta diskuteras i detta avsnitt. I dag arförbehállsbeloppet enligt FB

3 520 kr i månaden. Ensamstående föräldrar bör i framtiden få förbehållet sig

ett högre belopp. Samtidigt bör möjligheterna till s. särskilda förbehåll min-

skas.

8.7.5.1 Normalbeloppet i FB i dag; hur förhåller det sig till

lagstiftarens intentioner

Enligt 7 kap. 3 § FB får en förälder när underhållsbidraget bestäms förbehålla sig ett belopp för levnadskostnader i normalfallet uppgår till 120

egna som procent basbeloppet för år räknat. För år 1994 är basbeloppet 35 200 kr och av normalbeloppet alltså 3 520 kr per månad. Skälig bostadskostnad tillkommer. Normalbeloppet för levnadskostnader omfattar kostnader för mat, kläder, egna

tvätt, hygien, elektricitet, telefon, TV-avgift, tidningar, försäkringsav-

gas,

gifter, fackföreningsavgifter, normala utgifter för hälso- och sjukvård samt

kostnader för till och från arbetet prop. 1978/79:l2 s. 99. resor I bilaga 2 har gjorts sammanställning över dessa kostnadsposter och har de en

i relation till basbeloppet. Uppgifter kostnaderna har hämtats från bl.a.

satts om

Konsumentverkets broschyr "Koll pengarna" för år 1994.

Sammanställningen visar att 120 procent basbeloppet numera inte alltid av

räcker till det lagstiftaren i samband med 1979 års reform ansåg borde ingå

som i normalbeloppet. Detta gäller föräldern är ensamstående man. I utom en redningens beräkningar har då dessutom förutsatts att alla måltider äts hemma

eller matlåda med till lunch. Utelunch ökar kostnaden för livsmedel med

att tas

700 kr per månad om lunchen kostar omkring 48 kr.

En ensamstående skulle år 1994 ha behövt 3 651 kr per månad 124,5 man

procent gällande basbelopp för att täcka de kostnader som avses ingå i

av normalbeloppet.

En ensamstående kvinna klarar sig bättre. Hon behöver 3 381 kr 115,3

procent basbeloppet för att klara de aktuella kostnaderna.

av

En sammanboende förälder make/sambo försörjer sig själv klarar de

vars

258 Fördelningen av underhållsansvaret mellan föräldrarna

kostnader som avses ingå i normalbeloppet bra med hänsyn till att hushållskost-

naderna kan delas och på grund av "stordriftsfördelarna". En sammanboende förälder skulle år 1994 ha behövt 2 987 kr månad hälften 203,7 per av procent

av basbeloppet för att täcka de kostnader som avses ingå i normalbeloppet.

Att notera är vidare att det i FB:s normalbelopp inte ingår några kostnader för möbler, husgeråd, TV och radio eller lek och fritid. Dessa poster ingår i Kon-

sumentverkets levnadskostnadsberäkningar. Om de nämnda posterna skulle läggas till FB:s normalbelopp skulle en ensamstående man behöva 4 301 kr i

månaden, dvs. nästan 800 kr mer än i dag, och ensamstående kvinna skulle en behöva 4 031 kr i månaden 146,6 137,4 basbeloppet. Å resp. procent av andra sidan tas i dag inte hela den bidragsansvariges överskott i anspråk för

underhållsbidrag, utan han eller hon får i allmänhet behålla minst 300 kr i månaden utöver förbehållsbeloppen. Någon motsvarande lättnad kommer inte

boföräldrarna till del.

När de bestämmelser infördes som i dag gäller för hur underhållsbidrag till

barn skall bestämmas vid 1979 års underhållsreform låg normalbeloppet - -

över beloppen för existensminimum i annan lagstiftning och över de dåvarande socialhjälpsnivåerna. I förarbetena fästes vikt vid att underhållsbidrag i allmänhet utgår under flera år. Det ansågs mot den bakgrunden knappast rimligt

att

tillåta ett uttag från den bidragsansvarige innebar att han eller hon under

som en längre tid skulle tvingas leva på existensminimum. Följden kunde, påpekades det, lätt bli att arbetslusten hämmades och att förhållandet till barnet tog skada SOU 1977:37 s. 171 och prop. 1978/79:12 97. s. Det kan mot bakgrund av dessa uttalanden intresse att på hur vara av se nor-

malbeloppet i FB i dag förhåller sig till de nämnda nivåerna. Vid skatteomläggningen 1991 slopades emellertid begreppet existensminimum prop. 1989/90: 110. Nu bör i stället ledning hämtas från vad som gäller förbehållsbelopp

om vid införsel. Det belopp som en ensamstående förälder i allmänhet får förbehålla sig när

underhållsbidrag bestäms överstiger Socialstyrelsens vägledande för

norm

socialbidrag socialbidragsnormen för ensamstående med drygt tre procent eller

117 kr i månaden. Jämförelsen mellan de olika nivåerna haltar dock eftersom normerna inte innefattar samma poster. Kostnader för arbetsresor och fackföreningsavgifter anses i princip ingå i FB:s normalbelopp och i skälig levnadsen

nivå enligt socialtjänstlagen. Kostnaderna ingår dock inte i Socialstyrelsens norm utan socialnämnderna förutsätts ta hänsyn till dessa vid prövningen

av varje enskilt ärende socialbidrag. Läggs dessa kostnader här uppskattade om till 355 resp. 190 kr i månaden till socialbidragsnormen understiger normalbeloppet enligt FB socialbidragsnivån för ensamstående med 428 kr i månaden.

En jämförelse med förbehållsbeloppet vid införsel visar att FB:s normalbelopp understiger förbehållsbeloppet vid införsel med 61 kr per månad för en ensamstående. FB:s normalbelopp skall till skillnad från de exekutionsrättsliga

-

Fördelningen underhállsansvaret mellan föräldrarna 259

av

beloppen även innefatta kostnader för normala arbetsresor. Tar man hänsyn även till kostnader för arbetsresor blir skillnaden 416 kr i månaden. Sammanfattningsvis kan konstateras att normalbeloppen för andra levnadskostnader än bostadskostnader i dag ligger under den nivå som förutsattes i förarbetena till 1979 års reform.

8.7.5.2 Vilka poster bör normalbeloppet för eget underhåll

innefatta och hur stort bör det vara

Normalbeloppets innehåll och nivå

Som tidigare sagts krävs det även med den s.k. nettokvotdelningsmetoden att bestämmer vad en förälder normalt sett bör behålla för den egna försörjman ningen. Vilka poster detta normalbelopp framdeles bör innefatta och hur stort beloppet bör vara diskuteras i detta avsnitt. Det kan till början anmärkas att storleken förbehållsbeloppen inte endast en av påverkar den bidragsansvariges ekonomi utan även boförälderns. När föräldrarinbördes underhållsskyldighet mot barnet bestäms får nämligen såväl den nas bidragsansvarige som boföräldern som regel tillgodoräkna sig de stipulerade förbehållsbeloppen. En första fråga är vilka bör ingå i normalbeloppet; vilka behov det poster som skall anses täcka. Med hänsyn till att underhållsbidrag i allmänhet skall utgå under flera år bedömer utredningen det rimligt att normalbeloppet för egna levnadskostnadsom även innefattar posterna "möbler, husgeråd, TV, radio" och "lek och fritid". er Normalbeloppet skulle då omfatta budgetposter som tas upp i Konsusamma mentverkets kostnadsberäkningar samt utgiftsposterna "hälso- och sjukvård", "fackföreningsavgifter" och "arbetsresor". Nästa fråga är då hur stort normalbeloppet bör vara; på vilken nivå det bör

läggas. Det är naturligtvis vikt att de normalbelopp som bestäms inte läggs på en av alltför den bidragsansvariga föräldern reella möjligheter att låg nivå utan ger betala det underhållsbidrag han eller hon är skyldig att betala. Underhållsbidrag skall i allmänhet betalas under följd av år och den bidragsansvarige bör ha en rimlig chans att leva på i detta sammanhang skälig nivå. Samtidigt bör en en en bidragsansvarig förälder inte framför föräldrar lever tillsammans gynnas som med sina barn inte heller missgynnas.

men

Med hänsyn till vad kommit fram vid de jämförelser mellan olika normer som gjorts i avsnitt 8.3 utredningen att det i dag gällande normalbeloppet som anser för levnadskostnader i FB inte kan sänkas. Tvärtom är i vissa fall en egna höjning normalbeloppet motiverad. Detta har också förordats bl.a. av Socialav styrelsen i styrelsens remissvar över såväl Ensamförälderkommitténs betänkande SOU 1983:51 Ensamföräldrarna och deras barn 1,4 basbelopp föreslogs

260 Fördelningen underhållsansvaret mellan föräldrarna

av

som 1987 års underhållsbidragskommittés betänkande SOU 1990:8 Samhällsstöd till underhållsbidragsberättigade barn. Normalbeloppet bör enligt utredningens mening inte heller ligga under de nivåer som normalt tillämpas vid löneexekution eller under socialbidragsnivån. Det är inte rimligt att ställa strängare ekonomiska krav på förälder när en underhållsbidraget bestäms än vad som gäller vid indrivning. Respekten för

systemet kan minska om de normer kronofogdemyndigheterna tillämpar vid

indrivning är mera generösa än de normer som tillämpas när underhållsbidraget bestäms och FB:s strängare krav skulle i många fall bli ett slag i luften. En annan fråga är om normalbeloppet i FB bör överstiga de nämnda nivåerna eller inte. Vilken standard hos bidragsansvarig förälder bör tillåtas gå en m.a.o. före barnets underhåll. För den bidragsansvariga föräldern har förbehållsbeloppet den funktionen att det underhållsbidrag han eller hon skall betala inte får inkräkta på detta belopp. Innan föräldern är skyldig att betala underhållsbidrag måste han eller hon ha medel till sin försörjning. Även boföräldern egen har emellertid rätt att tillgodoräkna sig förbehållsbelopp för levnadskostegna nader när föräldrarnas inbördes underhållsskyldighet mot barnet bestäms. Skulle de kostnader för barnet som enligt den preliminära beräkningen faller boföråldern inkräkta denna förälders förbehållsbelopp får den bidragsansvariga föräldern ta på sig större andel barnets kostnader han eller hon har en av om

förmåga att göra det. Har den bidragsansvarige inte förmåga att göra det får

boföräldern klara sin och barnets försörjning ändå. Någon förmån motsvarande bidragstörskottet utgår inte för att täcka boförälderns bristande förmåga att underhålla barnet. Socialtjänstkommittén bedömer i sin rapport SOU 1994:46 Sambandet mellan samhällsekonomi, transfereringar och socialbidrag att 760 000 hushåll dvs. 16 procent alla hushåll år 1993 hade disponibel inkomst låg av en som under Socialstyrelsens rekommenderade socialbidragsnorm; därav 49 000 ensamförälderhushåll, 100 000 pensionärshushåll och 90 000 hushåll bestående av sammanboende med barn. Många hushåll måste alltså i dag klara sin försörjning på en lägre standard än den som beräkningen underhållsbidrag utgår av från. Mot den bakgrunden är det rimligt att fråga sig bidragsansvariga om föräldrar bör ha rätt att förbehålla sig högre standard innan de behöver en betala underhållsbidrag. Utredningen anser att normalbeloppet i FB bör överstiga de nivåer som tilllämpas vid löneexekution och i socialbidragssammanhang. Enligt utredningens mening har de skäl som anfördes ñr en sådan ordning vid 1979 års reform fortfarande bärkraft. Motivationen till fortsatt öppet arbete kan förväntas öka om nivån på normalbeloppen enligt FB sätts högre än vad gäller i dessa som sammanhang, där schablonerna främst är avsedda för förhållanden av mer tillfällig karaktär. Frågan är då på vilken nivå det normalbeloppet bör sättas. förutsätts

nya Det

Fördelningen av underhållsansvaret mellan föräldrarna 261

i det följande att posterna "möbler, husgeråd, radio, TV" samt "lek/fritid" skall räknas till de vanliga levnadskostnaderna och ingå i normalbeloppet.

Frågan om normalbeloppets storlek måste bedömas i belysning av att under-

hållsbidragets storlek som regel påverkar föräldrarnas ekonomi under en lång

följd av år. Detta är ett skäl för generösa normalbelopp. Ett annat skäl för generösa belopp är att det då är lättare att gå över till en ordning med fastare

schabloner, vilket är nödvändigt om man har målsättningen att förenkla beräkningsmetoden. Utredningen anser att Konsumentverkets beräkningar bör ligga till grund för

fastställande av nivån det normalbelopp för egna levnadskostnader som skall gälla vid bestämmande av underhållsbidrag. Utgifter för normal hälso- och

sjukvård bör alltjämt ingå i normalbeloppet och då lämpligen motsvara den kostnad för läkar- och tandvård som tas upp i socialbidragsnormen. Normalbe-

loppet enligt FB bör också, liksom hittills, omfatta fackföreningsavgifter och

normala kostnader för resor till och från arbetet.

Normalbeloppet för egna levnadskostnader exkl. bostad skulle då för en en-

samstående uppgå till 4 312 kr per månad år 1994 147 procent av basbeloppet. Enligt utredningens mening framstår denna nivå som väl awägd. En sådan nivå skulle enligt utredningens uppfattning ge garantier för att föräl-

dern tillförsälcras en i detta sammanhang skälig levnadsnivå under den tid som han eller hon skall betala underhållsbidrag. I normalbeloppet skulle då -till skillnad från i dag anses ingå kostnader för

budgetposterna lek och fritid samt möbler, husgeråd, TV och radio. Den av

Socialstyrelsen rekommenderade reduceringsregeln som innebär att den bidragsansvarige i allmänhet bör behålla minst 300 kr utöver förbehållsbeloppen

bör då kunna slopas. Det är nämligen bl.a. det faktum att dessa poster inte

ingår i normalbeloppet som har föranlett Socialstyrelsen att rekommendera att

inte hela överskottet tas i anspråk till underhållsbidrag Allmänna råd 1989:6 s. 69; se dock Lagutskottets betänkande 1978/79:LU9 s. 56. En höjning av förbehållsbeloppets storlek framstår dessutom som en bättre lösning än den i dag använda reduceringsregeln.

Reduceringsregeln motiveras även av kostnader för umgänge. Den rekommenderade reduktionen som alltså innebär att underhållsbidraget sätts till ett lägre

belopp än vad som annars skulle ha varit fallet för att den bidragsansvariges hela överskott inte skall tas i anspråk för underhållsbidrag kommer emellertid även de föräldrar till del som inte umgås med sina barn. Den "slår alltså blint". Ser man till de privaträttsliga reglerna tillåts reduktionen dessutom gå före

barnets grundbehov av mat och kläder. För att den bidragsansvarige skall

behålla medel utöver de i FB angivna förbehållsbeloppen minskar man det underhållsbidrag han eller hon skall betala till barnet. Detta är knappast rimligt. För att underlätta umgänget mellan barnet och den bidragsansvariga föräldern

föreslår utredningen ett flexiblare system än dagens vad gäller umgängesavdrag

262 Fördelningen underhållsansvaret mellan föräldrarna

av

kapitel 12. Utredningen föreslår också att de resekostnader som kan

upp-

komma i samband med umgänge skall delas mellan föräldrarna kapitel 11. För

de föräldrar som inte har några som helst möjligheter att bekosta umgänget med barnet återstår möjligheten till bidrag enligt socialtjänstlagen.

För de ekonomiskt sämst ställda bidragsansvariga de endast får behålla

- som

det stipulerade normalbeloppet eller något däröver sedan barnet fått sitt underhåll skulle en höjning av normalbeloppet innebära lättnad. För de bidrags-

- en

ansvariga föräldrar som har det bättre ställt ekonomiskt innebär höjningen

av normalbeloppet i allmänhet inte någon ändring. Inte heller innebär höjningen av

normalbeloppet någon förbättring för de bidragsansvariga föräldrar som inte har förmåga att underhålla sina barn; de är inte skyldiga att betala något underhållsbidrag och påverkas därför inte av förslaget.

Även för de sämst ställda boföräldrarna kan

höjningen av normalbeloppet

medföra en lättnad. Skulle de kostnader för barnet som vid den preliminära beräkningen lagts på boföräldern inkräkta på hans eller hennes förbehållsbelopp

får den bidragsansvarige ta på sig större andel försörjningsansvaret

en av om

han eller hon har förmåga att göra det. Det normalbelopp på 4 312 kr per månad som utredningen föreslår tar främst

sikte på ensamstående föräldrar. För sammanboende föräldrar partner är vars

självförsörjande ger denna nivå en överkompensation. Förutsätts partnern stå

för hälften av hushållets kostnader skulle ett skäligt normalbelopp för en sam-

manboende förälder ligga på omkring 120 procent basbeloppet hälften

av av

238,4 procent; se bilaga tabell 2. Med 1994 års siffror skulle ett skäligt normalbelopp för en sammanboende förälder alltså bli 3 520 kr i månaden. Starka skäl talar för att normalbeloppet för egna levnadskostnader bör

vara olika beroende på om föräldern är ensamstående eller sammanboende med en

självförsörjande partner. Detta innebär inte att man låter en ny partner delta i

underhållet av barnet utan endast att man låter förälderns egen förbättrade

ekonomiska situation ge utslag på underhållsbidragets storlek.

Det finns naturligtvis flera invändningar mot en sådan differentiering. En är att underhållsbidraget snabbt kan bli inaktuellt. En annan är att regeln kan leda till tvister om huruvida sammanboende föreligger eller inte. Detta innebär bl.a. att ett system med differentierade normalbelopp kräver en mera omfattande

administration än ett system med enhetliga normalbelopp. Man måste dock komma ihåg att underhållsbidragen även i dag, dvs. med enhetliga normalbelopp, ofta bör jämkas när en förälder flyttar samman med en ny partner eller

vid uppbrott från ett förhållande. Då ändras ofta bostadskostnaderna och kostnaderna för barnomsorg. Och om sammanboende föreligger eller inte är en

fråga som bl.a. försäkringskassorna ändå har att pröva i olika sammanhang, t.ex. i ärenden om bidragsförskott och bostadsbidrag. Bärkraften dessa

av

invändningar kan alltså diskuteras. I vart fall bör invändningarna stå tillbaka för de fördelar ur rättvisesynpunkt som en differentiering innebär.

Fördelningen underhållsansvaret mellan föräldrarna 263

av

Vad gäller kretsen sammanboende bör i detta sammanhang delvis knytas

av

till vad gäller beträffande bostadsbidrag. Med sammanlevande makar

an som

bör alltså jämställas män och kvinnor som lever tillsammans, om de har eller

har haft gemensamt barn. När det gäller bostadsbidrag jämställs vidare, om inte

skäl visas för annat, och kvinna som utan att vara gifta med varandra lever man tillsammans och är folkbokförda på samma adress. Utredningen föreslår inte någon motsvarighet till den regeln. Administrativt

skulle det naturligtvis innebära fördelar att ha samma definition i de båda regel-

systemen. När det gäller att bestämma underhållsbidrag kan man dock svårligen

tänka sig att arbeta med en motbevisbar presumtion av detta slag. Den avgräns-

ning valts här är alltsa något snävare. Den överensstämmer i huvudsak som

beträffande s.k. hemmamake 7 kap. 3 § tredje stycket

med vad som f.n. gäller

FB och beträffande vilka som är underhållsskyldiga mot styvbarn 7 kap. 5 § FB. Den valda avgränsningen har också den fördelen att den ger en bättre stabilitet domar och avtal underhållsbidrag; en avgränsning som även skulle

om innefatta sammanboende som inte har eller har haft barn tillsammans skulle leda

till att underhållsbidragen skulle jämkas oftare med hänsyn till förändringar i famil jesituationen. Bl.a. erfarenheterna från bostadsbidragshandläggning tyder, enligt uppgifter utredningen har fått från RFV, på att omflyttningen är

som stor. Avgränsningen innebär att en del sammanboende kommer att överkompense-

Detta gäller t.ex. och kvinna som lever tillsammans utan att ha eller

ras. man

ha haft barn gemensamt och syskon som lever tillsammans. Den avgränsning valts innebär en fördel från bevis- och kontrollsynpunkt.

som

Avgränsningen gör det lätt att särskilja de föräldrar som bör få tillgodoräkna sig

det lägre normalbeloppet och kan på så sätt undvika tvister. Vidare innebär man den att det intrång i den personliga integriteten som det kan innebära att tvingas

redovisa sina familjeförhållanden inte kan anses särskilt framträdande.

Den föreslagna ordningen med differentierade normalbelopp innebär att

ensamstående bidragsansvariga och boföräldrar som flyttar samman med en

och gifter sig eller skaffar barn med denna får tillgodoräkna sig ett annan vuxen lägre normalbelopp. Det kan givetvis ifrågasättas i vad mån risken att underhållsbidraget ändras

följd att normalbeloppet sänks medför att föräldern och dennas nye

som en av

partner kommer att dra sig för att gifta sig eller för att skaffa barn tillsammans och alltså få en negativ inverkan på deras val av familjesituation. Bostadsbidraget liksom barnomsorgskostnaderna påverkas dock normalt redan i dag när

eftersom hushållet då får två inkomster. Även under-

två vuxna flyttar samman,

hållsbidraget kan påverkas. Hur hög bostadskostnad en förälder får tillgodoräksig när underhållsbidraget bestäms hänger samman med om han eller hon na delar bostad med en annan vuxen.

En grundläggande princip måste vara att normalbeloppet skall täcka en för-

264 Fördelningen underhållsansvaret mellan föräldrarna

av

älders bidragsansvarig eller boförälder vanliga kostnader. Om kostnadsbilden förändras bör beloppet justeras, kommer det att högre än vad

annars vara som är motiverat och föräldern gynnas barnets bekostnad. l praktiken torde det inte bli särskilt vanligt att den ensamstående föräldern

och dennas nya partner sätter sig ned och gör en ekonomisk kalkyl innan de bestämmer sig för att flytta samman eller skaffa barn. Det är oftast helt andra

nog

överväganden som är avgörande. Däremot torde ekonomiska frågor ha betydel-

se för om två personer väljer mellan att leva tillsammans formlöst eller att gifta sig. Bl.a. erfarenheterna vad gäller änkepension talar för detta. Det kan alltså inte uteslutas att differentierade normalbelopp kommer att påverka människors benägenhet att gifta sig i vissa situationer.

Att beakta i sammanhanget är vidare att normalbeloppens storlek i den föreslagna nettokvotdelningsmetoden inte får lika stor betydelse i dag. I

en som

dag påverkar storleken av normalbeloppet direkt förälderns överskott och

därmed också storleken på det underhållsbidrag skall betalas. I nettokvotsom

delningsmetoden får normalbeloppen mindre framträdande plats. Det

en an-

vänds för att kontrollera att det underhåll räknats fram preliminärt inte

som

blivit för stort; en spärregel tillämpas i sista hand.

som En fråga som uppkommer om man har differentierade normalbelopp är hur man skall bedöma den situationen då förälderns make eller den jämställs - som med denne saknar egna inkomster. -

Utredningens förslag om differentierade normalbelopp bygger på tanken att det är rimligt att man när förälderns förbehållsbelopp bestäms tar hänsyn till huruvida hans eller hennes kostnader för den försörjningen faktiskt är

egna lägre att han eller hon är sammanboende. Är föräldern sammanboende genom med någon som inte kan bidra till levnadskostnaderna, bör föräldern få tillgodo-

räkna sig samma normalbelopp som om han eller hon varit ensamstående.

Däremot, som framgått tidigare, inte några merkostnader på grund sambon. av

Har sambon en nettoinkomst som uppgår till 120 procent basbeloppet

av

3 520 kr i månaden år 1994 bör den bidragsansvarige/boföräldern endast få

tillgodoräkna sig det lägre normalbeloppet 120 procent basbeloppet. Hur av

förbehållsbeloppet för bostadskostnader påverkas när föräldern är samman-

boende behandlas i avsnitt 8.7.8.3.

För att kunna bedöma den bidragsansvariges eller boförälderns förmåga att underhålla det bidragsberättigade barnet kan behöva ta ställning till hur

man underhållet för ett eventuellt gemensamt hemmavarande barn skall fördelas

mellan den aktuella föräldern och hans eller hennes sambo barnets andra

förälder. Denna fråga får avgöras vanligt sätt. Föräldrarna får alltså sinsemellan ta del i det hemmavarande barnets kostnader och efter sin var en

förmåga faktiska ekonomiska förhållanden eller verklig förvärvsförmåga enligt

samma principer som gäller när underhållsbidrag bestäms.

Fördelningen av underhållsansvaret mellan föräldrarna 265

Enhetliga normer Som har framgått tillämpas i olika sammanhang skilda belopp för att garantera den enskildes egen försörjning. Detta har föranlett kritik. Någon ändring härvidlag innebär inte utredningens förslag. Olika beräkningsgrunder kvarstår fortfarande och kommer att ge olika utfall. Kritiken har dock främst gällt det förhållandet att de löneexekutiva normerna legat under Socialstyrelsens vägledande normer för socialbidrag och detta har man åtgärdat prop. 1991/92:24. Reglerna skulle naturligtvis bli lättare att överblicka om samma normer tilllämpades på alla områden. I vissa fall är det dock önskvärt att uppnå olika nivåer. Enligt utredningens mening bör t.ex. som framgått normalbeloppen enligt FB ligga över de normer som tillämpas vid löneexekution och över socialbidragsnivåerna. Den kritik som framförts har också i första hand tagit sikte på att indrivningen av underhållsbidrag försvåras av att kronofogdemyndigheterna tillämpar generösare normer. Utredningen har efter en samlad bedömning valt att föreslå att normalbeloppen i FB knyts till basbeloppet. I slutskedet av utredningens arbete har reglerna för

fastställande av basbeloppet emellertid ändrats. Ändringarna innebär bl.a. att

basbeloppet endast uppräknas i begränsad omfattning prop. 1994/95:25; SFS 1994: 1955. Utredningen har inte haft möjlighet att analysera konsekvenserna av de nya reglerna utan nöjer sig här med att peka på att de eventuellt kan medföra att normalbeloppen i FB i stället bör anknytas till konsumentprisindex. Vissa undersökningar tyder också på att de poster som ingår i normalbeloppet

har en annan prisutveckling än förändringen av basbeloppet se Socialstyrelsens

allmänna råd för socialbidrag 1992:4 s. 16. Att beakta är vidare att de exekutionsrättsliga beloppen uppräknas efter förändringar i konsumentprisindex.

Frångående av normalbeloppet När det gäller förbehållsbeloppen för föräldrar finns i dag möjlighet att utöver normalbeloppet om 120 procent av basbeloppet ta hänsyn till ett antal tillkommande kostnader. Denna möjlighet utnyttjas också i betydande omfattning. Utredningens förslag bygger en övergång till fastare schabloner, som inte skall kunna överskridas annat än i rena undantagsfall. Detta är nödvändigt om man har målsättningen att göra handläggningen enklare och nedbringa administrationen. I ett system med fastare schabloner blir det också lättare för den enskilde att förutse utfallet av underhållsbidragsberäkningen. En snabbare handläggning kan också medföra att den bidragsansvariges initialskuld för underhållsbidrag minskar. Nackdelen med fastare schabloner är att man har mindre möjligheter att ta hänsyn till individuella skillnader. Vilket behov som finns av att frångå schablonen beror givetvis vilken nivå man lägger schablonen. Utredningens förslag när det gäller normalbeloppen

266 Fördelningen av underhållsansvaret mellan föräldrarna

innebär att föräldrarna får ett rimligt utrymme för egen konsumtion innan

underhållsskyldigheten behöver fullgöras. En förälders ansvar för sitt barns underhåll är ett primärt åtagande och endast när det är nödvändigt bör

man

tillåta att andra ekonomiska åtaganden inkräktar på detta ansvar. Det bör därför

inte finnas möjlighet att awika från de angivna normalbeloppen annat än i rena

undantagsfall. Kravet bör vara att det föreligger synnerliga skäl och undantagsregeln skall tillämpas restriktivt. Vidare bör normalbeloppet i princip frångås

endast för en begränsad tid.

En förälder bör kunna förbehållas ett högre belopp än normalbeloppet om det visas att utgifterna för vanliga levnadskostnader grund av synnerliga om-

ständigheter är onormalt stora eller extra utgifter annars framstår som nödvändiga. Ett sådant högre förbehåll bör avse en begränsad tid om det inte är uppenbart opåkallat med en tidsbegränsning.

En förälder bör t.ex. kunna förbehållas mer än normalbeloppet om han eller hon har studieskulder. Hänsyn bör då tas till amortering och den ränta som

föräldern kan vara skyldig att betala. Vid bedömning av vilka studieskulder som

man bör ta hänsyn till bör ledning kunna hämtas från vad som gäller när man bedömer om man skall acceptera att en förälder inte utnyttjar sin förvärvs-

förmåga fullt ut grund av studier se bl.a. rättsfallen NJA 1979 s. 615 och

NJA 1990 s. 201. Man bör alltså inte okritiskt ta hänsyn till alla studieskulder.

Normala kostnader för möbler och husgeråd har utredningen föreslagit skall ingå i normalbeloppet. Något särskilt förbehåll för sådana inköp bör därför som regel inte komma ifråga. Vad gäller bil som är oundgängligen nödvändig i arbetet, för resor till och

från arbetet eller av annan särskild orsak bör alltjämt viss hänsyn kunna tas. Härvid bör dock beaktas dels att ett belopp för normala arbetsresor ingår i

normalbeloppet, dels den skattereduktion som eventuellt kan förekomma om kostnaden är avdragsgill. Vad gäller kostnader till följd av sjukdom torde det redan i dag höra till

sällsyntheterna att något extra förbehåll medges. Normala kostnader för läkar-

och tandvård ingår i normalbeloppet. Övriga godtagbara kostnader till följd av

sjukdom läkarvård, medicin, resor, diet m.m. som är motiverad ur medicinsk synpunkt kompenseras som regel genom försäkringsersättning eller på annat sätt. Utrymmet för något extra förbehåll är här mycket begränsat. Även andra omständigheter bör kunna beaktas. Särskilda förbehåll bör an-

vändas med stor restriktivitet och komma i fråga endast i undantagsfall.

Det är i dag många gånger svårt att att avgöra i vilken utsträckning en domstol har medgett ett särskilt förbehåll. I det material utredningen gått igenom återfinns formuleringar som "en del av räntor och amorteringar bör beaktas"

och "vid beräkningen av underhållsbidraget bör även viss hänsyn tas till hans skulder". Den övergång till fastare schabloner som utredningen föreslagit innebär ett större krav på domsmotiveringarna i underhållsbidragsmål. Det bör

Fördelningen underhållsansvaret mellan föräldrarna 267

av

kunna krävas att domstolarna öppet redovisar vilka omständigheter man tagit hänsyn till och hur stor hänsyn man tagit till dem. I särskilda fall där förälderns levnadskostnader är osedvanligt låga, kan det

finnas anledning att räkna med ett lägre förbehållsbelopp än normalbeloppet. Detta kan exempelvis vara fallet om den bidragsansvarige bor utomlands med låga levnadskostnader.

8.7.6 Förbehåll för make eller sambo

Sammanfattning av detta avsnitt: Det s.k. hemmamakeförbeháller bör tas bort.

Den allmänna inställningen i samhället i dag är att varje vuxen individ skall

vara ekonomiskt självständig och inte beroende av anhöriga för sin försörjning. Vid sådana förhållanden som gör att den enskilde under en viss tid eller för framtiden inte kan försörja sig själv genom förvärvsarbete träder i allmänhet

den allmänna försäkringen föräldrapenning, sjukpenning, sjukbidrag, förtidspension m.m. eller andra stödformer t.ex. ersättning från arbetslöshetskassa och kontant arbetsmarknadsstöd in. I övrigt måste det nödvändiga skyddet för

den enskilde lösas genom andra åtgärder som inriktas på att ge den vuxne möjlighet att stanna kvar i eller komma ut i arbetslivet. Oavsett vad man har för inställning till makars ekonomiska förpliktelser gent-

emot varandra framstår det från principell ståndpunkt som felaktigt att låta

underhåll till hemmavarande make eller sambo före underhållet till barnet.

Möjligheten till s.k. makeförbehåll torde dessutom i dag knappast fylla någon

större praktisk funktion. Utredningen således att man nu bör ta steget fullt ut och inte i något fall anser låta ett barns behov av underhåll stå tillbaka för förälderns aktuella partners

behov av försörjning. Vid konkurrens om förälderns ekonomiska förmåga bör

barnet alltid ha företräde framför den vuxne. Utredningen föreslår alltså att försörjning av make eller sambo inte beaktas när förbehållsbeloppet bestäms. Detta gäller såväl bostadskostnaderna som levnadskostnaderna i övrigt ang. bostadskostnaderna, se avsnitt 8.7.8.3.

Utredningens ställningstagande innebär att olika principer kommer att gälla vid bestämmande underhållsbidrag till barn och vid indrivning av fordringen.

av Vid exekution får lön m.m. nämligen tas i anspråk endast till den del den överstiger vad gäldenären behöver för sitt eget underhåll och familjens behov.

Utredningen gör emellertid den bedömningen att dessa olikheter inte kommer att innebära några nämnvärda olägenheter i praktiken. Denna bedömning grund-

as på att gäldenärens make/sambo normalt har en egen inkomst.

I 6 kap. ÄktB finns bestämmelser om underhållsskyldighet mellan makar under äktenskapet liksom efter äktenskapsskillnad i särskilda fall. Utredning-

268 Fördelningen av underhållsansvaret mellan föräldrarna

ens förslag att hemmamakeförbehållet skall tas bort vid beräkningen av underhållsbidrag till barn strider inte mot bestämmelserna i AktB. Någon ändring i

AktB behövs således inte.

8.7.7 Förbehåll för hemmavarande barn

Sammanfattning av detta avsnitt: Hemmavarande barn och bidragsberättiga-

de barn bör lilcställas. Räcker förälders förmåga inte till att försörja båda en barnen bör bristen fördelas mellan dem. Det försteg det hemmavarande barnet i dag har tas alltså bort.

För hemmavarande barn får den bidragsansvarige i dag förbehålla sig ett belopp

som tillsammans med vad barnet kan erhålla från sin andra förälder nivå ger en

som motsvarar bidragsförskottsnivån 1 173 kr per månad. Till detta belopp kommer barntillsynskostnader. För tonåringar är nivån enligt praxis högre. När en förälder har flera barn bör den principiella utgångspunkten att

vara barnen skall behandlas lika. Alla barnen bör alltså ha anspråk på den samma

bidragsansvariges förmåga. Bedömningen av vad han eller hon bör betala i

underhållsbidrag till barn l bör sålunda bli densamma vara sig den bidragsansvarige bor ihop med barn 2 och dettas mor eller dessa två bor på personer annat håll.

Det kan i och för sig hävdas att det kan kännas naturligt för en förälder att gynna de barn han eller hon bor tillsammans med framför det bidragsberättiga-

de barnet. Att låta en förälder gynna vissa barn framför sina andra barn är emellertid inte något intresse som förtjänar samhällets stöd. Tvärtom strider en sådan ordning mot dagens synsätt att ett barn har rätt till goda relationer även med en förälder som barnet inte lever tillsammans med. Den nuvarande bestämmelsen har motiverats med den omständigheten att det hemmavarande barnet i allmänhet inte har rätt till bidragsförskott. Detta är

visserligen riktigt. Enligt utredningens bedömning bör emellertid den prin-

cipiella utgångspunkten vara att de privaträttsliga bestämmelserna i sig skall ge

ett rimligt och acceptabelt resultat. Man skall inte behöva tillgripa bidragsförskottssystemet för att korrigera icke önskvärda effekter av det privaträttsliga regelsystemet. De privaträttsliga bestämmelserna om föräldrars underhâllsskyldighet bör

alltså likställa barnen.

Att alla barn till den bidragsansvarige skall vara likställda, betyder dock inte

att de alla har anspråk ett lika stort underhåll från honom eller henne. Halv-

syskons anspråk underhåll från den gemensamma föräldern kan nämligen vara olika beroende skillnader i de två andra föräldrarnas underhållsförmåga

och beroende på skillnader i halvsyskonens behov ett halvsyskonen kan

av t.ex. bo på en ort som har dyrare barnomsorg än den ort där det andra halv-

Fördelningen av underhållsansvaret mellan föräldrarna 269

syskonet bor. Förslaget kan konkretiseras med ett exempel. Från den s.k. reduceringsregeln bortses.

Exempel den bidragsansvarige har ett hemmavarande barn och bor tillsammans

med barnets andra förälder:

Den bidragsansvariges överskott: 400 kr Hans eller hennes makes/sambos överskott: 400 kr Det hemmavarande barnets behov: 1 500 kr

Bidragsberättigat barns behov: l 500 kr Boförälderns överskott: 400 kr

Med den beräkningsmetod som används i dag skulle den bidragsansvariges andel det hemmavarande barnets förbehåll bli 773 kr. Överskottet hade alltså av inte ens räckt till hans eller hennes andel av detta barns förbehåll och något underhållsbidrag till det bidragsberättigade barnet hade inte kunnat fastställas. Med utredningens förslag hade barnen varit likställda och alltså fått dela på den bidragsansvariges överskott de har lika stora behov av underhåll från honom eller henne. Underhållsbidraget hade alltså bestämts till 200 kr. Exemplet bygger på den i dag allmänt använda metoden för beräkning av underhållsbidrag. Principen är dock densamma med den av utredningen föreslagna nettokvotdelningsmetoden. Angående beräkningar med hjälp av nettokvotdelningsmetoden se bilaga exemplen 5 och Som framgått beaktas med utredningens förslag inte eventuellt bidragsförskott till det hemmavarande barnet. Detta ligger i linje med att eventuellt bidragsförskott inte beaktas när underhållsbidraget till det bidragsberättigade barnet bestäms. Eftersom bidragsförskottet inte inverkar den bidragsansvariges försörjningsansvar mot det bidragsberättigade barnet bör det inte heller få inverka på hans eller hennes försörjningsansvar mot det hemmavarande barnet. En annan lösning, dvs. ett hänsynstagande till bidragsförskottet, skulle innebära att förälderns för sina barn tilläts minska på grund av stödet från det ansvar allmänna i form av bidragsförskott. Detta skulle strida mot principen att det är föräldrarna är primärt ansvariga för sina barns underhåll. Att det allmänna som valt att betala ut bidragsförskott till vissa barn bör alltså inte få inverka på den bidragsansvariges skyldighet. Även ställningstagandet att alla barn till den bidragsansvarige bör vara likställda innebär att olika principer kommer att gälla vid bestämmande av underhållsbidrag och vid indrivning fordringen. Utredningen anser emellertid att denna av nackdel inte är det slaget att den motiverar att behåller dagens bestämav man melser.

270 Fördelningen av underhållsansvaret mellan föräldrarna

8.7.8 Bostadskostnaderna

Sammanfattning av detta avsnitt: Bostadskostnaden bör, liksom hittills,

beräknas för sig efter vad som är skäligt. Bedömningen vad är skälig

av som en

bostadskostnad bör även i framtiden göras utifrån normer för högsta godtag-

bara kostnad. För att en bostadskostnad överstiger ända skall som normen anses skälig bör krävas att det föreligger synnerliga sköl.

8.7.8.1 Bostadskostnaderna i dag

Bostadskostnaderna hänger samman med bl.a. typen av bostad, bostadens ålder, storlek och var i riket den är belägen. Hyrorna är t.ex. i allmänhet högre i nyproduktionen. Enligt statistik från SCB var den genomsnittliga mánadshyran för en lägenhet om tre rum och kök i januari 1994 följande, efter ägarkategori och färdigställ-

andeár statistiskt meddelande Bo 31 SM 9402.