Svensk skola i världen

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

SNSK

A

SIOLA

%

I VARLDEN

Statens offentliga utredningar

äâá 199293 @

Utbildningsdepartementet

Svensk skola i Världen

Betänkande av Internationaliseringsutredningen

Stockholm 1992

SOU och Ds kan köpas från Allmänna Förlaget, som också på uppdrag av regeringskansliets forvaltningskontor ombesörjer remissutsändningar av dessa publikationer.

Adress Allmänna Förlaget Kundtjänst 106 47 Stockholm Tel 08739 96 30 Telefax 08739 95 48

Publikationema kan också köpas i Informationsbokhandeln, Malmtorgsgatan Stockholm.

ISBN 91-38431634 NORSTEDTS TRYCKERI AB Stockholm 1992 ISSN 0375-250X

Till statsrådet Beatrice Ask SOU 1992 93

Regeringen bemyndigade den 25 juli 1991 dåvarande statsrådet Göran Persson att tillkalla en utredare med uppdrag att utreda vissa frågor om skolans internationalisering och internationella kontakter och om undervisningen av svenska barn och ungdomar i andra länder Dir. 199162. Med stöd av detta bemyndigande förordnades samma dag generaldirektören Erland Ringborg till särskild utredare samt kanslirådet Bertil Bucht och lektorn Åke Margell till sekreterare i ut-

redningen U 199108 för vissa frågor om skolans internationali-

sering m.m. Som experter har vid utformningen av utredningsförslagen

också medverkat utredaren Jan Andréasson studiestödsfrågor och skolinspektören Per-Erik Eriksson frågor om statsbidragssy-

stem för utlandsundervisningen. Assistent har varit Inger Borgenheirn. Vi har antagit namnet Internationaliseringsutredningen. Med beslut den 23 januari 1992 överlämnade regeringen till oss, för att beaktas i vårt arbete, Centrala studiestödsnämndens rapport Från studiehjälp till ungdomsstudiebidrag, i den del rapporten behandlade studiehjâlp för utlandsstudier. Ett antal skrivelser rörande svensk utlandsundervisning har också överlämnats till oss. Vi har under arbetet samrått med kontaktgrupp bestående en nav företrädare för berörda myndigheter och organisationer m.fl. .enligt vad som redovisas i kapitel 1 av detta betänkande. Vi får härmed överlämna betänkandet SOU 199293 Svensk skola i världen. Utredningsuppdraget är därmed slutfört.

Stockholm i september 1992

lErland Ringborg

Bucht

Bertil

Ake Margell Jan Andréasson Per-Erik Eriksson

SOU 1992 93

Sammanfattning 7 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

1 Uppdraget och arbetet 21 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.1 Utredningsuppdraget 21 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.2 Utredningsarbetets uppläggning och genomförande 21 . .

2 Utgångspunkter 25 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

3 Utbyten och andra internationella kontakter 29 . . . . . .

3.1 Utgångspunkter 29

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.2 Internationella tendenser 31 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.3 Läget i Sverige 33 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.3.1 Skolkontakter 33 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 3.3.2 Elevkontakter 35 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.3.3 Lärar- och skolledarkontakter 36 . . . . . . . . . . . .

3.4 överväganden och förslag 37

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.4.1 Skolkontakter 37 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 3.4.2 Elevkontakter 41 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.4.3 Lärar- och skolledarkontakter 44 . . . . . . . . . . . .

4 Tillgodoräknande utlandsstudier 47 av . . . . . . . . . . . . 4.1 Utgångspunkter 47 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.2 Regler och praxis hittills aktuella reformer 48 - . . . . . . .

4.3 överväganden och förslag 50

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.3.1 Allmänna överväganden 50 . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.3.2 Förslag 51 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..

5 Studiestöd för utlandsstudier 53 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.1 Nuvarande bestämmelser 53 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.2 CSNs förslag 54 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.3 Våra överväganden och förslag 55 . . . . . . . . . . . . . . . . .

5.3.1 Utgångspunkter 55

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 5.3.2 Svenska gymnasisters utlandsstudier för kortare

tid 57 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.3.3 Svenska ungdomars längre utlandsstudier 62 . . . . 5.3.4 Utlandssvenska ungdomars studier 63 . . . . . . . . .

6 Undervisning av utlandssvenska barn och ungdomar 67

6.1 Bakgrund och nuläge 67 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.2 Förändringar i det svenska skolsystemet 68 . . . . . . . . . .

6.3 överväganden och förslag 69

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

6.3.1 Utgångspunkter 69 SOU 1992 93 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.3.2 Syftet med det statliga stödet 74 . . . . . . . . . . . . . 6.3.3 Behörighet 75 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.3.4 Kategorier för statsbidrag 77 . . . . . . . . . . . . . . . . 6.3.5 Utlandsskoloma 78 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.3.6 Distansundervisning 99 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.3.7 Kompletterande svensk undervisning 101 . . . . . . . 6.3.8 Svensk undervisning vid utländsk skola 102 . . . . . 6.3.9 Skolgång i Sverige 103 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.3.10 Ett nytt centralt organ 104 . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.3.11 Tillsyn och utveckling 106 . . . . . . . . . . . . . . . . . .

7 Vissa övriga frågor om skolan i Sverige 107 . . . . . . . . 7.1 Internationell studentexamen International - Baccalaureate IB 107 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

7.2 Undervisning i olika ämnen på främmande språk

s.k. bilingual education 108 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.3 Insatser för barn och ungdomar som skaffat sig färdighet

i främmande språk utomlands 109

. . . . . . . . . . . . . . . .

8 Kostnader och genomförande 111 . . . . . . . . . . . . . . . .

Bilagor

Bilaga 1 Utredningens direktiv 113 . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Bilaga 2 Exempel internationalisering genom utbyten

och andra kontakter 121 . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Bilaga 3 Val av skolform. Redogörelse för enkät till

utlandsföräldrar 129 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Bilaga 4 Gällande bestämmelser för utlandsundervis-

ningen 137 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Bilaga 5 Utlandsundervisningens framväxt 145 . . . . . . . . .

Bilaga 6 Utlandsundervisningens kostnader 155 . . . . . . . . .

Bilaga 7 Förslag till förordning om statsbidrag till under-

visning av utlandssvenska bam och ungdomar 165

Sammanfattning

SOU 1992 93 Sammanfattning

Uppdraget kap. 1

Vårt uppdrag, som lämnades 1991, har gällt internatiosommaren naliseringen av ungdomsskolan, inkl. insatser för svenska barn

och ungdomar i andra länder. De frågor rör utbildningens

som mål och innehåll har dock hört till läroplanskommitténs uppdrag.

Utgångspunkter kap. 2

Skolan har en nyckelroll när det gäller att alla grund ge unga en för att leva i en alltmer internationaliserad värld. Utbildningens mål och innehåll måste utvecklas med internationalismen ett som förtecken. Läroplanskommitténs förslag i september 1992 lägger här en god grund. Det ökade intresset för skolans internationalisering har sin bakgrund i utvecklingen i Europa. Men skolans internationaliseringsperspektiv kan aldrig begränsas till det europeiska. Skolan måste försöka klargöra samband och beroenden i ett globalt perspektiv. Det finns allt fler beröringspunkter mellan den svenska skolans internationalisering och svenska elevers utlandskontakter å siena dan, insatser för utlandssvenska barn och ungdomar å den andra. En fortsatt internationalisering och ökad rörlighet kan förge nya utsättningar för lösning av de frågor som vi behandlar. Det är vanskligt att finansiera reformer, syftar till ökade som möjligheter för svenska ungdomar inhemska och utlandssvenska att studera utomlands, genom minskningar av resurserna för skolan och eleverna i Sverige. Våra förslag måste i ett vidare ses perspektiv än enbart utbildningsbudgetens.

Utbyten och andra internationella kontakter kap. 3

Utgångspunkter

Utbyten och andra internationella skolkontakter är medel för att förverkliga läroplanemas mål. Detta synsätt återfinns i läroplanskommitténs förslag. Där markeras också rektors särskilda ansvar för de internationella kontakterna, som ofta är ämnesövergripande.

Tendenser och nuläge SOU 1992 93 Sammanfattning Intresset för skolutbyten 0.d. har ökat de senaste åren, i första hand inom ramen för det europeiska samarbetet. EGEU kan komma att utveckla inom detta område. program Också i den svenska skolan har intresset ökat för internationelskolkontakter, både i form av resor och med hjälp av bl.a. data-

kommunikation. Praktiskt taget varje skola har i dag någon form

internationell kontakt. Varje år tillbringar dessutom omkring av 3 000 svenska ungdomar i gymnasieåldern ett studieår i utlandet. För lärare och skolledare är det i första hand fortbildning som ger möjligheter till enskilda internationella kontakter.

Våra förslag

Skolkontakter

Internationella kontakter måste ses som en del av skolans reguljära verksamhet. Men det finns skäl att uppmuntra kommuner och skolor, som gör utbyten och andra kontakter till mer än allmänna studieresor och alltså integrerar dem i sitt arbete på att försom verkliga målen enligt läroplaner och kursplaner. Vi föreslår att 15 milj.kr. anvisas för att stödja projekt som ger goda exempel på utnyttjande av utbyten och andra internationella kontakter som en del av undervisningen. Medlen bör disponeras av Statens skolverk. En förutsättning för stöd bör vara att kommunen betalar lika mycket av egna medel. Varje kommun och varje skola skall självklart bära ansvaret för sina internationella kontakter och för den praktiska hanteringen dem. Men vår enkät har visat att det finns ett behov av centraav la insatser för att underlätta och stödja kommuner och skolor i denna verksamhet. I flera andra länder finns det nationella informations- och serviceenheter med sådana uppgifter. Vi föreslår att ett centrum för internationell kontaktverksamhet skolområdet upprättas med uppgift i huvudsak att

a tillhandahålla en överblick över svenska skolkontakter med

andra länder,

b ta emot och förmedla önskemål från svenska och utländska

skolor om utbytes- och kontaktpartners,

c informera skolor och kommuner om förutsättningarna för

utbyten och andra kontakter med olika länder,

d skolor och kommuner råd och stöd när det gäller

ge genomförandet av utbytes- och andra kontaktprogram samt

e svara för central administration av nationella utbytespro-

gram och av kontaktverksamhet inom områden, där det finns särskilda skäl för en nationell samordning.

Ansvarsfördelningen beträffande information om utlandsstudi- SOU 1992 93 er, internationella kontakter m.m. mellan Svenska institutet, Cen- Sammanfattning trala studiestödsnämnden CSN, Verket för högskoleservice VHS och Statens skolverk kommer över inom utbildningsdeparatt ses tementet. Frågan organisationen för det föreslagna centret om bör lösas i anslutning till denna översyn.

Elevkontakter

Antalet svenska ungdomar på gymnasienivå, studerar utomsom lands, är i dag väsentligt större än antalet utländska elever i Sveri-

ge. Samtidigt bygger många internationella program, bl.a. inom

EG, ett direkt utbyte. Förutsättningarna att ta emot utländska elever i gymnasieskolan måste därför förbättras. Vi föreslår att inordnandet av utbyteslever och andra utländska elever i gymnasieskolans studieorganisation underlättas att begrepgenom pet extra elev återinförs samt att kommuner som tar emot extra elever inom statsmakterav na prioriterade utbytesprogram m.m. skall få särskilda medel för dessa elever. Stipendier är naturlig väg för kommuner I stödja enskilda en att ungdomars utlandsstudier. En annan väg kan att låta skolvara

pengen följa med en elev utomlands. Det är självklart värdefullt

om en kommun stödjer enskilda elever på detta sätt, vi är inmen te beredda att föreslå några föreskrifter. Dock föreslår vi att det skall ses som en angelägenhet för kommunen att, samma sätt som den i vissa fall måste betala för sina ungdomars utbildning i annan kommun, bekosta också i vart fall sådan utländsk utbildning som saknar motsvarighet i Sverige. Den helt övervägande delen av de svenska ungdomar, som studerar ett år utomlands gymnasial nivå, gör detta i engelskspråkiga länder utanför Europa. I perspektivet den europeiska utav vecklingen är det angeläget att öka de svenska förbindelserna med

de icke engelskspråkiga stora EG-länderna. Vi föreslår

att diskussioner tas upp med i första hand Tyskland och Frankrike om utbytesprogram eller andra anordningar ökar som möjligheterna för svenska gymnasister att förlägga ett studieår till dessa länder.

Lärar- och skolledarkontakter

Även internationaliseringssträvandena hög prioritet i läom ges rarfortbildningen, är det angeläget att förbättra enskilda lärares m.fl. möjligheter till internationella kontakter. De statliga insatserna i detta syfte bör också koncentreras. Vi föreslår

att sammanlagt 15 milj.kr. inkl. 3,5 milj.kr. som redan dispo- SOU 1992 93

neras av dels Svenska institutet, dels Statens skolverk anvisas till Sammanfattning -

stipendier för att främja lärares m.fl. internationella kontakter. Medlen bör disponeras av Svenska institutet. De skall avse stipendier för studieresor eller studiebesök samt för att täcka merkostnader i samband med tjänstgöring i skola utomlands. Medlen skall också kunna användas för att täcka kostnader i samband med deltagande i internationella konferenser o.d.

Tillgodoräknande av utlandsstudier kap. 4

Utgångspunkter och nuläge

De flesta internationella överenskommelser om tillgodoräknande gäller fullständiga utbildningar. För är huvudfrågan hur ett oss studieår i annat land skall kunna tillgodoräknas som en del av utbildningen i gymnasieskolan. Att så sker är i dag förhållandevis ovanligt de flesta läser ett år utomlands förlänger sin totala - som studietid med detta år. Det finns inte några bestämmelser om tillgodoräknande, inte heller någon rätt att efter ett utlandsår återvända till den studieväg man lämnat.

Våra förslag

En enkel och tilltalande väg skulle vara att, efter en allmän bedömning den utländska utbildningens karaktär och nivå, låta av ett utlandsstudieår generellt ersätta ett år i gymnasieskolan. En sådan lösning är också möjlig t.ex. vid värdering av en sökandes meriter för tillträde till högskolestudier. Men den är inte möjlig, det skall fråga om att i bokstavlig mening tillgodoräkna om vara den utländska utbildningen som svensk gymnasieutbildning. Då måste analysera den utländska utbildningens innehåll i förman hållande till den studieväg i gymnasieskolan som det är fråga om. En sådan prövning måste alltid göras vid den berörda skolan i det enskilda fallet. Centrala föreskrifter kan alltså aldrig handla om hur utlandsstudier skall tillgodoräknas. Däremot är det viktigt att skapa för-

utsättningar för att de faktiskt tillgodoräknas så långt det är möj-

ligt. Vi föreslår att en elev i gymnasieskolan skall ha rätt till ett års ledighet för utlandsstudier, att skolan, när eleven återvänder, skall eftersträva dels att tillgodoräkna mycket som möjligt av de utländska studierna, dels att organisera de fortsatta studierna så att hänsyn tas till de kunskaper, eleven skaffat sig utomlands, och så att omfattningen som av kompletterande studier begränsas till det nödvändiga,

att utlandsstudier, för vilka en elev haft ledighet, skall anges i SOU 1992 93

avgångsbetyg från gymnasieskolan samt Sammanfattning

att universitet och högskolor vid bedömningen av sökandes förkunskaper skall ta hänsyn till också sådana utlandsstudier

gymnasienivå som inte har formellt tillgodoräknats i gymnasie-

skolan.

Studiestöd för utlandsstudier kap. 5

Nuläge

Studiestöd för utlandsstudier gymnasienivå utgår i dag gene-

rellt till dem som studerar i Norden. I övrigt utgår stöd dels till

ungdomar som är bosatta utomlands med sina föräldrar, om minst en av dessa har yrkesmässig anknytning till Sverige, dels till elever i sådan klart yrkesinriktad utbildning saknar motsvasom righet i Sverige. Frågan ökade möjligheter till studiestöd på gymnasienivå om också utanför Norden har diskuterats de senaste åren, och statsmakterna har uttalat sig positivt i frågan. CSN förde i samband med 1991 års anslagsframställning fram vissa förslag. Dessa har överlämnats till oss.

Våra förslag

Svenska gymnasisters utlandsstudier under kortare tid

Vi anser det angeläget att möjligheterna för svenska gymnasister att få studiestöd för ett års utlandsstudier ökas, detta ett led i som

strävandena att ge fler svenska ungdomar fördjupade språkkun-

skaper och fördjupad kontakt med andra länder och kulturer. Vi har övervägt olika sätt att avgränsa den grupp som skulle komma

i fråga, t.ex. till att avse deltagare i av statsmakterna sanktionera-

de utbytesprogram, men vi har stannat för en generell ordning. Vi föreslår

att studiebidrag och ett merkostnadstillägg skall utgå till svens-

ka ungdomar för högst ett års studier gymnasial nivå utom-

lands. studiebidraget skall utgå med samma belopp som i Sverige

dvs. 835 kr. i månaden fr.0.m. den 1 januari 1993 och merkostnadstillågget inledningsvis med 1 150 kr. i månaden.

Svenska ungdomars längre utlandsstudier

Vi anser en ökning av möjligheterna till studiestöd motiverad när det gäller internationellt inriktad utbildning. Vi föreslår

att studiebidrag och merkostnadstillägg skall utgå i högst tre år SOU 1992 93 till svenska elever i internationellt inriktad utbildning i annat Sammanfattning land, efter prövning av den enskilda utbildningen. Därtill skall

stöd även i fortsättningen utgå för dels studier i Norden, dels yr-

kesinriktad utbildning som saknar motsvarighet i Sverige.

Utlandssvenska ungdomars studier

När det gäller utlandssvenska ungdomar innebar CSNs förslag ett närmande till reglerna för de familjepolitiska stöden och därmed en viss försämring av möjligheterna till studiestöd. Vi anser detta olyckligt. Studiestödet måste kunna utnyttjas också för att främja internationaliseringssyften, som är utbildningspolitiskt motiverade. Samtidigt kan vi inte inom för vårt uppdrag ta heramen upp frågan om sambanden mellan studiestöds- och socialförsäkringssystemen. Vi föreslår att bestämmelserna om studiestöd för studier gymnasial nivå till utlandssvenska ungdomar ses över tillsammans med bestämmelserna om barnbidrag m.m. för utlandssvenska familjer. Det statliga stödet till inackordering för gymnasieelever är numera inordnat i det generella stödet till skolan i kommunerna. Vi anser att samma modell bör tillämpas för de svenska utlandsskolorna. Vi föreslår att för elever i gymnasieundervisning vid svenska utlandsskolor medel motsvarande studiestödets merkostnadstillägg skall anvisas som en del av statsbidraget till skolhuvudmannen samt att för andra utlandssvenska elever, som är berättigade till studiehjälp, merkostnadstillägg skall utgå, om eleven reser mellan skolan och hemmet eller är inackorderad.

Undervisning av utlandssvenska barn och ungdomar

kap. 6

Nuläge

Svenska utlandsskolor finns i dag ca 40 orter i alla Världsdelar. På sex orter bedrivs reguljär högstadieundervisning och på en ort Bryssel reguljär gymnasieundervisning. Det sammanlagda elevantalet är ca l 200. Som följd av en överenskommelse mellan berörda regeringar finns också finska och norska elever i de svenska utlandsskolorna. Till detta kommer korrespondensundervisning i Hermods regi med ca 500 elever och kompletterande svensk undervisning med ca 2 600 elever ett stort antal orter. statsbidrag lämnas även till den svenska sektionen av Lycée International i Saint Ger-

main-en-Laye och till kommuner som tar emot utlandssvenska SOU 1992 93 elever i sin skola. Sammanfattning De samlade statliga bidragen till undervisning av utlandssvenska barn och ungdomar uppgår budgetåret 199293 till ca 54 milj. kr.

Utgångspunkter

För att det skall vara möjligt att rekrytera svenskar med barn i skolåldern till arbetsuppgifter i andra länder är det viktigt att det i dessa länder finns tillgång till undervisning som motsvarar den svenska skolans. Med en ökad rörlighet hos svenska familjer blir

insatser för att bevara förankringen i det egna språket, den egna

kulturen och det egna samhället väsentligare. Detta ger utlandsundervisningen en ökad betydelse. Samtidigt växer internationella utbildningsalternativ fram. Intresset för internationella skolor har ökat bland utlandssvenska familjer. I detta läge ser vi kombinationsmodeller svenska sko- lor med internationell inriktning och internationella eller andra utländska skolor med svenska inslag som intressanta framtids- lösningar. Utifrån tendenserna i svensk skolpolitik kan två slutsatser dras För det första är riksdagens beslut att garantera de fristående skolorna resurser i princip motsvarande de kommunala skolornas ett starkt skäl för ett motsvarande ökat stöd till utlandsskolorna. För det andra talar samtidigt ett förverkligande av valfrihetens princip även för utlandssvenskarnas del för ett statligt stöd också till and-

ra skolor ån svenska, något som skulle inverka negativt möjlig-

heterna att upprätthålla svenska utlandsskolor. Den valfrihet, som vi anser vara den väsentliga i detta sammanhang, gäller de utlandssvenska barnens och ungdomarnas kontakt med och möjlighet att återvända till Sverige. Vi vill inte bidra till att riskera eller urholka den valfriheten. Därför utgår vi från att statsbidrag även i fortsättningen bara skall utgå för i någon mening svenska eller vid nordisk samverkan nordiska ut- - bildningsalternativ. Vi anser det angeläget att organisationen och ansvarsfördelningen för utlandsundervisningen anpassas till de senaste årens utveckling i fråga om skolan i Sverige. Det innebär att vi förordar en radikal förenkling av statsbidragssystemet med en ökad frihet för huvudmän och skolor att utnyttja resurserna. Vidare anser vi att statens roll i förhållande till utlandsundervisningen bör utformas efter mönster av dess roll i förhållande till de kommunala och fristående skolorna.

Våra förslag SOU 1992 93 Sammanfattning Behörighet

Behörighetsreglerna går i dag ut att försöka definiera utlands-

svenska familjers anknytning till Sverige genom att ange syssel-

sättningar som det i någon mening år ett samhällsintresse att

svenska medborgare ägnar sig utomlands. Det har emellertid blivit allt svårare att utforma hållbara sådana bestämmelser. Enligt vår bedömning kommer det att bli än svårare med den utveckling som kan förutses på i första hand den europeiska arbetsmarknaden. En ordning som innebär fler och fler svårbedömda fall och mer eller mindre komplicerade prövningar bör undvikas på rent administrativa grunder.

Vi menar dessutom att principerna för statligt stöd bör utgå

från elevens behov och intresse, inte från föräldrarnas skål för att lämna Sverige och sätt att försörja sig i det land där de bor. Barnets ankytning till Sverige bör alltså vara det avgörande. Vi föreslår att i underlaget för statsbidrag i de kategorier som anges ne- dan skall ingå barn och ungdomar, som är svenska medborgare, är bosatta utanför Sverige och har svenska som normalt umgäng-

esspråk med minst en av sina föräldrar vårdnadshavare.

Kategorier för statsbidrag

Vi föreslår att statsbidrag för undervisning av utlandssvenska barn och ungdomar skall lämnas till

a svenska, i förekommande fall också andra nordiska, ut-

landsskolor,

b distansundervisning,

c kompletterande svensk undervisning,

d utländska skolor, som anordnar undervisning i svenska eller

om Sverige, samt

e kommuner eller landsting, som tar emot utlandssvenska ele-

ver i sin skola. Vårt förslag innebär att sådan korrespondensundervisning med vår terminologi distansundervisning och sådan komplette- rande svensk undervisning, som äger rum vid en utlandsskola, skall vara en integrerad del av verksamheten vid skolan och deltagarna således betraktas som elever där. Statsbidraget till distansundervisning avser därmed bara verksamhet utan anknytning till utlandsskola.

3. Uzlandsskolorna SOU 1992 93 Sammanfattning A. Allmänna grunder

Vi föreslår att utlandsskolornas verksamhet så långt möjligt skall bedrivas enligt grunderna för skolan i Sverige, att läroplanerna för grundskolan och gymnasieskolan skall tilllämpas men jämkningar i timplanerna kunna göras för att undervisningen internationell inriktning,

a ge en mera

b för särskilt utrymme värdlandets språk och kultur

att ge och

c för att underlätta samverkan med ett eller flera andra nor-

diska länder.

B. Etablering

Vi föreslår att en utlandsskola skall förklaras berättigad till statsbidrag av regeringen. I praktiken kommer sådana ärenden att handla om inrättande låg- och mellanstadieundervisning. Varje skola bör kunna ha av elever också i högstadie- och gymnasieundervisning. I den mån skolan inte själv kan klara av den undervisning eller handledning som behövs, får den samverka med en eller flera andra skolor utlandsskolor, skolor i värdlandet eller skolor i Sverige eller med en organisation för distansundervisning. Tecknet att en utlandsskola har ett självständigt ansvar också för högstadie- eller gymnasieundervisning blir då att den har rätt att utfärda slutbetyg från grundskolan respektive avgångsbetyg från gymnasieskolan, i förekommande fall också för elever vid andra skolor, med vilka den samverkar. Vi föreslår att Statens skolverk skall besluta om huruvida en statsbidragsberättigad utlandsskola skall få fullt och självständigt ansvar för högstadie- respektive gymnasieundervisning.

c. statsbidrag

Vi starka skäl tala för att utlandsskolorna får resurser en anser nivå i princip motsvarande vad de kommunala och fristående skolorna i Sverige får. Vid en jämförelse har vi inte funnit skäl för

att utgå från annat än samma genomsnittskostnad per elev för ut-

landsskoloma för de kommunala skolorna. Vi föreslår som att statsbidraget för grundskole- respektive gymnasieundervisning i princip skall motsvara genomsnittskostnaden per elev i motsvarande undervisning iSverige.

Vi anser att huvudmännen för utlandsskolorna bör i prin- SOU 1992 93 ges cip samma frihet som skolhuvudmännen i Sverige när det gäller Sammanfattning att utnyttja statsbidraget. Vi föreslår att statsbidraget till en utlandsskola skall vara ett allmänt finansiellt stöd till verksamheten vid skolan och att således huvudmannen själv skall besluta hur de anvisade medlen skall utnyttjas. Vi anser att statsbidraget bör relateras till antalet elever i respektive undervisning utan någon koppling till undervisningens organisation. Vi har funnit det möjligt att arbeta med ett schablonbelopp per skolform. Vi föreslår att statsbidraget beräknas med ett schablonbelopp per elev i dels grundskoleundervisning, dels gymnasieundervisning, dels kompletterande svensk undervisning samt

att dessa belopp fastställs i det årliga budgetarbetet, de två

förstnämnda utifrån aktuell statistik rörande skolan i Sverige. Vi utgår från genomsnittskostnad 49 000 kr. elev i en av per grundskole- och 46 000 kr. i gymnasieundervisning. Vi innefattar då alla slag av kostnader som för den svenska skolan täcks av kommunen med hjälp av statsbidrag. Med hänsyn till de mycket skiftande förutsättningarna i fråga lokaler vi det emelom anser lertid inte lämpligt att innefatta lokalkostnader i schablonerna. Staten bör här även i fortsättningen täcka en viss andel av de faktiska kostnaderna för nödvändiga lokaler. Vi föreslår att medel för lokaler skall anvisas särskilt till varje skola med ett belopp motsvarande 75 % skolans faktiska kostnader för av nödvändiga lokaler. För den kompletterande svenska undervisningen vid utlandsskola räknar vi med ett schablonbelopp 1 800-1 900 kr. av per elev, motsvarande nuvarande genomsnittskostnad. I dag tas i statsbidragssystemet ingen hänsyn till de betydande skillnaderna i levnadskostnader mellan olika skolorter. En indexering, i första hand avseende personalkostnader, är motiverad. Den kan lättare genomföras vid en ökning av de totala enligt resursena vårt förslag. Vi föreslår att kostnadsskillnaderna mellan olika skolorter beaktas genom att en del av schablonbeloppen indexeras.

D. Lärare

I det föreslagna systemet finns inte längre någon koppling mellan statsbidrag och lärartjänster. Vi föreslår att undervisningen i så stor utsträckning är möjligt skall som fullgöras av innehavare av fasta lärartjänster och att styrelsen skall bestämma vilka lärartjänster skall finnas som vid en skola.

Utlandsskolorna kan inte fungera som en del av det svenska SOU 1992 93 skolväsendet utan ett samspel med skolan i Sverige i fråga lä- Sammanfattning om rare. De regler som finns om att lärare vid utlandsskola efter ett visst antal år skall tjänstgöra i Sverige bör därför finnas kvar. Utlandsskolornas möjligheter att rekrytera lärare från skolan i kommunerna måste vidare säkras. Vi föreslår att den som är lärare vid utlandsskola normalt skall tjänstgöra som lärare i skolväsendet i Sverige under minst två åtta av varandra följande år samt att den som är lärare i skolväsendet i kommun bör medges en upp till sex års ledighet för tjänstgöring vid utlandsskola. Vi anser det också viktigt för möjligheterna att rekrytera lärare och rektorer till utlandsskolorna att tjänstgöring där värderas i princip samma sätt som statlig och kommunal tjänst. Vi föreslår att värdet av tjänstgöring vid utlandsskola i olika sammanhang i Sverige ses över i särskild ordning.

Distansundervzisning

Flertalet av dagens korrespondenselever blir i vår modell elever vid respektive utlandsskola. Varje skola får ta ställning till behovet av distansundervisning för sina elever och bekosta sådan undervisning inom ramen för sitt statsbidrag. De skolor som samverkar med andra och alltså omfattas beslut Skolverket - av av om rätt att utfärda betyg bör ha frihet att välja samarbetspart- ner också i fråga distansundervisning. För övriga skolor om anser vi att samma ordning bör gälla som för den rena distansundervisningen. Vi föreslår att behöriga elever i grundskole- och gymnasieålder, inte som går i svensk skola, skall ha rätt att kostnadsfritt få material för och delta i distansundervisning samt att Statens skolverk skall träffa överenskommelse med huen vudman för distansundervisning om att denne skall för såsvara dan undervisning för berörda elever. För grundskolenivån kommer det i motsats till vad gäl- - som

ler för gymnasienivån inte att finnas någon marknad för di-

stansundervisning utöver den som utlandseleverna utgör. I detta läge måste staten ta ett grundläggande Vi föreslår ansvar. att Skolverkets Överenskommelse med huvudman för dien stansundervisning också skall syfta till att garantera att ett material för högstadieundervisning per distans finns tillgängligt.

Kompletterande svensk undervisning SOU 1992 93 Sammanfattning Vi föreslår att statsbidrag till kompletterande svensk undervisning skall lämnas till huvudman, som inte är utlandsskola, med ett schablonbelopp per behörig elev. Denna undervisning har högre kostnader per elev än den kompletterande undervisningen vid utlandsskola. Vi anser en viss förstärkning motiverad och räknar med ett genomav resurserna snittsbelopp av 2 400 kr. per elev.

Svensk undervisning vid utländsk skola

Modeller liknande den vid Lycée International i Saint Germainen-Laye bör kunna utvecklas också i andra sammanhang. Vi föreslår att regeringen, efter prövning av varje särskilt fall, skall kunna besluta statsbidrag till utländsk skola med svenska elever, som om anordnar undervisning i svenska och om Sverige.

skolgång i Sverige

Valfrihet för utlandssvenska familjer bör enligt vår mening inne-

fatta också alternativet skolgång i Sverige. Detta bör ta sig uttryck

i kommun, i sin skola tar emot utlandssvenska elever, får att som bidrag för dem. Vi föreslår att kommun eller landsting, som i sin skola tar emot utlandssvenska elever, skall få statsbidrag för dem enligt samma schablosom de som tillämpas för utlandsskolorna. ner

Central organisation

Skolverkets uppgifter i fråga om utlandsskolorna bör vara i princip desamma som i fråga om skolorna i Sverige. Det innebär en

tyngdpunkt tillsyn, uppföljning och utvärdering samt allmän skolutveckling. Skolverket bör i linje härmed avlastas de administrativa uppgifterna rörande utlandsundervisningen. Samtidigt finns det behov av ett centralt organ, som kan funlänk mellan utlandsskolorna och det svenska skolsamgera som hället, företräda utlandsundervisningen i olika sammanhang och för informations- och serviceuppgifter skilda slag till båsvara av de utlandsskolor och allmänhet. Vi har inspirerats av den ordning, införts för folkbildningen, där ett råd företräder som som intressenterna i verksamheten har tagit över uppgifter som tidiga-

låg Skolöverstyrelsen. Vi föreslår

re

att en planerad ideell förening, preliminärt kallad Föreningen SOU 1992 93 för Utlandsundervisning FFU, anförtros fördelningen av statsbi- Sammanfattning drag och andra administrativa uppgifter samt informations- och

serviceuppgifter som rör undervisningen av utlandssvenska barn

och ungdomar, att Statens skolverk skall ha tillsyn över samt svara för uppföljning och utvärdering av utlandsundervisningen, att utlandsskoloma skall vara skyldiga att lämna det underlag som Skolverket behöver för detta ändamål, att utlandsskolorna skall omfattas av Skolverkets ansvar för nationell skolutveckling samt att de medel som Skolverket disponerar för fortbildning skall kunna tas i anspråk också för insatser för personal vid utlandsskolorna.

Vissa övriga frågor om skolan i Sverige kap. 7

Baccalaureate

International

Vi anser att studierna för International Baccalaureate IB bör likställas med ett nationellt program i gymnasieskolan. Vi föreslår att för att anordna studier för IB skall en kommun i fortsättningen bara behöva ha godkännande av den centrala IB-organisationen IBO i Geneve.

Bilingual education

Det är viktigt att även fortsättningsvis stödja utvecklingen av un-

dervisning på främmande språk i andra ämnen bilingual educa-

tion. Vi föreslår att 1,5 milj.kr. av de för lärarstipendier avsedda medlen jfr

ovan skall utnyttjas för stöd till fortbildning av lärare i samband

med initiativ till att bedriva undervisning på annat språk ån sven-

ska.

Hemvändande elever med särskilda språkkunskaper

Vi anser det viktigt att skolan ger möjligheter att underhålla och

vidareutveckla språkkunskaper som förvärvats på köpet vid ut-

landsvistelser. Vi föreslår

att bestämmelser införs om att språkundervisningen så långt möjligt skall organiseras så att hemvåndande elevers språkfärdig-

heter tas till vara och utvecklas från den nivå de har när eleverna inträder i den svenska skolan.

Kostnader och genomförande kap. 8 SOU 1992 93

Sammanfattning Vi uppskattar merkostnaderna för våra förslag till 144 milj.kr. Huvuddelen förslagen kan, under förutsättning att finansieav

ringsfrågan löses, efter proposition och riksdagsbeslut våren 1993

genomföras den 1 juli 1993. Inrättandet av ett informations- och servicecentrum för internationella skolkontakter är dock beroende fortsatt utredningsarbete. Det nya statsbidragssystemet för av utlandsundervisningen kan vidare inte tillämpas förrän inför budgetåret 199495.

1 SOU 1992 93

Uppdraget och arbetet

Kapitel 1

1.1 Utredningsuppdraget

Vårt uppdrag har gällt internationaliseringen av ungdomsskolan. Det har varit begränsat till frågor om olika medel för att förverkliga skolans internationaliseringsmål och för att stimulera och underlätta rörlighet mellan Sverige och andra länder. Frågor om utbildningens mål och innehåll har tillhört Lâroplanskommitténs uppdrag. Direktiven redovisas i bilaga De kan sammanfattas under fem huvudrubriker utbyten, andra kontakter och rörlighet, tillgodoräknande av utlandsstudier, studiestöd för utlandsstudier, 4. svensk utlandsundervisning samt vissa övriga frågor skolan i Sverige. om Vi redovisar några allmänna utgångspunkter i kapitel Därefter behandlar vi vart och ett av de fem nämnda områdena i kapitlen 3-7. Läroplanskommittén har i september 1992 överlämnat sina förslag till läroplaner för grundskolan, gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbildningen. I kommitténs direktiv angavs internationaliseringen ett område borde beaktas särskilt. I som som de frågor rörande utbildningens mål och innehåll, aktualisesom rats under vårt arbete, har vi haft överläggningar med och framfört synpunkter till kommittén.

1.2 Utredningsarbetets uppläggning och genomförande

På vårt förslag har ett antal företrädare för berörda myndigheter och organisationer m.m. förordnats att vara experter utred-

ningen genom att ingå i en kontaktgrupp. Denna grupp har sammanträtt sex gånger under arbetets gång. I allt väsentligt har de

överväganden och förslag, som vi nu för fram, härvid vunnit gehör. Följande personer har ingått i kontaktgruppen förbundsordföranden Nils Arndt, Sveriges Skolledarförbund, avdelningschefen Gert Berntsson, Lärarförbundet, jur.kand. Per Blomqvist, Svenska Arbetsgivareföreningen,

byrådirektören Margareta Hallgren, Universitets- och högsko-

leämbetet, fr.o.m. 1992-07-01 Verket för högskoleservice,

jur.kand. Gunnar Hultquist, Riksförbundet Hem och Skola, SOU 1992 93 kanslichefen Margareta Höglund, Statens skolverk, Kapitel I enhetschefen Ulla Rylander, Svenska institutet, departementssekreteraren Charlotte Svensson, Civildepartementet, utredningssekreteraren Kerstin Svensson, Lärarnas Riksförbund, utredaren Eva Thulin Skantze, Landstingsförbundet, direktören Gudrun Torstendahl, Svenska Utlandsskolors Förening SUF, sekreteraren Marianne Wedin, Svenska Kommunförbundet, samt

studeranden Marika Östman, Elevorganisationen.

Vi har haft överläggningar med SUFs styrelse, med ledningen för Hermods och med ledningen för Statens skolverk. Vi har därutöver sammanträffat med företrädare för ett antal organisationer m.fl., som berörts av vårt uppdrag, bl.a. Stiftelsen för Intemationellt Ungdomsutbyte, vissa s.k. utbytesorganisationer, Föreningen Norden, ett antal större företag med utlandsanställda, Svenska Missionsrådet samt Europakontoret inom International Baccalaureate Organisation. Vi har samrått med Utrikesdepartementet och med SIDA. Delvis i samband med resor för andra uppgifter har vi besökt de svenska skolorna i Berlin, Bryssel, Fuengirola, London, Madrid, Palma de Mallorca, Paris och Wien samt den svenska sektionen av Lycée International i Saint Germain-en-Laye utanför Paris. Vi har i Bryssel också besökt dels EG-kommissionens sekretariat för att informera oss om aktuella och planerade program skolområdet, dels ledningen för European Schools. I Köpenhamn har vi besökt Nordiska Ministerrådets sekretariat samt Undervisningsministeriet och i London Department of Education and Science, British Council samt Central Bureau for Educational Visits and Exchanges. Vi har medverkat vid ett antal svenska, nordiska och internationella konferenser med anknytning till vårt uppdrag liksom vid studie- och fortbildningsdagar för lärare och annan skolpersonal. Vi har deltagit i samråd med Centrala studiestödsnämnden CSN m.fl. med anledning av nämndens uppdrag att se över ordningen för information om utlandsstudier. I juni 1992 har vi av-

gett samrådsyttrande till CSN i denna fråga. Detta yttrande har

bifogats CSNs förslag i frågan i anslagsframstâllningen för budgetåret 199394. Vi har vidare haft samråd med Riksrevisionsverket RRV med anledning av verkets uppdrag att se över ordningen för värdering av utländsk utbildning. I augusti 1992 har vi avgett yttrande till Kulturdepartementet över RRVs slutrapport Att värdera utländsk kompetens. Vi har genomfört tre enkäter, nämligen till ett urval kommu-

ner och landsting rörande skolans internationella kontakter se

avsnitt 3.3.1, till utbytesorganisationerna rörande omfattningen SOU 1992 93

och inriktningen av deras verksamhet se avsnitt 3.3.2 samt till Kapitel 1

utlandssvenska familjer med barn i skolåldern rörande deras val

skola och på svensk utlandsundervisning i förhållande till

av syn andra alternativ avsnitt 6.3.1 och bilaga 3. Vi har vidare

se sam-

lat in vissa uppgifter verksamhet och ekonomi vid utlandsskoom loma direkt från skolorna. Margareta Brandelius och Carl-Magnus Windén har för vår räkning, utifrån enkäten till kommuner och landsting, ställt samman ett antal exempel internationalisering genom kontaktoch utbytesverksamhet bilaga 2. Stellan Ranebo vid Nordiska Ministerrådets sekretariat har hjälpt oss att få en överblick över läget i fråga om skolkontakter via datakommunikation.

2 Utgångspunkter

SOU 1992 93 Kapitel 2

Internationaliseringen av den svenska skolan är en del av internationaliseringen av det svenska samhället i stort. Och den i sin tur är en del av internationaliseringen av världssamhället, en process som, med eller utan stöd av politiska beslut, fortgår i alla länder och inom snart sagt alla områden mänsklig verksamhet. av Såväl ekonomiska band som det gemensamma ansvaret för hur jordens resurser utnyttjas och fördelas knyter länder och folk allt närmare varandra; de utmaningar och problem som detta innebär belystes senast vid FN-konferensen om miljö och utveckling i juni 1992 i Rio de Janeiro. Samtidigt gör satelliter och parabolantenner händelser och företeelser världen över till delar allt fler av människors vardag. Utvecklingen av kommunikationerna ger möjligheter till personliga kontakter med andra kulturer och samhäl-

len i en omfattning som för bara någon generation sedan inte

kunde anas. Invandrare och flyktingar från utsatta länder ger samhällen som det svenska en mångkulturell prägel, samtidigt

som de fungerar som levande påminnelser om att världen är

en och till sist odelbar. Skolan har en nyckelroll när det gäller att ge alla unga en grund för att leva och verka i denna alltmer internationella värld och i ett Sverige som inte kan isoleras från sin omgivning. Det är också i den internationella masskulturens och Inter Rail-kortens tidevarv ofta ungdomen som har lättast att ta till sig och ta del i det svenska samhällets internationalisering. För skolan gäller det att fånga och vidareutveckla detta. Så långt möjligt utupp ifrån upplevelser och erfarenheter måste varje människa egna ung genom skolan få insikter i internationella beroenden och samband, förståelse för andra kultur- och samhällstraditioner och kunskaper i språk och andra länder. om Samtidigt skärps i ett mer internationellt orienterat samhälle kravet en fast förankring i den egna kulturen och det egna språket. Detta viktig uppgift den svenska skolan, samtiger en digt som det, när rörligheten mellan Sverige och andra länder Ökar, ger en ökad betydelse den svenska undervisningen för utlandssvenska barn och ungdomar. Den viktigaste dimensionen av skolans internationalisering ligger givetvis i att utbildningens mål och innehåll utvecklas med internationalismen som ett förtecken. Enligt vår bedömning har de senaste årtiondenas läroplaner för den svenska skolan varit framsynta i detta avseende. Det internationella perspektivet finns väl framskrivet redan i de gällande läroplanerna för både grundskolan och gymnasieskolan. Det senaste exemplet är den kursplan för

ämnet samhällskunskap i gymnasieskolan, som började tillämpas i SOU 1992 93 slutet av 1980-talet. Detta hindrar inte att ett nytt avstamp för Kapitel 2 internationaliseringen i skolan nu är motiverat. De kraftfulla signaler i fråga internationalisering av svensk utbildning, som reom geringen just givit i propositionen 19929321 Universitet och högskolor frihet för kvalitet, måste få genomslag också i ung- domsskolan. Läroplanskommitténs förslag till nya läroplaner i betänkandet SOU 199294 Skola för bildning lägger här en god grund. Det ökade intresse för skolans internationalisering, som vi kunnat konstatera och som politiskt kommit till uttryck i uppdragen till Läroplanskommittén och till oss, måste ses som en följd den intensifierade diskussionen Sveriges förhållande till det av om europeiska integrationsarbetet och de nya förutsättningar för det arbetet, skapats demokratiseringen i Öst- och Censom genom traleuropa. Självklart skall skolan liksom alla andra delar vårt av samhälle uppmärksamma och ta del i hur Sverige integreras i det Europa som nu formas. Men Sveriges och den svenska skolans perspektiv kan aldrig begränsas till det europeiska, än mindre till bara det västeuropeiska. Det är nödvändigt att skolan ger kunskaper inte bara om det Europa, som finns utanför EGEU, utan också om den värld, som finns utanför Europa. Skolan måste lyfta fram och ge insikter i de globala sambanden och beroendena i stort. De grundläggande frågorna om förhållandet mellan rika och fattiga länder, om befolkningsexplosionen, om den gemensamma miljön och utnyttjandet av naturresurserna och om solidaritet och mänskliga rättigheter ofrånkomlig inramning också de europeiska integrager en tionssträvandena. Samtidigt kan förvisso dessa frågor ställas och belysas också i ett europeiskt sammanhang utifrån förhållandena i Öst- och Centraleuropa. Situationen i Ryssland, Polen och de baltiska staterna ger för svensk del ett grannlandsperspektiv internationaliseringen. Ett än näraliggande sådant perspektiv, skolan måste hålla lemer som vande, är det nordiska. Att Sveriges intresse för och kontakter med andra europeiska länder ökar, gör inte den djupt rotade nordiska gemenskapen mindre väsentlig. Tvärtom kan den vara något att ta fasta på, när de nordiska ländernas kontakter inom det nya Europa skall utvecklas. I kapitel 6 vi ett exempel på detta slag ger av praktisk nordism i skolsammanhang. Vi vill alltså sammanfattningsvis markera vikten av att skolan, också när en aspekt av internationaliseringen dominerar den allmänna debatten, bevarar ett brett internationaliseringsperspektiv. Skolans uppgift är här ytterst att belysa och försöka klargöra sambanden och beroendena mellan olika geografiskt mer eller mindre väl avgränsade storheter från orten, kommunen och landsdelen

över den svenska nationen, Norden, Östersjöregionen, Västeuropa

och Europa till världen som helhet. Sina direkta internationella

kontakter riktar kommuner och skolor av praktiska och ekonomi- SOU 1992 93 ska skål i första hand mot mera näraliggande länder. Detta gör Kapitel 2 det desto angelägnare att skolan i sin undervisning håller det breda internationaliseringsperspektivet levande. Vi tar så upp ett par frågor som berör vårt utredningsuppdrag som helhet. Formellt är det lätt att dela vårt uppdrag i två huvuddelar upp

efter målgrupper å ena sidan åtgärder som främjar internationali-

seringen av skolan i Sverige och underlättar enskilda elevers utlandsstudier, å andra sidan åtgärder för svenska barn och ungdomar som är bosatta i andra länder med sina föräldrar. I sak finns det emellertid påtagliga beröringspunkter mellan de två delarna. Särskilt två aspekter har aktualiserats i vårt arbete, nämligen följande. Ju mer av internationellt inriktad utbildning som ges inom ramen för den svenska skolan, desto naturligare blir det att ställa frågan varför inte svenska staten skall stödja likartad utbildning för svenska elever också när utbildningen utanför Sveriäger rum ge. Och generösare möjligheter som öppnas för vanliga svenska ungdomar att studera utomlands, desto svårare blir det att dra en gräns mellan denna kategori elever och elever, som betraktas utlandssvenska. Vi återkommer till dessa frågor i berörda kasom pitel i det följande, men vi vill här göra det allmänna konstaterandet att en fortsatt internationalisering och ökad rörlighet i första hand inom Europa med all säkerhet kommer att ge nya förutsättningar för lösningar av de frågor vi behandlar i detta betänsom kande. För oss liksom för andra utredningar gäller att vi bara får föreslå reformer som kan finansieras genom omprioriteringar inom det berörda området. Huvuddelen insatserna för att internatioav nalisera skolan måste också enligt vår mening göras del som en av det reguljära skolarbetet och inom ramen för de resurser som kommuner och skolor förfogar över. Vissa av våra förslag avser emellertid ambitionshöjningar när det gäller möjligheterna för svenska ungdomar både inhemska och utlandssvenska att stu- - dera utomlands. Enligt vår mening är det vanskligt att finansiera de reformer, som vi föreslår i detta avseende, genom minskningar om än marginella av de totala resurserna för skolan och ele- - verna i Sverige. Den psykologiska olägenheten av att fram den vägen vore i vart fall stor. Risken att internationaliseringen skulle ses som en lyx, som ställdes mot mer eller mindre eftersatta behov i skolans och kommunernas vardag, är uppenbar. Mot den bakgrunden tillåter vi att föra fram vissa reformoss förslag utan förslag om motsvarande finansiering. Vi gör det i förvissningen, att det vi föreslår måste ses som led i hela det svenska samhällets anpassning till en mer internationaliserad och rörlig omgivning, och att finansieringen därför måste ses i ett vidare perspektiv än enbart utbildningsbudgetens.

i

aaah

å Lszmztnjtigzgxå..små L crilsxfsvâkize-ê ash

. s Å i

gsaxáagemx. guüâ,

gägázâcâiøm â.áiñgiürfüixâååå,i A å V

wliüiwüâiâvaübäâsitømárø 7

,ggngxásziâa 4 aummüais imf-§ola vs nagnimø

L

l

F êøxáégámâz ä

. a å L g .

ga ;inlägg M Väwmüm

. 4

W235i.

.Lyáás ä

3 och andra SOU 1992

Utbyten

93 Kapitel 3

internationella kontakter

3.1 Utgångspunkter

Alla slag av personliga kontakter med andra länder, folk och samhällssystem kan vidga den enskildes vyer och därmed bidra till in-

ternationell förståelse i någon mening. Men utbyten och andra in-

ternationella kontakter inom skolans område har en särskild roll de är medel för att förverkliga skolans uppgift att förbereda barn och ungdomar för ett mera internationellt samhälle. Den uppgiften har, som vi förut nämnt, särskilt markerats i direktiven till Läroplanskommittén. Denna kommittés överväganden har därför varit av stor betydelse för oss, och vi har haft möjlighet att med kommitténs sekretariat diskutera de formuleringar i förslagen till nya läroplaner, som har anknytning till vårt uppdrag. I förslagen till läroplaner för både grundskolan och gymnasieskolan SOU 199294 sågs i avsnittet Skolans värdegrund och uppgifter att det är viktigt att utveckla förmågan att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingsgrunder och att kontakter med skolor och ungdomar i andra länder bidrar till detta. I förslaget till läroplan för gymnasieskolan sägs dessutom, att internationella kontakter, utbildningsutbyte och praktik i andra länder skall främjas. Dessa formuleringar lägger den grund, som vi anser angelägen, för att se skolans internationella kontaktverksamhet som en del i förverkligandet av de centrala målen för utbildningen. Värt att notera är också att, enligt förslaget till läroplan för gymnasieskolan, en strävan i skolan skall vara att eleven får kännedom om möjligheter till utbildning, praktik, m.m. i andra länder. Denna formulering understryker vikten att information av om utbildning och arbete i första hand i Europa utvecklas och görs lättillgänglig för dem som arbetar i skolan. I avsnittet Rektors ansvar sägs att rektor har ett övergripande ansvar för att verksamheten som helhet inriktas att nå de nationella målen. I anslutning till det markeras rektors särskilda ansvar bl.a. för att skolans internationella kontakter utvecklas grundskolan respektive för att stimulera till internationella kontakter, samverkan och utbyte i utbildningen gymnasiesko-

lan. Med tanke på att internationell kontaktverksamhet inte är något som kan hänföras till vissa ämnen, stadier eller personal-

grupper utan i princip kan beröra alla i en skola, är det enligt vår mening väsentligt att skolledningen detta sätt ges ett uttalat ansvar för att initiera och vidareutveckla sådan verksamhet. Vi vill när det gäller rektors roll i sammanhanget särskilt peka följande.

Med det sätt att reglera undervisningstiden i ett minsta antal SOU 1992 93 timmar netto per ämne, som beslutats för gymnasieskolan och Kapitel 3

föreslås komma att gälla också för grundskolan, blir frågor

som om hur olika ämnesövergripande projekt skall belasta eller positivt uttryckt tillgodoräknas olika ämnen väsentliga. En sam- -

lad bedömning av varje enskilt projekt, som går över ämnesgrän-

kommer att krävas. Det är uppenbart att skolledningen får en ser, viktig roll när det gäller att samla berörda lärare kring lösningar av sådana frågor i samband med studieresor och andra internationella kontakter, som förutsätter att reguljär undervisning faller bort. Skolöverstyrelsens servicematerial Alternativ schemaläggning S 916 innehåller en modell för hur nettotidssystemet i gymnasieskolan kan hanteras så att utrymme skapas för t.ex. internationell kontaktverksamhet. Ytterligare stöd för skolorna kan emellertid behöva ges från Statens skolverk, i vart fall i form av en motsvarande insats för grundskolans del, när den nya ordningen introduceras också där. Vi vill inledningsvis även ta ett par definitionsfrågor. upp Utbyte är en term som i detta sammanhang ibland slentrianmässigt används som liktydig med kontaktverksamhet över huvud taget. Vi försöker för vår del, också framgår kapitlets som av rubrik, se utbyte som en kontaktform bland andra. Vi eftersträvar

således att använda termen bara när det är fråga om utbyte i

egentlig mening. De läroplansformuleringar, som vi nyss redovisat, täcker självfallet bara sådan kontaktverksamhet, som äger rum i skolans regi och är del det lokalt planerade arbetet på att förverklisom en av de nationella målen. Sådan kontaktverksamhet berör naturliga normalt både lärare och elever samt skolledare och kanske gen även andra personalgrupper. Det förekommer också en hel del internationella kontakter i form av att elever, lärare eller andra studerar eller arbetar en tid i ett annat land. Det är då inte alltid i vart fall inte vad beträffar -

elever fråga om verksamhet som anordnas eller stöds av skolan.

- Vi menar emellertid att utlandskontakter av detta slag anknyter så nära till skolans mål och uppgifter i fråga om internationalise-

ring, att vi har funnit det ändamålsenligt att behandla dem till-

sammans med sådana kontakter som mera direkt är skolangelägenheter. Vi använder i det följande termen skolkontakter för de kontakter som är en del av skolans undervisning, medan vi talar om elevkontakter respektive lärar- och skolledarkontakter, när det är fråga kontakter individuellt eller i grupp, vare sig konom takterna ordnas eller stöds av skolan eller inte.

i

3.2 Internationella tendenser SOU 1992 93 Kapitel 3 Den strävan efter samförstånd och gemenskap över nationsgränkännetecknar dagens Europa, gör sig gällande också inser, som om skolans område. Detta kommer bl.a. till uttryck i en utökad kontaktverksamhet mellan skolor i olika länder, i första hand med svensk terminologi högstadie- och gymnasienivå, men ock- så i viss mån på lägre nivåer. Den vanligaste formen av kontakter är att en klass med lärare

gör en studieresa om några dagar till en skola i ett annat land, of-

ta i utbytets form. Längre vistelser förekommer också, men mera sporadiskt. Kontakterna är i huvudsak kulturellt ocheller socialt inriktade, och intresset för själva undervisningen i värdlandet mera begränsat. Att enskilda elever vistas under längre perioder vid en skola i ett annat land är ovanligt i Europa. Det är i första hand ett mönster som har utvecklats i europeiska kontakter med i första hand Nordamerika. Det finns emellertid en strävan också inom Europa att utveckla den formen av kontakter; i flera fall har länder slutit

bilaterala avtal om årligt utbyte för ett antal elever.

Också kortare eller längre perioder av lärartjänstgöring i ett annat land förefaller att vara en kontaktform, som ökar, särskilt naturligtvis inom språkundervisningens område. Lärarutbyten och enskilda lärarkontakter kan inte minst vara viktiga som inspirationskällor till kontakter som involverar också elever. Ett ökat intresse från regeringars sida att främja utbytes- och annan kontaktverksamhet inom skolområdet kan konstateras, i första hand inom ramen för det europeiska samarbetet. I flera länder, bl.a. Storbritannien och Danmark, har särskilda nationella enheter skapats, som har till uppgift att stimulera och underlätta internationella skolkontakter. Uppgifter för sådana enheter kan vara att informera om skolor och utbildningar i andra länder och om förutsättningar för utbyte med dem, att förmedla kontakter mellan skolor, att ge handledning i hur en kontaktverksamhet kan byggas upp och utvecklas och att hantera nationella utbytesprogram o.d. Norden är traditionellt en sammansvetsad region med ambitio-

ner att upprätthålla och förstärka utbyten och andra kontakter

mellan länderna. Nordiska Ministerrådet och Föreningen Norden har båda initierat verksamhet på skolområdet i detta syfte. Nordplus Junior är ett utbytesprogram i Ministerrådets regi för elever och lärare i ungdomsskolan. I Ministerrådets skolprojekt diskuteras möjligheten att för skolsamarbete utnyttja det nordiska universitetsdatanätet, NORDUNET. Ett intressant motiv för detta är att det är värdefullt för Skolungdomar att kontakt med den tekniska miljö, som de sedan möter vid universitet och högskolor i Norden.

Europarådet driver olika projekt för att till stånd ökad SOU 1992 93

en kontaktverksamhet skolområdet. Rådet söker med hjälp bl.a. Kapitel 3 av konferenser sprida idéer mellan länderna om hur kontaktverksamhet kan byggas upp och utvecklas och har för ändamålet nyligen också tagit fram en handbok till hjälp i detta sammanhang. I EGs arbete har utbyten och andra kontakter hittills inte spelat någon nämnvärd roll inom skolområdet i stort. Gemenskapens insatser för att främja rörlighet mellan medlemsländerna har för utbildningsområdets del, bortsett från språkutbildningsprogrammet LINGUA, varit begränsade till yrkesutbildningen och den högre utbildningen; det senare området deltar Sverige redan i bl.a. ERASMUS-programmet European Action Scheme for the Mobility of University Students. Överenskommelsen i Maastricht i december 1991 innebär emellertid att möjligheter öppnats för rörlighetsfrämjande åtgärder också för den allmänna skolans del, dvs. i Sverige grundskolan och de studieförberedande programmen i gymnasieskolan. För svensk del gäller, oberoende av hur frågan om ett svenskt medlemskap i EGEU utvecklas, att Sverige som följd av EES-avtalet blir delaktigt i samtliga EGs Samarbetsprogram på utbildningsområdet den 1 januari 1995. Fram till dess kommer man inom EG att diskutera och lägga fast en ny struktur för program-

men utbildningsområdet. Det går alltså inte i dag att säga ex-

akt vilka skolans område kommer att finnas. program som

Man kan emellertid utgå från att den utbytesverksamhet, som redan pågår inom yrkesutbildningsområdet, kommer att fortsätta i

någon form och att dessutom insatser för skolan i stort kan bli

aktuella även utanför språkutbildningens område. Både Europarådet och EG har också intresserat sig för frågan

om datakommunikation för internationella utbyten mellan skolor. Initiativ har tagits till att ställa samman erfarenheter och för att skapa en plattform för gemensam utveckling. Efter en EG-konfe-

rens våren 1992 har ett arbete påbörjats i syfte att utveckla ett ge-

mensamt system för kommunikation mellan utbildningar i första hand i EG-länderna.

En skolledarorganisation för internationellt utbyte, ICP The

International Confederation of Principals, bildades 1990 för att främja utbytet mellan skolledare inom gymnasial utbildning. Också European Secondary Heads Association ESHA och European Association of Teachers EAT är engagerade i skolutbytesprojekt.

3.3 Läget i Sverige SOU 1992 93

Kapitel 3 3.3.1 Skolkontakter

Kontakter mellan svenska skolor och skolor i andra länder har

funnits sedan lång tid tillbaka, men det var först genom den s.k.

vänortsrörelsen efter andra världskriget som utvecklingen tog fart, i första hand då på nordisk bas. Särskilt ökade antalet kontakter under 1960- och 1970-talen. Reformeringen av skolan medförde bl.a. att de internationella inslagen i läroplanerna kom att utökas, vilket ökade intresset för förhållandena i andra länder, också viljan att etablera konmen takter och utbyten. Ett alltmer internationellt massmediautbud bidrog till att stimulera intresset för andra kulturer och folk. Ut-

vecklingsländernas belägenhet korn också att mer påtagligt prägla

det allmänna medvetandet, vilket ledde till kontakter med kanya tegorier av skolor på nya villkor. Vi beslöt i inledningen av vårt arbete att försöka få överen blick över omfattningen och inriktningen av skolornas kontaktverksamhet i dag som grund för våra överväganden på detta område. Vi gjorde därför en enkät till ett urval kommuner och landsting om förekomsten av internationella kontakter inom skolan läsåret 199091. Kommunerna delades in i tre kategorier storstäder med förorter, större och medelstora städer samt bruksorternormalkommuner med glesbygd. Omkring 20 procent av kommunerna valdes slumpvis inom respektive kategori. Till detta kom fyra landsting. Svarsfrekvensen blev hög; hela 95 procent besvarade enkäten. Den bild enkätsvaren ger är att praktiskt taget varje skola har någon form av kontakt med skola i annat land. Kontakten sker oftast i grupp en lärare leder en grupp elever och besöken - - varar från 2-4 dagar upp till 3 veckor. Längre gruppvisa vistelser förekommer sällan.

Etableringen av internationella kontakter följer inte några givna mönster. Det är vanligt att personliga kontakter i någon form

fördjupas och utvecklas. Allmänt sett är skolorna måna att utom nyttja internationella inslag som finns i skolan eller naturligt ut-

vecklas utifrån verksamhet, som bedrivs där hemspråkslärare och

utländska gäster liksom teater-, kör- och orkesterverksamhet ger internationella anknytningar, och man söker sedan utveckla detta i undervisningen eller som grund för ett internationellt utbyte. Omkring fem procent av eleverna i de undersökta kommunerdeltog i någon form internationell kontaktverksamhet. na av

Svenska besök leder ofta, men långt ifrån alltid, till återbesök.

Det finns inga tydliga skillnader mellan olika kommunkategorier vad gäller omfattningen av de internationella kontakterna, men medelstora kommuner och glesbygd synes ha något fler kontakter än storstäder med förorter. Materialet visar också att landstingen

2 12-0726 33

har en mer omfattande kontaktverksamhet än kommunerna i SOU 1992 93 storstadsförortskategorin. Kapitel 3 Avståndet spelar givetvis stor roll för kontakter i form en av resor. De svenska skolorna vänder sig främst till skolor i sina nordiska grannländer Danmark, Norge och Finland i nämnd ord- ning. Kontaktema med Baltikum, och där främst Estland, utvecklades kraftigt under 199091. Detta är det andra stora målområdet för resorna. I tredje hand inriktas kontakterna mot Storbritannien, Tyskland och Frankrike och i viss mån Spanien i huvudsak beroende ett intresse för att utveckla språkfärdigheten. Intresset för de forna öststaterna är också omfattande. Kontakter med utvecklingsländerna i form av resor är sporadiska och förekommer främst i grundskolan. Till grund för kontakterna med de nordiska länderna ligger vänortsverksamheten, som under senare år har vuxit i omfattning. Danmark anges ofta som ett land dit man reser för att inhämta

pedagogisk inspiration. Intresset för Baltikum och Östeuropa i

övrigt baseras på en önskan att studera pågående samhällsföränd-

ringar, som ofta kombineras med en vilja att stödja förändringsar-

betet. Det sker genom gåvopaket med material eller läromedel,

hjälp med utbildningsplaner, m.m. Samma inriktning av verksamheten återfinns i kontakterna med utvecklingsländer.

Andra skäl som åberopas när det gäller val av kontaktland är intresset för miljöfrågor, något som ofta återkommer i fråga om kontakterna med östersjöländema och öststatema. Fredsfrågor och frågor kring etniska motsättningar lockar också till kontakter.

Särskilt landstingsskoloma har ambitionen att utveckla kontakterna så att ett utbildningsutbyte kommer till stånd. Ledig utbild-

ningskapacitet i Sverige utnyttjas till utbildning av sjukvårdsperso-

nal från andra länder. Intresset för kontakter med EG-länderna står högt på önskelistan, och stora ansträngningar görs för att utveckla sådana. Det tycks därvidlag finnas ett större intresse för att eleverna skall beredas möjlighet att följa undervisningen under en tid. Allt fler skolor ser en möjlighet i att ha kontakt med andra länder utan att nödvändigtvis företa en resa. I cirka 20 procent av kommunerna är skolor engagerade i datakommunikation med skolor i andra länder, och fler har för avsikt att starta sådan verksamhet. Kommunerna arbetar med olika system. Det engelska systemet Campus 2000 är det vanligaste, följt av det franska Minitel. Det tycks främst vara gymnasieskolor som satsar på datakommunikation. Det finns vidare en tendens i materialet att storstäderförorter och större och medelstora städer oftare satsar detta slag av kommunikation än vad glesbygdskommuner gör. Huvudskälet till att kommuner inte satsar mer datorbaserad kontaktverksamhet anges vara kostnaderna.

Finansieringen av de internationella kontakterna följer inga SOU 1992 93 enhetliga linjer. Huvudkällorna är naturligen tre kommun, stat Kapitel 3 och deltagarna själva. Därtill kommer stipendier, sponsormedel, fondmedel, föreningsstöd, etc. Materialet ger vid handen, att de sammantagna kommunala medlen är de mest betydelsefulla i finansieringen. De svarar för uppskattningsvis hälften av den totala finansieringen. I andra hand kommer olika privata medel, främst då den satsning som deltagarna själva gör. I tredje hand kommer statliga medel, där medel för fortbildning utgör den stora delen. Finansieringen av de internationella kontakterna sker med stor uppfinningsrikedom. En stor del hade aldrig kunnat genomföras utan en enveten jakt efter medel och utan satsningar från elever och lärare själva. Det tillhör inte normal budgethantering i kommuner och skolor att ha särskilda konton för internationell verksamhet. Det är inte heller särskilt ofta som detta område tas upp i kommunala skolplaner, arbetsplaner och utvecklingsplaner.

3.3.2 Elevkontakter

Omkring 3 000 enskilda elever reser varje år på eget initiativ till andra länder för studier, oftast på ett år. Till Sverige kommer samtidigt endast drygt 400 utbyteselever för att studera i gymnasieskolan. Det råder således en kraftig obalans i flödet.

Vi har tillfrågat det tiotal organisationer, som sysslar med för-

medling och organisation av utlandsvistelser av detta slag, om omfattningen och inriktningen m.m. av deras verksamhet läsåret 199091. Det framkom då, att USA mottagarland för 70 var procent av de svenska eleverna, Kanada och AustralienNya Zeeland för knappt 15 procent, medan resterande 15 procent fördelade sig på ett antal länder, inom och utom Europa. I de dominerande EG-länderna Frankrike, Storbritannien och Tyskland återfanns totalt endast ett hundratal elever. Bara en av utbytesorganisationerna förmedlar utbyten med en större spridning över världen, medan de andra koncentrerar sig de nämnda, traditionellt tunga mottagarlånderna. Flera organisationer uppger att de har ambitionen att bredda verksamheten framför allt till Europa, men att de har stött problem med att finna värdfamiljer och också av kostnadsskäl att tillgång - till utbildningsplatser. Det är i vart fall uppenbart att efterfrågan platser i Europa f.n. är större än vad organisationerna förmår tillgodose. Syftet med studierna i annat land är enligt organisationerna primärt önskan att lära känna förhållandena i landet, dess kultur och människor. I andra hand anges skälet vara ambitioner att förbättra språkkunskaperna, att få livserfarenhet och att utveckla sig

själv. När det gäller innehållet i studierna finns ett stort intresse SOU 1992 §93 för ämnen som inte har motsvarighet i den svenska timplanen, Kapitel 3 exempelvis ämnena debate och speech, som återfinns i High School i USA. Utbytesorganisationerna planlägger studierna tillsammans med eleven och fungerar som mellanhand mellan eleven och skolan. Organisationens kontaktperson samråder med skolan elevens om inplacering och har sedan under utbytesåret regelbundna träffar med både eleven, skolan och värdfamiljen. I huvudsak är utbyteseleverna nöjda med sina studier och med utlandsvistelsen i stort. Det är få som avbryter studierna, men det kan vara värt att notera orsakerna. Det visar sig t.ex. att avbrottsfrekvensen är dubbelt så hög hos utländska elever i Sverige som hos svenska elever i andra länder. Vi har inte kunnat närmaanalysera detta, men organisationerna uppger att de har påtagre liga svårigheter att få fram värdfamiljer i Sverige. Det förefaller att saknas en beredvillighet att ta emot gästelever, trots Sveriges generellt sett höga bostadsstandard och stora bostadsyta per innevånare. Orsakerna till svenska elevers avbrott har rangordnats av organisationerna. Problem med värdfamiljen är den klart vanligaste orsaken, följd av problem med studierna. De strikta ordningsreglerna i utländska skolor är något som ofta förvånar svenska elever, och i enstaka fall har brott mot reglerna lett till att svenska elever avstängts från vidare undervisning.

3.3.3 Lärar- och skolledarkontakter

Det år mycket ovanligt att svenska lärare arbetar som gästlärare i andra länder. Gästlärare från andra länder i framför allt språkundervisningen i Sverige är något vanligare. Studieresor i grupp för lärare förekommer inom ramen för fortbildningen, och dessa brukar omfatta från tre dagar resor upp till en vecka. Detsamma gäller för enskilda resor finansierade med bl.a. de resestipendier, för vilka Svenska institutet sedan ett par år

disponerar 1,5 milj.kr. per budgetår. Syftet med stipendierna är

att ge svenska lärare möjlighet att etablera kontakt med lärare i andra länder för att erfarenheter av utländska skolor i olika avseenden. Utlandsbesöken skall främja skolans internationalisering. Skolledarna tar ofta del i utbytesverksamhet och andra studieresor. De har dessutom egna fortbildningsresor. Andelen lärare som under läsåret deltar i någon form interav

nationell kontaktverksamhet uppgår i vårt material till

i genomsnitt fem procent. Andelen skolledare är fem gånger så stor. För lärare och skolledare är studieresan ofta ett led i fortbildning. Särskilt Språkresor till Storbritannien, Tyskland och Frankrike är vanliga, men också deltagande i fördjupande kurser och

konferenser i andra ämnen eller kring ämnesövergripande teman. sou 1992; 93 Alla slag av lärare kan få utlandsvistelser av dessa slag finansiera- Kapitel 3 de med medel som Statens skolverk disponerar för stipendier för individuellt motiverad fortbildning. Ca 2 milj.kr. går årligen till stipendier för utlandsvistelser. Lärare och skolledare reser även för att etablera och utveckla kontakter för sin skolas räkning. Det kan vara i anslutning till ett påbörjat projekt vid hemskolan eller som ett led i en planerad utbytesverksamhet. Här skall även nämnas den särskilda uppgift, som fortbildningsavdelningen vid Uppsala Universitet har, att svara för viss internationell lärarfortbildning och samtidigt verka för att internationella medel för svensk lärarfortbildning kan tas till vara. Avdelningen kan genom sitt omfattande kontaktnät skräddarsy kurser i olika länder för kommuner eller skolor som har speciella önskemål för sina lärare, t.ex. i fråga arbetsliv och samhälle om eller miljöfrågor. Vidare samordnar fortbildningsavdelningen bl.a. den svenska verksamheten inom Europarådets stipendieprogram, Teachers Bursaries Scheme. I propositionen 19919275 om lärarutbildning förordades en utökning av detta program med tanke Europarådets många nya medlemsländer i Europa.

3.4 överväganden och förslag

3.4.1 Skolkontakter

A. Kontakter som en del av undervisningen

Vårt förslag Skolornas utnyttjande av utbyten och andra internationella kontakter som en del av undervisningen stimuleras genom särskilda medel, som fördelas projekt av Statens skolverk.

Skälen för vårt förslag Utifrån formuleringarna i förslagen

till nya läroplaner se avsnitt 3.1 måste internationella kontakter

ses som en del av skolans reguljära verksamhet. Vår enkät till kommuner och landsting liksom den bild av läge och tendenser, som vi i övrigt har fått under vårt arbete, visar också att sådana kontakter har utvecklats i betydande omfattning med hjälp av tillgängliga resurser. Vi ser det mot den bakgrunden inte som moti-

verat att föreslå något ekonomiskt stöd till internationella kontak-

ter i allmänhet. Däremot menar vi att det finns skäl för regering och riksdag att understödja den syn de internationella kontakterna, som återfinns i läroplansförslagen. Kommuner och skolor, som gör sina utbyten och andra kontakter till något mer än allmänkultu-

rella studieresor och integrerar dem i sitt arbete att förverkli- SOU 1992 93 målen enligt läroplaner och kursplaner, bör således uppmunt- Kapitel 3 ga ras, och de goda exemplen i detta avseende bör lyftas fram. En ansats till detta görs i bilaga 2 i detta betänkande, som innehåller exempel internationalisering genom kontaktverksamhet, hämtade från vår kommunenkât. 1980-talets satsningar av öronmärkta Stimulansbidrag ändamål, som bedömdes som särskilt angelägna från nationell synpunkt, var enligt vår bedömning i huvudsak lyckosamma. De gav effekter också långsiktigt, även efter det att de särskilda medlen avvecklats. Vi menar att den kraftigt schabloniserade resurstilldelning, är 1990-talets kännetecken, inte får utesluta insatser av som detta slag inom områden som regering och riksdag anser väsentliga. Vi föreslår därför att ett belopp om 15 milj.kr. ställs till Statens skolverks förfogande för stöd till projekt med den angivna inriktningen. Det bör ankomma Skolverket att utforma enklast möjliga rutiner för hantering av medlen. I linje med vad som sägs i våra direktiv bör en förutsättning för stöd vara att respektive kommun är beredd att bekosta minst lika mycket inom ramen för den reguljära skolbudgeten.

B. Insatser till stöd för skolor och kommuner

Vårt förslag Ett centrum för internationell utbytes- och annan kontaktverksamhet skolområdet upprättas med uppgift i huvudsak att

a tillhandahålla överblick över svenska skolkontakter

en med olika länder,

b ta emot och förmedla önskemål från svenska och utländs-

ka skolor om utbytes- och kontaktpartners,

c informera skolor och kommuner om förutsättningarna för

utbyten och andra kontakter med olika länder,

d ge skolor och kommuner råd och stöd när det gäller ge-

nomförandet av utbytes- och andra internationella kontaktprogram samt

e svara för central administration av nationella utbytespro-

gram och av kontaktverksamhet inom områden, där det finns särskilda skäl för en nationell samordning. Organisationen för detta centrum tas upp i ett förestående utredningsarbete rörande rollfördelningen mellan Svenska institutet och ämbetsverken inom utbildningsdepartementets område.

Skälen för vårt förslag Svaren på vår enkät till kommuner och landsting ger klart besked om behovet av ett nationellt informations- och servicecentrum för att underlätta skolans kontaktverksamhet. Som vi nämnt finns det i flera andra länder nationel-

la organ av detta slag. Vi vill särskilt peka på den brittiska Cen- SOU 1992 93 tral Bureau for Educational Visits and Exchanges, som varit en Kapitel 3 inspirationskälla för vårt förslag i denna del. Självklart skall varje kommun och varje skola bära ansvaret för sina internationella kontakter och för den praktiska hanteringen

av dem. Men det är samtidigt uppenbart rationellt att någonstans

samla kunskap om och överblick över de utbyten och andra internationella kontakter, som finns, och om förutsättningarna i olika avseenden för att starta och utveckla sådan verksamhet. Det är helt enkelt opraktiskt att varje kommun och varje skola, som vill bygga upp en kontaktverksamhet, skall vara hänvisad till att skaffa sig all information och allt beslutsunderlag, som behövs, genom forskningsinsatser eller upptäcktsresor. Det finns också egna ett behov råd och stöd till skolor och kommuner när det gäller av de många praktiska problem möter i samband med mottasom gandet av utländska elever och lärare i den svenska skolan och det svenska samhället. Ett centrum detta slag är enligt vår av mening ett enkelt men väl motiverat sätt för staten att stödja de internationella kontakterna i skolan. När det gäller vart detta centrum skall knytas organisatoriskt och hur det närmare skall utformas har vi inte kunnat utarbeta ett konkret förslag. Bakgrunden till detta är följande. Våren 1991 uppdrog regeringen Centrala studiestödsnämnden CSN att i samråd med Universitets- och högskoleämbetet UHÃ, Svenska institutet och lägga fram förslag ordningoss om en för den samlade informationen orñ utlandsstudier. Bakgrunden

var den kraftigt ökade efterfrågan sådan information och den

oklara ansvarsfördelningen mellan myndigheter m.fl. engagerade detta område. CSN har redovisat uppdraget i sin anslagsfram-

ställning för budgetåret 199394.

Enighet har rått mellan samrådsparterna om att CSN bör ansvaret för att samordna den individinriktade informationen om utlandsstudier, innefattande uppgiften att se till att sådan information med hjälp av ADB görs tillgänglig för vidareinformatörer i främst skolan och högskolan. Samtidigt har emellertid arbetet med detta uppdrag visat behovet av att klargöra ansvarsfördelningen när det gäller utlandsstudier och internationella kontakter i ett antal avseenden, som ligger utanför uppdraget till CSN. Hit hör i första hand rollfördelningen mellan Svenska institutet och

det nyinrättade Verket för högskoleservice VHS i fråga om bl.a.

kontakt- och utbytesverksamhet högskoleområdet. Vi har för vår del kunnat konstatera att samma problem och oklarheter riskerar att komma upp vid en utökning av de internationella kontakterna och samarbetet inom skolans område. När det gäller det centrum, vi föreslår, finns det således enligt vår som mening skäl talar både för Svenska institutet och för Statens som skolverk som huvudman för verksamheten.

För Svenska institutet talar dess traditionella inriktning på just SOU 1992 93 internationell kontakt- och utbytesverksamhet. Det finns också Kapitel 3 en ambition hos Skolverket att verket skall koncentrera sig sina huvuduppgifter nationell skolutveckling, uppföljning och utvär- dering. En servicefunktion gentemot skolor och kommuner kan vara svår att förena med en sådan tyngdpunkt i verksamheten. Samtidigt måste den nationella skolutvecklingen i hög grad drivas med den ökade internationaliseringen förtecken. Det kan då som rimligt att det ansvariga verket har också vissa operativa vara uppgifter som gäller internationella skolkontakter. Exempelvis det naturligt att Skolverket inom sitt område på vore - samma sätt UHÄ, VHS, inom sitt har det centrala ansvaret som numera för de utbytesprogram som blir aktuella bl.a. inom EG-samarbetet jfr avsnitt 3.2. Vi menar mot denna bakgrund och har framfört det i vårt -

samrådsyttrande till CSN att det finns skäl för en mera hel-

täckande översyn av rollfördelningen mellan Svenska Institutet och de tre verken inom utbildningsdepartementets område CSN, Skolverket och VHS. Vi anser det praktiskt att frågan organiom sationen av skolans internationella kontaktcentrum löses i anslutning till denna översyn. Här bör också sambandet med den 1990 inrättade Stiftelsen för Internationellt Ungdomsutbyte beaktas, bl.a. när det gäller uppbyggnaden av informationssystem rörande utbyte. Det är i detta läge svårt att göra en konkret beräkning av resursbehovet för det föreslagna centret. Vi räknar preliminärt med medel för tre tjänster och vissa kringkostnader, bl.a. för att lägga upp en ADB-baserad databas, sammanlagt ca 2 mi1j.kr. Det skriftliga material till stöd för kommuner och skolor, som vi förutsätter kommer att produceras, bör i princip kunna finansieras genom intäkter från försäljning. Vi vill i detta sammanhang också ta upp frågan om stöd till skolor och kommuner när det gäller internationell datorkommunikation. Det är viktigt att de svenskå skolorna får del de möjav ligheter som öppnas detta område. Vi förutsätter att Statens skolverk inom ramen för Regeringens uppdrag till verket 1992- - 08-20 rörande datapolitiken inom skolområdet följer det ut- vecklingsarbete, som pågår det nordiska och det västeuropeiska planet, och tar initiativ till de insatser från svensk sida som behövs. På punkt vi att konkreta insatser är angelägna en anser nu, nämligen följande. Kostnaderna för att få tillgång till offentliga datanät har i Sverige varit ett av de problem som mött skolor, som varit intresserade av datakommunikation. Detta kan vara en av orsakerna till att datakommunikationerna med andra länder endast har hälften så stor omfattning i den svenska skolan som i den danska. Genom mängdrabattavtal skulle emellertid kostnaderna kunna nedbringas. Skolöverstyrelsen stod vid sin nedläggning i begrepp att

inleda ett samarbete med Televerket i dessa frågor. Skolverket SOU 1992 93

har dock inte sett detta någon uppgift för sin del, och ut- Kapitel 3 som vecklingen har därför inte förts framåt under det senaste året. Det är enligt vår mening angeläget att genom centrala insatser försöka förbättra skolornas förutsättningar för att engagera sig i internationella kontakter via dator. Efter diskussioner med oss har Svenska Kommunförbundet förklarat sig berett att centralt företräda skolorna i detta sammanhang. Vi ser detta med tillfredsställelse och har inte anledning att nu föreslå några åtgärder från statens sida.

3.4.2 Elevkontakter

Vårt förslag Förutsättningarna för att ta emot utländska elever i gymnasieskolan förbättras genom dels en ordning med extra elever, dels möjligheter till särskilda statsbidrag för kommuner, som tar emot sådana elever. Diskussioner tas upp med i första hand Tyskland och Frankrike med sikte på överenskommelser om utbytesprogram eller eljest ökade möjligheter för svenska ungdomar att studera i respektive land. Kommunerna uppmanas att för sina ungdomar ge bidrag, motsvarande interkommunal ersättning för svensk gymnasieutbildning, till i vart fall sådan utländsk utbildning gymnasienivå, som saknar motsvarighet i Sverige.

Skälen för vårt förslag Som framgått av avsnitt 3.3.2 är i dag

elevströmmen på gymnasial nivå betydligt större från Sverige till andra länder än omvänt. Vidare är dominansen för engelskspråkiga länder utanför Europa påtaglig när det gäller svenska ungdo-

mars val av studieland. Vi anser det angeläget att försöka minska båda dessa obalanser. En förutsättning för att svenska ungdomar skall få studera i andra länder är att den svenska skolan också tar emot ungdomar från dessa länder. Exempelvis bygger EGs utbytesprogram utbildningsområdet i princip en sådan reciprocitet i kontakterna. Detta gör det enligt vår mening nödvändigt att möjligheterna att ta emot utbyteselever i gymnasieskolan förbättras. Styrelsen för en gymnasieskola bestämmer i dag vilka elever som skall tas in i undervisningsorganisationen. Utbyteselever nämns inte särskilt i bestämmelserna, och skolorna är hänvisade till att täcka kostnaderna för sådana elever marginalen av sin reguljära budget. I ett läge när kommunens ansvar för sina egna umgdomar markeras starkt i lagstiftningen och den nyss nämnda marginalen är liten

eller obefintlig, behövs enligt vår mening särskilda åtgärder från

statens sida för att de nationella intressena beträffande utbytesverksamhet skall kunna tillgodoses.

Tidigare fanns begreppet extra elev i gymnasieskolan, SOU 1992 93a men det har försvunnit ur regelverket i samband med de senaste årens Kapitel 3 reformer. Vi anser att det bör införas igen. På så sätt legitimeras förekomsten av bl.a. utbytes- och gästelever från andra länder. Att de utländska eleverna ges en självständig plats i det studieorganisatoriska systemet bör rimligen stimulera skolorna att anpassa studierna för dessa elever till de enskildas behov. Framför allt bör emellertid ett ekonomiskt stöd vara av betydelse. Självklart skall inte särskild ersättning för utländska elever utgå till en

kommun, när det är fråga om en utbytesverksamhet, där kommunen skickar ut lika många eller flera elever till skolor i andra länder. Men där det inte är fråga om ett sådant direkt utbyte, bör

enligt vår mening staten kunna stimulera kommunernas engagemang genom ett särskilt bidrag. Vi vill peka att det de senaste åren har funnits möjligheter för kommuner, som tagit emot elever från annat nordiskt land, att i motsvarande situation särskild ersättning för det. Från våra utgångspunkter bör ett särskilt stöd till kommuner för utländska elever komma i fråga dels vid bilaterala eller multilaterala utbytes- eller Samarbetsprogram, som beslutats eller sanktionerats av statsmakterna, dels när regering och riksdag i Övrigt bedömer det som särskilt angeläget för Sverige att ta emot elever från ett visst land, t.ex. som ett stöd till det landet. Med klara riktlinjer från statsmakterna bör Statens skolverk kunna fördela medlen utan någon tyngande administration. I avvaktan prioriteringar från statsmakternas sida är det givetvis svårt att bedöma medelsbehovet. Vi räknar preliminärt med en ram om 5 milj.kr. Under förutsättning att ersättningen till kommunen skall motsvara den genomsnittliga kostnaden för en gymnasieelev skulle detta belopp kunna täcka kostnaderna för omkring 100 utländska elever. Som vi nämnt ovan är det inte sällan svårt att hitta värdfamiljer för utländska elever i Sverige. Vi hoppas att ett ökat engagefrån skolor och kommuner skall kunna förbättra situatiomang

nen den punkten och är inte beredda att föreslå några sär-

nu

skilda åtgärder. Frågan bör emellertid följas med uppmärksamhet. Vi går så över till frågan om länder för svenska elevers ut-

landsstudier. Vi har ingen anledning att förringa värdet av ett års studier i t.ex. USA eller Australien för svenska ungdomar. Som vi återkommer till i kapitel 5 anser vi det angeläget att generellt stödja ungdomar i gymnasieåldern, som är beredda att förlägga ett stu-

dieår utomlands, oberoende vilket land det är fråga

av om. Men vi måste samtidigt konstatera att det i perspektivet den av västeuropeiska integrationen och Sveriges förhållande till den är utomordentligt angeläget att öka antalet svenskar med goda kunskaper i de dominerande europeiska språken utöver engelska och

med goda insikter i kultur- och samhällsförhållanden i de stora SOU 1992 93 EG-länderna, i första hand Tyskland och Frankrike. De tyska re- Kapitel 3 spektive franska skolorna i Stockholm spelar i sig en viktig roll när det gäller att svenska ungdomar möjligheter till sådana ge kunskaper och insikter inom ramen för en reguljär gymnasieutbildning. Men flera svenskar bör få möjligheter till studieperioder i de berörda länderna. Vid våra diskussioner med företrädare för utbytesorganisatiohar vi kunnat konstatera att bristen på studieplatser för nerna gymnasieungdomar, som önskar studera ett år i de stora språkländerna i Europa, är påtaglig. Detta innebär inte bara att ett antal ungdomars ambitioner att bredda och fördjupa sin omvärlds-

kontakt inte kan tillgodoses. Det är också, vi det, klar

som ser en nackdel för det svenska samhället som helhet. Vi tror inte att en

förändring på den här punkten kan åstadkommas utan insatser

på politisk nivå. Mot denna bakgrund anser vi att det i utbildningsdepartementets regi bör upptas diskussioner med berörda organ i första hand

i Tyskland och Frankrike om utbytesprogram gymnasienivå.

Om det inte skulle finnas förutsättningar för direkta utbyten, bör man i vart fall eftersträva överenskommelser, som ger reella förutsättningar för ett antal svenska gymnasister att förlägga ett studieår till respektive land. En förebild finns här i en överenskommelse mellan Sverige och Frankrike om Education européenne.

Inom dess ram får sedan några år ett antal svenska gymnasister

f.n. drygt 40 möjlighet att tillbringa ett studieår vid franskt lyceum. De kostnader för staten, som kan uppkomma i detta sam- -

manhang, torde i första hand avse studiestöd. Till den frågan återkommer vi i kapitel 5 avsnitt 5.3.2. Vi går så över till frågor om kommunala insatser till stöd för

enskilda elevers utlandsstudier. Elevstipendier för individuella utlandsstudier saknas idag praktiskt taget helt i kommunerna. Enligt vår bedömning skulle det emellertid vara en ändamålsenlig väg att stimulera fler elever till kortare eller längre studier i andra länder, t.ex. på vänortsbas. - - Det kan också hävdas att kommunerna skulle stödja utlandsstudier för sina ungdomar genom att låta skolpengen följa eleven också utomlands. Vi anser det självfallet vara värdefullt, om kommun stödjer enskildas utlandsstudier också detta sätt, en t.ex. när studierna är förenade med undervisningsavgifter. Men vi är inte beredda att förorda några föreskrifter om sådant stöd. I ett avseende anser vi dock att statsmakterna bör ge uttryck för en förväntan på kommunerna, nämligen följande. I Sverige är det i dag regel att en kommun köper sådan utbildning för sina ungdomar, som den inte kan anordna själv, av andra kommuner. I linje med detta ligger enligt vår mening att en kommun bör betala också för i vart fall sådana utbildningar i andra länder, saknar motsvarighet i Sverige. Som vi återkomsom

mer till i kapitel 5 avsnitt 5.3.3 utgår i dag studiehjälp för såda- SOU 1992 93

na utbildningar, i första hand yrkesutbildningar speciellt slag. Kapitel 3 av Vi ser det som naturligt att också kostnader för undervisningen täcks med svenska medel i de fall då den utländska skolan genom elevavgifter eller eljest gör anspråk på ekonomisk ersättning för att ta emot en svensk elev. Detta bör vara en angelägenhet för elevens hemkommun.

3.4.3 Lärar- och skolledarkontakter

Vårt förslag Sammanlagt 15 mi1j.kr. anvisas för stipendier för att främja lärares m.fl. internationella kontakter. I denna summa ingår de medel Svenska institutet disponerar för resestipensom dier 1,5 mi1j.kr. samt en utlandsdel 2 mi1j.kr. de medel av som Statens skolverk disponerar för stipendier för individuellt motiverad fortbildning. De föreslagna medlen disponeras i sin helhet Svenska inav stitutet efter samråd med Statens skolverk. De skall stipenavse dier för studieresor eller studiebesök samt för att täcka merkostnader i samband med tjänstgöring i skola utomlands. Medlen skall även kunna användas för att täcka kostnader för deltagande i internationella konferenser o.d.

Skälen för vårt förslag Internationaliseringen måste självklart ges hög prioritet i de samlade fortbildningsinsatserna för skolans

personal. Vi utgår från att detta kommer att ske utan några sär-

skilda markeringar från vår sida. Vi tycker emellertid att det är angeläget att förbättra enskilda lärares möjligheter till den stimulans i utvecklingen, som studier, studiebesök eller tjänstgöringsperioder i andra länder utgör, utöver vad kan komma till stånd som inom ramen för den reguljära fortbildningen. Vi förordar därför

en satsning på dessa ändamål och samtidigt för de sökande

en mera rationell ordning för det statliga stödet än den gäller i som dag. De resestipendier, som Svenska institutet administrerar, och de fortbildningsstipendier, som Skolverket administrerar, kan användas för likartade ändamål. Även det finns principiell skillom en nad mellan fortbildning och mera allmänt utvecklingsmotiverade utlandskontakter, anser vi att det skulle fördel att koncenvara en trera det statliga stödet till en pott. Den bör då naturligen disponeras av Svenska institutet, men efter samråd med Statens skolverk.

I kapitel 7 avsnitt 7.2 föreslår vi att en tiondedel stipen-

av diemedlen även fortsättningsvis skall specialdestineras till lärare som är engagerade i att utveckla bilingual education. Vi anser det vidare rimligt att en begränsad del medlen används för .av stöd även till skolledare och till syo-ansvariga, inte är lärare. som

Ett särskilt ändamål vill vi peka på i sammanhanget. Det före- SOU 1992 93 kommer i ökande utsträckning att lärare eller skolledare i person- Kapitel 3 lig egenskap i internationellt skolsamarbete i form av engageras konferenser detta utan att det är fråga något som direkt m.m., om hör till sig skolhuvudmannens eller någon facklig organisavare tions ansvarsområde. Det kan t.ex. gälla medverkan från svenska

lärare inom olika ämnesområden vid konferenser i Europarådets

regi. Enligt vår mening är det angeläget att stödja enskildas deltagande i sådana projekt av detta slag som bedöms vara värdefulla från den svenska skolutvecklingens synpunkt. Också detta ändamål bör kunna tillgodoses inom för de föreslagna medlen. ramen

Kostnaderna för befintliga stipendier uppgår till 3,5 milj.kr.

Vårt förslag i kapitel 7 innebär att 1,5 milj.kr. skall avsättas för lärare är engagerade i bilingual education. Den allmänna som förstärkningen för lärares m.fl. internationella konav resurserna takter blir därmed enligt vårt förslag 10 milj.kr.

SOU 1992 93

4 Tillgodoräknande av

Kapitel 4

utlandsstudier

4.1 Utgångspunkter

Hur utbildning från ett land tillgodoräknas i ett annat land blir en fråga allt större betydelse vid en ökad rörlighet över nationsav gränser. Samtidigt blir generösa regler för tillgodoräknande i sig ett viktigt medel för att stimulera sådan rörlighet. Att utveckla internationella överenskommelser om tillgodoräknande utbildning har länge stått programmet för flera interav nationella organisationer som är verksamma inom utbildningsom-

rådet, bl.a. UNESCO, Europarådet och Nordiska Ministerrådet.

De flesta konventioner och liknande, finns inom detta områsom de, tillgodoräknande inom utbildningsväsendet, t.ex. godavser kännande gymnasial utbildning i ett land som grund för tillträav de till högskolestudier i ett annat land eller godkännande av fria universitetsstudier i ett land del innehållet i en som en av akademisk examen i ett annat. Inom EG har ökad rörlighet av arbetande männi- - som en skor mellan medlemsländerna ett viktigt mål har erkännansom det utbildning som grund för yrkesverksamhet stått i centrum. av EGs instrument för att undanröja formella och juridiska hinder

för sådan rörlighet är direktiv, som går ut att ett medlemsland

skall erkänna också utbildning från de andra länderna som grund för att utöva sådana yrken, för vilka krav på viss utbildning är uppställda i landet i fråga. Sådana direktiv gäller redan beträffande yrken, normalt kräver minst tre års högskoleutbildning, som och har nyligen beslutats också beträffande yrken som kräver kortare högskoleutbildning än tre år eller utbildning gymnasienivå. EG-direktiven är generella ingen medborgare i ett annat medlemsland skall kunna diskrimineras från att utöva ett yrke den grunden att han eller hon har fått sin utbildning i hemlandet. Samtidigt dock direktiven varje land möjlighet att uppställa ger särskilda villkor utifrån den berörda yrkesverksamhetens krav, vilket naturligtvis begränsar deras faktiska räckvidd. Genom EES-avtalet blir dessa EG-direktiv tillämpliga också i Sverige fr.o.m. den 1 januari 1993. EGs direktiv tillgodoräknande återspeglar hållning, om en

från början präglat EGs arbete utbildningsområdet. Den

som kan sammanfattas med slagordet recognize, not harmonize. Den europeiska gemenskapstanken skall med andra ord inom det-

ta område inte förverkligas genom att utbildningarna i olika län-

der efter europeisk mall eller standard eller över huanpassas en

vud taget genom att de innehållsligt närmas till varandra. I stället SOU 1992 93 förbinder sig medlemsländerna att generösa med erkänna Kapitel 4 vara att utbildning från andra länder likvärdig med den som egna. Detta synsätt låter sig väl tillämpas när det gäller utbildningar, som är i någon mening fullständiga, och alltså som svarar mot kompetenser, som är erkända och definierade i yrkes- eller exa-

menstermer. Men många av de frågor tillgodoräknande,

om som en ökad rörlighet hos unga människor väcker, gäller inte jämförelser mellan sådana helheter. De gäller i stället hur något som är en erkänd kompetens i ett land skall kunna förvärvas med hjälp av kurser eller studieterminer också från land. ett annat Den fråga vi har att överväga är det slaget och i så fall hur av om en studieperiod i utlandet skall kunna tillgodoräknas den enskilde såsom i princip likvärdig med studier i den svenska gymnasiesko-

lan.

4.2 Regler och praxis hittills aktuella reformer

-

Det finns i dag inget i gällande bestämmelser förhindrar tillsom godoräknande av utländsk utbildning då elev återvänder efter en ett års studier utomlands. Det finns å andra sidan inte heller nå-

got som uppmuntrar till det. Normalt är det skolledningen vid den mottagande skolan som, utifrån en samlad bedömning utav landsstudierna och deras meritvärde, tar ställning till frågan om tillgodoräknande och hur den återvändande elevens fortsatta om studier skall se ut. Antalet ämnen är ofta väsentligt större studieväg i Sverien ge än inom motsvarande utbildningar i andra länder. Behovet av att ta igen kunskaper i ämnen, eleven inte läst under utlandssom året, blir därför normalt så omfattande eleven att i stället väljer att fortsätta studierna, där de avbröts, med ett förlorat läsår som resultat. Även innehållet i de ämnen som studerats under utlandsåret kan skilja sig avsevärt från motsvarande innehåll i hemårskur-

sen. Särskilda problem gäller i fråga studier vid High School,

om där de ämnen eleverna väljer ofta helt saknar motsvarighet i Sve-

rige. Därtill kommer att High School njvåmässigt, med svenska

ögon sett, är ett mellanting mellan grundskolans högstadium och gymnasieskolan. Samtidigt är detta framgått i avsnitt 3.3.2 - som det vanligaste alternativet för svenska elever studerar år - som ett utomlands. I vart fall måste vi konstatera att tillgodoräknandet utlandsav studier är förhållandevis begränsat i dag. Den vanligaste formen är att man tenterar av språk, förkovrat sig i under som man utlandsvistelsen. De enstaka elever får fortsätta studierna med som sina gamla kamrater, och således inte förlorar ett år, får inom ramen för undervisningen hämta igen vad förlorats. Detta blir som

då i första hand en angelägenhet mellan eleven och de enskilda SOU 1992 93 lärarna. Kapitel 4

Studieuppehåll för ett års studier utomlands garanterar i dag

inte plats vid hemkomsten ens i samma skola. Det har t.0.m. förekommit att elever tvingats byta kommun för att få återvända till den studieväg de lämnat. Den nya gymnasieskolan, som införs successivt fr.o.m. höstterminen 1992, ger i ett par avseenden nya förutsättningar för lösning av de frågor som har med tillgodoräknande att göra. Samtliga program kommer att innehålla utrymme för individuella val och för lokala tillägg. Detta kan utnyttjas planmässigt i samband med utlandsstudier dels genom att en del av själva utlandsstudierna betraktas som individuellt eller lokalt val, dels ge-

nom att utrymmet tas i anspråk för sådan återläsning som kan va-

ra nödvändig efter en utlandsperiod. Den friare regleringen av undervisningens organisation bör också kunna ge större möjligheter att utforma enskilda elevers studieprogram med hänsyn till deras förutsättningar och behov, t.ex. när det gäller formerna för återläsning. Också de förändringar i betygssystemet, kan förutses, är som av betydelse i detta sammanhang. Betygsberedningen har nyligen överlämnat sitt förslag SOU 199286. Det innebär att de relativa betygen skall avskaffas och ersättas av målrelaterade. Från tillgodoräknandesynpunkt torde detta vara en fördel genom att det innebär en anpassning till de villkor som gäller för betygsättningen

i andra länder. Med de klarare målbeskrivningar, som är en förut-

sättning för det nya betygssystemet, ges ett bättre underlag för att bedöma vilka studier i ett annat land som kan tillgodoräknas. Här skall också nämnas den förändring av regleringen beträffande tillträde till högskolan, som nyligen föreslagits i propositionen 1992931 Universitet och högskolor frihet för kvalitet. - Den centrala regleringen av behörighet och urval till högskoleutbildning föreslås där minskas drastiskt. I förslaget till högskolelag sägs endast att den grundläggande högskoleutbildningen väsentli-

gen skall bygga på de kunskaper som eleverna får på nationella

program i gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper kursiverat här. Universitetens och högskolornas frihet när det gäller att ställa upp krav för behörighet för olika utbildningar föreslås också öka väsentligt. Detta kan komma att, åtminstone på sikt, leda till att den i dag starka kopplingen mellan å ena sidan studievägar, årskurser, ämnen och betyg i gymnasieskolan, å andra sidan högskolans tillträdeskrav minskar.Med andra ord kan det bli vanligare att i högskolesammanhang betrakta utländsk utbildning gymnasienivå som

likvärdig med svensk utan att det därför behöver vara fråga om

ett formellt tillgodoräknande av utbildningen som svensk gymnasieutbildning.

För gymnasieskolornas och högskolornas möjligheter att bedö- SOU 1992 93 ma meritvärdet av olika utlandsstudier är det givetvis viktigt, att Kapitel 4 det finns lättillgänglig information om utbildningssystem och utbildningar i berörda länder. Vi har i kapitel l nämnt två aktuella förslag som bör vara av betydelse i detta avseende. Vi syftar dels på RRVs förslag om en samordning av värderingen av i första hand invandrares och flyktingars utbildning och kompetens, dels CSNs förslag om en klarare ansvarsfördelning mellan berörda myndigheter m.fl. beträffande information om och kring studier i utlandet. I båda dessa sammanhang lär informationssystem och informationsmaterial komma att utvecklas, som bör bli av stor betydelse för bedömningar i gymnasieskolan och högskolan i fråga om meritvärdet av utländska studier. Vi erinrar också om vårt

förslag i kapitel 3 avsnitt 3.4.1 om ett centrum till stöd för sko-

lans internationella kontakter.

4.3 överväganden och förslag

4.3.1 Allmänna överväganden

En värdering och ett tillgodoräknande av utländska studier kan göras enbart utifrån studietidens längd och en allmän bedömning av utbildningens karaktär och nivå. Att låta ett års studier i ett

land, vars utbildning på gymnasienivå är känd och accepterad i Sverige, ersätta ett års studier något av de nationella gymnasie-

programmen i Sverige är således i princip fullt möjligt. Vi har erfarit att man i vissa länder däribland Norge har slagit in eller - är beredd att slå in denna tvivelsutan enkla och tilltalande väg. Vi anser det emellertid inte möjligt att tillgripa denna lösning, om det skall vara fråga om att också i bokstavlig mening tillgodoräkna utlandsstudiema som en del av den svenska gymnasieutbildningen på ett visst program. I så fall måste det rimligen finnas en garanti för att de utländska studiernas innehåll, tillsammans med innehållet i vederbörande elevs svenska studier, åtminstone i stort svarar mot vad som krävs på detta program. Dessa krav i form av en garanterad minsta undervisningstid för olika ämnen kommer också i den nya svenska gymnasieskolan enligt 1991 års riksdagsbeslut att vara förhållandevis detaljerade. Och följaktligen går det inte att, för vad vi när kallar ett bokstavligt tillgodoräknande, komma ifrån en närmare analys av innehållet i utlandsstudierna och därmed en prövning av varje enskilt fall.

I våra direktiv sägs att vi skall pröva om det behövs några sär-

skilda föreskrifter om tillgodoräknande av utländsk utbildning och i så fall utarbeta förslag till föreskrifter. Våra resonemang hittills leder till en säker slutsats härvidlag De centrala föreskrifter, som kan utformas i detta avseende, kan aldrig gälla hur olika utländska studier skall tillgodoräknas. Däremot är det viktigt att

genom nationella föreskrifter eller riktlinjer skapa förutsättningar SOU 1992 93

för att utlandsstudier på gymnasial nivå faktiskt tillgodoräknas så Kapitel 4 långt det är möjligt. Det är också viktigt att stimulera gymnasie-

skolorna att utnyttja flexibiliteten i den nya studieorganisationen dels för att inrymma studieperioder utomlands i den enskilde elevens studieprogram, dels för att lägga upp återvändande elevers studier med hänsyn till individuella behov och förutsättningar. För säkerhets skull vill vi göra klart att vad vi nu diskuterar enbart är sådana utlandsstudier den enskilde genomför som egen hand. I de fall då en svensk gymnasieskola samarbetar med en utländsk skola, så att en del av en reguljär gymnasieutbildning

förläggs utomlands, uppstår givetvis inte några problem i fråga

om tillgodoräknande.

4.3.2 Förslag

Vårt förslag En elev på i gymnasieskolan skall ha ett program rätt till högst ett läsårs ledighet för utlandsstudier. När eleven återvänder, skall skolan eftersträva dels att tillgodoräkna så mycket som möjligt av utlandsstudierna, dels att organisera de fortsatta studierna så att hänsyn tas till de kunskaper, elesom ven förvärvat utomlands, och så att omfattningen av komplette-

ringsstudier begränsas till vad som år nödvändigt. I avgångsbetyg

från gymnasieskolan skall utlandsstudier, för vilka elev haft en ledighet, anges till sin huvudsakliga omfattning och inriktning. Universitet och högskolor skall vid bedömningen av vilka

kunskaper, som motsvarar vad som uppnås på nationella pro-

gram i gymnasieskolan, ta hänsyn till enskilda sökandes studier gymnasienivå utomlands också i de fall då dessa studier inte har formellt tillgodoräknats i gymnasieskolan.

Skälen för vårt förslag Enligt 5 kap. 16 § skollagen 19911107

har den som påbörjat ett nationellt program i gymnasieskolan rätt att fullfölja detta program i den berörda kommunen. Någon möjlighet till studieuppehåll för t.ex. utlandsstudier ges inte i gällande

bestämmelser. Rektor kan enligt gymnasieförordningen medge viss ledighet, men bara för enskilda angelägenheter och annat som kräver ledigheter av mindre omfattning. Utlandsstudier har uppenbarligen hittills betraktats som liktydigt med studieavbrott. Vi tycker att det är synnerligen rimligt att samhället stödjer

enskilda ungdomars ambitioner i fråga om utlandsstudier det

sättet att de garanteras sin plats på berört program i gymnasieskolan i respektive kommun, när de kommer tillbaka. En föreskrift som klart anger att rätten att fullfölja ett program skall gälla också, om en elev gör ett års uppehåll för studier på gymnasienivå

utomlands, bör därför införas. En förutsättning bör givetvis vara SOU 1992 93 att eleven gjort anmälan till styrelsen för utbildningen. Kapitel 4 Som vi redan klargjort är det inte möjligt att utforma några mera konkreta föreskrifter om tillgodoräknande av utlandsstudier. Det är däremot mycket viktigt att statsmakterna ger uttryck för sin vilja att skolorna, enkannerligen skolledningarna, skall göra reella bedömningar av de enskilda fallen och härvid eftersträva att tillgodoräkna så mycket möjligt de kunskaper och färdigsom av heter som inhämtats utomlands. Som vi nämnt bör också en bättre information om utländska utbildningar komma att utvecklas till stöd för bl.a. skolornas bedömningar. När det gäller de organisatoriska instrument som står till skolornas förfogande har vi redan pekat på den roll det indisom viduella tillvalet, det lokala tillägget och en mera flexibel arbetsorganisation kan spela i sammanhanget. Vi vill, när det gäller det sistnämnda, peka på de möjligheter att smidigt tillgodose kompletteringsbehov i enskilda ämnen, som en samverkan med den kommunala vuxenutbildningen kan innebära. Det viktiga är enligt vår mening att man kommer ifrån ett traditionellt tänkande i hela läsår och i stället tar fasta de möjligheter som en mera kursorienterad studieorganisation kan ge. Föreskrifter om skolornas skyldighet att tillgodoräkna utlandsstudier så långt det är möjligt och att organisera de fortsatta studierna med största möjliga hänsyn till den enskildes förutsättningar och faktiska behov bör införas i gymnasieförordningen. De kunskaper och erfarenheter som en elev har skaffat sig under utlandsstudier utgör en viktig del av den samlade kompetens som eleven har förvärvat under sin studietid, oavsett hur mycket av utlandsstudierna som direkt kan tillgodoräknas. För arbetsgivare och andra avnämare är det viktigt att en så fullständig bild som möjligt av elevens kunskaper och färdigheter. Det bör därför avgångsbetyget från gymnasieskolan klart framgå, elev av om en har haft studieuppehåll för studier utomlands och vilken karaktär och omfattning dessa studier haft, Regeringen bör uppdra Statens skolverk att utfärda de föreskrifter som behövs på denna punkt Vi har i avsnitt 4.2 antytt en tänkbar utveckling av sambandet mellan gymnasieskola och högskola, som kan underlätta ett faktiskt tillgodoräknande av utländsk gymnasial utbildning för tillträde tili högskolan. Det är i nuvarande skede av arbetet med att reformera högskolan svårt att utforma några mera konkreta rekommendationer på denna punkt. Men vi anser att statsmakterna bör markera vikten av att universitet och högskolor verkligen tar till vara möjligheterna att för behörighet tillgodoräkna inte bara utländsk gymnasieutbildning i allmänhet utan också svenska elevers utlandsstudier, även i de fall de inte har direkt tillgodoräknats i gymnasieskolan.

5 Studiestöd för utlandsstudier SOU 1992 93

Kapitel 5

5.1 Nuvarande bestämmelser

Ungdomar under 20 år i gymnasial utbildning får studiehjälp. Den som är över 20 år eller som studerar i högskolan får studiemedel. Bestämmelserna om rätt till studiehjälp för studier utomlands är betydligt mer restriktiva än de bestämmelser som sedan 1989 gäller beträffande studiemedel för utlandsstudier på högskolenivå. Enligt 3 kap. 22 § studiestödslagen får studiehjälp beviljas svensk medborgare för studier utom riket, om studierna inte med lika stor fördel kan bedrivas vid svensk läroanstalt. Ett undantag gäller dock för de fall då studierna bedrivs i ett annat nordiskt land. För studier inom Norden kan studiehjälp beviljas på i stort sett samma villkor som för studier i Sverige. Vid studier utom Norden är rätten till stöd beroende av om eleven bor tillsammans med sina föräldrar eller inte. Om en studerande bor utomlands med sina föräldrar, beviljas han eller hon studiehjälp under förutsättning att minst en av föräldrarna är verksam i svensk utrikestjänst, missionstjänst, svenskt eller internationellt biståndsarbete, internationell organisation eller är anställd av svenskt företag i utlandet. Om inte någon av föräldrarna har sådan sysselsättning eller föräldrarna är bosatom ta i Sverige eller i annat land än studielandet, kan studiehjälp be-

viljas först efter ingående prövning av studieinriktningen. Det

krävs att motsvarande utbildning inte finns i Sverige och att den är klart yrkesinriktad. Studiehjälpen består det generella studiebidraget och det av av inkomstprövade extra tillägget, som beviljas efter samma regler som till elever i Sverige. Man kan också inackorderingstillägg och ersättning för dagliga resor. Reglerna för dessa stöd skiljer sig något från de regler som gäller vid studier i Sverige. Den som studerar inom Norden och är inackorderad får det högsta inackorderingstillägget, 2 150 knmån. 199293, medan den är insom ackorderad i ett utomnordiskt land endast får inackorderingstillläggets grundbelopp, 1 070 kr.mån. Ersättning för dagliga resor mellan skolan och bostaden kan beviljas med högst 1 070 kr.mån. beroende på de verkliga reskostnadema. För att få studiehjälp för studier utomlands måste lämna man in ansökan till Centrala studiestödsnämnden CSN. Även en studiebidraget måste sökas till skillnad från vad gäller, - som om man studerar i Sverige.

Budgetåret 198586 beviljades studiehjälp till cirka 300 elever i SOU 1992 93

utlandet. Därefter steg antalet och uppgick 198990 till knappt Kapitel 5 800. Under de två senaste budgetåren har dock antalet åter sjunkit till följd av en regelskärpning, som innebar krav på att man skall ha varit folkbokförd i Sverige under de två senaste åren. Antalet studiehjälpstagare utomlands var budgetåret 199192 drygt 600. Av de berörda studerade drygt 15 procent i annat nordiskt land och knappt 85 procent utanför Norden. Ungefär hälften av dem som fick studiebidrag fick även inackorderingstillägg eller ersättning för dagliga resor, och ca fem procent fick extra tillägg. Ungefär två tredjedelar dem fick studiehjälp bodde utomav som lands med sina föräldrar, medan den återstående tredjedelen allt-

så vistades utomlands egen hand. Budgetåret 199192 utbetala-

des 7,5 milj.kr. i studiehjälp för utlandsstudier.

5.2 CSNs förslag

CSN har efter en utvärdering av den statliga studiehjälpen lämnat förslag till omfattande förändringar av det ekonomiska stödet till ungdomar under 20 år i gymnasial utbildning. Utvärderingen och förslagen presenterades i en rapport, Från studiehjälp till ungdomsstudiebidrag, som lämnades till regeringen i augusti 1991. I rapporten lämnas även förslag till vissa förändringar avseende studiehjälp för utlandsstudier. Denna del av CSNs rapport har av regeringen överlämnats till oss för att beaktas i vårt arbete. I den utvärdering som presenteras i rapporten konstaterar CSN att studiehjälpen under de 25 år den funnits fått en allt starkare familjepolitisk inriktning, medan de utbildningspolitiska målen tonats ned. CSN anser att detta bör gälla även frarngent. Studiehjälpens huvudmål bör att, tillsammans med andra familjepolitivara ska stöd, bistå föräldrarna i deras skyldighet att för sina svara barns försörjning under barnens utbildning i gymnasieskolan. Föräldrarna har alltså det grundläggande ansvaret för sina barns försörjning. Vad gäller det generella studiebidraget har CSN föreslagit ett antal förenklingar av reglerna med inriktningen att alla ungdomar, som tas in i gymnasieskolan, i princip skall studiebidrag. Förslagen syftar även till att ytterligare anpassa reglerna för studiebidraget till de regler som gäller för barnbidrag. Redan nu ut-

går för övrigt studiebidraget med samma belopp och efter i stort

sett samma regler som barnbidraget. Närmandet till barnbidraget är ett led i CSNs strävan att förstärka den familjepolitiska inriktningen och att samordna studiehjälpen med andra familjepolitiska stöd. Detta tar sig även uttryck i förslaget att slå samman det inkomstprövade extra tillägget med bostadsbidraget.

Om CSNs förslag till förändringar genomförs, kommer av den SOU 1992 93 statliga studiehjälpen endast att återstå studiebidraget. CSN före- Kapitel 5 slår att detta skall benämnas ungdomsstudiebidrag. Av CSNs förslag har statsmakterna hittills tagit ställning till en del, medan de flesta fortfarande bereds i regeringskansliet. Vissa förändringar genomfördes den 1 juli 1992. Sålunda upphörde då möjligheten att lån i och med att studiehjälpens två studielån avskaffades. Vid samma tidpunkt överfördes ansvaret för stöd inackorderade elever till elevernas hemkommuner. Det statliga inackorderingstillägget finns dock tills vidare kvar för elever vid folkhögskolor, fristående skolor och riksinternatskolor. CSN lämnade även vissa förslag till förändringar av studiestödet vid studier utomlands, som vi kommer att beröra närmare i fortsättningen. Sålunda bör enligt CSN s förslag ungdomsstudiebi-

drag kunna utgå för upp till ett års studier gymnasial nivå ut-

omlands. CSN föreslår dessutom ett närmande till barnbidraget vad gäller tidsgränser för rätt till stöd, då ungdomar vistas utomlands med sina föräldrar. En elev som bor utomlands med sina föräldrar skall enligt förslaget ha rätt till ungdomsstudiebidrag om utlandsvistelsen är avsedd högst år måna-

att vara ett numera sex

der. Barn till missionärer och präster skall ha rätt till bidrag om utlandsvistelsen är avsedd högst tre år. Barn till statligt vara anställda skall ha rätt till bidrag oavsett utlandsvistelsens längd. Slutligen föreslår CSN att det nuvarande inackorderingstillägget och ersättningen till dagliga resor med i huvudsak samma omfatt- ning och syfte som i dag skall finnas kvar som ett tillägg till bi- draget.

5.3 Våra överväganden och förslag

5.3.1 Utgångspunkter

Studiestödsfrågan måste enligt vår mening ses i perspektivet av

ambitionerna att öka Sveriges och det svenska utbildningssystemets kontakter med omvärlden och att ge fler ungdomar fördju-

pade kunskaper i språk och fördjupad förtrogenhet med andra

länder, folk och samhällen. En ökning av möjligheterna till ut-

landsstudier gymnasienivå lägger inte minst en god grund för en ökad rörlighet på högskolenivån. I perspektivet av den utveck-

ling inom högskolans område, skisserats senast i propositiosom nen 1992931 Universitet och högskolor frihet för kvalitet, är därför enligt vår mening även insatser för gymnasieelever väsentliga. Vi konstaterar också att svenska ungdomars faktiska möjligheter att studera en tid utomlands i dag i praktiken styrs av familjeekonomin med den skevhet i rekryteringen till utlandsstudier som det innebär.

En utgångspunkt för våra förslag blir mot denna bakgrund att SOU 1992. 93

möjligheterna för svenska gymnasister att studiestöd för ut- Kapitel 5

landsstudier på gymnasial nivå bör utökas. En andra utgångs-

punkt måste vara att utbildningspolitiska ambitioner skall samma gälla också för utlandssvenska ungdomar, dvs. ungdomar är som bosatta utomlands, normalt tillsammans med minst sina fören av åldrar.

I kapitel 6 avsnitt 6.3.3 förordar vi att svenska barn och

ungdomar i andra länder skall, oavsett föräldrarnas sysselsättning, ini underlaget för statsbidrag till svensk utlandsundervisning. Vi ser det som naturligt att de utlandssvenska elever, vilkas undervisning i så fall får stöd av statsmedel, också får studiestöd. Så blir inte fallet för alla, om dagens studiestödsbestämmelser består, än mindre om CSNs förslag om ett närmande reglerna för stuav diehjälp till reglerna för barnbidrag skulle genomföras. Om det alls skall vara någon skillnad mellan principerna för statsbidrag till undervisning och principerna för studiestöd, bör enligt vår mening i vart fall inte studiestödsreglerna de vara mer restriktiva. Vårt förslag i kapitel 6 innebär att statsbidrag för undervisning skall utgå enbart till svenska utlandsskolor eller för svenska inslag i utländska skolor. Samma skäl för sådan en avgränsning finns knappast när det gäller studiestödet. Låt ta ett oss

näraliggande exempel. I kapitel 7 avsnitt 7.1 föreslår vi att ut-

bildningen för International Baccalaureate IB skall betraktas som ett reguljärt alternativ i den svenska gymnasieskolan. Det innebär att eleverna automatiskt får studiestöd. I det läget förefaller det oss mycket rimligt att också svenska IB-elever i skolor utomlands får sådant stöd. Vi redovisar i det följande våra förslag med uppdelning tre

huvudkategorier a svenska gymnasister som gör studieuppehåll

för begränsade studier utomlands, b svenska ungdomar

som genomgår i princip hel gymnasial utbildning utomlands och

en c

utlandssvenska ungdomar som studerar gymnasienivå. Vi är medvetna om att gränserna mellan dessa kategorier inte är kristallklara och att de, som vi antytt i kapitel förvisso inte kommer att bli klarare. Vi har ändå funnit det praktiskt att arbeta med denna grovindelning. För tydlighetens skull vill vi klargöra att vad vi här diskuterar är utlandsstudier, som inte äger rum som en del den reguljära av utbildningen i en svensk gymnasieskola. I sådana fall utgår givetvis studiestöd i vanlig ordning.

5.3.2 Svenska gymnasisters utlandsstudier för kortare tid SOU 1992 93 Kapitel 5 Vårt förslag studiebidrag ungdomsstudiebidrag och ett merkostnadstillägg skall utgå till svenska ungdomar för högst ett års studier på gymnasial nivå utomlands. En förutsättning skall vara att den utländska utbildningen håller godtagbar standard och en avser heltidsstudier under minst tre månader. studiebidraget skall utgå med samma belopp som vid studier i Sverige from. den 1 januari 1993 835 kr. i månaden. Merkostnadstillägget skall utgå med 1 150 kr. i månaden per den 1 juli 1993 och justeras med hänsyn till kostnadsutvecklingen.

Skälen för vårt förslag De flesta de ungdomar i dag av som

studerar utomlands på gymnasial nivå gör detta i någon utbytes-

organisations regi se avsnitt 3.3.2. För föräldrarna innebär dessa

studier stora ekonomiska uppoffringar. Förutom att studiehjälp inte utgår har utgifter för försäkringar, skolavgifter man resor, och studiemateriel samt för andra extra kostnader som en utlandsvistelse medför. Om man inte tar emot en gäststuderande i sitt hem, får man också vanligen erlägga en högre avgift till den förmedlande organisationen. Reglerna för en del familjepolitiska stöd är knutna till reglerna för studiehjälp så sätt att en förmån endast utgår om barnet får studiehjälp. Det gäller exempelvis för barnbidragets flerbarnstillägg och för förlängt bidragsförskott. Detta innebär för en flerbarnsfamilj att det barn, som under ett år vistas utomlands, inte ingår i underlaget för flerbarnstillägg. Ensamstående föräldrar med barn över 18 år får inte förlängt bidragsförskott under utbytesåret. Enligt föräldrabalken upphör föräldrarnas underhållsskyldig-

het, om barnet avbryter sin gymnasiala skolgång efter att ha fyllt

18 år. Ett studieår utomlands jämställs därvid med studieavbrott.

Även de gymnasiala studierna i Sverige därefter återupptas,

om

återinträder inte underhållsskyldigheten. Det kan här påpekas att

CSN har föreslagit en ändring av reglerna i föräldrabalken denna punkt. Regering och riksdag har vid flera tillfällen, senast vid 199091 års riksmöte, uttalat sig positivt om Ökade möjligheter till studiehjälp vid utlandsstudier, men hänvisat till de statsfinansiella begränsningarna och till pågående översynsarbete. De senaste ut-

talandena i frågan refereras i våra direktiv.

Vi delar utifrån den grundsyn vi redovisat - som ovan - uppfattningen att det är angeläget att ge studiestöd de ungdomar

som deltar i utbytesverksamhet eller, utan att det är fråga om di-

rekt utbyte, studerar utomlands för en begränsad period. Vi erin-

rar om vårt förslag i kapitel 4 avsnitt 4.3 att elever i gymnasie-

skolan skall ha rätt till högst ett års studieuppehåll för detta ändamål. Vi vill också peka på att ökade möjligheter till studiestöd un-

danröjer de nyss nämnda negativa konsekvenserna för de familje- SOU 1992 93 politiska stöden av att något barn i familj studerar utomlands. Kapitel 5 en Det finns här anledning att erinra om den förändring som 1989 genomfördes i fråga om studiemedel, alltså det stöd som

främst går till studerande på högskolenivå. Tidigare var reglerna

för studiemedel i stort sett desamma som i dag gäller för studiehjälp. Man kunde bara stöd, om den utbildning som man avsåg att genomgå inte fanns i Sverige. Den 1 januari 1989 ändrades bestämmelserna radikalt så att man nu kan få studiemedel för i stort sett vilken utländsk utbildning som helst av en godtagbar standard. Dessa förändringar har lett till en mycket kraftig ökning av antalet studiemedelstagare i utlandsstudier. Under läsåret 198788 fick CSN in 1 800 ansökningar om studiemedel för utlandsstudier under läsåret 199192 kom det in 11 000 ansök- - ca ningar. Knappt 9 000 studerande fick studiemedel för utlandsstudier under 199192. Förändringarna av studiemedelsreglerna har alltså lett till en kraftig expansion. Enligt vår bedömning finns det åtminstone för överskådlig tid inte anledning att räkna med en sådan vo- lymökning vid en förändring av stödet den gymnasiala nivån. Intresset för gymnasiala utlandsstudier är rimligen mindre än intresset för högskolestudier i annat land. Den enskildes bundenhet till familj och bostadsort måste generellt större sett antas vara

gymnasienivå än högskolenivå. Möjligheterna för gymnasister

att studera utomlands inom ramen för utbytesprogram är också i

varje fall kort sikt begränsade, även om vi, som framgått i avsnitt 3.4.2, hoppas på en utveckling av sådana program i första

hand med Tyskland och Frankrike. Det skall också påpekas att vad vi diskuterar är i tiden nu en begränsad utlandsvistelse under eller i anslutning till studier i den svenska gymnasieskolan. Detta är en väsentlig skillnad gentemot

ordningen på högskolenivå, där utlandsstudier i princip har lik-

ställts med studier i Sverige inom ramen för det totalt tillåtna an-

talet terminer med studiestöd. Till frågan om studiestöd för hela

gymnasiala utbildningar återkommer vi i följande avsnitt. Vi måste här även erinra våra överväganden och förslag i om

kapitel 4 avsnitt 4.3 om tillgodoräknande i den svenska gymna-

sieskolan av studier utomlands. Den frågan har självfallet stor betydelse för frågan om studiestöd och för kostnadskonsekvenserna

av en vidgad rätt till studiehjälp för utlandsstudier Ju mer av de utländska studierna som kan tillgodoräknas i gymnasieskolan, desto mindre förlängs den enskildes sammanlagda studietid och desto mindre blir anspråken på studiestöd. Genom att föreslå att ett studieår gymnasial nivå i annat land skulle tillgodoräknas rakt över i Sverige hade vi kunnat göra ett förslag om rätt till studiehjälp för högst ett års utlands-

studier kostnadsneutralt. Som framgått i kapitel 4 har vi inte an-

sett det möjligt att presentera en så enkel lösning. Vi ser emeller-

tid framför oss att möjligheterna att tillgodoräkna utlandsstudier SOU 1992 93 blir större i den nya, mera flexibla gymnasieskolan. Och vi före- Kapitel 5 slår skyldighet för skolorna att organisera återvändande elevers en studier på ett sådant sätt att de kunskaper och färdigheter, som

förvärvats utomlands, tas till vara och återläsningen ämnen

av eller moment minimeras. En sådan ordning bör bidra till att reducera den totala studietiden och därmed belastningen på studiestödssystemet. Med tanke på de teoretiska kostnadskonsekvenserna av en generösare ordning för studiehjälp för utlandsstudier har vi, trots vad som nu sagts, övervägt hur en begränsning av antalet studerande och därmed av kostnaderna skulle kunna åstadkommas. Man bör dock hålla i minnet att varje begränsning, innebär som att enskilda fall måste prövas eller vägas mot varandra, innebär en ökad administrativ börda jämfört med ordning med enkla, en direkt kontrollerbara och automatiskt tillämpbara kriterier. En begränsning skulle kunna bestå i vissa landramar. Stöd skulle kunna ges endast vid studier i vissa länder eller med olika belopp beroende på i vilket land studierna äger Exempelvis rum. skulle man på detta sätt kunna försöka stimulera studier i europeiska länder, där andra stora språk än engelska talas. Vi avvisar emellertid detta alternativ. Studiestödet har hittills inte använts på detta styrande sätt, och det är enligt vår mening styrka, en som man bör värna om. Om studier i vissa länder skall stimuleras, vilket vi som framgått anser att det kan finnas goda skäl för, bör det enligt vår uppfattning ske genom utbytesprogram eller särskilda studieorganisatoriska åtgärder och, vad gäller stöd till individer, genom stipendier. Detta vårt ställningstagande innebär även att vi den anser nu gällande ordningen olämplig, att den som studerar i ett annat nordiskt land får ett dubbelt så högt inackorderingstillägg som den som studerar utanför Norden. Denna skillnad infördes av CSN för att stimulera yngre elever till studier i andra nordiska länder. Även vi sympatiserar med syftet, vi om anser att stödet bör vara enhetligt. Det nordiska utbytet bör kunna stimuleras annat sätt. Vi har även övervägt möjligheten att finansiera ett ökat stöd gymnasienivå genom avvägningar mellan studiestödssystemen,

exempelvis på så sätt att gymnasiala studier utomlands skulle

minska det antal terminer under vilka en studerande kan studiemedel. Vi har dock funnit att detta skulle leda till stora principiella problem, och besparingskonsekvensen skulle därtill vara osäker. Vi har också övervägt att i viss mån ändra gränsdragningen mellan studiehjälp och studiemedel så att den som studerar utomlands på gymnasial nivå under högst ett år skulle få studiemedel i stället för studiehjälp. Detta skulle då motiveras med de höga kostnaderna för utlandsstudierna och med att det inte kan begäras

att föräldrarna skall stödja sina barn för längre tid än tre år i en SOU 1992 93 gymnasial utbildning. Kostnaden skulle i stället ytterst bäras av Kapitel 5 eleven själv studielån. Vi har dock avvisat även detta altergenom nativ, därför att merparten av de ungdomar som blir aktuella är under 18 år. statsmakterna har, vi nämnt anammat som ovan, CSNs förslag attlån inte skall beviljas till ungdomar under 20 år för gymnasiala studier. Detta måste rimligen gälla även vid utlandsstudier. Dock vill vi klargöra att enligt vår mening studiemedel bör vara det normala alternativet för ungdomar som efter avslutad treårig gymnasieutbildning i Sverige studerar utomlands, även om dessa studier inte utan vidare kan hänföras till högskolenivån. Slutligen har vi även övervägt en avgränsning till vissa typer av utbildningar eller vissa utbytesprogram eller motsvarande. Om nå-

gon begränsning skall komma i fråga, är det enligt vår mening en

sådan ligger närmast till hands. Tankar i denna riktning finns som i våra direktiv. Där sägs att det är naturligt att ge studiestöd till elever som deltar i internationella utbytesprogram, som är godkända av statsmakterna. Här kan erinras om att CSN 1987 föreslog en rätt till studiestöd för studerande inom program ordnade av utbytesorganisation som träffat överenskommelse med Konsumentverket. Som skäl för detta alternativ kan anföras att kostnaden kan begränsas och uppskattas med ganska stor säkerhet, samt att stöd bara skulle komma i fråga, när ungdomarna bedriver sina studier i kontrollerade former. Vi tycker emellertid att det är angeläget att utrymme ges för stöd även till elever som söker sig utomlands i andra former och egen hand och förordar därför i första hand inte heller någon avgränsning av detta slag. Sammanfattningsvis förordar vi att studiehjålp skall utgå till var och en som bedriver studier utomlands gymnasial nivå upp till ett år, under förutsättning att utbildningen håller godtagbar en standard och är heltid under minst tre månader. Vi övergår så till den närmare utformningen stödet. av Studiehjälpen vid utlandsstudier bör rimligen i sin helhet utgöras av ett bidrag. Samtidigt är det knappast rimligt att det bidrag som går till gymnasiestuderande under 20 år är högre än det bidrag ca 2 000 kr. i månaden som ingår i studiemedlen. Mot - den bakgrunden är vi inte beredda att förorda ett stöd som sammantaget är större än ca 2 000 kr. per månad. studiebidraget i studiehjälpen är för närvarande 750 kr. per månad och skall enligt riksdagens beslut höjas till 835 kr. per månad den 1 januari 1993. Det bör samma sätt som vid studier i Sverige utgöra basen i studiestödet vid utlandsstudier. - Inackorderingstillägget har haft till syfte att täcka en del av de

merkostnader som uppstår i en familj, om barnen inte kan bo

kvar i hemmet under gymnasieutbildningen utan måste inackordera sig på annan ort. På likartat sätt anser vi att det för ungdo-

mar som studerar utomlands är motiverat med ett tillägg till stu- SOU 1992 93 diebidraget för att täcka en del av de avsevärda merkostnader Kapitel 5 som därvid uppstår för familjen. Det statliga inackorderingstillägget har utgått med olika belopp beroende på avståndet mellan skolan och föräldrahemmet. Ett av motiven för beslutet att överföra ansvaret för inackorderingskostnader till kommunerna har varit att kostnaderna varierar kraftigt mellan olika elever och mellan olika delar landet. Ett decentraav liserat ansvar gör det möjligt att bättre stödet efter dessa avpassa variationer. Vid utlandsstudier kan merkostnaderna förmodligen variera ännu mera än vid studier i Sverige. Detta talar i och för sig för en differentiering av det tillägg som skall bidra till att täcka dessa kostnader. CSN har också från studiemedelshanteringen erfarenhet av att differentiera stödet efter kostnaden i studielandet. Vi anser ändå att övervägande skäl talar för att merkostnadstillägget

skall utgå med ett enhetligt belopp oberoende stude-

av var man rar. Som skäl för detta kan anföras att stödet för gymnasieungdomar, till skillnad från studiemedlen, inte är avsett att täcka alla merkostnader, samt vidare att kostnaderna förmodligen kan variera avsevärt även inom ett och samma studieland. Dessutom är ett enhetligt belopp väsentligt lättare både att administrera och att informera om. Vi vill också erinra om att dagens inackorderings-

tillägg utgår med ett enhetligt belopp vid utlandsstudier utanför

Norden. Merkostnadstillägget bör enligt vår mening ungefär vara av samma storlek som det belopp som betalas ut vid inackordering i Sverige. Dagens inackorderingstillägg vid utlandsstudier är 1 070 kr. månad, utom vid studier i ett annat nordiskt land, då per man får 2 150 kr. Vi har tidigare förordat att det sammanlagda studiestödet bör vara ungefär lika stort som studiemedlens studiebidrag, dvs. ca 2 000 kr. per månad. I sin anslagsframstâllning för budgetåret 199394 har CSN föreslagit att det statliga inackorderingstillägget skall avskaffas helt, men att stödet, om det behålls, skall anpassas till det lägsta stöd som en kommun är skyldig att ge till elever behöver inackorsom dering i de fall stödet ges kontant. Enligt bestämmelserna i skollagen är detta belopp 130 av basbeloppet per månad. Vi att anser

detta är en lämplig utgångspunkt vid fastställande storleken

av

på stödet vid utlandsstudier och föreslår därför att merkostnads-

tillägget skall vara 1 150 kr. per månad den 1 juli 1993. Med per studiebidragets 835 kr. blir därmed det totala studiestödet 1 985 kr. månad. Vi förutsätter att merkostnadstillägget i framtiden per anpassas efter kostnadsutvecklingen. Det är självfallet mycket svårt att bedöma hur mycket intresset för utlandsstudier kommer att öka vid ett genomförande vårt av förslag. Vi utgår från det nuvarande antalet elever tillbringar som ett år i studier på gymnasial nivå utomlands, dvs. 3 000. Det ca

förefaller inte orealistiskt att räkna med en ungefär 50-procentig SOU 1992 93 ökning av detta antal, till ca 4 500. Kapitel 5 Utifrån en bedömning av bl.a. utrymmet för individuella och lokala val i gymnasieskolan jfr avsnitt 4.2 antar vi rent beräkningsmâssigt att hälften av dessa elever kommer att kunna tillgodoräkna sig utlandsstudierna i sådan omfattning att de förlänger sin totala studietid med 34 år, medan den andra hälften inte kommer att kunna tillgodoräkna sig mera än att det i praktiken blir fråga förlängning med ett helt år. Detta skulle ge samom en manlagt ca 4 000 studiestödsår. Varje sådant år kostar med de föreslagna beloppen och under förutsättning att merkostnadstill- lägget bara utgår under 10 månader 21 500 kr. Den totala - ca merkostnaden skulle då bli ca 86 milj.kr. I ett sent skede av vårt arbete har Synskadades riksförbund fäst vår uppmärksamhet på de särskilda svårigheter, som möter synskadade studerande som vill studera utomlands. Vi har inte haft möjlighet att ta upp frågan hur merkostnader för läromedel och hjälpmedel i sådana fall skall täckas. Vi anser det emellertid angeläget att den frågan prövas i det fortsatta internationaliseringsarbetet.

5.3.3 Svenska ungdomars längre utlandsstudier

Vårt förslag Studiebidrag och merkostnadstillägg skall utgå i högst tre år till svenska elever i internationellt inriktad utbildning i annat land efter prövning av den enskilda utbildningen.

Därtill skall stöd även i fortsättningen utgå för dels studier i an-

nat nordiskt land, dels yrkesinriktad utbildning som saknar motsvarighet i Sverige.

Skälen för vårt förslag Vi har ingen anledning att föreslå nå-

gon förändring i den rätt till studiehjälp som gäller i fråga om gymnasiala studier i Norden och i fråga om sådan utbildning, i

första hand yrkesinriktad, som det saknas motsvarighet till i Sverige. Vi erinrar här vår diskussion i avsnitt 3.4.2 kommuom om nalt skolpengsstöd i sådana fall. Från allmän internationaliseringssynpunkt tycker vi att också svenska ungdomar, som är beredda att egen hand förlägga en vanlig utbildning gymnasienivå till ett land utanför Norden, bör uppmuntras. Vi ser det härvid som naturligt att generositeten ökas i första hand beträffande internationellt inriktade utbildningar. Vi har redan pekat på IB-utbildningen som ett exempel, där det finns skäl att stödja inte bara svenska elever, som bor med siföräldrar i Sverige eller i annat land, utan också sådana är na som beredda att på egen hand igenom utbildningen utomlands. Det kan nämnas att svenska elever vid ett annat slag av internationell

utbildning, nämligen United World College, redan uppbär stu- SOU 1992 93 diehjälp med stöd av att denna utbildning saknar motsvarighet i Kapitel 5 Sverige. Också andra internationella skolor bör emellertid - oavsett hur de förhåller sig till utbildning finns i Sverige komsom -

ma i fråga, exempelvis Europaskolorna och skolor, som blir aktu-

ella inom ramen för stödet till undervisning utlandssvenska av

barn och ungdomar se kapitel särskilt avsnitt 6.3.8. Vi förut-

sätter att CSN får ansvar för att i samråd med Statens skolverk och Föreningen för Utlandsundervisning avsnitt

se 6.3.10 bedö-

ma vilka utländska utbildningar av detta slag bör berättiga som till studiestöd. Gränsen mellan en utlandssvensk och svensk, väljer att en som studera två eller tre år utomlands, är naturligtvis inte helt klar. Det finns därför beröringspunkter mellan de överväganden vi redovisat här och den översyn av stödet till utlandssvenskar, vi som förordar i följande avsnitt. Det bör dock vara möjligt att genomföra de nu diskuterade förbättringarna utan att resultat översyav nen awaktas.

5.3.4 Utlandssvenskar ungdomars studier

Vårt förslag Bestämmelserna studiestöd för studier på om gymnasial nivå till utlandssvenska ungdomar över tillsammans ses med bestämmelserna om barnbidrag m.m. för utlandssvenska familjer. För elever i gymnasieundervisning vid svenska utlandsskolor anvisas medel motsvarande studiestödets merkostnadstillägg som en del av statsbidraget till skolhuvudmannen. För andra utlandssvenska elever, som är berättigade till studiestöd enligt dagens

bestämmelser, utgår merkostnadstillägg, eleven mellan

om reser skolan och hemmet eller är inackorderad.

Skälen för vårt förslag Ungdomar bor utomlands med sisom na föräldrar kan i dag få studiehjälp. De kan få studiebidrag och dessutom inackorderingstillägg, de inte bor tillsammans med om föräldrarna under skoltiden, och ersättning för de måsresor, om te resa dagligen. 1990 skärptes reglerna genom ett krav att den som får studiehjälp mäste ha varit folkbokförd i Sverige under de två senaste åren. CSN föreslog i sin översyn studiehjälpen 1991 av en ytterligare skärpning, så att reglerna skulle bli desamma som för svenskt barnbidrag. Jämfört med de nuvarande bestämmelserna skulle denna förändring främst ut över barn till anställda i svenska företag utomlands. Knappt 200 barn till utlandssvenska föräldrar anställda i svenska företag får nu studiehjälp varje år. Införs regler samma som

för barnbidraget, skulle stödet endast kunna utgå, föräldrar-

om nas avsikt är att stanna utomlands i högst månader. Om utsex

landsvistelsen är avsedd att vara under längre tid än sex månader, SOU 1992 93 skulle inte få något stöd alls. Kapitel 5 man Som framgått redan i avsnitt 5.1 ser vi det, med den inriktning våra förslag har, som olyckligt, om möjligheterna till studiesom stöd för utlandssvenska ungdomar minskas. Vår inriktning är i stället att de bör ökas. Vi dock att detta bör gälla både för anser familjer med ungdomar i gymnasial utbildning och för familjer med barn i grundskolan. Vid studier i Sverige utgår studiehjälp, med studiebidrag och olika tillägg, bara för studier gymnasial nivå. Egentligen finns det dock ingen påtaglig skillnad mellan det studiesociala stöd som

går till gymnasiestuderande och det stöd som går till familjer med

barn på grundskolenivå. studiebidraget motsvaras av barnbidrag och förlängt barnbidrag. Även inackorderingstillägg och ersättning för dagliga resor har sin motsvarighet grundskolenivå. Enligt skollagen är hemkommunen skyldig att sörja för kostnadsfri skolskjuts och för kostnader för inackordering, om sådan blir nödvändig. Fr.o.m. den 1 juli 1992 har kommunen ansvar för inackordering och skolresor också för elever gymnasial nivå, även dessa skyldigheter inte är lika långtgående som för om grundskoleleverna. De olika familjepolitiska stöden bostadsbidrag, flerbarnstillägg, bidragsförskott, barnpension utgår numera

både då barnen går i grundskolan och då de går i gymnasieskolan.

Utifrån dessa förhållanden i fråga om det studiesociala stödet vid studier i Sverige är det svårt att motivera att stödet till ut-

landssvenskar skall vara olika grundskolenivå och gymnasial

nivå. Det mesta talar för att stödet bör vara utformat ett likartat sâtt. Detta talar i sig för det av CSN föreslagna närmandet till barnbidragsreglerna. Samtidigt kvarstår våra invändningar mot de föreslagna begränsningarna. Dessa invändningar gäller självfallet både för studiehjälp och för barnbidrag. Från våra utgångspunkter är det svårt att motivera att barn till präster och missionärer skall få barnbidragstudiebidrag vid utlandsvistelse upp till tre år och barn till statsanställda vid hur lång utlandsvistelse som helst, medan

övriga inte skulle något bidrag alls vid en utlandsvistelse över

sex månader. Som vi redovisat i avsnitt 5.3.1 ser vi det som naturligt att alla elever i undervisning, som omfattas av statsbidrag enligt vårt förslag i kapitel också får studiestöd. Som även fram-

gått i föregående avsnitt kan vi starka skäl för att också

se svenska elever vid t.ex. internationella skolor i utlandet får sådant stöd. Det vore då märkligt, om elever, vilkas föräldrar bor utomlands, i vissa fall skulle undantagna från denna möjlighet beroende vara på karaktären och längden av föräldrarnas utlandsvistelse. Samtidigt är vi medvetna om att både de nuvarande reglerna beträffande utlandssvenskar och CSNs förslag har sin grund i överväganden som berör exempelvis hela socialförsäkringssystemet, skatte- och folkbokföringsregler Inom ramen för våra m.m.

direktiv kan vi inte föreslå förändringar detta område. Vi SOU 1992 93 anser dock att principerna för familjestöd och studiestöd till ut- Kapitel 5

landssvenskar måste ses över. Målet bör från våra utgångspunkter

vara att studiestödet skall kunna utnyttjas också för att främja internationaliseringssyften, som är utbildningspolitiskt motiverade. Vi har i avsnitt 5.3.2 berört olägenheten vissa kopplingar melav lan regler för studiestöd och regler för familjepolitiska stöd. Sådana kopplingar bör också över i detta sammanhang med sikte ses på att utlandsstudier skall främjas och situationen för berörda

ungdomars familjer underlättas. Vi vill i det här sammanhanget beröra också fråga gälen som ler konsekvenserna av ett närmande till EGEU, i första hand EES-avtalet. Inom ramen för EES-avtalets bestämmelser fri rörlighet om för personer finns också ett regelsystem för att säkerställa den sociala tryggheten för dem som flyttar mellan länderna. En de av principer som därvid skall tillämpas är den s.k. likabehandlingsprincipen, som innebär exempelvis att medborgare från ett en annat EES-land som arbetar i Sverige skall ha rätt till sociasamma la förmåner svenska medborgare. Rätten gäller även för barn som och andra familjemedlemmar. Principen gäller bl.a. för farniljeförmåner och därmed även för barnbidrag. Detta betyder alltså

att en svensk medborgare som arbetar exempelvis i Tyskland skall få barnbidrag från Tyskland och inte från Sverige. Den intressanta frågan här är då dessa bestämmelser även skall gälla för om studiehjälpens studiebidrag.

I EG-länderna är det vanligt att barnbidrag utgår för alla barn

upp till ålder 16 eller 18 år. I de flesta länder utbetalas en av barnbidraget även för äldre barn fortsätter att studera. I Svesom rige avlöses barnbidraget vid 16 års ålder studiebidrag, utav som betalas längst till och med vårterminen det år då barnet fyller 20

år. I EG-länderna år den övre åldersgränsen för barnbidraget ofta

betydligt högre, t.ex. 25 år i Belgien, Luxemburg och Nederländerna, 26 år i Italien och 27 år i Tyskland. Med hänsyn till dessa förhållanden och den starkare familjepolitiska inriktning, som den svenska studiehjälpen fått, finns det skäl att överväga studiebidraget i EES-perspektivet. Vi har aktua-

liserat frågan hos utredningen S 199103 socialförsäkringen

om och EG, som väntas presentera ett betänkande i år. I vad senare mån detta påverkar lösningen de frågor, vi behandlat här, av som undandrar sig vårt bedömande. Det är emellertid viktigt att EGaspekterna beaktas vid beredningen våra förslag. av På en punkt har vi funnit det möjligt att lägga fram ett reformförslag i fråga om stödet till utlandssvenskar, nämligen följande. Som nämnts har ansvaret för stöd avseende inackordering för gymnasieelever i Sverige decentraliserats till kommunerna, bl.a. för att stödet bättre skall kunna till de varierande kostanpassas

3 12-0726 65

naderna och behoven. Statens stöd för inackordering har inord- SOU 1992 93

nats i sektorsbidraget till skolan. I kapitel 6 avsnitt 6.3.5 punkt Kapitel 5

C föreslår vi ett schabloniserat statsbidragssystem för de svenska utlandsskolorna. Vi anser övervägande skäl tala för att samma modell för inackorderingstillägget i Sverige tillämpas för som motsvarande stöd till gymnasieelever vid utlandsskolorna. I stället för att utbetalas till eleven bör alltså medel motsvarande merkost-

nadstillägget ingå i statsbidraget till huvudmannen, som får möj-

lighet och ansvar för att täcka även inackorderingskostnader. - - På detta sätt kan viss förbättring åstadkommas för eleverna vid en utlandsskoloma utan att den översyn vi föreslår behöver awaktas. För utlandssvenska elever vid andra skolor utanför Sverige än svenska utlandsskolor får tills vidare de gällande principerna för rätten till studiestöd tillämpas. Dock bör utöver studiebidraget det

föreslagna merkostnadstillägget utgå även för dessa elever i de fall

de måste mellan föräldrahemmet och skolan eller inackorderesa ra sig skolorten.

6 Undervisning utlandssvenska

SOU 1992 93

av

Kapitel 6

barn och ungdomar

6.1 Bakgrund och nuläge

Svensk undervisning i utlandet har sedan början första världsav kriget bedrivits vid svenska skolor, och statliga bidrag till denna undervisning har i olika former utgått sedan år 1908. Med en kraftig ökning av svensk industriell verksamhet i olika länder i kombination med en ökad svensk diplomatisk representation och en ökad biståndsverksamhet har behovet svensk undervisning i av utlandet för medföljande barn och ungdomar ökat sedan mitten av 1960-talet. Utlandsundervisningen omfattar innevarande läsår skolor nästan 40 platser i fyra Världsdelar. Högstadieundervisning i skolform bedrivs på sex platser, nämligen Bryssel, London, Paris, Fuengirola, Madrid och Nairobi, och självständig gymnasieundervisning fr.o.m. innevarande läsår i Bryssel. Som följd överensav en kommelse mellan berörda regeringar finns också finska och norska elever i de svenska utlandsskolorna. Därtill kommer olika former av distansundervisning på högstadie- och gymnasienivå med hjälp korrespondensläromedel från av Hermods. Statliga bidrag utgår även för undervisning vid den svenska sektionen av Lycée International i Saint Germain-en-

Laye utanför Paris och till kommuner i sin skola tar emot

som utlandssvenska elever. För läsåret 199192 beräknas elevantalet i utlandsskolorna till drygt 1 200. Antalet elever i korrepondensundervisning beräknas till ca 500 och i kompletterande svensk undervisning till 2 600. ca statsbidrag från anslaget Bidrag till svensk undervisning i utlandet m.m. utgår för närvarande till följande kostnadsslag och ändamål med anknytning till utlandsskolorna i kostnader för lärarlöner som i princip motsvarar lönen för

motsvarande lärartjånster vid svensk grundskola grundresurs

samt för kompletterande undervisningstimmar kompletteringsresurs, i reseersättningar, k lokalkostnader med 60 % av årskostnaden för nödvändiga undervisningslokaler, -A- särskilt driftbidrag med 16 % av lönekostnader och vissa pensionskostnader, Vidare utgår medel från det nämnda anslaget till följande kostnadsslag och ändamål

t kostnader för korrespondensundervisning och för material SOU 1992 93 för denna undervisning enligt avtal mellan Statens skolverk och Kapitel 6 Hermods, kompletterande svensk undervisning, vk svensk undervisning vid internationell skola f.n. bara Lycée International i Saint Germain-en-Laye, i bidrag till kommun i Sverige som i sin grundskola eller gymnasieskola har tagit emot barn med utlandssvenska föräldrar. Till detta skall läggas omföring till statsbudgetens inkomsttitel Statliga pensionsavgifter netto av medel motsvarande pensionskostnader för sådan lärare vid utlandsskola som har pensionsrätt enligt förordningen 19911427 om tjänstepension för vissa arbetstagare med icke-statlig anställning. Det samlade statliga bidraget till svensk undervisning i utlandet m.m. uppgår för budgetåret 199293 till ca 54 milj.kr. En mindre anslagspost disponeras av Svenska institutet för bidrag till Riksföreningen Sverigekontakt för förmedling och distribution av läromedel m.m. till svenskundervining alla nivåer i utlandet. I bilaga 4 återges den aktuella lydelsen av förordningen

1978571, ändrad 1988830 [omtryck] och senare om statsbidrag

till svensk undervisning i utlandet. I bilaga 5 redovisas relativt utförligt den nuvarande ordningens framväxt genom utredningar och beslut, och i bilaga 6 ges en översikt över nuvarande statsbidrag och kostnader för utlandsundervisningen.

6.2 Förändringar i det svenska skolsystemet

Det svenska skolsystemet har under de senaste åren varit föremål för en omfattande decentralisering och avreglering. I riksdagens beslut 198889UbU7, rskr. 95 med anledning av propositionen 1988894 om skolans utveckling och styrning betonades kommunens övergripande och samlade ansvar för att de nationella målen för skolverksamheten förverkligas. Riksdagen har också med anledning av propositionen 19899041 UbU9, rskr. 58 beslutat om avveckling av den statliga regleringen av tjänster som lärare och skolledare m.fl. inom det offentliga skolväsendet. I december 1990 beslutade riksdagen UbU4, rskr. 76 med anledning av proposition 19909118 om ansvaret för skolan om en

långtgående decentralisering skolans område. Inom ramen för dessa ställningstaganden låg beslut om ett nytt och friare statsbi-

dragssystem i form av ett finansiellt stöd till kommunerna som ett sektorsbidrag för det offentliga skolväsendet för barn, ungdom och vuxna, dvs. kommunernas grundskola, gymnasieskola och vuxenundervisning. Genom riksdagsbeslut våren 1992 l99192FiU29, rskr. 350 med anledning av proposition

1991922150, del H, Kommunal ekonomi kommer statsbidragen SOU 1992 93 för det offentliga skolväsendet att fr.o.m. den 1 januari 1993 anvi- Kapitel 6 sas inom ramen för ett samlat finansiellt stöd till kommunerna. Riksdagens beslut våren 1991 UbU16, rskr. 356 med anledning av proposition 19909185 Växa med kunskaper om gym- nasieskolan och vuxenutbildningen innebär skyldighet för en kommunerna att erbjuda alla ungdomar en gymnasieutbildning på nationella och individuella program. Skyldigheten att betala interkommunal ersättning regleras liksom ansvarsfördelningen mellan primärkommuner och landstingskommuner. De enskildas efterfrågan skall så långt möjligt styra utbildningsutbudet. Riksdagen har våren 1992 UbU22, rskr. 346 fattat beslut med anledning av regeringens proposition 19919295 valfrihet och om fristående skolor. Beslutet innebär att fristående skolor godkända för vanlig skolplikt ges förutsättningar att verka på i stort sett samma villkor som de kommunala grundskolorna. En fristående skola skall tilldelas medel för verksamheten den kommun, där av skolan är belägen. Varje skola skall härvid tilldelas ett belopp per elev, som motsvarar kommunens genomsnittskostnad elev i per den egna grundskolan. Vid tilldelning skall kommun kunna dra av högst 15 procent, motsvarande kostnader för uppgifter de som fristående skolorna inte har att fullgöra. För sådana elever i den fristående skolan, inte är hemmasom hörande i kommunen, skall kommunen ha rätt till ersättning för sina kostnader från elevens hemkommun.

6.3 överväganden och förslag

Vi har samlat våra förslag när det gäller insatser för undervisning av utlandssvenska barn och ungdomar i ett förslag till förordning, som redovisas som bilaga Motiveringarna för de olika bestämmelserna där återfinns i allt väsentligt i texten i det följande. De

förändringar i fråga om betalningsströmmar, vårt förslag till

som statsbidragsystem innebär jämfört med nuvarande system, illustreras samlat i figurerna 3 och 4 91

6.3.1 Utgångspunkten

Svenskt internationellt -

Det grundläggande motiv för svensk utlandsundervisning, som kan utläsas både historiken i bilaga 5 och våra direktiv, är ur ur följande För att det skall vara möjligt att rekrytera svenskar med barn i skolåldern till arbetsuppgifter i andra länder är det viktigt

att det i dessa länder finns tillgång till undervisning motsva-

som rar den svenska skolans. Vi menar att detta motiv står sig väl.

Fler och fler svenskar kan antas komma att arbeta utomlands. SOU 1992 93 För familjer, som räknar med att vistas utomlands för enbart en Kapitel 6 begränsad period, är det självklart ett intresse att barnen håller kontakten med svensk skola och utbildning, så att återkomsten till hemlandet blir lättare. Även för barn i utlandsmera permanent svenska familjer, som kanske flyttar mellan flera olika länder, är

det angeläget att bevara en förankring i det egna språket, den eg-

na kulturen och det egna samhället. Den svenska utlandsundervisningen får enligt vår mening en ökad betydelse i detta perspektiv av ökad rörlighet. Samtidigt medför den ökade rörligheten att flera intemationelskolor och utbildningsprogram utvecklas, som tar sikte att förbereda för en internationell miljö och att ge kunskaper som är gångbara i olika länder. Också enskilda länders skolsystem och utbildningar anpassas till en mera internationellt präglad omgivning. Sammantaget ger denna utveckling anledning till nya avvägningar mellan internationalism och nationell identitet när det gäller insatser för svenska barn och ungdomar utomlands. För vår del ser vi här kombinationsmodeller svenska skolor med in- ternationell inriktning och internationella eller andra utländska skolor med svenska inslag som intressanta framtidslösningar, och vi vill genom våra förslag underlätta en utveckling i den riktningen. Vi vill också peka möjligheten till nordiska lösningar i sammanhanget. Nordiskt samarbete finns sedan gammalt utlandsundervisningens område. Samverkan mellan nordiska länder kan ge underlag för utlandsskolor, när antalet elever från det enskilda landet är otillräckligt. Men nordiskt samarbete detta område kan också bidra till att stärka den nordiska gemenskapen och den nordiska identiteten gentemot omvärlden. Den formellt svenska men i praktiken och till namnet skandinaviska skolan i Bryssel är här ett utmärkt exempel. l detta sammanhang skall nämnas den enkät till vissa större kategorier utlandssvenska föräldrar anställda i SAF-anslutna företag, SIDA-anställda och UD-anställda på orter med svensk utlandsskola, som vi gjort i syfte bl.a. att utröna intresset för de svenska skolorna i förhållande till andra alternativ. Enkäten redovisas utförligare i bilaga Den visar, inte oväntat, ett större intresse för internationella skolor, i första hand givetvis gymnasie- och högstadienivå, än vad som kom till uttryck, när en motsvarande enkät gjordes av utlandsskoleutredningen SOU 197721 i mitten av 1970-talet. Vi kan också notera ett påtagligt intresse för alternativen internationell skola med svenska inslag och svensk skola med internationell inriktning.

Av enkäten framgår att de svenska utlandsskoloma är väl för-

ankrade i SAF-gruppen och SIDA-gruppen, däremot i mindre utsträckning i UD-gruppen. Detta hänger med all säkerhet samman med att utlandsvistelserna i de förra grupperna normalt är

begränsade i tiden och att familjernas ambition att hålla bered- SOU 1992 93 skap för att återvända till Sverige därför är högre. Vi gör den all- Kapitel 6 männa bedömningen att det är främst utlandsvistelser av detta slag som kommer att bli allt vanligare för svenska familjer, bl.a. som följd av den västeuropeiska integrationen.

Nya signaler i svensk skolpolitik

Insatserna för svenska barn och ungdomar utomlands måste samtidigt ses i perspektivet av utvecklingen av skolan i Sverige. Väsentliga inslag i de senaste årens skolpolitiska beslut och signaler ger, som vi bedömer det, nya förutsättningar för synen utlandsundervisningen liksom insatser för utlandssvenska barn och ungdomar över huvud taget. Som vi redovisat i avsnitt 6.2 har riksdagen beslutat att fristå-

ende skolor grundskolenivå skall ges i princip samma förut-

sättningar för sitt arbete som de kommunala skolorna. De fristående skolorna skall bl.a. garanteras resurser per elev motsvarande minst 85 procent av genomsnittskostnaden per elev i respektive kommuns egen grundskola.

Detta innebär en avsevärd ökning av bidragsnivån för de fristå-

ende skoloma. Att de jämställs med de kommunala skolorna är ett led i strävandena att öka den reella valfriheten för elever och föräldrar. Också inom det offentliga skolväsendet skall enligt statsmakternas beslut elevers och föräldrars möjligheter att välja skola liksom olika skolors möjligheter att skapa sin egen profil öka. Principen att en skolpeng skall följa eleven är hörnsten en

i den aktuella skolpolitiken, på gymnasienivån lagfäst i den meningen att de enskilda elevernas efterfrågan skall styra utbudet

och att varje kommun skall köpa av andra kommuner den utbildning för sina ungdomar, som den inte själv kan ge.

Konsekvenser för utlandsundervisningen

Överförda till utlandsperspektiv dessa tendenser enligt vår ett ger uppfattning grund för två delvis motstridiga slutsatser - - De svenska utlandsskoloma är ett slags fristående skolor. Deras uppgift är att förmedla undervisning motsvarande den som ges i den svenska skolan, och det statliga stödet till dem är mera konkret kopplat till svenska nationella intressen än vad fallet är med stödet till fristående skolor, bygger allmänt positiv som en

syn på alternativ och valfrihet. Mot den bakgrunden ser vi det

mycket svårt att motivera att utlandsskoloma inte skulle som ges stöd i princip samma nivå som de fristående skolorna i Sverige garanteras.

I realiteten är naturligtvis inte utlandsskolorna samma slags SOU 1992 93 alternativ till de kommunala skolorna som de fristående skolorna Kapitel 6 är. Alternativ till utlandsskolor är i stället, för de familjer som bor utomlands, i första hand internationella eller nationella skolor i värdlandet eller internatskolor i Sverige. Valfrihetsprincipen talar alltså, fullt genomförd också för de utlandssvenska familjerna, för ett statligt stöd inte bara till svenska utlandsskolor och svenska internatskolor utan också till sådana utländska skolor, som svenska familjer finner lämpliga för sina barn och ungdomar. Dessa två slutsatser strider mot varandra i den meningen att en större generositet också gentemot utländska skolor med svenska elever självklart kan påverka underlaget för svenska skolor och därmed möjligheterna att upprätthålla svenska alternativ. Valfrihet mellan olika alternativ i utlandet kan, enkelt uttryckt, inte skapas utan att valfriheten när det gäller att bevara kontakt med Sverige och skapa beredskap för att återvända till utbildning el- ler arbete där i viss mån begränsas. - Vi inser att en fortsatt internationalisering kan öka kraven på en valfrihet för svenska familjer utomlands, som innefattar också utländska skolor. Vi bäddar i själva verket för en sådan diskussion

genom ett av de förslag vi nu för fram. I kapitel 7 avsnitt 7.1

föreslår vi att utbildningen för International Baccalaureate, som redan anordnas på tre orter i Sverige, i fortsättningen skall betraktas som ett reguljärt alternativ i gymnasieskolan, likställt med de nationella programmen. Det förhållandet att en internationell utbildning detta sätt anordnas med stöd av offentliga medel i Sverige ger naturligtvis argument för ett motsvarande stöd till samma utbildning i ett annat land, i den mån den tar emot svens-

ka elever. Vi inser också att svenska föräldrar orter utan någon

utlandsskola inom räckhåll kan att rättviseskäl talar för ett anse statligt stöd även till den undervisning i utländsk skola, som deras barn är hänvisade till. Vi vill emellertid inte med våra förslag bidra till att riskera eller urholka valfriheten för svenska familjer och ungdomar när det gäller kontakt med och möjlighet att återvända till Sverige, eftersom vi uppfattar detta som ett av huvudsyftena med den svenska

utlandsundervisningen. Vi utgår därför i våra förslag från att särskilda statsbidrag även i fortsättningen bara skall utgå för i någon

mening svenska utbildningsalternativ. Vi vill däremot ta valfrihetsfrågan från ett andra utupp par gångspunkter. Ett alternativ för utlandssvenska familjer kan att låta barvara nen i skola i Sverige, t.ex. vid en riksinternatskola eller inackorderade på annat sätt. I dag lämnas i särskild ordning statsbidrag till den kommun, som i sin skola tar emot utlandssvenska elever. Vi anser att det är viktigt att bevara valfriheten för utlandssvenska familjer i detta avseende. Detta bör säkras genom att ett särskilt statsbidrag även i fortsättningen lämnas till kommuner i Sve-

rige för elever av detta slag. Vi anser det principiellt riktigt att SOU 1992 93 detta alternativ i fråga om skolgång behandlas likvärdigt med al- Kapitel 6 ternativet utlandsskola. Därför föreslår vi att bidragen för ändamålet skall hanteras tillsammans med bidragen till den egentliga utlandsundervisningen. Därigenom kan de statliga insatserna smidigtt anpassas efter vad de utlandssvenska familjerna faktiskt föredrar för sina barn.

Förskola skola -

Av stor betydelse när det gäller att göra valfriheten för utlandssvenska familjer reell är enligt vår uppfattning möjligheterna till insatser för de utlandssvenska barnen redan i förskoleåldern. Det är uppenbart att sådana insatser lägger naturlig grund för uten landsundervisningen och därmed också gör det lättare att välja alternativet svensk skola, när barnen når skolpliktig ålder. Inte minst har detta betydelse i länder där man börjar skolan tidigare än i Sverige. Förskoleverksamhet av varierande omfattning och intensitet bedrivs i dag vid de flesta utlandsskolor. statsbidrag utgår emellertid inte, och konsekvensen blir i vissa fall förhållandevis betungande avgifter. Det ligger inte inom ramen för vårt uppdrag att föreslå någon reform i detta avseende, men vi vill peka den stora betydelse, som förskoleverksamheten har, för möjligheterna att bevara och utveckla en svensk skolväg för de utlandssvenska barnen. I förlängningen av den förstärkning av insatserna för utlandsundervisningen, som vi föreslår i detta betänkande, borde därför enligt vår uppfattning ligga ett statligt stöd också till svenska förskolor. i utlandet. Det skulle i vart fall med all säkerhet bidra till en ekonomiskt och socialt bredare rekrytering av elever till utlandsskolorna och därmed ge reell valfrihet flera svenska föräldrar och barn.

Utlandsundervisningen en del av svensk skola

Utlandsundervisningen är om än storleksmâssigt inte så bety- dande en del av det svenska skolväsendet. Därför anser vi det naturligt och angeläget att organisationen och ansvarsfördelningen för den så långt möjligt utformas efter mönster vad av som gäller för skolan i Sverige. Statsbidragen till utlandsundervisningen bör således enligt vår uppfattning samma sätt som det hittillsvarande sektorsbidra- get till kommunernas skolor vara schabloniserade och elevrela- terade, dvs. de bör anvisas i princip per skolform utan uppdelning olika slag av resurser eller deländamål, och de bör beräknas i förhållande till antalet elever utan hänsyn till hur undervisning-

en faktiskt organiseras. Genom den frihet att utnyttja tillgängliga SOU 1992 93 medel, som detta ger skolorna och deras huvudmän, underlättas Kapitel 6 en anpassning till de lokala förutsättningarna och de faktiska behoven. Samtidigt kan såväl den lokala den centrala administsom rationen förenklas. Det är vidare angeläget att statens roll i förhållande till utlandsskolorna utformas efter mönster av dess förhållande till de kommunala och fristående skolorna. Detta anknyter till vad som sägs i våra direktiv att Skolverket bör avlastas den centrala om administrationen av utlandsundervisningen. Att Skolverket innefattar utlandsskolorna både i sin uppföljning och utvärdering av skolan i stort och i bl.a. därpå grundade centrala utvecklingsinsatser är väsentligt för utlandsskolornas kvalitet och likvärdighet med skolorna i Sverige. Dessa uppgifter bör emellertid inte förenas med ansvar för hanteringen av statsbidrag och andra ärenden som gäller verksamhetens drift och skoladministrativa utveckling.

Med den mångfald av geografiskt spridda och vanligen små

enheter, som utlandsundervisningen bedrivs vid, behövs det samtidigt ett centralt organ, som kan fördela statsbidragen, företräda utlandsskolorna i förhållande till anslagsbeviljande myndigheter och svara för olika slag av information och service till skolorna men också till allmänheten och till olika intressenter i utlandsundervisningen. Ett sådant organs kansli blir för att anknyta till -

det svenska organisationsmönstret något av ett skolkontor i den

världsomspännande skolkommun, som utlandsundervisningen kan liknas vid, dock med den väsentliga skillnaden att denna tänkta kommun inte har något direkt drift- eller arbetsgivaransvar för skolorna. Vi föreslår i avsnitt 6.3.10 att ett nytt centralt organ, preliminärt kallat Föreningen för Utlandsundervisning FFU, skall anförtros dessa uppgifter.

6.3.2 Syftet med det statliga stödet

Vårt förslag Det statliga stödet till undervisning utlandssvenav ska barn och ungdomar skall syfta till att bereda dessa undervis-

ning i eller motsvarande grundskolan och, så långt möjligt,

gym-

nasieskolan eller, om de går i utländska skolor, undervisning i

svenska och om Sverige.

Skälen för vårt förslag Vi erinrar vår principiella diskusom

sion i föregående avsnitt. I linje med den syn utlandsundervis-

ningens huvudsyfte, som vi redovisade där, innebär vårt förslag att svenska statens stöd till undervisning av utlandssvenska barn och ungdomar även fortsättningsvis skall dels undervisning avse som bedrivs enligt svenska eller vid nordisk samverkan nordis- ka läroplaner, dels undervisning som syftar till att ge svenska -

elever i utländska skolor möjlighet att bevara och utveckla kun- SOU 1992 93 skaper i svenska och om Sverige. Kapitel 6 Att i första hand undervisning den obligatoriska skolans ni-

vå kommer i fråga är naturligt. Också gymnasienivån bör emellertid ambitionen vara att tillgodose efterfrågan; i praktiken

lär det bli fråga enbart om undervisning på studieförberedande program.

6.3.3 Behörighet

Vårt förslag I underlaget för statsbidrag till undervisning av utlandssvenska barn och ungdomar ingår barn och ungdomar, som är svenska medborgare, är bosatta utanför Sverige och har sven-

ska som normalt umgängesspråk med minst en av sina föräldrar

vårdnadshavare.

Skälen för vårt förslag Gällande bestämmelser om vilka elever som är behöriga till eller snarare statsbidragsgrundande för utlandsundervisningen redovisas i bilaga Som framgår där gäller för kompletterande svensk undervisning enbart att minst en av föräldrarna skall vara svensk medborgare, medan för utlandsskolorna och korrespondensundervisningen kriterierna är betydligt mer sofistikerade.

Från utgångspunkten, att utlandsundervisningen är motiverad

av det svenska samhällets intresse av att svenskar med barn i skol-

åldern kan rekryteras till olika slag utlandstjänst, har frågan

av hur den statsbidragsgrundande kategorin skall avgränsas diskute-

rats en hel del genom åren se bilaga 5. Ambitionen har hela ti-

den varit att definiera vilka slag av sysselsättningar som det i någon mening är ett samhällsintresse att svenska medborgare ägnar sig utomlands.

I takt med att ägarförhållanden i näringslivet blivit mer kom-

plicerade och enskilda arbetande människor i största allmänhet blivit mer rörliga har det emellertid blivit svårare att avgränsa en sådan sfär sysselsättningar. Om en idogt arbetande svensk egen av företagare säljer glass och förfriskningar till svenska semestergäster på sydeuropeisk badstrand, skall hans företag då anses ha en

nära anknytning till Sverige Och går det att hävda att forska-

rens och kulturarbetarens gärningar ligger mera i Sveriges intresse än advokatens eller konsultens Flera exempel på gränsfall, som

visar på svårigheten att i regler fånga in en alltmer komplicerad

verklighet, återfinns i redovisningen av Skolöverstyrelsens utred-

ning 1986 se s. 152.

Vi är övertygade att fler och fler fall kommer att bli svåra om att kategorisera och att utvecklingen i första hand den europeiska arbetsmarknaden kommer att göra det än vanskligare än hittills att utforma hållbara bestämmelser nuvarande slag. Om av an-

talet svårbedömda fall eller dispensansökningar blir stort, finns SOU 1992 93 det givetvis, även om syftet bakom reglerna är aldrig så lovvärt, Kapitel 6 skäl att ifrågasätta hela ordningen på rent administrativa grunder. Bakom formuleringsmödorna har legat ambitionen att inte med statsbidrag stödja undervisning för barn till personer som

varken betalar skatt till Sverige eller bedriver någon yrkesverk-

samhet som har anknytning till svenska intressen. Ytterst handlar det givetvis om dem som lämnat Sverige av bl.a. skatteskäl. Det är inte svårt att med allmänmoraliska argument hävda denna

principiella hållning. Samtidigt måste vi konstatera att sådana skäl

för att lämna Sverige rimligen har förlorat i styrka med den utveckling av det svenska skattesystemet, som har ägt de rum senaste åren. Mot en fortsatt restriktiv hållning måste också under alla förhållanden ställas både svårigheten att formulera regler, som står sig i sak på rörlig arbetsmarknad, och det angelägna en mera i att undvika en ordning som innebär mer eller mindre komplicerade och diskretionära prövningar av enskilda fall. Vi vill i detta sammanhang erinra om tankegångarna i 1964 års utlands- och in-

ternatskoleutredning se s. 145.

Vi menar också att regelsystemet bör utgå i första hand från elevens behov och intresse. Det kan faktiskt ses som en angelägenhet för det svenska samhället att ett barn, medsom genom borgarskap tillhör detta samhälle men flyttat utomlands med sina föräldrar, ges möjligheter till svensk undervisning utan hänsyn till av vilket skäl föräldrarna har lämnat Sverige och till hur de försörjer sig i det land där de bor. Det finns också fall där barnets medicinska eller sociala situation varit eller mindre avgöav mer rande betydelse för en familjs flyttning till annat klimat eller annat land. Vi anser mot denna bakgrund att barnets, inte föräldrarnas, situation bör vara det som avgör barnet skall ingå i om underlaget för de statsbidrag, som vi diskuterar här. Utöver det självklara kravet på bosättning utomlands har vi fört in ytterligare ett krav, nämligen att svenska skall barnets vara

normala umgängesspråk med minst en av vårdnadshavarna. Detta

är ett sätt att slå fast att den undervisning stöds skall som svara mot ett faktiskt behov. I debatten jämförs ibland insatserna för utlandsundervisning med de insatser för invandrare och flyktingar

i Sverige, som hemspråksundervisningen utgör. Vi tycker

- utan alla jämförelser i övrigt att det är logiskt att ställa i princip - sam-

ma krav på bruk det språket i det fallet i det

av egna ena som andra. Detta innebär beträffande kompletterande undervisning en skärpning av kraven i förhållande till vad gäller i dag. De som

som här påbörjat studier enligt gällande bestämmelser bör full-

följa dessa. Vi vill tillägga att vi utifrån de kontakter med utlandsskolor och andra intressenter som vi haft bedömer att antalet barn, som i dag inte är statsbidragsgrundande men skulle bli det som följd av den föreslagna regeländringen, inte är så stort. Däremot

bedömer vi det, redan antytts, som troligt att antalet familjer, SOU 1992 93 som på vilka den nuvarande kategoriseringen inte utan vidare är till- Kapitel 6 lämplig, kommer att öka, i första hand i Västeuropa.

6.3.4 Kategorier för statsbidrag

Vårt förslag statsbidrag lämnas för a svenska, i förekomman-

de fall också andra nordiska, utlandsskolor, b distansundervisning, kompletterande svensk undervisning och d utländska

c

skolor anordnar undervisning i svenska och om Sverige. som Därutöver lämnas statsbidrag till kommuner och landsting som tar emot utlandssvenska elever i sin skola.

Skälen för vårt förslag De principiella övervägandena bakom detta förslag har redovisats i avsnitt 6.3.1, och de olika kategorierredovisas utförligare i de följande avsnitten 6.3.5-6.3.9. na Den enda förändringen enligt vårt förslag i förhållande till vad gäller i dag är att utlandsskolebegreppet vidgas till att också som formellt innefatta verksamhet redan i många fall bedrivs vid som skolorna. Både korrespondensundervisning vi använder i fort- sättningen den modernare och medieneutrala termen distansundervisning och kompletterande svensk undervisning bör sålunda kunna integrerade delar av en utlandsskolas verksamhet, i vara

den mån de bedrivs vid eller i regi av skolan i fråga, och deltagar-

i denna undervisning bör då betraktas som elever vid skolan. na På så sätt markeras utlandsskolornas roll som centra i den samlade utlandsundervisningen. De distanselever, som har en utlandsskola som bas för sina studier och åtnjuter handledning där, blir således enligt vårt förslag i princip likställda med de elever vid skolan som deltar i reguljär undervisning. En fördelarna med detta är att utlandsskolan får av större frihet att utforma insatserna för varje enskild elev efter en förutsättningar och resurser, t.ex. att deltagande i undervisning i vissa ämnen varvas med distansstudier i andra. Förslaget är därmed del i våra strävanden att ge den enskilda skolan och dess en personal större frihet i val av organisation och pedagogik. Det särskilda statsbidraget för distansundervisning kommer därmed i vår modell att enbart avse insatser för vad som i dag är rena Hermodselever, dvs. undervisning som bedrivs utan anknytning till utlandsskola. Kompletterande svensk undervisning är en väg att ge svenska elever i utländska skolor möjlighet att bevara och utveckla kunskaper i svenska och Sverige. Den kan enligt vårt förslag beom drivas antingen vid en utlandsskola eller med en särskild lokal huvudman. Vi anser det angeläget att denna till antalet elever största och också mest spridda del av den svenska utlandsundervisningen ökad stadga kursplan från Statens skolverk. ges en genom en

Inte minst är ett sådant centralt dokument betydelse stöd SOU 1992 93 av som för organiserande av kompletterande svensk undervisning de Kapitel 6

många orter, där möjligheter att anknyta till utlandsskola eller

en

till någon annan pedagogisk organisation helt saknas.

Samma syfte som med den kompletterande svenska undervis-

ningen kan uppnås att, efter överenskommelse med hu-

genom vudmannen för en internationell eller utländsk skola, organisera svenska inslag i undervisningen där. På så sätt får den svenska undervisningen automatiskt stöd pedagogisk miljö. Utav en ifrån bl.a. erfarenheterna den ordning tillämpas vid Lycée av som International i Saint Germain-en-Laye bör sådana samverkansmodeller kunna utvecklas och förverkligas också på andra håll. Vad gäller alternativ i Sverige har vi inte bedömt det som realistiskt att föreslå att riksinternatskolorna rent administrativt skall behandlas som en del undervisningen utlandssvenska barn av av

och ungdomar. Vi vill emellertid påpeka att dessa skolor till den

-

del de tar emot utlandssvenska elever och utlandsundervisning-

en måste kommunicerande kärl. Ett samråd i planering ses som och utveckling är därför motiverat, med strävan att tillgodose familjers och ungdomars önskemål ledstjårna. Man kan också som tänka sig en mera direkt samverkan mellan riksinternatskolor och utlandsskolor inom den modell för utlandsskolverksamheten som vi föreslår.

6.3.5 Utlandsskolorna

A. Allmänna grunder

Vårt förslag Utlandsskolornas verksamhet bedrivs så långt

möjligt enligt grunderna för skolan i Sverige. läroplanema för grundskolan och gymnasieskolan tillämpas. Jämkningar timav planema kan göras för att ge undervisningen internaen mera tionell inriktning, för att ge särskilt utrymme värdlandets språk och kultur och för att underlätta samverkan med eller ett flera andra nordiska länder.

Skälen för vårt förslag Utlandsskolorna bör del ses som en av

det svenska skolväsendet. Grundskoleförordningen och gymnasie-

förordningen bör därför ligga till grund för deras verksamhet, med den anpassning till de särskilda förutsättningarna är som nödvändig. Det bör också enligt vår mening klarare .än hittills slås fast att utlandsskoloma skall följa läroplanema för den svenska skolan. Samtidigt finns det skäl för att dessa skolor skall kunna jämka timplanema utöver vad blir generellt möjligt enligt de läsom nya roplanema. De tre särskilda skäl för jämkning, vi föreslår, som

anknyter till vad som redan i dag är praxis vid åtskilliga utlands-

skolor. De ligger också i linje med de allmänna riktlinjer för ut- SOU 1992 93 landsskolornas utveckling vi berört i det föregående. Inom Kapitel 6 som för grundläggande föreskrifter av regeringen om jämkningramen dessa tre skäl bör det ankomma Statens skolverk att ar av meddela närmare föreskrifter med sikte att central prövning av

enskilda fall skall kunna undvikas.

B. Etablering

Vårt förslag En utlandsskola förklaras berättigad till statsbidrag regeringen. Statens skolverk beslutar om huruvida en statsbiav dragsberättigad skola skall få fullt och självständigt ansvar för högstadie- respektive gymnasieundervisning.

Skälen för vårt förslag Det är enligt vår mening rimligt att regeringen inom för det årliga budgetarbetet och efter förramen

slag i vederbörlig ordning från FFU se avsnitt 6.3.10 tar ställ-

ning till utlandsskolor skall statsbidrag. I praktiken om nya kommer sådana ärenden att handla etablering av låg- och om mellanstadieundervisning. Naturligtvis måste någonstans gräns mellan vad som kan en betecknas skola och vad som måste betraktas som ensom en skild undervisning. I det nuvarande systemet gäller att minst tio

elever låg- och mellanstadiema tillsammans krävs för att en

lärartjänst skall få inrättas och bidrag skall lämnas. Vi anser att normalt minst tio elever bör krävas för att en skola skall kunna få statsbidrag. Vi tycker emellertid att det, med ett statsbidrag relateras till antalet elever, inte är nödvändigt att fastställa en som absolut gräns. Varje ärende om bidrag till en ny skola bör prövas för sig med hänsyn till såväl huvudmannens egna planer och satsningar det allmänna svenska intresset skolan i fråga. som av Enligt vår mening kan också, med ett elevrelaterat statsbidrag och ökad frihet för utlandsskoloma att utnyttja tillgängliga en

medel, frågan att etablera högstadie- eller gymnasieundervis-

om ning avdramatiseras. Varje utlandsskola bör kunna ha elever även dessa nivåer. Men större eller mindre del av den erforderlien undervisningen eller handledningen behöver därför inte äga ga vid skolan. Den kan i stället organiseras genom att moderrum skolan samverkar med en eller flera andra skolor utlandssko- lor, skolor i värdlandet eller skolor i Sverige eller med en hu- vudman för distansundervisning. I den mån utlandsskolor samverkar måste en av skolorna ha samordningsansvar, och den skolan bör då också ha rätten att ett utfärda slutbetyg respektive avgångsbetyg även för de andra skolornas elever. Det bör uppgift för Statens skolverk att utvara en ifrån samlad bedömning av en skolas verksamhet, lärarresurser en och förutsättningar i övrigt avgöra den skall rätt att utfärda om

slutbetyg respektive avgångsbetyg. Denna rätt blir då det SOU 1992 93

yttre tecknet på att skolan har ett fullt och självständigt för ansvar un- Kapitel 6 dervisning enligt respektive läroplan för gymnasieskolans del avseende ett eller flera program. Skolverket måste också pröva skola, inte är den om en som av storleken eller karaktären att den kan ett självständigt ansvar av det nu nämnda slaget, samverkansöverenskommelser genom har skapat förutsättningar för att eleverna undervisning god ge av kvalitet. Om så inte år fallet, bör Skolverket ha rätt hänvisa att

eleverna i fråga till den reguljära distansundervisningen

se avsnitt

6.3.6. Av Skolverkets beslut utlandsskolas befogenhet om en att

utfärda slutbetyg respektive avgångsbetyg måste alltid framgå i

vad mån denna befogenhet innefattar också elever vid andra skolor, med vilka den berörda skolan samverkar.

C. statsbidrag

Vårt förslag Statsbidraget för grundskole- respektive gymnasieundervisning skall i princip motsvara genomsnittskostnaden per elev i motsvarande undervisning i Sverige. Statsbidraget utgör ett allmänt finansiellt stöd till verksamheten vid utlandsskolan. Huvudmannen beslutar själv hur de anvisade medlen skall utnyttjas. Statsbidraget beräknas med ett schablonbelopp elev i dels per grundskoleundervisning, dels gymnasieundervisning, dels kompletterande svensk undervisning. Schablonbeloppen fastställs i

det årliga budgetarbetet, de två förstnämnda utifrån aktuell of-

fentlig statistik rörande skolan i Sverige. Medel för lokaler anvisas särskilt med ett belopp motsvarande 75 % av respektive skolas faktiska kostnader för nödvändiga lokaler.

Kostnadsskillnader mellan olika skolorter beaktas genom att en del av schablonbeloppen indexeras.

Skälen för vårt förslag Det offentliga skolväsendet i Sverige finansieras av kommunerna med hjälp statsbidrag. En försiktig av uppskattning pekar mot att statens andel finansieringen, vilken av

har minskat något under det senaste decenniet, för närvarande

uppgår till mindre än hälften de samlade driftkostnaderna av för undervisningen. För utlandsskolornas del det genomsnittliga var statsbidraget läsåret 199192 30 % de samlade driftkostnaca av derna. En översikt för de olika skolorna lämnas dels i tab. dels i fig. Till svensk undervisning i utlandet utgår från det offentliga en-

dast statsbidrag. Återstoden täcks elevavgifter

av samt bidrag från respektive skolhuvudman närstående organisationer och andra fi-

nansiärer. Några skolor, vilka drivs SIDA, intar särställning

av en

genom att SIDA bidrar med medel över biståndsbudgeten. I de SOU 1992 93

fallen är således de samlade statliga insatserna större än för den Kapitel 6 genomsnittliga utlandsskolan.

Tabell Finansieringskällor ñr utlandsskolor läsåret 199192. Relativa andelar.

I annan finansiering inbegripes all finansiering utanför utbild-

ningsde artementets ansla dvs. även statligt stod till SIDA-sko-

lor finansiering över , iståndsanslaget.

m

Figur Finansieringskållor ñr utlandsskolor läsåret 199192. Relativa SOU 1992 93 andelar. Kapitel 6

.ss o 0 o o w i i - -

Bai Bang Benin Bukoba Malpalomas Lima Palma de Mallorca Addis Abeba Sao Paulo Hamburg Fuengirola Dhaka Geneve ____ Gaborone Nairobi Managua Cochabamba Lissabon Pointe Noire E] Bissau Madrid Milano Paris Maputo Luanda Riyadh Moskva Wien Hanoi London Dar es Salaam Bujumbura l Jeddah J Nzega Tucuman Bryssel

Genomsnitt

Utlandsundervisningens beroende av elevavgifter och andra en- SOU 1992 93 skilda bidrag för sin verksamhet innebär ett problem. I flera fall Kapitel 6 är det av stor betydelse för svenska exportföretag att det finns svenska utlandsskolor för de anställdas bam. Vederbörande företag kan här bidra till skolverksamheten genom att helt eller delvis svara för elevavgifter och andra finansiella insatser. För missionsverksamheten krävs insatser av enskilda organisationer eller med-

lemsgrupper för att på liknande sätt finansiera skolverksamheten.

Den grupp föräldrar, som får göra de största personliga uppoffringarna för att ge sina barn och ungdomar svensk utlandsundervisning, är självklart de som är egna företagare eller som är anställda hos arbetsgivare som inte har anledning att bidra till svenska skolor. De få själva i allt väsentligt svara för elevavgifter och motsvarande ekonomiska insatser.

Som framgått av avsnitt 6.3.1 anser vi att starka skäl talar för

att utlandsskoloma garanteras resurser i princip samma nivå skolorna i Sverige. Även vissa utlandssvenskar formellt som om har anknytning till kommun i Sverige, talar övervägande praktiska skäl för att det offentliga stödet till utlandsskoloma i sin helhet kanaliseras genom staten. Tilldelningen av statsbidrag till det offentliga skolväsendet i Sverige har under de senaste åren kraftigt avreglerats. Olika bidragsposter har fr.o.m. budgetåret 199192 sammanförts till ett sektorsbidrag för grundskola, gymnasieskola och kommunal vuxenutbildning. De olika beräkningsgrundema redovisas i samband med bidragsbeslutet, men innebär ingen styrning undervisav ningsvolymen till de olika skolformer som omfattas av sektorsbidraget. Det står huvudmännen fritt att inom för tilldelade ramen medel organisera undervisningen som de finner lämpligt. Fr.o.m den 1 januari 1993 kommer statsbidraget till det kommunala skolväsendet att ingå som en del i ett generellt statsbidrag till kommunerna, och de kommunala huvudmännens frihet ökar därmed ytterligare. Vi vill för utlandsskolomas del i samma riktning. Statsbidrag bör beräknas för olika undervisningsformer och kategorier, men huvudmannen bör få disponera de samlade medlen utan någon detaljreglering. Utlandsskolorna arbetar i dag under mycket skiftande ekonomiska villkor. De ekonomiska insatserna från brukare och intres-

senter är många gånger betydande. Som exempel kan nämnas skolan i Jeddah, där enskilda intressenter för ett budgetår stöder

skolverksamheten med drygt 1,6 milj.kr., motsvarande mer än 80 000 kr. per elev. i En annan omständighet, som enligt vår uppfattning bör beaktas, är den stora spännvidden, mätt i kronor per elev, av de statliga insatserna. Bakgrunden är bland annat själva bidragssystemet, trots kompletteringsbidragets tillkomst med sina tröskelsom - -

effekter skapar olika bidragsnivåer. Tillkomst eller bortfall

av en-

staka elever kan påverka antalet lärartjänster vid de ofta små ut- SOU 1992 93 landsskolorna och därigenom markant förändra skolans situation. Kapitel 6 Ett mer elevrelaterat bidragssystem skulle ge en mindre spridning av statsbidraget, mätt i kronor per elev. Det är naturligt att i detta sammanhang också överväga inen dexreglering, som skulle göra det möjligt att beakta de delvis stora skillnaderna i levnadskostnadsnivå mellan olika skolorter. Det är således vår uppfattning att staten för utlandsskolorna i princip skall täcka de slag av kostnader som för skolorna i Sverige täcks av stat och kommmun tillsammans. Den tunga posten här är personalkostnader, i första hand löner och olika former av sociala avgifter för lärare och skolledare. Till detta kommer kostnader för lokaler, läromedel, skolmåltider, Skolskjutsar m.m.

Finns det då några väsentliga skillnader i fråga om olika slag

av kostnader mellan utlandsskolorna och skolorna i Sverige De svenska skolorna och utlandsskolorna har jämförbara kostnader för löner jämte sociala avgifter för skolpersonal och för vissa transporter i form av skolskjutsar. I det svenska skolväsendet föreligger det en skyldighet för hu-

vudmännen att bereda undervisning, i egen regi eller på annat

sätt, för alla barn och ungdomar som bor inom respektive kommun eller landsting. För detta måste huvudmännen hålla loen kal- och personalreserv. För utlandsskolorna föreligger inte någon sådan skyldighet. Detta bidrar till att lokalkostnaderna för utlandsskolorna är väsentligt lägre än för skolan i Sverige. De svenska skolorna har en skyldighet att meddela undervis-

ning i hemspråk till de behöriga elever, vars föräldrar begär det.

Skolorna är också skyldiga att meddela dessa elever undervisning

i svenska som andraspråk. För utlandsskolorna finns av naturliga

skäl inte motsvarande elevkategori och därmed uppgift, men de

måste i stället satsa särskilda på undervisning i svenska resurser för elever som varit hemifrån länge. Dessutom gör många utlandsskolor, som vi berört ovan, särskilda insatser när det gäller

undervisning i och på värdlandets språk.

Enligt vår bedömning har utlandsskolorna generellt sett en elevpopulation som präglas av ett visst positivt urval. Detta innebär att de i regel inte tvingas att satsa betydande resurser specialundervisning och elevvård för tunga elevgrupper. Samtidigt

uppstår problem, när enstaka barn och ungdomar med stora pe-

dagogiska och elevsociala behov är elever vid en utlandsskola. De samordningsvinster som normalt kan göras vid de större skolorna i Sverige finns då inte. När det gäller skoladministrationen har för de svenska skolornas del en stor del av personalhanteringen, budgetarbetet och kostnadsbevakningen tidigare legat på skolförvaltningarna. Genom decentralisering av verksamheten har emellertid numera dessa funktioner förts ut till de enskilda rektorsområdena eller sko-

lorna och kräver där insatser som i princip är jämförbara med SOU 1992 93 dem som åvilar ledningarna för utlandsskolorna. Kapitel 6 De allra flesta utlandsskolorna är till sin struktur närmast jämförbara med små svenska skolor i glesbygd. Dessa skolor har inga stordriftsfördelar, och det är mot den bakgrunden allmänt accepterat, att de har en högre kostnad per elev än större skolanläggningar i tätorterna. Vi gör den samlade bedömningen att det inte finns skäl för att räkna med annat än samma genomsnittskostnad per elev för utlandsskolorna som för skolorna i Sverige. I Sverige skall lokalkostnaderna täckas inom de schablonresurser som tilldelas rektorsområdena eller de enskilda skolorna. Detta innebär att de utgör en av många kostnadsposter, vilka varje år av skolledningarna måste bedömas i ett helhetsperspektiv. Allför dyra lokaler inkräktar på utrymmet för andra angelägna behov såsom volymen lärarledd undervisning, kvantitet och kvalitet på läromedel, etc. Lokalkostnaderna vid utlandsskolorna är starkt beroende för- utom av skolornas karaktär och storlek av en rad olika faktorer såsom markpriser, hyresnivåer, byggnadsstandard, kapitaltjänstoch driftskostnader m.m. Det finns inget automatiskt samband mellan dessa kostnader och levnadskostnaderna i stort. Trots att starka principiella skäl talar för att innefatta också medel för lokaler i det schabloniserade bidraget har vi med hänsyn till dessa stora variationer i förutsättningarna stannat för att föreslå att bidrag till lokalkostnader skall lämnas särskilt. Det statliga bidraget till lokaler uppgår i dag till 60 % av de faktiska kostnaderna för nödvändiga undervisningslokaler. Liksom andra finansieringsposter uppvisar lokalbidraget relativt sett stora variationer. Den skola, i vars budget lokalbidragets andel av den samlade finansieringen är lägst 3,2 %, finansieras till nästan tre fjärdedelar med medel från enskilda. Också skolor, där lokalbidraget svarar för en större andel av den samlade finansieringen, har ett betydande stöd från enskilda finansiärer. Även vid förverkligande vårt förslag generell höjning av om en statsbidraget till utlandsskolorna kommer också i framtiden loav kalkostnaderna att vara kännbara. Samtidigt anser vi det nödvändigt att lägga ett visst tryck på skolorna att finna rationella lösningar av sina lokalfrågor. Ordningen att staten bidrar med en viss procent av de faktiska kostnaderna är enligt vår mening ändamålsenlig och bör bestå. Som ett led i den samlade förstärkningen av stödet till utlandsskolorna föreslår vi dock att bidraget till kostnader för lokaler ökas till 75 % av de faktiska kostnaderna för de lokaler som är nödvändiga för att verksamheten skall kunna bedrivas. Vi anser det än mer vanskligt att innefatta medel för lokalförbättringar eller förvärv av fastigheter i schablonbidragen till utlandsskolorna. Vi har övervägt att föreslå särskild fond för uten landsskolornas fastighetsförvärv och fastighetsförbättringar. En

sådan fond skulle emellertid en mycket ojämn belastning över SOU 1992 93 tiden. Vi finner det lämpligare att regeringen i stället har en be- Kapitel 6 redskap att pröva enskilda ärenden från fall till fall. Vi vill tillägga att förutsättningarna för utlandsskoloma att bidrag från företag och andra enskilda intressenter enligt vår bedömning är särskilt goda när det gäller utgifter av investeringskaraktâr. För grundskolan i Sverige låg genomsnittskostnaden elev per

kalenderåret 1991 på ca 49 000 kr., 26 000 kr. hänförs

varav ca till undervisningskostnader, dvs. i allt väsentligt löner och övriga kostnader för lärarpersonal. De genomsnittliga lokalkostnaderna uppgick till ca 11 000 kr., medan kostnaderna för bl.a. administration, läromedel, skolmåltider och elewård svarade för återstående ca 12 000 kr. per elev. Det är viktigt att påpeka att dessa belopp för personalkostnader inkluderar ca 40 % i lönekostnadspålägg, vilka i sin tur innefattar pensionsavgifter. Som följd av riksdagens beslut 199192UbU22, rskr. 346 med anledning av regeringens proposition 19919295 om valfrihet och fristående skolor torde föreskrifter komma att meddelas

som innebär att kommunen skall utgå från den genomsnittliga

kostnaden per elev varje stadium av grundskolan, når bidraget till de fristående skolorna fastställs. Beträffande utlandsskoloma

anser vi inte någon sådan differentiering motiverad.

Bakgrunden till riksdagens beslut var ett underlag som entydigt pekade mot att lågstadieelever i medeltal kostar mindre än mellanstadieelever, och dessa i sin tur mindre än högstadieelever. Vårt material pekar inte i samma riktning. En samlad analys av finansieringen av de ca 40 utlandsskoloma mätt i kronor per elev ger följande utfall

Antal skolor

LM Skolor med låg- och mellanstadium. LMH Skolor med låg-, mellan- och högstadium.

Mot denna bakgrund anser vi det rimligt att för utlandsskolornas del räkna med 49 000 kr. per elev för grundskolan som helhet. För gymnasieskolans del är bilden mer komplicerad, eftersom denna skolform omfattar såväl linjer med mycket kostnadskrâvande lokaler och utrustning, där undervisningen sker i mindre grupper, som teoretisk klassrumsundervisning i större grupper. Den

genomsnittliga totala bruttokostnaden uppgick för kalenderåret SOU 1992 93 1991 uppgick till nästan 54 000 kr. per elev. Denna beräkning Kapitel 6 grundar sig på ett genomsnitt av utbildningsvägar, till vilka staten bidrar med som minst ca 4 000 kr. och som mest med ca 55 000. De studievägar som är representerade vid utlandsskolorna ligger i statsbidragsintervallet 18 000-21 000 kr. per elev och läsår. Till detta skall läggas de kommunala kostnaderna, motsvarande ca 55 % bruttokostnaden för en årselevplats dessa studievägar. av Vidare skall, enligt vårt förslag i avsnitt 5.3.4, i gymnasieschablonen inkluderas medel motsvarande merkostnadstillägg inom ramen för studiestödet. Vi har sammantaget funnit det rimligt att för gymnasieundervisningen vid utlandsskolorna räkna med en genomsnittlig kostnad per elev av 46 000 kr. Elever i den gymnasiala korrespondensundervisningen bedriver, efter vad vi erfarit, i regel sina studier heltid. För vissa elever är förutsättningarna för att bedriva heltidsstudier begränsa-

de. En sådan begränsning kan ligga i tillgången kompetenta

handledare i alla ämnen under ett läsår. Vi har mot denna bakgrund övervägt att föreslå en uppdelning av eleverna efter medelstudietidläsår, innebärande att huvudmannen skulle få ett schablonbelopp för heltidsstuderande och ett för deltidsstuderande elever. Med hänsyn till dels svårigheterna att få tillförlitliga data över de olika elevpopulationerna, dels den synnerligen marginella effekt en differentiering skulle den samlade finansieringen och dels slutligen det administrativa merarbete den skulle kräva avstår vi emellertid från att föreslå en sådan ordning. Genom att utlandsskola får ett fullt bidrag för varje elev gymnasienien vå markeras enligt vår mening också skolans för att ansvar ge varelev fullödigt stöd, om än i andra och mer varierade former än den vanliga heltidsundervisningens. Vi räknar alltså sammanfattningsvis för grundskolan med 49 000 kr. och för gymnasieskolan med 46 000 kr. per elev. I första hand genom ett utlandsskolorna har betydligt lägre lokalkostnader än skolorna i Sverige blir det reella utfallet av vår modell ca 3 000-5 000 kr. lägre.

Statsbidraget till kompletterande svensk undervisning utgår budgetåret 199293 med ca 5 100 kr. per veckotimme, vartill kom-

allmänt driftbidrag med 635 kr. elev. Även när det mer ett per gäller detta bidrag förekommer det grund av bidragssystemets utformning variationer i form av trappstegseffekter. Bidraget

uppgår genomsnittligt till l 800-1 900 kr. per elev. Vi föreslår, i

linje med vår strävan att förenkla, också här en schablonisering. Vi räknar med ett i princip oförändrat belopp per elev för den kompletterande svenska undervisning som äger rum vid utlandsskola. Då skall beaktas att denna undervisning i regel inte föror-

sakar några särskilda lokalkostnader. Den kompletterande under-

visningen utanför utlandsskolorna behandlar vi i avsnitt 6.3.7.

Den personal som tjänstgör vid utlandsskolorna är i hög grad SOU 1992 93 beroende av levnadskostnadsnivåerna de olika skolorterna. Vi Kapitel 6 anser det rimligt att i statsbidragssystemet ta hänsyn till detta. För statligt anställda tjänstemän har Statens utlandslönenämnd tagit fram underlag för skattefria tillägg till tjänstemän är statiosom nerade i olika länder. Dessa tjänstemän åtnjuter emellertid fri bostad, något som i regel inte är fallet för skolpersonalen vid utlandsskolorna. Det privata näringslivet har i likhet med staten ett intresse av att tillförsäkra sina utlandsanställda likvärdiga och rimliga levnadsvillkor och arbetar för den skull med olika databaser, vilka regelbundet uppdateras mot förändringar i levnadskostnader, inkl. bostadskostnader, olika orter. Vi har funnit att detta material bättre mot våra behov att bidragen till utlandssvarar av anpassa skolorna efter levnadskostnadsnivåerna de olika skolortema. Det är enligt vår mening i första hand lönerna till lärare och rektorer som bör indexeras. Av det skälet räknar vi med indexen ering bara för undervisningskostnader, däri inbegripet också kostnaderna för kompletterande svensk undervisning. Lokalkostnaderna skall enligt vårt förslag behandlas i särskild ordning. Återstående kostnader, avseende bl.a. läromedel, bedömer vi som mindre känsliga för skillnader i levnadskostnadsnivå. En övergång från ett icke indexerat system till ett indexerat erbjuder stora svårigheter, om det skall ske inom en oförändrad kostnadsram. I det läget skulle de negativa effekterna omförav delningen kunna slå ut de positiva. Förutsättningen för att över huvud taget diskutera en övergång till ett system, i vilket delar av statens bidrag indexeras, är därför enligt vår mening dels att bidragsramen vidgas i enlighet med vårt förslag, dels att den föreslagna förenklingen och schabloniseringen av statsbidragen förverkligas. Eftersom de tidigare statsbidragen till lärarlöner m.m. har varit

helt odifferentierade, dvs. har utgått med Sverige som bas, är det

möjligt att använda dessa data som jämförelsetal och reduktionsbas. Tillämpade tillgängligt material innebär det t.ex. att skolan i London får ett index 149 vid beräkning lärarlöner av av m.m., medan motsvarande tal för skolan i Nairobi är 67. Vi har då både beaktat de internationellt vedertagna nyckeltalen för levnadskost-

nader och hyresnivån för lämplig möblerad bostad. I vårt vägda index ingår levnadskostnaderna med faktorn 0,7 och bostadskost-

naden med faktorn 0,3. Det har inte varit möjligt för oss att i detta sammanhang beakta andra faktorer såsom skillnader i skattesystem och förändrad sparbenägenhet vid utlandsstationering m.m. Sammanfattningsvis kommer en utlandsskolas statsbidrag att innehålla en indexerad bidragsdel, beräknad skolformsvis, icke en indexerad bidragsdel, likaledes beräknad skolformsvis, losamt en kalbidragsdel. En beräkning av de olika bidragsdelarna grundval av statsbidraget för budgetåret 199192 men med den av oss

föreslagna modellen, ger ett fördelningsmönster som redovisas i SOU 1992 93 figur Kapitel 6 När det föreslagna systemet genomförts, bör schablonbeloppen prövas och fastställas i det årliga budgetarbetet. Beträffande grundskole- och gymnasieundervisningen får detta göras utifrån senast tillgängliga statistik för den svenska skolan. Indextal för de

olika skolorterna bör kunna fortlöpande fastställas av FFU se av-

snitt 6.3.10. En bärande tanke i våra förslag, förutom den generella nivåhöjningen och förenklingen av bidragssystemet, är att ge skolhuvudmännen en bättre framförhållning vid den ekonomiska planeringen. Samtidigt finner vi det angeläget att skapa ett bidragssystem, vilket är mindre känsligt för tillfälliga svängningar i elevtalen än dagens system. Av det skälet förslår vi att elevtalen under

de tre närmast föregående läsåren skall utgöra grund för beräk-

ning av bidragen för grundskole- och gymnasieundervisning för ett visst läsår. I så fall kan också utbetalningarna i denna del förenklas, eftersom beräkningsunderlaget är väl känt. Huvuddelen av .statsbidragen kan således utbetalas så snart regleringsbrevet har offentliggjorts. Det bör ankomma FFU att besluta om olika rutiner i samband med utbetalning m.m. av statsbidrag. De samlade förändringarna av statsbidragssystemet enligt vårt förslag illustreras i fig. 3 och fig. 3 visas alla de bidragsdelar

och betalningsströmmar som ingår i dagens statsbidrag och i fig. 4

de betalningsströmmar som följer av vårt förslag.

Figur 3. Statsbidragsdelar och betalningsströmmar med nuvarande SOU 1992; 93 statsbidragsbestämmelser. Kapitel 6

Läromedel HUVQDMÄN FOR [lärarresurser m.m.]

u

UTLANDSSKOLOR

H m 0 2 ä S v 0 m o 4 -------1 B1dr.t.1önekostnu . 2 3 3 HUVUDHÄN ----- s.. u, 4,

FÖR KOMPL. | Allmänt g g j 3

SV. UNDERV H -H u Q e driftbidr. ä

2 . ä

3.53. AE A A Gu A 2 a x g 3 å 5

g g .ac

3 a r HUVUDMÄN ATP FÖR UNDERV. Bidr.t S T A T E N S ----7 STATENS

I SWEDISH Q------- S K 0 L V E R K LKP I INKOHSTSIDA

CULTURE lönekostn.

14 A 5 Bidntill

KOHUNER Läromedel underv.

l

av I SVERIGE V A utlandssv. barn Läsársavgifter -4 HERMODS

Läromedel

Statsidraq

ENSKILDA A ELEVER

UTBILDNINGSDEPARTEHENTET

Figur 4. Statsbidragsdelar och betalningssüömmar enligt internationali- SOU 1992; 93 seringsutredningens ñrslag. Kapitel 6

ENSKILDA HUVUDMÄNFÖR HUVUDMÄN ELEVER UTLANDSSKOLOR FÖR ENBART KOMPL. SV. UNDERVISN.

V Köp av statsbidrag till tjänster Grundskoleund. A Gymnasieund. Kompl.sv.und. Lokalkostn. Bidrag A till Läromedel, underv. Lärarresurser, studiehandl., Betyg m.m. A

ät-ål HERMODS 4---

L

Generellt

I

verks.

statsbidrag

stöd Bidrag t underv.

I av utlandssv.

A barn SKOLVERKET A

T

KOWHUNERI SVERIGE A

UTBILDNINGSDEPARTEMENTET

De ekonomiska konsekvenserna av dels det tillämpade bidrags- SOU 1992 93 systemet, dels det av oss föreslagna systemet tillämpat ut- Kapitel 6 en landsskola med undervisning alla tre stadierna grundskolan av och med i dagens termer korrespondensundervisning gym- - nasienivån illustreras i fig. 5 och

Figur 5. Exempel på ñrdelning av statsbidrag till en skola enligt gällande regelsystem.

[Hänvisningar i förekommande fall till förordningen om statsbidrag till svensk undervisning i utlandet, se bilaga 4.]

REGEL RESURSSLAG UTFALL KRONOR

§ 24.- Låg- och mellanstadiet 1 tjänst lärare 1 a 169 936 som två tjänster som lärare, om elevantalet uppgår till minst 15 i årskurserna 1-6 1 tjänst som lärare 2 ...__ 169 936

+ § 26 Högstadiet 3 tjänster som lärare 16 -- 573 091 tre tjänster som lärare, om elevantalet uppgår till minst 20

§§ 28 a och b Låg- och mellanstadiet fem veckotimmar för varje på- + börjat femtal elever i interval-

let 15-44 elever.

Hogstadzet Kompletterings-

m__ 134 750 en veckotimme för vajre . elev 1 resursen intervallet 14-19 elever och en veckotimme för varannan elev i intervallet 20-35 elever. + Kompletteringsresursern kan högst omfatta 30 veckotimmar.

§ 33 16 % av vissa löne- och pensions- Särskilt driftbidrag -m-b 189 545 kostnader

+ §§ 34-36 22 veckotimmar vid 20 elever Handledning vid kor-_ 114 224 respondensundervisn.

+ § 32 60 % av årskostnaden för de loka- Lokalbidrag ---- 411 528 ler som behövs för undervisningen

Delsumma p 1 763 010

Sociala av fter ca 295 600

Insatser fr Hermods

ca 350 000

SUMMA 2 408 610 I

Bidrag per elev 82 29 400 ca

Figur 6. Exempel på fördelning av statsbidrag enligt internationaliser- SOU 1992 93 ingsutredningens ñrslag. Kapitel 6 UTGÃNGSP UNKTER Elevantal 62 elever på grundskolan. 20 elever i gymnasial utbildning. Summa elever i grundskola och gymnasium

2. Schablonresurs Ett schablonbidrag inkl sociala avgifter på 49 000 kronor per elev, varav - 26 000 kronor beräknas för löner till skolpersonal indexeras, 12 000 kronor till övriga kostnader och 11 000 kronor i genomsnittliga lokalkostnader, brutto.

Index Levnadskostrtadsindex på skolorten 83 Hyresindex för möblerad bostad 220 Vägt index 0,7 83 + 0,3 x 220 124

RESURSSLAG UTFALL KRONOR

Löner till skolpersonal 82 26 000 1,24 --- 2 643 680 x x +

Övriga kostnader 82 12 000 aa 984 000

x +

SUMMA

Bidrag per elev 82 35 900 ca

Beräknat på budgetåret 199293 med tillgängliga kostnads- -

kalkyler brutto för det kommunala budgetåret kalenderåret

1991 som grundval blir det samlade behovet av ytterligare me- del för utlandsskolorna enligt vårt förslag ca 23 milj.kr., under förutsättning av oförändrat elevantal. Med hänsyn till den föreslagna kopplingen till de svenska skolkostnaderna avstår vi från att göra någon beräkning av medelsbehov för följande budgetår.

Till vissa frågor om genomförande det bidragssystemet SOU 1992 93 av nya återkommer vi i kapitel Kapitel 6

D. Avgifter

Vårt förslag Huvudmannen för utlandsskola en skall ha rätt att ta ut elevavgifter. Dessa skall vara skäliga med hänsyn till skolans kostnader och det statsbidrag som skolan får.

Skälen för vårt förslag De enskilda bidragen till utlandsskolorna, av vilka elevavgifterna är en del, varierar i dag mellan ca 2 000 kr. och drygt 80 000 kr. per elev. Av bokföringstekniska skäl redovisas SIDAs bidrag till vissa skolor som annan finansie-

ring se tab. 1 och fig. 1. Med den ökning av det statliga bidra-

get, som vi föreslår, bör behovet att finansiera den reguljära av verksamheten med avgifter minska väsentligt. Detta bör bidra till att göra de svenska utlandsskoloma till realistiska alternativ för i princip alla familjer med behöriga barn. Det kan dock inte uteslutas att ett behov av avgifter kommer att finnas vid vissa skolor även i fortsättningen. Statens skolverk bör i sin tillsyn utlandsav skolorna bevaka att avgifter, som tas ut, är skäliga med hänsyn till de kostnader som skolorna har och de statsbidrag som de får.

E. Nordisk samverkan

Vårt förslag överläggningar tas upp med de andra nordiska

länderna om att dessa skall för barn och ungdomar från re- spektive land, som tas emot som elever i svenska utlandsskolor ge ett bidrag per elev som motsvarar det för svenska elever tilllämpade schablonbeloppet

Skälen för vårt förslag Vi har redan avsnitt 6.3.1 redovisat

vår positiva syn en nordisk samverkan i utlandsskolesamman-

hang och på de möjligheter detta erbjuder. På den grund som vå-

ra förslag lägger bör enligt vår uppfattning överläggningar tas upp med de andra nordiska länderna om en revidering av gällande överenskommelse på området. En självklar strävan bör härvid vara att med också Danmark i samarbetet. Den danska regeringen har hittills ansett det tillräckligt med principen att varje land bekostar undervisning för de barn och ungdomar, som bor i landet, även när det gäller hem-

språk m.m. Med hänvisning till den principen har Danmark inte gjort några särskilda skolinsatser för danska barn och ungdomar i

andra länder.

En utgångspunkt för det nordiska utlandsskolesamarbetet mås- SOU 1992 93 te vara att varje deltagande land bär kostnaderna för sina elever. Kapitel 6 Eftersom berörda skolstyrelser upplevt det som vanskligt att differentiera elevavgifterna efter hemland, subventioneras i dag i praktiken undervisningen av de danska elever, som finns vid flera utlandsskolor, av de övriga länderna, när det gäller de svenska skolorna givetvis i första hand av Sverige. Vi tycker inte att detta är acceptabelt. Om inte den danska regeringen är beredd att betaför de danska eleverna, måste berörda utlandsskolor ta ut högre avgifter av de danska familjerna än av övriga. Alternativet är att inte alls bereda danska elever tillträde.

F. Ledning

Vårt förslag En utlandsskola leds styrelse. I styrelsen utav en ses en ledamot av den svenska beskickningen i landet. För ledning av utbildningen finns en rektor. Rektor förordnas av styrelsen. För att förordnas som rektor skall man ha pedagogisk insikt, som förvärvats genom utbildning och erfarenhet.

Skälen för vårt förslag Varje utlandsskola måste ha styrelen se som har sitt säte i värdlandet och som kan fullgöra de arbetsgivarfunktioner m m som gäller enligt det landets regler. Statens skolverk utser f.n. en ledamot i denna styrelse. Oftast utses en tjänsteman vid respektive beskickning. Vi tycker att bestämmelserna här kan anpassas efter praxis och föreslår att Skolverket avlastas denna administrativa uppgift, som dessutom knappast är förenlig med tillsynsrollen. Det stöd från svenska staten, som en utlandsskola kan behöva inte minst i sitt umgänge med främmande makt, kan med fördel åstadkommas genom att berörd beskickning direkt utser en styrelseledamot. Vi hoppas att detta kan stimulera utrikesförvaltningen att ytterligare engagera sig i utlandsskolorna med den roll som svenska kulturcentra som dessa faktiskt kan spela. Vi vill också peka att representationen för beskickningarna kan stå för en kontinuitet och stabilitet, som kan vara värdefull, om förhållandena hos skolhuvudmannen växlar och omsättningen bland styrelseledamöterna är stor. Dagens rektorer för utlandsskolorna återfinns inte i några statliga föreskrifter. Med den förstärkta roll som utlandsskolan som självständig enhet får enligt våra förslag är det rimligt rekatt en torsfunktion föreskrivs. För behörighet till den bör gälla detsamma som för motsvarande funktion i den svenska skolan. Rektor kan utses bland lärarna vid en skola eller särskilt.

G. Lärare SOU 1992 93 Kapitel 6

Vårt förslag Undervisningen vid utlandsskola skall i så en stor utsträckning som möjligt fullgöras innehavare fasta lärarav av tjänster. Därutöver kan skola utnyttja timlärare, lärare vid en en annan skola samt lärare hos en huvudman för distansundervis-

ning. Skolans styrelse bestämmer vilka fasta lärartjänster skall som finnas. Beträffande krav för sådan tjänst gäller vad föresom skrivs i skollagen i fråga om lärare i skolan i Sverige. Lärartjänst ledigkungörs i Sverige och tillsätts skolans av styrelse. Därvid skall hänsyn tas till insikter, erfarenheter och övriga egenskaper av särskild betydelse för tjänstgöring vid skolan i fråga.

Den som är lärare vid utlandsskola skall tjänstgöra lärare som i skolväsendet i Sverige under minst två åtta varandra fölav jande år. Den är lärare i skolväsendet i kommun som en bör av kommunen medges till års ledighet för tjänstgöra upp sex att vid utlandsskola. Värdet av tjänstgöring vid utlandsskola i olika sammanhang i det svenska samhället ses över i särskild ordning.

Skälen för vårt förslag Antalet lärartjänster vid utlandsen skola bestäms i dag av statsbidragssystemet. I det vi förorsystem dar ankommer det skolans styrelse att ta ställning till hur tillgängliga medel skall utnyttjas och följaktligen bl bedöma bea att hovet av och innehållet i lärartjänster. Den indelning i SÖskolverkstjänster och lokala tjänster, finns i dag, bortfaller såsom ledes. För att inte i detta läge timlärare och tillfälliga tjänster skall bli dominerande behövs föreskrift att fasta tjänster skall en om

inrättas så långt det är möjligt. Vi förutsätter då det är fråga

att om helårstjänster.

FFU se avsnitt 6.3.10 förutsätts för ledigkungörandet

svara av lärartjänsterna. De generella behörighetsföreskrifterna för lära-

re bör gälla också för utlandsskolorna. Samtidigt är det naturligt att vid tillsättningen ta hänsyn till meriter särskild betydelse av vid den aktuella skolan, t.ex. visst slag utlandserfarenhet. av Utlandsskolorna kan inte fungera del det svenska som en av skolväsendet utan att det finns ett samspel mellan dem och skolan

i Sverige i fråga om lärare. Att lärare efter antal års tjänst vid

ett utlandsskola skall tjänstgöra tid i Sverige för hålla sig â jour en att med utvecklingen av den svenska skolan är enligt vår mening viktigt för kvaliteten i utlandsskolverksamheten. De regler som finns i detta avseende bör därför finnas kvar

se 24 § i förslaget till ny

förordning i bilaga 7. Av än större betydelse är utlandsskoloratt na över huvud taget kan rekrytera lärare från den svenska skolan.

Att varje kommun i första hand tänker sig är naturlig följd en av den ordning som etablerats i Sverige. Det är emellertid samti-

4 12-0726 97

digt uppenbart hot mot hela utlandsskoleidén. Klyftan mellan SOU 1992 93 ett å sidan det kommunala perspektivet, å andra sidan det natio- Kapitel 6 ena nella intresset i ett internationellt sammanhang måste enligt vår bedömning överbryggas. Antalet signaler det senaste året att om

lärare vägrats tjänstledighet sin kommun för att uppehålla eller

av flytta till en tjänst vid utlandsskola är alltför stort för att stats-

makterna skall kunna låta bli att uppmärksamma frågan.

Före kommunaliseringen av lärartjänsterna i Sverige fanns en föreskrift att kommunerna borde ge lärare ledighet för tjänstom göring vid utlandsskola. Mot bakgrund av det senaste årets erfarenheter vi det angeläget att en auktoritativ signal denna anser punkt på nytt ges till kommunerna. Att göra detta i form regeringsförordning är emellertid av en inte naturlig lösning med de principer som numera gäller för en

reglering lärares anställnings- och tjänstgöringsförhållanden.

av

Utifrån dessa principer borde frågan närmast lösas genom kollek-

tivavtal. Vi har framfört detta till parterna. Samtidigt handlar det inte bara förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare om utan också ett nationellt verksamhetsintresse. Det finns därför om skäl för signal till kommunerna också i annan form. en Under utredningsarbetet har Svenska kommunförbundet anslutit sig till vår uppfattning att det är viktigt att lärare i Sverige normalt bereds ledighet för tjänstgöring vid utlandsskola. Vi häldetta med tillfredsställelse. sar Vad vi har anfört ger enligt vår mening grund för regering nu och riksdag att i samband med behandlingen av våra förslag mar-

kera för kommunerna att tjänstledigheter av det berörda slaget är nödvändiga för att utlandsskoloma skall kunna fungera. Ett uttalande denna innebörd bör i sak få samma tyngd som den ovan av nämnda bestämmelsen hade under den tid lärartjänsterna var stat-

ligt reglerade.

SÖskolverkstjänster som lärare är i dag pensionsgrundande

enligt statliga regler. Med vår modell, där det inte finns någon

koppling mellan statsbidrag och tjänster, bortfaller förutsättningför denna lösning. Samtidigt har vi vid våra kontakter med arna skolhuvudmännen och de olika befattningshavarna vid utlandsskolorna funnit att de sociala förmånerna i former av pensions-

åtaganden, sjukförsäkringar varierar starkt beroende en

m.m. rad olika omständigheter. En icke oväsentlig faktor i detta sammanhang är den enskilde arbetstagarens formella anknytning till Sverige och dess välfärdssystem. En annan är anknytningen utan att andra alternativ är möjliga till värdlandets sociala sy- stem. Mot den bakgrunden har vi valt att i de lönemedel, vilka ställs till de olika utlandsskolornas förfogande, inräkna gällande löne-

kostnadspålägg med sociala avgifter Utlandsskoloma får

m.m. därmed full frihet att, i samråd med arbetstagarna, disponera des-

medel på de finner lämpligast. Om det är möjligt bör

sa sätt som

det statliga systemet även fortsättningsvis kunna utnyttjas de SOU 1992 93 av skolor och för de lärare, så önskar. I vart fall bör lärare, Kapitel 6 som som omfattas av nu gällande bestämmelser SFS 19911427, kunna övergångsvis kvarstå i den statliga ordningen. I den mån skolorna önskar en samordnad lösning ser vi det naturlig uppgift som en

för FFU se avsnitt 6.3.10 att medverka till sådan.

en Allmänt sett anser vi det nödvändigt både för utlandsskolornas status allmänt sett och för rekryteringen kvalificerade av personer till lärar- och rektorstjänster vid dessa skolor att tjänstgöring där värderas högre från det svenska samhällets sida i olika sammanhang. Vi har själva inte inom ramen för vårt arbete haft möjlighet

att penetrera dessa frågor, men vi att såväl meritvärdet

anser av tjänstgöring vid utlandsskola vid tillsättning och lönesättning av tjänster i Sverige som värdet sådan tjänstgöring grund för av som pension och andra sociala förmåner bör över i särskild ordses ning. Samhällsintresset av utlandsskolverksamheten måste enligt vår mening komma till uttryck i att tjänstgöring vid utlandsskola betraktas och behandlas som likvärdig med arbete i kommunal eller statlig tjänst. I sammanhanget förefaller det lämpligt att också se över motsvarande frågor för de svenska lektorerna vid utländska universitet och högskolor, även den är väsentlig en grupp som för Sveriges internationella kontakter inom utbildningsområdet.

6.3.6 Distansundervisning

Vårt förslag Statens skolverk skall efter anbudsförfarande träffa överenskommelse med en huvudman för distansundervisning om ersättning till denne för att för sådan undervisning dels för svara elever vid vissa utlandsskolor, dels för elever inte år knutna som till någon utlandsskola. Överenskommelsen skall också garantera att ett material för distansundervisning på grundskolans högstadium finns tillgängligt. Den, som är behörig, är i grundskole- eller gymnasieålder och inte är elev vid svensk skola, har rätt att kostnadsfritt ma-

terial för och delta i distansundervisning enligt det nämnda

nyss avtalet.

Skälen för vårt förslag Vi utgår från marknad för diatt en stansundervisning kommer att utvecklas i Sverige. Det kan alltså

komma att finnas flera huvudmän för distansundervisning väl-

att

mellan, när det gäller att tillgodose utlandsundervisningens behov. Om en huvudman för distansundervisning skall rätt att

ges som Hermods i dag sätta och utfärda betyg, måste detta - ske genom beslut av regeringen i varje enskilt faH. Med den modell vi föreslår blir alla deltagare i distansundervisning som är anknutna till utlandsskola och det gäller flertalet en -

av dagens korrespondenselever elever vid denna skola. De ingår

-

därmed i underlaget för det statsbidrag går direkt till skolhu- SOU 1992 93 som vudmannen. Det blir angelägenhet för skolan själv att avgöra Kapitel 6 en behovet att utnyttja distansundervisning för vissa elever och av . vissa stadier eller ämnen och också att välja från vilken organisation för distansundervisning tjänster i så fall skall köpas. som Sådana utlandsskolor, som valt att samverka i ett nätverk och alltså omfattas av beslut av Statens skolverk om rätt att utfärda slutbetyg från grundskolan respektive avgångsbetyg från gym-

nasieskolan se avsnitt 6.3.5 punkt B, bör enligt vår uppfattning

ha frihet att tillsammans välja undervisningsorganisation, innefattande eventuella samarbetspartner utanför nätverket. För övriskolor och för de icke utlandsskoleanknutna eleverna är det ga ändamålsenligt att Statens skolverk, efter normalt upphandlingsförfarande, träffar avtal med en huvudman för distansundervisning att svara för undervisningen. Ersättningen till huvudom får då regleras i detta avtal. Den bör, utöver undervismannen ningsanordnarens kostnader, täcka också kostnaderna för egna den handledning som i varje enskilt fall kan organiseras plat- För de elever, som är knutna till utlandsskola, blir ersättningsen. till huvudmannen för distansundervisning beroende av respeken tive skolas avtal om köp av tjänster.

För grundskolenivån är situationen en annan än för gymnasie-

nivån. Man kan här knappast någon marknad utöver den som se utlandseleverna utgör. I detta läge måste enligt vår mening staten ta ett grundläggande Vi föreslår därför att Skolverkets avansvar. tal med berörd huvudman också skall syfta till att garantera att ett material för högstadieundervisning finns tillgängligt vi bedö- -

att det liksom hittills inte är realistiskt att organisera låg- och

mer mellanstadieundervisning på distans. Vi vill tillägga att det bör vara möjligt att delta i distansundervisning såväl enligt en fullständig lärokurs som i ett eller flera ämnen. För närvarande finns ingen annan organisation än Hermods, som kan ta på sig ansvaret för den berörda distans-undervisningen. Vi förordar att fortsatta diskussioner förs med Hermods i anslutning till beredningen våra förslag med sikte ett avtal i god av tid före ikraftträdandet av en ny ordning. En principskiss för denna verksamhet visas i fig.

Figur 7. Princi skiss Er en föreslagen organisation distansundervisav SOU 1992; 93 ning ör elever utan anknytning till utlandsskola. Kapitel 6

Prövning av Hermods

Handledararvode -V Lärare

statsbidrag H E R M O D S Garantibelopp

Elev -- Materiel, Service -b

Med tanke på de diskussioner, sålunda förestår, vi som anser det inte lämpligt att göra någon bedömning kostnaderna för av ett kommande avtal i enlighet med vad vi här skisserat. Vi nöjer oss med att påpeka att statsbidraget till Hermods för budgetåret 199293 uppgår till 7 milj.kr. Skulle vår modell inneca som bär att huvuddelen berörda elever förs över till utlandsskolorav

na ha tillämpats under detta budgetår skulle ersättningen till

-

Hermods ha uppgått till ca 3,5 milj.kr.

6.3.7 Kompletterande svensk undervisning

Vårt förslag statsbidrag för kompletterande svensk undervis-

ning lämnas till huvudman, inte är utlandsskola, med som ett schablonbelopp behörig elev, inte deltar i reguljär per som undervisning vid utlandsskola eller i svenska staten annan av understödd undervisning i svenska. Det särskilda statsbidraget till undervisning i Swedish Culture upphör.

Skälen för vårt förslag Vi erinrar vad vi i avsnitt om sagt 6.3.4 om riktlinjer för den kompletterande svenska undervisning-

en. Den kompletterande undervisning som anordnas utanför utlandsskolorna har kostnader för lokaler inte finns på m.m., som motsvarande sätt för den undervisning är integrerad som i utlandsskolor. Vi anser det bl.a. därför motiverat med viss fören stärkning av resurserna för den kompletterande undervisning, som anordnas särskilt, och förordar ett genomsnittligt belopp av 2 400 kr. per elev, jämfört med nuvarande 1 800-1 900 kr. Efter-

som det i första hand är fråga om personalkostnader, bör bidraget

till denna undervisning indexeras det sätt som vi förordat för SOU 1992 93 utlandsskolornas del i avsnitt 6.3.5 punkt C. Nuvarande bidrags- Kapitel 6 former samt belopp för läsåret 199192 redovisas i bilaga 6 punkt F. Det finns enligt vår uppfattning ingen anledning att ha en sär-

skild kursplan eller ett särskilt bidrag för det sedan några år för-

söksvis anordnade ämnet Swedish Culture. Syftet med detta ämne

att gymnasienivå ge en orientering om svensk kultur och

svenskt samhälle bör för utlandssvenska elever i utländska sko- lor kunna tillgodoses antingen inom ramen för bidraget till kompletterande svensk undervisning eller genom korrespondensundervisning i första hand i svenska. För elever vid utlandsskolor bör motsvarande behov kunna tillgodoses inom ramen för den reguljära tirnplanen.

6.3.8 Svensk undervisning vid utländsk skola

Vårt förslag Regeringen beslutar, efter prövning av varje särskilt fall, om statsbidrag till utländsk skola som har svenska eleoch anordnar undervisning i svenska och om Sverige. ver

Skälen för vårt förslag Den svenska sektionen vid Lycée International i Szt Germain-en-Laye är det hittills enda exemplet denna modell. Vid denna skola finns sektioner för olika länder med elever i princip kommer från respektive land. Undervissom ningen följer till större delen en gemensam fransk timplan, men varje sektion disponerar ett antal veckotimmar för undervisning i

sitt lands språk, historia, litteratur etc. Bidraget till den svenska

sektionen vid lycéet bör enligt vår uppfattning räknas upp med utgångspunkt i den förstärkning av statsbidragen till utlandsskolorna och till kompletterande svensk undervisning utanför utlandsskolorna, som vi föreslagit i avsnitten 6.3.5 och 6.3.7. Vi att modeller detta slag bör kunna utvecklas också menar av i andra sammanhang. De representerar en intressant väg att förena internationalism med förankring i hemlandet och bör, enligt de principer vi redovisat i avsnitt 6.3.1, kunna stöd för den svenska delen av sin undervisning. IB-utbildningen, som för den svenska skolans del behandlar i kapitel ger utrymme för

hemspråk m.m. detta sätt, och sådana IB-skolor i andra län-

elever, bör därför kunna få bidrag från Sveder, som har svenska rige i denna del. I detta sammanhang skall nämnas att stöd till ett annat slag av skolor, som tillämpar en internationell läroplan, blir aktuellt vid ett svenskt medlemsskap i EGEU. Vi syftar de s.k. European Schools, Europaskolorna. Dessa är avsedda för barn till EG-anställda tar i mån plats emot också andra elever från remen av spektive land. Skolorna använder en läroplan, som är avsedd att

underlätta rörlighet mellan EGEU-länderna och leder fram SOU 1992 93 som till European Baccalaureate EB. Denna plan utrymme för Kapitel 6 ger undervisning i respektive lands språk m.m. på sätt samma som bl.a. IB-planen. Kostnader för lärare m.m. i denna del underav visningen bestrids av respektive land, medan de allmänna delarna av Europaskolorna finansieras över EGs budget.

6.3.9 skolgång i Sverige

Vårt förslag En kommun eller ett landsting, i sin grundsom skola eller gymnasieskola tar emot utlandssvenska elever, skall statsbidrag för dessa elever enligt samma schabloner de som som tillämpas för utlandsskolorna.

Skälen för vårt förslag Ordningen för finansiering den av svenska skolan bygger på att varje kommun med hjälp stats- - av bidrag svarar för sina elever. När det gäller svenska elever, som är bosatta i annan kommun, tillämpas principen interom kommunal ersättning. I fråga om elever, vilkas föräldrar är bosatta utomlands, finns inte denna möjlighet. Staten har redan i det nuvarande systemet trätt in i sådana fall ett särskilt bidrag genom till berörd kommun, som betalas ut av Statens skolverk. Som vi redovisat i avsnitt 6.3.1 tycker vi att det är angeläget att även i fortsättningen säkra utlandssvenska familjers valfrihet

när det gäller alternativet skolgång i Sverige. Detta bör

ske genom ett särskilt statsbidrag till kommuner och landsting tar som emot utlandssvenska elever. Vi anser det naturligt att detta bidrag behandlas tillsammans med bidragen till utlandsundervisningen och också att det skall lika stort elev bidraget för vara per som motsvarande ändamål vid en utlandsskola. Därigenom markeras

att det är fråga om i princip utbytbara ändamål, staten har

som anledning att stödja på samma sätt. Vi vill peka den anmärkningsvärda skillnad mellan regleringsbrevets belopp och Skolverkets bokföring finns beträffande denna anslagspost

som se s.

157 Inom ramen för detta stöd till kommunerna bör dessa också svara för de insatser när det gäller inackordering kan som vara motiverade.

6.3.10 Ett nytt centralt organ SOU 1992 93 Kapitel 6 Vårt förslag En planerad ideell förening, preliminärt benämnd Föreningen för Utlandsundervisning FFU anförtros fördelningen av statsbidrag och andra administrativa uppgifter samt informations- och serviceuppgifter som rör undervisningen av utlandssvenska barn och ungdomar. Staten får utse en revisor i föreningen.

Skälen för vårt förslag Vi har i avsnitt 6.3.1 redovisat vår principiella åsikt att organisationen och fördelningen av ansvar i fråga om utlandsundervisningen bör utformas efter mönster av vad som gäller för skolan i Sverige. Förutsättningarna är olika en väsentlig punkt, nämligen i det avseendet att det organ, som har ansvaret för utlandsundervisningens drift och personal och på det sättet motsvarar kommunnivån i Sverige, alltid måste som ha sitt säte i respektive land. Samtidigt anser vi att verksamhetens spridning och de lokala enheternas karaktär gör det nödvändigt att utlandsundervisningen har ett centralt organ i Sverige, som kan fungera som länk mellan utlandsskolorna och det svenska skolsamhället, företräda utlandsundervisningen i olika sammanhang, inte minst i förhållande till regering och riksdag, och också svara för information och service skilda slag både till skolor och huvudmän och till allmänhet av och intressenter i utlandsundervisningen. Vi ser det inte som nödvändigt att dessa uppgifter fullgörs av en statlig myndighet. Tvärtom är det enligt vår uppfattning en fördel att, samma sätt som för skolan i allmänhet, de statliga myndighetsinsatserna koncentreras till tillsyn, uppföljning och utvärdering. I detta avseende bör utlandsskolorna, som vi tar upp i avsnitt 6.3.11, behandlas i princip kommunala och fristående skolor i Svesamma sätt som rige. Vi har i våra överväganden inspirerats av den ordning som skapades 1991 för folkbildningens del i samband med att Skolöverstyrelsen avvecklades och regelsystemet i stort förenklades drastiskt. En av folkhögskolornas och studieförbundens centrala

organisationer bildad ideell förening, Folkbildningsrådet, anför-

troddes då fördelningen av statsbidrag och andra samordnande

uppgifter för folkbildningsområdet, detta inom ramen för en me-

ra principiell och övergripande statlig reglering av folkbildningens uppgifter och organisation. Vi anser att mycket talar för en liknande lösning inom utlandsundervisningens område. Den skulle då innebära att enskilda intressenter i utlandsundervisningen bildade en förening, som förklarade sig beredd att ta sig statsbidragsfördelning och övriga berörda uppgifter. Barn till anställda i SAF-anslutna företag utgör en väsentlig del av utlandsskolornas elevunderlag jfr avsnitt 6.3.1. Andra viktiga föräldrakategorier i sammanhanget är missionärer, företrädda

Svenska Missionsrådet, samt SIDA- och UD-anställda. Också SOU 1992 93 av andra, som bedriver eller företräder utlandsverksamhet, är intres- Kapitel 6 senter i utlandsundervisningen, liksom föreningar som främjar utlandssvenska intressen, såsom Föreningen för Svenskar i Världen och Riksföreningen Sverigekontakt. Vi bedömer efter diskussioner med ett antal av dessa intressenter att det finns förutsättningför att bilda ideell förening för det nämnda ändamålet. Vi ar en använder för denna förening arbetsnamnet Föreningen för Utlandsundervisning FFU. Formellt är det bara enskilda juridiska personer som kan bilda föreningen, men överenskommelse bör kunna träffas om att föreningens styrelse skall innehålla också företrädare för berörda statliga intressenter. I styrelsen kan också med fördel ingå personer som utan att vara knutna till någon direkt berörd organisa- tion bedöms kunna vara värdefulla när det gäller att hävda ut- landsundervisningens intressen i förhållande till statsmakter och utbildningsmyndigheter liksom i samhälls- och arbetslivet i stort. Vissa uppgifter, innefattar myndighetsutövning, måste som gelag överlåtas till FFU. Föreningens uppgifter bör sammannom fattningsvis vara följande att inom ramen för regeringens föreskrifter besluta om statsbidrag till huvudmän för utlandsundervisning och, i fråga om utlandssvenska elever, till kommuner och landsting i Sverige, att verka för att den verksamhet, som stöds med statsbidrag, bedrivs enligt gällande föreskrifter, att varje år göra anslagsframställning för sitt område, en att ge Statens skolverk det underlag som verket behöver för sin uppföljning och utvärdering, att informera utlandsskolor och huvudmän om beslut och förhållanden i Sverige, som är av betydelse för utlandsundervisningen, och i övrigt främja och stödja deras verksamhet samt, slutligen, att ge råd och upplysningar om utlandsundervisningen och möjligheterna till sådan undervisning, m.m. När det gäller information vill vi peka ett område, där vi under vårt arbete sett ett klart behov av insatser och där FFU bör kunna fylla en viktig länkfunktion till utlandsskolorna och deras elever, nämligen studie- och yrkesinformation rörande utbildning och arbetsliv i Sverige. Vi vill också erinra om vad vi sagt i avsnitt 6.3.5 punkt G medverkan från FFUs sida i en eventuell ny om pensionsordning för lärare vid utlandsskolorna.

Ett särskilt statsbidrag bör enligt vår uppfattning utgå till FFU

för de uppgifter som föreningen fullgör. Det blir en angelägenhet för föreningen själv att besluta om hur kanslifunktionerna skall organiseras. En möjlighet är att föreningen administrativt köper

in sig hos någon av de berörda organisationerna. Vi räknar preli-

minärt utifrån hittillsvarande resurser verksnivån och med beaktande den ambitionshöjning ligger i våra förslag av som -

med ett belopp av 1,5 milj.kr. som bidrag till FFU. Det är SOU 1992 93 - enligt vår mening rimligt att staten får utse revisor i föreningen. Kapitel 6 en

6.3.11 Tillsyn och utveckling

Vårt förslag Statens skolverk har tillsyn över för samt svarar uppföljning och utvärdering utlandsundervisningen. Utlandsav skolorna skall vara skyldiga att lämna det underlag Skolversom ket behöver för dessa ändamål. Utlandsskolorna omfattas av Skolverkets för nationell ansvar skolutveckling. De medel Skolverket disponerar för lärarsom fortbildning skall kunna tas i anspråk också för insatser som avser utlandsskoloma.

Skälen för vårt förslag Statens skolverk bör för räkstatens ning ha insyn i utlandsundervisningen och tillse att den bedrivs enligt uppställda mål, riktlinjer och regler. Skolverkets roll i förhållande till utlandsskoloma bör i princip inte skilja sig från verkets roll i förhållande till de kommunala och fristående skolorna.

Mot den angivna bakgrunden är det logiskt att utlandsskoloma

åläggs att på samma sätt gäller för de fristående

- som numera skolorna medverka i och lämna underlag för uppföljnings- och utvärderingsinsatser från Skolverkets sida. Detta bör i praktiken

främst gälla innehållsliga och pedagogiska frågor. Kvantitativa da-

ta av olika slag bör i princip kunna levereras till Skolverket av FFU jfr avsnitt 6.3.10. Såväl tidigare Skolöverstyrelsens Skolverkets besom numera fattning med utlandsskolorna har varit väsentligen administrativ.

För att utlandsskoloma skall kunna hävdas inte bara formellt vara utan också reellt jämförbara och likvärdiga med de svenska skolorna måste Skolverket ägna uppmärksamhet undervisningens innehåll och kvalitet också när det gäller utvecklingsinsatser. Det

är vidare väsentligt att de erfarenheter görs vid utlandsskosom loma beaktas och nyttiggörs i utvecklingen den svenska skolan av i stort. Vi har erfarit att Skolverket planerar att öka sitt engage-

mang i fråga om utlandsskoloma i dessa avseenden.

Det är också enligt vår mening naturligt att den viktiga del av skolutvecklingen, som lärarfortbildningen utgör, organiseras på i princip samma sätt för utlandsskoloma för det kommunala som skolväsendet. I de föreslagna schablonbidragen för utlandsskolorna innefattas motsvarigheten till kommunernas medel för lokal skolutveckling. De medel staten Skolverket anvisar som genom för fortbildning bör då även kunna tas i anspråk för personal vid

utlandsskoloma.

SOU 1992 93

i

frågor skolan

7 Vissa

övriga om

Kapitel 7

Sverige

7.1 Internationell studentexamen International

-

Baccalaureate IB

Vårt förslag För att anordna studier som leder fram till den internationella studentexamen IB skall en kommun i fortsättningen endast behöva ha ett godkännande av International Baccalaureate Organisation IBO i Geneve.

Skälen för vårt förslag IB-organisationen har medlemsskolor över större delen av världen, och IB-examen ger behörighet till universitet och högskolor i ett femtiotal länder, däribland Sverige.

Utbildningen, har engelska som undervisningsspråk, har höga

som studiemål och ställer krav på god studiemotivation. Studierna avslutas med skriftliga och muntliga tentamina, organiserade av IBO, också utvärderar studierna och sätter slutbetyg. IB-exasom

men kan i dag avläggas på tre ställen i landet Göteborg, Sigtuna

och Stockholm. I samtliga dessa fall har statsmakterna tagit ställning i budgetsammanhang.

Vi har haft i uppdrag att pröva om några förändringar behöver

föreslås som kan ytterligare förbättra verksamheten med IB. Verksamheten har bedrivits i Sverige under ett antal år och nu ha väl funnit sin form i sin svenska tappning, som innesynes bär att de normalt tvååriga IB-studierna med bl.a. vissa förberedande inslag läggs ut över tre år. Vi det, mot bakgrund av den nya treåriga gymnasieskoanser lan och det ökande intresset för internationell utbildning, naturligt att likställa IB-studierna med de nya nationella gymnasiepro- Vi föreslår alltså att detta internationella studieprogrammen. gram skall få betraktas som ett reguljärt alternativ i gymnasieskolan. Med detta vinns den administrativa fördelen att etablering av IB-utbildning i kommun inte behöver behandlas annorlunen en da än inrättande av ett program eller en gren i gymnasieskolan. Kommunerna bör således inte längre, lika litet som för andra utbildningar, behöva ansöka hos någon statlig myndighet om att få anordna IB-utbildning. Den kommun som väljer att erbjuda IB-utbildning ett alternativ inom sitt gymnasiala utbud måste som givetvis förhandla om detta med IBO i Geneve. Däremot finns det inget skäl för staten att medverka i särskild ordning vare sig studieorganisatoriskt eller ekonomiskt. Med likställandet av IButbildningen med program och linjer blir betalningsansvaret detför kommunen. Lika naturligt är det att staten fortsatt samma

står för kostnaderna för Sveriges anslutning till examensorganisa- SOU 1992 93 tionen IBO i Geneve. Kapitel 7

7.2 Undervisning i olika ämnen på främmande språk s.k. bilingual education

-

Vårt förslag Kommunala initiativ till bedriva undervisning att på annat språk än svenska bör stödjas med 1,5 milj.kr. av staten för direkt riktade insatser för fortbildning lärare. av

Skälen för vårt förslag Den behandlade IB-utbildningen nyss bedrivs nämndes på engelska. Även andra håll förekomsom mer det att man undervisar på engelska i alla eller vissa ämnen på en linje. Detta sätt att använda främmande språk insom ett strument för undervisning i ämnen ser vi ett värdefullt som exempel på en praktisk internationalisering den svenska gymnasieav skolan. Inför den ökande rörlighet för elever vi framför blir ser oss också undervisning på engelska inte bara ett medel för svenska elever som senare vill studera eller arbeta utomlands. Den blir också ett medel att erbjuda utbildning i Sverige för ungdomar som vill förlägga någon del sina studier hit. Även vi alltid av om torde få räkna med ett större utflöde än inflöde elever, måste av vi dock pröva att göra vad som går för att uppnå något den av reciprocitet som är en grund bl.a. för EGs olika utbildningsprogram. Det är också värt att notera att bilingual education är ett av de prioriterade områdena i Europarådets pågående språkstora projekt, i vilket Sverige tar en aktiv del. Vi har genom Skolverkets fältorganisation fått veta att det ännu förutom de tre IB-gymnasierna bara finns ett knappt tiotal - skolor med undervisning på engelska, därtill normalt endast i något eller några ämnen. Verksamheten har fått lika många utformningar som antalet skolor. På någon skola kan pröva bilinguman al education i en klass i tre ämnen i årskurs, på i en en annan ett ämne under alla tre åren Redovisningen dock samtidigt osv. anger glädjande nog ett ökande intresse för bilingual education, så till vida att ett antal skolor anmält sin avsikt att starta verksamhet från läsåret 199394. l den kartläggning vi fått del nämns ta av ett enda försök med annat språk än engelska nämligen med tyska. - Vi finner ansatsen att starta med endast något eller några äm-

nen klart lovvärd, eftersom en sådan verksamhet småningom kan

byggas ut med större ambition, allteftersom att de lokala man ser förhållandena tillåter. Vi har också uppfattat sina stälatt man len prövar sig fram i delar av ämnen under enstaka årskurs, en när ett visst moment eller t.ex. ett historiskt dokument behandlas. Redan denna mer anspråkslösa ansats har, vi det, ett givet som ser värde.

vårt uppdrag ingår också att föreslå åtgärder för att öka möj- SOU 1992 93

I ligheterna till bedriva denna verksamhet, nämnts om möj- Kapitel 7 att som

ligt även annat språk än engelska.

Sedan 1988 lämnas inom för de av Svenska institutet ramen disponerade s.k. lärarstipendiernase avsnitt 3.4.3 ett direkt stöd till kommuner för fortbildning av lärare för att undervisa

engelska. Vi har vid vår genomgång denna verksamhet funnit

av

de skolor, fått särskilt stöd för att komma i gång med bi-

att som

lingual education, också lyckats med detta och i några fall också

kunnat utvidga verksamheten. Vi det därför naturligt att fortsätta med den riktade ser som insatsen i form ett särskilt stöd till kommuner som själva är av beredda att prioritera fortbildning för att bedriva bilingual education. Vi föreslår i avsnitt 3.4.3 en sammanslagning och total ökning de statliga stipendierna för lärare m.fl. till 15 milj. av m.m. Eftersom s.k. bilingual education hittills fått 10 % av de kr. nämnda tillgängliga stipendiemedlen, synes det oss rimligt att, fö-

reslå att, åtminstone över den närmaste femårsperioden, 1,5 milj.

kr. avsätts för direkt statligt stöd med 50 % till kommuner, som vill prioritera fortbildning med det här beskrivna syftet.

7.3 Insatser för barn och ungdomar skaffat sig

som

färdighet i främmande språk utomlands

Vårt förslag I förordningarna för grundskolan och gymnasie-

införs bestämmelser att språkundervisningen så långt

skolan om det är möjligt skall organiseras så att hemvândande elevers

språkfärdigheter tillvara och utvecklas från den nivå de har

tas när eleverna inträder i den svenska skolan.

Skälen för vårt förslag Med ökande internationalisering en kommer alltfler barn och ungdomar att under vistelser med för-

äldrar utomlands få möjlighet att lära sig ett främmande språk. En sådan språkfärdighet, förvärvas plats, kommer att ha

som ett särskilt värde för både individen och det samhälle han eller hon skall verka Det är därför viktigt att tillfälle ges att under-

hålla och vidareutveckla språkfärdighet som förvärvats på kö-

en pet vid utlandsvistelse, t.ex. med föräldrar som haft utlandsen tjänst. Vi har enligt våra direktiv övervägt hur särskilda insatser skolan detta område skulle kunna utformas. av Vi vill härvid ta vår utgångspunkt i våra förslag i kapitel 4 om strävan från skolans sida att tillgodoräkna utlandsstudier, där en så är möjligt, och också så långt möjligt organisera studierna indiför den elev studerat utomlands under ett år. viduellt som t.ex. Vi måste samtidigt helt medvetna om att en elev, som vara lärt sig franska efter att ha varit med utlandsstationerade fört.ex. äldrar i Paris i fem år, kan vilja tentera av ämnet för att minska

sin studiebörda och få mer tid för att koncentrera sig på andra SOU 1992 93 och nya ämnen. För en elev så önskar är särskild som prövning i Kapitel 7 det aktuella språket redan i dag den vanliga lösningen. Våra förslag i kapitel 4 utgår från denna praxis, tänks kunna som bli tilllämpad på även andra ämnen än språk.

Dock är det alltså egentligen det motsatta borde gälla, som utifrån vad vi inledningsvis sade om värdet av att underhålla och

om möjligt förstärka en språkfärdighet förvärvats utomlands.

som Till det värde detta har för individen kommer också att en elev med goda kunskaper i ett språk och det aktuella landets om realia och kultur kan tillföra mycket till den reguljära undervisningen i språket. Detta gäller såväl grundskolesom gymnasienivå. Det synes oss emellertid lika omöjligt föreslå konkreta att föreskrifter när det gäller stöd till elever i de fall de vill behålla och fördjupa sina färdigheter i ett ämne för de som fall de vill tillgodoräkna och lämna ett ämne. Vi vill dock även här understryka hur viktigt vi det statsmakterna anser vara att uttrycker sin vilja att skolorna, i princip skolledningarna, prövar de stödmöjligheter som kan finnas i varje enskilt fall, då elev vill en hjälp med att

bevara och utveckla en språkfärdighet kanske under

som. en längre tid, har förvärvats på plats. Inriktningen bör till vara att ta vara

och utveckla språkfärdigheten från den nivå eleven

har vid inträdet i den svenska skolan. Bestämmelser detta slag bör införas av i förordningarna för både grundskola och gymnasieskola. Konkreta instrument för att stödja eleverna vi ser t.ex. i prioritering vid schemaläggningen, i det för individuella utrymme val som redan beslutats för den gymnasieskolan och också nya som är att vänta för grundskolan samt i samverkan en med den kommu-

nala vuxenutbildningens språkundervisning. Även hemspråksun-

dervisningen bör i vissa fall kunna användas för att ge det stöd som kan behövas. På skolor, har s.k. dubbelt timtal språk, som i kan detta ett utmärkt instrument för vara att tillgodose hemvän-

dande elever med en redan avancerad språkfärdighet.

Ett viktigt incitament för att elever skall vilja fortsätta mot högre nivåer i språkfärdighet, trots de redan klarat att av vad skolan egentligen kräver, är givetvis att den högre kompetensen kan

dokumenteras ett påtagligt sätt. Med målrelaterat

ett betygssystem bör förutsättningar finnas att ett rättvist sätt beskriva och även premiera en sådan högre kompetens. Om detta blir möjligt, kommer förhoppningsvis ett större antal elever att välja att fortsätta sina språkstudier och därigenom också bli den goda resurs för undervisningen i stort vi beskrivit. som nyss Vi vill i detta sammanhang tillägga att särskilda insatser, anpassade till enskilda hemvändande elevers behov och förutsättningar, också kan vara motiverade när det gäller ämnet svenska.

SOU 1992 93

Kostnader och genomförande

Kapitel s

Vi uppskattar merkostnaderna följd av våra förslag, summesom rade kapitelvis, enligt följande.

integrerar

Kap. 3 Stöd till projekt som internationella

kontakter i undervisningen 15,0 Mkr.

Centrum till stöd för internationella skolkontakter 2,0 Mkr.

Stöd till kommuner tar emot gästelever 5,0 Mkr. som Stipendier för lärares m.fl. internationella kontakter 11,5 lvlkr.

därav för bilingual education 1,5 Mkr. 5 Studiehjälp för utlandsstudier 86,0 Mkr. Kap. 6 Ökat stöd till utlandsundervisningen 23,0 Mkr. Kap. Bidrag till Föreningen för Utlandsundervisning FFU 1,5 Mkr.

Sza 144,0 Mkr.

Huvuddelen dessa kostnader för studiehjälp för utlandsav studier och för ökat stöd till utlandsskolorna avser ambitions- höjningar i fråga svenska barns och ungdomars möjligheter om

till studier utanför Sverige. Vi har i kapitel 2 pekat på de psyko-

logiska olägenhema att finansiera reformer i dessa avseenden av omprioriteringar inom de närmast berörda anslagen, dvs. genom respektive studiehjälpen i Sverige. Vi hävdar att våra för skolan förslag här måste led i det svenska samhällets anpassning ses som till internationellt präglad omgivning och att därför prioen mera

riteringarna måste göras och finansieringsfrågorna lösas i ett vida-

perspektiv än det som vi har möjlighet att anlägga. re

På punkt, nämligen i fråga bidrag till FFU, är det i

en om princip fråga överföring uppgifter om än med en raom en av dikal förändring inriktningen från Statens skolverk till den av föreningen. Samtidigt räknar vi dock med ett ökat engagenya från Skolverkets sida i utlandsskolorna i andra avseenden. mang Vi har inte funnit det möjligt att inom ramen för vårt arbete göra

någon slutlig bedömning hur mycket av de för FFU erforderliav bör finansieras överföring från Skolverga resurserna som genom kets anslag.

Övriga kostnader avser reformer i fråga om den svenska sko-

lans och dess lärares och elevers utbytes- och kontaktverksamhet. Här kan i och för sig hävda att det finns större skäl att fiman nansiera reformer inom skolbudgetens ram. Men samtidigt finns det enligt vår mening skäl att dessa förslag och de nyss nämnda se reformförslagen helhet och att ta ställning till denna helsom en

het utifrån samlad politisk prioritering området en av skolans in- SOU 1992 93

ternationalisering.

Kapitel 8 Vi väljer mot den här bakgrunden våra att presentera förslag

som ett program för åtgärder, det enligt vår mening är

som angeläget att förverkliga så det finns ekonomiska snart förutsättningar.

Det är vår förhoppning de förslag vi att för fram skall bedömas

som så angelägna att finansieringen skall kunna lösas redan i bud-

getarbetet för budgetåret 199394. Om denna förhoppning infrias,

bör våra förslag efter proposition i början - av 1993 och riksdags-

beslut under våren i princip kunna genomföras - den 1 juli 1993. På några punkter måste dock här reservationer göras.

När ett centrum till stöd för skolans internationella kontakter kan inrättas, beror enligt vårt förslag på resultatet av ett utred-

ningsarbete ansvarsfördelningen mellan om ett antal centrala verk

m.m., som ännu inte har påbörjats. Det är därför svårt be-

att nu döma förutsättningarna för förverkligande av förslaget. Om det

inte skulle möjligt att etablera vara centret redan vid början av budgetåret 199394, bör det kunna ske senare under budgetåret.

Behovet av särskilda medel till kommuner för gästeelever

blir givetvis beroende i vilken takt utbyten av m.m. kommer till

stånd, som statsmakterna vill understödja detta sätt.

I avsnitt 5.3.2 har vi redovisat de antaganden som ligger till grund för vår beräkning behovet medel av av för studiehjälp för

utlandsstudier. Efterfrågan på sådant studiestöd kommer, också

den, att vara beroende bl.a. utvecklingen av av utbytesprogram

och andra anordningar, förutsättningar som ger för eller underlät-

tar gymnasiala studier i andra länder.

För det nya systemet för utlandsundervisningen, slutligen, mås-

te man räkna med ett successivt genomförande.

Som framgår av förordningsförslaget bilaga 7

bör de nya reg-

lerna kunna träda i kraft den 1 juli 1993. Däremot är det inte realistiskt att räkna med att medel till den verksamhet, som skall be-

drivas under budgetåretbidragsåret 199394, skall

kunna fördelas

enligt de nya principerna. Därtill blir planeringsoch förberedel-

setiden alltför kort. För den verksamheten måste alltså, som

framgår av punkten 3 i slutet

av förordningsförslaget, resurser

tilldelas enligt det nuvarande statsbidragssystemet. Beroende på

statsmaktemas ställningstaganden till för utlandsunderresurserna visningen får eventuellt modifieringar göras i de gällande bestäm-

melserna.

Enligt vårt förslag skall statsbidrag för grundskole- och gym-

nasieundervisning vid utlandsskolorna beräknas

grundval av det genomsnittliga antalet enligt de reglerna behöriga - nya elever under de tre närmast föregående åren. Det innebär att denna föreskrift inte kan tillämpas fullt förrän det ut nya systemet

har tillämpats i tre år, dvs. inför budgetåretbidragsåret

199798. Som framgår punkten 4 i slutet

av av förordningsförslaget måste därför särskilda Övergångsbestämmelser gälla de åren.

närmaste

SOU 1992 93 Bilaga I @

Kommittédirektiv

EE

Dir. 199162

Tillkallande särskild utredare för vissa

av en frågor om skolans internationalisering

m.m.

Dir 199162

Beslut vid regeringssammanträde 1991-07-25 Statsrådet Persson anför.

Mitt förslag

Jag föreslår att särskild utredare tillkallas för en att utreda vissa

frågor om skolans internationalisering och internationella kontak-

ter och om undervisningen svenska barn och ungdomar i andav ra länder.

Rörlighet och utbyte

Sveriges ökande beroende omvärlden och våra ambitioner i av förhållande till det västeuropeiska integrationsarbetet kommer att

påverka utvecklingen skola och utbildning. I direktiven till lå-

av roplanskommittén dir. 19919 har jag angivit intemationaliseringen som ett de speciella områden kommittén bör av som uppmärksamma. Därvid framhålls särskilt vikten såväl ökade kunav skaper om internationella och globala förhållanden förbättrasom

de språkkunskaper.

Genom läroplanskommitténs arbete och det kommande kursplanearbetet inom statens skolverk skall det bli möjligt tillgoatt dose behovet av internationalisering skolan vad gäller av utbildningens mål och innehåll samt riktlinjer för undervisningen. Det finns emellertid också andra väsentliga aspekter. Jag syftar

då på olika åtgärder främjar och underlättar rörlighet och

som utbyte mellan Sverige och andra länder inom skolans område. Vidare har jag i årets budgetproposition bil. 10 98 anmält min s. avsikt att föreslå regeringen att tillkalla särskild utredare för en att se över formerna för svensk undervisning i utlandet.

Dessa frågor har ett nära samband med varandra, och jag an- SOU 1992 93

det naturligt att de utreds i ett sammanhang. Bilaga 1 ser

Elev- och lärarkontakter

Direkta personliga kontakter med andra länder och deras skolsystem är viktiga för att främja elevers, lärares och skolledares internationella medvetenhet och förståelse. Det kan gälla allt från kortare studiebesök till längre perioder av deltagande i undervisning eller tjänstgöring som lärare. Sådana kontakter kan äga rum som en del av den reguljära skolverksamheten i kommunerna, också individuellt, oftast inom ramen för internationella eller men

bilaterala utbytesprogram. Sedan några år har särskilda medel an-

slagits för stipendier till lärare i detta syfte. Också kontakter i form av t.ex. brev är självfallet av betydelse i sammanhanget. Särskilt bör uppmärksammas de vidgade möjligheter till kontakter mellan skolor i olika länder som datortekniken har öppnat.

k Elever

Stöd till elev- och lärarutbyte har hög prioritet inom EG när det

gäller åtgärder inom utbildningsområdet för att främja ett rörligt

Europa. Vidare kan nämnas att utrikesdepartementet och SIDA har utarbetat riktlinjer för s.k. syskonskoleverksamhet och driver viss seminarieverksamhet detta område.

Inom Norden har sedan några år det mesta av ekonomiska och

juridiska hinder undanröjts för ett nordiskt elevutbyte. Vidare har det s.k. Nordplusprogrammet i Nordiska ministerrådets regi förbättrat möjligheterna för elever på gymnasial nivå att förlägga en del sin utbildning till skola i ett annat nordiskt land. En av en nordisk överenskommelse möjlighet till gymnasiestudier i anom nat nordiskt land väntas bli ratificerad under hösten 1991. I 19909l78 om internationellt ungdomsutbyte anförde prop. statsrådet Wallström 7 att skolan spelar en viktig roll för att

nå de ungdomar som i dag inte deltar i något utbyte. Kommuner-

kan som ansvariga för skolan t.ex. initiera ungdomsverksamhet na

med utgångspunkt i vänortsutbyte. Många kommuner har redan

engagerat sig och sina skolor i verksamhet av detta slag. Särskilda insatser kan emellertid vara motiverade för att ytterligare stirnule-

ra elevutbyte. De pågående förhandlingarna om ett europeiskt

ekonomiskt samarbetsområde EES kan komma att öppna möjligheten för svensk medverkan i bl.a. utbytesprogram inom EG

för elever i gymnasieskolan, på samma sätt som nyligen beslutats i fråga om det s.k. ERASMUS-programmet för studerande i hög-

skolan.

Utredaren bör mot denna bakgrund överväga hur ett statligt SOU 1992 93 stöd till elevutbyte skulle kunna utformas och härvid hålla sig Bilaga 1 underrättad om de nyss nämnda förhandlingarna och deras konse-

kvenser. En utgångspunkt för statligt stöd bör i fråga utbyte

om inom ramen för skolans verksamhet att medel ställs till förvara fogande endast om respektive kommun tillskjuter medel i minst motsvarande omfattning. Möjligheterna bör också prövas att un-

derlätta för elever att på egen hand studera i andra länder.

Flera skolor har med datorteknikens hjälp etablerat kontakter med skolor i andra länder. Utredaren bör överväga det beom

hövs några åtgärder från statens sida för att underlätta sådana

kontakter som kan beröra betydligt fler elever än reseutbytet. Stiftelsen för internationellt ungdomsutbyte har fått i uppdrag att utveckla ett datoriserat informationssystem om ungdomsutbyte.

i Lärare

Vad gäller lärare disponerar i dag Svenska institutet vissa medel för stipendier för vistelser i annat land. Vidare förekommer inom Nordplusprogrammet ett lärarutbyte mellan de nordiska länderna. SIDA har sedan 1968 givit stöd till fortbildningsseminañer för lärare, också innefattande fältstudier i andra länder. Utredaren bör överväga behovet av ytterligare statliga insatser vad gäller lärarutbyte, lärares kontakter med andra länder samt lärarfortbildning, t.ex. i form av internationella workshops och Europarådets teacher bursary schemes. Härvidlag bör också utvecklingen inom EG följas. Därvid bör beaktas sambandet mellan sådana insatser och de stipendier för individuellt motiverad lärarfortbildning, om vilka riksdagen beslutat utifrån förslag i årets budgetproposition under anslaget B Fortbildning m.m.

Studiestöd för studier utomlands

För studier utomlands, som är en del av den reguljära svenska utbildningen, lämnas självfallet studiestöd i vanlig ordning. Enligt min mening är det naturligt att detsamma gäller för elever som deltar i internationella utbytesprogram är godkända statssom av makterna. Det finns emellertid anledning att ta fasta på enskilda ungdomars intresse för att tillbringa studieperioder utomlands också i övrigt. Därför bör övervägas en vidgad rätt till studiestöd för gymnasiala studier utomlands, i linje med vad riksdagen tidigare beslutat om studiemedel för högskolestudier i annat land. Som statsrådet Wallström redovisat i propositionen om ung-

domsutbyte 14 har riksdagen flera gånger varit positiv till att den som studerar ett år utomlands på gymnasienivå skulle be-

hålla sitt studiebidrag, samtidigt delat regeringens uppfattmen

ning att det saknats statsfinansiella förutsättningar för att genom- SOU 1992 93 föra förslag från centrala studiestödsnämnden. Riksdagen har ock- Bilaga 1 så uttalat att det borde möjligt att ytterligare överväga frågan vara inom för budgetdirektiven till nämnden om att prioritera ramen förändringar av studiehjälpssystemet. I avvaktan nämndens kommande anslagsframställning har regeringen därför inte lagt fram något förslag om hur studerandeutbytet kan underlättas i detta avseende. Jag har erfarit att centrala studiestödsnämnden kommer att redovisa vissa förslag i frågan i höstens anslagsframställning. Utifrån dessa förslag kan det bli aktuellt att återkomma till regeringen med förslag till tilläggsdirektiv till utredaren.

Tillgodoräknande av utländsk utbildning

Det ökade utrymme för individuella val som gymnasieskolan får enligt riksdagsbeslutet med anledning av prop. 19909185, den s.k. kunskapspropositionen, ger i sig bättre förutsättningar än i dag att inordna begränsade perioder av studier i ett annat land i den reguljära studiegången. Det är emellertid önskvärt att också längre studieperioder utomlands, då så är möjligt, kan tillgodoräknas som en del av en svensk gymnasieutbildning. Utredaren bör pröva om det behövs några särskilda föreskrifter om tillgodoräknande utländsk utbildning gymnasial nivå och i så fall av utarbeta förslag till sådana föreskrifter. I detta sammanhang bör utredaren hålla kontakt med universitets- och högskoleämbetet och med riksrevisionsverket och det arbete som verket bedriver med anledning av regeringens uppdrag den 2 maj 1991 att se över verksamheten med bedömning, värdering och prövning av u tländska utbildningar, examina och yrkeskunskaper.

Svensk undervisning utomlands, m.m.

För att främja Sveriges samspel och förbindelser med olika delar av världen och för att underlätta rekrytering av svenskar till arbetsuppgifter i andra länder måste svenska barn och ungdomar i andra länder kunna få undervisning motsvarande den svenska skolans. Detta måste beaktas i perspektivet såväl av en ökad rörlighet inom den europeiska gemenskapen som av ett vidgat globalt samarbete där olika delar av svenskt samhällsliv engageras. För utlandssvenskars barn anordnas i utlandet statsunderstödd

undervisning i svensk grundskola utlandsskola och i internatio-

nell skola samt korrespondensundervisning och kompletterande svensk undervisning. Statsbidrag till utlandsskolorna lämnas som bidrag till kostnader för lärarlöner med belopp, som i princip

motsvarar lönen för motsvarande lärartjänst vid svensk grundsko- SOU 1992 93 la, samt till kompletterande undervisningstimmar. Bidrag till loka- Bilaga 1 ler lämnas med 60 % av årskostnaden för nödvändiga undervisningslokaler. statsbidrag som särskilt driftbidrag lämnas med 16 % av lönekostnader och vissa pensionskostnader. Vidare lämnas statsbidrag till korrespondensundervisning, kompletterande svensk undervisning och svensk undervisning vid internationell skola. Skolöverstyrelsen SÖ har år 1989 redovisat dels översyn en av undervisningen på högstadienivå vid de svenskas utlandsskolorna, dels en analys av kostnadsutvecklingen för korrespondensundervisningen vid utlandsskolorna. Antalet utlandsskolor är f.n. 42, antalet elever ca 1 150 och antalet lärare knappt 100. Utredaren bör, i kontakt med företrädare för berörda delar av det svenska arbetslivet, bilda sig en uppfattning om hur behovet av svensk utlandsundervisning på både grundskole- och gymna-

sienivå kommer att utvecklas långsiktigt och vilka förändringar i

verksamhetens totala volym detta kan leda till. I sammanhanget måste vägas in det intresse svenska familjer utomlands kan ha av att hellre utnyttja internationella skolor, ett kanske internamera tionaliserat skolsystem i värdlandet eller internatskolor i Sverige. Mot denna bakgrund bör utredaren lägga fram förslag om omfattning, inriktning och former för den svenska utlandsundervisningen samt om utformningen av det statliga stödet till verksam-

heten. I fråga om undervisning som för närvarande anordnas

per korrespondens med material från Hermods bör utredaren samråda med den särskilde utredaren dir. 199147 med uppdrag att genomföra en förstudie av utvecklingen inom distansutbildningsområdet. När det gäller finansiering bör utredaren överväga former för att engagera de delar av samhälls- och arbetslivet på grund som av sitt ansvar för personalrekrytering till utlandsförlagd verksamhet har ett särskilt intresse av insatser inom området. Som anfördes i den senaste budgetpropositionen prop. 199091100 bil. 10 bör också samverkan med ett eller flera andra nordiska länder prövas. Frågor om utlandsundervisningen handhas fr.o.m. den 1 juli 1991 av statens skolverk. Såsom anförts i olika sammanhang är det angeläget att verkets arbete kan koncentreras på huvuduppgifterna skolutveckling och utvärdering. När det gäller utvärdering bör självklart utlandsundervisningen, del de samlade som en av offentliga utbildningsinsatserna för svenska barn och ungdomar, ingå i Skolverkets ansvarsområde. Däremot är det angeläget att avlasta verket de administrativa uppgifterna i sammanhanget. Samtidigt behövs enligt min bedömning även fortsättningsvis ett nationellt organ som kan dels hantera bidragen till utlandsundervisningen, dels också svara för information till allmänheten om utlandssvenska barns studiemöjligheter Särskilt fim.m. om

nansiering också från enskilda källor blir aktuell, kan en väg vara SOU 1992 93 att skapa en särskild juridisk person, t.ex. en stiftelse, för ändamå- Bilaga I let. Ett annat alternativ kan vara att anknyta till Svenska institutet. Detta kan motiverat bl.a. i det fall att också mera allvara männa uppgifter i fråga om information om och kontakter med det svenska utbildningsväsendet knyts till utlandsskolverksamheten, något som enligt min mening bör övervägas. Utredaren bör lägga fram förslag om hur de centrala uppgifterna för utlandsundervisningen skall fullgöras och härvid vara oförhindrad att pröva även andra än de nämnda alternativen.

Undervisning i Sverige ledande till internationell examen, m.m.

Den internationella studentexamen, International Baccalaureate IB kan i dag avläggas tre ställen i landet, Göteborg, Sigtuna och Stockholm. Utredaren bör uppmärksamma även denna stu-

dieform och pröva om några förändringar behöver föreslås som

kan ytterligare förbättra denna verksamhet. Även på andra håll förekommer det att undervisar på man engelska i alla eller vissa ämnen på en linje. I den tidigare nämnda s.k. kunskapspropositionen prop. 19909185 har sådana projekt tagits upp som värdefulla exempel en praktisk intemationalisering den svenska gymnasieskolan. Det förordas också att av

projekt av detta slag prioriteras i fråga om lärarfortbildning.

Utredaren bör redovisa en samlad bild av denna s.k. bilingual

education, om möjligt även andra språk än engelska, som för

närvarande erbjuds i den svenska gymnasieskolan. Utredaren bör även föreslå åtgärder för att öka möjligheterna till sådan verksamhet. I olika sammanhang har påtalats värdet av särskilda insatser för barn och ungdomar som under vistelse utomlands skaffat sig

kunskaper i främmande språk och vill underhålla eller förstärka

dessa inom den svenska skolans ram. Utredaren bör överväga behovet av och formerna för sådana insatser.

Ramar för utredarens arbete

För utredaren gäller dels regeringens direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare dir. 19845 angående utredningsförslagens inriktning och konsekvenser, dels regeringens direktiv

till kommittéer och särskilda utredare angående beaktande av

EG-aspekter i utredningsverksamhet dir. 198843. Utredaren bör samråda med berörda myndigheter och organisationer.

Arbetet skall slutföras före utgången av september 1992.

Hemställan SOU 1992 93 Bilaga 1 Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar det statsråd som har till uppgift att föredra ärenden om grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildning att tillkalla en utredare omfattad kommittéförordningen - av 1976119 med uppdrag att utreda vissa frågor skolans in- - om ternationalisering och internationella kontakter och undervisom ningen av svenska barn och ungdomar i andra länder och att besluta om experter, sekreterare och annat biträde utredaren. Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall belasta åttonde huvudtitelns anslag Utredningar m.m.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.

Utbildningsdepartementet

Exempel på internationalisering genom utbyten och SOU 1992 93

andra kontakter Bilaga 2

Vi vill i denna bilaga redovisa kommunernas engagemang i internationaliseringen av skolan enligt svaren utredningens enkät till ett urval av landets kommuner. Större delen av materialet presenterar vi i tabellform, men, eftersom allt inte låter sig inordnas i ett sådant system, har vi ock-

så ett avsnitt Övrigt. Observera att en viss skola kan förekomma både i tabellen och i avsnittet Övrigt. Vi vill också påpeka

att denna sammanställning inte gör anspråk att vara absolut fullständig. Som hjälp att läsa tabellen följer här några kommentarer. en Huvudindelningen är gjord efter länder och språk. Allt som t.ex. gäller England eller verksamhet som bedrivs engelska återfinns under rubriken Englandengelska. Tabellens siffror avser skolor. I regel är det fråga om gymnasieskolor. I de fall det gäller grundskolor anges detta särskilt.

Skolor och kontaktpersoner förtecknas efter tabellen. Skolorna

har där av praktiska skäl tagits upp i den ordningsföljd enkätsvainkom. De skolor bara förekommer under rubriken Övren som rigt tas inte upp i denna förteckning. Vi har skiljt på utbytesresor och studieresor. Under rubriken Utbytesresor återfinns skolor som både anordnat resor och tagit emot besök från respektive land. studieresor avser endast utan återbesök. Vissa skolor anordnar såväl utbytesresor resor studieresor. Både utbytesresor och studieresor avser elever. I som de fall lärar- och skolledarutbyte förekommer anges detta särskilt med beteckningen + lärare. Kontakter med de baltiska staterna gäller i regel Estland. Om annat land avses, anges detta. Skolor uppförda under rubriken Brevvideo har normalt brevväxling med skolor i utlandet. Om videoutbyte förekommer, anges detta särskilt.

Under rubriken Dator återfinns några skolor, som anslu-

tit sig till olika databaser. På motsvarande sätt anges skolor anslutna till det franska Minitel.

SOU 1992 93 Bilaga 2

BALTIKUM ENGLAND FRANKRIKE ITALIEN SPANIEN ÖVRIGA TYSKLAND ENGELsKA SKA

UTBYTESRESOR

6 + lärare 7 grh 1grh + gy 16 9 3 + lärare 4 5 Ryssland 7 grh ty 8 USAlärare 9 22 5 + lärare 25 Tjeckosl. 9 9 12 7 Estlandgrh 26Ungern 15Lettland 14 grm 15 8 + lärare S0-linjen 19 + lärarei 15 16 12 byggtekn. åmn. 26 13 + lärareoch ochskolledn. skolledn. 20 + lärare 15 21 23grh ochskolledn. 24 26 38

STUDIERESOR

10 13 1 13 16 13 18 21 13 16 28 2 grh 26Ryssland

27 28 29

BREVNIDEO

17brev 7 srh 12 12 25brev 32gxhbrev 3 579V00h 33grh 33grh engelska med 37brev Vid°°USA Tjeckoslov. engty 14 8 33grh 34grh 35 h + gr m 36 gr h + m brevochvideo Englandoch NZ

DATOR MINITEL 7 grhATTs skoldatanåt25videotext 27Campus2000, 1 gr gy 13 15 18 30grhCampus 31ElectronicMail Kids92 åk I Minltel finns Lex. praktikplatspool och 36 grm datakomunikation medEnglandochNyaZeeland traineeerbjudanden

Förteckning över skolorkommuner och kontaktpersoner SOU 1992 93 Bilaga 2 1 Franska Skolan, Stockholm Carola Loughran, Tel. 08-20 78 11

Ryds rektorsområde, Linköping, grh Elisabeth Odenteg, Tel. 031-20 78 90

Katedralskolan, Linköping, gy Gösta Björn, Tel. 013- 20 75 00

Berzeliusskolan, Linköping, gy Sonja Eriksson, Tel. 013-20 74 03

Hedbergska skolan, Sundsvall, gy Barbro Thurberg, Tel. 060-12 24 34

Katrinelunds skola, Sundsvall, gy Jan Kibe, Tel. 060-17 15 55

Haga ro, Lyckebyskolan, Haninge, grh Walter Andersson, Tel. 08-776 00 15

Fredrika Bremerskolan, Haninge, gy Utbyte med USA Benny Regnet, Tel. 08-606 77 59 Utbyte med Tyskland Anna Gibson, Tel. 08-776 06 89 Utbyte med Estland Ulla Bella Larsson, Tel. 08-606 70 00

Risbergska skolan, Örebro,

gy Anna-Lena Johanson, Tel. 019-21 10 00

10 Tullängsskolan, Örebro,

gy Marianne Agrell, Tel. 019-15 46 17

11 Gångsätra gymnasieskola, Lidingö

Christina Lundvall, Tel. 08-765 92 00

12 Röllingby gymnasium, Österåker Tel. 0764-810 00

13 Malmö, ett antal gymnasieskolor Yvonne Andreasson, Tel. 040-34 31 07

14 Hässleholm Arne Brink, Tel. 0451-884 11

15 Iâibersteinska skolan, Norrköping, gy SOU 1992 93

Ake Johansson, Tel. 011-15 30 02 Bilaga 2

16 Lundellska skolan, Uppsala, gy Patrik Rydell, Tel. 018-25 26 10

17 Linnéskolan, Uppsala, gy Tel. 018-27 49 03

18 Katedralskolan, Uppsala, gy Gunnar Salomonsson, Tel. 018-55 00 10

19 Bolandsskolan, Uppsala, gy Anita Stenmark, Tel. 018-27 22 40

20 Fyrisskolan, Uppsala, gy Ove Bergvall, Tel. 018-27 21 30

21 Strömstads gymnasieskola Johannes Törnqvist. Tel. 0526-190 00

22 Staffanskolan, Söderhamn, gy Åke Sundin, Tel. 0270-750 13

23 Örgryte, grh

Sture Palmqvist, Tel. 031-85 48 35

24 Friaborgsskolan, Simrishamn, gy

Per-Erik Åkesson, Tel. 0414-118 70

25 Bräckegymnasiet, Göteborg Kerstin Linton, Tel. 031-54 01 00

26 Burgårdens gymnasium, Göteborg Margareta Eklund-Jimar, Tel. 031-20 36 07

27 Katrinelundsgymnasiet, Göteborg Per-Olof Jakobsson, Tel. 031-18 33 11

28 Kortedalagymnasiet, Göteborg Marianne Hallin, Tel. 031-32 80 00

29 Lundby gymnasium, Göteborg Stefan Eliasson, Tel. 031-23 19 23

30 Önneredsskolan, Göteborg, grh

Tel. 031-49 63 40

31 Kärna skola, Linköping, grh SOU 1992 93 Kent R. Nilsson, Tel. 013-29 90 51 Bilaga 2

32 Tornhagsskolan, Linköping, grh May Ahlfeldt, Tel. 013-20 79 50

33 Ribby ro, Haninge, grh Kersti Hansell, Tel. 08-606 75 S6

34 Fredriksdalsskolan, Helsingborg, grh Göran Sonidsson, Tel. 042-10 77 25

35 Alftaskolan, Ovanåker, gr Inger Engman, Tel. 0271-227 50

36 Hultdalsskolan, Norrköping, grh Rune Bagler, Tel. 011-692 40

37 Schillerska gymnasiet, Göteborg Sandra Björck, Tel. 031-10 15 20

38 Rönnowska skolan, Helsingborg, gy Olof Mathiasson, Tel. 042-10 50 00

Övrigt

Franska skolan, Stockholm Praktik i Paris, European Youth Parliament, FrankfurtM. Carola Loughran, 08-20 78 11

Hedbergska skolan, Sundsvall Treårigt projektarbete avslutas med

lägervecka i England. Barbro Thurberg, 060-12 24 34

Katrinelunds skola, Sundsvall a Enstaka elever 10 veckors ut-

landspraktik Nnv-linjen. Kent Morén, 060-15 98 11, b Engelskspråkig S-linje. Vathier Karström, 060-12 10 30, direkt 060-

12 13 60

Västermalms skola, Sundsvall Produktionsteknisk linje 2 veckors lägerskola med företagspraktik i England. Barbro McDonald, 060-

19 17 39 arb., 060-51 36 51 hem

Musikskolan, Haninge Orkesterutbyte EnglandUSA. Iréne Ohlsson-Blendulf, 08-606 87 45

Risbergska skolan, Örebro Internationellt miljöläger med Ungern, Polen och Holland. Anna-Lena Johnson, 019-15 45 28

Röllingby gymnasium, Österåker Undervisning på engelska och SOU 1992 93 tyska i ett antal ämnen, temadag om interkulturell förståelse Bilaga 2

Kirsebergsskolan, grh, Malmö Lägerskola i Tyskland. Folke Olsson, 040-34 69 18

Stenkulaskolan, grh, Malmö Lägerskola i Tyskland. Studierektor, 040-34 67 26

Lindeborgsskolan, grh, Malmö Lägerskola i England. Birgitta Ringnér, 040-13 70 05

Kroksbäcksskolan, grh, Malmö Informationsutbyte med Botswana, egentillverkade läromedel på engelska. Ulla-Karin Holgersson, 040-13 21 32

Gymnasiekansliet, Stockholms läns landsting EG-utbildning, samarbete med bl.a. Irland, Tyskland och Spanien. 10 praktikplatser vård i England. Marie Braunerhielm, 08-737 39 63

Alftaskolan, grh, Ovanåker Projektarbeteutbyte med Ungern i sv, so, en, och hk. Inger Engman, 0271-227 50

Hässleholm Gemensam lärar- och skolledarfortbildning med England i England och Sverige. Arne Brink, 0451-884 ll

Matteus ro, grundskola, musikklasser, Norrköping Körutbyte med olika länder. Birgitta Larsson, 011-15 31 51

Ebersteinska skolan, Norrköping Utbyte av praktikanter, 4-5 gymnasieelever 6 veckor på sommaren, med Frankrike. Engelskspråkig internationell bygglinje. Åke Johansson, 011-15 30 02

Katedralskolan, Uppsala Lärarutbyte med Österrike. Gunnar Salomonson, 018-55 00 10

Bolandsskolan, Uppsala Lärarutbyte

med yrkesutbildningsexper-

ter i Tyskland, skolledarutbyte med Osterrike. Anita Stenmark, 018-27 22 40

Kungsholmens gymnasium, Stockholm IB-linje. International

Baccalaurate, engelskspråkig N- och S-linje, 08-653 39 40

Kungsholmens gymnasiumStockholms musikgymnasium kör-

och orkesterutbyten med flera länder.

Frans Schartaus gymnasium, Stockholm EG-utbildning inom

samhällsprogrammet med franskspråkigtyskspråkig profil. 4 veck-

ors utlandspraktik. Stig Scholander 08-644 96 10, projektledare SOU 1992 93 Ingrid Jacobsen-Ahlnäs Bilaga 2

Hvitfeldtska gymnasiet, Göteborg IB-linje International Bacca-

laurate. Olof Johnard, 031-81 52 50

Kortedalagymnasiet, Göteborg S elever två veckors studier industriskola i Tyskland. Marianne Hallin, 031-32 80 00

Val av skolform SOU 1992 93

Bilaga . 3

Redogörelse för enkät till utlandsföräldrar

Urval m.m.

Tre större kategorier möjliga att identifiera anställda var i SAFanslutna företag, i SIDA och i UD. Det finns inte anledning att förmoda att föräldragrupper utanför dessa skulle så tre vara omfattande eller ha så avvikande åsikter att undersökningsresultatet

skulle påverkas. Utredningen har fått stöd ovannämnda

av myndigheter och organisation vid genomförandet enkätundersökav ningen.

Arbetsgivaren har ofta platsen överlämnat enkäten till dem som skall besvara den och också sett till att inkommit. SIDA svar och UD har också via sina personallängder stämt inkomna av svar

och i förekommande fall sänt ut påminnelser. De

som valt att inte svara hänvisar till pågående hemresa, personliga förhållanden, pensionering o.d. Enkäten har misstag tillsänts vissa föräldrar av på platser där det saknas svensk utlandsskola. Dessa och andra

felsända enkäter har sorterats bort.

Underlaget utgörs av 284 från anställda i SAF-anslutna svar företag, 64 stycken från UD-personal och 125 stycken från

SIDA-personal totalt 473 Utlandsskoleutredningens

- svar. enkät

se SOU 197721, som var utformad på ett likartat sätt, fick 381

svar. Antalet ogiltiga och därför bortsorterade uppgår till 24 svar stycken. Antalet är inte liktydigt med antalet barn skolåldsvar i rarna, eftersom vissa föräldrar har två eller flera barn berörs som av enkäten. I det följande är det den faktiska fördelningen av barnen olika skolformer redovisas. som

Sammanställningen inleds med frågorna 4 och 5 i nämnd ordning. Frågorna 1 och 2 ett förklarande underlag till

ger dessa

och behandlas därför därefter. Fråga 6 skolavgifterna

om har enbart ställts till anställda i SAF-anslutna företag och behandlas för sig. Avslutningsvis görs en jämförelse med resultaten från utlands-

skoleutredningen. F rågefonnuläret bifogas denna sammanställ-

nmg.

5 12-0726 129

Fråga 3 I vilken eller vilka typer undervisning deltar SOU 1992 93

av ErtEra barn under läsåret 199192 Bilaga 3

I genomsnitt väljer 63 % de berörda utlandsföräldrarna svenskt av lågstadium för sina barn. Populärast är detta hos dem som är anställda i SAF -anslutna företag, där 86 % valde detta alternativ.

De SIDA-anställda har en något lägre andel 72 %, medan

preferenserna för svenskt lågstadium är lägst hos de UD-anstâllda 33 %. Alternativet är internationell skola, som 57 % av de UD- anställda, 26 % SIDA-gruppen och 9 % i SAF -gruppen valde, av vilket i genomsnitt blir 31 %. Inhemsk skola är ett ovanligt val, 10 % bland de UD-anställda valde detta. Genomsnittssiffran men för samtliga blir knappt 6 %. grupper Intresset för svenskt mellanstadium är lägre. 56 % uppger att de valt denna skolform. UD-kategoxin är fortfarande lägst med 16 %, medan SAF- och SIDA-kategoriema har 78 respektive 75 % sina barn där. I stället väljer 72 % av de UD-anställda av internationell skola, enbart 21 % av de SIDA-anställda och men 9 % i SAF i genomsnitt 34 %. Denna skolform kom- -gruppen pletteras med kompletterande svensk undervisning. Siffrorna för svenskt högstadium blir svårare att tolka. Reguljär högstadieundervisning finns enbart på sex platser, men det förekommer även att lärare från låg- och mellanstadiet handleder ele-

i skolliknande former inom ramen för något som formellt är

ver korrespondensstudier. Dessutom återfinns vissa platser en vari-

där korrespondensstudier bedrivs med viss handledning utan

ant,

direkt koppling till en skola. Av svaren framgår att alternativen

har sammanblandats. Eftersom det är bekant var den reguljära undervisningen bedrivs har svaren från dessa orter skiljts ut och sammanställts. I övrigt redovisas korrespondensalternativen tiH-

sammans. På platser med reguljärt högstadium väljer knappt 25 % av föräldrarna denna undervisning. SAF -gruppen dominerar följd av de SIDA-anställda. Enbart 4 % de UD-anställda väljer denna av skolform. Korrespondensundervisning i de former som beskrivits väljs i snitt 16 %, nästan helt SIDA-personal. Korresponovan av densundervisning utan handledning återfinns över huvud taget inte i materialet på platser, där det finns svensk utlandsskola. I genomsnitt väljer 53 % en internationell skola och det är där UD-gruppen dominerar följd av SAF -gruppen. Resterande 6 som procentenheter hänför sig till skola i Sverige och till inhemsk sko-

la. Gymnasieundervisningen består i princip helt av korrespondensstudier någon reguljär undervisning finns inte för närvaran- de försöksvis i Bryssel. Det är totalt 28 % som följer någon utom

form gymnasieundervisning. Bryssels andel är hög och utgör

av 54 % därav. Madrid och Nairobi, som har korrespondensundervisning i gymnasielika former, har tillsammans en andel 14 %.

Det är de SAF -anställda som i huvudsak utnyttjar denna skol- SOU 1992 93 form för sina barn, medan UD- och SIDA-anställda Bilaga 3 ytterst sporadiskt väljer sådan undervisning. Endast 9 % väljer alternativet korrespondensundervisning med viss handledning och enstaka elev

korrespondensundervisning utan handledning.

Skola i Sverige tycks däremot ett aktuellt alternativ. vara mer Drygt 24 % placerar sina barn gymnasieskola i Sverige främst de SIDA-anställda. De UD-anställda utgör relativt sett den största andelen av dem som placerar sina barn på riksinternatskolorna. Det populäraste alternativet på gymnasial nivå är emellertid internationell skola, som väljs 39 %, och där dominerar UD-kaav tegorin. Inhemsk skola väljs inte någon på gymnasial nivå. av

Fråga 4 Ange varför Ni valt ovanstående alternativ för respektive barn.

Motiv för val av svensk skola, vilket är det dominerande valet för undersökningsgruppen på låg- och mellanstadienivå, är i första hand betydelsen av att lära sig det svenska språket väl. Många betonar också att detta alternativ är bäst med tanke på återflyttningen till Sverige och svensk skola. Några pekar på det svenska skolkonceptet och det goda rykte den svenska skolan har. Visom dare är skolavgifterna lägre i svensk skola än i internationell. en Svensk skola anses också personligare än de ofta större internationella skolorna. Ett negativt skäl, ibland framförs, är det som att kan råda platsbrist i de internationella skolorna.

Motiv för val av internationell skola vilket är det dominerande

på högstadie- och gymnasienivåerna främst anges vara att det är bäst med tanke på flyttningen mellan olika stationeringsorter. Ofta anges också att undervisningen har hög kvalitet, det ställs att krav och att ordning och uppförande prioriteras högre än i svensk skola. Inhemsk skola väljs för att barnen skall lära sig det inhemska

språket. Ibland talar någon föräldrarna språket

av och de vill därför att barnen skall behärska det väl och samtidigt kännedom om landets kultur och samhällsliv. Ett vanligt skäl till valet inav hemsk skola är, att den ligger närmare bostaden än andra alternativ och att barnen har kamrater i denna skola.

Fråga 5 Oberoende Ert faktiska val, vilken undervis- SOU 1992 93 av ningsform skulle Ni föredragit på respektive stadi- Bilaga 3 um om Ni hade haft möjlighet att välja fritt bland

nedanstående delvis hypotetiska alternativ

Alternativet svenskt lågstadium väljs av 28 % vid fritt val mot 63 % i det faktiska valet i fråga 3. Svenskt lågstadium med interna-

tionell inriktning lockar ytterligare 26 % sammantaget blir detta - 54 % för svensk skola, dvs. 10 % färre väljer svensk skola vid fritt val detta stadium. Internationell skola med svenska inslag 22 % och internationell skola med kompletterande svensk väljs av undervisning 16 %. Alternativen är likartade, varför det finns av anledning att se dem sammantagna 38 %. Intresset för interna- tionell skola i övrigt är lågt enbart 2 %. Olika varianter av in- hemsk skola lockar endast enstaka personer.

Svenskt mellanstadium väljs knappt 20 % mot 56 % i fråga

av Den internationella inriktningen väljs också här ytterligare av 26 % sammantaget 46 % för svenskt alternativ. I fråga 3 väljer - 56 % svenskt mellanstadium, dvs. en minskning med 10 %. De internationella alternativen med svenskt inslag väljs sammantaget av hela 45 %. Svenskt högstadium lockar i snitt 7 % med en internationell inriktning ytterligare 24 %, dvs. sammanlagt 31 %. De internationella alternativen med svenska inslag blir på högre stadier allt populärare. Hela 58 % preferenser för ett sådant alternativ. anger Svenskt gymnasium önskas av 8 % med internationell inrikt- ning ytterligare 20 %. De två internationella alternativen med av

svenska inslag är lika populära som högstadienivå 58 %. In-

ternationell skola i övrigt uppger 8 % som ett tänkbart alternativ. Skola i Sverige anger knappt 5 % som ett aktuellt val.

Fråga 1 Beskriv karaktären av Er utlandsvistelse.

Denna fråga är kopplad till frågorna 4 och 5 och ger bakgrundsdessa. Den således en förklaring till varför olika svaren ger De UD-anställda flyttar från land till land och det ger svar ges. förklaring till varför de i första hand väljer internationella skoen lor. I SIDA- och SAF -grupperna utgörs hälften av anställda som år ute sin första och kanske enda utlandsvistelse. Valet av svensk skola blir därför mer naturligt. Vistelsen är en parentes

och man avser att återgå till svensk skola.

De UD-anstållda har också längre perioder utomlands 3-6

år, medan den vanligaste kontraktstiden för de övriga två kategorierna är 1-3 år. Det påverkar valet samma sätt som ovan. De

inom SIDA- och SAF -kategorierna flyttar från land till land som väljer emellertid liksom de UD-anstållda oftare internationell skola.

Inhemska skolor väljs företrädesvis av dem vistas utom- SOU 1992 93 som lands under längre tid och detsamma gäller för valen skola i Bilaga 3 av Sverige. Sådan väljs också dem har ungdomar bara av som som har ett eller två års studier kvar i gymnasieskolan.

Fråga 2 Hur har Ni fått information olika utbildningsalom ternativ

Den huvudsakliga informationen om valet utlandsskola av ges av respektive arbetsgivare. Ofta har arbetsgivaren utbildningskonen

sulent motsvarande som ansvarar för informationen många

gånger i anslutning till introduktionskurs inför utlandsvistelen sen. I andra hand är det arbetskamrater och bekanta såsom ger dan information. Cirka en tredjedel hävdar att de inte har fått någon information utan har tvingats att själva söka sig fram olika vägar, bl.a. genom kontakt med skolöverstyrelsen, Hermods m.fl. Skriftlig information av olika slag har kompletterat bilden. Det förekommer att kontakt tas direkt med den berörda svenska skolan eller andra skolor i området. En del har valt att kontakta myndigheter i mottagarlandet, eftersom det inte har gått att få relevant information i Sverige. Svenska ambassader och Svenska Kyrkan har också bidragit med information.

Fråga 6 Vad betydde skolavgifterna för Ert val skola läs-

av året 199192

Denna fråga har enbart ställts till utlandsstationerad personal i

SAF-anslutna företag, eftersom UD och SIDA regelmässigt bekostar eventuella skolavgifter för sina anställdas bam. Av i svaren SAF -gruppen framkommer att avgifterna också här saknar betydelse för valet av skola, eftersom arbetsgivaren nästan uteslutande svarar för dessa. Cirka 10 % uppger dock att skolavgifterna hade marginell betydelse, eftersom de fick stå för del kostnaderen av na själva. Enbart 6 stycken uppger att skolavgifterna avgöranvar de för valet av skola. Skolavgifterna varierar mellan 2 000 kronor och 100 000 kronor per läsår. De svenska skolorna har lägst avgifter och de privata och internationella skolorna har högst. De inhemska offentliga skolorna är vanligen kostnadsfria. Den genomsnittliga avgiften för den enskilde, när arbetsgiva-

ren har betalt sin del, uppgår till mellan 10 och 20 % elevav-

av giften. Detta kan komma att ändras 1992, då 50 % det s.k. löav netillågget kommer att beskattas. På företagarhåll har redan man

uppmärksammat detta och planerar någon form kompensation

av för att villkoren skall vara desamma för alla har utlandssom tjänst.

Sammanfattande kommentar SOU 1992 93

Bilaga 3 Vid jämförelse med motsvarande undersökning i slutet av 1970framkommer likheterna är större än skillnaderna. På någtalet att punkter finns det avvikelser. Benägenheten att välja svensk utra landsskola större i SAF- än i SIDA-gruppen. Vidare har är nu UD-kategorin i allt större utsträckning valt internationell skola före svensk utlandsskola. Detta gäller även för de övriga två kategorierna än i mindre utsträckning. Detta får till resultat att om internationell skola kraftigt ökar, från 24 till 39 %. Altervalet av nativet inhemsk skola har följdriktigt minskat hos samtliga kate-

gorier. I den avgörande frågan, fler eller färre väljer svensk utom landsskola, går det inte att få ett entydigt besked. P.g.a. olikheter i materialet kan den jämförelsen göras låg-, mellan- och högstadiema då med förbehållet att det 1977 endast fanns 4 reguljära högstadier. Det visar sig emellertid här att 48 % nu väljer svensk utlandsskola mot 52 % år 1977, vilket således skulle vara en svag

minskning. Vid helt fritt val undervisningstyp i fråga 5 i enkäten får ett av

svenska utlandsskolan stöd på låg- och mellanstadienivå

den inte odelat. Hälften dem valt dessa alternativ önskar men av som att undervisningen skall ha starkare internationell inriktning. en

Denna tendens blir tydligare högstadie- och gymnasienivå.

De faktiskt valt internationell skola föredrar vid fritt som en val internationell skola med olika typer av svenska inslag. Det en svenska inslaget i den internationella skolan prioriteras så mycket att alternativet internationell skola i övrigt nästan helt faller

bort. På högstadie- och gymnasienivå är internationell skola med

svenska inslag rangordnad nummer ett, men även mellansom stadiet är den lika populär som svensk utlandsskola. Det visar sig också att internationell skola med svenska inslag är populärare än internationell skola med kompletterande svensk undervisning. Den efter skoltid och i flera fall lörsenare ges

dagar. Uppenbarligen kan detta ha påverkat inställningen. Man

föredrar uniform skoltyp med allt i ett. en På ett alternativ ett helt entydigt svar. Ingen önskar korges med viss handledning. Detta framstår

respondensundervisning

denznödlösning det år och måste vara. som Valet skolform skiljer sig mellan de tre undersökta kategoriav föräldrar. UD-gruppen är den kategori som har lägst prefeerna för svensk skola och i stället väljer internationell skorenser som la. I detta val dominerar gruppen helt. SAF-gruppen utgör den viktigaste basen för svensk skola utomlands, eftersom den är störst till antalet. De SAF -anstâllda väljer denna skolform för sina barn trots att hälften flyttar från land

till land. Det borde ha medfört att internationell skola valts av flera. De lägre avgifterna vid den svenska skolan kan vara en för-

klaring. Detta faktum kan också föranleda arbetsgivarna att styra SOU 1992 93 valet till svensk utlandsskola. Bilaga 3 SIDA-gruppen väljer liksom SAF -gruppen svensk skola i stor utsträckning, men är också av naturliga skäl den kategori som mest utnyttjar korrespondensundervisningen.

Tabell 1 Utlandsñräldrarnas val av undervisningstyp uttryckt i procent g ..

i skolliknande former

C. Korrespondensundervisning 16 - med viss handledning

D. Korrespondensundervisning 9 6 - - utan handledning

H. Kompletterande svensk - - - undervisning Totalt 100 100 100 100 100 Endast enstaka elever väljer detta alternativ.

Tabell 2 Utlandsñräldrarnas val av undervisningstyp vid helt fritt val. SOU 1992; 93

Anges 1 procent. Bilaga 3

Undervisningstyp L M H G Totalt

i %

Svensk utlandsskola 28 20 7 8 16 .

Svensk utlandsskola med 26 26 24 20 24 . internationell inriktning

Korrespondensundervisning . - - - - H med viss handledning

Skola i Sverige 1 1 1 5 2 . H Inhemsk skola med svenska 3 4 3 1 3 . inslag

Inhemsk skola med komplet- 1 1 1 . - terande svensk undervisning

. svenska inslag

Internationell skola med 16 14 20 23 18 . kompletterande svensk undervisning

Internationell skola i övrigt 2 2 5 8 4

Summa 100 100 100 100 100

Gällande bestämmelser för

utlandsundervisningen SOU 1992 93

Bilaga 4

Förordning om statsbidrag till svensk undervisning i

utlandet

SFS 1978591 ändr. 1988830 omtryck samt 19881049; 1989260; 1990284, 1225; 1991929; 1992748

Inledande bestämmelser

1 § I denna förordning meddelas bestämmelser statsbidrag om till huvudman för sådan svensk undervisning i utlandet, som anordnas som svensk grundskola utlandsskola, korrespondensundervisning, kompletterande svensk undervisning samt undervisning vid internationell skola. Huvudmannen svarar för de kostnader inte täcks statssom av bidrag eller andra medel.

2 § statsbidrag till huvudman för utlandsskola får utgå endast

om regeringen har förklarat skolan berättigad till statsbidrag.

3 § statsbidrag beräknas för tiden 1 juli-30 juni nästa år.

4§ Statens skolverk har tillsyn över den verksamhet för vil-

ken statsbidrag utgår enligt denna förordning. SFS 1991929

5§ Statens skolverk skall lämna råd och upplysningar om möjligheten till skolgång för svenska barn i utlandet. Statens skolverk får meddela de ytterligare föreskrifter och fastställa de formulär behövs för verkställigheten denna som av förordning. SFS 1991 929

5 a§ Statens skolverk skall meddela de föreskrifter kan som föranledas av Sveriges tillträde till sådan överenskommelse som avser samarbete om undervisning i utlandet. Sådana föreskrifter får i den omfattning behövs avvika som från 11, 18-20, 22 och 29 §§. SFS 1991 929

6 § När det i denna förordning hänvisas till grundskoleförordningen 1988655 gäller vad där föreskrivs styrelsen i som om stället utlandsskolans styrelse. SFS 1992748

7 § Med förälder i denna förordning även annan som SOU 1992 93 avses har vårdnaden elev. Bilaga 4 om

Utlandsskola

Allmänna bestämmelser

8 § För utlandsskola skall finnas en särskild styrelse med säte i det land där skolan drivs. Om särskilda skäl föreligger, får huvudmannen efter medgivande statens skolverk utse enskild person att svara för de av uppgifter enligt denna förordning ankommer på styrelsen. som SFS 1991929

9 § Styrelsen leder skolans verksamhet. Styrelsen består av det antal ledamöter som skolans huvudman bestämmer. Av ledamöterna skall utses av statens skolverk och en minst bland elevernas föräldrar. SFS 1991929 en

10 § Vid utlandsskola skall tillfredsställande Skolhälsovård vara anordnad.

11 § Utlandsskola skall i huvudsak drivas enligt de grunder som gäller för grundskolan i Sverige.

12 § Läromedel antas av styrelsen.

Eleverna skall ha tillgång till läromedel bestående av tryckt

material som täcker väsentliga delar av ett ämne, en ämnesgrupp eller ett kursmoment enligt läroplanen och som är ägnat att ge fasthet och sammanhang i studierna. Statens skolverk får meddela föreskrifter undantag från detta krav för ämnen där det inte om är naturligt att använda tryckta läromedel i nämnvärd utsträckning. SFS 1991929

Elever

13 § En elev tas emot i en utlandsskola skall i regel placesom i den årskurs eleven skulle ha tillhört i grundskolan i ras som Sverige eller i annat fall i den årskurs där eleven kan antas största nytta av undervisningen. För eleverna i utlandsskolor skall, om inte annat följer av särskilda bestämmelser, så långt möjligt tillämpas följande föreskrifter i 6 kap. grundskoleförordningen 1988655 3-6 §§ om uppflyttning, 7-21 §§ om betyg, 22 och 23 §§ om ledighet,

24 och 25 §§ om åtgärder för elevers tillrättaförande, SOU 1992 93

26 § med tillhörande bilaga, såvitt gäller flyttningsprövning. Bilaga 4 SFS 1988830

14 § Elev som avses i 29 § får inte skiljas från undervisningen på grund av bristande studieprestationer.

15 § Andra elever än de som avses i 29 § får inte tas in i utlandsskola i sådan omfattning att undervisningen blir lidande.

Lärarnas anställning och tjänstgöring

16 § Med tjänst avses i 18-23 och 24-27 §§ sådan tjänst en som berättigar till statsbidrag enligt 30 § 1 denna förordning. SFS 19901225

17 § Upphävd genom SFS 19901225.

18§ Vid tillsättning tjänst lärare vid utlandsskola av som en skall föreskrifterna anställning lärare i 2 kap. 3-5 §§ skolom av lagen 19851100 tillämpas. SFS 1992748

19 § Lärare vid utlandsskolor är skyldiga att fullgöra uppgifter som hör samman med den utbildning deras tjänstgöring som omfattar samt andra uppgifter som ligger inom för deras ramen yrkeskvalifikationer och som stämmer överens med deras roll enligt läroplan eller föreskrifter i andra författningar. Lärare är vidare skyldiga att handha kompletterande svensk undervisning och handleda vid korrespondensundervisning, det behövs. SFS om 1992748

20 § Tjänst som lärare vid utlandsskola tillsätts skolans styav relse. Till sådan tjänst utses sökande är behörig till tjänsten och som av styrelsen prövas vara lämpligast med hänsyn till insikter, erfarenheter och övriga egenskaper fordras för tjänst vid utlandssom skola. SFS 1983725

21 § Tjänst som lärare vid utlandsskola kungörs ledig statens av skolverk. SFS 1991929

22§ Lärare vid utlandsskola skall tjänstgöra lärare inom som skolväsendet i Sverige under minst två åtta varandra följanav de år. Statens skolverk kan dock medge tiden för tjänstgöring i att Sverige bestäms till kortare tid än två år. SFS 1991 .929

23 § Tjänstgöringsbetyg för den som innehar tjänst som lärare SOU 1992 93 vid utlandsskola utfärdas skolans styrelse inom två veckor från Bilaga 4 av det läraren har framställt begäran därom.

Resurser för undervisning

23 § De resurser för undervisning vid utlandsskolan, som utgör a grund för statsbidrag, innefattar fasta lärartjänster grundresurs enligt föreskrifterna i 24-27 - §§, beräknade som heltidstjänster, kompletterande undervisningstimmar kompletteringsre- -

surs enligt grunderna i 28 a och 28 b §§.

Omfattningen av grundresurs och kompletteringsresurs för en

utlandsskola fastställs för varje redovisningsår av statens skolverk.

SFS 1991929

24 § Vid utlandsskola får i förhållande till antalet elever på en låg- och mellanstadierna finnas tjänst lärare, elevantalet uppgår till minst 10 i en som om årskurserna 1-6,

två tjänster som lärare, om elevantalet uppgår till minst 15 i

årskurserna 1-6, tre tjänster lärare, elevantalet uppgår till minst 45 i som om årskurserna 1-6. Om elevantalet är högre än 74 i årskurserna 1-6, får ytterliga-

re en tjänst som lärare finnas för varje påbörjat 30-tal elever över

74. SFS 1988830

25§ Finns vid en utlandsskola endast två tjänster som lärare

låg- och mellanstadierna och beräknas för ett redovisningsår

ett lägre elevantal än 15 får båda tjänsterna bibehållas det redo-

visningsåret, om elevantalet kan beräknas varaktigt uppgå till

minst 13 och huvudmannen gör sannolikt att elevantalet för det följande redovisningsåret kommer att stiga till sammanlagt minst 15. Finns vid utlandsskola endast en tjänst som lärare på lågen och mellanstadierna och beräknas för ett redovisningsår ett lägre elevantal än tio, får tjänsten bibehållas även om elevantalet under

det redovisningsåret och det följande uppgår till mindre än tio.

För ytterligare ett redovisningsår får tjänsten bibehållas endast huvudmannen gör sannolikt att elevantalet för detta redovisom ningsår kommer att vara minst nio. SFS 1988830

26 § Om statens skolverk finner särskilda skäl föreligga, får för utlandsskolas högstadium finnas statsbidragsgrundande tjänster en lärare. Därvid får i förhållande till antalet elever högstasom diet finnas

två tjänster som lärare, om elevantalet uppgår till minst 14, SOU 1992 93 tre tjänster som lärare, om elevantalet uppgår till minst 20, Bilaga 4

fyra tjänster som lärare, om elevantalet överstiger 35. SFS 1991929

27§ Finns vid en utlandsskola endast två tjänster lärare som

för högstadiet och beräknas för ett redovisningsår ett lägre ele-

vantal än 14, får båda tjänsterna bibehållas det redovisningsåret om elevantalet kan beräknas uppgå till minst tolv och huvudman-

nen gör sannolikt att elevantalet för det följande redovisningsåret

kommer att stiga till minst 14. SFS 1988830

28 § Regeringen kan medge undantag från bestämmelserna i 24-27 §§ om lägsta elevantal.

28 a§ Kompletteringsresursen för låg- och mellanstadiema får

uppgå till fem veckotimmar läsår för varje elev i intervallet per 10-14 elever. Vid högre elevantal får kompletteringsresursen om-

fatta fem veckotimmar för varje påbörjat femtal elever inom det

för skolan tillämpliga av följande intervall 15-44 elever 45-74 elever 75-104 elever 105-134 elever 135-164 elever 165-194 elever. Kompletteringsresursen kan högst omfatta 30 veckotimmar.

Under ett redovisningsår då en utlandsskola enligt 25 § andra stycket får behålla lärartjänst för låg- och mellanstadiema

en trots att elevantalet understiger tio, får kompletteringsresursen uppgå till en veckotimme under läsåret för varje elev i intervallet sex till nio elever. SFS 1988830

28 b § Kompletteringsresursen för högstadiet får läsår uppgå

per till en veckotimme för varje elev i intervallet 14-19 elever, en veckotimme för varannan elev i intervallet 20-35 elever, -

en veckotimme för varje påbörjat tretal elever över 36. SFS

- 1988830

29 § När omfattningen av en utlandsskolas grundresurs enligt 24-27 §§ och kompletteringsresurs enligt 28 och 28 b §§ skall a fastställas, får i antalet elever medräknas bara de elever för vilka gäller att åtminstone föräldrarna är svensk medborgare och en av

att åtminstone dem vistas i utlandet på grund

en av av tjänstgöring vid svensk myndighet eller organisation, tjänstgöring vid internationell organisation,

tjänstgöring vid företag med nära anknytning till Sverige el- SOU 1992 93 ler en i förväg tidsbegränsad tjänstgöring vid utländsk juridisk Bilaga 4 person, studier eller forskning för vilka studiemedel, stipendier eller lön utgår, kulturarbete på vilket vederbörandes huvudsakliga försörjning beror eller verksamhet i utlandet som i övrigt bedöms väsentlig för det svenska samhället. Om synnerliga skäl föreligger med hänsyn till sociala förhållanden får medräknas även andra elever än de som avses i första stycket. SFS 1988830

statsbidrag

30 § Till en utlandsskola lämnas statsbidrag i form av bidrag till lönekostnader för fasta lärartjänster grundresursen, bidrag till lönekostnader för kompletterande undervisningstimmar kompletteringsresursen, bidrag till kostnader för tilläggspensionsavgifter, bidrag till skolans lokalkostnader, särskilt driftbidrag. SFS 1991929

31 § statsbidrag till lönekostnader enligt 30 § 1 och 2 lämnas

med de belopp som regeringen fastställer för varje redovisningsår.

Till kostnad för pensionering av lärare vid en utlandsskola lämnas statsbidrag enligt bestämmelser som regeringen meddelar särskilt. SFS 1991929

31 a§ statsbidrag till kostnader för tilläggspensionsavgift enligt lagen 1981691 om socialavgifter lämnas med ett belopp som motsvarar 13 procent av det bidrag som enligt 31 § lämnas till kostnader för lärare på vilka det allmänna pensionsavtalet för statliga och vissa andra tjänstemän skall tillämpas. Bidrag lämnas endast till huvudmän som är bosatta i Sverige. SFS 1991929

32 § statsbidrag till skolans lokalkostnader lämnas med 60 procent årskostnaden för de lokaler som behövs för undervisningav en. SFS 1988830

33 § Särskilt driftbidrag lämnas med 16 procent av lönekostnaderna och pensionskostnaderna enligt 31 SFS 1991 929

Korrespondensundervisning SOU 1992 93 Bilaga 4 34§ Till stöd för studier korrespondens kan förekomma per följande slag av ekonomiska förmåner rätt för en elev att kostnadsfritt material för korrespon- densundervisningen enligt beslut av statens skolverk, statsbidrag till den huvudman anordnar handledning - som elever vid korrespondensstudier. SFS 1991929

35§ Vid bestämmandet av sådana ekonomiska förmåner som avses i 34 § skall reglerna om elever i 29 § tillämpas. De ekonomiska förmånema får lämnas endast för sådant ämne, som enligt gällande läroplaner förekommer på grundskolans högstadium eller i gymnasieskolan i Sverige.

Förmånerna får inte lämnas efter det redovisningsår under vil-

ket eleven fyllt 19 år. SFS 1988830

36 § För handledning elever vid korrespondensstudier lämnas statsbidrag till faktiska lönekostnader med högst det belopp som regeringen fastställer för varje redovisningsår. Antalet bidragsgrundande veckotimmar för handledning för ett läsår bestäms av statens skolverk enligt följande grunder 3 veckotimmar vid 1-2 elever, 11 veckotimmar vid 3-7 elever, 15 veckotimmar vid 8-12 elever, 19 veckotimmar vid 13-17 elever, 23 veckotimmar vid 18-23 elever samt vid högre elevantal än

23 fyra veckotimmar för varje påbörjat sextal elever utöver 23.

SFS 1991929

Kompletterande svensk undervisning

37 § Till den som är huvudman för kompletterande svensk undervisning får statsbidrag lämnas till faktiska lönekostnader med

högst det belopp som regeringen fastställer för redovisningsåret.

Vidare får allmänt driftbidrag lämnas med det belopp som regeringen fastställer per elev och redovisningsår. SFS 1991 929

38§ Vid bestämmandet statsbidraget till kompletterande av svensk undervisning räknas som elever barn vilka går i utländsk skola och för vilka gäller att åtminstone föräldrarna är en av svensk medborgare.

Undervisning vid internationell skola SOU 1992 93 Bilaga 4 39 § statsbidrag till svensk undervisning vid internationell skola

utgår efter prövning av regeringen.

Rekvisition, utbetalning m. m.

40 § Ansökan om statsbidrag görs för varje redovisningsår av

huvudmannen hos statens skolverk inom tid som Skolverket bestämmer Skolverket beslutar om statsbidrag enligt denna förordning i den mån detta inte ankommer regeringen. Statsbidraget skall

betalas ut utan dröjsmål. SFS 1991929

41§ Statens skolverk får betala ut förskott med sammanlagt

högst 90 procent det statsbidrag som beräknas utgå till huvud-

av

mannen för redovisningsåret. Förskott som avser bidrag till löne-

kostnader enligt 30 § 1 och 2 eller särskilt driftbidrag får betalas ut med högst 50 procent i juli och högst 40 procent i januari. SFS 1991 929

41 § En huvudman som får statsbidrag enligt denna förordning a är skyldig att på begäran av statens skolverk eller riksrevisionsverket lämna de uppgifter och det verifikationsmaterial som behövs för myndighetens granskning. SFS 1991 929

Överklagande

42 § Beslut som statens skolverk har fattat enligt denna förordning får inte överklagas. SFS I 991 929

Utlandsundervisningens framväxt SOU 1992 93

Bilaga 5

A. 1964 års utlands- och

internatskoleutredning och

dess konsekvenser

1964 års utredning den första var genomgripande kartläggningen

av svensk utlandsundervisning. Den behandlade

tre olika skolfrå-

gor dels svensk undervisning åt svenska barn i utlandet, dels skol-

inackordering i Sverige för vissa elevgrupper, dels skolgång för

vissa minoriteters barn i Sverige. Den svenska undervisningen i

utlandet föreslogs anordnas i form

av grundskola svensk utlands-

skola, svensk undervisning vid internationell skola, komplette-

rande svensk undervisning för svenska barn i utländska skolor

samt korrespondensundervisning.

I sina direktiv hänvisade dåvarande chefen för ecklesiastikde-

partementet, Ragnar Edenman, till 1963 års statsverksproposition

där han framhållit att utlandsskolorna syntes kämpa med bety-

dande ekonomiska svårigheter. Han hade bl.a. framhållit

följande

I ett läge, då det framstår önskvärt, som att svenska medborgare

beredes tillfälle att tjänstgöra såväl inom olika internationella organisationer som i den direkt hjälpen till andra länder, bör det

övervägas, om inte statsmakterna borde

åtaga sig ett ökat

ansvar för utlandsskolorna. I detta sammanhang torde också behovet av svensk undervisning för barn till

utrikesförvaltningens personal

böra beaktas.

Utredningen utgick från begreppet utlandssvensk och framhöll

att detta inte var entydigt. Den förordade att alla personer, oav-

sett medborgarskap och mantalsskrivningsort,

skulle betraktas

som utlandssvenskar de bosatta om var utomlands och om de var eller under någon del av sitt liv varit svenska medborgare, elvar ler varit gifta med svensk medborgare, barn var till person som var eller hade varit svensk medborgare eller använt svenska som

vardagsspråk med föräldrarna en av samt betraktade sig som svenskar. I tveksamma fall rekommenderade utredningen en ge-

nerös tolkning.

Utredningen ansåg det motiverat förbättra

att de utlandssvens-

ka barnens skolmöjligheter utomlands och ansåg att en ändring av villkoren för och omfattningen av statsbidragen till svenska utlandsskolor den angelägna

var mest åtgärden för att åstadkomma

en sådan förbättring.

I propositionen 196867 biträddde departementschefen utredningens förslag förbättring

om en av undervisningen för de utlandssvenska barnen. Som första åtgärd en föreslogs förbättringar av möjligheterna till svensk undervisning

utomlands. I propositio-

nen biträddes även förslaget om en mer gererös tolkning av be-

greppet utlandssvensk. Svensk utlandsskola borde dock inrättas

6 12-0726 145

utlandssvenskar med reell anknyt- SOU 1992 93 endast plats där det fanns Bilaga 5 ning till Sverige. behovet utlandsundervisning och den libera- Denna syn av begreppet utlandssvensk ledde fram till ett förlare tolkningen av ökade statliga insatser för utlandsundervisningen. slag om 1968129 beslutade att ett utökat statsunder- Riksdagen SU juli 1968 skulle utgå till svensk undervisstöd från och med den l

ning i utlandet. regleras i Kungl. Majtzs kungörelse Undervisningen kom att

undervisning utlandssvenskars barn 1968321.

om av april-december 1971 gjorde Skolöverstyrelsen Under tiden

SÖ Kungl. Majzts uppdrag en genomgång av behovet av i utlandet. Genomgången byggde huvud-

svensk undervisning SÖs erfarenheter 1968 års statsbidragsbeslut. männens och av utgick statsbidrag till svensk undervisning i Enligt kungörelsen och till kommun, svarade för undervisning av ututlandet som Statsbidrag utgick bl.a. till kostnader för lälandssvenskars barn. Därtill kunde SÖ, rarlöner och vissa sociala kostnader. om synförelåg, bevilja statsbidrag till hyra för lokaler för nerliga skål och för första uppsättningen stadigvarande svensk utlandsskola undervisningsmateriel. Bidrag utgick vidare för undervisning per

och för kompletterande svensk undervisning för korrespondens elever orter utan svensk utlandsskola. SÖ planeringen organisationen hade försvårats geansåg att av förutsägbar ökning efterfrågan svensk skolutnom en icke av

bildning i utlandet. Exportnäringens svårigheter att förvarna om

framställning utlandsskola och oförutsedd emigrakommande om orsakerna. SÖ menade att tillväxten tion uppgavs vara ett par av skolenheter och efterfrågan bl.a. korrespondensav befintliga hade ökat i grad varit omöjlig att förutse. undervisning en som konstaterade i 1973 års

Utbildningsministern Ingvar Carlsson

prop. 19731, bil. 10, UbU 4 att det ökade statsverksproposition samarbetet lett till att allt fler svenskar under länginternationella bodde och arbetade utomlands som anställda inom re tidsperioder och organisationer. Den oväntad snabba exinternationella organ svenska utlandsundervisningen hade medfört en pansionen av den medelsförbrukning än vad utsprungligen habetydligt större som Det bedömdes angeläget att ge berörda barn de budgeterats. som sådana möjligheter till undervisning under deras och ungdomar de vid sin återkomst utan problem skulle vistelse utomlands att svenska skolväsendet. Utlandsskolorna fyllde kunna fortsätta i det i det avseendet viktig funktion. en diskuterades också principiell fråga,

I samma proposition en

familjers reella anknytning till Sverige. nämligen den om vissa SÖs familjer, företrädesvis orter där de enkät visade att vissa och turistbranschen, planerade att unvar sysselsatta inom reselång tid utomlands. Det ifrågasattes om det här der mycket stanna rörde sig familjer snarast var att betrakta som utinte om som

vandrare från Sverige och alltså saknade som den reella anknyt- SOU 1992 93 ning till Sverige, vilken skulle motivera att deras barn bereddes Bilaga 5 undervisning i statsunderstödd svensk utlandsskola. I den fortsatta diskussionen elevers rätt till om undervisning i svensk utlandsskola används begreppet behörighet varmed menas dels elevens rätt till nämnda undervisning, dels statens skyldighet att med bidrag stödja utbildningsverksamheten vid berörda utlandsskolor. Svensk utlandsskola fick inrättas efter SÖ. medgivande av Ett första krav för inrättande skola borde av enligt utbildningsministern vara ett elevunderlag bedömdes tämligen som vara stabilt under ett antal år prop. 19731, bil. 10, 223 s. Som exempel kan

nämnas att det krävdes minst tolv elever låg-

och mellanstadierna för att inrätta skola. Om synnerliga skäl

en förelåg kunde

medgivande att inrätta skola nämnda av stadier ges vid lägst sju elever.

Utbildningsministern ansåg att de faktorer

som redovisats i

SÖs kartläggning inte

ensamma kunde motivera den snabba elevutvecklingen. Mot den bakgrunden bedömdes det som motiverat att föreslå vissa preciseringar bestämmelserna av om rätt till stats-

bidrag till svensk utlandsundervisning. Föredraganden

medgav att det kunde vara mycket svårt att göra

behörighetsprövningar i det

enskilda elevfallet, och att sådana prövningar kunde försätta skolornas personal i mycket svår situation. en Risken för subjektivitet fanns alltid, samtidigt det kunde innebära

som stora påfrestningar för det enskilda barnet. Av det skälet borde någon

prövning av de enskilda elevernas förhållanden inte ske. Utbildningsministern menade emellertid det att var principiellt önskvärt att berörda elevers föräldrar hade

någon form av reell

anknytning till Sverige, eftersom de svenska utlandsskoloma finansierades av svenska skattebetalare. Detta

ställningstagande led-

de till att medgivanden inrättande om av utlandsskolor och resur-

ser till dessa skolor även fortsättningvis skulle

kommma att kring-

gärdas av olika bestämmelser och tillämpningsföreskrifter.

Mot bakgrund bl.a. oklarheter beträffande av elevernas behörighet m.m. var regeringen inte beredd föreslå att en uppräkning av anslaget för att möjliggöra utbyggd en organisation. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag.

B.

Utlandsskoleutredningen och dess konsekvenser

I maj 1974 bemyndigade Kungl. Majzt statsrådet Lena Hjelm-Wallén att tillkalla tre sakkunniga med uppdrag

att utreda frågor rörande svensk undervisning i utlandet.

Enligt direktiven skulle de sakkunniga

utlandsskoleutredning-

en

statsbidragsbestämmelsema för svensk ut- SOU 1992 93 i- se över m.m. Bilaga 5 landsskola, pröva vilka elevgrupper skulle vara berättigade till -k som

svensk undervisning i utlandet med utgångspunkt i respektive fa-

miljers reella anknytning till Sverige, diskutera bidrag till kompletterande svensk undervisning i platser, där det fanns andra skolor god standard, av

behandla frågan skolstadgans regler om högsta antal

-k om i klass och läroplanens bestämmelser om lärartimmar för elever viss klassanordning, behandla frågor statsbidrag till hyra skollokaler, till i om av undervisningsmateriel m.m., göra bedömning den nivå elevavgiften som med -k en av hänsyn till skolornas speciella karaktär var lämplig, behandla det möjligt att tillämpa ett sjukförsäkringsi om var för dem innehade lärartjänst vid svensk utlandsskola system som samt behandla frågan hur den för utlandstjänstgöring mest i om lämpade lärarpersonalen skulle tas ut. En central uppgift för utredningen var frågan om för vilka

svensk undervisning borde anordnas. Utredningen menagrupper formellt inte fanns någon skyldighet att anordna svensk de att det

undervisning i utlandet. Med utgångspunkt i jämförelse med

en sjukförsäkring och barnbidrag konstaterades att dessa förmåner

strikt förbehållna som var bosatta i Sverige. var personer Utredningen gick tillbaka till 1964 års utredning men menade

betraktade tillgång till undervisning som en social

att, om man

förmån i analogi med barnbidrag eller sjukförsäkringsförmåner,

skulle det inte föreligga någon reell skyldighet för samhället att ordna och finansiellt stödja undervisning för i utlandet bosatta svenskar. betalade i regel inte skatt i Sverige. Om Dessa personer deras barn då fick tillgång till svenska staten understödd unav dervisning skulle samstämmighet inte råda mellan förmåner och

skyldigheter. Detta stållningtagande gällde enligt utredningen inte för barn till svenska medborgare vistades i utlandet periodvis men som ändå borde betraktas bosatta i Sverige. Till denna grupp som som förde utredningen personal som var utsänd för svenska statens räkning för viss tid och betalade skatt i Sverige. För att en som skyldigheter gjordes distinktion mellan å ena sireda ut statens en dan sociala förmåner består ett penningbidrag och å andra som av sidan stöd i form personal ocheller materiel. Utredningen av fann det inte rimligt att det svenska samhället skulle ha en skyltillhandahålla de sistnämnda förmånema i utlandet med dighet att detta skulle kunna ha andra områtanke de konsekvenser

den. Utredningen sammanfattade sitt ställningstagande med att konmotivet för samhällets stöd till svensk undervisning i statera att

utlandet inte kan samhällets skyldighet vara utan det berättigade i SOU 1992 93 att den svenska staten stöder undervisningen för barn till utlands- Bilaga 5

svenskar, vilkas vistelse utomlands ligger i Sveriges intresse.

Utredningen fann vidare att det fanns ett behov av behörighetsregler och att dessa regler borde vara mer entydiga än de då

existerande. Ett villkor för behörighet borde vara gemensamt för all svensk undervisning i utlandet, nämligen att elevens föräldrar eller ena förälder borde svensk vara medborgare. Vad beträffar

utlandsskolor och

korrespondensundervisning borde dessutom

som krav för behörighet gälla elevens att ena förälder skulle vistas

i utlandet på grund av

o tjänstgöring vid svensk myndighet

o tjänstgöring vid internationell organisation

o tjänstgöring vid företag med nära anknytning

till Sverige o studier eller forskning för vilka studiemedel, stipendier eller eller lön utgår

o kulturarbete på vilket vederbörandes huvudsakliga försörjning beror

o verksamhet i utlandet i övrigt bedöms som väsentlig för det svenska samhället.

Vid beräkningen statsbidrag till kompletterande

av svensk undervisning borde alla elever, vilkas var ena förälder svensk var medborgare, behöriga. vara

För att undvika oenhetlig bedömning en vid de enskilda sko-

lorna föreslog utredningen central

en bedömning på grundval

av ett särskilt ansökningsformulär.

Utredningen inte beredd föreslå

var att någon principiell förändring av regelsystemet för tilldelning

av statsbidrag på grundval

av vissa elevtal, delningstal för tilldelning lärartjänster

av etc. Genom att avvisa den principiella skyldigheten att erbjuda

svensk undervisning i utlandet

tog utredningen ställning för ett

medgivande att ta ut elevavgifter. Någon norm för dessa avgifter ansåg utredningen varken lämplig som eller rättvis.

Beträffande bidragsnivån föreslogs

att de svenska utlandssko-

lorna skulle tillförsäkras statsbidrag, vilka täckte en väsentlig del

av basresurserna, dvs. tillgång till lärare,

lokaler och viss utrust-

ning.

Utredningen föreslog vissa förändringar

av de nyckeltal som låg till grund för tilldelning lärarkrafter av men föreslog ingen

principiell förändring det då rådande

av systemet för dimensione-

ring av lärarinsatsema.

Utlandsskoleutredningen avslutade sitt arbete i april

1977 med betänkandet SOU 197721 Svensk undervisning i utlandet.

Utlandsskoleutredningens förslag behandlades i 1978 års

budgetproposition prop. 197778100, bil. 12, UbU 18.

Föredragande statsrådet Britt Mogård

instämde i utredning-

ens bedömning, att det låg i det svenska

samhällets intresse att

stödja undervisning för barn till utlandssvenskar, vilkas vistelse i

samhället, framhöll samtidigt att SOU 1992 93 utlandet av intresse för men var fick alltför snäv tolkning. Beträf- Bilaga 5 begreppet intresse inte ges en utredningens förslag att bibehålla möjligheten att inrätfande om svensk utlandsskola, särskilda skäl förelåg, ta högstadium vid om reguljärt högstadium borde inrättas först om det av ansåg hon att inte möjligt att bedriva korrespondensunder-

någon anledning var

visning med handledning högstadiet.

Föredraganden delade utredningens att behörighetsregler syn och tillstyrkte de utredningen föreslagna reglerna. borde finnas av framhölls elevens behov skulle avgörande vid till- Det att vara och den bakgrunden bedömdes utredningens lämpningen mot administrativ kontroll behörigheten i utlandsskolorförslag till av

alltför omfattande. na som förslag till vissa minimiantal behöriga elever för Utredningens tilldelning statsbidrag tillstyrktes liksom dess förslag en första av tilldelning lârartjänster. Regeringen skulle dock till regler för av medge undantag från dessa och vissa andra regler. kunna Utredningens förslag att det existerande stödet till utlandssko-

hyresbidrag skulle ersättas ett lokalbidrag motlorna i form av av 50 % den verkliga kostnaden tillstyrktes i propositiosvarande av Föredraganden instämde också i förslaget om ett särskilt nen. motsvarande 8 % lärarlönekostnaden inkl. vissa utdriftbidrag av

landstillågg. Utbildningsutskottet biträdde regeringens förslag att de olika

undervisning i utlandet skulle bibehållas, och formerna för svensk verksamhetens drift och ekonomi skulle åligga att ansvaret för

den huvudman för verksamheten. som var fann vidare, i likhet med föredragande statsrådet, att Utskottet borde stödja undervisning anordnades för svenska staten som utlandssvenskar, vilkas vistelse utomlands låg i Sveriges barn till intresse. Utskottet menade i likhet med regeringen att begreppet

intresse inte borde en alltför snäv tolkning. ges behörighet upphov till olika särmeningar i form Begreppet gav motioner. Utskottet tillstyrkte bifall till regeringsförslaget. Vid av tveksamma behörighetsfall borde emellertid elebedömningen av behov avgörande. Beträffande regler för inrättande av vens vara grunder för tilldelning statsbidrag till olika verklärartjänster, av hade utskottet inga invändningar mot det lagda samheter m.m. Utskottet tillstyrkte vidare att beslut om statsbidrag förförslaget.

gången till svensk utlandsskola skulle fattas av regeringen.

sta riksmöte beslutade fortsatt detaljreglering Samma som om en till utlandsskolorna fattade månad senare beslut av bidraget en 19777885, UbU 19777821 ett nytt statsbidrag till prop. om grundskolan. Detta statsbidrag utgick från riksdagens principbe-

våren 1976 skolans inre arbete prop. 19757639, slut om m.m.

19757630, rskr. 367 och promemoria DsU 19778

UbU en till statsbidragssystem för det allmänna skolväsendet, Förslag nytt inom utbildningsdepartementet. Kärnan i den vilken upprättats

nya bidragskonstruktionen basresurser och

var förstärkningsresur- SOU 1992 93

ser. Kommunerna fick betydligt större frihet än tidigare att an- Bilaga 5 vända dessa för organisera resurser att grundskolan. När det gällde utlandsskoloma öppnades inte någon motsvarande frihet. Vid en jämförelse mellan 1968 års kungörelse och 1978 års

förordning kan man göra följande iakttagelser. Den

tidigare kungörelsen tillkom i ett skede, då de statliga bidragen till det allmänna skolväsendet starkt detaljreglerade. var Detta till trots gav kungörelsen skolmyndigheterna möjligheter stora till en relativt liberal tolkning och tillämpning föreskrifterna. av Den senare förordningen tillkom i ett skede, då förenklingen av statsbidragssy-

stemet för det allmänna skolväsendet påbörjats.

Förordningen bär ringa spår av detta, utan fastställer detaljerade tröskelnivåer för

de statliga bidragen till utlandsundervisningen.

C. Skolöverstyrelsens

översyn och dess

konsekvenser

I februari 1986 regeringen skolöverstyrelsen SÖ gav i uppdrag att göra en översyn bestämmelserna av om statsbidrag till svensk

undervisning i utlandet. Uppdraget, utfördes

som av en utred-

ningsman länsskolinspektören Olle Engqvist,

kan sammanfattas i följande punkter.

i Statsbidragen till kostnader för lärarlöner betalas

ut i

svensk valuta. Genom devalveringar har

bidragens realvärde minskat, varför det behövdes närmare en granskning av detta förhållande.

i En översyn av gällande statsbidragsbestämmelser och reglerna för elevers behörighet. Därvid borde särskilt övervägas definitionen vad gäller tjänstgöring vid företag med nära anknytning till Sverige.

En utgångspunkt för översynen skulle

vara att alla förslag som lades också skulle inom oförändrade rymmas resurser inom det obligatoriska skolväsendet.

Utredaren föreslog ett modifierat lärarlönesystem som till vissa

delar liknade det bidragssystem sedan läsåret som 197879 tillämpades i den svenska grundskolan. Bidraget för utlandsskoloma fö-

reslogs utgå med grundresurs och

en en förstärkningsresurs.

Grundresursen föreslogs bestå av bidrag till lärartjänster till klasser samma sätt som tidigare med angivna delningstal för till-

delning av lärartjänster. Förstärkningresursen

föreslogs utgå elevrelaterat. Utredarens finansiella förslag omfattade sammanfattningsvis

k Sänkning av delningstalet från 50 till 40 för att erhålla en tredje lärartjänst.

t Införande av förstärkningsresurs.

i Höjning av särskilda driftbidraget.

lokalkostnadsbidraget. SOU 1992 93 i Höjning av för korrespondensun- Bilaga 5

-k Ökning av antalet handledartimmar

dervisning. driftbidraget till kompletterande undervisning. vk Höjning av

Höjning bidraget till rese- och flyttningskostnader.

-A- av Utredaren konstaterade att utlandsskoleutredningen i sitt be-

tänkande hade ägnat behörighetsfrågan relativt stort utrymme.

SÖ enkät till skolhuvudmännen funnit ett övervägande hade i en stöd för förenkling behörighetsvillkoren. Utredaren konstaen av bakgrund tidigare utredning, regeringsförslag och terade mot av riksdagsbeslut behörighetsbestämmelsema i förordningen var att kontaterades SÖs tillärnpningsföreväl förankrade. Samtidigt att skrifter nära anslöt till förordningen. Mot bakgrund av att riksvåren 1986 hade givit ett ganska klart belägg dagsbehandlingen förordningstexten i allt väsentligt hade stöd i riksdagen, för att

ansåg utredaren det svårt att föreslå någon förändring. fann emellertid tillämpningsföreskrifterna vis-

Utredaren att fullt tidsenliga eller ändamålsenliga. Han besa punkter inte var lyste detta med följande exempel Utvecklingen inom internationell företagarverksamhet har i

ibland medfört komplicerade ägarförhållanden. Det kan

stundom svårt att avgöra, svensk juridisk person vara om en avgörande inflytande över den juridiska person i uthar ett landet hos vilken svensk medborgare är anställd. Ett seren viceföretag kan i sin verksamhet vara helt inriktad t.ex. service nuvarande eller tidigare produkter av ett svenskt av företag, detta i juridisk mening har ett avgörande utan att

inflytande. Behörighetsfrågan bör inte utgöra ett hinder vid

rekrytering av svensk arbets kraft. Svenska medborgare tjänstgör i viss omfattning som exper- -k

eller konsulter i utlandet vid utländska företag som inte

ter har verksamhet i Sverige. I många fall kan man, även om beroende i juridisk mening mellan företaget och svensk juridisk inte föreligger, dessa personers verksamperson anse svenska intressen. Icke sällan är sådan tjänstgöhet gagna ring tidsbegränsad. Barnen bör anses vara behöriga. har företag, olika slag av service i Svenskar startat som ger till svenskar eller mindre tillfälligt vistas utsom mer Behörigheten bör normalt inte heller i sådana ländsk ort. sammanhang ifrågasättas.

Många gånger beräknas svenskars utlandsvistelser vara

t högst två â år. I sådana fall bör deras barn vara behöriga tre till utlandsskoleundervisning, även om övriga behörighets-

krav inte är uppfyll . sig vid analys SÖs enkät att elevantalet vid Det visade en av inte skulle stiga i någon högre grad om behörigutlandsskolorna hetsbegreppet vidgades.

Mot den bakgrunden föreslog utredaren vissa förändringar av SOU 1992 93 29 § i förordningen 1978591 om statsbidrag till svensk under- Bilaga 5 visning i utlandet. I skrivelse till regeringen i februari 1987 redovisade SÖ dels ovannämnda uppdrag, dels en slutförd undersökning som syftade till belysning av den aktuella situationen vid svensk undervisning i utlandet. SÖ fann den reella bidragsnivån konsekvens bl.a. att som en av de olika ländernas valutakursutveckling jämte pris- och löneutvecklingen varierade. Av det skälet hade SÖ i sin undersökning

fört fram frågan om en indexreglering av det svenska statsbidra-

get. Reaktionerna från huvudmännen hade varit delade. Det fanns

ingen klar linje, men några av de negativa kunde tänka sig en in-

dexering under förutsättning att totalramarna för statsbidragen höjdes och inga av de andra utgående bidragen sänktes.

Beträffande behörighetsfrågan föreslog SÖ ändring gäl-

en av lande statsbidragsbestämmelser p. 3 med följande nya lydelse tjänstgöring vid företag med nära anknytning till Sverige eller tidsbegränsad tjänstgöring vid utländsk juridisk person. SÖ återkom med detaljerade kvantitativa förslag i sin anslagsframställning inför bugetåret 198889. I stort sett gick SÖ samma linje som utredaren Engquist, och verkets förslag innebar för budgetåret 198889 kostnadsökning med sammanlagt 9,8 en om ca Mkr., vilket skulle ha inneburit en uppräkning anslaget med av ca 30 %. I 1988 års budgetproposition prop. 198788l0O, bil. 10 föreslog föredragande statsrådet Bengt Göransson en reell höjning, efter avräkning för löne- och prisomräkning m.m., med ca 7,5 Mkr. Huvuddelen av budgetförstärkningen bestod av införande av kompletteringsresurs, a höjning av procentsatsen för det särskilda driftbidraget och i höjning av bidragsandelen för lokalkostnader. Förslaget om en justering av beräkningsgrundema för lärartjänster tillmötesgicks i endast blygsam omfattning. Regeringens förslag innebar en utökning med endast lärartjänst. Någon en vidgning av behörighetsbegreppet diskuterades över huvud taget

inte. Inte heller blev frågan om en indexreglering statsbidraget

av föremål för någon diskussion i budgetpropositionen.

SOU 1992 93

Utlandsundervisningens kostnader

Bilaga 6

A. De samlade statliga bidragen till utlandsundervisningen budgetåren 199192 och

I 1991 års budgetproposition prop. 199192100, bil. 10, UbU8 diskuterades och föreslogs en uppräkning av anslaget med drygt 8 Mkr. eller med drygt 18 %. Huvuddelen av denna ökning var kopplad till en uppräkning av lärarlönerna grundval träffaav de avtal skolområdet i samband med att bl.a. lärar- och skolledartjänsterna blev kommunaliserade den 1 januari 1991. I 1992 års budgetproposition prop. 199192100, bil. UbU 11 föreslogs endast vissa pris- och löneomräkningar. Förslaget innebar

en anpassning till den generella nivåförändringen med en höjning

av nästan 4 %. Den kostnadsbild som presenteras och analyseras i det följande bygger på två huvudkällor 1 Uppgiftsinsamling från utlandsskolorna olika kostnader om

för driften av skolorna. Målgruppen har omfattat 6 skolor med 1åg-, mellan- och högstadium och 30 skolor med låg- och mellan-

stadium. Samtliga skolor med alla tre grundskolestadierna och 29 skolor med låg- och mellanstadium har besvarat enkäten. 2 Uppgifter om statsbidragsbeslut för budgetåret 199192 och anslagsbelastning per den 31 maj 1992 från Statens skolverk. De samlade statsbidragen till svensk undervisning i utlandet m.m. anslaget B 15 var enligt regleringsbrev för budgetåret 199192 52 086 000 kronor och är för budgetåret 199293 förslagsvis 53 931 000 kronor. Enligt Skolverkets avräkning per den 31 maj 1992 fördelar sig de bokförda utbetalningarna följande bidragssposter. Beloppen

hänför sig i sin helhet till budgetåret 199192, eftersom den sär-

skilde utredaren med uppgift att slutföra avvecklingen av Skolöverstyrelsen m.fl. myndigheter svarat för slutregleringen statsav

bidrag för budgetåret 199091, vilket därigenom förts i särskild

räkning

Tabell Skolverkets bokñring av olika anslagsposter för budgetåret SOU 1992; 93 199192 per den 31 maj 1992. Bilaga 6

undervisning och material till dzo

och allmänt driftbidrag Undervisning av utlandssvenskars 4 794 200 9,5 barn jämte material Summabbokfört per 1992-05-31 50 488 289 i En jämförelse mellan de olika posterna i regleringsbrev 1991- 06-20 och Skolverkets bokföring redovisas i tab.

SOU 1992 93 Bilaga 6

E

v .x

n w v

N H N N N v m H H. N .v

å H H H H H H m 5

S

H m w m H

u

v

H

w H

Hm H Q

I tab. 3 och fig. 1 nedan redovisas anslagsposten B 15. Bidrag SOU 1992 93 till svensk undervisning i utlandet m.m. ur regleringsbrevet 1992- Bilaga 6 06-25.

Tabell Anslagsposter i regleringsbrev 1992-06-25 avseende budgetåret 199293

Undervisningsmateriel till korrespondensundervisning, svensk undervisning vid internationell skola och kompletterande svensk undervisning i utlandet 8 720 000 16,4

Lokalbidrag 6 847 000 12,9

Undervisning av utlandssvenskars barn i Sverige 1 000 000 1,9

Summa kronor 53 249 000 100,1

Bidrag till Riksföreningen Sverigekontakt redovisas inte ovan.

Figur 1 Anslagsposter för budgetåret 199293 SOU 1992 93 Bilaga 6

Underv. utl. av sv bam Lokalbidrag .__

K ow. u M + m u u m.

Särskiltdriñbidrag Reseersâttnlngar Lönekostnader m.m.

B. Utlandsskolor med låg-och mellanstadium SOU 1992 93

Bilaga 6

I undersökningen ingår 29 av 30 skolor i fyra världsdelar. Elevan-

talet varierar från 73 i Riyadh till endast 2 i Bai Bang. Det statliga bidraget under de sammmanlagda delposterna lärarlönebidrag, kompletteringsbidrag och särskilt driftbidrag varierar från 100 058

kronorelev Bai Bang till 9 278 kronorelev Riyadh. Elevavgif-

ten varierar från maximalt 52 363 kronorelev Hanoi till

som minst 2 170 kronorelev Jeddah. Detta är emellertid ett mindre tillfredsställande mått, eftersom övriga enskilda insatser vid skolan i Jeddah enligt skolans uppgift uppgick till 83 702 kronorelev. Ett mer korrekt och objektivt jämförbart mått är summan av statliga insatser jämförd med summan av enskilda insatser. Med undantag för extremfallet Bai Bang varierar den samlade

statliga finansieringen från 49 260 kronorelev Pointe Noire till

11 908 kronorelev Riyadh. Den enskilda finansieringen varierar mellan ovannämnda max-värde för Jeddah till 2 500 kronorelev i Berlin. Strävan vid skolan i Berlin är, enligt uppgift, att genom låg enskild finansiering göra den tillgänglig för elever till föräldrar, vilka saknar möjligheter till finansiellt stöd från större arbetsgivare. De samlade kostnaderna för skolverksamheten uppgår i medeltal till 53 359 kronorelev med en spridning från 116 250 kronorelev Jeddah till 27 290 kronorelev Berlin. Uppgivna data kan innehålla vissa icke särredovisade belopp som berör distansundervisning för högstadieelever.

C. Utlandsskolor med låg-, mellan- och högstadium

I materialet ingår sex skolor; varav fem ligger i Europa och en i

Afrika Nairobi. Elevantalet varierar från 281 i Bryssel till 36 i Nairobi. Det statliga lönebidraget, inkluderande ovannämnda del-

poster, varierar från 28 585 kronorelev Nairobi till 8 622 kro-

norelev Bryssel. Elevavgifterna, mätta i kronor per elev, varierar även vid dessa skolor medan de samlade kostnaderna med ett

undantag Paris uppvisar relativt små variationer.

Den statliga finansieringen varierar från 35 305 kronorelev

Nairobi till 15 201 kronorelev Bryssel, medan den enskilda fi-

nansieringen varierar från 50 863 kronorelev Bryssel till 14 838 kronorelev Fuengirola. Genomsnittskostnaden är 59 429 kronorelev och avviker med cirka 10 procentenheter från motsvarande kostnad för skolorna med låg- och mellanstadium. De relativa andelarna statlig finansiering och annan finansiering redovisas i betänkandets avsnitt 6.3.5, punkt C, tab. 1 och fig. De samlade driftkostnaderna för samtliga utlandsskolor, mått i kronor per elev, redovisas i fig. 2 nedan.

Figur 2. Totala driftkostnader för utlandsskolorna i kronorelev läsåret SOU 1992 93 199192. Bilaga 6 Kronorelev 8 8 L 8 O C O O O .Jo l - Jeddah Polnte Noire Bai Bang Tucuman Nzega Bujumbura Milano Hanoi Geneve 7 Nairobi Paris Addis Abeba Dar es Salaam Bryssel London Lima Madrid Dhaka Bissau Cochabamba Luanda Wien Gaborone Maputo Sao Paulo Managua Moskva Å -. . o Bukoba Hamburg Lissabon x Maspalomas Palma de Mallorca Fuengirola Riaydh Berlin

Genomsnitt

D. Svenska sektionen vid Lycée International i Saint SOU 1992 93

Germain-en-Laye Bilaga 6

Den svenska sektionen vid Lycée International ingår i en relativt komplex skoladministrativ organisation, varför det inte är möjligt att, sätt fallet är med de utlandssvenska skolorna, samma som redovisa olika finansieringskällor. Det statliga bidraget läsåret 199192 uppgick till 794 510 kronor för finanisering av 2 tjänster låg- och mellanstadielärare samt 2 adjunktstjänster. Till detta som lönebidrag kom 72 590 i allmänt driftbidrag. Tilldelningen grundade sig särskilt regeringsbeslut. Rent bokföringsmässigt är statsbidraget till Lycée International form omfattande kompletterande svensk undervisning. en av

E. Handledning vid korrespondensundervisning

Omfattar för närvarande enligt tillgänglig redovisning 344 lärarveckotimmar till ett samlat belopp 2 148 176 kronor. Verksamav heten 24 olika platser i anlutning till verksamheten äger rum vid de svenska utlandsskolorna. För korrespondensundervisning på grundskolans högstadium

erhåller Hermods elevavgifter direkt från staten Statens skol-

14 410 kronor elev. Till detta kommer att skol-

verk med f.n. per

huvudmännen erhåller bidrag för handledning av korrespondensundervisning. Bidraget är f.n. omräknat drygt 6 000 kronor per lärarveckotimme, beräkningsgrunden är för högstadiet högst men 165 kronor per undervisningstimme.

För insatser för korrespondensundervisning inkl. material

har till Hermods budgetåret 199192 enligt uppgift från Skolverket utbetalats 4 863 444 kronor.

F. Kompletterande svensk undervisning

Omfattar för närvarande enligt tillgänglig redovisning 533 lärarveckotimmar till ett samlat belopp av 3 917 738 kronor. Verksam-

heten äger på än 90 olika platser i alla världsdelama.

rum mer statsbidraget till kompletterande svensk undervisning består av två delar. Den delen, lönebidraget, är relaterat till antalet ena

veckotimmar och utgår läsåret 199293 med ca 5 100 kronor per

veckotimme. Beräkningsgrunden för krontalsbeloppet är lägsta timlön för lärare i Sverige. Den andra delen, det allmänna driftbi-

draget, är relaterat till elevantalet och utgår läsåret 199293 med

635 kronor elev. Lönebidraget följer utvecklingen av tarifflöper i Sverige och det allmänna driftbidraget, vilket har utvecklats ner positivt under de senaste åren, baseras index med 500 kronor bas ett visst basår. som

G. Undervisning i Swedish Culture

SOU 1992 93

Bilaga 6 Denna undervisning finns idag på endast fåtal platser. ett Statsbidraget till Hermods läsåret 199192 3 000 elev läsår. var per och

Tilldelningen är 2 lärarveckotimmar lvtr för minst

4 elever och

4 lvtr för minst 9 elever. Veckotimpriset föregående läsår

var 6 845 kronor, vilket innebar att undervisningen 39 redovisade av elever tilldelades bidrag med drygt 150 000 kronor, till vilket skall läggas det direkta bidraget till Hermods.

Förslag till

SOU 1992 93

Förordning om statsbidrag till undervisning

av Bilaga 7

utlandssvenska barn och ungdomar

Härigenom föreskrivs följande.

Inledande bestämmelser

1 § Statens stöd till undervisning utlandssvenska av barn och ungdomar syftar till att bereda dessa

undervisning som motsvarar grundskolan och, så långt

- möjligt, gymnasieskolan, undervisning i svenska och Sverige, de går - om om i utländska skolor, undervisning i grundskolan och gymnasieskolan i Sverige. -

2 § I underlaget för statsbidrag enligt denna förordning ingår barn och ungdomar, som är svenska medborgare, är bosatta utanför Sverige och har svenska normalt umgängessspråk som med minst en av vårdnadshavarna.

3 § statsbidrag kan enligt denna förordning lämnas till huvudman för svensk utlandsskola,

distansundervisning,

kompletterande svensk undervisning samt utländsk skola, anordnar undervisning i som svenska och om Sverige. statsbidrag kan också lämnas till kommun en eller ett landsting, som i grundskolan och gymnasieskolan tar emot utlandssvenska elever.

4§ statsbidrag lämnas för tiden den 1 juli kalenderår

ett -

den 30 juni följande kalenderår bidragsår.

5§ Föreningen för Utlandsundervisning FFU

fullgör vissa

uppgifter i fråga om statsbidrag enligt denna förordning

och den verksamhet för vilken statsbidrag lämnas.

6 § Statens skolverk har tillsyn över samt svarar för uppföljning och utvärdering av verksamheten.

FFUs uppgifter

7 § FFU beslutar, inom för denna förordning ramen och de föreskrifter regeringen meddelar särskilt, om statsbidrag till huvudman som avses i 3 Föreningen beslutar också om ordningen

för ansökan om samt utbetalning och, i förekommande fall, slut- SOU 1992 93 lig reglering av statsbidrag. Bilaga 7

8 § FFU skall verka för att den verksamhet, för vilken statsbidrag lämnas enligt denna förordning, bedrivs i enlighet med föreskrifterna i förordningen.

9 § FFU skall informera huvudmän och skolor inom föreningansvarsområde sådana beslut och föreskrifter rörande skoens om lan i Sverige och sådana förhållanden i övrigt som är av betydelse för utlandsundervisningen. Föreningen skall också i övrigt främja och stödja huvudmän och skolor i deras verksamhet. FFU skall lämna råd och upplysningar om möjligheterna att få statsbidrag för att anordna utlandsundervisning, om den utlandsundervisning som anordnas, om möjligheterna för svenska barn och ungdomar att del av sådan undervisning samt om ut-

landssvenska barns och ungdomars möjligheter till skolgång i Sve-

rige.

10 § FF U skall varje år lämna en anslagsframstållning till regeringen i enlighet med de föreskrifter som regeringen meddelar. Föreningen skall lämna Statens skolverk de uppgifter om verksamheten och den verksamhetsredovisning som skolverket behöver som underlag för uppföljning och utvärdering.

Svensk utlandsskola

Styrelse

11 § En utlandsskola leds av en styrelse med säte i det land där skolan drivs. Om det finns särskilda skäl, får huvudmannen utse en enskild person att svara för de uppgifter som enligt denna förordning ankommer på styrelsen.

12 § Styrelsen består av det antal ledamöter som huvudmannen bestämmer. En av ledamöterna skall utses av den svenska beskickningen i det land där skolan drivs.

Skolledning

13 § För ledningen av utbildningen vid en utlandsskola skall det finnas en rektor. Rektorn skall hålla sig förtrogen med det dagliga arbetet i skolan. Rektor förordnas av styrelsen bland lärarna vid skolan. Styrel-

sen får i stället förordna någon annan person som rektor.

Som rektor får bara den förordnas utbildning som genom och SOU 1992 93 erfarenhet har förvärvat pedagogisk insikt. Bilaga 7

Arbetets anordning m.m.

14 § Vid svenska utlandsskolor anordnas undervisning enligt läroplanerna för grundskolan och gymnasieskolan. Därutöver kan

anordnas handledning i anslutning till distansundervisning enligt

nämnda läroplaner samt kompletterande svensk undervisning.

15 § Grundskoleförordningen 1988655 och gymnasieförordningen 1992394 skall tillämpas på utbildningen vid utlandsskoloma så långt det är möjligt, något inte följer

om annat av denna

förordning eller av särskilda föreskrifter.

16 § Styrelsen för utlandsskola får enligt föreskrifter en som Statens skolverk meddelar jämka grundskolans och gymnasieskolans timplaner för att ge undervisningen en mera internationell inriktning, bereda utrymme eller öka utrymmet för undervisning - i språk som talas i det land, där skolan drivs, samt om det landet eller

skapa förutsättningar för undervisning är

- som gemensam för svenska elever och elever från ett eller flera andra nordiska länder.

17 § Statens skolverk beslutar rätt för utlandsskola om en att utfärda slutbetyg från grundskolan respektive

avgångsbetyg från

gymnasieskolan. Sådan rätt kan också elever vid avse annan utlandsskola, med vilken utlandsskolan samverkar.

18 § En utlandsskola är skyldig att lämna underlag för och delta i sådan uppföljning och utvärdering av skolverksamheten som genomförs av Statens skolverk.

19 § Om elevavgifter tas ut för undervisningen vid en utlandsskola, skall dessa skäliga med hänsyn till skolans vara kostnader för verksamheten och det statsbidrag lämnas. som

Skolhälsovård

20 § En utlandsskolas elever skall erbjudas tillfredsställande Skolhälsovård.

Lärare SOU 1992 93 Bilaga 7 21 § Undervisning, handledning och därmed förenade uppgifter vid utlandsskola skall i så stor utsträckning som möjligt fullgöen innehavare fasta lärartjânster samt, i förekommande fall, ras av av rektorstjänst vid skolan. Därutöver kan styrelsen anlita timlärare samt, efter överenskommelse med skola, lärare vid den skolan. en annan Styrelsen kan även, efter överenskommelse med en huvudman för distansundervisning, anlita lärare hos huvudmannen. Härvid skall styrelsen för skola, inte omfattas av beslut enligt 17 § som rätt att utfärda betyg, anlita lärare hos den huvudman som om avses i 31

22 § Styrelsen beslutar vilka lärartjânster som skall finnas vid en utlandsskola.

23 § Tjänst lärare tillsätts av styrelsen. som Vid tillsättningen skall föreskrifterna om anställning av lärare i 2 kap. 3-5 §§ skollagen 19851100 tillämpas. Tjänsten skall kungöras ledig i Sverige av FFU. I fall som avses i 2 kap. 5 § skollagen skall tjänsten kungöras ledig nytt inför varje läsår. Av de sökande uppfyller kraven enligt 2 kap. 4 § skollasom skall styrelsen förordna den som bedöms vara lämpligast med gen hänsyn till de insikter, erfarenheter och övriga egenskaper som är särskild betydelse för tjänstgöring vid utlandsskolan. av

24§ Lärare vid utlandsskola skall tjänstgöra som lärare inom skolväsendet i Sverige under minst två av åtta varandra följande år.

statsbidrag

25 § statsbidrag lämnas till huvudman för utlandsskola som regeringen har förklarat berättigad till statsbidrag.

26§ Statsbidrag för svensk utlandsskola får lämnas även som till huvudman för nordisk utlandsskola, i vars undervisning annan svenska elever deltar.

27§ Beträffande bidrag till att täcka kostnaderna för elever från annat nordiskt land, som deltar i undervisningen vid en svensk utlandsskola, gäller föreskrifter regeringen meddelar som särskilt.

28§ statsbidrag till huvudman för utlandsskola utgör ett all- SOU 1992 93 mänt finansiellt stöd till skolans verksamhet. Huvudmannen be- Bilaga 7 slutar hur statsbidraget skall utnyttjas för att täcka kostnader för verksamheten.

29 § Statsbidraget för en utlandsskola beräknas för undervisning enligt läroplanen för grundskolan och handledning i anslutning till motsvarande studier i förhållande till antalet elever i denna undervisning vid skolan, som uppfyller kraven enligt 2 för undervisning enligt läroplanen för gymnasieskolan och handledning i anslutning till motsvarande studier i förhållande till antalet elever i denna undervisning vid skolan, som uppfyller kraven enligt 2 för kompletterande svensk undervisning i förhållande till antalet elever i denna undervisning vid skolan, som uppfyller kraven enligt 2 § och inte deltar i den reguljära undervisningen vid skolan eller i av svenska staten understödd undervisning i svenska vid annan skola, samt för lokalkostnader med ett belopp som motsvarar 75 procent av skolans kostnader för de lokaler som är nödvändiga för verksamheten. Beräkningen av bidrag enligt första stycket 1 och 2 skall grundas det genomsnittliga antalet elever under de tre åren närmast före bidragsåret.

Distansundervisning

30 § I fråga om rätt för huvudman för distansundervisning att utfärda slutbetyg från grundskolan respektive avgångsbetyg från gymnasieskolan och rätt för lärare hos sådan huvudman att om sätta betyg för deltagare i distansundervisning gäller föreskrifter som regeringen meddelar särskilt.

31 § statsbidrag till kostnader för distansundervisning lämnas till den huvudman för sådan undervisning, med vilken Statens skolverk träffat avtal, i enlighet med vad som sägs i avtalet.

32 § Den, som uppfyller kraven enligt 2 är i sådan ålder att han eller hon i Sverige skulle ha gått högstadiet i grundskolan eller i gymnasieskolan och inte är elev vid svensk skola, har rätt att kostnadsfritt få material för och delta i distansundervisning som anordnas av den huvudman som avses i 31

Kompletterande svensk undervisning SOU 1992 93 Bilaga 7 33 § Till annan huvudman för kompletterande svensk undervisning än svensk utlandsskola lämnas bidrag i förhållande till antalet deltagare i sådan undervisning uppfyller kraven enligt 2 § som och inte deltar i annan av svenska staten understödd undervisning i svenska.

Utländsk skola

34 § statsbidrag kan efter prövning av regeringen lämnas till huvudman för utländsk skola, som anordnar undervisning i svenska och om Sverige och som har elever som uppfyller kraven enligt 2

skolgång i Sverige

35 § Till en kommun eller ett landsting, som i sin grundskola eller gymnasieskola tar emot elever, som uppfyller kraven enligt 2 § och vilkas vårdnadshavare är bosatta i utlandet, lämnas bidrag i förhållande till antalet sådana elever.

Revision m.m.

36 § En huvudman som får statsbidrag enligt denna förordning år skyldig att begäran av Statens skolverk eller Riksrevisionsverket lämna de uppgifter och det verifikationsmaterial besom hövs för myndighetens granskning.

37 § Staten skall beredas tillfälle att utse en revisor i FFU.

Överklagande

38 § Beslut av FFU eller Statens skolverk enligt denna förordning får inte överklagas.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1993, inte om

något annat följer av 3 och

Genom förordningen upphävs förordningen 197859l, omtryckt 1988830, med senare ändringar om statsbidrag till svensk undervisning i utlandet.

Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga statsbidrag SOU 1992 93 om verksamhet under bidragsåret den 1 juli 1993-den 30 Bilaga 7 som avser juni 1994.

29 § andra stycket tillämpas första gången i fråga om statsbidrag som avser verksamhet under bidragsåret den 1 juli 1997-

den 30 juni 1998. Intill dess gäller bestämmelser som regeringen meddelar särskilt.

Statens offentliga utredningar 1992

Kronologisk förteckning

Frihet ansvar kompetens.Grundutbildningens 37.Psykiatrin och desspatienter levnadsförhållanden, - - villkor i högskolan. U. vårdensinnehåll och utveckling. S. Regler för risker. Ett seminarium om varför vi 38.Friståendeskolor. Bidrag och elevavgifter. U. tillåter mer föroreningar inne än ute. M. 39. Begreppetarbetsskada. Psykiskt stördas situation i kommunerna 40. Risk- och skadehanteringi statlig verksamhet. Fi. -en probleminventering ur socialtjänstens 41. Angåendevattenskotrar. M. perspektiv. 42. Kretslopp Basenför hållbar stadsutveckling. M. - Psykiatrin i Norden -ett jämförande perspektiv. 43. Ecocycles The Basis of SustainableUrban - Koncession för försäkringssammanslumingar.Fi. Development. M. Ny mervärdesskattelag. 44. Resurserför högskolansgrundutbildning. U. Motiv. Del 45. Miljöfarligt avfall ansvar och riktlinjer. M. - - Författningstext och bilagor. Del Fi. 46. Livskvalitet för psykiskt långtidssjuka forskning - - Kompetensutveckling en nationell strategi. A. kring service. stöd och vård. - Fastighetstaxering Bostadsrätter.Fi. 47. Avreglerad bostadsmarknad, Del II. Fi. m.m. - Ekonomi och rätt i kyrkan. C. 48. Effektivare statistikstyrning Den statliga - 10. Ett nytt bolag för rundradiosändningar. Ku. statistikens finansiering och samordning. Fi. l Fastighetsskatt.Fi. 49. EES-anpassning av marknadsföringslagstifmingen. 12.Konstnärlig högskoleutbildning. U. C 13. Bundna aktier. Ju. 50.Avgifter och högkostrtadsskyddinom äldre- och 14. Mindre kadmium i handelsgödsel. Jo. handikappomsorgen. S 15. Ledning och ledarskap högskolan några i 51. Översyn sjöpolisen. Ju. - av perspektiv och möjligheter. U. 52.Ett Samhälleför alla. 16. Kroppen efter döden. 53. Skatt på dieselolja. Fi. 17.Den sista undersökningen obduktionen i ett 54. Mer för mindre nya styrfomer för barn- och - psykologiskt perspektiv. ungdomspolitiken. C. 18.Tvångsvård i socialtjänsten ansvar och innehåll. 55. Råd för forskning om transporter och - 19.Långtidsutredningen 1992.Fi. kommunikation. K. 20. Statenshundskola. Ombildning från myndighet till Råd för forskning om transporter och aktiebolag. kommunikation. Bilagor. K. 21. Bostadsstödtill pensionärer. 56.Färjor och farleder. K. 22.EES-anpassning av kreditupplysningslagen. Ju. 57. Beskattning av vissa naturafönnåner m.m. Fi. 23.Kontrollfrågor i tulldatoriseringen m.m. Fi. 58. lvliljöskulden. En rapport om hur miljöskulden 2A. Avreglerad bostadsmarknad. Fi. utvecklas om vi ingenting gör. M. 25. Utvärdering av försöksverksamhetenmed 3-årig 59.Läraruppdraget. U. yrkesinriktad utbildning i gymnasieskolan.U. 60. Enklare regler för statsanställda.Fi. 26. Rätten till folkpension kvalifikationsregler i 61. Ett reformerat åklagarväsende.Del. A och B. Ju. internationella förhållanden. 62.Forskning och utveckling för totalförsvaret- förslag 27. Årsarbetstid. A. till åtgärder. Fö. 28.Kartläggning av kasinospel enligt internationella 63. Regionala roller en perspektivstudie. C. - regler. Fi. 64. Utsikt mot framtidens regioner sju debattinlägg. C. - 29. Smittskyddsinstitutet ny organisation för Sveriges 65. Kartboken. C. nationella smittskyddsfunktioner. 66. Västsverige region i utveckling. C. - 30.Kreditförsäkring Några aktuella problem. Fi. 67. Fortsatt reformering av företagsbeskatmingen.Del - 31.Lagstiftning om satellitsändningar av F1. TV-programKu. 68. Långsiktig miljöforskning. M. 32.Nya Inlandsbanan.K. 69. Meningsfull vistelse på asylförläggning. Ku. 33.Kasinospelsverksamhet i folkrörelsemas tjänst C. 70. Telelag. K. 34.Fastighetsdatasystemetsdatorstruktur. M. 71. Bostadsförmedling i nya former. Fi. 35.Kart- och mätningsutbildningar i nya skolformer. M. 72. Det kommunala medlemskapet. C. 36.Radio och TV i ett. Ku.

Statens offentliga utredningar 1992

Kronologisk förteckning

73. Välfärd och valfrihet- service, stöd och vård för psykiskt störda. S. 74. Prova privat Provning och mätteknik inom SP och - SINHi europaperspektiv. N. 75.Ekonomisk politik underkriser och i krig. Fi. 76. Skogspolitiken inför 2000-talet. Huvudbetärtkande. Skogspolitiken inför 2000-talet. Bilagor Skogspolitiken inför 2000-talet. Bilagor II. Jo. 77. Psykiskt störda i socialförsäkringen ett kunskaps- underlag. S. 78. Utredningen om vissa internationella insolvensfrågor. Ju. 79. Statens fastigheter och lokaler ny organisation. Fi. - 80.Kriminologisk och kriminalpolitisk forskning. Ju. 81. Trafikpolisen mer än dubbelt bättre. Ju. 82. Genteknik en utmaning. Ju. - 83.Aktiebolagslagen och EG. Ju. 84.Ersättning för kränkning genom brott. Ju. 85.Förvaltning av försvarsfastigheter.Fö. 86. Ett nytt betygssystem. U. 87. Åtgärder för förbereda Sverigesjordbruk och att livsmedelsindustri för EG förslag om vegeta- biliesektom, livsmedelsexportenoch den ekologiska produktionen. Jo. 88.Veterinär verksamhet behov, organisation och finansiering. Jo. 89.Bostadsbidrag enklare rättvisare billigare. - - - 90.Biobränslen för framtiden. Jo. 91.Biobränslen för framtiden. Bilagedel. Jo. 92.Pliktleverans. U. 93.Svenskskola i världen. U.

Statens 1992

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Kommunikationsdepartementet

Bundna aktier. [13] Nya Inlandsbanan.[32]

EES-anpassning kreditupplysningslagen. [22] Råd för forskning om transporter och kommunikation. av Översyn sjöpolisen. [51] Rad för forskning om transporter och kommunikation. av Ett reformerat åklagarväsende. Del A och B. Bilagor. [55]

Utredningen vissa internationella insolvens- Färjor och farleder. [56] om frågor. [78] Telelag. [70]

Krirninologisk och kriminalpolitisk forskning. [80]

Finansdepartementet

Trafikpolisen mer än dubbelt bättre. [81]

Genteknik en utmaning. [82] Koncession för försäkringssammanslutningar.[5] - Aktiebolagslagen och EG. [83] Ny mervärdesskattelag.

brott. [84] Motiv. Del Ersättning för kränkning genom -

Författningstext och bilagor. Del [6] -

Försvarsdepartementet Fastighetstaxering Bostadsrätter. [8]

m.m. - Forskning och utveckling för totalförsvaret- förslag Fastighetsskatt.

till åtgärder. [62] Längtidsutredningen 1992. [19]

försvarsfastigheter. [85] Kontrollfrâgor i tulldatoriseringcn m.m. [23] Förvaltning av Avreglerad bostadsmarknad.[M]

Socialdepartementet Kartläggning av kasinospel enligt internationella

- Psykiskt stördas situation i kommunerna regler. [28]

probleminventering socialtjänstensperspektiv. [3] Kreditförsäkring Några aktuella problem. [30] -en ur - Psykiatrin i Norden jämförande perspektiv. [4] Risk- och skadehanteringi statlig verksamhet. [40] - ett [16] Avreglerad bostadsmarknad,Del II. [47] Kroppen efter döden. obduktionen i Effektivare statistikstyrning Den statliga statistikens Den sista undersökningen ett - finansiering och samordning. [48] psykologiskt perspektiv. [17] [18] Skatt pä dieselolja. [53] Tvängsvärd i socialtjänsten ansvar - och innehåll. myndighet till Beskattning av vissa naturaförmäner m.m. [57] Statens hundskola. ombildning från Enklare regler för statsanställda. [60] aktiebolag. [20] [21] Fortsatt reformering av företagsbeskattningen.Del Bostadsstöd till pensionärer. till folkpension kvaliñkationsregler i [67] Rätten förhållanden. [26] Bostadsförmedling i nya former. internationella Smittskyddsinstitutet organisation för Sveriges Ekonomisk politik under kriser och i krig. [75] - ny Statensfastigheter och lokaler ny organisation. [79] nationella smittskyddsfunktioner. [29] -

Psykiatrin och dess patienter levnadsförhållanden,

- Utbildningsdepartementet

vårdens innehåll och utveckling. [37] Begreppet arbetsskada. [39] Frihet ansvar kompetens. Grundutbildningens villkor - - Livskvalitet för psykiskt långtidssjuka i högskolan. [l]

forskning kring service, stöd och värd. [46] Konstnärlig högskoleutbildning. [12] - Avgifter och högkostnadsskydd inom äldre- och Ledning och ledarskap i högskolan några perspektiv handikappomsorgen. [50] och möjligheter. [15]

Ett samhälle för alla. [52] Utvärdering av försöksverksamheten med 3-ärig

Välfärd och valfrihet- service, stöd och värd för yrkesinriktad utbildning i gymnasieskolan. [25]

psykiskt störda. [73] Friståendeskolor. Bidrag och elevavgifter. [38]

Psykiskt störda i socialförsäkringen ett kunskaps- Resurser för högskolans grundutbildning. [44] underlag. [77] Läraruppdraget. [59]

rättvisare billigare. [89] Ett nytt betygssystem. [86] Bostadsbidrag enklare - - - Pliktleverans. [92]

Svensk skola i världen. [93]

Statens 1992

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Jordbruksdepartementet Ecocycles The Basis of Sustainable Urban Develop-

ment. [43] Mindre kadmium i handelsgödsel.[14] Miljöfarligt avfall ansvar och riktlinjer. [45] Skogspolitiken inför 2000-talet. Huvudbelånkande. - Miljöskulden. En rapport om hur miljöskulden utveck- [76] las om vi ingenting gör. [58] Skogspolitiken inför 2000-talet. Bilagor [76] Långsiktig miljöforslnting. [68] Skogspolitiken inför 2000-talet. Bilagor II. [76] Åtgärder för att förbereda Sverigesjordbruk och livsmedelsindustri för EG förslag om vegetabilie- sektorn, livsmedelsexportenoch den ekologiska produktionen. [87] Veterinär verksamhet- behov. organisation och finansiering. [88] Biobränslen för framtiden. [90] Biobränslen för framtiden. Bilagedel. [91]

Arbetsmarknadsdepartementet

Kompetensutveckling en nationell strategi. [7] - Årsarbetstid. [27]

Kulturdepartementet

Ett nytt bolag för rundradiosändningar. [10] Lagstiftning om satellitsändningar av TV-program.

Radio och TV i ett. [36] Meningsfull vistelse på asylförläggning. [69]

Näringsdepartementet

Prova privat- Provning och mätteknik inom SP och SMP i europaperspekliv. [74]

Civildepartementet

Ekonomi och rätt i kyrkan. [9] Kasinospelsverksamheti follnörelsernas tjänst [33] EES-anpassningav marknadsföringslagstifmingen.[49] Mer för mindre nya styrformer för barn- och ungdomspolitiken. [54] Regionala roller en perspektivstudie. [63] - Utsikt mot framtidens regioner sju debattinlägg. [64] - Kartboken. [65] Västsverige region i utveckling. [66] Det kommunala medlemskapet. [72]

Miljö- och naturresursdepartementet

Regler för risker. Ett seminarium om varför vi tillåter mer föroreningar inne än ute. [2] Fastighetsdatasystemetsdatorstruktur. [34] Kart- och mätningsutbildrtingar i nya skolformer. [35] Angående vattenskotrar. [41] Kretslopp Basen för hållbar stadsutveckling. [42] -

KUNGL. BIBL.

1992 -11 -O 4

STOCKHOLM