Skolans internationalisering

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Statsrådet Ask har varit föredragande vid regeringssammanträdet.

Stockholm den 18 februari 1993

På regeringens vägnar

Carl Bildt

Beatrice Ask

Propositionens huvudsakliga inneh ll

Regeringen f resl r att resurserna f r skolans internationalisering f rstr ks med totalt 16 miljoner kronor. Bland annat f resl s att resurser satsas p - l rares, skolledares och elevers internationella kontakter m.m., - en funktion som kan ge r d och st d till huvudm n och enskilda skolor n r det g ller internationella kontakter och - introduktionskurser i svenska f r elever fr n utlandet som tas emot i gymnasieskolan. I propositionen f resl s ven att en elev p ett program i gymnasieskolan skall ha r tt att fullf lja sin utbildning p det aktuella programmet efter h gst ett l s rs ledighet f r utlandsstudier. En kommun eller en frist ende skola som s nskar b r vid sidan av sin gymnasieskola f anordna IB-utbildning (International Baccalaureate) utan godk nnande av regeringen. Elevens hemkommun blir skyldig att betala ers ttning till utbildningsanordnaren f r kostnaderna f r utbildningen. I propositionen dras ven riktlinjerna upp f r ett ndrat och f rb ttrat bidrag till utlandsundervisningen fr n den 1 juli 1994. Bland annat f resl s att bidraget schabloniseras i h gre grad n hittills. Regeringens proposition

Skolans internationalisering

1 rendet och dess beredning

Skolans yttersta uppgift r att ge dem som r unga i dag kunskaper, f rdigheter och en grund att st p som kan komma till anv ndning under decennier fram ver. Till det som kan s gas med visshet om framtiden r att det internationella utbytet och samarbetet kar i betydelse och omfattning. Det finns ett stort och v xande intresse hos eleverna att l ra sig fr mmande spr k och att f m jlighet att resa, studera eller arbeta i andra l nder. M nga av dem som g r i skolan i dag kommer under en eller flera perioder av sitt liv att arbeta i ett annat land. Allt fler svenska elever kommer att tillbringa n gon del av sin skoltid i en svensk eller annan skola i utlandet. I stort sett alla kommer att, i yrkeslivet eller privat, resa och komma i kontakt med andra l nder och spr k. Denna utveckling st ller skolan inf r nya och stimulerande utmaningar. Regeringens l ngsiktiga ambition r att st dja dessa internationella kontakter och utbyten p skolans omr de och att i m jligaste m n verka f r att fler svenska elever bereds tillf lle att studera i utlandet under en tid. Internationaliseringen av det svenska samh llet har under de senaste rtiondena p skyndats. Ett viktigt sk l till detta r de framsteg som gjorts i str vandena inom EG att skapa ett gr nsl st Europa, byggt p fri r rlighet f r m nniskor, tj nster, varor och kapital. Insatserna f r skolans internationalisering m ste d rf r ocks ses som en f ljd av det europeiska integrationsarbetet och de nya f ruts ttningar f r det arbetet, som skapats genom frig relsen och demokratiseringen i st- och Centraleuropa. Behovet av och intresset f r internationell samverkan kar inom alla omr den. Ideellt samarbete f r milj n och de globala verlevnadsfr gorna, mot krig och konflikter, inom bist nd och mission samt f r idÂeutbyte och gr nsl s f rst else engagerar m nga, inte minst ungdomar. Det engagemanget r en tillg ng f r hela samh llet, inte minst skolan. Ett annat sk l r den tilltagande internationaliseringen av det ekonomiska livet. Sverige r ett land med ett i h g grad internationaliserat n ringsliv och ett v lst nd byggt p utrikeshandel. Undanr jandet av handelshinder genom EES-avtalet och ett m jligt svenskt EG-medlemskap kommer att ytterligare ka det internationella handelsutbytet. Frihandelns principer omfattas i dag av alltfler l nder och d rmed kar ocks det internationella utbytet f r svenska f retag och deras personal. Ett tredje sk l r de m jligheter som f rb ttrade kommunikationer och ny informationsteknologi erbjuder och som inneb r att de dagliga kontakterna mellan m nniskor i olika delar av v rlden underl ttas och kar i betydelse och omfattning. I detta sammanhang har utvecklingen p mediaomr det spelat en mycket viktig roll f r att knyta n rmare band mellan olika l nder och folk. Skolans uppgifter och utmaningar r mot denna bakgrund flera. Det handlar om att skolan i Sverige m ste ge goda kunskaper i fr mmande spr k och kulturer. Goda kunskaper i de stora europeiska spr ken kommer att bli en n dv ndighet f r allt fler. Goda kunskaper i modersm let och en fast f rankring i det svenska och nordiska kulturarvet kommer att bli viktigare, inte minst f r de barn och ungdomar som bor utomlands under en eller flera perioder av sin skoltid. P motsvarande s tt kommer det att bli viktigare att Sverige kan erbjuda en internationellt anpassad skolg ng f r de utl ndska medborgare som under en period bor och arbetar i Sverige. Men insatserna m ste ocks omfatta det internationella utbytet mellan olika l nders skolv senden. Det EES-avtal som tidigare framf rhandlats innebar p sikt att svenska elever ges m jlighet att delta i de utbytesprogram som finns inom EG. Det ndrade avtal som nu r under f rhandling med anledning av att Schweiz inte tilltr dde det tidigare EES-avtalet kan inte f rv ntas inneb ra n gon ndring p denna punkt. Elev- och l rarutbytet med v ra grannl nder v xer, inom Norden genom Nordplus Junior men framf r allt genom lokala initiativ av enskilda skolor. I v xande utstr ckning sker utbytet ocks med de baltiska l nderna och med Frankrike och Tyskland. V rdet av vistelse och utbildning i ett annat land r f r de flesta stort och l ngsiktigt. F rutom att ge spr ktr ning r det en berikande upplevelse som bidrar till att skapa en insikt hos den enskilde om skillnader mellan olika l nder och deras levnadsbetingelser. D rf r r det en viktig del av internationaliseringsarbetet att p olika s tt ka antalet elever som deltar i s dant utbyte. Hittills har merparten av utbytet skett inom den h gre utbildningen. Det finns dock sk l f r att ka det internationella utbytet ocks inom skolv sendet och att d l ta det komma s v l elever som l rare och skolledare till del. Det r naturligt att det mest omfattande utbytet och kontakten inom skolan sker med de l nder och kulturer som ligger n rmast - Norden och vriga Europa. Detta f r dock inte d lja det faktum att det finns en l ng tradition och goda kontakter ven med andra delar av v rlden som m ste utvecklas. M nga har genom bist ndsarbete och ideellt intresse byggt upp kontakter och skolutbyte med tredje v rlden. De insatserna kan ha en viktig funktion ven i skolans utbildning av de globala fr gorna. Elevutbytet p gymnasieniv n med fr mst USA har stor omfattning och en stark tradition. Det utbytet har stor betydelse s v l f r de enskilda elevernas utveckling som f r kontakterna inom h gre utbildning, forskning och n ringsliv och m ste utvecklas vidare. Intresset f r Asien, Australien och Latinamerika r ocks v xande och viktigt f r skolans utveckling. Med internationaliseringen kar ocks behovet och betydelsen av de svenska utlandsskolorna och riksinternaten i Sverige. Det v xande antal svenska familjer som under n gon tid verkar i ett annat land, m ste kunna g ra det utan att deras barn riskerar att f rlora sambandet med den egna kulturen och det egna spr ket. De svenska utlandsskolorna och riksinternaten r en viktig nationell tillg ng och behovet av deras verksamhet kommer att v xa. En nyckelgrupp f r skolans internationalisering r l rare och skolledare. Utbytesprogram f r l rare och skolledare kan h ja l rarkompetensen samtidigt som de tillf r skolan och dess elever nya perspektiv och erfarenheter. Det r en viktig framtidsinvestering att utveckla l rares m jlighet att under en period arbeta i ett annat lands skolv sende eller i en svensk utlandsskola. Det r angel get att Sverige snart kommer med i de utbytesprogram som EG erbjuder. Det r ocks viktigt att de nordiska programmen forts tter att utvecklas. Arbetet med att internationalisera skolan r l ngsiktigt. De flesta och viktigaste insatserna i det arbetet r de som kommer till st nd lokalt - genom v nortskontakter och kommunalt gr nssamarbete eller till f ljd av kontakter och initiativ fr n l rare, f r ldrar och elever. Invandrare och den v xande gruppen elever med ett annat modersm l n svenska utg r ocks en viktig tillg ng i skolans dagliga arbete f r internationell kunskap och f rst else. Detta utesluter inte att ven staten m ste ta initiativ och ett vergripande ansvar f r skolans internationalisering.

1.1 Internationaliseringsutredningen

F r att utreda fr gor om skolans internationalisering och internationella kontakter och om undervisningen av svenska barn och ungdomar i andra l nder tillkallade det statsr d som f redrar renden om skolan med st d av regeringens bemyndigande den 25 juli 1991 en s rskild utredare (dir. 1991:62). Utredaren, som antog namnet Internationaliseringsutredningen (U 1991:08), verl mnade i september 1992 sitt bet nkande (SOU 1992:93) Svensk skola i v rlden. En sammanfattning av bet nkandet finns i bilaga 1. Bet nkandet har remissbehandlats. I bilaga 2 finns en sammanst llning ver remissinstanserna och av remissyttrandena. Internationaliseringsutredningen har f reslagit en rad tg rder som inneb r ambitionsh jningar och kade statliga kostnader n r det g ller m jligheterna f r svenska ungdomar - b de inhemska och utlandssvenska - att studera utomlands. Utredningen ber knar kostnaderna f r sina f rslag till 144 miljoner kronor. Till st rsta delen utg rs f rslagen av studiesociala tg rder vid utlandsstudier (86 miljoner kronor). N got f rslag om finansiering l mnas inte. Utredningen anser att finansieringen m ste ses i ett vidare perspektiv n enbart inom utbildningsomr det. Regeringen anser att tg rder f r att stimulera internationaliseringen r viktiga. Vi bed mer det dock inte som m jligt att i nuvarande statsfinansiella l ge genomf ra alla utredningens f rslag. Vi prioriterar tg rder f r kat skolutbyte och andra internationella kontakter samt stipendier f r att fr mja l rares m.fl. internationella kontakter. I propositionen dras ven riktlinjerna upp f r ett ndrat och f rb ttrat bidrag till utlandsundervisningen. De f rslag regeringen l gger fram inneb r en sammanlagd reformkostnad f r budget ret 1993/94 om 16 miljoner kronor som finansierats genom omdisponeringar inom utbildningsomr det. Regeringen bed mer det d remot inte som m jligt att i nuvarande statsfinansiella l ge genomf ra utredningens f rslag som avser studiesociala f rm ner vid studier utomlands.

2 Utbyten och andra internationella kontakter

Internationaliseringen som ett av skolans m l

L roplanskommittÂen har nyligen i bet nkandet (SOU 1992:94) Skola f r bildning med f rslag till l roplaner f r grundskolan samt gymnasieskolan och komvux s rskilt markerat vikten av att eleverna f r utveckla f rm gan att f rst och leva sig in i andras villkor och v rderingsgrunder samt att kontakter med skolor och ungdomar i andra l nder kan bidra verksamt till detta. I f rslaget till l roplan f r gymnasieskolan och komvux s gs s rskilt att internationella kontakter, utbyte och praktik i andra l nder skall fr mjas. F r b da skolformerna betonas rektors s rskilda ansvar f r dessa fr gor. Regeringen terkommer senare i v r till riksdagen med f rslag i l roplansfr gan. Vi vill dock redan nu markera v r avsikt att l ta det nyss sagda f genomslag i l roplanerna f r alla skolformer. Med detta sl r staten fast att internationaliseringen r en central uppgift f r skolan.

Internationella tendenser

Norden r traditionellt en sammansvetsad region, d r enskilda och lokala initiativ medverkar till att uppr tth lla och f rst rka utbyten och andra kontakter mellan l nderna. ven Nordiska ministerr det och F reningen Norden har initierat verksamhet p skolomr det i detta syfte. Nordplus Junior r ett utbytesprogram i Ministerr dets regi f r elever och l rare i gymnasieskolan. Europar det driver flera projekt f r att f till st nd en kad kontaktverksamhet p skolomr det. R det s ker bl.a. med hj lp av konferenser sprida konkreta modeller mellan l nderna f r hur kontaktverksamhet kan utvecklas. Inom EG har utbyten och andra kontakter hittills endast spelat n gon n mnv rd roll inom skolomr det i fr ga om yrkesutbildningen. En ratificering av verenskommelsen i Maastricht i december 1991 inneb r emellertid att m jligheter ppnas f r r rlighetsfr mjande tg rder ocks f r den allm nna skolans del, dvs. i Sverige grundskolan och de studief rberedande programmen i gymnasieskolan. Inom Unescos ram finns ocks olika projekt f r kontakter mellan skolor, bl.a. Associated Schools Project (ASP) och Baltic Sea Project. Avslutningsvis skall ocks s gas att den oj mf rligt st rsta delen av utbytena sker p rent bilateral basis, via direkta kontakter mellan enskilda skolor och via utbyten, organiserade av ideella organisationer.

L get i Sverige - allm nt

Som en grund f r sina verv ganden har utredningen genom en enk t till ett urval kommuner skaffat sig en verblick ver omfattningen och inriktningen av skolornas kontaktverksamhet i dag. I skolorna finns m nga internationella anknytningar som kan tillvaratas i undervisningen eller utg ra grund f r ett internationellt utbyte. Utredningen redovisar att praktiskt taget varje skola har n gon form av kontakt med en eller flera skolor i ett eller flera l nder. D r kontakterna kan utvecklas till en resa g rs den oftast i grupp av l rare och elever, och bes ket kan vara fr n n gra dagar upp till tre veckor. Omkring 5 % av eleverna i de unders kta kommunerna hade deltagit i s dana resor.

Enskilda elevkontakter

Enligt utredningen reser varje r omkring 3 000 elever p eget initiativ till andra l nder f r studier, oftast p ett r. Till Sverige kommer samtidigt endast drygt 400 utbyteselever f r att studera i gymnasieskolan. Det r der s ledes en kraftig obalans i fl det. Det visar sig vidare att l s ret 1990/91 tog USA emot 70 % av de svenska eleverna, dvs. drygt 2 000 av de 3 000. Australien, Kanada och Nya Zeeland tog emot ca 400, medan resterande 15 % f rdelade sig p ett antal l nder inom och utom Europa. I de dominerande EG-l nderna Frankrike, Storbritannien och Tyskland fanns totalt bara n got hundratal elever.

Enskilda l rar- och skolledarkontakter

Studieresor i grupp f r l rare f rekommer inom ramen f r fortbildning och brukar omfatta fr n n gra dagar upp till en vecka. Detsamma g ller f r enskilda resor, finansierade med bl.a. de resestipendier f r vilka Svenska institutet sedan ett par r disponerat 1,5 miljoner kronor per budget r. Syftet med stipendierna r att l ta svenska l rare komma i direktkontakt med kolleger i andra l nder f r att f erfarenheter av utl ndska skolor och skolsystem. Alla l rare kan ocks f stipendier f r utlandsvistelser genom medel som Statens skolverk disponerar f r individuellt motiverad fortbildning. Ca 2 miljoner kronor avs tts rligen till stipendier f r s dana utlandsvistelser. Skolledare deltar ofta i utbytesverksamhet och andra studieresor i fortbildningssyfte f r l rare. De har dessutom egna fortbildningsresor. Andelen l rare som deltar i n gon form av internationell kontaktverksamhet uppg r i utredningens material till ca 5 %. Andelen skolledare r fem g nger s stor. H r skall ocks uppm rksammas den s rskilda uppgiften f r fortbildningsavdelningen vid Universitetet i Uppsala att svara f r viss internationell l rarfortbildning och samtidigt verka f r att internationella medel f r svensk l rarfortbildning kan tas till vara p ett rationellt och kvalificerat s tt. Vidare samordnar avdelningen bl.a. den svenska verksamheten inom Europar dets stipendieprogram, Teachers Bursaries Scheme.

En stor verksamhet med liten verblick

Som tidigare n mnts har utredningen gjort en enk t om skolans internationella kontakter. Denna visade p ett behov av verblick, kunskap, r d och st d bl.a. n r det g ller m nga praktiska problem i samband med en internationalisering av den svenska skolan. De som besvarade enk ten fr n kommunernas sida uttalade sig f r centrala informations- och serviceinsatser f r att underl tta skolans kontaktverksamhet. En organisation f r s dana insatser finns i flera l nder. Ett exempel r den brittiska Central Bureau for Educational Visits and Exchanges.

2.1 Organiserandet av internationell utbytes- och annan kontaktverksamhet p skolomr det Regeringens f rslag: Medel anvisas f r en funktion som kan ge s dant st d som huvudm n och enskilda skolor kan beh va n r det g ller internationella kontakter. Formerna f r denna funktion utreds vidare.

Utredningens f rslag: Utredningen har f reslagit ett centrum f r skolans internationella kontakter, d r kompetens inom omr det kan samlas och st d till skolor och kommuner kan l mnas. Utredningen har diskuterat en anknytning av centret till antingen Svenska institutet eller Skolverket. Utredningen har f reslagit att organisationsfr gan tas upp i ett sedermera p b rjat utredningsarbete inom Utbildningsdepartementet r rande rollf rdelningen mellan Svenska institutet och myndigheterna inom Utbildningsdepartementets omr de. Remissinstanserna: Ett frist ende centrum avstyrks av ett flertal remissinstanser. I st llet f rordas en anknytning till i f rsta hand Skolverket. Verket borde d rvid ven f i uppdrag att samlat hantera alla tillg ngliga medel f r st d och stimulans p internationaliseringens omr de. Ett par instanser f rordar i st llet ett samlande av uppgifterna till Svenska institutet. Sk len f r regeringens f rslag: Enligt f rslaget till l roplan f r gymnasieskolan skall en str van vara att eleverna f r k nnedom om m jligheter till utbildning, praktik m.m. i andra l nder. Denna formulering understryker vikten av att information om utbildning och arbete i f rsta hand i Europa utvecklas och g rs l ttillg nglig f r dem som arbetar i skolan. Regeringen vill i sammanhanget understryka att f rslaget avser det st d som huvudm n och skolor kan vilja ha. Sj lvklart skall, som utredningen uttryckt det, varje kommun och varje skola b ra ansvaret f r sina internationella kontakter och f r den praktiska hanteringen av dem. Regeringen delar utredningens uppfattning att organisationsfr gan m ste l sas tillsammans med andra fr gor om rollf rdelningen p central niv n r det g ller internationella kontakter inom utbildningsomr det. Men eftersom det r fr ga om en verksamhet f r att st dja skolor och kommuner, som i princip b r utvecklas p dessas villkor, b r det ocks pr vas om och i s fall hur skolans huvudm n skulle kunna engageras i och ta ett medansvar f r verksamheten.

2.2 S rskilt st d till internationella kontakter Regeringens bed mning: S rskilda medel anvisas f r st d till internationella kontakter p skolomr det. Medlen b r kunna anv ndas till stipendier f r att fr mja l rares och skolledares internationella kontakter samt f r kostnader f r deltagande i internationella konferenser o.d. Medlen skall vidare kunna anv ndas till st d f r s dana internationella kontakter, som innefattar ven elever. Av de anvisade medlen skall ocks en viss del kunna anv ndas till direkt riktade insatser f r fortbildning av l rare som bedriver undervisning i olika mnen p annat spr k n svenska.

Utredningens f rslag: Utredningen har f reslagit stipendiemedel f r f rdelning av Svenska institutet och utvecklingsmedel med l roplansanknytning f r f rdelning av Skolverket. Remissinstanserna: Ett antal kommuner och ett par universitet f rordar en f rdelning av medlen genom Skolverket. Skolverket sj lvt f rordar att medlen tillf rs det kommunala utj mningsbidraget eller f rdelas mellan detta och verkets anslag f r skolutveckling. Statskontoret skulle hellre se medel f r projekt under ett tidsbegr nsat anslag. Stockholms stad ser i s rskilda medel till elevprojekt en risk f r en administrativ verbyggnad som inte st r i proportion till utbytet av satsade medel. N gra instanser f resl r ut kningar av m lgruppen f r de av utredningen f reslagna medlen till syokonsulenter samt l rare i komvux och vid frist ende skolor med statligt verksamhetsst d. Sk len f r regeringens bed mning: Regeringen vill h r f r riksdagens information redovisa huvuddragen i den planerade uppl ggningen. Det b r sedan ankomma p regeringen att i l mplig form precisera anv ndningen av medlen. Regeringen ser, liksom utredningen, det inte motiverat att f resl n got ekonomiskt st d till internationella kontakter i allm nhet. D remot delar vi utredningens syn att statsmakterna b r st dja utvecklingen av de internationella kontakterna i den riktning som anges i l roplansf rslagen. St d b r s ledes kunna ges till huvudm n och skolor som utvecklar former f r att integrera t.ex. studieresor i sitt arbete att f rverkliga l roplanens m l eller som p annat s tt inf rlivar de internationella kontakterna i undervisningen. Det r s rskilt i ett decentraliserat system viktigt att goda exempel uppmuntras och lyfts fram. En god ansats till detta har ocks utredningen gjort i en bilaga till bet nkandet med exempel p internationalisering genom kontaktverksamhet, h mtade fr n olika skolor. Svenska institutet disponerar i dag f r resestipendier t l rare 1,5 miljoner kronor under anslaget D 5. Vissa s rskilda utgifter inom h gskolan m.m. Av de medel som Skolverket disponerar f r stipendier f r individuellt motiverad fortbildning under anslaget B 6. Fortbildning m.m. ing r en ºutlandsdelº om ca 2 miljoner kronor. Beloppet f r nuvarande stipendier uppg r allts till ca 3,5 miljoner kronor. Regeringen f resl r en f rst rkning av resurserna f r l rares, skolledares och elevers internationella kontakter med 14 miljoner kronor (jfr avsnitt 6). Det sammanlagda beloppet som anvisas f r st d till internationella kontakter blir s ledes 17,5 miljoner kronor. De myndigheter som blir ber rda b r utforma enklast m jliga rutiner f r hantering av medlen. En f ruts ttning f r st d b r - n r det g ller projekt - normalt vara att resp. huvudman r beredd att tillskjuta minst lika mycket medel inom ramen f r den regulj ra skolbudgeten. Vi vill inte f resl n gon detaljerad f rdelning av de nya, samlade medlen p olika ndam l. H r b r ges utrymme f r att med stor flexibilitet g ra satsningar d r s dana kan ge b st resultat. M jlighet b r ocks finnas att f rdela medlen olika fr n ett budget r till ett annat. Fr gor som r r internationalisering m ste sj lvklart ges h g prioritet i de samlade fortbildningsinsatserna f r skolans personal. Regeringen delar utredningens syn att detta kommer att ske utan n gra s rskilda markeringar fr n statsmakternas sida. Samtidigt r det angel get att f rb ttra enskilda l rares m jligheter till den stimulans i utvecklingen, som studier, studiebes k eller t.o.m. tj nstg ringsperioder i andra l nder utg r. Regeringen f rordar d rf r dels att dessa ndam l skall omfattas av den f reslagna f rst rkningen, dels en f r de s kande mer rationell ordning f r det statliga st det n den som g ller i dag. De resestipendier och de fortbildningsstipendier, som Svenska institutet resp. Skolverket administrerar, kan anv ndas f r likartade ndam l. ven om det finns en principiell skillnad mellan fortbildning och mera allm nt utvecklingsmotiverade utlandskontakter, skulle det, som flera remissinstanser p pekat, vara en f rdel att koncentrera det statliga st det till en "pott". Utifr n vad regeringen f resl r b r medlen disponeras av Skolverket. Fr n r till r f r det sedan avg ras hur stor del av medlen som skall avs ttas till stipendier. Sj lva hanteringen av stipendierna kan - i enlighet med vad utredningen f reslagit - anf rtros Svenska institutet. I likhet med utredningen anser regeringen det angel get att st dja enskilda l rares och skolledares deltagande i internationellt skolsamarbete i form av konferenser m.m., om de bed ms vara v rdefulla fr n den svenska skolutvecklingens synpunkt. Ocks detta ndam l b r d rf r kunna tillgodoses inom ramen f r de f reslagna medlen. Utredningen har visat hur l rarutbyten och enskilda l rarkontakter kan vara viktiga som inspirationsk llor till kontakter som involverar ocks elever. En viss del av de h r f reslagna medlen b r Skolverket d rf r ven kunna anv nda till st d f r skolor vilka - som en v l integrerad del av undervisningen - utnyttjar utbyten och andra internationella kontakter, d r ocks elever blir ber rda. Redan av volymsk l m ste det h r i huvudsak bara bli fr ga om att st dja utvecklingsarbete.

2.3 Undervisning i olika mnen p fr mmande spr k Regeringens bed ming: Lokala initiativ till att bedriva undervisning p annat spr k n svenska b r st djas av staten med s rskilda medel f r direkt riktade insatser f r fortbildning av l rare.

Utredningens f rslag: verensst mmer med regeringens. Remissinstanserna: Inga inv ndningar finns mot f rslaget. Sk len f r regeringens bed ming: Den gymnasiala utbildning som leder fram till en s.k. IB-examen (International Baccalaureate, se vidare avsnitt 4.1) bedrivs p engelska. ven p regulj ra linjer och program i gymnasieskolan f rekommer det p ett tjugotal skolor att man undervisar p engelska i delar av ett mne eller i hela mnen, och i n got fall t.o.m. i alla mnen p en studiev g. Undervisning av detta slag p franska eller tyska r nnu mycket s llsynt. Detta s tt att anv nda fr mmande spr k f r att undervisa i olika mnen g r ofta under den n got oegentliga ben mningen "bilingual education". Det r ocks v rt att notera att "bilingual education" r ett av de prioriterade omr dena i Europar dets p g ende stora spr kprojekt, i vilket Sverige l nge tagit aktiv del. Projektets syfte r att verka f r en mer kommunikativ och praktiskt inriktad spr kundervisning. L roplanskommittÂen har i sitt slutbet nkande beskrivit "bilingual education" som en praktisk v g att ge mer utrymme t engelska (och p sikt ven andra spr k) i skolan. Sedan r 1988 l mnas inom ramen f r Svenska institutets s.k. l rarstipendier (behandlade i avsnitt 2.2) ett st d till kommuner f r fortbildning av l rare f r att undervisa i olika mnen p fr mmande spr k. Ett kat intresse f r utbyteskontakter r att v nta. Undervisning p framf r allt engelska blir d n mer betydelsefull, inte bara f r svenska elever. S dan undervisning kan ocks g ra utbildning i Sverige mer tillg nglig och attraktiv ven f r utl ndska ungdomar, som vill f rl gga n gon del av sina studier hit. Det r viktigt att s ka g ra vad som g r f r att underl tta den msesidighet som r en grundprincip bl.a. f r EG:s olika utbildningsprogram. Regeringen delar den bed mning som utredningen g r att ansatsen att starta med endast n got eller n gra mnen r lovv rd. En s dan verksamhet kan sm ningom byggas ut allt eftersom man ser vad de lokala f rh llandena till ter. Detsamma g ller f r de st llen, d r man kanske t.o.m. n jer sig med att pr va sig fram i delar av mnen under en enstaka rskurs, n r ett visst moment eller t.ex. ett historiskt dokument behandlas. Redan denna mer anspr ksl sa ansats har ett givet v rde. R tt bedriven kan "bilingual education" bli ett v rdefullt medel f r en praktisk internationalisering av den svenska skolan. Fortbildning kan h r spela en viktig roll. Regeringen ser det d rf r som naturligt att nu ut ka den riktade insatsen i form av ett s rskilt st d till kommuner som sj lva r beredda att prioritera fortbildning f r att bedriva "bilingual education".

2.4 Elevutbyten

2.4.1 Ett breddat urval av l nder f r svenska elevers utlandsstudier Regeringens bed mning: Det r l mpligt att ta upp diskussioner med ber rda organ i f rsta hand i EG-l nderna om utbytesprogram p gymnasieniv . En grundl ggande ambition b r vara att ge reella f ruts ttningar f r svenska gymnasister att f rl gga upp till ett studie r till utlandet.

Utredningens f rslag: verensst mmer i huvudsak med regeringens bed mning. Remissinstanserna: Flera instanser har velat se ett bredare urval europeiska l nder n de av utredningen s rskilt prioriterade Frankrike och Tyskland. Sk len f r regeringens bed mning: Regeringen vill lika litet som utredningen f rringa v rdet av ett rs studier i t.ex. USA eller Australien f r svenska ungdomar. I likhet med utredningen konstaterar vi samtidigt att det i perspektivet av den v steuropeiska integrationen och Sveriges f rh llande till den r utomordentligt angel get att ka antalet svenskar med goda kunskaper i de dominerande europeiska spr ken och med goda insikter i kultur- och samh llsf rh llanden i EG-l nderna. 2.4.2 F rb ttrat mottagande av elever fr n utlandet Regeringens bed mning: F ruts ttningarna f r att ta emot elever fr n utlandet i gymnasieskolan b r f rb ttras genom att deras m jligheter till introduktionskurser i svenska kas. De medel som redan finns till Skolverkets f rfogande f r detta ndam l b r ut kas.

Utredningens f rslag: Utredningen har f reslagit dels en ordning med "extra" elever, dels m jligheter till s rskilda statsbidrag f r kommuner, som tar emot s dana elever. Kommunerna borde ocks uppmanas att f r sina ungdomar ge bidrag, motsvarande interkommunal ers ttning f r svensk gymnasieutbildning, till i varje fall s dan utl ndsk utbildning p gymnasieniv , som saknar motsvarighet i Sverige. Remissinstanserna: Skolverket och ett antal kommuner har avvisat eller varit tveksamma till att teruppta ordningen med "extra elev". I fr ga om s rskild ers ttning till mottagande kommuner har Pite kommun f rordat ett stimulansbidrag l gre n den interkommunala ers ttningen, eftersom mottagandet av elever fr n utlandet nd sker "p marginalen". Skolverket, L rarnas riksf rbund och utbytesorganisationen Youth For Understanding har alla f rordat introduktionskurser i svenska f r utl ndska elever. Sk len f r regeringens bed mning: F ruts ttningarna f r att svenska ungdomar skall f studera i andra l nder f rb ttras, om den svenska skolan ocks tar emot ungdomar fr n dessa l nder. Exempelvis bygger EG:s utbytesprogram p utbildningsomr det i princip p en s dan reciprocitet i kontakterna. D rf r beh ver mottagandet av utbyteselever i gymnasieskolan stimuleras. F rutom genom den redan behandlade "bilingual education" kan detta g ras genom att vidareutveckla och sprida de introduktionskurser i svenska f r utl ndska g stelever som inr ttades f r n gra r sedan. Detta kan t.ex. med f rdel g ras i samordning med utbytesorganisationerna. Detta har ocks f rordats av vissa remissinstanser. Utredningen har f reslagit ett terinf rande av begreppet "extra elev" och att s rskilda bidrag skulle l mnas till kommuner som tar emot fler elever fr n utlandet n de s nder iv g egna utomlands. Enligt regeringens uppfattning skulle regleringar av detta slag inte ge tillr ckligt stora f rdelar f r att uppv ga nackdelarna av s dana ingrepp i ett system d r kommunerna skall ha det fulla driftansvaret. 3 Tillgodor knande av utlandsstudier Regeringens f rslag: En elev som har p b rjat utbildning p ett program i gymnasieskolan skall ha r tt att fullf lja sina studier p det aktuella programmet i kommunen eller inom samverkansomr det eller i f rekommande fall inom landstingsomr det efter h gst ett rs studieavbrott f r studier utomlands. Detsamma b r g lla den elev som har p b rjat utbildning p en gren p ett program. I det fall eleven n r han togs in p ett program har getts en garanti f r att senare tas in p en viss gren skall eleven vara tillf rs krad r tt att fullf lja sina studier p den aktuella grenen om inte kommunen eller landstinget n r garantin gavs har gjort ett uttryckligt f rbeh ll om annat.

Utredningens f rslag: verensst mmer i huvudsak med regeringens f rslag. Remissinstanserna: En r tt f r eleven att terkomma till sin skola efter ett rs utlandsstudier synes inte m ta n got motst nd hos remissinstanserna. De r d remot mer delade i fr ga om tillgodor knandet av utlandsstudier. S v l Falu som Haninge kommuner betonar problemen i det praktiska hanterandet och f rordar ordentlig kontroll. Svenska kommunf rbundet och Sundsvalls kommun vill inte se n gon f rordningsreglering p omr det, n got som d remot f rordas av Malm kommun. Sk len f r regeringens f rslag: Det finns i dag inte n got i g llande best mmelser som f rhindrar eller stimulerar tillgodor knande av utl ndsk utbildning f r en elev som terv nder efter studier utomlands. Normalt r det skolledningen vid den mottagande skolan som tar st llning till fr gan om tillgodor knande av utlandsstudiers inneh ll och meritv rde och om hur den terv ndande elevens fortsatta studier skall se ut. Utredningen konstaterar ocks att tillgodor knandet av utlandsstudier i dag r f rh llandevis begr nsat. Ett antal skillnader har bidragit till detta: Antalet mnen r ofta v sentligt st rre p en studiev g i Sverige n inom motsvarande utbildningar i andra l nder. Behovet av att ta igen kunskaper i mnen som eleven inte l st under utlands ret blir d rf r normalt s omfattande, att eleven m ste forts tta studierna, d r de avbr ts. ven inneh llet i de mnen som studerats under utlands ret kan skilja sig avsev rt fr n motsvarande inneh ll i den kurs elevens kamrater under tiden l st hemma i Sverige. S rskilt g ller detta i fr ga om studier vid den vanligaste skolformen f r svenska gymnasister utomlands - den amerikanska High School, d r de mnen eleverna v ljer ofta helt saknar motsvarighet i Sverige. D rtill kommer att High School niv m ssigt inte motsvarar den svenska gymnasieskolan. Utredningen uppm rksammar ocks att studieuppeh ll f r ett rs studier utomlands i dag inte alltid garanterar eleven en plats vid hemkomsten i samma skola. Utredningen ger exempel p att elever t.o.m. tvingats byta kommun f r att f terv nda till den studiev g de l mnat. Utifr n det allm nna internationaliseringsm let b r, som utredningen f reslagit, samh llet st dja enskilda ungdomars ambitioner i fr ga om utlandsstudier genom att de garanteras sin plats p samma program i sin kommun, n r de kommer tillbaka. Enligt 5 kap. 16 och 20 §§ skollagen (1985:1100) har den som har p b rjat ett program i gymnasieskolan r tt att fullf lja sin utbildning p programmet. Regeringen eller den myndighet som regeringen best mmer f r enligt 5 kap. 19 § skollagen f reskriva vad som kr vs f r att flytta till h gre rskurs och begr nsningar i r tten att g om rskurser. Best mmelserna avser situationer d r det r fr ga om att fullf lja studierna i ett sammanhang. Som en sj lvklarhet har ocks framst tt att den som till f ljd av sjukdom eller skada tvingas till avbrott skall f fullf lja sin gymnasieutbildning. D remot finns inte n gon best mmelse som klart ger r tt att efter ett frivilligt avbrott teruppta studierna. Med h nsyn till den vikt regeringen l gger vid att utlandsstudier stimuleras r det rimligt att en s dan r tt uttryckligen ges f r den som terv nder efter s dana studier. R tten b r dock inte g lla vid l ngre avbrott n ett l s r. Mot bakgrund av vad nu anf rts f resl s att det i 5 kap. 16 och 20 §§ skollagen tas in en best mmelse om r tt f r den som p b rjat utbildning p ett program att fullf lja sina studier p programmet i kommunen eller inom samverkansomr det eller, om utbildningen har ett landsting som huvudman, inom det landstingsomr det efter ett studieavbrott p ett l s r f r studier utomlands. Med program avses s v l nationella som specialutformade och individuella. I prop. 1990/91:85 s. 67 anf rde statsr det Persson att sedan en elev v l tagits in p en viss gren skall han givetvis f g kvar d r och inte mot sin vilja flyttas ver till en annan gren. Detta bed mde statsr det som en s sj lvklar sak att den inte beh vde regleras i lag. I likhet h rmed b r det anses sj lvklart och inte beh va vara n dv ndigt att reglera i lag att den elev som har tagits in p en gren och d refter g r ett studieavbrott om h gst ett l s r f r studier utomlands skall ha r tt att fullf lja utbildningen p den aktuella grenen. D remot b r det regleras i lag n r det g ller en elev som har kommit in p ett program och kommunen har gett eleven garanti att senare tas in p en viss gren. Den eleven skall vid ett studieavbrott f r utlandsstudier vara tillf rs krad att efter terkomsten kunna fullf lja utbildningen p den aktuella grenen. F r att kommunerna inte skall tveka att ge en grengaranti n r det g ller grenar som inte anordnas varje r, b r det emellertid inf ras en m jlighet f r kommunerna att, i samband med att grengarantin ges, g ra ett f rbeh ll som inneb r att garantin inte g ller om eleven g r s dana l ngre studieavbrott som det nu r fr ga om. Detsamma g ller naturligtvis om det r ett landsting som gett grengarantin. Av praktiska sk l kan en s dan r tt inte garanteras elever som g r p de linjer som nu r under avveckling. En verg ngsbest mmelse b r s ledes inf ras som inneb r att r tten att fullf lja utbildningen efter ett studieavbrott f r studier utomlands endast g ller f r de elever som g r p ett program i gymnasieskolan. Detta utg r ett undantag fr n best mmelserna i punkt 6 i verg ngsbest mmelserna till lagen (1991:1107) om ndring i skollagen (1985:1100) d r det stadgas att best mmelserna som g ller program ven skall g lla f r linjer. De kunskaper och erfarenheter som en elev har skaffat sig under utlandsstudier utg r en viktig del av den samlade kompetens som eleven har f rv rvat under sin studietid, oavsett hur mycket av utlandsstudierna som direkt kan tillgodor knas. F r arbetsgivare och andra avn mare r det viktigt att f en s fullst ndig bild som m jligt av elevens kunskaper och f rdigheter. Det b r d rf r av avg ngsbetyget fr n gymnasieskolan framg om en elev har haft ett l ngre studieuppeh ll f r studier utomlands och vilken karakt r och omfattning dessa studier haft. De f r ndringar som nu inf rs betr ffande b de den gymnasiala utbildningen och universitetsutbildningen ger i flera avseenden nya f ruts ttningar f r att l sa de fr gor som har med tillgodor knande att g ra. Den nya gymnasieskolan inneh ller utrymme f r individuella val och f r lokala till gg. Detta kan, som utredningen visat, utnyttjas planm ssigt i samband med utlandsstudier: dels genom att en del av sj lva utlandsstudierna betraktas som individuellt eller lokalt val, dels genom att utrymmet tas i anspr k f r den terl sning som r n dv ndig efter en utlandsperiod. I det senare fallet kan samverkan med komvux ocks vara en framkomlig v g. Den nya gymnasieskolan, samverkansm jligheterna med komvux och h gskolans kade frihet i fr ga om antagningskrav b r leda till en minskad koppling mellan ena sidan studiev gar, rskurser, mnen och betyg i gymnasieskolan, andra sidan h gskolans tilltr deskrav. Rent allm nt r det v sentligt att dessa m jligheter tas till vara f r dem som delvis bedrivit sina gymnasiestudier utomlands. F r gymnasieskolornas och h gskolornas m jligheter att bed ma meritv rdet av olika utlandsstudier r det givetvis viktigt, att det finns l tttillg nglig information om utbildningar p olika niv er i ber rda l nder. Hith rande fr gor pr vas i det f rut n mnda utredningsarbetet om ansvarsf rdelning mellan ber rda myndigheter m.fl. inom Utbildningsdepartementets omr de. Som resultat av detta b r informationssystem och informationsmaterial utvecklas, som kan bli av stor betydelse f r bed mningar i gymnasieskolan och h gskolan i fr ga om meritv rdet av utl ndska studier. Till detta ansluter ocks f rslaget i avsnitt 2.2 om Skolverkets uppgifter till st d f r skolans internationella kontakter. Inom ramen f r detta blir det naturligt f r Skolverket att till hj lp f r skolledningarna i deras bed mningar g ra j mf relser mellan de nya gymnasieprogrammen i deras grundutformning och de utbildningar som r de vanligast f rekommande f r svenska gymnasister som studerar ett r i utlandet. I ett s dant sammanhang b r det ocks - som en viktig och av flera remissinstanser nskad biprodukt - bli b de m jligt och l mpligt att l sa fr gan om en auktoriserad och enhetlig utformning av en engelsk version av betygsdokumenten fr n gymnasiets program. Centrala f reskrifter varken b r eller kan utformas f r hur olika slag av utl ndska studier skall tillgodor knas. D remot r det viktigt att skapa b ttre f ruts ttningar f r att g ra utlandsstudier p gymnasial niv m jliga att tillgodor kna.

4 Vissa vriga fr gor om skolan i Sverige

4.1 Internationell studentexamen

International Baccalaureate (IB)

Syfte och organisation

IdÂen till internationellt godk nda skolor med studieprogram f r studerande i en v rld med allt st rre r rlighet v cktes omkring r 1960 av l rare vid internationella skolor. r 1970 b rjade universitet och nationella skolmyndigheter att j mst lla IB-examen med nationella examina. IB r en utbildning som leder till examen godk nd f r intr de till universitet i alla l nder som valt att ansluta sig till systemet. En elev vid en IB-skola som flyttar till ett annat land skall kunna forts tta sina studier i det nya landets IB-skola. IB administreras centralt av en internationell organisation med kontor i GenÁeve International Baccalaureate Office, (IBO). Dess legala status r en stiftelse under uppsikt av Schweiz federala regering. The Council of Foundation, som best r av f retr dare f r dels l nderna med IB-skolor, dels skolorna, beslutar om generell policy och the Executive Committee (EC) ansvarar f r att f ra ut stiftelsens policy. L roplans- och examinationsfr gor sk ts av en l roplansn mnd vari ing r chefexaminatorer. IB-examination h lls tv g nger om ret, p v ren f r norra och p h sten f r s dra halvklotet. Skriftliga prov sker p samma dag ver hela v rlden. Proven utformas, s nds ut och r ttas av organisationen. Arbetsspr ken r engelska, franska och spanska. Endast l rob cker godk nda av IBO f r anv ndas i undervisningen.

IB-l roplan

IB-l roplanen best r av sex mnesgrupper; Language A och B (ett f rsta spr k - inkl. studier valda fr n v rldslitteraturen - och ett andra spr k eller nnu ett f rsta spr k), Study of Man in Society (Historia, Geografi, Ekonomi, Filosofi, Psykologi, Socialkunskap, Handelskunskap), Experimental (Biologi, Kemi, Till mpad Kemi, Fysik, Naturkunskap), Matematik, ett av f ljande mnen (som kan ers ttas med n got av tidigare n mnda mnen) Art/Design, Musik, Latin, klassisk grekiska, Datorstudier eller en skolbaserad uppsats godk nd av IBO. F r studier vid IB m ste en elev dels v lja minst sex mnen varav minst tre men h gst fyra av mnena f r h gre niv och vriga p l gre niv , dels bifoga en uppsats i ett av l roplanens mnen dels ock f lja en kurs i Theory of Knowledge (100 tim). Eleven m ste ocks delta i CAS (Creativity Action and Service), ett meningsfullt schemalagt fritidsprogram som inkluderar att g ra n got f r andra m nniskor. I Sverige finns IB-utbildning i dag i * Stockholm (fr msta rekryteringsbas r utl ndska diplomaters barn), * G teborg (fr mst med tanke p m nga utl ndska tj nstem ns barn) * Sigtunaskolan Humanistiska L roverket (fr mst med tanke p barn med i utlandet bosatta svenska f r ldrar). Utbildningen sker i alla tre fallen p engelska. IB omfattar tv l s r, men i Sverige till mpas tre l s r, varav r ett som ett introduktions r. IB-utbildning r en kostnadskr vande utbildning. Utbildningarna i Stockholm och G teborg sker vid sidan av resp. kommuns gymnasieskola, eftersom det bl.a. r n dv ndigt f r kommunen att kunna ta ut avgift, vilket inte r till tet i den kommunala gymnasieskolan. Avgiften f r motsvara h gst kommunens kostnad reducerat med statsbidrag. Avgifter till IBO f r studier enligt IB best r av dels rsavgift f r skolan (anslutningsavgift), f r n rvarande 10175 schweizerfranc, dels examensavgift (baskostnad f r alla som g r upp i examen) 20000 schweizerfranc per skola dels ock en per capitaavgift p f r n rvarande 175 schweizerfranc/elev som g r upp i examen. Den svenska staten betalar till IBO innevarande budget r ett belopp som f r n rvarande t cker dels anslutningsavgiften, dels baskostnaden, dels per capitaavgiften f r eleverna i rskurs tre vid de tre skolorna. Skolorna betalar sj lva resterande avgifter. Vidare l mnas s rskilt statsbidrag till utbildningsanordnarna. Hittills har f r start av IB kr vts godk nnande f rutom fr n IBO ocks av regeringen och riksdagen. Tre orter har hittills ansetts fylla behovet av s dan utbildning i Sverige. Vid intagning till h gskola behandlas elever med IB-examen p samma s tt som andra studerande med utl ndska betyg, dvs. deras betyg ekvivaleras till svensk niv . I Finland bed mer regeringen landets behov av antal IB-skolor och betalar s rskilt statsbidrag vid sidan av det generella bidraget. Danmark har liknande till mpning.

Regeringens f rslag: En kommun f r forts ttningsvis, vid sidan av sin gymnasieskola, anordna IB-utbildning utan godk nnande av regeringen. Staten skall betala basavgifterna till IBO. Om en elev v ljer att g en IB-utbildning r hemkommunen skyldig att betala ers ttning f r kostnaderna f r utbildningen. Om inte parterna kommer verens om annat skall hemkommunen betala den ers ttning f r kostnaderna som regeringen best mmer. Hemkommunen r inte skyldig att erbjuda den elev, som har g tt igenom en IB-utbildning, ytterligare gymnasieutbildning. En best mmelse av denna inneb rd b r inf ras i skollagen. Utbildningsanordnaren har r tt att ta ut en sk lig avgift av eleven f r utbildningen. Statsbidrag till basavgifterna till IBO och ers ttning fr n elevens hemkommun b r ocks kunna utg till frist ende skolor som anordnar IB-utbildning, under f ruts ttning att den utbildningen r st lld under statlig tillsyn.

Utredningens f rslag inneb r att en kommun i forts ttningen endast skall beh va ha ett godk nnande av IBO i GenÁeve. IB-studierna skall likst llas med studier p nationella program i gymnasieskolan och skall betraktas som ett regulj rt alternativ i gymnasieskolan. Remissinstanserna finner i allm nhet f rslaget positivt men har framf rt vissa inv ndningar. Falu kommun anf r att f rslaget tycks inneb ra att IB blir ett alternativ till gymnasieprogram, som Skolverket ej har vare sig tillsyn eller n gon kontroll ver och anser att Skolverket naturligt b r kopplas in ven p detta programalternativ. G teborgs kommun tillstyrker f rslaget att IB-utbildningen inordnas i det regulj ra utbildningssystemet men anser att reglerna f r intagning av svensktalande elever i h gskola/universitet b r ses ver. Extra statsbidrag b r tillf ras kommuner som anordnar IB, om en internationellt h g utbildningskvalitet skall kunna h llas. Malm kommun ser positivt p f rslaget om IB som ett alternativ likv rdigt med de nationella programmen. Kommunen anser dock att det beh vs statligt st d till kommuner som anordnar IB. Tillg ng till l rare med goda spr kliga kunskaper r cker inte. Stockholms stad har inget att inv nda mot en stimulering av undervisning i olika mnen p fr mmande spr k men konstaterar att f reslagna f rs mringar f r IB-utbildningen f r fr mst stora ekonomiska konsekvenser. Skolverket anser att i anslutning till IB b r ocks ansvar, kostnader och omfattning f r en variant av IB tas upp n mligen BaccalaurÂeat Áa option international som ges i Saint Germain en Laye utanf r Paris (BOI) och vid LycÂee francais Saint-Louis i Stockholm. Sk len f r regeringens f rslag: Internationaliseringsutredningens f rslag att en kommun i forts ttningen endast skall beh va ha ett godk nnande av IBO i GenÁeve f ruts tter att avsteg g rs fr n l roplanen f r den regulj ra gymnasieskolan ifr ga och fr n principen att undervisningen skall ske p svenska. Enligt best mmelser i gymnasief rordningen m ste regeringens medgivande inh mtas om ett helt program skall ges p ett annat spr k. Det f ruts tter ocks till gg i intagningsbest mmelser och i betygsbest mmelser. En kommun kan inte heller ta ut avgifter, enligt nuvarande lagreglering. Eftersom det blir allt vanligare att svenska familjer f r l ngre eller kortare perioder tj nstg r utomlands, r det viktigt att deras ungdomar kan f en utbildning p gymnasial niv som inte hindrar eller begr nsar familjens m jlighet att flytta eller att byta tj nstg ringsort. D rf r b r den kommun som bed mer att underlag finns f r att starta IB-utbildning, och naturligtvis efter godk nnande av IBO, kunna f anordna s dan. Denna utbildning b r dock som hittills f ske vid sidan av den regulj ra gymnasieskolan. Utbildningen b r dock omfattas av Skolverkets tillsyn. Om en elev v ljer att g en IB-utbildning i Sverige, b r hemkommunen vara skyldig att betala ers ttning f r kostnaderna f r utbildningen. D rmed inskr nks inte m jligheterna att g IB-utbildning till att i praktiken endast g lla dem som bor i en kommun d r s dan utbildning anordnas. Hemkommunen b r dock inte vara skyldig att erbjuda en elev som har g tt igenom en IB-utbildning, en annan gymnasieutbildning. Best mmelserna i 5 kap. 5 och 13 §§ skollagen (1985:1100) b r s ledes ndras s att det framg r att hemkommunen inte r skyldig att erbjuda den elev som har valt att g en utbildning, som leder fram till examen International Baccalaureate en utbildning i den vanliga gymnasieskolan. Det b r vidare inf ras en ny best mmelse i 5 kap. skollagen (26a §) som reglerar kommunens skyldighet att betala ers ttning f r utbildningsanordnarens kostnader. Hemkommunens skyldighet att betala ers ttning till den som anordnar IB-utbildning b r rimligen begr nsas i olika h nseenden. F rst och fr mst b r skyldigheten omfatta endast IB-utbildningen f r s dana elever som, n r de b rjade IB-utbildningen, kunde ha gjort anspr k p att f gymnasieutbildning av sin hemkommun. De f r s lunda inte redan ha g tt en gymnasieutbildning och de m ste dessutom ha b rjat sin IB-utbildning senast under det f rsta kalenderhalv ret det r de fyller 20 r. En elev som vid IB-utbildningens b rjan uppfyllde dessa villkor b r hemkommunen d remot vara skyldig att betala hela IB-utbildningen f r, eftersom den tr der i st llet f r en gymnasieutbildning som kommunen annars varit skyldig att ge. Vidare skall kommunen endast vara skyldig att betala till de utbildningsanordnare f r vilka staten betalar avgifterna till IBO. D rigenom vinner man fr n kommunen en kontroll att utbildningen r godtagen av IBO. I f rsta hand b r elevens hemkommun och utbildningsanordnaren komma verens om hur stor ers ttning som skall betalas. Om de inte kan komma verens om ers ttningen skall den ers ttning betalas som regeringen eller den myndighet som regeringen best mmer, har beslutat. Regeringen b r kunna fastst lla olika ers ttningsbelopp f r olika fall, bl.a. med h nsyn till att s rskilt statsbidrag kan utg till vissa anordnare av IB-utbildning. Regeringen anser att staten skall betala den s rskilda avgiften som betalas till IBO (anslutningsavgift per skola, basavgift per skola och per capitaavgift per elev i examen) f r s v l nu befintliga tre IB-skolor som tillkommande skolor. En kommun, som f tt godk nnande av IBO och som avser starta s dan utbildning m ste d rf r informera Skolverket h rom. Enligt v r bed mning kommer inte IB-utbildning i Sverige att f n gon st rre spridning dels eftersom det r fr ga om en kr vande utbildning, dels p grund av de kade m jligheterna till internationalisering av den regulj ra gymnasieundervisningen. ven frist ende skolor som anordnar IB-utbildning b r kunna f statsbidrag till avgiften till IBO. En f ruts ttning f r detta b r rimligen vara att den frist ende skolan f r IB-utbildningen st lld under statlig tillsyn. F r detta fordras att den anm ls till Skolverket och att Skolverket finner klarlagt att utbildningen r godtagen av IBO. En annan f ruts ttning f r att staten skall bidra till IBO-avgiften f r frist ende skolor m ste vara att IB-utbildningen h lls skild fr n annan utbildning som tnjuter offentliga bidrag. N r det g ller regleringen i skollagen av hemkommunernas skyldighet att betala ers ttning till anordnaren av IB-utbildning kan fr n lagteknisk synpunkt synas principiellt mest riktigt att reglera fallet med kommunal anordnare och frist ende anordnare var f r sig. Regleringen kan emellertid enligt v r uppfattning g ras s kortfattad att den med f rdel kan g ras i ett sammanhang. Regleringen b r d tas in i det nuvarande 5 kap. skollagen. Enligt regeringens mening r det viktigt att utl ndska familjer bosatta i Sverige f r l ngre eller kortare tid kan f gymnasieutbildning f r sina ungdomar i en form som om och n r familjen flyttar till ett annat land underl ttar f r dem att verg till utbildning d r. Vid s dana f rh llanden r IB, vars syfte r just detta, en utm rkt l sning. P samma s tt r IB-utbildningen vid Sigtunaskolan Humanistiska L roverket ett utm rkt alternativ f r svenska barn till familjer bosatta i utlandet. Det s rskilda statsbidrag, som l mnas till befintliga tre IB-skolor, b r d rf r l mnas i of r ndrad omfattning. N got s rskilt statsbidrag f resl s d remot inte f r tillkommande IB-skolor.

4.2 Insatser f r barn och ungdomar som skaffat sig f rdighet i fr mmande spr k utomlands Regeringens bed mning: Hemv ndande elevers spr kf rdigheter b r tas tillvara och utvecklas fr n den niv de har n r eleverna intr der i den svenska skolan.

Utredningens f rslag: verensst mmer i huvudsak med regeringens bed mning. Remissinstanserna: Uttalar st d f r f rslaget. Sk len f r regeringens bed mning: Med en kande internationalisering kommer alltfler barn och ungdomar att under vistelser med f r ldrar utomlands f m jlighet att l ra sig ett fr mmande spr k. En s dan spr kf rdighet, som f rv rvas p plats, kommer att ha ett s rskilt v rde f r b de individen och det samh lle han eller hon skall verka i. Det r d rf r viktigt att tillf lle ges att underh lla och vidareutveckla en s dan spr kf rdighet. En utg ngspunkt b r d rvid fr n skolans sida vara att p samma s tt ta h nsyn till utlandsstudier och organisera studierna individuellt f r dessa elever som f r de elever som t.ex. studerat utomlands under ett r (avsnitt 3). En elev med goda kunskaper i ett spr k och om det aktuella landets realia och kultur kan tillf ra mycket till den regulj ra undervisningen i spr ket. Det r angel get att skolorna, i princip skolledningarna, pr var de st dm jligheter som kan finnas i varje enskilt fall, n r en elev vill f hj lp med att bevara och utveckla en spr kf rdighet som, kanske under en l ngre tid, har f rv rvats p plats. Som utredningen p pekar r det emellertid om jligt att reglera detta i konkreta f reskrifter. Ett viktigt incitament f r att elever skall vilja forts tta mot h gre niv er i spr kf rdighet, trots att de redan klarat av vad skolan egentligen kr ver, r givetvis att den h gre kompetensen kan dokumenteras p ett p tagligt s tt. Med ett m lrelaterat betygssystem b r f ruts ttningar finnas att p ett r ttvist s tt beskriva och ven premiera en s dan h gre kompetens. Om detta blir m jligt, kommer f rhoppningsvis ett st rre antal elever att v lja att forts tta sina spr kstudier och d rigenom ocks bli en god resurs f r undervisningen i stort.

5 Undervisning av utlandssvenska barn och ungdomar

Bidrag till svensk undervisning i utlandet har i olika former utg tt sedan r 1908. Med en kraftig kning av svensk industriell verksamhet i olika l nder i kombination med en kad svensk diplomatisk representation och en kad bist ndsverksamhet har behovet av svensk undervisning i utlandet f r medf ljande barn och ungdomar kat sedan mitten av 1960-talet. Det statliga st det till undervisning av utlandssvenska barn och ungdomar syftar till att bereda dem undervisning p grundskole- och gymnasieniv eller, om de g r i utl ndska skolor, undervisning i svenska och om Sverige f r att underl tta deras terg ng till undervisning i Sverige efter utlandsvistelsen. Utlandsundervisningen omfattar innevarande l s r skolor p n stan 40 platser i fyra v rldsdelar. H gstadieundervisning i skolform bedrivs p sex platser, n mligen Bryssel, London, Paris, Fuengirola, Madrid och Nairobi, och sj lvst ndig gymnasieundervisning fr.o.m. innevarande l s r i Bryssel. Vid vriga skolor bedrivs h gstadie- och gymnasieundervisning i form av korrespondensundervisning. Som f ljd av en verenskommelse mellan ber rda regeringar finns ocks finska och norska elever i de svenska utlandsskolorna. F r l s ret 1991/92 uppgick elevantalet i utlandsskolorna till drygt 1 200. Antalet elever i korrespondensundervisning var ca 500 och i kompletterande svensk undervisning ca 2 650. Statsbidrag fr n anslaget Bidrag till svensk undervisning i utlandet m.m. l mnas enligt f rordningen (1978:591) om statsbidrag till svensk undervisning i utlandet (omtryckt 1988:830), i det f ljande ben mnd utlandsskolef rordningen, f r n rvarande till f ljande kostnadsslag och ndam l med anknytning till utlandsskolorna: - kostnader f r l rarl ner som i princip motsvarar l nen f r motsvarande anst llning som l rare vid svensk grundskola (grundresurs) samt f r kompletterande undervisningstimmar (kompletteringsresurs), - kostnader f r ATP-avgifter, - lokalkostnader med 60 % av rskostnaden f r n dv ndiga undervisningslokaler och - s rskilt driftbidrag med 16 % av l nekostnader och vissa pensionskostnader. Enligt samma f rordning l mnas ocks bidrag till - kostnader f r korrespondensundervisning p h gstadie- och gymnasieniv samt material f r denna undervisning enligt avtal mellan Skolverket och Liber-Hermods och - kompletterande svensk undervisning. Statsbidrag enligt s rskilda f reskrifter l mnas - till kostnader f r resor i samband med l rares flyttning och - till kommun som i sin grundskola eller gymnasieskola har tagit emot barn med utlandssvenska f r ldrar. Dessutom g rs omf ring till statsbudgetens inkomsttitel Statliga pensionsavgifter netto av medel motsvarande pensionskostnader f r s dan l rare vid utlandsskola som har pensionsr tt enligt f rordningen (1991:1427) om tj nstepension f r vissa arbetstagare med icke-statlig anst llning. Till svenska sektionen vid LycÂee International i Saint-Germain-en-Laye l mnas statsbidrag enligt s rskilt regeringsbeslut. Det samlade statliga bidraget till svensk undervisning i utlandet m.m. uppg r f r budget ret 1992/93 till ca 54 miljoner kronor. Av dessa medel disponeras en mindre summa av Svenska institutet f r bidrag till Riksf reningen Sverigekontakt f r f rmedling och distribution av l romedel m.m. till svenskundervisning p alla niv er i utlandet. 5.1 Beh righet Regeringens bed mning: Nuvarande best mmelser om vilka barns undervisning som st det skall avse b r g lla ven i forts ttningen.

Utredningens f rslag: Utredningen f resl r att statsbidrag till undervisning av utlandssvenska barn och ungdomar skall l mnas f r barn och ungdomar som r svenska medborgare, r bosatta utanf r Sverige och har svenska som normalt umg ngesspr k med minst en av sina f r ldrar (v rdnadshavare). Remissinstanserna: Skolverket, som tillstyrker utredningens f rslag, menar att ven ett system d r barnets status r avg rande f r beh righet i vissa fall kan upplevas som or ttvist. LO anser att nuvarande best mmelser b r g lla. vriga remissinstanser tillstyrker utredningens f rslag. Sk len f r regeringens bed mning: Vid ber kning av l rarresurser f r utlandsskolorna anges i 29 § utlandsskolef rordningen vilka elever som f r medr knas i underlaget. Dessa best mmelser r ocks till mpliga f r vilka elever som har r tt att kostnadsfritt f korrespondensmaterial p h gstadie- och gymnasieniv n. Enligt 29 § f r bara de elever medr knas f r vilka tminstone en av f r ldrarna r svensk medborgare och tminstone en av dem vistas i utlandet p grund av 1. tj nstg ring vid svensk myndighet eller organisation, 2. tj nstg ring vid internationell organisation, 3. tj nstg ring vid f retag med n ra anknytning till Sverige eller en i f rv g tidsbegr nsad tj nstg ring vid utl ndsk juridisk person, 4. studier eller forskning f r vilka studiemedel, stipendier eller l n utg r, 5. kulturarbete p vilket vederb randes huvudsakliga f rs rjning beror, eller 6. verksamhet i utlandet som i vrigt bed ms v sentlig f r det svenska samh llet. Om synnerliga sk l f religger med h nsyn till sociala f rh llanden f r ven andra elever medr knas. F r kompletterande svensk undervisning g ller dock endast att tminstone en av f r ldrarna r svensk medborgare. Utg ngspunkten vid fastst llande av kriterier f r s.k. beh riga elever har varit att utlandsvistelsen skall vara motiverad av det svenska samh llets intresse f r att svenskar med barn i skol ldern skall kunna rekryteras till olika slag av utlandstj nst. Utredningen bed mer att antalet barn, som i dag inte r statsbidragsgrundande men skulle bli det som f ljd av den f reslagna regel ndringen, inte r s stort. D remot tror utredningen att antalet familjer vilkas barn med nuvarande regler blir att anse som icke beh riga kommer att ka, i f rsta hand i V steuropa. I nuvarande statsfinansiella l ge anser regeringen att storleken p bidraget till utlandsskolorna b r knytas till det nationella intresse som kan finnas att st dja verksamheten. Regeringen f resl r d rf r att nuvarande best mmelser b r g lla ven i forts ttningen. Det b r vara Skolverket som i forts ttningen pr var vilka elever som skall anses beh riga p grund av sociala f rh llanden. D rvid b r endast de elever r knas med som verkligen har synnerliga sk l. S dana kan t.ex. vara att eleven m ste vistas i utlandet p grund av medicinska sk l eller att familjef rh llandena ndras under elevens skolg ng.

5.2 Utlandsskolorna

5.2.1 Allm nna grunder Regeringens f rslag: Utlandsskolornas verksamhet bedrivs s l ngt som m jligt enligt grunderna f r skolan i Sverige. L roplanerna f r grundskolan och gymnasieskolan till mpas. J mkningar av timplanerna kan g ras f r att ge undervisningen en mera internationell inriktning, f r att ge s rskilt utrymme t v rdlandets spr k och kultur och f r att underl tta samverkan med ett eller flera andra nordiska l nder.

Utredningens f rslag: verensst mmer med regeringens. Remissinstanserna har inga inv ndningar mot f rslaget. Sk len f r regeringens f rslag: Utlandsskolorna b r motsvara j mf rbara skolor i det svenska offentliga skolv sendet. Grundskolef rordningen (1988:655, omtryckt 1991:1083) och gymnasief rordningen (1992:394) b r d rf r ligga till grund f r deras verksamhet med den anpassning till de s rskilda f ruts ttningarna som r n dv ndiga. Det b r ocks klarare n hittills sl s fast att utlandsskolorna skall f lja l roplanerna f r den svenska skolan. Samtidigt finns det sk l f r att utlandsskolorna skall kunna j mka timplanerna ut ver vad som r generellt m jligt i Sverige. De tre s rskilda sk l f r j mkning som regeringen f resl r, anknyter till vad som redan i dag till mpas vid flera utlandsskolor. Inom ramen f r grundl ggande f reskrifter av regeringen om j mkningar b r det vara Skolverkets uppgift att meddela n rmare f reskrifter med sikte p att central pr vning av enskilda fall skall kunna undvikas. Regeringens best mmelser i detta avseende b r kunna tr da i kraft redan den 1 juli 1993. 5.2.2 Etablering Regeringens f rslag: Skolverket f r besluta om en utlandsskola skall vara ber ttigad till statsbidrag f r rskurserna 1-6. Regeringen beslutar om en statsbidragsber ttigad skola skall f fullt och sj lvst ndigt ansvar f r h gre rskurser i grundskolan resp. f r gymnasieundervisning. Studiebidrag inom studiehj lpen b r l mnas till de elever som deltar i gymnasieundervisningen.

Utredningens f rslag: Utredningen f resl r att regeringen f rklarar en skola ber ttigad till statsbidrag, men att Skolverket beslutar om skolan skall f ansvara f r h gstadie- resp. gymnasieundervisning. Vidare f resl r utredningen att en st rre eller mindre del av undervisningen eller handledningen inte beh ver ga rum vid skolan. Den kan i st llet organiseras genom att "moderskolan" samverkar med en eller flera andra skolor - utlandsskolor, skolor i v rdlandet eller skolor i Sverige - eller med en huvudman f r distansundervisning. Remissinstanserna: Skolverket anser att regeringen b r precisera kraven f r ett godk nnande. SIDA p pekar att samverkan mellan skolorna i Afrika kan vara sv r att genomf ra, eftersom flygf rbindelserna oftast fungerar b ttre med Europa n mellan m nga afrikanska l nder. Sk len f r regeringens f rslag: Enligt nuvarande best mmelser beslutar regeringen om inr ttandet av en utlandsskola. Som villkor g ller att elevantalet skall vara l gst tio p grundskolans l g- och mellanstadier. Skolverket bereds alltid tillf lle att yttra sig ver skolornas ans kningar. I de fall Skolverket tillstyrkt ans kningarna har regeringen beviljat statsbidrag under f ruts ttning att kravet p antalet elever uppfylls. I forts ttningen b r Skolverket besluta om statsbidrag till utlandsskolorna p l g- och mellanstadierna. Normalt b r, som utredningen f reslagit, minst tio elever p l g- och mellanstadierna kr vas f r att en skola skall kunna f statsbidrag, men n gon exakt gr ns b r inte fastst llas, utan varje rende om bidrag till en ny skola b r pr vas f r sig med h nsyn till s v l huvudmannens egna planer och satsningar, f ruts ttningarna p orten som det allm nna svenska intresset av skolan i fr ga. H gstadieundervisning har hittills endast bedrivits regulj rt p sex orter. I vriga fall har undervisningen bedrivits som korrespondensundervisning. Gymnasieundervisning har - med undantag f r skolan i Bryssel - endast bedrivits som korrespondensundervisning. Fr gan om i vilken form de h gre rskurserna i grundskolan och gymnasieundervisningen skall bedrivas r s viktig - b de fr n ekonomisk och pedagogisk synpunkt - att regeringen b r besluta i dessa fr gor. Beslutet b r innefatta vilka utbildningar som en utlandsskola f r anordna. Fr gan b r pr vas i det rliga budgetarbetet. En regulj r undervisning f r grundskolans h gre rskurser och p gymnasieniv m ste ha ett rimligt elevantal om undervisningen skall ske med den bredd i kursutbud som dessa niv er f ruts tter. F r n rvarande kr vs 14 elever p h gstadiet f r att statsbidrag till tv l rartj nster skall l mnas. N got exakt elevantal b r inte fastst llas utan elevantalet f r v gas in i den pr vning som g rs fr n fall till fall. Regeringen r inte beredd att nu formalisera en s dan modell f r samverkan som utredningen f reslagit. Det r rimligt och naturligt att utlandsskolor med begr nsat underlag och resurser samverkar med andra utbildningsanordnare, men samarbetet mellan de olika skolorna b r f v xa fram successivt och f rst efter ans kan fr n skolorna b r det bli aktuellt med beslut om en s.k. moderskola. Skolornas r tt att anordna regulj r undervisning i grundskolans h gre rskurser och p gymnasieniv b r tidsbegr nsas. D refter f r f rnyad pr vning g ras. De skolor som anordnar regulj r undervisning b r ocks ha r tt att utf rda slutbetyg fr n grundskolan resp. avg ngsbetyg fr n gymnasieskolan. De gymnasieelever som deltagit i Liber-Hermods korrespondensundervisning har av Centrala studiest dsn mnden betraktats som elever vid svensk skola och har d rigenom f tt studiebidrag under sin utbildningstid. Regeringen anser att de elever som deltar i gymnasieundervisning vid svensk utlandsskola skall ha r tt till studiebidrag ven om sambandet med Liber-Hermods bryts. Det b r vara regeringens uppgift att utf rda erforderliga best mmelser om detta. I n sta avsnitt (5.2.3) f resl s ett elevrelaterat statsbidrag f r utlandsskolorna. Bidraget b r utg ra ett allm nt finansiellt st d f r undervisningen. Skolorna f r sj lva besluta om hur undervisningen skall bedrivas i de h gre rskurserna av grundskolan och p gymnasieniv . I vissa delar av t.ex. gymnasieundervisningen har skolorna d frihet att utnyttja distansundervisning. Genom en s rskild verenskommelse den 15 september 1982 ( ndrad den 20 juni 1991) f rekommer ett samarbete p utlandsundervisningens omr de mellan Finland, Norge och Sverige. Enligt verenskommelsen f r i respektive lands utlandsskola vid best mmandet av l rarresurser r knas in ven elever fr n de andra l nderna. Respektive land betalar sedan en ers ttning till "v rdlandet". Regeringen har f r avsikt att unders ka m jligheterna att ut ka samarbetet till att ven omfatta skolor p gymnasieniv . 5.2.3 Statsbidrag till utlandsskolor Regeringens f rslag: Statsbidraget ber knas med ett belopp per elev i dels grundskoleundervisning, dels gymnasieundervisning, dels kompletterande svensk undervisning. Beloppen fastst lls av regeringen f r varje budget r. Statsbidraget utg r ett allm nt finansiellt st d till verksamheten vid utlandsskolan. Huvudmannen beslutar sj lv hur bidraget skall anv ndas. S rskilt statsbidrag l mnas med ett belopp motsvarande 75 % av skolans faktiska kostnader f r n dv ndiga undervisningslokaler.

Utredningens f rslag: verensst mmer delvis med regeringens f rslag. Utredningen f resl r dessutom att statsbidraget f r grundskole- resp. gymnasieundervisning i princip skall motsvara genomsnittskostnaden per elev i motsvarande undervisning i Sverige samt att kostnadsskillnader mellan olika skolorter beaktas genom att en del av schablonbeloppen indexber knas. Remissinstanserna: Remissinstanserna tillstyrker i stort sett utredningens f rslag. Svenska Utlandsskolors F rening (SUF) och F reningen f r Svenskar i V rlden anser att en ytterligare analys beh vs av vilka faktorer som skall utg ra underlag f r indexber kningar. Sk len f r regeringens f rslag: F r utlandsskolorna var det genomsnittliga statsbidraget l s ret 1991/92 ca 30 % av de samlade driftkostnaderna. terstoden t cks av elevavgifter samt bidrag fr n resp. skolhuvudman n rst ende organisationer och andra finansi rer. De tidigare statsbidragssystemen till det kommunala skolv sendet i Sverige, vilka nu inordnats i det kommunala utj mningsbidraget, innebar att staten stod f r ungef r 45 % av skolkostnaderna. I likhet med vad som h nt med det kommunala skolv sendet i Sverige b r ven f r utlandsskolornas del en avreglering ske. Statsbidraget f r undervisning b r ber knas f r olika undervisningsformer och kategorier, men huvudmannen b r f disponera de samlade medlen utan detaljreglering. Nuvarande statsbidrag f r l rarl nekostnader samt det s rskilda driftbidraget b r ers ttas med ett bidragsbelopp per elev. D ri b r inr knas ven det nuvarande bidraget f r kostnader i samband med l rares flyttning. Vid fastst llande av schablonbelopp b r regeringen verv ga om olika belopp skall anv ndas f r skolorna beroende p t.ex. storlek och geografisk bel genhet. Medelv rdet av elevantalen under de tre n rmast f reg ende l s ren b r utg ra grund f r ber kning av undervisningsbidragen f r s v l grundskole- som gymnasieundervisning f r ett visst l s r. Det b r vara regeringens uppgift att utf rda erforderliga verg ngsbest mmelser. Med en r rligare arbetsmarknad kan man utg ifr n att det blir vanligare att m nniskor erbjuds arbete utomlands. Detta kan f till f ljd att f retagens intresse f r att betala dyra skolavgifter minskar. Den h ga frekvensen kan ocks leda till att m nniskor med "vanliga" inkomster oftare f r m jlighet att arbeta utomlands. Det r d rf r rimligt att staten ger ett visst kat bidrag till utlandsskolorna s att elevavgifterna kan h llas p en l gre niv n i dag. En h jning av bidraget b r best mmas i samband med ber kningen av anslaget f r budget ret 1994/95. Lokalbidraget uppg r i dag till 60 % av rskostnaden f r de lokaler som beh vs f r undervisningen. F r elever som deltar i korrespondensundervisning l mnas inget bidrag f r lokalkostnader vid handledning. Som ett led i den samlade f rst rkningen av bidraget till utlandsskolorna f resl s en h jning av bidraget till 75 % av lokalkostnaderna. Statsbidrag f r kompletterande svensk undervisning l mnas i dag dels f r l rarl nekostnader, dels som ett allm nt driftbidrag. Bidraget uppg r i genomsnitt till ca 1 800-1 900 kronor per elev. Statsbidraget f resl s i forts ttningen schabloniseras och ber knas med i princip of r ndrat belopp per elev f r den kompletterande svenska undervisning som bedrivs av en svensk utlandsskola. Regeringen r inte beredd att f resl en indexreglering av viss del av bidraget till utlandsskolorna. Svenska Utlandsskolors F rening har i sitt yttrande, bl.a. utifr n synpunkter som framkommit fr n skolor i Afrika, framf rt att en ytterligare analys beh vs av vilka faktorer som skall utg ra underlag f r indexber kningar. Dessutom blir en indexreglering av anslaget tekniskt och administrativt kr nglig. Vidare kan or ttvisor uppst ven vid en indexreglering. Enligt utredningen kan en indexreglering genomf ras endast om en kraftig uppr kning sker av anslaget f r att inte negativa effekter skall uppst f r vissa skolor. Huvudmannen f r en utlandsskola skall ven i forts ttningen ha r tt att ta ut avgifter f r de kostnader som inte t cks via statsbidrag. Skolverket b r i sin tillsyn av utlandsskolorna bevaka att avgifterna r sk liga med h nsyn till de kostnader som skolorna har och de statsbidrag som l mnas. Regeringen har f r avsikt att i utlandsskolef rordningen inf ra en best mmelse om att i det fall Skolverket konstaterar missf rh llanden vid en skola skall Skolverket ha r tt att inneh lla viss del av statsbidraget. 5.2.4 Ledning och l rare Regeringens f rslag: En skola leds av en styrelse. Skolans styrelse f rordnar en rektor f r utbildningen. F r att kunna f rordnas som rektor skall man ha pedagogisk insikt som f rv rvats genom utbildning och erfarenhet. Skolans styrelse best mmer vilka l rartj nster som skall finnas. Betr ffande krav f r s dan tj nst g ller vad som f reskrivs i skollagen i fr ga om l rare i skolan i Sverige.

Utredningens f rslag: verensst mmer i huvudsak med regeringens. Utredningen f resl r att en styrelseledamot utses av den svenska beskickningen i landet. Utredningen f resl r dessutom att nuvarande best mmelse om att l rare vid utlandsskola skall tj nstg ra som l rare i skolv sendet i Sverige under minst tv av tta p varande f ljande r skall g lla ven i forts ttningen. Remissinstanserna: Skolverket anser att verket liksom hittills b r utse en ledamot i styrelsen. Skolverket och SUF pekar p sv righeterna att f rena fasta l rartj nster med kravet p tj nstg ring i Sverige. Skolverket anser att anst llningsfr gorna b r ses ver igen. H gskolan i V xj framf r att i st llet f r tj nstg ring i Sverige vore det nskv rt att Svenska institutet anordnade fortbildningskurser p ferietid f r denna l rargrupp s att personerna kan h lla sig Áa jour med svenskt skolv sende och att s dana kurser var obligatoriska. Sundsvalls kommun anf r att om schablonbidraget till utlandsskolorna ven skall innefatta motsvarigheten till kommunernas medel f r lokal skolutveckling b r kravet p tv rs tj nstg ring i Sverige inte regleras i f rordningstext.

Sk len f r regeringens f rslag:

Ledning

Best mmelserna om skolans styrelse b r inte ndras. Enligt regeringens uppfattning b r Skolverket ven i forts ttningen utse en ledamot i styrelsen. Enligt nuvarande best mmelser i 9 § utlandsskolef rordningen r det skolans styrelse som leder verksamheten. N gra statliga f reskrifter om rektor f r skolan finns inte. Som regel har skolorna dock f rordnat en person att fungera som rektor. Med de kade krav som st lls p utlandsskolan med ett schabloniserat statsbidragssystem r det rimligt att en rektorsfunktion f reskrivs. F r beh righet till den b r g lla detsamma som f r motsvarande funktion i den svenska skolan. Rektor kan utses bland l rarna vid en skola eller s rskilt. L rare

Antalet l rartj nster vid en utlandsskola best ms i dag av statsbidragssystemet. Enligt 18 § utlandsskolef rordningen skall 2 kap. 3-5 §§ skollagen (1985:1100) till mpas p dessa tj nster. F r l rare vid utlandsskola har vidare g llt att de skall tj nstg ra som l rare i skolv sendet i Sverige under minst tv av tta p varandra f ljande r, den s.k. sex rsregeln. I det f reslagna statsbidragssystemet ankommer det p skolans styrelse att ta st llning till hur tillg ngliga medel skall utnyttjas och f ljaktligen bl.a. bed ma behovet av och inneh llet i l rartj nster. Den uppdelning av statsbidragstj nster och lokala tj nster som finns i dag bortfaller s ledes. F r l rartj nsterna skall liksom hittills de generella beh righetsf reskrifterna f r l raranst llning i Sverige g lla. I 1993 rs budgetproposition (prop. 1992/93:100 bil. 9 s. 25) har f reslagits en ndring av 2 kap. 4 § skollagen (1985:1100) som bl.a. inneb r ett krav p att l rare inom det svenska offentliga skolv sendet skall ha n dv ndiga insikter i de f reskrifter som g ller f r det offentliga skolv sendet, s rskilt de f reskrifter som anger m len f r utbildningen, dvs. de nationella styrdokumenten f r skolan. Med en s dan skrivning i skollagen anser regeringen att kravet p tj nstg ring i Sverige under minst tv av tta p varandra f ljande r, den s.k. sex rsregeln, kan utg . Skolverket b r i sin tillsyn f sta stor uppm rksamhet vid att l rarna r f rtrogna med den svenska skolan. Om skolorna s nskar och den arbetsr ttsliga lagstiftningen i resp. land medger det kan tidsbegr nsade anst llningar nd till mpas i framtiden utan n gon svensk f reskrift om det. Som en service till skolorna b r Skolverket erbjuda dem att annonsera de lediga l rartj nsterna. Enligt nuvarande best mmelser skall Skolverket kung ra tj nsterna lediga. Tj nsterna b r ven forts ttningsvis tills ttas av skolans styrelse. D rvid b r ven h nsyn tas till meriter av s rskild betydelse vid den aktuella skolan, t.ex. visst slag av utlandserfarenhet. Av st rsta betydelse f r de svenska utlandsskolorna r att de kan rekrytera l rare fr n Sverige. F re kommunaliseringen av l rartj nsterna i Sverige fanns en f reskrift om att kommunerna borde ge l rare ledighet f r tj nstg ring vid utlandsskola. Under det senaste ret har det intr ffat att l rare v grats tj nstledighet av sin kommun f r att uppeh lla eller flytta till en tj nst vid utlandsskola. Enligt regeringens uppfattning r det av nationellt intresse att l rare ges tj nstledighet f r tj nstg ring vid utlandsskola f r att dessa skolor skall kunna fungera. Det borde ocks vara av v rde f r en kommun att ha l rare med erfarenheter fr n andra l nder, eftersom de vid terkomsten till Sverige kan utnyttjas i den egna skolans internationaliseringsverksamhet. Det borde d rf r vara en sj lvklarhet att kommunerna beviljar l rarna tj nstledighet. N gon statlig reglering som garanterar s dan r tt till tj nstledighet r dock f ga f renlig med kommunernas fullst ndiga arbetsgivaransvar f r l rarna och b r d rf r inte komma i fr ga. Hittills har staten betalat medel motsvarande pensionskostnader f r s dan l rare vid utlandsskola som har pensionsr tt enligt f rordningen (1991:1427) om tj nstepension f r vissa arbetstagare med icke-statlig anst llning. Med den allm nna avreglering som skett f r l rartj nster i Sverige b r det vara utlandsskolornas uppgift att svara f r l rarnas sociala f rm ner. F r en samordning av eventuella f rs kringar o.d. borde Svenska Utlandsskolors F rening som intresseorganisation kunna medverka. Det elevbaserade undervisningsbidrag som f resl s f r utlandsskolorna b r d rf r inkludera nuvarande bidrag f r l nekostnadsp l gg och till ggspensionsavgifter. Det b r vara regeringens uppgift att besluta om erforderliga verg ngsbest mmelser.

5.3 Distansundervisning Regeringens bed mning: Skolverket b r som hittills tr ffa verenskommelse med en huvudman f r distansundervisning (korrespondensundervisning) om ers ttning till denne f r s dan undervisning. verenskommelsen b r ocks s kerst lla att ett material f r distansundervisning f r grundskolans h gre rskurser finns tillg ngligt. Den som r beh rig, r i grundskole- eller gymnasie lder och inte r elev vid svensk utlandsskola, b r ha r tt att kostnadsfritt f material f r distansundervisning enligt den nyss n mnda verenskommelsen samt om m jligt delta i anordnad handledning.

Utredningens f rslag: verensst mmer delvis med regeringens. Utredningen f resl r att avtalet ven skall inkludera kostnader f r handledning som i varje enskilt fall kan organiseras p platsen. Remissinstanserna: Liber-Hermods anser att arbetsgivaransvaret f r handledare m ste l ggas p den lokala skolstyrelsen. Sk len f r regeringens bed mning: Enligt nuvarande ordning har den som inte r elev vid svensk utlandsskola och uppfyller villkoren om beh righet enligt 29 § utlandsskolef rordningen r tt att kostnadsfritt f material f r korrespondensundervisning enligt beslut av Skolverket. Skolverket sluter f r varje l s r avtal med Liber-Hermods om den ers ttning som skall l mnas f r de elever som har r tt till s dant material. Det r Skolverket som pr var om eleven r beh rig och betalar ut ers ttningen till LiberHermods f r elevens korrespondensmaterial. F r handledning fastst ller Skolverket varje l s r antalet l rarveckotimmar enligt f reskrifter i 36 § utlandsskolef rordningen utifr n antalet s.k. beh riga elever. Enligt regeringens bed mning b r, som redovisas n rmare i avsnitt 5.6, inte n got nytt centralt organ anf rtros f rdelning av statsbidrag och andra administrativa uppgifter. Skolverket b r d rf r ven i forts ttningen pr va vilka elever som har r tt att kostnadsfritt f material f r distansundervisning. Vidare bed mer regeringen det som mest l mpligt att Skolverket ven beslutar om bidrag f r handledning vid distansundervisningen. Skolverket b r tr ffa avtal med huvudman f r distansundervisning efter anbudsf rfarande. F r grundskoleniv n kan det knappast finnas n gon marknad ut ver den som utlandseleverna utg r. Staten m ste d rf r ta ett grundl ggande ansvar f r att ett material f r grundskolans h gre rskurser finns tillg ngligt. Skolverkets avtal med ber rd huvudman f r distansundervisning b r d rf r ven innefatta en garanti att ett s dant material finns tillg ngligt. Om en huvudman f r distansundervisning skall ges r tt att - som Liber-Hermods i dag - s tta och utf rda betyg, m ste detta ske genom beslut av regeringen i varje enskilt fall.

5.4 Kompletterande svensk undervisning och svensk undervisning vid utl ndsk skola Regeringens f rslag: Till annan huvudman f r kompletterande svensk undervisning n en svensk utlandsskola l mnas bidrag med ett belopp per beh rig elev under f ruts ttning att eleven inte deltar i annan av svenska staten underst dd undervisning i svenska. Regeringen beslutar, efter pr vning av varje s rskilt fall, om statsbidrag till utl ndsk skola som har svenska elever och anordnar undervisning i svenska och om Sverige. Det s rskilda statsbidraget till undervisning i Swedish Culture upph r.

Utredningens f rslag: verensst mmer med regeringens. Remissinstanserna: SUF och F reningen f r Svenskar i V rlden anser att statsbidraget f r kompletterande svensk undervisning b r vara detsamma oavsett om huvudmannen r en svensk utlandsskola eller en s rskild f rening.

Sk len f r regeringens f rslag:

Kompletterande svensk undervisning

Kompletterande svensk undervisning r en v g att ge svenska elever i utl ndska skolor m jlighet att bevara och utveckla kunskaper i svenska och om Sverige. Den kan bedrivas antingen vid en utlandsskola (jfr avsnitt 5.2.3) eller med en s rskild lokal huvudman. I avsnitt 5.2.3 har f reslagits att bidraget f r kompletterande svensk undervisning, n r den bedrivs vid svenska utlandsskolor, skall ber knas som ett schablonbidrag per elev. Den kompletterande undervisning som anordnas utanf r utlandsskolorna har kostnader f r lokaler m.m., som inte finns p motsvarande s tt f r den undervisning som r knuten till utlandsskolor. Regeringen anser det d rf r vara motiverat med ett h gre bidrag f r den undervisning som anordnas med lokal huvudman. F r att ge kad stadga till denna till antalet elever st rsta och ocks mest spridda delen av den svenska utlandsundervisningen avser regeringen att ge Skolverket i uppdrag att utf rda en kursplan f r undervisningen. Ett s dant centralt dokument b r vara ett st d f r organiserandet av kompletterande svensk undervisning p de m nga orter, d r m jligheter att anknyta till en svensk utlandsskola eller n gon annan svensk pedagogisk organisation helt saknas.

Svensk undervisning vid utl ndsk skola

Den svenska sektionen vid LycÂee International i S:t Germain-en-Laye r hittills det enda exemplet p s dan undervisning. Vid denna skola finns sektioner f r olika l nder med elever som i princip kommer fr n resp. land. Undervisningen f ljer till st rre delen en gemensam fransk timplan, men varje sektion disponerar ett antal veckotimmar f r undervisning i sitt lands spr k, historia, litteratur etc. Till den svenska sektionen vid lycÂeet utg r statsbidrag enligt s rskilt regeringsbeslut. Modeller av detta slag b r kunna utvecklas ocks i andra sammanhang och regeringen b r d kunna medge bidrag f r den svenska delen av undervisningen.

Swedish Culture

Statsbidrag till Swedish Culture utg r enligt f rordningen (SKOLFS 1991:36) om statsbidrag till kostnader f r undervisning i mnet Swedish Culture i anslutning till gymnasieskola i utlandet. Syftet har varit att ge svenska elever i utl ndska skolor en orientering om svensk kultur och svenskt samh lle. S dan undervisning bedrivs innevarande l s r endast p sju orter. Enligt regeringens uppfattning b r det s rskilda statsbidraget upph ra. Ifr gavarande undervisning b r kunna tillgodoses inom ramen f r kompletterande svensk undervisning eller genom korrespondensundervisning i f rsta hand i svenska. 5.5 Skolg ng i Sverige Regeringens f rslag: Till en kommun eller ett landsting som i sin grundskola eller gymnasieskola tar emot utlandssvenska elever skall statsbidrag l mnas med belopp per elev och termin som regeringen fastst ller.

Utredningens f rslag: Utredningen har f reslagit att bidragsbeloppen skall vara desamma som de som till mpas f r utlandsskolorna. Remissinstanserna inst mmer i stort sett i utredningens f rslag. Sk len f r regeringens f rslag: Hittills har statsbidrag f r utlandssvenska elever l mnats till kommunerna med belopp motsvarande de tidigare statliga best mmelserna f r interkommunal ers ttning. Det b r ankomma p regeringen att besluta om bidragets storlek utan att det f r den skull beh ver vara n gon koppling till storleken av bidraget till svenska utlandsskolor. N r det g ller riksinternatskolorna avser regeringen att ta upp dem till behandling i en senare proposition i v r.

5.6 Administration, tillsyn och utveckling Regeringens bed mning: Skolverket skall svara f r administrativa uppgifter, uppf ljning och utv rdering samt ha tillsyn ver utlandsundervisningen. Utlandsskolorna omfattas av Skolverkets ansvar f r nationell skolutveckling De medel som Skolverket disponerar f r l rarfortbildning skall kunna tas i anspr k ocks f r insatser som avser utlandsskolorna.

Utredningens f rslag: Utredningen f resl r att en ideell f rening, bildad av intressenter i utlandsundervisningen, anf rtros uppgiften att svara f r f rdelning av statsbidrag och andra administrativa uppgifter samt informations- och serviceuppgifter som r r undervisningen av utlandssvenska barn och ungdomar. Remissinstanserna: F rslaget om en ideell f rening avstyrks av RRV, Malm , Norrk pings och Ljusdals kommuner, TCO, L rarf rbundet, L rarnas Riksf rbund och SAF. Statskontoret, Pite kommun och Landstinget i Kalmar l n r tveksamma. SAF f resl r att en r dgivande n mnd inr ttas som st d till den centrala myndigheten f r utlandsundervisningen. Sk len f r regeringens bed mning: Flera remissinstanser har avstyrkt f rslaget att en ideell f rening ges ansvar f r utlandsundervisningen. Med h nsyn h rtill b r inte detta f rverkligas. Det naturliga blir d att Skolverket ven i forts ttningen svarar f r administrativa uppgifter f r utlandsundervisningen s som godk nnande, kontroll, beslut om och utbetalning av statsbidrag. Regeringen utg r ifr n att Skolverket i fr gor om utlandsundervisningen h ller en n ra kontakt med Svenska Utlandsskolors F rening. N gon s rskild n mnd torde d rf r inte beh vas. F r att utlandsskolorna skall kunna h vdas vara inte bara formellt utan ocks reellt j mf rbara och likv rdiga med de svenska skolorna m ste Skolverket gna uppm rksamhet t undervisningens inneh ll och kvalitet samt verv ga vilka utvecklingsinsatser som kan g ras. Det r vidare v sentligt att de erfarenheter som g rs vid utlandsskolorna beaktas och nyttigg rs i utvecklingen av den svenska skolan i stort. Med ett bidragsbelopp per elev f r utlandsundervisningen och frihet f r skolans styrelse att besluta om anv ndningen kan skolorna, liksom skolhuvudm n i vrigt, disponera vissa medel f r fortbildning. Skolverket b r ven kunna anv nda viss del av de medel som anvisas under anslaget B 6. Fortbildning m.m. ocks f r anordnande av fortbildning f r personal vid utlandsskolorna.

6 Genomf rande m.m. Regeringens f rslag: Under ttonde huvudtitelns reservationsanslag B 4. St d f r utveckling av skolv sendet anvisas budget ret 1993/94 16 miljoner kronor ut ver vad som f reslagits i prop. 1992/93:100 bil. 9.

Sk len f r regeringens f rslag: De f rslag regeringen redovisar i avsnitten 2-4 b r kunna genomf ras den 1 juli 1993. Detta fordrar medelsanvisningar ut ver vad som f reslagits i budgetpropositionen. Enligt vad regeringen tidigare redovisat (avsnitt 2.2) f resl s en f rst rkning av resurserna f r l rares, skolledares och elevers internationella kontakter m.m. Regeringen ber knar ett belopp om 14 miljoner kronor f r ndam let. Vidare f resl r regeringen att ett belopp om sammanlagt 2 miljoner kronor anvisas f r - en funktion som kan ge r d och st d till huvudm n och enskilda skolor n r det g ller internationella kontakter (avsnitt 2.1), - introduktionskurser i svenska f r elever fr n utlandet som tas emot i gymnasieskolan (avsnitt 2.4.2), - vissa statsbidrag till avgifter f r IB-utbildning (avsnitt 4) och - Skolverkets administration och ut kade tillsyn m.m. av utlandsskolorna (avsnitt 5.6). F r n sta budget r b r de kade medlen f r h r redovisade ndam l ber knas under ett anslag. Regeringen f resl r d rf r att under ttonde huvudtitelns reservationsanslag B 4. St d f r utveckling av skolv sendet anvisas 16 miljoner kronor ut ver vad som f reslagits i 1993 rs budgetproposition (prop. 1992/93:100 bil. 9). Vad g ller bidrag till utlandsundervisningen (avsnitt 5) m ste ber kningar av statsbidragen g ras utifr n h r redovisade f rslag och riksdagens st llningstagande d rtill. Regeringen avser terkomma till riksdagen i denna fr ga i 1994 rs budgetproposition. Redovisade ndringar i statsbidragssystemet f r utlandsundervisningen b r d rf r genomf ras f rst fr n den 1 juli 1994.

7 rendet till riksdagen

Regeringen f resl r att riksdagen l. antar f rslaget till lag om ndring i skollagen (1985:1100), 2. godk nner riktlinjerna f r statsbidrag till utlandsundervisningen (avsnitt 5), 3. under ttonde huvudtitelns reservationsanslag St d f r utveckling av skolv sendet f r budget ret 1993/94 anvisar 16 000 000 kronor ut ver vad som f reslagits i prop. 1992/93:100 bil. 9. Propositionens lagf rslag

F rslag till

Lag om ndring i skollagen (1985:1100)

H rigenom f reskrivs i fr ga om skollagen (1985:1100) dels att 5 kap. 5, 13, 16 och 20 §§ skall ha f ljande lydelse, dels att det i lagen skall inf ras en ny paragraf, 5 kap. 26 a §, av f ljande lydelse.

Nuvarande lydelse F reslagen lydelse 5 kap. Gymnasieskolan

5 § Varje kommun r skyldig att erbjuda utbildning p nationella program f r samtliga de ungdomar i kommunen som avses i 1 § f rsta stycket f rutsatt att de 1. har slutf rt sista rskursen i grundskolan eller motsvarande och

2. inte tidigare har g tt igenom utbildning p ett nationellt program eller likv rdig utbildning. 2. inte tidigare har g tt igenom utbildning p ett nationellt program eller likv rdig utbildning eller avlagt International Baccalaureate (IB).

Erbjudandet skall omfatta ett allsidigt urval av nationella program. Antalet platser p de olika programmen och deras grenar skall anpassas med h nsyn till elevernas nskem l. Erbjudandet skall avse utbildning som anordnas inom kommunen eller i en annan kommun eller ett annat landsting i enlighet med samverkansavtal. Tv eller flera kommuner som gemensamt erbjuder en utbildning p ett nationellt program bildar ett samverkansomr de f r den utbildningen. Kommuner som har slutit samverkansavtal med ett landsting om en viss utbildning bildar ett samverkansomr de f r den utbildningen. Regeringen eller den myndighet som regeringen best mmer f r best mma att s rskilda krav p f rkunskaper skall g lla f r lokala grenar eller utbildningar p fr mmande spr k.

Nuvarande lydelse F reslagen lydelse 13 §

Varje kommun r skyldig att erbjuda gymnasieutbildning i form av specialutformade program eller individuella program f r de ungdomar i kommunen som avses i 1 § och som inte har tagits in p n got nationellt program. I fr ga om elever fr n s rskolan g ller skyldigheten dock endast individuella program och endast om eleven vid pr vning enligt 6 kap. 7 § inte tas emot i s rskolan, d rf r att eleven bed ms kunna g i gymnasieskolan. Varje kommun r skyldig att erbjuda gymnasieutbildning i form av specialutformade program eller individuella program f r de ungdomar i kommunen som avses i 1 § och som inte har tagits in p n got nationellt program eller har avlagt International Baccalaureate (IB). I fr ga om elever fr n s rskolan g ller skyldigheten dock endast individuella program och endast om eleven vid pr vning enligt 6 kap. 7 § inte tas emot i s rskolan, d rf r att eleven bed ms kunna g i gymnasieskolan.

Ett specialutformat program b r i fr ga om utbildningens niv motsvara ett nationellt program och d rmed kunna ligga till grund f r fortsatt utbildning p h gskoleniv eller f r yrkesverksamhet. Ett individuellt program kan 1. syfta till att stimulera eleven att senare g ver p ett nationellt program eller ett specialutformat program, 2. g ra det m jligt f r ungdomar att f rena en anst llning som syftar till yrkesutbildning med studier av vissa mnen i gymnasieskolan, 3. avse utbildning f r udda yrken och 4. m ta speciella behov hos eleven. Utbildningen p ett specialutformat eller ett individuellt program skall f lja en plan, som skall fastst llas av styrelsen f r utbildningen. I fr ga om s dana individuella program som avses i tredje stycket 2 f r regeringen f reskriva att utbildningen i skolan skall omfatta minst vissa av de mnen som anges i timplanerna i bilaga 2.

16 § Den som har tagits in p ett nationellt program i gymnasieskolan och p b rjat det, har r tt att fullf lja sin utbildning p det programmet i kommunen eller inom samverkansomr det eller, om utbildningen har ett landsting som huvudman, inom det landstingsomr det. Detta g ller ven om de f rh llanden som l g till grund f r mottagandet ndras under studietiden. Dessa best mmelser g ller ocks i fr ga om utbildning p en viss gren, om eleven har tagits in p ett program och d rvid getts garanti f r att senare bli intagen p den grenen.

Nuvarande lydelse F reslagen lydelse

R tten att fullf lja utbildningen enligt f rsta stycket g ller ven efter ett studieavbrott p h gst ett l s r f r studier utomlands. Detsamma g ller i fr ga om grengaranti enligt andra stycket, s vida inte skolhuvudmannen vid utf rdandet av garantin gjort uttryckligt f rbeh ll mot dess giltighet i h ndelse av studieavbrott.

20 § Den som har p b rjat en utbildning p ett specialutformat eller ett individuellt program i en kommun har r tt att fullf lja programmet enligt den plan som fanns n r utbildningen inleddes. Om eleven har medgivit att programmet ndras, har han r tt att fullf lja utbildningen p det ndrade programmet.

R tten att fullf lja utbildningen g ller ven efter ett studieavbrott p h gst ett l s r f r studier utomlands.26 a § En elevs hemkommun r skyldig att betala ers ttning f r kostnader f r elevens utbildning till anordnare av utbildning som leder fram till International Baccalaureate (IB). Skyldigheten g ller dock endast utbildning f r s dana elever som hemkommunen var skyldig att erbjuda gymnasieutbildning vid den tidpunkt d IB-utbildningen b rjade och endast om utbildningsanordnarens avgifter till International Baccalaureate Office (IBO) betalas av staten. Om parterna inte kommer verens om annat skall ers ttning utg med ett belopp som regeringen eller den myndighet regeringen best mmer beslutar.

----------- 1. Denna lag tr der i kraft den 1 juli 1993. 2. Utan hinder av best mmelserna i punkt 6 i verg ngsbest mmelserna till lagen (1991:1107) om ndring i skollagen (1985:1100) g ller best mmelserna om r tt att fullf lja utbildningen efter ett studieavbrott f r studier utomlands endast de elever som g r p ett program. Sammanfattning av bet nkandet (SOU 1992:93) Svensk skola i v rlden

Utredningens utg ngspunkter (kap. 2)

Skolan har en nyckelroll n r det g ller att ge alla unga en grund f r att leva i en alltmer internationaliserad v rld. Utbildningens m l och inneh ll m ste utvecklas med internationalismen som ett f rtecken. Det finns allt fler ber ringspunkter mellan den svenska skolans internationalisering och svenska elevers utlandskontakter ena sidan, insatser f r utlandssvenska barn och ungdomar den andra. N r det g ller finansieringen av f rslagen anser utredningen att f rslagen m ste ses i ett vidare perspektiv n enbart utbildningsbudgetens.

Utbyten och andra internationella kontakter (kap. 3)

Intresset f r skolutbyten o.d. har kat de senaste ren, i f rsta hand inom ramen f r det europeiska samarbetet. EG/EU kan komma att utveckla program inom detta omr de. Ocks i den svenska skolan har intresset kat f r internationella skolkontakter, b de i form av resor och med hj lp av bl.a. datakommunikation.

1. Skolkontakter

Internationella kontakter m ste ses som en del av skolans regulj ra verksamhet. Men det finns sk l att uppmuntra kommuner och skolor, som g r utbyten och tar andra kontakter. Utredningen f resl r att 15 miljoner kronor anvisas f r att st dja projekt som ger goda exempel p utnyttjande av utbyten och andra internationella kontakter som en del av undervisningen. Medlen b r disponeras av Skolverket. En f ruts ttning f r st d b r vara att kommunen betalar lika mycket av egna medel. Varje kommun och varje skola skall sj lvklart b ra ansvaret f r sina internationella kontakter och f r den praktiska hanteringen av dem. Enligt utredningen finns det ett behov av centrala insatser f r att underl tta och st dja kommuner och skolor i denna verksamhet. Utredningen f resl r att ett centrum f r internationell kontaktverksamhet p skolomr det uppr ttas. Organisationen f r det f reslagna centret b r l sas i anslutning till en versyn inom utbildningsdepartementet av ansvarsf rdelningen betr ffande information om utlandsstudier, internationella kontakter m.m. mellan Svenska Institutet (SI), Centrala studiest dsn mnden (CSN), Verket f r h gskoleservice (VHS) och Skolverket. 2. Elevkontakter

Antalet svenska ungdomar p gymnasieniv , som studerar utomlands, r i dag v sentligt st rre n antalet utl ndska elever i Sverige. F ruts ttningarna att ta emot utl ndska elever i gymnasieskolan m ste d rf r f rb ttras. Utredningen f resl r - att inordnandet av utbyteselever och andra utl ndska elever i gymna- sieskolans studieorganisation underl ttas genom att begreppet "extra elev" terinf rs, - att kommuner som tar emot extra elever inom av statsmakterna prioriterade utbytesprogram m.m. skall f s rskilda medel f r dessa elever samt - att det skall ses som en angel genhet f r kommunen att, p samma s tt som den i vissa fall m ste betala f r sina ungdomars utbildning i annan kommun, bekosta s dan utl ndsk utbildning som saknar motsvarighet i Sverige. Den helt verv gande delen av de svenska ungdomar, som studerar ett r utomlands p gymnasial niv , g r detta i engelskspr kiga l nder utanf r Europa. Utredningen f resl r att diskussioner tas upp med i f rsta hand Tyskland och Frankrike om utbytesprogram eller andra anordningar som kar m jligheterna f r svenska gymnasister att f rl gga ett studie r till dessa l nder.

3. L rar- och skolledarkontakter

ven om internationaliseringsstr vandena ges h g prioritet i l rarfortbildningen, r det angel get att f rb ttra enskilda l rares m.fl. m jligheter till internationella kontakter. De statliga insatserna i detta syfte b r ocks koncentreras. Utredningen f resl r att sammanlagt 15 miljoner kronor (inkl. 3,5 miljoner kronor som redan disponeras av dels Svenska institutet, dels Skolverket) anvisas till stipendier f r att fr mja l rares m.fl. internationella kontakter. Medlen b r disponeras av Svenska institutet.

Tillgodor knande av utlandsstudier (kap. 4)

De flesta internationella verenskommelser om tillgodor knande av utlandsstudier g ller fullst ndiga utbildningar. Huvudfr gan f r utredningen har varit hur ett studie r i annat land skall kunna tillgodor knas som en del av utbildningen i gymnasieskolan. De flesta som l ser ett r utomlands i dag f rl nger sin totala studietid med detta r. Det finns inte n gra best mmelser om tillgodor knande, inte heller n gon r tt att efter ett utlands r terv nda till den studiev g man l mnat.

Utredningen f resl r - att en elev i gymnasieskolan skall ha r tt till ett rs ledighet f r utlandsstudier, - att skolan, n r eleven terv nder, skall efterstr va dels att tillgodor k-na s mycket som m jligt av de utl ndska studierna, dels att organisera de fortsatta studierna s att h nsyn tas till de kunskaper, som eleven skaffat sig utomlands, och s att omfattningen av kompletterande studier begr nsas till det n dv ndiga, - att utlandsstudier, f r vilka en elev haft ledighet, skall anges i avg ngsbetyg fr n gymnasieskolan samt - att universitet och h gskolor vid bed mningen av s kandes f rkunskaper skall ta h nsyn till ocks s dana utlandsstudier p gymnasieniv som inte har formellt tillgodor knats i gymnasieskolan.

Studiest d f r utlandsstudier (kap. 5)

Studiest d f r utlandsstudier p gymnasieniv utg r i dag generellt till dem som studerar i Norden. I vrigt utg r st d dels till ungdomar som r bosatta utomlands med sina f r ldrar, om minst en av dessa har yrkesm ssig anknytning till Sverige, dels till elever i s dan klart yrkesinriktad utbildning som saknar motsvarighet i Sverige. Fr gan om kade m jligheter till studiest d p gymnasieniv ocks utanf r Norden har diskuterats de senaste ren, och statsmakterna har uttalat sig positivt i fr gan. CSN f rde i samband med 1991 rs anslagsframst llning fram vissa f rslag. Dessa har verl mnats till utredningen.

1. Svenska gymnasisters utlandsstudier under kortare tid

Utredningen anser det angel get att m jligheterna f r svenska gymnasister att f studiest d f r ett rs utlandsstudier kas. Utredningen f resl r att studiebidrag och ett merkostnadstill gg skall utg till svenska ungdomar f r h gst ett rs studier p gymnasial niv utomlands. Studiebidraget skall utg med samma belopp som i Sverige och merkostnadstill gget inledningsvis med 1 150 kronor i m naden.

2. Svenska ungdomars l ngre utlandsstudier

Utredningen anser en kning av m jligheterna till studiest d motiverad n r det g ller internationellt inriktad utbildning. Utredningen f resl r att studiebidrag och merkostnadstill gg skall utg i h gst tre r till svenska elever i internationellt inriktad utbildning i annat land, efter pr vning av den enskilda utbildningen. D rtill skall st d ven i forts ttningen utg f r dels studier i Norden, dels yrkesinriktad utbildning som saknar motsvarighet i Sverige.

3. Utlandssvenska ungdomars studier

N r det g ller utlandssvenska ungdomar innebar CSN:s f rslag ett n rmande till reglerna f r de familjepolitiska st den och d rmed en viss f rs mring av m jligheterna till studiest d. Utredningen anser att stu-diest det m ste kunna utnyttjas ocks f r att fr mja internationaliseringssyften, som r utbildningspolitiskt motiverade. Utredningen f resl r att best mmelserna om studiest d f r studier p gymnasial niv till utlandssvenska ungdomar ses ver tillsammans med best mmelserna om barnbidrag m.m. f r utlandssvenska familjer. Det statliga st det till inackordering f r gymnasieelever r numera inordnat i det generella st det till skolan i kommunerna. Utredningen anser att samma modell b r till mpas f r de svenska utlandsskolorna och f resl r - att f r elever i gymnasieundervisning vid svenska utlandsskolor medel motsvarande studiest dets merkostnadstill gg skall anvisas som en del av statsbidraget till skolhuvudmannen samt - att f r andra utlandssvenska elever, som r ber ttigade till studiehj lp, merkostnadstill gg skall utg , om eleven reser mellan skolan och hemmet eller r inackorderad.

Undervisning av utlandssvenska barn och ungdomar (kap. 6)

F r att det skall vara m jligt att rekrytera svenskar med barn i skol ldern till arbetsuppgifter i andra l nder r det viktigt att det i dessa l nder finns tillg ng till undervisning som motsvarar den svenska skolans. Utredningen utg r fr n att statsbidrag ven i forts ttningen bara skall utg f r i n gon mening svenska - eller vid nordisk samverkan nordiska - utbildningsalternativ. Utredningen f rordar en radikal f renkling av statsbidragssystemet med en kad frihet f r huvudm n och skolor att utnyttja resurserna. Vidare anser utredningen att statens roll i f rh llande till utlandsundervisningen b r utformas efter m nster av dess roll i f rh llande till de kommunala och frist ende skolorna.

1. Beh righet

Beh righetsreglerna g r i dag ut p att f rs ka definiera utlandssvenska familjers anknytning till Sverige genom att ange syssels ttningar som det i n gon mening r ett samh llsintresse att svenska medborgare gnar sig t utomlands. Det har emellertid blivit allt sv rare att utforma h llbara s dana best mmelser. Enligt utredningens bed mning kommer det att bli n sv rare med den utveckling som kan f rutses p i f rsta hand den europeiska arbetsmarknaden. Utredningen menar dessutom att principerna f r statligt st d b r utg fr n elevens behov och intresse, inte fr n f r ldrarnas sk l f r att l mna Sverige eller deras s tt att f rs rja sig i det land d r de bor. Utredningen f resl r att i underlaget f r statsbidrag - i de kategorier som anges nedan - skall ing barn och ungdomar, som r svenska medborgare, r bosatta utanf r Sverige och har svenska som normalt umg ngesspr k med minst en av sina f r ldrar (v rdnadshavare). 2. Utlandsskolorna

A. Allm nna grunder

Utredningen f resl r - att utlandsskolornas verksamhet s l ngt m jligt skall bedrivas enligt grunderna f r skolan i Sverige, - att l roplanerna f r grundskolan och gymnasieskolan skall tilll mpas men j mkningar i timplanerna kunna g ras: a) f r att ge undervisningen en mera internationell inriktning, b) f r att ge s rskilt utrymme t v rdlandets spr k och kultur och c) f r att underl tta samverkan med ett eller flera andra nordiska l nder.

B. Etablering

Utredningen f resl r att en utlandsskola skall f rklaras ber ttigad till statsbidrag av regeringen. I praktiken kommer s dana renden att handla om inr ttande av l g- och mellanstadieundervisning. Varje skola b r kunna ha elever ocks i h gstadie- och gymnasieundervisning. I den m n skolan inte sj lv kan klara av den undervisning eller handledning som beh vs, f r den samverka med en eller flera andra skolor - utlandsskolor, skolor i v rdlandet eller skolor i Sverige - eller med en organisation f r distansundervisning. Tecknet p att en utlandsskola har ett sj lvst ndigt ansvar ocks f r h gstadie- eller gymnasieundervisning blir d att den har r tt att utf rda slutbetyg fr n grundskolan resp. avg ngsbetyg fr n gymnasieskolan, i f rekommande fall ocks f r elever vid andra skolor, med vilka den samverkar. Utredningen f resl r att Skolverket skall besluta om huruvida en statsbidragsber ttigad utlandsskola skall f fullt och sj lvst ndigt ansvar f r h gstadie- resp. gymnasieundervisning.

C. Statsbidrag

Utredningen anser starka sk l tala f r att utlandsskolorna f r resurser p en niv i princip motsvarande vad de kommunala och frist ende skolorna i Sverige f r och f resl r - att statsbidraget f r grundskole- resp. gymnasieundervisning i princip skall motsvara genomsnittskostnaden per elev i motsvarande undervisning i Sverige, - att statsbidraget till en utlandsskola skall vara ett allm nt finansiellt st d till verksamheten vid skolan och att s ledes huvudmannen sj lv skall f besluta hur de anvisade medlen skall utnyttjas, - att statsbidraget ber knas med ett schablonbelopp per elev i dels grundskoleundervisning, dels gymnasieundervisning, dels kompletterande svensk undervisning samt - att dessa belopp fastst lls i det rliga budgetarbetet, de tv f rstn mnda utifr n aktuell statistik r rande skolan i Sverige. Utredningen utg r fr n en genomsnittskostnad av 49 000 kronor per elev i grundskole- och 46 000 kronor i gymnasieundervisning. Beloppet innefattar d alla slag av kostnader som f r den svenska skolan t cks av kommunen med hj lp av statsbidrag. Med h nsyn till de mycket skiftande f ruts ttningarna i fr ga om lokaler anser utredningen det emellertid inte l mpligt att innefatta lokalkostnader i schablonerna. Utredningen f resl r att medel f r lokaler skall anvisas s rskilt till varje skola med ett belopp motsvarande 75 % av skolans faktiska kostnader f r n dv ndiga lokaler. F r den kompletterande svenska undervisningen vid utlandsskola r knar utredningen med ett schablonbelopp av 1 800-1 900 kronor per elev, motsvarande nuvarande genomsnittskostnad. I dag tas i statsbidragssystemet ingen h nsyn till de betydande skillnaderna i levnadskostnader mellan olika skolorter. Utredningen f resl r att kostnadsskillnaderna mellan olika skolorter beaktas genom att en del av schablonbeloppen i f rsta hand personalkostnaderna, indexregleras.

D. L rare

I det f reslagna systemet finns inte l ngre n gon koppling mellan statsbidrag och l rartj nster. Utredningen f resl r - att undervisningen i s stor utstr ckning som r m jligt skall fullg ras av innehavare av fasta l rartj nster och - att styrelsen skall best mma vilka l rartj nster som skall finnas vid en skola. Utlandsskolorna kan inte fungera som en del av det svenska skolv sendet utan ett samspel med skolan i Sverige i fr ga om l rare. De regler som finns om att l rare vid utlandsskola efter ett visst antal r skall tj nstg ra i Sverige b r d rf r finnas kvar. Utlandsskolornas m jligheter att rekrytera l rare fr n skolan i kommunerna m ste vidare s kras. Utredningen f resl r - att den som r l rare vid utlandsskola normalt skall tj nstg ra som l rare i skolv sendet i Sverige under minst tv av tta p varandra f ljande r samt - att den som r l rare i skolv sendet i en kommun b r medges upp till sex rs ledighet f r tj nstg ring vid utlandsskola. Utredningen anser det ocks viktigt f r m jligheterna att rekrytera l rare och rektorer till utlandsskolorna att tj nstg ring d r v rderas p i princip samma s tt som statlig och kommunal tj nst och f resl r att v rdet av tj nstg ring vid utlandsskola i olika sammanhang i Sverige ses ver i s rskild ordning.

3. Distansundervisning

Flertalet av dagens korrespondenselever blir enligt utredningens modell elever vid resp. utlandsskola. Varje skola f r ta st llning till behovet av distansundervisning f r sina elever och bekosta s dan undervisning inom ramen f r sitt statsbidrag. De skolor som samverkar med andra - och allts omfattas av beslut av Skolverket om r tt att utf rda betyg - b r ha frihet att v lja samarbetspartner ocks i fr ga om distansundervisning. F r vriga skolor anser utredningen att samma ordning b r g lla som f r den "rena" distansundervisningen. Utredningen f resl r - att beh riga elever i grundskole- och gymnasie lder, som inte g r i svensk skola, skall ha r tt att kostnadsfritt f material f r och delta i distansundervisning samt - att Skolverket skall tr ffa verenskommelse med en huvudman f r distansundervisning om att denne skall svara f r s dan undervisning f r ber rda elever. F r grundskoleniv n kommer det - i motsats till vad som g ller f r gymnasieniv n - inte att finnas n gon marknad f r distansundervisning ut ver den som utlandseleverna utg r. I detta l ge m ste staten ta ett grundl ggande ansvar. Utredningen f resl r att Skolverkets verenskommelse med en huvudman f r distansundervisning ocks skall syfta till att garantera att ett material f r h gstadieundervisning per distans finns tillg ngligt.

4. Kompletterande svensk undervisning

Utredningen f resl r att statsbidrag till kompletterande svensk undervisning skall l mnas till huvudman, som inte r utlandsskola, med ett schablonbelopp per beh rig elev. Denna undervisning har h gre kostnader per elev n den kompletterande undervisningen vid utlandsskola. Utredningen anser en viss f rst rkning av resurserna motiverad och r knar med ett genomsnittsbelopp av 2 400 kronor per elev.

5. Svensk undervisning vid utl ndsk skola

Modeller liknande den vid LycÂee International i Saint Germain-en-Laye b r kunna utvecklas ocks i andra sammanhang. Utredningen f resl r att regeringen, efter pr vning av varje s rskilt fall, skall kunna besluta om statsbidrag till utl ndsk skola med svenska elever, som anordnar undervisning i svenska och om Sverige.

6. Skolg ng i Sverige

Valfrihet f r utlandssvenska familjer b r enligt utredningens mening innefatta ocks alternativet skolg ng i Sverige. Utredningen f resl r att kommun eller landsting, som i sin skola tar emot utlandssvenska elever, skall f statsbidrag f r dem enligt samma schabloner som de som till mpas f r utlandsskolorna.

7. Central organisation

Skolverkets uppgifter i fr ga om utlandsskolorna b r vara i princip desamma som i fr ga om skolorna i Sverige. Det inneb r en tyngdpunkt p tillsyn, uppf ljning och utv rdering samt p allm n skolutveckling. Skolverket b r i linje h rmed avlastas de administrativa uppgifterna r rande utlandsundervisningen. Samtidigt finns det behov av ett centralt organ, som kan fungera som l nk mellan utlandsskolorna och det svenska skolsamh llet, f retr da utlandsundervisningen i olika sammanhang och svara f r informations- och serviceuppgifter av skilda slag till b de utlandsskolor och allm nhet. Utredningen f resl r - att en planerad ideell f rening, prelimin rt kallad F reningen f r Utlandsundervisning (FFU), anf rtros f rdelningen av statsbidrag och andra administrativa uppgifter samt informations- och serviceuppgifter som r r undervisningen av utlandssvenska barn och ungdomar, - att Skolverket skall ha tillsyn ver samt svara f r uppf ljning och utv rdering av utlandsundervisningen, - att utlandsskolorna skall vara skyldiga att l mna det underlag som Skolverket beh ver f r detta ndam l, - att utlandsskolorna skall omfattas av Skolverkets ansvar f r nationell skolutveckling samt - att de medel som Skolverket disponerar f r fortbildning skall kunna tas i anspr k ocks f r insatser f r personal vid utlandsskolorna.

Vissa vriga fr gor om skolan i Sverige (kap. 7)

1. International Baccalaureate

Utredningen anser att studierna f r International Baccalaureate (IB) b r likst llas med ett nationellt program i gymnasieskolan och f resl r att f r att anordna studier f r IB skall en kommun i forts ttningen bara beh va ha godk nnande av den centrala IB-organisationen (IBO) i GenÁeve.

2. Bilingual education

Det r viktigt att ven forts ttningsvis st dja utvecklingen av undervisning p fr mmande spr k i andra mnen (bilingual education). Utredningen f resl r att 1,5 miljoner kronor av de f r l rarstipendier avsedda medlen (jfr ovan) skall utnyttjas f r st d till fortbildning av l rare i samband med initiativ till att bedriva undervisning p annat spr k n svenska.

3. Hemv ndande elever med s rskilda spr kkunskaper

Utredningen anser det viktigt att skolan ger m jligheter att underh lla och vidareutveckla spr kkunskaper som f rv rvats "p k pet" vid utlandsvistelser. Utredningen f resl r att best mmelser inf rs om att spr kundervisningen s l ngt m jligt skall organiseras s att hemv ndande elevers spr kf rdigheter tas till vara och utvecklas fr n den niv de har n r eleverna intr der i den svenska skolan. Kostnader och genomf rande (kap. 8)

Utredningen uppskattar merkostnaderna f r f rslagen till 144 miljoner kronor. Huvuddelen av f rslagen kan, under f ruts ttning att finansieringsfr gan l ses, efter proposition och riksdagsbeslut v ren 1993 genomf ras den 1 juli 1993. Inr ttandet av ett informations- och servicecentrum f r internationella skolkontakter r dock beroende av fortsatt utredningsarbete. Det nya statsbidragssystemet f r utlandsundervisningen kan vidare inte till mpas f rr n inf r budget ret 1994/95. Sammanfattning av remissyttranden ver bet nkandet (SOU 1992:93) Svensk skola i v rlden

1 Remissinstanser

ver bet nkandet (SOU 1992:93) Svensk skola i v rlden har efter remiss yttranden avgivits av styrelsen f r internationell utveckling (SIDA), stiftelsen Svenska institutet (SI), Riksf rs kringsverket, Statskontoret, Riksrevisionsverket (RRV), Statens skolverk, Verket f r h gskoleservice (VHS), Centrala studiest dsn mnden (CSN), Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS), Tekniska h gskolan i Stockholm, Universitetet i Uppsala, Universitetet i G teborg, H gskolan i V xj , Stockholms stad, Haninge, Uppsala, Norrk pings, J nk pings, Vimmerby, Karlskrona, Perstorps, Malm , Helsingborgs, Vellinge, G teborgs, Trollh ttans, Mariestads, rebro, Falu, Ljusdals, S derhamns, Sundsvalls, Skellefte och Pite kommuner, landstingen i Stockholms, Kalmar och lvsborgs l n, Svenska kommunf rbundet, Landstingsf rbundet, Landsorganisationen i Sverige (LO), Tj nstem nnens Centralorganisation (TCO), Svenska arbetsgivaref reningen (SAF), L rarnas Riksf rbund (LR), L rarf rbundet, Sveriges Skolledarf rbund, Svenska Utlandsskolors F rening (SUF), F reningen Norden, Stiftelsen f r Internationellt Ungdomsutbyte, Riksf rbundet Hem och Skola, Riksf reningen Sverigekontakt, F reningen f r Svenskar i V rlden, LiberHermods. Yttranden har dessutom inkommit fr n styrelsen f r Svenska skolf reningen i Nairobi, svenska skolan i Paris, svenska Missionsr det, Svenska skolf reningen p Costa del Sol, Synskadades Riksf rbund, styrelsen f r Svenska skolf reningen i Botswana, AFS Interkulturell Utbildning, YFU Youth For Understanding-Internationellt ungdomsutbyte, Botkyrka kommun, Bo Swedenklef, Franskl rarf reningen och LycÂee International i Saint Germain en Laye.

2 Allm nna synpunkter p utredningens f rslag

I stort har remissinstanserna st llt sig positiva till f rslagen i bet nkandet. Avvikande yttranden har bl.a. l mnats vad g ller inr ttandet av ett centrum f r internationell kontaktverksamhet samt f rslaget att en ideell f rening, F reningen f r Utlandsundervisning (FFU), ges ansvar f r utlandsundervisningen.

3 Uppdraget och arbetet (kap. 1) samt utg ngspunkter (kap. 2)

Uppdraget, som l mnades sommaren 1991, har g llt internationaliseringen av ungdomsskolan, inkl. insatser f r svenska barn och ungdomar i andra l nder. De fr gor som r r utbildningens m l och inneh ll har dock h rt till l roplanskommittÂens uppdrag. Internationaliseringsutredningen har f reslagit tg rder som inneb r ambitionsh jningar och kade statliga kostnader n r det g ller m jligheterna f r svenska ungdomar - b de inhemska och utlandssvenska - att studera utomlands. Utredningen ber knar kostnaderna f r sina f rslag till 144 miljoner kronor. Till st rsta delen utg rs f rslagen av studiesociala tg rder vid utlandsstudier (86 miljoner kronor). N got f rslag till finansiering l mnas inte. RRV anser att de ber knade kostnaderna f r det f reslagna studiest det bygger p os kra antaganden. Universitetet i G teborg menar att det begr nsade uppdraget inte m jligg r en helhetssyn p internationaliseringen av ungdomsskolan, d insatserna inom skolans regulj ra arbete med n dv ndighet m ste kopplas till utbildningens m l. Vellinge kommun framh ver vikten av en intensifierad diskussion om Sveriges f rh llande till det europeiska integrationsarbetet samt de grundl ggande fr gorna om f rh llandet mellan rika och fattiga l nder, om befolkningsexplosionen, om den gemensamma milj n samt om solidaritet och m nskliga r ttigheter. Pite kommun menar att man i bet nkandet skrivit att internationaliseringen inte f r stanna i Europa utan skall ses i ett vidare sammanhang. Utredningen har trots detta begr nsat sig till Europa och i synnerhet V steuropa och EG. Det r ett alltf r sn vt perspektiv. Landstinget i Kalmar l n anser att principen att m jligg ra f r svensk ungdom, att i f rsta hand under ett r utbilda sig i annat land, r riktig. Det ska inte vara avh ngigt av f r ldrarnas m jlighet att finansiera utbildningen utan mera ses som en viktig del i internationaliseringen. Under f ruts ttning att finansieringen sker utan att resurser tas fr n den regulj ra skolverksamheten r L rarnas Riksf rbund positiv till de reformer som f resl s. F reningen Norden anser att det r viktigt att den svenska skolan f rmedlar kunskaper om det nordiska kulturarvet, de nordiska spr ken och det nordiska samarbetet. Arbetet i skolan b r i h gre grad n hittills ge plats f r kat nordiskt elev- och l rarutbyte samt f r gemensam fortbildning f r nordiska l rare. V nortsverksamheten borde utnyttjas n mer som en naturlig del i skolans utbytesverksamhet.

4 Utbyten och andra internationella kontakter (kap 3)

Utredningen f resl r att skolornas utnyttjande av utbyten och andra internationella kontakter som en del av undervisningen stimuleras genom s rskilda projektmedel, f rdelade av Skolverket, f r utbyten och andra internationella kontakter f r elever, samt kade medel f r stipendier f r internationella kontakter f r l rare och skolledare. Sistn mnda medel b r f rdelas av Svenska institutet. Vidare f resl s att ett centrum f r internationell utbytes- och annan kontaktverksamhet p skolomr det uppr ttas. F ruts ttningarna f r att ta emot utl ndska elever i gymnasieskolan f rb ttras genom att begreppet "extra" elever terinf rs och m jlighet ges till s rskilda statsbidrag till kommuner som tar emot dessa elever. Diskussioner b r i f rsta hand tas upp med Tyskland och Frankrike om utbytesprogram eller kade m jligheter f r svenska ungdomar att studera i resp. land. Kommunerna uppmanas att ge bidrag till sina ungdomar, motsvarande interkommunal ers ttning f r svensk gymnasieutbildning. I vart fall till s dan utl ndsk utbildning p gymnasieniv som saknar motsvarighet i Sverige. rebro kommun p pekar att det r en brist i utredningen att den inte redovisar en analys av hur de 3 000 enskilda elever som varje r p eget intitiativ reser till andra l nder f r studier f rdelar sig utifr n k n och studieinriktning. Problemet med att avbrottsfrekvensen hos utl ndska studenter i Sverige r dubbelt s h g som hos svenska i utlandet borde utredas. Ett flertal remissinstanser avstyrker utredningens f rslag att ett centrum f r internationell kontaktverksamhet p skolomr det uppr ttas. Man vill i flera fall att Skolverket skall samordna och f rdela medel till internationaliseringens fr mjande. Andra instanser anser att Svenska institutet b r ta hand om detta. Statskontoret st ller sig avvisande till utredningens f rslag om ett s rskilt anslag f r internationella skolkontakter administrerat av Skolverket, inr ttandet av ett centrum f r internationellt utbytes- och annan kontaktverksamhet och kade resurser f r l rar- och skolledarkontakter. F r att stimulera arbetet med internationaliseringen f resl s ett tidsbegr nsat anslag f r projektst d. ven Svenska kommunf rbundet avstyrker f rslagen. Universitetet i Uppsala framh ller att man i bet nkandet f r den uppfattningen att de t nkta stipendiemedlen inte r skall anv ndas till l rarfortbildning. Liding kommun anser att vad g ller de internationella kontakterna f r l rare och skolledare s finns det redan ett n tverk utvecklat av Uppsala universitet. Det borde finnas m jligheter att utvidga denna verksamhet f r l rares och skolledares utbyte med andra l nder. Universitetet i G teborg, Uppsala och S derhamns kommuner samt L rarnas Riksf rbund m.fl. anser att n r det g ller utbyte s b r man inte bara prioritera Tyskland och Frankrike utan ven ta med spansktalande l nder och l nder i steuropa. CSN st der utredningens f rslag att diskussioner tas upp med de icke engelskspr kiga EG-l nderna f r att kunna vidta tg rder som kar m jligheterna f r svenska gymnasister att f rl gga ett studie r till dessa l nder. CSN inst mmer vidare i att det b r finnas en central instans som st djer skolor och kommuner att etablera internationella kontakter. CSN:s erfarenheter r att de som studerat en viss del av sina gymnasiala studier utomlands ofta v ljer att l gga hela eller delar av sina eftergymnasiala studier utomlands. N gra av remissinstanserna r negativa till f rslaget att terinf ra begreppet "extra" elev, bl.a. Skolverket som menar man terinf r detaljreglering och att detta strider mot str vandena att minska den statliga regleringen av enskildheter och mot att l ta kommunerna ta det fulla driftansvaret. D remot anser man att ett statsbidrag skulle stimulera kommunerna till att vilja ta emot utl ndska elever. Mariestads, Helsingborgs och Pite kommuner samt L rarnas Riksf rbund tillstyrker f rslaget.

5 Tillgodor knande av utlandsstudier (kap. 4)

Utredningen f resl r att en elev p ett program i gymnasieskolan skall ha r tt till h gst ett l s rs ledighet f r utlandsstudier. N r eleven kommer tillbaka skall skolan se till att s mycket som m jligt tas till vara av utlandsstudierna. I avg ngsbetyg fr n gymnasieskolan f resl s att utlandsstudiernas huvudsakliga omfattning och inriktning skall anges. Vidare f resl s att universitet och h gskolor skall ta h nsyn till enskilda s kandes studier p gymnasieniv utomlands ocks i de fall d dessa studier inte har formellt tillgodor knats i gymnasieskolan. F rslaget mottas positivt av remissinstanserna. CSN inst mmer i utredningens uppfattning. Man ser detta som rekryteringsbefr mjande och undviker i m nga fall en on dig f rl ngning av de gymnasiala studierna. Det inneb r minskade utbildningskostnader och ven besparingar inom studieest det. Haninge och Falu kommuner anser att man b r ha krav p ordentlig kontroll hur den utl ndska utbildningen skall v rderas. Svenska kommunf rbundet och Sundsvalls kommun avvisar f rordningsreglering, medan Malm kommun st ller sig positiv till det.

6 Studiest d f r utlandsstudier (kap. 5)

De flesta remissinstanser r positiva till utredningens f rslag om studiebidrag och merkostnadsstill gg till svenska gymnasisters utlandsstudier under h gst ett r. En f ruts ttning skall vara att den utl ndska utbildningen h ller en godtagbar standard och avser heltidsstudier under minst tre m nader. Riksf rs kringsverket p pekar att om studiebidrag skall utg vid utlandsstudier b r ven vissa best mmelser inom socialf rs kringens omr de ndras och inneb r d en kostnads kning f r staten. Statskontoret anser principiellt att r tten till studiebidrag b r omfatta hela EES-omr det. Eftersom utredningen inte redovisar n got f rslag till finansiering av verksamheten s anser Statskontoret det sv rt att bed ma om f rslaget skall genomf ras genom omprioriteringar av annan verksamhet. RRV ifr gas tter om studiest det, f rutom studiebidrag, ven skall inkludera ett merkostnadstill gg. Det r tveksamt om staten b r st f r de merkostnader som uppst r vid utlandsstudier utan att det d rmed kan komma att uppfattas som ett otillb rligt gynnande av dessa studier j mf rt med gymnasiestudier i Sverige. CSN, som under en rad r f rordat kade insatser f r internationalisering inom utbildningsomr det, st ller sig positiv till utredningens f rslag. CSN menar att en viktig f ruts ttning f r att fler ungdomar skall ges reella m jligheter att studera kortare eller l ngre tid utomlands r att reglerna om r tt till studiest d f r studier utomlands liberaliseras.

7 Undervisning av utlandssvenska barn och ungdomar (kap. 6)

7.1 Beh righet

I underlaget f r statsbidrag till undervisning av utlandssvenska barn och ungdomar ing r barn och ungdomar, som r svenska medborgare, r bosatta utanf r Sverige och har svenska som normalt umg ngesspr k med minst en av sina f r ldrar (v rdnadshavare). De flesta remissinstanserna, bl.a. Skolverket och Universitetet i G teborg, delar i princip utredningens f rslag. Samtidigt p pekas att ven ett s dant system kommer att ha nackdelar och upplevas som or ttvist. LO menar att generell r tt f r svenska medborgare att i utlandet f undervisningen bekostad av skattemedel ska knytas till de nu g llande kriterierna f r detta och avvisar d rmed utredningens f rslag om ut kat generell r tt.

7.2 Utlandsskolorna

Allm nna grunder

Remissinstanserna har inga inv ndningar mot utredningens f rslag om att utlandsskolornas verksamhet bedrivs s l ngt m jligt enligt grunderna f r skolan i Sverige samt att j mkningar av timplanerna kan g ras i vissa fall. Utredningen f resl r att regeringen b r besluta om en utlandsskola r ber ttigad till statsbidrag. Det blir sedan Skolverkets uppgift att besluta om en statsbidragsber ttigad skola skall f fullt ansvar f r h gstadie- resp. gymnasieundervisning. Flertalet remissinstanser anser att regeringen skall besluta om statsbidragsber ttigande. Statskontoret ifr gas tter om inte uppgiften b r vila Skolverket. Skolverket menar att regeringen m ste precisera kraven f r ett godk nnande.

Statsbidrag

Utredningen f resl r att statsbidraget f r grundskole- resp. gymnasieundervisning i princip skall motsvara genomsnittskostnaden per elev i motsvarande undervisning i Sverige. Huvudmannen skall sj lv besluta hur de anvisade medlen skall anv ndas. Kostnader f r lokaler ers tts s rskilt med ett belopp motsvarande 75 % av resp. skolas faktiska kostnader. H nsyn skall tas till kostnadsskillnader mellan olika skolorter genom att en del av schablonbeloppen indexregleras. Merparten av remissinstanserna tillstyrker f rslaget. Statskontoret menar att f rslaget b r kunna finansieras genom minskning av det generella bidraget till kommunerna. De elever som g r i utlandsskolorna r svenska medborgare och skulle normalt g tt i skola i Sverige och allts innefattas av bidraget till svenska skolor. SUF tror att en indexreglering av bidraget kan ge mer r ttvis f rdelning n i dag, men menar att ytterligare analys av utlandsskolornas totala kostnadsbild beh ver g ras av vilka faktorer som skall utg ra underlag f r indexber kningen. Liknande synpunkter framf rs av F reningen f r Svenskar i V rlden.

Avgifter

Remissinstanserna inst mmer i stort sett i f rslaget att huvudmannen f r en utlandsskola skall ha r tt att ta ut elevavgifter. L rarnas Riksf rbund anser att Skolverket b r f i uppdrag att utarbeta kriterier f r om och i s fall hur stor avgift en utlandsskola har r tt att ta ut.

Nordisk samverkan

Utredningen f resl r att verl ggningar tas upp med de andra nordiska l nderna om att dessa skall ge ett bidrag per elev som motsvarar det f r svenska elever till mpade schablonbeloppet. Skolverket st der f rslaget och utg r ifr n att de f rhandlingar som omn mns i f rslaget f rs p departementsniv . B de SUF och F reningen f r Svenskar i V rlden vill understryka behovet av att verl ggningar skyndsamt tas upp med de andra nordiska l nderna.

Ledning

F rslaget inneb r att en utlandsskola leds av en styrelse och i den ing r en ledamot av den svenska beskickningen i landet. Rektor skall finnas f r ledning av utbildningen. Skolverket anser att det ven i forts ttningen skall ankomma p Skolverket att utse en representant i styrelsen. Skolverkets erfarenhet har visat att utlandsskolorna n mer beh ver tillsyn och ven i vissa fall inspektion i dess mer formella mening.

L rare

Utredningen f resl r att skolans styrelse skall best mma vilka fasta l rartj nster som skall finnas. Betr ffande krav f r s dan tj nst g ller vad som f reskrivs i skollagen om l rare i skolan i Sverige. I vrigt f resl s att den som r l rare vid utlandsskola skall tj nstg ra som l rare i skolv sendet i Sverige under minst tv att tta p varandra f ljande r. L rare i kommunala skolv sendet b r medges upp till sex rs ledighet f r att tj nstg ra vid utlandsskola. V rdet av tj nstg ring vid utlandsskola b r ses ver i s rskild ordning. Remissinstanserna, bl.a. Skolverket, Svenska insitutet, SUF och L rarnas Riksf rbund, r positiva till utredningens f rslag om att man bl.a. skall se ver anst llningsfr gorna. Skolverket och SUF pekar p sv righeterna att f rena fasta tj nster med kravet p tj nstg ring i Sverige. N gra remissinstanser, bl.a. SIDA, anser att n gon form av tvingande best mmelse borde finnas f r skolf reningarna att garantera l rarna ett bra f rs kringsskydd. Inte bara pensionsf rs kring utan ven sjukf rs kring som t cker inkomstbortfall vid l ngvarig sjukdom. H gskolan i V xj k nner oro f r att tj nstekonstruktionen f r utlandsverksamma l rare av praktiska sk l blir sv r att genomf ra utom i tider av akut l rarbrist. Ett nskem l r att Svenska institutet f r denna l rargrupp i st llet ordnar obligatoriska fortbildningskurser p ferietid s att de kan h lla sig Áa jour med skolv sendet i Sverige. Sundsvalls kommun anf r att om schablonbidraget till utlandsskolorna ven skall innefatta motsvarigheten till kommunernas medel f r lokal skolutveckling b r kravet p tv rs tj nstg ring i Sverige inte regleras i f rordningstext.

7.3 Distansundervisning

Utredningen f resl r att Skolverket, efter anbudsf rfarande, ska tr ffa avtal med en huvudman f r distansundervisning om ers ttning till denna f r s dan undervisning. Avtalet skall ocks s kerst lla att material f r distansundervisning p h gstadiet finns att tillg . Avtalet skall ocks inkludera kostnader f r handledning som i varje enskilt fall kan organiseras p platsen. Liber-Hermods menar att avtal m ste slutas i god tid mellan Skolverket och den organisation som blir ansvarig f r rena distansundervisningen p grundskole- och gymnasieniv . En f ruts ttning f r Liber-Hermods l ngsiktiga medverkan med nuvarande pedagogiska och administrativa kvalitetskrav r att garantibeloppet ger full kostnadst ckning med kalkylm ssig vinst. Man menar ocks att arbetsgivaransvaret m ste l ggas p den lokala skolstyrelsen samt att man b r konsulteras vid tj nstetills ttningarna och att handledarna b r genomg en obligatorisk utbildning i Liber-Hermods regi p v ren innan de tilltr der sin tj nst.

7.4 Kompletterande svensk undervisning

F rslaget om att ett indexreglerat schablonbidrag per beh rig elev l mnas till huvudman f r kompletterande svensk undervisning mottages positivt av remissinstanserna. SUF och F reningen Svenskar i V rlden f rordar ett enhetligt schablonbidrag oavsett om huvudmannen r en utlandsskola eller lokal skolf rening. I sistn mnda fall aktualiseras fr gan om ett "startbidrag". Remissinstanserna har inga inv ndningar mot att statsbidraget till Swedish Culture upph r. 7.5 Svensk undervisning vid utl ndsk skola

Remissinstanserna st ller sig i stort sett positiva till att regeringen skall besluta, efter pr vning av varje s rskilt fall, om statsbidrag till utl ndsk skola som har svenska elever och anordnar undervisning i svenska och om Sverige. Pite kommun anser att Skolverket b r besluta i dessa fr gor.

7.6 Skolg ng i Sverige

Remissinstanserna har inga inv ndningar mot f rslaget att en kommun eller ett landsting, som i sin grundskola eller gymnasieskola tar emot utlandssvenska elever, skall f statsbidrag f r dessa elever enligt samma schabloner som de som till mpas f r utlandsskolorna.

7.7 Ett nytt centralt organ

F rslaget inneb r att en ideell f rening, F reningen f r Utlandsundervisning (FFU), anf rtros f rdelningen av statsbidrag och andra administrativa uppgifter samt informations- och serviceuppgifter som r r undervisningen av utlandssvenska barn och ungdomar. M nga remissinstanser, d ribland RRV, Malm , Norrk pings och Ljusdals kommuner, TCO, L rarf rbundet, L rarnas Riksf rbund och SAF, avstyrker f rslaget att en ideell f rening, FFU, inr ttas. RRV och Statskontoret menar liksom m nga andra remissinstanser att Skolverket ven i forts ttningen b r svara f r f rdelning av statsbidrag till utlandsskolorna och ven anf rtros de informations- och serviceuppgifter som r r undervisningen. Pite kommun, Landstinget i Kalmar l n m.fl. r tveksamma inf r utredningens f rslag. SAF f resl r att en r dgivande n mnd inr ttas som st d till den centrala myndigheten f r utlandsundervisningen.

8 Vissa vriga fr gor om skolan i Sverige (kap. 7)

8.1 Internationell studentexamen - International Baccalaureate (IB)

Utredningen f resl r att f r att anordna studier som leder fram till den internationella studentexamen (IB) skall en kommun i forts ttningen endast beh va ha ett godk nnande av International Baccalaureate Organisation (IBO) i GenÁeve. M nga remissinstanser, bl.a. CSN, VHS, KTH, Stockholms stad, Vellinge, Uppsala och G teborgs kommuner st der utredningens f rslag. CSN tycker att svenskt studiest d b r kunna utg till studerande som l ser denna utbildning i Sverige eller utomlands. KTH anser att detta internationella studieprogram kan ge en v rdefull stimulans till utveckling av den svenska gymnasieskolan. VHS menar att av s rskild betydelse f r h gskolans fortsatta internationalisering r f rslagen om International Baccalaureate och "bilingual education" liksom tanken p st rsta m jliga tillvaratagande av hemv ndande elever med s rskilda spr kkunskaper.

8.2 Undervisning i olika mnen p fr mmande spr k - s.k. bilingual education

Enligt utredningen b r kommunala initiativ till att bedriva undervisning p annat spr k n svenska b r st djas av staten f r direkt riktade insatser f r fortbildning av l rare. Haninge kommun anser att undervisningen p engelska/tyska (bilingual education) b r helst ske av engelskl rare resp. tyskl rare eller inf dda l rare. Kommunen f resl r ocks att man inf r linjespecifik engelska/B-spr k p samtliga program samt att l rarna fortbildas i ex. teknisk engelska, ekonomisk franska osv. Uppsala kommun anser att bilingual education r en mycket kostnadskr vande verksamhet f r de flesta kommuner, d man st ller stora krav p spr kkunskaper hos de l rare som skall svara f r undervisningen. Kommuner med IB-undervisning har ofta rekryterat l rare fr n annat land. Man b r satsa p fortbildning av svenska l rare. G teborgs kommun menar att fortbildningsinsatser inte enbart b r riktas mot undervisning p engelska, eftersom behoven av fortbildning inom det franska och tyska spr komr det r mycket stora. Kommunen tillstyrker f rslagen men vill uppm rksamma att de f reslagna medlen inte p n got s tt motsvarar de faktiska behoven.

8.3 Insatser f r barn och ungdomar som skaffat sig f rdighet i fr mmande spr k utomlands

I f rordningarna f r grundskolan och gymnasieskolan f rs best mmelser in om att spr kundervisningen s l ngt det r m jligt skall organiseras s att hemv ndande elevers spr kf rdigheter tas tillvara och utvecklas fr n den niv de har n r eleverna intr der i den svenska skolan. Remissinstanserna r positiva till f rslaget. Skolverket anser dock att f rslaget att inf ra best mmelser om att hemv ndande elevers spr kf rdigheter skall tas till vara r alltf r vagt f r att kunna bli f rordningstext. Skolverket betonar att det r viktigt att f rdigheterna tas till vara men att det b r komma fram i andra styrdokument f r skolan. Universitetet i G teborg tycker att d utlandssvenska elever terv nder till Sverige b r de kunna ges tillf lle till studier i de program som finns f r elever som inte har svenska som modersm l, t.ex. ITK. Perstorps kommun f resl r att teranpassningsprogram utarbetas. Malm kommun anser att det r riktigt att man b r str va efter att bevara och utveckla spr kf rdigheten fr n den niv eleven har vid terkomsten till svensk skola. En samverkan med komvux och med hemspr ksundervisningen r naturlig. 9 Kostnader och genomf rande (kap. 8)

Kostnaderna f r alla f rslag som utredningen lagt fram har ber knats till 144 miljoner kronor. F rslag till finansering finns inte. Skolverket anser att p sikt b r verket avlastas den ekomomiadministrativa hanteringen och i st llet utvidga sitt engagemang vad g ller uppf ljning, utv rdering, tillsyn och utvecklingsst d till den svenska undervisningen i utlandet. N gra remissinstanser, bl.a. Universitetet i Uppsala och Svenska kommunf rbundet ansluter sig till utredningens uppfattning att finansieringen av de reformer som f resl s m ste ses i ett vidare perspektiv n utbildningsomr dets. Utbildningsdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammantr de den 18 februari 1993

N rvarande: statsministern Bildt, ordf rande, och statsr den B. Westerberg, Friggebo, Johansson, LaurÂen, H rnlund, Olsson, Svensson, af Ugglas, Dinkelspiel, Thurdin, Hellsvik, Wibble, Bj rck, K nberg, Lundgren, Unckel, P. Westerberg, Ask

-------

Statsr det Ask anm ler fr ga om skolans internationalisering.

-------

Regeringen beslutar att genom proposition l mna f rslag till riksdagen om skolans internationalisering i enlighet med bilagan till detta protokoll.

Ur protokollet

Maud Melin Inneh llsf rteckning

Propositionens huvudsakliga inneh ll 1 1 rendet och dess beredning 3 1.1 Internationaliseringsutredningen 5 2 Utbyten och andra internationella kontaker 6 2.1 Organiserandet av internationell utbytes- och annan kontaktverksamhet p skolomr det 8 2.2 S rskilt st d till internationella kontakter 9 2.3 Undervisning i olika mnen p fr mmande spr k 11 2.4 Elevutbyten 12 2.4.1 Ett breddat urval av l nder f r svenska elevers utlandsstudier 12 2.4.2 F rb ttrat mottagande av utl ndska elever 13 3 Tillgodor knande av utlandsstudier 14 4 Vissa vriga fr gor om skolan i Sverige 17 4.1 Internationell studentexamen 17 4.2 Insatser f r barn och ungdomar som skaffat sig f rdighet i fr mmande spr k utomlands 22 5 Undervisning av utlandssvenska barn och ungdomar 23 5.1 Beh righet 24 5.2 Utlandsskolorna 25 5.2.1 Allm nna grunder 25 5.2.2 Etablering 26 5.2.3 Statsbidrag till utlandsskolorna 28 5.2.4 Ledning och l rare 30 5.3 Distansundervisning 32 5.4 Kompletterande svensk undervisning och svensk undervisning vid utl ndsk skola 33 5.5 Skolg ng i Sverige 35 5.6 Administration, tillsyn och utveckling 35 6 Genomf rande m.m. 36 7 rendet till riksdagen 37

Propositionens lagf rslag 38

Bilaga 1 Sammanfattning av bet nkandet (SOU 1992:93) Svensk skola i v rlden 42

Bilaga 2 Sammanfattning av remissyttranden ver bet nkandet (SOU 1992:93) Svensk skola i v rlden 51

Utdrag ur protokoll vid regeringssammantr de den 18 februari 1993 61