Samhällsstöd till underhållsbidragsberättigade barn

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

Somhöllsstöd till

underhålIsbidrogsberöttigodø

born

Betänkande OV

UnderhölIsbidrogskommittén

Idéskissør

bokgrunâcâmotøriol

Statens

offentliga utredningar

I®

E§§ 1990:8

@ Socialdepartementet

Samhällsstöd till under-

hållsbidragsberättigade

barn

Idéskisser och

bakgrundsmaterial

/4 :ÃÖMI/Ã /ÖC 7v2.7.3, Caiå :§4 45:47:: f Lucy) “ . n -« i”

f /

Betänkande av

underhällsbidragskommittén

Malmö 1990

över SOU och Ds som omfattar åren Allmänna Förlaget har utgivit en bibliografi 1981 - 1987. Den kan köpas från förlagets Kundtjänst, 106 47 STOCKHOLM. Best. nr 38-l2078-X.

Beställare som är berättigade till remissexemplar eller friexemplar kan beställa sådana under adress:

Regeringskansliets förvaltningskontor

SOU-förrådet 103 33 STOCKHOLM Tel: 08/763 23 20 Telefontid 81° - 12°° 08/763 10 05 12°° - 16°° (endast beställare inom regeringskansliet)

REGERINGSKANSLIETS ISBN 91-38- 10500-4 ISSN 0375-250X OFFSETCENTRAL Stockholm 1990

Till statsrådet Bengt Lindqvist

Den 16 oktober 1986 bemyndigade statsrådet regeringen Lindqvist att tillkalla en kommitté med högst åtta ledamöter med uppdrag att se över om frågorna bidragsförskottets konstruktion och dess anknytning till föräldrabalkens regler om underhållsbidrag.

Till ledamöter från den 12 mars 1987 utsågs landshövdingen Bertil Göransson, sakkunnige Anita Berger, riksdagsledamöterna Ewa Hedqvist Petersen, Kersti Johansson, förre riksdagsledamoten John Johnsson, riksdagsledamöterna Gullan Lindblad, Barbro Sandberg och socialinspektören Ann-Marie Strömberg. Bertil Göransson förordnades att vara ordförande.

En förteckning över kommitténs ledamöter, sakkunniga och experter samt dess sekretariat bifogas.

Kommittén har antagit namnet 1987 års underhállsbidragskommitté.

I kommitténs direktiv (Dir. 1986:30) har statsrådet särskilt berört den av riksdagens Lindqvist revisorers omfattande av dessa frågor och granskning behovet av att pröva alternativa regelutformningar på detta område. Kommittén har också övervägt förändringar av nuvarande bidragsförskottssystem. Under arbetets har kommittén i detta syfte ägnat gång åt tre olika modeller som tänkbara ersättningar sig till Dessa har fått bidragsförskottssystemet. arbetsnamnen grundbidragsmodellen, barnbidragsmodellen och bostadsbidragsmodellen.

- innehåller förslag till Grundbidragsmodellen ändringar inom bidragsförskottssystemet. Bidraget delas i en del i förhållande till upp behovsprövad förälders försörjningsförmåga och i ett generellt stöd riktat till enbart barn som varaktigt bor tillsammans med en ensamstående vårdnadshavare.

- innehåller förslag till ett Barnbidragsmodellen bidrag samordnat med det allmänna generellt och helt skilt från de civilrättsliga barnbidraget om underhåll till barn. Bidragsberättigade reglerna är de barn som bor tillsammans med varaktigt ensamstående vårdnadshavare. Barn som varaktigt bor tillsammans med vårdnadshavaren och dennes nye får ett reducerat ekonomiskt stöd. partner

- är uppbyggd efter samma Bostadsbidragsmodellen som Skillnaden består principer barnbidragsmodellen. i att till barn hos ensamstående bidraget vårdnadshavare inkomstprövas mot vårdnadshavarens inkomster, när de överstiger mera genomsnittliga samordnas antingen med nivåer. Inkomstprövningen eller med sjukpenningsystemet. bostadsbidragssystemet

Kommittén har haft för avsikt att presentera sina överväganden och förslag i ett slutbetänkande under april 1990. Kommittén har dock konstaterat att resultatet av de skatteöverläggningar som förekommit under hösten 1989 i hög grad kommit att påverka tidsplanen för ett genomförande av förslag till att förändra bidragsförskottssystemet.

Med hänsyn till de ändrade som förutsättningar uppkommit för kommitténs arbete, och att arbetet ligger nära slutfasen, anser kommittén att en presentation av de tre modellförslagen inte kan avvaktas till april 1990.

Kommittén överlämnar därför redan nu betänkandet ( ) Samhällsstöd till underhållsbidragsberättigade barn. Till detta betänkande fogas som bilaga en av ett sammanställning forskningsarbete av Cecilia Kjellman, om det faktiska skeendet i barnfamiljer i samband med separationer.

Kommittén avser att i en slutrapport våren 1990 presentera ytterligare fakta, som nu inte blivit behandlade. I rapporten kommer även att bl.a. en ingå kartläggning och analys av den sociala och ekonomiska situationen för särlevande föräldrar med särskilt låga inkomster.

Kommittén har i skrivelse den 19 december 1989 till statsrådet Lindqvist hemställt att de i direktiven angivna frågorna om underhållsbidrag och underhållsskyldigas situation överlämnas för övervägande i annat sammanhang. Kommittén har inte haft möjlighet att behandla dessa inom den frågor givna tidsramen.

Reservation har avgivits av ledamoten Ann-Marie Strömberg.

Särskilt har avgivits av ledamöterna Kersti yttrande Johansson, Gullan Lindblad och Barbro Sandberg, Annette Hansson samt experterna Suzanne sakkunnige Anders Bodecker, Lars Göran Engström och Hans Ahlner, Svensson.

Kommittén fortsätter sitt arbete och avser att lämna en under våren 1990. slutrapport

Stockholm i januari 1989

Bertil Göransson

Anita Ewa Hedqvist Petersen Kersti Johansson Berger

John Johnsson Gullan Lindblad Barbro Sandberg

Ann-Marie Strömberg

/Bengt Almebäck Eskil Hinn

Ledamöter, sakkunniga, experter och sekretariat

Förordnande

Ledamot, tillika ordförande Landshövdningen Bertil Göransson 1987-03-12

Ledamöter

Sakkunnige Anita Berger 1987-03-12 Riksdagsledamoten Ewa Hedkvist Petersen 1987-03-12 Riksdagsledamoten Kersti Johansson 1987-03-12 Förre riksdagsledamoten John Johnsson 1987-03-12 Riksdagsledamoten Gullan Lindblad 1987-03-12 Riksdagsledamoten Barbro Sandberg 1987-03-12 Socialinspektören Ann-Marie Strömberg 1987-03-12

sakkunniga

Departementsrådet Hans Jacobson 1989-03-12 Hovrättsassessorn Göran Karlstedt 1989-02-15 Kanslirådet Sören Kindlund 1987-03-12 kanslirádet Annette Hansson 1987-10-01

Experter

Advdokaten Suzanne Ahlner 1987-09-01 Avdelningsdirektören Anders Bodecker 1987-09-01 Gunnel Cavalli Björkman 1987-06-01 Hovrättsrådet Lars Göran Engström 1987-06-01 Byråchefen Göran Johansson 1987-06-01 Sektionschefen Karl-Axel Johansson 1987-06-01 Socialdirektören Karin Sandberg 1987-06-01

Förbundsdirektören Hans Svensson 1987-06-01 Länsassessorn Bengt Johansson 1988-01-01

Departementssekreteraren Ingemar Eriksson har varit expert under tiden 1987-06-01--1989-03-01

Sekreterare

Kammarrättsasessorn Bengt Almebäck 1988-01-01 Kammarrättsassessorn Eskil Hinn 1987-04-03 Utredningschefen Ann Lindvall-Antesson fr.o.m. 1989-10-16 t.v. dock längst t.0.m. 1990-02-15.

Eskil Hinn tjänstgör som sekreterare på kvartstid fr.o.m. 1990-01-01.

Länsassessorn Bengt Johansson har varit sekreterare under tiden 1987-04-03--1987-12-31

Del I ÖVERVÄGANDEN OCH FÖRSLAG

SAMMANFATTNING 19

VÅRT UPPDRAG 34 Direktiven 34 . Arbetets och 37 uppläggning genomförande

2 DEN EKONOMISKA OCH SOCIALA SITUATIONEN FÖR SÄRLEVANDE FÖRÄLDRAR OCH DERAS BARN 41 2.1 Inledning 41 2. Antalet barn i 42 Sverige 2 Familjen 42 2. Föräldrarnas förvärvsarbete 50 2. Barnomsorg 52 2. Familjernas inkomst- och förmögenhetsförhållanden 53 Bostadssituationen 65 Antalet barn, vårdnadshavare och underhållsskyldiga (inom och utom BF-systemet) 68

3 ÖVERVÄGANDEN OCH FÖRSLAG 70 3.1 Vår syn på stödbehovet 70 3.1.1 Inledning 70 3.1.2 Stödbehovet har förändrats 72 3.1.3 Stödbehovet hos olika 73 familjer 3.1.4 Storleken på stödet 86 3.2 Förändringar av nuvarande stöd 88 3.2.1 Inledning 88

Allmänna linjer m.m. i den hittillsvarande 88 familjepolitiken med Bidragsförskottssystemet samt utfyllnadsbidrag ensamförälderreduktionen 91 Allmänt 91 3.2.3.1 3.2.3.2 Nuvarande kostnader och 94 volymer Underhållsbidragssystemet och avdrag för underhållsbidrag 97 utgivna Allmänt 97 3.2.4.1 3.2.4.2 Nuvarande kostnader och 105 volymer Vår syn på de nuvarande stödformerna vårdnadshavarna 106 till

3.2.5.1 Bidragsförskottet/utfyllnads-

106 bidraget Ensamförälderreduktionen 109 3.2.5.2 Allmänna för ett förutgångspunkter stöd 111 ändrat Förändringar inom nuvarande stödsystem alternativt samordning med andra 117 system 125 Grundbidragsmodellen 127 Inledning

NP

av BDF till 30 procent av sänkning 130 basbeloppet till ensamstående Tilläggsbidrag 147 vårdnadshavare mellan allmän domstol och Samordning m.m. 149 försäkringskassa Modellens effekter för enskilda och 155 samhället Effekter för enskilda 155 3.3.5.1 Effekter för samhället 164 3.3.5.2

Barnbidragsmodellen 171 Inledning 172 Allmänna förutsättningar för det särskilda barnbidragstillägget 173 Samordningen med nuvarande barnbidragssystem och övriga förutsättningar för det särskilda barnbidragstillägget 176 Två anknytningspunkter för stödet 176 Tidpunkten för det särskilda barnbidragstilläggets utgivande och upphörande 184 3.4.3.3 Bidragsmottagare 185 4.3.4 Tid och sätt för utbetalning av det särskilda barnbidragstillägget 187 3.4.3.5

Återbetalningsskyldighet,

eftergift och avräkning 187 3.4.3.6 Administrationen och förfarandet 188 3.4.3.7 Övriga frågor som anknyter till barnbidragslagens bestämmelser 196 3.4.3.8 Spärregel för ensamstående vårdnadshavare med förhållandevis höga inkomster 196 3.4.3.9 Det särskilda barnbidragstilläggets inverkan på andra bidrag 200 3.4.3.10 Fördelningssättet och storleken på det särskilda barnbidragstillägget 202

Bidrag till vissa ombildade flerbarnsfamiljer 204 Förskott på fastställda underhålls- 208 bidrag 211 övergångsregler Barnbidragsmodellens effekter för enskilda och samhället 212 3.4.7.1 Allmänt om de ekonomiska effekterna för enskilda 212 3.4.7.2 Jämförelser av levnadsstandarden vid nuvarande stödsystem respektive den föreslagna modellen 219 3.4.7.3 Andra effekter för enskilda 231 3.4.7.4 Allmänt om effekterna för samhället 238 3.4.7.5 Statens utgifter för själva stödet 247 3.4.7.6 statens utgifter för administationen 250 257 3.4.7.7 Finansieringen 3.4.7.8 259 Sammanfattning 262 Bostadsbidragsmodellen samordnat samhällsstöd med bostads- 265 bidraget 3.5.1.1 Bostadsbidragets konstruktion 266 3.5.1.2 Förslag till reglering av ett särskilt stöd samordnat med bostadsbidraget 271 3.5.1.3 Det inkomstprövade samhällsstödets effekter för enskilda och samhället 277 samordnat samhällsstöd med 289 socialförsäkringen

3.6 En jämförelse av kostnaderna för de olika modellförslagen 292 3.7 Modellernas inverkan på familjeekonomin i förhållande till 1991 års skattereform 295

Bilagor

Bakgrundsfakta och förutsättningar för beräkning av modellernas inverkan på hushállsekonomin 308

Reservation av ledamoten Ann-Marie Strömberg 314

Särskilt yttrande av

och Hans Svensson experten Lars Göran Engström 330 experten Suzanne Ahlner 337

Del I I BAKGRUND

1 Nuvarande system med underhållsoch bidragsförskott 339 bidrag 1.1 till barn 339 Underhållsbidrag 1.1.1 Historik 339 1.1.2 m.m. 342 Underhållsskyldighet 1.1.3 Fastställande av underhállsbidrag 344 1.1.4 av underhållsbidrag 352 Handläggningen 1.1.5 av underhållsbidrag 356 Indexuppräkning 1.1.6 357 Jämkning 1.1.7 Betalning, indrivning och preskription av underhållsbidrag 359 . 361 Bidragsförskott 1.2.1 Historisk tillbakablick 361 1.2.2 Kort beskrivning av det nuvarande 364 bidragsförskottssystemet 1.2.3 Närmare om handläggningen av 370 bidragsförskott

Problemöversikt 374 2.1 Rätten till bidragsförskott och risken för missbruk 376 Fastställande av underhállsbidrag 379 2.3 383 Umgängesavdraget 2.4 Tiden för utgivande av bidrag och 384 betalningsdagen 2.5 Återkravsverksamheten 385 388 Preskriptionstiden 2.7 m.fl. 389 Ansvariga myndigheter

2.8 Statens kostnader för nuvarande 392 system

Förslag av andra utredningar m.m. till ändringar av underhållsbidrags- och bidragsförskottsystemet 399 Familjelagssakkunnigas förslag till en bättre samordning av om reglerna underhållsbidrag och bidragsförskott 399 av bidragsförskott 400

Behovsprövning

Återkrav och indrivning 420 av samhällsstöd till Omfördelning och deras barn 422 ensamföräldrarna .2.3 Resultatet av ensamförälderkommittêns 422 förslag Riksdagens revisorers förslag angående statens utgifter för bidragsförm.m. 423 skott, 423 Rapporten 1984/85:5 425 Rapporten 1984/85:6 427 Rapporten 1984/85:7 429 Rapporten 1985/86:1 430 Remissyttranden till 1985/86:17 432 Förslaget riksdagen 440 Motioner 444 Lagutskottets yttrande Socialutskottets betänkande SoU 446 1985/86:29 och riksdagens åtgärder 447 Regeringens Försöksverksamheten med medverkan av försäkringskassor vid fastställande av till barn, m.m. 449 underhållsbidrag

Göteborgs Enkät till föräldrar 459

Försöksverksamheten vid Göteborgs allmänna försäkringskassa med förenklade metoder att beräkna underhållsbidrag 461 461 Allmänt

Alternativ 1: Hel schablon 463 Alternativ 2: Modifierad schablon 463

Andra bidrag som påverkar de särlevande föräldrarnas ekonomi 469 skattesystemet 469 Avdrag för underhållsbidrag till icke hemmavarande barn 469 4.1.2 skattereduktion 473 4.2 Direkta ekonomiska stöd 479 4.2.1 Barnbidrag 479 4.2.2 Studiehjälp till 484 gymnasieungdomar 4.2.3 Föräldraförsäkring 486 4.2.4 Vårdbidrag för barn handikappade 488 4.2.5 Barnpension 488 4.2.6 Särskilt bidrag för vissa 490 adoptivbarn 4.2.7 Bidrag till kostnader för internationella adoptioner 490 Bostadsbidrag 490 Omfattningen och utvecklingen av samhällets direkta ekonomiska stöd till barnfamiljerna 497 Socialbidrag 497 Socialtjänstlagen och rätten till bistånd 497 4.3.2 Krav för bidrag 499 4.3.3 Individuell behovsprövning 500 4.3.4 Beräkning av 501 socialbidrag 4.3.5 sammanfattning 503 4.3.6 - en Socialbidragen prognos 504

Internationella jämförelser 505 505 Inledning Danmark 505 Finland 512 519 5.4 Norge 528 England Nederländerna 530 5.6 5.7 Förenta staterna 535 5.8 Australien 543

till del II 545 Tabellbilagor

SAMMAN FATTN I NG

Inledning

Reglerna om underhållsbidrag och bidragsförskott bildar tillsammans ett av stödsystem mycket stor betydelse för de allra flesta barn som inte lever tillsammans med båda sina föräldrar. Det är därför viktigt att ett sådant system är till verkligen nytta för dem som är beroende av och att det det, kan tillgodose deras behov på ett sätt som rent allmänt kan uppfattas som rättvist. Men det är också viktigt att reglerna på detta område är lätta att förstå för enskilda och att av dem inte är tillämpningen komplicerad.

Såväl Familjesakkunniga som Ensamförälderkommittên konstaterade i sina arbeten med förevarande frågor att sambandet mellan och underhållsbidraget bidragsförskott ger upphov till flera negativa effekter. Detta förhållande konstaterade även riksdagens revisorer i sitt arbete med granskningen av reglerna om underhållsbidrag och bidragsförskott. Efter den översyn som vår kommitté har av gjort nuvarande stödsystem finns att stämma in i anledning den kritik som riktats mot detta. I del III av betänkandet (publiceras under våren 1990) redovisas ett flertal problem som om reglerna underhållsbidrag och bidragsförskott orsakar. Av redovisningen framgår bl.a. att systemet är att otympligt administrera och svårbegripligt för enskilda. Såsom reglerna om underhållsbidrag och bidragsförskott är utformade leder ett sänkt till ett underhållsbidrag höjt utfyllnadsbidrag, även om sänkningen av underhållsbidraget beror på att vårdnadshavarens

Också i de fall barn inte längre har inkomster ökat. till på grund av egna inkomster rätt underhållsbidrag betalas fullt ut. För åtskilliga bidragsförskott ensamstående vårdnadshavare med låga arbetsinkomster

inte en tillräcklig hjälp för utgör bidragsförskottet deras barn skall en skälig levnadsnivå. att uppnå Dessutom har det allmännas kostnader för

under senare år kommit att öka i bidragförskottet takt. Orsaken till detta är främst att allt snabbare i en långsammare takt än underhållsbidragen stigit

det basbeloppsanknutna bidragsförskottet.

Efter en ökar i allmänhet separation för de särlevande föräldrarna på levnadskostnaderna av deras skilda boende. Kostnadsökningarna grund de berörda olika men leder till drabbar familjerna flertalet av dem behöver ekonomiskt stöd för att att sina barn. Vårt uppdrag har varit kunna försörja inriktat att finna lämpliga ekonomiska speciellt på för ett sådant stöd. Förutom de rent lösningar ekonomiska uppkommer vid en separation frågorna och frågor. Kommittén har sociala psykologiska inte haft till uppgift att utreda frågor emellertid

av det slaget.

inom kommittén har varit att försöka Målsättningen och enkelt stödsystem som i konstruera ett adekvat mån behovet av ekonomisk möjligaste tillgodoser för barn som inte lever samman med båda grundtrygghet Ett ekonomiskt stödsystem kan dock sina föräldrar. så sätt att det i alla lägen kan inte konstrueras på de särskilda behov som finns hos tillgodose vars inkomster är extra låga särlevande föräldrar, till av arbetsmarknadssituationen, svårigheter följd eller liknande förhållanden. att ordna barnomsorg har vi behovet av en del Däremot kartlagt

stödåtgärder riktade till dessa föräldrar. Åtgärderna

bör på sikt kunna bidra till att förbättra situationen för dessa föräldrar (kartläggningen och förslaget publiceras under våren 1990).

I vårt arbete med att ta fram tänkbara ersättningar för nuvarande bidrags- och stödsystem har efter hand tre modeller kommit att dominera.

En modell kallas för grundbidragsmodellen. den Enligt reduceras dagens bidragsförskott till 30 procent av basbeloppet och betalas ut såsom ett grundbidrag till såväl ensamstående vårdnadshavare som vårdnadshavare i s.k. ombildade familjer. Grundbidraget prövas i förhållande till underhållsskyldiges och vårdnadshavarens samlade förmåga att klara av ett barns behov av försörjning upp till ett normalbelopp. Grundbidraget administreras av försäkringskassorna.

Utöver grundbidraget erhåller ensamstående vårdnadshavare per barn ett tilläggsbelopp som är något lägre än ett halvt grundbidrag. Tilläggsbeloppet är ett rent samhällsstöd men trappas stegvis av för ensamförjörjarhushåll med höga inkomster.

De två andra modellerna bygger på tanken att ersätta bidragsförskottet med ett nytt samhällsstöd som är skilt från underhållsbidraget. Den ena av dessa modeller kallar vi barnbidragsmodellen, som innebär att ett schablonbelopp i form av ett särskilt barnbidragstillägg riktas till barn som varaktigt bor tillsammans med ensamstående vårdnadshavare. Den andra av de två modellerna kallas bostadsbidragsmodellen, och den innebär att schablonbeloppet inkomstprövas i förhållande till de

vårdnadshavarhushåll, vars inkomster överstiger vissa nivåer. Modellen förutsätter att genomsnittliga bidraget samordnas antingen med bostadsbidragssystemet eller med sjukpenningsystemet.

vid en av de olika modeller som tagits fram analys till att förändra nuvarande bidrags- och stödsystem, har kommittén kommit fram till att en modell, som barnbidragsmodellen, där bidragsförskottets byts ut mot ett schablonbelopp utan utfyllnadsdel samband med underhållsbidraget och riktat till enbart ensamstående vårdnadshavare väl skulle svara mot vår

målsättning.

de undersökningar som kommittén har gjort Enligt visar det att stödbehovet är störst hos gruppen sig vårdnadshavare som lever ensamma med sina barn jämfört med de vårdnadshavare som lever tillsammans med en de ombildade familjerna. Den ny partner; sistnämnda gruppen har det i allmänhet bättre ekonomiskt ställt och det även med de jämfört där barnen bor tillsammans med båda sina familjer föräldrar; de s.k. kärnfamiljerna. Från denna skulle det därför kunna försvaras att en utgångspunkt omfördelning görs av medlen för bidragsförskottets utfyllnadsdel från barn som bor i en ombildad familj till barn som bor tillsammans med en ensamstående vårdnadshavare. De tre modellerna innehåller också om att samhällsstödet till barn i familjer förslag med ensamstående vårdnadshavare skall vara större än till barn i ombildade familjer.

Ett samhällsstöd utformat på sätt som nytt innebär betydande förenklingar i barnbidragsmodellen den Samtidigt kräver den praktiska tillämpningen. dock en betydande omställning av vårdnadshavarens

hushållsekonomi när denne bildar familj med en ny partner. Därmed kommer vårdnadshavarens hushållssituation att bli avgörande för om samhällsstöd skall utgå till familjen. Försörjningen av vårdnadshavarnas barn blir sedan beroende av om underhållsbidrag betalas till barnen och i vilken utsträckning vårdnadshavaren nye partner kan bidra till barnens försörjning. Det bör därför uppmärksammas att barnbidragsmodellen aktualiserar styvförälders försörjningsansvar på ett sätt som i dag skiljer sig från föräldrabalkens regler. Detta förhållande gäller även beträffande bostadsbidragsmodellen med den skillnaden att stödet för vissa vårdnadshavare prövas mot storleken av deras inkomster.

Grundbidragsmodellen å sin sida innehåller inte lika stora skillnader i stödets storlek mellan ensamstående vårdnadshavare och vårdnadshavare i ombildade familjer. Därmed blir en styvförälders försörjningsansvar mot barn i ombildade familjer inte lika påtaglig. Dennes ansvar blir mer att jämställa med vad som gäller enligt föräldrabalken. Genom att stödet är direkt kopplat till föräldrarnas förörjningsförmåga kan man i den praktiska tillämpningen inte uppnå samma enkelhet som enligt barnbidragsmodellen. Tvärtom innebär grundbidragsmodellen i flera avseenden att administrationen av stödet blir mer komplicerad samt därmed också kostsammare än i Man kan heller dag. inte undvika att stödet ger upphov till kraftiga marginaleffekter vid vissa inkomstökningar. På samma gång följer emellertid av stödets behovsprövning att både vårdnadshavare och underhållsskyldiga som har låga inkomster får lättnader i sin försörjningsbörda.

En konsekvens av detta är dock att själva stödet blir för staten än inom bidragsförskottssystemet. dyrare

Genom den tidsram som nu kommit att bli knappa bestämmande för kommitténs arbete saknas för att närmare överväga om någon av förutsättningar modellerna bör förordas framför de andra. Kommittén lämnar därför i detta betänkande förslag till tre alternativa utformningar av dagens bidragsförskottssystem.

I det redovisas i korthet de tre modellerna. följande En av bakgrundsfakta och förutsättningar presentation som för att uppskatta vilka ekonomiska gäller effekter modellerna kan få för de enskilda hushållen redovisas i bilaga.

Grundbidragsmodellen

Samhällsstödet enligt modellen ersätter nuvarande och ensamförälderreduktionen inom bidragsförskott Stödet består av två delar, dels ett skattesystemet. fast som benämns grundbidrag och som motsvarar belopp 30 av basbeloppet, f.n. ca 700 kr per månad, procent dels ett hushållsinriktat tilläggsbelopp som motsvarar 14 av basbeloppet, f.n. ca högst procent 325 kr. per månad.

är avsett att betalas ut till barn som Grundbidraget är till underhållsbidrag och som berättigade varaktigt bor tillsammans med ensamstående vårdnadshavare eller tillsammans med en vårdnadshavare i en ombildad familj.

båda föräldrarna tillsammans förmår svara för mer När än hälften av barnets försörjningsbehov räknat i ett

normalbelopp (1400 kr per/mån., 1989) skall grundbidraget reduceras. Grundbidraget kommer därmed att minska med lika stort som föräldrarnas belopp försörjningsförmåga överstiger halva grundbidraget, eller f.n. 700 kr. Om exempelvis föräldrarnas försörjningsförmåga för ett barn är 800 kr minskas grundbidraget med (800-700:) 100 kr, och betalas ut med 600 kr till vårdnadshavaren. Grundbidraget föreslås också bli behovsprövat mot det underhållsberättigade barnets icke tillfälliga årsinkomster som överstiger ett basbelopp. Någon behovsprövning föreslås dock inte mot vårdnadshavarens nye partners inkomster.

Normalbeloppet föreslås bli fastställt av riksförsäkringsverket efter samråd med konsumentverket.

Tilläggsbeloppet är avsett som ett konsumtionsstöd till endast underhållsbidragsberättigade barn som bor tillsammans med ensamstående vårdnadshavare. Detta stöd är inte beroende av barnets inkomster eller av underhållsbidragets storlek. Däremot föreslås att stödet behovsprövas mot vårdnadshavare med höga inkomster.

Utgångspunkten för grundbidraget och tilläggsbeloppet har varit att barn till ensamtående vårdnadshavare är i större behov av ett samhällsstöd än barn i ombildade familjer. En sådan omfördelning av samhällsstödet är därför önskvärd. Omfördelningen enligt modellen sker på så sätt att nuvarande bidragsförskottsnivå reduceras med 10 procentenheter av basbeloppet dvs. från 40 till 30 procent. Detta belopp motsvarar ungefär hälften av vad ett barn i genomsnitt kan anses behöva för sitt uppehälle och är

det allmännas garanti för båda förälderns av barnets behov. Garantin bör gälla andelstäckning oberoende av om den förälder med vilken barnet bor skulle leva tillsammans med en ny partner. Därigenom behålls kopplingen mellan barnets grundförsörjning och de föräldrarnas ekonomiska ansvar. Vad biologiska härrör det från bl.a. de gäller tilläggsbeloppet medel som blir över efter reduktionen av nuvarande Medlen används till att bidragsförskottsnivå. förstärka ekonomin i de ensamstående vårdnadshavarnas hushåll. Resultatet av omfördelningen blir således att nuvarande sänks något för barn i bidragsnivå ombildade medan den höjs för barn som bor familjer tillsammans med ensamstående vårdnadshavare.

av grundbidraget sker genom att endast Finansieringen ett nettobelopp betalas ut till várdnadshavarna. återkrav från de underhållsskyldiga behöver då Något inte aktualiseras.

Vad tilläggsbeloppet är det ett rent gäller samhällsstöd och skall finansieras genom bl.a. medlen från resterande utfyllnadsbidrag och från slopandet av skattereduktionen för ensamstående vårdnadshavare

(ensamförälderreduktionen).

Beräkningen av föräldrarnas försörjningsförmåga föreslås ske med tillämpning av föräldrabalkens Samma skall alltså gälla både vid regler. regler domstols av underhållsbidragets storlek och prövning av grundbidrag. Av vid försäkringskassans prövning domstol fastställt underhállsbidrag bör läggas till för kassans prövning av grundbidrag. grund

En teknisk föreslås med förslaget från samordning RINK att sänka med högst 75 kr. underhållsbidragen

per månad som en följd av förslaget att slopa underhållsavdraget. Samordningen sker på så sätt att underhållsskyldigs underlag för beräkning av underhållsbidrag sätts ned till 85 procent för underhállsskyldiga med låga inkomster. För underhállsskyldiga med högre inkomster de av gäller RINK föreslagna övergángsreglerna.

Vid beräkning av vårdnadshavarnas överskott föreslås att underlaget för också sätts ned till grundbidrag 85 procent och att vårdnadshavare med inkomster låga samma rätt ges som de underhållsskyldiga att få undanta 300 kr. för levnadskostnader vid personliga beräkning av överskottet.

Nedsättningen till 85 procent och med reduceringen 300 kr. innebär att de underhållsskyldiga drabbas av lindrigare marginaleffekter än vid nuvarande beräkning av underhållsbidrag. Däremot får vissa vårdnadshavare vidkännas något ökade marginaleffekter vid vissa inkomstökningar jämfört med dagens bidragsförskottssystem. Till skillnad från bidragsförskottets utfyllnadsdel skall grundbidraget sättas ned vid inkomstökningar som mer överstiger normala löneökningar.

För att underlätta samordningen mellan domstolens och kassans handläggning, föreslås att domstolens handläggning av frågor om underhållsbidrag blir indispositiv, om föräldrarna inte har förmåga att tillsammans svara för ett barns försörjning till upp normalbeloppet. I mål där föräldrarnas försörjningsförmåga kan antas vara otillräcklig för att täcka normalbeloppet, bör försäkringskassan ges tillfälle att lämna om det inte är upplysningar, obehövligt.

och föreslås betalas Grundbidraget tilläggsbeloppet ut tills barnet 18 år eller längst t.o.m. juni fyller det år barnet 20 år, om det går i månad fyller eller bedriver motsvarande studier. gymnasieskola

om och tilläggsbelopp m.m. Bestämmelser grundbidrag tas in i en som ersätter lagen om föreslås ny lag

bidragsförskott.

för ges i En närmare redogörelse grundbidragsmodellen avsnitt 3.3 i denna del av betänkandet. I del III redovisas olika versioner av betänkandets vad avser storleken på stödet grundbidragsmodellen (del III under våren 1990). publiceras

Barnbidragsmodellen

är - som Ett alternativ till grundbidragsmodellen framhållits - att man löser upp den bindning tidigare i finns mellan underhållsbidraget och som dag bidragsförskottets s.k. utfyllnadsdel kan då (utfyllnadsbidraget). Utfyllnadsbidraget för ett stöd i form av ett användas generellt för barn till särskilt barnbidragstillägg vårdnadshavare. Stödet föreslås inte bli ensamstående mot andra än vårdnadshavare med höga behovsprövat inkomster och sker då i form av en spärregel.

det särskilda barnbidraget riktas enbart Genom att i medför detta en till barnen ensamförsörjarhushållen av den krets av barnfamiljer som blir begränsning med vad som gäller i mottagare av bidraget jämfört för att erhålla Övergången från dag bidragsförskott. där vårdnadshavaren bor ensam med den familjeform barn till den där vårdnadshavaren och sitt/sina

barnen bor tillsammans med vårdnadshavarens nye partner och det särskilda behov av stöd som finns i vissa ombildade familjer kräver dock att ett visst reducerat stöd utgår till den sedan rätten att erhålla det särskilda barnbidraget har upphört. Det reducerade stödet bör i sådant fall vara behovsprövat mot den nya familjens samlade inkomster och eventuellt erhållna och utbetalda underhållsbidrag. Genom en sådan ordning kan neutralitet i ekonomiskt hänseende skapas mellan olika och då i familjeformer första hand mellan ombildade familjer och kärnfamiljer.

Två förutsättningar bör ställas upp för att det särkilda barnbidragstillägget skall För det utgå. första måste det i vårdnadshavarens hushåll finnas ett barn som uppfyller villkoren för flerbarnstillägg enligt lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag, bortsett från kravet om att minst tre barn ska finnas i familjen. Den andra förutsättningen är att vårdnadshavaren är ensamstående. Det kriteriet bör bestämmas på samma sätt som i dag gäller för bostadsbidraget.

Det särskilda barnbidraget utgår till och med det kvartal som barnet fyller 16 år men kan i vissa fall förlängas t.o.m. det andra kvartalet under vilket det fyller 20 år. Bidraget bör administreras tillsammans med det vanliga och av barnbidraget handläggas försäkringskassan. För att få bidraget förutsätts en ansökan första gången. Ansökan skall inte behöva förnyas förutom när vårdnadshavaren på nytt har rätt till bidrag sedan det dragits in. Det särskilda barnbidraget kommer att omfatta ca 230 000 barn.

Genom sin generella utformning kan bidraget göras mer lätthanterligt för myndigheter och betydligt lättförståeligt för enskilda än det nuvarande systemet. För större antalet bidragstagare uppkommer i inkomsthänseende. Vid inga marginaleffekter av kostnadsramen för denna modell har vi beräkningen från att medlen för nuvarande utfyllnadsbidrag utgått och ensamförälderreduktionen inom skattesystemet kan tas i kan då utgå med 750 kr per anspråk. Bidraget barn och månad i den ensamståendes hushåll. Det reducerade stödet beräknas uppgå till 400 kr per barn och månad och det riktas till ombildade familjer med tre eller flera underhållsbidragsberättigade barn.

Genom barnbidragsmodellen kan beräkningen av underhållsbidraget få en mer självständig betydelse än det har i nuvarande system samtidigt som administrationen kan förenklas. Främst gäller detta försäkringskassornas arbete.

Förutom det stöd som kan utgå i form av särskilt bör, oavsett den familjeform som barnbidrag vårdnadshavaren valt att leva i, ett förskott på underhållsbidrag kunna erhållas från Funktionen som sådan har stort försäkringskassan. värde för stabiliteten i vårdnadshavarens ekonomi. Förskottets storlek bör dock kunna begränsas till som kan utgå enligt lagen (1947:529) om belopp högst allmänna För utbetalning av förskott bör barnbidrag. krävas att villkoren för att erhålla underhållsbidrag är uppfyllda.

av riksrevisionsverket gjorda beräkningar kan Enligt administrationskostnaderna för bidraget enligt denna modell bli avsevärt lägre än kostnaderna för dagens En utförligare beskrivning av bidragsförskott.

barnbidragsmodellen lämnas i avsnitt 3.4 i denna del av betänkandet. I betänkandet del III redovisas olika versioner av denna modell; bl.a. finns några versioner med differentierade i bidragsbelopp förhållande till antalet barn i familjen.

Bostadsbidragsmodellen

Bidraget enligt denna modell bygger tanken att på skapa ett inkomstprövat som är samhällsstöd, riktat uteslutande till ensamförsörjarhushåll, och som kan samordnas med bostadsbidragssystemet. Alternativt kan stödet samordnas med I socialförsäkringssystemet. likhet med barnbidragsmodellen föreslås att stödet riktas enbart till barn till ensamstående vårdnadshavare, som har underhållsberättigat barn. En ytterligare förutsättning för stödet är att vårdnadshavarens inkomster samt dennes och barnets förmögenhet inte överstiger vissa nivåer. Förmögenhetsnivåerna sammanfaller med de som bestämts i lag (1988:786) om medan bostadsbidrag, inkomstnivåerna trappas av från löneinkomster en på högre nivå än vad som gäller enligt denna

lag. Övriga

bestämmelser i lagen kan med smärre justeringar användas för regleringen av ett inkomstprövat samhällsstöd. Det innebär bl.a. att ansökan om bostadsbidrag och det särskilda kan bidraget göras på en blankett. Bidraget kan då också av handläggas kommunernas bostadsenheter som de samtidigt handlägger bostadsbidraget. Väljer man att stödet skall administreras av bör försäkringskassorna den sjukpenninggrundande inkomsten i stället vara underlag för inkomstprövningen. På samma sätt som föreslås för barnbridragsmodellen erhåller vissa ombildade familjer ett reducerat ekonomiskt stöd.

underlätta kontrollen av att sökanden är För att finns en om vilka som ensamstående presumtionsregel skall med makar. Genom regeln är det jämställas som har att visa att ett samboende inte sökanden när finns att ifrågasätta det. föreligger anledning

Kostnaderna för det särskilda bidraget faller inom samma kostnadsram som för det särskilda barnbidraget. Det förutsätts att såväl medlen för som för ensamförälderreduktionen utfyllnadsbidraget kan tas i anspråk även för detta bidrag.

normalt till och med den månad som Bidraget utgår barnet fyller 17 år.

stödets fördel ligger i att det Det inkomstprövade till det enskilda hushållets behov av kan anpassas En nackdel med stödet är de höga stöd. betydande som hushållen får kännas samlade marginaleffekterna så snart den inkomsten ökar. vid bidragsgrundande Förutom inkomstskatten påverkas både bostadsbidraget och eventuella barnomsorgsavgifter av en

inkomstökning.

3.5 en redogörelse för det I avsnitt ges utförligare stödet bostadsbidragsmodellen. I särskilda enligt beskrivs även hur statens utgifter och detta avsnitt hushållen kommer att ekonomin i de bidragsberättigade av stödet. påverkas

Ovriga frågor

beslut den 22 september 1988 har Genom regeringens överlämnats av riksdagen behandlade till kommittén vid utövande av umgänge med frågor om resekostnader

barn (LU 1987/88:33, rskr. 1987/88:308). Dessa frågor liksom frågor om underhállsbidrag och styvföräldrars

speciella ställning m.m. har kommittén genom särskilt beslut den 19 december 1989 överlämnat till statsrådet Lindqvist. I till förslaget grundbidragsmodellen förekommer dock för lösningar samordningar mellan allmän domstol och försäkringskassa som påverkar domstolens och kassans handläggning av frågor om I sak underhállsbidrag. innebär detta inte något närmare ställningstagande till hur reglerna om underhåll till barn i framtiden bör utformas.

1 VÄRT UPPDRAG

1.1 Våra enligt direktiven uppgifter

direktiven (dir. 1986:30) Kommitténs uppgift enligt och diskutera de är att allsidigt belysa frågorna om bidragsförskottets grundläggande och dess anknytning till föräldrabalkens konstruktion om underhållsbidrag. Detta fordrar ingående regler dels om de ekonomiska och sociala kunskaper som såväl underhållsskyldiga som förhållanden barn och deras vårdnadshavare underhållsberättigade lever under, dels om hur de båda regelsystemen i Kommitténs uppgift är också tillämpas praktiken. att beskriva skillnader i inkomster, bostadsförhållanden m.m. mellan olika familjetyper.

kommittêers och riksdagens revisorers Genom tidigare visst material tillgängligt. Materialet arbete finns och samt användas för bör uppdateras kompletteras av och av de skilda noggranna analyser regelsystemen som mellan olika familjetyper. förhållanden gäller bör därefter till grund för Resultatet läggas förutsättningslösa överväganden.

har vi att behandla dessa frågor: Mer konkret

av nuvarande regler bör vi överväga o Vid översynen att underhållsbidraget en om möjlighet finns ge till ändrade förutsättningar än som bättre följsamhet särskilt i de fall när kan ske i dag. Detta gäller samhällsstöd (bidragsförskott) utgår

om vårdnadshavarens och barnets 0 Vi bör pröva storleken av samhällsstödet, inkomster skall påverka

och om en ny partners inkomster skall medföra att samhällsstödet sänks. I samband med denna fråga bör vi också överväga om skillnad skall mellan göras gifta och sambor. För att kunna avgöra när ett nytt samboförhållande föreligger bör tydliga kriterier uppställas.

0 När vi utformar regler som berör sambandet mellan underhállsbidraget och samhällsstödet, bör vi eliminera att effekten av sänkt underhållsbidrag, p.g.a. vårdnadshavarens ökade inkomster blir att utfyllnadsdelen av bidragsförskottet ökar.

o När vi överväger att möjligheterna inkomst/behovspröva samhällsstödet, bör vi i ett helhetsperspektiv analysera de marginaleffekter som kan uppkomma för ensamstående föräldrar ökad p.g.a. skatt, minskat bostadsbidrag, höjda barnomsorgsavgifter m.m.

0 Vi bör särskilt behandla som i problem dag finns hos ensamstående föräldrar vilkas stödbehov inte kan tillgodoses av det nuvarande generella familjestödet, inklusive bidragsförskottet.

o Vi har även möjlighet att behandla de delar av skattesystemet och bostadsbidraget som direkt berör ensamföräldrarna och de underhållsskyldiga.

Utredningen om reformerad inkomstbeskattning har i betänkandet (SOU 1989:33) Reformerad inkomstbeskattning föreslagit att ensamförälderreduktionen och underhållsavdraget slopas. Vad beträffar underhållsavdraget har utredningen föreslagit att underhållsavdrag som bestämts genom dom eller avtal som slutits före den l

1991 skall under vissa förutsättningar sättas januari ned med 75 kr. månad. Utredningen har högst per framhållit att den avdragsrätten torde därvid slopade komma att medföra något lägre generellt och att den närmare utformningen av underhállsbidrag - barn det framtida stödet till bidragsberättigade får bli beroende av vår kommittês arbete.

I våra direktiv har också förutskickats att slopandet av underhållsavdraget bör mötas med korrigerande så att en ökad börda inte faller på de åtgärder bidragsskyldiga föräldrarna.

Det skall här också nämnas att boendekostnadsutredningen inom bostadsdepartementet i bostadsfinansieringen och föreslagit förändringar bostadsstödet.

som vi har att behandla är De ytterligare frågor bl.a.

o Att om beräkningen av det förbehåll som överväga den får göra bör ändras. Särskilt underhållsskyldige bör vi behandlingen av bostadskostnaden. uppmärksamma Vi bör även om rätten att göra förbehåll för pröva maka skall behållas och om denna rätt i hemmavarande så fall skall omfatta också en ny sambo.

Till om beräkningen av underhållsbidrag hör o frågan också hur inkomster bör beräknas. egna företagares

0 Med till att ett allt större antal hänsyn särlevande föräldrar anlitar bidragsförskottssystemet samt det nära sambandet mellan samhällsstödet och bör vi överväga att ge underhållsbidraget,

försäkringskassorna ett större ansvar när det gäller att fastställa underhállsbidrag.

0 Vi bör pröva till möjligheterna besparingar.

Kommitténs direktiv återges i sin helhet i del III.

1.2 Arbetets och uppläggning genomförande

Kommittén började sitt arbete i 1987. I en april första fas granskades andra och utredningars riksdagens revisorers arbete med att försöka lösa de problem som är förenade med nuvarande om regler underhållsbidrag och bidragsförskott. Särskilt inventerades omfattande statistik och annat faktamaterial som legat till grund för ensamförälderkommittêns betänkande (SOU 1983:51) Ensamföräldrarna och deras barn samt riksdagens revisorers rapporter om statens utgifter för bidragsförskott m.m. (1984/85:5, 1984/85:6, 1984/85:7 och 1985/86:1).

Till den första fasen hörde också att inhämta kunskaper om hur andra bidrag än och underhållsbidrag bidragsförskott påverkar de särlevande föräldrarnas ekonomi. Bl.a. studerades barnbidraget, bostadsbidraget, socialbidraget och transfereringarna av bidrag via skattesystemet underhállsavdraget och ensamförälderreduktionen. Även jämförelser med andra länders hantering av olika slags till bidrag särlevande föräldrar och deras barn med i togs kunskapsuppbyggnaden. I arbetet med de internationella jämförelserna gjorde kommittén, genom dess sekretariat, studiebesök i Danmark och Norge, USA .

Arbetet i första fasen pågick fram till årsskiftet i en samt en 1987/1988 och utmynnade problemöversikt av hur en andra fas i utredningsarbetet med analys fram till bäst skulle att ta förslag problemlösning Den första fasen av kommitténs arbete finns bedrivas. redovisad i del II av detta betänkande.

Den kommittén gjorde av problemöversikten analys fram till att utredningsarbetet i den andra ledde fasen skulle delas upp i två etapper. Kommittén bestämde i av 1988 att etapp ett skulle ägnas början att arbeta fram modeller för det ekonomiska åt samhällsstödet till vårdnadshavarna inom gruppen föräldrar. Därefter skulle den andra särlevande åt om underhållsbidraget och de etappen ägnas frågor föräldrarnas situation. Kommittén underhållsskyldiga bestämde även att det insamlade faktamaterialet med forskarrapporter och skulle kompletteras som kunde bilda ytterligare statistikuppgifter för en beskrivande analys av de ekonomiska underlag och sociala förhållanden som såväl underhållsskyldiga som underhállsberättigade barn och deras vårdnadshavare lever under. Vidare skulle beräkningar kostnaderna för administrationen av tas fram om samt de nuvarande bidragsförskottsystem kostnadsförändringar som de olika modellförslagen

kunde innebära.

år 1988 arbetade kommittén med två Under som skulle kunna tänkas ersätta bl.a. bidragsmodeller nuvarande inom utfyllnadsbidrag Enligt den ena modellen bidragsförskottsystemet. samt samordnas med skulle bidraget inkomstprövas eller Den bostadsbidragssystemet sjukpenningsystemet. modellen fick namnet bostadsbidragsmodellen. Bidraget modellen skulle samordnas med det enligt den andra

allmänna barnbidraget utan att någon inkomstprövning skulle ske mot vårdnadshavarens inkomster.

I samarbete med statistiska centralbyrån (SCB) och riksförsäkringsverket (RFV) gjordes en mångfald statiska bearbetningar. För bl.a. statistikbearbetningen hade kommittén under året en extra sekreterare anställd. Kommittén inledde samarbete med olika forskare inom barnpsykiatri, socialmedicin och kulturgeografi. Tillsammans med riksrevisionsverket och RFV påbörjades arbetet med beräkningarna av administrationskostnaderna. En familjeekonom anlitades som konsult för att biträda kommittén med att göra vissa beräkningar av levnadskostnader för olika famijetyper. Ett samarbete med riksskatteverket resulterade i en kartläggning och analys av försäkringskassornas och kronofogdemyndigheternas verksamhet med áterkrav av underhållsbidrag och bidragsförskott. En enkät sändes ut till ett antal tingsrätter, socialförvaltningar, försäkringskassor och advokatbyårer. I enkäten ställdes olika frågor om utformningen och tillämpning av reglerna om underhållsbidrag och bidragsförskott (en sammanfattning av enkätresultatet finns i del III).

Kommittén besökte i början av året försäkringskassan i Göteborg och tog där del av bl.a. kassans erfarenheter av försöksverksamheten med att fastställa underhållsbidrag till barn. Genom kommittésekretariatets försorg gjordes ytterligare studiebesök i bl.a. Finland, Holland och Storbritannien. En av kommittêsekreterarna besökte Australien och studerade där ett nytt system för underhållsbidrag och dess administration samt olika metoder för forskning kring separationer som bedrivs av Australian Institute of Family Studies.

Under år 1989 arbetade kommittén fram ytterligare en bidragsmodell som fick namnet grundbidragsmodellen. Den avsåg att belysa effekterna av möjliga förändringar inom nuvarande bidragsförskotts- och underhállsbidragssystem.

I slutet av juni 1989 höll kommittén ett tre-dagars internatsammanträde, varvid bl.a. de framtagna modellalternativen penetrerades.

Under senare delen av 1989 övervägdes olika metoder att beräkna underhállsbidraget samt slutfördes arbetet med de olika modellalternativen för samhällsstödet. En ytterligare sekreterare förordnades för att utreda de förhållanden som särlevande föräldrar med särskilt låga inkomster lever under.

2 DEN EKONOMISKA OCH SOCIALA SITUATIONEN FÖR SÄRLEVANDE FÖRÄLDRAR OCH DERAS BARN

2.1 Inledning

I detta avsnitt lämnas en översiktlig statistisk beskrivning av hur familjerna är om sammansatta, föräldrars förvärvsarbete, barnomsorg, familjernas ekonomiska resurser och bostadssituation.

Uppgifterna har i allt hämtats från väsentligt SCB:s rapport 62 om barns levnadsvillkor (Stockholm 1989). För ytterligare information hänvisas till denna rapport samt till socionomen Margaretha Johanssons beskrivning av barnfamiljernas sammansättning och antal m.m. i del III av betänkandet. Vi hänvisar här också till den till detta betänkande såsom en rapport fogade bilagan i samma del av betänkandet Att skiljas av kulturgeografen Cecilia Kjellman. I denna rapport ges en tidsstudie över de kontakter med myndigheter och problem m.m. som vanligtvis uppkommer för enskilda i samband med en separation. (Del III av kommitténs betänkande kommer att under publiceras våren 1990.) Uppgifterna i SCB:s rapport grundas på främst tre stora Dessa är urvalsundersökningar. undersökningen om levnadsförhållanden, för åren ULF,

1984-1987, Inkomstfördelningsundersökningen, HINK,

för åren 1975, 1978 och 1980-86 samt

Barnomsorgsundersökningar, främst för år 1988.

Vissa av uppgifterna i har rapporten tagits fram och bearbetats på beställning av vår kommitté.

Som SCB understrukit i är som rapporten uppgifter hämtats från olika källor inte alltid helt

Mätmetoder, mättidpunkter och överensstämmande. definitioner kan variera. I urvalsundersökningarna

förekommer också slumpfel.

material som på ett urval kan Ett statistiskt grundas inte hela sanningen om hur enskilda givetvis återge i olika fall. Vi är väl medvetna att har det är mera mångfacetterad och verkligheten betydligt olika än vad som framgår av skiftande för personer I likhet med andra utredningar har vi statistiken. det att grunda våra dock funnit nödvändigt den officiella statistik som bedömningar främst på även om denna kan ha vissa brister. finns tillgänglig

2.2 Antalet barn i Sverige

är ca en femtedel barn i Av Sveriges befolkning Vid av år 1988 fanns det åldrarna 0-17 år. utgången 1 847 000 barn i landet (0-17 år). Om åldersgrupperna år medräknas blir antalet ca 2 miljoner. 18-20

2.3 Familjen

Andelen barn som lever med gifta/sammanboende

minskat och vi har fått alltfler barn föräldrar har föräldrar. År 1985 fanns det en med ensamstående barn under 18 år som hade ensamstående kvarts miljon av alla barn förälder, vilket motsvarar ca 14 procent att det är en moder och under 18 år. Det är vanligast tillsammans. Moder och barn har hennes barn som lever från utan de yngsta normalt inte levt ensamma början, finns i en familj med båda barnen vanligtvis Med ålder är det dock alltfler föräldarna. stigande som kommer att leva med en ensamstående barn med sammanboende föäldrar utgör dock förälder. Barn

fortfarande den klart största gruppen (år 1985 utgjorde 86 procent av alla barn under 18 år).

Vissa regionala skillnader kan också noteras. I storstadsområdena är föräldrar inte lika ofta sammanboende som i övriga landet. Särskilt Stockholms-området är annorlunda. Här hade år 1985 i ca 80 procent av barnen sammanboende föräldrar mot 88 procent utanför storstadsområdena .

Diagram 1. Andel barn med sammanboende och med ensamstående föräldrar 1975 och 1985.

Procent 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 -75 -85 -75 -85 -75 -85 0-6 ár 7-12 ár 13-17 är Ensamstående far EI Ensamstående mor I Samboende eigma E Samboende gifta

Källa: SCB:s rapport 62 (Sthlm 1989) s. 14, diagram 21.

2. Andel barn i olika åldrar som lever med Diagram sina föräldrar, med en urspunglig bägge urspungliga förälder och styvfar/styvmor och med ensamstående föräldrar. Medeltal 1984/85.

Bmnmat bägge ursprungliga . _ .. w//A .föräldrar 0-6 är 7.12 år . .g_- ;-- :g |//////, styvmor/styvfar och en . Öfäkief 13-15 är 1 ..: . . , |I////////, UYSPYUFIQUQ 1647” “ WW/Mg adoptiv/fosterföräldrar

Procent o 20 40 so ao 100 ensamstående föräldrar

Källa: SCB:s 62 (Sthlm 1989) s. 15, diagram rapport

2.7.

en femtedel av barnen under 18 år lever omkring skilda från en av sina ursprungliga föräldrar. Drygt

två av samtliga barn som separerats från tredjedelar en av föräldrarna levde år 1985 tillsammans med en

förälder medan en tredjedel hade fått en ensamstående

mellan barn och en av styvförälder. separationerna föräldrarna har skett ungefär lika ofta när barnen

var små som när de blivit äldre. riktigt

Diagram 3. Andel barn i olika åldrar som lever med bägge sina urspungliga föräldrar.

Procent 100

es 75 so 70 ao ss 75 70 ao År Z-áringar 7-áringar 12-áringar 17-áringar Källa: Rapport från utredningen om barn- och ungdomsstatistik vid SCB. 1985-03-29.

Olika källor tyder på att en separation mellan barn och en av föräldrarna har blivit vanligare under de senaste tjugo åren och att alltfler barn har upplevt en separation. 30 000 barn är Omkring inblandade i separationer varje år. (Källa: Socionomen Margaretha Johanssons bekrivning i del III av betänkandet.)

Regionala och socioekonomiska skillnader finns i barnens familjesituation. I storstäderna lever nära 25 procent av barnen under 18 år skilda från en av sina ursprungliga föräldrar. Utanför storstäderna är motsvarande andel inte fullt 20 Inom procent. arbetargruppen är det vanligare att barn lever skilda från en av sina ursprungliga föräldrar, 25 procent, motsvarande tal i är 17 tjänstemannagruppen procent.

4. Andel barn i olika socioekonomiska Diagram som lever med bägge sina grupper och i olika regioner med en ursprunglig förälder ursprungliga föräldrar, och med ensamstående föräldrar. och styvfar/styvmor Medeltal 1984 och 85.

/////////. Arbetarbarn \ VIV///l/ Barn med: Uanstemannabam

H-reglon: bagge ursprungliga V///l///A I H1 Stockholms föräldrar IV///l///z H2 Göteborg/Malmö styvmor/styvfar ocr I//////. ursprunglig förälder H3 Större städer -- l//l///A H4 Södra mellanbygden D adoptiv/fosterföräld V///l/z H5-6 Norra mellan- o Q08 - a:o.

Samuiga bam ensamstående for!

Källa: SCB 62 (Sthlm 1989) s. 18, diagram rapport

2.6.

flesta barnen träffar de frånvarande föräldrarna De

är att barnet träffar båda ibland. Det ovanligt

lika Vanligast träffar föräldrarna ungefär mycket.

den frånvarande föräldern högst varannan helg. barnet

har fått en har i hög De barn som styvförälder

förlorat kontakten med den frånvarande utsträckning

av dessa barn har inte alls föräldern. En tredjedel

frånvarande föräldern. Det är kontakt med den någon med vårdnad när föräldrarna mycket vanligare gemensam

än när av föräldrarna fått ny är ensamstående någon

Endast cirka av barnen bor partner. sju procent

ibland hos den frånvarande föräldern.

socioekonomiska skillnader finns också Regionala och

mellan barnen och den frånvarande i kontaktsmönstret

föräldern. I ensamstáendegruppen är det dubbelt så vanligt att arbetarbarnen saknar kontakt med den andre föräldern som att tjänstemannabarnen det. gör De ensamstående arbetarna mer sällan än uppger mycket de ensamstående tjänstemännen att man har gemensam vårdnad om barnen. Bland de förra förekommer det knappast alls att barnen bor hos den frånvarande föräldern medan den förekommer för 10 av procent tjänstemannabarnen. I storstäder och större städer är det vanligare att man har gemensam vårdnad än i övriga delar av landet.

Diagram 5. Kontakter mellan urspunglig förälder och barn som lever skilda från denna. Andel av alla barn som lever skilda från en förälder.

Mer sällan än varannan helg

Ungefär-

varannan helg Mer än halva tiden varannan helg

Källa: SCB rapport 62 (Sthlm 1989) s. 19, diagram 2.7.

kan efter sin sammansättning delas in i Familjerna tre huvudgrupper:

- Traditionell en mor, far och enbart kärnfamilj; deras barn (inklusive fosterbarn och gemensamma adoptivbarn). - Ombildad ett sammanboende par (gifta eller familj; där mannen eller kvinnan eller båda har med ogifta) barn från ett förhållande. I familjen kan tidigare det också finnas nya barn som är parets gemensamma. - en ensamstående vårdnadshavare Ensamförälderfamlj; med barn.

Åren 1984 och 1985 var antalet familjer och antalet barn under 18 år i de olika familjeslagen följande:

Antal barn Antal familjer

Traditionella 1 447 000 816 000 kärnfamiljer

ombildade familjer 169 0001 es 000

Ensamförälder- 235 000 164 000 familjer

1) ca 110 000 barn från ett tidigare Not: varav förhållande. SCB.s 62 (Sthlm 1989) s. 15 och 20. Källa: rapport

Den traditionella kärnfamiljen är således vanligast ombildade är ovanligast. Den mest medan den familjen är den där barn lever med vanliga ombildade familjen och och eventuellt också med ett sin mor styvfar Den minst vanliga av syskon som är parets gemensamma.

de ombildade är den där familjerna både mannen och kvinnan har med sig barn frán tidigare förhållanden. Att de även har gemensamma barn är ännu mer sällsynt.

En femtedel av barnen i landet saknar hemmavarande syskon. I de ombildade familjerna finns något fler hemmavarande barn under 18 år än i den traditionella kärnfamiljen. Skillnaden är dock liten, 2 respektive 1,8 barn per familj.

År 1985 fanns det 250 ungefär 000 underhållsskyldiga till barn under 18 år, varav 200 000 män och 50 000 kvinnor. Hälften eller 125 000 av de

underhållsskyldiga är sambor eller

gifta. Cirka 65 procent eller 160 000 underhållsskyldiga saknar barn i sitt hushåll medan ca 90 000 har barn i hushållet. Av de 90 000 underhållsskyldiga med barn i hushållet ingår ca 73 000 i en ombildad 43 famlij. 000 (34 procent) av desa familjer har endast gemensamm barn, 20 000 (16 procent) har endast barn från tidigare förhållande och 10 000 (8 har procent) både gemensamma occh icke gemensamma barn i hushållet.

Källa: av ULF Specialbearbetning 1984/85. Se tabellbilaga i del III av betänkandet.

2.4 Föräldrarnas förvärvsarbete

förvärvsintensiteten (i åldrarna 25-44 Den kvinnliga 1965 till 1987 ökat från 55,6 år) har under perioden till 90,4 (andel sysselsatta enligt procent Detta har i sin tur arbetskraftsundersökningarna). inneburit stora förändringar i barnens I 1988 hade över 80 procent vardagssituation. januari förvärvsarbetade. Andelen var av barnen en mor som för de äldre barnen. Kvinnorna ännu högre i utsträckning och är deltidsarbetar mycket högre oftare än männen. Kvinnor också föräldralediga mycket har också oftare icke fasta arbeten.

heltidsarbetande pappa och Kombinationen mamma är den mest vanliga. Av 1986 deltidsarbetande och 87 års undersökningar om levnadsförhållanden ca av barnen hade föräldrar framgår att 38 procent detta sätt. Cirka 25 procent som förvärvsarbetade på som båda arbetade heltid och av barnen hade föräldrar barnen hade en heltidsanställd far och 11 procent av mor. sex av barnen en icke förvärvsarbetande procent hade en ensamstående mor eller far som arbetade och lika många en deltidsanställd heltid ungefär förälder. Mindre än hälften av de ensamstående mödrarna har ett heltidsarbete. förvärvsarbetande

och barnantal i familjen inverkar på Barnens ålder En gär mellan förvärvsintensiteten. skiljelinje särskilt i tretvåbarns- och trebarnsfamiljerna. finns det föräldrar som eller flerbarnsfamiljerna kort deltid (mindre än 20 timmar per vecka) arbetar Detta nära 40 procent av eller är arbetslösa. gäller eller flerbarnsfamiljerna med sammanboende trebåda föräldrarna arbetar heltid är föräldrar. Att i en- och tvåbarnsfamiljerna (37 respektive vanligare

27 procent). I med familjer tonåringar är

heltidsarbete för båda föräldrarna ungefär lika vanligt i både enbarns- och

tvåbarnsfamiljen. När

barnen är yngre finns det dock skillnader mellan

enbarns- och tvåbarnsfami . ljen

Barn till ensamstående har mera sällan en förälder som inte förvärvsarbetar eller som arbetar på deltid.

Bland de ensamstående föräldrarna är heltidsarbete

jämförelsevis vanligare och antalet heltidsarbetande

ökar också markant med barnens ökande ålder (från 28

procent bland förskolebarnens föräldrar till 45 procent bland 7-12 åringarnas och ca 70 procent bland tonåringarnas) .

Diagram 6. Barn med ensamstående mor eller far efter omfattningen av föräldrarnas förvärvsarbete.

Barnets ärderr j 0-6 ár .. 7-12 år ;u ,

13.15 a, m7 a. Barn i ram. med: j Enbart ?M tonåringar

f

1 barn ;V _ V///Å 2 eller fler barn z //////A Barn i:

f

Arbetarhusháll . . Tjänstemanna- En___ hushåll Procent o 20 40 so ao 100

Vanligen: I Heltid

- 20-34 tim

Mindre an 20 tim/vecka

Källa: SCB:s rapport 62 (Sthlm s. 1989) 24, diagram 3.3.

bland förskolebarnen är det vanligare I alla åldrar barn än bland ensamståendes

bland gifta/sammanboendes

hemma helt eller nästa helt. Redan att en förälder är 4-ll månader, är skillnaden tydlig (85 för de minsta, de barn och 75

procent bland gifta/sammanboendes

ensamståendes) och märks ännu mer bland de procent i åldrarna. Cirka 30 procent av de högre upp ett- till treåringar hade en

gifta/sammanboendes

helt eller nästan helt och mellan förälder hemma av 4-6 áringarna. Bland de 20-25 procent minskar andelen fort från 17 ensamståendes barn till 6 procent bland procent bland ettåringarna

sexåringarna.

föräldern som är hemma är antingen Den ensamstående arbetslös. Det är vanligare med föräldraledig eller bland de sammanboendes barn en föräldraledig förälder barn. Detta gäller också än bland de ensamståendes år och det kan på att den för barnen under ett tyda

föräldern går tillbaka till ensamstående

förvärvsarbetet tidigt.

av alla har en förälder en tredjedel familjer Ungefär obekvämare och förskjutna som arbetar på orgelbundna,

arbetstider.

2.5 Barnomsorg

75 000 föreskolebarn (4 mån-6 år) I 1988 hade januari föräldrar som klarade av sammanboende själv trots att de arbetade eller studerade. barntillsynen och turades om med Föräldrarna hade olika arbetstider eller så var barnen med i arbetet. barnpassningen

Förhållandena är annorlunda för barnen til de ensamstående föräldrarna. Den ensamstående föräldern har längre arbetstid än den sammanboende modern och arbetar oftare heltid. De ensamstáendes barn har därför inte samma möjlighet att vistas i hemmet med föräldern under delar av arbetsdagen. De sammanboende föräldrarna arbetar också ofta på olika tider och kan därför begränsa behovet av utanför barntillsyn hemmet.

Cirka 75 procent av de ensamståendes förskolebarn hade kommunal barnomsorg i januari 1988 medan de sammanboendes andel var 45 procent.

Den kommunala barnomsorgen används i mindre omfattning av arbetarnas barn än tjänstemännens barn. De förra ses oftare till enbart av föräldrarna, medan de senare oftare har barntillsyn utanför hemmet. Knappt 50 procent av alla två-sexåringar med sammanboende föräldrar med hade arbetsyrken 1986/87 kommunal barnomsorg medan motsvarande siffra var över 80 procent för barn till sammanboende föräldrar som bägge var tjänstemän.

2.6 Familjernas inkomst- och förmögenhetsförhállanden

Familjens inkomststandard är avhängig av inkomsterna och antalet personer som skall leva på dessa. Den disponibla inkomsten i en familj är lika med de samlade inkomsterna exklusive skatter och inklusive bidrag. Inkomststandarden kan mätas genom att den disponibla inkomsten delas med en norm för levnadsomkostnaderna som varierar med familjens storlek och sammansättning. (se vidare SCB:s rapport 62 s.37-39). Den av SCB använda normen för

levnadsomkostnaderna består av dels ett belopp motsvarande socialstyrelsens rekommendationer från 1985 för beräkning av socialbidrag, dels ett belopp för boendekostnader för en lägenhet som ligger exakt enligt den norm 2 som används på trángboddhetsgränsen i bl.a. folk- och bostadsberäkningsstatistik. Hyreskostnaderna har erhållits från årliga hyresundersökningar där värden lämnas för fyra kostnadszoner i landet. Den av SCB beräknade boendekostnaden är lägre än socialstyrelsens norm för bostadsstandard. Barnomsorgskostnader finns skälig inte med i normen.

aviserar SCB att mer utvecklade mått på Samtidigt inkomststandarden kommer att användas i kommande I ett avsnitt ges också exempel på hur rapporter. situationen blir om man använder ett strängare mått inkomststandard som bättre anknyter till de på rekommendationer som socialstyrelsen ger för beräkning av socialbidrag (se sid. 49-51 i rapporten).

I denna alternativ norm för levnadsomkostnader ställs större krav bostadens storlek, i enlighet med på socialstyrelsens rekommendationer för skälig bostadskostnad. Vidare i normen kostnader för ingår för resor till och från arbetet samt barnomsorg, När SCB prövade denna norm för fackföreningsavgift. åren 1984 och 1985 räknade man dessutom om disponibla inkomster och räknade med en villaägares beskattning som om de bodde i hyreslägenhet.

SCB konstaterar att med denna strängare norm för standard blir den genomsnittliga godtagbar inkomststandarden lägre och fler hamnar under Jämfört med den enklare norm som fattigdomsstrecket.

SCB använt sig av i rapporten skulle med den nu redovisade strängare normen dubbelt så 16 många, procent i stället för 8 procent, hamna under en fattigdomsgräns (i stället för 15 000 barn skulle 30 000 barn leva i familjer med inkomster som inte räckte till en godtagbar standard).

Enligt SCB ger den strängare normen samma skillnader i inkomststandarden mellan barn i olika befolkningsgrupper som i den av SCB i rapporten använda normen. Skillnaderna är desamma mellan ensamståendes barn och sammanboendes barn etc., men inkomststandarden ligger genomgående på en lägre nivå. När det gäller boendeform finns dock en skillnad. Med den strängare normen krymper avståndet mellan sammanboende i eget hem och hyreslägenhet.

Vi vill redan här uppmärksamma på att de jämförelser av levnadskostnaden som kommittén redovisar i effektbeskrivningarna för modellförslagen i detta betänkande, grundas på den nu redovisade strängare normen för beräkning av levnadsomkostnader.

SCB har med utgångspunkt från detta angett olika inkomststandard på följande sätt i rapport 62:

- Inkomststandard 1 = att familjemedlemmarna kan leva exakt enligt de normer som angetts. Denna standard utgör en fattigdomsgräns.

- Inkomststandard under 1 = att familjemedlemmarna har det sämre ställt än normerna och således ligger under fattigdomsgränsen.

- Inkomststandard över 1 = att familjemedlemmarna ligger över fattigdomsgränsen. 65

- Inkomststandard över 2 = att familjemedlemmarna har en standard som är mer än dubbelt så hög som den normerna anger .

Inkomststandarden är inte ett helt säkert mått på ekonomisk standard, eftersom personer med låg inkomst kan ha en stor Detta förekommer bl.a. i förmögenhet. och andra företagarfamiljer där man kan jordbrukarha en god standard trots låga inkomster.

Den ekonomiska standarden kan också mätas utifrån vilka möjligheter familjerna har att på kort varsel få fram en viss summa kontant. SCB har i pengar rapport 62 konstaterat att flertalet barnfamiljer åren 1984-85 med kort varsel kunde få 8 000 kr. genom egna bankmedel eller lån. En disponibla av barnfamiljerna saknade denna möjlighet. sjättedel

Enjêmâözelss mellargbârafâmilie: 26h .ångra

äeâolkaisgâgsuepgr

Den årliga ökningen av de genomsnittliga disponibla inkomsterna vid slutet av 1970-talet och avtog i början av 1980-talet till en minskning. förbyttes Vid mitten av 1980-talet började inkomsterna stiga igen. År 1985 var den genomsnittliga inkomststandarden densamma som år 1975.

har under samma period haft en Barnfamiljerna inkomstutveckling som motsvarar hela befolkningens.

Deras inkomststandard dock ligger på en något lägre nivå. Högst inkomststandard har medelålders gifta/sammanboende utan barn.

inkomststandard 1985 i Diagram 7. Genomsnittlig olika grupper i befolkningen.

Barn o ungdom 0-7 är 8-18 är 19-24 är Ensamstående 25-44 är utan barn med barn 0›6 ár med barn 7-17 år 45-64 är utan barn Gifta/sammanboende 25-44 ar utan barn med barn 0-6 a: med barn 7-17 är 45-64 är utan barn Pensionärer

Inkomststandard 0.0 0,5 1.0 1,5 2,0 2.5

62 (Sthlm 1989) s. 39, diagram Källa: SCB:s rapport

5.1.

Andel under fattigdomsgränsen i olika Diagram 8. 1985. befolkningsgrupper

Barn o ungdom 0-7 är 8-18 âr Ensamstående 25-44 ár utan barn med barn 0-6 är med barn 7-17 är 45-64 ár utan barn Glftalsammanboende 25-44 âr utan barn med barn 0-6 ar med barn 7-17 ár 45-64 är utan barn Pensionärer 65-74 ár Samtliga 0-74 är Procent 0 5 10 15

62 (Sthlm 1989) s. 40, diagram Källa: SCB:s rapport

5.3.

En viss av standarden utjämning har skett i

mellaninkomstgrupperna under den senaste

tioårsperioden. Olikheten i inkomststandard bland

barnfamiljer tycks dock åter öka år 1986.

Flertalet hushåll i landet har nettoförmögenheter. Dessa var år 1985 ofta större i barnfamiljerna. Hälften av desa familjer hade en förmögenhet över 100 000 kr. Hushållens förmögenhet består till stor del av det hemmet. egna

Easnâamilisraa

År 1986 levde 8 av drygt procent alla barn (145 000) i familjer där inkomststandarden var lägre än SCB:s angivna s.k. fattigdomsgräns. 20 av procent dessa barn levde dock i som familjer samtidigt redovisade förmögenheter med över 450 000 kr. i genomsnitt. Det är främst barn i och jordbrukar- andra

företagarfamiljerl). Cirka 14 procent av alla barn

levde samma år i som hade en familjer inkomststandard på 2 eller mer (varje familj skulle kunna försörja ytterligare en lika stor utan att familj någon skulle hamna under fattigdomsgränsen.).

1) Det bör noteras att det här rör om sig bundet kapital som inte kan omsättas i likvida medel. Inkomstmätningar för jrodbrukare och egna företagare är därför svårare att än för göra löntagare kommittén egen anmärkning.

föräldrar har normalt en Familjer med sammanboende är i ensamförälderhushåll och högre inkomststandard finns i desto lägre är ju fler barn det familjen Detta är särskilt märkbart vid en inkomststandarden. barn till ensamstående och till jämförelse mellan samma barnantal. En familj med sammanboende med och ett barn hade år 1986 i sammanboende föräldrar en hög inkomststandard (l,84). genomsnitt mycket med ett barn hade däremot en Ensamföräldern under genomsnittet (l,51). inkomststandard något

också med tre eller flera Detsamma gällde familjer i Antalet barn till barn (1,40 trebarnsfamiljen). och i tre och med

ensamstående fyrabarnsfamiljer

2 eller mer var mycket begränsat. inkomststandard på med eller fler barn har ofta mottagit Familjer fyra av barnen år 1986) och nära socialbidrag (23 procent av barnen tillhör en familj där 20 procent inkomsterna inte når upp till den s.k. Nettoförmögenheten är dock fattigdomsgränsen. hög beroende på att flerbarnsfamiljen genomsnittligt ofta bor i egen villa.

0-17 år fördelade på välbärgade och Diagram 9. Barn 1986. Stora och små på sämre ställda familjer familjer.

Barn med sammanboende föräldrar Barn med ensamstående föräldrar

Ensambarn med sammanboende förälder Ensambarn med ensamstående föräldrar

Barn med ett syskon och med sammarboende föräldrar Barn med ett syskon och med ensamstående föräldrar

Barn i etf-barnsfamiljer Barn i tva-barnsfamiljer Barn i tre-barnsfamiljer Barn i familjer med fyra eller fle barn

Pfocem 0 20 40 60 80 100

D Under faftigdomsgránsen E] Mellaninkomstsfandard (1-1 ,99) I Hög inkomststandard (mer an 2)

De ombildade familjerna har en genomsnittligt högre inkomststandard än kärnfamiljerna (l,7l mot 1,57 för och färre hamnar under den s.k. kärnfamiljen) (3 procent mot 10 procent för fattigdomsgränsen Möjligheten att med kort varsel få kärnfamiljerna). fram likvida medel är dock något sämre i de ombildade än i kärnfamiljerna. Egna bankmedel saknas familjerna oftare i den ombildade familjen. Den ombildade inte heller lika ofta sin bostad som i familjen äger (54 procent av de ombildade familjernas kärnfamiljen. barn mot 77 av barnen i kärnfamiljerna bor i procent bostad som av familjen. Föräldrarana i de ägs ombildade familjerna har en något längre sammanlagd arbetstid än i kärnfamiljerna men tillhör för den skull inte socioekonomiska grupper än högre Cirka 45 procent av barnen i de kärnfamiljerna. ombildade i arbetarhushåll. I familjerna ingår är det bara en tredjedel av barnen som kärnfamiljerna har föräldrar med arbetaryrken.

Barnen till de ensamstående vårdnadshavarna har en inkomststandard som är lägre än de genomsnittlig sammanboendes och fler hamnar under den s.k. än i de ombildade familjerna fattigdomsgränsen 5-12 Dessa skillnader har funnits (mellan procent). De har sällan en nettoförmögenhet över 100 000 länge. kr. 75 procent av barnen till ensamstående vårdnadshavare tillhörde år 1986 en familj med ca 85 000 kr. nettoförmögenhet på under Ensamförälderhushállen har också sämre möjligheter att med kort varsel få fram likvida medel (35 procent av de ensamståendes barn mot 14 procent av de levde i familjer där man inte sammanboendes 1984/85 snabbt kunde få fram 8 000 kr. Andelen socialbidragstagare är högre.

De ensamståendes barn bodde 1984/85 oftare i hyreslägenhet (67 procent) än de sammanboendes barn (19 procent) och de äger sällan ett fritidshus. Över 20 procent av de ensamståendes barn har under år 1986 varit med om att föräldern under någon gång året fått socialbidrag (mot 5 procent av de sammanboendes barn).

Det finns också skillnader i inkomststandarden mellan familjer med yngre och äldre barn. med äldre Familjer barn har en genomsnittligt inkomststandard högre än smábarnsfamiljerna. Detta gäller särskilt familjer med 16-17 åringar. Närmare 80 av procent alla 16-l7åringar hade år 1986 egna inkomster av tjänst och deras medelinkomster var 8 700 kr. Egna arbetsinkomster är inte heller bland de ovanliga yngre tonåringarna, 13-15 år. 22 procent av dem hade år 1986 en inkomst med 4 200 genomsnittlig kr. Eftersom dessa inkomster är beskattade lågt utgör nästan hela beloppet ett direkt tillskott till familjens inkomster och är därför inte av en oväsenlig betydelse för att höja familjens inkomststandard. 17 procent av alla barn hade år 1986 någon form av inkomst. Genomsnittsinkomsten för dessa var ca 10 000 kr. de Sammanlagt tjänade 2,8 miljarder kr. och betalade 574 kr. i skatt år miljoner 1986. Skillnaden i inkomststandarden mellan smábarnsfamiljer och familjer med äldre barn kan också förklaras av att de smá barnen normalt har yngre föräldrar som ännu inte nått de högre inkomstnivåerna.

12. Barn 0-7 år fördelade på välbärgade och Diagram ställda 1986. Yngre och äldre barn. sämre familjer

0-6 är 7-12 ár 13-15 âr 16-17 ar Barn i familjer med sammanboende föraldrar och enbart tonåringar ensamstående föräldrar och enbart tonåringar 0 20 40 60 80 100 procem

I] Under fattigdomsgränsen E] Mellaninkomststandard (1-1.99) I Hög inkomststandard (mer an 2)

Källa: SCB:s 62 (Sthlm 1989) s. 45, diagram rapport 5.10.

Barn till föräldrar med arbetaryrken levde i familjer med inomststandard och sämre lägre genomsnittlig ekonomisk buffert i form av förmögenhet, eget hus, fritidshus eller bankmedel. Den bästa ekonomiska hade barn till sammanboende föräldrar som situationen arbetade inom Betydligt sämre båda tjänstemannayrken. ställt hade barn till ensamstående och i ekonomiskt än barn i familjer med sammanboende högre grad där en var hemarbetande, särskilt inom föräldrar Andelen socialbidragstagare var hög i arbetargruppen. med en anställd och en hemarbetande (35 familjer procent år 1986).

Diagram 13. Barn 0-17 år fördelade och på välbärgade på sämre ställda 1986. familjer Tjänstemanna- och arbetarfamiljer.

Barn I tjanstemannafamiljer arbetarfamiljer Barn I familjer med tvâ tjänstemän en tjm, en arb tvâ arbetare ensamst. tjm ensamst. arb

en anställd och en hemarbetande

Procent O 20 40 60 80 100 D Under fattigdomsgränsen E] Mellaninkomststandard (1-1,99) I Hög inkomststandard (2 eller mer)

Källa: SCB:s rapport 62 (Sthlm s. 1989) 48, diagram 5.14.

2.7 Bostadssituationen

Nästan en tredjedel av alla barn bor i eller kring storstäderna. En annan tredjedel bor i större kommuner 0ch en sista bor i Barn tredjedel glesbygd.

ensamstående föräldar är med koncentrerade till med (25 procent) än sammanboendes Stor-Stockholmsområdet barn (17 procent).

barn bostad minst en gång under Flertalet byter Av 1984-85 års 16-17åringar hade knappt 20 barndomen. bott i samma bostad ända sedan första procent Det är inte vanligt att man flyttar så levnadsåret. - de flesta sker inom en och samma långt flyttningar av 16-17 åringarna hade bott i kommun. (80 procent samma kommun hela tiden). Bland de ensamståendes hade 10 (siffran är 16-17 åringar ungefär procent SCB) bott i samma bostad ända sedan osäker enligt bott i samma kommun hela födseln och drygt 50 procent

tiden.

de barn som har särlevande föräldrar finns det Bland som bor tillsammans med vardera föräldern några Detta är mer vanligt i Stockholmsområdet periodvis. delar av landet. Totalt rörde det sig om än i andra barn åren 1984-85, eller 1 procent av ca 20 000 samtliga barn under 18 år.

alla barn bodde i småhus åren 1986 och 75 procent av Av de ensamståendes barn bodde bara 25 procent 1987. av barnen i ombildade i villa mot drygt 50 procent av barnen i kärnfamiljer familjer. Närmare 70 procent villa. Att de ombildade familjerna bodde mera bodde i än beror inte på att de sällan i villa kärnfamiljerna sämre ekonomiskt ställt. Enligt SCB kan det hade istället med att den ombildade familjen sammanhänga eller att de oftare är jämförelsevis nyetablerad i storstadsområden. Det var ungefär lika finns som att bo i vanligt för arbetarbarn tjänstemannabarn villa om föräldrarna sammanbodde.

Diagram 14. Barn i småhus och flerfamiljshus.

1984, 85. Barn i: Traditionella kärnfamiljer Ombildade familjer Ensamstáendefamilj 1986. 87. Barn med sammanboende föräldrar och: 1 barn 2 barn 3 eller fler barn Barn i: Arbetarfamiljer Tjänstemannalamiljer

Procent 0 20 40 so eo 100 I Villa H Radhus/kedjehus El Lågt flerfamiljshus Högt flerfamiljshus

Källa: SCB:s 62 (Sthlm rapport 1989) s. 58 diagram 6.5.

Nästan hälften av alla barn tillhör hushåll som har tillgång till fritidshus men bara 2 procent hade fritidshus som familjen själv ägde.

Antalet barn, vårdnadshavare och 2.8 - inom och utom underhållsskyldiga BF-systemet

BARN

0. (0-20 år) i landet cza 2 miljoner Totalt antal barn ungd.

underhållsbidrags- 364 000 17-18 % berättigade inom 260 000 72 % bf-systemet 104 000 28 % utanför

till ensamst. vh 247 000 i ombildade fam 116 000

till ensamst. vh inom bf-systemet 172 000 till ensamst. vh utanför bf.systemet 75 000

i ombildade fam inom 87 000 bf-systemet II ll i ombildade fam utanför bf-systemet 29 000

212 163 80 % Totalt antal barn i bostads bidragssystemet

VÅRDNADSHAVARE

Totalt antal familjer i landet (0-20 ca ár) miljonr

ensamst. vh 178 000 15 dP vh i ombild. fam 90 000 8

UNDERHÅLLSSKYLDIGA

Källa: SCB och RFV:s bf-register

3 ÖVERVÄGANDEN oca FÖRSLAG

3.1 Vår syn på stödbehovet

3.1.1 Inledning

När man beräknar underhållsbidrag för barn till särlevande föräldrar bestäms barnets utifrån vissa schabloniserade försörjningsbehov för vad barn i olika åldrar i allmänhet normalbelopp kostar. Normalbeloppen har fastställts av och riksförsäkringsverket efter socialstyrelsen samråd med konsumentverket. För år 1989 var beloppen

följande: - barn 0-6 år 65 % av basbeloppet 1 511 kr./mån. - barn 7-12 år 80 % av basbeloppet 1 860 kr./mån. - barn 13- 95 % av basbeloppet 2 209 kr./mån.

Vi anser att måste vara att utgångspunkten föräldrarna i första hand skall tillsammans själv svara för barnens kostnader. Alla föräldrar klarar dock inte av att tillgodose barns hela och därför behövs samhällsstöd. vid försörjningsbehov av behovet av samhällsstöd till barn med bedömningen särlevande föräldrar har man hittills endast utgått från den oförmåga att klara av underhållsskyldiges del av barnets Enligt vår mening bör sin försörjning. man i ett framtida samhällsstöd ta hänsyn även till bl.a. vårdnadshavarens situation.

anser att det inte att isolera frågan om Vi går behovet av samhällsstöd till en strikt bedömning utifrån vad barn i allmänhet kostar enligt de förut nämnda schabloniserade normalbeloppen utan det krävs ett mera nyanserat synsätt.

Barns ekonomiska standard bestäms av föräldrarnas inkomster och förmögenheter, att familjens förmåga hushålla och minska utgifterna genom eget arbete i hushållet och av samhällets olika och bidrag ersättningar. Vissa barn bidrar genom eget arbete till familjens ekonomi. En del barn har också en egen förmögenhet. Far- och morföräldrar, andra släktingar och vänner kan hjälpa t.ex. den och unga familjen vara av stor betydelse för dess ekonomiska standard. Den ekonomiska situationen förändras också under barnens uppväxt i familjen. Olika tillgångar skapas med åren och fler blir kapitalvaror vanligare, en större andel äger sin bostad och fler har eget fritidshus. Inkomsterna stiger att föräldrarna genom kan arbeta mer när barnen blir större och de äldre föräldrarna når ofta högre inkomstnivåer. Samtidigt kan andra förhållanden påverka familjens ekonomiska situation negativt. Ökningen av barnens ekonomiska standard i en familj kan bli mindre eller uppskjutas genom att t.ex. ytterligare barn tillkommer i familjen eller genom att någon av föräldrarna lämnar

familjen.

Vid bedömningen av behovet av samhällsstödet måste man enligt vår mening beakta att barnet rent faktiskt lever i en viss familjesituation och att denna avgör vad samhällsstödet får för reell för betydelse barnet. I den ena familjen används kanske t.ex. barnbidraget för att köpa in en inför skidutrustning en fjällvistelse eller sätts in bank och på sparas för framtida studier, medan i den andra familjen behövs bidraget för att från tid till annan klara av

dagliga matvaruinköp i hushållet. De fördelar som t.ex. finns i ett tvåpartsförhållande med växelvisa insatser i barnpassningen, arbete i eget hushållet,

till och gemensamma aktiviteter med möjligheter egna barnen har en ensamstående vårdnadshavare inte möjlighet att själv kompensera.

För att få ett adekvat samhällsstöd är det därför att inte enbart tas till barns viktigt hänsyn kostnader i allmänhet och bortovarande förälderns att bidra till dessa kostnader utan att man oförmåga också i viss mån beaktar de ekonomiska betingelser som barnet faktiskt lever under i sin familj.

3.1.2 stödbehovet har förändrats

och dess utfyllnadsdel infördes vid Bidragsförskottet en när ensamstående ogifta och fránskilda tidpunkt med barn var en relativt homogen grupp i ekonomiskt och socialt hänseende. Flertalet hade ett stort behov av ekonomiskt stöd och deras situation i sig gav ett Behovet av ett grundskydd för barnets stigma. framstod som väl motiverat. (Se vidare försörjning i avsnitt 1.2.1 Historisk bakgrundsmaterialet tillbakablick i del II av betänkandet.)

I är stödbehovet inte längre lika entydigt. dag Arbetsförhållanden, värderingar och levnadsförhållanden i allmänhet har förändrats. När det kvinnorna har det under de senaste gäller skett stora förändringar i fråga om deras decennierna inträde arbetsmarknaden. Deras möjligheter till på och förvärvsarbete har avsevärt utbildning Numera förvärvsarbetar omkring 90 förbättrats. procent av kvinnorna.

ensamstående och frånskilda med barn Många ogifta också i samlevnadsförhållanden som påverkar lever nya situation och stödbehov. Att ha ett deras ekonomiska

barn utom eller att vara äktenskapet frånskild med barn anses inte längre vara stigmatiserande.

Dessutom har också under de senaste decennierna samhällets allmänna stöd till barnfamiljer förbättrats. Detta gäller bl.a. barnbidragen, flerbarnstilläggen och studiehjälpen till gymnasieungdomar samt bostadsbidragen. Det gäller givetvis också den kraftigt utbyggda föräldraförsäkringen och barnomsorgen. (Se bakgrundsmaterialet i avsnitt 4 som

Andra bidrag

påverkar de särlevande föräldrarnas del ekonomi, II av betänkandet.)

3.1.3 stödbehovet hos olika familjer

Frågan om vilka familjer som kan anses bäst behöva ett särskilt familjestöd har i kommittén behandlats ur flera olika synvinklar. I avsnitt 2 har vi presenterat en statistisk av den beskrivning ekonomiska och sociala situationen för särlevande föräldrar och deras barn. I del III av betänkandet redovisas ytterligare statistik m.m. som belyser denna fråga. (Del III av kommitténs betänkande publiceras i februari-mars 1990.) Jämförelser har också gjorts mellan olika typhushåll ensamförälderhushåll, ombildade familjer och kärnfamiljer. Vi har även granskat hur bl.a.

underhållsbidragen, barnantalet och extra låga inkomster påverkar ekonomin. I det följande lämnas en sammanfattning av det resultat som kommit fram.

§iE“âti°Ee2 ÃÖ5 Elikâ ÃaEiljE5âmEa25§tE“Å3a5

Vi har genom våra olika undersökningar kunnat konstatera att stödbehovet har ändrats för barn till

särlevande föräldrar. Av våra jämförande analyser

olika framgår att barn till mellan familjetyper i ombildade i allmänhet lever vårdnadshavare familjer bättre ekonomiska förhållanden än barn som under med båda sina föräldrar i en lever tillsammans Underhållsbidraget och utfyllnadsbidraget kärnfamilj. som inte tillkommer kärnfamiljen förstärker

i hushållsekonomin mellan dessa båda skillnaden vårdnadshavaren och dennes nye partner familjetyper. är också ofta lite äldre och har i en ombildad familj kommit något längre i sina därigenom lönemässigt än i en kärnfamilj med motsvarande yrken parterna Även detta förstärker skillnaden i barnantal. dessa båda Å andra sidan ekonomin mellan familjer. ombildade i allmänhet en sämre har de familjerna buffert än kärnfamiljerna. Det finns inte ekonomisk eller hus att använda som lika ofta bankmedel eget för att låna (Se avsnitt 2.6 s. 23). säkerhet pengar.

kan viss kritik riktas mot att Från rättvisesynpunkt stöd till ombildade familjer, när ett särskilt utgår förmån inte kan uppbäras av andra motsvarande som har större eller åtminstone lika tvåvuxenhushåll

stort stödbehov.

Det finns för närvarande ca 90 000 ombildade familjer har 10 procent eller 9 000 i landet. Av dessa ungefär så inkomster att de är ombildade familjer låga till bostadsbidrag. I berättigade ingår däremot 84 procent

bidragsförskottssystemet

000 av alla ombildade familjer. Om man eller 67 med andelen ombildade familjer inom det jämför ger detta visst stöd inkomstprövade bostadsbidraget, flertalet eller närmare 90 procent av de för att ombildade inom det nuvarande familjerna har förhållandevis goda bidragsförskottssystemet

inkomster. Även detta kan som viss tjäna vägledning

vid bedömningen av de ombildade familjernas behov av

samhällsstöd i förhållande till andra familjer.

De ombildade familjerna kan ha olika sammsättningar. De kan bestå t.ex. av:

- en vårdnadshavare och en - ungkarl/ungkarlsflicka en vårdnadshavare plus en annan vårdnadshavare

- en vårdnadshavare och en - underhållsskyldig en underhållsskyldig plus en annan

underhållsskyldig - en underhållsskyldig och en

ungkarlsflicka/ungkarl

Familjerna kan vara med och utan gemensamma barn. När det gäller de båda först uppräknade grupperna av ombildade familjer bör dessa vår enligt mening i ekonomiskt hänseende i kunna princip jämställas med kärnfamiljen med motsvarande antal barn. som tidigare nämndes medför underhållsbidraget och/eller bidragsförskottet att dessa båda för grupper närvarande normalt har det bättre ekonomiskt ställt än motsvarande I vissa kärnfamiljer. ombildade

familjer utgår dock inte fullt allmänt barnbidrag motsvarande det faktiska antalet barn i familjen. Det gäller t.ex. om två vårdnadshavare som bildat ny familj har vardera ett respektive två barn och inte är gifta med varandra eller inte har något gemensamt barn. Familjen är då inte berättigad till

flerbarnstillägg trots att tre barn faktiskt finns i

familjen. Utgående underhållsbidrag bör dock i

flertalet fall uppväga denna skillnad i förhållande till kärnfamiljerna. De tre senare grupperna avviker från en motsvarande särskilt kärnfamilj på grund av

underhållsskyldigheten utanför den nybildade

familjen. (Av landets ca 250 000

underhållsskyldiga

ingår ca 73 000 i en ombildad med familj barn i hushållet. I vissa ombildade är familjer båda

parterna underhållsskyldiga och en eller båda

samtidigt vårdnadshavare.) Det kan t.ex. vara fråga om en underhållsskyldig som betalar ett relativt högt

underhållsbidrag och som bor tillsammans med en

bidragsförskottsberättigad vårdnadshavare med s.k.

nollavtal, dvs. som inte får något underhållsbidrag för icke gemensamma barn. En sådan familj bör rimligtvis ha det något sämre ställt än en

motsvarande kärnfamilj, om man bortser från det

utfyllnadsbidrag som idag utgår till vårdnadshavaren.

Å andra sidan tyder den omständigheten att den

underhållsskyldige har förmåga att betala ett högt underhållsbidrag enligt vår mening i viss samtidigt

ändå har det relativt bra ställt i mån på att han/hon

sin Annars borde den underhållsskyldige nya familj. ha begärt jämkning av underhållsbidraget. omgående därför skäl om det finns Det finns ifrågasätta att särskilt en sådan ombildad anledning prioritera i framför andra familj bidragshänseende som har ett generellt sett familjesammansättningar stödbehov. Vi tänker då närmast på de större Det inte att bortse ensamstående vårdnadshavarna. går ombildad i förhållande till en från att en familj bl.a. har möjlighet att i ensamstående vårdnadshavare skaffa två förvärvsinkomster och flertalet fall sig hushållskostnaden. Motsatsvis leder detta dela på att en underhållsskyldig som ingår i resonemang till och betalar noll kr. i en ombildad familj

kan antas ha en förhållandevis dålig underhållsbidrag eller att hans tidigare maka ekonomi i sin nya familj en bättre ekonomi än honom. En sådan har som bor tillsammans med en underhållsskyldig som i sin tur inte heller uppbär något vårdnadshavare för icke barn blir dock underhållsbidrag gemensamma vår helt i ekonomiskt enligt mening jämställbar hänseende med en motsvarande kärnfamilj, om något

inte skulle utgå. utfyllnadsbidrag

visar våra analyser att barn till Samtidigt

vårdnadshavare å andra sidan ofta lever ensamstående

ekonomiska förhållanden och i under mycket ansträngda

levnadsstandard än i allmänhet har en betydligt lägre

Förekomsten av endast en de ombildade familjerna.

är den orsaken till inkomst givetvis grundläggande

ensamstående vårdnadshavare arbetar detta. Många

som är med redan heltid eller så mycket rimligt

och möjlighet för dem hänsyn till barnantalet, någon

öka förvärvsintensiteten finns därför att ytterligare

inte. En ombildad familj som har det dåligt som regel

normalt helt andra möjligheter att ställt har

inom sin En förbättra inkomsterna familjesituation.

vårdnadshavare måste också i större ensamstående

sina arbetstider till den utsträckning anpassa

än samboende vuxna som kan barnomsorg som erbjuds

denna lättare genom egna växelvisa lösa fråga

insatser. Avsaknaden av sambo-hushållets

(delade och andra stordriftsfördelar hyreskostnader

levnadsomkostnader) innebär att

ensamförsörjarhushållens levnadskostnader blir högre. De hamnar oftare i likviditetskriser och blir därför

också mer aktuella i socialbidragshänseende än

samboende med barn.

Det finns för närvarande ca 178 000 familjer i landet

med ensamstående vårdnadshavare. Av dessa har ungefär

74 procent eller 132 000 så låga inkomster att de är

berättigade till bostadsbidrag. som nämnts tidigare är motsvarande siffra bara 10 procent för ombildade

familjer.

Givetvis finns det också ett antal barn till ensamstående vårdnadshavare som lever under mycket goda ekonomiska förhållanden jämfört med kärnfamiljer och ombildade Denna är dock familjer. grupp mycket liten och uppgår endast till ett fåtal procent av alla familjer med ensamstående vårdnadshavare. (Se diagram 9 i avsnitt 2.6 sid. 21). Barnen till de ensamstående vårdnadshavarna utgör därför en betydligt mera homogen grupp i ekonomiskt och socialt hänseende än t.ex. för det målgruppen nuvarande generellt utformade allmänna barnbidraget.

Vi har alltså funnit att det inom gruppen barn till

särlevande föräldrar finns en icke oväsentlig skillnad i stödbehovet mellan barn till

vårdnadshavare i ombildade familjer och barn till

ensamstående vårdnadshavare. Det nuvarande

samhällsstödet leder i flertalet fall till en

omotiverad överkompensation av de förstnämnda barnen. För de senare är stödet oftast inte tillräckligt för att hjälpa upp deras situation.

Samtidigt vill vi uppmärksamma att våra jämförande

analyser mellan olika familjetyper visat att

kärnfamiljer med flera barn i vissa fall har en

mycket låg levnadsstandard. Det har emellertid inte

i vårt uppdrag att analysera kärnfamiljernas ingått situation i utan vårt uppdrag har ekonomi och övrigt, till att se över stödbehovet för barn varit begränsat föräldrar. Det förhållandet att även till särlevande - som inte omfattas av andra familjesammansättningar - eventuellt behöver ytterligare stöd vårt uppdrag inte att vi föreslår ett särskilt stöd som utesluter till underhållsberättigade barn. En riktar sig av det allmänna stödet till eventuell förbättring får behandlas i annat sammanhang. flerbarnsfamiljer

§iQaS5ÃöE$E°Et§5X5EeEeE

30 av de ensamstående vårdnadshavarna Omkring procent 000 barn i ensamförsörjarhushåll får idag eller ca 75 eftersom de inte är med inte något utfyllnadsbidrag, i Den huvudsakliga bidragsförskottssystemet. till detta är att de uppbär anledningen underhållsbidrag som minst motsvarar

och därför inte är berättigade

bidragsförskottsnivån

till bidraget.

inte dra slutsatsen att denna Man kan för den skull sett har en bättre ekonomisk grupp generellt ensamstående vårdnadshavare som finns situation än de

inom bidragsförskottssystemet.

i sig inget om Underhållsbidraget säger ekonomiska situation. Ett vårdnadshavarens

eller över bidragsförskottsnivån underhållsbidrag på

att man vid fördelningen av kan bero på mellan föräldrarna underhållsskyldigheten den underhállsskyldige har förmåga konstaterat, att barnets hela behov och att samtidigt att täcka överskott är för lågt för att vårdnadshavarens

han/hon också ska kunna bidra till behovstäckningen. Föräldrarnas solidariska försörjningsansvar innebär att den då underhållsskyldige åläggs att svara för hela försörjningen genom underhállsbidrag. I detta fall har alltså det höga underhållsbidraget sin grund i bl.a. att vårdnadshavarens egna ekonomiska resurser är begränsade.

Ett under underhållsbidrag bidragsförskottsnivån kan motsatsvis bero på att vårdnadshavaren har en hög inkomst och därigenom kan svara för själv en större del av barnets när den försörjning, underhållsskyldige har en bristande Trots förmåga. detta utgår ändå idag utfyllnadsbidrag till vårdnadshavaren i denna situation. som tidigare nämnts i problemöversikten i bakgrundsmaterialet (avsnitt 2 i del II av betänkandet), finns det också vissa tecken på att vårdnadshavare och

underhållsskyldiga i fredliga har ett separationer gemensamt intresse av att underhållsbidraget fastställs under för bidagsförskottsnivån att vårdnadshavaren ska få Även i utfyllnadsbidrag. detta fall återspeglar givetvis det låga underhållsbidraget inte det behovet av verkliga samhällsstöd, även om utfyllnadsbidrag råkar utgå. kan också Naturligvis ett lågt eller

högt underhållsbidrag bero på att

föräldrarna har samma ekonomiska förutsättningar.

Enligt vår mening är underhållsbidraets storlek därför ett ganska dåligt underlag för att bedöma behovet av samhällsstöd. Detta under förutsättning att man önskar att stödet ska svara mot ett faktiskt stödbehov och utgå till de som familjer bäst behöver stöd. Vi har samma syn på utfyllnadsbidraget, eftersom det är direkt knutet till

underhållsbidraget. Storleken på utfyllnadsbidraget

mått vårdnadshavarens allmänna utgör inget på Det därför t.ex. inte att ekonomiska situation. går att de vårdnadshavare som har underhållsbidrag säga till 0 kr., och därför får maximalt fastställda hör till de sämst ställda av de utfyllnadsbidrag, föräldrarna. (Se vidare nästa avsnitt.) särlevande av statistik från Dessutom framgår tillgänglig att vårdnadshavare har riksförsäkringsverket många endast under en tid av den s.k. 0-avtal begränsad på 18 år. normala underhållsbidragsperioden

av våra analyser av som tidigare framgått hushållsekonomin hos olika familjesammansättningar

har ensamstående vårdnadshavare i allmänhet mycket att leva i förhållande till andra lite kvar på de utgifterna för en familjer sedan nödvändigaste levnadsstandard har täckts. Analysresultatet skälig de ensamstående vårdnadshavare, som omfattar även

finns utanför bidragsförskottssystemet.

statistik från kommundata avseende Enligt tillgänglig 1988 är ca 132 000 av de ensamstående maj med i Den vårdnadshavarna bostadsbidragssystemet. medelinkomsten för flertalet av dem varierar taxerade mellan 50-90 000 kr. per år. Enligt beräkningar är mellan bostadsdepartementets egna totala antalet barn som bor hos 80-90 procent av det vårdnadshavare inne i ensamstående

bostadsbidragssystemet.

2.6 (s. 21) framgår att endast Av diagram 9 i avsnitt av alla ensamstående vårdnadshavare ett fåtal procent har en bra ekonomisk situation mycket SCB:s normer, vilket (inkomststandard över 2 enligt är lika med att de med nuvarande enligt SCB:s rapport en lika standard skulle kunna försörja ytterligare

stor familj utan att skulle hamna under någon den s.k. fattigdomsgränsen. Se SCB:s 62 rapport s. 42).

Av uppgifter från bidragsförskottsregistret framgår att i januari 1989 hade endast 2040 av de 125 000 ensamstående vårdnadshavare som fanns inom detta stödsystem en sjukpenninggrundande inkomst överstigande 200 000 kr. per år, vilket motsvarar 1,5 procent av ensamförsörjarhushållen. Detta överensstämmer väl med SCB:s statistik för hela gruppen ensamstående vårdnadshavare.

Vi anser att dessa förhållanden tillsammans talar för att ensamstående vårdnadshavare utanför bidragsförskottssystemet i stort sett kan antas ha samma behov av ett samhällsstöd som ensamstående vårdnadshavare inom detta system.

§iEUâti°Ee2 :ö: zâzdgaésüaxazegnsdj-lk; aolkaztel

Cirka 35 000 barn underhållsberättigade inom bidragsförskottssystemet saknar fastställda underhållsbidrag. (Dessutom finns i detta system ca 28 000 barn som också saknar underhållsbidrag på grund av att deras rätt till är underhållsbidrag föremål för utredning.) Det är lika med vart ungefär sjunde barn. Eftersom det är att anta att rimligt flertalet av de s.k. nollavtalen finns inom bidragsförskottssystemet kan det uppskattas att ungefär vart tionde barn eller 10 av alla procent underhållsberättigade barn i landet (totalt finns det ca 364 000 barn) för underhållsberättigade närvarande inte får något dvs. har underhållsbidrag alls, nollavtal.

från är Enligt statistik bidragsförskottsregistret barn fördelade på ca 28 000 vårdnadshavare, dessa att 18 000 ingår i varav det kan uppskattas ungefär och 10 000 i ombildade ensamförsörjarhushåll har utifrån hur dessa familjer. (Skattningen gjorts totalt sett fördelar sig inom båda familjetyper cirka 65 procent bidragsförskottssystemet: och 35 procent ombildade ensamförsörjarhushåll även med stöd av statistik från familjer samt om antalet gifta

bidragsförskottsregistret

med nollavtal. De senare uppgår till vårdnadshavare 7 500 vartill sedan alltså ska ungefär personer, som sammanbor med annan läggas till vårdnadshavare utan att vara gift.) Ungefär 63 procent vuxen person nämnda kan i sin tur uppskattas av de nu familjerna endast ett barn, dvs. cirka ll 500 ha eller 6-7 procent av alla ensamförsörjarhushåll (178 000) och 6 000 ombildade ensamförsörjarhushåll eller 6-7 av alla ombildade familjer familjer procent (90 000) i landet.

den inte förmår Orsakerna till att underhållsskyldige betala underhållsbidrag kan vara många: att något arbetslöshet, låga eller inga inkomster, ny familj, skäl som missbruk eller anstaltsvistelse, sociala - listan kan göras studerande, befinner sig utomlands är fastställt till noll lång. Att underhållsbidraget ett lågt belopp säger dock kronor eller till mycket om vårdnadshavarens ekonomi. ingenting

visar att

Statistik från bidragsförskottsregistret

med noll-avtal har vårdnadshavare inkomster ungefär samma nivå

sjukpenninggrundande på

som motsvarande familjer med underhållsbidrag. av vårdnadshavarna med noll-avtal Ungefär 75 procent

har ársinkomster 70 000 kr. och på däröver och närmare 50 procent av dem i ligger inkomstintervallet mellan 70 000 - 129 900 kr.

Mot bakgrund härav går det inte att dra den slutsatsen att vårdnadshavare med noll-avtal generellt sett skulle höra till de sämst ställda inom vår målgrupp i inkomsthänseende. Underhållsbidragets storlek är alltså i en sig otillförlitlig utgångspunkt för att bedöma stödbehovet inom denna grupp. Som nämndes i det avsnittet kan föregående det lika väl vara så att en vårdnadshavare med ett högre underhållsbidrag kan ha större behov av samhällsstöd än en vårdnadshavare med om noll-avtal, hushållets inkomster i övrigt är låga.

glgrgarnsfami11erngs_sitgatign

Våra undersökningar visar att flerbarnsfamiljen trots att flerbarnstillägg till har en utgår dem, genomsnittligt sämre ekonomisk situation än fåbarnsfamiljen. (Se avsnitt 2.6 diagram 10 och 11 samt våra jämförelser mellan olika typhushåll i del III av betänkandet som i publiceras februari-mars 1990). Den grundläggande orsaken till detta är givetvis att inkomsterna inte stiger proportionellt med antalet barn i hushållet utan blir mindre värda om man har flera barn. Det är snarare så att vårdnadshavaren har en tendens att minska ner sina inkomster om det finns barn i många hushållet, eftersom vårdnadshavaren då ofta har det svårare att förvärvsarbeta i samma omfattning som i en - och tvåbarnsfamiljen och kanske väljer att ner i gå arbetstid för att få mer tid för barnen. Behovet av detta är särskilt utpräglat bland ensamförsörjarhushållen med flera barn där den

vårdnadshavaren vanligtvis själv utan ensamstående av annan vuxen i hushållet svarar för den hjälp omvårdnaden av sina barn. I tvåvuxenhushállen dagliga en större flexibilitet för att klara denna finns

uppgift.

vår måste det vara ett viktigt Enligt uppfattning mål att på sikt försöka fördelningspolitiskt åstadkomma en rättvisare fördelning av mellan enbarns- samt två- och levnadsstandarden Om familjestödet bättre ska flerbarnsfamiljerna. mot det stödbehov som finns, måste svara verkliga tas till barnantalet i familjerna och större hänsyn hur man har kvar att leva på per familjemedlem mycket sedan levnadskostnader betalats. skäliga

också att det är rimligt och allmänt bör Vi anser ur fördelningssynpunkt att en kunna accepteras vårdnadshavare med två eller flera barn ensamstående kan få hundra kronor mer över i månaden ibland några än kärnfamiljer och ombildade per familjmedlem med till bl.a. de extra kostnader familjer, hänsyn vårdnadshavare ofta har för att som en ensamstående och eventuellt nya relationer utanför bibehålla skapa Hit kan t.ex. räknas kostnader för sin familj. under vissa kvällar i samband med deltagande barnvakt och andra sociala aktiviteter som i studiecirklar minskar risken för att den ensamstående vårdnadshavaren isoleras i sin vårdnadssituation. beaktas inte särskilt i Sådana aktiviteter normer, men kan vara av stor konsumentverkets för att den ensamstående vårdnadshavaren betydelse harmoniskt tillsammans med sina barn. ska fungera är behovet av ett socialt umgänge med andra Givetvis för tvåvuxenhushållen, men enligt vuxna också viktigt

vår mening är det att anta att rimligt ensamstående vårdnadshavare vanligtvis har ett större behov av kontakter med andra vuxna.

êisugtioaea §5: ÃaEil3ELmEL9ät5êL1å9â inkomster

Medelinkomsten i ensamförsörjarhushållen år 1986 låg mellan 80 000 - 100 000 kr. (se bild 1 i avsnitt 3.4.7.2). Relativt många ensamstående vårdnadshavare hade emellertid så årsinkomster som låga 40 000 75 000 kr. Detta kan t.ex. en gälla vårdnadshavare som är förtidspensionär och saknar ATP eller som endast uppbär kontant arbetsmarknadsstöd (KAS).

Av diagram 13 i avsnitt 2.6 också framgår att de ensamstående föräldrarna hade det sämre ekonomiskt ställt år 1986. Samtidigt ska dock noteras att sammanboende föräldrar där en var hemarbetande, särskilt inom arbetargruppen, hade det sämst ställt av alla familjer. Andelen socialbidragstagare inom denna grupp är högre än bland de ensamstående (35 procent mot drygt 20 procent för de ensamstående). Som vi tidigare har 10 sagt ungefär procent av de ombildade familjerna (ca 9 000) så inkomster låga att de är berättigade till Det bostadsbidrag. är sannolikt att det är inom denna ombildade grupp familjer som det främst finns en hemarbetande vuxen person vilket i sin tur leder till behovet av bostadsbidrag och socialbidrag. Om familjen består av en underhållsskyldig arbetare med inkomster låga och en hemarbetande vårdnadshavare och flera barn utan underhållsbidrag kan givetvis den ekonomiska situationen vara mycket i ansträngd familjen. Enligt vår mening är det att viktigt

låginkomsttagargruppernas speciella problem

uppmärksammas. Av de skäl som vi närmare för redogör

i avsnitt 3.2.6 anser vi dock inte att samhällsstödet bör riktas särskilt till de som har till vår målgrupp de inkomsterna utan deras speciella problem lägsta bör genom andra stödformer. åtgärdas

3.1.4 Storleken på stödet

yårdnadshayarhgshållen

i dag är Eftersom samhällsstödet (utfyllnadsbidraget) utformat som ett komplement till underhållsbidraget, nära till hands att anta att det extra kan det ligga stödbehov som finns för barn till särlevande till stor del sammanhänger med att föräldrar är för Vi anser dock att det underhållsbidraget lågt. att tro att det att lösa det i dag vore naivt går enbart ändringar i föreliggande stödbehovet genom och som i sin tur skulle föräldrabalkens regler Man kan normalt inte belasta den underhållsskyldige. att dessa t.ex. kan ta ut så stora underhållsbidrag av en inkomsttagare i ersätta avsaknaden ytterligare Vi får således utgå från att ensamförälderhushållen. kommer att behövas ett betydande samhällsstöd de till vår målgrupp, även om också i fortsättningen underhållsbidragsreglerna ändras.

äesygelss :ö: _âtiádstâ stgrleä gill

ångra faksorsrjlx

vårdgagshavarhgshållgn

av hushållsekonomin är Mot bakgrund av våra analyser att från att i vart fall flertalet det rimligt utgå vårdnadshavare som i dag får av de ensamstående och ensamförälderreduktion är direkt utfyllnadsbidrag dessa Detta gäller särskilt beroende av bidrag. med fullt utfyllnadsbidrag. Om flerbarnsfamiljer

bidraget inte utgått hade nämligen fått ett många mycket stort underskott i sin hushållsekonomi. som vi tidigare sagt finns det anledning att räkna med att de ensamstående vårdnadshavare som inte får idag utfyllnadsbidrag också har ungefär samma behov av stöd. samtidigt är det uppenbart att utfyllnadsbidraget och ensamförälderreduktionen ändå inte tillräckligt hjälper den ekonomiska upp situationen för många av de ensamstående vårdnadshavare som uppbär Detta har varit bidraget. en utgångspunkt för bedömningen av stödets storlek.

Det utfyllnadsbidrag som till genomsnittligen utgår vårdnadshavare inom bidragsförskottssystemet kan också ge en viss för även vägledning bedömningen, om, som tidigare nämts, storlek i och utfyllnadsbidragets för sig inte säger om det något egentliga stödbehovet. Bidraget låg år 1989 i genomsnitt på ungefär 530 kr. per barn och månad (se 2 tabellbilaga till avsnitt 2.8 i del II av betänkandet).

Eftersom flera vårdnadshavare har inkomster och låga disponibla överskott, går det dock inte att bortse från att många faktiskt är beroende av de högre utfyllnadsbidrag över genomsnittnivån som utgår till dem. Det är viktigt att hänsyn tas till deras situation så att allvarliga undviks. försämringar

Enligt vår mening innebär detta att sammantaget stödet lägst bör läggas så nära den nuvarande bidragsförskottsniván (dvs. 1989 års nivå på 930 kr. per månad) som kostnadsramarna tillåter.

3.2 Förändringar av nuvarande stöd

3.2.1 Inledning

finns det fem olika slags stöd som enbart utgår I dag till vår målgrupp:

- underhállsbidrag - för underhállsbidrag i avdrag utgivna inkomstdeklarationen - förskottering av fastställda underhållsbidrag - (som är ett tillägg till låga utfyllnadsbidrag underhállsbidrag) - ensamförälderreduktion (som är ett avdrag på

inkomstskatten)

bör också nämnas rätten till I detta sammanhang Detta behandlas dock inte umgängesavdrag. avdrag närmare av kommittén.

en till de allmänna I det följande ges bakgrund som legat till grund familjepolitiska överväganden stödformerna. Härefter redovisas de för de nuvarande stöden och vår syn på dem. olika översiktligt för de allmänna utgångspunkter vi slutligen redogörs av nuvarande stöd samt för våra haft för förändringar allmänna om ändringar inom nuvarande överväganden eller samordning med andra system. stödsystem

3.2.2 Allmänna linjer m.m. i den hittillsvarande

familjepolitiken

främsta syfte är att Den ekonomiska familjepolitikens för barns konsumtions- och ge kompensation och så sätt ut de ekonomiska várdkostnader på jämna mellan barnfamiljer och familjer utan skillnaderna

barn. Detta syfte gäller särskilt för det allmänna barnbidraget, föräldraförsäkringen och den kommunala barnomsorgen. Andra delar av har familjestödet också andra mål, t.ex. att med ge familjer låga inkomster ett högre stöd än med familjer högre inkomster. Detta var t.ex. motivet bakom införandet av bostadsbidrag till barnfamiljer. Det inkomstprövade bostadsbidraget har fungerat - trots de bostadspolitiska motiven för - både bidraget som bostadsstöd och som ett allmänt konsumtionsstöd. Fr.o.m. år 1988 har dock konsumtionsstödet reducerats i att syfte ge bidraget en mer i bostadspolitisk inrikting framtiden.

På motsvarande sätt kan delar av det övriga familjepolitiska stödet - såväl det direkta ekonomiska stödet som stödet via skattesystemet härledas ur skiftande motiv.

De särskilda behov som man velat tillgodose genom olika delar av det familjepolitiska stödet har fått styra utformningen av stödformerna. Ett stort antal specialförfattningar har sedan konstruerats för de olika stöden. Familjestödets har uppbyggande bl.a. därför efterhand blivit alltmer komplicerat. De samlade effekterna av skatter och är i bidrag dag svåra att överblicka för såväl enskilda människor som statsmakterna. Familjestödets komplexitet framgår bl.a. av översikten i avsnitt 4 i del II av

betänkandet (bakgrundsmaterialet).

Under de senaste årtiondena har de familjepolitiska reformerna varit särskilt inriktade att på underlätta för föräldrarna att förvärvsarbeta. Detta gäller bl.a. utbyggnaden av den kommunala och barnomsorgen bestämmelserna om ledighet inom föräldraförsäkringen. Denna inriktning av har familjepolitiken bl.a. gjorts

om att förändringen från en till två i medvetande i hushållet ett bättre ekonomiskt inkomster ger än vad som rimligen kan åstadkommas genom tillskott

och andra subventioner. Inom bidrag har varit att familjebeskattningen uppfattningen i första hand bör särskilda stöd till barnfamiljerna sociala området och inte inom lämnas inom det Det har ansetts att skatten i princip skattesystemet. neutral i förhållande till skattebetalarnas bör vara Bland annat därför har vid olika familjesituation. att skattereduktionen till tillfällen föreslagits hemmamakar samt avdraget för ensamföräldrar och bör och eventuellt i stället underhállsbidrag slopas andra stöd inom det sociala området. (Se ersättas av i avsnitten 4.1.1 och vidare bakgrundsmaterialet av betänkandet.) Mot bakgrund av detta 4.1.2 i del II

att stödet inom det har det varit naturligt området i första hand utformats med familjesociala barnen och deras särskilda behov utgångspunkt från

och inte deras familjer.

varit att bortse från att Det har dock inte möjligt

familjen utgör en ekonomisk gemenskap.

stöd finns därför som nödvändiga Hushållsinriktade bidragen och den till de individinriktade komplement av förvärvsinkomster. Ett individuella beskattningen

bidrag är t.ex. sådant hushållsinriktat inom barnbidragssystemet. Ett flerbarnstillägget bostadsbidraget till annat är det inkomstprövade utgår från barnets barnfamiljerna, som visserligen

men som prövas mot familjens sammanlagda försörjning har också samma karaktär. ekonomi. Socialbidraget

3.2.3 med Bidragsförskottssystemet utfyllnadsbidrag samt ensamförälderreduktionen

3.2.3.1 Allmänt

Bidragsförskott är vad staten förskotterar på underhállsbidrag till barn vars föräldrar inte lever tillsammans. Bidragsförskottet består av två delar:

Förskottsdel är vad den föräldern underhållsskyldige måste betala till staten av utgivet bidagsförskott.

Utfgllnadsbidrag är den icke-äterbetalningsskyldiga

delen av det bidragsförskott som försäkringskassan betalar ut till barn. underhållsberättigade Bidraget motsvarar skillnaden mellan fastställt underhállsbidrag och den av samhället garanterade bidragsnivån på högst 0,40 basbelopp, 930 kr. per barn och månad år 1989 (det var 860 kr. år 1988).

Bidragsförskottssystemet är uppbyggt mot av bakgrund följande.

När ett barn inte bor tillsammans med båda sina föräldrar, får den ena föräldern, den som inte varaktigt bor med barnet, sitt försörjningsansvar förändrat till en att betala skyldighet underhållsbidrag. Den andra föräldern fortsätter att fullgöra sitt ansvar i form av av direktförsörjning barnet och genom att förvalta för underhállsbidraget barnets räkning.

garanterar samhället Genom bidragsförskottssystemet utöver den direktförsörjning det får av att barnet, alltid får ett bidrag på nivån 0,4 vårdnadshavaren, år. Denna ska i första hand basbelopp per beloppsnivå täckas av underhållsbidrag från den föräldern. Om detta inte är underhållsskyldige i stället ett icke möjligt, utgår áterbetalningspliktigt utfyllnadsbidrag på mellanskillnaden eller med hela beloppet.

För en närmare beskrivning av bidragsförskottet i avsnitt 1.2 i del hänvisas till bakgrundsmaterialet II av betänkandet.

har i i princip endast två Utfyllnadsbidraget dag

anknytningspunkter:

- behov i allmänhet enligt den av samhället Barns

bestämda garantinivån,

- den oförmåga att fylla underhållsskyldiges med underhållsbidrag.

garantinivån

som bidragsförskottet från andra Det skiljer är således den direkta kopplingen till familjestöd föräldern och det fastställda den underhållsskyldige tar inte någon underhållsbidraget. Bidragsförskottet till barnets och vårdnadshavarens hänsyn och ekonomiska ställning i det hushållssituation Detta beror att bidraget med sin enskilda fallet. på enbart är en garanti för den nuvarande utformning barnet och underhållsskyldiges försörjning gentemot - sett - stöd till inte i vart fall formellt något föräldrarnas försörjning av barnet. båda

Syftet med kan utfyllnadsbidraget sägas vara att ge ett barn till särlevande föräldrar ett visst grundskydd när den föräldern underhållsskyldige inte förmår att betala ett underhållsbidrag motsvarande garantinivån. Detta innebär för den skull inte att samhället anser att underhållsskyldiga försummar sitt försörjningsansvar. Snarare är det så att samhället har accepterat att en underhållsskyldig i praktiken ofta har det svårare att bidra till barnets försörjning i samma som när utsträckning föräldrarna lever tillsammans och att detta behöver kompenseras av samhället.

Ensamförälderreduktionen är ett med totalt avdrag 1 800 kr. per år som från den görs framräknade inkomstskatten för en ogift vårdnadshavare.

Genom 1970 års skattereform infördes den individuella beskattningen (särbeskattning) av förvärvsinkomster. Ortsavdraget eller nuvarande grundavdrag gjordes lika för gifta och och en ogifta gemensam skatteskala infördes för dem. hade Tidigare ensamstående vårdnadshavare beskattats som och liksom dem gifta fått dubbelt För att lindra ortsavdrag. effekterna av övergången till för med särbeskattning familjer hemmamakar och ensamstående vårdnadshavare, medan utbyggnaden pågick inom arbetsmarknad och socialpolitik, infördes en skattereduktion för dem med 1 800 kr. (För en närmare beskrivning av skattereduktionen hänvisas till i bakgrundsmaterialet avsnitt 4.1.2 i del II av betänkandet.) Skattereduktionen var alltså redan från början avsedd att endast vara en övergångslösning.

Nuvarande kostnader och volymer 3.2.3.2

administrationen) för Samhällets nettoutgifter (exkl.

och ensamförälderreduktionen uppgår bidragsförskott kr. 1989/90. Detta till 2,21 miljarder budgetåret

varit en för våra bedömningar belopp har utgångspunkt

samhällsstöd högst får kosta. av vad ett ändrat

inte för att föreslå Direktiven ger något utrymme

i stället att det kostnadsökningar utan understryker

till är att kommittén prövar möjligheterna angeläget

besparingar.

och inte återbetalda förskotterade Utfyllnadsbidraget för 1,81 miljarder kr. underhållsbidrag svarar drygt

nämnda varav 1 710 miljoner av det tidigare beloppet,

kr. avser utfyllnadsbidraget (enligt

anslagsframställning 1989/90

riksförsäkringsverkets till avsnitt 2.8 i del II av Se vidare tabellbilaga

till 260 000 betänkandet) och utgår ungefär

dessa är ca 172 000 barn. Av underhållsberättigade vårdnadshavare och ca 88 000 barn till ensamstående

i ombildade familjer. Med barn till vårdnadshavare

menar vi en person som ensamstående vårdnadshavare

och faktiska vårdnaden om ett har både den rättsliga

barn och som inte lever underhållsberättigat

med en annan vuxen person under tillsammans

förhållanden. ombildade familjer äktenskapsliknande i samboförhållande som består av såväl vårdnadshavare

omgifta vårdnadshavare.

barn i landet Eftersom antalet underhållsberättigade

kan beräknas uppgå till sammanlagt ungefär i dag 000 - 260 innebär det att ca 100 000 (360 360 000, så

barn inte har något 000) underhållsberättigade

25-30 procent av alla utfyllnadsbidrag idag (ungefär

underhållsberättigade barn). Av dessa är ungefär 75 000 barn till ensamstående vårdnadshavare och 25 000 barn till vårdnadshavare i ombildade familjer. Anledningen till att dessa barn inte har något utfyllnadsbidrag är att deras är underhållsbidrag lika med eller än högre bidragsförskottnivån (930 kr. per barn och månad år 1989) och då utgår inget utfyllnadsbidrag.

Ensamförälderreduktionen svarar för endast ca 400 miljoner kr. av de förut nämnda sammanlagda kostnaderna för bidragsförskottet och reduktionen. Den utgår till 200 000 omkring ogifta vårdnadshavare som antingen är ensamstående eller lever i ombildade familjer.

guvarandg

admigistratign_ogh_agministrgtionskogtgager

Bidragsförskottet administreras av försäkringskassorna. Verksamheten står under riksförsäkringsverkets tillsyn. Inom försäkringkassan är arbetet mellan lokal- och uppdelat centralkontor. Lokalkontoren tar emot ansökningar, utreder, prövar och beslutar om rätten till förskott respektive utfyllnadsbidrag. Handläggningen av dessa båda förmåner sker vanligtvis integrerat, eftersom nästan samtliga vårdnadshavare (80 procent) som ansöker om bidragsförskott också är berättigade till utfyllnadsbidrag. Lokalkontoren har vidare löpande kontroll av att rättmätiga ersättningar utgår till vårdnadshavare och att felaktiga utbetalningar återkrävs.

Administrationen vid lokalkontoren sysselsatte under år 1988 drygt 400 årsarbetare av (enligt RFV gjord enkät avseende förhållandet i december 1988). Varje

55 000-60 000 ansökningar om år inkommer mellan

inklusive utfyllnadsbidrag. bidragsförskott bevakas återbetalningarna från På centralkontoren av förskotterade underhållsbidrag. underhållsskyldiga framställs krav mot de Vid uteblivna inbetalningar Innan ärendet överlämnas till underhållsskyldiga. för exekutiva åtgärder, utreder kronofogde och försöker försäkringskassan betalningsförmågan den om en komma överens med underhållsskyldige Detta också oftast av avbetalningsplan. ombesörjs Verksamheten under 1988 centralkontoren. engagerade Ungefär 196 000 drygt 450 årsarbetskrafter. är föremål för bevakning. underhållsskyldiga årligen

gjorda av En ársarbetskraft kan enligt beräkningar kosta samhället ca riksrevisionsverket uppskattas 000 kr. i lönekostnad inkl. 200 000 kr. (175 25 000 kr. i lokalkostnad). De lönekostnadspåslag och administrationskostnaderna för sammanlagda kan därför beräknas till bidragsförskottssystemet 200 170 kr. för år 1988. ungefär (850 x 000) miljoner

Riksrevisionsverket har uppskattat för år 1989 till 176

administrationskostnaderna

miljoner kr.

administreras av Ensamförälderreduktionen I avsnitt 4.1.2 i skattemyndigheterna. i del II av betänkandet har vi

bakgrundsmaterialet

hur reduktionen handläggs av redogjort för Av denna framgår att skattemyndigheten. redogörelse har konstaterat att

skatteförenklingskommittên

av reduktionen inte är särskilt administrationen är enkla och lätta att tillämpa. betungande. Reglerna att de skattskyldiga lämnar Det förutsätts dock om civilstånd, hemmavarande detaljerade uppgifter Dessa är ofta barn och sammanboende. uppgifter

ofullständiga eller inte alls i ifyllda deklarationen och föranleder kommittén enligt inte sällan begäran om komplettering i samband med granskningen. Kommittén gjorde av inga beräkningar

administrationskostnaden för reduktionen. Det har

inte heller gjorts av utredningen om en reformerad

inkomstbeskattning som föreslagit reduktionens

avskaffande. Efter samråd med representanter för den senare utredningen och riksskatteverket har vi kommit fram till att de

administrationsutgifter som

direkt kan hänföras till handläggningen av reduktionen är förhållandevis marginella i sammanhanget och högst kan röra om sig någon eller några miljoner kr. om året.

Underhállsbidragssystemet och avdrag för

utgivna underhållsbidrag

3.2.4.1 Allmänt

Underhállsbidrag är den bortovarande förälderns

bidrag i pengar till sitt barns försörjning.

När en förälder inte längre varaktigt bor tillsammans med sitt barn förändras förälderns

underhállsskyldighet till en skyldighet att betala

underhållsbidrag. Bidraget beräknas efter vad som är skäligt med hänsyn till barnets behov och

föräldrarnas samlade förmåga.

Barns behov beräknas vanligen enligt vissa normalbelopp, som motsvarar vad det i allmänhet kostar att täcka ett barns levnadskostnader såsom

är framtagna med mat, kläder m.m. Normalbeloppen och barns beaktande av konsumentverkets prisstatistik

olika åldrar.

I det inledande avsnittet 3.1.1 har normalbeloppen

för barn i olika åldrar. För år angetts per månad var 1 511 kr/mån (0-6 år), 1989 beloppen följande: och 2 209 kr/mån (13 år och 1 860 kr/mån (7-12 år)

däröver).

föräldrabalkens regler fastställs Enligt storlek efter en jämförelse underhållsbidragets av den underhållsskyldiges och mellan storleken överskott sedan nödvändiga kostnader vårdnadshavarens räknats fram. Vanligt är för egna levnadskostnader räknas fram genom att en att underhållsbidraget för att beräkna hur mycket var och kvotdelning görs barnets levnadskostnader. En en skall bidra med till av metoder för närmare beskrivning tillämpliga finns i del II av detta beräkning av underhållsbidrag 1.1.3). Det skall dock betänkande (se del II, avsnitt underhållsbidraget bör nämnas att det framräknade inkomster till modifieras när den bidragsskyldiges

del förbehållsbeloppet. Enligt ringa överstiger allmänna råd bör den socialstyrelsens alltid få behålla 300 kr för egna underhållsskyldige allmänna råd om behov (se socialstyrelsens underhållsbidrag till barn 1989:6).

av barnets behov har även för bestämmande Betydelse förmåner som utgår till barnet. Exempel på de sociala förmån är det allmänna barnbidraget. Bidraget sådan nivån det underhåll som den påverkar alltså på skall betala. Så anses dock föräldern bidragspliktige flerbarnstillägget som i stället inte vara fallet med för flerbarnsfamiljer att är avsett att vara en hjälp

hålla standarden uppe. Bistånd enligt socialtjänsten beaktas inte heller vid bestämmande av

underhállsbidragets storlek i förhållande till barnets behov. Enligt biståndets konstruktion anses det inte inverka en förälders på underhållsskyldighet. I behovsprövningen vägs däremot in de extra kostnader ett barn har p.g.a. barnomsorg eller särskild vård. Likaså bör de äldre barnens icke tillfälliga inkomster inverka på underhållsbidraget fast givetvis i sänkande riktning.

I föräldrabalken (7:3) finns bestämmelser om vissa förbehåll som den underhållsskyldige får göra vid beräkningen av överskottet.

När det gäller förbehåll för egna levnadskostnader utom bostadskostnad dessa i form anges av ett normalbelopp som är bestämt till 120 av procent basbeloppet räknat per år om enligt lagen (1962:381) allmän försäkring (1989 var 33 beloppet 480 kr). Ett förbehåll får också för göras hemmavarande barn med 40 procent av (1989 var basbeloppet beloppet 11 160 kr). om särskilda skäl får den föreligger underhållsskyldige även göra ett förbehåll för

underhåll till make med 60 procent av basbeloppet. Med make jämställs annan som den bidragsskyldige bor tillsammans med, om de har barn gemensamt (1989 var beloppet 16 740 kr). Ett särskilt skäl har ansetts föreligga när den hustru behöver underhållsskyldiges stanna i hemmet för vård av barn.

I förbehållsbeloppet skall också inräknas bostadskostnaden till den del kostnaden belöper på den Här avses den underhållsskyldige. faktiska bruttokostnaden minskad med erhållna bostadsbidrag. För att motverka att alltför höga bostadskostnader

får i förbehållsbeloppet, har i föräldrabalken ingå bestämmelse att bostadskostnaden skall tagits in en av förbehållsbeloppet kan vara skälig. En jämkning alltså ske om exempelvis den underhållsskyldige stor bostad i förhållande till anskaffat en onödigt Vid beräkning av bostadskostnaden familjestorleken. för tas med endast räntekostnader egen fastighet efter för skattelättnad samt driftskostnader. avdrag lån i anses utgöra en Amorteringar på fastigheten och tas därför normalt inte med i form av sparande bostadsförbehållet.

I 5 § föräldrabalken anges att en styvförälder 7 kap. gentemot den har en begränsad underhållsskyldighet barn. gäller för andra partens Underhållsskyldigheten är med varandra eller har de fall att makarna gifta att varaktigt bor gemensamt barn samt styvföräldern med barnet och med förälder som har tillsammans Motivet till denna regel är att vårdnaden om barnet. alla barn i en bör leva på samma standard. familj

kommit att Såsom styvförälders underhållsskyldighet föräldrabalken kan den sägas ligga på två regleras i Den ena när en styvförälder kan nivåer. gäller en bättre ekonomisk standard erbjuda sin nya familj än vad den skulle haft i annat fall. Styvföräldern för att alla barn i blir då ekonomiskt ansvarig kan den högre standarden. Detta gäller familjen uppnå om en förälder betalar fastställt även biologisk sitt barn, som bor tillsammans med underhåll till Den andra nivån gäller det styvföräldern. förhållandet att det fastställda underhállsbidraget inte betalas av den förälder som är underhållsskyldig ekonomiska ansvar mot barnet. Styvförälderns då till att denne får svara för den utsträcks av underhållet till det barn som han uteblivna delen

eller hon bor tillsammans med. Det framgår av FB 7:5 andra stycket. Bestämmelsen slår fast att en styvförälders underhållsskyldighet i detta fall är subsidiär, dvs. kommer i andra hand i förhållande till en bortovarande förälders underhållsskyldighet.

Styvförälderns underhållsskyldighet är emellertid begränsad till att en faktisk familjegemenskap föreligger. Sedan barnet och styvföräldern brutit denna gemenskap kvarstår underhållsskyldigheten endast om det finns särskilda skäl. Detta undantag gäller främst för det fall när styvbarnet studerar utom hemmet.

En styvförälders underhållsskyldighet gentemot styvbarn begränsas inte av att denne kan vara underhållsskyldig gentemot barn i ett tidigare förhållande. En förutsättning för styvförälders underhållsskyldighet är dock fortfarande att den gäller så länge styvförälderns ekonomi medger att styvbarnen kan erhålla en högre standard. Styvförälderns egen underhållsskyldighet påverkar givetvis dennes möjligheter att ge styvbarnen en standardökning.

Med hänsyn till utformningen av bidragsförskottssystemet kan sägas att en styvförälder i praktiken inte behöver betala underhållsbidrag som uteblivit från förälder som har den primära underhållsskyldigheten. Brister den underhållsskyldige i förmågan att betala underhåll täcks bristen upp i första hand genom bidragsförskottet. Återkrav av det utbetalda beloppet blir i sådant fall en fråga enbart mellan försäkringskassan, som inträtt i barnets rätt till underhåll, och den underhållsskyldige. På grund av

att bidragsförskott lämnas i förhållande till barnets förälder kan något regressanspråk inte riktas mot om det utbetalda beloppet inte kan styvförälder, återkrävas.

Den som bidragsförskottet utgör i regulator förhållande till den underhållsskyldiges betalningsförmåga har även betydelse när föreligger för flera barn till underhållsskyldighet olika vårdnadshavare. Detta gäller b1.a. för de fall att barn från ett senare förhållande får lägre underhåll än barn från ett tidigare förhållande. Även om är att alla barn har anspråk på att utgångspunkten behandlas lika, medger bidragsförskottssystemet att ett lägre underhållsbidrag kompenseras genom ett större utfyllnadsbidrag. I praktiken behöver underhållsbidragen till äldre barn inte jämkas när underhållsbidrag skall fastställas till yngre barn.

Avdrag för utgivna underhållsbidrag är ett inom inkomstbeskattningen reglerat stöd till underhållsskyldiga

kommunalskattelagens bestämmelser (46 5 2 mom. Enligt 4 p.) får underhållsskyldig vid inkomsttaxeringen avdrag med högst 3000 kr per år för under göra betalt underhåll till icke beskattningsåret hemmavarande barn under 18 år.

Av statistik framgår att omkring 200 000 tillgänglig utnyttjar avdraget. Av dessa är underhållsskyldiga det omkring 95 procent som kan utnyttja avdraget fullt ut, dvs. betalar 3 000 kr eller mer i underhåll

per barn och år. Avdraget, som infördes 1960 är avsett att kompensera särlevande föräldrar som har extra kostnader för barn på grund av att de inte bor tillsammans med dem (se vidare även avsnitt 4.1.1 i del II av detta betänkande).

Både ensamförälderkommittén och skatteförenklingskommittên behandlade frågan om underhállsbidraget samt hade förslag om att avdraget

skulle slopas.3) Med hänsyn till att man vid

fastställande av underhállsbidrag beaktar den underhállsskyldiges skattelättnad till följd av avdraget, framhöll departementschefen (prop. 1984/85:l80) att det inte var lämpligt att slopa avdraget förrän det hade klarlagts hur stödet till ensamföräldrarna skulle utformas.

3) se Ensamförälderkommittêns betänkande (sou 1983:51) Ensamföräldrarna och deras barn, s. 25 och Skatteförenklingskommittêns betänkande (SOU 1984:21) Förenklad självdeklaration, s. 166.

Frågan om underhállsavdraget har på nytt behandlats av utredningen om reformerad inkomstbeskattning (SOU 1989:33) Reformerad inkomstbeskattning (s. 123 f). Utredningen ( i fortsättninen kallad RINK) har uttalat att avdragsrätten för underhåll till icke hemmavarande barn utgör ett avsteg från principen om förbud mot avdrag för personliga levnadskostnader och att avdragsrätten därför bör slopas. RINK har beräknat att ett slopande av avdragsrätten medför att underhållsbidragen kommer att fastställas med i genomsnitt 75 kr lägre belopp per månad eller 900 kr per år, om den genomsnittliga skattesatsen i framtiden kommer att vara 30 procent. För redan fastställda underhållsbidrag har RINK föreslagit att dessa sätts ned med högst 75 kr per månad eller 900 kr per år och barn. RINK har därvid hänvisat till att nuvarande utformning innebär att bidragsförskottets en sänkning av underhållsbidragen kompenserar de bidragsberättigade genom ökat utfyllnadsbidrag. har också framhållit att man - utöver det Utredningen redovisade - inte närmare in frågan förslaget går på om hur en sänkning av underhållsbidragen återverkar på de underhállsberättigades situation utan hänvisar därvid till vårt pågående arbete med bl.a. denna Denna fråga har ett sådant samband med fråga. underhållsbidragets utformning att den lämpligen bör övervägas i det sammanhanget.

Med hänsyn till den förändrade tidsramen för kommitténs arbete kan frågor om underhåll till barn inte närmare bli behandlade av oss. (Se övriga i sammanfattningen.) Ett undantag från detta frågor utgör några av förslagen i grundbidragsmodellen.

3.2.4.2 Nuvarande kostnader och volymer

Samhällets kostnader för

underhállsbidrag och rätten

till avdrag för sådana bidrag består dels av

kostnader för

domstolarnas, försäkringskassornas,

kommunernas och skattemyndigheternas hantering av mål

och ärenden där om

frågor underhállsbidrag

respektive

underhállsavdrag förekommer, dels av kostnader för

förskottering av och för

underhállsbidrag minskat

skatteuttag p.g.a. avdragsrätten. Till detta kommer

kostnader för som rättshjälp beviljas vid

handläggningen av dessa mål och ärenden.

Enligt de beräkningar som av gjorts en expertgrupp till ensamförälderkommittên (DsS 1983:10) under åren

1981-1982 var de allmänna domstolarnas kostnader för

handläggning av mål om

underhållsbidrag totalt c:a

20,8 miljoner kr per år. Beloppet fördelas med 15,5

miljoner kr på rättshjälpskostnader och med 5,3

miljoner kr på kostnader för domstolarna. Kommunernas

kostnader för arbete med ärenden om

underhállsbidrag

uppgick till 12,5 kr miljoner per år, och för

försäkringskassorna uppgick kostnaderna för

motsvarande arbete till 4,2 miljoner kr per år.

sammanlagt uppgick dessa kostnader till (20,8 + 12,5

+ 4,2 =) 37,5 kr miljoner och omräknat i dagens

penningvärde motsvarar beloppet c:a 57 miljoner kr.

För att få en om uppfattning arbetsvolymen hos

domstolarna när det mål som gäller innefattar frågor om underhållsbidrag, har expertgruppen utifrån en

enkätundersökning år 1982 att

uppskattat landets

tingsrätter och hovrätter årligen avgör c:a 7 600

sådana mål. För kommunernas del har expertgruppen

beräknat att man årligen c:a handlägger 19 000

ärenden om Av underhållsbidrag. expertgruppens

arbete med undersökning av försäkringskassornas

att antalet ärenden 1982 underhållsbidrag framgår nya

år och antalet pågående ärenden var 40 000 per

24 000.

kan statens utgifter för den För budgetåret 1989/90

rena förskotteringen av underhållsbidrag uppskattas

kr (kostnaderna för till 105 miljoner

är inte medräknade). utfyllnadsbidraget

rätten till avdrag för statens skattebortfall p.g.a.

kan med nuvarande regler uppskattas underhållsbidrag

c:a 800 kr. Antalet till miljoner

som kan utnyttja detta underhållsbidragsskyldiga

200 000. Dessa har i genomsnitt 1,3 avdrag är omkring

att slopa underhållsavdraget barn. Om RINK:s förslag

med att slopa den tillsammans förslaget genomförs för inkomster under 170.000 statliga inkomstskatten

att den kompensation som kr kan man anta

ha till 30 underhållsavdraget skulle utgjort uppgår

med 800 miljoner kr, av skattebortfallet procent RINK:s förslag att sänka eller 240 miljoner kr. Genom

med högst 75 kr redan fastställda underhållsbidrag

dock i stort de månad och barn kompenseras per det ökade skatteuttag som underhållsskyldiga för

kommer att medföra. av underhållsbidraget slopandet

den nuvarande stödformerna 3.2.5 Vår syn på

3.2.5.1 Bidragsförskottet/utfyllnadsbidraget

i möjligheten för Vi anser att ett stort värde ligger

en vårdnadshavare att få förskott på

vårdnadshavaren blir härigenom underhållsbidrag.

i rätt tid och slipper onödiga garanterad bidraget

i relationen till den underhållsskyldige konflikter

föräldern. En vårdnadshavare bör därför också i

fortsättningen vid ett förändrat samhällsstöd kunna

få förskott

pá underhållsbidraget, om denna det

begär när den bidragsskyldige under viss tid inte betalat

underhállsbidraget. Den närmare utformningen av ett

förskottssystem blir beroende av hur samhällsstödet i

övrigt utformas och vi återkommer därför till denna

fråga i avsnitten 3.3 - 3.5.

Den kritik som framförts mot

bidragsförskottssystemet

har i stället i första hand gällt

utfyllnadsbidraget.

Utfyllnadsbidragets konstruktion underlättar för den

underhållsskyldige föräldern att bilda ny och

familj låser inte bidragsmottagaren till en viss

familjesituation.

Utfyllnadsbidraget fungerar alltså

i princip, liksom barnbidraget, som ett generellt

stöd till en viss men i grupp detta fall riktat till

särlevande föräldrar. Genom sin konstruktion

underlättas utfyllnadsbidraget för föräldrarna att

lösa och underhállsfrågan gör därför denna fråga mindre kontroversiell vid en separation.

Samtidigt har dock kritiken mot

utfyllnadsbidraget

varit omfattande och allehanda brister har

uppmärksammats. I problemöversikten i avsnitt 2 i del

II av betänkandet

(bakgrundsmaterialet) har vi

utförligt redogjort för den kritik som framförts. Av

översikten framgår att den främsta orsaken till

nuvarande problem är sambandet mellan

utfyllnadsbidraget och underhållsbidraget. Denna

koppling mellan två olika system ha bl.a. medfört att

stödet blivit och

sváröverskádligt administrativt

tungrott. stödet är dessutom för

svårbegripligt många

vårdnadshavare och underhållsskyldiga.

är så att underhållsbidraget enligt Det tydligen

inte är ett helt tillfredsställande nuvarande regler

för beräkningen av utfyllnadsbidragets underlag

till samhällsstödet storlek. Olika hänsynstaganden

ett felaktigt sätt. kan underhållsbidraget på påverka till ett enligt Det försämrar därigenom möjligheterna

rättvisade underhållsbidrag föräldrabalkens principer

detta kan i sin tur få återverkningar på och

Det är givetvis också utfyllnadsbidraget.

sett olämpligt att ett privatsrättsligt

principiellt en ekonomisk vinning i beslut kan leda till

till den förutvarande hushállsekonomin förhållande till möjligheten att att beslutet kan anpassas genom konstruktion av stödet har få samhällsstöd. Denna

medfört att ett omfattande därför med nödvändighet

måste utföras av

och kostsamt granskningsarbete

myndigheterna.

av en behovsprövning av Avsaknanden

innebär vidare att vissa utfyllnadsbidraget behov ända är barnfamiljer som saknar egentligt

sådant bidrag. För andra berättigade till

har ett stort behov av samhällsstöd barnfamiljer som

en hjälp. Detta uppfattas utgör bidraget ringa

som orättvist. Det måste också av de flesta givetvis tanken bakom strida mot den grundläggande rimligtvis att stödet skulle ges till dvs.

utfyllnadsbidraget,

ensamstående ogifta och de sämst ställda inom gruppen

frånskilda med barn.

kommer att kostnaderna för utfyllnadsbidraget Härtill

år av de orsaker ökat alltmer under senare på grund

i avsnitt 2

vi närmare redovisat i problemöversikten

anknytning till i del II av betänkandet (bl.a. genom

basbeloppet).

Mot bakgrund av det anser vi sagda att det samhällsstöd som i dag

ges genom utfyllnadsbidrag

måste utformas på ett annat sätt i framtiden.

3.2.5.2 Ensamförälderreduktionen

Ensamförälderreduktionen har också kritiserats i olika hänseenden. Den tar inte hänsyn till antalet barn i familjen utan med utgår samma belopp ovsett försörjningsbördan samt förutsätter också vissa inkomster för att kunna utnyttjas. Utvecklingen på

familjebeskattningens område under de senaste

fyrtio åren har dessutom varit att familjestödet bör ges över det sociala området och inte genom förmåner via beskattningen.

Ett flertal social- och

skatteutredningar har därför

föreslagit att ensamförälderreduktionen avskaffas och eventuellt ersätts av annat stöd på det sociala området. (Se vidare i redogörelsen avsnitt 4.1.2 i del II av betänkandet). Utredningarna har ansett att ensamförälderreduktionen principiellt sett inte hör hemma i ett renodlat

särbeskattningssystem och att

den i praktiken också försvårar

taxeringsmyndigheternas granskningsarbete. Kompletteringar måste begäras in när i uppgifterna deklarationen om civilstånd etc. är ofullständiga. vid

preliminärskatteberäkningen måste den

skattskyldige tilldelas en särskild preliminärskattekolumn som tar hänsyn till reduktionen. måste sedan Kolumnändringar göras vid

civilståndsändringar.

kommer att ensamförälderreduktionen, såsom Härtill redan från början endast var avsedd tidigare sagts, i samband med införandet av som en övergángsreglering

särbeskattningen.

har i propositionen om förenklad Regeringen 1984/85:180) ansett att det självdeklaration (prop. inte är lämpligt att avskaffa förrän underlag finns för ensamförälderreduktionen i så fall hur en kompensation bör att avgöra om och för ett ökat skatteuttag. Frågan borde enligt ges lösas i samband med familjepolitiska regeringen redovisats ger direktiven överväganden. Som tidigare oss möjlighet att behandla frågan.

om en reformerad inkomstbeskattning Utredningen har i betänkandet (SOU 1989:33) Reformerad (RINK) del 3, föreslagit att inkomstbeskattning, RINK har bl.a. haft ensamförälderreduktionen slopas. till att ta upp frågan om uppgift ensamförälderreduktionen i syfte att antingen eller lämna förslag till hur frågan förenkla reglerna ram. RINK ska kunna lösas utanför skattesystemets motiven för skattereduktionen har blivit anför att att värdet av reduktionen dessutom har försvagade och Man

urholkats genom penningvärdeförsämringen.

också till skatteutskottets betänkande (SkU hänvisar utskottet förklarat att det är 1986/87:33) vari att via beskattningen söka förenat med svårigheter för deras speciella kostnader kompensera barnfamiljer komma i konflikt med strävandena att uppnå utan att och och att enkelhet i deklarations- taxeringsarbetet barn är av sådan natur att de i första kostnader för annat sätt än genom avdrag vid hand bör beaktas pá

beskattningen. RINK upplyser att avslutningsvis stödet till särlevande föräldrar är föremål för översyn (dvs. av vår kommitté).

Vi delar tidigare utredningars bedömning att ensamförälderreduktionen bör avvecklas. Även om det ekonomiska utbytet av reduktionen kraftigt reducerats, tillkommer den dock personer som ofta har en ansträngd ekonomisk situation. Vi anser att det därför är att dessa nödvändigt personer kompenseras för det ökade som blir skatteuttag en följd av att reduktionen slopas. Detta bör ske genom att motsvarande resurser överförs till det sociala området för ett nytt stöd till vår målgrupp.

3.2.6 Allmänna för ett utgångspunkter förändrat stöd

Stödet bör bättre

anpa§sgs_till gegoyet genom att

xiâxhânâyg 20552 sas silljlgshâllâsitaasignân

Av våra direktiv framgår att det är önskvärt att nuvarande stöd för vår målgrupp omfördelas så att det bättre anpassas till olika familjers stödbehov. I avsnitt 3.1.1 har vi för tidigare redogjort vår syn pá stödbehovet. Vi har därvid betonat att det vid ett förändrat stöd är viktigt att inte enbart beakta barns kostnader i allmänhet och bortovarande förälders bristande utan

försörjningsförmåga att

hänsyn också i viss mån bör tas till den hushállssituation som barnet befinner i. sig

i

§lgrbarn§familie5ngs_s§r§kilga_stögbghgv_b§r_dgck

åtälleå löâaå 2°E°E §95 â1lm§“Ea_fl°EbâE5Eil1§9S°E

I 3.1.3 har vi redogjort för avsnitt situation. Alla undersökningar flerbarnsfamiljernas att större familjer också har ett visar entydigt av stöd. Det huvudsakliga skälet till större behov enkelt att inkomsterna ska räcka till detta är helt i den stora familjen än i så många fler personer och att det allmänna enbarnsfamiljen inte är tillräckligt anpassat till flerbarnstillägget detta förhållande.

en bättre behovsanpassning vid en För att uppnå stödet till vår kan det därför förändring av målgrupp vara att stödet bör differentieras tyckas rimligt efter barnantalet i hushållet.

att det är viktigt att det behov vi har dock ansett stöd för ett hushåll med av extra som uppkommer barnantalet i största möjliga mån hänsyn till sätt för olika familjetyper. Det behandlas på samma vår därför att det är enligt mening lämpligare ses över och allmänna flerbarnstillägget efter barnantalet för differentieras kraftigare i landet än att vi samtliga flerbarnsfamiljer för detta inom ett föreslår en särskild kompensation kommer vissa flerbarnsfamiljer till bidrag som enbart sålunda inte ansett att det är en uppgift del. Vi har att i ett förändrat stöd till barn för vår kommitté särlevande föräldrar föreslå en särskild med för bristerna i det nuvarande allmänna kompensation Vi förutsätter att dessa brister flerbarnstillägget. ses över i andra sammanhang. /

inkomster kan inte heller lösas

genom ett förändrat §t§d_till barn_mgd_s§rleyandg föräldrar

I avsnitten 2.8 och 3.1.3 har vi redogjort närmare för situationen för med familjer extra låga inkomster. Mot bakgrund av vad som därvid framkommit kan det ifrågasättas om stödet till vår målgrupp i första hand bör omfördelas till de hushåll som har sådana extra låga inkomster.

Enligt vår mening vore det dock en felriktad ambition att rikta stödet särskilt till de hushåll som har lägst inkomster. Årsinkomster som markant avviker från genomsnittet inom målgruppen ger nämligen anledning anta att problemen med ekonomin till en icke obetydlig del med andra sammanhänger förhållanden än som är orsakade av själva familjesituationen, såsom bristande yrkesutbildning, arbetslöshet, långvarig sjukdom etc. Det kan också vara så att man själv valt att inte förvärvsarbete eller endast göra detta i en mindre omfattning.

Om stödet riktas särskilt mot extra låga inkomster, riskeras att stödet i praktiken får samma funktion som socialbidraget och att en icke oväsentlig del av kommunernas nuvarande ansvar för ekonomiskt bistånd till de sämst ställda kommuninvánarna därigenom överförs på staten. Det är vår nämligen enligt mening rimligt att hänsyn tas till stödet vid av prövningen hur mycket som ska utbetalas i socialbidrag. Det finns också en risk att stödet kommer att det göra mindre attraktivt att förbättra inkomsterna genom eget arbete och därigenom inverka andra på samhällsátgärder som i första hand bör hjälpa upp

situationen för familjer i mycket låga inkomstlägen arbetsmarknadsutbildning, utökad barnomsorg genom o.dyl.

således att ge stödet en utpräglad Det är olämpligt I stället bör stödet ta sikte på låginkomstprofil. situationen för t.ex. en att främst hjälpa upp vårdnadshavare som med hänsyn till sin ensamstående storlek kan anses förvärvsarbeta i en rimlig familjs men vars inkomster ändå inte räcker till omfattning klara av i familjen. Detta för att försörjningsbördan kan t.ex. en ensamstående textilarbeterska gälla med två eller flera barn i eller affärsbiträde och som har en genomsnittlig arbetstid förskoleåldern ca sex timmar per dag och en årsinkomst på drygt på denna av vårdnadshavare som i 80 000 kr. Det är grupp första hand kan anses behöva ett särskilt stöd, de inte har möjlighet att förbättra eftersom själv inom nuvarande yrken i någon sina förvärvsinkomster eller i kan påverka sin större utsträckning övrigt andra vuxnas insatser i familjen och situation genom kan få hjälp genom andra inte heller tillräcklig befintliga samhällsstöd.

anser vi sålunda att ett förändrat sammanfattningsvis vår måste ha barnet och dess stöd till målgrupp och därför utformas familj som primär utgångspunkt Det är också viktigt att stödet som ett familjestöd. att det inte inverkar får en så självständig profil allt för på andra i dag befintliga mycket som i första hand bör utgå. De särskilda samhällsstöd som finns för hushåll med extra låga problem inkomster kan till stor del härledas till

förhållanden som ligger utanför familjestödets t.ex. bristande yrkesutbildning, arbetslöshet område, därför inte lösas med hjälp av ett etc., och bör

familjestöd. Det finns inte heller någon praktisk möjlighet att lösa sådana problem inom kostnadsramarna för det nuvarande stödet till vår

målgrupp.

De särskilda problemen för hushåll med extra låga inkomster måste åtgärdas andra stödformer genom vid sidan av det stöd vi föreslår för vår målgrupp.

Utgångspunkten bör därvid vara socialtjänstlagens syfte att stödja den enskildes resurser egna genom hjälp till självhjälp. I det har vi följande räknat upp några tänkbara former för ett sådant stöd:

ovillkorlig rätt till plats i när barnomsorgen vårdnadshavaren förvärvsarbetar, - rätt till heltidsarbete eller i den som omfatting önskas. Arbetsförmedlingen och de fackliga företrädarna bör ge vårdnadshavaren särskilt stöd i förhandlingarna med arbetsgivaren, - rätt till arbete på bekväm arbetstid när vårdnadshavaren har små barn,

- rätt till

arbetsmarknadsutbildning för att komma

ifrån obekväma arbetstider och utpräglade låg löneyrken, - rätt till någon form av studielön för studerande, så att de kan slutföra en som utbildning leder till arbete, - rätt till förtur i bostadskön om man behöver byta till en mindre eller bostad efter billigare en separation, -

hushållsbudgetrådgivning för att hjälpa dem som

trasslat till sin ekonomi med kontokortsskulder etc.

för närvarande inte något förslag i Vi lägger själv del utan vill bara här uppmärksamma på behovet denna till de ensamförsörjare som av särskilda stödåtgärder har extra inkomster. Frågan kommer att behandlas låga närmare av kommittén i en rapport som publiceras under våren 1990.

Yiå5_h§“§YE E55 §äEeE°E Eaâ till ânåaleå X“ä“â Å

huâhålles

Våra visar att barn till ensamstående undersökningar vårdnadshavare ofta lever under mycket ansträngda ekonomiska förhållanden och normalt har en väsenligt levnadsstandard än i tvåvuxenhushållen. Den lägre orsaken till detta är givetvis grundläggande förekomsten av enbart en inkomst i ensamförsörjarhushållet. Eventuella utgående till familjen kan inte kompensera underhållsbidrag avsaknaden av ytterligare en förvärvinkomst.

samhällsstödet till barn med särlevande Det nuvarande leder i flertalet fall till att de föräldrar barnen i ombildade familjer får underhállsberättigade en bättre levnadsstandard än motsvarande betydlgt i Det kan uppfattas som barn ensamförsörjarhushållen. att det nuvarande stödet har denna effekt. orättvist barnen i ensamförsörjarhushållen är stödet oftast För inte för att ge dem en skälig tillräckligt Mot härav anser vi att det levnadsstandard. bakgrund är att man vid en förändring av det rimligt, stödet tar till antalet vuxna som nuvarande hänsyn i hushållet och därför förstärker stödet till finns ensamförsörjarhushållen.

åtédekmásse-_téle âörägdzisgas

Allmänt sett är det värdefullt om stödet kan utformas så att det inte blir allt för känsligt för olika

samhällsförändringar, t.ex. i förvärvssituationen,

att kvinnor arbetar i större utsträckning än i dag och att män får vårdnaden om barn i större utsträckning än för närvarande. Sådana förändringar kan annars misskreditera stödsystemet på sikt.

3.2.7 inom Förändringar nuvarande stödsystem alternativt samordning med andra system

Enligt direktiven har vi i att uppdrag förutsättningslöst överväga den framtida utformningen av samhällsstödet till barn med särlevande föräldrar och vi har därvid möjlighet att pröva om nuvarande stödsystem bör ersättas av andra stödformer.

Vägvalet mellan förändringar inom nuvarande

stödsystem eller tillskapandet av en ny stödform blir givetvis beroende av flera olika faktorer som får vägas mot varandra.

om grunderna för det nuvarande stödsystemet anses riktiga, ligger det naturligtvis nära till hands att försöka åstadkomma inom det ändringar nuvarande systemet. Osäkerheten om konsekvenserna av andra

utredningsförslag på näraliggande områden kan också utgöra ett skäl för att avstå från eller avvakta med att ersätta nuvarande samhällsstöd med en helt ny stödform.

Målsättningen bör vara att ett förändrat stöd ska vara så enkelt och

lättförståeligt som möjligt. Att

eliminera bristerna i nuvarande system utan att göra

svårare att tillämpa kan bli det ännu krångligare och

kan i sin tur Och sådana förändringar komplicerat. och det ännu svårare i medföra nya olägenheter göra

detta än vad det är i framtiden att ta sig ur system

därför i stället våga ta ett Man måste kanske dag. att införa större grepp och överväga möjligheterna

som önskemålen om ett helt nytt stöd uppfyller

Samtidigt får dock enkelhet och lättförståelighet.

inte helt ta över och drivas förenklingssträvandena för ett så att oacceptabla effekter uppkommer långt Däremot måste man räkna med att stort antal enskilda.

alltid kan uppkomma vid själva visa oönskade effekter

till ett förändrat och enklare stödsystem övergången fall. Detta får vägas mot i en del enskilda

ett som på sikt är fördelarna med att få stödsystem

för flertalet av de mera ändamålsenligt

Det är att beakta de bidragsberättigade. viktigt

vinster som samhället kan göra på längre sammanlagda

ett enklare stödsystem. De inbesparingar sikt genom

kan också ge ett större som härigenom kan uppkomma

av stödet till de utrymme för framtida höjningar

bidragsberättigade.

har bl.a. gällt Kritiken mot nuvarande stödsystem

mellan utfyllnadsbidraget och kopplingen som ansetts vara den främsta underhållsbidraget och

Några av de påtalade orsaken till nuvarande problem.

i system skulle automatiskt detaljproblemen dagens

om ett samhällsstöd, frikopplat lösas självständigt

underhållsbidraget, i stället tillskapades. från

kan å andra sidan få vissa negativa Detta

på andra frågor. återverkningar

att de medel som bör omfördelas Det är också viktigt

kostnadsramarna för det de mest behövande inom till - vilket oundvikligen måste nuvarande samhällsstödet

ske på bekostnad av försämringar för vissa enskilda i minsta mån används möjliga för ytterligare

administrationskostnader, i det fall stödet

behovsprövas i en eller annan form. Att kombinera nedskärningar i bidraget till vissa familjer med en ny administrativ apparat och ytterligare byråkrati som tar i de anspråk frigjorda medlen är inte tilltalande. Detta ska också ses mot bakgrund av den kritik som framförts beträffande statens nuvarande utgifter för samhällsstödet (se del II av

betänkandet, avsnitt 3.3).

Om det anses att nuvarande stödformer bör ersättas av ett nytt stöd till barn med särlevande föräldrar, bör detta enligt vår samordnas mening med administrationen av något annat befintligt samhällsstöd. Detta främjar enkelheten och förståelsen av stödet.

Administrationskostnaderna kan

reduceras och ett större kan utrymme fås för förbättringar till vår målgrupp.

De system som enligt vår mening närmast kan komma

ifråga för en samordning med det nya stödet är skatte-, socialbidrags-, barnbidrags- bostadsbidragsoch socialförsäkringssystemen.

En samordning av ett eventuellt nytt stöd med

skattesystemet skulle teoretiskt kunna olika göras på sätt. En möjlighet vore att reglera såväl underhållsbidragen som samhällsstödet till barn med särlevande föräldrar över skattesystemet. En hel del skulle naturligtvis kunna vinnas med en sådan lösning; bl.a. avlastas vårdnadshavare och

underhållsskyldiga besvär med att själva träffa

uppgörelse om eller inför domstol tvista om underhállets storlek. Därigenom kan en

mellan elimineras. I konfliktsanledning parterna

föräldrarnas respektive inkomster förhållande till

barn skulle möjligen särskilda och antalet

kunna konstrueras som visar hur mycket skatteskalor

ska betala i underhåll och hur den underhållsskyldige

ska få i underhållsbidrag och mycket vårdnadshavaren

Modellen är dock sannolikt ej samhällsstöd.

av tekniska skäl. genomförbar

också att man i en sådan modell samtidigt Vi anser

en värdefull direkt skulle förlora många gånger

och barnet i mellan den underhållsskyldige koppling Resultatet skulle bli att den underhållsfrågan.

får betala en slags underhållsskyldige

inte alls eller bara underhållsskatt som eventuellt

del kommer dennes eget barn till godo. till mindre

bidaget kan komma Det till vårdnadshavaren utgående

eller 0 kr., om att fastställas till ett lägre belopp

inkomster. Ett betydande antal denne har för höga

skulle då säkerligen uppfatta det underhållsskyldiga

används för underhåll även som att inbetalda belopp

vår skulle detta åt andras barn. Enligt uppfattning

inverkan umgänget mellan den kunna få en negativ på

och dennes barn. Man kan underhållsskyldige föräldern

bortse från den betydelse som nämligen inte

för i denna del även om föräldraansvaret har många

kan kännas tungt att detta ansvar i vissa situationer

den direkta mellan den bära. slopandet av kopplingen

och dennes barn i underhållsfrågan underhállsskyldige en sämre betalningsvilja hos kan samtidigt leda till

vilket i sin tur försvårar den underhållsskyldige,

indrivningen.

fullgörs via En modell där underhâllsskyldigheten

heller anses förenlig med kan inte skattesystemet

enligt vilken underhållet föräldrabalkens grundsyn

endast avser ens eget barn (varmed även givetvis avses adoptivbarn). som framgått av avsnitt 3.2.5.3 om vår syn på det nuvarande underhållsbidragssystemet anser vi att denna bör finns kvar i grundsyn framtiden. En annan bärande mot modellen invändning är att den dessutom inte är med de nu förenlig pågående strävandena att förenkla taxeringsarbetet och inkomstbeskattningen.

En annan möjlighet vore att enbart reglera samhällsstödet över skattesystemet. Denna lösning måste dock bedömas bl.a. mot bakgrund av de allmänna förändringarna inom familjebeskattningen. Dessa har sedan länge varit inriktade på att stöd till barnfamiljerna i första hand bör lämnas inom det sociala området och inte inom skattesystemet. Utredningen om en reformerad har inkomstbeskattning dessutom nyligen föreslagit att de inom skattesystemet i dag befintliga samhällsstöden till vår målgrupp, avdraget för utgivna underhållsbidrag och ensamförälderreduktionen, ska avskaffas som ett led i de nu pågående strävandena att förenkla taxeringsarbetet och inkomstbeskattningen. I tidigare avsnitt har vi redogjort för samt underhållsavdraget för vår syn på ensamförälderreduktionen och förklarat att vi inte har något att erinra emot att reduktionen avskaffas, om kompensation för denna kan ges till vår målgrupp inom det sociala området.

Sammanfattningsvis talar sålunda starka principiella och praktiska skäl mot att, i vart fall för närvarande, lösa stödbehovet för barn till särlevande föräldrar inom skattesystemet.

Socialbidraget har genom den nya socialtjänstlagstiftningen från år 1982 fått en mer

utformning än tidigare. Avsikten med bidraget positiv är att det skall det yttersta skyddsnätet när utgöra människor inte klarar sitt uppehälle. Bidraget skall

vara ett komplement till socialförsäkringssystemet och förmåner i samhället och utgå när dessa övriga förmåner är otillräckliga eller inte kan utgå. bör också främst tillgodose mer akuta Socialbidraget behov och inte användas i de fall ett mera stödbehov kan konstateras för en viss långsiktigt Det går inte heller att bortse från samhällsgrupp. att i allmänhet uppfattas starkt socialbidraget och är ett känslomässigt laddat bidrag. En negativt med socialbidraget skulle troligtvis också samordning som ett tillbaka i utvecklingen. En uppfattas steg viktig anledning till att nuvarande bidragssystem infördes var att vårdnadshavaren inte skulle nämligen behöva förlita sig på socialvárden för sitt Mot av detta anser vi att det är uppehälle. bakgrund att en samordning sker med socialbidraget olämpligt för att lösa stödbehovet för vår målgrupp. En närmare av ges i avnsitt 4.4 i del beskrivning socialbidraget II av betänkandet (bakgrundsmaterialet).

När det har detta genom sin enkla gäller barnbidraget konstruktion fördelar. Bidraget har inga många dvs. det påverkar inte hushållets marginaleffekter, av en förändrad förvärvsinkomst. Det når ut utbyte till alla som är berättigade till bidraget. Riskerna för missbruk är mycket små. Bidraget är för den enskilde och enkelt och lättförståeligt förhållandevis att administrera. Genom billigt flerbarnstillägget har bidraget ytterligare och täcker en större andel av behovsanpassats kostnaderna för barnen i de större familjerna.

Detta svarar väl mot behovet av stöd, eftersom föräldrarnas möjligheter att skaffa förvärvsinkomster normalt inte ökar med stigande barnantal. samtidigt som flerbarnstillägget ger de berörda ett familjerna ganska stort tillskott är den totala kostnaden för tillägget relativt liten, eftersom den stora majoriteten familjer har högst två barn och därför inte omfattas av tillägget.

Eftersom barnbidraget är generellt har den bidraget fördelningspolitiska svagheten att det inte kan ta hänsyn till behoven hos olika av grupper barnfamiljer. Ur inkomstfördelningspolitisk synvinkel ter sig givetvis barnbidraget mindre attraktivt än inkomstprövade bidrag, t.ex. bostadsbidraget. Barnbidraget behandlas närmare i avsnitt 4.2.1 i del II av betänkandet (bakgrundsmaterialet).

Bostadsbidraget har fr.o.m. den 1 januari 1988 ändrats till att bli mera bostadspolitiskt inriktat. Därför reduceras successivt den del av bostadsbidraget som närmast har karaktären av inkomstprövat konsumtionsstöd. Denna nya inriktning på bostadsbidraget kan göra det svårt att inordna ett nytt i grunden konsumtionsinriktat stöd i bostadsbidragssystemet. Samtidigt har bostadsbidragets konstrukton sådana fördelar att det kan vara lämpligt att använda den för ett stöd nytt till vår målgrupp. är Bostadsbidragssystemet nämligen dels inkomstprövat, dels riktar det främst till sig familjer med lägre inkomster (inga hushåll med inkomster över 200 000 kr. finns kvar i bostadsbidragssystemet och dels har man inom bostadsbidragssystemet strävat efter att minska hushållens totala marginaleffekter. Problemet med marginaleffekterna är dock fortfarande besvärande.

Administrationskostaderna är också höga jämfört med Bostadsbidraget beskrivs närmare i barnbidraget. avsnitt 4.2.8 i del II av betänkandet En inom bostadsdepartementet (bakgrundsmaterialet). tillsatt Boendekostnadsutredningen, har arbetsgrupp, sett över utformning och effekter bostadsbidragets samt lämnat till vissa förändringar inom förslag detta bl.a. om en höjning av inkomstnivåerna system, och en större schablonisering av vissa delar av

stödet.

Ett omfattande administrativt system är uppbyggt för av inkomstförhållanden i samband prövning personers med fastställande av sjukpenninggrundande inkomst

inom socialförsäkringen. Den sjukpenninggrundande inkomsten fastställs i samband med inskrivning hos Inskrivningen hos kassa är försäkringskassa. för alla bosatta i landet från obligatorisk personer med sexton års ålder. Administrationen inom detta och kan ett alternativ till system utgöra bostadsbidragssystemet för en eventuell samordning med ett samhällsstöd till vår nytt inkomstprövat

målgrupp.

I de avsnitten (3.3-3.5) redovisar vi tre följande till ett förändrat samhällsstöd till modellförslag barn med särlevande föräldrar. Den första modellen är ett till förändringar inom nuvarande förslag medan de båda övriga modellerna är stödsystem, till helt stödformer som samordnats med förslag nya barnbidrags- respektive bostadsbidrags-/socialförsäkringssystemen.

Grundbidragsmodellen

Modellen innehåller följande huvudmoment:

- Ett samhällsstöd med högst 700 kr barn per och

månad ges till den särlevande förälder som har den

faktiska vårdnaden om barn med vilket föräldern

varaktigt bor tillsammans. Stödet kallas

grundbidrag.

- Grundbidragets storlek bestäms i förhållande till

båda de särlevande föräldrarnas förmåga att

tillsammans klara ett barns normalbehov; fastställt

i ett normalbelopp. Grundbidragets storlek påverkas

även av barns stadigvarande inkomster som överstiger

ett basbelopp per år.

- Normalbeloppet fastställs årligen av

riksförsäkringsverket. Bidraget baseras en på

genomsnittlig årskostnad för ett barn i förhållande

till den allmänna prisutvecklingen efter avdrag för

det allmänna barnbidraget.

- Ett tilläggsbidrag med 325 kr barn och per

månad ges till vårdnadshavare som bor ensamma med

sitt/sina barn. är ett

Tilläggsbidraget

hushållsinriktat konsumtionsstöd. Bidraget

reduceras för vars vårdnadshavare, årsinkomster

överstiger ett visst antal i basbeloppp förhållande

till barnantalet.

- Grundbidraget och tilläggsbidraget handläggs av

försäkringskassan på ansökan av vårdnadshavaren. På

ansökningsblanketten skall de uppgifter redovisas

kassan behöver för att fastställa som vårdnadshavarens försörjningsförmåga enligt

föräldrabalkens bestämmelser.

inte är föremål - I de fall fråga om underhållsbidrag

allmän domstols prövning, fastställer för underhállsbidragets storlek enligt försäkringskassan föräldrarna tillsammans saknar föräldrabalken, när klara barnets försörjning upp till förmåga att och ansökan gjorts om grundbidrag. normalbeloppet in av den underhållsskyldige Försäkringskassan begär för att fastställa dennes de uppgifter som behövs och underhållsbidragets storlek.

försörjningsförmåga

underhållsbidraget kunna I vissa fall skall fastställas skönsmässigt till högst grundbidragets

belopp.

- om underhåll till barn förekommer I mål där fråga tillfälle att skall domstolen ge försäkringskassan

lämna om föräldrarnas upplysningar Domstolen skall också ha försörjningsförmåga. att utreda att uppdra åt försäkringskassan möjlighet

försörjningsförmágan.

om underhållsbidrag skall - Försäkringskassans beslut hos allmän domstol. Även kunna överklagas om skall kunna beslut grundbidrag försäkringskassans domstol med hänsyn till överklagas till allmän underhállsbidraget och sambandet mellan beslut om tilläggsbidrag skall Kassans grundbidraget. däremot överklagas hos förvaltningsdomstol.

rätt att föra talan över - Försäkringskassan ges om underhållsbidrag, om en allmän domstols dom storlek kan antas ändring av underhállsbidragets

påverka grundbidraget.

- Den rätt

underhållsskyldlig anses ha att få behålla

minst 300 kr. av sitt överskott skall också gälla vårdnadshavare med låga inkomster. Dessutom skall

underhållsskyldigas underlag för av

beräkning grundbidrag vid låga inkomster tas upp till högst 85

procent. En samordning med förslaget av RINK att

sänka med

underhállsbidragen högst 75 kr. per barn

och månad får därmed sin lösning.Ocksâ

vårdnadshavarens underlag för beräkning av

grundbidrag tas upp till 85 högst procent vid låga

inkomster. På så sätt minskas marginaleffekterna för dessa grupper av särlevande föräldrar.

- Försäkringskassan kan på ansökan av vårdnadshavaren besluta att betala ut förskott på fastställt

underhållsbidrag med högst lika stort

belopp som

grundbidraget, om den

underhållsskyldige har

försummat att betala fastställt

underhållsbidrag.

- Storleken av grundbidraget och

tilläggsbidraget

fastställs i lag av riksdagen på motsvarande sätt

som gäller för det allmänna barnbidraget.

Inledning

Genom det år 1937 införda bidragsförskottet fick

särlevande föräldrar en minimigaranti för att kunna

klara av sina barns försörjning. År 1947 slopades

behovsprövningen av bidragsförskottet mot

vårdnadshavarens inkomster. Sedan 1964 garanteras barn till särlevande föräldrar ett generellt bidrag oberoende av om har underhållsbidrag fastställts

som en slags buffert eller inte. Bidraget fungerar

i betalas ut att ett utfyllnadsbidrag regel genom till f.n. 930 kr/mån (år till vårdnadshavaren upp

inte förmår att 1989), om den underhållsskyldige

underhållsbidrag med detta belopp. betala ett

regler om underhållsskyldighet Enligt föräldrabalkens

fastställas med utgångspunkt skall underhållsbidrag

barnets behov i från det bidragsberättigade

förhållande till båda föräldrarnas

Hur stor förmåga varje förälder

försörjningsförmåga.

utifrån det överskott som har beräknas vanligen

för förälderns egna uppkommer sedan avdrag gjorts

med 120 procent av gällande levnadskostnader

bostadskostnader (FB 7:3). basbelopp och skäliga

kostnaderna för barnet i Därefter proportioneras

överskott. Om förhållande till föräldrarnas

att täcka hela barnets föräldrarna inte har förmåga

så fastställs underhållsbidraget försörjningsbehov förälderns överskott. Den till den underhållsskyldige

dock ha rätt att få undanta underhållsskyldige anses

300 kr av överskottet. ytterligare

beräkningsmetod skall Enligt föräldrabalkens

kostnaderna för barnet föräldrarna fördela

Detta innebär bl.a. att mellan sigs.

proportionellt

kan fastställas till ett lågt underhållsbidraget ett överskott än om vårdnadshavaren har högre belopp, Detta innebär i sin underhållsskyldige föräldern. den kommer att uppgå till ett tur att bidragsförskottet

vårdnadshavaren har en sådan belopp trots att högt större delen av eller ekonomi att denne kan täcka god också i de fall barn hela barnets försörjningsbehov. därför inte har rätt till sig själva och kan försörja

utgår ändå bidragsförskott. något underhållsbidrag

Såsom bidragsförskottet är utformat påverkas det inte heller av i vad mån en ny partner kan bidra till de

gemensamma hushállsutgifterna och därmed öka

vårdnadshavarens I

försörjningsförmåga. många fall

medför den extra inkomst som finns i en familj, där

vårdnadshavaren lever tillsammans med en ny partner, att barn i dessa blir familjer överkompenserade

enligt nuvarande regler.

Ett sätt att komma till rätta med en del av de

olägenheter som beror på det konstruerade sambandet mellan och

underhållsbidraget bidragsförskottets

utfyllnadsdel är att till en sänka början

bidragsförskottsniván för alla bidragsmottagare från 40 procent till ca 30 procent av basbeloppet.

Därefter kan de medel som kvarstår efter sänkningen av bidragsförskottsnivån användas tillsammans med

medlen från ensamförälderreduktionen för att ge

ensamstående vårdnadshavare ett hushållsinriktat

konsumtionsstöd.

Det 30-procentiga samhällsstödets storlek kan sedan

beräknas i förhållande till vad den

underhållsskyldige och vårdnadshavaren

tillsammans förmår klara av ett barns normala försörjningsbehov

motsvarande ett om 1 400 normalsbelopp kr per barn och månad. Samhällsstödet utgör högst hälften av detta belopp eller 700 kr per barn och månad.

Föräldrarna själva skall kunna svara för minst den andra hälften av normalbeloppet. Beloppet för

konsumtionsstödet bör kunna sättas till 325 kr per barn och månad.

I följande avsnitt behandlas detta modellförslag utförligare. I avsnitten 3.3.2 och 3.3.3 redogörs för

skälen till att sänka bidragsförskottet (BDF) med 10

och för att betala ut ett procentenheter ensamstående vårdnadshavare. I tilläggsbidrag till för hur den administrativa avsnitt 3.3.4 redogörs ske mellan allmän domstol och samordningen skall av underhållsbidrag. försäkringskassans prövning effekter för enskilda och samhället Modellens behandlas i avsnitt 3.3.5.

av BDF till 30 procent av 3.3.2 sänkningen

basbelopget

vid en mellan olika familjegruppers jämförelse det att barn till levnadsstandard framgår har ett större behov av ensamstående vårdnadshavare Barn i samhällsstöd, än barn i ombildade familjer. kan gånger vara den senare familjegruppen många dagens nivå på överkompenserade genom En viss omfördelning av bidragsförskott. dessa kan därför som samhällsstödet mellan grupper vara önskvärd (se avsnitt 2 och tidigare nämnts

3.1.3).

finns - som När man beräknar underhållsbidraget - särskilda schablonbelopp för tidigare redovisats vad ett barn normalt kostar att försörja. som i procent av basbeloppet Schablonbeloppet anges av socialstyrelsen och är fastställt efter samråd med riksförsäkringsverket konsumentverket.

För år 1989 är beloppen dessa: Barns behov

65 % av basbeloppet 1 511 kr/mån Barn 0- 6 år 80 % 1 860 kr/mån 7-12 % 2 209 kr/mån 13- 95

Vid en av

kontrollräkning barns behov enligt

konsumentverkets broschyr Hushållets kostnader 1989 har riksförsäkringsverket fått fram följande belopp: Barn 0- 6 år 55 % av = basbeloppet l 280 kr/mån 7-12 75 % 1 743 kr/mån 13- 85 % ll 1 976 kr/mån

I inte beloppen ingår broschyrens poster för

hushållets gemensamma kostnader för bl.a.

hemförsäkring, möbler, husgeråd, TV,

radio, hushållsel.

Socialstyrelsen rekommenderar att normerna för

socialbidrag för år 1989 skall vara följande belopp:

Barn 1-3 år S5 % av = basbeloppet 1 280 kr/mån

4-10 65 % = 1 511 kr/mån ll-20 75 % = 1 743 kr/mån

I normen för socialbidrag saknas fickpengar som en

särskild post. I övrigt är underlaget detsamma. Det förefaller rimligt att barns behov vid fastställande av underhållsbidrag ligger något högre än för

socialbidragen. De nya belopp som

riksförsäkringsverket tagit fram

överstiger socialbidragsnormen med 10 procent av basbelopppet för barn över 7 år. I den åldern börjar barn normalt att få fickpengar och egna hobbies.

Om man minskar för beloppet barns behov med det

allmänna barnbidraget, får man fram hur stort belopp föräldrarna i normala fall skulle behöva betala för att kunna ett försörja barn.

räknats av kan barns behov beräknas När barnbidraget

till följande belopp:

278-485 793 kr/mån + barnomsorg Barn 0-6 år 1

1 743-485 1 258 kr/mån + 7-12 år

13- år 1 976-485 1 491 kr/mån

0-6 år har förutom kostnad för Barn som är i åldern

för barnomsorg. Det kan sitt faktiska behov kostnad

mellan 7-10 år, fast då är även för barn gälla

Vad gäller de kostnaden i regel betydligt lägre.

de ofta inkomster som äldre barnen så har egna

behov av försörjning från föräldrarna. minskar deras

att det är närmare 80 I avsnitt 2 har vi redovisat

i åldrarna 16-17 år som har egna av barn procent

inkomster.

sänks till ett Om man från att samhällsstödet utgår

av basbeloppet, f.n. som motsvarar 30 procent belopp

faktiska behov med 698 och minskar barnets kr/mån

så kan man konstatera att följande detta belopp

för att försörja ett barn. belopp behövs ytterligare

793-698 95 kr/mån + barnomsorg Barn 0-6 år

1 258-698 560 kr/mån + 7-12 år

13- år 1 491-698 793 kr/mån

man tar till de mera genomsnittliga om hänsyn

visar beräkningen att ett barnomsorgskostnaderna

kronor månad och barn utgör samhällsstöd på 700 per

barn kan anses behöva för hälften av vad ett ungefär

sedan det allmänna barnbidraget sitt uppehälle

hälft skulle då utgöra den räknats av. Denna

behov som det allmänna skulle för barnets

garantinivå

stå för, om föräldrarna tillsammans eller en av dem inte klarar att täcka hela barnets normalbehov, 1 400 kr per månad.

Normalbeloppet bör årligen fastställas av

riksförsäkringsverket efter samråd med konsumentverket.

Visar det sig att föräldrarna har förmåga att själva täcka hela normalbeloppet är tanken att något grundbidrag inte skall utgå. Ett skall grundbidrag alltså betalas ut med så stort som belopp svarar mot skillnaden mellan och normalbeloppet föräldrarnas förmåga att klara barnets till denna försörjning upp nivå, dock högst med 700 kr. Detta i betyder sin tur att ytterlighetsfallen blir de där endera föräldern ensam har förmåga att täcka barnets behov medan den andre föräldern helt saknar denna förmåga. Något grundbidrag skall inte heller då betalas ut till vårdnadshavaren. Om föräldern ensam inte har möjlighet att själv täcka barnets hela behov utgår grundbidrag med mellanskillnaden, dock till högst garantinivån 700 kr.

Såsom inledningsvis anförts skall föräldrabalkens bestämmelser om underhållsskyldighet vid tillämpas beräkningen av föräldrarnas Det försörjningsförmåga. betyder att vardera föräldern får förbehålla sig 120 procent av basbeloppet för egna levnadskostnader, även om saknas för uttryckliga regler att vårdnadshavarens förbehåll skall till denna anges procentsats. Föräldrarna får även förbehålla sig skälig kostnad för bostad efter för eventuellt avdrag bostadsbidrag. Under vissa kan förutsättningar gift underhållsskyldig dessutom få göra förbehåll för egna barns och hemmavarande makes behov av försörjning.

förbehållet dras sedan från varderas Det framräknade Vad som därefter återstår utgör vardera nettoinkomst. förälderns, här kallade ursprungliga, överskott, vid av överskotten i vilket används proportioneringen barnets behov, som här anges till förhållande till l 400 kr. per månad. Om föräldrarnas normalbeloppet överskott understiger 1 400 kr. så görs sammanlagda ingen proportionering.

som brukar användas för beräkningen av Den formel underhållsbidraget - när det sammanlagda överskottet behov - kan även användas för att överstiger barnets föräldrarnas försörjningsförmåga. Det är bestämma lämpligt att den underhållsskyldiges till samma belopp som försörjningsförmåga anges Det sagda kan illustreras genom underhållsbidraget. följande exempel:

överskott är 1 200 kr och Om den underhållsskyldiges är 500 kr så skulle den vårdnadshavarens stå för 988 kr av normalbelopppet underhållsskyldige efter en proportionering.

x 1 400 = 988 kr. 1 200 1 200 + 500

andel av normalbeloppet blir vårdnadshavarens 400 - 988 =) 412 kr. härefter (1

anses dock ha rätt att undanta Den underhållsskyldige 300 kr. av sitt överskott innan underhållsbidraget I skall därför 988 kr. reduceras fastställs. exemplet blir då 900 kr. Den med 88 kr. Underhållsbidraget 200 får så sätt behålla (1 underhållsskyldige på 900 =) 300 kr. av sitt överskott.

Innan föräldrarnas samlade försörjningsförmåga och grundbidragets storlek bestäms är det att rimligt samma rätt för att underhållsskyldig undanta 300 kr. också kan tillkomma vårdnadshavaren. I

det angivna

exemplet kommer då vårdnadshavarens försörjningsförmåga att bli (412 - 112 300:) kr. Tillsammans kan då och underhållsskyldig vårdnadshavare täcka (900 + 112 =) 1 012 kr. av

normalbeloppet. Grundbidraget skulle därmed uppgå till (1 400 - 1 012 =) 388 kr.

Den här metoden innebär föreslagna emellertid att grundbidraget räknas av krona för krona mot föräldrarnas inkomstökningar till upp normalbeloppet. Detta kan medföra att såväl underhållsskyldiga som vårdnadshavare med låga inkomster drabbas av stora marginaleffekter. För att mildra sådana effekter föreslås att endast 85 av procent föräldrarnas

försörjningsförmåga skall utgöra för

underlag beräkningen av grundbidraget. I konsekvens med detta bör heller inte

underhållsbidraget bestämmas till

större belopp än det som skall utgöra underlag för grundbidrag. Härigenom kan ekonomin hos vårdnadshavare och underhållsskyldiga med låga inkomster stärkas samtidigt som en viss omfördelning även åstadkommes av samhällsstödet mellan denna grupp av särlevande föräldrar och de vars inkomster ligger över genomsnittet.

Om också hänsyn tas till med 85 reduceringen procent kan grundbidraget i det tidigare angivna exemplet beräknas på följande sätt:

Efter avdraget med 300 kr. från föräldrarnas överskott är deras gemensamma försörjningsförmåga (900 + 112 =) 1 012 kr. Efter reduktion ytterligare

varderas försörjningsförmåga blir till 85 procent av för beräkning av grundbidrag underlaget + x 0.85 =) =] 860 kr. [(900 x 0.85 =) 1§§ (112 g§ till 400 - 860 =) S40 kr. Grundbidraget uppgår då (1

i stället för 388 kr. Genom detta beräkningssätt kommer föräldrarna alltid att få behålla 15 procent

av en inkomstökning när grundbidrag utgår.

måste dock upphöra när Reduceringen om 85 procent kan var för vårdnadshavaren eller underhållsskyldig täcka normalbeloppet genom sina sig eller tillsammans för 300 kr. I annat fall överskott efter avdrag vid alltid ett skulle proportioneringen till vårdnadshavaren. För att grundbidragsbelopp utgå när reduceringen till 85 undvika s.k. tröskeleffekter kan man rent tekniskt låta procent upphör, först när skillnaden mellan det reduceringen upphöra överskottet och det belopp som återstår ursprungliga 547 kr. Detta efter proportionering överstiger har valts därför att det är lika skillnadsbelopp som uppkommer när stort som det skillnadsbelopp automatiskt upphör för en vårdnadshavare reduceringen som ensam svarar för barnets försörjning. till 85 reducerade överskott vårdnadshavarens procent kr och följaktligen noll är då 1 400 grundbidraget överskottet är 1 947 kr. kr. Det ursprungliga mellan 1 947 kr. och 1 400 kr. Skillnaden

är just 547 kr.1) Detta förhållande

gäller också när underhållsskyldig ensam svarar för barnets

försörjning.

Införandet av 85-procentregeln medför att såväl underhállsbidraget som kan tekniskt grundbidraget samordnas med det av RINK lämnade förslaget att underhållsbidrag som bestämts före av 1991 utgången skall minskas med 75 kr. 30 resp. procent per barn och månad. Genom att 85-procentsregeln rymmer både nedsättningsbeloppet och den procentuella minskningen sker en automatisk av kompensation de bidragsberättigade barnen på så sätt att

grundbidraget sänks i motsvarande mån. De

underhållsbidrag som inte ryms inom 85-procentsregeln får dock sättas ned med 75 kr. högst utan att de bidragsberättigade barnen blir kompenserade. Endast barn som har höga blir underhállsbidrag utan kompensation. Dessa barn får dock anses tillgodosedda genom RINK:s förslag om höjda barnbidrag. (Se avsnitt 3.7).

1) Beloppet kan beräknas genom den logiska funktionen: [Om (x-y) 547 så annars = y*0.85 y].x uhs överskott, y = proportionerat överskott ev. minskat med 300 kr.

tabell framgår hur stort Av nedanstående blir i förhållande till olika storlekar grundbidraget av underhållsskyldigas och vårdnadshavarnas

I tabellen visas också hur stort överskott. blir när underhållsbidrag saknas eller grundbidraget noll kr. En av är fastställt till proportionering

överskott sker först när deras föräldrarnas

överskott uppgår minst till sammanlagda i tabellens kolumn 2. I normalbeloppet. Detta anges

4 och 8 både reducerade och oreducerade kolumn anges är det ena eller det andra framgår av belopp. Vad som mellan i kolumn 3 och 4 en jämförelse beloppen 8. är lika stora i de respektive 7 och Om beloppen

kolumnerna har alltså inte någon parvist angivna I kolumn 10 anges att beloppet i reducering skett.

9 - det sammanlagda beloppet av kolumn och beloppet för vårdnadshavarens underhållsbidraget - skall dras från normalbeloppet försörjningsförmåga Mellanskillnaden utgör då det 1 400 kr (ett barn).

som skall betalas ut till grundbidrag dock högst 700 kr. vårdnadshavaren,

Grundbidrag-underhállsbidrag (1 barn)

2 3 4 5 6 7 8 9 IS 10 UHS UHS UHB VH VH VH VH UHB+VH GB *er- Andel -300 Reduc. Över- Andel av -300 Reduc. förott av (kolumn från till skott normal- från till sörjnor- uns 85% -1400) belopp/ uns 85% mal- ningsöver- el. överge- förmåga belopp skott mensamt skott

gemen- över-

samt skott

över-

skott

och 13 300 kr. strukits under. När

underhållsbidrag

utgår vid dessa inkomster är underhállsskyldigs

inkomst vald till 11 600 kr. Den

underhållsskyldiges

överskott är då beräknat till 1 961 kr., vilket

framgår av de tre sista raderna i tabellen.

beskrivs i förenklad form hur Genom följande exempel blir i förhållande till hur stor stort grundbidraget av normalbeloppet. Det är del föräldrarna kan täcka att om 300 kr och förutsatt avdraget redan har beaktats. 85-procentreduktionen

A. För underhållsskyldig är underhållsbidraget

fastställt till 500 kr och vårdnadshavarens är fastställt till 400 kr.

försörjningsförmåga

+ 400 =) 900 kr av Tillsammans kan de täcka (500 400 - 900 =) 500 Det återstår då (l normalbeloppet. som utgår med. kr, vilket är det belopp grundbidraget

kan bidra med 400 kr och B. Om underhállsskyldig med 900 kr kan de tillsammans vårdnadshavaren täcka l 300 kr av normalbeloppet. Grundbidraget

400 - 1 300 =) 100 kr. blir då endast (1

saknar helt förmåga att C. Om den underhållsskyldige barnets försörjning och bidra till är 400 kr så utgår vårdnadshavarens förmåga 700 kr. Hela normalbeloppet maximalt grundbidrag, inte av och täcks grundbidraget Det kommer alltså att vårdnadshavarens förmåga. med 400 - (400 + 700)=) 300 kr uppstå en brist (1 I fall som detta kommer dock till normalbeloppet. att klara barnets den ensamstående vårdnadshavaren 325 kr. (Se försörjning genom tilläggsbidraget, i följande avsnitt 3.3.3.) vidare om detta bidrag får vårdnadhavare i ombildade familjer Däremot Tanken är då att inte del av tilläggsbidraget. i sådana familjer ofta har möjlighet vårdnadshavaren med en och får att dela hushållsutgifterna ny partner

så sätt medel över till barnets försörjning. på innebär om 300 kr och nedsättningen Dessutom avdraget

till 85 procent att vårdnadshavare med låga inkomster kan ha ett större överskott än vad som svarar mot det överskott som skall utgöra för underlag grundbidraget.

D. Ett maximalt om 700 kr grundbidrag betalas ut även i de fall varken den underhållsskyldige eller vårdnadshavaren har medel till barnets försörjning. I dessa situationer hjälper tilläggsbidraget inte vårdnadshavaren att täcka normalbeloppet. Det kommer att saknas (1 400 - (700 + 325 =) 375 kr. vårdnadshavaren bör då ha möjlighet att få den ytterligare hjälp som kan behövas genom socialtjänsten.

E. Om underhållsskyldig kan betala 900 kr i underhållsbidrag men vårdnadshavarens att förmåga bidra till barnets försörjning endast är 200 kr så blir ((1 400 - + grundbidraget (900 200):) 300 kr.

Grundbidraget fyller alltså ut en skillnad om högst 700 kr mellan föräldrarnas och förmåga normalbeloppet.

Beräkningarna visar att en sänkning av stödet inte skulle innebära något övervältrande av

försörjningsbördan på den enskilde vårdnadshavaren. Inte heller behöver det allmänna ta över några kostnader för ett barn som föräldrarna normalt själva har förmåga att stå för.

Med detta förslag skulle barn som lever med endast en av sina biologiska föräldrar få ett grundstöd till sin försörjning från oavsett om samhället, den förälder som barnet bor med skulle bo med en ny partner eller ej. Med detta behåller man förslag

barnets till de kopplingen till grundförsörjning som vi anser vara biologiska föräldrarna något

väsentligt.

föreslås motsvara 30 procent av Grundbidraget, som ca 700 kr månad och barn, bör i basbeloppet eller per av så sätt som i framtiden fastställas riksdagen på det allmänna barnbidraget. De dag sker beträffande bestämmelserna om fastställande av närmare bör ges i en lag. grundbidraget

får en konstruktion liknande dagens Grundbidraget men det skall behovsprövas gentemot bidragsförskott, att täcka barnets behov och föräldrarnas förmåga

inkomster; Idag är det

barnets egna icke tillfälliga

så att bidragsförskottets utfyllnadsdel prövas ju mot det underhållsbidrag som den endast att betala. Därmed kan man underhållsskyldige åläggs inte fullt ut beakta den del av barnets försörjning

har förmåga att klara av. som vårdnadshavaren själv kommer att man inte alls kan ta hänsyn Till detta inkomster. Genom att hänsyn kan tas till barnets egna eller tillsammans med till att föräldrarna själva kan svara för kostnaderna för barnets barnet behöver samhället inte stå för dessa. försörjning ut till 18 års ålder med Bidraget skall betalas vid gymnasiestudier, dock möjlighet till förlängning månad det år barnet fyller 20 år. längst t.o.m. juni

en begäran om När försäkringskassan prövar vårdnadshavaren, skall kassan grundbidrag från besluta om storleken av det samtidigt skall betalas till barnet, om underhållsbidrag som anhängiggjorts i inte talan om underhållsbidraget i avsnitt 3.3.4). Vid kassans domstol (se härom skall reglerna i prövning av underhållsbidrag

föräldrabalken vara men vara tillämpliga indispositiva. Därmed avses att parterna inte själva kan träffa avtal om

underhållsbidragets storlek när

grundbidrag skall utgå. Har ett avtal om

underhållsbidrag ändå träffats och det inte svarar mot föräldrarnas

försörjningsförmåga så får de bereda

sig på att kan underhållsbidraget bestämmas till annat belopp, när grundbidrag söks.

Det förutsätts att båda föräldrarna positivt medverkar till att man kan fastställa ett så riktigt underhållsbidrag som möjligt till barnet. Föräldrarna bör därför lämna de uppgifter som kassan behöver. Den som har att lämna begärda uppgifter bör kunna föreläggas att göra detta enligt förvaltningslagens regler. Följs ej föreläggandet skall ansökan avslås, om det är vårdnadshavaren som inte lämnat behövliga uppgifter. Är det däremot

underhållsskyldig som inte

efterkommit föreläggandet bör

underhållsbidraget

bestämmas efter vad som är dock skäligt, högst 700 kr. Inkommer därefter underhållsskyldig med uppgifter bör såväl beslutet om underhållsbidrag som beslutet om grundbidrag omprövas.

Ett beslut av om försäkringskassan fastställt underhállsbidrag bör alltid efter en omprövning kunna hänskjutas till allmän domstol, om någon av parterna inte godtar det omprövade beslutet. Kassans besked bör dock gälla till dess domstolen bestämt något annat. Med hänsyn till att grundbidragets storlek i de flesta fall kommer att vara avhängigt

underhållsbidraget, bör även ett beslut om

grundbidrag efter omprövning kunna av allmän prövas domstol. Detta bör också gälla beslut om grundbidrag till barn för vilka underhållsbidraget har fastställts till noll kr. eller saknar

En sådan bör dock kunna underhållsbidrag. prövning

förfaranderegler och ske efter förenklade

en skriftlig handläggning med huvudsakligen som

I dessa fall kommer försäkringskassan som motpart.

att ensam bli

vårdnadshavarens försörjningsförmåga

storlek, om bestämmande för grundbidragets

att erhålla i förutsättningarna för grundbidrag

Det är en klar fördel om övrigt är uppfyllda.

och grundbidrag så av underhållsbidrag prövningen

kan hållas samman. Om det i ett långt som möjligt

framkommer omständigheter som ger sådant mål

att underhållsbidraget inte längre anledning anta

kan domstolen också pröva den skall vara noll kr. så

endera försäkringskassan eller frågan på talan av

- som företrädare för barnet. vårdnadshavaren

kan dock övervägas att låta I detta sammanhang

alltid som första instans avgöra försäkringskassan

om underhållsbidrag och samla frågor

såväl underhållsbidrag som besvärsprövningen av

Chefen för i allmän förvaltningsdomstol. grundbidrag

har tillsatt en nyligen

justitiedepartementet

att se över domstolarnas utredning med uppdrag

arbetssätt och organisation (Dir. uppgifter, direktiven bl.a. den 1989:56). Till grund för ligger

utarbetade promemorian (Ds

inom justitiedepartementet

- en idêskiss samt 1989:2) Domstolarna i framtiden

I behandlas dels dess remissbehandling. promemorian

och mellan förvaltningsmyndighet gränsdragningen domstol dels till vilken domstolsorganisation

- som domstol eller allmän förvaltningsdomstol allmän

skall höra i framtiden. I promemorian olika målslag

att det kan vara skäl att har särskilt nämnts

om underhåll till barn bör överväga om inte frågor

medverkan (s. 46). Den kunna utan domstols prövas

här har därför bl.a. till uppgift tillsatta kommittén

att behandla denna I fråga. avvaktan på ett

ställningstagande i detta hänseende bör den nu

föreslagna ordningen för prövning av

underhállsbidrag

och ses grundbidrag som provisorisk. Detta kan dock

inte hindra att man redan nu inför regler om att mål om underhåll till barn skall vara indispositiva, om föräldrarnas inte

försörjningsförmåga svarar mot

normalbeloppet. (Se vidare i avsnitt 3.3.4).

Om föräldrarnas inkomstförhállanden förändras inbördes eller i förhållande till barnet så skall

försäkringskassan besluta om ändrat underhållsbidrag och eventuellt ändrat grundbidragsbelopp såvida inte dessa frågor är föremål för

domstolsprövning.

Grundbidraget skall också ändras om barnets egna inkomster ändras.

Storleken av och underhállsbidraget grundbidraget bör omprövas av försäkringskassan minst vart tredje år eller tidigare, om ändrade förhållanden föranleder det och om underhállsbidraget eller grundbidraget

inte är föremål för

domstolsprövning. En omprövning

inom treårsperioden som beror

på en inkomstökning bör

dock göras först om inkomsterna ökat mera påtagligt sedan beslut om grundbidrag meddelats. Förslagsvis

bör en med ca inkomstökning 15 procentenheter inte

leda till att grundbidraget ändras. vid denna

procentsats kan normala årliga löneökningar undantas från En annan sak omprövning. är att grundbidraget och kan normalbeloppet justeras m.h.t. den allmänna

prisnivån.

Även kassans omprövningsbeslut bör vara möjligt att

hänskjuta till allmän domstol för avgörande.

att tillsammans täcka Om föräldrarna har förmåga

dvs. 1 400 kr, sedan hänsyn barnets normalbehov,

till eventuella reduceringar kan grundbidrag tagits

eller utgå till barnet. Frågan inte beviljas längre

blir då en rent civilrättslig om barnets försörjning

får i ett avtal om angelägenhet som regleras

föräldrarna, eventuellt med underhållsbidrag mellan

Är föräldrarna oense så får frågan hjälp av advokat.

samma sätt som i dag. avgöras av domstol på

är så stor att

Om föräldrarnas försörjningsförmåga

inte kan beviljas så bör grundbidrag medverka till att upprätta ett försäkringskassan

Ett särskilt värde ligger avtal om underhållsbidrag.

medverkan om vårdnadshavaren önskar i kassans

underhållsbidrag, även om grundbidrag förskott på

sätt får kassan en viss kontroll inte kan utgå. På så

storlek. I andra fall bör kassan över förskottens

in en av underhållsbidraget. inte ge sig på prövning

bör inte i Förskott som begärs på underhållsbidrag

med större belopp än något fall utgå

underhållsbidraget och inte överstiga grundbidragets

för att förskott skall storlek. En förutsättning

man kan konstatera att den betalas ut är att

har försummat att betala underhållsskyldige i dessa fall fråga om en underhållet. Det blir alltså

ren förskottsgaranti.

från exempel E ovan där Om man utgår

betalar 900 kr i underhållsbidrag underhållsskyldig

är 200 kr samt och vårdnadshavarens förmåga

blir situationen denna när 300 kr, så

grundbidraget,

ut: vårdnadshavaren får ett rent förskott betalas

Ett förskott betalas ut först 300 kr i grundbidrag.

sedan kräver av den med 700 kr som kassan högst

underhållsskyldige. Resterande del av underhållsbidraget (900 - 700

=) 200 kr bör

vårdnadshavaren kunna få med att driva hjälp in genom att såsom lämna en idag fullmakt till

försäkringskassan.

I exempel B ovan där

underhållsskyldig betalar 400 kr

i och

underhållsbidrag vårdnadshavarens är

förmåga 900 kr samt 100 grundbidraget kr så uppkommer

följande situation när ett förskott betalas ut: Förutom 100 kr i får grundbidrag vårdnadshavaren 400 kr i förskott.

Förskottsbeloppet återkrävs sedan av

försäkringskassan från den underhållsskyldige.

Skulle båda föräldrarna kunna bidra med 700 kr var till barnets så försörjning skulle

förskottsbeloppet

också bli 700 kr. Något grundbidrag får dock

vårdnadshavaren inte eftersom föräldrarna tillsammans täcker in dvs. normalbeloppet, (2 x 700 =) 1 400 kr. I detta fall krävs även förskottet in av

försäkringskassan från den underhållsskyldige.

3.3.3 Tilläggsbidrag till ensamstående

vårdnadshavare

Det är angeläget att samhällsstödet blir till nytta för dem som har störst behov av det. Enligt våra

tidigare beskrivningar har ensamstående gruppen vårdnadshavare sämre att få förutsättningar sina inkomster att räcka till alla nödvändiga utgifter i ett hushåll. Vi föreslår därför att ett särskilt stöd till ensamboende vårdnadshavare införs vid sidan av

grundbidraget. Stödet skall ses som ett

konsumtionsstöd till de vårdnadshavare som bor ensamma med sina barn. Vi har kallat stödet för

tilläggsbidrag.

ca 247 000 barn till ensamstående Det finns

de medel som kan ianspråktas från vårdnadshavare. Av

och slopandet av sänkningen av bidragsförskottet

föreslår vi att det extra ensamförälderreduktionen

till 325 kr månad och barn bestäms per grundbidraget

av kostnaderna i avsnitt 3.3.5.2). (se beräkning

bör inte utgå till vårdnadshavare Tilläggsbidraget En bör därför införas med höga inkomster. spärregel

Förslagsvis bör en för dessa vårdnadshavare.

ske i steg vid inkomster av bidraget fyra avtrappning

följande basbelopp (1989). som överstiger

- basbelopp (209 250 kr) 1 barn 7,5

2 barn - 8,5 basbelopp (237 150 kr)

- basbelopp (265 080 kr) 3 barn 9,5

- 11 basbelopp (306 900 kr) 4 barn

bör vara i storleken 5 000 kr Varje inkomstintervall

år. som underlag för att räknat i bruttoinkomst per

inkomster bör användas dels bestämma vårdnadshavarens

inkomst, dels

uppgifter om sjukpenninggrundande

för den årliga inkomsttaxeringen. underlag

betalas ut till förälder som Tilläggsbeloppet skall

barn under 18 år. Bidraget förlängs har hemmavarande

i eller så länge barnet går gymnasieskolan

t o m juni månad det år motsvarande, dock längst

Det skall inte vara ett villkor barnet fyller 20 år.

utbetalas för att erhålla att grundbidrag

det skall även betalas ut när utan tilläggsbidraget,

tillsammans kan täcka normalbeloppet föräldrarna

när betalas ut. eller barnpension

En ansökan om tilläggsbidrag bör lämnas pá heder och samvete. För att underlätta kassans av prövning att sökanden bor ensam med sitt/sina barn bör det framgå av ansökningsformuläret vilka uppgifter som måste vara ifyllda och att kan uppgifterna komma att kontrolleras mot olika register, t.ex. kyrkobokföringen. På samma sätt som vid gäller av ansökan prövning om bostadsbidrag bör en presumtionsregel finnas som álägger den enskilde att visa att denne inte lever tillsammans med annan vuxen av det motsatta könet.

Tilläggsbidraget är närmast att jämföra med flerbarnstilläggets syfte, som är att bidra till standardökningar hos mottagaren. Beslut av försäkringskassan i ärenden om tilläggsbidrag har inte något egentligt samband med frågan om underhåll till barnet. Besvär över sådana beslut bör lämpligen föras hos förvaltningsdomstol.

3.3.4 Särskilt om samordningen mellan allmän domstol och försäkringskassa m.m.

De allmänna domstolarna om handlägger frågor underhállsbidrag dels i samband med mål om äktenskapsskillnad och mål om fastställande av faderskap, dels i mål om underhállsbidrag och mål om jämkning av sådana bidrag. Frågor om underhållsbidrag förekommer även i mål om överflyttande av vårdnad.

I mål om gemensam ansökan om äktenskapsskillnad har parterna själva eller med hjälp av advokat som regel kommit överens om underhállsbidragets storlek. Parterna kan då begära att rätten fastställer

I dessa fall sker ingen prövning av överenskommelsen.

utan domstolen fastställer i underhållsbidraget,

vad kommit överens om. domen parterna

oense om underhållsbidragets storlek Om parterna är

väckas ansökan om skall talan i äktenskapsmål genom

hos domstolen (ÄkB 14:4). Kan dom på stämning

inte meddelas med en gång, får äktenskapsskillnad

besluta om underhållet domstolen (interimistiskt)

vad som är till dess att efter skäligt

har en dom eller ett underhållsfrågan avgjorts genom

beslut som har vunnit laga kraft (FB 7:15).

om fastställande av faderskap kan I mål

beslut om underhåll beslutas endast interimistiskt

är instämd. Så snart ett sådant när en tänkbar fader

den tänkbara fadern betala det beslut meddelats skall

som domstolen bestämt. Om flera underhållsbidrag

instämts i målet, får beslut om tänkbara fäder

till barnet inte meddelas förrän underhåll

(FB 7:15). Vanligt är att vårdnadsfrågan är avgjord

deldom, och när den faderskapsfrågan avgörs genom

domen vunnit kraft tas målet upp på nytt. laga

då om underhållsbidragets storlek. Domstolen beslutar

2 kap 1 S är socialnämnd Enligt föräldrabalkens

att fastställs om att tillse faderskap skyldig

är vid barnets födelse. Nämnden barnets mor inte gift

fall även svara för att barnet skall i dessa

underhåll (FB 7:11). För att tillvarata tillförsäkras

har nämnden rätt att föra barnets barnets intresse,

i dessa mål (se FB 3:5 och 7:14). talan

i föräldrabalken vilar på två Bestämmelserna

att båda föräldrarna efter Den ena är huvudprinciper.

skall svara för ett deras samlade ekonomiska förmåga

barns underhåll. Den andra är att föräldrarna i stor utsträckning själva bör komma övrens om hur underhållsskyldigheten skall fördelas mellan dem. Mål om underhållsbidrag är för den sakens skull i huvudsak dispositiva, dvs. parterna disponerar över processföremålet. Det betyder i sin tur att en domstol inte kan utdöma högre underhållsbidrag än vad som yrkats i målet. Domstolen kan inte heller bestämma ett underhåll till eller högre lägre belopp än vad som medgivits i målet.

Annorlunda förhåller det med sig reglerna om bidragsförskott. Även om parterna i en domstolsprocess kommit överens om ett s.a.s. för lågt underhållsbidrag i förhållande till den underhållsskyldiges betalningsförmåga, kan försäkringskassan vägra att betala ut bidragsförskott med högre än det belopp fastställda underhállsbidraget.

Försäkringskassan gör en

skälighetsprövning av

underhållsbidragets storlek och bestämmer sedan hur stort bidragsförskott som skall betalas ut. Tanken med att kassan detta sätt på indirekt prövar underhållsbidraget är att föräldrarna inte skall kunna erhålla ett större samhällsstöd för barnet än vad det hade blivit, om deras samlade

betalningsförmága beaktats fullt ut. Ett för lågt

underhållsbidrag innebär inte bara att en del av försörjningsansvaret övervältras på samhället genom ett högre utan bidragsförskott också att barnets rätt efterges.

För att åstadkomma en bättre samstämighet mellan

domstolsbehandlingen av underhållsbidrag och

försäkringskassans handläggning av ärenden om

föreslår vi att domstolen ges ett ansvar grundbidrag, att underhåll till barn blir tillfredsställande för bör detta gälla i de fall där utrett. Åtminstone saknar att tillsammans täcka föräldrarna förmåga och samhällstöd i barnets grundbehov av försörjning kan komma att utgå, ifall det form av grundbidrag

söks.

domstolen att få ett underlag för att En metod för samlade försörjningsförmåga är bedöma föräldrarnas att skriftligen uppge sina att föräldrarna åläggs till domstolen. inkomst- och förmögenhetsförhållanden såväl vid ansökan om Detta bör gälla gemensam som vid ansökan om stämning i äktenskapsskillnad mål eller i mål som enbart rör sådant Ger föräldrarnas uppgifter vid underhållsbidrag. att barnets grundbehov, motsvarande handen inte kommer att kunna tillgodoses så normalbeloppet, ges tillfälle att lämna bör försäkringskassan i målet. Domstolen bör också ha upplysningar åt att utreda att uppdra försäkringskassan möjlighet I de fall det föräldrarnas försörjningsförmåga. att de har förmåga framgår av föräldrarnas uppgifter att täcka normalbeloppet för barns försörjningsbehov

inte kassans inhämtas. behöver yttrande

domstolshanteringen av frågor om Den föreslagna till stor del vad som gäller vid underhåll liknar av om vårdnad och domstols handläggning frågor

bestämmelserna i FB 6:182).

umgänge enligt

2) 1989:52) Vårdnad och

I departementspromemorian (Ds

att socialnämnd skall ges tillfälle umgänge föreslås i stället för att höras i mål att lämna upplysningar eller ärende om vårdnad eller umgänge.

Genom förfarandet får domstolen ett bättre underlag för att kunna avgöra underhållsbidragets storlek. Om sedan en ansökan om grundbidrag aktualiseras bör domstolens avgörande i kunna underhållsfrágan läggas till grund för försäkringskassans beslut om grundbidrag. Förfarandet medför också att barnets rätt till underhåll ett tillgodoses på bättre sätt än tidigare och att kassans resurser kan utnyttjas på ett effektivare sätt. Möjligheter skapas även för att underhållsbidragen blir lika behandlade hos domstol och försäkringskassa.

I förenklande bör domstolens syfte interimistiska belut om underhåll kunna till läggas grund för kassans beslut om grundbidrag innan kassan hunnit att avge ett yttrande i målet. så snart kassan avgett ett yttrande i målet kan dock domstolen ändra det interimistiska beslutet (FB 17:15). Kassan kan då i sin tur ändra beslutet om grundbidrag, om skäl finns för det.

När socialnämnd medverkar i mål om underhåll på grund av fastställande av bör faderskap, det vara tillräckligt att nämnden samrådet med försäkringskassan om behov av samhällsstöd föreligger för att barnet skall kunna tillförsäkras underhåll. Domstolen skall då inte behöva inhämta upplysningar från försäkringskassan.

Vad gäller s.a.s. gamla avtal om underhåll, som inte är föremål för bör

domstolsprövning

underhållsbidragets storlek kunna prövas av försäkringskassan när söks. grundbidrag Någon kollision med domstolsprövningen då föreligger inte. När kassan prövar om avtalet kan utgöra underlag för

smärre avvikelser kunna godtas om det grundbidrag bör skulle leda till endast ett avtalade underhållet

obetydligt lägre grundbidrag.

en skillnad ca 10 kr per barn och Exempelvis bör på nedåt inte föranleda att ett avtal månad uppåt eller Det finns skäl anta att om underhåll frångås. i inte nämnvärt kommer att skillnaderna längden kostnadsramen för grundbidraget. Om påverka senare ändras så bör föräldrarnas inkomstförhållanden En bör dock kassan ompröva grundbidraget. omprövning framhållits inte ske vid mindre som tidigare

inkomstförändringar.

kollision mellan gamla avtal och För att undvika en beslut om underhållsbidrag inom försäkringskassans så bör verkan av ett sådant avtal

grundbidragsnivån

det avser framtida till betalning icke upphöra vad avtal om underhållsbidrag inom förfallna belopp. Nya bör inte utgöra exekutionstitlar

grundbidragsnivån

är indispositiv inom m.h.t. att underhållsfrågan den sakens skull behöver ju ett denna nivå. För avtal inte sakna ett värde, så länge sådant är överens. kan givetvis senare föräldrarna Fråga om retroaktiviteten av ett fastställt uppkomma Riktas då om betalning av underhållsbidrag. anspråk för förfluten tid bör underhållsbidrag underhållsskyldig kunna tillgodoräkna sig

som betalts p.g.a. frivillig underhållsbidragsbelopp,

uppgörelse.

av domstol så bör Om underhållsbidraget avgjorts ha att överklaga dom försäkringskassan möjlighet om underhåll, om domen eller beslutet eller beslut

storleken av grundbidraget. påverkar

Kassan bör att en ombesörja tillförlitlig utredning finns om de ändrade förhållandena. Enbart det förhållandet att en annan av fördelning underhållsskyldigheten uppkommer mellan föräldrarna och som inte påverkar grundbidragets storlek bör inte föranleda kassan att in i ge sig en process.

Bestämmelser om domstolsförfarandet och om föräldrars skyldighet att redovisa sina inkomst- och förmögenhetsförhållanden i mål där om underhåll fråga till barn förekommer bör tas in i föräldrabalken. Även bestämmelser om försäkringskassans talerätt och kassans medverkan i av utredningen frågor om underhåll bör tas in i föräldrabalken.

3.3.5 Modellens effekter för enskilda och samhället

3.3.5.1 Effekter för enskilda

êllmänå

Förslaget om ett grundbidrag medför att ensamstående vårdnadshavare får ett bättre stöd genom tilläggsbidraget och att stödet därför totalt sett får en bättre än i fördelningsprofil nuvarande system.

Genom att (700 grundbidraget kr) prövas mot båda föräldrarnas inkomster utnyttjas bidraget på ett bättre sätt än tidigare. Stödet kan anpassas till ändringar av föräldrarnas samlade

försörjningsförmåga. Det innebär bl.a. att en

sänkning av underhållsbidraget p.g.a. exempelvis vårdnadshavarens ökade inkomster inte - som idag leder till en höjning av samhällsstödet. Genom att

också skall prövas gentemot barnet, grundbidraget med inkomster eller större kommer barn egna höga

inte att bli berättigade till bidraget. förmögenhet också bättre anpassas till barnets Därmed kan stödet är däremot inte faktiska stödbehov. Grundbidraget

direkt behovsprövat mot eventuell

ekonomi. Genom sänkningen av styvförälders/sambos från nuvarande 930 kr till 700 kr har samhällsstödet

dock tagits till vårdnadshavarens hänsyn Ett samboförhållande innebär hushållssituation. med 325 kr inte utgår dessutom att tilläggsbidraget

till dessa familjer.

Genom och tilläggsbidragets grundbidraget ett särskilt skydd för barn konstruktion ger bidragen i Genom att vårdnadshavare med 0 kr underhållsbidrag. inkomster inte blir berättigade till med höga sker även en behovsanpassning till tilläggsbidraget ensamstående vårdnadshavarnas hushållssituation. de

Eäamârs smög sk2n2mis5a_e§f2k:esn2

- 700 kr och De två bidragen grundbidraget

325 kr - enligt grundbidragsmodellen

tilläggsbeloppet de ensamstående vårdnadshavarnas påverkar samma likformiga sätt som stödet hushállsekonomi på En direkt enligt dagens bidragsförskottsystem. finns och den är att stödets storlek skillnad - 95 kr per barn i är (1 025 930=) högre generellt familj jämfört med ensamförsörjarens Andra skillnader är att bidragsförskottet. inte skall underlaget för grundbidraget påverka och att skattereduktionen för bostadsbidrag med 150 kr. månad inte ensamstående förälder per av skatt. Detta med vid beräkningen preliminär tagits innebär att vårdnadshavare med genomsnittliga

inkomster kommer att få 35 kr. ytterligare per månad i förhållande till bidragsförskottet. Beloppet (185 - 150 =) 35 kr. är skillnaden mellan ökat bostadsbidrag och skattereduktionen.

Enligt våra typfall, som består av vårdnadshavare med 1-5 barn i hushållen och som har månadslönerna 7 300 kr., 9 700 kr. och 13 300 kr., innebär detta att hushållen med tre barn och månadsinkomster 7 300 kr. kommer att få sitt underskott minskat till 358 kr. per månad och familjemedlem (räknat i konsumtionsenhet) jämfört med bidragsförskottet där underskottet blir 525 kr. månad. För per familjer med fyra barn - och samma inkomstnivå som i föregående exempel, innebär grundbidragsmodellen att ett underskott om 232 kr per familjemedlem enligt bidragsförskottet ändras till ett underskott om 53 kr per familjemedlem. För är

tvåbarnsfamiljen

underskottet 297 kr/familjemedlem, mot att bidragsförskottet ger ett underskott med 444 kr/familjemedlem.

I typfallen har för avgifter barnomsorg och fritidsplats tagits med. Avgifterna är satta till genomsnittliga belopp för samtliga kommuner. Kostnaderna uppgår till ca 5,5 av procent bruttoinkomsten. I förhållande till barnens åldrar i familjerna har följande och barnomsorgs-

fritidsplatssammansättning valts

fritidsdaghems-

plats plats

1 - Hushåll; ett barn 5 år

5+7 år 1 1 två barn 5+7+12 år 1 1 tre barn 5+8+12+15 år l 1 fyra barn 3+5+7+12+15 år 2 1 fem barn

bild 1 nedan framgår i stort hur ensamförsörjarens Av kommer att påverkas av stödet enligt hushållsekonomi i förhållande till antalet barn

grundbidragsmodellen

000 - 174 000 kr). (1-5), och årsinkomst (44 87 600 kr (7 300 kr/mån.), 116 400 Inkomstnivåerna och 159 600 kr. (13 300 kr/mån.) kr. (9 700 kr/mån.)

med lodräta streck för trebarnsfamiljen. är markerade

Bild 1

Grundbidrogsmode-H (SOS norm)

Grundbidrag 700 kr + 325 kr i 2000- tillöggsbidrog

WJÅDNP*

- _ - - - - - - - - - - - I - - - - - - - - - - - J

O O

54000 58800 63600 68400 73200 78000 82800 87600 92400 97200

102000 106800 111600 121200 126000 130800 135600 140400 145200 150000 154800 159600 164400 169200 174000

LO .-1 I-l

I bilden kan utläsas att trebarnsfamiljen när upp

till skälig levnadsnivå (nollinjen) vid en ärsinkomst

strax över 116 400 kr. (9 700 kr(mån.) Enligt

nuvarande bidragsförskott krävs en årsinkomst något

över 130 800 kr (10 900 kr/mån.) för att

trebarnsfamiljen skall nå upp till samma levnadsnivå.

För de ombildade familjerna sker en generell sänkning av bidraget med 230 kr per barn 0ch månad i

förhållande till dagens bidragsförskott. För en

ombildad familj med tre barn och en gemensam

årsinkomst av 228 000 kr (fördelad 11 på 700 kr resp.

7 300 kr per mån.) minskas överskottet från 430

kr/mån per familjemedlem med bidragsförskott till 201

kr/mån. enligt grundbidragsmodellen. Den ombildade

familjen kommer dock ha en standard högre jämfört med

med motsvarande inkomstförhållanden. En en kärnfamilj sådan har ett underskott i sin familj idag hushållsekonomi med 535 kr/mån. och familjemedlem

(räknat i K.e.).

Av bild 2 nedan hur ekonomin i stort ser ut anges i olika ombildade enligt grundbidragsmodellen vid inkomstnivån kring 208 800 kr/mån. ser familjer. man att flerbarnsfamiljer kommit över samtliga dvs. en skälig levnadsnivå. De nollinjen, inkomstnivåer som ligger närmast våra typfall 600 + 7 300) och (11 600 + 9 700 )] är markerade [(11 med lodräta streck för trebarnsfamiljerna.

Bild 2

familj (SOS north)

Grondpicjnixgsrnorjell,ombildod

700 kr. per born (Ke.)

4000 1 10

3000 _ W

B,2r4]-*- 01430?

2000 r

1000-

- - - - - - - - - - - - ° - - - * - - “ 0 i C

- 1000 I I | I I I 1 I i I l I I I I I I I u I | I | G C) Ö R3 G G Ö CJ G O G C C C Ö C G Ö O G CJ G Ö CJ G G G V3 CJ C CJ G G G G 3 G G G G G G C7 G O C G G M3 CU ® d G CD O) 1 CJ CD LO1 C CD CV ® *T C) LD EQ CD 1 G O O O O) CD m (D (n K* I* 0 CO ED kO LD 1 d ä* F) 07 (V (V C\J 4-4 -9 GI V) W LD (D I* m U3 G F* O) V) W 1D CD l* w COI* W a? U3 C 02 m n? m 01 m m m m m to .-. .-4 .-. .-. H m m m m m 02 02 m

Andra effekter för enskilda

lXeEkâ_På Kal âV_f2ml1ie§iEuâti°E

Genom att grundbidraget (700 kr) till utgår generellt underhållsberättigade barn, oavsett deras familjesituation, motverkar detta bidrag inte en ny familjebildning.

Tilläggsbidraget (325 kr) som enbart utgår till ensamstående vårdnadshavare ger dock en viss tröskeleffekt när vårdnadshavaren bildar ny familj.

§rgndbid5agets_bghgv§anpgsåning till_olika_fgmi1ie5s

ekonomi

Konstruktionen av grundbidraget ger ett särskilt ekonomiskt skydd för vårdnadshavare med låga inkomster samt s.k. noll-avtal eller låga underhållsbidrag. Ensamstående vårdnadshavare som har årsinkomster understigande 100 000 kr. har i regel låga överskott. Saknas dessutom underhållsbidrag kommer fullt grundbidrag att betalas ut. Först om vårdnadshavarens överskott överstiger 700 kr. efter reducering med 300 kr. och nedsättning till 85 procent kommer grundbidraget att minska. Barn till vårdnadshavare kan även erhålla ett underhållsbidrag upp till 700 kr. utan att minskar, om grundbidraget vårdnadshavaren har ett överskott (ca 300 obetydligt kr). också när en vårdnadshavare över från att går arbeta deltid till heltid medför de två reduceringsreglerna, 300 kr.-avdraget och 85-procentsnedsättningen, att vårdnadshavaren inte drabbas av besvärande marginaleffekter. Och det även när underlaget för sänks och bostadsbidraget

eventuella barnomsorgsavgifter ökar. Vid en får vårdnadshavare extra nytta av inkomstökning att det inte påverkas av tilläggsbidraget genom (först över 7,5 basbelopp och 1 barn inkomständringar kan en förändring inträffa).

På samma som anpassas till de gång grundbidraget ensamstående vårdnadshavarnas ekonomi, anpassas det till vårdnadshavare som tillsammans med har förmåga att klara sitt eller underhållsskyldig sina barns försörjning.

Av tabell åskådliggörs förändringen av följande (GB) i förhållande till vårdnadshavare grundbidraget med resp. höga inkomster samt varierande låga underhållsbidragsbelopp. Även tilläggsbesloppet (TB) i tabellen. Inom parentes anges när anges vårdnadshavarens belopp för försörjningsförmåga (VHF) har reducerats med 300 kr.

325 325 325 325 325 TB 325 700 700 700 500 300 0 GB UHB+ 500(300) 700(300) 900(300) 1100 1400 VHF 0(300) 1025 1525 1725 1725 1725 1725

lnxeskârupâ gnéezhêllsâiéreegngn;

skall till båda föräldrarnas Grundbidraget anpassas Såväl prövningen i domstol som försörjningsförmåga. hos skall i dessa fall vara försäkringskassa De nuvarande s.k. skenprocesserna vid indispositiv. domstol kan därmed undvikas. Genom att talerätt behöver kassan inte försäkringskassan ges vårdnadshavaren att processa om ett längre tvinga för att få behålla ändrat underhållsbidrag

samhällsstödet i vissa fall. Genom att mål om underhållsbidrag blir indispositiva i de fall föräldrarna saknar förmåga att svara för barns kostnader intill kommer avtal om normalbeloppet underhåll i dessa att förlora sin sammanhang betydelse. Detta medför bl.a. att socialförvaltningarnas uppgifter förändras när deras medverkan vid avtal om underhåll inte behövs. längre

Grundbidraget skall betalas ut med ett av nettobelopp skillnaden mellan och försörjningsförmága normalbeloppet. Därmed behövs inte áterkrav av något utbetalt grundbidrag. En av justering underhållsbidraget kan dock komma att ske vid ändrade förhållanden, och en omprövning skall ske minst vart tredje år. Den underhållsskyldiges del av försörjningen av barnet får en bättre härigenom följsamhet till hans eller hennes betalningsförmåga än i nuvarande system.

En förstärkning sker av ekonomin hos underhållsskyldiga med låga inkomster genom nedsättningen av underhållsbidraget till 85 procent. Samtidigt kan marginaleffekterna mildras för underhållsskyldiga som får inkomstökningar som medför att deras underhållsbidrag skall Detta bör höjas. kunna öka betalningsbenägenheten hos de underhållsskyldiga.

Genom grundbidragsmodellen kan föräldrarnas ekonomiska ansvar för barnet stärkas. Detta bör förbättra möjligheten för att fastställa mera rättvisande underhållsbidrag.

som tidigare nämnts behöver föräldrarna inte längre driva s.k. skenprocesser för att få ett

underhållsbidragets storlek, domstolsutslag på och åläggs ett eftersom både domstol försäkringskassa större ansvar för utredningen av föräldrarnas Inte heller behöver försörjningsförmága. att processa mot den vårdnadshavaren tvingas om en jämkning av underhållsbidrag underhållsskyldige när I stället kan grundbidrag utgår. överta den rollen. försäkringskassan

Eftersom det kommer att finnas två olika som kan medverka vid fastställelse av samhällsorgan ett allmän domstol och underhållsbidrag; kan viss osäkerhet skapas hos försäkringskassa om vart man ska vända sig när man är oense enskilda storlek. Det kommer att ställa särskilda om bidragets information från berörda myndigheter och krav på Ett led i samarbetet mellan domstolar. viktigt domstol och kassa är att ett mönster kan utvecklas

för lika behandling av försörjningsförmágan.

Liksom utfyllnadsbidraget kommer grundbidraget genom att underlätta för föräldrarna att sin konstruktion lösa och göra denna mindre underhállsfrågan känsloladdad vid en separation.

3.3.5.2 Effekter för samhället

êdEiEi§tEaEiXa_

kommer att få störst betydelse för Modellen som enligt förslagen i modellen, försäkringskassorna, skall fastställa grundbidrag och underhållsbidrag.

behöver utvecklas för Särskilda bevakningsrutiner kontrollen av och tilläggsbidraget. grundbidraget är att förutsättningar för tilläggsbidraget Lämpligt

kontrolleras en gång om året. Förslagsvis kan automatiskt en blankett sändas ut till bidragstagarna med information om vilka som skall i uppgifter fyllas när blanketten återsänds till försäkringskassan. Förfarandet bör kunna ske efter det mönster som gäller vid delpension. Om bidragstagaren även uppbär grundbidrag är det lämpligt att en förfrågan görs på sammma blankett men att ärenden om de två bidragen diarieförs var för sig.

Grundbidraget skall tas upp till minst omprövning vart tredje år. Särskilda rutiner behöver även utarbetas för detta ändamål. Ett första är även steg här att sända ut en blankett till och bidragstagaren fråga om förhållandena har ändrats sedan beslut om grundbidrag meddelats. Framkommer det då att någon ändring inte skett och uppgifterna kan godtas saknas anledning att göra någon utredning. Som tidigare framhållits bör en inkomständring under 15 procentenheter inte föranleda att grundbidraget ändras.

I samband med att grundbidraget tas till upp omprövning bör även den underhållsskyldiges inkomstförhållanden kontrolleras eftersom grundbidraget är avhängigt underhållsbidraget. En blankett bör alltså även tillställas den underhållsskyldige. Ger tillgängliga inkomstuppgifter anledning till att ändra underhállsbidraget eller grundbidraget bör detta utredas närmare. Resultatet av utredningen kan sedan leda till att både underhållsbidraget och grundbidraget ändras.

För att försäkringskassan skall kunna bedriva sin utredning effektivt bör uppgifter om senaste taxering och bostadsbidragets storlek vara direkt åtkomliga.

Kassan skall i dessa fall inte behöva gå omvägen via skattemyndighet eller kommun.

Ekonomiska

det ca 260 000 I dagens bidragsförskottssystem ingår barn. Ett antagande är att ungefär lika många rimligt barn kommer att i ett framtida system för ingå grundbidrag.

Bruttokostnaderna för ett oreducerat grundbidrag kan beräknas till (260 000 barn x 700 kr/mån x 12 =) 2 184 kr. Till bruttokostnaden skall läggas miljoner kostnader för tilläggsbidraget till ensamstående vårdnadshavare. våra tidigare beräkningar är Enligt antalet barn i familjer med ensamboende vårdnadshavare 247 000. Kostnaden för blir då (247 000 x 325 x 12=) 963 tilläggsbidraget kr. den sammanlagda bruttokostnaden uppgår miljoner således till (2 184 + 963=) 3 120 miljoner kr.

Från bruttokostnaden skall räknas av det sammanlagda som vårdnadshavarna och underhållsskyldiga kan belopp täcka av i förhållande till deras grundbidraget att försörja ett barn intill normalbeloppet, förmåga 1 400 kr.

För att denna beräkning måste jämförelser göras göra med både vårdnadshavarnas och de underhållsskyldigas eventuellt reducerade överskott sedan avdrag gjorts för förbehåll.

Till för denna beräkning läggs av grund riksförsäkringsverket upprättade förteckningar (februari och september 1989) över vårdnadshavare,

underhállsskyldiga och barn fördelade efter inkomst och underhållsbidragets storlek.

I är antalet förteckningarna underhállsskyldiga och vårdnadshavare fördelade på underhállsbidragens storlek och i inkomstgrupper. Vid en jämförelse med vårdnadshavarens bruttoinkomst år och per underhállsbidragets storlek, 0-1 600 kr. i intervall om 100 kr. kan en av skattning göras föräldrarnas försörjningsförmåga och därmed av hur stor del de kan täcka av grundbidraget. erhålls Härigenom följande fem grupper av vårdnadshavare med ett barn och det sammanlagda beloppet för täckning av grundbidraget.

Årsinkomst Antal VH Grundbidragets täckning 85 000 13 792 20 miljoner kr.

Inom gruppen 85 000 är det huvudsakligen underhállsbidrag mellan 850 - 1 600 kr. som ger kostnadstäckning.

grundbidraget (2x700) med föjande beloppet.

Årsinkomst Antal VH

Várdnadshavarna och de underhållsskyldigas kan inom nuvarande försörjningsförmåga till ca (510 bidragsförskottsystem uppskattas + 78 588 kr. miljoner miljoner:) miljoner

andel av dragits av Sedan föräldrarnas grundbidraget bruttokostnaden för samhällsstödet till minskar 120 - 588) 2 532 kr. (3 miljoner

Till kostnaden för samhällsstödet skall läggas för statens utgifter för inte återbetalda kostnaderna samt kostnader för att förskotterade underhállsbidrag för beräkning av sänka underhállsbidraget bostadsbidraget och administrationskostnaderna.

underhållsbidragen (i dag, 1 055 Av de debiterade är statens kostnad beräknad till 105 miljoner) för 1989/90. En sänkning av miljoner budgetåret underhållsbidrag från 930 kr till högst förskotterade kr och den utformningen av samhällsstöd ger 700 nya bör öka. skäl anta att återbetalningsbenägenheten kan minskas med 85 genom att marginaleffekterna som underhållsskyldiga med procentregeln, gynnar Kostnaden kan därför inkomster under genomsnittet. till ca 50 miljoner kr. De ökade uppskattas för kan uppskattas till kostnaderna bostadsbidraget

110 miljoner kr/år.

har biträtt kommittén med att Riksrevisionsverket utreda de administrativa och kostnadsmässiga av I det

konsekvenserna grundbidragsmodellen.

av dessa kostnader. En följande ges en sammanfattning för verkets utredning lämnas närmare redogörelse senare i del III av betänkandet.

De gjorda beräkningarna kan sammanfattas på följande sätt:

Kostnader för olika delar i modellen och adm.kostn.

- 1 596 kr 10 grundbidraget miljoner milj.kr - 963 18 tilläggsbidraget milj.kr - underhállsförskott 50 115 milj.kr - - 65 underhållsbidrag milj.kr

2 609 miljoner kr 210 milj.kr

Totalkostnaden för modellen blir ca 2 819 kr miljoner (jfr dock kostnadsberäkning för 1991, som senare kommer att redovisas i avsnitt 3.7).

Till slutsumman bör dock läggas kostnaderna för ökade kostnader för bostadsbidraget som uppgår till ca 110 miljoner.

Modellen finansieras dels genom anslagen för nuvarande bidragsförskottsystem och ensamförälderreduktionen, dels genom att ianspråkta de medel hade erfordrats för att höja utfyllnadsbidragen som kompensation för att underhållsbidragen sätts ned med 75 kr. per barn och månad. p.g.a. den av RINK:s föreslagna lagen om en generell av underhállsbidragen. Medlen från underhållsavdragen kan uppskattas till (75 x 190 000 x l2=) 171 miljoner kr.

Eigansiering (89/90)

- nuvarande 1 794 kr utfyllnadsbidrag miljoner - inte återbetalda förskotterade underhållsbidrag 105 miljoner kr - ensamförälderreduktionen 400 kr miljoner - nuvarande administrationskostnader 190 miljoner kr - 171 kr underhâllsavdrag (90/91) miljoner

2 650 miljoner kr

I jämförelse med kostnaderna för finansieringen av dagens bidragsförskottsystem samt ensamförälderreduktion och underhállsavdrag kan kostnaderna för grundbidragsmodellen uppskattas till ett något större belop eller (2 819 + 110:) 2 929 miljoner kr.

Den högre kostnadsramen beror dels på att både underhållsskyldiga och vårdnadshavare som har låga inkomster, får sina överskott reducerade vid bestämmande av underlaget för grundbidrag. Reducieringen med 85 procent för de underhållsskyldigas del innebär dessutom att modellen kan samordnas med förslaget från RINK om nedsättning av underhållsavdragen. Genom modellens utformning kan underhållsbidragen inom grundbidragssystemet sättas ned utan att de bidragsberättigade barnen drabbas av några försämringar.

êvsraåsgårsøler

övergångsregler behövs inte, såvida man kan acceptera att bidraget omgående reduceras med 10 procentenheter till ombildade familjer.

3.4 Barnbidragsmodellen

Modellen innehåller följande moment:

- Utfyllnadsbidraget inom bidragsförskottsystemet och ensamförälderreduktionen inom skattesystemet avskaffas.

- Ett generellt utformat, från underhållsbidraget frikopplat, särskilt barnbidragstillägg med 750 kr per barn och månad ges till alla ensamstående föräldrar som har den faktiska vårdnaden om sina barn. Bidraget utgår vid sidan av eventuella underhållsbidrag och påverkas inte av dem. En spärregel gäller för vårdnadshavare med högre inkomster.

- Ett särskilt med 400 kr barn bidrag per och månad ges till vårdnadshavare med minst tre underhållsberättigade barn, om vårdnadshavaren bor tillsammans med ny partner (ombildad familj). Bidraget reduceras med 20 procent av den del av sammanlagda inkomsten som överstiger 237 600 kr och med nettovärdet av utgående och ingående underhållsbidrag.

- Ett förhöjt bostadsbidrag kommer att lämnas till flertalet berörda vårdnadshavare i såväl ensamförsörjarhushåll som ombildade familjer med låga hushållsinkomster och höga bostadskostnader, eftersom de föreslagna bidragen och inte underhållsbidraget ska påverka bostadsbidragets storlek. Bostadsbidraget höjs med i genomsnitt lägst 165 kr per månad.

- Ett förskott fastställda underhållsbidrag, på motsvarande högst den nuvarande allmänna kan lämnas till vårdnadshavare i barnbidragsnivån, såväl ensamförsörjarhushåll som ombildade familjer, om den inte sköter betalningen av underhållsskyldige underhållsbidrag.

- Ett särskilt övergángsstöd ges under ett år till de vårdnadshavare som inte blir berättigade till de nya bidragen.

3.4.1 Inledning

I avsnitten 3.2.6 och 3.2.7 har vi redovisat de som enligt vår mening bör allmänna utgångspunkter för reformeringen av samhällsstödet samt uppställas de vi beträffande en samordnad överväganden gjort administration med något annat befintligt samhällsstöd.

härav har vi i det följande utformat en Mot bakgrund modell för ett nytt samhällsstöd till várdnadshavarhushåll med underhållsberättigade barn, det har samordnats med i vilken huvudsakliga bidraget det nuvarande barnbidragssystemet. Detta bidrag kallas för särskilt barnbidragstillägg och har uteslutande riktats till ensamstående vårdnadshavare.

av modellen har disponerats på följande Redogörelsen sätt.

I avsnitt 3.4.2 redovisas några allmänna förutsättningar för det särskilda barnbidragstilläggets utformning och målgrupp.

I avsnitt 3.4.3 beskrivs hur bör barnbidragstillägget samordnas med nuvarande barnbidragssystem och vilka förutsättningar som i övrigt bör gälla för bidraget. Här redovisas också avslutningsvis fördelningssättet och storleken på bidraget.

I avsnitt 3.4.4 lämnas om ett särskilt förslag bidrag till vissa ombildade flerbarnsfamiljer.

I avsnitt 3.4.5 presenteras om ett förslag nytt system för förskott på fastställda underhållsbidrag.

I avsnitt 3.4.6 föreslås vissa som övergångsregler bör gälla i fråga om nuvarande bidragsförskottssystem.

Slutligen redovisas i avsnitt 3.4.7 barnbidragsmodellens samlade effekter för enskilda och samhället.

Det föreslagna stödet ersätter det nuvarande bidragsförskottssystemet och ensamförälderreduktionen inom skattesystemet.

3.4.2 Allmänna för det särskilda förutsättningar barnbidragstillägget

Som nämndes i föregående avsnitt har det huvudsakliga stödet i barnbidragsmodellen samordnats med det nuvarande barnbidragssystemet. Vi har gett stödet namnet särskilt barnbidragstillägg. vill vi Härigenom också betona att bidraget primärt har barnet som

även om det är familjesituationen som utgångspunkt sedan också motiverar stödet.

Det barnbidraget är ett generellt stöd till vanliga en viss grupp i samhället. Om det särskilda barnbidragstilläggets administration ska samordnas med är det naturligt att tillägget får barnbidraget samma utformning. Skulle man önska en generella individuell av stödet, är redan detta ett prövning skäl som talar för att inte knyta det till

barnbidragssystemet.

Den individuella prövning som idag sker inom mot utgående underhållsbidrag bör utfyllnadsbidraget därför i denna modell. som vi tidigare slopas redovisat är dessutom underhållsbidragets storlek i en mätare på familjernas faktiska behov av sig dålig samhällsstöd. Barnbidragstillägget har sålunda inte beroende av de underhållsbidrag som kan utgå, gjorts utan lämnas vid sidan av de underhållsbidrag som av barnen i varje enskilt fall. uppbärs

Genom att till underhållsbidragets storlek kopplingen försvinner den styrning av samhällsstödet till slopas barn som idag gäller för underhållsberättigade Det är därvid naturligt att utfyllnadsbidraget. ställa frågan om det särskilda barnbidragstillägget kunde utformas som ett helt generellt bidrag möjligen till alla underhållsberättigade barn i landet. Kostnadsramarna för det nuvarande utfyllnadsbidraget och ensamförälderreduktionen begränsar dock till detta, om bidragets storlek ska få möjligheten en reell för de sämst ställda inom vår betydelse skulle nämligen högst kunna bli målgrupp. Bidraget 500 kr. per barn och månad (2,2 miljarder ungefär 360 000 barn), om de tillgängliga medlen kr,:

fördelas rakt över samtliga underhållsberättigade barn. Betydande skulle då försämringar uppkomma för de sämst ställda inom vår i målgrupp förhållande till den nuvarande högsta bidragsförskottsnivån jämte ensamförälderreduktionen (år 1989: 930+150=l 080 kr per barn och månad).

För att kunna åstadkomma ett adekvat samhällsstöd måste därför en barnbidragstillägget ges viss styrning till de sämst ställda inom vår målgrupp utan att tillägget för den skull förlorar sin generella utformning. Vi har därvid, liksom i det allmänna barnbidraget, utgått från familjernas allmänna levnadsstandard. Genom våra har vi undersökningar kunnat konstatera att med ensamstående familjer vårdnadshavare ofta lever under mycket ansträngda ekonomiska förhållanden och i allmänhet har en betydligt lägre levnadsstandard än i de ombildade familjerna. Ensamförsörjarhushållen är också en jämförelsevis homogen grupp i ekonomiskt hänseende och betydligt mera homogen än t.ex. målgrupen för det nuvarande allmänna barnbidraget. Endast ett fåtal procent av alla ensamförsörjarhushåll lever under mycket goda ekonomiska förhållanden jämfört med andra familjesammansättningar. (se diagram 9 i avsnitt 2.6) stödbehovet är således särskilt hos utpräglat barnfamiljer med ensamstående vårdnadshavare. om stödet ska ha en generell och utformning samtidigt verkligen hjälpa upp situationen för flertalet ensamstående vårdnadshavare och deras barn, framstår det som både naturligt och att det nödvändigt föreslagna barnbidragstillägget uteslutande riktas till denna grupp.

Som vi redovisat i den internationella jämförelsen (avsnitt 5.2 och 5.4) i bakgrundsmaterialet i del II

har ett sådant generellt barnstöd, av betänkandet, riktat till ensamstående vårdnadshavare, särskilt redan införts i bl.a. våra nordiska grannländer børnetilskudet) och Norge (extra Danmark (extra barnetrygd).

3.4.3 Samordningen med nuvarande barnbidragssystem förutsättningar för det särskilda och övriga barnbidragstillägget

3.4.3.1 gvå gnknxtgigg§punktgr_f§r_stöget

särskilda barnbidragstillägget skall utgå För att det bör två förutsättningar vara upfyllda, nämligen - att i finns ett barn som berättigar dels familjen fastställas samma sätt som till stöd. Det bör på beträffande barnbidraget, - är ensamstående. Det bör dels att vårdnadshavaren bestämmas utifrån samma kriterier som tillämpas beträffande bostadsbidraget.

behandlar vi närmare då båda I det följande anknytningspunkterna.

barn Bidragsberättigande

bör det nya bidraget ha Liksom i barnbidragssystemet från barnet, som måste uppfylla sin utgångspunkt krav för att rätt till bidrag skall vissa uppställda föreligga.

barnbidrag gäller att För alla former av befintliga vara bosatt i Sverige. Vidare får barnet måste vissa gränser. För barnets ålder inte överstiga

gäller dessutom speciella

flerbarnstillägget

förutsättningar som innebär en ytterligare

begränsning av de barn som berättigar till bidrag.

När det gäller är till flerbarnstillägget detta, skillnad från det allmänna ett stöd barnbidraget, till barnfamiljen i dess helhet (se prop. 1980/81:188 s. 6 f). Det av oss till föreslagna bidraget barnfamiljer med ensamstående vårdnadshavare har samma karaktär som Det flerbarnstillägget. nya bidraget innebär i praktiken att inom familjebidraget barnbidragssystemet kommer att ytterligare behovsanpassas genom att hänsyn tas, inte enbart till antalet barn, utan också till hur många familjeförsörjare som finns i hushållet.

Mot bakgrund av detta har vi ansett det vara naturligt att utforma det särskilda barnbidragstillägget med utgångspunkt från de speciella förutsättningar som i dag gäller för flerbarnstillägget. Det har legat till grund för våra följande överväganden om de särskilda villkor som bör uppställas för att barnet skall ges rätt till det nya bidraget.

Eoâästaiagâvillkerst

Enligt 1 5 lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag, i fortsättningen kallad barnbidragslagen, utgår barnbidrag för såväl svenska som utländska barn som är bosatta här i riket. Beträffande barn som är utländska medborgare gäller det ytterligare kravet, att barnet måste fostras av som är bosatt och någon mantalsskriven här eller att barnet eller av någon dess föräldrar vistas här sedan minst sex månader.

Med stöd av 19 § barnbidragslagen har regeringen träffat överenskommelse med vissa länder om undantag från den förut nämnda sexmånadersregeln. Det innebär att bl.a. barn från de nordiska länderna får svenskt direkt vid bosättningen i Sverige utan att barnbidrag behöva iaktta sexmånadersregeln.

Barnets bosättning i Sverige är alltså en förutsättning för att barnbidrag skall grundläggande kunna Huruvida detta villkor är uppfyllt avgörs utgå. normalt med vägledning i folkbokföringens regler.

Barn som till Sverige kan förvärva bosättning flyttar i landet, om avsikten är att det stadigvarande skall vistas här eller att det skall vistas här mer än ett år tillsammans med en vuxen person, som tänker att förvärvsarbeta eller studera i Sverige mer än ett år 1985:16, 3 § andra stycket). Barn från de (RFFS nordiska länderna anses däremot normalt bosatta i i och med att de kyrkobokförts här i landet Sverige (RFFS 1985:16, 4 §).

Barn som från Sverige skall fortfarande anses flyttar bosatt om utlandsvistelsen är avsedd att vara här, ett år. För barn som följer med svensk längst missionär eller är tiden i stället tre år. Barn präst som med som sänds till annat land för följer person arbete i statens tjänst skall under hela anses som bosatt i Sverige (1 § utsändningstiden tredje stycket barnbidragslagen).

Vi anser att det är viktigt att de regler och som redovisats i det föregående också principer det särskilda barnbidragstillägget. Det tillämpas på också beträffande de överenskommelser som gäller

regeringen träffat med andra länder om undantag från sexmånadersregeln i 1 § barnbidragslagen.

êléezsxiålåozeå 26h xiâsg 555551152 E1150: Sö:

åözlênsznins 2v_d2t_s§râkilétbârabidsasssillêgge:

Det särskilda bör till och barnbidragstillägget utgå med det kvartal under vilket barnet 16 år. fyller Motsvarande huvudregel gäller för det allmänna barnbidraget och flerbarnstillägget 2 och enligt 2 a §5 barnbidragslagen.

Liksom i fråga om flerbarnstillägget bör det dock finnas en möjlighet att det särskilda förlänga bidraget, så att det i vissa fall kan även för utgå barn i åldern 16-19 år som studerar. De villkor som gäller för en förlängning av flerbarnstillägget enligt 2 b § barnbidagslagen bör därvid också gälla för det nya bidraget.

Det innebär enligt första i stycket paragrafen att barnet, med undantag av åldersvillkoret, i övrigt måste uppfylla kraven för allmänt Det barnbidrag. skall vidare bedriva studier som rätt till ger förlängt barnbidrag enligt lagen (1986:378) om förlängt barnbidrag eller studiehjälp enligt 3 kap. studiestödslagen (1973:349).

Enligt 2 b § andra stycket är det barnbidragslagen förlängda flerbarnstillägget tidsbegränsat fr.o.m. det kvartal under vilket barnet studera t.o.m. börjar det andra kvartalet det år under vilket den studerande fyller 20 år. Den studerande skall också stadigvarande sammanbo med den bidragssökande för att berättiga till förlängt flerbarnstillägg. Försäkringskassan har ingen skyldighet att undersöka

faktiska boendeförhállandet utan behöver bara det kontrollera mot kyrkobokföringen (se 1982/83:88 s. 10). Barn som är inackorderade på prop. skolorten anses bo hemma, om de fortfarande är hos föräldrarna eller någon av dem. kyrkobokförda

Vidare gäller enligt 2 § tredje stycket att studier som avser undervisning barnbidragslagen som kortare tid än åtta veckor eller pågår deltidsundervisning inte ger rätt till förlängt Det är alltså endast när studierna flerbarnstillägg. är av viss som dessa kan anses motivera omfattning ett extra stöd till familjen. Studerande som uppbär studiemedel enligt 3 kap. 12 § återbetalningsskyldiga studiestödslagen eller som är gifta tredje stycket berättigar inte heller till förlängt Dessa studerande anses inte längre flerbarnstillägg. vara ekonomiskt beroende av föräldrarna för sitt

uppehälle.

ênårâ âäisäildâ Ãöiuåsêtåniniai §55

§13rba5n§ti1lägggt_sgm_äyeg bör gälla för det

särskilda barnbigrggstillägggt

Om ett barn socialnämndens eller annans försorg genom i enskilt hem (fosterhem) och allmänna placerats till fosterförälder med barnbidraget överflyttats stöd av 4 barnbidragslagen, skall § tredje stycket inte till flerbarnstillägg, vare detta barn berättiga för fosterföräldern eller ursprungsfamiljen sig 2 a samma lag. Det har enligt § första stycket ansetts att ersättningen som fosterföräldern nämligen får från kommunen för sin uppgift vanligtvis det allmänna barnbidraget eller det (fosterlön) jämte normalt täcker fosterhemmets förlängda barnbidraget barnet. Kostnaderna hade blivit delvis kostnader för

dubbelt täckta, om också flerbarnstillägg utgått. Ursprungsfamiljen har inte heller ansetts behöva denna extra ekonomiska hjälp för barnet, när detta inte är hemma utan är fosterhemsplacerat.

När ett barn vistas i ett hem för vård eller boende inom får socialtjänsten, enligt 7 S barnbidragslagen det kommunala organ som svarar för várdkostnaden uppbära barnbidraget och avräkna det mot vårdkostnaden. Även i detta fall är det bara det allmänna barnbidraget och det förlängda barnbidraget som är i fråga. som framgår av 2 a S första stycket utgår nämligen flerbarnstillägg inte heller för detta barn, vare sig till kommunen eller barnets familj. Flerbarnstillägget är ett familjestöd och bör därför inte tillkomma kommunen (prop. 1980/81 s. 6 f). När barnet vårdas på institution har inte heller familjen ansetts behöva detta extra bidrag.

Det av oss föreslagna särskilda barnbidragstillägget måste i första hand betraktas som en extra för hjälp barnets familjesituation tillsammans med den ordinarie vårdnadshavaren. Enligt vår mening bör det nya bidraget därför behandlas på samma sätt som flerbarnstillägget när det gäller de båda situationer som nu redovisats. Det innebär alltså att bidraget inte bör utgå under den tid som ett barn till ensamstående vårdnadshavare är fosterhemsplacerat eller vistas i hem för vård eller boende inom socialtjänsten, om det allmänna barnbidraget eller det förlängda barnbidraget av fosterförälder uppbärs eller kommun.

âammgnâastaiae

Rätt till det särskilda barnbidragstillägget om barnet, även om det i praktiken föreligger eventuellt inte berättigar till flerbarnstillägg på av för lågt barnantal i familjen, i övrigt grund uppfyller villkoren för flerbarnstillägg och förlängt flerbarnstillägg enligt 2 a och 2 b §§ barnbidragslagen.

Ensamstående vårdnadshavare

Behovet av ett särskilt samhällsstöd följer av barnets familjesituation, dvs. som barn i speciella ett ensamförälderhushåll. Rätten till det av oss föreslagna bidraget förutsätter således också att barnet ingår i ett hushåll i vilket vårdnadshavaren är ensamstående.

Enligt vår mening bör begreppet ensamstående vårdnadshavare i detta sammanhang vara lika med som har den faktiska vårdnaden om barnet och person som inte lever tillsammans med annan vuxen person i äktenskap eller under äktenskapsliknande förhållanden.

I överensstämmelse med vad som gäller enligt 4 § barnbidragslagen, bör med begreppet vårdnadshavare avses, förutom en biologisk förälder eller som har den rättsliga vårdnaden om adoptivförälder barnet, även en särskilt förordnad förmyndare som utsetts att utöva vårdnaden eller en person som med socialnämndens tillstånd tagit emot ett barn för vård och fostran i syfte att adoptera det. Utöver den som vårdnadshavare eller därmed rättsliga ställningen bör dock enligt vår mening också krävas att jämställd

personen i fråga samtidigt har den faktiska vårdnaden om barnet. Detta villkor bör anses om barnet uppfyllt varaktigt bor tillsammans med vederbörande, vilket får bedömas enligt gängse regler.

Kravet på både formell status som vårdnadshavare

ggg

faktiskt vårdnad medför t.ex. att en ensamstående förälder inte kan få del av det särskilda barnbidragstillägget, om han/hon har frånkänns den rättsliga vårdnaden om barnet men av olika skäl ändå varaktigt bor tillsammans med barnet. Ett sådant problem bör dock i första hand försöka lösas en genom omprövning av vårdnadsfrágan.

En annan tänkbar situation kan vara att barnet bor ungefär lika lång tid hos två ensamstående föräldrar som gemensamt har den rättsliga om barnet.

vårdnaden

I ett sådant fall bör enligt vår det särskilda mening barnbidrag som annars skulle tillkommit en ensamstående vårdnadshavare, i stället kunna delas mellan de båda vårdnadshavarna efter särskilt beslut av bidragsmyndigheten. En annan skulle kunna lösning vara - för att underlätta administrationen av - att det särskilda bidraget barnbidragstillägget i dess helhet alltid utbetalas till den vårdnadshavare hos vilken barnet är kyrkobokfört. Det får sedan ankomma på bidragsmottagaren och den andre vårdnadshavaren att själv avgöra hur bidraget ska fördelas mellan dem. Den angivna situationen tyder nämligen i sig på att det finns goda förutsättningar att föräldrarna själva också kan lösa denna fråga.

Att leva under äktenskapsliknande förhållanden bör ges samma innebörd som i 2 § lagen (1988:786) om bostadsbidrag. I denna bestämmelse anges att med makar skall jämställas man och kvinna som utan att

vara med varandra, lever tillsammans eller är gifta på samma adress. Om dessa kyrkobokförda är och det inte klart förutsättningar uppfyllda att den andre vuxne personen är en nära framgår skall få utgå från att släkting, bidragsmyndigheten de skall behandlas som makar. Därigenom läggs bevisbördan på vårdnadshavaren att styrka motsatsen.

3.4.3.2 Tidpunkten för det särskilda barnbidragstilläggets utgivande och

upphörande

På samma sätt som enligt 2 § barnbidragslagen bör rätten till det bidraget gälla från och föreslagna med månaden efter den då barnet fötts eller barnet annars blivit bidragsberättigat enligt de som har sin motsvarighet i 1 § förutsättningar barnbidragslagen (se avsnittet bidragsberättigande bör, som tidigare nämnts, utgå till barn). Bidraget och med det kvartal under vilket barnet fyller 16 år med vad för det allmänna i likhet som gäller barnbidraget.

Om barnet avlider eller rätten till det särskilda definitiv utflyttning från bidraget upphör genom landet bör, i överensstämmelse med 3 S dras in från och med barnbidragslagen, bidraget månaden efter dödsfallet eller ändringen inträffade.

nämnts bör till förlängning av Som tidigare möjlighet det särskilda barnbidragstillägget ges på samma villkor som gäller för flerbarnstillägget enligt 2 b S barnbidragslagen. (Se avsnittet om åldersvillkoret m.m.). I överensstämmelse härmed bör i vissa fall även kunna utgå fr.o.m. alltså bidraget det kvartal under vilket barnet börjat studera efter

16 år t.o.m. det andra kvartalet under vilket det fyller 20 år. Om utbildningen slutförs eller studierna avbryts tidigare, bör dras in bidraget fr.o.m. månaden efter att detta skedde. med (Jfr. 3 5 lagen om förlängt barnbidrag).

För att det särskilda skall barnbidragstillägget ges ut krävs givetvis också att vårdnadshavaren samtidigt är ensamstående. Sett utifrån detta villkor bör rätten till bidraget vår enligt mening gälla från och med den månad då vårdnadshavaren till bidragsmyndigheten anmält att han/hon är ensamstående. Detta förutsätter att naturligtvis myndigheten vid sin prövning också anser det riktigt att bidrag beviljas från denna tidpunkt.

Det särskilda bör dras in barnbidragstillägget från och med månaden efter det att vårdnadshavaren anmält, eller det annars kommit till bidragsmyndighetens kännedom, att han/hon inte längre är ensamstående eller barnet inte längre uppfyller villkoren för rätt till bidrag.

I fråga om vårdnadshavarens och annans skyldighet att upplysa bidragsmyndigheten om ändrade förhållanden bör, liksom beträffande barnbidraget, närmare föreskrifter meddelas av i regeringen förordning. (Se 4-7 §5 och

barnbidragsförordningen följande avsnitt

om upplysningsskyldighet i vissa fall.)

Bidragsmottagare

Huvudregeln bör vara att rätten att det uppbära särskilda barnbidragstillägget tillkommer den ensamstående vårdnadshavaren. I vissa speciella situationer kan det dock finnas skäl för att låta

i stället av annan. Beträffande det bidraget uppbäras har tre sådana situationer vanliga barnbidraget angivits i 4, 5 och 7 §5 barnbidragslagen.

Bestämmelserna i 4 och 7 §5 avser situationer där är eller vistas i hem för barnet fosterhemsplacerat vård eller boende inom socialtjänsten och därför i stället skall uppbäras av barnbidraget fosterförälder eller kommun. Eftersom vi föreslagit att vare fosterföräldern eller kommunen skall sig särskilt barnbidragstillägg för ett kunna uppbära sådant barn, (se det tidigare avsnittet om andra särskilda förutsättningar för flerbarnstillägget) saknar bestämmelserna betydelse för vår del.

ett från I 5 S ges ytterligare undantag gängse I paragrafen föreskrivs att om utbetalningsrutiner. skäl bidraget efter synnerliga föreligger,fár från socialnämnden utbetalas till andre framställning annan person eller till nämnden. föräldern, lämplig tar sikte speciella situationer som Bestämmelsen på av de nämnda undantagsreglerna i inte täcks tidigare 4 och 7 Av synnerliga skäl framgår §§. uttrycket att bestämmelsen är avsedd att användas restriktivt Departementschefen har i och efter noggrann prövning. förarbetena till bestämmelsen (prop. 1979/80:1 s. uttalat att synnerliga skäl kunde anses 635) om t.ex. det utretts att bidraget används föreligga för att finansiera missbruk av alkohol eller narkotika, äventyrligt spel eller dylikt. Bestämmelsen omfattar alla former av barnbidrag.

en säkerhetsventil för Bestämmelsen utgör viktig situationer. Vi anser därför att den extraordinära bör också det föreslagna särskilda tillämpas på barnbidragstillägget.

3.4.3.4 Tid och sätt för av det utbetalning särskilda bidragstillägget

För själva utbetalningen av det bör nya bidraget samma regler gälla som för det nuvarande barnbidraget enligt 11 S barnbidragslagen och 8 §

barnbidragsförordningen. Det innebär att bidraget kommer att fortlöpande betalas ut månadsvis under hela den tid rätt till stöd föreligger. Utbetalningen sker genom insättning på bidragsmottagarens postgiroeller bankkonto eller genom postens utbetalningsavier och blir som regel den 20:e tillgängligt varje månad.

Återbetalningsskyldighet, eftergift och

avräkning

Enligt 12 § barnbidragslagen skall, om barnbidrag utbetalats felaktigt, av för återbetalning mycket uppburet bidrag ske i två fall. Det ena fallet är när någon genom oriktiga uppgifter eller på annat sätt förorsakat att bidrag för visst barn obehörigen utgått. Det andra fallet är när någon eljest obehörigen eller med för högt belopp uppburit bidrag och skäligen bort inse detta.

Enligt samma paragraf får dock bidragsmyndigheten helt eller delvis efterge

äterbetalningsskyldigheten,

om det finns anledning till detta. Som ett alternativ till återbetalning kan senare avräkning göras på utbetalningar som personen i fråga är berättigad till.

Enligt var mening bör dessa regler också tillämpas på det särskilda barnbidragstillägget.

3.4.3.6 Administrationen och förfarandet

om det särskilda barnbidragstillägget bör, Frågor liksom beträffande det vanliga barnbidraget, handhas av och de allmänna riksförsäkringsverket De rutiner som används för försäkringskassorna. förfarandet i barnbidragsärenden bör i huvudsak gälla

enligt följande.

Beslut om det särskilda barnbidragstillägget fattas av den allmänna försäkringskassa hos vilken

bidragsmottagaren är inskriven eller §kulle_hg varit

om åldersvillkoret i inskriven, han/hon uppfyllt 4 (1962:381) om allmän försäkring 1 kap. S lagen med 1 a S barnbidragslagen). Enligt lagen om (jfr. att den som är bosatt i allmän försäkring gäller skall fr.o.m. 16 års ålder vara inskriven hos Sverige inom vars verksamhetsområde han den försäkringskassa, är bosatt vid årets ingång, eller, om han bosätter riket senare under året, hos den kassa, inom sig i vars verksamhetsområde bosättningen sker.

992 âäåsåildê_ EaånäiérâgâtllläigåtLfärätâäEtå”_92

ânâöåaâ

det barnbidraget börjar detta När det gäller vanliga att i de flesta fall utan att bidragsmottagaren utgå ansökan eller anmälan. En behöver göra någon för att det av oss föreslagna bidraget förutsättning kunna utbetalas måste dock vara att den skall börja vårdnadshavaren skriftligen ansöker om ensamstående detta hos försäkringskassan. Det är nödvändigt kassan i bl.a. saknar uppgift om vilka eftersom dag vårdnadshavare som är ensamstående.

Ansökan bör kunna göras relativt enkel. I flertalet fall bör det räcka med att vårdnadshavaren i ansökan förklarar att han/hon är ensamstående i den bemärkelse som gäller för det särskilda barnbidragstillägget. Vidare bör vårdnadshavaren i ansökan uppge namn och personnummer de barn som på är i fråga och lämna en att förklaring han/hon själv uteslutande svarar för den faktiska vårdnaden om dessa barn. Det senare behövs främst för att bedöma om bidraget eventuellt skall delas med annan vårdnadshavare (se det tidigare avsnittet Ensamstående vårdnadshavare). Dessutom bör vårdnadshavaren i ansökan intyga heder och på samvete att de lämnade är I uppgifterna riktiga. ansökningsformuläret bör upplysas om att försäkringskassan kan komma att kontrollera lämnade upplysningar mot tillgängliga etc. registeruppgifter

gontrollgn

Om vårdnadshavaren uppbär allmänt eller barnbidrag förlängt flerbarnstillägg enligt 2 b § barnbidragslagen för de barn som avses i ansökan, tillhör de automatiskt den barn som skall kategori beaktas vid bestämmande av det särskilda barnbidragstillägget. Att barnen ger rätt till det nya bidraget har då i praktiken redan undersökts i samband med beviljandet av de andra bidragen. Kassan bör alltså i dessa fall inte behöva en göra extra kontroll av att de för barnen villkoren är uppställda uppfyllda, utan granskningen bör normalt kunna begränsas till de uppgifter som lämnats om vårdnadshavaren.

Uppbär vårdnadshavaren varken allmänt barnbidrag eller förlängt för blir flerbarnstillägg barnen, det

däremot att kassan särskilt kontrollerar nödvändigt att även de för barnen uppställda villkoren är Situationen är främst aktuell för en- och uppfyllda. där något av eller båda barnen tvåbarnsfamiljer, 16 år och där således gäller om ett fyllt frågan särskilt barnbidragstillägg bör utgå för förlängt detta eller dessa barn. I enlighet med vad vi skall de särskilda villkor som tidigare föreslagit för flerbarnstillägg enligt 2 b § gäller förlängt också tillämpas för en förlängning barnbidragslagen av det nya bidraget.

När det barnbidragsärenden kan gäller i oftast själv inhämta de försäkringskassan dag som behövs för att bevilja bidrag. Genom uppgifter s.k. får kassan uppgifter folkbokföringsaviseringar om bl.a. barnets bosättning, medborgarskap och ålder. 9 S barnbidragsförordningen skall Enligt lämna riksförsäkringsverket och länsskattemyndigheten behövliga uppgifter från t.ex. försäkringskassorna taxeringslängderna. Också andra statliga myndigheter samt kommunala arbetsgivare och myndigheter, är skyldiga att på begäran försäkringsinrättningar riksförsäkringsverket och lämna försäkringsdomstol, om namngiven person om försäkringskassorna uppgifter som är av för tillämpningen av förhållanden betydelse barnbidragslagen (14 § tredje stycket

barnbidragslagen).

vår bör dessa regler också tillämpas Enligt mening för det föreslagna särskilda barnbidragstillägget. Det är nödvändigt för att en tillfredsställande skall kunna ske av de fall där de för

kontroll dels

barnen villkoren inte tidigare har uppställda i ett barnbidragsärende och dels av granskats vanligt vårdnadshavarens egen situation.

vårdnadshavarens egen situation som ensamstående kan kontrolleras mot bl.a. aktuell kyrkobokföring. Om flera personer är kyrkobokförda på samma adress, bör det klaras ut om har någon gemensam bostad med vårdnadshavaren. Är bostaden i ett inrymd flerfamiljshus, kan denna kontroll vara svår att göra. Granskningen kan då med kompletteras uppgifter från t.ex. kommunens

bostadsbidragsregister och från

taxeringslängden eller inkomstdeklarationen. (Detta motsvarar i princip den kontroll som idag sker inom

bidragsförskottssystemet av vårdnadshavarens

uppgift om att han/hon inte längre sammanbor med den

underhållsskyldige.) Har man fått fram

därigenom uppgifter som gör det sannolikt att vårdnadshavaren bor tillsammans med annan vuxen person som inte är en nära släkting (vilket kan kontrolleras i kyrkobokföringen), bör en presumtion finnas för att vårdnadshavaren inte är ensamstående i den bemärkelse som gäller för det särskilda barnbidraget. En underrättelse bör då sändas till

vårdnadshavaren, i

vilken denne uppmanas att inom en viss angiven tid styrka det motsatta förhållandet, vid äventyr att ansökan annars avslås. (Detta kontrollförfarande används idag inom bostadsbidragssystemet.)

När det gäller den i ansökan lämnade uppgiften om att vårdnadshavaren själv uteslutande svarar för den faktiska vårdnaden om bör denna barnet, normalt inte behöva kontrolleras närmare om vårdnadshavaren är ensam rättslig vårdnadshavare och barnet är kyrkobokfört på samma adress som vårdnadshavaren. Om detta inte är fallet eller barnet t.ex. kan antas vara fosterhemsplacerat eller föremål för vård eller boende inom socialtjänsten, får kassan göra den ytterligare granskning som kan behövas.

âkxléi2h2t_ast_u2p1y§a_°2 ångrade åöshâlleadsn

fall är beroende av att I vissa försäkringskassan information om sådana förhållanden som enskild lämnar kan den fortsatta rätten till barnbidrag. påverka

4 skall den som Enligt § barnbidragsförordningen barnbidra utan dröjsmål anmäla till uppbär allmänt försäkringskassan - när eller barnet lämnar Sverige bidragsmottagaren en tid som kan antas komma att överstiga sex för månader - när skett beträffande vårdnaden om ändring barnet, eller - när det sammanboende (med annan bidragsmottagare) som grundar rätt till flerbarnstillägg upphört enligt 2 a 5 tredje stycket barnbidragslagen.

flerbarnstillägg enligt 2 b § Den som uppbär förlängt skall dessutom enligt 5 § barnbidragslagen anmäla till försäkringskassan barnbidragslagen - när den studerande inte längre stadigvarande sammanbor med bidragsmottagaren, - studier som rätt till när de upphör grundar flerbarnstillägg - när den studerande börjar uppbära studiemedel oberoende av återbetalningspliktiga föräldrarnas ekonomi enligt 3 kap. 12 § tredje (1973:349), eller stycket studiestödslagen - när den studerande ingår äktenskap.

7 § barnbidragsförordningen att Vidare gäller enligt in eller ut från ett hem för vård när ett barn skrivs boende inom socialtjänsten, skall föreståndaren eller försäkringskassan om detta. genast underrätta

Enligt vår mening bör en motsvarande upplysningsskyldighet gälla i fråga om det av oss föreslagna särskilda (med barnbidragstillägget undantag av det som sägs i 4 S barnbidragsförordningen om sammanboende med annan bidragstagare). Om allmän barnbidrag eller förlängt flerbarnstillägg samtidigt uppbärs för barnet, följer emellertid skyldigheten att lämna dessa upplysningar redan av reglerna för nämnda Det är bidrag. alltså endast i andra fall som upplysningsskyldigheten kan sägas få en för självständig betydelse bedömningen av det nya bidraget.

Hnéezrätselss gngbidzaszsáeâlgtst

När det särskilda barnbidragstillägget beviljats skall försäkringskassan underrätta vårdnadshavaren om detta. Underrättelsen bör i normalfallet ske genom utbetalningshandlingen. Om kassan med av en anledning framställning av socialnämnden 5 S enligt barnbidragslagen beslutar att bidraget skall utbetalas till någon annan, bör kassan däremot lämna en särskild underrättelse till vårdnadshavaren. Samma gäller om försäkringskassan beslutar att bidraget skall begränsas eller inte alls eftersom utgå, vårdnadshavaren eller visst barn inte uppfyller villkoren för bidraget. När därför bidraget upphör att det beviljats för viss tid eller därför att barnet uppnått viss ålder eller bör avlidit, någon särskild underrättelse inte skickas ut. Motsvarande bestämmelser finns beträffande det vanliga barnbidraget i 3 § barnbidragsförordningen.

ênérins 26h ävsrälgggnéeax Beslut

skall bestämmelserna i Enligt 15 S barnbidragslagen 20 10-13 §§ lagen (1962:381) om allmän kap. om av beslut och fullföljd av försäkring ändring talan också tillämpas i barnbidragsärenden.

att normalt först måste Det innebär försäkringskassan beslut innan talan kan föras vidare till ompröva sitt kan ske om det begärs av högre instans. Omprövning berörs av beslutet eller om beslutet är enskild som med skrivfel eller andra uppenbara fel. behäftat får detta överklagas till Sedan beslutet omprövats, och därifrån till försäkringsrätt För att försäkringsöverdomstol. skall ta upp besvären, försäkringsöverdomstolen att meddelas (37 a §

förutsätts prövningstillstånd

förvaltningsprocesslagen). Om riksförsäkringsverket i målet och besvärat sig över kassans beslut, är part skall ärendet sändas direkt till försäkringsrätten utan att kassan dessförinnan omprövar ärendet. Riksförsäkringsverkets besvär över försäkringsdomstols dom prövas direkt av försäkringsöverdomstolen utan (37 a § andra

föregående prövningstillstånd

stycket förvaltningsprocesslagen).

av beslut i fråga om återbetalnings- Omprövning av barnbidrag skall göras av skyldighet socialförsäkringsnämnd.

bör motsvarande regler gälla i Enligt vår mening av av beslut om det fråga om omprövning överklagande särskilda barnbidragstillägget.

ye5k§t§llighgt_ay beslut

Enligt 18 § barnbidragslagen skall försäkringskassas och försäkringsrätts beslut gälla omedelbart, om inte något annat bestämts. Detsamma bör i om gälla fråga det särskilda barnbidragstillägget.

Iillâygeg &

Qagdläaggiaeüix ges särskilda äaznâiérggâtillâsøst

Riksförsäkringsverket utövar tillsyn över försäkringskassornas handläggning av barnbidragsärenden. Enligt 14 § batnbidragslagen skall därvid gälla vad som föreskrivits om den övriga tillsyn som verket har över kassorna. Det innebär bl.a. att kassan är att rätta efter skyldig sig verkets anvisningar (18 kap. 2 S lagen om allmän försäkring). Verket får också anföra besvär över beslut av kassa och försäkringsdomstol och begära ändring av uppenbara fel i kassas beslut (29 kap. 12 5 samma lag).

Riksförsäkringsverket får vidare enligt ett särskilt regeringsbemyndigande besluta om kompensation för barnbidrag som genom fel eller förbiseende inte har utbetalats till bidragsberättigad. I detta fall behöver den bidragsberättigade inte iaktta de vanliga reglerna om ändring och överklagande av beslut utan denne kan ansöka om ersättning direkt hos riksförsäkringsverket. Ansökan påverkas inte av att kassans beslut vunnit laga kraft eller av att ersättningsfrågan tidigare prövats domstolsvägen. Regeringsbemyndigandet är knutet till regleringsbrevet för visst budgetår och måste därför upprepas varje nytt budgetår för att vara giltigt.

Vi anser att de regler som gäller för tillsyn över kassornas riksförsäkringsverkets med barnbidragsärenden också bör gälla befattning deras av det föreslagna särskilda handläggning var mening bör också det barnbidragstillägget. Enligt nämnda för regeringsbemyndigandet riksförsäkringsverket omfatta det nya bidraget.

3.4.3.7 Övriga frågor som anknyter till barnbidragslagens bestämmelser

till får inte överlåtas och kan Rätten barnbidrag inte heller utmätas för skuld (13 § barnbidragskan alltså bara utbetalas till lagen). Barnbidraget den som är enligt barnbehörig bidragsmottagare bidragslagen.

19 § barnbidragslagen får regeringen träffa Enligt överenskommelse med annat land om en utsträckt av eller om undantag i vissa fall tillämpning lagen från lagens bestämmelser. Enligt gällande konventioner har t.ex. undantag gjorts från sexmånadersregeln i 1 § andra stycket för barn från vissa länder så att de barnbidragslagen får direkt vid besättningen i Sverige. barnbidrag

De nämnda bör enligt vår mening också reglerna tillämpas för det särskilda barnbidragstillägget.

3.4.3.8 för ensamstående vårdnadshavare Spärregel med förhållandevis höga inkomster

17 § lagen (1988:786) om bostadsbidrag Enligt föreskrivs att om det är uppenbart att inte behöver det bostadsbidrag som bidragssökanden

räknats fram enligt lagen, får efter bidraget utredning bestämmas till ett lägre eller belopp ansökan avslås.

Bestämmelsen tar sikte på rena där undantagsfall, t.ex. barn har egna höga inkomster eller där barn uppbär osedvanligt höga underhållsbidrag och därför något egentligt behov av stöd inte föreligger.

Liknande resonemang kan föras beträffande det föreslagna särskilda barnbidragstillägget, speciellt då detta bidrag inte innehåller någon inkomstprövning Överhuvudtaget i de enskilda fallen.

samtidigt visar emellertid våra undersökningar (se bl.a. diagram 9 i avsnitt 2.6) att endast ett fåtal procent av alla ensamstående vårdnadshavare har en förhållandevis god ekonomisk situation. Detta definierar vi på samma sätt som statistiska centralbyrån har gjort i sin rapport 62 om barns levnadsvillkor (s. 24). vårdnadshavaren har sålunda en inkomststandard över 2 enligt SCB:s normer, vilket enligt SCB:s rapport är lika med att denne med nuvarande standard skulle kunna försörja ytterligare en lika stor utan att skulle hamna familj någon under den s.k. fattigdomsgränsen.

Genomsnittsinkomsten för ensamförsörjarhushållen kan beräknas till ungefär 100 000 kr. år (se bild 1 i per avsnitt 3.4.7.2). Cirka 95 procent av ensamförsörjarhushållen har årsinkomster under 120 000 kr. Av uppgifter från bidragsförskottsregistret från januari 1989 framgår att endast 2 040 av de 125 000 ensamstående vårdnadshavare som fanns inom detta vid stödsystem

hade en inkomst nämnda tidpunkt sjukpenninggrundande 200 000 kr. år. Detta motsvarar 1,5 överstigande per procent av ensamförsörjarhushållen.

Införs en får denna sålunda i praktiken spärregel en mer eftersom den klart bara marginell betydelse, dominerande andelen av de ensamstående vårdnadshavarna har en levnadsstandard. En låg bör utformas så att den bara tar spärregel nämligen ett fåtal fall och inte leder till sikte på därigenom administration. Annars kan man lika en omfattande införa ett fullständigt inkomstprövat system. gärna att en utformas så att Det är också viktigt spärregel den inte medför för den betydande olägenheter enskilde t.ex. allt för höga tröskeleffekter. genom

Även om mycket talar för att det ur saklig synvinkel är omotiverat att införa en spärregel för ensamstående vårdnadshavare, kan det ändå allmänt som stötande att bidrag kan utgå i sett uppfattas fall, om än i begränsad omfattning. uppenbart onödiga att eliminera denna risk och ta udden av För kritik i detta hänseende, finns det ändå eventuell skäl för att införa någon enkel form av spärregel

beträffande det särskilda barnbidragstillägget.

kan utformas olika sätt. Den kan En spärregel på som en helt skönsmässig regel utan konstrueras till särskild inkomstnivå på samma anknytning någon i i Fördelen är att man sätt som lagen bostadsbidrag. kan få en något mera nyanserad bedömning härigenom även andra faktorer än inkomsten. Å andra utifrån så innebär en skönsmässig regel att sidan att använda den minskar jämfört med benägenheten föreskrifter och den kan också leda till preciserade

en oenhetlig tillämpning, såvida inte särskilda anvisningar ges om i vilka olika situationer den bör användas.

Ett annat alternativ till vid spärregel höga inkomster är att en högsta inkomsgräns bestäms, där en särskild prövning ska om huruvida fortsatt göras bidrag ska utgå med hänsyn till inkomstföreliggande och förmögenhetsförhállanden.

Ett ytterligare alternativ kan vara att helt bidraget enkelt dras in automatiskt vid en högsta inkomstnivå utan någon särskild prövning.

Om en spärregel ska knytas till anser vi inkomsten, att spärren bör inträda vid ungefär 7.5 för basbelop ensamförsörjarhushållen (år 1989 är det lika med 209 250 kr.). Beträffande effekterna av en sådan spärregel hänvisas till grafiska bilder i del III av betänkandet jämte tillhörande beräkningar. Dessa beräkningar avser ombildade familjer, men effekterna blir ungefär desamma för ensamförsörjarhushållen. (Del III av kommitténs betänkande publiceras i februari-mars 1990).

En ytterligare möjlighet är att differentiera spärren efter barnantalet i t.ex. familjen, enligt följande:

1 barn - 7.5 basbelopp 2 barn 8.5 basbelopp 3 barn - 9.5 basbelopp 4 barn - 11 basbelopp

För att undvika kraftiga tröskeleffekter kan spärren dessutom delas upp på två steg inom ett inkomstintervall på t.ex. 15 000 kr. för ensamförsörjarhushållen.

Vi föreslår att dras in barnbidragstillägget automatiskt genom en differentierad spärr enligt modell och att detta sker i två steg inom tidigare ett inkomstintervall på 15 000 kr. En sådan spärr kommer i att beröra ungefär 1 procent av praktiken samtliga ensamförsörjarhushåll.

vårdnadshavaren bör sin beräknade årsinkomst i uppge ansökan om särskilt barnbidragstillägg. I de fall inkomsten i närheten av en spärr, bör kassan ligger göra en kontroll gentemot den uppgivna inomsten. Kontroller av sjukpenninggrundande inkomstnivân bör ibland även göras under pågående om detta framstår som befogat. bidragsärenden,

3.4.3.9 Det särskilda barnbidragstilläggets inverkan på andra bidrag

När det gäller det bidragets inverkan på andra så anser vi att det är viktigt att i största bidrag, mån försöka undvika att bidragets värde möjliga minskas för vårdnadshavaren genom att hänsyn tas till det vid av andra bidrag som tillkommer beräkningen denne. vårdnadshavaren får annars svårigheter att beräkna nettovärdet av bidraget och dessutom administrationen av de andra bidragen. kompliceras

Enligt vår mening bör det särskilda därför inte påverka bl.a. barnbidragstillägget storlek. För närvarande gäller att bostadsbidragets ett motsvarande ett bidragsförskott ska belopp högst

tas med i underlaget för av beräkningen bostadsbidrag i de fall underhállsbidrag/bidragsförskott uppbärs av bidragssökanden. Som vi nämnt i del II av betänkandet (bakgrundsmaterialet) i avsnitt 4.2.8 är syftet med att beakta utgående vid underhállsbidrag beräkningen av vårdnadshavarens att olika inkomstunderlag familjesammansättningar ska jämställas i bidragshänseende. Enligt vár mening är det därför något inkonsekvent att hänsyn inte samtidigt tas till att utgående underhållsbidrag är en för utgift underhállsskyldiga som andra familjer inte har. Eftersom det anses att värdet av underhållsbidraget, utifrån jämställdhetssynpunkt, bör till läggas vårdnadshavarens inkomstunderlag, borde inkomstunderlaget för en underhållsskyldig, utifrån samma skäl, rimligtvis minskas i motsvarande mån när dennes rätt till bostadsbidrag prövas. Detta skulle dock sannolikt medföra att den som inbesparing samhället gör genom att underhållsbidraget idag enbart reducerar bostadsbidraget i stort sett skulle försvinna. Hänsynen till i utgående underhållsbidrag bostadsbidragssammanhang har också en svårkontrollerad påverkanseffekt för av beräkningen underhållsbidrag, genom att ett lägre bostadsbidrag för vårdnadshavaren kan utgöra skäl för en av höjning underhållsbidraget som i sin tur kan reducera bostadsbidraget ytterligare osv. Detta kan leda till en orimlig cirkeleffekt mellan de båda som bidragen enbart genererar kostnader och inte tjänar något egentligt syfte. Mot bakgrund av de nu nämnda skälen anser vi att det vore lämpligare att överhuvudtaget inte beakta underhållsbidrag/bidragsförskott vid beräkningen av bostadsbidrag för särlevande föräldrar.

Om detta särskilda slopas i beräkningsunderlag och hänsyn inte heller tas bostadsbidragssystemet till det föreslagna särskilda barnbidragstillägget eller bidraget till vissa ombildade kan bostadsbidraget beräknas bli flerbarnsfamiljer, 2 000 kr. högre per år för de bidragstagare omkring som får sitt bostadsbidrag reducerat för idag uppburet underhållsbidrag/bidragsförskott.

- i likhet med Vi anser att det nya bidraget - inte heller bör beaktas särskilt flerbarnstillägget vid av underhållsbidrag i de enskilda beräkningen fallen. Om det däremot i ett förändrat t.ex. bestäms att alla underhállsbidragssystem ska beräknas efter olika underhállsbidrag schablonnivåer utifrån m.m., kan det familjesituation vara att det bidraget beaktas i rimligt föreslagna form och får storleken på den nivå som någon påverka bestäms för den berörda familjesituationen. generellt

Den av oss redovisade om att det särskilda principen inte bör påverka andra bidrag, barnbidragstillägget bör dock inte i fråga om socialbidrag. Eftersom gälla ska ett komplement till andra socialbidraget utgöra stöd och endast när dessa är otillräckliga eller utgå inte kan är det rimligt att det föreslagna utgå, bidraget beaktas i socialbidragssammanhang.

3.4.3.l0 och storleken på det Fördelningssättet särskilda barnbidragstillägget

Eösdslaiagâsêtses

Vi har valt att konstruera stödet som ett helt bidrag som utgår med samma belopp per barn, generellt oavsett antalet barn i familjen.

Ur allmän fördelningspolitisk synvinkel kan möjligen vissa invändningar riktas mot ett sådant generellt bidrag med hänsyn till de skillnader i levnadsstandarden som föreligger mellan med familjer olika barnantal. Det är givetvis viktigt att dessa skillnader på sikt kan utjämnas, men av de skäl vi tidigare redogjort för i avsnitt 3.2.6 anser vi inte att det är lämpligt att särskilt beakta detta problem vid utformningen av ett stöd som är till en begränsat viss grupp barnfamiljer. Frågan bör enligt vår mening istället lösas i samband med förändringar inom det vanliga flerbarnstillägget.

Under utredningsarbetets gång har vi dock även konstruerat och analyserat effekterna av vissa modeller, i vilka det särskilda barnbidragstillägget differentierats mellan enbarns- samt två- och flerbarnsfamiljerna och således anpassats efter antalet barn i hushållet. För fullständighetens skull har vi ansett det lämpligt att också redovisa dessa modeller och har därför återgett dem i en särskild bilaga i del III av betänkandet. (Del III av kommitténs betänkande publiceras i februari-mars 1990).

§92 17.1.9192 EÄSEÖQGE

Med fullt utnyttjande av nuvarande kostnadsramar (budgetåret 1989/90) och med hänsyn till antalet barn i ensamförsörjarhusháll som bör beaktas i sammanhanget (ca 230 000 barn) kan det särskilda barnbidragstillägget bestämmas till högst 9 000 kr. per barn och år eller till 750 kr. i månaden för varje barn. Bidragstabellen får då följande utseende.

Ensamstående vårdnads- Särskilt barnbidragshavare med tillägg per månad 1 barn 750 kr. 2 barn 1 500 kr. 3 barn 2 250 kr. 4 barn 3 000 kr. För barn 750 kr. varje ytterligare

Storleken bidraget bör fastställas i lag av på motsvarande sätt som gäller för det riksdagen på allmänna barnbidraget.

3.4.4 Bidrag till vissa ombildade flerbarnsfamiljer

den som föreslås gälla för det Enligt princip särskilda barnbidragstillägget ska detta samhällsstöd upphöra när den ensamstående vårdnadshavaren flyttar med en partner. som framgått av redogörelsen ihop ny i avsnitt 3.1.3 om vår syn på stödbehovet kan detta allmänt sett som rimligt, eftersom uppfattas stödbehovet oftast blir betydligt mindre i ett tvåvuxenhusháll än i ett ensamförälderhushåll. Det finns skäl som talar för att ombildade familjer i flertalet fall bör kunna jämställas med kärnfamiljer i bidragshänseende.

Ett bör dock göras från den angivna undantag som vi i avsnitt 3.1.3 om vår huvudprincipen. påpekat stödbehovet finns det nämligen vissa ombildade syn på som inte helt kan jämställas med familjer Detta särskilt i de fall en kärnfamiljerna. gäller finns barn utanför den underhállsskyldighet gentemot som har vi tidigare nämnt nybildade familjen. exempel en underhållsskyldig som betalar ett relativt högt och som lever tillsammans med en underhállsbidrag

bidragsförskottsberättigad vårdnadshavare med s.k.

nollavtal, dvs som inte får något underhållsbidrag för icke gemensamma barn. (Se avsnitt En 3.1.3). sådan familj bör rimligtvis kunna få det sämre ställt än en motsvarande kärnfamilj om utfyllnadsbidraget slopas. I vissa kombinationer av familjebildningar utgår inte heller fullt allmänt som svarar barnbidrag mot antalet barn i i de fall familjen; exempelvis två vårdnadshavare (varav en eller båda också samtidigt kan vara underhållsskyldiga), som bildar ny familj, har vårdnaden om vardera ett tre barn respektive och inte är gifta med varandra eller har gemensamt barn. Om situationen dessutom är sådan att inte något underhållsbidrag betalas til barnen, bör familjen få det sämre ställt i ekonomiskt hänseende än en motsvarande kärnfamilj, om utfyllnadsbidraget tas bort.

Det är inte heller realistiskt att räkna med att en ny partner i de större barnhushållen alltid kan kompensera hela bortfallet av det särskilda barnbidragstillägg som tidigare utgått till vårdnadshavaren som ensamstående förälder. För ensamstående vårdnadshavare med tre, eller fem fyra barn varierar det föreslagna särskilda barnbidragstillägget mellan 27 000 kr. och 45 000 kr. om året. vid en kan familjeombildning betydande ekonomiska svårigheter upppkomma, om den nya familjen inte klarar av att ställa om sin ekonomi. Personer med lägre inkomster skulle i fall härigenom många kunna bli utestängda från en för dem och

själva

barnen önskad förening.

För att tillgodose det särskilda stödbehov som finns hos vissa ombildade familjer och motverka de mer betydande olägenheter som kan orsakas av de

tröskeleffekter som uppstår när en ensamstående vårdnadshavare ombildar sin familj, föreslås ett

stöd till vissa ombildade familjer. begränsat

Med till att en- och tvåbarnsfamiljerna har en hänsyn ekonomisk situation och då gynnsammare tröskeleffekterna blir mindre för dem vid en av anser vi att bidraget bör ombildning familjen, till ombildade med tre eller fler begränsas familjer barn. Därvid bör endast hänsyn tas till antalet barn i familjen. De gemensamma underhållsberättigade som senare föds eller redan finns i den barn ska alltså inte beaktas i detta ombildade familjen kan därmed begränsas till ett sammanhang. Bidraget fåtal flerbarnshushåll.

bör vidare prövas mot den ombildade Bidraget inkomster och avtrappas efter familjens sammanlagda olika inkomstnivåer. Vi föreslår att bidraget reduceras med 20 av den del av sammanlagda procent inkomsten som överstiger 237 600 kr.

bör också tas till de underhållsbidrag som Hänsyn eventuellt erhålls och/eller utbetalas. Om den har en större “nettointäkt av ombildade familjen bör detta reducera det bidrag som underhållsbidrag, kan vid en viss inkomstnivå och visst högst utgå barn. är nämligen den antal Underhållsskyldigheten främst kan motivera en annan bedömning i faktor som av den ombildade familjen än bidragshänseende kärnfamiljen.

bör med ett belopp som är något Bidraget högst utgå halvt särskilt barnbidragstillägg, eller högre än ett barn och månad. Det innebär i så fall med 400 kr. per kan utgå till en ombildad att ett reducerat bidrag

familj med högst 1 200 kr. för tre barn, 1 600 kr. för fyra barn, 2 000 kr. för fem barn osv. varje månad.

Exempel: 1. Den ombildade familjens sammanlagda inkomster uppgår till 190 000 kr.per år. I familjen finns en underhållsskyldig som betalar underhållsbidrag med 800 kr. i månaden för ett bortovarande barn. Hans partner har samtidigt vårdnaden om tre egna barn för vilka underhållsbidrag utgår med sammanlagt 1 500 kr. månad. per Familjen har därigenom en nettointäkt av med underhållsbidrag (1 500 - 800 700 kr. =) varje månad. Det bidrag som högst kan utgå vid aktuell inkomstnivå och barnantal, 1 200 kr, reduceras med nettointäkt av familjens underhållsbidrag på 700 kr. och (1 200 - 700:) mellanskillnaden 500 kr utbetalas i till bidrag familjen. Om den underhållsskyldige i samma familj istället betalar underhållsbidrag med 1 400 kr. för två bortovarande barn och det inte utgår något underhållsbidrag till de tre barn som hans partner har vårdnaden om, får familjen en nettokostnad för underhållsbidrag med 1 400 kr. per månad. I detta fall utbetalas bidrag med högsta dvs. möjliga belopp, 1 200 kr, till familjen.

De för stödet uppställda kriterierna medför att det föreslagna bidraget till vissa ombildade flerbarnsfamiljer kommer att få en mycket begränsad omfattning. Enligt våra uppskattningar kommer bidraget att utgå till omkring 1 000 ombildade familjer med drygt 3 000 underhållsberättigade barn.

Bidraget bör administeras av försäkringskassorna.

Av tabell vad bidraget högst kan bli följande framgår vid olika inkomstniváer och barnantal och innan eventuell reducering gjorts för nettovärdet av underhållsbidrag.

tidigare anser vi att möjligheten på bidragsförskottssystemet, att få förskott underhållsbidrag bör finnas kvar. på

kan det att förskottet får en något Möjligen sägas vid ett av förslaget om mindre betydelse genomförande ett särskilt barnbidragstillägg till ensamstående vårdnadshavare vid sidan av underhállsbidraget. bör dock förskottet bli viktigare för Samtidigt

vårdnadshavare i ombildade särskilt för familjer, dem som inte får del av det föreslagna bidraget till vissa ombildade flerbarnsfamiljer. Oavsett de föreslagna bidragen anser vi att förskottet ändå utgör en grundtrygghet av stor för betydelse alla vårdnadshavare i den ekonomiska när den planeringen underhållsskyldige försummar betalningarna av underhållsbidraget. Förskottsmöjligheten bör därför också i fortsättningen omfatta alla vårdnadshavare till barn. underhållsberättigade

Det bör vara som försäkringskassan även i framtiden administrerar dessa förskott. Eftersom den nuvarande högsta förskottsniván försvinner genom de föreslagna nya bidragen till ensamstående vårdnadshavare och vissa ombildade måste denna familjer, nivå bestämmas på annat sätt. Med hänsyn till bla. de nya bidragen anser vi att förskottet bör kunna begränsas till högst det belopp som för närvarande kan utgå enligt lagen (1947:529) om allmänt barnbidrag.

För att i viss mån förenkla systemet och då detta enligt vår mening bör fortsättningsvis vara ett renodlat förskott på kommande underhållsbidrag, föreslår vi att förskott ska

dels kunna utgå först

när ett underhållsbidrag fastställts genom avtal eller interimistiskt beslut av domstol, ggls att försäkringskassan alltid ska lägga det sålunda fastställda underhållsbidraget till för grund utbetalningen utan någon egen av om prövning underhållsbidragets storlek är riktig.

Ett sådant förenklat får i sin system tur vägas mot nackdelarna av att inte kunna få förskott på en gång och av att underhållsbidraget ibland kan ha en felaktig storlek.

redan när särlevnaden mellan Idag kan förskott utgå har konstaterats och vårdnadshavaren föräldrarna Vårt innebär alltså att detta begär förskott. förslag En konsekvens härav kan bli inte längre blir möjligt. vårdnadshavaren att söka få ett visst ökat tryck på om underhållsbidrag eller att få till stånd ett avtal beslut om underhållsbidraget hos ett interimistiskt Det kan också bli en viss ökning av antalet domstol. om ekonomiskt bistånd hos ansökningar socialförvaltningarna innan underhállsbidragen De nu nämnda förhållandena är dock fastställs. och bör därigenom få en närmast av övergångskaraktär

relativt begränsad betydelse.

förslaget ska försäkringskassan godta Enligt underhållsbidragets storlek utan någon egen prövning

av detta. Genom att förskottet begränsats och inte kan bli större än det beloppsmässigt samt samhällsstödet i fastställda underhållsbidraget i huvudsak frikopplats från övrigt har kassan inte lika stort underhållsbidraget, av underhållsbidragsfrågan som tidigare. intresse ett av prövningen av Samtidigt innebär slopande att förskott ibland kan underhållsbidragets storlek med ett felaktigt belopp när komma att utgå bort bestämmas annorlunda. Risken underhållsbidraget är satt för högt bör dock för att underhållsbidraget är inte särskilt realistiskt vara liten. Det nämligen går med på att att anta att en underhållsskyldig

ålägga sig en större underhållsskyldighet frivilligt förmår enbart för att än vad denne egentligen få del av ett förskott. I vårdnadshavaren ska högre att hamna i så fall riskerar den underhållsskyldige

en ohållbar skuldsituation som i sin tur kan leda till exekutiva åtgärder från kronofogdemyndigheten, om vårdnadshavaren vänder dit. sig

Vi anser att nu nämnda nackdelar av övervägs de fördelar som följer av att administrationen och prövningen av förskottet kan att förenklas, genom förskott bara utgår när det finns ett fastställt underhållsbidrag och då kassan inte heller längre behöver pröva om underhållsbidragets storlek är

riktigt.

Som redan framgått innebär också förslaget att förskottet aldrig kan bli högre än det fastställda

underhållsbidraget. Därigenom blir det alltså fråga om ett renodlat förskott kommande på underhållsbidrag. För att detta och understryka skilja det från nuvarande föreslås bidragsförskott därför att termen underhållsförskott används i fortsättningen för förskott på fastställda

underhållsbidrag.

Underhållsförskott bör utgå fr.o.m. den månad ansökan har gjorts. I bör samma rutiner kunna övrigt tillämpas som när förskott Det innebär beviljas idag. bl.a. att den nuvarande áterkravsverksamheten kan

utnyttjas.

3.4.6 övergångsregler

För att motverka de tröskeleffekter kraftiga som skulle uppstå när - av utfyllnadsbidraget på grund de nya - inte reglerna längre betalas ut och där vårdnadshavaren samtidigt inte blir till berättigad det nya stödet, föreslås att denne får behålla sitt nuvarande bidragsförskott inklusive

under ett år efter det att de nya utfyllnadsbidraget trätt i kraft. bör reglerna har Övergångsregleringen de vårdnadshavare för vilka reglerna om inte omfatta det samhällsstödet föreslås gälla. nya

ett år skall alltså nuvarande regler om Sedan gått och ensamförälderreduktion helt utfyllnadsbidrag Samhällsstödet skall därefter administreras upphöra. enbart efter de nya reglerna. För de ombildade del att familjernas betyder övergångsregleringen fortsatt samhällsstöd bara kan utgå till de som villkoren för det flerbarnsfamiljer uppfyller som föreslagits i avsnitt 3.4.4. bidrag

3.4.7 effekter för Barnbidragsmodellens enskilda och samhället

Allmänt om de ekonomiska effekterna för 3.4.7.1 enskilda

till Förslagen om ett särskilt barnbidragstillägg ensamstående vårdnadshavare och ett mindre bidrag vissa ombildade flerbarnsfamiljer medför en till av den krets barnfamiljer som blir begränsning stödet med vad som nu gäller för mottagare av jämfört att erhålla utfyllnadsbidrag och ensamförälderreduktion. Det är en naturlig följd av den som måste för att stödet ska bli omfördelning göras bättre till de särlevande föräldrarnas anpassat situation. För de barnfamiljer som inte ekonomiska få del av de bidragen kommer särskilda kommer att nya att under viss tid för att övergångsregler gälla mildra de ekonomiska omställningsproblemen. har behandlats i det föregående övergångsfrågorna avsnittet.

Det särskilda inte barnbidragstillägget ger några marginaleffekter i inkomsthänseende. Bidraget påverkar inte hushållets utbyte av en förändrad förvärvsinkomst och har därigenom ingen negativ inverkan på ensamförsörjarhushállens förvärvsbenägenhet. Bidraget gör det alltså inte mindre attraktivt för den ensamstående vårdnadshavaren att förbättra sina inkomster genom eget arbete. Det behåller sitt värde för vårdnadshavaren oavsett förändringar i inkomster och andra bidrag (med undantag för socialbidrag).

Det särskilda barnbidragstillägget betalas ut utan individuell behovsprövning, vilket innebär att bidraget, liksom de allmänna barnbidragen, kommer att utgå till också ett antal ensamstående vårdnadshavare som kan anses ha ett något mindre behov av Som hjälp. vi tidigare redovisat i bl.a. avsnitt 2.6 (diagram 9) och som även framgår av det följande stapeldiagrammet i bild 1 är det dock ytterst få eller endast ett fåtal procent av alla ensamstående vårdnadshavare som har en bättre ekonomisk situation (vilket enligt statistiska centralbyråns tidigare nämnda definition innebär att de med nuvarande standard skulle kunna försörja ytterligare en lika stor familj utan att någon av dem skulle hamna under den s.k. fattigdomsgränsen). Genom den föreslagna spärregeln för det särskilda barnbidragstillägget (se avsnitt 3.4.3.8) kan också ett antal ensamförsörjarhushåll med en jämförelsevis god ekonomi komma att förvägras rätt till bidraget, så att detta inte utbetalas i uppenbart onödiga fall.

Det särskilda barnbidragstilläggets generella utformning innebär också att ensamförsörjarhushåll med inkomster betydligt lägre än medelinkomsten för

inte kan få ett stöd som helt löser deras gruppen ekonomiska Som anförts i avsnitt 3.2.6 med problem. våra allmänna för ett förändrat stöd utgångspunkter anser vi det emellertid viktigt att bidraget utformas utifrån barnets och familjens behov. De nuvarande kostnadsramarna inte heller möjlighet att lösa ger stödbehov som främst kan härledas till andra förhållanden än familjesituationen. Utpräglat låga inkomstförhållanden, bristande förvärvsförmåga etc. bör åtgärdas genom annat än familjestöd.

Genom att det särskilda barnbidragstillägget är till 750 kr. barn och månad kommer i en begränsat per del fall smärre försämringar att uppstå även för ensamstående vårdnadshavare jämfört med nuvarande Detta gäller speciellt när inget bidragsnivå. alls utgår till barnet och underhållsbidrag vårdnadshavaren således idag har fullt Enligt våra uppskattningar berör utfyllnadsbidrag. denna situation 7,5 procent av de 230 000 barn drygt som omfattas av det särskilda barnbidragstillägget eller c:a 18 000 barn. Det skall dock anmärkas att förekomsten av ett redan mycket lågt underhållsbidrag i stort sett eliminerar den försämring som eljest kan i de fall där underhållsbidrag inte alls uppkomma När nu frikopplas från utgår idag. underhållsbidraget samhällsstödet, det föreslagna särskilda genom räknar vi med att vårdnadshavarna också barnbidraget, får ett ökat intresse för hur underhållsbidraget bestäms och att detta i sin tur kan få en positiv inverkan, särskilt i de fall där något för närvarande inte utbetalas till underhållsbidrag barnen.

Som vi också understrukit behöver ett tidigare med noll kr. inte innebära att underhållsbidrag

vårdnadshavaren har en generellt sett sämre levnadsstandard och större stödbehov än andra vårdnadshavare inom samma grupp.

Av statistik från riksförsäkringsverket 1989-02-03 framgår nämligen att närmare hälften (13 865) av de 28 000 vårdnadshavare som för närvarande saknar fastställda underhållsbidrag för sina barn inom bidragsförskottssystemet har en sjukpenninggrundande inkomst över 100 000 kr. per år, vilket är genomsnittsinkomsten för gruppen ensamstående vårdnadshavare. Av de 28 000 vårdnadshavarna med noll-avtal (varav drygt 7 000 är gifta) kan c:a 13 000 beräknas vara ensamstående vårdnadshavare och dessa har ungefär 18 000 barn i sina familjer. Utifrån den redovisade statistiken kan det uppskattas att omkring hälften av dessa barn eller c:a 9 000 barn med nollavtal lever i med ensamförsörjarhushåll inkomster över genomsnittet inom gruppen. Med stöd av samma statistik kan det också beräknas att c:a 74 procent av de vårdnadshavare som saknar underhållsbidrag för sina barn bara har ett barn i sin familj. Detta innebär att ungefär 11 000 av de förut nämnda 18 000 barnen som saknar underhållsbidrag i ensamförsörjarhushållen lever i enbarnsfamiljer. som framgår av våra beräkningar för olika typhushåll i del III av betänkandet uppnår ett ensamförsörjarhushåll med endast ett barn en skälig levnadsstandard redan vid en årsinkomst kring 100 000 kr. (Del III av kommitténs betänkande publiceras i februari-mars 1990).

Enligt vår mening visar dessa uppgifter med all tydlighet att det saknas anledning att särskilt prioritera gruppen vårdnadshavare med noll-avtal i bidragshänseende. Att utforma ett ekonomiskt stöd med

utgångspunkt från noll-avtalen är därför olämpligt. De särskilda behov som kan finnas hos enskilda vårdnadshavare inom denna grupp bör istället lösas selektiva stödåtgärder av bl.a. det slag vi genom presenterat i avsnitt 3.2.6.

För flertalet ensamstående vårdnadshavare, eller uppskattningsvis för drygt 80 procent, ger det särskilda barnbidragstillägget en icke obetydlig förbättring av ekonomin. Detta gäller speciellt de 75 000 barn till ensamstående vårdnadshavare som idag inte får något samhällsstöd i form av utfyllnadsbidrag. Det nya föreslagna bidraget innebär för dem ett nettotillskott i hushållsekonomin med 600 kr. barn och månad, dvs. 750 kr. minskat per med 150 kr. för den ensamförälderreduktion som dessa hushåll erhåller idag men som försvinner genom det Härtill ska också läggas den höjning av nya bidraget. bostadsbidraget som blir ett resultat av vårt förslag om att underhållsbidragen och det nya särskilda barnbidragstillägget inte ska beaktas i underlaget för beräkningar av bostadbidrag, vilket idag sker beträffande underhållsbidrag upp till ett belopp motsvarande ett bidragsförskott. Bostadsbidraget kan därför i genomsnitt beräknas bli minst 165 kr. högre månad för de vårdnadshavare som erhåller varje bostadsbidrag. Detta berör flertalet ensamstående vårdnadshavare eller c:a 74 procent av dessa hushåll.

När det gäller de ensamstående vårdnadshavare som idag uppbär utfyllnadsbidrag inom blir nettoeffekten av det bidragsförskottssystemet beroende av det utfyllnadsbidrag som för nya bidraget närvarande utgår i varje enskilt fall. Med hänsyn till att år 1989 i genomsnitt var utfyllnadsbidraget 530 kr. varje månad och att ungefär

ensamförälderreduktionen uppgår till 150 kr. per månad, kan det dock uppskattas att det nya bidraget innebär ett genomsnittligt nettotillskott för denna grupp med ungefär (750- 70 (530+150))=) kr. per barn och månad i förhållande till nuvarande samhällsstöd. Härtill ska också den förut läggas nämnda höjningen av bostadsbidragen med 165 ungefär kr. per månad som följer av förslaget och som också kommer flertalet här berörda ensamstående vårdnadshavare till godo.

Förslaget om ett bidrag till vissa vårdnadshavare i ombildade flerbarnsfamiljer motverkar de mer

betydande olägenheter som kan orsakas av de

tröskeleffekter som uppstår när den ensamstående vårdnadshavaren förlorar det särskilda

barnbidragstillägget vid ombildning av Det

familjen. föreslagna bidraget hjälper samtidigt situationen upp för de ombildade som kan anses familjer ha behov av ett särskilt stöd. Genom att bidraget b1.a. är inkomstrelaterat får det vissa i marginaleffekter inkomsthänseende.

Bidraget kommer uppskattningsvis att till utgå c:a 1 000 ombildade familjer. Bidraget uppgår till högst 400 kr. per barn och månad. Eftersom flertalet nu berörda ombildade sannolikt har familjer bostadsbidrag idag bör de samtidigt också få del av den höjning av med bostadsbidraget lägst 165 kr. per månad som blir en av våra En följd förslag. ombildad trebarnsfamilj med låga inkomster och större utgifter för kan således underhållsbidrag genom barnbidragsmodellen få ett stöd med ungefär 1 365 kr. per månad. Om vårdnadshavaren inte är gift med sin nya partner ska dock 150 kr. avräknas från detta belopp, vilket motsvarar värdet av

ensamförälderreduktionen som slopas den genom

I förhållande till förslagna barnbidragsmodellen. nuvarande där bidragsförskottssystem, kan till samma familj med utfyllnadsbidrag idag utgå kr. månad (år 1989: 930 x 3), innebär högst 2 790 per ett samhällsstöd för familjen. det nya bidraget lägre det bidraget når dock familjen upp Genom föreslagna levnadsstandard jämförbar med andra till en skälig

tvåvuxenhusháll.

med endast ett eller två Ombildade familjer barn får inte del av de nya underhållsberättigade och förlorar således det utfyllnadsbidrag bidragen som de idag erhåller. En och ensamförälderreduktion där vårdnadshavaren inte har ombildad tvåbarnsfamilj med sin kan härigenom högst gift om sig nye partner till 2 110 kr. i månaden i samhällsstöd förlora upp med maximalt belopp och om utfyllnadsbidrag utgår ensamförälderreduktionen beaktas (1989: 930x2+l50). inkomster bör den dock få del av Om familjen har låga av med 165 kr i månaden den höjning bostadsbidraget som av våra förslag och därigenom kompenseras följer det samhällsstöd som inte längre utgår. Ett en del av kommer desutom att utgå under särskilt övergångsstöd i samband med barnbidragsmodellens införande ett år Även om nu nämnda familjer får (se avsnitt 3.4.6). får de i allmänhet en ett mindre samhällsstöd situation än de familjer som gynnsammare ekonomisk kommer i fråga för de föreslagna nya bidragen.

till samhällsstöd i form av förskott på Rätten ska tillkomma alla fastställda underhållsbidrag till underhållsberättigade barn. vårdnadshavare Risken för likviditetskriser vid utebliven betalning kan härigenom minskas. Förskottet av underhållsbidrag tänkas få en större betydelse för de kan i framtiden

ombildade familjerna, vilka i allmänhet har visat sig ha en sämre ekonomisk buffert än i kärnfamiljerna (se avsnitt 2.6).

3.4.7.2 Jämförelser av levnadsstandarden vid nuvarande stödsystem respektive den föreslagna modellen

I de följande bilderna (nr 1-6) visas de effekter som det föreslagna särskilda får barnbidragstillägget för ensamförsörjarhushållens ekonomi jämfört med nuvarande levnadsstandard vid olika inkomstnivåer. I bilderna 7-8 redovisas därefter de motsvarande effekterna av det föreslagna till vissa bidraget ombildade flerbarnsfamiljer.

Bild 1 Ensamförsörjarhushállen fördelade gå inkomster och barnantal

250001 U1

å

GO

zoom-ä

Müñøä

7”

15000-

10000- \

Å \\\§

4\°\\\

5000-\

w°

g

\\\\

0%.

. . . .

88888888888§§

| Lodrätt anges antalet hushåll och Anmärkning: olika årsinkomster. Barnantalet i hushållen vågrätt har markeringarna ovan till höger. angetts enligt Kommundata 1989 avseende 1987 Källa: maj års inkomstförhállanden 1: i bilden visar att Bild stapeldiagrammet i ensamförsörjarhushållen år 1986 låg medelinkomsten 85 000 - 115 000 kr. per år. Omkring 95 mellan av hade årsinkomster procent ensamförsörjarhushållen kr. märkbara förändringar har under 120 000 Några inte noterats för senare år.

Läsanvisning för de följande bilderna

Effektbeskrivningen omfattar dels fall där

underhållsbidrag helt saknas dels situationer där

underhållsbidrag utgår med i genomsnitt 400 kr. Därigenom har de mera intressanta

hushållssituationerna täckts Eftersom flertalet upp. barn ändå har något och underhållsbidrag idag underhållsbidragen (med beaktande även av noll-avtalen) i genomsnitt låg 400 kr. på ungefär per barn och månad inom bidragsförskottssystemet år 1989, bör den bild som utgår från ett underhållsbidrag på 400 kr kunna anses vara mest för representativ en relevant jämförelse med nuvarande

bidragsförskottssystem.

Längs den nedre vågräta axeln i bilden anges olika årsinkomster medan den lodräta axeln (längst till vänster i bilden) visar vad hushållen per familjemedlem räknat i konsumtionsenheter har kvar att leva på eller har i underskott per månad, beroende på om de hamnar över eller under

noll-linjen, som delar grafen mitt av och som är lika med den skäliga levnadsnivån. De diagonala kurvorna representerar olika barnantal i hushållet och har

specificerats längst upp till höger i bilden. Med stöd av detta kan vi t.ex av bild 2 konstatera att ett ensamförsörjarhushåll med ett barn en idag uppnår skälig levnadsnivå för varje familjemedlem vid en årsinkomst på ungefär 102 000 kr. Beräkningarna grundas på socialbidragsnormerna enligt socialtjänstlagen och avser de ekonomiska

förhållandena för år 1989.

Bild 2 Nuv. levnadsstandard/ fam.medl.i hushåll med ensamstående vårdnadshavare

Bidrogsftârsiaott (SOS r.0rm)

E-idroçsfcrrskoxt 950 kr per barn/mån 2000-

ifiii

1000- W

_g-ici-G

-1000-

-2000 .. . ... .. ... ... ... .. ... ... OOCOCCOO 0000000 OO O OOOCCO CCOCCOCOSOOCCOCOSGOSOSCOOOCO ?NOK:SÅNOGSD?NOQQVNOClDgNCDOVOJO vmvm DDNhNFNU-C-DOD t/“Ovâvcv ?QIYJIDDDFFCUGOOOHHNNÖÖ??IDLPLECCF ______- _ _ _ _ _---_ B11d 3 - 6 Levnadsstandard/ fam.med1. genom särskilt barnbidragstillägg

3. Underhállsbidrag finns med 400 kr./mån.

Bombidrogsunodell (SoS norm)

Sornbidrogstillögg 750 kr + 400 Lr (UHBUper bcrn/nwön om).

iiiii

1000-

.4 . .- .. 4 - .. . - - -

54000 58800 63600 (38400 73200 78000 82800 97200

102000 106800 111600

4. Underhållsbidrag saknas

BQrnbidrGgSNCmieII (SOS norm)

Barntüdrogsünögg 750 kr per born/nwén 2000

visum»

. .. . .. . .. . ,1 . .. . .. . .. 1 .. . .. . C000OOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOCOO COCOOOOCOOOOCOOOOCCOOCOCOCOC ?CIOD10?NODDVCNOWCOVNOQOWNOCCDVOIO v0vmnmfämNhNl-NtøF-QwCDOLOOIOOQGVOW QvIOlD0iSl*l*Q®OäC:COHHNNNKQVVWIRICOCCF - _..-.__ _.._ -.__ -.._ _

5. Skillnader i levnadsstandarden beroende barnets på ålder i en enbarnsfamilj. finns med Underhállsbidrag 400 kr.

BOFHÖiÖFGQSIWWOÖGH (SOS norm)

Bornmdrogsüuögg 750 kr + 400 kr(UH8) per born /nwön 0 -r-Sår -E-a a år -h- 12-15 år

- -1 - - - -

102000 106500 111600 116400 121200

6. Som i bild 5 men underhållsbidrag saknas

Bornbidrogsznodell (SoS namn)

Eonwbmrogsünögg 750 kr per born/nwån -+- 13 âr G00då_ 5 ar 4G* ,_ -w- 12-15 ar

//aáá

333- ,,//*“” ,CJ 200-

////::::Z:j:////Ez

I - v - - .. - O O O O 5D N

82600 92400 102000 106800 111600 116400 121200

f* i* D Oá

Kommentarer till bilderna 2-6

Bild 2: har gjorts med utgångspunkt Beräkningarna från de fall där fullt utgår eller utfyllnadsbidrag där utgår med högst motsvarande underhållsbidrag (år 1989 var det lika med 930 kr). belopp

Av bilden framgår att de genomsnittliga med årsinkomster mellan ensamförsörjarhushållen 80 000 - 130 000 kr för närvarande ligger under eller

nära vad som kan anses som skälig levnadsnivå. mycket räcker inte till att täcka basutgifterna i Pengarna hushållet eller precis till att täcka dessa ganska

utgifter.

med t.ex två barn och Ett ensamförsörjarhushåll 116 400 kr har idag ett underskott med årsinkomsten 45 kr. och månad sedan de ca per familjemedlem inklusive bostadskostnaden nödvändigaste utgifterna

är betalda. Härtill kommer för utgifter semesterresor, bilreparationer, andra försäkringar än hemförsäkring, arbetsluncher o.dyl. som inte beaktas i socialbidragsnormerna. Det är därför viktigt att understryka att det förhållandet att man har några hundra kronor över att leva

på per familjemedlem inte

är detsamma som att man har ett egentligt överskott i ekonomin som kan användas för lyxkonsumtion, sparande e1.dyl.

Om samma ensamförsörjarhusháll bara har t.ex 87 600 kr i årsinkomst uppkommer ett underskott med 444 kr/familjemedlem. Har däremot hushållet endast ett barn blir den ekonomiska situationen genast gynnsammare och underskott till 257 kr. begränsas per familjemedlem och månad sedan de nödvändigaste utgifterna betalats.

Bilderna 3 och 4: Bilderna visar att det särskilda

barnbidragstillägget medför att den förut nämnda

familjen med en ársinkomst 116 400 kr och på två barn får ca 250 kr kvar per familjemedlem när underhållsbidrag finns (400 kr./barn) och när sådant inte finns ett underskott med 207 kr per familjemedlem.

Láginkomsttagarfamiljen med 87 600 kr i ársinkomst

och samma antal barn som i fall föregående får i sin tur, när finns

underhållsbidrag (400 kr/barn), ett

underskott med 149 kr. per kr familjemedlem (295 mindre i underskott än i Saknas nuläget). underhållsbidrag får familjen ett underskott med 606 kr per familjemedlem (underskottet ökar alltså med 162 kr i förhållande till nuläget). Tillkomsten av ett förhållandevis lågt underhållsbidrag resulterar dock till att det särskilda

ett bättre resultat för barnbidragstillägget ger än vad som är möjligt med ett maximalt familjen enligt nuvarande utfyllnadsbidrag bidragsförskottssystem. Om samma lågbara har ett barn, så medför det inkomsttagarfamilj att får ett underskott med nya bidraget familjen kr när underhållsbidrag finns 37 per familjemedlem (400 kr/barn) (220 kr mindre än i nuläget). Utgår inte underhållsbidrag för barnet medför det nya att man får ett underskott med 334 kr per bidraget (77 kr mer än i nuläget). familjemedlem

Bilderna 5 och 6: Beräkningarna har gjorts på samma i de bilderna. Av bilderna ser vi sätt som föregående hur effekterna av det särskilda barnbidragstillägget varierar beroende barnets ålder i en på enbarnsfamilj med ensamstående vårdnadshavare. Enligt kommentarerna till bilderna 3 och 4 hade t.ex. med 87 600 kr i årsinkomst låginkomsttagarfamiljen ett underskott med 37 kr och ett barn genomsnittligt och månad när underhållsbidrag per familjemedlem Om hänsyn också tas till barnets finns (400 kr/barn). i stället den att familjen med ålder blir situationen barn i tre-årsåldern får 135 kr kvar att leva på ett och månad sedan skäliga per familjemedlem betalats, medan en familj med ett levnadskostnader barn i fem-årsåldern eller i tolv till femton-årsåldern får ett underskott på 37 kr ett överskott med 14 kr per familjemedlem respektive Om underhållsbidrag saknas uppkommer ett och månad. med 161 kr för den första familjen samt underskott med 334 kr 282 kr för de båda andra respektive Det är dock att notera att detta familjerna. viktigt avser ett vid vissa bestämda endast typfall Som av avsnitt 2 synes årsinkomster. framgår att med äldre barn har generellt sett gälla familjer

en genomsnittligt högre inkomststandard än småbarnsfamiljerna. Detta gäller enligt SCB särskilt familjer med 16-17-åringar. (Se avsnitt 2.6, diagram 7-8).

Bild 7

Nuvarande levnadsstandard/famnjemedlem för

vårdnadshavare i ombildade familjer

ombildod familj (SOS norny) Bidrogsföskott,

950 kr. per born (Ke.) _+- 4000 1 / -a- N Ã/ LO

3000 - th

UV 48

2000 -

1000 -

| | | u u u | u u › u u u a -1000 #1 c x u u u v u r O O O C 0 O CJ 0 O O O 0 O 0 0 O O O O O O 0 O O O O 0 G 8 C O O O O O O O O O 0 O O O 0 O O O 0 (D N GDv O (D N Q v- 0 GDN ODå 0 5D O v O I:) N m v (0 N N v- O O O O) O: O D D 1- t* §0 (D (D II) |D ti 2 v- n v* N O 2 IO LD I D 0 I* ID D O? C H N (O V ID KDt* Q O: O (W FJ v* v1 -1 -4 F1 N N N N N N N N N N F) V) (U F) (V) (V) FJ

Bild 8

genom bidraget till Levnadsstandard/familjemedlem

ombildade flerbarnsfamiljer (ingående och vissa

underhållsbidrag har inte beaktats) utgående

Reducerot ombildod familj (S08 namn)

bidrog

ODJZCIOJECIO, resp. 2000 kr per barn (ha) _i_ ›..

40007 IQ

/Å z

_.,__

03-503

3000-

Z 4-/

/*// /9

2000- /Eøe/â 1

/

/1/ »sm/GÅ /_,_.

1000 z

2/2/9 /4-**-» ,a/V -27/1

* ° 0

-1000 llllllll I_IIIIIIII|II| OÖOCGOGCGCCGCCCOCCGCGODC CCCCGGGCÖÖOCGCOGOCGCCOCC “UVÖLDCQ@VCCDK\IWWCCDNQVÖKDKV®TQKD OOG®G)@®®K*l*(0IOKD|D|DWVQC)KÖNPJWV* @I*$@°ic*C-ICTVLÖ$DK“NGJÖNVÅTIÖCK*Q V|***'*'*NC\ZCVCVKVÖINNNNU3W)FJVJVJÖUFJVIUU

Kommentarer till bilderna 7-8

Bild 7:

Beräkningarna har gjorts på samma sätt som för bild 2. Av bilden framgår att várdnadshavarna i de ombildade familjerna generellt sett har en betydligt bättre levnadsstandard per än i familjemedlem ensamförsörjarhushållen (jämför med bild 2).

En vårdnadshavare i en ombildad med en familj sammanlagd årsinkomst på 228 000 kr (vilket ungefär motsvarar en genomsnittlig heltidslön för en manlig LO-arbete plus en 75-procentig deltidslön för en kvinnlig LO-arbetare) och ett underhállsberättigat barn har idag kvar ca 1 333 kr och per familjemedlem månad sedan de nödvändigaste inklusive utgifterna bostadskostnaden är betalda. Om samma har två familj underhållsberättigade barn har de kvar 754 kr per familjemedlem och månad och om de har tre eller fyra underhållsberättigade barn, 416 kr respektive 530 kr per familjemedlem och månad.

om en ombildad familj har en årsinkomst sammanlagd på 256 800 kr (vilket ungefär motsvarar två genomsnittliga heltidslöner för en manlig och en kvinnlig LO-arbetare), så har man kvar följande belopp per familjemedlem och månad sedan de nödvändigaste utgifterna och bostadskostnaderna är betalda, när det i familjen finns ett underhállsberättigat barn: 1 910 kr, två underhállsberättigade barn: 1 234 kr och när det finns tre eller fyra barn: underhållsberättigade 771 kr respektive 828 kr.

Bild 8:

Av bilden framgår att ombildade en- och med tidigare nämnda ársinkomster tvåbarnsfamiljer behåller en levandsstandard (och särskilt skälig även när de inte längre får bidrag enbarnsfamiljen) utan detta till ombildade familjer med begränsats minst tre underhállsberättigade barn. Vid inkomsten 228 000 kr för sålunda enbarnsfamiljen kvar ca 879 kr

familjemedlem och månad sedan de nödvändigaste per inklusive bostadskostnaden betalats och utgifterna får ett underskott med 6 kr per tvåbarnsfmiljen och månad. Om den sammanlagda inkomsten familjemedlem är 256 800 kr får man kvar 1 456 kr i enbarnsfamiljen och 475 kr i tvåbarnsfamiljen per familjemedlem och

månad.

Med av det bidraget till vissa hjälp föreslagna ombildade flerbarnsfamiljer får även tre- och med nämnda ársinkomster en flerbarnsfamiljer tidigare levnadsstandard. Vid en förhållandevis skälig ársinkomst 256 800 kr får man kvar sammanlagd på och månad när det i följande belopp per familjemedlem finns tre underhállsberättigade barn: 101 familjen barn 77 kr och fem kr, fyra underhållsberättigade 334 kr. Om inkomsterna underhållsberättigade-barn till 228 000 kr får tre- och uppgår ett underskott på 142 kr fyrabarnsfamiljerna 122 kr familjemedlem och månad (vilket respektive per är än motsvarande underskott för andra lägre tvåvuxenhushåll med samma inkomster) samt 132 kr kvar per familjemedlem och fembarnsfamiljen månad.

3.4.7.3 Andra effekter för enskilda

lnxeskârupå 1a; 2v_f2m111e§i:u2ti°2

Förslaget om ett särskilt innebär barnbidragstillägg att en ensamstående vårdnadshavare som flyttar ihop med en annan vuxen person under äktenskapsliknande förhållanden (ny partner) förlorar bidraget.

Det kan ifrågasättas i vad mån risken att förlora bidraget medför att den ensamstående vårdnadshavaren och dennes nye partner kommer att dra för att sig flytta ihop och således få en negativ inverkan på deras val av familjesituation. Om vårdnadshavaren förlorar bidraget blir det i praktiken den nye partnern som kommer att få kompensera bortfallet genom sina inkomster. Detta skulle kunna tänkas försvåra för den ensamstående vårdnadshavaren att ombilda sin familj.

Det är dock viktigt att att en understryka ny partner redan idag har anledning att räkna med att få dela det ekonomiska ansvaret för den ensamstående vårdnadshavarens familj om de flyttar tillsammans. Av föräldrabalkens regler (7:5 FB) följer att nämligen en styvförälder i vissa fall har en subsidiär underhållsskyldighet mot styvbarn.

Det är också värt att notera att några särskilda lásningseffekter till viss familjesituation inte har uppmärksammats beträffande andra idag befintliga familjestöd som i så fall också borde inverka på människors val av familjesituation. Bostadsbidraget dras t.ex. i flertalet fall in när en ensamstående vårdnadshavare flyttar ihop med en ny partner, eftersom hushållet då får två inkomster. Därför har

endast ca 10 procent av de ombildade familjerna Barnomsorgskostnaderna ökar också bostadsbidrag idag. och ensamförälderreduktionen upphör om man kraftigt ingår äktenskap.

Å andra sidan kan man inte bortse från att förlusten av flera vid ett och samma tillfälle till sist bidrag kan komma att medföra att den ensamstående vårdnadshavaren drar sig för att ändra sin Ett högt bidrag kan med andra ord familjesituation. till låsningseffekter. Det kan också öka ge upphov risken för missbruk av bidragen.

En för alla bidrag måste dock grundläggande princip vara att de bara ska utgå under den tid de rimligtvis faktiskt behövs. Om stödbehovet förändras ska justeras i motsvarande mån. Annars bidragen givetvis kommer att ges även i situationer där det inte bidrag är fördelningspolitiskt motiverat. Principen längre om lika behandling av i praktiken likvärdiga skulle i så fall också familjesammansättningar En möjlighet att undvika eventuella äventyras. är helt enkelt att lämna ett lägre låsningseffekter samhällsstöd, men ur socialpolitisk synvinkel kan det inte heller vara en rimlig lösning att begränsa enbart av denna anledning. Det är alltså bidraget svårt att finna en rimlig lösning på de problem som kan att olika bidrag eventuellt får uppkomma genom för hur människor planerar sin betydelse familjesituation.

Vi tror dock inte att det särskilda i kommer att ha någon större barnbidragstillägget sig inverkan hur den ensamstående vårdnadshavaren på att leva, utan de läsningar till väljer som eventuellt uppstår kan nog familjesituationen

oftast härledas till andra förhållanden. Det går t.ex. inte att bortse från att det, oavsett den ekonomiska situationen, i praktiken kan antas vara svårare för en vårdnadshavare med flera barn att ombilda sin familj på grund av barnantalet. För ensamförsörjarhushållen med ett barn som är de flesta till antalet (ca 63 procent), är det särskilda barnbidraget dessutom så förhållandevis marginellt att det i sig knappast kan föranleda att den ensamstående vårdnadshavaren avstår från att ombilda sin familj. Vi tror att detta också i stort sett gäller för tvåbarnsfamiljerna (ca 32 av alla procent ensamförsörjarhushåll). Bortfallet av samhällsstödet till vårdnadshavaren bör i dessa fall normalt kunna kompenseras genom att ytterligare en inkomsttagare tillkommer i familjen i samband med och ombildningen genom att bostadskostnaderna och de löpande hushållskostnaderna kan delas. För de få procent återstående ensamförsörjarhushållen (ca 5 procent), dvs. tre- och flerbarnsfamiljerna, det utgör särskilda dock ett barnbidragstillägget mycket väsentligt tillskott till hushållsekonomin. Som tidigare nämndes kan det dock antas att flerbarnsfamiljerna redan idag av andra skäl har problem med att ändra sin familjesituation. När det gäller tre- och föreslår vi ändå flerbarnsfamiljerna att särskilda bestämmelser bör i om gälla fråga bidraget för att bl.a. minska av allt för uppkomsten kraftiga tröskeleffekter i samband med ny familjebildning (se avsnitt 3.4.4 med om ett förslag bidrag till vissa ombildade flerbarnsfamiljer).

De personer som flyttar med en ensamstående ihop vårdnadshavare är i många fall underhållskyldiga sedan tidigare. De skulle därför, om det särskilda barnbidraget dras in, genom ombildningen av familjen

tänkas få en utökad försörjningsbörda. Normalt kunna det emellertid så att hänsyn tas till förhåller sig den nya familjesituation och underhållsskyldiges ökade genom att deras försörjningsbörda, reduceras om de bildat ny familj. underhållsbidrag Deras totala försörjningsansvar bör alltså vanligtvis bli större än för en familjeförsörjare i en inte Snarare är det så att försörjningsbördan kärnfamilj. blir mindre än i en kärnfamilj, eftersom oftast något ensamstående vårdnadshavaren samtidigt brukar få den för sitt barn. Av våra något underhållsbidrag också att den ombildade familjen i typexempel framgår allmänhet fortsätter att ha en högre levnadstandard än även när utfyllnadsbidraget och kärnfamiljen, ensamförälderreduktionen slopas för dem.

tror vi inte heller att det i Sammanfattningsvis kommer att bli särskilt vanligt att den praktiken ensamstående vårdnadshavaren och dennes nye partner sätter ner och en familjeekonomisk revision sig gör de bestämmer för att flytta ihop. Det är innan sig oftast helt andra överväganden som är avgörande, nog behovet att dela sin tillvaro med en annan såsom känna och intimitet etc., precis som vuxen, gemenskap när människor i allmänhet flyttar samman och bildar Och även om vårdnadshavaren och den nye familj. vore av det beräknande slaget, skulle en partnern ekonomisk ändå till slut visa att det i kalkyl är att leva tillsammans än ensam. allmänhet billigare Bostadskostnaderna och de löpande hushållskostnaderna

kan delas och tvåföräldershushållets Detta framgår också av stordriftsfördelar utnyttjas. våra De som undantagsvis skulle typexempel. personer kunna drabbas av mera betydande ekonomiska lägenheter

vid en bör anses familjeombildning, tillräckligt kompenserade genom vårt förslag om ett till bidrag vissa ombildade flerbarnfamiljer (avsnitt 3.4.4).

Eoatekiesne 1269 myadighese: 2-12-

Förslaget om särskilt innebär barnbidragstillägg att samhällsstödet blir mera och överskådligt lättbegripligt för vanliga människor. Man kan själv utan större svårigheter räkna ut det stöd man är berättigad till. Rättssäkerheten blir härigenom bättre än idag för den enskilde.

Genom att det särskilda barnbidragstillägget inte är inkomstprövat behöver den ensamstående vårdnadshavaren inte utsättas för att få sin ekonomi närmare granskad. Ett i viss mån integritetskränkande moment i förhållandet mellan enskilda och myndigheter kan därigenom undvikas.

Förslaget om ett bidrag till vissa ombildade flerbarnsfamiljer är å andra sidan ett relativt komplicerat bidragssystem med en individuell behovsprövning utifrån inkomster och underhållsbidrag. Detta förutsätter en mera ingående granskning av försäkringskassan av bidragsansökningarna och behovet av kommunicering mellan myndigheter och de enskilda blir därför större i dessa ärenden. Eftersom detta bidragssystem endast berör cza 1 000 familjer kommer dock denna handläggning att bli ytterst begränsad till sin

omfattning.

Ln1e5k2n_På gnéeshållsäiéreg

I och med att den direkta kopplingen mellan

samhällsstödet och underhållsbidraget slopas genom det särskilda barnbidragstillägget, underlättas att få fastställt ett rättvisande möjligheten Vi räknar med att vårdnadshavarna underhållsbidrag. i ombildade familjer) blir mera (speciellt av hur underhållsbidraget bestäms och intresserade i sin tur får en betydelse, kanske att detta positiv främst i de fall där inget underhållsbidrag alls

genom att åtminstone något utgår idag, fastställs. Ungefär vart tionde underhållsbidrag underhållsberättigat barn saknar idag Vi tror att denna siffra kommer att underhållsbidrag. att underhållsbidraget får förändras positivt genom en betydelse i fortsättningen. självständigare

kan det nu sagda medföra att Samtidigt blir något mera underhållsbidragsfrågan och leda till ett ökat antal processer kontroversiell mellan föräldrarna samt även negativt påverka relationerna mellan barnet och den underhállsskyldige underhållsbidragssystem finns föräldern, om nuvarande dock att riskerna för detta i stort kvar. Vi tror vissa smärre ändringar i sett kan elimineras genom Sådana eventuella underhållsbidragssystemet. kommer att övervägas i annat sammanhang. ändringar

gt; ungerhållsbigrag_f5ikopplat fr§n_sgmhäll§t§dgt

fêrê1§r2r2a_ä2 1 auzasaads system

som ofta finns mellan parter i De intressekonflikter är mindre vanliga när civila processer ska fastställas och bidragsförskott underhållsbidrag

kan erhållas. Föräldrarna har snarare idag ett gemensamt intresse av att underhållsbidraget fastställs så att högsta möjliga utfyllnadsbidrag kan erhållas. Genom sin konstruktion underlättar därför utfyllnadsbidraget för föräldrarna att lösa underhállsfrågan och gör denna mindre fråga kontroversiell vid separationen.

Det är givetvis angeläget att i största möjliga mån minska separationskonflikterna. Om samhällsstödet frikopplas från såsom underhállsbidraget föreslagits beträffande det särskilda barnbidragstillägget, skulle detta kunna tänkas medföra att

underhállsbidragsfrågan åter blir mera kontroversiell och att detta resulterar till uppkomsten av fler konflikter mellan föräldrarna än med nuvarande system. Som tidigare nämnts tror vi dock att riskerna för detta i stort sett kan elimineras.

Det ska samtidigt att inte heller påpekas nuvarande system är helt utan konfliktsanledningar mellan parterna. För att ska bidragsförskottssystemet fungera förutsätts således att vårdnadshavaren bevakar barnets rätt till underhállsbidrag oavsett rätten till bidragsförskott. Annars blir resultatet att kostnaderna övervältras staten. på Försäkringskassan utövar därför idag en viss press på vårdnadshavaren för att få fastställt ett riktigt underhållsbidrag, om kassan anser att ska bidraget justeras. vårdnadshavaren måste sedan i sin tur själv agera gentemot den för att få underhållsskyldige underhållsbidraget ändrat, vilket negativt kan påverka relationerna mellan barnet/vårdnadshavaren och den underhållsskyldige. Om parterna inte kommer överens kan vårdnadshavaren/barnet in i tvingas en osäker domstolsprocess och åsamkas

för att inte riskera att förlora rättegångskostnader Den här konfliktssituationen utfyllnadsbidraget. försvinner förslaget om särskilt genom eftersom samhällsstödet då inte barnbidragstillägg, är beroende av underhållsbidragets storlek. längre

3.4.7.4 Allmänt om effekterna för samhället

âasnäiérâgâsxssemes ä1ir_msr_k2m21st2

det särskilda barnbidragstillägget blir Genom familjestödet inom barnbidragssystemet ytterligare i och med att hänsyn även kommer att behovsanpassat till antalet vuxna i hushållet och inte enbart tas Det är en viktig förbättring av till barnantalet. nuvarande utformning som gör barnbidragssystemets detta system mera komplett.

om särskilt barnbidragstillägg innebär Vårt förslag ska faststsällas i lag vidare att själva bidraget bestämda som ändras efter beslut av till vissa belopp får man i budgetarbetet en riksdagen. Härigenom över kostnadsutvecklingen än med bättre kontroll nuvarande stöd.

21552 §ä:s§ilt_u2pmä2k§a5m2d2 Erisges 1 âamosdaigsgn

mellan ungerhållsbigrag_0gh_bidrags§örskott

färsvinner

inte är Genom att det särskilda barnbidragstillägget underhållsbidraget elimineras ett kopplat till

flertal av de otillfredsställande effekter som finns i det nuvarande och som bidragssystemet även uppmärksammats i kommitténs direktiv.

I dagens system finns det t.ex. inte mot någon spärr att en sänkning av underhållsbidraget till följd av ökade inkomster hos barnet eller vårdnadshavaren kompenseras av utfyllnadsbidrag inom

bidragsförskottssystemet. En god ekonomisk situation hos vårdnadshavaren kan till resultat ge att utfyllnadsbidraget blir större än vad det skulle ha blivit om vårdnadshavaren hade haft en mindre bra ekonomi. Det beror på att underhållsbidragets storlek påverkas bl.a. av vårdnadshavarens ekonomiska situation så att en högre ekonomisk förmåga kan föranleda ett lägre Ett underhållsbidrag. lägre underhållsbidrag gör att kan öka. utfyllnadsbidraget I kommitténs direktiv har att uttryckligen sagts regler bör utformas som gör att denna effekt bortfaller. Genom förslaget om särskilt

barnbidragstillägg uppnås detta resultat.

Likaledes kan i dagens system en av en annan ökning social förmån t.ex. leda till barnbidraget att ett lägre underhållsbidrag fastställs och att utfyllnadsbidraget av denna ökar. anledning Härigenom får alltså staten vid en av en annan höjning social förmån också normalt räkna med samtidigt högre kostnader för Denna effekt utfyllnadsbidrag. bortfaller genom förslaget om särskilt

barnbidragstillägg.

I nuvarande system inte påverkas samhällsstödet direkt av vårdnadshavarens, barnets eller samboendes

förhållanden. Förslaget till särskilt ekonomiska innebär att hänsyn tas till dessa barnbidragstillägg förhållanden.

2v_s2m2äl1§s2ö§es áöz §12 migdse §i§ksn_f§r_mis§b:u5

ellsr_i_p5i2c1p_o§ö:ä2d:aé

kan missbrukas på flera olika Nuvarande bidragssystem Föräldrarna kan t.ex. komma överens om ett sätt. för att få ett större lägre underhállsbidrag Ibland förekommer det att utfyllnadsbidrag. föräldrarna bor tillsammans och ändå uppbär är också utfyllnadsbidrag. Bidragsförskottssystemet för den underhållsskyldige att det så förmånligt finns risk att denne söker sig in i systemet genom

att fingera betalningsförsummelse.

Förlusten av allt för många bidrag på en gång, särskilt om dessa är av viss storlek, kan öka risken för att den ensamstående naturligtvis drar för att lämna korrekta vårdnadshavaren sig om bl.a. sin familjesituation. Detta uppgifter ställer i sin tur större krav på kontrollförfarandet.

tror vi dock inte att det som tidigare sagts kommer att öka risken särskilda barnbidragstillägget i större utsträckning jämfört med för missbruk någon För tre- och flerbarnsfamiljerna utgör idag. ett betydande tillskott i visserligen bidraget vilket kan öka risken för missbruk, ekonomin givetvis sidan är antalet familjer inom denna men å andra Dessutom föreslås särskilda grupp mycket begränsad. i samband med familjebildningar för bestämmelser nya vilket i sin tur också bör något minska denna grupp, en eventuell benägenhet att missbruka systemet.

När det gäller kontrollen av misstänkt sammanboende är detta, som förut nämnts, en som är aktuell fråga också i det nuvarande bidragsförskottssystemet. Risken finns således att vårdnadshavaren felaktigt uppger sig vara särlevande förälder trots att hon/han faktiskt sammanbor med den när underhållsskyldige bidragsförskott söks. På samma sätt som föreslagits för det särskilda kontrolleras barnbidragstillägget denna uppgift idag inom mot bidragsförskottssystemet kyrkobokföring och andra för försäkringskassan tillgängliga uppgifter. Kontrollmöjligheten är lika begränsad vare sig det gäller en underhållsskyldig eller ny partner. Däremot bör det vara mindre vanligt att den bidragsberättigade med den andre flyttar ihop föräldern än med en ny partner. Antalet kontroller kan därför öka med det nya Den av oss bidraget. föreslagna presumtionsregeln om sammanboende, vilken för närvarande används inom bostadsbidragssystemet (se även avsnitt 3.4.3.6 om administrationen och förfarandet) innebär dock samtidigt att bevisbördan för att vårdnadshavaren är ensamstående i flera fall kommer att läggas på sökanden och att det därför kommer att krävas ett mindre kontrollarbete från myndigheternas sida än i nuvarande bidragsförskottssystem. vi tror att man därigenom delvis kan kompensera den kvantitativa av ökning kontrollfall som uppkommer, så att kassornas resursbehov i detta hänseende blir detsamma ungefär som idag. Det ska också nämnas i detta att sammanhang det inom bostadsbidragssystemet, där det föreslagna kontrollförfarandet nu tillämpas, inte uppmärksammats att något större missbruk av bidraget förekommer i det nu redovisade hänseendet.

Det särskilda enkla barnbidragstilläggets utformning kommer samtidigt att begränsa de andra möjligheter

till missbruk av bidraget som idag finns inom och som nämnts inledningsvis bidragsförskottssystemet i detta avsnitt. Antalet kontrollmoment kan därför

göras färre än i nuvarande system.

vår kan omfattningen av missbruket Enligt bedömning därför antas bli mindre eller i vart fall oförändrad det bidraget jämfört med det genom föreslagna nya nuvarande bidragsförskottssystemet och

underhállsbidragssystemet.

135929539552523: 219. Q°E5E°l Ãöåsliünår

Genom att det särskilda barnbidragstillägget inte blir beroende av underhállsbidragets storlek, kan

domstolarna avlastas ett antal onödiga processer, s.k. skenprocesser, där föräldrarna själva egentligen är överens om underhållsbidraget men är osäkra om detta och därför vill ha ett försäkringskassan godtar till för kassans beräkning av domstolsutslag grund storlek. utfyllnadsbidragets

Staten kan spara in kostnader för härigenom i dessa mål och för själva rättshjälp beräkningar som gjorts i domstolsbehandlingen. Enligt samband med Ensamförälderkommittêns arbete till ensamförälderkommittên med en (promemoria och kostnadsberäkning av nuvarande beskrivning Dss 1983:10) och som avser åren handläggningsrutiner, 1981-1982 har statens nettokostnader för rättshjälp och domstolsbehandlingen i samtliga själva beräknats till 15,5 miljoner underhállsbidragsärenden kr 5,3 miljoner kr eller totalt 20,8 respektive noterades att mål som inte miljoner kr. I promemorian av annan anledning än att domstolen ska anhängiggörs storlek förekommer i avgöra underhållsbidragets

mycket liten utsträckning och därför inte beaktas i undersökningen. Vanligast är att underhállsbidragen prövas i samband med andra familjerättsliga frågor. I enkätundersökningar som senare gjorts har om frågan i vilken omfattning s.k. skenprocesser förekommer beträffande fått

underhållsbidragsfrågan ett osäkert

svar och det är därför svårt att uttala sig om i vilken omfattning sådana processer förekommer idag och vad de kan beräknas kosta samhället. Utifrån tidigare gjorda beräkningar av vad

underhállsbidragsärendena totalt kostar samhället bör det kunna vara att rimligt grovt uppskatta att staten sparar i vart fall ett kr par miljoner genom att de s.k. skenprocesserna i

underhållsbidragsärendena

förlorar sin betydelse till av följd det särskilda

barnbidragstillägget.

Eaøsråogez §02 2355553! âtädskbli: :ägt: åraiéas

Förslaget om särskilt

barnbidragstillägg innebär att

ca 87.000 barn (till ca 67.000 vårdnadshavare) i ombildade familjer förlorar det nuvarande samhällsstödet. Av dessa får dock cza 3 000 barn (till c:a l 000 vårdnadshavare) i stället del av det föreslagna bidraget till vissa ombildade

flerbarnsfamiljer. Barnen i de övriga ombildade familjerna ersätts av ca 75.000 barn (till ca nya 53.000 vårdnadshavare) i ensamförsörjarhushåll som idag är utanför

bidragsförskottssystemet. Det

särskilda kan

barnbidragstillägget beräknas totalt

komma att omfatta ca 230.000 barn till ca 170.000 ensamstående vårdnadshavare eller ca 30.000 färre barn än i

bidragsförskottssystemet (som för

närvarande omfattar ca 260.000 barn).

internationellt perspektiv kan Även om det i ett för att antalet ensamstående hållas troligt kommer att fortsätta att öka något, vårdnadshavare vissa tecken på att det i finns det dock samtidigt en viss stabilisering av denna grupp på Sverige skett har t.ex. nuvarande nivå. Inom bostadsbidragssystemet vårdnadshavare i stort sett antalet ensamstående sedan år 1975. Andelen barn som är varit oförändrat också ligga på en i inblandade i separationer synes oförändrad nivå under senare år (c:a stort sett år). Vi har därför i våra 30 000 barn varje från att antalet ensamstående beräkningar utgått kommer att vara ungefär detsamma som vårdnadshavare heller att det kommer att ske idag. Vi tror inte i hur barnen är några väsentliga förändringar mellan olika familjestorlekar inom gruppen. uppdelade

Elit

ênéeleg _IzayukåldsråezuepsrLlé-üjlz

prgcgntugllt_sgtt lägre ingm_dgt_s§r§kilga bârabidsaassilläsges ênjeom auxazaads åtädâyâtsm

för närvarande tills barnet Bidragsförskott utgår Därefter kan det förlängas till högst fyller 18 år. 20 år när barnet studerar.

barnbidragstillägget kommer Det föreslagna särskilda att endast tills barnet att i normalfallet utgå här kommer det dock finnas en fyller 16 år. Även i studiefallen tills möjlighet till förlängning barnet fyller 20 år.

således vissa förändringar i Det bidraget medför nya nuvarande stöd för barn i förhållande till eftersom de inte får ett åldersgruppen 16-17 år, annat än när de studerar och uppfyller fortsatt stöd villkoren för förlängt flerbarnstillägg.

Åldersgruppen 16-17 år utgör idag ca 17 procent av

alla barn inom bidragförskottssystemet (i åldern 0-20 år). Totala antalet underhållsberättigade barn till ensamstående vårdnadshavare uppgår till ca 247.000 (se avsnitt 3.2.3.2). Utifrån åldersfördelningen inom bidragsförskottssystemet kan ensamförsörjarhushållens barn i åldersgruppen 16-17 år uppskattas till ca 42.000 barn. Av dessa barn har vi lågt räknat med att ungefär 28 procent eller 12.000 barn inte kommer att omfattas av det särskilda barnbidragstillägget, eftersom de inte uppfyller villkoren för förlängt flerbarnstillägg. Detta antagande stöds också av statistik från bidragsförskottsregistret, som visar en markant reducering av antalet barn inom bidragsförskottssystemet från den tidpunkt förlängt bidragsförskott istället utgår. Det är bara ca 6.000 barn som har förlängt bidragsförskott i åldern 18-20

år. Åldersgruppen dessförinnan som har vanligt

bidragsförskott, 16-17 år, uppgår däremot till ungefär 41.000 barn. Ca 35.000 barn försvinner alltså från bidragsförskottssystemet efter det att det vanliga bidragsförskottet upphör att utgå efter fyllda 18 år. Denna siffra kan enligt vår mening bara till en mindre del hänföras till skillnader i storleken på åldersgrupperna totalt sett i landet.

§lla_barn §ill_ensgm§tåegdg vå5dgagsQava5e_i

åldsrâggugpsrtlå-zojis äommsaiats et: emâastsaax

éez särâkiléabârabádrasssilläggas

Antalet ensamstående vårdnadshavare och deras barn i det nya systemet ska också minskas med de barn i åldersgruppen 18-20 år som idag finns utanför

och som inte studerar och bidragsförskottssystemet därför inte uppfyller de nya villkoren för förlängt särskilt barnbidragstillägg.

Enligt tillgänglig statistik uppgår antalet underhållsberättigade ungdomar i åldern 18-20 år till ensamstående vårdnadshavare till ca 13.000. som tidigare nämnts framgår vid en jämförelse med bidragsförskottet, för vilket i stort sett gäller samma villkor för förlängt stöd, att det bara är 6.000 barn av totalt 232.500 som har förlängt bidragsförskott i åldern 18-20 år. Vi tror att proportionen blir ungefär densamma i det särskilda barnbidraget. Detta innebär att ca 7.000 barn av totala antalet underhållsberättigade barn till ensamstående vårdnadshavare, 247.000, i åldern 18-20 år kan beräknas komma att få förlängt särskilt medan ca 45 procent eller 6.000 barn till barnbidrag, ensamstående vårdnadshavare i samma åldersgrupp (av de totalt 13.000 barnen i åldern 18-20 år) inte kommer att omfattas av det bidraget eftersom de nya inte studerar.

Mot bakgrund av detta har vi uppskattat att det särskilda barnbidragstillägget kommer att omfatta totalt ca 229.000 barn (247.000 reduceras med 12.000 6.000 barn i åldersgrupperna 16-17 och respektive 18-20 år).

Eftersom det finns ca 1,39 barn i genomsnitt per ensamstående vårdnadshavare kan reduceringen med 18.000 barn beräknas motsvara ca 13.000 ensamstående vårdnadshavare. Ca 63 procent av de 18.000 barnen eller 11.000 barn kan antas ingå i med endast ett barn och ensamförsörjarhushåll motsvarande antal ensamstående vårdnadshavare blir

därför inte aktuella för det särskilda barnbidraget. Av bl.a. detta skäl har vi att

uppskattat det

särskilda barnbidragstillägget kommer att omfatta högst 170.000 ensamstående vårdnadshavare av samtliga ca 178.000 ensamstående vårdnadshavare i landet.

3.4.7.5 Statens utgifter för stödet själva

åäisåilt_bErEbidEa2$Eil1ä9S

I föregående avsnitt har antalet barn som kommer att omfattas av det särskilda barnbidragstillägget uppskattas till ca 230 000.

Statens utgifter för det särskilda barnbidragstilllägget (exklusive administrationskostnaderna) kan därför beräknas till

(230.000 x 750 kr/mån x 12 =) 2 070 kr miljoner varje år.

Den för barnbidragstillägget föreslagna spärregeln för vårdnadshavare med högre inkomster kan beräknas beröra ca 1 700 ensamförsörjarhushåll med 2 000 drygt barn. Spärregeln kan antas reducera de förut nämnda utgifterna för bidraget med 10-15 kr omkring miljoner för varje år.

§iQfâ9_ti1l 11552 Emäildâdå ÃaEiljEr

Det finns för närvarande 90 000 ombildade omkring familjer i landet. Av dessa har 10 ungefär procent eller 9 000 ombildade så inkomster familjer låga att de är berättigade till Det är denna bostadsbidrag. grupp ombildade familjer som främst bör komma ifråga för det föreslagna bidraget. om Bidraget utgår dock,

för inkomstnivåer som än med något lägre belopp, högre än inom ligger betydligt kommer därför och bostadsbidragssystemet. Bidraget det inte heller är relaterat till eftersom att ta sikte på en något annorlunda bostadskostnaden av ombildade familjer än inom sammansatt grupp Bidraget är dock samtidigt bostadsbidragssystemet. till ombildade familjer med minst tre begränsat barn. Antalet barnfamiljer med underhållsberättigade barn totalt sett till endast ca tre eller fler uppgår av alla i samhället. Andelen 5 procent barnfamiljer med tre eller fler barn torde dock ombildade familjer bland de ombildade familjer som för var något högre får bostadsbidrag. Slutligen gäller att närvarande ska reduceras för en eventuell nettointäkt bidraget som erhålls och utbetalas från av de underhållsbidrag

familjen.

Med från detta har vi gjort följande utgångspunkt kalkyl för bidraget: ombildade x 10 procent (tre- eller 12 000 familjer - med för höga flerbarnsfamiljer) familjer av underhållsbidrag 1 000 familjer. nettointäkter

som kommer att Antalet ombildade flerbarnsfamiljer av det föreslagna bidraget har alltså omfattas till 1 000 och i dessa familjer uppskattats ungefär har det beräknats ingå c:a 3 000 underhållsberätti-

gade barn.

Statens utgifter för bidraget (exklusive kan därför beräknas uppgå administrationskostnader) 000 x 400 kr./mån x 12 =) c:a 14,5 till högst (3 kr. varje år. miljoner

Hnåeghållsâözsäøst

Statens nettoutgifter för inte áterbetalda förskotterade underhållsbidrag har i riksförsäkringsverkets anslagsframställning 1989/90 beräknats till 105 miljoner kr. Det motsvarar 10 procent av det belopp som debiteras underhállsskyldiga inom bidragsförskottssystemet.

Genom att det av oss föreslagna underhállsförskottet begränsas till högst det belopp som för närvarande kan utgå enligt lagen (1947:529) om allmänt barnbidrag och således blir lägre än nuvarande bidragsförskottsnivå, bör nettoutgiften för inte áterbetalda förskotterade underhållsbidrag också bli något lägre. Staten kommer härigenom att få en mindre bruttoutgift för förskottet och underhållsskyldiga får i sin tur mindre att betala tillbaka till staten.

Av de 260 000 barn som ingår i

bidragsförskottssyste-

met har för närvarande ca 200 000 barn fastställda underhállsbidrag. Det är rimligt att utgå från att ungefär samma antal barn kommer att omfattas av det föreslagna underhållsförskottet.

Mot bakgrund av detta har vi uppskattat att statens nettoutgifter för inte áterbetalda underhállsförskott kommer att bli ungefär 15 procent lägre i det föreslagna underhållsförskottssystemet än i nuvarande bidragsförskottssystem, dvs. ca 90 miljoner kr per år.

âiéosfâeätsapâ gnére system

Barnbidragsmodellen innebär att ensamförälderreduktionen inom slopas. Statens skatteskattesystemet intäkter ökar med ca 400 miljoner kr varje härigenom år.

skall underhållsbidrag och det Enligt modellförslaget föreslagna stödet inte påverka bostadsbidragets storlek. Detta medför att kostnaderna för kommer att öka. Vi har tidigare bostadsbidrag att kan beräknas bli ca redovisat bostadsbidraget 2 000 kr år i genomsnitt för de högre per som idag får sitt bidrag reducerat för bidragstagare underhållsbidrag/bidragsförskott (se avsnitt uppburet Mot härav kan samhällets kostnader 3.4.3.9). bakgrund för beräknas öka med totalt ca lig bostadsbidrag kr per år (2 000 x 55 000 bidragstagare, miljoner varvid har till de bidragstagare som hänsyn tagits redan nära maximalt bostadsbidrag trots ligger och därför inte kan få ytterligare reduceringen bidrag).

3.4.7.6 Statens utgifter för administrationen

har biträtt kommittén med att Riksrevisionsverket de aministrativa konsekvenserna av att införa utreda såvitt gäller det särskilda barnbidragsmodellen och underhållsförskottet. De barnbidragstillägget som utretts är vilka konsekvenserna blir för frågor som ska handlägga stödet samt försäkringskassorna statens för administrationen av storleken av utgifter stödet. De administrativa konsekvenserna av bidraget ombildade flerbarnsfmailjer och för andra till vilka är av mer marginell betydelse i stödsystem, har beräknats av kommittén. sammanhanget, själv

Enligt riksrevisionsverket torde av verket beräknade handläggningstider och personalbehov inom ligga en felmarginal på högst 25 procent från de verkliga siffrorna.

âässkiltjargbádsags:illêgs

Administrationen av ett särskilt

barnbidragstillägg

blir för försäkringskassan blygsam. Bidraget administreras av lokalkontoren. Handläggningen består i huvudsak av att kontrollera att de uppgifter som vårdnadshavare lämnat i sin ansökan är riktiga; att t.ex. vårdnadshavaren bor ensam och har den faktiska vårdnaden om uppgivna barn. Utbetalningarna till vårdnadshavaren samordnas med barnbidraget och ombesörjs av RFVs centraldator. Ansökan behöver bara förnyas om vårdnads- eller försörjningssituationen (samboförhållande) förändras. En viss efterkontroll av att vårdnadshavaren sambor ej och att barnen ej bytt vårdnadshavare blir därför nödvändig. Handläggningsmomenten liknar med något undantag nuvarande rutiner för prövning, beviljande, utbetalning och efterkontroll av

flerbarnstillägg.

Handläggningen har uppskattats till ca 50 minuter per ärende inklusive efterkontroll och eventuella återkrav. (se vidare särskilt PM om uppskattade

handläggningstider i del III av betänkandet som

publiceras i februari-mars 1990.)

Om ett särskilt införs

barnbidragstillägg förväntas

uppskattningsvis varje år ca 18 000 vårdnadshavare

ansöka om bidrag. (Se 20 i punkt kommentarerna till beräkningarna i del III av betänkandet.)

av att administrera detta bidrag på Kostnaden

lokalkontor kan utifrån denna försäkringskassornas och ärendevolym beräknas förmodade handläggningstid

kr, vilket motsvarar uppgå till knappt 4 miljoner

(se punkt 21 i kommentarerna ca 17 årsarbetskrafter.

i del III av betänkandet). Härtill till beräkningarna

för datorbearbetningar och RFVs kommer kostnader

Den årliga kostnaden av att tillsynsverksamhet. är ca 600 000 kr med nuvarande underhålla datorstödet

RFVS tillsynsansvar förmodas bearbetningskapacitet. i anspråk, vilket motsvarar ta en halv årsarbetskraft

100 000 kr. Det årliga resursbehovet uppgår ungefär 4 miljoner kr. därmed till drygt

är ett relativt sett Det rubricerade bidraget

För att bidrag ska utgå förutsätts komplicerat stöd.

uppgifter om både att sökanden lämnar detaljerade

underhållsberättigade barn samt inkomster och antalet

som erhålls och eller om de underhållssbidrag

När dessa uppgifter är utbetalas från familjen.

begäras in. ofullständiga måste kompletteringar

bör sedan kontrolleras mot olika Uppgifterna innan ansökan beviljas och befintliga register en år eller eljest när därefter förslagsvis gång per

som tyder på att förhållandena kassan får uppgifter

Å andra sidan kommer bidraget att kan ha ändrats.

antal hushåll till endast ett mycket begränsat utgå ombildade familjer med drygt 3 000 eller ca 1 000

underhållsberättigade barn.

bör därför totalt sett

Administrationskostnaderna

För en bedömning av ändå bli ganska obetydliga.

vissa med de kostnaderna har vi gjort jämförelser

som riksrevisionsverket har

administrationskostnader

för det inkomstprövade barnstödet beräknat uppkomma

enligt bostadsbidragsmodellen. I denna modell uppgår administrationskostnaderna till ca 2 procent av den totala kostnader för det särskilda barnstödet (inkl. administrationskostnaden) som utgår till ca 150 000 barnfamiljer. För det föreslagna bidraget till vissa ombildade familjer tillkommer dock, som tidigare nämnts, ytterligare granskningsmoment utöver inkomstförhállandena. Om administrationskostnaderna för det inkomstprövade barnstödet relateras till det antal barnfamiljer som kommer att omfattas av det föreslagna bidraget och hänsyn även tas till den ytterligare kontroll som måste göras, bör administrationskostnaderna för detta bidrag i vart fall inte överstiga en kr per år (ca 6,5 miljon procent av den totala kostnaden för det föreslagna bidraget).

gngeghållsgörskott

Ärendemängden, dvs. antalet årligen inkommande

ansökningar om underhållsförskott, har uppskattats till 34 000. Den sammanlagda tidsåtgången för handläggningen av underhållsförskott vid lokalkontoren har beräknats till 225 minuter. (Se vidare särskilt PM om beräknade handläggningstider för underhállsförskott i del III av betänkandet som publiceras i februari-mars 1990). Med hänsyn till denna ärendemängd och tidsåtgång har administrationen av underhállsförskott beräknats ta i anspråk ca 100 årsarbetskrafter vid lokalkontoren. Vid en felmarginal på 25 procent kommer således det verkliga resursbehovet att ligga någonstans mellan 75-125 årsarbetskrafter med nuvarande datoriseringsnivå och handläggningsrutiner. Med ett förstärkt datorstöd och förenklade handläggningsrutiner och mer begränsad

service stannar resursbehovet enligt riksrevisionsverket förmodligen under 75 ársarbetskrafter.

Riksrevisionsverket har uppskattat att handläggningen av áterkrav av underhállsförskott kommer att ta i samma personalresurser vid anspråk ungefär centralkontoren som inom återkravsverksamheten i nuvarande bidragsförskottssystem.

Det sammanlagda personalbehovet för administrationen av underhállsförskott har därför beräknats till 553 årsarbetskrafter (100 ársarbetskrafter på lokalkontoren och 453 på centralkontoren), vilket motsvarar ungefär 120 miljoner kr i årlig administrationskostnad för detta stöd.

edwiaiâtsaii2nsn_jäm§ö:t_ mgd_ngvarange

äiérgggfêråketssâyâtsm

Årsarbets- Kostnad krafter

Nuvarande bidrags- 1 1 förskottssystem eez 189 milj

Barnbidragsmodellen:

Särskilt barnbidragstillägg 17 4

Bidrag till vissa ombildade familjer 5 H l

Underhållsförskott 553 120

Differens: -307 -64

1) Se punkt 23 i RRV:s kommentarer till beräkningarna i del III av betänkandet

således förväntas ta i Barnbidragsmodellen kan

ca 575 årsarbetskrafter vid anspråk sammanlagt staten totalt ca 125 och kosta försäkringskassorna

kr i administration varje år. miljoner

innebär Jämfört med nuvarande bidragsförskottssystem

att resursbehovet vid försäkringskassorna modellen ca 307 ársarbetskrafter och minskar med sammanlagt

administrationskostnader reduceras

att statens årliga

med ca 64 miljoner kr.

som nämnts, att innebär, tidigare Barnbidragsmodellen

inom skattesystemet slopas ensamförälderreduktionen och det stödet inte samt att underhállsbidraget nya

för bostadsbidrag. ska tas med i beräkningsunderlaget

behöver inte längre särskilt Skattemyndigheterna hemmavarande barn uppgifter om civilstánd, granska in när och sammanboende och begära kompletteringar

i deklarationen. och dessa uppgifter är ofullständiga

behöver inte längre handläggarna av bostadsbidrag

om sökanden uppbär underhållsbidrag/bidragsbeakta minskade kontrollen i med visst belopp. Den förskott

medför i administrade båda systemen besparingar

tionskostnaderna.

nämnda oftast sker Eftersom kontrollen av uppgifter

är

som ett led i den övriga granskningsverksamheten

de inbesparingar i det svårt att närmare beräkna

som de föreslagna

administrationskostnaderna

Grovt torde kan medföra. uppskattat förändringarna

kunna röra sig om en inbesparing det dock sammanlagt

kr varje år. någon eller några miljoner på

3.4.7.7 Finansieringen

Barnbidragsmodellen finansieras genom de medel som för närvarande används för utfyllnadsbidrag, inte återbetalda förskotterade och underhállsbidrag ensamförälderreduktionen inom skattesystemet samt för administrationen av dessa stöd. Dessa medel har beräknats till följande belopp:

utfyllnadsbidrag 1 710 miljoner kr - inte återbetalda förskotterade underhállsbidrag 105 ensamförälderreduktionen ca 400 administrationskostnader ca 190

totalt: 2 405 milj kr

De disponibla 2 405 miljoner kr används på följande sätt i barnbidragsmodellen:

Olika delar i modellen stödet själva adm.kostn.

- särskilt barnbidragstillägg ./. spärregeln 2 070 kr miljoner 4 miljoner kr - till vissa bidrag ombildade familjer 14,5 1 -underhállsförskott v

__9_ol 120

2 159,5 miljoner kr 125 miljoner kr

1) Inte áterbetalda förskotterade underhållsbidrag

Av 2 405 kr används alltså ca disponibla miljoner 2 284 till modellen. Resterande 121 miljoner själva kr kan användas för finansieringen av den miljoner av statens kostnader för bostadsbidrag som ökning av modellen (50 av ökningen med 110 följer procent kr) samt för andra ändamål eller utgöra en miljoner besparing i kostnaden.

ävsrszågsâkgssnedsr

Som en under ett år tillkommer engángsutgift för en i samband med kostnader övergångsreglering av barnbidragsmodellen. Denna fråga har genomförandet behandlats närmare i avsnitt 3.4.6.

Antalet barn inom det nuvarande bidragsförskottssom inte får del av det nya stödet i systemet, kan grovt uppskattas till ca 80 barnbidragsmodellen, 000 (se avsnitt 3.4.7.4). Det genomsnittliga uppgick under 1989 till ungefär utfyllnadsbidraget kr barn och månad. Med härtill kan 550 per hänsyn kostnaden för under utfyllnadsbidraget beräknas till ungefär (80 000 x 550 övergángsperioden x 12 = ) 528 miljoner kr.

Utöver kostnaden för själva bidraget under uppkommer kostnader för administraövergángstiden, De nuvarande administrationskostnaderna för tionen. uppgår till ca 180 miljoner bidragsförskottssystemet kr år. Om denna kostnad fördelas på antalet barn per inom 260 000 barn, blir bidragsförskottssystemet, barn ungefär 700 kr per administrationskostnaden per Mot härav har vi uppskattat administraår. bakgrund för till tionskostnaderna övergångsregleringen (80 000 x 700=) 56 miljoner kr.

I samband med att barnbidragsmodellen införs uppkommer vissa omläggningskostnader i form av ändringar i datorprogram och av framtagande kravspecifikation, nya handböcker, information och utbildning. Dessa kostnader har riksrevisionsverket beräknat till 1,5 kr. miljoner

De nu nämnda övergångskostnaderna på sammanlagt (528 + 56 + 1,5:) ca 585 kr måste miljoner täckas genom ett särskilt anslag utanför kostnadsramarna för nuvarande stöd.

3.4.7.8 Sammanfattning

Effekterna av det särskilda kan barnbidraget sammanfattas i följande punkter.

* Det särskilda barnbidragstillägget innebär att samhällsstödet blir bättre behovsanpassat och att levnadsstandarden för flertalet ensamstående vårdnadshavare väsentligen förbättras.

* De ombildade familjerna jämställs ekonomiskt med kärnfamiljerna.

* Samhällsstödet blir mera överskådligt och lättbegripligt för enskilda.

* Barnbidragssystemet blir mera komplett genom att hänsyn inte bara tas till barnantalet utan också till hur många familjeförsörjare som finns i hushållet.

* Kostnadsutvecklingen för stödet blir lättare att kontrollera.

* Vissa särskilt brister i uppmärksammade mellan underhållsbidrag och samordningen bidragsförskott försvinner, nämligen - att en sänkning av underhållsbidraget p.g.a ökade inkomster i mottagarfamiljen medför att kan öka till samma familj utfyllnadsbidraget - att en ekonomi hos vårdnadshavaren kan ge god än om denne haft en ett större utfyllnadsbidrag dålig ekonomi - att en av t.ex. barnbidraget också leder ökning till en av genom att ökning utfyllnadsbidraget underhållsbidraget sänks - samhällsstödet inte direkt påverkas av att vårdnadshavarens, barnets eller samboendes ekonomiska förhållanden.

* Risken för missbruk av samhällsstödet bör bli mindre eller oförändrad i förhållande till idag.

* förenklas - Administrationen kompetenskonflikterna och dubbelarbetet hos handläggande myndigheter minskar.

* Administrationskostnaderna reduceras avsevärt. administrationskostnaderna är låga kan Genom att medel användas i större utsträckning tillgängliga än i ett inkomstprövat stöd. till barnfamiljerna

och risken för * Underhållsbidragen påverkas positivt vid domstol försvinner. Risken för s.k. skenprocesser mellan föräldrarna bör inte bli intressekonflikter större om underhållsbidraget får en självständigare

betydelse.

* kostnader för samhällsstödet minskar. Statens

*

Övergångsproblemen för vissa familjer får lösas

genom särskilda anslag.

3.5 Bostadsbidragsmodellen

modell är ett alternativ till utformningen av Denna det särskilda barnbidragstillägget enligt generella Den skiljer sig från barnbidragsmodellen. på så sätt att bidraget görs barnbidragsmodellen när den ensamstående vårdnadshavarens inkomstprövat inkomster överstiger en viss nivå. För administrationen av bidraget finns två förslag. det ena samordnas bidraget med Enligt och enligt det andra sker bostadsbidragssystemet, med socialförsäkringssystemet. Bortsett samordningen från kriterierna för barns ålder och kyrkobokföring bygger denna modell i övrigt på barnbidragsmodellen. 3.4.2 - - 3.4.7 om Vi hänvisar därför till avsnitten vad beträffar bidrag till barnbidragsmodellen ombildade underhållsförskott och familjer, övergångsregler.

Modellen innehåller följande moment.

- inom bidragsförskottet och Utfyllnadsbidraget ensamförälderreduktionen inom skattesystemet avskaffas.

- Ett ekonomiskt stöd lämnas till ensamstående som har den faktiska vårdnaden om vårdnadshavare barn.

- är för vårdnadshavare, som har Stödet generellt 106 800 kr. i årsinkomst och ett barn. För högst med tvâ eller flera barn är stödet vårdnadshavare till lägst 135 600 kr. i årsinkomst. generellt upp

- För den som har en årsinkomst över 106 800 kr. eller den högre nivå som för två eller gäller flera barn, reduceras stödet med 20 av den procent del av inkomsten som detta överstiger belopp.

- Ett reducerat behovsprövat bidrag lämnas till vårdnadshavare i vissa ombildade flerbarnsfamiljer.

- Ett begränsat förskott på fastställda underhållsbidrag kan utgå till vårdnadshavare i såväl ensamförsörjarhushåll som i ombildade familjer

- särskilda övergångsregler föreslås för de vårdnadshavare som förlorar nuvarande stöd när det nya bidragssystemet införs.

- Både det generella och det inkomstprövade stödet utgår vid sidan om eventuellt underhållsbidrag.

lnleénins

som vi har framhållit i avsnitt 3.2.5 innebär ett icke inkomstprövat stöd att bidragstagare i högre inkomstlägen blir överkompenserade, om deras disponibla inkomster redan mer än väl svarar mot en skälig levnadsstandard. Denna nackdel med generella stöd kan heller inte undvikas om stödets storlek anpassas till dem vars disponibla inkomster knappt räcker till för att uppnå en levnadsstandard. skälig Bidragstagare i de övre inkomstskikten kommer ändå att bli överkompenserade. Det kan av säkerligen många uppfattas som orättvist att vissa blir bidragstagare gynnade av ett stöd utan att de har något egentligt

behov av det. Det skall samtidigt framhållas att ett stöd har stora fördelar för bidragstagare generellt med låga inkomster.

För att undvika de beskrivna nackdelarna med ett stöd kan man i stället välja att generellt stödet efter en viss nivå på inkomstpröva várnadshavarens inkomster.

Det som ligger närmast till för att bidragssystem en modell för att konstruera ett kombinerat utgöra och samhällstöd är generellt inkomtprövat Men en sådan stödkombination kan bostadsbidraget. också samordnas inom nuvarande socialförsäkringssystem och administerars av I det fallet kan försäkringskassorna. inkomst med vissa justeringar sjukpenninggrundade för inkomstprövningen av utgöra underlag samhällsstödet.

När det att närmare bestämma storleken av gäller stödet hänvisas här till våra överväganden i avsnitt 3.4.3 angáende storleken på det särskilda På motsvarande sätt som har skett barnbidraget. det särskilda barnbidraget redovisas här beträffande ett med 800 kr. per barn men upp generellt bidrag till inkomstniván 106 800 kr. om året. För högre inkomster sker en avtrappning.

Hur stödet av och vad det kostar samhället trappas redovisas i samband med förslaget till reglering av stödets med bostadsbidraget. I avsnitt samordning beskrivs hur en samordning av 3.5.1 översiktligt samhällsstödet med bostadsbidraget rent praktiskt kan lösas. I ett inledande avsnitt 3.5.1.1 med rubriken konstruktion, anges hur Bostadsbidragets

bostadsbidragsgrundande inkomst beräknas och vilka förutsättningar som gäller för Även bidraget. administrationen av bidraget redovisas i detta avsnitt. Med utgångspunkt från redovisningen lämnas i avsnitt 3.5.1.2 förslag till en av reglering samhällsstödet efter mönster av om lagen bostadsbidrag. Regleringen omfattar bidragsbeloppets storlek - de enligt tre redovisade modellerna beräkning av bidragsgrundande inkomst och administrationen av bidraget. I det avslutande avsnittet, 3.5.1.3 upptas frågor om de olika stödmodellernas effekter för enskilda och samhället.

I avsnitt 3.5.2 beskrivs hur samordningen av samhällsstödet med socialförsäkringen kan lösas och hur stödet kan administeraras av försäkringskassorna.

3.5.1 samordnat samhällsstöd med bostadsbidraget

Landets kommuner prövar årligen ansökningar om bostadsbidrag från ett mycket stort antal av särlevande föräldrar. Huvuddelen av de barn som är föremål för samhällsstöd alltså redan i ingår ett omfattande inkomstprövat bidragssystem. En samordning av ett samhällstöd nytt med bostadsbidraget skulle därför inte innebära större av någon förändring kommunernas nuvarande administration. Handläggningen av ett inkomstprövat samhällslstöd kan mycket väl integreras med befintliga rutiner för av prövning bostadsbidrag. Ansökan om bostadsbidraget och stödet kan göras gemensamt samt datorbehandlas. (se även s. 35 f om beräkningen av administrationskostnaderna.)

Som vi har redogjort för i del II avsnitt 4.2.8 är syftet med bostadsbidraget b1.a. att förstärka

i de hushåll, där den är svag. På så sätt ekonomin dessa hushåll få del av den bostadsstandard som kan tillkommer medborgare. Behovet av bidrag övriga bedöms i första hand utifrån den sammanräknade

inkomsten taxeringen till statlig inkomstskatt enligt före Bidragets storlek, som grundas året bidragsåret. bl.a. bostadsstandarden och barnfamiljens storlek, på med 20 av den del av inkomsten som reduceras procent en för alla hushåll bestämd inkomstgräns överstiger (1989 är gränsen 63 000 kr).

bestämmelserna om Inkomstprövningen enligt väl de krav som bör ställas bostadsbidrag uppfyller ett inkomstprövat system. Bostadsbidragets på bör därför i allt väsentligt kunna inkomsprövning till för ett inkomstprövat samhällsstöd. ligga grund Att av samhällsstödet och bostadsbidraget prövningen an till varandra är också en nära knyter för att en samordning skall ha några förutsättning administrativa fördelar. påtagliga

3.5.1.1 Bostadsbidragets konstruktion

âezähninsep_ âvjvidsassgrgnâagds 950252

(1988:786) om bostadsbidrag, som tillämpas Enligt lag för år 1989, följande om på bostadsbidrag gäller av barnfamiljens inkomster. beräkning

för läggs sökandens sammanräknade Till grund bidraget till statlig inkomstskatt inkomst enligt taxeringen före För man och kvinna som lever året bidragsåret. skall bådas inkomster räknas in i den tillsammans inkomsten. Till inkomsten skall bidragsgrundande 20 av den del av sökandens och vidare läggas procent som överstiger 90 000 barns sammanlagda förmögenhet

kr. Lever man och kvinna tillsammans är

förmögenhetsgränsen 180 000 kr. inräknat barns förmögenhet. Om underhállsbidrag eller

bidragsförskott betalas för barn som till berättigar bostadsbidraget, skall den bidragsgrundande inkomsten höjas med underhállsbidrag eller för bidragsförskott ett eller flera barn, dock med högst belopp som svarar mot ett bidragsförskott. På samma sätt skall bidrag enligt lagen (1984:1096) om särskilt bidrag till vissa adoptivbarn till den läggas bidragsgrundande inkomsten. Till den bidragsgrundande inkomsten skall slutligen läggas barnpension som svarar mot 26 procent av den 1 basbeloppet oktober året före bidragsåret, om det barn som berättigar till bostadsbidrag uppbär barnpension.

Under vissa skall den förutsättningar bidragsgrundande inkomsten bestämmas utifrån beräknad inkomst för bidragsáret. Detta när det gäller inte finns några uppgifter från eller när taxeringen inkomsterna av förvärvsarbete har ändrats väsentligt i förhållande till motsvarande inkomster enligt taxeringen till statig inkomstskatt året före

bidragsáret och det står klart att inkomständringen kommer att bestå under bidragsåret.

Eösussätsninaa: §55 Eiérâg

Av lagens inledande att paragraf framgår varje kommun är skyldig att lämna till bl.a. bostadsbidrag barnfamiljer (1 5).

I lagen har tagits in en presumtionsregel om vilka som skall jämställas med makar enligt lagen. Om den bidragssökande inte visar skäl för annat skall med makar jämställas man och kvinna som utan att vara

med varandra lever tillsammans och har eller gifta har haft barn eller är kyrkobokförda på gemensamt samma adress (2 §).

för att erhålla bidrag är att En första förutsättning är inom den kommun, där sökanden kyrkobokförd söks och att denne har vårdnaden om barn som bidraget bor hos sökanden. Förälder som tidvis stadigvarande barnet hos av vårdnad eller umgänge har sig på grund rätt till bostadsbidrag, om barnet vistas har också hos föräldrarna så lång tid årligen att behövs för barnet. Bostadsbidrag kan bostadsutrymme för barn som för att få vård eller även utgå hemmet, om barnet vistas hos undervisning bor utanför under minst så lång tid varje år som sin familj normala skolferier. Om barnet bor i motsvarar i hem för vård eller boende, får familjehem eller om det finns särskilda skäl föräldrarna ändå bidrag, att bidrag lämnas 3 och socialnämnden har tillstyrkt

och 5 §).

barn som berättigar till Med enligt lagen barn som är under 17 år och bostadsbidrag avses som får barnbidrag eller sådana äldre barn förlängt lämnas till och med den månad studiehjälp. Bidraget år eller då rätten till då barnet fyller sjutton eller studiehjälp upphör (6 S). förlängt barnbidrag

vårdnad om barnet men on föräldrarna har gemensam får den av föräldrarna som inte bor tillsammans, hos både bostads- och barnet är kyrkobokfört Den andre förälderna får endast barnanknutet bidrag. bostadsanknutna bidraget (20 § första stycket). det

att inte behöver On det är uppenbart bidragssökanden som räknats fram enligt lagen, får det bidrag

bidraget efter särskild bestämmas till utredning ett lägre belopp eller ansökan avslås (17 §). Tillämpning av denna regel kan bli aktuell om exempelvis ett barn som berättigar till bidrag har mycket höga egna inkomster eller stort underhåll. osedvanligt

âiérâsstâ edgisiätsaåign

Ärenden om bostadsbidrag av handläggs kommunen, som även sköter av utbetalningen bidragen. För bostadsbidrag som kommunen lämnat får kommunen statsbidrag med 50 procent av sina kostnader (22 § första stycket och 32 §).

Ansökan om bidrag lämnas till den kommun där sökanden är kyrkobokförd. Till som ansökan, görs på särskild blankett, skall fogas de som behövs handlingar för prövningen. Uppgifter som rör faktiska förhållanden skall lämnas på heder och samvete (22 § andra och tredje stycket).

Bostadsbidraget betalas ut månadsvis och lämnas för högst ett år i sänder. Bidraget lämnas från och med månaden efter den då rätt till har bidrag uppkommit. Om rätten till den bidrag uppkommer första dagen i en månad, skall dock lämnas från och med bidraget den månaden. Bidrag får inte lämnas för tid längre tillbaka än tre månader före den månad då ansökan om bidrag gjordes (23 §).

Bidrag under 100 kr. betalas inte ut och om bidraget inte har tagits ut före av utgången kalenderåret efter det då kunde tas har bidraget ut, rätten till det förfallit (24 5).

får inte överlåtas eller En fordran på bostadsbidrag utmätas (26 §).

skall upplysa kommunen Den som uppbär bostadsbidrag om bostad eller om familjens familjen byter sammansättning ändras (27 §).

Under bl.a. förhållanden skall följande bostadsbidraget omprövas om den som bidraget begär det och l. uppbär inkomster av förvärvsarbete har minskat familjens i förhållande till motsvarande inkomster väsentligt till statlig inkomstskatt året före enligt taxeringen och det står klart att inkomstminskningen bidragsåret kommer att bestå under bidragsåret, 2. om byter bostad eller familjens familjen ändras ett sådant sätt som har sammansättning på för bidraget (28 5 första stycket). betydelse

Ett beslut om bidrag får efter särskild utredning om det är att familjen inte omprövas, uppenbart det som har beviljats (28 § behöver bostadsbidrag andra stycket).

gäller vad som sagts När ett bidragsbeslut omprövats om utbetalning av bostadsbidrag (30 §).

bestämmelser om återbetalning av särskilda finns i Återbetalning kan bostadsbidrag lagen. beslutas om bidragstagaren genom oriktiga uppgifter annat sätt har förorsakat att bidraget eller på något har betalats ut. Detsamma gäller om bidrag felaktigt fall felaktigt har betalts ut och i annat borde ha insett detta. Belopp bidragstagaren skäligen återbetalas får räknas av med skäligt som skall senare utbetalning. Fullgörs inte belopp på

återbetalningsskyldigheten skall kommunen vidta de

åtgärder som behövs för att driva in fordringen (31 § första och andra stycket).

Om det finns särskilda skäl får kommunen efterge belopp som skall återbetalas (31 § tredje stycket).

Ett beslut om får bostadsbidrag överklagas hos länsbostadsnämnden. Nästa instans är och planbostadsverket. Beslut som verket meddelat får inte överklagas (33 §).

3.5.1.2 Förslag till av reglering ett särskilt stöd samordnat med bostadsbidraget

I likhet med vad vi har i sagt avsnitt 4.3.1 bör två förutsättningar vara uppfyllda för att ett stöd skall lämnas till en ensamstående vårdnadshavare. Den ena är att ett barn finns i som familjen berättigar till stöd. Den andra är att vårdnadshavaren är just ensamstående. Härutöver bör som tredje förutsättning gälla att vårdnadshavarens bidragsgrundande inkomst inte överstiger de inkomst- och förmögenhetsgränser som föreslås för stödet.

Ett barn berättigar till om bidrag barnet stadigvarande bor hos vårdnadshavaren och barnet är under sjutton år. Även äldre barn berättigar till bidrag om det får eller förlängt barnbidrag studiehjälp. Bidraget lämnas för barnet till och med den månad då barnet fyller år eller sjutton rätten till förlängt eller barnbidrag studiehjälp upphör. För barn till särlevande som har föräldrar, gemensam vårdnad om barnet, bör barnets kyrkobokföringsort vara avgörande för vem av föräldrarna som också skall få det bostadsanknutna En särskild bidraget. regel

för barn som för att få vård eller gäller bor utanför hemmet. I sådant fall undervisning om det vistas hos sin berättigar barnet till bidrag tid år som motsvarar normala familj så lång varje

ferier.

efter beslut vistas i familjehem Om barn myndighets också det barnet till bidrag. som för vård berättigar då att socialnämnden tillstyrkt att villkor gäller

bidrag lämnas.

De nu finns i 3 §, 4 5, 6 § och átergivna reglerna om Reglerna bör med några 20 § lagen bostadsbidrag. för samhällsstödet till få undantag kunna tillämpas

en ensamstående vårdnadshavare.

berättigar ett Enligt 3 och 5 §§ bostadsbidragslagen om det tidvis bor hos barn till bidrag hos den som har umgänge med vårdnadshavaren eller behövs för barnets barnet, om särskilt bostadsutrymme administrationen av vistelse. För att underlätta och för att undvika oklarheter kring samhällsstödet av stödet i desa fall, bör en eventuell uppdelning till stödet an till barnets rätten knyta Detta bör även gälla när kyrkobokföringsort. har vårdnad om barnet. särlevande föräldrar gemensam

om allmänna förutsättningar för I avsnitt 3.4.2 vi närmare angett vad som barnbidraget (s. ) har ensamstående vårdnadshavare. Här avses med termen i det avsnittet. Det hänvisas till framställningen att samordningen med bör dock uppmärksammas innebär ett skillnader i bostadsbidraget par av barnbidraget. En med samordningen jämförelse den ensamstående förälder som skillnad är att vårdnaden om barnet kan ändå frånkänts den rättsliga

erhålla bidrag, om det finns särskilda skäl och socialnämnden tillstyrkt att lämnas. bidrag En annan skillnad är att vårdnadshavaren skall vara kyrkobokförd i den kommun, där söks. bidrag Något krav på en minsta tid för vistelse här i riket uppställs dock inte för att erhålla bidrag enligt bostadsbidragslagen. Samma regel bör gälla för det nya stödet.

Vad härefter gäller av beräkningen bidragsgrundande inkomst hänvisas till i redogörelsen avsnitt 4.6.1. De beräkningsmetoder som tillämpas för

bostadsbidraget bör alltså även gälla för samhällsstödet, dock att inkomstnivåer och bidragens storlek bör få en annan än vad som utformning gäller för bostadsbidraget. vid av beräkningen bidragsgrundande inkomst för samhällsstödet bör dock bestämmelsen om att skall bidragsförskott räknas med i underlaget inte vare gälla, sig beträffande samhällsstödet eller Inte heller bostadsbidraget. bör det nya samhällsstödet räknas med i underlaget för bostadsbidraget. I konsekvens med det tidigare sagda bör underhållsbidragets inverkan på bostadsbidraget också slopas.

Vad gäller i reglerna lagen om bostadsbidrag om ansökan, utbetalning, omprövning av bidrag samt återbetalning och överklagande bör de också kunna tillämpas för samhällsstödet.

I ansökan, som ges in till vederbörande kommun, lämnas uppgifter om namn, personnummer, bostadsadress samt om inkomst- och förmögenhetsförhållanden enligt senaste allmänna självdeklaration. I ansökan måste även vårdnadshavaren lämna om huruvida uppgift denne är ensamstående samt antalet barn som stadigvarande

i hushållet och som berättigar till det vistas stödet. Barnens bör också särskilda personnummer vårdnadshavaren vårdnad om ett anges. Har gemensam om barnets lämnas. barn skall uppgift kyrkobokföring skall även lämnas för barn Kyrkobokföringsadressen vistas hos vårdnadshavaren. I som endast tidvis bör särskilt om barnet bor utanför ansökan anges hemmet vård eller skolgång. Likaså bör anges p.g.a. bor i eller i hem för vård eller om barnet familjehem boende.

skall också uppgifter lämnas om I ansökningen att inkomsten kommer att öka eller sökanden beräknar under bidragsåret jämfört med den minska väsentligt sammanräknade inkomsten enligt senaste taxeringen. bostadsverkets föreskrifter är en Enligt plan- och inkomsterna med mer än 50 000 kr. för ökning av ensamstående att anse som en väsentlig förändring. att minska med mer än 25 procent är Kommer inkomsten också detta att anse som en väsentlig

inkomstförändring.

sätt som för ansökan om bostadsbidrag På samma gäller om samhällsstöd avges på heder och skall en ansökan dock endast uppgifter som rör samvete. Detta gäller som skall till grund för faktiska förhållanden läggas av bidraget (jfr. 22 § tredje kommunens prövning om bostadsbidrag). Av stycket lagen bör klart framgå vad det betyder ansökningsformuläret med sin underskrift intygar att lämnade att sökanden är Det bör även framgå att sakuppgifter riktiga. kan komma att kontrolleras mot sökandens uppgifter m.f1. för folkbokföringsregistret, taxeringslängd

kommunen tillgängliga registeruppgifter.

Kommunens kontrollrutiner beträffande om ansökningar bostadsbidrag kan även tillämpas för om ansökningar samhällsstödet. Detta gäller även för de eventuella kontroller som kan behövas av att sökanden är ensamboende. En sådan kontroll sker redan i dag. Om det vid en kontroll kommer fram från uppgifter exempelvis kyrkobokföringen, kommunens eget bostadsregister eller taxeringslängd som att tyder på den sökande inte är bör ensamboende, denne underrättas om kontrollen och få tillfälle att bemöta uppgifterna. Är uppgifterna av den karaktären att presumtionen för att man och kvinna lever tillsammans inte kan anses bruten, bör sökanden föreläggas att styrka att det motsatta förhållandet föreligger. Förmár sökanden inte att sina styrka uppgifter bör ansökningen avslås.

Ett beslut om avslag en ansökan på överklagas till länsbostadsnämnden i likhet med vad som för gäller ansökningar om bostadsbidrag. Besvärtiden regleras i

förvaltningslagen (1986:223), och den är tre veckor från den dag klaganden fick del av beslutet. Besvärsskrivelsen skall ges in till som har kommunen, att ta ställning till om beslutet skall omprövas. Besvär som kommit in i rätt tid och inte omprövas, skall överlämnas till länsbostadsnämnden. I likhet med besvär över ärenden om bostadsbidrag bör ärenden om samhällsstöd inte få föras än till längre planoch bostadsverket.

Res särskilda_ Eiérâqgtâ starkt

I enlighet med vad vi har anfört i avsnitt 3.1.4 om storleken på stödet till de ensamstående

várdnadshavarna, bör storleken av det oreducerade nära nuvarande nivå av bidraget ligga bidragsförskottet.

För att undvika att direkta försämringar skall för vårdnadshavare med låga inkomster bör uppkomma det särskilda utgå med oreducerat belopp upp bidraget till de lönenivåerna inom gruppen genomsnittliga ensamstående vårdnadshavare. Enligt dessa lönenivåer för år inkomststatistiken ligger 9 700 kr. månad eller 116 400 kr. per 1989 kring per kvinnor och 11 600 kr. per månad eller år för kring 139 200 kr. år för män. Det särskilda bidraget per av vid lönenivån 106 800 kr för ett föreslås trappas barn. år vilket svarar ungefär mot en per årsinkomst mellan hel- och genomsnittlig för kvinnor. För vårdnadshavare med två deltidsarbete eller flera barn trappas bidrag av efter inkomstnivåerna 135 600 kr (två barn), 159 600 (tre 140 400 kr barn) och 106 800 kr (fem barn) (fyra av bidraget bör i förenklande barn). Avtrappningen ske med samma som gäller för syfte procentsats vilket här blir med 20 procent av bostadsbidraget, den del av inkomsten som överstiger de angivna inkomstnivåerna beräknat enligt reglerna för Detta gäller främst för bidragen bostadsbidraget. av bidraget för till enbarnsfamiljerna. Avtrappningen måste dock inom vissa två- och flerbarnsfamiljerna intervall ske med olika stora belopp.

att av bidraget för Anledningen till avtrappningen måste variera beror dels på att flerbarnsfamiljerna för den statliga inkomstskatten skatteprogressionen och dels på effekterna av ökar i högre inkomstlägen avtrappning samt bostadsbidragets av stödet för barnomsorgskostnader. Om avtrappningen

flerbarnsfamiljerna gjordes med samma procentsats inom alla intervall så skulle man inte kunna undvika marginaleffekter som översteg 100 procent (se vidare avsnitt 3.5.1.3 där marginaleffekternas konsekvenser belyses).

Med hänsyn till att bidraget för flerbarnsfamiljerna kan trappas av endast med små belopp inom visa intervall blir bidraget helt avtrappat först vid mycket höga inkomstniváer. För fyr- och fembarnsfamiljerna kommer inkomsterna att uppgå mellan 300 000 och 450 000 kr i årsinkomst innan bidraget är helt avtrappat.

De bidragsgrundande inkomsterna beräknas enligt reglerna för bostadstillägget, dock att underlaget inte skall ökas med ett underhållsbidrag/bidragsförskott. Däremot kan underlaget komma att ändras på grund av för tillägg

familjens förmögenhet. Underlaget höjs då med 20

procent av värdet för förmögenhet som överstiger 90 000 kr.

3.5.1.3 Det inkomstprövade samhällsstödets effekter för enskilda och samhället

Ekonomiska effekter för enskilda

På likartat sätt som föreslås för det särskilda barnbidraget riktas det särskilda bidraget enligt bostadsbidragsmodellen enbart till de ensamstående várdnadshavarna, som inte lever samman med en ny partner. Bidraget kommer alltså att upphöra efter det att vårdnadshavaren bildar ny familj. Övergången mellan de två familjeformerna kräver dock att vårdnadshavaren får tillräckligt med tid för att

kunna ställa om sin ekonomi till nya förhållanden. om en av denna övergång behandlas Frågorna reglering i avsnitt 3.5.3 där förslag ges om ett reducerat stöd till vissa flerbarnsfamiljer.

Såsom har beskrivits i avsnitt 3.5.1.2 är det rimligt att ett bidrag inte reduceras för dem inkomstprövat som har låga inkomster. Skulle så ske får dessa inte den ekonomiska hjälp som stödet är grupper avsett att vara. Genom att avtrappningen av bidraget sker först vid genomsnittliga inkomstnivåer (106 800 kr för vårdnadshavare med ett barn) om året, skapas för att bidragstagaren kan nå upp förutsättningar till och samtidigt behålla en skälig levnadsnivå.

För under inkomstnivån 106 800 bidragstagarna inga marginaleffekter på grund av bidraget, uppkommer eftersom det för varje grupp av barnfamiljer utgår med ett fast belopp oberoende av inkomstens storlek. blir då samtidigt enkelt att administrera. Bidraget i förhållande till inkomsterna Någon behovsprövning krävs inte så länge dessa understiger den angivna nivån.

De som har inkomster över 106 800 kr. bidragstagare eller de nivåer, där avtrappningen skall högre får dock vidkännas marginaleffekter när påbörjas, inkomsten ökar från ett år till ett annat. Effekterna blir särskilt dels vid inkomstökningar inom påtagliga högre inkomstskikt, dels vid större inkomstförändringar som exempelvis när vårdnadshavaren övergår från att arbeta på halvtid till att arbeta på heltid. De samlade för inkomtskatt, bostadsbidrag och marginaleffekterna det särskilda är c:a 80-90 procent för de bidraget flesta bidragstagarna. Genom avtrappningens

konstruktion, som innebär att skillnaden mellan en lägre och en högre inkomst inte utnyttjas fullt ut, kan marginaleffekterna hållas på ungefär samma procentuella nivå, oberoende av bidragets storlek. Detta komplicerar dock beräkningen av bidraget.

Av följande tabell framgår hur stor marginaleffekten är i procent av en inkomstökning om 400 kr. i månaden vid årsinkomster mellan 106 800 kr. och 164 400 kr. när avtrappning skett för bostadsbidrag och ett nytt inkomstprövat samhällsstöd. Inkomstnivån avser vårdnadshavare med ett barn (vid beräkning av marginaleffekterna i detta exempel har hänsyn inte tagits till barnomsorgsavgifter).

n- Skillnad Netto- Skillnad Netto efter Avtrapp. Återstår Marg t mellan ink. mellan avtrappning ning av av effe urspr. högre per högre av bostads- nytt stöd ink.ökn. i % och läg- månad och läg- bidrag

deltidsarbetande vårdnadshavare övergår till att arbeta heltid och samtidigt får ökade utgifter för Det går då inte att komma ifrån att många barnomsorg. vårdnadshavare skulle få mindre över till övriga levnadskostnader än före inkomstökningen. Att detta kan inverka på ensamförsörjarens motivation negativt att försöka förbättra sin ekonomi är alldeles givet.

Det bör emellertid här anmärkas att situationen för skulle bli en helt annan med ett barnfamiljerna stöd, om den statliga inkomstskatten inkomstprövat för inkomster upp till 170 000 kr. såsom har slopas av med anledning av förslagits finansdepartementet från RINK (se avsnitt 3.7). Utrymmet för en förslaget av bidraget skulle därmed öka på samma avtrappning som marginaleffekterna minskades. gång

En annan metod för att mildra marginaleffekterna är att endast med halvt belopp för avtrappningen görs med tre och flera barn och vars inkomster familjer 106 800 kr. om året. Därigenom får dessa överstiger ena hälften av bidraget i form av ett barnfamiljer fast och den andra hälften med ett belopp inkomstprövat belopp.

I förhållande till nuvarande system med kan konstateras att samhällsstödet bidragsförskott blir sämre för de bidragstagare som i dag något fullt utan att ha något uppbär bidragsförskott underhållsbidrag saknas. Betalas emellertid om 150 kr. per barn innebär det att underhållsbidrag den ekonomiska situationen för familjerna blir bättre än vad som är fallet enligt nuvarande

bidragsförskott.

Med hjälp av följande grafiska bilder 1 och 2 kan man se hur det ekonomiska utfallet blir för de olika

barnfamiljerna enligt modellen jämförd med

bidragsförskottet.

Bilderna visar hur mycket månad pengar per som behövs i ensamförsörjarens hushåll för att dess familjemedlemmar skall uppnå en skälig levnadsstandard, illustrerad av nollinjen. Varje kurva i bilderna representerar olika familjer bestående av en vuxen med 1, 4 eller 2, 3, 5 barn och vars årsinkomster är fördelade mellan 44 400 kr. och 174 000 kr. en Varje punkt på kurva svarar mot en ársinkomst (vågräta axeln) och ett månadsbelopp (negativt eller positivt) räknad i konsumtionsenhet per familjemedlem (lodräta axeln). Som exempel anges i varje bild hur som mycket pengar fattas eller blir över för olika när familjer försörjarnas årsinkomster är 116 400 kr (=9 700 kr. i månaden) respektive 159 600 kr (=l3 300 kr. i månaden).

I bild 1, bidragsförskottet, visas att det vid inkomstnivån 116 400 kr. fattas 197 kr. per medlem i trebarnsfamiljen för att familjen skall nå till upp en skälig levnadsnivå För (nollinjen). trebarnsfamiljen med 159 600 kr. i ársinkomst blir

det c:a 251 kr. över per familjemedlem sedan man nått upp till en skälig levnadsnivå. I bild 2 visas hur mycket som fattas eller blir över vid de

exemplifierade inkomstnivåerna, men med för tillägg ett om 400 kr. underhåhållsbidrag per barn.

Under varje bild hur stort anges belopp som fattas eller blir över för i de olika familjerna exemplen. (Se även avsnitt 4.9.2 där närmare förklaring finns till hur man läser av de grafiska bilderna.)

Bild 2 Bostadsbidragsmodell 800 kr. i bidrag per barn

Bostodsbidrogsmodell (SoS norm)

Bidrogsbelopp 800 kr per born/mån 2000* 1000-

Bild 3

Bostadsbidragsmodell 800 kr. i bidrag barn per + 400 kr. i UHB

Bostodsbidrogsmodell (SoS norm)

Bidrogsbelopp 800 kr + 400 kr per born/mån 2000 -

1000 -

-1000 ,_

3%??åågêêåêgåååååååååäåååååå

De vårdnadshavare som inte kommer att ingå i är enbarnsfamiljer med inkomster bidragssystemet över 150 000 kr. Vidare är det två- och med inkomster över 198 000 kr. och trebarnsfamiljer 270 000 kr. Bland grupper av barnfamiljer är övriga det ett förhållandevis litet antal som inte erhåller Detta beror på att bidraget inte kan något bidrag. av förrän barnfamiljen har uppnått en hög trappas inkomst. Det är också ett fåtal av flerbarnsfamiljerna som har höga inkomster. av bidraget medför att Avtrappningen med inkomster jämfört med de flerbarnsfamiljer högre som har inkomster lägre nivåer inte får några på större belopp över sedan de vanliga levnadskostnaderna är täckta. Detta förhållande framgår av de grafiska bilderna.

De bilderna visar även att skillnaderna grafiska med 106 800 kr. inte är markanta mellan inkomsttagare med vars årsinkomster är 174 000 jämfört barnfamiljer kr. och däröver. En stor skillnad märks dock beträffande enbarnsfamiljerna inom samma som tidigare framhållits så är inkomstintervall. denna av barnfamiljer i flera avseenden grupp med de andra grupperna. speciell jämförd

Effekter för samhället

åtetgnâ gtaiâtsrjêusemäällâsgöées 26h éesaâ

administration

Utgifter för bidraget

med kommer I jämförelse dagens bidragsförskottssystem att bli c.a 30 000 färre. antalet bidragstagare

Antalet bidragstagare som kommer att omfattas av stödet kan uppskattas till 150 000 mot i 190 000 dag (ombildade och ensamstående vårdnadshavare).

Med utgångspunkt från av antalet fördelningen barn till ensamstående vårdnadshavare som i ingår den av bostadsdepartementet redovisade statistiken för bostadsbidragaet för år 1988 (1986 års inkomster) kan utgifterna för bidragen enligt modellen beräknas på sätt här följer.

De totala antalet ensamstående vårdnadshavare med bostadsbidrag är c.a 130 000. Dessa har tillsammans c.a 210 000 barn. Av dessa är det c.a 104 000 barnfamiljer som har inkomster inom nivån 106 800 och som kan antas uppfylla villkoren för det särskilda bidraget med oreducert belopp. I förhållande till fördelningen av övriga barnfamiljer, (130 000 - 104 000) 26 000, på olika inkomstnivåer kan sedan en skattning göras av kostnaden för bidraget för varje nivå. Till denna grupp av skall barnfamiljer läggas de som inte ingår i Hur bostadsbidragsstatistiken. deras inkomster fördelas får i stället beräknas med ledning av inkomststatistiken.

Med ledning av bostadsbidragsstatistiken och inkomststatistiken (1988) kan totala antalet barnhushåll Kostnaderna för inkomstgrupperas. stödet till dem kan därefter beräknas till cza 1 905 000 000 kr. (den närmare redovisas i del beräkningen III).

Kostnaderna för samhällsstödet för modellen är lägre än för nuvarande och utfyllnadsbidrag ensamförälderreduktion. Antalet vårdnadshavare som kan antas vara berättigade till stödet är färre än de som ingår i Detta bör bidragsförskottssystemet.

medföra att mindre resurser krävs för administrationen av bidraget. I stället för en många prövning av hur stort gånger komplicerad som skall betalas ut kan en relativt utfyllnadsbidrag enkel göras med ledning av uppgifter inkomstprövning från inkomsttaxeringen. För de flesta bidragstagare skall ändå denna prövning göras när ansökan samtidigt om Likaså skall för dessa ske en görs bostadsbidrag. kontroll av att om deras status som uppgifterna ensamstående är tillfredsställande ifyllda och att det saknas att ifrågasätta uppgifterna. De anledning ytterligare uppgifter som läggs på handläggande är de som bidragstagare utan myndighet gäller av bostadsbidrag. Antalet som här tillkommer prövning kan som nämnts uppskattas till c.a. 30 000. tidigare En närmare för tillkommande kostnader har redogörelse gjorts av RRV (se bilaga xx).

gtgiftgr_f§r_agministrgtioneg

Riksrevisionsverket har biträtt kommittén med att utreda de administrativa konsekvenserna av att införa ett samhällsstöd. De frågor som utretts inkomstprövat är vilka konsekvenserna blir för försäkringskassorna och för kommunerna - som skall hantera själva - samt storleken av statens kostnader för bidraget administrationen av bidraget. I det följande redovisas resultatet av de tre utredda delfrågorna i nu nämnd (se även del III där en ordning sammanställning finnas av gjorda beräkningar).

För kommunerna

Administrationen på kommunernas bostadsbidragsenheter i omfattning av att även fördyras tämligen begränsad hantera ett inkomstprövat samhällsstöd.

Ärendehandläggningen kan mycket väl integreras i

befintliga rutiner för och beslut av prövning bostadsbidrag. Handläggningsrutinen för bostadsbidrag påverkas inte alls. Ansökan, som skall förnyas varje år, kan göras på samma blankett som för bostadsbidrag. De uppgifter som behövs för beslut om bostadsbidrag är med två undantag för tillräckliga barnstödet. Detsamma gäller kontroll av lämnade uppgifter. Det datorstöd som finns för att idag beräkna bostadsbidragets storlek och sända ut de månatliga utbetalningsavierna kan med mindre ändringar i datorprogrammet för utnyttjas uträkning och utbetalning av ett inkomstprövat barnstöd.

Den nuvarande av har handläggningen bostadsbidrag beräknats till c.a 500 kr. per ärende och år i personal- och lokalkostnader. Inkluderas även datoroch portokostnader summan till i stiger genomsnitt 700 kr. per ärende.

Den mer påtagliga effekten av bostadsbidragsenheternas administration av det inkomstprövade stödet är att ärendemängden ökar. Uppskattningsvis tillkommer årligen c.a. 30 000 ansökningar från ensamstående föräldrar som inte är berättigade till bostadsbidrag men väl ett särskilt barnstöd.

Administrationskostnaden för ett inkomstprövat stöd som hanteras av kommunerna beräknas till 18 uppgå miljoner kr. per år. Härutöver tillkommer dator- och portokostnader om c.a 12 miljoner kr. samt per år, för boverkets tillsynsverksamhet om c.a 100 000 kr.

Statens nettokostnad

Administrationen av ett inkomstprövat samhällsstöd kosta staten ca 40 miljoner kr. per år. I skulle förhållande till dagens administrationskostnader innebär dock en inbesparing om 140 förslaget Emellertid skall till miljoner. administrationskostnaden läggas kostnaderna för att administrera stödet till ombildade familjer och underhállsförskottet. Dessa kostnader uppgår till ca 111 blir lsáledes ca miljoner. Inbesparingen - 151 = 30 kr. (180 miljoner miljoner) miljoner

I kostnaderna för modellen bör även räknas in kostnaderna för ökade kostnader för bostadsbidraget. redovisade uppgifter uppgår dessa Enligt tidigare kostnader till ca 110 miljoner kr.

kan totala kostnaderna för Sammanfattningsvis modellen beräknas på följande sätt.

Olika delar i modellen själva stödet adm kostn - särskilt barnstöd 1,95 miljarder 40 miljoner - reducerat stöd 14,5 miljoner 1 miljon - underhållsförskott 90 miljoner 120 miljoner

2 054,5 miljoner 161 miljoner

för modellen är ca 2 215 kr. Kostnaden miljoner

Som en tillkomer kostnader för en engångsutgift med ca 528 miljoner kr och övergångsreglering kostnader med ca 56 miljoner kr administrativa och kostnader för datorstöd är inräknade (omläggning i administrationskostnader för stödet).

Äiüaâsieåiâgâ

Finansieringen sker genom:

- nuvarande utfyllnadsbidrag 1710 miljoner kr - inte återbet förskotterade uh bidr 105 miljoner kr - ensamförälderreduktion 400 miljoner kr - nuvarande administrationskostnader 180 miljoner kr

Totalt 2395 miljoner kr

Av disponibla 2 395 miljoner kr används 2 215 miljoner kr till själva modellen. Resterande (2395 - 2215 =) 180 kr kan miljoner användas dels för att finansiera ökade kostnader för bostadsbidraget, 110 miljoner, dels för andra ändamål eller utgöra besparingar.

3.5.2 samordnat samhällsstöd med socialförsäkringen

Enligt bestämmelserna i lagen (1962:381) om allmän försäkring (1 kap 4 5) skall var och en som uppnår sexton år och är bosatt i riket vara inskriven hos allmän försäkringskassa inom vars verksamhetsområde han är bosatt. Försäkringskassan prövar om någon skall vara inskriven hos kassan eller om inskrivningen skall upphöra. Med inskrivningen följer att en sjukpenninggrundande inkomst skall bestämmas för den försäkrade (3 kap 1-3 §§). I förhållande till den försäkrades inkomster av anställning eller annat arbete bestäms den årsinkomst som den försäkrade kan antas komma att erhålla.

I riksförsäkringsverkets kungörelse (RFFS 1981:5) närmare hur sjukpenninggrundande inkomst anges fastställs och ändras.

som alla från sexton års ålder och så gott personer som är bosatta i riket är föremål för administrationen av den form av socialförsäkring som Ett omfattande administrativt sjukpenningen utgör. väl med bostadsbidragssystemet, är system, jämförbart således för prövning av ett mycket stort uppbyggt antal människors inkomster. Systemet skulle utan kunna användas också för några påtagliga förändringar administrationen av ett inkomstprövat samhällsstöd riktat till ensamstående vårdnadshavare. Den som skulle behöva ske är att inkomster förändring över och en halv basbeloppet, f.n. 209 250 sju gånger kr. per år, bör beaktas (3 kap 2 § andra stycket).

Genom de ändringar av de försäkrades inkomster som görs av sjukpenninggrundande kan en samordning ske av försäkringskassorna eventuell ändrad sjukpenning och ändrat samhällsstöd. sätt kan en behovsanpassning ske av

På så fortlöpande

stödets storlek i förhållande till de försäkrades inkomster. ansökan om ändring av stödet Någon separat således inte behöva ske utöver den ansökan som skulle första eller efter ansökan om förnyat görs gången det en har På blanketten för stöd sedan gång upphört. anmälan om ändrad inkomst bör anmärkas att den inkomsten också kommer att

sjukpenninggrundande

för dem som samhällsstöd i utgöra underlag uppbär form av särskilt barnbidrag/bobidrag.

Erforderliga kontroller av kyrkobokföring, hemmavarande barn bör kunna ske genom de olika som har tillgång till. register försäkringskassan

Uppgifterna i registren kan förutom besked om vårdnadshavarens inkomster ge besked om hemmavarande barns inkomster som bör påverka storlek bidragets (se avsnitt 4.l0.1.1). Uppgift om bidragstagarnas förmögenhet måste dock inhämtas direkt från dem själva eller från den årliga taxeringen.

Med hänsyn till att samhällsstödet bör betalas ut vid en bestämd tidpunkt varje månad kan en sådan utbetalning lämpligen samordnas med utbetalningen av det allmänna barnbidraget.

av kostnaderna för de olika 3.6 En jämförelse modellförslagen

GRUNDB I DRAGSMODELLEN

Kostnader för olika delar i modellen och adm.kostn.

- 1 596 kr 10 miljoner kr grundbidraget miljoner - 963 18 tilläggsbidraget - underhållsförskott 50 115 - underhålls- - 65 bidrag

2 609 kr 210 miljoner kr miljoner

Totalkostnader för modellen blir ca 2 819 miljoner kr.

- 1 710 miljoner kr utfyllnadsbidrag - inte återbetalda förskotterade 105 underhållsbidrag - ensamförälderreduktionen ca 400 - administrationskostnader ca 190

totalt: 2 405 miljoner kr

För ianspråktas dessutom 171 grundbidragsmodellen från de medel som härrör från slopade miljoner underhållsavdrag.

BARNBIDRAGSMODELLEN

Olika delar i modellen stödet adm. själva kostn.

- särskilt barnbidragstillägg ./. spärregeln 2 055 kr miljoner 4 miljoner kr - till bidrag vissa ombildade familjer 14,5 - underhålls-

förskott 9 cl 120

2 159 miljoner kr 125 kr miljoner

Kostnaden för modellen är således ca 2 284 miljoner kr.

1) Inte återbetalda förskotterade underhállsbidrag.

BOSTADSB I DRAGSMODELLEN

Olika delar i modellen själva stödet adm.kostn - särskilt barnstöd 1,95 miljarder 40 miljoner - reducerat stöd 14,5 miljoner 1 miljon - underhålls-

förskott 901) miljoner 120 miljoner

2 164,5 miljoner 161 miljoner

Kostnaden för modellen är ca 2 215 miljoner kr.

1) förskotterade Inte återbetalda underhállsbidrag.

3.7 Modellernas inverkan i på familjeekonomin förhållande till 1991 års skattereform

Inledning

Den på RINK:s förslag utarbetade skattereformen avses träda i kraft den 1 januari 1991. Vi har tidigare berört de förslag som har direkta beröringspunkter med vårt arbete såsom slopandet av

ensamförälderreduktionen och underhállsavdraget samt en sänkning av med 75 kr. underhållsbidrag högst per barn och månad.

Utöver dessa förslag har fram förslag lagts om höjda barnbidrag och förändrat fr.o.m. skatteuttag 1 januari 1991. Dessa delar av skattereformen kommer att få stor betydelse för ekonomi. För familjernas att få en uppfattning om den ekonomiska situation som familjerna kan befinna sig i år 1991 våra enligt modellförslag, skall här göras ett försök till en prognos utifrån förslagen om höjda barnbidrag, förändrat skatteuttag och en av löneuppskattning och prisnivån i av 1991. början

Det allmänna barnbidraget kommer år 1991 att öka till

10 020 kr. per ár.1) Följande

barnbidragsbelopp kommer då att gälla.

1) Enligt pressmeddelande den 8 december 1989 från finansdepartementet

Den statliga inkomstskatteskalan år 1991 föreslås bli utformad på följande sätt. Beskattningsbar inkomst Grundbelopp

Taxerad inkomst Underlag för

För taxerad inkomst 58 000 - 90 000 trappas grundavdraget upp med 25 % tills det uppgår till 18 000 kr.

För taxerad inkomst mellan 90 000 och 95 000 kr. är 18 000 kr. grundavdraget

inkomst 95 000 - 175 000 För taxerad trappas ned med 10 % tills det åter blir 10 000 grundavdraget kr.

intervallet 58 000 - 90 000 kr. Marginaleffekterna i blir 22,5 % (vid 30 % kommunalskatt). I intervallet 95-175 000 kr. blir marginaleffekten 33 %.

3 000 kr. samt avdrag för Schablonavdraget på kostnader för arbetsresor föreslås vara oförändrade.

Om man antar att den allmänna prisnivån och lönerna från av år 1990 till början av 1991 kommer att början öka med ca 12 % kan följande levnadskostnadsberäkningar göras för de två av ensamstående vårdnadshavare med 1-5 typhushållen barn samt inkomstniváerna 7 300 kr/mån och 9 700 kr/mån (kommunalskatten är 31 % i exemplen).

Nuv. löner Efter löneökning

kr/mån skatt kr/år kr/mån skatt kr/år kr/år kr/mån kr/mån -91

7 300 2 263 98 112 8 176 2 015 87 600 116 400 9 700 3 415 130 368 10 864 2 906

Hushållens basutgifter (exkl. barnomsorgsavgifter) kr/mån.

Antalet barn per hushåll 1 2 3 4 5

8 607 ll 140 13 960 16 024 17 198

Bostadsbidragen är ännu ej färdigbehandlade inför reformen 1991. Beräkningen måste därför f.n. bygga på de bostadsbidragsbelopp som kommer att vid gälla utgången av år 1990. Det finns dock anta anledning att flerbarnstilläggen åtminstone fr.o.m. fjärde barnet kommer att räknas av mot för bostadsbidragen dessa familjer. I de har följande beräkningarna emellertid nuvarande bostadsbidragsbelopp använts.

Ensamstående vårdnadshavare med antal barn 1 2 3 4 5

Nettolön 6 161 6 161 6 161 6 161 6 161 kr/mån

835 1 670 2 922 5 443 8 182 Barnbidrag Bostadsbidrag 1 145 1 590 2 075 2 120 2 010 (ca)

8 141 9 421 11 158 13 724 16 353

-8 607 -ll 140 -13 960 -16 024 -17 198 Basutgifter

Underskott (I) -466 -1 719 -2 802 -2 300 -845

Om barnomsorgsavgifterna i tidigare exempel beaktas ökar underskotten till följande belopp (det förutsätts att oförändrad inkomstrelatering gäller för barnomsorgsavgifterna)

Barnomsorgs- -449 -482 -473 -473 -595 avgifter

-895 -2 201 -3 275 -2 709 -1 440 Underskott (II)

Barnantal

Ensamstående vårdnadshavare/ antal barn 1 2 3 4 5

Nettolön kr/mån 7 958 7 958 7 958 7 958 7 958 Barnbidrag 835 1 670 2 922 5 443 8 182 Bostadsbidrag 665 1 140 1 595 1 640 1 530 9 458 10 768 12 475 15 041 17 670

Basutgifter -8 607 -11 140 -13 960 -16 024 -17 198 Över/underskott (I) +851 -372 -1 485 -983 +472

Barnomsorgsavgifter -543 -596 -574 -574 -704 över/underskott (II) +308 -906 -2 059 -1 557 -232

I förhållande till för modellförslagen samhällsstödet uppkommer följande över/underskott i typhushållen. En jämförelse görs också med nuvarande bidragsförskott när underhállsbidrag saknas kr. (990 fr.o.m. 1990-01-01).

Antal barn

Nettolön kr/mån 6 161 Underskott -895 -2 201 -3 275 -2 709 -1 440 (II)

Nuvarande

bidragsför- +990 +1 980 +2 970 +3 960 +4 950 ik_°t_t +95 -221 -305 +1 251 +3 510 överskott/ underskott +70 -126 -141 +490 +1 190 (k.e.)

Grundbidrags- +1 025 +2 050 +3 075 +4 100 +5 125 modellen överskott/ +130 -151 -200 +1 391 +3 725 underskott +96 -86 -93 +545 +1 263 (K.e.)

Barnbidrags- +750 +1 500 +2 250 +3 000 +3 750 modellen överskott/ -145 -701 -1 025 +291 +2 310 underskott -107 -400 -476 +114 +783 (K.e.) +Underhålls-

bidrag +188 +399 +81 +741 +1 461 400 kr/barn

Bostadsbidrags-

modellen +800 +1 600 +2 400 +3 200 +4 000 överskott/ underskott -95 -601 -875 +491 +2 560 (K.e.) -70 -343 -406 +192 +867 +Underhå1lsbidrag 400 kr/barn +225 +113 +325 +820 +1 545

Nettolön Antal barn kr/mån 1 2 3 4 5 7 958

Över/under- +308 -968 -2 059 -1 557 -232 skott (II)

Nuvarande

bidrags- +990 +1 980 +2 970 +3 768 +4 980 förskott

över/under- +1 012 +911 +2 403 +4 748

över/under- +1 082 +996 +2 543 +4 893 skott +813 +618 +463 +997 +1 659 (K.e.) +602

Barnbidrags- +1 500 +2 250 +3 000 +3 750 modellen +750

överskott/

+Underhå1ls-

bidrag +761 +647 +1 193 +1 870 400 kr/barn +1 080

Bostadsbidrags- › +1 520 +2 400 +2 800 +2 800 modellen +640

över/under-

De följande sex grafiska bilderna visar vilka effekter i stort grundbidragsmodellen och barnbidragsmodellen har på ensamstående vårdnadshavares hushállsekonomi. På samma sätt som i tidigare bilder representerar varje kurva barnfamiljer från 1-5 barn och årsinkomsten mellan 49 728 kr och 194 800 kr.

De två typhushállen med inkomsterna 7 300 kr/mån (87 600 kr/år) och 9 700 kr/mån (116 400 kr/år) motsvarar nu inkomsterna 8 176 kr/mån (98 112 kr/år) och 10 864 kr/mån (130 368 kr/år). De är markerade med lodräta streck.

B|DRAGSFÖRSKOTTRINK+ (SOS norm)

Bidrogsförskott 990 kr per born/mån Bild 1 WW

1000 -

-2000

Grundbidrogsmodell RINK+ (SoS norm)

Grundbidrog 700 kr + 325 kr i tillöggsbidrcg 2000-

1000 -

BARNBIDRAGSMODELLLRINK+ (SOS norm)

750 kr + 400] UHB per born/mån

Bornbidrogstillögg

2000 -a _._+__1

-B-Z

__x_.3

_ç_4 0 _ 1.. 0 O ._*._5

.. u u u 1 r u u I u u r u n u u u u u u r u r u I

om:

82:. 2:3 omvoø ämne amma» 88.. v88 035 onumm mig ?mp2 wmmmø: 082: ?mot 32:.. 833 ...among ommi:

835g emma.: 2.3: 882 mamwm_ mønoü Sämâ n.: 833 N33_

BARNB|DRAGSN1ODELLL,RINl+ (SOS north)

Bornbidrogstiliögg 750 kr per barn/mån

2000 -

1000 -

*AZ

omvom ommmo mommn ommum

mmwnoa +momoH mamvmd mmmomg omA_eH oummna mmumua omwamg

m?? mmm_› «wm_m om›mo m_gmm

owmwñ. mamma* wvpmn_ movmw_ m›m_m_ mwmam_ +mommñ ooomm_ mmñwm_ +omow#

mm

Bild 2

ads

Uidrogsnwcmáeá!

Eorntnöggg 800 Pr + 40C›kr per barn/ mön 2000-

v 1 r å:

annas vo_mm omvoo mamma mnm.› mommp vmm_w ownnc onnmm m__mm

møvnc_ vunna_ ovmvñ_ m_om._ mamvm. :among çwnmn_ om__v_ mmvmv_ m›m_o. campa_ vmommg ocomoñ o›nn›_ ampmp. mm_vø_ voamea ommva_

Bild

Ejcsstcdsbidrogsrwäeade-IJ .

2000 1

. r . I

omvoo mmcmo owman mnvmm

.ecmmø_

musa: «c.mm wmm_u mono» vma_m m__ma

mmeno_ vunna_ ovmeq_ ©_©mH_ wamvm_ munen_ wepmn_ omd_v_ waves. m›m_m_ memnn_ vmome_ ococc_ munmn_ mnpmu_ mm_vm_ ommvm_

Bilaga

och förutsättning för beräkning av Bakgrundsfakta modellernas inverkan på hushållsekonomin

För att kunna få en uppfattning om modellernas konsekvenser för olika hushåll har vi i varje modellavsnitt i betänkandet valt att ta fram ett antal s.k. simulerade typhushåll i varierande storlek och inkomstnivåer. Därefter har vi beräknat hur stort över- underskottet blir i s.k. konsumtionsenhet resp. (k.e.) hushállsmedlem och månad sedan per bostadskostnaden, hushållsutgifter m.m. dragits från hushållens bidrag samt inkomster efter skatt.

Det framräknade över/underskott för varje familj har sedan med levnadsstandard i enlighet jämförts skälig I våra modeller illustreras de med socialtjänstlagen. olika över/underskott i form av grafiska familjernas bilder. bild finns en som just I varje nollinje motsvarar skälig levnadsstandard enligt Över/underskottet per månad och socialtjänstlagen. konsumtionsenhet per familjemedlem kan läsas av på y-axlar i förhållande till varje familjs grafernas ársinkomst (brutto) på grafernas x-axlar.

Att ange familjernas över/underskott per konsumtionsenhet är ett sätt att visa standarden per - beräknade med olika statistiskt familjemedlem vikter för en två vuxna samt en särskilt respektive viktenhet för barn.

Följande vikter har använts:

1 vuxen 0,95 k.e. 2 vuxna = 1,65 k.e. För varje barn = 0,40 k.e.

I övrigt har beräkningarna utifrån gjorts följande föutsättningar.

.E52

Från LO:s bearbetning av statistiska centralbyráns inkomststatistik 1987 har en uppräkning för gjorts 1988 (7,5 %) och 1989 (7 %) såsom redovisats i budgetpropositionen för år 1989/90.

Genomsnittlig heltidslön (1 000-tals kr.)

Kvinnor Män

9 700 kr. för kvinnor och 11 600 kr. för män per månad. Eftersom flertalet vårdnadshavare är kvinnor har vi även tagit med en så låg lön som 7 300 kr. per månad.

Den lönen kan anses motivera exempelvis genomsnittlig lön för sjukvárdsbiträde som arbetar För den 3/4-tid. högre lönen, 13 300 kr., i grundexemplet kan

med genomsnittlig lön för jämförelse göras heltidsanställd kvinna som tillhör SACO:s avtalsormáde.

åkâti

kommunalskatt 1989 är 30,80 kr., men Genomsnittlig eftersom flera kommuner har 31 kr. i utdebitering så - När har vi valt den skattesatsen. jämförelser görs med levnadskostnadsberäkningarna enligt nuvarande har vi beaktat att för bidragsförskottssystem ensamstående vårdnadshavare görs en skattereduktion med 1 800 kr. om året eller 150 kr. per månad. får avdrag med högst 3 000 Underhállsskyldiga göra år och barn för utbetalda underhållsbidrag. I kr. per våra modeller har vi skattereduktionen och slopat underhållsavdraget i enlighet emd RINK:s förslag.

för resor m.m. om 3 000 kr. per år har Schablonavdrag beaktats och likaså skattereduktion med högst 480 kr.

per år för fasta föreningsavgifter.

gogtgd

och riksförsäkringsverket kommer för Socialstyrelsen bostadskostnader 1989/90, tabell 3 och högsta kostnad har använts. Fr.o.m. 1989-10-20 godtagbara gäller dessa belopp.

1-2 0 barn 2 675 kr./mån. vuxna, 1-2 vuxna, 1 barn 3 150 kr./mån. 1-2 2 barn 3 900 kr./mån. vuxna, 1-2 3 barn 4 575 kr./mån. vuxna,

våra har vi inte räknat med ett

Enligt modellförslag

(11 600 kr./år) i

bidragsförskott/underhållsbidrag

underlaget för beräkning av bostadsbidrag. Däremot har bidragsförskottet med i tagits redovisningen av bidragsförskottets inverkan på várdnadshavarnas hushållsekonomi.

E“§hå1l5Ä°§tEa§e5

Socialtjänstlagens norm för skälig levnadsstandard har använts. Följande av procent basbeloppet 27 900 kr./år (december 1988) har använts.

1 vuxen 115 % = 2 674 kr./mån. Barns 1-3 år 55 % = l 278 kr./mån. Barn 4-10 år 65 % = 1 511 kr./mån. Barn 11-20 år 75 % = 1 743 kr./mån.

Till hushållskostnaderna har lagts kostnader för fackföreningsavgift, 150 kr./mån., och för månadskort, 200 kr./mån. För barn som 1 år har fyllt ett tillägg gjorts med 100 kr. för mánadskort.

âasnsmâossâaxgifäez

Avgiftena är mycket varierande mellan kommunerna i landet och ett flertal förekommer. taxetyper Finansdepartementet har dock nyligen gjort beräkningar av de mera genomsnittliga i avgifterna landet. Enligt beräkningarna varierar avgifterna mellan - 5,5 6 procent av bruttolönen per månad för en kommunal daghemsplats inklusive en fritidshemsplats för ett syskon. Avgiften storlek har också betydelse för antalet i syskon familjen.

I våra exempel har vi valt att använda procentsatsen 5,5 av bruttolönen per månad för en För daghemsplats. två daghemsplatser är ca avgiften 7 procent av

Kostnaderna för en daghemsplats för bruttolönen. kr. - 9 300 kr. månad inkomstnivåerna 7 300 per mellan 400 kr. - 500 kr. för en varierar Har familjer dessutom fritidshemsplats daghemsplats. tillkommer mellan 30-75 kr./mån.

sammansättning av daghems- och Följande har använts i modellerna i fritidshemsplatser förhållande till hushållens storlek.

daghems- fritids-

plats hemsplats

Hushåll 1 ett barn 5 år

Hushåll, 5+7 år 1 1 två barn Hushåll, barn 5+7+12 år 1 1 tre Hushåll, år 1 1 fyra barn 5+8+12+l5

Hushåll, barn 3+5+7+12+15 år 2 1 fem

noteras att bl.a. bostadskostnaderna ökat Det bör under 1989 utan att motsvarande höjning väsentligt skett av bostadsbidrag eller barnbidrag. storlek är oförändrat sedan 1988 och Bostadsbidragets att vara till årsskiftet 1990/91. Detta kommer så en obalans nu uppkommit mellan innebär att betydande och i våra typfall i förhållande inkomster utgifter de som i början av 1989. till beräkningar gjordes med de förhållanden som Första om en jämförelse görs råda under år 1991 efter det att kan antas har blir skillnaden mellan skattereformen genomförts

inkomster och utgifter gynnsamma för hushållen. En stor osäkerhetsfakktor är dock bostadsbidragssystemets utformning för flerbarnsfamiljerna.

Reservation av Ann-Marie Strömberg

Det är en brist i utredningen att underhållsbidragens utformning och de underhállsskyldigas situation inte har hunnit behandlas. Om man har den grundinställningen att barn i första hand skall försörjas av föräldrarna och att samhällsstödet skall komma i andra hand borde slutsatsen vara att man med att se över underhållsbidragen och börjar därefter utformar samhällstödet. Jag påtalade redan i av utredningen denna synpunkt, men fick då ej början gehör.

En av målsättningarna i utredningen har varit att samhällsstödet skall vara neutralt till olika typer av och inte verka styrande. Den familjebildningar enda helt neutrala formen av samhällsstöd jag kan finna, som inte lämnar de sämst ställda utan tillräckligt stöd, skulle vara ett kraftigt höjt barnbidrag, som täcker grundkostnaden för ett barns och som utbetalas till varje barn. Ett försörjning sådant bidrag är emellertid för dyrt att genomföra.

Ingen av de tre modeller som underhållsbidragskommittên har arbetat med är Alla har sina fördelar och sina brister. Jag perfekt. anser det riktigt att som slutprodukt presentera alla de tre modeller kommittén har arbetat med, men vill lämna förord för grundbidragsmodellen som jag anser vara den bästa och mest realistiska.

Grundbidragsmodellen innebär en omfördelning av samhällsstödet från ombildade familjer till ensamboende vårdnadshavare, samtidigt som det prövas mot vårdnadshavarens, mot den underhållsskyldiges och mot barnets inkomster. Det innebär en buffert mellan

föräldrarna och en mindre omställning än t.ex. barnbidragsmodellen. Det innebär vidare att mera av bidragscirkusen koncentreras till Försäkringskassan.

Jag kan däremot inte acceptera barnbidragsmodellen, huvudsakligen därför att jag anser den innebära åt den som har skall mera vare givet, i och med att kopplingen mellan underhållsbidrag och samhällsstöd helt försvinner. Ju högre desto underhållsbidrag, mera sammanlagt bidrag för barnet. Den som har lågt underhållsbidrag får försämrad ekonomi och därtill får styvföräldrar inte bara ett sekundärt utan även ett primärt försörjningsansvar.

Jag anser inte att man kan förutsätta att den vårdnadshavare som har inget eller lågt underhållsbidrag har detta därför att vederbörande själv har god ekonomi. Det kan likaväl vara så att det är den underhállsskyldige som helt saknar betalningsförmåga, samtidigt som vårdnadshavaren ändå har en låg inkomst.

Om barnbidragsmodellen skulle bli aktuell kan de också få stora konsekvenser för styvföräldrar. För närvarande har styvföräldrar endast sekundärt försörjningsansvar, vilket blir aktuellt först om det gäller att ge barnet över försörjning bidragsförskottsnivå. Med barnbidragsmodellen kan styvförälderns försörjningsansvar bli primärt när inget eller mycket lågt underhållsbidrag utbetalas.

Vilken av modellerna som än motsätter väljs jag mig flerbarnstillägg inom stödet till barn med särlevande föräldrar. Det behov av ökat stöd som flerbarnsfamiljer har skall tillgodoses genom höjning

av redan existerande flerbarnstillägg inom något annat vore barnbidragssystemet, överkompensation jämfört med kärnfamiljer.

delar inte kommitténs uppfattning att det är Jag mellan underhállsbidrag och kopplingen i sig som ger de negativa Abidragsförskott konsekvenser som omnämns. Orsaken är i stället att och bidragsförskott beräknas på så underhållsbidrag olika grunder. Udnerhållsbidraget inkomstprövas utifrån ett solidariskt försörjningsansvar, medan ses som en miniminivå för den ene bidragsförskottet förälderns bidrag till barnets försörjning, utan till den andre förälderns eller barnets hänsyn inkomst.

har under utredningens gång blivit tveksam till Jag i den i och för sig sympatiska tanken att rimligheten föräldrar även efter en separation skall ha ett solidariskt Det är ju inte så att försörjningsansvar. föräldrarnas situation är statisk efter en ändras, och ekonomiska separation. Familjebildningar förhållanden ändras. Det solidariska gör att den ene förälderns försörjningsansvaret ekonomi kan försämras beroende på åtgärder som den andre föräldern vidtar utan att det går att påverka för den som drabbas. Exempelvis sänkt underhållsbidrag beroende på att den bildat ny familj, trots att de underhållsskyldige inkomsterna är oförändrade eller höjt egna beroende att vårdnadshavaren fått underhållsbidrag på inkomst. Sådana förändringar kan förvärra lägre efter en kanske redan smärtsam motsättningarna och dessa konsekvenser skulle förvärras om separation barnbidragsmodellen införs eftersom storlek då får större betydelse. underhållsbidragens

Särskilt yttrande av Kersti Johansson

Kommittén för översyn av för reglerna underhållsbidrag till barn och bidragsförskott (UBK-87) tillkallade hösten 1986. Motiven för utredningen angavs i direktiven vara, dels den ökande kostnadsbelastningen för samhället de befintliga systemen medförde, dels bl.a. de brister regelsystemet uppvisade vad gällde samordningen mellan underhållsbidrag och bidragsförskott.

Två tidigare statliga utedningar har ingående behandlat utformningen av regelsystemet för underhållsbidag och bidragsförskott och lagt förslag till förändringar. har dock endast i Förslagen begränsad omfattning genomförts, vilket - såsom understyrks i regeringens direktiv - visar hur komplicerat området är.

Enligt de ursprungliga tidsplanerna skulle utredningen ha presenterat sina förslag i 1990. april Regeringen (finansdepartementet) har dock anmodat utredningen att redovisa de delar av utredningens arbete i dessa frågor som har för den betydelse pågående skatteomläggningen.

Detta innebär att kommittén att till tvingas regeringen överlämna ett material som ej kan anses färdigbehandlat och utan eget till ställningstagande de tänkbara modeller för att ersätta nuvarande system - dvs. grundbidrags-, barnbidrags- och bostadsbidragsmodellerna.

Med hänsyn till ämnets och den komplexitet centrala roll för familjeekonomin, som detta stödsystem har,

borde ha fått nödvändig tid och utredningen tillräckliga resurser så att ett genomarbetat förslag

kunnat presenteras.

Det motivet för regeringen att i förtid egentliga in förslag i delar som är begära utredningens relevanta för skatteomläggningen torde knappast vara motiverat av intresse för att snabbt lägga något om ett rättvist och socialt acceptabelt förslag för underhållsbidrag och bidagsförskott i regelsystem att ekonomiskt utsatta särboende syfte skydda föräldrar med barn. Med den dominerande roll har i regeringen torde denna finansdepartementet anmodan vara betingad av att finna en primärt för att betala ytterligare finansieringskälla kommande Detta förhållande marginalskattesänkningar. också av att i direktiven uttryckligen anges styrks att kommittén skall beakta möjligheterna till

besparingar.

- såsom det även Jag vill mot denna bakgrund understryks i direktiven - understryka den betydelse det i övrigt och familjeekonomiska systemet har för både vårdnadshavare och för de skattesystemet föräldrarna. En försämring av bidragsskyldiga för framför allt ensamstående med barn stödsystemet bl.a. motiverad med att vara en del i syftet av skatteomläggningen som framför allt finansieringen är enligt min mening inte gynnar höginkomsttagare Det krävs i stället att formerna för att acceptabel. sker på ett sådant sätt finansiera skatteomläggningen att ekonomiskt utsatta inte drabbas av stora för skilda basbehov utan att få del kostnadsökningar av skattesänkningar.

Besparingar i stödsystemet för underhållsbidrag och bidragsförskott förutsätter att de sämst ställda grupperna i samhället skyddas ett bättre på sätt än de beslut respektive till förslag beslut som för närvarande har politisk majoritet. Framgör allt kommer den breddade indirekta beskattningen att slå hårt mot låg- och medelinkomsttagare.

Jag anser att inskränkningar i i stödsystemet så fall måste kombineras med som åtgärder syftar till att

kostnadsbelastningen för boende, mat, etc.

energi stannar på en nivå som innebär att de ekonomiskt utsatta grupperna i mån möjligaste skyddas. Det krävs enligt min mening en rad i förändringar föreliggande majoritetsförslag till skattereform. Bl.a. måste momsen på mat kraftigt sänkas, lägre byggmoms bibehållas, en särskild skattereduktion för låg- och medelinkomsttagare på 500 kr. för alla med en beskattningsbar inkomst på upp till 140 000 kr. införas, mjölksubventionerna bibehållas liksom den s.k. hemmamakereduktionen.

Jag vill även i detta erinra om att sammanhang centerpartiet tillsammans med de övriga icke-socialistiska partierna lagt om förslag införande av ett beskattningsbart vårdnadsbidrag till alla barn upp till år. Införande av sju ett

vårdnadsbidrag skulle enligt min var en

mening ekonomisk fördel även för ensmstående föräldrar.

Slutligen vill jag framhålla att av de konkreta ingen modeller som utredningen redovisar är tillräckligt genomarbetad för att kunna till för ligga grund förslag. Dock anser jag att för en utgångspunkten reformering av det nuvarnade skulle stödsystemet kunna vara en förenklad och utvecklad

Denna modell har i det

grundbidragsmodell.

inte fått en föreliggande utredningsarbetet och bör därför tillräckligt allsidig belysning

beredas ytterligare.

Särskilt yttrande av Gullan Lindblad

Kommittén, som haft för avsikt att presentera sina överväganden och förslag i ett slutbetänkande i april 1990, har av finansdepartementet mer eller mindre uppmanats att överlämna ett delbetänkande (i stencilupplaga) snarast utan att något av kommitténs förslag förordas specifikt. Det har bedömts angeläget att beredning och till ställningstagande UBK:s förslag om ändrade stödformer tidsmässigt koordineras med det slutliga genomförandet av skattereformen. Proposition med slutförslag om den framtid inkomstbeskattningen avses avlämnas i början av april 1990. I denna proposition kommer bl.a. att föreslås att underhállsavdraget och ensamförälderreduktionen skall slopas med verkan fr.o.m. den 1 jan. 1991. Förslag om kompensation för bortfall av dessa stödformer har behandlats av underhållsbidragskommittén.

Kommittén överlämnar sina om förslag grundbidragsmodellen, bidragsmodellen och bostadsbidragsmodellen utan eget ställningstagande. Det är min att förhoppning sedvanlig remissbehandling kommer att ske av det överlämnade materialet.

Kommitténs arbete har blivit mer tidskrävande än vad som förutsâgs från beroende början på bidragssystemets komplexitet.

Kommitténs utgångspunkt har varit föräldrabalkens regler om solidariskt föräldraansvar. delar den Jag uppfattningen men beklagar att underhållsbidragsfrågorna inte har kunnat behandlas på ett tillfredsställande sätt.

till den föreslagna skatteomläggningen Anpassningen har av kommittén antagits innebära sådana i ekonomin för många barnfamiljer att påfrestningar förändring av någon genomgripande knappast torde vara möjlig bidragsförskottssystemet att genomföra i nuläget.

För min del vill jag anföra följande:

De icke - socialistiska i riksdagen har partierna under en av år föreslagit ett beskattningsbart följd för alla barn i förskoleåldern. Detta vårdnadsbidrag vara ett väsentligt bidrag till skulle naturligtvis för alla barnfamiljer och inte minst hushållsekonomin för den ensamstående vårdnadshavaren. Vårdnadsbidraget skall inte påverka bostadsbidragets storlek. Avdragsrätt för faktiska barnomsorgskostnader upp till vårdnadsbidragets till den familj som anlitar barnomsorg belopp ges utom hemmet.

föreslår dessutom att ett Moderata Samlingspartiet för barn till 18 års ålder (20 år vid grundavdrag upp införs vid den kommunala gymnasiestudier) I de fall inkomsten är lägre än beskattningen. skall motsvarande bidrag utgå till grundavdraget familjen.

det rätten till avdrag för När gäller skall denna kvarstå. underhållsbidrag

innebär sänkt skatt för Det moderata skatteförslaget även för deltidsarbetande och alla inkomsttagare, Det innebär också att hänsyn tas låginkomsttagare. till försörjningsbörda vid beskattningen.

Till sammantaget innebär de moderata förslagen väsentliga ekonomiska förstärkningar för samtliga barnfamiljer. Om dessa förslag varit för utgångspunkt underhállsbidragsommittêns arbete skulle kommitténs slutsatser och förslag självfallet sett annorlunda ut.

Särskilt yttrande av Barbro Sandberg

om till barn som inte lever Reglerna underhållsbidrag tillsammans med båda sina föräldrar har under lång tid varit föremål för utredningar. Två tidigare har förslag som ej genomförts. Redan utredningar lagt detta visar att uppgiften är komplicerad.

(l986:30) skall den nya Enligt utredningsdirektiven kommittén ta fram faktaunderlag om den ekonomiska och sociala situationen för såväl underhållsskyldiga som underhållsberättigade barn och deras Situationen för vårdnadshavare har vårdnadshavare. analyserats och ingen undersökning gjorts ingående beträffande de underhållsskyldiga, vilket jag vid ett flertal tillfällen. Enligt min efterlyst det inte att förorda någon modell uppfattning går utan att först också ta reda på de

underhållsskyldigas förhållanden.

Kommitténs i arbetet har varit utgångspunkt föräldrabalkens att alla föräldrar har ansvar regler för sina barns försörjning. Jag delar den och anser därför, att det är en stor uppfattningen att situation ej utretts. brist underhållsskyldigas

i riksdagen har under De icke-socialistiska partierna en av år förordat att ett vårdnadsbidrag skall följd till med barn i förskoleåldern. Detta utgå familjer den ekonomiska situationen även för underlättar föräldrar. Den kraftiga ökningen av ensamstående som förordats av folkpartiet och barnbidraget länge - liksom den i samband med skattereformen genomförts - förbättrar stora sänkningen av inkomstskatten ekonomiska situation och då givetvis barnfamiljerans också de ensamståendes.

På grund av olika omständigheter, b1.a. skattereformens genomförnde, måste kommittén lämna förslag innan arbetet är slutfört. Jag anser därför, att det är omöjligt att i förorda av de tre dag någon modeller som tagits fram. Det finns för och nackdelar med alla. Det är därför önskvärt att förslagen remissbehandlas.

Särskilt yttrande av Annette Hansson

I en del av betänkandet förs ett resonemang som rör att via skattesystemet lösa frågan om möjligheten utformningen av det stöd som underhállsbidragskommittên haft som uppgift att lämna om. Tanken avvisas visserligen men jag vill förslag förstärka skälen däremot genom att framhålla

följande.

Idén att söka konstruera särskilda skatteskalor som visar hur den underhállsskyldige skall betala mycket i underhåll och hur vårdnadshavaren skall få i mycket och samhällsstöd saknar förankring i underhållsbidrag den skatterättsliga verkligheten. Detta gäller inte bara utifrån teoretiska och tekniska utgångspunkter. För de myndigheter som ansvarar för den praktiska av skattelagstiftningen skulle en sådan tillämpningen konstruktion innebära avsevärda komplikationer. Dessutom bör än starkare erinras om att en majoritet av vid flera tillfällen och sedan lång tid riksdagen uttalat att sociala frågor inte bör lösas via

skattesystemet.

Udnerhållsbidragskommittên har visserligen enligt sina direktiv varit oförhindrad att behandla de delar av som direkt berör ensamföräldrarna skattesystemet och de Efter att direktiven till underhållsskyldiga. underhållsbidragskommittên utfärdats tillsattes emellertid den ena av de stora skatteutredningarna, nämligen utredningen om reformerad inkomstbeskattning, RINK. Frågan om att utarbeta till inom skattesystemet hörde i förslag förändringar det min mening primärt hemma i RINK. läget enligt RINK och underhållsbidragskommittên har ju arbetat

parallellt.

Direktiven till RINK genomsyrades av ambitionen att ástadomma ett enkelt och lättbegripligt inkomstskattessystem. Även i det slutbetänkande SOU 1989:33 Reformerad inkomstbeskattning, som RINK avlämnade i juni 1989, utgör den ambitionen ett av de inlsag som dominerar. anser Sammanfattningsvis jag således att konstruktionen av sådana särskilda skatteskalor, som ovan nämnts, inte går att förena med förenklingssträvandena, vilket också är ju underhállsbidragskommittêns slutsats,.

Även för underhållsbidragskommittêns arbete har en av målsättningarna varit att förenkla det regelsystem som gäller för det familjeekonomiska stödet. Jag anser inte att den s.k. gurndbidragsmodellen uppfyller det kravet. Här ansluter jag till de mig delar av Lars-Göran Engströms särskilda yttrande, vari kritik riktas mot för dess grundbidragsmodellen brister från förenklingssynpunkt samt för att den inte löser det inom grundläggande problemet bidragsförskottssystemet, nämligen det som hänger samman med utfyllnadsdelen av bidragsförskottet.

Särskilt av Anders Bodecker och Hans yttrande Svensson

Kommittén konstaterar att resultatet av de som förekommit under hösten 1989 skatteöverläggningar i kommit att påverka tidplanen för ett hög grad av förslag till att förändra genomförande bidragsförskottssystemet.

Med härtill och då de tre modellförslagen, hänsyn framförallt grundbidragsmodellen, behöver ytterligare analyseras vill vi förorda följande förändringar på kort sikt.

1 Införa ett ensamboendebidrag enligt på 325 kr per månad och barn. grundbidragsmodellen bör fastställas av riksdagen. Beloppet

2 Detta föreslås finansieras genom dels nya bidrag av ensamförälderreduktionen dels genom borttagandet av från 40 % till en sänkning bidragsförskottsnivån 30 % av eller det krontalsbelopp som basbeloppet riksdagen beslutar om.

Alternativet kan slopandet av ensamförälderreduktionen kombineras med att ett finansieringsutrymme skapas genom att med en lägre procentsats än utfyllnadsbidraget utgår 100 av skillnaden mellan underhållsbidraget procent och 40 % av basbeloppet dvs. nuvarande bidragsförskottsnivån. Det nya utfyllnadsbidraget kan utgå med 75-85 procent av förslagsvis mellanskillnaden.

3 Enligt kommitténs direktiv 1986:30 skall det övervägas att ge försäkringskassorna ett större ansvar vid fastställelse av underhállsbidrag. Med b1.a. hänvisning till det resultatet av goda försöksverksamheten vid fyra försäkringskassor föreslår vi att kommunernas administration av fastställelse och jämkning av underhållsbidrag överflyttas till försäkrignskassorna.

Särskilt yttrande av Lars-Göran Engström

En av huvuduppgiftena för underhållsbidragskommittên har varit att åstadkomma förenklingar i det nuvarande med bidragsförskott och underhállsbidrag. systemet Enligt min mening leder inte grundbidragsmodellen till förenklingar. Systemet blir tvärtom några krångligare.

Roten till det onda i utfyllnadsbidraget, dvs. ligger den del av bidragsförskottet som överstiger underhållsbidraget. Förekomsten av utfyllnadsbidrag nödvändiggör en kontroll av underhállsbidragens storlek. För låga underhållsbidrag drabbar nämligen Avtal mellan den underhållsskyldige och den staten. och domstolsdomar om underhållsberättigade kan inte utan vidare godtas. I det underhållsbidrag nuvarande tvingas vårdnadshavaren av systemet till processer som de är försäkringskassan ointresserade av och till att överklaga Det är förekomsten av tingsrättsdomar. som medfört att försäkringskassan utfyllnadsbidrag kommit att syssla med underhållsbidrag.

behålls De I grundbidragsmodellen utfyllnadsbidragen. som föreslås i administrativt hänseende förändringar mellan försäkringskassa och domstol. rör samspelet Exakt hur detta samspel är tänkt att fungera går att eftersom det av olika skäl inte knappast bedöma, för utredningen att utarbeta en har varit möjligt Detta hindrar emellertid inte att det går lagtext. att finna svagheter i systemet. påtagliga

i administrativt hänseende syftar i Förslagen huvudsak till att på olika sätt stärka ställning i förfarandet. Kassan försäkringskassans

skall själv kunna fastställa underhållsbidrag när det påverkar grundbidraget. Den skall som opartisk myndighet ge allmän domstol för av underlag bedömning tvister om underhállsbidrag mellan vårdnadshavaren och den underhållsskyldige. Den skall ensam eller tillsammans med vårdnadshavaren kunna som uppträda motpart till den i vid underhållsskyldige processer domstol. Den skall också fungera som motpart till vårdnadshavaren i tvister vid domstol om grundbidragets storlek. Sådana ärenden blir en ny målgrupp för de allmänna domstolarna. En nyhet för domstolarna blir också att mål om underhåll i vilka grundbidraget berörs skall bli Redan indispositiva. uppräkningen av försäkringskassans olika funktioner visar att systemet blir svåröverskådligt. Härtill kommer att vägande kan riktas invändningar mot vissa av de enskilda av dessa förslagen. Några vill jag redovisa i korthet.

Förslaget att försäkringskassan skall fastställa underhållsbidrag innebär att kassan skall avgöra tvister mellan enskilda. Detta är en och nyhet något helt annat än att hjälpa parterna till en överenskommelse om underhållsbidrag. Förfarandet vid försäkringskassan regleras av förvaltningslagen. Denna lag är inte avsedd och inte heller lämpad för att lösa tvister mellan enskilda. En jämförelse med rättegångsbalken visar vad saken gäller. i vad Frågan mån det är lämpligt att införa ett

rättegångsförfarande vid försäkringskassan kräver i vart fall betydligt mer än vad ingående överväganden underhållsbidragskommittên gjort.

Det utgör en komplikation i domstolsförfarandet att försäkringskassan skall kunna uppträda som part på samma sida som vårdnadshavare. Det är alltid en

när det ena sidan i en rättegång finns två omgång på särskilt om de framför olika uppfattningar medparter, i skilda hänseenden. Till bilden hör att

försäkringskassan intar en säregen mellanställning. Eftersom vårdnadshavarens inkomster enligt förslaget storlek kan kassan tvingas påverkar grundbidragets inta den att vårdnadshavarens ekonomiska ståndpunkten bärkraft är bättre än vad vårdnadshavaren själv kommer då i konflikt med sin anser. Försäkringskassan i Rättegångarna kommer medpart underhållsprocessen. bli T.o.m. en sådan trivial sak som att att röriga. ansvaret för rättegångskostnader kommer att fördela vålla såvida man inte tar det i sak problem, och bestämmer att varje part alltid opåkallde steget skall bära sin kostnader.

också att göra vissa mål om underhåll förslaget i indispositiva skapar problem. Rättegångsförfarandet och mål har stora dispositiva indispositiva mål i princip inte olikheter. I indispositiva godtas mellan Domstolen har ett överenskommelser parter. för att saken blir tillfredsställande utredd ansvar så att den kan träffa ett materiellt riktigt mål är mål om avgörande. Typiska indispositiva barn samt mål vårdnaden om faderskapet till angående och umgänge med barn.

är mål om förmögenhetsrättsliga anspråk för Däremot närvarande av principiella skäl alltid dispositiva. Parterna bestämmer här själva ramen för processen och Om en part vitsordar genom yrkanden medgivanden. av en uppgift lämnad av motparten läggs riktigheten vidare till grund för domstolens denna utan prövning Detta att domstolsförfarandet blir avgörande. gör förhållandevis enkelt. Den stora majoriteten kan efter endast en förhandling underhållsmål avgöras

som vanligen tar högst en halvtimme i anspråk. Enligt förslaget skall domstol kunna döma ut högre underhållsbidrag än vad vårdnadshavaren eller yrkat lägre bidrag än vad den underhållsskyldige medgivit. Domstolen måste kontrollera av sådana riktigheten uppgifter om ekonomiska förhållanden som är parterna ense om. Om förfarandet kommer görs indispositivt det att bli betydligt vanligare med längre förhandlingar och fler förhandlingar i samma mål för att domstolen skall kunna träffa ett avgörande.

En särskild svårighet i att domstolen i ligger åtskilliga fall från början inte kan om målet avgöra är dispositivt eller indispositivt. Den bedömningen går inte att göra enbart med av om ledning yrkandet underhållsbidrag i stämningsansökan utan först när parternas ekonomiska villkor är utredda. Redan innehållet i de kallelser rätten utfärdar till förhandling påverkas emellertid av målets karaktär av indispositivt eller dispositivt. Sålunda är påföljderna för utevaro olika och vilken som påföljd kan inträda skall anges i kallelsen. I åtskilliga fall kommer det att visa att en som sig rättegång har handlagts enligt den ena ordningen borde ha handlagts enligt den andra. Den föreslagna modellen kommer att skapa förvirring och irritation.

Förslaget att allmän domstol skall överpröva beslut av försäkringskassan om innebär att dessa grundbidrag domstolar kommer att tillföras en och artfrämmande ny förvaltningsuppgift. Förslaget strider mot strävandena att renodla domstolarnas och domarnas

uppgifter.

Komplikationerna i grundbidragsmodellen drabbar självfallet den rättssökande allmänheten. För t.ex.

en enskild vårdnadshavare som först måste ta sig en underhållstvist och därefter en rättegång genom mot för att komma i åtnjutande av försäkringskassan ett som kanske inte kommer att uppgå till mer bidrag, än en i månaden, måste ordningen te sig hundralapp obegriplig.

min är grundbidragsmodellen så krånglig Enligt mening att den enbart av detta skäl inte kan godtas.

mellan bidragsförskott och underhållsbidrag samspelet har nu utretts taget oavbrutet sedan mitten praktiskt av 1970-talet. Förslag att lappa på den nuvarande och ett enklare och begripligre ordningen skapa regelsystem har lagts av familjelagssakkunniga, revisorer och nu ensamföräldrakommittên, riksdagens av Erfarenheten visar att underhållsbidragskommittên. är omöjlig. Uppslag till förbättringar uppgiften leder ofelbart till komplikationer. Det enda nya sättet att åstadkomma en mer radikal förbättring är

att slopa utfyllnadsdelen av bidragsförskottet.

Både barnbidragsmodellen och bostadsbidragsmodellen innebär att samhällsstödet förvandlas från en garanti att underhåll betalas med ett visst belopp, som utgår oavsett om barnets vårdnadshavare är ensamstående eller ej, till ett från underhållsbidraget frikopplat till ensamstående vårdnadshavare. En bidrag konsekvens blir att bortfaller och utfyllnadsbidraget att därmed inte behöver befatta sig försäkringskassan med Fördelarna och nackdelarna i underhållsbidrag. med de modellerna framgår av kommitténs övrigt bägge

överväganden.

vill framhålla att en övergång Avslutningsvis jag till av de sist nämnda modellerna inte kräver någon

en samtidig total av bearbetning bestämmelserna om underhållsbidrag. Det är endast smärre ändringar som behövs. Sålunda bör bestämmelsen i 7 kap. 5 § föräldrabalken om styvföräldrars underhållsskyldighet utvidgas till att omfatta fall då är styvföräldern sambo med vårdnadshavaren. För närvarande den gäller begränsningen att styvföräldern måste vara med gift vårdnadshavaren. Vidare bör regeln om rättegångskostnader i 7 kap. 19 5 föräldrabalken ses över. Denna bestämmelse är till del väsentlig betingad av det nuvarande bidragsförskottssystemet. Här har jag den att uppfattningen rättegångskostnaderna bör kunna bäras av vardera parten i större omfattning än vad som av följer bestämmelserna i rättegångsbalken. Detta sammanhänger b1.a. med att utgången av en tvist ofta beror på förändringar i parternas ekonomiska villkor som inträffar under processens gång. i Regeln rättegångsbalken att den förlorande parten skall betala motpartens förutsätter rättegångskostnad närmast att sådant inte inträffar. måste Slutligen bestämmas i vad mån samhällsstödet den modell enligt som väljs skall påverka beräkningen av

underhållsbidraget. Stödet är så pass betydelsefullt att det knappast är att bortse från det. Valet står då mellan att betrakta stödet som riktat antingen till barnet eller till vårdnadshavaren. I det första fallet leder stödet till att barnets behov av udnerhåll från föräldrarna minskar och i det andra till att vårdnadshavarens att bidra till förmåga barnets underhåll ökar. Jag föredrar det sistnämnda alternativet. Det får inte lika stark inverkan på underhållsbidragets i sänkande riktning och leder därmed heller inte till att underhållsbidraget behöver omprövas lika ofta när samhällsstödet faller bort då vårdnadshavaren upptar samlevnad med en ny

som kan finnas pákallade i partner. Övriga ändringar om behöver inte samordnas reglerna underhållsbidrag med en till barnbidrags- eller övergång bostadsbidragsmodellen.

Särskilt yttrande av Suzanne Ahlner

Jag ansluter mig till vad experten Lars Göran Engström har anfört i sitt särskilda yttrande.

)

BAKGRUNDl

1 Nuvarande system med underhållsbidrag och bidragsförskott

Sedan lång tid tillbaka finns det en för skyldighet föräldrar att försörja sina barn även när de inte lever tillsammans. Under de senaste årtiondena har den civilrättsligt reglerade underhállsskyldigheten varit sammankopplad med ett offentligrättsligt reglerat bidragsförskottssystem.

Reglerna om underhållsbidrag till barn och bidragsförskott har efterhand blivit ett alltmer sammanhållet system vari de olika delarna i går varandra på ett sváröverskådligt sätt. I detta inledande avsnitt skall ges en bakgrund till och närmare beskrivning av det med system underhållsbidrag och bidragsförskott som finns i dag.

1.1 till barn Underhållsbidrag

1.1.1 Historik

I 1734 års lag fanns inga om att regler gifta föräldrar var underhållsskyldiga mot sina barn. En plikt för föräldrarna att underhålla barnet under

1) Uppgifterna i denna del av betänkandet avser förhållandena fram till och med år 1989. I vissa fall har dock även förslag till senare kommande förändringar kunnat beaktas.

dock i sakens natur och dess uppväxttid ansågs ligga av flera bestämmelsr i lagen som vilade på framgick en sådan förutsättning. När det gällde för föräldrar som inte var gifta underhållsskyldighet varandra föreskrivs i 1734 års lag att barn som med avlade i utan äktenskapsloven, eller var lönskaläge eller i leder hade rätt att av i hordom, förbjudna fadern och modern njuta nödtorftig föda och till dess de sig själva nära kunna. uppfostran Rätten till underhåll för barnet ansågs upphöra senast när det fyllt 15 år.

1917 om barn utom äktenskap fick barnet Genom lagen rätt till underhåll till dess det en ovillkorlig 15 år. När det barn till gifta föräldrar fyllt gällde ett stadgande i 1920 års fastslogs genom uttryckligt om barn i äktenskap föräldrarnas ovillkorliga lag att vidkännas kostnaden för barnets skyldighet uppehälle och utbildning. Underhållsskyldigheten inte i fall förrän barnet fyllt skulle något upphöra 16 år. Genom 1920 års lagstiftning kom denna gräns

för den ovillkorliga underhållsskyldighetens att även för barn till ogifta upphörande gälla För båda barn kunde i vissa föräldrar. kategorierna fortsätta att gälla även fall underhållsskyldigheten efter barnets 16-årsdag.

År 1949 sammanfördes reglerna om underhållsskyldighet mot barn födda inom och utom äktenskap i 7 kap. utformades reglerna om rätt föräldrabalken. Samtidigt i lika för barn till gifta och till underhåll princip föräldrar. Genom lagstiftning om ogifta år 1978 blev reglerna i underhállsbidrag föremål för en översyn i föräldrabalken genomgripande hänseende. Ett huvudsyfte med revisionen materiellt att mildra underhállsbördan för var

underhållsskyldiga som hade svag ekonomi. Ett annat syfte var att få till stánd en mer enhetlig bedömning av bidragsfrágorna. I rådde praxis nämligen vid denna tid en betydande vid ojämnhet bestämmande av underhållsbidrag. Olika metoder att beräkna bidrag kom till användning. Ofta beräknades

underhállsbidraget helt enkelt till en viss procent av den underhållsskyldiges bruttoinkomst.

Bidragsbeloppen kunde i likartade fall dock skilja sig åt ganska avsevärt. För att nå de nyssnämnda syftena genomfördes därför följande ändringar:

underhållsskyldigheten ändrades från att vara ovillkorlig till att bli beroende av föräldrarnas ekonomiska förmåga och barnets behov, - vid underhållsbidragets fastställande fick den bidragsskyldige förbehálla sig visst för belopp egen del och för eventuellt hemmavarande make eller barn, bidragsförskott utgick till särlevande föräldrar med gemensam vårdnad, avdrag fick göras på för underhållsbidrag kostnader som uppstår vid med umgänge barnet, preskriptionstiden för krav på underhâllsbidrag sänktes från tio till tre ár, - det underlättades för försäkringskassorna att meddela - helt eller eftergift delvis för krav på underhållsbidrag, - den årliga höjningen av underhållsbidrag begränsades till 7/10 av den procentuella basbeloppshöjningen.

Reformen år 1978 byggde på ett av förslag familjelagssakkunniga (SOU 1977:37). De sakkunniga föreslog i sitt betänkande också vissa i ändringar syfte att förbättra mellan om samordningen reglerna

och bidragsförskott. Dessa underhållsbidrag ledde dock inte till lagstiftning. En ändringsförslag för de sakkunnigas förslag i närmare redogörelse dessa delar ges i avsnitt 3.1.

1.1.2 Underhållsskyldighet m.m.

- den särlevande förälder som Underhållsskyldig i ca 87 % av fallen fadern. betalar underhållsbidrag,

- den förälder som barnet bor med, i vårdnadshavare ca 87 % av fallen modern.

föräldrabalken svara Föräldrar skall enligt 7 kap. åt barnet efter vad som är skäligt med för underhåll till barnets behov och föräldrarnas samlade hänsyn att bidra till ekonomiska förmåga. Skyldigheten barnets underhåll är alltså Villkorlig. sinsemellan skall föräldrarna ta del av kostnader för barnets undehåll var och en efter sin förmåga.

Föräldrarnas underhållsskyldighet upphör när barnet 18 år. Om barnet vid denna tidpunkt går i fyller skolan är föräldrarna dock intill dess barnet fyller 21 år underhållsskyldiga så länge skolgången pågår. om utbildningen avbrutits men Detsamma gäller före 19 års ålder. Till skolgång räknas återupptas i eller gymnasieskolan och annan studier grundskolan jämförlig grundutbildning.

som inte bor tillsammans med En förälder varaktigt barnet skall fullgöra sin underhållsskyldighet genom

att betala till barnet. underhâllsbidrag Underhállsbidrag fastställs genom avtal eller dom (se avsnitt 1.1.4).

I 7 kap. 2 § föräldrabalken anges förutsättningarna för att en förälder skall kunna att åläggas betala underhållsbidrag. Om föräldern inte har vårdnaden om barnet och inte heller bor tillsammans med varaktigt barnet skall Detsamma underhållsbidrag utges. gäller om föräldern har vårdnaden om barnet med gemensamt den andra föräldern men barnet bor varaktigt tillsammans med endast den andra föräldern. Om en förälder har vårdnaden om eller bor tillsammans med barnet, så kan han alltså inte vanligtvis förpliktas att betala bidrag i finns pengar. Undantagsvis dock möjlighet att ändå ålägga honom I 7 bidragsplikt. kap. 6 S föräldrabalken föreskrivs att sådan nämligen skyldighet kan åläggas den som försummar sin underhållsskyldighet. Regeln kan åberopas om barnets föräldrar är gifta med varandra, men en av dem försummar sin underhållsskyldighet.

Bestämmelser om makes mot underhållsskyldighet styvbarn, dvs. barn till den andre maken finns i 7 kap. 5 § föräldrabalken. Den som varaktigt bor tillsammans med någon annans barn är underhållsskyldig mot barnet om han eller hon varaktigt bor tillsammans också med en av barnets föräldrar och denne har vårdnaden om barnet. En ytterligare förutsättning för underhållsskyldigheten är att parterna antingen är med varandra eller gifta har barn tillsammans. Styvförälderns underhállsskyldighet är subsidiär, dvs. barnets egna föräldrar är i första hand att stå för skyldiga försörjningen.

1.1.3 Fastställande av underhållsbidrag

anvisades en metod för att I propositionen 1978/79:12 ut underhållsbidrag. Denna metod bildar räkna för de allmänna råd som socialstyrelsen utgångspunkt allmänna råd 1989:6 om har meddelat (socialstyrelsens till barn, som har ersatt de underhållsbidrag allmänna råden från socialstyrelsen 1982:1 tidigare och 1982:2 med undertiteln riksförsäkringsverket och bidragsförskott). I det följande Underhållsbidrag närmare de som har meddelats i beskrivs anvisningar och i de allmänna råden för beräkning propositionen Redan här bör påpekas att av underhållsbidrag. med de allmänna råden för framräknande av avsikten är att de skall vara vägledande för underhállsbidrag hos socialnämnderna och handläggare I praktiken har dessa försäkringskassorna. ansett bundna till de allmänna råden. myndigheter sig däremot inte ansetts bindande för domstolar. De har

av underhållsbidrag framräknas först vid bestämmande behov av underhåll. Härefter beräknas vad barnets förälder kan bidra med, det s.k. överrespektive en fördelning av underhållsskottet. Slutligen görs mellan föräldrarna efter en avvägning av skyldigheten sinsemellan att täcka barnets behov. deras förmåga

Eaånåtâ EeE°X

de allmänna råden bör som grund för en Enligt av barnets behov vanligen användas s.k uppskattning för barns levnadskostnader. Dessa s.k. normalbelopp uttrycks som en andel av basbeloppet normalbelopp

(basbeloppet för år 1989 uppgick till 27 900 kr)pá följande sätt enligt lagen om allmän försäkring:

Ålder Normalbelopp

0 - 6 år 0,65 basbelopp 7 - 12 år 0,80 basbelopp 13 - år 0,95 basbelopp

I normalbeloppet ingår inte barnets del av bostadskostnaden. Denna läggs på den förälder som barnet bor varaktigt tillsammans med form av

i

förbehåll för faktisk, skälig bostadskostnad för både föräldern och barnet. Avdrag görs i förekommande fall för bostadsbidrag.

Om utgifterna för barnets vanliga levnadskostnader på grund av särskilda omständigheter, t.ex. är sjukdom, särskilt stora, görs ett tillägg till normalbeloppet.

Utöver normalbeloppet räknas i behovet också in kostnader för barntillsyn efter en individuell beräkning.

Från barnets sålunda framräknade behov avräknas sociala förmåner, t.ex. barnbidrag, och mera varaktiga inkomster som barnet kan ha. Mera betydande tillgångar kan också beaktas. Flerbarnstillägg avräknas inte på barns behov. Återstående belopp utgör barnets behov av underhåll.

I fråga om det minskade behov av underhåll som skall anses föreligga när ett barn har egna inkomster, uttalades i propositionen att föräldrarnas

inte bör påverkas av de mindre underhållsskyldighet inkomster som barnet kan få under feriearbete eller liknande.

Ett s.k. standardtillägg kan bli aktuellt när föräldrarna har möjlighet att täcka mer än barnets normalbehov. Enligt uttalande i förarbetena kan om barnets totala underhållsbehov nämligen frågan inte ses fristående från föräldrarnas ekonomiska förhållanden. Barnet kan göra anspråk på en högre standard för egen del ju bättre ställt föräldrarna har det i ekonomiskt hänseende. Domstolarna tycks emellertid ha varit återhållsamma med att utdöma I de allmänna råden rekommenderas standardtillägg. socialnämnderna att inte driva frågan om om det inte är uppenbart att sådant standardtillägg bort utgå.

Eözäldsrâ âörmâsâ

sedan man räknat ut hur stort behov av underhåll barnet har skall en beräkning göras av vad var och en av föräldrarna skall bidra med. I de allmänna råden finns anvisningar för hur förälders detaljerade inkomst beräknas. Innan en förälder anses ha förmåga till underhåll skall han/hon ha medel till sin egen s.k. förbehållsbelopp. vardera föräldern försörjning, får därför av inkomst efter skatt förbehålla sig ett av 1,20 basbelopp/år. Detta avses täcka normalbelopp alla levnadskostnader bortsett från utgiften vanliga för bostad. Förbehållsbeloppen kan sättas högre än vad som av normalbeloppet. Om det kan visas följer att utgifterna för föräldrarnas vanliga levnadskostnader på grund av särskilda omständigheter är onormalt stora eller annars framstår som kan föräldern förbehállas ett högre nödvändiga,

belopp. Så kan t.ex. särskilt förbehåll få om göras en förälder har särskilda kostnader vid långvarig sjukdom eller kostnader för en bil som är oundgängligen nödvändigt i arbetet.

Utöver nu nämnda utgifter får för avdrag göras skälig bostadskostnad. I de allmänna råden finns för belopp dels genomsnittlig bostadskostnad dels högsta godtagbara bostadskostnad vid olika antal familjemedlemmar. Om en förälder är gift eller sammanbor får han eller hon normalt förbehålla sig halva bostadskostnaden. Den andra halvan beräknas den andra vuxna personen i hushållet stå för.

Om det finns särskilda skäl för det, får förälder även göra förbehåll för levnadskostnader för make som inte klarar sin egen Sådana särskilda försörjning. skäl kan vara att det i hemmet finns ett barn i förskoleåldern eller flera barn i åldrar något högre eller att ett barn behöver vård i hemmet av på grund sjukdom. Ett annat skäl kan vara att maken är förhindrad att förvärvsarbeta på grund av hög ålder, sjukdom eller att arbetstillfälle inte finns. För make får förbehåll göras med normalt 0,60 högst basbelopp. Med make jämställs annan som föräldern varaktigt sammanbor med om de har barn gemensamt.

Om en person är underhållsskyldig mot flera barn är utgångspunkten att barnen skall vara likställda. Lagreglerna ger emellertid ett företräde för hemmavarande barn framför ett bidragsberättigat barn. I propositionen påpekas att det bidragsberättigade barnet kan få underhåll genom bidragsförskott. Om ett beräknat underhållsbidrag skulle leda till i intrång det hemmavarande barnets behov först ett görs förbehåll för detta barn. Förbehållet normalt uppgår

- tillsammans med vad som utges till barnet från den föräldern - till 0,40 basbelopp/år men andra högst kan vara om det föranleds av omständigheterna i högre det särskilda fallet. I de allmänna råden sägs att bör anses höja det hemmavarande barntillsynskostnader barnets behov och att en tonåring bör anses ha ett minimibehov på 0.60 basbelopp/år.

Det som återstår sedan summan av förbehållen belopp avräknats från inkomsten efter skatt utgör förälderns s.k. överskott.

E°EmE1_f§r_bEr§kEiE9_aX Enåeåhållsäiårâg

Sedan vardera förälderns öveskott framräknats på det sätt som redogjorts för ovan bestäms underhållsbidraget efter en avvägning av föräldrarnas sinsemellan att täcka barnets behov. Följande förmåga formel anvisas i propositionen 1978/79:12 för fördelningen av barnets behov mellan föräldrarna. Metoden benämns ofta kvotdelningsmetoden.

Barnets x den bidragsskyldiges överskott aunderbehov föräldrarnas sammanlagda överskott hållsbidrag

Exempel:

Om ett barns behov av underhåll beräknas till 1400 den överskott till 1800 kr. och kr., bidragsskyldiges vårdnadshavarens överskott till 800 kr. kan underhållsbidraget enligt den s.k. beräknas till 1800 kvotdelningsmetoden x1400=1120 1800+800

De 280 kr. som återstår för att täcka barnets behov på 1400 kr. får vårdnadshavaren ta av sitt överskott på 800 kr.

Vid av riksdagsbehandlingen propositionen diskuterades hur man skulle kunna undvika alltför stora tröskeleffekter för de bidragsskyldiga. I de allmänna råden har till detta hänsyn tagits på så vis att en s.k. reduceringsregel rekommenderas. Regeln innebär att när det preliminära underhållsbidraget räknats ut enligt formeln bör i förekommande fall underhållsbidraget reduceras så att den bidragsskyldige i allmänhet får behålla 300 kr. utöver förbehállsbeloppet. Det som belopp kan användas för underhållsbidrag till barn utgör förälderns s.k. reducerade eller disponibla överskott. Denna eventuella av reducering underhållsbidraget är en del av den avslutande allmänna skälighetsbedömning som skall när ett göras underhållsbidrag räknats ut. omständigheterna i de enskilda fallen är naturligt så olika att nog domstolar och andra som medverkar vid faställande av underhállsbidrag har getts möjlighet att en mera göra fri bedömning.

Man kan t.ex. beakta vårdnadshavarens kostnad för barnvakt på fritid och räkna in barnets bostadskostnad i barnets behov om vårdnadshavaren inte har bostadsbidrag. Andra omständigheter som kan tas hänsyn till kan vara att den bidragsskyldige har pågående betalning av böter, skadestånd eller skatteskulder eller att han/hon är i behov av social rehabilitering. I den förälderns bidragsskyldige hushåll kan finnas styvbarn som har

Om den bidragsskyldige måste barntillsynskostnader. till sådana kostnader, kan hänsyn till detta bidra Under tiden närmast tas i skälighetsbedömningen. kan en eller båda föräldrarna ha efter en separation som att underhållsbidrag för omställningsproblem gör fastställas till annat belopp än vad som en tid bör följer av anvisningarna.

fall har föräldrarna inte så stora överskott I många att de tillsammans kan täcka barnets behov. Någon behöver då inte ske. I sådana fall kvotdelning i stället en förenklad beräkningsmetod. Denna används innebär i korthet att man bestämmer till samma belopp som den underhållsbidraget överskott, om det kan bidragsskyldiges disponibla att vårdnadshavarens överskott inte är större antas än den bidragsskyldiges och den bidragsskyldiges är mindre än hälften av barnets behov. överskott

Hm2äE9å55°§tEaQeE

till infördes genom 1978 års En rätt umgängesavdrag om en underhållsreform. Avsikten var riksdagsbeslut hindra att kontakter mellan barnet och den att föräldern försvårades av att underhållsskyldige föräldern inte hade råd att utöver underhållsbidraget barnets vistelse hos sig. Det ansågs även bekosta rättvist att kostnader som den bidragsskyldige därför för barnet då det vistats hos denne föräldern haft skulle underhållsbidragets storlek. påverka

lagstiftning fanns möjlighet Redan enligt tidigare s.k. nettoavtal. Detta innebär att att sluta sätts ned redan när det fastställs underhållsbidraget till att den bidragsskyldige delvis med hänsyn genom att ha barnet fullgör sin underhållsskyldighet

hos sig (prop. 1978/79:12 s. 109). Det som tillkom år 1978 (7 kap. 4 § första stycket föräldrabalken) var en regel som gällde alla de underhållsbidrag som bestäms utan hänsyn till umgängeskostnad. Enligt denna får en förälder bidragsskyldig tillgodoräkna sig ett umgängesavdrag när barnet vistats minst fem hela dygn i hos den följd underhállsskyldige. Avdrag får göras för varje helt kalenderdygn med 1/40 av det underhållsbidrag som, räknat för kalendermånad, gäller under tiden för vistelsen.

Exemgel:

Om barnet kommer till den underhållsskyldige på en fredag klockan 17 och stannar där till och med nästa torsdag klockan 18 får avdrag göras på underhållsbidraget för lördag till och med onsdag, alltså fem dagar. Om underhållsbidraget är 420 kronor blir avdraget = 52 kronor §§ggg (avrundat). 40

Enligt 7 kap. 4 § andra stycket föräldrabalken kan rätten, om särskilda skäl förordna om föreligger, andra villkor för än dem som avdragsrätten anges i lagen. Avdraget kan t.ex. bestämmas till en annan andel än 1/40 av underhállsbidraget eller för en annan tidrymd än fem hela Eftersom dygn. reglerna i 7 kap. föräldrabalken är dispositiva kan föräldrar genom avtal bestämma andra villkor för än avdraget som följer av i första huvudregeln stycket. I bidragsförskottssystemet beaktas umgängesavdrag enligt 15 5

bidragsförskottslagen (1964:143) endast

om den bidragsskyldige har haft barnet hos sig under

tid av minst fem dygn. Domar och en sammanhängande avviker från denna regel beaktas alltså avtal som inte.

1.1.4 Handläggningen av underhållsbidrag

kan fastställas genom avtal eller Underhållsbidrag De flesta föräldrar söker hjälp med beräkningen dom. och utformningen av avtal. av underhállsbidrag Biträde lämnas vanligtvis av socialnämndens advokater. Kan föräldrarna inte tjänstemän eller av ett avtal, kan deras tvist om komma överens och sluta i allmän domstol som underhållsbidraget prövas underhållsbidraget genom dom. fastställer

skall bestämmas antingen i När ett underhállsbidrag eller avtal mellan parterna får en domstols dom genom företräda barnet även om vårdnadshavaren inte 18 år (7 kap. 2 § tredje vårdnadshavaren fyllt Det är dock barnet som är stycket föräldrabalken). och vårdnadshavaren fungerar i processuellt part Om barnet är 18 år hänseende som ställföreträdare. får det föra talan om och därmed myndigt själv

underhåll.

av underhållsbidrag kan schematiskt Handläggningen återges i följande bild.

NUVARANDE ORDNING FÖR FASTSTÄLLANDE OCH UTBETALNING AV UNDERHÅLLSBIDRAG

Fastställande

Föräldrarna Föräldrarna Socialnämnd: själva med biträde tecknande av avtal

Domstolen Advokat: fastställer tecknande av utifrån avtal parternas Ombud vid yrkanden 0. domstol medgivanden

Utbetalning

Utanför bidrags Inom bidragsförskottssystemet: förskotts- Bidragsskyldig systemet direkt till vårdnadshavaren Den allmänna försäkringskassan

Bidrags- Bidragsskyldig skyldig till till várdnads- kassan havaren

Hnéeahållsêiérgqptaxtâl

Föräldrarna har i princip full som avtalsfrihet,dvs. parter kan de fritt avtala om underhållet till sina

Ett avtal om underhållsbidrag kan alltså inte tarn. av annan än parterna. Ett undantag framtvingas någon från denna är att socialnämnd, som skall sörja regel till barn fastställs, även skall se för att faderskap barnet tillförsäkras underhåll (7 kap. 11 § till att föräldrabalken). formkrav på avtal om Något underhållsbidrag finns inte om underhållsavtalet ;nnebär månatliga betalningar. I praktiken ingås emellertid underhållsavtal i samband med eller i fråga om barn till ogifta åktenskapsskillnad och även med bevittning av parternas skriftligen Detta krävs också för att avtalet skall namnteckning. kunna som exekutionstitel. Om ett åberopas skall betalas för framtiden med ett underhållsbidrag eller för längre perioder än tre engångsbelopp avtalet vara skriftlig och bevittnat av nånader skall Har barnet inte fyllt 18 år skall :vå personer. avtalet dessutom vara godkänt av socialnämnden (7

cap. 7 5 föräldrabalken).

Föräldrarna kan hos socialnämnden få råd och hjälp att ett avtal. Sådan hjälp kan även ges ned upprätta av en advokat eller någon annan juridisk rådgivare. föräldrarna vänder sig beror ofta på i vilken Vart om underhållsbidrag blivit aktuell. situation frågan

räknar fram ett underhållsbidrag med Socialnämnden i de som parterna lämnar. som utgångspunkt uppgifter används socialstyrelsens och grund för beräkningarna allmänna råd. Kan parterna riksförsäkringsverkets skrivs avtal. I de enas om det föreslagna beloppet fall är bosatta i olika kommuner handläggs parterna ärendet av en och samma socialnämnd, vanligtvis

vårdnadshavarens.

Advokaten eller någon annan juridisk rådgivare biträder med beräkning av underhållsbidrag utifrån parternas uppgifter om ekonomiska förhållanden och i regel också utifrån de allmänna råd som socialnämnden tillämpar. Frågor om underhållsbidrag ofta handläggs tillsammans med frågor om äktenskapsskillnad, vårdnad, bodelning eller liknande.

Vid en äktenskapsskillnad tas uppgifter in från parterna om deras ekonomiska förhållanden. Advokaten skaffar i allmänhet för det underlag yrkande på underhållsbidrag som skall ställas eller det medgivande om betalningsskyldighet som skall ske. Andra frågor som tas är hur upp bostadsfrågan skall lösas, t.ex. vem som skall sitta kvar i den nuvarande bostaden. I faderskapsmål kan advokaten ibland få uppgifter om mannens ekonomi från socialnämnden.

gngerhållsbigrgg_ggngm_dgm

Mål om underhållsbidrag i allmän domstol är

dispositiva, dvs. parterna disponerar över processen på så sätt att domstolen är bunden vid de yrkanden och medgivanden som Domstolen tar görs. inte heller några egna initiativ för att komplettera processmaterialet, dvs. det underlag som tar parterna fram för domstolens bedömning.

Om föräldrarna är överens om underhållsbidragets storlek behöver de som förut inte vända sagts sig till domstol. Det är dock att vanligt underhållsfrågan tas upp i samband med mål rörande äktenskapsskillnad eller vårdnad av barnet. I dessa mål ifrågasätter inte domstolen storleken av

underhållsbidraget om parterna är överens om detta. överenskommelsen fastställs av domstolen om så yrkas.

Vid tvist mellan skall domstolen däremot parterna underhállsbidragets storlek. Domstolen dömer på pröva Talan mot dom de uppgifter som parterna åberopar. eller beslut i tingsrätten förs i hovrätten.

1.1.5 Indexuppräkning av underhållsbidrag

Underhállsbidrag räknas upp enligt lagen (1966:689) av vissa underhållsbidrag, den s.k. om ändring I samband med reformeringen av indexlagen. i föräldrabalken år 1978 gjordes underhállsreglerna också vissa förändringar i denna lag. Enligt lagen till barn i förhållande till ändras underhållsbidrag enligt lagen (1962:381) om allmän basbeloppet Fram t.o.m. år 1978 ändrades försäkring. den 1 april varje år som basbeloppet underhållsbidrag för månad med minst fem procent över- eller april vid senaste ändring av understeg basbeloppet Ändring skedde då med samma underhållsbidragen. ändrats. Fr.o.m. år 1979 procenttal som basbeloppet ändrades underhållsbidrag till barn med endast sju

tiondelar av den procentuella basbeloppsförändringen. en som trätt i kraft den 1 januari Enligt lagändring 1987 1986:1413) skall dock underhållsbidrag i (SFS med hela det procenttal som fortsättningen justeras har ändrats. Dessutom skall basbeloppet underhållsbidrag räknas om efter basbeloppsändringen när inte har ändrats med minst fem även basbeloppet procent sedan föregående omräkning.

Vidare från den 1 januari 1979 att gäller underhållsbidrag som fastställts under november, eller ändras först påföljande år. I december januari om allmän försäkring ändrats så samband med att lagen att bestäms för helt år har tidpunkten basbeloppet

för den årliga omräkningen av underhållsbidrag bestämts till den 1 februari. Bidragsförskottet, som också är anknutet till basbeloppet, räknas om från samma datum.

Syftet med indexlagen var att åstadkomma en anpassning av underhállsbidragen till det allmänna prisläget. Detta innebar inte att underhållsbidragen kunde garanteras som i egentlig bemärkelse värdebeständiga. Lagen avsåg i stället att genom generella ändringar av underhállsbidragen behålla dessa i samma förhållande till den bidragsskyldiges försörjningsförmåga. Därigenom undveks ett stort antal jämkningar som annars skulle varit föranledda enbart av ändringar i allmänt prisläge och nominella men inte reella inkomstförändringar.

1.1.6 Jämkning

Domar och avtal om underhåll är bindande för både bidragsskyldig och bidragsberättigad. Under vissa förutsättningar kan emellertid jämkning ske av avtalet eller domen.

Underhållsbidrag kan jämkas om ändring i förhållandena föranleder det. Jämkning kan dock inte ske vid varje ändring av de faktorer som påverkar underhållsbidragets storlek, utan det måste krävas att ändringen är av något sánär stor och betydelse att den går utöver vad man får räkna med som normala variationer. En part har också alltid rätt att få ett avtal eller en dom om periodiskt underhållsbidrag omprövade när bidraget, borsett från ändringar enligt den s.k. indexlagen, har utgått med samma belopp under minst sex år. Ett underhållsbidrag som utgår på grund av avtal kan också ändras att genom själva

avtalet Jämkning av ett underhállsavtal kan angrips. ske om avtalet är oskäligt med hänsyn till nämligen omständigheterna vid dess tillkomst och förhållandena i övrigt (17 kap. 10 § andra stycket föräldrabalken). Härutöver finns också möjlighet att ändra ett underhållsavtal enligt allmänna principer om avtals ogiltighet.

kan avse inte bara vad som är bestämt om Jämkning storlek, utan också villkoren för underhållsbidragets och villkor för avdragsrätt för betalning 1978/79:12 s. 170). Har umgängeskostnader (prop. bestämts till dess barnet har nått underhållsbidrag en viss ålder, kan utan någon begränsning frågan om bidrag för tiden därefter (7 kap. 10 5 prövas fjärde stycket föräldrabalken).

Oavsett vad som följer av lagen, kan föräldrarna alltid ett fastställt underhållsbidrag om de är jämka överens. Det står föräldrarna fritt att avtala enligt sin önskan, oavsett om underhållsbidraget tidigare har bestämts dom eller avtal. Avtalsfriheten är genom endast inskränkt av formkraven i 7 kap. 7 § andra stycket föräldrabalken och när underhållsbidraget avser förfluten tid och bidragsförskott utgått.

I om av underhållsbidrag för förfluten fråga jämkning tid för tiden innan talan väckts vid domstol gäller att mot parts bestridande endast får göras jämkning så sätt att obetalda bidrag sätts ned eller tas på bort (7 kap. 10 S första stycket andra meningen föräldrabalken). Samma regler för jämkning gäller oberoende av om föräldrarna har varit gifta med varandra eller inte.

1.1.7 Betalning, och av indrivning preskription underhållsbidrag

âesalnins

Som huvudregel gäller att underhållsbidrag skall betalas i förskott för kalendermånad (7 7 5 kap. första stycket föräldrabalken). Parterna har dock frihet att avtala om betalning som avviker från huvudregeln, om avtalet innebär betalning av underhållsbidrag i perioder om högst tre månader. En sådan överenskommelse kan alltså innefatta t.ex. betalning antingen i förskott eller efterskott. Rätten får också bestämma annat än som betalningssätt anges i huvudregeln, om det finns särskilda skäl. Om underhållsskyldigheten skall fullgöras genom att ett engångsbelopp betalas eller om underhållsbidrag för framtiden skall utgå för längre perioder än tre månader, gäller som tidigare nämnts särskilda formkrav.

lnérivaigs

Om den underhållsskyldige inte sin fullgör betalningsskyldighet av underhållsbidrag, kan den underhållsberättigade enligt allmänna regler begära utmätning hos den betalningsskyldige eller ansöka om dennes försättande i konkurs. Enligt utsökningsbalken kan bl.a. gäldenärens lön också tas i anspråk genom införsel. För verkställighet enligt utsökningsbalken krävs att underhållsavtalet är och att skriftligt gäldenärens namn är bevittnat. Det huvudsakliga sättet för att driva in underhållsbidrag som inte betalas frivilligt är införsel. Ordinär utmätning används i praktiken främst för att ta i anspråk den fordran att återfå på

överskjutande preliminär skatt som den underhållsskyldige kan ha i slutet av ett kalenderår. Införsel kan ske i gäldenärens lön och i liknande inkomster som t.ex. pension och sjukpenning. Vid handläggningen av ett införselärende skall bestämma dels hur mycket som kronofogdemyndigheten högst får innehållas vid varje avlöningstillfälle (införselbeloppet), dels ett belopp som skall förbehállas för eget underhåll och gäldenären behov m.m. (förbehållsbeloppet). Till familjens räknas t.ex. i detta sammanhang även familjen gäldenärens eventuella sambo.

årssäripsign

Rätten att kräva fordran på underhållsbidrag som har blivit fastställt i dom eller avtal upphör tre år efter förfallodagen. Syftet med den korta har främst varit att befria preskriptionstiden underhållsskyldiga personer från sådan betungande underhållsskyldighet som kan bli följden om underhållsbidrag skall betalas för mer än tre år tillbaka i tiden.

Om betalning inte skett inom treårstiden, får för underhållsfordringen ändå tas ur utmätt betalning om exekutivt förfarande påbörjats inom tiden. egendom I sådana fall alltså en förlängning av gäller preskriptionstiden.

Parterna saknar att i avtal komma överens möjlighet om kortare eller längre preskriptionstid än som följer av lagen.

1.2 Bidragsförskott

Rätten till bidragsförskott är en social förmån och hör sålunda till den rätten. offentliga Samtidig råder ett intimt samband mellan och bidragsförskott underhállsbidrag. Utgångspunkten för båda stödformerna är nämligen föräldrabalkens En underhållsregler. sammanfattande redogörelse för de som problem påtalats i det nuvarande och underhállsbidrags- bidragsförskottssystemet ges i avsnitt 2.

1.2.1 Historisk tillbakablick

Bidragsförskott infördes i Sverige genom en år lag 1937 och var resultatet av ända sedan ansträngningar sekelskiftet att bereda lindring i de ofta svåra förhållanden under vilka barn till och frånskilda ogifta mödrar levde. Det ansågs stötande för det allmänna rättsmedvetandet, och även skadligt från samhällets synpunkt, att dessa barn till följd av de bidragsskyldigas försummelse skulle behöva lita till fattigvården för sitt uppehälle.

1937 års lag hade ren förskottskaraktär. Det allmänna inträdde i en försumlig faders ställe och betalade ett belopp som motsvarade det som underhållsbidrag bestämts genom dom eller avtal. Förskottet begränsades förutom av det fastställda underhållsbidragets storlek även av vissa generella maximibelopp. Fram till år 1948 var dessa såväl som dyrortsgraderade differentierade efter barnantal. Barn för vilka något underhállsbidrag inte fastställts omfattades inte av bidragsförskottslagen.

Rätten till förskott var också Sambehovsprövad. hällets garanti utlöstes inte om modern eller hennes

eventuella make kunna klara barnet utan biansågs Denna avskaffades år 1947. Det drag. behovsprövning då rimligt att samhällets garanti skulle gälla ansågs oberoende av moderns ekonomiska förhållanden.

I och med inträdde det allmänna i förskotteringen barnets rätt till underhållsbidrag gentemot den biför eftergift av återkrav var dragsskyldige. Reglerna restriktivt formulerade. Trots att bidragsförskottet var avsett att ha en ren förskottskaraktär kom det i ändå delvis att verka som en form av underpraktiken stöd, nämligen till den del återbetalningsskyldigheten inte fullgjordes.

av bidragsförskotten uppdrogs åt Handläggningen barnavårdsnämnderna.

Den bidragsförskottslagen ersattes år ursprungliga 1943 av en ny lag. Karaktären av förskotteringssystem ändrades dock inte.

För barn med okänd fader infördes år 1947 möjlighet att från tre års ålder erhålla särskilt barnbidrag med belopp som motsvarade bidragsförskottets maximibelopp.

Den 1 juli 1956 utsträcktes bidragsförskottslagen till att omfatta även barn med bidragsskyldig moder.

Ett helt nytt moment tillfördes bidragsförskottssystemet i och med att en särskild lag om utfyllnadstillkom år 1957. Härigenom avsågs att bistå de bidrag sämst ställda inom gruppen ensamstående ogifta och frånskilda med barn. Barn med underhållsbidrag som maximala bidragsförskottsbeloppet fick understeg ett särskilt rätt till ett genom utfyllnadsbidrag

sammanlagt bidrag motsvarande detta belopp. Detta gällde emellertid endast fastställda underhállsbidrag före den 1 april 1957. Avsikten var att samtidigt stimulera till höjningar av orealistiskt underlåga hållsbidrag.

År 1960 överfördes barn med okänd fader till bidragsförskottsystemet där de från tre års ålder erhöll rätt till maximalt bidragsförskott.

Själva karaktären av stödet ändrades 1964 års genom lag om bidragsförskott som är alltjämt gällande. Oberoende av om underhållsbidrag över huvud fasttaget ställts och utan till storleken av evenbegränsning tuellt fastställt belopp garanterades ett generellt stöd upp till en viss nivå. härmed var Syftet att ge ett grundskydd för barnets För försörjning. barn till okänd fader slopades Kravet åldersgränsen. på att barnets föräldrar inte skulle bo tillsammans togs bort. Bidragsförskott kunde därmed utbetalas om barnet t.ex. bodde i fosterhem och föräldrarna var samboende. I samband med dessa tillkom utvidgningar kravet på vårdnadshavarens medverkan till åtgärder för att få faderskap och underhállsbidrag fastställt respektive höjt. Nivån på bidragsförskottet anknöts till basbeloppet och bestämdes till 25 % av detta när förskottet utbetalades i förhållande till en förälder.

Bidragsförskottsbeloppet har senare höjts till 30

procent år 1969 och till 40 procent år 1971. vid det senare tillfället höjdes även från åldersgränsen ursprungligen 16 till 18 år.

som en anpassning till om nya regler gemensam vårdnad utvidgades fr.o.m. den 1 juli 1979 rätten till bi-

kunde bidragsförskott lämnas dragsförskott. Tidigare i förhållande till förälder som inte var vårdendast nadshavare. Genom ändringen möjliggjordes bidragsföri förhållande till förälder som har del i skott även men som inte varaktigt sammanbor med vårdnaden barnet.

Den 1 1981 skedde en justering av bidragsförjuli till 41 av basbeloppet såsom skottsbeloppet procent av ändrade för beräkning av basbeen följd regler I och med att detta fr.o.m. år 1982 fastloppet. ställts för år i stället för månatligen justeras också årligen, med verkan fr.o.m. bidragsförskottet februari 1982.

som trädde i kraft den 1 januari 1987 Genom en lag till 40 procent av sänktes bidragsförskottsbeloppet basbeloppet.

1.2.2 Kort beskrivning av det nuvarande

bidragsförskottssystemet

âiérzqgfärâkgts

- vad staten förskotterar på under- Bidragsförskott till barn vars föräldrar inte lever ihop. hållsbidrag

- vad den underhållsskyldige föräldern Förskottsdel är betala till staten av utgivet skyldig bidragsförskott.

- den del av bidragsförskottet som Utfyllnadsbidrag till om den underhållsskyldige förälstaten skjuter dern inte har förmåga att betala underhåll

motsvarande bidragsförskottsnivån.

Bestämmelser om bidragsförskott finns i lagen (1964:143) om bidragsförskott. Ärenden om sådant förskott handhas av riksförsäkringsverket och de allmänna försäkringskassorna.

Riksförsäkringsverket har meddelat allmänna råd 1989:10 om bidragsförskott, till för vägledning handläggarna hos försäkringskassorna (som ersatt de tidigare allmänna råden 1982:2).

Bidragsförskottet är ett stöd till barn under 18 år som bor tillsammans med bara den ena av sina föräldrar och har rätt till underhållsbidrag från den andra föräldern. Bidragsförskottet kan även i utgå vissa andra fall t.ex. när barnet inte bor tillsammans med någon av föräldrarna. Stödet är konstruerat som en garanti för att barnet varje månad skall erhålla ett belopp av 0,40 basbelopp. 12

Om ett barn är berättigat till bidragsförskott i förhållande till båda sina föräldrar utgör garantin 0,30 basbelopp i förhållande till vardera föräldern. Samma nivå gäller bidragsförskott i kombination med barnpension.

Enligt 2 5 bidragsförskottslagen lämnas bidragsförskott inte om

a) vårdnadshavaren uppenbarligen utan giltigt skäl underlåtar att vidta eller medverka till åtgärder för att få underhållsbidrag eller till barnet faderskap fastställt,

b) det finns grundad anledning att anta att den underhállsskyldige betalar fastställt underhållsbidrag inte understigande bidragsförskottsnivån,

c) det är uppenbart att den underhållsskyldige på annat sätt sörjer för att barnet får motsvarande underhåll.

Bidragsförskottet består av två olika stöd:

Förskottsdelen motsvarar det fastställda undehållsbidraget upp till 0,40 basbelopp. Denna del av stöder är en trygghet för betalning av underhållsbidrag i rätt tid och med rätt belopp.

Samhället övertar ansvaret för indrivningen hos den föräldern och risken för förlust. bidragsskyldige

är det tillskott samhället lämnar

Utfvllnadsdelen

till ett underhállsbidrag som är lägre än 0,40 för att barnet skall få bidrag på denna basbelopp nivå. Denna del kan inte áterkrävas från den bidragsskyldige utan utgör ett rent samhällsstöd. Om underhållsbidraget är högre än 0,40 basbelopp lämnas endast förskott motsvarande denna procentsats av basbeloppet.

Bidragsförskott utgår även om barnet har egna inkomster. Inte heller inkomst hos vårdnadshavaren eller inkomster i barnets hushåll inverkar på övriga Underhållsbidrag och bidragsförskottet. beskattas inte hos mottagaren. bidragsförskott

Om försäkringskassan finner att ett fastställt är för lågt och underhållsbidrag uppenbarligen

vårdnadshavaren kan läggas detta till last utgår inte bidragsförskott med högre belopp än det underhállsbidrag som fastställts. Något utfyllnadsbidrag kan således inte i dessa fall utgå (4 § sista stycket bidragsförskottslagen).

Bidragsförskott utbetalas månadsvis i förskott genom riksförsäkringsverkets försorg. Utbetalningen görs till vårdnadshavaren.

Har den rätt till underhållsskyldige avdrag pá underhållsbidraget därför att han eller hon har haft barnet hos sig, skall detta anmälas till försäkringskassan inom tre månader. Den underhállsskyldige skall genom av den andra intyg föräldern eller, om sådant inte kan intyg erhållas, på annat sätt styrka att han eller hon har haft barnet hos sig under den tid som avser. avdraget Oavsett vad som har bestämts dom eller i genom avtal beaktas dock detta endast om den avdrag underhállsskyldige har haft barnet hos sig under en sammanhängande tid av minst fem hela Om den dygn. underhállsskyldige har rätt till umgängesavdrag, minskas kommande bidragsförskott med motsvarande belopp.

I den mån det som bidragsförskott utbetalas svarar mot fastställt inträder underhâllsbidrag försäkringskassan i barnets rätt till underhállsbidraget. så länge bidragsförskottet utbetalas skall därför den betala bidragsskyldige underhållsbidraget till försäkringskassan.

Om den underhállsskyldige inte betalar efter förmåga skall försäkringskassan vidta erforderliga åtgärder för fordringens indrivande. Under vissa

får försäkringskassan besluta om förutsättningar - eller delvis - av återkravet eftergift helt gentemot den underhållsskyldige.

§örl§ngt_bid5ags§ö5skott

om förlängt bidragsförskott finns i Bestämmelser om förlängt bidragsförskott för lagen (1984:1095) och (1984:1102) om studerande förordningen förlängt bidragsförskott för bidragsförskott, studerande och särskilt bidrag till vissa

adoptivbarn.

kan utgå till barn som går i Förlängt bidragsförskott skolan när de fyller 18 år eller återupptar innan de fyller 19 år. Förlängt skolgången betalas så länge barnet går i skolan, bidragsförskott dock till och med juni månad det år barnet längst fyller 20 år.

Förlängt bidragsförskott kan inte utgå om faderskapet till barnet inte är fastställt och bidragsförskott har för den månad då barnet fyllde 18 år. inte utgått kan heller inte utgå om Förlängt bidragsförskott utan skäl underláter att barnet uppenbarligen giltigt eller medverka till åtgärder för att få vidta underhållsbidrag fastställt.

i stort sett motsvarande bestämmelser I övrigt gäller som för bidragsförskott.

I följande bild visas den flora av som författningar styr handläggningen av bidragsförskotts- och kraveftergiftsärenden.

FÖRÃLDRABALKEN BIDRAGSFÖRSKOTTSLAGEN BIDRAGSFÖRSKOTTSFÖRORDNINGEN

RIKSFÖRSÄKRINGSVERKET SOC IALSTYRELSEN

RÅD OCH RIKTLINJER

TILLÄMPNINGSFÖRE- SKRIFTER HANDBOK

SOCIALTJÄNSTLAGEN DELGIVNINGSLAGEN SEKRETESSLAGEN FÖRSÄKRINGSKASSAN INDEXLAGEN UTSÖKNINGSBALKEN Handläggning av sosrnnsbidrags- RÄTTEGÅNGSBALKEN förskott 0. kravefter- FINANSIERINGS- LAGEN OM ALLMÄN gift FÖRORDNINGEN FÖRSÄKRING ÄKTENSKAPSBALKBN

FÖRVALTNINGSIAGEN

1.2.3 Närmare om handläggningen av bidragsförskott

Administrationen av bidragsförskotten överfördes den 1 oktober 1977 från kommunerna till de allmänna Försäkringskassan beslutar försäkringskassorna. alltså, som tidigare sagts, om bidragsförskott.

För att skall kunna betalas ut skall bidragsförskott ansökan hos försäkringskassan av barnets göras vårdnadshavare, av en särskilt förordnad förmyndare för barnet eller av socialnämnden, om barnet är för vård genom samhällets försorg. Den omhändertaget skall omedelbart underrättas om bidragsskyldige ansökan samt ges möjlighet att yttra sig muntligen eller skriftligen.

Beslut om bidragsförskott fattas av det lokalkontor inom vars område barnets vårdnadshavare är inskriven.

också i samband med ansökan om Lokalkontoret prövar om nivån det underhållsbidrag som bidragsförskott på fastställlts för barnet är skälig. Kassan har en kontrollerande funktion. I de fall härigenom underhállsbidraget är lägre än bidragsförskottet görs kontroll mot föräldrarnas och barnets inkomster. en skall dock inskränka sig till att konstatera Kassan att underhállsbidraget inte uppenbarligen understiger vad den bör betala. bidragsskyldige

Kassans prövning av underhållsbidragets skälighet sker att information inhämtas från kassans genom samt från föräldrar, socialnämnd och register Dessutom en kontrollräkning av advokat. görs med tillämpning av reglerna i 7 underhållsbidraget föräldrabalken samt socialstyrelsens och kap.

riksförsäkringsverkes allmänna råd. Om underhållsbidraget anses skäligt och förutsättningarna i övrigt är uppfyllda beviljas bidragsförskott.

Är underhållsbidraget än vad uppenbart lägre försäkringskassan kommer fram till, utreds anledningen till det låga underhállsbidraget. Finns godtagbara skäl för det låga bidraget beviljas fullt bidragsförskott. Annars kan bidragsförskott i dessa fall beviljas med högst för fastställt beloppet underhállsbidrag. I de allmänna råden rekommenderas kassorna att godta domar då underhállsbidraget faktiskt prövats av domstolen samt avtal som upprättats efter medverkan av socialnämnden.

så länge bidragsförskott betalas ut sker en bevakning via datasystemet av sådana i förändringar föräldrarnas ekonomiska och sociala situation som kan tänkas påverka storlek. När underhállsbidragets kännedom fås om en sådan kan kassan förändring, ompröva skäligheten i det fastställda underhållsbidragets storlek på motsvarande sätt som vid ansökan om Om man bidragsförskott. konstaterar att underhållsbidraget är fel, föreslår kassan att vårdnadshavaren ska begära jämkning av underhållsbidraget.

Det är kassans uppgift att besluta om att dra in eller sätta ned när detta bidragsförskott föranleds av bestämmelserna i bidragsförskottslagen. Kassan informerar också parterna om av förändringar underhållsbidraget till följd av den s.k. indexlagen. De underhållsbidrag som förskotterats av kassan krävs tillbaka från den bidragsskyldige. Även handläggningen av dessa áterkrav överfördes den 1

oktober 1977 till försäkringskassorna. Kravverksamheten sköts i flertalet försäkringskassor

av centralkontoren.

sker i första hand genom att Återkraven automatiskt skickas ut. Om betalning inbetalningskort fortsätter kassan handläggningen manuellt. uteblir

kassan att utan dröjsmål vidta Det åligger om den bidragsskyldige inte erforderliga åtgärder efter förmåga fullgör sin betalningsskyldighet enligt 17 5 bidragsförskottslagen). (förmågeprövning innebär att kassan sänder ut påminnelsekrav, Detta söker kontakt med den gör utredningen, om det behövs, lämnar över bidragsskyldige och, till för skuldärendet kronofogdemyndigheten

indrivning.

Skuld till försäkringskassan på förskotterat kan Ett sådant ärende underhållsbidrag efterges. centralkontor inom vars område den behandlas av det är inskriven och avgörs sedan av underhållsskyldige Den som önskar erhålla socialförsäkringsnämnden. en framställning om eftergift skall göra skriftlig Kassan kan dock även utan en sådan detta. frågan om eftergift. framställning pröva

också de avdrag på underhållsbidrag Kassan ombesörjer som föranleds av att barnet och bidragsförskott vistats hos den bidragsskyldige.

kan i samband med att Försäkringskassan återkrävs vårdnadshavaren att bidragsförskott hjälpa den del av underhållsbidraget som överstiger kräva ut

bidragsförskottet (18 S andra stycket bidragsförskottslagen). Várdnadshavaren lämnar i dessa fall en fullmakt till kassan.

Beslut av allmän försäkringskassa kan av omprövas kassan på begäran av den enskilde. Försäkringskassans beslut kan sedan överklagas hos Vid försäkringsrätt. en omprövning av ärendet i kassan får beslutet bara ändras till förmån för den enskilde.

Riksförsäkringsverket är tillsynsmyndighet för försäkringskassornas handläggning av bidragsförskotts- och återkravsärenden. Verket skall se till att bestämmelserna om bidragsförskott och áterkrav av underhållsbidrag tillämpas och likformigt rättvist. Verket har en särskild enhet, ombudsenheten, som såväl till fördel som till nackdel för enskild part kan överklaga till försäkringsrätt och försäkringsöverdomstol.

2 Problemöversikt

Den kritik som har riktats mot nuvarande system kan sammanfattas i följande tre punkter: generellt

l. Systemet är orättvist och krångligt

2. Administrationen är tungrodd.

3. Bidragsförskottssystemet är dyrt för samhället.

Det nuvarande bidragsförskottssystemet fungerar otillfredsställande i flera viktiga avseenden. Den främsta orsaken till detta är det intima sambandet mellan bidragsförskottsreglerna och föräldrabalkens regler om underhållsbidrag till barn.

Genom att bidragsförskottslagen är direkt knuten till underhållsreglerna i föräldrabalken får de senare vilka avser att reglera rättsförhållandet reglerna, mellan föräldrar och barn och mellan föräldrar inbördes, en stor betydelse i bidragsförskottssystemet. samtidigt har ett delvis annat syfte än bidragsförskottssystemet föräldrabalkens regler. Detta har medfört att blivit tungrott och fått bidragsförskottssystemet många oförutsedda effekter.

Bidragsförskottssystemet innehåller svårförståeliga skillnader mellan fall där bidragsförskott utgår och där betalas direkt till barnet (se underhållsbidraget bl.a. under avsnittet om att bidragsförskottsystemet kan missbrukas). garanterar inte heller att systemet

de familjer som bäst behöver ekonomiskt stöd också får en större andel av bidraget.

Statens kostnader för bidragsförskott har också ökat kraftigt under senare år. Även detta med sammanhänger kopplingen till underhállsbidragen och kan förklaras främst mot bakgrund av att inte underhållsbidragen ökat i samma utsträckning som de till basbeloppet knutna bidragsförskotten. Denna för utgiftsökning staten har b1.a. av riksdagens revisorer ansetts vara en direkt följd av 1979 års underhållsbidragsreform, vars syfte dock var begränsat till att skapa lättnader för underhállsskyldiga med ekonomi. svag

I det följande redovisar vi den översiktligt huvudsakliga kritik som framförts mot nuvarande regelsystem i såväl principiella hänseenden som i olika detaljer. För att åstadkomma en bättre överblick delas redogörelsen ett antal upp på huvudområden. De problem som behandlas kan givetvis beröra flera olika frågor men har redovisats under det område vartill de enligt vår främst mening knyter an.

Observera att redogörelsen har gjorts utan beaktande av om kritiken kan anses obefogad i del! någon

I det första avsnittet, avsnitt 2.1, behandlas problem som mera allmänt rör rätten till bidragsförskott och risken för missbruk av detta system.

I avsnitt 2.2 redovisas den kritik som har framförts beträffande sättet för fastställande av underhållsbidrag.

Därefter behandlas i avsnitt 2.3 frågor om i avsnitt 2.4 problem som rör tiden umgängesavdraget, för av underhállsbidrag/bidragsförskott och utgivande betalningsdagen för underhållsbidrag/bidragsförskott samt i avsnitten 2.5 och 2.6 frågor om áterkravsverksamheten respektive preskriptionstiden. redovisas i avsnitten 2.7 och 2.8 frågor Slutligen som rör de respektive statens ansvariga myndigheterna utgifter och kostnader för bidragssystemen.

2.1 Rätten till och risken för bidragsförskott missbruk

âiéregefärâkgtg kan gtsájill eazrusgr-Lsekaaz

2921121192 Eeäox

Vissa barn som inte behöver bidragsförskott är ändå till sådant bidrag. Detta sammanhänger berättigade med att underhållsbidrag är behovsprövade i motsats till med utfyllnadsbidrag. Detta kan bidragsförskott medföra att barn som grund av egna inkomster eller på tillgångar inte har rätt till underhållsbidrag just därför kan få utfyllnadsbidrag upp till Även om antalet barn med egna bidragsförskottsnivån. inkomster eller är begränsat, kan det förmögenheter som stötande att bidrag utgår i dessa fall. uppfattas

Likaledes kan en ökning av en annan social förmån, t.ex. leda till att ett lägre barnbidraget, underhállsbidrag fastställs och att som en konsekvens därav ökar. utfyllnadsbidraget att staten vid en höjning av en Detta innebär således annan socialförmån också ofta får räkna med högre för till barn med kostnader utfyllnadsbidrag underhållsbidrag fastställda efter höjningen.

Har vårdnadshavaren en hög inkomst eller egen förmögenhet, minskar barnets rätt till underhállsbidrag. Eftersom underhállsbidraget minskar, ökar emellertid då samtidigt det icke-behovsprövade utfyllnadsbidraget till barnet. En vårdnadshavare med en god ekonomi, och som tillsammans med den bidragsskyldige mycket väl kan tillgodose barnets behov, har sålunda ändå rätt till utfyllnadsbidrag.

Detsamma gäller då vårdnadshavaren gifter om sig och barnet får en styvförälder, som också i sin tur blir underhållsskydlig mot barnet enligt föräldrabalkens regler. Utfyllnadsbidrag påverkas inte av styvförälderns inkomster.

Den metod som tillämpas för beräkning av underhållsbidrag och som innebär en proportionering av föräldrarnas överskott kan också leda till vissa oönskade effekter för bidragsförskotten. Utfyllnadsbidrag utgår främst till de hushåll där vårdnadshavarnas inkomster är höga i jämförelse med de underhållsskyldigas, oavsett på vilken nivå dessa inkomster ligger.

§6: enär: gtszö: Eiéreeâfärâketsei snjinsêuhiälpl-e-

En stor grupp ensamboende, särskilt yngre vårdnadshavare lever under mycket knappa ekonomiska villkor. Avsaknaden av ett förvärvsarbete, låga arbetsinkomster eller svårigheter att ordna med barnsomsorgen gör att de ofta nödgas begära socialhjälp för sitt uppehälle. Bidragsförskottet spelar inte någon nämnvärd roll för att hjälpa upp deras situation.

êamtidieå äehöxes ka2s5e_vis§a_kärafzmiliez st:

Eossxasaads 202121: städ_s9m_u§fx1ln2d§bid:ase§ gtsös

Barn som lever med båda sina föräldrar i en s.k. ihop kärnfamilj kan i dag inte få sådant stöd även om skulle behöva detta. Liksställigheten mellan familjen olika tvåvuxenhushåll och andra i dessa hänseenden bör familjesammansättningar beaktas.

Ei9rggsfärâkgtss§y§tsmst_k2n_m1s§b5u5a§

är svårkontrollerat och kan Eidragsförskottssystemet därför missbrukas. Vissa tecken finns på att vårdnadshavare och bidragsskyldiga, som är överens i har ett gemensamt intresse att separationsfrágorna, få fastställt ett så lågt underhållsbidrag som för att vårdnadshavaren skall komma i nöjligt åtnjutande av ett större utfyllnadsbidrag.

Ett annat av missbruk som ibland förekommer är slag att barnet och föräldrarna bor tillsammans och ändå Det är svårt för uppbär utfyllnadsbidrag. att bevisa att ett samboende försäkringskassan faktiskt föreligger.

Eidragsförskottssystemet ger den underhållsskyldige även sådana förmåner att det kan finnas risk att han söker sig in i systemet genom att fingera Betalningsskyldigheten för betalningsförsummelse. förskotterat underhållsbidrag är villkorlig, vilket innebär att försäkringskassan prövar den underhållsskyldiges betalningsförmåga enligt föräldrabalkens om den underhållsskyldige i regler, samband med krav gör gällande att han saknar

möjlighet att betala. Finner kassan att den

underhållsskyldiges invändning är berättigad, vidtas. ingen indrivningsåtgärd (Villkorlig Dessutom kan den

betalningsskyldighet).

undehállsskyldige få sin skuld till staten för förskotterat efterskänkt underhållsbidrag (kraveftergift) av försäkringskassan. skulden är inte

räntebelagd.

Om den underhållsskyldige däremot krävs direkt av barnet på underhállsbidrag, är betalningsskyldigheten ovillkorlig och betalningsförmágan vid prövas exekutivt förfarande enligt varvid utsökningsbalken, man tillämpar de mindre vanligen förmånliga reglerna om förbehåll för existensminimum. Dessutom gäller i detta fall, att den inte har underhållsskyldige rätt till kraveftergift och att skulden i princip löper med vanlig ränta.

2.2 Fastställande av underhållsbidrag

Eesääninaea :Lugdsrhállåbidsas äaksåaglis 262

se: gpehsutill .âkifsaads Rrgxis

Sättet att beräkna ändrades underhållsbidrag genom 1979 års bidragsreform. av Fördelningen barnets underhållsbehov på båda föräldrarna efter deras

respektive förmåga anses ha medfört en principiellt sett ökad rättvisa. har det dock Samtidigt från många håll starkt ifrågasatts om man i praktiken åstadkommer ett mera rättvist resultat detta på sätt. Man kan diskutera det i att i rimliga detalj utreda parternas ekonomiska situation, göra noggranna jämförelser, beräkna ett och sedan underhållsbidrag

vid en skälighetsbedömning eventuellt slutligen det framräknade bidraget med hänsyn till justera yzterligare faktorer.

sätt framräknade bidraget kan ändå vara Det på detta eftersom vissa faktorer som bort påverka felaktigt, kan ha varit okända och riktigheten av beräkningen som beaktats inte alltid har kunnat belopp förändring i någon av de faktorer kontrolleras. Varje med vid bedömningen kan också kräva en som har tagits av Det har ibland hävdats förnyad beräkning bidraget. schablonberäkningarna före 1979 att de äldre enklare kunde leda till i praktiken lika rättvisa års reform som det nuvarande mera detaljerade och resultat

tidsödande beräkningssättet.

av underhállsbidragsärenden måste göra Handläggarna och en konsekvent strikt eller flera egna bedömningar av de och regler som çenerös tillämpning anvisningar också skillnader i belopp. finns kan ge betydande kan lätt skifta från handläggare till ?illämpningen har också i handläggare. Skillnader uppmärksammats

bedömningen mellan olika kommuner, försäkringskassor Rättssäkerheten är bristfällig när och domstolar. folk inte kan begripa hur reglerna vanligt själva och därför inte kan räkna ut fungerar ens till sina egna barn. underhållsbidraget

§i§k_f§r_§kgnprgcgs§e5

är krånglig och Att beräkningen av underhållsbidrag till skiftande får också andra ;er upphov praxis kan, vid prövningen consekvenser. Försäkringskassan av en ansökan om bidragsförskott ifrågasätta som har beräknats riktigheten av ett underhållsbidrag eller av advokater. av kommunens tjänstemän

Föräldrarnas osäkerhet om vad det rätta underhållsbidraget kan vara och om vilken försäkringskassans bedömning blir, har medfört att föräldrar i en allt större omfattning överlåtit beräkningen av underhállsbidrag till domstol.

Målen uppfattas många gånger som rena “skenprocesser, där parterna själva egentligen är ense om underhållsbidraget men är osäkra om försäkringskassans bedömning och därför vill ha ett domstolsutslag. Samhällets kostnader för i rättshjälp dessa mål och för själva behandlingen i domstol är betydande.

göjligheteg till_omprövning gv_fasts§ällt

Enéezhâllsäiérâgjâi: Reirênåaé

Om försäkringskassan bedömt att underhållsbidraget fastställts för lågt och därför vägrar utfyllnadsbidrag, måste barnet/vårdnadshavaren medverka till att underhållsbidraget blir för höjt att få fullt utfyllnadsbidrag. om parterna inte är ense begränsas dock möjligheten att få underhållsbidraget höjt av föräldrabalkens regler om omprövning av underhállsbidrag.

Denna begränsning kan innebära att barnet förlorar rätten till utfyllnadsbidrag, utan att vårdnadshavaren då underhållsbidraget fastställdes insåg att denna situation skulle kunna bli aktuell. Härigenom kan således en rättsförlust uppstå för barnet, om inte rätten anser att underhållsbidraget kan omprövas under hänvisning till ändrade förhållanden (vilket ibland förekommer). Samtidigt visar det också på en allvarlig brist i samordningen

mellan berörda instanser. (Se bl.a. J0:s beslut 15.12.1981 ang. samordningsproblem mellan

regelsystemen.)

§aEt§5Eäl1EiE9E“_äE 5°E5E1âd_VÅd_j§m5“in3 EV

undgrhállsbidrag

Eftersom avtalsfrihet råder beträffande kan den underhållsskyldige och det underhállsbidrag bidragsberättigade barnet (vårdnadshavaren) genom avtal ändra såväl tidigare avtal som dom om nytt underhållsbidrag.

Om försäkringskassan utbetalat bidragsförskott, övertar dock kassan barnets rätt till för förfluten tid och kassan blir underhållsbidrag den underhållsskyldiges motpart i fråga om därigenom av redan fastställda bidrag för tid då jämkning har utgått. Detta innebär att den bidragsförskott inte med bindande verkan för underhållsskyldige kassan kan avtala om en nedsättning av under bidragsförskottsniván för underhållsbidraget tid under vilken bidragsförskott har utgått.

I förblir underhállsbidraget formellt sett ett övrigt mellanhavande mellan den underhállsskyldige och barnet (vårdnadshavaren). Problem kan därvid främst när kassan vid bevakningen av löpande uppstå kommer fram till att framtida bidragsförskott behöver jämkas uppåt. Kassan saknar underhållsbidrag i detta fall och måste därför f.n. partsställning genom vårdnadshavaren eller den bidragsskyldige agera för att kunna ta tillvara samhällets intressen. vårdnadshavaren har inget eget intresse av underhållsbidragets storlek upp till men riskerar att gå miste om bidragsförskottsnivån,

utfyllnadsbidraget till barnet om han/hon inte begär jämkning. Om den inte med underhállsskyldige går pá jämkning frivilligt, tvingas vårdnadshavaren att processa i domstol för barnets räkning. Detta skapar givetvis lätt irritation parterna emellan. Härtill kommer också att vårdnadshavaren kan komma att få svara för alla rättegångskostnader om målet förloras. (Rätten har dock möjlighet att i stället förordna att vardera parten ska stå för sina kostnader.)

2.3 Umgängesavdraget

Qmsäagss2vér29st_b2h2n912s_pé elike âäst

Umgängesavdraget enligt föräldrabalken skiljer sig från motsvarande

avdrag enligt bidragsförskottslagen.

Avdragsrätten för varierar mellan korttidsumgänge de båda systemen liksom rätten att överhuvudtaget göra gällande umgängesavdrag. Detta medför vissa problem, bl.a. när det gäller av beräkningen skuldbeloppet vid indrivningen av obetalda underhållsbidrag.

BY: 2dmi2i§t5a2i2n_aX gmsäassssästâaxdzasei

äiér29§f§r§k2tEs§y§tsmst_m;m;

Det genomsnittliga under år umgängesavdraget 1984 var 190 kr. per underhållsskyldig som utnyttjade avdraget. (Under år 1988 var det i 233 genomsnitt kr.) Administrationskostnaden uppgick under samma period till 106 kr. per den underhållsskyldig. (Efter 1 januari 1987 har administrationen gjorts något

smidigare genom att såväl som underhållsfrågan umgängesavdrag numera alltid ska hanteras av samma försäkringskassa.) Avdragsrätten är sålunda av ringa betydelse för den och också underhållsskyldige relativt dyr att administrera.

leder inte sällan till konflikter Umgängesavdraget

mellan de föräldrar som utnyttjar avdraget.

kan också uppfattas som Utformningen av avdraget

av både underhållsskyldiga och orättvist

vårdnadshavare.

Exempel:

framräknat med hänsyn till den Underhållsbidraget är ekonomiska förmåga och underhållsskyldiges är baserat på underhållsbidraget. umgängesavdraget

Ex. 1 Underhállsbidrag 0 kr. Vistelsens längd 14 dagar

blir inte aktuellt och vårdnadshavaren Något avdrag får alltså behålla hela bidragsförskottet.

Ex. 2 Underhållbidrag 750 kr. Vistelsens längd 14 dagar

blir 750x14 - 262 kr. Avdraget 40

skuld minskas med 262 kr. och Den underhållsskyldiges vårdnadshavaren får avdrag med samma belopp.

i dessa båda ex. gör samma vårdnadshavaren hemma. Trots detta får den ena inbesparing hela medan vårdnadshavaren behålla bidragsförskottet får ett avdrag på 262 kr. den andre vårdnadshavaren

Tiden för av bidrag och 2.4 utgivande

betalningsdagen

ligen :ö: Btsixaaâs evjârläaøs

Rätten till underhållsbidrag respektive förlängt

vid olika tidpunkter. Sålunda bidragsförskott upphör längst till dess utgår förlängt bidragsförskott

barnet är 20,5 år medan rätten till underhållsbidrag kvarstår tills barnet fyller 21 år.

get är_olämpligt_mgd_olika_bgt§lnigg§daggr_f§r

gngerhållsbigrgg_ogh_bid5ags§ö5skott

Bidragsförskott utbetalas den 20:e i månaden före bidragsmánaden. Underhállsbidraget förfaller däremot till betalning först den sista dagen i samma månad.

Eftersom staten alltså betalar ut de förskotterade undehâllsbidragen tio dagar före motsvarande inbetalningar från de underhållsskyldiga, uppkommer en ränteförlust för staten. Tidsskillnaden kan också leda till vissa problem när rätten till bidragsförskott upphör eller ändras under mellanperioden. Därutöver innebär skillnaden att barn utanför bidragsförskottssystemet får sitt månatliga underhållsbidrag tio dagar senare än bidragsförskottsbarnen.

2.5 Återkravsverksamheten

§ättgt_a§t_áte5bgtglg förskotterade gngerhållsgigrgg

§55 ses ävsr

Även om de frivilliga inbetalningarna har ökat under senare år, betalas endast en mycket liten del av de förskotterade underhållsbidragen i rätt tid, dvs. senast på förfallodagen. Större delen av förskotten (c:a 90 procent av debiterat belopp) betalas först efter krav från försäkringskassan eller efter exekutiv åtgärd.

De exekutiva åtgärder som kan vidtas är införsel och utmätning. Åtgärderna verkställs av

efter ansökan av kronofogdemyndigheten Införsel får ske i löneliknande försäkringskassan. inkomster och från den 1 juli 1988 också i bl.a.

arbetslöshetsersättning, arbetsmarknadasutbildningsbidrag och utbildningsbidrag.

När av underhállsbidraget drivs in genom betalning införsel sker avräkning enligt utsökningsbalkens bestämmelser i första hand på det belopp som stått ute och kan tas ut genom införsel. om längst alltjämt däremot frivilligt, har den betalningen görs underhållsskyldige ansetts ha rätt att rikta att ange att den avser t.ex. det betalningen genom underhállsbidrag som närmast förfaller till Den underhállsskyldige har därigenom betalning. kunnat uppnå att en äldre skuld preskriberas. till riktning av inbetalning har Möjligheten som ett sätt att kringgå den treåriga uppfattas Försäkringsöverdomstolen har dock preskriptionstiden. en dom den 2 juli 1987 (mål nr 2183/83:5) genom förklarat att inbetalning av underhållsbidrag till alltid skall avräknas på äldsta försäkringskassan skuld. HD har emellertid därefter i beslut den 6 1988 (mål nr Ö 973/85) kommit till en motsatt april under áberopande av den princip som uppfattning i 5 om kommit till uttryck 9 kap. 5 handelsbalken rätt att rikta betalning. gäldenärs

Ett annat i återkravsdelen är att problem försäkringskassans fordran på underhållsbidrag behandlas vid indrivning som ett s.k. enskilt mål. Detta innebär att inte övertar kronofogdemyndigheten ansvaret för indrivningen av beloppet utan bara vidtar den som ansökan avser. indrivningsátgärd fordran skiljer sig genom detta Försäkringskassans från statens fordran bl.a. obetalda skatter, som på

behandlas som ett s.k. allmänt mål. Eftersom kronfogdemyndigheten inte ansvarar för indrivningen av underhållsfordran återsänds ärendet till fösäkringskassan när den begärda exekutiva åtgärden gjorts, oavsett om denna medfört en av reglering skulden eller inte. För att få till stånd ytterligare exekutiva åtgärder i samma ärende förutsätts att kassan gör en ny ansökan hos kronofogdemyndigheten.

Uppdelningen av kravverksamheten olika på myndigheter har ansetts otillfredsställande. har Synpunkter framförts om att det kan vara en fördel för staten om en myndighet ensam har hand om indrivningen.

282 gnáeshéllsâkxléisejaxssâs :rånjzkbâsâra

iämkniaeuisdåti xilksamsdâös et: äkekaLtal

sfsesgifssêrsnéeg §05 kassan

vid krav på obetalt kan den underhållsbidrag underhållsskyldige få eftergift av försäkringskassan om underhållsbidraget överstiger hans betalningsförmåga. Det finns därför att anledning räkna med att den

underhållsskyldige vanligtvis inte

är särskilt mån om att begära nedåt av sitt jämkning underhållsbidrag. Slutresultatet blir ändå detsamma han/hon får betala ett lägre i båda underhållsbidrag fallen. Försäkringskassan drabbas dock av merarbete genom återkommande betalningsförmåge- och eftergiftsprövningar. En underhållsskyldig med ett högt underhållsbidrag, där införsel löper och skulden ännu är relativt liten, kan dock antas ha ett större intresse av att få bidraget sänkt av domstolen.

gfserqzfgsársmges EegöE5_°lj-_)Sa

av är oenhetlig mellan Bedömningen eftergiftsärenden i landet. Tillämpningen av försäkringskassorna i bidragsförskottslagen är eftergiftsbestämmelsen enligt riksförsäkringsverket (RFV:s rapport s. 9 och 18) allt för skiftande i 1989-01-13 bilaga landet för att kunna förklaras av regionala skillnader i ärendena, utan beror sannolikt på att kassorna har olika synsätt på dessa ärenden.

2.6 Preskriptionstiden

Det har att preskriptionstiden för gjorts gällande obetalda underhållsbidrag är för kort när

bidragsförskott utgår.

som är obetalda preskriberas efter Underhállsbidrag Denna inte bara i tre år. preskriptionstid gäller förhållande mellan barnet och den underhållsskyldige utan också mot staten. som skäl för den korta har b1.a. anförts att preskriptionstiden avser att täcka barnets löpande underhállsbidraget behov och att skulder för obetalda underhállsbidrag kan medföra stora sociala påfrestningar för vissa

underhållsskydliga.

När utgår och staten har övertagit bidragsförskott fordran obetalda underhállsbidrag, kan emellertid på skälen för den korta preskriptionstiden ifrågasättas. Barnets tryggas nämligen då genom försörjning och den underhållsskyldige kan få bidragsförskottet kraveftergift.

2.7 Ansvariga m.fl. myndigheter

§dgigi§t5atigngn_ä5 generellt §ett_0gögigt

komplisezaé

Hela regelsystemet är administrativt och tungrott splittrat. Frågor om underhållsbidragets skälighet eller om den underhållsskyldiges betalningsförmåga kan sålunda aktualiseras hos advokatkontør, vid socialnämndernas familjerättsavdelningar, i domstolarna, hos försäkringskassorna vid ansökningar om bidragsförskott och återkrav mot den underhállsskyldige samt slutligen hos kronofogdemyndigheterna vid begäran om införsel. De berörda parterna är alltså att vända till tvungna sig flera olika instanser i frågor som för dem anknyter till varandra. Detta kan uppfattas som onödigt krångligt och förvirrande.

Att många olika myndigheter är inblandade av framgår följande bild.

MYNDIGHETSBILDEN

Riksförsäkringsverket Socialstyrelsen

Socialkonsulenter Försäkringskassans centralkontor och lokalkontor Kommunens socialförvaltning

Riksskatteverket Högsta domstolen

Hovrätter Folkbokföringsmyndigheter Tingsrätter

Allmänna advokatbyråei Kronofogdar

Rättshjälpsnämnder

äompgtgnâkgnâlikié: 20k: Quäbslzräesejiethenéläegaads

Briaü

Avtalsfrihet råder beträffande underhállsbidrag. För gäller däremot, med anledning av bidragsförskott konstruktion, vissa spärrar. utfyllnadsbidragets skall nämligen för beviljande av Försäkringskassan bidragsförskott kontrollera att underhållsbidraget inte bestämts till alltför lågt belopp för att

förhindra att rätten till missbrukas utfyllnadsbidrag och kostnaden för barnets försörjning därigenom övervältras på staten.

I det fall bedömer att försäkringskassan undehállsbidraget uppenbarligen är för lågt kan kompetenskonflikter uppstå mellan kassan, socialnämnden och domstolen. Försäkringskassans prövning av om underhållsbidraget är för kan lågt, dessutom medföra en besvärande osäkerhet hos berörda parter om kassan kommer att acceptera ett avtal eller en dom om underhállsbidrag som deras grundar sig på dispositionsfrihet över processmaterialet. Kontrollverksamheten av storlek underhállsbidragens medför också mycket dubbelarbete mellan nu nämnda myndigheter och domstolar.

Även när det gäller t.ex. áterkrav av förskotterade underhállsbidrag förekommer ett rätt omfattande dubbelarbete mellan försäkringskassa och kronofogdemyndighet när det gäller bedömningen av den underhållsskyldiges betalningsförmåga. Dessutom tillämpar myndigheterna olika regelsystem vid sin prövning. Kassan gör sin bedömning utifrån de familjerättsliga reglerna i föräldrabalken, medan kronofogdemyndigheten tillämpar den exekutionsrättsliga lagstiftning som finns i utsökningsbalken och de anvisningar som utfärdats av riksskatteverket. Det har gjorts gällande att skillnaderna i myndigheternas har bedömningar negativt påverkat effektiviteten i indrivningen av bidragsförskotten.

Statens kostnader för nuvarande system 2.8

alltmer ökade utgifter för medför Regelsystemet staten, vilket framgår av följande diagram.

Statens för bidragsförskott nettoutgifter

Miljarder

kr 7_

/ __ /

83/84 84/85 85/86 86/87 87/8 78/79 79/80 80/81 81/82 82/83

kr. och 1988 blev den 1978 var utgiften 632 miljoner omräknat till 1978 års c:a kr., vilket 1,8 miljarder motsvarar ungefär 1,36 miljarder gällande prisnivå har således mer än kr. Statens faktiska kostnader

fördubblats på 10 år.

Kostnadsutvecklingen inom bidragsförskottssystemet

sammanhänger med i regeländringarna 1979 års

underhållsbidragsreform. Större delen av

utgiftsökningen eller cza 664 kr. miljoner beror på

att bidragsförskottet är knutet till det enligt lagen om allmän försäkring gällande basbeloppet, som stigit med 105 procent mellan åren 1978-1988. (sasbeloppet var 12 600 kr. år 1978 och 25 800 kr. år 1988.)

Samtidigt har antalet barn inom

bidragsförskottssy-

stemet under samma ökat period med 24 procent (år

1978 var det 216 710 barn och år 1988 var det 268 272

bidragsberättigade barn inom systemet). Detta kan

beräknas ha ökat med utgifterna c:a 311 miljoner kr.

Härtill kommer också utgiftsökningar på grund av

höjningen av bidragsförskottsnivån år 1981 till 441

procent av basbeloppet (den 1 januari 1987 sänktes

dock nivån åter till 40 procent av basbeloppet).

Statens utgifter för bidragsförskott mellan år 1985

och 1989/90 redovisas närmare i 1. tabellbilaga

Det nuvarande regelsystemet har medfört att det ge-

nomsnittliga underhållsbidraget inom

bidragsför-

skottssystemet i princip stilla legat sedan år 1981

samtidigt som bidragsförskottsnivån stigit i takt med

basbeloppsförändringarna. Detta innebär att de under-

hållsskyldiga allt mindre bidrar till

barnens för-

sörjning samtidigt som det stödet statliga genom

utfyllnadsbidragen ökar. Det sagda illustreras av

följande tabeller.

har stigit i takt med

Bidragsförskottsnivån

basbeloppsförändringarna

Är Maximalt bidragsförskott

kr./mån. 420 1978 463 1979 537 1980 591 1981 608 1982

817 1987 1988 860 1989 930

har samtidigt i Det genomsnittliga underhållsbidraget oförändrat, vilket medfört att stort sett varit utfyllnadsbidraget i bidragsförskottssystemet

successivt ökat.

År Underhállsbidrag, medianbelopp kr./mån. i % av BDF

om alla bidrag ordnas i storleksordning. mitten,

Beträffande de genomsnittliga underhállsbidragen per hänvisas till barn inom bidragsförskottssystemet tabellbilaga 2.

Administrationen av systemet medför också alltmer ökade kostnader för staten. Försäkringskassornas nominella lönekostnader för

bidragsförskottsverksamheten fördubblades mellan

budgetåren 1980/81 och 1983/84 som samtidigt produktiviteten mätt i antal

bidragsberättigade barn

per helårsarbetare sjönk med 30 %. (Notera att uppgifterna är relativt inaktuella men nâgra nya mätningar synes dock inte ha skett.) Undersökningar har också visat att bidragsförskottsverksamheten vid de små lokalkontoren kostade betydligt mer per ärenden än vid de stora kontoren.

êvsrumâraigells :ö: láaâgugâsrhällâbidsas koster

âtstsrgmxcäes 2e292r

Utfyllnadsbidrag kan beviljas trots att den

bidragsskyldige eventuellt har förmåga att betala högre underhállsbidrag.

Försäkringskassan får vägra utfyllnadsbidrag endast om är

underhållsbidraget

uppenbart för lågt. förarbetena Enligt till

bidragsförskottslagen skall möjligheten att

vägra

utfyllnadsbidrag användas restriktivt.

Försäkringskassorna godtar därför ca vanligen 100-150 för låga vid

underhållsbidrag beviljandet av utfyll-

nadsbidrag, utan närmare av prövning skälen till varför

underhállsbidraget understiger bidragsförskottet.

Om till

underhállsbidragen barnen inom bidragsför-

skottssystemet skulle vara i genomsnitt 10 kr. för

låga, medför detta ökade för utgifter staten för utfyllnadsbidrag med ca 30 milj. kr. årligen.

Andra faktorer som har till bidragit utgiftshöjningarna är bland annat att antalet barn inom bidrags-

förskottssystemet stigit och att antalet underhålls-

till 0 kronor ökat under senare bidrag fastställda

av diagram och tabeller. år, vilket framgår följande

med av totala antalet Andelen barn bidragsförskott

år för åren 1978-88 har ökat. En barn i åldrarna 0-17

kan dock konstateras från och med år viss stagnation

1986.

79 80 81 82 83 84 85 86 87 88 1978

Totala antalet barn inom bidragsförskottsystemet

Antal År

216 710 1978 223 919 1979 232 116 1980 241 144 1981 247 556 1982 253 815 1983 257 018 1984 265 128 1985 269 912 1986 (uppgift saknas) 1987 268 272 1988

Källa: RFV:s statistik

Antalet barn inom

bidragsförskottssystemet för vilka något underhållsbidrag inte har debiterats

År Antal

198011 ca 23 000

19821) ca 37 000

ca 48 000

19861) ca 69

19872) 1988 (uppgift saknas)

ca 35 000

1) Källa: riksdagens revisorers rapport 1984/85:6 s. 14. (observera att i dessa siffor ingår även de barn som är föremål för faderskapsutredningar eller där underhållsbidraget ännu inte prövats.)

21 RFV:s statistik 1988-10-27. Siffran avser de barn för vilka underhállsbidrag fastställts till 0 kr.

Omkring 35 000

underhállsberättigade barn inom bidragsförskottssystemet har alltså ett

underhållsbidrag faställt till 0 kr. Det är

ungefär lika med vart sjunde barn med fastställt

underhållsbidrag inom

bidragsförskottssystemet.

Det är att anta att rimligt de flesta s.k.

nollavtalen finnns inom

bidragsförskottssystemet. Med

hänsyn härtill kan det att av uppskattas alla

underhállsberättigade barn i landet (cza 364 000

barn) är det ungefär vart tionde barn som idag har

ett s.k. nollavtal, dvs. som inte får något

underhállsbidrag alls.

ävsrxältsaâ 2 2i§s_mên_Pâ §t2t2n_när

Eild2r_nx âasilj

gnéeshâllsâkxléia

föräldrabalkens skall, vid Enligt regler av underhållsbidrag, hänsyn tas till fastställande hemmavarande barn vid den underhållsskyldiges av att utge bidrag till bedömningen förmågan bortovarande barn.

som - i Detta medför att den underhállsskyldige regel - kan skaffa sig barn i motsats till andra föräldrar utan större hänsynstagande till ett nytt förhållande mot sina tidigare barn. sin försörjningsskyldighet

förhållande har alltså i princip Barnen i ett nytt barn vid beräkningen av den företräde framför andra De senare underhållsskyldiges försörjningsförmåga. inte ekonomiskt, eftersom staten drabbas emellertid för dem genom övertar försörjningsansvaret

bidragsförskottssystemet.

3 av Förslag andra m.m. till utredningar

ändringar av och

underhállsbidragsbidragförskottssystemet

I det följande redogörs för de till förslag ändringar

av och

underhállsbidrags-

bidragsförskottssystemet

som lagts fram av bl.a. andra utredningar samt för

reaktionerna på avgivna och förslag vad dessa lett

till. I avsnitt 3.1 redovisas

familjelagssakkunnigas

förslag till en-bättre

samordning av reglerna om

underhállsbidrag och bidragsförskott.

Avsnitt 3.2

innehåller ensamförälderkommittêns huvudsakliga

förslag till ändring av

samhällets stöd till

ensamstående föräldrar. Därefter behandlas i avsnitt

3.3 riksdagens revisorers förslag angáende statens

utgifter för bidragsförskott, m.m. I avsnitt 3.4

redogörs för den försöksverksamhet med medverkan av

försäkringskassor vid fastställande av

underhållsbidrag som bedrivits under åren

1985-1987.

Slutligen ges i avsnitt 3.5 en sammanfattning av

försöksverksamheten vid Göteborgs allmänna

försäkringskassa med alternativa metoder för att

beräkna

underhállsbidrag. (I del III av kommitténs

betänkande, som publiceras i februari-mars 1990,

kommer vi också att presentera en

enkätundersökning

om

socialförvaltningarnas syn på deras nuvarande

medverkan vid fastställande av

underhållsbidrag.)

Familjelagssakkunnigas förslag till en

bättre av samordning reglerna om

underhállsbidrag och bidragsförskott

Familjelagssakkunniga lade i sitt delbetänkande (SOU

1977:37) Underhåll till barn och frånskilda fram

förslag till lagändringar den angáende

De familjerättsliga underhållsskyldigheten.

till grund för den sakkunnigas förslag låg underhållsregler som reformering av föräldrabalkens

1979. En för bl.a. trädde i kraft år redogörelse

har lämnats i avsnitt 1. I dessa regler

också särskild uppmärksamhet delbetänkandet ägnades om underhåll och åt samspelet mellan lagstiftningen

sociala om bidragsförskott. den lagstiftningen

3.1.1 Behovsprövning av bidragsförskott

EÖESPHGE

till rätta med de problem som uppstått För att komma

bristande samordningen mellan på grund av den

om underhållsbidrag och bidragsförskott reglerna att bidragsförskottet skulle föreslog de sakkunniga skulle ske på barnets behovsprövas. Behovsprövningen sida en regel om att och vårdnadshavarens genom

skulle kunna vägras, om det bidragsförskott inte fanns behov av något förskott. uppenbarligen framstod klart eftersom de Behovet av en sådan regel

att bidragsförskott skulle utgå sakkunniga föreslog Man att benägenheten att vid vårdnad. antog gemensam ett obehörigt sätt använda bidragsförskottet på

öka. Det var därför angeläget att därigenom kunde

förhindra att rätten till bidragsförskott

till den

missbrukades. I specialmotiveringen

anfördes att denna gjorde det föreslagna bestämmelsen

att bedöma barnets behov av bidragsförskott möjligt oberoende av vem av mot båda föräldrarnas förmåga, som I och dem som de själva utpekade bidragsskyldig.

denna avsågs komma till användning med att möjlighet bara vid vårdnad då alltså inte gemensam generellt, större, fick förslaget missbruksrisken ansågs

karaktären av en mera allmän behovsprövning.

Familjelagssakkunniga ansåg att bidragsförskottet skulle helt tas bort om de angivna förutsättningarna förelåg. De sakkunniga anförde att man i och för sig kunde ha övervägt om inte bestämmelserna bort ge utrymme för endast en jämkning av bidragsförskottet. Bestämmelserna var emellertid avsedda att i tillämpas fall då barnet hade tillgångar av sådan omfattning eller kunde antas få sådant underhåll av sina föräldrar att ett bidragsförskott var klart obehövligt. Det var därför inte rimligt att den handläggande myndigheten skulle behöva pröva om ett reducerat bidrag i stället borde utgå.

§eEi§5l“âtⓧeEâ

Förslaget om behovsprövning i bidragsförskottslagen fick inte något positivt gensvar från remissinstansernas sida (prop. 1978/79:12, bil. s. 2, 256 f). Många som inte så att de gick långt tog avstånd från förslaget ställde till sig frågande förslagets räckvidd. Några remissinstanser kritiserade förslaget för att vara oklart.

§r2P25itÅ°Ee2

I propositionen 1978/79:12 vidhölls förslaget om behovsprövning. Departementschefen fann det angeläget att hindra att samhällets stöd i form av bidragsförskott utnyttjades på ett obehörigt sätt. Begränsningarna i rätten till borde bidragsförskott verka generellt och inte rikta in bara en viss sig på grupp människor. Bestämmelsen borde därför ges allmän räckvidd men tillämpas endast i fall då ett uppenbara bidragsförskott framstod som klart obehövligt.

borde däremot inte utrymme för en Bestämmelsen ge på det sättet att bidragsförskottet behovsprövning enbart jämkades.

I föreslogs att något specialmotiveringen inte borde lämnas, om den förälder bidragsförskott som för barnets räkning skulle uppbära medel som kunde tas i bidragsförskottet disponerade för barnets underhåll och som klart översteg anspråk år. karaktär av allmän 0,60 basbelopp per Förslagets markerades härigenom ytterligare i behovsprövning förhållande till familjelagssakkunnigas förslag.

_Iiiäséassäehaadliaøsn

I riksdagens social- och lagutskott (SOU 1978/79:2 y och LU 1978/79:9) avstyrktes förslaget om en allmän och det antogs inte heller av behovsprövningsregel Ett särskilt skäl för den avvisande riksdagen. i var också att man ville hållningen riksdagen det då utredningsarbetet om avvakta pågående till ensamstående föräldrar i den s.k. samhällsstödet ensamförälderkommittên.

Administrationen av underhållsbidrag och 3.1.2 bidragsförskott

För att komma till rätta med de mera rättstekniska i den nuvarande administrationen lämnade problemen också vissa förslag. familjelagssakkunniga dessa ut på att Sammanfattningsvis gick storlek skulle upp t.o.m. 0 underhållsbidragets bli en fråga enbart mellan

bidragsförskottsnivån

försäkringskassan och den underhållsskyldige,

o bidragsförskottet skulle inte vara beroende av ett

fastställt underhållsbidrag, 0 underhållsbidrag över bidragsförskottsniván skulle

som tidigare regleras avtal eller genom dom.

Enligt familjelagssakkunniga borde ett

nytt system för återkrav av bidragsförskott införas. Genom att betala bidragsförskott till barnet övertog kassan rätten att kräva ut den del av underhâllsbidraget som inte översteg bidragsförskottsniván. Kassan skulle då ges möjlighet att den självständigt pröva

bidragsskyldiges betalningsförmåga och vad

avgöra denne skulle betala tillbaka till det allmänna. Genom att prövningen skulle ske fortlöpande kunde

återbetalningarna hela tiden göras beroende av den

bidragsskyldiges aktuella betalningsförmåga. Processer om jämkning av underhållsbidrag på grund av ändrade förhållanden skulle så på sätt bli i den överflödiga mån underhállsbidraget inte var större än bidragsförskottet. Den föreslagna ordningen innebar också att samhället kunde lätta på bördan för den bidragsskyldige utan att barnets intressen blev lidande.

Familjelagssakkunniga föreslog att särskilda riktlinjer skulle utarbetas för kassornas áterkrav. Dessa riktlinjer förutsattes kunna tjäna till ledning också när underhállsbidrag fastställdes genom dom eller avtal. Tanken var att den bidragsskyldige skulle förbehållas ett för sin belopp egen och sin familjs försörjning och att en del av överskottet skulle tas i anspråk för återbetalning till kassan.

När bidragsförskott saknade utgick kassans beslut om underhållsbidrag betydelse för det bidragsberättigade barnet. Kassan kunde då bedöma den bidragsskyldiges förmåga att betala enbart underhållsbidrag utifrån

dennes ekonomiska förutsättningar. Beträffande

underhållsbidrag utanför bidragsförskottssystemet att det fanns ansåg däremot familjelagssakkunniga en mer bedömning och att anledning att göra nyanserad även beakta den andre förälderns förmåga att försörja barnet. härtill underströks att Med hänsyn formellt endast kunde gälla riktlinjerna försäkringskassorna.

att det skulle finnas två olika Förslaget innebar Det ena skulle i typer av beslut om underhållsbidrag. underhållsbidrag t.o.m. princip gälla det andra underhållsbidrag bidragsförskottsnivån, nivå. Om det redan från början stod ovanför denna inte kunde betala mer klart att den bidragsskyldige skulle än högst vad som motsvarade bidragsförskottet, att söka rättens avgörande eller det vara onödigt träffa avtal i underhållsfrågan. Underhållsbidrag skulle däremot som

över bidragsförskottsnivån

fastställas i avtal eller dom. Rättens tidigare således som regel endast bli medverkan skulle inte kunde erforderlig om bidragsförskott lagligen eller om den bidragsskyldige kunde ges till barnet betala ett underhållsbidrag som översteg

bidragsförskottsniván.

skulle beredas möjlighet att Föräldrar som så önskade lösa utan att blanda in underhållsfrågan Skälet härför var att föräldrar försäkringskassan. inte skulle tvingas in i bidragsförskottssystemet. således inte kunna vägra att ta upp Rätten skulle om underhållsbidrag som understeg yrkande

bidragsförskottsnivån.

Begiâsinâtânåesnâ

Kritiken mot förslaget kan i huvudsak sammanfattas i följande punkter;

o rättssäkerheten inte tillräckligt tillgodosedd, o kompetenskonflikter mellan och försäkringskassa domstol 0 endast den bidragsskyldiges förhållanden beaktas o förslaget uppmuntrar till en ökad användning av bidragsförskottssystemet.

En sammanfattning av remissinstansernas med yttranden angivande av källa finns i bilaga 2 i propositionen 1978/79:12 s. 259-279.

Enligt förslaget skulle en bidragsskyldig som omfattas av bidragsförskottssystemet betala underhållsbidrag till kassan. Begreppet underhállsbidrag används här även om ordet bidragsförskott använts i vissa yttranden.

Även om förslaget om försäkringskassornas roll nya fick ett blandat mottagande delade remissinstanserna i stort sett de sakkunnigas uppfattning om de fördelar som stod att vinna med förslaget. Det behövde emellertid utredas ytterligare. Många remissinstanser pekade på problem och befarade negativa följder av förslaget.

En invändning mot förslaget var att underhállsbidrag upp till bidragsförskottsniván skulle komma att vila på offentligrättslig i stället för civilrättslig grund. Därmed skulle nuvarande regelsystem, som är uppbyggt med utgångspunkt i familjen, till viss del komma att ställas åt sidan. För underhållsbidrag upp till bidragsförskottsnivån skulle grunden för underhållsbidraget flyttas från föräldraskapet och

knytas till rätten att uppbära bidragsförskott. regleringar som av hävd utformats Familjerättsliga och av samhället ansågs inte utan starka godtagits skäl böra ändras. Dessutom ansågs det olyckligt att olika skulle fastställa underhåll till hustru organ respektive till barn.

Rättssäkerheten togs upp i flera yttranden. Det sattes om man trots detaljerade riktlinjer för ifråga handläggarna vid kassorna samt möjlighet att överklaga kassans beslut kunde få samma rättssäkerhet som ett domstolsförfarande innebar. Även risken för bristande enhetlighet i bedömningen berördes. Det erinrades dock om att domstolarna med hänsyn till underhållsmålens dispositiva karaktär saknade utredningsmöjligheter och därför endast självständiga kunde pröva målen på det material parterna själva tillförde.

innebära en stark utvidgning av Förslaget ansågs kassornas rätt att inom gränserna för gällande lagar efter gottfinnande. Här avsågs såväl den pröva eget rena som den sociala bedömning utredningsverksamheten som måste göras i varje enskilt fall.

För att ta tillvara rättssäkerheten framfördes tanken att återbetalning av underhållsbidrag och därmed sammanhängande prövning av den bidragsskyldiges skulle ske under medverkan av betalningsförmåga lekmannaledamöter i försäkringskassans styrelse. Den som uppstår när kompetenskonflikt av domstolsavgörande eller ett verkställigheten mellan två slutet avtal fritt kan prövas av parter ett administrativt organ ansågs allvarlig. Prövningen skulle kunna olika resultat på grund av att ge domstolarna kan tvingas döma på ett ofullständigare

material än vad kassorna har till sitt då förfogande de bedömer

återbetalningsskyldigheten. Härigenom

skulle allmänhetens förtroende för domstolarna kunna rubbas.

Att föräldrarna skulle kunna mellan domstol välja och kassa i ärenden om mindre underhållsbidrag ansågs lämpligt. Det kunde uppfattas som förvirrande att två parallella instanser skulle ha behörighet att pröva vad den enskilde måste som en och samma uppfatta sak. Det ansågs viktigt att en ovillkorlig uppdelning gjordes mellan domstolen och kassan. Ett bidrag på högst bidragsförskottsnivå skulle inte bestämmas av domstolen utan av kassan. Kassan borde således kunna bestämma undehållsbidragets storlek även då parterna inte önskade åtnjuta bidragsförskott. av Prövning domstol borde endast kunna ske om med bidrag begärdes högre belopp än bidragsförskottet eller om underhållsskyldigheten bestreds.

Denna åtskillnad i kompetensområdet uteslöt dock inte att kompetenskonflikter kunde då uppstå vårdnadshavaren med över underhållsbidrag bidragsförskottsnivån ansökte om bidragsförskott. så kunde bli fallet om domstolen på grund av vårdnadshavarens svaga ekonomi fastställt ett högre underhållsbidrag än bidragsförskottet medan kassan med ledning av den inkomster bidragsskyldiges bestämde återbetalningen till I stället lägre belopp. för utredningens förslag att pekades på möjligheterna undanröja tekniska svagheter i det nuvarande bidragsförskottssystemet genom bl.a. ett alternativt system för jämkning av samt ett underhållsbidrag förenklat förfarande för underhållstvister vid allmän domstol.

Ur den synpunkt syntes det bidragsskyldiges förhållandet att underhållsbidraget inte skulle ligga fast under en längre tid utan fortlöpande omprövas vid förändrad betalningsförmåga kunna skapa svårigheter i dennes långsiktiga ekonomiska Vidare ansågs täta kontakter med kassan planering. kunna störande för den bidragsskyldige och upplevas göra denne negativt inställd till Även det förhållandet att den underhållsskyldigheten. skulle förhandla med och bevaka sin bidragsskyldige rätt en som var både part och beslutande gentemot anfördes som otillfredsställande.

inte heller tillräckligt beakta Förslaget ansågs vårdnadshavarens situation. I återkravsärenden skulle endast den bidragsskyldiges förmåga prövas medan vårdnadshavarens behov inte uppmärksammades. Det erinrades om att kommunerna framtill hösten 1977 hade haft att biträda vårdnadshavaren och barnet möjlighet vid krav på underhållsbidrag också över Det tycktes rimligt att kassan bidragsförskottsnivån. i det pátog sig ett visst ansvar föreslagna systemet också beträffande underhållsbidrag över

bidragsförskottsnivån.

också kunna medföra en ökad Förslaget ansågs till med risk tillströmning bidragsförskottssystemet för att av underhållsbidrag direkt från den betalning till vårdnadshavaren skulle minska. bidragsskyldige Detta skulle leda till att återbetalning till det blev den normala för utbetalning av allmänna vägen underhållsbidrag. Härmed kunde betalningsviljan befaras minska och antalet bidragsförskott kraftigt öka. Detta skulle i sin tur öka kostnaderna för

samhället.

Behovet av samverkan mellan och socialtjänst försäkringskassor underströks. Frågor om underhåll ansågs intimt höra samman med barnets situation i övrigt, som man därför inte kunde bortse från.

I samband med ansökan om socialbidrag och vid vissa andra situationer där ekonomi var av familjens betydelse aktualiserades en bedömning av underhållsbidragen både avseende den underhållsberättigade och den bidragsskyldige. Ett visst dubbelarbete mellan de sociala myndigheterna och kassan även ansågs oundvikligt om ansvaret för barns underhåll inte skulle längre ligga hos socialnämnderna. Detta ansågs medföra vissa kostnadsökningar.

När det gällde de och personalorganisationsförändringar som förslaget föranledde underströks nödvändigheten av att kassorna tillfördes sådan och erhöll personalförstärkning sådana instruktioner att blev i

rättssäkerhetssynpunkterna

möjligaste mån tillgodosedda. Behovet av kompetent personal, även med social och utbildning erfarenhet, såväl på försäkringskassorna som inom riksförsäkringsverket underströks.

För att undvika onödigt dubbelarbete föreslogs att möjligheterna skulle undersökas att samordna kassan och kronofogdemyndighetens av den prövning

bidragsskyldiges betalningsförmåga. Också möjligheten

till av samordning skattemyndighetens prövning av den bidragsskyldiges inkomstförhållanden ansågs böra övervägas.

Brgpgsátáogeg

se åtskilliga fördelar i Departementschefen ansåg sig

av skyldigheten att betala att frigöra prövningen

från de civilrättsliga tillbaka bidragsförskott

om underhållsbidrag. Starka skäl ansågs avgörandena

tala för att tiden inte var mogen att genomföra dock

det som familjelagssakkunniga föreslagit. system

fortsatte: Departementschefen

Som de framhåller måste sakkunniga redan i dag i vissa fall rätt försäkringskassorna de ekonomiska och ingående bedöma underhållsskyldigas situation. Det främst i ärenden om sociala gäller från det allmännas sida av återkrav. Med eftergift förslag skall emellertid familjelagssakkunnigas i stor omfattning ha att löpande fastställa kassorna av mot barn, ofta omfattningen underhållsskyldigheten att ha stöd i dom eller avtal. Det säger sig utan att detta kommer att ställa stora krav på självt deras Försäkringskassorna har kassorna och personal. sitt verksamhetsområde vidgat. Efter nyligen fått med chefen för socialdepartementet har jag samråd att kassorna bör få rimlig tid till kommit till innan krävande uppgifter förfogande ytterligare,

läggs på dem.

har brister Det nuvarande bidragsförskottssystemet som nämts, tillsammans med andra former och skall, föräldrar som lever isär, ses över av en för stöd åt Med tanke detta skulle det vara särskild kommitté. på

att nu en reform som tillför olyckligt genomföra och rättsliga moment och som institutet nya viktiga skulle leda till att allt flera med stor sannolikhet Reformen skulle också kommer att anlita systemet. konsekvens att ansenliga medel tas i kunna få till utan att den mellan olika anspråk, avvägning och stödformer kommer till stånd som stödbehov förutsätts i direktiven för den nya utredningen.

till vad som har anförts nu har jag kommit Med hänsyn förslag till nytt till att familjelagssakkunnigas i fall f.n. inte bör återkravssystem varje

genomföras.

Eiåséassâehaadliagân

Med anledning av propositionen föreslogs i motion

1978/79:29 (s) att

återkravssystemet borde

överarbetas av kommittén för översyn av

samhällsstödet till ensamstående föräldrar

(ensamförälderkommittên).

I yttrande över motionen anförde socialutskottet (SoU

1978/79:2 y) bl.a.:

Som departementschefen framhåller har det nuvarande systemet för återkrav av utgivna bidragsförskott brister och på sikt längre måste kanske andra

lösningar sökas. Enligt utskottets mening skulle åtskilliga fördelar stå att vinna om prövningen av

skyldigheten att betala tillbaka bidragsförskott frigörs från de

civilrättsliga avgörandena om underhållsbidrag. En sådan ordning skulle

ge försäkringskassan möjligheter att fortlöpande anpassa återkaven efter i ändringarna den

inkomster och underhållsskyldiges

andra ekonomiska förhållanden. Vidare skulle antalet jämkningsprocesser kunna vilket nedbringas, skulle vara till fördel inte bara för samhället utan även i för hög grad parterna i de enskilda fallen. Många remissinstanser har också uttalat sig positivt om de sakkunnigas förslag. I likhet med departementschefen anser emellertid

utskottet att tiden ännu inte är mogen för genomförandet av ett sådant system som

familjelagssakkunniga förordat. Inte heller kan

förslaget utan ytterligare överväganden läggas till grund för lagstiftning.

Lagutskottet (LU 1978/79:9) delades socialutskottets uppfattning. Riksdagen beslöt i enlighet härmed.

3.2 Ensamförälderkommittêns förslag till

ändring av samhällets stöd till

ensamstående föräldrar m.m.

Ensamförälderkommittên tillsattes år 1977. Kommittén

hade till att uppgift utforma samhällsstödet till

ensamstående föräldrar ett sådant på sätt att

levnadsvillkor så långt möjligt ensamförälderbarnens villkor som för barn likvärdiga med de gällde blev

föräldrar. Är 1983 överlämnade till samboende

sitt betänkande (SOU 1983:51) kommittén

och deras barn. Ensamföräldrarna

3.2.1 Förslagen

urskiljde sig tre huvudlinjer. 1 kommitténs förslag

underhållsskyldighet i Hälftenansvar för förälders 1.

för solidariskt ansvar. stället gällande

om underhållsbidrag och bidragsförskott 2. Frågor

samordnas inom försäkringskassan.

från skatteförmåner till andra 3. Omfördelning

stödformer.

Eiérgsâfärâkets

mellan och om förhållandet bidragsförskott

anförde kommittén föjande. underhållsbidrag samhällstöd i är ett särpräglat Bidragsförskottet förskotterar och fyller ut det hänseendet att det

som utgår från den privaträttsliga

belopp för en förälder att betala skyldigheten till sitt barn. Förskotteringen ger underhållsbidrag effekten att den för samhällssstöd ovanliga också rätten att kräva ut från barnet övertar samhället

från föräldern. Nuvarande regler underhållsbidraget

stämmer inte om beräkning av underhållsbidrag

för att med förutsättningarna

principiellt

utbetalas. Vi har av viss storlek bidragsförskott bästa metoden att nå att den enligt vår mening funnit

samstämmighet innebär att föräldrabalkens regler om underhållsbidrag till barn ändras. Vi anser att särlevande föräldrar inte bör samma sätt på som samlevande föräldrar ha en att ta skyldighet över

försörjningsskyldighet mot barnet för varandra. De

bör i stället ha ett uppdelat ansvar. Bidragsförskottet skall endast anknyta till den andel av barnets som den försörjning bidragsskyldige föräldern har att efter svara förmåga för. Denna andel skall inte tas över av den andre föräldern.

I syfte att åstadkomma ett enklare beräkningssystem för underhållsbidragen och för att göra två särlevande föräldar mindre beroende av varandras ekonomi föreslog kommittén schablonberäkning i större omfattning av såväl barnets behov som av förälderns förmåga samt att vardera förälderns andel av underhållet skulle utgöra hälften av barnets behov. Vid bristande förmåga hos någondera föräldern att täcka barnets halva behov skulle inte den andra föräldern ta över denna försörjningsandel. Däremot skulle bidragsförskottet finnas som om garanti den bidragsskyldige förälderns hälft inte kunde täckas genom underhållsbidrag.

âiérgqâfärskstses

Kommittén ansåg att borde bidragsförskottet utformas som en garanti för den hälft av barnets kostnader som den bidragsskyldige föräldern efter förmåga skulle svara för. Härigenom kom barnet enligt kommittén i en situation som kunde jämföras med den när två

samlevande föräldrar direkt bidrar till dess

försörjning. I överensstämmelse med denna

inställning

avvisade kommittén tanken en av på behovsprövning bidragsförskottet i förhållande till vårdnadshavarens

ekonomi liksom en beskattning av detsamma. Om barnet saknade behov av underhállsbidrag helt eller delvis att reducerades i föreslogs bidragsförskottet motsvarande mån.

êdEiEiEtEaEiETLaX gnéeshållsäiérggysh

Eiérâgâfärâkgts

När det administrationen föreslog kommittén gäller att fastställandet av underhållsbidragen skulle överföras till samma organ som handlägger bidragsförskotten, dvs. försäkringskassorna Detta innebar att tvist om (kassamodellen). storlek inte längre skulle underhállsbidragets av allmän domstol. Vid tvist skulle i stället avgöras försäkringskassorna avgöra underhållsbidragets storlek. beslut skulle kunna Försäkringskassans hos Ärenden om överklagas försäkringsrätten. skulle enligt förslaget inte längre underhållsbidrag handhas av socialnämnderna.

§tgr§rgv_ogh_igdrivning

Kommittén diskuterade olika modeller för att förenkla administrationen med återkrav och indrivning av förskotterade underhállsbidrag. Enligt kommittén kunde det vara fördelaktigt att vidga befogenheter i fråga om kronofogdemyndighetens Kommittén tog därför indrivning av underhållsbidrag. tanken att kassans fordringar som nu är upp göra om av medel som inte enskilda mål (mål uttagande tillkommer staten) till allmänna mål (mål om medel som tillkommer staten). Det ansågs uttagande av dock inte i kommitténs uppdrag att närmare pröva ingå kommittén borde frågan utredas frågan men enligt att införsel skulle kunna vidare. Vidare föreslogs

ske i arbetslöshets- och utbildningsförmáner samt att införandet av avgifter i

bidragsförskottsystemet

borde övervägas.

Det splittrade regelsystemet för förbehåll för eget och familjens underhåll borde enligt kommittén

samordnas. Något till förslag samordning lämnades dock inte.

Inom ramen för de resurser som nu tillkommer gruppen ensamföräldrar föreslog kommittén en omfördelning av stöden. Genom ett av slopande skatteförmånerna

skattereduktion, avdrag för och underhållsbidrag förvärvsavdrag sistnämnda avdrag under

förutsättning att det slopades även för

samboendehushållen skulle resurser för frigöras finansiering av andra stödformer. Omfördelningen skulle enligt ske förslaget till följande stöd:

o höjning av bidragsförskottet från 13 års ålder,

o förlängning av bidragsförskottet att utgå vid

gymnasiestudier till samma ålder som studie-

hjälpen,

0 bidrag motsvarande ett halvt barnbidrag till

hushåll med ensamboende vårdnadshavare, o

flerbarnstillägg fr.o.m. andra barnet till

hushåll med ensamboende vårdnadshavare, bidrag till resekostnader vid umgänge, o särskilt av bidrag allmänna medel till barn

som adopterats av ensamstående.

Det bör i detta sammanhang påpekas att

förvärvsavdraget upphävdes genom en år 1984 som lag

den 1 1985 och tillämpades trädde i kraft januari

första vid 1986 års taxering. gången

3.2.2 Remissinstanserna

Eigraggförskgtt

avstyrkte tio tolv remissinstanser som yttrade sig Av

att ändring i föräldrabalken kommitténs förslag genom

överensstämmelsen mellan lösa den bristande

Denna borde

föräldrabalken och bidragsförskottslagen.

lösas ändringar i ;stället genom

Två remissinstanser

bidragsförskottslagen.

löstes pá det sätt :illstyrkte att problemet

kommittén föreslagit.

om hälftendelning av försörjningsansvaret Förslaget med starkt delade mellan särlevande föräldrar mottogs

meningar.

huvudsakligen av två Hälftendelningen avstyrktes

skäl, nämligen

sett har sämre ekonomi o att kvinnor generellt

än män, samt att föräldrarnas solidariska försörjningsansvar o sins vilket innebär att föräldrarna mot barnen, i kostnaderna för barnets emellan skall ta del efter sin förmåga, borde underhåll var och en

bibehållas. förslaget om De remissinstanser som tillstyrkte

som motiv hälftendelning uppgav

mellan föräldrar skulle o att konfliktanledningarna av att inte minskas bl.a. på grund nya partners

få på underhållsbidragets skulle inflytande

storlek och/eller

administrationen underlättades. 0 att

Förslaget om en ökad av schabloner användning vid beräkningen av underhållssbidrag i mottogs regel positivt och tillstyrktes med motivet att det skulle förenkla och underlätta för föräldrar att förstå beräkningen. Beträffande införande av bostadsschablon var meningarna dock delade, en del tillstyrkte, andra var tveksamma eller helt. avstyrkte Framför allt bostadskostnaderna ansågs svåra att schablonisera.

I de få fall där om förslaget schabloner helt avstyrktes anfördes som skäl brist på som beräkningar visade effekterna av i schablonisering olika inkomstlägen.

En genomgående kritik mot kommittén var att den inte presenterade beräkningar som belyste de ekonomiska effekter förslagen om och ökad hälftendelning användning av schabloner skulle få för vårdnadshavaren, den bidagsskyldige och samhället. Härigenom undandrogs remissinstanserna möjligheten att bedöma de fördelningspolitiska konsekvenserna av kommitténs förslag till förenklade beräkningsgrunder.

âiérgqâfârâkgtses

Behovet av bidragsförskott sattes i knappats fråga av remissinstanserna som klart uttalade eller underförstått menade att bidragsförskottet behövs så länge behov av underhållsbidrag finns. om Utredningen barnens rätt förordade en starkare integrering av bidragsförskottsinstitutet i underhållsreglerna och att ordet bidragsförskott ersattes av det mer adekvata begreppet garantibidrag. Familjelagssakkunniga menade att det fanns mycket som tyder på att bidragsförskottet kan ersättas med ett särskilt barnbidrag eller annat samhällsstöd.

det som ligger i att Några tog upp problem vårdnadshavaren inte har ett motsvarande skyddsnät i bidragsförskottet utan är som den bidragsskyldige till när den egna ekonomin hänvisade socialbidrag inte förslår till deras del av barnets försörjning.

av av bidragsförskottet mot Införandet behovsprövning barnets inkomster tillstyrktes av alla som yttrade med av Försäkringsanställdas förbund. sig undantag

av bidragsförskott och underhållsbidrag Beskattning av de remissinstanser som uttalade sig med avvisades för Familj och rätt. undantag Föreningen

av av bidragsförskottet mot Införandet behovsprövning inkomster föreslogs i regel av de vårdnadshavarens som avvisade förslaget om remissinstanser av medan de som hälftendelning underhållsskyldigheten stödde denna fördelningsmetod avstyrkte behovsprövning.

ÄÖEiEiEtEaEiBVLaX gnéezhâllsáiéreaogh

Eiéragâfärâkets

att överföra fastställandet av Förslaget underhållsbidragen till försäkringskassan eller ifrågasattes starkt (kassamodellen) avstyrktes kammarrätten i Sundsvall, Stockholms av Göta hovrätt, tingsrätt, domstolsverket, försäkringsöverdomstolen, försäkringsrätten för norra Sverige, Sveriges domareförund, sveriges advokatsamfund, Föreningen vid Sveriges allmänna advokatbyråer, jurister utredningen om barnens rätt, socialstyrelsen, och Familj och rätt. familjelagssakkunniga Föreningen även av SACO/SR, sveriges Kassamodellen ifrågasattes

socionomers personal- & förvaltningstjänstemäns

riksförbund, Svenska

metallindustriarbetareförbundet

samt Göteborgsdistriktet av folkpartiets

kvinnoförbund.

De skäl som huvudsakligen anfördes mot kassamodellen

var följande:

o olämpligt att överföra central civilrättslig

lagstiftning från allmän domstol till

försäkringskassa med den bristande rättssäkerhet som ligger i att tvist mellan enskilda inte kan prövas av allmän domstol,

0 att den olämpligt enskildes intressen ställs mot statens varigenom kassans opartiskhet kan ifrågasättas och den enskildes förtroende för

handläggningen rubbas, o att svårigheterna handlägga internationella ärenden inom ramen för kassamodellen, o olämpligt att skilja frågan om underhåll till barn dels från frågan om fastställande av faderskap dels från frågan om underhåll till make samt från frågan om vårdnad och umgänge, 0 den bristande kompetens och vana hos

försäkringskassornas personal att tvister handlägga mellan enskilda om till

underhållsbidrag barn samt

den försämrade kontakt med föräldrar som ett

borttagande av underhållsärenden från socialnämnderna kan förväntas leda till,

0 osäkerheten i

kostnadsberäkningarna.

De avstyrkande remissinstanserna ansåg det dock

angeläget att olägenheterna i den nuvarande

administrationen löstes. Detta skulle kunna ske

o genom mindre i förändringar den nuvarande

administrationen i syfte att lösa en del olägenheter som nu finns, t.ex. kassan ge möjlighet att lämna förhandsbesked och förlägga att uppgiften bevilja bidragsförskott till försäkringskassornas

centralkontor,

o genom att blir försäkringskassan bunden av domstolens avgörande (domstolsverket, Sveriges

advokatsamfund, Föreningen jurister vid Sveriges allmänna advokatbyråer, socialstyrelsen), 0 genom att det frigöra statliga stödet från reglerna om i föräldrabalken underhållsbidrag (utredningen om barnens rätt, riksförsäkringsverket).

Kassamodellen tillstyrktes av Svenska

Borlänge kommun, Göteborgs kommun, kommunförbundet,

kommun, Stockholms kommun, Linköpings

försäkringskasseförbundet, försäkringsanställdas

socialdemokratiska kvinnoförbund förbund, Sveriges kvinnoförbund. Flera av de tillstyrkande och centerns dock att kassamodellen borde remissinstanserna ansåg att föra tvist om förenas med en bibehållen möjlighet

till allmän domstol. underhållsbidrag

De skäl som i huvudsak anfördes för kassamodellen

var: vinsterna genom samordning av o de största uppnås och inom en underhállsbidrag bidragsförskott

myndighet, större för frågor av o socialnämndens lämplighet natur hindrar inte att en annan myndighet social handhar beräkning av underhållsbidrag, kan fortfarande fritt avtala om o föräldrar i de fall inte skall underhållsbidrag bidragsförskott

utgå, resurser hos kommunerna kan användas o frigjorda för ett mera utvecklat uppsökande arbete, om underhållsbidrag försvårar ofta 0 diskussionen för föräldrar att om vårdnads- och prata

umgängesfrågor,

o informationsansvaret samlas på en myndighet.

§tgrkrgv_ogh_ind5ivning

När det återkrav av förskotterade gällde underhållsbidrag pekade riksförsäkringsverket på

att bibehålls hos fördelar med handläggningen enskilda mål men hade i försäkringskassorna som

likhet med kammmarrätten i Sundsvall,

kronofogdar och riksskatteverket, Föreningen Sveriges

att invända mot att försäkringskasseförbundet inget

kronofogdemodellen utreddes. Försäkringskassemodellen

av Försäkringsanställdas förbund. Övriga förordades inte ställning i frågan. remissinstanser tog

Förslaget om möjlighet till införsel i de ersättningsslag som utbetalas av försäkringskassan och som är att betrakta som

inkomstbortfallsersättningar tillstyrktes.

Remissinstanserna delade kommitténs uppfattning att de splittrade reglerna för förbehåll för eget och familjens underhåll borde bli föremål för och översyn samordning. Socialstyrelsen pekade dock på att det inte kan bli en mellan å ena sidan samordning skatteregler, löneexekution och och á socialbidrag andra sidan de förbehåll som skall gälla enligt föräldrabalken och eftersom

bidragsförskottslagen

sistnämnda nivåer gäller en långsiktig försörjning. Riksskatteverket ansåg att det kan om övervägas de familjerättsliga förbehållsbeloppen borde anpassas till ändringar i i konsumentprisindex stället för av basbeloppet.

Beträffande frågan om av införande utredning av avgifter dels i samband med återkrav av förskotterade underhállsbidrag dels då kassan biträder föräldrar med att teckna avtal eller fatta beslut vid tvist om underhållsbidragets storlek rådde delade meningar. Socialstyrelsen, Stockholms kommun, Föreningen jurister vid Sveriges allmänna och advokatbyråer Föreningen Sveriges kronofogdar motsatte sig helt avgifter medan fem remissinstanser tillstyrkte utredning. Två var tveksamma. Försäkringsanställdas förbund ställde sig tveksam till för avgifter kassans tjänster.

När det förslaget om slopande av gäller underströks bl.a. att dessa frågor skatteförmånerna inte borde behandlas separat för gruppen ensamföräldrar utan tas upp i ett större sammanhang. De som tillstyrkte förslaget att slopa helt eller delvis gjorde detta skatteförmånerna under att föräldrarna tillfördes endast förutsättning resurser i andra stödformer. Slopandet av motsvarande såväl för vårdnadshavare som skatteförmånerna ansågs för kunna få en negativ effekt, även bidragsskyldiga psykologiskt.

underströks vikten av att det görs en I yttrandena av alla bidragsformer när det gäller samlad översyn barn och barnfamiljer. Det framfördes tveksamhet bidrag med risk inför ytterligare specialdestinerade ökad administration t.ex. fler utrednings- och för Ett mer enhetligt stöd, som knyts kontrollfunktioner. barnen och dem mindre beroende av till gör föräldrarnas växlande sam- och ensamboende, Samhällsstödet till ensamföräldrarna efterlystes. i ett vidare sammanhang med beaktande borde övervägas andra situation. Förslaget till av även barnfamiljers omfördelning inom gruppen ensamföräldrar ifrågasattes leda till för grupper av och ansågs försämringar ensamföräldrar.

3.2.3 Resultatet av ensamförälderkommitténs

förslag

för smärre lagändringar t.ex. Med undantag några en av tidsgränsen för beträffande förlängning införsel från två till tre år har

ensamförälderkommittêns förslag i dess huvuddelar inte lett till lagstiftning.

3.3 revisorers Riksdagens förslag angáende statens utgifter för bidragsförskott, m.m.

Med anledning av de snabbt stigande statsutgifterna för bidragförskott beslöt riksdagens revisorer år 1983 att granska

bidragsförskottssystemet. Som ett

första led i granskningen upprättades rapporten (1983/84:9) Statens utgifter för bidragsförskott, allmänna delen. Rapporten var avsedd att utgöra underlag för av det uppläggningen fortsatta granskningsarbetet.

Den därefter genomförda granskningen har redovisats i fyra rapporter, nämligen 0 rapport (1984/85:5) Statens utgifter för bidragsförskott - 1979 års underhállsreform, bakgrund och utveckling, 0 rapport (1984/85:6) Statens utgifter för bidragsförskott - ekonomiska konsekvenser av 1979 års underhállsreform, 0 rapport (1984/85:7) Statens utgifter för bidragsförskott handläggningen av bidragsförskottsärenden och 0 rapport (1985:86:1) Internationell jämförelse av regelsystem för underhåll till barn.

Rapporterna 1984/85:5, 6 och 7 har remissbehandlats.

Rapporten 1984/85:5

I rapporten analyserades målen för och bakgrunden till den år 1978 beslutade underhállsreformen samt utvärderades huruvida målen uppfyllts.

Beträffande reformens syfte att lindra underhållsbördan för underhållsskyldiga med svag två utvärderingsundersökningar i ekonomi refererades I båda undersökningarna redovisades stor rapporten. om den avsedda lindringen uppnåtts. Även tveksamhet det önskemålet om att åstadkomma en mer när gäller redovisade man i ett par enhetlig bedömning undersökningar stor osäkerhet inför frågan om några kommit till stånd. Slutsatsen i en av förbättringar var att även om underhållsreformen undersökningarna bättre förutsättningar för en mer enhetlig gett av underhållsbidragsreglerna, de tillämpning ändå föreföll vara så stora att skönsmässiga inslagen att man inte säkert kunde uttala sig om huruvida

syftet med reformen uppnåtts.

anfördes vidare bl.a. att den statistik I rapporten beslutsunderlag som redovisats i och det övriga förarbetena till reformen var mycket bristfälligt. saknades på viktiga punkter, bl.a. Beslutsunderlag det antalet underhållsskyldiga som skulle när gällde beröras av reformen, innebörden av begreppet svag ekonomi, adekvat statistik över underhållsskyldigas förhållanden samt en beräkning av och vårdnadshavares statens kostnader för reformen.

hade material tagits Under granskningen ytterligare fram om underhållsskyldigas och vårdnadshavares förhållanden i mitten av 1970-talet. I ekonomiska den bedömningen att de rapporten gjordes ekonomiska situation över lag var underhållsskyldigas än vårdnadshavarnas och att den i något bättre verkande underhållsreformen med huvudsak generellt för alla underhållsskyldiga därför inte var lindring motiverad.

Enligt rapporten verkade under 1980-talet det ekonomiska förspránget ha för de krympt underhállsskyldiga jämfört med vårdnadshavarna (inom bidragsförskottssystemet). För att få fram lämpligt beslutsunderlag inför en eventuell av det omprövning gällande systemet föreslogs i rapporten att bättre statistikmaterial skulle tas fram som visade underhállsskyldigas och várdnadshavares ekonomiska förhållanden och levnadsstandard jämfört med andra föräldrars, att olika målgrupper för statliga stödåtgärder på detta område skulle identifieras och att innebörden av målsättningen att få underhållsbidragen mer enhetliga skulle prövas.

Rapporten 1984/85:6

I rapporten redovisades statens för utgifter bidragsförskott budgetåren 1979/80-1983/84 och en analys av de ekonomiska konsekvenserna av den år 1978 beslutade underhållsreformen.

I rapporten konstaterades att det genomsnittliga underhállsbidraget i stort sett hade legat på en oförändrad nivå sedan år 1981, som samtidigt bidragsförskottsnivån stigit i takt med basbeloppsförändringarna. Detta hade fått till följd att det s.k. utfyllnadsbidraget kommit att en utgöra allt större andel av de utbetalda bidragsförskotten. Totalt kostade utfyllnadsbidragen staten ca 1,1 miljarder kronor budgetåret 1983/84.

Enligt rapporten var det 1979 års ändringar i reglerna för underhállsbidrag i kombination med de utfärdade tillämpningsreglerna som var den största

till statens alltmer ökade utgifter för orsaken under senare år. Även införandet av bidragsförskotten om en i förhållande till regeln uppräkning av basbeloppsförändringen begränsad till barn hade medfört ökade underhållsbidragen för staten. Vidare hade det framkommit att utgifter i var de efter år 1964 tunga utgiftsposter systemet olika höjningarna av vid tidpunkter genomförda samt automatiken i

bidragsförskottsnivån

dess anknytning till bidragsförskottssystemet genom

basbeloppsförändringarna.

I redovisades beräkningar om en rapporten betalningsförmåga med gällande underhållsskyldigs förbehållsbelopp under olika förutsättningar. hade därvid tillämpats i enlighet Reduceringsregeln rekommendation i de allmänna med socialstyrelsens För en underhållsskyldig med två hemmavarande råden. och hemmamake inträdde enligt dessa beräkningar barn att över huvud kunna börja betala förmåga taget vid en årsinkomt om 142 800 kr. år underhållsbidrag 162 900 kr. år 1985. Förmåga att betala 1980 resp. motsvarande ett helt bidragsförskott underhållsbidrag ett barn för motsvarande år vid inkomsterna till låg 199 200 resp. 204 000 kr.

redovisades beräkningar av hur I rapporten statens utgifter för reduceringsregeln påverkade under vissa antaganden. om 75 % eller bidragsförskott överskottet i skulle tas i anspråk 85 % av genomsnitt för underhåll beräknades vid de angivna statens teoretiskt kunna förutsättningarna utgifter med 116 233 milj. kr. per år. minska resp.

till av begränsningen av statens utgifter följd underhållsbidragens uppräkning enligt indexlagen

(1966:680) berodde på att när underhållsbidragen begränsas så ökar i

utfyllnadsbidragen motsvarande

mån. Enligt rapporten kunde statens utbetalningar av utfyllnadsbidragen beroende på storleken av -

basbeloppsförändringarna bli 20-50 milj. kr.

lägre om underhållsbidragen de följde faktiska

basbeloppsförändringarna.

I rapporten redovisades också de budgetmässiga konsekvenserna för staten vid olika antaganden om bidragsförskottsnivån.

Rapporten 1984/85:7

I rapporten konstaterades att

bidragsförskottssystemet hade stora brister, som

bl.a. kunde hänföras till en dålig samordning mellan

bidragsförskottslagen och föräldrabalken den

resp. lagstiftning som reglerar

betalningsskyldighet för

fordringar i allmänhet. Vidare påtalades i rapporten

att administrationskostnaderna för

bidragsförskottsverksamheten hade snabbt stigit de senaste åren och att administrationen av verksamheten verkade vara ett uppbyggd på sådant sätt att onödigt höga handläggningskostnader uppstod.

Ett barn har sålunda enligt föräldrabalken endast rätt till om

underhállsbidrag barnet behöver det,

dvs. en

behovsprövning görs. Vid den bedömningen

beaktas barnets inkomster och ev. förmögenhet. Rätt till bidragsförskott föreligger däremot i princip så snart barnet inte lever tilsammans med båda sina föräldrar. För i

underhållsskyldiga bidragsförskottssystemet kan dessutom

skyldigheten

inbetala underhållsbidrag till försäkringskassan att än motsvarande skyldighet att vara mindre omfattande

betala direkt till barnet.

avtalsfrihet som råder beträffande Den rapporten den underhållsbidrag nödvändiggjorde enligt

omfattande kontrollen av underhållsbidragen nuvarande lokalkontor. pá försäkringskassornas konstruktion medför nämligen stora Bidragsförskottets fastställs till för risker för att underhállsbidrag

låga belopp.

kände försäkringskassorna inte till Enligt rapporten i vilken omfattning bidragsförskottssystemet Detta är ett problem eftersom missbrukas. konstruktion och bidragsförskottssystemets för rätten till bidragsförskott är förutsättningarna att lätt kan missbrukas. sådana systemet

för

Administrationskostnaderna

vid försäkringskassorna

bidragsförskottsverksamheten

i nominella belopp fördubblats hade enligt rapporten 1980/81 och 1983/84. sistnämnda mellan budgetåren lönekostnaden på försäkringskassorna budgetår uppgick från riksförsäkringsverket till 104,6 enligt uppgift och (se

milj. kr. enligt bidragsförskottsenkäten

117 kr. Man kunde också mäta nedan) till mij. av antal

utvecklingen med hjälp produktivitetsmåttet

barn per helårsarbetare.

bidragsförskottsberättigade

1980/81 och 1983/84 hade Mellan budgetáren detta sätt sjunkit med nära mätt på produktiviteten hade gjorts på 30 %. Produktivitetsberäkningen av från riksförsäkringsverket. grundval uppgifter

en enkät om Revisorerna hade låtit genomföra

hos försäkringskassorna.

bidragsförskottsverksamheten

Enkäten gällde dels vilka personalresurser kassorna under budgetåret 1983/84 för disponerat

bidragsförskottsverksamheten, dels tillämpningen av

regelsystemet i vissa hänseenden under år 1984.

Enligt enkäten avsatte lokalkontoren budgetåret 1983/84 betydligt mer personal 40 (genomsnittligt %) för bidragsförskottsverksamheten än vad

riksförsäkringsverket vid medelstilldelningen förutsatt.

I rapporten slutsatsen att drogs det inte var möjligt att eliminera bristerna i det nuvarande systemet utan att göra detta ännu och krångligare svårare att

tillämpa. Enligt rapporten borde därför om övevägas inte införande av ett helt nytt system för statens stöd till barn som inte lever tillsammans med båda sina föräldrar vore en bättre lösning.

Rapporten 1985/86:1

I rapporten redovisades en internationell jämförelse mellan olika länders familjerättsliga regler för underhåll till barn,

bidragsförskottsregler, regler

för indrivning av och i underhållsbidrag viss mån administrativa regler. Främst jämfördes regelsystemen i Danmark, Finland och med det Norge svenska systemet. I rapporten konstaterades bl.a. att de svenska reglerna för stöd till barn statligt som inte lever tillsammans med båda sina föräldrar verkade vara mer generösa än de som i regler gäller övriga jämförda nordiska länder. (För närmare om uppgifter vissa länders regelsystem för underhållsbidrag och samhällsstöd till barn hänvisas till avsnitt 5, Internationella jämförelser, i denna del av vårt

betänkande).

Allmänna som framfördes i remissyttranden synpunkter

över rapporterna 1984/85:5-7

6 och 7 remissbehandlades. I Rapporterna 1984/85:5,

det en sammanfattning av följande ges

remissinstansernas mer övergripande och allmänna

rörande bidragsförskottssystemet. synpunkter

Beträffande som framfördes i särskilda synpunkter

hänvisas till bilaga 3. Riksdagens revisorers frågor

1985/86:17) angående statens utgifter förslag (Förs.

för bidragsförskott, m.m.

på bristerna i Remissinstanserna pekade överlag

De flesta tog på nuvarande bidragsförskottssystem.

olika sätt upp behovet av ytterligare utredningar på

Vissa härvid på behovet av en området. pekade

av som kunde leda fram övergripande översyn systemet

mer förändringar medan andra till grundläggande

pekade på behovet av förändringar på begränsade

områden.

ansåg att ett helt nytt Socialstyrelsen i första hand borde övervägas. bidragsförskottssystem hand kunde bristerna avhjälpas genom en I andra av bidragsförskottslagen till bättre anpassning

i föräldrabalken. Även riksförsäkringsverket reglerna i sitt remissvar på behovet av förändringar p pekade områden som skulle ge en bättre överensstämmelse

båda Även flera andra mellan de regelsystemen. på konsekvenserna av remissmyndigheter pekade mellan bidragsförskottslagen och kopplingen Bl.a. att

föräldrabalken. ansåg familjelagssakkunniga

utredande borde styras av en bestämd ett fortsatt att komma bort från denna politisk målsättning Försäkringskasseförbundet och flertalet ordning. menade att nuvarande bestämmelser försäkringskassor borde ändras så att försäkringskassans tillämpning

med föräldrabalkens anda. som bättre överensstämmer en bristande överensstämmelse mellan exempel på anfördes att föräldrabalken och bidragsförskottslagen

behov och dess inkomster och tillgångar barnets egna in i kassans beslut om bidragsförskott. inte vägs

I likhet med socialstyrelsen ansåg Stockholms

tingsrätt tillsammans med ett flertal andra

remissmyndigheter att ett införande av ett helt nytt

bidragsförskottssystem var en önskvärd

lösning. Införandet av en sådan reform kunde dock ta tid varför det lång var viktigt att vidta åtgärder under tiden i syfte att få bort bristerna i det nuvarande

bidragsförskottssystemet.

Många av de kommunala remissmyndigheterna pekade på det komplicerade regelsystemet och hur 1979 års reform snarare kommmit att

gynna höginkomsttagare i

stället för

láginkomsttagare. Bl.a. föreslog Ludvika

kommun att en av förändring reformen skulle göras så att man i stället fick en allmänt omfattande

lagstiftning med enhetliga och bedömningar ett särskilt skydd för utsatta grupper av

underhållsskyldiga.

Umeå kommun att ansåg bristerna i det nuvarande

systemet var så stora att marginella förbättringar inte kunde anses ge tillräckliga effekter, utan man

borde utifrån hittills gjorda erfarenheter genomföra mer grundläggande förändringar. Tvärtemot den

ursprungliga målsättningen med reformen

tycktes personer med låg standard missgynnas, medan personer med hög standard gynnas. Handläggarna av

underhållsärenden i kommunen hade frågat sig om det inte vore att möjligt ge alla

ett bidragsberättigade barn

generellt bidragsförskott och att reglera

underhållsskyldigheten via skattesystemet.

Örebro kommun framförde liknande tankegångar och konstaterade att med

undehállsskyldiga hög inkomst

och till synes god ekonomi hamnade på relativt låga

underhållsbelopp genom att få förbehålla

sig många poster såsom resor, egen bil, hög boendekostnad etc. medan med

underhållsskyldiga låg inkomst, låg hyra

och inte lån avdragsgilla omvänt tvingades betala ett

högt belopp i underhåll. Vidare ansåg kommunen att de socialt utslagna bode mötas med selektiva insatser i stället för med en generellt verkande

underhållsreform.

Svenska kommunförbundet påtalade behovet av

förändringar och vidhöll den uppfattning som förbundet framfört i anslutning till

ensamförälderkommitténs arbete, att nämligen regelsystemet snarast måste förenklas. Vidare

framfördes i kommunförbundets remissvar att de uppfattningen ekonomiska konsekvenserna av föräldrars

särlevnad hade fått ett oproportionellt stort utrymme i förhållande till andra sociala konsekvenser som

kunde behöva uppmärksammas i en sådan situation.

också på hur Kommunförbundet pekade med höga bostadskostnader gynnades underhållsskyldiga underhållsskyldiga med låga i de flesta fall medan

bostadskostnader missgynnades.

TCO, ansåg att centralorganisation, Tjänstemännens inte kunde ses underhállsbidrag och bidragsförskott av familjepolitiska stöd. isolerade från andra typer som betraktat befann sig TCO menade därvid att grupp i de med flera barn, och då synnerhet barnfamiljerna, situation än många andra grupper i en sämre ekonomisk finnas anledning, att samhället. Det kunde därför i kontantstödet till barnfamiljerna öka det generella Ett sådant starkare att höja barnbidragen. genom TCO till barnfamiljerna skulle enligt generellt stöd

b1.a. minska trycket på bidragsförskottssystemet.

framhöll att det inom systemets Stockholms tingsrätt att göra inte obetydliga ram fanns möjlighet översyn av olika samhälleliga besparingar genom samhällets stöd till rutiner vad gäller myndigheters härvid på barn. Tingsrätten pekade för barntillägg och utbetalningsrutinerna samt ansåg att det uppkommer bostadsbidrag av domstolarnas och olägenheter på grund

olika kompetensområden.

försäkringskassornas

till riksdagen 1985/86:17 Förslaget

och remissvaren

På av granskningsrapporterna

grundval revisorer den 13 mars 1986 ett överlämnade riksdagens

angående statens till riksdagen (1985/86:17) förslag

m.m. med i huvudsak utgifter för bidragsförskott

följande innehåll.

att det nuvarande revisorer konstaterade Riksdagens

för underhållsbidrag och regelsystemet

höga och alltmer bidragsförskott medförde onödigt

ökande för staten. utgifter

hänförde sig till i systemet De tunga utgiftsposterna

beslut år på grund av riksdagens regeländringarna

Därtill kom utgifter på 1978 om en underhållsreform.

år 1981.

av höjningen av bidragsförskottsnivån

grund

i bidagsförskottssystemet genom

Automatiken

basbeloppsförändringar m.m. hade också betydelse för statens utgifter liksom administrationskostnaderna.

Revisorernas kritik mot det nuvarande systemet för underhållsbidrag och bidragsförskott riktades mot de brister i lagstiftningen och i viss mån i tillämpningen av lagarna, som medfört onödigthöga och alltmer ökande utgifter för staten. Bristerna i lagstiftningen gällde iförstahand den bristande överensstämmelse mellan föräldrabalken och

bidragsförskottslagen. Den mest uppenbara bristen

enligt revisorerna var att ett barn kan ha rätt till fullt bidragsförskott trots att underhållsbidrag inte utgår, därför att barnet saknar behov av underhållsbidrag.

Revisorerna ansåg vidare att den s.k. reduceringsregeln till följd av socialstyrelsens rekommendationer fått en mer generös än tillämpning vad som föjer av grunderna för lagstiftningen.

De regler i underhållsreformen som syftade till att mildra underhållsbördan för underhållsskydliga med svag ekonom vilade enligt revisorerna ett på ofullständigt beslutsunderlag. Enligt revisorerna brast det vidare i överensstämmelse mellan målsättningen för reformen, att mildra nämligen underhållsbördan för underhållsskyldiga med svag ekonomi, och reformens faktiska med utformning lindring för alla underhållsskyldiga.

En annan nackdel med det nuvarande systemets komplicerade regeluppbyggnad är att föräldrar har svårt att kontrollera av ett rimligheten fastställt underhållsbidrag.

till utgiftsökningen var enligt Grundorsaken

det nuvarande medfört revisorerna att regelsystemet

underhållsbidraget inom att det genomsnittliga

i stort sett legat på en bidragsförskottssystemet

nivå sedan år 1981, samtidigt som oförändrad

i takt med

bidragsförskottsnivån stigit

Revisorerna konstaterade basbeloppsförändringarna.

att de underhållsskyldiga i allt att detta innebär

mindre bidrar till barnens försörjning samtidigt grad

det statliga stödet, ökar. som utfyllnadsbidragen,

Revisorerna ansåg att bidragsförskottssystemets höga

staten måste mot systemets samlade utgifter för vägas

revisorerna föreföll dock för- och nackdelar. Enligt

av det nuvarande regelsystemet och motsvarande delar

motsvaras av faktiskt konstaterade och kostnader inte

hade också visat att generella behov. Granskningen

av föräldrar får barnen till vissa grupper separerade

- med andra familjer i samma ekonomiska ett jämfört

- svårmotiverat stöd av staten. Enligt situation

hade vidare visat att de revisorerna granskningen

vilkas underhållsbörda skulle underhållsskyldiga,

1978 års beslut om en lindras enligt

hade en något bättre underhållsreform, överlag

än vårdnadshavarna. Reformen och ekonomisk situation

vilka medfört ökande statliga regelsystemet,

är därför svåra att motivera. utgifter,

medför administrationen av Förutom nämnda utgifter

Bland annat har alltmer ökande utgifter. systemet nominella lönekostnader för försäkringskassornas

fördubblats mellan

bidragsförskottsverksamehten

och 1983/84, samtidigt som budgetåren 1980/81

sjunkit med 30 %. produktiviteten

Revisorerna hade på av grundval bidragsförskottsenkäten konstaterat att

försäkringskassornas lokalkontor budgetåret 1983/84 avsatte betydligt mer för personal bidragsförskottsverksamheten än vad

riksförsäkringsverket vid medelstilldelningen förutsatt. Vidare pekade resultatet av enkäten på att bidragsförskottsverksamheten vid de små lokalkontoren kostade betydligt mer ärende än vid per de stora kontoren. Det var mot denna bakgrund bedömningen av fördelar och nackdelar med olika former av koncentration av verksamheten måste göras.

Mot bakgrund av det sagda föreslog revisorerna att man i första hand skulle utreda ett helt nytt system för statens stöd till barn som inte lever tillsammans med båda sina föräldrar samt att man därvid också skulle se över vissa delar av föräldrabalken.

Revisorerna ansåg att en reform borde ha barnen som utgångspunkt. Alla barn - oavsett föräldrarnas samlevnadsform - borde i möjligaste mån likställas, såväl vad gäller föräldrarnas ekonomiska ansvar som statens bidrag till barnens försörjning.

Revisorerna delade den som ett uppfattning par remissinstanser fört fram om att ett väsentligt utökat allmänt barnstöd hade kunnat lösa många av de diskuterade problemen. Revisorerna ansåg dock att en sådan lösning för närvarande var orealistisk med hänsyn till bl.a. statsbudgeten.

När det gällde separerade föräldrar som själva kan försörja sina barn hade enligt revisorerna

utfyllnadsbidraget kunnat utnyttjas på ett sätt som inneburit en relativ orättvisa mot kärnfamiljerna. I

finns det vårdnadshavare med den förstnämnda gruppen inkomster - med taget till tillräckliga hänsyn - för att försörja sina barn samt underhállsbidraget barn med tillräckliga inkomster för att försörja sig Beträffande föräldrar som i sin själva. separerade inte kan försörja sina nya familjesituation själva fanns det däremot ett behov av barn uppenbarligen stöd. Revisorerna ifrågasatte dock om ekonomiskt för denna borde vara andra än de stödformerna grupp som för kärnfamiljer med gäller försörjningssvårigheter.

Den föräldrarnas ansvar som grundsyn på för revisorerna inte föräldrabalken ger uttryck ansåg borde ifrågasättas i detta sammanhang. Föräldrabalkens rättsuppfattning medförde att varje mellan två föräldrar nödvändiggjorde en separation av vad resp. förälder kan bidra individuell prövning med til barnens försörjning.

revisorerna var ett av huvudproblemen i det Enligt nuvarande systemet att det genomsnittliga är så lågt att det för närvarande underhållsbidraget inte täcker mer än en mindre del av barnens som statens kostnader för försörjning samtidigt alltmer ökar. De regler som utfyllnadsbidragen resulterar i ett lågt genomsnittligt underhållsbidrag revisorerna till vissa delar inte kunde enligt motiveras.

Revisorernas till utredning av ett nytt förslag därför en översyn av system inbegrep i föräldrabalken jämte därtill förbehållsreglerna hörande Utredningen borde enligt anvisningar.

revisorerna även inbegripa en av om prövning fördelarna med det nuvarande är umgängesavdraget större än nackdelarna.

Med ambitionen att uppnå jämställdhet mellan den underhållsskyldiges hemmavarande resp. underhållsberättigade barn borde man enligt revisorerna utreda fördelningen av den underhállsskyldiges ekonomiska resurser. Frågan var enligt revisorerna om resurserna såsom nu i första hand borde förbehållas hemmavarande barn eller om de borde delas lika mellan barn. samtliga

Det andra huvudproblemet var revisorerna att enligt underhållsbidrag inte alltid betalas av de underhållsskyldiga. Endast en mindre del, 12 till 13 %, av de förskotterade betalades underhållsbidragen tillbaka i rätt tid. Ca 40 % av skedde betalningarna först efter tvångsåtgärder, främst införsel.

Revisorerna ansåg att ett system i vilket man kunde garantera alla berörda barn deras underhållsbidrag uppenbarligen fyllde ett stort behov. Revisorerna förordade därför ett system med förskott det på fastställda underhållsbidraget til en viss nivå. upp Ett sådant förskott kunde kallas underhållsförskott. När underhållsbidrag inte är fastställt eller är fastställt till 0 kr. och förskott således inte är aktuellt, borde särskilda åtgärder övervägas för de vårdnadshavare som inte själva kan försörja sina barn.

I ett system med enbart förskott på underhållsbidrag skulle statens utgifter för de nuvarande utfyllnadsbidragen på drygt 1 miljard kronor bortfalla. I ett sådant system måste man emellertid

revisorernas räkna med att enligt uppfattning höjs. Statens utgifter för urderhållsbidragen fêrskotterade underhållsbidrag kommer då att öka och att bli mindre än de angivna. I ett besparingarna sådant skulle de flesta av de förskottssystem principiella brister som har grundläggande konstaterats i det nuvarande bidragsförskottssystemet elimineras eller minska.

Det var enligt revisorerna att tredje huvudproblemet föräldrar - liksom vissa föräldrar i vissa separerade - inte har att försörja sina kärnfamiljer möjlighet barn. Det är framför allt ensamboende vårdnadshavare och deras barn som är en ekonomiskt utsatt grupp.

Revisorerna ansåg därför att den föreslagna borde ta upp frågan om ett selektivt utredningen för de barn vars föräldrar inte själva kan stödsystem dem. Det borde utredas om samma stödsystem försörja kan oberoende av vilken familjetyp som är utnyttjas berörd. existerande offentliga selektiva Exempel på är bostadsbidragssystemet och den stödsystem kommunala Revisorerna ansåg att socialtjänsten. utredningen förutsättningslöst borde pröva existerande stödformer för de föräldrar som inte kan sina barn. Borttagandet av själva försörja skulle ge förutsättningar för utfyllnadsbidraget av ett ökat selektivt stöd till barn. finansieringen

utgick revisorerna från tre Sammanfattningsvis Övergripande principer, nämligen 0 att en reform detta område borde ha barnen på som utgångspunkt, 0 att alla barn - oavsett föräldrarnas samlevnads- - i mån skulle likställas och form möjligaste

0 att föräldrabalkens att grundsyn, underhållet beräknas med hänsyn till barnets behov och föräld-

rarnas samlade ekonomiska skulle förmåga bibehållas.

Beträffande utredningens inriktning föreslog revisorerna

att ett nytt stödsystem skulle samordnas med föräldrabalken, att stöd av den typ som det nuvarande utfyllnadsbidraget utgör inte borde utgå till barn vars föräldrar kan försörja dem eller till barn som kan försörja sig själva, att stöd till barn vars föräldrar inte kan själva försörja dem i princip skulle vara oberoende av föräldrarnas samlevnadsform, att föräldrabalkens regler om m.m. förbehållsbelopp jämte därtill hörande anvisningar, av fördelningen underhållsskyldigas resurser mellan hemmavarande och underhållsberättigade barn samt umgängesavdraget skulle ses över, att ett system med enbart förskott det fastställda på

Underhållsbidraget upp till en viss nivå skulle

övervägas, att ett selektivt ekonomiskt stöd till de barn vars föräldrar inte själva kan dem skulle försörja övervägas,

att skuld för underhållsbidrag i största

möjliga utsträckning skulle jämställas med andra skulder, att metoden för av indexuppräkning underhållsbidrag E75. skulle ses över, att frågan prövades huruvida statens återkrav av förskotterade underhållsbidrag skall som handläggas allmänt mål vid kronofogdemyndigheterna, att samtidigt som olika lösningar för ett nytt system övevägdes, administrationskostnaderna och riskerna för missbruk beaktades och att utredningen genomfördes så att ett fullständigt beslutsunderlag med relevanta kostnadsberäkningar kunde presenteras för riksdagen.

I avvaktan på resultatet av det föreslagna utredningsarbetet ansåg revisorerna att vissa

kortsiktiga åtgärder, som eliminerar eller minskar

av de konstaterade bristerna i nuvarande några

borde övervägas. Revisorerna föreslog på system,

denna punkt

att rekommendation i de allmänna socialstyrelsens råden skulle ses över i syfte att utforma

i enlighet med grunderna för reduceringsregeln

lagstiftningen, en av bidragsförskottsnivån från 41 %

att sänkning

till 40 % av basbeloppet skulle övervägas, mot barnets inkomster skulle att behovsprövning övervägas inom bidragsförskottssystemet, den skyldighet att betala att underhållsskyldiges till försäkringskassan skulle räknas underhållsbidrag från och med tidpunkten för bidragsförskottsbeslutet, det borde åvila de underhållsskyldiga att i

att

fall styrka sin bristande förmåga att tillämpliga betala underhållsbidrag, att av bidragsförskott skulle göras den utbetalning månad förskottet avsåg, kravrutinerna skulle ändras så att

att

och betalningsanmaning skedde betalningspåminnelse

samtidigt, påminnelseavgift skulle införas,

att

skulle förlängas till fem år,

att preskriptionstiden

införseltiden skulle förlängas till fem år,

att

införsel skulle tillåtas i

att

arbetslöshetsersättning och vissa andra löneliknande

ersättningar, rätten till umgängesavdrag enligt föräldrabalken

att

skulle samordnas med rätten till umgängesavdrag

enligt bidragsförskottslagen, den centralkontor skulle bli

att underhållsskyldiges

att fatta beslut såväl om umgängesavdrag på behörigt som på bidragsförskottet och underhållsbidraget de administrativa rutinerna skulle ses över i

att

samband med att regeländringar övervägs.

Motioner

I ett antal motioner som väcktes under den allmänna

motionstiden 1986 togs upp frågor om översyn av

för bidragsförskott och underhållsbidrag systemet

eller delar av detta system.

I motionen 1985/86:So6l1 av Ingrid Sundberg (m)

hemställdes att hos regeringen skulle riksdagen en av bidragsförskottssystemet i syfte begära översyn

att undaröja de svårigheter som vidlåder systemet. Motionens beskrivning av hade som svårigheterna utgångspunkt riksdagens revisorers rapport om handläggningen av bidragsförskottsärenden (Rapport 1984/85:7). Enligt motionen riktas i rapporten hård kritik mot handläggningen av och administrationen kring bidragsförskottsärenden.

I motion 1985/86:So6l8 av Gullan Lindblad och (m) Görel Bohlin (m) påtalades olika vad problem gäller systemet för underhållsbidrag och I bidragsförskott. yrkande 1 hemställdes att skulle riksdagen ge regeringen till känna vad som anförts om att bidragsförskott bör behovsprövas i förhållande till vårdnadshavarens och barnets ekonomiska situation. Bakgrunden är att också barn som har inkomst och egen egna tillgångar kan ha rätt till bidragsförskott. Motionärerna åberopade vidare uttalanden av riksförsäkringsverket att bidragsförskott endast bör utges om inte föräldrarna själva kan barnet. försörja

I yrkande 2 hemställdes att riksdagen skulle ge regeringen till känna vad som anförts om att bidragsförskottet bör minskas - inte som för höjas närvarande - om allmänna barnbidragets höjs. Enligt motionen kunde dagens system ge stötande och ur samhällsekonomisk synpunkt helt horribla effekter. Utfyllnadsbidraget ökar nämligen om underhållsbidraget jämkas nedåt på grund av att vårdnadshavaren fått högre inkomster eller om barnets sociala förmåner, t.ex. ökar. barnbidraget

I yrkande 7 hemställdes att skulle riksdagen ge till känna vad som anförts regeringen om utbetalning av bidragsförskottet så att det sammanfaller med inbetalning av underhållsbidraget. Bakgrunden var att bidragsförskottet utbetalas den 20:e medan underhållsbidraget förfaller till betalning den sista i samma månad, dvs. månaden före den som bidraget avser. Denna skillnad beräknades kosta staten omkring 3 milj. kr. årligen i ränteförluster.

Flera motioner berörde underhállsbidragens fastställande och beräkning. I motionen 1985/86:L236 av Gustav Persson (s) och Marianne (s) Stålberg hemställdes att riksdagen hos regeringen begärde förslag om ändrad ordning för fastställande av

underhållsbidrag. I motionen anfördes att nuvarande

ordning oundvikligen leder till långa handläggningstider i jämkningsärenden, kompetenskonflikter och dubbelarbete mellan berörda myndigheter samt risk för rättsförluster för barnet i de fall bidragsförskott vägras på grund av att kassan

anser underhållsbidraget för lågt. Med hänvisning

till de förslag som framlagts av

och ensamförälderkommittên familjelagssakkunniga anförde motionärerna att det är an elä et att få till

stånd en ändrad administration i fråga om

fastställande av underhållsbidrag.

I motion av Gullan Lindblad (m) och 1985/86:L259 Görel Bohlin (m) yrkande l föreslogs att riksdagen

skulle till känna vad i motionen ge regeringen anförts om översyn av reglerna för beräkning av

Motiveringen till yrkandet skäligt underhållsbidrag. finns i motionen 1985/86:So6l8, vari framhålls att

föräldrar har avtalsfrihet beträffande Eftersom barnet i princip alltid är underhállsbidrag. att få ett belopp motsvarande garanterat ligger det enligt motionärerna bidragsförskottet i föräldrarnas intresse att komma överens om knappast ett underhállsbidrag. I yrkande 2 i motionen högt att riksdagen skulle ge regeringen till föreslogs känna vad i motionen hade anförts om att

borde ges laglig möjlighet att försäkringskassan som barnets ombud vid domstol. uppträda

Även i motion 1985/86:L221 av Britta Bjelle (fp)

risken av att domstolarna fastställer ett påpekades för Det bästa sättet att komma lågt underhállsbidrag. till rätta med detta torde enligt motionen problem vara att göra underhållsprocessen indispositiv. skulle domstolarna få en skyldighet att på Härigenom eget initiativ utreda den underhållsskyldiges inkomster. I motionen hemställdes att verkliga hos skulle begära en översyn av riksdagen regeringen att tvistemålen om möjligheterna göra

underhállsbidrag indispositiva.

Gard (m) och Siri I motion 1985/86:L214 av Margareta (m) hemställdes att riksdagen hos regeringen Häggmark skulle begära förslag om att försäkringskassan från den administrativa hanteringen av bortkopplas månadsunderhállet då barn vistas hos den avdrag på föräldern 1) samt att underhållsskyldige (yrkande hos skulle begära förslag om att riksdagen regeringen i stället vid upprättande av ersättningen regleras avtal mellan föräldrarna (yrkande 2). Motionärerna

det inte att behålla nuvarande ansåg rimligt tidskrävande och kostsamma administration av de små

som det rör om i de flesta fallen. Ett belopp sig enklare och sätt var enligt motionärerna smidigare att vid barns vistelse hos den ersättning i stället i det avtal som underhållsskyldige regleras mellan föräldrarna och att upprättas försäkringskassan bortkopplas.

Nära samband med reglerna om har umgängesavdrag frågan om resekostnader vid utövande av

umgängesrätt.

I motion L222 av Ulla Tillander (c) och Rosa Osth (c) hemställdes om ett tillägg till 6 kap. 15 5 i

föräldrabalken av innehåll att föräldrarna gemensamt skall dela ansvaret för umgänget. Enligt motionärerna var det av största vikt för barnen att de kan ha fortlöpande kontakt med båda föräldrarna. Det drabbar barnen indirekt om den föräldern underhållsskyldiga inte har råd att sin Därför utnyttja umgängesrätt. ansåg motionärerna att det var att båda angeläget föräldrarna har ett ekonomiskt ansvar för att

umgängesrätten kan utövas.

I motion 1985/86:L259 av Gullan Lindblad och (m) Görel Bohlin (m) yrkande 3 hemställdes att riksdagen skulle ge regeringen till känna vad i motionen

anförts om förlängd införsel- och i preskriptionstid bidragsförskottsärenden till fem år. Motionärerna pekade på att under budgetåret 1983/84 % av 58,3 áterbetalningarna gjordes frivilligt, medan 41,7 % återbetalades först efter Därför tvángsåtgärder. ansåg motionärerna att såväl som preskriptionsinförseltiden bör förlängas till fem år, vilket bör

kunna utgöra en lämplig avvägning mellan sociala hänsyn och effektiv återkravsverksamhet. I 4 yrkande hemställdes att riksdagen skulle ge till regeringen känna vad som anförts om utvidgning av

införselmöjligheterna till samtliga ersättningsslag som anges i 11 kap. 2 5 lagen om allmän försäkring (AFL). För närvarande får bl.a.

arbetslöshetsersättning, arbetsmarknadsutbildningsbidrag och utbildningsbidrag inte tas i anspåk för införsel.

Ensamförälderkommitten hade föreslagit att

införselmöjligheten skulle utvidgas till att gälla samtliga ersättningsslag enligt AFL. Motionärerna ansåg att införselmöjlighet skulle införas i enlighet med ensamförälderkommittêns förslag.

Motion 1985/86:L209 av Lennart Brunander (c) och

Marianne Andersson (c) har motsvarande innebörd. I

motionen hemställdes att hos riksdagen regeringen skulle begära en översyn av om införsel för reglerna obetalda underhållsbidrag. Motiven för var övesynen enligt motionärerna att reglerna kunde innebära att den som har anställning och därmed lön och är skyldig att betala underhållsbidrag blir behandlad ett på annat sätt än den som har annan t.ex. ersättning, arbetslöshetsersättning.

I de motioner som väcktes med anledning av

revisorernas diskuterades den utredning som förslag

föreslagits av revisorerna.

I motion 1985/86:505 av Daniel Tarschys m.fl. (fp)

de förslag om utredning som riksdagens tillstyrktes hade fram och föreslogs ytterligare en revisorer lagt att utreda, nämligen avdragsrätten vid punkt för utbetalt underhållsbidrag. I inkomstbeskattningen motionen hemställdes att riksdagen skulle ge

till känna vad i motionen anförts om regeringen av för avdragsrätten för översyn beloppsgränsen

utbetalt underhållsbidrag.

I motion av Rune Gustavsson m.fl. (c) 1985/86:506 hemställdes att skulle besluta att ge riksdagen till känna vad som anförts beträffande den regeringen fortsatta beredningen av riksdagens revisorers

rörande förändringar av förslag Enligt motionärernas mening bidragsförskottssystemet. fanns infallsvinklar för besparingar och goda revisorernas förslag om utredning förändringar genom Riksdagen borde dock resp. kortsiktiga åtgärder. motionen möjlighet att mera enligt ge regeringen de båda kravens konkreta förutsättningslöst pröva 1). Vidare hemställdes i motionen förslag (yrkande skulle till känna vad som att riksdagen ge regeringen anförts beträffande inriktningen av ett

utredningsarbete beträffande bidragsförskotten 2). motionen var det nödvändigt att (yrkande Enligt vidta vilka dels nedbringar samhällets åtgärder för dels skapar ett kostnader bidragsförskotten, i vilket ingen förälder bör ha rätt rättvist system tänka bort sitt individuella ansvar för sitt eget att

barn.

Lagutskottets yttrande

över revisorernas förslag I yttrande (LU 1985/86:24)

vissa motioner anförde lagutskottet att det jämte

behövdes beslutsunderlag på området, ytterligare

bl.a. beträffande de underhållsbidragsberättigade

barnens och deras föräldrars ekonomiska förhållanden.

att det ekonomiska stödet till barn Det var angeläget

inte sammanlever med båda sina föräldrar blev som

med från de tre föremål för överväganden utgångspunkt

övergripande principer som revisorerna dragit upp. Såväl revisorernas förslag som de motioner som väckts under allmänna motionstiden visade enligt lagutskottet att det inte minst av statsfinansiella skäl var pákallat med ett nytt statligt bidragsssystem. Lagutskottet delade uppfattningen att det nuvarande sambandet mellan föräldrabalken och bidragsförskottslagen var en av orsakerna till de ökade kostnaderna för bidragsförskottssystemet. De nackdelar som uppkommit berodde emellertid enligt lagutskottets mening inte främst på föräldrabalkens bestämmelser, utan på det sätt på vilket bidragsförskottssystemet knutits till föräldrabalkens regler. Lagutskottet avvisade vidare en del av den kritik mot 1979 års underhållsreform som framförts av revisorerna. Lagutskottet framhöll också att underhållsreglerna inte endast har inom betydelse bidragsförskottsområdet och erinrade om att en betydande andel av de

underhållsbidragsberättigade

barnen inte uppbär bidragsförskott. Beträffande den s.k. reduceringsregeln uttalade att lagutskottet rekommendationen i de allmänna råden i huvudsak får anses utformad i enlighet med riksdagens intentioner. Beträffande umgängesavdrag anförde lagutskottet att med hänsyn till det samband som finns mellan reglerna om umgängesavdrag och den bidragsförskottsystemet föreslagna utredningen kan behöva ta upp avdragsreglerna till prövning. Beträffande resekostnader vid utövande av umgängesrätt ansåg lagutskottet att det var att även denna lämpligt fråga tas upp till av den övervägande föreslagna utredningen. Beträffande av revisorerna och i motioner aktualiserade om i förslag ändring reglerna om preskription och införsel ställde sig lagutskottet tvivlande till om förslagen kommer att verkligen medföra de besparingar man räknat med.

tillstyrkte lagutskottet en Sammanfattningsvis om vilken även utredning bidragförskottssystemet, borde kunna omfatta frågor om underhállsbidrag. mening borde den föreslagna Enligt lagutskottets inte bindas genom några uttalanden om utredningen revisorernas eller om förslagen i motionerna. förslag Detsamma gällde i fråga om regeringens överväganden angående behovet av kortsiktiga åtgärder.

Socialutskottets betänkande SoU 1985/86:29

Socialutskottet, som var enhälligt, delade

bedömningen att bidragsförskottssystemet fungerar otillfredsställande i flera viktiga avseenden och en av systemet (betänkande SoU tillstyrkte utredning 1985/86:29).

framhöll att det var särskilt angeläget att Utskottet och diskussion av de nu få en allsidig belysning frågorna om bidragsförskottets grundläggande konstruktion och dess anknytning till föräldrabalkens om underhállsbidrag. Ett mera fullständigt regler behövdes i om den ekonomiska och faktaunderlag fråga situationen för såväl underhållsskyldiga som sociala barn och deras vårdnadshavare. underhállsberättigade måste till föremål för en Detta faktaunderlag göras som beaktar faktorer såsom skillnader noggrann analys bostadssituation m.m. De i inkomst, familjesituation, konsekvenserna av olika lagregleringar måste sociala särskilt belysas.

betonade att utredningen borde vara Utskottet förutsättningslös och att olika principiella lösningar fritt skulle kunna prövas. Utredningen

borde arbeta skyndsamt och inte i onödan in gá på detaljfrágor som kunde försena av en genomförandet större reform.

De olika förslag som framförts i motioner borde

enligt utskottets mening också fritt kunna av prövas den begärda utredningen.

Riksdagen beslöt att ge till känna vad regeringen utskottet hade anfört med av anledning revisorernas

förslag och de anslutande motionerna.

Regeringens och riksdagens åtgärder

Brev; 192618325

I propositionen 1986/87:35 om ändring i för reglerna bidragsförskott och framlade underhållsbidrag

regeringen förslag till ändringar i

bidragsförskottssystemet på kortare sikt.

Utgångspunkten för propositionen var de till förslag kortsiktiga åtgärder vilka riksdagens revisorer menat

borde övervägas i avvaktan resultatet av den på nya

utredningen. I propositionen föreslogs åtgärder på flera av dessa punkter. Därutöver lämnades i

propositionen ytterligare förslag till förändringar

av reglerna för och underhállsbidrag bidragsförskott.

Följande lagändringar föreslogs.

o Indexregleringen av underhållsbidragen ändrades så att bidragen närmare följde

basbeloppsutvecklingen.

Dels slopades reglen att endast bidragen justeras när basbeloppet har ökat eller minskat med fem procent sedan den senaste Dels skulle justeringen. underhållsbidragen till barn följa basbeloppsändringarna utan begränsningen till av 7/10 basbeloppsändringen. Detta innebar att man uppnådde en större likhet med de basbeloppsanknuta bidragsförskotten.

för sänktes från 41 till o Nivån bidragsförskott

40 % av basbeloppet.

0 att betala förfallna underhållsbidrag Skyldighet skulle gälla även om till försäkringskassan inte delgivits den bidragsförskottsbeslutet Betalningar som skett till underhállsskyldige. ställföreträdare före delgivning fick dock barnets mot kassan. innebar att införsel åberopas Förslaget rum även om den underhållsskyldige inte kunde äga kassans beslut att betala ut delgivits bidragsförskott.

hos försäkringskassorna av frågor 0 Handläggningen samordnades till den om umgängesavdrag underhållsskyldiges försäkringskassa.

Det minsta som föranleder 0 bidragsförskottsbelopp till 50 kr. per månad. utbetalning föreslogs höjt

0 Vissa krav slopades i på delgivning

bidragsförskottslagstiftningen.

av riksdagen och de nya reglerna Propositionen antogs

trädde i kraft den 1 januari 1987 (SFS 1986:1414).

gi5ektiv_lg8§:§0

med beslutade regeringen om Samtidigt propositionen

för den som i enlighet med direktiv utredning

beslut skulle göra en övergripande översyn riksdagens

av för underhállsbidrag och bidragsförskott. reglerna

dvs. vår kommittês direktiv presenteras Utredningens,

i avsnitt 1 i del 1 av betänkandet.

Qvgigt

vidare bl.a. beslutat att fr.o.m. 1 Riksdagen har

1988 ska införsel få ske i juli och vissa andra löneliknande arbetslöshetsersättning

Dessutom har regeringen genom beslut ersättningar. 1986 riksförsäkringsverket i den 4 december gett

att bl.a. utreda om det är möjligt att genom uppdrag

en ränte- eller av avgiftsbeläggning bidragsskulder minska statens utgifter för bidragsförskott.

Riksförsäkringsverket har under 1987 presenterat en rapport (RFV ANSER 1987:6) med om ränteförslag eller avgiftsbeläggning av skulder för utgivna bidragsförskott. Rapporten har därefter överlämnats till vår kommitté för närmare överväganden. Kommittén har i skrivelse den 19 december 1989 till statsrådet Bengt Lindqvist hemställt att man avvaktar med en närmare gransknig av de som finns i förslag rapporten, tills kommitténs olika har modellförslag övervägts och det bestämts hur samhällsstödet ska vara utformat i framtiden.

3.4 Försöksverksamheten med medverkan av försäkringskassor vid fastställande av underhállsbidrag till barn m.m.

Allmänt

Riksförsäkringsverket tilldelade under budgetáren 1985/86 och 1986/87 fyra försäkringskassor, Jönköpings läns allmänna Kalmar försäkringskassa, läns allmänna försäkringskassa, Örebro läns allmänna försäkringskassa samt Göteborgs allmänna försäkringskassa, särskilda projektmedel för att finansiera en försöksverksamhet hos försäkringskassorna. Försöksverksamheten bestod i att medverka till att fastställa och jämka underhållsbidrag till barn i främst bidragsförskottsärenden. Vid tre av kassorna prövades även att lämna s.k. förhandsbesked om av skäligheten ett visst underhållsbidrag i fråga om bidragsförskott. Kassorna beskrev bakgrunden och syftet med försöksverksamheten sätt. på följande

till försöksverksamheten var den Bakgrunden av underhållsbidragen och splittrade administrationen Administrationen är tungrodd och bidragsförskotten. att dubbelarbete sker mellan olika innebär väntetiden för att få underhállsbidrag samhällsorgan. eller är ibland mycket lång. fastställda jämkade Föräldrar ofta den splittrade upplever och krånglig när de administrationen som byråkratisk

måste hänvisas vidare för att få hjälp.

att antalet processer om Tecken finns också på barn ökade kraftigt i början av underhállsbidrag till kunde detta bero på att 1980-talet. Möjligen ville mot att ett avtalat föräldrarna gardera sig skulle underkännas av underhållsbidrag vid utbetalning av fullt försäkringskassan Om underhállsbidraget fastställts av bidragsförskott. efter en har nämligen domstol saklig prövning, i allmänhet inte ansetts ha försäkringskassan storleken av bidraget. För anledning att ifrågasätta dessa processer eller s.k. att undvika onödiga kunde ett sätt vara att skenprocesser på ett tidigt stadium antingen försäkringskassan framräknat underhållsbidrag eller själv godkände ett för utbetalning av föreslog ett underhållsbidrag Detta förfaringssätt har fullt bidragsförskott. lämnar förhandsbesked. kallats att försäkringskassan

med försöksverksamheten var Det huvudsakliga syftet om försäkringskassornas medverkan vid att undersöka av underhållsbidrag till barn kunde fastställande

medföra

hos berörda organ minskade c att dubbelarbetet

0 att handläggningstiden för eller nya jämkade avtal minskade och att därmed även en bättre anpassning till den underhállsskyldiges betalningsförmåga uppnåddes

0 att servicen för föräldrarna ökade genom att färre samhällsorgan behövde kopplas in.

I det följande redogörs sammanfattningsvis för resultatet av de fyra olika försäkringskassornas försöksverksamhet. De fyra kassorna skickade också ut en gemensam enkät till de föräldrar som berördes av försöket. Resultatet av enkäten redovisas också översiktligt.

Som ett komplement till det av kassorna redovisade resultatet har kommittén gjort en egen enkätundersökning om socialförvaltningarnas syn på deras nuvarande medverkan vid fastställande av underhållsbidrag. Resultatet av denna undersökning kommer att presenteras i del III av kommitténs betänkande, som publiceras i februari-mars 1990.

Jönköpings läns allmänna försäkringskassa

Försöksverksamheten bedrevs vid sex av länets lokalkontor och pågick under tiden den 1 november 1985 till den 30 september 1986. Fem andra

lokalkontor var s.k. kontrollkontor.

Eftersom lokalkontorets under nio personal års tid hade fått erfarenhet av hur underhållsbidrag beräknas och fastställs i domar och avtal, ansågs att försöksverksamheten kunde starta utan särskild någon utbildning. Utbildning i familjerätt hade tidigare genomförts vid högskolan i (10 Jönköping poäng).

bestod av främst tre delar, ?örsöksverksamheten

nämligen

till fastställelse/jämkning av L. att medverka underhållsbidrag till barn

av redan fast- 2. att göra skälighetsbedömningar ställda underhållsbidrag

3. att lämna s.k. förhandsbesked.

Den största gruppen ärenden utgjorde

Innan kassan beviljar skälighetsbedömningarna. ska kassan kontrollera att bidragsförskott understiger vad underhållsbidraget inte uppenbarligen bör betala i underhållsbidrag. den underhállsskyldige vilket motsvarade 1 088 Totalt bedömdes 750 ärenden, Antalet ärenden var i stort sett jämnt barn. mellan försöks- och kontrollkontoren. fördelade som skäligt i 87 % av Underhållsbidraget ansågs Ett drag var att ärendena. genomgående i flera fall försökskontoren ifrågasatte skäligheten och att försökskontoren ägnade än kontrollkontoren ärende än vad kontrollkontoren mer tid åt varje har i ett senare skede direkt gjorde. Försökskontoren arbete när nytt avtal om nytta av utfört skrivas. Dubbelarbete undviks. underhállsbidrag skall

vid skälighetsbedömningarna uppmärksammade

var för lågt försökskontoren att underhållsbidraget i ett större antal fall än vad eller för högt Ärendena handlades av kontrollkontoren gjorde. utan dubbelarbete och utan hänvisning försökskontoren till annan myndighet eller person.

eller jämkning av Antalet ärenden där fastställelse och avslutades under underhållsbidrag påbörjades eller 258 barn. Avtal om var 186 försöksperioden

underhállsbidrag träffades med bistånd av kassan i 137 ärenden - dvs. i 74 %. I de fall ärendena inte hade kunnat fullföljas inom kassan hade orsaken därtill klarlagts.

Det fanns ingen tendens till att underhållsbidragen ensidigt höjdes eller sänktes under försöksverksamheten. Ärenden med sociala problem var få och den handläggande personalen kunde själv hantera dessa problem. Ärenden med andra problem var fler och hade en naturlig anknytning till den ekonomiska situationen.

Handläggningstiderna mellan försöks- och kontrollkontoren gick inte att jämföra. Ett begränsat försök till jämförelse mellan kommunerna och kassan gjordes dock. Jämförelsen visade att kassans handläggning var snabbare och att inga ärenden blev äldre än 180 dagar. Hälften av ärendena hos kassan var klara inom 30 dagar.

Försöket med förhandsbesked visade vara sig byråkratiskt krångligt. I endast elva fall begärde föräldrarna ett sådant besked. I en enkät till advokater uppgav dessa att s.k. skenprocesser inte förekom i någon större omfattning. Advokaterna använde villkorade avtal, d.v.s. det avtalade unerhållsbidraget gäller endast om försäkringskassan beviljar fullt bidragsförskott. Kassan ansåg dock att dubbelarbete och onödiga samhällsutgifter uppkom i advokatärendena eftersom domar och avtal från detta håll krävde en noggrann skälighetsbedömning med åtföljande krav på ändring av undrhállsbidraget för att fullt bidragsförskott skulle kunna beviljas.

Av en enkät till försökskontoren framgår att var positivt inställda till handläggarna försöksverksamheten.

bedömning visade försöket Enligt försäkringskassans att kassan med kvalité kunde handlägga frågor om god Handläggningen hos kassorna kunde underhållsbidrag. eliminera ett inte obetydligt dubbelarbete och innebar kortare handläggningstider och förbättrad service.

Kalmar läns allmänna försäkringskassa

Försöksverksamheten bedrevs vid tre av länets lokalkontor. De tre kontoren betjänade ca 7 000, ca 13 000 respektive 28 000 invånare.

Försöksperioden pågick under tiden den 1 januari 1986 till den 31 december 1986.

övertog respektive kommuners ansvar Försäkringskassan beträffande medverkan vid upprättande av avtal. Interimistiska avtal i samband med undantogs dock från faderskapsfastställelse försöksverksamheten.

Totalt handlades 182 ärenden vid kontoren, varav 88 ärenden förstagångsfastställelse och 94 ärenden avsåg över 90 % av förstagångsfastställelserna jämkningar. och en mindre andel av jämkningarna var något samtidigt även bidragsförskottsärenden.

Den genomströmningstiden var för genomsnittliga 57 dagar och för jämkningar

förstagángsfastställelser

63 dagar.

Ordinarie personal vid kontorens bidragsfunktioner handlade ärendena efter viss utbildning. Arbetet med att upprätta underhállsavtal utfördes med samtidigt den övriga verksamheten hos lokalkontoren.

Försäkringskassan lämnade också förhandsbesked. Endast fem sådana framställningar inkom dock under försökstiden. Kassan menade därför att det saknades behov av förhandsbesked. Verksamheten ansågs dessutom alltför formaliserad och inte motsvara advokaternas krav på snabb och smidig handläggning.

Sammanfattningsvis ansåg försäkringskassan att

0 den sociala sidan av sköttes avtalshanteringen utmärkt även av kassan

o såväl förstagångsfastställelser som jämkningar hade fungerat väl. Den nära till anknytningen bidragsförskottet, framförallt vid förstagångsfastställelser var positiv ur såväl administrativ som den enskildes synvinkel o kontakten med kassans kravverksamhet var positiv. Den största fördelen var en snabbare anpassning av underhållsbidragets storlek till den underhállsskyldiges ekonomiska förmåga.

Försäkringskassans slutsats var att försöksverksamheten hade visat att det förelåg fördelar ur såväl samhällets som den enskildes synvinkel med att kassorna tar över den aktuella verksamheten från socialförvaltningarna.

Örebro läns allmänna försäkringskassa

Försöksverksamheten bedrevs som ett samverkanprojekt mellan försäkringskassan och socialförvaltningen i Örebro komun. Initiativet till projektet togs av personalen vid socialförvaltningen i samband med att

efterfrågade förslag till kommunledningen försöksverksamhet inom ramen för det s.k. frikommunförsöket.

Två olika försöksmodeller med beräkning av underhállsbidrag vid försäkringskassan prövades.

I testades under tiden den l januari Försöksmodell 1986 till den 31 augusti 1986. Under den tiden handlades såväl förstagångsfaststälellse som av underhállsbidrag av en jämkningar tidigare särskild arbetsgrupp vid försäkringskassans centralkontor. Arbetsgruppen bestod av två från och tre från handläggare försäkringskassan kommunen.

Försöksmodell II testades under tiden den september till den 31 december 1986. Under den tiden 1986 handlades integrerat med övrig jämkningsärenden vid bidragssektionen vid handläggning försäkringskassans centralkontor. handlades på traditionellt

Förstagångsfastställelser

sätt vid familjerättsgruppen på socialförvaltningen.

avslutades 700 ärenden under de två Sammanlagt drygt fösöksperioderna.

I försöket också att lämna förhandsbesked. ingi:k slutsats av detta försök var att Försäkringskassans en del tvister i domstol kunde undvikas genom från kassan. Formerna för förhandsbesked oorde kassan dock vara så enkla förhandsbesked enligt av underhandskontakter som inom som möjligt. Den typ redan hade utvecklats mellan kassorna försöksområdet advokater täckte de behov som fanns. och flertalet

Enligt försäkringskassan hade försöken gett det resultat som projektet ville nå. Informationen från de olika utvärderingsmetoderna vid gav entydigt handen att det blivit såväl bättre för föräldrarna som billigare för samhället. I övrigt hade försöken inte medfört några nämnvärda förändringar. Några direkta nackdelar hade inte framkommit. Försäkringskassan ansåg att eftersom kassans personal i hög grad redan hade kompetens för nödvändig arbetsuppgiften, skulle en överflyttning av uppgifterna till kassan kräva relativt små utbildningsinsatser och andra åtgärder.

Mot bakgrund av de positiva resultaten av försöksverksamheten tog personalen vid familjerättsgruppen därefter initiativ till ett fortsatt samarbete och man kom överens om att försäkringskassan, mot ersättning från örebro kommun, skulle fortsätta att handlägga I jämkningsärenden. första hand skulle verksamheten unde dock pågå 1987, med sikte på förlängning ytterligare ett år.

Göteborgs allmänna försäkringskassa

Försöksverksamheten bedrevs i en särskild grupp bestående av projektledare och fyra handläggare. Gruppen var placerad på centralkontoret. Projektgruppen handlade ärenden efter ansökan från vårdnadshavare eller underhållsskyldiga, vilka i de flesta fall hänvisats till gruppen av lokalkontor respektive bidragsavdelningen på centralkontoret.

Fösöksperioden varade den 1 november 1985 till den 17 mars 1987. Totalt handlades 1 527 ärenden av vilka 244 stycken gällde underhållsbidrag till barn över 18 år.

I 47 % av de ärendena upprättades avtal och handlagda ärendena nedlades. Cirka hälften av de 53 % av ärendena lades ned p.g.a. att fastställt nedlagda underhållsbidrag efter utredning befanns skäligt. vart femte nedlagt ärende berodde på att part Drygt inte medverkade till avtal. Andra orsaker till var bl.a. att den bidragsskyldige saknade nedläggning tetalningsförmága eller att ansökan återtagits.

snabbare hos försäkringskassan än Eandläggningen gick hos och advokaterna. Den totala socialförvaltningen d.v.s. från det att ett ärende çenomströmningstiden, initierats tills avtalet inrapporterats på lokalkontoret var ca 117 dagar för kassans och för 204 dagar försöksperiod jämnförelseperioden för och 213 dagar för socialförvaltningen advokatärenden.

Försäkringskassans slutsats var att hade visat att handläggningen av försöksverksamehten underhállsbidrag på kassan givit effektivare servicevinster för den enskilde och administration, av underhållsbidraget till den bättre anpassning betalningsförmåga. Vidare ansåg underhållsskyldiges kassan att de sociala aspekterna på avtalsskrivningen hade vållat som inte gått att ;nte några problem Lösa. I de fall föräldrar behövt hjälp i vårdnads hade kassan hänvisat till och/eller umgängesfrågor socialförvaltningen.

Kassan att det var naturligt att föra samman ansåg av underhållsbidrag med handläggningen nandläggningen av bidragsförskott på försäkringskassorna.

Kassan menade att man har stor erfarenhet av utredningar i ärenden där skall med bedömningar göras hänsynstagande till ekonomiska, sociala och medicinska aspekter. Kompetens för socialt eller medicinskt behandlingsarbete saknas på försäkringskassorna, men däremot finns upparbetade kanaler för att hänvisa med personer problem till behörig instans. Kassan ansåg att avslutningsvis kassan borde överta av handläggningen underhållsbidrag till barn inom bidragsförskottssystemet.

Försäkringskassan prövade också alternativa metoder för att räkna ut Avsikten var underhållsbidrag. att förenkla beräkningarna genom att använda mer schabloner. I avsnitt 4.5 ges ett av sammandrag kassans slutrapport avseende denna del.

Enkät till föräldrar

För att utvärdera de fyra försäkringskassornas försöksverksamhet har en likalydande enkät tillställts de personer som haft kontakt med försäkringskasssorna för att skriva avtal om underhállsbidrag.

Avsikten med enkäten var att undersöka vad berörda personer ansåg om försöksverksamheten. Av målpopulationen som bestod av 1 553 föräldrar fick 1 132 föräldrar del av vilken sedan enkäten, besvarades av 849 av föräldrarna - d.v.s. 75 %.

i enkäten visade att Svaren på frågorna

föräldrar var nöjda eller mycket 0 sju av tio och en av tio missnöjd eller mycket nöjda arbete med missnöjd med försäkringskassans kontakten med underhållsbidragen och/eller

kassan två var nöjda med handläggningstredjedelar

tiden var mer nöjda än de bidragsvårdnadshavarna

skyldiga mer missnöjda med kassans bidragsskyldiga om de dessutom arbete och handläggningstider, med underhållsbidragets storlek var missnöjda 84 att de inte haft flertalet (ca %) uppgav

behov av att diskutera sociala problem.

mellan kassorna var små i detta Skillnaderna I de fall behov förelåg diskuterades avseende. i över hälften av fallen problemen om och andra försäkringsfrågor bidragsförskott hade diskuterats i stor omfattning kassefrágor - 48 16 % respektive föräldrar ville även i fortsättning sex av tio för att få hjälp vända sig till försäkringskassan underhållsbidrag. Om man var nöjd med avtal om storlek, ville sju av med underhållsbidragets kassan för att få denna tio vända sig till igen

hjälp.

också tillfälle att framföra åsikter I enkäten gavs

som inte kommit med i frågeformuläret. om sådant

dominerade. Bl.a. ansåg föräldrar Positiva omdömen

snabbt och servicevänligt när det vara enkelt,

handlades på försäkringskassan. underhållsbidragen

försäkringskassorna hade strukturella Enligt

och inställningen till underhållsbidragets skillnader

sannolikhet föräldrarnas storlek med stor påverkat

svar.

3.5 Försöksverksamheten vid

Göteborgs allmänna försäkringskassa med förenklade metoder att beräkna underhállsbidrag

Allmänt

I anslutning till den i avsnitt 4.4 behandlade försöksverksamheten prövade Göteborgs allmänna försäkringskassa att beräkna underhållsbidragen enligt alternativa metoder.

Bakgrunden till försöket var den kritik som framförts beträffande fastställandet av Den underhállsbidrag. nuvarande beräkningen av underhállsbidrag uppfattas ofta som både invecklad och tidskrävande. Underhállsbidraget kan dessutom ganska fort bli oskäligt vid förändringar, eftersom är bidraget beroende av en rad olika faktorer i båda föräldrarnas ekonomi. Reglernas komplexitet leder också till osäkerhet för den enskilde genom att de dels är svåra att förstå och dels kan leda till olika belopp beroende på vilken person/instans som gör beräkningarna. Det har vidare ifrågasatts om den nuvarande beräkningsmetoden sitt verkligen fyller huvudsyfte, nämligen att mildra underhållsbördan för underhållsskyldiga med svag ekonomi och en mer skapa enhetlig bedömning av underhållsbidragen.

Avsikten med förslaget var att undersöka om det var möjligt att lösa en del av de nu nämnda problemen genom att i stället använda enklare och mer schabloniserade beräkningsmetoder vid fastställandet av underhållsbidrag.

Fyra olika nya sätt att beräkna underhållsbidrag prövades av kassan på total 612 ärenden, varav 300

till med av avtal hänförde sig projektet upprättande

om underhållsbidrag och 312 var nya

som inkommit till kassan bidragsförskottsärenden I beräkningsmetoder hade under våren 1987. samtliga försökt att schablonisera förbehållen i större kassan än i och att minimera de särskilda utsträckning dag samt att undvika att behöva ta med förbehållen förhållanden i bedömningen. Man vårdnadshavarens så enkla som ville härigenom göra beräkningarna och minska utrymmet för skönsmässiga möjligt bestämdes vidare i bedömningar. Underhållsbidraget till om

samtliga fall lägst bidragsförskottsniván,

hade att betala detta den underhállsskyldige förmåga eller mer. Hänsyn togs inte till skatteavdrag belopp för I korthet såg de alternativa underhållsbidrg. ut pá följande sätt. beräkningsmetoderna

Alternativ 1: Hel schablon

Modellen motsvarar i princip Ensamförälderkommittêns

förslag i betänkandet SOU 1983:51.

garngts behov är schabloniserat till:

0.82 basbelopp t.o.m. 12 år

0.92 fr.o.m. 13 år

I schablonbeloppet ingår:

levnadskostnader barntillsynskostnader - barnets andel i bostadskostnader ./. barnbidrag

gnderhållsskxlgigs_bgtglnigg§f§rgága räknas ut enligt

följande:

Inkomsten efter skatt ./. förbehåll med:

2.10 - för basbelopp levnads- och bostadskostnader 0.41 - för hemmavarande barn under 13 år, eller 0.46 - för hemmavarande barn som är 13 år eller äldre (motsvarande hälften av bidragsberättigade barns normalbehov)

Underhållsbidraget = 80 % av det framräknade överskottet. Vid lågt överskott (O,2 basbelopp) tas 50 % av överskottet ut i underhållsbidrag.

gärskilda förbehåll kan i undantagsfall medges för

vissa tiäsbegränsade t.ex.

kostnader, studielån och bohag. Stor restriktivitet bör gälla.

Alternativ 2: Modifierad schablon

I denna modell har bostadskostnaden fått en separat

schablon. Inga särskilda förbehåll medges.

êarngts behov är schabloniserat till:

0,8 basbelopp ./. ev. inkomster

I schablonbeloppet ingår

- levnadskostnader

- barntillsynskostnader

täcka barnets andel i Barnbidraget anses

bostadskostnaden.

Hnéezhâllsâkxléiss-_bstâleigqáfåryâaâ

efter skatt ./. förbehåll med: Inkomsten

- för sammanboende, eller 1,2 basbelopp - för ensamstående eller 1,4 sammanboende med

som ej kan försörja make/sambo

sig själv - för bostadskostnad 1-2 vuxna, 1.0

eller - 1-2 vuxna + 1 för bostadskostnad 1,2 barn, eller - 1-2 vuxna + 2 för bostadskostnad 1,4 barn, eller - bostadskostnad 1-2 vuxna + 3 för 1,6 barn eller fler

- barn för barje bidragsberättigat 0,1 (avser att täcka

umgängeskostnaden)

- för hemmavarande barn 1 bidragsförskott varje

för bostad delas med ev. Förbehållsbeloppen nivåerna har bestämts så att sammanboende. De olika

även kostnad för relativt nya de skall täcka ofta vid en eftersom underhállsskyldiga lägenheter, att har möjligheter välja separation begränsade

bostad.

kan betala mer än 0,4 om den underhållsskyldige barnets behov) till varje basbelopp (-halva barn, det överskjutande

bidragsberättigat gögdglas

och

lika mellan bidragsberättigade

beloppet barnets barn. tas också til hemmavarande Hänsyn

behov.

och verklig bostadskostnad Alternativ 3: Schablon

2 förutom vad gäller bostadskostnaden Motsvarar alt.

beräknas efter den faktiska som här i stället

till den enligt nuvarande regler bostadskostnaden upp

kostnaden för en bostad. högsta godtagbara

Alternativ 4: Modifierad schablon utan umgängesavdrag

Motsvarar alt. 2 men någon reducering för

umgängesavdrag görs inte i detta alternativ. Avsikten är att få en nivå något högre på

underhállsbidragen

än som annars blir resultatet av alt. 2.

Resultatet

illustrerade effekterna av de olika Försäkringskassan genom bland annat följande exempel: beräkningsmetoderna

Nuv metod Alt 1 Alt 2 Alt 3 460 803 1 606 1 606 1)UHS ensamstående, hemmavarande barn. inga Inkomst 12 500 kr, hyra 1 856 kr. VHV inkomst 10 350 kr, hyra 1 585 kr. 1 nyfött barn, ingen barntillsynsk. 1 425 420 800 8 2) UHS månadsinkomst 1 460 8 750 kr, hyra 1 625 kr. VHV saknar överskott. 2 barn, 5 resp. 13 år. Ingen barntillsynskostn. 1 797 940 1 160 1 3 månadsinkomst 1 680 3)UHS I (barn I (470/ (580/ (67I 9 850 kr. Hyra 1 789 (barn 904 barn) barn) bav VHV I inkomst 7 840 1 000 II 3 2 004 barn II barn kr, nettohyra kr. 1 barn 17 år. VHV 680) 803) II inkomst 8 340 kr. bostad 1 580 kr. I llár, ej barntillsyn. 1 590 1 796 1 250 2 4)UHS inkomst 10 865 1 740 kr. Gift, 1 hemmav. barn, 7 år. Hustruns inkomst 8 150 kr. Bostad 3 005 kr. VHV inkomst 8 550 kr, hyra netto 1 870 kr. 2 barn, 11 resp. 8 år, barntillsyn 285 kr.

visade försöken med Enligt försäkringskassan av underhållsbidrag att alternativa beräkningsmetoder fullt att använda mer schabloniserade det var möjligt metoder än den som används i dag. själva betydligt snabbare. uträkningarna gick

Kassan konstaterade att antalet underhållsskyldiga med noll i total

underhållsskyldighet generellt sett

Ökade i alternativen, i de speciellt lägre inkomstskikten. För personer i högre inkomstskikt innebar de alternativa beräkningsmetoderna i allmänhet en av skärpning underhållsskyldigheten. Personer med högre inkomster och med flera förbehåll kunde därför antas bli drabbade av de nya beräkningsmetoderna. Bland dem som skulle få

höjningar återfanns relativt sett fler personer som var sammanboende och hade hemmavarande barn.

Alternativen föreföll kostnader ge högre för bidragsförskott. Utfallet var dock inte enhetligt.

Enligt kassan hade man inte löst med problemet underhållsskyldigas umgänge med

bidragsberättigade

barn genom de prövade modellerna. Att ge underhållsskyldiga ett fast förbehåll för med umgänge bidragsberättigade barn, vare sig umgänge förekommer eller inte, kunde förefalla diskutabelt. Ett användande av s.k. eller rörligt avdrag liknande skulle å andra sidan innebära risk för

konflikter

mellan föräldrarna och omfattande administration.

Kassan noterade vidare att bostadskostnaden ofta spelar en avgörande roll för den

underhållsskyldiges

förmåga att betala underhållsbidrag. schablonbelopp för bostadskostnad borde därför anpassas så att man täcker in även nyproducerade lägenheter, eftersom de underhållsskyldiga t.ex. efter en separation oftast inte själva kan bostad. Kassan välja ansåg att man eventuellt borde kunna ha olika schablonbelopp för bostäder för skilda delar av landet, eftersom boendekostnaderna varierar kraftigt.

Oerväganden och förslag

en närmare kslutningsvis förordade försäkringskassan som hade visat sig lätt udersökning av alternativ 4, arbeta med och lättnader i underhållsbördan at gett år med låga inkomster,samtidigt underhållsskyldiga sm det allmännas utgifter för bidragsförskott

breföll öka endast i obetydlig grad.

hand kassan att den s.k. Iandra föreslog av underhállsskyldigheten

poportionaliseringen

föräldrarna borde tas bort i de fall mllan utgår (upp till hdragsförskott Om barnet har egna inkomster

hdagsförskottsnivån).

helt täcker dess behov borde bidragsförskott ej sm särskilda förbehåll borde schabloniseras. ugå. S.k. borde beräknas utan Brnets behov av underhållsbidrag baktande av allmänt bidrag.

4 Andra bidrag som de särlevande påverkar föräldrarnas ekonomi

I det följande ges en översikt över andra ekonomiska samhällsstöd som är av särskild för betydelse särlevande föräldrar. Avsikten med är redogörelsen att ge en kortfattad av de olika beskrivning stödens konstruktion och ändamål, de som har förändringar föreslagits och genomförts i stöden under senare år och de konsekvenser detta fått i olika hänseenden.

I avsnitt 4.1 redogörs för de indirekta stöd till de särlevande föräldrarna som idag ges genom skattesystemet, dvs. underhållsavdraget och skattereduktionen.

Avsnitt 4.2 behandlar samhällets ekonomiska stöd till barnfamiljerna överlag såsom barnbidrag och bostadsbidrag.

Slutligen redogör vi i avsnitt 4.3 för socialbidraget som är för alla tillgängligt samhällsgruppe .

4.1 skattesystemet

4.1.1 Avdrag för till icke underhállsbidrag hemmavarande barn

Avdrag för underhållsbidrag till icke hemmavarande barn får göras i inkomstdeklarationen med utbetalat belopp, dock högst 3 000 kr per barn och âr. I avdraget kan inräknas belopp som den underhållsskyldige tillgodoräknats för kostnader för barnets vistelse hos denne.

av ett stort antal skattskyldiga Avdraget utnyttjas Det är dock svårt att exakt med underhállsskyldighet. hur skattskyldiga som utnyttjar avdraget, såga många detta i deklarationen och i eftersom redovisas tillsammans med avdrag taxeringsstatistiken understöd. Med stöd av material från får periodiskt RFV:s om antalet RRV och bidragsförskottsstatistik som skall betala underhállsbidrag, bidragsskyldiga Ensamförälderkommittên antalet vid 1980 års beräknade 273 000. En del underhållsskyldiga kan taxering till inte avdraget, eftersom det emellertid utnyttja fastställda underhállsbidraget inte alltid betalats. b1.a. av den stora skuldsättningen inom Detta styrks bidragsförskottssystemet. Skatteförenklingskommittén för sin del antalet underhållsskyldiga som beräknade något lägre eller till omkring utnyttjar avdraget 200 000 SOU 1984:21, Förenklad (betänkandet självdeklaration, s. 166).

Enligt RRV:s årliga taxeringsstatistiska omkring 192 000 trvalsundersökningar utnyttjade för understöd under skattskyldiga avdraget periodiskt 1985. inhämtade uppgifter från inkomståret Enligt är det övervägande flertalet av finansdepartementet numera lika med personer som är dessa skattskyldiga till barn, bl.a. eftersom underhállsskyldiga av för rent periodiskt understöd omfattningen avdrag under senare år. Vi har mot bakgrund av begränsats beräknat antalet underhållsskyldiga som det sagda till omkring 190 000. utnyttjar underhållsavdraget Se tabellbilaga 1 till avsnitt 4.1.1).

har beräknat att ca 90 % av de Ensamförälderkommittên som avdraget kan använda underhållsskyldiga utnyttjar dvs. med 3 000 kr per barn. Av dessa det fullt ut, har kommittén beräknat att 69 % underhållsskyldiga

fullgjort underhállsskyldighet mot ett barn, 25 % mot två barn och 6 % mot tre barn (betänkandet SOU

1983:51 Ensamföräldrarna och deras barn s. 286).

Det totala underhállsavdraget kan (år beräknas 1989) till ca 800 milj.kr och skattebortfallet till ca 420

milj.kr (ca 180 milj.kr för staten och ca 240 milj.kr för kommunerna). Se 1 till avsnitt tabellbilaga 4.1.1.

Ensamförälderkommittén tog upp frågan om för avdrag underhállsbidrag i sitt betänkande och anförde bl.a.

följande.

Avdraget för underhållsbidrag har karaktären av ett allmänt stöd för den kostnader för bidragsskyldiges ensamföräldersituationen. Detta syfte beaktas emellertid endast för de som kan bidragsskyldiga göra avdraget. För dem som inte har förmåga att betala underhállsbidrag blir eventuella ensamförälderkostnader inte beaktade.

Framför allt bidragsskyldiga emellertid uppfattar ofta avdraget som ett till beloppet begränsat avdrag för erlagda Detta underhållsbidrag. synsätt är dock delvis skenbart i och med att man vid av beräkning förmågan att betala underhållsbidrag beaktar den skattelättnad avdraget ger.

Avdraget för underhállsbidrag blir av större värde ju högre inkomsten är. Effekten härav blir att stödet till ensamföräldersituationen med stiger stigande inkomst.

I motsats till och skattereduktionen förvärvsavdraget är avdraget för betalade direkt underhállsbidrag beroende av antalet barn.

Avdraget för underhållsbidrag har vid några tillfällen justerats uppåt och därmed inte i samma grad som vårdnadshavareförmánerna förlorat i värde.

Avdraget för underhållsbidrag kan emellertid ha en psykologisk effekt på så sätt att det utgör motiv för den bidragsskyldige att betala åtminstone det avdragsgilla beloppet. Det kan ifrågasättas om

har en så betydelse för êvdraget avgörande att det bör bibehållas. Vi kan inte tetalningsviljan finna att för underhállsbidrag ur den avdraget synpunkt skulle vara särskilt tidragsskyldiges eftersom det är förmågan efter angeläget, som underhållsbidragets storlek. skatteavdraget avgör skulle ha en avgörande om skatteavdraget verkligen för måste detta antas betydelse betalningsviljan, att den inte är informerad om bero på bidragsskyldige den effekt har för storleken av skatteavdraget

Lnderhållsbidraget.

Ionmittén förordade att det stöd som ges till

inom beskattningssystemet avvecklades barnfamiljerna

till förmån för stöd i andra former. Kommittén ansåg

at: borde omfördelas till annat stöd, avdragsrätten

bl.a. förlängt och förhöjt bidragsförskott, bidrag

vid och ekonomiskt stöd :ill resekostnader umgänge

:ill hushåll med ensamboende vårdnadshavae.

föreslog i sitt betänkande Skatteförenklingskommittên

Förenklad i första ;SDU 1984:21) självdeklaration

skulle slopas och i andra hand iand att avdragsrätten

i de krav bevisning som dittills gällt en lättnad på

för rätt till avdrag.

framhöll att effekten av Skatteförenklingskommittén

avdraget varierar med den underhållsskyldiges

Genom att skatteeffekten beaktas.vid marginalskatt. av underhållsbidraget dämpas dock den bestämningen

effekten. större variationer i utbyte av tctala

torde kommittén därför inte uppkomma. avdraget enligt

Alla kan emellertid inte utnyttja bidragsskyldiga

effekter, beroende på att avdragets

med lägre belopp än 3 030 urderhállsbidraget utgår

per år.

Kommittén anförde vidare bl.a. följande.

Vi har tidigare anslutit oss till uppfattningen att stödet till bör utanför barnfamiljerna ges inkomstbeskattningssystemet. I synnerhet bör detta ske om de sociala hänsynstagandena förorsakar de skattskyldiga och granskningsorganisationen merarbete. När det gäller för avdraget underhållsbidrag till icke hemmavarande barn skulle ett slopande av vår avdragsrätten enligt uppfattning medföra betydande för både de förenklingar skattskyldiga och skattemyndigheterna. Den bidragsskyldige skulle - att genom underhållsbidraget kan bestämmas till lägre sedan det belopp frigjorts från kopplingen till avdragsrätten erhålla reduktionen direkt utan över omvägen skattesystemet. Skatteförvaltningen kunde slippa hanteringen och kontrollen av avdragen, vilket skulle innebära en förenkling i dag och underlätta utvecklingen av förenklad i

deklarationsredovisning framtiden.

Vi är emellertid medvetna om den negativa ekonomiska konsekvensen för mottagaren av det reducerade

underhállsbidraget. Därför förutsätter vi att stödåtgärder till dessa hushåll av den typ ensamförälderkommittén föreslår om genomförs avdragsrätten slopas.

I propositionen om förenklad självdeklaration (prop.

1984/85:l80) föreslogs en bibehållen för avdragsrätt

underhållsbidrag. Departementschefen ansåg att frågan om slopad fick tas avdragsrätt upp senare i samband

med familjepolitiska överväganden.

Utredningen om reformerad

inkomstbeskattning

(RINK-utredningen) har i sitt slutbetänkande

Reformerad inkomstbeskattning (SOU del III 1989:33,

sid. 124) föreslagit att ska underhållsavdraget

slopas som ett led i av förenklingen

inkomstbeskattningen.

4.1.2 skattereduktion

skattereduktion medges enligt dels uppbördslagen

ogifta vårdnadshavare med barn, dels gifta

skattskyldiga. skattereduktion innebär att den

tträknade skatten minskas med visst belopp. av bestämmelserna om skattereduktion Tillämpningen inte i taxeringsförfarandet utan utgör ingår således Den som sysslar med ett led i debiteringsförfarandet. måste dock känna till skattereduktionens taxering bl.a. vid tillämpning av funktion. Detta gäller om existensminimum, där hänsyn ibland bestämmelserna tas till skattereduktionen. Debiteringsmyndigheten med utgångspunkt från tillgodoför skattereduktion särskild prövning i taxeringsnämndens beslut. Någon fall företas alltså inte av varje enskilt

debiteringsmyndigheten.

som har hemmavarande barn under ogifta vårdnadshavare med l 800 kr/år, s.k. 18 år medges skattereduktion

ensamförälderreduktion.

taxerad inkomst, får Sift, vars make saknar statligt med 1 800 kr/år. Om makens ;öra skattereduktion inkomst understiger 6 000 kr, är taxerade % av skillnaden mellan 6 000 kr skattereduktionen 30 inkomsten. skattereduktionen för och den taxerade hemmamakereduktion. Denna förutsätter gifta benämns inte att det finns hemmavarande barn.

med skattereduktion har totalt Antalet skattskyldiga minskat under de två senaste sett kraftigt ca 1 miljon skattskyldiga i början decennierna. (Från 330 000 år 1986). Antalet av 1970-talet till omkring skattereduktion har däremot ökat. ensamföräldrar med

från kan antalet Enligt uppgift finansdepartementet som utnyttjat skattereduktionen ensamföräldrar till ca 202 000 under inkomstáret beräknas ha uppgått 2 till avsnitt 4.1.2). 1986. (se även tabellbilaga

Ensamförälderkommittén har beräknat att 97 % av ensamföräldrarna kunde hela utnyttja skattereduktionen, dvs. 1 800 kr, under inkomståret 1980. (Betänkandet SOU 1983:51 Ensamföräldrarna och deras barn s. 286). motsvarande Några uppgifter finns inte redovisade för senare år.

Den sammanlagda skattereduktionen till ensamföräldrarna kan (år 1989) beräknas till ca 400 milj.kr (av en total skattereduktion med ca 500 milj. kr för både hemmamakar och ensamföräldrar). Se vidare tabellbilaga 3 till avsnitt 4.1.2.

Bestämmelserna om skattereduktion tillkom som en övergångsåtgärd i samband med 1970 års skattereform.

Gift med hemmamake hade haft tidigare dubbelt ortsavdrag (2x2250 kr). När man införde särbeskattning av förvärvsinkomsterna gjordes emellertid avdraget om till ett individuellt grundavdrag och höjdes samtidigt till 4 500 kr. Den skatteskärpning som reformen skulle medföra även i låga inkomstlägen för familjer där bara en av makarna förvärvsarbetade ansågs emellertid inte godtagbar. För att göra övergången mjukare infördes skattereduktionen (prop 1970:70 s. Denna kunde 72). ses som en ersättning för att ena maken inte längre tillgodofördes ortsavdrag som den andra maken inte kunde utnyttja. Eftersom ensamstående med barn under 18 år hade beskattats som fick de gifta också rätt till skattereduktion.

1972 års skatteutredning att skattereduktionen ansåg utgjorde ett kvarstående vid sambeskattningsmoment inkomstbeskattningen och därför inte hörde hemma i ett renodlat särbekattningssystem. Man därför ansåg

skäl talade för att att principiella för hemmamake avskaffades. På grund skattereduktionen av brist såväl arbetstillfällen som barntillsyn på dock inte utredningen något avskaffande av föreslog reduktionen (SOU 1977:91).

kommittén gjorde i ett betänkande Familjeekonomiska (SOU 1983:14) Barn kostar, en utförlig kartläggning och dess ekonomiska konsekvenser av skattereduktionen de olika Av denna framgår att för málgrupperna. hälften av de skattskyldiga med hemmamake ungefär full skattereduktion med 1 800 kr. kunnat utnyttja för till ca 840 kr. (1980 Genomsnittet övriga uppgick Bland ensamstående med barn kunde 96 års inkomster). % utnyttja hela reduktionen. Familjeekonomiska riktade kritik mot skattereduktionen för kommittén i flera avseenden. Man framhöll att den hemmamake tar till antalet barn eller barnens varken hänsyn till förekomsten av hemmamake utan ålder utan endast eller med små inkomster. Man inkomster utpräglat att reduktionen var ett dåligt riktat ansåg vidare stöd för vård av små barn. också upp frågan om Ensamförälderkommittên tog i sitt betänkande (SOU 1983:51). skattereduktionen och deras barn föreslog att detta Ensamföräldrarna det behandlade avdraget för stöd, liksom tidigare och ersattes med andra underhállsbidrag, slopades stödformer (se avsnitt 4.1.1).

granskade främst

skatteförenklingskommittên

skatteadministrativa konsekvenser. skattereduktionens (SOU 1984:21) Vörenklad I betänkandet konstaterade kommittén att de självdeklaration är enkla och lätta att tillämpa. nateriella reglerna för en tillämpning att de Däremot krävs riktig lämnar uppgifter om skattskyldiga detaljerade

civilstånd, hemmavarande barn och sammanboende samt

om egen och makes bosättning här i riket under någon

del av året. Dessa uppgifter är ofta ofullständiga

eller inte alls ifyllda och föranleder enligt

kommittén inte sällan begäran om komplettering i

samband med granskningen. Kommittén anförde vidare

följande.

skattereduktionen beaktas vid preliminärskatteberäk-

ning genom att den skattskyldige tilldelas viss

preliminärskattekolumn. Vid bl.a. civilståndsändringar måste lokala besluta skattemyndigheten om kolumnändring.

Sammantaget kan skattereduktionen anses knappast betungande att administrera inom ramen för dagens deklarationssystem.

För möjligheten att förenkla främst löntagarbeskattningen och åstadkomma ett enkelt och resurskräföga vande deklarations- och är taxeringsförfarande det emellertid av betydelse att antalet och uppgifter därmed faktorer att beakta såväl vid deklarerandet som kontrollen minskar.

skattereduktionen fyller två ändamål, stöd nämligen till ensamföräldrar och kompensation till familjer med endast en inkomst för den slopade dubbleringen av ortsavdrag. I båda dessa funktioner har det

ekonomiska utbytet kraftigt reducerats. Vi har

tidigare framfört vår uppfattning att stöd till

barnfamiljerna i första hand bör lämnas inom det sociala området. Från den är det utgångspunkten naturligt att föreslå att skattereduktionen slopas.

Beträffande stödet till familjer med ensamförsörjare uttalades redan då skattereduktionen infördes att

skälet var att lindra effekterna av till övergången särbeskattning medan utbyggnaden inom pågick arbetsmarknad och socialpolitik. sedan dess har såväl de arbetsmarknadspolitika ökat åtgärderna som antalet hemmamakar starkt minskat i antal. Vi anser därför att tiden nu är mogen för att ta bort detta stöd, som redan vid tillkomsten att vara en avsågs övergångslösning.

Om skattereduktionen tas bort kan barnfamiljerna kompenseras på ett sätt som är bättre anpassat till

kostnaderna för barnen. Hur stödet till familjerna

utformas i framtiden utreds f.n. av den skall beredningsgruppen inom familjeekonomiska

regeringskansliet.

För med hemmamake skulle den slopade familjer innebära försämrade ekonomiska skattereduktionen Hushåll utan barn har emellertid en mindre villkor. än barnfamiljer och stödets värde försörjningsbörda har kraftigt minskat med åren.

kommittén har diskuterat en Familjeekonomiska med bibehållen skattereduktion för övergångslösning hemmamakar. Vi motsätter oss äldre av detta slag inom Övergångsbestämmelser inkomstskattesystemet. Sådana lösningar utgör en belastning och försvårar erfarenhetsmässigt till ett enklare och mer lättadministrerat övergång Om hemmamakefamiljerna behöver kompenseras system. den skattereduktionen bör detta ske med för slopade av åtgärder på det arbetsmarknadspolitiska hjälp eller sociala området.

föreslår vi således att Sammanfattningsvis i sin helhet och att ev. skattereduktionen slopas härför ges i form av stödåtgärder kompensation inkomstskattesystemet. Förslaget skulle utanför ökade skatteintäkter för staten med omkring innebära 600 milj. kr. (1984 års taxering).

i propositionen on Frågan om skattereduktion togs upp

(prop. 1984/85:l80). I förenklad självdeklaration

att reglerna om propositionen föreslogs

skattereduktion skulle behållas. Finansministern

därvid att han delade den åsikt som en del anförde

framfört att det inte var lämpligt remissinstanser

skattereduktioner innan att avskaffa ifrågavarande

för att ta ställning till i vilkau det finns underlag

nån och på vilket sätt ifrågavarande skattskyldiga

för ett ökat skatteuttag. För detta skall kompenseras

finansministern inte minst förhållandet talade enligt

tillkommer personer som inte att skattereduktion

en ekonomisk situation. Han sällan har ansträngd

därför att om ett slopande av ansåg frågan

borde lösas i samband med skattereduktionerna

familjepolitiska överväganden.

Utredningen om reformerad inkomstbeskattning (RINK-utredningen) har i sitt slutbetänkande Reformerad inkomstbeskattning (SOU 1989:33, del III sid. 128) föreslagit att skattereduktionen avskaffas.

4.2 Direkta ekonomiska stöd

Till samhällets direkta ekonomiska stöd till barnfamiljer (utöver bidragsförskott) hör: o allmänna med barnbidrag flerbarnstillägg och förlängt barnbidrag studiehjälp till gymnasieungdomar föräldraförsäkring Vårdbidrag för handikappade barn

OOOOOO

barnpension särskilt bidrag för vissa adoptivbarn bidrag till kostnader för internationella adoptioner o bostadsbidrag

4.2.1 Barnbidrag

Barnbidrag utgår i tre olika former, som nämligen allmänt barnbidrag, och förlängt barnbidrag flerbarnstillägg.

Det allmänna barnbidraget

Det allmänna infördes år 1947 som barnbidraget ett led i en strävan att förbättra kraftigt levnadsvillkoren för barnfamiljerna. Stödet kompletterades senare också med i form av hjälp familjebostadsbidrag och fria skolmåltider.

De här ekonomiska stödåtgärderna till barnfamiljerna ett genom att vissa innebar ideologiskt nytänkande, som helt legat på föräldrarna barnkostnader tidigare att hela samhället. Kostnaderna nu kom överflyttas på det släktet blev alltså i viss utför uppväxande en angelägenhet för alla skattesträckning gemensam Genom ville man främja natibetalare. stödátgärderna och åt barnrika som barnlö-

viteten ge samma_standard

alla medborgare ett visst existenssa samt garantera minimum.

av var sammankopplat med en Införandet barnbidraget Före år 1947 fanns det möjlighet att skattereform. via den taxerade inkomsten göra ett s.k. barnavdrag. i beskattningen blev värdet av Genom progressiviteten detta större med högre inkomster. Barnfamiljer avdrag inkomster fick däremot bara en liten skattemed låga lättnad och kunde ibland inte helt utnyttja avdraget. försvann att man samtidigt med Denna orättvisa genom av det kontanta barnbidraget slopade barninförandet avdraget vid den statliga beskattningen.

har nog den enklaste rätts- Det allmänna barnbidraget av alla sociala bidragsformer och liga konstruktionen att administrera. Bidraget är inte behovsär smidigt med samma belopp för alla barn. prövat utan utgår särskilda om beloppsberäkning behövs Några regler inte och rätten till bidraget har knutits således bestämda villkor. av bitill ett fåtal Uppbyggnaden att det lätt kan administreras med datordraget gör fr.o.m. den l januari 1987 hjälp. Barnbidraget höjdes 1 020 kr år och barn, dvs. med 85 kr/månad. med per blev därmed 5 820 kr per barn och år Barnbidraget betalas också numera ut re- (485 kr/månad). Bidraget

dan månaden efter barnets födelse (fr.o.m. 1 jan. 1987) istället för som tidigare först fr.o.m. kvartalet efter det barnet fötts.

Riksdagen har genom SFS 1989:682 beslutat att från den 1 januari 1990 det allmänna höja barnbidraget med 75 kr/mån. till 560 kr. eller till 6 720 kr. per barn och år.

som ett led i genomförandet av skattereformen har regeringen föreslagit en ytterligare av höjning barnbidraget från den 1 januari 1991, så att bidraget blir 835 kr. eller 10 020 kr. barn per och år.

Åtgärden finansieras delvis med slopade

mjölksubventioner.

Förlängt barnbidrag till grundskoleungdomar

Det allmänna endast barnbidraget utgår t.o.m. det kvartal under vilket barnet 16 år. Barn som fyller var födda under första kvartalet miste därför tidigare normalt barnbidraget under vårterminen i nionde klassen. På grund av detta förhållande beslutades år 1964 att införa en särskild form av studiehjälp, ett förlängt barnbidrag. Studiehjälpen i form av förlängt barnbidrag fördes över från det studiesociala området

till socialförsäkringområdet fr.orm. den 1

juli 1986 och anpassades då till för allmänt reglerna barnbidrag.

Det förlängda barnbidraget utgår enligt nuvarande regler fr.o.m. kvartalet efter det att barnet fyllt 16 år, när barnet studerar vid eller grundskolan deltar i viss annan motsvarande grundutbildning. Fr.o.m. den 1 juli 1987 har elever i särskolan och special-

fått rätt till barnbidrag även när de skolan förlängt skolan. utgår till och med den månad bor på Bidraget eleven slutför utbildningen eller avbryter studierna. finns inte för det förlängda Någon högsta åldersgräns med samma belopp som det barnbidraget. Bidraget utgår allmänna barnbidraget.

den 1987 det barn- Fr.0.m. 1 januari utgår förlängda under 12 månader år mot tidigare endast bidraget per med grundskoleungdomar fick 9 studiemånader. Familjer således fr.o.m. 1987 2 220 kr mer i barnbidrag (inkl. av per barn och år jämfört höjningen bidragsbeloppet med år 1986).

Flerbarnstillägg

och familjen består av On allmänt barnbidrag uppbärs flera flerbarnstillägg. Tilltre eller barn, utgår infördes år 1982 för att kompensera vissa lågget minskningar av livsmedelssubventionerna. Höjningar har sedan skett av beloppet med motiveringen att famed barn de senaste åren kommit i en miljer många utsatt ekonomisk situation genom bl.a. höjsärskilt av mervärdeskatten och andra prisökningar. ning

är delvis knutet till det allmänna Flerbarnstillägget storlek och motsvarar ett halvt barnbibarnbidragets extra för en familj med tre barn. Flerbarnstilldrag fr.o.m. det barnet höjdes den 1 januari lägget fjärde ett helt till 160 procent av ett 1988 från barnbidrag helt barnbidrag för att kompensera flerbarnsfamiljerna för att det statliga bostadsbidraget avvecklats

fr.o.m. det fjärde barnet.

Den 1 januari 1989 höjdes flerbarnstillägget ytterliför det barnet till 190 procent av ett gare fjärde

helt barnbidrag, till 240 av procent ett helt barnbidrag för det femte barnet och till 160 procent av ett helt barnbidrag för det sjätte barnet och varje ytterligare barn.

med vad som nu sagts uppgår det I enlighet från den 1 januari 1990 sammanlagda barnbidraget

till:

Månadsbelopp

med: Al1mänt/för- Flerbarns- Summa För familj längt barn- tillägg

bidrag

560 - 560 1 barn 1 120 - 1 120 2 barn 1 680 280 1 960 3 barn 2 240 1 344 3 584 4 barn 2 800 2 688 5 488 5 barn

Administrationen m.m.

Barnbidraget betalas ut månadsvis genom

Utbetalningsdag är riksförsäkringsverkets försorg.

den 20:e i månaden. På lokal nivå administreras

Kassans beslut i barnbidraget av försäkringskassan.

kan av kassan och ett barnbidragsärende omprövas till försäkringsrätten. Rättens sedan överklagas

beslut får överklagas till försäkringsöverdomstolen.

utövar tillsyn över Riksförsäkringsverket

befattning med barnbidragen. försäkringskassornas

är till barnbidrag 10 350 Budgetåret 1989/90 anslaget

miljoner kr.

4.2.2 Studiehjälp till gymnasieungdomar

elever som är mellan 16 och 20 studiehjälp får alla

i eller deltar i andra år och går gymnasieskolan nivå. Studiehjälpen består utbildningar på gymnasial

av bidrag, olika och kan med tillägg kompletteras lån i form av studiemedel.

återbetalningspliktiga

studiebidraget är inte behovsprövat. är Bidraget samordnat med det allmänna Det barnbidraget. höjdes därför den 1 januari 1990 från 485 kr till 560 kr/månad. Fr.o.m. år 1987 utgår dessutom bidraget under 12 månader per år mot endast 9 tidigare studiemánader. Detta innebär att med familjer gymnasieungdomar fick 2 220 kr/år mer i studiebidrag per barn år 1987 jämfört med år 1986, om man också räknar med höjningen av från studiebidragsbeloppet 400 kr till 485 kr/månad.

Inackorderingstillägg beviljas till elever som

behöver inackorderas på skolorten. Beloppet uppgår från den 1 juli 1989 till mellan 890 och 1 790 kr per månad beroende pá avståndet skola-hem.

Extra tillägg kan beviljas elev som har synnerligen stort behov av ytterligare studiehjäp. Tillägget är behovsprövat mot elevens och hans föräldrars ekonomiska förhållanden. Även tillägget fr.o.m. utgår år 1987 under 12 månader istället för 9 tidigare studiemånader. Tilläggsbeloppet höjdes till samtidigt högst 660 kr/månad. Den 1 juli 1989 höjdes det högsta ekonomiska underlaget för tillägget till 100 000 kr mot tidigare 94 900 kr.

Fr.o.m. den 1 juli 1989 utgår det extra tillägget med:

660 kr/mån vid ekonomiskt mindre än 60 000 underlag kr 440 kr/mån vid ekonomiskt 60 000 - 79 999 kr underlag

80 000 - 100 000 220 kr/mån vid ekonomiskt underlag kr.

Fria resor till och från skolan får elever som har om färdvägen är längre än 6 km. Möjlighet studiehjälp fznns numera att avtala om fria resor även vid en kortare Länstrafikföretagen svarar för denna färdväg. service.

studielån för yngre elever Åzerbetalningspliktiga Prövning sker normalt mot kompletterar bidragen. elevens och föräldrarnas ekonomi.

1989/90 uppgår anslaget till studiehjälp Budgetåret till 2 030 miljoner kr.

Cirka 274 000 erhåller studiebidraget och ungdomar cirka 12 000 ungdomar får det extra tillägget.

4.2.3 Föräldraförsäkring

Genom föräldraförsäkringen har föräldrarna rätt till och ersättning för att vårda barn. Till ledighet föräldraförsäkringen räknas föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning och havandeskapspenning.

i form av utbetalas i

Ersättning föräldrapenning

med barns födelse eller adoptivbarns ankomst samband 450 (fr.o.m. den 1 juli 1989). För 360 av under dagar de 450 ersättningsdagarna betalas föräldrapenning till den av föräldrarna som notsvarande sjukpenningen stannar hemma och vårdar barnet, dock lägst 50 kr per Under resterande §0 dagar dag (garantibeloppet). erhåller alla Det innebär att garantibeloppet. sammanlagt till lägst 21 600 föräldrapenningen uppgår kr eller 1 800 kr månad vid ett barns födelse. per

Föräldrapenning får tas ut till dess längst barnet fyller åtta år. Denna möjlighet gäller barn som den 1 juli 1989 inte har fyllt år. fyra

Den 1 juli 1990 omvandlas dagarna med garantibeloppet till dagar med ersättning enligt sjukpenningnivån.

Den 1 juli 1991 utökas

föräldraförsäkringen med

ytterligare tre månader med ersättning enligt sjukpenningnivån.

En förälder som behöver stanna hemma och tillfälligt vårda barn har även rätt till

tillfällig föräldrapenning under högst 60 dagar barn och år

per till utgången av det kalenderår under vilket barnet fyller 12 år (fr.o.m. 1 juli 1989). I särskilda fall kan tillfällig föräldrapenning utges även för barn mellan 12 och 16 år. Ersättningen utges med samma belopp som sjukpenningen. Stödet kan också lämnas när barnet eller dess ordinarie vårdare är sjuk samt när förälder behöver följa med barnet till

barnavårdscentral m.m. Fadern har rätt till tillfällig föräldrapenning i samband med barns födelse eller adoption. Antalet ersättningdagar är 10 per nyfött eller adopterat barn.

Blivande mödrar, som under graviditetens senare del på grund av arbetets art inte kan fortsätta i sitt vanliga arbete och inte kan har omplaceras, rätt till

havandeskapspenning. Denna utges under

högst 50 dagar och tidigast från den 60:e dagen före den beräknade förlossningen. stödet utgår med samma som belopp sjukpenningen.

Föräldraförsäkringen är en del av integrerad sjukförsäkringssystemet vad gäller såväl

finansieringen som administrationen av försäkringen. Kostnaderna för stöden finansieras således till 15 % genom statsbidrag på utgiftsanslag och till 85 % genom socialavgifter från arbetsgivare och egenföretagare på inkomsttitel. Statens anslag till föräldraförsäkringen uppgår budgetåret 1989/90 till 2 004 miljoner kr.

4.2.4 Vårdbidrag för handikappade barn

Föräldrar som har handikappat barn som behöver särskild och vård kan få Vårdbidrag med samma tillsyn belopp som folkpensionen för en förtidspensionär. Várdbidraget är graderat i helt, halvt eller en kvarts bidrag (192 resp. 96 % av basbeloppet). Bzdraget beskattas som inkomst.

har begärt att regeringen utreder om det Riksdagen behövs fler nivåer på vårdbidraget.

Anslaget till vårdbidragen uppgår budgetåret 1989/90 till 750 miljoner kr.

4.2.5 Barnpension

till barn som är under 18 år inom Barnpension utges och under 19 år inom falkpensioneringen om barnets far eller mor tilläggspensioneringen, eller båda föräldrarna har avlidit. Barnpension från utges på en garantinivå om 41 % av folkpensioneringen basbeloppet eller, om barnet uppbär bidragsförskott, om 31 % av För barn vars båda föräldrar basbeloppet. har avlidit garantinivå 31 % av utgör barnpensionens efter vardera föräldern. Pensionen basbeloppet minskar om det även utges barnpension från ATP eller om modern får änkepension, men skall alltid utges på

en grundnivå om minst 26 % av basbeloppet. Storleken av barnpensionen från är tilläggspensioneringen beroende av huruvida pensionsberättigad änka finns samt av familjemedlemmarnas antal. Efterlämnar en man änka och ett pensionsberättigat barn, blir barnets pension 15 % av faderns egenpension. Är ett barn ensamt pensionsberättigat, blir barnets pension 40 % av den avlidnes egenpension. Finns flera barn än ett, ökas de nu angivna procenttalen med 10 för barn varje utöver det första och det sammanlagda barnpenisonsbeloppet fördelas lika mellan barnen (14 kap. 5 5 AFL).

De nya reglerna för efterlevandepension som träder i kraft den 1 januari 1990 innebär avseende barnpension att pensionen som huvudregel utges till 18 års ålder. Om barnet därefter bedriver gymnasiestudier eller annan grundutbildning, kan den dock utges längst t.o.m. första halvåret det år då barnet fyller 20 år. Samtidigt minskas garantiniván från folkpensioneringen från 41 till 40 procent av basbeloppet och garantinivån för barnpensionen från 26 till 25 procent av basbeloppet. För barnpension från ATP innebär de nya reglerna förbättrade förmåner.

Barnpension från tilläggspensioneringen som är knuten till den avlidne förälderns arbetsinkomst finansieras direkt genom ATP-avgiften och utgifterna redovisas inte över statsbudgeten.

Statens anslag till barnpensioner uppgår budgetåret 1989/90 till 230 miljoner kr.

4.2.6 Särskilt bidrag för vissa adoptivbarn

Ett särskilt bidrag lämnas till sådana barn som är adopterade av endast en person. Reglerna för bidraget motsvarar dem som gäller för bidragsförskott. Bidraget lämnas således som regel med 40 procent av per år för barn under 18 år och för barn basbeloppet som studerar i åldern 18-20 år.

Budgetáret 1989/90 har anslagits 7,1 miljoner kr. för kostnaderna för bidraget.

4.2.7 Bidrag till kostnader för internationella adoptioner

Från den 1 januari 1989 har det införts ett särskilt stöd till föräldrar som adopterar barn från utlandet. Bidrag lämnas med 50 procent av kostnaderna, dock högst med 20 000 kr. per barn och gäller barn som kommit i adoptivföräldrarnas vård i Sverige efter utgången av juni 1988. Bidraget administreras av riksförsäkringsverket och försäkringskassorna. för bidraget uppgår till 30 miljoner kr. Anslaget budgetåret 1989/90.

4.2.8 Bostadsbidrag

Allmänt

Bostadsbidragen har vuxit fram genom olika reformer sedan mitten av 1930-talet och har haft till syfte att höja bostadsstandarden, att minska trángboddheten, att utjämna kostnadsskillnader samt att allmänt stärka de svaga hushållens köpkraft. Betoningen av dessa delmål har skiftat.

Antalet hushåll med av bostadsbidrag framgår följande

sammanställning (1000-tal).

E 1975 1983 1984 1985 1986 maj 1987 1988 maj Makar/samboende med barn 439 198 182 161 125 114 110 Ensamboende med »barn 131 133 133 135 132 136 132 Hushåll utan barn - - - - - - 9 därav makar/samboende - - - - - - 1 därav ensamboende - - - - - - 8 Totalt 570 331 315 296 257 250 251

Källa: Bostadsstyrelsen, kommundata och bilaga 13 till budgetpropositionen 1988/89.

Av sammanställningen framgår att antalet barnhushåll

inom bostadsbidragssystemet med mer än sjunkit hälften sedan år 1975 och att stått sambofamiljerna för den huvudsakliga delen av medan sänkningen antalet ensamföräldrar varit i stort sett oförändrat

inom systemet. Ensamföräldrarna nu den största utgör gruppen mottagare av bostadsbidrag.

Från och med den 1 januari 1988 omvandlades de

tidigare bostadsbidragen i sin helhet till kommunala

bidrag. statsbidrag utgår med 50 % för de

bostadsbidrag som utbetalas.

Avsikten är att bostadsbidragen successivt skall

ändras, så att de får en ökad bostadspolitisk inriktning. För att de hushåll som är beroende av

bostadsbidragen skall kunna få del av den standard

som tillkommer övriga medborgare, skall bidragen kunna lämnas i betydligt högre än kostnadslägen tidigare. Bostadsbidraget skall därför byggas ut så

att det täcker kostnader för bostäder och nybyggda

differentieras sådant sätt att stöd kan lämnas på till kostnaderna för eget rum för varje barn.

För att dessa mål reduceras successivt den del uppnå av som närmast har karaktären av bostadsbidragen konsumtionsstöd (det tidigare icke inkomstprövat bostadsanknutna bostadsbidraget). Denna statliga kan innebära att stödet flyttas från omläggning sägas de första kronorna av bostadskostnaden till de sista. De som bor i dag men ändå har en god standard billigt får mindre stöd. De som bor billigt därför att de inte har råd med en tillräcklig standard, kan däremot nu med bibehållet eller ökat stöd skaffa sig en

bostad som svarar mot deras behov. Bostadsbidragen kommer därmed att på ett annat sätt än tidigare kostnadsskillnaderna för dem som bor i utjämna bostäder av olika ålder men med likvärdig standard.

Bostadsbidrag till barnfamiljer

skall i första hand bedömas

gehovet gv_bgstagsbidrag

med till den sammanräknade inkomsten enligt hänsyn året före bidragsåret. Bidraget reduceras taxeringen 20 % av den del av inkomsten som överstiger en med som är lika för alla hushåll. För inkomstgräns 1989 har denna bestämts till 63 000 bidragsáret gräns kr. studiemedel och barns inkomster beaktas inte. Visst dock för barnpension. Till den undantag görs inkomsten vad som uppbärs i bidragsgrundande läggs underhállsbidrag eller bidragsförskott.

Att barnpension och underhållsbidrag/bidragsförskott skall beaktas vid inkomstberäkningen medför numera (prop. 1986/87:48 s. 55) enligt departementschefen fr.o.m. 1989 minskar med upp till att bostadsbidraget kr barn och månad för de hushåll som berörs. 165 per

För att mildra har omställningssvårigheterna tillägget till inkomsten för bidragsåret 1988 maximerats till värdet av ett bidragsförskott för varje berört hushåll.

Syftet med att beakta nu nämnda stödformer vid inkomstberäkningen är att jämställa ensamboende föräldrar med sådana ensamföräldrar som har bildat nya familjer, och att samtidigt skapa en rimlig balans i förhållande till sådana som inte familjer åtnjuter motsvarande stöd till barnens försörjning. Som en följd av att dessa stöd skall beaktas har vidare den tidigare särskilda inkomstgränsen för ensamföräldrar avskaffats. Därmed kommer stödet till ensamboende föräldrar enligt departementschefen att i praktiken hållas oförändrat.

I fråga om i

gigrggghgshållgtå sammansättning gäller

stort sett samma regler som tidigare. En viktig förändring har dock införts fr.o.m. den 1 januari 1988 beträffande dem som saknar gemensamma barn. Dessa jämställdes tidigare med makar, om de levde tillsammans under äktenskapsliknande förhållande och hade gemensamt hushåll. Dessa båda krav har nu ersatts av ett nytt villkor och en presumtion. Det nödvändiga villkoret för att de berörda skall jämställas med makar är att de är kyrkobokförda på samma adress. Om detta villkor är uppfyllt, skall bidragsmyndigheten få utgå från att de skall behandlas som makar. Därmed läggs bevisbördan på sökanden att visa motsatsen och riskerna minskas för integritetskränkande undersökningar av bidragsmyndigheten. Bidragsmyndigheten skall således i fortsättningen inte bedriva någon självständig bosättningskontroll.

Den bostadskostnad som läggs till grund för bostadsbidraget beräknas på samma sätt som tidigare.

En annan viktig nyhet fr.o.m. den 1 januari 1938 är att ett fa§t§t§llt_bo§t§d§bid5ag inte_skall_omp5öva§ mot senare inkomständringar och

under gigrggsáret

ändringar i bostadskostnaden. Härigenom kommer de omedelbara marginaleffekterna av bostadsbidragen att helt försvinna. En omprövning av bidraget skall normalt endast ske om hushállets sammansättning förändras eller familjen byter bostad under bidragsåret. Om det emellertid skulle vara uppenbart att hushållet inte behöver det stöd som kan lämnas enligt gällande regler, kan bidraget minskas eller helt dras in även under löpande bidragsår. Ändringen medför enligt departemenetschefen avsevärda förenklingar både för bidragsmottagarna och för bidragsmyndigheterna och ger möjlighet till påtagliga rationaliseringar av bidragshanteringen. Ändringen medför också att bostadsbidragen mer uttalat inriktas på hushållens långsiktiga behov.

I förarbetena till de ändringar som genomfördes

fr.o.m. bidragsåret 1988 studerades möiligheterng att

Safran et: E93 ekguelltgååapå äu§hé1le2s_rss2r§e:

som underlag för

§n_dgn_tgxgrgdg inkomsten

beräkningen av bidraget. Det konstaterades emellertid att denna även framöver borde grundas främst prövning på inkomstuppgifterna från taxeringen. anförde (prop. 1986/87:48 s. 58) Departementschefen att dessa hade en överlägsen kvalitet när uppgifter det gäller att mäta mer komplexa inkomster än endast inkomst av anställning. Sifferkontrollen är dessutom redan avklarad på ett sätt som undanröjer oklarheter mellan bidragsmyndigheten och den enskilde. Sammantaget ger detta enligt departementschefen

förutsättningar för en mycket snabb och rationell

hantering som också tillgodoser ställda krav högt på rättvisa och rättssäkerhet i bidragssystemet.

Den lägsta bostadskostnad som till läggs grund för

beräkningen av det är 1 000

bogtgdsankgutng bidraget

kr. under bidragsåret 1989. Bidraget lämnas inom de

gränser som framgår av följande sammanställning.

Hushåll med Lägsta med bidrags- Bidrag 80 % Bidrag med 60 % grundande bo- upp till en bo- till en upp bo-

3 500 5 eller fler barn 1 000 3 125 3 800

gen icke_bgstagsgnknutna_dg1gn*ag

bostadsbidraget

lämnas under år 1989 med 3 180 kr. barn och per år

(265 kr/mån) för med tre familjer högst barn. För

familjer med fler än tre barn har denna del av

bidraget delvis ersatts av ökade

flerbarnstillägg

genom barnbidraget. Till följd härav utgör

bostadsbidragen i denna del 7 920 kr. år för per familjer med fyra barn och 3 180 kr. år för per

familjer med fem eller fler barn.

Bostadsbidrag till hushåll utan barn

Fr.o.m. den 1 januari 1988 har åter införts ett särskilt bostadsbidrag för ensamboende och makar/samboende utan barn. till den som Bidraget ges fyllt 18 år men inte är äldre än 28 år.

Den lägsta bostadskostnad som till läggs grund för beräkningen av bostadsbidraget har för bidragsåret 1989 bestämts till 700 kr/mån.

lämnas med 80 % av den bostadskostnad som Bidrag överstiger 700 kr./mån men inte - 1 900 kr/mån. för ensamboende och - 2 400 kr/mån. för makar/samboende.

reduceras med 33 % av den del av Bidraget inkomsten som överstiger 27 000 kr för ensamboende och 38 000 kr för makar/samboende.

Beträffande finansiering och inkomstbegrep; gäller samma som för bostadsbidraget till regler barnfamiljer.

l 345 miljoner kr. i För budgetåret 1989/90 utgår statliga medel till bostadsbidrag.

Såväl för barnfamiljer som får hushåll bostadsbidrag utan barn efter beslut av kommunen. Pr.o.m. utgår bidragsåret 1989 är kommunerna enligt lag skyldiga

att lämna bostadsbidrag.

Bostadsbidragen är föremål för ytterligare

forändringar

och effekter har under Eostadsbidragens utformning setts över av en särskild arbetsgrupp inom 1989 Mot bakgrund av denna översyn tostadsdepartementet. testämdes att bostadsbidragen tills vidare skulle hållas oförändrade och att reglerna för bidragsåret 1989 skulle till att omfatta också första förlängas år 1990. har därefter beslutat att halvåret Riksdagen de bestämmelser som gäller för första förlänga halvåret 1990 till att hela 1990. Beslut om ett gälla kan komma först efter man nytt bostadsbidragssystem av ett reformerat skatte- och sett konsekvenserna bostadsfinansieringssystem.

4.2.9 Omfattningen och utvecklingen av samhällets direkta ekonomiska stöd till barnfamiljerna

I följande tabell visas hur samhällets kostnader för de redovisade bidragen inklusive har bidragsförskott utvecklats sedan år 1980. Beloppen är i miljoner kr.

Barnbi- Studie- Bostads- Föräldra- Vård- Barn- summa Bidragsdrag hjälp bidrag försäk- bidrag förskott pension ring

1) 4 995 905 2 210 3 539 300 815 425 13 185 1) 8 289 1 536 2 865 6 144 427 1 518 574 21 35: *) 8 284 1 576 2 745 7 215 483 1 680 595 22 572 1) 10 099 2 066 2 634 8 294 525 1 704 605 25 92: 1) 10 284 2 024 2 890 9 942 600 1 845 640 28 225 1) 10 340 2 030 2 610 11 942 710 1 940 675 30 247

ifforna avser budgetáren och har hämtats från budgetpropositionens gor 7 och 10

Om man till dessa bidrag även lägger stöden över skattesystemet (c:a 820 miljoner kr.) kan samhällets stöd till barnfamiljerna år 1969 beräknas till drygt 31 miljarder kr. Till detta kommer statens bidrag till barnomsorgen med 10,3 miljarder kr.

4.3 Socialbidraget

4.3.1 Socialtjänstlagen och rätten till bistånd

Socialtjänstlagen trädde i kraft l januari 1982 och ersatte då bl.a. socialhjälpslagen som gällt sedan

1957. Dessförinnan kallades hjälpen och har en lång histaria bakåt i fattigvárdsunderstöd tiden som samhällets i stort sett enda hjälp för människor i en utsatt situation.

Ansvaret för socialtjänsten vilar på primárkommunen och dess socialnämnd. En hjälpsökande som inte är med ett beslut kan överklaga detta till nöjd förvaltningsdomstol.

Socialtjänstlagens 6 S är det centrala lagstadgandet om individuella insatser och reglerar den enskildes rätt till stöd och hjälp i olika situationer.

6 S Den enskilde har rätt till bistånd av socialnämnden för sin och sin livsföring i övrigt, om försörjning hans behov inte kan tillgodoses på annat sätt. Den enskilde skall genom biståndet tillförsäkras en levnadsnivå. Biståndet skall utformas så att skälig det stärker hans resurser att leva ett självständigt liv.

Rätten till bistånd enligt 6 5 socialtjänstlagen (SoL) innebär en rad olika individinriktade insatser, av vilka det ekonomiska biståndet bara är gg. Det ekonomiska biståndet kallas i förarbetena socialbidrag.

det sista skyddsnätet för Socialbidraget utgör människor med svårigheter att klara sitt uppehälle.

Rätten till bistånd i form av socialbidrag är i motsats till vad som gällde för ekonomisk hjälp inte begränsad till enligt tidigare lagstiftning vissa situationer eller grupper i samhället. angivna

Socialtjänstlagen ger alla den rätten när det föreligger behov och detta inte kan tillgodoses på annat sätt.

Socialbidrag skall vara ett komplement till socialförsäkringssystemet och övriga ekonomiska förmåner i samhället och utgå då annan förmån är otillräcklig eller inte kan utgå. Rätten till socialbidrag inträder om den enskilde behöver hjälp till sin försörjning och livsföring i och övrigt behovet inte kan tillgodoses på annat sätt, t.ex. därför att den enskilde själv eller dennes familj saknar förmåga att tillgodose detta behov. Med försörjning menas medel för att klara mat, hyra och andra levnadskostnader. i omfattar Livsföring övrigt allt annat som har betydelse när det gäller att bedöma om en människa har en rimlig levnadsstandard eller inte.

4.3.2 Krav för bidrag

För rätt till socialbidrag finns olika krav. För att det skall föreligga rätt till bistånd måste det för det första finnas ett behov av bistånd. Den som har inkomster och tillgångar som är tillräckliga för en skälig levnadsnivå har därför inte rätt till socialbidrag. För det andra krävs att behovet av bistånd inte kan tillgodoses på annat sätt. Det innebär bland annat att den som kan försörja sig genom arbete i första hand skall tillgodose sitt behov på det sättet.

Den som kan arbeta är således skyldig att söka arbete. skyldigheten gäller heltidsarbete om sådant står att få. Om det gäller en barnfamilj så är kravet att båda föräldrarna skall stå till arbetsmarknadens

och söka heltidsarbete om kommunen kan förfogande samboende jämstâlls med erbjuda barnomsorg. Ogifta med få undantag. Således är en barnfamilj med gifta, vald hemmamake (maka) eller frivilligt deltidsarbetande hemmamake (maka) inte berättigad till socialbidrag om kommunen kan erbjuda

barnsomsorg.

Den som inte kan få arbete eller på grund av sjukdom måste avhálla från arbete skall i eller handikapp sig första hand söka tillgodose sitt behov genom socialförsäkringssystemet. Den som genom eller på andra sätt kan förbilliga självhushållning sina levnadskostnader och därigenom uppehålla en levnadsnivå har inte heller rätt till skälig socialbidrag.

Den som har rätt till bistånd enligt 6 S skall biståndet tillförsäkras socialtjänstlagen genom levnadsnivå. Det är således inte frågan om en skälig miniminivå. Den som blir berättigad till någon anses ha rätt att leva på en nivå som socialbidrag över existensminimum utan att det för den ligger skull behöver bli fråga om någon överstandard.

4.3.3 Individuell behovsprövning

till skillnad från t.ex. Socialbidraget bygger socialförsäkringssystemet på en individuell Det att fastställa vad just behovsbedömning. gäller sökanden och hans familj kan behöva i ekononiskt bistånd. som hjälp vid själva socialbidragsprövningen har kommuner fastställt vägledande normer för vad som i den kommunen är behovsbedömningen som anger levnadsnivå. Att kommunen i att anse som skälig utgår från en socialbidragsnorm behovsprövningen

behöver dock inte strida mot kravet på en individuell prövning. Normerna skall endast tjäna som vägledning vid skälighetsbedömningen och får därför aldrig uppfattas som en absolut gräns för att få hjälp. Den enskildes situation kan motivera såväl lägre som högre socialbidragsbelopp än vad normen anger. Kommunernas socialbidragsnormer skall därför ses som ett arbetsinstrument som vid handläggningen av socialbidragsärenden fungerar som ett hjälpmedel för att nå fram till rätt storlek på bidraget.

4.3.4 Beräkning av socialbidrag

vid beräkningen av socialbidraget går det normalt till på följande sätt. Normalbeloppen för de familjemedlemmar som ingår i hushållet läggs ihop till ett bruttobehov. Till detta kommer då förutom de budgetposter som ingår i normen den faktiska nettobostadskostnaden om denna godtas som skälig och övriga utgifter som vid behovsbedömningen godkänns och skall inräknas i behovet. Därefter dras familjens alla inkomster från denna summa, varefter familjens nettobehov täcks genom socialbidrag. Således avräknas all löneinkomst, sjukpenning, föräldrapenning, pension, livränta, studielån och liknande. Även andra inkomster som t.ex. räntor, arvoden, underhållsbidrag, bidragsförskott, barnbidrag, flerbarnstillägg och studiebidrag avräknas. Om någon i hushållet har kontanter, banktillgodohavanden eller lätt realiserbara tillgångar så skall dessa i första hand användas för hushållets försörjning och livsföring i övrigt.

Kommunernas socialbidragsnormer är i regel basbeloppsanknutna till konsumentprisindex och utgår med vissa procent av basbeloppet. Vid förändringar av

i varje år, påverkas automatiskt basbeloppet januari storleken av socialbidrag. Procenttalen som utgående man har knutit till basbeloppet varierar kraftigt mellan olika kommuner, beroende dels på vad man räknar in i normen, dels vilket underlag man har pá för att bedöma kostnader för de olika skäliga Antalet kommuner med från ingående posterna. avvikande normer har dock minskat majoriteten under de senaste åren. betydligt

De flesta kommuner tillämpar numera §.k._b5uttgngrme5

vid beräkning av socialbidragets omfattning.

kommuner tillämpar dock fortfarande §.k. Några nettonormer som endast innefattar de nödvändigaste behov beräknas utifrån den budgetposterna. Övriga faktiska kostnader och kan beviljas hjälpsökandes efter särskild ansökan utöver normen.

Mellan dessa två finns det olika ytterligheter mellanformer, som gör att gränsen mellan nettonorm och bruttonorm kan vara oklar beroende på vilka hushållskostnader normen omfattar. Vad som enligt

allmänna råd om socialbidrag socialstyrelsens bör i normen för att denna skall (1985:1) ingå betraktas som en bruttonorm är följande budgetposter:

- Livsmedel - Kläder och skor - Lek och fritid - Hälsa och hygien - Förbrukningsvaror - Möbler, TV, radio m.m. husgeråd, - telefon, TV-licens Dagstidningar, - Hushállsel - Försäkringar - Läkarvård, tandvård - Resekostnader

Till detta kommer skälig bostadskostnad samt fackföreningsavgifter för dem som har sådana. (se vidare tabellbilaga 1 till avsnitt 4.3).

Bruttonormens konstruktion av en rambudget ger bidragstagaren möjlighet till egen planering och eget ansvarstagande, men ställer samtidigt krav på flexibilitet och beredskap för omdisponeringar.

En bruttonorm stämmer således väl överens med socialtjänstlagens intentioner bland annat med hänsyn till att biståndet skall utformas så att det stärker den hjälpsökandes resurser att leva ett självständigt liv.

En övergång från en nettonorm till en högre bruttonorm behöver inte innebära att den enskilde hjälptagaren får mer pengar i utbetalt socialbidrag än tidigare. Det behöver bara innebära att behov som tidigare måste ansökas och prövas särskilt utanför normen nu ingår i denna.

4.3.5 sammanfattning

Det behovsprövade socialbidraget en utgör ungefär procent av Sveriges totala kostnader. socialpolitiska Trots denna till synes blygsamma kostnad tillhör socialbidraget ett av de områden som ofta behandlas i samhällsdebatten och omges av myter och allmänt tyckande. Att socialbidragsutvecklingen uppmärksammas är samtidigt mycket viktig. En begäran om ekonomiskt bistånd på en socialbyrå är ofta den sista utvägen för mäniskor i ekonomiska svårigheter. Socialbidraget är därför en viktig indikator levnadsförhållanden på för den grupp i samhället som har de lägsta inkomsterna. Antalet är också ett socialbidragstagare

mått på hur det är ställt i samhället. (se slags vidare tabellbilaga 2 till avsnitt 4.3).

- en 4.3.6 Socialbidragen prognos

Eonmunförbundet gjorde en undersökning av socialbidragsutvecklingen för år 1987. Utredningen visade att kommunernas kostnad för socialbidrag inte ökade. Bedömningen som gjordes med stöd av längre bland annat utvecklingen i 19 kommuner under första halvåret 1987 på en sammanlagd kostnad för tydde rikets kommuner 4 100 miljoner kr för år 1987. De på L9 komunerna, däribland Stockholm, Göteborg och nalmö, svarade för 50 procent av landets totala kostnader för socialbidrag.

Bedömningen för 1987 innebär en bruttokostnadsökning L löpande priser motsvarande cirka 3 procent jämfört ned 1986. Med en prisökning 1987 på 4,5 procent innebär detta en volymmässig minskning motsvarande

1,5 procent.

Om man ser till kommunernas nettokostnader för socialbidrag beräknades dessa minska även i löpande från cirka 3 200 miljoner kr till 3 100 priser kronor. Med nettokostnader menas utbetalat miljoner minskat med i huvudsak statsbidrag för socialbidrag till samt ersättningar i socialbidrag flyktingar samband med utbetalade som förskott på social bidrag förmån.

5 Internationella jämförelser

5.1 Inledning

Vår ambition har varit att göra ett inledande avsnitt med en tvärstudie av de utvecklingslinjer och förändringar som kan skönjas internationellt samt att också redogöra för hur barn- och familjestödet behandlas inom den europeiska gemenskapen, vilket är av särskilt intresse med hänsyn till de nu pågående harmoniseringssträvandena mellan Sverige och EG. På grund av den förändrade tidsramen för kommitténs arbete kan detta avsnitt för närvarande inte färdigställas och återges i del II av betänkandet. I mån av tid kommer vi att i stället försöka presentera detta material i del III av betänkandet som publiceras under våren 1990. Den reform av barnstödet som nyligen genomförts i Australien avser vi att presentera utförligare i en rapport i del III av betänkandet. En redogörelse lämnas då också för barnstödet på Island.

5.2 Danmark

Allmänt om samhällsstödet till barnfamiljer

stöd till barnfamiljerna i Danmark utgår i huvudsak enligt följande (år 1989): o - till alla barn under 18 år børnefamilieydelsen utgår ett icke behovsprövat årligt stöd med 5 500 dkr

0 det ordinära børne- - ett icke behovsprövat barntilskudet bidrag med 3 852 dkr per barn och år som utgår till ensamstående föräldrar eller till samboende föräldrar om dessa uppbär pension

0 det extra børne- - ett icke barnbehovsprövat tilskudet bidrag som utbetalas till ensamstående föräldrar med 2 944 dkr/år oavsett antalet barn

o det børne- - ett särskilt icke behovsserlige tilskudet prövat barnbidrag med 7 392 dkr/år som utbetalas om en av föräldrarna är döda eller om en av eller båda föräldrarna är pensionärer. Om bägge föräldrarna är döda är tillskottet 14 772 dkr/år.

0 - ett icke förbidragsförskott behovsprövat till barn skott på underhâllsbidrag uppgående högst till ett belopp som motsvarar det serlige børnetilskudet = 7 392 (normalbidraget dkr/år).

Härtill kommer också bostadsbidrag och visst stöd

till kostnaderna för daghemsplats.

Underhállsbidrag

Föräldrarna är skyldiga att försörja sina barn med till sina egna livsvillkor och barnets behov. hänsyn (Underhållsskyldigheten regleras i 2 kap. Om børns

forsørgelse Lov nr 200 af 18 maj 1960 om børns Underhållsskyldigheten upphör när retsstilling.) barnet blir myndigt dvs. 18 år, men den kan förlängas till 24 år om barnet genomgår utbildning. Om barnet

är en flicka upphör dock om underhållsskyldigheten hon gifter sig innan hon fyllt 18 år, såvida inte statsamtet bestämmer något annat.

Om en av föräldrarna inte fullgör sitt försörjningsansvar kan en administrativ myndighet, statsamtet, förelägga föräldern att betala ett visst underhállsbidrag. Statsamtets beslut får överklagas till regeringen (familjerättsdirektoratet inom justitieministeriet). Domstolarna har alltså ingen behörighet att avgöra frågor om underhållsbidrag till barn i Danmark utan denna fråga ren handläggs på administrativ väg. Bidraget kan även bestämmas frivilligt genom avtal mellan föräldrarna.

Barnets behov och föräldrarnas förvärvsförmága bestämmer i princip bidragets storlek. Om föräldrarna har en svag ekonomi bestäms bidraget i allmänhet till ett s.k. normalbidrag (för år 1989 var lika bidraget med 7 392 dkr/år). I praktiken tas således ingen hänsyn till om en bidragsskyldig har en ekonomi svag och inte heller till om mottagaren av underhållsbidraget har en god ekonomi.

Däremot tar man hänsyn till om en har bidragsskyldig en bättre ekonomisk ställning. Då används normalbidraget endast som en utgångspunkt för att bestämma bidraget. Normalbidraget ökas sedan med en viss procentsats, som varierar beroende på den bidragsskyldiges bruttoinkomst och på hur många barn som denne legalt skall försörja.

Familieretsdirektoratet utger varje år rekommendationer om hur ett högre bidrag än normalbidraget skall beräknas vid olika bruttoinkomstnivåer. För år 1989 gäller följande:

1 aarn: normalbidraget + 25 % ca 220 000 dkr. normalbidraget + 50 % ca 235 000 dkr. normalbidraget + 100 % ca 260 000 dkr.

Z oarn: normalbidraget + 25 % ca 235 000 dkr. normalbidraget + 50 % ca 260 000 dkr. normalbidraget + 100 % ca 295 000 dkr.

3 barn: normalbidraget + 25 % ca 260 000 dkr. normalbidraget + 50 % ca 295 000 dkr. + 100 % ca 340 000 dkr. normalbidraget

med en årsinkomt av 220 000 kr. En underhållsskyldig och mot ett barn skall således i underhállsskyldighet normalfallet betala 770 dkr. i månaden i underhållsbidrag (år 1989).

betalas vanligtvis halvársvis i Underhállsbidrag förskott, men andra betalningsperioder får beslutas.

principiellt sett inte av Ncrmalbidraget påverkas barnets ålder. Däremot kan den underhállsskyldige att betala s.k. särskilda bidrag med åläggas av omkostnader vid barnets födelse, dop, anledning kcnfirmation, sjukdom, begravning eller annan särskild Konfirmationsbidraget förutsätter anledning. inte att barnet blir konfirmerat utan endast att barnet nätt konfirmationsáldern. Man utgår ifrån att det under alla förhållanden uppkommer väsentliga vid denna eller ålder. Dop- och utgifter tidpunkt kcnfirmationsbidrag beslutas av statsamtet enligt tabell.

On föräldrarna vill underhållsbidraget, kan de jämka fritt detta om de är överens. statsamtet kan göra

alltid ändra ett fastställt underhållsbidrag om det efter ansökan framkommer reella skäl för detta. Förhållandena skall ha ändrat sig sedan senaste avgörandet och rena bagateller beaktas inte.

Nedsättning av normalbidraget helt eller delvis förekommer dock inte i praxis. Detta gäller även om den bidragsskyldiges inkomster minskar betydligt eller bortfaller helt. Om barnet har egen inkomst, kan dock en jämkning nedåt komma ifråga. Är bidraget fastställt till normalbidraget skall det nedsättas till halva normalbidraget, om barnets inkomst uppgår till 2 l/2 gånger normalbidraget och bortfalla helt när barnets inkomst är 3 gånger normalbidraget.

Bidragsförskott

Om en bidragsskyldig inte fullgör sin underhállsskyldighet inom den föreskrivna tiden kan vårdnadshavaren få förskott på underhållsbidraget av kommunerna. Staten ersätter kommunernas utgifter. Förskottet är inte behovsprövat och utgår med högst normalbidraget. Bidragsförskottet är ett rent förskott utan någon motsvarighet till det svenska utfyllnadsbidraget. Bidragsförskottet administreras av kommunens socialnämnd (det sociale udvalget) och kan överklagas till en länsklagonämnd (amtsankenavnet).

Förskott på underhállsbidrag kan utgå tills barnet fyller 18 år. Utbetalningen sker normalt för sex månader åt gången, men den kan också ske med kortare intervaller om det anses lämpligare. Möjlighet till retroaktiv utbetalning finns också i viss utsträckning. Efter det att förskott utbetalats övertar kommunen betalningskravet gentemot den

Det sociale udvalg sköter sedan bidragsskyldige. av hela underhållsbidraget, dvs. indrivningen inklusive den eventuellt överskjutande fordran som barnet kan ha gentemot den bidragsskyldige.

finns dock för det sociala udvalg att Möjlighet bidragsfordran, om den bidragsskyldiges efterge inkomster endast förslår till att täcka det som är nödvändigt för hans egna eller hans nuvarande familjs behov och det inte under det senaste året har utbetalats förskottsvis. Även om man i Danmark bidrag saknar ett utfyllnadsbidrag får man en liknande på grund av dels den strikta bidragseffekt som tillämpas för fastställelspraxis underhállsbidraget och dels den efterföljande eventuella eftergiften.

Indrivning

Det är socialnämnden i kommunen (det sociale udvalget) som normalt har hand om indrivningen av och bidragsförskott. De flesta underhállsbidrag genomförs så, att indrivningsärenden ingår ett avtal med den indrivningsmyndigheten om en lämplig amorteringsplan. Om bidragsskyldige detta inte är möjligt får indrivningen göras genom

tvång.

De som kan utnyttjas är tvångsindrivningsmedel av införsel i lön m.m. samt uzmätning egendom, kan fritt välja fängelse. Indrivningsmyndigheten mellan och införsel, men fängelsestraff kan utmätning endast användas om utmätning eller införsel

misslyckats.

Om indrivningsmyndigheten beslutar att försöka driva in som anses fordringen genom utmätningen, vara lindrigast, företas utmätning av kronofogden (pantefoged) i kommunen. Utmätning har emellertid ingen större praktisk användning i bidragsärenden. Införsel i lön m.m. är i stället det mest utnyttjade tvángsindrivningsmedlet. Den bidragsskyldige skall vid införseln alltid förbehállas ett som är belopp tillräckligt stort för att täcka egna och sin familjs nödvändiga behov.

Införsel i lön för skattekrav går före alla andra krav. Även privata bidragskrav före statens går fordran på förskotterade underhállsbidrag.

Rätten att använda införsel eller fängelsestraff bortfaller, om ansökan om bidragets indrivande eller ansökan om bidragsförskott inte framställs inom ett år från underhållsbidragets förfallodag. Fängelsestraff kan inte heller användas för bidrag som avser en period som ligger mer än ett år tillbaka i tiden från Införsel ansökningstillfället. eller fängelsestraff kan inte heller ske för underhållsbidrag som varit förfallna i mer än fem år. För statens krav på förskotterade för bidrag gäller rätten att utnyttja införsel en preskriptionstid på tjugo år från förfallodagen om införseln utan pågått uppehåll.

Socialnämndens beslut om indrivning får överklagas hos länsklagonämnden (amtsankenevnet). Införselbesluten överklagas dock hos fogedretten.

Cirka 86 % av utestående återfás bidragsfordringar efter indrivning.

5.3 Finland

Allmänt om samhällsstödet till barnfamiljer

Stöd till i Finland utgår främst i barnfamiljerna följande former.

âagnâiérgq

För barn som är under 17 år och bosatt i varje Finland Detta bidrag utbetalas en erläggs barnbidrag. kvartalet. Det utbetalas från början av gång i börjar kvartal som efter barnets födelse och det följer vid av det kvartal under vilket upphör utgången barnet 17 år. Efter 16 år utgår bidraget som fyller förlängt barnbidrag.

fr.o.m. den 1 oktober 1986 med Earnbidraget utgår följande belopp:

Barnets ord- år i per kvartal per ningstal familjen

1:a barnet 2 172 mk 543 mk 2 S16 mk 629 mk 2:a barnet 3 044 mk 761 mk 3:e barnet 3 960 mk 990 mk 4:e barnet 5:e och därpåbarn 4 776 mk 1 194 mk följande

1 248 mk För barn under tre år erläggs ytterligare år, dvs. 312 mk i kvartalet. per

Berättigade till detta förlängda barnbidrag är de barn som är födda den 1 juli 1970 eller senare.

Barnbidrag börjar utbetalas efter att barnbidragsanmälan gjorts till socialnämnden i den kommun där barnet kyrkoskrivits eller antecknats i befolkningsregistret. Socialnämnden kan utbetala barnbidrag i efterskott endast för det kvartal som föregår det under vilket barnbidragsanmälan gjorts. För utbetalning av i efterskott för barnbidrag längre tid krävs det vägande skäl, och beslutanderätten därom tillkommer socialstyrelsen.

EOQGESEÖESBUQeESEÖQ

Moderskapsunderstödet är avsett för moderns och det nyfödda barnets behov. Understödet ges antingen i form av en s.k. moderskapsunderstödsförpackning eller i form av pengar (550 mk år 1986). Förpackningen innehåller babykläder, sängkläder, barnavárdsartiklar m.m. Understödet ges för varje barn, alltså t.ex. när det gäller tvillingar för båda barnen.

En förutsättning för understödet är att modern besöker hälsocentralens mödrarådgivning eller läkare före utgången av fjärde graviditetsmånaden.

Ansökan om moderskapsunderstöd skall göras före förlossningen eller senast tre månader efter förlossningen. Understödet ansöks från socialnämnden i den kommun där modern bor.

yå5dlegighgt_f§r_f§rälgrgr_till barn_undgr_t5e_å5

Föräldrar till barn under tre år har under vissa förutsättningar fr.o.m. den 1 februari 1985 rätt att

stanna hemma och vårda barnet utan att arbetsförhållandet bryts. Arbetsgivaren är inte skyldig att betala lön under denna vårdledighet.

Vårdledigheten utgör en del av den reform som gäller ordnandet av vård för småbarn, och som gradvis kommer att Syftet med reformen är att före år genomföras. 1990 familjerna rätt att som vårdform för sina ge barn under tre år välja antingen stöd för vård i hemmet eller en kommunal dagvårdsplats. Möjligheterna för de föräldrar som förvärvsarbetar att åtnjuta bl.a. stöd för vård av barn i hemmet har tryggats att om arbetsavtal har utökats med genom lagen stadgandena om vårdledighet.

Både fadern och modern har rätt till vårdledighet, dock inte samtidigt. Rätt till várdledighet har även adoptivföräldrar samt samboende ogift par. Om hur vårdledigheten uppdelas finns särskilda bestämmelser.

Htåülsssäöé

Berättigad till utkomststöd (motsvarar socialbidraget i är den som är i behov av stöd, och som Sverige) inte klarar sitt uppehälle genom förvärvsarbete eller verksamhet som företagare, genom andra inkomster eller tillgångar eller genom omvårdnad från sådan persons sida som är försörjningspliktig gentemot honom eller henne eller på annat sätt. Utkomststödet en sistahandsförmån, som kompletterar andra utgör till den behövande. Utkomststöd kan erhållas bidrag även då pensions-, sjukförsäkrings- eller arbetslöshetsskyddet inte är tillräckligt för att trygga en skälig levnadsstandard.

som inkomster beaktas de faktiska inkomster som sökanden har till sitt förfogande. Obetydliga understöd och förvärvsinkomster, moderskapsunderstöd och barnbidrag, folkpensionens och hjälp- vårdtillägg samt várdbidrag för barn beaktas dock inte, och inte heller i sin helhet förvärvsinkomsterna för barn under 18 år.

Utgifter som berättigar till utkomststöd är följande:

utgifter för kost och smärre dispositionsmedel (t.ex. utgifter för hygien) - boendekostnader hälsovårdsutgifter - för utgifter arbetsresor och övriga utgifter som föranleds av förvärvsarbetet - för utgifterna barndagvård - TV-licens, dagstidningens prenumerationsavgift och telefonräkningar - för kläder utgifter för personer över 16 år - utgifter för barnens hobbyverksamhet - och flyttnings- begravningskostnader enligt prövning övriga utgifter på grund av särskilda omständigheter.

För kostutgifter och dispositionsmedel finns det en egen kalkylerad norm, den s.k. grunddelen, vars storlek beror på familjens storlek, de barns ålder som familjen har att försörja och på kommungruppen. Grunddelens storlek är bunden vid folkpensionens markbelopp. De övriga utgifterna beaktas i de flesta fall i sin helhet.

Qnéeshållsäiérâe

I Finland har barnen en laglig rätt till ett s.k. underhåll (regleras i lagen om underhåll tillräckligt får barn, 704/75). Föräldrarna svarar efter sin förmåga för barnets underhåll. Då man bedömer föräldrarnas underhållsförmåga beaktar man deras ålder, arbetsförmåga och möjligheter att förvärvsarbeta, disponibla medel, deras övriga på lag grundade underhállsskyldighet och barnets egen förmåga att svara för sitt underhåll. upphör normalt när barnet Underhållsskyldigheten 18 år, men kan i vissa fall förlängas. fyller

Underhållsbidrag utges när barnet inte varaktigt bor hos den förälder, vars underhållsskyldighet det är fråga om, och underhållsskyldigheten inte fullgörs på annat sätt. Underhállsbidraget fastställes genom avtal eller dom. Ett privat avtal kan föreläggas socialnämnden i kommunen för fastställelse, varvid avtalets skälighet och formella förutsättningar Socialnämndens fastställelse utgör inte ett prövas. villkor för att avtalet ska anses giltigt, men ett av nämnden faställt avtal kan verkställas såsom en i kraft vunnen dom. socialnämndens beslut kan laga överklagas till länsrätten.

betalas vanligtvis månatligen i tnderhållsbidraget förskott. Bidraget är knutet till levandskostnadsindex.

Ett fastställt underhållsbidrag kan ändras genom avtal eller dom om så väsentliga förändringar har skett i de förhållanden som ska beaktas när fastställs, att en jämkning av Lnderhållsbidrag tidraget kan anses motiverat.

gngeghållsstäd

Underhållsstöd (motsvarar bidragsförskottet i Sverige) kan erhållas för barn under 18 år

- då av blivit förbetalningen underhållsbidraget summad - i om barn som fötts utom då fråga äktenskapet, man inte fastställt faderskapet eller underhållsbidraget - då man av den på grund underhållsskyldiges ålder, nedsatta arbetsförmåga, bristfälliga förtjänstmöj ligheter, medellöshet eller hans eller hennes övriga försörjningsplikt inte har kunnat fastställa underhållsbidraget eller inte kunnat fastställa det till tillräckligt stort belopp - då har barnet adoptivförälder adopterat ensam, och barnet inte är barn eller adoptivbarn till adoptivförälderns make/maka eller barn till sådan person som med adoptivföräldern lever i förhållan de av äktenskaplig natur.

Barn som fötts utom äktenskapet kan erhålla underhållsstöd ända från sin födelse. Om underhållsbidraget fastställts till ett belopp som är mindre än underhállsstödet kan barnet av kommunen erhålla ett belopp som motsvarar skillnaden mellan underhållsstödet och underhållsbidraget.

Underhållsstödet uppgår år 1988 till - 475 för barn vars vårdnadshavare är ensammk/mån försörjare

- 385 för barn vars vårdnadshavare lever i mk/mån äktenskap eller sambor under äktenskapsliknande förhållanden med annan person än barnets far eller mor.

Underhållsstödet är bundet till levnadskostnadsindex och dess markbelopp justeras årligen.

Underhållsstödet beviljas på ansökan av socialnämnden i hemkommunen. Stödet beviljas i allmänhet från början av den månad då ansökan gjorts. vid särskilda skäl kan stödet beviljas i efterskott, för högst tre månader.

Om barnets föräldrar försummar sitt barns underhåll, kan man innehålla det penningbelopp som behövs för underhållet från hans/hennes lön. Socialnämnden fattar beslut i dylika fall. Möjligheten att verkställa införsel på lönen gäller vilken förälder som helst som försummar sitt barns underhåll.

Löneinförsel kan inte förordnas ifall barnets föräldrar genom avtal eller domstolsbeslut har förpliktats att erlägga underhållsbidrag för barnet.

Barnatillsyningsmannen, som är anställd vid socialbyrån, ger föräldrarna råd och annan hjälp t.ex. i ärenden som gäller fastställande av faderskap och underhållsbidrag, sökande av underhållsstöd samt vid indrivning och förmedling av underhållsbidrag.

5.4 Norge

Allmänt om samhällsstödet till barnfamiljer

Stöd till barnfamiljerna i Norge utgår i huvudsak

enligt följande (januari 1989): o - till alla som barn barnetrygd försörjer under 16 år utgår ett icke behovsprövat stöd. Stödet varierar med antalet stödberättigade barn och är 7 836 nkr per år för det första barnet, 8 328 nkr för andra, 9 744 nkr för det tredje, 10 368 nrk för fjärde och 10 752 nkr för femte och varje ytterligare barn.

o extra - till ensamstående föräldrar barnetrygd betalas barnetrygd för ett barn mer än det faktiska barnantalet. Detta ger 16 164 nkr för första barnet (7 836+8 328).

0 barnetilsynsstønad för barnsomsorgskostnader utgår bidrag med 6 684 nkr för första barnet och 2 676 nkr för varje ytterligare barn

o nedkomststønad - i samband med barns födelse ges ett särskilt bidrag med 9 261 nkr per barn.

o - skild eller overgangsstønad ogift, separerad förälder som helt eller delvis saknar arbetsinkomst har rätt till overgangsstønad och sartillegg. Full overgansstønad utgör 32 700 nkr/år (grunnbeløpet). Sartillegget utgör 57 procent av grunnbeløpet. Det totala högsta bidraget blir sålunda 51 339 nkr.

0 - ålders- och barnetillegg förtidspensionärer med försörjningsansvar får barnetillegg med 25 procent av grunnbeløpet per barn och år. 0 - kan till efterutdanningsstønad bidrag utgå levande, ogift, skild eller separerad förälder som behöver utbildning för att kunna försörja sig själv.

Underhållsbidrag

Om barnet saknar egna medel skall föräldrarna svara för kostnaderna för barnets försörjning och utbildning i förhållande till deras ekonomiska villkor samt barnets förmåga och anlag. (Underhållsskyldigheten regleras i 7 kap. Lov av 8 april 1981 nr 7 om barn og foreldre.) Inbördes är båda föräldrarna skyldiga att efter förmåga skjuta till de medel som behövs. Underhållssplikten upphör när barnet uppnår myndighetsåldern 18 år, men den kan i vissa fall förlängas om barnet går i skolan.

Den förälder som inte bor tillsammans med barnet skall bidra till underhållet genom att betala underhållsbidrag. Bidraget fastställs genom avtal, beslut av bidragsfogden (fr.om. maj-89) eller i vissa fall genom dom. Om föräldrarna inte bor tillsammans vid barnets födelse, skall bidragsfogden fastställa underhållsbidraget om inte något avtal har skrivits. Bidragsfogdens beslut får överklagas till fylkesmannen (landshövdingen). Vid domstolsfastställelse gäller vanliga tvistemålsregler för överklagande.

Det är inte möjligt att i avtal besluta om lägre underhållsbidrag än ett indexreglerat s.k. minstebelopp, vilket för närvarande är 860 nkr/mån

(juni 1989). I de fall underhållsbidraget fastställs av bidragsfogden eller domstol ska fr.o.m. den l maj 1989 bidraget som huvudregel fastställas i procent av den underhállsskyldiges inkomster (behandlas närmare i nästa avsnitt), men normalt skall inte heller vid dessa tillfällen bidraget fastställas till ett lägre belopp än minstebeloppet.

Vid beräkningen av underhållsbidragets storlek bör utgångspunkten vara parternas inkomster och förmögenhet. Den som har den dagliga omsorgen om barnet anses vanligtvis kunna bära en förhållandevis mindre del av utgifterna, men samtidigt förväntas vårdnadshavaren normalt skaffa sig ett arbete.

Om den bidragssskyldige gifter om sig är principen att detta inte skall påverka storleken på barnets underhållsbidrag, utan den nya maken skall i första hand försörja sig själv. Även skattemässiga konsekvenser bör beaktas. Underhállsbidraget får inte bestämmas till ett så högt belopp att den bidragsskyldige inte får behålla tillräckliga medel för eget underhåll. (Se nästa avsnitt om nytt sätt att beräkna underhållsbidrag m.m.)

vid sidan av underhållsbidraget finns det även möjlighet att fastställa ett s.k. särtillskott. Detta kan ske vid speciella tillfällen på grund av oförutsedda utgifter, som t.ex. vid tandreglering och konfirmation.

Föräldrarna kan när som helst avtala om jämkning av underhållsbidraget, dock inte till ett lägre belopp än minstebeloppet. Om ändrade förhållanden inträtt hos någon av parterna kan också jämkning göras efter ansökan hos bidragsfogden.

Underhållsbidraget skall normalt betalas förskottsvis varje månad.

Nytt sätt att beräkna underhállsbidrag m.m.

År 1982 presenterades i Norge den offentliga utredningen Fastsettelse og inkrevning av underholdsbidrag (NOU 1982:14). Utgångspunkten för kommitténs arbete var att reducera statens utgifter för bidragsförskott, förbättra indrivningen och att vidta sådana ändringar att det offentligas medverkan kan utföras på ett enkelt och överskådligt sätt. I betänkandet föreslogs bl.a. ett nytt sätt att beräkna underhållsbidrag. Förslaget har med vissa justeringar antagits av stortinget. Lagändringarna har trätt i kraft från den 1 maj 1989.

Underhållsbidraget ska numera efter gjorda som huvudregel beräknas efter en viss lagändringar procent av den bidragsskyldiges bruttoinkomst. Procentsatsen varierar med antalet barn som skall försörjas. Följande procentsatser används. (Jämför bl.a. med modellen för beräkning av underhállsbidrag i delstaten Wisconsin i USA i avsnitt 5.9.)

1 barn - 11 % 2 barn - 18 % 3 barn - 24 % 4 barn eller fler - 28 %

Det totala underhållsbidraget får inte automatiskt fastställas till över fem gånger minstebeloppet per månad och barn (=4 300 kr. i juni-89). Efter skönsmässig bedömning skall dock detta i undantagsfall vara möjligt.

Inkomstunderlaget för löntagare är lika med sjukpenningsgrundande bruttoinkomsten. För egna företagare är inkomstunderlaget enligt huvudregeln nettointäkten från rörelsen reducerat med 10 procent.

De enkla reglerna för beräkning av underhållsbidrag har kompletterats med ett flertal undantag som skall medföra skönsmässig fastställelse av underhållsbidraget. Undantagen är bl.a. följande.

- Den har bidragsskyldige förmögenhetsinkomster - skall fastställas till barn över Bidraget 18 år enligt barnelovens 53 § - skall täcka särskilda Bidraget utlägg före det barnet fyllt 18 år enligt barnelovens 52 § - Barnet har inkomster motsvarande egna 30 gånger förskottsbeloppet (minstebeloppet) per år eller mer - kan dokumentera Bidragsskyldig utgifter för arbetsresor på mer än 20 gånger förskottsbeloppet (minstebeloppet) - Den har så bidragsskyldige låga bruttointäkter att användningen av procentsatsen för ett barn (11 %) leder till ett lägre belopp än minstebeloppet. - Den bruttointäkter är bidragsskyldiges årliga mindre än 180 gånger förskottsbeloppet (minstebeloppet) samtidigt som vårdnadshavarens intäkter överstiger 360 gånger förskottsbeloppet. - Föräldrarna har delad vårdnad om barnet - En av redovisar inte parterna begärda uppgifter eller där finns anledning att antaga att han/hon förtiger upplysningar som har betydelse för avgörandet

- inkomster är Bidragsskyldiges väsentligen lägre än det han mot bakgrund av bl.a. sin utbildning bör kunna erhålla utan att han kan visa ett godtagbart skäl till att inkomsterna inte är högre. - En av är bosatt i utlandet och en parterna procentuell beräkning av underhållsbidraget är uppenbart orimligt med hänsyn till att levnadskostnaderna i landet väsentligen avviker från norsk levnadsstandard.

Dessa undantagssituationer skall inte behöva åberopas av parterna utan skall beaktas av den fastställande myndigheten självmant.

Avsikten är att beräkningsmetoden skall medföra väsentliga besparingar för staten. Inhämtandet av upplysningar minskar och värderingsmomentet bortfaller ofta. Förutsägbarheten med den nya beräkningsmetoden ökar vilket medför att metoden blir normgivande. Detta hoppas man skall underlätta och stimulera upprättandet av privata avtal.

Bidragsförskott

Om en förälder som inte bor med barnet underlåter att fullgöra sin underhállsskyldighet kan förskott på bidraget utges av staten. Förskottet utgår med det gällande minstebeloppet (se föregående avsnitt, 860 nkr/mån juni 1989) även om underhållsbidraget skulle vara fastställt till ett lägre belopp. En motsvarighet till det svenska utfyllnadsbidraget finns således. Förskottet och det eventuella är inte behovsprövat. Som villkor utfyllnadsbidraget

för att utfyllnadsbidraget skall utgå uppställs dock att den bidragsberättigade förpliktar sig att ansöka om jämkning när bidragsfogden kräver det.

För att bidragsförskott skall kunna erhållas måste barnet vara under 18 år. Dessutom måste barnet vara bosatt i Norge och inte leva tillsammans med den bidragsskyldige.

Bidragsförskottet betalas ut i förskott varje månad. Möjlighet finns även att erhålla upp till tre månaders underhállsbidrag retroaktivt.

Bidragsförskotten administreras av bidragsfogden. Beslut om eftergift skall emellertid fattas av fylkesmannen.

Efter det att utbetalning av förskottet skett övertar staten betalningskravet gentemot den bidragsskyldige. Förskotterade belopp och underhållsbidrag i övrigt som inte inbetalas frivilligt indrivs av bidragsfogden genom införsel eller utmätning. Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet underlåter att betala bidraget trots att han har medel eller har förmåga att skaffa medel därtill, kan straffas med böter eller fängelse. Bidragsfordran kan undantagsvis helt eller delvis efterges. Den eftergivna fordringen kan tillkomma antingen den bidragsberättigade eller staten. En bidragsfordran preskriberas efter tio år.

Förslag till ändringar av bidragsförskottssystemet

Den tidigare nämda kommittén föreslog beträffande bidragsförskottssystemet att administrationen av bidragsförskotten skulle skötas av trygdemyndigheterna, dvs. försäkringskassorna.

Kommittén lämnade också förslag till ändringar för sättet att indriva bidragsfordringar när det offentliga är borgenär. (Se avsnittet om förslag till ändringar av indrivningssystemet.) Kommitténs förslag om en ändrad administration av bidragsförskotten väntas dock inte leda till lagstiftning inom den närmaste tiden.

Indrivning

När en bidragsmottagare fått bidragsförskott skall hela underhållsfordran indrivas från den underhållsskyldige av bidragsfogden. Även om bidragsförskott inte utgått kan underhállsbidraget indrivas av bidragsfogden om bidragsmottagaren önskar det.

Om den bidragsskyldige inte har betalat underhállsbidraget på förfallodagen, skall denne inom åtta dagar upplysa bidragsfogden om anledning till detta samt uppge sina bostads-, arbets- och inkomstförhållanden. Underlåter den bidragsskyldige detta, riskerar han böter eller fängelse.

De indrivningsmetoder som bidragsfogden kan använda är införsel av lön och liknande utbetalningar samt utmätning av egendom och av överskjutande skatt.

Bidragsfogden fastställer storleken på det belopp som skall indrivas och ger sedan arbetsgivaren besked om detta.

I det fall en arbetsgivare inte följer bidragsfogdens beslut om införsel kan denne bli personligt ansvarig

för belopp som skulle ha innehållits. Möjlighet finns även att i vissa fall straffa arbetsgivaren med böter.

Förslag till ändringar av indrivningssystemet

Den förut omtalade kommittén behandlade även frågor om indrivningssystemet.

Indrivningen föreslogs av kommittén ske på följande sätt. Det krav som staten har gentemot den bidragsskyldige skall indrivas av skattemyndigheten, och det krav som barnet har gentemot den bidragsskyldige skall indrivas av namsmannen (utmätningsmannen).

Vad avser det statliga kraven föreslogs att trygdekontoret skulle skicka ett meddelande till skattemyndigheten om hur stort belopp som skall drivas in. Skattemyndigheten skall fastställa det sammanlagda belopp som skall innehállas av arbetsgivaren. Det innehållna beloppet skall arbetsgivaren sedan inbetala till kommunekassereren, som i sin tur skall vidarebefordra fordringsbeloppet till Folketrygdfondet. Kommunekassereren är ett kommunalt organ, som har huvudansvaret för indrivningen av statlig och kommunal skatt samt av avgifter till folketrygden.

Indrivningen av det krav barnet har genetemot den underhállsskyldige föreslogs bli ombesörjt av namsmannen. Normalt är det lensmannen som är namsman i landdistrikten medan namsmyndigheten i städerna ofta utövas av ett kommunalt organ eller utgör en del av domstolen. Namsmannens huvuduppgift är att verkställa krav.

När indrivning av barnets krav sker genom löneinförsel föreslogs att arbetsgivaren skall sända det innehållna beloppet direkt till bidragsmottagaren för att minska namsmannens arbetsbelastning. Överklagande av beslut som fattats av kan ske efter de allmänna regler skattemyndigheterna som för skattekrav. Namsmannens beslut kan gäller överklagas hos Namsretten (Utmätningsrätten).

Kommitténs förslag i dessa delar har ännu inte lett till lagstiftning.

5.5 England

Samhällsstödet till barnfamiljer

Utöver allmänt barnbidrag är ekonomiskt stöd till barnfamiljer mycket begränsat i England. Barnbidrag betalas ut med E 28.17 (år 1985) per månad till varje barn upp till 16 år. Om barnet genomgår kan bidraget förlängas till 19 år. praktikutbildning

Jämfört med med två föräldrar är de barnfamiljer ensamlevande várdnadshavarnas inkomster betydligt lägre. Enligt statistiska uppgifter (år 1982) förvärvsarbetade endast 55 % av de frånskilda kvinnorna med barn. Hälften av dessa arbetade heltid. Motsvarande förhållanden gäller för övriga ensamlevande kvinnor. En liten del (1,4 % av mycket består av ensamlevande män med barn. I befolkningen) har de ensamlevande kvinnorna ekonomiskt genomsnitt svårt och kan som grupp jämföras med åldringarna bland befolkningen.

De ensamlevande vårdnadshavarna kan erhålla ekonomiskt bidrag med E 17.55 (år 1985) barn och per månad i form av s.k. Single Parent Benefit. Bidraget är samordnat med det allmänna och barnbidraget betalas ut ca 13 veckor efter Ett separationen. inkomstprövat bidrag kan också betalas ut i form av s.k. Family Income Supplement. beräknas Barnbidraget i förhållande till inkomsternas och underhållsbidragets storlek samt antalet barn. För de ensamlevande föräldrarna finns också vissa lättnader i beskattningen och till av möjligheter nedsättning hyreskostnaden för bostaden.

En ensamlevande förälder som i samband med separationen eller i annat fall saknar arbete eller egna medel (mindre än E 3 000) till sin försörjning kan erhålla bidrag i form av s.k. Supplementary Benefit. Bidrag av detta slag kan också betalas ut till dem som har inkomster. mycket låga Bidraget upphör om föräldern flyttar med en vuxen ihop person av det motsatta könet. Ifrågasätts ett samboförhållande kan bidragsmyndigheten kräva att bidragstagaren intygar att denne bor ensam om bidragstagaren hävdar det.

Underhållsbidrag

Bestämmelser om underhållsbidrag finns i äktenskapsprocesslagen (Matrimonial causes Act 1973). Huvudregeln är att domstolen skall i samband med äktenskapsskillnadsdomen besluta om att periodiskt understöd eller ett skall betalas till engångsbelopp make och/eller barn. När storlek bestäms beloppets skall en samlad bedömning göras av den underhållsskyldiges förmåga och den underhållsberättigades behov. För barnet skall

bestämmas att utgå tills barnet underhállsbidraget 18 år. En rad faktorer skall därvid beaktas. fyller Till dessa hör inkomsternas storlek, tillgångar av olika förutsebara inkomstförändringar, den slag, standard haft under äktenskapet m.m. familjen

1957 års lag om fastställande av faderskap Enligt Act) har en kvinna till barn (Affiliation Proceedings utom rätt att kräva undehållsbidrag av äktenskap fadern. Avtal om underhållsbidrag kan ingås frivilligt. Vägrar fadern att betala underhållsbidrag kan detta fastställas av domstolen. Bidraget fastställs då efter en samlad bedömning på liknande sätt som vid bestämmande av underhållsbidrag i gäller samband med äktenskapsskillnad.

5.6 Nederländerna

Allmänt om samhällsstödet till barnfamiljer

Nederländerna har tradionellt sett varit en av de mera välfärdsstaterna med ett väl utvecklat generösa offentligt stödsystem till bl.a. barnfamiljerna. Landet har emellertid börjat se över sitt stödsystem för att kunna bemöta vissa problem som blivit en följd av generösa indexreglerade bidrag, hög arbetslöshet och inflation m.m. Ökningen i antalet har också blivit ekonomiskt familjeseparationer betungande för staten.

Sedan 1970-talet har antalet ensamförälderfamiljer ökat i Nederländerna och denna utveckling kraftigt förväntas fortgå under de kommande decennierna. Antalet ensamföräldrar, som nu är c:a 200.000, beräknas ha fördubblats fram till omkring år 2000. Antalet barn i ensamförälderfamiljerna uppgår till

ungefär 325.000. Mer än hälften av ensamförälderfamiljerna har det dåligt ekonomiskt ställt och lever helt eller delvis på samhällsbidrag. Det främsta skälet till detta är att många ensamföräldrar saknar arbete som en följd av bristfällig yrkesutbildning och dålig arbetslivserfarenhet. Bristen på deltidsarbeten och barnomsorg försvårar också för dem som vill skaffa sig ett arbete.

Alla föräldrar får barnbidrag för sina barn till upp 17 år. Barnbidrag utgår också för barn mellan 18 och 27 år, om de studerar och saknar annat studiestöd. Bidraget är inte inkomstprövat. Storleken på bidraget beror på antalet barn och deras ålder. För ett barn på 4 år utgör bidraget ungefär 203 kr i månaden (januari 1987) och för en 17-åring cirka 370 kr i månaden.

Det viktigaste kontantstödet till barn med föräldrar som helt eller delvis saknar försörjningsförmåga ges dock genom särskilda familjebidrag via lagen om tilläggsstöd. Bidragen är inkomstprövade och avsedda att komplettera hushållets egna resurser upp till en lägsta godtagbar levnadsnivå. Till ensamförälderfamiljer kan bidrag utgå med maximalt cza 5.500 kr i månaden (januari 1987). Beloppet motsvarar 90 procent av maximumbidraget till gifta eller sambor. (Diskussioner har förts om att minska ensamförälderbidraget till 85 procent för att reducera samhällets ökade kostnader för familjeseparationerna.) Eventuella underhållsbidrag reducerar stödet. För rätt till bidrag krävs att bidragstagaren är villig att arbeta, såvida inte sociala, medicinska eller andra godtagbara skäl hindrar detta. vårdnaden om små barn kan vara ett

godtagbart skäl för att inte stå till arbetsmarknadens förfogande. Bidragen motsvarar i stort sett vårt socialbidrag.

Förutom nu nämnda bidrag ges också stöd åt bl.a. ensamförälderfamiljerna genom skattesystemet. En förvärvsarbetande ensamförälder har tidigare kunnat få maximalt c:a 52.000 kr i grundavdrag vid inkomsttaxeringen och även visst avdrag i deklarationen för barnomsorgskostnader. Meningen är att dessa avdrag skall ersättas av andra nya avdrag i deklarationen.

Stöd utgår också i form av bl.a. hyresbidrag och studiebidrag.

Underhållsbidrag

om underhållsbidrag är för närvarande Lagstiftningen ganska splittrad även om det finns vissa strömningar not mera enhetliga och preciserade regler på området. som hjälp vid beräkningen av underhållsbidrag används också vissa allmänna råd och riktlinjer som utgivits i en officiell rapport.

Föräldrarna är skyldiga att efter bästa förmåga svara för sina barns försörjning. Den förälder som inte lever tillsammans med barnet ska bidra till försörjningen genom att betala underhållsbidrag. fastställs genom avtal eller genom dom. I Bidraget närmare hälften av skilsmässofallen fastställer domstolen vad föräldrarna själva överenskommit i fråga om vårdnaden, umgängesrätten, underhållsbidrag n.m. Underhållsbidrag kan även bestämmas att utgå till f.d. hustru.

vid beräkningen av underhållsbidraget är huvudregeln att den underhållsskyldiges återstående inkomster inte får bli lägre än vad som motsvarar lägsta godtagbara levnadsstandard för en ensamstående person (januari 1987: drygt 3 100 kr per månad). Den underhållsskyldiges hyreskostnader, ränteutgifter och skulder beaktas vid beräkningen. Eventuellt överskott läggs sedan till grund för bestämmandet av underhállsbidrag. Underhållsbidrag till barn prioriteras normalt framför bidrag till f.d. hustrun.

Liksom i Sverige används officiella budgetkalkyler för att beräkna barns försörjningsbehov. Barnbidraget m.m. avses täcka cirka 40 procent av barnets totala kostnader. De återstående 60 procenten skall normalt täckas av underhållsbidraget från den underhållsskyldige och av vårdnadshavarens egna inkomster. Föräldrarna ska i allmänhet svara för hälften var av detta försörjningsbehov. underhållsbidraget påverkas som regel inte av senare ändringar i den underhållsskyldiges eller vårdnadshavarens ekonomi. Underhållsskyldigheten upphör när barnet fyller 16 år, men den kan förlängas om barnet genomgår högre utbildning.

Statistiken om underhållsbidrag är bristfällig. Vissa undersökningar har dock gett vid handen att cirka 70 % av skilsmässobarnen erhåller något underhållsbidrag från den underhållsskyldige föräldern och att det utgivna bidraget uppgår till cirka 240 kr per månad i genomsnitt (år 1986).

Indrivning

Enligt lagen måste den underhållsskyldige föräldern betala in det fastställda underhållsbidraget till en

S34 regional myndighet, Barnskyddsrådet (Raad voor de Kinderbescherming), som sedan utbetalar bidraget till vårdnadshavaren. Barnskyddsrådet fungerar också som en rådgivande instans i vårdnads- och umgängesfrågor och rådets synpunkter brukar inhämtas i donstolsförhandlingarna. Domstolen får besluta om undantag från huvudregeln om att underhållsbidraget ska förmedlas genom Barnskyddsrådet, om vårdnadshavaren istället vill ha bidraget direkt från den underhållsskyldige. I sådant fall görs betalningen till övervägande del som automatiska överföringar via bank. Antingen uppdrar den underhållsskyldige åt sin bank att överföra bidraget eller så inkasserar vårdnadshavarens bank, efter från den underhållsskyldige, bidraget från medgivande hans konto på en bestämd dag i varje månad. Ett sådant kan vara en förhandlingsfråga i medgivande samband med skilsmässan. De automatiska överföringarna av underhållsbidraget fortgår även om den underhållsskyldige råkar ha övertrasserat sitt konto. Först när övertrasseringen överskrider en viss gräns stoppas överföringarna.

Om det med vårdnadshavaren överenskomna inte skulle fungera, kan den betalningssättet underhållsskyldige utan domstolsprövning åläggas att, enligt huvudregeln, istället betala in underhållsbidraget till Barnskyddsrådet.

I det fall vårdnadshavaren samtidigt uppbär familjestöd enligt lagen om kompletterande överförs underhållsbidraget från tilläggsstöd, till kommunens socialkontor som sedan Barnskyddsrådet ombesörjer utbetalningarna.

Barnskyddsrådet svarar för indrivningen av underhållsbidrag. I första hand försöker man åstadkomma en frivillig överenskommelse med den underhållsskyldige. Om betalningarna inte görs ordentligt får indrivningen ske genom tvång. De tvångsmedel som kan användas är i första hand löneinförsel och utmätning av egendom. I undantagsfall kan en trilskande underhållsskyldig få fängelsestraff på maximalt tre månader.

Andelen underhållsbidrag som förblir obetalda efter tvångsåtgärder uppgår till bara några fåtal procent.

5.7 Förenta staterna

Allmänt om samhällsstöd till barnfamiljer

I jämförelse med andra industrialiserade länder har Förenta staterna ett förhållandevis dåligt utvecklat offentligt stödsystem till barn som lever med endast en förälder. Något allmänt kontantstöd till barn vare sig de lever tillsammans med båda föräldrarna eller med endast en förälder finns överhuvudtaget inte. Det finns inte heller något behovsprövat kontantstöd som betalas ut till alla fattiga barn. Barnens välbefinnande är därför i stor utsträckning beroende av föräldrarnas eller förälderns förmåga att skaffa inkomster till hushållet. Inte oväntat är det barn som lever med ensamföräldrar och barn vars föräldrar tillhör minoritetsgrupper som har det sämst ställt. Av det totala antalet familjer med barn fanns år 1985 i 26 procent av dessa endast en förälder. Av de barn under 17 år som lever i dessa ensamförälderfamiljer anses 60 procent leva under fattigdomsgränsen.

S36 Det huvudsakliga kontantstödet till fattiga barn ges via Aid To Families with Dependent Children (AFDC). AFDC infördes 1935 genom Social Security Act och tillhandahåller kontanta, behovsprövade utbetalningar till vårdnadshavare (mödrar, föräldrar eller andra släktingar) och behövande barn som blivit berövade sin försörjning från någon av föräldrarna. Med undantag för de 1,5 procent av fallen där modern är den frånvarande föräldern är AFDC ett program för hjälp till barn som lever tillsammans med sin moder.

AFDC uppvisar emellertid stora variationer mellan delstaterna. Detta beror på att stödet är kombinerat federalt och delstatligt. Varje delstat bestämmer de nivåer som skall berättiga till stöd och även storleken på de utbetalningar som skall göras vid olika behovsnivåer. Från federalt håll ges bidrag till delstaterna. Dessa varierar mellan 50 och 78 procent (plus 50 procent av administrationskostnaderna). AFDC-stödet är inte indexreglerat. Sedan 1970 har därför stödet urholkats mycket p.g.a. inflationen.

I maj 1986 uppgick den genomsnittliga månatliga utbetalningen av AFDC till 349 dollar per familj eller 119 dollar per mottagare. Utbetalningarna i rika stater som Alaska, Kalifornien och Minnesota ligger avsevärt högre (500-600 dollar per familj) och i fattiga stater som Tennesse, Alabama och Mississippi väsentligt under den genomsnittliga nivån (110-140 dollar per familj). Är 1986 mottog nästan 3,6 miljoner familjer hjälp genom AFDC vilket motsvarar ungefär 12 procent av alla familjer med barn.

Underhållsbidrag

Systemet med ett privaträttsligt underhållsbidrag till barn för att tillgodose de barns behov som endast bor med en förälder har sedan lång tid tillbaka fungerat mindre bra. Genom en lag år 1975 inrättades dock en federal myndighet (Office of Child Support Enforcement) som skulle verka för att underhållsskyldiga i större utsträckning skulle fullgöra sina skyldigheter att betala underhállsbidrag i de fall hjälp genom AFDC utbetalades. Lagen krävde också att varje delstat skulle inrätta ett motsvarande organ som skulle hjälpa de enskilda vårdnadshavarna att få det underhállsbidrag de var berättigade till. Ett ytterligare steg på denna väg togs genom lagstiftning år 1984. Härigenom krävdes att alla stater skulle fastställa riktlinjer för bl.a. domare som skulle fastställa underhållsbidrag. Riktlinjerna var emellertid inte bindande. Lagen krävde också att staterna skulle anta regler om införsel i lön av fastställda underhållsbidrag i de fall frivillig betalning uteblivit en månad.

För närvarande (årsskiftet 1987/88) behandlas i Förenta staternas kongress ett förslag till en ny lag som skall ersätta det hjälpsystem som finns genom AFDC. Av särskilt intresse är det avsnitt i det nya lagförslaget som behandlar frågor om underhållsbidrag till barn. I lagförslaget urskiljs i detta avseende följande delar.

1. lnförandg §v_ob1igatgrisk Föräldrar lögeinförsgl; som efter det att lagen trätt i kraft av domstol blivit ålagda att utge underhållsbidrag får underhållsbidragsbeloppet automatiskt avdraget från

deras lön. För de personer som fått sin underhållsskyldighet fastslagen före lagens ikraftträdande skall löneinförsel inte tillämpas med mindre vårdnadshavaren särskilt begär att löneinförsel skall användas. Om båda föräldrarna är överens om att underhållsbidraget skall betalas på något annat sätt skall den automatiska löneinförseln inte tillämpas.

2. Delstaterna skall utarbeta §indange_riktlinier. riktlinjer att gälla vid bestämmandet av underhållsbidrag. Dessa riktlinjer skall i de flesta fall vara bindande för domarna.

Eftersom de familjerättsliga frågorna anses vara en delstatlig angelägenhet kan det vara svårt att genom federal lagstiftning få reformerna genomförda på delstatsnivå. Det man från federalt håll kan hota med är sänkta anslag till den offentliga bidragsverksamheten. En förutsättning för det nu nämnda förslagets ikraftträdande är givetvis också presidentens godkännande. Huruvida detta lämnas är osäkert.

Delstaten Wisconsin

I delstaten Wisconsin har man sedan några år tillbaka provat ett system för underhållsbidrag till barn som i stort överensstämmer med det förslag som nu behandlas i kongressen. Systemet består av två delar: 1. Beräkning av underhållsbidraget som procent av bruttoinkomsten. 2. löneinförsel för att driva in de Obligatorisk underhållsbidrag som bestämts.

âesähninsea evyadgrhållâbádzaa

Underhållsbidraget beräknas med utgångspunkt från proportionella procentsatser. Hänsyn tas främst till den bidragsskyldiges bruttoinkomst och till antalet barn som skall försörjas.

Följande procentsatser har distribuerats till domstolarna för att användas som utgångspunkt vid beräkningen av underhållsbidrag:

ett barn -17 % två barn -25 % tre barm -29 % fyra barn -31 % fem eller flera barn -34 %

Kostnaden för att försörja barn har beräknats utifrån hur stor del av föräldrars inkomst som använts för barnen. I förarbetena inför försöksverksamheten framkom att den extra inkomst som behövdes för att behålla en levnadsstandard likvärdig den utan barn var 20 till 30 % av den inkomst som erhölls innan barn skaffades. Dessutom visade det sig att kostnaderna för det andra barnet var hälften så stora som för det första.

En tanke bakom denna procentmetod är att fastän bättre bemedlade föräldrar använder mer än sämre bemedlade föräldrar på sina barn är i båda fallen andelen av familjens kostnader som används för barnen ganska lika.

Domstolarna måste beräkna underhållsbidrag efter de nämnda procentsatserna, om det inte är bevisat att resultatet skulle bli oskäligt för barnet eller någon

av föräldrarna. Om en domstol frångår beräkningsmetoden måste den uttryckligen ange varför resultatet skulle bli oskäligt och ange hur det fastställa underhållsbidraget beräknats. I lagen har angivits vissa faktorer som skulle kunna medföra att den enkla beräkningsmodellen frángås. Sådana faktorer är bl.a. ovanligt höga resekostnader för den bidragsskyldige när han skall träffa sitt barn, föräldrarnas egna försörjningsbehov och andra eventuella försörjningsplikter en förälder kan ha.

lnérivaiaaax gnáeshållsêiérâg

Indrivning av underhållsbidrag genom obligatorisk löneinförsel prövas också för närvarande. Om den underhállsskyldige är löntagare skall bidraget alltid drivas in genom löneinförsel. Dessa underhállsskyldiga kan således inte med befriande verkan betala underhállsbidraget frivilligt.

När underhållsbidrag fastställts i domstol, skall en statlig myndighet meddelas om fastställelsen. Den statliga myndigheten skall sedan ansvara bade för indrivningen och förmedlingen av bidraget. Redan fastställda underhállsbidrag skall efter ansökan från vårdnadshavaren indrivas genom löneinförsel. Arbetsgivaren skall inbetala den innehållna lönen till myndigheten varje månad. De underhållsskyldiga som inte är löntagare får själva betala underhållsbidraget till myndigheten varje månad.

Domstolen har en möjlighet att besluta att obligatorisk löneinförsel inte skall ske, om domstolen anser detta lämpligt med hänsyn till barnets bästa och nöjaktiga arrangemang för barnets försörjning dessutom finns.

Den obligatoriska löneinförseln medför att barn försäkras ett mera stadigt underhåll än de hitintills fått. (Det skall noteras att det inte finns något system med förskott på underhållsbidrag i Wisconsin.) Att löneinförseln sker obligatoriskt anses ta bort det dåliga rykte införsel har. Löneinförsel är inte längre ett tecken på att den underhállsskyldige inte kan betala sina skulder utan endast en av lagen föreskriven rutin för betalning av underhållsbidrag till barn.

Tre grundläggande nackdelar har ansetts följa med obligatorisk löneinförsel. För det första inskränks den underhållsskyldiges rätt till ett privatliv genom att arbetsgivaren får reda på information om den bidragsskyldige som är av privat karaktär. Vidare hindras den underhållsskyldige från att på ett aktivt sätt stödja sitt barn. Dessutom medför den obligatoriska löneinförseln att arbetsgivaren får en extra arbetsbörda, som denne kan vara negativ till att axla.

En utvärdering av systemet med obligatorisk löneinförsel som gjordes i december 1986 visade att indrivna underhållsbidrag ökat med 10 procent i såväl de förvaltningsområden (Counties) som provat obligatorisk löneinförsel som i de områden som tjänat som jämförelse. (Andelen betalda underhållsbelopp uppgick före påbörjandet av försöksverksamheten till 57 procent i försöksområdena.) Ett närmare studium av de data som fanns tillgängliga visade dock att anledningen till att ökningen av indrivna underhållsbidrag i de förvaltningsområden som tjänade som försöksområden inte var större berodde på olika bifaktorer. En sådan faktor var att de

underhållsskyldiga i försöksområdena oftare hade låg inkomst eller var arbetslösa. När hänsyn tagits till sådana skillnader visade det sig att ökningen av áterbetalningen i försöksområdena var 4-6 procent större än i kontrollområdena. Indrivningsresultatet påverkades även av det förhållandet att man i de områden som tjänade som försöksområden inte i alla möjliga fall gav arbetsgivaren ett omedelbart uppdrag att göra avdrag på den underhållsskyldiges lön.

I Wisconsin har också förts diskussioner om att infoga underhållsbidraget i skattesystemet som en underhållsskatt. Tanken på en skattemodell har dock rönt kraftigt mostånd i skilda läger. Införandet av en skattemodell för betalningen av underhållsbidrag är heller inte aktuell för närvarande. Av delstaterna är Massachusetts den stat som gått längst på vägen mot en skattemodell genom att överlåta ansvaret för indrivningen av underhållsbidrag på finansdepartementet.

5.8 Australien

Den familjerättsliga lagstiftningen i Australien bygger i allt väsentligt på engelsk lagstiftning.

I likhet med den engelska lagstiftningen skall underhållsbidrag fastställas till barn som efter en separation varaktigt bor hos vårdnadshavaren. Fram till l oktober 1989 har gällt att underhállsbidragets storlek fastställts av domstol utifrån en samlad bedömning av den underhållsskyldiges förmåga och det underhållsbidragsberättigade barnets behov. Underhållsbidrag skall utgå till dess barnet fyller 18 år.

Från den 1 oktober 1989 har i Australien införts ett nytt system för beräkning av underhållsbidrag. Ansvaret för fastställande av underhållsbidrag har från denna tid överförts från domstol till en Child Support Agency som tillika är Commissioner of Taxation (motsvarande riksskatteverket). Förvaltningen ombesörjer att underhållsbidraget dras från den underhållsskyldiges löneinkomster. Egna företagare har själva att betala in bidragen till förvaltningen. I båda fallen överförs de insamlade bidagen via Department of Social Security till respektive vårdnadshavares bankkonto.

Beräkningen av underhållsbidraget sker enligt en enkel formel (Child support formula). Formeln är så konstruerad att den underhållsskyldige skall betala viss procent av sin inkomst i underhåll efter det att visst avdrag gjorts för egen försörjning och egna hemmavarande barn. Formeln anvisar speciella metoder att beräkna underhåll vid delad och/eller gemensam vårdnad. Den anvisar också hur underhållet skall

beräknas om ingår i den underhållsskyldiges styvbarn till vårdnadshavarens inkomster skall hushåll. Hänsyn när dessa genomsnittslönen för tas överstiger heltidsarbete. Underhållsbidraget skall årligen av Child Agency, om den justeras Support och/eller vårdnadshavarens underhállsskyldiges inomster ändras.

samhällsstöd inte till barn till Något utgår särlevande föräldrar.

av beräkning av En utförligare beskrivning lämnas i del III som publiceras underhållsbidrag under våren 1990.

Tabellbilagor till del II

Tabellbilaga 1 till avsnitt 2.8

STATENS UTGIFTER FÖR BIDRAGSFÖRSKOTT

Bidragsför- Deb. uhb. Inbet. uhb. Bidrags- Inte Utgift skott totalt underh.underh.- förskott äter- för utökning skyldiga skyldiga (netto) bet. fy1ln.för- bidrag skott uhb

19851) 2 248 +220 881

(39%) 704 (80%)*) l 544 -177 1 367 19861) 2 468 + 60 915

2) (38%)2) -108 1 764

1989/90 2 870 1 055 950 (90%) (90%):;2) 4)l 1 815

3) (37%)3) -105 1 710

3)

*) I detta belopp även

ingår underhållsbidrag som betalats ut till

vårdnadshavaren, då detta avser underhállsbidrag som överstiger

bidragsförskottet. För 1988/89 motsvarar detta belopp 17 miljoner kronor.

1)

Socialförsäkringsstatistik, Fakta 1988

2) Verkligt utfall för budgetåret 1988/89

3) Uppgifter ur

Anslagsframställningen 1989/90

4) Enligt finansdepartementets beräkningar 1989/90 uppgår nettokostnaden

för bidragsförskott till 1984 miljoner kr. (Kommitténs egen kommentar).

Källa:

Riksförsäkringsverket, Försäkringsavdelningen,

bidragsenheten

1989-08-22.

2 till avsnitt 2.8 Tabellbilaga

per barn i bidragsförskottssystemet Underhållsbidrag

underhållsskyldig och där Totalt antal barn som har utgår (Barn med debiterat bidragsförskott underhållsbidrag = 0 kr, barn med underhållsbidrag och barn utan faderskap fastställt) utfyllnadsbidrag

269 062 st

91 855 088 kr Debiterat underhållsbidrag

utbetalas i form Underhållsbidrag där bidragsförskott

av utfyllnadsbidrag

- x 30 522) 15 871 440 kr ( (930 12 503 910) 30 522

barn är (barn med debiterat Underhållsbidrag per = 0 kr, barn med underhållsbidrag, underhållsbidrag och barn utan faderskap fastställt utfyllnadsbidrag inräknas)

400 kr (107 726 528) 269 062

barn med fastställt Underhållsbidrag per underhållsbidrag är

550 kr (107 726 528) 195 797

Källa: Riksförsäkringsverket, Försäkringsavdelningen, 1989-08-15. bidragsenheten

Tabellbilaga 1 till avsnitt 4.1.1. Avdraget för periodiskt

understöd till icke hemmavarande barn åren 1975-1985.

Inkomstår Samtliga periodiska Därav till inte hemma-

understöd 1) varande barn 2)

Antal i Belopp Avdrag i Skattebort-

skatt- milj.kr mi1j.kr fall i

1) Enligt RRV:s årliga taxeringsstatistiska

urvalsundersökningar.

2) Enligt finansdepartementets beräkningar.

3) Avdragsrätten höjdes från 2 500 till 3 000 kr per barn.

4) Avdragsrätten för s.k. frivilliga periodiska understöd

begränsades till 5 000 sammanlagt högst kr per är och givare. 5) Avdragsrätten för s.k. frivilliga periodiska understöd

slopades helt.

Därav staten ca 180 miljoner kronor och kommunerna ca 240.

avsnitt 4.1.2. Antal med skattereduktion Tabe llbilaga 2 till

inkomståren 1971-1987

Antal ensam- Därav med be Inkomst 1) in-

kr Totalantall) stående skattningsba

år Belopp, komsttagare inkomst

med barnz)

1 412 535 277 1 015 510 1971

458 112 208 874 204 67 1979 722 925 089

215 105 214 274 697 486 901 449 762 1980

Totalräkning. (RRV:s 1) Enligt RSV:s debiteringssammandrag.

urva 1 - men för åren 1971-1978 bygger på ett uppgifter

så att de har RRV:s uppgifter uppenbarligen justerats

överensstämmer med RSV:s)

inkomst SCB:s årliga in- Antal med sammanräknad enligt 2)

anser komststatistik. Totalräkning. Finansdepartementet

om alla dessa ingår i föregående att det är något tveksamt

i tabell 8.2 i SOU 1983:51 bygger kolumn. (Uppgifterna

dessa fram t.o.m. år 1977). tydligen på uppgifter

enheten vid finansdepartementet. Käll a: Skatteekonomiska

Tabellbilaga 3 till avsnitt 4.1.2. skattereduktion (1 800 kr) åren 1980-1988

Inkomstår Antal med i kronor Beloppp miljoner skattereduktion totalt ensamstående samtaxerade med barn

1980 449 762 697,5 ca 352 ca 346 1981 420 841 657,5 ca 360 ca 297 1982 394 907 625,0 ca 366 ca 259

1983 374 167 597,1 ca 370 ca 227 1984 352 775 569,4 ca 374 ca 195 1985 330 970 545,0 ca 382 ca 163

1986 ca 315 000 ca 525,0 ca 388 ca 137 1987 ca 303 000 ca 510,0 ca 393 ca 117 1988 ca 295 000 ca 500,0 ca 396 ca 104

Källa: Skatteekonomiska enheten vid finansdepartementet.

Tabellbilaga 1 till avsnitt 4.3. Socialbidraget

enligt socialstyrelsens rekommendationer Socialbidragsnormer

Basbelopp 27 900 (år 1989)

Grundbelopp Andel av bas- Belopp kr beloppet i % per månad

Ensamstående vuxen 115 2 674 190 4 417 Makar/Samboende Ensamstående vuxen boende i gemensamt

Ungdom Hemmaboende skolungdom 18-20 år 75 1 744 Hemmaboende vuxen 18 år 95 2 208

Tabellbilaga 2 till avsnitt 4.3. Socialbidraget

Socialbidragens utveckling

Antal bidragstagare, antal samt bidragshushåll utgivet socialbidrag i miljoner kronor 1972-1986

År Antal bidrags- Antal bidrags- Utgivet socialtagare hushåll i bidrag milj. kr.

Totalt På 1 000 Procentu- Totalt Procen- Totalt av folk- ell föränd- tuell mängden ring sedan föränd föregående ring seår dan föregående år

1972 520 552 64 251 958 1973 498 763 60 - 244 589 - 5,9 3,0 1974 436 375 53 - 220 901 - 10,9 9,7 530 1975 417 733 51 - 213 717 - 4,3 3,3 589

socialhjälpslagen

5.8 Australien

Den i Australien familjerättsliga lagstiftningen bygger i allt väsentligt på engelsk lagstiftning.

I likhet med den engelska lagstiftningen skall fastställas till barn som efter en underhållsbidrag bor hos vårdnadshavaren. Fram separation varaktigt till 1 oktober 1989 har gällt att underhållsbidragets storlek fastställts av domstol utifrån en samlad av den förmåga och det bedömning underhållsskyldiges underhållsbidragsberättigade barnets behov. skall utgå till dess barnet fyller Underhållsbidrag 18 år.

den 1 oktober 1989 har i Australien införts ett Från för beräkning av underhållsbidrag. nytt system Ansvaret för fastställande av underhållsbidrag har denna tid överförts från domstol till en Child från som tillika är Commissioner of Support Agency Taxation (motsvarande riksskatteverket). att underhållsbidraget dras Förvaltningen ombesörjer från den underhållsskyldiges löneinkomster. Egna har att betala in bidragen till företagare själva I båda fallen överförs de insamlade förvaltningen. via of Social Security till bidagen Department vårdnadshavares bankkonto. respektive

av underhållsbidraget sker enligt en Beräkningen formel formula). Formeln är så enkel (Child Support att den underhållsskyldige skall betala konstruerad av sin inkomst i underhåll efter det att viss procent visst för egen försörjning och egna avdrag gjorts hemmavarande barn. Formeln anvisar speciella metoder att beräkna underhåll vid delad och/eller gemensam vårdnad. Den anvisar också hur underhållet skall

beräknas om styvbarn ingår i den underhållsskyldiges hushåll. Hänsyn till vårdnadshavarens inkomster skall tas när dessa överstiger genomsnittslönen för heltidsarbete. Underhållsbidraget skall årligen justeras av Child support om den Agency, underhållsskyldiges och/eller vårdnadshavarens inomster ändras.

Något samhällsstöd utgår inte till barn till särlevande föräldrar.

En utförligare beskrivning av av beräkning underhållsbidrag lämnas i del III som publiceras under våren 1990.

5.8 Australien

Den familjerättsliga lagstiftningen i Australien bygger i allt väsentligt på engelsk lagstiftning.

I likhet med den engelska lagstiftningen skall underhållsbidrag fastställas till barn som efter en separation varaktigt bor hos vårdnadshavaren. Fram till 1 oktober 1989 har gällt att underhållsbidragets storlek fastställts av domstol utifrån en samlad bedömning av den och underhållsskyldiges förmåga det

underhållsbidragsberättigade barnets behov.

Underhållsbidrag skall utgå till dess barnet fyller 18 år.

Från den 1 oktober 1989 har i Australien införts ett nytt system för beräkning av underhållsbidrag.

för fastställande av underhållsbidrag har Ansvaret tid överförts från domstol till en Child från denna som tillika är Commissioner of Support Agency Taxation (motsvarande riksskatteverket). att underhållsbidraget dras Förvaltningen ombesörjer från den underhållsskyldiges löneinkomster. Egna har att betala in bidragen till företagare själva I båda fallen överförs de insamlade förvaltningen. via of Social Security till bidagen Department vårdnadshavares bankkonto. respektive

av sker enligt en Beräkningen underhållsbidraget formula). Formeln är så enkel formel (Child Support att den underhållsskyldige skall betala konstruerad inkomst i underhåll efter det att viss procent av sin för egen försörjning och egna visst avdrag gjorts barn. Formeln anvisar speciella metoder hemmavarande att beräkna underhåll vid delad och/eller gemensam Den anvisar också hur underhållet skall vårdnad. i den underhållsskyldiges beräknas om styvbarn ingår vårdnadshavarens inkomster skall hushåll. Hänsyn till för tas när dessa överstiger genomsnittslönen heltidsarbete. Underhållsbidraget skall årligen av Child Support Agency, om den justeras och/eller vårdnadshavarens underhållsskyldiges inomster ändras.

samhällsstöd utgår inte till barn till Något särlevande föräldrar.

beskrivning av beräkning av En utförligare lämnas i del III som publiceras underhållsbidrag under våren 1990.

KUNGL. BIBL.

-02- 1 2

1990 STOCKHQQA

Statens

offentliga utredningar 1990

Kronologisk förteckning

._ . Företagsförvärv i svenskt näringsliv. I. Överklagningsrätt och ekonomisk behovsprövning inom socialtjänsten. S. . En idrottshögskola i Stockholm - struktur, organisation och resurser för en självständig högskola på idrottens område. U. . Transportrádet. K. Svensk säkerhetspolitik i en föränderlig värld. Fö.

ooqpxynn

Förbud mot tjänstehandel med Sydafrika m.m. UD. . Lagstiftning för reklam i svensk TV. U. . Samhällsstöd till underhållsbidragsberättigade bam. Idéskisser och bakgrundsmatcrial. S.

1990 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Utrikesdepartementet

Förbud mot tjänstehandel med Sydafrika m.m. [6]

Försvarsdepartementet

Svensk säkerhetspolitik i en föränderlig värld. [5]

Socialdepartementet

Överklagningsrätt och ekonomisk behovsprövning inom socialtjänsten. [2] Samhällsstöd till underhållsbidragsberättigade barn. Idéskisser och bakgrundsmaterial. [8]

Kommunikationsdepartementet

Transportrádet [4]

Utbildningsdepartementet

En idrottshögskolai Stockholm - struktur, organisation och resurser för en självständig högskola på idrottens område. [3] Lagstiftning för reklam i svensk TV. [7]

Industridepartementet

Företagsförvärv i svenskt näringsliv. [1]

KUNGL. BIBL.

1990 -02-1 2

07 vis.:

ALLMÄNNA FÖRLAGET

BESTÅLLNlNGARI ALLMÄNNA FÖRLAGEI, KUNDTJÄNST. 10647 S1”(›(:Kn01.M, TEI.: 08739 96 30, FAX: 08-739 95 48. INFORMKTIONSBOKHANDELN, MALMTORGSGKTAN 5 (VII) BRUNKliBIiR(iS1*()R(i). STOCKHOLM.