Underhåll till barn och frånskilda : delbetänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2013

Underhåll

Delbetänkande av .s [U] familjelagssa (kunniga

(T oi.) Statens offentliga k utredningar .-. an... ..

Wilén 1977:37

15? w

J Justitiedepartementet

Underhåll till barn

och frånskilda

DeIbetäiIkande av

familjelagssakkunniga

Stockholm 1977

Omslag av Vidar Forsberg ISBN 9l-38-O3347-X ISSN 0375-250X Gotab, Stockholm 1977

Till Statsrådet och chefen för

justitiedepartementet

Efter bemyndigande av Kungl. Majzt den 15 augusti 1969 tillkallades numera regeringsrådet Eskil Hellner, ordförande, samt riksdagsledamöterna Torsten Gustafsson, Lena Hjelm-Wallén, Lisa Mattson, Gabriel Romanus, Ingrid Sundberg och Bertil Zachrisson att såsom sakkunniga verkställa utredning

angående den familjerättsliga lagstiftningen. Sedan Hellner entledigats från

sitt uppdrag förordnades från den l juli 1972 hovrättspresidenten Björn Kjellin såsom ordförande. Efter entledigande av Zachrisson, Hjelm-Wallén och Gustafsson förordnades såsom sakkunniga riksdagsledamoten Evert Svensson från den 9 november 1973, riksdagsledamoten Lilly Hansson från den 14 februari 1974 och riksdagsledamoten Martin Olsson från den 1 december 1976. Utredningen har antagit benämningen familjelagssakkunniga. Till sekreterare förordnades från den 1 november 1969 numera hovrättsrådet Lars Tottie, från den 1 november 1971 hovrättsassessorn Lena Ekman och från den 18 juni 1972 hovrättsiiskalen Lars-Göran Engström. De sakkunniga har tidigare avgivit delbetänkandet (SOU 1972:41) Familj och äktenskap I innehållande förslag till ändringar i giftermålsbalkens regler om äktenskaps ingående och upplösning m. m. Efter hemställan av riksdagen (LU 1975/76233 och riksdagens skrivelse 1975/761397) har regeringen den 23 juni 1976 uppdragit åt familjelagssakkunniga att göra en skyndsam översyn av reglerna om underhållsbidrag till barn och lägga fram förslag i ett delbetänkande. De sakkunniga har funnit det lämpligt att i samband därmed behandla även övriga familjerättsliga underhållsfrågor. I arbetet med nu föreliggande delbetänkande har såsom experter deltagit numera hovrättslagmannen Johan Lind (t. o. m. den 27 januari 1974), docenten Jan Trost, advokaten Bror Wahlström (fr. o. m. den 3 januari 1973), numera rättschefen Staffan Magnusson (fr. o. m. den 28 januari 1974), departementssekreteraren Birgitta Wittorp (fr. 0. m. den 28 januari 1974) samt försäkringsdirektören Gerhard Grabe (fr. o. m. den 11 mars 1974). För statistiska sammanställningar har familjelagssakkunniga biträtts av fil. kand. Kerstin Landfeldt. Familjelagssakkunniga har under nu förevarande del av utredningsarbetet låtit utföra två undersökningar som tillsammans med en rapport om sammanboende ogifta personer publicerats i (SOU 1975:24) Tre sociologiska rapporter. Undersökningarna berörs närmare i kap. 1. Vidare har de sakkunniga avgivit PM (Ds Ju 1976:4) angående frågan

om preskription av rätt till arv efter utomäktenskapligt barn.

De sakkunniga har efter remiss yttrat sig över följande betänkanden och promemorior: barnavårdsmannautredningens betänkande (SOU 1972:65) Barnavårdsmannafrågan, familjepolitiska kommitténs betänkande (SOU 1972:34) Familjestöd, betänkandet (SOU 1972:87) Periodiskt understöd vid avgivet av skatteutredningen om periodiskt understöd, fosbeskattningen, terbarnsutredningens betänkande (SOU 1974:7) Barn- och ungdomsvård, socialutredningens betänkande (SOU 1974:39) Socialvården - mål och medel, promemorian (Ds Ju 1975:6) Dödsboanmälan, med forslag till ändringar i lagstiftningen om bouppteckning m. m., PM med förslag till lag om erkännande och verkställighet av utländskt avgörande angående underhållsskyldighet m. m. (Ds Ju 1975:2), promemorian Rättshjälp lör skiftesman vid bodelning (Ds Ju 1975:15) samt promemorian (Ds Ju 1975:17) Faderskap och vårdnad.

De sakkunniga har till justitiedepartementet yttrat sig över forslag till

konvention om tillämplig lag beträffande makars egendomstörhållanden. Yttranden har vidare avgivits dels till riksdagens justitieutskott över mo-

tioner väckta vid 1975 års riksdagangâende rättegångskostnader i vård-

nadsmål och dels till dess lagutskott över en motion väckt vid 1975/76 års riksmöte om rätt för utländsk medborgare att efter kyrklig vigsel även få borgerlig vigsel. Familjelagssakkunniga får härmed överlämna delbetänkandet (SOU 1977:37) Underhåll till barn och frånskilda. Till betänkandet har fogats reservationer av Olsson och Sundberg. Utredningsarbetet fortsätter med de övriga frågor som ingår i familjelagssakkunnigas uppdrag.

Stockholm i maj 1977

Björn Kjellin Lil/y Hansson Martin Olsson Ingrid Sundberg Lisa Mattson Gabriel Romanus E ver! Svensson /Lars Tome Lena Ekman Lars-Göran Engström

Innehåll

Förkortningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9

Författnings/örslag . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11

Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . 35

1 Utredningsuppdraget och arbetets bedrivande . . . . . . . . 47 1.1 Direktiven m. m. . . . . . . . . . . . . . . . . . 47 1.2 Utredningsarbetet . . . . . . . . . . . . . . . . 49 1.3 Nordiskt samarbete . . . . . . . . . . . . . . . . 50

2 Allmänna överväganden . . . . . . . . . . . . . . . 53

3 UnderhâI/sskyldigheten mot barn . . . . . . . . . . . . 63 3.1 Gällande rätt . . . . . . . . . . . . . . . . . . 63 3.1.1 7 kap. FB . . . . . . . . . . . . . . . . 63 3.1.2 8 kap. ÄB . . . . . . . . . . . . . . . . 65 3.1.3 Lagen (1964:143) om bidragslörskott . . . . . . 67 3.1.4 Lagen (1966:680) om ändring av vissa underhållsbidrag 68 3.2 Familjelagssakkunniga . . . . . . . . . . . . . . . 69 3.2.1 De grundläggande bestämmelserna om underhållsskyldigheten . . . . . . . . . . . . . . . . . 69 3.2.2 Underhållskyldigheten vid gemensam vårdnad . . 75 3.2.3 Periodiska bidrag och engångsbidrag . . . . . . 80 3.2.4 Fullgörelse av bidragsskyldigheten genom återbetalning av bidragsförskott . . . . . . . . . . . 82 3.2.5 Organisations- och kostnadsfrågor vid ett nytt återkravssystem . . . . . . . . . . . . . . . 87 3.2.6 Den underhållsskyldiges egna utgifter för barnet . 89 3.2.7 Jämkning av underhållsbidrag . . . . . . . . . 92 3.2.8 Indexändringarna och underhållsbidrag till barn . . 95 3.2.9 Preskription av fordran på underhållsbidrag . . . 98

4 Underhâllsskyldigheten mellan makar . . . . . . . . . . . 101 4.1

4.1.1 . . . . . . . . . . . . . . . . . 101 Inledning 4.1.2 . . . . . . . . . . . . . . . . 101 5 kap. GB 4.1.3 11 kap. GB . . . . . . . . . . . . . . . . 104 4.2 . . . . . . . . . . . . . . . 105 Familjelagssakkunniga 4.2.1 . . . . . . . . . . . . .- . . 105 Inledning 4.2.2 under äktenskapet . . . . 106 Underhållsskyldigheten 4.2.3 efter äktenskapsskillnad . . 108 Underhållsskyldigheten 4.2.4 Periodiska . . . . . . 111 bidrag och engångsbidrag 4.2.5 Underhållsskyldigheten vid den underhållsberätti- . . . . . . . . . . . . . . . lll gades omgifte 4.2.6 av underhållsbidrag . . . . . . . . . 113 Jämkning 4.2.7 av fordran på underhållsbidra . . . 115 Preskription 4.2.8 1966 års lag om ändring av vissa underhållsbidrag 116

. . . . . . . . . . . 117 5 Underhâllsskyldigheten mot föräldrar 5.1 Gällande rätt . . . . . . . . . . . . . . . . . . ll7 117 5.2 Familjelagssakkunniga . . . . . . . _. . . . . . . .

. . . . . . . . . . . . . . . . . . 119 6 Specialmotivering i föräldrabalken . . . . . . 119 6.1 Förslaget till lag om ändring 6.2 till lag om ändring i giftermålsbalken . . . . . 133 Förslaget i ärvdabalken . . . . . . 147 6.3 Förslaget till lag om ändring i utsökningslagen . . . . . 149 6.4 Förslaget till lag om ändring i lagen om bidragsförskott . 150 6.5 Förslaget till lag om ändring 6.6 Förslaget till lag om ändring i lagen om ändring av vissa underhållsbidrag . . . . . . . . . . . . . . . . . . 155 6.7 i införsellagen . . . . . . 157 Förslaget till lag om ändring

Reservationer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 159

för försäkringskassans bedömning av den under- Bilaga 1 Riktlinjer förmåga att återbetala utgivna förskott . . . . . 165 hållsskyldiges . . . . . . . . . . . . . . . . 165 1 Inledning . . . . . 2 Den underhâIIsslw/diges inkomst . . . . . . . . . . . . 167 . . . . . . . . . . . . . .. . . . . 168 3 Förbehâllsbeløpp 3.1 Nivåer inom andra rättsområden . . . . . . . . . . 168 3.2 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 170

överväganden

3.2.1 Andra än bostadskostnader . . . . . . 170 utgifter 3.2.2 Bostadskostnaden . . . . . . . . . . . . . 174 storlek . . . . . . . . . . . . . . 177 4 Underhâllsbidragets 5 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 178

Övriga frågor

5.1 lnverkan av underhåll till make . . . . . . . . . . . 178

5.2 Begränsningar av systemet för underhållsskyldig med hemmamake . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 179 5.3 Olika samboendeformer . . . . . . . . . . . . . . 181 5.4 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 183 Jämkning 6 Tabelldel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 185

Bilaga 2 Förmåner enligt social- och skatteförfattningarna m. m. (inverkan av civilstând och samboendeförhållanden) . . . . . . 193

l. Inledning . . . . 193 2. Lagen om allmän _lörsäkring 193 2.1 Sjukförsäkring. . 193 2.2 Folkpensionering . . . . . . . . 194

10. Bostadsbidrag . . . . . . . 205 11. Daghemsplats och daghemsavgi/t 207 12. Bosättningslân . . . . . . . . . 208 13. Arbetsmarknadsstöd och stöd vid arbetslöshet 208 14. Socialhjälp . . . . . . . . . . 209 15. Skadestånd för förlust av underhåll . 210 16. Skattelagsti/tningen . . . . . . . . . . 210 16.1 Inkomst- och förmögenhetsbeskattningen 210 16.2 Arvs- och gåvobeskattningen 213

Bilaga3 Underhåll och socialförmån . 215

Bilaga 4 Beräkning av antalet underhållsberättigade barn, av Jan Trost och Kerstin Landfeldt 225

Bilaga 5 Statistik om äktenskapliga Förhållanden, av Kerstin Landfeldt 231

Bilaga 6 Den ekonomiska och sociala situationen lör Föräldrar som lever åtskilda, av Birgitta Wittorp 243

Förkortningar

Beckman = Nils Beckman, Svensk familjerättspraxis, 5 uppl. 1972 Ds Ju = departementsstencil, justitiedepartementet FB = föräldrabalken GB = giftermålsbalken LB 1918 = lagberedningens förslag till revision av giftermålsbalken och vissa delar av ärvdabalken IV. Förslag till giftermålsbalk m. m. 1918 LU = lagutskottets betänkande NJA = arkiv avd. I Nytt juridiskt prop. = (kungl.) proposition Schmidt = Folke

Schmidt, Äktenskapsrätt, 5 uppl. 1973

SFS = svensk författningssamling SOU = statens offentliga utredningar SvJT (rf) = Svensk Juristtidning (rättsfallsavdelningen) Walin = Gösta Walin, Kommentar till föräldrabalken och därtill anslutande lagar m. m., 2 uppl. 1971 Westring = Hjalmar Westring, Den nya giftermålsbalken jämte dithörande författningar med förklaringar, 2 uppl. 1933 ÄB ärvdabalken

Författningsförslag

l. Förslag till Lag om ändring i föräldrabalken Härigenom föreskrives i fråga om 7 kap. föräldrabalken dels att 1, 2 och 6-12 §§ skall ha nedan angivna lydelse, dels att 3 och 4 §§ skall upphöra att gälla, dels atti kapitlet skall införas en ny paragraf, 5 §, av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 7 kap. 1§ Föräldrarna vare skyldiga att vid- Föräldrarna skola efter sina ekonokännas kostnaden för barnets uppe- miska förhållanden svara för kostnahälle och utbildning, om ej barnet derna för barnets uppehälle och uthar egna tillgångar. bildning, iden mån ej barnet på annat sätt erhåller bidrag till kostnaderna eller har egna tillgångar. Underhållsskyldigheten upphör ej Underhållsskyldigheten upphör innan barnet erhållit den utbildning när barnetjfyllt arton år. För tid efter som med hänsyn till _föräldrarnas vil/- det barnet _fyllt arton år kvarstår dock kor och barnets anlag må ,finnas till- underhållsskyldigheten så länge barbörlig och ej i någotfa/lförrän barnet nets skolgång ej avslutats. Till skolgång fyllt sexton år. hänföres grundskola och gymnasieskola eller annan grundläggande utbildning som är _jämförlig därmed.

C/Ji l kostnaden för barnets underhåll l kostnaderna för barnets underhåll skall var och en av föräldrarna taga skall var och en av föräldrarna taga del efter sin förmåga. del efter sin förmåga. Fader eller moder, som ej har Fader eller moder, som ej har vårdnaden om barnet, skall betala vårdnaden om barnet eller som har underhållsbidrag. Ära _föräldrarna deli vårdnaden men ej varaktigt samgiüa med varandra men tillkommer manbor med barnet, skall betala unvårdnaden om barnet endast den ene derhållsbidrag. av dem och leva de ej åtskilda, gäller

12 F örjattningsjörslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

dock 5 kap. gi/termålsbalken. Det åligger barnavårdsnämnd, som Har den bidragsskyldige vid utövanenligt 2 kap. l § skall sörja _för attfa- de av sin rätt till umgänge med barnet derskapet till barn fastställes, att tillse haft kostnader som varit nödvändiga att barnet till/örsäkras underhåll. för barnets uppehälle under en icke obetydlig del av bidragstiden, skall underhållsbidraget nedsättas iskälig omfattning.

3 § Är barnet, sedan dess rätt till underhåll enligt l§ upphört, ijöljd av sjukdom eller annan dylik orsak ur stånd att .själv _försörja sig, vare _löräldrarna i mån av _förmåga skyldiga att giva barnet skäligt underhåll. Enahanda underhållsskyldighet åligge barnet emotfader eller moder, som av sjukdom eller annan dylik orsak är ur stånd att själv _forsörja sig.

4 § Har make under sin vårdnad barn som ej är även andra makens barn, är andra maken jämte honom skyldig att efter sin förmåga bidraga till barnets underhåll, så länge äktenskapet består. Vad nu sagts med/ör ej ändring i den underhållsskyldighet som må åligga den andre av barnets föräldrar.

6 § 5 § Betalning av underhållsbidrag Betalning av underhållsbidrag skall erläggas i förskott för kalender- skall erläggas i förskott för kalenmånad, om ej på grund av särskilda dermånad. Föreligga särskilda omomständigheter annorlunda bestäm- ständigheterfår dock annorlunda bemes av rätten eller genom avtal som stämmas av rätten eller genom avtal i 7 § andra stycket sägs. Förskottsbe- som i 7§ sägs. Förskottsbetalning talning utöver vad nu sagts medför utöver vad nu sagts medför ej beej befrielse från att gälda underhålls- frielse från att betala underhållsbiav- drag för den tid sådan betalning avbidrag for den tid sådan betalning ser. ser. Fordran på underhå/lsbidrag som _förfallit till betalningfår ej göras gällande sedan tre år g/örflutit från _förfallodagen. Har_ före utgången av den-

F 13

ör/attnings/örslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

na tid utmätning skett på grund av fordringen eller har den underhållsskyldige blivit/örsatt i konkurs på ansökan som gjorts _före tidens utgång, får dock betalning _lör fordringen uttagas ur den utmätta egendomen eller erhållas i konkursen.

6 § Förskotteras underhållsbidrag av allmänna medel, skall den underhållsskyldige fullgöra sin bidragsskyldighet genom att till det allmänna återbetala utgivna förskott eller så stor del därav som _fastställes i särskild ordning. Är underhållsbidraget större än _förskottet, skall överslqutande belopp erläggas direkt till barnet.

Avtal angående _lör

_fullgörande

framtiden av underhållsskyldighet som ovan sägs utgör ej hinder _för den underhållsberättigade att göra gällande rätt till högre underhållsbidrag. Gäller avtalet underhåll enligt l _\\ Avtal som innefattar åtagande att till barn vars_föräldrar varken vid dess till barnets underhåll utge visst belopp _födelse voro eller därefter ha varit gifta en gång för alla eller eljest i _ørskott med varandra, är det dock bindande betala underhållsbidrag/ör längre tid _/ör den underhållsberättigade, om av- än kalendermånad skall slutas genom talet slutits genom skriftlig, av två skriftlig, av två personer bevittnad personer bevittnad handling och handling och, om barnet är undergodkänts av barnavårdsnämnden. ärigt, godkännas av barnavårds- Vårdnadshavare får sluta avtal som nämnden. Vårdnadshavare får på nu har angetts, även om vårdnads- barnets vägnar sluta avtal som nu har havaren ej har uppnått myndig ålder. angetts, även om vårdnadshavaren innefattar avtalet åtagande att till bar- ej har uppnått myndig ålder. Belopp nets underhåll utge visst belopp en som ska/l utges en gång/ör alla skall, gång /ör alla, skall beloppet betalas om barnet är underårigt, betalas till till bamavårdsnämnden, och skall barnavårdsnämnden. Nämnden skall med beloppet så/örfaras som i4 kap. så _lörfara med beloppet som sägs i 4 6 § sägs med avseende på där nämnt kap. 6 § med avseende på där nämnt engångsbelopp. engångsbelopp. Avtal angående underhållsbidrag till barn kan slutas även före barnets födelse.

författningsförslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Utan hinder av vad genom dom el- Dom eller avtal om underhållsbinär ändrade förhåller genom avtal, som enligt 7 § är bin- dragfårjämkas, den underhållsberät- landen det. Avtal om Linderdande jämvälñir påkalla tigade, blivit bestämt om underhålls- hållsbidragfårjämkas också när avbidrag äger rätten annorlunda _törord- talet är oskäligt med hänsyn till omna därom, när ändrade förhållanden ständigheterna vid dess tillkomst och det. Under samma _förutsätt- övriga omständigheter. jämkning kan påkalla ning må ock avtal om underhållsbi- även innebära att obetalda bidrag drag, som enligt 7 5* icke är bindande nedsättas eller bort/alla. för den underhållsberättigade, på ta- Är underhåll som avses i l § fastlan av den underhållsskjildige jämkas ställt att utgå till dess barnet nått viss av rätten. Är underhåll som avses i ålder, utgör det ej hinder att göra gäll § fastställt att utgå till dess barnet lande rätt till bidrag för tid därefter, nått viss ålder, vare det ej hinder att även om anledning till jämkning enligt göra gällande rätt till bidrag för tid forsta stycket ej föreligger. därefter, ändå att_fall ej ärför handen som nyss är sagt. Talan som avses i/örsta stycket må ej föras ifråga om avtal, varigenom underhållsskyldig, i den ordning som stadgas i 7 § andra stycket, åtagit sig att till fullgörande av underhållsskyldighetsom där avses utgiva visst belopp en gång för alla.

IIS Ãr avtal, som makar med avseende Försummar fader eller moder sin slutit underhållsskyldighet, förordnar rätten å_ förestående äktenskapsskillnad om underhåll till barn, uppenbart obil- hur den skallfullgöras. Talan därom Iigt/ör ena maken, må avtalet på hans eller om underhållsbidrag ifall som av- Har talan ses i 2 § andra stycketfår till den del talan av rätten jämkas. ej väckts inom ett årfrån det äktenskaps- den avser förfluten tid ej bi/allas/ör ski/lnaden meddelades, är rätten till längre tid än tre årföre dagen för tatalan _for/orad. lans väckande.

l0 § Talan om underhåll till barn upp- Talan om underhåll till barn uppi den ort där svaran- tages av rätten i den ort där svarantages av rätten den har sitt hemvist. Sådan fråga kan den har sitt hemvist. Sådan fråga kan väckas även i samband med mål rö- väckas även i samband med mål rö-_ rande fastställande av faderskapet rande fastställande av faderskapet till barn. till barn eller, om parterna äro ense ifrågan, genom ansökan i samband med ärende angående vårdnaden om barn. Första att upptaga fråga om underhåll i samband stycket utgör ej hinder med äktenskapsmål.

författningsförslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Finns ej behörig domstol enligt vad som sägs i första eller andra stycket, upptages målet av Stockholms tingsrätt. Har rätten att avgöra vilken av flera män som är fader till barnet, får talan om underhållsbidrag ej prövas slutligt innan faderskapsfrågan har avgjorts genom dom som vunnit laga kraft.

11 § 1 mål om underhåll till barn får I mål eller ärende om underhåll vårdnadshavare föra talan för barnet, till barn får vårdnadshavare föra taäven om vårdnadshavaren ej har lan för barnet, även om vårdnadsuppnått myndig ålder. Är särskild havaren ej har uppnått myndig ålder. förmyndare förordnad för barnet, har Är särskild förmyndare förordnad han samma rätt att föra talan för bar- för barnet, har han samma rätt att net. Även barnavârdsnämnd som en- föra talan för barnet. Var och en som ligt 2 § tredje stycke! skall tillse att bar- kan föra talan för barnet skall benet till/ärsäkras underhâl/fârfára sa- redas tillfälle att yttra sig i målet eller dan talan. Var och en som kan föra ärendet. talan för barnet skall beredas tillfälle att yttra sig i målet. Pa begäran av den underhållsberättigade äger rätten utan att _faststäl/a beloppet förklara att den underhållsskyldige skall utge underhâllsbidrag. Underhållsbidrag får bestämmas till olika belopp för särskilda delar av underhållstiden. Underhåll till barn får ej mot den underhållsskyldiges bestridande bestämmas förtid efter det barnet fyllt aderton år, innan det kan tillförlitligen bedömas huruvida underhållsskyldighet föreligger därefter.

12 s

I mål om underhåll till barn kan l mål eller ärende om underhåll till rätten för tiden intill dess laga kraft barn kan rätten för tiden intill dess ägande dom eller beslut föreligger laga kraft dom eller beslut ägande förordna om underhållet efter vad föreligger förordna om underhållet

som finnes skäligt. Sky/dighet att utge efter vad som finnes skäligt. Å/äg-

bidrag/âr dock ej åläggas någon, om gande ellerförklaring att någon skall icke sannolika skäl föreligga att han utge underhâl/sbidragfár dock ej medär bidragsskyldig. Har fråga om un- delas, om icke sannolika skäl förederhåll väckts i samband med mål Har ligga att han är bidragsskyldig. om fastställande av till väckts i samband faderskap fråga om underhåll barn. får förordnande som nu med mål om fastställande av fadernämnts ej meddelas, om flera män skap till får förordnande som barn, äro instämda i målet. nu nämnts om flera ej meddelas, män äro instämda i målet. Förordnande enligt första stycket kan på yrkande meddelas utan huvudförhandling. Innan förordnande meddelas, skall motparten beredas tillfälle att yttra sig över yrkandet. Har förordnande meddelats, prövar. rätten när

Författnings/örslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

målet avgöres, om åtgärden skall bestå. Förordnande som nu nämnts går i verkställighet lika med laga kraft ägande dom men kan när som helst återkallas av rätten.

1. Denna lag träder i kraft den 2. Är mål om underhåll anhängigt vid ikraftträdandet, prövas målet enligt äldre lag. som ålagts någon med tillämpning av äldre lag skall 3. Bidragsskyldighet bestå men fullgöras och vid jämkning omprövas enligt de nya bestämmelserna. 4. Den tid efter vilken fordran som förfallit till bepå underhållsbidrag, talning, enligt de nya bestämmelserna i 7 kap. 5 § andra stycket ej får skall vid utgången av månad 19xx. göras gällande utgå tidigast 5. Har någon enligt 7 kap. 7 § andra stycket i dess äldre lydelse slutit avtal, som innefattar åtagande att till barns underhåll utge visst belopp en gång för alla, får talan om jämkning enligt 7 kap. 8§ första stycket första punkten i dess nya lydelse ej föras i fråga om avtalet. 6. Har före ikraftträdandet rätten att väcka talan om jämkning av avtal om underhåll 7 kap. 9 § i dess äldre lydelse, får talan gått förlorad enligt om jämkning enligt 7 kap. 8§ första stycket andra punkten i dess nya lydelse ej föras. 7. Förekommer till föreskrift som i lag eller annan författning hänvisning ersatts bestämmelse i nya lagen, tillämpas i stället den nya begenom stämmelsen.

2. Förslag till

Lag om ändring i giftermålsbalken

Härigenom foreskrives i fråga om giftermålsbalken dels att 5 kap. 3-6, 12, 13 och 15 §§ samt 7 kap. 3-5 §§ skall upphöra att gälla, dels att 5 kap. l, 2, 7-11 och 14 7 kap. 2§, ll kap. l och 14-16 §§, 13 kap. 10§ samt l5 kap. 24§ skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse F äreslagen lydelse

5 kap. l § Man och hustru äro skyldiga va- Man och hustru skall visa varandra randra trohet och bistånd; de hava att lojalitet och hänsyn. De skall gemeni samråd verka för familjens bästa. samt vårda hem och barn och i samråd verka för familjens bästa.

2 § Makarna Makarna skall tillsammans svara äro pliktiga att, var efter sin förmåga, genom tillskott av pen- för den gemensamma hushållningen verksamhet i hemmet eller an- och vardera makens personliga kostningar,

F

författningsförslag 17

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse norledes bidraga till att bereda _famil- nader sdmt sig emellan/ördela utgifter jen det underhåll, som med avseende och sysslor. Räcker vad make har att å makarnas villkor må anses tillbörligt. tillskjuta icke till .för de gemensamma Till famii/ens underhåll skall räknas och personliga utgifter som han omvad som erfordras for den gemensam- besärjer, skall andra maken lämna ma hushållningen och barnens upp- honom pengar. fostran samt/ör tillgodoseende av var- Om underhåll till barn_finns bestämdera makens särskilda behov. melser i föräldrabalken.

3.. Lämnar vad ena maken enlig! 2 § har att til/skjuta icke tillgång till bestridande av utgifterna för hans särskilda behov och de utgifter, han eljest med hänsyn till makarnas levands/örhållanden enligt sed har att ombesörja _för familjens underhåll, vare andra maken pliktig att i lämpliga poster tillhandahålla honom erforderliga penningmedel. Rätt till sådant bidrag tillkomme dock ej make, som visar oförmåga att handhava medel eller av annan särskild orsak icke bör äga ombesörja utgifterna.

4§ Vad med tillämpning av 2 och 3 M av ena maken överlämnats till den andre _/ör tillgodoseende av hans särskilda behov vare hans egendom.

5§ Gör make sig skyldig till uppenbar .försummelse av sin underhållsplikr, varde han, om andra maken det yrkar, av rätten_ /örpliktad att till denne utgiva bidrag till de utgifter_ /örfamiljens underhåll, vilkas ombesärjande enligt sed ankommer på honom eller rätten med hänsyn till omständigheterna _finner skäligen böra anförtros honom.

6§ Har ena maken under ett kalenderår får _familjens tillbörliga underhåll

haft utgifter, som uppenbarligen över-

stiga vad enligt 2 § ålegat honom för

18 Författningsjörslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse underhållet til/skjuta, äge han, om ej annat avtalats eller med hänsyn till omständigheterna får antagas vara avsett, av andra maken utfå ersättning för vad av sagda utgifter må anses belöpa på denne. Talan om ersättning må ej väckas. sedan ett år för/Juli! efter kalenderårets utgång. Rätt till ersättning må ej göras gällande av annan än den ersättningsberätrigade själv, ej heller i den ersättningsskyldiges konkurs.

Lever makar på grund av sändring Sammanbor ej makarna, skall åtskilda, skall make ändå bidraga till make utge underhållsbidrag till andra andra makens underhåll enligt de maken enligt de grunder som anges grunder som anges i 2 §. i 2 Om bidrag till barnens underhåll i fall, som avses iförsta stycket, stadgas i föräldrabalken.

l fall, som avses i 7 §, må, såvitt l fall, som avses i 7 §,får, såvitt det med hänsyn till vardera makens det med hänsyn till vardera makens levnadsförhållanden och omständig- levnadsförhållanden och omständigheterna i övrigt finnes skäligt, make heterna i övrigt finnes skäligt, make förpliktas att till nyttjande lämna förpliktas att till nyttjande lämna andra maken Iösören, vilka vid sam- andra maken Iösören, vilka vid sammanlevnadens hävande ingingo i det manlevnadens hävande ingick i det för makarnas gemensamma begag- för makarnas gemensamma begagnande avsedda bohaget eller utgjor- nande avsedda bohaget eller utgjorde andra makens arbetsredskap. Har de andra makens arbetsredskap. Har ena maken tillhörig egendom sålun- ena maken tillhörig egendom sålunda lämnats den andre till nyttjande, da lämnats den andre till nyttjande, skall avtal, som ägaren må med tred- skall avtal, som ägaren träffar med je man träffa angående egendomen, tredje man angående egendomen, ej ej lända till inskränkning i andra ma- lända till inskränkning i andra makens nyttjanderätt. kens nyttjanderätt.

Utan hinder av vad rätten beslutit Dom eller avtal om underhållsbiom bidrag, som i5 eller 7 § sägs, äge drag får jämkas när ändrade förhålrätten på endera makens yrkande an- landen påkallar det. Avtal om undernorlunda förordna därom, när änd- hål/sbidrag får jämkas också när avrade förhållanden påkalla det. talet är oskäligt med hänsyn till om-

F örfattningsjörslag 19

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse ständigheterna vid dess tillkomst och övriga omständigheter. .Iämkningen kan även innebära att obetalda bidrag nedsättes eller bort/aller. Vad i /örsta stycket sägs om jämkning av avtal om underhåll äger motsvarande tillämpning ifråga om avtal om nyttjanderätt som avses i 83V.

10§ Avtal ifråga, som avses i2, 3, 7 Försummar make sin underhållseller 8 _g\^, må på ena makens yrkande skyldighet, _Iörordnar rätten hur den av rätten jämkas, om avtalet _/innes skall ful/göras. Talan därom eller om uppenbart obilligt eller ändrade för- underhål/sbidrag ifall som avses i 7 § hållanden påkalla det. får till den del den avser förfluten tid ej bifallasför längre tid än tre år före dagen _/ör talans väckande. Fordran på underhållsbidrag som _förfal/it till betalning får ej göras gällande sedan tre år _förflutit från förfallodagen. Har/öre utgången av denna tid utmätning skett på grund av fordringen eller har den underhållsskyldige blivitförsatt i konkurs på ansökan som gjorts _före tidens utgång, får dock betalning för fordringen uttagas ur den utmätta egendomen eller erhållas i konkursen.

ll§ Makarna vare pliktiga giva va- Makarna är pliktiga att giva varandra de upplysningar rörande sina randra de upplysningar rörande sina ekonomiska förhållanden, som er- ekonomiska förhållanden, som erfordras För bedömande av varderas fordras lör bedömande av varderas underhållsskyldighet. underhållsskyldighet.

l2§ En var av makarna äge att för den dagliga hushållningen eller barnens uppfostran med jörpliktande verkan jämväl för den andra maken ingå sådana rättshandlingar, som sedvanligen _löretagas för dessa ändamål. Rättshandlingen skall anses vara ingången i syfte att förplikta jämväl andra maken, såvida ej annat framgår av omständigheterna. Rättshandling, varom iförsta styck-

20 F

ör/attnings/örslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

et sägs, vare ej/örp/iktande/ör andra maken, om den, med vilken rättshandlingen slöts, insåg eller bort inse, att det, som anskajfades genom rättshandlingen, ej var erforderligt. Vad sålunda är stadgar skall ej äga tillämpning, om makarna på grund av söndring leva åtskilda.

13 Missbrukar make den honom enligt 12 § tillkommande behörighet, må han kunna på yrkande av andra maken av rätten _förklaras behörigheten lförlustig. Sådant beslut varde av rätten upphävt, om makarna enas därom eller _ñirändradeförhållanden visas hava inträtt. Om rättens bes/ut, som i denna paragrafavses, skall o/ördrojligen genom rättens försorg anmälan göras till äktenskapsregistret samt kungörelse införas i allmänna tidningarna och tidning inom orten.

14 § Är ena maken för bortovaro eller Är ena maken på grund av sjukdom ur stånd att själv ombesörja eller bortovaro ur stånd att själv omsjukdom sina har han ej besörja sina angelägenheter, och _finangelägenheter; och är ej heller For- nes ej fullmäktig, förmyndare eller nämnt fullmäktig, myndare eller god man för honom god man För honom, äger andra maken, om det behövsförfamiljens unjörordnad, äge andra makenföreträda honom, när angelägenhet yppar derhåll, uppbära hans inkomst och avsig, som ej utan olägenhet kan upp- kastningen av hans egendom samt utav hans kvittera banktillgodohavanden och skjutas, uppbära avkastningen och annan hans inkomst andra penningmedel. egendom samt, om det_för anskaffande av medel till familjens underhåll oundgängligen tarvas, pantsätta eller avyttra honom tillhörig egendom. Ej må i något fall fast egendom avyttras eller intecknas eller i sådan egendom upplåten rättighet inskrivas, med mindre rätten, efter inhämtande av yttrande från hans närmaste fränder, som vistas i riket, medgiver det.

F örjattnings/örslag 21

/Vuvarande lydelse Föreslagen lydelse Vad nu är stadgat äge ej tillämp- Vad nu är stadgat äger ej tillämpning. om makarna pá grund av sönd- ning, om makarna ej sammanbor. ring leva åtskilda.

15 § Om makes .släktnamn är särskilt stadgat. 7 kap. 2§ Är i äktenskapet av bägge makarna, svare gäld gjord de en För bägge och bägge För en för gälden, såvida ej annat avtalats. Samma lag vare, där ena maken gjort gäld,_/ör vilken enligt 5 kap. 12 5* jämväl andra maken svarar.

3 . ä Häftar hustrun jämte mannen för gäld, som båda makarna eller endera gjort genom rättshandling av den i 5 kap. 12 § avsedda beskaffenhet, och vill borgenären söka hustrun för gälden, skall han anhängiggöra sin talan inom tvâ a°r frân förfallodagen eller, om gä/den skall betalas vid anfordran, _frân dess uppkomst; _försittes denna tid, vare rätt till talan mot henneør- /orad. Varder hustrun /örsatt i konkurs, vare hon ej pliktig att/ör dessjörinnan gjord gäld av beskaffenhet, som i/örsta stycket avses, ansvara med egendom, som hon under konkursen eller därefter förvärvar.

4§ Har bodelning verkställts i anledning av boskillnad eller äktenskapets upplösning, svarar hustrun för gäld, som avses i 3 5* och som uppkommit _töre boskillnadsansökningen eller, om äktenskapet upplösts genom mannens död utan att talan om äktenskapsskillnad då var anhängig, _före dödsfallet eller, om äktenskapet upplösts i annat fall, _före ansökningen om äktenskapsskillnad, endast intill värdet av dels den enskilda egendom hon ägde vid

22 F örfattninggörslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse den tillämpliga tidpunkten, dels den egendom som tillades henne vid bodelningen. Vad nu sagts skall i tillämpliga delar gälla även _tör det fall att bodelning ej skall äga rum i anledning av äktenskapets upplösning. Häftade egendom, som i första stycket sägs, på grund av inteckning eller eljest särskilt för annan gäld än där avses, varde motsvarande del av egendomens värde ej medräknad.

Vad i 3 och 4 M är stadgat ska/l ej äga tillämpning, om hustrun iklätt sig vidsträcktare betalningsansvar.

ll kap.

Är makar ense om att äktenskapet Är makar ense om att äktenskapet skall upplösas, har de rätt till äkten- skall upplösas, har de rätt till äktenskapsskillnad. Har make barn under skapsskillnad. Har make barn under sexton år som står under hans vård- sexton år, som står under hans vårdnad, skall äktenskapsskillnaden nad och varaktigt sammanbor med dock föregås av betänketid. honom, ellerframställer makarna begäran därom hos rätten, skall äktenskapsskillnaden dock föregås av betänketid.

I4§ Om ena maken efter äktenskaps- Efter äktenskapsskillnad svarar varskillnaden är i behov av bidrag till sitt dera maken för sin försörjning. tillbörliga underhåll, kan rätten ålägga andra maken att utge sådant bidrag efter vad som är skäligt med hänsyn till hans förmåga och övriga omständigheter. Vid prövningen skall beaktas att make kan ha särskilt behov av bidrag jör tiden närmast efter äktenskapsskillnaden.

Bidraget kan, om den underhålls- Är make under en övergångstid i beskyldiges förmögenhets/örhållanden hov av bidrag till sitt underhåll, skall och omständigheterna i övrigt/äran- dock andra maken utge underhållsbileder det, bestämmas till visst belopp drag efter vad som är skäligt med hänatt utges en gång/ör alla. Är bidraget syn till hans förmåga och övriga ombestämt att utgå på särskilda tider och ständigheter.

författningsförslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

ingår den underhållsberättigade nytt äktenskap, skall bidrag ej vidare utgå. Har make svårigheter att _Iörsörja sig själv efter upplösning av ett långvarigt äktenskap eller _löreligger eljest synnerliga skäl, skall underhållsbidrag utgå för längre tid än i andra stycket sägs.

15§ Utan hinder av vad som genom rät- Underhållsbidrag efter äktenskapstens beslut eller genom avtal blivit be- skillnad utgår på bestämda tider eller, stämt om bidrag till frånskild makes om makarna är ense därom eller eljest underhåll kan rätten på endera ma- särskilda skäl föreligger, med ett bekens yrkande _förordna på annat sätt lopp som utges en gång för alla. därom, när ändrade/örhållanden påkallar det. Endast om synnerliga skäl föreligger får dock underhållsbidrag utdömas, om sådant bidrag icke tidigare skolat utgå, eller höjas utöver

det högsta belopp till vilket bidraget

tidigare varit bestämt. Första stycket äger ej tillämpning Vad i 5 kap. 9§ första stycket sägs om någonförpliktats eller åtagit sig att äger motsvarande tillämpning i fråga till frånskild makes underhåll utge visst om underhåll efter äktenskapsskillbelopp en gång för alla. nad. Endast om synnerliga skäl löreligger får dock underhållsbidrag höjas utöver det högsta belopp till vilket bidraget tidigare varit bestämt. Underhållsbidrag, som erlagts en gång för alla, får jämkas endast om sådant underhållsbidrag bestämts genom avtal och avtalet är oskäligt med hänsyn till omständigheterna vid dess tillkomst och övriga omständigheter. Bestämmelserna i 5 kap. 103V om den tidjör vilken talan får btfallas eller _förfallet underhållsbidrag sist kan göras gällande äger motsvarande tilllämpning ifråga om fordran på underhåll efter äktenskapsskillnad.

l6§ Är avtal, som makar med avse- Är avtal, som makar med avseende på förestående äktenskapsskill- ende på förestående äktenskapsskillnad träffat om bodelning eller vad nad träffat om eller vad bodelning därmed äger samband eller om bidrag därmed samband, äger uppenbart

24 F örfattningJirs/ag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse rill makes underhåll, uppenbart obil- obilligt för ena maken, skall det på ligt för ena maken, skall det på hans hans talan jämkas av rätten. Har tatalan jämkas av rätten. Har talan ej lan ej väckts inom ett år från det äkväckts inom ett år från det äkten- tenskapsskillnaden meddelades, är skapsskillnaden meddelades, är rät- rätten till talan förlorad. ten till talan förlorad.

13 kap. l0§ Till betalning förfallet underhålls- Till betalning förfallet underhållsbidrag, som make jämlikt ll kap. bidrag, som make jämlikt 11 kap. 14 § har att en gång för alla utge till [5 _f/örsta stycket har att en gång för andra maken, skall vid bodelningen alla utge till andra maken, skall vid utgå av vad därvid tillkommer andra bodelningen utgå av vad därvid tillmaken utöver egendom till täckning kommer andra maken utöver egenav denne åvilande gäld. dom till täckning av denne åvilande gäld.

15 kap. 24 § Har make yrkat åläggande för and- Har make yrkat åläggande för andra maken att utgiva underhållsbidrag ra maken att utgiva underhållsbidrag enligt 5 kap. 5 eller 7§ eller, efter enligt 5 kap. 7 § eller 10 .Märsta styckdet till äktenskapsskillnad blivit et eller, efter det till äktenskapsskilldömt, enligt 11 kap. 14 §, eller har nad blivit dömt, enligt ll kap. 14 §, make påkallatjämkning i vad genom eller har make påkallat jämkning i rättens beslut eller genom avtal blivit vad som genom rättens beslut eller bestämt om sådant bidrag, kan rät- genom avtal blivit bestämt om såten på yrkande för tiden intill dess dant bidrag, kan rätten på yrkande laga kraft ägande dom Föreligger för- för tiden intill dess laga kraft ägande ordna därom efter vad som finnes dom föreligger förordna därom efter skäligt. vad som finnes skäligt.

l. Denna lag träder i kraft den 2. Är mål om underhåll anhängigt vid ikraftträdandet, prövas målet enligt äldre lag. Bidragsskyldighet som ålagts någon med tillämpning av äldre lag skall bestå men fullgöras och vid jämkning omprövas enligt de nya bestämmelserna. Vad i 11 kap. l4§ andra stycket i dess äldre lydelse är föreskrivet om att bidrag skall upphöra att utgå, om den underhållsberättigade ingår nytt äktenskap, skall dock fortfarande gälla om bidrag bestämts före ikraftträdandet. Den tid efter vilken fordran på underhållsbidrag, som förfallit till betalning, enligt de nya bestämmelserna i 5 kap. 10§ andra stycket eller ll kap. l5§ tredje stycket ej får göras gällande skall utgå tidigast vid utgången av månad l9xx. Har någon före ikraftträdandet genom sådan rättshandling som avses

F örjarmingsjörslag 25

i 5 kap. 12 eller 14 §§ förpliktat sin make får rättshandlingen göras gällande mot denne enligt äldre lag. 6. Har före ikraftträdandet rätten att väcka talan om jämkning av avtal om underhåll gått Förlorad enligt ll kap. l6§ i dess äldre lydelse, får om jämkning av avtal talan om jämkning enligt de nya bestämmelserna ej föras på den grund att avtalet är oskäligt med hänsyn till omständigheterna vid dess tillkomst och övriga omständigheter. 7. Förekommer till föreskrift som i lag eller annan författning hänvisning ersatts genom bestämmelse i nya lagen, tillämpas i stället den nya bestämmelsen.

3. Förslag till Lag om ändring i ärvdabalken Härigenom föreskrives att 7 kap. 6 § och 8 kap. ärvdabalken skall upphöra att gälla.

Denna lag träder i kraft den Har arvlåtaren avlidit före ikraftträdandet, skall bestämmelserna i 7 kap, 6§ och 8 kap. fortfarande äga tillämpning. Vad i punkt 4 av övergångsbestämmelserna till lagen (1969:621) om ändring i ärvdabalken förordnats om fortsatt tillämpning av 8 kap. l0§ samma balk skall fortfarande gälla. Vid sådan tillämpning gäller fortfarande även 7 kap. 6§ ärvdabalken.

4. Förslag till Lag om ändring i utsökningslagen (l877:31 s. l) Härigenom föreskrives att 54a§ utsökningslagen (1877131 s. l) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 54a§ På grund av skriftlig, av två per- På grund av skriftlig, av två personer bevittnad förbindelse får ut- soner bevittnad förbindelse får utmätning äga rum for bidrag, som nå- mätning äga rum för bidrag, som någon enligt förbindelsen skolat utgiva gon enligt förbindelsen skolat utgiva till fullgörande av underhållsskyl- till fullgörande av underhållsskyldighet jämlikt giftermåls- eller för- dighet jämlikt giftermåls- eller föräldrabalken eller skolat erlägga till äldrabalken eller skolat erlägga till barnavårdsnämnd såsom ersättning barnavårdsnämnd såsom ersättning för barns vård jämlikt barnavårdsla- för barns vård jämlikt barnavårdslagen. Beträffande underhållsbidrag gen. Beträffande underhållsbidrag till make skall dock vad nu sagts ej till make och makarnas barn skall äga tillämpning, med mindre makar- dock vad nu sagts ej äga tillämpning, na under den tid bidraget avser levde med mindre makarna under den tid och alltjämt leva åtskilda på grund bidraget avser levde och alltjämt leva av söndring eller efter hemskillnad. åtskilda.

26 Författningsjörslag SOU l977z37

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Har bidrag som avses i l mom. jörfallit till betalning tidigare än tre år innan ansökan gjordes, får utmätning på grund av ,förbindelsen ej ske, om gäldenären påstår att bidraget guldits och invåndningen ej kan med hänsyn till omständigheterna i övrigt lämnas utan avseende. Är talan om förbindelsen anhängig vid domstol, äger denna förordna, att utmätning på grund av förbindelsen tills vidare ej får äga rum. Den som vill erhålla utmätning skall ingiva förbindelsen i huvudskrift till utmätningsmannen.

Denna lag träder i kraft såvitt avser den ändrade lydelsen av första stycket den och såvitt avser upphävandet av andra stycket den

5. Förslag till Lag om ändring i lagen (1964:143) om bidragsförskott Härigenom föreskrives i fråga om lagen (1964:143) om bidragsförskott att l, 2, 4, 7, l5, 17 och 18 skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Tillkommer vårdnaden om barn, Tillkommer vårdnaden om barn, som är svensk medborgare och bo- som är svensk medborgare och bosatt i riket, endast en av föräldrarna satt i riket, endast en av Föräldrarna eller står barnet icke under föräld- eller står barnet icke under föräldrarnas vårdnad, utgår enligt vad ne- rarnas vårdnad, utgår enligt vad nedan stadgas av allmänna medel bi- dan stadgas av allmänna medel bidragsförskott till barnet i förhållande dragsförskott till barnet i förhållande till fader eller moder, som ej har till fader eller moder, som ej har vårdnaden om barnet. vårdnaden om barnet. Står barnet under vårdnad av bägge _löräldrarna men sammanbor med endast en av dem, gäller detsamma [förhållande till den som ej varaktigt sammanbor med barnet, och skall den andre vid tilllämpning av denna lag anses såsom vårdnadshavare. Bidragsförskott utgår även till här i riket bosatt barn som icke är svensk medborgare om vårdnadshavaren är bosatt i riket och antingen barnet eller vårdnadshavaren sedan minst sex månader vistas i riket. Fader eller moder, som ej har Fader eller moder, som ej har vårdnaden om barnet, benämnes i vårdnaden om barnet eller som har denna lag underhållsskyldig. deli vårdnaden men ej varaktigt sam-

SOU l977z37 F ärjattningsjörslag 27

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse manbor med barnet, benämnes i denna lag underhållsskyldig.

2§ Bidragsförskott utgår icke därest a) barnet bor tillsammans med a) barnet varaktigt bor tillsamden underhållsskyldige; mans med den underhållsskyldige; b) det Föreligger grundad anledning antaga att den underhållsskyldige i vederbörlig ordning betalar fastställt underhållsbidrag icke understigande vad som skulle utgå i bidragsförskott enligt 4§ forsta och andra styckena; c) det finnes uppenbart att den underhållsskyldige annorledes sörjt eller sörjer för att barnet erhåller motsvarande underhåll; d) vårdnadshavaren uppenbarli- d) vårdnadshavaren uppenbarligen utan giltigt skäl underlåter att gen utan giltigt skäl underlåter att vidtaga eller medverka till åtgärder vidtaga eller medverka till åtgärder För att få underhållsbidrag eller fader- För att få faderskap till barnet fastskap till barnet fastställt. ställt; e) barnet har egna tillgångar eller eljest uppenbarligen saknar behov av bidragsförskott.

4 § Bidragsförskott utgör För år räknat fynio procent av det basbelopp som enligt l kap. 6§ lagen (1962:381) om allmän Försäkring har fastställts för månaden Före den som bidragsförskottet avser. Skall bidragsförskott utgå i Förhållande till såväl fader som moder eller är barnet berättigat till barnpension enligt 8 kap. 5 § lagen om allmän Försäkring, utgör dock bidragsförskottet trettio procent av det basbelopp som anges i första stycket, i Förra fallet i Förhållande till varje underhållsskyldig. Föreligger grundad anledning antaga att fastställt underhållsbidrag betalas i vederbörlig ordning, utgör bidragsförskottet skillnaden mellan Förskottsbelopp enligt första eller andra stycket samt undethållsbidragets belopp. Bidrags/örskott utgår ej med högre belopp än underhâllsbidraget, därest vårdnadshavaren uppenbarligen utan giltigt skäl under/äter att vidtaga eller medverka till åtgärder för att få underhållsbidraget höjt.

Sedan bidragsförskott sökts skall, Sedan bidragsförskott sökts skall, under förutsättning att den under- under förutsättning att den underhållsskyldiges vistelseort är känd el- hållsskyldiges vistelseort är känd eller kan utrönas, omedelbart till hon- ler kan utrönas, omedelbart till honom avsändas meddelande om an- om avsändas meddelande om ansökningen med Föreläggande att, sökningen med Föreläggande att, därest han har något att anföra i an- därest han har något att anföra i an-

28 F ör/attningsjörslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse ledning av ansökningen, inom viss ledning av ansökningen. inom viss kort tid muntligen eller skriftligen kort tid muntligen eller skriftligen yttra sig. I meddelandet skall tillika yttra sig. l meddelandet skall tillika lämnas underrättelse om stadgan- lämnas underrättelse om stadgandena i 2 § a), b) och c) samt 4 § tredje dena i 2§ a), b), c) och e) samt 4§ stycket. tredje stycket. När försäkringskassan meddelat När försäkringskassan meddelat beslut i ärendet, skall sökande och beslut i ärendet, skall sökande och vårdnadshavare skriftligen underrät- vårdnadshavare skriftligen underrättas om beslutet. Beslutet skall skrift- tas om beslutet. Beslutet skall skriftligen delgivas den underhållsskyldi- ligen delgivas den underhållsskyldige. Har ansökan om bidragsförskott ge. Har ansökan om bidragsförskott ej bifallits eller bifallits endast till ej bifallits eller bifallits endast till viss del, skall beslutet delgivas även viss del, skall beslutet delgivas även sökanden och vårdnadshavaren. Har sökanden och vårdnadshavaren. Har förskott beviljats, skall därvid under- förskott beviljats, skall därvid underrättelse lämnas sökanden och vård- rättelse lämnas sökanden och vårdnadshavaren om stadgandena i l2 nadshavaren om stadgandena i l2 och 13 §§ samt, i annat fall än som och 13 §§ samt, i annat fall än som avses i 4§ tredje stycket, den un- avses i 4§ tredje stycket, den underhállsskyldige om Föreskrifterna i derhållsskyldige om föreskrifterna i 2§ a), b) och e) samt l6§. 2§ a), b), e) och e) samt l6 §.

l5§ l den mån bidrags/örskott svarar Har bidragsfdrskott utgått inträder mot fastställt underhållsbidrag inträ- den försäkringskassa hos vilken den der den försäkringskassa hos vilken underhållsskyldige är inskriven eller den underhållsskyldige är inskriven skulle ha varit inskriven om han eller skulle ha varit inskriven om uppfyllt åldersvillkoret i l kap. 4§ han uppfyllt åldersvillkoret i 1 kap. lagen (1962:381) om allmän försäk- 4§ lagen (1962:381) om allmän för- ring i barnets rätt till underhållsbi-

säkring i barnets rätt till underhålls- drag gentemot den underhållsskyl-

bidrag gentemot den underhållsskyl- dige. Är den underhållsskyldige ej dige. Är den underhållsskyldige ej inskriven och skulle han ej heller uninskriven och skulle han ej heller un- der angiven förutsättning ha varit inder angiven förutsättning ha varit in- skriven hos allmän försäkringskassa, skriven hos allmän försäkringskassa, inträder Stockholms läns allmänna inträder Stockholms läns allmänna försäkringskassa i barnets rätt. försäkringskassa i barnets rätt. Försäkringskassan fastställer enligt vad särskilt är .föreskrivet i vad mån den underhållsskyldige skall återbetala utgivna bidrags/örskott. Återkrav får dock ej ske om den underhållsskyldige enligt 7 kap. 7 .Märsta stycket/öräldrabalken åtagit sig att till barnets underhåll utge visst belopp en gång för

F örfattnings/örslag 29

.Vuvarande lydelse Föreslagen lydelse

alla. Av _lörsäkringskassan fastställt belopp gäller såsom fastställt underhållsbidrag vid tillämpning av denna lag men kan ändras närhelst _försäkringskassan_ [inner skäl därtill. Har/örfallodag ej bestämts av rätten eller genom avtal som inyssnämnda lagrum sägs, skall av _lörsäkringskassan fastställt belopp erläggas _förskøttsvis för kalendermånad. Av rätten eller parterna fastställt urtderhållsbidrag skall. i den mån det motsvarar bidrags/örskottet, återbetalas till dess försäkringskassan _ünner skäl besluta om annat återkravsbelopp. Nedsättes av försäkringskassan fastställt återkravsbelopp efter besvär, äger den underhållsskyldige återfå vad han erlagt för mycket. Om återbetalning när någon i mål om/astställande av faderskap ieke funnits underhållsskyldig eller när erkännande avfaderskap _ñirklarats ogiltigt _tinns särskilda bestämmelser.

17 § Det ankommer på forsäkringskassa som avses i l5 § att, där ej den underhållsskyldige efter förmåga fullgör den honom enligt 16§ åvilande betalningsskyldigheten, utan dröjsmål vidtaga erforderliga åtgärder för fordringens indrivande. Försäkringskassan bör bereda den, Försäkringskassan bör bereda den, som äger föra talan för barnet, till- som äger föra talan för barnet, tillfälle att i samband med återkrävande fälle att i samband med återkrävande av bidragsförskott utkräva den del av helt bidragsforskott utkräva den av oguldna underhållsbidrag, som del av oguldna underhållsbidrag, må överskjuta bidragsförskottets be- som må överskjuta bidragsforskotlopp. tets belopp.

18 § Försâkringskassa som avses i 15 § får besluta att återkrav gentemot den underhållsskyldige for det allmännas räkning skall eftergivas. Eftergift får meddelas om det är skäligt med hänsyn till att den underhållsskyldige varit sjuk, arbetslös, omhändertagen for vård eller haft stor försörjningsbörda. Eftergift får också meddelas om det av annan anledning framstår som skäligt. Å terkrav som till beloppetfastställts av försäkringskassa _lår ej göras gäl-

30 F örfattningJörs/ag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

lande sedan tre âr/ör/ltttit från förfallodagen. Harföre utgången av denna Iid utmätning skett pâ grund av âterkravet eller har den underhållsskyldige blivit jörsatt i konkurs pâ ansökan som gjorts före tidens utgång, får dock betalning för åter/travet uttagas ur den utmätta egendomen eller erhållas i konkursen.

1. Denna lag träder i kraft den 2. De nya bestämmelserna i l5§ andra stycket äger ej tillämpning om den underhållsskyldige före ikraftträdandet enligt 7 kap. 7 § andra stycket föräldrabalken i dess intill ikraftträdandet gällande lydelse slutit avtal, som innefattar åtagande att till barns underhåll utge visst belopp en gång för alla.

6. Förslag till i lagen (1966:680) om ändring av vissa underhålls- Lag om ändring bidrag om ändring av vissa Härigenom föreskrives i fråga om lagen (1966:680) underhållsbidrag dels att 1 och 2 §§ skall ha nedan angivna lydelse,

dels att nuvarande 4§ skall betecknas 6 ä,

dels att i lagen skall införas två nya paragrafer, 4-5 §§, av nedan angivna lydelse, dels att före 2, 4 och 6 §§ skall införas rubriker av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 § Är någon skyldig att till fullgöran- Är någon skyldig att till fullgörande av lagstadgad underhållsskyldig- de .av lagstadgad underhållsskyldigi het på särskilda tider bidrag i het på särskilda tider utge bidrag utge svenskt till make, förutvaran: svenskt mynt till make. förutvaranmynt de make, barn. makes barn, fader el- de make eller barn, ändras bidragets ler moder, ändras bidragets belopp belopp enligt denna lag med hänsyn enligt denna lag med hänsyn till pen- till penningvärdets förändring. ningvärdets förändring. om dom eller avtal varigenom bidraget bestämts Lagen äger ej tillämpning, innehåller föreskrift om att bidraget skall vid ändring i penningvärdet eller inkomster som den bidragspliktiges utgå med ändrat belopp enligt grunder anges i domen eller avtalet.

författningsförslag 31

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Underhâllsbidrag till make och _förutvarande make.

Har bidragsbelopp senast bestämts Har bidragsbelopp till make eller _firutvarande make senast bestämts genom dom som meddelats eller avtal som slutits fore utgången av år genom dom som meddelats eller av- 1965 höjes beloppet enligt följande. tal som slutits före utgången av år Höjningen utgör när bidragets be- 1965 höjes beloppet enligt följande. Höjningen utgör när bidragets belopp bestämts under år 1940 eller tidigare etthundrafyrtio procent, un- lopp bestämts under år 1940 eller tiett- under något av åren 1941-1946 digare etthundrafyrtio procent, hundrafemton der något av åren 1941-1946 ettprocent, under något av åren 1947-1950 etthundra pro- hundrafemton procent, under något cent, under år 1951 sjuttio procent, av åren 1947-1950 etthundra prounder något av åren 1952-1955 cent, under år 1951 sjuttio procent. femtiofem procent, under något av under något av åren 1952-1955 åren 1956 och 1957 fyrtio procent, femtiofem procent, under något av under något av åren 1958 och 1959 åren 1956 och 1957 fyrtio procent, trettio procent, under något av åren under något av åren 1958 och 1959 1960 och 1961 tjugofem procent, un- trettio procent, under något av åren der något av åren 1962 och 1963 fem- 1960 och 1961 tjugofem procent, unton procent, under år 1964 tio pro- der något av åren 1962 och 1963 femcent samt under år 1965 fem procent ton procent, under år 1964 tio proav beloppet. cent samt under år 1965 fem procent av beloppet. Bidrag, vars belopp efter höjningen slutar på öretal, utgår med närmast lägre krontal. Underhâl/sbidrag till barn.

4 § Har bidragsbelopp till barn senast bestämts genom dom som meddelats eller avtal som slutits/öre utgången av mars månad 19xx skall bidragsbeloppet höjas för tiden till och med den l april samma a°r enligt vad som i 2-3 M är_ föreskrivet om bidragsbelopp till make och ,förurvarande make.

5 § Bidragsbelopp sam höjts enligt 4 § samt bidragsbelopp som genom dom eller avtal bestämts eller bestämmes efter utgången av mars månad l 9xx skall ändras i anslutning till bidrags-

32 F författningsförslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

_förskottet enligt lagen (1964:143) om bidragsjörskott.

Ändring enligt vad nu sagts sker så,

a!! den del av bidragsbeloppet som motsvarar bidrags/örskottet fär april månad l 9xx eller den senare månad då bidragsbeloppet blivit bestämt_ föl/er ändringarna av bidrags/ärskøttet, under det att överskjutande del utgår utan ändring. Utgår bidragsbeloppet /ör annan tid än månad, skall vid beräkning av den del därav som skall ändras bidrags- _förskottet minskas eller ökas i motsvarande mån. Uppkommer därvid äretal. nedsättes beloppet till närmast lägre krontal.

Gemensamma bestämmelser.

4 § 6 ä Utan hinder av bestämmelserna i denna lag äger rätten efter yrkande förordna på annat sätt om bidragsskyldigheten, när de i giftermâlsbalken eller föräldrabalken givna reglerna om underhållsbidrag föranleda det. Blir bidraget slutligt bestämt till lägre belopp än som följer av denna lag, äger rätten förordna om återbetalning helt eller delvis av utgiven förhöjning, om särskilda skäl föreligga.

1. Denna lag träder i kraft den 2. Har underhållsbidrag bestämts till fader eller moder med tillämpning av 7 kap. 3§ föräldrabalken i dess lydelse före ikraftträdandet av denna lag, skall bidragsbeloppet ändras enligt vad i lagen är föreskrivet om underhållsbidrag till make och förutvarande make. 3. Har underhållsbidrag till makes barn fastställts Före utgången av mars månad l9xx skall bidragsbeloppet höjas enligt vad i 4§ sägs men därefter utgå utan ändring enligt denna lag.

F örfattningsjörslag 33

7. Förslag till Lag om ändring i införsellagen (1968:621) Härigenom föreskrives att 16§ införsellagen (1968:621) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse l6 § Om underhållsbidrag som avses i Om underhållsbidrag till make och 5 kap. 5 t* giftermâlsbalken överstiger makarnas barn i annat/all än da mavad som skäligen bör tillkomma fa- karna lever åtskilda överstiger vad miljen, får underhållsbidraget vid som skäligen bör tillkomma familtillämpning av 15§ jämkas med jen, får underhållsbidraget vid tillhänsyn till annan fordran för vilken Iämpning av 15 § jämkas med häninförsel samtidigt äger rum. Är det syn till annan fordran för vilken inpåkallat av särskilda skäl får jämk- försel samtidigt äger rum. Är det påning ske även av annat underhålls- kallat av särskilda skäl fårjämkning bidrag, om detta uppenbart översti- ske även av annat underhållsbidrag, ger vad som skäligen fordras för den om detta uppenbart överstiger vad underhållsberättigades försörjning. som skäligen fordras för den underhållsberättigades försörjning. Första stycket äger motsvarande tillämpning, om skatteavdrag eller utmätning ej kan äga rum till följd av införsel för underhållsbidrag, som avses där.

Denna lag träder i kraft den

8. Förslag till Förordning om ändring i kungörelsen (1942:421) om efterlysning

av vissa underhållsskyldiga

Härigenom föreskrives att 1 § kungörelsen (194214215 om efterlysning av

vissa underhållsskyldiga skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Är någon enligt rättens beslut eller Är någon enligt beslut av rätten elskriftligt, av två personer bevittnat ler allmän jörsäkringskassa eller enligt avtal pliktig att till fullgörande av skriftligt, av två personer bevittnat lagstadgad underhållsskyldighet ut- avtal pliktig att till fullgörande av giva underhållsbidrag till barn,_/ör- lagstadgad underhållsskyldighet utåldrar eller den, med vilken han är giva underhållsbidrag till barn eller eller varit gift, och underlåter han den, med vilken han är eller varit att betala förfallet belopp, då må, där gift, och underlåter han att betala upplysning saknas var han uppehål- förfallet belopp, då må, där upplysler sig, efterlysning erhållas på sätt ning saknas var han uppehåller sig, nedan sägs. efterlysning erhållas på sätt nedan sägs.

34 F örfattningsfdrslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Vad nu är stadgat gäller även beträffande enskild försörjningsskyldig, vilken myndighets beslut är pliktig att till fullgörande av ersättningsenligt skyldighet jämlikt lagen om socialhjälp till kommun utgiva bidrag till hjälpförsörjning för tid efter beslutets meddelande, så ock beträffande tagarens den, som enligt myndighets beslut eller skriftligt, av två personer bevittnat avtal att till av ersättningsskyldighet jämlikt barnaär pliktig fullgörande vårdslagen till kommun utgiva bidrag till barns vård för tid efter det beslutet meddelades eller avtalet träffades. må ock kunna upplysning saknas Efterlysning äga rum av den, om vilken var han uppehåller sig och som på grund av honom åliggande försörjningsär skyldig att utgiva ersättning till kommun för socialhjälp, som enligt plikt om vid tiden for begäran om efterlysning lämnas l2§ lagen socialhjälp den försörjningsskyldiges make eller hans barn under sexton år, eller ock för kostnad i anledning av samhällsvård, som vid berörda tid beredes hans barn under sexton år.

Denna förordning träder i kraft den

Sammanfattning

Familjelagssakkunniga lägger i detta delbetänkande fram förslag till lagändringar angående den familjerättsliga underhållsskyldigheten och behandlar alltså frågorna om underhåll till barn, make och förutvarande make samt föräldrar. Som ett huvudsyfte har framstått att bringa underhållsreglerna, vilkas grundläggande principer och huvudsakliga utformning går tillbaka på lagstiftning från början av seklet, i överensstämmelse med därefter skedda förändringar i familjemönstret och samhällsstrukturen. Därvid har särskild uppmärksamhet ägnats åt samspelet mellan lagstiftningen om underhåll, å ena, och den socialförsäkringslagstiftning och sociallagstiftning i övrigt som vuxit fram. å andra sidan. Särskilt återverkan fögäller detta vilken rekomsten av olika sociala förmåner bör ha på underhållsskyldigheten.

UnderhâIlssky/digher mo! barn

Föräldrars underhållsskyldighet mot barn enligt 7 kap. FB skall enligt förslaget alltid bedömas med hänsyn tagen till deras ekonomiska förhållanden. Det ges följaktligen inte längre något underlag för att beteckna underhållsplikten mot underåriga barn såsom ovillkorlig i den bemärkelsen att bidragsplikt skulle kunna bestämmas oavsett den underhållsskyldiges förmåga. Hänsyn skall vidare tas till bidrag som barnet på annat sätt erhåller till kostnaderna för uppehälle och utbildning, exempelvis socialförmåner av olika slag, samt till barnets egna tillgångar. Underhållsplikten föreslås i princip upphöra när barnet fyllt arton år. Myndiga barn förutsätts kunna sörja för underhållet själva eller med samhällets hjälp. Underhållsskyldigheten kvarstår efter det barnet fyllt arton år endast om barnets skolgång ännu ej avslutats. Till skolgång hänförs därvid grundskola och gymnasieskola eller annan grundläggande utbildning som är jämförlig därmed. Förslaget innebär alltså att underhållsskyldighet nuenligt varande bestämmelser mot barn, som bedriver högre studier, eller mot vuxna barn, som i följd av sjukdom eller annan dylik orsak är ur stånd att själva försörja sig, inte längre skall föreligga. Likaså föreslås att förpliktelsen att utge underhåll till styvbarn avskaffas. Som en följd av begränsningarna av underhållsskyldigheten föreslås även att 8 kap. ÄB med dess bestämmelser om underhållsbidrag ur kvarlåtenskap helt upphävs. Särskilda bestämmelser föreslås för att lösa frågan om underhåll när föräldrar som inte bor samman ändock har gemensam vårdnad om barnet. Skyldighet att betala underhållsbidrag skall sålunda åvila inte bara som nu

36 Sammanfattning

fader eller moder som inte har vårdnaden om barnet utan också fader eller har del i vårdnaden men ej varaktigt sammanbor moder som visserligen med barnet. Rätten till föreslås anpassad härtill, så att bibidragsförskott skall kunna utgå till barnet i förhållande till den bidragsdragsförskott pliktiga föräldern. inträder det allmänna i barnets rätt till un- När bidragsförskott utgått eller motsvarande del därav. Den nuvarande bundenheten derhållsbidrag dom eller avtal fastställda underhållsbidraget medför som till det genom utvecklas i betänkandet åtskilliga nackdelar. I förslaget har den närmare att den återkrävande myndigheten - från hösten 1977 förändringen vidtagits - pröva den bidragsde allmänna forsäkringskassorna äger självständigt och avgöra vad han skall återbetala till det pliktiges återbetalningsförmåga Denna förutsätts ske generellt med jämna mellanrum allmänna. prövning om anledning exempelvis när den och individuellt däremellan uppkommer, anmäler att hans ekonomiska förhållanden ändrats. Genom bidragspliktige att återbetalningarna hela tiden kan göras beroende av den bidragsskyldiges förhållanden blir bl. a. talan om jämkning eller fråga om inekonomiska dom eller avtal fastställt underhållsbidrag utan dexändring av ett genom inte överstiger det utgivna förskottets belopp. betydelse i den mån bidraget möjliggör t. 0. m. för den underhållsberättigade att låta bli att yrka Förslaget fastställelse av underhållsbidrag och i stället låta frågan om den underhållsbli en angelägenhet helt mellan den underskyldiges betalningsförmåga allmänna Denna möjlighet kan hållsskyldige och den försäkringskassan. när den underhållsskyldige inte har förmåga att betala få praktisk betydelse underhållsbidrag än som motsvarar bidragsförskottet. högre återkravsverksamhet bör särskilda rikt- Angående försäkringskassornas till för bedömandet av den underhållsskyldiges belinjer utfärdas ledning talningsförmåga. l särskild bilaga redovisas ett förslag till sådana riktlinjer. Dessa bygger på tanken att den underhållsskyldige skall förbehållas ett belopp

samt att en andel av överskottet för sin egen och sin familjs försörjning för återbetalningar. Dessa riktlinjer förutsätts kunna tjäna skall tas i anspråk också när underhållsbidrag fastställs genom dom eller avtal som vägledning att erläggas direkt till barnet. fadern eller modern en rätt att få Den bidragsskyldige ges i förslaget nedsatt med hänsyn till kostnader som varit nödvändiga underhållsbidrag för barnets under tid då han eller hon utövat sin rätt till umgänge uppehälle med barnet. Har parterna inte själva kunnat komma överens om det belopp

med vilket underhållsbidraget skall nedsättas, får rätten fastställa beloppet Som riktpunkt föreslås i betänkandet att nedefter en skälighetsbedömning. period, varsättning skall medges endast för varje längre sammanhängande veckoslut berättigar därmed vid menas en tid om minst tre dagar. Vanliga

inte till nedsättning. av avtal om underhållsbidrag till barn på grund av en redan Jämkning vid avtalets föreliggande jämkningsanledning skall enligt förslaget ingående och inte som nu bara avtal som ingåtts av makar kunna avse alla avtal Språkligt och sakligt har med avseende på förestående äktenskapssskillnad. bestämmelserna i viss utsträckning utformats efter mönster av generalklauvarför bl. a. någon särskild frist inom vilken talan sulen i 36§ avtalslagen, måste väckas inte uppställts. Jämkning så att äldre obetalda om jämkning

SOU l977z37 37

Sammanfattning

bidragsbelopp nedsättes eller bortfaller föreslås kunna äga rum även när jämkning sker på grund av ändrade förhållanden. Vid sin översyn har de sakkunniga sökt avlägsna ännu kvarstående rester i den äldre lagstiftningen som gjort skillnad mellan barn till gifta föräldrar och barn vars föräldrar varken vid barnets födelse var eller därefter har varit gifta med varandra. Bestämmelserna har därigenom också kunnat förenklas. Reglerna angående avtal om engångsbidrag - vilka enligt förslaget alltså gäller också barn till gifta föräldrar - kräver fortfarande, för att avtalet skall få den effekten att den underhållsskyldige äger tillgodoräkna sig betalningen för framtiden, att avtalet ingåtts skriftligen med två vittnen och godkänts av barnavårdsnämnden. En nyhet är emellertid att också avtal om engångsbidrag skall kunna jämkas vid ändrade förhållanden och alltså inte befriar den bidragsskyldige från all framtida underhållsplikt. Denna ståndpunkt är en följd av de sakkunnigas allmänt restriktiva syn på möjligheten att avtala om engångsbidrag till barn. De sakkunniga föreslår att barnavårdsnämnd inte längre skall vara skyldig att i samband med fastställelse av faderskap tillse att barnet tillförsäkras underhåll. Förslaget innebär att de nuvarande årliga indexhöjningarna enligt 1966 års lag om ändring av vissa underhållsbidrag inte längre får direkt betydelse i de fall då bidragsforskott utgår. Anpassning till ett ändrat penningvärde sker då genom ändring av bidragsförskottet och regelbunden omprövning av återkravsbeloppet. När det gäller underhåll som betalas direkt till barnet, föreslås att den del av underhållsbidraget som motsvarar bidragsförskottets belopp skall följa ändringarna av förskottet, under det att överskjutande del inte skall ändras utan utgå som ett fast belopp. Vid ändrade förhållanden skall dock även detta kunna jämkas. Förslaget i denna del innebär en viss dämpning av indexhöjningarna. Fordran på underhållsbidrag föreslås bli preskriberad efter tre år. Är bidraget ej fastställt avbryts preskriptionen genom att den underhållsberättigade väcker talan om fastställelse av bidragsplikten. Till betalning förfallna men obetalda underhållsbidrag preskriberas tre år efter förfallodagen utan möjlighet till preskriptionsavbrott.

Underhâllsskyldighet m0! make och _förurvarande make

Vid översynen av reglerna om underhåll till make och förutvarande make, vilken i detta skede av de sakkunnigas arbete fått göras inom ramen för den i GB gjorda dispositionen med uppdelning av bestämmelserna på två skilda kapitel (5 och 11 kap), har i balken behållits särskilda regler om underhållsskyldigheten under äktenskapet och under samlevnaden. Flera av de nuvarande reglerna har emellertid kunnat utelämnas såsom överflödiga eller otidsenliga. I systematiskt hänseende har vidare den ändringen vidtagits att samtliga regler om underhåll till barn upptagits i FB, varför ur GB utgått de bestämmelser, enligt vilka underhåll till make under äktenskapets bestånd i vissa fall skall omfatta familjens, dvs. även barnets underhåll. De grundläggande bestämmelserna om underhållsskyldigheten har därför blivit färre och mindre detaljerade än hittills och dessutom kunnat redaktionellt förenklas. Även den allmänna deklarationen i 5 kap. 1 § om makarnas inbördes förhållande har formulerats om i syfte att i sitt sammanhang med

38 Sammanfattning

betona makarnas och likvärdiga ansvar underhållsreglerna gemensamma för hemmet och familjen. rättsverkningar bör såvitt möjligt inte utsträckas att gälla Äktenskapets efter dess upplösning. Förslaget intar därför den principiella ståndpunkten att vardera maken efter äktenskapsskillnad svarar for sin egen försörjning. De situationer då underhållsskyldighet skall kunna komma i fråga har kaoch avser i första hand att medge unraktären av undantagssituationer derhållsbidrag under en begränsad tid. Är ena maken under en övergångstid i behov av bidrag till sitt underhåll, skall andra maken enligt förslagets efter vad som är skäligt med hänsyn till avfattning utge underhållsbidrag hans och övriga omständigheter. Bidrag skall alltså kunna utgå förmåga som behövs för att maken skall kunna ordna under en omställningsperiod, för sin i lag bestämd tidsgräns anges inte. försörjning. Någon I särskilda medger förslaget även utdömande av underhåll undantagsfall av ett långvarigt äktenskap svåför längre tid. Har make efter upplösning skäl, skall unrigheter att försörja sig själv eller föreligger eljest synnerliga derhållsbidrag utgå för längre tid än blott en övergångstid. Även ett livsvarigt underhåll kan då bestämmas. Med i fråga om underhåll efter äktenförslagets principiella ståndpunkt skapets upplösning är det inte längre självklart att en fastslagen skyldighet till frånskild makes underhåll ovillkorligen skall upphöra vid att bidraga den berättigades omgifte. Förslaget ställer sig på den motsatta ståndpunkten men det framhålls därvid att frågan vilken inverkan det nya äktenskapet -liksom ett samboende utan äktenskap - bör ha får bedömas enligt reglerna kan ske om de ändrade förom jämkning av underhållsbidrag. Jämkning hållandena det. Liksom vid jämkning enligt motsvarande bestämpåkallar melser i FB skall obetalda bidrag vid jämkning kunna nedsättas förfallna, eller bortfalla. Fortfarande skall för höjning av ett fastställt bidrag fordras att synnerliga skäl föreligger och har underhåll erlagts såsom ett engångsav ändrade förhållanden ej alls äga rum. bidrag får jämkning på grund Bestämmelserna om jämkning av avtal om underhållsbidrag på grund av en redan vid avtalets föreliggande jämkningsanledning har utingående formats och redaktionellt i överensstämmelse med motsvarande besakligt stämmelser i FB. Detsamma reglerna om preskription av fordran på gäller underhållsbidrag. När det gäller indexändringarna enligt lagen om ändring av vissa föreslås dock ej någon ändring såvitt avser ununderhållsbidrag derhållsbidrag till make eller förutvarande make. ett antal bestämmelser med anknytning huvudsakligen till Ytterligare underhållsreglerna har setts över. Bl. a. föreslås att bestämmelserna i 5 kap. om den s. k. hushållsfullmakten och därtill anslutande regler om makars

gäld i 7 kap. skall upphävas.

Underhâllsskyldigher mor _föräldrar

De nuvarande bestämmelserna om barns skyldighet att bidra till underhållet av fader eller moder, som av sjukdom eller annan dylik orsak är ur stånd Bestämmelserna har numera med att själv försörja sig, föreslås upphävda. till samhällets åtgärder vid sjukdom m. m. mycket liten praktisk hänsyn betydelse.

Sammanfattning

inledd översyn av lagen om bidragsfdrskott Sedan betänkandet i huvudsak fárdigställts har en ny utredning aviserats med uppgift att göra en översyn av lagen om bidragsförskott ur samhällsekonomiska och familjepolitiska synpunkter. Den nya utredningen kan komma att ta lång tid och det kan inte nu bedömas om den

kommer att få någon inverkan på vad som nu föreslås. Åtskilligt i de sak-

kunnigas Förslag är angeläget och brådskande, något som har föranlett riksdagen att begära ett delbetänkande om underhåll till barn. De sakkunniga anser att förslaget bör genomföras utan att den nya utredningen avvaktas. Det får ankomma på denna att föreslå de ytterligare ändringar som den kan ñnna anledning till.

Summary

ln its first Report (SOU 1972:41) the Committee recommended reforms mainly in marriage and divorce law. On the basis of the Report new rules were enacted from January l, 1974. The Committee has now come to the legal provisions governing family support and maintenance. This Report deals with questions of maintenance in regard to children, husband and wife, and parents. The basic principles of the present rules were laid down during the early decades of this century. In its work on the revision of these rules it has been the aim of the Committee to adapt them to the changes in Swedish society and in family structure that have taken place since that time. An important change is that the number of women who are gainfully employed has increased. In the 19205 a married woman usually did not work outside the home. ln 1975 more than two thirds of all married women (68 %)were gainfully employed. Another important factor is the rapid growth in the field of social insurance and other social benefits. The result of these developments is that fewer and fewer people are financially dependent on their relatives. At the same time the divorce rate has increased. In the 19205 about 1,800 marriages yearly ended in divorce, i.e. a little more than one per 1,000 existing marriages. ln 1975 there were more than 25.000 divorces, corresponding to 14 per 1,000 existing marriages. ln two thirds of these marriages there were children under 18 years of age. Thus the number of cases where questions of maintenance are to be decided has increased considerably. According to an assessment the number of children entitled to maintenance allowance from one of its parents was about 414.000 in 1975. Even if many women earn their own living, their income, as a group, is considerably lower than that of men. This is a consequence of the fact that many of them work only part-time and in low-paid professions. In 1975 50 per cent of all men had an income of less than Skr 40,900 while 50 per cent of the women had an income of less than Skr 20,900. The number of men and women living together without being married has increased in the last decades. In 1969. 6-7 per cent of all couples living together were not married. ln 1974 the number had increased to approximately 12 per cent. About half ofthese families have one or more children. The Committee has given special attention to how the growing legislation in the field of social insurance and other social benefits affects questions of maintenance. Thus it has considered to what extent the existence of

42 Summary

social benefits on the part of the recipient should influence the obligation of the payer to pay a maintenance allowance.

Child support According to the law as it is today, parents have a legal obligation to support their children regardless ofability. ln accordance with this rule a maintenance allowance (underhållsbidrag) can be fixed even if it is clear that the parent is unable to pay such a sum, at least as long as it is a question of the basic needs of the child. The Committee recommends, however, that the obligation ofthe parent should always depend on the ability to pay. Further, if the child receives a social benefit of some kind, e.g. for its upbringing or education, the obligations ofthe parent should be reduced. This is already to a great extent done in practice but the Committee finds that the principle should be stated in the law. Also the resources of the child itself should be taken into account. The Committee suggests that the legal obligation of parents to support their children should cease when the child reaches majority at 18 years of age. After this age the parents should be obliged to support their children only in case their basic education (the 9 year compulsory schooling and the 2 or 3 year upper secondary schooling) is not completed. This means that children who pursue higher education or who on account of illness or similar reasons cannot make their own living will not be able to claim support from their parents. lnstead of support from parents, study grants and other economic assistance from the community or. in case of illness and the like, social insurance benefits are considered sufficient. The Committee also recommends that the legal obligation to support stepchildren, which in any case does not continue if the marriage to the parent ends in divorce. should cease. However, the Committee emphasizes that, even ifthe legal rule is abolished, parents and step-parents should treat all children in the family alike and give them the same standard of living. According to the law as it is today only a parent who does not have legal custody of a child is obliged by law to pay a maintenance allowance. Such an allowance, usually a periodic amount, can be decided by the court or fixed by agreement between the parents. lf the parent does not pay as required, the child is entitled to a monthly maintenance advance (bidragsförskott) payable by the Child Welfare Committee (from October 1977 the Social Insurance Office). The maintenance advance is tied to the cost-ofliving index. Consequently the advance amount is adjusted upwards as prices go up. At the moment (March 1977) the monthly advance is Skr 356. lfthe monthly maintenance allowance is less than the advance amount for the same period the child is entitled to the difference. This system is designed to keep the child at a guaranteed level. When an advance has been paid to the child, the Child Welfare Committee has a claim toward the parent and the right to recover a sum corresponding to the maintenance allowance but not more than the advance. ln case the advance sum is only the difference between the allowance and the current advance amount the parent is naturally not required to pay the difference. According to the custody rules in force up until the end of 1976, in

Summary 43

case of divorce only one of the parents was given custody of the child and the other one was usually required to pay a maintenance allowance. In case ofa child whose parents were not married to each other, the mother was generally the custodian. From January l, 1977, these rules have been changed. Now parents who are not married to each other can have joint custody of their children. This means that parents who get a divorce can keep joint custody and parents who are not married to each other can obtain a court decision to the same effect. Ifthe mles on support are not changed, a settlement reached by the parents on account of a child cannot, in these cases, be enforced and the child is not entitled to a maintenance advance ifone ofthe parents, presumably one who does not live with the child, does not meet with his/her obligations to support the child. The Committee now suggests that a parent who shares the legal custody but does not permanently live with the child should be required to pay a maintenance allowance and that correspondingly, when the allowance is not duly paid, or in case it is lower than the current amount of the advance, the child should be entitled to the benefit of a maintenance advance. More than half of the 414,000 children mentioned at the beginning of this summary received a maintenance advance during at least part of 1975. Even if in principle the full amount of the fixed maintenance allowance can be recovered from the parent this is not possible in practice, the main reason being that the amount of the allowance is too high for his/ her ability and should have been reduced. However, the court procedure for varying a maintenance allowance is considered costly and complicated and people often do not take their case to court. The Committee recommends a different procedure for recovering money from a parent whose child has received a maintenance advance. The community should only claim what the parent is able to pay regardless of the amount that has been fixed by the court or by agreement between the parents. The financial ability of the parent should be reviewed from time to time, when he/she reports that his/her economic circumstances have changed or when there is reason to believe that this is the case. The proposed procedure should make it much easier than now to adjust the payments to changes in the economic circumstances of a parent, e.g. when his/ her income increases or decreases or when he/she gets a new family to support. According to the proposal it is not necessary to determine the amount of the maintenance allowance. This should be a practical solution when it is clear that the parent can pay no more than the maintenance advance. Appendix l of the Report contains guidelines for the calculation of how much the parent is able to pay. The main principle is that out of his/her income the parent shall be allowed a certain amount for his/her own living and for the support of family members in his/her own household. A certain share of the smplus should be used to repay what has been advanced to the child. It is thought that these principles can also be used to decide how much the parent should pay when paying directly to the child. Not only the amount of the maintenance advance but also the periodical maintenance allowances are automatically adjusted to the rising cost-ofliving index. The special rules governing this adjustment are based on the

44 Summary

assumption that the earnings of the payers also rise correspondingly. Even if this were the case, the result of the progressive income tax and of the rules on tax deductions is that the adjustments (increases) are not always reasonable. The Committee now recommends that only the amount corresponding to the guaranteed level, e.g. the amount of the maintenance advance should follow the cost-of-living index. Amounts above this level should not be automatically increased. Thus a certain mitigation of the present increases should be achieved. When a maintenance allowance has been fixed the payer has no right, according to the present rules, to get a reduction if he/she takes care of the child for some time. The Committee recommends that a reduction should be possible and sets down certain principles, in case the parents cannot agree on the terms for reduction. The allowance should be reduced when the paying parent takes care of the child for a continuous period of at least three days. Consequently no reduction should be made for ordinary weekends but only for longer periods. The rules on variation of an agreement or a court decision on the subject of child support have been greatly Simplified in the proposal. One of the results is that the remaining differences in the legal position between children whose parents are married and children whose parents have never been married to each other. have been practically removed. (The terms barn i äktenskap” and “barn utom äktenskap = child born in or out of wedlock, were abolished in the Swedish laws in 1976). The rule on variation on the ground that the terms of an agreement are improper has been patterned on a new general provision in the Contracts Act, empowering the court to set aside unreasonable Contract terms. An important change in this respect is proposed regarding the payment of a lump sum for the support of a child whose parents have never been married to each other. At present such an agreement cannot be varied on the ground that conditions have changed. The Committee recommends the opposite rule. [n this way it will no longer be possible for a parent to be relieved from all future claims on account of the child. When a court decision or an agreement on child support is varied it should be possible, according to the Committee, to discharge the payer, wholly or partly, from the obligation to pay any amount that is unpaid at that moment. This is now the case when the variation occurs on the ground that an agreement is unreasonable, but it is not possible when variation occurs because of altered circumstances. A period of limitation is recommended for support obligations. According to the proposal support cannot be claimed for a longer period than three years before the date of the claim. When the amount of the allowance has been settled, in or out of court. arrears cannot be enforced when they are more than three years old.

Spouses The Marriage Code of 1920 contains, inter alia, rules on the duties ofhusband and wife to support each other during the marriage and rules on maintenance after a divorce.

Summary 45

According to the official instructions to the Committee it was to consider the abolition of rules on maintenance during the marriage. The Committee has found that. though it is true that spouses hardly ever go to court to claim maintenance while they are still married, the present rules have a practical purpose. They can be resorted to in disputes out of court to get an agreement between husband and wife who disagree about the family economy. For a spouse who has little or no money of his/her own it is also important to have protective rules if the marriage starts to break down. Furthermore, it would be difficult to justify rules on maintenance after a divorce if there were no rules of this kind for a married couple. Accordingly, the Committee has kept the fundamental rules concerning the obligation of husband and wife to support each other. A systematical change is that all rules regarding the upkeep ofchildren have been transferred to the Code on Parenthood and Guardianship. Thus the rule that maintenance to a spouse includes what is needed for the children is removed. The Committee recommends a different wording of the rule concerning the general duties of husband and wife. The aim is to emphasize that both spouses are to take part in looking after the home and caring for the children. The Committee is of the opinion that, as far as possible, there should be no legal ties between the spouses once the marriage has been dissolved. The present rule says that if either spouse is in need of an allowance for his/her reasonable maintenance the court can order the other spouse to pay such an allowance according to what is deemed reasonable in view of his/ her ability and other circumstances. The Committee now recommends the main ruletobethatafteradivorce each spouse should support him-/herself. Two exceptions from this rule are proposed. Often one of the spouses needs an al lowance during a transition period in orderto study, lind a betterjob or arrange forthe care ofthe children. ln this case the otherspouse should be obliged to pay a maintenance allowance according to his/ her financial circumstances. The period should be fixed to a certain length oftime, but no maximum is decreed in the law. In exceptional cases it should be possible to get a maintenance allowance for a longer or even unlimited period of time. This is envisaged for cases when the marriage has lasted for many years and one of the spouses, usually the wife, has difficulties to earn a living, or when there are other exceptional circumstances. To a great extent the rules mentioned now are already practised by the Swedish courts. This is in part a consequence of the increasing percentage of women who are gainfully employed and partly an effect of the measures taken by society to provide for people in case of illness. old age etc., which has greatly reduced the need for maintenance allowances. With the proposed rules, however, the Committee foresees a further development in this direction. The existing law stipulates that a periodical maintenance allowance shall cease automatically on the remarriage ofthe recipient. The Committee proposes the abolition of this rule. However, the financial situation in the new marriage, just as in a case of cohabitation without marriage, should be taken into consideration, if the question of varying the allowance arises. The Committee does not propose any changes in the existing rules on variation on

46 Summary

account of altered circumstances. This means that a maintenance allowance can be varied if altered circumstances on either side call for it. The amount can be reduced on this ground but if it is a question of increase there have to be exceptional reasons, just as in the existing law. Maintenance in the form ofa lump sum cannot be varied on the ground that circumstances have changed. The Committee does not propose a change in this rule. The change in the rules on variation of a maintenance agreement on the ground that it is unreasonable are the same as the proposed changes regarding child support. The same is the case with the proposed rules on Iimitation. As is the case with periodic allowances for children periodic maintenance allowances to a spouse or a former spouse are subject to automatic adjustments to the cost-of-living index. The Committee has not found a possible way to limit the increases as is recommended in the case of children. Because of the relatively short duration of most maintenance allowances to a former spouse it has not been considered necessary. ln the few cases where a maintenance allowance runs for a long period of time it is often called for to vary the amount on other grounds and when this happens the decrease of money value can be taken into account at the same time. Some rules related to the rules on maintenance are abolished in the proposal. This is the case with a special provision that either spouse has the right to make also the other liable for debts incurred when buying provisions for the household or for the children. The rule is considered to be of little practical value nowadays, when food is generally paid for in cash and the credit card system, with rules of its own. is used to an increasing extent.

Parems ln the existing law there are rules on the obligation of children to maintain their parents when these are unable to support themselves because of illness or similar reasons. In view of the measures taken by society to

provide for people in case of illness, old age etc., in the form of sickness

insurance benefits and under the National Pension Scheme and the Supplementary Pension Scheme the rules have little practical importance nowadays. The Committee recommends their abolition.

1 Utredningsuppdraget

1.1 Direktiven m. m.

Direktiven for vårt utredningsuppdrag, såvitt gäller underhållsskyldigheten, finns till att börja med i anförande till statsrådsprotokollet den 15 augusti 1969 av dåvarande chefen för justitiedepartementet, statsrådet Di- Kling. rektiven tar först upp frågan om underhållsskyldighet under bestående äktenskap och vid upplösning av äktenskap:

I 5 kap. giftermålsbalken finns vissa allmänna bestämmelser om makars personliga och ekonomiska förpliktelser emot varandra under äktenskapets bestånd. Det är mycket ovanligt att dessa bestämmelser åberopas i rättegång mellan makar utan att det är aktuellt att upplösa äktenskapet. Det händer visserligen någon gång att makar som lever åtskilda på grund av söndring utan att ha begärt hemskillnad eller äktenskapsskillnad processar om rätt till underhåll. Även sådana processer är dock sällsynta. Det kan ifrågasättas, om det finns anledning att i lagen behålla regler som endast i rena undantagsfall ligger till grund för rättsliga avgöranden och bedömningar.

När äktenskapet upplöses genom skilsmässa kan den ena maken bli ålagd att utge bidrag till den andras underhåll.

Detta förekommer främst om den ena maken på grund av sjukdom eller invaliditet har särskilt behov av underhållsbidrag eller om äktenskapet varat lång tid. Det förekommer emellenid även annars att en frånskild hustru får underhållsbidrag av mannen efter äktenskapsskillnad om hon har vårdnaden om små barn och inte kan ta förvärvsarbete på grund av att tillfredsställande tillsyn över barnen inte kan ordnas. Frågan om underhållsbidrag efter skilsmässa måste ses i samband med frågan om rätt till upplösning av äktenskapet. Skyldighet for en make att utge underhållsbidrag till den andra maken kan i praktiken innebära att han hindras från att begära skilsmässa därför att han inte kan klara av underhållsbördan. Enligt min uppfattning bör utgångspunkten för utredningsarbetet vara, att underhållsbidrag mellan makar inte skall komma i fråga efter upplösning av äktenskapet. Det kan dock vara svårt att genomföra denna princip fullt ut. Jag vill erinra om vad jag inledningsvis anförde om att utvecklingen i fråga om makars försörjningsmöjligheter gått olika fon i skilda delar av landet och att det finns stora skillnader mellan olika generationer. Praxis beträffande rätt till underhållsbidrag efter äktenskapsskillnad är redan nu jämförelsevis restriktiv. Utvecklingen mot allt större återhållsamhet kommer sannolikt att fortsätta och den bör kunna få stöd i en ny lagstiftning. Men jag räknar knappast med att det skall bli möjligt att helt utesluta rätt till underhållsbidrag för frånskild make. Detta skulle i vissa fall kunna leda till obilliga konsekvenser. Om makarna har små bam är det

48 Utredningsuppdrager och arbetets bedrivande

visserligen naturligt att knyta underhållsbidragen enbart till barnen. Men det kan förekomma fall där barnen är vuxna när skilsmässan äger rum och frånskild make ändå rimligen bör få ett visst underhåll under kortare eller längre tid. Ett exempel kan vara att han eller hon saknar yrkesutbildning och av en eller annan anledning har särskilda svårigheter att få förvärvsarbete. Vad beträffar föräldrabalken påminde departementschefen om att reformarbete pågick i andra sammanhang och att de sakkunnigas arbetsuppgifter inom balkens område därför kunde hållas inom jämförelsevis snäva gränser. Som exempel på bestämmelser som kunde behöva revideras nämndes barns skyldighet att bidra till sina föräldrars underhåll om dessa är ur stånd att försörja sig: Som jag förut nämnde innebär gällande rätt att barn kan åläggas att bidra till sina föräldrars underhåll om dessa är ur stånd att försörja sig. Tilläggspensioneringen och de förbättrade folkpensionerna har avsevärt reducerat behovet av en sådan underhållsskyldighet. Processer om barns skyldighet att utge bidrag till föräldrarnas underhåll är mycket sällsynta. Mot bakgrund härav synes de sakkunniga böra överväga om det finns något behov av att behålla lagregler om barns skyldighet att bidra till föräldrarnas underhåll.

Beträffande föräldrars underhållsskyldighet mot barn anförde departementschefen: l fråga om omfattningen av föräldrars skyldighet att bidra till barns underhåll råder en viss oklarhet med hänsyn till den kraftiga utbyggnaden under senare år av det statliga studiestödet. Vid utformningen av nya regler i ämnet bör de sakkunniga ta hänsyn till att barns behov av bidrag från föräldrar för högre studier reducerats genom åtgärder från samhällets sida. En detalj i det nuvarande regelsystemet som också bör uppmärksammas är den särreglering som finns i fråga om underhållsbidrag till utomäktenskapliga barn. Avtal om framtida underhållsbidrag till barn utom äktenskap kan under vissa förutsättningar bli bindande för barnet. medan för barn i äktenskap gäller, att sådana avtal aldrig utgör hinder för barnet att senare göra gällande rätt till högre underhållsbidrag. Denna särreglering kan medföra en viss risk för att det utomäktenskapliga barnets intressen blir lidande. Det finns knappast någon anledning att behålla den. underströks att den föregående redogörelsen inte var full- Avslutningsvis ständig utan att de sakkunniga borde ha fria händer att inom ramen for de allmänna riktlinjerna för utredningsarbetet ta upp även andra familjerättsliga frågor till övervägande. lagutskott har i betänkandet 1975/76:33 med anledning av Riksdagens två motioner tagit upp frågor om underhållsbidrag till barn. Enligt utskottets fanns starka skäl som talade för en reform på området men en mening sådan borde inte lämpligen anstå till dess familjesakkunniga avslutat hela sitt uppdrag. Utskottet ansåg det vara en möjlig utväg att familjelagssakkunniga fick i uppdrag att lägga fram ett delbetänkande och begärde att riksdagen skulle ge regeringen till känna vad utskottet anfört om en skyndsam översyn av reglerna om underhållsbidrag m. m. Riksdagen biföll utskottets hemställan. Regeringen har därefter den 23 juni 1976 uppdragit åt familjelagssakkunniga att göra en skyndsam översyn av reglerna om underhållsbidrag till barn och att lägga fram förslag i ett delbetänkande.

Urredningsuppdraget och arbetets bedrivande 49

Vi har funnit det lämpligt att behandla samtliga underfamiljerättsliga hållsfrågor i ett sammanhang. Utredningsarbetet i nu förevarande del omfattar därför även frågor om underhållsskyldigheten mellan makar samt mot föräldrar och vuxna barn.

1.2 Utredningsarbetet

Som tidigare nämnts har vi låtit utföra tvâ undersökningar vilka bland annat belyser vissa underhållsfrågor. Den första undersökningen gäller allmänhetens inställning i några familjeekonomiska frågor bl. a. när det gäller underhållsbidrag till frånskild make. Den har på vårt uppdrag utförts under våren 1974 av Marknadstest AB i anslutning till annan undersökning. Rapporten har sammanställts av Jan Trost. Den andra är en undersökning av dels tingsrätternas domari instämda hem- och äktenskapsskillnadsmál under andra halvåret 1973 och dels gemensamma ansökningar om hem- och äktenskapsskillnad handlagda av allmän advokatbyrå under samma tid. Undersökningen tar främst sikte på vårdnads- och underhållsfrågor. Materialet har insamlats genom tingsrätterna och de allmänna advokatbyråerna med hjälp av Kerstin Landfeldt. Rapporten har utarbetats av Trost. De två undersökningsrapporterna ingår i (SOU 1975:33) Tre sociologiska rapporter, där vi också kunnat publicera en av sociologiska institutionen vid Uppsala universitet utförd sammanställning av vad som hittills är känt inom ämnet sammanboende ogifta”. För sistnämnda rappon svarar Trost tillsammans med fil. kand. Ulla Jergeby och fil. kand. Agnethe Nordlund. I fråga om det allmännas återkrav för utgivna bidragsförskott föreslås i betänkandet regler som mera omedelbart än nu beaktar den underhållsskyldiges ekonomiska förhållanden. Vårt förslag till riktlinjer för återkravsverksamheten finns i bilaga l. För att belysa hur civilstånd och samboendeförhållanden, med och utan barn, inverkar på förmåner inom social- och skattelagstiftningen har vårt sekretariat i samarbete med vederbörande departement eller myndighet gjort en sammanställning av de viktigaste sociala förmånerna m. m. samt av vissa skatterättsliga regler, huvudsakligen avdragsreglerna. Sammanställningen ingår i betänkandet som bilaga 2. Vidare har vi undersökt hur en del viktiga sociala förmåner f. n. beaktas vid bestämmande av underhållsbidrag till barn och till make. En sammanställning härav samt våra överväganden i frågan återfinns i bilaga 3. I bilaga 4 finns vidare en beräkning av antalet barn som år 1975 var berättigade till underhållsbidrag. Beräkningarna har utförts av Trost och Landfeldt. I bilaga 5 har intagits en av Landfeldt gjord sammanställning av statistik om äktenskapliga förhållanden m. m. Birgitta Wittorp har bl. a. med anledning av en av riksdagen till oss överlämnad motion bearbetat i andra sammanhang insamlade uppgifter om de underhållsskyldigas situation. Bearbetningen har intagits som bilaga 6 till detta betänkande. Bilden av de underhållsskyldigas situation har kunnat kompletteras genom att vi fått ta del av en rapport över en undersökning som på uppdrag av

50 Utredningsuppdrager och arbetets bedrivande

Uppsala kommun utförts inom sociala Centralnämnden i kommunen av socialassistenten Margareta Eriksson angående den ekonomiska situationen for föräldrar med bidragsskyldighet mot barn. Vid en “hearing” med representanter for socialstyrelsen, kommunförbundet och barnavårdsnämnder/sociala centralnämnder har vi fått synpunkter på hur nu gällande regler om underhållsbidrag till barn, bidragsförskottslagstiftningen och de automatiska höjningarna enligt 1966 års lag om ändring av vissa underhållsbidrag fungerar i praktiken samt synpunkter på hur ett framtida system skulle kunna utformas. Genom sekretariatet har vi hållit kontakt med den arbetsgrupp inom RAFA-utredningen (utredningen ang. användningen av ADB inom den allmänna försäkringen) som arbetar med överförande av bidragsforskottsverksamheten till riksforsäkringsverket och de allmänna försäkringskassorna. För att beaktas under utredningsarbetet har tilloss överlämnats ett flertal framställningar som såvitt nu är i fråga rör underhållsbidrag till frånskild make, underhållsbidrag till barn, jämkning av underhållsbidrag, 1966 års lag om ändring av vissa underhållsbidrag m. m. Därjämte har sammanslutningar och enskilda personer inkommit med synpunkter på behovet av lagändringar i flera hänseenden. En i direktiven berörd fråga om den underhållsskyldighet som åligger fader till barn utom äktenskap gentemot barnets moder har tagits upp i en redan avgiven proposition och behandlats av riksdagen, varigenom den utgått ur vårt uppdrag.

1.3 Nordiskt samarbete

Arbete med översyn av äktenskapsrättens regler om bl. a. underhållsskyldighet har under nu ifrågavarande etapp i vårt utredningsarbete bedrivits i övriga nordiska länder. Arbetet har ännu inte i något land lett till lagändringar. De kommittéer i de övriga nordiska länderna som ser över äktenskapsrätten har däremot inte i uppdrag att överväga ändringar i underhållsskyldigheten mot barn och någon sådan översyn tycks inte heller i annat sammanhang vara aktuell i Danmark, Island eller Norge. l Finland däremot har genom lagstiftning på senare tid en omfattande modernisering av reglerna om barns ställning ägt rum, varigenom Finland i detta hänseende närmat sig de övriga nordiska länderna. Vi har fortlöpande underrättat oss om arbetet i övriga nordiska äktenskapslagskommittéer. Kontakterna har skett vid överläggningar med deltagande av ordforandena och sekreterarna i kommittéerna. Vad som forekommit vid överläggningarna har därefter redovisats for den svenska kommittén i dess helhet. Sådana överläggningar har hållits i Oslo den 27 och 28 februari 1973, i Köpenhamn den 22 november 1974, i Malmö den 17 och 18 april 1975, i Helsingfors den 8 och 9 december 1975, i Oslo den 26 och 27 april 1976 och i Köpenhamn den 2 och 3 december 1976. Vid tre av tillfallena var även Island representerat. Beträffande innehållet i nu gällande lagstiftning kan nämnas att övriga

och arbetets bedrivande 51

Urredningsuppdraget

nordiska länders lagar innehåller familjerättsliga underhållsregler som i stora drag överensstämmer med våra regler. Vissa skillnader finns naturligt nog. Därjämte måste framhållas att reglernas tillämpning i praxis i hög grad är beroende av samhällsförhållandena i de olika länderna, däribland kanske framför allt av utformningen och omfattningen av sociallagstiftningen. Med hänsyn härtill har vi inte ansett det påkallat att närmare redogöra for innehållet i övriga nordiska länders lagstiftning om underhåll.

2 Allmänna

överväganden

Vårt uppdrag att lägga fram ett delbetänkande avser reglerna om underhållsbidrag till barn. Trots denna begränsning kan det emellertid övervägas om inte betänkandet bör få en något vidare ram. 1 den översyn av familjelagstiftningen som vi håller på med ingår också andra underhållsfrågor: underhåll till make och till frånskild make samt skyldigheten för barn att svara för Föräldrarnas underhåll. Även om i viss mån olika synpunkter kan anläggas på underhållet till barn och till make, är de förhållanden som nu ger anledning till en översyn och reformer desamma. Praktiskt sett finns ofta ett samband mellan samtidigt uppkommande till frågor om underhåll barn och till make. Reglerna om underhåll i giftermålsbalken och i föräldrabalken hänvisar i viss utsträckning till varandra. De redaktionella olägenheterna av att en delreform göres, utan att den slutliga översynen av familjerätten avvaktas, blir inte större om den får omfatta samtliga underhållsfrågor. Snarare undvikes därigenom risken för oavsiktliga motsättningar i uttalandena. Om man skall göra lagändringar i etapper synes det alltså vara lämpligast att nu behandla alla underhållsfrågor samtidigt. Även för vårt eget arbete är det en fördel att nu kunna i sak slutbehandla underhållsfrågorna, för att därefter i ett sammanhang behandla den familjerättsliga egendomsordningen. På grund av nu anförda synpunkter har vi ansett lämpligast att låta delbetänkandet omfatta den familjerättsliga underhållsskyldigheten i dess helhet. De grundläggande lagreglerna om underhållsskyldigheten tillkom som ett viktigt inslag i det omfattande lagstiftningsarbetet på familjerättens område under första hälften av 1900-talet. Förhållandet mellan föräldrar och barn reglerades i första hand genom lagar om äktenskaplig börd, barn utom äktenskap, adoption, barn i äktenskap och makes underhållsskyldighet mot andra makens barn, vilka lagar tillkom åren 1917 och 1920 och sedennera efter ytterligare bearbetning sammanfördes i 1949 års föräldrabalk. Av viss betydelse i detta sammanhang är också de lagar om förmynderskap, arv, testamente samt boutredning och arvskifte, vilka tillkom under åren 1924-1933 och som sedermera på samma sätt bearbetades och sammanfördes i 1958 års ärvdabalk. Flera partiella lagreformer har därefter direkt eller indirekt haft betydelse för underhållsskyldigheten mot barn. Särskilt kan nämnas 1969 års arvsrättsreform, 1974 års översyn av förmynderskapsreg- Ierna samt 1973 och 1976 års ändringar av vårdnadsreglerna. Underhållsskyldigheten mellan makar och mellan frånskilda reglerades genom 1915 års lagstiftning om äktenskaps ingående och upplösning, såvitt gäller un-

54 Allmänna överväganden

derhåll under hemskillnad och efter äktenskapsskillnad. När dessa regler sedermera i huvudsak oförändrade upptogs i 1920 års giftermålsbalk, tillkom även regler om underhåll under äktenskapets bestånd. Reglerna om underhåll mellan makar och mellan frånskilda har därefter bestått utan andra ändringar än att möjligheterna till jämkning av underhållsbelopp något vidsenare lagändringar. Av stor praktisk betydelse är emellertid gats genom att, både i fråga om underhåll till barn och beträffande underhåll mellan makar och mellan frånskilda, den fortgående penningvärdeförsämringen föranlett särskilda lagar om ändring av underhåll. Den senaste av dessa, tillkommen år 1966, innehåller sålunda bestämmelser om regelbundna indexuppräkningar i syfte att anpassa underhållsbidrag till ändringar i prisnivån. av den lagstiftning som sålunda under lång tid har byggts Betydelsen upp om den familjerättsliga underhållsskyldigheten ligger däri att regler har icke fanns skriven lag, regler som ger uttryck åt skapats där det tidigare föräldrars ansvar för sina barn och makars ansvar mot varandra. När det också varit att skillnaden mellan barn gäller barn har en utvecklingslinje i äktenskap och barn utom äktenskap efter hand kunnat avlägsnas. Genom år 1976 har själva dessa beteckningar kunnat helt den senaste lagändringen utrensas. Vad som nu emellertid ger anledning att på nytt i ett sammanhang överom underhållsskyldighet i giftermålsbalken och förväga bestämmelserna äldrabalken är att förutsättningarna i väsentliga hänseenden har ändrats sedan dessa bestämmelser kom till. Detta gäller både familjemönstret och samhällsstrukturen. De familjerättsliga underhållsreglerna är icke i lika hög grundläggande for den enskildes trygghet. Den grad som vid sin tillkomst uppgiften har i väsentliga delar övertagits av den socialförsäkringslagstiftning och sociallagstiftning i övrigt som därefter har vuxit fram. Samspelet mellan dessa nytillkomna rättsområden och de ursprungliga, familjerättsliga underhållsreglerna har inte alltid beaktats i tillräcklig grad. Särskilt gäller detta vilken återverkan förekomsten av olika sociala förmåner har på underhålls- Även skattereglerna återverkar på den enskildes ekonomiska skyldigheten. situation och måste därför beaktas vid en översyn av underhållsskyldigheten. Förändringarna i familjemönster och samhällsforhållanden är uppenbara för var och en som kan överblicka den tidsperiod det här gäller. Det är inte lika lätt att ge en fullständig och invändningsfri beskrivning av deras innebörd. Det är en mycket sammansatt händelseutveckling man då måste skildra. Den kan te sig olika beroende på vilken utsiktspunkt man väljer. ha utvecklats I olika sociala miljöer, i olika delar av landet kan förhållandena på skilda sätt. Det är likväl tydligt att det finns vissa gemensamma drag i de förändringar som skett under ett halvsekel. Endast delvis kan de dock beläggas med statistiskt säkerställda fakta. Befolkningstal, äktenskapsfrekvens, födelsetal, ekonomi, sysselsättning, bosättnings- och bostadsförhållanden kan redovisas. För att tolka dem och förstå den levnadsmiljö de beskriver måste man också ta med andra faktorer i bilden, faktorer som inte är lika fria från subjektiva värderingar. Det är inte bara en fråga om yttre förändringar. Man måste också ta hänsyn till hur människor upplever sin situation, vilka strävanden och förhoppningar de har. I en nyligen publicerad rapport* skriven på uppdrag av delegationen för jämställdhet mellan SOU 1976:71. Roller i män och kvinnor redovisas en familjesociologisk undersökning, en fallstudie omvandling.

Allmänna överväganden 55

över femtio familjer med anknytning till pågående försöksverksamhet i Kristianstads län med kvinnor i industriarbete som av tradition utförts av män. Rapporten innehåller också en historisk tillbakablick på de ekonomiska och politiska Förändringar som format relationerna mellan kvinnor och män, vuxna och barn, familj och samhälle. Den utmynnar i en analys där de utfrågade betraktas familjerna som bärare av sociala mönster, av mer generella samhällsförändringar. Utredarna säger att den bild de fått vittnar om “en dramatisk social omvandling från modernäringen jord till industri, från ett förutbestämt slitsamt liv till aspirationer och mepå utbildning ningsfulla arbetsuppgifter, från täta barnsängar till att fruktsamheten inte längre uppfattas som ett blint och opåverkbart öde, från idealet om ett folkhem till drömmen om egna hem, från kollektiv kamp till individuell rörlighet” (s. 210). Det måste erkännas att denna beskrivning i sin expressiva koncentration, som knappast kan överträffas, ger uttryck åt något av det allmängiltiga som man gärna vill få fram när man söker analysera vari skillnaderna består mellan dagens samhälle och förhållandena ett halvsekel tillbaka. Den kan kompletteras med en hänvisning till den svenska rapportz som utarbetades med anledning av Förenta nationernas internationella kvinnoår 1975. l denna beskrives hithörande förhållanden tämligen utförligt och lämnas en omfattande källförteckning. Med hänsyn till dessa rapporter och till den litteratur i övrigt som finns i ämnet har vi inte ansett det vara behövligt att såsom bakgrund till våra överväganden försöka teckna en mera allmän bild av de ändrade samhällsförhållandena. Vi utgår från att dessa är väl kända och begränsar vår framställning till sådana förhållanden som är av mera direkt betydelse för de lagstiftningsfrågor som vi har att utreda. En omständighet som det då finns anledning att peka på är att äktenskapets varaktighet har ändrats. När giftermålsbalken och barnlagarna kom till omkring år 1920 var det livsvariga äktenskapet i princip det enda socialt ac-

cepterade familjemönstret. Äktenskapsskillnader var väl möjliga men lagen

uppställde begränsande regler som hade till syfte att motverka förhastade skilsmässor och till detta kom säkerligen i många fall ett utbrett socialt ogillande. Antalet äktenskapsskillnader var också väsentligt lägre än idag. Under de första åren av giftermålsbalkens giltighetstid upplöstes årligen

i runt tal l 800 äktenskap genom äktenskapsskillnad, vilket motsvarar något

mer än en promille av samtliga äktenskap. År 1975 meddelades drygt 25 000 äktenskapsskillnader motsvarande 14 promille av samtliga äktenskap. I 2/ 3 av dessa fall fanns barn under 18 år. Dessa siffror visar sålunda att alltjämt flertalet är livsvariga äktenskap men att de som upplöses genom äktenskapsskillnad, även sådana där det finns barn, stigit till en betydande andel. Av de äktenskap som upplöstes genom äktenskapsskillnad år 1975 hade halva antalet bestått en varierande tidslängd upp till ungefär ll år, medan andra hälften varat längre (medianen för äktenskapets varaktighet vid äktenskapsskillnad var 11,2 år). Genom att antalet äktenskapsskillnader blivit flera har också de fall då underhållsfrågan aktualiseras blivit många fler än tidigare. Enligt uppskattning (se bilaga 4) uppgick antalet underhållsberättigade barn år 1975 till ungefär 414 000. l början av giftermålsbalkens giltighetstid torde väl fall av ett mera var- 2501; 1975:53_ Målet ä, aktigt samboende utan äktenskap ha förekommit men de kan sägas ha jämställdhet.

Allmänna 56 överväganden

varit relativt kan de ha varit accepterade på grund av ovanliga. Möjligen 1976:71 s. 27 om föräktenskaplig sexualitet i lokala sedvänjor (se SOU nordsvenska bygder). Därefter har familjebildningen överhuvud taget ökat. Tiden från 1940-talets början präglades av en starkt ökad äktenskapsfrekvens. Efter mitten av 1960-talet har häri skett en betydande tillbakagång, men i stället har det i ökad omfattning blivit vanligt att män och kvinnor mer eller mindre sammanbor under äktenskapsliknande förhållanden varaktigt utan att vara gifta. Andelen ogifta av samtliga sammanboende par uppgick 1969 till och 1974 till omkring 12 procent. 1 ungefär hälften 6 å 7 procent

av dessa familjebildningar beräknas det ha funnits barn. Åtskilliga sam-

boendeförhållanden blir inte bestående. En del upplöses genom att parterna från varandra. 1 många fall gifter sig parterna efter en tid. flyttar Av stor när det det gäller att överväga reglerna om underbetydelse är de ändrade förhållanden som i olika hänseenden inträtt hållsskyldighet 1 början av giftermålsbalkens giltighetstid var i fråga om makars ekonomi. det vanliga var verksam i hemmet. Man bör dock att den gifta kvinnan hålla i minnet att därmed avsågs något annat än vad det gör idag. Sedan har hemmet varit en viktig arbetsplats och hushållsarbetet den gammalt nödvändiga grundvalen för familjeekonomin. Genom industrialiseringen och moderna bostäder har hushållsarbetet ändrat karaktär och till stor del förlorat sitt tidigare innehåll. Denna utveckling hade väl börjat långt tidigare men hade ännu omkring år 1920 inte hunnit längre än att hemarbetet gav full ofta åt mer än en person. Man bör också komma ihåg sysselsättning, att vid denna tidpunkt jordbruket alltjämt var den dominerande näringsen större del av befolkningen än industrin. Nedärvda grenen, som sysselsatte om kvinnors och mäns åtskilda sysslor kunde inte med framföreställningar i det gamla bondesamhället. Detta var å andra sidan baserat gång ifrågasättas på en naturahushållning och gav varken den ene eller den andre den större frihet som med en kontant arbetsinkomst. Inom andra personliga följer näringsgrenar, där de sysselsattas familjeekonomi byggde på regelbundna kontanta inkomster, medförde hustruns bundenhet vid hemmet en underi förhållande till mannen såsom familjeförsörjare. Vid 1920-talets lägsenhet början hade endast några få procent gifta kvinnor en kontant egen arbetsinkomst värd namnet. Underbetalda kvinnor, mest ogifta, fanns på många områden. Den viktiga förändring som därefter skett är att kvinnorna i stigande Den ekonomiska krisen i början av 1930-talet grad blivit självförsörjande. verkade återhållande utveckling men från tiden omkring andra på denna har den steg för steg fortsatt. Av samtliga kvinnor med barn världskriget under 17 år tillhörde 1975 mer än två tredjedelar (69 % ) arbetskraften (= sysselsatta och arbetssökande). De gifta kvinnorna företrädde härvid ett något lägre procenttal (68 %) än de icke gifta kvinnorna (75 %). Både bland gifta och icke gifta kvinnor förekom deltidsarbete i stor utsträckning. Den senare visar dock tal för heltidsarbete än den förra. Jämför man gruppen högre dem inom båda grupperna som har barn blir skillnaderna mindre. En effekt av att kvinnorna i stor utsträckning arbetar deltid och av att låglöneyrkena fortfarande främst rekryteras bland kvinnor är att kvinnorna har betydligt än männen. År som grupp betraktade lägre arbetsinkomster 1975 hade av männen 19 procent en inkomst om 100-19 900 kr, 29 procent

Allmänna överväganden 57

20 000-39 900 kr och 52 procent 40 000 kr eller mera. För kvinnorna såg fördelningen något annorlunda ut. Av kvinnor hade 48 procent en inkomst om 100-19 900 kr, 37 procent 20 000-39 900 kr och 15 procent 40000 kr eller mera. Hälften av alla män hade en inkomst av högst 40 900 kr medan motsvarande siffra för kvinnorna var 20900 kr. Det behövs inte mycken fantasi för att inse att kvinnornas ökade deltagande i förvärvslivet under de senaste 30 åren har inneburit en revolutionerande förändring i familjen, i förhållandet mellan män och kvinnor och mellan föräldrar och barn. Har man en arbetsinkomst så har man framför allt en helt annan trygghet och självkänsla. Man behöver inte be någon om pengar till den minsta utgift. Man kan med gott samvete bestämma vad man vill göra med sina pengar och man får en helt annan självständighet och känsla av egenvärde, när man försörjer sig själv och vet att man kan klara sig på egen hand tillsammans med sina barn. De nyss angivna uppgifterna om mäns och kvinnors genomsnittliga inkomster ger dock en upplysning om att det är lång väg kvar, innan man kan tala om full jämställdhet mellan män och kvinnor. Undersökningen av försöksverksamhetens resultat i Kristianstads län visar att det finns många hinder att övervinna innan man når så långt. Framför allt måste man räkna med att en omställning tar tid. Det är inte enbart fråga om en förändring av yrken, arbetsuppgifter och arbetsvillkor. Jämställdhet på arbetsplatsen förutsätter en ändrad rollfordelning i familjen. Även denna förändring har ett eget värde. Numera är man väl i stort sett ense om att faderns roll i familjen också är viktig för barns utveckling och familjepolitiken är inriktad på att avlägsna äldre ensidighet i detta hänseende. Men det är lätt att inse att man även här möter nedärvda föreställningar som endast långsamt kommer att kunna ändras. Det är mot bakgrunden av det nu beskrivna, delvis motsägelsefulla läget som lagreglerna om underhållsskyldighet måste övervägas. Vi anser att de strävanden mot jämställdhet mellan män och kvinnor som kommit till uttryck på många andra områden bör tillmätas avgörande betydelse även i detta sammanhang. Även om andra åtgärder, sådana som rör sysselsättning, utbildning, bostadsmiljö och inflytande i samhället, har större praktisk betydelse i sådant hänseende, bör man icke bortse från att de familjerättsliga lagreglerna om underhållsskyldighet också inverkar på människors hållning till varandra och därför bör få ett innehåll som främjar utvecklingen till jämställdhet. Härvid måste man emellertid också ta hänsyn till att dessa regler är tillkomna för att skydda den ekonomiskt svagare panen. Man tvingas att bestämma reformtakten så att inte detta syfte i alltför hög grad åsidosätts. När det gäller underhåll till barn kan förhållandena sägas vara väsentligt ändrade genom samhällsreformer som tillkommit under de senaste decennierna. En stor del av de kostnader som förut måste täckas genom underhållsbidrag ersättes nu av samhällsåtgärder. Delvis är det härvid fråga om förmåner som tillkommer alla barn. Hit kan räknas föräldrapenning llnkomst- och förmövid barns födelse, allmänna barnbidrag, fri sjukvård och tandvård, fri skolgenhetsfördelningen år utbildning med fria läroböcker och Skolmåltider, möjlighet till olika former 1975. Rapport 1976-09-27 av fritidsverksamhet. I något högre ålder är studiehjälp och möjligheten från statistiska centralbyatt få studiemedel av betydelse för att var och en skall kunna få lämplig rån.

“ 58 Allmänna överväganden

utbildning. Andra stödformer tar mera sikte på att utjämna villkoren för olika barnfamiljer. Hit kan räknas olika former av bostadsbidrag och de ekonomiska insatser som görs för att barntillsynen kan ordnas till en rimlig kostnad för den enskilde. Av central betydelse i detta hänseende är vidare de bestämmelser som finns om bidragsförskott. Bestämmelserna härom har ursprungligen tillkommit som en samhällsgaranti för utgående underhållsbidrag men har sedan 1964 fått en mera självständig utformning både i fråga om de barn till vilka det utgår och beträffande beloppet. Bidragsförskottet fungerar därigenom som en minimistandard for underhållsberättigade barn, en grupp i samhället som allmänt sett eljest skulle ha en svag ekonomi. Olika reformer genom vilka samhällsstödet åt barn har byggts ut har inneburit att en allt större del av föräldrarnas förpliktelser mot barn fullgöres genom samhällsinsatser i kollektiva former och att därigenom den direkta underhållsskyldigheten praktiskt sett begränsas. Någon principiell motsättning mellan den familjerättsliga underhållsskyldigheten och olika samhälleliga stödformer uppkommer väl inte härigenom. Föräldrarnas direkta och samhällets kollektiva insatser för barnet kan sägas komplettera varandra. Man kan likväl fråga sig om denna utveckling bör leda till en omvärdering av föräldrarnas underhållsskyldighet. En sådan omvärdering förutsätter emellertid avsevärt större samhällsinsatser for barnen än de som förekommer idag. Fortfarande är föräldrarnas ekonomiska insatser for barnen av stor betydelse. De utgör en viktig del av det större ansvaret att sörja för barnets person. Strävandena har här under senare år varit att på allt sätt främja att barnet får kontakt med och stöd av bägge föräldrarna, strävanden som tagit sig uttryck i, bland annat, de nya reglerna om gemensam vårdnad. Vi anser det fortfarande vara av stor betydelse att lagen ger ett klart uttryck åt bägge föräldrarnas skyldighet att sörja för sina barn till dess barnen är tillräckligt gamla för att klara sig själva. Under år 1975 beräknas antalet barn som var berättigade till underhållsbidrag ha uppgått till ungefär 414000. Av dessa fick drygt hälften eller 211 000 bidragsförskott. I vilken utsträckning detta berodde på egentlig betalningsoförmåga hos de bidragsskyldiga framgår inte omedelbart av dessa siffror. Även andra faktorer kan ha medverkat till att bidragsförskott begärts för barnen. Antalet barn som får bidragsförskott har starkt ökat under det senaste årtiondet från 107 500 år 1966 till 211 000 år 1975 och det utbetalade beloppet har därvid stigit från 120 miljoner till 650 miljoner. En viss inverkan hade det väl att den ålder till vilken bidragsförskott utgår år 1971 flyttades upp från 16 till 18 år. Men i övrigt synes utbetalningarna forete en kontinuerlig stegring. Endast omkring en tredjedel av de utgivna bidragsförskotten eller för år 1975 ungefär 216 miljoner återbetalades av de underhållsskyldiga till det allmänna. Detta ger en upplysning om att de underhållsskyldigas situation i många fall är pressad. Uppgifter som belyser detta förhållande redovisas även i bilaga 6 till detta betänkande. Vad där anföres bestyrkes av en rapport från en undersökning av de underhållsskyldigas situation som nyligen fram- Den ekonomiska situalagts av socialförvaltningen i Uppsala kommun Denna rapport visar att tionen för föräldrar med bidragsskyldighet mot de underhållsskyldiga ofta befinner sig i en mycket svår ekonomisk och barn. Stencil 1976. social situation, att underhållsbidragen många gånger är höga, att skuld

Allmänna överväganden 59

på obetalda underhållsbidrag därför lätt uppstår och att de underhållsskyldiga har svårt att även på sikt betala uppkomna skulder. I den mån underhållsskyldiga såsom social grupp betraktade befinner sig i ett utsatt läge av andra orsaker än utkrävandet av underhållsbidraget, tex av psykiska orsaker, faller det utanför vad vi sysslar med. Men tydligt är att de ekonomiska krav som ställs på grund av underhållsskyldigheten i många fall innebär en tung börda och kan skapa en ekonomisk och social misär. Vissa undersökningar tyder på att en del av orsakerna härtill ligger i svårigheten att enhetligt bedöma de underhållsskyldigas ekonomiska bärkraft. Undersökningar vid domstolar, hos advokater och barnavårdsnämnder tyder på att så är förhållandet? Även om man försöker finna mera enhetliga normer och riktlinjer för fastställandet av underhållsbidrag till barn, torde detta dock icke vara tillräckligt för att avlägsna de underhållsskyldigas problem. De kommer trots ett sådant förbättrat bedömande att vara en pressad grupp. En mera radikal utväg att lätta deras situation erbjuder sig emellertid tack vare reglerna om bidragsförskott. Genom att minska återkraven kan samhället lätta på bördan för den underhållsskyldige utan att barnets intresse blir lidande. En fördel med att på detta sätt utnyttja bidragsforskotten är att därigenom en fortlöpande anpassning till den underhållsskyldiges betalningsförmåga kan åstadkommas betydligt lättare än genom jämkningsbeslut meddelade av domstol. Av betydelse är självfallet vilka kostnader en reform i denna riktning skulle medföra. Det allmännas totalkostnad för bidragsförskott bestäms av två faktorer, dels i vilken omfattning rätten att få bidragsförskott anlitas och dels hur stor del av utgivna förskott som återbetalas. I det förra hänseendet kan det väl antagas att en viss liberalisering av återkravet för med sig en ökad benägenhet att anlita bidragsförskott i stället för direktbetalning från den underhållsskyldige till barnet. Det är dock svårt att förutse i vilken utsträckning detta kan verka kostnadsfördyrande. Statistiken visar att antalet barn med bidragsförskott fortlöpande stigit under en tioårsperiod. Ytterst bestäms väl denna stegring av att hela antalet underhållsberättigade barn har stigit men det är i övrigt knappast möjligt att klarlägga vilka omständigheter som är avgörande när man bestämmer sig för att begära bidragsförskott. Det kan antagas att delvis samma omständigheter medverkar som allmänt sett talar för en liberalisering av återkravet. När det sedan gäller hur stor del av utgivna bidragsförskott som återbetalas, innebär det nuvarande läget att endast en tredjedel av utgivna belopp återbetalas till det allmänna. I den mån en liberalisering av återkravet hänför sig till de belopp som ändå inte betalas medför den ingen kostnadsfördyring utan endast en administrativ förenkling. Snarare skulle den kunna medföra den psykologiska effekten i en del fall att ett mera rimligt belopp lojalt betalas. Det 2 av återkravet Uppsatser vid tillämavgörande för om en liberalisering medför en kostnadsfördyring pade studier i familjerätt eller ej är emellertid vilken nivå man bestämmer för vad som skall förbehållas vid Uppsala universitet den underhållsskyldige och vad som skall tas ut av honom. 1975-1976 av Erik Acke- Utöver de allmänna överväganden av grunderna för underhållsbidrag som bo, Sten Burman och nu angivits har en huvudsaklig uppgift vid utarbetandet av detta betänkande Anders Lindberg. varit att finna lösningar på de problem som visat sig vara förenade med LU 1975/7633, riksdade år 1976 antagna reglerna om gemensam vårdnad och som har angivits gens protokoll nr 142, i lagutskottets betänkande och riksdagens beslut i ärendet därom. Vi har §7, och 143, § 3.

60 Allmänna överväganden

ansett att en given utgångspunkt för våra överväganden i denna del bör vara att barn för vilka föräldrarna efter särskilt beslut har gemensam vårdnad icke skall komma i en ogynnsammare situation än andra barn. Detta förutsätter att skyldigheten att utge underhållsbidrag i dessa fall anknytes till andra faktorer än vårdnaden. I det forslag vi utarbetat om anpassning av återkravet for utgivna bidragsförskott till den underhållsskyldiges betalningsförmåga har vi haft att utgå från gällande lag om bidragsförskott, som vi inte haft uppdrag att ompröva i något väsentligt hänseende. Vi har därför, utan att ingå på lagens principer, utarbetat förslag till de nödvändiga tekniska ändringarna i lagen och de mindrejämkningar i övrigt som vårt förslag ger anledning till. Nyligen har emellertid chefen för Socialdepartementet meddelat att regeringen ämnade tillsätta en utredning med uppgift att göra en översyn av lagen om bidragsforskott. Vån betänkande var vid detta tillfälle i huvudsak färdigt, varför betydelsen av denna översyn inte kunnat närmare beaktas. Vi har emellertid funnit det nödvändigt att här något beröra hur denna nya utredning kan tänkas inverka på våra forslag. Den tillämnade utredningen torde syfta till att göra en samhällsekonomisk och familjepolitisk översyn, föranledd av de snabbt stigande kostnaderna för bidragsförskottet och det samband som ur skilda synpunkter finns mellan bidragsforskottet och andra former för samhällsstöd åt barn och barnfamiljer. Det är icke möjligt att nu säga vad en sådan översyn kan resultera i eller bedöma hur snart den kan bli färdig. Om den nya utredningen endast leder till en ändrad ekonomisk avvägning mellan olika samhälleliga stödinsatser, t. ex. en omfördelning av de anslagsmedel som går till allmänna barnbidrag, bidragsförskott och bostadsbidrag, och därvid icke gör någon väsentlig ändring i reglerna för bidragsförskott kommer den alls inte att ha någon inverkan på våra förslag. Förutsättningarna för dessa består också om den nya utredningen väl leder till en omarbetning av bidragsförskottet men likväl bibehåller en likartad förskottsbetalning till barn med återbetalningsskyldighet fonden underhållsskyldige. De riktlinjer som vi utarbetat för återkrav - vilka bygger på att den underhållsskyldige måste förbehållas en viss levnadsstandard for sig själv och sin familj medan det överskott han kan hasdärutöver kan tas i anspråk för återbetalning enligt bestämda normer - har i viss mån generell giltighet. De klargör även i en ändrad situation vilka principer man måste bygga på för att komma till ett för den underhållsskyldige rimligt resultat vid återkrav. Endast om den nya utredningen skulle leda till att bidragsförskott helt avskaffas utan att ersättas av någon motsvarighet därtill skulle underlaget för vårt forslag mera väsentligt rubbas. Det finns i dagens läge ingen anledning räkna med att den nya utredningen skulle leda till ett sådant resultat.

Den utredningsuppgift vi haft att utföra har i vissa delar ansetts vara

brådskande. Riksdagen har särskilt begärt att ett delbetänkande skulle utarbetas om underhåll till barn. I dessa hänseenden är en reform lika motiverad, trots tillkomsten av den nya utredningen, särskilt som det inte går att nu bedöma när denna kan bli färdig. Härtill kommer att lagen om bidragsforskott endast berör ett begränsat avsnitt av våra förslag, metoden för fortlöpande anpassning till den underhållsskyldiges betalningsförmåga.

Allmänna överväganden 61

Våra Förslag innehåller i Övrigt en allmän översyn av underhållsreglerna i giftermålsbalken och föräldrabalken. Denna översyn är på intet sätt beroende av hur bidragsförskottet är utformat. På grund av det nu anförda anser vi att våra förslag bör behandlas och genomföras utan att den nya utredningen avvaktas. Det får ankomma på denna att Föreslå de ytterligare ändringar som den kan finna anledning till.

3 barn

Underhållsskyldigheten mot

3.1 Gällande rätt

3.1.1 7 kap. FB

Före FB:s tillkomst var bestämmelserna om underhållsskyldigheten mot barn uppdelade på flera lagar. De viktigaste var 1917 års lag om barn utom äktenskap och l920 års lag om barn i äktenskap. Genom 1949 års FB sammanfördes bestämmelserna, varvid de materiella bestämmelserna togs upp i 7 kap. och de processuella i 20 kap* Vid den översyn av reglerna om faderskap och vårdnad som ägde rum år 1976 överfördes de processuella reglerna angående underhållsmål till 7 kap. Detta kapitel innehåller därför för närvarande FB:s alla bestämmelser om underhållsskyldigheten mot barn. Ett stadgande av principiell natur, vilket har samband med underhållsreglerna, finns också i 6 kap. 2§ och avser vårdnadshavares skyldighet att tillse att barnet erhåller uppehälle och utbildning. Enligt 1 § är föräldrarna skyldiga att vidkännas kostnaden för barnets uppehälle och utbildning, om ej barnet har egna tillgångar. Det anges att denna underhållsskyldighet ej upphör innan barnet erhållit den utbildning som med hänsyn till föräldrarnas villkor och barnets anlag må finnas tillbörlig och ej i något fall förrän barnet fyllt sexton år. Lagen anger således en undre åldersgräns men ej någon övre. Mot den underhållsskyldiges bestridande får dock underhåll ej bestämmas för tid efter det barnet fyllt arton år, innan det kan tillförlitligen bedömas huruvida underhållsskyldighet föreligger därefter (ll § 3 st.). I kostnaden för barnets underhåll skall var och en av föräldrarna taga del efter sin förmåga (2§ l st.). Hänvisningen till förmågan avser enligt ordalagen fördelningen av underhållsbördan mellan föräldrarna, under det att bestämmelserna i 1 § om barnets rätt till underhåll inte sätts i relation till föräldrarnas ekonomiska villkor. Nu angivna förhållande har medfört 1 Närmare om utveckatt underhållsskyldigheten enligt 1 § i litteraturen betecknats som ovillkorlig, varmed lingen se Malmström, torde ha avsetts att bristande tillgångar hos föräldrarna inte skall Föräldrarätt, 3 tryckn. föranleda att talan om underhållsbidrag ogillas? Denna princip har i något 1969 s. l ffoch ll ff. fall kommit till synes i rättstillämpningen? Föräldrar ?Undém Föräldrar och som sammanbor och tillsammans sköter vården av barnet förbarn enligt gällande utsätts sinsemellan komma överens om hur underhållsbördan skall fördelas svensk rätt, 2 uppl. 1927 dem emellan. Är föräldrarna gifta med varandra finns för sådant fall be- s. 74. Se även Malmstämmelser om underhållet i GB. Make, som gör sig skyldig till uppenbar ström, a.a. s. 141. försummelse av sin underhållsplikt, kan på talan av andra maken förpliktas 3SvJT 1961 rf s. 17.

64 mot barn

Underhâllsslgzldigheren

att utge bidrag till familjens underhåll (5 kap. 5 § GB). Till familjens underhåll räknas därvid även vad som erfordras för barnens uppfostran (5 kap. 2§ 2 p. GB). Först då makarna lever åtskilda på grund av söndring, skall bidrag till barnens underhåll fastställas särskilt enligt reglerna i FB (5 kap. 7§ 2 st. GB). För att underhållsbidrag skall kunna fastställas enligt FB:s bestämmelser krävs att den underhållsskyldige fadern eller modern ej har del i vårdnaden (2§ 2 st. 1 p.) . Eftersom make kan vara fråntagen sin del i vårdnaden utan att makarna fördenskull lever åtskilda, stadgas dock att i sådant fall bestämmelserna i 5 kap. GB skall gälla (2§ 2 st. 2 p.). l vissa fall åligger det barnavårdsnämnd att tillse att barn tillförsäkras underhåll, nämligen om nämnden enligt 2 kap. l § FB skall sörja för att faderskapet till barnet fastställes (2§ 3 st.). Sådan skyldighet föreligger för nämnden om ej enligt l kap. 1 § FB viss man skall anses som barnets fader och om tillika den som har vårdnaden om barnet är kyrkobokförd i riket eller vistas här eller om i annat fall vårdnadshavaren begär det och barnet är svensk medborgare. Enligt l kap. 1 § FB skall mannen i äktenskapet anses som barnets fader, om vid barnets födelse modem är gift eller om hon är änka och barnet födes inom sådan tid efter mannens död att det kan vara avlat dessförinnan. I övriga fall och under de i 2 kap. 1 § angivna förutsättningarna i övrigt skall alltså nämnden sörja för att faderskapet blir fastställt och samtidigt därmed tillse att barnet tillförsäkras underhåll. Sedan barnets rätt till underhåll enligt 1 § för dess uppfostran och utbildning upphört kan föräldrarna enligt 3§ l st. vara underhållsskyldiga, om barnet i följd av sjukdom eller annan dylik orsak är ur stånd att själv försörja sig. Underhållsskyldighet enligt 3 § mot sjukt barn åvilar dock för-

äldrarna bara ”i mån av förmåga“.2

Under det att bestämmelserna i 1-3§§ avsett faders eller moders eget en viss underhållsskyldighet mot barn ålägger 4 § styvfader eller styvmoder styvbarn. Bestämmelserna gäller dock endast den som är gift med barnets vårdnadshavare. Har make under sin vårdnad barn som ej är även andra makens barn, är andra maken jämte honom skyldig att efter sin förmåga till barnets underhåll, så länge äktenskapet består. Detta medför bidraga emellertid ej ändring i den underhållsskyldighet som må åligga den andre av barnets föräldrar. Underhållsskyldigheten mot styvbarn enligt 4§ kan därför till bidragsskyldig faders eller moders undersägas vara subsidiär hållsplikt? Underhållsbidrag skall enligt huvudregeln i 6 § erläggas i förskott för kalendermånad. Betalning i annan ordning kan bestämmas av rätten om det särskilda Under samma förutsättning kan beföreligger omständigheter. talning i annan ordning bestämmas också genom avtal, när fråga är om underhåll till barn vars föräldrar varken vid dess födelse var eller därefter lAng. 5 kap. GB och har varit gifta med varandra och avtalet slutes i den särskilda form som

underhåll till barn. se anges i 7§ 2 st., dvs. genom skriftlig, av två personer bevittnad handling

Malmström a.a.s. 143 f. Har förskottsbetalning skett utöver som godkänns av barnavårdsnämnden. att betala underhållsbidrag zMalmström a.a.s. 144f vad lagen medger befriar det ej från skyldighet och Walin s. 142 f. för den tid sådan betalning avser. Ett avtal angående fullgörande for framtiden av underhållsskyldighet utgör 3Malmström a.a.s. 145 f och Walin s. 143 f. ej hinder för den underhållsberättigade att göra gällande rätt till högre un-

mot barn

Underhâllsskyldigheten 65

derhållsbidrag (7§ l st.). Bara om avtalet som nyss angavs avser underhåll enligt 1 § till bam, vars föräldrar varken vid dess födelse var eller därefter har varit gifta med varandra, och ingåtts i den angivna formen. är det bindande för den underhållsberättigade t7§ 2 st. l p.). Ett sådant avtal får slutas av vårdnadshavare, även om vårdnadshavaren inte har uppnått myndig ålder (7§ 2 st. 2 p.). Om avtalet innefattar åtagande att till barnets underhåll - skall utge visst belopp en gång för alla - ett s. k. engångsbidrag beloppet betalas till barnavårdsnämnden (7§ 2 st. 3 p.). Nämnden, vars godkännande alltså krävs enligt formföreskrifterna, har att hos riksförsäkringsanstalten eller svenskt försäkringsbolag inköpa en efter underhållsskyldigheten lämpad livränta åt barnet, om ej hinder möter enligt avtalet eller nämnden finner att beloppet på annat lämpligt sätt kan användas för barnets underhåll (4 kap. 6§ 2 st. 2 p.). Hinder föreligger inte att ingå avtal angående underhållsbidrag till barn även före barnets födelse (7§ 3 st.). Vad som genom dom eller genom avtal angående underhåll för framtiden bestämts om underhållsbidrag kan jämkas av rätten, när ändrade förhållanden påkallar det (8 §). Detta gäller vare sig avtalet enligt 7 § är bindande jämväl för den underhållsberättigade eller ej. Har underhåll som avses i l § blivit fastställt att utgå till dess barnet nått viss ålder, får dock utan hinder av de angivna jämkningsbestämmelserna rätt till bidrag göras gällande för tid därefter. I ett fall får jämkning inte ske. Talan om jämkning får inte föras i fråga om avtal, varigenom underhållsskyldig, i den ordning som stadgas i 7 § 2 st., åtagit sig att till fullgörande av underhållsskyldighet som där avses utgiva visst belopp en gång för alla. Avtal om engångsbidrag till barn, vars föräldrar varken vid barnets födelse var eller därefter varit gifta med varandra, får alltså inte jämkas på grund av ändrade förhållanden (8§ 2 st.). Avtal om underhåll till barn kan jämkas också i ett annat fall, nämligen om avtalet slutits av makar med avseende på förestående äktenskapsskillnad och avtalet är uppenbart obilligt för ena maken (9 §). Om talan om jämkning inte väckts inom ett år från det äktenskapsskillnaden meddelades, är rätten till talan förlorad. I 10-14 §§ upptas bestämmelser huvudsakligen av processuell natur. Talan om underhåll skall enligt l0§ upptas av rätten i den ort där svaranden har sitt hemvist. Sådan fråga kan väckas även i samband med mål rörande fastställande av faderskapet till barn. Fråga om underhåll kan upptas också isamband med äktenskapsmål. För sistnämnda fall ges särskilda bestämmelser i GB rörande sättet för talans väckande och om handläggningen (15 kap. 4§ 2 st. och 7§ 3 st. GB). I ll § ges bestämmelser om rätten att föra talan för barnet i underhållsmål. Förutom av vårdnadshavare får talan föras av barnavårdsnämnd, som enligt 2 § 3 st. skall tillse att barnet tillförsäkras underhåll. I 12§ finns bestämmelser om interimistiska beslut 1^“g avla °m de och i 13-14 §§ särskilda bestämmelser med avseende på faderskapsmål.

âim

,_ ZAng. 8 kap., se även 3.1.2 8 kap. AB Malmström a.a.s. l53ff .. __ _ och Walin, Kommentar I 8 kap. AB finns bestämmelser om underhållsbidrag ur kvarlåtenskap? m; ärvdabalken de; 1_ 2 Lämnar avlåtaren efter sig barn. vars uppfostran inte är avslutad, och kan uppl. 1973 s. 135 fT.

66 mot barn

Underhållsskjøldigheten

barnet inte av sitt arv eller annorledes njuta uppehälle och utbildning efter vad med hänsyn till omständigheterna prövas skäligt, äger barnet, innan arv eller testamente må tagas, ur kvarlåtenskapen utfå bidrag till underhållet med ett belopp en gång för alla (1 §). Om det är flera barn som har denna rätt och kvarlåtenskapen inte förslår till deras underhåll. skall jämkning ske dem emellan med hänsyn till deras behov och förhållandena i övrigt. Rätten till underhållsbidrag ur kvarlåtenskap enligt l § får inkräkta på annan bröstarvinges arvslott. Paragrafen uppställer emellertid ett undantag härifrån. får sålunda inte lända till minskning av annan bröst- Underhållsbidraget arvinges arvslott, om arvingen i följd av sjukdom eller annan dylik orsak är ur stånd att själv försörja sig och arvet erfordras till skäligt underhåll eller till fullgörande av underhållsplikt. ur kvarlåtenskapen skall i första Barns legala anspråk på underhållsbidrag delen därav, den s. k. disponibla kvohand tillgodoses ur den testationsfria ten. Enligt 7 kap. 6§ ÄB skall därför vid bestämmande av bröstarvinges laglott hänsyn ej tas till underhållsbidraget. Laglotten utgör således hälften av den arvslott som skulle ha tillkommit bröstarvingen, om underhållsbidrag inte varit aktuellt. Sedan den disponibla kvoten uttömts kan underhållsbidraget inkräkta på laglotten. Ett barn som i följd av sjukdom eller annan dylik orsak är ur stånd att själv försörja sig har inte på samma sätt som ett barn vars uppfostran inte är avslutad en legal rätt till underhållsbidrag ur kvarlåtenskapen. Arvlåtaren äger emellertid genom testamente förordna att barnet skall erhålla sådant bidrag (2 §). Kan barnet inte av sitt arv eller annorledes njuta skäligt må underhållsbidrag utgå ur kvarlåtenskapen, periodiskt eller en underhåll, gång för alla, även om bröstarvinge skulle lida intrång i sin laglott. Bröstarvinge äger dock påkalla jämkning i förordnandet så att hans laglott inte belastas utöver ett årligt bidrag motsvarande fem procent av laglottens värde. Han äger vidare utfå laglotten om han ställer godkänd säkerhet för bidraget. Underhållsbidraget utgår innan annat testamente får tas (2 § 2 st.). Det är alltså att anse som ett privilegierat legat. Däremot utgår underhållsbidrag enligt 1 § före bidrag enligt 2 §. Barn som avses i 2 §, dvs. barn som i följd av sjukdom eller annan dylik testamentstagare en orsak är ur stånd att själv försörja sig, har gentemot legal rätt till årligt underhållsbidrag motsvarande högst fem procent av egendomensvärde(3 §).Omtestamentstagaren samtidigtärbröstarvinge gällerdetta dock endast egendom som överstiger hans arvslott. Till dessa tre paragrafer ansluter sig följande paragrafer i 8 kap. Särskilda bestämmelser ges sålunda om återbäring av gåva som till syftet är att likställa med testamente (4 §), om skyldighet för bröstarvinge, som mottagit egendom i förskott å sin arvslott eller eljest som gåva, att i vissa fall utge underhåll till barn som avses i 1§ (5 §), om förvaltning av egendom som avsatts för bestridande av underhållsbidrag (6 §), om nedsättning eller upphörande av underhållsbidrag som utgår på särskilda tider, när väsentligt ändrade förhållanden påkallar det (7 §), samt om den tid inom vilken anspråk på underhållsbidrag ur kvarlåtenskap senast skall framställas (8 §).

Underhâllsslgzldigheten mot barn 67

3.1.3 Lagen (1964:143) om bidragsförskott

Förutsättning för bidragsförskott är att vårdnaden om barn, som är svensk medborgare och bosatt i riket, tillkommer endast en av föräldrarna eller att barnet inte står under Föräldrarnas vårdnad. Bidragsförskottet utgår i förhållande till fader eller moder. som inte har vårdnaden om barnet (1 § l st.). Bidragsförskott utgår också till här i riket bosatt barn som icke är svensk medborgare om vårdnadshavaren är bosatt i riket och antingen barnet eller vårdnadshavaren sedan minst sex månader vistas i riket (1 § 2 st.). 1 vissa fall som anges i 2 § utgår inte bidragsförskott. Så lämnas ej förskott om barnet bor tillsammans med den underhållsskyldige. Inte heller utgår förskott om det Föreligger grundad anledning antaga att den underhållsskyldige i vederbörlig ordning betalar fastställt underhållsbidrag inte understigande vad som skulle utgå i bidragsförskott enligt 4 § första och andra styckena. Vidare utgår ej förskott om det finnes uppenbart att den underhållsskyldige annorledes sörjt eller sörjer för att barnet erhåller motsvarande underhåll. Slutligen får förskott ej lämnas om vårdnadshavaren uppenbarligen utan giltigt skäl underlåter att vidtaga eller medverka till åtgärder för att få underhållsbidrag eller faderskap till barnet fastställt. Bidragsförskott utgår från och med den månad, varunder rätt därtill inträtt, dock inte för längre tid tillbaka än tre månader före ansökningsmånaden (3§ 1 st.). Bidragsförskott utgår till och med den månad. varunder barnet fyllt arton år eller rätten till förskott eljest upphört (3,5 2 st.). Storleken av bidragsförskottet anges i 4 §. För år räknat utgör förskottet fyrtio procent av det basbelopp som enligt l kap. 6§ lagen (1962:381) om allmän försäkring har fastställts för månaden före den som bidragsförskottet avser (4 § l st.)2 Skall bidragsförskott utgå i förhållande till såväl fader som moder eller är barnet berättigat till barnpension enligt 8 kap. 5 § lagen om allmän försäkring, utgör dock bidragsförskottet trettio procent av basbeloppet, i förra fallet i förhållande till varje underhållsskyldig (4§ 2 st.). Föreligger grundad anledning antaga att fastställt underhållsbidrag betalas i vederbörlig ordning, utgör bidragsförskottet skillnaden mellan förskotts- 1 Ang. bidragsförskott belopp som nyss sagts samt underhållsbidragets belopp (4§ 3 st.). Sådant och sambandet med unbidragsförskott kallas vanligen utfyllnadsbidrag i motsats till förskott derhållsbidrag, se även enligt Agell, Barnrätt, kompenförsta eller andra stycket, vilket kallas ersättningsbidrag. dium 1976 s. 40 ff. l 4§ 4 st. finns en bestämmelse enligt vilken bidragsförskottet kan re- 2 Basbeloppet utgjorde duceras. nämligen om vårdnadshavaren uppenbarligen utan giltigt skäl unför mars månad 1977 derlåter att vidtaga eller medverka till åtgärder for att få underhållsbidraget 10 700 kr. 40 procent höjt. Bidragsförskottet utgår då ej med högre belopp än underhållsbidraget. därav utgjorde 4 280 kr., Efter dessa grundläggande bestämmelser följer ett antal paragrafer som vilket skall avrundas till närmare närmast lägre (från och reglerar förfarandet när bidragsförskott söks och handläggningen med oktober 1977 närav sådana ärenden. Här skall nämnas att bidragsförskotten hittills admimaste) hela krontal, som nistrerats av barnavårdsnämnderna men från hösten 1977 - närmare bestämt är jämnt delbart med första gången i fråga om bidragsförskott för oktober månad - flyttas över tolv (8 § 2 st.), dvs. 4 272 på riksförsäkringsverket och de allmänna försäkringskassorna? Beslut om kr. Bidragsförskottet för april månad utgjorde därbidragsförskott fattas av allmän försäkringskassa (5 §) under det att förskottet för 4 272 utbetalas genom riksförsäkringsverkets försorg (10 §). Beslut om indragning = 356 kr, eller nedsättning av bidragsförskott fattas också av allmän försäkringskassa 12 (11 §)- 3 SFS 1976:277.

68 Underhállsskyldigheren mot barn sou 1977:37

I 15-19 §§ ges bestämmelser om återkrav av utgivna bidragsförskott. 1 den mån bidragsförskott svarar mot fastställt underhållsbidrag inträder den försäkringskassa hos vilken den underhållsskyldige är inskriven eller skulle ha varit inskriven om han uppfyllt åldersvillkoret i l kap. 4§ lagen om allmän försäkring i barnets rätt till underhållsbidrag gentemot den underhållsskyldige (15 §). 1 vissa fall inträder Stockholms läns allmänna försäkringskassa i barnets rätt. Den underhållsskyldige skall så länge bidragsförskott utgår till försäkringskassan erlägga fastställt underhållsbidrag, som belöper på förskottet, allteftersom underhållsbidraget förfaller till betalning (16 §). Gentemot kassan får den underhållsskyldige inte åberopa betalning av underhållsbidrag som erlagts på annat sätt. Det ankommer på försäkringskassan att utan dröjsmål vidtaga erforderliga åtgärder för fordringens indrivande, om inte den underhållsskyldige efter förmåga fullgör den honom åvilande betalningsskyldigheten (17 §). Kassan kan emellertid också besluta att återkrav gentemot den underhållsskyldige för det allmännas räkning skall eftergivas (18 §). Eftergift får meddelas om det är skäligt med hänsyn till att den underhållsskyldige varit sjuk, arbetslös, omhändertagen för vård eller haft stor försörjningsbörda. Eftergift får meddelas också om det av annan anledning framstår som skäligt. 1 samband med återkrävande av bidragsförskott bör försäkringskassan bereda den, som äger föra talan för barnet, tillfälle att utkräva den del av oguldna underhållsbidrag, som överskjuter bidragsförskottets belopp (l7§ 2 st.).

Utgift för bidragsforskott bestrides, i den mån ersättning ej kunnat uttagas

av den underhållsskyldige, till tre fjärdedelar av statsverket och till en fjärdedel av den kommun, där vårdnadshavaren är mantalsskriven eller, om han ej är mantalsskriven i någon kommun, den kommun där barnet är bosatt (20§ 1 st.). Kommunen skall därutöver ersätta statsverket för kostnader för handhavandet av bidragsförskottsverksamheten med belopp motsvarande fem procent av summan av kostnaderna for de bidragsförskott, som hänföres till kommunen (20§ 2 st.). Talan mot beslut av allmän försäkringskassa i ärende angående bidragsförskott föres hos riksförsäkringsverket genom besvär. Verket äger även utan att talan fores taga upp sådant ärende till prövning. Mot riksförsäkringsverkets beslut föres talan hos kammarrätten genom besvär (22 § l st.). Beslut av allmän försäkringskassa, riksforsäkringsverket eller kammarrätten länder till omedelbar efterrättelse, om ej annorlunda förordnas (22 § 2 st.). Vissa faktiska uppgifter om utgående bidragsförskott lämnas i bilaga 4.

3.1.4 Lagen (1966:680) om ändring av vissa underhållsbidrag Lagen om ändring av vissa underhållsbidrag avser förutom underhållsbidrag till barn sådant bidrag till make, förutvarande make, makes barn, fader eller moder. Lagen förutsätter att fråga är om fullgörande av lagstadgad underhållsskyldighet på särskilda tider och att bidraget bestämts i svenskt

mynt (1 § 1 st.). Ändring enligt lagen sker med hänsyn till penningvärdets

förändring. Lagen äger dock ej tillämpning, om dom eller avtal varigenom bidraget bestämts innehåller föreskrift om att bidraget skall vid ändring i penningvärdet eller den bidragspliktiges inkomster utgå med ändrat belopp

Underhållsskyldigheten mot barn 69

enligt grunder som anges i domen eller avtalet (l § 2 st.). Det skydd lagen är avsedd att ge den underhållsberättigade har denne emellertid inte ansetts helt kunna avstå från i förväg genom avtal med bindande verkan Har ett underhållsbidrag bestämts före utgången av år 1965 skall bidraget först uppräknas enligt bestämmelserna i 2 § med vissa där angivna procentn satser, olika beroende på vilket år bidraget senast blivit bestämt. Bidragsbelopp som höjts enligt 2§ samt bidragsbelopp som senast bestämts eller bestämmes efter utgången av år 1965 ändras i anslutning till basbeloppet

enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. Ändring sker dock bara en

gång om året, den 1 april. och endast om basbeloppet för mars månad med minst fem procent över- eller underskrider det basbelopp som låg till grund för senaste ändring (3,5 1 st.). Statistiska centralbyrån räknar varje år ut om och i så fall med vilken procentsats utgående underhållsbidrag skall ändras? Efter lagens ikraftträdande, den 1 april 1967, har höjning skett den l april samma år med 7 %, 1970 med 10 %, 1971 med 9 96, 1973 med lO 96,1974med6 %, 1975 medll %, l976med ll %och l977med7 %. Utan hinder av bestämmelserna i lagen äger rätten efter yrkande förordna på annat sätt om bidragsskyldigheten, när de i GB eller FB givna reglerna om underhållsbidrag föranleder det t4§ l st.). Blir bidraget slutligt bestämt till lägre belopp än som följer av lagen, äger rätten förordna om återbetalning helt eller delvis av utgiven förhöjning, om särskilda skäl föreligger t4§ 2 st.).

3.2 Familjelagssakkunniga

3.2.1 De grundläggande bestämmelserna om underhållsskyldigheten

Faders eller moders underhållsskyldighet enligt 7 kap. 1-2 §§ FB är principiellt grundad på föräldraskapet. Lagbestämmelserna nämner inte föräldrarnas förmåga såsom en förutsättning för underhållsskyldigheten såsom sådan. Bortsett från det fallet att barnet har egna tillgångar anges ej heller barnets behov såsom förutsättning härför. Underhållsskyldigheten mot barn skiljer sig därigenom från underhållsskyldigheten mellan frånskilda makar enligt GB, där behovet å ena och förmågan å den andra sidan är avgörande. Nu angivna förhållanden har gjort att underhållsskyldigheten mot barn enligt 1 och 2 §§ ibland betecknats som ovillkorlig i motsats till den såsom villkorlig karakteriserade underhållsskyldigheten mot make. Föräldrarnas förmåga får emellertid enligt den här återgivna distinktionen betydelse dels när det gäller omfattningen av underhållsskyldigheten - i 1 § 2 st. hänvisas sålunda till föräldrarnas “villkor” - dels när fråga är om fördelningen av underhållsbördan mellan föräldrarna enligt 2§ 1 st. Vi skall inte här närmare granska orsakerna till lagens uttryckssätt eller de olika synpunkter som kan anföras på den gjorda distinktionen. l den mån ovillkorligheten inte innebär annat än att en standardsänkning inte 1 NJA 1972 s. 419. får ensidigt gå ut över barnet eller att föräldrarna inte får tvinga barnet att försörja sig genom eget arbete innan det erhållit lämplig utbildning, 0957363)

2K““göff5e

ger uttryckssättet ingen anledning till erinran. Ibland har dock ovillkor-

ggnçâitââñlilgânâj: azvsârtiá_

ligheten kunnat tolkas på ett sätt som leder till mindre tillfredsställande gen om ändring av vissa resultat. Den har sålunda ansetts medföra att en betalningsoförmögen för- underhållsbidrag, m. m.

70 Underhâ/Isskyldigheten mot barn

älder kunnat åläggas bidragsplikt därför att även den andra föräldern saknat förmåga att ensam bidraga till barnets underhåll och det således gällt att fördela bristen Uppfattningen om underhållsskyldighetens ovillkorlighet bör i dagens samhälle överges. Genom olika sociala stödformer går samhället in och tryggar såväl föräldrarnas som framför allt barnens ekonomiska standard. Genom främst allmänna barnbidrag och bidragsförskott säkras en minimistandard för barnet. Det måste anses självklart att om föräldrarna har förmåga att ge barnet en högre standard, denna standardhöjning också får komma barnet till del. Däremot finns det ingen anledning att av den förälder som saknar medel till annat än sitt eget uppehälle utdöma underhållsbidrag till barnet. Beloppet kan inte tas ut exekutivt till följd av reglerna om vad som skall förbehållas gäldenären för eget underhåll. Följden kan bara bli en växande underhållsskuld. Vi anser det naturligt att föräldrarnas ekonomiska förhållanden tillmäts avgörande betydelse för deras underhållsskyldighet och att detta bör komma till uttryck redan i de grundläggande bestämmelserna i l Likaså bör därav framgå att föräldrarnas underhållsskyldighet avser vad som erfordras för att täcka underhållskostnaderna sedan därifrån avräknats till barnet utgående allmänna och särskilda socialförmåner av sådan karaktär att de skall beaktas i sammanhanget. Bestämmelserna i l § l st. bör formuleras om i enlighet med vad nu sagts. Enligt gällande rätt upphör underhållsskyldigheten först när barnet fått den utbildning som med hänsyn till föräldrarnas villkor och barnets anlag må finns tillbörlig och ej i något fall förrän barnet fyllt sexton år. I princip kan följaktligen föräldrarna få svara för barnets underhåll även sedan barnet

blivit myndigt och så lång tid därefter som behövs för dess utbildning?

Sedan bestämmelserna tillkom har emellertid läget förändrats till följd av det samhällsstöd till studerande som numera finns. I praxis har förhållandet beaktats såtillvida att barn som bedriver eftergymnasiala studier ansetts skyldiga att i första hand bekosta sina studier med statliga studiemedel (NJA 1967 s. 401) under det att för studier till och med gymnasienivå föräldrarna i första hand ansetts böra svara för underhållskostnaderna (NJA 1968 s. 434). Utformningen av samhällsstödet vid utbildning, såsom den redovisas i bilaga 3 till vårt betänkande, visar att det fortfarande kan vara av stor betydelse för barnet att erhålla underhåll vid studier t. o. m. gymnasienivå under det att man kan säga att för studier över denna nivå ingen längre är beroende av sina föräldrar. Vi anser att man nu bör anpassa underhållsskyldigheten efter detta och precisera föräldrarnas underhållsplikt till att gälla barnets studier t. o. m. gymnasienivå. l princip bör barnet inte behöva skuldsätta sig för att kunna avsluta sin skolgång. Den grundutbildning det här är fråga om avser främst utbildning vid grund- och gymnasieskola men även exempelvis särskola och folkhögskola iden mån utbildningen motsvarar *Jfr SvJT 1961 rf s. 17 gymnasieskolans. För högre studier vid universitet och högskolor bör däroch Beckman s. 174 f. Se även Walin s. 138 och emot föräldrarna inte vara underhållspliktiga. Agell, Bamrätt, Kompen- I 7 kap. 1 § 2 st. FB anges underhållsskyldigheten ej i något fall upphöra dium 1976 s. 38 ff. förrän barnet fyllt sexton år. Därutöver utgår underhåll till dess barnet erhållit ?Walin s. 136 f. tillbörlig utbildning. Enligt 11 § 3 st. får dock ej mot den underhållsskyldiges

Underhâllsskyldigheten mot bam 71

bestridande underhåll bestämmas för tid efter det barnet fyllt arton år, innan det kan tillförlitligen bedömas huruvida underhållsskyldighet föreligger därefter. Den angivna sextonårsgränsen torde i allmänhet överskridas i praxis under det att den sist angivna bestämmelsen medför att underhållsbidrag normalt utdöms till dess barnet fyller arton ån Barnet kan då begära ny prövning av föräldrarnas underhållsskyldighet (8§ l st. 3 p.). Det faller sig enligt vår mening naturligt att anknyta till den tidpunkt då barnet blir myndigt. Många slutar eller har slutat sin grundläggande utbildning vid fyllda arton år. Därefter bör barnet kunna svara för sin egen försörjning. Vid sjukdom. arbetslöshet osv. får det myndiga barnet som andra vuxna lita till samhällets stöd. Vi anser därför att underhållsskyldigheten i princip bör upphöra när barnet fyllt arton år. Föräldrarnas underhållsskyldighet gentemot underårigt barn bör bestämmas med hänsyn till de bidrag till kostnaderna som barnet kan erhålla på annat sätt. Förutom samhällsinsatser såsom studiehjälp och andra sådana bidrag bör beaktas de egna inkomster barnet kan ha. Även om barnet slutat skolan och tagit arbete innan det fyllt arton år, är det inte säkert att inkomsterna räcker till för uppehållet. Ofta kan den första tiden i förvärvsarbete ge förhållandevis låga inkomster därför att den mer eller mindre är att betrakta som en utbildningstid. Det är då rimligt att föräldrarna bidrar till kostnaderna för uppehållet i den mån barnets egna inkomster inte räcker till. I en del fall är barnets grundutbildning inte avslutad när barnet fyller arton år. Förhållandevis många lämnar gymnasieskolan först i nittonårsåldern. I enlighet med vad vi nyss anförde i fråga om föräldrarnas skyldighet att svara för underhållet under studier t. o. m. gymnasienivå bör i sådana fall underhållsplikten kvarstå till dess barnets skolgång avslutats. Till skolgång bör hänföras, förutom grundskola och gymnasieskola, annan grundläggande utbildning som är jämförlig därmed. En möjlighet att låta underhållsskyldigheten kvarstå bör tillämpas restriktivt och endast då en förlängd underhållsplikt under barnets grundläggande utbildning är motiverad. Ett annat fall där föräldrarna enligt de nuvarande reglerna i FB kan bli underhållspliktiga mot barnet även sedan det nått vuxen ålder är enligt 3§ l st. om barnet ”i följd av sjukdom eller annan dylik orsak inte kan försörja sig själv (FB 7:3 1 st.). Denna bestämmelse tari motsats till gällande

bestämmelser om underhåll till barnets utbildning uttrycklig hänsyn till

föräldrarnas förmåga att utge underhåll? Även när det gäller ansvaret för sjuka anhörigas underhåll har läget avsevärt förändrats genom samhällets insatser. Sjukförsäkringen lämnar erforderligt ekonomiskt skydd under sjukdomstiden och leder sjukdomen till nedsättning av arbetsförmågan kan den sjuke erhålla förtidspension eller sjukbidrag. Bestämmelserna om underhållsplikt mot sjukt barn kan därför enligt vår mening avskaffas. 14 § avhandlas underhållsskyldigheten mot styvbarn. Bestämmelsen gäller enbart vid äktenskap, dvs. ena makens barn har rätt till underhåll av andra l NJA 1970 s. 498. Walin maken. Såsom förutsättning anges att ena maken har under sin vårdnad s. 137 och Agell a.a. s. 37. barn som ej är även andra makens barn. Underhållsskyldigheten är beroende av andra makens förmåga att bidraga till underhållet och varar endast så ?Walin s. 142 och länge äktenskapet består. Underhållsplikten är subsidiär i förhållande till Agell a.a.s. 32.

72 Underhâllsslq/digheten mo! bam SOU l977z37

underhållsskyldig biologisk förälders underhållsplikt Bestämmelserna i 4§ infördes ursprungligen genom en särskild lag av år 1920 om makes underhållsskyldighet mot andra makens barn. Underhållsplikt mot andra makens barn och även Föräldrar härleddes tidigare ur mannens målsmanskap över hustrun. När målsmanskapet föreslogs bli avskaffat genom 1920 års GB anförde lagberedningen att det ofta framstod som en etisk plikt att bidraga till underhållet av styvbarn och svärföräldrar. Endast när det gällde styvbarn fann beredningen dock att det förelåg sociala skäl för en i lag angiven underhållsplikt och att en lagstadgad underhållsskyldighet bara i detta fall torde äga erforderligt stöd i det allmänna rättsmedvetandet. Viss försiktighet borde också iakttagas med hänsyn till att underhållsskyldighet enligt de nya principerna i GB kom att åvila hustrun i lika mån som mannen? Reglerna har i dagens läge berättigande såtillvida att de ger uttryck för den självklara principen att alla barn i en och samma faktiska familjebildning skall leva på samma standard. Genom att de bara avser det fallet att barnets förälder är gift med styvfadern eller styvmodern ger de dock i dagens samhälle inte fullständigt uttryck för denna princip. Vi finner det självklart att i samma familj barnen skall behandlas lika. Skall några regler om underhållsskyldighet mot styvbarn bibehâllas i lagen bör de därför helst utvidgas att omfatta också barn i en familj där föräldrarna inte är gifta med varandra. Frågan är emellertid om utvidgade regler om underhållsplikt mot styvbarn skulle ha någon praktisk betydelse. Så länge föräldrarnas sammanlevnad varar torde de själva i regel anse det naturligt att barnen behandlas lika. Skulle tvist om underhållet uppstå är det troligast att sammanlevnaden upplöses. En utvidgning skulle därför närmast få en normbildande funktion genom att den bakomliggande tanken om lika behandling av barnen kom till uttryck. Inte heller de nuvarande reglerna i 4 § torde utöver en viss normbildande funktion ha någon praktisk betydelse så länge föräldrarna sammanbor. Däremot kan reglerna få betydelse om sammanlevnaden upphör utan att äktenskapet upplöses, dvs. främst under en betänketid när sådan skall föregå äktenskapsskillnaden. Frågan är emellertid om det finns tillräcklig anledning att föreskriva någon underhållsskyldighet när sammanlevnaden väl upplösts. Ibland kan läget vara det att en annan man är fader till hustruns sist födda barn och att äktenskapet av den anledningen upplöses. Ofta lär då hustrun avstå från att yrka underhållsbidrag för detta barn men lagbestämmelserna är i och för sig tillämpliga. Viss risk för missbruk av bestämmelserna finns därför. Reglernas praktiska betydelse har minskat också därigenom att barnet i förhållande till sin primärt underhållsskyldige förälder numera är berättigat till inte bara underhållsbidrag utan också bidragsförskott. Har föräldern avlidit kan barnpension utgå. Styvfaderns eller styvmoderns bidragsplikt kommer därför normalt att avse endast att tillförsäkra barnet en nivå ovanför l bidragsförskottet resp. barnpensionen. Ang. 4 §, se Walin s. 143 f. och Agell a.a. s. Vi finner med hänsyn till vad som här anförts att bestämmelserna i 4§ 46. bör upphävas. Detta innebär givetvis inte att den bakomliggande principen 2 LB 1918 s. 455. skulle upphöra att gälla. Vi anser att föräldrarna fortfarande självklart har

SOU 1977:3 Underhâl/sskyldigheten mot barn 73

s.

så länge de sammanlever en moralisk plikt att hålla barnen i familjen på samma ekonomiska standard. En begränsning av rätten till underhåll i enlighet med vad här sagts får givetvis återverkningar utanför föräldrabalkens område. Främst berörs sådana bestämmelser som vid den underhållsskyldiges död ger barnet vissa rättigheter. Dessa rättigheter kan rikta sig utåt. mot tredje man som vållat dödsfallet, eller mot kvarlåtenskapen i konkurrens med övriga dödsbodelägare. Enligt 5 kap. 2 §skadeståndslagen(l972:207)gäller att ersättning for förlust av underhåll tillkommer efterlevande som “enligt lag hade rätt till underhåll av den avlidne eller som eljest var beroende av honom för sin försörjning, om underhåll utgick vid tiden för dödsfallet eller om det kan antagas att underhåll skulle ha kommit att utgå inom en nära framtid därefter. Bestämmelserna bygger i första hand på den familjerättsliga underhållsplikten. då hänvisning sker till underhåll enligt lag”. Upphävs underhållsplikten mot barn som bedriver högre studier eller mot sjuka barn blir dessa inte längre heller berättigade till ersättning såvitt härför krävs lagstadgad underhållsplikt. Emellertid kan ersättning enligt 5 kap. 2§ skadeståndslagen som nämnts utgå också om den efterlevande “eljest var beroende av” den avlidne för sin försörjning. Bestämmelserna i skadeståndslagen medger alltså ersättning till en vidare krets av efterlevande. Barn som inte längre har rätt till underhåll enligt FBzs bestämmelser men som vid dödsfallet var beroende av den avlidne för sin försörjning kan fortfarande få ersättning. Detsamma gäller “om det kan antagas att underhåll skulle ha kommit att utgå inom en nära framtid därefter. Begränsas den legala underhållsskyldigheten är det emellertid möjligt att antalet fall som faktiskt erhåller underhåll på sikt kommer att minska. Därigenom kan även bedömningen av vad som kan antagas om framtida underhåll från den avlidnes sida komma att påverkas i begränsande riktning. Bestämmelser om underhållsbidrag ur kvarlåtenskap finns i 8 kap. ÄB Bestämmelserna tillförsäkrar i första hand barn, “vars uppfostran icke är avslutad”, ett engångsbidrag ur kvarlåtenskapen innan egendomen delas mellan arvingar och testamentstagare (l §). Grunden för denna rätt angavs på sin tid vara att besparingar som arvlåtaren gjort avsåg att säkerställa, förutom hans egen och hans makas försörjning på ålderdomen, minderåriga barns uppfostran och att endast i den mån han ägde tillgångar utöver vad som erfordrades för detta det tedde sig riktigt och billigt att egendom av honom lämnades till vuxna barn? Bakom bestämmelserna ligger även tanken att man i viss mån bör utjämna orättvisor mellan barn i olika åldrar, mellan dem som under arvlåtarens livstid hunnit få sin utbildning bekostad och dem som vid dödsfallet ännu inte avslutat sin utbildning? Rätten till underhållsbidrag går sålunda fore andra bröstarvingars rätt till laglott. Här bör anmärkas att avliden faders barn utom äktenskap när dessa bestämmelser 1 Se även 18 kap. 5§ ÄB. kom till ej hade rätt till arv efter honom men väl rätt till underhållsbidrag ?sou 1925:43. Lagberedi ur kvarlåtenskapen. ningens förslag till revi- Vid bedömningen av barnets behov av underhållsbidrag ur kvarlåten- sion av ärvdabalken ll. skapen i konkurrens med andra barn efter den avlidne skall hänsyn tas Förslag till lag om arv till den arvslott som tillfaller barnet. Endast om arvslotten inte räcker till m. m. s. 339. för att täcka barnets beräknade behov av underhåll skall underhållsbidrag 3 A.a.s. 340 ff.

74 Underhällsskyldigheten mot barn

utgå. Man går härvid så tillväga att det beräknade underhållsbehovet dras av från kvarlåtenskapen, varefter återstoden delas lika mellan övriga bröstarvingar och utgör deras arvslotter. Samma belopp som var och en av dem erhåller utgör också det underhållsberättigade barnets arvslott och överskjutande del av vad som sammanlagt tillkommer barnet motsvarar underhållsbidraget. Förutom arvslottens storlek skall vid beräkningen av underhållsbehovet beaktas vilka möjligheter barnet har att “annorledes njuta uppehälle och utbildning” (1 §). Bl. a. skall efterlevande makes förmåga att bidraga till underhållet samt barnpension som utgår till barnet verka reducerande på det beräknade underhållsbehovet. Finns flera underhållsberättigade barn får jämkning dem emellan ske. När det gäller andra barn än sådana vars uppfostran inte är avslutad gäller inte lika förmånliga regler. Enligt 8 kap. 2§ ÄB äger emellertid arvlåtaren under motsvarande förutsättningar genom testamente förordna att barn “som i följd av sjukdom eller annan dylik orsak är ur stånd att själv försörja sig”, skall erhålla underhållsbidrag ur kvarlåtenskapen. Också denna på testamente grundade rätt tillåts inkräkta på andra bröstarvingars laglott men vissa spärrbestämmelser finns. Att vuxna sjuka barn inte fick någon legal rätt till underhållsbidrag ur kvarlåtenskapen motiverades med att detta skulle innebära en överflyttning av vårdkostnaderna från det allmänna på syskonen En legal rätt har dock tillerkänts sjukt barn gentemot testamentstagare enligt 8 kap. 3 § ÄB, varigenom den borttestamenterade egendomen kan bli belastad med en till barnets förmån gällande rätt till viss avkastning därav. Här återgivna bestämmelser synes inte kunna lämnas i oförändrat skick om de grundläggande bestämmelserna om underhållsskyldigheten ändras på sätt här föreslagits. Såvitt avser sjukt barn föreslås underhållsskyldigheten bli avskaffad, varigenom grunden för bestämmelserna i 8 kap. 2 och 3 §§ bortfaller. Samhällets insatser till förmån för den som blir sjuk eller invalidiserad kan sakligt motivera att också dessa bestämmelser upphävs. När det gäller barn vars uppfostran inte är avslutad innebär vårt förslag att underhållsskyldigheten i princip skall upphöra när barnet fyller arton år och i vart fall därefter inte skall kvarstå längre tid än som erfordras for att barnet skall kunna avsluta sin grundutbildning. Ursprungligen gällde enligt 8 kap. 1 § ÄB en åldersgräns vid tjugoett år men denna gräns avskaffades då myndighetsåldern i en första etapp år 1969 sänktes till tjugo år. Skall bestämmelserna i 1 § finnas kvar måste de i vart fall anpassas till vad som kommer att gälla enligt 7 kap. l§ FB. Det kan ifrågasättas om bestämmelserna i 1 § har någon verklig betydelse i dagens samhälle. Utgående barnpensioner kan antagas ha väsentligt reducerat deras betydelse? Enligt villkoren för tjänstegrupplivförsäkring utgår 1A.a.s. 348. särskilda tilläggsbelopp till den avlidnes barn. Kostnaderna for barnets grund- 2Walin, Kommentar till såvitt dessa skulle ha fallit påarvlåtaren. kan antagas i huvudsak bli utbildning, ärvdabalken del I, 2 uppl. kompenserade genom vad som sålunda tillfaller barnetjämte dess arvslott. Till 1973 s. 137. skydd för barnet gäller vidare laglottsreglerna, vilka enligt lagberedningen har 3 SOU 1925:43. Lagbe-

som ett huvudsyfte att trygga oforsörjda barns underhåll och uppfostran? Des-

redningens forslag till revision av ärvdabalken II. sa regler gerskydd mot testamentariska förfoganden från arvlåtarens sida. Där- Förslag till lag om arv emot finns inom arvsrätten i övrigt inte några bestämmelser som verkar utjämm. m. s. 339. nande mellan barnen inbördes på sätt reglerna om underhållsbidrag ur kvarlå-

Underhâllsskyldigheten mot barn 75

tenskap haft till syfte. Numera har dock samtliga barn till den avlidne samma rätt till arv, oavsett om denne var gift med den andra föräldern eller inte Även om det i vissa fall kan finnas ett behov av underhållsbidrag är det tveksamt om detta behov kan bli tillgodosett enligt bestämmelserna i 8 kap. ÄB. Rör det sig om en större kvarlåtenskap kan många gånger redan barnets arvslott i förening med barnpensionen och ev. tilläggsbelopp enligt tjänstegrupplivförsäkring antagas täcka barnets behov. Sin största betydelse skulle därför rätten till underhållsbidrag ha i mindre bon. I dessa leder emellertid den sk. basbeloppsregeln i 13 kap. l2§ 2 st. GB till att efterlevande make ofta övertar hela behållningen. Enligt vår mening bör 8 kap. ÄB i sin helhet kunna upphävas om vårt

förslag till ändring av de grundläggande underhållsbestämmelserna antages?

Detta hindrar inte att en utjämning kommer till stånd olika barn emellan på arvlåtarens initiativ. Fortfarande kommer det att vara möjligt för en fader eller moder att genom testamente tillse att ett barn, vars utbildning inte avslutats eller som är sjukt, får viss kompensation härför ur kvarlåtenskapen.

3.2.2 Underhâllsskyldigheren vid gemensam vårdnad

Föräldrar som har vårdnaden om barnet gemensamt och som sammanbor kan sig emellan fördela underhållsbördan som de finner bäst. Vi anser att de grundläggande bestämmelserna om underhållsskyldigheten och plikten för vardera föräldern att taga del däri efter sin förmåga i och för sig bör kunna läggas till grund for en talan mot den som påstås forsumma denna sin skyldighet. Den försumlige bör därvid kunna förpliktas att utge bidrag

i pengar, varvid hänsyn får tas till de kostnader i övrigt som han kan ha

för barnets uppehälle. Någon praktiskt användbar utväg att lösa underhållsfrågan under sammanlevnaden lär dock inte denna möjlighet bli, eftersom man kan räkna med att en rättegång förvärrar förhållandet mellan föräldrarna och lätt leder till att sammanlevnaden upplöses. Reglerna kan däremot vara av betydelse när det gäller att godvilligt komma till en uppgörelse mellan föräldrarna eller att i samband med en upplösning av samlevnaden åstadkomma en utjämning av underhållskostnaderna under tiden före upplösningen. Läget blir ett annat när föräldrarna inte sammanbor. En av dem kommer att ha den omedelbara omsorgen om barnet och svarar på så sätt direkt för underhållskostnaderna. Den andre skall i stället fullgöra sin del av un- 1 Se dock 3 p. övergångsbestämmelserna till lagen derhållet genom att utge underhållsbidrag. Skyldigheten att utge under- (1969:621) om ändring i hållsbidrag är enligt reglerna i 7 kap. 2§ 2st. l p. FB ställd i relation ÄB enligt lydelsen den till vårdnaden om barnet. Det sägs att den som ej har vårdnaden om barnet erhållit genom SFS skall betala underhållsbidrag. Före 1976 års reformering av vårdnadsreglerna 1974:23 8. Se avsnitt 6.3. gällde att gifta föräldrar - vilka då var de enda som kunde ha vårdnaden nedan. om sina barn gemensamt - vid särlevnad förutsattes utverka rättens beslut 2 Enligt 18 kap. 5 § 2 st. angående vem av dem som skulle ha vårdnaden, och att i samband med ÄB har efterlevande make och oförsörjda barn äktenskapsskillnad det ålåg rätten att tillse att sådant beslut meddelades. fortfarande rätt till nödigt Ogifta föräldrar kunde överhuvudtaget ej ha vårdnaden om sina barn geunderhåll ur boet under mensamt. Genom att vårdnadsbegreppet sålunda väl täckte de faktiska si- 3 månader från dödsfaltuationer då underhållsbidrag skulle utgå, kunde man genom anknytningen let.

76 Underhâllsskyldigheren mot barn

till vårdnaden få ett enkelt och klart rekvisit För bidragsplikten. De nya vårdnadsreglerna innebär till en början att också ogifta sammanboende föräldrar kan få vårdnaden om barnet gemensamt. Detta fall har vi inte anledning att här närmare behandla. Av större intresse i förevarande sammanhang är den nu öppnade möjligheten För frånskilda Föräldrar och För tidigare sammanboende ogifta Föräldrar med gemensam vårdnad att trots upplösningen av familjegemenskapen behålla den gemensamma vårdnaden. Även ogifta Föräldrar som aldrig bott tillsammans kan numera få gemensam vårdnad om sitt barn. Den nya ordningen innebär därför att anknytningen

i 2§ 2 st. till vårdnadsbegreppet inte längre slår rätt. Bestämmelserna

ändrades dock inte i samband med genomförandet av den gemensamma vårdnaden i de angivna fallen. Det Förutsattes att Föräldrar som väljer att utöva vårdnaden gemensamt Följer huvudprincipen i 2§ och gemensamt tar del i kostnaderna För barnens underhåll, var efter sin Förmåga. Skulle någon av Föräldrarna undandra sig sin skyldighet att bidra, sades detta kunna vara ett skäl att upplösa den gemensamma vårdnaden (prop. 1975/76:l70 s. 147). Vid reformeringen av vårdnadsreglerna uppmärksammades vidare frågan om bidragsFörskott. Gällande lag om bidragsFörskott Förutsätter För rätt till bidragsFörskott att vårdnaden om barnet tillkommer endast en av Föräldrarna eller att barnet inte står under Föräldrarnas vårdnad. Söker Föräldrarna gemensam vårdnad om barnet kan Följden bli att bidragsFörskott som utgår faller bort och i vart fall att rätt till Förskott ej Föreligger. Enligt departementschefens mening var det inte möjligt att lösa de problem i detta avseende som kan uppkomma vid gemensam vårdnad genom en enkel ändring av bidragsförskottslagen. Den aktuella frågan om gemensam vårdnad kunde inte heller Föranleda ändring av de grundläggande reglerna För bidragsFörskotten. Frågan om bidragsFörskott vid gemensam vårdnad hade ett direkt samband med reglerna om underhållsbidrag eftersom bidrags- Förskottens funktion är att ersätta eller komplettera ett underhållsbidrag. Viktigt var också att inte skapa orättvisor i Förhållande till samboende Föräldrar med låga inkomster. Det var därför angeläget att frågan om ekonomiskt stöd vid delad bosättning och gemensam vårdnad ñck ingå i en mer allsidig prövning av de frågor rörande bidragsförskott m. m. som anknyter till reglerna om underhållsbidrag. Departementschefen konstaterade att familjelagssakkunniga enligt sina direktiv har i uppdrag att bl. a. se över reglerna om underhållsbidrag. Detta kunde synas tala För att man lät de sakkunniga pröva även den nyss angivna frågan. Mot detta kunde emellertid invändas att man här kommer in på ett område som ligger utanför den civilrättsliga lagstiftningen som de sakkunniga annars har att syssla med. Det var dessutom angeläget att de sakkunnigas arbete inte försenades. Departementschefen kom med hänsyn till det sagda fram till att det inom justitiedepartementet borde tillsättas en särskild arbetsgrupp med representanter För berörda departement och med uppgift att i nära samråd med familjelagssakkunniga och socialpolitiska samordningsutredningen pröva de frågor rörande bidragsFörskott m. m. som anknyter till reglerna om underhållsbidrag och att därvid även överväga frågan om ekonomiskt stöd i de situationer som kan uppkomma vid delad bo sättning och gemensam vårdnad (prop. s. 148).

UnderhâI/sskyldigheten mot barn 77

Riksdagens lagutskott underströk att bidragsförskotten utgör ett betydande ekonomiskt stöd för ett stort antal barn som har endast en förälder som vårdnadshavare. Ett bortfall av detta stöd skulle i många fall innebära en försämrad ekonomi för dem. Utskottet såg därför med tillfredsställelse att en särskild arbetsgrupp - som då hade tillsatts - skulle pröva frågorna om bidragsförskott och ekonomiskt stöd i fall föräldrarna har gemensam vårdnad och inte sammanbor. Med hänsyn till att en tillfredsställande lösning av dessa frågor utgör en viktig förutsättning för att institutet gemensam vårdnad inte skall begränsas till en viss krets, ansåg utskottet det angeläget att erforderliga reformer om möjligt kunde genomföras redan i samband med ikraftträdandet av de nya vårdnadsreglerna. Utskottet ville därför framhålla vikten av att arbetsgruppen med skyndsamhet behandlade de spörsmål som uppdraget avser, så att förslag till lagändringar snarast kunde föreläggas riksdagen (LU 1975/76:33 s. 92). Arbetsgruppen har under våren och hösten 1976 insamlat material och övervägt olika alternativ för lösning av berörda frågor. Med hänsyn till det nära sambandet med familjelagssakkunnigas arbete och då eventuella åtgärder ändå inte skulle kunna genomföras samtidigt med ikraftträdandet av de nya vårdnadsreglerna, har arbetsgruppen inte lagt fram något eget förslag utan i stället överlämnat sitt material till familjelagssakkunniga. Frågan är om det går att ñnna en lösning på problemet utan att reglerna om underhållsbidrag i föräldrabalken ändras. Tydligt är att det då inte är möjligt att i full utsträckning göra bidragsförskottslagen tillämplig också på denna grupp av barn, eftersom anknytningspunkten, det fastställda underhållsbidraget, här saknas. Däremot kan man tänka sig att införa ett utfyllnadsbidrag. Vill man inte basera detta på en helt skönsmässig behovsprövning, något som knappast kan komma ifråga för en liten isolerad grupp, när en dylik prövning inte tillämpas för alla andra barn, återstår blott att anknyta till de ekonomiska villkor som den ene eller den andre av föräldrarna kan uppvisa. Anknyter man till den av föräldrarna som har den lägsta inkomsten. blir barnet väl tillgodosett. Det blir dock i en del fall överkompenserat. Vill man förhindra detta tvingas man att anknyta till den av föräldrarna som har den högsta inkomsten. Då blir å andra sidan en del av barnen sämre ställda än om de haft en förälder som vårdnadshavare. Man har då för dessa fall inte löst det av riksdagen angivna problemet, hur barn i de olika fallen skall få samma stöd. I viss mån kan dessa olägenheter minskas genom att man tar hänsyn till båda föräldrarnas inkomster. Samma invändningar fast i mindre grad kan riktas också mot en sådan lösning, vilken dessutom väl mycket avviker från principerna i lagen om bidragsförskott. En avgörande olägenhet med samtliga nu diskuterade utvägar är att barn vars föräldrar har gemensam vårdnad kommer att sakna den betalningsgaranti som är bidragsforskottets ursprungliga och alltjämt viktiga uppgift. Om förälder med vilken barnet inte sammanbor väl bedömes kunna betala underhållsbidrag men inte gör det, kommer detta barn sålunda, till skillnad från alla andra grupper av barn i samma ställning, inte att få samhällets stöd genom en månatlig utbetalning som samhällsorganen återkräver av den betalningsskyldige. Det innebär vidare att man bortser från hur föräldrarna faktiskt i det enskilda fallet har ordnat för barnet. Som ett resultat av dessa överväganden kan alltså sägas att det är den

78 mot barn

UnderhäIIssky/digheten

bästa lösningen på det av riksdagen angivna problemet att utvidga skyldigheten att utge underhållsbidrag också till fall av gemensam vårdnad. Även mera allmänt sett talar starka skäl härför. Det är ännu inte möjligt att överblicka hur de nya bestämmelserna om gemensam vårdnad kommer att användas. Syftet därmed har varit att möjliggöra att barnets relationer till båda Föräldrarna kan bevaras och att den förbättring i förhållande till den tidigare ordningen som kan förväntas i fråga om relationen mellan föräldrarna inbördes indirekt kan komma även barnet till del. Endast en längre tids erfarenhet av de nya bestämmelserna kan dock visa om syftet kommer att infrias. Viktigt är naturligtvis att reglerna om underhållsbidrag inte har ett sådant innehåll att de motverkar syftet med den gemensamma vårdnaden. I detta hänseende vill vi hänvisa till vad vi i det följande säger om den underhållsskyldiges egna utgifter för barnet. Vi vill inte ifrågasätta möjligheten av att föräldrar som vill ha gemensam vårdnad om sitt barn också i stor utsträckning kan komma överens i underhållsfrågan. Vill man gardera sig mot att den gemensamma vårdnaden blir förbehållen en viss krets människor och ser man den som en möjlighet tillkommen i barnets intresse finns det emellertid anledning för lagstiftaren att tillse att underhållsfrågan kan lösas utan att man äventyrar den gemensamma vårdnaden. Vill föräldrarna ha gemensam vårdnad men kan de inte enas om storleken av det underhållsbidrag den ene skall utge till barnet förefaller det rimligare att rättsordningen tillhandahåller en modell för lösandet av underhållsfrägan utan att föräldrarna för den skull först måste ge upp den gemensamma vårdnaden. En tänkbar lösning är att helt överge anknytningen till vårdnadsbegreppet och söka ett helt nytt rekvisit, till vilket skyldigheten att utge underhållsbidrag skulle knytas. Eftersom det inte finns någon med vårdnadenjämförbar relation som kan sättas i stället återstår att utifrån den faktiska sirättslig tuation man vill beskriva välja de karaktäristiska omständigheter som föreligger. Dessa omständigheter är att föräldern i fråga inte bor tillsammans med barnet och därför inte på motsvarande sätt som vårdnadshavaren enligt gällande ordning svarar för de direkta kostnaderna för barnet. Bakom skulle alltså fortfarande ligga samma faktiska situation som man tidigare kunnat ange genom anknytningen till vårdnadsbegreppet. Givetvis blir ett rekvisit som anknyter till bosättningen svårare att tillämpa än det nuvarande. Huruvida barnet bor tillsammans med den ene av föräldrarna eller ej låter sig inte lika lätt konstateras som förekomsten av ett rättens beslut om vårdnaden. Denna olägenhet kan begränsas om man inte helt avskaffar anknytningen till vårdnadsbegreppet utan nöjer sig med att vid sidan därav såsom alternativt rekvisit vid gemensam vårdnad införa anknytningen till boendeförhållandena. Detta skulle innebära att så fort rätten meddelat beslut varigenom vårdnaden tillagts en av föräldrarna ensam eller om vårdnaden redan från början tillkommer endast en av dem, dvs. modern när föräldrarna inte är gifta, den andre kan förpliktas utge underhållsbidrag utan att boendeförhållandena behöver utredas. Så långt bibehålls gällande rätt. Har däremot föräldrarna vårdnaden om barnet gemensamt skulle, för att en av dem skall bli skyldig betala underhållsbidrag, fordras att han eller hon inte bor tillsammans med barnet. För att inte

SOU l977:37 UnderhâIlssky/digheren mot barn 79

ge upphov till den missuppfattningen att barnets mer eller mindre tillfälliga uppehållsort skall vara avgörande kan bidragsplikten anges avse den förälder som inte “varaktigt” sammanbor med barnet. Även om föräldrarna har gemensam vårdnad om barnet kommer barnet normalt att kunna anses varaktigt boende hos en av dem. Man bör kunna räkna med att den frågan är en med överenskommelsen om den gemensamma vårdnaden så intimt förenad fråga att föräldrarna i allmänhet redan tagit ställning till den när de beslutat sig för att ha gemensam vårdnad. Även om den andre har barnet hos sig i mycket stor omfattning kommer barnet att under den övervägande delen av året vistas hos den ene. Förutom föräldrarnas avsikt vid överenskommelsen om gemensam vårdnad och den tid barnet faktiskt vistas hos vardera föräldern kan barnets folkbokföring ge en anvisning om var det är att anse som bosatt. Barnet måste vara skrivet någonstans och hos den av föräldrarna hos vilken barnet enligt folkbokföringen är bosatt kan man i regel anse att barnet också i FB:s mening är varaktigt bosatt. Det bör här anmärkas att hemvistsakkunniga nyligen avgivit sitt betänkande med forslag till bl. a. ändringar i folkbokföringsförordningen (SOU 1976:39) och att de förändringar som kan följa därav får uppmärksammas när slutlig ställning tagits till det förslaget. Ändras reglerna om skyldigheten att utge underhållsbidrag på sätt här angivits skulle man också få en naturlig utgångspunkt för följdändringar när det gäller bidragsförskotten. Sådant förskott kunde alltjämt utgå i förhållande till underhållsskyldig fader eller moder. Såsom förutsättning for bidragsförskott bör på motsvarande sätt anges att. förutom när vårdnaden tillkommer endast en av föräldrarna eller barnet icke står under föräldrarnas vårdnad, förskott kan vid gemensam vårdnad utgå i förhållande till den som ej varaktigt sammanbor med barnet. Vi är medvetna om att anknytningen av rätten till bidragsförskott till boendeförhållandena i en del fall kan tänkas komma till användning för att uppnå större fördel av bidragsförskottet än vad hittillsvarande ordning medgivit. Föräldrarna kan exempelvis se till att barnet blir att anse som varaktigt bosatt hos den av dem som har den högsta inkomsten. Återbetalningsskyldigheten för utgivna förskott åvilar då den underhållsskyldige föräldern, vilken är den som har den lägsta inkomsten. Problemet är inte nytt. Samma effekt kan föräldrarna uppnå redan idag genom att förlägga vårdnaden hos den som har den högsta inkomsten. Vad som tillkommer med den av oss föreslagna ordningen är att ingen av föräldrarna för att uppnå detta resultat behöver avstå från sin del i vårdnaden. Som framhölls av riksdagens lagutskott är det emellertid angeläget se till att de föräldrar som väljer gemensam vårdnad inte råkar ut för ekonomiska forsämringar. Gör man begränsningar i rätten till bidragsförskott vid gemensam vårdnad utöver dem som följer av de generella kraven för bidragsförskott löper man risken att den gemensamma vårdnaden som utskottet befarade skall komma att förbehållas en viss krets, en krets som är ekonomiskt oberoende av samhällets stöd. Vill man undvika ett obehörigt utnyttjande av samhällets stöd i form av bidragsförskott bör det ske genom generellt verkande åtgärder och inte inrikta åtgärderna så att de drabbar bara en viss grupp människor. Man kan tänka sig att i lagen om bidragsförskott införa en generellt verkande begränsning, som kan komma till användning bl. a. i fall då rätten

I

80 Underhâllsskyldighelen mo! barn

till bidragsförskott klart missbrukas av föräldrar med gemensam vårdnad. En sådan begränsning skulle kunna utformas så att bidragsförskott förklaras inte skola utgå om barnet har egna tillgångar eller eljest uppenbarligen saknar behov av bidragsförskott. Är det uppenbart med hänsyn till båda föräldrarnas ekonomiska förhållanden att barnet saknar behov av bidragsförskott borde detta kunna indragas eller ansökan om förskott avslås. Föräldrar som har gemensam vårdnad om sitt barn är i lika mån behöriga att företräda barnet och tillvarata dess intressen. En av fördelarna med den gemensamma vårdnaden är bl. a. att vid förfall för den ene den andra föräldern kan utöva bestämmanderätten, om det gäller ett beslut som inte utan olägenhet kan uppskjutas (6 kap. 5§ FB). Dessa principer torde bli tillämpliga också såvitt avser den vårdnadshavare i 7 kap. FB tillagda rätten att föra barnets talan i underhållsmål. Av allmänna principer följer att den förälder som är underhållsskyldig inte äger företräda barnet gentemot sig själv. Den andre får då i stället ensam företräda barnet. Några särskilda föreskrifter som reglerar talerätten vid gemensam vårdnad torde därför inte erfordras i 7 kap. FB.

3.2.3 Periodiska bidrag och engângsbidrag

Det är naturligt att underhållsbidrag, som avser barnets löpande försörjning, också betalas fortlöpande. Enligt huvudregeln i 7 kap. 6 § FB skall sålunda underhållsbidrag erläggas i förskott för kalendermånad. Regeln kan sägas tillgodose barnets intresse av att bidrag inte förbrukas i förtid utan står till förfogande när behov därav successivt uppkommer. Regeln anses vara till fördel även för den underhållsskyldige, som därigenom befrias från det betungande alternativet att omedelbart utge underhåll för hela bidragstiden eller en längre del därav. Men även om den underhållsskyldige skulle betala ett månatligt förfallande bidrag flera månader i förskott, kan han inte därigenom undgå betalningsskyldighet för de bidrag som enligt huvudregeln förfaller till betalning först vid en senare tidpunkt. Detta framgår av sista punkten i 6 §, som alltså kan leda till att den underhållsskyldige får betala beloppet en gång till. Denna bestämmelse har givetvis också till syfte att tillgodose barnets behov av fortlöpande underhåll. Vi finner det naturligt att såsom huvudregel i lagen behålla bestämmelsen om att underhållsbidrag skall betalas månadsvis och att beloppen förfaller till betalning förskottsvis för kalendermånad. Från denna huvudregel bör emellertid liksom nu undantag kunna medges. Något skäl varför betalning i annan ordning inte alls skulle kunna medges finns inte. Såväl kortare som längre perioder bör kunna bestämmas. Kortare perioder kan bli aktuella exempelvis om den underhållsskyldiges inkomster utbetalas med kortare mellanrum än en månad. Har däremot den underhållsskyldige inkomster som fördelar sig mycket ojämnt över en längre tid, kan det ligga i hans intresse att få längre betalningsterminer än en månad. Detta utgör dock ej något skäl att utan vidare frångå huvudregeln. I och för sig måste den underhållsskyldige räkna med att fortlöpande ha medel tillgängliga för såväl sin egen som anhörigas försörjning. Enligt vår mening bör betalning för längre period än en månad bestämmas bara när starka skäl talar för detta, Walin s. 146. starkare ju längre period betalningen skall avse. Det nuvarande kravet på

Underhållsskyldigheten mo! barn 81

“särskilda omständigheter för avvikelse från huvudregeln bör därför kvarstå. Vid tvist bör domstol äga pröva om sådana särskilda omständigheter föreligger som motiverar en avvikelse från huvudregeln. I gällande rätt kan dessutom föräldrarna genom avtal bestämma om betalning i annan ordning, förutsatt att de varken vid barnets födelse eller därefter varit gifta med varandra och förutsatt att avtalet sker i viss form (7 kap. 7§ 2 st. FB). Ett avtal som ingåtts enligt dessa regler får verkningar som är gynnsammare för den underhållsskyldige än vad som annars blivit fallet. Vi anser inte att det finns skäl att göra någon skillnad i fråga om avtalsmöjligheten beroende på om föräldrarna varit gifta med varandra eller ej. Också när föräldrarna varit gifta kan behov föreligga att bestämma om betalningen med avvikelse från huvudregeln. Den längst gående möjligheten är att bestämma att underhållet skall fullgöras en gång för alla genom ett s. k. engångsbidrag. Bakom avtalsmöjligheten för ogifta föräldrar låg ursprungligen tanken att frivillig överenskommelse med barnafadern skulle underlättas. Bestämdes ett engångsbidrag kunde förfarandet emellertid lätt få karaktären av att fadern “köpte sig fri” från framtida följdverkningar av faderskapet Utvecklingen mot ett stärkande av barnets rätt och en däremot svarande ökning av föräldrarnas ansvar har medfört att några sådana tankar inte längre bör utöva något som helst inflytande på valet av bidragsform. Avgörande för frågan om ett engångsbidrag skall erläggas bör vara barnets intresse. Härvid kommer inte enbart ekonomiska överväganden in i bilden utan hänsyn måste också tas till möjligheten av att bibehålla eller skapa en god kontakt mellan barnet och den underhållspliktige föräldern. Det bör sålunda inte komma i fråga att mot den underhållsskyldiges bestridande bestämma att underhållet skall utgå såsom ett engångsbidrag. Givetvis bör det heller inte komma i fråga om den underhållsberättigade motsätter sig det. Ibland kan underhållsfrågan lösas på det sättet att den underhållsskyldige tecknar en försäkring som ger barnet ett månatligt utfallande belopp

under den tid underhållsskyldigheten består. Oftast torde parterna vara

överens om ett sådant arrangemang men ingenting hindrar att den underhållsskyldige på eget initiativ tecknar en försäkring, som ger ett periodiskt utfallande belopp motsvarande underhållsbidraget. Förfarandet kan vara till fördel för den underhållsberättigade, som får viss säkerhet för de periodiska bidragen, och för den underhållsskyldige, som slipper bekymra sig om betalningarna. Även om viss återbäring kan utfalla på försäkringen är det dock inte säkert att de utfallande beloppen för hela bidragstiden kommer att motsvara vad den underhållsskyldige skall betala. Ändrar sig förhållandena så att den underhållsskyldige rätteligen bör betala mer, kan underhållsbidraget jämkas uppåt och den underhållsskyldige få betala mer än vad som utfaller på försäkringen. Ett engångsbidrag i FB:s mening är ett sådant som skall erläggas till *Genom avtal om enbarnet och som utgår enligt avtal mellan parterna. För avtal om engångs- gångsbidrag avseende rätt barnavårdsnämndens Där- underhåll enligt l § har bidrag krävs enligt gällande godkännande. dock ej den villkorliga igenom kan kravet på att det skall föreligga särskilda omständigheter iaktunderhållsskyldigheten tagas. Eftersom vi anser att avtalsmöjligheten bör gälla lika för alla barn, enligt 3 § kunnat avtalas blir det möjligt att bestämma engångsbidrag också när föräldrarna är eller bort. Se Walin s. 156.

82 mor barn

Underhâ/Isskyldigheten

varit gifta med varandra. Är barnet underårigt bör, såsom nu gäller, bidraget inbetalas till barnavårdsnämnden, som enligt 4 kap. 6§ FB har att hos riksforsäkringsanstalten eller svenskt försäkringsbolag inköpa en efter underhållsskyldigheten lämpad livränta åt barnet, om ej enligt avtalet hinder möter eller nämnden finner att beloppet får på annat lämpligt sätt användas för barnets underhåll. När barnavårdsnämnden bedömer om det föreligger sådana särskilda omsom talar för ett engångsbidrag, har den att beakta att barnet ständigheter i regel torde vara berättigat till bidragsförskott. Har den underhållsskyldige inte förmåga att betala ett belopp som ger barnet ett bidrag som minst motsvarar bidragsförskottet, är det inte så mycket barnets som det allmännas intresse som skall bevakas. Det återkravssystem för utgivna förskott som vi föreslårinnebär bl. a. att ett i vederbörlig ordning slutet avtal om engångsbidrag befriarden underhállspliktige från framtida återkrav,även om hans betalningsförmåga skulle förbättras. Innebär avtalet att barnet kommer att kunna förvärva rätt till ett periodiskt bidrag som väl överstiger bidragsförskottets nivå får en samlad bedömning förhållanden tillgöras där inte bara parternas ekonomiska mäts betydelse utan också möjligheterna att bevara en god kontakt mellan barnet och den underhållsskyldige. Är dessa möjligheter begränsade-exempelvis om det rör sig om en fader som inte haft någon familjesamhörighet med modern och barnet och som saknar hemvist i riket- kan det dock många gånger vara bättre att låta ett engångsbidrag utgå än att bestäm ma ett periodiskt bidrag eller lita till återkravsmöjligheten, dådet kan visa sig svårt eller omöjligt att drivain dessa fordringar. Enligt vår mening böremellertid principiellt stor restriktivitet iakttas när det gäller att godkänna avtal om engångsbidrag. De formkrav som för närvarande uppställs för avtal om betalning i annan än huvudregeln medger bör fortfarande gälla. Avtalet skall alltså ordning slutas skriftligen, bevittnas av två personer och godkännas av barnavårdsnämnden. Åsidosätter bör detta alltjämt få till parterna formföreskrifterna, följd att erlagd betalning inte befriar den bidragspliktige från skyldigheten måatt enligt huvudregeln utge underhållsbidrag på nytt för kommande nader.

av återbetalning av

3.2.4 Fullgörelse bidragsskyldigheren genom

bidragsfdrskott Bidragsförskott lämnades ursprungligen såsom ett förskott på ett fastställt Numera utgår emellertid bidragsförskott också utan att underhållsbidrag. motsvaras av något underhållsbidrag. Har något underhållsbidrag inte alls blivit bestämt, t. ex. därför att faderskapet till barnet inte kunnat fastställas eller den underhållsskyldige inte har förmåga att utge något bidrag, är trots detta barnet berättigat till bidragsförskott. Motsvarande gäller om den underhållsskyldige inte har förmåga att utge ett underhållsbidrag som uppgår till bidragsförskottets belopp, då vad som fattas kan utgå som s. k. utfyllnadsbidrag. Även om bidragsförskottet kan sägas ha fått karaktären av en minimiär rätten till förskott fortstandard som garanteras barnet av det allmänna, farande i viktiga hänseenden beroende av att underhållsbidrag till barnet blivit fastställt. Eftersom regressrätten mot den underhållsskyldige bestäms

Underhâllsslcyldigheten mot barn 83

av dennes bidragsskyldighet, måste samhället såsom villkor för utbetalning av förskottet kräva att den underhållsberättigade gjort vad han kunnat för att få underhållsbidrag fastställt och dessutom fastställt till ett skäligt belopp. Även senare inträffade förändringar som kan medföra att den underhållsskyldige kan betala ett högre underhållsbidrag och följaktligen återbetala en större del av bidragsförskottet till det allmänna skall beaktas och föranleda den underhållsberättigade att begära jämkning uppåt av underhållsbidraget vid äventyr att bidragsförskottet annars sätts ned till det ursprungligen bestämda bidragsbeloppet. Detta bidragsförskottets beroende av underhållsbidraget har flera nackdelar. Det har sagts att man för att inte äventyra rätten till bidragsförskott ogärna bestämmer ett underhållsbidrag som - i vart fall alltför mycket understiger bidragsförskottets belopp. Är detta riktigt kan det till en del förklara Förhållandet att så stor del av de med regressrätt förenade bidragsförskotten aldrig återbetalas. Att bidragen i en del fall bestäms till en nivå över den underhållsskyldiges förmåga bidrar givetvis också till uppkomsten av de stora underhållsskulderna. Även om man kan vidtaga åtgärder som syftar till att bringa underhållsbidragen mer i nivå med den underhållsskyldiges betalningsförmåga måste med gällande ordning det allmänna ändock utöva en viss kontroll över hur den privaträttsliga bidragsskyldigheten fastställs. Detta innebär att partsställningen i underhållsmål kan bli konstlad, något som särskilt framträder i jämkningsprocesser. Den underhållsberättigade, som uppbär bidragsförskottet, har - bortsett från risken av att förskottet annars sätts ned - inget ekonomiskt intresse av att föra talan om höjning av underhållsbidraget, än mindre av att vara verksam i rättegången för att uppnå en höjning. Vi förutsätter givetvis att det här inte rör sig om ett fall då bidraget kan höjas utöver förskottets belopp. Inte heller har den underhållsberättigade någon anledning motsätta sig att bidraget jämkas nedåt, om det är den underhållsskyldige som för talan om jämkning. Genom att det allmänna inträder i barnets rätt till underhållsbidrag gentemot den underhållsskyldige kommer, i den mån bidragsförskottet svarar mot ett fastställt underhållsbidrag, den underhållsskyldige att fullgöra sin bidragsplikt genom återbetalningar. För återkravsverksamheten gäller särskilda bestämmelser. För närvarande handhas den av barnavårdsnämnderna, som också beslutar om utbetalning av bidragsförskott. Enligt den ordning som skall gälla från och med den 1 september 1977 och tillämpas första gången i fråga om bidragsförskott avseende oktober månad samma år skall de allmänna försäkringskassorna administrera bidragsförskotten, varvid frågan om utbetalning skall skötas genom lokalkontoren och återkravsverksamheten genom centralkontoren Enligt 17 § lagen om bidragsförskott i dess antagna nya lydelse ankommer det på försäkringskassan att utan dröjsmål vidtaga erforderliga åtgärder för 1 SFS 1976:277. Ang. fordringens indrivande, där ej den underhållsskyldige efter förmåga fullgör centralkontorens uppgifden honom åvilande betalningsskyldigheten. För att kassan skall kunna ter, se förslag 1976-06-09 bedöma om den underhållsskyldige handlat efter förmåga har kassan att till Riksförsäkringsverket taga kontakt med honom för att så omsorgsfullt som möjligt utreda hans ang. Organisation av Försäkringskassornas betalningsförmåga. Också kontakter med andra institutioner och myndig- Centralkontor (stenc.) avheter kan tagas för att utreda den underhållsskyldiges ekonomiska och sociala givet av en särskild arsituation. Till återkravsverksamheten hör bl. a. även att bedöma om be- betsgrupp (Fk-gruppen).

mot barn

84 Underhållsskyldigheren

talningsplan skall upprättas och i samråd med den underhållsskyldige upprätta sådan plan. Finns anledning därtill kan kassan bistå den underhålls-

av ansökan om jämkning av underhållsbidraget?

skyldige vid upprättandet vad vi erfarit kommer kassan att vid bedömningen av den under- Enligt ta hänsyn till vissa normerande minimihållsskyldiges betalningsförmåga nivåer, som avser att tillförsäkra den underhållsskyldige en skälig standard

för egen del. Finner kassan det nödvändigt kan den skrida till indrivning i exekutiv Kassans bedömning av väg av fordringen, genom införsel eller utmätning. situation kan emellertid också utmynna i ett beslut den underhållsskyldiges om eftergift. Enligt l8§ lagen om bidragsförskott kan kassan för det allden underhållsskyldige, om det männas räkning efterge återkrav gentemot för är skäligt med hänsyn till att han varit sjuk, arbetslös, omhändertagen vård eller haft stor försörjningsbörda. Eftergift kan meddelas också om det av annan anledning framstår som skäligt. Det anförda visar att försäkringskassan har att rätt ingående bedöma den ekonomiska och sociala situation i alla de fall då återunderhållsskyldiges betalning av utgivna bidragsförskott inte fullgöres i vederbörlig ordning.

Bidragsförskott lämnas i över 200 000 fall årligen. Som vi tidigare konstaterat är det bara omkring en tredjedel av utgivna förskott som återbetalas, varför utredning torde få göras i ett inte obetydligt antal fall. Ytterligare uppgifter av liknande karaktär kan komma att läggas på kassorna. Enligt det av soaviserade förslaget om socialförsäkringstillägg skall kassan cialutredningen sålunda från den kommunala socialförvaltningen övertaga vissa socialhjälpsvarvid behov av ärenden, det skall åligga kassan att bedöma sökandens tillägget mot bakgrunden av vissa normbelopp, varierande med familjens

storlek, och sökandens bostadskostnad? De uppgifter som inom bidragsförskottssystemets ram redan åvilar för-

säkringskassan ger naturligen upphov till frågan om inte en tänkbar lösning skulle vara att frigöra bidragsförskotten från av de föreliggande problemen deras nuvarande beroende av ett fastställt underhållsbidrag och i stället ge kan kassan en möjlighet att självständigt pröva vad den underhållsskyldige till det allmänna av utgivna förskott. Om bidragsförskott sökts återbetala så länge förskott utgår, kunna beoch beviljats skulle försäkringskassan, stämma återbetalningsskyldigheten oberoende av vad som genom dom eller avtal bestämts om underhållsbidrag. Återkrav och återbetalning skulle bli Såvitt avser en angelägenhet helt mellan kassan och den underhållsskyldige. som förskotteras av allmänna medel skulle man alltså slippa underhållsbidrag vid domstol, eftersom återbetalningsskyldigheten hela jämkningsprocessen tiden kunde anpassas efter växlingarna i den underhållsskyldiges betalningsförmåga. Den konstlade partsställningen i många av de nuvarande jämkskulle försvinna. Uppkomsten av stora underhållsskulder ZAng. kravverksamheten, ningsprocesserna se bl. a. Administration skulle i stor utsträckning kunna undvikas. Man skulle vidare undgå risken av bidragsförskott m. m., bestäms i syfte att minska den unför att ett för lågt underhållsbidrag förslag av RAFA-utredderhållsskyldiges återbetalningsskyldighet. ningen 1974, s. 44 f., Vi anser att så stora fördelar står att vinna med den diskuterade ordningen samt i föregående not De angivna för återkrav bör liksom angivna rapport s. 43 f. att den bör genomföras. principerna 3 Se i not l angiven rap- f. n. gälla när fråga är om periodiska bidrag men ej om ett engångsbidrag För att klara återkravsverksamheten bör förport s. 17 f. bestämts i behörig ordning.

Underhâ/Isslcyldigheren motbam 85

säkringskassorna erhålla riktlinjer när det gäller att fastställa återbetalningsskyldigheten. Ett önskemål är därvid att så långt det är möjligt komma fram till vissa normer eller schabloner som skulle kunna tillämpas. Ett förslag till riktlinjer för kassorna har vi tagit in som bilaga l till vårt betänkande. Vad det gäller är dels att komma fram till hur mycket den underhållsskyldige har kvar när levnadskostnader och andra nödvändiga utgifter betalts, dels hur mycket av överskottet som bör få tas i anspråk för underhållsskyl- När det gäller det förra ledet vill vi framhålla att dighetens fullgörande. olika beräkningsgrunder givetvis kan användas och att, oavsett hur utfärdade anvisningar en gång kommer att se ut, avvikelser därifrån måste kunna göras i det individuella fallet. l det senare ledet är det väsentligen fråga om en socialpolitisk bedömning. Ju mindre man avkräver den underhållsskyldige, desto större blir det sammanlagda sociala stödet till föräldrarna. Vi är medvetna om att våra beräkningar av återkravens storlek kan diskuteras och att ytterligare överväganden krävs innan definitiva riktlinjer kan fastställas av den instans som slutligen anförtros uppgiften. Genomförs den föreslagna ändringen beträffande återkrav av bidragsförskott bör ett tillägg göras till föräldrabalkens underhållsregler, varav framgår att om underhållsbidrag förskotteras av allmänna medel, återbetalning i särskild ordning av utgivna förskott är det sätt på vilket den underhållsskyldige fullgör sin bidragsplikt samt att, om underhållsbidraget är större än bidragsförskottet, det överskjutande beloppet skall erläggas direkt till barnet. Återbetalningarna till det allmänna bör alltså fortfarande vara att betrakta såsom ett sätt att fullgöra bidragsskyldigheten. Försäkringskassan bör vidare alltjämt anses inträda i barnets rätt till underhåll såvitt avser de förskotterade beloppen. l fråga om betalning och indrivning bör av kassan fastställda belopp anses jämställda med underhållsbidrag som fastställts genom dom eller avtal. l övrigt föranleder det föreslagna nya systemet för återkrav av bidragsförskott inga ändringar i 7 kap. FB. Att det nya systemet i skilda hänseenden kommer att få stor betydelse i sak är emellertid klart. Vi har redan nämnt att jämkningsprocesser när bidragsförskott utgår kommer att bli onödiga i den mån underhållsbidraget ligger under bidragsförskottets nivå. På motsvarande sätt borde det, om det redan från början står klart att den underhållsskyldige inte kan betala mer än högst vad som motsvarar bidragsförskottet, bli onödigt att söka rättens avgörande av underhållsfrågan eller att sluta avtal därom. I sådant fall torde det oftast vara mest förmånligt för den underhållsberättigade att direkt söka bidragsförskott och låta storleken av underhållsbidraget bli en sak mellan den underhållsskyldige och försäkringskassan. Rättens medverkan skulle strängt taget bli erforderlig endast om bidragsförskott lagligen inte kan utgå till barnet eller om den underhållsskyldige kan utge ett underhållsbidrag som överstiger förskottets nivå. Det sagda innebär inte att rätten skall vägra att till prövning uppta ett yrkande om underhållsbidrag som understiger bidragsförskottets nivå. Vi anser att man inte bör tvinga den underhållsberättigade att söka bidragsförskott. Tvärtom bör parterna, om de så önskar, kunna klara upp underhållsfrågorna utan att blanda in det allmänna. Det bör då också fortfarande vara möjligt att föra en tvist om underhållsbidrag till rätten, även om bi-

86 Underhâllsskyldigheten mot barn sou 1977;37

dragsförskott i och för sig kan utgå eller utgår och yrkat underhållsbidrag ej är högre än förskottet. Med hänsyn härtill har vi övervägt att låta de riktlinjer som skall läggas fast för återkrav av utgivna bidragsförskott bli gällande också för domstolarnas prövning av underhållsbidrag i den mån bidragen kommer att ligga på eller under förskottets nivå. Vi har emellertid funnit att det inte skulle vara lämpligt att uttryckligen binda domstolarna i deras fria prövning av underhållsbidragens storlek. l vissa typer av mål där bidragsförskott inte lagligen kan utgå torde det i regel finnas skäl att

avvika från de principer som föreslås gälla för återkrav av förskott, vilka

principer endast beaktar den underhållsskyldiges ekonomiska situation. Ett sådant fall är underhållsbidrag till studerande barn över arton år, där barnets rätt till studiestöd, egna inkomster och de speciella omständigheterna i övrigt kan få stor betydelse för bidragets storlek. När läget är det att bidragsförskott kan utgå eller det står klart att barnet inom en nära framtid blir berättigat till bidragsförskott är det emellertid önskvärt att samma principer kommer till användning för bestämmande av underhållsbidragets storlek som för återkrav av utgivna förskott. Det är angeläget att få en enhetlig praxis på området. Vi förutsätter också att dessa principer kommer att bli vägledande för domstolarna när de bedömer den underhållsskyldiges förmåga att utge underhållsbidrag. En generell föreskrift härom, vilken ändå hade fått förses med en reservation för undantag i det särskilda fallet, vill vi däremot inte ta upp i vårt förslag. Även i ett annat hänseende kan underhållsbidrag inom bidragsförskottets nivå få betydelse. Vi anser nämligen att man bör behålla de s. k. utfyllnadsbidragen, alltså bidragsförskott som har till syfte att fylla ut skillnaden mellan helt bidragsförskott och det underhållsbidrag som betalas direkt till barnet. Det torde av en del föräldrar upplevas som värdefullt att kunna erlägga underhållsbidraget direkt till barnet. Möjligheten härtill bör därför finnas kvar. I den mån underhållsbidrag erläggs direkt till barnet minskar också den ekonomiska och administrativa belastningen på det allmänna. Fortfarande skall den förutsättningen gälla att det föreligger grundad anledning antaga att den underhållsskyldige betalar underhållsbidrag i vederbörlig ordning. Eftersom kassan inte skall vara bunden av vad som kan ha avtalats eller utdömts måste den emellertid själv pröva om ett avtalat eller domfást underhållsbidrag kan enligt de riktlinjer kassan har att tillämpa anses motsvara den underhållsskyldiges betalningsförmåga. I praktiken torde därför utfyllnadsbidrag oftast bli beroende av en överenskommelse mellan kassan och den underhållsskyldige om vad denne skall erlägga direkt till barnet. Föreligger ett färskt domstolsavgörande, där domstolen prövat betalningsförmågan, lär kassan emellertid i regel vid beslut om utfyllnadsbidrag kunna godtaga det sålunda bestämda bidragsbeloppet. När utfyllnadsbidrag utgår kommer alltså det fastställda underhållsbidrag som den underhållsskyldige enligt 4§ 3 st. lagen om bidragsförskott har att erlägga direkt till barnet att motsvara vad kassan funnit att den underhållsskyldige skulle återbetala om helt förskott utgått. Det av oss angivna systemet för bestämmande av återkraven innebär att kassan sedan regelbundet omprövar den underhållsskyldiges betalningsförmåga och därmed också utfyllnadsbidragets storlek. Denna omprövning av betalningsförmågan

UnderhâIIssky/digheten mot bam 87

har kassan redan enligt gällande rätt att utföra. Vägrar i förekommande fall den underhållsberättigade att begära höjning av underhållsbidraget kan kassan enligt gällande ordning dra in utfyllnadsbidraget. Med den av oss föreslagna ordningen blir sådana påtryckningsmedel mot den underhållsberättigade onödiga. Kassan fastställer själv vad den underhållsskyldige skall betala. Skulle den underhållsskyldige trots detta vägra att direkt till barnet erlägga det högre belopp som kassan vid sin omprövning funnit att han skall betala, brister förutsättningarna för fortsatt utfyllnadsbidrag. Kassan bör då betala ut helt bidragsförskott och själv återkräva det högre beloppet. Mellan tidpunkterna för den omprövning av betalningsförmågan som kassan har att göra då underhållsbidrag förskotteras eller utfyllnadsbidrag utgår bör också den underhållsskyldige själv kunna påkalla omprövning och med förebringande av utredning om Försämrade ekonomiska förhållanden begära

nedsättning av underhållsbidraget. Återkravssystemet bör som redan fram-

hållits medge ett smidigare jämkningsförfarande än det nuvarande. Samma skäl för jämkning bör emellertid kunna åberopas också i jämkningsprocess vid domstol. Utgår inte bidragsförskott bör den underhållsskyldige ändå ha rätten att vid ändrade förhållanden få motsvarande nedsättning av underhållsbidraget. Vad som bör uppmärksammas utöver FB och lagen om bidragsförskott är främst de exekutionsrättsliga reglerna. Nuvarande ordning innebär att det allmänna inträder i den underhållsberättigades rätt gentemot underhållsgäldenären så långt som förskottet motsvarar ett fastställt underhållsbidrag. Detta medför bl. a. att införsel och utmätning kan beviljas för äterkraven, eftersom dessa är att jämställa med obetalda underhållsbidrag. I sak bör denna ordning bibehållas och uppnås genom att, som nämnts, försäkringskassan fortfarande bör anses inträda i barnets rätt till underhållsbidrag såvitt avser utgivna bidragsförskott.

3.2.5 Organisations-och kostnadsfrâgor vid en nytt âterkravssystem

Administrationen av bidragsförskotten ligger som vi nämnt i föregående avsnitt från och med oktober 1977 på riksförsäkringsverket och försäkringskassorna. Därvid är avsikten att utbetalningarna av bidragsförskott skall skötas av lokalkontoren och återkraven av centralkontoren. Vid våra överväganden har vi utgått från den sålunda gjorda fördelningen av uppgifterna mellan kontoren. Vi har ej heller bedömt det som lämpligt att i detta skede gå närmare in på arbetsformerna. Om våra principer för återkrav av bidragsförskott godtas torde det dock bli nödvändigt att göra en särskild utredning av organisationsfrågorna och därvid överväga hur reformen praktiskt skall genomföras. Försäkringskassorna kommer att behöva ökade och bättre resurser för att klara de nya och grannlaga uppgifter som det innebär att bedöma den underhållsskyldiges betalningsförmåga. Den interna fördelningen av uppgifterna mellan kontoren torde få omprövas med beaktande av de krav som den föreslagna ordningen ställer på samarbete med andra myndigheter. Det torde sålunda vara lämpligt att organisera verksamheten så att kontakt lätt kan upprätthållas med sådana myndigheter som kan ha värdefull information att lämna, främst social centralnämnd och kronofogdemyndighet. Frågan om fullföljd av talan i försäkringsärenden och om

88 Underhâllsskyldigheten mot barn

riksförsäkringsverkets befattning därmed har nyligen utretts Också den frågan får ägnas fortsatt uppmärksamhet. Hur i ett återkravsärende utredningsmaterialet skall inhämtas och behandlas får närmare klarläggas vid utredningen av organisationsfrågorna. Vårt förslag i övrigt kan emellertid genomföras utan att det i tiden behöver sammanfalla med resultatet av den utredningen. Det är svårt att beräkna vad den Föreslagna reformen kommer att kosta i ökade utgifter för bidragsforskott. En blick på utvecklingen under det senaste årtiondet visar en stegring av antalet utgivna förskott från 107 500 år 1966 till 211000 år 1975 och av det utbetalade beloppet från 120 till 650 miljoner kr. Till denna stegring torde flera orsaker finnas. En orsak kan vara att de underhållsskyldiga av sociala och ekonomiska skäl i ökande omfattning misslyckats med att fullgöra sin genom dom eller avtal fastställda bidragsplikt. Under perioden har vidare antalet familjeupplösningar och därmed antalet underhållsberättigade barn ökat. Bidragande orsaker kan sökas också i de generösare regler som under perioden börjat tillämpas. Sålunda höjdes det ordinära bidragsförskottet från 25 till 30 % av basbeloppet från och med januari 1969 och från 30 till 40 % från och med januari 1971. Vid sistnämnda tillfälle höjdes även den övre åldersgränsen från 16 till 18 år. När det gäller sammanlagda beloppet av utbetalade förskott bör också framhållas den ökning av levnadskostnaderna och därmed höjning av basbeloppet som ägt rum under perioden. Det är sannolikt att det allmännas kostnader för bidragsförskotten kommer att fortsätta att öka oavsett om den av oss föreslagna reformen genomförs eller ej. Det av oss föreslagna återkravssystemet kan i och för sig innebära att fler bidragsförskott kommer att utgå och att det allmännas kostnader därigenom ökar. För vissa kategorier underhållsskyldiga kan reformen förmodligen också i förhållande till nuläget medföra en minskning av det belopp som skall återbetalas. I vad mån detta kommer att innebära en reell ut-

giftsökning för det allmänna är emellertid svårt att säga. Återbetalningarna

av utgivna förskott uppgick under perioden 1966-1975 till i huvudsak blott mellan 30 och 40 % av den summa som utbetalts i bidragsforskott. En minskning av återbetalningsskyldigheten behöver därför inte medföra att det allmännas nettoutgifter ökar med samma belopp. I ett hänseende kan reformen tvärtom leda till en förbättring av det allmännas möjligheter till återkrav. Genom att återbetalningsskyldigheten kan anpassas efter fonlöpande förändringar i den underhållsskyldiges betalningsförmåga kommer även förbättringar däri att beaktas och medföra att återkravsbeloppet höjs utan att den underhållsberättigade som nu först skall behöva påkalla jämkning av underhållsbidraget. Viktigt för kostnadsutvecklingen är givetvis hur stor andel som man bestämmer sig för att ta ut av den underhållsskyldiges överskott sedan förbehållsbeloppen frånräknats. Skall reformen innebära några lättnader för de underhållsskyldiga utan att motsvarande börda läggs på barnen måste den dock medföra ökade kostnader för samhället. Utöver de faktorer som inom bidragsförskottssystemets ram i viss mån uppväger de väntade kostnadsstegringarna bör framhållas att reformen bör kunna få positiva effekter på andra områden. Av den i kap. 2 omnämnda rapporten om den ekonomiska

sou 1976:53. situationen för föräldrar med bidragsskyldighet mot barn, vilken lagts fram

UnderhäIlssky/digheten mot barn 89

av socialförvaltningen i Uppsala kommun, framgår bl. a. att det finns ett klart samband mellan återbetalningar av bidragsförskott och beviljande av socialhjälp. Om återbetalningsskyldigheten anpassas bättre efter de underhållsskyldigas ekonomiska situation så att dessa har en rimlig utväg att klara sin egen försörjning, bör samhällets utgifter för socialhjälp i motsvarande mån kunna minska. Samma effekt kan reformen få inom den allmänna försäkringens område, exempelvis när det gäller utbetald sjukpenning, i den mån reformen motverkar den sociala utslagning som en alltför stor underhållsbörda annars lätt leder till. Vi anser det viktigt att man vid bedömningen av kostnaderna för reformen inte bara ser till de ökade utgifterna för bidragsförskotten utan också beaktar de vinster som reformen bör medföra från samhälleliga och samhällsekonomiska synpunkter.

3.2.6 Den underhållsskyldiges egna utgifter för barnet

Den av föräldrarna som skall betala underhållsbidrag för barnet har ofta också andra, mera direkta utgifter för barnet. Då den underhållsskyldige utövar sin umgängesrätt eller, vid gemensam vårdnad, annars har den direkta tillsynen av barnet kan han eller hon komma att ha barnet boende hos sig under ibland långa perioder såsom skollov och semestrar. Den underhållsskyldige måste då betala de omedelbara utgifterna för barnets uppehälle. Om barnet och den underhållsskyldige föräldern bor långt ifrån varandra kan det bli kännbara kostnader för resor. Vidare kan den underhållsskyldige ha behov av utrymme och viss utrustning för barnet i sin bostad. En del av dessa kostnader men inte alla innebär att den andra föräldern i sin tur får minskade kostnader for barnet. Det har särskilt på senare år gjorts gällande att den underhållsskyldige borde ha rätt att vid betalningen av underhållsbidraget tillgodoräkna sig åtminstone en del av de utgifter han på detta sätt har för barnet. Man har påpekat hur otillfredsställande det är att den underhållsskyldige, som ofta redan är hån pressad av sin betalningsskyldighet, inte på något sätt får tillgodoräkna sig ens de nödvändiga utgifter han har för barnet när det bor hos honom. I extrema fall har den underhållsskyldige inte råd att ha barnet hos sig i någon större utsträckning. Resultatet blir att kontakten med barnet i själva verket försvåras. Frågan har bl. a. tagits upp i en motion till 1975/76 års riksmöte* Med hänvisning till att den underhållsskyldige under umgängestiden bidrar med ytterligare insatser i form av arbete och kostnader yrkas i motionen att om den underhållsskyldige utövar den faktiska tillsynen av barnet under perioder omfattande mer än tre sammanhängande dagar det månatliga underhållsbidraget skall nedsättas med 1/30 för varje sådan dag. Vi anser det angeläget att barnets möjligheter att hålla god kontakt med båda sina föräldrar på allt sätt underlättas. Om det på antytt sätt uppstår problem med umgängesrätten därför att nuvarande bestämmelser om underhållsbidrag inte i tillräcklig grad beaktar den underhållsskyldiges kostnader för barnet under umgängestiden måste man försöka finna en lösning som tillgodoser dennes berättigade intressen samtidigt som den beaktar att vårdnadshavaren har huvudansvaret för att barnet oavsett vistelseort har sin försörjning. Motsvarande problem föreligger vid gemensam vårdnad så- l Motion 1975/76:675.

90 UnderhälIsskyldigheren mor bam sou 1977:37

vitt avser kostnader som den bidragspliktige föräldern har. Man kan beakta umgängeskostnaderna på två olika sätt. Antingen kan man redan från början räkna med att barnet i viss utsträckning kommer att vistas hos den underhållsskyldige och bestämma underhållsbidraget till ett lägre belopp än man annars skulle göra. Eller också bestäms ett visst avdrag som den underhållsskyldige får i efterhand göra från underhållsbidraget för den tid han rent faktiskt sörjt för barnets uppehälle. Föräldrar som reglerar underhållsskyldigheten i avtal kan använda den metod de själva anser lämplig. För att undvika tvist i framtiden kan det vara lämpligt att i avtalet uttryckligen tala om hur bidraget beräknas. Advokater och barnavårdsnämnder som medverkar vid upprättande av avtal bör fasta parternas uppmärksamhet på problemet. Om föräldrarna inte kan komma överens om hur umgängeskostnaderna skall inverka på underhållsbidraget bör de ha möjlighet att vända sig till rätten. När i lagen skall ges regler till ledning för rätten står valet mellan de två ovan skisserade lösningarna. Den första, som innebär att bidraget från början bestäms med utgångspunkt från en viss umgängesrätt, har den fördelen att den inte orsakar några problem vid indrivning. Beloppet är ju bestämt och kan bara ändras genom nytt avtal eller ny dom. Den har emellertid också avgjorda nackdelar. Om den underhållsskyldige undandrar sig sitt åtagande att ta hand om barnet, har man utgått från felaktiga förutsättningar när man reducerat bidraget och de ekonomiska konsekvenserna av detta går ut över barnet. Det kan vara särskilt vanskligt att vid tvist mellan föräldrarna fastställa bidraget på detta sätt. Att en fastställd umgängesrätt inte utnyttjas är ingen helt ovanlig situation. En reduktion framstår kanske för den underhållsskyldige inte heller som en tillräckligt påtaglig följd av hans utgifter för barnet. Det är inte heller säkert att barnet finner sig i den fördelning av umgänget som fastställs, utan förhållandena kan utveckla sig på annat sätt. Den andra lösningen, med avdrag i efterhand i förhållande till det faktiska umgänget, kan visserligen leda till tvister mellan föräldrarna i det enskilda fallet men innebär inte samma risker för barnets försörjning som den förra lösningen. Den leder till det för den underhållsskyldige omedelbart märkbara resultatet att underhållsbidraget minskar när han har hand om barnet. Om man begränsar avdragsrätten till sådana kostnader som också leder till en minskning i vårdnadshavarens kostnader för barnet bör det inte finnas någon risk för att denne blir mindre angelägen än förut att medverka till att umgängesrätten utövas. Vi anser att lösningen bör sökas efter det senare av de båda alternativen. I första hand bör föräldrarna själva kunna träffa avtal om villkoren för avdrag, antingen redan när de avtalar om underhållsbidragets storlek eller senare när fråga om avdrag uppkommer. Kan de inte i efterhand enas om vilket avdrag som bör tillkomma den underhållsskyldige får tvisten avgöras av rätten. Avdrag får därefter göras från senare till betalning forfallande bidragsbelopp. Själva vill vi anföra följande om de riktlinjer som i avsaknad av överenskommelse om annat enligt vår mening bör följas vid avgörande av fråga om avdragsrätt. Som föreslagits i motionen bör rätt till avdrag inte föreligga vid kortare besök som barnet gör hos den underhållsskyldige. Ett sådant kan visserligen

mo! barn

Underhâllsskyldigheten 91

innebära viss kostnadsminskning for vårdnadshavaren men man bör undvika en alltför detaljerad reglering. Vi anser det skäligt att avdrag medges bara när barnet vistats hos den underhållsskyldige en längre sammanhängande tid. Avdrag bör få ske i den mån tiden uppgår till minst tre dagar. Besök över ett vanligt veckoslut skulle därmed inte berättiga till avdrag. Perioder om minst tre dagar bör däremot kunna föranleda avdrag från det bestämda underhållsbidraget. När det gäller att bestämma avdragets storlek får en avvägning göras mellan de motstående intressena. Man får här beakta att en del andra bidrag utgår till vårdnadshavaren oavsett att barnet tillfälligt vistas hos den underhållsskyldige. Så berörs t. ex. inte det allmänna barnbidraget och inte heller bostadsbidraget. Med hänsyn härtill och till att kortare bortavistelser inte leder till avdrag, samt till att naturligtvis även vårdnadshavaren skall bidraga till barnets underhåll finner vi den i motionen föreslagna avdragsrätten vara lämplig som riktpunkt vid bedömningen. Detta bör i vart fall gälla underhållsbidrag som inte överstiger bidragsforskottets nivå. Avdraget bör då kunna utgöra 1/30 for varje dag utöver de två forsta av perioden. Är underhållsbidraget högre, kan denna norm medföra ett för stort avdrag. Avdraget får då bestämmas efter en skälighetsbedömning. Vad här sagts om underhållsbidrag och avdragsrätt har närmast haft avseende på förhållandet mellan föräldrarna. Avdragsrätten måste emellertid också passas in i vårt system för bidragsförskott och återkrav av sådant förskott. Antag att den underhållsskyldiges betalningsförmåga är 250 kr/mån. och att underhållsbidraget därför fastställts till detta belopp. Betalningen till barnet kan ske på två sätt. För det första kan den underhållsskyldige betala 250 kr direkt till barnet, som därutöver får ett belopp från försäkringskassan som utfyllnad upp till bidragsförskottets nivå. Den underhållsskyldige har då ingen betalningsskyldighet till kassan. Eventuellt avdrag bör i så fall ske från det belopp han betalar till barnet. Bidragsforskottsdelen bör däremot vara oförändrad, vilket innebär en viss överkompensation for barnet, men genomsnittligt sett så liten att man bör godta denna effekt. För det andra kan fullt bidragsförskott utgå till barnet och den underhållsskyldige betala 250 kr till försäkringskassan. Vid återkrav av detta

belopp bör försäkringskassan kunna ta hänsyn till att den underhållsskyldige

haft barnet hos sig och därför reducera återkravsbeloppet. Det är däremot normalt inte påkallat och skulle komplicera systemet att med hänsyn till detta förhållande minska utgående bidragsförskott. Även i dessa fall blir det alltså en viss överkompensation for barnet, något som får accepteras eftersom det rör sig om tämligen små belopp. Uppmärksammas bör emellenid att det för barnets del är formånligare om, i de fall där avdragsrätt görs gällande, den underhållsskyldige inte betalar direkt till barnet utan låter fullt bidragsförskott utgå. Om avdraget vid återkommande tillfällen blir så högt att något återkrav inte blir aktuellt, kan detta tyda på att rätten till bidragsförskott missbrukas. Närmast kan då komma i fråga att dra in forskottet med stöd av 2§ c) lagen om bidragsförskott eller enligt den nya punkt som vi tidigare funnit böra tas in i nämnda lag till skydd mot missbruk. Bedömer man risken för missbruk såsom betydande är det ett argument emot de föreslagna avdragsreglerna.

92 mot bam

Underhâllsskyldigheten

3.2.7 Jämkning av underhållsbidrag Har underhållsbidrag till barn blivit fastställt för framtiden genom dom, kan bidraget enligt gällande rätt jämkas på grund av ändrade förhållanden. Detta är efter det en tvist om underhåll avgjorts genom dom den enda grunden som på parts enskilda initiativ kan åberopas och leda till ändring. Vid sidan därav ändras underhållsbidraget regelbundet jämlikt 1966 års lag om ändring av vissa underhållsbidrag med hänsyn till förändringar i penningvärdet. Har underhållsbidrag bestämts genom avtal angående fullgörande för framtiden av underhållsskyldighet gäller flera bestämmelsen Utgångspunkten är den oskrivna grundsatsen att avtal är bindande. FB gör omedelbart den inskränkningen att den underhållsberättigade, dvs. barnet, sägs vara trots avtalet oförhindrad att göra gällande rätt till högre underhållsbidrag (7 kap. 7§ 1 st. FB). Regeln ger alltså uttryck för tanken att barnets rätt till underhåll inte skall kunna avtalas bort? Undantag härifrån medges dock om barnets föräldrar varken vid dess födelse eller därefter varit gifta med varandra och avtalet slutits i den särskilda form som lagen anvisar (7§ 2 st.). Avtalet sägs då vara bindande även för den underhållsberättigade. Undantaget är avsett att underlätta ett avtal med barnafadern? Men även om avtalet avser barn till ogifta föräldrar och slutits i föreskriven form kan det bli jämkat. Generellt gäller nämligen att avtal, också sådana som är bindande jämväl för den underhållsberättigade, kan jämkas när ändrade förhållanden påkallar det (8 § 1 st.). Men också denna regel är försedd med ett undantag. Avser avtalet engångsbidrag till barn, vars föräldrar inte var gifta med varandra, och har avtalet ingåtts i föreskriven form, får avtalet inte jämkas. Denna lagens uppbyggnad med en kedja av undantag från undantagen är ej lätt att överskåda. Inte heller är de valda uttryckssätten väl ägnade då i en paragraf talas om förutsättningarna för att att klargöra sambanden, ett avtal skall vara ”bindande” även för den underhållsberättigade, varefter av nästa paragraf framgår att avtalet trots detta kan jämkas. Det bör undersökas om inte reglerna kan förenklas. Så länge det var en förutsättning för jämkning att förhållandena var väändrade var det motiverat att i lagtexten uttryckligen beskriva sentligen avtalet som bindande och att mot den bakgrunden ge barnet en rätt att trots avtalet erhålla högre underhållsbidrag. Efter 1976 års ändringar i FB erfordras blott att sådan påkallas av att förhållandena ändrats. förjämkning Redan denna nya bestämmelse gör det avsevärt lättare också för den underhållsberättigade att få avtalet ändrat. Antas vårt förslag rörande återkrav av bidragsförskott kommer vidare i samtliga fall där bidragsförskott utgår till barnet den underhållsskyldige med vissa undantag att bli skyldig att återbetala utgivna förskott med belopp som bestäms oberoende av vad som 1 Om gränsdragningen avtalats mellan parterna om underhållsbidrag. Ett avtal som missgynnar mellan underhållsbidrag bestämt genom dom barnet skulle alltså inte få någon effekt såvitt avser underhållsbidrag upp resp. avtal, se Agell, till bidragsförskottets nivå. I den stora majoritet av fall där barnet är berättigat Barnrätt, kompendium är barnet ändock garanterat detta belopp. Vi anser därför till bidragsförskott 1976 s. 35 med hänv. att bestämmelsen att den underhållsberättigade oberoende av avtal kan göra 7 Jfr Walin s. 147 f. rätt till högre underhållsbidrag kan utgå. Detta innebär att regeln gällande 3 Walin s. _l54. om jämkning vid ändrade förhållanden skulle bli tillämplig i lika mån för

Underhâllsswldigheren mot barn 93

den underhållsberättigade och den underhållsskyldige Vårt ställningstagande innebär att 7 kap. 7§ l st. FB skulle kunna utgå och att vad som i andra stycket beskrivs såsom undantag därifrån - då där anges när avtal är bindande även för den underhållsberättigade - också kunde utgå. Andra stycket skulle därefter komma att reglera huvudsakligen formkravet för avtal om avvikelse från regeln om att underhållsbidrag skall betalas månadsvis i förskott. Denna bestämmelse har vi i samband med diskussionen om periodiska bidrag och engångsbidrag funnit böra gälla lika för alla oberoende av civilstånd och att följaktligen avtal om engångsbidrag bör kunna ingås också när barnets föräldrar är eller varit gifta med varandra. Möjligheten att jämka ett underhållsbidrag på grund av ändrade förhållanden skulle efter dessa ändringar uttömmande regleras av 8 Där gjorda hänvisningar till de fall då avtal är bindande för den ene eller den andre enligt vad som för närvarande anges i 7§ skulle utgå. Fråga uppkommer i stället om undantag fortfarande skall göras för engångsbidrag, så att avtal därom inte skall kunna jämkas. Som vi anfört bör möjligheten att sluta avtal om engångsbidrag inte förbehållas de fall då föräldrarna inte vid barnets födelse eller därefter varit gifta med varandra. Möjligheten bör komma till användning endast i undantagsfall men bör dock stå öppen för alla föräldrar. Den nuvarande orubbligheten av avtal om engångsbidrag har kunnat begagnas som lockbete för

att förmå en barnafader att frivilligt göra upp med den underhållsberättigade.

Sådana synpunkter vill vi för vår del inte lägga på utformningen av jämkningsreglerna. Tvärtom anser vi att avtal om engångsbidrag i och för sig inte bör uppmuntras. Kommer den underhållsskyldige sedermera i en bättre ekonomisk situation kan det många gånger vara stötande att inte barnet får komma i åtnjutande av det högre bidrag som skulle ha utgått om utvecklingen kunnat förutses. Vår restriktiva syn på engångsbidragen leder oss alltså fram till ställningstagandet att avtal om sådant bidrag bör kunna jämkas vid ändrade förhållanden. Det sagda innebär att ett avtal om engångsbidrag endast skulle få den betydelsen att den underhållsskyldige kan tillgodoräkna sig betalningen såsom förskottsbetalning, allt givetvis under förutsättning att formföreskrifterna för avtalet iakttagits. Möjligheten att sluta avtal om engångsbidrag bliralltså en väg att gå fören underhållsskyldig som med befriande verkan vill betalai förskott. Den underhållsskyldige skulle emellertid få räkna med att kunna bli avkrävd ytterligare underhållsbidrag-eventuellt i form av periodiska bidrag-om förhållandenaändrarsig. Däremot bördet knappast kunna bli tal om attden underhållsskyldigeskulle kunna krävaendel av bidragetåterförden händelse förhållandena ändrar sig till hans nackdel. Det får anses följa av rättsförhållandets natur att i behörig ordning utgivna bidrag inte kan återkrävas. Avtal om underhållsbidrag kan förutom vid ändrade förhållanden jämkas också när avtalet är uppenbart obilligt. Bestämmelserna härom i 9 § är dock begränsade till avtal som makar med avseende på förestående äktenskaps- 1 jämkning anses kunna skillnad slutit om underhåll till barn. Vidare gäller en ettårig preskriptionstid avse också underhållsräknat från det äktenskapsskillnaden meddelades. Tanken bakom bestäm- kmmadem r°d°“ig melserna är att ena maken inför förestående av äktenskapet

grlålllâingåvåeuadåggågs

upplösning vara särskilt för obehörig påverkan från andra makens sida.

kan

mottaglig 153 f_ mgd citat u, lagbe-

Aven när föräldrarna inte är eller varit gifta med varandra kan det finnas redningens motiv.

94 Underhâllsskyldigheren mot barn

behov av en regel som innebär att ett obilligt avtal kan jämkas. En regel om jämkning med hänsyn till omständigheter som förelåg redan då avtalet slöts bör därför enligt vår mening gälla generellt, oberoende av Föräldrarnas civilstånd. Det finns vidare anledning ifrågasätta om inte preskriptionsregeln bör upphävas. För ett bibehållande kan anföras att ju längre tid som går utan att endera parten reser anspråk på jämkning, desto större skäl finns det antaga att omständigheterna i själva verket inte varit sådana attjämkning är påkallad. Vidare kan en preskriptionsregel sägas ge parterna en viss trygghet såtillvida att de efter fristens utgång inte behöver räkna med att avtalet av här diskuterad anledning kommer att rivas upp. Det kan diskuteras vilken betydelse sådana argument bör tillmätas när det gäller avtal som reglerar en ofta långvarig underhållsrelation. För barnets del behöver en talan om jämkning från den underhållsskyldiges sida inte medföra några katastrofala verkningar med hänsyn till den miniminivå som garanteras barnet genom bidragsförskotten. Nyligen har på förmögenhetsrättens område införts en generalklausul, enligt vilken avtalsvillkor får jämkas eller lämnas utan avseende, om villkoret är oskäligt med hänsyn till avtalets innehåll, omständigheterna vid avtalets tillkomst, senare inträffade förhållanden och omständigheterna i övrigt (36§ avtalslagen). Jämkning kan ske även dithän att avtalet i sin helhet lämnas utan avseende. Denna jämkningsregel, för vilken ingen särskild preskriptionstid uppställts, är inte formellt tillämplig på rättshandlingar utanför förmögenhetsrättens område men har förutsätts kunna vinna analog tillämpning exempelvis inom familjerätten (prop. l975/76:8l s. 113). Det finns alltså redan en allmän jämkningsklausul som skulle kunna tillämpas analogt också när det gäller avtal om underhållsbidrag. Det kan emellertid anmärkas att generalklausulen avser också jämkning på grund av ”senare inträffade förhållanden”. Denna situation, som vi här nyss betecknade som ”ändrade förhållanden”, måste dock regleras särskilt i FB, eftersom vi anser att det för jämkning vid ändrade förhållanden inte bör uppställas något krav på att avtalet skall vara ”oskäligt”. Detta skulle kunna tolkas som om man i något ändrad form återinförde det nyligen upphävda kravet på att förhållandena ändrat sig ”väsentligen”. En särskild regel i FB om jämkning vid ändrade förhållanden skulle kunna skapa osäkerhet om i vilken mån generalklausulen i övrigt ägde tillämpning på avtal om underhållsbidrag. Också med hänsyn till att jämkning av uppenbart obilliga avtal hittills upptagits i FB finns det enligt vår mening skäl att göra regleringen i FB fullständig. Vid utformningen av jämkningsreglerna bör man söka ledning i avfattningen av generalklausulen i avtalslagen. Med hänsyn till att de båda jämk- - vid avtalets tillkomst ningsfallen på grund av omständigheter resp. ändrade förhållanden - har ett nära samband med varandra och behandlas gemensamt i generalklausulen bör reglerna om jämkning sammanföras i en paragraf, lämpligen 8 §. Är det fråga om ändrade förhållanden bör jämkning lå ske när dessa ändrade förhållanden påkallar det. Vid sidan därav bör jämkning i likhet med vad som anges i generalklausulen i avtalslagen kunna ske “när avtalet är oskäligt med hänsyn till omständigheterna vid dess tillkomst och övriga omständigheter”. Resultatet bör bli att i stort sett samma principer som genom detta ordval kommit till uttryck i generalklausulen också skall

Underhâllssky/digheten mot barn 95

vinna tillämpning vid jämkning av avtal om underhållsbidrag. När en talan om jämkning av underhållsbidrag på grund av ändrade förhållanden bifalles kan jämkningen ej avse bidrag som förfallit till betalning innan jämkningsfrågan aktualiserades Detta framstår i dagens läge som en brist med tanke på de olägenheter som följer med Förekomsten av stora underhållsskulder. De regler vi i det följande föreslår om preskription av underhållsskulder hoppas vi kommer att väsentligt minska problemen med de växande underhållsskulderna. Trots detta anser vi emellertid att det finns skäl att redan i jämkningsmålet ställa den möjligheten till förfogande att äldre, obetalda underhållsbidrag kan nedsättas eller helt jämkas bort. Detta kan vara praktiskt redan med hänsyn till att den underhållsskyldiges skuldbörda är en väsentlig faktor då det gäller att bedöma hans betalningsförmåga, varför de båda frågorna hänger samman. Det kan vidare finnas fall då ett dröjsmål med att väcka frågan om jämkning inte bör gå ut över den underhållsskyldige. Vi anser därför att bland jämkningsbestämmelserna bör tas upp en regel som innebär attjämkningen skall kunna göras med retroaktiv verkan såvillvida att obetalda bidrag får nedsättas eller bortfalla. Denna retroaktiva jämkning bör kunna göras såväl då jämkning sker på grund av ändrade förhållanden som, enligt vad nu kan ske. då ett avtal jämkas på grund av att det är oskäligt med hänsyn till omständigheterna vid dess tillkomst och övriga omständigheter. Som vi nyss anförde bör jämkning inte få ske på det viset att redan i behörig ordning erlagda bidrag kan återkrävasz Jämkningen skall avse endast obetalda bidragsbelopp.

3.2.8 Indexändringarna och underhållsbidrag till barn De regelbundet återkommande höjningarna av underhållsbidragen har med hänsyn till försämringen av penningvärdet under senare tid blivit betungande för de underhållsskyldiga, vilkas ekonomiska situation många gånger inte förbättrats i samma takt. Eftersom lagen bygger på den förutsättningen att det övervägande flertalet av de underhållspliktiga fått sina egna inkomster i motsvarande mån förhöjda kan, om förhållandet mellan inkomst och bidrag väsentligen rubbats, bidraget jämkas nedåt enligt 4 § indexlagen och 7 kap. 8 § FB (NJA 1974 s. 126). Lagen som ursprungligen tillkom för att i första hand den underhållsberättigade skulle slippa ständigt återkommande jämkningsprocesser kan numera kritiseras för att den i ökande omfattning tvingar 1 Enligt 4§ 2 st. lagen den underhållsskyldige att söka jämkning. (1966:680) om ändring av Att bidragsbeloppen på något sätt påverkas av förändringarna i penningvissa underhållsbidrag värdet måste emellertid på sikt vara till fördel för båda sidor. Det bör därför kan rätten i jämkningsinte gärna komma i fråga att helt avskaffa indexregleringen. En sådan åtgärd mål förordna om återbeskulle strida mot de strävanden som i andra liknande sammanhang görs talning helt eller delvis av utgiven förhöjning för att anknyta till pris- och kostnadsutvecklingen och som bl. a. kommer enligt lagen, om särskilda till uttryck i bestämmandet av bidragsförskotten. skäl föreligger. Se Walin Att lämna indexlagen helt oförändrad i samband med den pågående över- s. 175.

synen av underhållsreglerna är inte heller någon god lösning? Visserligen 2 Se

föregående not. kan det sägas att de nya möjligheterna till jämkning vid ändrade förhållanden 3 Ang. problem med lagör det väsentligt lättare för den av parterna som är missnöjd med utfallet gen, se även Agell, Barnav indexuppräkningarna att få bidraget ändrat. Vidare kommer med vårt rätt, kompendium 1976 förslag dessa uppräkningar att spela en underordnad roll för den grupp un- s. 47 ff.

96 Underhâllsskyldigheten mol barn

derhållsskyldiga som skall fullgöra sin bidragsplikt helt genom återbetalning av utgivna bidragsförskott. Dessa synpunkter mildrar dock ej i sak den kritik som kan riktas mot gällande ordning. Man kan diskutera olika metoder att med bibehållande av principen om indexreglering på något sätt söka begränsa storleken av de årliga ändringarna. Eftersom det under lagens giltighetstid varit fråga enbart om höjningar talar vi i fortsättningen om sådana, om inte annat särskilt utsägs. Man kan t. ex. tänka sig att sätta ett övre tak så att höjningarna, som flera år legat omkring 10 96, inte något år skulle tillåtas överstiga en viss lägre procentsats. Lösningen skulle innebära att penningvärdeförsämringar under ett år upp till det angivna taket skulle slå igenom helt men därutöver inte alls. Det skulle under år då förändringen i penningvärdet motiverat en större höjning uppkomma en outnyttjad del, ett slags balans, som möjligen skulle kunna utnyttjas ett senare år då höjningen eljest skulle blivit mer blygsam. Man kan här göra tankeexperimentet att penningvärdet förbättras ett år men att detta inte alls får slå igenom därför att äldre “outnyttjade” höjningar ännu står kvar. En annan variant är att ändra indexlagen bara så, att höjningarna skulle beräknas på det ursprungligen bestämda bidragsbeloppet och inte på det senast utgående. En sådan ändring ger dock i allmänhet en alltför blygsam förbättring för de underhållsskyldiga. Att sätta ett tak för de årliga procentuella höjningarna är enligt vår mening en stel och opraktisk lösning. Den största svårigheten ligger i att finna ett tak, en lämplig gräns, som man redan på förhand, oavsett hur utvecklingen blir, kan säga vara ändamålsenlig. Lösningen skulle kunna modifieras därigenom att taket kunde relateras till de nuvarande årliga höjningarna och avse bara en del därav. Men också att bestämma denna andel innebär svårigheter. Vi vill här föra fram en annan lösning, som innebär att man låter den del av underhållsbidraget som kan sägas motsvara de nödvändiga kostnaderna för barnet följa förändringarna i penningvärdet och följa dessa helt, under det att till den del bidragen ligger ovanför denna nivå någon förhöjning inte skulle göras enligt lagen. Vi finner det naturligt att här anknyta till bidragsförskotten, så att den del av ett underhållsbidrag som motsvarar förskottet skulle ändras i anslutning till detta. Vad som när bidragsbeloppet bestäms ligger ovanför bidragsforskottet skulle däremot utgå för framtiden som ett fast belopp. Lösningen innebär sedd isolerad inte någon lättnad för de underhållsskyldiga som betalar ett underhållsbidrag som uppgår till eller understiger bidragsförskottets nivå. Vårt förslag till ett nytt återkravssystem innebär emellertid för denna grupp att deras betalningsskyldighet alltid skulle ställas i relation till deras betalningsförmåga. De kommer alltså överhuvudtaget aldrig att beröras av indexhöjningarna i den mån de betalar via det allmänna. För den grupp i jämförbara inkomstlägen som ej kan eller vill utnyttja bidragsförskottssystemet skulle det visserligen bli nödvändigt att begära jämkning om indexhöjningarna blir alltför betungande, men dels torde denna grupp bli förhållandevis liten, dels skulle de för försäkringskassans återkrav utfärdade normerna, som förutsätts vinna tillämpning också vid domstolama, göra prövningen i jämkningsmålet enklare än hittills.

Under det att det föreslagna återkravssystemet löser problemet med in-

Underhâllsskyldigheten mot barn 97

dexhöjningarna för den grupp underhållsskyldiga, som inte har förmåga att betala högre underhållsbidrag än som motsvarar bidragsförskottet, skulle den här diskuterade ändringen av indexlagen innebära en rimligare anpassning till prisnivån för andra grupper. Man bör här också hålla i minnet att underhållsbidrag till barn vid inkomsttaxeringen är avdragsgilla endast med visst begränsat belopp. De belopp som utgår utöver bidragsförskottets belopp är därför i och för sig mer betungande för den underhållsskyldige. Möjligheten att få underhållsbidraget i denna del jämkat uppåt vid ändrade förhållanden skall givetvis fortfarande stå den underhållsberättigade till buds. Vi vill föreslå att indexlagen ändras på sätt här angivits. Om vårt förslag antages skulle, om därefter ett underhållsbidrag bestäms till exempelvis 500 kronor i månaden och bidragsförskottet då uppgår till 400 kronor, den sist angivna summan i framtiden bli föremål för automatisk uppräkning men överskjutande del, 100 kronor, utgå utan förhöjning. l det praktiska rättslivet bör man i ett sådant fall för enkelhetens skull kunna ange bidragets belopp så, att det skall utgå med bidragsförskottets belopp jämte 100 kronor i månaden. För underhållsbidrag som bestämts innan de nya uppräkningsreglerna skall börja tillämpas måste särskilda bestämmelser ges. Höjningar som ägt rum enligt hittills gällande ordning måste givetvis beaktas. De bidragsbelopp som utgår efter verkställda höjningar får tas som utgångspunkt och jämföras med det bidragsförskott som gällde vid senaste förhöjning. Den del av bidragsbeloppet som motsvarar förskottet skall i fortsättningen ändras automatiskt enligt indexlagen under det att överskjutande del i fortsättningen utgår utan ändring. För närvarande ändras underhållsbidragen endast en gång om året, den l april, om penningvärdet ändrat sig i viss minsta omfattning sedan senaste omräkning. Bidragsförskottet däremot kan ändras från ena månaden till den andra beroende på ändringarna av basbeloppet. Sker en samordning på sätt som här föreslagits uppkommer frågan hur ofta underhållsbidragen skall ändras i framtiden. Helst bör underhållsbidrag och bidragsförskott ändras samtidigt. Med den föreslagna ordningen för indexändringarna skulle det annars kunna vara lockande för den underhållsberättigade att söka bidragsförskott också när underhållsbidraget är högre än förskottet, eftersom överskjutande belopp hela tiden utgår utöver förskottet. Höjs bidragsförskottet men inte underhållsbidraget erhålls på så sätt ett sammanlagt högre belopp än om underhållsbidraget i dess helhet betalas direkt till barnet. Den ordning som väljs bör inte innebära risk för att bidragsförskottssystemet onödigtvis kommer att tas i anspråk. En möjlighet är att fortfarande ändra underhållsbidragen endast en gång om året och alltså låta också bidragsförskottet i framtiden ändras bara en gång årligen samtidigt med underhållsbidragen. En sådan ordning skulle i och för sig vara enkel att tillämpa. Men mot lösningen talar att den i tider av starkt vikande penningvärde innebär att barnet inte lika snabbt som nu skulle erhålla kompensation för penningvärdets fall. Den har dessutom samma tröskeleffekter med sig som nuvarande ordning, enligt vilken hela det gångna årets penningvärdeförsämring slår igenom på höjningen av underhållsbidraget även om detta fastställts kort tid före höjningen. Den motsatta lösningen - att ändra underhållsbidragen lika ofta som bidrags-

98 mot barn

UnderhâIlssky/digheten

förskottet - skulle däremot innebära att denna tröskeleffekt försvinner samsom barnet omedelbart kompenseras för penningvärdets fall. Kvar tidigt står endast invändningen att ändringarna kan bli rätt täta och att det kan bli svårt för enskilda parter att hålla reda på det aktuella förskottsbeloppet. Det torde emellertid numera vara så allmänt känt att basbelopp och bifortlöpande ändrar sig i takt med penningvärdet att dessa nackdragsförskott Men lösningen kräver att alldelar inte behöver ges avgörande betydelse. mänheten informeras om ändringarna av bidragsförskotten. Med fortlöpande framhållande härav vill vi föreslå att underhållsbidrag till barn i framtiden ändras samtidigt med bidragsförskottet.

3.2.9 Preskription av fordran pâ underhållsbidrag

som sådan är ej Föremål för preskription. Där- Själva underhållsskyldigheten rätt fordran på underhållsbidrag efter tio emot preskriberas enligt gällande

år från förfallodagen* Gällande rätt tillåter emellertid i stor utsträckning

preskriptionsavbrott, vilket kan ske exempelvis genom indrivningsförsök, krav eller blott en erinran om skulden. Har underhållsbidrag ej fastställts finns inga förfallodagar. I sådant fall torde underhållsbidrag kunna utkrävas för tio år före dagen för framställande av kravet? I en till 1976/77 års riksmöte lämnad proposition (nr 5) med förslag till föreslås såsom huvudregel en bestämmelse som innebär preskriptionslag en förkortning av den allmänna preskriptionstiden från tio till tre år, räknat från den dag fordringen tidigast kan göras gällande. Den längre preskriptionstiden om tio år föreslås emellertid fortfarande gälla bl. a. i fråga om fordran som grundar sig på skriftligt fordringsbevis med vissa undantag skall alltså bibehållas som ej här är av intresse. Den tioåriga preskriptionstiden för fordran enligt dom eller skriftligt avtal. Endast den på underhållsbidrag skall enligt förslaget inträda för dessa fordringars vidkommande ändringen att kraven på preskriptionsavbrott generellt skärps något. l fråga om avbrott genom borgenärens åtgärder skall det sålunda inte längre räcka med ett krav eller en erinran utan i princip fordras att borgenären söker verkställighet sida räknas exempelvis avför fordringen. Av åtgärder från gäldenärens eller annat erkännande av skulden som preskriptionsavbrott. När betalning det sedan gäller fordran på underhållsbidrag för förfluten tid och fordringen ej blivit fastställd genom dom eller skriftligt avtal, följer av förslagets uppatt huvudregeln torde bli gällande, dvs. preskriptionstiden bli tre byggnad år i sådana fall. I denna del innebär förslaget en förkortning av preskrip-

tionstiden i förhållande till vad som för närvarande anses gälla?

Underhållsbidrag har till syfte att tillgodose borgenärens behov av medel Walin s. 135. har man skäl att till sin löpande försörjning. Redan av den anledningen ?NJA 1912 s. 519 och ställa sig restriktiv till krav på bidrag för förfluten tid, vare sig bidraget Rodhe. Obligationsrätt, blivit fastställt eller ej. Preskriptionsbestämmelserna får emellertid inte vara 1956, § 57 not 65. så utformade att de gynnar en gäldenär som avsiktligt söker undgå betalning. 3 Propositionen har den Meningen kan inte vara att borgenären skall i första hand förbruka alla 20 april 1977 avslagits av eller skuldsätta sig. Ett visst utrymme för krav i efterhand egna tillgångar riksdagen, se LU och av rättviseskäl påkallade utjämningar mellan parterna bör medges. När 1976/77:24 och riksdainte gens snabbprotokoll nr det gäller underhåll till barn gäller oftast, i den mån bidragsförskott 114 s. 70 ff. omsorgen om barnet som utgår, att det blir den som har den omedelbara

Underhâllsskyldigheten mot barn 99

får lägga ut pengarna. I sådana fall kan man från mer formella utgångspunkter säga att det inte rör sig om krav på underhållsbidrag utan om ett regressanspråk från den ena föräldern mot den andra* Hur man än vill beteckna anspråken finns det skäl att behandla dem lika i här förevarande sammanhang. De skäl som anförts till stöd för Förslaget att en längre preskriptionstid skall gälla för fordringar som grundar sig på skriftligt fordringsbevis tar alla sin utgångspunkt i den omständigheten att skulden blivit dokumenterad (prop. s. 123). Det sägs sålunda att parternas avsikt ofta är att skuldförhållandet skall bestå under längre tid. Bevissvårigheterna sägs minska och risken för tvist om fordringen därför bli mindre än annars. Det är vidare när det föreligger ett skriftligt fordringsbevis lättare att förebringa erforderlig utredning. De skäl för en kort preskriptionstid som hänger samman med att oklara fordringsförhållanden så snart som möjligt bör klaras upp sägs i stor utsträckning falla bort. De anförda skälen har inte samma omedelbara betydelse när det gäller fordran på underhållsbidrag. Det grundläggande rättsförhållandet - under- hållsskyldigheten grundad på föräldraskapet preskriberas inte, bortsett från det fallet att den underhållsskyldige avlidit, då en yttersta utgångspunkt för preskription av fordringar grundade på underhållsskyldigheten föreligger? För de periodiskt förfallande bidragsbeloppen är det tvärtom så att lagen genom uttryckliga föreskrifter om betalning och förfallotid betonar det kortvariga inslaget, vilket allt hänger samman med underhållsbidragets angivna syfte att avse den löpande försörjningen. Det förefaller svårt att motivera att fordran på underhållsbidrag som fastställts genom dom eller avtal skulle preskriberas efter en så väsentligt mycket längre tid än fordran på underhållsbidrag som ännu ej blivit fastställd. Samma tid för preskription av underhållsfordringar bör i princip gälla över hela linjen. Vi finner den i förslaget till preskriptionslag angivna huvudregeln om en treårig preskriptionstid väl avvägd och lämpad för preskription av fordran på underhållsbidrag. Eftersom huvudregeln enligt förslaget ej blir gällande

för fastställda underhållsbidrag erfordras en särskild preskriptionsregel i FB.

När det gäller fordran på ej fastställda bidrag skulle däremot preskriptionslagens huvudregel i och för sig vara tillämplig. Vi anser dock att en bestämmelse om preskription också av sådana fordringar bör tas upp i 7 kap. FB. Det är enligt vår mening av värde inte bara att det klart slås fast att fordran på underhållsbidrag preskriberas efter tre år, även när dom eller skriftligt avtal ej föreligger, utan också att det i balken kommer till klan uttryck att talan om bidrag i sådana fall i och för sig kan föras. Också ett annat skäl talar för en uttömmande reglering i FB av preskriptionsfrågan. Vi har nämnt problemet med de stora underhållsskulderna och det förhållandet att de kan hållas vid liv genom att bl. a. försök till indrivning görs med jämna mellanrum. Förslaget till preskriptionslag innebär att alltjämt preskriptionsavbrott kan ske i vid omfattning. Vi anser att man har _ . . .. .. . . .. . 1 Walm s. 132. Jfr även

anledning att ifrågasätta om överhuvudtaget preskriptionsavbrott bor tillåtas

Walm i Sv”. 1942 s_ när det gäller fordran på underhållsbidrag. Har den underhållsberättigade 497 ff_ och Ageu_ Ram_ inte under den angivna treårstiden lyckats utverka betalning frivilligt eller rätt, kompendium 1976 i exekutiv väg, är det mycket som talar för att rätten att göra fordringen 5- 53gällande helt bör upphöra. Vi föreslår därför att rätten att göra fordringen ?walin s, 135.

på fastställt underhållsbidrag gällande skall upphöra tre år efter förfallodagen. Endast i några speciella situationer bör undantag medges från denna absoluta regel. Har nämligen före treårstidens utgång utmätning verkställts till beav underhållsfordringen, bör det sålunda inledda förfarandet inte talning avbrytas utan betalning i anledning av verkställigheten äga rum. På samma sätt bör, om den underhållsskyldige blivit försatt i konkurs på ansökan som gjorts inom treårstiden, betalning kunna utfalla på underhållsfordringen i konkursen, även om den pågår efter treårstidens utgång. l den mån betalning inte erhålles efter utmätningen eller i konkursen preskriberas fordringen. Det bör alltså vara fråga om en förlängning av preskriptionstiden såtillvida att fordringen fortfarande får göras gällande i utmätningsärendet elleri konkursen, inte om preskriptionsavbrott med verkan att ny tid skulle börja löpa. När det gäller fordran på ej fastställt underhållsbidrag finns som nämnts ingen förfallodag och här måste preskriptionstiden räknas bakåt från den dag krav framställts. Förslaget skulle alltså när det gäller sådan fordran innebära att en form av preskriptionsavbrott tillåts. Här bör preskriptionen avbrytas endast genom att talan väcks. l målet kan underhållsbidrag utdömas Givetvis högst för en tid som ligger tre år före dagen för talans väckande. kan parterna före treårstidens utgång träffa avtal om underhållsbidrag, varefter avtalet och den förfallodag som framgår därav bildar utgångspunkten för den treårspreskription vi nyss behandlade avseende fastställda bidrag. Ingår parterna ej avtal måste den underhållsberättigade väcka talan före treårstidens utgångs. Av domen i målet kommer att framgå när förfallodagen inträffar och från den löper ny treårig preskriptionstid. Såtillvida kommer ej fastställda underhållsbidrag för förfluten tid att kunna hållas levande mer än tre år som den valda ordningen innebär att de båda preskriptionstiderna kumuleras. Den skillnaden föreligger dock att rätten, när den slutligen bestämmer vad som skall utgå såsom bidrag för förfluten tid, fullt ut kan beakta samtliga förliggande omständigheter, såsom hur den underhållsberättigade rent faktiskt klarat underhållet under den förflutna tiden och vilka möjligheter den underhållsskyldige har att betala bidrag för denna tid, eventuellt vid sidan av bidrag för framtiden. Risken för uppkomsten av en oskäligt stor underhållsskuld kan alltså motverkas.

sou 1977:37 101

4 Underhållsskyldigheten mellan makar

4.1 Gällande rätt

4.1.1 Inledning Den lagstadgade civilrättsliga underhållsskyldigheten mellan makar är av jämförelsevis nytt datum. Före 1920 års GB fanns inte någon grundläggande civilrättslig bestämmelse om makars underhållsskyldighet under äktenskapet mot varandra och mot den övriga familjen. En sådan underhållsskyldighet förutsattes visserligen, men make kunde inte på rättslig väg framställa underhållskrav mot andra maken så länge samlevnaden bestod. Enligt den före nya GB gällande rätten upphörde vidare i allmänhet underhållsskyldigheten makarna emellan vid äktenskapsskillnad. Genom 1915 års lag om äktenskaps ingående och upplösning gavs regler om underhållsskyldigheten under hemskillnadstiden och efter äktenskapsskillnad. Dessa bestämmelser intogs i stort sett oförändrade i 1920 års GB, i vilken också underhållsskyldigheten i övrigt under äktenskapet reglerades. Genom 1973 års lagstiftning, som trädde i kraft den l januari 1974, reformerades skilsmässoreglerna och hemskillnaden avskaffades. Därmed upphävdes bestämmelserna om underhållsskyldigheten under hemskillnadstiden. Reglerna om jämkning av underhållsbidrag har efter 1920 ändrats i några hänseenden. Den senaste lagändringen gäller från den 1 januari 1977. Det tidigare gällande kravet vid jämkning på grund av ändrade förhållanden, att ändringen skulle vara väsentlig, har slopats. Reglerna om makars underhållsskyldighet under äktenskapet finns i 5 kap. Det innehåller också en del andra bestämmelser om makars rättsförhållanden som skall behandlas i betänkandet. Bestämmelser om underhåll efter äktenskapsskillnad finns i ll kap.

4.1.2 5 kap. GB Kapitlet inleds med en allmänt formulerad bestämmelse i 1 §, enligt vilken man och hustru är skyldiga varandra trohet och bistånd samt har att i samråd verka för familjens bästa. De egentliga reglerna om Underhållsskyldigheten inleds med 2 §, enligt vilken makarna är skyldiga att, var efter sin förmåga, bidraga till familjens tillbörliga underhåll. Till familjens underhåll hör vad som erfordras för den gemensamma hushållningen och barnens uppfostramsamt för att tillgodose

102 UnderhâIIssky/digheten mellan makar

vardera makens särskilda behov. Underhållsskyldigheten kan fullgöras genom tillskott av pengar, verksamhet i hemmet eller annorledes, t. ex. genom annat arbete för omedelbart tillgodoseende av familjens behov, tillhandahållande av naturaförmåner etc. Underhållsreglerna bygger på tanken att makarna under äktenskapet skall leva på samma ekonomiska standard Vad gäller försörjningen av barnen finns de grundläggande bestämmelserna om föräldrars underhållsskyldighet iföräldrabalken. Eftersom underhållet av barnen till stor del ingår i den gemensamma hushållningen så länge familjen sammanbor ansåg man det vid GB:s tillkomst nödvändigt att låta underhållsreglerna omfatta även underhåll åt barnen. Om ena maken inte har egna tillgångar eller tillgångarna inte räcker för att bestrida utgifterna för hans särskilda behov och för vad han med hänsyn till makarnas levnadsförhållanden enligt sed har att ombesörja för familjens underhåll, är andra maken skyldig att tillhandahålla erforderliga pengar i lämpliga poster (3 §). Rätt till bidrag tillkommer dock enligt sista punkten i lagrummet inte make som visar oförmåga att ha hand om pengar eller av annan särskild orsak inte bör få sköta utgifterna. Om ena maken till fullgörande av sin underhållsskyldighet lämnar andra maken pengar eller annat för dennes särskilda behov blir detta mottagarens egendom (4 §). Besparingar av sådana medel tillhör också mottagaren. Motsättningsvis gäller att äganderätten till pengar som överlämnats för den gemensamma konsumtionen, inklusive barnens uppfostran, tillkommer överlämnaren tills de konsumerats, liksom besparingar av dessa pengar? Om make försummar sin underhållsplikt kan rätten på yrkande av andra maken förplikta honom att utge underhållsbidrag (5 §). För att process om obetydliga försummelser inte skall förekomma stadgas att försummelsen skall vara uppenbar. Bidraget som rätten fastställer skall avse de utgifter for familjens underhåll som maken ”enligt sed” har att ombesörja eller som rätten med hänsyn till omständigheterna finner skäligen böra anförtros honom. Härmed avses ett belopp för hela familjen, således inte uppdelat i bidrag för make och bidrag för barn. Bidrag för förfluten tid kan inte fastställas utan bara bidrag för framtiden. Detta anses följa av grunderna för 6 §. I 6§ ges bestämmelser för den situationen att make bidragit med mer till familjens underhåll än som ålegat honom enligt 2 §. Om make lämnat ett förhållandevis stort bidrag kommer det i allmänhet inte i fråga att han skulle få ett återkrav gentemot andra maken. Men om han under ett kalenderår haft utgifter som uppenbarligen överstiger vad han varit skyldig att tillskjuta enligt 2§ kan han kräva andra maken på ersättning. Regeln gäller om inte annat avtalats eller med hänsyn till omständigheterna får antagas vara avsett. Vissa inskränkningar finns i rätten att göra kravet gällande. Talan om ersättning får inte väckas, sedan ett år förflutit efter kalenderårets utgång (6§ 2 st.). Med hänsyn till fordringens speciella familjerättsliga karaktär får den inte överlåtas utan kan göras gällande bara av den ersättningsberättigade maken själv, och inte bevakas i den ersättningsskyldige makens konkurs (6§ 3 st.). l LB 1918 s. 191. De regler för vilka nu redogjorts avser underhållsskyldigheten mellan 2 LB 1918 s. 194-195. samlevande makar. Under bestämmelserna också det fall att mainbegrips 3 LB 1918 s. 203. karna av någon mera tillfällig anledning inte bor tillsammans?

Underhâllsskyldigheren mellan makar 103

Om makar lever åtskilda på grund av söndring är make skyldig att bidra till andra makens underhåll enligt de grunder som anges i 2§ (7§ l st.). Underhållsskyldigheten mellan makar som lever åtskilda medan betänketid löper regleras av detta stadgande. Bidrag enligt 7 § avser endast make. Bidragsskyldigheten beträffande barnen regleras för dessa fall helt i föräldrabalken t7§ 2 st.). Regleringen bygger på den förutsättningen att domstol meddelat beslut enligt 6 kap. 7§ FB om vem av Föräldrarna som i detta fall skall ha vårdnaden om barnen. I 8 § finns en regel om hur ena maken vid särlevnad på grund av söndring kan få nyttjanderätt till vissa lösören som tillhör andra maken. Ett i dom eller avtal fastställt periodiskt bidrag till familjens eller enbart makes underhåll kan under vissa förhållanden ändras. Domstols beslut om underhållsbidrag, antingen det är fråga om samlevnad eller särlevnad, kan sålunda på yrkande av endera maken omprövas när ändrade förhållanden påkallar det (9 §). Bidragsbeloppet kan därvid höjas eller sänkas. Avtal om underhåll eller annan fråga som avses i 2, 3, 7 eller 8 § kan jämkas om rätten finner avtalet uppenbart obilligt (10 §), eller om ändrade förhållanden påkallar det. I stället för att gå till domstol kan makarna, när de är ense, givetvis också träffa avtal om ändring. Ett skriftligt och av två personer bevittnat avtal kan i likhet med domstols dom läggas till grund för införsel och utmätning. I 5 kap. finnns ytterligare bestämmelser av vilka några har samband med underhållsskyldigheten. För bedömande av underhållsskyldighetens fördelning mellan makarna är de skyldiga att ge varandra erforderliga upplysningar om sina ekonomiska förhållanden (ll §). l l2§ regleras den s. k. hushållsfullmakten. Enligt paragrafen får var och en av makarna “för den dagliga hushållningen och barnens uppfostran med förpliktande verkan även för den andra maken ingå sådana rättshandlingar som brukar företagas för dessa ändamål. Detta är ett undantag från den annars i GB gällande regeln att rättshandling som ena maken ingår blir bindande bara för honom och att hans förbindelser bara kan göras gällande i hans egendom. l 7 kap 2§ 2 st. GB finns en kompletterande bestämmelse att makarna blir solidariskt ansvariga för skulder som härrör ur sådan rättshandling som avses i 5 kap. 12 §. Beträffande hustrus ansvar för dessa skulder finns dock samtidigt vissa särregler (7 kap. 3-5 §§). Med rättshandlingar för den dagliga hushållningen menas rättshandlingar av löpande natur, såsom kreditköp av matvaror, husgeråd och kläder eller anskaffande av arbetsbiträde i hemmet, däremot inte exempelvis förhyrande av bostad och inköp av möbler i större omfattning Enligt paragrafens andra stycke är rättshandling som här avses, inte förpliktande för andra maken om medkontrahenten insåg eller bort inse att det anskaffade inte var erforderligt. Paragrafen innehöll tidigare en bestämmelse att make som är underårig får ingå rättshandlingar av detta slag utan hinder av att han är omyndig. Genom lagändring 1969 överllyttades reglerna om omyndigs behörighet enligt 5 kap. 12 § från GB till 9 kap. FB och gjordes tillämpliga även på underårig som har eget hushåll utan att vara gift. Det ansågs nämligen att det inte *LB 1918 s. 213.

104 Underhâllsskyldigheten mellan makar

fanns anledning att begränsa behörigheten till dem som är gifta. Den underårige kan emellertid i detta fall inte med stöd av GB forplikta person med vilken han sammanbor utan att vara gift. Någon ändring i sak för gift underårig innebar det inte. Underårig som är gift och har eget hushåll blir enligt FB behörig att ingå här avsedda rättshandlingar. Av 5 kap. 12 § GB följer att han också kan ingå sådana rättshandlingar med förpliktande verkan för andra maken. Skulle behörigheten enligt FB ha tagits ifrån honom (9 kap. 2 a § FB innehåller regler härom) saknar han också behörighet enligt GBÅ Om make missbrukar sin behörighet kan denna med tillämpning av 13 § fråntas honom. Detta sker av rätten på yrkande av andra maken. Beslutet kan sedan upphåvas om makarna är ense därom eller om det visas att förhållandena ändrats. Slutligen finns i paragrafens andra stycke regler om hur rättens beslut i dessa frågor skall offentliggöras. Även i andra fall har det ansetts påkallat att låta ena maken representera den andre. Enligt 14§ får ena maken företräda den andre, om denne på grund av bortovaro eller sjukdom inte själv kan ombesörja sina angelägenheter. Behörigheten gäller angelägenhet som inte utan olägenhet kan uppskjutas, och make får därvid i erforderlig mån förfoga över den andres egendom och ikläda honom förbindelser. Med hänsyn till den bortovarande eller sjuke makens underhållsplikt har andra maken också behörighet att uppbära avkastningen av hans egendom och annan inkomst. Han kan även pantsätta och avyttra egendom om det är nödvändigt för familjens försörjning. Rättens medgivande måste dock inhämtas till försäljning och inteckning m. m. av fast egendom. De åligger rätten att i ett sådant ärende höra ägarens “närmaste fränder, som vistas i riket”. Makes behörighet varar till dess andra maken utsett fullmäktig eller rätten förordnat förmyndare eller god man för honom. Om makarna lever åtskilda på grund av söndring har de inte behörighet att företräda varandra enligt 12 eller l4§ (l2§ 3 st. och l4§ 2 st.). l l5§ finns slutligen en påminnelse om att särskilda regler gäller om makes släktnamn. Därmed åsyftas namnlagen (1963:521). Ursprungligen innehöll paragrafen de materiella reglerna i ämnet.

4.1.3 11 kap. Efter upplösning av äktenskapet genom äktenskapsskillnad gäller en mera begränsad underhållsskyldighet än under äktenskapet. Om ena maken är i behov av bidrag till sitt “tillbörliga underhåll” kan andra maken åläggas att utge bidrag efter vad som är skäligt med hänsyn till hans förmåga och övriga omständigheter (l4§ 1 st.). Det skall härvid beaktas att make kan ha särskilt behov av bidrag för tiden närmast efter äktenskapsskillnaden. Genom denna uttryckliga regel ville man vid 1973 års ändring av skilsmässoreglerna betona att trots att de snävare reglerna om underhåll efter äktenskapsskillnad blir tillämpliga omedelbart utan den övergångstid som hemskillnaden innebar, den ekonomiskt svagare partens behov av en omställningstid skulle beaktas. Vanligast är att ett underhållsbidrag bestäms att utgå periodiskt på be- 1 stämda tider. Det kan emellertid för- Prop. 1969:25 s. 73-74. också, om den underhållsskyldiges

UnderhâIIssky/digheten mellan makar 105

mögenhetsförhållanden och omständigheterna i övrigt föranleder det, bestämmas till ett engångsbelopp (l4§ 2 st. 1 p.). Ett periodiskt bidrag skall enligt uttryckligt stadgande (14§ 2st. 2 p.) upphöra om den underhållsberättigade ingår nytt äktenskap. Dom eller avtal om underhållsbidrag efter äktenskapsskillnad kan jämkas enligt liknande regler som de som gäller underhåll under äktenskapet. Vad som sålunda blivit bestämt om underhållsbidrag kan ändras om ändrade förhållanden påkallar det. Härvidlag finns dock några begränsningar som inte gäller bidrag under äktenskapet. Bara om synnerliga skäl föreligger får underhållsbidrag utdömas om bidrag inte tidigare skolat utgå, eller höjas utöver det högsta belopp till vilket bidraget tidigare varit bestämt (15 § 1 st.). Detta innebär att man är mera restriktiv i fråga om höjning än i fråga om sänkning av bidraget. lnte heller kan rätten jämka ett engångsbelopp på grund av ändrade förhållanden (l5§ 2 st.). Ett avtal som makar träffat angående underhållsbidrag kan jämkas om det är uppenbart obilligt för ena maken. Avtalet skall ha träffats före äktenskapsskillnaden. Rätten till talan är förlorad om talan inte väcks inom ett år från det äktenskapsskillnaden meddelades (16 § som också gäller avtal om annat än underhåll). Att bidragsbeloppen automatiskt ändras i takt med ändringar i penningvärdet framgår av särskild lag (1966:680) om ändring av vissa underhållsbidrag. Den äger tillämpning både på bidrag under äktenskapet och bidrag efter äktenskapsskillnad.

4.2 Familjelagssakkunniga

4.2. 1 Inledning Den ömsesidiga underhållsskyldigheten mellan makar, om vilken regler finns i GB, är en av de viktigaste rättsverkningarna av äktenskapet. Även om det ekonomiska beroendet makar emellan generellt sett har minskat som en följd av ändringar på många samhällsområden gäller fortfarande, att makar ofta blir beroende av varandras insatser i den gemensamma hushållningen, insatser som kan växla under den tid äktenskapet varar. Så kan t.ex. storleken och fördelningen av makarnas inkomster växla, och uppgifterna i det gemensamma hemmet variera med tiden, liksom dessa uppgifters fördelning. Under äktenskapet och medan makarna bor tillsammans hänvisas de oftast till att i samråd lösa uppkommande ekonomiska frågor. Om tvistigheter förekommer är de praktiska möjligheterna att få dessa bedömda av domstol synnerligen begränsade. Däremot är de ekonomiska frågorna ofta en mycket betydelsefull del i en skilsmässouppgörelse. Om betänketid skall föregå äktenskapsskillnaden skall reglerna om underhållsskyldighet under äktenskapet tillämpas på denna tid, vilket får särskild betydelse om makarna bor isär. När vi nu tar upp GB:s underhållsregler kommer vårt förslag att utgöra endast en del i det pågående arbetet på en omarbetad äktenskapsrätt. De ändringar vi kommer att föreslå får därför genomföras inom ramen av de

106 Underhâllsskyldigheten mellan makar

nuvarande kapitlen, huvudsakligen 5 och ll kap. Under vårt fortsatta arbete får övervägas om det är lämpligt att sammanföra samtliga regler om underhållsskyldigheten mellan makar i ett särskilt kapitel. GB 5 kap. innehåller emellertid inte bara regler som omedelbart rör underhållsskyldigheten. Enligt sin rubrik innehåller kapitlet allmänna bestämmelser om makars rättsförhållanden. De flesta av dem har viss anknytning till underhållsskyldigheten. Vi har därför funnit det lämpligt att se över dem i detta sammanhang. De ändringar vi föreslår behandlas i specialmotiveringen.

4.2.2 Underhâllsskyldigheten under äktenskapet

kan det ifrågasättas om det finns anledning att behålla Enligt våra direktiv lagens bestämmelser om makars ekonomiska förpliktelser mot varandra under äktenskapet, eftersom det så gott som aldrig händer att bestämmelserna åberopas i rättegång. Oavsett lagens innehåll har makarna frihet att komma överens om fördelningen av inkomster och uppgifter i hemmet. Om de har små barn och annan tillsyn inte ordnas, måste de tillsammans bestämma om någon av dem skall vara hemma, helt eller delvis, och därigenom avstå från inkomster, vilket har till följd att den andre ensam får svara for arbetsinkomsterna. Eller de kan komma överens om att den ene skall studera medan den andre arbetar och tjänar de pengar som behövs for försörjningen. l dessa och andra situationer kan sägas att systemet fungerar på grund av antingen en uttrycklig överenskommelse mellan makarna eller, kanske oftare, en tyst överenskommelse. Det torde dessutom vara så att en make som anser att den andre inte håller vad man kommit överens om, och som inte kan åstadkomma en godvillig ändring, bara har två möjligheter att välja mellan. Antingen får han finna sig i den andres handlingssätt eller också upphäva sammanlevnaden. Om han går till domstol och yrkar underhållsbidrag på den grund att den andre gjort sig skyldig till uppenbar försummelse av sin underhållsplikt skulle detta ofelbart, sägs det från advokathåll, leda till att den försumlige i sin tur begär äktenskapsskillnad. Sett ur dessa synpunkter skulle uttryckliga lagregler om underhållsskyldighet under äktenskapet och om de medel som står make till buds för att utkräva underhållsbidrag vara tämligen meningslösa. l likhet med vad som angivits i direktiven ifrågasätter vi om det finns anledning att behålla lagens bestämmelser om makars ekonomiska förpliktelser mot varandra under äktenskapet. Det finns likväl skäl att bibehålla sådana regler. Vid våra kontakter med advokater och familjerådgivare har framhållits att reglerna kan få betydelse vid förhandlingar mellan makar även om det inte blir tal om att processa om underhållsbidrag. Genom att peka på underhållsreglerna kan man ibland få till stånd överenskommelse mellan makar som tvistar om sin ekonomi. Särskilt viktigt är att det finns regler till skydd för den ekonomiskt svagare parten när en skilsmässa börjar bli aktuell. Detta gäller också betänketiden, främst om makarna då inte bor tillsammans. Vidare finns skäl att i vissa situationer döma ut underhållsbidrag efter äktenskapsskillnad. Det är svårt

UnderhâIIssky/digheren mellan makar 107

att motivera en sådan bidragsskyldighet om makarna inte har några i lag föreskrivna ekonomiska förpliktelser mot varandra under äktenskapet. Det är från dessa praktiska bedömningar som vi kommit fram till att det i GB bör finnas regler om ömsesidig underhållsskyldighet mellan makar. Den bakomliggande motiveringen for dessa regler är att makar bör leva på samma standard, en åsikt som vi tror delas av de flesta. I vår undersökning om allmänhetens inställning i några familjeekonomiska frågor har vi funnit stöd för detta antagande Regleringen av underhållsskyldigheten i 5 kap. anser vi i sina huvuddrag bör gälla även i fortsättningen. Några sakliga ändringar anser vi dock angelägna och en del regler är i behov av en viss modernisering. Tanken i nuvarande 2 § att makarna, var och en efter sin förmåga, skall bidraga till familjens underhåll, anser vi riktig, liksom att till familjens underhåll skall räknas dels den gemensamma hushållningen och dels vardera makens personliga kostnader. Till familjens underhåll hör enligt gällande rätt också vad som behövs för barnens uppfostran. Även om man i en familj där det finns barn inte till alla delar kan skilja underhållet till barnen från övriga utgifter anser vi det emellertid inte nödvändigt att i giftermålsbalken ha någon uttrycklig regel om att barnens försörjning ingår i familjens underhåll. Den nuvarande regeln härom har knappast någon självständig betydelse. Den medför givetvis inte heller någon skillnad i föräldrarnas underhållsskyldighet mot barnen beroende på om de är gifta med varandra eller inte. Bestämmelsen bör därför kunna utgå ur GB. Det kan emellertid vara lämpligt att bibehålla en hänvisning till underhållsreglerna i föräldrabalken.

Den i praktiken mest betydelsefulla regeln i fråga om makars under-

hållsskyldighet är att, om ena makens tillgångar inte räcker till för de utgifter han har att ombesörja, andra maken är skyldig att lämna honom pengar i lämpliga poster, 3 .§2 En liknande regel bör fortfarande gälla och avse de gemensamma och personliga utgifter som maken ombesörjer. Däremot anser vi att man bör slopa den precisering som lagen nu innehåller att utgifterna skall vara sådana som maken med hänsyn till makarnas levnadsförhållanden enligt sed har att ombesörja. Makes bidragsskyldighet är vidare satt i relation till inte bara hans förmåga utan också till det ”underhålL som med avseende å makarnas villkor må anses tillbörligt”. Lagberedningen framhåller i sina motiv att makarnas levnadsstandard skall beräknas med hänsyn till “makarnas ställning”, och att man skall beakta “vad skälig sparsamhet och tanke på framtiden bjuda”. Vi anser inte att denna bestämning numera fyller någon egentlig praktisk funktion. Det ligger däremot i sakens natur att makarna ofta får resonera sig fram till om en viss utgift är möjlig och forsvarlig med hänsyn till familjens resurser. Då utgör familjens inkomster och övriga tillgångar den ram inom vilken de har att röra sig. Att man därvid kan behöva iaktta en viss sparsamhet behöver inte särskilt framhävas. Familjens ställning kan knappast ha någon självständig betydelse utöver makarnas ekonomiska resurser. Make har enligt en uttrycklig regel i 3§ inte alltid rätt att få pengar ,SOU 1975:24 Tre Soda_ av den andre för familjens underhåll. Om han visar oförmåga att ha hand |ogrska rapporrer s_ 7 nom pengar eller om han av annan särskild orsak inte bör få ombesörja (fråga 3a).

108 Underhâ/lsskyldigheren mellan makar

utgifterna är inte andre maken skyldig att tillhandahålla pengar. En person som är slösaktig eller som inte har förmåga att ombesörja de göromål som “enligt sed åligger honom eller som på grund av sin sysselsättning är förhindrad att besörja dessa sysslor har alltså inte rätt till några pengar. Den ena eller andra makens oförmåga att ha hand om pengar eller ombesörja vissa utgifter är säkerligen något som makarna oftast har mycket delade meningar om. Tvist om familjens ekonomi är i många fall en del av bilden när makarnas meningsskiljaktigheter leder till skilsmässa. Medan de sammanlever måste de emellertid komma fram till en lämplig överenskommelse om uppgifterna i hemmet under hänsynstagande till vardera makens förutsättningar. Att uttala sig om sådana frågor genom ett stadgande i lagen anser vi inte lämpligt. Vi föreslår därför att den nämnda begränsningen av makes rätt upphävs.

4.2.3 Underhâllsskyldigheten efter äktenskapsskillnad

Nuvarande rättstillämpning Rättstillämpningen har med de ändrade samhällsförhållandena och en därav följande ändrad inställning med åren blivit jämförelsevis restriktiv när det gäller att döma ut underhållsbidrag efter äktenskapsskillnad De nuvarande reglerna härom i 11 kap. 14§ är så utformade att de väl kan användas under skiftande förhållanden. Om ena maken sålunda äri behov av underhåll kan andra maken åläggas att utge bidrag efter vad som är skäligt med hänsyn till hans förmåga och övriga omständigheter. Dessa uttryck tillåter en tolkning i varje enskilt fall. Även om paragrafen talar om make, inte om man eller hustru, är det dock i praktiken nästan alltid fråga om bidrag från mannen till hustrun. I en undersökning om bl. a. underhållsbidrag efter hem- och som vi lät utföra andra halvåret 1973, förekom sålunda äktenskapsskillnad, underhållsbidrag från hustrun till mannen bara i ett enda fall. Detta är en följd av de faktiska förhållandena. Om det är någon av makarna som inte har egna inkomster så är det i allmänhet hustrun och har hon egna inkomster är de ofta lägre än mannens. Vår undersökning ger en bild av hur underhållsreglerna tillämpas i samband med upplösning av äktenskap. Undersökningen omfattar dels tingsrättsdomar avseende hem- eller äktenskapsskillnad och dels av de allmänna advokatbyråerna handlagda gemensamma ansökningar om hem- eller äktenskapsskillnad? Undersökningen visar att det under hemskillnadstiden (normalt drygt ett år) var ganska vanligt med underhållsbidrag till hustrun. l 42 procent och i 30 procent av de gemensamma ansökningarna från av tingsrättsfallen allmän advokatbyrå förekommer sålunda underhållsbidrag. När det gäller tiden efter äktenskapsskillnad år siffrorna däremot låga. l 15 procent av tingsrättsfallen fastställs underhållsbidrag medan siffran för de gemensamma Se Beckman s. 77 f., ansökningarna är så låg som tre procent. Det är dessutom vanligt att bidrag och Schmidt s. l28 f. efter äktenskapsskillnad bestäms att utgå.endast under begränsad tid. l tings- 2 Angående undersök- i de flesta rättsmaterialet är 60 procent av underhållsbidragen tidsbegränsade, ningens uppläggning se fall till högst två år. Av de få fallen av underhållsbidrag i materialet från vidare SOU 1975:25 s. 37 f. de allmänna advokatbyråerna är 40 procent tidsbegränsade och något mer

Underhâllssky/digheren mellan makar 109

än hälften av de tidsbegränsade bidragen skall utgå for en tid av högst två år. Beträffande underhållsbeloppens storlek är det svårt att av

undersökningen

dra några generella slutsatser om praxis. Ett stöd för antagandet att beloppen även med likartade Förutsättningar kan variera ganska mycket ger två uppsatser i tillämpade studier i civilrätt vid juridiska fakulteten, Uppsala universitet En faktor som bidragit till att så starkt begränsa bidragsplikten är naturligen att många äktenskap upplöses efter relativt kort tid. Det är befogat att anta att efter ett kort äktenskap makarna dels inte hunnit bli så ekonomiskt beroende av varandra och dels genomsnittligt sett är yngre än efter ett långvarigt äktenskap.

Överväganden

[direktiven framhålls att frågan om underhållsbidrag efter skilsmässa måste ses i samband med frågan om rätt till upplösning av äktenskapet och att utgångspunkten bör vara att underhållsbidrag mellan makar icke skall komma ifråga efter äktenskapsskillnad. Det sålunda anförda ger uttryck åt en

viktig princip till vilken vi kan ansluta oss. Äktenskapets rättsverkningar

bör såvitt möjligt inte utsträckas att gälla efter upplösningen. En kvarstående ekonomisk förpliktelse innebär att äktenskapet partiellt fortlever och att rätten att få det upplöst sålunda är ofullständig. Bibehållandet av en sådan betalningsskyldighet under lång tid kan innebära en svår belastning på den underhållsskyldige och en osjälvständig ställning för mottagaren. En frånskild som har försörjningssvårigheter har självklart samma rätt som alla andra att få del av samhällets omsorger sådana som sjukvård och åtgärder för utbildning och arbetsanpassning. l princip bör inte förutvarande make i sådana hänseenden ha ett ansvar som betraktas som primärt och medför att eljest utgående socialförmåner minskar eller bortfaller. En huvudregel bör alltså vara att de frånskilda betraktas som ekonomiskt oberoende av varandra. Såsom anföres i direktiven kan det dock vara svårt att genomföra den angivna principen fullt ut. Även om det är vanligt att vardera maken vid tiden för äktenskapsskillnaden har en inkomst som är fullt tillräcklig för den egna försörjningen finns fortfarande många äktenskap där den ena maken har en betydligt svagare ställning, ekonomiskt sett, än den andra. Som vi konstaterat i kap. 2 har kvinnorna som grupp betydligt lägre inkomster än männen. Detta gäller också de gifta kvinnorna. För många av dem finns emellertid goda möjligheter att genom utbildning och omskolning förbättra sina inkomster Sten Burman, Principer eller att skaffa sig ett arbete i de fall de inte tidigare haft för bestämningen av unett förvärvsarbete. Samhällets insatser är av stor betydelse men inte alltid derhållsbidrag. En undertillräckliga i en skilsmässosituation. Det är kanske inte möjligt att omedelbart sökning om inställningen ordna ekonomiska förutsättningar för utbildning, skaffa arbete eller ordna bland tingsrättsdomare, barntillsyn m. m. I sådana fall bör det finnas utrymme för underhållsbidrag stencil l976. och Anders från andra maken under en omställningsperiod. Lindberg, Underhåll till Även om möjligheter finns hustru och barn efter äkatt få studiestöd kan det tänkas att man inte i det enskilda fallet kan kräva tenskapsskillnad. En unatt en frånskild make sätter sig i skuld med stora belopp för att få en utdersökning om advokabildning som möjliggör egen försörjning. Också i sådana fall bör det kunna ters praxis, stencil l976.

110 UnderhâlIssky/digheren mellan makar

utgå underhållsbidrag under en viss utbildningstid. Det bör vidare framhållas att makarna har rätt att avtala om underhållsbidrag. Det torde vara vanligt att underhållsbidrag åtminstone för begränsad tid avtalas såsom ett led i en mera omfattande ekonomisk uppgörelse vid vilken den betalningsskyldige får kompensation, t. ex. genom att få behålla vissa tillgångar odelade. De synpunkter vi nu redogjort för har i stor utsträckning beaktats redan i nuvarande praxis. Det har blivit allt vanligare att underhållsbidrag, i den mån det är aktuellt efter en äktenskapsskillnad, bestäms att utgå under en begränsad tid. Vi anser att denna praxis bör få stöd i en uttrycklig lagregel så att make under en övergångstid vid behov kan få underhållsbidrag. Man kan överväga om en bestämd tidsgräns borde föreskrivas i lagen. En sådan begränsning har diskuterats vid de nordiska överläggningarna. Därvid har den tanken framförts att underhållsbidrag alltid skulle tidsbegränsas om det inte föreligger alldeles särskilda skäl. Vi anser emellertid att frågan lämpar sig bättre för avgörande från fall till fall utan bestämda gränser och vill

därför inte föreslå någon tidsgräns i lagen. I sa_mtliga fall måste man givetvis

liks_9_r_n hittills när man bestämmer ett underhållsbidrag beakta andra makens förmåggnochgövriga om_ständigheter. Härvid skall, både när det gäller att från början bestämma ett underhållsbidrag och när det är fråga om en jämkningssituation, de faktiska förhållandena vara avgörande. Av de frånskilda makarnas ekonomiska oberoende följer att var och en av dem har frihet att inom rimliga gränser själv ordna sina arbets- och inkomstförhållanden även om därigenom förmågan att utge underhållsbidrag skulle minska (jfr minoriteten i Högsta domstolens dom 23/12 1976 nr 32). l en del fall skulle det leda till obilliga konsekvenser om man uteslöt möjligheten för en make att få underhållsbidrag för längre tid än en övergångstid. Det förekommer fortfarande att särskilda försörjningssvårigheter uppstår efter upplösningen av ett långvarigt äktenskap. Det var tidigare inte lika vanligt som nu att båda makarna förvärvsarbetade. Förekomsten av gemensamma barn kan ha hindrat ena maken att arbeta utom hemmet. Båda makarna har ofta varit ense om att den ena skulle förvärvsarbeta och skaffa familjen inkomster medan den andra skulle stå för skötseln av hus och hem. Om ett sådant äktenskap upplöses efter lång tid har den make som stannat hemma, i praktiken hustrun, ingen utbildning eller en utbildning som ligger alltför långt tillbaka i tiden för att vara användbar, och ingen vana vid förvärvsarbete. l andra fall kan ålder och sjukdom utesluta möjligheten att få arbete. Vid en bedömning av underhållsskyldigheten i denna situation får den omständigheten att äktenskapet varat lång tid inte vara enbart avgörande. Även efter ett 20-årigt äktenskap kan ju den underhållsberättigade vara i 40-årsåldern då utsikterna till utbildning och förvärvsarbete är betydligt gynnsammare ån om vederbörande är äldre. Ett tidsbegränsat underhållsbidrag bör alltså övervägas i första hand för att ge den underhållsberättigade tid och tillfälle att skaffa sig sin försörjning på egen hand. Att kunna försörja sig själv måste alltid ses som någonting positivt. I en del fall kan man emellertid förutse att den underhållsberättigade maken inte heller efter en har möjligheter att skaffa sig en rimlig försörjning. Då bör övergångstid underhållsbidrag kunna dömas ut för längre tid.

Underhä/Issky/digheten mellan makar lll

Vi har inte heller velat utesluta möjligheten till underhållsbidrag också i andra fall. Det är svårt att överblicka vilka situationer som kan uppkomma. Bl. a. har man att räkna med att underhåll såsom angivits i det föregående kan ingå som ett led i en uppgörelse mellan makarna. l lagen bör angivas att det i övrigt skall föreligga synnerliga skäl för att underhållsbidrag skall utgå för längre tid än en övergångstid. Skulle man överväga underhållsregler som i formellt hänseende är än mer restriktiva, skulle man bli tvungen att ha Övergångsbestämmelser för äktenskap ingångna före nya lagens ikraftträdande. De gamla bestämmelserna skulle under sådana förhållanden få tillämpas under mycket lång tid framöver och på motsvarande sätt skulle det dröja mycket länge innan de nya reglerna fick någon egentlig genomslagskraft. Eftersom sådana följder är uppenbart olämpliga har vi föredragit att utforma reglerna så att de är tillämpliga oberoende av när äktenskapet ingåtts.

4.2.4 Periodiska bidrag och engångsbidrag

När det gäller erläggandet av underhållsbidrag har parterna större avtalsfrihet än när det gäller bidrag till barn. Någon regel motsvarande huvudregeln i 7 kap. 6§ FB att bidraget skall erläggas förskottsvis för kalendermånad finns inte i GB. Det förutsätts emellertid att bidrag kan bestämmas att utgå periodiskt. Att bidraget bestäms att utgå per månad är också det vanligaste. Några inskränkningar i parternas möjligheter att avtala om förskottsbetalning finns inte heller. Man har inte ansett sig ha samma anledning som när det gäller barn att skydda en av parterna. I 11 kap. l4§ 2 st. GB finns en uttrycklig regel om engångsbidrag, som kan bestämmas när den underhållsskyldiges förmögenhetsförhållanden och omständigheterna i övrigt föranleder det. Ett av skälen till införande av möjligheten till engångsbidrag var att man därigenom kunde undvika obilliga följder av bodelningen. Även andra fall kunde tänkas då det kunde finnas skäl till ett engångsbidrag l praktiken förekommer engångsbidrag bara i de fall makarna är ense. Anledningen får ofta antas vara att de en gång för alla önskar reglera sina ekonomiska mellanhavanden. Det finns emellertid som hindrar ingenting att både periodiskt bidrag och ett engångsbelopp bestäms, även om detta är tämligen ovanligt. Engångsbeloppet får i sådana fall ofta anses vara avsett att täcka särskilda kostnader i samband med skilsmässan, t. ex. kostnader för ny bostad, möbler m. m., och det periodiska bidraget löpande underhåll. Vi finner inte skäl att inskränka parternas avtalsfrihet i detta hänseende utan anser det vara av vikt att de får bestämma så som de själva finner lämpligast, inom de gränser som är skäliga. Några föreskrifter utöver dem att underhållsbidrag skall utgå på bestämda tider eller med ett engångsbelopp finner vi inte påkallade. Vi avser härmed inte att inskränka möjligheten att bestämma både periodiskt bidrag och engångsbidrag.

4.2.5 UnderhâlIssky/digheren vid den underhâllsberärtigades

omgifre Om den som uppbär periodiskt underhållsbidrag från sin förutvarande make l LB 191g S_ 355 f_ och gifter om sig upphör underhållsskyldigheten på grund av särskilt stadgande Westring s. 229.

112 mellan makar

UnderhâlIssIcjJ/digheren

i i 11 kap. l4§ 2st. 2 p. Den anses bli ersatt av underhållsskyldigheten det nya äktenskapet oberoende av om verklig försörjningsförmåga hos den nya maken föreligger. Engångsbidrag behöver inte till någon del betalas tillbaka även om den som uppburit beloppet gifter om sig kort tid efter skilsmässan. Om den underhållsberättigade utan att gifta om sig sammanlever under äktenskapsliknande former med annan upphör inte underhållsskyldigheten automatiskt. Det förekommer att den underhållsberättigade lever som gift men underlåter att ingå formellt äktenskap just för att undgå att bidraget skall upphöra. Det finns också exempel på skilsmässoavtal där den underhållsskyldige sökt gardera sig mot en sådan situation Jämkning på grund av ändrade förhållanden kan dock ske i dessa fall om det visas att den underhållsberättigade genom sammanlevnaden uppnått en förbättring i sina ekonomiska förhållanden. Sådana processer förekommer i viss utsträckning. Situationen är alltså den att en bidragsberättigad person som gifter om sig går miste om underhållsbidraget för all framtid, även om det nya äktenskapet inte medför någon ekonomisk förbättring och även om det skulle En upplösas efter kort tid utan att grunda någon ny underhållsskyldighet. situation som inte ingår formellt äkbidragsberättigad person i en likartad tenskap går däremot inte automatiskt miste om bidrag, utan eventuell ekonomisk förbättring i hans ekonomiska omständigheter får bedömas vid fråga om jämkning. Vi anser det angeläget att reellt likartade fall blir behandlade lika. För att nå detta mål kan endera av två vägar väljas. Den ena vägen är att man jämställer äktenskaplig samlevnad med nytt äktenskap på det sättet att underhållet bortfaller helt och hållet utan prövning av de ekonomiska förhållandena. Vad som emellertid då måste fastställas är om det i det enskilda fallet är fråga om äktenskapsliknande samlevnad, vilket erbjuder uppenbara svårigheter. Man kunde tänka sig att begränsa fallen till den objektivt bestämbara situationen att de samlevande tidigare varit gifta med varandra eller har eller haft barn tillsammans, dvs. samma kriterier som förekommer i skatte- och sociallagstiftningen. Därmed träffas dock bara en del av de fall där det kunde finnas skäl att låta underhållsbidraget upphöra. Den andra tänkbara vägen att söka jämställa nytt äktenskap med äktensamlevnad är att upphäva regeln att underhållsbidrag skall skapsliknande upphöra att utgå vid omgifte. Vi anser det knappast berättigat att underhållsskyldigheten alltid skall upphöra i sådana fall. Om bidraget utgår för av makarnas arbetsfördelning under att i någon mån eliminera följderna äktenskapet finns ingen anledning att låta den nya maken bära följderna. Ett periodiskt bidrag som skall möjliggöra för den sämst utbildade maken att skaffa sig en utbildning och en levnadsstandard som den andra maken kanske kunnat skaffa sig just för att han avlastats arbete i hemmet bör inte heller upphöra vid omgifte. Man nårju då bara effekten att giftermålet kanske får anstå en tid. Vi anser det inte lämpligt att reglerna om underhållsbidrag på detta sätt bör få inverka på frågan om man i en viss situation skall gifta sig eller inte. Vi vill därför föreslå en ordning enligt vilken det i kunna faktiska ekonomiska

yarjMeHenSKiIt fall skall prövas om ,parternas ändrats så att en jämkning är motiverad, dvs. vanliga jämkförhållanden

Se NJA 1965 s. 356. ningsregler blirtillämpliga. Vi anser emellertid att parterna bör ha avtalsfrihet

mellan

Underhâllsskyldigheten makar 113

på den här punkten. De bör därför i avtal kunna bestämma att underhållsbidraget under vissa angivna förhållanden skall upphöra.

4.2.6 Jämkning av underhållsbidrag

l kap. 3 har vi redogjort för våra överväganden när det gäller jämkning av underhållsbidrag till barn. Även om en hel del av där framförda synpunkter gäller även underhåll till make finns det omständigheter som gör att lösningarna i vissa fall måste bli olika. När det gäller bidrag till barn och jämkning av sådant bidrag påverkas reglerna i praktiken i många hänseenden av att vi genom bidragsförskottet har ett system med garanterade minimibidrag. Något sådant förskottssystem existerar inte när det gäller underhåll till andra än barn. Om underhållsbidraget av någon anledning uteblir och den underhållsberättigade maken inte kan skaffa sig en tillräcklig försörjning på annatsätt, kan visserligen socialhjälp utgå, för vilken den underhållsskyldige i viss utsträckning är ersättningsskyldig. Möjligheten till socialhjälp hardock inte tillåtits inverka på underhållsreglerna och vi kan därför i detta sammanhang bortse från socialhjälpen. För det fall att bidragsforskott utgår till barn har vi föreslagit återkravsregler vilka på ett smidigt sätt kan beakta ändringar i den underhållsskyldiges ekonomiska situation. Det vore i och för sig önskvärt att även när det gäller underhåll till make mera följsamt än nu ta hänsyn till den underhållsskyldiges ekonomi. Riktigt lika angeläget kan det dock inte anses vara. I

övervägandeiantalet fall utgår bidrag bara för en kort tid, ett eller ett par anmäl] långvariga bidrag är mer sällsT/ntafilhlär det gäller makebidrag

får man

också ta hänsyn till att en sänkning av uttaget hos den underhållsskyldige omedelbart påverkar underhållsbidraget eftersom det inte finns något förskottssystem som skydd för den underhållsberättigade. Jämkning kvarstår sålunda som enda medel för ändring av bidrag på initiativ av endera parten. Liksom i GB återfinns underhållsreglerna dels i 5 och dels i ll kap. beroende på om det är frågan om underhåll under äktenskapet eller efter äktenskapsskillnad, finns jämkningsregler i båda kapitlen. Reglerna innebär i korthet att dom eller avtal om periodiska underhållsbidrag kan ändras om ändrade förhållanden påkallar det och avtal dessutom om det är uppenbart obilligt. Det finns dock några skillnader mellan bestämmelserna i de olika kapitlen. l ll kap. l5§ l st., som behandlar jämkning på grund av ändrade förhållanden beträffande underhållsbidrag efter äktenskapsskillnad, stadgas att endast om synnerliga skäl föreligger får underhållsbidrag utdömas, om bidrag inte tidigare skolat utgå, eller höjas utöver det högsta belopp till vilket bidraget tidigare varit bestämt. Vårt forslag om ändring av reglerna om underhåll efter äktenskapsskillnad innebär att det fordras synnerliga skäl för utdömande av bidrag för annat än en övergångstid, Redan häri ligger alltså en bestämd begränsning. Behov av att utdöma bidrag under vad som kan betecknas som en övergångstid, om bidrag inte från början bestämts att utgå. torde bara undantagsvis uppkomma, och skulle det vara skäligt att utdöma bidrag i ett sådant fall, bör inte ytterligare hinder uppställas. Vad

114 mellan makar

Underhâllsskyldigheten

angår en höjning av bidraget, för vilket nu fordras synnerliga skäl, kan vi däremot inte finna några skäl till att utvidga underhållsskyldigheten, vilket ett borttagande av höjningsförbudet skulle innebära. Vi föreslår därför att det nuvarande höjningsförbudet får kvarstå. När det gäller jämkning av avtal på grund av obillighet finns vidare den skillnaden att ll kap. 16 § av talerätten. Någon motsvarighet finns inte i stadgar en tidsbegränsning 5 kap. 10 §. Som närmare skall utvecklas i det följande innebär vårt förslag att begränsningen utgår. Beträffande jämkningsreglerna i övrigt anser vi att de liksom nu kan vara gemensamma för alla underhållsbidrag enligt GB. Detta har till följd att ändringarna i ll kap. beträffande periodiska bidrag, med nu nämnda undantag, kan ske genom en hänvisning till jämkningsreglerna i 5 kap. Även om jämkningsmöjligheterna har betydelse framför allt i fråga om bidrag efter äktenskapsskillnad, får denna systematik Som vi påpekat i annat sammanhang lär vid accepteras vid en delreform. den slutliga översynen av GB övervägas om inte samtliga regler om underhåll kan samlas i ett enda kapitel. När det gäller jämkning på grund av ändrade förhållanden kan anmärkas skulle vara väsentlig, i en att det före 1977 gällande kravet att ändringen att del fall anses ha lagt hinder i vägen för en skälig jämkning genom domstolarna ställt för höga krav på ändringen och praxis därigenom blivit alltför restriktiv Att förutsättningarna för jämkning uppmjukats anser vi och vi förutsätter att domstolarna vid rättsvara ett steg i rätt riktning beaktar att kraven för erhållande av jämkning mildrats. Någon tillämpningen av ändrade förhålytterligare ändring av reglerna om jämkning på grund landen finner vi inte behövlig. Avtal om underhåll kan också jämkas om det finnes uppenbart obilligt. Beträffande underhåll under äktenskapet gäller detta utan inskränkningar. Är det däremot fråga om underhåll efter äktenskapsskillnad, gäller det bara om avtalet träffats före skilsmässan och dessutom finns den bestämmelsen att den som vill väcka talan om jämkning måste göra detta inom ett år meddelades, annars har han förlorat rätten från det äktenskapsskillnaden till talan. Som vi närmare utvecklat i kap. 3 föreslår vi beträffande jämkning avtal om underhåll ett närmande till terminologin i den av familjerättsliga i 36§ avtalslagen. 1 enlighet därmed bör jämkning nya generalklausulen av avtal få ske “när avtalet är oskäligt med hänsyn till omständigheterna vid dess tillkomst och övriga omständigheter. De principer som genom detta ordval kommit till uttryck i 36 § avtalslagen bör genom denna ändring i stort sett också vinna tillämpning vid jämkning av avtal om underhållsskäl att bibehålla ettbidrag. Vi anser vidare att det inte finns tillräckliga årsbegränsningen. Ett oskäligt avtal om underhållsbidrag efter äktenskapsskillnad skall alltså kunna även om mer än ett år förflutit efter jämkas vår mening bör det nämligen uppställas så få äktenskapsskillnaden. Enligt formella hinder som möjligt mot jämkning. 1 enlighet härmed anser vi *LU 1975/76:33 s. 97-98 mellan avtal som slutits före äktenockså att det inte bör göras skillnad (motionen 1975/76:1124) Det lär ändå i praktiken skapsskillnaden och efter äktenskapets upplösning. och s. 130-31 (reservatiobli så att det huvudsakligen är avtal slutna under äktenskapet som kommer nen, som bifölls av riksdagen). att kunna jämkas enligt reglerna om oskäliga avtal.

Underhållsskyldigheten mel/an makar 115

Jämkning av engângsunderhâll

Avtal om engångsunderhåll som träffats före äktenskapsskillnaden kan enligt

gällande rätt jämkas om det ärluppenbart obilligt, med den begränsningen

att talan måste väckas inom ett år från det äktenskapsskillnaden meddelades (ll kap. 16 ä). Frågan om jämkning av engångsbelopp på grund av ändrade förhållanden har tidigare diskuterats. Familjerättskommittén ansåg att jämkningsförbudet var mindre konsekvent på det sättet att om det bestämts att något underhåll överhuvud ej skall utgå, kan jämkning ske, men har ett visst aldrig så ringa engångsbelopp fastställts är jämkning utesluten Familjerättskommittén föreslog i enlighet härmed att jämkningsförbudet helt skulle utgå, vilket skulle betyda att även ett engångsunderhåll skulle kunnajämkas eller ersättas med periodiskt bidrag. Remissinstanserna hade delade meningar om förslaget. Vi för vår del har förståelse för tanken att makarna kan önska göra upp om sina ekonomiska mellanhavanden en gång för alla och att därför förbudet mot jämkning av engångsunderhåll har en funktion att fylla. Ett engångsunderhåll bör därför inte kunna jämkas till sitt belopp på grund av ändrade förhållanden. Eftersom det får betraktas som ett led i en slutlig uppgörelse bör den underhållsberättigade parten inte heller, under åberopande av ändrade förhållanden, få framställa krav även på periodiskt bidrag. Har engångsbidraget redan från början kombinerats med ett periodiskt bidrag bör detta kunna jämkas på grund av ändrade förhållanden enligt vanliga regler. Vidare bör naturligtvis avtalet kunna jämkas om det är oskäligt. Som tidigare framhållits bör därvid ingen tidsbegränsning gälla.

Retrøakriv jämkning I kap. 3 har vi framhållit som en brist i gällande rätt att, när talan om jämkning bifalles,jämkningen inte kan avse belopp som förfallit till betalning innan jämkningsyrkandet framställdes. Vi föreslog där en ny bestämmelse av innebörd att jämkningen skall få göras med retroaktiv verkan på det sättet att obetalda bidrag får nedsättas eller bortfalla. l stort sett samma synpunkter gör sig gällande när det gäller obetalda bidrag till make. När det gäller jämkningav sådant bidrag får rätten bland övriga omständigheter beakta att det inte existerar något förskottssystem till skydd för den underhållsberättigade. Liksom när det gäller bidrag till barn bör retroaktiv jämkning kunna komma i fråga både när jämkning sker på grund av ändrade förhållanden och när avtal jämkas på grund av att det är oskäligt.

4.2.7 Preskription av fordran på underhållsbidrag

I kap. 3. har vi föreslagit en regel om preskription av till betalning förfallet underhållsbidrag till barn och närmare utvecklat skälen för en sådan regel. Dessa skäl gäller i tillämpliga delar också underhållsbidrag till make och vi vill därför föreslå att samma regel skall gälla dessa bidrag, dvs. en preskriptionstid av tre år från förfallodagen. *SOU 1964:35 s. 228.

116 UnderhâIIssIw/digheren mellan makar sou 1977; 37

4.2.8 1966 a°rs lag om ändring av vissa underhållsbidrag

De automatiska ändringarna enligt 1966 års lag har vi, såvitt gäller underhåll till barn, behandlat i kap. 3 huvudsakligen med utgångspunkt från det faktum att det under lagens giltighetstid enbart varit fråga om höjningar. Vad som där sagts om lagens effekter, särskilt i fråga om de underhållsskyldigas situation, gäller naturligen också när bidrag till make utgår. Vid bidrag till barn kunde man överväga att upphäva lagen utan att detta skulle medföra i barnets minimistandard, eftersom barnet oftast har rätt någon ändring till bidragsförskott som till beloppet följer ändringarna i penningvärdet. Bipå samma sätt. eftersom det inte har drag till make kan inte betraktas någon garanterad miniminivå. I fråga om kortvariga bidrag, som bestämts att utgå under ett eller ett par år kunde man visserligen överväga att slopa den automatiska Under så kort tid hinner normalt inte indexregleringen. ändringarna i penningvärdet påverka underhållsbidraget så mycket att det är nödvändigt med en ändring av beloppet. Beträffande bidrag, som skall utgå under längre tid, är emellertid lagens bestämmelser av stor betydelse. Om lagen upphävdes skulle detta leda till att den underhållsberättigade skulle försöka att på annat sätt gardera sig mot inflation t. ex. genom avtal om indexreglering. Det skulle då bli en förhandlingsfråga mellan parterna. Vi anser det dock naturligt att skydda den ekonomiskt svagare parten genom att tillhandahålla ett automatiskt system i dessa fall. Tillräckliga skäl att uttryckligen undanta kortvariga underhållsbidrag kan vi inte finna. Regler om automatiska ändringar av underhållsbidrag bör därför i fortsättningen tillämpas på samtliga fall av underhållsbidrag till make, med den inskränkningen att makar liksom nu skall kunna avtala om annan indexreglering. Liksom att när det gäller bidrag till barn har vi övervägt möjligheterna på något sätt begränsa storleken av ändringarna. Den lösning vi stannat för beträffande på makebidrag eftersom bidrag till barn kan inte tillämpas den förutsätter till bidragsförskottet. Den andra lösningen som anknytning diskuterades för bidrag till barn, nämligen att sätta ett tak för de återkommande höjningarna och som vi inte ansåg vara någon bra lösning, är lika olämplig när det gäller bidrag till make. Vi har i stället stannat för att inte föreslå några ändringar i gällande regler. Det innebär att de automatiska uppräkningarna vid behov får neutraliseras eller modifieras i en jämkningsprocedur. Skälen till att vi anser oss kunna godta denna lösning är två. Dels är det relativt sällsynt med långvariga bidrag. Dels är den framtida utvecklingen av en vuxen persons behov av bidrag mycket svårare att förutse än ett barns, och bidraget kan därför behöva i av många olika orsaker. Det kan då vara lämpligt att behandla omprövas samtliga jämkningsskäl på en gång. I detta sammanhang kan också framhållas, att nuvarande regler om avdrag vid taxeringen för utgivna underhållsbidrag, gör att de automatiska uppräkningarna slår mindre hårt mot den underhållsskyldige när det gäller bidrag till make än när det är fråga om bidrag till barn. Avdragsrätten för underhållsbidrag till barn är nämligen f. n. maximerad till 2 500 kr per barn och år, medan ingen motsvarande begränsning finns i avdragsrätten för bidrag som utbetalats till make.

sou |977:37 117

5 mot föräldrar

Underhållsskyldigheten

5.1 Gällande rätt

Enligt 7 kap. 3§ 2 st. FB är barn under vissa förhållanden underhållsskyldigt mot sina föräldrar. l analogi med vad som sägs i paragrafens första stycke om Föräldrars underhållsskyldighet mot vuxna barn är barnet enligt andra stycket underhållsskyldigt mot fader eller moder som av sjukdom eller annan dylik orsak inte kan försörja sig själv. Underhållsplikten är liksom skyldigheten enligt första stycket beroende av om och i vad mån barnet har förmåga att utge underhåll. Den anses därigenom vara mera begränsad än föräldrars underhållsskyldighet mot barn enligt 7 kap. 1§ FB. Vid bedömande av den underhållsskyldiges förmåga har man att ta hänsyn till hans eventuella övriga försörjningsplikter. Underhåll till make och minderåriga barn torde därvid gå fore underhåll till föräldrar? Beträffande måttet for underhållet anges att det skall vara skäligt. Även om det i det enskilda fallet är en betydande skillnad mellan barnens och föräldrarnas ekonomiska standard, torde underhållsbestämmelserna inte ge underlag för en utjämning utöver föräldrarnas mera väsentliga behov. Processer om underhåll till föräldrar är sällsynta. Någon gång begagnas underhållsbestämmelserna av ett barn, som underhållit sin far eller mor, till att regressvis yrka ersättning av sina syskon. Sådan regressrätt kan med de nuvarande reglerna äga rum men tillämpas restriktivt?

5.2 Familjelagssakkunniga

Enligt våra direktiv skall vi överväga om det finns behov av att behålla lagregler om barns skyldighet att bidra till föräldrarnas underhåll. l kap. 3 har vi behandlat föräldrars underhållsskyldighet mot vuxet, sjukt barn. Som vi där konstaterat har behovet av bistånd från anhöriga vid sjukdom och dylika situationer minskat genom samhällets insatser. Genom den allmänna försäkringen lämnas erforderligt skydd vid sjukdom och vid därav Walin s. 142. följande nedsättning av arbetsformågan. Som påpekas i direktiven har också tilläggspensioneringen och de förbättrade folkpensionsförmånerna reducerat zschmidt s. 134 f. behovet av anhörigas stöd. Även andra samhällets insatser för äldre, sjuka 3 Beckman S. 168469 eller handikappade spelar in. En del av dessa kan nämnas här. Hemsjukoch där anmärkta räus_ vårdsbidrag kan utgå vid vård i hemmet. l-lemhjälp kan ordnas mot låg fall.

118 Underhâ/Isskyldigheten mot föräldrar

ersättning. Handikappade pensionärer kan, oftast utan kostnad, få hjälpmedel för den dagliga livsföringen. De kan också mot låg avgift anlita färdtjänst, om de har svårt att utnyttja allmänna kommunikationer eller förflytta sig på egen hand. Förutom den service som ålderdomshem, pensionärshem och pensionärshotell innebär finns öppen vård i olika former. Bidrag kan erhållas för upprustning eller särskild inredning av egen bostad. Vi anser att vad som numera utgår till äldre sjuka eller handikappade personer väl ersätter de ekonomiska skyldigheter som nu lagligen åvilar barnen. Bestämmelserna i 7 kap. 3 § 2 st. FB fyller därför ingen större funktion. Vi föreslår att de upphävs. Det kan emellertid inte förnekas att ytterligare behov av hjälp och stöd ofta finns, men detta ligger på ett annat plan än det rent ekonomiska. Många äldre är i hög grad beroende av hjälp av sina barn när det gäller omsorg av olika slag. Samhällets möjligheter att fylla ökande krav på vård av äldre och långtidssjuka är ännu långt ifrån tillräckliga. Den nära samhörigheten mellan föräldrar och barn har enligt vår mening till naturlig följd att det får anses åligga båda parter som en skyldighet att bistå varandra i mån av förmåga. Ett upphävande av skyldigheten att ekonomiskt bistå föräldrar skall därför inte tolkas som ett borttagande av barns moraliska skyldighet att i övrigt bistå och hjälpa vårdbehövande föräldrar. Ett upphävande av underhållsskyldigheten kan få till följd att också underlaget för en regresstalan bortfaller. Det kan vidare, som vi påpekat i kap. 3 i anslutning till förslaget om en begränsning av barns rätt till underhåll av föräldrar, få återverkningar utanför föräldrabalkens område. Vi hänvisar i detta sammanhang till vad vi där anfört i fråga om skadeståndslagens bestämmelser om ersättning för förlust av underhåll.

6 Specialmotivering

6.1 Förslaget till lag om ändring i föräldrabalken

7 kap. Om underhâllsskyldigher

1§

Enligt den föreslagna lydelsen av första stycket i paragrafen skall föräldrarna svara för kostnaderna för barnets uppehälle och utbildning ”efter sina ekonomiska förhållanden. Bakom underhållsskyldigheten som sådan ligger fortfarande fader- eller moderskapet, vilket utgör grunden för de anspråk barnet kan framställa. När underhållsskyldigheten göres beroende av faderns resp. moderns ekonomiska förhållanden medför det att barnets anspråk får anpassa sig efter deras bärkraft. Sammanbor föräldrarna med barnet torde detta närmast innebära en precisering av vad som är gällande rätt. Barnet har därvid rätt till en ekonomisk standard som motsvarar föräldrarnas. Med hänsyn till de socialförmåner vilka garanterar barnet en ekonomisk grundtrygghet kan barnet sägas ha rätt till den högre standard - utöver den av samhället garanterade - som föräldrarnas ekonomiska förhållanden medger. Lever föräldrarna inte tillsammans finns det inte någon för dem gemensam

standard, mot vilken barnets rätt till underhåll kan bedömas. Många gånger

är föräldrarnas ekonomiska förhållanden och därmed deras möjligheter att ge barnet en ekonomisk standard utöver den av samhället garanterade miniminivån mycket olika. Den av föräldrarna som har den omedelbara omsorgen om barnet och uppbär barnet tillkommande socialförmåner är skyldig att fullgöra sin underhållsskyldighet med motsvarande tillämpning av vad nyss sades om det fall att föräldrarna sammanbor med barnet. Den andre, däremot, har att fullgöra sin underhållsskyldighet genom att betala underhållsbidrag. Om detta står att läsa i 2 §. När i förevarande paragraf, i samband med de grundläggande bestämmelserna om underhållsskyldigheten, hänvisas till de ekonomiska förhållandena får det för den bidragsskyldiges vidkommande emellertid den betydelsen att den standard han kan ge barnet - och därmed storleken av det underhållsbidrag han har att betala - blir beroende av hans bärkraft. Är hans bärkraft mycket god, kan ett bidrag fastställas som kanske överstiger vad den andra föräldern har möjlighet att å sin sida tillskjuta och som kan motsvara övervägande delen av underhållskostnaderna Är hans bärkraft ej så god, kan bidraget bli lågt eller t. o. m. helt bortfalla. av den Någon grund för att utdöma underhållsbidrag 1 Jfr Agell, Barnrätt, som saknar förmåga att svara för annat än sitt eget underhåll ger ej den kompendium 1976 s. 40.

120 Specialmotivering

Föreslagna lagtexten. Såtillvida åsyftas en ändring i förhållande till gällande rätt. Kommer den underhållsskyldige sedermera i bättre ekonomiska förhållanden kan enligt 8§ i förslaget bidragsskyldigheten omprövas. Underhållsskyldigheten är enligt första stycket vidare beroende av att inte barnet på annat sätt erhåller bidrag till kostnaderna för uppehälle och utbildning. Vid sidan därav skall liksom enligt gällande lydelse beaktas

om barnet har egna tillgångar. l den mån barnet på så sätt har eller får

medel till kostnaderna minskar det omfattningen av föräldrarnas underhållsskyldighet. De bidrag som minskar Underhållsskyldigheten är till barnet utgående allmänna och särskilda socialförmåner, i den mån inte förmånens eget syfte eller konstruktion talar emot en minskning. I bilaga 3 har vi närmare angett hur enligt vår mening olika f, n. förekommande bidragsformer bör beaktas? I andra stycket ges närmare bestämmelser om när föräldrarnas underhållsskyldighet upphör. l princip upphör den när barnet fyllt arton år. Denna åldersgräns har valts dels för att barnet då blir myndigt och alltså förutsätts kunna klara sig självt, dels för att barnets skolgång, dess grundläggande utbildning, normalt då avslutats. Har barnet slutat sin utbildning innan det fyllt arton år, skall dess inkomster beaktas. Har barnet flyttat hemifrån och klarar sin egen försörjning, är föräldrarna inte skyldiga bidraga till underhållet. Endast i den mån barnets egna inkomster och de andra bidrag barnet kan uppbära inte räcker till för ett skäligt uppehälle skall föräldrarna träda in. Avvikelse från artonårsgränsen kan bli aktuell om barnet ännu inte avslutat sin grundutbildning vid fyllda arton år. Barnet kan exempelvis ha något år kvar i gymnasieskolan. Underhållsskyldigheten kvarstår då till dess barnet avslutat sin skolgång. Också annan grundläggande utbildning som, ärjämförbar med utbildning i grund- och gymnasieskola, t. ex. därmed jämställd kurs vid folkhögskola eller särskola, anses såsom skolgång. När det i den föreslagna lagtexten sägs att underhållsskyldigheten “kvarstår” efter det barnet fyllt arton år, framgår därav att det inte får ha varit något längre avbrott i barnets skolgång. Underhållsskyldighet skall inte föreligga exempelvis om barnet slutat efter grundskolan och sedan i 20-årsåldern önskar genomgå vuxengymnasium. Eftersom 3 och 4 §§ föreslås upphävda kommer underhållsskyldighet mot barn helt att regleras av förevarande 1§. Någon plikt att ett

underhålla

barn som är vuxet men sjukt föreligger därför inte längre. Kostnaderna för barnets övertas i sådant fall av samhället inom ramen för 2Också på den under- uppehälle hållsskyldiges sida kan den allmänna försäkringen. rätten till en social förmån få betydelse. Se NJA 1970 s. 362, där vid 2 § bedömningen av under- Första stycket. som endast jämkats något i redaktionellt hänseende, gäller hållsskyldig studerandes ekonomiska förhållanden liksom hittills underhållsskyldigheten såväl vid föräldrarnas samlevnad som räknades med bl. a. att vid deras särlevnad. Andra stycket däremot är avsett att reglera endast särhan skulle utnyttja möjlevnadsfallet, dvs. skyldigheten för fader eller moder som ej har den omeligheten att erhålla barndelbara omsorgen om barnet att utge underhållsbidrag. Då samtliga bestämtillägg till studiemedlen. melser om underhåll till barn upptagits i FB har ur andra stycket uteslutits Jfr Agell a.a. s. 43 och Beckman s. 174. hänvisningen i gällande lydelse till 5 kap. GB för det fall att föräldrarna

Specialmorivering 121

är gifta med varandra och sammanlever men vårdnaden om barnet tillkommer endast en av dem. Andra stycket anses i gällande rätt inte kunna tillämpas så, att underhållsbidrag utdömes för tid varunder föräldrarna sam manbor och gemensamt sköter den faktiska vården av barnet 1 denna del avser förslaget som nämnts ej att göra någon ändring. Av skäl som närmare angivits i den allmänna motiveringen har det i gällande lydelse angivna rekvisitet, att fadern eller modern ej har vårdnaden om barnet, behållits och då såsom en av två alternativa förutsättningar för skyldigheten att utge underhållsbidrag. Har föräldrarna sammanbott och haft vårdnaden om barnet gemensamt, torde en upplösning av den gemensamma vårdnaden regelmässigt stå i samband med en upplösning också av sammanlevnaden. Väljer de att behålla den gemensamma vårdnaden trots familjeupplösningen, blir enligt förslaget den alternativa förutsättningen tillämplig, också den utgående från föräldrarnas särlevnad. Detta nya rekvisit för bidragsskyldighet, vars innebörd vi också närmare berört i den allmänna motiveringen, kräver att den underhållsskyldige inte varaktigt sammanbor med barnet. Att underhållsbidrag enligt 2 § 2 st. inte kan utdömas när föräldrarna sammanbor och gemensamt sköter barnet innebär inte att förslaget lämnar underhållsskyldigheten vid samlevnad helt osanktionerad. Försummar fader eller moder sin underhållsskyldighet kan skyldighet att utge bidrag i pengar åläggas den försumlige med tillämpning av de grundläggande bestämmelserna i l § och 2§ l st. Bestämmelser om detta, vilka medger utdömande av bidrag vare sig vårdnaden om barnet tillkommer föräldrarna gemensamt eller ej, finns i förslagets 9 §2 Underhållsskyldigheten är som nämnts relaterad till föräldrarnas ekonomiska förhållanden. Några närmare anvisningar om hur storleken av underhållsbidrag som avses i andra stycket skall bestämmas ges inte i förslaget lika litet som med gällande avfattning. När den underhållsskyldige fullgör sin bidragsskyldighet genom att återbetala utgivna bidragsförskott, fastställs emellertid storleken av återbetalningarna enligt vissa föreslagna normer, vilka beaktar ett flertal ekonomiska faktorer på den underhållsskyldiges sida. Ehuru dessa normer inte är direkt tillämpliga när underhållsbidrag skall fastställas enligt andra stycket, förutsätts att de givna normerna kommer att tjäna som vägledning också när underhållsbidrag fastställes av rätten. På motsvarande sätt bör advokater och andra, som vanligtvis brukar biträda parterna i underhållsfrågor, kunna ha god hjälp av dessa normer. 1 paragrafens tredje stycke upptas bestämmelser om nedsättning av underhållsbidrag för tid som den bidragsskyldige utövat sin rätt till umgänge med barnet. Därmed avses givetvis också tid som den bidragsskyldige av två föräldrar med gemensam vårdnad haft hand om barnet. Det fordras att den bidragsskyldige haft kostnader som varit nödvändiga för barnets uppehälle och att kostnaderna avsett en icke obetydlig del av bidragstiden. Som vi anfört i den allmänna motiveringen skall inte varje tid för umgänge räknas utan bara längre sammanhängande perioder. Normalt skall nedsättning kunna ske för tid som uppgår till minst tre dagar. Den bidragspliktige är berättigad till nedsättning i skälig omfattning. Som riktpunkt anser vi 1 NJA 1924 s. 198 och att nedsättning bör ske med 1/30 av underhållsbidraget för varje dag utöver SvJT 1960 rf s. 17. Walin de forsta två. Utgår bidraget för annan tid än månad får motsvarande jämk- s. 138.

Specialmotivering

ning av andelen göras. Om den bidragsskyldige har att utge ett förhållandevis vanligtvis om det överstiger bidragsförskottet, kan högt underhållsbidrag, emellertid en nedsättning enligt vad nu sagts medföra att underhållsbidraget bortfaller i en omfattning som kan vara oskäligt mot barnet och vårdnadshavaren. I sådant fall får nedsättning göras efter en allmän skälighetsbedömning. Det står givetvis parterna fritt att redan i avtal om underhållsbidrag bestämma efter vilka grunder avdraget skall beräknas, liksom att avdrag inte skall göras, exempelvis därför att underhållsbidraget från början satts lägre än eljest med hänsyn till beräknade umgängeskostnader. Har den bidragshaft kostnader som berättigar honom till nedsättning av underskyldige hållsbidraget, vare sig enligt avtal eller med stöd av lagens bestämmelser, har han i den mån förskottsbetalning ägt rum av det oreducerade bidraget erlagt för mycket för den tilländalupna tiden. Vad han erlagt för mycket skall därför tillgodoräknas honom. Frågan om gottskrivning torde nonnalt den underhållsskyldige själv få väcka hos utmätningsmannen, om verkställighet sökts för det oreducerade underhållsbidraget. Detta är att jämställa med invändning att han redan fullgjort sin betalningsskyldighet till motsvarande del. Godtages invändningen skall detta beaktas av utmätningsmannen. I ett pågående införselärende för underhållsbidraget skall därför den underhållsskyldige gottskrivas beloppet som betalning för tidigare uppkommen skuld eller för närmast till betalning förfallande bidragspost. Det åligger den underhållsskyldige att styrka att rätt till nedsättning föreligger, om han vill få invändningen beaktad vid verkställighet för underhällsfordringen. Vitsordar den underhållsberättigade storleken av yrkad nedsättning eller kan den underhållsskyldige förete en skriftlig uppgörelse eller dom på beloppet är saken klar. Förefaller saken oklar eller osäker, får den prövas i rättegång. vid ersättning för den bidragsskyldiges egna utgifter för barnet Rättsläget kan kortfattat beskrivas så, att det fastställda och förskottsvis förfallande underhållsbidraget gäller med reservation för den nedsättning som kan följa enligt bestämmelserna i förevarande paragraf. Visas senare att rätt till nedsättning föreligger, har betalning skett med för högt belopp. Att den underhållsskyldige tillgodoräknas detta belopp för kommande betalningsterminer står enligt vår mening inte i någon motsättning till förbudet i 7 kap. 5§ 1st. mot förskottsbetalning för längre tid än kalendermånad. innehåller inte någon motsvarighet till bestämmelserna i nu- Förslaget varande tredje stycket, enligt vilket barnavårdsnämnden ålagts en skyldighet att tillse att i samband med att faderskapet till barn blir fastställt barnet också tillförsäkras underhåll. När denna skyldighet för ett samhällsorgan att bevaka barnets intresse senast diskuterades - i samband med att barnavårdsmannainstitutionen omprövades 1973 - anfördes bl. a. att vårdnadshavare till barn utom äktenskap mången gång ställs inför allvarliga svärigheter då det gäller att tillförsäkra barnet underhåll. Om fadern undandrar till att bidrag fastställs, har modern små möjligheter att sig att medverka själv efterforska honom. Ofta saknar hon vetskap om de närmare omstänsom är bestämmande för underhållsbidragets storlek, såsom mandigheter nens inkomst och hans försörjningsbörda. Om det ankom på modern ensam att sörja för att underhåll tillförsäkras barnet, skulle därför ofta något bidrag

Specialmotivering 123

över huvud taget inte kunna fastställas eller bidraget bli bestämt till för lågt belopp. Mot bestämmelserna i nuvarande tredje stycket kan sägas att de inte gäller alla barn utan enbart barn till föräldrar som inte är gifta med varandra. Vid 1973 års översyn ifrågasattes också om inte skyldigheten för barnavårdsnämnden att vara verksam i underhållsfrågan borde avse även barn i äktenskap men tanken avvisades av departementschefen? 1 praktiken är barnavårdsnämnden dessutom inte verksam i samtliga eller kanske ens i en majoritet av de fall som bestämmelserna avser. Många föräldrar som inte är gifta med varandra bor nämligen samman vid barnets födelse och när detta är fallet får, enligt vad departementschefen uttalade 1973, nämnden avstå från att fastställa något underhållsbidrag för barnet? Skulle föräldrarna sedan faderskapet väl fastställts flytta från varandra, synes det tveksamt om bestämmelserna i tredje stycket formellt är tillämpliga, eftersom de torde förutsätta att barnavårdsnämnden samtidigt är verksam i faderskapsfrågan. Det stora flertalet av de barn som berörs av bestämmelserna i tredje stycket torde vara berättigade till bidragsförskott, om fadern inte vill medverka i underhållsfrågan. Med den samordning som i förslaget gjorts mellan underhållsskyldigheten och bidragsförskotten får den omständigheten att underhållsbidrag bestämts eller inte bestämts underordnad betydelse. Förskott kan lämnas även om något underhållsbidrag inte bestämts. Försäkringskassan, som skall administrera bidragsförskott och återkrav, är inte bunden av en överenskommelse eller dom i underhållsfrågan. Har något underhållsbidrag inte fastställts blir återbetalningen en angelägenhet helt mellan fadern och försäkringskassan och det blir kassan som får vara verksam för att utröna faderns ekonomiska förhållanden. l sådana fall är barnavårdsnämndens medverkan överflödig. Barnavårdsnämnden har inom ramen för sin stödjande och rådgivande verksamhet att biträda varje vårdnadshavare, oavsett dennes civilstånd. Nämnden kan, i samband med att faderskapet fastställs eller senare, på moderns begäran lämna erforderlig hjälp, exempelvis vid sökande av bidragsförskott. Kan bidragsförskott inte utgå kan nämnden - likaså om modern önskar det - biträda henne för att få underhållsbidrag fastställt. Motsvarande gäller om fadern kan antagas ha förmåga att betala mer i underhållsbidrag till barnet än som motsvarar bidragsförskottet. I det senare fallet bör nämnden samråda med försäkringskassan och ta del av de uppgifter rörande faderns ekonomiska förhållanden som framkommit i återkravsärendet. Med hänsyn till vad som här anförts om den minskade praktiska betydelse som bestämmelserna får med förslagets innebörd i övrigt och då modern synes kunna få tillräcklig hjälp inom ramen for barnavårdsnämndens rådgivande och stödjande verksamhet, har de nuvarande bestämmelserna i tredje stycket tagits bort i förslaget.

3-4 §§ l Prop. 1973:100 s. 68. Av skäl som närmare redovisats i den allmänna motiveringen föreslås att underhållsskyldigheten 2 Prop. 1973:100 s. 69 f. enligt 3§ mot sjukt barn och mot föräldrar samt enligt 4§ mot andra makens barn (styvbarn) upphävs. Att 4§ upphävs in- 3Prop. 1973:100 s. 69.

124 SpeCia/motivering SOU l977:37

nebär, som tidigare framhållits, inte att under föräldrarnas sammanlevnad någon skillnad skall göras mellan egna barn och styvbarn. Fortfarande har föräldrarna en självklar moralisk förpliktelse att behandla barnen lika.

5 § Första stycket i paragrafen motsvarar med viss redaktionell jämkning 6§ i gällande rätt. l andra stycket upptas de föreslagna nya bestämmelserna om preskription av förfallna underhållsbidrag. Under det att fordran på underhållsbidrag enligt gällande rätt preskriberas först efter tio år och dessutom kan i vid omfattning bevaras genom preskriptionsavbrott innebär förslaget att all rätt att göra fordringen gällande i princip skall upphöra efter tre år utan möjlighet till preskriptionsavbrott. Underhåll är avsett att säkra den löpande försörjningen. I den mån bidraget inte kunnat tas ut av den underhållsskyldige under en treårsperiod, bör förpliktelsen upphöra. Preskription äger rum vare sig den bristande betalningen lett till att barnet fått vidkännas en standardsänkning under bidragstiden eller den medfört att den andra föräldern fått lägga ut mer pengar av egna medel för att hålla barnets standard. I det senare fallet kan man säga att den andra föräldern inträtt i barnets rätt eller fått ett regressanspråk mot den bidragsskyldige. Samma preskriptionsbestämmelser gäller som för barnets rätt till förfallet belopp. Två undantag medges enligt andra stycket från principen att all rätt att göra underhållsfordringen gällande upphör efter tre år från förfallodagen. Det ena undantaget avser det fallet att före preskriptionstidens utgång utmätning skett på grund av bidraget. Verkställigheten får då fortsättas och betalning uttagas ur den utmätta egendomen även efter tidens utgång. Det andra undantaget gäller om den underhållsskyldige blivit försatt i konkurs på ansökan som gjorts före preskriptionstidens utgång. Ansökan kan ha gjorts av den underhållsberättigade eller annan borgenär. Betalning för bidragsfordringen får då uppbäras i konkursen. Någon av de nämnda åtgärderna måste alltså ha vidtagits före preskriptionstidens utgång för att betalning skall kunna uppbäras därefter. l vissa fall kan den första undantagssituationen övergå i den andra, nämligen om skedd utmätning går åter i anledning av gäldenärens konkurs. Betalning får då erhållas i konkursen. Detta bör gälla även om den efterföljande konkursansökningen gjorts först efter den kritiska tidpunkten.

6 § Bestämmelserna i paragrafen är helt nya, sedan de nuvarande reglerna flyttats fram till första stycket i 5 §2 I 6§ behandlas det fallet att underhållsbidrag förskotteras av allmänna medel. Med nu gällande ordning kan så ske enligt lagen (1964:143) om bidragsförskott. Bidragsförskottssystemet är f. n. så konstruerat att det allmänna efter att ha utgivit förskott med visst högsta belopp, motsvarande viss procentsats av gällande basbelopp, inträder i barnets rätt till motsvarande underhålls- Rätten för det allmänna till återkrav är alltså fixerad genom det bidrag.

Specialmorivering

avtal eller den dom varigenom enligt bestämmelserna i förevarande kapitel underhållsbidraget blivit bestämt mellan parterna. Som framgått av den allmänna motiveringen är vissa nackdelar Förenade med denna bindning till ett fastställt underhållsbidrag, varför Förslaget upptar en annan lösning när det gäller samordningen mellan förskott och underhållsbidrag. Som framgår av Förslaget till ändringar i lagen om bidragsförskott har där konstruktionen att det allmänna inträder i barnets rätt bibehållits men med den viktiga ändringen att storleken av de belopp den underhållsskyldige skall återbetala prövas oberoende av vad som bestämts genom dom eller avtal. Uppgiften att pröva den bidragsskyldiges återbetalningsförmåga läggs på försäkringskassorna, vilkas centralkontor enligt redan antagna ändringar av administrationen övertar återkravsverksamheten från barnavårdsnämnderna hösten 1977. För återkravsverksamheten skall utfärdas närmare anvisningar med riktlinjer för bedömningen av återbetalningsförmågan. Den föreslagna ordningen motiverar att i 7 kap. FB tas in bestämmelser som anger att återbetalning av förskott eller så stor del därav som fastställes i särskild ordning är det sätt på vilket den underhållsskyldige sin fullgör bidragsskyldighet. Är underhållsbidraget större än förskottet, skall Överskjutande belopp erläggas direkt till barnet. Nu angivna bestämmelser har upptagits i 6 §2 Paragrafen avser för det första det fallet att underhållsbidrag fastställts av rätten genom dom eller beslut eller av parterna genom avtal - den typiska situationen vid förskottering. Vidare avses det fallet att något underhållsbidrag inte bestämts trots att förskott utgår i förhållande till en underhållsskyldig, som har förmåga att betala åtminstone en del av förskottets belopp. I båda fallen fastställs den bidragsskyldiges återbetalningsplikt av kassan. Vad som bestämts av rätten eller parterna får dock enligt l5§ lagen om bidragsförskott i förslaget betydelse dels på det sättet att, om särskild förfallodag bestämts med frångående av huvudregeln i 7 kap. 5 § l st. FB, denna förfallodag blir gällande också för återbetalningarna, dels såtillvida att det bestämda bidragsbeloppet skall återbetalas till dess försäkringskassan finner skäl att besluta om annat återkravsbelopp. Det nya återkravssystemet innebär i och för sig en viss risk för att rätten och försäkringskassan kan komma till olika resultat vid bedömningen av den bidragsskyldiges betalningsförmåga. Har rätten fastställt ett visst belopp understigande bidragsförskottet, kan kassan sedermera i återkravsärendet fastställa ett annat belopp. Har rätten fastställt ett underhållsbidrag som överstiger bidragsförskottet, kan kassan kanske i sin tur ej finna anledning att återkräva helt bidragsforskott. Sådana konflikter bör i stor utsträckning kunna undvikas genom att samma normer för bedömningen av betalningsförmågan tillämpas av båda instanserna. Försäkringskassan bör vidare kunna godtaga ett färskt domstolsavgörande och ompröva beloppets storlek först vid den regelbundna omprövning som kassan har att vidtaga eller om den underhållsskyldige begär det. l regel föreligger då nya omständigheter till bedömande. Möjligheten att låta omfattningen av den underhållsskyldiges bidragsplikt fastställas av försäkringskassan kan begagnas förutsatt att föräldraskapet är klarlagt eller, i faderskapsmål, efter en sannolikhetsbedömning provisoriskt antaget. Initiativet ligger härvid helt hos den underhållsberättigade,

126 Special/motivering

eftersom det är denne som avgör om bidragsförskott skall sökas. Den underhållsberättigade får bedöma om den underhållsskyldige har förmåga att betala ett högre underhållsbidrag än som motsvarar bidragsförskottet. l sådant fall måste bidragsskyldigheten fastställas genom dom eller avtal för att barnet skall få även överskjutande belopp. Likaså måste bidragsskyldigheten på samma sätt fastställas om underhållsbidrag krävs retroaktivt för längre tid än förskott lagligen kan utgå, f. n. tre månader före ansökningsmånaden. Då det kan vara svårt för den underhållsberättigade att bedöma om den underhållsskyldige kan betala mer än bidragsförskottet, kan eventuellt det förfarandet begagnas att den underhållsberättigade genast söker bidragsförskott och avvaktar försäkringskassans utredning om den underhållsskyldiges betalningsförmåga. Utmynnar kassans prövning i återbetalningsskyldighet för helt bidragsförskott, finns det anledning att överväga om ett högre bidrag bör utgå. Motsvarande bör gälla om den underhållsskyldige föredrar att återbetala hela förskottet framför att låta försäkringskassan utreda hans ekonomiska förhållanden. Den erfarenhet av återkravsfrågor som med den föreslagna ordningen kommer att samlas hos försäkringskassorna bör kunna utnyttjas också när fråga inte är direkt om återkrav utan när i andra sammanhang den bidragsskyldiges betalningsförmåga skall bedömas. Så bör advokater, barnavårdsnämnder och andra som vanligtvis biträder parter med att träffa avtal om underhållsbidrag kunna med företeende av erforderlig utredning om de ekonomiska förhållandena få underhandsuppgift om vad som skulle ha återkrävts om förskott utgått. Vi förutsätter att kassorna kommer att stå till tjänst i sådana fall. Blir de tillämpade normerna för återkrav med tiden väl inarbetade, bör de i här avsedda fall kunna tillämpas direkt i det praktiska rättslivet vid bestämmandet av underhållsbidragens storlek.

7 § Paragrafen upptar i första stycket bestämmelser huvudsakligen om formkravet för avtal om engångsbidrag och om bidrag när i annat fall huvudregeln i 5§ l st. om betalning förskottsvis för kalendermånad skall frångås. Dessa bestämmelser återfinns i gällande rätt i paragrafens andra stycke. I förslagets andra stycke har i stället upptagits oförändrade bestämmelserna i nuvarande tredje stycket, bestämmelser som slår fast att avtal om underhållsbidrag till barn kan slutas även före barnets födelse. Vid översynen har alltså ur paragrafen tagits bort de nuvarande bestämmelserna om att den underhållsberättigade utan hinder av avtal angående fullgörande för framtiden av underhållsskyldighet äger göra gällande rätt Redan vid ändrade förhållanden till högre underhållsbidrag. ej såsom tidigare först vid väsentligen ändrade förhållanden - kan båda parter få bidragsskyldigheten omprövad. Vårt förslag innebär dessutom att ett avtal inte gäller vid återkrav av utgivna bidragsförskott. Har den underhållsberättigade slutit ett avtal som är ofördelaktigt för honom, kan försäkringskassan ändå återkräva vad som följer av tillämpade normer. Att dessa nonner tillämpas kan vara till fördel för den underhållsskyldige i det omvända fallet. Är avtalet oskäligt mot den underhållsberättigade - eller mot den

Specialmotivering 127

underhållsskyldige - kan detjämkas enligt 8 § i förslaget. Vårt förslag innebär följaktligen attjämknings- och omprövningsmöjligheterna kommer att gälla lika för båda parter och att särbestämmelser som särskilt slår vakt om barnets rätt inte behövs därutöver. Reglerna i första stycket gäller vidare lika för alla barn, oavsett föräldrarnas civilstånd. Detta innebär att enligt förslaget också gifta Föräldrar kan ingå avtal om engångsbidrag till barnet. Betydelsen härav reduceras emellertid av att jämkning vid ändrade Förhållanden enligt 8§ i förslaget kan äga rum även om avtalet avser engångsbidrag. Avtal, vare sig om engångsbidrag eller om betalning av periodiskt bidrag, i den form som här anvisas- skriftlig, bevittnad handling, som godkänts av barnavårdsnämnden - får enligt förslaget alltså bara den betydelsen att den underhållsskyldige därigenom kan undgå de följder som han annars riskerar enligt 5 ä l st., dvs. att få betala motsvarande belopp eller delar därav en gång till, om beloppen förbrukats och barnet behöver bidrag för kommande månader. Den underhållsskyldige får tillgodoräkna sig vad han erlagt enligt avtalet men kan, om han kommer i bättre ekonomiska förhållanden, få betala mer i underhållsbidrag efter jämkning. Möjligheten att bestämma ett engångsbidrag bör tillämpas restriktivt. Barnavårdsnämnden bör inte lämna sitt godkännande om inte viktiga skäl talar för detta. Nämnden bör härvid observera att avtalet kan få viss verkan när det gäller rätten till återkrav av utgivna bidragsforskott. Har ett engångsbidrag fått erläggas, kan enligt förslaget något återkrav därefter icke äga rum. Har annan periodisk betalning än sådan som följer av 5§ l st. blivit avtalad, blir samma förfallodagar gällande också för återkraven. Också rätten kan bestämma om annan periodisk betalning än som följer av huvudregeln, om särskilda omständigheter föreligger. Förslaget åsyftar dock ej någon ändring i gällande rätts ståndpunkt, att rätten ej mot parts

bestridande kan utdöma ett engångsbidrag

8§ l 8§ har jämkningsbestämmelserna i nuvarande 8 och 9 §§ samlats. Paragrafen innehåller därför bestämmelser om jämkning såväl vid ändrade förhållanden som vid en från början föreliggande jämkningsgrund. Anledningen till att bestämmelserna förts samman har vi redovisat iden allmänna motiveringen. Jämkning på grund av ändrade förhållanden kan liksom enligt gällande rätt äga rum vare sig underhållsfrâgan avgjorts genom dom eller avtal. Bestämmelserna gäller i lika mån till förmån för den underhållsberättigade som för den underhållsskyldige. Tidigare avfattning har med hänsyn därtill kunnat förenklas. Viktigt är att det tidigare förbudet mot jämkning av avtal om engångsbidrag vid ändrade förhållanden upphävts. Förbudet gällde dock endast engångsbidrag till barn, vars föräldrar inte var gifta med varandra, under det att avtal om engångsbidrag enligt förslaget kan slutas oberoende av föräldrarnas civilstånd. Av redaktionella skäl har bestämmelserna om tillåtligheten av talan om underhållsbidrag när barnet nått viss ålder, till vilken underhållsbidrag tidigare varit bestämt, flyttats till andra stycket. INJA 1960 S. 437_ m Som vidare framhållits i den allmänna motiveringen har bestämmelserna Walin s. 146.

128 Special/motivering

om jämkning av avtal om underhållsbidrag motsvarande dem i 9 § i gällande rätt formulerats om efter mönster av generalklausulen i 36§ avtalslagen. Orden uppenbart obilligt” har bytts ut mot ”oskäligt”. och huruvida avtalet är oskäligt skall bedömas med hänsyn till såväl omständigheterna vid dess tillkomst som övriga omständigheter. Samtidigt har bestämmelserna gjorts tillämpliga oavsett Föräldrarnas civilstånd och tidpunkten då avtalet ingicks. Den tidigare ettåriga fristen för talans väckande saknar vidare motsvarighet i förslaget. Av sista punkten i första stycket framgår att jämkningen kan innebära att förfallna men obetalda bidrag nedsättes eller bortfaller. Denna möjlighet har tidigare givetvis funnits vid jämkning av ett uppenbart obilligt avtal men inte vid jämkning på grund av ändrade förhållanden Möjligheten kan begagnas när den underhållsskyldige av olika skäl dröjt med att påkalla jämkning trots att de ändrade ekonomiska förhållanden som gett rätt till jämkning redan förelegat en tid. Också när i annat fall en eftersläpande underhållsskuld är oskäligt betungande för den underhållsskyldige och hänsynen till den underhållsberättigades intressen inte talar däremot bör retroaktiv jämkning kunna tillgripas.

9§ Paragrafen, som saknar motsvarighet i kapitlets gällande lydelse, ger vissa bestämmelser om underhållsskyldigheten under_ samlevnad och för förfluten tid. Skyldigheten att betala underhållsbidrag enligt 2§ 2 st. förutsätter att den bidragsskyldige inte stadigvarande sammanbor med barnet och alltså inte rent faktiskt bidrar till kostnaderna för dess underhåll. För tid som fader eller moder sammanbor med barnet kan enligt gällande rätt och förutsatt att föräldrarna är gifta med varandra skyldigheten att bidraga till familjens - däri inberäknat barnets - underhåll bestämmas med tillämpning av 5 kap. 5§ GB. Det krävs då att fadern eller modern gjort sig skyldig till uppenbar försummelse av sin underhållsskyldighet. Bidragsskyldighet kan då åläggas den försumlige endast för framtiden. Är föräldrarna inte gifta med varandra saknas f. n. regler som medger utdömande av bidrag för tid som den underhållsskyldige bor tillsammans med barnet och deltar i den faktiska vården av det? Bestämmelserna i paragrafen är avsedda att såvitt avser underhåll till barn avlösa 5 kap. 5§ GB. De har emellertid getts generell räckvidd dels såtillvida att de gäller oberoende av föräldrarnas civilstånd, dels på det sättet att de inte begränsas till bidrag för framtiden eller till fall av uppenbar försummelse. Som framhållits i den allmänna motiveringen förs sällan tvister om underhåll under samlevnad till rätten. l samband med en upplösning av familjen kan det emellertid vara önskvärt att kunna döma ut underhåll för förfluten tid. Har en av föräldrarna försummat sin underhållsskyldighet kan enligt de föreslagna bestämmelserna bidrag dömas ut även i den mån 1 Se dock 4 § 2 st. lagen bidragen avser tid samlevnaden varat. (1966:680) om ändring av Bidrag under tid samlevnaden varat eller varar får bestämmas med bevissa underhållsbidrag. aktande av de faktiska kostnader som den underhållsskyldige svarat eller 2 SVJT 1960 rf s. 17. svarar för trots försummelsen av övrigt underhåll. Häri ligger en skillnad

Specialmotivering 129

i förhållande till bidragsskyldigheten enligt 2 § 2 st., vilken senare innebär att den underhållsskyldiges hela underhållsbörda bestäms i pengar. De nya bestämmelserna i 2§ 3 st. ger i detta fall i stället den bidragsskyldige en rätt att i viss omfattning i efterhand avräkna sina faktiska kostnader for barnet. Skillnaden mellan de olika bidragssituationerna har sin betydelse inom ramen för 7 kap. FB. Näri andra författningar talas om underhållsbidrag enligt FB eller om fullgörande av lagstadgad underhållsskyldighet o. dyl. avses givetvis därmed inte bara underhållsbidrag enligt 2 § 2 st. utan också sådant bidrag som utges i enlighet med första punkten i förevarande paragraf. Talan om underhåll för förfluten tid får enligt förslaget inte bifallas för längre tid än tre år före dagen för talans väckande. Denna preskriptionsbestämmelse gäller vare sig fråga är om underhåll under samlevnad eller särlevnad. När bidragsskyldigheten fastställts, löper från förfallodagen den särskilda preskriptionstid som förslaget upptar i 5§ 2 st.

10§ Det har framhållits såsom en brist att föräldrarna enligt gällande rätt inte kan gemensamt ansöka såväl om överllyttning av vårdnad som om fastställande av underhållsbidrag Vårdnadsfrågan kan anhängiggöras genom ansökan och handläggas i den enklare form som följer av att bestämmelserna om handläggning av domstolsärenden blir tillämpliga, under det att underhållsfrågan skall väckas genom stämning och handläggas såsom tvistemål. Enda undantaget finns när fråga om underhåll förekommer i samband med mål om äktenskapsskillnad, då talan kan väckas utan särskild stämning enligt 15 kap. 4§ 2 st. GB. Har parterna gett in en gemensam ansökan om äktenskapsskillnad kan enligt 15 kap. 7 § 3 st. GB såväl skillnadsfrågan som vårdnads- och underhållsfrågan avgöras utan huvudförhandling, förutsatt att parterna är ense i dessa frågor. I förevarande paragraf har tillagts vissa bestämmelser som avser att medge ett ansökningsförfarande i det angivna fallet. I och för sig kunde det övervägas att företa en mer genomgripande reform och medge att också tvistiga underhållsfrågor fick väckas och handläggas i förenklad form. En sådan reform, som föreslagits tidigare inom ramen för GBZ, är emellertid av sådan

natur att den lämpligen bör övervägas i ett större sammanhang? Vårt förslag

tar sikte enbart på de fall då parterna är ense i underhållsfrågan. Visserligen kan de då upprätta ett skriftligt avtal som uppfyller föreskrifterna för exigibilitet i 54a§ utsökningslagen och 5§ införsellagen. Det är alltså inte nödvändigt för föräldrarna att gå till domstol för att få underhållsbidrag fastställt, när de är ense. Vi har dock förstått att möjligheten att få en överenskommelse om underhållsbidrag fastställd av rätten anses vara av visst praktiskt värde och har velat tillmötesgå önskemålen härom. Av det tillägg som gjorts till forsta stycket framgår till en början att underhållsfrågan kan väckas i samband med ärende angående vårdnaden om barn, alltså vid samma forum som vårdnadsfrågan och inte nödvändigtvis LU 1975/76133 s. 115 f. vid det forum där svaranden i underhållsfrågan har sitt hemvist. Är parterna 2 ense i underhållsfrågan kan den anhängiggöras genom ansökan. Föreligger Familjerättskommittén tvist om underhållet blir hittills forum- i SOU 1964:35 S. 337 ff. gällande och handläggningsregler tillämpliga. Det normala antas bli att parterna är ense såväl om vårdnaden 3Jfr Ds Ju 1976:8.

130 Specialmotivering

som om underhållet. Att de skulle ha skilda uppfattningar i fråga om vårdnaden men vara ense om hur underhållsfrågan skall lösas torde bli ett opraktiskt fall men blir i och för sig hänförligt under de nya bestämmelserna. Med ärende angående vårdnaden torde numera förstås samtliga av föräldrarna anhängiggjorda vårdnadsfrågor enligt 6 kap. 7-10 §§, vilka frågor skall handläggas utan samband med mål om äktenskapsskillnad, och troligen också fråga enligt 11 §. Gemensam ansökan kan exempelvis göras när föräldrar med gemensam vårdnad vill att endast en av dem skall ha vårdnaden och samtidigt vill fastställa ett underhållsbidrag. Det kan i fortsättningen också vara två föräldrar som inte bor tillsammans men vill få gemensam vårdnad om barnet och samtidigt finner anledning att reglera om underhållsfrågan. 1 båda fallen blir det enklare förfarandet tillämpligt.

11 och 12 §§ Som följd av att barnavårdsnämndens åliggande, att i samband med fastställande av faderskap tillse att barnet tillförsäkras underhåll, har upphävts, har bestämmelserna i 11 § l st. om talerätt för nämnden utgått. l ll § har vidare tillkommit ett nytt andra stycke med motsvarande förskjutning av nuvarande andra och tredje styckena. Enligt det nya stycket äger rätten, om den underhållsberättigade begär det, förklara att den underhållsskyldige skall utge underhållsbidrag utan att fastställa beloppet. Korresponderande härmed har i l2§ 1 st. tillägg gjorts om interimistiskt beslut innefattande sådan förklaring. Dessa nya bestämmelser, vilka tillkommit i anledning av det föreslagna nya återkravssystemet vid bidragsförskott, avser att möjliggöra att också i faderskapsmål det interimistiska underhållsbidragets storlek prövas enbart av försäkringskassan. Har sedermera den som på så sätt fullgjort sin interimistiska bidragsskyldighet genom återbetalningar av bidragsförskott inte blivit förklarad såsom fader till barnet, har han rätt att få beloppen i vissa fall för utgivna underåter enligt lagen (1969:620) om ersättning hållsbidrag. att få underhållsbidrag för förfluten Vi har övervägt att öppna möjligheten tid fastställt interimistiskt utan någon närmare begränsning än som följer i 9 §. Vi har hört önskemål härom vid kontakter av preskriptionsregeln med advokater. Bestämmelserna i 12§ avser emellertid i första hand att tillgodose barnets aktuella underhållsbehov. En utvidgning av bestämmelserna skulle vidare lätt kunna leda till komplikationer, om rätten sedermera finner att den inte kan bifalla talan eller bifalla den bara till en del. Bortsett från faderskapsmålen, där ersättning utgår av allmänna medel om talan ogillas, skulle ett belopp som erlagts interimistiskt många gånger inte kunna därför att det när målet slutligt avgjorts förbrukats och barnet återbetalas, inte har några tillgångar. vidhålla Det synes med hänsyn härtill lämpligt att också fortsättningsvis principen att underhåll kan bestämmas interimistiskt endast för framtiden. Denna princip bör enligt vår mening inte hindra att för en begränsad förfluten tid underhåll kan bestämmas interimistiskt om mycket viktiga skäl talar för detta, t. ex. om den förälder som haft den omedelbara tillsynen av barnet Jfr SvJT 1975 rf s. 14 fått göra mycket stora utlägg eller fått sätta sig i skuld för att klara unmed hänv. derhållet

Specialmotivering 131

Ikraftträdande och Övergångsbestämmelser

Punkt 1-3 Vid övergången till ny lag kan endera av två huvudprinciper läggas till grund. Enligt den ena skall den nya lagen inte ges retroaktiv verkan utan rättsförhållanden som grundlagts före ikraftträdandet fortfarande följa äldre lag. Denna princip är vanlig när det gäller ändringar i den materiella rätten och tillämpas i regel inom förmögenhetsrätten. Enligt den andra huvudskall de nya bestämmelserna börja tillämpas genast vid ikraftprincipen trädandet på bekostnad av äldre lag. Så är normalt tillvägagångssättet vid ändringar i den formella rätten, exempelvis inom processrätten. Som vi framhöll i vårt första betänkande kan ingen av de två huvud-

principerna sägas vara helt dominerande inom familjerätten Övergångs-

frågan måste lösas med hänsyn till rättsreglernas växlande natur och de skäl som för varje särskild ny bestämmelse talar i den ena eller andra riktningen. Ofta torde det emellertid förhålla sig så, att de nya värderingar som ligger till grund för ändringar på familjerättens område måste tillåtas få viss effekt omedelbart, om syftet med ändringarna skall nås? När det gäller de nya bestämmelserna om underhåll till barn är det klart att den sist angivna synpunkten måste få avgörande betydelse. Utgångspunkten bör vara att reglerna skall tillämpas från ikraftträdandet, även om den underhållsrelation varom fråga är uppkommit tidigare. Således bör inte införas att efter ikraftträdandet kan utdömas den ordningen underhållsbidrag till barn som ämnar bedriva högre studier eller till sjukt barn, även om i och för sig studierna planerats eller sjukdomen brutit ut före ikraftträdandet. De samhällsforhållanden som motiverat den nya lagen har ju föregått denna och de möjligheter den enligt äldre lag underhållsberättigade skall ha att på annat sätt säkra sitt uppehälle föreligger redan. Mindre klart är det vilken ståndpunkt som bör intas när underhållsre:

lationen vid ikraftträdandet redan aktualiserats och detta resulterat däri att

ett underhållsbidrag blivit fastställt. Skäl kan anföras för samma lösning här, dvs. att underhållsskyldigheten skulle upphöra vid ikraftträdandet av den nya lagen. 1 denna situation kommer emellertid delvis samma synpunkter in som lett till att man på förmögenhetsrättens område velat bevara rättigheter som uppkommit i hägnet av äldre lag. Den underhållsberättigade kan ha inrättat sin tillvaro i förlitan på att det fastställda underhållsbidraget kommer att utgå under den tid som bestämts i dom eller avtal. 1 fråga om underhåll till de kategorier underhållsberättigade som genom den nya lagen går miste om sin rätt kan det ej heller uteslutas att underhållsbidraget fastställts som ett led i en större ekonomisk uppgörelse där kanske även en tredje part, exempelvis syskon, kan vara inblandad. Skulle rätten till underhållsbidrag upphöra, kan förutsättningarna för uppgörelsen rubbas. Förslaget intar därför den ståndpunkten att vid ikraftträdandet fastställda underhållsbidrag i princip skall utgå också efter ikraftträdandet. Med den *SOU 1972:41 s. 234. ståndpunkten bör också underhållsfrågor som väckts före ikraftträdandet 2 Jfr lagberedningens prövas enligt äldre lag, även om det rör sig om fall där underhållsbidrag Förslag till lag om äkteninte kan dömas ut enligt nya lagen. skaps ingående och upp- Enligt punkt 3 skall bidragsskyldighet som ålagts någon med tillämpning lösning m. m. 1913 s. av äldre lag bestå. Bestämmelsen innebär att det är den genom dom eller 481.

132 Specialmotivering

avtal fastställda skyldigheten att betala underhållsbidrag som lever kvar, inte den enligt äldre lag bakomliggande underhållsskyldigheten som sådan. Utgår enligt domen eller avtalet ett tidsbegränsat underhållsbidrag, exempelvis till sjuk fader, kan när tiden löpt ut någon bidragsskyldighet för ytterligare en period lagligen inte dömas ut. De skäl som motiverar att enligt äldre rätt uppkomna rättigheter får fortleva efter ikraftträdandet av nya lagen bär inte längre än till ett bevarande av den i det enskilda fallet bestämda bidragsskyldigheten. Såvitt avser underhållsbidrag som utgår till barn under arton år uppstår inga problem, eftersom underhållsskyldighet här Föreligger också enligt nya lagen. Bidrag till sådant barn bör emellertid genast underkastas de nya bestämmelserna om bidragsskyldighetens fullgörande, t. ex. enligt förslagets 6 § när bidragsförskott utgår, och även kunna vid jämkning omprövas enligt de nya bestämmelserna. Detta sist nämnda innebär bl. a. att de nya bestämmelserna i l § om beaktande av föräldrarnas ekonomiska förhållanden och utgående socialförmåner blir tillämpliga vid jämkningen. Vad nu sagts om tillämpligheten av ny lag bör i tillämpliga delar gälla också underhållsbidrag som har sin enda grund i den äldre rätten. Har ett underhållsbidrag fastställts såväl för tid innan barnet fyllt arton år som för tid därefter bör rimligtvis samma regler tillämpas för hela bidragstiden. Även bidrag till sjukt barn eller till förälder enligt upphävda 7 kap. 3 § bör följa de nya bestämmelserna om fullgörandet, vilket innebär att preskriptionsi 5§ 2 st. kommer att gälla. De nya jämkningsreglerna, som i reglerna större utsträckning medger omprövning av ett oskäligt avtal och dessutom jämkning med retroaktiv verkan, bör likaså bli tillämpliga. Förslagets ståndpunkt är följaktligen den, att samtliga enligt äldre lag fastställda underhållsbidrag skall följa den nya lagens bestämmelser om fullgörande av bidragsskyldigheten och om jämkning. Att jämkning på grund av ändrade förhållanden skall ske enligt de nya bestämmelserna medför att ett underhållsbidrag till barn avseende högre studier eller till sjukt barn vid omprövning kan nedsättas eller höjas när de ändrade förhållandena påkallar det. Punkt 3 i övergångsbestämmelserna drar emellertid upp vissa gränser för jämkningen. Eftersom det är bidragsskyldigheten enligt dom eller avtal som består och inte underhållsskyldigheten som sådan, kan jämkningen inte innebära att bidragsskyldigheten förlängs utöver den tid som bestämts i domen eller avtalet men väl att den förkortas. Skulle jämkningen resultera i att bidragsskyldigheten bortfaller helt, bör någon ny fastställelse inte kunna ske, även om den ursprungligen bestämda tiden ännu inte gått till ända.

Punkt 4 Om de nya preskriptionsreglerna i 7 kap. 5 § 2 st. skulle bli tillämpliga omedelbart vid ikraftträdandet, skulle underhållsbidrag som då stått ute obetalda i minst tre år inte längre kunna göras gällande. Det är skäligt att de underhållsberättigade får visst rådrum innan den förkortade preskriptionstiden börjar tillämpas, detta så mycket mer som de åtgärder vilka enligt paragrafen är de enda som kan leda till betalning efter tidens utgång annars måste redan innan paragrafen trätt i kraft. En särskild övergångstid om vidtagas ett halvt år förefaller oss lämplig.

Specialmotivering 133

Punkt 5-6 l två situationer bör de nya jämkningsbestämmelserna inte tillämpas på fastställda, äldre underhållsbidrag. Den ena är att ett engångsbidrag fastställts genom avtal och avtalet är sådant att det enligt äldre lag inte kunnat bli föremål förjämkning på grund av ändrade förhållanden. Den andra föreligger när talan om jämkning på grund av en från början föreliggande jämkningsgrund gått förlorad före ikraftträdandet. Dessa två situationer har reglerats i var sin punkt.

Punkt 7 I stort har äldre bestämmelser motsvarigheter i nya lagen men viss omdisposition har ägt rum. l den mån hänvisning förekommer i annan lag eller författning, tillämpas i stället den nya bestämmelsen.

6.2 Förslaget till lag om ändring i giftermålsbalken

5 kap. Allmänna bestämmelser om makars rätrsjörhâllanden

1 §

Paragrafen ersätter nuvarande l §. När paragrafen i sin nu gällande lydelse föreslogs anförde lagberedningenJ att de rent personliga rättigheterna och plikterna makarna emellan inte kan ingående regleras av lagstiftningen. De är huvudsakligen av etisk natur och i hög grad beroende av skiftande individuella omständigheter. Man ansåg det emellertid lämpligt att inleda lagens bestämmelser om äktenskapets rättsverkningar med en erinran om makarnas allmänna skyldigheter mot varandra och mot familjen. Lagberedningen anförde vidare att även om de rent personliga rättigheterna makar emellan givetvis inte kan direkt göras gällande i rättegång, saknar de inte helt rättslig betydelse. Därvid erinrades om att den överträdelse av trohetsplikten som ett äktenskapsbrott innebär, gav den oskyldige maken rätt att få omedelbar äktenskapsskillnad. I familjelagssakkunnigas första betänkande betonades att paragrafen i sin nuvarande form är en handlingsnorm av etisk art. Mot bakgrunden av att i betänkandet föreslogs att de särskilda grunderna för upplösning av äktenskap skulle slopas, ansåg de sakkunniga att behovet att beskriva allmänna eller särskilda skyldigheter makarna emellan på det personliga området bortföll. Förslaget upptog därför ingen motsvarighet till l Under remissbehandlingen av betänkandet och vid riksdagens behandling av den följande propositionen3 framkom delade meningar om värdet av sådana allmänna handlingsnormer till vilka inga rättsliga följder är knutna. Vidare diskuterades vad paragrafen egentligen innebär.

Åtskilliga remissinstanser uttalade sig för att giftermålsbalken även i fort- 1LBl918 s. 187.

sättningen skulle innehålla en motsvarighet till l §. Man ansåg att en sådan ?sou 1972:41 s. 99 fT. osanktionerad lagregel kunde vara av värde som ett stöd för sammanhålli äktenskapet. statsrådet uttalade för sin del att for 3 ningen Föredragande Prop. 1973:32.

134 Specialmotivering

av 5 kap. l § är något ålderdomlig och till synes tillmäter den muleringen sexuella troheten i äktenskapet alltför stor vikt. Trohetskravet har emellertid innebörd och är närmast liktydigt med i själva verket här en vidsträcktare lojalitet och ömsesidig hänsyn. Mot ett allmänt krav av det slaget kan knappast någon ha invändningar i sak“. Föredraganden ansåg det inte föreligga något påtagligt behov av att slopa bestämmelsen vid en partiell reform av GB. Även lagutskottet betonade i sitt av riksdagen i denna del godkända betänkandez att orden ”lojalitet och ömsesidig hänsyn” på ett bättre sätt än ordet “trohet” ger uttryck för den djupare gemenskap som bör råda mellan ett par makar. Man hade därför kunnat överväga att i lagtexten byta ut och ömsesidig Med hänsyn till›att det ordet trohet mot lojalitet hänsyn. dock inte förorda var fråga om endast en partiell reform ville utskottet en lagändring. I motion3 till 1975/76 års riksmöte tar motionären upp stadgandet i 5 kap. 1§ och ger synpunkter på makarnas uppgifter i familjen. Motionären påpekar att det synsätt som ligger till grund för paragrafen är föråldrat. Man förutsätter där att yrkesarbete är en uppgift i första hand för mannen och i andra hand för kvinnan. Vidare förutsätter man att mannen inte önskar del i vården av hem och familj. Detta eller kan ta personlig har lett till att kvinnan även som förvärvsarbetande behållit huvudansvaret för skötseln av hem och familj. Motionären framhåller vidare att en förutsättning för att kvinnor i samma grad som män skall satsa på yrkesutbildning och samhällsengagemang är att det klargörs - med början i lagstiftningen - att hemarbete och barnomsorg är uppgifter som åvilar båda - Riksdagen avslog motionen könen. med hänvisning till att det redan arbete att ta ställning till dessa frågor. ingår i familjelagssakkunnigas Till att börja med anser vi i likhet med vad som anfördes i familjeförsta betänkande att det inte är motiverat att i giftermålslagssakkunnigas balken ha en paragraf som i allmänna ordalag bara talar om hur makarna bör förhålla sig mot varandra. Däremot kan vi tänka oss en allmän inledning till en mera konkret bestämmelse. Vi ansluter oss därvid till vad föredragande statsrådet och lagutskottet anfört och finner i likhet med dem att orden lojalitet och hänsyn ger ett bättre uttryck än ordet trohet för den sammanhållning som vi anser bör finnas i äktenskapet. De konkreta bestämmelserna bör ge uttryck för att äldre tiders arbetsskall fördelning i familjen inte längre skall gälla, utan att båda makarna ta ett direkt och personligt ansvar för hem och barn. Lagstiftningens möjatt påverka människor i denna riktning måste visserligen anses ligheter begränsade, men en regel av denna innebörd kan ändå ha betydelse som utgångspunkt för åtgärder på andra områden. Även i övrigt bör det åligga makarna att verka för familjens bästa. 1 Prop. s. 90. Paragrafen har omarbetats i enlighet med vad nu sagts. Lika litet som 2 LU 1973:20 s. 77. tidigare kan några rättsliga sanktioner knytas till att någon handlar i strid 3 Motion 1975/76:724. mot paragrafens innehåll.

Specialmotivering 135

2§ De centrala bestämmelserna om makars underhållsskyldighet mot varandra under äktenskapet finns i 2 §. Den ersätter nuvarande 2 och 3 §§. Den uttryckliga regeln i nuvarande 2 §, att i familjens underhåll ingår vad som erfordras för barnens uppfostran, har emellertid fått utgå. Som framgår av den allmänna motiveringen reglerar giftermålsbalken enligt förslaget bara underhållsskyldigheten mellan makarna, medan samtliga

regler om underhåll till barn samlas i föräldrabalken. Ändringen har ingen

saklig betydelse. I paragrafens andra stycke föreslås en hänvisning till reglerna i föräldrabalken. Första stycket är huvudsakligen en modernisering av nu gällande bestämmelser. Genom Föreskriften att makarna tillsammans skall svara för den gemensamma hushållningen och vardera makens personliga kostnader samt sig emellan fördela utgifter och sysslor betonas, liksom i l ä, att båda makarna har ansvar för de olika momenten i familjens försörjning. Även om hänvisningen till makes förmåga att bidraga till underhållet fått utgå, menas därmed givetvis inte att denna är ovidkommande. Det är naturligtvis av största betydelse hur stora inkomster vardera maken har. Men en uttrycklig hänvisning till förmåga kan tänkas ge endera maken en ursäkt att inte fullgöra eller delta i sådana uppgifter som han inte anser sig klara av. Den kunde därför motverka en sådan utveckling som förutses i motiveringen till l Klart är emellertid att makarna själva måste komma överens om hur mycket var och en skall bidra med till det gemensamma hushållet och hur de skall fördela uppgifterna i hemmet. l paragrafens nu gällande lydelse sägs uttryckligen att verksamhet i hemmet är ett sätt att bidraga till familjens underhåll. Även vi anser att makes arbete med hus och hem är av betydelse for familjens försörjning. Med hänsyn till att det blir allt mera sällsynt att ena maken annat än periodvis ägnar sig uteslutande åt sådan verksamhet finner vi det lämpligast att inte i lagen särskilt nämna verksamhet i hemmet som ett sätt att bidraga till underhållet. Rätten för ena maken att få pengar av den andre för de utgifter han har skall liksom enligt gällande bestämmelser relateras till vardera makens resurser. Det ligger i sakens natur att make inte alltid bör vara skyldig att förbruka ett eventuellt kapital innan ;ätt att få pengar av den andre inträder. Vad familjens ekonomi tillåter får makarna avgöra gemensamt. Av skäl som framgår av den allmänna motiveringen innehåller förslaget ingen motsvarighet till nu gällande regel att make under vissa förhållanden inte har rätt att få pengar av den andre. Om make försummar den underhållsskyldighet som åligger honom enligt 2§ kan andra maken enligt 10§ 1 st. begära att rätten förordnar om underhållsskyldighetens fullgörande. Härmed avses liksom nu bara makes ekonomiska förpliktelser. I fråga om övriga skyldigheter kan av naturliga skäl inga tvångsmedel tillgripas.

3§ Bestämmelsen i paragrafens första punkt har tagits upp i 2 ä. Andra punkten bör som framgår av den allmänna motiveringen inte längre gälla. Paragrafen kan därför upphävas.

136 Specialmorivering

4§ Paragrafen reglerar äganderätten till vad ena maken med tillämpning av underhållsreglerna överlämnat till den andre for hans särskilda behov. Enligt regeln blir vad som sålunda överlämnats, i praktiken vanligtvis pengar, mottagarens egendom. 1 allmänhet uppstår inga problem, utan pengarna förbrukas för sitt ändamål. De personliga föremål som kan ha inköpts blir knappast föremål för tvist. Har mottagaren sparat pengarna eller en del av dem är besparingen hans egendom. Hushållspengar och besparingar av sådana medel tillhör däremot den som lämnat pengarna. Detsamma gäller sådant som köpts for dessa pengar. Om make, som av den andre mottagit pengar både for den gemensamma hushållningen och för sina personliga kostnader, sparat en del av pengarna, kan tvist uppstå om äganderätten till sparmedlen. Det måste då utredas till vilken kategori pengarna hör, vilket kan vara förenat med svårigheter. Enligt lagberedningen borde denna svårighet lösas så att mottagaren får som sin egendom räkna så mycket, som enligt de i 2§ angivna grunderna skäligen bör tillkomma denne for personliga behov medan återstoden blir att betrakta som hushållspengan Förslag har framförts att utvidga regeln. Under remissbehandlingen av familjerättskommitténs betänkande (SOU 1964:35) förordade advokatsamfundet den lösningen att alla medel, såväl för den gemensamma hushållningen som för makes personliga behov, skulle bli mottagarens egendom, om inte särskilda skäl talade däremot. Man anförde att det for en hemarbetande hustru, som oftast får en klumpsumma av mannen, är ofattbart att mannen eller hans borgenärer skulle få göra anspråk på vad hon sparat av hushållspengarna. Vi anser däremot inte att det finns skäl att utvidga regeln om mottagarens äganderätt till att omfatta även hushållspengar. Att make blir ägare till vad som överlämnas till honom for hans personliga kostnader får emellertid anses gälla även utan uttryckligt stadgande. Införandet av paragrafen i 1920 års giftermâlsbalk får ses som ett led i strävandena att avskaffa mannens och ge hustrun en självständig ställning även i de fall hon målsmanskap inte hade eget förvärvsarbete. Frågan om äganderätten kan inte numera behöva slås fast i lagen. Paragrafen kan därför upphävas. Beträffande gränsdragningen mellan sparmedel av olika kategorier kvarstår samma svårigheter som förut, och man får vid bedömningen falla tillbaka som lagberedningen utvecklade. Generellt har på samma skälighetsprövning detta dock ganska liten betydelse eftersom besparingar av detta slag sällan 1 praktiken blir det vid gränsdragningen ofta uppgår till större summor. avgörande vem som har besittningen till pengarna och i vilken situation äganderätten blir föremål för tvist. Vid utmätning och konkurs gäller särskilda presumtions- och bevisregler. Reglerna om gäldenärens beneficium, dvs. vad som skall undantagas från utmätning, kan också spela in. Vid tvist mellan makarna har äganderätten mindre betydelse åtminstone om det är fråga om bodelning efter äktenskapsskillnad. Att besparingar kan vara makes enskilda egendom på grund av äktenskapsförord kan bara spela “LB 1918 s. 195-196. någon roll om det är ett större belopp.

Specialmorivering 137

5 och 6§§ Bestämmelserna i dessa paragrafer har i förslaget ersatts av l0§ 1 st. Paragraferna kan därmed upphävas. Vid omarbetning av bestämmelserna har en hel del av de begränsningar som nu gäller i rätten att framställa krav på underhåll under samlevnad fått utgå. En sådan begränsning är att bidrag enligt 5 § bara kan utdömas för framtiden. Detta är en följd av att det i 6 § i särskild ordning regleras hur makarna i vissa fall kan rikta anspråk mot varandra för förfluten tid. För sådan talan det i sin tur vissa begränsningar. Regleringen i paragraferna har uppställs ansetts vara till hinder i den praktiska tillämpningen Det bör därför vara generellt möjligt för make att föra talan mot den andre om underhållsbidrag även för förfluten tid. Som förutsättning bör uppställas att andra maken försummat sin underhållsskyldighet. En gräns bakåt i tiden som kan ersätta den nuvarande gränsen i 6§ är motiverad. En sådan föreslås i 10 §. När det gäller talan om ersättning enligt 6 § finns vissa speciella begränsningar. Anspråket får bara göras gällande av den ersättningsberättigade ma-

ken själv. Enligt lagberedningenz borde nämligen denna rätt inte få över-

flyttas på tredje man eftersom man där inte kunde påräkna någon hänsyn till familjens intressen. Om t. ex. borgenärerna i den ersättningsberättigade makens konkurs skulle kunna göra anspråket gällande skulle det fordras att makarna ålades en upplysningsplikt angående sina förhållanden, vilken måste förefalla dem obillig och kränkande. Ersättningsanspråket får inte heller bevakas i den ersättningsskyldiges konkurs. Lagberedningen menade att ett anspråk av denna familjerättsliga karaktär inte borde få konkurrera med vanliga förmögenhetsrättsliga fordringar hos den ersättningsskyldige. Vad den ersättningsberättigade maken lagt ut harju kommit honom själv eller åtminstone hans familj till godo. Den första begränsningen fyller knappast någon funktion. Även utan detta uttryckliga förbud torde det inte vara praktiskt möjligt för ena makens borgenärer eller andra rättsägare att göra gällande ett icke fastställt underhållskrav mot andra maken. Inte heller den andra begränsningen kan anses behövlig. En fordran på underhållsbidrag åtnjuter ingen-förmånsrätt i konkurs. Det är ganska ovanligt att oprioriterade fordringar får någon utdelning i konkurs. Det lär därför sällan löna sig att göra en underhållsfordran gällande. Skulle ett underhållsbelopp av här avsett slag bevakas i en konkurs har övriga borgenärer möjlighet att rikta anmärkningar mot bevakningen, varefter anspråket prövas i vanlig ordning. Någon risk för att ett oskäligt högt belopp därvid skulle Sigrid Beckman, Rapskenavtal om underhåll för port från det praktiska godtagas eller att ett mellan makarna upprättat rättslivet angående gifterförfluten tid skulle få passera finns knappast. målsbalkens tillämpning När det gäller utmätning och införsel for dylika fordringar finns särskilda och behovet av ändringar bestämmelser till vilka vi återkommeri specialmotiveringen till ändringarna däri. Stencil 1951 s. i utsökningslagen och införsellagen. 10 f. Familjerättskommittén i SOU 1964:35 s. Med hänsyn till vad nu anförts finns inte skäl att i en ny bestämmelse 104. om underhåll för förfluten tid ta upp dessa begränsningar. I övrigt hänvisas till vad som sägs i specialmotiveringen till 10 ?LB 1918 s. 201 r.

138 Specialmotivering SOU l977z37

7§ I 1 och 2 §§ regleras situationen när makarna sammanbor. l gällande rätt räknas dit också sådana fall då makarna av någon mera tillfällig anledning inte bor tillsammans, såsom att den ene på grund av sitt arbete vistas på en ort dit den andre inte kan medfölja. Däremot behandlas i 7§ särskilt det fall att makarna lever åtskilda på grund av söndring. Enligt regeln skall make då bidraga till andra makens underhåll enligt samma grunder som i 2 §. Makes rätt att fä underhållsbidrag är däremot i den situationen inte betingad av att andra maken försummat sin underhållsskyldighet. Det kan vara lämpligt att i lagen bibehålla en uttrycklig regel om underhållsskyldighet när makarna inte sammanlever. Däremot kan söndringskriteriet inte kvarstå sedan begreppet utmönstrats som grund för yrkanden i andra äktenskapsrättsliga sammanhang. Paragrafen har ändrats i enlighet med vad nu sagts. Söndring behöver därmed inte längre åberopas som grund för yrkande om underhåll. Någon ändring i samboendebegreppet åsyftas inte. När makarna inte sammanbor kan make inte lämpligen bidraga till den andres underhåll på annat sätt än genom att betala underhållsbidrag. Att detta uttryckligen anges är bara en precisering av gällande rätt. Makes rätt att i förekommande fall få underhållsbidrag utdömt är liksom enligt gällande rätt inte beroende av försummelse från andra makens sida. Detta framgår av l0§ 1 st.

8§ Paragrafen har endast jämkats redaktionellt. Den materiella regeln om makes rätt att vid särlevnad få nyttja andra makens lösören får anses ha sådant samband med reglerna om egendomsordningen att en eventuell ändring av paragrafen bör anstå till översynen av nämnda regler. Av ändringarna i 7§ följer att förevarande paragraf gäller när makarna inte längre sammanbor, men att söndring inte behöver åberopas som grund. Av 9 § 2 st. framgår att de nya reglerna omjämkning av avtal om underhåll blir tillämpliga ifråga om nyttjanderätt enligt 8 §2

9§ I paragrafens första stycke har upptagits de fall då underhållsbidrag kan jämkas. Paragrafen ersätter nuvarande 9 och 10 §§ och behandlar därmed såväl underhållsbidrag som bestämts av rätten som i avtal reglerade underhållsbidrag. I fråga om jämkning på grund av ändrade förhållanden görs ingen ändring i gällande rätt. När det gäller avtal om underhållsbidrag har jämkningsbestämmelserna formulerats om efter mönster av generalklausulen i 36 § avtalslagen. Detta har också skett beträffande motsvarande regler i föräldrabalken. Här kan i tillämpliga delar hänvisas till specialmotiveringen vid 7 kap. 8 § FB. Detsamma gäller den nya bestämmelsen i sista punkten att jämkningen kan innebära att obetalda bidrag nedsättes eller bortfaller.

Specialmorivering 139

Av andra stycket framgår att för jämkning av sådan i avtal reglerad nyttsom avses i 8§ gäller samma regler som för jämkning av avtal janderätt om underhållsbidrag. De nya reglerna om jämkning av oskäligt avtal kommer därigenom att gälla även avtal om nyttjanderätt.

l0§ Paragrafen har endast delvis motsvarighet i gällande rätt. Den reglerar domstols möjligheter att förordna om underhållsskyldigheten mellan sammanboende makar. Vidare innehåller paragrafen de föreslagna nya preskriptionsbestämmelserna. Motsvarigheten till dessa bestämmelser i förslaget till ändringar i FB har utförligt motiverats i 3 kap. Första stycket ersätter de bestämmelser som nu finns i 5 och 6 Enligt första punkten kan rätten på yrkande av make förordna hur underhållsskyldigheten skall fullgöras om andra maken försummar sin skyldighet. Kravet i gällande 5§ att försummelsen skall vara uppenbar har fått utgå, eftersom det visat sig vara till hinder för rimliga uppgörelser utom rätta Rätten kan enligt paragrafen liksom enligt gällande rätt döma ut ett underhållsbidrag för framtiden. Men den kan också, vilket i praktiken är viktigare, döma ut underhåll för tid som förllutit då talan väckes, oavsett om

makarna under denna tid anses ha sammanlevt eller inte. Att bidrag kan

utdömas för förfluten tid sägs visserligen inte uttryckligen men framgår av första styckets andra punkt. Denna möjlighet kan sålunda användas i samband med äktenskapsskillnad då det kan vara angeläget att döma ut bidrag för tid då makarna sammanbott men ena maken försummat att fullgöra sin underhållsskyldighet. En sådan regel har kanske sin största betydelse om barn finns i familjen. l föräldrabalken har därför motsvarande regel föreslagits, se 7 kap. 9§ FB. Detta innebär en utvidgning i förhållande till gällande rätt enligt vilken sådan talan kan föras endast om förutsättningarna för tillämpning av 6§ är uppfyllda. l första styckets andra punkt sätts en gräns för utdömande av underhåll för förfluten tid. Talan om sådant får enligt bestämmelsen inte

underhåll

bifallas för längre tid än tre år före dagen för talans väckande. Bestämmelsen gäller enligt ordalydelsen även underhåll under särlevnad enligt 7 §. Sådant underhåll kan enligt gällande rätt utdömas från den tidpunkt då behovet

av underhåll upppkomJ med endast de begränsningar som följer av de

allmänna preskriptionsreglerna. Som nämnts i kap. 3, torde detta innebära att underhållsbidrag kan utkrävas för tio år före dagen för framställande av kravet. Den nu föreslagna bestämmelsen innebär alltså en begränsning i rätten att kräva retroaktivt underhållsbidrag för tid som makarna inte sammanbott. I andra stycket återfinns de nya preskriptionsbestämmelser som föreslås beträffande underhållsbidrag som förfallit till betalning. Bestämmelserna överensstämmer med vad som föreslås beträffande underhållsbidrag till barn i 7 kap. 5§ 2 st. FB. Här kan i tillämpliga delar hänvisas till vad som lsigrid Beckman 13.5_ sägs i specialmotiveringen till nämnda paragraf. 9, SOU 1964:35 s. 105. fast- Schmidt 5- 57 f- Den särskilda preskriptionstiden gäller också när bidragsskyldighet ställts enligt första stycket. *Beckman s. 77.

140 Specialmorivering

11§ 1 paragrafen har endast en mindre redaktionell jämkning skett. Det har i olika sammanhang föreslagits att makars upplysningsplikt, som enligt paragrafen är begränsad till vad som erfordras för bedömande av varderas underhållsskyldighet, skulle utvidgas till att avse makarnas ekonomi i stort. Sådana överväganden får emellertid anstå till den slutliga översynen av giftermålsbalken. I sakligt hänseende får paragrafen därför kvarstå oförändrad.

l2§ Enligt paragrafen förpliktar make även andra maken när han ingår sådana rättshandlingar för den dagliga hushållningen eller barnens uppfostran, som sedvanligen företages för dessa ändamål. Härmed avses enligt lagberedningen rättshandlingar av löpande natur, såsom kreditköp av matvaror, husgeråd och kläder eller anskaffande av arbetsbiträde i hemmet, medan sådant som förekommer mera sällan och är av större betydelse, såsom förhyrande av bostad och inköp av möbler i större omfattning faller utanför regeln Bestämmelserna i l2§ kompletteras av regeln i 7 kap. 2§ 2 st. enligt vilken makarna är solidariskt ansvarigga för dessa förpliktelser. Beträffande hustrus ansvarighet finns enligt 7 kap. 3 och 4 vissa begränsningar. Om ena maken inte får de nödvändiga hushållspengarna av den andre är det i enlighet med bestämmelserna i paragrafen teoretiskt möjligt att lösa situationen så att varorna köps på kredit, varigenom den underhållsskyldige maken blir ansvarig för skulden. Som redan tidigare påpekats? är kreditköp dock inte något lyckligt sätt att lösa makes underhållsrätt. Regelns praktiska användningsområde förefaller också numera mycket bel LB 1918 s. 213. Angå- gränsat. Köpvanorna har blivit helt annorlunda än vad som förutsattes vid ende gränsdragningen giftermålsbalkens tillkomst. Där man tidigare köpte på kredit dominerar mellan rättshandlingar av allt matvaror och mindre hushållnu kontantköpet. Detta gäller framför löpande natur och andra sartiklar. I den mån man köper på kredit är det vanligt att man använder se NJA 1964 s. 139, där hustrus köp av persien- sig av något köpkonto. För dessa finns särskilda regler och någon tillämpning ner till makarnas bostad av 12§ blir inte aktuell. Avbetalningsköp gäller regelmässigt helt andra inte ansågs utgöra rätts- varor än som avses i 12 §, och för dessa gäller också särskilda regler. handling för sådant än- Det kan också förekomma att make handlar med den andres bemyndamål som avses i 12 §1 digande. Då blir, som framhållits av lagberedningen, allmänna fullmaktszSigrid Beckman, aa. s. Man erinrar om att enligt dessa regler fullmakt

regler tillämpligaà kan ges

12. inte bara genom uttrycklig förklaring utan också genom s. k. konkludenta 3 LB 1918 s. 216. handlingar, såsom att en person upprepade .gånger låter en annan företräda 4 Se också Grönfors, sig i visst avseende, och att det ligger i sakens natur att ett sådant be- Ställningsfullmakt och myndigande ofta föreligger mellan makarf bulvanskap 1961. s. 242 12 § gäller inte personer som sammanbor under äktenskapsliknande forfi”, samt Beckman s. 21 f mer utan att vara gifta. Allmänna fullmaktsregler kan däremot bli tillämpliga och där kommenterade rättsfall. i sådana fall.5 Det torde i praktiken inte längre finnas något behov av bestämmelserna 5 Se Bertil Bengtsson i i 12 §. I den mån en representationsrätt behövs får allmänna fullmaktsregler Nordisk Gjenklang, Festskrift till Carl Jacob Arn- anses tillräckliga. En tyst fullmakt av det slag som ibland kan förutsättas holm, 1969, s. 661 ff. mellan makar (och även mellan andra personer), och som godtagits vid

Specialmotivering 141

upprepade tillfällen, får anses gälla tills den på lämpligt sätt återkallats. Om ena maken brukat betala en viss leverantör för varor som andra maken fått ut eller beställt får det fordras av honom, om han för framtiden inte vill stå för kostnaderna, att han uttryckligen upplyser leverantören om förhållandet. I enlighet med vad nu sagts kan paragrafen upphävas.

l3§ Om 12 § upphävs följer därav att även 13 § skall upphävas. Paragrafen har f. ö. haft mycket liten praktisk betydelse. Hos äktenskapsregistret lär något sådant rättens beslut som regleras av paragrafen inte ha registrerats under de senaste decennierna.

14§ Makes behörighet enligt detta stadgande gäller vid andra makens bortovaro eller sjukdom. Den är i allmänhet avsedd att gälla för kortare tid. Antingen är det fråga om fall då den bortovarandes eller sjukes förhinder väntas bli kortvarigt, eller om fall där denne själv ganska snart kan utse fullmäktig eller där förmyndare eller god man utses för honom. Fall då bortovaro motiverade tillämpning av paragrafen bör ha varit vanligare förr men kan tänkas även nuförtiden. Däremot är det inte någon ovanlig situation att en person på grund av sjukdom eller olyckshändelse plötsligt blir ur stånd att sköta sina angelägenheter. Om ingen på grund av fullmakt kan företräda honom kan det så småningom bli aktuellt att förordna förmyndare eller god man för honom. Till dess sådana åtgärder hinner bli vidtagna kan det vara angeläget att för familjens försörjning kunna disponera över den sjukes tillgångar. Att förordna förmyndare eller god man kan vara en onödigt ingripande åtgärd om andra maken ges viss behörighet att företräda den sjuke. Det finns därför fortfarande behov av att låta ena maken företräda den andra i vissa vanligen oförutsedda situationer, såsom sjukdom eller bortovaro. De nu gällande bestämmelserna får dock anses onödigt vida. Behörigheten att företräda den sjuke i angelägenhet som inte lämpligen kan uppskjutas är alltför obestämd. Den torde inte heller vara av större praktisk betydelse. Däremot finns det ett påtagligt behov av att i fall som här avses den sjukes eller bortovarandes make får tillgång till medel för familjens försörjning. Maken bör därför liksom nu ges behörighet att uppbära andra makens inkomst och avkastning av hans egendom. Han bör också få utkvittera banktillgodohavanden och andra penningmedel. Behörigheten bör uttryckligen anknytastill vad som behövs för familjens underhåll. Behovet får utredasi samråd med vederbörande bank eller annan inrättning. Det kan däremot inte anses behövligt att, för den jämförelsevis korta tid som make bör ha behörighet enligt paragrafen, pantsätta eller sälja egendom. Istället kan med skäl fordras att, om en sådan åtgärd skulle på längre sikt visa sig angelägen, förmyndare eller god man utses. När så har skett gällerdärefter för försäljning och inteckning m. m. av fast egendom särskilda regler i föräldrabalken. Första stycket har omarbetats i enlighet med vad nu sagts.

142 Specialmorivering sou 1977; 37

I andra stycket har den ändringen gjorts att kravet på söndring fått utgå. Behörighet enligt första stycket upphör därmed så snart makarna lever åtskilda.

15§ Namnlagen (1963:521) har nu varit i kraft så länge att särskild hänvisning i giftermålsbalken inte längre får anses erforderlig. Paragrafen kan upphävas.

7 kap. Om makars gäld 2 § Som en konsekvens av förslaget att upphäva 5 kap. 12 .ä har andra stycket fått utgå.

3-5 §§ Paragraferna innehåller nu vissa bestämmelser om hustrus ansvar för gäld som avses i 5 kap. 12 §. Även dessa bestämmelser kan utmönstras som följd av att 5 kap. 12§ föreslås upphävd.

11 kap. Om äktenskapsskillnad 1 § Enligt nu gällande regler skall äktenskapsskillnad föregås av betänketid om endast ena maken vill skiljas (2 §) eller, när makarna är ense om äktenskapsskillnad, en av dem har barn under 16 år som står under hans vårdnad (1 § 2 p.). Kravet på betänketid för det fall att ena maken har barn under 16 år som står under hans vårdnad infördes därför att barnets intresse ansågs kräva, att risken för ett förhastat beslut om skilsmässa så långt möjligt undanröjdes. Familjelagssakkunnigas ursprungliga förslag gick ut på att betänketid skulle krävas när makarna gemensamt hade vårdnaden om barn under 16 år. Efter remissbehandlingen ñck bestämmelsen den nu gällande utformningen. 1 propositionen anfördes härom att om en av makarna ensam hade om ett barn,t0rde barnet i allmänhet bo hos makarna.

vårdnaden

Det kunde vara fråga om ett barn utom äktenskap eller ett barn i tidigare äktenskap. En förhastad familjeupplösning kunde vara till lika stor nackdel för ett sådant barn som för makarnas gemensamma barn. Därför borde betänketid gälla även dessa fall. Vidare kunde med den av familjelagssakkunniga föreslagna regeln bestämmelsen om betänketid kringgås, genom att makarna med stöd av 6 kap. 7§ FB begärde att endast en av dem skulle ha vårdnaden om gemensamma barn. För att hindra sådant kringgående infördes krav på betänketid även för fall då bara en av makarna har vårdnaden om barn under 16 år. Från den 1 januari 1977 gäller att föräldrar som inte är gifta med varandra kan ha gemensam vårdnad om sina barn. Om make i ett äktenskap, som står inför sin upplösning, har vårdnad om barn under 16 år gemensamt

Specialmotivering 143

med annan person än sin make, bör givetvis reglerna om betänketid gälla om barnet bor hos makarna och därigenom har en faktisk gemenskap med styvföräldern. Men situationen kan också vara den att barnet varaktigt bor hos den andra föräldern. Då bör betänketid inte krävas före äktenskapsskillnaden. Bestämmelserna om äktenskapsskillnad enligt 1 § har i enlighet härmed omarbetats så att betänketid skall föregå äktenskapsskillnaden om make har barn under 16 år som står under hans vårdnad och varaktigt sammanbor med honom. Den andra ändringen i paragrafen har aktualiserats av advokatsamfundets styrelse. I skrivelse som överlämnats till familjelagssakkunniga hemställer styrelsen att det införs möjlighet för domstol att meddela beslut om betänketid på gemensamt yrkande därom av makar som har rätt till omedelbar äktenskapsskillnad. Styrelsen anför att det inte sällan förekommer att båda makarna inför en äktenskapsskillnad önskar betänketid, trots att de inte har vårdnaden om barn under 16 år. Detta gäller särskilt när makarna inte är helt övertygade om att skilsmässan skall komma till stånd, men de flyttar isär och det är angeläget att erhålla beslut om rätt att kvarsitta i hemmet, vårdnaden om barn över 16 år och underhållsbidrag. I sådana fall saknas stöd i lagen för beslut om betänketid. För att sådant skall kunna meddelas fordras att ena maken väcker talan med yrkande om äktenskapsskillnad och att andra maken bestrider yrkandet. Styrelsen framhåller att ett sådant förfarande är stötande och meningslöst när makarna är överens om betänketid och om vad då skall gälla. Det är dessutom onödigt dyrbart. Makar avstår därför i allmänhet från en välmotiverad betänketid och begär i stället omedelbar äktenskapsskillnad. De nu gällande reglerna om äktenskapsskillnad hindrar inte makar, som är tveksamma i själva skillnadsfrågan men i övrigt är ense om vad som skall gälla om de för en tid häver sammanlevnaden, att så att säga själva skaffa sig en betänketid utan domstols beslut. Frågor om vad som skall gälla under sådan tid kan vid behov regleras i avtal. Det är emellertid inte uteslutet att ett formellt beslut om betänketid kan ge makarna anledning att mera allvarligt än annars överväga om de verkligen önskar skilsmässa. I den mån lagens regler leder till skenbetonade rättegångar är de inte lämpligt utformade. Och om det förekommer att makar som alternativ till denna möjlighet att erhålla beslut om betänketid väljer omedelbar äktenskapsskillnad är detta skäl nog att införa möjlighet till betänketid även efter gemensam ansökan. Paragrafen har ändrats i enlighet med dessa önskemål.

l4§ Paragrafen ersätter de nuvarande bestämmelserna om underhållsbidrag till

make efter äktenskapsskillnad. Ändringarna har utförligt behandlats i den

allmänna motiveringen. I första stycket har intagits den nya huvudregeln att vardera maken efter äktenskapsskillnad svarar för sin försörjning. Eftersom regeln i stor utsträckning redan tillämpas innebär den ingen nyhet i sakligt hänseende. Undantagen från huvudregeln återfinns i andra och tredje styckena. I andra stycket regleras de fall där makes behov av underhåll kan begränsas

144 Specialmorivering

till en övergångstid. Enligt den före 1973 års ändringar gällande äktenskapsrätten föregicks äktenskapsskillnaden vanligtvis av hemskillnad under minst ett år. Under denna tid gällde något mer generösa underhållsregler än efter äktenskapsskillnad. Det blev vanligt att betrakta hemskillnadstiden som en övergångstid under vilken make ofta fick underhåll. När hemskillnaden avskaffades gjordes ett tillägg till underhållsreglerna, enligt vilket rätten skulle beakta att make kunde ha särskilt behov av bidrag för tiden närmast efter äktenskapsskillnaden. Detta skulle möjliggöra att man tog hänsyn till att de nya skilsmässoreglerna innebar att äktenskapsskillnaden föregicks av en kortare omställningsperiod än förut eller ingen sådan period alls. Det foreslagna andra stycket är avsett att bl. a. ersätta nämnda tillägg till underhållsbestämmelserna. Underhållsbidrag enligt andra stycket bör bestämmas att utgå under viss begränsad tid. Hur lång denna tid skall vara får avgöras efter omständigheterna i det enskilda fallet. Enligt tredje stycket kan underhållsbidrag utdömas för längre tid än en övergångstid. Denna möjlighet är, som framgår av formuleringen, främst avsedd för fall, där makarna varit gifta lång tid och ena maken har svårigheter att försörja sig själv. Som framhållits i den allmänna motiveringen får inte den omständigheten att äktenskapet varat lång tid bli enbart avgörande. Det måste dessutom föreligga försörjningssvårigheteri form av jämförelsevis hög ålder, bristande utbildning, sjukdom e. dyl. Bestämmelserna i tredje stycket avser även andra situationer där underhållsbidrag bör utgå under så lång tid att den inte kan betecknas som en övergångstid. Det måste dock bli fråga om undantagsfall. Avsikten är att bestämmelserna i tredje stycket skall tillämpas restriktivt. Även underhållsbidrag enligt tredje stycket bör tidsbegränsas där detta är möjligt. l andra fall kan det vara meningslöst att med hänsyn till den underhållsberättigades förvärvsformåga begränsa bidragstiden. Möjligheten att av annan orsak tidsbegränsa ett underhållsbidrag bör dock uppmärksammas. När exempelvis den underhållsberättigade maken får rätt till folkpension kan detta innebära att behovet av underhållsbidrag minskar eller bortfaller. Genom en begränsning till tiden kan i sådana fall jämkningsforfarande undvikas. Underhållsbidrag enligt andra stycket skall bestämmas med hänsyn till den underhållsskyldiges förmåga och övriga omständigheter. Även om det inte uttryckligen sägs gäller detta naturligen även bidrag enligt tredje stycket. Av detta följer att bidrag inte kommer att kunna utdömas i en del fall där behov i och för sig föreligger. I andra fall kommer att finnas utrymme bara for ett mycket lågt bidrag. Den underhållsskyldige bör nämligen först och främst förbehållas så mycket som åtgår till hans egen försörjning. Vid bedömning av hur mycket den underhållsskyldige härvid bör få behålla kan de överväganden som ligger till grund för återkrav av bidragsförskott, bilaga l, tjäna som ledning. Det bör därvid beaktas att återkravsreglerna, med hänsyn till att underhåll till barn ofta utgår under lång tid och till att barnet genom bidragsförskottet i allt fall är tillförsäkrat ett minimiunderhåll, är förhållandevis generösa mot den underhållsskyldige.

Prop. 1973:32 s. ll9 f.

sou 1977:37 145

Specialmotivering

l5§ Paragrafens första stycke ersätter nuvarande l4§ 2 st. Den i gällande rätt förutsätta, men inte direkt utsagda, möjligheten att bestämma periodiskt underhållsbidrag har i paragrafen tagits upp som huvudregel. Underhållsbidraget skall också, liksom nu, kunna bestämmas till ett engångsbelopp. Det får främst ske när makarna är ense om det. Detta är i praktiken det vanligaste fallet. Om särskilda skäl föreligger skall rätten kunna bestämma ett engångsbelopp även mot ena makens bestridande. Bland de omständigheter som rätten därvid skall beakta är den underhållsskyldiges förmögenhetsforhållanden. Det har inte ansetts behövligt att särskilt nämna detta i lagtexten. Inget hinder möter mot att bestämma både ett engångsbelopp och ett periodiskt bidrag. Den nuvarande bestämmelsen i 14 § 2 st. att periodiska bidrag skall upphöra att utgå om den underhållsberättigade gifter om sig, har som framgår av den allmänna motiveringen fått utgå. Som där närmare utvecklats skall jämkning emellertid kunna ske om det nya äktenskapet medför en ändring till det bättre i den underhållsberättigades ekonomiska förhållanden. Jämkningen kan då resultera i att bidraget får upphöra helt och hållet. Av samma skäl skall underhållsbidraget kunna jämkas om den underhållsberättigade av annan orsak, exempelvis samlevnad med annan person under äktenskapsliknande förhållanden, får ändrade ekonomiska omständigheter. Andra stycket upptar de ändrade jämkningsbestämmelserna. De ersätter därmed nuvarande 15 § och, såvitt gäller underhållsbidrag, även 16 §. Ändringarna sker till väsentlig del genom en hänvisning till de ändrade jämkningsreglerna i 5 kap. 9§ 1 st. Dom eller avtal om underhållsbidrag får sålunda jämkas när ändrade förhållanden påkallar det. Härifrån görs i paragrafen den begränsningen, att underhållsbidraget endast om synnerliga skäl föreligger får höjas utöver det högsta belopp till vilket bidraget tidigare varit bestämt. Denna begränsning finns redan i gällande rätt. Den andra begränsning som nu gäller, nämligen att det fordras synnerliga skäl för att utdöma bidrag om sådant inte tidigare skolat utgå, har bedömts som överflödig med hänsyn till att det enligt förslagets l4§ 3 st. erfordras synnerliga skäl för att överhuvud taget bestämma sådant bidrag för längre tid än en övergångstid, och har därför inte medtagits. Detta betyder att förutsättningarna för att få underhållsbidrag för en övergångstid, om sådant bidrag inte tidigare skolat utgå, teoretiskt sett mjukats upp, men möjligheten torde i praktiken komma att mycket sällan begagnas. Genom hänvisningen till 5 kap. 9§ blir de nya reglerna om jämkning av oskäliga avtal tillämpliga på avtal om underhållsbidrag efter äktenskapsskillnad. Detta innebär, som berörts i den allmänna motiveringen, att de

begränsningar som nu finns i l6§ att avtalet skall vara träffat före äk-

tenskapsskillnaden och att rätten till talan är förlorad om den inte väckts inom ett år från det äktenskapsskillnaden meddelades, inte tagits upp i förslaget. Beträffande jämkning av engångsunderhåll har bara den ändringen vidtagits som betingas av de nya reglerna om ändring av oskäliga avtal. Sådant underhåll kan alltså inte heller enligt förslaget jämkas på grund av ändrade förhållanden.

146 Specialmotivering

Att jämkningen kan innebära att oguldna bidrag nedsättes eller bortfaller framgår också av hänvisningen till 5 kap. 9§. Genom hänvisningen i tredje stycket till 5 kap. 10§ blir de viktiga preskriptionsbestämmelserna i detta lagrum tillämpliga även på underhåll efter äktenskapsskillnad.

16§ l paragrafen har bara den ändringen vidtagits att jämkning av avtal om underhållsbidrag fått utgå. Reglerna om jämkning av sådant avtal har i stället upptagits i 15 §.

13 kap. Om bodelning 10 § I paragrafen har bara den ändringen gjorts som föranleds av att bestämmelserna om engångsunderhåll flyttats från ll kap. 14§ till 11 kap. 15§ 1 st.

15 kap. Vissa bestämmelser om rättegången

24 § Paragrafen har ändrats med anledning av att bestämmelserna om utdömande av underhållsbidrag under äktenskapet flyttats från 5 kap. 5§ till 5 kap. 10§ l st.

Ikraftträdande och Övergångsbestämmelser

Punkt l-3 Frågan om vilka principer som bör läggas till grund vid övergången till ny lag behandlas vid övergångsbestämmelserna till föräldrabalken. Som där framhållits måste de nya värderingar som ligger till grund för lagändringar inom familjerätten få viss effekt omedelbart om syftet med ändringarna skall nås. l enlighet med denna ståndpunkt bör utgångspunkten vara att de nya reglerna om underhåll i 5 och ll kap. giftermålsbalken skall tillämpas från ikraftträdandet även om ifrågavarande underhållsrelation uppkommit tidigare. Vid upplösning av ett äktenskap som ingåtts före ikraftträdandet bör, om fråga uppkommer om underhållsbidrag sedan den nya lagen trätt i kraft, de nya underhållsreglerna tillämpas. Detsamma gäller reglerna om makarnas skyldigheter under äktenskapet. De få sakliga ändringar som där föreslås är av det slaget att de bör tillämpas omedelbart. Detta gäller t. ex. den i nya lagen uteslutna bestämmelsen att make under vissa förhållanden inte har rätt att få pengar av den_ andre för personliga eller gemensamma utgifter. Om de nya reglerna om ena makens möjligheter att utfå underhåll for förfluten tid, vilka innebär en utvidgning i förhållande till de gamla reglerna

Specialmotivering 147

i 5 kap. 5 och 6 §55, skall tillämpas omedelbart, kan följden bli att de tillämpas på tid som förflutit före ikraftträdandet. Med hänsyn till de nya reglernas syfte bör det inte läggas något hinder i vägen för en sådan tillämpning. Även de nya jämkningsbestämmelserna bör i huvudsak tillämpas omedelbart även om underhållsbidraget bestämts enligt äldre lag. Detta innebär bl. a. att de nya reglerna om jämkning av ett oskäligt avtal blir tillämpliga, liksom reglerna om retroaktiv jämkning. Om underhållsbidraget bestämts före ikraftträdandet bör dock, i händelse den underhållsberättigade gifter om sig, den äldre regeln om att bidraget skall upphöra fortfarande gälla vid sidan av de nya jämkningsbestämmelserna. Det ligger vidare i sakens natur att de nya reglerna om betänketid i ll kap. l § bör tillämpas omedelbart.

Punkt 4 De nya preskriptionsreglerna i 5 kap. 10 § 2 st. och ll kap. 15 § 3 st. fordrar, som framhållits i punkt 4 av övergångsbestämmelserna till föräldrabalken beträffande motsvarande bestämmelser i 7 kap. 5§ 2 st FB, en särskild övergångstid, lämpligen ett halvt år.

Punkt 5 Om make före ikraftträdandet företrätt andra maken på sätt som avses i 5 kap. 12 eller l4 §§ och därigenom förpliktat andra maken måste rättshandlingen få göras gällande enligt äldre lag. Detta innebär också att de upphävda bestämmelserna i 7 kap. 2 § 2 st. samt 3-5 §§ om hustrus gäldsansvar blir tillämpliga beträffande skuld som makarna ådragit sig genom rättshandling enligt 5 kap. l2 §.

Punkt 6 l ett avseende bör inte de nya jämkningsreglerna tillämpas på ett fastställt äldre underhållsbidrag. Det gäller den situationen att rätten till jämkning av avtal gått förlorad därför att ettårsfristen enligt ll kap. l6§ i dess äldre lydelse löpt ut.

Punkt 7 I stort sett har äldre bestämmelser motsvarigheter i den nya lagen men viss omdisposition har skett. I den mån hänvisning förekommer i annan lag eller författning, tillämpas i stället den nya bestämmelsen.

6.3 Förslaget till lag om ändring i ärvdabalken

Förslaget att upphäva 7 kap. 6 § och 8 kap. ÄB har närmare berörts i den allmänna motiveringen i samband med de grundläggande bestämmelserna om underhållsskyldigheten. Det föreslås nu att bestämmelserna i 7 kap. 6§ och 8 kap. fortfarande skall äga tillämpning om arvlåtaren avlidit före

148 Special/motivering

ikraftträdandet. Vid dödsfall därefter skall de inte äga tillämpning, även om exempelvis testamente som avses i 2 ä upprättats före ikraftträdandet. Ett sådant testamentsförordnande får därefter anses som ett vanligt legat för att tillgodose barnets underhållsbehov och kan ej längre inkräkta på annan bröstarvinges rätt till laglott. De två sista paragraferna i den ursprungliga versionen av 8 kap. - 9 och 10 §§ - har upphävts redan i tidigare sammanhang Av dem bör 10§ uppmärksammas, eftersom den fortfarande äger tillämpning i vissa fall. Paragrafen ger barn utom äktenskap som inte har rätt till arv efter sin fader rätt att vid faderns död i stället få ut ett belopp av behållningen i boet. Beloppet skall motsvara vad som erfordras till fullgörande för framtiden av faderns underhållsskyldighet mot barnet. Det skall utgå fore arvs- och testamentslotter men får inte uppgå till mer än vad barnet skulle ha fått om det varit av äktenskaplig börd. Rätten för barn utom äktenskap till underhållsbidrag enligt 8 kap. reglerades tidigare enbart i 10 när barnet saknade arvsrätt. När barn utom äktenskap genom 1969 års ändringar fick arvsrätt efter fader och fädernefränder lick barnet samtidigt som en följdverkan av arvsrätten även samma rätt som tidigare tillkommit barn av äktenskaplig börd till underhållsbidrag ur kvarlåtenskapen enligt 1§ i kapitlet. 10§ kunde därför upphävas. l vissa fall har emellertid barnet, om det fötts innan lagen trädde i kraft, dvs. den 1 januari 1970, inte rätt till arv efter fadern. Enligt övergångsbestämmelserna (3 p.), som de lyder efter senare vidtagna ändringar? ärver barnet endast om annan dödsbodelägare, boutredningsman eller den som sitter i boet inom tre månader från dödsfallet eller, om bouppteckning förrättas senare, senast vid bouppteckningen fått kännedom om arvingen eller anteckning om barnet före arvfallet gjorts i personakt för avlåtaren eller annan från vilken arvingen härleder sin arvsrätt? För att det barn som sålunda går miste om sin rätt till arv inte skall komma i ett sämre läge än tidigare, har i övergångsbestämmelserna (4 p.) förordnats att 10 § fortfarande skall gälla i fråga om sådant barnf* Enligt vår mening bör man inte nu ändra på principen att barn som kommer att sakna arvsrätt enligt övergångsbestämmelserna till 1969 års arvsrättsregler i stället får ett belopp ur boets behållning, om barnet är berättigat till underhåll av fadern. 10§ bör därför fortfarande äga tillämpning i sådana fall. Vårt forslag kommer emellertid att få återverkningar också när det gäller omfattningen av barnets rätt enligt 10 §. De nya bestämmelserna i 7 kap. 1 § FB ger barnet rätt till underhåll i princip bara till dess barnet fyllt arton år och underhållsplikten mot sjukt barn enligt 3§ föreslås upphävd. I och med utgången av år 1987 bör tillämpning av lO§ 1 9 § genom SFS därför normalt inte längre vara aktuell. 1971:872 och 10§ genom Att 8 kap. ÄB i övrigt upphävs får också betydelse for den fortsatta till- SFS 1969:621. lämpningen av 10 §. När i paragrafen sägs att barnet inte får erhålla större 2 SFS 1974:238. del av behållningen i boet än det skulle ha fått om det varit av äktenskaplig 3 Ang. dessa övergångs- börd, blir denna begränsning i fortsättningen hänförlig bara till reglerna bestämmelser, se Lind, om arv, ej jämväl till reglerna i 8 kap. 1§ ÄB om underhållsbidrag ur Faderskap och arvsrätt, 2 kvarlåtenskap. Barnet får alltså högst samma belopp som det skulle tagit uppl. 1975 s. 102 ff. som arv efter fadern. På motsvarande sätt bör barnets rätt i fortsättningen 4 vid konkurrens med ett testamentsförordnande Prop. 1969:124 s. 94. begränsa sig till vad ett

Specialmorivering

arvsberättigat barn äger erhålla, nämligen laglotten Det kan diskuteras om vårt förslag om att upphäva 8 kap. ÄB kan tänkas innebära att 10 § förlorar sin övergångsvis givna betydelse såvida ingenting härom sägs. En övergångsbestämmelse som givits vid ändringar i en lag torde emellertid inte förlora sin giltighet därför att den lag till vilken den knutits sedermera upphävs, i vart fall om övergångsbestämmelsen i fråga verkligen haft till syfte att överbrygga övergången från äldre lag till ny lag och inte tillagts ett vidare syfte? För att ge viss ledning för rättstilllämpningen kan upphävandet av 8 kap. ÄB anges avse bara de nu i kraft varande paragraferna, 1-8 §§. Alternativt kan vid upphävandet av 8 kap. uttryckligen slås fast att vad som i 4 p. av övergångsbestämmelserna till 1969 års ändringar sagts om fortsatt giltighet av 8 kap. 10 § ÄB fortfarande skall gälla. Detta alternativ har här valts för att innebörden av förslaget skall vara helt klar.

6.4 Förslaget till lag om ändring i utsökningslagen

Utmätning kan f. n. erhållas dels på grund av dom eller beslut om underhållsbidrag, dels på grund av avtal eller annan förbindelse om sådant bidrag, om avtalet eller förbindelsen upprättats i den form som föreskrivs i 54 a§ utsökningslagen. Det föreslagna systemet för återkrav av bidragsförskott innebär att underhållsbidrag skall kunna fastställas till beloppet också av administrativ myndighet. Utsökningslagen innehåller inte några uttryckliga bestämmelser om verkställighet av administrativ myndighets avgöranden utan frågan härom får prövas med hänsyn tagen till den lagstiftning som berörs. Att förslagets innebörd är den att utmätning skall kunna erhållas med stöd av beslut om återkrav av allmän försäkringskassa bör stå fullt klart och framgår dessutom av l5§ 3 st. och 22§ 2 st. lagen om bidragsförskott. De ändringar som påkallas i utsökningslagen hänger i stället samman med ändringarna i GB och FB. I 54 a§ utsökningslagen uppställs nämligen som krav för utmätning av underhållsbidrag till make på grund av avtal om underhållsbidrag att makarna under den tid bidraget avser levde och alltjämt leva åtskilda “på grund av söndring eller efter hemskillnad. Detta krav har till syfte att förekomma att makarna tillskapar skenfordringar och tillgriper exekutiva åtgärder för att hindra utmätning för utomståendes fordringar. Bestämmelser med detta syfte bör finnas kvar men med hänsyn till att särskilda rättsverkningar inte längre i GB knyts till det förhållandet att särlevnaden beror på söndring och hemskillnadsinstitutet sedan en tid upphävts, bör de citerade orden utgå ur paragrafen. Eftersom det fortfarande krävs såväl att makarna under den tid bidraget avser levde åtskilda som att de alltjämt då utmätning söks lever åtskilda, torde risken för missbruk inte bli nämnvärt större med den föreslagna ändringen. 1 Ang. den nuvarande in- En följd härav blir emellertid att utmätningssökanden inte längre behöver nebörden av 8 kap. l0§ styrka anledningen till att makarna lever åtskilda. ÄB se Walin, Kommen- Begränsningen av utmätningsmöjligheten avser enligt lagrummet i dess tar till ärvdabalken del l, gällande lydelse underhållsbidrag till make. Därmed åsyftas, i fall som avses 2 uppl. 1973 s. 156 f. i 5 kap. 2-6 §§ GB, allt som hör till familjens underhåll, alltså även underhåll 2 SOU 1960:26 s. 13.

150 Specialmotivering SOU l977z37

till barnen Förslaget till ändringari GB och FB innebär att alla bestämmelser om underhåll till barn samlas i FB och att GB Följaktligen inte längre kommer att uppta några regler om underhåll till barn. För att undantagsbestämmelserna skall ha kvar samma räckvidd som hittills har därför angivits att begränsningen gäller underhållsbidrag till make och makarnas barn. I paragrafens andra stycke upptas f. n. bestämmelser om utmätning i fall då underhållsbidraget förfallit till betalning tidigare än tre år innan ansökan gjordes. Med hänsyn till den preskriptionstid om tre år som föreslås gälla alla till betalning förfallna underhållsbidrag enligt GB och FB kan andra stycket upphävas. Detta upphävande bör emellertid inte träda i kraft förrän den förkortade preskriptionstiden blir tillämplig enligt vad som föreslås i p. 4 av övergångsbestämmelserna till lagen om ändring i FB resp. GB.

6.5 Förslaget till lag om ändring i lagen om bidragsförskott

1 §

De tillägg som gjorts i paragrafen avser att lösa frågan om bidragsförskott när föräldrarna enligt den möjlighet som införts från och med den 1 januari 1977 har gemensam vårdnad om barnet utan att sammanbo. De tillagda bestämmelserna har avfattats så att de skall överensstämma med motsvarande bestämmelser i 7 kap. 2§ 2 st. FB om skyldigheten att utge underhållsbidrag. Den av föräldrarna som inte varaktigt sammanbor med barnet är bidragsskyldig och i förhållande till honom skall bidragsförskott kunna utgå. Den andre, dvs. den som sammanbor med barnet, är vid tillämpning av lagen om bidragsförskott att anse som vårdnadshavare. l den allmänna motiveringen till de föreslagna bestämmelserna om underhållsskyldigheten vid gemensam vårdnad har närmare berörts hur man skall bedöma frågan hos vem barnet skall anses varaktigt bosatt. Som där framhållits kan man antaga att föräldrarna i allmänhet när de kommit överens om att ha vårdnaden gemensamt också kommit överens om hos vem barnet skall vara bosatt. Kommer det in en ansökan om bidragsförskott från en av två föräldrar med gemensam vårdnad, skall, om underhållsbidrag fastställts för barnet, domstols beslut eller annan handling bifogas ansökningen (6 §). Det nya återkravssystemet medger att bidragsförskott söks även om underhållsbidrag inte fastställts trots att möjlighet härtill förelegat. I sådant fall får sökanden i ansökningen lämna de uppgifter som behövs for bedömande av barnets rätt till bidragsförskott. Skulle den andra föräldern, sedan han erhållit del av ansökningen, förneka att han är bidragsskyldig och påstå att barnet i själva verket bor varaktigt hos honom, får försäkringskassan pröva frågan som den prövar andra förutsättningar för bidragsförskott. Normalt torde man dock kunna räkna med att meningsmotsättningarna mellan föräldrarna om bosättningsfrågan leder till att den gemensamma vårdnaden upplöses. Så fort rätten meddelat ett interimistiskt beslut i vårdnadsfrågan, blir den hittills gällande förutsättningen för bidragsförskott, nämligen att vårdnaden tillkommer endast en av föräldrarna, uppfylld. De nya bestämmelserna förutsätter i motsats till de nu och även fortsättningsvis gällande, vilka anknyter till en skedd uppdelning av vårdnaden,

sou 1961:53 s. 45. att barnet bor hos en av föräldrarna. Bidragsförskott skall alltså inte utgå

Special/motivering 1 5 1

om två Föräldrar med gemensam vårdnad låter barnet varaktigt bo hos någon släkting eller hos fosterföräldrar. Annars kunde den komplikationen uppstå att barnet blev berättigat till bidragsförskott i förhållande till båda föräldrarna och det kanske även när dessa sammanbodde med varandra. l sådana mer komplicerade fall har det förefallit bäst att fortfarande anknyta till vårdnaden och kräva att vårdnaden tillagts antingen en av föräldrarna ensam - med rätt att låta barnet faktiskt vårdas av annan - eller särskilt förordnad förmyndare som får tillvarata barnets intressen gentemot båda föräldrarna. För för föräldrar med gemensam vårdnad att lösa frågan om bidragsförskott om barnet har det synts tillräckligt att särskilt reglera bara typfallet, när barnet tas om hand av föräldrarna själva. Lagen innehåller i 2§ flera korrektiv mot missbruk av bidragsförskottssystemet. Att bidragsförskott inte kan utgå bl. a. om den underhållsskyldige varaktigt bor tillsammans med barnet framgår av 2§ a). Visst skydd mot missbruk ger också de nya återkravsreglerna, enligt vilka den av föräldrarna som anses underhållsskyldig blir återbetalningsskyldig oavsett vad föräldrarna själva kan ha kommit överens om i underhållsfrågan. Härtill kommer i 2§ e) som vid uppenbara fall av missbruk kan leda till att bitillägget dragsförskott vägras eller dras in. Mot den bakgrunden har det inte funnits skäl att undantaga gifta föräldrar från den nya möjligheten att trots gemensam vårdnad få bidragsförskott när de faktiska omständigheterna är desamma, dvs. när de lever åtskilda och den ene inte varaktigt sammanbor med barnet.

2§ Under a) anges för närvarande att bidragsförskott inte utgår om barnet bor tillsammans med den underhållsskyldige. Om den underhållsskyldige har barnet hos sig vid utövande av sin umgängesrätt enligt dom eller avtal medför inte detta att rätten till bidragsförskott upphör. På motsvarande sätt bör en fader eller moder som är underhållsskyldig men har del i vårdnaden enligt de nya bestämmelserna om gemensam vårdnad kunna ha barnet hos sig utan att detta påverkar rätten till bidragsförskott, förutsatt att barnet fortfarande är att anse som varaktigt bosatt hos den andra föräldern. För att få bättre språklig överensstämmelse med de nya bestämmelserna i 1 § har under a) som förutsättning för bortfall av rätten till bidragsförskott angivits att barnet “varaktigt” bor tillsammans med den underhållsskyldige. Detta torde närmast innebära en precisering av vad som redan anses utgöra gällande rätt Eftersom det nya återkravssystemet - varom mera under 15 § - innebär att försäkringskassan äger självständigt pröva den underhållsskyldiges betalningsförmåga, kan ur paragrafen utgå vad under d) sägs om bortfall av rätt till bidragsförskott när vårdnadshavaren uppenbarligen utan giltigt skäl underlåter att vidtaga eller medverka till åtgärder för att få underhållsbidrag till barnet fastställt. Däremot har vi i detta sammanhang inte ansett oss böra ompröva den bestämmelse som kräver att vårdnadshavaren medverkar till att få faderskapet fastställt. 1 Jfr Mattson-Norström, De nya bestämmelserna under e) har tillkommit av skäl som angetts Bidragsförskott, 1971 s. i den allmänna motiveringen till de nya reglerna om underhållsskyldigheten 46 ff.

152 Specialmotivering

vid gemensam vårdnad. Som där anförts har det funnits lämpligt att ge en möjlighet att ingripa mot fall där rätten till bidragsförskott missbrukas. Visserligen ger bestämmelserna under b) och c) ett visst skydd mot missbruk, då där anges att rätten till bidragsförskott upphör om det föreligger grundad anledning antaga att den underhållsskyldige betalar fastställt underhållsbidrag eller om det finnes uppenbart att han annorledes sörjt eller sörjer för att barnet erhåller underhåll motsvarande förskottet. De nya bestämmelserna om gemensam vårdnad och bidragsförskott vid gemensam vårdnad kan emellertid, som också närmare utvecklats i den allmänna motiveringen, tänkas i något större utsträckning än de nu gällande inbjuda till missbruk, varvid det kan vara svårt redan att med tillräcklig säkerhet fastställa vem av Föräldrarna som i verkligheten är att anse som den bidragsskyldige. De under e) intagna bestämmelserna gör det möjligt att bedöma barnets behov av bidragsförskott mot båda Föräldrarnas ekonomiska förhållanden, oberoende av vem av dem som de själva utpekar som bidragsskyldig. Denna möjlighet kan komma till användning generellt, alltså inte bara när fråga är om gemensam vårdnad. Även barnets egna tillgångar skall tagas i beaktande när dess behov av förskottet bedöms. Givetvis måste härvid också till barnet utgående socialförmåner beaktas. De nya bestämmelserna har i likhet med de redan gällande avfattats så att rätten till bidragsförskott bortfaller helt, om de angivna förutsättningarna föreligger. I och för sig kunde det övervägas om inte bestämmelserna borde ge utrymme för enbart en jämkning av bidragsförskottet, så att detta kunde falla bort bara till en del. Bestämmelserna är emellertid avsedda att tillämpas i fall då barnet har tillgångar av sådan omfattning eller kan antagas få sådant underhåll av sina föräldrar att ett bidragsförskott är klart obehövligt. En mer noggrann bedömning, som skulle kunna gå ut på att barnet ansågs vara i behov av ett till hälften, en tredjedel eller annan kvotdel reducerat bidragsförskott, synes det varken lämpligt eller önskvärt att ge möjlighet till eller kräva av den handläggande myndigheten.

4§ Eftersom allmän försäkringskassa enligt det föreslagna återkravssystemet skall pröva den underhållsskyldiges betalningsförmåga, kan fjärde styckets bestämmelser utgå. Dessa bestämmelser ger nu möjlighet till nedsättning av bidragsförskott när vårdnadshavaren uppenbarligen utan giltigt skäl underlåter att vidtaga eller medverka till åtgärder för att få underhållsbidraget höjt. Bestämmelserna blir med förslagets innebörd i övrigt överflödiga.

7§ Det kan ligga i den underhållsskyldiges intresse att barnets behov av bidragsförskott prövas enligt 2 § e). l underrättelsen till den underhållsskyldige enligt vad i förevarande paragraf sägs skall därför även de nya bestämmelserna i 2 § e) omnämnas.

Specialmorivering 153

15§ Vid återkrav av bidragsförskott är huvudprincipen fortfarande den, att det allmänna inträder i barnets rätt till underhållsbidrag gentemot den underhållsskyldige. Principens reella innebörd blir emellertid som följd av den prövningsrätt som enligt andra stycket tillkommer allmän lörsäkringskassa väsentligt uttunnad. Att konstruktionen bibehålls har emellertid avsevärda lagtekniska fördelar. På grund av bestämmelserna i 7 kap. 6 § FB blir återkravet. även till den del det fastställts av försäkringskassan, att anse som underhållsbidrag enligt FB. Det allmänna kan efter inträde i barnets rätt fortfarande erhålla införsel eller utmätning för återkraven utan att reglerna härom i införsellagen eller utsökningslagen behöver ändras. Genom dom eller avtal fastställd bidragsskyldighet blir med den bibehållna konstruktionen också i fortsättningen av viss betydelse såtillvida att i behörig ordning fastställda forfallodagar blir bestämmande också för återbetalningarna. Eftersom avtal härom skall slutas med barnavårdsnämndens medverkan enligt vad som sägs i 7 kap. 7 § l st. FB. får nämnden i sammanhanget bevaka inte bara barnets intresse utan i viss mån också det allmännas intresse av att förfallodagarna inte bestäms så att möjligheten till återkrav försvåras. Långa betalningsterminer torde i regel böra undvikas såväl med hänsyn till barnets som det allmännas angivna intresse. När det bestämts ett engångsbidrag - vilken möjlighet vi av skäl som angetts i den allmänna motiveringen vill se tillämpad med restriktivitet - kommer återkrav inte att kunna äga rum. För engångsbidraget skall i regel inköpas en livränta till barnet och bidragsförskott utgår därefter som utfyllnadsbidrag. Det skulle avsevärt komplicera återkravssystemet om den underhållsskyldige vid en förbättring av sina ekonomiska förhållanden skulle kunna krävas på en del av eller hela utfyllnadsbidraget. Detta skulle fordra särskilda bestämmelser om fastställande av återkrav med hänsyn tagen till det redan erlagda beloppet. Däremot kan barnet med stöd av reglerna i 7 kap. 8§ FB om jämkning vid ändrade förhållanden få bidragsskyldigheten omprövad. Utfaller omprövningen så att barnet tillerkänns ett periodiskt utgående underhållsbidrag eller sluter parterna avtal om ett nytt engångsbidrag för vilket en livränta inköps, reduceras utfyllnadsbidraget i motsvarande mån. Placeras ej engångsbidraget i en livränta, kan rätten till bidragsförskott ändock bortfalla enligt 2 § e). Eftersom återkrav ej får ske när engångsbidrag en gång utgått och någon självständig prövning hos försäkringskassan av den underhållsskyldiges betalningsförmåga därför ej kan bli aktuell, kommer det genom dom eller avtal bestämda nya underhållsbidraget resp. den nya livräntan att bli avgörande för rätten till bidragsförskott. Ett genom dom eller avtal fastställt underhållsbidrag kommer enligt vad som framgår av tredje stycket att återkrävas till dess kassan finner skäl besluta om annat återkravsbelopp. Om den underhållsskyldige ej kan nås för utredning om sina ekonomiska förhållanden - han kan exempelvis vistas eller vara bosatt utom riket - eller om han av någon anledning inte vill medverka vid utredningen, kan kassan indriva det genom dom eller avtal fastställda beloppet. Har kassan anledning tro att den underhållsskyldiges betalningsförmåga skulle motivera ett högre återkravsbelopp men tredskas han vid utredningen härom, bör kassan äga fastställa beloppet efter en skönsmässig prövning.

154 Specialmotivering

Av försäkringskassan bestämt återkravsbelopp gäller som fastställt underhållsbidrag vid tillämpning av lagen om bidragsförskott. Därav följer bl. a. att utfyllnadsbidrag enligt 4§ 3 st. kan utgå beräknat efter att den underhållsskyldige direkt till barnet betalar vad som annars återkrävs. Hur utfyllnadsbidragen bör kunna inpassas i det nya systemet har berörts i den allmänna motiveringen. Kassans beslut om återkrav blir enligt 22§ 2 st. verkställbart utan hinder av däremot förd talan. När kassan funnit skäl bestämma annat återkravsbelopp än som fastställts genom dom eller avtal och införsel pågår kan denna i fortsättningen ske för uttagande av det nya beloppet utan att besvärstidens utgång avvaktas eller särskilt förordnande behöver ges om verkställigheten. Försäkringskassan bör med visst mellanrum ompröva återkravsbeloppens storlek. Förslagsvis en gång om året kan kassan från de underhållsskyldiga infordra uppgifter om deras ekonomiska Förhållanden eller annat de önskar åberopa som grund för omprövning. Om den underhållsskyldige begär det eller om det av annan anledning finnes påkallat kan kassan ompröva beloppet också under löpande period.

17§ I paragrafen har endast den ändringen skett att skyldigheten för försäkringskassan att bereda den, som äger föra talan för barnet, tillfälle att i samband med återkrävande av bidragsförskott utkräva den del av obetalda underhållsbidrag som överskjuter bidragsförskottets belopp gjorts beroende av att återkravet avser hela bidragsförskottet. Det hade varit motsägelsefullt om kassan, efter att ha funnit att den underhållsskyldige saknade förmåga att utge mer än en del av förskottet, ändock skulle ha biträtt vid indrivningen av ett högre belopp. Att kassans skyldighet enligt paragrafen upphör hindrar inte den underhållsberättigade från att begära verkställighet för underhållsfordringen till den del den överstiger bidragsförskottet. Såvitt avser överskjutande del får på sätt hittills gällt jämkning sökas enligt 7 kap. 8 § FB.

18§ I det nya andra stycket till paragrafen har upptagits bestämmelser som motsvarar preskriptionsbestämmelserna i 7 kap. 5§ 2 st. FB.

Ikraftträdande och Övergångsbestämmelser Återkrav enligt 15 § i dess nya lydelse kan inte äga rum om avtal om engångsbidrag slutits i behörig ordning enligt 7 kap. 7§ 1 st. FB. Motsvarande bör gälla om engångsbidrag avtalats enligt den lydelse lagrummets andra stycke hade intill ikraftträdandet.

SOU l977:37 Specialmorivering 155

6.6 Förslaget till lag om ändring i lagen om ändring av vissa

underhållsbidrag

1 § [enlighet med vad som föreslås när det gäller begränsningar i den lagstadgade underhållsskyldigheten har ur paragrafen såsom underhållsberättigade utgått makes barn, dvs. styvbarn, samt fader och moder. Lagen kommer med dess föreslagna avfattning att gälla underhållsbidrag till dels make och förutvarande make, varom bestämmelser ges under särskild rubrik i 2-3 §§, dels barn, vilkas bidrag likaledes under särskild rubrik avhandlas i 4-5 §§. Särskilda Övergångsbestämmelser föreslås i fråga om underhållsbidrag till styvbarn, fader eller moder, när bidraget bestämts med tillämpning av äldre lag.

2§ Det tillägg som gjorts i texten är av redaktionell natur.

4 § Förslaget innebär att hittillsvarande indexändringar skall tillämpas till och med den ändring som kan väntas den l april närmast efter ikraftträdandet. Om alltså de nya underhållsbestämmelserna träder i kraft den l januari 1978, skall underhållsbidrag till barn ändras enligt den förutvarande ordningen den l april 1978. Detta måste då avse alla bidrag till barn som fastställts fram till den angivna dagen, dvs. i exemplet före utgången av mars månad 1978. l dessa fall skall vad som i 2-3 §§ är föreskrivet om bidragsbelopp till make och förutvarande make gälla. Har underhållsbidrag till barn senast bestämts före utgången av år 1965 skall därför uppräkning ske enligt såväl 2 som 3 Förslaget till lagtext förutsätter att en höjning kommer att äga rum den 1 april närmast efter ikraftträdandet.

5 § l paragrafen avhandlas ändringar av underhållsbidrag till barn efter den 1 april närmast efter ikraftträdandet. Bidragsbelopp som senast bestämts före utgången av mars månad samma år skall vid beräkning av framtida ändringar först höjas enligt 4 § och det därefter erhållna beloppet jämföras med bidragsförskottet för april månad. Den del som motsvarar bidragsförskottet skall i framtiden följa ändringarna av förskottet och överskjutande del utgå som ett icke indexreglerat tillägg. Bidragsbelopp som senast bestämts eller bestämmes efter utgången av mars månad efter ikraftträdandet skall på motsvarande sätt jämföras med bidragsförskottet för den månad då bidragsbeloppet blivit bestämt. Den del som motsvarar bidragsförskottet ändras som detta. De underhållsskyldiga som fullgör sin bidragsplikt helt genom att återbetala utgivna bidragsförskott kommer inte att beröras av här angivna änd-

ringar, eftersom deras betalningsskyldighet hela tiden bestäms i förhållande

156 Specialmotivering SOU l977z37

till betalningsförmågan. Höjs bidragsförskottets belopp. höjs visserligen i motsvarande mån den övre gräns den underhållsskyldige har att återbetala men vad han inom denna ram skall betala avgörs med hänsyn till hans ekonomiska Förhållanden och ändringarna däri. Det skall fortfarande vara möjligt att med stöd av bestämmelserna i l § 2 st. bestämma att bidraget skall ändras enligt grunder som särskilt anges i dom eller avtal Har den bidragspliktige förmåga att betala mer i underhållsbidrag till barn än som motsvarar bidragsförskottet, kan parterna exempelvis bestämma att han skall betala bidragsförskottet jämte därutöver en viss kvotdel eller procent av förskottet. Även den överskjutande delen blir då indexreglerad. En annan möjlighet är att bestämma att underhållsbidraget skall ändras på samma sätt som enligt 2-3 §§ gäller för underhållsbidrag till make eller förutvarande make. Denna möjlighet kan begagnas exempelvis om underhållsbidrag under bidragsförskottets nivå skall betalas direkt till barnet, då annars en proponionell uppdelning av förskottets belopp måste göras för att man skall erhålla det ändrade bidragsbeloppet. En följd av denna överenskommelse blir dock att ändring sker bara en gång om året, den l april, och inte så fort bidragsförskottet ändras. Även om någon indexreglering inte gäller för den del av ett bidragsbelopp som ligger över bidragsförskottets nivå, är därmed inte sagt att inte överskjutande belopp kan ändras. Underhållsbidraget kan sålunda höjas eller sänkas enligt reglerna om jämkning av underhållsbidrag i 7 kap. 8§ FB och därigenom kan även överskjutande belopp komma att ändras. Initiativ till sådan ändring måste emellertid tagas av part.

Ikraftträdande och Övergångsbestämmelser Enligt övergångsbestämmelserna till ändringarna i 7 kap. FB skall bidragsskyldighet som ålagts någon gentemot fader eller moder och som fastställts med tillämpning av äldre lag fortfarande bestå. Dessa bidrag skall enligt p. 2 i övergångsbestämmelserna till här föreslagna ändringar följa samma regler som hittills, dvs. samma som gäller för bidragsbelopp till make eller förutvarande make. Också underhållsbidrag som utgår till sjukt barn enligt 7 kap. 3§ l st. FB består i enlighet med den dom eller det avtal varigenom bidraget blivit bestämt. Dessa bidrag kommer emellertid utan särskild föreskrift att ändras enligt indexlagens bestämmelser om underhållsbidrag till barn. Underhållsbidrag till styvbarn enligt 7 kap. 4§ FB kan ej heller utdömas enligt förslaget men bidragsskyldighet som fastställts med tillämpning av äldre lag består. Underhållsskyldigheten har varit subsidiär i förhållande till barnets underhållsskyldige förälders bidragsplikt. varför det i allmänhet avsett bidragsbelopp över bidragsförskottets nivå. Med hänsyn härtill bör sådana bidrag, i den mån de existerar enligt dom eller avtal_ efter den l april inte höjas enligt de nya reglerna men väl fram till och med denna Jfr Walin s. 168. dag enligt vad som sägs i 4§.

Specialmotivering 157

6.7 Förslaget till lag om ändring i införsellagen

lnförsel för underhållsbidrag enligt GB eller FB får enligt 5 ,ä införsellagen äga rum, om bidraget är fastställt genom skriftlig, av två personer bevittnad förbindelse eller genom lagakraftvunnen dom eller beslut som får verkställas lika med sådan dom. Till följd av bestämmelserna i 7 kap. 6§ i förslaget blir återkravsbelopp som fastställs av allmän försäkringskassa att anse som underhållsbidrag enligt FB. Kassans beslut får enligt 22§ 2 st. lagen om bidragsförskott verkställas utan hinder av däremot förd talan och blir därför att betrakta som ett beslut som enligt 5 k införsellagen får verkställas genom införsel. Några ändringar i införsellagen torde alltså inte erfordras för att möjliggöra att återkravsbelopp uttages genom införsel. Enligt 16 § införsellagen fårjämkning av underhållsbidrag ske med hänsyn till annan fordran för vilken införsel samtidigt äger rum, om bidraget är sådant som avses i 5 kap. 5§ GB och överstiger vad som skäligen bör tillkomma familjen. Bestämmelsen riktar sig alltså mot underhållsbidrag till make och bam under tid makarna lever samman och syftar till att förhindra att ett oskäligt högt underhållsbidrag tas ut till Förläng för andra borgenärer. Då bestämmelserna om underhållsbidrag till barn enligt förslaget helt skall tas upp i FB, bör bestämmelsen i stället anges avse underhållsbidrag till make och makarnas barn i annat fall än då makarna lever åtskilda. Eftersom verkställighet genom införsel torde vara den viktigaste exekutionsfonnen när det gäller underhållsbidrag kunde det ifrågasättas om bestämmelsen inte borde utvidgas att gälla underhållsbidrag till alla barn, med vilka gäldenären sammanbor, alltså även barn till sammanboende ogifta föräldrar. Med hänsyn till att l6§ införsellagen emellertid vid sidan av de särskilt angivna underhållsbidragen medger jämkning också av annat underhållsbidrag, om detta uppenbart överstiger vad som skäligen fordras för den underhållsberättigades försörjning, finns redan goda möjligheter att i övriga fall förhindra missbruk av underhållsskyldigheten till skada för andra borgenärer. Jämlikt 7 kap. 2§ 3 st. FB i dess föreslagna nya lydelse skall den underhållsskyldige kunna få underhållsbidrag till barn nedsatt i den mån han vid utövande av sin rätt till umgänge med barnet haft kostnader som varit nödvändiga för barnets uppehälle under en icke obetydlig del av bidragstiden. När ett förskottsvis förfallande bidragsbelopp tas ut genom införsel kan det i efterhand komma att konstateras, att beloppet skall nedsättas med hänsyn till dessa kostnader. Förhållandet har berörts i den allmänna motiveringen. Häftar den underhållsskyldige i skuld till barnet för äldre obetalda underhållsbidrag, bör beloppet avräknas från skulden. Föreligger ingen skuld, bör bidragsbeloppet vid nästa införseltillfálle nedsättas med det belopp som den underhållsskyldige äger gottskriva sig. Nedsättningen kan då vara till fördel för annan borgenär som har införselbar fordran.

sou 1977:37 159

Reservationer

l. Av Olsson och Sundbe/g i anslutning till avsnitt 3.2.1 i betänkandet Barn i samma familj skall ha rätt att leva på samma ekonomiska standard och även i övrigt bli likabehandlade. Rätt för styvbarn till samma standard kan anses fastslagen i nuvarande 7 kap. 4.5 FB där underhållsskyldighet mot styvbarn behandlas. Bestämmelserna gäller enbart vid äktenskap, dvs. ena makens barn har rätt till underhåll av andra maken. Såsom förutsättning anges att ena maken under sin vårdnad har barn som ej är även andra makens barn. Underhållsskyldigheten är beroende av andra makens förmåga att bidra till underhållet och varar endast så länge äktenskapet består. Denna styvförälders underhållsskyldighet minskar ej den underhållsskyldighet barnets andra biologiska Förälder har. Ogifta samboende omfattas ej av denna bestämmelse. De sakkunniga har därför övervägt en utvidgning av bestämmelsen till att även gälla ogifta samboende. Någon sådan utvidgning föreslås dock ej. eftersom den ansetts komma att sakna praktisk betydelse. För egen del vill vi snarare framhålla svårigheterna med att i lagtexten klart ange under vilka förutsättningar ett samboendeförhållande med underhållsplikt skulle föreligga. Majoriteten bland de sakkunniga har i stället valt att föreslå att denna paragraf skall utgå ur FB. Utan tvekan har samhälls- och familjeförhållandena ändrats sedan lagbestämmelsen tillkom 1920. På grund av den ekonomiska och sociala utvecklingen, reglerna om underhållsbidrag och bidragsförskott m. m. har denna lagbestämmelses praktiskt-ekonomiska betydelse förmodligen minskat. Även om alltså styvbarnens ekonomiska situation har förbättrats sedan denna tid, kvarstår dock risken för att de skall särbehandlas i en familj. Lagens normbildande funktion kan vi inte bortse ifrån i lagstiftningsarbetet. Att vi i utredningsarbetet ej funnit det lämpligt att utvidga bestämmelsen till att även gälla barn i alla samboendeförhållanden bör följaktligen ej leda till att bestämmelsen tas bort. Några nackdelar med denna bestämmelse i rättstillämpningen har ej påtalats, men däremot har omvittnats att lagregeln fyllt en uppgift ur normbildningssynpunkt. Vi är i utredningen eniga om att den bakomliggande principen om barnens rätt till likabehandling i familjen bör gälla. Att nu som majoriteten föreslår ta bort nämnda paragraf måste uppfattas som om samhället på annat sätt

160 Reservationer

försäkrat sig om att styvbarnen ej kan anses vara i behov av det skydd lagen tidigare gett dem. Med den risk för särbehandling som styvbarn löper anser vi starka skäl tala För att i lagen ha kvar 7 kap. 4§ FB, varpå deras formella rätt till likabehandling är grundad. Med hänsyn till de från den ljanuari 1977 gällande reglerna om gemensam vårdnad behöver dock paragrafen ändras så att den avser barn som make har under sin vårdnad och varaktigt sammanbor med honom/henne. Vi Föreslår alltså att 7 kap. 4 § FB behålls och får följande utformning: Har make under sin vårdnad barn som varaktigt sammanbor med honom men ej är även andra makens barn, är andra maken jämte honom skyldig att efter sin förmåga bidraga till barnets underhåll, så länge äktenskapet består. Vad nu sagts medför ej ändring i den underhållsskyldighet som må åligga den andre av barnets föräldrar.

2. Av Sundberg i anslutning till avsnitt 3.2.6 i betänkandet En Förälder som betalar underhållsbidrag för sitt barn har enligt gällande ordning ingen rätt att få bidraget reducerat av den anledningen att han tidvis har barnet hos sig. Även om sålunda den underhållsskyldige står för barnets löpande kostnader under en lång helg eller en semester skall det i dom eller avtal bestämda underhållsbidraget betalas till barnets vårdnadshavare. Detta kan naturligtvis vara betungande för den underhållsskyldige. Majoriteten Föreslår nu en viss avdragsrätt för den underhållsskyldige. Enligt förslaget skall i 7 kap. 2§ 3 st. FB införas en regel enligt vilken underhållsbidraget skall nedsättas i skälig omfattning om den bidragsskyldige vid utövande av sin rätt till umgänge med barnet under en icke obetydlig del av bidragstiden haft kostnader som varit nödvändiga För barnets uppehälle. För de fall där Föräldrarna inte kan komma överens om en reduktion ges i den allmänna motiveringen riktlinjer för hur avdrag bör ske. Jag är givetvis ense med majoriteten om att barnets möjligheter att hålla kontakt med den underhållsskyldige föräldern på allt sätt måste tillvaratas. Umgänget får inte försvåras av att den underhållsskyldige helt enkelt inte har råd att ha barnet hos sig. Jag anser det därför rimligt att den underhållsskyldige får göra avdrag från underhållsbidraget för de nödvändiga kostnaderna för barnet och ansluter mig till de av majoriteten skisserade riktlinjerna när det gäller avdrag från underhållsbidrag som inte överstiger bidragsförskottet. Avdrag bör i så fall få göras med l/30 För varje dag utöver de två Första av umgängesperioden. När det gäller högre underhållsbidrag kan jag emellertid inte gå med på förslaget att avdraget får bestämmas efter en skälighetsbedömning. Detta kan få till följd att avdraget blir alltför högt. Jag anser att avdraget även i dessa fall endast skall hänföra sig till de nödvändiga kostnaderna för barnet. Eftersom bidragsförskottet är avsett att täcka den underhållsskyldiges del i grundläggande kostnader För barnet är det lämpligt att anknyta avdragsrätten till just detta belopp. Avdraget

Reservationer 161

bör därför enligt min mening inte heller i dessa fall överstiga 1/30 av bidragsförskottet. Min ståndpunkt motiveras av samma intresse som ligger bakom avdragsrätten, nämligen att underlätta för barnet att ha god kontakt med båda sina föräldrar. Systemet med en viss avdragsrätt innebärju en svår avvägning mellan föräldrarnas motstående intressen. Lämnar man utrymme för ett högt avdrag kan detta i en del fall innebära att den förälder som barnet bor hos blir obenägen att lämna barnet ifrån sig för längre perioder, därför att det helt enkelt kostar för mycket. En sådan konsekvens måste undvikas och detta sker enligt min mening enklast genom att avdraget maximeras.

3. Av Olsson i anslutning till förslaget om ändring av 5 kap. 1 § GB

(se specialmotiveringen till nämnda paragraD

Majoriteten bland de sakkunniga föreslår att 5 kap. 1 § GB enligt vars nuvarande lydelse makar “är skyldiga varandra trohet och bistånd” skall ändras till att makar “skall visa varandra lojalitet och hänsyn. Inför och under behandlingen av den reform av giftermålsbalken som beslutades 1973 diskuterades borttagande eller ändring av denna, i vart fall efter reformen osanktionerade paragraf, vilken inleder lagbestämmelserna om makars rättsförhållanden. I familjelagssakkunnigas betänkande ”Familj och äktenskap I” (SOU 1972:41) framförde majoriteten tanken att en sådan osanktionerad inled-

ningsparagraf var obefogad. Åtskilliga remissinstanser uttalade sig dock för

bibehållande av stadgandet bl. a. eftersom det ansågs ha ett värde för sammanhållningen i äktenskapet. Föredragande statsrådet fann ej heller anledning att i propositionen (1973232) föreslå borttagande eller ändring av nämnda paragraf. Riksdagen följde på lagutskottets förslag propositionen även på denna punkt. Det har diskuterats vad som kan anses ligga i orden trohet och bistånd. Föredragande statsrådet framhöll i propositionen att det mot formuleringen kunde invändas att den är något ålderdomlig och till synes tillmäter den sexuella troheten i äktenskapet alltför stor vikt, men att trohetskravet emellertid i själva verket här har en vidsträcktare innebörd och närmast är liktydigt med lojalitet och ömsesidig hänsyn. Mot ett allmänt krav av det slaget kunde, enligt statsrådet, knappast någon ha invändningar i sak. Skall vi i giftermålsbalken ha kvar en allmänt hållen osanktionerad paragraf, som anger det speciella förhållandet mellan två människor som ingått äktenskap med varandra, är det, enligt min uppfattning, svårt att finna formuleringar som dels bättre än den nuvarande täcker vad man vill uttrycka, dels inte leder till missuppfattningar beträffande samhällets värderingar i vår tid. Att byta ut det nuvarande uttrycket mot lojalitet och hänsyn” vilket föreslås av majoriteten, skulle kunna uppfattas som om samhället nu har ändrat syn på den djupa samhörighet och uppriktighet som bör råda mellan två makar. om förhållandet Uttryck mellan två makar måste ange något djupare och mer ömsesidigt än de relationer som egentligen bör råda mellan alla män-

162 Reservationer

niskor som har att samarbeta eller samverka med varandra eller det stöd, den hjälp och den hänsyn vi bör visa mot alla medmänniskor. Inom varje äktenskap tillkommer det självklart makarna att själva utforma etiska regler gällande sitt äktenskap utan samhällets inblandning. Även om av innebörden av orden “trohet och bistånd är omtvistad intolkningen nehåller dock uttrycket värderingar som torde omfattas av det stora llertalet människor. anser även idag en majoritet av svenska folket att Säkerligen man bör visa sin make/maka något som kan benämnas trohet. Mot denna bakgrund finnerjag inte anledning att i samband med ändring av reglerna om underhåll mellan makar ändra första delen av paragrafen. Däremot ansluterjag mig till majoritctens förslag till ändring av paragrafens senare del, varför jag föreslår att 5 kap. l § GB får följande utformning:

Man och hustru är skyldiga varandra trohet och bistånd. De skall gemensamt vårda hem och barn och i samråd verka för familjens bästa.

4. Av Sundberg i anslutning till förslaget om ändring i 5 kap. I § GB

(se specialmotiveringen till nämnda paragraf)

I familjelagsakkunnigas betänkande “Familj och äktenskap I” (SOU 1972:41) framförde kommittén som sin åsikt att lagstiftningen om äktenskapet inte bör innehålla några regler av specifik etisk art om hur makarna bör förhålla på det personliga området. I ett särskilt yttrande fogat till sig till varandra betänkandet lade jag fram mina synpunkter på de etiska regler som bör gälla för äktenskaplig samlevnad. Mot bakgrund av att utredningsmajoriteten i det nu föreliggande betänkandet föreslår ändrad lydelse av 5 kap. varför jag inte biträder detta ändringsförslag. Äkl § GB vill jag motivera tenskapet är en samlevnadsform som skiljer sig från alla andra samlevnadsformer. Genom att ingå äktenskap har makarna stadfást en personlig samhörighet som sträcker sig över hela deras livssituation. I äktenskapets regelsystem finns inbyggt lagar som reglerar denna deras gemenskap på det ekonomiska området. De flesta makar torde därtill hysa en vilja till gemensamt ansvarstagande och djup samhörighet också på det känslomäs- För brott mot lagar som reglerar parternas ekonomiska försiga området. hållande kan domstolarna döma på sedvanligt sätt; för brott mot en lag som reglerar makarnas personliga förhållande till varandra finns däremot inga sanktioner. Man kan då givetvis diskutera i vad mån en lag som den sistnämnda har något berättigande. Kommitténs tidigare förslag om att äkinte bör innehålla några regler om gestaltningen av tenskapslagstiftningen samlevnaden på det personliga området innebar ett klart ställningstagande

för att lagar utan sanktioner inte bör förekomma. Åtskilliga remissinstanser

ställde sig emellertid negativa till förslaget om att 5 kap. l § skulle avföras från giftermålsbalken. I detta betänkande föreslår utredningsmajoriteten inte att den nämnda paragrafen skall utmönstras men väl att paragrafen skall ändras så att kravet på trohet försvinner och i stället skall införas att makarna skall visa varandra lojalitet och hänsyn. Även om vi lever i ett pluralistiskt samhälle uppfattar de flesta människor

Reservationer 163

äktenskapet som ett i princip livsvarigt förbund där kravet på trohet och bistånd makar emellan är en förutsättning för och en följd av deras känslomässiga gemenskap. Nuvarande Iydelsen av 5 kap. l § GB torde i sin djupaste innebörd vara väl förenlig med den uppfattning som majoriteten av vårt folk har. Trohetskravet uttrycker i första hand en etisk värdering och omfattar mycket mer än den sexuella samlevnaden. Det är makarna själva som lägger sin egen innebörd i äktenskapet och det är deras vilja och förmåga som utgör grunden för utvecklingen av deras personliga gemenskap. Ett borttagande av trohetskravet från äktenskapslagstiftningen skulle kunna påverka människor till uppfattningen att det räcker med lojalitet och hänsyn och därmed bidra till att försvåra samlevnaden makar emellan. Enskilda makars möjlighet att positivt gestalta sina personliga relationer är beroende inte enbart av den inställning de själva har till äktenskapet utan också av den syn på äktenskapet som de möter hos omgivningen. Paragrafen skall inte uppfattas som moraliserande utan bör ses som ett uttryck för samhällets värdering av en regel som har till syfte att underlätta ett harmoniskt förhållande mellan makarna. Lojalitet och hänsyn är dessutom inte för äktenskapet specifika yttringar utan utgör företeelser som borde återfinnas i alla relationer oss människor emellan. Om sådana allmänna handlingsregler finner jag inte skäl att lagstifta. Att inledningen till 5 kap. l § i GB bibehålles oförändrad finner jag vara väsentligt också ur en annan synpunkt. Enligt de nya reglerna för faderskapsfastställande skall faderskap fastställas också för barn som föds efter ett äktenskaps upplösning även om barnet är avlat under äktenskapets bestånd. För bam som föds av föräldrar som är gifta med varandra sätts däremot inte faderskapet i fråga. Den s. k. äktabörds-presumtionen förutsätter att mannen i äktenskapet är far till barnet. En sådan presumtion torde vara helt utan förankring om inte i lagen uttrycks att äktenskapet förutsätter trohet mellan makarna. Kommittén föreslår dessutom i den nya utformningen av 5 kap. l § GB ett tillägg innebärande att i lagen införs skyldighet för makarna att gemensamt vårda hem och barn. Jag biträder detta förslag med de motiveringar som framförs i betänkandet. Jag föreslår alltså att 5 kap. l§ GB får följande lydelse: Man och hustru är skyldiga varandra trohet och bistånd. De skall gemensamt vårda hem och barn och i samråd verka för familjens bästa.

sou 1977:37 165

1 Riktlinjer för be-

Bilaga försäkringskassans

dömning av den underhållsskyldiges

förmåga att återbetala utgivna bi-

dragsförskott

l Inledning

l kap. 3 har vi föreslagit att Försäkringskassan, så länge bidragsförskott utgår, skall kunna bestämma vad som skall återkrävas av den underhållsskyldige oberoende av vad som gäller om underhållsbidrag enligt dom eller avtal. Denna bilaga innehåller förslag till riktlinjer för försäkringskassans verksamhet. Som beteckning på återkravet används i bilagan termen underhållsbidrag. Eftersom bidragsförskott utgår kommer kassans beslut att sakna betydelse för det underhållsberättigade barnet. Detta gör att den underhållsskyldiges förmåga att betala underhållsbidrag kan bedömas enbart utifrân hans egna ekonomiska förutsättningar. l andra situationer, såsom när det gäller att fastställa ett underhållsbidrag över bidragsförskottets nivå eller det saknas lagliga Förutsättningar för bidragsförskott, finns det anledning att göra en mer nyanserad bedömning och även beakta den andre förälderns förmåga att försörja barnet. Det bör därför understrykas att riktlinjerna formellt endast gäller för försäkringskassorna. Meningen är att det skall kunna ske fortlöpande ändringar av underhållsbidragets storlek med hänsyn till variationerna av den underhållsskyldiges betalningsförmåga. Detta gör att man måste beakta marginaleffekterna så att exempelvis inte en omprövning av bidraget vid en högre

inkomst leder till att hela inkomstökningen tas i anspråk för ökad skatt

och barntillsynsavgift, högre underhållsbidrag samt minskat bostadsbidrag. I förhållande till gällande rätt innebär detta en ändring såtillvida att man idag ofta torde med ledning av lämnade uppgifter fastställa ett skäligt underhållsbidrag utan att på ett mer genomtänkt sätt ta ställning till hur stort underhållsbidraget skulle ha varit vid andra inkomstförhållanden. Det förekommer att man som utgångspunkt för bedömningen räknar med att den underhållsskyldige bör betala en viss andel av bruttoeller nettoinkomsten. Ett mer genomtänkt system tillämpas försöksvis bl. a. av i norra Stor-Stockholm på initiativ från

familjerättsassistenter

socialförvaltningen i Järfälla kommun. Till grund för kassornas beslut bör ligga den underhållsskyldiges ekonomiska förhållanden och den försörjningsbörda som han har gentemot sin familj. Det gäller att fastställa vad som behövs för levnadsomkostnader och andra nödvändiga utgifter samt att ta en andel av överskottet i anspråk för underhållsbidrag.

166 1 SOU l977z37 Bilaga

Det belopp som förbehålles den underhållsskyldige bör ligga över existensminimum och socialhjälpsnivåerna. Det är meningslöst att förplikta om han därigenom blir berättigad att någon att utge underhållsbidrag Det bör vidare finnas en viss marginal för skulduppbära socialhjälp. sättning så att den underhållsskyldiga bl. a. har möjlighet att göra avbetalningar på gamla underhållsbidrag som han kanske p. g. a. tillfälliga betalningssvårigheter inte kunnat erlägga. Som framhållits i kap. 3 är vi medvetna om att våra beräkningar bidragens storlek kan diskuteras

av

och att ytterligare överväganden krävslinnan definitiva riktlinjer kan fast-

ställas. När den underhållsskyldige inte kan betala ett underhållsbidrag som svarar mot bidragsförskottet utan samhället träder in och svarar för mellanskillnaden utgår en form av samhällsstöd for barnet som ersättning för den underhållsskyldiges bristande förmåga att svara för sin del av barnets grundförsörjning. l den mån våra förslag leder till en minskning av underhållsbidrag som betalas innebär således reformen ökade samhällsinsatser för de underhållsskyldiga inom ramen för bidragsförskottssystemet. Vi vill här framhålla att våra överväganden om underhållsbidragets storlek inte är helt knutna till att bidragsförskotten finns. Även om dessa ersättes av annat samhällsstöd för barnfamiljer kvarstår den grundlägi föräldrabalken att föräldrarna efter förmåga skall ta del gande regeln i kostnaderna for barnets underhåll. Det innebär att den underhållsskyldige under alla förhållanden måste en miniminivå för sin egen och sin familjs försörjning samt garanteras att underhållsbidraget måste bestämmas till en andel av överskottet över denna nivå. Härvid är det ofrånkomligt att systemet tillsammans med vad som gäller ifråga om skatter och behovsprövade bidrag leder till För att det inte skall ske orättvisor mellan olika kraftiga marginaleffekter. underhållsskyldiga eller uppstå orimliga marginaleffekter måste man på det sätt vi föreslår beakta det skattesystem som finns ungefárligen och de sociala förmåner som utgår. Vi vill kraftigt understryka att det är angeläget att snabbt lätta bördorna för de underhållsskyldiga. Det är därför viktigt att det fastställs realistiska underhållsbidrag. Våra förslag till beräkning av bidragens storlek upp till bidragsförskottets nivå kan i sina huvuddrag tillämpas utan att det utfärdas anvisningar och utan att reformen beträffande några detaljerade handläggning av återkrav behöver avvaktas. Särskilt försäkringskassans angeläget är det att i anslutning till bestämmelsen i 7 kap. 2§ FB, där det bl. a. slås fast att underhållsbidrag skall betalas efter förmåga, snarast för vilka belopp som den underhållsskyldige och hans anges riktlinjer behöver for olika ändamål så att inte underhållsbidraget inkräktar familj på det nödvändiga livsuppehället. om ett vårdnadsbidrag för barn har då detta betänkande av- Frågan slutats ännu inte föranlett proposition till riksdagen. Vi har därför inte kunnat ta ställning till hur ett sådant bidrag skulle påverka de föreslagna riktlinjerna.

Bilaga 1 167

2 Den underhållsskyldiges inkomst

Den underhållsskyldiges inkomst utgör en viktig faktor vid bedömningen av hans förmåga att betala underhållsbidrag. Det finns olika inkomstbegrepp som man kan utgå från. Ett alternativ är att i likhet med vad som gäller i fråga om bostadsbidrag välja den taxerade inkomsten. Det har den fördelen att inkomsten går lätt att konstatera. En uppenbar olägenhet skulle emellertid vara att beslutet om underhållsbidrag kom att grundas på en inaktuell betalningsförmåga, eftersom den taxerade inkomsten grundas på inkomstförhållanden som ligger längre än ett år tillbaka i tiden. Vi anser därför att det inte är möjligt att utgå från detta inkomstbegrepp. Vi har övervägt att låta den underhållsskyldiges förväntade bruttoinkomst ligga till grund för bedömningen av hans betalningslörmåga. Detta skulle vara naturligt eftersom det anknyter till vad som gäller ifråga om skatter. daghemsavgifter och rättshjälp. Ett sådant system kan tänkas uppbyggt på det sättet att en viss bruttoinkomst, bestämd med hänsyn till försörjningsbördan gentemot hemmavarande barn och eventuellt även make, alltid förbehålles den underhållsskyldige. Av överskjutande belopp tas underhållsbidrag ut enligt en viss procentsats. Det skulle vara möjligt att upprätta tabeller av vilka underhållsbidragets storlek vid en viss inkomst och lörsörjningsbörda omedelbart framgår. Det visar sig emellertid vara förenat med betydande olägenheter att utgå från bruttoinkomsten. Man beaktar inte då de ganska stora skillnaderna i betalningsförmåga som föreligger till följd av att den kommunala utdebiteringen varierar i storlek. Det förutsätter också att sådana utgifter som den underhållsskyldige har för bostad och barntillsyn schabloniseras. Eftersom kostnaderna varierar kraftigt får detta till konsekvens att de som har låga utgifter överkompenseras samtidigt som det kommer att finnas en grupp som har så höga faktiska utgifter att det måste ske någon form av jämkning. En ökning av bruttoinkomsten behöver i många inkomstlägen inte betyda någon nämnvärd ökning av förmågan att betala underhållsbidrag. Detta sammanhänger med de samlade marginaleffekter som uppstår till följd av ökning av skatter och daghemsavgifter samt bortfall av bostadsbidrag. Särskilt när den underhållsskyldige har stor familj att försörja och hans förmåga att betala underhållsbidrag börjar vid en förhållandevis hög inkomst måste det inträffa ofta att det underhållsbidrag som fastställes med ledning av bruttoinkomsten behöver jämkas. För att avgöra om ett underhållsbidrag är så oskäligt att det finns anledning att frångå tabellerna måste man se till den summa pengar som den underhållsskyldige disponerar sedan skatt och hyra betalats. Eftersom jämkning skulle behöva företas relativt ofta blir det därför konstlat att utgå från bruttoinkomsten. Vi anser det bättre att bedöma den underhållsskyldiges ekonomiska bärkraft utifrån den förväntade nettoinkomsten, dvs. bruttoinkomsten minskad med skatt. Utgångspunkten bör vara att man fastställer den underhållsskyldiges förväntade årsinkomst, delar upp denna per månad samt drar ifrån skatten, beräknad med ledning av tabellerna för pre-

168 Bilaga 1 SOU l977z37

liminärskatt. Det sålunda fastställda beloppet motsvarar vad den underhållsskyldige rent faktiskt disponerar i pengar och bör därför vara den bästa utgångspunkten för bedömningen av hans förmåga att utge underhållsbidrag. Ett sådant system anknyter också till de metoder som domstolar och andra idag vanligen tillämpar för att få underlag till bedömningen av vilket underhållsbidrag som kan vara skäligt. Det bör utfärdas närmare anvisningar för beräkningen av inkomsten. Liknande anvisningar finns utfärdade av domstolsverket för beräkning av allmän rättshjälp och av bostadsstyrelsen för fastställande av bostadsbidrag, Dessa föreskrifter kan tjäna till viss ledning. Den underhållsskyldige bör åläggas att redovisa sina inkomstförhållanden på en för ändamålet särskilt utarbetad blankett. l beslutsunderlaget bör även ingå uppgifter om sjukpenninggrundande och taxerad inkomst, vilka finns tillgängliga för försäkringskassan. Till inkomst bör räknas intäkter från de i kommunalskattelagen upptagna förvärvskällornajordbruksfastighet, annan fastighet, rörelse, tjänst. tillfällig förvärvsverksamhet och kapital. För inkomst och utgift som hänför sig till sådan fastighet för vilken schablonmässig inkomstberäkning skall ske enligt bestämmelserna i 24 § 2 mom. kommunalskattelagen bör gälla särskilda regler. Vi återkommer till denna fråga nedan under avsnittet om bostadskostnad.

l princip bör inkomsten minskas med sådana utgifter för inkomstens

förvärvande som är avdragsgilla enligt bestämmelserna i kommunalskattelagen. Det bör dock finnas möjlighet att bortse från mindre belopp. När det gäller inkomst av rörelse, jordbruksfastighet och sådan annan fastighet som inte schablontaxeras lär det inte kunna undgås att denna uppskattas efter skönsmässiga bedömningar. Man får utgå från nettointäkten enligt senaste taxering och göra en eventuell avvikelse från denna med hänsyn till den utveckling som kan förväntas i förvärvskällan. I likhet med vad som gäller ifråga om allmän rättshjälp och bostadsbidrag bör det finnas vissa restriktioner beträffande avdrag för underskott i förvärvskälla. _ Förvärvsavdrag och skattereduktion bör beaktas vid bestämmande av den underhållsskyldiges preliminärskatt genom val av kolumn i skattetabellen. Förmögenhetsinnehav bör kunna påverka underhållsbidragets storlek. Detta kan i likhet med vad som gäller i fråga om bostadsbidrag och allmän rättshjälp ske genom att en viss andel av förmögenheten läggs till inkomsten.

3 F örbehållsbelopp

3.1 Nivâer inom andra rärtsomrâden Den underhållsskyldige bör förbehållas ett visst belopp för sin egen och sin familjs försörjning. Beloppet bör räcka till alla vanliga utgifter inklusive bostadskostnaden. När det gäller att avgöra vad som skall anses vara rimliga förbehålls-

sou 1977:37 Bilaga] 169 Tabell l. Normalbelopp för existensminimun

belopp tjänar reglerna inom andra rättsområden till viss vägledning. Med stöd av bestämmelserna om existensminimum kan skattskyldig få nedsättning av den taxerade inkomsten p. g. a. nedsatt skatteförmåga (50§ 2 mom kommunalskattelagen). Existensminimum i det särskilda fallet bestäms med ledning av normalbelopp som utgör andelar av basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring för december månad före det kalenderår som föregår taxeringsåret (se tabell l). Beloppen, som i viss utsträckning anpassats till socialhjälpsnormerna i Stockholms kommun, är avsedda att täcka alla vanliga levnadskostnader, utom bostadskostnaden. som beräknas särskilt och lägges till normalbeloppen. Bestämmelserna om existensminimum har också betydelse vid införsel i lön. Enligt 10§ införsellagen (1968:621) skall utmätningsmannen förbehålla gäldenären ett belopp för eget underhåll och familjens behov. Förbehållsbeloppet bestämmes med ledning av de nämnda bestämmelserna i kommunalskattelagen. Införsel får bara ske för vissa typer av fordringar såsom underhållsbidrag, skatter, böter och viten (l § införsellagen). För andra fordringar kan det ske utmätning i lön. Här gäller en rad restriktioner. Bl. a. får utmätning normalt inte avse längre tid än tre månader per år och omfattar då endast belopp som “uppenbart överstiger vad som åtgår för gäldenärens och hans familjs försörjning samt till fullgörande av underhållsskyldighet “ som i övrigt åvilar honom (67 b§ UL). Riksskatteverket utfärdar anvisningar om utmätningsfritt belopp, vilka är avsedda att gälla för kalenderår (se tabell 2). De flesta kommunerna använder sig av basbeloppsanknutna normer för den behovsprövade socialhjälpen. Bostadskostnaden innefattas inte i normerna utan beaktas särskilt. Normerna varierar i storlek mellan kommunerna liksom de utgifter de är avsedda att täcka. Många kommuner tillämpar s. k. bruttonormer som innefattar det mesta av livsuppehället.

Tabell2. Utmätningsfritt belopp vid utmätning i lön 1977

Källa: Riksskatteverkets föreskrifter. Dnr 792/76-91.

170 Bilaga 1 Tabell 3. Kommunernas socialhjålpsnormer l oktober 1975 i procent av basbeloppeta

U Familjelagssakkunniga har även tagit del av de nivåer som övervägs av socialutredningen inom ett framtida stödsystem för socialhjälpen.

Källa: Statistiska meddelanden S 1976:2. Anmärkning: Siffrorna är inte utan vidare jämförbara. Endast ett mindre antal kommuner har högre normbelopp än Stockholm.

1 tabell 3 har sammanställts de normer kommunerna tillämpade 1 oktober 1975. Varken när det gäller existensminimum, utmätning i lön eller socialhjälpsnormerna ingår barnbidraget i ersättningsnivåerna. Däremot avräknas från normalbeloppet för barn - utom när det gäller socialhjälpen i ett litet antal kommuner - vad som erhålles för barnet i form av underhållsbidrag och bidragsförskott. Ersättningsniváerna utgör i samtliga fall normalbelopp från vilka det i det enskilda fallet görs de avvikelser som finnes påkallade. [fråga om införsel har riksskatteverket angivit de vanligaste situationerna då avvikelse kan förekomma. Som exempel kan här nämnas naturaförmåner som gäldenären erhåller, vissa underhållsbidrag som han är skyldig att betala, kostnader för resor till och från arbetsplatsen, betalning på skuld enligt vissa typer av avbetalningskontrakt och hyreskontrakt samt utgifter till följd av nödvändig barntillsyn eller till följd av sjukdom. Av visst intresse for bedömningen av barnkostnaderna är även bestämmelserna om bidragsförskott och barnpension. Bidragsförskottet utgör för år 40 % av basbeloppet. Utgår förskott i förhållande till bägge föräldrarna eller är barnet berättigat till barnpension utgör det dock 30 % av basbeloppet, i förra fallet i förhållande till var och en av föräldrarna. Nivåerna för barnpension anknyter till vad som gäller vid bidragsförskott, dock att beloppet kan sättas ned till lägst 25 % av basbeloppet i de fall barnet erhåller pension från ATP eller bor samman med någon som uppbär folkpension i form av änkepension

3.2 Överväganden

3.2.1 Andra utgifter än bostadskostnader 1 8 kap. 6§ lagen Den underhållsskyldige bör tillförsäkras ett belopp för vanliga levnads- (1962:381) om allmän försäkring. kostnader. Hit räknas utgifter för kost, kläder, tvätt, hygien, tidningar,

Bilaga 1 171

gas, elektricitet, telefon, radio- och TV-licens, försäkringsavgifter. fackföreningsavgifter och andra medlemsavgifter, smärre utgifter för tillfälliga behov, samt ordinära utgifter för hälso- och sjukvård. tandvård och för resor till och från arbetet. Beloppet bör göras värdebeständigt genom anknytning till basbeloppet. Nivåerna bör ligga över existensminimum och socialhjälpsnivåerna. Det är ett önskemål att göra systemet enkelt. De föreskrifter som är erforderliga om förbehållsbeloppens storlek i det enskilda fallet bör därför om möjligt inte föranleda komplicerade uträkningar. En svårighet ligger emellertid i att systemet skall gälla för många olika situationer. Den underhållsskyldige kan vara ensamstående, ha hemmamake eller bo samman med någon som med sina inkomster kan bidra till de gemensamma nödvändiga utgifterna. Har den underhållsskyldige också hemmavarande barn skall ett belopp förbehållas för detta barn. Barn i de lägsta åldrarna anses inte kosta lika mycket som äldre barn. Å andra sidan kan barntillsynskostnaderna för de yngsta barnen uppgå till betydande belopp. Är den underhållsskyldige ensamstående erhåller det hemmavarande barnet ett obeskattat underhållsbidrag, bidragsförskott eller barnpension. Detsamma gäller om den underhållsskyldige lever samman med någon annan än den andra föräldern till det hemmavarande barnet. Har den underhållsskyldige hemmamake får han ensam stå för de nödvändiga utgifterna för det hemmavarande barnet. Om partnern däremot arbetar kan även dennes inkomster användas för barnets försörjning. Vad först angår ensamstående utan barn anser vi att ett belopp som svarar mot 1,2 basbelopp per år bör förbehållas den underhållsskyldige. Omräknat i kronor innebär detta 1070 kr per månad vid basbeloppet 10 700 (basbeloppet för december 1976). Nämnda basbelopp kommer även i fortsättningen i denna bilaga att tas som utgångspunkt för omräkning till kronor om inget annat framgår av sammanhanget. För hemmamake bör den underhållsskyldige vara berättigad till ett tillägg till förbehållsbeloppet med 0,6 basbelopp (535 kr). Tillsammans med vad han förbehålles för egen del innebär detta l 605 kr i månaden. Vi vill här förutskicka att vi nedan (avsnitt 5.2) kommer att diskutera vissa begränsningar när det gäller beaktande av hemmamake. De situationer när den underhållsskyldige bor samman med någon som förvärvsarbetar vållar särskilda problem. Idag torde partnerns ekonomiska förhållanden endast i begränsad omfattning påverka underhållsbidragets storlek. Har denne inga eller obetydliga inkomster beaktas detta i allmänhet. Förhållandena redovisas av den underhållsskyldige som har ett intresse av att påvisa att han har en ökad försörjningsbörda. Har partnern mycket höga inkomster kan detta komma att redovisas av den underhållsberättigade som vill visa att den underhållsskyldige har en större förmåga att utge underhållsbidrag än som direkt framgår av hans inkomster. Ofta är emellertid utredningen om partnerns ekonomiska förhållanden bristfällig. Och ibland saknas upplysning huruvida det alls fö- 1 hemma- Beteckningen religger ett samboendeförhållande. Har ett underhållsbidrag en gång fastmake användes här och ställts för en ensamstående omprövas det inte av den anledningen att i den fortsatta framställ› den underhållsskyldige upptar samlevnad med någon som har egna in- ningen för make som komster. En sådan omprövning sker heller inte om partnern får kraftigt saknar egna inkomster.

172 Bilaga I

ökade inkomster. Samboende med någon som förvärvsarbetar innebär otvivelaktigt kostnadsbesparingar. Det blir två inkomster som kan användas till gemensamma nödvändiga utgifter och till barnkostnader. Fäster man stor vikt vid samboendepartnerns ekonomi kommer även smärre ändringar av dennes inkomstförhållanden att påverka underhållsbidragets storlek i höjande eller sänkande riktning. En sådan ordning är mindre lycklig. Om den underhållsskyldiges ekonomiska Förhållanden vid en omprövning av bidraget är oförändrade men partnerns inkomster ökats och detta leder till att bidraget höjs. kan det komma att uppfattas som om underhållsskyldigheten utsträckts till samboendepartnern. Det finns därför anledning att visa återhållsamhet beträffande den betydelse som man skall tillmäta partnerns ekonomiska förhållanden. Vad avser nödvändiga utgifter för uppehållet har vi nyss föreslagit att en ensamstående skall förbehållas 1,2 och en underhållsskyldig med hemmamake 1,8 basbelopp per år, vilket svarar mot 1070 resp. 1605 kr i månaden. Det innebär att var och en av makarna får klara uppehållet med ca 800 kr, vilket är ca 270 kr mindre än vad en ensamstående har att röra sig med. Om bägge förvärvsarbetar uppstår det normalt vissa merkostnader exempelvis i form av resor till och från arbetsplatsen och beroende på att de inte erhåller någon kostnadsbesparande service i hemmet. Med hänsyn härtill och till de betänkligheter som nyss anförts mot att tillmäta samboendepartnerns ekonomiska förhållanden betydelse föreslår vi att en underhållsskyldig skall förbehållas 1.2 basbelopp per år även i fall då hans make arbetar och bidrar till de gemensamma nödvändiga utgifterna. När det sedan gäller barn utgår vi - med hänsyn till vad som gäller inom andra rättsområden - från att det går att klara ett barns grundförsörjning med ett belopp motsvarande 0,6 basbelopp per år (= 535 kr i månademjämte barnbidraget. För de yngsta barnen är möjligen beloppet för högt. Vi anser emellertid att systemet skulle bli alltför invecklat om man räknar med olika nivåer för barn i olika åldrar och föreslår därför ett enhetligt förbehållsbelopp för barn. Även om utgångspunkten tas i det nämnda beloppet, 535 kr. kompliceras bilden av att systemet skall gälla för olika hushållstyper. Det är ett allmänt önskemål att göra det så enkelt som möjligt och undvika komplicerade bedömningar och uträkningar. Den enklaste och mest schematiska lösningen skulle vara att alltid förbehålla den underhållsskyldige 535 kr i månaden för hemmavarande barn. Man skulle då bortse från vad barnet eventuellt erhåller i form av underhållsbidrag, bidragsförskott eller barnpension och, i fall då den underhållsskyldige sammanbor med den andra föräldern till det hemmavarande barnet, från partnerns förmåga att med sina inkomster bidra till barnets grundförsörjning. Det betyder att det belopp som disponeras för barnet i ett stort antal fall skulle väsentligt överstiga förbehållsbeloppet, 535 kr. Det nämnda beloppet skulle strängt taget endast passa för de fall då den underhållsskyldiges partner saknar inkomst eller har låg inkomst och därför saknar förmåga att bidra till barnets underhåll. Vi anser att konsekvenserna av den berörda lösningen inte är accep-

Bilaga 1 173

tabla. För att få tillfredsställande resultat måste man beakta vad den andre föräldern till den underhållsskyldiges hemmavarande barn har förmåga att bidra med. Är den underhållsskyldige ensamstående eller bor samman med någon annan än den andre föräldern till det hemmavarande barnet erhålles underhållsbidrag, bidragsförskott eller barnpension för barnet. Dessa tillskott bör få den inverkan att förbehållsbeloppet för barnet sänks. En motsvarande regel bör gälla när den underhållsskyldige bor samman med den andra föräldern till det hemmavarande barnet, vilken med sina inkomster direkt bidrar till barnets försörjning. Det belopp som erfordras för barnets grundförsörjning bör m.a.0. fördelas mellan föräldrarna. Man kan här gå olika långt och tillämpa olika principer. Den mest långtgående lösningen är att låta den andra förälderns bidrag fullt ut minska förbehållsbeloppet för det hemmavarande barnet. Om barnet erhåller underhållsbidrag med ett så högt belopp som 535 kr eller, om

den underhållsskyldige sammanbor med den andre föräldern, vilken har

hög inkomst och således ensam kan svara för barnets grundförsörjning skulle den underhållsskyldige föräldern inte förbehållas något belopp för barnet. Ett så långtgående hänsynstagande till den andre förälderns förmåga att bidra till barnet får emellertid anses som olyckligt. Både enligt gällande rätt och enligt vårt förslag till ny lydelse av föräldrabalken ankommer det på bägge föräldrarna att efter förmåga ta del i kostnaderna för barnets underhåll. För den underhållsskyldige föräldern måste det te sig egenartat att hans förmåga att sörja för sina barn i första hand tas i anspråk för barn som han inte bor samman med. Härtill kommer att ordningen skulle kräva ingående utredning om partnerns ekonomiska förhållanden i samtliga fall som föräldrarna bor ihop. ärendet inte rör partnern

Eftersom

annat än indirekt kan redan införskaffandet av erforderligt beslutsunderlag vara förenat med svårigheter. En annan utväg är att alltid dela upp förbehållsbeloppet för barnet efter föräldrarnas inkomster. De nyss nämnda svårigheterna av teknisk art talar med full styrka även mot denna lösning. Det återstår dåatt utgå från att den underhållsskyldige alltid skall anses svara för hälften av den nödvändiga försörjningen av de barn han bor tillsammans med. Den underhållsskyldige skulle alltid förbehållas 0,3 basbelopp per barn (= 267 kr i månaden). Genom att den underhållsskyldige alltid förbehålles halva barnkostnaden kommer den summa pengar som är avsedd för barnet i många fall att överstiga 535 kr i månaden. Många barn kommer förutom förbehållsbeloppet att erhålla bidragsförskott. tillhopa 0,7 basbelopp l= 624 kr i månaden). Utgår underhållsbidrag som är högre än bidragsförskottet är den summa pengar som barnet får i motsvarande mån större. En liknande situation uppkommer när den underhållsskyldige bor samman med den andre föräldern till barnet vilken har hög inkomst och således kan svara för mer än hälften av barnets grundförsörjning. I de flesta fallen då sålunda ett högre belopp än 535 kr kommer att kunna disponeras för barnet rör det sig om måttliga summor. Den över-

174 Bilaga 1

kompensation i jämförelse med andra fall som man här kan tala om är ofrånkomlig om man vill beakta att den underhållsskyldige har ett ansvar också mot sina hemmavarande barn. Motsxarande

ekonomiskt

situation uppkommer för övrigt för det underhållsberättigade barnet i de fall då den förälder barnet vistas hos har höga inkomster. Det tänkta systemet skulle alltså innebära att den underhållsskyldige alltid skulle förbehållas ett belopp som svarar mot vad som behövs för det egna uppehället och halva barnkostnaden. Därtill kommer enligt vad som framgår av nästa avsnitt hela eller halva bostadskostnaden för ensamstående resp. samboende. Självfallet finns det fall då föräldrarna bor samman och den underhållsskyldiges partner inte har förmåga att svara för sin egen försörjning och sin del av bostads- och barnkostnaden. Den underhållsskyldige skulle i dessa fall vara berättigad att förbehållas ett högre belopp. För att komma i åtnjutande av denna förmånligare behandling bör det krävas att de samboende presterar en redogörelse för sina ekonomiska förhållanden. Det behövs riktlinjer för hur dessa fall skall bedömas. Tidigtre har antagits att den underhållsskyldige skulle vara berättigad att göra tillägg för förbehâllsbeloppet för hemmamake med 0,6 basbelopp (= 535 kr) samt att maken skulle klara sin försörjning om han har en inkorrst som svarar mot 1,2 basbelopp t= 1070 kr). Om maken har en inkomst understigande detta belopp bör därför det maximala tillägget på 535 kr reduceras. En riktpunkt kan vara att tillägget reduceras med hälften av partnerns nettoinkomst. Det blir då en jämn avtrappning av tilägget. Om partnern har en inkomst motsvarande 1,2 basbelopp per år skall sålunda inget hemmamaketillägg göras. Den underhållsskyldiges förbehållsbelopp bestämmes genom en addition av vad som behövs för hans egen försörjning, bostadskostnaden och barnens försörjning. Har partnern högre inkomst än 1,2 basbelopp kan den underhålsskyldiges förbehållsbelopp reduceras i motsvarande mån, dock inte längre ned än till vad som svarar mot den nivå vid vilken han har förmåga att klara sitt uppehälle samt hälften av bostads- och barnkostniderna. Systemet innebär att när två samboende är underhållsskyldiga, var och en mot sitt barn, deras ärenden får handläggas gemensamt av försäkringskassan. Förslaget innebär att det i vissa fall får göras relativt invecklade beräkningar. Vi anser emellertid att det innefattar en lämplig avvägning av de hänsyn som måste tas samt att det i det stora flertalet fall leder till fättvisa resultat. I denna bilagas tabelldel (avsnitt 6) redovisas närmare hur systemet slår i några exempel.

3.2.2 Bostadskostnaden Den underhållsskyldige bör förbehållas ett belopp för bostadskostnaden Motsvarande förmån tillerkänner man vederbörande när det gäller socialhjälp, införsel och utmätning i lön. Här beaktas den faktiska bostadskostnaden, dvs. den nominella kostnaden minskad med bostacsbidraget. . När det gäller införsel och utmätning i lön finns föreskrifter som för-

Bilaga 1 175

hindrar att gäldenären förbehålles alltför stora bostadskostnader. En reducering äger rum om kostnaden är oskäligt hög med hänsyn till kostnadsläget på orten, dock inte vid mindre avvikelser. Bostadskostnaden minskas också om bostadsstandarden är väsentligt högre än vad som kan anses svara mot gäldenärens och familjens behov. Standarden anses väsentligt överstiga hushållets behov om hushåll med en boende disponerar större utrymme än tre rum och kök eller om annat hushåll disponerar större utrymme än tre rum och kök med tillägg av ett rum för varje person som tillkommer utöver en. Bestämmelserna om statskommunala bostadsbidrag innehåller motsvarande spärreglen Här gäller också att bidrag endast utgår för viss del av bostadskostnaden mellan vissa kostnadsnivåer, som varierar med hänsyn till hushållets storlek. Vi har övervägt att schablonisera bostadskostnaden på så sätt att den underhållsskyldige skulle vara berättigad till ett bestämt belopp i storleksordningen 600 kr. Därmed skulle man slippa att ta hänsyn till extrem bostadsstandard och ändringar i bostadskostnaden. Det kan också sägas att de som väljer att bo dyrt får vara beredda till ekonomiska uppoffringar samt att de som väljer att bo billigt inte på grund härav skall belastas med ett högre underhållsbidrag. Det kan emellertid riktas vägande invändningar mot en så hård schablonisering av bostadskostnaden. Bostadsmarknaden är inte sådan att människor har ett fritt val att välja sina kostnader för bostaden. Det blir konstlat att systematiskt utgå från en fiktiv kostnad. Det strider mot de principer man tillämpar inom socialhjälpen och ifråga om bostadsbidrag, införsel och utmätning i lön. Den som har lägre hyra än 600 kr kommer att förbehållas ett tilläggsbelopp som svarar mot skillnaden mellan 600 kr och den faktiska bostadskostnaden. Har den underhållsskyldige högre kostnader kommer merkostnaden att inkräkta antingen på det förbehållsbelopp som är avsett För andra utgifter eller på den andel av överskottet som är avsett for den underhållsskyldige och hans familj. Härtill kommer att en schematisering av bostadskostnaden leder till höga marginaleffekter när underhållsbidraget omprövas. När inkomsten ökar minskar bostadsbidraget vilket leder till en ökad bostadskostnad.

I de vanligaste inkomstlägena avtrappas bidraget med 15 % av den taxe-

inkomsten. Är denna kr är procentsatsen 24 %.

rade högre än 54000

Om den underhållsskyldige förbehålles ett lixt belopp för bostadskostnaden kommer ökningen av denna inte till någon del att påverka underhållsbidragets storlek. Av inkomstökningen går vidare en stor del bort i skatt och för underhållsbidrag. Sammantaget blir marginaleffekten alltför hög. Vi anser det rimligt att som utgångspunkt räkna med de faktiska bostadskostnaderna. l de fall den underhållsskyldige inte hyr lägenhet eller innehar bostad 1 6§ Förordningen med bostadsrätt av kostnaden. När det (1976:262) om statskommåste det ske en uppskattning munala bostadsbidrag gäller jordbruksfastigheter kan det värde som utgör familjens bostadsjämte Föreskrifter utfär- Förmån vid taxeringen tjäna till vägledning. Ett tillägg får dock göras dade av bostadsstyrelför bränslekostnaden. sen.

176 Bilaga 1

När det gäller egnahem finns normer för uppskattning av bostadskostnaden utfärdade av bostadsstyrelsen vilka ligger till grund för beräkningen av bostadsbidrag. Bränslekostnader och övriga driftskostnader uppskattas enligt särskilda schabloner. Vidare tar man hänsyn till den skatteminskning som fastighetsägaren får åtnjuta genom att vissa ränteutgifter är avdragsgilla vid taxeringen. Detta kräver att vederbörande lämnar uppgift om sina räntekostnader. Uträkningen av skatteminskningen på statsskatten sker med hjälp av tabell. Minskningen av kommunalskatten beräknas med ledning av riksgenomsnittet för den kommunala utdebiteringen. De nu redovisade normerna för beräkningen av bostadskostnaden for egnahem bör kunna vara vägledande även för försäkringskassorna vid uträkning av förbehållsbelopp för bostadskostnad. Den skatteminskning som villaägare kommer i åtnjutande av till följd av att ränteutgifterna är avdragsgilla vid beskattningen skall sålunda beaktas vid beräkningen av bostadskostnaden. Däremot skall den inte inverka på beräkningen av den underhållsskyldiges förväntade bruttoinkomst och preliminärskatt. Det bör finnas bestämmelser som förhindrar att den underhållsskyldige förbehålles alltför höga belopp. Detta kan ske på olika sätt. Bostadskostnaden kan, i likhet med vad som gäller ifråga om införsel och bostadsbidrag, reduceras med hänsyn. till om den är för stor i förhållande till kostnadsläget på orten eller till om standarden är för hög i förhållande till hushållets behov. Vi anser det möjligt att göra bedömningen enklare genom att införa beloppsgränser som varierar med hushållets storlek. När det gäller bostadsbidrag finns övre beloppsgränser med en likartad funktion. I tabell 4 anges vilka belopp som gäller. De angivna gränserna passar inte riktigt när det gäller att bestämma övre förbehållsbelopp för bostadskostnaden. De är anpassade för systemet med bostadsbidrag. Detta stödsystem är till väsentlig del inriktat på barnfamiljer. När barn finns börjar det maximala bidraget att trappas av vid en högre inkomst och det spelar ingen roll om en eller två vuxna ingår i hushållet. De övre gränserna vid de olika hushållstyperna måste också ses mot bakgrund av att det utöver det statskommunala bostadsstödet utgår ett

Tabell 4 Övre kostnadsgränser enligt 8§ förordningen (1976:262) om statskommunala bostadsbidraga

Familj med ett eller två barn 825 Familj med tre eller fyra barn 975 Familj med fem eller flera barn l 125

a Enligt prop. 1976/77:l00 (Bilaga 16) föreslås generösare bestämmelser om bostadsbidrag för dem som har umgängesrätt med barn. Bidraget blir inte lika stort som för hushåll i vilka barn vistas stadigvarande.

sou 1977:37 Bilaga] 177 Tabell5 Förslag till maximala förbehállsbelopp för bostadskostnad

statligt bostadsbidrag per barn helt oberoende av den faktiska bostadskostnaden. En tvåbarnsfamilj erhåller sålunda ett högre bostadsbidrag än en enbarnsfamilj trots att den övre hyresgränsen är densamma för dessa bägge hushållstyper.

_Vi anser att de övre hyresgränserna bör göras beroende av antalet per-

soner i hushållet och att man därvid inte bör fästa avseende vid om de är vuxna eller barn. Vi är medvetna om att olika kan synpunkter anläggas på beloppsgränserna och att våra överväganden är preliminära. De övre gränserna som vi anger i tabell 5 skall ses som underlag för fortsatt diskussion l de fall ett förhållandevis högt bostadsbidrag utgår kommer beloppsspärrarna att sakna betydelse. Främst gäller detta hushållstypen ensam» stående med barn. Sin största roll kommer gränserna att ha när två vuxna ingår i hushållet, särskilt om de är relativt välavlönade. Också många ensamstående kan antagas ha en högre hyra än 600 kr i månaden. Ett visst minsta belopp bör alltid förbehållas den underhållsskyldige i bostadskostnad. Detta belopp bör i storleksordningen 350 kr. ligga När den underhållsskyldige sammanbor med som förvärvsarnågon betar bör det ske en uppdelning av bostadskostnaden. Utgångspunkten bör kunna vara att den underhållsskyldige alltid, oavsett hur hög partnerns inkomst är, förbehålles halva kostnaden med den begränsningen att högsta tillåtna belopp utgöres av halva den maximumkostnad som gäller för hushållet. l de fall partnern inte har förmåga att svara för sin del av kostnaden bör den underhållsskyldige vara berättigad till ett högre förbehållsbelopp på sätt tidigare redogjorts för beträffande förbehållsbelopp för barn. Möjligen bör den tidigare nämnda lägsta beloppsgränsen sättas något lägre när två förvärvsarbetande i hushållet. ingår

4 storlek

Underhållsbidragets

Sedan fastställts förbehållsbeloppet för den underhållsskyldige skall en viss andel av överskjutande nettoinkomst tas i anspråk för underhållsbidrag. Den underhållsskyldige bör tåla större fler barn han uppoffringar ju är underhållsskyldig mot. Detta ansluter till vad som gäller för de föräldrar 1 Jfr även avsnitt 6 om som har barnen hos sig. Däremot har vi inte funnit det erforderligt att jämkning.

178 I Bilaga

variera uttaget av med hänsyn till storleken av den

underhållsbidrag

underhållsskyldiges familj. Grundtryggheten för den är säkrad genom systemet med förbehållsbelopp. Vi har övervägt uttag med olika procentsatser. I första hand anser vi att uttaget för ett barn bör bestämmas till 50 %. Vi har dock velat lämna öppet om uttaget kan bestämmas något lägre, varvid det dock bör uppgå till minst 40 %. I denna bilagas tabelldel (avsnitt 6) redovisas resultatet i olika exempel om uttaget bestäms till 40 och 50 % för den som är underhållsskyldig mot ett barn, till 60 % för den som skall betala underhåll till två barn och till 65 % om underhållsskyldigheten omfattar tre barn. Den sistnämnda procentsatsen kan gälla även om underhållsskyldigheten gäller fler än tre barn. För att systemet skall ge rättvisa resultat krävs att man beaktar den skattelättnad som det innebär att underhållsbidrag är avdragsgilla vid beskattningen med högst 2 500 kr per barn och år. Detta kan göras på så sätt att preliminärskatten beräknas på inkomsten minskad med underhållsbidraget upp till ett belopp om 208 kr t= 2 500212) per barn och månad. Man kommer då att få ett högre överskott över förbehållsbeloppet och därmed ett högre underhållsbidrag. En svårighet ligger i att man inte från början kan avgöra hur stor preliminärskatten skall vara eftersom denna blir beroende av underhållsbidragets storlek. Normalt skall det dock inte behöva ta så lång tid att få fram den riktiga skatten och underhållsbidraget. En klar fördel med det skisserade systemet jämfört med nuvarande ordning är att man kan fastställa underhållsbidrag för den som är underhållsskyldig mot flera barn med olika mödrar i ett ärende. I detta sammanhang vill vi understryka att de nämnda procentsatserna är avsedda för underhållsbidrag upp till bidragsförskottets nivå. När det kommer ifråga att bestämma högre bidrag, vilket inte ankommer på försäkringskassan, får man normalt nöja sig med att ta betydligt mindre andelar av nettoinkomsten över förbehållsbeloppet i anspråk. Som tidigare nämnts måste man i sådana fall också beakta den andre förälderns förmåga att försörja barnet. Det är naturligt att denna bedömning sker enligt samma normer som för den underhållsskyldige.

5 Övriga frågor

5.1 inverkan av underhåll till make När underhåll utgår till både make och barn kan man välja olika lösningar vid fastställandet av underhållsbidraget till barnet. Man kan utgå från den inkomst minskad med underhållsbidraget till maken underhållsskyldiges eller lämna detta underhållsbidrag obeaktat. Tre olika situationer kan föreligga. För det första kan den underhållsskyldige redan betala underhåll till förutvarande make när det blir aktuellt att betala underhållsbidrag till barn. För det andra kan bidrag bestämmas samtidigt till både barn och make i en skilsmässosituation. Slutligen kan underhåll redan utgå till barn när det skall bestämmas underhåll till make. Väljes den lösningen att underhåll till make skall dras av från den

Bilaga 1 179

underhållsskyldiges inkomst uppstår komplikationer i det sistnämnda fallet. Sedan bidraget till maken bestämts kan den underhållsskyldige göra gällande att hans förmåga att betala underhåll till barnet nedgått. Om barnets underhåll uppgår till högre belopp än bidragsförskottet går en minskning ut över barnet..I övriga fall minskas det belopp som den underhållsskyldige återbetalar till statsverket av utgivna bidragsförskott. Om underhållet till make utgår under en övergångsperiod blir det aktuellt med omprövning av bidraget till barnet när övergångsperioden är till ända. Om den motsatta lösningen väljes kan det bli aktuellt att ompröva ett sedan tidigare utgående underhållsbidrag till make när storleken av underhållet till barnet bestämts. Omprövningen kan gälla ett bidrag som utgår övergångsvis eller under en mer obestämd framtid. I en skilsmässosituation bör domstolen oavsett valet av lösning kunna förutse storleken av underhållsbidrag som Försäkringskassan kan bestämma och anpassa bedömningen därefter. Blir det aktuellt att döma ut högre belopp än bidragsförskottet kan domstolen precis som nu göra en samlad bedömning. Det argument som starkast talar för att räkna av underhållsbidrag till make vid bedömningen av den underhållsskyldiges förmåga att betala underhållsbidrag till barn är att man genom att bidraget till maken är fullt ut avdragsgillt vid beskattningen kommer att utgå från de faktiska förhållandena och inte från en fiktiv högre inkomst. Vi anser emellertid att övervägande skäl talar För att lämna underhåll till make obeaktade. Den motsatta lösningen öppnar möjligheter För makar att avtalsvis bestämma obehörigt stora underhåll som går ut över barnet eller det allmänna. Den ger dessutom intryck av att underhåll till make i princip går före underhåll till barn. Detta strider mot vår grundsyn att vardera maken efter en skilsmässa skall svara för sin egen försörjning medan däremot ansvaret för barn inte upphör förrän de blivit vuxna. Vi Föreslår därför att underhållsbidrag till barn bestäms utan hänsyn till underhållsbidrag till make. Förslaget innebär att utgående underhållsbidrag till make kan komma att omprövas när storleken av ett underhåll till barn bestämts. Denna fråga får avgöras med tillämpning av bestämmelsen om jämkning vid ändrade förhållanden.

5.2 Begränsningar av systemet för underhâllsskyldig med

hemmamake I den Föregående framställningen har systemet antagits vara fullt ut tilllämpligt när den underhållsskyldiges make helt saknar inkomst. l denna framställning kallas sådan make För enkelhets skull hemmamake. De argument som talar För ett generellt system som beskrivits i det Föregående är Följande. Underhållsskyldiga som lever i en familjesituation med hemmamake bör i likhet med andra underhållsskyldiga vara garanterade att utgående underhållsbidrag inte inkräktar på det som är nödvändigt För familjens livsuppehälle. Det belopp som den underhållsskyldige förbehålles För hemmamaken är inte särskilt stort. Det utgör 535

Bilaga 1

kr i månaden eller samma belopp som förbehålles för barn. Tillsammans skall de bägge vuxna sålunda klara sina nödvändiga gemensamma utgifter exklusive hyra med ett belopp på 1605 kr. De skäl som talar for att underhållsskyldiga skall få behålla en andel av nettoinkomsten över förbehållsbeloppet för egen och familjens konsumtion gäller även i fråga om underhållsskyldiga med hemmamake. Systemet är enkelt och det bör uppfattas som rättvist att samtliga underhållsskyldiga får erlägga underhållsbidrag med samma procentsats av behållningen över förbehållsbeloppet. Det argument som främst talar mot att beakta en hemmamake fullt ut är att det ur principiell synpunkt är tvivelaktigt att låta underhåll till hemmavarande make gå före underhåll till barn. Särskilt gäller det fall då maken har möjlighet att försörja sig själv. Härtill kommer att underhållsskyldig med hemmamake måste ha mycket höga inkomster innan han kan betala bidragsförskottet tjfr avsnitt 6). Det sagda talar enligt vår uppfattning för att det måste införas vissa av de hänsyn som skall tas till underhållsskyldig med begränsningar hemmamake. Det går dock inte att bortse från att det finns godtagbara skäl för maken att vara hemma. I sådana fall bör de vanliga reglerna om beräkning av underhållsbidrag gälla. Det år självfallet svårt att finna en sakligt motiverad och samtidigt lätt tillämpbar regel som avgränsar dessa fall. Den vanligaste situationen torde vara att en make är hemma för att sköta ett eller flera barn. Vi en regel som skulle innebära att man alltid beaktar hemhar övervägt mamake fullt ut när det finns hemmavarande barn i förskoleåldern samt när det finns flera barn som är något äldre. Vi har emellertid med en viss tvekan stannat för att föreslå att det skall räcka om makarna har hemmavarande barn under 18 år. Det bör härvid inte spela någon roll om endast den ene av makarna är förälder till barnet. Det finns även andra fall då hemmamaken bör beaktas fullt ut. På grund av ålder, hälsotillstånd eller arbetsmarknadsmässiga skäl kan det föreligga hinder eller särskilda svårigheter att erhålla förvärvsarbete. Ofta torde flera sådana faktorer föreligga samtidigt. Det är ofrånkomligt att man i dessa fall måste göra en bedömning med skönsmässiga inslag. Klan är emellertid att hemmamaken bör beaktas fullt ut om lämpligt förvärvsarbete inte kan erhållas trots anmälan hos den offentliga arbetsförmedlingen. Vid bedömningen av vad som skall anses som lämpligt arbete kan bestämmelserna i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring och lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd tjäna till vägledning. Av störst intresse i detta sammanhang är stadgandet enligt vilket erbjudet arbete skall anses lämpligt om “inom ramen för tillgången av arbetstillfällen skälig hänsyn tagits till den arbetssökandes yrkesvana och förutsättningar i övrigt för arbetet samt andra personliga förhållanden” (5 §§ nämnda lagar). När hemmamaken inte skall beaktas bör förbehållsbeloppet beräknas till summan av vad som behövs för den underhållsskyldiges egen försörjning t=l 070 kr) samt för den gemensamma bostadskostnaden. Något tillägg för hemmamaken skall m.a. o. inte göras. Eftersom denna metod kan leda till ett underhållsbidrag som inkräktar på vad som behövs för familjens grundförsörjning bör underhållsbidraget

Bilaga 1 181

i vissa fall jämkas. Vidjämkningen bör man knyta an till de miniminivåer som angivits i det föregående. Den underhållsskyldige skulle därmed under alla omständigheter få behålla 1070 kr för egen del, 535 kr för hemmamaken samt medel för bostadskostnaden. Överskottet över denna nivå skulle i sin helhet tas i anspråk för underhållsbidrag. Det kan nämnas att det belopp som sålunda vid jämkningen kommer att förbehållas makarna endast med en mindre summa överstiger existensminimum. Vi Föreslår sålunda att hemmamaketillägg till den underhållsskyldiges förbehållsbelopp skall göras när makarna har hemmavarande barn under 18 år eller andra särskilda skäl föreligger. Vi är i sak ense om detta förslag. En av de sakkunniga anser dock att principen bör uttryckas så att försäkringskassan har möjlighet att underlåta att göra hemmamaketillägg till den underhållsskyldiges förbehållsbelopp, när särskilda skäl talar härför. Genom att uttrycka principen på detta sätt vill den sakkunnige markera att beräkning med hemmamaketillägg bör vara det normala.

5.3 Olika samboendeformer

Enligt vårt förslag tillmätes samboende betydelse i två hänseenden. Underhållsskyldig med hemmamake föreslås i vissa fall erhålla ett tillägg till förbehållsbeloppet för maken och underhållsskyldig som sammanbor med Förvärvsarbetande partner föreslås få förbehållsbeloppet reducerat for gemensamma barn och bostadskostnader. De nämnda reglerna skall självfallet gälla för personer som är gifta med varandra. Frågan är i vilken utsträckning de skall vara tillämpliga på andra samboendeförhållanden. l vårt uppdrag ingår att pröva frågan om lagstiftning för dessa grupper även inom andra familjerättsliga områden. Våra överväganden i dessa delar är ännu inte avslutade. Våra förslag till regler som rör hänsynstagande till samboende vid bestämmande av underhåll till barn kan därför komma att omprövas under det fortsatta utredningsarbetet. Beräkningen av den underhållsskyldiges utgifter för bostadskostnaden skiljer sig från Övriga frågor vid vilka hänsyn skall tas till en samboende. Det är här rimligt att inte enbart beakta vad en utomstående inneboende erlägger i form av hyra utan också vad andra personer med inkomst och som bor i bostaden bidrager med. Det behöver inte röra sig om någon med vilken den underhållsskyldige sammanlever under äktenskapsliknande förhållanden. Det kan vara vuxna barn, föräldrar, syskon, kamrater eller andra personer som ingår Motsvarande be-

i_hushållet.

stämmelser finns vid beräkning av den bostadskostnad som ligger till

grund för bestämningen av bostadsbidrag och vid bestämmande av det

belopp som skall förbehållas gäldenären vid införsel i lön. Vid bedömningen av med vilket belopp som andra personer bidrar med bör man beakta förhållandena i det enskilda fallet. I en del fall kan det finnas avtal mellan parterna om hyrans storlek. Normalt bör då avtalet kunna respekteras. När avtal saknas kan det i en del fall vara befogat att beakta hur stor del av bostaden som disponeras av andra inkomsttagare än den underhållsskyldige eller beräkna kostnaden med hänsyn till det totala

Bilaga 1

antalet medlemmar i hushållet. Sådana bedömningar blir aktuella när det rör sig om vuxna barn eller andra släktingar till den underhållsskyldige. När det kan sägas att parterna delar bostad såsom vid samboende under äktenskapsliknande former är det, som nämnts i avsnittet om bostadskostnad, naturligt att utgå från att de står för hälften var av kostnaden. Vad sedan gäller hemmamaketillägg och barnkostnader anser vi att man bör utgå från den skatterättsliga definitionen och med gifta likställa samboende som tidigare varit gifta eller som har eller har haft gemensamma barn. Det innebär att underhållsskyldig inte skall vara berättigad att göra tillägg för hemmavarande partner som han inte är eller har varit gift med och inte har barn tillsammans med. Inte heller skall partnerns barn med annan person beaktas. l dessa fall saknas också anledning att i analogi med vad som föreslagits i avsnitt 5.2 jämka underhållsbidraget för att familjen skall leva på en viss minimistandard. När de samboende tidigare har varit gifta eller har eller har haft gemensamma barn skall den underhållsskyldige vara berättigad till ett tilllägg för hemmavarande partner om förutsättningarna i övrigt är uppfyllda härför (jfr avsnitt 5.2). Det kan visserligen sägas att någon formell skylinte föreligger för den underhållsdighet att försörja den hemmavarande skyldige i dessa fall och att det därmed kan synas inkonsekvent att beakta partnern när det gäller att fastställa omfattningen av den lagstadgade underhållsskyldigheten mot barn. Enligt vår uppfattning går det emellertid inte att i dessa fall bortse från den faktiska situationen. l de flesta fallen rör det sig om samboende som har barn tillsammans och om varaktiga förhållanden. I samma utsträckning som ifråga om gifta bör man i hushållet som dessa samboende har respektera den arbetsfördelning valt eller exempelvis på grund av bristande arbetstillfällen är tvungna att ha. Gemensamma barn till samboende ogifta bör självfallet bedömas på samma sätt som barn till makar. Barn som den underhållsskyldiges partner har tillsammans med annan person och som ingår i hushållet saknas det däremot normalt anledning att beakta. Försörjningen av sådant barn ankommer i första hand på partnern och den andre föräldern till barnet. Indirekt kommer barnet med i bedömningen på så sätt att det påverkar partnerns förmåga att bidra till de gemensamma utgifterna. l en del fall måste man emellertid räkna med att försörjningen av delvis direkt kommer att åvila den underhållsskyldige. Det styvbarnet rör sig om olika fall. Den underhållsskyldige och hans partner kan vara eller ha varit gifta och ha eller sakna gemensamma barn. De kan också Fallen har det gemensamt att den vara ogifta och ha barn tillsammans. underhållsskyldiges partner har inga eller så låga inkomster att de inte tillsammans med vad som erhålles i form av underhållsbidrag, bidragsförskott eller barnpension förslår till att garantera barnets grundförsörjning. Vid bedömningen av den underhållsbörda gentemot styvbarnet som rent faktiskt åvilar den underhållsskyldige i dessa fall måste man beakta de nämnda tillskotten som barnet erhåller utifrån. Det saknas här anledning att, i parallellitet med vad som föreslås för gemensamma barn, anse att den underhållsskyldiges partner skall svara för hälften av styvbarnets grundförsörjning. Om sålunda underhållsbidrag, bidragsförskott

SOU l977z37 Bilaga 1 183

eller barnpension ensamt eller tillsammans med vad den underhållsskyldiges partner kan bidra med täcker barnets behov dvs. uppgår till 535 kr i månaden skall man bortse från styvbarnet. Rör det sig om barn under tio år bör man alltid kunna lämna barnet obeaktat. Bidragsförskottet för sådant barn ligger på en nivå som normalt överstiger vad som kan erhållas lör barnet i socialhjälp. Den underhållsskyldiges lagstadgade lörpliktelse att sörja lör sin del av lörsörjningen av barn utom hushållet bör i sådana fall väga tyngre än intresset av att beakta den merkostnad som det kan innebära att ett styvbarn ingår i hans familj.

5.4 Jämkning Ett med hjälp av schablonreglerna framräknat underhållsbidrag skall uppfattas som ett normalbelopp, avsett för de vanligaste situationerna. Det måste dock vara möjligt att bestämma underhållsbidraget till annat belopp om detta framstår som motiverat med hänsyn till omständigheterna i

det enskilda fallet. Det är nämligen omöjligt att schematisera alla de

faktorer som kan inverka på den underhâllsskyldiges betalningsförmåga. Den speciella jämkningssituation som kan uppkomma när den underhållsskyldige inte är berättigad att erhålla tillägg till förbehållsbeloppet för hemmamake har behandlats i avsnitt 5.2. . En strikt tillämpning av bestämmelserna om de övre hyresgränserna kan inte godtagas. Dessa gränser har till syfte att motverka att den underhållsskyldige förbehålles alltför höga bostadskostnader. l en hel del fall kan det dock tänkas att kostnader som överstiger de nämnda gränserna får godtagas. En utgångspunkt lör bedömningen av dessa fall bör vara att den underhållsskyldige inte bör åläggas underhåll som inkräktar på hans möjligheter att ha en bostad med en utrymmesstandard som överensstämmer med den aktuella bostadspolitiska målsättningen. Den standard som accepteras för utfående av bostadsbidrag och vid införsel måste m. a. 0. godtas. Vidare kan den underhållsskyldige ha en bostad - eget hem eller bostadsrätt - som är svår att avyttra eller en hyreslägenhet som är svår att byta mot en billigare inom rimligt avstånd. Bostaden kan ha blivit för stor till följd av dödsfall, skilsmässa eller att barn har flyttat hemifrån. Också i sådana fall kan det vara befogat med jämkning. Barntillsynskostnader för hemmavarande barn kan föranleda till jämkning. Här måste man dock beakta att barn i de lägsta åldrarna inte kostar lika mycket som äldre barn samt att, när Föräldrarna sammanbor, den andre föräldern skall vara med och betala. Det finns här inte anledning att tillmötesgå den underhållsskyldige så långt att han skall anses svara för hälften av tillsynskostnaderna. För det fall den underhållsskyldiges partner har förmåga att ensam stå för kostnaderna bör dessa inte påverka underhållsbidraget. Vidare bör normalt inte högre kostnader godtas än vad som gäller ifråga om kommunal barntillsyn. Ibland påverkas tillsynskostnaden för den underhållsskyldiges hemmavarande barn av partnerns inkomst även om denne inte är förälder till barnet. l dessa fall är det inte rimligt att hela kostnaden anses belöpa på den underhållsskyldige.

184 Bilaga 1

Det föreslagna förbehållsbeloppet för hemmavarande barn tar närmast sikte på underåriga barn. Enligt vårt förslag kvarstår underhållsskyldigheten gentemot barn som fyllt l8 år till dess barnets skolgång avslutats. I sådana fall bör självfallet den underhållsskyldige vara berättigad till sedvanligt tillägg till förbehållsbeloppet för barnet. Man får emellertid räkna med att det kommer att förekomma en hel del fall då föräldrar tar på sig ett ekonomiskt ansvar för barn som ännu inte försörjer sig själva utan att de enligt lag är skyldiga att göra det. l vissa sådana fall är det rimligt att beakta den faktiska ekonomiska belastning som försörjningen av barnet innebär. Frågan får avgöras genom en bedömning i det enskilda fallet. Det bör dock inte komma ifråga att ta hänsyn till exempelvis bidrag som barnet erhåller för att det skall slippa ta studiemedel eller till försörjning av barn som är betydligt äldre än 18 år och som kan försörja sig eller erhålla erforderligt samhällsstöd för sitt uppehälle. Självfallet kan det finnas en hel rad andra omständigheter som bör leda till att det framräknade underhållsbidraget börjämkas. Som exempel kan nämnas betalning av studiemedelsskulder, bilamorteringar om bilen är oundgängligen nödvändig i arbetet samt i viss utsträckning amorteringar på egnahem. Även andra situationer kan tänkas då den underhållsskyldige har så svag ekonomi att ett utkrävande av underhållsbidraget enligt reglerna inte går att genomföra utan endast leder till att han får en växande skuldbörda. Syftet med förslaget är att motverka denna skuldbildning och det bör därför ligga inom ramen för försäkringskassans befogenheter att utöva en viss skälighetsbedömning i dessa fall. Jämkning kan ske på olika sätt. Ett alternativ är att öka förbehållsbeloppet med den extrakostnad för den underhållsskyldige som man vill ta hänsyn till. Ett annat sätt är att göra en mer skönsmässig bedömning där man beaktar att extrakostnaderna inte får inkräkta på förbehållsbeloppet men väl på den andel av överskottet som är avsedd att tillfalla den underhållsskyldige och hans familj. Systemet vinner i fasthet och konsekvens om man väljer det förra alternativet. Vi vill därför förorda att detta används i så stor utsträckning som möjligt. Den jämkning som vi hittills diskuterat har avsett fall då den underhållsskyldige p. g. a. extrakostnader av vissa slag bör erhålla en gynnsammare behandling än vad som följer av de tidigare behandlade generella reglerna. Det återstår att behandla fall då försäkringskassan bör ges möjlighet att jämka åt andra hållet dvs. fastställa ett högre underhåll. Det ligger i sakens natur att en sådan möjlighet måste finnas om de uppgifter som den underhållsskyldige lämnar saknar trovärdighet. Likaså måste kassan kunna fastställa ett bidrag som man tror att den underhållsskyldige förmår betala i fall då han vägrar att lämna erforderliga uppgifter om sin ekonomi och sina familjeförhållanden. förekommer det en del fall då den underhållsskyldige har

pärutöver

inga eller låga inkomster p. g. a. att han saknar inkomst eller har deltidsarbete. Vissa sådana underhållsskyldiga har möjlighet att skaffa heltidsarbete men vill inte beroende exempelvis på att de vill vara tillsammans med sina barn. Andra kan inte få något arbete. En del lever på

Bilaga I 185

en god standard genom att de forsörjs helt eller delvis av en partner med höga inkomster. Andra lever under knappa omständigheter. Vissa av dessa underhållsskyldiga har förmåga att betala underhållsbidrag i den meningen att de kan skaffa arbete och därigenom erhålla erforderliga inkomster. En utgångspunkt för bedömningen av dessa fall bör enligt vår mening vara att man normalt inte bör ålägga någon som saknar inkomst att betala underhållsbidrag. Vissa undantag får göras for sådana personer som har möjlighet att skaffa lämpligt förvärvsarbete. Det vanligaste fallet är att den underhâllsskyldige är hemmamake. Dessa fall bör bedömas på samma sätt som när det gäller att avgöra om den underhållsskyldige skall vara berättigad till tillägg till förbehållsbeloppet för hemmamake. Finns det hemmavarande barn bör det sålunda respekteras att den underhâllsskyldige inte kan betala underhållsbidrag. När det anses att den hemmavarande bör kunna forvärvsarbeta måste man vid bedömningen av förmågan att utge underhållsbidrag utgå från en tänkt inkomst. Det är angeläget att uppskattningen av denna blir realistisk. När den underhâllsskyldige går ut på arbetsmarknaden bör underhållsbidraget anpassas till de faktiska inkomstförhållandena. Skulle det visa sig att den underhâllsskyldige när ärendet prövas på nytt fortfarande inte förvärvsarbetar utgör det en omständighet som talar för att underhållsbidrag inte bör utgå. Motsvarande bedömning bör ske om den underhâllsskyldige har deltidsarbete. l sådana fall bör man också i vissa situationer kunna ta ut ett visst underhållsbidrag när det finns hemmavarande barn. Här bör dock inte möjligheterna att skaffa heltidsarbete vara avgörande. I stället anser vi att man skall se till de faktiska inkomstförhållandena. Har den underhâllsskyldige en inkomst, som överstiger vad som behövs för det egna uppehället t= l 070 kr)\ och lever på en god ekonomisk standard på grund av makens inkomstforhållanden bör ett visst underhållsbidrag kunna utgå ur överskottet även om detta inte följer av de vanliga reglerna. Denna möjlighet bör dock utnyttjas restriktivt och det bör beaktas att den underhâllsskyldige har ett ekonomiskt ansvar mot de hemmavarande barnen. Det får inte vara så att förpliktelsen att betala underhåll övervältras på den underhållsskyldiges partner.

6 Tabelldel

I detta avsnitt redovisas resultatet av de föregående övervägandena i några exempel. Vi förutsätter att det kommer att införas bestämmelser enligt vilka inkomst och underhållsbidrag avrundas till lämpliga belopp. Sådana bestämmelser har vi inte funnit erforderligt att tillämpa.

Tabell 6-10 anger underhållsbidrag för underhållsskyldiga som är en-

samstående resp. har en försörjningsbörda gentemot hemmavarande make och barn. Beräkningen omfattar fall då underhåll skall erläggas till ett och två barn samt i tabell 6 och 7 till tre barn. Skall underhåll betalas till ett barn har resultatet angivits både för ett uttag om 40 och ett uttag om

186 Bilaga 1

.ågon

m m

mms:

mo

m2 m: vm m0m mmm vom mmv oov m0m mmm _mm

5_

Fan

på m

v: vmm mmm 0mv 0mm mmo 5 o0m mom mmm må mm0

.å m mo _

_

.ågon vas:

m 0m

mmm mmm

.måsta

o: mmv

anazgnzâåxü

m0m 0mm :v va.

EB .m m

m 0o m0_ m0m m0m o0v mmv mmm vmo mmo _vm

_owüvñmzwshoucs

5_

.se

...axon nME:

m mm

mo_ omm m0m mom

:oezzzaaeâå

:som

EE .om m

mm

mmm mom

_ 0m mo_ m0m

.uaaonunmzacøntom

.se

v

:m5:

ä

ä_ mmm mom mmv m0m omm

._

u__._â_mm___._io_=_=

»om

m oo ö0

åäö 0v mm_ n: _vm omm omm mmm

:E23

0:93 mEEasun

o

,.30

mät.:

mo_ .mm mov v0o mmm _vm .mm

.,8go_oom=m;on.o,_ .öaao_onm__mcuo._om

_mEoxc_

omo mmm vmm mom

-oäz

mm_ So

mom_v_mxmm__mz._ov::

a... :m

_Eguzaxm

.E _ _ _ m m m m m å

.v20

:mixa:

52.22.:

EB

.mas ._30

_ ._05 v28? vmm mom o0o moo omm m0m omm ...ä

_uzoxeoâo

:ou

ensamma

.e

:oxm._o©o

.omc

-ozam _mEQE_

00m

:så

00v 00o 00m 000 00m 00v 00o 00m 000 00m 00v 00o

m m m m m m m m m v v v v v w m.

Bilaga 1 187

50 % av den underhållsskyldiges överskott över förbehållsbeloppet. Motsvarande procentsatser när underhåll skall betalas till två och tre barn är 60 resp. 65 %. Tabellerna utgår från bruttoinkomsten och stannar vid en nivå då den underhållsskyldige har Förmåga att betala ett belopp som ungefárligen motsvarar bidragsförskottet, dvs. 356 kr till ett barn, 712 kr till två barn och l 068 kr till tre barn. l texten till tabellerna beträffande underhållsmed hemmamake anges också vid vilken inkomst som bidragsskyldig förskottet kan erläggas om maken arbetar och har förmåga att svara för hälften av de gemensamma barn- och bostadskostnaderna. Preliminärskatten har beräknats enligt skattetabell 27/ 1977, varvid har beaktats att underhåll till barn är avdragsgillt vid beskattningen med upp till 208 kr per barn och månad. Bruttoinkomsten har minskats med preliminärskatten och den sålunda erhållna nettoinkomsten har jämförts med förbehållsbeloppet. Underhållsbidraget har med tillämpning av de angivna procentsatserna beräknats på överskottet över förbehållsbeloppet. Vidare redovisas den underhållsskyldiges överskott över förbehållsbeloppet sedan underhållsbidraget erlagts. De fullständiga siffrorna har eni tabell 6 för den som är underhållsskyldig mot ett barn dast angivits med ett 40 %-igt uttag. För övriga fall har endast underhållsbidragets storlek och behållningen över förbehållsbeloppet redovisats. Tabell ll illustrerar effekten av en inkomstökning för den underhållsskyldiges partner när denne saknar förmåga att svara för hälften av barn- och bostadskostnaden. I tabell 6 anges underhåll för ensamstående underhållsskyldig med den maximalt tillåtna bostadskostnaden 600 kr. Förbehållsbeloppet utgör

1670 krltl 070 + 600).

Det visar sig att förmågan att alls betala underhållsbidrag inträder vid bruttoinkomsten 2 200 kr. Vid ett 40 %-igt uttag kan den som är underhållsskyldig mot ett barn betala bidragsförskottet vid en inkomst på ca 3 500 kr. Det överskott över förbehållsbeloppet som han disponerar för egen del blir ca 535 kr. Är uttaget 50 % inträder motsvarande förmåga vid inkomsten 3 200 kr och överskottet blir lika stort som bidragsförskottet. Den som är underhållsskyldig mot två barn kan betala dubbla när han tjänar ca 3 700 kr och hans överskott blir 475 bidragsförskottet kr. Skall underhåll betalas till tre barn inträder förmågan att erlägga tre bidragsförskott vid inkomsten 4600 kr och överskottet blir då 575 kr. - De nämnda överskotten uppgår - oavsett förbehållsbeloppets storlek alltid till angivna belopp när den underhållsskyldige kan betala bidragsförskottet. I tabell 7 anges underhållsbidragen för den som har hemmamake och har en bostadskostnad på 700 kr. Förbehållsbeloppet utgör 2 305 kr (l 070 + 535 + 700). Det förutsättes alltså att den underhållsskyldige är berättigad till tillägg till förbehållsbeloppet for hemmamaken. Förmågan att överhuvud betala bidrag inträder vid inkomsten 3 000 kr. Om underhåll skall betalas till ett barn kan den underhållsskyldige betala bidragsförskottet när han tjänar 4600 kr och 4 100 kr vid uttag på 40 resp. 50 %. Om underhåll skall betalas till två eller tre barn inträder motsvarande förmåga vid inkomsterna 5000 kr och 5 800 kr.

188 Bilaga] sou 1977:37

Tabell 7. Underhåll lör underhållsskyldig med hemmamake. Bostadskostnad 700 kr. Förbehållsbelopp 2 305 kr. ,

Brutto- Underhåll till inkomst 1 barn Behåll- 1 barn Behåll- 2 barn Behåll- 3 barn Behåll- 40 96” ningb 50 96a ningb 60 96a ningb 65 %“ nmgb

a Av överskottet över lörbehållsbeloppet. bAvser behållningen över förbehållsbeloppet sedan underhållsbidraget erlagts. Anmärkning: Vid uträkningen av beloppen har preliminärskatten beräknats enligt skattetabell 27/1977 kolumn 2.

Tabell 8. Underhåll för underhållsskyldig med hemmamake och ett hemmavarande barn. Bostadskostnad 750 kr. Förbehållsbelopp 2890 kr.

Bruttoinkomst Underhåll till

1 barn Behåll- 1 barn Behåll- 2 barn Behåll- 40 96 ningb 50 96a ningb 60 96a ningb

a Av överskottet över Förbehållsbeloppet. b Avser behållningen över förbehållsbeloppet sedan underhållsbidraget erlagts. Anmärkning: Vid uträkningen av beloppen har preliminärskatten beräknats enligt skattetabell 27/1977 kolumn 2.

Bilaga 1 189

Om exemplet varieras på så sätt att hustrun antages försörja sig själv och svarar för hälften av bostadskostnaden, vilket är fallet om hon har en nettoinkomst som uppgår till 1 420 krll 070 + 350), minskas mannens förbehållsbelopp till samma belopp. Hans förmåga att betala underhållsbidrag börjar då vid bruttoinkomsten ca l 800 kr. Han kan betala bidragsförskottet till ett barn vid inkomsterna 3 100 kr och 2 800 kr vid ett uttag på 40 resp. 50 %. Skall han betala till två eller tre barn har han förmåga att betala fullt bidragsförskott vid inkomsterna 3400 kr och 4100 kr. Tabell 8 anger underhållsbidraget för den som har hemmamake och ett bam samt en bostadskostnad på 750 kr. Förbehållsbeloppet blir här 2890 kr (= 1070 + 535 + 535 + 750). Den underhållsskyldiges förmåga att betala bidrag börjar vid inkomsten 4 200 kr. Bidragsförskott till ett barn kan han betala vid inkomsterna 6 200 kr och 5 600 kr vid uttag på 40 resp. 50 %. Underhållsbidrag till två barn motsvarande bidragsforskottet har han förmåga att betala vid inkomsten 6600 kr. Om hustrun antages kunna försörja sig själv och svara för hälften av barn- och bostadskostnaden, vilket hon gör vid nettoinkomsten 1 712 kr, (1 070 + 535 : 2 + 750: 2) sjunker förbehållsbeloppet till motsvarande nivå. Den underhållsskyldiges förmåga att betala underhållsbidrag börjar då vid en inkomst på ca 2 200 kr. Om det antages att partnern har den och får åtnjuta förvärvsavdrag inträder förmågan att lägre inkomsten

Tabell 9. Underhåll för underhâllsskyldig med hemmamake och två hemmavarande barn. Bostadskostnad 800 kr. Förbehållsbelopp 3475 kr.

Bruttoinkomst Underhåll till

lbarn Behåll- lbarn Behåll- 2 barn Behåll-

40%” ningb 50%a ningb 60%” ningb

a Av överskottet över förbehållsbeloppet. b Avser behållningen över förbehållsbeloppet sedan underhållsbidraget erlagts. Anmärkning: Vid uträkningen av beloppen har preliminärskatten beräknats enligt skattetabell 27/1977 kolumn 2.

190 Bilaga 1

betala bldragsförskottet till ett barn vid inkomster på ca 3600 kr och 3 300 kr om uttagen är 40 resp. 50 %. Bidragsförskott till två barn kan den underhållsskyldige betala om han tjänar 4 000 kr. Dessa siffror gäller oavsett hur höga partnerns inkomster är med den reservationen att den underhållsskyldiges förmåga att betala bidragsförskott inträder vid en något lägre inkomst om han istället för partnern får göra förvärvsavdrag. Tabell 9 redovisar underhållsbidragen för den som har hemmamake och två barn samt en bostadskostnad på 800 kr. Förbehållsbeloppet uppgår här till 3475 kr (1070 + 535 x 3 + 800). Förmåga att alls betala underhållsbidrag har den underhållsskyldige först vid inkomsten 5 800 kr. Bidragsförskottet kan han här erlägga till ett barn om han tjänar 8400 kr resp. 7 700 kr vid de olika uttagen. Två bidragsförskott kan han betala vid inkomsten 9 000 kr. Som framgår av tabellen är marginaleffekterna kraftiga. Om den hemmavarande i stället antages försörja sig själv och kunna svara för hälften av barn- och bostadskostnaderna sjunker förbehållsbeloppet till 2005 kr (1070 + 535 + 400). Den underhållsskyldige kan då börja betala underhållsbidrag vid inkomsten ca 2 700 kr. Han kan betala ett bidragsförskott om han tjänar ca 4 200 kr resp. 3 800 kr vid de olika uttagen. Två bidragsförskott kan han erlägga vid inkomsten 4 600 kr. Liksom i föregående exempel gäller dessa siffror med där angiven reservation oberoende av hur hög inkomst partnern har. Tabell 10 anger underhållsbidrag för en ensamstående med ett barn, som uppbär bidragsförskott med 356 kr. Den nominella hyran uppgår

Tabell 10. Underhåll för ensamstående med ett hemmavarande barn. Barnet erhåller bidragsförskott, 356 kr. Bostadskostnad 350 kr. Förbehållsbelopp 1687 kr.

Bruttoinkomst Underhåll till

l barn Behåll- l barn Behåll 2 barn Behåll-

40 %a ningb 50 96a ningb 60 94a nmgb

4 Av överskottet över Förbehållsbeloppet. b Avser överskottet över l 955 kr (=l 070 + 350 + 535) sedan underhållsbidraget erlagts. Anmärkning: Vid uträkningen av beloppen har preliminärskatten beräknats enligt skattetabell 27/1977 kolumn 4.

Bilaga 1 191

till 700 kr och den faktiska till 350 kr. Det kan antagas att uppskattningen av bostadsbidraget är relativt realistisk med hänsyn till avdragsmöjligheterna för bl. a. periodiska understöd och till att storleken av bostadsbidraget grundas på gamla inkomstlörhållanden. Den underhållsskyldige får lörbehålla sig halva barnkostnaden, 267 kr, trots att detta beloppjämte bidragsförskottet överstiger den vanliga barnkostnaden (535 kr), med 88 kr. Förbehållsbeloppet uppgår därför till 1 687 kr (l 070 + 267 + 350). För att få siffror som är jämförbara med dem i de andra tabellerna har behållningen över minimistandarden beräknats så att den anger den summa pengar inklusive bidragsförskottet som den underhållsskyldige disponerar över den nivå som svarar mot vad som behövs for den egna försörjningen, hyran och en normal barnkostnad, dvs 1955 kr (1070 + 535 + 350). Det visar sig att den underhållsskyldiges Förmåga att börja betala underhållsbidrag börjar redan vid en inkomst på ca 2 000 kr. Han kan betala bidragsförskott till ett barn när han tjänar ca 3100 kr resp. 2900 kr vid de olika uttagen. Två bidragsförskott kan han betala vid inkomsten 3 500 kr. Tabell ll illustrerar det fallet att den underhållsskyldiges partner har förmåga att klara sin egen försörjning men inte hälften av barn- och bostadskostnaden samt vad som inträffar om partnerns inkomst ökar. Det antages att paret har ett gemensamt barn samt en bostadskostnad på 750 kr. Mannen är underhållsskyldig mot ett barn. Eftersom hustrun kan försörja sig själv utgör mannens maximala förbehâllsbelopp, dvs när han svarar för sin egen försörjning och hela barn-

Tabell ll. Underhåll för man med förvärvsarbetande hustru och ett hemmavarande barn. Hyra 750 kr. Effekten av inkomstökning för hustrun, när hon saknar förmåga att svara för hälften av den gemensamma försörjningen Hustrun Mannen Brutto- Netto- Över- Förbehålls- Brutto- Underhåll Behåll- Underhåll Behållinkomst inkomst skotta beloppb inkomst 40 %° ning 50 %C ning

”överskott över beloppet 1070 kr som är avsett lör hustrun. Mannens maximala lörbehållsbelopp 2355 (1070 + 750 + 535) minskat med hustruns överskott. ”Av överskottet över förbehållsbeloppet.

dFamiljens behållning över 3425 (1070 + 1070 + 750 + 535) sedan underhållsbidraget erlagts.

9 Mannens lägsta förbehållsbelopp. Anmärkning: Preliminärskatten har beräknats med ledning av skattetabell 27/1977, för hustrun enligt kolumn 3 och för mannen enligt kolumn 1.

192 Bilaga 1

och bostadskostnaden, 2 355 krtl 070 + 750 + 535). Vid stigande inkomst för hustrun reduceras mannens förbehållsbelopp, dock inte längre ned än till en nivå vid vilken han förbehålles ett belopp för sin egen försörjning samt hälften av barn- och bostadskostnaden, dvs l 712 kr (l 070 + 375 + 267). Tabellen anger resultatet för det fall mannen tjänar 3 000 eller 3 400 kr. När hustrun har en bruttoinkomst på 1600 kr har hon efter skatt 1313 kr i nettoinkomst. Hon förfogar därmed över 243 kr utöver de 1070 kr som behövs för hennes egen försörjning. Mannens maximala förbehållsbelopp, 2 355 kr, skall därför minskas med 243 kr för att man skall få fram det tillämpliga förbehållsbeloppet. Underhållsbidraget räknas sedan ut på vanligt sätt med beaktande av avdragsmöjligheten för periodiska understöd. Har mannen inkomsten 3 000 kr kan han betala 33 kr vid ett 40 %-igt uttag och 50 kr vid ett 50 %-igt uttag. l tabellen anges också familjens behållning över det belopp som förbehålles familjen för olika utgifter dvs 3 425 kr (l 070 + l 070 + 750 + 535) och sedan underhållsbidraget erlagts. Det visar sig att hustrun kan svara för hälften av barn- och bostadskostnaden vid inkomsten 2200 kr. Mannens förbehållsbelopp har då reducerats till 1 712 kr och kan inte bli lägre. Ytterligare inkomstökningar för hustrun har därför ingen inverkan på underhållsbidragets storlek. Dock gäller att när hustrun passerar mannen i inkomsthänseende blir mannen i stället för hustrun berättigad till förvärvsavdrag, vilket leder till en minskning av preliminärskatten och därmed en viss ökning av underhållsbidraget. Om mannen tjänar 3000 kr kan han med angiven reservation som mest betala 224 kr vid ett 40 %-igt uttag och 281 krom uttaget är 50 %-igt. Är hansinkomst i stället3 400 kr kan han erlägga3l9 krom uttagetär40 % . Vid ett 50 %-igt uttag har han förmåga att betala bidragsförskottet när hustrun tjänar ca 2 000 kr.

Förmåner social- och

enligt

skatteför-

Bilaga 2 m. m. (inverkan av ClVlffattningarna

stånd och samboendeförhâllanden)

1 Inledning

I enlighet med ett uttalande av lagutskottet vid behandlingen av 1973 års

ändringar i giftermålsbalken har familjelagssakkunniga gjort följande sam-

manställning av vissa regler på det sociala området samt inom skattelagstiftningen. Bilagan avser att belysa i vilka avseenden makar, ensamstående och sammanboende ogifta behandlas olika i här redovisade sammanhang. Uppgifterna har granskats av det departement eller annan myndighet som handlägger frågor på respektive område. Reglerna på dessa områden ändras delvis mycket snabbt. Bilagan har

sammanställts i oktober 1976. Ändringar som vid samma tidpunkt beslutats

men ännu inte trätt i kraft redovisas också. Beträffande bostadsbidrag redogörs bara för vad som gäller från den l januari 1977.

Åtskilliga sociala förmåner uttrycks i andelar av basbeloppetr Om deta

begrepp se 6§ lagen om allmän försäkring. Basbeloppet var 10400 kr l oktober 1976. Några förmåner har behandlats särskilt utförligt. Detta gäller förmåner enligt lagen om allmän försäkring samt studiestöd och bostadsbidrag.

2 Lagen (1962:381) om allmän försäkring med därefter

vidtagna ändringar

Den allmänna försäkringen består av sjukförsäkring, folkpensionering och försäkring för tilläggspension (ATP).

2.1 .Sjukförsäkring Sjukförsäkringen omfattar sjukvårdsersättning, sjukpenning och föräldrapenning. är oberoende av civilståndet. 1 LU 1973:20 s. 73-74. .Sjukvârdsersärtningen

194 Bilaga 2

.Sjukpenning Grundregeln är att en försäkrad har rätt till sjukpenning om hans sjukpenninggrundande inkomst uppgår till minst 4 500 kr. Även om inkomsten inte uppgår till detta belopp kan rätt till sjukpenning finnas. Hemmamakejörsäkring innebär nämligen att försäkrad, vars inkomst av förvärvsarbete inte uppgår till 4 500 kr för år, skall vara berättigad till sjukpenning om åtta kr/dag om han antingen är gift och stadigvarande sammanbor med sin make, eller stadigvarande sammanbor med barn under 16 år till honom eller hans make, eller med någon med vilken han varit gift eller har eller har haft barn (3 kap. l § 2 st. och 4§ l st.).

Föräldrapenning Föräldraförsäkringen innebär att hel föräldrapenning utgår med en garantinivå av 25 kr per dag under f. n. sju månader i anslutning till barns födelse. Till försäkrad som har rätt till högre sjukpenning än nämnda belopp utgår föräldrapenningen med samma belopp som sjukpenningen och motsvarar därvid 90 procent av den fastställda sjukpenninggrundande inkomsten. Föräldrapenningen utgår till den av föräldrarna som stannar hemma och vårdar barnet. En förutsättning för att fadern skall få uppbära föräldrapenning som överstiger 25 kr per dag är att också modern har en sjukpenninggrundande inkomst som motsvarar en sjukpenning på mer än 25 kr per dag eller studerar, förvärvsarbetar, är sjuk eller på annat sätt förhindrad att vårda barnet. Rätt till föräldrapenning föreligger också vid adoption. Ersättningstidens längd är emellertid beroende av barnets ålder. Enligt nuvarande regler har förälder under vissa förutsättningar rätt till sjukpenning vid vård av sjukt barn under tio år m. m. Ersättningstiden är högst tio dagar varje år. Denna förmån byggs ut från den l januari 1977 och benämns föräldrapenning för tillfällig vård av barn. Den kommer att omfatta sjukdom hos barnet, sjukdom hos barnets ordinarie vårdare, besök i samhällets förebyggande barn-hälsovård, annat barns födelse i familjen samt besök i förskoleverksamhet inom samhällets barnomsorg i vilken barnet deltar. Ersättningstiden är beroende av antalet barn under tio år i familjen och är högst 18 dagar per år. När det gäller rätt till föräldrapenning eller sjukpenning vid vård av sjukt barn skall med förälder likställas den med vilken förälder är eller varit gift eller har eller har haft barn, under förutsättning att de stadigvarande sammanbor (20 kap. 2§ 2 st.). Detsamma kommer att gälla föräldrapenning för tillfällig vård av barn.

2.2 F olkpensionering Såväl ålderspension som full _förtidspension utgår med lägre belopp till gift försäkrad, vars make åtnjuter ålders- eller förtidspension. än till ensamstående pensionär. Två gifta pensionärer erhåller enligt huvudregeln 77 1/2 procent av basbeloppet vardera, medan ensamstående erhåller 95 procent av basbeloppet (6 kap. 2 §, 7 kap. 4 §). Två pensionärer som är gifta med

Bilaga 2 195

varandra erhåller alltså tillsammans 155 procent av basbeloppet medan två ensamstående tillsammans erhåller 190 procent av basbeloppet. Gift pensionsberättigad, som stadigvarande lever åtskild från sin make, skall likställas med ogift pensionsberättigad vid tillämpning av 6 och 7 kap., om inte särskilda skäl Föreligger (10 kap. 1§ l st.). Vidare skall pensionsberättigad, som stadigvarande sammanbor med annan, med vilken han varit gift eller har eller har haft barn, likställas med gift pensionsberättigad vid tillämpning av 6 och 7 kap. (10 kap. l § 2 st.). Barntillägg till ålders- eller förtidspension utgår för varje barn under 16 år till försäkrad förälder. Har en av föräldrarna avlidit har även pensionsberättigad make till den efterlevande föräldern rätt till barntillägg om den efterlevande har vårdnaden om den avlidnes barn under 16 år. Om båda föräldrarna har folkpension får de i första hand själva bestämma om barntillägget skall betalas till en av föräldrarna eller om det skall delas

upp mellan dem.

Barntillägget utgör 25 procent av basbeloppet för år räknat. Om barnet är berättigat till barnpension är barntillägget 10 procent av basbeloppet (9 kap. l§ 2 st.). Regler om vissa inkomstprövade förmåner, som utgår som tillägg till folkpensionen, återfinns i en särskild lag om hustrun/lägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension (se under 3).

F amiljepension Rätt till änkepension från folkpensioneringen tillkommer änka, som inte åtnjuter ålderspension, för tid före den månad då hon fyller 65 år, om hon a) har vårdnaden om och stadigvarande sammanbor med barn under 16 år, som vid makens död stadigvarande vistades i makarnas hem eller hos änkan; eller b) vid makens död fyllt 36 år och varit gift med honom minst fem år. Om rätt till änkepension enligt a) upphör, t.ex. på grund av att barn fyller 16 år, skall vid bedömande om i stället rätt till pension enligt b) föreligger anses som om mannen avlidit då rätten enligt a) upphörde och äktenskapet varat till den tidpunkten (8 kap. l §). Med änka likställs i fråga om rätt till änkepension ogift eller frånskild kvinna eller änka, som sammanbodde med ogift eller frånskild

stadigvarande

man eller änkling vid dennes död och som varit gift med eller har eller har haft barn med honom (8 kap. 2 §). Däremot äger kvinna inte rätt till änkepension efter man, från vilken hon levde åtskild vid hans död, om kvinnan efter det sammanlevnaden med mannen upphörde, stadigvarande sammanbott med annan man, med vilken hon varit gift eller har eller har haft barn (8 kap. 3§ 1 st.).

Änkepension skall indras om änkan ingår äktenskap eller stadigvarande

sammanbor med man med vilken hon varit gift eller har eller har haft barn. Om äktenskapet eller sammanboendet upphör inom fem år, börjar pensionen ånyo utgå (8 kap. 3§ 2 st.).

Änkepension utgör för änka, som vid mannens död eller den därmed

jämställda tidpunkten fyllt 50 år, 95 procent av basbeloppet för år räknat. För annan änka minskar pensionen med 1/15 för varje år, varmed hennes

196 Bilaga 2

ålder vid mannens död eller den tidpunkt då hon upphörde att ha barn under 16 år i hemmet understeg 50 år (8 kap. 4§ 1 och 2 st.). Rätt till barnpension från folkpensioneringen tillkommer barn, vars fader eller moder eller båda föräldrar avlidit och som inte fyllt 18 år, För barnpension gäller en garantinivå. I det fall att barnpension skall utgå efter en av föräldrarna innebär garantinivån att om inte barnpension från ATP eller änkepension från folkpensioneringen utgår uppgår barnpensionen till 40 procent av basbeloppet. När sistnämnda förmåner utgår tillsammans med barnpension från folkpensioneringen, reduceras de i den omfattning som erfordras för att barnpensionen, 25 procent av basbeloppet, med tillägg av reduktionen skall uppgå till 40 procent av basbeloppet. Om alltså barnpension till ett barn och änkepension utgår samtidigt reduceras änkepensionen med 15 procent av basbeloppet, vilken del tillförs barnpensionen 25 procent, så att änkepensionen i själva verket blir 80 procent och barnpensionen 40 procent av basbeloppet. I detta sammanhang räknar man med änkepension som utgår till kvinna som är mor till barnet eller som varit gift med barnets far eller har eller har haft barn med denne. Som ytterligare förutsättning för reduktion av änkepensionen gäller att barnet och kvinnan skall stadigvarande sammanbo.

Vårdbidrag vid vârd av handikappar barn

Förälder som vårdar barn under 16 år har rätt till Vårdbidrag om barnet på grund av sjukdom, psykisk utvecklingsstörning eller annat handikapp för avsevärd tid är i behov av särskild tillsyn och vård. Vidare skall beaktas merutgifter som uppkommer på grund av barnets sjukdom eller handikapp. Vårdbidraget utgår allt efter tillsyns- och vårdbehovets omfattning och merutgifternas storlek med belopp motsvarande hel eller halv förtidspension till ensamstående jämte pensionstillskott (9 kap. 4 §). Med förälder likställs den, med vilken förälder är eller varit gift eller har eller haft barn, om de sammanbor stadigvarande (20 kap. 2§ 2 st.).

2.3 Försäkring för tilläggspension (A TP) För âlderspensionen och/örtidspensiønen, som är knutna till basbeloppet och utgår i förhållande till intjänade pensionspoäng, har civilståndet ingen be- . tydelse. För rätt till änkepension förutsätts att legalt äktenskap förelegat. Tilläggspensioneringen saknar motsvarighet till bestämmelserna inom folkpensioneringen om änkepensionsrätt i vissa fall vid samboende utan att äktenskap föreligger. I konsekvens härmed saknas motsvarighet till stadgandet beträffande folkpension om upphörande av rätt till änkepension i vissa fall då änkan sammanbor med en man utan att vara gift med honom.

/inkepension tillkommer änka efter den försäkrade, om äktenskapet varat

minst fem år och ingåtts senast den dag då den försäkrade fyllde 60 år. Även om dessa förutsättningar inte är uppfyllda får änkan ändå änkepension

om i äktenskapet finns gemensamma barn. Änkepension indras om änkan

gifter om sig. Om det nya äktenskapet upplöses inom fem år, skall änkepensionen börja utgå på nytt (14 kap. 2 §).

Bilaga 2 197

Änkepension utgör för år räknat, om det finns pensionsberättigat barn

efter den försäkrade, 35 procent och i annat fall 40 procent av den försäkrades egenpension (14 kap. 3 §). Rätt till barnpension tillkommer den försäkrades barn under 19 år (14 kap. 4§ 1 st.). Om även änkepension utgår, utgör barnpensionen for ett barn 15 procent och i annat fall 40 procent av den försäkrades egenpension. Om det finns flera pensionsberättigade barn ökas ovannämnda procenttal med tio procent för varje barn utöver det första. Det sammanlagda barnpensionsbeloppet delas lika mellan barnen (14 kap. 5§).

3 Hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension

Hustrutillägg tillkommer hustru till den som åtnjuter folkpension i form av ålders- eller förtidspension, om hustrun fyllt 60 år och själv ej åtnjuter sådan folkpension samt makarna varit gifta minst fem år. När särskilda skäl föreligger kan hustrutillägg utgå även om hustrun ej fyllt 60 år eller makarna varit gifta kortare tid än fem år, 1 § 1 st. lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension. Hustrutilläggets maximibelopp utgör skillnaden mellan å ena sidan sammanlagda årsbeloppet av ålderspension till två makar jämte två pensionstillskott till ålderspension (205 procent av basbeloppet) och å andra sidan ålderspension till ogift jämte ett pensionstillskott (120 procent av basbeloppet) (l § 2 st.). Skillnaden = hustrutillägget för år är alltså 85 procent av basbeloppet. Med gift resp. ogift pensionsberättigad jämställs i lagen samma kategorier som när det gäller folkpension (9 §). Kommunalt bostadstillägg utgår enligt de grunder kommunen själv bestämmer. Avvikelse från de i lagen fastställda inkomstprövningsreglerna får dock ej göras (2 §). Reglerna om inkomstprövningen när det gäller hustrutillägg och bostadstillägg innebär, att förmånen minskas med pensionärens inkomst vid sidan av folkpensionen, således bl. a. med eventuellt utgående tilläggspension.

Överstiger sidoinkomsten för den som är gift 1 500 kr för år räknat (alltså

för makar tillhopa 3000 kr) minskas tillägget med en tredjedel av sidoinkomsten däröver. För ogift är motsvarande belopp 2 000 kr(4§ l st. jämfört med 5§ 4 st.). inkomstprövningen innebär alltså att bostadstillägget minskas vid lägre sammanlagd sidoinkomst för två makar och därmed jämställda personer än för två ensamstående personer.

4 Pensionstillskott

Till folkpension i form av ålderspension, förtidspension eller änkepension utgår tillskott enligt en särskild lag (1969:205) om pensionstillskott. Pensionstillskott till ålderspension eller änkepension utgör från ljuli 1981 45_ procent av basbeloppet. Under tiden dessförinnan skall pensionstillskottet utgöra

198 Bilaga 2

1 juli 1976-30 juni 1977 25 procent ljuli 1977-30 juni 1978 29 procent l juli 1978-30 juni 1979 33 procent l juli 1979-30 juni 1980 37 procent ljuli 1980-30 juni 1980 41 procent av basbeloppet (2§ l och 2 st.).

Till förtidspension utgår dubbla pensionstillskott (2a§ 1 och 2 st.). För pensionstillskottets storlek har civilstånd eller samboendeförhållanden ingen betydelse. Pensionstillskott utgår inte om den försäkrade har rätt till ATP i form av ålders-, förtids- och änkepension uppgående till viss storlek (3 §).

5 Ersättning för yrkesskada enligt lagen (1954:243) om

yrkesskadeförsäkring

Från försäkringen undantas arbetstagare som är gift med arbetsgivaren. Detsamma gäller f. ö. arbetstagare som är i rätt upp- eller nedstigande släktskap eller svågerlag med arbetsgivaren eller dennes make och som varaktigt lever i hushållsgemenskap med arbetsgivaren, dock endast såvida arbetstagarens inkomst av förvärvsarbete för år räknat ej uppgår till 1800 kr. Änka efter den som avlidit till följd av yrkesskada äger uppböra livränta så länge hon lever ogift. Med änka likställs ogift kvinna som sedan avsevärd tid sammanlevde med den avlidne under äktenskapsliknande förhållanden, och kvinna som var trolovad med honom och som hade eller hade haft barn med honom eller var havande med barn till honom t20§ l och 2 st.). Rätten till livränta upphör om den efterlevande avsevärd tid sammanlever med annan under äktenskapsliknande förhållanden (20§ 3 st.). Livräntebeloppet är satt i relation till den avlidnes årliga arbetsförtjänst. Även änkling kan erhålla livränta om han genom dödsfallet kommer att sakna erforderligt underhåll. Livräntan, som skall utgå efter vad som med hänsyn till omständigheterna prövas skäligt. upphör vid omgifte (20§ 4 st.). Den avlidnes barn äger uppbära livränta enligt särskilda regler. Om den avlidne var gift utgår livränta även till makens barn om maken hade vårdnaden om barnet. Livränta till andra makens barn utgår emellertid inte efter kvinna såvida inte barnet genom hennes frånfálle kommer att sakna erforderligt underhåll (21 §). Ny lag (1976:380) om arbetsskadeförsäkring träder i kraft den l juli 1977. Den nya lagen omfattar varje arbetstagare. Släktskap skall således inte längre vara hinder för försäkringsskydd. Efterlevandeskyddet har anpassats till de

regler som gäller inom folkpensioneringen. Änkling och frånskild man ges

sålunda inte någon rätt till efterlevandelivränta, och efterlevande kvinna utan minderåriga barn måste for att få sådan livränta ha uppnått 36 års ålder vid mannens död.

Bilaga 2 199

6 Statlig tjänstepension

Den statliga tjänstepensioneringen regleras i huvudsak genom allmäint pensionsavtal för statliga och vissa andra tjänstemän. Enligt avtalet gäller statens allmänna tjänstepensionsreglemente med anslutande Föreskrifter i väsentliga delar som kollektivavtal. De statliga pensionsförmånerna är bruttoförmåner från vilka förmånerna enligt den allmänna försäkringen helt eller delvis skall avräknas.. Famiyepension tillkommer normalt efterlevande make (änka, änkliing) och barn under 19 år. Dock utgår i regel inte familjepension till efterllevande make om äktenskapet ingåtts efter det att den anställde fyllt 60 år. Frrånskild make har rätt till familjepension under förutsättning, att denne äger rätt till underhållsbidrag enligt dom eller skriftligt avtal, att underhållett utgick vid frånfállet, att makarna levt tillsammans i minst fem år och att den frånskilde maken fyllt 30 år vid sammanlevnadens hävande. Pensionsrätten upphör vid nytt äktenskap. Familjepensiønens storlek för en efterlevande är hälften av storle:ken av en beräknad egenpension. Om två efterlevande finns höjs familjepensionen med 40 procent och sedan med 20 procent för varje ytterligare efterlevande. Då både efterlevande make och frånskild make finns, delar dessa på vad som eljest tillkommer efterlevande make. Till frånskild utgår doclk högst ett belopp som svarar mot vad som fastställts i underhållsbidrag. Var sista underhållsbidraget lägre utgår i stället detta belopp. Beträffande frånskild make som den 30 november 1974 ägde rätt. till familjepension genom domstolsförordnande gäller vissa Övergångsbestämmelser. Som framgår av ovanstående föreligger rätt till familjepension för efterlevande make endast vid legalt äktenskap. Det förekommer emelle:rtid att regeringen beviljar familjepension i särskild ordning i fall då äktenskap inte ingåtts, nämligen i fall då vederbörande under en längre tid (minist fem år) sammanlevt under äktenskapslika förhållanden och den efterlevandes ålder, hälsotillstånd, möjlighet till förvärvsarbete samt ekonomiska oclh andra omständigheter är sådana att denne bedöms vara beroende av pensionen för sin försörjning.

7 Statens

grupplivförsäkring

Som exempel på ytterligare efterlevandeskydd kan nämnas statens grupplivförsäkring (SFS 1970:389 och 1972:159 m. fl. författningar). Försäkringstagare är alla arbetstagare i statens tjänst samt vissa andra.

F örsäkrings/örmâner

a) helt grundbelopp högst 58 200 och lägst 9 700 kr b) halvt grundbelopp högst 29100 och lägst 4850 kr c) helt tilläggsbelopp högst 19400 och lägst 9 700 kr d) halvt tilläggsbelopp högst 9 700 och lägst 4850 kr 1 Nya belopp gäller från e) begravningshjälp högst 9 700 och lägst 4850 kr den l januari 1977.

200 Bilaga 2 sou 1977:37

Helt grundbelopp utgår efter arbetstagare som efterlämnar 1) make, 2) barn under 20 år, 3) föräldrar/förälder, 4) sammanboende ogift person, som är ensam efterlevande. Halvt grundbelopp utgår efter arbetstagare som efterlämnar 1)barn över 20 år, 2) sammanboende ogift person då även andra efterlevande finns, 3) föräldrar/forälder till arbetstagare under 18 år. Helt riIIäggsbe/opp utgår till vart och ett av arbetstagarens efterlämnade barn under 20 år (i undantagsfall syskon). Finns ej make men efterlevande barn delar dessa på utgående grundbelopp. Man/hustru eller sammanboende ogift person som inte har försäkringsskydd på grund av egen anställning är medforsäkrad om det finns hemmavarande barn under 17 år. Försäkringsskyddet är i dessa fall begravningshjälp 4 850 kr jämte halvt tilläggsbelopp med 9 700 kr for varje barn under 17 år. Begravningshjä/p utgår inte samtidigt som helt eller halvt grundbelopp. Helt grundbelopp är beroende av arbetstagarens ålder vid frånfallet. Om arbetstagaren var under 55 år utgår 58 200 kr. Efter 55 år minskas beloppet successivt. Helt grundbelopp med 58 200 kr utgår dock alltid då arbetstagaren efterlämnar såväl make eller sammanboende som gemensamt barn under 17 år eller endast barn varav minst ett under 17 år. Helt tilläggsbelopp är också beroende av barnets ålder. Halvt tilläggsbelopp vid makeförsäkring är alltid 9 700 kr. Grundbelopp till sammanboende ogift person prövas för varje särskilt fall av grupplivnämnden. Basbeloppet i november året innan är avgörande för storleken på kommande års försäkringsbelopp.

8 Studiestöd

Beträffande studiestöd gäller studiestödslagen (1973:349) omtryckt 1975:359, därefter ändrad 1975:805 och 1186, 1976:174, 445 och 627, samt studiestödsförordningen (1973:418) omtryckt 1975:390, därefter ändrad 1976:437 och 630. Studiestöd for längre studier utgår i form av studiehjälp, studiemedel och särskilt vuxenstudiestöd. De olika formerna av studiestöd består av olika slag av bidrag samt av återbetalningspliktiga studiemedel,

8.1 S tudiehjälp Bestämmelserna om studiehjälp återfinns främst i 3 kap. studiestödslagen (L) och 3 kap. studiestödsforordningen (F). Studiehjälpen avser studier vid gymnasieskolan och utgår under läsåret. Studiehjälpen utgår normalt fr. 0. m. kvartalet efter det då den studerande fyllt sexton år och t. o. m. det läsår som börjar under det kalenderår då den studerande fyller högst nitton år (1 och 3 §§ L). Studiehjälp utgår i form av studiebidrag jämte tillägg samt återbetalningspliktiga studiemedel (1 kap 2§ L). Tilläggen utgår i form av inackorde-

Bilaga 2 201

ringstillägg, resetillägg, inkomstprövat tillägg och behovsprövat tillägg. studiebidraget utgår med 150 kr i månaden (6 § L). Inackorderingstillägget utgör 190 kr i månaden samt utgår dessutom i form av fria hemresor (7 § L). utgår med varierande belopp beroende på avståndet mellan Resetillägget bostaden och skolan. Det varierar för närvarande mellan 95 och 235 kr per månad (8 § F). Det inkomstprövade tillägget utgår med högst 75 kr i månaden. (l0 § L). Inkomstprövningen sker med hänsyn till den studerandes och hans föräldrars sammanlagda inkomst och förmögenhet. Därvid gäller följande. Har båda föräldrarna vårdnaden om barnet skall deras inkomster och förmögenhet beaktas. Har endast en av föräldrarna vårdnaden om barnet beaktas denne förälders inkomst och förmögenhet. Dessutom beaktas den andre förälderns inkomst och förmögenhet i ett sådant fall, om denne förälder stadigvarande lever tillsammans med vårdnadshavaren. Är vårdnadshavaren gift med annan person än med den andre föräldern beaktas denne persons - dvs styvförälderns - inkomst och förmögenhet (28 § L och 10-19 §§ F). Den 1 januari 1977 har nya regler om gemensam vårdnad trätt i kraft. Om det med stöd av dessa beslutas om gemensam vårdnad i fall då föräldrarna inte lever tillsammans, kan ett sådant beslut få konsekvenser för rätten till inkomstprövat tillägg. Inkomstprövningen skall i sådant fall ske mot båda föräldrarnas sammanlagda inkomst i stället för mot den ensamme vårdnadshavarens och hans ev. makes sammanlagda inkomster. Om den studerande är gift beaktas hans makes inkomst och förmögenhet i stället för föräldrarnas. Bestämmelserna om gift studerande gäller också studerande som utan att vara gift lever tillsammans med annan person med vilken har eller har han tidigare har varit gift eller med vilken han gemensamt haft barn (10-19 §§ F). Behovsprövat tillägg utgår med högst 130 kr i månaden (11 § L). Tillägget stort behov av studiehjälp utöver vad utgår till den som har synnerligen han har fått i studiebidrag och annat tillägg (20 § F). Den som är i behov av ytterligare studiehjälp kan få återbetalningspliktiga studiemedel. Sådana studiemedel utgår med högst 4 200 kr för ett läsår. Högre belopp kan dock utgå om den studerande har vårdnaden om barn eller är underhållsskyldig till barn (21 §F). Vid prövning av behovet av återbetalningspliktiga studiemedel skall den studerandes och, om han är gift, hans makes ekonomiska förhållanden beaktas. Om han inte är gift, skall hänsyn också tas till hans föräldrars ekonomiska förhållanden (12 § L). Som gift betraktas även den som utan att vara gift, lever tillsammans med annan person med vilken han tidigare varit gift och med vilken han gemensamt har eller haft barn (26 § L).

8.2 S tudiemede/ Bestämmelserna om studiemedel återfinns främst i 4 kap. studiestödslagen (L) och 4 kap. studiestödsförordningen (F). Studiemedlen avser studier vid universitet och högskolor samt, om den studerande är äldre än nitton år, studier vid gymnasieskolan (1 och 2 §§ L, 1 § F). Studiemedlen utgår under läsåret (10 § L). Studiemedlen består av studiebidrag och återbetalningspliktiga studieme-

202 Bilaga 2 SOU 1977:17

del (1 kap. 3 § L). Studiemedel för heltidsstudier beräknas för varje hel period om femtrn dagar under vilken den studerande bedriver studier (13 § L). För ett läsår om nio månader utgår studiemedlen med ca 140 proceit av basbeloppet (13 § L). Om den studerande har vårdnaden om barn som inte har fyllt sextcn år, eller om han är skyldig att utge underhållsbidrag till barn som inte har fyllt sexton år har han rätt till barntillägg (14§L). Om den studerande eller hans make har egen inkomst och förmögenhet reduceras studiemedlen enligt särskilda regler (16, 17, 19, 21 och 22 §§ L). Om den studerande bedriver studier på heltid under en termin under 4,5 månader reduceras studiemedlen, om hans egen inkomst under kalenderhalvåret överstiger 55 procent av basbeloppet. Reduceringen sker med hälften av den överstigande inkomsten. För den som bedriver deltidsstudier reduceras studiemedlen om inkomsten överstiger 140 procent av basbeloppet. Reduceringen sker, om han bedriver studierna under fyra månader, med i det närmaste hälften av den överstigande inkomsten. För den som studerar under kortare tid på heltid eller deltid sker en motsvarande reduktion. Prövningen mot makes inkomst under kalenderhalvåret medför reduktion av studiemedlen när inkomsten överstiger 250 procent av basbeloppet såvitt gäller heltidsstuderande och 350 procent av basbeloppet såvitt gäller deltidsstuderande. Reduktionen sker därvid med 2/5 av det överstigande beloppet förstuderande som bedriverstudierunder4,5 månader. För den som bedriver studier på kortare tid sker en motsvarande reduktion. Reducering p. g. a. förmögenhet skall ske, om förmögenheten överstiger sex basbelopp för den som är ogift. Om den studerande är gift skall reducering ske om den studerandes och hans makes sammanlagda förmögenhet överstiger nio basbelopp. För den som studerar under 4,5 månader skall 1/5 av det överskjutande beloppet beaktas. Vid ett basbelopp om 10 400 kr (i okt. 1976) utgör fribeloppet till förmögenhet för gifta således för närvarande 93 600 kr. Studerande räknas som gift om han lever tillsammans med maken (17 och 19 §§ L). Som gift räknas också den som lever tillsammans med annan person med vilken han tidigare har varit gift eller med vilken han gemensamt har eller har haft barn (39 § L). Barntillägget utgör för den som studerar under nio månader 25 procent av basbeloppet (14 § L). Barntillägget är avsett att komma den tillhanda som har vårdnaden om barnet. Den som är skyldig att utge underhållsbidrag till ett barn kan få tillägget endast om han visar att han har betalt ut tidigare tillägg till den som har vårdnaden om barnet eller medger att det nya tillägget betalas ut direkt till den som har vårdnaden om barnet (40 § L). Studiebidraget utgår med ett fast i kronor angivet belopp. För den som studerar på heltid under 4,5 månader är studiebidraget för närvarande 1 089 g kr (24 § L).

8.3 Särskilt vuxenstudiestöd Bestämmelserna om särskilt vuxenstudiestöd återfinns främst i 7 kap. strudiestödslagen (L) och 7 kap. studiestödsforordningen (F).

Bilaga 2 203

Särskilt vuxenstudiestöd kan utgå till studerande på grundskole- och gymnasieskolenivå samt till studerande vid yrkesteknisk högskola (l § L, l § F). Stödet utgår under läsåret. Antalet stöd är begränsat (jfr lO, 12 och 13 §§ L). Det särskilda vuxenstudiestödet består av vuxenstudiebidrag och återbetalningspliktiga studiemedel (4 § L). Vuxenstudiestödet är knutet till utbildningsbidraget inom arbetsmarknadsutbildningen (7 § L). Den studerande skall i vuxenstudiestöd efter avdrag för skatt få samma belopp som han kunnat få i utbildningsbidrag efter avdrag för skatt. Av vuxenstudiestödet är vuxenstudiebidraget skattepliktigt. Vuxenstudiestödet utgår i princip utan hänsyn till egen och makes inkomster och förmögenhet. Något särskilt barntillägg såsom inom studiemedelssystemet finns inte.

Återbetalning av äterbetalningspliktiga studiemedel

Bestämmelserna om återbetalning av återbetalningspliktiga studiemedel återfinns främst i 8 kap. studiestödslagen. Den återbetalningsskyldige skall varje år återbetala ett visst belopp. Detta belopp reduceras om den återbetalningsskyldiges inkomst och förmögenhet ej uppgår till viss nivå. Om den återbetalningsskyldige är gift beaktas också makens inkomst och förmögenhet. Med gift likställs därvid den som utan att vara gift lever tillsammans med annan person med vilken han tidigare har varit gift eller med vilken han gemensamt har eller har haft barn (82 §). Vidare beaktas om den studerande har vårdnaden om barn som är under tio år eller om han har eget barn som är under tio år och lever tillsammans med barnets vårdnadshavare (32 §). Kortfattat innebär reglerna om hänsynstagande till inkomst och förmögenhet följande. Om den egna inkomsten understiger 3,5 basbelopp behöver den återbetalningsskyldige inte betala något belopp under året. Återbetalningsbeloppet får inte heller utgå med högre belopp än som motsvarar högst 1/5 av den del av inkomsten som överstiger 3,5 basbelopp. Av den återbetalningsskyldiges förmögenhet beaktas den del som överstiger sex basbelopp. Av makes inkomst beaktas, om inkomsten uppgår till högst 20 000 kr, 40 procent och, om inkomsten överstiger 20000 kr 40 procent ökat med en procentenhet för varje helt tusental kronor i inkomst över 20 000 kr, dock högst 65 procent. Av makens förmögenhet beaktas hälften av den del av förmögenheten som överstiger sex basbelopp.

Pågående utredning En ny studiesocial utredning har tillkallats 1975. I direktiven för utredningen sägs bl. a. rörande prövningen mot makes inkomst och förmögenhet att utredningen bör överväga att på sikt gradvis avveckla sambandet mellan makarnas ekonomi i samma omfattning som detta sker inom skattelagstiftningen.

204 Bilaga 2

9 Familjebidrag vid värnplikt m. m.

Regler om understöd åt den värnpliktiges familj finns i familjebidragslagen (1946:99) och familjebidragskungörelsen (1946:101) med senare vidtagna ändringar. 1 huvudsak samma bestämmelser gäller även civilförsvarspliktiga under 48 år, vapenfria tjänstepliktiga elever i bistånds- och katastrofutbildning samt under vissa förhållanden hemvärnspersonal och annan frivilligt tjänstgörande personal. Som medlem av den värnpliktiges familj betraktar familjebidragslagen (3 §) följande personer a) den värnpliktiges hustru, med vilken han sammanlever, samt hans barn under 16 år som står under hans vårdnad; b) den värnpliktiges hustru och barn i annat fall än under a) sägs, hans frånskilda hustru m. fl. under förutsättning att han var underhållsskyldig och i väsentlig mån bidrog till underhållet; c) den värnpliktiges husföreståndarinna under förutsättning att den värnpliktige sammanbor med egna eller hustrus barn under 16 år samt, om han därjämte sammanlever med hustru, att hustrun är oförmögen till arbete. Annan värnpliktigs anhörig samt huslöreståndarinna i annat fall än som avses under c) får när synnerliga skäl föreligger jämställas med familjemedlem efter särskilt medgivande. Med husföreståndarinna avses bl. a. kvinna som den värnpliktige sammanbor med under äktenskapsliknande förhållanden. Förmånerna enligt familjebidragslagen är behovsprövade. Behovsprövningsreglerna är mer förmånliga för hustru än för sammanboende kvinna i de fall vederbörande har egen arbetsinkomst.

F amiljepenning (6 §) Familjepenning utgår med högst 21 kr/dag till hustru och frånskild hustru samt, under vissa förutsättningar, till annan familjemedlem, som förestår hemmet åt Värnpliktig med hemmavarande barn under 16 år. Till annan familjemedlem utgår familjepenning med högst 9 kr/dag. Dessa regler innebär att kvinna som sammanbor med den värnplikti ge åtnjuter familjepenning med högst 21 kr/dag, om hon förestår hemmet åt honom och annan familjemedlem under 16 år. Efter prövning i varje särskilt fall kan kvinna, som stadigvarande sammanbor med den värnpliktige under äktenskapsliknande förhållanden, jämställas med familjemedlem även om det inte finns barn under 16 år i hemmet, men hon får då uppbära högst 9 kr/dag.

Bostadsbidrag (9-12 §39) Om den värnpliktige sammanbor med familjemedlem utgår bostadsbidrag lör bestridande av kostnaderna för bostaden. Om den värnpliktige vid tjänstgöringens början inte sammanbodde med familjemedlemmen får bidrag utgå endast om synnerliga skäl föreligger. Vidare finns näringsbidrag, sjukbidrag och begravningsbidrag. Nytt förmånssystem för värnpliktiga m. il. träder i kraft den 1 januaari

Bilaga 2 205

1977. Detta innebär bl. a. att värnpliktiga och vapenfria tjänstepliktiga under repetitionsövning samt civilförsvarspliktiga inte skall erhålla familjebidrag (utom i form av näringsbidrag) utan s. k. dagpenning (= sjukpenning) från försäkringskassan. För värnpliktiga under grundutbildning gäller dock fortfarande reglerna om familjebidrag i full utsträckning.

10 Bostadsbidrag

Till ensamstående och familjer med låga inkomster utgår ett förstärkt stöd i form av löpande inkomstprövade bidrag, kallat bostadsbidrag. Bostadsbidraget består av dels en statlig del, statligt bostadsbidrag, dels en kommunal del, statskommunalt bostadsbidrag, till vilken statsbidrag utgår. Bestämmelserna återfinns i forordningarna 1976:262 om statskommunala bostadsbidrag och 1976:263 om statliga bostadsbidrag till barnfamiljer. Här nedan anges de bestämmelser som gäller från den l januari 1977.

Allmänna bidragsvillkor Statliga bostadsbidrag kan beviljas familj med ett eller flera barn under 17 år. Bidraget utgår utan bostadsvillkor och är alltså ett rent konsumtionsstöd (4§ 1976:263). Det statskommunala bidraget däremot är bostadsanknutet och utgår endast om vissa villkor är uppfyllda beträffande bostaden. Det kan beviljas både barnfamiljer och hushåll utan barn. Statskommunalt bostadsbidrag till barnfamiljer utgår i likhet med det statliga bostadsbidraget till familjer med barn under 17 år. Det kan under vissa förutsättningar även beviljas for barn som fyllt 17 år och som fortsätter att studera (2§ 1976:262). För att statskommunalt bostadsbidrag till hushåll utan barn skall kunna utgå krävs att sökanden eller när ansökan gäller makar en av dem fyllt 18 år. Bidraget kan inte beviljas i samband med folkpension. Skälet härtill är att folkpensionärer erhåller särskilt stöd genom de regler som gäller för kommunalt bostadstillägg till folkpension (3 § 1976:262). Däremot kan folkpensionärer med bidragsberättigande barn beviljas statskommunalt bostadsbidrag som övriga barnfamiljer. Vissa bestämmelser är gemensamma för statliga och statskommunala bostadsbidrag. Som exempel härpå kan nämnas principerna för inkomstprövning. Kommunerna beslutar själva om statskommunalt bostadsbidrag skall utgå i kommunen och med vilket belopp. Under förutsättning att bidraget beviljas enligt här nedan angivna regler utgår statsbidrag med 72 procent av kostnaderna medan kommunen själv svarar for 28 procent. Vissa kommuner lämnar extra kommunala bidrag utöver statsbidragsnormen t8§ 1973:379). Bl. a. följande krav har uppställts beträffande bostaden och bostadskostnadent

Egen bostad En av förutsättningarna for att bostadsbidrag skall kunna beviljas är att sökanden har egen bostad. Med egen bostad avses att sökanden innehar*

206 Bilaga 2

bostaden med äganderätt, bostadsrätt eller hyresrätt. Bostad som hyres i andra hand anses som egen bostad om hela bostaden hyres (6§ 1976:262).

Bosradskosmaa Bostadskostnaden per månad måste uppgå till lägst 375 kr. Samma gräns gäller för ensamstående och for makar. Särskilda regler finns för beräkning av bostadskostnaden i olika fall. Några krav på att bostaden skall ha viss utrustning och minimistorlek har inte uppställts. Däremot kan den bidragsgrundande bostadskostnaden reduceras om sökande har inneboende eller om bostadskostnaden är oskäligt hög med hänsyn till familjens behov och kostnadsläget på orten.

Delad bostadskostnad Om bostaden bebos av mer än en familj delas bostadskostnaden lika efter antalet familjer om ej förmedlingsorganet beslutar om annan fördelning.

inkomstprövning (5-7 §§ 1976:263; 4§ 1976:262)

Som ovan nämnts är bostadsbidragen inkomstprövade. Som grund for beslut om statliga och statskommunala bostadsbidrag läggs följande inkomster. Taxerad inkomst. Hänsyn skall tas till familjeförsörjarens och i förekommande fall båda makarnas till statlig inkomstskatt taxerade inkomst vid taxeringen året före bidragsåret. Med makar jämställs man och kvinna som lever tillsammans under äktenskapsliknande förhållanden och har gemensamt hushåll. Underskottsavdrag. Dessa avdrag kan gälla räntor på låneskulder (ex. for Villafastighet eller sommarstuga och vissa typer av rörelseunderskott). I de fall underskottsavdragen för sökanden eller makarna gemensamt överstiger 4 000 kr skall det överskjutande beloppet läggas till den taxerade inkomsten. förmögenhet. Om familjen dvs. sökanden och i förekommande fall båda makarna och hemmavarande barn under 17 år har en förmögenhet som överstiger 75 000 kr skall 1/5 av det överskjutande beloppet läggas till den taxerade inkomsten (6§ 1976:263). Undantag från ovannämnda bestämmelser om inkomstprövning kan göras i följande fall. Har inkomsten ökat eller minskat väsentligt i förhållande till den taxerade inkomsten kan bostadsbidraget grundas på den aktuella inkomsten. Dessutom kan i undantagsfall bidragstillägg förvägras om det är uppenbart att sökanden saknar behov av särskilt stöd (7§ 1976:263).

Bostadsbidragets storlek Det statliga bostadsbidrager kan beviljas med högst 75 kr i månaden för varje barn tl0§ 1976:263).

sou 1977:37 Bilagaz 207 Det starskommunala bidraget utgår enligt följande tabell.

Familj med fem eller flera barn 350-] 125 20-620 Bostadskostnad utöver ovan angiven kostnadsgräns får beaktas om bidragstagaren eller hushållsmedlem är handikappad. Förutsättning härför är dock att socialnämnden eller sociala Centralnämnden tillstyrkt att bidrag kan beviljas till den högre kostnaden (8§ 1976:262).

Reducerade belopp med hänsyn till inkomsten De härovan angivna beloppen kan beviljas under förutsättning att den bidragsgrundande inkomsten inte överstiger 32000 kr for barnfamiljer och 26 000 kr för hushåll utan barn. Är inkomsten högre kan tillägget reduceras med viss procentuell andel av den överskjutande inkomsten. Vid reduceringen skall det statliga och det statskommunala bidraget läggas samman och det statliga bidraget reduceras först.

Ansökan och bes/ur om bostadsbidrag Bostadsbidrag söks hos och beviljas av förmedlingsorganet i den kommun där sökanden är bosatt.

11 Daghemsplats och daghemsavgift

Vid intagningen till daghem har i många kommuner barn till ensamstående förälder förtur. Detta framgår bl. a. av familjepolitiska kommitténs och barnstugeutredningens barntillsynsundersökning, för vilken redogörs i betänkandet (SOU 1972:34) Familjestöd s. 103 ff. -l ansökan om plats på daghem får sökanden redogöra för civilstånd, samboendeförhållanden m. m. Svenska kommunförbundet har utfärdat rekommendationer angående daghemsavgifter och inkomstprövningen. Rekommendationerna följs av flertalet av de kommuner som har daghemsverksamhet. Enligt rekommendationerna sammanläggs vid inkomstprövningen inkomsterna for gifta. Med gifta likställs sammanboende personer som inte är gifta men som har gemensamt barn. För de fall där ensamförälder sammanbor med person med vilken han inte har gemensamt barn kan kommunen fastställa ett skäligt belopp med vilket förälderns avgiftsgrundande inkomst skall ökas. Kommunförbundet föreslår att man exempelvis som inkomst kan ta upp ett belopp motsvarande normalt gällande hyra för möblerad bostad på orten. 1 underlaget vid inkomstprövningen ingår eventuella underhållsbidrag och bidragsforskott.

208 Bilaga 2

Familjepolitiska kommittén föreslår i Familjestöd (s. 300 ff) en övergång till enhetliga avgifter för barntillsyn. Avgiften för heldagstillsyn av ett barn föreslås bli 14 kr/dag för gifta eller samboende Föräldrar och 7 kr/dag för ensamstående samt 7 resp. 4 kr/dag för vart och ett av de därpå följande barnen. F. n. är det dock inte aktuellt att införa enhetliga taxor.

12 Bosättningslân

Bosättningslån beviljas av riksbanken med högst 10000 kr. Lån kan utgå till makar, man och kvinna som sammanbor under äktenskapsliknande förhållanden, man och kvinna som avser att ingå äktenunder äktenskapsliknande förhållanden, ensamskap eller att sammanbo stående som sammanbor eller avser att sammanbo med eget barn under 16 år samt ensamstående handikappad utan barn. Med eget barn jämställs barn som mottagits for adoption. Samboende anses föreligga då sökandena visar antingen att de gemensamt förhyr eller äger sin bostad eller att de båda varit kyrkobokförda på samma adress i sex månader. Lånen är borgensfria och löper med relativt låg ränta. Inkomstgränsen för lån är f. n. 90000 kr oavsett om inkomsten intjänas av en eller två lånesökande.

13 Arbetsmarknadsstöd och stöd vid arbetslöshet

Arbetsmarknadsutbildning enligt arbetsmarknadskungörelsen (1966:368) jämte senare vidtagna ändringar kan under vissa förutsättningar beviljas den som är eller löper risk att bli arbetslös eller är svårplacerad på arbetsmarknaden (13 a §). Reglerna om utbildningsbidrag vid sådan arbetsmarknadsutbildning har nyligen ändrats. I det nya systemet som gäller från den l januari 1976, saknas bestämmelser om civilstånd och samlevnadsförhållanden. Utbildningsbidrag och lån utgår alltså oberoende av dessa förhållanden. består av dagpenning, Stimulansbidrag och särskilt bi- Utbildningsbidrag drag (15 §). Dagpenning utgår med högst 130, lägst 45 kr/dag (16 §). Stimulansbidrag utgår med 10 kr/dag (16 §). Särskilt bidrag kan utgå för kursavgifter och vissa andra kostnader (21 §). I anslutning till utbildningens slutförande kan ett mindre lån beviljas den utbildade (25 a §). Under utbildningstiden har bidragstagaren i vissa fall rätt till resekostnadsersättning för resor mellan den ordinarie bostaden och utbildningsorten. Även familjemedlem har rätt till viss ersättning för sådan resekostnad (22 §). Vilka som är att anse som familjemedlemmar framgår av 1l5§ som definierar begreppen familjeförsörjare och familjemedlem. Med familjeförsörjare avses den som bor tillsammans med 1) sin make, 2) eget eller makes barn under 16 år, 3) annan till vars försörjning han under längre tid och i väsentlig mån bidragit och fortfarande bidrager. Med familjemedlem avses

Bilaga 2 209

den som familjeforsörjare sålunda bor samman med. Familjeförsörjarbegreppet enligt 115 § används f. ö. bara beträffande flyttningsbidrag, som kan utgå till den som är eller löper risk att bli arbetslös och som kan antas inte kunna få arbete på hemorten. Handikappad som är beroende av motorfordon för att få sin utkomst av arbete eller för att få utbildning med yrkesinriktning kan få bidrag eller lån till anskaffandet av sådant fordon (62 §). Hänsyn tas numera bara till sökandens egen inkomst och förmögenhet medan prövningen mot makes inkomst och förmögenhet avskaffats. Enligt lagen (1973:37) om arbetslöshetsförsäkring är medlem i erkänd arbetslöshetskassa på i lagen angivna villkor tillförsäkrad stöd vid arbetslöshet. Ersättningen utgår i form av dagpenning. Kassan beslutar om den försäkrades placering i dagpenningklass. Ersättningen är oberoende av civilstånd och samboendeförhållanden. Enligt lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd kan sådant stöd utges vid arbetslöshet till den som inte är försäkrad enligt lagen om arbetslöshetsförsäkring samt vissa andra kategorier arbetslösa (l §). Helt kontant arbetsmarknadsstöd utgår med 45 kr/dag till den som hade heltidsarbete innan han blev arbetslös och som också söker heltidsarbete. Halvt stöd, 23 kr/dag, utgår till den som hade deltidsarbete av viss omfattning (18 och 19 §§). Stödet reduceras bland annat med hänsyn till stödtagarens och hans makes förmögenhet över 150000 kr. Med gift stödtagare likställs stödtagare som stadigvarande sammanbor med person med vilken han varit gift eller har eller har haft barn (22 §).

14 Socialhjälp

Bestämmelser om socialhjälp finns i lagen (195622) om socialhjälp med senare vidtagna ändringar. Den som är under 16 år eller som på grund av ålderdom, sjukdom e. dyl. inte kan försörja sig genom arbete, kan av kommunen erhålla socialhjälp till sitt uppehälle och till erforderlig vård, i den mån han själv saknar medel och hans behov inte tillgodoses på annat sätt (12 §). I andra fall kan socialhjälp meddelas enligt vad kommunen själv bestämmer (13 §). Individuell behovsprövning sker efter utredning av socialnämnden (16 §). Stockholms socialnämnd utger numera normalbelopp enligt följande uppställning.

Därtill kommer generella tilläggsbelopp. Så utgår t. ex. bidrag till bostadskostnad med det faktiska hyresbeloppet.

210 Bilaga 2

Kommunen har i vissa fall rätt till ersättning av enskild för utgiven socialhjälp. Make är sålunda skyldig att utge ersättning för socialhjälp som enligt l2§ lämnats åt andra maken. Detta gäller dock inte om makarna, då hjälpen utgick, levde åtskilda efter vunnen hemskillnad och den av makarna som erhållit socialhjälp inte var berättigad till underhåll av andra maken. För socialhjälp som utgivits till make för tid då andra maken varit häktad eller intagen i anstalt och därför inte kunnat fullgöra sin underhâllsskyldighet, finns inte heller ersättningsskyldighet för andra maken. Om båda makarna erhållit socialhjälp har ingen av dem ersättningsskyldighet för socialhjälp som lämnats enligt 12§ (35 §). Någon motsvarande regel finns inte beträffande samboende. Socialutredningen beräknas under år 1977 lägga fram lagförslag rörande socialvården.

15 Skadestånd för förlust av underhåll Enligt skadeståndslagen (1972:207) skall var och en som uppsåtligen eller av vårdslöshet vållar person- eller sakskada ersätta skadan, om inte annat följer av lagen. Den som enligt lag hade rätt till underhåll eller som eljest var för sin försörjning beroende av någon som blivit dödad skall av den skadeståndsskyldige erhålla ersättning för förlusten av underhåll (5 kap. 3 §). Förlusten ersätts i den omfattning som är skälig med hänsyn till den efterlevandes förmåga och möjligheter att genom eget arbete eller eljest själv bidraga till sin försörjning. Det är inte nödvändigt att underhåll utgick vid tiden för dödsfallet utan det beaktas också om underhåll skulle komma att utgå inom en nära framtid efter dödsfallet. Skadeståndsskyldigheten gäller alltså inte bara gentemot den som hade rätt till lagstadgat familjerättsligt underhåll utan också den som på annat sätt var beroende av den avlidne för sin försörjning. Den som sammanbott med annan under äktenskapsliknande förhållanden har därmed möjlighet att få sin försörjning tryggad genom skadestånd.

16 Skattelagstiftningen

16.1 Inkomsr- och förmögenhetsbeskartningen Paragrafhänvisningarna i det följande gäller kommunalskattelagen (1928:370) om inte annat anges. Efter 1970 års skattereform behandlas makar i princip som självständiga skattesubjekt. En del sambeskattningsregler finns dock kvar. De för gift skattskyldig gällande bestämmelserna tillämpas även i fråga om personer som lever tillsammans, om de tidigare varit gifta med varandra eller gemensamt har eller har haft barn (65§ 5 st.). Makar, som under beskattningsåret levt åtskilda, anses som av varandra oberoende skattskyldiga (52§ 2 mom.). Följande bestämmelser visar de viktigaste skillnaderna mellan gift och ensamstående i beskattningshänseende. För gifta och jämställda gäller att s. k. B-inkomster (främst inkomst av

Bilaga 2 21 1

kapital) sambeskattas vid statstaxeringen. Skatten på B-inkomst beräknas därvid enligt den procentsats som gäller “på toppen av den högsta Ainkomsten. Gift skattskyldig har från 1977 års taxering rätt att göra avdrag vid inkomsttaxeringen för lön som utbetalats till maken (se prop. 1976/77:41). Reglerna gäller vare sig verksamheten drivs i direktägd form (enskild firma) eller i bolagsform. Gift inkomsttagare och jämställd har rätt att utnyttja vissa allmänna avdrag som maken ej kunnat utnyttja (52§ l mom. 2 st.). Skattskyldig får göra avdrag för underhåll till eget barn under 18 år, som inte varit hemmavarande, med högst 2 500 kr for varje barn. Är barnet äldre medges detta avdrag bara om underhållet utgår p. g. a. domstolsbeslut (46 § 2 mom. 4). Avdrag for försäkringspremier får åtnjutas av ensamstående med högst 250 kr och av makar och jämställda med högst 500 kr gemensamt (46§ 2 mom. 4 st.). Ogift skattskyldig (varmed jämställes änka, änkling eller frånskild), som under beskattningsåret haft hemmavarande barn under 18 år, får också göra avdrag med högst 500 kr. Realisationsvinstavdrag får göras av ensamstående med högst 500 kr och av makar och jämställda med högst 500 kr gemensamt (35§ 3 mom. 2 st.). Avdrag från intäkt av kapital (sparavdrag) får göras av ensamstående med

högst 800 kr och av makar och jämställda med högst l 600 kr gemensamt

(39 § 3 mom.). För förvärvsavdrag gäller följande. Om makar (och jämställda) med hemmavarande barn under 16 år båda haft A-inkomst, får avdrag göras av den make som haft den lägsta inkomsten med högst 2000 kr. Skattskyldig med hemmavarande barn under 16 år

som under beskattningsåret antingen varit gift men inte levt tillsammans

med sin make eller också varit ogift (änka, änkling, frånskild) har också rätt till förvärvsavdrag med högst 2000 kr från sin A-inkomst. Avdrag for nedsatt skatteförmåga bestäms med hänsyn till båda makarnas (och därmed jämställdas) inkomst- och formögenhetsforhållanden. I fråga om det extra avdrag som kan medges folkpensionär inverkar emellertid bara den andra makens formögenhetsförhållanden t50§ 2 mom. och 52§ l mom.). Skatteplikt till statlig förmögenhetsskatt inträder för ensamstående vid 200 000 kr och för makar och jämställda vid 200000 kr sammanlagt tl0§ 1 st. och l2§ 3 st. lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt). Ogift skattskyldig, som har hemmavarande barn under 18 år, samt gift skattskyldig ochjämställd, vars make saknar taxerad inkomst, åtnjuter skattereduktion med 1 800 kr. Gift skattskyldig, vars make har statligt taxerad inkomst som understiger 4 500 kr, åtnjuter skattereduktion med lägre belopp (2§ 4 mom. lst. uppbördslagen). Makar och jämställda ses som en enhet i vissa fall vid tillämpning av förordningen (1960263) om rätt till förlustutjämning, lagen (1951:763) om ackumulerad inkomst och lagen (1970:172) om begränsning av skatt i vissa fall. Nedanstående uppställning åskådliggör de väsentliga skillnaderna i be-

2 l 2 Bilaga 2

skattningshänseende mellan å ena sidan gifta och därmed jämställda och å andra sidan ensamstående.

Gifta E nsamstâende

a. Gifta som sammanlever a. Ej sammanboende gifta (om särlevnaden är stadigvarande)

b. Personer som sammanlever b. Övriga (antingen samlevnad

och som tidigare varit gifta med va- förekommer eller inte) randra eller som har eller har haft barn tillsammans

A Barnlösa l. B-inkomsten sambeskattas 2. viss begränsning i avdragsrätten for lön till make och jämställd .realisationsvinstavdrag 500 kr 500 kr

oxuuAw

.sparavdrag 1600 kr 800 kr .premieavdrag 500 kr 250 kr .rätt att utnyttja andra makens outnyttjade allmänna avdrag _xl avdrag för nedsatt skatteformåga bestäms med hänsyn till båda makarnas inkomst- och fonnögenhetsforhållanden utom i fråga om folkpensionärer där endast den sammanlagda förmögenheten inverkar 8.skatteredukti0n 1800 kr 9. makar ses som en enhet i vissa fall i fråga om rätt till forlustutjämning, beräkning av skatt på ackumulerad inkomst och begränsning av skatt i vissa fall l0.skatteplikt till förmögenhetsskatt inträder vid 200 000 kr för makarna sammanlagt 200000 kr

B Med hemmavarande barn under 16 år = A jämte = A jämte 1. forvärvsavdrag, högst 2000 kr l. förvärvsavdrag högst 2000 kr 2. premieavdrag 500 kr 3. skattereduktion l 800 kr

C Med hemmavarande barn under l8 men över 16 år = A = A jämte 1. premieavdrag 500 kr 2. skattereduktion 1800 kr

Bilaga 2 2 l 3

16.2 Arvs- och gâvobeskatmingen

Till den förmånligaste skatteklassen vid arv hänförs förutom bl. a. make den som vid tiden för dödsfallet sammanlevde med den avlidne, om de tidigare varit gifta med varandra eller gemensamt har eller har haft barn (28§ lagen /l94l:4l6/ om arvsskatt och gåvoskatt). Någon legal arvsrätt föreligger emellertid inte, utan testamente eller förmånstagareförordnande angående Försäkring erfordras. Vidare gäller att från lott som tillkommer efterlevande make eller likställd får såsom skattefritt avdragas 30000 kr. Motsvarande belopp för samlevande som är inte är jämställd med make är 3000 kr. Även gåva mellan dylika närstående beskattas enligt dessa regler. Beträffande skattefrihet gäller dock andra belopp.

Pågående utredningsarbete Beskattningen av fysiska personer behandlas f. n. av 1972 års skatteutredingår även en översyn av de bestämmelser som ning. I utredningsuppdraget nämnts i det föregående. Försäkringsbeskattningen utredes vidare av livförsäkringsskattekommitten.

Underhåll och socialförmån

Bilaga3

Inledning

Enligt direktiven skall familjelagssakkunniga vid utformningen av nya regler om Föräldrars skyldighet att bidra till barns underhåll ta hänsyn till att barns behov av bidrag för högre studier reducerats genom åtgärder på senare år från samhällets sida. Härmed åsyftas det statliga studiestödet. Vid övervägande av denna fråga har de sakkunniga funnit det påkallat att såvitt möjligt göra en genomgång av hela fältet av sociala förmåner. Detta har skett för att man skall kunna bilda sig en uppfattning om huruvida reglerna om underhållsskyldighet skall kunna ges en mera generell avfattning i detta hänseende. I denna bilaga redogörs för de viktigaste sociala förmånerna och i vad mån förekomsten av en sådan förmån på den underhållsberâittigades sida rättstillämpning inverkar på underhållsskyldigheten. Det enligt nuvarande bör dock påpekas att det är ganska sällsynt att sådana frågor ställs på sin spets inför domstol. Det vanligaste är att underhållsfrågor löses i samförstånd, ofta efter förhandlingar mellan parterna och deras ombud. Vid sådana förhandlingar måste man emellertid ofta bedöma hithörande frågor. Beträffande förmåner som inte förekommer så ofta kan man knappast tala om någon praxis. Översikten gäller underhållsbidrag som utgår när den underhållsskyldige och den underhållsberättigade inte bor tillsammans. Underhållsbidrag såväl till barn, som den underhållsskyldige inte har vårdnaden om, som till frånskild make skall behandlas. Översikten görs för de båda underhållsrelationerna för sig. Under vardera tas upp de förmåner som kan förekomma. Det bör i detta sammanhang nämnas att ett forskningsprojekt, kallat underhåll och socialformån, f. n. bedrivs vidjuridiska institutionen vid Uppsala universitet. Syftet med projektet är att undersöka sambandet mellan underhåll och socialförmån och vilken funktion underhållsbidragen fyller. Resultaten är avsedda att redovisas i samlad form först när hela projektet avslutats. Delvis samma frågor har redan tidigare blivit föremål fören undersökning Under den tid som förflutit därefter har emellertid på detta område skett en snabb utveckling, varför vi finner det angeläget med en kompletterande Sundberg, Familjerätt i genomgång. omvandling. Studier Det är vid bedömandet av den underhållsberättigades behov som frågan kring äktenskap och sociuppkommer om och i så fall på vilket sätt olika sociala förmåner inverkar alförmån, 1969.

216 Bilaga 3

på bedömningen. Vissa förmåner såsom alltmänt barnbidrag utgår utan behovsprövning i det enskilda fallet, medan andra utgår först efter inkomsteller behovsprövning. Frågan blir då om ett familjerättsligt underhållsanspråk minskas därför att den underhållsberättigade har rätt till en social förmån. Eller påverkas rätten till socialförmån av att den underhållsberättigade i första hand har rätt till underhåll. Det senare kan bara gälla rätten till inkomst- och behovsprövade förmåner. En närmare för dessa förmåner redogörelse i vad gäller belopp, åldersgränser och inkomstprövning m. m. finns i bilaga 2.

Underhåll till make

Följande förmåner kan bli aktuella när det gäller att bedöma makes behov av underhållsbidrag efter äktenskapsskillnad.

F ärmâner enlig! lagen om allmän försäkring (AFL )

Sjukförsäkring

.Sjukvârdsersänningen är inte behovsprövad och behöver inte närmare beröras. sjukpenning utgår i förhållande till vederbörandes inkomst av förvärvsarbete, varjämte hemmamakeförsäkringen i dessa fall ger sjukpenning åt den frånskilde maken under förutsättning att vederbörande sammanbor med barn under l6 år (eller med någon med vilken han varit gift eller har eller haft barn). Hemmamakeersättningen är med andra ord avsedd som ersättning för hemmamakens arbete för familjen Sjukdom åberopas ofta som grund för underhållsskyldighet efter äktenskapsskillnad och bidrag utdöms ofta om läkarintyg styrker att det föreligger bestämt hinder mot förvärvsarbete. En person som på grund av förvärvsarbete på heltid uppbär sjukpenning får i princip anses självförsörjande så att utrymmet för underhållsbidrag finns endast om sjukpenningen inte räcker för “tillbörligt underhåll. En hemmamake däremot som på grund av sjukdom inte kan börja förvärvsarbeta och endast uppbär låg sjukpenning kan ha behov av underhåll. En domstol torde beakta sjukforsäkringsformånerna vid bestämmande av underhållsbidrag, varvid hemmamakeersättningen reellt sett spelar liten roll. En hemmamake som på grund av sjukdom inte kan förvärvsarbeta bör därför få ett i det närmaste oreducerat underhållsbidrag.

Förtidspension och sjukbidrag

Vid sjukdom finns också andra förmåner än sjukpenning. Sjukförsäkringsförmånerna utgår visserligen i princip utan någon begränsning till visst antal 13e Hamdahl m. fl. La- dagar. Avsikten är emellertid inte att sjukpenning skall vara en långtidsgen om allmän försäk- förmån? Vid varaktig nedsättning av arbetsförmågan på grund av sjukdom ring, 2 uppl. 1972 s. 59. skall den försäkrade få sin försörjning i fomi av/örlidspension och om ned- 2 Se Hamdahl m. fl. a.a. sättningen inte anses varaktig men kan antas bli bestående avsevärd tid s. lll. har den försäkrade rätt till folkpension i form av sjukbidrag (7 kap. l § AF L).

Bilaga 3 2 l 7

Sjukbidrag skall vara begränsat till viss tid men i övrigt skall reglerna om förtidspension gälla beträffande sjukbidrag.

Familjerättskommitténz uttalar i fråga om underhåll tillmake som lider

av psykisk sjukdom: Vid prövningen av den sjuka makens behov skall också hänsyn tagas till Föreliggande möjligheter att erhålla fonidspension och andra sociala förmåner. Detsamma får anses gälla vid sjukdom överhuvudtaget. Om en person erhåller hel förtidspension eller helt sjukbidrag torde den forutvarande maken bli underhållsskyldig bara i den mån pensionen eller sjukbidraget inte räcker underhåll. Då är att märka att till förtidspensionen kommer till “tillbörligt” vissa tillägg såsom pensionstillskott och kommunalt bostadstillägg. (Beträffande bostadstillägg se vidare nedan under Bostadsstöd.) Genomsnittligt sett borde dock dessa sammanlagda förmåner vara så stora att de räcker till full försörjning. Om en person emellertid åtnjuter exempelvis halvt sjukbidrag, innebärande att arbetsförmågan är nedsatt till ungefär hälften, bör den återstående hälften av försörjningen kunna tillgodoses med ett underhållsbidrag, om förutsättningarna i övrigt föreligger. kan sägas att vid beräkning av underhållsbidrag till Sammanfattningsvis till sjukpenningen. Huruvida en person som sjuk make tar man hänsyn hel sjukpenning för ett heltidsarbete dessutom skall ha rätt till åtnjuter får avgöras från fall till fall med hänsynstagande till de underhållsbidrag som kan ha betydelse, bl. a. den standard som den många olika faktorer underhållsberättigade maken anses böra leva på. Om sjukpenningen utgör för ett halvtidsarbete, medan återstoden av arbetsinsatsen under ersättning samlevnaden ägnats det gemensamma hemmet, finns det större utrymme för ett kompletterande underhållsbidrag. Liknande synpunkter kan anläggas på övrig ersättning vid sjukdom såsom förtidspension och sjukbidrag.

Ålderspension

Folkpension i form av ålderspension utgår utan behovsprövning. Den anses i princip ha intjänats av pensionären under hans arbetsföra period. I vissa fall utgår också pensionstillskott. I NJA 1965 A 39 bedömde HD ålderspensionens inverkan på underhållsoch föreskrev att underhållsbidrag (200 kr/mån) till en frånskild skyldigheten hustru skulle upphöra då hon fått full ålderspension. Av notisen framgår inte om denna tidpunkt var relativt avlägsen eller nära förestående. Det är dock troligt att ett sådant förordnande i dom bara görs i fall när pensionsåldern inte är alltför avlägsen. Yngre personer får dessutom sällan underhåll för annat än en begränsad tid. Pensionsålderns inträde kan också för endera parten vara grund för jämkning av underhållsbidraget i sådana fall där ingenting finns bestämt härom i domen. Även om det allmänna genom ålderspensioneringen m. m. skapat en grundtrygghet för försörjningen av äldre personer, finns fortfarande utrymme för att utdöma underhållsbidrag från make om pensionen inte skulle räcka för tillbörligt underhåll. Vid bidragets bestämmande skall hänsyn tas till ?sou 1964:35 s. 222. pensionsförmånerna.

218 Bilaga 3

Bostadsstöd Gemensamt för de olika formerna av bostadsstöd är att de är inkomstprövade. En frånskild make kan vara berättigad till olika sorters bostadsstöd beroende på vilken situation han befinner sig i. Statlig! bostadsbidrag kan beviljas familj med barn under l7 år. Stats/communa/t bostadsbidrag kan därutöver beviljas både barnfamiljer och hushåll utan barn. Reglerna om inkomstprövning innebär att bostadsbidraget reduceras när den bidragsgrundande inkomsten överstiger vissa belopp. Underhållsbidrag till make räknas in i dennes bidragsgrundande inkomst och kan därigenom komma att reducera bostadstillägget. Underhållsbidrag till barn ingår däremot inte i den bidragsgrundande inkomsten. Kommunalt bostadstillägg till folkpension kan beviljas vid ålderspension eller förtidspension. Bostadstillägget reduceras om pensionären har inkomst av viss storlek utöver pensionen. Underhållsbidrag från make betraktas som inkomst. Bostadstilläggets inverkan på underhållsskyldigheten har prövats i NJA 1969 s. 360. Beträffande underhåll efter äktenskapsskillnad till hustru som uppbar full förtida folkpension skulle hänsyn tas till att hon också uppbar kommunalt bostadstillägg. i sådan mån att hustrun inte genom tilläggets

åtnjutande kom i bättre ställning i underhållshänseende än om bostadstillägg

inte utgått. Rättsfallet visar att kommunalt bostadstillägg är en sådan social förmån, som beaktas vid bestämmande av underhållsbidrag till frånskild make trots att tillägget är behovsprövat och alltså kan sägas vara sekundärt i förhållande till mannens underhållsskyldighet?” På samma sätt bör kommunalt bostadsbidrag som utgår till make utan barn beaktas vid bestämmande av underhållsbidrag till maken. Beträffande de olika bostadsbidragen till barnfamiljer kunde det möjligen hävdas att stödet, som f. n. är avsett att komma barnen till del, inte borde inverka på underhållsbidraget till den förälder som har hand om makarnas barn. Emellertid inräknas detta underhållsbidrag i den bidragsgrundande inkomsten medan underhållsbidrag till barn inte inräknas. Dessutom är det otvivelaktigt så att vårdnadshavaren och barnet ses som en ekonomisk enhet. Detta gör att det inte heller i dessa fall är obefogat att vid bestämmande av underhållsbidrag till make beakta bostadsbidraget. l praktiken gäller det ju att göra en skälig avvägning mellan parterna, dvs. i detta fall mellan den underhållsberättigade maken och barnen å ena sidan och den underhållsskyldige maken å den andra. Om domstol skall företa denna avvägning fordras dock att parterna för in materialet i målet vilket sker i ganska liten utsträckning. Parterna måste alltså visa hur stort bostadsbidraget blir vid olika kombinationer av underhållsbidrag. Därefter kan domstolen bestämma underhållsbidragen med beaktande av samtliga omständigheter i målet.

Utbildning

Det är ofta aktuellt för frånskild make att i samband med skilsmässa skaffa sig yrkesutbildning, eller avsluta eller komplettera tidigare påbörjad utbild- Beckman s. 78. ning.

SOU l977z37 Bilaga 3 219

l praxis har ansetts att makes underhållsskyldighet kan böra omfatta tid

då andra maken skaffar sig en yrkesutbildning. Samtidigt som det blivit

allt vanligare att tidsbegränsa underhållsbidrag till make har de direkt knutits till den tid en viss utbildning beräknas pågå. Samhälleligt ekonomiskt stöd under utbildning i vuxen ålder kan utgå i form av studiemedel (från 20 år) och särskilt vuxenstudiestöd. Hit kan också räknas bidrag vid arbetsmarknadsutbildning.

Studiemedel Studiemedel kan i denna åldersgrupp avse såväl gymnasiestudier som högre studier. Studiemedlen är med undantag för studiebidraget förknippade med återbetalningsskyldighet för den studerande. Därigenom skiljer sig denna förmån från de flesta andra som behandlas i denna bilaga. Beträffande en make som skall börja studera efter en skilsmässa blir alltså frågan: skall han vara hänvisad till att utnyttja förmånen att få låna studiemedel och ådraga sig återbetalningsskyldighet under en följd av år, eller kan det anses rimligt att andra maken i stället åläggs en underhållsskyldighet? Härvid är att märka att det fordras särskilda skäl för att studiemedel skall utgå till studerande som uppnått 45 års ålder. medför att studiemedlens inverkan på un-

Återbetalningsskyldigheten

derhållsskyldigheten mot make inte kan bedömas på samma sätt som sådana förmåner som inte är förenade med återbetalningsskyldighet. l praktiken måste man vid bedömningen av om underhållsbidrag skall utgå ta hänsyn i det enskilda fallet. Det är många förhållanden som till omständigheterna inverkar. parternas ekonomiska och personliga förhållanden, deras ålder, äktenskapets längd, förekomsten av barn och hur makarna inrättat sig under äktenskapet. Erhåller den studerande maken ett underhållsbidrag kan detta i sin tur påverka rätten till studiemedel. Dessa börjar dock reduceras först vid ett relativt högt underhållsbidrag. Utgående studiemedel utgörs i första hand av studiebidrag medan återstoden utgör återbetalningspliktiga studiemedel. Slutsatsen blir att huvudsakligen andra faktorer än möjligheten att erhålla studiemedel påverkar bedömningen av underhållsskyldigheten i det enskilda fallet. En faktor som naturligtvis inverkar är makens ålder. Återbetalningsskyldigheten för lån som erhålles vid högre ålder blir ju mera betungande än för sådana som erhålles vid lägre ålder.

Särskilt vuxenstudiestöd Det särskilda vuxenstudiestödet består av vuxenstudiebidrag och återbetalningspliktiga studiemedel. Bidragsdelen bör få inverka på andra makens underhållsskyldighet, varvid dock är att märka att den är skattepliktig. Beträffande möjligheten att få återbetalningspliktiga studiemedel och denna möjlighets inverkan på underhållsskyldigheten torde bedömningen bli densamma som vid vanliga studiemedel.

220 Bilaga 3

Bidrag vid arbetsmarknadsutbildning Konstruktionen av arbetsmarknadsutbildningen (se härom bilaga 2) som i stor utsträckning är avsedd för den som är eller riskerar att bli arbetslös. gör att utbildningsbidraget, som inte är förenat med återbetalningsskyldighet. i regel bör inverka på storleken av underhållsbidrag från make.

A rbetslöshet

Kontant arbetsmarknadsstöd Kontant arbetsmarknadsstöd är avsett som ersättning vid arbetslöshet i vissa fall. Därmed är också klan att beloppet bör påverka andra makens underhållsskyldighet. En make som uppbär helt stöd kan därför tänkas få ett underhållsbidrag som utfyllnad om arbetsmarknadsstödet inte är tillräckligt för tillbörligt“ underhåll.

Soda/hjälp

Vid bestämmande av underhållsbidrag till frånskild make skall detta inte påverkas av möjligheten till socialhjälp. Socialhjälpen är nämligen subsidiär och utgår till behövande “i den mån han själv saknar medel och hans behov icke tillgodoses på annat sätt.

Sammanfattning

Genomgången av sociala förmåner som kan utgå till frånskild make visar att rättsläget kan antas vara som följer. Vid bestämmande av underhållsbidrag tas utan inskränkningar hänsyn till sjukpenning, förtidspension, sjukbidrag, ålderspension, utbi/dningsbidrag vid arbetsmarknadsutbildning och kontant arbetsmarknadsstöd som utgår eller inom en snar framtid kommer att utgå till den underhållsberättigade. Beträffande samtliga typer av bostadsbidrag gäller i förekommande fall samma praxis nämligen att man så att säga väger underhållsbidrag och bostadsbidrag mot varandra för att se hur stort bostadsbidraget blir vid olika underhâllsbelopp. Därefter får skäligt underhållsbidrag bestämmas. När det gäller studiemedel och vuxenstudiestöd, där ju till stor del återbetalningsskyldighet föreligger, är det antagligt att man tar ställning till frågan om underhållsskyldighet utan att beakta möjligheten till studiemedel. Bidragsdelen kan dock tänkas inverka. Möjligheten till socia/hjälp inverkar inte på underhållsbidraget.

Underhåll till barn

Allmänt barnbidrag Det allmänna barnbidraget som utgår till alla barn under 16 år infördes genom lagstiftning på l940-talet. En ledande synpunkt var därvid att höja barnfamiljernas standard. Departementschefen som hänvisade till att utlProp. 1947:220 s. 92 r. redningen och flera remissinstanser framhållit betydelsen av att den efter-

Bilaga 3 221

strävade standardhöjningen for barnens del inte motverkades av en reduktion av underhållsbidragen, uttalade att det var av vikt att skilsmässobarn och barn utom äktenskap inte missgynnades i förhållande till andra barn, vilket skulle bli fallet om underhållsbidragen nedsattes. Han yttrade vidare: “l de fall underhållsbidraget för närvarande utgår med ett med hänsyn till Föräldrarnas ekonomiska Förhållanden och nuvarande penningvärde lågt belopp, torde emellertid en reduktion av bidraget ej rimligen komma i fråga. Det ankommer emellertid på de allmänna domstolarna att då fråga uppkommer om jämkning liksom då underhållsbidrag första gången skall fastställas, pröva föreliggande omständigheter och härvid lägga den vikt vid barnbidraget, som finnes påkallat med hänsyn till dess storlek och naturen av dessa bidrag. En begäran om jämkning på den grund att det allmänna barnbidraget höjs kan säkerligen inte bifallas i den mån höjningen avser att utgöra huvudsakligen kompensation för penningvärdets fall. Hur man skall se på saken om barnbidraget skulle höjas kraftigt är en annan fråga och blir beroende av vad som är motiven till höjningen. Det får numera anses tämligen klart att föräldrarnas underhållsskyldighet påverkas av det allmänna barnbidraget

F örlängr barnbidrag Förlängt barnbidrag utgår till barn som går kvar i grundskolan efter 16 års ålder, dvs. efter det allmänt barnbidrag slutat utgå. Det förlängda barnbidraget får antas ha samma inverkan på underhållsbidrag som det allmänna barnbidraget.

S Iudiehjälp Studiehjälp utgår till bam i gymnasieskolan till dess barnet fyller 19 år. Studiebidraget ersätter därvid det förlängda barnbidraget, som ju utgår bara till grundskoleelver. studiebidraget är inte inkomstprövat. lnackorderingstillägg och resetillägg är avsedda att täcka fördyrade levnadsomkostnader och är inte heller inkomstprövade. Det inkomstprövade til/ägget beräknas med utgångspunkt från ett ekonomiskt underlag för den studerande. Detta underlag utgörs. for de barn det här är fråga om, huvudsakligen av barnets och den vårdnadshavande förälderns sammanlagda taxerade inkomst. Häri ingår underhållsbidrag till vårdnadshavaren men inte underhållsbidrag till barnet från den förälder som inte har vårdnaden. Det inkomstprövade tillägget är samordnat med det statliga bostadstillägget på så sätt att när bostadstillägget upphör på den grund att barnet uppnår 17 års ålder kan i stället bidrag i form av inkomstprövat tillägg inom studiehjälpssystemet utgå, om förutsättningar i övrigt föreligger. Det behovsprövade tillägget, som enligt uppgift utgår i mycket få fall, utgår l Se Sundberg a.a s. 199, till studerande som erhåller det högsta inkomstprövade tillägget och därjämte och Agell. Barnrätt, har synnerligen ston behov av studiehjälp. Vid denna prövning beaktas kompendium 1976 s. 42, inte underhållsbidrag och bidragsförskott till barnet. samt där nämnda rättsfall. studiebidraget har i praxis bedömts på samma sätt som barnbidraget.

222 Bilaga 3

1 NJA 1968 s. 434 förpliktades fader att till sin dotter utge underhållsbidrag för studier vid gymnasium, som påbörjats vid 18 års ålder. Bidragsbeloppet bestämdes sedan HD konstaterat att bl. a. studiebidrag utgick. Det kan alltså liksom det förlängda barnbidraget anses utgöra en fortsättning på det allmänna barnbidraget och bör ha samma inverkan på underhållsbidraget som detta

Återbetalningsskyldighet Föreligger inte heller beträffande övriga bidrag

inom studiehjälpen. HD har i ett rättsfall, NJA 1969 s. 459, uttalat att i den mån det kan beräknas att barnet kommer i åtnjutande av sådana studiesociala bidrag som inte är förenade med återbetalningsskyldighet, bör dessa beaktas vid bestämmande av underhållsskyldigheten. Detta får därför antas gälla det inkomstprövade tillägget. Det behovsprövade tillägget får dock anses ha en funktion som mera närmar sig socialhjälpen, varför det i likhet med denna troligen inte inverkar på underhållsskyldigheten. Möjligheten att få studiemedel för vilka återbetalningsskyldighet ju föreligger skall däremot inte inverka på föräldrars underhållsskyldighet så länge barnet studerar vid gymnasium. Avgörandet i det nyss nämnda rättsfallet. NJA 1968 s. 434, torde visa att föräldrar numera i princip anses skyldiga att bekosta gymnasiestudier i den mån barnet har anlag därför? Även i NJA 1969 s. 459 hänför sig HD till denna praxis såvitt gäller statliga studielån för studier på gymnasienivå.

Studiemedel

Studiemedlen avser studier vid universitet och högskolor samt. om den studerande är äldre än 19 år, studier vid gymnasieskolan. Det kan vara skäl att skilja mellan det fall att studiemedel kan erhållas för gymnasiestudier och det fall att de kan erhållas för högre studier. Av redogörelsen för studiehjälpen framgår av barnets möjligheter att erhålla studiemedel för gymnasiestudier i allmänhet inte inverkar på föräldrarnas underhållsskyldighet. Detta får anses gälla om barnet haft en normal och relativt oavbruten skolgång. Då är också gymnasiet normalt avslutat i l9-årsåldern. Påbörjar eller fullföljder den studerande sina gymnasiestudier efter ett eller ett par års uppehåll kan bedömningen bli en annan. När det gäller studiemedel för högre studier visar genomgången av studiehjälpen och där gjorda hänvisningar att föräldrars skyldighet att bekosta högre studier för sina barn numera lär anses begränsad men att den i speciella fall kan aktualiseras. Sundberg3 anser det givet att den statliga studiekrediten för utbildning efter gymnasiet inverkar på underhållsskyldigheten så att den underhållsskyldige i flertalet fall kan hänvisa barnet att utnyttja denna studiekredit i stället för att uppbära underhåll.

Bidragsfdrskott Bidragsförskottet är normalt förenat med regressrätt för det allmänna mot Jfr Sundberg a.a. s. 203. den underhållsskyldige. I vissa fall finns dock ingen regressrätt. Om fa- 2 Beckman a.a. s. 166 derskapet till barnet inte kan fastställas, finns ingen underhållsskyldig att 3 Sundberg a.a. s. 209. rikta krav mot. Och om underhållsbidraget på grund av den underhålls-

Bilaga 3 223

skyldiges ekonomiska förhållanden satts så lågt att det understiger bidragsförskottet får mellanskillnaden inte tas ut av den underhållsskyldige. l dessa fall är alltså bidragsförskottet ett verkligt bidrag och inte endast ett förskott. Såsom bidragsförskottet konstruerats får det i princip inte påverka storleken av underhållsbidraget?

Barnpension Barnpension enligt AFL utgår till barn under 18 år som förlorat den ena eller båda föräldrarna. Pensionen är avsedd att ersätta det underhåll barnet förlorar genom dödsfallet. Det förhållandet att pension utgår efter den ena föräldern bör i allmänhet inte påverka den andres underhållsskyldighet, åtminstone inte så att underhållsbidraget sänks. l den riktningen går ett hovrättsfall, SvJT 1974 rf s. 53. Domen överklagades men HD gav ej prövningstillstånd.

Bostadsbidrag till barnfamiljer Vid den inkomstprövning som föregår tilldelning av bostadsbidrag beaktas eventuellt underhållsbidrag till den vårdnadshavande föräldern, men inte underhållsbidrag till barn. Inkomstbedömningen grundar sig ju på taxeringen. Beträffande tilläggets inverkan på underhållsskyldigheten hänvisas till vad som sagts när det gäller underhållsbidrag till make. Beträffande förhållandet mellan underhållsbidrag, bostadstillägg och beskattning kan anmärkas. att det för den underhållsskyldige kan vara fördelaktigt att lägga större andel av bidragsbeloppet på den frånskilda maken än på barnen, eftersom han får göra avdrag i deklarationen för den andelen, medan avdragsrätten för underhåll till barn är begränsad till 2 S00 kr för varje barn. För den underhållsberättigade maken kan det däremot vara fördelaktigt att barnen får större andel, eftersom underhållsbidraget till dem inte inräknas i familjens inkomst vid prövningen för bostadstillägg.

Socialhjälp

Den obligatoriska socialhjälpen (12 § socialhjälpslagen) är subsidiär och utgår till behövande “i den mån han själv saknar medel och hans behov icke tillgodoses på annat sätt”. Vid bestämmande av underhållsbidrag till barn skall rätten inte ta hänsyn till att socialhjälp kan utgå. Har socialhjälp utgivits till barn under 16 år är också med vissa begränsningar fader eller moder ersättningsskyldig. Så är exempelvis en förälder som ålagts att till barnet utge underhållsbidrag ersättningsskyldig för socialhjälp som måst lämnas barnet vid försummelse av underhållsskyldigheten. För den frivilliga socialhjälpen, som lämnas i andra fall än som avses i 12 §, är hjälptagaren själv ersättningsskyldig om han fyllt 16 år. lnte heller denna möjlighet att erhålla socialhjälp får inverka på föräldrars underhållsskyldighet.

Se även Agell a. a. s. 42.

224 Bilaga 3

Sammanfattning Vid underhållsbidragets bestämmande tar man i full utsträckning hänsyn till utgående allmänt barnbidragJör/ängt barnbidrag och studiebidrag, troligen också till det inkomstprövade tillägget inom studiehjälpen men knappast till det behovsprövade tillägget. Möjligheten att erhålla studiemedel för gymnasiestudier inverkar inte på underhållsskyldigheten, åtminstone inte om studiegången är något så när oavbruten och barnet har anlag lör studierna. Studiemedelfdr högre studier, åtminstone efter l9-årsåldern, anses däremot normalt böra anlitas av barnet istället för bidrag från föräldrarna. Bidragsfdrskott, barnpension och socialhjälp påverkar inte underhållsskyldigheten. Bostadsbidrag har i praktiken samma inverkan på underhållsbidrag till barn som på bidrag till forutvarande make.

Familjelagssakkunniga

De sociala förmåner och bidrag som kan utgå i olika situationer är numera ofta så betydande att de spelar en stor roll lör den enskildes försörjning. Vid övervägande av i vad mån det Föreligger behov av underhållsbidrag är det därför angeläget att det i möjligaste mån utreds vilka Förmåner den underhållsberättigade kan komma att åtnjuta, eftersom detta är en förutsättning lör att man skall kunna bedöma underhållsbehovet. Vi lörutser att en utbyggnad av dessa förmåner kommer att så småningom ytterligare begränsa underhållsskyldigheten. I detta sammanhang bör påpekas att utredning motsvarande den som rör den underhållsberättigade inte sällan kan vara erforderlig beträffande den underhållsskyldige, när det gäller att fastställa hans förmåga att utge underhållsbidrag När det gäller barnbidrag, ålderspension inom folkpensioneringen och andra lörmåner som inte är behovsprövade fordras i allmänhet ingen särskild utredning. Andra förmåner, som bostadsbidrag, studiemedel m. ll. är däremot beroende av individuella lörutsättningar. Vi anser det önskvärt att parterna och deras ombud samt domstolar och andra som handlägger underhållsfrågor verkar för att utredningen i dessa hänseenden blir så fullständig som möjligt. På grund av att sociallagstiftningen är så omfattande och dessutom ofta ändras kan det emellertid vara både svårt och tidsödande att skaffa erforderliga upplysningar. Arbetet skulle underlättas om det fanns tillgång till en samlad information avseende hela det aktuella området. Vi ifrågasätter om det inte kunde vara en uppgift för socialpolitiska samordningsutredningen, som enligt sina direktiv skall se över det socialpolitiska bidragssystemet ur samordningssynpunkt, att närmare undersöka hur en sådan samlad information kunde åstadkommas.

Se Agell a. a. s. 43.

sou 1977:37 225

4 Beräkning av antalet underhålls-

Bilaga

berättigade barn

Av Jan Trost och Kerstin Landfeldr

Slutsats

Enligt nedan redovisade beräkning fanns i Sverige år 1975 ungefär 414 000 underhållsberättigade barn. Samtidigt utbetalades bidragsforskott till 211 000 barn. Detta motsvarar 51 procent av de 414 000 underhållsberättigade barnen. Uppskattningen är enligt våra bedömningar ganska säker och man skulle då kunna dra slutsatsen att hälften av de underhållsberättigade barnen får Alla dessa får dock inte fullt bidragsforskott utan en del bidragsforskott. får bara utfyllnadsbidrag. Vidare utgår bidragsforskott, helt förskott eller utfyllnad, i ett antal fall bara under en del av året.

Redovisning av beräkningar

Statistiska Centralbyråns statistik ger endast uppgift om antalet kvinnor som har noll, ett, två, tre och fyra eller fler barn under 18 år; finare differentiering vid högre barnantal framgår inte. Kvinnorna finns uppdelade på gifta samboende, gifta ej samboende, ogifta, frånskilda och änkor. Männen redovisas i detta sammanhang som ensamstående och de ensamstående männen med barn har tillsammans 30 056 hemmavarande barn under 18 år. För att få fram en beräkningsmetod for de kvinnor som har fyra eller fler barn har vi utgått från nyblivna frånskilda kvinnor med barn under 18 år; för dem finns detaljerade uppgifter om antal med barnkullar av alla storlekar. Av de kvinnor som 1973-1975 hade fyra eller fler hade 76 procent fyra barn, 18 procent fem barn och 5 procent sex barn. Beträffande sju, åtta eller nio barn har vi gjort en sammanslagning och kalkylerar med att en procent har åtta barn. (Källor: Befolkningsförändringar, årgångarna 1973, 1974 och 1975, del 3). Folkmängdstabellerna visar att vid utgången av 1975 hade 3,3 procent av de frånskilda kvinnorna fyra eller fler barn 2,9 procent av de gifta ej sammanboende kvinnorna fyra eller fler barn och 2,9 procent av änkorna fyra eller fler barn. Vi har därför vågat använda den beskrivna beräkningsmetoden baserad på nyblivna frånskilda kvinnor på alla dessa tre kategorier (tabell 1).

226 BiIaga4 sou 1977:37

Tabell I: Antal barn till frånskilda, gifta ej samboende. änkor och ogifta kvinnor 1975 Antal barn Frånskilda Gifta ej samboende Änkor Ogifta Antal Antal Antal Antal Antal Antal Antal Antal kvinnor barn kvinnor barn kvinnor barn kvinnor bam

Källa: Folkmängd 31.12.1975 del 3, gäller den övre delen av tabellen. den nedre delen är de uppskattningar vi gjort, se texten.

Endast en halv procent av de ogifta kvinnorna har fyra ller barn.

eller

Vi har antagit att 90 procent av de ogifta med fyra eller fler barn har fyra barn, att fem procent har fem barn och att fem procent har sex barn samt att ingen har flera än sex barn. Detta ger, som framgår av tabell 1, 157 028 bam till ogifta mödrar. Vid summering av hela antalet bam i tabell l får vi en uppgift om 348 004 barn och den siffra som finns i den offentliga statistiken är 347 992 barn, således en differens på tolv barn, vilket tyder på att vår uppskattning är god. Det totala antalet barn i Sverige vid utgången av 1975 fördelade sig som framgår av tabell 2.

Tabell 2: Barn under 18 år vid utgången av 1975

Antal enligt Antal enligt våra % SCB” beräkningar

Barn till gifta samboende kvinnor 1 620040 81.1 Barn till gifta ej samboende

0 Icke publicerad officiell statistik

Bilaga 4 227

Med ledning av uppgifterna i tabell 2 skall antalet underhållsberättigade barn beräknas. Sådana barn finns i varje i tabellen angiven grupp men kan utgöra en mindre eller större del av gruppens hela barnantal. När man uppskattar antalet underhållsberättigade barn i varje grupp måste man därför göra klart för sig vilka förutsättningar som skall vara uppfyllda för att barnet skall medräknas. Gemensamt för de underhållsberättigade barnen skall vara att de står under vårdnad av bara ena föräldern - dvs. i de första fem modern och i den sista fadern - samt att föräldrarna inte samgrupperna manbor med varandra. Vidare måste den andra föräldern vara i livet, då det annars inte finns någon i förhållande till vilken barnet är underhållsberättigat. En genomgång av varje grupp ger då följande beräkning.

Bland barnen antal som är

till gifta samboende kvinnor finns ett visst s. k. särkullbarn. Därmed menas barn till underhållsberättigade, nämligen vilket nuvarande maken ej är far. Storleken av det antal barn det kan röra från år 1971 _var sig om är svår att beräkna men enligt en undersökning 20 procent av barnen till makar som varit gifta i fem år särkullbarn (Tröst, 1971). Den siffran är för hög när man räknar på alla gifta eftersom möjligheten barn ökar med äktenskapets längd. Dessutom är särtill fler gemensamma kullbarnen och växer alltså upp ”snabbare”. En äldre än de gemensamma rimlig andel av barnen kunde därför vara tio procent, vilket skulle innebära att det fanns 162000 barn till gifta samboende kvinnor som var under- Denna uppskattning får betraktas som en maximering av hållsberättigade. antalet barn men ligger sannolikt inte alltför långt ifrån det verkliga värdet. En hel del av barnen till gifta ej samboende kvinnor är ej underhållsberättigade i den mening som här avses, därför att något beslut om vårdnad och underhåll inte meddelats utan kanske får anstå tills frågan om äktenskapsskillnad blir aktuell. Vi antar på godtyckliga grunder att knappt hälften av barnen till gifta ej samboende kvinnor är underhållsberättigade och uppskattar antalet till 15000. Praktiskt taget alla barn till _ñánskilda kvinnor bör vara underhållsberätän tigade. Det bör noteras att ett visst antal är barn i tidigare äktenskap det från vilket kvinnan räknas som frånskild och att en del av dessa tidigare äktenskap kan ha upplösts genom dödsfall. Vi antar dock att dessa är få och att de jämnas ut av felklassificeringen under rubriken barn till änkør. där vi för enkelhetens skull antar att samtliga barn är barn i det genom döden upplösta äktenskapet. Vad gäller uppskattningen av barn till ogifta kvinnor så får vi där sortera bort de kvinnor som är samboende med barnafadern. Enligt data som Lieck (1974) presenterar tycks det vara uppenbart att i Danmark mer än hälften av alla ogifta mödrar är samboende ogifta. Sverige har en högre samboendefrekvens. 32 procent av de barn som föddes år 1975 var födda av icke gifta mödrar (Befolkningsförändringar 1975). Dock var många av dessa mödrar samboende med barnets far. För ett par decennier sedan, då antalet och andelen samboende par var mycket ringa, var andelen barn födda av icke gift mor ca tio procent. Med förbättrade preventivmöjligheter bör rimligen andelen barn födda av icke gift och ej heller samboende mor ha minskat. Vi uppskattar därför andelen sådana barn till fem á sex procent av alla födda. Det innebär att vi uppskattar andelen barn födda av ogifta samboende mödrar till 80-85 procent av alla barn födda av icke gift mor. Det vore

228 Bilaga 4

dock förhastat förmoda att så många som 80-85 procent av mödrarna som formellt är icke gifta stadigvarande sambor med barnets far. Även bland samboende Föräldrar förekommer upplösning av relationer. Vi antar därför att frekvensen samboende icke gifta mödrar är ungefär 2/3. Det i sin tur kan ge oss en uppskattning att 1/3 av alla barn till ogifta mödrar således är underhållsberättigade, dvs 52 290 barn under 18 år är barn till ej samboende ogifta kvinnor. Men om den återstående gruppen gäller att en del av de samboende ogifta kvinnorna sambor med annan än barnets far och av dessa 105000 barn antar vi att ungefär 25000 är barn till annan än den med vilken kvinnan sambor. Vi får i tabell 3 därför 77 000 underhållsberättigade barn till ogifta kvinnor. Den officiella statistiken redovisar endast ensamsrâende män. Sålunda ingår såväl änklingar som gifta ej samboende män. Det finns 22 001 ensamstående män med barn under 18 år och dessa män har totalt 30 056 barn. Andelen änklingar och gifta ej samboende med barn under 18 år är sannolikt ganska liten; vi antar här att endast ungefär fem procent av alla barn är barn till änklingar eller gifta ej samboende män. Även om uppskattningen fem procent är för låg är det totala antalet barn det här rör sig om så litet att det i mycket ringa mån påverkar totalsiffrorna. Vi antar därför att, som

framgår av tabell 3, i landet finns 28 500 underhållsberättigade barn som

är barn till ensamstående män. Således finner vi att vid utgången av 1975 fanns ungefär 414 300 barn som var underhållsberättigade.

Det finns fyra beräkningssätt för bidragslörskott: 1. 40 procent av basbeloppet då den underhållsskyldige ej betalar underhållsbidrag - 87 procent av bidragsförskotten beräknas på denna grund. 2. 30 procent av basbeloppet i förhållande till varje underhållsskyldig eller tillsammans 60 procent då någon annan än föräldrarna har barnet i sin vård eller 30 procent av basbeloppet då barnet har barnpension - en procent av fallen. 3. Skillnaden mellan eljest utgående bidragsforskott samt underhållsbidragets belopp då det fastställda underhållsbidraget är längre än det bidragslörskott som skulle utgå enligt huvudregeln och det kan antas att un-

Tabell 3: Beräkning av antalet underhållsberâttigade barn.

Bilaga 4 229

derhållsbidraget betalas i vederbörlig ordning - 12 procent av bidragsförskotten följer denna regel. 4. Ej högre belopp än underhållsbidraget då vårdnadshavaren utan giltigt skäl underlåter att vidta eller medverka till åtgärder for att få underhållsbidraget höjt. Det är mycket sällsynt att denna beräkningsgrund används i praktiken. År 1975 utbetalades bidragsförskott till ungefär 211 000 barn, vilket utgör 10,6 procent av samtliga barn under 18 år. Av dessa 211 000 barn var 120 000 eller 57 procent barn till föräldrar som är eller varit gifta med varandra och 43 procent barn till föräldrar som varken vid barnets födelse eller senare varit gifta med varandra. Ungefär 650 miljoner betalades ut i bidragsförskott 1975 och 228 miljoner återbetalades samma år, vilket utgör 35 procent (Statistiska Meddelanden S 1976:25). De inbetalda beloppen är dock till stor del återbetalningar av förskott utgivna tidigare än 1975.

Referenser

Befolkningsförändringar årgångarna 1973, 1974 och 1975. del 3 Folkmängd 31.12.1975, del 3 Lieck. Alfred (1974): Papirløse aagteskaber belyst ud fra mødrehjazlpens erfaringer. 1 Juristen & økonomen sid 13-17. 1974 Trost, Jan (1971): A Marriage Panel; Methods and Distribution of Frequencies. Research Reports from Department of Sociology, Special Series: Family Research FF 16 Statistiska Meddelanden. S 1976:25.

sou 1977:37 231

5 Statistik förhållanden

Bilaga

om äktenskapliga

Av Kersrin Landfeld!

Tabell] Nyblivna gifta min efter ålder per 1000 icke gifta män 1951-1975

År l 5-19 20-24 25-29 30-34 35-39 40-44 45-49 50-54 55-59 60- Samtliga”

1951 4,3 80,8 142,2 109,8 63,8 42,1 28,5 21,2 16,4 3,9 80,1 4,3 81,9 143,5 109,0 67,1 40,8 27,8 19,4 16,3 3,6 79,9 1953 4,5 87,0 145,7 106,5 71,3 41,1 27,3 19,5 14,9 3,9 81,1 4,8 88,9 149,3 108,8 66,4 42,7 27,9 17,9 14,7 3,7 81,3 1955 5,1 90,8 152,1 106,2 66,9 40,3 26,8 18,2 14,0 3,5 80,8 5,2 92,6 154,8 104,6 64,8 39,7 26,1 17,2 14,0 3,4 80,4 1957 5,3 94,7 161,2 108,1 67,1 39,8 27,2 17,4 13,2 3,3 82,0 5,1 96,1 155,3 105,9 62,1 37,9 24,7 16,5 12,7 3,3 79,4 1959 4,3 93,8 165,1 101,6 62,1 37,4 23,3 16,0 11,9 3,3 78,9 3,9 97 l 167,0 103,1 59,8 39,0 25,5 16,0 11,4 3,1 80,0 1961 4,5 102,9 171,1 111,0 61,0 41,9 26,0 17,8 11,3 3,0 83,8 4,9 105,1 179,5 108,4 63,7 40,4 24,2 15,8 12,0 3,0 85,3 19639 5,3 103,2 175,9 105,8 58,8 35,6 23,8 16,0 10,7 2,9 83,2 6,1 110,7 188,2 108,9 61,4 35,8 25,4 16,5 11,7 3,1 89,1 1965 6,1 111,6 186,7 109,2 56,9 35,2 24,1 16,4 11,9 2,7 89,5 5,6 114,0 180,7 103,5 57,2 33,5 24,1 15,3 10,2 2,5 89,7 1967 4,4 103,1 162,1 95,2 51,2 29,6 21,0 14,5 10,1 2,6 81 9 3,2 91,3 144,5 84,8 47,6 28,3 21,0 14,6 9,9 2,5 74,3 1969 2,6 78,8 129,3 77,9 42,5 26,1 20,0 13,1 9,6 2,6 67,0 2,2 66,0 106,9 62,2 40,1 25,5 18,4 12,5 9,0 2,1 57,8 1971 1,7 56,8 95,8 60,6 35,9 21,7 15,4 12,0 8,4 1,9 52,0 1,3 51,2 89,0 57,8 34,9 21,1 16,4 10,8 8,0 2,0 48,9 1973 1,2 45,9 86,0 57,6 36,5 21,9 16,2 11,5 8,4 1,7 47,3 1,6 48,4 98,2 67,9 43,4 27,6 19,8 14,8 10,4 2,1 54,0 1975 1,5 42,2 92,4 68,3 43,9 31,3 21,4 15,3 11,2 2,4 51,5

a Räknat på icke gifta män 20-59 år bVärdena För 1963 är felaktiga. Korrekla data går ej att få fram

Källor: Befolkningsrörelsen 1951-1960. Folkmängdens förändringar 1961-1966. Befolkningsförändringar del 3 1967-

232 Bilaga 5

Tabe1l2 Nyblivna gifta kvinnor efter ålder per 1000 icke gifta kvinnor 1955-1975

År 15-19 20-24 25-29 30-34 35-39 40-44 45-49 50-54 55-59 60- Samtligaa

1951 33,3 168,3 173,4 103,4 57,3 30,6 16,9 8,5 3,9 0,6 83,0 32,6 169,0 177,0 102,9 56,4 30,2 18,2 8,4 3,6 0,6 82,9 1953 33,8 176,2 175,1 99,9 57,8 32,6 18,0 8,9 3,9 0,6 83,8 33,0 179,5 184,7 107,1 57,9 31,6 18,5 9,2 3,9 0,6 85,3 1955 33,5 181,3 186,8 104,9 59,7 31,3 18,3 9,5 4,2 0,6 85,1 34,2 182,9 186,3 104,4 59,2 31,8 18,8 9,7 4,0 0,6 84,9 1957 34,5 188,5 195,0 107,1 59,0 31,8 18,8 9,2 4,4 0,6 87,2 33,5 184,8 184,7 100,7 56,1 31,8 17,8 10,2 4,1 0,6 84,5 1959 34,2 184,5 183,5 101,2 54,8 31,0 19,3 9,3 4,4 0,6 84,8 29,0 185,4 185,8 97,0 54,9 31,9 18,8 9,3 4,3 0,7 85,7 1961 32,4 190,1 188,5 97,5 54,9 33,8 19,4 10,2 4,5 0,6 88,5 33,7 191,9 185,6 97,5 56,3 31,3 19,1 9,9 4,6 0,6 90,2 196317 35,0 180,8 177,9 91,3 50,7 29,9 17,6 10,0 4,5 0,6 87,6 38,0 191,8 184,3 94,1 51,9 29,9 18,8 10,3 4,4 0,6 94,8 1965 38,7 192,6 179,1 90,1 51,5 27,9 18,8 10,8 4,5 0,6 96,8 38,8 194,2 175,1 87,2 47,4 28,4 18,2 10,1 4,7 0,6 98,6 1967 33,8 177,6 159,6 81,4 42,0 25,9 16,7 9,4 4,0 0,6 91,8 27,1 161,4 146,1 73,7 39,6 26,5 18,6 9,3 4,0 0,6 86,0 1969 21,3 145,1 134,0 67,7 36,3 23,4 16,1 8,8 3,8 0,6 79,5 17,0 121,9 118,3 63,4 33,8 21,3 14,5 8,2 3,5 0,5 70,1 1971 14,2 105,6 107,0 58,8 34,1 19,2 12,8 6,3 3,1 0,5 63,1 12,2 96,7 101,9 56,4 29,9 19,2 13,1 7,0 3,2 0,4 59,8 1973 10,6 90,9 96,4 57,1 33,1 19,5 13,4 7,3 3,1 0,4 58,0 12,4 98,6 111,1 64,5 40,4 24,3 16,2 8,8 3,9 0,5 65,5 1975 11,4 88,7 106,3 67,5 41,3 27,1 17,5 9,4 4,0 0,5 62,3

a Räknat på icke gifta kvinnor 20-59 år bse tabell 1 KällonSe tabell 1

Bilaga 5 233

Diagram l. Nyblivna gifta män per I 000 icke gifta män 1951-1975. Logarit- I miskt diagram (1963 se -éo -63-65 .i0 i5 not tab. 1) -51 -55

200-

150-

100- - 20-24

30-34

Diagram 2. Nyb/ivna gifta kvinnor per 1 000 icke gifta kvinnor 1951-1975. Logaritmiskt diagram (1963 se not tab. l).

234 Bilaga 5

Tabe|l3 Nyblivna gifta män i första giftet efter ålder per 1000 ogifta män 1951-1975

År 15-19 20-24 25-29 30-34 35-39 40-44 45-49 50-54” 55-59a 60-” Samtligab

1951 4,2 80,4 139,2 101,9 54,0 28,8 15,8 10,3 6,2 1,4 77,1 4,3 81,5 140,6 101,0 53,6 27,6 16,3 9,6 6,0 1,5 76,6 1953 4,5 86,6 142,6 97,9 52,3 28,0 15,9 9,1 5,2 1,7 78,0 4,8 88,4 146,6 100,1 53,7 28,5 16,6 8,4 5,4 1,6 78,3 1955 5,1 90,3 149,3 98,3 53,4 26,5 15,1 8,4 5,2 15,3 78,0 5,2 92,2 151,7 96,9 52,5 26,6 14,4 7,0 4,6 1,5 77,8 1957 5,3 94,3 157,6 100,4 54,4 26,6 15,3 8,0 5,0 1,4 79,6 5,1 96,1 152,7 99,2 49,8 25,7 13,1 8,0 4,9 1,4 77,6 1959 4,3 94,1 162,9 94,2 50,6 25,6 13,1 7,1 4,3 1,3 77,3 3,9 96,7 164,0 94,1 48,0 25,5 13,6 7,5 4,6 1,2 78,5 1961 4,5 102,6 168,5 102,1 48,3 28,2 14,4 8,0 3,6 1,2 82,3 4,9 104,8 176,9 98,7 49,9 26,5 13,0 6,7 4,2 1,1 84,5 19635 5,3 103,0 173,6 97,3 46,0 22,9 13,0 7,1 3,6 1,2 82,9 6,1 110,5 186,0 99,7 48,5 22,9 13,4 6,8 4,4 1,0 89,0 1965 6,1 111,3 185,1 100,0 44,9 23,5 13,0 6,8 4,6 0,9 89,9 5,6 113,7 179,1 95,4 44,1 21,7 12,5 5,9 3,6 0,9 90,2 1967 4,4 103,0 161,6 87,5 39,1 17,8 10,9 6,0 3,8 0,9 82,6 3,2 91,1 143,7 78,4 35,1 17,7 12,0 5,9 3,1 0,8 76,5 1969 2,6 78,6 128,6 71,3 30,8 15,6 8,5 4,8 3.4 1,0 68,5 2,2 65,8 105,8 61,5 29,4 14,0 7,9 4,6 3,0 0,7 58,8 1971 1,7 56,6 94,9 56,2 25,6 11,7 7,1 4,4 2,6 0,7 52,9 1,3 51,0 88,2 51,8 24,8 12,0 6,5 4,1 2,2 0,8 49,5 1973 1,2 45,8 85,0 51,9 25,7 11,7 5,9 3,4 2,6 0,7 47,4 1,6 48,2 97,1 61,2 28,7 13,6 7,7 4,6 3,1 0.6 53,6 1975 1,5 42,0 91,5 62,2 29,2 15,2 7,6 5,0 3,1 0,6 50,5

”Baserat på få observationer

bRäknat på ogifta män 20-59 år “Se tabell 1 not b Källor: Se tabell 1

Bilaga5 235 sou 1977:37

i första giftet efter ålder per 1000 ogifta kvinnor 1951-1975 Tabell-i Nyblivna gifta kvinnor

20-24 25-29 30-34 35-39 40-44 45-49 50-54 55-59” 60- Samtligab År 15-19

1951 169,2 92,4 47,0 23,2 13,3 6,5 3,0 0,6 91,8 33,3 167,0 171,5 92,6 46,8 23,2 13,4 6,4 2,5 0,7 92,0 32,6 167,7 89,3 47,7 23,4 12,8 6,6 2,9 0,6 93,5 1953 33,8 174,9 170,9 178,0 178,9 95,6 46,6 23,3 13,4 6,7 3,0 0,7 95,6 32,9 1955 182,8 92,1 48,2 22,9 12,6 7,0 2,7 0,6 96,0 33,5 179,9 181,4 182,1 95,4 46,8 22,3 13,0 6,9 3,3 0,5 96,8 34,2 1957 189,7 95,4 46,4 23,0 12,5 6,6 3,4 0,7 100,1 34,4 187,1 181,0 92,6 44,8 23,5 , 12,6 7,6 3,0 0,7 98,2 33,4 183,5 1959 184,2 181,1 91,0 42,8 22,4 13,2 6,1 3,5 0,6 99,4 30,2 184,4 181,5 87,5 44,4 22,0 11,9 7,3 3,1 0,7 101,5 29,0 1961 186,0 85,8 44,9 23,6 12,8 7,4 3,3 0,5 105,9 32,4 188,8 190,9 183,9 90,8 44,9 22,1 12,8 6,2 3,5 0,6 109,4 33,7 19639 175,7 82,1 39,1 21,9 11,9 6,4 3,4 0,6 106,7 35,0 179,8 182,2 86,7 41,6 21,9 14,5 7,2 3,0 0,8 116,9 37,9 191,1 82,0 40,0 20,4 12,7 7,1 3,4 0,6 119,8 1965 38,7 191,9 178,0 193,7 173,0 77,6 37,9 19,5 11,8 6,9 3,5 0,6 122,6 38,8 r 115,4 1967 177,5 160,5 75,4 33,1 18,2 11,6 5,9 3,0 0,6 33,8 161,3 145,7 68,6 32,1 19,2 11,6 6,0 3,3 0,5 107,6 27,1 1969 135,2 61,0 29,5 16,5 9,4 5,7 2,6 0,6 99,3 21,3 144,6 118,5 57,3 27,6 14,7 9,3 5,5 2,4 0,5 86,9 17,0 121,5 1971 108,4 55,4 28,5 13,8 8,3 4,5 2,5 0,5 78,4 14,2 105,2 102,5 52,8 24,4 13,0 8,5 4,3 2,4 0,4 73,7 12,2 96,4 96,6 53,2 26,7 12,1 7,7 4,7 2,4 0,4 70,8 1973 10,5 90,4 98,0 110,9 59,4 30,8 15,6 9,4 4,9 2,6 0,4 79,1 12,4 1975 106,0 62,3 29,6 15,6 10,6 5,4 3,0 0,5 74,1 11,3 88,0

“och C. Se tabell 3

”Räknat på ogifta kvinnor 20-59 år

Källor: Se tabell 1

Tabell 5 Relativa antalet nyblivna gifta efter kön och tidigare clvllstånd 1960-1975

År Män Kvinnor

Änkl. Skild Bastal Ogift Änka Skild Bastal Ogift

50 149 88,7 1,7 9,6 50 149 1960 87,6 2,5 9,9 9,7 52 449 89,0 1,7 9,3 52 449 87,9 2,4 53 913 89,6 1,7 8,7 53 913 1962 88,2 2,2 9,6 9,1 53 480 89,9 1,5 8,5 53 480 88,8 2,1 1964 8,8 58 439 90,8 1,3 7,9 58 439 89,2 2,0 8,4 59 963 90,9 1,2 7,9 59 963 89,8 1,8 61,101 91,0 1,1 7,9 61 101 1966 90,2 1,6 8,2 8,3 56 561 91,1 1,1 7,7 56 561 90,1 1,6 52 016 90,3 1,1 8,5 52 291 196841 89,4 2,0 8,6 48 188 89,8 1,1 9,1 48 357 88,7 2,0 9,3 1970 10,3 43 092 89,0 1,2 9,8 43 278 87,9 1,8 39 819 88,8 1,0 10,2 39 918 87,6 1,7 10,6 1972 10,4 38 336 87,8 0,9 11,3 38 636 86,6 1,9 37 856 86,6 0,8 12,6 38 251 85,5 1,7 12,8 44 498 85,0 0,9 14,1 44 864 1974 83,7 1,8 14,5 1975 16,7 43 784 82,7 0,9 16,4 44 103 81,6 1,7

a Före 1968 grundades uppgifterna enbart på i Sverige kyrkobokförda kvinnor. Fr. 0. m.

1968 redovisas uppgifter för både kvinnor och män.

Källor: Befolkningsrörelsen 1960, Folkmängdens förändringar 1961-66 och Befolk-

ningsförändringar del 3 1967-.

236 Bilaga5 sou 1977:37

Tabe116 Nyblivna frånskilda män efter ålder per 1000 gifta män 1951-1975

År 15- 19” 20-24 25-29 30-34 35-39 40-44 45-49 50-54 55-59 60- Samtl igab

1951 4,7 9,4 10,6 8,9 7,4 5,9 4,7 3,2 2,1 0,9 6,2

1,6 9,0 10,0 8,7 7,2 5,8 4,5 3,2 1,9 0,8 6,0 1953 0 8,6 10,1 9,0 7,1 6,1 4,3 3,4 2,1 0,9 6,1

1,5 9,0 10,6 9,1 7,4 5,8 4,8 3,2 2,2 1,0 6,2 1955 1,2 8,3 10,8 9,1 7,5 5,8 4,9 3,6 2,5 1,0 6,2

1,1 7,8 10,3 8,8 7,2 6,4 4,7 3,3 2,6 0,9 6,1 1957 1,0 8,4 10,2 9,1 7,6 6,1 5,1 3,6 2,5 1,0 6,2

O 7,6 10,1 9,0 7,4 5,8 5,1 3,5 2,4 0,9 6,0 1959 1,0 8,2 10,3 8,7 7,4 6,0 4,8 4,0 2,5 0,9 6,1 0 9,1 10,1 9,4 7,3 6,2 5,0 3,7 2,5 0,9 6,2 1961 1,0 9,0 9,8 8,6 7,1 6,1 4,9 3,7 2,4 1,0 6,0

0,8 8,5 9,7 9,0 7,5 6,3 4,8 2,4 1,0 3,7 6,1 1963? 0,8 7,7 9,6 10,6 5,4 5,8 4,7 3,5 2,4 0,9 5,8

1,5 7,8 10,7 9,0 7,4 6,6 4,9 3,8 2,6 0,9 6,2 1965 2,2 8,0 10,6 9,6 7,8 6,6 5,4 3,8 2,5 1,0 6,4

1,6 9,0 11,3 10,0 8,7 7,0 5,7 3,8 2,9 0,9 6,9 19675 8,9 12,8 11,5 9,8 8,5 7,6 5,5 4,2 2,5 0,9 7,2

1,4 9,4 11,5 10,7 9,0 7,7 6,4 4,1 2,7 1,0 7,3 1969 0 9,9 12,3 11,5 9,6 8,0 6,8 4,5 3,3 1,1 8,0 0 11,0 13,8 12,8 10,2 8,7 6,8 5,0 3,2 1,1 8,6 1971 2,5 11,6 14,7 13,2 10,9 9,3 7,3 4,8 3,2 1,1 8,9

3,3 13,3 16,4 15,1 12,9 10,7 8,1 5,7 3,6 1,0 10,2 1973 0 12,6 17,6 16,8 14,2 11,8 8,5 5,7 3,7 1,3 11,0 1974d 15,6 28,6 28,1 26,2 22,0 19,3 15,2 11,6 7,0 2,9 18,4 1975 19,8 28,5 25,7 24,7 23,0 19,9 15,1 10,4 6,7 2,2 18,1

“Baserat på mycket få observationer

bRäknat på gifta män 20-59 år. C Värdena för 1963 och 1967 är felaktiga. Största felen ligger 1963 i åldersklasserna

30-34 och 35-39 år. För 1967 ligger de största felen i åldersklasserna under 25 år.

Korrekta data går ej att få fram.

d1974-01-01 trädde nya regler om äktenskapsskillnad i kraft.

Källor: Se tabell 1

sou 1977:37 237 Bilaga5 Tabell7 Nyblivna frånskilda kvinnor efter ålder per 1000 gifta kvinnor 1951-1975

i 1955

ü- C och dse tabell 6 b Räknat på gifta kvinnor 20-59 år KällorsSe tabell 1

TabeI18 Relativa antalet frånskild: efter äktenskapets varaktighet 1961-1975

År Varaktighet Basta]

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10-14 15-19 20-

1961 0,4 2,1 5,6 7,4 7,4 6,4 6,1 5,3 4,8 4,4 18,7 14,7 16,8 8 696 0,4 2,2 5,3 7,1 7,0 7,0 6,0 5,5 5,3 4,4 18,4 14,1 17,3 8 849 1963 0,4 2,6 5,8 7,4 7,3 6,4 6,0 4,9 5,0 4,7 17,8 14,0 17,7 8 496 0,4 2,3 6,2 7,7 6,3 6,2 6,2 5,6 4,6 4,5 17,5 14,0 18,4 9 169 1965 0,4 2,5 6,3 7,7 7,1 6,1 5,6 5,1 5,1 4,3 17,5 13,5 18,7 9 563 0,3 2,4 7,0 7,6 7,6 6,7 5,6 5,1 4,5 4,3 17,2 13,1 18,4 10 288 1967 0,2 2,4 6,0 7,8 7,2 6,5 5,8 5,4 4,7 4,0 17,2 13,1 19,7 10 722 0,4 1,9 6,8 7,6 8,0 6,9 6,1 5,1 4,1 4,2 17,2 13,1 18,6 11 288 1969 0,3 1,7 5,5 7,8 7,7 6,8 6,1 5,5 4,9 4,2 16,8 12,8 19,9 12 140 0,4 1,6 5,4 7,5 8,1 7,2 6,9 5,7 5,1 4,3 16,8 12,4 18,6 12 943 1971 0,4 1,7 4,6 7,0 7,7 7,7 7,2 6,0 5,3 4,5 17,0 12,3 18,5 13 540 0,4 1,8 4,6 6,3 7,2 6,6 6,9 6,4 5,7 4,9 18,3 12,8 18,1 15 179 1973 0,3 1,6 4,2 5,7 6,4 6,5 6,9 6,8 5,6 5,5 19,0 13,6 17,9 16 021 1974 1,2 3,4 4,9 5,3 5,5 5,6 5,7 5,9 5,3 4,8 17,6 13,2 21,5 26 802 1975 1,7 3,9 4,4 4,6 4,7 5,0 5,0 5,2 5,3 5,2 20,3 14,0 20,7 25 383

a 1974-01-01 trädde nya regler om äktenskapskillnad i kraft Källor: Folkmängdens förändringar 1961-1966, Befolkningsförändringar del 3 1967-

238 Bilaga 5

25-29 år 30_ 20-24 25« 30-34 35-39 20- 40-44

15-

___- 10- \/\-/*-/_/--

ø-J/ NW- 5...

Diagram 3. Nyblivnafrânskilda män efter ålder per 1 000 gifta män 1951-1975. Logaritmiskt diagram (1963 och 1967 1 r | l I I Y I V l I l I V I 51 v. 55 60 l i 65 l h 70 75 se not tab. 6). 63 _67

30 20-24år 25-29 25* 30-34 35-39 20 40-44 15-

10- _ :j ,_ ,§7 Q

_-*/ 51

Diagram 4. Nyb/ivna fránskilda kvinnor efter ålder per 1000 gifla kvinnor 1951-1975. Logaritmiskt

diagram (1963 och 1967 §1.. ,5,5..,.á0.-7.6,5 I.-710,,..75

se no: tab. 6). 53 -67

sou 1977:31 Bilaga5 239

Tabell 9 Relativa antalet äktenskapsskillnader med barn inom varje varaktighetsklass 1966-1975

År Antal ,år Samt_ -4 5-9 310-14 15-19 20-24 25-29 30-34 35- “S3

1965 61,7 70,2 77,4 61,5 40,3 20,4 9,7 6.8 60,2 1966 59,1 72,4 77,0 63,2 38,1 19,8 6,6 2,3 61,1 1967 59,7 70,7 77,2 66,7 37,8 20,3 9,0 7,0 59,9 1968 60,0 73,5 79,9 65,4 38,1 19,4 8,1 3,7 61,1 1969 58,1 75,3 80,5 69,1 38,2 19,0 7,4 2,1 61,6 1970” 57,5 75,4 80,2 66,8 37,2 20,8 6,1 1,4 62,0 1971 52,6 76,7 83,0 83,9 59,6 36,4 18,6 3,6 67,7 1972 47,3 74,7 84,3 83,8 62,1 34,9 17,6 5,7 67,2 1973 47,7 75,8 86,0 84,7 65,3 36,0 19,1 5,6 69,1 1974, 33,9 67,0 80,6 80,9 55,1 30,0 15,7 4,8 58,7 1975 43,1 77,3 87,4 87,2 65,1 37,4 19,2 5,2 68,0

T, 0. m. 1970 gäller det barn under 15 år och fr. 0. m. 1971 barn under 18 år. [71974-01-01 trädde nya regler om äktçnskapsskillnad i kraft. Källor: Folkmängqens_ förändringar 1965, 1966 och Befolkningsförändringar del 3 1967-

Tabell 10 Relativa antalet äktenskapsskillnader i varakçighetsklasser med och utan barn under 15 resp. 18 år.

År :4 ,5-9 10-14 15-19 20-24 25-.29 30-34 35- Summa

Med bam

197417 10,1 31,8 25,5 18,5 9,6 3,4 0,9 0,2 15 971 1975 10,6 28,9 27,3 18,6 10,0 3,4 0,9 0,2 17 511 Utan barn

19714 25,3 23,6 9,3 6,2 11,6 12,4 6,5 5,0 4416 19733. 26,7 24,4 9,1 6,6 10,8 11,8 6,7 4,0 4 986 1973 24,8 24,9 9,2 6,8 10,5 12,0 6,7 5,0 5 031 19740 27,9 22,2 8,7 6,2 11,2 11,3 7,2 5,2 11 237 1975 29,9 18,1 8,3 5,8 11,4 12,1 8,4 6,0 8 240

GFLQ. m. 1971 barn under 18 år. b 1974-01-01 trädde nya regler om äktenskapsskillnad i kraft. Källor. Se tabell 8.

240 BiIaga5 sou 1977:37

Tabell 11 Relativa antalet barn under 15 resp 18 år i upplösta och bestående äktenskap 1968-1975 1968 1969 1970 197191972 1973 1974b 1975 Upp/ästa äktenskap

4 eller 1181 2,0 2,1 1,9 2,8 2,9 2,5 2,2 2,6 Bestående äktenskap”

4 6116! 1181 2,6 2,3 2,4 2,8 2,1 2,0 1,9 1,7

aFr. 0. m. 1971 barn under 18 år. b 1974-01-01 trädde nya regler om äktenskapsskillnad i kraft. ?Vid årets slut. Källor: Befolkningsförändringar del 3 1968-, Statistiska meddelanden Be 1969 -

Tabell 12 Levande födda efter moderns ålder, absolut och procent 1960-1975

Moderns Samtliga levande Födda ålder 1960 1961 1962 1963 1964 1965 1966 1967

-19 9 740 10 883 12 268 13178 14 742 14 904 14 949 13 823 20-24 29 311 30 524 32 296 34 670 38 739 40 711 42 688 43 254 25-29 29 752 30 168 30 580 32 658 35 687 35 552 35 588 35 956 30-34 19515 19426 19 310 19627 20 655 19 515 18 795 17855 35-39 10 506 10 220 9 662 9 644 9 787 9 273 8 804 8 133 40-44 3 169 3 049 2 986 2 932 2 903 2 666 2 352 2 177 45-49 223 230 181 194 150 185 178 161 50- 3 1 1 - 1 - - 1

Totalt 102 219 104 501 107 284 112 903 122 664 122 806 123 354 121 360 %

50- . . . . . . - . . - - . . Källor: Se tabell 4.

sou 1977:37 Bilaga5 241

Tabell 13 Levande födda efter legitimitet, på 1 000 av medelfolkmängden samt brutto- och nettoreproduktionstal

År Levande födda Brutto- Netto- reproduk- reproduk- 1 äkten- Utom äk- Samtliga Andel uä På 1000 av medel- tionstal tionstal skap tenskap födda folkmängden

1 äkten- Utom äkskap tenskap

1955 96 631 10 674 107 305 9,9 13,31 1,47 1,090 1,055 1956 96 910 11 050 107 960 10,2 13,25 1,51 1,097 1,061 1957 96 318 10850 107168 10,1 13,08 1,47 1,111 1,073 1958 94 701 10801 105 502 10,2 12,78 1.46 1,084 1,049 1959 93 833 10910 104 743 10,4 12,60 1,47 1,075 1,041 1960 90 684 11 535 102 219 11,3 12,12 1,54 1,058 1,023 1961 92 285 12 216 104 501 11,7 12,27 1,62 1,073 1,045 1962 93 987 13 297 107 284 12,4 12,43 1,76 1,092 1,064 1963 98 731 14172 112 903 12,6 12,98 1,87 1,126 1,098 1964 106 547 16117 122 664 13,2 13,91 2,10 1,206 1,177 1965 105586 16 950 122806 13,8 13,69 2,19 1,172 1,147 1966 105 392 17 962 123 354 14,6 13,50 2,30 1,147 1,121 1967 103 037 18 323 121360 15,1 13,10 2,33 1,105 1,082 1968 95196 17 891 113 087 15,8 12,03 2,26 1,014 0,992 1969 90 105 17 517 107 622 16,3 11,31 2,20 0,938 0,919 1970 89 895 20 255 110 150 18,4 11,18 2,52 0,943 0,924 1971 89 703 24 781 114 484 21,6 11,08 3,06 0,957 0,939 1972 84131 28 142 112 273 25,1 10,36 3,46 0,933 0,916

Källor: Se tabell 1

1968 1969 1970 1971 1972 1973 1974 1975

11 585 9 560 9 180 9 283 8 943 8 205 8 384 7 520 40 489 38192 38 912 39 716 37 736 35 611 34 714 31861 35 109 35 539 38 098 41 527 42 286 42 327 42 189 39 866 16829 16 275 16 383 16 774 16 706 17275 18382 18 719 7218 6277 6027 5769 5344 5180 5190 4817 1 765 1 669 1 446 1 338 1 198 989 969 809 91 110 103 76 60 76 46 39 1 - 1 1 - - - 1

113087 107622 110150 114484 112273 109663 109874 103532

10,2 8,9 8,3 8,1 8,0 7,5 7,6 7,3 35,8 35,5 35,3 34,7 33,6 32,5 31,6 30,7 31,0 33,0 34,6 36,3 37,7 38,6 38,4 38,5 14,9 15,1 14,9 14,7 14,9 15,7 16,7 18,1 6,4 5,8 5,5 5,0 4,8 4,7 4,7 4,6 1,6 1,6 1,3 1,2 1,0 0,9 0,9 0,8 0,1 0,1 0,1 .. .. 0,1 . ..

sou 1977:37 243

6 Den ekonomiska (och sociala)

Bilaga

situationen för föräldrar som

lever åtskilda

Av Birgitta Wittorp

Barn med _föräldrar som lever åtskilda l Sverige finns ca 2 miljoner barn i åldern 0-18 år. Av dessa barn har ungefär 414 000 barn föräldrar (biologiska föräldrar, adoptivföräldrar) som lever åtskilda (bilaga 4). Dessa barn utgör således ca 20 % av samtliga barn. Antalet skilsmässor har ökat markant de senaste åren. Många omständigheter talar för att samlevnaden mellan människor i framtiden kommer att vara mindre permanent. Många barn kommer att ha sociala relationer till och kontakt med föräldrar som lever åtskilda. Föräldrarna kommer i sin tur att bygga upp hushållsgemenskaper med nya partners. Antalet barn som växer upp tillsammans med sina föräldrar kommer att minska. Tidigare delades redovisningsgrupperna vid olika undersökningar alltid in efter det formella civilståndet. I dag börjar man allt mer att gå över till att försöka redovisa reella samlevnadsförhållanden. Så definieras t. ex. en ensamstående i 1974 års undersökning rörande levnadsförhållanden (ULF), utförd av SCB, som en person som inte sammanbor med annan under äktenskapsliknande former. I 1974 års undersökning återfinns följande redovisningsgrupper (vissa grupper är här sammanslagna):

Beteckning Antal i den vuxna befolkningen

Ungdomar (16-24 år) 878 000

Yngre barnlösa (25-44 år) Samboende 294 000 Ensamstående 355 000

Smäbarns/öräldrar (yngsta barnet 0-6 är) Samboende 1 080 000 Ensamstående 27000

Föräldrar med enbart äldre barn (yngsta barnet 7-18 âr)

Med samboende avses såväl gifta som ogifta.

244 Bilaga 6 Hushållstyp

Ensamstående med 3 eller flera hemmavarande barn 0-18 år 6 000

Samboende med l hemmavarande barn 0-18 år 904000 Samboende med 2 hemmavarande barn 0-18 år 794000 Samboende med 3 eller flera hemmavarande barn 0-18 år 400000

Anmärkning: Antalet ensamstående med barn är här betydligt lägre än i familjelagssakkunnigas uppskattning av motsvarande grupper underhållsberättigade barn. Det beror bl. a. på att i familjelagssakkunnigas beräkning har av de ogifta och frånskilda kvinnorna som sammanlever med någon en hel del ogifta och samtliga frånskilda kvinnor bedömts inte ha barnen gemensamt med den de sammanlever med. På grundval av SCB:s material går det att dra slutsatsen att det övervägande flertalet av barnen har vårdnadshavare som ingår i nya familjebildningar.

Den nuvarande statistiken tillåter inte att man bildar sig en mer noggrann uppfattning om fördelningen av barnen på olika kategorier av föräldrar som har underhållsskyldighet mot barn men inte har vårdnaden om dem. Dessa föräldrar återfinns i den officiella statistiken bland gifta Samboende föräldrar, bland gifta ej samboende föräldrar och bland ensamstående föräldrar. Det är alltid bara den vårdnadshavande förälderns förhållanden som beskrivs och utgör grund för all kategoriindelning, oavsett om man har sökt efter formella eller reella samlevnadsförhållanden. Den enda undersökning som kan ge någon vägledning är familjepolitiska kommitténs familjeundersökning (redovisad i SOU 1972:34). Materialet i familjeundersökningen är emellertid några år gammalt och har låg tillförlitlighet för de grupper som är små, bl. a. ogifta fäder med barn som de inte har vårdnaden om. Det är därför svårt att göra beräkningar på hur barnen fördelar sig på underhållsskyldiga föräldrar. För att få en ungefärlig bild kan man se hur barnen fördelar sig på de vårdnadshavande föräldrarna. Familjeundersökningens material skulle dock i och för sig tyda på att antalet frånskilda underhållsskyldiga fader är färre (även om man tar hänsyn till den ökande skilsmässofrekvensen) än antalet frånskilda mödrar med vårdnad om barn och antalet ogifta underhållsskyldiga fader betydligt färre än antalet ogifta mödrar med vårdnad om barn. På grundval av familjeundersökningens material kan man - om man antar att antalet frånskilda underhållsskyldiga fader fördubblats sedan 1970 - beräkna att ungefär 30 % av de underhållsberättigade barnen har en underhållsskyldig far som är ogift eller frånskild. Vad som med all säkerhet går att konstatera är att det övervägande flertalet av barnen har underhållsskyldiga föräldrar som lever i nya familjebildningar med ett varierande antal barn. Ett mindre antal av föräldrarna är ogifta eller frånskilda. Dessa förhållanden förändras sedan över tiden. De föräldrar som vid mättillfállet är ogifta eller frånskilda ingår nya äktenskap senare etc. Lika litet som det finns någon information om hur barnen fördelar sig

Bilaga6 245 .

på olika kategorier av underhållsskyldiga föräldrar, lika litet finns det (bortsett från familjeundersökningen) någon information om vilka betingelser som dessa underhållsskyldiga föräldrar lever under. Jag bortser då från smärre eller punktvisa undersökningar som det inte går att dra några allmängiltiga slutsatser från. Det är viktigt att hålla detta i minnet vid studium av de data som nu kommer att redovisas om olika familjetypers ekonomiiska och sociala situation.

Fördelningen av föräldrar som lever åtskilda på olika socio-

ekonomiska grupper En fråga som är intressant är om föräldrar som lever åtskilda fördelar sig på olika socialgrupper i förhållande till de olika socialgruppernas storlek eller om någon grupp är överrepresenterad? Är det t. ex. vanligare att separera eller aldrig flytta samman om man är arbetare än om man är tiänsteman? Den enda undersökning som något kan belysa detta är familjeundersökningen. Den visar att arbetare är kraftigt överrepresenterade bland de ogifta och frånskilda fáderna. Undersökningen konstaterar att det kan bero på att manliga arbetare oftare hamnar i skilsmässa än tjänstemän och/eller att manliga arbetare av ekonomiska och andra skäl har svårare än tjänstemän att finna en (ny) partner.

Antal barn i olika familjetyper Antalet barn per familj är lägre i enförälder- än i tvåförälderfamiljerna.

Källa: Statistisk årsbok 1976. Barnantalet skiljer sig betydligt mellan olika kategorier av ensamstående. Av de ogifta kvinnorna har 76 % ett barn och 21 % två barn. Av de frånskilda kvinnorna har 51 % ett barn och 35 % två barn.

Olika kategorier av ensamstående föräldrar Gruppen ensamstående föräldrar är en heterogen grupp. I gruppen ingår olika kategorier av föräldrar med ganska skilda ekonomiska och andra förutsättningar. Av familjepolitiska kommitténs familjeundersökning framgår att åldersfordelningen för olika grupper av ensamstående föräldrar är mycket olika, vilket visas av följande tablå.

246 Bilaga 6

Skillnaderna i ålder påverkar sedan andra förhållanden. Familjeundersökningen visar bl. a. att ogifta kvinnor med barn har en förhållandevis god utbildning, vilket sannolikt sammanhänger med att den snabba utbyggnaden av skolväsendet nått denna grupp bättre än andra grupper ensamstående föräldrar där genomsnittsåldern är högre. Ogifta mödrar har en hög andel förskolebarn (familjeundersökningen). I drygt 80 % av dessa familjer är yngsta barnet i åldern 0-6 år. De frånskilda kvinnornas barn är betydligt äldre. Här är 70 96 av de yngsta barnen i skolåldern.

Förvärvsfrekvens fdr olika kategorier av föräldrar

Enligt 1974 års undersökning rörande levnadsförhållanden* är 76 96 av de samboende mödrarna med barn i skolåldern och 57 96 av de samboende småbarnsmödrarna sysselsatta, vilket kan jämföras med att 97-98 % av de samboende faderna med barn i åldern 0-18 år är sysselsatta. För ensamstående kvinnor med barn i åldern 7-18 år är andelen sysselsatta högre än för de samboende skolbarnsmödrarna, nämligen 84 %. Enligt arbetskraftsundersökningen för år 1976 ingår 68 % av alla icke gifta mödrar med förskolebarn i arbetskraften. Förvärvsfrekvensen för kvinnor med barn har ökat drastiskt under den senaste tioårsperioden. Numera förvärvsarbetar de förut gifta kvinnorna i åldrarna 35-54 år i storstadslänen t. o. m. i större utsträckning än de förut gifta männen (sysselsättningsutredningen). Arbetskraftsundersökningen 1976 visar vidare att av de gifta mödrarna med förskolebarn som varit i arbete så arbetar 54 % mer än 35 timmar i veckan. Motsvarande andel bland de icke gifta kvinnorna med förskolebarn är 77 %. Andelen sysselsatta bland de ensamstående “barnlösa” männen är enligt 1974 års undersökning låg, framför allt i åldersgruppen 45-64 år. Andelen är ungefär 86 % bland de yngre barnlösa (24-44 år) och ca 68 °/o bland de äldre barnlösa. Bland dessa män återfinns de ensamstående männen med underhållsskyldighet mot barn. A Sysselsättningsutredningen visar att i åldrarna över 35 år har andelen sysselsatta ej gifta män sjunkit snabbt åren 1965-1974, med 4-5 % i åldrarna 35-54 år och nära 10 “n i åldersgruppen 55-64 år. Uppgifter från folkräkningarna tyder också enligt sysselsättningsutredningarna på att minskningen i förvärvsfrekvensen har varit dramatisk för ej gifta - i synnerhet frånskilda - män. Särskilt har detta varit fallet i storl stadsområdena. Levnadsförhållanden. Dessa män har enligt sysselsättningsutredningen kort och bristfällig Rapport nr 2, Sysselsättning och arbetsplatsför- grund- och yrkesutbildning. 1 storstäderna har de ofta svåra sociala problem hållanden 1974. som antingen är en följd av eller orsaken till utslagningen från arbetsmark-

Bilaga 6 247

naden. Hälsoskäl är det dominerande förvärvshindret. Utslagningen på arbetsmarknaden och i samhällslivet i övrigt ökar. len specialbearbetning av AKU som sysselsättningsutredningen låtit SCB genomföra bekräftas de tendenser som observerats i folkräkningsuppgifterna. Utvecklingen av de förut gifta männens sysselsättningsgrad är mycket ogynnsam. Det är vanligare med extraarbete bland Samboende än bland ensamstående. Det finns, åtminstone bland Samboende, ett samband mellan extraarbete och antalet hemmavarande barn. Extraarbete är vanligare vid högre barnantal (enligt material från ULF).

Inkomster i olika _familjetyper

Barnfamiljer i olika inkomstlägen

Institutet för social forskning (Sofi) visar i sin studie av barnfamiljernas inkomster (l972) att om man delar upp barnfamiljerna i tre antalsmässigt väl jämförbara grupper visar sig skillnaderna i disponibel inkomst mellan de tre grupperna vara påfallande stora. Den tredjedel av hushållen som tillhör höginkomstgruppen har till sitt förfogande för konsumtion inkomster som är mer än dubbelt så stora som den tredjedel av hushållen som är sämst ställd och i stort sett 50 % mer än mellaninkomstgruppen. Orsaken till de stora inkomstskillnaderna mellan barnfamiljerna är enligt studien skillnader i arbetsinkomsterna, i första hand i timförtjänst och i andra hand i antalet vuxna inkomsttagare per hushåll och antalet arbetade timmar. Det är enligt undersökningen slående att de sociala bidragenz sammantagna utgör i stort sett samma belopp för de tre inkomstgrupperna, 3 830, 4000 resp. 3 770 kr. Skillnaden i inkomst efter skatt mellan låginkomstgruppen och höginkomstgruppen är 26 000 kr, en skillnad som finns kvar också i disponibel inkomst efterjustering för alla bidrag. Bidragen kan enligt studien sammantagna i första hand ses som ett medel att utjämna levnadsvillkoren mellan barnfamiljer och icke barnfamiljer och mellan barnfamiljer med olika barnantal. Vissa bidrag har emellertid enligt studien även vertikala utjämningseffekter. Bostadsbidragen tenderar att utjämna inkomstklyftan mellan å ena sidan de två lägsta grupperna och å den andra höginkomstgruppen. Ut- l Barnfamiljernas ekonojämningseffekten är dock lägre än man med hänsyn till bostadsbidragens mi. Rapport från barnstarka teoretiska inkomstberoende har anledning att förvänta sig. SOU miljöutredningen. Det finns enligt studien ett antal möjliga förklaringar till bostadsbidragens 1975:35. små utjämningseffekter. Bostadsstandarden och hyreskostnaden förändras 2 Barnbidrag, underhållsbl. a. med stigande inkomst, dvs. ju högre inkomst man har ju dyrare bostad bidrag/ bidragsförskott, törs man skaffa sig. bostadsbidrag, socialhjälp, övriga bidrag. Samboende - ensamstående 3 Materialet skall publiceras under våren 1977. Omman studerar den årliga arbetsinkomsten i 1974 års undersökning rö- Levnadsförhållanden, rande levnadsförhållanden3 har samboende föräldrar genomgående högre Rapport nr 5, Ekonomiinkomster än ensamstående föräldrar. ska förhållanden 1974.

248 Bilaga 6

Den genomsnittliga arbetsinkomsten är för samboende Föräldrar med enbart äldre barn 32 800 kr medan den för ensamstående föräldrar med barn i sam ma ålder är 28 900 kr. Ser man till arbetsinkomsten för heltidsarbetande anställda (alt. med en nettoarbetstid som överstiger 35 timmar) blir skillnaden betydligt större. Den är för samboende föräldrar med barn i samma åldersgrupp 44500 kr och för ensamstående föräldrar 34 400 kr. Anledningen till att arbetsinkomsten för samboende föräldrar stiger radikalt bör vara att alla deltidsarbetande samboende mödrar Försvinner ur den gruppen när man studerar de enbart heltidsarbetande. Ensamstående mödrar förvärvsarbetar i högre grad heltid än samboende mödrar, men deras heltidsinkomster är väsentligt lägre än de heltidsarbetande fädemas. Undersökningen visar att heltidsarbetande män har en genomsnittlig arbetsinkomst på 41 000 kr medan kvinnornas är 29 000 kr. Nästan samtliga ensamstående föräldrar är kvinnor, ungefär 90 %. Heltidsanställda, yngre barnlösa ensamstående (där vissa är underhållsskyldiga mot barn) har en genomsnittlig arbetsinkomst på 36 200 kr. Den är ungefär lika stor för de yngre barnlösa samboende.

Familjecykel Medelvärde kr

Heltid Samtliga

Yngre barnlösa (2544 âr) Samboende 36 700 32 700 Ensamstående 36 200 30 900

Småbams/örâ/drar (0-6 âr) Samboende 38 900 26 800 Ensamstående - -

Föräldrar med enbart äldre barn Samboende 44 500 32 800 Ensamstående 34 400 28 900

I 1974 års undersökning rörande levnadsförhållanden redovisas även de disponibla inkomsternak Förvånande nog tillhör en betydligt större andel av de ensamstående föräldrarna med barn i skolåldern höginkomstgruppenz än av de samboende föräldrarna med barn i samma ålder.

l Levnadsförhållanden, Rapport nr 3. Boendelörhållanden 1974.

2 Höginkomslgruppen - den fjärdedel som har dcn högsta disponibla årsinkomsten per vuxen. Láginkomstgruppen-den fjärdedel som har den Iägsla disponibla inkomsten per vuxen. Me/laninkomstgruppen - övriga. Den disponibla inkomsten har bildats genom summan av de samboendes sammanlagda arbetsinkomsten kapitalinkomster, pensioner. sjukpenning. arbetslöshetsunderstöd, ersättning vid arbetsmarknadsutbildning, skattepliktiga periodiska understöd. barnbidrag och bostadstillägg minus underskott i förvärvskälla och skatt.

Bilaga 6 249

Familjecykel Låg- Mellan- Hög- Summa inkomst- inkomst- inkomst- Emppen STUPPC STUPPC

Smâbarns/öräldrar (0-6 är) Samboende l l 66 23 100 Ensamstående - - - -

Föräldrar med enbart äldre barn Samboende 8 56 36 100 Ensamstående l0 22 68 100

Resultatet påverkas av att den disponibla inkomsten för personer som är samboende utgörs av hälften av makarnas sammanlagda disponibla inkomster. I den disponibla inkomsten ingår dock inte underhållsbidrag och bidragsförskott (och inte heller socialhjälp). Om man i stället studerar den disponibla inkomsten per hushåll” har en ensamstående Förälder i genomsnitt 25 200 kr medan de samboende Föräldrarna med ett barn har 38 600 kr och samboende Föräldrar med tre eller flera barn 40900 kr. inte i något fall ingår som tidigare sagts underhållsbidrag/bidragsförskott. Om man slutligen studerar hushållens disponibla inkomster För familjecykeln blir bilden så här:

Familjecykel Medelvärde kr

Yngre hushåll utan barn (25-44 år) Samboendehushåll 40 700 Ensamståendehushåll 21 000

Smâbarnshushál/ (0-6 är) Samboendehushåll 38 000 Ensamståendehushåll -

Hushåll med enbart äldre barn Samboendehushåll 1 41 200 Bidragsförskottet är i Ensamståendehushåll 26 000 mars 1977 4272 kr/ár

7 Levnadsförhållanden, Det saknas således uppgifter om inkomsten För ensamstående och sam- Rapport nr 5, Ekonomisboende underhållsskyldiga Föräldrar. En viss bild av Ievnadssituationen För ka Förhållanden 1974. framför allt ensamstående Föräldrar med underhållsskyldighet kan man i 3 Här har hushållen indestället få genom att dels studera förvärvsförhållanden, dels den materiella lats i låginkomst-, melsituationen på en rad punkter, som kommer att redovisas senare. laninkomstoch högin- Av inkomstfördelningsundersökningen 1973 går att utläsa att antalsmäs- komsthushåll. l låginkomsthushållen ingår de sigt finns en nästan dubbelt så stor grupp barnfamiljer med två Föräldrar 20 % av hushållen som som har lika låga inkomster som familjer med en Förälder. Det finns enligt har de lägsta disponibla undersökningen drygt 76 000 barnfamiljer med två Föräldrar som har disinkomsterna per husponibla inkomster som understiger 20 000 kr. Motsvarande antal bland de hållsmedlem.

250 6 Bilaga

ensamstående föräldrarna är drygt 42 000. I tvåförälderfamiljerna är det två vuxna, som skall leva på den inkomsten, vilket måste innebära en större belastning, även om ena maken i många av dessa fall är hemarbetande (familjen har bara en inkomsttagare) och kan bidra med eget arbete i hushållet.

Barnbidrag, underhållsbidrag, bidragsförskott, bostadsbidrag För de ensamstående föräldrarna utgör enligt Sofis studie av barnfamiljernas ekonomi barnbidrag, underhållsbidrag och bidragsförskott 10 % av den disponibla inkomsten om de har ett barn, och drygt 20 % om de har två barn. (Med en disponibel inkomst på 30000 kr utgör ett barnbidrag på 1800 kr ca 6 % av den disponibla inkomsten). 69 9/0 av ensamstående Föräldrar med ett barn uppbär bostadsbidrag och 76 96 av ensamföräldrarna med två barn. Detta skall jämföras med de gifta samboende-hushållen, där 27 % av dem med ett barn har bostadsbidrag och 50 % av dem med två barn. Bostadsbidragen utgör ungefär 4 % av den disponibla inkomsten för ensamstående med ett barn och ca 7 % av den disponibla inkomsten för ensamstående med två barn.

Socialhjälp Bland de ensamstående med ett barn har 16 % haft socialhjälp och med två barn nästan en tredjedel eller 3l % (Sofis studie). Den officiella statistiken visar att socialhjälpsberoende ensamstående kvinnor med bam är förhållandevis unga. Knappt hälften (48 %) av dem var år 1975 i åldern 16-29 år. Ser man till gifta par eller samboende med barn var motsvarande andel 36 96. 1968 års socialhjälpsundersökning har ganska ingående redovisat de socialshjälpstagande ensamstående mödrarnas situation i maj 1968. Uppgifterna sammanställs i nedanstående tablå (det framgår inte fullt säkert huruvida grupperna utesluter varandra eller om samma ensamstående mor kan förekomma i fiera grupper).

Ensamstående kvinnor med barn %

å

Bilaga 6 251

Det framgår inte hur omfattande förvärvsarbetet har varit (tim./vecka). Om man studerar gruppen frånskilda män som har barn men inte har vårdnaden om dem visar sig den gruppen ha en stor andel socialhjälpstagare enligt familjeundersökningen (1970). Andelen uppgår till ca en fjärdedel, lika stor som för de frånskilda mödrarna med vårdnad om barn. Enligt samma undersökning har ungefar lika många tvåföräldersfamiljer, där minst ett av barnen inte är makarnas gemensamma, uppburit socialhjälp som gruppen ogifta kvinnor med barn, nämligen 8 %.

Utvecklingen av realinkomsten

lnom ramen för 1968 års levnadsnivåundersökning har inkomstutvecklingen för en 15-årsperiod (1951-1966) för ogifta, gifta och frånskilda män studerats. Materialet är unikt därför att man följt samma individ över tiden. Det är en mycket liten andel av de ogifta männen som har underhållsskyldighet mot barn. Spridningen i inkomstutveckling är mycket stor. Det är därför omöjligt att dra några slutsatser om inkomstutvecklingen för ogifta män med underhållsskyldighet mot barn som de inte sammanlever med. Gruppen frånskilda män är mycket liten och lnga-Lill Eriksson som gjort studien konstaterar själv att antalet är så litet att det är synnerligen osäkert om de kommentarer som görs i utredningen kan generaliseras till hela populationen frånskilda män. Antalet frånskilda män som skilt sig under undersökningsperioden är i undersökningen 26. Dessutom har bara en del av de frånskilda männen barn under 18 år som de har underhållsskyldighet mot. Men resultaten pekar på att det kan vara intressant att göra en studie av inkomstutvecklingen för gruppen föräldrar som separerar. I början av undersökningsperioden ligger de frånskilda männen på en genomsnittlig inkomstnivå (när många av dem är gifta) men släpar efter så kraftigt i den nominella inkomstutvecklingen att de får vidkännas en ganska ordentlig realinkomstforsämring över perioden. Den genomsnittliga nominella inkomsten stiger men den låga ökningstakten är påfallande. De yngsta frånskilda männen (födda 1924-28) får en nominell ökning över perioden på ll 900 kr medan ökningen i alla mäns genomsnittsinkomst ligger på 20 300 kr i denna åldersgrupp. (Beloppen är inaktuella idag men visar det relativa förhållandet mellan de båda gruppernas inkomstutveckling.) När man upprepat samma sorts undersökning på ett större material för perioden 1966-1969 (ej publicerat) blir bilden densamma för de frånskilda männens inkomstutveckling. Medan ogifta män i åldern 28-37 år har den snabbaste utvecklingen av realinkomsten under perioden, 46 %, har frånskilda män i samma ålder den sämsta. Deras realinkomster sjunker med nära 15 %. De gifta männens realinkomst ökar med 37 %. Även de frånskilda kvinnornas inkomstkurva pekar uppåt. De frånskilda männens kurva är mycket ryckig. Gemensamt för de frånskilda männen i undersökningen är att deras inkomster, oavsett ålder, sjunker kraftigt omkring år 1967. Det året startade en lågkonjunktur.

252 Bilaga 6

Ekonomisk trygghet För att ge en uppfattning om familjernas ekonomiska trygghet ställs i 1974 års undersökning Följande fråga: “Om ni plötsligt skulle hamna i en oförutsedd situation där Ni på en vecka måste skaffa fram 3000 kr, skulle Ni klara det?” Det visar sig att andelen ensamstående föräldrar som inte kan skaffa fram 3 000 kr på en vecka är större än andelen samboende föräldrar. Andelen ensamstående föräldrar uppgår till 37 % medan andelen samboende föräldrar varierar mellan 11-16 % beroende på antalet barn. Även om man studerar hushållen fördelade på olika inkomstgrupper framgår att de ensamstående Föräldrarna i höginkomstgruppen (de andra grup-

perna är för små för att tillåta någon redovisning) i betydligt lägre utsträckning

kan skaffa fram 3000 kr än samboende föräldrar i samma grupp. Även i familjeundersökningen (1970) ställs en liknande fråga. Beloppet är där begränsat till 2 000 kr. Andelarna är där genomgående högre. Bland tvåförälderfamiljerna med enbart gemensamma barn är det en tredjedel som inte anser sig kunna skaffa fram 2 000 kr. Mest utsatta visar sig de frånskilda underhållsskyldiga fäderna vara. Hela 71 % tror sig inte kunna skaffa fram 2 000 kr. Av de frånskilda vårdnadshavande mödrarna är det två tredjedelar.

Bosradsjörhâllanden och bostadskostnader/ör olikafamiljetyper

1974 års undersökning rörande levnadsförhållanden visar att familjer med två föräldrar ofta bor i småhus. Andelen ökar med stigande barnantal och stigande ålder på barnen. Däremot är det ovanligt att ensamstående med barn bor så.

Familjecykel Småhus Högt fler-a familjshus % %

Smâbarnsjäräldrar (0-6 âr) Samboende 56 12 Ensamstående - -

Föräldrar med enbart äldre barn Samboende 68 ll Ensamstående 18 29

a Minst 4 våningar.

sou 1977:37 BiIaga6 253

Hushållstyp Småhus Högt fler-a familjshus 96 96

Ensamstående

Samboende

a Minst 4 våningar.

Eftersom 1974 års undersökning inte redovisar situationen för föräldrar som inte har hand om sina barn kan det vara av intresse att gå tillbaka till familjepolitiska kommitténs familjeundersökning från år 1970. Familjeundersökningen visar också att tvåförälderfamiljer ofta bor i villa eller radhus och att denna boendeform är ovanlig hos ogifta och frånskilda mödrar med barn. Frânskilda fader som inte har hand om sina barn bor mycket sällan i villa eller radhus, 9 96. Detta skall jämföras med att av tvåförälderfamiljema med enbart gemensamma barn bor 1970 47 % i villa eller radhus och av övriga tvåförälderfamiljer (där minst ett av barnen inte är makarnas gemensamma) 38 %. De frånskilda fáderna bor enligt familjeundersökningen ofta (17 %)i tillfälliga bostäder som institutioner och andra storhushåll. husvagn, sommarstuga, båt m. m. För 7 % av de frånskilda fäderna saknas uppgift om bostadsförhållanden och de bor sannolikt på motsvarande sätt. Det innebär att en fjärdedel av de frånskilda fáderna är hänvisade till onormala bostadsförhållanden. En förhållandevis stor andel av de ogifta fáderna utan barn bor enligt familjeundersökningen hos sina föräldrar i villa eller radhus. 1974 års undersökning visar vidare att ensamstående föräldrar har nästan lika stora bostadskostnader som samboende med barn, trots att de samboende har betydligt högre inkomster. (1 undersökningen har data endast kunnat redovisas för hyresrätts- och bostadsrättslägenheter.) En ensamstående förälder har i genomsnitt en bostadskostnad och de på 6900 kr/år samboende föräldrarna mellan 6 700 och 7 600 kr/år, beroende på antalet barn. (Bostadskostnaden ärinte reducerad med bostadsbidragemdå dessa innehåller två komponenter, dels ett bostadsstöd, dels ett rent inkomststöd.) 1 familjeundersökningen redovisas hur vanligt det är i olika familjetyper att man har en månatlig bostadskostnad som överstiger 400 kr/mån (inkl. bränslekostnader). Siffrorna är delvis ganska osäkra (många av dem som bor i villa har inte kunnat eller inte velat ange sina bostadskostnader). Mer än hälften av tvåförälderfamiljerna med gemensamma barn i hyreslägenhet betalar mer än 400 kr. I de familjer där åtminstone ett barn har annan

254 6 Bilaga

förälder än någon av makarna - dvs. de fall där en andra familjebildning har skett - betalar nästan 90 % mer än 400 kr. Den valda hyresgränsen saknar i och för sig aktualitet i dag. Men exemplet visar skillnaderna mellan familjer med enbart gemensamma barn och fadär Föräldrarna har åtminstone ett barn med annan förälder. Den miljer nyproduktion av bosenare gruppen är bl. a. oftare hänvisad till dyrbarare städer (1970). visar att de ensamstående föräldrarna i stort sett 1974 års undersökning har en lika modern och rymligz bostad som de samboende föräldrarna. De ensamstående utan barn har något sämre förhållanden.

Hushållstyp Modernt Rymligt och Tvättmaskin modernt % 96 %

Ensamstående Utan barn 88 79 80 Med l barn 94 87 86

Samboende

visar att det är dåligt ställt med bostadens mo- Familjeundersökningen dernitet för de frånskilda underhållsskyldiga fáderna. 13 % av dessa fäder saknar t. ex. kök och 18 % varmvatten (1970). Motsvarande andel för tvåförälderfamiljerna med enbart gemensamma barn är i fråga om kök 0 96 samt i fråga om varmvatten 2 %. Bostadsstandarden för de tvåförälderfamiljer där ett av barnen inte är makarnas gemensamma är något sämre. Utrustningsstandarden har generellt förbättrats de senaste åren. År 1968 har 82 % haft full Standardutrustning och år (levnadsnivåundersökningen) 1974 93 %. Men de frånskilda fäderna släpar sannolikt fortfarande efter i fråga om bostadsstandard.

Barnomsorgskosmader visar att en större andel av ensamstående föräldrar 1974 års undersökning har kostnader för barnomsorg än samboende föräldrar. föräldrarna har kostnader som Så gott som samtliga av de ensamstående ligger under 3 600 kr/årtårskostnaden har tagits fram genom att multiplicera månadskostnaderna med tolv). Ungefär 60 % av de samboende föräldrarna l Vatten, avlopp, wc, med ett barn som haft kostnader håller sig inom samma ram. Bara några centralvärme, bad/ dusch få samboende föräldrar med ett barn har kostnader som överstiger 6000 kr/år. Genomsnittsbeloppet för två föräldrar som förvärvsarbetar heltid är 2 Inte mer än två boende 4 700 kr/år. per rum, kök och var- Genomsnittskostnaderna ökar med antalet barn, men inte i någon särskilt dagsrum oräknat (norm 2). påfallande utsträckning.

sou 1977:37 BiIaga6 255

Tillgång till bil Så gott som samtliga samboende föräldrar har bil (1974 års undersökning). Det är betydligt mer ovanligt hos de ensamstående föräldrarna. Det är något vanligare hos de yngre barnlösa ensamstående där de underhållsskyldiga föräldrarna delvis återfinns.

Familjecykel Tillgång till bil 96 Yngre barnlösa (25-44 är) Ensamstående 55 Samboende 86

Smäbarns/öräldrar (015 är) Samboende 92 Ensamstående -

Föräldrar med enbart äldre barn Samboende 94 Ensamstående 42

Även ensamstående Föräldrar i höginkomstgruppen har liten tillgång till bil, endast 45 %. l låginkomstgruppen finns en markerad skillnad mellan samboende med och utan barn (82 % resp. 55 %). Samboende med barn upplever sannolikt

ett starkt behov a9^bil och skaffar därför bil även om de måste begränsa

sin konsumtion i andra avseenden starkt.

Tillgång till telefon och TV

Enligt 1974 års undersökning har så gott som samtliga Samboende och något färre ensamstående telefon. l stort sett lika många har TV, i några fall t. o. m. fler. Det är intressant att notera att ungefär hälften av de samboende med barn har färg-TV. Motsvarande andel bland de ensamstående är en knapp tredjedel.

Hushållstyp Telefon TV Därav färg-TV % 96 %

Ensamstående Utan barn 89 88 31 Med 1 barn 90 94 32

Samboende

För att få en bild av förhållandena för föräldrar som inte har hand om sina barn får man återigen gå tillbaka till familjeundersökningen (1970). Den visar att nästan en fjärdedel av de frånskilda underhållsskyldiga fäderna

256 Bilaga 6

saknar telefon. Detta skall jämföras med att av de ogifta mödrarna saknar 22 96, av de frånskilda mödrarna 10 % och av tvåförälderfamiljerna med enbart gemensamma barn 4 % telefon. Något fler av tvåförälderfamiljerna där ett av barnen inte är makarnas gemensamma saknar telefon, 7 %. Enligt familjeundersökningen saknar frånskilda underhållsskyldiga fäder ofta TV, 39 %, vilket skall jämföras med de ogifta mödrarnas 15 96, de frånskilda mödrarnas 5 % och tvåforälderfamiljernas 1-2 %.

Tillgång till _fritidsbostad

1974 års undersökning visar att fler samboende föräldrar har tillgång till fritidsbostad än ensamstående föräldrar, om man bortser från samboende med tre barn och fler, där andelen är ungefär lika stor.

Hushållstyp Tillgång till fritidsbostad 96

Ensamstående Utan barn 33 Med l barn 35

Sambøende

Familjeundersökningen (1970) visar att frånskilda underhållsskyldiga fäder, frånskilda mödrar och ogifta mödrar har minst tillgång till fritidsbostad, ungefär hälften så ofta som tvåförälderfamiljerna med enbart gemensamma barn.

Sociala kontakter 1974 års undersökning visar att ensamstående är något mer isolerade än samboende.

Hushållstyp Utbyte av 0rd med grannar 96 Ensamstående Utan barn 51 Med 1 barn 49

Samboende

Bilaga 6 257

Vilken bild ger de redovisade kunskaperna om den ekonomiska situationen för föräldrar som lever i sär? Den första slutsatsen är att det är svårt att få en bild av den ekonomiska och sociala situationen för olika grupper av föräldrar som lever isär. Den officiella statistiken ger en bild av förhållandena för vissa kategorier av dessa föräldrar - de ensamstående föräldrar som har barnen hos sig - men inte för andra - de föräldrar som försörjer ett barn som är bosatt någon annanstans. Underlaget for den officiella statistiken brister också om man vill studera ensamstående föräldrar med barn i olika åldrar eller med olika antal barn. Det finns - kommitténs en undersökning familjepolitiska familjeundersökning - som har försökt beskriva även situationen för de föräldrar som inte har hand som sina barn, men materialet är nu gammalt och underlaget även här bristfälligt på vissa punkter. Men en slutsats är säker. Förhållandena varierar mycket mellan olika föräldrar. En hel del föräldrar som lever isär har mycket bättre ekonomiska och sociala förhållanden än många föräldrar som lever tillsammans. Andra föräldrar som bor på olika håll har stora svårigheter. Sämst ställt har de grupper som inte kunnat ingå (nya) äktenskap utan finns kvar i grupperna ogifta och frånskilda föräldrar. Allra sämst förefaller frånskilda föräldrar ha det. De ogifta föräldrarna är relativt unga och har ofta en anknytning till sitt föräldrahem. De har förhållandevis god utbildning. De frånskilda föräldrarna är äldre. De har flera barn i genomsnitt. En allt högre andel av fáderna saknar förvärvsarbete. De är ofta sjukskrivna. De har dåliga bostadsförhållanden. En genomgång av bortfallet i familjeundersökningen visar att underhållsskyldiga fäder som ingår i bortfallet oftare än vad som gäller för de i undersökningen redovisade grupperna har instabila bostadsförhållanden, saknar förvärvsarbete, har låga inkomster och är beroende av hjälp i form av socialhjälp och sjukpenning. Detta talar enligt undersökningen för att de siffror som redovisas angående de underhållsskyldiga ensamstående föräldrarnas situation snarast forringar de problem dessa har. En mycket intressant fråga är naturligtvis om just detta förhållande att föräldrarna lever åtskilda medför en sämre social och ekonomisk situation.

Vad skiljer i princip den ekonomiska situationen _tör de _föräldrar som lever åtskilda från de _föräldrar som bor til/sammans? Kostnaderna för barnets omvårdnad ökar när föräldrarna lever isär, främst genom kravet på bostadsutrymme och utrustning for barnet på två håll (förutsatt att barnet och den icke vårdnadshavande föräldern upprättat och uppehåller en social kontakt). Förutom bostaden finns andra kostnadskrävande investeringar som bil, fritidshus etc. som två föräldrar inte längre kan dela på utgifterna för. 1974 års undersökning rörande levnadsförhållanden visar också att trots att en ensamstående förälder i genomsnitt har en högre disponibel inkomst än en samboende förälder, så har den ensamstående föräldern en lägre materiell standard på flera punkter. Kostnaderna för barnets och föräldrarnas förflyttning sig emellan tillkommer

258 Bilaga 6 SOU l977z37

dessutom. l den mån “nya” föräldrar kommer in i bilden förändras dock försörjningssituationen för föräldrarna. Samhällets stöd till föräldrar som separerar skiljer sig i dag på en rad punkter i förhållande till stödet till föräldrar som lever tillsammans. Föräldrar som lever åtskilda har bl. a. särskilda skattelättnader. Genom den förmånligare inkomstprövningen gynnas föräldrar som lever åtskilda också vid beräkningen av bostadsbidrag och daghemsavgifter. Skillnaderna kan i vissa fall bli stora.

Några kommentarer

Om samhällsstödet for många föräldrar borde kompenseras för merparten av de ökade utgifterna, vilka är då orsakerna till att framför allt de frånskilda föräldrarna har en så mycket sämre situation än de familjer där föräldrarna bor tillsammans? En förklaring skulle kunna vara att föräldrarna redan före skilsmässan har haft en sämre ekonomisk situation än barnfamiljer i allmänhet. Detta skulle i sin tur ha bidragit till skilsmässan. En sådan slutsats stöds av intryck från socialarbetare. En socialarbetare konstaterar i en intervju i Dagens Nyheter: Ar dessa män lågavlönade för att de skilt sig eller har de skilt sig för att de år lågavlönade? Jag tror att det sista är vanligast. Det är män som redan före skilsmässan haft dåligt betalda jobb och kanske alkoholproblem, som drar ner statistiken. Vid en skilsmässa förstärks problemen. De super ner sig ännu mer, mister jobbet. Det faktum att de är frånskilda placerar dem inte automatiskt längst ner på löneskalan. En annan förklaring skulle vara att skilsmässan som sådan skapar problem. Den förälder som inte får vårdnaden om barnen hänvisas till dåliga bostadsförhållanden, kanske långt bort från den plats där familjen i övrigt bor, kanske till en bostad med många störnlngsmoment omkring. Den bristfälliga bostadssituationen kan skapa svårigheter i arbetet. Flera författare har beskrivit hur känslomässigt och socialt isolerade många män blir. Den enda riktiga samtalspartnern har varit hustrun och så försvinner hon vid skilsmässan. Slutligen kan naturligtvis kostnaderna öka betydligt och i sådan mån att skattelättnader etc. inte förslår att täcka de merutgifter som uppstår. En särskild situation uppstår om hustrun har varit hemarbetande. Även om samhällsstödet ökar något är marginalerna oftast så små att merutgifterna blir högst påtagliga. Om hustrun fortsätter att vara hemarbetande kommer mannen i den situationen att han får svara för hennes försörjning utan att få del i det värde hennes hemarbete skapar. De här resonemangen har hela tiden gällt de föräldrar som skiljer sig/ separerar och fortsätter att vara ensamstående. Hur situationen ser ut for de föräldrar som gifter om sig/flyttar tillsammans med någon ny partner, i synnerhet utan att ha vårdnaden om barnet/barnen, vet man inte idag. Det finns inga allmängiltiga undersökningar som belyser det. Den gruppen föräldrar finns med bland övriga samboende föräldrar. En analys av orsakerna till den bristfälliga ekonomiska och sociala lev-

Bilaga 6 259

nadsnivån för vissa grupper föräldrar som lever åtskilda är naturligtvis av strategisk betydelse när samhället skall bestämma sig för en prioritering av olika samhällsinsatser. Ett viktigt bidrag för att skapa ett bättre underlag för en sådan analys skulle vara om man i framtiden redovisade levnadsförhållanden inte bara för den grupp föräldrar som formellt har barnen boende hos sig utan även för den andre föräldern och då inte bara för Föräldrarna då de är ensamstående utan även när de gifter om sig/flyttar tillsammans med någon ny partner.

Vad kostar en barn? För familjepolitiska kommittén har gjorts beräkningar av vad barn kostar på grundval av 1969 års hushållsbudgetundersökning. Hit har även räknats barnens del i den gemensamma konsumtionen, bostad, inventarier, bil, TV etc. Barnkostnaderna stiger enligt dessa beräkningar rätt kraftigt med stigande inkomst. Den sammanlagda konsumtionskostnaden för ett bam i ettbarnsvarierar från 850 kr/mån. i den lägsta inkomstklassen till 1770 familjer kr/mån. i den högsta inkomstklassen (omräknat efter penningvärdet för februari 1977). Om man frånräknar bostadskostnaden blir beloppen 650 l tvåbarnsfamiljer varierar den från 810 kr/ mån. respektive l 360 kr/mån. kr/mån. till 1430 kr/mån. (inkl. bostadsk0stnaden). Barnkostnaden är således betydligt lägre i tvåbarnsfamiljer än i ettbarnsfamiljer. Förklaringen till detta är enligt utredarna inte att det andra barnet i och för sig skulle vara så mycket billigare än det första utan en följd av att inkomsten måste räcka till fyra personer i stället för tre. Familjen kan kosta på varje barn mindre ju fler barn som finns. Bearbetningar av samma hushållsbudgetmaterial för barnmiljöutredningen visar att matens andel av den totala konsumtionen minskar med stigande inkomst. Däremot ökar den andel som går till bostad och inventarier. Genomsnittligt ungefär 40 % av ett hushålls konsumtionsutgifter går till mat och kläder enligt samma bearbetning. Andelen av konsumtionsutgiftema för bostad och inventarier utgör ungefär 30 %. Hushållsbudgetundersökningen har även bearbetats av familjepolitiska kommittén för att belysa konsumtionsförändringar som inträffar när barnen blir fler. Om en familj får flera barn ökar matkostnaden, även den relativa andelen. Även konsumtionen av kläder ökar med stigande barnantal. För barn under sju år är klädkonsumtionen lägre för barn med syskon än utan syskon. För de äldre barnen finns ingen skillnad. De besparingar som kan göras genom att barn ärver kläder av äldre syskon förefaller små. Familjepolitiska kommittén konstaterar vidare att hushållens kostnader för mat och kläder stiger med barnets ålder. Kostnaden for mat visar sig vara ungefär dubbelt så stor för ett barn i skolåldern som för barn under tre år. En kontinuerlig stegring av matkostnaden äger rum ju äldre barnen blir. Bostadskostnaden är till skillnad från mat-klädkostnaden större för familjer med yngre barn, vilket kommittén bedömer huvudsakligen hänga l Samtliga belopp har avsamman med att det finns kostnadsskillnader mellan äldre och yngre bo- rundats till jämnt tiotal kr. städer.

Familjepolitiska kommittén redovisar också en rad bedömningar av budgetkonsulenter m. fl. Bedömningarna varierar ganska kraftigt. För 0-1 -åringarna varierar beloppen mellan 200 kr/ mån. och 380 kr/ mån. (februari 1977). För l7-l8-åringarna varierar beloppen från 440 kr/ mån. till 850 kr/ mån. för flickor resp. 960 kr/ mån. för pojkar. (Bostadskostnader, ferieutgifter och tillsynskostnader är inte medräknade.)

3.-, tiga:

19774174 l

_

Statens offentliga utredningar 1977

Kronologisk förteckning

. Totalförsvaret 1977-82. Fö. . Bilarbetstid. K . Utbvggd regional näringspolitik. A. . Siukvárdsavfall. Jo.

wmxroagnbmro_

Kvinnlig tronföljd. Ju. . Översyn av det skatteadministrativa sanktionssystemet 1. B. . Rätten till vapenfri tjänst. Fö. . Folkhögskolan 2. U. , Betygen i skolan. U. , Utrikeshandelsstatistiken. E. , Forskning om massmedier. U. . Kommunal och enskild väghållning. K. . Sveriges samarbete med u-ländema. Ud. . Sveriges samarbete med u-länderna. Bilagor. Ud. . Handelsstálsindustrin inför 1980-talet. I. . Handelsstálsindustnn inför 1980-talet. Bilagor. l. . Översyn av jordbrukspolitiken. Jo, . Inflationsskyddad skatteskala, B. . Radio och tv 19784985. U. . Kommunernas ekonomi 1975-1985. B. . Svensk undervisning i utlandet, U. . Arbete med näringshjälp. A. , Psykiskt avvikande lagöverträdare. Ju. . Näringsidkarens avbetalningsköp m. m. Ju. . Båtliv 2. Registerfrågan. Jo. . Kvinnan och försvarets yrken. Fö. . Revision av vattenlagen. Del 4. Förslag till ny vattenlag. Ju. . Kortare väntetider i utlänningsärenden. A. . Konkursförvaltning. Ju. . Elektronmusik i Sverige. U, . Studiestöd. U. . Konsumentskydd vid köp av begagnad personbil. Ju. . AllmänfIygpIats-Stockholm. K . lnrikesflvgplats-Stockholm, K . Inrikesflygplats-Stockholm. Bilagor. K. . Ersättning för brottsskador. Ju. , Underhåll till barn och frånskilda. Ju.

Statens offentliga utredningar .1977

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Kvinnlig tronföljd, [5] Psykiskt avvikande Iagöverträdare. [23] Näringsidkarens avbetalningsköp rn, m. [24] Revision av vattenlagen. Del 4, Förslag till ny vattenlag. [27] Konkursförvaltning. [29] Konsumentskvdd vid köp av begagnad personbil. [32] Ersättning för brottsskador. [36] Underhåll till barn och fränskilda. [37]

Utrikesdepartementet Bistándspolitiska utredningen. l, Sveriges samarbete med u-läna derna. [13] 2, Sveriges samarbete med u-länderna. Bilagor. [14]

Försvarsdepartementet Totalförsvaret 1977-82. [1] Rätten till vapenfri tjänst. [7] Kvinnan och försvarets yrken, [28]

Kommunikationsdepartementet Bilarbetstid. [2] Kommunal och enskild väghållning, [12] AllmänfIygplats-Stockholm. [33] Brommautredningen. 1. Inrikesflygplats-Stockholm. [34] 2. lnrikesfIygplats-Stockholm. Bilagor. [35]

Budgetdepartementet Översyn av det skatteadministrativa sanktionssystemet 1. [6] lnflationsskyddad skatteskala. [18] Kommunernas ekonomi 1975-1985. [20]

Utbildningsdepartementet Folkhögskolan 2. [8] Betygen i skolan. [9] Forskning om massmedier. [11] Radio och tv 1978-1985. [19] Svensk undervisning i utlandet. [21] Elektronmusik i Sverige. [30] Studiestöd. [31]

Jordbruksdepartementet Sjukvårdsavfall. [4] Översyn av jordbrukspolitiken, [17] Båtliv 2. Registerfrágan, [25]

Arbetsmarknadsdepartementet Utbyggd regional näringspolitik, [3] Arbete med näringshjälp. [22] Kortare väntetider i utlänningsärenden. [28]

Industridepartementet Handelsstålsutredningen. 1. Handelsstâlsindustrin inför 1980-ta› let, [15] 2. Handelsstålsindustrin inför 1980›ta|et. Bilagor. [16]

Ekonomidepartementet Utrikeshandelsstatistiken. [10]

Anm, Siffrorna inom klammer betecknar utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen

i* ISBN 91-3a-03347-x LiberFörlag Allmänna Förlaget ISSN 0375-250X