Familjepension

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2013

Statens utredningar

offentliga

@1§%]

§51 Socialdepartementet

Familjepension

Betänkande av pensionskommittén

Stockholm 1981

Omslag Jan Bohman Jemström OtTseltryck AB ISBN 91-38-06291-7 ISSN O375-250X Minab, Su rle 1981

sou 1981:61

och chefen För Till statsrådet

Socialdepartementet

den Pensionsålderskommittén tillsattes efter bemyndigande av Kungl. Majzt

som i april 1975 antog benämningen pensions- 27 maj 1970. Kommittén, haft Följande kommittén, har under arbetet med Föreliggande betänkande

Försäkringsöverdomstolen Liss Granqvist,

sammansättning: f. d. presidenten i

Alvar Andersson och Britta Bergström,

ordförande, f. d. riksdagsledamöterna

Göran Karlsson och departementsrådet Gustav Jönsson, riksdagsledamöterna

samt f. d. riksdagsledamoten Carl Göran Regnéll. Ivar Nordberg Leif Alkman, Försäk- Som experter har medverkat Försäkringsrättsrådet

Kenneth Bratthall (t. 0. m. den 31 december 1980), generaldi-

ringsdomaren 1980), sekreteraren hos rektören Lennart Nilsson (t. o. m. den 31 oktober

Carl- Landsorganisationen i Sverige Gustav Persson, avdelningsdirektören

direktören i Svenska Göran (fr. o. m. den 1 januari 1981), bitr. Sjögren och chefen För arbetsgivareföreningen Inge Svensson, Försäkringsrättsrådet samt ombudsmannen i Försäkringsrätten För Södra Sverige Börje Wilhelmsson Margot Öd-

centralorganisations statstjänstemannasektion

Tjänstemännens

man. har varit hovrättsfrskalen Lars Göran Abelson, Sekreterare åt kommittén

Per Eriksson (fr. o. m. den 4 oktober 1978) och hovrättsashovrättsfiskalen

1978). sessom Kjerstin Nordborg (t. o. m. den l november

kostnadsberäkningar har utförts av Sjögren, Huvuddelen av kommitténs

förordnades vilken bistått kommittén härmed också under tiden innan han

erhållit biträde av annan personal vid som expert. I vissa delar har Sjögren

riksFörsäkringsverket. betänkandena (SOU 1974:15) Sänkt Kommittén har tidigare avlämnat

(SOU 1975:74) pensionsålder m. m., (SOU 1975:10) Rörlig pensionsålder,

m. m. och (SOU 1977:46) Socialförsäkringsavgifter på uppdragsinkomster v Pensionsfrågor m. m. Familjepension. I får härmed överlämna sitt betänkande Kommittén refonnebetänkandet lägger kommittén fram förslag till bl. a. en omfattande

Försäkringen och av inom den allmänna ring av etterlevandepensioneringen Kommittén redovisar inom arbetsskadeförsäkringen. etterlevandeskyddet ställning i Förslag om hustru- och bamtilläggens vidare i betänkandet kommittén överväganden i fråga om rätt i framtiden. Slutligen framlägger

vissa fall till pensionstillskott.

SOU l98l:6l Betänkandet är enhälligt och avgivet med instämmande av expenema. Kommitténs arbete är hänned avslutat. Stockholm i september 1981 i

Liss Granqvist

Alvar Andersson Britta Bergström Gustav Jänxsson Göran Karlsson Ivar Nordberg C ar/ Göran Regnéll A/Lars Göran :i/JU/.YOII Per E›i/.s:s0›z

Innehåll

Följ/ål!I1iI1g.$/ÖI.S/ag

Kwnmitzéirs* zzppdrag m. m. Utredningsuppdraget 1.1.1 Allmänt . . . 1 .1.2 Efterlevandepensionenngen 1.1.3 Hustrutillägget 1.1.4 Bamtillägget

1.1.5 Övriga frågor

Utredningsarbetet

Gällande bestämmelser om pension m. m. 71 Den allmänna försäkringen 71 2.1.1 . 71 Inledning 2.1.2 . . . . . . . . 72 Folkpension 2.1.3 Särskilda förmåner inom folkpensionenngen 77 2.1.4 för tilläggspension (ATP) 82 Försäkringen 2.1.5 Delpension . . . . 87 2.2 Arbetsskadelörsäkringen m. m. . 89 2.3 inom avtalsområde 94

Tjänstepensioneringen

2.3.1 . . 94 Statlig tjänstepension . . . . . . . . . . 97 2.3.2 Kommunaltjänstepension . 2.3.3 Industrins och handelns tilläggspension För tjänstemän 99 (ITP) 2.3.4 Särskild tilläggspension (STP) och avtalsgruppsjukför- . . . . . . . . -103 säkring(AGS) 2.3.5 Trygghetsförsäkringar vid arbetsskada 104 2.3.6 106 Tjänstegrupplivförsäkringar 2.4 pensionsförmåner . ; . . . . . . 108 Beskattningav 2.5 Konventioner . . . . . 110

på pensionsförsäkringsomrâdet

2.5.1 Konventioner om jämställande av utländska medborgare med svenska . . . 111 2.5.2 Minimistandardskonventioner 115

m. m. 121 Bakgrund till nuvarandejámiljepensionering 3.1 Översikt över familjepensioneringens utveckling 121 3.2 Pensionsförsäkringskommitténs principförslag m. m. 133

6 Innehåll SOL 1981:61

3.3 Senare behandling av frågor rörande

efterlevandepensionenng 142

3.3.1 Riksdagsbehandling . . . .

142 3.3.2 Socialpolitiska samordningsutredningen 144

Uppgifter om antalet pensionärer och om kostnaderna _för

_#1nziüepensioneringen m. m. 149

4.1 Antalet pensionstagare . 149 4.2 Poängförvärv inom ATP m. m. . . . . . . . 156 4.3 Nuvarande kostnader för den allmänna pensioneringen 159 4.4 Prognos om kostnader för efterlevandepension för framtiden 160

Gällande regler på några andra mnrâden 163 5.1 Familjerätten 163 5.2 Skadeståndsrätten- . . 167 5.3 Samhällsstöd till barnfamiljer 169 5.3.1 Inledning . . 169 5.3.2 Allmänna barnbidrag 170 5.3.3 Bostadsbidrag 170 5.3.4 Föräldraförsäkringen 172 5.3.5 Studiestöd . 174 5.3.6 Bidragslörskott 175

5.3.7 Inkomstbeskattningen

176 5.3.8Bamomsorg 178 5.4 Stöd vid arbetslöshet och studier samt

arbetsmarknadspolitiska

åtgärder . . . . . 180 5.4.1 Sysselsättningspolitiken 180

5.4.2 Åtgärder för arbetslösa

181 5.4.3 Arbetslörberedande åtgärder 187 5.4.4 Kontant stöd vid arbetslöshet 189 5.4.5 Vuxenutbildning . . . . . 194 5.4.6 Ekonomiskt stöd vid vuxenutbildning 195

Kommitténs allmänna överväganden . . . . . . 197

Samhällsutvecklingens betydelse för eñerlevandepensione-

ringen . 6.1.1 Inledning . . . . . . . .

6.1.2 Bakgrund till reglerna om familjepension . .

6.1.3 Utvecklingen efter tillkomsten av familjepensioneringen 6.1.4

Bedömning av efterlevandeskyddet för framtiden

6.2 Olika av en reformerad linjer för utfonnning efterlevandepen-

sionering 6.3 Utgångspunkter för kommitténs forslag . 6.4 Huvuddrag i en reformerad

familjepensionering m. m.

6.5 Vissa allmänna frågor

Stödet till efterlevande barn . . .

7.1 Inriktningen av stödet till efterlevande barn

7.2 Personkretsen

Innehåll 7

. . . . . 244 Allmänt . . . . . 7.2.1 249 7.2.2 »Bam som förts till Sverige i adoptionssyfte 253 Utländska medborgare och utlandssvenskar 7.2.3 258

7.3.1 Nuvarande åldersgränser på olika områden inom lagstift-

i andra 7.3.2 Bakgrund till nuvarande regler och överväganden 259 sammanhang 260 7.3.3 Kommitténs synpunkter . 263 för barnpension . . . 7.4 Nivåema 263 7.4.1 Bakgrund till nuvarande regle 264 7.4.2 Nivåer på vissa andra områden 266 7.4.3 om kostnader for barn Beräkningar 268

Kommitténs överväganden och forslag

7.4.4 280 7.5 Beskattning av barnpension . . 280 . . . . . . . 7.5.1 Inledning 281

7.5.2 överväganden i andra sammanhang

282 7.5.3 Kommitténs överväganden 287 7.6 Vissa andra frågor

. 291 . . . .

Stödet till vuxna efterlevande

291 8.1 Inriktningen av stödet till vuxna efterlevande 293

8.2 Stöd under omställningstid 293

förutsättningar för rätt till omställningsbi- 8.2.2 Allmänna . 294 . . . . . . . . . . drag 296 8.2.3 Villkor for rätt till omställningsbidrag . 304 Pensionsnivåer m. m. . . . 8.2.4 - 310 8.3 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder m. m. . . . . . . . 317 . . . . . . . 8.4 Förtidspensioneringen till nuvarande bestämmelser om förtidspen- 8.4.1 Bakgrund 317 sion . . . . 319 uppgifter . 8.4.2 Några statistiska 323

8.4.3 Principema för fortidspensionsbedömning

. . . . . . . 334 Kommitténs synpunkter . . 8.4.4 339 8.5 Stöd till efterlevande med svårigheter på arbetsmarknaden

. . . . . . . . 339 . . . . . . . . 8.5.1 Inledning

förutsättningar for rätt till försörjningsbi- 8.5.2 Allmänna . . 341 . . . . . . . . . drag 343 8.5.3 Villkor för rätt till försörjningsbidrag . . 351 Pensionsnivåer m. m. . 8.5.4 352 8.5.5 Samordning 353 8.6 Efterlevandebegreppet m. m.

. . . . . . . . 353 . . . . . . . . 8.6.1 Inledning

till nuvarande regler och frågans tidigare 8.6.2 Bakgrund . . . 354 . . . . . behandling 357 8.6.3 Samboendebegrepp på vissa andra områden område 359 8.6.4 överväganden på familjerättens

8.6.5 Statistiska och sociologiska undersökningar

I

8 Innehåll

8.6.6 Kommitténs överväganden och förslag 8.7 Internationella frågor 378 8.7.1 Inledning . . . 378 8.7.2 Gällande bestämmelser

378 8.7.3 Bakgrund till nuvarande regler 379

8.7.4 Kommitténs överväganden och Förslag 381

Övergången

lill el! ny!! sjzstem/ör cferlevandøstäd m. m. 387

Övergångsbestämmelser . .

_ . 387 9.2 Exempel på storleken av familjepension 9.3 395

Kostnadsberäkningar . . . . .

9.4 402

Änkepension enligt äldre

övergångsregler 4] |

Konventionsfrâgor

Arbezsskade/Zirzsäkringens c_›/i0›lcvande5kydd 41 7

10.1 Inledning . . . . . 417 10.2 Bakgrund till nuvarande regler 417 10.3 Några statistiska uppgifter . . 422 10.4 Kommitténs överväganden och förslag 424 10.5

Kostnadsberäkningar

ll H ustruti/läggel

44 l 11.1 Gällande bestämmelser . . . . . . . . . 441 11.2 till nuvarande regler och tidigare Bakgrund

11.3 behandling 443

Några statistiska uppgifter

11.4 448

Kommitténs uppdrag . . .

11.5 450 Kommitténs överväganden och förslag 11.6 451

Kostnadsberäkningar

4 58

12 Hamn/lägger 46 1 12.1 Inledning . . . 461 12.2 Gällande bestämmelser . . . . . . . . . . . 461 12.3 Bakgrund till nuvarande regler och överväganden i andra

sammanhang . . . 462 12.4 Några statistiska uppgifter . . 466 12.5 Kommitténs överväganden och forslag 469 12.5.1 Allmänt

469 l2.5.2 Personkretsen 470 I2.5.3

Åldersgränsen

472 I2.5.4 Nivåer . .

473 12.5.5

Reduceringsregeln

476 125.6

Kostnadsberäkningar m. m. 479

136 Vissa andra _frâgor . . . . . . . . . . 481 13.1 Inverkan av undantagande på pensionstillskott till änka 481

l3.1.1 Gällande bestämmelser 481 13.12 Kommitténs uppdrag . . 483

I3.l.3 Bakgrund

och tidigare behandling

483 13.1.4 Kommitténs överväganden och Förslag 486

Inna/tall 9

Pensionstillskott vid övergång från förtidspension till ålderspen- 13.2 489 sion till dessa 489 l3.2.l Gällande regler och bakgrunden 490 l3.2.2 Kommitténs uppdrag 49 l l3.2.3 Kommitténs överväganden till invandrare 494 Handikappersättning

av konmzirténsförslag 497 Samlade k0.sn1ad.scf{]i›klcr'

till . . . . 505

15 Sp(wa/motivering g/Zirlátlnings/örry/(zgøn i lagen (1962:381) om allmän

15.1 Förslaget till lag om ändring . . . . . . . . . . . . . . . . 505 lörsäkring . .

i lagen (1976:380) om arbetsska- 15.2 Förslaget till lag om ändring . . . . . . . . . . . . . . . 536 deförsäkring . .

15.3 lagen (1962:392) om hustrutillägg Förslaget till lag om ändringi . . . 543 och kommunalt bostadstillägg till folkpension i

15.4 lagen (1969:205) om pensionstill- Förslaget till lag om ändringi . . . . . . . . . . . . . . . . 544 skott . . . .

15.5 till lag om ändring i lagen (1981:694) om ändring i Förslaget . . . . . . 544 lagen(l969:205) om pensionstillskott

15.6 Förslaget till lag om ändring i lagen (1964: 143) om bidragsfor-

. . . . . . . . . . . . . . . . 545 skott . . . .

i lagen (1973:371) om kontant 15.7 Förslaget till lag om ändring 545 arbetsmarknadsstöd

till om ändring i kommunalskattelagen 15.8 .Förslaget lag 546 (1928:370) i taxeringslagen (1956:623) 546 15.9 Förslaget till lag om ändring

m. m. 547 Bilaga A .SVaIIÅsI/Iska uppgi/iw om be/ádknfng. arbetsmarknad

547 1 Befolkningsstatistik 553 2 Arbetsmarknadsstatistik

i några andra BilagaB Översikt över efierlevarrdcpcnsioncringcn 563 länder 563 Norge 572 Danmark . . . . . . 577 Finland 584

O\U|JÄUJI\)--

Förbundsrepubliken Tyskland 597 Frankrike 602 USA

Författningsforslag

1 Förslag till

i lagen (1962:381) om allmän försäkring

Lag om ändring

försäkring

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1962:381) om allmän

dels att 10 kap. 5 § skall upphöra att gälla,

dels att 3 kap. 3, 5 och 8 §§, 5 kap. 2 och 5 §§, 8 kap. 1-6 §§, 9 kap. l och 6 §§,

l,2,5,8och ll §§, 17 kap. 1,2

10kap. 1 och4 §§, 14kap. l-5 0ch7 §§. l6kap.

samt 20 kap. 2 och 3§§ skall ha nedan angivna och 4§§, 18 20§

kap.

lydelse.

8 kap. 7-12 §§, 14 kap. 6 och

dels att i lagen skall införas tolv nya paragrafer, av nedan angivna lydelse. 8-10 §§ samt 16 kap. 2 a och 7 a §§,

Nu vara nde lydelse Föreslagen lydelse

3 kap. Om sjukpenning

Försäkrad, som åtnjuter he1 för- Försäkrad, som uppbär he1. förtids-

denna lag eller pension ellør helt_försörjningsbidrag

tidspension enligt måna- denna lag eller uppburit sådan âtrt/utit sådan pension under enligt han månaden närmast före den nännast före den, varunder pension_under har han börjat uppbära he1

he1 ålderspension, den, varunder

börjat åtnjuta För tid efter ålderspension, harej rätt till sjukpenej rätt till sjukpenning. varunder För tid eñer ingången av den ingången av den månad. ning. månad, varunder försäkrad fyllt sjutförsäkrad fyllt sjuttio år eller dessförinnan he1 ålderspen- tio år eller dessförinnan börjat uppbörjat åtnjuta bära he1 ålderspension enligt denna sion enligt denna lag, må sjukpenetthundraåttio sjukpenning utgå för högst ning utgå för högst lag, får

etthundraâttio dagar. dagar. av vad i Försäkradfår inte på grund av vad Eimáförsäkrad på gmnd andra stycket stadgas uppbära i l § andra stycket stadgas uppbära l§ för tid efter den månad, 1 för tid efter den månad, sjukpenning Lagen omtryckt sjukpenning år. 1977:630. varunder han fyller sextiofem år. varunder han fyller sextiofem

lrYir/allrringrslåir.rlag

SOU l98l:6l

Nuvarande [rr/else I-r›'I'e.s'/a_ee›1 /_1 de/we

5§3

Den allmänna försäkringskassan Den allmänna försäkringskassan skall i samband med inskrivning av skall i samband med inskrivning av en försäkrad besluta om den försäken försäkrad besluta om den försäkrades tillhörighet till sjukpenningförrades tillhörighet till sjukpenningförsäkringen. l fråga om en försäkrad säkringen. l fråga om en försäkrad som avses i l § första stycket skall som avses i l § första stycket skall kassan samtidigt fastställa den förkassan samtidigt fastställa den försäkrades sjukpenninggrundande insäkrades sjukpenninggrundande inkomst. Av beslutet skall framgå i vad komst. Av beslutet skall framgå i vad mån den sjukpenninggrundande in- mån den sjukpenninggrundande inkomsten är att hänföra till anställkomsten är att hänföra till :inställning eller till annat förvärvsarbete. ning eller till annat förvärvsarbete. Beslut om tillhörighet till sjukpen- Beslut om tillhörighet till sjukpen-

ningförsäkringen skall omprövas

ningforsäkringen skall omprövas a) när kassan fått kännedom om att a) när kassan fått kännedom om att den försäkrades inkomstförhållanden försäkrades inkomstförhållanden undergått ändring av betydelse den undergått ändring av betydelse för rätten till sjukpenning eller för för rätten till sjukpenning eller för sjukpenningens storlek, sjukpenningens storlek. b) när förtidspension enligt denna b) när förtidspension enligt denna lag beviljas den försäkrade eller redan lag beviljas den försäkrade eller redan utgående sådan pension ändras med utgående sådan pension ändras med

hänsyn till ändringi den försäkrades hänsyn till ändring i den försäkrades förmåga eller möjlighet att bereda sig förmåga eller möjlighet att bereda sig inkomst genom arbete, samt inkomst genom arbete.

e) när 4/?ir.s(››_'/›ringsbidr'ag

enlig! denna lag beviljas den _/ör.sákrade

eller redan utgående .sådant bidrag

ändras med hänrrn till ändring r den

_/ör.räkrade.s Inij/l/(g/rel at! bereda .sig

inkoznst genom arbete, sam! c) när delpension enligt särskild lag d) när delpension enligt särskild lag beviljas den försäkrade eller redan beviljas den försäkrade eller redan

utgående sådan pension ändras med

utgående sådan pension ändras med hänsyn till ändring i den försäkrades hänsyn till ändring i den försäkrades arbets- och inkomst-förhållanden. arbets- och inkomstförhållanden.

Ändring

skall i fall som avses i första stycket a) ej ske förrän trettio dagar

efter det försäkringskassan fått kännedom om inkomständringen.

Ändring

skall i annat fall ske så snart anledning till ändringen uppkommit eller, i fall då

sjukpenningförsäkring

enligt l §andra stycket skall upphöra på grund av att den försäkrades make eller någon med vilken den försäkrade varit gift eller har

eller har haft barn avlider. vid fjärde månadsskiftet efter dödsfallet.

Den fastställda sjukpenninggrun- Den fastställda 2 sjukpenninggrun- Senaste lydelse dande inkomsten skall ej sänkas dande inkomsten skall l 98 l :692. ej sänkas under tid då den försäkrade bedriver under tid då den försäkrade bedriver

Förjátlnings/örsrlag

Fziie.s'lcz,garr /_)*(/(/.\(* Numret/tale lyda/sz

studier. för vilka han uppbär särskilt studier. för vilka han uppbär särskilt

. vuxenstudiestöd enligt studiestödslavuxenstudiestöd en ligt studiestödsla-

eller utbildningsbieller utbildningsbi- gen (1973:349) gen (1973:349) enligt Förordenligt Rárord- drag För doktorander drag För doktorander om utbildningsbiom utbildningsbi- ningen (1976:536) ningen (1976:536) eller då han är eller då han är drag för doktorander, drag för doktorander,

inskriven vid arbetsmarknadsinstitut inskriven vid arbetsmarknadsinstitut

eller efter Förmedling av en arbetseller efter förmedling av en arbets-

marknadsmyndighet genomgår yrmarknadsmyndighet genomgår yr-

Sänkning får dock ske Sänkning får dock ske kesutbildning. kesutbildning.

i sådana fall som avses i första stycket i sådana fall som avses i första stycket ske ske när b), c) eller d). Vidare får sänkning b) ellerc). Vidare får sänkning i arbetstråning i ar- när någon undergår arbetsträning någon undergår arbetsmarknadsinstitut, under Förutbetsmarknadsinstitut, under Förut-

sättning att arbetsträningen pågått sättning att arbetsträningen pågått

sex månader. sex månader.

av arbetsförmågan Före- Vid bedömande humvida Fullständig nedsättning

särskilt beaktas om sjukdomen kan antagas vara kortvarig, ligger skall. är urståndsatt att utföra sitt huruvida den försäkrade på grund av sjukdomen

arbete. vanliga eller dänned jämförligt beskaffenhet. som angives i 2 kap. Är den Försäkrade Föremål för åtgärd av av anses nedsatt i den mån den försäkrade på grund l 1 §. skall arbetsförmågan

att utföra förvärvsarbete. åtgärden är hindrad förtids- Llppbär den försäkrade förtidspen- .frn/iller den försäkrade

sion eller _lörsiirjjrzingsbidrag enligt

pension enligt denna lag, skall vid

av den försäkrades rätt till denna lag, skal-l vid prövning av den prövning försäkrades rätt till sjukpenning bebedömningen av hans sjukpenning dömningen av hans arbetsförmåga arbetsförmåga ske med bortseende

ske med bortseende från den nedsättfrån den nedsättning av arbetsFörmå-

av arbetsförmågan eller _lâirgan, som ligger till grund För utgåen- ning

som ligger till värvsnräi/igheløn. de pension.

grund För utgående pension.

för rätt till folkpension 5 kap. Om allmänna förutsättningar

2 §3

utom riket är utom riket är Vid bosättning Vid bosättning

svensk medborgare, som har rätt till svensk medborgare, som har rätt till i enligt denna lag, enligt denna lag, tilläggspension tilläggspension till folkpension i form av till folkpension i form av berättigad berättigad Förtidspension, barnförtidspension eller ålderspension, ålderspension, till pension eller mnslällnintzsbidrag 3 Senaste lydelse

_fanriljepensinn ävensom tillägg av 1979: I 27. i form av bamtillägg eller ävensom tillägg till pension i form

pension

l4

För/attnings/örslag

Nuvarande lvde/se

Fzirtâslagrerz l 1 dä/Si

handikappersättning. l fall som nu eller

bamtillägg handikappersättsagts utgår folkpensionsförmånen i ning. l fall som nu sagts utgår folkförhållande till det antal år, för vilka pensionsförmånen i förhållande till den

pensionsberättigade eller, när

det antal år, för vilka den pensionsfråga är om _/a/niljepen.si0n. den berättigade eller, när fråga är om avlidne vid tilläggspensionens beräk- barnpension eller oinslällnimgsbining tillgodoråknats

pensionspoäng. drag, den avlidne

vid tilläggspensio-

nens beräkning tillgodoräknats pen-

sionspoäng.

Har pensionspoäng tillgodoräknats för minst trettio år, utgår folkpensionsförmånen med oavkortat belopp. [annat fall utgår förmånen med så stor andel

därav som svarar mot förhållandet mellan det antal år, för vilka pensions-

poäng tillgodoräknats, och talet trettio.

Till den som har rätt till tilläggs-

pension i _ørm av änkeperzsion skall

jolkpwzsion enligt denna paragrafi farm av ålderspension alltid utgå

beräknad på grundval av Ininst det

antal år, för irilka den avlidne tillgo-

doräknats pensianspoäng. Ãro makar båda berättigade till Är makar båda berättigadetill folkfolkpension enligt denna paragraf pension enligt denna paragraf och och skulle pensionen för en av skulle pensionen för en av makarna, makarna, om endast denne varit om endast denne varit berättigad till

berättigad till pension, ha utgått med pension, ha utgått med högre belopp högre belopp än det sammanlagda än det_ sammanlagda beloppet av beloppet av makamas enligt andra makamas enligt andra stycket beräkstycket beräknade pensioner, skall nade pensioner, skall ett tillägg motett tillägg motsvarande skillnaden svarande skillnaden utgå till pensioutgå till pensionema med

fördelning nema med fördelning efter förhållan-

efter förhållandet mellan dessa. det mellan dessa.

5§4

Förtidspension eller änkepension, Förtidspension, vartill rätt föreligvartill rätt föreligger enligt 4 §, ersät- ger enligt 4 §, ersätts utan hinder av

zes utan hinder av 4 § första stycket a) 4§ första stycket a) med ålderspenmed ålderspension från och med den sion från och med den månad, varunmånad, varunder den pensionsberät- der den

pensionsberättigade fyller

tigade fyller sextiofem år. sextiofem år.

4 Barn, för vilket förälder åtnjutit Vårdbidrag enligt 4§ första stycket d), är

Senaste lydelse berättigat till förtidspension eller

1979:127. handikappersättning utan hinder av 4§

första stycket b).

PYirj/attningsförslag

N u va rande 1 delse Förcáslcigwz lydelse

8 kap. Om familjepension

till i _/i›rm av Folkpension ifornt av/atniljepen-

Rätt folkpension enligt vad

(Inka. sion utgår till efterlevande

än k e p e n s io n tillkonuner i_/i›rtt1 av nedan sägs. .som ei citnjttler_/olkpensiotz den manad Till barn, vars _lader eller moder alderspensimz._lör tid/öre därest eller båda_ fö räldtar har avlidit, utges då hon .vextitg/ivn ar.

fvllet

barnpension. Till man eller kvinna, hon vars make har avlidit, utges omställa) har vårdnaden om och stadigva-

under ningsbidrag och jörsvirjningsbidrag.

rande .sammanbor med barn t ed make likställs i

död sta- efterlevande

.sexton år, som vid makens hem fråga om rätt till omställningsbidrag digvarande vistades i »zakarnas

ochjörsörjningsbidrag den som. utan

eller hos änkan; eller att vara gift. stadigvarande sammanb) vid makens dödljllt tretti0.se.\ år

minst/em bodde med icke gift man eller kvinna och varit gilt med honom vid dennes död och som har varit (gift år. med eller har eller har Ita/i eller Upphör rätt till änkepension enligt

vid bedöman- väntade barn med denne. .lörsta .stycket a). skall

det av rätt till pension enligt b) anses

som om mannen avlidit. då rätten till

a) upphörde, samt pension enligt varat till nämnda tidäktenskapet

punkt.

Rätt till barnpension tillkomeller frånskild kvinna eller Ogi/i samman- mer barn som inte har .lv/lt (irton änka, .som .stadigvarande

bodde med man år.

ogi/t ellerfrånskild

vid dennes död och .som Har en avliden _förälder _genom eller änkling avtal som .sägs i 7 kap. 7 § andra varit gill med eller har eller har Ita/l

likställes med .stycket föräldrabalken åtagit sig att

barn med honom. underhållsbizlragg i änka om rätt till änkepension. till barnet utge ifråga

Den tid, under vilken kvinnan oav- form av ett en gångsbelopp. föreligger sammanbott med mannen rätt till barnpension eller föräldern

brutet endast i den mån pensionen översti- *fram till tidpunkten _för dennes död, som har köpts eller vid tillämpningen av l § ger en livränta _jämställes tid. varunder kunnat köpas åt barnet/ör engångsförsta .stycket b) med

äktenskap bestått. beloppet.

utgör för år räknat

Kvinna äger icke rätt till änkepen- Barnpension vilken hon vid tjugosex procent av basbeloppet eller sion efter man. från

därest kvin- varje avliden förälder. Barnpension dennes död levde åtskild. skall dock alltid tttgå med sådant nan det .sammanlevnaden med

efler

l6

För/attrtings/ötzslag

SOU 1981:6!

Nuvarande lydelse l*irc.s'ltt_e(i1 lydelse

mannen upphörde .stadigvarande belopp att pensionen. iA/fireninág med .sammanbott med annan man, med barnet tillkommande tilläggzs/7er1.sio/z vilken hon varit gi/i eller har eller har

i_form av barnpension, zitg(ir/_irtioeIi han barn. av

procent basbeloppet e/ier var/L

Änkepension skall indragcts, om

avliden _/i›rcilder, den pensionsberättigade ingår åk-

tenskap eller .stadigvarande .sam-

manbor med man. med vilken hon

varit _gi/t eller har eller har Ita/i barn.

Upploises* äktenskapet innan det

bestått i fem år eller upphör .sambo-

endet inom tid som nu .sa_et.s.skall

pen .sionen ånyo bår/a zitgå. om förut-

.såttningarna i ävrigt_/ör rätt till pen-

sion allt/ätrzt äro/ör handen.

Änkepension zitgör, där ej annat Rätt till omstållningsbidrake

u följer av vad nedan sags,4/Z›r år räknat tillkommerjör tid/öre den månad da nittio/em procent av

basbeloppet. den efterlevande _fJV/ler sextio/em år.

Utgår änkepension med tillämpefterlevande, som stadignarandc* ning av 1 *Hörsta .stycket b) och hade sammanbodde med sin make vid den pens io nsberätti gade ei _lvl/t _femdennes död, om den efterlevande tio år vid mannens död eller vidden vid a) dödsfallet .stadigvarande tidpunkt, som avses i l § andra .styck- .sammanbodde med barn under atta

et. minskas pensionen med en femår, som .stod under vårdnad av

tondel/Zit varje år, varmed antalet år makarna eller endera

av dem, eller .som den [)(l1.\'l()n.Yl7E'I'ÄlllÅQCIC/C_ /_illt vid b) oavbrutet hade .santmanbott

mannens död eller vid nämnda tidmed maken under en tid a v minst_ lem

punkt ttntlwzstieer_ femtio. år fram till tidpunkten för diitls/al-

Om änkepension utgår/Fit tid efter let.

det att ålderspension med av 6

.städ Omställrzingsbidrag enligt denna

kap. 3 § zipphört att ingå, .skall änke- paragraf utgår en tid av för tolv p_en.stonen minskas med motsvaran- månader råknat/iån tidpunkten/ör

detillätnpningav bestämmelserna i 6 (liids/allet.

kap. 3 och 4

Rätt till _folkpension i form av Rätt till omstållningsbidrag tillbarnpension tillkommer barn, kommer vidare e/ierlevarzde, som vars fader eller moder eller båda .stadigvarande .sammanbodde med Rita/drar avlidit och .som icke _fyllt sin make vid dennes död. om den

aderton år. efterlevande har vårdnaden om och Har avliden fira/der enligt avtal stadigvarande .sammanbor med barn som är bindande_ för barnet åtagit .sig under åtta år. som vid dödsfallet att till dess underhåll utgiva vrisst .stadigvarande vistades* i makarnas

F 17

örfctttnings/örslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

föreligger rätt hem. belopp en gångföralla, i den mån Omställningsbidrag enligt denna till barnpension endast som inte för tid då rätt överstiger en livränta, paragraf utgår pensionen eller kunnat inköpas åt bar- föreligger till sådant bidrag enligt inköpts net _för engångsbeloppet. 4 Rätten till omställningsbidrag en-

upphör, om den ligt denna paragraf äktenskap. Det-

efterlevande ingår

samma gäller om den efterlevande

stadigvarande. sammanbor med an-

nan, med vilken han eller hon har

varit gift eller har eller har haft eller

väntar barn.

6§5

år räknat Rätt till försörjningsbidrag

Barnpension utgör för tillkommer, för tid före den månad då tjugosex procent av basbeloppet.

den sextiofem år

Barnpension skall dock alltid utgå efterlevande fyller

med sådant att pensionen, i och under de närmare förutsättning- i belopp

som ar som anges nedan, efterlevande

fören ing med pensionsförmåner,

bestämmelserna i andra styck- som avses i 4 eller 5 §. _ enligt Rätt till inträ-

et skall beaktas, utgör försörjningsbidrag

vid den då rätten till vars båda föräldrar der tidpunkt 1. för barn. enligt detta kaavlidit, trettioen procent av basbelop- omställningsbidrag

pet efter en var av föräldrarna, pitel upphör.

uppbär Försörjningsbidrag utgår till efter- 2. _för barn, som samtidigt levande, vars möjlighet att bereda sig bidragsförskott enligt lagen tret- inkomst genom ett för honom eller (1964:143) om bidragsförskott, av basbeloppet samt henne lämpligt arbete är, på grund av tioen procent arbetsmarknadsmässiga skäl, ned-

3.för barn, som iannatfall uppbär

satt- hälsotillstånd eller annan där-

barnpension efter en av föräldrarna,

med jämförlig omständighet, nedsatt _fyrtioen procent av basbeloppet. av bestämmelser- med minst hälften alltsedan makens. Vid tillämpning bar- död, om nedsättningen kan antas na i föregående stycke beaktas net tillkommande tilläggspension i icke vara endast kortvarig.

samt, ifall som Har ansökan om försörjningsbiform av barnpension i form av drag inte gjorts inom ett år från det

avses i punkt 3, folkpension vilken rätten till bidrag har inträtt, föreligänkepension, utgår till kvinna

som är moder till barneteller varit gift ger inte längre rätt till försörjningsbi-

med barnets fader eller har eller har drag. haft barn med denne, under förutsätt-

ning att barnet och kvinnan stadigva-

rande sammanbo. Äro flera barn

berättigade till barnpension fördelas vid avräkning änkepensionen lika _ 5 Senaste lydelse

1981:325. mellan barnen.

Författnings/örslag

sou 1981:61

Nuvarande lydelse F äreslakgen lydelse

7 §

Efterlevande make, vars tnitfjlighet

att bereda .sig inkomst genom arbete är nedsatt i sådan grad att intet eller endast en ringa del därav återstår,

erhåller helt g/örsär/niiigçsbidrag. Är

den efterlevandes möjlig/tet att bereda sig inkomst genom arbete nedsatt i mindre grad men likväl mea avsevärt mer än häl/ten, utgår två tredjedelar av helt I

/örsär/ningsbidrag. övriga/all utges i halvt_Hirsär/ningsbi-

drag.

8§ I fråga om

_förtsoijjrzingsbit/rakg

skall. vid bedömande i vad mån

_förvärvsmojligheten är nedsatt, beak-

tas den e/ierlevandes att möjlighet bereda sig inkomst genom sådant arbete som motsva rar hans eller hen-

nes krafter oeh/ärdigheter och som

rimligen kan begäras av honom eller henne med hänsyn till utbildning och tidigare verksamhet samt ålder, bosättnings/ärhållanden och andra därmed jämförliga omständigheter.

9§

F örsörjn in gsbidrag utgår inte med anledning av sådan nedsättning av

_förvärvsmijj/igheten för vilken den eherlevande är berättigad till

a) förtidspension enligt denna lag, b) .sjukpenning enligt lagen (1976:380) om arbetsskade/örsákring eller motsvarande ersättning_ som utgår enligt annan författning eller på grund av regerin gens_förordnande eller c) livränta enligt 4 kap. lagen om

arbetsskade/örsäkring eller motsva-

rande livränta som bestäms med tilllämpning av den lagen.

F 19

örfattningsfdrslag

SOU 1981:6!

Föreslagen lydelse N uva rande lydelse den ålders-

Uppbär efterlevande

eller omställningsbidrag enpension denna lag, utgår inte försörjligt ningsbidrag. om har

[fråga _lärsörjningsbidrag

motsvarande till- 5§ tredje stycket lämpning.

10§

F örsörjningsbidrag kan begränsas

till viss tid. Rätten till bidrag skall ámprävas när skäl därtill föreligger, dock minst en gång varje år. Omprövningen får inte medföra

höjning av utgående _lörsätjjningsbi-

drag.

I1§ Omställningsbidrag och helt jörittgårjör år räknat särjningsbidrag med belopp motsvarande ett basbe-

lopp.

I2§

Har den som uppbärjörsörjningssamma tid och/ör samma bidragför

nedsättning av _förvärvsmbfjligheten

“ rätt till _lörmån som nedan sägs, med

minskas _försörjningsbidraget

den andra _förmânens belopp. Sådan minskningskall göras med hänsyn till erkänd arbets-

dagpenningfrån

löshetskassa, kontant arbetsmarkom nadsstöd enligt lagen (1973:371) arbetsmarknadsstäd, utbildkontant

ningsbidrag under arbetsmarknads-

och rehabi-

utbildning yrkesinriktad

av dagpenning, vuxen-

litering iform studiebidrag enligt studiestödslagen

samt timersättning vid (1973:349)

grundläggande utbildning _för vux-

na.

20 F

är/attnings/örslag

SOU l98l:6l

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

9 kap. Om särskilda folkpensionsförmåner

r§6

Barntillägg utgår för varje barn Ba rntillägg utgår för varje barn under sexton år till försäkrad förälder under arton år till försäkrad förälder som åtnjuter ålderspension eller försom uppbär ålderspension eller för-

tidspension. Har en av föräldrarna tidspension. Bamtillägg utges ej till

avlidit, äger även pensionsberättigad ålderspension,

som den försäkrade make till den efterlevande föräldern uppbär för tid före den månad va runrätt till

barntillägg om den eâerle-

der han fyller sextiofem år, eller till vande har vårdnaden om den avlidpension som tillkommer någon som nes barn under sexton år. Bamtillägg avtal som sägs i 7 kap. 7§ genom

tttgives ej till ålderspension, som den andra

stycket _föräldrabalken åtagit försäkrade åtnjuter för tid före den sig att till barnet utge underhållsbimånad varunder han fyller sextiofem

drag i krm av ett engångsbelopp.

år, eller till pension som tillkommer

någon som enligt bindande avtal åta-

git sig att till barnets underhåll utgiva

visst belopp en gång/ör alla.

Bamtillägg till hel ålderspension till Bamtillägg hel ålderspension eller hel förtidspension utgör för år eller hel förtidspension utgör för år räknat tjugosex procent eller, om räknat tjugosex procent av basbelopbarnet är berättigat till barnpension pet. Utgår halv ålderspension eller enligt 8 kap. 5 tio procent av basbeutgår två tredjedelar av hel förtidsloppet. Utgår halv ålderspension pension eller halv förtidspension, eller utgår två tredjedelar av hel utgör

bamtillägget motsvarande an-

förtidspension eller halv förtidspen- del av

bamtillägg till hel pension.

sion, utgör bamtillägget motsvaran-

de andel av

bamtillägg till hel pen-

sion.

Åtnjuter den försäkrade tilläggs-

Uppbär den försäkrade tilläggs-

pension enligt denna lag, minskas pension enligt denna lag, minskas honom tillkommande

bamtillägg honom tillkommande

bamtillägg med hälften av tilläggspensionen i med tilläggspensionen i den mån den mån denna för år räknat översti- denna för år räknat överstiger ett

ger halva basbeloppet.

basbelopp.

Senaste lydelse 6§7

1981:325. Om

pensionstillskott, hustrutill- Om pensionstillskott

7 och kommu- Senaste lydelse lägg och kommunalt nalt

bostadstillägg bostadstillägg gäller särskilda

1979: l27. gälla särskilda bestämmelser. bestämmelser.

Författnings/örslag

F äreslagen lydelse Nu va rande l_ vdelse

10 kap. Särskilda bestämmelser om folkpension

1§

vilken Gift vilken

Gill pensionsbetättigad. pensionsberättigad,

från sin lever åtskild från sin stadigvarande lever åtskild stadigvarande make, skall, där särskilda skäl inte make, skall, där ej särskilda skäl till vid tillämpningen föranleder till annat, vid tillämpningannat föranleda, med ogift en av 6 och 7 kap. likställas med ogift av 6 och 7 kap. likställas pensionsberättigad. pensionsberättigad. _ lik-

Med gift pensionsberättigad lik- Med gift pensionsberättigad

av nämnda ställs vid tillämpning av nämnda ställes vid tillämpning som sta- som sta-

pensionsberättigad. kapitel pensionsberättigad,

kapitel med annan, sammanbor med annan, digvarande sammanbor digvarande

med vilken den pensionsberättigade med vilken den pensionsberättigade

varit gift eller har eller har haft varit gift eller har eller har haft eller bam. väntar bam.

4§

Är någon för samma månad berät- Är någon för samma månad berät-

tigad till omställningsbidrag efter tigad tillflera änkepensianenutgives

mer än en avliden, utges endast det endast den största av dem eller, om de äro lika stora, pensionen efter den största av dem eller, om de är lika stora, bidraget efter den sist avlidsist avlidne mannen. ne. för samma månad ratt Föreligger för samma månad rätt Föreligger bam- till såväl barnpension som förtidstill två eller/lera avjörmånerna

pension, utges endast en av förmå-

pension, förtidspension, änkepennema. sion eller hustrun/lägg utgives endast en av förmånema. Utgives i enlighet härmed änkepension eller hustrutilltill lagg till någon som är berättigad förtidspension skall vid tillämpning av 2 kap. 12 § och 3 kap. 3, 5 och 8 §5 anses som om denförsäkrade kom-

mit i åtnjutande avförtidspension.

5§ i Ära enligt bestämmelserna i 9 kap. till

1 § flera _försäkrade berättigade

barntillägg för samma barn utgår barntillálgzget till den pension. varom de träffar överenskommelse. Träflas ej överenskommelse ellerframställes ;särskild begäran, utgår barntillägget till var och en av dem med hälften av

FörA/attnings/örslag

SOU 1981:6!

N u va rande lydelse Föreslagen lydelse det belopp som/Öl/et av bestämmelserna i nämnda paragraf I sådant

fall .ska/l minskning av barntilläglg

enligt sista stycket i pa ragra/en göras med en fjärdedel av den tilläggspension som tillkommer den barntillläggsberättigade, i den mån pensionen g/ör år räknat överstiger halva basbeloppet.

14 kap. Om familjepension

1§ i Ãr försäkrad vid sitt frånfálle Har _jörsäkrad avlidit och är han berättigad till tilläggspension i form eller hon vid sitt frånfälle berättigad av ,förtidspension eller ålderspension till tilläggspension i form av förtidseller skulle han, om fall som avses i pension eller ålderspension eller l3 kap. l,§ varit för handen vid skulle han eller hon, om fall som tidpunkten för dödsfallet, hava varit avses i 13 kap. l § varit för handen berättigad till förtidspension, äga vid tidpunkten för dödsfallet, ha varit hans efterlevande rätt till tilläggspenberättigad till förtidspension, har den sion i. fonn av familjepension enligt _Rirsäkrades efterlevande rätt till tillvad nedan sägs. läggspension i form av familjepension enligt vad nedan sägs. Famil/epension utgår iA/?Jrtn av

barnpension till efterlevande barn till

den försäkrade samt i form av omstä llni n gsb idrag och_/örsörjn in gsbidrag till efterlevande make till den försäkrade. Med eherlevande make likställs i fråga om rätt till omställningsbidrag

oehförsörjningsbidrag den som, utan

att vara gm, stadigvarande sammanbodde med icke giå försäkrad vid dennes död och som har varit gif? med eller har eller har haj? eller väntade barn med den/örsäkrade.

2§ Rätt till änkepensrion tillkom- Rätt till b a r np e n s in n tillkommer änka eller den försäkrade, om mer barn, som inte

harfvllt nitton

. . äktenskapet varat »zins/_ltnn år och år_ ingåtts .senast den dag då den_försäk- [fråga om rätt till pension enligt

Författningsförslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

.sextio ar. denna paragraf har 8 kap. 2 § andra radefvl/tlc stycket motsvarande tillämpning. Ãlro de iförsta .stycket angivna för rätt till änkeförutsättningarna pension icke uppfyllda, äger änkan likväl komma i åtnjutande av sådan

pension, därest den_försäkrade efterlämnar barn, som tillika är barn till

änkan. Änkepension skall indragas. om den pensionsberättigade ingår äkäktenskapet intenskap. Upplöses

nan det bestått i km år, skall pensio-

nen ånyo börja utgå.

3§

Bampensionjör ett barn utgör för

Änkepension utgör för år räknat,

om barn år räknatfyrtio procent av hel förtids-

efter den försäkrade finnes

till pen- beräknad enligt 13 kap. 2 som enligt 4 § är berättigat pension och i och 3 §§, som den försäkrade var

sion efter honom, trettiofem

till eller skulle ha kommit i

annat/all_ fvrtio procent av hel_förtids- berättigad

beräknad 13 kap. 2 åtnjutande av om rätt till sådan penpension enligt och 3 som den försäkrade var sion hade inträtt vid tidpunkten för

berättigad till eller skulle hava kom- dödsfallet, eller, om den försäkrade

av därest rätt till var berättigad till ålderspension. av mit i åtnjutande sådan beräknad enligt 12 sådan pension inträtt vid tidpunkten pension och andra styckena. Är _för dödsfallet, eller. om den _försäk- kap. 2 §första

flera barn berättigade till barnpen-

rade var berättigad till åldenspension, 12 sion den försäkrade, ökas det

av dylik pension beräknad enligt efter

och andra styckena. nämnda procenttalet med tjugo för kap. 2 §första varje barn utöver detförsta ochfördelas det sammanlagda barnpensions-

beloppet lika mellan barnen.

4§

Rätt till tillkom- Rätt till omställningsbidrag barnpension tid_före den månad då mer den* försäkrades barn, som icke tillkammenför

den efterlevande fyller sextiofem år,

_tfvl/t nitton år.

Vad i 8 kap. 5§ andra stycket efterlevande make, som stadigvaran-

skall motsvarande till- de sammanbodde med den försäkstadgas äga rätt tillpension rade vid dennes död och som uppfvllätnprtingbeträffande ler de närmare förutsättningar som enligt denna paragraf.” anges i 8 kap. 4§första stycket. Omställningsbidrag enligt denna för en tid av tolv paragraf utgår månader räknat/rån tidpunkten _för

dödsfallet.

24 F

örfattningsförslag

Nu va rande lydelse Föreslagen lydelse

5§

Barnpension för ett barn utgör/ör Rätt till

omställningsbidrag tillår räknat, om efter den *försäkrade

kommer vidare e/terlewande make,

finnes

någon, som enligt detta kapitel som stadigvarande sammanbodde

är berättigad till änkepension etter med den försäkrade

vid dennes död,

honom, femton och i annatjallfytrtio

om den eüerlevande har vårdnaden procent av den förtidspension eller om och stadigvarande sammanbor ålderspension som i 3 § sägs. Ãro de med barn under åtta år, som vid

pensionsberättigade barnen flera, dödsfallet stadigvarande vistades i ökas de nämnda procenttalen med makarnas hem.

tio/ör varje barn utöver det första; och

Omställningsbidrag enligt denna

skall det sammanlagda barnpenparagraf utgår inte för tid då rätt sionsbeloppet _ørdelas lika mellan till föreligger sådant bidrag enligt barnen. 4

[fråga om rätt till omstöllizingsbi-

dragenligt denna paragraf/tan? kap.

5 § tredje stycket motsvarande till-

lämpning.

Rätt till

,försörjningsbidrag

tillkomma/br tid_före den månad då

den eñerlevande fyller sextio/em år

och under de

närmareförutsättning-

ar som anges i 8 kap. 6§ tredje

stycket, efterlevande make som avses

i 4 eller

5 § detta kapitel.

Rätt till

_försörjningsbidrag inträ-

der vid den tidpunkt då rätten till

omställningsbidrag enligt detta ka-

pitel upphör.

[fråga om en-

/örsorjningsbidrag

ligt detta kapitel har 8 kap. 6 §fjårde

stycket och _7-10 §59motsxiarande till-

lämpning.

Är någon för samma månad berät-

Försörjningsbidrag enligt detta tigad till flera tilläggspensioner i krm kapitel utgår endast till av efterlevande familjepension, utgives endast den

som är bosatt i Sverige. Efterlevande. största av dem eller, om samtliga eller som börjat sådant uppbära bidrag de största äro lika stora, en av dessa. men vars rätt härtill upphört til/följd A v lika stora änkepensioner utgives av

bosättning utom riket, får dock

pensionen eáer den sist avlidne manaven i

- fortsättningen uppbära bidra-

nen.

get, om regeringen _lör vissa fall så

F 25

ör/ättningsförslag

SOU l98l:6l

Nu va rande lydelse [Vöreslagett lydelse

eller det med hänsyn till förordnat omständigheterna skulle _lramstå som oskäligt att dra in bidraget.

8§

Ottrställningsbidrag och helt _för-

utgör for år räknat,

särjjningasbidrag

om eller den försäkrade _linns barn

som enligt 2 § är berättigat till pen-

sion eller honom eller henne, tio och i

annat/all trettio procent av den _löreller ålderspettsiott som i tidspensiott 3 § sägs.

9§ en-

I fråga om _lörsörjningsbidrag

ligt detta kapitel har 8 kap. 12§ motsvarande tillämpning. Minskhand ning som där .sägs skall i första göras på tilläggspension.

10§ Är någon/ör samma månad berät-

till otnställningsbidrag efter

tigad mer än en avliden, utges endast ide!

.största av .dem eller, om de är lika stora, bidraget efter den sist avlid-

ne.

16 kap. Om utgivande av pension m. m.

1§8

skall göra ansökan hos Den som önskar k0mmai åtnjutande av pension med vad regeringen förordnar. allmän försäkringskassa i enlighet försäkrad sjukpenning el- Försäkrad sjukpenning el- Uppbär

Åtnjuter

ler ersättning för sjukhusvârd enligt ler ersättning för sjukhusvård enligt

denna lag,fåt allmän Försäkringskas-

denna lag, må allmän försäkringskassa tillerkänna honom förtidspension

sa tillerkänna honom förtidspension

utan hinder av att han inte gjort utan hinder av att han icke gjort skall gäl- ansökan därom. Detsamma skall gälansökan därom. Detsamma sjukpenning, la då försäkrad uppbär sjukpenning, la då försäkrad åtnjuter eller liv- ersättning för sjukhusvård eller liv- 8 Senaste lydelse ersättning för sjukhusvård (1976:380) om 1979:644. (1976:380) om ränta enligt lagen ränta enligt lagen

, ,,,

Fär/aItnings/âinrlag

SOU l98l:6l

Nu va rande /_1 delse Färtâs/akeerr /_1 de/sr

arbetsskadeförsäkring eller motsvarande arbetsskadeförsäkring eller motsva-

ersättning som utgår enligt rande ersättning som annan utgår enligt

författning eller på grund av annan författning eller på grund av

regeringens förordnande. regeringens förordnande.

Årnjzzter försäkrad eller sjukbidrag Upp/när försäkrad

har sjukbidrag eller

handikappersättning eller vård- har handikappersättning eller vård-

bidrag tillerkänts honom för begränbidrag tillerkänts honom för begränsad tid, må den tid varunder sådan sad tid, får den tid varunder sådan fönnån skall utgå förlängas utan att förmån skall utgå förlängas utan att ansökan därom gjorts. ansökan därom gjorts. Motsvarande

gäller ifråga om /Eirsörjningsbidrag

som til/erkänns en efterlevande för

begränsad tid. I den mån regeringen så förordnar l den mån regeringen så förordnar må allmän

försäkringkassa tiller- fårallmän försåkringskassa tillerkän-

känna den

pensionsberåttigade pen- na den pensionsberättigade pension

sion enligt denna lag utan hinder av enligt denna lag utan hinder av att att han icke gjort ansökan därom. i han inte gjort ansökan därom. För den försäkrades kostnader för För den försäkrades eller den ener-

läkarundersökning och läkarutlâtan- levandes kostnader

för läkarunderde vid ansökan om

förtidspension, sökning och läkarutlåtande vid ansö-

handikappersättning eller Vårdbidrag kan om

förtidspension, handikapp-

skall ersättning utgå i enlighet med ersättning,

Vårdbidrag eller /örsjörj-

vad regeringen förordnar. ningsbidrag skall ersättning utgå i

i enlighet med vad regeringen förord-

nar.

2§

Såsom villkor for rätt till förtids- Såsom villkor för rått till förtidspension eller

handikappersättning pension eller må föreskrivas handikappersättning

att den försäkrade _lår föreskrivas att den försäkrade skall under högst trettio dagar vara skall under högst trettio drgar vara

intagen å visst sjukhus eller underintagen på visst sjukhus ellzr underkasta sig undersökning av viss läkare. kasta sig

undersökning av vss läkare.

Vad som sagts nu skall äga motsva- Vad som sagts nu har motsvarande rande

tillämpning i fråga om rätt till tillämpning i fråga om rätt till vård-

Vårdbidrag. För den försäkrades kost- och

bidrag _/Z›I:s(›'r_jningsbiarag. För

nader i anledning av sådan .föreskrift »den försäkrades eller den (fier/evanskall ersättning utgå i enlighet med des kostnader i anledning rv sådan vad regeringen förordnar. föreskrift skall ersättning utgå i enlig-

het med vad regeringen förordnar.

Fötj/attnings/Einslag

Föreslagretr lydelse

N uva rande lvdelxt

2a§

beslut meddelas i _lixåga om V Innan till skall

rätt _lörzsiitjjrzingshidrag

i den ut-

allmän _/i›r.säkringska.vsa.

så

sträckning riksj/Eirtsäkringsvcirket

huruvida skäl _föreskrivetu undersöka att vidta åtgärd som är föreligger

den efterlevandes

ägnad att/örbättra

att bereda sig inkomst möjlighet

arbete. Finner försäkringsgenom

kassan att åtgärd som nu .sagts är

skall kassan tillse att

erforderlig,

sådan vidtas. Vad sålunda lämplig

gälla även vid om- _/Z›re.skriv.s skall

prövning av rätten tilljiir.sörjjtiingshi-

drag.

Såsom villkorför rätt till försörj-

_fZireskrivas att den

ningsbidrag får

efterlevande skall genomgå yrkesin-

riktad rehabi/itering. arbetsmark-

nadsutbildning eller annan utbild-

e/Ier medverka vid annan arning i

betsmarknadspolitisk åtgärd. Sådan

även avse .skit/dighetjör

_föreskri/ifcir

den att vara annräld som

efterlevande

hos den of/etrrliga

_arbetssökande

arbets/Zirrnedlingen och anta erbju-

det lämpligt arbete.

5§°

Ålderspension utgår från och med Ålderspension utgår från och med den månad varunder den försäkrade den månad varunder den försäkrade år eller, om han om han fyller sextiofem sextiofem år eller, fyller önskar att pensionen skall börja utgå önskar att pensionen skall börja utgå eller senare, från och med eller senare. från och med tidigare tidigare den månad som angesi pensionsanden månad som angives i pensions-

sökningen. ansökningen. bamtillägg. hanbamtillägg. han- Förtidspension, Förtidspension, och Vårdbidrag utoch Vårdbidrag dikappersättning dikappersättning den månad, varunfrån och med den månad. går från och med ingå l fall l der rätt till förmånen intrátt. varunder rätt till förmånen inträtt.

som avses i l § andra stycket utgår fall som avsesi l §andra stycket utgår från och med från och med dock förtidspension dock fönidspension 9 månaden näst efter den. då beslutet Senaste lydelse månaden näst efter den, då beslutet meddelats. 1979: 127. meddelats. om pension om pension

Författnings/örslag

SOU l98l:6l

Nu va rande lydelse F äreslagen lydelse

Familjepension utgår från och med Familjepension utgår från och med den månad då den försäkrade avlidit den månad då den försäkrade avlidit eller, om han vid sin död åtn/öt eller, om han vid sin död uppbar ålderspension eller

förtidspension, ålderspension eller förtidspension,

från och med månaden näst efter den, varunder från och med månaden näst efter den, dödsfallet inträffat. varunder dödsfallet inträffat. inträder rätt till ålderspension eller familjepension vid annan tidpunkt än som åsyftas i första och tredje styckena, utgår pensionen från och med den månad, varunder rätten intrått.

Pension må ej utgå för längre tid Pension får ej utgå för längre tid tillbaka än tre månader eller, såvitt tillbaka än tre månader eller, såvitt gäller barnpension, två år före ansökgäller bampension, två år före ansökningsmånaden. ningsmånaden. Vid utbetalning av folkpension för förfluten tid till försäkrad, vars make

uppbär folkpension, skall

pensionen så minskas, att det sammanlagda beloppet för båda makama motsvarar vad som skall utgå enligt 6 kap. 2 §eller 7 kap. 4 §.

Från det belopp som först förfaller Från det belopp som först förfaller till

betalning efter beslut om bam- till betalning efter beslut om barn-

pension enligt 8 kap. 5§ skall avdrapension enligt 14 kap. 2§ skall avdragas vad som enligt 9 kap. 1 § utbeta- gas_ vad som utbetalats i omställlats i

barntillägg för den tid som

ningsbidrag enligt 14 kap. 4 eller 5 §

pensionsbeloppet avser utöver vad eller

/örsörjningsbidrag enligt 14

som skulle ha utgått om pensionsbekap. 6§ för den tid som pensionsbe-

slutet förelegat vid utbetalningen av

loppet avser utöver vad som skulle ha

barntil/ägget. På motsvarande sätt

utgått om pensionsbeslutet förelegat skall avdrag göras_ från barnpension vid utbetalningen av omställningsbienligt 14 kap. 4 _sf/bt vad som utbeta- draget eller

_/br.s(ir_jningsbidraget.

lats med för hög!! belopp i änkepen-

sian enligt 14 kap. 2

7a§

Om möjligheten att bereda sig in-

komst genom arbete väsentligt för-

battras/Ör en efterlevande som upp-

bär_/ör.sÖrjningsbidrag, ska/l bidra-

get dras in eller minskas med hänsyn

till förbättringen.

Kan det antas att_ /ärbättringen inte

kommer att bestå avsevärd tid, får

färordnas att

_fjnsörjningsbidraget

skall dras in eller minskas endast_ /ör

viss tid. Föreligger anledning till

sådant antagande redan vid pro vning

av ansökan om

_försärjningsbidrag

4 får_ /öro rdnas att_ /örsörj/n ingsb idraget

Fäirfattningsjörslag

Föreslagen lydelse Nu va ra nde lydelse

helt eller delvis inte skall utgå/ör viss

tid. Förordnande enligt detta stycke

år. får avse en tid av högst ett

8§

Försäkrad som uppbär förtidspen- Försäkrad som åtnjuter förtidspen--

sion enligt 7 kap. l §första stycket är sion enligt 7 kap. l §första stycket är

att, om hans arbetsförmåga skyldig att, om hans arbetsförmåga skyldig utan väsentligt förbättras, utan oskäligt väsentligt förbättras, oskäligt härom hos härom hos dröjsmål göra anmälan dröjsmål göra anmälan Motsvaran- allmän försäkringskassa. Motsvaranallmän försäkringskassa. vars de skall beträffande försäkrad, vars de skall beträffande försäkrad, rätt till förtidspension grundats på rätt till förtidspension grundats på så ock den som varaktig arbetslöshet, och beträffanvaraktig arbetslöshet, änkepension eller förmån de den som uppbär omställningsbiåtnjuter eller förmån

enligt 9 kap. gälla, om förhållandena dragjörsörjningsbidrag

så ändras att rätten till pensionen enligt 9 kap. gälla, om förhållandena

Är så ändras att rätten till pensionen eller förmånen därav påverkas. åvilar eller förmånen därav påverkas. Är den försäkrade omyndig, den försäkrade omyndig, åvilar anmälningsskyldigheten förmynda-

anmälningsskyldigheten förrnyndaren. ren.

Under/åts anmälan som avses i

Underlåtes anmälan som avses i

skäl, må första stycket utan giltigt skäl, _lår första stycket utan giltigt eller förmånen dras in för eller förmånen indrakgas pensionen pensionen viss tid eller tills vidare. för viss tid eller tills vidare.

ll§

gärning Den som genom brottslig gärning Den som genom brottslig annan om livet uppsåtligen berövar annan livet eller uppsåtligen bragt till brottet såsom i 3 medverkat till brottet såsom i 23 kap. eller medverkat 4 eller 5 § brottsbalken sägs har ej rätt kap. 4 eller 5 §stra_/]7agen sägs äger ej efter till familjepension efter den avlid-

rätt till familjepension den

ne. avlidne. får dras in eller Familjepension må indragas eller Familjepension efterleskäligen nedsättas, om den efterle- skäligen sättas ned, om den

vande annorledes än [första styre/tet vande på annat sätt har vållat döds-

handling för vilken genom hand- fallet genom

sägs vållat dödsfallet

dom

ansvar genom _laga- ansvar genom lagakraftägande

ling, för vilken dom ådömts honom. ådömts honom. ,kraftägande

författningsförslag

i Nuvarande lrølelw

FÖ)(.S'l(l_g'(')'I lyx/else

17 kap. Om Sammanträffande av förmåner m. m.

l§l0

Det pensionsbelopp som först för- Det pensionsbelopp som först förfaller till betalning sedan förtidspenfaller till betalning sedan förtidspension beviljats skall minskas med den sion beviljats skall minskas med den

sjukpenning den försäkrade har rätt

sjukpenning den försäkrade har rätt till enligt denna lag i den mån pension till enligt denna lag i den mån penoch

sjukpenning belöper på sion och

sjukpenning belöper på samma månad. En sådan minskning samma månad. En sådan minskning skall ske även med som

sjukpenning

skall ske även med sjukpenning som

utgår enligt lagen, (1976:380) om utgår enligt lagen (1976:380) om

arbetsskadeförsäkring eller motsvaarbetsskadeförsäkring eller motsva-

rande ersättning som utgår enligt rande som ersättning utgår enligt

annan författning eller på grund av

annan författning eller på grund av

regeringens förordnande. Beviljas regeringens förordnande. Beviljas förtidspensionen att utgå i omedelbar förtidspensionen att utgå i omedelbar anslutning till sjukbidrag. skall anslutning till sjukbidrag, skall minskningen dock göras endast på minskningen dock göras endast på det belopp, varmed pensionen i det belopp, varmed pensionen i anledning av ytterligare nedsättning anledning av ytterligare nedsättning av den försäkrades förmåga ellermöjav den försäkrades förmåga eller möj-

lighet att bereda sig inkomst genom lighet att bereda sig inkomst genom förvärvsarbete överstiger sjukbidra- förvärvsarbete överstiger sjukbidraget. l första hand minskas folkpensioget. l första hand minskas folkpensionen. Vad i detta stycke föreskrivs om nen. Vad i detta stycke föreskrivs om

minskning av pensionen då sjukpenminskning av pensionen då sjukpenning har utgått gäller även när dagning har utgått gäller även när/örpenning enligt 16 § arbetsmarknadssörj/nrng.rhidi'aje enligt denna lag, kungörelsen (1966:368) och särskilt dagpenning enligt 16§ arbetsmark-

vuxenstudiebidrag enligt 7 kap. stu-

nadskungörelsen (1966:368) eller

diestödslagen (1973:349) har utgått. särskilt

vuxenstudiebidrag enligt 7

kap. studiestödslagen (1973:349) har

utgått. Om den omprövning som skall ske enligt 3 kap. 5 § första stycket b) har lett

till att den försäkrade även eñer det att pensionen beviljats är berättigad att vid

sjukdom uppbära skall för dag, då hel sjukpenning utgivits, sjukpenning,

sjukpenningen föranleda minskning av pensionen

endast i den mån den vad som skulle ha utgått om sjukdomsfallet överstiger inträffat efter det pensionen beviljats.

Vad i som sägs i första och andra styckena gäller i tillämpliga delar

beträffande belopp som förtidspensionen ökas med, om den försäkrades

förmåga eller möjlighet att få inkomst genom förvärvsarbete ytterligare nedsätts.

10 Har sjukpenning enligt denna lag Senaste lydelse 1981:692. uzgivits till någon 50m beviljas

.sörjningrbidragz .skal/frân det pen-

För/áttningsj/iinslag

SOU l98l:6l

Nuvarande vdelrte Föte.sla_ger1 lydelse I_

.sionsbelopp som _fêittst _liitj/állet till

betalning avdragas vad som tttgivitv i .sjjttkpenning tttöver vad som .sku/le

ha utgått om petrsi0n.vbe.sltrtet_förele-

gat. vid utbetalningen av .s/itkpen-

ningen. [första hand minskas zlätvid

_/i›/kperr.vi0n.

2§

rätt till Har pensionsberättigad rätt till liv- Äger pensionsberättigad

ränta på grund av obligatorisk försäklivränta på grund av obligatorisk lagen om försäkring för försäkring _jämlikt lagen om försäk- ring enligt i arbete, lagen om olycksfall i arbete. lagen om försäkring för olycksfall eller försäkring för vissa yrkessjukdomar ring för vissa yrkessjukdomar eller

eller lagen om yrkesskadeförsäkring lagen om yrkesskadeförsäkring

eller äger hanjämlikt annan lag eller har han enligt annan lag eller särskild eller enligt rege- författning eller enligt regeringens särskild författning förordnande rätt till livränta, som ringens förordnande rätt till livränta, av eller utbetalas hestâitns av eller utbetalas från rikssom hestätntnetr minskas minskas honom från riksförsäkringsverket, försäkringsverket,

tillkommande eljest tillkommande pension enligt

honom eljest pension vad nedan .vtaciga.s. Motsva- vad nedan _föreskrivs_ Motsvarande enligt i fall då skall äga tillämpningi fall då livränta rande skall äga tillämpning lagstiftning om livrånta utgår enligt utländsk lagstift- utgår enligt utländsk Med- Medför skada,

ning om yrkesskadeförsäkring. yrkesskadeförsäkring.

för skada, för vilken Iivränta börjat för vilken livränta börjat tages. återsom berät- igen sjukdom som berättigar till sjukllIgiVaS. återigen sjukdom skall det anses penning, skall det anses som om tigar till sjukpenning, som om livränta tttgitrge under sjuk- livränta utgår under sjukdomstiden. eller del Har livränta eller del därav eller domstiden. Har livränta livränta för viss tid utbytts mot ett därav eller livränta för viss tid utbytts skall anses engångsbelopp, skall anses som om mot ett engångsbelopp, som om livränta rttginge eller den livränta ingår eller den utgående livräntan är förhöjd med belopp som utgående livräntan vore förhöjd med tillämpade förbelopp som enligt de vid utbytet enligt de vid utbytet säkringstekniska grunderna svarar tillämpade försäkringstekniska grunderna svarar mot engångsbeloppet. mot engångsbeloppet. i och tilläggspension i Folkpension tilläggspension Folkpension

och_

eller ålders- fonn av förtidspension eller åldersform av förtidspension

pension minskas med tre fjärdedelar pension minskas med tre fjärdedelar för sam- av den pensionsberättigade för samav den pensionsberättigade livränta såsom ma tid tillkommande livränta såsom ma tid tillkommande skadad: dock må avdrag á annan skadad; dock får avdrag på annan sådan ske än hel sådan ske förtidspension än hel förtidspension före den endast om skadan inträffat före den endast om skadan inträffat från vilken pensionen utgår tidpunkt från vilken pensionen utgår

tidpunkt

göras och avdrag på tilläggspension göras och avdrag å tilläggspension

A32 För/áttnings/örslag

SOU l98l:6l

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

endast om den pensionsberättigade endast om den pensionsberättigade

ägt tillgodoräkna sig pensionspoäng ägt tillgodoräkna sig pensionspoäng för minst ett år vid den tidpunkt då för minst ett år vid den tidpunkt då skadan inträffat. skadan inträffat.

Folkpension i fonn av ålderspen- Folkpension i fonn av ålderspension, änkepettsion eller bampension sion, bampension, ontstállnintgsbiävensom tilläggspension i form av

drag eller _lönsöijningshidrae även-

änkepension eller barnpension minsom tilläggspension i form av barnskas med tre fjärdedelar av den pen- pension,

olnstállrzingsbidrag eller sionsberättigade för samma tid till- /örsrirjjningsbidrag minskas med tre

kommande livränta såsom efterlefjärdedelar av den pensionsberättivande; dock må avdrag å tilläggspen- gade för samma tid tillkommande sion göras endast om den avlidne ägt livränta såsom efterlevande; dock/år tillgodoräkna sig pensionspoäng för avdrag på tilläggspension göras enminst ett år vid den tidpunkt då dast om den avlidne ägt tillgodoräkskadan inträffat. na sig pensionspoäng för minst ett år

vid den tidpunkt då skadan inträf-

fat.

Minskning enligt denna paragraf Minskning enligt denna paragraf skall i första hand göras å

tilläggspen- skall i första hand göras på tilläggs-

sion. Utan hinder av vad i paragrafen pension. Utan hinder av vad i para-

stadgas skall folkpension alltid utgå, grafen _föreskrivs skall folkpension i form av förtidspension eller bam- alltid utgå, i form av förtidspension pension med minst en fjärdedel, i eller bampension med minst en fjär-

form av änkepension med minst hälf-

dedel oeh i form av ålderspension ten samti form av ålderspension med med minst tre fjärdedelar av belopp

minst tre fjärdedelar av belopp som som eljest skulle ha zltgâtt.

eljest .sko/at utgå.

l fråga om samordning av pension l fråga om samordning av pension med livränta som utgår enligt eller med livränta som utgår enligt eller eljest bestämmes med av

tillämpning eljest bestäms

med tillämpning av lagen (1976:380) om arbetsskadeförlagen (l 976t380) om arbetsskadeförsäkringørcáskrives i 4 ka p. 4 § och 6 säkring/öreskrivs i 4 kap. 4§ och 6 kap. l § sagda lag. kap. l § sagda lag.

4§ll

Har pensionsberättigad i väsentlig l-lar pensionsberättigad i väsentlig män erhållit sine försörjning av mån sin

erhållit försörjning av

allmänna medel, må den myndighet_ allmänna. medel, är den myndighet som tillhandahållit

försörjningen som tillhandahållit

försörjningen uppbära sådan del av det pensionsbeuppbära sådan del av det pensionsbelopp som först förfaller till betalning lopp som först förfaller till betalning efter beslut om pension som motsvaefter beslut om pension som motsvarar vad myndigheten visar sig ha rar vad myndigheten visar sig ha

utgivit för den

pensionsberättigades

i l utgivit för den pensionsberättigades Senaste lydelse samt hans makes och minderåriga l979: l27. samt hans makes och minderåriga barns försörjning för den tid som barns försörjning för den tid som

Författningsjörslag 33

SOU l98l:6I

N u va rande l_rdelse Föreslagen lydelse

avser. pensionsbeloppet avser. pensionsbeloppet Från det belopp, .sanrlörzstá/örftzller

till betalning eller beslut om barnpension enligt 8 kap. 5 § .skall avdra-

gas vad .som enligt lagen (1964:143) om bidragxsfiinskott rttbetalats i bi-

dragsjtâitzskott för den tid som pen-

sionsbeloppet avser rttöver vad som

.skulle ha utgått om pensionsbeslutet vid utbetalningen av bi- _förelegat dra gs/örzskattet. av lagen Har Iivränta som utgår enligt eller eljest bestämts med tillämpning (1976:380) om arbetsskadeförsäkring utgivits till någon som beviljas pension

pensionsbelopp som först förfaller till betalning

enligt denna lag, skall från det vad som utgivits i livränta utöver vad som skulle ha utgått om avdragas förelegat vid utbetalningen av livräntan. pensionsbeslutet

Har pensionsberättigad uppburit Har pensionsberättigad uppburit

från erkänd arbetslös- från erkänd arbetslösdagpenning dagpenning eller kontant arbetsmark- hetskassa eller kontant arbetsmarkhetskassa om nadsstöd enligt lagen (1973:371) om nadsstöd enligt lagen (1973:371)

kontant arbetsmarknadsstöd, skall kontant arbetsmarknadsstöd, skall

som först förfal- det pensionsbelopp som först förfaldet pensionsbelopp efter beslut om ler till betalning efter beslut om ler till betalning eller förtidspension ålderspension eller förtidspension ålderspension minskas med den del av arbetslös- minskas med den del av arbetslösför hetsstödet, som visas ha utgivits för hetsstödet, som visas ha utgivits tid som pensionsbeloppet avser, ut- tid som pensionsbeloppet avser, utö- ^ skulle om ver vad som skulle ha utgått om över vad som ha utgått vid utbe- pensionsbeslutet förelegat vid utbepensionsbeslutet förelegat av stödet. Vad nu sagts talningen av stödet. talningen

skall. när kontant arbetsmarknadsstöd utgått, gälla även efter beslut om

änkepension. Har delpension enligt särskild lag Har delpension enligt lagen till någon som beviljas ålders- (1975:380) om delpensionsförsäkring utgått eller förtidspension enligt utgått till någon som beviljas ålders- pension eller förtidspension enligt denna lag, skall det pensionsbelopp pension som först förfaller till betalning efter denna lag, skall det pensionsbelopp som först förfaller till betalning efter beslutet minskas med delpensionsbesom avser samma tid som beslutet minskas med delpensionsbe- lopp lopp som avser samma tid som ålders- eller förtidspensionen.

ålders- eller förtidspensionen. Vad i denna Vad i denna paragraf föreskrivs paragraf _löreskrives tillämpning skall äga motsvarande tillämpning skall äga motsvarande av pension eller vid beslut om ökning av pension eller vid beslut om ökning som av förordnande som

upphävande av förordnande upphävande

avses i 16 kap. 3 § andra stycket. avses i l6 kap. 3§ andra stycket.

Förjfattningsförslag SOU 1981:6!

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

18 kap. Om allmänna ñrsäkringskassor

20§

Frågor om förtidspension, med om

Frågor förtidspension, med

undantag av ärenden som avses i 7 av ärenden undantag som avses i 7 kap. l §andra stycket, samt om han- kap. l §andra stycket, samt om _lördikappersättning och Vårdbidrag sörjningsbidrag, handikappersättavgöras i allmän försäkringskassa av ning och Vårdbidrag avgörs i allmän en pensionsdelegation, bestående av försäkringskassa av en pensionsdeleåtta ledamöter. Dessa äro ordförangation, bestående av åtta ledamöter. den i kassans styrelse, som tillika för Dessa är ordföranden i kassans styordet i delegationen, vice ordföranrelse, som tillika för ordet i delegatioden i kassans styrelse, två av riksför- nen, vice ordföranden i kassans stysäkringsverket utsedda läkare, två av två

relse, av riksförsäkringsverket riksförsäkringsverket utsedda leda- utsedda läkare, två av riksförsäk-

möter som skola hava särskild erfaringsverket utsedda ledamöter som renhet av arbetsförhållanden och två skall ha särskild erfarenhet av arbetsav landstinget eller, om kassans verk- förhållanden och två av landstinget samhetsområde utgöres av kommun, eller, om kassans verksamhetsområ-

av kommunfullmäktige utsedda le-

de utgörs av kommun, av kommundamöter. Då skäl äro därtill

må rege- fullmäktige utsedda ledamöter. Då

ringen utse särskild ordförande och skäl föreligger därtill får regeringen vice ordförande i utse pensionsdelega- särskild ordförande och vice tion. ordförande i pensionsdelegation. För annan ledamot än ordförande För annan ledamot än ordförande och vice ordförande utses en supp- och vice ordförande utses en suppleleant. Regeringen må att

föreskriva ant. Regeringen får föreskriva att för för envar av de av riksförsäkringsver-

envar av de av riksförsäkringsverket ket utsedda läkarna skola utses två utsedda läkarna skall utses två supsuppleanter. pleanter. l allmän försäkringskassa må med l allmän

försäkringskassa får med

regeringens medgivande finnas flera regeringens finnas flera medgivande pensionsdelegationer. pensionsdelegationer.

20 kap. Övriga bestämmelser

2 §

Vid tillämpningen av bestämmelse i 3 kap. l §och 4 kap. 8-10 §§ samt 21

kap. l §om försäkrad, som sammanbor med bam,

skall med barn som där sägs likställas fosterbam. Med förälder skall vid tillämpning av bestämmelserna i 4 kap. och 9 kap. 4 § likställas den, med vilken förälder är eller varit gift eller har eller har haft bam, om de stadigvarande sammanbo. i Via tillämpning av bestämmelse i 8 kap. och 14 kap. om rätt till barnpension skall med barn som där sägs

Författnings/örslag 35

N u va rande lydelse Föreslagen lydelse

likställas utländskt barn som, med

socialnämnds medgivande, tagits

emot i ett enskilt hem för vård och

fostran i adoptio nssyfte. Med förälder

skall därvid likställas den som i detta

.syfte tagit emot barnet.

3§

enligt denna lag må Ersättning enligt denna lag får dras Ersättning in eller skäligen ned, om den

indragas eller skäligen nedsättas, om sättas

som är berättigad till ersättningen den som är berättigad till ersättning-

l en

a) uppsåtligen åsamkat sig sjuk- a) uppsåtligen åsamkat sig sjuk-

den dom eller skada, som orsakat den dom skada, som orsakat

eller

eller nedsättning av arbetsför- _ utgift eller nedsättning av arbetsför- utgift

för vilken ersättning begä- mågan, för vilken ersättning begärs;

mågan, i

res; eller ska- b) ådragit sig sjukdomen eller skab) ådragit sig sjukdomen för dan vid förövandet av handling, för dan vid förövandet av handling,

vilken vilken ansvar genom lagakraftägande

ansvar genom lagakraftägande

dom ådömts honom; dom ådömts honom;

c) vägrar att underkasta sig underc) vägrar att underkasta sig undersökning av läkare eller att följa läkasökning av läkare eller att följa läka- res föreskrifter eller eljest gör sig res föreskrifter eller eljest gör sig

ur hälso- skyldig till grov ovarsamhet i ur hälsoskyldig till grov ovarsamhet

synpunkt; synpunkt;

eller av grov vårdslös- d) medvetet eller av grov vårdslösd) medvetet i eller het lämnar oriktig eller vilseledande

het lämnar oriktig vilseledande

som är angående förhållande, som är uppgift angående förhållande, uppgift ersätt- av betydelse för rätten till ersättav betydelse för rätten till - . ning. ning. Vägrar försäkrad utan giltig anled- Vägrar försäkrad utan giltig anledav att underkasta sig åtgärd av ning att underkasta sig åtgärd ning

som avses i 2 kap. l l § beskaffenhet som avses i 2 kap. ll § beskaffenhet får sjukpenning eller förtidspension må sjukpenning eller förtidspension

tills vidare helt eller delvis tills vidare förvägras

helt eller delvis förvägias att han honom, under förutsättning att han honom, under förutsättning erinrats om denna påföljd. Motsvaerinrats om denna påföljd.

rande skall ifråga om försörjningsbidrag gälla om efterleva nde utan giltig anledning vägrar att efterkomma

som meddelats med stöd av föreskrift

16 kap. 2 a §.

Denna i kraft den l januari 1983. lag träder

i

36 Föxfaztningsjörslag

A. Beträffande i 9 kap. l §, 10 kap. 1 och 5 §§ samt 16 kap. 5 § ändringama sjunde stycket, den sistnämnda vad avser bamtillägg, gäller följande övergångsbestämmelser. l. Är försäkrad enligt beslut som har meddelats av äldre på grund bestämmelser berättigad till bamtillägg för december månad 1982 skall förmånen inte upphöra eller minskas med mindre så skulle ha skett om äldre bestämmelser alltjämt hade ägt tillämpning. 2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om förmån för tid före ikraftträdandet.

B. Beträffande övriga ändringar än de som avses under A gäller följande Övergångsbestämmelser. 1. De nya bestämmelserna gäller, såvida annat inte sägs nedan, endast i fall då rätten till familjepension grundas på dödsfall som inträffar efter ikraftträdandet. 2. I fall då rätt till familjepension grundas på dödsfall som har inträffat före ikraftträdandet gäller, såvida annat inte sägs nedan, fortfarande äldre bestämmelser. 3. 1 fråga om familjepension till efterlevande kvinna som är född år 1937 eller tidigare gäller, även i fall då dödsfallet inträffar efter ikraftträdandet, fortfarande äldre bestämmelser om änkepension i 8 kap. 1-4 §§ samt 14 kap. 1-3 och 7 §§ i stället förde nya bestämmelserna i 8 kap. l och 4-12 §§ samt 14 kap. 1 och 4-1 O §§. Ifall som nu sagts gäller vidare alltjämt äldre bestämmelser om änkepension i 5 kap. 2 och 5 §§, 10 kap. 4 §, 16 kap. 8 § samt 17 kap. 2 och 4 §§. j 4. I fråga om hustrutillägg, som efter ikraftträdandet kan utgå med stöd av övergångsbestämmelsema till lagen (0000:000) om

ändringi lagen (1962:392)

om hustrutillägg och kommunalt till bostadstillägg folkpension, gäller 1.0 kap. 4§ andra stycket i dess äldre lydelse. i fortfarande 5. Föreligger för samma månad rätt såväl till folkpension i form av änkepension enligt äldre bestämmelser härom som till folkpension i form av omställningsbidrag eller försörjningsbidrag utges endast änkepensionen. Motsvarande gäller om rätt föreligger för samma månad såväl till tilläggspension i form av änkepension enligt äldre bestämmelser härom som till tilläggspension i form av omställningsbidrag eller försörjningsbidrag. 6. a) l fråga omgbam pension gäller de nya bestämmelserna, såvida annat inte sägs nedan, även om dödsfallet har inträffat före ikraftträdandet. b) Beträffande barnpension för tid före ikraftträdandet gäller fortfarande ” äldre bestämmelser om sådan pension. c) Den nya bestämmelsen i 20 kap. 2 § tredje stycket gäller endast i fall då rätten till barnpension grundas på dödsfall som inträffar efter ikraftträdandet. d) Finns efter den avlidne någon som är berättigad till änkepension enligt äldre bestämmelser gäller, oavsett om dödsfallet inträffat före eller efter ikraftträdandet, med avseende på barnpension efter den avlidne vad nedan sägs. Utgår folkpension i form av änkepension till kvinna som är moder till

barnet eller

varit gift med barnets fader eller har eller har haft barn med denne

sou 1981:61 Författningsförslag

med kvinnan, skall vid tillämpning av 8 och sammanbor barnet stadigvarande likställas med barnet tillkommande kap. 3 § i dess nya lydelse änkepensionen i form av barnpension. Är i sådant fall flera barn berättigade tilläggspension efter den avlidne, fördelas vid avräkningen änkepensionen till barnpension bamen. . lika mellan i form av änkepension efter försäkrad Föreligger rätt till tilläggspension i form av barnpension efter den skall vid bestämmande av tilläggspension i stället för l4 kap. 3 §idess nya lydelse, tillämpas 14 kap. 5 §i dess försäkrade, änkepension och barnpension

äldre lydelse. l fall som nu sagts skall dock_

skulle ha utgivits om det efter den sammanlagt utgå med minst det belopp som rätt till och denna hade försäkrade hade förelegat endast barnpension härav ökning ske beräknats enligt l4 kap. 3 § i dess nya lydelse. Skall på grund efter den försäkrade, skall denna ökning avse bampensioav familjepension barnen. I fall som nen och fördelas lika mellan de bampensionsberättigade avses i detta stycke gäller fortfarande 16 kap. 5 § sjunde stycket i dess äldre

lydelse.

2 Förslag till

i lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring

Lag om ändring

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäk-

ring dels att rubrikerna närmast före 5 kap. 3, 8 och ll §§ skall utgå,

8 kap. 4§ samt rubriken dels att 5 kap. 2-14 §§, 6 kap. l, 6 och 7 §§ och närmast före 5 kap. 6§ skall ha nedan angivna lydelse, 5 kap. l5-Al8 §§, av nedandels att i lagen skall införas_ fyra nya paragrafer,

angivna lydelse, dels att rubrikerna nännast före 5 kap. 9§ respektive l2§ skall sättas närmast före 5 kap. 4§ respektive 17 §.

Nu vara nde lydelse Föreslagen lydelse

5 kap. Ersättning vid dödsfall

Livräntor till efterlevande

2§

avlidit Har försäkrad avlidit till följd av Har försäkrad till följd av till hans arbetsskada, utgår livräntor till hans arbetsskada, utgår livräntor eller hennes efterlevande enligt detta efterlevande enligt detta kapitel. Uppbar den _försäkrade livränta kapitel.

Livränta utgår i form av barnliv-

enligt 4 kap. med anledningav/örlust

ränta till efterlevande barn till den

av arbets/örmägan till ,följd av ska-

iform av omställdan, grundas livränta efter honom på _försäkrade samt Livränta efter ningslivränta och jörsörjningslivrän-

hans egen livränta.

ta till efterlevande make till den för-

annanförsäkrad grundas på vad som enligt 4 kap. skulle ha utgjort li vränta säkrade. V likställs i l

Med efterlevande make Lagen omtryckt

till honom vid_ förlust av arbetsförmå-

omställningslivrän- 1977:264.

livränta skulle ha fråga om rätt till gan, om sådan

Författningsförslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

börjat

utgå vid tiden för dödsfallet. ta och försörjningslivränta

den som.

Till grund för beräkning av li vrän- utan att

vara gifi, stadigvarande

ta till efterlevande

lägges även pen- sammanbodde med icke

gm försäk-

sion, livränta eller annan ersättning rad vid dennes död och som har varit som utgick till den försäkrade med

gift med eller har eller har hafi eller anledning av tidigare arbetsskada, i väntade barn

med denförsäkrade. den mån det. är skäligt. «

Livränta till efterlevande

får ej

grundas på högre belopp än som

motsvarar sju och en halv gånger basbeloppet vid den försäkrades

död.

Änka

3§

Änka efter försäkrad har rätt

till Uppbar den försäkrade livränta livränta, hon

om

enligt 4 kap. med an ledningav förlust I. har vårdnaden

om och stadigva- av arbetsförmågan till följd av ska-

rande sammanbor med barn under dan, grundas livränta

eher den för-

16 år, som vid den försäkrades död säkrade på hans eller hennes egen stadigvarande vistades i makarnas

li vränta. Livränta efter annanförsäk-

hem eller hos änkan, eller rad grundas på vad som enligt 4 kap.

2. hade fit/It

36 år vid den _försäk- skulle ha utgjort livränta till honom

rades död.

eller henne vid förlust av arbetsför- Upphör rätt till livränta enligt_/örmågan, om sådan livränta skulle ha

sta stycket 1, skall vid bedömning av

börjat utgå vid tiden för dödsfallet. rätt till livränta enligt2 anses som om

Till grund för beräkning av li vrän-

den försäkrade avled vid den tid- ta till

efterlevande läggs även pen-

punkt då rätten till livränta 1 enligt sion, li vränta eller annan ersättning upphörde. som utgick till den försäkrade med

anledning av tidigare arbetsskada, i

den mån det är skäligt.

Livränta till eherlevande

får ej

grundas på högre belopp än .som

motsvarar sju och en halv gånger basbeloppet vid den försäkrades

död

Barn

4§

Livränta till änka med utgår .Barn till avlidenförsäkrad har rätt

belopp som, när den försäkrade efter- till livränta för tid till och med den lämnar barn som har rätt till li vränta månad då barnet ,fyller 19 år.” Om

efter honom enligt denna lag, mot- barnet efter den tidpunkten

till följd

Författningsförslag

SOU 1981:6]

Föreslagen lydelse N u va rande lydelse

av eller av annan dylik

svarar 40 och i annatfall 45 procent sjukdom

sig, utgår livsom sägs i orsak ej kan försörja

av ersättningsunderlag

räntan även för sådan tid, dock längst 2 §. _ till och med den månad då barnet Livränta enligt 3 §första stycket 2 21 år. .

änka som ej hade fyllt 50 år vid fvller

till avtal

död eller vid den Hade den försäkrade genom den försäkrades

som sägs i 7 kap, 7 § andra stycket tidpunkt som avses i 3 § andra stycket

föräldrabalken åtagit sig att till bar-

minskas med en femtondel för varje

i form av

år som då återstod till 50 års ålder. net utge underhållsbidrag har barnet rätt till

ett engångsbelopp,

livränta endast i den mån denna

överstiger en livränta som har köpts

eller kunnat köpas åt barnet för en-

gångsbeloppet.

Med barn likställs utländskt barn

som, med socialnämnds medgivan-

de, tagits emot i ett enskilt hem för

vård och fostran i adoptionssyfte.

skall därvid likställas Med förälder den som .i detta syfte tagit emot

barnet.

5§

rätt till livränta Livränta för ett barn utgår för år Ãnkas upphör om tid räknat med belopp som motsvarar 40 hon gifter om sig eller avsevärd

under av ersättningsunderlag som ,

lever samman med man procent

sägs i 3 §. Är flera barn berättigade äktenskapsliknande förhållanden. år till Ii vrä nta efter den försäkrade, ökas Upplöses äktenskapet inom fem inom det nämnda procenttalet med 20 för

eller upphör sammanlevnaden

samma tid, skall li vräntan börja utgå varje barn utöver det första och förde-

las det sammanlagda livräntebeloppå nytt.

pet lika mellan barnen.

make

Med änka jämställd kvinna Efterlevande

6§

till till-

om rätt till livräntajämstäl- Rätt omställningslivränta

[fråga tid före den månad då kvinna som vid_försäk- kommer, för les med änka

den efterlevande fyller 65 år, efterle-

rads död

vande make, som stadigvarande

l. stadigvarande sammanbodde

sammanbodde med den försäkrade

med den försäkrade och honom eller vid dennes död, om den efterlevanhade varit gift med

barn med ho- de

hade eller hade hafi a) vid dödsfallet stadigvarande nom eller _ med barn under åtta

med _barn till honom sammanbodde var havande

Författnings/örslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

eller år, som stod under vårdnad av

2. annars levde samman med den makarna eller endera av dem, eller

försäkrade sedan avsevärd tid under b) oavbrutet hade samman/mit

äktenskapsliknandeförhållanden.

med maken under en tid av »mist/inn

Första stycket gäller den ej om år _fram till tidpunkten för döds/alförsäkrade eller kvinnan var gift. let.

Omställningslivränta en ligt denna

paragraf utgår för en tid av tolv

månader räknat/rån tidpunktwt/ör

dödsfallet.

7§

Om kvinna som avses i 6 § har rätt Rätt till

omställningslivränta tilltill

underhållsbidragbånförutvaran- kommer vidare efterlevande

make, -de make. minskas h vräntan till hensom stadigvarande sammanbodde ne med belopp som svarar mot bidra- med den _försäkrade vid dennes död, get. Motsvarande gäller om kvinnan om den

efterlevande har vårdnaden

som efterlevande till denne

har rätt om och stadigvarande sammanbor till li vränta, pension i annanfmn än med barn under åtta

år, som vid Aünlkpension eller tilläggspension, dödsfzllet stadigvarande vistades; i skadestånd eller annan sådan ersättmakarnas hem.

ning som upphör att utgå, om hon Omställningslivränta enligt denna

ingår nytt äktenskap. Avdrag göres

paragraf utgår inte för tid då rätt även _för livränta efter man med vil-

föreligger till sådan livränta enligt ken kvinnan tidigare har Iew sam- 6 §.

man under

äktenskapsliknandeför- Rätten till

omstållningslivränta hållanden. enligt denna paragraf upphönorn

den eferlevande

ingår äktenskap.

Detsamma gäller om den efterlevan-

de stadigvarande sammanbor med

annan, med vilken han eller hon har

varit gm eller har eller har eller hafi

väntar barn.

Frånskild kvinna

8§

Varförsåkrad vid sin död skyldig Rätt till försörjningslivränta tillatt utge lagstadgat periodiskt under-

kommer, för _tidföre den månad då

hållsbidrag -till förutvarande hustru, .den efterlevande _fi/ller 65 år och

har hon rätt till livränta med belopp .under de närmare

som svarar _förutsättningar

mot bidraget, om hon som anges nedan. efterlevande .som

l . har vårdnaden om och

stadigva-_ avses i 6 eller 7 §.

rande sammanbor med barn under Rätt

till_försöijningslivränta inträ-

16 år, som vid den _försäkrades död der vid den tidpunkt då rätten till

För/attnittgs/örslag 41

SOU l98l:6l

Nu va rande lydelse Föresslagett lydelse

stadigvarande vistades i dettnes hetn omställningslivränta upphör. eller hos ltenne, eller Försötj/ningslivräntct utgår till 36 år vid dett/Zitisäk- vars möjlighet att bere- 2. ltadefjllt efterlevande, rades död. da sig inkomst genom ett/ör honom Li vränta enligt .stycket får, eller henne lämpligt arbete är, på första barn av arbetsmarknadsntässiga när den. försäkrade efterlämnar grund

som har rätt till li vränta efter honom skäl, nedsatt hälsotillstånd eller

enligt denna lag, motsvara högst 40 annan därmedjäm/örlig omständigoch i armar/all av het, nedsatt med minst hälften alltsehögst 45 procent ersättningsunderlag som .sägs i 2 dan makens död, om nedsättningen Bestátnmelserna i 3 § andra .styck- kan antas icke vara endast kortvaet har motsvarande tillämpning i rig. fråga om li vränta till frånskild kvinna.

Barn

9§

Barn till avlidenjörsäkrad har rätt Efterlevande make, vars möjlighet

till livränta _för tid till och med den att bereda sig inkomst genom arbete månad då barnet är nedsatt i sådan-grad att intet eller Q/_vller 19 år. Om

barnet efter den tidpunkten till följd endast en ringa del därav återstår,

av eller av annan erhåller hel _försörjningslivrättta. Ä r sjukdom dylik

orsak liv- den efterlevandes ntöjligltet att bere-

ej kan _fönsör/a sig. utgår räntan da sig inkotnst genom arbete nedsatt även, för sådan tid. dock längst till och med den månad då barnet i mindre grad men likväl med avse- _fyller 21 år. värt mer än hälften, tttgår två tredjeavtal delar av hel _ffirsötjningslivränta. l Hade denjörsäkrade genom som sägs i 7 kap. 7 § andra .stycket övtiga,fall utges halv/örsörjttingslivåtagit sig att till bar ränta. föräldrabalken net utge underhållsbidrag i _form av har barnet rätt till engângsbelopp. livränta i den mån denna överstiger en livränta som har köpts eller kunnat köpas åt barnet för engångsbeloppet.

Efterlevande makes barn jämstäl-

les med barn til/försäkrad ifråga om rätt till livränta, om barnet stod under makens vårdnad.

10§

Li vränta utgar till varje barn med l fråga om /örsörjningslivrättta vid bedömande i vad mån belopp sont motsvarar 20 procent av skall, som .sägs i 2§, _fötvärvsmö/ligheten är nedsatt, beakersåttningsttnderlag

änka tas den efterlevandes möjlighet att

om den _fåirsäkrade efterlämnar

Författnings/örslag

Nu va rande lydelse Föreslagen lydelse

i eller kvinna som avses i 6 §. I annat bereda sig inkomst genom sådant

fall utgör livränta _för ett barn 40 arbete som motsvarar

hans eller henprocent av nämnda underlag. Är i nes

krafter och färdigheter och som

sådant fal/flera barn berättigade till rimligen kan begäras av honom eller li vränta, ökas procenttalet 40 med 20 hen ne med hänsyn till utbildning och för varje barn utöver det första och tidigare verksamhet samt ålder, bo-

Eirdelas det sammanlagda livränte-

sättningsförhållanden och andra beloppet lika mellan barnen. därmed jämförliga omständigheter.

Förälder

11§

Förälder till avlidenförsäkrad som Försötjningslinrränta utgår [nte till följd av dödsfallet kommer att med anledning av sådan nedsättning

sakna behövligt underhåll har rätt till av förvärvsmöjligheten för vilken den

li vränta med skäligt dock

_be/opp, efterlevande är berättigad till

högst med belopp som motsvarar 20 a) förtidspension enligt lagen procent av ersättningsunderlag som (1962:381) om allmän försäkring, sågs i 2 §. b) sjukpenning enligt denna lag eller motsvarande som ersättning utgår enligt annan förñzttning än

lagen om allmänförsäkring eller på

grund av regeringens _förordnande

eller

c) livränta enligt 4 kap. denna lag

eller motsvarande livränta som bestäms med tillämpning härav.

Uppbär den efterlevande omställ!

ningslivränta enligt denna lag eller

ålderspension enligt lagen om allmän_ försäkring utgår inte försörjningslivränta. [fråga om försörjningsli vränta har

7 § tredje stycket motsvarande till-

lämpning.

Gemensamma bestämmelser

12§

Har _försäkrad blivit borta under Försörjningslivtränta kan begränresa eller i annat sammanhang och sas ti/l viss tid. Rätten till livränta kan det antagas att han har avlidit till skall omprövas när skäl därtill/örei _följd av arbetsskada, har hans efterleligger, dock minst en gång varje år.

vande rått till li vränta. Som villkor_ för

Omprövningen får inte med/öra

utbetalning av li vränta får dock krä-

höjning av utgåendefötsörjningslivvasförklaring på heder och samvete ränta.

F 43

örfattningsförslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

av nde att denne saknar var-

efterleva

om dengørsäkrade. l je underrättelse fråga om omyndigfår sådan/örklaring krävasfrån hans/örmyndare. Visar det sig sedermera att den

försäkrade är vid liv eller att han har avlidit av annan orsak än arbetsskada. upphör rätten till livränta.

13§

rätt till liv- Försötjjningslivränta utgår endast Har/lera e/ierlevande

ränta 6 och till efterlevande som är bosatt i Sveri-

efietj/Eirsäkrad eitligt3. livräntornas sam- ge. Efterlevande, som börjat uppbära 8 §6 och överstiger 45 av sådan livränta men vars rätt härtill manlagda belopp procent til/följd av bosättning utom ersättningsunderlag sotn sägs i 2§. upphört sättes livräntorna ned proportionellt riket, får dock även ifortsättningen så att de motsvarar uppbära livräntan, om regeringen/ör

tillsammans

andel vissa fall såförordnat ellerdet med

nämnda av underlaget. Efteräven barn hänsyn till omständigheterna skulle lämnar den försäkrade till livränta som oskäligt att dra in liv-

som är berättigat efter framstå

honom. 45 ut mot räntan. bytes procenttalet 40.

l4§

livräntorna till efterlevan- Omställningslivränta och hel _för-

Uppgår sammanlagt till sörjningsliitränta tttgår med belopp

de efter försäkrad

som överstiger ersättningsun- som. när denförssäkrade efterlämnar

belopp sättes li vräntor- barn som har rätt till livränta enligt der/ag som sägs i 2

så att de till- detta kapitel efter honom eller hen ne,

na ned proportionellt år 20 och i sammans motsvarar detta underlag. »för räknat_ motsvarar_

Nedsättning skall dock/first göras av annatfall 45 procent av ersättnings-

som sägs i 3 livräntor enligt 11 §. _ underlag

l5§

Har den som itppbärförsörjningsli vrän ta för samma tid och_för samma nedsättning av /öntärvstnöjligheten rätt till _lörmån sotn nedan sägs. minskas försörjnimgslivräntait med den andrajörtnånens belopp. Sådan minskning skall göras med hänsyn till dagpenitinkgfrått erkänd arbetslöshetskassa, kontant arbetsmark-

För/almings/iitislag

sou 1981:61

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse nadsstäd erzligt lagen (1 97333 71) om kontant arbets*marknadsstäcl utbildningsbidrag under a rbetstnarknazlsutbildning och _vrkesinriktad rehabilitering i/ortn av dagpenning. vuxenstudiebidrag enligt .vtudiestädslagen (1973:349) samt timersättning vid

grundläggande utbildning för vux-

na. Har den/ärsäkrade samtidigt rätt till _fiirsärjningslivränta enligt detta kapitel och till

/öttstitjjtzingsbidrag

enligt lagen (1962:381) om allmän

försäkring, skall minskning med

hänsyn till_ förmån som i_första .stycket .sägs i/Örsta hand göras på/örsärjningslivräntan.

16§

Bestätntnelserna om _lönsötj/rtinggsybidrag i 16 kap. l, 2, 2a och 7 a${§ lagen (1962:381) om allmän försäkring har motsvarande tillampt1ing på .lörstätj/“ningslivränta (In/let denna lag.

Gemensamma bestämmelser

17§ Har försäkrad blivit borta under resa eller i annat sammanhang och kan det antas att han eller hon har avlidit till _löljd av arbetsskada, har

den försäkrades efterlevande rätt till

livränta. Som villkor/ör utbetalning

av li vränta_ får dock krävas/Eirklaring

- på heder och samvete av den eñerle-

vande att han eller hon saknar varje underrättelse om den försäkrade. I _frâga om omyndig_ får sådan _lfirklaring krävas från jörmyndaren. Visar det sig .sedermera att den _ försäkrade är vid liv eller att han eller - hon har avlidit av annan orsak än arbetsskada, upphör rätten till livränta.

För/attnings/Zirslag

sou 198 I :6l

Nuvarande Föreslagen lydelse lydelse

_l8§

(Jppgår li vräntorna till efterlevande sammanlagt till

eller försäkrad

belopp som överstiger ersättningsunder/ag som sägs i 3 .sätts livräntorna ned proportionellt så att de tillsammans motsvarar detta under-

lag.

6 kap. Särskilda bestämmelser om ersättning

1 §2

enligt 4 eller 5 kap. samtidigt berättigad Är någon som har rätt till livtänta i form av förtidspension eller familjepentill folkpension eller tilläggspension om allmän försäkring med anledning av den sion enligt lagen (1962:381) livräntan, utgår livräntan endast i den mån inkomstförlust som har föranlett

den överstiger pensionen. Li vriinta enligt 5 kap. till änka eller kvinna som avses i 5 kap. 6 § utgår och med den månad under vilfrån ken hOn/_vller 65 år endast i den mån

i form

hon ej har rätt til/folkpension av ålderspwisiotz och Iilläggspension

iform av (inkepensiorz med belopp

som motsvarar en livränta som är

beräknad på 65 procent av Iivränenligt 5 kap. 2 teunderlaget Bestämtnelserna i 4 kap. 4 § tredje motsvarande till- .stycket har därvid lämpning. utländskt system för Första stycket gäller även i fråga om pension som enligt social av arbetsskadan.

trygghet utgår med anledning

Om den försäkrade till följd av underlåten avgiftsbetalning ej har tillgodoförsäkringiför år räknats pensionspoäng enligt l l kap. 6§ lagen om allmän har inträffat. skall vid tillämpning av denna paragraf efter det då arbetsskadan tas till den tilläggspension som skulle ha utgått om avgift

och 4 kap. 4 § hänsyn

hade erlagts.

6§

Ansökan om ersättning enligt den- Ansökan om ersättning enligt denav na lag skall, om inte annat/fiber na lag skall göras inom sex år, andra göras inom sex år, stycket. liv- beträffande sjukpenning och livbeträffande sjukpenning och den ränta från den dag ersättningen 2 Senaste lydelse ränta från dag ersättningen 198 l 2693. avser, avser,

Författnings/örslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

beträffande från

begravningshjälp beträffande från begravningshjälp

dagen för dödsfallet, dagen för dödsfallet, beträffande från annan ersättning beträffande annan ersättning från den dag då den försäkrade har den dag då den försäkrade har erlagt erlagt det belopp för vilket ersättning begä- det belopp för vilket ersättning res. begärs.

Ansökan om

firsörj/ningsliirränla

skall göras inom ett år_ från den dag

då rätten till sådan livränta har

inträtt. Om deIta/örsumrnas. är rätten till Har ansökan inte gjorts inom/öre-

ersättning förlorad skriven tid, är rätten till ersättning

förlorad

Omslällningslivränta eIler/örsörj-

ningsli vränta får inte utgåför längre

tid tillbaka än tre månader _före

ansökningsmånaden.

7§

Bestämmelserna i l0 kap. 4§, l6 Bestämmelserna i 10 kap. 4§, l6 kap. ll § och 20 kap. 3-7§§ lagen kap. 5 § sjunde stycket och l l §, 17

(1962:381) om allmän försäkring om

kap. I §jörsta stycket och 4 § första förmåner som insammanträffar, och tredje styckena samt 20 kap.

dragning och nedsättning av ersätt- 3-7§§ lagen (1962:381) om allmän

ning i vissa fall, återbetalningsskylförsäkring om förmåner som samdighet, preskription,

utmätningsför- manträffar, och nedsätt-

indragning

bud och rätt till skadestånd har motning av ersättning i vissa fall, återbesvarande

tillämpning i fråga om talningsskyldighet, preskription, ut-

ersättning från arbetsskadeförsäk-

mätningsförbud och rätt till skade-

ringen. stånd har motsvarande i

tillämpning

fråga om ersättning från arbetsskade-

försäkringen.

8 kap. Övriga bestämmelser

4§

Ärende angående livränta till den Ärende angående livränta till den försäkrade och i annat ärende uppförsäkrade, i annat ärende uppkomkommen fråga huruvida den försäkmen fråga humvida den försäkrade rade har ådragit sig arbetsskada till harådragit sig arbetsskada till följd av följd av annat än olycksfall skall i annat än olycksfall och ärende angå-

forsäkringskassa avgöras av pen- ende /örsörjningslivränta skall i försionsdelegation.

säkringskassa avgöras av pensions-

delegation.

l. Denna lag träder i kraft den l januari 1983.

Författñings/örslag

endast i fall 2. De nya bestämmelsema gäller, såvida annat inte sägs nedan, livränta ti11 efterlevande grundas på dödsfall ti11 följd av då rätten till

arbetsskada som inträffar efter ikraftträdandet. av 3. l fall då rätt till livränta till efterlevande grundas på dödsfall tillföljd

arbetsskada som inträffat före ikraftträdande-t gäller, såvida annat inte sägs

nedan, fortfarande äldre bestämmelser. ti11 efterlevande kvinna som är född år 1937 eller 4. 1 fråga om livränta

arbetsskada till följd av vilken den försäkrade

tidigare gäller, även i fall då den fortfarande äldre bestämmelser om avlidit inträffar efter ikraftträdandet, kvinna samt till frånskild kvinna i 5 livränta till änka och därmed jämställd bestämmelsema i 5

kap. 2-8 och _12-14 §§ samt 6 kap. l § i stället för de nya

kap. 2, 3 och 6-18 §§ samt 6 kap. l §. rätt 5. Har änka eller kvinna som avses i 5 kap. 6§ i dess äldre lydelse och till folkpension eller samtidigt till livränta enligt 5 kap. i dess äldre lydelse om allmän tilläggspension i form av familjepension enligt lagen (1962:381)

i dess lydelse efter den 31 december 1982, skall 6 kap. l §andra försäkring tillämpas. Därvid skall vad som sägs om stycket i dess äldre lydelse alltjämt och tilläggspension i tilläggspension i form av änkepension gälla folkpension om allmän -form av omställningsbidrag enligt 8 kap. 5 §och 14 kap. 5 § lagen

försäkring. 3 och 4 har bestämmelserna i 10 kap. 4 § lagen 6. I fall som avses i punkterna om allmän försäkring. i detta lagrums lydelse den 31 december (1962:381) 1982, motsvarande tillämpning. livränta såsom efterlevande såväl 7. Har en kvinna för samma månad rätttill utges endast livräntan enligt äldre enligt äldre som enligt nya bestämmelser,

bestämmelser. bestämmelserna, såvida annat 8. 1 fråga om livränta till bam gäller de nya till följd av vilken den försäkrade inte sägs nedan, även om den arbetsskada

avlidit har inträffat före ikraftträdandet.

livränta ti11 bam för tid före ikraltträdandet gä ller fortfarande

Beträffande

äldre bestämmelser om sådan livränta. i fall då rätten Den nya bestämmelsen i 5 kap. 4 §tredje stycket gäller endast som inträffar efter ikraftträdandet. till livränta grundas på dödsfall till livränta till änka eller Finns efter den avlidne någon, som är berättigad skall, oavsett om kvinna enligt äldre bestämmelser, med änka jämställd vid bestämmande av arbetsskadan inträffat före eller efter ikraftträdandet, 5 kap. 10 §1 livränta tillbam, i stället för 5 kap. 5 §i dess nya lydelsetillämpas i

dess äldre lydelse.

. 3 Förslag till _ om hustrutillägg och kommunalt

Lag om ändring i lagen (1962:392)

bostadstillägg till folkpension

om hustrutillägg och Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1962:392)

kommunalt bostadstillägg till folkpension

dels att rubriken ti11 lagen skall ha nedan angivna lydelse. i l att gälla, Lagen omtryckt dels att 1 § skall upphöra 1976:1014. dels att 2-4 §§ och 6-9 §§ skall ha nedan angivna lydelse.

För/attnings/Zirslakg

SOU l98l:6l

Nuvarande lydelse Föreslagen l_vdelse Lag om hustrutillálgg och kommu- Lag om kültttttltllul/

lmstriclstilliigge

nalt

bostadstillägrg till _lol/cpensyion. lill _fltlkpetrsion.

1§

H u s I ru I i/liileg tillkon1t›1er_/i)t tid

_löre den månad. da

/zzi.stritt1_/_i/ler

sextio/ivtz år, lmstru till den. som åtnjuter_ fit/kpension i/orm av ålderspension eller _/i›rtid.spen.sion, därest hustrun sextio /jllt år och själv ej åtnjuter sådan folkpension oeh makarna iarit gifta minst år. När /em .särskilda skäl äro därtill, må hustrutillágg utgå. oaktat hustrun ej _/_illt .sextio år eller makarna varit gi/ta kortare tid än /em år. Hustrutilläigg skall. där ej annat av följer vad i 4 § .stadgas _lär år räknat motsvara .skillnaden mellan å ena sidan .sammanlagda beloppet av _folkpensiion i form av hel ålderspension till två makar _jämte två pensionstillskott till ålderspension enligt lagen om pensionstillskott samt å andra .sidan/olkpension [form av hel ålderspension till (tgift jämte ett sådant pensionstillskott, ålderspensionerna och pensionstillskotten beräknade _lör år och under/örutsättning att de börjat utgå/rån och med

den månad varunder den pensions-

berättigadefjllt .sevtio/em år.

7 2§

Kommunalt bostadstillägg Kommunalt bostadstillägg

skall, där kommun så beslutat, utgå skall, där kommun så beslutat, utgå till den, som åtnjuter folkpension i till den, som uppbär folkpension i fonn av ålderspension, förtidspen- form av ålderspension eller förtidssion eller änkepension och är man- pension och är mantalsskriven inom talsskriven inom kommunen, eller kommunen. till där mantalsskriven hustru som

åtnjuter hustrutilläkgg. Kommunalt bostadstillägg utgår

Kommunalt bostadstillägg 3 utgår Senaste lydelse enligt de grunder kommunen ble- _ enligt -de grunder kommunen bel 977237 l . stämmer. Avvikelse från vad i 4 och stämmer. Avvikelse från vad som

Förfáttnings/örslag

.Nll\(ll(lll(l(' lydelse Föreslagen lydelse

clock inte 5 .stadgas mä dock icke äga rum, _löreskriiis i 4 och 5 §§fâr kommunalt och för rätt till kommunalt bostads- äga rum, och för rätt till

bostadstilläggfâr inte fordras viss tids tillägg mä ej fordras viss tids bosättinom kommunen eller ning inom kommunen eller uppstäl- bosättning

villkor. uppställas annat därmed jämförligt las annat därmed jämlörligt eller, efter regeringens villkor. Regeringen eller, efter rege- Regeringen bemyndigande, riksförsäkbemyndigande, riksförsäkringsver- ringens för beräk- ringsverket beslutar om grunder för ket beslutar om grunder av bostadskostnadema i i ärende beräkning ning av bostadskostnadema denna lag. Regeringen äger ärende enligt denna lag. Regeringen enligt det äger meddela föreskrifter angående meddela Föreskrifter angående det högsta belopp som får utgå i högsta belopp som må utgå i komkommunalt bostadstillägg för penmunalt bostadstillägg for pensions-

i ålder- sionsberättigad, som är bosatt i ålderberättigad, som är bosatt likställt domshem eller därmed likställt domshem eller därmed i hem. hem.

beslut rörande Om kommuns beslut rörande

Om kommuns skola riks- kommunalt bostadstillägg skall rikskommunalt bostadstillägg törsäkringsverket och den allmänna törsäkringsverket och den allmänna vars verk- försäkringskassa, inom vars verklörsäkringskassa, inom samhetsområde kommunen är beläsamhetsområde kommunen är belä-

underrättas. gen, otördröjligen underrättas. gen, ofördröjligen

Kommunalt bostadstilläggfår* inte HusIruti/Iägg eller kommunalt som den till bostadstillägg må ej utgå till ålders- utgå till ålderspension,

sådan pension berättigade uppbär för pension, som den till sådan pension tid före den månad varunder han berättigade cimiutw- för tid före den år. månad varunder han fyller sextiofem fyller sextiofem

ar.

4§3

Kommunalt bostadstillägg min- Hustrun/lägg och kommunalt boskas med en tredjedel av den del av stadstillägg minskas med en tredjedel den årsinkomst

av den del av den pensionsberätti- pensionsberättigades som överstiger 750 kronor förden

gades årsinkomst som överstiger 750 kronor för kronor för den som är gift och l 000 som är gift och” 1000

kronor för annan. annan.

Minskning skall, där rätt till såväl

hustrun/lägg som kommunalt bo-

stadstillägg föreligger, göras först â 3 Senaste lydelse bastadsiillägget och därefter å hus- 1980: 1037. truIil/ägget.

50 Författningsj/Eirslatg

Nuvarande liv/else fiÖI(.S'l(lkg'('i1 lvdelsc*

6§

Har för någon som åtnjuter hustru- Har för någon som uppbär kom-

tillägg åns inkomsten ökats till sådant munalt bostadstilläggförhållandena belopp att rätt till sådan _/örmån ej så ändrats att rätten till tillägget

längre tillkommer henne. indrages påverkas därav, får detta i enlighet

förmånen. Skerel/est mera avsevärd dänned ökas eller minskas.

Förelig-

ändring i den inkomst, efter vilken ger på grund av sådan inte

ändring lrustrutillägget blivit bestämt. må längre rätt till bostadstillägg, skall detta i enlighet därmed ökas eller detta dras in.

minskas.

Vad sålunda stadgats skall äga motsvarande tillämpning där för någon som åtnjuter kommunalt bo-

stadstilläggförhålla ndena så ändrats att rätten till tillägget därav påverkas.

Därest någon beträffande sina eller Om någon beträffande sina eller sin makes ekonomiska Förhållanden sin makes ekonomiska förhållanden

åberopat oriktig uppgift av beskaf- åberopat av beskaforiktig uppgift fenhet att kunna påverka rätten till fenhet att kunna rätten påverka till förmån enligt denna lag, ehuru skäli- kommunalt ehuru bostadstillägg,

gen kunnat fordras att uppgiften varit skäligen kunnat fordras att uppgiften

riktig, skall ansökning om hustrutill- varit riktig, skall ansökning om bo-

lägg eller kommunalt bostadstillägg stadstillägg avslås och redan beviljat avslås och redan beviljad sådan för- sådant tillägg dras in. Därvid får mån indragas; ock må därvid viss tid också bestämmas viss tid under vil-

bestämmas under vilken rätten till ken rätten till bostadstillägg skall _lörmånen skall vara förverkad. vara förverkad.

_Vad nu sagts skall, när skälförelig- Vad nu sagts skall, när skälfEire/ig-

ga därtill, gälla jämväl därest någon ger därtill, gälla också om någon utan utan vederlag eller mot uppenbarli- vederlag eller mot uppenbarligen

gen otillräckligt vederlag avhänt

sig otillräckligt vederlag avhänt sig in-

inkomst el ler egendom i sådan myck- komst eller egendom i sådan omfattenhet att avhändelsen avsevärt inver- avsevärt ning att avhändelsen inverkar vid beräkningen av hustrutillägg kar vid beräkningen av kommunalt

eller kommunalt bostadstillägg, ehu- ehuru han insett eller bostadstillägg, ru han insett eller bort inse att avhän- bort inse att avhändelsen kunskulle delsen skulle kunna rätten påverka na påverka rätten till bostadstillägg till sådan förmån för honom för honom själv själv eller maken. l fall eller maken. I fall som nu sagts må som nu sagtsfår även i stället för eller ock i stället för eller jämte påföljd, jämte som påföljd, i första stycket som i första stycket sägs, vid faststäl- sägs, vid fastställandet av den pen-

landet av den pensionsberättigades sionsberättigades årsinkomst anses

För/attningsförslag

.Vuvtl/cttzzle l_lcl(l.\'(' Fáitzásløtge/z lydelse

så anses som om han som om han fortfarande, helt eller årsinkomst helt eller delvis, vore i delvis, äri besittning av inkomst eller fortfarande, besittning av inkomst eller egendom egendom som han avhänt sig.

som han avhänt sig.

Den som Den som uppbär kommunalt boåtnjuter httstrzttillägg eller kommunalt bostadstillägg är stadstillägg är skyldig att, om hans eller hans makes ekonomiska förhålskyldig att, om hans eller hans makes ekonomiska förhållanden väsentligt landen väsentligt förbättrats, utan utan göra anmälan härförbättrats, oskäligt dröjsmål oskäligt dröjsmål härom till den allmän- om till den allmänna försäkringskasgöra anmälan na försäkringskassa, inom vars verk- sa, inom vars verksamhetsområde samhetsområde han senast blivit han senast blivit mantalsskriven. mantalsskriven. Enahanda skyldig- Samma skyldighet åligger honom, om han uppbär kommunalt bostadshet åligger honom, om han åtnjuter kommunalt och man- tillägg och mantalsskrivs i annan bostadstillägg talsskrivesi annan kommun än förut, kommun än förut. Motsvarande gälså ock om han ingår äktenskap eller ler om han ingår äktenskap eller om om hans äktenskap upplöses genom hans äktenskap upplöses genom mamakens död eller annorledes. Är den kens död eller annorledes. Är den

som åtnjuter tillägget omyndig åvilar som ttppbär tillägget omyndig åvilar

anmälningsskyldigheten förmynda- anmälningsskyldigheten fönnynda-

ren. Uppbäres förmånen av myndig- ren. Uppbärs förmånen av myndighet eller av annan än den het eller av annan person än den person eller dennes för- pensionsberättigade eller dennes förpensionsberättigade myndare, ärjämväl sådan myndighet myndare, är även sådan myndighet eller person anmälningsskyldig. eller person anmälningsskyldig. anmälan som avses i Under/åts anmälan som avses i Underlåtes första stycket utan giltigt skäl, må, första stycket utan giltigt skäl, får, inverkat där underlåtenheten inverkat på rätdär underlâtenheten på rätten till eller beloppet av hustrun/lägg ten till eller beloppet av kommunalt eller kommunalt sä- bostadstillägg, detta dras in såsom bostadstillägg, indragas såsom stadgas i föreskrivs i 7§ första stycket. dan/örmån 7§ första stycket.

vilken Gift pensionsberättigad, vilken Gift pensionsberättigad, lever åtskild från sin stadigvarande lever åtskild från sin stadigvarande skäl till make, skall, där ej särskilda skäl make, skall, där ej särskilda annat _föranleda_ vid tillämpningen föranleder till annat, vid tillämpningav denna med ogift en av denna lag likställas med ogift lag likställas pensionsberättigad. pensionsberättigad. lik- Med gift pensionsberáttigad lik- Med gilt pensionsberättigad som sta- ställs pensionsberättigad, som stadigställes pensionsberättigad,

För/áttnings/örslag SOLE 1981:61

Närvarande I_ l delse

FÖIt.\'/(I_Q('II /_ l *de/Av

digvarande sammanbor med annan, varande sammanbor med annan. med vilken den pensionsberättigade med vilken den pensionsberättigade varit gift eller har eller har haft varit gift eller har eller har halt eller bam. väntar bam.

l. Denna lag träder i kraft den l januari 1983. 2. Äldre bestämmelser om hustrutillägg gäller fortfarande för kvinna, som är född år 1937 eller tidigare.

3. Äldre-bestämmelser

om hustrutillägg gäller fortfarande för kvinna. som är född år 1938 eller senare och som har rätt till sådant tillägg tör december månad 1982. Dras

hustrutillägget in efter ikraftträdandet. i föreligger dock inte

längre rätt till sådan förmån. 4. Äldre bestämmelser om kommunalt bostadstillägg till ltustrutillåigg och till änkepension gäller fortfarande för kvinna, som med stöd av punkten 2 eller 3 uppbär hustrutillägg, samt för kvinna, som med stöd av övergångsbcstäntmelsema till lagen (0000:000) om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring uppbär folkpension i form av änkepension efter ikraftträdandet. . 5. l fall som avses under punkterna 2,3 och 4 skall. i stället för9 § i dess äldre lydelse, tillämpas den nya bestämmelsen.

4 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1969:205) om pensionstillskott

Härigenom föreskrivs att l-3 §§ lagen (1969:205) om pensionstillskott skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande [ride/se Iüires/agetz [Vt/else

Till folkpension i fomr av ålders- Till folkpension i form av ålderspension, förtidspension e/ler änke- pension eller förtidspension utgår pension utgår pensionstillskott enligt pensionstillskott denna enligt lag. denna lag. Sådant tillskott utgår också till/idk-

pension i Erin av änkøperzsion, som

uppbärs med .stöd av (iie›gâ›r_2z.s*l›0- .stämma/serna till lagen (0000:000) om ändring i lagen (1962:381) om

a/ltnän/örsäkring

2§

Pensionstillskott till ålderspension Pensionstillskott till ålderspension eller

änkepension utgör fyrtiofem eller änkepension utgör

l fyrtiofem Senaste lydelse procent av basbeloppet, om ej annat procent av basbeloppet enligt lagen följer av bestämmelsema nedan i (1 962.381) om allmän_fÖ›sá“/ri›1g, om

För/attningsj/Zirslag

SOLÃ 1981:61

Nuvarande 1()I'('.\'1Ll_g'('Il I_rdelve lydelse

följer av bestämmelserna denna paragraf. ej annat

nedan i denna paragraf.

Under tzedannäntnda tider skall

petr.sionstil/skottet till ålderspension

eller ätrkepetrsion utgöra

1976 - den 30jttni 1977 den [juli

tjugo/ent.

1977 - den 30junr 1978 den ljrt/i

Ijugrortio_

1978 - den 30juni 1979 den ljult

tretliotre.

1979 - den 30juni 1980 den Ijuli

trettiosjjzt,

den [juli 1980 - den 30juni 1981

_ljrtioen procent av basbeloppet.

till Pensionstillskott till ålderspen- Pensionstillskott ålderspen-

eller som börjat utgå tidigare eller sion, som börjat utgå tidigare sion,

senare än från och med den månad senare än från och med den månad varunder den försäkrade fyller sexvarunder den försäkrade fyller sex-

tiofem år, utgör det belopp som framtiofem år, utgör det belopp som fram-

kommer om det i forsta stycket kommer om de i första eller andra

min- procenttalet minskas eller angivna procentta/en angivna stycket ökas i motsvarande mån ökas i motsvarande mån som pensioskas eller nen skall minskas eller ökas enligt 6 skall minskas eller som pensionen

kap. lagen om allmän försäkring. ökas enligt 6 kap. lagen (1962:381)

om allmän försäkring. Pensionstillskott till änkepension, Pensionstillskott till änkepension,

8 kap. 4§ andra eller som 8 kap. 4§ andra eller som_ enligt enligt lagen om allmän lörlagen om allmän för- tredje stycket tredje stycket belopp, säkring, i detta lagrums lydelse den säkring utgår med minskat 31 december 1982, med min-

som framkommer utgår

utgör det belopp det belopp som om de i första eller andra stycket skat belopp, utgör

minskas i mot- framkommer om det i-första stycket angivna pracenttalen minskas i motsvarande mån. Pensionstillskott till angivna procenttalet

svarande mån. Pensionstillskott till halv utgör hälften av ålderspension halv utgör hälften av som angivits i för- ålderspension pensionstillskott som angivits i första sta. andra eller tredje stycket. pensionstillskott

eller andra stycket.

2a§2

av basbeloppet, om Pensionstillskott till förtidspension utgör nittio procent

av bestämmelserna nedan i denna paragraf. ej annat följer

Llnder nedannätvmda tider skall

penstonstil/.tkottet till _förtidspension 2 Senaste lydelse utgöra 1975:381 . den Ijuli 1976 - den 304mm 1977

Förkzttnings/örslag

SOLT l98l:6l

Nuvarande l_1 delse Föreslaggen lydelse

femtio, den ljuli 1977 - den 30juni1978

jemtioåzra. den 1juli 1978 - den 30juni 1979

sextiosex den [juli 1979 - den 30juni 1980

sjuttio/yra. den [juli 1980 - den 30 juni 1981 åtliotvâ procent av basbeloppet.

Pensionstillskott till förtidspen- Pensionstillskott till förtidspension, som enligt 7 kap. 2 §andra eller sion, som enligt 7 kap. 2 § andra eller tredje stycket lagen om allmän för- tredje stycket lagen 11962381/ om säkring utgår med två tredjedelar allmän försäkring utgår med två tred-

eller hälften av hel förtidspension,

jedelar eller hälften av hel förtidspenutgör motsvarande andel av pen- sion, utgör motsvarande andel av sionstillskott som anges i första eller pensionstillskott som anges i första andra stycket. Pensionstillskott till stycket. Pensionstillskott till förtidsförtidspension, som utgår för tid efter pension, som utgår för tid efter det att det att ålderspension med stöd av 6 ålderspension med stöd av 6 kap. 3 § . kap. 3§ lagen om allmän försäkring lagen om allmän försäkring upphört upphört att utgå, skall minskas i att utgå, skall minskas i motsvarande motsvarande män som pensionen mån som pensionen minskas enligt 7 minskas enligt 7 kap. 4§ lagen om kap. 4§ lagen om allmän försäkallmän försäkring. ring.

3§3

Pensionstillskott till ålderspension

Pensionstillskott till ålderspension

eller änkepension utgår eji den mån eller änkepension utgår endast i den det tillsammans med vad den försäk-

mån det överstiger vad den försäk-

rade har rätt att uppbära i tilläggsrade har rätt att uppbära i tilläggspension i form av ålderspension och pension i form av ålderspension och änkepension överstiger vid änkepension. hel

ålderspension, som börjat utgå

från och med den månad varunder den _försäkrade fyller sextio/em år, under tiden den Ijuli 1976 - den 30juni1977

trettiofyra, den 1 juli 1977 - den 30 juni 1978

trettioåtta, den Ijuli 1978 - den 30juni1979

fvrtiotvâ samtfrån och med den [juli 1979 fyrrtiafew procent av basbeloppet; 3 Senaste lydelse halv ålderspension hälften av ovan 1975:381. nämnda procenttal;

författningsförslag

SOU l98lzöl

Nuvarande Föreslagen lydelse lydelse

ålderspension. som börjat utgå och med tidiga re eller senare änfrån den månad varunder den/örsäkrade år, det belopp som fyller .sextiofem

framkomtner om ovan nämnda pro-_

eenttal minskas eller ökas i motsvarande mån .som pensionen minskas ökas 6 kap. lagen om eller enligt allmän försäkring; ovanför olika tider

änkepension

eller, om den angivna procenttal enligt 8 kap. 4 § andra eller tredje stycket lagen om allmän försäkring med minskat belopp, det utgår

somframkommer om nämn-

belopp da procenttal minskas i motsvarande

mån. till Pensionstillskott till förtidspen- Pensionstillskott förtidspension endast i den mån det sion utgår ej i den mån det tillsam- utgår har vad den försäkrade har rätt mans med vad den försäkrade överstiger

i i tilläggspension _i form

rätt att uppbära i tilläggspension att uppbära

eller änke- av förtidspension och gänkepension.

form av förtidspension överstiger under tiden pension 1976 - den 30juni 1977 den Ijuli sextioâtta. 1977- den 30juni 1978 den ljuli

sjuttiosex. 1978 - den 30juni 1979 den Ijuli åttiofvra och med den ljuli 1979 samtfrån nittio procent av basbeloppet. enligt 7 kap. Utgår förtidspension 2 § andra eller .tredje stycket lagen om allmän _lörsäkring med två tredjedelar eller hälften av hel/örtidspension eller enligt 7 utgår _förtidspension 4 § andra stycket samma lag kap. eljest med minskat belopp, utgör det belopp som pensionstillskottet

framkommer om de ijöregående

nämnda procenttalen minstycke skas i motsvarande mån.

1983. Äldre bestämmelser gäller Denna lag träder i kraft den l januari för tid före ikraftträdandet.

fortfarande i fråga om pensionstillskott

FörA/attnings/(irslag

5 Förslag till Lag om ändring i lagen (1982:694) om ändring i lagen (1969:205) om pensionstillskott

Härigenom föreskrivs att övergångsbestämmelsema till lagen (1981:694) om ändring i lagen (1969:205) om pensionstillskott skall ha nedan angivna lydelse.

Nu varande lydelse Föreslagen lydelse

Denna lag träder i kraft den 1 Denna lag träder i kraft den l januari 1982. Har undantagande från januari 1982. Har undantagandc från

försäkringen för tilläggspension en- försäkringen för tilläggspertsion cn-

ligt lagen (1962:381) om allmän för- ligt lagen (l962:38l)0rr1 allmän lör-

säkring gällt för försäkrad skall vid för försäkrad säkring gällt skall vid beräkning av pensionstillskott ell/itä beräkning wtligt 3§ av pensionstill-

3§ hänsyn tagas till den tilläggspenskott till den_/iiztsiilçraz/c* hänsyn tagas sion som skulle ha utgått om undan- till den tilläggspension som skulle ha

tagande ej ägt rum. utgått om undantagztnde ej ägt rum.

Denna i kraft den l

lag träder januari 1983. Äldre bestämmelser gäller

fortfarande i fråga om pensionstillskott för tid före ikraftträdandet.

6 Förslag till Lag om ändring i lagen (1964:143) om bidragsförskott

Härigenom föreskrivs att 2, 4 och 7 §§ lagen (1964:143) om

bidragsförskott

skall ha nedan angivna lydelse.

N u va rande lydelse . Föreslagen lydelse

2§2

Bidragsförskott lämnas ej, om Bidragsförskott lämnas ej. om a) vårdnadshavaren uppenbarligen a) vårdnadshavaren uppenbarligen utan giltigt skäl underlåter att vidtaga utan giltigt skäl underlâter att Vit/la

eller medverka till åtgärder för att få eller medverka

till åtgärder för att få underhållsbidrag eller faderskap till eller underhållsbidrag faderskap till barnet fastställt; , barnet fastställt; b) det föreliggergrundad anledning b) det föreligger grundad an ledning antaga att den underhållsskyldige i anta att den underhållsskyldige i

vederbörlig ordning betalar fastställt betalar vederbörlig ordning fastställt underhållsbidrag icke understigande underhållsbidrag icke understigande vad som skulle utgå i bidragsförskott vad som skulle utgå i bidragsförskott

enligt 4 § första och andra styckena; enligt 4§ första stycket; 1 Lagen omtryckt C) det finnes uppenbart att den c) det finnes uppenbart att den 1976:277.

underhållsskyldige annorledes sörjt underhållsskyldige annorledes

2 sörjt Senaste lydelse eller sörjer för att barnet erhåller för eller sörjer för att bamet erhåller 1978:858. motsvarande underhåll. motsvarande underhåll.

[följ/áImings/öiwlag

F(››c'.s'l(1_ee›1 lvdelst

Nurcu((›1cle l_l(l(*l.\(

4§3

Bidragsförskott utgör för år räknat. Bidragsförskott utgör för år räknat

i _lörlzcillunc/L till var/c z/›1cle›/7tz/l.v-

fyxtioen procent av det basbelopp

l) skilt/lg. fynioen procent av det bassom enligt l kap. 6 § lagen(l962:38 har fastställts belopp som enligt l kap. 6§ lagen om allmän Försäkring (l962:38l)ont allmän föisäkringhar för månaden före den som bidragsförfastställts för månaden före den som skottet avser. bidragsförskottet avser.

Skall hi(l›c1_2{.sj/Ö›'.s'k011 ultra ig/Iirlzal-

lande till .saVäl/ádLv som moder eller

är barnet beräirligga! till l›a››1pen.sl0I1

allmän enligt 8 kap. 5 § lagen om

_lötitiikrlrig, utgör dock bidraget/ör-

skottet trettioeiz procent av det basbe-

lopp som angzes iA/Eirstct strcket. ig/[irra

fäller [förhållande till varje tan/w-

luillsslxjvldigg. an- . Föreligger grundad anledning anta Föreligger grundad anledning att fastställt underhållsbidrag betalas Iagra att fastställt underhållsbidrag

betalas i vederbörlig ordning, utgör i vederbörlig ordning. utgör bidrags-

törskottet skillnaden mellan förskillnaden mellan bidiagsförskottet första eller skottsbelopp enligt första stycket förskottsbelopp enligt samt underhållsbidragets belopp. andra stycket samt underhållsbidra-

gets belopp. Om det underhållsbidrag som har Om det underhållsbidrag som har

under- blivit fastställt uppenbarligen underblivit fastställt uppenbarligen bör bör stiger vad den underhållsskyldige stiger vad den underhållsskyldige

erlägga i bidrag, lämnas inte bidrags- erlägga i bidrag, lämnas inte bidragsförsta stycket med förskott första eller andra förskott enligt enligt

under- högre belopp än underhållsbidraget. stycket med högre belopp än l fall som avses i tredje l fall som avses i andra stycket lämhållsbidraget. lämnas inget bidragsför- nas inget bidragsförskott. stycket

skott.

7§4

Sedan bidragsförskott sökts skall, Sedan bidragsförskott sökts skall,

under förutsättning att den underunder förutsättning- att den undervistelseon är känd vistelseon är känd hållsskyldiges hållsskyldiges kan utrönas. omedelbart till kan utrönas. omedelbart till eller eller om honom ,sändas meddelande om anhonom avxändas meddelande

med föreläggande att. sökningen med föreläggande att. om ansökningen han har något att anföra i han har något att anföra i anledning därest av ansökningen. inom viss av ansökningen. inom viss kon tid 3 Senaste lydelse anledning eller skriftligen yttra sig. l 1981:396. kort tid muntligen eller skriftligen muntligen skall tillika meddelandet skall lämnas underrät- 4 Senaste lydelse

yttra sig. l meddelandet i l § första och 1978:858. underrättelse om stadgan- telse om stadgandena lämnas

För/áttnings/örslag

Nuvarande lydelse Fziizás/cggen lydelse

dena i l § forsta och andra styckena, andra styckena, 2 § b) och c) samt 4 § 2 § b) och c) samt 4 § tredje stycket. andra stycket.

När försäkringskassan meddelat När försäkringskassan meddelat beslut i ärendet, skall sökande och beslut i ärendet, skall sökande och vårdnadshavare skriftligen underrätvårdnadshavare skriftligen underrättas om beslutet. Beslutet skall skrifttas om beslutet. Beslutet skall skriftligen delgivas den underhållsskyldi- ligen delges den

underhållsskyldige.

ge. Har ansökan om bidragsföiskott Har ansökan om bidragsförskott ej ej bifallits ellerbifallits endast till viss bifallits eller bifallits endast till viss del. skall beslutet delgiras även del, skall beslutet delgrs även sökansökanden och vårdnadshavaren. Har den och

vårdnadshavaren. Har för-

förskott beviljats, skall därvid underskott beviljats, skall därvid underräträttelse lämnas sökanden och vårdtelse lämnas sökanden och vårdnadsnadshavaren om stadgandena i 12 havaren om stadgandena i 12 och och 13 §§ samt, i annat fall än som 13 §§ samt, i annat fall än som avses i avses i 4 § tredje stycket, den under- 4§ andra stycket, den underhålls-

hållsskyldige om föreskrifterna i 2§

skyldige om föreskrifterna i 2 § b) och b) och c) samt 16 §. c) samt 16 §.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1983. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om bidragsförskott förtid före ikraftträdandet.

7 Förslag till Lag om ändring i lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd

Härigenom föreskrivs att 24§ lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

24§

Uppbär stödtagare änke- eller änk- Uppbär stödtagare änke- eller änklingspension eller annan ålderspenlingspension eller annan ålderspension än enligt lagen (1962:381) om sion än enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring eller mindre än hel allmän försäkring eller mindre än hel förtidspension, mindre än helt sjuk-

förtidspension, mindre än helt sjuk-

bidrag eller halv ålderspension enligt bidrag eller halv ålderspension enligt nämnda lag eller delpension enligt nämnda lag eller delpension enligt lagen (1975:380) om delpensions/örsärskild lag. nedsälls det kontanta säkring, nedsälles* det kontanta ararbetsmarknadsstödet med pensionsbetsmarknadsstödet med pensionsbeloppet. Sådan nFClYCl/lfllñg .skall beloppet. dock inte gzfras :ned till hänsyn I omslällninkgzs- eller _/E››sö›_'/ningsbr°- Senaste lydelse 1976: l 066. drag enlig! lagen om allmäng/örsäk-

ring.

Förlatzningsj/Eirzs/ag

SOU I98l:6l

livränta från försäkringsinrättning på grund av yrkes- Uppbär stödtagare nedsättes stödet enligt grunderna i första stycket. skada eller olycksfall, fyra kronor för dag utbetalas ej. Brutet krontal Ersättning understigande

utjämnas till närmast högre krontal.

1983. Denna lag träder i kraft den l januari

8 Förslag till

i kommunalskattelagen (1928:370)

Lag om ändring

föreskrivs att punkt 2 av anvisningama till 50 § kommunalskat-

Härigenom

skall ha nedan angivna lydelse. telagen (1928:370)

Föreslagen lydelse Nu va rande lydelse

Anvisningr

till 50 §

2. Vid bedömningen av om skatt- 2. Vid bedömningen av om skatt-

skyldigs inkomst till icke obetydlig skyldigs inkomst till icke obetydlig

del utgjorts av folkpension iakttages del utgjorts av folkpension iakttages Som folkpension räknas Som folkpension räknas följande. följande. eller vårdbidrag. icke barnpension eller Vårdbidrag. ickejamiljepension

att MedRJ/kpensiqn avses dock_ /olkpen-

Den omständigheten folkpension

som

utgått med sion iform av änkepension,

under ett beskattningsår

att lllgâl med stöd av övergångsbestänzett ringa belopp, t. ex. till följd av till (0000:000) om icke åtnjutits under melxerna lagen folkpensionen i lagen (1962:381) om allhela året, utgör icke hinder mot att ändring

den skattskyldige avdrag. män _försräkr-ing. samt hustrun/lägg. medgiva for bedömningen i detta som utgår med stöd av Övergångsbe- Avgörande om .stä/nnrelszwna till lagen (0000:000) fall är huruvida folkpensionen, om ändring i lagen (1962:392) om den utgått i full utsträckning, utgjort och kommunalt boen icke obetydlig del av inkomsten. hustrun/lägg till _folkpension Den

behandlas även till- stadstillägg

Som folkpension att folkpension uni den mån den enligt omständigheten läggspension föranlett der ett beskattningsår utgått med ett lagen om pensionstillskott ringa belopp, t. ex. till följd av att avräkning av pensionstillskott. icke åtnjutits under folkpensionen

hela året, utgör icke hinder mot att

den skattskyldige avdrag. medgiva för bedömningen i detta Avgörande folkpensionen, om fall är huruvida

den utgått i full utsträckning, utgjort

en icke obetydlig del av inkomsten.

Som folkpension behandlas även till-

läggspension i den mån den enligt

lagen om pensionstillskott föranlett l Senaste lydelse

av 1980: l 062.

avräkning pensionstillskott.

[Wij/irizIz/zrkqs/Eirtv/atq

SOL 1981:61

Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer fastställer närmare föreskrifter för

avdragsberäkningen enligt nedan angivna grunder.

Avdraget skall i första hand bestämmas med hänsyn till storleken av den

skattskyldiges

taxerade inkomst enligt lagen (1947:576) om statlig inkomst-

skatt. Överstiger denna

inkomst icke visst högsta belopp. skall avdraget beräknas till vad som behövs för att den skattskyldige icke skall påföras högre

statligt beskattningsbar inkomst än 6 000 kronor. Detta högsta inkomstbelopp

motsvarar taxerad inkomst för skattskyldig, som under icke

beskattningsåret

haft annan inkomst än ålderspension enligt 6 kap. 2§ första stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring och därutöver

skattepliktiga intäkter av

tjänst om sammanlagt 6 100 kronor samt åtnjutit avdrag endast med 100 kronor enligt 33 § 2 mom. första stycket. För gift skattskyldig. som uppburit

folkpension med belopp som tillkommer gift vars make uppbär folkpension. beräknas det högsta

inkomstbeloppet med utgångspunkt

från en pension utgörande 77,5 procent av basbeloppet. För övriga skattskyldiga beräknas det

med utgångspunkt från en pension utgörande 95 procent av basbeloppct.

Sistnämnda beräkningsgrund

gäller också om gift skattskyldig under viss del av

beskattningsåret uppburit folkpension

med belopp som tillkommer gift vars make uppbär folkpension, och under återstoden av året uppburit folkpension med belopp som tillkommer gift vars make saknar folkpension.

Om skattskyldigs statligt taxerade inkomst överstiger det högsta inkomstbeloppet enligt föregående stycke. reduceras avdraget med belopp motsva ran-

de 40 procent av överskjutande taxerad inkomst.

Det avdrag som beräknas med hänsyn till

skattskyldigs statligt taxerade

inkomst jämkas, om värdet av

skattepliktig förmögenhet överstiger 90 000

kronor. Om förmögenhetsvärdet överstiger 150 000 kronor. skall avdrag inte

medges. Fastighet, som avses i 24§ 2 mom.. och jordbruksfastighet. som i

huvudsak används för bostadsändamål, skall

inräknas i förmögenhetsvärdet

med belopp som motsvarar 1/10 av skillnaden mellan taxeringsvärdet året före taxeringsâret och lånat kapital, som nedlagts i fastigheten. i den mån

skillnaden inte överstiger 250000 kronor. Är skillnaden större beräknas värdet till 25 000 kronorjämte den del av skillnaden som överstiger 250 000

kronor. Har denskattskyldige

eller hans make flera sådana fastigheter, som avses här, gäller bestämmelserna endast fören fastighet och då i första hand för

fastighet som utgör stadigvarande bostad för den skattskyldige. Här ovan angivna grunder för

avdragsberäkningen får frångâs. när särskilda

omständigheter föranleda det.

Vid beräkningav avdrag förgiftskattskyldig iakttages bestämmelserna

i 52 § l mom. sista stycket.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1983 och tillämpas första gången vid 1984 års taxering.

Följ/á!!nings/(irslalq

9 Förslag till

Lag om ändring i taxeringslagen (1956:623)

skall ha

Härigenom föreskrivs att 22 § 3 mom. taxeringslagenl (1956:623)

nedan angivna lydelse.

Mlvarzznde [vc/else Fzirtáv/agcrz ltzlclsx)

22§

3 mom. Skattskyldig. som uppbu- 3 mom.: Skattskyrldig. som uppbuär med undantag som rit folkpension. är med undantag som rit folkpension. utan anges i andra stycket skyldig att utan anges i andra stycket skyldig att avlämna anmaning avlämna sjalvdeklztration anmaning självdeklaration av en endast om hans bruttointäkt av en endast om hans bruttointäkt under året eller flera lörvärvskällor under året eller flera löivärvskällor minst 20 400 kronor, uppgått till minst 20400 kronor. uppgått till folk- eller. om hans make uppburit folkeller. om hans make uppburit kronor. till minst 17800 kronor. pension. till minst 17800 pension. i Med folkpension avses folkpension i Med folkpension avses folkpension form av ålderspension och förtidsform av ålderspension. förtidspenpension. Här›710d_/Ö›.rIa.s' (ivw1_/i›/ksion. (1›1kc7›w1.riz»7 och husIruIiI/ägg.

ifornz at änkøpvittion. som

Som folkpension räknas inte barn- pwtsimz 1107M70!? eller Vårdbidrag. Ingår med .stöd av (ivergângâshextän1melxwvza till lagen /0()00.000) om om all- (ändring: i lagen (1962:381) män _/›r.s'äkring. samt I21l.sI›1lIiI/('ig_g. som ingår med .stöd (1 v [›\0I'gá›1\grs*/›e- .vtämmelvwvza till larger: (0000:000) om zindrirzg i lagen (1962:392) om

lntttrutil/iigg och kommzuzøz/z hos/(zc/sri/läigna till _lolkpvrtvimr Som

folkpension räknas inte zmmnr/Zzmiloch inte hel/cr vårdbi- _jvpwi.si›rz drag. make är Bestämmelserna i första stycket gälla icke om den skattskyldiges om den skattskyldige har skyldig att utan anmaning avlämna självdeklztration, om han har skattepliktiga varit bosatt i riket endast en del av beskattningsåret, överstigande 75 000 kronor eller om garantibelopp förmögenhetstillgångar inkomst för honom. l fråga om l för fastighet skall upptagas såsom skattepliktig Lagen omtryekt makar gälla bestämmelserna i 1 mom. tredje stycket såvitt avser förmögen- 1971:399. Senaste lydelse het. av lagens rubrik 1974:773.

Denna i kraft den 1 januari 1983 och tillämpas första gången i 2 Senaste lydelse

lagiträder

1980: 1063. fråga om självdeklaiation for 1984 års taxering.

m. m.

1 Kommitténs uppdrag

1.1 Utredningsuppdraget

1.1.1 .1 ”Inälll

Kommitténs ursprungliga direktiv framgår av vad chefen för socialdeparte-

mentet anförde till statsrådsprotokollet den 27 maj 1970 i samband med att

tillkalla sakkunniga för utredningen.

departementschefen bemyndigades

att den allmänna pensioneringen under 1 direktiven framhålls inledningsvis utveckling vad genomgått en utomordentligt kraftig det senaste decenniet som antalet personer vilka åtnjuter gäller såväl dc årliga utbetalningarna av Det framhålls vidare att genom tillkomsten förmåner från pensioneringen. har tillskapats pensioner ATP-systemet. vilket alltjämt är under uppbyggnad, invaliditet eller familjeförsörjarens död med målsättningen att vid ålderdom. levt på som ansluter till den standard som den försäkrade

ge ett pensionsskydd

av 1962 som aktiv förvärvsarbetande. l direktiven påpekas att ikraftträdandet

en markerad milstolpe i reformarbetet. års lag om allmän försäkring utgjorde Det erinras vidare om att ettstort antal förbättringar har genomförts under de

bl. a. till 1969 års beslut om införande år som gått sedan dess. Därvid hänvisas

av pensionstillskott och till 1970 års beslut rörande en vidgad förtidspensioframhålls att har byggts ut med

nering. Ytterligare familjepensioneringen

för barnen, och det erinras om beslutat särskild betoning av skyddet mellan män och sikte att skapa större likstalldhet

utredningsarbete med

kvinnor. Det anförs i direktiven att de reformer som genomförts på den allmänna

område under 1960-talet har inneburit en ökad trygghet för pensioneringens men att de försäkrades krav ökar i takt med att systemet alla medborgare framhålls att det därför är naturligt att frågorna om en förbättras. l direktiven blivit mer aktuella. Denna i vissa hänseenden översyn av pensionssystemet översyn fick kommittén i uppdrag att utföra.

anförtroddes kommittén gällde bl. a. sänkning a_v De frågor som i direktiven ökade möjligheter den dåvarande 67-årsgränsen inom ålderspensioneringen;

uppföljning av den år 1970 beslutade vidgningen till en rörlig pensionsålder. samt reglerna för intjänande av tilläggspension. av rätten till förtidspension

Ytterligare skulle kommittén överväga frågorna om den övre beloppsgränsen och om standardsäkring inom av inkomst

lör beräkning pensionsgrundande

den allmänna pensioneringen. som överlämnats för De nämnda frågoma jämte ett flertal andra spörsmål har kommittén behandlat i de tidigare avgivna delbetänkandena utredning

64 Kommitténs m. m. uppdrag

(SOU l974: l 5) Sänkt pensionsålder m. m., (SOU I975: IO) Rörlig pensions-

áilder. (SOU l975z74) Socialförsäkringsavgifier

på uppdragsinkomster m. m. samt (SOU l977:46) Pensionsfrågor m. m.

l kommitténs direktiv understryks att redan beslutade pensionsrefbrmei* och det starkt ökade antalet pensionärer innebåir att

konsumtionsutrymmet

för pensionâircrna kommer att tillväxa betydligt snabbare än för den öx riga befolkningen. Ytterligare reformer måste därför förutsätta en lägre takt i den i övrigt möjliga

konsumtionshöjningen för den aktiva befolkningen. Kommit-

tens övervåigztnden måste ske mot bakgrunden av en

befölkningsutxveekling

som innebaratt befolkningen i aktiv ålderkommeratt vara oförändrad medan antalet åldringar kommer att öka väsentligt. Det framhålls att det självfallet

också måste göras en *avstéimning mot andra angelägna samháillsuppgifter. Det är slutligen enligt

direktiven kommittén obetaget att utreda och

fiamläggzt förslag i firågor som inte särskilt nämnts men som anknyter till de

som angetts i det föregående. l redovisningen av resultatet tttredningsuppgifter av kommitténs arbete bör ingå kostnadskalkyler.

Utöver de uppdrag som kommittén erhållit genom direktiv har regeringen vid skilda tillfällen under utredningsarbetets gång överlämnat ett antal riksdagsskrivelser. utskottsbetänkanden och motioner. Vidare har chefen för socialdepartementet överlâiinnat ett flertal framställningar från myndigheter och organisationer för behandling av där berörda frågor eller för beaktande vid

fiullgörandet av andra uppdrag. Ytterligare har till kommittén inkommit olika

skrivelser från myndigheter. organisationer och enskilda personer. Vissa av dessa överlämnade handlingar har kommittén tagit upp till prövningi tidigare avgivna delbetänkanden. Återstående uppdrag redovisas i föreliggande slutbetänkande.

Kommittén behandlar sålunda i detta betänkande olika spörsmål på den :allmänna pensioneringens område, vilka i huvudsak prövas på grundval av sådana skrivelser och Framstâillningzir som haröverlämnzits till kommittén. En

huvudfrågzt i betänkandet gäller

efterlevandepensioneringens framtida

omfattning och utformning. Andra uppdrag beträffande vilka kommittén

redovisar

överväganden avser bl. a. hustrutilläggets och bamtillåiggets ställ-

ning i framtiden. En närmare redogörelse för de

utredningsuppdrag som

anförtrotts kommittén lämnas i det Följande. . _ Särskilda tillåiggsdirektiv (Dir. 1978:40) till samtliga kommittéer angående finansiering av reformer har beslutats av regeringen den 20 april 1978. l

tilläggsdirektiven anförs med hänvisning till en redogörelse för det rådande

statsfinansiella läget

att det är uppenbart att något nämnvärt utrymme för

genomförande av kostnadskrävande

kommittéförslag inte kommer att före-

ligga under de närmaste åren. Genom direktiven åläggs samtliga kommittéer

därför att noga överväga hur eventuella kostnadskrävande förslag skall kunna

finansieras genom omprövning av pågående verksamhet och av omfördelning befintliga resurser inom det område kommitténs förslag avser. Kommittéema

bör enligt tilläggsdirektiven också göra en prioritering mellan angelägna önskemål inom utredningsområdet.

Genom beslut den l3 mars 1980 utfärdade regeringen ytterligare riktlinjer (Dir. l980:20) till samtliga kommittéer angående finansiering av reformer. Enligt dessa direktiv skall utgångspunkten vara att alla förslag som kommitteema lägger fram skall kunna genomföras inom ramen för oförändrade

Kommitténs m. m. 65

- uppdrag

Det innebär att om kostnadsresurser inom det område som förslagen avser. visas hur Förslagen kan finansieras kråivande förslag läggs fram måste samtidigt form av rationaliseringar och omprövningar av pågående genom besparingari verksamhet inom utredningsområdet.

l . l .2 E/ierlvvandepcnsiiineringcn

Till grund for kommitténs uppdrag i denna del ligger socialförsäkringsutskot- Med överlämnande av betänkandet har Kungl. tets betänkande 1974:24. 1974 uppdragit åt kommittén att utreda frågan om Maj:t den IS november framtida utformning och att till Kungl. Majzt redovisa efterlevandepensionens

resultatet därav. betänkande behandlas ett flertal olika motiol socialförsäkringsutskottets m. m. l motionen 1974:158 begärdes ner angående efterlevandepensionenng om och forslag ett nytt familjepensionssystem, som bygger på

utredning till

likställdhet mellan kvinnor och allmän egenpension och som åstadkommer Det framhålls i motionen bl. a. att den nu män inom familjepensioneringen. vilar på värderingar som inte stämmer med förelintliga Familjepensioneringen mellan män och kvinnor och att det på sikt inte är en modern syn på jämlikhet men inte änklingspension i de rimligt med ett system där man har änkepension ;Motionen 1974:206 innehåller hemfall där båda makarna förvärvsarbetar.

av lagen om allmän försäkring att äkta makar ställan om sådan ändring i form av efterlevandepension. Motionärerna jämställs såvitt gäller ATP inte finns för efterlevande man, nuvaframhåller att. eftersom pensionsrätt resultat t. ex. i fall rande bestämmelser kan leda till mycket otillfredsställande för att ta hand om makamas barn eller då mannen avstår från förvärvsarbete än mannen. Det då hustrun genom sitt arbete har betydligt högre inkomst

beräknas enligt samma understryks att avgiften till tilläggspensioneringen l eller hustrun som tjänar in pensionspoängen. grunder vare sig det är mannen om av problemet med rättvis motionen 1974:410 hemställdes lösning inom ATP. Motionärerna framför fördelning mellan makar av ålderspension inkomst medan den tanken att. om en av två makar har haftATP-grundande ATP-poängen skall delas andra maken haft ingen eller endast ringa inkomst, 1974:677 innehåller yrkande om utredning mellan makarna. .Motionen

rörande efterlevandeskydd för hemmafru. Motionärerna påpekar att många

försäkringsskyddoch att de efterlevanhemmafruar har ett otillfredsställande om hustrun de kan hamna i en ekonomiskt och praktiskt mycket svår situation

skulle avlida. l motionen 1974:681 begärdes en översyn av de bestämmelser för män och som gäller pensioner åt efterlevande i syfte att ge lika villkor

Motionärema framhål-

kvinnor i det allmänna pensionsförsäkringssystemet.

om att änkepensionema inte kan slopas på en gång. ler att de är medvetna borde dock ske en gradvis medveten Ökning av bampen- Enligt motionärema med en dämpning av ökningen av änkepensionsbeloppen sionema samtidigt så endast äldre änkor utan barn fick pension och på det sättet att efter några år löst genom en speciell, att dessa änkor efter hand fick sin försörjningsfråga Om änkepension anses böra kvarstå, individuellt anpassad förtidspension. finnas för män, speciellt inom borde samma rätt till efterlevandepension

och avgiftsfinansierade pen-

ATP-systemet som direkt bygger på intjänade

66 Kommitténs m. m.

uppdrag

sionsformåner. l ;nationen l 9741:1296 begärdes förslag om ändrade bcstâimmelser innebärande att

efterlevandeskyddet görs neutralt i förhållande till

kön. Motionärerna anför att den stigande utbildnings- och förvärvsfrekvensen bland kvinnoma bör medföra att båda partema i ett äktenskap är kapabla att

vid den andre makens frånfälle försörja sig själva. Efterlevandeskyddet bör

därför i första hand inriktas på trygghetsgaiantier för eventuella barn. Motionärerna framhåller att de delar den principiella uppfattning som

pensionsförsäkringskommittén gav uttryck fori betänkandet

(SOU l97l: l9)

Familjepensionsfrågor

m. m. (jfr nedan) och anser det angeläget att ett förslag om sådan förändring av det allmänna pensionssystemet snarast framläggs. Avslutningsvis konstaterar motionärerna att därvid garantier självfallet måste skapas for efterlevande vilka på grund av ålder, brist på arbetstillfällen eller av andra skäl inte har möjlighet att gå ut på arbetsmarknaden eller inte hinner intjäna tillräckligt antal tjänsteår för full pension.

Soda//ömäkringvutskzzttet eiinrade

inledningsvis om de överväganden i fråga om utformningen av ett framtida

familjepensionssystem som pensions-

föisäkringskommittén redovisat i slutbetänkandet SOU l97lzl9. Utskottet anförde därefter:

Kraven på ökad jämställdhet mellan män och kvinnor har under senare år vuxit sig allt starkare. Sedan i december 1972 har en av statsministern tillkallad delegation (delegationen förjämställdhet mellan män och kvinnor) till uppgift att på samhällets olika områden verka för åtgärder som skapar ökad jämställdhet mellan könen. Betydelsefulla reformer inom arbetsmarknadspolitiken och på utbildningsområdet har redan bidragit till att utjämna skillnaderna mellan mäns och kvinnors möjlighet att erhålla en produktiv sysselsättning. lnte minst torde övergången till individuell beskattning av inkomst av förvärvsarbete ha ökat kvinnornas benägenhet att ta anställning. Den pågående daghemsutbyggnaden är också av betydelse i detta sammanhang. Under senare år har riksdagen antagit flera beslut i syfte att undanröja eller utjämna skillnader mellan män och kvinnor och mellan gifta och ogifta i socialforsäkringssystemet. Utskottet vill i sammanhanget särskilt erinra om 1973 års beslut om föräldraförsäkring och om utbyggd barnpension samt riksdagens begâiran tidigare i år om en allsidig och förutsättningslös översyn av frågan om pensionsrätt för vårdinsatser i hemmet och om deltids- och korttidsanståilldas ställning inom tilläggspensioncringcn. Detta utredningsuppdrag har numera anfönrotts pcnsionsålderskommittén. Som pensionsförsäkringskommittén framhöll i sitt slutbetänkande kan det enligt utskottets mening - med hänsyn till samhällsutvecklingen och till kvinnomas ökade utträde i arbetslivet - ifrågasättas om pensionssystemet i dess nuvarande utformning erbjuder en ändamålsenlig form för efterlevandepensionen i framtiden. Med hänsyn härtill anser utskottet sig böra förorda. att frågan hur ett efterlevandeskydd som är neutralt i förhållande till kön kan nämiare utformas nu blir föremål för fortsatta, mer ingående överväganden. De riktlinjer i fråga om utformningen av ett framtida pensionssystem som angivits av pensionsföisäkringskommittén bör enligt utskottets mening ligga till grund for det fortsatta utredningsarbctet. som lämpligen bör bedrivas inom ramen för pensionsåldeiskommittén.

Utskottet hemställde att riksdagen i skrivelse till regeringen skulle begära att pensionsåldeiskommittén (numera pensionskommittén) fick i uppdrag att utreda frågan om efterlevandepensionens framtida utformning. Denna hemställan bifölls av riksdagen (rskr 1974:293). lnom ramen för pensionskommitténs uppdrag på

familjepensioneringens

Kommitténs m. m. 67

uppdrag

även om efterlevandeskyddet i arbetsskadeförsäkområde faller frågan

ringen. för behandling av de där berörda Därjämte har regeringen till kommittén

1978/79: 164 och socialförsäkringsfrågoma överlämnat riksdagens skrivelse 1978/79:15 med anledning av motioner om bampenutskottets betänkande

och om barnpension vid adoption. sion till invandrarbam kommittén överlämnat riksdagens skrivelse har vidare till Regeringen 1979/80:4 med anledning av 1979/80:5 och skatteutskottets betänkande

motioner om beskattning av barnpension. till kommittén överlämnats en Ytterligare har från Socialdepartementet riksorganisation till framställning den 10 maj 1974 från Pensionäremas den 7 april 1975 från chefen för Socialdepartementet och en framställning

för rättvisa åt pensionärer till chefen för finansdepartemen- Opinionsgruppen

till kvinnor som blivit änkor före den l juli

tet, båda rörande änkepension den 8 mars 1978 från Fredrika-Bremer- 1960, samt en framställning

Förbundet till chefen för Socialdepartementet med begäran att reglerna för

inom den allmänna pensioneringen revideras och att egenförfamiljepension därvid tillämpas fullt ut samt att alla pensioner görs indivisörjarbegreppet duella med barn som enda undantag.

försörjningsberoende

1.1.3 H ustrutillägget

för övervägande i anslut- Chefen för socialdepartementet har till kommittén

lämnade utredningsuppdrag överlämnat ning till fullgörande av tidigare

skrivelse den 20 juni 1974 och promemoria (stencil S 1974:6) av riksförsäk-

till folkpensionärs ringsverket rörande översyn av vissa regler om hustrutillägg

maka. har till kommittén överlämnats skrivelse den 27 Från Socialdepartementet Hem och Samhälle till departeseptember 1974 från Husmodersförbundet

med ett maketillägg. mentet angående ersättande av hustrutillägget överlämnat riksdagens skrivelse har till kommittén Regeringen betänkande 1975/76:25 med 1975/76:195 och socialförsäkringsutskottets från hustrutillägg till av en motion om smidigare övergång anledning

änkepension.

1.1.4 Barnzillägget

överlämnat en skrivelse den 21 har till kommittén Socialdepartementet vid Västerbottens läns allmänna försäkdecember 1977 från en tjänsteman rörande reglerna för reduktion av bamtillägg. ringskassa till departementet

1.1.5 Övriga _frågor

socialförsäkringsutskottets betänhar till kommittén överlämnat Regeringen till

kande 1977/78: l 7 med anledning av en motion om extra pensionstillskott

också efter inträdet i den allmänna pensionsåldem. förtidspensionärer för behandling av där berörda fråga Regeringen har vidare till kommittén

överlämnat riksdagens skrivelse 1978/79: 1 64 och socialförsäkringsutskottets

68 Kommitténs m. m.

uppdrag

betänkande 1978/79: 1 5 med anledning av en motion om kvalilikationstiden

för till invandrare.

handikappersättning

Till kommittén har slutligen från Socialdepartementet överlämnats fram-

ställning den 30 december 1976 från riksförsäkringsverket till Socialdepartementet angående inverkan av undantagande på pensionstillskott till änkepen-

sion och till ålderspension åt änka.

Utredningsarbetet

Som framgår av redogörelsen i föregående avsnitt ligger tyngdpunkten i de

överväganden som kommittén redovisar i föreliggande betänkande på det

uppdrag som avser en total översyn av den nuvarande

familjepensioneringett.

För att erhålla underlag för översynen har bl. a. sammanställt

kommittén och

genomfört vissa undersökningar samt inhämtat upplysningar från olika myndigheter, organisationer och andra.

Kommittén har genom statistiska centralbyrån gjort en bearbetning av änkors och änklingars inkomster år 1976 enligt taxeringssstatistikcn. 4 Under utredningsarbetets gång-har kommittén, bl.a. genom bistånd av

utrikesdepartementet, inhämtat upplysningar om

efterlevandepensioneringen i våra nordiska grannländer och i ett antal utomnordiska länder. Under hösten 1979 gjorde kommittén en studieresa till Förbundsrepubliken Tysk-

land för att erhålla information om det västtyska pensionssystemet och

aktuella refonnförslag på

familjepensioneringens område. Kommittén fick

därvid tillfälle att diskutera olika pensionsfrågor med företrädare för depar-

tement och myndigheter samt med representanter för arbetsmarknadens

organisationer och för paitiema i

förbundsdagen.

Under arbetet har kommittén vidare i olika former haft återkommande

kontakter med andra kommittéer i frågor som berörs i det nu föreliggande

slutbetänkandet. Därvid har kommittén bl. a. fått redogörelser för familjelags-

sakkunnigas (Ju 1970:52) pågående arbete genom de sakkunnigas sekreterare samt genom experten i utredningen, docenten Jan Trost. Den senare har även

informerat om gjorda undersökningar m. m. angående samboende utan

äktenskap. Vidare har kommittén haft kontinuerlig kontakt med socialpoli-

tiska

samordningsutredningen och erhållit

upplysningar om arbetet inom samrådsgruppen om

socialförsåkringstillägg. Genom ordföranden och sekre-

terama har kommittén

haft fortlöpande kontakter med bl. a. ensamförälder-

kommittén (S 1977:16), familjeekonomiska kommittén (S 1979:06). studie-

stödsutredningen (U 1975:16),jämställdhetskommittén

(Ju l976:O8)och bostadsbidragskommittén (Bo 1979:01). Kommittén har vidare samrått med

företrädare för riksförsäkringsverket i administrationsfrågor.

Kommittén har avgivit remissyttranden över

olika betänkanden m. m.

Sålunda har kommittén yttrat sig bl. a. över promemoria (Ds A 1980:1) angående den framtida av vissa

finansieringen arbetsmarknadspolitiska

åtgärder m. m. samt över betänkandet (SOU 1979:94) En allmän socialförsäk-

ring och rapporten (Ds S 1980:1) SOFT.

om den övre gränsen för beräkning av Frågorna pensionsgrundande inkomst inom ATP och om förtidspensionemas har standardutveckling kommittén behandlat i sitt förra betänkande (SOU 1977:46) Pensionsfrågor

m. m. Därvid förklarade kommittén att den kunde komma att på nytt pröva

Kommitténs m. m. 69

uppdrag

Emellertid har regeringen nyligen i dessa spörsmål i det fortsatta arbetet.

1980/81 :l78 om förenklade regler för socialförsäkringsavgifter, propositionen ekonomiska att m. m. framhållit att det i nuvarande läge inte finns anledning inom ATP. ta upp en diskussion i frågan om en höjning av förmånstaket

med förslag om fortsatt Vidare har regeringen aviserat en särskild proposition förtiden efter år 1981. Med hänsyn härtill utbyggnad av pensionstillskotten i föreliggande betänkande inte ånyo de nämnda spörsmåberör kommittén

len.

m.

pension

m.

2 Gällande bestämmelser om

2.1 Den allmänna försäkringen

2.1.1 Inledning

om allmän Försäkring Den allmänna pensioneringen enligt lagen (1962:381)

(ATP). lnom båda dessa omfattar .lblkpwrrion och liIIägg.sp0rrsi0n (AFL)

av ålderirpension,förtidspension ochjámiljøpen-

system utgår pension i form Dessutom förekommer inom folkpension (änkepension och barnpension). handikappersättning och vissa särskilda förmåner: bamtillägg, sioneringen om pensionstillskott och om Vårdbidrag. l särskilda lagar finns regler

bostadstillägg till folkpension. Enligt lagen hustrutillägg och kommunalt

delpensionsförsäkring kan utgå delpension till förvärvsarbetan-

(1979284) om till ålderspension. de som trappar ned sitt arbete inför övergången dels utländska med-

Försäkrade enligt AFL är dels svenska medborgare,

borgare som ärbosatta i Sverige (1 kap. 3 §AFL). Försäkrad förtilläggspension

även om han inte är är dessutom utländsk sjöman på svenskt handelsfartyg

som inte uppfyller de nämnda förutsättbosatt i riket. Utländsk medborgare

försäkrad för tilläggspension om han här har ningarna är vidare alltjämt

pensionspoäng till ATP. tillgodoräknats storlek till penning-

1 syfte att anpassa de allmänna pensionsfönnånemas relateras dessa jämte flertalet av de särskilda fönnånema

värdesutvecklingen som fastställs av (1 kap. 6§ AFL). Basbeloppet, till det s. k. basbeloppet

för varje månad, följer förändringar i prisläget. Fr. o. m. januan regeringen 15 400 kr multiplicerat 1981 gäller en regel av innebörd att basbeloppet utgör mellan det allmänna med det tal (iämförelsetal) som anger förhållandet

före den som basbeloppet avser och prisläget i prisläget under andra månaden 1980 - förändringarna i det 1980. Därvid skall - för tid efter oktober juni med bortseende från indirekta skatter, tullar, allmänna prisläget beräknas För i energipriser samt med tillägg för subventioner. avgifter och ändringar konsutiden t. o. m. oktober 1980 har beräkningarna gjorts på grundval av

sker först då jämförelsetalet har stigit

mentpnsindex. Ändring av basbeloppet av sedan närmast föregående ändring eller gått ned med minst tre procent till närmaste hundrabasbeloppet. Det sålunda beräknade beloppet avrundas 16 100 kr och förjuli 1981 utgör tal kronor. Förjanuari 1981 varbasbeloppet

det 17 300 kr. en enligt AFL måste i regel göra

Den som vill erhålla pensionsförrnån

Ålderspension utgår fr. o. m. den ansökan härom till allmän försäkringskassa.

om han önskar att pensionen månad varunder den försäkrade fyller 65 år eller,

72 Gäl/ande bestämmelser om pension m. m.

skall börja utgå tidigare eller senare. fr. 0. m. den månad som anges i

pensionsansökningen. Förtidspension,

bamtillägg. handikappersättning och

Vårdbidrag utgår fr. 0. m. den månad varunder rätt till förmånen har inträtt.

Familjepension utgår fr. o. m. den månad då den försäkrade har avlidit eller, om denne vid sin död uppbar ålderspension eller fr. 0. m. förtidspension,

månaden näst efter den varunder

dödsfallet har inträffat. Pensionsförmåner kan beviljas att utgå retroaktivt, dock inte för längre tid tillbaka än tre månader eller, såvitt gäller barnpension, två år före ansökningsmånaden. Förmånema utgår t. o. m. den månad varunder den

pensionsberättigade har avlidit eller

rätten till fönnånen eljest har upphört (16 kap. AFL). Folkpension utgår oberoende

av tidigare avgiftsbetalning eller förvärvs-

verksamhet. Pensionen utges med enhetliga belopp utan anknytning till den

försäkrades Föregående inkomstförhållanden. Rätten till ATP är däremot knuten till den försäkrades tidigare förvärvsinkomster. Tilläggspensionen relateras

storleksmässigt till de arbetsinkomster som den försäkrade har haft

under sin aktiva tid.

2.1.2 Folkpension

Folkpension tillkommer i princip varje svensk medborgare som är bosatt i

Sverige. l detta fall utgår pensionen oberoende av bosättnings- eller försäk-

ringstidens längd.

Vid bosättning utomlands är svensk medborgare. som har rätt till tilläggspension, berättigad till folkpension i förhållande till det antal år för vilka han

eller, när fråga är om familjepension, den avlidne har tillgodoräknats

pensionspoäng vid tilläggspensionens beräkning. Har

pensionspoäng tillgo-

doräknats för minst 30 år, utgår folkpension med oavkortat belopp. I annat fall

utgår pensionen med så stor andel därav som svarar mot förhållandet mellan det antal år för vilka pensionspoäng har tillgodoräknats och talet 30. Härvid

skall som poängår räknas även år for vilket försäkrad med inkomst

av annat 1 förvärvsarbete än anställning inte har tillgodoräknats pensionspoäng till följd

i

av att han underlåtit att inom föreskriven tid till fullo erlägga tilläggspen- 4 sionsavgift eller till följd av att undantagande från försäkringen för tilläggs-

pension varit gällande för honom. Med poängår skall även jämställas år före år

1960 för vilket beräknats till statlig inkomstskatt taxerad inkomst för den

försäkrade eller uttagits sjömansskatt. Beträffande den som har rätt till tilläggspension i form av änkepension skall vid bosättning utomlands i form av ålderspension alltid utgå beräknad på grundval av minst folkpension det antal år för vilka den avlidne tillgodoräknats pensionspoäng. Vid bosättning utom riket utges enbart

folkpensioneringens huvudförmåner ålderspension, förtidspension och familjepension

samt - som tillägg till pensionen bamtillägg och

handikappersättning. Däremot utges då inte

pensionstillskott eller Vårdbidrag och inte heller de inkomstprövade förmånema hustrutillägg och kommunalt

bostadstillägg (5 kap. 2 och 3 §§ AFL).

Utländsk medborgare (eller statslös) som är bosatt i Sverige är på samma villkor och med samma tilläggsförmåner som svensk medborgare berättigad till folkpension under

förutsättning att han har varit bosatt en viss minsta tid i

Sverige. För ålderspension krävs att den försäkrade har varit bosatt i Sverige sedan minst fem år och efter fyllda 16 år har varit bosatt här under sammanlagt

]70.SIäI7Il71('[507' om pension m. m. 73 Gäl/ande

om minst tio år. Förtidspension och handikappcrsättning utgår till utlänning. år eller, om han är bosatt i denne antingen är bosatt i Sverige sedan minst fem arbetsför oavbrutet Sverige sedan kortare tid än fem år, har varit normalt Rätt till Vårdbidrag för bam tillkommer minst ett år under bosättningstiden. utländsk förälder om föräldern är bosatt i Sverige sedan minst ett år. För att fordras antingen att den avlidne familjepension skall utgå till utlänning år och den omedelbart före sin död hade varit bosatt i Sverige minst fem är efterlevande vid dödsfallet var bosatt här i landet eller att den efterlevande eller den avlidne vid bosatt i Sverige sedan minst fem år och den efterlevande till dödsfallet var bosatt här. Om utlänning enligt vad ovan sagts är berättigad

eller änkepension, ersätts denna automatiskt avuålderspension

förtidspension inte har uppfyllt den särskilda då han uppnår 65 års ålder, även om han då för rätt till ålderspension. Likaså är barn, för vilket förälder kvalifikationstiden berättigat till förtidspension eller handikappersätthar uppburit Vårdbidrag, av att kvalifikationstiden för dessa förmåner ning från 16 års ålder utan hinder då inte är uppfylld (5 kap. 4 och 5 §§ AFL). rätt till folkpension finns l fråga om såväl svensk som utländsk medborgares som flyttar utomlands sedan han vissa dispensregler som kan åberopas av den villkoren för rätt till beviljats folkpension i Sverige men som inte uppfyller

pension vid bosättning utanför Sverige. Reglerna innebär att svensk medborliksom utländsk medborgare, som gare, som har börjat uppbära folkpension, här har beviljats folkpension, kan efter prövning i det efter viss tids bosättning enskilda fallet få behålla pensionen även sedan rätten därtill enligt huvudrefrån Sverige. En förutsättning härför är geln har upphört till följd av flyttning för vissa fall eller det med hänsyn till att regeringen har så förordnat skulle framstå som oskäligt att dra in pensionen (5 kap. 6 § omständigheterna AFL). Förordnande i enlighet härmed har meddelats i kungörelsen (1962:516) rörande rätt till folkpension utom riket i vissa fall. Enligt med föreskrifter - efter ansökan - få

denna kungörelse kan den folkpensionsberättigade

för vård av hälsan fortsätta att uppbära pensionen om han vistas utomlands att anta att eller för behandling av sjukdom och det finns skälig anledning

vården eller behandlingen har avsevärd betydelse för honom.

den svenska lagstiftningen inga regler om utländsk l övrigt innehåller vid bosättning utomlands. Bestämmelser medborgares rätt till folkpension härom finns dock i konventioner som har ingåtts mellan Sverige och annat kan även föreskrivas land (se under avsnitt 2.5.1). l sådana konventioner vid kortare kvaliñkationstid än enligt AFL i vad avser rätten till folkpension

bosättning i Sverige. den försäkrade fyller 65 A/derspen.si0n utgår fr. o. m. den månad varunde_r år. Efter framställning av den försäkrade kan ålderspensionen utgå tidigare. då han uppnår 60 års ålder. Förtida dock tidigast fr. o. m. den månad måste pensionsuttag, som kan begränsas till att avse hälften av pensionen, och tilläggspension. Möjlighet finns också att göras samtidigt för folkpension mellan 65 och 70 års ålder (6 uppskjuta uttag av hela eller halva pensionen till

kap. AFL). Tas ålderspensionen ut i förtid. minskas pensionen med 0.5 % för varje

av den månad månad som, då pensionen har börjat utgå, återstår till ingången uttaget, ökas pensionen med varunder den försäkrade fyller 65 år. Uppskjuts från 0,6 % för varje månad som, då pensionen börjar utgå, har forflutit

74 Gällande bestämmelser om pension m. m.

ingången av den månad varunder den försäkrade fyllde 65 år. Härvid tas dock inte hänsyn till tid efter den månad under vilken den försäkrade fyller 70 år

och inte heller till tid då den försäkrade har uppburit tilläggspension i form av

ålderspension eller inte varit berättigad till folkpension. Då uttag avser hälften av ålderspension skall minskning eller ökning av pensionen beräknas med

av de nämnda reglerna enbart på den hälft som tas ut före resp. tillämpning lämnas outtagen efter 65 års ålder. Reduktionen av pensionen vid förtida uttag - liksom vid ökningen uppskjutet uttag är livsvarig och bygger på försäkringsmatematiska beräkningsgrunder. Den försäkrade har rätt att närhelst han så önskar - dvs. såväl före som efter 65 års ålder - återkalla sitt

uttag av ålderspension. Återkallelse kan även ha det innehållet att hel

ålderspension nedsätts till hälften.

Ålderspension som tas ut vid 65 års ålder för år räknat

utgör för en ensamstående pensionär 95 % av basbeloppet, dvs. 16 435 kr vid basbeloppet 17 300 kr._ För gift försäkrad, vars make i form uppbär folkpension av ålderspension eller hel förtidspension, utgör ålderspensionen 77,5 % av dvs. 13 408 kr vid nämnda basbelopp. Om den försäkrades make basbeloppet, uppbär två tredjedelar av hel förtidspension eller halv förtidspension utgår i förra fallet med 83 1/3 % och i senare fallet med 86 1/4 % av ålderspensionen

basbeloppet. dvs. med 14417 kr resp. 14921 kr per år vid det angivna

basbeloppet.

Färzidspension utgår till försäkrad som fyllt 16 år för tid före den månad då han fyller 65 år eller ålderspension dessförinnan börjar utgå till honom, om

hans arbetsförmåga på grund av sjukdom eller annan av den nedsättning fysiska eller psykiska prestationsförmågan är nedsatt med minst hälften och

nedsättningen kan anses varaktig. Kan nedsättningen av arbetsförmågan inte

anses varaktig men kan den antas bli bestående avsevärd tid, har den

försäkrade rätt till folkpension i form av .sjukbidragz Sjukbidraget är begränsat till viss tid, men i övrigt gäller vad som är stadgat om förtidspension enligt

ovan nämnda regler även sjukbidrag (7 kap. AFL).

Rätt till förtidspension tillkommer också arbetslös försäkrad

som har fyllt 60 år och som till följd av arbetslöshet har uppburit från erkänd ersättning arbetslöshetskassa under den längsta tid sådan ersättning kan utgå eller har

uppburit kontant arbetsmarknadsstöd under 450 dagar eller dessförinnan har uttömt sin rätt till stöd. Såsom ytterligare förutsättning för rätt till förtidspen-

sion

i dessa fall gäller att den försäkrades möjlighet att bereda sig fortsatt

inkomst genom sådant arbete som han tidigare har utfört ellergenom annat för honom tillgängligt lämpligt arbete är nedsatt med minst hälften och att nedsättningen kan anses varaktig.

Förtidspensionens storlek graderas efter den försäkrades förmåga eller möjlighet att bereda sig inkomst genom arbete så, att försäkrad vars förmåga eller är nedsatt i sådan grad att intet eller endast ringa del därav möjlighet återstår erhåller hel förtidspension. Är förmågan eller möjligheten nedsatt i mindre grad men likväl med avsevärt mer än hälften utgår två tredjedelar av hel förtidspension. l övriga fall utgår halv förtidspension. Vid bedömande av i

vad mån arbctsförmågan är nedsatt skall beaktas den försäkrades att förmåga vid den nedsättning av prestationsförmågan varom är fråga bereda sig inkomst

genom sådant arbete som motsvarar hans krafter och färdigheter och som kan begäras av honom med hänsyn till hans utbildning och tidigare rimligen

b(.SIäI71I71('[.S'8F om pension m. m. 75

Gällande SOL) 1981:61

samt ålder. bosättningsförhållanden och därmed jämförliga verksamhet omständigheter. Bedömningen skall göras efter samma grunder oavsett arten

av prestationsförmågan. l fråga om äldre

av den föreliggande nedsättningen och möjlighet att skall bedömningen främst avse deras förmåga personer genom sådant arbete som de tidigare har utfört eller

bereda sig fortsatt inkomst

arbete. Med inkomst av arbete lämpligt genom annat för dem tillgängligt värdet av hushållsarbete i hemmet. likställs i skälig omfattning att bereda sig inkomst genom arbete Om fönnågan eller möjligheten som uppbär förtidspension, skall har förbättrats för en försäkrad väsentligt dras in eller minskas med hänsyn till förbättringen (16 kap. 7§ pensionen

AFL). en ålderspension som tas Hel förtidspension utgår med samma belopp som

ut vid 65 års ålder. Har sjukpenning eller ersättning för sjukhusvård utgetts till försäkrad för 90

eljest skälig anledning, skall_ försäkringskassan

dagar i följd eller föreligger förkorta undersöka om det finns skäl att vidta åtgärd som är ägnad att

sjukdomstiden eller att eljest helt eller delvis förebygga eller häva nedsättning av den försäkrades arbetsförmåga. Befinnes rehabiliteringsåtgärd som nu sagts

skall kassan tillse att lämplig sådan vidtas (2 kap. l l §0ch 3 kap. erforderlig för rehabiliteringsåtgärd av 13 §AFL). Under tid då den försäkrade är föremål arbetsförmågan anses detta slag skall vid bedömning av rätten till sjukbidrag mån av åtgärden är hindrad att utföra nedsatt i den han på grund

förvärvsarbete (7 kap. 3 § andra stycket AFL). och förtidspension kan kompletteras med bamtillägg, Ålderspension kommunalt bostadstillägg, handikappersättning och pensionshustrutillägg, och kommunalt bostadstillägg kan dock tillskott. Bamtillägg, hustrutillägg. inte utgå som komplement till ålderspension som tagits ut före 65 års ålder

förrän denna ålder har uppnåtts. Vid tillämpning av folkpensioneringens bestämmelser om ålderspension

som stadigvarande lever - och förtidspension skall gift pensionsberättigad om inte särskilda åtskild från sin make Iikställas med ogift pensionsberättigad, likställs å andra sidan

skäl föranleder till annat. Med gift pensionsberättigad

som stadigvarande sammanbor med någon med vilken den

pensionsberättigad 1 § pensionsberättigade har varit gift eller har eller har haft bam (10 kap.

AFL). Familjepension utgår i form av änkepension och barnpension. folkpension i form av En änka, som inte fyllt 65 år och som ej uppbär har rätt till änkøpension under förutsättning att hon antingen ålderspension, honom i minst fem år eller har fyllt 36 år vid mannens död och varit gift med bor tillsammans med bam under 16 år har vårdnaden om och stadigvarande vistades i makamas hem eller hos änkan. som vid mannens död stadigvarande skall vid bedömningen av Upphör änka att ha barn under 16 år i hemmet, anses som om mannen avlidit då hennes rätt till änkepension i fortsättningen varat till bamet upphörde att påverka rätten till pension och äktenskapet

nämnda tidpunkt (8 kap. AFL). Med änka likställs i fråga om rätt till ånkepension ogift eller frånskild

kvinna eller änka som stadigvarande sammanbodde med ogift eller frånskild

med eller har eller har man eller änkling vid dennes död och som har varit gift den tid under vilken kvinnan halt barn med honom. Därvid jämställs

76 Gäl/ande bcástäzørme/ser om pension m. m. SOL 1981:61

oavbrutet har sammanbott med mannen fram till hans död med tid varunder

äktenskap bestått. En kvinna äger däremot inte rått till änkepension efter sin make om hon levde åtskild från honom vid hans död och efter det sammanlevnaden upphörde stadigvarande har sammanbott med annan man med vilken hon har varit gift eller har eller har haft bam.

Änkepensionen

dras in om änkan ingår nytt äktenskap eller om hon

stadigvarande sammanbor med man med vilken hon varit gift eller har eller har haft barn. Om det nya äktenskapet upplöses inom fem år resp. om

samboendet upphör inom samma tid börjar änkepensionen ånyo att utgå. om

övriga förutsättningar för rätt till änkepension

alltjämt är för handen. Till änka som vid mannens död eller den därmedjämställda har tidpunkten fyllt 50 år utgår änkepensionen med samma belopp som ålderspension från 65 år för en ensamstående ålderspensionär, dvs. med 95 % av basbeloppet for år

räknat. Samma belopp utgår till änka vars rätt till änkepension grundar sig på sammanboende med barn under 16 år. För annan änka minskas pensionen med l /l 5 för varje år varmed änkans ålder vid mannens död eller den tidpunkt

då hon upphörde att ha barn under 16 år i hemmet understeg 50 år.

För kvinna som blivit änka efter den 30juni 1960 utgåränkepensionen utan

För änka vars man avlidit före den l juli l960 är pensionen

inkomstprövning.

däremot inkomstprövad. Om dödsfallet har inträffat under tiden den l juli 1958 - den 30 juni l960 är dock viss del av pensionen. det s. k. garantibe-

loppet, fri från inkomstprövning.

Garantibeloppet utgör, om dödsfallet har inträffat under tiden den l juli 1958 - den 30juni 1959. en tredjedel och. om

dödsfallet har inträffat under tiden den 1 juli 1959 - den 30 juni l960, två av det belopp som skulle ha utgått utan tredjedelar

inkomstprövning.

Reglerna för

inkomstprövning av änkepension i dessa fall är desamma som beträffande hustrutillägg och kommunalt

bostadstillägg (l6§ lagen om införande av lagen om allmän försäkring).

En kvinna som gjort förtida uttag av ålderspension och som därefter blir

änka kan - om de allmänna förutsättningarna för erhållande av änkepension

är uppfyllda - efter återkallelse av uttaget av ålderspension få änkepension.

Änkepensionen

minskas därvid med hänsyn till den tid ålderspensionen har

utgått.

[förekommande fall kanjämte änkepension utgå kommunalt

bostadstillägg

och pensionstillskott.

Är en kvinna för samma månad berättigad till flera änkepensioner. utges endast den största av dem eller, om pensionema är lika stora. pensionen efter

den sist avlidne mannen. Om kvinnan för samma månad har rätt till två eller

flera av förmånema barnpension, förtidspension. änkepension eller hustrutillägg utgår endast en av dessa förmåner, varvid hon äger välja vilken av dem hon önskar (10 kap. 4 § AFL).

Fr. o. m. den månad då änkan fyller 65 år utbyts- till skillnad från vad som

är fallet inom -

tilläggspensioneringen änkepension mot ålderspension.

Barnpensirm utgår till bam under 18 år vars fader eller moder eller båda föräldrar har avlidit. Rätt till barnpension föreligger dock inte om barnet är av annan än den avlidne eller dennes make. Har avliden förälder adopterat

enligt avtal som är bindande för barnet åtagit sig att till dess underhåll utge visst belopp en gång för alla föreligger rätt till barnpension endast i den mån

pensionen överstiger en livränta som har köpts eller kunnat inköpas åt barnet

Gällande bestämmelser om pension m. m. 77

för engångsbeloppet (8 kap. 5§ AFL). åtnjuter vård på anstalt Ett barn som under hel månad på statens bekostnad till barnpension för den månaden eller eljest kost och bostad. är inte berättigat

(10 kap. 2§ AFL). utgör-enligt regler som gäller fr. o. m. den l juli 1981- för Bampensionen dvs. 4498 kr vid basbeloppet 17 300 kr. år räknat 26% av basbeloppet. med sådant belopp att pensionen i förening med Bampension utgår dock alltid i form av barnpension utgör - enligt de barnet tillkommande tilläggspension fr. o. m. den I juli 1981 gällande reglerna - 62 % av basbeloppet (lO 726 kr)

om båda löräldrama har avlidit. 31 % av basbeloppet (5 363 kr) om barnet

samtidigt uppbär bidragsförskott enligt lagen (1964: 143) om bidragsförskott (7 093 kr) i övriga fall då barnet uppbär pension samt 41 °/0 av basbeloppet l sistnämnda fall beaktas även sådan folkpension i form efter en av föräldrarna. som har varit av änkepension som utgår till kvinna som är barnets moder eller har eller har haft barn med denne, under gift med barnets fader eller och kvinnan sammanbor. Om flera förutsättning att barnet stadigvarande till bampension. fördelas vid avräkningen änkepensionen barn är berättigade

lika mellan barnen. finansieras genom statliga medel. Staten erhåller Folkpensicnsformånerna till folkpensionebidrag till finansieringen genom socialföisäkringsavgiftema samt av försäkrade med inkomst av annat ringen, vilka erläggs av arbetsgivare förvärvsarbete än anställning.

2. 1.3 Särskilda _lörmåner inom _folkpensrioneringen

de särskilda förmånema inom Som framhållits i det föregående utgörs av bamtillägg. handikappersättning, vårdbidrag, penfolkpensioneringen sionstillskott. hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg. för varje bam under 16 år Till ålders- och förtidspension utgår hamn/lägg förälder. Har en av föräldrarna avlidit äger även pensionsberättill försäkrad efterlevande föräldern rätt till bamtillägg om den tigad make till den barn under 16 år. Till åldersefterlevande har vårdnaden om den avlidnes som den försäkrade uppbär för tid före 65 års ålder eller till pension pension som tillkommer någon som enligt bindande avtal har åtagit sig att till barnets (9 kap. l § underhåll utge visst belopp en gång för alla utgår inte bamtillägg

AFL). o. m. den l juli 1981 -för år Bamtillägget utgör-enligt regler som gällerfr.

räknat 26 % av basbeloppet. Om barnet är berättigat till_ barnpension, utgör

det 10% av basbeloppet. Utgår halv ålderspension eller utgår två tredjedelar

eller halv förtidspension, sker motsvarande reducering av hel förtidspension den försäkrade tilläggspension, minskas honom av bamtillägget. Uppbär med hälften av tilläggspensionen i den mån denna tillkommande bamtillägg är bamtillägget inte för år räknat överstiger halva basbeloppet. l övrigt . . inkomstprövat. För det fall båda föräldrarna eller Styvförälder jämte förälder är berättigade

till bamtillägg för samma bam, utgår bamtillägget till den pension varom de Om sådan överenskommelse inte träffas eller om träffar överenskommelse. med halva beloppet till särskild begäran framställs härom, utgår bamtillägget var och en av dem. l sådant fall skall avräkning mot samtidigt utgående

78 Gällande bestämmelser om pension m. m.

ske för var och en med en fjärdedel av tilläggspensionen tilläggspension i den mån denna överstiger halva basbeloppet (10 kap. 5§ AFL). Rätt till

handikappmiväl[ning tillkommer - oberoende av om annan

pensionsförmån utgår eller inte- Försäkrad som fyllt 16 år och som innan han fyllt 65 år har fått sin nedsatt för avsevärd

funktionsförmåga tid. Nedsätt-

ningen i funktionsförmågan skall vara sådan att den försäkrade i sin dagliga

livsföring behöver mera tidskrävande hjälp av annan eller behöver fortlöpande hjälp av annan för att kunna förvärvsarbeta eller eljest behöver vidkännas

betydande merutgifter. Vid bedömning av rätten till skall den ersättning handikappades vård- och hjälpbehov samman med vägas merutgifter i anledning av handikappet. Föreligger behov av hjälp i den dagliga livsföringen eller för utförande av förvärvsarbete med samtidigt merutgifter i annat avseende skall bedömningen således grundas på det sammanlagda behovet av stöd. Med försäkrad som utför förvärvsarbete jämställs studerande som uppbär studiestöd enligt studiestödslagen (1973:349) eller endast på grund av bestämmelse om behovsprövning är utesluten från sådan fönnån (9 kap. 2 § AFL).

Handikappersättning utgår alltid till försäkrad som är blind, döv eller gravt hörselskadad om handikappet har inträtt innan den försäkrade har uppnått 65 års ålder.

Handikappersättningen utgår alltefter hjälpbehovets eller meromfattning storlek utgiftemas med 61, 46 eller 31 % av basbeloppet per år. För blinda

utgår handikappersättning med 61 0/0av basbeloppet för tid före den månad då

hel ålderspension eller hel förtidspension börjar utgå. För tid därefter utgår ersättning med 31 % av basbeloppet om inte stödbehovet till ger anledning högre ersättning. Döva och gravt hörselskadade är berättigade till handikappersättning med 31 % av basbeloppet. kan dock Högre ersättning utgå om stödbehovet ger anledning härtill. Handikappersättning kan begränsas till viss tid. Behovet av sådan ersättning skall omprövas i samband med beslut om förtidspension och då den försäkrade tillerkänns ålderspension (9 kap. 3§ AFL). Rätt till vårt/bidrag tillkommer försäkrad förälder för vård av barn under 16 år. Sådant bidrag kan utgå om barnet av på grund sjukdom, psykisk utvecklingsstöming eller annat handikapp under minst sex månader är i behov av särskild tillsyn och vård. Vid bedömningen av rätt till Vårdbidrag skall beaktas också sådana merutgifter som uppkommer på grund av barnets

sjukdom eller handikapp (9 kap. 4§ AFL). Allt efter tillsyns- och vårdbehovets omfattning och merutgiftemas storlek utgår Vårdbidrag med belopp motsvarande hel eller halv förtidspension till ensamstående jämte pensionstillskott som svarar mot pensionen. Vårdbidrag kan begränsas till viss tid. Behovet av bidrag skall omprövas vart tredje år. såvida inte skäl föreligger för omprövning med kortare mellanrum. Till i fonn folkpension av ålderspension, förtidspension och

änkepension

utgår pensionstillskott enligt lagen (1969:205) om till pensionstillskott försäkrade som harlâg ATP eller ingen ATP alls.

Pensionstillskottet till ålderspension och änkepension fr. o. m. den

uppgår l juli 1981 till 45 % av basbeloppet. Tillskottet till hel förtidspension utgör fr. o. m. nämnda tidpunkt 90 % av basbeloppet. Pensionstillskottet utgår med samma belopp till gift och ogift pensionstagare. Vid basbeloppet 17 300 kr

besräznmelser om pension m. m. 79 Gällande

till hel ålderspension och hel änkepension 7 785 kr samt till utgör tillskottet hel förtidspension 15 570 kr. till halv ålderspension eller till förtidspension som utgår Pensionstillskott med två tredjedelar eller hälften av hel förtidspension utgör motsvarande andel av helt pensionstillskott. Till änkepension som utgår med viss andel av med motsvarande andel av helt

hel sådan pension utgår pensionstillskott

tillskott. Om ålderspension på grund av förtida eller uppskjutet uttag har minskats eller ökats med visst procenttal minskas eller ökas pensionstillskot-

tet i motsvarande mån. mot tilläggspension. Avräkningen är Pensionstillskottet är inkomstprövat så konstruerad att den som uppbär tilläggspension med belopp överstigande Till den som uppbär tilläggsen garantinivå inte får något pensionstillskott. i den mån de sammanlagda pension med lägre belopp utgår pensionstillskott förmånema inte överstiger garantinivån. Avräkning mot tilläggspension görs är 45% av basbeloppet såvitt gäller hel krona för krona. Garantinivån och hel ånkepension. För det fall att pensionen utgår med lägre ålderspension två tredjedelar av hel eller högre belopp än hel pension (halv ålderspension. reducerad änkepension eller förtida förtidspension, halv förtidspension. reduceras eller ökas garantinivån i uttagen eller uppskjuten ålderspension) motsvarande mån. Pensionstillskott till ålderspension och änkepension avräknas mot tilläggspension i form av ålderspension och änkepension. avräknas mot tilläggspension i medan pensionstillskott till förtidspension form av förtidspension och änkepension. omfattats av undantagande Såvitt gäller Försäkrad, som omfattas eller har enligt ll kap. 7§ AFL, eller änka till »sådan från tilläggspensionenngen försäkrad skall vid bedömningen av rätten till pensionstillskott hänsyn tas till som skulle ha utgått om undantagande inte hade ägt rum. tilläggspension Motsvarande regel gäller i fall då pensionspoäng på grund av underlåten inte har tillgodoräknats försäkrad. avgiftsbetalning finns i lagen (1962:392) om Regler om vissa inkomszprfivadeförmåner och kommunalt bostadstillägg till folkpension. hustrutillägg förmån som för tid före 65 års ålder HzLv/rzuil/ägaq är en inkomstprövad tillkommer hustru till den som uppbär folkpension i form av ålderspension

eller förtidspension, om hustrun har fyllt 60 år och själv inte uppbär sådan folkpension samt makarna har varit gifta minst fem år. När särskilda skäl kan hustrutillägg utgå även om hustrun inte har fyllt 60 år eller föreligger makama har varit gifta kortare tid än fem år. mellan å ena sidan sam- Hustrutilläggets maximibelopp utgör skillnaden i form av hel ålderspension till två manlagda årsbeloppet av folkpension makar jämte två pensionstillskott och å andra sidan pension till ogift jämte ett som pensionstillskott. Vid denna beräkning utgår man från de pensionsbelopp Detta innebär att oreducerat gäller vid uttag fr. o. m. 65-årsmånaden. 105 % av hustrutillägg fr. o. m. den ljuli 1981 utges med belopp motsvarande

basbeloppet. (KBT) är en inkomstprövad förmån som efter Kommunaltbosradstilläjgg folkpension i form av beslut av kommun kan utgå till den som uppbär och är mantalsskriven inom ålderspension. förtidspension eller änkepension kommunen eller till där mantalsskriven hustru som uppbär hustrutillägg.

KBT har numera införts i alla kommuner.

80 Gällande besrärnri1efser om [Jenxyion m. m.

Det kommunala bostadstillägget utgår enligt de grunder som kommunen själv bestämmer. Avvikelse från de i lagen fastställda

inkomstprövningsreg-

lema får dock inte göras, och inte heller får kommunen uppställa villkor om viss tids bosättning i kommunen eller liknande. Bostadstillägget administreras av rikslörsäkringsverket och försäkringskassoma och utbetalas samtidigt med folkpensionen. Med hänsyn till att kommunerna själva bestämmer grunderna för kommunalt bostadstillägg varierar storleken av tillägget kommunerna emellan. För att minska skillnaderna i bostadstilläggens maximibelopp före inkomstprövning mellan olika kommuneroch i syfte att uppnå en ökad samordning mellan reglerna för KBT och statskommunalt bostadsbidrag infördes etncllcnid fr. 0. m. år 1980 statsbidrag till kommunernas kostnader för KBT. Förår 1981

gäller att statsbidrag utgår under förutsättning att kommunens grunder för bostadstillägg innebär att tillägget före

inkomstprövning och oberoende av

bostadens storlek täcker minst 80 % av bostadskostnaden upp till 750 kr per månad för ensamstående pensionstagare och 850 kr per månad för makar. Kommunerna har möjlighet att låta KBT utgå även för högre bostadskostnaderän de angivna, men dessa i

merkostnader ingårinte statsbidragsunderlaget.

Statsbidrag lämnas inte heller for kostnader för KBT som inte är knutna till bostadskostnaden. De angivna

bostadskostnadsgränserna för statsbidrag till

KBT höjs den l januari 1982 till 800 resp. 950 kr per månad. Hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg liksom änkepension i anledning av dödsfall före den l juli 1960 är underkastade

inkomstprövning.

Reglerna härom innebär att förmånen minskas med den försäkrades inkomster vid sidan av folkpensionen, således bl. a. med eventuellt utgående tilläggspension. Enligt fr. 0. m. den l juli 1981 gällande bestämmelser sker. om den årliga sidoinkomsten överstiger l 000 kr för ensamstående, minskning med en tredjedel av den pensionsberättigades inkomst därutöver. För man och hustru är fr. 0. m. nämnda tidpunkt motsvarande gränsbelopp sammanlagt l 500 kr. Årsinkomster under l 000 kr for ensamstående och l 500 kr för makar medför inte något avdrag. Med årsinkomst avses den inkomst för år räknatsom någon kan antas komma att erhålla under den närmaste tiden. Med inkomst avses inkomster av alla slag, såsom tilläggspension, tjänstepension, arbetsinkomst. ränteinkomst och avkastning av fastighet. Såsom inkomst räknas inte allmänt barnbidrag, folkpension, tilläggspension till den del den föranlett minskning av pensionstillskott eller_av bamtillägg, livränta enligt lagen om yrkesskadeförsäkring, i vad den har avdragits från pension, eller understöd som någon på grund av skyldskap eller svågerlag är föranledd att utge. Som inkomst räknas inte heller vuxenstudiebidrag enligt studiestöds-

lagen eller utbildningsbidrag under arbetsmarknadsutbildning. Vid inkomst- .

prövningen för den som uppbär partiell förtidspension bortses från ett belopp som motsvarar skillnaden mellan å ena sidan faktiskt utgående förtidspension från folkpensioneringen jämte pensionstillskott och å andra sidan hel förtidspension från folkpensioneringen jämte härtill hörande pensionstillskott, i förekommande fall reducerat med hänsyn till den tilläggspension som skulle ha utgått om pensionstagaren hade uppburit hel pension. Vid uppskattning av förrnögenhets avkastning skall denna höjas med 10 % av det belopp varmed formögenheten överstiger för den som är gift 60 000 kr (för makar tillhopa således 120 000 kr) och för annan 75 000 kr. Vid beräkningen

bestämmelser om pension m. m. 81 Gällande

eller av förmögenhet skall värdet av fastighet. som är inrättad till bostad åt en tas upp till hälften av två familjer och som bebos av den pensionsberättigade. av värdet av taxeringsvärde. Detsamma gäller vid beräkning fastighetens

jordbruksfastighet, där den pensionsberättigade är bosatt. För sammanlevan-

vardera makens inkomst utgöra hälften av makamas de makar beräknas och värdet av förmögenhet hälften av deras sammanlagda årsinkomst

sammanlagda förmögenhet. rätt till såväl hustrutillägg som kommunalt bostadstillägg Föreligger minskas vid inkomstprövningen först bostadstillägget och därefter hustrutillänkepension minskas vid lägget. För änka som uppbär inkomstprövad i första hand eventuellt kommunalt bostadstillägg. inkomstprövningen Till ålderspension som uppbärs för tid före den månad då den pensionsbe-

i det föregående, inte utgå hustrutillägg rättigadc fyller 65 år kan, som nämnts ,eller kommunalt bostadstillägg. Vid av bestämmelserna om hustrutillägg och kommunalt tillämpning och bostadstillägg skall -i likhet med vad som gäller i fråga om ålderspension förtidspension - gift pensionsberättigad som stadigvarande lever åtskild från om inte särskilda skäl

sin make likställas med ogift pensionsberättigad,

föranleder till annat. Med gift pensionsberättigad likställs pensionsberättigad

som stadigvarande sammanbor med någon med vilken den pensionsberätti-

haft bam. gade har varit gift eller har eller har för folkpensionärer utan Fr. o. m. den ljanuari 1978 haröppnats möjlighet

barn att erhålla .statskommunalt baszazisbidragr när reglerna för detta ger ett bostadstillägg. Bestämmelser gynnsammare utfall än reglerna för kommunalt om statskommunala bostadshärom finns intagna i förordningen (1977:392) m. fl. Enligt förordningen kan bostadsbidrag bidrag till vissa folkpensionärer att kommunen har beslutat om det. Bostadsbidrag utgå under förutsättning som uppbär folkpension i form av utges i sådant fall till dels ogift person förtidspension eller änkepension, dels makar om någon av dem ålderspension, i form av ålderspension eller förtidspension. Till åldersuppbär folkpension månad varunder pensionstagaren fyller 65 pension som utgår för tid före den bostadsbidrag. Bidrag utges inte heller till år utgår dock inte statskommunalt om statskommunala bostadsbarnfamilj som avses i förordningen (1976:262)

bidrag till barnfamiljer m. fl. av dels bostadskostnaden, dels den Bostadsbidragets storlek är beroende som inte är reducerat med berättigades taxerade inkomst. Bostadsbidrag, kr av bostadskosthänsyn till inkomst. utgår med 20 kr för varje helt 25-tal är naden till den del kostnaden. räknat per månad, överstiger 500 kr men inte

kr för makar. Bidraget motsvarar således i

högre än 750 kr för ogift och 850 inom nämnda intervall. Om den bidragsprincip 80 % av bostadskostnaden honom berättigade har bam som utan att anses försörjda av honom vistas hos behövs för barnet, kan under så lång tid under ett år att extra bostadsutrymme l 500 kr för de övre kostnadsgränsema höjas till l 250 kr för ett eller två barn, flera bam. För den som är tre eller fyra barn och 1 800 kr för fem eller skäl föreligger. De handikappad kan kostnadsgränsema höjas om särskilda 1982. angivna bostadskostnadsgränsema höjs fr. o. m. den l januari den Oreducerat bostadsbidrag utgår till ogift person. om hans inkomst enligt inte överstiger 29 000 kr. För makar får den senaste statliga taxeringen sammanlagda inkomsten inte överstiga detta belopp om helt bidrag skall utgå.

82 Gällande bestämmelser om pension m. m. SOU l98l:6l

Vid högre inkomst minskas med 15% av den taxerade bidraget inkomsten mellan 29 OOOoch 59 000 kr och med 24 % av den taxerade inkomsten över 59 000 kr. Har bidragstagaren, ensam eller tillsammans med make, förmö-

genhet över 75 000 kr skall en femtedel av det överskjutande beloppet läggas till den taxerade inkomsten.

För pensionstagare som har rätt också till kommunalt till bostadstillägg folkpension minskas det statskommunala bostadsbidraget med bostadstilläggets belopp. Det statskommunala bostadsbidraget utgår då -i förekommande fall - som ett utfyllnadsbidrag.

2.1.4 Försäkringen för tilläggspension (A TP)

Tilläggspensioneringen innefattar ålderspension,

förtidspension och familjepension. Rätten till tilläggspension är relaterad till de arbetsinkomster som den försäkrade har haft under sin aktiva tid. Den intjänade pensionsrätten är

avgörande för pensionens storlek (l 1-15 kap. AFL).

Pensionsgrundande inom ATP blir den försäkrades inkomst av förvärvsarbete underåren fr. o. m. det år då han fyller l6 år t. o. m. det år då han fyller 64 år. För försäkrad som är född under av åren l9l något l-l927 beräknas pensionsgrundande inkomst även för det år då han fyller 65 år. Inkomster för år under vilket den försäkrade har avlidit eller för hela året uppburit hel ålderspension enligt AFL är dock inte pensionsgrundande. Vid förtida uttag av halv ålderspension eller vid förtida uttag av hel ålderspension för kortare tid

än hela året beräknas pensionsgrundande inkomst för tonsatt förvärvsarbete. Detta görs också för den som uppbär förtidspension. Förvärvsinkomstema indelas i inkomst av anställning och inkomst av annat förvärvsarbete. Till grund för beräkning av förvärvsinkomst läggs i princip den försäkrades taxering till statlig inkomstskatt.

Med inkomst av anställning avses den lön i pengar eller naturaförmåner i

form av kost, bostad eller bil som den försäkrade har erhållit såsom arbetstagare i allmän eller enskild Som inkomst tjänst. av anställning anses även ersättning för arbete som någon har utfört för annans räkning utan att

vara anställd i dennes tjänst. Är ersättningen att hänföra till inkomst av rörelse

eller jordbruk betraktas den dock som inkomst av anställning endast om uppdragsgivaren och uppdragstagaren kommer överens härom genom att träffa ett s. k. likställighetsavtal. Till inkomst av anställning hänförs inte lön

eller ersättning från en och samma som under arbetsgivare ett år inte har uppgått till 500 kr. Som inkomst av anställning anses även bl. a. sjukpenning, föräldrapenning och Vårdbidrag AFL. enligt delpension enligt lagarna

(1975:380) och (l979:84) om delpensionsförsäkring, dagpenning från erkänd

arbetslöshetskassa, kontant arbetsmarknadsstöd samt utbildningsbidrag under

arbetsmarknadsutbildning och yrkesinriktad rehabilitering i form av dagpenning. Till sådan inkomst hänförs också timstudiestöd,

inkomstbidrag och vuxenstudiebidrag enligt studiestödslagen (1973:349). utbildningsbidrag

för doktorander samt timersättning vid grundläggande utbildning för vuxna. Även till dagpenning bl. a. vämpliktigaoch vapenfria tjänstepliktiga under

repetitionsutbildning samt till civilförsvarspliktiga betraktas som inkomst av anställning. Till sådan inkomst hänförs slutligen egenlivrånta som utgår enligt lagen (1976:380) om eller

arbetsskadelörsäkring eljest bestämmes med

bestämmelser om pension m. m. 83 . Gällande

av den lagen samt vissa bidrag från Sveriges författarfond och tillämpning konstnärsnämnden (l l kap. 2 § AFL). Vid beräkning av inkomst av anställning tas inte hänsyn till lön eller annan som den försäkrade har erhållit från arbetsgivare, som är bosatt ersättning utomlands eller är utländskjuridisk person, i annat fall än då den försäkrade har sysselsatts här i riket eller tjänstgjort som sjöman ombord på svenskt Å andra sidan kan även svensk medborgare som är bosatt handelsfartyg. utomlands under vissa Förutsättningar tillgodoräknas pensionsgrundande Detta bl. a. svensk som arbetar utomlands för inkomst. gäller medborgare svensk arbetsgivare. Vidare skall lön till svensk medborgare från utländskt dotterföretag räknas som inkomst av anställning för ATP, om det svenska moderföretaget äger ett bestämmande inflytande över den utländska juridiska personen och moderföretaget enligt en av riksförsäkringsverket godtagen förbindelse har åtagit sig att svara för avgift till försäkringen för tilläggspcnsion. Även för det fall att svenska staten har åtagit sig att svara för kan inkomst av tjänst hos arbetsgivare bosatt utom riket eller ATP-avgiften hos utländsk räknas som pensionsgrundande inkomst. Utjuridisk person som är bosatt och sysselsatt utomlands tillgodoräknas inte ländsk medborgare i något fall pensionsgrundande inkomst. Med inkomst av annat förvärvsarbete avses främst inkomst av här i riket bednven rörelse och av här belägen jordbruksfastighet som brukas av den Härmed förstås också ersättning i pengar eller naturaförrnåner för försäkrade. arbete för annans räkning i den mån inkomsten inte är att hänföra till inkomst

av anställning (ll kap. 3§ AFL). Den inkomsten motsvarar summan av inkomst av pensionsgrundande och inkomst av annat förvärvsarbete i den mån summan överstiger anställning en viss minimigräns, nämligen det vid årets ingång gällande basbeloppet avräknas i första hand mot inkomst av (16 100 kr för år 1981). Basbeloppet anställning. Maximigränsen för beräkning av den pensionsgrundande inkomsten utgör sju och en halv gånger det vid årets ingång gällande basbeloppet från vilket sålunda skall bortses avräknas i (120 750 kr för år 1981). Belopp första hand från inkomst av annat förvärvsarbete (l l kap. 5§ AFL). För för vilket inkomst fastställs för en varje år, pensionsgrundande försäkrad, skall pensionspoäng tillgodoräknas honom. Pensionspoängen den pensionsgrundande inkomsten delad med basbeloppet vid årets utgör ingång. Poängen beräknas med två decimaler. l den mån den pensionsgrundande inkomsten härrör från inkomst av annat förvärvsarbete än anställning tillgodoräknas den försäkrade i regel pensionspoäng endast om tilläggspcnför året till fullo har erlagts inom föreskriven tid. sionsavgift l fråga om försäkrad som uppburit förtidspension från tilläggspcnsionesärskilda för beräkning av pensionspoäng. I dessa fall ringen gäller regler beräknas på den försäkrades förvärvsinkomster efter samma pensionspoäng försäkrade. l-lar den försäkrade under minst halva regler som gäller för övriga året uppburit partiell förtidspension, som har beräknats med ledning av s. k. antagandepoäng (se nedan), erhåller han vid beräkningen av pensionspoängförutom poäng på förvärvsinkomsten - en mot invaliditeten svarande del av dvs. halva antagandepoängen vid halv förtidspension och antagandepoängen, två av nämnda vid två tredjedels förtidspension. Den tredjedelar poäng försäkrade skall emellertid - oberoende av om han för hela eller för delar av

84 Gällande bestämmelser om pension m. m.

året uppburit hel eller partiell förtidspension - alltid för året tillgodoräknas lägst en pensionspoäng motsvarande antagandepoängen. De sålunda förvärvade pensionspoängen beaktas vid bestämmandet av den försäkrades ålderspension och av familjepension efter honom. Poängen påverkar däremot inte den utgående förtidspensionen (1 1 kap. 6 § AFL). För försäkrad som är född under något av åren 191 1-1927 skall under vissa Förutsättningar beräknas pensionspoäng även för det år varunder han fyller 65 år. Pensionspoäng för det året fastställs med tillämpning av reglerna om

beräkning av antagandepoäng inom förtidspensioneringen. Vid poängberäk-

ningen anses således att den försäkrade har erhållit rätt till förtidspension fr. o. m. januari månad det år han fyller 65 år. Detta medför normalt att den försäkrade tillgodoräknas antagandepoäng för det året på grundval av tidigare pensionspoäng. Om det senare visar sig att den pensionsgrundande inkomsten för det sextiofemte levnadsåret ger en faktisk pensionspoäng som är högre än den poäng som har gottskrivits metoden enligt med antagandepoängberäkning, tillgodoräknas den försäkrade denna högre. faktiska poäng (15 kap. 2§ AFL). .

Ålderspension utgår under förutsättning att pensionspoäng

har tillgodoräknats den försäkrade för minst tre år. Pensionen utgår fr. o. m. den månad under vilken den försäkrade fyller 65 år med möjlighet till förtida och uppskjutet uttag av hela eller halva pensionen efter samma regler som inom folkpensio-. neringen (12 kap. AFL). Storleken av den ålderspension som börjar utgå vid 65 års ålder motsvarar 60 °/0 av produkten av basbeloppet för den månad för vilken pensionen skall utges och medeltalet av de pensionspoäng som har den tillgodoräknats försäkrade. Har pensionspoäng tillgodoräknats för mer än 15 år, beräknas medeltalet på de 15 högsta poängtalen (15-årsregeln). Har pensionspoäng tillgodoräknats för mindre än 30 år, minskas pensionen med 1/30 för varje felande år (30-årsregeln). l pensioneringens inledningsskede har för försäkrad som är svensk medborgare 30-årsregeln ersatts med en 20-årsregel för den som är född något av åren 1896-1914. För den som är född något av åren 1915-1923 fordras, i stället för 30 år, 21 år för den som är född år 1915, 22 år för den som är född år 1916 osv. Dessa övergångsregler innebär att personer som är födda år 1914 och senare har möjlighet att förvärva full pension medan de som är födda åren 1896-1913 maximalt kan få så många 20-delar av full som antalet pension år fr. o. m. år 1960 t. o. m. det år då vederbörande fyller 65 år(15 kap. 1 §AFL). Även för utländska födda år 1923 eller medborgare tidigare gäller särskilda övergångsregler med avseende på pensionsberäk- i ningen (15 kap. l a§ AFL). Förtidspension utgår till försäkrad för tid före den månad då han fyller 65 år eller ålderspension dessförinnan börjar utgå till honom. Då en förtidspensionär uppnår 65 års ålder utbyts förtidspensionen mot ålderspension (13 kap. AFL). De grundläggande förutsättningarna för rätt till förtidspension från tilläggspensionenngen är desamma som inom folkpensioneringen. Den försäkrades skall alltså på gmnd av sjukdom eller annan nedsättning av den arbetsförmåga

fysiska eller psykiska prestationsförmågan vara nedsatt med minst hälften och

skall vara av varaktig natur. Är nedsättningen nedsättningen av arbetsförmå-

gan inte att anse såsom varaktig men kan den antas bli bestående avsevärd tid

bestämmelser om pension m. m. 85

Gällande

erhålla sjukbidrag, som kan den försäkrade, liksom inom folkpensioneringen,

vilket i övrigt gäller samma regler som är begränsat till viss tid men för av arbetsförmågan inte beträffande förtidspension. Även om nedsättning

arbetslös föreligger, äger försäkrad, som har fyllt 60 år och som är varaktigt beträffande förtidspension från under de förutsättningar som har angivits

rätt till förtidspension också från tilläggspensioneringen.

folkpensioneringen, Förtidslnvaliditetsgraderingen är densamma som inom folkpensioneringen.

kan således vara hel, två tredjedels eller halv pension beroende på pensionen

graden av arbetsfönnågans nedsättning. för rätt till förtidspension från tilläggspensio- En ytterligare förutsättning för tid före neringen är att den försäkrade kan tillgodoräkna sig pensionspoäng Pensionsfallet anses ha inträffat vid den det år då pensionsfallet har inträffat. nedsatt med minst hälften och då arbetsförmågan har blivit tidpunkt

nedsättningen därjämte kan betraktas som varaktig eller väntas bli bestående

avsevärd tid. som Storleken av hel förtidspension motsvarar i princip den ålderspension

till om han hade börjat uppbära sådan den försäkrade skulle bli berättigad

då han uppnår 65 års ålder. pension fr. o. m. den månad äruppfyllda, pensionen beräknas Härvid skall, så snart vissa förutsättningar år fr. o. m. det år då pensionsfallet under antagande att den försäkrade för varje års ålder för försäkrad inträffar t. o. m. det år då han uppnår 64 års ålder (65 har tillgodoräknats vissa pensionspoäng född under något av åren 191 1-1927) med antagandepoäng skall få

(antagandepoäng). För att pensionsberäkning

antingen vid tidpunkten för pensionsfallet äga rum fordras att den försäkrade som svarar mot en årsinkomst av har haft en inkomst

sjukpenninggrundande

basbeloppet eller förvärvsarbete lägst lika med det vid årets ingång gällande sig pensionspoäng för två av de fyra åren närmast före också kan tillgodoräkna _ året för pensionsfallet. metoder som ger det .Antagandepoäng beräknas enligt den av två alternativa Den ena metoden innebär att för den försäkrade gynnsammaste resultatet.

beräknas motsvara medeltalet av de två högsta poängtalen antagandepoängen Den andra metoden innebär att under de fyra åren närmast före pensionsfallet. under samtliga år antagandepoängen beräknas på grundval av poängförvärven Antagandepoängen skall därvid t. o. m. året närmast före pensionsfallet. kommer i fråga, motsvara medeltalet för halva antalet av de år som sålunda

de högsta poängtalen (13 kap. 2 § varvid hänsyn i första hand tas till åren med

AFL). förutsätter att den Förtidspension enligt reglerna om antagandepoäng

vid 65 års ålder kan uppbära ålderspension från tilläggspensioneförsäkrade åren med antagandepoäng, i ringen. Antalet poängår skall alltså, inberäknat

regel vara minst tre. skall kunna få Om förutsättningar inte föreligger för att den försäkrade

beräknas förtidsmed tillgodoräknande av antagandepoäng, förtidspension faktiska pensionspoäng enligt samma pensionen på grundval av föreliggande vilken då 65 års ålder metod som ålderspension utgår fr. o. m. den månad

i sådant fall att den försäkrade har tillgodoräknats uppnås. Det fordras alltså förtidspension krävs enligt pensionspoäng för minst tre år. För oavkortad

tillgodoräknats för minst 30 år (13 kap. 3§ huvudregeln att pensionspoäng

AFL).

86 Gällande bestämmelser om pension m. m. SOU l98l:6l

Rätt till _fanzil/epension efter en avliden försäkrad föreligger om den försäkrade vid sin död var berättigad till tilläggspension i fomi av fönidspen-

sion eller ålderspension eller om den försäkrade skulle ha varit berättigad till förtidspension därest hans arbetsförmåga vid tiden för dödsfallet varit så f nedsatt som krävs för rätt till förtidspension. Familjepension från tilläggspensioneringen utgår - i likhet med vad som gäller inom - i

folkpensioneringen

form av änkepension och barnpension. Efter avliden kvinnlig försäkrad utgår endast barnpension (l4 kap. AFL).

Familjepensionen beräknas i förhållande till den avlidnes egen ålders- eller

förtidspension, om rätt till sådan pension förelåg för honom då han avled. Familjepensionens storlek påverkas inte av den avlidne försäkrades eventuella förtida eller uppskjutna uttag av ålderspension. Familjepensionen beräknas alltid i förhållande till hel förtidspension och således med bortseende från om

den avlidne faktiskt uppbar två tredjedelar eller hälften av hel förtidspension. Om den avlidne inte uppbar ålderseller förtidspension vid tidpunkten för

frånfállet, beräknas familjepensionen i förhållande till den förtidspension som han skulle ha fått om rätt till hel sådan pension hade inträtt vid tidpunkten för

dödsfallet. Detta görs även i det fall att den avlidne vid dödsfallet uppbar

men efter det denna beviljades tillgodoräknats förtidspension pensionspoäng med stöd av l l kap. 6§ första och tredje styckena AFL.

Änkepension utgår till änka efter försäkrad,

om äktenskapet har varat minst fem år och har ingåtts senast den dag då den försäkrade fyllde 60 år. Även om

dessa förutsättningar inte är uppfyllda, är änkan likväl till berättigad änkepension om den försäkrade efterlämnar barn som också är barn till änkan. Det är härvid utan om betydelse barnet är minderårigt eller har uppnått vuxen ålder. Till skillnad från vad som gäller inom folkpensione-

ringen krävs för rätt till tilläggspension i form av änkepension alltid att legalt

äktenskap har förelegat. Änkepension

dras in om änkan ingår nytt äktenskap.

Upplöses det nya äktenskapet innan det har bestått i fem år, skall änkepen-

sionen emellertid ånyo börja utgå (l4 kap. 2§ AFL). Rätten till änkepension från

tilläggspensioneringen påverkas inte av att

änkan samtidigt är berättigad till förtidspension eller ålderspension. l sådant

fall kan alltså två pensioner utgå samtidigt. Änkepension från folkpensione-

ringen kan däremot, som förut har framhâllits, aldrig utgå samtidigt med folkpension i fomi av förtids- eller ålderspension eller hustrutillägg. En änka

kan således samtidigt uppbära såväl folkpension och tilläggspension i form av ålderspension som tilläggspension i form av änkepension.

Änkepensionens storlek är beroende av om den försäkrade förutom

änkan efterlämnar bam som är berättigat till tilläggspension i form av barnpension

efter honom. Om så är fallet utgör änkepensionen 35 % av den avlidnes egenpension, dvs. i princip den förtids- eller ålderspension som utgick till den

avlidne eller - om sådan pension inte utgick - den förtidspension som han

skulle ha erhållit om rätt till hel förtidspension inträtt vid tidpunkten för

dödsfallet. Finns inte något

pensionsberättigat bam är änkepensionen 40 % av

den nämnda egenpensionen (l4 kap. 3 § AFL). Rätt till barnpension från

tilläggspensioneringen tillkommer avliden

försäkrads bam under l9 år. Adoptivbam har pensionsrätt efter adoptivför-

äldrarna men inte efter sina biologiska föräldrar. Har underhållsskyldighet

mot bamavlösts av engångsbelopp. gäller motsvarande regel som beträffande

bestämmelser om pension m. m. 87 Gällande

barnpension inom folkpensioneringen (14 kap. 4§ AFL). av bampensionen är beroende av huruvida pensionsberättigad Storleken antal. Efterlämnar en man änka och änka finns samt av familjemedlemmarnas bam, blir barnets pension 15 °/0av faderns egenpension. ett pensionsberättigat blir barnets pension 40 °/0 av den Är ett barn ensamt pensionsberättigat, avlidnes Finns flera bam än ett, ökas de nu angivna procenttalen egenpension. barnpensionsmed 10 för varje bam utöver det första och det sammanlagda fördelas lika mellan barnen (14 kap. 5§ AFL). beloppet kan inte utgå samtidigt till samma person. Är någon Flera familjepensioner för samma månad berättigad till flera tilläggspensioner i form av familjepen-

efter både fader och moder eller såväl änkepension sion - t. ex. barnpension som barnpension - utges sålunda endast den största av dem eller, om de är lika

utges pensionen efter den sist stora, en av dem. Av lika stora änkepensioner

avlidne mannen (14 kap. 7 § AFL). En försäkrad har - med samtycke av sin make - möjlighet att anmäla

för tilläggspension såvitt avser individuellt Lindantagandc från försäkringen förvärvsarbete än anställning. Har anmälan om undantainkomst av annat av pensionsgrundande inkomst för den gande skett skall vid beräkningen för tiden efter det undantagandet har trätt i kraft hänsyn inte tas till försäkrade inkomst av annat förvärvsarbete än anställning eller till delpension (1 l kap.

kan också ha viss reducerande effekt på framtida 7§ AFL). Undantagande av anställning. Sålunda skall vid beräkning pension som grundas på inkomst den försäkrade till av ålderspension talet 30 ökas med ett för varje år för vilket inte har pensionspoäng eller har följd av undantagandet tillgodoräknats mer än 50(l2 kap. 2 § förlorat mer än en poäng. Talet 30 får dock inte ökas till om antagandepoäng kan andra stycket AFL). Förtidspension enligt reglema ägde giltighet för den försäkrade då pensionsfallet inte utgå om undantagande

tillika har föranlett att den försäkrade för något

inträffade och undantagandet föregått pensionsfallet har gått miste om mer än av de fyra åren som närmast stycket AFL). Eftersom familjepension

en pensionspoäng (13 kap. 2 § tredje

kan även änkepension - beräknas på grundval av den avlidnes tilläggspension, av undantagande. Undanoch barnpension påverkas av att denne omfattats reducera storleken av kan också, som framhållits i det föregående, tagande

utgående pensionstillskott. från avskaffas

Möjligheten att begära undantagande tilläggspensioneringen

med verkan fr. o. m. den 1 januari 1982. De som är födda år 1923 eller tidigare

och som har ett gällande undantagande från ATP har dock alltjämt möjlighet

om de så önskar (prop. 1980/812178, SfU 28, rskr att stå utanför försäkringen i 406). V helt på inkomst av Tilläggspensioneringen finansieras genom avgifter betalas av arbetsgivaren. För förvärvsarbete. Avgift för inkomst av anställning förvärvsarbete än anställning betalar den försäkrade själv inkomst av annat

tilläggspensionsavgift.

2.1.5 Delpension

som infördes den 1juli 1976 Som ett led i det system med rörlig pensionsålder för delpensio_n i kombination med fick arbetstagare en helt ny socialförsäkring Bestämmelserna härom intogs i lagen (1975:380) om delpendeltidsarbete.

i 88 Gällande bestämmelser om pension m. m.

sionsförsäkring. 1 samband med att delpensioneringen fr. o. m. den 1 januari

1980 utvidgades till att gälla även för egna företagare och uppdragstagare omarbetades lagstiftningen och den tidigare lagen ersattes av lagen (1979:84) om

delpensionsförsäkring; Enligt denna kan delpension utgå till förvärvsar-

i betande i åldern 60-64 år som minskar sin arbetstid. Försäkrad för delpension är den som är bosatt i Sverige och som Linder en ramtid av ett år omedelbart före den dag då pension avses börja utgå eller den tidigare dag då ansökan görs har förvärvsarbetat i minst fem månader enligt bestämmelserna om arbetsvillkor i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring eller lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd. Som förutsättning för att vara försäkrad för

delpension gäller dessutom att personen i fråga

skall fr. o. m. det år då han fyllde 45 år ha varit förvärvsverksam i sådan

utsträckning att han för minst tio år har tillgodoräknats pensionsgrundande inkomst för tilläggspension enligt AFL. Rätt till delpension tillkommer försäkrad som fr. o. m. den månad då han fyller 60 år eller senare minskar sin arbetstid i förvärvsarbete och därefter arbetar i genomsnitt minst 17 timmar per arbetsvecka. Delpension kan utgå längst t. o. m. månaden före den varunder den försäkrade fyller 65 år eller dessförinnan börjar uppbära förtidspension eller ålderspension enligt AFL. Den som efter

arbetstidsminskningen förvärvsarbetar enbart som anställd

har rätt till delpension om han har minskat arbetstiden med i genomsnitt minst fem timmar per arbetsvecka. Den nya arbetstiden måste också med minst fem timmar per vecka understiga ordinarie arbetstid i arbetet. För försäkrad som efter

arbetstidsminskningen förvärvsarbetar inte enbart som

anställd (egenföretagare, uppdragstagare och den som vid sidan av anställning har rörelse eller uppdrag) gäller att han för att vara berättigad till delpension måste ha minskat arbetstiden med i genomsnitt minst hälften. Som den försäkrades arbetstid före

arbetstidsminskningen räknas i princip hans

arbetstid under den ramtid om ett år som föregår ansökningen. genomsnittliga Den försäkrades arbetstid efter

arbetstidsminskningen beräknas med hänsyn

till hans antagna arbetsförhållanden under det följande året. Om förvärvsarbetet efter

arbetstidsminskningen inte utförs fortlöpande är den försäkrade

berättigad till delpension endast om han under varje period av högst tre månader arbetar under minst halva antalet vanliga arbetsdagar. Om synner-

liga skäl föreligger kan dock medges undantag härifrån. För försäkrad som har mindre bisyssla vid sidan av sitt huvudsakliga förvärvsarbete gäller att rätten till delpension under särskilda förutsättningar kan bedömas med bortseende från bisysslan.

Delpension utgick ursprungligen med belopp som motsvarar 65 % av den försäkrades pensionsunderlag. Ifall då pension har beviljats på grund av ansökan efter den l januari 1981 utgår delpensionen med belopp motsvarande

50% av pensionsunderlaget.

För försäkrad som förvärvsarbetar enbart som anställd utgörs pensionsunderlaget i allmänhet av skillnaden mellan hans nonnala förvärvsinkomst före

arbetstidsminskningen och den förvärvsinkomst som han efter arbetstids-

kan antas ha tills vidare. Skillnaden mellan förvärvsinkomsten minskningen före och efter

arbetstidsminskningen får för år räknat inte beräknas till högre

belopp än skillnaden mellan vad som utgör den försäkrades sjukpenninggrun-

dande inkomster före och efter arbetstidsminskningen. Detta innebär att

om pension m. m. 89 Gällande b(SläI71I71('/S('I'

är begränsat till sju och en halv gånger det underlaget för inkomstberäkningcn Avviker den försäkrades inkomst vid årets ingång gällande basbeloppet.

från vad som kan anses vanligt för arbetet i fråga eller avviker väsentligt från vad som är motiverat med hänsyn till inkomstbortfallet väsentligt särskilda arbetsförhållanden eller ändrade minskningen av arbetstiden, av pensionsunderlaget bortses från arbetsuppgifter skall vid beräkningen

sådana avvikelser. förvärvsarbctar inte enbart För försäkrad som efter arbetstidsminskningen

av hälften av hans genomsnittliga som anställd utgörs pensionsunderlaget

förvärvsinkomst före arbetstidsminskningcn. Överstiger den förvärvsinkomst

kan antas tills vidare ha som den försäkrade efter arbetstidsminskningen

minskas pensionsunderlaget med hänsyn hälften av den tidigare inkomsten, beräknas med ledning av dels de härtill. Den tidigare förvärvsinkomsten vilka den försäkrade för de

pensionspoäng för tilläggspension tillgodoräknats

dels det basbelopp som gällde närmaste tre åren före arbetstidsminskningen, för vid arbetstidsminskningen. För varje år som sålunda ligger till grund

den försäkrade pensionspoäng även för inkomst beräkningen tillgodoräknas För som ryms inom det basbeloppsavdrag som görs vid poängberäkningen.

törvärvsarbetat enbart som anställd eller som den som under ramtiden före arbetstidsminskningen enligt de beräknas inkomsten uppdragstagare under förutsättning att ersättningen vid regler som gäller för anställda.

inkomsttaxeringen är att hänföra till inkomst av tjänst.

är värdcsäkrad genom anknytning till basbeloppet Fastställd delpension av detta. Uttag av delpension reducerar inte den och omräknas vid förändring är berättigad till från 65 års ålder. ålderspension som den försäkrade

inkomst för ATP.

Delpensionen räknas som pensionsgrundande

administreras av riksförsäkringsverket och försäkrings-

Delpensioneringen och från försäkrade kassoma Den finansieras genom avgifter från arbetsgivare

med inkomst av annat förvärvsarbete än anställning.

2.2 Arbetsskadeförsäkringen m. m.

om arbetsskadeförsäkring (LAF) trädde i kraft den 1 juli Lagen (1976:380)

om yrkesskadeförsäkñng (YFL)

1977, samtidigt som lagen (1954:243) gäller dock fortfarande i fråga om upphörde att gälla. Äldre bestämmelser före ikraftträdandet. YFL trädde ikraft den l januari skada som har inträffat YFL bl. a. på området tidigare gällande lag 1955. Genom upphävdes i arbete och lagen (1929:131) om (1916:235) om försäkring för olycksfall

De upphävda författningama skall dock försäkring för vissa yrkessjukdomar. före den ljanuari 1955 fonfarandetillämpasi fråga om skada som harinträffat

om skadan visat sig senare och i fråga om skada till följd av annat än olycksfall som och den försäkrade inte efter nämnda dag varit utsatt för sådan inverkan

:39 s. l)angående orsakat skadan. 19 l 6 års lag föregicks i sin tur av lagen (1901

för skada till följd av olycksfall i arbete. ersättning 1977 trädde vidare i kraft lagen (1977:265) om statligt Den l juli

om krigsskadeersättningtill sjömän. 1

personskadeskydd och lagen ( 1977:267) om ersättning vid personskada den förra lagen har förts samman bestämmelser i verksamhet som åläggs genom tjänsteplikt eller myndighets som har inträffat

90 Gällande b(âSIäI11I77(*/.S('I' om pension m. m. SOL? 1981:61

beslut. Den senare lagen ersätter äldre författningar om ersättning till sjömän för krigsskada.

Arbctsskadeskyddet enligt LAF omfattar alla förvärvsarbetande. dvs.

förutom arbetstagare även uppdragstagare och egenföretagare. Beträffande de båda sistnämnda kategorierna förutsätts dock att den försäkrade är bosatt i Sverige och att undantagande från ATP inte gäller för honom. Försäkringen omfattar dessutom studerande i den mån utbildningen är förenad med särskild risk för arbetsskada. Om försäkrad drabbas av arbetsskada. ger LAF i princip rätt till full ersättning för det inkomstbortfall som skadan medför. Med arbetsskada förstås samtliga skador och sjukdomar som har uppstått på grund av olycksfall eller annan skadlig inverkan i arbetet. Också olycksfall vid färd till eller från arbetsstället räknas som olycksfall i arbetet, om färden föranleddes av och stod i nära samband med arbetet. Om en försäkrad har varit utsatt för olycksfall eller annan skadlig inverkan i arbetet skall skada som han ådragit sig anses

vara orsakad av den skadliga inverkan, om inte betydligt starkare skäl talar

mot det. Skada till följd av annat än anses ha inträffat

olycksfall den dag då

skadan visade sig. Detta innebär att LAF, i stället för YFL eller äldre

lagstiftning, kommer att gälla i fråga om

arbetssjukdom som har uppstått till följd av en inverkan som har skett före den l juli 1977 närsjukdomen inte visar

sig förrän efter denna tidpunkt.

Arbetsskadan skall i princip ha varat längre än 90 dagar for att ge den försäkrade rätt till ersättning enligt LAF. För tiden dessförinnan, samord-

ningstiden, gäller sjukförsäkringen

enligt AFL. Efter samordningstiden utgår sjukpenning från

arbetsskadeförsäkringen. Hel sjukpenning motsvarar l/ 365

av årsinkomsten. Vid bestående nedsättning av arbetsförrnågan med minst en femtondel har den försäkrade rätt till ersättning i form av livränta för den inkomstförlust som

uppkommer. Invaliditetsbedömningen

i LAF anknyter till vad som gäller inom den allmänna försäkringen. Det är således den reella nedsättningen i den försäkrades förmåga att bereda sig inkomst genom förvärvsarbete och inte den medicinska defekten såsom sådan som grundar rätt till livränta. lnvaliditeten binds dock inte såsom sker vid förtidspension till vissa bestämda invaliditetsgrader. Livräntan motsvarar skillnaden mellan den inkomst som den _ försäkrade skulle ha haft om han inte hade skadats och den inkomst som han trots skadan kan beräknas komma att få. Livräntan ersätter inkomstförlust upp till samma -inkomsttak som gäller för ATP, dvs. 7,5 basbelopp. lnkomstbortfall som för år understiger en fjärdedel av basbeloppet ger dock inte rätt till livränta. Som underlag för beräkning av livränta läggs i princip den försäkrades

sjukpenninggrundande inkomst AFL

enligt vid den tidpunkt från vilken livräntan skall utgå eller, om han inte var sjukpenningförsäkrad, den inkomst som då skulle ha utgjort hans sjukpenninggrundande inkomst. Underlaget skall dock alltid beräknas till minst 6 000 kr. I

livränteunderlaget inräknas

även inkomst som är undantagen från ATP. Skall livräntan börja utgå först sedan avsevärd tid har förflutit efter den skadliga inverkan i arbetet får underlaget bestämmas med ledning av annan högre förvärvsinkomst än den

sjukpenninggrundande inkomsten om särskilda skäl talar för det.

För försäkrad som inte har fyllt 25 år när skadan inträffade gällersärskilda

bestämmelser om pension m. m. 91 Gällande

av livränteunderlaget. vilka regler tar sikte på den

regler for beräkning

försäkrades sannolika framtida inkomst såsom frisk. Reglerna innebär att en 21 och 25 års ålder. uppräkning av underlaget görs för den försäkrade vid 18, om genomsnittslönen för berörda Uppräkningen bygger på antaganden » åldersgrupper i den försäkrades yrke. under För försäkrad som genomgår utbildning utgörs livränteunderlaget skulle ha fått om beräknad utbildningstid av lägst den inkomst han sannolikt hade avbrutit utbildningen och börjat han vid tiden då skadan inträffade förvärvsarbeta. För tid efter utbildningens slut utgörs underlaget av lägst den som den försäkrade då sannolikt skulle ha fått om inkomst av förvärvsarbete skadan inte hade inträffat. Underlaget får i dessa fall inte beräknas till lägre

belopp än vad som motsvarar två basbelopp för tid före 21 års ålder, två och ett för tid halvt basbelopp för tid mellan 21 och 25 års ålder samt tre basbelopp

fr. o. m. 25 års ålder. månad under vilken den försäkrade fyller

Livräntan utgåri princip till den

65 år. För tid därefter gäller dock en garantiregel. Enligt denna skall fr. o. m. mån den månad vanmder den försäkrade fyller 65 år livränta utgå endast i den inte har rätt till ålderspension enligt AFL med belopp som den försäkrade Med ålderspension förstås härvid uppgår till minst 65 % av livräntebeloppet. en i normal tid uttagen hel ålderspension.

Efter försäkrad som avlidit till följd av arbetsskada utgår begravningslrjälp

30 °/0 av basbeloppet vid tiden för dödsfallet. med belopp som motsvarar kan vidare livränta utgå till Om försäkrad avlider till följd av arbetsskada kvinna, frånskild hustru, barn och efterlevande änka, med änka jämställd förälder. Änkling äger däremot inte rätt till livränta.

Underlaget för beräkning av efterlevandelivränta (ersätmingsunderlaget)

om sådan livränta vid tiden för utgörs av den försäkrades egen livränta med anledning av förlust av arbetsförmågan till följd av dödsfallet utgick skadan. l annat fall grundas efterlevandelivräntan på vad som skulle ha utgjort vid förlust av arbetsförmågan, om sådan livränta livränta till den försäkrade l ersättningsunderlaget inräknas skulle ha börjat utgå vid tiden för dödsfallet. eller annan ersättning som även -i den mån det är skäligt- pension, livränta med anledning av tidigare arbetsskada. Ersättningsutgick till den försäkrade underlaget får aldrig överstiga ett belopp motsvarande 7,5 gånger basbeloppet död. . vid den försäkrades under förutsättningar som är Änka efter försäkrad har rätt till livränta från folkpensioneringen. Efterlevanlikartade med reglerna för änkepension om och stadigvarande delivränta till änka utgår således om hon har vårdnaden med barn under l6 år, som vid mannens död stadigvarande sammanbor 36 år vid vistades i makamas hem eller hos änkan. eller om hon har fyllt mannens död. Något minimikrav på äktenskapets längd finns inte uppställt. skall vid bedömande av änkan att ha bam under 16 år i hemmet Upphör hennes rätt till livränta i fortsättningen anses som om mannen hade avlidit då

barnet upphörde att påverka rätten till livränta. med bam För änka, vars rätt till livränta grundar sig på sammanboende l6 år eller som vid mannens död eller den dänned jämställda under har fyllt 50 år, utgår livräntan med belopp som, när mannen tidpunkten bam, motsvarar 40 % och i annat fall 45 % av efterlämnar livränteberättigat - För annan änka minskas livräntan med l/l5 för varje ersättningsunderlaget.

92 Gäl/ande bavräniinelsei om pension m. m.

år varmed änkans ålder vid mannens död eller den tidpunkt då hon upphörde att ha barn under 16 år i hemmet understeg 50 år. Med änka jämställs enligt 5 kap. 6§ LAF kvinna som vid den försäkrades död stadigvarande sammanbodde med honom och-som hade varit gift med eller hade eller hade haft barn med honom eller var havande med barn till honom. Även kvinna som vid försäkrads död annars levde samman med den försäkrade under äktenskapsliknande förhållanden sedan avsevärd tid jämställs med änka i fråga om rätt till livränta. Som avsevärd tid ansågs ca två åri den praxis som utbildats vid tillämpning av motsvarande regel i YFL. Någon ändring härvidlag är inte avsedd enligt förarbetena till LAF. Om den försäkrade eller kvinnan var gift vid dödsfallet tillämpas inte de nämnda reglerna. Om kvinna som avses i 5 kap. 6 § LAF (dvs. med änka likställd) har rätt till underhållsbidrag från förutvarande make, minskas livräntan till henne med belopp som svarar mot bidraget. Motsvarande gäller om kvinnan såsom efterlevande till förutvarande make har rätt till livränta, pension i annan form än folkpension eller tilläggspension, skadestånd eller annan sådan ersättning som upphör att utgå om hon ingår nytt äktenskap. Avdrag på änkelivräntan görs också för livränta efter man med vilken kvinnan tidigare har levt samman under äktenskapsliknande förhållanden. Rätten till änkelivränta upphör om änkan gifter om sig eller avsevärd tid lever samman med man under äktenskapsliknande förhållanden. Upplöses äktenskapet eller upphör sammanlevnaden inom fem år börjar livräntan utgå på nytt. Frânskild hustru till den försäkrade som var berättigad till underhållsbidrag från denne harirätt till livränta med belopp som svarar mot bidraget. 1 likhet med vad som gäller för änkor görs dock undantag för unga kvinnor utan bam. Som förutsättning för att livränta skall utgå gäller sålunda minderårigt att den frånskilda hustrun har vårdnaden antingen om och stadigvarande sammanbor med bam under 16 år, som vid den försäkrades död stadigvarande vistades i dennes hem eller hos henne, eller hade fyllt 36 år vid den försäkrades dödfUpphör den frånskilda hustrun att ha barn under 16 åri hemmet skall vid bedömande av hennes rätt till livränta i fortsättningen anses som om mannen hade avlidit då barnet upphörde att påverka rätten till livränta. Livränta till frånskild hustru får inte utgå under längre tid än som varit bestämd för underhållsbidraget. Den får inte heller sättas högre än underhållsbidraget eller överstiga vad som maximalt kan utgå till änka. Livräntan får således motsvara, när den försäkrade efterlämnar bam som har rätt till

livränta enligt

LAF efter honom, högst 40 % och iannat fall högst 45 % av ersättningsunderlaget. Någon avtrappningsregel motsvarande den som gäller för barnlös änka under 50 år finns inte i fråga om livränta till frånskild kvinna. Barn till avliden försäkrad har rätt till livränta för tid t. o. m. den månad då barnet fyller 19 år. Om bamet på grund av sjukdom eller annan liknande orsak . inte kan försörja sig kan rätten till livränta utsträckas längst t. o. m. den månad då barnet fyller 21 år. Hade den försäkrade genom avtal som är bindande för bamet åtagit sig att till dess underhåll utge visst engångsbelopp, föreligger rätt till livränta endast i den mån denna överstiger en livränta som har köpts eller kunnat köpas åt barnet för engångsbeloppet. Med eget bam jämställs i fråga

bestämmelser om pension m. m. 93 SOU l98l:6l Gällande

om rätt till livränta barn till efterlevande make om barnet stod under makens

vårdnad.

av bamlivränta är beroende av om livränteberättigad änka eller

Storleken kvinna finns samt av familjemedlemmamas antal. Efterdärmed jämställd försäkrade änka och barn blir varje barns livränta 20% av lämnar den Om barnet är ensamt utgör livräntan 40 % av ersättcrsättningsunderlaget. Är i sistnämnda fall flera barn berättigade till livränta ökas ningsunderlaget. 20 för barn utöver det första, varefter det procenttalet 40 med varje livräntebeloppet fördelas lika mellan barnen. sammanlagda försäkrad som till följd av dödsfallet kommer att sakna Förälder till avliden underhåll har rätt till livränta med skäligt belopp, dock högst 20 % behövligt av ersättningsunderlaget. Om änka och med änka jämställd kvinna eller någon av dessa och frånskild har rätt till livränta efter försäkrad och om livräntomas hustru samtidigt 45 % av ersättningsunderlaget. sätts livränsammanlagda belopp överstiger motsvarar nämnda andel av toma ned proportionellt så att de tillsammans försäkrade barn som är berättigat till

underlaget. Efterlämnar den därjämte

livränta efter honom. byts procenttalet 45 ut mot 40. efterlevande efter en försäkrad sammanlagt till Uppgår livräntoma till

som överstiger ersättningsunderlaget. sätts livräntoma ned proportio-

belopp nellt så att de tillsammans motsvarar detta underlag. l första hand skall dock till den försäkrades föräldrar. nedsättning göras av livräntor - AFL - att en Vidare en hänvisning till 10 kap. 4§ gäller genom kvinna inte kan uppbära två änkelivräntor och att efterlevande samtidigt änkelivränta inte kan utgå samtidigt med egenlivränta. Iivräntor till basbelop- Utgående är värdebeständiga genom anknytning

pet. med allmän pension. Är Livräntor enligt LAF är på visst sätt samordnade den som uppbär livränta (egenlivränta eller efterlevandelivränta) samtidigt i form av förtidspension eller berättigad till folkpension eller tilläggspension AFL med anledning av den inkomstförlust som har familjepension enligt föranlett livräntan, utgår livräntan endast i den mån den överstiger pensionen.

l pensionen innefattas därvid pensionstillskott och bamtillägg. Tilläggspen-

sion i form av ålderspension påverkar inte livräntan. Änkelivränta då änkan fyller 65 år endast i den utgår fr. o. m. den månad mån hon inte har rätt till folkpension i fonn av ålderspension och tilläggsi form med belopp som motsvarar en efterlevandepension av änkepension Iivränta som är beräknad på 65 % av ersättningsunderlaget. Arbetsskadeförsäkringen finansieras genom arbetsgivaravgifter och egenaversättning till i

gifter. Staten står dock själv risken beträffande arbetstagare

statlig tjänst och erlägger därför inte avgift. från staten för skada ådragen under militär- Bestämmelser om ersättning tjänst, civilförsvarstjänst, räddningstjänst och vistelse på anstalt har samman-

förts i lagen f 197 7:265) om .statligt personskadeskjzid.

Den skyddade personkretsen omfattar bl. a. den som fullgör vämpliktseller civilförsvarstjänstgöring och den som deltar i räddningstjänst. Lagen

omfattar också den som är intagen för vård i kriminalvårdsanstalt. ungdomsvårdsskola eller vårdanstalt för alkoholmissbrukare samt den som är häktad eller i annat fall intagen eller tagen i förvar i kriminalvårdsaneller anhållen

94 Gällande bestämmelser om pension m. m.

stalt, häkte eller polisarrest. Alla skador, dvs. såväl olycksfallsskador som s. k. yrkessjukdomar och andra sjukdomar som inträffar under skyddstiden, grundar rätt till ersättning. Skyddet gäller i viss utsträckning inte endast under den egentliga verksamheten eller anstaltsvistelsen utan även under fritid och annan ledighet. Omfattas skada även av LAF skall ersättning enligt lagen om personskadeskydd utgå endast i den mån blir ersättningen därigenom högre. Enligt den nya lagstiftningen utgår vid ersättning sjukdom, bestående nedsättning av arbetsförmågan och dödsfall. Därvid blir ersättningsreglerna i LAF i huvudsak tillämpliga. Äldre författningar om ersättning till sjömän för krigsskada har ersatts av lagen (1 97 7:26 7) om krigsxskadeersällning till sjömän. Den nya lagstiftningen innebäratt av statsmedel ersättning skall utgå till sjöman på svenskt fartyg som vid vistelse utomlands på den ort där fartyget ligger har skadats till följd av olycksfall på grund av krigshändelse. Ersättning utgår även till sjöman vid kngsskada i samband med resa till ort därtjänstgöringen skall tillträdas liksom i samband med hemresa efter avslutad Vid tjänstgöring. dödsfall utgår ersättning till sjömannens efterlevande. Lagen gäller inte den som har rätt till

ersättning enligt LAF och inte heller den som tjänstgör eller

på krigsfartyg skadas i krig i vilket Sverige befinner sig. Ersättning enligt den berörda lagen utgår med tillämpning av bestämmelserna i LAF. -

Tjänstepensionetingen inom avtalsområdet.

Pensionsförmånema från den allmänna med pensionenngen kompletteras särskilda förmåner för anställda. Dessa utgår på grundval av avtal mellan panema på arbetsmarknaden. l huvudsak förekommer fyra typer av sådana kompletterande pensioner: a) pension till statsanställda, b) pension till kommunalanställda, c) pension till privatanställda tjänstemän och arbetsledare samt d) den särskilda för tilläggspensionen (STP) privatanställda arbetare. Efterlevandepension förekommer inom de tre förstnämnda medan sådana fömåner inte finns inom STP.

2.3.1 Statlig tjänstepension

Bestämmelser om de statsanställdas finns i allmänt pensioner pensionsavtal för statliga och vissa andra tjänstemän. Administrationen handhas av statens . löne- och pensionsverk (SPV).

Pensionsavtalet omfattar statsanställda vilka innehar extra ordinarie, ordinarie eller extra tjänst samt vissa arvodesanställda. Härutöver omfattar avtalet vissa icke _statsanställda som har lön enligt statligt löneavtal, t. ex. skolledare och lärare inom det obligatoriska skolväsendet. Arbetstagare har statlig pensionsrätt om han har fyllt 20 år, har en anställning som avser tjänstgöring motsvarande lägst 40 % av heltidstjänstgöring, uppfyller villkor om kvalifikationstid och inte vid anställningstidpunkten har uppnått den ålder vid vilken han enligt pensionsavtalet har rätt att avgå med ålderspen- . sion.

Gällande bestämmelser om pension m. m. 95 SOU I98I:6I

Förmånema enligt pensionsavtalet utgörs av egenpension (ålderspension, och förtidspension), egenlivränta (ålderslivränta och förtidslivsjukpension ränta). familjepension och familjelivränta. Dessutom kan kompletterande delpension utgå. Två huvudfaktorer bestämmer pensionens storlek, nämligen antalet tjänstår och pensionsunderlaget. För hel pension fordras i regel 30 tjänstår. Tid för i förhållande till tjänstgöringens omfattdeltidstjänstgöring tillgodoräknas ning. För den som inte har erforderligt antal tjänstår reduceras pensionen i

proportion till felande tjänstetid. “Pensionsurider/agel beräknas på grundval av

den pensionslön som för december månad året före avgångsåret gällt för arbetstagaren i den anställning på vilken rätten till tjänstepensionen grundas. l Med pensionslön förstås månadslön enligt löneplan (eller motsvarande). lönegradsplacerad tjänst utgörs pensionslönen av den högsta månadslönen inom lönegraden. l pensionslönen inräknas inte mer än hälften av det belopp varmed månadslönen överstiger l67 *V0 av basbeloppet enligt AFL vid årets ingång och inte någon del av det belopp varmed månadslönen överstiger - 250% av nämnda basbelopp. finns för civila tre olika l det statliga pensionssystemet anställningar De tre pensioneringsperiodema är 60-63 år, 63-65 år pensioneringsperioder. och 65-66 år. För militär och civilmilitär personal gäller fasta pensionsåldrar. Aldeitspensioiz utgår om arbetstagaren avgår tidigast vid pensioneringsperiodens nedre gräns (pensionsåldem). Hel ålderspension utgår med 65 % av pensionsunderlaget (normalbelopp). Detta normalbelopp höjs under vissa genom multiplikation med en särskild Iönetilläggsfaktor. förutsättningar Hänill kommer ett tilläggsbelopp vilket utgår från 65 års ålder. Detta tilläggsbelopp motsvarar vid hel pension 3,1 % av det för varje tid gällande basbeloppet. Sjukpwrsioiz. som utgår om arbetstagaren entledigas från tjänsten på grund av varaktig förlust av eller nedsättning i zirbetsformågan, beräknas på samma sätt som ålderspension. Eftersom tiden från pensionsfallet till pensioneringssom tjänstår blir sjukpensionens normalperiodens övre gräns tillgodoräknas normalbelopp skulle ha blivit om den belopp lika stort som ålderpensionens anställde hade stått kvar i tjänsten till pensioneringsperiodens övre gräns.” Till normalbelopp utgår för den som uppbär sjukbidrag eller sjukpensionens förtidspension enligt AFL - förutom tillägg om 3,1 % av basbeloppet - ett särskilt Detta utgör - oavsett om sjukpensionens normalbetilläggsbelopp. lopp är reducerat med hänsyn till antal tjänstår eller ej- 25 % av normalbeloppet for hel sjukpension och utgår till 65 års ålder. Uppbär den berättigade reduceras tilläggsbeloppet i partiell förtidspension (sjukbidrag) enligt AFL motsvarande mån. Den som avgår ur statstjänst utan att ha rätt till ålders- eller sjukpension kan erhålla egenlivränta antingen i form av ålderslivränta, som utgår fr. o. m. 65 års ålder, *elleri form avjörtidslivränta. om han uppbär helt sjukbidrag eller hel for rätt till livränta är att arbetstagaren efter förtidspension enligt AFL. Villkor 28 års ålder har haft minst tre års tjänst med statlig pensionsrätt. Underlaget av livränta är dels 95 % av pensionsunderlaget, dels en för beräkning - intjänade tjänstår efter 28 års ålder i förhållande till tjänstetidsfaktor beräknat antal fram till 65 års ålder. Normalbeloppet av hel tjänstår

96 Gällande bcâstämme/_ser om pensritnz m. m. SOL I98l:6l

egenlivränta är lika med summan av dels 10 % av till den

livränteunderlaget

del detta ej överstiger en tolftedel av 7.5 gånger basbeloppet vid ingången av året före avgångsåret, dels 65 f/o av återstående del av livränteunderlaget. F(››ticl.s*/)w1.sic›n kan - efter prövning av regeringen utgå i stället för egenlivränta, om den anställde har minst 20 tjänstår eller under minst 20 år har varit underkastad statliga pensionsbestämmelser samt om det dessutom återstår högst fem år till pensioneringsperiodens nedre gräns. Fönidspensio-

nen beräknas på samma sätt som ålderspension. Förtidspension minskas dock

med 0,5 (V0 för varje helt eller påbörjat kvartal som vid den tidpunkt då pensionen börjat utgå återstår till pensioneringsperiodens nedre gräns (pensionsåldem). Reduktionen är livsvang. Fa›ni_/jcpcri.si0›i utgår till efterlevande make (änka eller (Ink/ing) efter arbetstagare för vilken pensionsavtalet gällde vid dödsfallet eller som då uppbar eller hade rätt att framdeles uppbära egenpension. En förutsättning för rätt till pension är dock att äktenskapet hade ingåtts senast den dag då arbetstagaren fyllde 60 år. ÖO-årsregeln äger inte tillämpning, om maken genom äktenskapet har förlorat rätt till familjepension som utgått på grund av statliga pensionsbestämmelser eller om maken tidigare varit gift med arbetstagaren innan denne överskridit åldersgränsen. Frånskild make (man eller kvinna) äger rätt till familjepension under att maken på grund av dom eller skriftligt avtal var berättigad till förutsättning periodiskt utgående underhållsbidrag från arbetstagaren. Såsom ytterligare förutsättningar gäller att makarna levt tillsammans minst fem år. att maken vid sammanlevnadens hävande fyllt 30 år och att, om inte statens tjänstepensionsnämnd medger annat, underhållsbidraget utgick vid tiden för arbetstagarens frånfalle. Frånskild make har rätt till familjepension endast för tid under vilken underhållsbidraget skulle ha utgått. Pensionen utgår högst med ett belopp som svarar mot det sista underhållsbidragsbeloppet. Under tid då efterlevande make och frånskild make i tidigare äktenskap samtidigt har rätt till familjepension efter den avlidne kan frånskild make i senare äktenskap inte erhålla sådan pension. Finns inte pensionsberättigad efterlevande make kan dock pension utges till två. frånskilda makar. Rätt till familjepension upphör för efterlevande make och frånskild make vid ingående av nytt äktenskap. I Familjepension tillkommer även efterlevande barn som inte har fyllt 19 ar. Familjepensionens belopp beräknas på grundval av den egenpension som skulle ha utgått till arbetstagaren om denne vid tidpunkten för dödsfallet i stället hade blivit sjukpensionerad. efter Familjepension egenpensionär beräknas på grundval av den egenpension som utgick vid dödsfallet. l båda fallen utgår man från egenpensionens normalbelopp. Halva detta belopp utgÖr/ámiüepensionens normal/belopp, vilket belopp utgår till en efterlevande. För två efterlevande utgör familjepensionen 140 % av detta normalbelopp. Den höjs för varje ytterligare efterlevande med 20% av normalbeloppet. Därvid räknas efterlevande make och frånskild make eller två frånskilda makar som endast en pensionsberättigad. Mellan efterlevande make (eller makar) och barn delas familjepensionen så, att 80% av beloppet till en efterlevande tillkommer maken (makarna) och bamen delar återstående belopp lika. Frånskild make, som är pensionsberättigad jämte arbetstagarens

i bestämmelser om pension m. m. 97 193151 Gällande sou

barn i annat äktenskap, erhåller dock inte högre belopp än 40 % av normalbeloppet. _ utgår fr. 0. m. dagen efter dödsfallet eller, där Familjepensionsförmåner fråga är om barn som fötts efter dödsfallet, fr. 0. m. den dag då barnet föddes. Förmånema utgår t. 0. m. den dag då en månad förllutit efter det att den förmånsberättigade avlidit eller, där rätten till förmånen upphör dessförinnan, t. 0. m. den månad under vilken rätten upphört. kan förutsättning att arbetstagaren vid sitt Familjelivrärzia utgå under frånfalle eller hade rätt att framdeles uppbära egenlivränta och att uppbar en tolftedel av 7,5 gånger basbeloppet vid livränteunderlaget överstiger Berättigade till familjelivränta är samma ingången av året före avgångsåret. kategorier efterlevande som de vilka har rätt till familjepension. Familjelivräntas 32,5% av livränteunderlaget till den del detta normalbelopp utgör överstiger en tolftedel av 7,5 gånger det nämnda basbeloppet. Till arbetstagare som uppbär delpension från den allmänna pensioneringen under att inkomsten före kan utgå kompletterande ale/pension förutsättning översteg 7,5 basbelopp. Ytterligare krävs för rätt arbetstidsminskningen härtill att efter 35 år varit underkastad statliga eller arbetstagaren fyllda kommunala pensionsbestämmelser under sammanlagt minst l0 år eller kan tillgodoräkna minst 10 tjånstår enligt avtalet. är samordnade med pensionsförmåner från den De statliga pensionema allmänna alltid är försäkringen på så sätt att en viss bruttopensionsnivå Denna innebär att den enskilde alltid är garanterad. bruttosamordning tillförsäkrad belopp motsvarande minst de förmåner som pensionsavtalet

till. Skulle socialförsäkringsförmånema vid något tillfälle överstiga

berättigar belopp, utgår alltså endast socialförsäkringslörmånema. tjänstepensionens är individuell. SPV utbetalar socialforsäkringslörmånema till Samordningen »Livräntor enligt pensionsavtalet är inte samordnade statlig pensionstagare. med allmän pension. Den statliga pensionen är också samordnad med annan tjänstepensionsrätt som förvärvats på grund av kommunal eller annan icke-statlig tjänstepensioinnebär bl. a. att arbetstagaren får nering (bl. a. lTP och STP). Samordningen räkna den tid han har haft sådan annan anställning som om det var tjänstår med rätt till statlig pension. tillägg samt livräntor är värdesäkrade Utgående statliga pensioner jämte genom anknytning till basbeloppet.

2.3.2 Kommunal tjänstepension

Kommunernas pensionsforpliktelser gentemot sina anställda bygger på mellan Gällande regler finns kollektivavtal parterna på arbetsmarknaden. samlade för arbetstagare hos kommuner, förkortade i pensionsbestämmelser och LPAK beträffande anställda hos PAK i fråga om kommunanställda är utformad enligt bruttopensionssystemet och landsting. Pensioneringen således samordnad med förmåner från bl. a. socialförsäkringen. Den överensstämmer till sin uppbyggnad i allt väsentligt med den statliga tjänstepensio-

neringen. Pensionsrätt tillkommer arbetstagare hos kommuner och landsting vilka har minst 40-procentig sysselsättningsgrad och har fyllt 20 år. För pensionsrått

98 Gällande bestämmelser om pension m. m.

fordras vidare i regel att arbetstagaren har minst fem år kvar till pensionsåldem vid tillträdandet av anställningen. Förmånema utgörs av ålderspension, garantipension, visstidspension, familjepension, kompletterande delpension samt egen- och familjelivränta. Sjukpensionsförmåner utgår numera huvudsakligen genom den avtalsgruppsjukförsäkring (AGS-KL), som har införts fr. 0. m. den 1 juli 1974 (se under avsnitt 2.3.4). För hel pension krävs en tjänstetid om 30 år. I fråga om visstidspension är den erforderliga tiden dock 12 år. Är tjänstetiden kortare än 30 år, reduceras pensionsfönnånema i motsvarande mån. Tjänstetid tillgodoräknas under tiden från 28 och längst till 65 års ålder. I tjänstetiden inräknas i regel tid då arbetstagaren har förvärvat rätt till statlig eller tjänstepension ITP-pension eller pension enligt Tid STP-planen. för deltidsanställning tillgodoräknas i regel i motsvarande mån som tjänstgöringens omfattning. Pensionslönen utgörs normalt av månadslönen i slutlöneklassen inom den lönegrad där arbetstagaren är placerad. l pensionslönen inräknas inte mer än hälften av det belopp varmed månadslönen överstiger 167 °/0 av basbeloppet vid ingången av året före avgångsåret och inte någon del varmed månadslönen överstiger 250 % av nämnda basbelopp. Pensionsunderlaget utgör i regel en femtedel av summan av de pensionslöner som gällt för arbetstagaren under den femårsperiod som omfattar det kalenderår då han uppnår pensionsåldem och de fyra kalenderåren dessförinnan. Pensionslönema räknas därvid upp på visst sätt med hänsyn till

penningvärdesförändringen. Pensionsunderlaget

framräknat på detta sätt förhöjs sedan i regel med en särskild lönetilläggsfaktor. Pensionsåldem är med vissa angivna undantag 65 år. Möjlighet finns till förtida och uppskjutet uttag av pension.

Ålderspensionen utgör 65 % av

pensionsunderlaget multiplicerat med tjänstetidsfaktom. Dessutom utges ett särskilt tilläggsbelopp vars storlek varierar med avgångsåldem. Visstidspension utgår till arbetstagare, anställd på särskilt visstidslörordnande, vilken avgår på grund av att förordnande inte förlängt erhålls. Visstidspensionen utgår under tiden från avgången till pensionsâldem med 65 % av pensionsunderlaget multiplicerat med en tjänstetidsfaktor. Garantipension utges till den som på grund av arbetsoförmåga måste sluta sin anställning före pensionsåldem. Familjepension utgår efter arbetstagares frånfalle till dels änka och änkling under att äktenskapet förutsättning har ingåtts senast den dag arbetstagaren fyllt 60 år, dels barn intill dess barnet fyllt 19 år. Om maken tidigare varit gift med arbetstagaren innan denne fyllt 60 år, gäller inte detta åldersvillkor. Ingår make nytt äktenskap upphör familjepensionen att utgå.

Rätt till familjepension tillkommer även frånskild hustru

under förutsättning att hon enligt domstols beslut eller på grund av avtal är berättigad till underhållsbidrag från arbetstagaren. Sådan rätt föreligger dock endast om makarna sammanlevt minst fem år och hustrun vid sammanlevnadens hävande fyllt 30 år. Pension utgår inte om avtal om

underhållsbidrag eller

medgivande i rättegång att utge sådant bidrag kan antas ha tillkommit i huvudsakligt syfte att bereda kvinnan rätt till pension. till Familjepension frånskild hustru kan utges endast för tid varunder underhållsbidraget skolat utgå. Frånskild hustru kan uppbära familjepension även i fall då rätt till sådan

Gällande bestämmelser om pension m. m. 99

pension föreligger for änka. Finns änka och två frånskilda hustrur, utges endast till den frånskilda hustrun i det forsta äktenskapet. Finns inte pension änka, kan dock två frånskilda samtidigt ha rätt till fonnånsberättigad familjepension. Familjepensionens storlek beräknas på grundval av ett normalbelopp. För en efterlevande utgör nomialbeloppet, om arbetstagaren var anställd vid frånfället, 32,5 0/0av pensionsunderlaget multiplicerat med tjänstetidsfaktom och, om arbetstagaren vid frånfallet uppbar ålderspension, hälften av ålderspensionens normalbelopp. Vid beräkning av familjepension tillgodoräknas såsom tjänstetid tiden från dödsfallet till pensionsåldem. Norrnalbeloppet utgår, som ovan nämnts, till en efterlevande. Härvid räknas änka och frånskild hustru eller två frånskilda hustmr som en förmånsberättigad. Familjepensionen till frånskild hustru får inte överstiga underhållsbidragets belopp. Mellan änka och frånskild hustru fördelas norrnalbeloppet så, att den frånskilda hustrun erhåller belopp motsvarande underhållsbidraget, dock högst hälften av normalbeloppet, och änkan återstoden av norrnalbeloppet. Om det finns två efterlevande utgår familjepension med belopp motsvarande 140 % av normalbeloppet. Detta ökas sedan med ytterligare 20 %lför varje därutöver tillkommande efterlevande. Mellan flera efterlevande fördelas förmånsbeloppet enligt samma grunder som inom den statliga tjänstepensioneringen (se avsnitt 2.3.1). När familjepensionen är samordnad med förmåner från folkpensioneringen erhåller änka och frånskild hustru - jämte dem tillkommande andelar av familjepension - ett tilläggsbelopp per månad som utgör 51,5 % av änkepensionen eller ålderspensionen från folkpensioneringen. som avgår från sin tjänst fore pensioneringen erhåller under Arbetstagare vissa förutsättningar egenlivränta och familjelivränta för sin intjänade pensionsrätt. Familjelivränta utgår till efterlevande enligt samma regler som i fråga om familjepension. pensioner och livräntor är värdesäkrade genom anknytning till Utgående basbeloppet.

2.3.3 Industrins och handelns tilläggspension för tjänstemän (I TP)

för tjänstemän inom den privata sektorn omdanades i Tjänstepensioneringen samband med den allmänna tilläggspensioneringens tillkomst till att omfatta kompletterings- och påbyggnadsförmåner till ATP och folkpensioneringen. En ny, enhetlig pensionsplan - ITP-planen - utformades år 1960 efter förhandlingar mellan Svenska arbetsgivareföreningen (SAF) å ena sidan samt Svenska lndustñtjänstemannaförbundet (SIF) och Sveriges Arbetsledareforbund å andra sidan. Nuvarande avtal beträffande ITP-planen har (SALF) träffats i september 1976 mellan SAF och Privattjänstemannakanellen (PTK) och gäller t. o. m. den 31 mars 1982. ITP-planen gäller som kollektivavtal mellan förbund anslutna till SAF resp. PTK. ITP-planen har tjänat som förebild för pensionsplaner inom bl. a. bank- och försäkringsväsendet samt inom kooperationen. ITP omfattar ålderspension, kompletterande ålderspension (lTPK), delsjukpension, familjepension, särskild änkepension och särskild pension,

100 Gällande bestämmelser om pension m. m.

änklingspension. Ålderspensionen kompletteras i vissa fall av en särskild

garantitilläggspension till ålderspension (ITPG). Försäkrade är tjänstemän och arbetsledare i Företag som har infört ITP-planen. För deltidsanställd tjänsteman gäller planen endast om tjänstemannen har en ordinarie arbetstid som uppgår till i genomsnitt minst l6 timmar per helgfri vecka. Planen gäller inte om det för tjänstemannen återstår mindre än 36 månader från anslutningen till ordinarie pensionsåldem.

Ålderspension, lTPK och familjepension kan tjänas in från 28 års ålder

medan anslutningsåldem för övriga förmåner är 18 år. Till grund för beräkning av pensionsförmånema ligger den [7(Fl.\l()II.S'I7l('(/förande lönen. van^ned i huvudsak avses den aktuella fasta lönen jämte naturaförmåner i form av kost eller bostad. För det fall tjänstemannen fått förhöjd lön under de sista 60 månaderna före pensionsåldem gäller vissa spärregler för hur stor del av lönehöjningen som räknas såsom pensionsmedförande. Den pensionsmedförande lönen är begränsad till 30 gånger basbe-

loppet vid årets ingång.

För full pension krävs en beräknad tjänstetid om 360 månader mellan 28 och 65 års ålder. Vid kortare tjänstetid reduceras pensionen med så många 360-delar som det saknas månader för full tjänstetid. Som tjänstetid tillgodoräknas tid varunder tjänstemannen har tjänat in rätt till ålderspension och -i förekommande fall - familjepension på grund av statlig eller kommunal anställning. Pensionsåldem är normalt 65 år. Hel åldertsperrsion utgår med l0 % av den pensionsmedförande lönen upp till 7,5 basbelopp. För pensionsmedförande lön mellan 7,5 och 20 basbelopp utgår ålderspension med 65 0/0. och för sådan lön mellan 20 och 30 basbelopp utgår pensionen med 32.5 %. Vid pensionsåldrar lägre än 65 år utges hel ålderspension t. o. m. månaden före den under vilken tjänstemannen fyller 65 år med 65 % även på lönedelar upp till 7.5 basbelopp. Möjlighet finns till förtida och uppskjutet uttag av ålderspension. Den senast träffade överenskommelsen innehåller också en koznplclierandr åldenspension, ITPK. Denna pensionsdel är inte fixerad i förhållande till lönen utan uppgår för var och en fill det belopp vartill ett fastställt avgiftsuttag förslår. lTPK kan användas t. ex. för att höja pensionen livsvarigt från 65 år eller under ett begränsat antal år. Den kan också tas ut som en temporär pension, om tjänstemannen vill avgå före 65 års ålder, dock tidigast från 62 års ålder. lTPK redovisas i första hand som ett från pensionsåldem utgående livsvarigt belopp. Storleken är beroende på löneförloppet men normalt kommer ITPK att vid pensionsåldem uppgå till 2,5 å 3 % av lönen. Den som avgår tidigast från 62 år fortsätter att intjäna rätt till ålderspension och familjepension fram till den ordinarie pensionsåldem. lntjänandet baseras på de avgifter som gällde för dessa förmåner vid avgången. Rätt till delpension föreligger för tjänsteman med lön överstigande 7,5 basbelopp vilken uppfyller kraven för delpension enligt lagen om delpensionsförsäkring och uppbär sådan pension. Delpension från ITP utgår med 65 % av bortfallande lönedelar mellan 7,5 och 20 basbelopp och med 32.5 % av sådana lönedelar mellan 20 och 30 basbelopp. Under delpensionstiden upprätthålls ITP som svarar mot lönen före övergången till deltidstjänst. varvid denna lön anpassas till prisutvecklingen.

Gällande bestämmelser om pension m. m. 101

S/lll\[n)ISi()I1f1'ån lTP utbetalas vid till minst hälften nedsatt arbetsförmåga - eller olycksfall- som har varat mer än 90 dagar. På på grund av sjukdom intill 7.5 basbelopp är det totala skyddet av sjukpenning och ITP lönedelar 95 % av lönen. Om arbetsoförmågan blir varaktig eller bedöms bli bestående avsevärd förtidspension eller under tid och sjukpenningen byts ut mot Försäkringen och ITP sjukbidrag, blir det totala skyddet från den allmänna 80% av lönen på lönedelar intill 7,5 basbelopp. För lönedelar mellan 7,5 och 30 basbelopp överensstämmer procenttalen med dem som gäller ålderspension. Är arbetsoförmågan partiell utgår sjukpensionen i proportion till graden Vid uppnåendet av pensionsåldem ut av arbetsoförmåga. byts sjukpensionen mot ålderspension. Familjcpensiorz utges till efterlevande make (änka eller änkling) och bam. Rätten består även efter det att tjänstemännen har uppnått pensionsåldem. inte pensionsrätt för barn och giftermål inte rätt till Adoption grundlägger familjepension för änka om adoptionen eller giftermålet äger rum efter det att var tjänstemännen har fyllt 60 år eller när tjänstemannens arbetsfönnåga nedsatt med minst hälften eller när tjänstemannen led av sjukdom varaktigt som inom sex månader efter adoptionen eller giftermålet ledde till tjänstemannens död. utges fr. o. m. månaden efter den under vilken tjänste- Familjepensionen mannen har avlidit. Pensionen utgår för make t. o. m. den månad under vilken maken avlider eller gifter om sig. För barn utgår pensionen t. o. m. den månad varunder avlider. Om emellertid barnet barnet fyller 20 år eller dessförinnan och varaktigt arbetsoformöget, har barnet när det fyller 20 år är fullständigt rätt till familjepension så länge detta förhållande består. Familjepensionens storlek bestäms for varje kalendermånad med utgångs-

från dels ett grundbelopp, dels antalet förmånstagare vid månadens

punkt ingång. Grundbeloppet for full familjepension utgör 32,5 % av pensionsmedförande lön mellan 7,5 och 20 basbelopp samt 16,25 °/0 av pensionsmedförande lön mellan 20 och 30 basbelopp. Familjepensionen utges med nedan angivna procental av grundbeloppet.

Förmånstagare Familjepension i °/0 av grundbeloppet

Efterlevande make utan barn 100 130 med 1 barn _

Enbart bam

nämnda reglerna avser full familjepension, dvs. sådan pension som utges

De

vid beräknad full pensionsgrundande tjänstetid. Om den beräknade pensions-

102 Gällande bestämmelser om pension m. m.

grundande tjänstetiden är kortare, reduceras familjepensionen enligt samma regler som gäller för ålderspension. Särskild änkepension utgår till manlig tjänstemans make som inte äger rätt till änkepension från ATP därför att äktenskapet har varat mindre än fem år och hon inte heller har något barn gemensamt med tjänstemännen. Änkans ålder vid mannens död är utan betydelse för pensionsrätten, men mannen måste då han avled ha fyllt 18 år för att pension skall kunna utgå. Rätten till pension upphör då makan avlider eller ingår nytt Hel särskild äktenskap. änkepension utges med 26 % av den pensionsmedförande lönen upp till 7,5 basbelopp. Särskild änklingspension utgår till kvinnlig försäkrads make under samma förutsättningar som gäller för familjepension. Pensionsrätten då upphör änklingen avlider eller gifter om sig. Hel särskild änklingspension till uppgår 20 °/0 av den pensionsmedförande lönen intill 7,5 basbelopp. Ett särskilt avtal om plan för garantitilläggspension till ålderspension enligt ITP-planen (I TPG) har träffats med ikraftträdande år 1976. Avtalet avser enbart ålderspension på lönedelar upp till Genom 7,5 basbelopp. lTPG garanteras tjänstemän som är födda ijuni l9l-l eller senare en ålderspension som lägst motsvarar vad STP ger inom LO-området. lTPG är främst av betydelse för tjänstemän som har kort pensionsgrundande tjänstetid. Tjänsteman som slutar sin anställning efter 28 års ålder .men före

pensionsåldem har rätt till fribrev på den intjänade pensionsrätten för

ålderspension, ITPK-pension och - i förekommande fall - familjepension. Utgående pensioner är inte värdesäkrade genom anknytning till basbeloppet. Såsom kompensation för levnadskostnadsökningar har emellertid regelmässigt lämnats tillägg till utgående pensioner. l den senaste. överenskommelsen mellan SAF och PTK beslöts också att en särskild värdesäkrings- V fond skulle inrättas som garanti upp till viss nivå för av värdesäkring pensionema. lTP bygger på principen om nettosamordning, vilket innebär att pensionen -till skillnad från vad som gäller för statlig och kommunal - i tjänstepension regel inte påverkas av samtidigt utgående folkpension eller ATP. I frågä om en del formånsslag - t. ex. ålderspension före 65 års ålder och sjukpension - sker dock sådan samordning i viss utsträckning. ITP finansieras genom arbetsgivaravgifter enligt ett premiereservsystem.

Ålderspensionema kan säkras på två sätt, antingen genom försäkring i

Svenska Personal- Pensionskassan (SPP) eller genom avsättning i bokslut av tillräckliga pensionsmedel enligt det s. k. FPG/PRI-systemet (FPG = Försäkringsbolaget Pensionsgaranti, PRI = Pensionsregistreringsinstitutet). Familjepension och de s. k. riskdelama har hittills alltid försäkrats i SPP. FPG/PRIsystemet innebär att arbetsgivaren under posten ”Avsatt till pensioner” redovisar kapitalvärdet av intjänad pensionsrätt. De skuldförda beloppen kreditförsäkras hos FPG. Förvaltningen av pensioneringen handhas av PRI, som i sin tur förvaltas av SPP.

Gällande bestämmelser om pension m. m. 103

2.3.4 Särskild tilläggspension (STP) och avtalsgrupp-

.sjukförsäkring (AGS)

(STP) för arbetare har tillkommit efter Den särskilda til/äggspensionen överenskommelser åren 1971 och 1972 mellan SAF och Landsorganisationen STP-plan gäller fr.o.m. den l juli 1976. STP i Sverige (LO). Nuvarande omfattar i huvudsak arbetstagare som arbetar inom de sakliga tillämpningsför kollektivavtalen inom SAF/LO-området. Även utanför detta områdena har slutits kollektivavtal om skyldighet att teckna försäkring för STP. område Försäkringsgivare är Arbetsmarknadsförsäkringar, pensionslörsäkringsaktie- Försäkringsavtalen sluts mellan arbetsgivabolag (AMF-pensionsförsäkring). genom arbetsgivaravgifter enligt en s. k. ren och detta bolag. STP finansieras

kapitaltäckningsmetod. med STP är att fr. o. m. 65 års ålder ge ett livsvarigt tillägg till Avsikten från folk- och Pensionens storlek ålderspension tilläggspensioneringen. påverkas inte av folkpension eller ATP. Rätt till STP tillkommer den som är född ijuni 191 l eller senare och som förutsättningar för att erhålla STP gäller att har fyllt 65 år. Såsom ytterligare anställningstid och den anställde kan tillgodoräkna sig pensionsbevarande pensionsgrundande tid om minst tre STP-år. anställningstid om han Den anställde anses ha fullgjort pensionsbevarande har intjänat minst tre STP-år under tiden fr. o. m. det år då han fyller antingen två år 55 år och t. o. m. det då han fyller 64 år eller också för vart och ett av de under vilka han 63 resp. 64 år kan tillgodoräkna sig minst 0,25 fyller STP-år. Pensionsgrundande tid (STP-år) beräknas fr. o. m. det år då den anställde o. m. det år då han fyller 64 år. Tiden räknas fr. o. m. den uppnår_28 års åldert. av försäkringsavtal om STP. För äldre tidpunkt då den anställde_ omfattas finns särskilda beräkning. Anställd som hos en anställda regler om retroaktiv har fullgjort minst 208 timmars arbete under året får tillgodoarbetsgivare tid för året. Helt STP-år tillgodoräknas om räkna sig pensionsgrundande minst 832 timmar. Har den anställde arbetat arbetstiden har uppgått till 208 och 832 timmar beräknas STP-år genom att den fullgjorda mellan arbetstiden divideras med 832. beräknas med utgångspunkt från den anställdes inkomster STP:s storlek under de år då han fyllt 55-59 år. De tre bästa åren under denna femårsperiod används för beräkning av den s. k. pensionslönen. och utges om den anställde kan Hel STP utgör 10% av pensionslönen

30V STP-år. Vid kortare anställningstid reduceras

tillgodoräkna sig minst gäller särskilda övergångsregler. pensionen på visst sätt. För äldre försäkrade finns att uppskjuta uttag av pension till 70 års ålder. Möjlighet till basbeloppet. Överskott som

STP är inte värdesäkrad genom anknytning

inom AMF-pensionsförsäkring används dock i första hand till att höja uppstår STP är på visst sätt samordnad med annan tjänstepenutgående pensioner. sion. STP innehåller, som nämnts ovan, inte familjepension.

Den avtalsgruppsjzikjörsäkri ng (A GS) som tillkom genom överenskommelser mellan SAF och LO åren 1971 och 1972 är avsedd att vara ett komplement från den allmänna försäktill sjukpenning och förtidspension (sjukbidrag)

104 Gällande bestänznzc/xyer

om pension m. m. 5011198126!

ringen. AGS gäller enligt utfästelse i kollektivavtal för arbetare på den privata sektorn. För anställda hos kommuner och landsting finns en motsvarande försäkring. AGS-KL. Försäkringama tecknas av arbetsgivaren i ett särskilt

bolag: Arbetsmarknadsförsäkringar, sjukförsäkringsaktiebolag (AMF-sjuk-

försäkring). AGS gäller för anställd som är sjukpenningförsäkrad enligt AFL och som inte har fyllt 65 år. Dessutom skall den anställde under ett kalenderkvartal ha arbetat minst 208 timmar hos arbetsgivaren och då ha omfattats av försäkringen (s. k. kvalifikationstid). AGS gäller därefter för den anställde så länge han arbetar minst 208 timmar per kalenderkvartal. Försäkringen har ett elterskydd som innebär att den fortsätter att gälla viss tid efter det att den anställde slutat sin anställning. Detta efterskydd ges i regel under två kalenderkvartal eller - vid arbetslöshet högst åtta kalenderkvartal. Rätt till ersättning från AGS har försäkrad som är arbetsoförmögen till minst 50 °/0. Ersättning lämnas endast för sjukperiod som varar utöver en karenstid om 30 dagar. l sådant fall utges ersättning i regel fr. o. m. åttonde dagen efter insjuknandedagen. - Ersättning utgår dels under tid då den försäkrade uppbär sjukpenning enligt AFL, dels under tid då han uppbär förtidspension eller sjukbidrag enligt nämnda lag.

Under sjukpenningtid

utges AGS-ersättning med 3 kr per dag då hel sjukpenning utgår. Under förtidspensionstid utges AGS-ersättning i form av i månadsbelopp vars storlek varierar med hänsyn till den försäkrades sjukpenninggrundande inkomst vid tidpunkten för insjuknandet och

graden av

arbetsoförmåga. Under år 1981 är månadsbeloppet lägst 90 kr och högst 727 kr. Utgående belopp är skattefria.

2.3.5 Trygghets/örsäkringar vid arbetsskada

Under senare år har s. k. trygghetsförsäkringar vid arbetsskada vuxit fram genom olika kollektivavtal på arbetsmarknaden. Överenskommelser härom gäller såväl för stats- och kommunalanställda som för arbetstagare inom SAF/LO/PTK-området. Även för anställda inom andra områden har träffats sådana avtal. Avsikten med trygghetsförsäkringama är att den som drabbas av personskada som utgör arbetsskada i princip skall få ersättning enligt skadeståndsrättsliga normer utan att behöva visa att arbetsgivaren eller annan är

skadeståndsskyldig. Från försäkringarna utges således ersättning oavsett om

någon är vållande till skadan. bestäms Ersättningen i huvudsak enligt skadeståndsrättsliga regler, vilket innebär att den skadade får full ersättning för bl. a. inkomstförlust och kostnader (jfr avsnitt 5.2). l princip skall den skadade försättas i samma situation som om skadan inte hade inträffat.

Trygghetsförsäkringar finns f. n. enligt två olika försäkringssystem. nämli-

gen TFA

(trygghetsförsäkring vid arbetsskada) och statens personskadeförsäk-

ring. TFA gäller enligt utfästelse i kollektivavtal för arbetare och tjänstemän på den privata sektorn samt för anställda hos kommuner, landsting, församlingar m. fl. TFA finansieras genom avgifter av arbetsgivaren, som enligt kollektivavtalen är skyldig att teckna försäkring hos ett särskilt forsäkringskonsortium:

Arbetsmarknadsförsäkringar, trygghetsförsäkring. Försäkringen gäller från

Gällande l›0.s1än1n1el.s0r' om pwrsion m. m. l05

anställningens början. eller annan skadlig Ersättning utgår vid personskada till följd av olycksfall inverkan i arbetet (arbetsskada). vid Ersättning till den som skadats i arbetet utges under akut sjukdomstid, invaliditet, för rehabilitering och vid dödsfall. för förlorad arbetsinkomst, för Under akut sjukdomstid utgår ersättning och andra utgifter samt för sveda och värk i den mån sjukvårdskostnader försäkringen. ersättning inte utges från annat håll. t. ex. från den allmänna arbetsinkomst ersätts om sjukskrivningen har varat mer än åtta Förlorad och motsvarar dagar. Ersättningen utges då fr. 0. m. dagen för insjuknandet den faktiska förlusten av arbetsinkomst. Under de forsta 30 dagamautgår tabell. För lönedelar över 7.5 basbelopp dock dagersättning enligt särskild ersätts den faktiska förlusten. har medfört invaliditet utgår ersättning för inkomstförlust Om arbetsskadan i form av livränta eller engångsbelopp samt för lyte eller annat stadigvarande

men. för olägenheter i övrigt till följd av skadan och för sjukvårdskostnader Dessutom kan skäliga kostnader för erforderlig rehabilioch andra utgifter. är samordtering till annat jämförbart yrke ersättas. Även dessa ersättningar nade med belopp som kan utgå på grund av bl. a. andra försäkringar på så sätt

att ersättningen från TFA reduceras med nämnda belopp. Vid dödsfall lämnas ersättning enligt skadeståndsrättsliga regler för begravoch för förlust av underhåll till efterlevande. Ersättning för ningskostnader som vid tiden för dödsfallet hade förlust av underhåll lämnas till efterlevande få underhåll rätt till eller faktiskt fick eller kunde antas inom en nära framtid av den försäkrade. Vid fastställandet av ersättningen tas hänsyn till den

efterlevandes förmåga och möjligheter att genom eget arbete eller på annat sätt bidra till sin försörjning. Vissa minimibelopp utgår dock alltid till efterlevande har make - med vilken jämställs sådan person som den avlidne stadigvarande med under äktenskapsliknande förhållanden - samt till barn sammanbott till förälder. Till efterlevande under 20 år och, under vissa förutsättningar, lämnas alltid ersättning med minst 25 000 kr. make eller därmed jämställd minst 2 500 kr för varje år som Varje bam får alltid ett belopp som motsvarar som vid tiden för återstår till det år då barnet fyller 20 år. Till varje förälder med den avlidne och uppbar underhåll från denne dödsfallet sammanbodde genom förvärvsarbete lämnas och som inte erhöll sin huvudsakliga försörjning i alltid ersättning med minst 25 000 kr. vid dödsfall är samordnade med vissa andra förmåner Också ersättningar arbetsgivare eller annan i form av bl. a. från stat, kommun, försäkringsanstalt, Samordning sker dock inte beträffande ersättning på periodisk ersättning. grund av försäkring som har tecknats och i sin helhet betalats av den anställde,

om det inte gäller skadestånd eller kostnadsersättning. den statliga Inom det statliga området kallas den på avtal mellan parterna på arbetsmarknaden grundade trygghetsförsäkringen för .statens pe1s(»1s*kac1c7/ö1inom det .säkringt Personskadeförsäkringen gäller för bl. a. alla tjänstemän kan sluta kollektivavtal. Frågan om område där statens arbetsgivarverk ersättning enligt personskadeförsäkringen avgörs av en statlig nämnd, trygg-

hetsnämnden. Försäkringen omfattar bl. a. sådan skada som är att anse som arbetsskada arbetsinkomst, sveda och enligt LAF eller YFL. Ersättning utges för förlorad

106 Gäl/ande bestämmelser om pension m. m.

värk, bestående lyte och men m. m. med tillämpningi huvudsak av de normer som gäller enligt avtalet på den privata sektorn. Ersättning för förlorad arbetsinkomst utgåri princip inte om tjänstemännen tillerkänts livränta enligt LAF på grund av skadan. Samtliga ersättningar samordnas med ersättningar av motsvarande slag enligt lag eller särskild författning, anställningsavtal eller från försäkringsanstalt, i sistnämnda fall med samma undantag som ovan angivits beträffande TFA. . Vid dödsfall till följd av sådan skada som omfattas av personskadeforsäkringen utges ersättning för förlust av underhåll till efterlevande make, barn under 20 år och förälder. Med efterlevande make jämställs sådan ogift person med vilken den avlidne enligt trygghetsnämndens bedömande stadigvarande sammanbott under äktenskapsliknande förhållanden. För att förälder skall vara ersättningsberättigad fordras att vederbörande vid tiden för dödsfallet såväl sammanbodde med den avlidne som uppbar underhåll från denne samt att föräldern inte erhöll sin huvudsakligaste försörjning genom förvärvsarbete. För förlust av underhåll utges, vid dödsfall som inträffar under år 1981, till efterlevande make eller dänned jämställd ersättning med 40 250 kr. Även varje ersättningsberättigad förälder erhåller ersättning med 40 250 kr. Till varje efterlevande barn utgår ersättning med ett engângsbelopp som motsvarar 4 025 kr multiplicerat med skillnaden mellan 20 och det antal hela år som

barnet fyllt vid dödsfallet. De angivna utbetalas beloppen oavsett vad som eljest kan tillkomma den efterlevande i ersättning från annat håll. Inte heller görs någon prövning av den efterlevandes förmåga och möjligheter att själv bidra till sin försörjning eller av dennes faktiska förlust av underhåll. - Härjämte kan - efter framställning därom ersättning utges för skäliga begravningskostnader. Denna ersättning är samordnad med andra förmåner som kan utgå på grund av dödsfallet.

Uänstegruppliv/örsäkringar

De flesta arbetstagare i Sverige är grupplivförsäkrade i sin anställning. För anställda inom det statligt lönereglerade området bygger grupplivskyddet på en överenskommelse år 1962 mellan staten och statstjänstemännens fackliga organisationer. För anställda som arbetar under kollektivavtal SAF

mellan och LO gäller AFA:s tjänstegrupplivförsäkring TGL = Arbetsmarkna-

(AFA dens Anställda

Försäkringsaktiebolag). inom kooperationen och folkrörelser-

na som arbetar under motsvarande kollektivavtal har en likartad försäkring i Folksam, vilken benämns

avtalsgrupplivförsäkring (AGL). Anställda som

arbetar under kollektivavtal mellan SAF och PTK har ett avtal om

tjänstegrupplivförsäkring (TGL) som är nästan identisk med TGL på

SAF/LO-området. Försäkringen tecknas dock i andra än försäkringsbolag AFA. Också tjänstemän_utanför liksom PTK, anställda hos kommuner och landsting, har avtal om

tjänstegrupplivförsäkring. Sådana avtal finns även på

andra områden, t. ex. beträffande lantbrukare. Försäkringsvillkoren är i allt väsentligt lika inom de statliga, kommunala, och kooperativa privata områdena.

Från försäkringarna till efterlevande

ges ersättning om den försäkrade

avlider under anställningstiden. Försäkringama gäller så länge anställningen

m. m. 107 Gällande bestämmelser om pension

till 70 års ålder. För att består, dock i regel tidigast från 18 års ålder och längst

arbetstagaren har en

försäkringarna skall ge fullt skydd krävs i regel att som är minst 16 timmar per vecka. Vid kortare arbetstid kan utges arbetstid

reducerade försäknngsbelopp. lämnar vid den försäkrades frånfälle ersättning i form av Försäkringama till efterlevande eller i form av begravningshjälp. Till den grundbelopp avlidnes barn under 20 år utbetalas dessutom tilläggsbelopp. Försäkringsbeförsäkringens basbelopp. Som utgångsloppen är anpassade till den allmänna som gällde för november månad året före det punkt tas därvid det basbelopp 16 100 då den försäkrade avled. För år 1981 räknas sålunda med basbeloppet

kr.

Grundbeloppets storlek beror på den försäkrades ålder vid frånfalletenligt

följande.

Helt grundbelopp 1 kr år 1981 Arbetstagarens

utgår dock alltid, även om den Det högsta grundbeloppet (6 basbelopp) efterlämnar bamsom vid försäkrade fyllt 55 men inte 70 år, i de fall då denne dödsfallet inte har fyllt 17 år. TGL på SAF/LO-otnrådet och tjänste- Enligt statens grupp/iv/örsäkring, inom den kommunala sektorn utgår helt grundbelopp

grupplityörsäkringen

om arbetstagaren efterlämnar make, barn under 20 år, förälder eller icke gift vid tiden för dödsfallet sammanbodde under person med vilken arbetstagaren förhållanden. Efterlämnar den försäkrade barn över 20 år äktenskapsliknande

Förmånstagare till

men inte annan förmånstagare, utges halvt grundbelopp.

försäkringsbeloppet är sålunda i vissa fall person med vilken arbetstagarenvid sammanbodde under äktenskapsliknande förhållanden. tiden för dödsfallet sammanboende och därmed berättigad till Fråga om någon .skall anses havarit försäkringsbelopp avgörs av särskilda organ. Enligt de statliga och kommuskall vid prövningen beaktas sådana

nala tjänstegrupplivförsäkringama

som längden av den tid under vilken samlevnaden bestått, omständigheter beroendeförhållanden till arbetstagaren, varaktigheten av sådant beroendeför-

hållande och gemensamma bam. gäller vidare att- om arbetsta- Enligt de nämnda grupplivförsäkringama - make erhåller hela grundgaren inte gjort annat förmånstagarförordnande Efterlämnar den försäkrade inte make är barnen gemensamt beloppet. till hela beloppet eller, om sammanboende finns, till halva fönnånstagare fall erhåller den sammanboende andra hälften av beloppet. l sistnämnda

i 108 Gäl/ande b(.SfäH1I71('/S('I' om pension m. m.

beloppet. Om arbetstagaren inte heller efterlämnar barn, får den sammanboende hela beloppet eller, om föräldrar finns, halva beloppet. l det sist angivna fallet erhåller föräldrarna (föräldern) den andra hälften av beloppet. Efterlämnar arbetstagaren inte make, bam eller sammanboende, erhåller föräldrarna (föräldern) hela grundbeloppet. Förrnånstagare till grundbeloppet enligt TGL pa SAI-ø/PT/(lwizradel är i första hand make, i andra hand barn och i tredje hand föräldrar (förälder). Sammanboende är inte automatiskt förmånstagare. Även här har arbetstagaren dock möjlighet att göra förmånstagarförordnande till annan person. När den försäkrade efterlämnar barn under 20 år utbetalas enligt .rann/iga _försäkringar tilläggsbelopp för varje sådant barn med belopp som motsvarar följande antal basbelopp.

Om bamet vid dödsfallet Utgör tilläggs- l kr beloppet år 1981

Ej har fyllt 1 7 år 2 basbelopp 32 200 Har fyllt 17 men inte 19 år 1.5 basbelopp 24 150 Har fyllt 19 men inte 20 år l basbelopp 16 100

Förbam under 20 år kan sålunda i vissa fall utgå såväl helt grundbelopp som tilläggsbelopp. Förmånstagare till tilläggsbeloppet är det barn som tillägget avser. Enligt .state/Ls gruppliij/Zinsäkring, komnzzinernas* gr:(ppli\j/Ör.säk›i/1g och TGL pá SAF/LO-ømrâder gäller dessutom att tilläggsbeloppet utges till syskon under 20 år i fall då arbetstagaren inte efterlämnar annan förmånsberättigad efterlevande. Om grundbeloppet inte kan betalas ut, t. ex. därför att

fömiånsberättigad

efterlevande inte finns eller till följd av att arbetstidsvillkoret inte är uppfyllt, lämnas enligt samtligajörsäkrirzgai vanligen begravningshjälp med belopp som varierar mellan 0,5 och l basbelopp. Begravningshjälp utbetalas till dödsboet. . Make eller person med vilken arbetstagaren stadigvarande sammanbor som inte har grupplivförsäkring i egen anställning är enligt samtliga försäkringar medförsäkrad om det i hemmet finns barn under 17 år (gemensamt bam om det gäller sammanboende). När sådan medförsäkrad avlider utgår ett belopp motsvarande 1 basbelopp (16 100 kr år.l98l) till varje bam under 17 år. Dessutom utgår enligt statens och kommunernas grupplivlörsäknng begravmed 0,5 basbelopp (8 050 kr år 1981) och enligt TGL samma ningshjälp belopp till tjänstemännen. Förutom från

tjänstegrupplivlörsäkring kan vid dödsfall utgå ersättning från

frivillig grupplivförsäkring och från privat livförsäkring eller olycksfallsförsäkring.

2.4 Beskattning av

pensionsförmåner

Pensionsförmåner äri princip skattepliktiga och skall enligt kommunalskattelagen (1928:370). KL, i skattehänseende jämställas med inkomst av tjänst (31 och 32 §§ KL med anvisningar). Detta gäller såväl folk- och tilläggspension

bcâstämmefver om pension m. m. 109 SOU l98l:6l Gällande

inom andra pensionssystem. Från denna enligt AFL som pensionsförmåner kommunalt bostadstillägg och regel har dock undantag gjorts beträffande från skatteplikt. De handikappersättning, vilka enligt l9§ KL undantagits behandlas som A-inkomst, vilket bl. a. skattepliktiga pensionslörmånema innebär att makars pensionsformåner särbeskattas vid inkomstbeskattningen

och att förmånema kan grunda rätt till förvärvsavdrag. Såvitt gäller folkpensionslörmånema kommer dessa, även om de således i behandlas som skattepliktiga tjänsteintäkter, ändå ofta på grund av princip att i praktiken bli regler i 50§ KL om avdrag för nedsatt skatteförmåga skattcfria beskattade än andra inkomster. Sålunda är skatteller lindrigare till inte obetydlig del utgjons av folkpension. berättigad skyldig. vars inkomst till for nedsatt skatteformåga om inte särskilda omständigheter avdrag föranleder annat. Närmare bestämmelser om beräkningen av sådant avdrag härav lämnas föreskrifter och ges i anvisningarna till 50§ KL. På grundval anvisningar av riksskatteverket (senast i RSV Dt 1980:18). Som folkpension förtidspension (sjukbidrag). änkeräknas i detta sammanhang ålderspension. och hustrutillägg. Däremot är bestämmelserna inte tillämpliga på pension 7.5) eller vårdbidrag. Den omständigheten att barnpension (jfr avsnitt folkpension under ett beskattningsår utgått med ringa belopp, t. ex. till följd av att folkpensionen inte åtnjutits under hela året, utgör inte hinder mot att för bedömningen är huruvida medge den skattskyldige avdrag. Avgörande om den hade uppburits i full utsträckning, skulle ha utgjort en folkpensionen, anvisningar medges inte obetydlig del av inkomsten. Enligt riksskatteverkets normalt avdrag om folkpension för helt år räknat uppgått till minst l/5 av

inkomsten eller om pensionen uppgått till minst 3 000 kr. Vid beräkning av det extra avdraget för folkpensionärer görs en inkomst- Vid inkomstprövningen beaktas endast pensionsoch formögenhetsprövning. tagarens egen inkomst medan vid formögenhetsprövningen hänsyn tas till i såväl pensionstagarens som dennes makes förmögenhet. bestäms i första hand med hänsyn till storleken av Det extra avdraget

taxerade inkomst. Övcrstiger denna

pensionstagarens till statlig inkomstskatt för att inkomst inte visst högsta belopp, beräknas avdraget till vad som behövs inkomst än den skattskyldige inte skall påforas högre statligt beskattningsbar 6 000 kr. Nämnda gränsbelopp motsvarar taxerad inkomst för skattskyldig, inte hall annan inkomst än ålderspension från som under inkomståret och därutöver skattepliktiga intäkter av tjänst om, i vad folkpensioncringen avser inkomståret 1980. sammanlagt 5 400 kr och åtnjutit avdrag med högst 100 kr. Då fråga är om ensamstående ålderspensionär utgår schablonbeloppet man härvid från en folkpension om 95 % av basbeloppet. För gift ålderspen-

sionär vars make uppbär folkpension i form av ålderspension utgår man från Om pensionstagarens sammanlagda en pension om 77.5% av basbeloppet. taxerade inkomst överstiger folkpensionens grundbeloppjämte högsta tillåtna sidoinkomst - i vilken inräknas bl. a. pensionstillskott och tilläggspension reduceras det extra avdraget med 40% av det överskjutande beloppet. med Beloppet 5 400 kr är så avpassat att det extra avdraget i förening vid taxering till kommunal inkomstskatt och den särskilda grundavdraget skattereduktionen leder till att en ålderspensionär med enbart grundpension

och pensionstillskott inte påförs någon inkomstskatt.

För en ensamstående folkpensionär utgör det maximala extra avdraget för

l 10 Gällande bestämmelser om pension m. m.

inkomståret 19.80 13 600 kr. Motsvarande belopp för en folkpensionär vars make också uppbär folkpension är 11000 kr. Är sidoinkomsten högre reduceras, som nyss nämnts, avdraget med 40 % av den del av den totala taxerade inkomsten som överstiger den skattefria nivån. Denna avtrappningsregel medför att det extra avdraget helt upphör vid en taxerad inkomst år 1980 som uppgår till minst 53 600 kr då fråga är om en ensamstående pensionstagare och 44 500 kr beträffande vars make också pensionstagare uppbär folkpension. Storleken av det extra avdraget har bestämts år för år genom särskilda beslut

av riksdagen. Med hänsyn till bl. a. penningvärdesförändringen och höjningar

av pensionstillskotten har så att reglerna avpassats grundpension och pensionstillskott undantas från inkomstskatt. För inkomståret 1981 gäller härvid att maximalt extra avdrag som utöver ges den folkpensionens grundbelopp har en sidoinkomst om högst 6 100 kr.

Såsom ovan nämnts

påverkas det extra avdraget inte bara av pensionstagarens taxerade inkomst utan även av hans och hans makes förmögenhet. Härvid gäller enligt anvisningarna till 50 § KL att, för inkomståret 1980, det

extra avdraget reduceras så snart makamas sammanlagda förmögenhet uppgår till 75 000 kr. Överstiger

förmögenheten 125 000 kr föreligger inte längre rätt till extra avdrag. För inkomståret 1981 har dessa beloppsgränser höjts till 90000 resp. 150000 kr. Schablontaxerad Villafastighet och jordbruksfastighet som i huvudsak används för bostadsändamål inräknas i förmögenheten med reducerat belopp. Det här redovisade extra kan i vissa fall avdraget höjas. Så kan t. ex. som haft inte obetydliga kostnader till följd av sjukdom medges folkpensionär högre avdrag än eljest. Det kan härvid röra sig om kostnader för läkemedel,

hjälpmedel m. m. l dessa fall höjs avdraget, efter inkomstprövning, med hela

eller viss del av kostnaden sedan avdrag gjorts för ersättning härför vilken utgivits av lörsäkringskassa e. d. l ett nyligen avlämnat betänkande (Ds B 1981:7) Folkpensionäremas beskattning har kommittén om folkpensionäremas skattelättnader lagt fram förslag till ändringar av de ovan berörda reglerna. Bl. a. har kommittén därvid föreslagit att bestämmelserna om avtrappning av det extra skall avdraget successivt ändras så att avdrag fortsättningsvis inte kommer att utges i så höga inkomstskikt som f. n.

2.5 Konventioner på

pensionsförsäkringsområdet

Sverige har ingått ett ston antal internationella konventioner på socialförsäkringsområdet. Konventionema är av två slag, nämligen dels bilaterala och multilaterala överenskommelser som likställer medborgare i ett avtalsslutande land med medborgare i annat land när det gäller rätt till socialförsäkringsförmåner och löser frågor om samordning av ländernas socialförsäkringssystem för enskilda fall, dels multilaterala överenskommelser som ålägger ratifrcerande land att garantera sin befolkning en viss minimistandard inom det sociala trygghetssystemet.

Gällande bestämmelser om pension m. m. l l l

2.5.1 Konventioner om jämsrällande av utländska

medborgare med svenska

l olika bilaterala socialförsäkringskonventioner som Sverige träffat med andra länder och i multilaterala överenskommelser som Sverige anslutit sig till finns bl. a. modifierar den svenska pensionslagstiftningen till stadganden som Sådana konventioner f. n. i Förhållande till de fömiån för invandrare. gäller nordiska länderna samt Schweiz, Italien, Storbritannien, Jugoslavien, övriga Grekland, Portugal, Turkiet och Österrike, Förbundsrepubliken Tyskland, Även med en hel del andra länder har genomförts eller pågår Frankrike. om konventioner. Det gäller beträffande Spanien, Holland, förhandlingar Marocko, USA, Israel och Luxemburg. Mellan Danmark, Finland, Island och Norge träffades den 15 Sverige, 1955 en nordisk konvention om social trygghet (SFS l955:49l). september har senare reviderats vid flera tillfällen. Någon redogörelse för Konventionen innehållet i denna konvention kommer inte att lämnas här, eftersom den kan

väntas upphöra att gälla inom kort. Mellan de nämnda länderna har nämligen den 5 mars 198 1 träffats en ny nordisk konvention om social trygghet. vilken är 1955 års överenskommelse. Den nya konventionen har avsedd att ersätta under våren l98l godkänts av den svenska riksdagen (prop. l980/ 8 l : l 52, SfU

27, iskr 373). Huvudtanken bakom den nya konventionen är att nordiska medborgare skall ha ett fullständigt socialt skydd var de än befinner sig i Norden. En viktig är En medborgare i ett

princip i konventionen jämställdhetsprincipen.

i annat nordiskt land än hemlandet, skall nordiskt land, som bor eller arbetar om social trygghet på jämställd fot med omfattas av detta lands lagstiftning En annan allmän princip är att alla personer som landets egna medborgare. skall omfattas av lagstiftningen i det land där de är bosatta, bor i Norden oavsett nationalitet. Alla avgifter skall erläggas där och förmåner i princip utgå

från bosättningslandet.

På grundpensionsområdet skall som huvudregel gälla att den som är bosatt i

land än hemlandet efter viss kortare karenstid skall få annat nordiskt svensk som motsvarar minst grundpension (folkpension enligt lagstiftning) 1/40 av full grundpension för varje år som han under aktiv ålder varit bosatt och därtill hörande fomiåner i annat inom Norden. Rätt till grundpension förutsätter sålunda i nordiskt land än det i vilket vederbörande är medborgare vistelse i det andra landet oavbrutet under viss minsta tid. För rätt allmänhet till fordras i princip minst tre års oavbruten bosättningstid ålderspension För rätt till efterlevandepension krävs omedelbart före ansökan om pension. har oavbrutet vistats i landet minst tre år eller

antingen att den efterlevande

vid dödsfallet var bosatt i landet och den avlidne vid . också att den efterlevande från

sin död uppbar invalidpension (förtidspension enligt svensk lagstiftning)

landet eller hade vistats där i tre år. Förtidspension kan utgå antingen efter tre ett års oavbruten bosättningstid om vederbörande år eller också efter minst i stånd att utöva normal förvärvsverksamhet under under denna tid har varit av minst ett år. Grundpensionens storlek en sammanhängande period beräknas, som ovan nämnts, i regel på grundval av den totala bosättningstiden i vuxen ålder. bosättningstiden till minst 40 år utgår i Norden Uppgår utan med hänsyn till bosättningstid. I annat fall grundpension avkortning

l 12 Gällande besrärninelsw* om pension m. m. SOL 1981:01

utgår grundpension med minst 1/40 för varje bosättningsår. Om pension börjar utgå innan den pensionsberättigade uppnår den allmänna pensionsåldcrn tillgodoräknas även tid fram till tidpunkten för inträdet i pensionsåldern. Familjepension till efterlevande make utgår med hänsyn till den avlidnes på motsvarande sätt beräknade bosättningstid, om denna är längre än den pensionsberättigades. Detsamma gäller ålderspension till efterlevande make som skulle ha varit berättigad till familjepension om vederbörande inte uppnått pensionsåldem. Bampension utgår alltid utan avkortning. oavsett bosättningstidens längd. Vid flyttning till annat nordiskt land får utgående grundpension behållas tills villkoren i konventionen eller den nationella lagstiftningen för rätt till grundpension i inflyttningslandet är uppfyllda. lnträffar efter flyttning från ett nordiskt land till ett annat nordiskt land ett pensionsfall innan sådan tid har lörtlutit att grundpension kan utgå från inflyttningslandet, skall pension tills vidare utgå från det land där tidsvillkoren for rätt till grundpension senast uppfyllts. Vid flyttning till icke-nordiskt land medger konventionen inte någon rätt att behålla grundpension. Regleringen i konventionen utgör ett minimiskydd. Ger bestämmelserna i den inhemska lagstiftningen i visst fall ett lörmånligare utfall, tillämpas därför i stället dessa lagregler. Sverige och Finland utger exempelvis full grundpension utan hänsyn till total bosättningstid i Norden for personer som varit bosatta ett visst antal år i landet. i På tilläggspensionsområdet innebär konventionen att varje land var för sig utger sin del av pensionen oavsett i vilket land personen i fråga bor som pensionstagare. Konventionen ger även en person som inte uppfyller ett lands krav på minsta försäkringstid rätt att åberopa forsäkringstid inom annat nordiskt lands tilläggspensionssystem.

Sverige ingick den l l november 1975 en överens/tv)mine/st

med Österrike om .social lr_t_g{el1et (SFS 1976:722). Denna konvention har tagits till mönster for därefter träffade konventioner. Dennas återfinns principer sålunda i överenskonzmekyer med Förbundxrepiibliken Tyskland (SFS 1977:740), Jugoslavien (SFS 1978:798). Grekland (SFS 1979:56), Portugal (SFS 1979:869), Schweiz (SFS 1980:32). Turkiet (SFS 1981:208) och Frankrike (SFS 1981:584). 1 de nämnda konventionema finns bestämmelser att medborgare i den andra staten. så länge han är bosatt i Sverige, är likställd med svensk medborgare i fråga om rätt till folkpensionsförmåner under förutsättning av viss minsta bosättningstid i Sverige. Dessa kvalifikationstider överensstämmer med dem som är uppställda enligt den svenska lagstiftningen beträffande utlänningars rätt till folkpension vid bosättning här i landet (se avsnitt 2.1.2). De nämnda konventionema innehåller också regler om rätt till svensk folkpension for medborgare i den andra staten som inte uppfyller de angivna kraven för rätt till folkpension men som förvärvsarbetat i Sverige och tillgodoräknats pensionspoäng inom ATP. Med stöd av dessa bestämmelser kan utbetalas folkpension med tilläggsfönnåner vid bosättning i Sverige men också vid bosättning i vilket annat land som helst. Förutsättning för att folkpension skall kunna utgå enligt dessa regler är att personen i fråga är berättigad till svensk tilläggspension. Storleken av folkpensionen är då beroende av antalet poängår för ATP. Sålunda utgår full folkpension till den

Gällande bestämmelser om pension m. m. l 13 SOU l98l:6l

ATP grundad på som uppbär ATP baserad på 30 eller fler poängår. Utgår mindre av full folkpension för varje år med än 30 poängår, utges l/30 pensionsberäkningen till ATP-poäng. När det gäller familjepension anknyts av rätt till den avlidnes poängår inom ATP. Hänsyn tas vid bedömningen förtids- eller efterlevandepension inte bara till faktiska poängår utan även till har tillgodoräknats inom ATP. Vid år för vilka s. k. antagandepoäng tillämpningen av dessa regler likställs år före år 1960, lör vilka har beräknats taxerad inkomst, med år för vilka har fastställts till statlig inkomstskatt inkomst. Handikappersättning, som inte utgår som tillägg pensionsgrundande till folkpension, liksom pensionstillskott och inkomstprövade folkpensions-

berättigade är bosatt i

fömiåner utges dock endast for tid då den till förmånen

Sverige. l konventionema föreskrivs i fråga om ATP att en person, som inte den svenska krav på minst tre år med ATP-poäng för

uppfyller lagstiftningens

det andra rätt till sådan pension, har rätt att lägga samman sina försäkringsåri för att uppfylla treårskravet. Den landet med sitt eller sina svenska ATP-år svenska tilläggspensionens storlek beräknas däremot enbart på grundval av i registrerade ATP-poäng. Denna Sverige intjänade poängår- och därvid tillämpas oavsett vederbörandes nationalitet. sammanläggningsregel konventioner innehåller även stadganden om rätt till socialifrågavarande för svenska medborgare från det andra landets system fötsäkringsformåner härför. _ Förutom de beskrivna modernare socialförsäkringskonventionema gäller ett par äldre bilaterala överenskommelser. Dessa har träffats mellan å alltjämt ena sidan Sverige och å andra sidan Italien (SFS 1957:458, ändrad 1973:750) dessa konventioner likställs resp. Storlmtannien (SFS 1957:154). Enligt italiensk och brittisk medborgare med svensk medborgare när det gäller rätten till folkpension med tilläggsförmåner vid bosättning i Sverige under förutsättning att personen i fråga varit bosatt i Sverige viss minsta tid. För att änkepension skall kunna utgå till änka efter italiensk medborgare uppställs i konventionen krav på att den avlidne skall ha varit bosatt och mantalsskriven i Sverige under sammanlagt minst 15 år, varav minst fem år i omedelbart före dödsfallet, och att den efterlevande vid oavbruten följd

dödsfallet är bosatt och mantalsskriven i Sverige. Änkepension utgår även för

det fall att änkan uppfyllt nämnda bosättningskrav. Bampension utgår efter avliden italiensk medborgare om antingen den avlidne varit bosatt i Sverige och barnet vid dödsfallet var den tid som gälleri fråga om rätt till änkepension före ansökan om barnpension har bosatt här eller barnet självt omedelbart varit oavbrutet bosatt i Sverige minst fem år. Konventionen med Italien ger även under angivna förutsättningar rätt till folkpension vid flyttning

särskilt,

vid efter flyttningen inträffat från Sverige och möjlighet att erhålla folkpension Dessa villkor bl. a. till antalet år med ATP-poäng i pensionsfall. anknyter med Italien om en revision av Sverige. Förhandlingar har nyligen slutföns konventionen. . För att änkepension skall kunna utgå till änka med brittiskt medborgarskap i konventionen Storbritannien krav på att den avlidne eller

uppställs med

före änkan varit bosatt i Sverige under en tid av minst fem år omedelbart ansökan har fullgjorts av endast den om pension. Om kvalifikationstiden krävs att också änkan var bosatt här vid dödsfallet. Var den avlidne avlidne

l 14 Gällande bestämmelser om pension m. m. SOU I98l:61

berättigad till förtidspension vid dödsfallet och var änkan då bosatt här erhåller hon dock änkepension vid fortsatt bosättning i Sverige oberoende av om övriga bosättningsvillkor är uppfyllda. l fråga om rätt till bampension för brittisk medborgare finns i konventionen inte uppställt några krav på viss minsta tids vistelse i Sverige eller liknande. Familjepension kan utges även efter flyttning från Sverige om den berättigade uppfyller de för svenska medborgare gällande villkoren om rätt till folkpension vid bosättning utomlands. Förhandlingar pågår med Storbritannien om revidering av den nu gällande konventionen. l detta sammanhang kan vidare nämnas att det inom Europarådet och Internationella arbetsorganisationen (lLO) har utarbetats vissa överenskommelser om jämställande av utländska medborgare bosatta i ett land med det landets egna medborgare såvitt gäller rätten till sociala fönnåner. l det följande kommeri korthet att redovisas det väsentligaste innehållet i dessa. Det rör sig om tre skilda överenskommelser, av vilka Sverige har biträtt en medan de andra två inte har ratificerats av Sverige. Inom ramen för samarbetet i Europarådet har utarbetats en den ll december 1953 undertecknad provisorisk överenskommelse .jämte tilläggsprotokoll avseende .social trygghet vid ålderdom och nedsatt arbetsförmåga samt för efterlevande (SFS 1955:563). Till denna överenskommelse, som för Sveriges del avser endast folkpension, har - förutom Sverige - anslutit sig de

flesta andra västeuropeiska länderna. Enligt tilläggsprotokollet skall flyk-

tingar erhålla folkpension på samma villkor som är föreskrivna i huvudöverenskommelsen. Medborgare i land som är anslutet till överenskommelsen är berättigad till folkpension i Sverige i samma omfattning som svenska medborgare under förutsättning att vederbörande efter fyllda 20 år har uppehållit sig i Sverige i sammanlagt minst 15 år, att han omedelbart före ansökan om pension har varit stadigvarande bosatt i Sverige under minst fem år i oavbruten följd och att han därefter fortsätter att vara stadigvarande bosatt i Sverige. För rätt till förtidspension krävs därjämte att vederbörande stadigvarande bosatt sig i Sverige innan den sjukdom som lörorsakat hans arbetsoförmåga eller nedsatta arbetsförmåga första gången medicinskt konstaterades. Efter de den l juli 1979 ikraftträdda ändringarna i den svenska lagstiftningen om utlänningars rätt till folkpension vid bosättning här i landet (se avsnitt 2.1.2) saknar förevarande överenskommelse i princip betydelse såvitt gäller» rätten till pension vid bosättning i Sverige.

lLO antog år 1962 en konvention (nr l 18) om zitlänningars likställande med

ett lands egna medborgare ifråga om social trygghet (SFS 1964:57). Genom att ratificera denna konvention förbinder sig ett land att - i den omfattning konventionen föreskriver beträffande olika grenar av social trygghet - med landets egna medborgare likställa flyktingar, statslösa och medborgare i de andra länder som har ratificerat konventionen. ratifikation av Sveriges konventionen avser inte pensionsförmåner. Konventionen föreskriver vad angår förmåner att lika behandling skall garanteras utan villkor med avseende på bosättning. Vissa undantag från denna regel ges dock såvitt gäller förmåner som utgår oberoende av inbetalda avgifter eller utfört förvärvsarbete, dvs. förmåner av den typ som bl. a. den

svenska folkpensionen utgör. Sålunda

gällerbl. a. att som villkor för att utge sådan pension till utländska medborgare och likställda får uppställas krav på att vederbörande skall ha uppehållit sig i

om pension m. m. 115 Gällande bestämmelser

att den avlidne hade uppehållit landet eller, när det är fråga om efterlevande, när det gäller förtidspension eller efterlevandesig i landet under en tid som, år i oavbruten följd omedelbart före ansökan pension, inte får överstiga fem

om pension resp. före dödsfallet. en europeisk konvention om lnom Europarådet har år 1972 utarbetats i Denna har inte ratificerats av Sverige. Bestämmelserna .social trygghet. utgör konventionen om pensioner av den typ som den svenska folkpensionen till utlännningar får innebär bl. a. att det som vi11kor för att utge pension

krav på att vederbörande skall ha uppehållit sig i landet eller, när uppställas att den avlidne hade uppehållit sigi landet under det är fråga om efterlevande, eller efterlevandepension, inte får cn tid som, när det gäller förtidspension fem år i oavbruten följd omedelbart före ansökan om pension resp.överstiga föreskrivs att utlänning, som inte uppfyller bosättföre dödsfallet. Därjämte av landets ningsvillkoren för rätt till full pension men som har varit omfattad ett år, skall erhålla pension i förhållande till intjänlagstiftning åtminstone pension - eller full andetid i form av bosättning. Sådan intjänad partiell

från landet. Från pension - skall utges även efter vederbörandes avflyttning

bl. a. inkomstprövade förmåner. export som nu sagts får dock undantas

2.5.2 Minimistandardskonventioner

och pågår fortfarande arbete med lnom Europarådet och 1LO har utarbetats och rekommendationer om social att utfonna olika överenskommelser

Genom ratifrcering helt eller delvis av vissa av dessa konventioner trygghet. förpliktelser på Socialförsäkringens har Sverige åtagit sig intemationella av Sverige. l område. Vissa andra konventioner åter har inte biträtts

särskilda minimivillkor för ländernas lagstiftning konventionema uppställs kortfattad översikt på området för social trygghet. l det följande lämnas en bestämmelser om förmåner till över innehållet i de olika konventionemas

efterlevande.

De multilaterala minimistandardskonventionema har, som nämnts, utar-

betats dels av ILO, dels av Europarådet. Den grundläggande lLO-konventio-

nr 102 om minimistandard för social trygghet (antagen år nen är konventionen delarna om ålders-, invaliditets- och elterlevandeförmåner 1952). Beträffande

nr 128 om invaliditetsn

gäller emellertid numera i stället [L055 konvention som ratifrcerades av Sverige år 1968 (prop.

âlders- och eflerlevandeförmåner,

1968:39). i konventionen nr 128 om för vilken bestämmelserna Varje medlemsstat, till efterlevande är i kraft; skall tillförsäkra av skyddet omfattade förmåner I konventionen avsett riskfall personer efterlevandeförmåner enligt följande. av försörjningen till följd av skall åtminstone gälla änkas eller barns förlust

familjeförsörjarens frånfálle. l fråga om änka får rätten till efterlevandeförrnån

ålder. Denna åldersgräns av att hon uppnått en viss föreskriven

göras beroende

beträffande förmån vid ålderdom. får inte vara högre än den som föreskrivits eller i sin vård Något ålderskrav får dock inte uppställas om änkan är invalid

För att barnlös änka skall äga rätt har barn som var beroende av den avlidne. bestått viss minsta tid. till efterlevandeförmån kan krävas att äktenskapet omfattar. Efterlevandeförmånema skall utges under hela den tid riskfallet

l l6 Gällande

bestämmelser om pension m. m.-

Den skyddade personkretsen skall omfatta a) hustrur och barn samt, om så är föreskrivet, andra beroende personer efter alla familjeforsörjare som var arbetstagare eller lärlingar; eller b) hustrur och barn samt, om så är föreskrivet, andra beroende personer efter familjeförsörjare inom föreskrivna kategorier av den Förvärvsarbetande befolkningen, vilka kategorier skall utgöra minst 75 0/0 av hela den förvärvsarbetande befolkningen; eller c) alla i landet bosatta änkor och bam samt alla andra i lagstiftningen angivna personer, vilka förlorat sin familjeförsörjare och vilkas medel i förekommande fall under den tid riskfallet avser inte överstiger vissa föreskrivna väsentliga belopp. Med hustru förstås i konventionen hustru som är beroende avsin make, och med änka förstås kvinna som vid tidpunkten för makens död var beroende av honom. Med uttrycket beroende avses ett tillstånd av beroende som förutsätts föreligga i föreskrivna fall. Begreppet barn omfattar: a) barn under den ålder då

i skolplikten upphör eller bam under l5 år, varvid den

högre av dessa åldersgränser skallgälla; och b) andra barn under en föreskriven högre ålder än som angivits under a och somär lärling eller studerande eller lider av kronisk sjukdom eller invaliditet, som gör barnet oförmöget till förvärvsarbete, allt under föreskrivna villkor, om inte den nationella definierar lagstiftningen begreppet såsom innefattande varje barn under en ålder som är avsevärt högre än den under a angivna. När det gäller förrnånema och villkoren för deras uppbärande ansluter konventionen nära till 1952 års konvention (nr 102) om minimistandard för social trygghet. Fönnånsbeloppen bestäms med hänvisning till standardformånstagare, som i fråga om efterlevandeförmåner definieras såsom änka med tvâ bam. Efterlevandeförmåner skall utgöras av periodiska utbetalningar. Växlande metoder begagnas för bestämmande av varje utbetalningsbelopp. - men de kan i regel hänföras till någon av följande tre: l) fönnån i proportion till förmånstagarens tidigare inkomst; 2) förmån som uppgår till.ett fastställt belopp, vilket kan uttryckas i procent av en icke yrkesutbildad arbetares lön; eller 3) fönnån som är tillräcklig för uppehållet, om hänsyn tas till förrnånstagarens övriga tillgångar. Inom system för den sociala tryggheten. vilka grundar sig på erlagda avgifter, tillämpas metoden l eller 2, medan system som inte grundar sig på avgifter tillämpar metod 3. Efterlevandeförrnånema skall sammanlagt uppgå till minst 45 % av famil-

jeförsörjarens tidigare förvärvsinkomster resp.

en vuxen manlig icke yrkesutbildad arbetares lön. (Beträffande åldersförmåner och förmåner vid invaliditet är motsvarande procenttal 45 resp. 50.) Härvid beaktas även utgående familjebidrag (motsvarande de svenska allmänna bambidragen). Enligt konventionen kan betalning av efterlevandeförmån innehållas. under föreskrivna villkor, om förmånstagaren är sysselsatt i förvärvsarbete. Av avgifter beroende efterlevandeförmån kan nedsättas, om förmånstagarens förvärvsinkomster överstiger ett föreskrivet av belopp, dock att nedsättningen förmånen inte får överstiga inkomsterna. Efterlevandefönnån som inte är beroende av avgifter kan nedsättas, om förmånstagarens förvärvsinkomster eller övriga tillgångar eller dessa tillsammans överstiger ett föreskrivet belopp. vartill Förmån, en änka eljest skulle vara berättigad. kan innehållas i den utsträckning som kan vara så länge änkan sammanbor med en

föreskriven

Gällande bestämmelser om pension m. m. l 17

man under äktenskapsliknande förhållanden. Ytterligare gäller att, om en person som är eller eljest skulle ha varit berättigad till förmån som utgår enligt konventionen och för samma riskfall erhåller annan kontant socialförsäkringslörmån än familjebidrag, förmån som utgår enligt konventionen under föreskrivna villkor kan reduceras eller innehållas, förutsatt att den del av fömrånen som reduceras eller innehålles inte överstiger den andra förmånen. Artikel 41 i konventionen innehåller bestämmelse som under särskilda villkor medger ratificerande stat att göra avvikelser från vissa regler, om staten har ett väl utvecklat socialt trygghetssystem som trots att det inte uppfyller alla konventionens detaljbestämmelser likväl omfattar större andel av de ekonomiskt verksamma och erbjuder en högre fönnånsstandard än den i konventionen föresk-rivna. En förutsättning härför är att medlemsstaten skyddar en procentandel av den förvärvsarbetande befolkningen som är åtminstone tio enheter högre än den som eljest erfordras och att staten med avseende på åtminstone två av de tre riskfallen som omfattas av konventionen garanterar förmåner till belopp som med minst fem enheter överstiger de tal som eljest krävs. Sådan medlemsstat äger bl. a. bestämma kretsen förmånstagare som skall åtnjuta efterlevandeförmåner på annat sätt än som anges i konventionen men som likväl garanterar att det sammanlagda antalet förmånstagare inte understiger det antal förmånstagare som skulle bli resultatet vid en strikt tillämpning av konventionens regler om förmåner till efterlevande. Under remissbehandlingen och departementsbehandlingen (prop. 1968:39) i Sverige av konventionen uppmärksammades att den svenska lagstiftningen när det gällde reglerna om förmåner till efterlevande då inte på alla punkter konventionens krav. Detta gällde bl. a. reglerna om pensionsrätt för uppfyllde änkor och barn som är invalidiserade och reglerna om pensionsrätt efter fyllda 16 år för barn som studerar eller är lärling. lnte heller gav konventionen möjlighet att för rätt till änkepension kräva - såsom den svenska tilläggspensioneringen gör - att äktenskapet ingåtts innan mannen fyllt 60 år. Departementschefen fann emellertid att Sverige med hänvisning till undantagsbestämmelsen i konventionens artikel 41 hade möjlighet att ratifrcera konventionen också såvitt angick förmåner till efterlevande. Vid sidan av olika ILO-konventioner har Sverige ratifrcerat en av Europarådet utarbetad europeisk social stadga (prop. 1962:175). Denna stadga kommer inte att beröras vidare i det följande, eftersom den i fråga om det sociala trygghetssystemet endast innehåller ett åtagande för ratificerande land att hålla det sociala trygghetssystemet på en nivå som åtminstone är likvärdig med den som krävs för ratifrcering av lLO:s konvention nr 102 samt att söka fortlöpande förbättra det sociala trygghetssystemet. Av grundläggande betydelse är i stället en av Europarådet utarbetad europeisk balk om social trygg/ret och ett protokoll till denna (prop. 1965:1 15). Avsikten med balken är främst att för medlemsstatema föreskriva nr en högre standard för social trygghet än den som avses i lLO:s konvention 102. Protokollet syftar till social trygghet på en högre nivå än balken förutser. Balkens första del innehåller allmänna bestämmelser, bl.a. angående de som ett ratificerande land behöver ikläda sig. Balkens andra förpliktelser t. 0. m. tionde delar avser olika förmånsgrenar, varav den tionde tar upp förmåner till efterlevande. För ratifrkation fordras enligt huvudregeln att

l 18 Gällande bestämmelser om pension m. m.

ratificerande stat ikläder sig förpliktelsema för minst sex förmånsgrenar. Härvid räknas delen om hälso- och sjukvård som två delar och delen om förmåner vid ålderdom som tre delar. Protokollet till den europeiska balken föreskriver ändrad lydelse av vissa avsnitt av balken. De avsnitt av balken som inte har förändrats genom protokollet behåller sin giltighet och kompletterar de ändrade avsnitten. För ratifikation av protokollet krävs enligt dess huvudregel att ratificerande stat ikläder sig förpliktelsema för minst åtta förmånsgrenar. l sin ratiñkation har Sverige godtagit förpliktelsema enligt balken utom del Vl som gäller fönnåner vid samt yrkesskada vidare förpliktelsema enligt protokollet utom vad gäller del Il (Hälso- och sjukvård). del lV (Förmåner vid yrkesskada) och del Vlll (Förmåner vid havandeskap och bamsbörd). _ Enligt såväl balken som protokollet skall fönnånema vid ålderdom, invaliditet och familjeförsörjarens död samt familjeförmånema utgå under hela den tid som riskfallet består. Såvitt gäller förmåner till efterlevande stadgasatt varje fördragsslutande stat skall tillförsäkra de av skyddet omfattade personerna Förmåner vid familjeförsörjarens frånfalle. I denna del avsett riskfall är änkas eller barns förlust av försörjningen till följd av familjeförsörjarens frånfälle. l fråga om änka får dock rätten till fönnån göras beroende av att enligt den nationella lagstiftningen presumtion för oförmåga till självförsörjning kan anses föreligga. Den nationella lagstiftningen får vidare föreskriva att fömiånema inte betalas ut, om den därtill eljest berättigade utövar visst förvärvsarbete, eller att förmåner som grundar sig på erlagda avgifter får nedsättas, om förmånstagarens arbetsinkomst överstiger ett föreskrivet väsentligt belopp. Också förmåner som inte grundar sig på erlagda avgifter får nedsättas, om fönnånstagarens arbetsinkomst eller övriga tillgångar eller bådadera sammanlagt överstiger ett föreskrivet belopp. Den i fråga om efterlevandefönnåner skyddade personkretsen skall omfatta a) hustru och barn till familjeförsörjare inom föreskrivna kategorier av arbetstagare, utgörande minst 50 % (balken) resp. minst 80 % (protokollet) av samtliga; eller b) hustru och barn till familjeförsörjare inom föreskrivna kategorier av den förvärvsarbetande befolkningen, utgörande minst 20 °/0 (balken) resp. 30 0/0 (protokollet) av alla i landet bosatta; eller c) alla i landet bosatta änkor och barn, vilka förlorat sin försörjare och vilkas tillgångar under den tid riskfallet omfattar inte överstiger viss gräns. Enligt protokollet gäller att änkor och barn till familjeförsörjare inom föreskrivna kategorier av personer bestämda i enlighet med punkterna a och b ovan skall tillförsäkras föreskrivna förmåner utan behovsprövning. Med hustru förståsi såväl balken som protokollet hustru som försörjs av sin make, och med änka förstås kvinna som vid tidpunkten för makens död försörjdes av honom. Med begreppet barn förstås i balken barn under den ålder då skolplikten upphör eller barn under 15 år. Enligt protokollet skall med begreppet barn förstås barn under 16 år eller bam under den ålder då

skolplikten upphör, dock att med begreppet skall förstås barn under l8 år, då

fråga är om bam som fortsätter sin utbildning, är lärling eller invalid. För att barnlös änka, som enligt den nationella lagstiftningen förutsätts vara

Gällande bestämmelser om pension m. m. l 19 SOU 1981:01

oförmögen att själv försörja sig, skall äga rätt till förmåner vid familjeförsörfrånfälle får krävas att äktenskapet bestått viss minimitid. Efterlevanjarens depension vartill änka eljest skulle vara berättigad får innehållas så länge änkan sammanlever med en man under äktenskapsliknande förhållanden. Fömiånema till efterlevande skall utgöras av periodiska utbetalningar. Dessa skall beräknas enligt särskilda bestämmelser i artikel 65 eller artikel 66,

när omfattar hustru och bam till familjeförsörjare inom -vissa

skyddet av arbetstagare eller av den förvärvsarbetande befolkningen. kategorier Förmånerna skall beräknas enligt bestämmelser i artikel 67, när skyddet omfattar alla i landet bosatta änkor och bam, vilkas tillgångar under den tid riskfallet omfattar inte överstiger föreskrivna gränser. Enligt artiklarna 65-67 är kontantförmånema fixerade för en standardförmånstagare, som i fråga om förmåner till efterlevande är änka med två bam. Beträffande andra förmånstagare skall fömrånema stå i skäligt förhållande till standardförmånstagarens förmån. artikel 65 gäller att vid periodisk utbetalning varpå artikeln äger Enligt tillämpning (dvs. fömråner till efterlevande efter föreskrivna kategorier förmånema, ökade med beloppet av familjebidrag. skall vara arbetstagare) sådana att de för standardförmånstagaren uppgår till minst en fastställd av summan av »familjeförsörjarens tidigare inkomster och det procent familjebidrag som utgår till en skyddad person med samma försörjningsplikt. För liksom för de inkomster som ligger till grund för fönnånsbeloppen av förmånema får fastställas ett högsta belopp under förutsättberäkningen i artikeln uppfylls när ning att detta bestäms på sådant sätt att föreskrifterna tidigare inkomster inte överstiger en yrkesutbildad manlig försörjarens kroppsarbetares lön. l artikel 66 stadgas att vid periodisk utbetalning varpå den artikeln äger till efterlevande efter föreskrivna kategorier av den tillämpning (dvs. förmåner förvärvsarbetande förmånernas storlek, ökade med beloppet av befolkningen) skall vara sådan att den för standardförmånstagaren uppgår till familjebidrag, minst en fastställd procent av summan av en vuxen manlig grovarbetares lön och det som utgår till en skyddad person med samma familjebidrag försörjningsplikt som standardfönnånstagaren. Vid periodisk utbetalning varpå artikel 67 äger tillämpning (dvs. förmåner närmast av svensk skall det sammanlagda beloppet av folkpensionstyp) vara sådant att det är tillräckligt för att förmåner och samtliga övriga tillgångar tillförsäkra förmånstagarens familj sunda och drägliga levnadsförhållanden. som beräknats i enlighet med Beloppet får inte understiga det förrnånsbelopp artikel 66. Enligt en tilläggsregel skall dessa bestämmelser emellertid anses om det sammanlagda beloppet av utgivna förmåner med minst 30 % uppfyllda det sammanlagda förrnånsbelopp som skulle erhållas genom överstiger tillämpning av artikel 66 på minst 20 % av hela befolkningen. De fastställda procentsatsema för delområdet efterlevande utgör 40 enligt balken och 45 enligt protokollet. Standardfönnånstagare skall vara änka med två barn (eller två barn, om änkepension endast utgår i de fall då änkan är ofönnögen att försörja sig). Förmån vartill efterlevande eljest skulle vara berättigad får skyddad innehållas i den utsträckning som kan vara föreskriven så länge vederbörande annan kontant social trygghetsförmån än familjebidrag, under åtnjuter

120 Gällande bestämmelser om pension m. m. SOL l98l:6I

förutsättning att den sålunda innehållna delen inte sistöverstiger nämnda förmån.

. 121 sou 1981:61

till nuvarande familje-

3 Bakgrund

m. m.

pensionering

3.1 Översikt över familjepensioneringens utveckling

Allmän innefattande invaliditets- och ålderdomsförsäkpensionsförsäkring, 1913, vilken trädde i kraft den l ring. infördes i Sverige genom lag 5101130111211 och omfattade i princip hela januari 1914. Försäkringen var obligatorisk sammansatt av å ena sidan en befolkningen. Till sitt system var försäkringen uppbyggd livränteförsäkring med efter försäkringstekniska på årliga avgifter individuellt beräknade pensioner och å andra sidan en av allmänna grunder Genom medel bekostad understödsverksamhet, grundad på behovsprincipen. rätt till avgiftspension att utgå från inträdet erläggandet av_ avgifter förvärvades till arbete (invaliditet) och senast från fyllda 67 år även av varaktig ofönnåga om invaliditet då inte förelåg. Utöver avgiftspensionen utgick av allmänna som var varaktigt oförmögen till medel pensionstillägg till pensionstagare änkearbete och vars årsinkomst understeg visst i lagen angivet belopp. Någon

eller barnpension fanns inte enligt nämnda lagstiftning. emellertid Genom lagändring år 1918 (prop. 1918:184) kompletterades

1913 års lag med bestämmelser om bamtillägg. Enligt dessa regler kunde utges änkling, änka, frånskild make

särskilt pensionstillägg till pensionsberättigad

och hade att försörja eller ogift kvinna som var varaktigt oförmögen till arbete var inkomstprövat barn som var under 15 år. Det särskilda pensionstillägget och utbetalades med visst belopp för varje barn som berättigade till tillägg. På rätt till bamtillägg också äkta makar. av vilka motsvarande sätt tillkom och varaktigt oförmögen till arbete och vilkas mannen var pensionsberättigad årsinkomst understeg visst i lagen angivet belopp. ersattes av 1935 árs lag om 1913 års lag om allmän pensionsförsäkring innebar en principiell förändring av g/blkpertsionering. Den nya lagstiftningen uppbyggnad. l stället för de äldre avgiftspensionema folkpensioneringens trädde grundpensioner, vilka även de skulle utgå utan behovsprövning. storlek blev emellertid nu inte längre försäkringstekniskt Grundpensionemas överensstämmelse med den äldre beroende av erlagda avgifter. l huvudsaklig i 1935 års lag rätten till grundpension med efter lagstiftningen kombinerades vilka dock tillkom även penbehovsprövning utgående tilläggspensioner. Liksom rätt till sionstagare som inte var invalid. enligt 1913 års lag inträdde även folkpension vid varaktig oförmåga till arbete och senast vid 67 års ålder, då inte var för handen. Någon motsvarighet till om varaktig arbetsoförmåga den tidigare lagstiftningens bestämmelser om bamtillägg upptogs inte i 1935 Inte heller innefattade denna lag regler om års lag om folkpensionering.

familjepension.

122 Bakgrund till

nuvarande_lámil/epcnsimzcring m. m.

Genom 1937 års lagom barnbidrag; infördes emellertid bestämmelser om vilka trädde barnbidrag, i stället för den äldre lagstiftningens bamtillägg. Enligt 1937 års lag kunde av allmänna medel i vissa fall utgå behovsprövade bidrag till uppehälle och uppfostran åt barn under 16 år, då en gentemot barnet försörjningspliktig person hade avlidit eller var varaktigt arbetsoförmögen. Bidragsverksamheten omfattade tre huvudgrupper barn: föräldralösa barn, faderlösa bam och bam vars fader var arbetsoförmögen. Om barnets moder hade avlidit, utgick inte barnbidrag. Nästa stora reform på folkpensioneringens område skedde i och med

antagandet av 1946 års lag om JÖIkpwLSiOnering, vilken trädde i kraft den l

1948. Denna lag innebar den väsentliga nyheten att ålderspensionen, januari som bestämdes till l 000 kr om året för ogift och 800 kr om året för gift pensionsberättigad vars make också uppbar pension. inte till någon del blev inkomstprövad. Rätt till ålderspension tillkom den som fyllt 67 år. lnvalidpension utgick fortfarande i form av dels en icke inkomstprövad grundpension, dels en inkomstprövad tilläggspension. Genom 1946 års lag infördes vidare rätt till inkomstprövat hustrutillägg, som kunde utgå till pensionsberättigad gift man vars hustru hade fyllt 60 år och inte var berättigad till folkpension. En annan viktig nyhet i 1946 års lag om folkpensionering var att därigenom infördes änkepension. Sådan pension var i sin helhet inkomstprövad och kunde uppgå till högst 600 kr om året. Som förutsättningar för rätt till änkepension gällde att änkan vid mannens frånfälle fyllt 55 år och varit gift med honom minst fem år samt inte uppbar annan folkpension. Vid tillämpningen av reglerna för bl. a. änkepension kunde, där särskilda skäl förelåg, ogift kvinna som sedan avsevärd tid sammanlevde med man under äktenskapsliknande förhållanden anses såsom gift med denne. De nämnda bestämmelserna om änkepension hade sin grund i de förslag som socialvårdskommittén framlade i sitt betänkande (SOU 1945:46) med förslag till lag om Den enda skillnaden

folkpensionering. gentemot de

sedermera antagna reglerna var att socialvårdskommittén ansåg tio års äktenskap böra krävas för att rätt till änkepension skulle föreligga. Som motivering för förslaget att införa en änkepensionering anförde kommittén:

Sedan gammalt har änkomas lott ansetts särskilt svår. l våra dagar torde, sedan för kvinnorna blivit större, förhållandena för änkoma i många förvärvsmöjlighetema fall te sig ljusare än fordom. Emellertid intaga fortfarande dels änkor, som ha att vårda minderåriga bam, samt dels änkonvilka - utan att vid änkeblivandet eller kortare tid dessförinnan ha ägnat sig åt förvärvsarbete - blivit änkor vid relativt hög ålder. en framträdande plats bland de kategorier, som behöva samhällets hjälp. Man kan vad angår de sistnämnda änkoma icke göra gällande att deras ställning är ungefärligen densamma som ogifta kvinnors i motsvarande ålder, enär änkoma oftast genom äktenskapet kommit att stå vid sidan av förvärvslivet och därför ha särskilt svån att vid högre ålder erhålla sin bärgning genom arbete. Då det gäller änkor. som ha minderåriga bam i sin vård. sammanhänger hjälpbehovet nära med bamens antal och ålder. Hjälpen till dessa änkor måste därför utfonnas i intim anslutning till bambidragslagstiftningen. Man kan till och med tänka sig att bambidragen bestämmas på sådant sätt att de förslå att täcka försörjningen helt eller delvis även för den person, som har barnen i sin vård. Skulle så ske behövas tydligen icke särskilda åtgärder för att tillförsäkra sådan änka erforderlig samhällelig hjälp av fortlöpande natur.

m. m. 123

Bakgrund till nuvarande _lámiljepensionering

SOL 1981:01

som borde sättas för rätt till Vad beträffar frågan om den åldersgräns att en icke förut Förvärvsarbetande änkepension ansåg socialvårdskommittén kvinna som uppnått 55 års ålder i regel torde ha svårt att helt försörja sig och själsförmögenheter var utan genom arbete även om hennes kroppskrafter sättas mera avsevärt lägre, kunde man anmärkning. Skulle åldersgränsen måhända befara att änkoma i vissa fall underlät att helt enligt kommittén hos utnyttja den forsörjningsförmåga som dåmera i regel fick anses förefintlig kvinnor. Det villkoret för rätt till änkepension att äktenskapet medelålders motiverade kommittén med att en änka haft en viss ej alltför kort varaktighet nämnvärt sämre möjligheter som varit gift endast kort tid inte kunde anses ha kvinnor i samma ålder och med motsvarande att försörja sig än andra Man kunde, anförde kommittén, med andra kroppskrafter och färdigheter. kvinnori samma ålder att ord inte presumera att en änka har svårare än andra erhålla Förvärvsarbete, såvida hon inte varit gift en relativt lång tid. Någon

att utge änkepension till kvinnor med lönande förvärvsarbete syntes anledning enligt kommittén inte föreligga. och i samband därmed Frågan om en revision av bambidragslagen bam behandlades inte vid utredning om understöd till änkor med minderåriga genomförandet av 1946 års lagstiftning. Dessa spörsmål uppsköts i avbidan på om allmänna barnbidrag. Sedan 1941 års befolkningsutrednings förslag avslutat sitt arbete upptog socialvårdskommittén de befolkningsutredningen SOU 1947:21 forslagi dessa. På nämnda frågorna och lämnade i betänkandet till riksdagen, som grundval av betänkandet avläts proposition (1947:288) barnbidrag till änkors och antog där framlagda förslag till lag om särskilda med bam. invaliders m. fl. barn och lag om bidrag till änkor och änklingar

1948 samtidigt som 1937 års lag om

Lagama trädde i kraft den 1 januari

barnbidrag upphörde att gälla. änkor och änklingar med barn ägde Enligt lagen ( 1947:531) om bidrag till änka eller änkling, som under sin vårdnad hade barn under tio år, rätt till

bidrag av allmänna medel för egen del. Bidrag utgick endast under förutsättbodde tillsammans med barnet och ning att vårdnadshavaren stadigvarande inte uppbar folkpension, t. ex. i form av änkepension. Bidraget utgavs med och belopp motsvarande änkepension enligt 1946 års lag om folkpensionering v var beroende av inkomstprövning. barnbidrag till änkors och invaliders m. fl. Lagen (1947:530) om särskilda barn innehöll bestämmelser om bidrag som utgick längst t. o. m. den månad och år varunder bamet fyllde 16 år. Bidraget utgick med visst belopp per barn, försörjares inkomst. De och reducerades med hänsyn till barnets och eventuell

barn som berättigade till särskilt barnbidrag var i huvudsak dels föräldralösa

eller barn, dels bl. a. faderlösa barn och barn vars fader uppbar folkpension inte sammanlevde. vars moder erhöll sådan pension och vars föräldrar lagen kunde särskilt barnbidrag inte utgå för barn till Enligt den sistnämnda Detta heller för barn i familjer där hustrun var invalidiserad.

änkling och inte

1947:21) med att lagstiftningen med motiverades under förarbetena (SOU måste begränsas att avse fall där särskilda omständigheter nödvändighet understöd från det allmänna och klan förelåg, vilka regelmässigt påkallade i allmänhet. Vid

behovet från understödsbehov

avgränsade det föreliggande denna gränsdragning måste man enligt socialvårdskommittén utgå från att de

gifta männen i regel hade förvärvsarbete. de gifta kvinnoma ej. och att sålunda

124 Bakgrund lill

nuvarande/áIniljepenriioriøring m. m. SOL 1981:61

familjerna i allmänhet levde på männens arbetsinkomst. Då en moder som inte hade förvärvsarbete dog eller blev invalid, förändrades den ekonomiska situationen för familjen endast såtillvida att kostnaderna för skötseln av_ hemmet och barnen kunde bli större än tidigare därigenom att moderns arbetskraft måste ersättas med lejd. Att fylla sådant nytt understödsbehov genom att göra barnen berättigade till barnbidrag fann socialvårdskommittén inte lämpligt, eftersom barnbidragen inte alls var avpassade för det ändamålet. Som motivering för förslaget om bidrag till änkor och änklingar med barn framhöll föredragande departementschefen (prop. 1947:288): l likhet med socialvårdskommittén anserjag det påkallat, att änkor. som ha att vårda minderåriga barn och därigenom äro bundna vid hemmet, av allmänna medel erhålla bidrag till sin egen försörjning. Frågan är emellertid. när en änka kan anses bunden vid hemmet i sådan mån att hennes möjligheter att utöva förvärvsarbete äro i avsevärd mån beskuma. Bidraget bör icke erhålla sådan karaktär att det kan tänkas i större utsträckning verka återhållande på änkomas vilja att genom eget arbete sörja för familjens uppehälle. Sett ur denna synpunkt sammanhänger hjälpbehovet nära med bamens antal och ålder. Ju flera och yngre bamen äro, desto större måste behovet av stöd vara. Men även en änka med endast ett bam kan vara i behov av understöd för egen del. om barnet ärsjukligt eller eljest svårskött eller nödig tillsyn ej kan beredas detsamma under tid då modern kunde taga förvärvsarbete. l sistnämnda hänseende må särskilt framhållas, att tillgången på daghemsplatser ej svarar mot behovet. Och även om sådant hinder för förvärvsverksamhet ej föreligger, är modern mången gång genom hemsyssloma betagen möjligheten att fullt utnyttja sin förvärvsfönnåga. På grund härav är jag icke benägen att, såsom föreslagits i vissa yttranden. i princip begränsa rätten till ifrågavarande bidrag att gälla endast vid större bamantal. Hänsyn till de synpunkter som föranlett kravet på sådan begränsning synes emellertid böra tagas vid bestämmandet av bidragets belopp. Detta bör sålunda ej sättas så högt att en änka. som har möjlighet att skaffa sig förvärvsarbete. kunde tänkas hellre vilja lyfta bidrag än åtaga sig arbetet.

Rätten till bidrag av berört slag tillkom inte enbart änkor utan också änklingar._ Som motivering för att ge dessa senare rätt till bidrag framhölls under förarbetena

(prop. 1947:288) att det för en änkling med minderåriga

barn ofta genom hustruns frånfälle uppkom behov av särskild bamhjälp, vilket för lägre inkomsttagare regelmässigt torde medföra en ökning av kostnaderna för familjens uppehälle. Då änklingen endast sällan torde kunna öka sina inkomster, kunde det bereda honom stor svårighet att få dessa att räcka till de ökade utgiftema. Med hänsyn härtill kunde det vara påkallat att tillerkänna honom särskilt understöd från det allmänna. Det antogs dock att änklingsbidraget, på grund av

inkomstprövningsreglema. inte skulle komma

till någon större användning och att det skulle utgå endast i mera sällsynta fall.

Änkepensioneringen enligt 1946 års lag om samt 1947 års

folkpensionering

lag om bidrag till änkor och änklingar med barn betraktades redan vid införandet som provisoriska lösningar. Avsikten var att dessa stödformer skulle göras till föremål för översyn i samband med ett mera fullständigt klarläggande av vilka stödformer som var lämpliga i sådana fall då en familjs ekonomiska läge helt förändrades genom försörjarens frånfalle. Detta uppdrag anförtroddes

änkepensionerirzgskrømrøzizrén, som år 1952 avgav ett betänkan-

de (SOU 1952:36) angående stöd åt änkor och vissa andra ensamstående kvinnor m. m.

till m. m. 125

SOL 1931:61 Bakgrund nuvarandejámiljepenxsionering:

l betänkandet behandlade kommittén de ensamställda kvinnomas problem såväl i vad detta utgjorde ett arbetsförmedlings- och arbetsanskaffningsspörsmål som i vad det var fråga om att bereda dem ett rimligt uppehälle genom understöd. l det förra avseendet föreslog kommittén olika direkt ekonomiskt i förvärvslivet av änkor och frånskilda m. fl. kvinnor, åtgärder för inplacering vilka under längre eller kortare tid varit borta från arbetsmarknaden men på grund av ändrade levnadsförhållanden åter sökte sig dit. l denna del lade kommittén fram förslag om vidtagande av ytterligare åtgärder i fonn av bl. a. omskolning, utbildningsbidrag och arbetsförmedling, yrkesutbildning, näringshjälp. stöd till ensamställda kvinnor föreslog änkepenl frågan om ekonomiskt en förbättring av bl. a. änkepensionen änkebidrag och sioneringskommittén Kommittén lade också fram förslag om införande av en särskilda barnbidrag. kvinnor än änkor avsedd bidragsform som skulle ny. för andra ensamstående sammanföras med änke- och änklingsbidragen under benämningen vårdnads- Beträffande föreslog kommittén en utvidgning av bidrag. änkepensionen kretsen av de berättigade. Såsom huvudförutsättningar för rätten till änkepension uppställde kommittén, att änkan vid mannens död fyllt 50 år eller från mannens död tills hon uppnått sagda ålder haft vårdnaden om och stadigvarande sammanbott med barn, som inte fyllt tio år. samt att hon varit minst fem år. Under dessa förutsättningar skulle enligt gift med den avlidne förslaget änkepensionen utgå till den som fyllt 55 år. Pensionen skulle alltjämt vara inkomstprövad. Till den angivna huvudförutsättningen för rätt till vissa kompletterande bestämmelser enligt änkepension fogades i förslaget skulle kunna utgå efter en skälighetsprövning. Vid denna vilka änkepension skulle främst beaktas huruvida änkan rimligen kunde inpassas i förvärvslivet. Förslagen i änkepensionenngskommitténs betänkande behandlades i pro- 1955:128. Beträffande den föreslagna utvidgningen av kretsen puvilionwz an förde föredragande departementschefen att denna ånkepensionsberättigade innebar en icke oväsentlig för änkor av pensionsåldem. l den delen sänkning kunde enligt departementschefens mening ifrågasättas huruvida förslaget var och väl avvägt, eftersom tendensen med hänsyn till befolkningsutvecklingen Kommitläget på arbetsmarknaden gick mot en .höjning av pensionsåldem. visade för övrigt att man. så snart man gick utanför den téns utredning dåvarande kretsen av förmånsberättigade, rörde sig på ett område där de ensamställda kvinnornas hjälpbehov erbjöd så stora variationer och var beroende av så olika förutsättningar att det inte gick att konstruera schemaav tiska regler som gav rättvisa. Att söka föra in dessa fall under en hjälpform med dess med nödvändighet mera stela och schematiska socialförsäkringstyp mening inte lämpligt, utan området regler syntes enligt departementschefens torde vara mera lämpat för en på allmän behovsprövning uppbyggd hjälpinte biträda fonn. Med hänsyn till det anförda kunde departementschefen förslaget om en utvidgning av kretsen av de änkepensionsberättigade på sätt kommittén förordat, och inte heller dess förslag om vårdnadsbidrag. Däremot lades i propositionen fram förslag om en höjning från tio till tolv år av den beträffande rätten till änke- och änklingsbidrag uppställda åldersgränsen lör bamet. Den föreslagna höjningen antogs av riksdagen. och lagändringen trädde i kraft den l januari 1956.

126 Bakgrund till

nuvarande_familjepensionering m. m.

Redan under tiden före den sistnämnda ändnngens ikraftträdande hade startat ett betydande utrednings- och reformarbete, vilket så småningom utmynnade i genomförandet av den allmänna Redan

tilläggspensioneringen.

år 1947 tillkallades sålunda den s. k. pensionsutredningen, vilken i oktober 1950 avgav ett principbetänkande (SOU 1950:33) med förslag till allmän pensionsförsäkring. År 1951 tillsattes en ny utredning, som fick i uppdrag att på grundval av 1950 års principbetänkande och under hänsynstagande till avgivna remissyttranden utarbeta ett slutligt förslag till allmän pensionsförsäkring. Detta utredningsuppdrag redovisades i betänkandet (SOU 1955:32)

Allmän_

pensionsförsäkring. Enligt förslaget skulle utgå bl. a. familjepension, vartill rätt skulle tillkomma änka, förutvarande hustru samt barn under 19 år efter avliden försäkrad. framhöll Utredningen som grund för sitt förslag att alltid familjepension borde utgå till personer som enligt vad erfarenheten visade mera regelmässigt var berättigade till underhåll och för sin försörjni-ng på en viss standard beroende av den försäkrade. Å andra sidan borde rätten till familjepension begränsas till att avse allenast sådana personer. Någon individuell behovsprövning borde alltså inte förekomma. Medan pensionsutredningens slutbetänkande ännu var föremål för remissbehandling tillkallades i januari 1956 den s. k. allmänna pensioitsheredningen med uppdrag att biträda vid fortsatt handläggning av frågan om en förbättrad pensionering och därmed sammanhängande spörsmål. Beredningen avgav i februari 1957 betänkandet (SOU 1957:7) Förbättrad pensionering, vilket hade karaktär av ett principbetänkande och avhandlade både folkpensioneringen och en påbyggnad på denna genom en tilläggspensionering.

1 fråga om folkpensioneringen ansåg beredningen bl. a. att dess familjepen-

sionenng borde ges en större enhetlighet samtidigt som förmånema förbättrades och inkomstprövningen begränsades. Enligt förslaget skulle under beteckningen änkepension sammanföras de änkeförmåner som reglerades i

folkpensioneringslagen och i lagen om änke- och änklingsbidrag. Villkoren för

rätt till förmånen borde enligt utformas beredningen efter nya och mer schematiska Sålunda borde full änkepension utgå till änkor som fyllt grunder. 55 år vid mannens död, medan pensionen till yngre änkor borde utgå med lägre beloppju yngre de var-vid dödsfallet. Till änka som inte uppnått 36 års ålder borde inte utges pension, om hon inte hade barn under 19 år i hemmet. Alla änkor med sådant barn borde oavsett egen ålder erhålla full änkepension. Vidare skulle enligt förslaget utges änklingspension till änkling med barn under 19 år i hemmet. Beredningen framhöll härvidlag att det torde vara ovedersägligt att änklingar med icke vuxna barn i hemmet ofta befann sig i ett svårt läge, eftersom den kvinnliga arbetskraft som vanligen behövdes i, hemmet ställde sig mycket kostsam. Behov av ekonomisk hjälp förelåg ofta i dessa fall. l de fall då inga bam eller endast vuxna barn fanns i hemmet syntes däremot i allmänhet inte föreligga något behov av änklingspension. Vidare framhöll beredningen att vissa av de särskilda bambidragen, nämligen de som utgick på grund av att barnet förlorat sin huvudsakliga försörjare, fullgjorde funktionen av barnpension. Bestämmelserna om dessa bidrag borde inarbetas i

folkpensioneringslagen.. Pensionen borde utges tills

barnet fyllde 19 år. Återstående särskilda barnbidrag hade karaktären av

till m. m. 127

Bakgrund nuvarandejfámiljepensionering

barntillägg till försörjarens folkpension. och även reglerna om dessa tillägg borde inarbetas i lagen om folkpensionering. förslaget skulle änke- och änklingspension samt barnpension fram- Enligt deles utgå utan inkomstprövning. Beredningen anförde att inkomstpröv- . ningen av änkepension var ägnad att göra de änkor som under äktenskapet inte utövat Förvärvsarbete obenägna att inträda i förvärvslivet, ehuru de var fullt arbetsföra. Även andra skäl anfördes mot en sådan prövning. Bl. a. framhölls att inkomstprövningen försvårade påbyggnaden å folkpensionen i form av frivillig pensionering eller sparande av olika slag. Den nödvändiggjorde vidare en prövning av de pensionsberättigades inkomst- och förmövilken var administrativt betungande och mindre tilltagenhetsförhållanden, lande ur den enskildes synpunkt. Vad angår tilläggspensioneringen förelåg inom allmänna pensionsberedningen tre olika alternativ. Enligt majoritetens förslag skulle alla löntagare omfattas av en obligatorisk tilläggspensionering, enligt vilken förmånema skulle relateras till den försäkrades tidigare inkomster. Familjetil-läggspension borde i princip utgå till sådana änkor och änklingar som fick rätt till motsvarande samt till barn under 19 år. Det förutsattes att bottenpension i princip skulle kunna utgå även sedan änkan blivit änketilläggspension ålders- eller invalidpensionär. Sedan pensionsfrågoma år 1957 gjorts till föremål för folkomröstning, förelade regeringen i propositionen 1958 A:55. på grundval av allmänna betänkande, riksdagen dels förslag om ändringar inom pensionsberedningens den gällande lagstiftningen om folkpension, dels förslag till riktlinjer för en allmän Riksdagen godtog i stort sett propositionen såvitt pensionsrefomi. gällde folkpensioneringen. medan förslaget om lagfäst tilläggspensionering avslogs. Vid 1958 års riksdag fattades sålunda viktiga beslut rörande folkpensioneringen. Det fastslogs att ålderspensionen skulle successivt höjas. Riksdagen beslutade också att fr. o. m. den l juli 1960 införa icke inkomstprövade samt änkepensioner för äldre änkor och änkor med bam. bampcnsioner skulle i princip bli lika stor som ålderspensionen för

Änkepensionen

ensamstående. förordade riksdagen fortsatt utredning av olika Samtidigt frågor på familjepensioneringens område. Efter det att nyval skett till riksdagens andra kammare, lade regeringen till 1959 års riksdag fram propositionen 1959:100 med förslag till lag om 4/Eir.sii/›'ir1g4/ö›' allmän tillägg.spen.rir›n. Denna antogs av riksdagen och trädde i kraft den ljanuari 1960. för familjepension utformades i 1959 års lag om försäkring för Reglerna allmän tilläggspension efter mönster av personalpensioneringen på avtalsområdet och erhöll därvid i huvudsak den utformning de har än i dag. Enligt 1959 års lag gällde dock att. om någon samtidigt med tilläggspension i fonn av till i form av åldeis- eller familjepension var berättigad tilläggspension förtidspension, endast den största av tilläggspensionema utgavs. Som motivering för de föreslagna reglerna om familjepension hänvisade till sina uttalanden härom i 1958 års föredragande departementschefen principproposition. I denna (prop. 1958 A:55) framhöll han att änkepensioinom folkpensioneringen byggde på förutsättningen att en kvinna neringen som blev änka vid relativt hög ålder eller en änka som hade små barn ofta inte

128 Bakgrund till

nuvarande_lámi[jeper1s[0n0ri›1g m. m. SOL) 1981:61

kunde klara sin försörjning genom förvärvsarbete. Trots att pensionsskyddet för änkoma och deras barn successivt byggts ut, hade de i pensionshänseende

med fog kunnat betraktas som en eftersatt minoritet i vårt samhälle. Strävandena på pensionsområdet hade i detta fall förenats med de krav på en aktiv familjepolitik - med särskild inriktning på de ensamstående mödrama som hade vuxit sig allt starkare på senare år. För den cnskilda familjen hade ett

effektivt familjeskydd kommit att framstå som allt viktigare, ju mer man uppnått av trygghet i arbetet och trygghet för ålderdomen. Departements-

chefen framhöll att de tre delarna av pensionsskyddet, som avsåg ålderdom.

invaliditet och försörjarens död, inte kunde skiljas från varandra utan sociala

vådor. Liksom

folkpensioneringen måste den framtida tilläggspensioneringen

av både principiella och praktiska skäl omfatta såväl som

ålderspensionering

invalid- och

familjepensionering.

Den av 1958 års riksdag förordade utredningen rörande familjepensione-

ringen inom folkpensionssystemet anförtroddes 1958 års

.sr›rrzr//E›'r.s'cikrinjgr-

kommitté. som i oktober 1959 avlämnade ett betänkande (SOU 1959:32) med förslag till förbättrade familjeförmåner inom folkpensioneringen m. m. På grundval av betänkandet framlades propositiurzerz 1960:75. vilken antogs i huvudsak oförändrad av riksdagen (2LU 20 och 37). De beslutade ändringarna trädde i kraft den 1 juli 1960. Genom dessa tillkom i huvudsak de regler om

änkepension inom

folkpensioneringen vilka alltjämt är gällande.

Samtidigt infördes en ny lag om bampensioner, till vilken överfördes reglerna i 1947 års lag om särskilda barnbidrag såvitt gällde bidrag till barn som förlorat en av eller båda sina föräldrar. Bampension skulle utan

inkomstprövning

utgå med 1 000 kr om året till dess barnet fyllde 16 år. Om bamet mist båda föräldrarna utgjorde pensionen 1 400 krom året. De antagna lagändringarna motsvarade i huvudsak innehållet i det principbeslut på området som fattades av 1958 års riksdag. 1 fråga om förutsättningarna för oreducerad änkepension till änkor med

bam i hemmet framhöll socialförsäkringskommittén (SOU 1959:32) att syftet

med pensionen

i dessa fall var önskemålet att bereda änkan möjlighet att hålla

ihop hemmet och familjen medan

barnen ännu var så små att de utgjorde hinder for henne att försörja sig genom förvärvsarbete. 1 fråga om åldersgrän-

sen för barnet föreslog kommittén att denna skulle bestämmas till 16 år. Efter

den tidpunkten utgjorde barnet enligt kommitténs uppfattning inte något hinder for änkan att ägna sig åt förvärvsarbete, och någon särställning för

änkan i pensionshänseende varinte längre motiverad på grund av att hon hade bam i hemmet. Till denna

bedömning anslöt sig föredragande departements-

chefen och riksdagen.

Enligt de ändrade reglerna skulle änkepension på grund av dödsfall efter den 30 juni 1960 inte vara beroende av Härom

inkomstprövning. uttalade andra lagutskottet (2LU

1960:20) att det torde vara ostridigt att med inkomstprövningen följer vissa icke önskvärda verkningar. Sålunda motverkade den ofta de

pensionsberättigades vilja att skaffa sig förvärvsarbete. Det erinrades om att

riksdagen år 1958 uttalat sig for att inkomstprövningen borde avskaffas inom

de två mest betydelsefulla områden där den ännu fanns kvar, nämligen inom änkepensioneringen och

invalidpensioneringen. Det i enlighet härmed framlagda förslaget att ta bort inkomstprövningen för kvinnor

som blev änkor efter den 30juni 1960 var således, framhöll utskottet, ett stegi riktning mot att helt

till nuvarande familjepensionering m. m. 129 Bakgrund

slopa inkomstprövningen inom folkpensioneringen. Enligt utskottet borde de härför erforderliga reforrnema genomföras så snart finansiella och andra Förutsättningar förelåg. l enlighet med sina direktiv prövade socialförsäkringskommittén frågan om åt frånskilda kvinnor vilkas förutvarande make avlidit”. pensionsförmåner Kommittén anförde på denna punkt att det kunde antas att en frånskild del av sin

kvinna, som genom förre mannens död miste en väsentlig

försörjning, kom i en lika besvärlig situation som om äktenskapet upplösts genom och vid samma tidpunkt som dödsfallet. På grund av dödsfallet bortföll den rätt till underhållsbidrag från förre mannen som den frånskilda kvinnan dessförinnan kunde ha haft. Kommittén lade fram förslag om att en efterlevandepension, till beloppet motsvarande hälften av änkepensionen, skulle utges till frånskild kvinna vid den förutvarande mannens död under i princip samma förutsättningar när det gällde ålder och förekomst av barn som om äktenskapet upplösts först genom mannens död. För pensionsrätt skulle inte vara avgörande att underhållsbidrag utgick vid dödsfallet. Ett sådant krav ansåg kommittén oacceptabelt eftersom det skulle utestänga åtskilliga som hade större behov av pension än de frånskilda som fått rätt till underhållsbidrag. Ekonomiskt bättre ställda skulle gynnas framför ekonomiskt sämre

ställda, något som skulle strida mot de principer på vilka folkpensioneringen var och borde vara byggd. - Kommittéförslaget i berörd del utsattes för kritik

under remissbehandlingen och i propositionen (nr 75) till 1960 års riksdag avvisades detta med den motiveringen att pensionsrätten borde reserveras för sådana fall då det kunde antas vara vanligt att den frånskilda kvinnan kom i ett sämre försörjningsläge genom mannens död. Även sambandet med tilläggspensioneringen borde beaktas. Frågan borde därför enligt departementschefen övervägas i ett större sammanhang. Socialförsäkringskommittén upptog vidare frågan om änklingspension och framhöll härvidlag att den ekonomiska situationen vid en makes frånfálle kort kunde beskrivas så, att vid mannens död den inkomst som bildat underlag för familjens försörjning ofta försvann helt eller till större delen, under det att vid hustruns död samma inkomst i regel bestod, därvid dock familjens levnads-

kostnader ofta steg därigenom att den lejda kvinnliga arbetskraft som i regel

behövdes för skötseln av hemmet och barnen ställde sig mycket kostsam. Enligt kommittén torde det vara obestridligt att änklingar med icke vuxna barn befann sig i ett svårt ekonomiskt läge. Emellertid ansåg kommittén att änklingsfamiljemas hjälpbehov bäst tillgodosâgs genom. att ge moderlösa barn ” rätt till barnpension, något som kommittén hade föreslagit. Kommittén prövade emellertid också_ spörsmålet huruvida en särskild änklingspension kunde anses erforderlig vid sidan av bampensionen. Härom anförde kommittén:

Enligt kommitténs uppfattning är det endast i de fall där det finnes hemmavarande icke

vuxna barn, som ett verkligt behov av fortlöpande ekonomisk hjälpefter hustruns död generellt kan presumeras. Att tillerkänna en änkling utan hemmavarande bam rätt till änklingspension torde i regel icke vara motiverat. Änklingen har normalt förvärvsarbete, och änklingamas inkomstförhållanden är bättre än änkomas i motsvarande SIIUHUOH. l de fall åter där minderåriga bam finnes torde bampensionen i de flesta fall lämna en nöjaktig hjälp. Genom bampensionen varieras det ekonomiska stödet med hänsyn till

130 Bakgrund till nuvarande

familjepensionering m. m.

barnens antal. Har modern under sin livstid bidragit till familjens försörjning genom förvärvsarbete utom hemmet, kommerbamen vidare att i framtiden regelmässigt få sina pensionsfömiåner förhöjda med tilläggspension efter henne. Med anledning av vad sålunda anförts har kommittén icke funnit skäl framlägga förslag om införande av änklingspensioner inom folkpensioneringen.

l enlighet med socialförsäkringskommitténs uppfattning upptogs i propositionen 1960:75 inte något förslag om införande av änklingspension inom folkpensioneringen. Även riksdagen (ZLU l960:20)anslöt sig till kommitténs ståndpunkt. Genom riksdagens beslut upphävdes, som en följd av den nya lagstiftningen om bampensioner, 1947 års lag om bidrag till änkor och

änklingar med bam.

Vad gällde rätten till de föreslagna bampensionema ansåg socialförsäkringskommittén att sådan pension borde utgå både till barn vars fader avlidit och till bam vars moder avlidit. Kommittén hänvisade härvid bl. a. till att den familjerättsliga lagstiftningen inte gör någon skillnad mellan könen. Den av allmänna pensionsberedningen förordade lösningen att anknyta rätten till barnpension till den huvudsakliga försörjarens frånfälle var enligt kommittén inte lämplig, bl. a. med hänsyn till svårigheterna i vissa fall att avgöra vem av föräldrarna som skulle anses inta en sådan ställning. Härtill anslöt sig föredragande departementschefen och riksdagen. 1 fråga om storleken av pensionen till bam vars båda föräldrar avlidit förordade socialforsäkringskommittén samma pensionsbelopp som då en av föräldrama var död. l proposition 1960:75 fann departementschefen sig böra godta detta förslag, med hänsyn bl. a. till storleken av de förmåner som dessa barn erhöll med beaktande av både folkpension och tilläggspension. Vid

utskottsbehandlingen i riksdagen biträddes förslaget också av utskottets

. majoritet. I en reservation till utlåtandet ansåg dock några ledamöter att pensionen borde utgå med högre belopp än eljest då barnets båda föräldrar avlidit. Vid omröstning i riksdagen stannade första och andra kammaren i olika beslut i den berörda frågan. När denna senare ånyo behandlades av andra lagutskottet (2LU 1960:37) fann utskottetenhälligt- att sammanjämkning av kamramas skiljaktiga meningar lämpligen borde ske på så sätt att det beslutades att barnpension till bam vars båda föräldrar avlidit skulle utgå med 1 400 kr om året, dvs. med 400 kr högre än for barn som förlorat en av sina föräldrar. Riksdagen biträdde utskottets hemställan. Sedan ett omfattande utredningsarbete genomförts antogs vid 1962 års

riksdag lagen om allmän/örsäkring, vilken trädde i kraft den l januari 1963.

Den innebar en samordning mellan

sjuk- och moderskapsförsäkring samt

folk- och

tilläggspensionering. Vissa nya ersättningsformer infördes också i

pensionssystemet. Såvitt gäller pensionsbestämmelsema innebar lagen om allmän försäkring ett införande av i stort sett de regler som fortfarande gäller. Rätten till ålderspension inträdde fortfarande vid 67 års ålder, men möjlighet infördes till förtida uttag vid tidigast 63 års ålder och till uppskjutet uttag. lnvalidpensionen ersattes av icke inkomstprövad förtidspension. Som en särskild tilläggsförmån till ålders- och förtidspension infördes ett icke inkomstprövat bamtillägg, vilket ersatte återstoden av det tidigare särskilda barnbidraget. Reglerna för bampension sammanfördes med bestämmelser om änkepension under rubriken familjepension. Samtliga pensionsformer an; knöts till det s. k. basbeloppet och förmånemas storlek angavs i procent härav.

till nuvarande_lámiüepensionering m. m. 131 Bakgrund

Enligt Övergångsbestämmelser till lagen trädde de ovannämnda reglerna om anknytning till basbeloppet inte i kraft omedelbart. Under en övergångstid, längst fram till utgången avjuni 1968. skulle i stället pensionsbeloppen anges i absoluta belopp. Såvitt gäller tilläggspensioneringen innebar lagen om allmän försäkring inga större förändringar gentemot lagen om försäkring för allmän tilläggspension. Genom lagen om allmän Försäkring upphävdes bl. a. 1946 års 1947 års lag om särskilda barnbidrag och 1960 års lag om folkpensionering, lag om bampensioner. Till grund för den nya lagstiftningen låg bl. a. 1958 års socialförsäkringskommittés slutbetänkande (SOU 1961:29) Förtidspensionering och sjukpenningförsäkring m. m. samt den inom Socialdepartementet i anslutning härtill utarbetade departementspromemorian (SOU 1961:39) Lag om allmän försäkhärav forelades propositionen 1962:90 med

ring, m. m. På grundval riksdagen

förslag till lag om allmän försäkring. Förslagen antogs i huvudsak oförändrade dock inte av riksdagen (2LU 1962:27). På någon punkt vann propositionen riksdagens bifall. Som en nyhet inom tilläggspensioneringen infördes genom AFL regeln att vid Sammanträffande av egenpension och efterlevandepension båda pensionema kan utgå samtidigt. Till motivering av den föreslagna ändringen anförde socialförsäkringskommittén att full änkepension utgår oberoende av de inkomster änkan samtidigt kan ha av anställning eller av annat förvärvsarbete. Det förhållandet att arbetsinkomsten sedermera faller bort och ersätts av egenpension i form av förtidspension eller ålderspension kunde då enligt kommitténs mening inte rimligen tas till intäkt för att dra in änkepensionen, till vilken rätt grundats genom den avlidne mannens försäkring för tilläggspension. l propositionen (1962:90) lades - på grundval av den inom socialdepartementet utarbetade departementspromemorian (SOU 1961:39)- fram förslag att änkepension skulle kunna utgå också till frånskilda kvinnor. Sådan kvinna skulle enligt förslaget kunna erhålla pension efter den förutvarande mannen under förutsättning att denne vid tidpunkten för dödsfallet var skyldig att utge underhållsbidrag till kvinnan. Som motivering för förslaget erinrade departementschefen inledningsvis om de grundprinciper på vilka den allmänna pensioneringen vilar. Han framhöll därvid bl. a. att syftet med änke- och

bampension är att ge en ersättning för vad familjen i ekonomiskt hänseende

död. Pension skulle allmänt sett ersätta går miste om genom försörjarens bortfallen förvärvsinkomst enligt vissa grunder, vilka inom ett pensionssystem som det förevarande med nödvändighet måste bygga på generella bedöm-. ningar av pensionsbehovet. På en sådan generell bedömning vilade exempelvis regeln att änkepension upphör, om kvinnan ingår äktenskap. Tillämpade man dessa grundsatser på spörsmålet om pensionsrätt för frånskilda kvinnor blev resultatet, framhölls det i att pensionsrätt inte borde

propositionen,

i andra fall än då kvinnans försörjningsläge försämrades vid den föreligga förutvarande mannens död. Det naturliga var därvid att knyta pensionsrätten till förhandenvaron av underhållsbidrag. Pensionen kom då att ersätta det som föll bort genom mannens död. Ytterligare anförde underhållsbidrag departementschefen: Obestridligen kommer med denna lösning en del frånskilda kvinnor att sakna pensionsrätt, ehuru det av sociala skäl kunde vara motiverat att de erhöll någon form av

132 Bakgrund till nuvarande m. m. jfamiljepensionering

ekonomiskt stöd. Emellertid kan jag inte finna det riktigt att söka lösa detta problem inom ramen för änkepensioneringen. Frågan om de ensamstående kvinnornas och särskilt de ensamma mödramas problem i allmänhet bör tas upp från andra utgångspunkter. Jag vill i detta sammanhang inte underlåta att påpeka, att det i många fall skulle te sig egendomligt att utge änkepension till en frånskild kvinna, mot vilken mannen inte har någon underhållsskyldighet. Det finns enligt min mening inga skäl att exempelvis en frånskild kvinna i full förvärvsverksamhet helt plötsligt, kanske lång tid efter det äktenskapet upplösts, skulle bli berättigad till änkepension efter en man, vars död till ingen del påverkar hennes egna försörjningsmöjligheter.

Förslaget om införande av rätt till änkepension för frånskilda kvinnor godtogs emellertid inte av riksdagen. l sitt, av riksdagen godtagna, utlåtande (2LU 1962:27) över propositionen och i anledning därav väckta motioner avstyrkte andra lagutskottet Förslaget och förordade i stället en ny, förutsättningslös utredning. . Denna av utskottet förordade utredning borde ta upp även vissa motions- 4 vägen framförda spörsmål om införande av änklingspensioner inom den allmänna pensioneringen och om en eventuell uppdelning mellan makar av pensionsrätten inom tilläggspensioneringen. Utskottet framhöll därvid att i ett äktenskap, där båda makarna arbetar, familjens gemensamma ekonomi är

uppbyggd på makamas sammanlagda inkomster. Enligt utskottet varidet sannolikt att räkna med att detta skulle bli-alltmera i framtiden. En

vanligt efterlevande make i ett sådant äktenskap kunde, anförde utskottet, ha samma behov av efterlevandepension som en hustru. Frågan borde därför underkastas

en förutsättningslös utredning.

v Den av riksdagen begärda utredningen kom till stånd inom ramen för pensionsförsäkringskommitténs arbete (se avsnitt 3.2). Efter ikraftträdandet av lagen om allmän försäkring har denna och de därtill anknutna författningama ändrats vid ett flertal tillfällen.

Såvitt gäller beräkningen av ålderspension, förtidspension och änkepension

från folkpensioneringen slopades med verkan övergångsbestämmelsema fr. 0. m. den l juli 1968. För ensamstående pensionär utgick därefter ålders-

och förtidspensionen med 90 °/0 av basbeloppet medan pensionen för gift

pensionstagare, vars make också uppbar hel pension, utgjorde 70 % av basbeloppet för år räknat. Full änkepension utgick med 90 % av basbeloppet, medan bampensionen uppgick till 25 °/0 av basbeloppet för barn som förlorat en av sina föräldrar och 35 °/0 härav för föräldralösa bam. Fram till nämnda datum uppräknades folkpensionens grundbelopp successivt genom beslut av riksdagen. Bampensionema anknöts dock till basbeloppet redan fr. o. m. den l juli 1964. Med verkan fr. o. m. den 1 juli 1969 infördes, enligt en särskild lag av år 1969, pensionstillskott att utgå till pensionstagare med låg eller ingen ATP. Under tiden den l juli 1969 - den 30 juni 1970 utgick pensionstillskott med

3 % av basbeloppet för att därefter höjas med 3 % av basbeloppet den l juli

varje år. Pensionstillskotten avsâgs att stiga så att de den l juli 1978 uppgick till 30 °/0 av basbeloppet. l samband med ikraftträdandet av en omfattande pensionsreform den l juli 1976 ändrades emellertid reglema, och det beslutades att pensionstillskottet skulle stiga ytterligare så att det fr. o. m. den l juli 1981 skulle uppgå till 45 % av basbeloppet för år räknat såvitt gäller ålders- och änkepension. Samtidigt förordnades att pensionstillskott till

m. m. 133

Bakgrund till nuvarande familjepensionering

förtidspension skulle utgå med dubbelt så högt belopp och fr. 0. m. nämnda tidpunkt utgöra 90 % av basbeloppet. av folkpensionen skedde den l januari 1975. Grund- Ytterligare höjning fönnånen i form av hel ålders- eller förtidspension utgör därefter 95 % resp. beroende på den försäkrades civilstånd och makens 77,5 % av basbeloppet Även änkepensionen höjdes till 95 % av basbeloppet pensionsförmåner. (prop. 1974:129, SfU 32). för erhållande av förtidspension mildrades genom Förutsättningarna lagändringar åren 1970, 1972 och 1973 (jfr under avsnitt 8.4. l). inom folkpensioneringen förstärktes genom lagändring Bampensionema den l januari 1974, varvid även mer enhetliga regler skapades för. sådan pension och för bidragsförskott (se under avsnitt 3.2). Den 1 juli 1976 genomfördes, som ovan nämnts, en omfattande pensionsreform. Utöver de tidigare redovisade förbättringarna av pensionstillskotten innebar reformen bl. a. att den allmänna pensionsåldem sänktes till 65 år och att förtida uttag av ålderspension medgavs fr. o. m. fyllda 60 år. Vidare infördes genom lagen om delpensionsförsäkring rätt till pension för arbetstatill ålderspension trappar ned sitt förvärvsarbete. gare som inför övergången 1980 till att omfatta Denna försäkring for delpension utvidgades den l januari även egna företagare och uppdragstagare. En viss förstärkning av barnpensionema inom folkpensioneringen genomfördes med verkan fr. o. m. den l juli 1981 i syfte att kompensera ändrade beräkningsgrunder för basbeloppet, vilka införts med verkan fr. o. m år 1981 (prop. 1980/812100 bil. 8, SfU 21).

principförslag m. m.

3.2 Pensionsförsäkringskommitténs

vid behandling av

Som nämnts i föregående avsnitt begärde riksdagen

med förslag till lag om allmän försäkring en propositionen (l962:90) till förutsättningslös utredning av frågorna om änklingspension, änkepension frånskild kvinna vars förutvarande make avlidit och eventuell uppdelning inom tilläggspensioneringen. Uppdraget att mellan makar av pensionsrätten

anförtroddes pensionsförsäkringskommittén. År 1967

göra denna utredning att - med anledning av en framställning av fick kommittén tilläggsdirektiv inom riksdagen - utreda frågan om jämställdhet mellan män och kvinnor

socialförsäkringssystemet. l sitt i mars 1971 avlämnade slutbetänkande (SOU 1971:19) Familjepen-

.sions/rågor m. m. redovisade pensionsförsäknngskomm-ittén sina principiella i

överväganden i fråga om utformningen av ett framtida familjepensionssystem. Dessa överväganden hade närmast formen av en målsättning på lång sikt. lade kommittén, för mera omedelbart genomförande, fram förslag Härjämte inom familjepensioneringen. Yttertill konkreta åtgärder på olika områden ligare behandlades i betänkandet vissa andra spörsmål med avseende på efterlevandepensioneringen beträffande vilka kommittén dock inte ansåg sig böra föreslå ändring i de gällande reglerna. Pensionsförsäkringskommittén företog inledningsvis en genomgång av de bestämmelser inom den allmänna pensioneringen som gör skillnad mellan i vad mån dessa skillnader fortfarande var kvinnor och män och undersökte

134 Bakgrmd till m. m. nuvarandeÅkzmiüepensionering

motiverade mot bakgrund av de Förändringar som ägt rum inom samhällslivet och den utveckling som kunde förutses i framtiden. Kommittén framhöll därvid att den mest betydelsefulla skillnaden var att såväl folksom tilläggspensioneringen hade regler om änkepension under det att någon motsvarande pensionsrätt för efterlevande man inte fanns. l sammanhanget erinrade kommittén också om hustrutillägget, som kunde utgå endast till kvinnor. Kommittén framhöll att den tid då majoriteten av de gifta kvinnorna i det övervägande antalet fall ägnade sig åt Förvärvsarbete närmade sig snabbt. Att detta skulle komma att medföra en större jämställdhet mellan de gifta kvinnorna och männen i ekonomiskt avseende och i försörjningshänseende var enligt kommittén uppenbart. Detta förhållande, ansåg kommittén, måste påverka förutsättningarna för familjepensionssystemet. Vidare anförde kommittén att änkepensioneringen började framstå som i vissa avseenden mindre motiverad från social synpunkt. Det kunde ifrågasättas om en kvinna, som inte vårdar barn och som är sysselsatt med ett välavlönat y-rkesarbete, bör ha en änkepension när mannen avlider. Man kunde fråga sig varför hon, när hon efter mannens frånfälle är ensamstående, bör ha en avsevärt högre ekonomisk standard än sina arbetskamrater, bland vilka kan finnas änklingar och ogifta i en socialt sett jämförlig situation. Gällande regler kunde för den gifta kvinnan sägas innebära en garanti för viss del av den ekonomiska standard hon hade som gift. Det befogade i detta kunde diskuteras. Den pågående utvecklingen rörande kvinnors förvärvsarbetsfrekvens gav enligt kommittén en antydan om att änkepensioneringen i dess gällande utformning inte skulle komma att vara ändamålsenlig i framtiden.

För att klargöra hur efterlevandepensioneringen skulle kunna vara utfor-

mad i ett samhälle, där det övervägande flertalet av kvinnorna förvärvsarbetar och där det finns en större faktisk jämställdhet i arbetslivet, undersökte kommittén de situationer där - generellt sett- ett

efterlevandepensionsskydd

kunde anses vara motiverat. Kommittén fann att de personer som särskilt behövde ett sådant skydd var minderåriga barn, försörjare till sådana bam samt vissa äldre kvinnor - och män - som saknade möjlighet att gå ut i förvärvslivet. l fråga om den sistnämnda framhöll kommittén gruppen att redan det förhållandet att dessa kvinnor på grund av omvårdnad om bam eller

av andra skäl under lång tid tvingats avstå från förvärvsarbete kunde vara

ägnat att skapa speciella svårigheter i fråga om försörjningen efter makens bortgång. Enligt kommittén kunde man dock, om den pågående utvecklingen i vad avser kvinnors förvärvsarbete fortsatte, utgå från att antalet kvinnor i denna kategori skulle minska. Beträffande den andra .gruppen ansåg kommittén att-en efterlämnad försörjare till minderåriga bam - det må vara frågan om fader eller moderotvivelaktigt kunde när den andra försörjaren avlider ha ett starkt behov av ekonomiskt skydd även i ett samhälle där kvinnan i långt högre grad än tidigare forvärvsarbetar. Det kunde för den efterlämnade försörjaren bli nödvändigt att- åtminstone temporärt -lämna sitt förvärvsarbete och helt ägna sig åt barnen. Även i de fall då en efterlevande försörjare fick ta vård om något äldre barn - i synnerhet om dessa var flera - fanns det ofta ett uttalat behov av skydd. Kommittén påpekade därvid att arbetet med att hålla samman en familj med tonåringar ibland kunde vara mycket betungande.

till nuvarande m. m. ”135

Bakgrund familjepensionering

Kommittén framhöll att den primära uppgiften för den allmänna pensioden aktuella situationen neringen alltid måste vara att ge de försäkrade ett efter att i ett framtida samhälle avskaffa änkepensionen anpassat skydd. Tanken utan att ersätta den med något annat kunde enligt kommittén inte realiseras som även då skulle komma att finnas. med hänsyn till de skyddsbehov Kommittén diskuterade därföri betänkandet hur ett ändamålsenligt pensionsskydd för de olika grupperna borde vara utformat. Dessförinnan anlade kommittén emellertid några synpunkter på mera allmängiltiga lösningar av problemet. Härvid framhöll kommittén att synpunkten om likställighet mellan man och kvinna naturligtvis var viktig, men kunde inte få bli ensam avgörande. Vidare anfördes att, när den synpunkten man så långt möjligt vill ge hjälp där sådan behövs, tanken på att införa en inkomstprövad efterlevandepension låg nära till hands. En fördel med en sådan ordning var att man nådde dem som bäst behöver förmånen men inga andra. Den var också relativt sett minst kostnadskrävande. Enligt kommittén var emellertid en inkomstprövning förenad med så stora nackdelar att den så borde undvikas i ett framtida familjepensionssystem. Bl. a. var långt möjligt det svårt att åstadkomma regler som accepterades av de berörda. Själva ibland som orättvis. lnkomstprövning kunde också prövningen uppfattades leda till minskad lust att gå ut i förvärvslivet. Och i fråga om tilläggspensioneringen skulle det starkt strida mot dess principer att införa inkomstprövning av traditionell art. En annan diskuterad linje var ett s. k. tudelningssystem, som skulle innebära att envar av makarna tillgodofördes hälften av de pensionspoäng till

ATP som de tillsammans för varje år hade förvärvat och detta oavsett om en av

En hustru som hade sin verksamhet helt dem eller båda hatt förvärvsarbete. få hälften av mannens pensionsförlagd till hemmet skulle alltså enligt detta poäng. Systemet stod också i viss överensstämmelse med de principer på vilka giftermålsbalkens principer om giftorätten grundats. Enligt tudelningsprinci-

pen kom vardera maken att bygga upp en rätt till egenpension, vilken rätt

givetvis behölls om äktenskapet upplöstes, t. ex. genom skilsmässa. Kommittén framhöll att en sådan princip emellertid inte i sig skulle lösa frågoma om mellan man och kvinna inom den allmänna pensioneringen. jämställdhet

Frågan om änke- resp. änklingspension skulle i princip vara i samma läge som

skulle vidare innebära en genomgripande omläggning av hela förut. Principen tilläggspensionssystemet i riktning mot att ge äktenskapet en större betydelse iekonomiskt Den skulle dessutom innebära en så väsentlig

hänseende.

omstöpning av hela pensionssystemet att kommittén inte ansåg det vara möjligt att genomföra en sådan ändring. Som skäl mot tudelningsprincipen framhöll kommittén ytterligare: . l de fall. där endast en av makarna har förvärvsinkomst, blir en följd av tudelningsrätt till hälften så stor egenpension principen att den förvärvsarbetande endast förvärvar den andremaken. l den som enligt nuvarande regler- den andra hälften tillkommerju mån äktenskapet består får emellertid makarna, när de båda uppnått pensionsåldem nu får för egen och först då, egenpension med samma belopp som den förvärvsarbetande del. Om en av makama avlider sedan båda fått egenpension, får den efterlevande givetvis efter den andre. l endast behålla sin egenpension jämte eventuell efterlevandepension som-nu förhållande till nuvarande läge innebär detta, att den förvärvsarbetande maken, och den får behålla hela sin på odelade pensionspoäng grundade pension, får det sämre icke förvärvsarbetande det bättre.

136 Bakgrund till nuvarande m. m. familjepensionering SOU l98l:6_l

Kommitténs överväganden utmynnade i att änkepensioneringen i ett

framtida familjepensionssystem

borde ersättas med dels en utbyggd bampensionering, dels en oberoende av kön utgående försörjarpension, dels särskilda åtgärder för efterlevande beträffande vilka det på grund av ålder eller av andra skäl inte kunde ifrågasättas att de skulle gå ut på arbetsmarknaden. Försörjarpensionen var avsedd att utgå efter den ene försörjarens död oberoende av om det var mannen eller kvinnan som levde efter - så länge vederbörande hade barn under en viss ålder att ta vård om. Förmånen skulle ersätta det bortfall av kontantinkomster och arbetsinsatser i hemmet som dödsfallet medfört. Den borde därför konstrueras som en efterlevandepension och inte som en egenpensionsförmân. Pensionen skulle vara avvägd så att den gav den efterlevande möjlighet att ägna tillräcklig tid åt barnens vård och uppfostran. Kommittén framhöllatt man fick räkna med att vissa äldre personer måste erhålla ett speciellt skydd i ett framtida pensionssystem, varigenom tillsågs att

de erbjöds en skälig standard .efter makens död. Vägarna härtill var enligt

kommittén flera. Det ur alla synpunkter mest önskvärda var självfallet att den efterlevande maken - i förekommande fall efter erforderlig utbildning erbjöds ett för denne lämpligt arbete och att detta gav en sådan inkomst att vederbörande tillfredsställande kunde av särskilda försörja sig. Behovet samhälleliga stödåtgärder bortföll då i motsvarande mån. För dem som på grund av ålder, hälsotillstånd eller arbetsmarknadsmässiga förhållanden hade särskilda svårigheter att få en tillfredsställande inkomst av eget arbete borde enligt kommittén hjälp beredas dels inom pensioneringens ram genom

ålderspension och genom vidgad rätt till förtidspension, dels på andra sätt

t. ex. genom arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Vissa efterlevandepensionsförmåner kunde enligt kommitténs också bli aktuella. mening Kommittén menade att det var naturligt att i samband med en framtida familjepensionsreform ta upp reglerna om förtidspension till omprövning. Vid en sådan var en av de möjligheter som måste övervägas att åt den ifrågavarande kategorin ge efter speciella regler. Det kunde då övervägas att helt släppa det förtidspension gällande kravet på medicinsk grund för arbetsförmågans nedsättning. Arbetsmarknadsmässiga och andra jämförbara grunder skulle då bli tillfyllest för rätt_ till förtidspension. Genom de nämnda formerna för ett framtida familjepen-

sionssystem skulle enligt kommittén skapas ett system som gav pensionsskydd

oberoende av kön i de situationer då behov av skydd generellt sett förelåg. Kommitténs förslag innebar att de nämnda fönnånema skulle ersätta änkepensioneringen. När detta kunde ske ansåg kommittén att det då inte var möjligt att med bestämdhet förutsäga. Det framstod för kommittén som orealistiskt att omedelbart genomföra en stor familjepensionsrefonn. Det viktigaste skälet härför var att änkepensioneringen fortfarande ansågs fylla ett stort socialt behov, varför övergångstiden vid genomförandet måste bli lång. Härvid anförde kommittén att sådana synpunkter hade betydelse särskilt i glesbygdema, där det på vissa håll kunde vara svårt för kvinnor att erhålla förvärvsarbete. Problemet kom emellertid med all sannolikhet på lång sikt att minska i betydelse allteftersom förvärvsfrekvensen bland kvinnoma ökar och de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna byggs ut. Enligt kommittén kunde

man alltså konstatera att vidgade möjligheter på arbetsmarknaden var en av de

väsentligaste förutsättningarna för att minska behovet av änkepensionering

till m. m. 137

Bakgrund nuvarandefamiüepensionering

i måste, framhöll kommittén, slås fast efter gällande generösa regler. Samtidigt att utvecklingen på detta område gått snabbt under senare år. Ytterligare

anförde kommittén:

i l detta sammanhang bör också framhållas att frågan om behovet av änkepensionering Hos den dess nuvarande form i stor utsträckning kan ses som ett generationsproblem. kvinnans roll i äldre generationen lever i inte ringa grad det traditionella synsättet på kvar. Eftersom mannens arbetsinkomst i många fall är den enda äktenskapet kontantinkomsten i familjen har änkepensionen för denna generation otvivelaktigt en avgörande betydelse som trygghetsfaktor. Familjens hela ekonomiska standard är han förvärvat. Hos uppbyggd kring mannens arbetsinkomst och de pensionsrättigheter att kvinnan skall ha den yngre generationen däremot är det i dag närmast en självklar sak förvärvsarbete. Eftersom änkepensioneringen fortfarande har stor betydelse som till ett försörjarpensionssystem tillåtas trygghetsfeiktor i många fall måste anpassningen den framtida ta en viss tid. Detta förringar ingalunda betydelsen av att en skiss för utformningen av_efterlevandepensioneringen nu framlägges.

som Dessa och andra skäl- bl. a. skulle en sådan reform ljärma oss från vad länder och från villkoren i gällande multilaterala gällde i andra jämförbara - mening så tungt att socialförsäkringskonventioner vägde enligt kommitténs familjepensionsreform av det slag som kommittén dragit en genomgripande Det av kommittén skisserade upp riktlinjer för måste skjutas på framtiden. ses som ett framtidsmål för reformsträvandena på systemet borde emellertid område. Vid reformarbetet på familjepensionsfáltet familjepensioneringens måste man arbeta med långa perspektiv. och det var därför av värde att det

mera långsiktiga målet för reformsträvandena preciserades även om reformen inte kunde i hela sin vidd genomföras inom de närmaste åren därefter. l detta framhöll kommittén också det önskvärda i att reformarbetet sammanhang

inom och privat tjänstepensionering i stort sett följde

allmän, offentlig likartade vägar. l betänkandet lade emellertid fram förslag

pensionsförsäkringskommittén

till vissa omedelbara reformer, vilka borde ses som steg på vägen mot förverkligandet av den familjepensionsreform som angivits vara målet för uppfattning kunde reformsträvandena. De åtgärder som enligt kommitténs vidtas genast var att dels förbättra folkpensioneringens bampensioner genom

dels införa en särskild pensionsförmån benämnd

att höja åldersgränsen, Vidare föreslogs att bestämmelserna om hustrutillägg bampensionstillägg. beträffande män. Även vissa andra skulle ges motsvarande tillämpning ändringsförslag framlades. åldersgränsen vid l6 år för Kommittén föreslog sålunda att den dåvarande rätt till barnpension från folkpensioneringen skulle höjas till 18 år så att

överensstämmelse skulle uppnås med vad som gällde i fråga om bidragsförskott. Som motivering till förslaget anfördes också att det ökade kravet på

utbildning hade medfört att en stor andel barn fortsatte att studera också efter 16 års ålder. Det fanns anledning anta att utbyggnaden av den nya skulle ytterligare öka antalet studerande ungdomar i ifråga-

gymnasieskolan ”

varande åldrar. av fullt genomförd könsjämlikhet och ökad Som ett steg mot förverkligandet föreslog kommittén en utbyggnad av barnsatsning på bampensioneringen inom folkpensioneringen i de fall då änkepension inte utgick. pensionema skulle komma till stånd genom införandet av det ovan Dessa förbättringar

138 Bakgrund lill

nuvarande_lámiljepensionering m. m.

nämnda barnpensionstillägget, vilket

skulle utgå till barnpension i samtliga fall då änkepension inte utgick efter den avlidne. Kommittén ansåg vidare att det med fog kunde ifrågasättas om det var motiverat att utge änkepension till unga änkor utan barn. Dessa, framhöll kommittén, hade regelmässigt möjlighet att tillfredsställande försörja sig själva. Om så icke skulle vara fallet borde de erhålla stöd i första hand genom

arbetsmarknadsmyndighetema eller genom förtidspension. Från sociala

synpunkter fanns enligt kommitténs uppfattning inte något generellt behov av änkepensionsskydd för ifrågavarande kategori. Med hänsyn härtill och för att erhålla överensstämmelse mellan reglerna inom folk- och tilläggspensioneringen föreslog kommittén att en nedre åldersgräns för rätt till änkepension för barnlösa änkor skulle införas även inom

tilläggspensioneringen och att denna

sättas vid 36 års ålder, dvs. samma som inom folkpensionegräns skulle ringen. l enlighet med sina direktiv prövade pensionsförsäkringskommittén frågan

om komplettering av familjepensioneringen med änklingspensioner. l denna

fråga erinrade kommittén om att de motiveringar som i huvudsak anförts för införandet av en änklingspension var dels att det skulle föreligga ett socialt behov av pension för änklingar, dels att jämställandet av könen i pensionsavseende skulle kräva en sådan pension. Som utgångspunkt lör en reform hade man tagit änkepensioneringen. Enligt kommitténs mening kunde denna utgångspunkt självfallet diskuteras.

Änkepensioneringen hade konstruerats

med tanke på den famil je- och försörjningssituation som tidigare var rådande. Att överföra regler som tillkommit mot bakgrund av dessa förhållanden på en grupp för vilka de inte ursprungligen var avsedda, nämligen änklingar, borde enligt kommitténs uppfattning inte komma i fråga utan att starka skäl kunde åberopas som hänförde sig till dagens och framtidens situation. Kommittén kunde inte finna att det i rådande situation generellt sett skulle föreligga ett socialt behov av livsvariga änklingspensioner efter mönster av änkepensio-

neringen. Det räckte härvidlag att erinra om den kritik

som riktats mot såvitt gällde vissa grupper av änkor, som av många ansågs änkepensioneringen alltför gynnade i pensionsavseende. Att införa änklingspensioner efter dessa regler ansåg kommittén vara uteslutet. Det skulle i ganska stor utsträckning innebära socialt sett helt omotiverade

inkomstöverföringar. En man utan

hemmavarande barn och med ett välbetalt arbete var regelmässigt inte i behov av ett periodiskt utgående livsvarigt ekonomiskt tillskott. Det låg enligt kommittén i sakens natur att det på sikt var önskvärt att i pensionsavseende åstadkomma jämlikhet mellan könen. Det skulle emellertid vara en kortsiktig lösning att införa en speciell pensionsfönnån för änklingar, vilken inte skulle kunna utformas efter mönster av änkepensioneringen. Kommittén fann därför att jämlikhet mellan könen i pensionsavseende bäst åstadkoms på lång sikt genom en familjepensionsreforrn av det slag som i sina huvuddrag tidigare skisserats av kommittén. Ett införande dessförinnan av änklingspension skulle direkt försvåra en sådan framtida genomgripande reform. Kommittén avvisade sålunda tanken på att införa generella eller inkomstprövade änklingspensioner. I betänkandet behandlade pensionsförsäkringskommittén även frågan om frånskild kvinnas rätt till änkepension. l denna del anförde kommittén att det för ett socialförsäkringssystem var naturligt att man försökte finna de

m. m. 139

Bakgrund till nuvarande_lámibøpensionering

där behovet av skydd - generellt sett - var störst. Kommittén situationer mot en allt större ekonomisk framhöll att den pågående utvecklingen för kvinnan talade för att behovet av ekonomiskt skydd för självständighet kvinnor alltmer skulle komma att minska vid den förutvarande frånskilda hade varit att makens död. Syftet med kommitténs övriga förslag i betänkandet mellan man och kvinna. Det skulle mot den skapa större jämställdhet hänseende föreslå utvidgbakgrunden te sig egendomligt att i ifrågavarande som endast kunde tillkomma kvinnor utan att göra något ning av de förmåner motsvarande förslag för män. Kommittén ansåg sig därför inte böra föreslå en till att omfatta efterlevande frånskild utvidgning av änkepensionsskyddet som fanns för vissa äldre frånskilda kvinnor fick i maka. Det skyddsbehov eller arbetsstället tillgodoses på annat sätt, t. ex. genom egenpensionering

marknadspolitiska åtgärder. utskottsutlâtande (ZLU l964:55) prövade Med anledning av ett överlämnat inom ATP till sam-

pensionsförsäkringskommittén frågan om änkepension

boende kvinna. En nämnare redogörelse för kommitténs överväganden

härvidlag lämnas i avsnitt 8.6.2.

över pensionsförsäkringskommitténs betänkan-

l avgivna remissyttranden remissinstanser positiva till tanken att i en de ställde sig det stora flertalet Många betonade dock att detta, på framtid avskaffa änkepensioneringen. stora sociala betydelse. kunde ske först efter grund av änkepensionens avsevärd tid. I några yttranden fann man att tiden ännu inte var mogen för ett framtida utformning. l andra

slutligt ställningstagande till pensionssystemets

av efterlevandepenyttranden åter efterlystes en tidsplan för reformeringen

sionen. behandlar de ekono- Familjelagssakkunniga, som i sitt utredningsarbete

av äktenskap, togi avgivet remissyttrande upp frågan miska rättsverkningama på äktenskapsrättens och om samordning mellan lagstiftningen

område. Enligt de sakkunnigas mening borde utgångsfamiljepensionenngens mellan de två områdena måste uppnås, så att punkten vara att samstämmighet

behandlas som två ekonomiskt själv-

om makar i äktenskapslagstiftningen ständiga individer samma utgångspunkt skall gälla också i pensionshänseenvidare: de. l sitt yttrande anförde familjelagssakkunniga

- såsom också kommittén funnit -i dag inte Om samhälls- och fami ljestrukturen således är det otvivelaktigt även på pensionsgör det möjligt att avveckla änkepensioneringen om det långsiktiga området betydelsefullt att ha en någorlunda bestämd uppfattning reformer med målet för att kunna samstämma tid efter annan aktualiserade partiella oberoendet vuxna detta mål. Och att målet måste vara ett läge. där det ekonomiska familjemedlemmar emellan är normalfallet och där följaktligen pension för efterlevande torde det knappast råda make bara i ett mindre antal fall har en skyddsfunktion att fylla, mellan man och delade meningar om. Endast i ett sådant läge har den fullajämlikheten har en sådan kvinna realiserats. Direktiven för refonnarbetet inom familjelagstiftningen samhälls- och familjestruktur som riktpunkt och anvisar denna lagstiftning som ett bland flera instrument att förverkliga målet. Vi kan därför inte finna någon motsättning som gäller för mellan det av kommittén skisserade framtidsmålet och de riktpunkter

reformema inom familjelagstiftningen.

ersätta änkepensionen När det gällde frågan om vad som i en framtid skulle Avvikande godtogs kommitténs förslag av de allra flesta remissinstansema. familjelagssakkunniga och mening anmäldes dock av riksförsäkringsverket,

1401 Bakgrund till nuvarande /ámiljepensionering m. m.

familjepolitiska kommittén. Dessa avstyrkte införandet av forsörjarpension och menade att det utbyggda stödet i stället borde tillkomma barnet. vilket konstituerar behovet av vård och uppfostran och därmed av medel för att få behovet täckt”

(familjelagssakkunniga). Riksförsäkringsverket framhöll att

utvecklingen tveklöst gick i den riktningen att kvinnor likaväl som män har förvärvsarbete och att ett väsentligt ökat ansvar för bamtillsyn läggs på samhället. Har mannen eller kvinnan inte möjlighet att förvärvsarbeta borde enligt verkets mening, allt efter omständigheterna, antingen åtgärder vidtas inom arbetsmarknadspolitikens ram eller förtidspension utgå. Med detta . betraktelsesätt blev det inte utrymme för vare sig efterlevandepension åt make utan barn eller försörjarpension för efterlevande förälders egen del. Familjepolitiska kommittén

betonade att ett förverkligande av pensionsförsäkrings-

kommitténs

tankegångar skulle innebära ett slags vårdnadsbidrag för änkors

och änklingars bam. De skäl som kunde anföras för ett sådant bidrag gällde

också andra typer av enförälderfamiljer och i princip även tvålörälderfamiljer.

Familjepolitiska kommittén erinrade

om att frågan om vårdnadsbidrag

prövades inom den kommittén och fann det inte rationellt att lösa denna fråga specifikt för efterlevande med bam.

Överhuvudtaget ställde sig kommittén

tvivlande till tanken att ”pensionera” ensamföräldrar på grund av att de hade bam. Liknande utvecklades tankegångar av riksförsäkringsverket, som menade att stödet borde ersätta bortfall av den avlidnes försörjningsinsats och inte bortfall av den kvarvarande försörjarens ekonomiska insats för att denne i större eller mindre omfattning skulle lämna sitt förvärvsarbete för vårdnad om minderårigt bam. Förmånen borde alltså ha formen av barnpension.

I ett anfördes

yttrande att det kunde vara motiverat att i ett framtida pensionssystem bibehålla någon form av efterlevandepension för personer som var svårplacerade på arbetsmarknaden. Det fanns också skäl att utreda möjligheterna att utge temporär efterlevandepension under viss begränsad

tid

efter dödsfallet. En dylik pension skulle bidra till att underlätta omställningen och på ett mindre abrupt sätt låta den efterlevande anpassa sig till de nya förhållandena. Också i andra yttranden underströks vad kommittén anfört i fråga om skyddet för vissa äldre personer vars make avlidit samt framhölls det väsentliga i att man i framtiden lät de arbetsmarknadsmässiga synpunktema

väga tungt vid behandling av familjepensionsfrågor. Detta var av vikt inte

minst mot bakgrund av den ofta mycket skiftande bild som arbetsmarknaden företedde på olika håll i landet. l olika yttranden betonades att man i första hand borde erbjuda arbetsmöjligheter och eventuellt utbildning samt först i andra hand tillgripa utvägen att medge förtidspension.

Pensionsförsäkringskommitténs uppfattning att änklingspensioner inte

borde införas delades av flertalet av de remissinstanser som yttrade sig i frågan. I ett yttrande anfördes att det skulle vara att ta ett steg tillbaka i utvecklingen om man införde en försörjareller änklingspension. Handlingslinjen för framtiden borde i stället

vara att gradvis reducera efterlevandeskyddets

omfattning när det gällde efterlevande vuxna. Det övervägande antalet remissinstanser som särskilt tog upp frågan instämde i kommitténs uppfattning att änkepensionsrâtten inte borde utvidgas till att avse också frånskilda kvinnor.

Pensionsförsäkringskommitténs framlagda förslag har inte lagts till grund

för någon proposition till riksdagen och har således inte lett till ändrad

m. m.

Bakgrund till nuvarande_famiüepensionering

lagstiftning. betänkande och de däröver

Emellertid har pensionsfötsäkringskommitténs överlämnats till pensionskommittén i anslutning

avgivna remissyttrandena översyn av till att kommittén anfönrotts uppdraget att göra en fullständig

familjepensioneringen inom den allmänna Försäkringen.

konmiitzén en överarbetning av pensionsför-

Vidare gjordefamiljepoliziska

av bampensionema inom säkringskommitténs Förslag om Förbättringar

folkpensioneringen och redovisade Förslag på detta område i sitt slutbetän-

kande (SOU 1972:34) Familjestöd. På grundval härav förelades riksdagen i

Förbättrade familjeförmâner inom den propositionen 1973:47 angående av åldersgränsen För rätt till allmänna Försäkringen Förslag om höjning

inom folkpensioneringen Från 16 till 18 år och om Förstärkning barnpension i form av bampensionema genom införande av garantinivåer För folkpension

antogs av riksdagen, och de ändrade reglerna av barnpension. Förslagen erhöll bampensionema inom trädde i kraft den 1 januari 1974. Härigenom

den utformning de alltjämt har. folkpensioneringen utgick barnpension inom folkpen- För tiden före den nämnda lagändringen 25 °/o av basbeloppet, om sioneringen för år räknat med belopp motsvarande till de en av barnets Föräldrar avlidit, och 35 % härav eljest. 1 sin motivering erinrade kommittén om att Föreslagna Förstärkningama familjepolitiska

ekonomiska stöd till enförälderfamiljema utgår främst genom samhällets De ensamstående vårdnadshavare som är

bampensioner och bidragsförskott.

Komänkor därutöver ett försörjningsstöd genom änkepensioneringen.

får

framhöll som sin principiella uppfattning att stödet i olika enförälmittén modem var derssituationer borde vara lika stort oberoende av om fadern eller av orsaken till att vårdnadshavaren var vårdnadshavare och oberoende av den ena ensamstående. Stödet borde ha till syfte att ersätta bortfallet För bameuinte att ”pensionera” barnets vårdförälderns försörjningsinsats Enligt kommittén borde handnadshavare under hela barnets uppväxttid. För framtiden vara att gradvis reducera efterlevandeskyddets lingslinjen i ökad utsträckning omfattning när det gäller efterlevande vuxna och i stället och inrikta de ekonomiska stödåtgärdema på barnen. samhällsutvecklingen

ledde till att skälen För att bibehålla änkepensiode ändrade familjemönstren

nen blev allt svagare i framtiden. Kommittén ansåg att alla ensamstående

vårdnadshavare borde tillförsäkras ett garantistöd motsvarande bidragsför-

avsevärt skottets nivå. l de fal-l då änkepension utgick var stödet redan normalt av redovisade uppgifter om större än bidragsförskottsnivån. Mot bakgrund

Förhållanden fann kommittén inte skäl att Förorda änkomas ekonomiska i dessa fall. När barnpension från någon höjning av bampensionema

i sådan omfattning att den sammanlagda

tilläggspensionenngen utgick

nivå fann kommittén inte heller bampensionen motsvarade bidragsförskottets vara motiverad. l någon höjning av bampensionema från folkpensioneringen

uppfattning barnpension utgå med samma övriga fall borde enligt kommitténs Detta skulle ske genom införande av garantibelopp som bidragsförskottet. Kommittén framhöll att .nivåer för barnpension från folkpensioneringen. med bidragsförskottet, att konstruktionen betydde. Förutom likformighet föräldrar minskade. olikhetema i behandlingen av olika grupper efterlevande

nivå, medan bamstödet ökade För Stödet till änkoma låg kvar på oförändrad liksom För frånskilda och ogifta efterlevande kvinnor. änklingar

142 Bakgrund till

nuvarandefámiljepensionering m. m.

Kommitténs synpunkter och Förslag i denna del fick allmänt stöd vid remissbehandlingen. Även Föredragande departementschefen (prop. 197334 7) delade kommitténs principiella uppfattning att det särskilda stödet till enförälderfamiljema borde ges mer enhetlig utformning och ta sikte på att i större utsträckning ersätta bortfallet av en förälders försörjningsinsats för barnet. Departementschefen framhöll att den föreslagna förstärkningen av bampensionema medförde en angelägen förbättring för de grupper av enförälderfamiljer som hade den lägsta förmånsnivån och skapade härigenom en större enhetlighet i samhällets insatser för olika grupper av enförälderfa-

miljer. Också vid

riksdagsbehandlingen framfördes liknande synpunkter. Social-

lörsäkringsutskottet (S/L 1973:19) konstaterade att den föreslagna konstruktionen av bampensionen hade tillkommit som ett led i strävandena att i ökad

utsträckning inrikta de ekonomiska stödåtgärdema på bamen. Förslaget innebar att olikhetema i behandlingen av skilda grupper efterlevande föräldrar minskade. Förslaget låg således. framhöll utskottet, i linje med de

överväganden i fråga om inriktningen av ett framtida familjepensionssystem

som redovisats av

pensionsförsäkringskommittén och som riksdagen i andra

sammanhang uttalat sin anslutning till.

3.3 Senare

behandling av frågor rörande efterlevandepensionering

Riksdagsbehandling

Frågor om efterlevandepensioneringens

utformning har, också efter det att pensionskommittén anfönroddes uppdraget att göra_ en översyn härav, prövats av riksdagen varje år med anledning av olika motioner. Dessa har regelmässigt avslagits under hänvisning till kommitténs arbete. Sålunda avslog riksdagen (SfU 1974:24) redan år 1974, samtidigt som den uttalade sig för den översyn av

eñerlevandepensioneringen som det senare

uppdrogs åt pensionskommittén att utföra, en motion om

rätt till änkepension

för frånskild kvinna. Därvid anförde socialförsäkringsutskottet bl. a. att utskottet i avvaktan på resultatet av den begärda utredningen inte var berett medverka till att kretsen kvinnor

änkepensionsberättigade utvidgades till att

avse även frånskilda. l det sammanhanget avslogs vidare en motion om höjning till 18 år av åldersgränsen för rätt till bamtillägg under hänvisning till det förordade utredningsarbetet avseende

efterlevandepensioneringen. Ytter-

ligare avslog riksdagen en motion om vidgad rätt till pension för vissa änkor med femtondelsreducerad änkepension från folkpensioneringen. Härvid framhölls att frågan nännast syntes röra spörsmålet om rätt till ersättning vid arbetslöshet. kan nämnas att riksdagen i angivna sammanhang Slutligen avslog också en motion om borttagande av

inkomstprövningen av änkepen-

sion till kvinnor som blivit änkor före den 1 juli 1960. Som grund för detta

ställningstagande hänvisades till de skäl mot en sådan åtgärd vilka framlagts av pensionsförsäkringskommittén i dess slutbetänkande (jfr avsnitt 9.4). I betänkandet 1975:9 prövade socialförsäkringsutskottet ett flertal änkepensions- och bampensionsfrågor m. m. Bl. a. framhöll utskottet, med anledning av ett förnyat yrkande om vidgad rätt till pension för kvinnor med

m. m. 143

till nuvarande_lámiljepensionering

_Bakgrund

från folkpensioneringen, att det syfte som femtondelsreducerad änkepension ramen för en motionärerna ville uppnå därmed inte borde tillgodoses inom

utbyggd änkepension, utan frågan berörde närmast rätten till arbetslöshetserdärför bifall till motionen. l andra motioner sättning. Utskottet avstyrkte för rätt till bamtillägg skulle höjas till 18 år och att begärdes att åldersgränsen skulle utgå änkepension inom folkpensioneringen grundad på bamförekomst

till dess yngsta barnet fyllde 18 år. Utskottet ansåg att frågan om rätten till

och bamtillägg lämpligen borde prövas i samband med penänkepension av efterlevandepensionenngens framtida utforrnsionskommitténs utredning i dessa delar. l det nämnda betänkandet ning samt avstyrkte därför motionerna avstyrkte utskottet också bifall till motioner med yrkanden om avskaffande av

inkomstprövningen av änkepension i s. k. övergångsfall. Slutligen prövade av garantinivån för utskottet en motion vari hemställdes om höjning

inom folkpensioneringen. Utskottet erinrade därvid om att det så barnpension väsentliga förbättringar av bampensionen sent som år 1973 genomfördes vid vilken genom höjningar av pensionens garantinivå och av den åldersgräns av pensionen upphör att utgå. Med hänsyn härtill och då även en prövning

och dess utformning ingick i det utredningsarbete frågan om bampensionen

som pensionskommittén skulle bedriva ansåg sig utskottet böra avstyrka bifall

Utskottets hemställan bifölls på alla punkter av riksdagen. till motionen. l betänkandet 1975/76:25 behandlade socialförsäkringsutskottet ånyo i s. k. övergångsfall. Härvid frågan om inkomstprövning av änkepension

hänvisade utskottet till sina tidigare uttalanden samt förklarade sig, med om efterlevandepensioneringens framhänsyn härtill och till att spörsmålet inte berett tillstyrka bifall

tida utformning utreddes av pensionskommittén.

till väckta motioner i frågan. l samma betänkande tog utskottet upp till av änklingspensioner. Utskottet

prövning även motioner om införande

erinrade därvid om uppdrag att göra en översyn av

pensionskommitténs

att till grund för utredningsarbetet skulle familjepensioneringen samt framhöll

av ett framtida pensionssystem som

ligga de riktlinjeri fråga om utformningen av i dess slutbetänkande (SOU

angivits pensionsförsäkringskommittén

m. m. och som främst syftade till att åstad- 1971:19) Familjepensionsfrågor som är neutralt i förhållande till kön. Motiokomma ett efterlevandeskydd av utskottet. Till utskottets ställningstaganden anslöt sig nema avstyrktes

riksdagen. väcktes flera motioner om utbyggnad av Vid 1976/77 års riksmöte

elterlevandepensioneringen i olika avseenden. Bl. a. begärdes likabehandling av rätten till av män och kvinnor i pensionshänseende och en utvidgning utan äktenskap. l betänkandet änkepension för personer som sammanbott

socialförsäkringsutskottet om pensionskommitténs

1976/77: l 5 erinrade härför Vidare framhöll arbete och om de riktlinjer som riksdagen angivit.

pensionskommittén borde ha till

utskottet att detta innebar att arbetet inom för i första hand minderåriga barn, ändamål att bereda ett efterlevandeskydd till sådana barn och andra efterlevande vilka på grund av ålder, försörjare hälsotillstånd eller andra skäl har särskilda svårigheter på arbetsmarknaden.

är således, anförde utskottet. både att söka åstadkom- Syftet med utredningen ma en jämställdhet mellan män och kvinnori fråga om rätten till efterlevan-

till fall då ett sådant skydd kan depension och att begränsa pensionsskyddet Det kunde utskottet därför förutsättas att de i anses motiverat. enligt

144 till nuvarande

Bakgrund familjepensionering m. m.

motionerna väckta frågorna skulle komma att prövas i pensionskommitténs

arbete. Utskottet förklarade

sig i huvudsak dela de synpunkter som kom till uttryck i motionerna men ansåg det inte motiverat att begära fönuisbehandling av särskilda avsnitt i utredningsarbetet. Motionerna avstyrktes med hänsyn till det anförda av utskottet, och denna hemställan vann riksdagens bifall.

Spörsmålet om jämställdhet mellan män och kvinnor i vad gäller efterlevandeskyddet inom den allmänna försäkringen togs upp på nytt av socialförsäkringsutskottet i betänkandet 1977/78:21. Motioner härom avstyrktes under hänvisning till pensionskommitténs uppdrag på området. I samband därmed prövade utskottet också en motion, vari begärdes utredning syftande till ändring av den regel som innebär att rätten till änkepension upphör om änkan gifter om sig. Enligt utskottet hade den i motionen aktualiserade frågan ett direkt samband med

efterlevandepensionenngen och dess utformning. Det

kunde således, framhöll utskottet, förutsättas att pensionskommittén i sitt

arbete skulle komma att behandla

också det spörsmål som tagits upp i motionen. Eftersom det inte förelåg någon anledning att överlämna motionen till kommittén och då riksdagens ställningstagande i frågan lämpligen borde anstå i avvaktan på resultatet av pensionskommitténs arbete, avstyrkte utskottet bifall till motionen. Utskottets hemställan godtogs av riksdagen. 1 betänkandet 1979/80:6 behandlade socialförsäkringsutskottet åter frågor om jämställdhet mellan män och kvinnor såvitt den allmänna gäller försäkringens efterlevandeskydd. Därvid prövades bl. a. en motion i vilken

begärdes översyn av de bestämmelser inom arbetsskadeförsäkringen vilka

innebär att livränta inte kan utgå till efterlevande man. Beträffande yrkandet i denna motion erinrades om att utskottet i annat sammanhang ställt sig bakom ett uttalande av depanementschefen i propositionen 1975/76: 197, innebärande att ett slutligt ställningstagande till utfommingen av

efterlevandeskyddet

inom arbetsskadeförsäkringen bör anstå i avvaktan på resultatet av pensionskommitténs utredningsarbete. Utskottet fann inte anledning att frångå sin tidigare ståndpunkt i frågan, varför motionen avstyrktes. Denna avslogs senare av riksdagen.

Slutligen prövade socialförsäkringsutskottet olika spörsmål om efterlevandepensioneringen i betänkandet 1980/81:8. Därvid två motioner avstyrktes med begäran om ökadjämställdhet mellan kvinnor och män med hänvisning till pensionskommitténs förestående betänkande på området. Vidare behandlade utskottet ett motionsyrkande med begäran om förslag till lagstiftning av innebörd att det blir möjligt att vid skilsmässa ge hemarbetande make del i den .i förvärvsarbetande makens ATP. Utskottet framhöll c att förslaget om ATP-rätt vid skilsmässa hade samband med pensionskommitténs ._ arbete med bl. a. ..

efterlevandepensioneringen samt avstyrkte yrkandet under hänvisning till

kommitténs kommande

.._,.._...+.-H

betänkande vari frågan skulle komma att behandlas. Riksdagen följde utskottets hemställan.

3.3.2 Socialpolitiska

samordningsutredningen

. . Socialpolitiska samordningsutredningen lade i november 1979 fram betänk- _., . ... andet (SOU 1979:94) En allmän socialförsäkring. Betänkandet innehåller olika förslag i syfte att göra det ekonomiska trygghetssystemet enklare och mer

överskådligt. Som mål för en successiv

vidareutveckling av bidragssystemet

ánünønøgøxmynmu-_m-...águd

till nuvarande m. m. 145

SOU l98l:6l Bakgrund familjepensionering

till en samordnad allmän socialpresenterade utredningen en principmodell Denna modell innefattar i stort sett samtliga nuvarande socialpoförsäkring.

principmodellen till en sam-

litiska kontantförmåner. Enligt den framlagda ordnad socialförsäkring skall försäkringen bestå av fyra grenar. inkomstför-

säkring, bamstöd, bostadsstöd och handikappstöd.

skall inrymmas olika bidrag som tar sikte på Under inkomstförsäkringen stöd hos vuxna som är förhindrade att förvärvsarbeta. behovet av ekonomiskt inom inkomstförsäkringen skall ansluta till nivån på den Ersättningen standard bibehålls. Även för försäkrades vanliga inkomst så att vederbörandes skall utges ersättning. det fall att den försäkrade tidigare har saknat inkomster

Denna skall då utges som ett grund- eller garantibidrag. och ersättning till smittbärare föreslås Sjukpenning, havandeskapspenning Föräldrapenning och vårdbibli sammanförda till en enhetlig sjukpenning. i en vårdpenning. Stöd i denna form skall drag skall enligt förslaget inordnas då f. n. hustrutillägg, änkepension och också kunna utges i vissa situationer vid arbetslöshet familjepenning till hustru utges. De nuvarande stödformema kontant arbetsmarknadsstöd och utbildo. d. - främst arbetslöshetsersättning, Till ningsbidrag - föreslås sammanförda till en arbetsmarknadspenning.

vuxenstudiestödet. denna kan också som ett alternativ knytas det nuvarande är enligt utredningens uppfattning att vuxenstudiestödet En annan möjlighet

bildar en särskild gren inom inkomstförsäkringen. och ATP anser utredningen var för sig vara ändamålsenliga Folkpension Dock bör enligt utredningens mening dessa försäkringsoch väl renodlade. -fonner kunna lagtekniskt harmoniseras ytterligare. Vid långvarig sjukdom bör

Stödet bör kombineras med förtidspension utges enligt nuvarande principer. och rehabiliteringsåtgärder. De äldre skall ges grundtrygghet uppföljningsi form av folkpension- och därjämte ATP till den som genom ålderspension bör förvärvsarbetat. Den som före pensionsåldem trappar ned förvärvsarbetet l-lustrutillägget föreslås liksom nu kunna få inkomstrelaterad delpension.

avskaffat som självständig fömiån. efterlevande vuxna framhåller utredningen att den nuvarande Beträffande inte alltid svarar mot ett verkligt stödbehov och att änkepensioneringen skisserar ett utvecklingen kan sägas ha gått ifrån denna. Utredningen i inkomstförsäkringen och som kan omställningsstöd som skall innefattas stöd knutet utges till både kvinnor och män. Ett särskilt sådant tidsbegränsat

eventuellt med en garantinivå- bör beviljas så att

till den avlidnes inkomsterekonomin till den efterlevande maken under viss tid får möjlighet att anpassa

de nya förhållandena. Efter omställningstidens utgång bör stöd utges om den stöd bör allt efter efterlevande inte kan försörja sig. Detta ytterligare enligt de arbetshindrets art beviljas från övriga grenar av inkomstförsäkringen bör således beviljas vuxensturegler som gäller för dessa. Under utbildning

diestöd eller arbetsmarknadspenning och vid vård av barn vårdpenning.

Enligt utredningen kan man överväga att inom andra grenar av inkomstför-

säkringen ha specialregler som särskilt tar sikte på personer som har förlorat under en försörjare. T. ex. skulle sådana personer kunna få vårdpenning

förutsättningar än andra. gynnsammare Försörjningen för efterlevande barn bör garanteras genom bamstödet. bör enligt utredningsförslaget kvarstå Nuvarande arbetsskadeförsäkring ytterligare integreras med den övriga som en särskild gren men lagtekniskt

146 Bakgrund till nuvarande m. m.

_fámiljepensionering

inkomstförsäkringen.

Varje ersättning inom

inkomstförsäkringen bör prövas enligt särskilda

grundvillkor, t. ex. rörande nedsättning av arbetsförmågan och vad som skall anses vara arbetslöshet. Specialvillkor måste också finnas för vissa ersättningar, såsom en begränsad ersättningstid vid vård av barn och vid arbetslöshet. 1 övrigt eftersträvar utredningen en harmonisering av försäkringsvillkoren. Bestämda åldersgränser anser utredningen böra få mindre betydelse i

inkomstförsäkringen än de har f. n. Anknytningen till inkomstförsäknngen bör grundas på ett gemensamt ink-omstbegrepp.

De nuvarande stödformema för barns och ungdomars försörjning skall enligt utredningsförslaget föras samman till ett enhetligt hamsI/id med tre beståndsdelar. Den första delen är ett generellt barnbidrag som innefattar nuvarande allmänna bambidrag,

förlängda bambidrag och studiebidrag inom

studiehjälpen. Den andra är ett inkomstprövat barnbidrag som avser de behovssituationer som f. n. täcks genom statligt bostadsbidrag, inkomst- och behovsprövat tillägg inom studiehjälpen,

familjepenning till vämpliktigas

bam och folkpensionens bamtillägg. Som tredje del inordnas barnpension från

folkpensioneringen och ATP, arbetsskadelivränta

till bam och bidrags-

förskott i ett kompletterande

barnbidrag. lnom de olika delarna av bamstödet skall eftersträvas så enhetliga åldersgränser som möjligt. Utredningen föreslår därför att för varje stödform skall gälla endast två åldersgränser, en högre för dem som studeraroch en lägre för övriga bam. För samtliga tre delar av barnstödet skall gälla en gemensam åldersgräns för studerande. Stödet skall sålunda i dessa fall utgå t. o. m. det läsår då den studerande fyller 19 år. För icke studerande föreslås en åldersgräns vid 16 år för det generella barnbidraget och vid 18 år för det inkomstprövade och det kompletterande barnbidraget. Det kompletterande barnbidraget skall utges till bam när en av eller båda föräldrarna inte bidrar till barnets försörjning. Detta gäller således om förälder har avlidit eller inte betalar underhållsbidrag. Bidraget bör utgå i form av ett grundbelopp som är lika för alla barn och som skall vara anknutet till basbeloppet. Dessutom bör, när en av eller båda föräldrarna avlidit, kunna utgå ett påslag på grundbeloppet under förutsättning att föräldern förvärvat rätt till ålderspension eller förtidspension från ATP eller till arbetsskadelivränta. Detta påslag skall utgöra viss procent av vad som skulle ha utgetts i tilläggspension eller arbetsskadelivränta till föräldern. Tyngdpunkten bör, bl. a. med hänsyn till ett ändrat efterlevandestöd till vuxna, läggas på ett förstärkt grundbelopp. Om bamet har förlorat försörjningen från båda föräldrarna bör grundbeloppet vara dubbelt så högt som eljest. Detta bör vidare utges med lika stort belopp per barn oberoende av antalet barn i Det påslag som skall beräknas på grundval av den avlidnes ATP eller familjen. livränta skall däremot göras beroende av hur många barn som finns i familjen. Varken grundbeloppet eller tillägget bör påverkas av det framtida stödet till efterlevande förälder. Det kompletterande barnbidraget bör konstrueras så att garantinivåer av det slag som gäller enligt nuvarande regler för bl. a. inte behövs. Detta kan, enligt utredningen, barnpension åstadkommas dels genom-den av bidragen som föreslås i betänkandet. dels genom att renodling tyngdpunkten i efterlevandestödet läggs på bamstödet. Enligt utredningens principmodell för en allmän socialförsäkring skall fyra

m. m. 147

sou 1981:61 Bakgrund till nuvarande_famiüepensionering

av de nuvarande formerna av bostadsbidrag föras samman till ett enhetligt bostadsbidrag till barnfamiljer m. fl. hosizrclszvtiid. Detta gäller statskommunalt och motsvarande m. fl., kommunalt bostadsbidrag till vissa folkpensionärer till samt bostadsbidrag enligt familjebidragslagen till tillägg folkpension värnpliktiga m. fl. också ett enhetligt handikappstöd. Hit bör Utredningens förslag innefattar den del av nuvarande Vårdbidrag som avser föras bl. a. handikappersättning, samt merkostnadsersättning vid arbetsmarknadsutbildning. merutgifter l betänkandet redovisar utredningen vidare sina överväganden i fråga om utformningen av vissa allmänna regler för olika bidragsforrner. De frågor som rör bestämmelser som bör kunna bli enhetliga dels för en därvid behandlas

allmän socialförsäkring eller för vissa grenar av den, dels i viss omfattning

redan inom nuvarande bidragssystem. anser utredningen att l vad avser den bidragsberättigade peiisorikivlsert till den allmänna socialförsäkringen bör vara att huvudregeln för anknytning den som är bosatt i Sverige skall omfattas av försäkringen. Särregler föreslås i form av ålderspension och förtidspension, i fråga gälla för rätt till folkpension om vilka förordas en fortsatt tillämpning av dagens regler. Vidare bör liksom finnas när det gäller bl. a. ATP och ersättning för

hittills specialregler

arbetsskada. Beträffande _fámiljetillhörighetens betydelse för rätten till bidrag föreslår att huvudregeln i den allmänna socialförsäkringen bör vara att utredningen med makar skall de likställas som utan att vara gifta lever tillsammans om de har eller har haft barn eller tidigare varit gifta med varandra eller gemensamt väntar barn tillsammans. Vidare bör finnas en tilläggsregel som med gifta likställer man och kvinna som lever tillsammans under äktenskapsliknande förhållanden. Utredningen anser vidare att enhetliga bestämmelser för gifta som inte bor tillsammans bör finnas i en allmän socialförsäkring. l vad gäller barns bidragsrättsliga familjetillhörighet anser utredningen att, såvitt avser stödet i forsta hand skall kunna utges till kompletterande barnbidrag, och bam som har mottagits i adoptionssyfte men biologiska barn, adoptivbarn där adoptionen inte har hunnit slutföras. De förslag som utredningen framlagt är tänkta att genomföras etappvis. Utredningen framhåller att olika vägar att styra det fortsatta samordningsarsynes utredningen vara att ett betet kan väljas. Det mest ändamålsenliga fattas om den framtida utbyggnaden av bidragssystemet. principbeslut betänkande har varit föremål för

Socialpolitiska samordningsutredningens

remiszrbehandling. Det bereds f. n. inom regeringskansliet. Vid remissbehandlingen av betänkandet uttalade sig de flesta remissinstanserna allmänt om förslaget att utge omställningsstöd till efterlevande positivt såsom ersättning för nuvarande änkepension. Därvid män och kvinnor Av de remissinbetonades dock vikten av generösa Övergångsbestämmelser. stanser som anlagt synpunkter på det föreslagna bamstödet var flertalet dock beträffande bl. a. åldersgränsema och det positiva. Viss kritik framfördes kompletterande barnbidraget. När det gäller olika detaljer i socialpolitiska samordningsutredningens betänkande som är av särskilt intresse för belysning av de frågor som behandlas i fortsättningen, återkommer kommittén med en fylligare redogö-

relse i varje enskilt avsnitt.

sou 1981:61

4 om antalet pensionärer Uppgifter

och om kostnaderna för

m. m.

familjepensioneringen

4.1 Antalet pensionstagare

månad olika årframgår av tabell Antalet personer med _folkpension i januari

4. l.

Tabell 4.1 Antal pensiomtagare med folkpension

Summa Bostadsstöd

Hustru- Änke- Barn- Handikapp- Ålders- Fönids- I början ersättning till tillägg pension pension _ u av år pension pension pensionarer m. m.

27000 - 997 600 538 000 738 800 143 100 33 700 55 000 1960 l 165 600 580 700 41 700 84 400 35 900 25 800 _ 1965 827 200 150 600 35 000 l 358 200 657 900 187 900 53 700 100 700 34 300 1970 946 600 739 000 44 600 44100 1613100 l 061700 288 900 68 000 105 800 1975 86 400 1 924 700 794 600 293 300 55 500 83 700 42 800 1980 l 363 000 820000 82 800 42 200 88 400 1949 400 1981, 1380 000. 301000 55 000 90 600 1 986 100 805 000 55 400 82 600 42 000 1983, 1 409 000 306 500

a och bamtillägg. Handikappersättning samt Vårdbidrag

Beräknat.

Källa: RFV.

till 83 720 För januari 1980 utgick änkepension från folkpensioneringen

Av dessa hade 22 601 (27 °/0) pensionstillskott till pensionen. 21 180 kvinnor.

av änkoma (25 °/o) uppbar kommunalt bostadstillägg (KBT) till sin änkepen-

statskommunalt bostadsbidrag till vissa sion, och för 535 änkor utgick

hade 4 169 folkpensionärer m. fl. (SKBF). Av de 21 180 änkoma med KBT

sådant. Medelårsbeloppet for oreducerat bostadstillägg och 17 01 1 reducerat

januari 1980 med KBT till änkepension uppgick till 4 862 kr. Antalet änkori

icke inkomstprövad änkepension var 80 578, och antalet änkor, vars make

1960 och vars pension var inkomstprövad, utgjorde avlidit fore den 1 juli

3 142. Av dessa var det 921 som uppbar änkepension på grund av att mannen

avlidit under tiden den l juli 1958 - den 30juni 1960 och som erhöll enbart

änkepensionens garantinivå.

i form av grundpension och Medelårsbeloppet for utbetald änkepension

1980 uppgick till 91,4 °/0 av basbeloppet i fråga om pensionstillskott i januari

och till 75,9 % av basbeloppet beträffande änkepenänkepension i huvudfall

i huvudfallen var 23 280 reducerade till sion i övergångsfall. Av pensionema

andelar varierande mellan 1 och 14 femtondelar av hel pension. Närmare

uppgifter härom redovisas i tabell 4.2.

150 om

Uppgüer antalet pensionärer SOU 1931361

Tabell 4.2 Antal folkpensionärer i januari 1980 med änkepension

Antal l5-delar Hux/_udfall Övergångsfall Mannen avliden efter Mannen avliden före

190 6 l 110 170 5 l 831 123 4 649 90 3 502 57 2 1 347 20 .

1 232 i

Summa 80 578 3 142

1 Källa: RFV.

Antalet folkpensionärer i januari 1980 med änkepension redovisas i tabell

4.3 med Fördelning efter ålder och efter samtidig förekomst av kommunalt

bostadstillägg till änkepension.

Tabell 4.3 Folkpensionärer i januari 1980 med änkepension fördelade efter ålder och

efter antal med kommunalt bostadstillägg (KBT) till pensionen

Ålder, Antal med änkepension Därav med KBT

år

21 180 25,3 Källa: RFV.

Antalet bam som för januari 1980 uppbar

barnpension_ñån_/blkpen.si0ne-

ringen var 42 875. I 31 589 fall utgick pension efter fadern och i 10 619 fall

om antalet 151

Uppgifter pensionärer

l 667 Fall hade barnets båda Föräldrar avlidit. 846 bam hade rätt efter modem. som de erhöll bidragsFörskott i till barnpension efter en Förälder samtidigt

till den andra Föräldem. Det kan här också nämnas att det vid förhållande i Förhållande till nämnda tidpunkt var 897 barn som erhöll bidragsFörskott

båda sina Föräldrar. För Medelårsbeloppet För bampension, som utgick Från folkpensioneringen

l fall då Fadern avlidit var 1980, motsvarade 27,3 % av basbeloppet. januari och i Fall då modem avlidit detta medelårsbelopp 25,2 °/o av basbeloppet

För barn vars båda Föräldrar avlidit utgjorde 32,0 °/0 av basbeloppet.

medelårsbeloppet 50,4 °/0 av basbeloppet. En Fördelning efter ålder och kön av

barn med folkpension i form av barnpension i januari 1980 redovisas i tabell

4.4.

Tabell 4.4 Barn med barnpension från folkpensioneringen i januari 1980 fördelade efter

ålder och kön

Ålder. Bampension

år Flickor Summa Pojkar

i 33 32 65 0 89 72 161 1 173 131 304 2 251 204 455 3 302 306 608 4

453 395 848 5 528 593 1 121 6 709 646 1 355 7 835 745 1 580 8 975 939 1 914 9

1 062 1 091 2 153 10 1 321 . 1 306 2 627 11 _ 1 718 1 593 3 311 12 2 070 1 913 3 983 13 2 41 1 2 354 4 765 14

2 722 2 729 5 451 15 2 844 2 702 5 546 16 3 352 3 276 6 628 17

21 848 21 027 42 875 Summa

Källa: RFV.

av tilläggspensimzer får för varje år allt större betydelse. Utbetalningen sedan år 1963 av antalet försäkrade med ATP framgår av tabell Utvecklingen också från ATP ökar 4.5. Andelen folkpensionärer som uppbär pension

och ca sålunda kontinuerligt. Av de år 1980 ca 1 400 000 ålderspensionärema

med folkpension hade ca 55 % resp. drygt 70 °/0 300 000 Fönidspensionärema Utöver ökningen av antalet

också från tilläggspensioneringen.

pension

den genomsnittliga

pensionstagare med ATP sker också en markant ökning av pensionärer vanli-

storlek. därigenom att nytillkommande

tilläggspensionens

För ATP och större antal år med pensionsgrungen har högre medelpoäng 4.1. Utvecklingen härav sedan år 1970 redovisas i diagram dande inkomst.

152 om

Uppgifter antalet pensionärer

Basbelopp

1,75*

o Helt sjukbidragjS) Hel förtidspensaon (F) 1,50-

, Förtidspension/ sjukbidrag (inkl partiella)

1,25-

Hel ålderspension 1,00-

i i

0,75-

i

å

_,. Änkepension 0,50-

/ .ing Barnpension Diagram 4:1 Genom- _,.ø-“ snittligt pensionsbelopp . _.._.._.._. (uttryckt som andel av _,._..ø°° basbeløppet) inom ATP o 251 åren 1970-1980 med för delning efter typ av pen- | I I I I I | , , , I sionsförmån. 1970 71 72 73 74 75 76 77 78 79 80 Å

orn

antalet 153

Uppgifter pensionärer

Tabell 4.5 Antal försäkrade med tilläggspension

Änke- Barn- Summa Ålders- Fönids- 1 början

pension pension pension pension av år

a Beräknat.

Källa: RFV.

om utvecklingen sedan år 1963 av årsbelopp 1 tabell 4.6 lämnas uppgifter

for änke- och barnpension från tilläggspensioneringen.

och medelårsbelopp samtidigt pension från Det övervägande antalet tilläggspensionärer uppbär

med ATP folkpensioneringen. I januari 1980 utgjorde andelen pensionstagare

ca 1 °/0. 1 flertalet av dessa fa11 var det som inte hade rätt även till folkpension ti11 bam som var mellan 18 och 19 år. fråga om barnpension med barnpensionfrân A TP var det sålunda 6 389 som Av de 44 274 barnen Vid nämnda tidpunkt var det alltså 37 885 inte samtidigt uppbar folkpension.

till från såväl folk- som tilläggspensioneringen. i

barn som haderätt pension

4 990 bam barnpension enbart från folkpensioneringen. uppbar 1980 utgjorde 217 071. l 2 088 Antalet änkepensionerfrån A TP i januari

Av de 2 l 7 071 fa11 uppbar änkan inte samtidigt någon form av folkpension. ATP (43 101 änkepensionärema hade 48 786 rätt också ti11 egenpension från

och 607 sjukbidrag). Änkepensionen

ålderspensioner, 5 078 förtidspensioner 35 °/0 av mannens utgick i knappt 20 000 fa11 på grundval av procentsatsen och den var i övriga ca dvs. barnpension utgavs samtidigt, egenpension, efter 40% av mannens egenpension. 200 000 fa11 beräknad

i form av änkepension och barnpension i januari Tabell 4.6 Tilläggspensioner

1963-1980. Årsbelopp och medelårsbelopp

Änkepension Bampension År

Medelårsbelopp Årsbe- Medelårsbelopp Årsbelopp lopp Bas- (milj. kr) Kr Bas- (milj. kr) Kr belopp belopp

0,345 4 915 0,195 1963 10 1621 1 838 0.368 13 1 032 0,206 1965 36 2 601 0,434 48 1 542 0.278 1970 177 0.475 116 2 897 0,322 1975 583 4 274 4 696 0,484 133 3 224 0,332 1976 713 0.494 154 3 670 0,343 1977 884 5 284 181 4212 0,357 1978 1097_ 5963 0.505 6767 0.517 212 4868 0,372 1979 1357 7 339 0,528 237 5 357 0,385 1980 l 593

154 om antalet

Uppgifter pensionärer

1 tabell 4.7 redovisas tilläggspensionärerna ijanuari 1980 efter antal och

medelårsbelopp (uttryckt i procent av basbeloppet) samt med fördelning efter

antal pensionstagare utan samtidig folkpension.

Tabell 4.7 fotalbestånd av tilläggspensioner i januari 1980. Antal och medelårsbe-

lopp

Tilläggs- Samtliga tilläggspensioner Därav antal pensionsutan samtiförmån Antal Medelårs- digt utgående

belopp i bas- folkpension

belopp

6 389

Källa: RFV.

l tabell 4.8 lämnas om uppgifter änkøpenxiwi och barnpension fån

tilläggas/Jensiorz(Vingen i januari 1980 med efter

Fördelning årsbeloppets storlek uttryckt i andel av basbeloppet. Högsta möjliga änke- och bampension från ATP utgör 1,56 basbelopp. Den medelpoäng på grundval av vilken

utgående änke- och bampensioner beräknats (dvs. den avlidnes medelpoäng) utgjorde ijanuari 1980 genomsnittligt 3,23 poäng för änkepension och 3,53

poäng för barnpension.

Tabell 4.8 Tilläggspensioner i

januari 1980 fördelade efter årsbeloppets storlek

uttryckt som andel av basbeloppet. Anke- och barnpension

1192 0.81-0.90 11 110 798 0.91-11.10 9 136 884 1.01-1.l0 7719 406 1.11-l.20 5651 278 1.21-1.30 4 478 243 1.3l-1.40 5881 166 1.41-1.50 2675 140 1.51-1.56 6107 312

Källa: RFV.

om antalet pensionärer 155

Uppgi/ier

för januari 1980 En fördelning efter ålder ay de änkor och de barn som

resp. barnpension lämnas i tabell 4.9. uppbar änkepension

Tabell 4.9 Tilläggspensionärer i januari 1980 med änkepension och barnpension

fördelade efter ålder

Änkepension Bampension

Antal Å1der. Antal Ålder. år år

53 0 66 20-24 368 1 157 25-29 l 453 2 284 30-34 2 692 3 427 35-39 4 095 4 576 40-44

6 730 5 804 45-49 12 375 6 1 062 50-54 22 076 7 l 267 55-59 31 634 8 1 471 60-64 43 596 9 1 776 65-69

47 526 10 1 997 70-74 32711 11 24I3 75-79 10 488 12 3 026 80-84 1 202 13 3 596 85-89 72 14 4 216 90-

Summa 20-64 81 476 65- 135 595

Källa: RFV.

156 Uppgifter om antalet

pensionärer

1 tabell 4.10 lämnas uppgifter om underår 1980 skedda ändringar i antalet barn- och änkepensioner från folk- och

tilläggspensioneringen.

Tabell 4.10 Ändringar

i antalet folk- och tilläggspensioner år 1980

Folkpension i form av Tilläggspension i form av

Änkepension Bam- Änke- Barn- Apension pension pension Huvud- Överfall gångsfall

Tillkomna genom

-

Upphörda genom dödsfall 431 16 23 5 000 33 indragning 404 23 6 255 286 5 820 ändring av huvudförmån 8 295 555 79 - -

Källa: RFV.

4.2 Poängförvärv inom ATP m. m.

Sedan år 1960 - det första år då pensionsgrundande inkomst (pgi) beräknadeshar andelen personer med sådan inkomst ökat. För att pensionsgrundande inkomst skall beräknas för visst år skall inkomsten ha överstigit det basbelopp som gällde vid årets ingång. Härvid bör dock anmärkas att under senare år har

vissa ersättningar som träder i stället för förvärvsarbete - bl. a-.

sjukpenning

och -

föräldrapenning gjorts pensionsgrundande inom ATP

(jfr avsnitt 2.1.4). För männens del har andelen med pensi0rzsgrztndandc› inkomst stigit från ca 83 % år 1960 till nästan 90 °/0år 1979. För kvinnornas del har skett en ökning

från knappt 32 % år 1960 till 74 % år 1979. Såväl antalet som andelen kvinnor

med pgi har mer än fördubblats mellan åren 1960 och 1979.

Ökningen för

kvinnornas vidkommande utgör antalsmässigt mer än en miljon kvinnor. l tabell 4.1 l lämnas uppgifter om antal och andel män och kvinnor med pgi under åren 1960-1979. Tabell 4.12 redovisar utvecklingen beträffande andelen kvinnor med pgi med fördelning i olika åldersgrupper. Som framgår

av den tabellen föreligger stora variationer mellan olika åldersgrupper. Medan endast knappt 43 °/0 av kvinnorna i åldern 61-65 år hade pgi år 1979 var

motsvarande andel för kvinnor i åldern 41-45 år så hög som drygt 85 °/0.

i om antalet 157-

Uppgifter pensionärer

sou 1931431

Tabell 4.11 .Vlän och kvinnor med pensionsgrundande inkomst. Antal och procentuell

andel av totala antalet personer i åldern 16-65 år exkl. personer som uppbär

förtidspension eller i förtid uttagen ålderspension

Män Kvinnor År

Antal Andel (%) Antal Andel (°/0)

1 953 600 82,8 742 500 31,8 1960 2 133 400 85,1 980 200 39,8 1965 2 209 600 84,5 1 239 300 48,9 1970 2 284 400 89,6 1 594 700 64,0 1975 2 302 800 90,3 1 687 000 67,8 1976 2 290 200 90,2 1 743 600 70,2 1977 2 275 200 89,9 1 790 200 72,2 1978 2 275 300 89,7 1837 500 74,0 1979

Källa: RFV.

totala antalet kvinnor Tabell 4.12 Procent kvinnor med pensionsgrundande inkomst av exkl. dem som uppbär förtidspension eller i förtid uttagen ålderspension

Ålder, År

år 1970 1975 1976 1977 1978 1979 1960 1965

33,5 43,9 48,3 49,0 48,8 49,0 16-20 31,7 37,6 21-25 54,7 59,3 74,0 - 76,7 78,8 81,1 83,1 49,5 52,7 69,4 72,4 75,6 77,7 79,5 26-30 36,2 41,8 38,0 50,0 67,3 71,0 74,1 76,3 78,5 31-35 31,4 54,7 71,3 75,3 77,9 80,0 81,9 36-40 31,2 42,5 - 43,6 75,3 79,5 82,0 83,6 85,1 41-45 31,4 58,4 56,3 73,8 78,1 80,4 82,4 84,2 46-50 30,8 42,0 50,2 67,6 71,9 74,6 77,0 78,3 51-55 29,5 37,7 41,7 55,9 60,4 63,5 66,3 68,5 56-60 24,1 32,5 26,5 35,4 37,5 38,3 40,4 42,7 61-65 16,5 21,0

39,8 48,9 64,0 67,8 _ 70,2 72,2 74,0 16-65 31,8

Källa: RFV.

till att avse hur stor andel kvinnor födda visst Bryter man ned materialet inkomst under olika år, erhålls det bestämt år som hatt pensionsgrundande

i tabell 4. l 3. Som framgår av tabellen var det ca 32,3 °/0 resultat som redovisas Denna av kvinnorna födda år 1930 som hade pgi år 1960 (30 år gamla då). fram till år 1979, då 83,9 % av kvinnoma i den andel har nästan tredubblats

åldersgruppen hade pgi (49 år gamla då).

158 Uppgiier om antalet

pensionärer

Tabell 4.13 Procent kvinnor med pensionsgrundande inkomst för valda Ridelseår. Åren 1960-1979

71,7 82,7

Källa: RFV.

l tabell 4. 14 ges uppgifter om _gw10n1.sr1iI/li_gpen.si0›1.\p0ä›1ginom .-1TP som

intjänats av män och kvinnor för åren 1960-1979. Tabellen redovisari fråga om kvinnor även en fördelning i åldersgrupper. Som framgår av de lämnade

uppgifterna var den genomsnittliga pensionspoängen år 1979 för män 3,94

och för kvinnor 2,50. Detta innebär att medelpensionspoängen ökat från år

1960. då den utgjorde för män 2,42 och for kvinnor 1,21. Nedgången i

genomsnittlig pensionspoäng de senaste åren förklaras bl. a. av att den

procentuella ökningen av basbeloppet mellanjanuari resp. år var större än den genomsnittliga nominella mellan inkomstökningen dessa år. Nedgången är

kraftigare lör männens del än för kvinnomas. Tabellen visar också att variationen olika åldersgrupper emellan inte var särskilt påtaglig år 1979.

Tabell 4.14 Genomsnittligt intjänad pensionspoäng åren 1960-1979 för personer med

pensionsgrundande inkomst. Fördelning efter kön och. för kvinnor, efter ålder

Ålder, År

år 1960 1965 1970 1975 1976 1977 1978 1979

K vinnor

16-20 0,56 0,84 1,11 1,45 1.58 1.64 1,63 1.57 21-25 1,04 1,44 1,91 2,26 2,43 2,43 2,42 2.36 26-30 1,35 1,77 2,27 2.49 2.60 2.61 2,56 2,47 31-35 1,38 1,81 2,16 2,50 2.64 2,63 2.59 2.53 36-40 1,35 1.70 2,17 2,50 2.63 2,66 2.67 2,64 41-45 1,31 1,68 2.16 2.58 2,72 2.76 2,74_ 2.71 46-50 › 1.31 1,66 2,11 2,60 2.75 2.80 2.80 2.77 51-55 1,36 1.66 2,09 2,53 2,70 2.72 2,69 2.68 56-60 1,42” 1,74 2.04 2,47 2.64 2,68 2.65 2.59 61-65 - 1,67!” 1,96 2.27 2.37 2.36 2.35 2,33

16-65 1,21 1,57 2,02 2.40 2,54 2.56 2,54 2.50

Män

16-65 2,42 3,11 3,67 3,99 4.15 4,11 4,05 3,94

I* b sms år. 61-63 år. Källa: RFV.

om antalet pensionärer 159

Uppgi/ier

till som olika år intjänats av kvinnor Ser man den medelpensionspoäng lödda visst bestämt år kan man studera vilken genomsnittlig pensionspoäng som intjänats av t. ex. de kvinnor som år 1960 var 30 år gamla under detta och härför lämnas i tabell 4.15. Som framgår av löljande år. En redovisning var lör kvinnor Födda år 1930 medelpoången 1,36 år 1960 (då tabellen kvinnorna var 30 år gamla), 1,77 år 1965 (då kvinnorna var 35 år gamla) och 2.20 år 1970 (då de uppnått 40 års ålder). Den har sedan fortsatt att stiga till 3.58 år 1975 (då kvinnorna i åisklassen blivit 45 år) och till 2,77 år 1979 (då de uppnått 49 års ålder).

Tabell 4.15 Medelpensionspoäng lör kvinnor åren 1960-1979. Fördelning efter valda i Födelseår

Kvinnor Medelpensionspoäng år lödda

1915 1.31 1.68 2.12 2,53 2,60 1920

1945 - - 1,40 7,44 2.47 1950 - - - 1.81 2,43 1955

Källa: RFV.

är 6,50. Andelen personer med poäng av Högsta möjliga pensionspoäng av totala antalet i åldern 16-65 år denna storlek, räknat i procent personer som uppbär förtidspension eller i lönid uttagen ålderspen- (exkl. personer minskat något. sion), har stigit från år 1960 till år 1976 och har därefter Sålunda utgjorde for män andelen 3,4 % år 1960. 12.8 % år 1976 och 10,4 % år 1979. Andelen kvinnor med pensionspoängen 6,50 var 0,1 % år 1960. 1,1 % med maximal pensionspoäng år år 1976 och 0,9 °/o 1979. Antalet personer

år

1979 var 264 300 män och 23 000 kvinnor.

4.3 Nuvarande kostnader för den allmänna pensioneringen

sedan år 1960 för folkpensioneringen framgår av tabell Kostnadsutvecklingen 4.16. Utvecklingen av kostnaderna sedan år 1963 för tilläggspensioneringen

redovisas i tabell 4.17.

160 Uppgifter om antalet

pensionärer

Tabell 4.16 Folkpensionskostnaderna, milj. kr

År Ålders- Förtids- Änke- Övrigt Summa Bostadspension pension pension stöd till Barnpensio-

1440 1440 33 330 3 670

a Beräknat. Källa: RFV.

Tabell 4.17 Kostnaderna för ATP, milj. kr

År Ålders- Förtids- Änke- Bam- Summa pension pension pension pension

2155 295 23100

a Beräknat. Källa: RFV.

För budgetåret 1981/82 beräknas kostnaderna for folkpension i form av Änkepension uppgå till 1 282 milj. kr(1 254 milj. kr for huvudfall och 28 milj. kr för övergångsfall). För samma tid antas kostnaderna for barnpension inom

folkpensioneringen utgöra 202 milj; kr. Härtill kommer

kostnader för kommunala bostadstillägg till änkepension, vilka klan överstiger 100

miljfkr.

Totala kostnaden för efterlevandefönnåner inom under

folkpensioneringen

budgetåret 1981/82 kan således beräknas till drygt 1 600 milj. kr.

Kostnaderna for hustrutillägg beräknas

for budgetåret 1981/82til1809 milj. kr och kostnaderna for bamtillägg till 71 milj. kr. 1 sammanhanget kan också

nämnas att anslaget till bidragsforskott utgör for detta budgetår 895 milj. kr.

Utbetalningama inom ATP

beräknas, som framgår av tabell 4.17, for år

1981 uppgå till 2 155 milj. kr beträffande änkepension och 295 milj. kri fråga

om barnpension eller således totalt 2 450 milj. kr.

4.4 Prognos om kostnader for

efterlevandepension

for framtiden

1 föregående avsnitt har

redovisats uppgifter om de nuvarande

kostnaderna för

bl. a. änke- och barnpension inom den allmänna försäkringen. Vid ett

om antalet pensionärer 161

sou 1981161 Uppgifter

bibehållande av nu gällande regler för familjepension kommer dessa kostnader inte att för framtiden ligga fast på dagens nivå. Detta gäller även räknat i fast penningvärde. Tvärtom kan förutses en mycket kraftig ökning av kostnaderna härför. Denna ökning avser främst kostnaderna för änkepension från tilläggspensioneringen. Det skulle därför ge en missvisande bild av vilka kostnader som följer av åtagandena om familjepension om man som som hänför sig till innevarande år. Med utgångspunkt tar de kostnadsuppgifter hänsyn härtill har kommittén gjort beräkningar om den kostnadsutveckling som skulle inträffa för framtiden om nuvarande regler för änke- och barnpension kvarstår oförändrade. Dessa beräkningar redovisas i det följande. Beträffande folkpensioneringen kan antas att familjepensioneiingen redan nu befinner sig på ett fullfunktionsstadium. Det kan således här förutsättas ett i stoit sett oförändrat antal om ca 85 000 änkepensioner och ca 43 000 bampensioner. g När det gäller tilläggspensioneringen är bilden annorlunda. Visserligen kan antalet bampensioner nu anses vara nästan i fullfunktion och för framtiden

öka enbart i mindre utsträckning. Änkepensioneiingen befinner sig däremot

fortfarande i stark tillväxt, och det kan vid oförändrat regelsystem förutses en

kraftig ökning framdeles av antalet kvinnor som är berättigade till änkepension från ATP. Antalet i form av änkepension uppgick år tilläggspensioner 1965 till ca 20 000 och år 1970 till ca 68 000, medan antalet år 1980 har stigit till ca 220 000. Att man för framtiden måste räkna med en fortsatt ökning av antalet änkepensioner beror på att ATP-systemet som sådant fortfarande befinner och på att änkepensionen inom detta är en sig under uppbyggnad livsvarig förmån. Ytterligare är för framtiden att förvänta en markant ökning av medelbeloppet i oförändrat penningvärde för utgående änkepension. Även i detta avseende kan förklaringen sökas i att ATP-systemet som sådant ännu inte fullfunktion. l fråga om änkepensioneringen kommer ett uppnått fullfunktionsstadium att uppkomma först omkring år 2030. De kostnadsberäkningar som kommittén utfört beträffande familjepension inom tilläggspensioneringen bygger till övervägande delen på samma beräksom den vilken används inom riksförsäkringsverket vid de ningsmetodik om beräkningar som föregår verkets förslag vart femte år till regeringen avgiftsuttag för ATP. Eftersom det förflutit några år sedan den senaste av dessa beräkningar utfördes har vissa trendframskrivningar och extrapoleringar fått tillgripas. l de beräkningar som föregick riksföisäkringsverkets senaste förslag om för avgiften till ATP antogs följande utveckling under åren uttagsprocent 1985-2020 av antalet familjepensioner. Antalet änkepensioner förutsattes 365 000 år utgöra 297 000 år 1985, 350 000 år 1990, 364 000 år 1995 samt 2000 och framöver. Antalet bampensioner inom ATP antogs uppgå till 48 000 år 1985, 49 000 år 1990 samt 50 000 fr. o. m. år 1995. har antalet under åren 1 l här redovisade prognos bampensionstagare Rikgfömäkñngsverkets med hänsyn skrivelse 16

framöver satts något lägre än i riksförsäkringsverkets beräkningar den decem-

har b” 1977 m till utvecklingen under åren 1977-198 l. l fråga om antalet änkepensioner legemlgell_ har räknat med

:ngâågäêáiâggâåâäânfor

verkets att

kommitten

slagit in så pass väl hittills

prognos_

samma utveckling framdeles som den verket antagit vid 1977 års ATP- för åren 19304984; beräkningar. prop. 1978/792202.

162 om antalet

Uppgifter pensionärer

l kommitténs beräkningar har inte medtagits kostnader för bostadsstöd (KBT och SKBF). Anledningen härtill är att kostnadsutvecklingen för detta stöd påverkas av en mängd -i olika riktning verkande - faktorer som det är svårt att göra några mer precisa antaganden om. Det har därför inte framstått som meningsfullt att redovisa någon prognos på detta område. En sammanfattning av kommitténs beräkningar om kostnadsutvecklingen för framtiden beträffande änke- och barnpension inom

tilläggspensioneringen

redovisas i tabell 4.18. Som nämnts ovan bygger uppgifterna på förutsättningen av oförändrad lagstiftning. Kostnadsberäkningama bygger på dagens penningvärde och är utförda med tillämpning av basbeloppet 17 300 kr. Som framgår av tabellen visar beräkningarna att inom folkpensioneringen kostnadema för barnpension kan uppskattas uppgå till ca 210 milj. kr år 1983 och sedan ligga kvar på denna nivå under hela den studerade perioden. Beträffande änkepension kan folkpensionskostnadema beräknas utgöra ca 1 330 milj. kr år 1983 för att- till följd av minskade utgifter for pensionstillskott - sjunka med ca 20 milj. kr fram till år 1995, varefter de årliga kostnadema skulle ligga fast på en nivå om ca 1 310 milj. kr. Inom tilläggspensioneringen kan antas att de årliga kostnaderna för barnpension utgör 294 milj. kr år 1983, att de ökartill 300 milj. kr år 1990 och att de sedan stabiliseras på denna nivå. Kostnadema för änkepension från ATP beräknas uppgå till 2 784 milj. kr år 1983. Denna årskostnad stiger sedan kontinuerligt fram till år 2030 då den kan uppskattas till ca 6 500 milj. kr. De årliga kostnaderna för änkepension från tilläggspensioneringen kan således under tidsperioden från år 1983 fram till år 2030. då fullfunktionsstadiet antas vara uppnått, beräknas stiga med ca 133 %.

Tabell 4.18 Beräknade kostnader åren 1983-2030 lör barn- och änkepension enligt nu gällande lagstiftning. Basbeloppet 17 300 kr

Förmån Kostnader (milj. kr), år

1983 1984 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025 2030 Änkepension Folkpension 1 333 1 331 l 329 1 319 1 309 l 309 1 309 l 309 l 309 1 309 l 309 1 309 Tilläggspension 2 784 2 986 3 192 4 239 5 169 5 809 6 125 6 252 6 377 6 440 6 483 6 498

Summa 4117 4317 4521 5558 6478 7118 7434 7561 7686 7749 7792 7807

Barnpension Folkpension 210 210 210 210 210 210 210 210 210 210 210 210 Tilläggspension 294 296 298 300 300 300 300 300 300 300 300 300 Summa 504 506 510 510 510 510 _508 510 510 510 510 510 Änke- och bampension totalt 4 621 4 823 5 029 6 068 6 988 7 628 7 944 8 071 8 196 8 259 8 302 8 317

Gällande andra områden

5 regler på några

5.1 Familjerätten

har anknytning till de bestämmelser som gäller Reglerna om familjepension beträffande inbördes rättigheter och skyldigheter mellan inom familjerätten föräldrar och bam. l nu förevarande avsnitt lämnas en makar samt mellan översikt över gällande regler dels i giftermålsbalken om äktenskakortfattad och om makars underhållsskyldighet, dels i föräldrabalpets rättsverkningar om ken om Föräldrars underhållsskyldighet gentemot bam. dels i ärvdabalken

arv och testamente.

Enligt grfftermâlsbalken skall makar, var och en efter sin förmåga, bidra till

det underhåll som behövs för att tillgodose deras gemensamma och personliga

av behov. De skall fördela utgifter och sysslor mellan sig. Om det som en eller för makarna skall bidra med inte räcker till för makens personliga behov som den maken annars ombesörjer för familjens underhåll, skall betalningar en av makarna den andra maken skjuta till de pengar som behövs. Försummar som således åvilar honom kan han av domstol den underhållsskyldighet till den andre maken. Sådan skyldighet åläggas att betala underhållsbidrag också för det fall att makarna inte varaktigt bor tillsammans. föreligger Underhållsskyldigheten bestäms härvid enligt nyss angivna grunder. Om makar är överens om att äktenskapet skall upplösas har de rätt till Har båda makarna eller en av dem vårdnaden om barn äktenskapsskillnad. dock föregås av en betänketid om under 16 år skall äktenskapsskillnaden minst sex månader. Sådan betänketid skall också i regel löpa om endast en av Under betänketiden gäller alltjämt de makarna vill ha äktenskapsskillnad. om makars skyldigheteri underhållshäntidigare redovisade bestämmelserna seende. Sedan betänketiden löpt ut och dom på äktenskapsskillnad föreligger och envar av makarna har att upphör som huvudregel denna skyldighet, Är emellertid make under en därefter själv svara för sin försörjning. i av bidrag för sitt underhåll, har han eller hon rätt att få

övergångstid behov

underhållsbidrag av den andre maken efter vad som är skäligt med hänsyn till Undantagsvis kan det komma i dennes förmåga och övriga omständigheter. även under en längre tid än en övergångstid. Så fråga att utge underhållsbidrag att försörja sig själv efter upplösning av ett är fallet om maken har svårigheter äktenskap eller om det föreligger synnerliga skäl härtill. långvarigt att utgå periodiskt på bestämda tider Underhållsbidrag bestäms vanligen (normalt månatligen). Ett underhållsbidrag som en gång har blivit bestämt

emellan eller genom dom kan på yrkande av make genom avtal makarna

164 Gällande

regler på några andra områden

jämkas av domstol, om ändrade förhållanden påkallar det. Då fråga är om underhållsbidrag efter äktenskapsskillnad får dock jämkning i höjande riktning ske endast om synnerliga skäl föreligger. Att underhållsberättigad make gifter om sig medför inte i och för sig att den tidigare makens underhållsskyldighet bortfaller. Emellertid kan i ett sådant fall, med tillämpning av de ovan beskrivna reglerna om jämkning, förordnas att bidraget skall sättas ned eller helt falla bort om det nya äktenskapet medför en ändring till det bättre i den underhållsberättigades ekonomiska förhållanden. På samma sätt kan bidraget komma att jämkas därför att den underhållsberättigade lever tillsammans med annan under äktenskapsliknande förhållanden. Utgående underhållsbidragtill make är indexreglerade och följer ändringari basbeloppet. Enligt giftermålsbalken är makars egendom av två slag, nämligen giftorättsgods och enskild egendom. Egendomen är giftorättsgods såvida den inte är enskild. Enskild är sådan egendom som makarna själva genom äktenskapsförord förklarat skall vara enskild. Hit hör också sådan egendom som make fått i gåva eller genom arv eller testamente och som givaren, arvlåtaren eller testator bestämt skall vara enskild. Även egendom som har trätt i stället för enskild egendom är i princip enskild. Egendomsordningen enligt giftermålsbalken innebär sålunda inte någon egendomsgemenskap mellan makarna. Vardera maken äger och förvaltar i princip själv all sin egendom, såväl enskild egendom som giftorättsgods. Beträffande giftorättsgods är det i stället fråga om en

giftorättsgemenskap.

Detta betyder att var och en av makarna har giftorätt i den egendom som den andre maken ägde vid äktenskapets ingående eller har förvärvat under äktenskapet. Giftorätten aktualiseras i regel först vid äktenskapets upplösning och innebär att hälften av makamas behållna sammanlagda då giftorättsgods skall tillfalla vardera maken eller hans arvingar. Var och en av makarna svarar också i princip själv för sina egna skulder. Ena makens fordringsägare har således inte rätt till betalning ur den andre makens egendom. Vid äktenskapets upplösning - genom äktenskapsskillnad eller i anledning av ena makens död - skall bodelning äga rum och makamas giftorättsandelar såvida inte all egendom i äktenskapet var enskild. Vid bodelning bestämmas, får vardera maken (eller den dödes arvingar och testamentstagare) först ta undan så mycket av sitt eget resp. den döde makens giftorättsgods att det räcker för att täcka hans eller hennes skulder. Härefter sker en hälftendelning av återstående giftorättsgods. Varje makes enskilda egendom tillfaller den maken eller hans arvingar. Om bodelning sker med anledning av ena makens död, har den efterlevande dock alltid rätt att av giftorättsgodset få ut så mycket att det, tillsammans med den enskilda egendom som han eller hon kan äga, uppgår till ett värde som motsvarar fyra gånger det vid tiden för dödsfallet gällande basbeloppet. För dem som utan att vara gifta sammanbor under äktenskapsliknande förhållanden finns inga familjerättsliga regler om t. ex. inbördes underhållsskyldighet eller om giftorättsgemenskap i likhet med vad som enligt giftermålsbalken gäller för dem som är gifta. Inte heller finns några regler om arvsrätt för efterlevande samboende. Enligt föräldrabalken skall bam stå under vårdnad av bägge eller den ene av

andra områden 165

Gällande regler på några

eller av särskilt förordnad fönnyndare. Vårdnaden skall fortgå sina föräldrar till dess barnet fyllt 18 år eller dessförinnan har ingått äktenskap. Den som har

vårdnad om ett bam skall sörja för barnets person och ge det sorgfällig skall tillse att barnet erhåller uppehälle och uppfostran. Vårdnadshavaren med hänsyn till föräldrarnas villkor och utbildning efter vad som är tillbörligt

de tillgångar barnet kan äga samt barnets anlag. För barn vars föräldrar är gifta med varandra är föräldrarna gemensamt från barnets födelse. Vill en av eller båda föräldrarna att de vårdnadshavare kan domstol besluta att inte längre gemensamt skall ha vårdnaden om barnet, endast en av dem. Är föräldrarna ense om hur vårdnaden skall tillkomma om barnet skall ordnas, skall domstolen besluta i överensstämvårdnaden om det inte är uppenbart stridande mot barnets melse med deras önskemål, bästa. Är föräldrarna inte ense, skall domstolen besluta efter vad som är skäligt att ingendera med hänsyn till barnets bästa. Om det härvid finnes uppenbart vårdnaden, skall särskild förmyndare utses för av föräldrarna bör utöva

barnet. mellan föräldrarna, skall domstol fatta Då det dömts till äktenskapsskillnad de ovan angivna reglerna beslut angående vårdnaden om barnen. Härvid äger motsvarande tillämpning. Är makarna ense om att de vill utöva vårdnaden även efter äktenskapsskillnaden, skall domstolen dock besluta i gemensamt det inte skulle vara uppenbart stridande mot enlighet med deras önskemål, om barnets bästa. Är ett barns föräldrar inte gifta med varandra, står barnet under moderns senare ingår äktenskap med varandra, kommer vårdnad. Om föräldrarna barnet från den tidpunkten automatiskt att stå under bägges vårdnad. Ogifta

föräldrar har emellertid möjlighet att genom beslut av domstol bli gemenför barnet. Sådant beslut kan meddelas oberoende av samma vårdnadshavare om föräldrarna bor tillsammans eller inte. om barn tillkommer föräldrarna gemensamt och den ene När vårdnaden automatiskt ensam vårdnadshavare. Om bara en avlider, blir den efterlevande och denne dör, skall domstol förordna den av föräldrarna är vårdnadshavare till vårdnadshavare, under förutsättning att det inte är andre föräldern bör anförtros en uppenbart med hänsyn till barnets bästa att vårdnaden

särskilt förordnad förmyndare. underhåll åt bamet Föräldrarna skall, var och en efter sin förmåga, svara för och föräldrarnas efter vad som kan anses skäligt med hänsyn till barnets behov samlade ekonomiska förmåga. Härvid skall beaktas barnets egna inkomster barnet. Underhållsskyloch tillgångar samt sociala förmåner som tillkommer kvarstår dighet föreligger tills barnet fyllt 18 år. Om barnet då går i skolan till dess grundutbildningen är avslutad. Med grundunderhållsskyldigheten utbildning. utbildning menas grundskola, gymnasieskola och annan jämförlig studierna före l9 års ålder Om barnet slutat skolan men återupptar underhållsskyldighet. Underhållsskyldigheten upphör uppkommer ånyo

dock alltid senast då barnet fyller 2l år. och tillsammans har vårdnaden om barnet Föräldrar som sammanbor komma överens om hur underhållsbördan skall förutsätts sinsemellan efter äktenskapsskillfördelas dem emellan. l övriga fall, t. ex. då föräldrarna från förälder som inte nad bor isär, måste däremot barnets rätt till underhåll sammanbor med barnet fastställas genom dom eller avtal. Underhållsskyldig-

166 Gällande

regler på nâgra andra områden

SOU 198I:61

heten fullgörs i här berörda fall i regel genom utgivande av periodiska

underhållsbidrag. Sålunda gäller att underhållsbidrag skall betalas av den förälder som inte har vårdnaden om barnet och som inte heller varaktigt bor tillsammans med det. Har en förälder vårdnaden gemensamt med den andre är den förälder som inte varaktigt bor tillsammans med barnet bidragsskyldig, om bamet bor varaktigt tillsammans med endast den andre föräldern. Vad som har bestämts om underhållsbidrag genom dom eller avtal kan jämkas av domstol när ändrade förhållanden det. påkallar Underhållsbidrag till bam är indexreglerade på liknande sätt som bidrag till

förutvarande makes underhåll. Dock numera gäller att underhållsbidrag till barn uppräknas

med endast 70 % av den årliga basbeloppshöjningen.

I de fall då bamet har rätt till underhållsbidrag men detta inte betalas kan bidragsförskott utgå. Bidragsförskott kan också fylla ut ett lågt underhållsbidrag (jfr avsnitt 5.3.6). De ovan berörda reglerna avser underhåll till faders eller moders eget bam. l föräldrabalken finns även bestämmelser som ålägger styvfader eller styvmoder en viss underhållsskyldighet mot styvbam. Sålunda är den som varaktigt bor tillsammans med annans barn och med den förälder som har vårdnaden om

barnet, underhållsskyldig mot bamet, om parterna är gifta med varandra eller har barn tillsammans. Styvföräldems underhållsskyldighet är dock endast subsidiär i förhållande till den av föräldrarna som styvföräldem inte bor tillsammans med. Om det finns särskilda skäl kvarstår underhållsskyldigheten även sedan barnet flyttat hemifrån, t. ex. när barnet studerar på annan ort.

De grundläggande bestämmelserna om arvsrätt finns i ärvdabalken. Enligt dessa är närmaste arvingar den avlidnes avkomlingar (bröstarvingar). Efterlämnar den avlidne flera barn, har var och en av dem rätt till lika stor arvslott. Om ett barn är dött, träder det barnets avkomlingar i dess ställe. Om den

avlidne. var gift och inte efterlämnar bröstarvingar, tillfaller hela kvarlåtenskapen den andre maken. Makes arvsrätt omfattar hela den avlidnes kvarlåtenskap. Arvsrätten är dock inskränkt såtillvida att den avlidne makens släktingar har s. k. sekundosuccessionsrätt vidden efterlämnade makens död.

Vanligt förekommande är att efterlevande make genom ett inbördes testamente får en starkare rätt än den lagen ger och erhåller egendomen med full

äganderätt. Efterlämnar den avlidne varken bröstarvinge eller make tillkommer arvsrätten i första hand fader och moder med hälften vardera och i andra hand

syskon och dess avkomlingar. Finns inte heller sådan arvsberättigad tillfaller arvet till lika delar föräldrarna till den avlidnes föräldrar eller, om även dessa är avlidna, deras bam. Finns ingen arvsberättigad släkting enligt vad nu sagts

tillfaller arvet allmänna arvsfonden.

Den arvsrätt som tillkommer bröstarvinge (barn och bambam) är starkare än andra släktingars genom reglerna om laglott. Med laglott avses hälften av

den arvslott som enligt ärvdabalken tillkommer bröstarvinge. En bröstarvinge har rätt att få ut sin laglott även om arvlåtaren har förordnat i testamente att

hela skall tillfalla

arvslotten någon annan. - _

Deiovan berörda avser

reglema de legala bestämmelserna om arvsrätt. Huvuddelen av dessa kan dock sättas ur spel genom att arvlåtaren i testamente

förordnar på annat sätt om sin kvarlåtenskap. Genom testamente kan sålunda

exempelvis bestämmas att kvarlåtenskapen skall tillfalla person med vilken

områden 167

Gällande regler på några andra

under äktenskapsliknande förhållanden. vederbörande sammanbor är sedan år l969 föremål för utredning av Den familjerättsliga lagstiftningen har hittills avgivit bl. a.

familjelagssakkunniga (Ju 1970:52). De sakkunniga

l972z4l) Familj och äktenskap l och (SOU 1977:37) betänkandena (SOU

Underhåll till barn och frånskilda, vilka legat till grund för de nu gällande

resp. underhåll till make reglerna om äktenskaps ingående och upplösning

och bam. arbete berör f. n. frågor om bl. a. egendoms-

Familjelagssakkunnigas

makes och fördelningen makar emellan vid dödsfall och äktenskapsskillnad, av de inbördes ekonomiska bröstarvingars arvsrätt samt eventuell reglering

väntas under år förhållandena hos icke gifta samboende. Förslag i dessa frågor

1981.

5.2 Skadeståndsrätten

kan ekonomisk gottgörelse för När någon lider skada till person eller egendom av två i princip skilda skadan komma att utgå enligt båda eller ettdera kan den skadelidande vända sig mot regelsystem. Under vissa omständigheter annan person under åberopande av gällande regler om skadeståndsansvar. kan Om den skadeståndsskyldige då skyddas av s. k. ansvarsförsäkring,

ram. Skadan kan skadeståndet betalas av denna inom försäkringssummans

delvis täckas av enskild försäkring på den emellertid också helt eller

eller av socialförsäkringen.

skadelidandes sida, t. ex. olycksfallsförsäkring,

skadelidandes sida -

Dessa båda system - skadestånd och försäkring på den

men är delvis samordnade, t. ex. så att varandra fungerar ofta vid sidan av skadeståndsansvar. Detta är fallet med försäkring helt eller delvis utesluter

socialförsäkringen. är att skadeståndet skall En grundläggande princip inom skadeståndsrätten hade inträffat. försätta den skadelidande i samma läge som om skadan inte alls

i den mån inte ersättning skadeståndet skall med andra ord täcka hela skadan, vilkas förmåner skall samordnas med utgår från andra ersättningsanordningar dock. Sålunda kan skadeståndet. Vissa avsteg från denna princip förekommer har varit medvålskadeståndet nedsättas på grund av att den skadelidande skadeståndsskyldiga finns också lande till skadan. För en del kategorier i vissa särskilda fall. bestämmelser om jämkning av skadestånd

krävs normalt att skadan har

För att skadeståndsansvar skall föreligga

- av den mot vilken skadevållats - uppsåtligen eller av grov vårdslöshet

emellertid föreligga ståndskravet riktar sig. I vissa fall kan skadeståndsansvar av om vållande överhuäven när annan har vållat skadan eller oberoende

vudtaget kan tillräknas någon.

finns i skadeståndslagen (1972:207). Regler om skadestånd skall enligt skadeståndslagen utgå Vid personskada som har lett till döden annan kostnad till

ersättning för begravningskostnad och, i skälig omfattning,

av underhåll. Dessutom skall ersättning utges för förlust följd av dödsfallet. tillkommer efterlevande som enligt lag hade rätt till Sådan ersättning av honom för sin underhåll av den avlidne eller som eljest var beroende

eller om det kan antas försörjning, om underhåll utgick vid tiden för dödsfallet därefter. att underhåll skulle ha kommit att utgå inom en nära framtid till Skadestånd kan således tillerkånnas även den som inte hade laglig rätt

168 Gällande

regler pâ några andra områden

underhåll, t.ex. fosterbarn,

barnbarn, syskon eller person som sammanbott med den avlidne under äktenskapsliknande förhållanden. Om det å andra sidan visserligen

förelåg en familjerättslig underhållsskyldighet men denna

inte blivit eller kunnat väntas bli utkrävd, föreligger inte heller någon rätt till

skadestånd. Förlusten ersätts i den omfattning som är skälig med hänsyn till

den efterlevandes förmåga och möjligheter att genom eget arbete eller på annat sätt själv bidra till sin försörjning. Med underhåll likställs värdet av den avlidnes hushållsarbete i hemmet.

Ersättningen skall således motsvara den faktiska förlusten av underhåll. skadeståndet bestäms på sådant sätt att ersättningen åstadkommer ett bibehållande av i princip samma standard som före dödsfallet. skadeståndet

bör så långt möjligt återspegla förhållandena sådana de antagligen skulle ha gestaltat sig, om dödsfallet inte hade inträffat. Detta innebär också att hänsyn tas till sådan eller minskning sådant bortfall av den

underhållsskyldiges försörjningsförmåga som skulle ha inträtt

även om han inte hade dödats.

lnkomstminskningen vid den tidpunkt då den avlidne

skulle ha inträtt i pensionsâldem kan t. ex. vara en viktig faktor. I vissa avseenden har

schablonregler utvecklats vid

skadeståndsprövningen. I princip går beräk-

ningen till så, att man med utgångspunkt från familjens samlade inkomster

beräknar varje efterlevandes

konsumtionsandel av den samlade

inkomsten. En änka med bam beräknas - vid normala

inkomstlägen - i regel ha en konsumtionsandel

om ca 40 % eller, vid högre åldrar, ca 50 % och barnen lO á

l 5 °/0.

Som angivits ovan skall vid

bedömningen hänsyn tas till den efterlevandes

fönnåga att försörja sig genom eget arbete. Skadeståndet fyller ut bara den del

av förlusten som den egna

försörjningen inte täcker. Om den efterlevande utan

kan antas få försörjning genom egen arbetsinkomst, finns

standardsänkning

med andra ord inget utrymme för skadestånd. Vilka krav som kan ställas på den efterlevande när det gäller

försörjning genom eget arbete får avgöras med

hänsyn till den efterlevandes ålder, hälsotillstånd, utbildning e. d., liksom till det rådande

arbetsmarknadsläget och liknande

omständigheter. Ju äldre den efterlevande är, desto mindre möjligheter anses han eller hon regelmässigt ha

att börja förvärvsarbeta, om vederbörande

inte gjort detta tidigare. Detsamma gäller om den efterlevande är sjuklig. En viktig omständighet kan vara om

minderåriga bam kräver tillsyn av den efterlevande föräldern. Om hindret är

temporärt, brukar man försöka anpassa skadeståndet till detta. Också här

tillämpas schablonregler i stor

utsträckning. l åtskilliga avgöranden har ansetts att en änka som har tillsyn över sina bam kan ta förvärvsarbete sedan

yngsta barnet uppnått lO-årsåldem. Ofta kan skadeståndet få den funktionen att det täcker den efterlevandes underhållsbehov under tid som behövs för

utbildning. En efterlevandes behov av underhåll bedöms i regel upphöra vid omgifte.

När det gäller underhåll till efterlevande barn finns inte några fasta normer för hur länge underhållet skall utgå. skadeståndet får här anpassas till barnets

pågående eller framtida utbildning. Bedömningen grundas på de förhållanden som man hade kunnat räkna med om dödsfallet inte hade inträffat. På denna

punkt föreligger en skillnad med

jämfört bedömningen av efterlevande

makes

försörjningsfönnåga. l det senare fallet kan bestämmelserna

innebära att den efterlevande får ändra sin situation med anledning av dödsfallet genom att gå

Gällande några andra områden 169

regler på

fallet om dödsfallet inte hade ut i förvärvsarbete, även om så inte hade blivit

inträffat. Förluster med anledning av dödsfall täcks i stor utsträckning genom

och arbetsgivarförmåner e. d. Sålunda kan t. ex. utgå försäkringsfönnåner LAF eller kollektiv Skade-

ersättning enligt AFL, tjänstepensionsförsäknng.

ståndet är subsidiärt i förhållande till förmåner av detta slag och utgår således dessa andra förmåner. Någon avräkning sker i bara i den mån det överstiger från olycksfallsförsäkring eller ersättregel inte beträffande kapitalersättning

än kollektiv tjänstepensionsförsäkring.

ning från annan livförsäkring fastställs i form av livränta eller Ersättning för förlust av underhåll Är ersättningen av engångsbelopp eller som livränta jämte engångsbelopp. försörjning, skall den dock alltid utgå väsentlig betydelse för den efterlevandes skäl talar emot det. Fastställd livränta är som livränta, om inte särskilda till basbeloppet. Uppräkning sker dock med värdesäkrad genom anknytning

högst 5 % för år räknat. för förlust av underhåll som utgår i form av livränta kan höjas Ersättning eller sänkas, om de förhållanden som låg till grund för beslutet om ersättning Har ersättningen fastställts i form av engångsbelopp, har ändrats väsentligt. under samma förutsättning tillerkännas ytterligare kan den efterlevande

ersättning. i skadeståndslagen tillämpas också i de fall då De berörda reglerna t. ex. från trafikförsäkring ersättning skall utges från vissa privata försäkringar, Även try/gghetsförsäkringen vid arbetsskada bygger, eller ansvarsförsäkring. principer. som angivits i avsnitt 2.3.5, på skadestândsrättens

5.3 Samhällsstöd till barnfamiljer

5.3.1 Inledning

stöd till barnfamiljer ges dels som direkt ekonomiskt stöd, dels i Samhällets finns regler med form av vård och service. Också inom inkomstbeskattningen

familjepolitisk inriktning. Det direkta ekonomiska stödet åt barnfamiljer utgörs främst av allmänna Vårdbidrag, barnbarnbidrag, bostadsbidrag, föräldrapenning, bosättningslån, Härtill kommer bidragsförskott och tillägg till folkpension och studiestöd. föräldrar. l det barnpension som utgör särskilda stöd åt barn till ensamstående bambidrag, bostadsföljande lämnas en översikt över reglerna för allmänna studiestöd och bidragsförskott samt för vissa bidrag, föräldraförsäkringen, Gällande bestämmelser om skattelättnader av betydelse för barnfamiljer. och Vårdbidrag har redovisats ovan i avsnitt 2.1. barnpension, bamtillägg insatser för En annan viktig del av familjepolitiken utgörs av samhällets social service och omvårdnad åt barnfamiljer. En central plats härvidlag intar

den kommunala barnomsorgen, vilken beskrivs nämnare i det följande. Vidare och den sociala hemhjälpen samt kan erinras om livsmedelssubventionema och undervisningsmateriel. Ytterligare kan om fria skolmåltider, Skolskjutsar för skolbarn. Slutligen kan nämnas Skolhälsovården och den fria tandvården

hänvisas till socialtjänstlagstiftningen. för vård av barn m. m. ger föräldrar Lagen (1978:410) om rätt till ledighet sin dagliga arbetstid till tre rätt att vara helt lediga från arbetet eller att förkorta

170 Gällande

regler pá nägra andra mnräden

fjärdedelar av normal arbetstid. Rätten till hel ledighet gäller så länge föräldern vårdar barn under ett och ett halvt års ålder. Rätt till förkortad arbetstid till i vanliga fall sex timmar per dag gäller till dess barnet är åtta år eller senare har avslutat det första skolåret. Denna rätt är fristående från ersättningsreglema inom

föräldraförsäkringen. Föräldrarna har dock alltid

rätt till ledighet från sin anställning under tid då ersättning utgår från

föräldraforsäkringen.

5.3.2 Allmänna

barnbidrag

De allmänna infördes år 1948 och ersatte då de bamavdrag vid bambidragen beskattningen som tidigare fanns. Bambidragen ger alla barn ett grundläggande ekonomiskt stöd såsom bidrag till bamets uppehälle och uppfostran. De utges löpande utan ansökan eller särskild prövning för barn som inte fyllt 16 år och som är svensk medborgare och bosatt i Sverige. Även barn som inte är svensk medborgare erhåller bambidrag under förutsättning att det är bosatt i Sverige och fostras av någon som är bosatt och mantalsskriven här eller att barnet eller en av föräldrarna vistas i Sverige sedan minst sex månader. har successivt höjts och uppgår fr. o. m. den 1 oktober 1980 Bambidraget till 3 000 kr per-bam och år (250 kr per månad). Bidraget är skattefritt. Utbetalning sker kvartalsvis. Fr. o. m. den 1 januari 1982 genomförs en förstärkning av stödet till

flerbamsfamiljer. På grundval av propositionen l980/8l:l88 har riksdagen

(SoU 44, rskr 409) beslutat- att det fr. o. m. nämnda tidpunkt skall till familjer

med tre eller flera bam utges ett flerbamstillägg, knutet till det allmänna

barnbidraget. motsvarar

Tillägget för familjer med tre barn ett tjärdedels

barnbidrag (f. n. 750 kr per år). För familjer med fyra eller flera barn motsvarar ett halvt barnbidrag (f. n. 1 500 kr per år) för ettvart av det

flerbamstillägget

fjärde och därpå följande bam. Tillägget skall utgå till dess barnet fyller 16 ar.

5.3.3 Bostadsbidrag

Som komplement till de allmänna bambidragen utgår inkomstprövade till familjer med lägre inkomster och familjer med Hera bam. bostadsbidrag består av dels ett statligt bidrag som utgör ett inkomstprövat Bostadsbidragen konsumtionsstöd

utan anknytning till bostadsförhållandena, dels ett stats-

kommunalt bidrag som är anknutet till bostadskostnaden. De statskommu-

nala bostadsbidragen kan utgå även till lâginkomsttagare utan bam.

Till kan utges dels de nämnda statliga och statskommunala pensionärer bostadsbidragen, dels kommunalt bostadstillägg till folkpension (KBT) och statskommunalt bostadsbidrag till vissa folkpensionärer m. ll. (SKBF). Dessa senare bidrag finns besk-rivna i avsnitt 2.1.3. Bestämmelser om .statliga bostadsbidrag (SBB) finns i förordningen om statliga bostadsbidrag till barnfamiljer. (1976:263) Dessa bidrag bestäms enbart på grundval av inkomst och bamantal och är, som nämnts ovan. oberoende av bostadskostnadema. De kan således ses som ett rent konsumtionsstöd. Bidrag utgår till barnfamiljer som är bosatta i Sverige. Bidragsverksamheten handhas av bostadsstyrelsen. länsbostadsnämndema och kommu-

områden 171

Gällande regler på några andra

“ med barn under l 7 år som helt nema. Statligt bostadsbidrag utgår till familjer eller delvis försörjs inom familjen. Fosterbarn som sedan minst tre månader Med familj avses makar med vistas i familjen anses som försörjt inom familjen. med bam. Med makarjämställs man och kvinna som barn eller ensamstående utan att vara gifta lever tillsammans, om de tidigare varit gifta med varandra eller gemensamt har eller har haft bam. Med makar jämställs även man och under äktenskapsliknande förhållkvinna som i annat fall lever tillsammans anden och har gemensamt hushåll.

Oreducerat statligt bostadsbidrag utgår f. n. med l 860 kr om året för varje

bam (155 kr per månad). om statskommunala bostadsbidrag kan Enligt förordningen (1976:262) till .statskommunala bostadsbiunder vissa förutsättningar utges statsbidrag i drag (SKBB). Kommunerna beslutar själva om sådant bidrag skall utgå kommunen och med vilket belopp. För att statsbidrag skall utges krävs att

följande regler för bidragen är uppfyllda. kan beviljas både barnfamiljer och hushåll Statskommunalt bostadsbidrag

utan bam. till Bidrag till barnfamiljer utgår i likhet med det statliga bostadsbidraget eller ensamstående) med bam under 17 år som helt eller delvis familjer(makar försörjs inom familjen. Det kan utges även till familjer med bam som är över barnbidrag eller studiehjälp. Med makar 17 år och som uppbär förlängt bostadsbidrag vissa ogifta jämställs i fråga om rätten till statskommunalt

samboende enligt samma regler som gäller för statligt bostadsbidrag. bostadsbidrag till hushåll utan bam skall kunna För att statskommunalt utgå krävs att sökanden eller, när ansökan gäller makar. en av dem har fyllt 18

år. Bidraget kan inte beviljas den som uppbär folkpension. med inkomsten - Det statskommunala varierar - förutom

bostadsbidraget

För att bidrag skall utgå måste bostadskostnaden per med bostadskostnaden. för ensamstående och för månad uppgå till lägst 500 kr. Samma gräns gäller

makar. Det statskommunala bostadsbidraget utgår med 80 % av bostadskostnaden

per månad mellan 500 kr och en övre gräns som är anpassad till bostadsbekr för ensamstående hovet hos olika stora hushåll. Denna övre gräns utgör 750 kr för familj med ett ellertvå utan bam, 850 kr för samboende utan barn, l 250 l 800 kr för familj med fem barn, l 500 kr för familj med tre eller fyra barn och eller flera bam. bostadsbidrag sker i Inkomstprövningen for statliga och statskommunala till .statlig inkomstskatt taxerade regel på grundval av familjeforsörjarens och med makar inkomst vid taxeringen året före bidragsåret. l fråga om makar taxerade inkomst till grund för beräkjämställda läggs deras sammanlagda Har familjeförsörjarens eller makamas ningen, om de inte lever åtskilda. i förhållande till vad som framgår av den inkomst ökat eller minskat väsentligt nämnda bestäms dock storleken av bostadsbidraget med hänsyn taxeringen. inkomst för det kalenderår för vilket till en beräknad bidragsgrundande

bostadsbidrag skall utgå. skall utgå får årsinkomsten inte överstiga För att oreducerat bostadsbidrag 29 000 kr för ensamstående och för makar utan barn. För makar med barn är 38 000 kr och för ensamstående med barn utgör det motsvarande gränsbelopp bostadsbidra- 30 000 kr. Om inkomsten överstiger nämnda belopp. reduceras

172 Gällande

regler på några andra områden

get med 15 °/0av den överskjutande taxerade inkomsten upp till 59 000 kr och med 24 % av den taxerade inkomsten över 59 000 kr. Vid

inkomstprövningen

beaktas även eventuell förmögenhet. Hänsyn tas också till underskott i förvärvskälla vid

inkomsttaxeringen. Om avdrag för sådant underskott gjorts,

läggs nämligen hela underskottet till den taxerade inkomsten. Reglerna för

inkomstprövning är identiska för statliga och statskommunala bostadsbidrag.

Vid prövningen läggs bidragen samman och det statliga bidraget minskas i första hand. Fr. o. m. år 1982 höjs de nedre inkomstgränsema till 41 000 kr för makar med barn och till 33 000 kr för ensamstående med bam. Vidare sänks då den nedre inkomstgränsen för ensamstående utan bam till 26 000 kr. Samtidigt höjs den övre inkomstgränsen till 62 000 kr. Ytterligare kommer den nedre hyresgränsen för SKBB att höjas till 550 kr per månad och de övre att höjas till 800 kr per månd för ensamstående utan bam, till hyresgränsema 950 kr per månad för makar utan barn, till 1 400 kr per månad för hushåll med ett ellertvå l 750 kr per månad for hushåll med tre eller fyra barn och barn, till till 2 100 kr per månad för hushåll med fem eller llera bam. Det statliga bostadsbidraget höjs samtidigt till 2 160 kr per bam och år(prop. 1980/81: 100 bil. 16, CU 29, rskr 244). En jämförelse mellan de maximala för beloppen bostadsbidrag enligt gällande regler för år 1981 och för år 1982 ges i tabell 5.1.

Tabell 5.1 Bostadsbidrag enligt regler gällande lör år 1981 resp. 1982

Hushåll Maximalt utgående bostadsbidrag, kr per år

Enligt de regler Enligt de regler som gäller för som gäller för

Föräldra/örsäkringen

Föräldraförsäkringen ger alla föräldrar ett ekonomiskt skydd i samband med

barns födelse och sjukdom. Den ger också föräldrarna ekonomiska möjligheter att vara hemma hos sina barn under viss tid fram t. o. m. barnets första

skolår. infördes Försäkringen år 1974 och har sedan dess successivt byggts ut

och förbättrats. Den består av tre delar: föräldrapenning i samband med barns

födelse, särskild

föräldrapenning och föräldrapenning för tillfällig vård av

bam. Bestämmelser om föräldrapenning finns i 4 kap. AFL. Förmånema är

skattepliktiga och ATP-grundande.

För rätt till i samband

_föräldrapenning med barns _fidelse fordras att

andra områden 173

Gällande regler på några

borde ha varit inskriven i allmän föräldern har varit eller rätteligen den försäkringskassa under minst 180 dagar i följd före bamets födelse eller för rätt till ersättning är beräknade tidpunkten för denna. En förutsättning förvärvsarbetar. Ytterligare gäller att vidare att föräldern inte samtidigt endast om barnet är bosatt i föräldrapenning utgår för vård av barn

Sverige. Föräldrapenning i samband med barns födelse utgår under högst 180 dagar för föräldrama. Moder har rätt till föräldrapenning tidigast sammanlagt tidpunkten för barnets födelse. fr. o. m. sextionde dagen före den beräknade som till huvudsaklig del För tiden efter barnets födelse är den av föräldrarna till föräldrapenning. För samma tid kan föräldrapenvårdar barnet berättigad

ning inte utbetalas till båda föräldrama. som innebär att ersättning För föräldrapenningen gäller en garantinivå, som är eller rätteligen skulle ha alltid utges med minst 37 kr om dagen. Den som överstiger garantinivån har rätt till varit försäkrad för en sjukpenning att han föräldrapenning som motsvarar hans sjukpenning under förutsättning under en kvalifikationstid av har varit berättigad till den högre ersättningen har bam i sin vård 270 dagar före barnets födelse. Om Föräldrar gemensamt modern är eller utges föräldrapenning över garantinivån till fadern endast om skulle ha varit försäkrad för en sjukpenning över den nivån. rätteligen av särskilda skäl inte har Undantag härifrån får dock göras om modem

möjlighet att själv vårda bamet. likställs med föräldrar vid tillämpningen av bestämmelser- Fosterföräldrar i samband med barns födelse. Föräldrapenning utgår na om föräldrapenning dock inte för tid innan de fått barnet i sin vård. Vidare har adoptivföräldrar

under sammanlagt från den dag de får barnet i sin vård rätt till föräldrapenning inte har fyllt tio år. Detsamma gäller i fråga om högst 180 dagar, om bamet som mottar barn i avsikt att adoptera det. fosterföräldrar Förvärvsarbetande förälder som tillfälligt behöver stanna hemma för att ta

med sjukdom eller liknande har rätt till föräldravård om bam i samband vård av barn. Förälder har rätt härtill om barnet inte har penningför tillfällig eller senare) samt föräldern behöver avstå från fyllt tolv år (och är fött år 1970 i samband med sjukdom eller smitta hos barnet eller dess förvärvsarbete vårdare eller i samband med besök i samhällets förebyggande ordinarie och år barnhälsovård. Föräldrapenningen utgår under högst 60 dagar per barn

för föräldrarna sammanlagt. . för tillfällig vård tillkommer även fader som för Rätt till föräldrapenning förvärvsarbete i samband biträde i hemmet eller för vård av barn avstår från utges för sådant ändamål för högst tio med barns födelse. Föräldrapenning vård av barn utgår med belopp som dagar. Föräldrapenning för tillfällig

motsvarar föräldems sjukpenning. vård likställs fosterbam med I fråga om rätt till föräldrapenning för tillfällig

biologiskt bam. barn under högst 90 dagar Särskild _firäldrapenning utges för varje för föräldrama under förutsättning att barnet är fött år 1978 eller sammanlagt år 1980 eller senare föreligger rätt till särskild senare. Är bamet fött under sammanlagt 180 dagar. Den särskilda föräldrapenföräldrapenning som föräldrarna själva finner lämpliga ningen får tas ut under de tidsperioder senare avslutar det första under tiden fram till dess barnet fyller åtta år eller

174 Gällande

regler på några andra områden

sou |9s|;(,1

skolåret. Föräldrapenningen förälder utgår till som förvärvsarbetar högst tre fjärdedelar av normal arbetstid. Den kan användas såväl vid hellidsledighet som vid förkortad arbetstid och som utgår hel, halv eller en fjärdedels föräldrapenning. Var och en av föräldrarna halva disponerar ersättningstiden, men en förälder kan när han så önskar avstå från sin rätt till förmån för den andra

föräldern eller den som vårdar barnet som fosterbam. Förälder som ensam har vårdnaden om barnet har rätt att själv uppbära den särskilda föräldrapenningen under hela ersättningstiden.

Förutsättning för rätt till särskild föräldrapenning är att föräldern tar faktisk vård om bamet under den tid ersättning utgår. Föräldrapenningen kan emellertid också tas ut i samband med föräldrautbildning eller besök i förskoleverksamhet inom samhällets i vilken barnet barnomsorg deltar. Under 90 dagar av den ersättningsberättigande tiden utgår hel särskild

föräldrapenning med lägst 37 kr om dagen eller - under särskilda förutsätt- - med det ningar högre belopp som motsvarar Under sjukpenningen. resterande 90 dagar. beträffande vilka alltså ersättning utges för barn födda år 1980 eller senare, utgår föräldrapenningen alltid enligt garantinivån, dvs. med

37 kr per dag lika för alla. För att få halv särskild föräldrapenning över

garantinivån får föräldern arbeta högst hälften av normal arbetstid. För att få en fjärdedel av hel sådan föräldrapenning får han arbeta högst tre fjärdedelar

av normal arbetstid. Hel särskild

föräldrapenning över garantinivån förutsät-

ter att föräldern inte alls förvärvsarbetar.

1 fråga om samtliga former av föräldrapenning gäller att med förälder

likställs den med vilken förälder är eller varit gift eller har eller har haft bam under förutsättning att de stadigvarande sammanbor.

5.3.5 Studiestöd

Enligt studiestödslagen (1973:349) lämnar staten studiestöd i form av förlängt barnbidrag, studiehjälp, studiemedel, timstudiestöd, dagstudiestöd och särskilt vuxenstudiestöd. Av dessa studiestödsformer kan det förlängda bambi-

draget och studiehjälpen sägas utgöra delar av samhällets stöd till bamfamiljema förutom att

de har ett utbildningspolitiskt syfte. Övriga typer av

studiestöd är avsedda för äldre studerande (över 20 år). En översiktlig redogörelse för dessa senare stöd lämnas i avsnitt 5.4.6.

Som nämnts i det föregående utgår allmänt barnbidrag till dess barnet fyller

16 år. Barn som går kvar i grundskolan efter 16 års ålder har dock rätt till

_lörlängt barnbidrag. Sådant bidrag utges fr. o. m. kvartalet efter det under vilket barnet 16 år och utbetalas så länge barnet går kvar i grundskolan fyllt eller går i viss annan utbildning. Det utgår f. n. med 250 kr per månad under

läsårets nio månader

(2 250 kr per år). Bidraget utges utan inkomstprövning

och utan ansökan.

består av studiebidrag jämte tillägg, Studiehjälpen

återbetalningspliktiga

studiemedel och

resekostnadsersättning.

Studiehjälp utgår till studerande i åldern 16-19 år i gymnasial utbildning. Studiehjälpen utges i regel vid heltidsstudier under högst nio månader per läsår. Normalt utgår studiehjälpen fr. o. m. kvartalet efter det då den studerande fyllt 16 år och t. o. m. första kalenderhalvåret det år under vilket den studerande fyller 20 år.

områden 175

Gällande regler på några andra

Grunden i studiehjälpen är SIll(li(*l)lclI(l_t{tl. som utges utan inkomstpröv-

läsåret. Bidragets ning. studiebidraget uppgår f. n. till 250 kr per månad under beloppet för allmänt månadsbelopp är således anpassat till det månatliga

barnbidrag. kan utbetalas tillägg i form av inackorderingstillägg, Till studiebidrag

inkomstprövat tillägg och behovsprövat tillägg. resetillägg, studieorten l nackorderingsti/lägg kan utgå om hemmet ligger så långt från

att eleven måste bo inackorderad. Om färdvägen mellan bostaden och skolan

är minst sex kilometer kan utges ratten/lägg.

tillägget utgår fr. o. m. den ljuli 1981 med högst l80 Det inkmnslprövade efter den under vilken den kr per månad. Tillägget utges fr. o. m. månaden av det statliga studerande har fyllt 17 år. Det kan ses som en fortsättning

lnkomstprövningen sker med hänsyn till den studerandes bostadsbidraget. och hans Föräldrars sammanlagda inkomst och förmögenhet.

behov av Bclzoixvprrävat tillägg kan beviljas den som har synnerligen stort

utöver vad han erhåller i studiebidrag och annat tillägg. Prövning studiehjälp och vårdnadshavares inkomster och förmögenhet görs med hänsyn till elevens kr samt antal familjemedlemmar. Behovsprövat tillägg utgår med högst 230

för behovsprövat tillägg går redan vid 16 per månad. Den nedre åldersgränsen

ar. som har behov av ytterligare studiehjälp Studerande i gymnasial utbildning vissa förutsättningar erhålla utöver vad sorn utgår såsom studiestöd kan under .studiemedel Vid prövning av behovet av studiemedel

âtwbetalningsplikriga

beaktas den studerandes ekonomiska förhållanden. Hänsyn tas i vissa fall även

till hans föräldrars inkomster och förmögenhet.

5.3.6 Bidragsjörskott

för utgåri vissa fall bidragsförskott Enligt lagen (1964: 143) om bidragsförskott härom bör ses mot bakgrund av bam under 18 år. Bestämmelserna underhållsskyldighet mot sina barn (jfr föräldrabalkens regler om föräldrars

avsnitt 5.1). Om ett barns föräldrar lever åtskilda är vanligen den förälder som

till barnet. För inte har vårdnaden om barnet skyldig att utge underhållsbidrag förälder inte att hindra att barnet blir lidande till följd av att underhållsskyldig

eller inte har förmåga att betala underhållsfullgör sin underhållsskyldighet införts. bidrag har bidragsförskotten om ett bam tillkommer Bidragsförskott kan sålunda utgå om vårdnaden

endast en av föräldrarna eller om barnet inte står under någon av föräldrarnas vårdnad om barnet men bor detta vårdnad. Har föräldrarna gemensam lämnas bidragsförskott i tillsammans med endast en av föräldrarna, varaktigt till den andra föräldem. Förskott kan utgå även om ingen förhållande förälder finns. En ytterligare förutsättning för att bidragsunderhållsskyldig och bosatt i Sverige förskott skall utges är att barnet är svensk medborgare att barnet och vårdnadshavaren är eller, om barnet inte är svensk medborgare, vistas här sedan bosatta här i landet och att barnet eller vårdnadshavaren

minst sex månader. som ett enhetligt bidrag, vilket i princip utgår Samhällets stöd är utformat bam. l detta system har med samma belopp till samtliga bidragsberättigade från anknytningen till det i det enskilda rätten till bidragsförskott frigjorts

176 Gällande regler på andra några områden

fallet fastställda underhållsbidraget och i princip gjorts oberoende såväl av den

underhållsskyldiges betalningsförmåga som av underhållsbidragets storlek.

l vissa fall utgår emellertid inte bidragsförskott. Förskott lämnas sålunda inte om barnet varaktigt bor tillsammans med den underhållsskyldige. lnte heller utgår förskott om det föreligger grundad anledning anta att den

underhållsskyldige i vederbörlig ordning betalar fastställt underhållsbidrag

som inte understigervad som skulle utgå i bidragsförskott. Vidare utges inte förskottet om det finnes uppenbart att den underhållsskyldige annorledes sörjt

eller sörjer för att barnet erhåller motsvarande underhåll. får förskott Slutligen inte lämnas om vårdnadshavaren uppenbarligen utan giltigt skäl underlåter att vidta eller medverka till åtgärder för att få underhållsbidrag eller faderskap

till barnet fastställt.

Bidragsförskottet har för år räknat normalt tidigare utgjort 40 °/0 av basbeloppet för månaden före den som bidragsförskottet avser. Fr. 0. m. den 1 juli 1981 har emellertid bidragsförskottet, i syfte att kompensera effekterna av

nya beräkningsgrunder för ändring av till basbeloppet, höjts 41 °/0 av

basbeloppet (7 093 kr per år vid basbeloppet 17 300 kr). Om bidragsförskott skall utgå i förhållande till såväl fader som moder, utgör förskottet dock -

enligt de nya reglerna - 31 % av basbeloppet såvitt gäller var och en av dem

(5 363 kr per år). Är barnet samtidigt till berättigat barnpension från

folkpensioneringen uppgår bidragsförskottet likaså till

31 % av basbeloppet för år räknat. Bidragsförskott är, liksom underhållsbidrag, undantaget från skatteplikt.

Finns det grundad anta att fastställt anledning underhållsbidrag betalas i

vederbörlig ordning, utgör bidragsförskottet skillnaden mellan vad som kan utgå som bidragsförskott och underhållsbidragets belopp. Sådant bidragsförskott kallas vanligen Även

utfyllnadsbidrag. i fall då något underhållsbidrag

inte har fastställts får bidragsförskottet formen av

utfyllnadsbidrag.

Om det underhållsbidrag som har blivit fastställt uppenbarligen understiger vad den

underhållsskyldige bör erlägga i bidrag kan bidragsförskottet reduce-

ras. Förskottet kan då inte utgå med högre belopp än underhållsbidraget.

Bidragsförskottet utgår t. o. m. den månad varunder barnet 18 år eller fyller rätten till förskott eljest upphör.

Frågor om bidragsförskott handhas av och försäk-

riksförsäkringsverket

ringskassoma.

Lagen om bidragsförskott innehåller också bestämmelser om återkrav av utgivet bidragsförskott. l den mån svarar bidragsförskott mot fastställt underhållsbidrag inträder försäkringskassa intill det belopp som har lämnats i bidragsförskott i barnets rätt till underhållsbidrag gentemot den underhållsskyldige.

Utgiftema för bidragsförskott täcks av statsmedel i den män ersättning inte har kunnat tas ut av den

underhållsskyldige.

Antalet barn för vilka bidragsförskott utgår är f. n. ca 225 000, vilket motsvarar drygt 1 l °/0 av samtliga barn under 18 år.

5.3.7 I

nkomstbeskattningen

En år 1970 beslutad skatterefonn, vilken trädde i kraft den l januari 1971, innebär att makar därefter i princip beskattas individuellt för sina arbetsin-

andra områden 177

Gällande regler på några

komster och att samma skatteskala används för gifta och ogifta. Ett av syftena de hinder mot kvinnors förvärvsarbete som med reformen var att ta bort En del sambeskattningsregler finns dock tidigare fanns i skattesystemet.

alltjämt kvar. av statlig inkomstskatt för makar att s. k. Sålunda gäller vid beräkning individuellt för vardera maken, medan annan A-inkomst skall beskattas sambeskattas. Med A-inkomst menas inkomst av tjänst inkomst (B-inkomst) intäkt med undantag för periodiskt understöd och därmed jämförlig periodisk och rörelse, om den skattskyldige varit samt inkomst av jordbruksfastighet Annan inkomst än verksam i förvärvskällan i ej blott ringa omfattning. B-inkomst. Detta gäller bl. a. inkomst av kapital. A-inkomst utgör bestämmelserna tillämpas även i fråga om De för gift skattskyldig gällande eller personer som lever tillsammans och som tidigare varit gifta med varandra Makar som under beskattningsåret levt har eller har haft gemensamt bam.

åtskilda anses som av varandra oberoende skattskyldiga. finns vidare som tar hänsyn till den Inom inkomstbeskattningen regler mot bam. Detta skattskyldiges familjesituation och försörjningsskyldighet det s. k. förvärvsavdraget och bestämmelsema om skattereduktion. gäller som har hemmavarande barn under 16 år och som båda har haft Makar, A-inkomst, har rätt till s. k. jörvärvsavdrag. Avdrag får göras av den make som

har halt den lägsta inkomsten, och det utgör 25 % av inkomsten av tjänst eller

i samtliga fall dock högst nettointäkten av rörelse eller jordbruksfastighet, är detsamma oavsett antalet bam. 2 000 kr. Avdraget även för ensamstående skattskyldig med Rätt till förvärvsavdrag föreligger barn under 16 år, om vederbörande har haft A-inkomst. hemmavarande 25 % av inkomsten, dock högst 2 000 Ocksåi dessa fall utgör förvärvsavdraget av om det finns ett eller flera bam. kr, och det är oberoende infördes som kompensation för den arbets- Förvärvsavdraget ursprungligen hindrades att utföra i insats som en gift kvinna på grund av sitt förvärvsarbete kan dock nu närmast principiellt ses som ett schabloniserat hemmet. Avdraget för bamtillsyn för förvärvsarbetande förälder. omkostnadsavdrag inkomst är - oberoende av om Gift skattskyldig vars make saknar taxerad har barn eller inte - berättigad till skattereduktion (s. k. hemmamakarna utan från jmakeavdrag) med l 800 kr. Sådant avdrag görs inte från inkomsten den uträknade skatten. Om maken har viss inkomst, är giñ skattskyldig

med 30 °/0 av skillnaden mellan 6 000 kr och berättigad till skattereduktion en inkomst överstigande 6 000 kr taxerade inkomst. Har maken

makens

bortfaller sålunda skattereduktionen. som sålunda medges skattskyldig med hemmamake Den skattereduktion vid 1970 års skattereform för att göra övergången från sambeskattning infördes för familjer där endast ena maken förvärvsarbetill särbeskattning mjukare pågick inom arbetsmarknad och socialpolitik. tade, medan utbyggnaden med hemmavarande bam under 18 år är också Ensamstående skattskyldig till skattereduktion med l 800 kr.

berättigad

Förälder som betalar underhållsbidrag för barn får göra allmänt avdrag vid

inkomstbeskattningen med beloppet för utgivna bidrag, dock högst 3 000 kr beträffande underhållsbidrag till icke per barn och år. Avdragsrätten gäller barn som inte 18 år eller, om barnet genomgår hemmavarande fyllt eller därmed jämförlig grundutbildning, inte fyllt grundskola, gymnasieskola

2l år.

178 Gällande regler andra

på några områden

5.3.8 Barnomsorg

Enligt lagen (1976:381) om barnomsorg det kommun åligger att bedriva

förskole- och fritidshemsverksamhet för

barn som är kyrkobokförda i kommunen eller stadigvarande vistas där. Genom en planmässig utbyggnad av förskola, familjedaghem, fritidshem och annan förskole- och fritidsverksamhet skall kommunerna sörja for att de barn som på grund av föräldrarnas förvärvsarbete eller studier eller av andra skäl behöver omvårdnad får sådan - om inte behovet tillgodoses på annat sätt. l kommunen skall finnas en av

kommunfullmäktige antagen plan för bamomsorgen.

l planen skall redovisas behovet av barnomsorg och på vilket sätt detta skall tillgodoses. Planen skall

avse en period av minst fem år. Med verkan fr. o. m. den l januari 1982 ersätts

bamomsorgslagen med bestämmelser av i huvudsak motsvarande

innebörd i socialtjänstlagen (1980:620).

Bamomsorgsverksamheten drivs sålunda av kommunerna, med .statligt stöd. Bamomsorgen omfattar förskoleverksamhet och fritidshemsverksamhet.

Till förskoleverksamheten

räknas förskola, och familjedaghem annan kompletterande förskoleverksamhet. Förskolan kan organiseras som daghem eller som deltidsgrupp (tidigare lekskola). Förskoleverksamheten avser barn

som inte har uppnått skolpliktig ålder och barn vilkas har skolgång uppskjutits. l daghem tas emot barn under den tid föräldrarna förvärvsarbetar

eller studerar utanför hemmet.

Laglig rätt att få anvisad plats i förskola finns för alla barn fr. o. m. höstterminen det år då de fyller sex år. Sådan förskola skall omfatta minst 525

timmar om året. Samma rätt gäller för bam som fått sin skolgång uppskjuten. Vidare skall barn som av fysiska, psykiska, sociala, språkliga eller andra skäl

behöver särskilt stöd i sin utveckling så långt möjligt anvisas plats i förskola i tidigare än när de fyllt sex år.

F ritidshemsverksamheten

består av fritidshem och därtill anknuten fritidsverksamhet samt familjedaghem. Fritidshemmen har till uppgift att under skolfri tid ta omsorg om barn som är i skolåldem. Verksamheten omfattar

barn t. o. m. tolv års ålder.

l familjedaghemmen tas emot barn i åldem sex månader-tolv år. Denna bamomsorgsform innebär tillsyn av barn genom dagbamvårdare som är anställd av

kommunen.

I övrigt har inte skett någon central reglering av rätten till plats inom

bamomsorgen. l kommunerna finns därför skilda

regler om förtur. Mycket vanligt är att barn med ensamstående förälder får förtur.

För plats i förskole- och fritidshemsverksamhet

utgår avgift enligt grunder som beslutas av kommunen. Avgiftssystemen och avgiftemas storlek varierar därför kommunerna emellan. Vanligt är att avgifterna är beroende av familjens inkomst och antalet bam i barnomsorg. Någon avgift får dock inte tas ut för plats i förskola för vilken

sådan laglig rätt föreligger i den mån

verksamheten 15 timmar understiger i veckan eller 525 timmar om året. inom bamomsorgen sedan år 1960 framgår av tabell 5.2, som Utvecklingen också redovisar det för år 1980 beräknade platsantalet enligt kommunernas utbyggnadsplaner.

Antalet platser i den kommunala

bamomsorgen var länge mycket begrän-

sat. År 1960 fanns sålunda endast ca 10000 platser i daghem. En försiktig

områden 179

Gällande regler på några andra

i slutet av 1960-talet och denna har sedan fortsatt i utbyggnad påbörjades takt under 1970-talet. Också antalet platser i kommunala accelererande

familjedaghem har ökat kraftigt under senare år. En fortsatt ökning väntas ske

under de närmaste åren framöver. Vid utgången av år 1979 hade ca 210 000

i åldern 0-6 30% av alla, plats i daghem eller barn år, dvs. omkring Av dessa hade ca 125 000 daghemsplats, vilket innebär en familjedaghem.

ökning med närmare 100 000 sedan år 1970. Ca 72 000 barn i åldern 7-12 år,

motsvarande ca 10% av samtliga, hade vid utgången av år 1979 plats i

fritidshem eller kommunalt familjedaghem.

Tabell 5.2 Antal barn i daghem, fritidshem. familjedaghem och deltidsgrupper den 31

december 1960-1980

År Antal bam i

me 31 F td h ni s em F 1 d h Sa mman agt De tids- 1 1 Da h g em ami je ag em december) antal platser grupper 0_6 år 742 år

10 300 2 400 4 000 16 700 38 400 1960 1 1 900 3 000 8 000 22 900 52 100 1965 33 000 6 500 32 000 71 500 86 000 1970 73 700 23 500 67 300 164 500 123 500 1975 81 100 27 200 60 000 18 900 187 200 124 800 1976 101 600 32 500 66 600 23 000 223 700 134 500 1977 112 800 38 900 76 900 25 300 253 900 128 800 1978 125 200 44 100 84 500 27 800 281 600 124 900 1979 144 800 53 400 89 600 29 200 317 000 124 800 1980“

f Beräknat.

Källa: Prop. 1980/812100 bil. 8.

för bamom- Riksdagen anslöt sig våren 1976 till ett utbyggnadsprogram

innebär att det under perioden 1977-1981 skall färdigställas sorgen vilket i fritidshem. Samtidigt 100 000 nya platser i daghem och 50 000 nya platser 10 000 tillkomma i familjedaghem under förutsattes ytterligare platser var att- utöver den allmänna förskolan för perioden. Målet för utbyggnaden

sexåringar - bereda plats inom den kommunala barnomsorgen för alla barn i

till förvärvsarbetande eller studerande föräldrar samt för barn förskoleåldem

med särskilda behov av stöd och stimulans, så att efterfrågan av sådana platser

Avsikten var att denna målsättning för samhällets bamomkan tillgodoses. även fritidsverksamhet för barn i skolåldem, successivt

sorg, innefattande

under en tioårsperiod framöver. Ett riktmärke skulle uppnås i alla kommuner

sattes vid en täckning av 80 % av behovet under den närmaste femårsperioden

efter utbyggnadsprogrammets antagande. av bamomsorgsplanema inom kommu- Den senaste sammanställningen i daghem nerna (redovisad i prop. 1980/81: 100 bil. 8) visar att 83 000 platser beräknas bli färdigställda under perioden och 36 000 platser i fritidshem 33 100 platser i familjedaghem för 197 7-198 1 . Dessutom beräknas tillkomma

föiskolebam och 12 000 platser i familjedaghem för skolbarn. Enligt utbygg-

skulle antalet tillgängliga bamomsorgsplatser för förskolebarn nadsplanema beräknas drygt 44 °/0 av alla uppgå till 305 000 år 1984. Vid denna tidpunkt En jämförelse mellan barn i åldern 0-6 år ha plats inom heldagsomsorgen. efterfrågan - enligt en av statistiska centralbyrån under våren 1980 genomförd

180 Gällande regler på andra några områden

undersökning - och den beräknade tillgången på platser visar att ca 40 000 barn skulle vara utan plats i den kommunala barnomsorgen vid slutet av år 1984. Denna sammanställning av de kommunala utbyggnadsplanema visar vidare att antalet tillgängliga platser för skolbarn beräknas uppgå till 122 500 i slutet av år 1984. Då skulle andelen bami åldern 7- l 2 år som har kommunal barnomsorg utgöra ca 19 % av samtliga dessa bam. Jämfört med den gjorda

efterfrågeundersökningen innebär detta att behovet då skulle vara tillgodosett. Som förutsättning gäller dock givetvis att kommunerna genomför uppgjorda planer. Ändringar i förvärvsfrekvens

och i efterfrågan på barnomsorg kan också påverka beräkningarna. [början av år 1981 har Svenska kommunförbundet genomfört en enkät till kommunerna (redovisad i prop. 1980/8l:205 och SoU 1980/81:40). Denna visar att det minskade ekonomiska utrymmet i kommunerna medfört att den planerade utbyggnadstakten åren 1980 och 1981 inte har kunnat hållas. Sålunda visar enkäten att det under femårsperioden 1977-1981 beräknas byggas ca 68 000 nya daghemsplatser och ca 30 700 nya fritidshemsplatser. En

summering av dag- och familjedaghemsutbyggnaden ger vid handen att

antalet bamomsorgsplatser for barn i åldern 0-6 år kan antas öka med ca

103 000 under den angivna femårsperioden.

När det gäller omsorgen för barn i åldern 7-12 år beräknas antalet platser i fritidshem och familjedaghem öka med ca 45 000 under perioden 1977-1981. len kommentar till kommunförbundets enkät har riksdagens socialutskott (SoU 1980/81:40) anfört att de reviderade planer rörande bamomsorgsutbyggnaden som där återspeglas gör att utskottet anser att möjligheterna att uppnå full behovstäckning fram till slutet av år 1986 framstår som mycket ovissa. .

5.4 Stöd vid arbetslöshet och

studier samt arbetsmarknads-

politiska åtgärder

5.4.1 Sysselsättningspolitiken

Sysselsättningspolitikens uppgift har av statsmakterna (prop. 1975/762211, AU l976/77:7) angivits vara att undanröja förvärvshinder för dem som vill förvärvsarbeta och att öka sysselsättningen så att arbete kan erbjudas alla som vill delta i arbetslivet. Politikens inriktning bör därför bl. a. vara att ge var och

en möjlighet att medverka i arbetslivet efter sin förmåga. Vidare skall

sysselsättningspolitiken inriktas på ett förverkligande av jämställdheten mellan män och kvinnor. Härvid måste, framhålls det, insatser göras inom breda sektorer av samhällslivet, främst inom arbetsmarknads-, social- och utbildningspolitiken. Ytterligare uttalas att sysselsättningspolitiken bör utformas så att den bidrar till ett upprätthållande av de regionalpolitiska målen att i olika regioner skall erbjudas likvärdiga sysselsättningsmöjligheter människor och en likvärdig tillgångtill service samt en god miljö. Det regionalpolitiska stödet bör i sin tur utformas så att det i ökad grad tar hänsyn till sysselsättningseffektema. l nämnda proposition uttalas sammanfattningsvis att en huvuduppgift under de närmaste åren blir att undanröja hinder som står i vägen för dem som vill förvärvsarbeta. I takt med framgångarna i förverkligandet av den uppgiften måste arbetstillfällen kunna erbjudas dem som vill delta i arbetslivet. Det

områden 181

Gällande regler på nâgra andra

SOU 1981.6,

är att samhället söker grundläggande för sysselsättningspolitiken ständigt tillgodose den enskildes rätt till arbete på samma sätt som samhället på andra områden har åtagit sig att skydda och stödja den enskilde medborgaren. Sysselsättningsutredningen lade i april 1979 fram sitt slutbetänkande (SOU för arbete åt alla. l betänkandet har utred- 1979:24) Sysselsättningspolitik ningen redovisat överväganden rörande främst sysselsättningsplaneringens motiv, uppgifter, organisation och resurser. På grundval av bl. a. dessa överväganden har regeringen nyligen framlagt en proposition (1980/8l:l26)

om arbetsmarknadspolitikens framtida inriktning, i vilken anges de allmänna

under l980-talet. i riktlinjema för arbetsmarknadspolitiken Tyngdpunkten arbetsmarknadens funkpropositionen ligger på förslag i syfte att förbättra tionssätt och underlätta den ömsesidiga anpassningen mellan utbud och

efterfrågan på arbetskraft. Åtgärder föreslås för att underlätta den yrkesmäs-

siga och geografiska rörligheten. l samband härmed framhåller föredragande

bl. a. att, enligt hans mening, kvinnors benägenhet till

departementschefen yrkesmässig rörlighet kommer att vara av avgörande betydelse för kvinnornas under 1980-talet. Vidare understryks vikten av en effektiv sysselsättning arbetsmarknadsutbildning, liksom att tillräcklig ekonomisk kompensation vid arbetsmarknadspolitiskt motiverade flyttningar. Slutligen kan utgår nämnas att det i propositionen förutskickas förslag senare från regeringen på område och beträffande den ekonomiska politiken i ett regionalpolitikens Till de i propositionen uppdragna riktlinjerna för arbetsw längre perspektiv. marknadspolitiken under l980-talet har riksdagen anslutit sig (AU l980/8l:2l, tskr 404).

5.4.2 Åtgärder/ör arbetslösa

Arbetsförmedling

Central för allmänna arbetsmarknadsfrågor är arbetsförvaltningsmyndighet marknadsstyrelsen (AMS). Under AMS är länsarbetsnämndema länsmyndigheter för allmänna arbetsmarknadsfrågor. Lokal myndighet är arbetsförrnedlingen. Den skall inom sitt område utöva den offentliga arbetsfönnedlingsverksamheten, vari ingår yrkesvägledning och arbetsvård. platsförmedlande funktion avser den hjälp som Arbetsförmedlingens lämnas till arbetssökande vid platsvalet och till arbetsgivare som söker arbetskraft. till arbetssökande kan bestå i att fönnedlingen lämnar Hjälpen kontaktar arbets-

individuella förslag på lediga platser, för sökandes räkning

plats som inte har anmälts till givare om lediganmäld plats eller anskaffar För att underlätta att anställning kommer till stånd kan fönnedlingen. förmedlingen ge bidrag till flyttning eller olika slags arbetshjälpmedel. Arbetsförmedlingens arbetsförberedande funktion inriktar sig på sökande som inte direkt kan få arbete på hemorten eller annan ort. För att en anställning skall komma till stånd kan skilda åtgärder behövas. Det kan gälla anställning i yrkesbyte, ändrade arbetsuppgifter, flyttning, yrkesutbildning, skyddat arbete eller anställning med särskilt lönebidrag.

182 Gällande

regler på nâgra andra områden SOU l98l:6l

Y rkes vägledn i ng

Enligt arbetsmarknadskungörelsen

(1966:368) skall yrkesvägledning lämnas genom upplysningar om yrken, utbildning och arbetsvillkor samt genom andra åtgärder för att främja enskildas yrkesutbildning och yrkeszinpassning. Vägledning kan meddelas såväl i som utan samband med arbetsförmedling. Yrkesvägledningens syfte är sålunda att bistå den enskilde i hans strävan att komma

till klarhet om hans egna förutsättningar och önskemål i förhållande

till vad utbildningsväsendet och arbetslivet kan erbjuda. Det centrala instrumentet för vägledning är yrkesvägledningssamtalet, som kan ske enskilt eller i grupp och som kan föregås av eller vid behov kompletteras med kollektiv och skriftlig information eller praktisk orientering. Den sökande kan också bistås med kontakter med t. ex. skolor eller sociala institutioner.

Arbetsmarknadsutbildning

Arbetsmarknadsutbildning (AMU) är beteckningen på utbildning som bevil-

jas på sysselsättningspolitiska grunder. Utbildningen kan avse omskolning till nytt yrke, en första yrkesutbildning, vidareutbildning inom innehaft yrke eller aktualisering av gamla yrkeskunskaper. Verksamhetens mål är att underlätta för personer, som är eller riskerar att bli arbetslösa eller för övrigt har en svag

ställning på arbetsmarknaden, att få stadigvarande arbete. Bl. a. understryks att personer som är nytillträdande på arbetsmarknaden, t. ex. kvinnor som varit hemarbetande,

kan ha behov av att genomgå arbetsmarknadsutbildning

för att därigenom stärka sin ställning i iörvärvslivet. AMU är ett komplement till det reguljära utbildningsväsendet. Den kännetecknas av att den står direkt till

arbetsmarknadsmyndighetemas

förfogande. att endast personer som uppfyller vissa villkor kan komma i fråga för utbildningen, att ett särskilt förmånligt studiestöd - -

utbildningsbidrag

utgår till deltagarna och att utbildningen skall vara inriktad mot ett bestämt yrke. Något helt fritt yrkesval kan inte förekomma utan valet måste ske inom vissa ramar. Utbildningen måste bedömas kunna leda till åsyftat resultat, dvs. till anställning som tryggar individens utkomst. _

Arbetsmarknadsutbildningen bedrivs huvudsakligen vid AMU-kurser, som

skolöverstyrelsen anordnar på begäran av AMS. Kurserna är samlade till ett femtiotal utbildningscentrum, s. k. AMU-centrum. Dessutom anordnas kurser på ytterligare ett sextiotal orter, AMU-filialer. Tyngdpunkten i AMUkursema ligger på utbildning för olika tillverkningsyrken, men utvecklingen på arbetsmarknaden har medfört behov av ytterligare utbildning inom tjänsteoch servicesektom. Kursemas från längd varierar l till 80 veckor. Den genomsnittliga utbildningstiden är ca 6 månader. Om kursdeltagaren så önskar och det i övrigt bedöms lämpligt, kan utbildningen bedrivas på deltid. Om i det enskilda fallet utbildningen inte lämpligen kan ske vid AMU-kurs kan utbildning beviljas inom det reguljära utbildningsväsendet, vid kurser som anordnas av studieförbund m. fl. organisationer eller som korrespondensstudier. Allmänt gäller att förberedande, icke yrkesinriktade studier på högre nivå än grundskola inte beviljas som

arbetsmarknadsutbildning, om inte

särskilda skäl föreligger. Förberedande utbildning kan dock äga rum i form av

andra områden 1183

Gällande regler på några

SOU l98lzöl

studier vid folkhögskola eller inom t. ex. preparandkurs vid AMU-centrum,

den kommunala vuxenutbildningen. har fastställts ett särskilt program för För arbetsmarknadsutbildningen innebär att det jämställdhet mellan könen. Ett av inslagen i detta program

skall anordnas reaktiveringskurser för personer med tidigare yrkesutbildning varit borta från arbetslivet en längre vilka på grund av t. ex. barnomsorg

tid. får Som villkor för arbetsmarknadsutbildning gäller att sådan utbildning

beviljas den som eller är svårplacerad på arbetsmarkna- 1) år eller löper risk att bli arbetslös

den, 2) har fyllt 20 år (vissa undantag finns), samt och förmedlingen därvid finner 3) söker arbete genom arbetsförmedlingen stadigvarande arbete som inte kan utbildningen vara ägnad att medföra

komma till stånd utan utbildningen. den Rätten till arbetsmarknadsutbildning upphör vid fyllda 65 år eller vid

tidigare tidpunkt då ålderspension börjar utgå. Som ovan nämnts måste den som vill komma i fråga för arbetsmarknads-

vara arbetssökande hos arbetsförmedlingen. Härvid gäller att det utbildning arbetssökande, vilket i regel betyder att måste vara fråga om ett aktivt med arbetsförmedlingen. Kan vederbörande upprepade gånger haft kontakt arbete skall som arbetsförmedlingen erbjuda ett lämpligt stadigvarande överhuvudtaget inte bli aktuell. huvudregel arbetsmarknadsutbildning bedriver f. n. en försöksverksamhet med bamom- Arbetsmarknadsverket i arbetsmarknadsutbildning vilka inte kan få sorg för barn till deltagare

utbildning på hemorten. Sedan år 1970 har arbetsmarknadsverket kontinuerligt genomfört uppföljarbetsmarknadsutbildning. Den senaste ningar av alla personer som avslutat under andra kvartalet år uppföljningen avser elever som avslutade utbildning

1979. Under denna period slutade drygt 21 000 elever yrkesinriktadarbets-

Av dessa hade 82 % fullföljt utbildningen medan 18 °/0 marknadsutbildning. arbete och 6 % av hade avbrutit denna, 12 °/0 på grund av att de hade erhållit orsak. Av de 17 500 elever som sålunda fullföljde yrkesinriktad annan och 43 % män. Andelen som fullföljde utbildutbildning var 57 % kvinnor Sålunda var det 90% av ningen ökade med stigande ålder hos eleverna. över 50 år som fullföljde sin männen och 97 % av kvinnorna i åldersgruppen

Vid en uppföljning efter ca tre månader visade det sig att 76 °/0 av utbildning. de 17 500 som fullföljt utbildningen hade förvärvsarbetat någon gång efter

utbildningens avslutande. En ytterligare uppföljning gjordes efter ett halvår. sin utbildning förvärvs- Vid den tidpunkten hade 64 % av dem som fullföljt medan 12 °/0 var arbetslösa. Av de arbete. Vidare hade 5 % beredskapsarbete medan den andra hälften var bedrev ungefär hälften studier resterande

vämpliktstjänstgöring m. m.

sysselsatt med arbete i eget hushåll, och lån Till deltagare i arbetsmarknadsutbildning utgår zlthildningsbidrag Utbildningsbidrag består av dagpenning enligt arbetsmarknadskungörelsen. Dagpenningen är skattepliktig och ATP-grundande. och särskilt bidrag. kalendervecka. Utbildningsbidraget utgår för högst fem dagar per till den som är medlem i Dagpenning utgår f. n. med högst 210 kr per dag för ersättning från kassan

erkänd arbetslöshetskassa och uppfyller villkoren

184 Gällande regler på andra nâgra områden S()U l98l:6l

vid arbetslöshet eller är utförsäkrad. Dagpenningen får dock uppgå till högst elva tolftedelar av den senaste inkomsten av förvärvsarbete per dag. Den utgår alltid med lägst 155 kr per dag för den ifrågavarande gruppen. Till den som

inte uppfyller de nu nämnda förutsättningarna men som har fyllt 20 år eller har vårdnaden om eller fullgör underhållsskyldighet mot eget barn, utgår med 155 kr per dag. l övriga fall utgår dagpenning med 75 kr per dagpenning dag. -

Dagpenning reduceras inte på grund av sidoinkomst av förvärvsarbete och inte heller med hänsyn till makes inkomst. Vid dvs.

deltidsutbildning,

utbildning med mindre än sex utbildningstimmar per dag, minskas dagpenningen i förhållande till utbildningens omfattning. Under vissa

förutsättningar

kan oreducerat utbildningsbidrag utgå även vid deltidsstudier. Detta gäller beträffande kursdeltagare som av hälsoskäl eller på grund av problem med

bamtillsyn bedöms inte kunna delta i utbildning på heltid. I vissa fall är

utbildningen förenad med lön. Dagpenningen skall då minskas med lönen. Till den som uppbär pension enligt AFL eller annan pension eller som

uppbär hustnitillägg eller livränta från

försäkringsinrättning på grund av

yrkesskada eller olycksfall utgår dagpenning endast med belopp som översti-

ger sådan förmån.

Dagpenning kan inte utgå för tid då den studerande uppbär studiehjälp, studiemedel, dagstudiestöd eller särskilt vuxenstudiestöd enligt studiestödslagen.

Särskilt bidrag kan till

utgå kursavgifter samt till kostnader för

vissas

studieresor och läromedel. Särskilt bidrag utges även för dagliga resor mellan bostaden och utbildningsplatsen i den mån skäliga kostnader härför tillsam-

mans överstiger i genomsnitt 90 kr per månad.

Till den som har sin ordinarie bostad på ett avstånd från utbildningsplatsen som överstiger rimligt pendlingsavstånd eller som i annat fall av särskilt skäl

utnyttjar tillfällig bostad i utbildningsonen utgår särskilt bidrag i form av

resekostnadsersättning för resor vid och

utbildningens början slut, vid uppehåll i utbildningen och därutöver en gång per månad. Dessutom utges då traktamente med 50 kr per dygn.

Som huvudregel gäller att arbetsmarknadsutbildning inte kan avse sådan

utbildning för vilken studiemedel kan utgå. Undantag härifrån görs dock bl. a.

i det fall att ansökan om studiemedel avslagits på den grund att sökanden uppnått den högsta ålder, 45 år, då studiemedel enligt huvudregeln kan beviljas. För att utbildning i sådana fall skall få bedrivas inom ramen förAMU

krävs att den bedöms lämplig från arbetsmarknadssynpunkt.

Efter avslutad

arbetsmarknadsutbildning får den utbildade beviljas lån med

högst ett belopp som motsvarar det som skulle

utbildningsbidrag ha utgått

under en månad efter avdrag för preliminär skatt.

Beslut om utbildningsbidrag och lån meddelas av länsarbetsnämnd eller

arbetsfönnedling. Utbildningsbidraget och lånet beräknas och utbetalas

av allmän försäkringskassa.

Arbetsmarknadsutbildning kan också ske i företag. Sådan

utbildning bedrivs i samverkan mellan arbetsmarknadsverket, företaget i fråga samt berörda arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer. AMU i företag avser i

vissa fall arbetslösa personer som anvisats till av

anställning/utbildning

och i andra fall personer som redan innehar anställning i

arbetsförmedlingen

andra 185

Gällande regler på några områden

är anställd i Företaget det utbildande företaget. Den som utbildas på detta sätt och uppbär avtalsenlig lön. Bidrag till utbildningen utgår till arbetsgivaren

med visst belopp per deltagare och utbildningstimme. för arbetsmarknadsutbildning i företag kan nämnas Av de olika formerna utbildning vid risk utbildning av äldre och handikappade, praktikanställning, samt utbildning av män resp. kvinnor för for permittering eller uppsägning för yrken med ojämn könsfördelning. Några av dessa syftar till att underlätta och anställning. Andra har satts in i svårplacerade personer att få utbildning för att motverka negativa effekter av konjunkturspeciella konjunkturlägen kan vara ett alternativ till permitsvängningarna, t. ex. då företagsutbildning

tering eller uppsägning. har kontinuer- Antalet personer som genomgår arbetsmarknadsutbildning 1979/80 omfattade utbildningen - exkl. ligt ökat under 1970-talet. Budgetåret

i företag - ca l 13 000 personer, varav ca 78 000 genomgick

utbildning AMU-kurser anordnade av skolöverstyrelsen.

Flyttningsbidrag

Som allmänna förutsättningar för flyttningsbidrag gäller att sådant bidrag kan

utgå till den som

l) är eller löper risk att bli arbetslös, få arbete i eller i närheten av hemorten eller är 2) inte antas kunna och i anslutning till avslutad utbildning

nytillträdande på arbetsmarknaden

och inte kan erbjudas arbete vare sig i hem- eller utbildningsorten, arbete i öppna marknaden i annan ort, 3) erhåller genom arbetsförmedlingen inte kan där det allmänt sett föreligger behov av arbetskraft, om anställningen mellan arbetsplatser inom samma företag. anses som överllyttning Utan hinder av de nämnda villkoren kan flyttningsbidrag utgå till den som sysselsättning föreligger särskilda bor inom ort där det på grund av vikande att få arbete. Förutsättningarna för svårigheter för lokalt bunden arbetskraft skäligen kan antas underlätta för arbetsförmedbidrag är då att flyttningen bundna på orten. lingen att bereda arbete åt lokalt Arbetshandikappad som erhåller anställning i verkstad för skyddat arbete kan beviljas flyttningsbidrag utan eller som bereds anställning med lönebidrag

prövning av arbetskraftsbehovet på flyttningsorten. utgår i form av respenning och starthjälp. Flyttningsbidrag traktamente och flyttnings- Respenning utgörs av resekostnadsersättning,

ersättning. och traktamente kan utbetalas till arbetssökande Resekostnadsersättning som - för att genom besök hos arbetsgivare eller på annat sätt ta del av

- reser från hemorten till annan ort, där förhållandena på arbetsplatsen med minst en månads varaktighet anvisats, om resan är nödvändig anställning

för att anställning skall komma till stånd. Vidare kan ersättning utgå för resa i

av anställning i annan ort än hemorten. Vid flyttning samband med tillträde och traktamente även för personer i arbetstagautges resekostnadsersättning rens hushåll. l Redogörelsen avser i sådan ort utom hemorten att han kan Arbetstagare, som får anställning fr. o. m..den l januari till resekostnadsersättning i den resa mellan dessa orter varje dag, är berättigad 1982 gällande regler (SFS 90 kr per månad. Ersättning utgår 1981:543). mån kostnadema för dessa resor överstiger

186 Gällande

regler på nâgra andra onrrâdcn

dock högst med 300 kri månaden och längst under sex månader från den dag anställningen tillträds. Den som har beviljats starthjälp och som har kostnader för egen bostad på två orter kan under sex månader erhålla

resekostnadsersättning för två resor i

månaden från anställningsonen till hemorten och åter. Den som tillträtt

anställning eller påbörjat arbetsmarknadsutbildning på

annan ort än hemorten och fått bostad där kan få ersättning för skäliga kostnader för flyttning av bohag från den tidigare till den nya bostadsorten

(flyttningsersättning).

Starrhjälp utgår till arbetstagare som tillträder i annan ort än anställning hemorten under förutsättning att anställningen beräknas vara minst sex månader, att arbetstagaren inte uppbär traktamente från arbetsgivaren och att arbetstagaren under anställningstiden är bosatt i den nya orten. starthjälp utgår med 3 000 kr till arbetstagare vars hushåll i hemorten bestått endast av arbetstagaren själv och med 6 000 kr till arbetstagare vars hushåll i hemorten stadigvarande bestått av arbetstagaren samt en eller flera andra personer vilka medföljer vid flyttningen. Egnahemsfastighet eller bostadsrättslägenhet får under särskilda förutsätt-

ningar inlösas av arbetsmarknadsmyndighetema,

om ägaren eller bostadsrättshavaren inte kan beredas sysselsättning på den öppna marknaden i hemorten i sådan omfattning att han kan stadigvarande försörja sig och dem han har försörjningsplikt mot och om han till följd härav tvingas flytta till annan ort. -

Beredskapsarbete

Beredskapsarbete anordnas för att skapa sysselsättning åt arbetslösa. Arbetena skall innebära

tidigareläggning eller en sådan utökning av ordinarie verksam-

het att den kan jämställas med tidigareläggning för att skapa ytterligare arbetstillfällen. Den arbetslöshet som skall motverkas genom beredskapsarbeten kan bero på konjunktureller säsongsmässig nedgång i sysselsättning eller i förändringar i näringslivet. Arbetslösheten kan också bero på att personer på grund av ålder, lokal bundenhet eller arbetshandikapp oavsett konjunkturläget har svårt att få arbete på öppna marknaden. Beredskapsarbetena kan vara statliga, kommunala eller enskilda och bedrivas i huvudmannens egen regi eller genom entreprenör. Vissa arbeten utförs i AMS regi. Beredskapsarbetena var tidigare snävt begränsade till skogs-, väg- och byggnadsarbeten men har numera breddats till allt fler områden av arbetslivet. De omfattar nu bl. a. byggnads- och anläggningsarbete, skogsvårds-, naturvårds- och fomvårdsarbeten, arbeten inom tjänsteoch servicesektorema samt tillverkning av olika produkter. Arbetena har under senare år fått en allt större betydelse för att hjälpa de nytillträdande på bl. a. kvinnor, till sysselsättning. l ganska stor. utsträckning arbetsmarknaden, leder beredskapsarbetena till fast anställning. För rätten att erhålla beredskapsarbete gäller följande allmänna förutsättningar. Personen skall vara arbetslös och som huvudregel ha fyllt 18 men inte 65 år. Han skall vara arbetsför och i övrigt oförhindrad att åtaga sig arbete för annans räkning. Vidare gäller att han skall vara anmäld som arbetssökande hos den offentliga arbetsförmedlingen och att han inte kan anvisas lämpligt

områden 187

Gällande regler på några andra

SOU l98l:6l

marknaden och att inte heller annan åtgärd (t. ex. arbete på den öppna kan vidtas för att underlätta hans arbetsmarknadsutbildning) lämpligen

placering i sådant arbete. inte anvisas till Den som uppbär hel förtidspension enligt AFL fåri princip

Detsamma gäller den som uppbär eller vara kvar i beredskapsarbete.

lag efter förtida uttag eller uppbär pension på ålderspension enligt nämnda anställning hos stat. kommun eller privat arbetsgivare. grund av tidigare mot hemmavarande Undantag härifrån görs för den som har försörjningsplikt

pension av endast ringa omfattning. minderåriga barn eller som uppbär eller förtidspension och Vidare görs undantag för den som uppbär sjukbidrag bedömts ha möjlighet att förbättra som av länsarbetsnämndens tjänsteläkare

sin arbetsförmåga. löner enligt kollektivavtal för ifrågavarande Vid beredskapsarbete tillämpas

särskilda kollektivavtal för beredskapsarbeten. yrkesområde eller enligt under förutsätt- Anvisad arbetslös kan i vissa fall beviljas resekostnadsbidrag resor mellan bostadsorten och arbetsplatsen. ning att han foretar dagliga för att Under vissa förutsättningar kan också utgå s. k. bortaliggningsbidrag

täcka merkostnadema vid dubbel bosättning.

5.4.3 Arbets/örberedande åtgärder

Yrkesinriktad rehabilitering

Yrkesinriktad rehabilitering utgör sådan utredande, vägledande och förbere-

som arbetsmarknadsverket bedriver i syfte att pröva och

dande verksamhet och arbetshandikappade personers förutsättningar

förbättra yrkesobestämda

rehabiliteringen bedrivs sedan den l januari för arbete. Den yrkesinriktade

Den som är i behov av yrkesinriktad

l98O vid arbetsmarknadsinstitut. kunna beredas arbete kan efter rehabilitering och som annars inte skulle skrivas in vid sådant institut. Härvid utgår arbetsförmedlingens prövning

och lån enligt arbetsmarknadskungörelsen på samma sätt utbildningsbidrag (jfr under avsnitt som gäller för den som undergår arbetsmarknadsutbildning

5.4.2). verksamhet kan näm- Bland målgruppema för arbetsmarknadsinstitutens t. ex.

nas arbetssökande som ny- eller återinträder på arbetsmarknaden,

Genom att ge fördjupad kvinnor som ägnat sig åt arbete i det egna hemmet. också vägledning åt sökande i valet av yrke och arbete skall instituten

till en ökad medverka till mindre könsrollsbundna yrkesval och därmed

jämställdhet i arbetslivet.

verksamhetsgrenar ingår arbetsoriente- Bland arbetsmarknadsinstitutens är arbetsmarknads-, yrkes- och och arbezsträning. En del härav ring

utbildningsinfonnation. En annan del är vägledningssamtal.

verksamhet medicinsk stödfunktion (medicinsk Vidare ingår i institutens l den och medicinska stödåtgärder) och psykologisk stödfunktion. utredning utredning och arbetspsykologiska stödåtgärsenare ingår arbetspsykologisk

der. vid arbetsmarknadsinstituten är Ytterligare en gren av verksamheten för sökande vilken Härmed förstås all den verksamhet arbetsprövningen. utanför instituten. Arbetsprövning kan genomföras bedrivs på arbetsplatser

188 Gällande regler på andra nâgra områden

på den reguljära arbetsmarknaden samt inom Stiftelsen

Samhällsföretag.

Även yrkes- och utbildningsorienteri ng som kan erbjudas vid AMU-centrum innefattas i arbetsprövning. Det finns två huvudsyften med arbetsprövning. Det ena är att den skall vara ett led i en arbets- och

yrkesorientering som kan ge

den sökande ett säkrare underlag för valet av arbete, yrke eller utbildning och underlätta beslut och fortsatt Det andra planering. huvudsyftet är att arbetsprövningen skall vara ett led i en arbetsrehabilitering som kan underlätta

arbetsanpassning och skapa förutsättningar för stadigvarande

anställning.

Anställning med lönebidrag

Den 1 juli 1980 omvandlades arkivarbete, musikerhjälp och halvskyddat arbete till en ny sysselsättningsform kallad anställning med lönebidrag, vilket är en stödfomi som syftar till att stimulera arbetsgivare att bereda anställning åt arbetshandikappad för vilken andra åtgärder inte lämpligen kan vidtas för att underlätta en arbetsplacering. Sålunda föreskrivs i förordningen (1980:338) om anställning med lönebidrag att sådant bidrag kan lämnas till arbetsgivare som anställer arbetssökande som på grund av nedsatt arbetsförmåga annars inte skulle kunna få arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Statliga myndigheter, allmänna forsäkringskassor och

allmännyttiga organi-

sationer kan dessutom få lönebidrag om de anställer arbetssökande som på grund av ålder eller andra personliga förhållanden inte kan få arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Om det finns synnerliga skäl kan också kommuner och landsting få lönebidrag i dessa fall.

Den som får anställning med lönebidrag är berättigad till lönoch andra

anställningsförmåner efter samma villkor som gäller för övriga anställda på Till skillnad från vad som tidigare gällt vid arkivarbete omfattas arbetsplatsen. den som anställs med lönebidrag av lagen om anställningsskydd resp. lagen om offentlig anställning. Arbetsgivaransvaret åvilar helt det företag eller den myndighet eller organisation där den som anställts med lönebidrag arbetar. Statliga myndigheter och allmänna försäkringskassor får lönebidrag motsvarande hela lönekostnaden for dem som anställs med

lönebidrag. Också

andra arbetsgivare kan efter beslut av regeringen få bidrag med hela kostnaden. Som huvudregel gäller dock att sådan arbetsgivare ersätts med endast en viss del av lönekostnaden.

_ Skyddat arbete

Anställning i skyddatarbete

är en arbetsmarknadspolitisk åtgärd som har till syfte att väma om arbetshandikappades rätt till avlönat arbete. Skyddat arbete innebär att den anställde är skyddad från konkurrens från personer utan arbetshinder när det gäller att få och behålla ett arbete. Löne- och

anställningsförhållanden för den som är anställd i skyddat arbete

regleras genom kollektivavtal. Bidrag kan utgå för täckande av flyttningskostnader och för vissa arbetstekniska hjälpmedel o. d. g Fr. 0. m. den 1 januari 1980 handhas verksamheten med skyddad anställning av regionala stiftelser för skyddat arbete, vilka bildats av stat och landsting gemensamt. De regionala stiftelsemas verksamhet är samordnad

= andra områden 189

Gällande regler på några

benämnd Stiftelsen Samhällsforetag. Den nya under en central stiftelse, ansvarar for driften av de skyddade verkstäderna, vilka tidigare organisationen drivits av främst kommuner och landsting.

inom Samhällsföretagsgruppen krävs att den sökandes För att få anställning så nedsatt att en anvisning till arbete arbetsförmåga på grund av handikapp-är eventuellt anställning med lönebidrag, inte på den reguljära arbetsmarknaden.

är möjlig.

Näringshjälp

arbete Näringshjälp till verksamhet som egen företagare kan lämnas för att ge

åt handikappade, medelålders och äldre arbetstagare, som inte och försörjning andra åtgärder kan beredas arbete på den öppna

genom arbetsvårdande

kan ges t. o. m. månaden före den då arbetsmarknaden. Näringshjälp

hjälptagaren fyller 65 år. med Till kostnader för att börja ,verksamhet som företagare ges näringshjälp Härutöver kan till den som är handikappad högst 15 000 kr som bidrag. lån med högst 60000 kr om särskilda skäl föreligger. lämnas räntebelagt som Under vissa förutsättningar kan näringshjälp beviljas även handikappad

för att fortsätta sin verksamhet. är egen företagare och som behöver hjälp

5.4.4 Kontant stöd vid arbetslöshet

(Vid arbetslöshet kan kontant stöd utgå antingen som dagpenning från erkänd

arbetsmarknadsstöd. Gällande bestämarbetslöshetskassa eller som kontant om arbetslöshetsförsäkring och lagen melser härom finns i lagen (1973:370)

om kontant arbetsmarknadsstöd. (1973:371)

Arbetslöshetsjörsäkringen

arbets- Arbetslöshetsförsäkringen är frivillig och handhas av statsundeistödda i nära anslutning till de löshetskassor - rikskassor för olika yrkesområden

organisationerna - under statlig tillsyn. fackliga arbetslöshetskassoma har var och

Rätt att bli medlem i någon av de erkända

inom det verksamhetsområde som anges en som har fyllt 15 år och som arbetar som i kassans stadgar. Undantag från rätten att bli medlem gäller bl. a. for den

mindre än tre timmar per arbetsdag och i genomsnitt mindre

förvärv_sarbetar att kvarstå som medlem i kassan kan än l7 timmar per vecka. Från rätten bl. a. medlem som inte arbetar och inte undantag göras i några fall. Det gäller månaderna har arbetat inom kassans heller under minst sex av de senaste tolv som i

Den som fyllt 65 år har inte rätt att kvarstå medlem

verksamhetsområde.

kassa. som blir arbetslös erhåller efter en karenszid Medlem i arbetslöshetskassa vissa villkor. För från kassan under förutsättning att han uppfyller ersättning fem dagar, vilka skall medlemmar som inte år egna företagare är karenstiden

inom en sammanhängande tid av fem kalenderveckor. infalla för rätt till ersättning gäller att den arbetslöse. Som allmänna villkor skall vara arbetsför och i övrigt oförhindrad att åtaga sig arbete medlemmen arbete. Vidare krävs att samt vara beredd att anta erbjudet lämpligt

l9O Gällande

regler på några andra områden

SOU l98l:6l

vederbörande skall vara anmäld som arbetssökande hos den offentliga arbetsfönnedlingen och inte kunna erhålla ett lämpligt arbete. Erbjudet arbete skall anses om - inom ramen

lämpligt för tillgången på

arbetstillfällen skälig hänsyn tagits till medlemmens yrkesvana och förutsättningar i övrigt för arbetet samt till andra personliga Rjrhållanden.

Anställningsförrnånema skall vara av samma kvalitet som de vilka anges i kollektivavtal eller, där kollektivavtal inte finns, är skäliga ijämförelse med de fönnåner som utgår för samma arbetsuppgifter vid jämförliga företag.

För rätt till ersättning gäller vidare att det s. k. med/runsvillkoret skall vara

uppfyllt. Beträffande den som varit anställd krävs att han har varit medlem i arbetslöshetskassan under minst tolv månader och i fråga om den som varit

företagare att han har varit medlem under minst 24 månader.

Ytterligare krävs för att ersättning skall utges att det s. k. arl›crsvillkurer är uppfyllt. Hänned menas att den arbetslöse medlemmen skall ha utfört förvärvsarbete av viss omfattning i minst fem månader inom en ramtid av tolv månader omedelbart före arbetslöshetens Under början. vissa förutsättningar kan tid utan förvärvsarbete få jämställas med arbetad tid vid prövning av arbetsvillkoret. Detta gäller bl. a. tid då medlemmen genomgått arbetsmarknadsutbildning for vilken statligt utbildningsbidrag utgått, fullgjort värnplikt eller uppburit

föräldrapenning i anledning av barns födelse. Högst två

månader av sådan tid får inräknas för arbetsvillkorets uppfyllande. Den ramtid inom vilken medlemmen skall ha utfört förvärvsarbete kan i vissa fall förlängas. Detta gäller om medlemmen varit förhindrad att arbeta på

grund av bl. a. sjukdom.

styrkt vämpliktstjänstgöring, vuxenutbildning eller

vård av eget barn som inte fyllt två år. Sådan tid benämns överhoppningsbar

rid.

Ersättning från arbetslöshetsförsäkringen

utgåri form av dagpenning. Den utbetalas för femdagarsvecka. Dagpenning utges i dagpenningklasser på jämna tiotal kronor, fr. o. m. den l april 1981 lägst 80 och högst 2l0 kr. Arbetslöshetskassan beslutar om medlemmens placering i dagpenningklass. Ersättningsnivån regleras i det enskilda fallet genom att en av regeringen fastställd överförsäkringstabell anger den högsta dagpenning som kan utgå vid en given inkomst. Oberoende av klasstillhörighet kan sålunda aldrig utgå högre dagpenning än vad som motsvarar9 l ,7 0/0av den förlorade dagsförtjänsten. Dagpenningen är skattepliktig och ATP-grundande.

Dagpenning utgår under en begränsad tid, ersättningsperiod. Denna är 300

dagar efter det karensvillkoret För medlem som uppfyllts. fyllt 55 år är ersättningsperioden 450 dagar. Ersättningsrätten vid upphör utgången av månaden före den under vilken medlemmen fyller-65 år. Dagpenningen år på visst sätt samordnad med åldersoch förtidspension. Däremot sker ingen samordning med efterlevandepension och inte heller med

lhustrutillägg eller kommunalt bostadstillägg till

folkpension. Rätt till ersättning från

arbetslöshetsförsäkringen föreligger endast vid

arbetslöshet som är ofrivillig. Detta innebär att en medlem som själv medverkar till att han blir arbetslös inte kan få ersättning. Självförvållad arbetslöshet, vilken medför att medlem skall avstängas från ersättning, kan föreligga i ettvan av följande fyra fall. Det första är att medlemmen lämnat sitt

arbete frivilligt utan Vidare giltig anledning. skall avstängning ske om medlemmen skilts från arbetet på grund av otillbörligt uppförande. Ytterli-

Gällande områden 191

regler på några andra

från rätten till ersättning är att medlemmen gare ett skäl till avstängning anses självförvållad arbetslöshet avvisat erbjudet lämpligt arbete. Slutligen ha avvisat ett lämpligt arbete föreligga om den arbetslöse utan att uttryckligen vållat att anställning inte ändå genom sitt uppträdande uppenbarligen är tidsbegränsad till 7. l4 eller 28 dagar kommit till stånd. Avstängningen av det ifrågavarande arbetet. Om beroende på den beräknade varaktigheten att medlem inte vill anta erbjudet lämpligt arbete. t. ex. det är uppenbart sådant arbete, kan arbetslöshetskassan genom att han flera gånger avvisat honom intill dess att han utfört förvärvsarbete under 20 dagar. avstänga kan också ske om medlem avvisat lämplig arbetsmarknadsut- Avstängning om han skilts från sådan utbildning på grund av otillbörligt bildning. eller om han lämnat utbildningen frivilligt utan giltig anledning. uppförande Avstängningstiden är i sådana fall 28 dagar.

Kontant arbetsmarknadssliid

Kontant arbetsmarknadsstöd (KAS) kan vid arbetslöshet utgå till den som inte är medlem i erkänd arbetslöshetskassa eller som är medlem men ännu inte har eller inte har rätt till ersättning därför att ersättuppfyllt medlemsvillkoret i vissa fall 55 år. ningsperiod löpt ut sedan han fyllt 60 år eller Berättigad till ersättning vid arbetslöshet är den som fyllt 16 år och som dels vissa allmänna villkor, dels ett arbetsvillkor eller ett särskilt uppfyller kvalifikationsvillkor efter avslutad utbildning. Ersättning utgår efter en ersättning från arbetskarenstid, vilken är densamma som gäller beträffande

löshetsförsäkringen. har Samma ctllmänna villkor som gäller för arbetslöshetsförsäkringen även för KAS. För att ersättning skall utgå krävs sålunda att den uppställts arbetslöse är arbetsför och i övrigt oförhindrad att åtaga sig arbete. är beredd som arbetssökande hos den att anta erbjudet lämpligt arbete, är anmäld och_inte kan erhålla lämpligt arbete. offentliga arbetsförmedlingen Att den arbetslöse skall vara arbetsför innebär att han skall kunna prestera ett normalt arbetsresultat i ett för honom lämpligt arbete. Den som på grund

av sjukdom, invaliditet eller hög ålder inte kan utföra arbete är således inte som medför rätt till hel sjukpenning utesluter berättigad till KAS. Sjukdom från rätten till KAS är också den som uppbär hel rätt till KAS. Utesluten eller arbetsskadelivränta efter förlust av förtidspension eller helt sjukbidrag den stödsökande halv sjukpenning skall han anses arbetsförmågan. Uppbär eller partiellt som arbetslös endast halva dagen. l de fall partiell förtidspension utgår, bedöms sökandens arbetsförmåga med hänsyn till samtliga sjukbidrag omständigheter som i det föreliggande fallet skapar svårigheter för honom att finna lämpligt förvärvsarbete. Samma bedömningsgrunder gäller vid nedsätt-

ning av arbetsförmågan på grund av arbetsskada. Villkoret att den arbetslöse skall vara i övrigt oförhindrad att åtaga sig arbete som hindrar honom att innebär att det inte får föreligga någon omständighet och lämpligt förvärvsarbete under den tid överhuvudtaget utföra tillgängligt att åtaga sig arbete för han gör anspråk på KAS. Han skall vara oförhindrad minst arbetsgivares räkning minst tre timmar varje arbetsdag och i genomsnitt 17 timmar i veckan. Hinder att åtaga sig arbete kan föreligga om t. ex. den skäl arbetssökande inte anser sig kunna ta arbete utanför hemorten och hans

192 Gällande

regler på några andra områden

SOU l98l:6l

härför inte anses godtagbara. Sådant hinder anses vidare föreligga beträffande den som har minderårigt bam för .vilket tillsyn saknas. Kan emellertid bamtillsyn ordnas utan längre dröjsmål, anses den arbetslöse berättigad till ersättning intill dess så skett. om vad som anses vara ett lämpligt arbete är för det kontanta Reglerna arbetsmarknadsstödets vidkommande desamma som gäller i fråga om arbets-

löshetsförsäkringen. Härvidlag skall således hänsyn tas dels till den arbetssö-

kandes personliga förhållanden, dels till anställningsförmånema och förhållandena på arbetsplatsen. Vid bedömningen av ett arbetes lämplighet för sökanden eftersträvas att väga samman de skilda förhållanden som har betydelse för arbetsvalet.

Hänsyn skall tas till personliga förhållanden, bl. a. sökandens yrkesvana, men

detta hänsynstagande skall ske inom ramen för tillgången på arbetstillfällen. En arbetssökande kan inte avvisa erbjudet arbete endast av det skälet att han genomgått viss utbildning eller varit verksam i visst yrke. Såvitt möjligt eftersträvas dock att den sökande får ett arbete inom sitt eget yrke. Den som av olika anledningar är förhindrad att ta arbete på annan ort kan

medges rätt att uppträda endast som lokal arbetssökande. Detta innebär dock inte att han får begränsa sitt arbetsutbud till arbeten enbart i själva hemorten.

Ett arbete utanför hemorten kan bedömas

som lämpligt om sökanden har att komma möjlighet hem dagligen. Detta anses vara fallet om sökanden kan komma till arbetsplatsen och åter till hemmet på ett tillfredsställande sätt, inom rimlig tid och till kostnad. skälig Arbetsplatsen anses då ligga inom sökandens naturliga arbetsområde. Då lämpligheten av ett arbete som medför lång daglig bortovaro från hemmet skall bedömas, tas särskild hänsyn till omständigheter som är ägnade att försvåra för sökanden att uträtta nödvändiga dagliga sysslor. Därvid skall även andra familjemedlemmars möjligheter att uträtta sådana sysslor beaktas. För sökande med

minderåriga barn får

bortovarons längd bedömas med hänsyn till omständigheterna i varje särskilt

ifall, t. ex. bamens ålder och möjligheterna att ordna av barnen.

tillsyn Lokal bundenhet beror ofta på familjeskäl. Den lokala bundenheten i en familj kan bero på makens arbetsförhållanden eller hänsyn till samboende föräldrar ellerbam. Flera samverkande boendeoch ansvarsförhållanden skapar i dessa fall en komplicerad bundenhet för både kvinnor och män. Har de små barn och saknas samhällets service för tillsyn av dem, uppstår särskilda svårigheter. När barnen inte längre är i sådan ålder att de behöver kontinuerlig

vård eller tillsyn bedöms bundenheten vid hemmet på ett annat sätt. Då anses

förekomsten av barn inte längre utgöra ett hinder för att ta arbete på annan ort, men det är önskvärt att arbetsorten är belägen så att bortavarande förälder kan besöka hemmet varje vecka, om det inte är fråga om en kortvarig anställning. Någon bestämd ålder som motiv för att avvisa ett erbjudet arbete kan inte fastställas. Beträffande en äldre arbetssökande kan dock som regel härvidlag i slutsatser dras av hans tidigare sysselsättning. Om en sökande åberopar medicinska skäl för att avvisa ett arbetserbjudande

och det inte genast framstår som klart att sådana föreligger, skall läkarutlå-

tande företes för att avvisandet skall godtas. en sökande att han inte vill ta ett arbete därför att han anser sig inte Uppger ha de kunskaper eller färdigheter som erfordras uppmanas han - om det inte är

andra områden 193

Gällande regler på några

att han är okvalificerad för arbetet - att personligen uppsöka uppenbart och låta denne om han anser honom ha tillräckliga arbetsgivaren avgöra Vill anställa honom kan nämnda skäl för att kvalifikationer. arbetsgivaren

avvisa arbetet i allmänhet inte godtas. som är förbundna med det erbjudna l fråga om de anställningsförmåner att de skall vara förenliga med vad som utgår till arbetet gäller som huvudregel kollektivavtalsanställda inom samma yrkesområde. Denna huvudregel gäller Tidigare lön får i både beträffande lön och andra anställningsförmåner. för om ett erbjudet arbete skall anses lämpligt. princip inte vara avgörande arbetsmarknadsstödet gäller ett arbetsvillkor, vilket För det kontanta inom arbetslöshetsförsäkringen. Detöverensstämmer med vad som gäller och överhoppningsbar tid. Beträfsamma är fallet med reglerna om ramtid med arbetad tid fande tid som vid prövning av arbetsvillkoret får jämställas

dock på en punkt. Sålunda får enligt lagen om skiljer sig bestämmelserna med förvärvsarbete under kontant arbetsmarknadsstöd sådan tid jämställas i enskilt hem vårdat åldring eller handikappad i sådan vilken sökanden att det förhindrat sökanden att anta annat arbete. utsträckning avslutad söker men inte lyckas erhålla Till den som efter utbildning arbetsmarknadsstöd utan att förvärvsarbete kan på vissa villkor utgå kontant

Sålunda är den berättigad till stöd som avslutat

arbetsvillkoret är uppfyllt. vuxenutbildning på heltid som sådan yrkesinriktad

ungdomsutbildning,

läsår och som till studiesocialt stöd eller omfattar minst ett berättigar minst tre månader. Härjämte krävs arbetsmarknadsutbildning som omfattar till avslutande under minst tre att vederbörande i anslutning utbildningens har stått till arbetsmarknadens förfogande genom den offentliga månader Det fordras dessutom att den sökande ställt sig till arbetsförmedlingen: inom fem månader från det utbildningen arbetsmarknadens förfogande

avslutats. g fem Kontant arbetsmarknadsstöd utgår f. n. med 75 kr per dag under högst den som är arbetslös endast del av en vecka eller som dagar per vecka. Till söker endast deltidsarbete utgår stöd enligt en fastställd omräkningstabell.

KAS är inte inkomstprövat. Stödet är skattepliktigt och ATP-grundande. tidpunkt då helt Rätt till KAS upphör vid 65 års ålder eller vid den tidigare eller hel ålderspension enligt AFL börjar sjukbidrag, hel förtidspension

utgå. som uppbär änke- eller änklingspension får sitt stöd nedsatt med Stödtagare Detta även beträffande den som uppbär annan pensionsbeloppet. gäller partiellt sjukbidrag eller ålderspension än enligt AFL. Partiell förtidspension, AFL eller delpension reducerar stödet på samma halv ålderspension enligt

sätt. . under 150 dagar från det Kontant arbetsmarknadsstöd utgår längst

karensvillkoret uppfyllts. Till den som fyllt 55 år utgår dock stöd för 300

fyllt 60 år är ersättningstiden inte begränsad. Även dagar. Sedan en stödtagare 55 år är under vissa förutsättningar ersättningsperioden för den som fyllt

obegränsad. från rätt till KAS överensstämmer både vad gäller Reglerna om avstängning inom arbetslösorsak och avstängningstidens längd med de regler s0.m gäller

hetsförsäkringen. i betänkandet (SOU 1978:45) I maj 1978 lade den s. k. ALF-utredningen

194 Gällande regler på andra några områden SOU l98l:6l

Allmän

arbetslöshetsförsäkring fram förslag till en allmän arbetslöshetsför-

säkring, vilken skulle ersätta nuvarande

arbetslöshetsförsäkring och det

kontanta arbetsmarknadsstödet. Betänkandet har ännu inte föranlett någon proposition till riksdagen.

Vuxenutbildning

Uppskattningsvis en tredjedel av Sveriges vuxna befolkning bedriver studier i en eller annan form. Detta har bl. a. sin förklaring i den mångfald olika former av vuxenstudier som vuxit fram gradvis under lång tid. De flesta vuxenstuderande bedriver studier parallellt med yrkes- eller hemarbete. Men även heltidsstudier Förekommer i stor omfattning. Stuclie/örbzmdens cirkelverltzrarøihel är den del av vuxenutbildningen som når flest deltagare. Verksamheten är rikt varierad, och alla ämnen och studienivåer finns representerade. F. n. finns l 18

statsbidragsberättigade/blklIÖgs/(olm: Målet för folkhögsko-

lomas verksamhet är att meddela allmän medborgerlig utbildning, ofta med inriktning mot ett speciellt intresseområde. Vid skolorna anordnas vinterkurser, som i regel är 30-34 veckor långa och som vanligen omfattar tre årskurser. Parallellt med vinterkursema bedrivs en mångfasetterad verksamhet i form av ämneskurser. Under vissa betingelser kan folkhögskolekursema jämställas med grundskolans högstadium eller linje i gymnasieskolan. l en del fall meriterar folkhögskolestudier för tillträde till studier vid universitet eller högskola. För den riksrekryterande statliga vuxenutbi/dninkgen finns statliga skolor i Norrköping och Härnösand. Vid dessa ges utbildning enligt läroplanema för grundskolan och gymnasieskolan. Undervisningen bygger på en kombination av muntlig undervisning under periodvis återkommande kurser vid skoloma och självstudier i form av brevskolestudier på hemorten. Vid skolan i Norrköping anordnas även enbart

brevskoleundervisning. Utbildningen är

helt kostnadsfri. Den kommunala vzLrenzrtbi/dningen. som efter medgivande av skolöverstyrelsen anordnas av kommuner och landsting, omfattar utbildning som motsvarar utbildningen enligt läroplanema för grundskolans högstadium och för gymnasieskolan. Dessutom finns s. k. särskild yrkesinriktad utbildning. Utbildningen anordnas huvudsakligen som

deltidsundervisning. till övervä-

gande del på kvällstid. Den andel av undervisningen som förläggs till dagtid har emellertid ökat märkbart under senare år. De studerande kan i allmänhet välja att antingen läsa enstaka ämnen eller studera för fullständig kompetens i den aktuella skolforrnen.

Under 1970-talet har den kommunala vuxenutbildningen fått i uppgift att alltmer inrikta sin verksamhet med kort på vuxna tidigare utbildning. Resursema har styrts mot sådan utbildning som främst rekryterar korttidsutbildade, dvs. grundskolekurser och yrkesinriktad utbildning. Vuxna som behöver en grundläggande för att komma yrkesutbildning ut i arbetslivet är en av målgruppema för den kommunala vuxenutbildningen. Vuxna yrkesarbetande som behöver för att bredda fortbildning och fördjupa sina yrkeskunskaper är en annan. Ett mål för den kommunala vuxenutbildningen är också att erbjuda möjligheter till kompletteiingsstudier. Det innebär att utbild-

Gällande på några andra områden 195

SOL? 1981:61 regler

ningen också skall vända sig till vuxna som kanske redan har en gymnasial om de behöver komplettera sin eller t. 0. m. eftergymnasial utbildning, ämnen för att få behörighet för vidare utbildning i något eller några studier. vuxenutbildning finns Någon övre åldersgräns för intagning till kommunal inte. Behörig att tas in i kurs är den som har förutsättningar att följa kursen. Vid konkurrens otn utbildningsplatser skall ges företräde åt den som har störst

behov av utbildningen. En form av vuxenutbildning som har stor omfattning och betydelse är

arbetsiizarknctdsuthilzlrtingen. Denna har närmare berörts ovan under avsnitt

5.4.2. Slutligen skall här nämnas de resurser som står till buds inom ramen för den som ordinarie _gyimutsieskolait och den (f/l()l_2{)I11Ila.S“lala vuxenutbildning bedrivs vid universitet och högskolor. l sammanhanget kan uppmärksammas

att gymnasieutredningen f. n. gör en övetsyn av det gymnasiala utbildningsoch innehåll. Utredningen skall därvid utbudet och dess framtida organisation en närmare samverkan överväga bl. a. i vad mån fördelar står att vinna genom vuxenutbildning och delar av arbetsmarkmellan gymnasieskola. kommunal nadsutbildningen.

5.4.6 Ekonomiskt stöd vid vuxenutbildning

De olika former av studiestöd som kan utgå enligt studiestödslagen (1973:349) över 20 år är studiemedel, timstudiestöd, dagstudiestöd och till studerande särskilt vuxenstudiestöd. Till deltagare i arbetsmarknadsutbildning utgår,

som tidigare nämnts, utbildningsbidrag enligt arbetsmarknadskungöreIsen. Studiemedel kan utgå för studier på högskolenivå vilka bedrivs på minst halvtid. Till den som är över 20 år kan studiemedel dessutom utgå för bl. a. studier vid folkhögskola och gymnasieskola samt vid kommunal och statlig

vuxenutbildning. består av studiebidrag och återbctalningspliktiga studiemedel. Studiemedel Till heltidsstuderande med 7,78 % av basbeloppet för varje utgår studiemedel

erhåller samma belopp

studieperiod om 15 dagar. medan deltidsstuderande Detta innebär att studiemedlen för ett normalläsår för en 30-dagarsperiod. för heltidsstuderande och till ett hälften så uppgår till 140% av basbeloppet är stort belopp för deltidsstuderande. Den övervägande delen av studiemedlen

återbetalningspliktig. Bidragsdelen utgör f. n. 2 178 kr för en heltidsstuderaneller 9,7 % av de totala studiemedlen. Har den studerande de per normalläsår, vårdnaden om bam under 16 år, kan återbetalningspliktigt bamtillägg utgå med 25 % av basbeloppet. . mot den studerandes inkomst och Studiemedlen utgår efter en prövning

förmögenhet. inte utgå till studerande som är över 4_5 år. Om l regel får studiemedel

särskilda skäl föreligger kan dock denna åldersgräns förhöjas. Sådant undantag

kan bl. a. göras beträffande den som avbrutit sin utbildning i unga år för t. ex. och familjebildning och som senare önskar fullborda utbildningen. äktenskap av studiemedlen sker genom årliga avgifter. Återbetal- Återbetalningen fördelas jämnt över återbetalningstiden, och återbetalningen ningsbeloppet skall normalt vara fullgjord vid 50 års ålder. Den som inleder studier först vid

196 Gällande regler på några andra områden

vuxen ålder och börjar återbetala studiemedlen efter fyllda 36 år skall fullgöra återbetalningama under en 15-årsperiod.

Återbetalningama får dock inte

fördelas på fler år än fram t. 0. m. det då den återbetalningsskyldige fyller 65

år. Är studiemedlen inte återbetalda vid denna ålder avskrivs resterande studiemedel. Detsamma gäller för det fall att den

återbetalningsskyldige

avlider innan återbetalningen fullgjorts. Helt uppskov med återbetalning kan medges i vissa fall, bl. a. för år då inkomsten inte överstiger 3,5 basbelopp. I ytterligare andra fall kan

återbetalningsbeloppet visst år nedsättas. Studie-

medlen är räntefria, men en uppräkning sker av den årliga avgiften och det i

totala återbetalningsbeloppet

med 3,2 % per år. Särskilt vuxenstudiestöd/ör längre studier kan utgå till vuxenstuderande på en nivå motsvarande grundskolans högstadium och gymnasieskolan. På är stödet tills vidare begränsat till studerande inom yrkesteknisk högskolenivå

högskoleutbildning. Vuxenstudiestödet är uppbyggt enligt om

principen inkomstbortfall. Det innebär att den studerande intill en viss gräns ersätts för det inkomstbonfall han drabbas av genom att ta ledigt från arbetet. Stödet består till övervägande del av bidrag. Detta är skattepliktigt och ATP-

grundande. Det särskilda Vuxenstudiestödet är i vissa hänseenden knutet till utbild-

ningsbidraget inom arbetsmarknadsutbildningen. Den studerande kan sålun-

da inte få ett högre belopp i vuxenstudiestöd än vad han skulle ha erhållit om

han haft utbildningsbidrag. Stödet består av ett bidrag som motsvarar 65 % av

utbildningsbidraget. Därutöver utgår studiemedel

återbetalningspliktiga med

ett så stort belopp att det totala stödet efter skatt blir lika stort som utbildningsbidraget efter skatt. De

återbetalningspliktiga medlen utbetalas

efter samma regler som gäller inom studiemedelssystemet. Stödet utges i princip utan prövning mot inkomst och fomiögenhet.

Grundläggande villkor för rätten till vuxenstudiestöd är att den sökande har fdrvärvsarbetat i en sådan att han eller hon har omfattning förvärvat ATP-poäng under minst fyra år före det år lör vilket Vuxenstudiestödet skall utgå. Om den studerande på grund av eller handikapp sjukdom varit. förhindrad att arbeta, kan stöd även om utgå pensionspoäng inte har tillgodoräknats for minst fyra år. Med kalenderår för vilket pensionspoäng tillgodoräknats den studerande jämställs år efter år 1959 for vilket sådan

poäng inte har förvärvats, om den studerande under året har vårdat eget bam under tio åreller vårdat person, som på grund av sjukdom, ålder eller handikapp varit i behov av särskild eller haft omvårdnad, inkomst av förvärvsarbete, i samtliga tre fall under förutsättningatt verksamheten har haft

minst sådan omfattning att den kan anses ha motsvarat vad som hade krävts för att pensionspoäng för året skulle ha tillgodoräknats. Även viss annan

. verksamhet kan jämställas med år då pensionspoäng tillgodoräknats. Till studerande som fyllt 45 år kan, på motsvarande sätt som gäller beträffande studiemedel, vuxenstudiestöd utges endast om det är motiverat av särskilda skäl. Stödet utges for studier omfattande minst en halv månads heltidsstudier eller en månads deltidsstudier.

Eftersom antalet studiestöd är begränsat måste ett urval ske bland dem som söker vuxenstudiestöd. Vid urvalet skall hänsyn tas till den sökandes tidigare utbildning, antalet år på arbetsmarknaden, särskilt betungande försörjningsbörda m. m. Urvalet görs av särskilda vuxenutb_ildningsnämnder, en i varje län.

197 sou 1981:61

6 Kommitténs allmänna överväganden

för efterlevande-

6.1 Samhällsutvecklingens betydelse

pensioneringen

6.1.1 Inledning

ett antal frågor om förändringar av Kommittén behandlar i detta betänkande

pensioneringen. Avgjort mest betydelnuvarande regler inom den allmänna uppdrag att göra en fullständig översyn av etterlevansefullt är kommitténs inom den allmänna försäkringen och att lägga fram förslag

depensioneringen

framtida och utfomming. Därvid tar om denna pensionerings omfattning

inom arbetsskadeförsäkringen. kommittén upp också efterlevandeskyddet Andra väsentliga frågor som kommittén har att överväga gäller hustrutilläg-

ställning i framtiden. gets och bamtilläggets inom den När kommittén nu har att göra en översyn från grunden av stödet

till efterlevande bam och vuxna är det självfallet av

allmänna pensioneringen

som ligger bakom nuvarande regelintresse att belysa vilka förutsättningar

system på detta område och vilka syften som vid eñerlevandepensioneringens härav tillkomst och successiva utbyggnad har tillagts denna. Mot bakgrund

som uppbär efterlevandekan prövas om de tankegångar och de grundsatser

skyddet fortfarande har bärkraft i dagens samhälle eller om de förändringar

och samhällsförhållanden ger som på senare tid har inträtt i familjemönster till att man nu undersöker om andra lösningar än de nuvarande kan anledning lämna vara motiverade. Med hänsyn härtill kan finnas skäl att inledningsvis

framväxt och en beskrivning en kort återblick på efterlevandepensioneringens

av de motiv som präglar denna.

6.1.2 till reglerna om familjepension Bakgrund

under 1900-talets första I Sverige tillkom de första socialförsäkringama och före industrialismens genombrott fick behovet decennier. Dessförinnan och familjen, som i av social och ekonomisk trygghet lösas genom att släkten ofta bestod av flera generationer, i mån av förmåga det gamla bondesamhället och andra behövande medlemmar. Det fanns själva tog omsorg om sina gamla som tog hjälpbehövande om hand i fall då dessutom grupper av människor då den behövande saknade familjen inte själv kunde fylla denna funktion eller omsorger och den Som exempel kan nämnas församlingamas anhöriga. som bl. a. hantverksskrâna svarade för. Inte sällan verksamhet härvidlag ha en skyldighet att svara för sina anställda även sedan ansågs arbetsgivarna

198 Kommitténs allmänna överväganden

dessa blivit oförmögna till fortsatt arbete. l detta förindustriella samhälle fanns

inte som nu skillnaden mellan förvärvsarbete och hemarbete. Kvinnorna vari samma utsträckning som männen verksamma i det produktiva arbetet inom

jordbruket m. m.

Industrialiseringen och den därmed sammanhängande inflyttningen till städerna och andra samhällen medförde

stora förändringar i befolkningens

sociala och ekonomiska situation. De gamla storfamiljema avlöstes gradvis av den nuvarande kämfamiljen. Samtidigt flyttades produktionen ut från hemmet, och männen tog arbete utanför detta mot lön. Hustruns roll förändrades från att ha inneburit delaktighet i det produktiva arbetet inom m. m. till att i många fall uteslutande omfatta arbete i det jordbruket egna hushållet och omsorg om bamen.

Genom den fortskridande förändringen i levnadsmönstren minskades familjens möjligheter att svara för den ekonomiska tryggheten för gamla och samt för änka och bam till avliden försörjare. Detta ökade arbetsoförmögna helt naturligt risken för den enskilde att komma i ekonomiskt trångmål på ålderdomen, vid invaliditet och vid familjeförsörjarens frånfälle. Familjen ställdes i en ekonomiskt och socialt vansklig situation då det inte längre fanns

någon yrkesaktiv person som kunde fylla försörjarrollen. Detrblev därvid kommunernas uppgift att genom fattigvården svara för behövligt understöd. Denna hade emellertid ofta en restriktiv och hade

utformning inslag som var

förödmjukande. Hjälpen sågs mera som en nådegåva än som en rättighet. Mot härav växte under 1800-talet fram krav på nya stödformer för bl. a. bakgrund

gamla och invalider och för barn i en utsatt situation. Tankar väcktes - efter inflytande från bl. a. Tyskland - på tillskapandet av en socialförsäkring, som

skulle ge rätt till i olika ersättning behovssituationer och enligt vilken behövande på förhand skulle ha visshet om i vilka situationer och med vilka

belopp hjälpen skulle utges. Efter långvarigt utredningsarbete fattades år 1913 beslut om att i Sverige

införa en allmän pensionsförsäkring. Lagen härom trädde i krañ året därefter.

Enligt denna utgick dock ersättning endast vid varaktig oförmåga till arbete och på ålderdomen. Någon pensionsrätt för efterlevande barn och vuxna fanns inte.

Under tiden efter tillkomsten av vår första har den

folkpensioneringslag

allmänna pensioneringen successivt byggts ut. Antalet bidragsformer har ökat och värdet av utgående förmåner har stigit markant. Härtill har bl. a. bidragit

den starka ekonomiska tillväxten i samhället, vilken möjliggjort genomförandet av nya och kostnadskrävande socialoch familjepolitiska reformer. l sammanhanget kan särskilt framhållas 1946 års

folkpensionsreform, vari-

genom infördes generella ersättningsbelopp som vid invaliditet och ålderdom

gav den enskilde möjligheter till en tillfredsställande oberogrundförsörjning ende av om han eller hon tidigare haft förvärvsarbete eller ej. Ytterligare ett

avgörande steg i utvecklingen togs genom beslutet år 1959 om införande av den allmänna

tilläggspensioneringen.

ATP-systemet har ännu inte nått fullñmktionsstadiet. Såväl antalet ATP-

pensionärer som genomsnittsbeloppen för utgående pensioner ökar

kraftigt år

från år. Också inom har förmånema

folkpensioneringen successivt förbättrats.

Den allmänna pensionsåldem har sänkts och ökade möjligheter till rörlig pensionsålder har införts. Rätten till förtidspension har vidgats. Genom

allmänna överväganden 199

Kommitténs SOL 1981:61

värdebestänanknytningen till basbeloppet har pensionema gjorts i princip under den storlek har höjts vid flera tillfällen diga, och även grundförmånemas Vidare har införts pensionstillskott, vilka stigit senaste tioårsperioden. till pensionstagare som saknar eller har successivt och ger ett standardtillägg

låg ATP. En mera fyllig redogörelse för den sålunda skisserade utvecklingen

har lämnats i avsnitt 3.1. för den allmänna pensioneringen. Under årens lopp har också målsättningen för att personer som förskjutits. Tidigare syftade den till att skapa garantier av särskilt angivna orsaker skulle hade svårt att försörja sig på grund försörjningen. Rätten till pension tillförsäkras medel till den grundläggande av inkomstprövning; var över i stort sett hela fältet under lång tid beroende

Under de senaste decennierna, och i synnerhet eñer tilläggspensioneringens

utvecklades härur en målsättning att var och en skall vid ålderdom, tillkomst, frånfälle genom den allmänna pensioneinvaliditet eller familjeförsörjarens och beredas möjlighet att leva ringen ges en skälig ekonomisk gmndtrygghet

till standarden under den

som står i rimlig proportion på en standard yrkesverksamma delen av livet. har vuxit fram frivilliga och Vid sidan av den allmänna pensioneringen för ålderdom och invaliditet och för kollektivavtalsreglerade försäkringar viss anställning e. d. efterlevande. Dessa försäkringar bygger på avgifter,

ordinarie innehavare av statlig tjänst ett särskilt Redan tidigt tillförsäkrades Liknande kollektiva personalpenpensionsskydd på grund av anställningen. infördes senare för andra statligt anställda samt på det sionsordningar tjänstemän. Under senare tid har

kommunala området och för privatanställda även arbetare i privat tjänst erhållit på-kollektivavtal grundad tjänstepensio-

nering. ovan förbands den allmänna pensioneringen vid tillkom- Som framhållits efterlevande man eller hustru sten år 19 l 3 inte med någon rätt till pension för försäkrad. Sådan pension fanns inte heller enligt 1935 års lag om till avliden Först genom införandet av 1946 års folkpensioneringslag folkpensionering.

tillskapades en särskild pensionsforrn för änkor. Denna lagstiftning komplettill änkor och änklingar med terades året efter med en särskild lag om bidrag rätten till stöd till att omfatta endast bam. På detta stadium begränsades som blivit änkori relativt hög ålder och efterlevande som tog sådana kvinnor och vård om minderåriga bam. Pensionen var beroende av inkomstprövning,

erhöll ålders- eller invalidpenden utgick bara fram till dess den efterlevande sion. Den mer generella rätt till änkepension, som finns i dag och som tar sikte

uppbär egenpension, även på änkori yngre ålder och på änkor som samtidigt med tillkomsten av bl. a. den infördes först fr. o. m. år 1960 i samband

allmänna tilläggspensioneringen. sålunda änkepension inom såväl folk- Enligt de nu gällande reglerna utgår i form av änkepension tillkommer som tilläggspensioneringen. Folkpension

annan form av folkpension, änka, som inte fyllt 65 år och inte heller uppbär att hon hade uppnått 36 års ålder vid mannens död och under förutsättning att hon har vårdnaden om och varit gift med honom i minst fem år eller bor tillsammans med barn under 16 år som vid dödsfallet stadigvarande hem eller hos änkan. Från ATP utges stadigvarande vistades i makamas om äktenskapet har varat minst fem år änkepension till änka efter försäkrad.

60 år. Är dessa förutsättningar och ingåtts senast den dag den försäkrade fyllde

200 Kommitténs allmänna överväganden

inte uppfyllda har änkan likväl rätt till änkepension, om den försäkrade efterlämnar barn som också är bam till änkan. lnom

tilläggspensioneringen

utgår änkepension oberoende av änkans ålder och oavsett om hon samtidigt uppbär egen pension. Vid sidan av änkepensionen kan änka erhålla bidrag till bostadskostnaden i fonn av kommunalt

bostadstillägg till pensionen. Vidare

gäller i beskattningshänseende särskilt förmånliga regler för den som är berättigad till folkpension i form av bl.a. änkepension och som inte har sidoinkomster över en viss nivå. V Särskilda bidrag inom den allmänna pensioneringens ram för barn som förlorat en av eller båda sina föräldrar infördes redan år 1918. Bidragen hade

ursprungligen karaktären av inkomstprövade tillägg till pensionen till änka eller änkling med bam under 15 år och utgick bara i fall då den efterlevande

uppnått 67 års ålder eller dessförinnan var oförmögen till arbete. Genom 1937 års lag om bambidrag fick understödet formen av ett barnet tillkommande

bidrag, och hjälp kom att lämnas till efterlevande bam även i situationer då den kvarlevande föräldern inte uppbar pension för egen del. Rätten till bidrag begränsades dock till barn som var föräldralöst eller vars fader avlidit. Om barnets moder gått bort utgavs inte barnbidrag i annat fall än då änklingen var

oförmögen till arbete. Det ansågs nämligen att moderns frånfälle från ekonomisk synpunkt som regel inte kunde tillmätas samma betydelse som faderns. l samband med införandet år 1948 av de allmänna

bambidragen

ersattes 1937 års lag med en lag om särskilda barnbidrag till änkors och

änklingars bam..Också enligt denna var bidragen föremål för inkomstprövning, och rätten att uppbära sådana var fortfarande i princip begränsad till föräldralösa och faderlösa bam. Bampensioner inom ramen för folkpensio-

neringen tillkom först genom lagstiftning år 1960. Enligt denna kunde pension

utges efter såväl fader som moder, och rätten till stöd blev inte längre beroende

av inkomstprövning. Redan året dessförinnan

hade fattats beslut om den

allmänna tilläggspensioneringen, som kom att innehålla bl. a. en inkomstre-

laterad barnpension för barn vars ena eller båda föräldrar avlidit. De båda

bampensionsfonnema sammanfördes år 1962 i lagen om allmän försäkring. Genom beslut vid 1973 års riksdag genomfördes en förstärkning av bampen-

sionema inom

folkpensioneringen, varvid dessa i princip erhöll den utfonn-

ning de har i dag.

Enligt nu gällande regler utgår sålunda barnpension inom folkpensioneringen till barn efter avliden försäkrad, om barnet inte har fyllt 18 år. Pensionen utgår på en grundnivå och på en garantinivå. Dessa nivåer är högre

för barn som är föräldralösa än för barn som förlorat en av sina föräldrar. Inom

tilläggspensioneringen utbetalas barnpension

fram till dess barnet fyller 19 år. Pensionen utges med viss procent av den egenpension som föräldern uppbar eller skulle ha blivit berättigad att uppbära. Detta procenttal är högre om

inte samtidigt utbetalas efter den avlidne föräldern än om så är änkepension fallet. Varje barns procentuella andel är också lägre ju fler pensionsberättigade barn som den .avlidne efterlämnar.

Den främsta orsaken till att man en gång tog in bestämmelser om familjepension i den allmänna pensioneringen och i anslutande författningar var att man ville skapa ett skydd för efterlevande vid försörjarens bortgång. Detta kom att gälla minderåriga barn till den avlidne, men även gifta kvinnor

ansågs behöva hjälp från samhället efter makens frånfálle.

i allmänna överväganden 201

Kommitténs

änkepensioneringen ligger bl. a. det familje- Till grund för den nuvarande mellan makar som var vanligt förekommönster och den arbetsfördelning mande vid den tid då regelsystemet erhöll sina utmärkande drag. Det vanliga eller i var då att kvinnorna vid ingåendet av äktenskap, antingen omedelbart att förvärvsarbeta för att i stället ägna sig åt vart fall när de fick bam, upphörde Familjens ekonomi grundades i regel uteslutande på arbete enbart i hemmet. Hade kvinnan tidigare förvärvsarbetat och hunnit skaffa mannens inkomster. förlorade hon efter hand denna yrkesvana och fick på sig en yrkesutbildning, förvärvsarbeta. grund härav allt svårare att åter börja Om mannen skulle avlida undanrycktes den grund varpå familjens ekonomi kom att befinna sig i en utsatt situation. Familjens vilat och kvinnan frånfälle. Den ekonomiska läge förändrades helt och hållet genom försöijarens som måste följa för i många fall högst ingripande omgestalming av livsföringen utan mycket stora svårigheter. Det ansågs vid änkan kunde inte genomföras tiden för änkepensioneringens tillkomst inte rimligt eller möjligt att änkan, skulle kunna svara för sin sedan hon ställts ensam, genom eget arbete bam. I försörjning, om hon hade uppnått högre ålder eller hade minderåriga fall då änkan hade barn att ta vård om förutsattes hon till följd av sina

hemmet och därmed mer eller mindre omsorger om barnen vara bunden vid sin arbetsförmåga till förvärvsarbete. Och hade hon urståndsatt att utnyttja nått upp i medelåldern eller däröver kunde det vara svårt för henne att erhålla ett arbete, eftersom hon oftast genom äktenskapet under en lång följd av år kommit att stå vid sidan av forvärvslivet. Det ansågs därför föreligga ett behov ekonomiskt understödde av att samhället grep in och genom änkepension kvinnor i dessa situationer så att de erhöll en rimlig försörjning. utvidgades sedermera i och Detta ursprungliga syfte med pensionsfonnen av den allmänna tilläggspensioneringen till att avse också med införandet för vad änkan i ekonomiskt hänseende gick miste om genom ersättning försörjarens död och således till att innefatta en garanti för änkan att även efter behålla en viss del av den standard som hon hade dessförinnan på dödsfallet av mannens inkomster. grundval För män har inom den allmänna försäkringen inte byggts upp

efterlevande

utgick enligt 1947 någon motsvarighet till änkepensioneringen. Visserligen till änklingar med minderåriga barn i års lag härom särskilda änklingsbidrag utgifter för sin vård och med avsikt att utgöra en hjälp att täcka nödvändiga lejd hemhjälp. Dessa bidrag avskaffades dock genom 1960 års folkpensions- Gifta män förutsattes inte reform, eftersom de inte längre ansågs motiverade. ha samma behov av samhälleligt stöd efter makans död som gifta kvinnor. av förvärvsarbete och Man utgick från att männen i regel hade inkomster därför kunde klara sin försörjning på egen hand sedan hustrun gått bort. sålunda . Eftersom den inkomst som bildat underlag för familjens försörjning bestod även sedan hustrun avlidit, uppkom i de flesta fall inte heller någon Det behov av fortlöpande ekonomisk hjälp ekonomisk förlust för familjen. barn menade man tillgodosågs bäst som förelåg för änklingar med minderåriga genom bampensionema, dvs. genom ett bidrag till barnets egen försörj-

ning. pensioneringen infört ett särskilt När man inom ramen för den allmänna men inte för änklingar har man vidare följt utländska skydd för änkor förebilder liksom de principer på vilka privat och offentlig personalpensio-

202 Kommitténs allmänna överväganden:

nering för tjänstemän varit uppbyggda. Andra länders pensionssystem är. som bl. a. framgår av översikten i bilaga B, i stor utsträckning grundade på i princip

samma tankegångar som det svenska när det gäller pension till efterlevande. Oftast ses en änkas rätt till änkepension såsom en från den avlidne mannen

härledd rättighet. Också personalpensioneringama i Sverige innehöll ursprungligen bestämmelser om enbart änkepension. Först senare har dessa successivt utvidgats till att omfatta också änklingspensioner.

6.1.3 Utvecklingen

efter tillkomsten av familjepensioneringen

Under senare tid har frågan om jämställdhet mellan män och kvinnor fått ökad

aktualitet. Strävandena mot sådan jämställdhet har erhållit ett växande stöd hos befolkningen, och på olika områden av samhället har bedrivits ett aktivt

jämställdhetsarbete. Breda insatser med denna inriktning görs bl.a. inom

sysselsättnings- och utbildningspolitiken samt på familjepolitikens område. l kan nämnas det arbete som bedrivs av jämställdhetskommitsammanhanget tén. Som ett resultat av detta arbete har tillkommit en lag (1979:l l 18) om

jämställdhet mellan kvinnor och män i arbetslivet.

Jämställdhetssträvandena betonar bl. a. kvinnans rätt till arbete på samma villkor som mannen. Viktläggs vid kvinnans rätt tillpersonlig utveckling genom deltagande i arbetslivet och vid den enskildes ansvar för att försörja sig

själv. Därvid framhålls att den viktigaste förutsättningen för jämställdhet är ekonomisk självständighet byggd på egen förvärvsinsats. Föreställningen att kvinnan bör försörjas genom äktenskapet anses böra effektivt motarbetas,

eftersom den är ett direkt hinder för kvinnans ekonomiska självständighet och

för hennes möjligheter att konkurrera på lika villkor på arbetsmarknaden.

Likaså understryks att mannens traditionella försöijningsplikt gentemot hustrun måste ändras till att gälla ett med henne delat ansvar för

försäljningen

av barnen, samt för tillsyn och vård av dessa. Genom olika åtgärder underlättas för föräldrar att förena föräldraskap med förvärvsarbete. lnte minst viktigt anses det vara att bryta traditionella könsrollsmönster såväl i

arbetsliv som i hem och samhällsliv.

Sedan tiden för tillkomsten av den nuvarande

efterlevandepensioneringen

har vidare skett stora/örändringar i och familjemönstren.

.ramhällsstrukturen

Av stor betydelse är de ändringar som i olika hänseenden inträtt i fråga om

makars ekonomiska situation. Den viktigaste förändring som skett är att allt fler gifta kvinnor gått in i förvärvslivet. Detta innebär att mannens roll som familjens har ändrats och att i många familjer båda makarna försörjare förvärvsarbetar i dag.

Antalet och andelen _förvärvsarbetande kvinnor har sålunda ökat mycket kraftigt under de senaste årtiondena. Sedan år 1965 har antalet kvinnor på

arbetsmarknaden stigit med

drygt en halv miljon. Andelen kvinnori åldern 16-64 år som förvärvsarbetar har enligt

arbetskraftsundersökningama ökat

från 54 % år 1963 till 75 °/0 år 1980. Detta ökade för

arbetskraftsdeltagande

kvinnor har slagit igenom i alla åldersklasser. Särskilt påtagligt är det i åldersklassema 20-54 år, där andelen förvärvsarbetande kvinnor utgör över 80 % med ett högsta värde på närmare 85 % för kvinnor i åldern 35-44 år.

Andelen kvinnor i arbetskraften har stigit snabbare bland gifta kvinnor- från 47 % år 1963 till närmare 76 °/0 år 1980 - än bland icke gifta kvinnor, och i dag

allmänna överväganden 203

Kommitténs

utjämnad. En kraftig utjämning har under är den tidigare skillnaden härvidlag 1960- och 1970-talen skett även mellan kvinnor med små barn och övriga eftersom det i särskilt stor kvinnor i fråga om arbetskrañsdeltagande, utsträckning är kvinnor med minderåriga barn som gått in på arbetsmarknaden under den aktuella perioden. För kvinnor med barn under sju år har 75 % sålunda skett en ökn ing av andelen sysselsatta från 38 °/0 år 1963 till drygt om den beskrivna utvecklingen redovisas i år 1980. Mer detaljerade uppgifter

bilaga A. som inträffat i fråga om kvinnors förvärvsar- Den omvälvande förändring redovisari avsnitt 4.2 om bete illustreras också av de uppgifter som kommittén inom ATP. Av dessa framgår att antalet kvinnori åldern 16-65 poängförvärv av sådan storlek att de överstigit år, som under ett visst år halt inkomster har ökat basbeloppet vid årets ingång och därmed blivit pensionsgrundande, om mer än en från 742 000 år 1960 till 1 837 000 år 1979. Det rör sig således Även andelen kvinnor i nämnda åldersgrupper med pensionsfördubbling. inkomst har mer än fördubblats under perioden. Andelen utgjorde grundande har sedan successivt ökat till 74 °/0 år 1979. I knappt 32 °/0 år 1960, och den 41-45 åldersgruppema 36-50 år överstiger andelen 80 % och i åldersklassen

år överstiger den till och med 85 %. Emellertid finns fortfarande vissa regionala skillnaderi sysselsättningsläget Andelen förvärvsarbetande kvinnor är sålunda lägre i bl. a. för kvinnor. än i storstadsområdena. De regionala variationema är för både

skogslänen

55-64 år. Även inom länen män och kvinnor störst i åldersgruppen i för kvinnor mellan

förekommer skillnader sysselsättningsmöjlighetema

Arbetslösheten är också större orter och utpräglade glesbygdskommuner. relativt sett högre bland kvinnor i glesbygder och i mindre tätorter än på andra i kvinnornas förvärvsfrekvens har håll i landet. Den inträdda ökningen varit i stort sett densamma över hela landet. Härtill torde ha emellertid bl. a. olika åtgärder på det regionala planet,

bidragit sysselsättningspolitiska

vara i hög grad motiverade. Utan vilka på flera håll synes ha varit och alltjämt dessa skulle bilden sannolikt ha varit en annan, och sådana insatser synes målen och åstadkomma därför angelägna om man vill nå de regionalpolitiska av kvinnornas arbetskraftsdeltagande olika landsändar en fortsatt utjämning

emellan. l detta sammanhang finns också anledning att peka på att det föreligger stora mellan kvinnor och män i vad avser den genomsnittliga arbetstiskillnader arbetar kortare tid än heltid, dens längd. Medan enbart ett mindre antal män förekommande bland kvinnorna. Under är deltidsarbete mycket vanligt kvinnori stort sett oförändrat. År 1980 1970-talet var antalet heltidsarbetande var det enligt arbetskraftsundersökningama en så hög andel som ca 47 % av i åldern 20-64 år som hade en genomsnittlig veckoarbetstid alla kvinnor understigande 35 timmar. I huvudsak rör det sig dock om s. k. lång deltid (dvs.

en arbetstid om 20-34 timmar i veckan). Endast knappt 9 °/0 av alla kvinnor

hade år 1980 kortare arbetstid. Tendensen går dessutom mot en ökning av den av den korta. Deltidsarbete är betydligt långa deltiden och mot en minskning bland kvinnor med bam undersju år än bland kvinnor utan sådant vanligare bam. att kvinnornas frånvaro från arbetet är

Ytterligare bör hållas i .minnet

att den ökade under 1970-talet. Denna ökade betydligt högre än männens och

204 Kommitténs allmänna överväganden

frånvaro faller emellertid nästan helt på kvinnor med små barn och kan till stor del förklaras av förlängningen av föräldraledigheten vid barns födelse och av att fler kvinnor än tidigare har ett fast arbete när de får bam. Utvecklingen av frånvaron kan tolkas på det sättet att det genom 1970-talets reformer på farniljepolitikens område har blivit lättare än tidigare för kvinnor med barn att kombinera förvärvsarbete med omvårdnaden om bam. Den visar emellertid också att rester av tidigare familjemönster alltjämt lever kvar. Även om båda makarna förvärvsarbetar är det i en barnfamilj fortfarande vanligast att det är kvinnan som stannar hemma för att ta vård om barnen när de är sjuka etc. Arbetsmarknaden karaktäriseras fortfarande

av en viss uppdelning efter

kön. Under det att männen arbetar inom ett brett spektrum av yrken är arbetsmarknaden för kvinnor mer begränsad, och en stor andel av kvinnorna har arbete inom ett litet antal kvinnodominerade yrkesområden, bl. a. på vård-, kontors-, undervisnings- och tjänstesektorema. Även härvidlag har dock under de senaste åren börjat ske en förskjutning mot en större integrering mellan kvinnor och män och mot en ökad efterfrågan på kvinnor i yrken där traditionellt enbart män rekryterats. Vikten härav har även betonats inom sysselsättnings- och arbetsmarknadspolitiken. Som en följd av uppdelningen mellan manliga och kvinnliga yrken, vilka sistnämnda oña har ett sämre genomsnittligt löneläge, samt genom att kvinnorna oftare arbetar deltid har kvinnoma som grupp lägre förvärvsinkomster än män. Detta visas bl. a. genom de uppgifter om genomsnittlig intjänad pensionspoäng inom ATP för män och kvinnor vilka lämnats i avsnitt 4.2. Också på detta område har emellertid skett ett successivt närmande av kvinnorna till männens nivå. Härtill har bl. a. bidragit den solidariska lönepolitik som under senare år drivits av de fackliga organisationema. Även om sålunda flertalet kvinnor nu har förvärvsarbete finns alltjämt ett inte obetydligt antal som står utanför arbetsmarknaden. Antalet kvinnor i åldern 20-64 år som arbetar enbart i hemmet uppgick enligt arbetskraftsunår 1980 till ca 378 000. I stor utsträckning rör det sig om yngre dersökningama kvinnor, som gjort ett avbrott i förvärvslivet för att under viss tid ta vård om minderåriga barn i hemmet, och om kvinnor i de högsta åldersklassema. En utförlig belysning av dessa kvinnors situation har lämnats i den av jämställdhetskommittén avgivna rapporten (SOU- 1979:89) Kvinnors arbete. Också

sysselsättningsutredningen har i betänkanden och rapporter (bl. a. SOU

1975:90, SOU 1978:28 och SOU 1979:24) lämnat ett omfattande material som belyser bl. a. förvärvshindren för de grupper som står utanför arbetskraften. _ Antalet kvinnor som är sysselsatta med arbete enbart i det egna hemmet har under 1970-talet sjunkit kraftigt i samtliga åldersklasser. Som framgår av det föregående har_ ökningen av arbetskraftsdeltagandet varit särskilt markant för kvinnor med små bam. Att äldre gifta kvinnor fortfarande har en relativt sett lägre förvärvsintensitet torde kunna förklaras bl. a. utifrån det förhållandet att dessa kvinnor växte upp och gifte sig i ett samhälle där det var naturligt att gifta kvinnor inte hade förvärvsarbete utanför hemmet. Dessa kvinnor har därför ofta en bristfällig utbildning och saknar erfarenhet på arbetsmarknaden. l en hel del fall beror dessa äldre kvinnors lägre förvärvsfrekvens, som framgår av i

allmänna överväganden 205

Kommitténs SOU l981:6l

inte endast på brist på arbetstillfällen utan i bilaga A återgivna uppgifter, intresse för förvärvsarbete. Att de hemarbetande någon mån även på bristande i antal illustreras även av uppgifter från sjukförkvinnorna snabbt minskar Här har antalet hemmamakeförsäkrade kvinnor gått ned säkringsstatistiken. 50 °/0 under perioden 1975-1980. Den 31 med ca 290 000 eller med närmare 1980 utgjorde antalet sådana kvinnor 320 000. december Sammanfattningsvis kan alltså slås fäst att det under tiden efter tillkomsten av den nuvarande änkepensioneringen har skett en mycket kraftig ökning av kvinnor. har inneburit att kvinnor i andelen förvärvsarbetande Utvecklingen också efter det att de allt större utsträckning stannar kvar pâ arbetsmarknaden bildat familj eller att de börjar förvärvsarbeta därefter, om de inte dessförinnan Det förekommer knappast längre att kvinnor lämnar varit ute i arbetslivet. Många kvinnor har kvar arbetslivet enbart därför att de ingår äktenskap.

arbetet även sedan de fått bam. Och i fall då kvinnor väljer att vara hemma och ta vård om barn under längre tid efter födelsen är de inställda på att återinträda kvinnor i förvärvslivet sedan barnen blivit något äldre. Genom att allt fler

sålunda förvärvsarbetar under större delen av sitt aktiva liv uppnår de en ökad i ekonomiskt avseende och därmed även i andra hänseen-

självständighet

den.

visar också att kvinnornas ställning på arbetsmark-

Gjorda undersökningar naden blivit stabilare och att kvinnor nu mera permanent än tidigare deltar i

o. d. har under 1970-talet inte haft

arbetslivet. Konjunktursvängningar

som dessförinnan på kvinnornas arbetskraftsdeltagande. samma inverkan Enligt kommitténs mening finns anledning anta att den hittillsvarande en ökande andel kvinnor kommer att

trenden innebärande förvärvsarbetande

vara lika

fortsätta, även om dagens ekonomiska läge gör att man f. n. inte kan

års optimistisk i detta hänseende som för några år sedan. I en prognos till 1980 i mars 1981, antas sålunda att långtidsutredning, som SCB publicerat kommer att fortsätta att öka fram till år kvinnornas arbetskrañsdeltagande

1970-1979. Ökningen antas därefter

1985 i samma takt som under perioden takt att enligt prognosen, för vilken redogörs närmare i bilaga A, fortgå i sådan andelen förvärvsarbetande kvinnor år 2000 är nära nog i nivå med män-

nens. inte dra alltför vittgående slutsatser av en prognos, Nu kan man självfallet i stort sett där man av naturliga skäl fått utgå från att efterfrågan på arbetskraft som utvecklats under 1970-talet och vilken bygger på följer de tendenser Samoförändrad inriktning av bl. a. regional- och arbetsmarknadspolitiken. tidigt bör dock betonas att prognosen inte utgör en ren trendframskrivning;

tagits bl. a. till att kvinnornas arbetskraftsdel-

hänsyn har vid beräkningarna och åldersgrupper nått en så hög nivå att man tagande inom vissa regioner måste räkna med att förvärvshindren för den återstående delen av kvinnorna blir större. Kommittén vill också understryka vad som utanför arbetskraften arbetsmarknaden. ovan angivits angående de grupper som i dag står utanför Som där framhållits med små barn, utgörs dessa till viss del av unga kvinnor och inom den gruppen har arbetskraftsdeltagandet ökat särskilt påtagligt. Det en kan hållas för troligt att denna ökning fortsätter så att dessa kvinnor uppnår minder-

sysselsättningsgrad som ligger nära nivån för jämnåriga kvinnor utan

utanför arbetslivet är, såsom också angivits i åriga bam. En annan stor grupp kvinnor som har en annan utbildningsdet föregående, äldre och medelålders

206 Kommitténs allmänna överväganden

och arbetslivsbakgrund än de kvinnor som i dag är i yngre ålder. För framtiden torde dock kunna förväntas en betydande fortsatt ökning av forvärvsfrekvensen för kvinnori dessa åldersgrupper allt eftersom de kvinnor som nu befinner sig i de grupperna ersätts av kvinnor som vuxit upp under nyare samhällsförhållanden och med annan erfarenhet av arbetslivet bakom sig. Det synes nämligen inte sannolikt att de kvinnor som f. n. är i yngre ålder och har en stadigvarande anknytning till arbetsmarknaden kommer att i stor utsträckning lämna denna, långt före pensioneringen, i och med att de kommer upp i högre ålder. Bakom den zippgâng som

inIráAf/Tat i/iziga om andelen fiiniärvsarhelande

kvinnor ligger en rad faktorer. Antalet arbetstillfällen inom områden som traditionellt sysselsätter kvinnor har stigit bl. a. till följd av den offentliga sektorns expansion. Även på den privata sidan har kvinnodominerade områden, bl. a. inom tjänstesektom, ökat. Den ekonomiska politiken har en nästan ständig expansion, och arbetsmarknadspolitiken tidigare inneburit har haft och har full sysselsättning som sitt främsta mål. Till den ökade

kvinnliga förvärvsfrekvensen har även bidragit det förhållandet att allt fler kvinnor skaffat sig en ordentlig yrkesutbildning. Möjligheterna att förvärvsarbeta har också förbättrats genom att familjestorleken minskat och hemarbetet rationaliserats. Arbetstiden har generellt förkortats. Även andra politiska åtgärder har underlättat for båda makarna att delta i förvärvslivet, också i fall då de har små bam. Samtidigt har attitydema till gifta kvinnors förvärvsarbete radikalt forändratsjämfort med några tiotal år tillbaka i tiden. Förvärvsarbete ses nu såsom något naturligt för såväl män som kvinnor. Den fulla sysselsättningen har utgjort ett av de främsta målen för den ekonomiska politiken, och kommittén förutsätter att denna målsättning står fast även i

fortsättningen. Från statsmakterna har framhållits vikten av en

fortsatt politik for full sysselsättning trots de påfrestningar som samhällsekonomin utsatts for på l970-talet. Senast i propositionen 1980/8 l : 126 om

arbetsmarknadspolitikens framtida inriktning har sålunda understrukits att

det avgörande för syrsselsättningspolitiken måste vara att de människor som vill ha ett arbete också skall ha en reell möjlighet hänill. Det framhålls att i målet om full sysselsättning - eller arbete åt alla -ligger också ett erkännande av arbetets avgörande betydelse for individens hela sociala situation. Under 1960- och l970-talen skedde en kraftig utbyggnad av olika former av

arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Arbets marknadsutbildnin

gen har kommit att spela en allt större roll, och de ekonomiska bidragen vid sådan utbildning har förbättrats. Också beredskapsarbetena har ökat i omfattning och erhållit en ändrad karaktär. I allt högre grad har de kommit att rikta sig till kvinnor. Även andra fonner av insatser inom arbetsmarknadspolitikens ram har byggts ut. I avsnitt 5.4 har kommittén lämnat en utförlig beskrivning över de åtgärder som står till buds på detta område.

Arbetsmarknadspolitiken

syftar nu inte enbart till att bekämpa den öppna arbetslösheten utan också till att minska den dolda arbetslösheten bland kwnnor och underlätta for fler att komma in på arbetsmarknaden eller i vart fall ge ett alternativ i form av utbildning. Under 1970-talet skedde en snabb ökning av andelen kvinnor inom de individinriktade arbetsmarknadsåtgär- . dema. Till följd av insatserna inom arbetsmarknadspolitiken har bl. a. ett stort antal tidigare hemarbetande kvinnor, som helt saknat eller haft begränsad

allmänna överväganden 207

Kommitténs sou 193151

fått arbete på den öppna arbetsmarknaden. Enligt kommityrkeserfarenhet, i framtiden kommer téns mening kan förutsättas att åtgärder på detta falt också för kvinnor som står att vara av väsentlig betydelse när det gäller att möjliggöra En förutsättning är då utanför arbetslivet att få en fast fot på arbetsmarknaden.

givetvis att verksamheten inte skärs ned kraftigt. har vidare genomförts omfattande reformer Under de senare årtiondena inom utbildningsväsendet. Den obligatoriska skolgången har förlängts, utbildhar blivit större och tillströmningen till ningskapaciteten på gymnasienivå universitet och högskolor har ökat. Denna kraftiga satsning har lett till att de än de äldre. yngre generationerna i dag har en betydligt bättre utbildningsnivå Denna förbättrade utbildningsnivå gäller kvinnor i lika hög grad som män.

Härtill har bl. a. bidragit den utbyggnad som gjorts i fråga om det studiesociala och högskolenivå. Numera utbildar sig stödet för studier på gymnasieatt kvinnor fått kvinnor och män i stort sett lika länge, vilket starkt bidragit till Emellertid är förbättrade möjligheter att hävda sig på arbetsmarknaden.

fortfarande valet av utbildningslinje könsbundet genom hela utbildningssyspå arbetsmarknaden efter temet, vilket leder till en fortsatt könsuppdelning traditionella värderingar. Flickor väljer också i något högre grad än pojkar Tendensen i kortare utbildningsvägar. går dock även på dessa områden

utjämnande riktning. Också på Vuxenutbildningens område har samhällets insatser ökat kraftigt

bakom denna utveckling har varit en önskan att under senare tid. En drivkraft minska de ovan nämnda skillnaderna i utbildningsnivå mellan olika genera-

förändringarna på arbetsmarknaden med krav på tioner. Även de fortlöpande och vidareutbildning har bidragit härtill. Denna satsning på omskolning har i hög grad kommit att utnyttjas av kvinnorna. Det gäller vuxenutbildning

och folkhögskoloma som

såväl inom den kommunala vuxenutbildningen

inom arbetsmarknadsutbildningen. Åtgärderna på detta fält har, som framgår

av översikten i avsnitt 5.4, kommit att särskilt riktas mot bl. a. äldre kvinnor

och kvinnor som länge varit hemarbetande. Även på Vuxenutbildningens

början skett en utbyggnad av det ekonomiska område har sedan 1960-talets

stödet. De angivna förhållandena på utbildningsområdet bidrar enligt kommitténs

till att det förefaller sannolikt att det kommer att ske en fortsatt bedömning förvärvsfrekvensen under åren framöver. Ett sådant uppgång i den kvinnliga bl. a. av gjorda undersökningar, vilka visar att andelen antagande bestyrks förvärvsarbetande kvinnor ökar med stigande utbildning. Med den grundli-

som flickor nu skaffar sig och med de möjligheter som står till gare utbildning inom Vuxenutbildningens ram kommer i framtiden allt fler arbetstillfäl-

buds

att vara tillgängliga för kvinnomas del. Sker len inom allt fler yrkesområden förändringar av arbetsmarknaden i stort, torde dessa omstäninga väsentliga mellan män och kvinnor i digheter medverka till en fortgående utjämning

arbetslivet, även om alltjämt mycket återstår innan en fullständig jämlikhet av de flickor som nu uppnåtts där. Det kan nog antas att det stora flertalet är inställda på att förvärvsarbeta större avslutar sin grundläggande utbildning har möjligheterna delen av sitt vuxna liv. Och tack vare vuxenutbildningen inte förvärvsarbetat i väsentligt förbättrats för gifta kvinnor, som tidigare

in i arbetslivet. Om åtgärderna på detta någon högre grad, att åter komma minskar i omfattning, torde de även för framtiden bli av

område inte väsentligt

stor vikt härvidlag.

208 Kommizténs allmänna överväganden

Av avgörande betydelse för den nuvarande höga förvärvsfrekvensen bland kvinnor har även varit de

reformer som under de senaste årtiondena

genomförts inom det familjepolitiska området och vilka gjort det möjligt för kvinnor och män att kombinera förvärvsarbete med ansvar för familj och bam. Samhällets stöd till bamfamiljema har successivt förbättrats såväl när det gäller ekonomiska förmåner som i vad avser social service.

En förutsättning för den kraftiga utveckling som inträtt i fråga om kvinnornas deltagande i arbetslivet har sålunda varit den utbyggnad som samtidigt skett av samhällets barnomsorg. Som framgår av avsnitt 5.3.8 har skett en ökning av antalet barn som har plats i kommunal barnomsorg från ca

71 000 år 1970 till ca 3 l 7 000 år 1980. Trots denna mycket snabba utveckling

är behovet av platser ännu inte täckt. Bamomsorgens fortsatta utbyggnad intar

dock en central plats när det gäller samhällets åtgärder för social service och omvårdnad åt bamfamiljer. Ett betydande antal nya platser väntas tillkomma inom barnomsorgen under de närmaste åren framöver. Ett väsentligt steg mot ekonomisk självständighet för giña kvinnor togs genom den skatterefonn som genomfördes år 1970. Genom denna avskaffades

_den tidigare sambeskattningen av arbetsinkomster och infördes individuell beskattning härav.

Den tidigare moderskapsförsäkringen ersattes år 1974 av en föräldraförsäk-

ring, som därefter byggts ut i etapper. Genom denna ges alla föräldrar ett ekonomiskt stöd vid barns födelse och sjukdom. Den ger också föräldrarna

ekonomiska möjligheter att vara hemma hos sina barn under viss tid fram t. o. m. barnets första skolår. Föräldrarna har även fått rätt att vara helt eller

delvis lediga från arbetet för att ta vård om minderåriga barn och att när de så

önskar återgå till heltidsarbete. Härigenom har kvinnorna kunnat vara kvar på arbetsmarknaden när de tätt barn och medan barnen är små.

I fråga om det ekonomiska stödet för bamfamiljer har tillkommit en rad

bidragsformer, samtidigt som andra förbättrats Genom de allmänväsentligt. na bambidragen, vilka successivt höjts, ges ett grundstöd till med familjer bam. Till familjer med låga inkomster eller höga bostadskostnader kan utges

bostadsbidrag. Tidigare har nämnts

studiehjälpen till barn i gymnasieskolan. Vidare kan erinras

om det stöd som ges inom inkomstbeskattningen genom reglerna om förvärvsavdrag och skattereduktion.

För bam till ensamstående föräldrar finns även bidragsförskotten och bampensionema. Sammantagna har de angivna reforrnema medfört inte obetydliga för bamfaförbättringar miljer och därvid inte minst för ensamstående föräldrar med bam. Ytterligare en omständighet som det finns anledning att här peka på är att

det skett

förändringar av jfamiljemönszren under de senaste decennierna.

Familjema har blivit mindre genom att antalet barn i varje familj har sjunkit markant. Också äktenskapets genomsnittliga varaktighet har ändrats. Det är i dag betydligt vanligare än för 20-30 år sedan att föräldrarna skiljer sig eller separerar från varandra. Andelen barn som föds av en icke gift moder har ökat kraftigt och uppgår nu till ca 35 %. I stor utsträckning rör det sig dock inte om reellt ensamstående kvinnor. I stället förklaras detta förhållande av att det sedan mitten av 1960-talet har blivit vanligare att män och kvinnor

sammanbor utan att vara gifta med varandra.

Samboende utan äktenskap har blivit en närmast regelmässig inledning på en familjebildning. Samtidigt har

antalet årligen ingångna

äktenskap gått ned. Till följd av inträffade föränd-

Kommitténs allmänna överväganden 209

ringar har äktenskapet minskat i betydelse för familjebildningen. Inom _familjerätten genomfördes under 1970-talet, som en följd av de i familjemönster och samhällsstruktur, olika reformer skedda förändringarna 1973 beslutades nya regler om bl.a. ingående och (se avsnitt 5.1). År av äktenskap, och år 1979 tillkom ändrade bestämmelser om upplösning underhåll efter äktenskapsskillnad. Utredningsarbetet på detta område fortsätter.

6.1.4 Bedömning av efterlevandeskyddet för framtiden

l det uttalande av riksdagen (SfU 1974:24, rskr 293) som ligger till grund för

kommitténs att göra en översyn av familjepensioneringen har uppdrag hänvisats till bl. a. den samhällsutveckling som har ägt rum under de senaste decennierna och för vilken kommittén har lämnat en beskrivningi föregående avsnitt. Med till denna utveckling har riksdagen ifrågasatt om hänsyn pensionssystemet i dess nuvarande utformning erbjuder en ändamålsenlig fonn för efterlevandepensionen i framtiden. Gällande system for familjepen-

sion har också satts i fråga av pensionsförsäkringkommittén i dess slutbetän-

kande (SOU 1971:19) Familjepensionsfrågor m. m. Pensionsförsäkringskommittén har där lagt fram en skiss till ett framtida familjepensionssystem, enligt vilket nuvarande änkepensionering skulle ersättas av andra former av stöd med avsikt att bereda ett efterlevandeskydd åt i första hand minderåriga barn, försörjare till sådana barn och andra efterlevande vilka på grund av ålder, hälsotillstånd eller andra skäl har särskilda svårigheter på arbetsmarknaden 3.2). l det ovannämnda riksdagsuttalandet har framhållits att de (se avsnitt riktlinjer som sålunda angivits av pensionsförsäkringskommittén bör ligga till grund för pensionskommitténs arbete att närmare utforma ett efterlevandei förhållande bör X skydd som är neutralt till kön. Syftet med utredningsarbetet också vara att begränsa efterlevandeskyddet till fall då ett enligt riksdagen sådant skydd kan anses motiverat. mening finns ingen anledning betvivla att Enligt pensionskommitténs änkepensioneringen under den tid som den varit i tillämpning har fyllt ett väsentligt socialt behov. Genom pensioneringen har ett verksamt skydd kunnat beredas många gifta kvinnor som till följd av den traditionella arbetsfördelningen i äktenskapet saknat förutsättningar att efter mannens död klara sin försörjning på en tillfredsställande nivå och som därför annars skulle kunnat råka i ekonomiska svårigheter.

Änkepensioneringen måsterfortfarande anses vara långtifrån betydelselös,

att i stor utsträckning erhålla, och för om än pensionen med åren kommit -

framtiden kan förväntas än mer få, en förändrad roll. Änkepension utges f. n.

från folkpensioneringen till drygt 80 000 kvinnor och från tilläggspensione- Statistik som mera detaljerat belyser omfattringen till ca 235 000 kvinnor. ningen av änkepensioneringen i dag och dess fördelning på olika kategorier redovisas i avsnitt 4.1. för änkepension har emellertid under senare år kommit att allt Reglerna mer sättasi fråga. Kritik kan riktas mot änkepensioneringen i dess nuvarande utfomming från ett flertal olika utgångspunkter. som sålunda kan anföras mot nuvarande En grundläggande invändning behandlas olika. Under det att ekonomiskt stöd system är att män och kvinnor

210 Kommitténs allmänna

överväganden

ges till efterlevande kvinnor på tämligen generösa villkor finns inte någon motsvarande rätt för mannen att efter hustruns frånfälle erhålla bidrag till försörjningen och till bevarandet av den tidigare standarden. Detta förhållande ståri strid med de pågående strävandena i samhället mot ökad jämställdhet mellan män och kvinnor. kommitténs Enligt uppfattning är det principiellt felaktigt att göra rätten till förmåner beroende av den berättigades kön. Inom

familjepensioneringen bör, liksom på andra samhällsområden, likställdhet gälla mellan .kvinnor och män. Även från behovssynpunkter är det svårt att

försvara nuvarande ordning. En manlig efterlevande kan befinna sig i samma situation som en kvinnlig och kan vara i lika stort behov av stöd från samhällets sida som denna. Det framstår därför enligt kommitténs mening som angeläget att vidga rätten till stöd i en eller annan fonn till att omfatta även män som har ett uttalat behov därav.

Änkepensioneringen är uppbyggd med utgångspunkt från den traditionella

rollfördelningen i äktenskapet och arbetsfördelningen mellan makar, att mannen ensam förvärvsarbetar medan hustrun är hemma och sköter barn och hushåll. Det är mot de risker i form av förlust av mannens inkomst, om denne skulle avlida, och till säkerställande av änkans fortsatta försörjning som pensioneringen enligt sina bakomliggande syften skulle bereda ett skydd. Dessa motiv bakom änkepensioneringen måste anses i dag ha i betydande avseenden förlorat sin aktualitet till följd av de förändringar på olika områden av samhällslivet vilka inträtt under tiden efter änkepensioneringens tillkomst. Bakom den nuvarande utformningen av änkepensioneringen ligger således tankar som kan ha svarat mot de samhällsförhållanden och de familjemönster som förelåg vid den tidpunkt då regelsystemet fick sina grundläggande drag. Trots det refonnarbete som genomförts sedan regler om änkepension infördes i lagstiftningen, torde man utan tvivel kunna påstå att det historiska ursprunget och äldre tiders samhällsförhållanden fortfarande sätter en klar prägel på regelsystemet. Pensioneringen har med andra ord inte följt med i den

samhällsutveckling som skett och de förändringar i övrigt inom skilda fält

vilka inträffat sedan nuvarande regler utarbetades. De förändringar, som samhället genomgått och vilka gör att det i dag i många hänseenden företer en helt med vid

ny_ bild jämfört tiden då

änkepensioneringens principer fastställdes, har kommittén översiktligt beskrivit i avsnittet ovan. Som där framhållits har kvinnorna i en kraftigt ökad utsträckning gått in i förvärvslivet. Bl. a. genom en stigande efterfrågan på arbetskraft, en ändrad attityd till förvärvsarbete och förbättrade utbildningsmöjligheter samt med stöd av arbetsmarknadspolitiska och familjepolitiska åtgärder har kvinnornas visat en arbetskraftsdeltagande mycket kraftig uppgång. Härigenom har kvinnorna uppnått en ökad självständighet i ekonomiskt hänseende och ett minskat beroende av mannen för försörjningen. Detta har lett till en större jämställdhet mellan män och kvinnori försörjningshänseende och till en ändrad rollfördelning i äktenskapet. Man kan nu i allt större utsträckning se varje vuxen person som en självständig individ med rätt och skyldighet att svara för sin egen försörjning. Att båda makarna i en familj förvärvsarbetar har alltså blivit en alltmera påtaglig realitet. Det nonnala mönstret kan antas bli att såväl kvinnor som män förvärvsarbetar underi stort sett hela tiden från det de avslutar sin utbildning och fram till det de

Kommitténs allmänna överväganden 211

pensioneras. l dag är det i stort sett endast kvinnor i åldern kring 50 år eller äldre som tillhör en grupp som hela sitt liv varit hemarbetande. Yngre förvärvsarbetar under hela sitt aktiva liv eller kombinerar tider av förvärvsarbete med tider då de är hemma och tar vård om minderåriga bam. Angivna förhållanden har i väsentliga avseenden rubbat förutsättningarna för änkepensioneringen i nuvarande utfonnning. Utvecklingen mot jämställdhet mellan könen i berörda avseenden aktualiserar reformer på detta område. Samtidigt som det framstår som mer och mer uppenbart att pensionssystemet med principen om jämställdhet mellan måste bringas i överensstämmelse man och kvinna, kan det ifrågasättas om det längre är motiverat att efter makens bortgång utge en livsvarig förmån från socialförsäkringen till en efterlevande kvinna - eller man - som förvärvsarbetar i full utsträckning och härav erhåller inkomster som får anses vara tillräckliga för den fortsatta försörjningen på en tillfredsställande standard. Enligt de nu gällande reglerna utgår änkepension inte enbart till kvinnor eller som har vårdnaden om . som har svårigheter på arbetsmarknaden barn och på grund härav möter problem att förvärvsarbeta i full minderåriga

utsträckning. Änkepension utges även till andra kvinnor oavsett om de har ett

reellt behov av pensionen eller inte. Pensionen utgår sådan den nu är utformad också utan hänsyn till vilka ekonomiska följder som dödsfallet har medfört för änkan. Även i fall då hennes ekonomiska ställning rentav förbättrades därigenom, kan hon få ett inte obetydligt stöd från det allmänna under lång tid

framöver. Änkepensionen utgår också oberoende av det tillskott till försörj-

ningen som kvinnan före och efter dödsfallet uppnår genom egna arbetsinsatser. l takt med att kvinnoma förvärvsarbetar i allt större utsträckning tjänar de också in rätt till egenpension från ATP i ökande omfattning. Det kan med hänsyn härtill enligt kommitténs uppfattning sättas i fråga om det är påkallat att kvinnan efter inträdet i pensionsåldem - eller i fall då hon förtidspensioneras- vid sidan av denna egenpension skall kunna uppbära en på grundval av mannens arbetsinsatser uppbyggd pension i form av änkepension, om mannen skulle avlida före kvinnan. _ Ytterligare kan änkepensioneringen kritiseras på grund av att den står i mindre god överensstämmelse med familjerättens principer och med den . ändrade syn på äktenskapet som framträtt under senare år. Lagstiftningen på familjerättens område bygger på principen om ekonomiskt självständiga individer i frivillig samlevnad. Någon skillnad görs inte inom denna

lagstiftning mellan makarna i ekonomiskt eller annat hänseende. Ändringar

har under 1970-talet vidtagits av reglerna för bl. a. äktenskaps ingående och upplösning och för underhåll efter äktenskapsskillnad. Utvecklingen på detta område har lett till att det endast i undantagsfall utdöms underhållsbidrag till frånskild make. I allmänhet anses denne kunna på egen hand- eventuellt efter en övergångstid - klara sin försörjning genom förvärvsarbete. Principen är alltså att makarna efter äktenskapsskillnad var för sig svarar för sin egen försörjning och då är ekonomiskt oberoende av varandra.

Änkepensionen är nära knuten till äktenskapet. Emellertid föreligger

mellan änkepensioneringen och familjerätten. Medan inom spänningar familjerätten makarna ses som ekonomiskt självständiga, bygger änkepensioneringen på tanken att kvinnan är ekonomiskt beroende och försörjd ,av

212 Kommitténs allmänna överväganden SOU l98l:6l

mannen. Pensioneringen har vidare sin utgångspunkt i tanken att äktenskapet är livsvarigt, något som i långtifrån alla fall svarar mot ett verkligt förhållande.

Äktenskapslagstiftningen har som princip att några ekonomiska bindningar

i normalt inte skall finnas kvar mellan makarna eñer det att äktenskapet och att varje make då skall svara for sin egen försörjning. Inom upplösts änkepensioneringen förutsätts däremot att, om kvinnan förlorat sin make genom dödsfall, samhället skall träda in och hjälpa kvinnan till en tryggad försörjning och en bevarad standard. Detta skall ske i princip oberoende av om behov härav föreligger eller ej. Tillspetsat kan alltså sägas att det är bytet av civilstånd genom dödsfall som utgörgrund föratt kvinnan garanteras att resten av sitt liv leva kvar på en standard motsvarande den hon hade som gift. Hade makarna i stället skilts, hade någon sådan garanti inte tillförsäkrats kvinnan. Som reglerna i dag är konstruerade på de båda områdena kan det föreligga stor skillnad i ekonomiskt hänseende mellan att bli ensamstående till följd av äktenskapsskillnad och att bli detta på grund av att maken avlider. Kommittén vill också framhålla att änkepensioneringen inte står i samklang med den målsättning som uppställts för familjepolitiken. Samhällets. ekonomiska stöd till bamfamiljema tar sikte på att säkra barnens försörjning och inte försörjningen av en hemmavarande förälder. Endast i vissa särskilda - t. ex. i fall då föräldraförsäkringen situationer träder in - ges stöd som kompensation för bortfallet av den ena förälderns arbetsinkomst. Grundvalen för bamfamiljemas ekonomi är föräldrarnas arbetsinkomster, och det bästa stödet till en barnfamilj är att båda föräldrarna får möjlighet att om de så önskar uppehålla förvärvsarbete under barnens uppväxt och att således kvinnan kan till arbetslivet

återgå i vart fall sedan barnet passerat de första

levnadsåren. Bl. a. med hänsyn härtill har skett och sker en utbyggnad av samhällets barnomsorg. Samtidigt betonas att bamfamiljema så långt möjligt måste ges valmöjlighet att fördela sin tid mellan förvärvsarbete och vård av barn på det sätt som bäst passar familjen. Familjepolitiken har också som mål att främja jämställdheten mellan kvinnor och män. Inom denna betonas att ansvaret för hem och barn åvilar både mannen och kvinnan i samma utsträckning. Sådant särskilt samhällsstöd som utgår till enförälderfamiljer syftar nu i regel till att ersätta den andre förälderns försörjningsinsats för bamet och inriktas således inte på vårdnadshavarens egen försörjning. Det är därföri linje med övriga familjepolitiska stödforrner om man inom

familjepensioneringen kraftigare betonar den del av efterlevandestödet som

tillkommer barnen. När det gäller vuxna efterlevande finns däremot skäl att

gradvis reducera omfattningen av efterlevandepensioneringen.

I detta sammanhang bör även pekas på de kostnader som efterlevandepensioneringen ger upphov till i dag och på den kostnadsutveckling som kan förutses för framtiden. Som angivits i avsnitt 4 uppgår de årliga kostnaderna för änkepension till ca l 300 milj. kr inom folkpensioneringen och till ca 2 200

milj. krinom tilläggspensioneringen. Detta kan jämföras med kostnaderna för barnpension, vilka utgör per år ca 200 milj. kr inom folkpensioneringen och ca

300 milj. kr inom ATP. Änkepensioneringen befinner såvitt

sig emellertid gäller ATP långt från ett fullfunktionsstadium. De årliga utbetalningarna från

tilläggspensioneringen kommer att stiga kraftigt i framtiden, även mätt i

oförändrat penningvärde. Kommittén har, som redovisats i avsnitt 4.4, gjort beräkningar om storleken framdeles av kostnadema för änkepensioneringen.

allmänna 213

Kommitténs överväganden

ATP-utbetalningama kan antas Av där angivna uppgifter framgår att de årliga kr till ca 6 500 milj. kr år 2030 och öka från nuvarande ca 2 200 milj.

om regelsystemet bibehålls oförändrat. framöver, kan det inte vara försvarligt att för framtiden Enligt kommitténs mening som innebär att det utges belopp i denna hålla fast vid ett regelsystem som är utformade för helt andra storleksordning under förutsättningar stöd är samhällslö rhållanden än dagens och enligt vilka rätten till ekonomiskt av faktiska behov. De medel som tas i ston sett generell och utan beaktande för änkepensioneringen böri stället kunna och skulle komma att tas i anspråk är klart i dagens och användas till insatser i fall där sådana påkallade gentemot andra framtidens situation. Det måste också göras en avvägning ett framträdande behov av i samhället för vilka det föreligger kategorier

stöd. betydelse under nuvarande Vid en bedömning av familjepensioneringens

finns även skäl att ta i beaktande de andra

och framtida samhällsförhållanden sida vilka tillkommit under tiden efter former av stöd från samhällets l bl. a. avsnitt 5.3 har kommittén lämnat en änkepensioneringens införande.

stödformer. Det kan här erinras om de allmänna översikt över sådana och studiehjälpens utbyggnad och förbättbambidragens, bostadsbidragens

Föräldraförsäkringen har införts och successivt byggts ut. Av mycket ringar. fortgående utbyggnad. Alla stor betydelse är givetvis också bamomsorgens ekonomi. För såväl dessa former av stöd spelar en stor roll för bamfamiljemas utan barn fyller den kraftiga förstärkning som gjorts dessa som för efterlevande arbetsmarknads- och utbildningspolitiska åtgärder en väsentlig av olika

funktion. efterlevande vars bör i detta sammanhang också tas till att flertalet Hänsyn tilltaget ekonomiskt stöd make avlidit i aktiv ålder numera ges ett ordentligt från de som

eñer dödsfallet genom utbetalningar tjänstegrupplivförsäkringar

vuxit fram under senare år.

Kommittén har i det närmast föregående pekat på en rad omständigheter

kan anföras mot änkepensioneringen sådan den i dag är som medför att kritik

Pensionsformen framstår som otidsenlig och i vissa hänseenden utformad.

utifrån Änkepensionen äri dag inte i

som icke motiverad behovssynpunkter. av grundläggande betydelse för en änkas lika hög grad som vid dess tillkomst eñer makens bortgång. Det är möjligheter att erhålla en rimlig försörjning eller lämpligt att inom den enligt kommitténs uppfattning inte längre möjligt

en åtskillnad mellan kvinnor och män. Som allmänna försäkringen göra i det uttalande som ligger till grund för kommitténs riksdagen framhållit inte en ändamålsenlig form för uppdrag erbjuder dagens pensionssystem i framtiden. anser därför att det eñerlevandepensioneringen Kommittén

till de sociala förändringar föreligger skäl att anpassa reglerna för änkepension

i samhället och den-utvecklingi övrigt på olika områden som ägt rum alltsedan

familjepensioneringen. Härvid bör givetvis tillkomsten av den nu gällande som är att förvänta under åren beaktas också de förändringar härvidlag

framöver.

Redan för tio år sedan redovisade, som nämnts ovan, pensionsförsäkrings-

kommittén 1971:19) principiella överväganden i fråga om änkepensio- (SOU fram en skiss till en enligt

neringen och lade därvid familjepensionsreforrn

och åtgärder. Av vilken änkepensioneringen skulle ersättas av andra förmåner

214 Kommitténs allmänna överväganden

olika skäl - bl. a. ansågs änkepensionen då fortfarande fylla ett väsentligt socialt behov - avstod kommittén emellertid från att föreslå ett omedelbart genomförande av reformen. Efter det att pensionsförsäkringskommitténs förslag presenterades har, som angivits i det föregående, skett en fortsatt snabb utveckling på samhällets olika områden mot ökad jämställdhet mellan kvinnor och män och mot en större ekonomisk självständighet för kvinnor. Dessa förhållanden och de omständigheter i övrigt vilka pensionskommittén framhållit ovan gör att kommittén anser att det inte finns skäl att längre hysa någon tvekan inför möjlighetema att

genomföra en reform på familjepensioneringens område. I det riksdagsutta-

lande som utgör grunden för kommitténs uppdrag har också anförts att arbetet bör ha till ändamål att ge pensionsförsäkringskommitténs skiss en mera konkret utformning. Tiden får alltså nu anses mogen att förverkliga en sådan genomgripande reform av

efterlevandepensioneringen. Familjepensioneringen inrymmer förutom änkepension också bampen-

sion. I det föregående har kommittén inte annat än undantagsvis berört

bampensioneringen. Detta beror på att kommittén anser att bampensionema

fortfarande spelar en synnerligen

väsentlig roll och att samhällsutvecklingen

inte har medfört att denna roll mera påtagligt har förändrats. Genom bampensionema garanteras bam som förlorat en av eller båda sina föräldrar medel till den grundläggande försörjningen och får därjämte möjlighet att även efter förälderns bortgång bibehålla ett visst mått av den standard som det hade dessförinnan. I många fall är bampensionen av avgörande betydelse när det gäller upprätthållandet av den ekonomiska tryggheten för efterlevande bam. Visserligen skulle kunna hävdas att förhållandena i dag - som en följd av olika reformer som vidtagits på familjepolitikens område - är andra än de var

när bampensioneringen tillkom.

En kraftig utbyggnad har skett av samhällets stöd för barn, och genom detta lämnas ett väsentligt bidrag till kostnaderna för barns försörjning

och vård. Som exempel kan nämnas allmänna barnbidrag,

bostadsbidrag, studiehjälp, föräldrapenning, olika former av stöd inom inkomstbeskattningens ram samt den vård och service som samhället

tillhandahåller barnfamiljer i form av bl. a.

bamomsorgen.

Enligt kommitténs mening är dock, trots de samhällsinsatser för barn som nu görs, föräldrarnas ekonomiska insatser för barnen fortfarande av avgörande betydelse. För att dessa insatser från föräldrarna skulle kunna begränsas, skulle erfordras en mycket kraftig utbyggnad av samhällets generella eller behovsprövade ekonomiska stöd. Som kommittén närmare utvecklari avsnitt 7.4 kan alltså detta nuvarande bamstöd vid sidan av bampensioneringen inte anses täcka de kostnader som ett barn medför. Genom olika undersökningar har visats att de faktiska bamkostnadema väsentligt överstiger det ekonomiska värdet av de familjepolitiska insatserna. Med hänsyn härtill framstår det som angeläget att även för framtiden lägga stor vikt vid bampensionema, vilka är avsedda att ersätta den försörjningsinsats som en avliden förälder svarat för. _ Kommittén anser således att det inte finns skäl att genomföra några mer ingripande förändringar på bampensioneringens område. Däremot bör inom ramen för ett framtida familjepensionssystem läggas än större tonvikt vid

bampensioneringen, och denna bör förstärkas i vissa avseenden.

r

allmänna 215

Kommitténs överväganden

anser kommittén således att det finns skäl att från Sammanfattningsvis för efterlevandepensionering och att mot grunden se över nuvarande system

av dagens och framtidens behov på detta område skapa en ny modell bakgrund denna bör det ekonomiska stödet i ökad för stöd till efterlevande. Inom

inriktas på bamen och tyngdpunkten således läggas på bampenutsträckning vuxna göras könsneutralt och sione ringen. l övrigt bör stödet till efterlevande förhållanden mer ges en mer behovsinnktad och för dagens och framtidens

l kommande avsnitt kommittén närmare de adekvat utformning. anger

som bör ställas upp för en refonnerad eñerlevandepensioneutgångspunkter tar kommittén också upp till diskussion ett antal olika lösningar ring. Därvid för att åstadkomma ett nytt system för som skulle kunna övervägas

efterlevandeskyddet. nu vill kommittén framhålla att det inte kan bli aktuellt att helt Redan utan att efterlevande i en utsatt situation på avskaffa änkepensioneringen stöd från samhällets sida till en tryggad försörjning. Som annan våg garanteras

under senare tid skett en krañig framhållits i föregående avsnitt har visserligen

mellan mäns och kvinnors villkor i arbetslivet och på andra utjämning förhållanden att det alltjämt finns områden. Samtidigt visar dock där angivna

mellan mäns och kvinnors situation på bl. a. arbetsmarkkvar stora skillnader också skillnader mellan olika generationer när det gäller naden. Det föreligger samhällsförhållanden och familjemönster, och omställningen till ändrade

är ännu utvecklingen har gått olika långt i olika delar av landet. Bamomsorgen

Omständigheter av detta inte överallt i landet utbyggd till full behovstäckning.

av hur efterlevandepensioneslag måste självfallet vägas in vid bedömningen bör vara utformad i framtiden. Bl. a. måste därvid särskilt ringen lämpligen för de kvinnor som inrättat sitt liv efter en tidigare epoks beaktas situationen Vid nämnda bedömning måste samhällsmönster och familjeförhållanden.

för en familjepensionsreforrn i viss också tas hänsyn till att förutsättningama under de allra senaste åren till följd av de ekonomiska mån har förändrats

som uppkommit för landet och vilka gör att det inte längre är svårigheter att dra alltför säkra slutsatser om utvecklingen på arbetsmarknaden möjligt Dessa förhållanden innebär inte att kommittén anser m. m. under 1980-talet. från att fram förslag om en refomt på att det finns skäl att avstå lägga

område. De medför emellertid att det är påkallat efterlevandepensioneringens

några radikala förändringar på detta fält utan i att inte på en gång genomföra

stället iaktta en viss försiktighet när det gäller att utforma nya lösningar.

6.2 Olika för utformning av en reforrnerad

linjer eñerlevandepensionering

avsnitt en rad förhållanden vilka Kommittén hari närmast föregående angivit

i nuvarande utformning framstår sammantagna gör att änkepensioneringen motiverad. där utvecklat finns det skäl att såsom mindre Enligt vad kommittén med hänsyn till den samhällsutveckling och de anpassa stödet för efterlevande levnadsvillkor som ägt rum och att mot förändringar i de försäkrades

och förväntade behov område införa bakgrund av nuvarande på förevarande

Därvid bör också beaktas att samhällets ett nytt system för eñerlevandestöd.

resurser används motiverat från sociala utgångspunkpå ett sätt som är klart

ter.

216 Kommitténs allmänna överväganden

När det gäller att genomföra en genomgripande refonnering av den

nuvarande familjepensioneringen finns ett antal-

mer eller mindre realistiska huvudlinjer enligt vilka eñerlevandestödet kan byggas upp för framtiden. Kommittén har under sitt arbete studerat och diskuterat ett flertal sådana modeller. I fråga om de mer allmängiltiga möjligheter till lösning som sålunda

varit föremål för kommitténs uppmärksamhet vill kommittén anlägga följande synpunkter.

Äinklingspension

En huvuduppgift vid utförandet av uppdraget att skapa ett nytt system för efterlevandestöd har varit att finna lösningar som avlägsnar de skillnader som

nu föreligger mellan män ochkvinnor inom den allmänna

pensioneringen. En

tanke som därvid kan synas ligga nära till hands vore att bibehålla

i huvudsak i dess nuvarande utfonnning och att vid sidan

änkepensioneringen

härav införa en änklingspension. Denna lösning skulle innebära att en änkling skulle få rätt till pension efter sin avlidna hustru och att denna änklingspen-

sion skulle beviljas under i princip samma förutsättningar som de vilka f. n. är

med avseende på rätten till änkepension. Förmåner skulle alltså uppställda

utgå till änklingar från såväl folk- som Som villkor för

tilläggspensioneringen.

pensionsrätt skulle gälla förekomst av barn eller viss tids äktenskap och- inom -

folkpensioneringen uppnådd viss lägsta ålder. Alternativt kunde beträffande

både änke- och änklingspension komma i fråga att på vissa punkter skärpa villkoren för pensionsrätt i vad avser åldersgränser m. m.

Förutom att härigenom skulle undanröjas den könsojämlikhet som vidlåder

nuvarande

efterlevandepensionering skulle som skäl för en ordning med en i

huvudsak generell änklingspension kunna hävdas att en efterlevande man med minderåriga barn i hemmet stundtals kan befinna sig i en besvärlig ekonomisk situation. Det har också gjorts gällande att iett äktenskap, där båda

makarna förvärvsarbetar, familjen uppnår en ekonomisk standard som vilar på båda makamas inkomster. Härigenom blir makarna ömsesidigt beroende av varandra när det gäller att bevara denna standard och att klara sådana höga

fasta kostnader som familjen tagit på sig. I dagens samlevnadsförhållanden

skulle alltså uppkomma nya former av ekonomiska bindningar mellan parterna. Det har framhâllits att i ett sådant äktenskap skulle, om en av makarna avlider, den efterlevande ha behov av familjepensionsförmåner från

samhället för att bevara den standard makarna haft under tiden för äktenska-

pets bestånd. Detta skulle gälla änklingar i samma utsträckning som änkor.

Mot ett system med en i princip generell rätt till vill

änklingspension

kommittén framhålla att detta kan kritiseras på i huvudsak samma grunder som de vilka medför att invändningar kan riktas mot

änkepensioneringen

sådan den f n. är uppbyggd och vilka föranlett kommittén att uttala sig för en omläggning därav. En änklingspension som är utformad efter i princip de regler som nu är uppställda för änkepension skulle sålunda innebära att änklingar

gavs rätt till pension utan någon egentlig behovsprövning. Pension

skulle utges även i de fall då den efterlevande mannen har ett välbetalt förvärvsarbete eller en väl tilltagen egen pension. Detta skulle få till följd att ett

betydande antal änklingar fick rätt till en förmån från samhällets sida vilken

Kommitténs allmänna överväganden 217

skulle knappast skulle motsvara något mera påtagligt behov. Ett sådant system tvärtom i förhållandevis stor utsträckning medföra socialt sett mindre motiverade inkomstöverföringar. Inte heller skulle inom detta system änkeundergå någon anpassning till de ändrade samhällsförhållanpensioneringen den som inträtt och som rubbat förutsättningarna för den pensionsforrnen. Kommittén vill vidare erinra om att införande av en generell änklingspenskulle innebära ett ytterligare befästande av äktenskapet såsom sionering grund för fönnåner inom socialförsäkringen. På samma sätt som det föreligger en viss motsättning mellan änkepensioneringen och den nyare syn på äktenskapet som vuxit fram inom familjerätten, skulle en utvidgning av familjepensioneringen till att omfatta också änklingspensioner stå i kontrast till den pågående omdaningen på äktenskapsrättens område. Familjerätten byggs upp mot bakgrund av tanken att makarna är ekonomiskt självständiga bindningar mellan och att det i regel inte skall finnas kvar några ekonomiska makarna efter det att äktenskapet upplösts. Med hänsyn till denna principiella utgångspunkt att varje enskild individ bör bli i stånd att själv svara för sin egen försörjning finner kommittén det inte motiverat att utvidga ett system, som knyter verkningar till ett försörjarbegrepp, till att omfatta också män, vilka ju hittills ansetts ha möjlighet att själva klara sin försörjning även om hustrun skulle ha avlidit. kommitténs uppfattning är det motiverat att för framtiden sträva Enligt

efter att avskaffa regler vilka har sin grund i en tanke om att den ena maken

försörjer den andra och vilka återspeglar denna tanke i vad avser rätten till pension. Kommittén anser att strävandena i stället bör vara att i möjligaste mån bygga upp pensionssystemet på grundval av principen om egenförmåner, där varje individ ges rätt till egenpension grundad på sina egna förhållanden. Även om denna princip nu - som kommittén utvecklar närmare i det följande -inte kan tänkas slå igenom fullt ut utan måste förses med undantag av hänsyn till bl. a. äldre generationer, bör den enligt kommitténs mening ses som det mål mot vilket grunderna för den allmänna pensioneringen bör sikta. Härigenom vinns också den fördelen att civilståndet minskar i betydelse såsom förutsättning för rätt till socialförsäkringsförmåner och att byte av civilstånd genom dödsfall inte längre tillmäts samma avgörande verkan som f. n. Försörjarbegreppets konsekvenser bör i så stor utsträckning som möjligt inskränkas till attavse enbart bam. I framtiden bör alltså insatserna inom familjepensioneringen i stället i ökad utsträckning koncentreras på barnen och bampensionema. Att genomföra en reform som innebär att änklingar ges rätt till efterlevanskulle depension enligt de regler som i dag gäller för rätten till änkepension medföra betydande kostnadsökningar inom den allmänna försäkringen. som kommittén utfört visar att en änklingspension med denna Beräkningar innebörd skulle till att kostnaderna för folkpensioneringen steg med ca

leda

340 milj. kr for år räknat i ett fullfunktionsstadium. Inom tilläggspensione- . ringen skulle kostnadsökningen per år uppgå till ca 545 milj. kr i fullfunktion.. Därvid har räknats med dagens förhållanden. Eftersom tilläggspensioneringen fortfarande befinner tillväxt skulle dock vid den tidpunkt då sig i kraftig kostnaderna ha stigit ytterligare bl. a. systemet är i ett fullfunktionsstadium, till följd av att allt fler kvinnor förvärvat ATP-poäng under allt fler år. Med kan den ökning som skulle uppkomma av kostnaderna inom hänsyn härtill

218 Kommitténs allmänna överväganden

ATP-systemet beräknas klart överstiga l 000 milj. kr för år på fullfunktionsstadiet. Totalt skulle då kostnadsökningen för år räknat inom den allmänna pensioneringen uppgå till ca l 400 milj. kr. Alla beräkningarna är gjorda med tillämpning av basbeloppet 17 300 kr. Med hänsyn till anförda omständigheter avvisar kommittén tanken på att bygga upp ett reformerat efterlevandestöd på grundval av generella änklingsoch änkepensioner som skulle utges enligt i huvudsak de grunder på vilka nuvarande vilar. änkepensionering De behov av stöd som under dagens förhållanden föreligger för efterlevande män och kvinnor bör tillgodoses på andra vägar.

inkomstprövning av familjepension

Vid överväganden om utformningen av det framtida efterlevandestödet uppkommer naturligtvis tanken på att införa inkomstprövning av familjepensioner till vuxna efterlevande. Enligt ett sådant system skulle änkor och änklingar kunna på identiska villkor ges rätt till familjepension från folk- och

tilläggspensioneringen enligt i princip de regler som f. n. är uppställda inom

änkepensioneringens ram. Till skillnad från den tidigare diskuterade lösningen skulle emellertid pensionen prövas mot de andra inkomster - av arbete, kapital, annan pension m. m. - som den berättigade uppbär vid sidan av efterlevandepensionen. l den mån den efterlevandes sidoinkomster inte överstiger visst fastställt belopp, skulle full pension utges. Vid högre inkomster skulle denna sedan avtrappas enligt särskilda regler. Dessa regler skulle kunna utformas efter förebild från de bestämmelser som nu gäller beträffande inkomstprövning av kommunalt bostadstillägg och hustrutillägg. Men inkomstprövningsreglema skulle också kunna utformas enligt andra principer. Vidare kunde som ett alternativ komma i fråga att ha en kombination av inkomstprövade och ej inkomstprövade pensionsförmåner. Härvid skulle i vissa fall pension efter utges först en prövning mot den berättigades sidoinkomster, medan den i andra särskilt kvalificerade situationer skulle utbetalas utan hänsynstagande till sådana inkomster. De fördelar som stod att vinna med en ordning där efterlevandepensionen inkomstprövades skulle bestå i att man därigenom skulle nå dem som bäst behöver pensionen och att man från pensionsrätt skulle undanta många som inte var i behov av särskilt stöd från samhället. Hela denna sistnämnda grupp skulle dock givetvis inte hållas utanför, utan pension skulle komma att utgå även i vissa fall där behovet inte var alldeles påtagligt. Detta blir en följd av att prövningen sker enbart mot den efterlevandes faktiska inkomster men inte mot andra förhållanden. Någon möjlighet att från rätten till pension undanta dem som har tillfälle till förvärvsarbete men som saknar intresse härför torde inte finnas inom ett system av berört slag. Till förmån för en ordning nämligen med inkomstprövning har vidare anförts att storleken av förmånema kan, i de fall då de utgår, anpassas efter de berättigades behov. Ett system med inkomstprövade efterlevandepensioner skulle också vara relativt sett mindre kostnadskrävande än t. ex. en lösning där pensionsrätten är mer generell. Nackdelarna med en inkomstprövning av efterlevandepension är emellertid många och ofta omvittnade. Mot en prövning av detta slag talar sålunda att den hämmar den berättigades att utföra benägenhet förvärvsarbete. T. ex.

Kommitténs allmänna överväganden 219

SOU l98l:6l

skulle den som inte tidigare varit ute i förvärvslivet kunna bli obenägen att ta ett arbete trots att vederbörande är helt eller delvis arbetsför. Härigenom motverkas de från andra synpunkter önskvärda strävandena att den eñerlevande skall få en fast fot på arbetsmarknaden. Till nackdelarna hör vidare att systemet nödvändiggör en individuell av de efterlevandes inkomst- och förmögenhetsförhållanden, en prövning tungrodd och svârhanterlig. En sådan framstår prövning som är administrativt som mindre tilltalande från den enskildes synpunkt, och det är svårt att få till stånd regler som kan accepteras av dem de berör och som medför en rättvis av olika kategoriers ekonomiska bärkraft. uppskattning - Mot inkomstprövade efterlevandeförmåner kan ytterligare andras att dessa av i förening med skatteskalans progression och den samtidiga avtrappningen andra förmåner m. m. som är beroende av den berättigades inkomstförhållanden kan ge upphov till besvärande marginaleffekter vid stigande inkomst. i varje system där förmånsbeloppen sätts i Sådana effekter är ofrånkomliga relation till inkomsten. Marginaleffektema kan sedan naturligtvis göras mer eller mindre påtagliga. Ju lägre avdragsfaktom sätts, desto högre upp i kommer dock förmånen att utges. Härigenom kommer inkomstlägena ekonomiskt stöd att utgå även till andra än dem för vilka stödet är primärt mellan att å ena avsett (ifr under avsnitt l l). Det föreligger alltså en konflikt sidan göra förvärvsarbete tillräckligt lönsamt och att å andra sidan låta förmåner komma endast behövande till del. Det bör dessutom framhållas att det skulle strida mot tilläggspensioneringatt i fråga om efterlevandepension inom denna införa en ens principer inkomstprövning av traditionell art. Den koppling som finns mellan ATP och folkpension kan för övrigt anföras som ett argument också mot inkomstpröv- Denna senare fyller ju även funktionen av att svara för ning av folkpension. för de inkomstdelar som ligger under basbeloppet. En pensionsskyddet individuell inkomstprövning av efterlevandeförmåner från den allmänna försäkringen är också mindre lämplig från internationell samordningssynpunkt, eftersom det erbjuder svårigheter att pröva förmåner av detta slag när det gäller personer som är bosatta utomlands. l sammanhanget bör nämligen är beaktas att tilläggspension utges oberoende av i vilket land den berättigade bosatt och att även folkpension kan utges till svenska medborgare och - på av socialförsäkringskonventioner - utländska medborgare som är grund bosatta utanför Sverige. Som framgår av den historiska översikten i avsnitt 3.1 var all .pension till vuxna efterlevande inkomstprövad fram till den l juli 1960. Med denna ansågs dock följa så stora olägenheter att inkomstprövningen av förmånema då slopades för framtiden. Även vid andra tillfällen har riksdagen uttalat sig mot av pensionsförmåner, och utvecklingen har också inneburit inkomstprövning att allt färre former av pension blivit beroende av sådan prövning. Samtidigt har riksdagen angivit att en strävan bör vara att inom den allmänna pensioneringen helt avveckla beroendet av inkomstprövning. Att nu lägga fram förslag om efterlevandepensioner som görs till föremål för inkomstprövning skulle innebära ett frångående av dessa tidigare ställningsi utvecklingen. Kommittén taganden och skulle kunna ses som ett steg tillbaka anser att de nackdelar som är förenade med en inkomstprövning är så stora att en lösning enligt denna handlingslinje inte bör väljas för utformningen av

220 Kommitténs allmänna överväganden SOL 1981:61

framtidens efterlevandestöd. Kommittén avvisar alltså tanken på ett system med inslag av sådan prövning. Den mera behovsanpassade inriktning som kommittén tidigare angett böra utmärka eñerlevandeskyddet bör åstadkommas med hjälp av andra lösningar än den här berörda.

Prövning mot förväntad förvärvsinkomst

Som ett alternativ till ett system med renodlad inkomstprövning av förmåner till efterlevande skulle kunna diskuteras en modell där utgivandet av pensionen gjordes beroende, inte av den efterlevandes faktiska inkomster utan av en prövning mot förväntad förvärvsinkomst. Som framgår av översikten i bilaga B är

efterlevandepensioneringen i Norge uppbyggd med tillämpning av

en sådan ordning. Full pension skulle enligt ett system med denna innebörd utges endast till änkor och änklingar som inte kan förväntas erhålla en årlig förvärvsinkomst överstigande visst angivet belopp. Kan den efterlevande förutsättas ha möjlighet att erhålla en högre inkomst, skulle pensionen reduceras på visst sätt med hänsyn till den överskjutande inkomsten. Denna förväntade förvärvsinkomst, som skulle läggas till grund för prövningen, skulle fastställas skönsmässigt under hänsynstagande till den efterlevandes ålder, föreliggande förvärvsmöjligheter och övriga omständigheter av betydelse. Kommittén anser att denna skisserade modell innehåller flera element som skulle kunna vara av intresse när det gäller att utforma en reformerad

eñerlevandepensionering. Den skulle eliminera vissa av de nackdelar som

följer med en inkomstprövning av sedvanlig art. Emellertid kan mot modellen riktas flera av de invändningar som kan anföras mot lösningen att ha en inkomstprövning enligt traditionella linjer. Systemet innebär sålunda bl. a. att prövning måste göras inte enbart mot förväntad utan även mot faktisk inkomst. Ett system av berört slag skulle vidare få till följd att man höll fast vid många av de beståndsdelar som nuvarande änkepensionering och inrymmer vilka kommittén, som anförts i närmast ansett kritik föregående avsnitt, kunna riktas mot. En ordning av nämnd innebörd skulle också leda till administrativa problem och en svårtillämpad lagstiftning. Dessa angivna nackdelar har kommittén funnit så väsentliga att kommittén menar att inte heller en modell med prövning mot förväntad förvärvsinkomst bör läggas till grund för familjepensioneringen i framtiden.

Delning mellan makar av intjänad pensionsrâzt

Ytterligare en möjlighet till lösning som kommittén studerat är ett system som bygger på principen om en delning mellan makar av deras gemensamma intjänade pensionsrättigheter. Ett sådant system skulle kunna utfonnas enligt två olika principer. Antingen skulle det kunna bygga på en princip varigenom envar av makarna tillgodoförs hälften av de pensionspoäng inom ATP som de tillsammans för varje år förvärvat; detta skulle kunna göras fortlöpande år från år eller enbart då viss omständighet- såsom att makarna skilts eller att en av i makarna uppnått pensionsåldem, invalidiserats eller avlidit - har inträffat. Eller också skulle systemet kunna ta sikte på en poängdelning endast och först i den situationen att en av makarna avlider. Härvid skulle den efterlevandes

Kommitténs allmänna överväganden 221

SOU l98l:6l

beräknas av båda makamas sammanlagda ATPegenpension på grundval poäng. Egenpension skulle då inte nödvändigtvis behöva utges direkt från tidpunkten för dödsfallet utan först i vissa behovssituationer, såsom uppnåeller annat hinder mot förvärvsarbeendet av pensionsåldem eller invaliditet te. System av detta slag bygger alltså på principen om egenpensionsförmåner, men det kan sedan komma i fråga såväl att utge denna egenpension endast i de traditionella nskfallen ålderdom och invaliditet som att dessutom utge egenpensionen i andra behovssituationer som tar sikte just och enbart på kategorin efterlevande. Modeller med denna innebörd diskuteras f. n. i vissa andra länder, och

konkreta system. Som

förslag har också där lagts fram att införa sådana framgår av översikten i bilaga B har sålundai USA presenterats ett betänkande som bygger på den förstnämnda principen. I Förbundsrepubliken Tyskland förekommer en form av sådan poängdelning vid äktenskapsskillnad, och en regeringskommission har nyligen lagt fram förslag om att det vid dödsfall skall genomföras ett system för delning av intjänade pensionsrättigheter enligt det andra av de nämnda Detta förslag har kommittén ingående

principerna.

studerat vid ett studiebesök i förbundsrepubliken. Det kan också erinras om att den norska tilläggspensioneringen innehåller moment av denna senare princip. framhålla att de i I fråga om lösningar med denna innebörd vill kommittén viss mån skulle ligga i linje med önskemålet att grunda pensionssystemet på och att inte lägga avgörande vikt vid ett byte av egenpensionsförmåner civilstånd. Som framgår av det sagda blir detta dock fallet vid långtifrån alla former av poängdelning. Ställning måste fortfarande tas till frågan om vilka behovssituationer som skall berättiga till egenpension och till spörsmålet om med avseende på kategorin efterlevande vid särskilda sådana bör uppställas sidan av de allmänna behovssituationema uppnående av den allmänna och invaliditet. Den förstnämnda av de ovan angivna pensionsåldem skulle vidare medföra ett förbättrat egenpensionsskydd för principerna hemarbetande och skulle få till följd att även frånskilda män och kvinnor i vissa fall fick anspråk på högre tilläggspension än enligt dagens regler. Emellertid har kommittén funnit att lösningar med dessa utgångspunkter inte är lämpliga att införa inom ramen för den svenska allmänna pensionenackdelar i olika ringen. Lösningama är nämligen behäftade med allvarliga avseenden. Vad gäller en ordning med en renodlad poängdelning mellan makar, som då en make uppnår pensionsåldem eller görs år från år eller vid den tidpunkt dessförinnan i en avlider, skulle denna sålunda få till följd negativa verkningar hel del situationer. Ett system av detta slag skulle sålunda, som pensionsförframhöll i sitt slutbetänkande innebära

säkringskommittén (SOU 1971:19),

att i fall, där endast en av makarna har förvärvsinkomst, den förvärvsarbe-

tande erhöll rätt till bara hälften så stor egenpension från ATP som enligt nu bestod fick makarna, när de båda gällande regler. I den mån äktenskapet uppnått pensionsåldem, egenpension med samma belopp som den förvärvsarbetande nu erhåller för egen del. Om den make som förvärvsarbetat uppnådde pensionsåldem före den andra maken eller om denna sistnämnda make skulle avlida, fick den förvärvsarbetande maken emellertid tilläggspension med endast hälñen så stort belopp som enligt nuvarande regler. Detta

222 Kommitténs allmänna överväganden SOU I98I:6I

skulle alltså medföra en försämring gentemot nuläget för i det första fallet båda makarna och i det andra fallet den efterlevande maken. I de fall åter där båda makarna kontinuerligt förvärvsarbetar och har något så när lika höga inkomster, skulle dessa nackdelar inte uppkomma. En modell av berörd an skulle under dessa förutsättningar möjligen vara genomförbar. Men den skulle då egentligen inte vara påkallad, eftersom i detta fall makarna redan enligt nuvarande regler förvärvar pensionsrätt av ungefärl igen lika storlek. Modellen synes med andra ord inte genomförbar i situationer där den skulle fylla en viss funktion, och i situationer där den är möjlig att genomföra synes den vara mindre behövlig. En lösning enligt denna modell skulle vidare, som framgår av det ovan sagda, igrunden förändra tilläggspensionssystemet. Detta skulle bli fallet även vid tillämpning av den andra av de ovan nämnda principerna, att en poängdelning kommer till stånd först då en av makarna avlidit. Också mot denna princip kan framföras den invändningen att den skulle leda till en försämring av pensionsskyddet inom ATP för den av makarna som intjänat rätt till högst ATP. Skulle den andra maken avlida, skulle den efterlevandes - såvida det inte infördes någon garantiregel - bli lägre egenpension nämligen än enligt de regler som nu finns. Däremot skulle givetvis den make som förvärvat rätt till lägre ATP än den andra erhålla en högre egenpension än enligt dagens bestämmelser, om den andra maken skulle avlida först. Båda de berörda principerna skulle alltså leda till omfattande ingrepp i ATP-systemet. Det skulle dessutom medföra stora tekniska svårigheter att finna en tillämpbar praktisk metod för att genomföra dem. En lösningi denna riktning frck föregås av ett omfattande utredningsarbete där ställning måste tas till åtskilliga besvärliga avgränsningsfrågor och till olika administrativa problem. Därvid fick avgöras sådana frågor som om hänsyn skulle tas bara till pensionspoäng som intjänats under tiden för äktenskapets bestånd eller om också andra poäng skulle beaktas. Det fick också bestämmas om poängdelning skulle ske endast vid dödsfall eller även vid äktenskapsskillnad samt om annan samlevnad än i äktenskapets form skulle grunda rätt till delning av förvärvade pensionspoäng. Enligt kommitténs mening är det inte motiverat att överväga så långtgående förändringar av tilläggspensioneringen i detta sammanhang, där målsättningen primärt inte tar sikte på omstöpningar av detta slag utan där syftet är att åstadkomma en reforrnering av efterlevandestödet. Lösningar enligt berörda riktlinjer skulle dessutom omfatta bara tilläggspensioneringen. Såvitt gäller folkpensioneringen - och som nämnts ovan även i viss mån

tilläggspensioneringen - skulle problemen kvarstå, och andra möjligheter fick

sökas för att komma till rätta med de brister som föreligger med avseende på efterlevandestödet. Ytterligare vill kommittén framhålla att förhållandena i Sverige är i viss mån annorlunda än i de andra länder där lösningar av behandlad innebörd f. n. är under övervägande. Man kan därför inte dra alltför långtgående slutsatser av jämförelser med situationen i sådana andra länder. Bl. a. bör beaktas att den svenska pensioneringen förutom ATP inrymmer också som ger ett grundläggande skydd för alla medborgare häri folkpensioneringen, landet. Motsvarighet härtill saknas i stort sett i länder utanför Norden. Det bör vidare vid en diskussion om egenpension hållas i minnet tilläggspensioneringens 30-årsregel, vilken ger utrymme för en längre tids bortovaro från

Kommitténs allmänna överväganden 223

utan inverkan på pensionsskyddet inom ATP. förvärvslivet menlig Vidare kan mot ett med poängdelning erinras att detta skulle system innebära i pensionshänseende än f. n. att äktenskapet gavs än större betydelse En sådan modell skulle också - i vissa av dess former - medföra att pension

utgavs utan att svara mot något påfallande behov därav. Systemet skulle därför stå i motsättning mot principerna på familjepolitikens och jämställdhetspoområden samt mot vissa av de utgångspunkter som kommittén ñnner litikens av efterlevandeskyddet. Det synes inte heller väsentliga för reforrneringen med den nyare syn på äktenskap som vuxit fram inom familjerätten förenligt vilar efter 1970 års reform. Om eller med de principer på vilka skattesystemet makar och hänseende behandlas som ekonomiskt i familje- skatterättsligt individer, bör rimligen motsvarande gälla även i pensionsavsesjälvständiga ende. bör såvitt möjligt inte utsträckas till att

Äktenskapets rättsverkningar

gälla även efter det att det har upplösts. Det önskvärda är enligt kommitténs att enskild individ ses som ekonomiskt oberoende och uppfattning varje av sina individuella förhållanden. Med intjänar pensionsrätt på grundval denna utgångspunkt finns det inte utrymme for att utvidga äktenskapets till att omfatta även intjänad tilläggspension. l ekonomiska rättsverkningar stället för åtgärder av detta slag bör strävandena ta sikte på att ge såväl män som kvinnor möjlighet att på lika villkor delta i förvärvslivet och därigenom

var och en lör sig bygga upp en tillfredsställande egenpension grundad på det

egna forvärvsarbetet. Med hänsyn till angivna omständigheter anser kommittén att det inte bör komma i fråga att basera ett förändrat system för stöd åt efterlevande på inslag, mellan makar spelar en avgörande roll eller där en fortgående poängdelning där egenpensionen for makarna grundas på deras sammanlagda intjänade

pensionsrättigheter.

Kommittén har sålunda funnit att de ovan diskuterade handlingslinjema

inte några realistiska alternativ för utformning av det reformeiade utgör eñerlevandestödet. Lösningama får i stället sökas enligt andra principer. Härvid för ett framtida vilka angivits bör de riktlinjer familjepensionssystem, av i dess slutbetänkande (SOU 1971:19)

pensionsforsäkringskommittén

m. m. och till vilka riksdagen uttalat sin anslutning, Familjepensionsfrågor tillmätas vikt. Kommittén har dock funnit att det finns skäl att, med hänsyn under tiden efter det att nämnda betänkande lades till samhällsutvecklingen aspekter på familjepensionsfrågoma och att söka fram, anlägga något andra andra I följande avsnitt sammanfattar kommittén de delvis lösningar. utgångspunkter som bör ställas upp för ett nytt system för efterlevandestöd och anger huvuddragen i det förslag härtill som kommittén lägger fram.

6.3 Utgångspunkter för kommitténs förslag

Kommittén har vid sina om ett reformerat system för överväganden eñerlevandestöd funnit att detta bör byggas upp enligt grundläggande nya vilka har sin utgångspunkt i dagens och framtidens behov på detta principer område. I föregående avsnitt har kommittén redovisat några olika handlingssom varit föremål för diskussion men som avvisats såsom mindre linjer

224 Kommitténs allmänna överväganden SOL l98l:6l

lämpliga att lägga till grund för reforrnarbetet. Kommittén har också angivit ett flertal omständigheter utifrån vilka nuvarande

familjepensioner-ing fram-

står såsom mindre ändamålsenlig. Med beaktande av de argument som därvid

redovisats skall i det följande något närmare utvecklas synpunkter på de grundprinciper som enligt kommitténs mening bör uppställas för det reformerade efterlevandestödet.

Tyngdpunkten inom det ekonomiska stödet på den allmänna pensioneringens område bör ligga på att garantera ejierlevande minderåriga barn en tryggad försörjning och en tillfredsställande standard. Samtidigt som

efterlevandepensioneringen i ökad utsträckning inriktas på

att tillgodose efterlevande barns intresse, bör efterlevandeskyddets omfattning successivt reduceras när det gäller vuxna efterlevande. Syftet med familjepensioneringen bör alltså inte vara att svara för försörjningen av den som tar vård om barn utan pensionen bör mera direkt ta sikte på barnens försörjning. Som kommittén närmare utvecklar nedan hindrar detta dock inte att sådana efterlevande som vårdar minderåriga barn bör lämnas visst bistånd från samhället för att kunna fullfölja denna utan alltför uppgift ingripande omvälvningar efter det att den andra föräldern gått bort. En fundamental princip är enligt kommitténs uppfattning att samtliga de stödformer och samhällsåtgärder som kommer i fråga när det gäller att bistå vuxna efterlevande utformas på ett sådant sätt att det gäller identiska villkor för män och kvinnor. En annan utgångspunkt är att stödåtgärdema så långt det är praktiskt möjligt och socialt motiverat bör uppvisa neutralitet mellan olika ;former av samlevnad mellan man och kvinna. Enhetliga regler bör härvidlag gälla inom hela pensionssystemet. Stödet till vuxna efterlevande bör enligt kommitténs mening inriktas på aktiverande åtgärderoch in-te på passiverande. bakom Principema stödet bör inte motverka utan medverka till att den efterlevande kan kvarstå i eller övergå till förvärvsarbete. Medan den nuvarande änkepensioneringen har en prägel som gör att den kan få passiverande verkningar, bör ett nytt familjepensions-

system ha till utgångspunkt att bereda vuxna efterlevande

i aktiv ålder möjlighet att ha en plats i förvärvslivet. kommitténs Enligt bestämda består den bästa lösningen när det gäller att tillgodose skyddsbeuppfattning hovet för efterlevande i denna ställning i att de får tillfälle att delta i arbetslivet och härigenom erhålla en på egna insatser grundad försörjning. Förvärvsarbete ger inte bara möjlighet till en tryggad ställning i ekonomiskt hänseende utan ger också ökat självförtroende och är en väg till sociala kontakter och

social gemenskap samt till personlig utveckling..

Sådana efterlevande som vid dödsfallet saknar arbete bör beredas hjälp att erhålla ett för vederbörande förvärvsarbete. lämpligt De som befinner sig i denna situation bör därför på olika sätt få ett aktivt stöd i sina ansträngningar att komma in i arbetslivet och att i övrigt anpassa sig till de nya levnadsförhållandena. Insatser inom ramen för samhällets sysselsättningspolitiska åtgärder kan sålunda betraktas som en för hömpelare de förslag som kommittén lägger fram i detta betänkande.

Det sagda betyder också att kommittén anser det önskvärt

att i möjligaste mån grunda pensionssystemet på egenpensionsförmåner- med efterlevande barn som undantag- och att minska betydelsen av särskilda efterlevandepen-

Kommitténs allmänna överväganden 225

SOU l98l:6l

där rätten till härleds från en annan individs sionsförmåner, pension förhållanden. Även om denna princip inte genast kan få fullt genomslag, bör den dock ses som ett mål för framtiden. Nämnda målsättning har sin grund i bl. a. en strävan att fä till stånd en bättre mellan å ena sidan den allmänna pensioneringen och å överensstämmelse Detta innebär andra sidan familjerättens och familjepolitikens principer. också att det finns skäl att lägga mindre vikt vid äktenskapet och byte av civilstånd såsom grund för pensionsrätt. Eftersom makar i andra sammanhang som ekonomiskt individer, finns anledning att behandlas självständiga anlägga samma betraktelsesätt på pensionssystemet. Som framhållits ovan är det inte möjligt att under nuvarande samhällsförhelt avskaffa efterlevandeförmånema inom denallmänna försäkhållanden är för ringen. Alltjämt föreligger många fall där behovet av ett skydd härifrån för den reforrnerade familjepensioneringen bör handen. En utgångspunkt dock vara att ekonomiskt stöd utges enbart i situationer där detta framstår som motiverat utifrån reella behovssynpunkter. Stödet bör alltså inte utgå på mer utan bör förbehållas efterlevande för vilka det eller mindre generella villkor Likaså bör stödet genomsnittligt föreligger en klart avgränsad behovssituation. efterlevande befinner sig i en sådan utges bara under så lång tid som den situation. Föreligger inte ett fall av detta slag och kan den efterlevande själv svara för sitt eget underhåll på en tillfredsställande nivå, är det enligt kommitténs mening inte socialpolitiskt motiverat med någon särskild efterlevandeförmån. Det bör inte komma i fråga att genom stöd av samhället ge en efterlevande en garanti för att han eller hon under återstoden av sitt liv kan leva kvar på den standard vederbörande hade före makens bortgång. Kommittén har i det föregående avvisat lösningar som bygger på en individuell ing av efterlevandepensionen. Den mer behovsinrikbehovsprövn tade utfomining av pensionen som kommittén nu uttalar sig för bör således ske enligt andra linjer. Härvid är det nödvändigt att reglerna ges en sådan karaktär att de blir rättsligt entydiga och förståeliga för dem de berör samt möjliga att utan omfattande och tidskrätillämpa för de handläggande myndigheterna vande arbetsinsatser. Bestämmelser på området får därför - liksom i övrigt inom socialförsäkringen - utfonnas efter vissa schematiska grunder och på av pensionsbehovet, varvid rätten till stöd grundval av generella bedömningar bör anknytas till sådana behovssituationer där det typiskt sett föreligger behov av ett efterlevandeskydd. En viktig gmpp till vilken hänsyn bör tas i det sammanhanget är sådana efterlevande som saknar möjlighet att själva försörja och som inte heller får sin försörjning tryggad genom sig genom förvärvsarbete andra former av ersättning från den allmänna försäkringen eller från annat

område. bör vidare beaktas den Vid en omläggning av familjepensioneringen som skett beträffande annat samhällsstöd till bl. a. barnfamiljer utveckling Efterlevandestödet bör ochtill personer som befinner sig utanför förvärvslivet. ha till syfte att utgöra ett komplement till de generellt verkande insatser som görs på andra områden. Det bör alltså ta sikte på att täcka de särskilda behov i familjeförhållandena som som uppkommer till följd av den förändring rummet dödsfallet ger upphov till för efterlevande make och - i främsta efterlevande bam. En grundläggande tanke för kommittén är att stöd bör utgå från den

226 Kommitténs allmänna överväganden

allmänna till efterlevande när försäkringen det gäller att kompensera de direkta och omedelbara ejekterna av dödsfallet, på motsvarande sätt som nu sker när det är fråga om fall där stödbehovet har sitt ursprung i hälsoskäl eller ålder och den stödbehövande av den orsaken har sin arbetsförmåga nedsatt. Beror behovet av stöd däremot främst på bristande tillgång på lämpligt arbete, bör insatser sättas in på arbetsmarknads- och och utbildningsområdena, behövligt ekonomiskt bidrag till den efterlevandes underhåll bör primärt ges från dessa fält med anlitande av de generella stödfonner som där står till buds. Ansvaret i dessa fall åvilar alltså i första hand organen på arbetsmarknads- och utbildningssektorema. Endast om den efterlevande skulle ställas utan ekonomiskt stöd med tillämpning av allmänna bör vara regler på dessa områden, aktuellt att den allmänna pensioneringen griper in också i situationer av detta slag. Det är dock väsentligt att betona att pensionen här måste ses som subsidiär till de mer generella stödfonnema. Det sagda betyder också att det primärt är förhållandena sådana de gestaltar sig vid tidpunkten for dödsfallet som bör vara avgörande vid bedömningen av rätten till efterlevandestöd. Skulle den efterlevande då ha sin försörjning tryggad men senare komma i en behovssituation, t. ex. därför att han eller hon blir arbetslös, finns inte skäl att täcka detta behov genom efterlevandepension. l fall av detta slag får anlitas de generella stödformer och åtgärder som står alla i motsvarande situation till buds. Det förhållandet att vederbörandes make avlidit kanske lång tid dessförinnan har här inget samband med behovet av bistånd från samhället. De former av efterlevandepension som kan komma i fråga för framtiden bör enligt kommitténs - liksom hittills mening utgå inom både folk- och tilläggspensioneringen. l fråga om ATP anser kommittén det följdriktigt att pensionen, i de fall den utgår, konstrueras som en efterlevandepensionsförmån och inte som en egenpensionsformån. Pensionen bör alltså beräknas på grundval av de pensionspoäng inom ATP som tillgodoräknas den avlidne. Vid den nu aktuella förändringen av efterlevandestödet bör vidare bestämmelserna om familjepension inom folk- och tilläggspensioneringen ges en mer enhetlig utfonnning så att villkoren för pensionsrätt i princip överensstämmer inom de båda systemen. Ytterligare en utgångspunkt för kommitténs överväganden är att den reforrnering som bör genomföras av familjepensioneringen skall ta sikte inte

på den nuvarande generationen efterlevande utan på framtidens generationer.

En utgångspunkt för kommitténs forslag är de förändringar som har inträffat i familjemönster och samhällsförhållanden och den förändrade synen på könsroller och kvinnors förvärvsarbete. Reformen på efterlevandepensioneringens område bör därför ta sikte på de generationer som växer upp under dessa förhållanden och med denna bakgrund. De generationer vilka i däremot, det förflutna har utfonnat arbetsfördelningen så att mannen utfört förvärvsarbete medan kvinnan skött hushållet och barnen, skulle få sina förutsättningar i pensionshänseende rubbade i väsentliga avseenden om ett nytt system for efterlevandestöd enligt ovan angivna riktlinjer för dem. gjordes tillämpligt Hänsyn måste alltså tas till de kategorier som har inrättat sina liv efter hittills gällande lagstiftning och har litat på fortbeståndet härav vid planeringen av sina förhållanden. Personer i dessa åldrar har inte haft samma möjligheter till utbildning som yngre och har ofta en annan attityd till förvärvslivet.

Kommitténs allmänna överväganden 227

SOU 1981:6!

Möjligheterna för dem att få och ta ett arbete är många gånger begränsade. I praktiken är det härvid främst fråga om kvinnor. För personer i denna grupp står också enbart en begränsad tid till buds för att anpassa förhållandena till det nya regelsystemet innan de uppnår pensionsåldem. Ett nytt efterlevandestöd måste beakta dessa gruppers situation och förses med generösa och långtgående Övergångsbestämmelser, som för dessa kategorier bereder ett fortsatt skydd enligt nuvarande regler om änkepension också efter detta reformerade systems ikraftträdande. Dessutom bör även yngre änkor som redan börjat uppbära änkepension vara bevarade vid sin rätt härtill också fortsättningsvis. Detta innebär att övergångstiden mellan den nuvarande och den reforrnerade efterlevandepensioneringen måste bli lång och att det

får ske ett successivt inväxande i det nya systemet.

Vid reforrnarbetet på familjepensionsfältet är det sålunda nödvändigt att arbeta med långa perspektiv. Det är därför också av vikt att det slutliga målet för refonnarbetet preciseras redan nu, även om det sedan kommer att dröja åtskillig tid innan ett nytt regelsystem fått full genomslagskraft.

6.4 Huvuddragi en reformerad familjepensionering m. m.

Mot bakgrund av de i föregående avsnitt angivna utgångspunktema övergår kommittén till att närmare avgränsa de situationer i vilka efterlevandepension bör utgå i framtiden. Det gäller alltså här att bestämma i vilka fall det generellt sett kan anses föreligga sådana omständigheter som gör det motiverat med ekonomiskt stöd från samhällets sida. Som framgår av det tidigare anförda anser kommittén det uppenbart att ett särskilt efterlevandeskydd för minderåriga barn skall ñnnas kvar även i fortsättningen. Det är klart påkallat att barn, som förlorat en av eller båda sina föräldrar, under tiden fram till dess det vuxit upp garanteras medel av samhället till en tryggad försörjning och ett rimligt mått av den standard det hade före dödsfallet. Bampensioneringen bör, som kommittén angivit i det föregående, utgöra den centrala beståndsdelen inom det nya systemet för efterlevandestöd. Detta föranleder behov av vissa förändringar beträffande bampensionens konstruktion, och det finns även anledning att genomföra förstärkningar av pensionsformen i en del avseenden. Härvid anser kommittén det angeläget att flerbamsfamiljemas situation särskilt beaktas. Också det förhållandet att båda föräldrarna numera i allt större utsträckning bidrar till barns försörjning bör få återverlmingar på bampensioneringens uppbyggnad. I avsnitt 7 redovisar kommittén sina närmare överväganden härvidlag.

När det sedan gäller vuxna efterlevande finns anledning att först ta upp den

största kategorin sådana efterlevande, nämligen de som före makens frånfálle 65 år. Detta gäller beträffande ca har uppnått den allmänna pensionsâldern två tredjedelar av alla nyblivna änkor och änklingar. Enligt nuvarande regler för änkepension utges sådan pension inom folkpensioneringen inte efter 65 års ålder och inte heller för tid dessförinnan varunder änkan uppbär ålderspension. I fråga om tilläggspensioneringen finns inte någon motsvarande övre åldersgräns, och änkepension kan där utges samtidigt med egenpension. De efterlevande som vid makens bortgång har fyllt 65 år erhåller i regel medel till sin fortsatta försörjning genom ålderspension från folkpensioneringn. Huvuddelen av de efterlevande som kommer att beröras av det

228 Kommitténs allmänna överväganden

i reformerade systemet för efterlevandestöd uppbär dessutom ålderspension också från tilläggspensioneringen. De generationer som här är aktuella har normalt halt förvärvsarbete och intjänat rätt till egen ATP. Detta gäller såväl kvinnor som män. Vidare bör beaktas att enligt bestämmelserna om folkpension erhåller, om båda makarna varit pensionstagare, den efterlevande automatiskt en förhöjd ålderspension efter det att maken avlidit. Den pension som tidigare beräknats såsom för gift pensionär omräknas nämligen till pension såsom för ensamstående. Har den efterlevande inte högre sidoinkomster, genom ATP eller annat, förbättras också efter dödsfallet möjligheterna för honom eller henne att erhålla kommunalt bostadstillägg till pensionen eller att få förhöjt sådant tillägg. Med hänsyn till nu angivna omständigheter samt med beaktande av tidigare uppställda utgångspunkter finner kommittén det inte motiverat att låta efterlevandepension utgå till den som uppbär egen ålderspension. Nuvarande princip enligt vilken egenpension och efterlevandepension generellt utgår vid sidan av varandra inom tilläggspensioneringen bör således inte överföras till det nya efterlevandestödet. Härfor talar bl. a. önskemålet att i ökad utsträckning bygga pensionssystemet på egenpensionering. I vad avser vuxna ejterlevande i yrkesaktiv ålder anser kommittén att det kan fastslås som en utgångspunkt att det alldeles övervägande antalet sådana . efterlevande är i behov av särskilt ekonomiskt stöd under den tid som följer

närmast efter det att maken har avlidit. Detta gäller såväl i fall då den avlidne

varit förvärvsarbetande som i situationer då denne ägnat sig åt arbete enbart i hemmet. Det kan enligt kommitténs mening förutsättas att förhållandena för den efterlevande förändras så radikalt genom dödsfallet att han eller hon under en övergångsperiod behöver ekonomiskt bistånd för att ställa om sig till den nya situationen. Enligt kommitténs bedömning är detta fallet också efter de förändringar som på senare_ tid har skett i familjemönster m. m. Även om det ekonomiska beroendet makar emellan normalt har minskat, torde de fortfarande i regel vara beroende av varandras insatser i det gemensamma hushållet. Det kan därför erfordras att den efterlevande får ett ekonomiskt bidrag för att mildra effekterna av att den avlidnes arbetsinsats fallit bort och för att ge den efterlevande tillfälle att anpassa sitt levnadssätt i vad avser ekonomi, bostad, arbete m. m. till de förhållanden under vilka han eller hon får räkna med att leva för framtiden. Om den efterlevande stod utan arbete vid dödsfallet, kan dessutom krävas viss övergångstid innan vederbörande kan börja ett sådant eller innan berörda organ kunnat sätta in erforderliga insatser med sikte på en placering av den efterlevande i lämpligt förvärvsarbete eller lämplig utbildning. Det torde dessutom ofta erfordras viss tid för den efterlevande att även känslomässigt komma över följderna av dödsfallet. För att ge efterlevande rimliga möjligheter att under lugna förhållanden vidta nödvändiga åtgärder för omställning till den nya situation som uppstått genom dödsfallet och för att även i övrigt lindra effekterna av bortfallet av den avlidnes förvärvsinkomster och arbetsinsats i hemmet, bör samhället träda in och under viss tid ge ett ekonomiskt bidrag till den efterlevande. Detta stöd bör ha formen av en periodiskt som kommittén utgående efterlevandepension, föreslår skall benämnas omställningsbidrag. Syftet är alltså inte att genom stödet täcka kostnader för begravning och liknande utan att ge ett ekonomiskt bidrag till den efterlevande själv. Omställningsbidraget bör utgå enligt

Kommitténs allmänna överväganden 229

som är i yrkesaktiv ålder. tämligen generella regler till sådana efterlevande nedre åldersgräns bör därför inte uppställas för rätten till Någon särskild pension. Däremot bör den utgå enbart i fall där det generellt sett kan sägas att det vid för dödsfallet förelåg en personlig och ekonomisk tidpunkten mellan makarna och där den ena makens bortgång således gemenskap situation för den kvarlevande. Rätten till inneburit en väsentligt förändrad utan bör stöd bör inte förbehållas personer som varit förenade i äktenskap utformas efter vidare kriterier. ifrågavarande efterlevandepension skall således enligt kommitténs förslag tidrymd närmast efter dödsfallet. Den tidsperiod utges under en begränsad ålder varunder pensionen utgår bör inte vara beroende av den efterlevandes vid den tidpunkt då dödsfallet inträffade utan bör vara lika lång för i princip alla berättigade. Vid sina överväganden om stödperiodens längd har kommittén funnit att denna bör bestämmas till ett år såsom huvudregel. Emellertid anser kommittén att det finns skäl att i vissa situationer ge den efterlevande möjlighet att uppbära omställningsbidrag under längre tid än vad

där den efterlevande tar som följer av huvudregeln. Detta gäller sådana fall

ålder. I dessa situationer bör vård om barn som ännu inte uppnått skolpliktig få tillfälle till en längre tids omställning och möjlighet till den eñerlevande förhållandena. Enligt kommitténs bedömning anpassning till de förändrade anses såväl mer omfattande som mer får nämligen omställningsproblemen lämnas ensam med vården om långvariga än eljest i de fall där den efterlevande minderårigt bam. Kommittén vill härvid också erinra om att tyngdpunkten i det nya efterlevande barns intresse. Häri efterlevandestödet ligger på att tillgodose och får möjligheter till en meningsfull ingår att barnet ges en tryggad uppväxt samvaro med den kvarlevande föräldern. Det är således inte enbart fråga om att tillförsäkra barnet en viss ekonomisk standard utan även att bereda den efterlevande föräldern ekonomisk möjlighet att ge barnet samma omsorg och som det erhöll före dödsfallet. Någon av föräldrarna kan då ha valt omvårdnad att ha ett deltidsarbete för att få erforderlig tid till daglig samvaro med barnet. Genom ekonomiskt stöd, till utfyllnad av den lagstadgade rätt till förkortad för föräldern, får den efterlevande arbetstid för vård av barn vilken föreligger föräldern möjlighet att fortsätta med denna kortare arbetstid efter dödsfallet. Och i fall då föräldern tidigare arbetat på heltid, kan -han eller hon genom att efter dödsfallet temporärt minska omställningsbidraget beredas möjlighet och med sin arbetstid med tanke på barnets behov av umgänge med föräldern syfte att kompensera den avlidnes insatser härvidlag. är avsedd att Behov av berörda slag skiljer sig från de som bampensionen vårdnadshavaren och täcka. Stödet bör därför utges direkt till den efterlevande i denna form bör enligt inte i form av pension till barnet. Efterlevandepension kommitténs uppfattning utges i princip bara så länge barnet är i förskoleålkan stödbehovet inte dem. När yngsta barnet har avslutat det första skolåret, längre anses lika påtagligt som dessförinnan.

Till skillnad från den försörjarpension som pensionsförsäkringskommittén

avsikten med det av lade fram förslag om år 1971 (se avsnitt 3.2) är alltså inte att motivera den

pensionskommittén nu föreslagna omställningsbidraget

efterlevande föräldern att helt lämna förvärvslivet för att på heltid ägna sig åt barnen och hemmet. Pensionen bör därför inte vara så avvägd att den skall

230 Kommitténs allmänna överväganden

svara för den efterlevandes försörjning. Tanken är i stället att pensionen skall ge ett bidrag till den kvarlevande föräldern i syfte att kompensera effekterna av dödsfallet och lämna en ersättning för att föräldern under viss tid kan behöva avstå från förvärvsarbete på heltid. I avsnitt 8.2 utvecklar kommittén närmare sina synpunkter på utformningen av det föreslagna omställningsbidraget. Enligt kommitténs mening kan det således inte anses föreligga något generellt behov av förlängt efterlevandestöd i situationer där den efterlevande har enbart äldre barn att ta vård om. Genom utbyggnaden av samhällets barnomsorg, som ofta ger förtur åt ensamstående vårdnadshavare, och övriga familjepolitiska åtgärder är det nu inte längre i samma utsträckning som förr nödvändigt för den efterlevande att stanna kvari hemmet för att ta omsorg om . barn som gåri skolan. Som framhållits ovan är det i regel inte heller motiverat att den efterlevande ges ekonomiskt stöd för att kunna helt avstå från förvärvsarbete och på heltid ägna sig åt vård av mindre barn under längre tid än vad som ersätts inom ramen för föräldraforsäkringen. Härvidlag bör efterlevande behandlas enligt samma principer som andra ensamstående som har bam att ta vård om. Samhällsstödet bör alltså - med angivna undantag inriktas på barnets försörjning och inte på försörjningen av den som vårdar barnet. Något utrymme för särskilda pensionsförmåner för efterlevande som försörjer barn, utöver vad som föreslagits i det föregående, finns således inte enligt kommitténs mening. Är situationen emellertid sådan att den efterlevande vårdnadshavaren inte har möjlighet att bereda sig inkomst genom eget förvärvsarbete, bör denne ges hjälp med hänsyn härtill. Insatser for åstadkommande av bistånd i detta avseende bör då sättas in på samma villkor som för efterlevande som inte har bam. Utgångspunkten för kommitténs förslag är således att flertalet vuxna efterlevande i aktiv ålder bör ges rätt till ekonomiskt stöd under en övergångstid i direkt anslutning till dödsfallet. Efter av denna utgången omställningsperiod förutsätts att den efterlevande har möjlighet att erhålla en tryggad ekonomisk ställning genom eget förvärvsarbete. I regel befinner sig den efterlevande i inkomstbringande arbete vid tidpunkten för dödsfallet och har kvar detta också därefter. l andra fall åter hade den efterlevande inte förvärvsarbete när maken avled men har gått in i förvärvslivet under den omställningsperiod varunder omställningsbidrag l dessa situationer utgivits. är det enligt kommitténs mening inte påkallat med något fortsatt stöd från samhällets sida. Detta gäller även i sådant fall att den efterlevande vid senare tidpunkt blir förhindrad att bereda sig inkomst genom arbete, t. ex. därför att vederbörande blir arbetslös eller av annan anledning får behov av bistånd till uppehållet. Grunden för behovet av stöd är här inte dödsfallet utan annan

l fall av

omständighet. detta slag får den efterlevande - allt efter arbetsh indrets art -anlita de generella stödforrner och åtgärder som står till buds för alla som befinner sig i en motsvarande situation. Om det inte sker en drastisk förändring av den utveckling i fråga om kvinnors förvärvsfrekvens vilken ägt rum under de senaste åren, torde det komma att bli förhållandevis ovanligt i framtiden att en kvinna - eller man befinner sig i en sådan situation att hon - eller han - helt saknar till anknytning arbetsmarknaden. Det bör härvid hållas i minnet att män och kvinnor, som i

Kommitténs allmänna överväganden 231

SOU l98l:(›l

är i sådan ålder att de kommer att omfattas av det reforrnerade dag elterlevandestödet, nästan regelmässigt har förvärvsarbete eller har gjort bara avbrott från arbetslivet. Antalet i dessa grupper som ett tillfälligt personer under längre tid ägnar sig åt arbete enbart i hemmet är mycket begränsat. förutsätta att det stora flertalet efterlevande i de Man kan sålunda som kommer att beröras av ett framtida system för efterlevangenerationer, den allmänna pensionsåldem, kommer deskydd och som ännu inte uppnått Likväl torde i dessa grupper komma att finnas ett att vara förvärvsarbetande. män och kvinnor som inte har ett arbete som garanterar dem deras antal och som inte heller har möjligheter att utan problem erhålla sådant försörjning Detta kan vara fallet med avseende på personer som har t. ex. arbete. eller avsaknad av yrkesvana. Ofta kan vacklande hälsa, bristfällig utbildning den efterlevande vara bosatt i en ort med brist på arbetstillfällen.

l fall av detta slag skall enligt de utgångspunkter på vilka kommitténs förslag sättas in kraftfulla insatser att undanröja jörvärvshindren för den vilar för att medverka i arbetslivet efter sin efterlevande och för att ge denne möjlighet Den efterlevande bör få information om de möjligheter som förmåga. arbetsfömiedlingen kan erbjuda och motivering för att söka sig en plats i

förvärvslivet. Han eller hon bör vidare ges tillfälle att genomgå erforderlig

eller erhålla till en placering i förvärvslivet grund- eller yrkesutbildning hjälp insatser fältet. Även ekonomiskt stöd genom på det arbetsmarknadspolitiska bör tillförsäkras den efterlevande under den tid sådana insatser pågår genom

som där finns. Åtgärder inom arbetsmarknads- och utbild-

de bidragsfonner områden är således att betrakta såsom en av de pelare på vilka ningspolitikens för efterlevandestöd vilar. En förutsättning för det det nu föreslagna systemet är att samhället aktivt efterlevande som framlagda förslaget går in och hjälper utanför arbetsmarknaden till en meningsfull sysselsättning som ger står Kommittén utvecklar i avsnitt 8.3 mer utförligt sina ekonomisk trygghet. som för framtiden kan tillmätas synpunkter på frågan om vilken betydelse

insatser på dessa områden. kommitténs bedömning måste man vara medveten om att åtgärder på Enligt områdena inte kan förutsättas helt undanröja problemen för de de nämnda som kan komma att ha en svag ställning på arbetsmarknaden. För efterlevande som har särskilda svårigheter på arbetsmarknaden bör i princip

efterlevande

insatser inom alltid såsom ett första steg till lösning av problemen göras olika ram. Man måste emellertid räkna med att det bl. a. arbetsmarknadspolitikens kommer att uppstå fall där det visar sig att åtgärderna inte också i framtiden kan förväntas resultat och där det därför måste ger och inte heller ge åsyftat anses som uteslutet att den efterlevande skall ha möjligheter att försörja sig

förvärvsarbete. Det kan visa sig att det trots genomgången utbildning, genom e. d. inte finns utsikter att bereda den efterlevande en omskolning några Sannolikt kan situationen någon stadigvarande plats på arbetsmarknaden. att vara den att det tämligen omgående kan slås fast att den gång också komma inte har möjlighet att gå in i förvärvslivet. Det kan efterlevande rimligen härvid röra sig om efterlevande som på grund av ålder, nedsatt hälsotillstånd, lång bortovaro från arbetslivet e. d. har särskilda svårigheter att göra sig

kan ytterligare accentueras av gällande på arbetsmarknaden. Dessa problem är bosatt i en ort med odifferentierat näringsliv och av att att den efterlevande i fråga skall flytta till annan ort. det inte rimligen kan begäras att personen

232 Kommitténs allmänna överväganden

Vidare finns skäl beakta att de åtgärder som finns på arbetsmarknads- och utbildningsområdena inte till alla delar är anpassade till den speciella situation som kan föreligga för efterlevande utan aktuell

arbetslivsanknytning.

Detta gäller särskilt med avseende på en del av de former av ekonomiskt stöd som utges vid arbetslöshet och studier. Med hänsyn härtill kan uppkomma fall där den efterlevande väl kan förväntas ha möjlighet att beredas ett arbete men där det kan dröja viss tid innan ett lämpligt sådant kan anvisas honom eller henne. Under mellantiden kunde den efterlevande riskera att ställas utan medel till tryggandet av föisörjningen. Fall av de nämnda slagen kan, som framhållits ovan, förväntas bli relativt fåtaliga i framtiden. Detta innebär dock enligt kommitténs mening inte något skäl att avstå från att ägna uppmärksamhet åt de problem som är för handen i dessa fall. Kommittén har därför övervägt olika läsningar som kan komma i

fråga för att tillgodose dessa efterlevandes berättigade krav på ekonomisk

trygghet. Särskilda åtgärder är inte nödvändiga med avseende på alla efterlevande som tillhör de berörda kategorierna. Är den efterlevande över 65 år, tryggas försörjningen i regel genom ålderspension. Och när det är fråga om efterlevande som är något yngre kan vederbörande ha valt att lösa försörjningsproblemen genom att göra ett förtida uttag av ålderspension. För en del efterlevande som befinner sig i en sådan situation som här är aktuell kan egenpension i form av förtidspension framstå som ett realistiskt alternativ, att tillgripa sedan i det enskilda fallet alla möjligheter på arbetsmarknaden och inom arbetsmarknadspolitikens åtgärdsprogram har uttömts. En

förutsättning för att sådan pension skall kunna utges är att det

föreligger en medicinsk grund för nedsättningen av arbetsförmågan eller att den efterlevande uppfyller de särskilda villkor som gäller beträffande rätten till förtidspension för äldre förvärvsarbetande på rent

arbetsmarknadsmässiga

grunder. Vilka möjligheter som härvidlag finns i dag och vilka_ som kan förväntas föreligga framdeles belyser kommittén utförligt i avsnitt 8.4. Även om förtidspension i framtiden kan antas fylla en inte oväsentlig funktion när det gäller att bereda efterlevande män och kvinnor i här behandlad kategori ett tillfredsställande skydd, kan förväntas att det kvarstår en grupp efterlevande, som inte kan erhålla sådan pension och som på grund av ålder eller av andra skäl har särskilda svårigheter på arbetsmarknaden. För dessa föreligger behov av åtgärder som bereder dem ett skydd efter makens död. l syfte att tillförsäkra dessa grupper efterlevande ett adekvat stöd har kommittén

prövat om detta skulle kunna uppnås genom olika komplettering-

ar av de arbetsmarknadspolitiska och utbildningspolitiska åtgärder vilka står till buds i dag. Härvid har kommittén emellertid funnit att det inte bör komma i fråga att i nu förevarande sammanhang lägga fram förslag om några generella förändringar av de regelsystem som finns på de områdena. Dessa vilar på principer som det inte är kommitténs uppgift att överväga ändringar av. Det kan för övrigt knappast vara motiverat att på grundläggande punkter ändra dessa system, vilka har helabefolkningen som målgrupp, med syfte enbart att lösa problemen för en begränsad kategori efterlevande. Inte heller har kommittén ansett sig böra framlägga förslag om lösningar som innebär att efterlevande skulle få tillgång till insatser och ekonomiskt stöd inom

Konzmitténs allmänna överväganden 233

arbetsmarknadspolitikens och utbildningspolitikens åtgärdssystem på spe- En sådan kan inte motiveras, eftersom andra ciella villkor. särbehandling sig i en lika svår situation skulle ställas utanför dessa personer som befinner Det skulle dessutom vara främmande för särskilt förmånliga särregler. verksamheten på dessa fält att prioritera en speciell grupp framför en annan

när behoven är desamma. Ytterligare ett alternativ som varit föremål för kommitténs uppmärksamhet av nuvarande villkor _för rätten till förtidspension och innebär en mildring sjukbidrag. Det skulle härvid bli fråga om att ändra reglerna för förtidspension f. n. skulle omfattas av rätten till sådan på ett sådant sätt att större grupper än eller enbart med sikte på pension. Detta skulle kunna göras antingen generellt efterlevande. Vid en sådan översyn kunde t. ex. diskuteras att gå kategorin skäl till arbetsförmågans nedsättning och låta ifrån kravet på medicinska och därmed grunder bli tillfyllest för arbetsmarknadsmässiga jämförliga

pensionsrätt. med denna innebörd kan emellertid anföras i huvudsak Mot lösningar motsvarande invändningar som mot förändringar beträffande stödet på bl. a. Kommittén anser vidare rent principiellt att förtidsarbetsmarknadssektom. dem som på medicinska grunder har pension i första hand bör tillkomma nedsatt förvärvsförmåga. Att utvidga rätten till förtidspension på rent aktuell arbetsmarknadsmässiga grunder till att gälla även personer som saknar skulle strida mot grunderna för den reform arbetsmarknadsanknytning denna rätt infördes. Och i vad gäller alternativet med särlösningar varigenom skulle en utökad rätt till förtidspension i här berörda fall för efterlevande innebära en påtaglig risk för att efterlevandestödet fick just en sådan verkan vad kommittén tidigare utvecklat, bör passiverande som, enligt undvikas. Sådana särskilda regler till förmån för efterlevande bör enligt

kommitténs mening inte heller komma i fråga med hänsyn till att andra kan befinna situation som här aktuella försäkrade sig i en väl så besvärlig efterlevande och att dessa andra inte skulle komma att omfattas av grupper att erhålla hjälp genom förtidspensioneringen på samma möjlighetema villkor. Kommittén anser alltså att så starka skäl talar mot en förmånliga lösning enligt dessa riktlinjer att tanken härpå bör avvisas. av de redovisade finner kommittén att det Mot bakgrund övervägandena

behov av stöd utöver de beskrivna generellt verkande åtgärderna,

ytterligare vilket kan göra sig gällande i fråga om efterlevande med problem att få en fast fot på arbetsmarknaden, bör lösas inom ramen för efterlevandepensioneefterlevande bör därför tillskapas en ringen. Med sikte på dessa kategorier Avsikten med denna pensionsform är att

särskild form av efterlevandepension.

bereda ett skydd för sådana efterlevande som på grund av arbetsmarknadshälsotillstånd eller därmed jämförlig anledning har mässiga skäl, nedsatt - eller mera bestående - att efter makens bortgång svårigheter temporärt inkomst Som beteckbereda sig en tillfredsställande genom förvärvsarbete. ning på denna nya efterlevandepension har kommittén valt försörjningsbi- . drag. Detta skall alltså kunna utgå till efterlevande som försörjningsbidrag kommit i en utsatt ställning efter det att maken avlidit. För rätt till bidrag bör

därför krävas att det finns ett samband mellan dödsfallet och den efterlevandes Grundtanken bakom försörjningsbidraget är svårigheter på arbetsmarknaden.

234 Kommitténs allmänna överväganden

att det skall hjälpa den efterlevande att komma in i arbetslivet och att bidraget med hänsyn härtill inte skall utges under längre tid än vad som är erforderligt for att uppnå detta mål. l främsta rummet bör man förlita sig till samhällets generella åtgärder för inplacering i förvärvslivet och till det ekonomiska stöd som därvid kan utges. Insatsema inom arbetsmarknadssektom och på utbildningsområdet är alltså även i nu berörda situationer av central betydelse. Endast i fall då dessa insatser inte fyller den önskade funktionen bör stödet från den allmänna försäkringen ges en mera framträdande roll. Försörjningsbidraget skall alltså fylla en aktiverande och inte en passiverande funktion. Det bör därför uppställas som villkor for pensionsrätt att den efterlevande själv aktivt medverkar i ansträngningama att ge honom eller henne en plats i arbetsgemenskapen. Av denna anledning bör försörjningsbidraget också utformas på ett sådant sätt att det blir subsidiärt till andra former av samhällsstöd som i det enskilda fallet kan utges till följd av arbetshindret. Endast i den månden efterlevande inte erhåller stöd enligt sådana generella ersättningsanordningar bör det bli aktuellt att utbetala forsörjningsbidrag. Enligt kommitténs förslag skall försörjningsbidrag kunna utgå inte enbart såsom helt bidrag utan också med kvotdel av helt bidrag, så att det kan anpassas på ett adekvat sätt till förhållandena i det enskilda fallet. Rätten till bidrag bör inträda först vid den tidpunkt då rätten till det ovan föreslagna omställningsbidraget har upphört och således utgöra ett skydd för de efterlevande vilkas behov av trygghet inte kunnat lösas under den ifrågavarande omställningsperioden. l övrigt bör i lagstiftningen inte uppställas några villkor i vad gäller nedre åldersgräns, tidsbegränsning m. m., utan försörj- J ningsbidraget bör ges en sådan utfonnning att rätten därtill kan anknytas till 1 l omständigheterna i de enskilda fall där ett reellt stödbehov är för handen och bestämmas på grundval av en uppskattning av den enskilde efterlevandes konkreta förvärvsmöjligheter. är kommittén medveten Samtidigt om att en efterlevandepension med denna innebörd fordrar ett tämligen omfattande regelsystem och att det blir relativt krävande i den praktiska tillämpningen. Enligt kommitténs mening är dock dessa nackdelar inte större än att fördelarna med pensionsformen får anses överväga. Beaktas bör också att det, enligt vad kommittén kan bedöma, inte kommer att bli fråga om något större

antal efterlevande som kommer l

att uppbära denna efterlevandeformån. I avsnitt 8.5 utvecklar kommittén närmare sina överväganden angående utformningen av det föreslagna forsörjningsbidraget och anger därvid också de

villkor i

som bör uppställas för rätten till bidrag. Enligt kommitténs förslag skall alltså inom den allmänna försäkringen, vid sidan av bampensionen, kunna utgå ekonomiskt stöd i två olika former som skydd för efterlevande, nämligen som omställningsbidrag och som försörjningsbidrag. Bidragen skall utges från såväl folk- som tilläggspensioneringen. Inom tilläggspensioneringen skall bidragen storleksmässigt relateras till de pensionspoäng som tillgodoräknas den avlidne. För att pensionsrätt skall inträda för någon krävs således att han eller hon är efterlevande till någon annan person och att denne efterlevande fore dödsfallet har stått i visst förhållande till den person som avlidit. Med hänsyn härtill måste avgöras vilka

grupper som skall omfattas av efterlevandcâs/sjvddet och hur dessa lagtekniskt skall avgränsas.

Härvidlag anser kommittén det motiverat att i enlighet med ovan angivna

Kmmnitténs allmänna överväganden 235

SOU I98l:6l

inte grunda rätten till efterlevandepension uteslutande på utgångspunkter Efterlevandestödet bör, som framhållits i det upplösningen av ett äktenskap. så långt det är praktiskt möjligt och socialt motiverat uppvisa föregående, neutralitet mellan olika former av samlevnad. Vidare bör enligt kommitténs i fråga enbart i fall där det vid tidpunkten för mening rätt till bidrag komma i fomt av dödsfallet förelegat en sådan ekonomisk gemenskap mellan parterna, ömsesidigt beroende av varandras insatseri ett gemensamt hushåll, att den ena sett kan sägas ha medfört menliga konsekvenser i partens bortgång typiskt ekonomiskt hänseende för den efterlevande. Ytterligare en utgångspunkt bör med familjefunktioner mellan den vara att det rört sig om en samlevnad efterlevande och den sedermera avlidne. Det bör också krävas att parterna i

och för sig skulle ha kunnat ingå äktenskap med varandra. Med angivna riktlinjer faller utanför etterlevandepensioneringens tillämpningsområde fall av hushållsgemenskap t. ex. mellan syskon, mellan arbetsmellan homosexuella av samma kön samt mellan föräldrar och kamrater, vuxna bam. Undantagna blir likaså gifta (och andra) som inte sammanlevde för dödsfallet. Även frånskilda män och kvinnor, som inte vid tidpunkten sammanboendet med den förutvarande maken, kommer liksom återupptagit hittills att stå vid sidan av efterlevandepensioneringen. ytterligare framhålla att denna I fråga om gruppen frånskilda vill kommittén står i överensstämmelse .med den bakomliggande tanken att ståndpunkt dödsfallet skall ha medfört en förändring av den efterlevandes ekonomiska Visserligen kan i situation. “Så är i regel inte fallet med avseende på frånskilda. makens frånfálle innebära en ändring också i en något fall den förutvarande frånskilds Sådana fall kan uppkomma om den frånskilda försörjningsläge. mannen eller kvinnan underhållsbidrag från den förutvarande uppburit maken. Med den allt mer restriktiva praxis som utbildats när det gäller utdömande av underhållsbidrag efter äktenskapsskillnad har dessa fall dock blivit tämligen ovanliga och kan för framtiden väntas bli än mer sällsynta. Det kan också erinras om att en konstruktion, där pensionsrätt skulle tillerkännas - frånskild som uppburit underhållsbidrag vid tiden för den förutvarande makens död, har avvisats av riksdagen (jfr avsnitt 3.1). Också

tidigare

behandlade denna fråga men avvisade tanken

pensionsförsäkringskommittén

till frånskild kvinna med hänvisning bl. a. på att utsträcka änkepensionsrätten till svårigheten att generellt ange kriterier som närmare avgränsade pensionsutan att göra kretsen av pensionsberättigade så vid att socialt skyddet omotiverade utbetalningar fick göras i en mängd fall (jfr avsnitt 3.2). De som därvid framförts äger enligt kommitténs mening alltjämt argument bärkraft. En utvidgning till att omfatta också frånskilav efterlevandeskyddet da står i motsättning till de allmänna principer som kommittén angivit såsom grundläggande för ett refonnerat efterlevandestöd. om vilka sammanlevande som bör När det gäller spörsmålet grupper omfattas av efterlevandeskyddet finner kommittén det väsentligt att kräva att sammanlevnaden kan anses ha haft viss stadga och varaktighet. Detta betyder utan att det inte kan komma i fråga att generellt likställa alla som sammanbott är inte motiverat av sociala skäl äktenskap med gifta. Ett sådant likställande och är inte heller lämpligt med hänsyn till de svårigheter som en sådan lösning skulle ge upphov till vid det praktiska handhavandet av reglerna. I stället får, välmotiverat och från administrativa utgångspå ett från sociala synpunkter

236 Kommitténs allmänna överväganden

punkter hanterligt sätt, göras en avgränsning av de fall av äktenskapsliknande samlevnad som bör omfattas av

efterlevandeskyddet. Kommitténs närmare

överväganden i dessa delar redovisas i avsnitt 8.6.

Sammanfattningsvis innebär kommitténs förslag till av ett utformning reforrnerat system för efterlevandestöd Nuvarande följande. generella änkepension avvecklas successivt och ersätts av andra, och könsjämlika mer tidsbegränsade och behovsinnktade former av efterlevandepension. Större grupperi aktiv ålder än f. n. erhåller pensionsrätt, men pensionen utges i regel under kortare tid än enligt dagens system. Tyngdpunkten i det nya systemet ligger på bampensionema, som utformas på sådant sätt att de kommer att spela en mer central roll än enligt dagens regler och som förstärks i vissa avseenden. Samhällets stöd för vuxna efterlevande inriktas på att ge alla dem vars make (eller därmed jämställd person) har avlidit möjlighet att stanna kvar i eller komma in i förvärvslivet. Av grundläggande betydelse är härvid samhällets arbetsmarknadspolitiska åtgärder och insatser på utbildningspolitikens område. Inom den allmänna pensioneringen består det föreslagna ekonomiska stödet - som utgår från både folk- och tilläggspensioneringen - av två olika

komponenter: omställningsbidrag och Efterlevande

försörjningsbidrag. män

och kvinnor i aktiv ålder får en i princip generell rätt till omställningsbidrag under en tid av ett år efter det att den ekonomiska gemenskapen med maken upplösts till följd av dennes bortgång. Har den efterlevande i sin vård barn som är under åtta år kan omställningsbidraget utgå för längre tid. l övrigt är utgångspunkten för förslaget att en vuxen efterlevande har

möjligheter att svara för sin egen försörjning och är ekonomiskt oberoende sedan omställningstiden har gått till ända. l fall där denna förutsättning inte är uppfylld sätts in åtgärder för att undanröja förvärvshindren. Som en yttersta skyddsåtgärd kan den efterlevande ges stöd från den allmänna i

försäkringen

form av

försörjningsbidrag. Rätt till sådant bidrag föreligger för efterlevande som på grund av arbetsmarknadsmässiga skäl, nedsatt hälsotillstånd eller

liknande omständighet saknar möjlighet att bereda sig inkomst genom arbete för viss begränsad tid eller tills vidare. len del fall där den efterlevande har sin

arbetsförmåga nedsatt kan också förtidspension väntas spela en framträdande roll. Efterlevande som uppnått den allmänna pensionsåldem erhåller ekonomisk trygghet genom ålderspensionen. Det föreslagna nya systemet för stöd åt efterlevande innebär en relativt stor förändring i förhållande till nuvarande

familjepensionering och en avveckling

av dagens änkepensionering. Som framhållits i det föregående är det inte

realistiskt att låta de nya reglerna gälla fullt ut från en viss bestämd tidpunkt. Hänsyn måste tas till de generationer som har inrättat sina liv efter hittillsvarande lagstiftning och förlitat sig på fortbeståndet därav. Refomitakten måste bestämmas på ett sätt som gör att ekonomiskt-svaga kategorier ges ett fortsatt skydd enligt det regelsystem som har tillkommit för att bereda dem trygghet efter bortgången av den som svarat för deras försörjning. Det reformerade systemet måste därför förses med en särskild

övergångsreglering

som innebär att nuvarande kommer änkepensionering att äga tillämpning för vissa kategorier efterlevande kvinnor också efter ikraftträdandet av de nya reglerna. Man måste härvid kommitténs enligt bedömning räkna med en relativt lång övergångsperiod varunder det nya och det gamla regelsystemet

allmänna 237

Kommitténs överväganden

vid sidan av varandra. I frågan om hur denna övergångsreglering bör tillämpas närmare utfomias redovisar kommittén överväganden i avsnitt 9.1. I kommitténs uppdrag ingår att göra en översyn också av reglerna om stöd till efterlevande inom arbetsskadeförsäkringen. Dessa regler är uppbyggda efter mönster av motsvarande bestämmelser på den allmänna försäkringens

område. Samma skäl som talar för en förändring på detta senare fält kan därför en reform med liknande inriktning anföras till förmån för att genomföra beträffande arbetsskadeförsäkringens efterlevandeskydd. Enligt kommitténs bör därför i nu förevarande sammanhang de principer som ovan mening angivits som riktlinjer för en reform tillåtas slå igenom på arbetsskadeförsäkbör dock därvid tas till de särskilda element av skadeståndsringen. Hänsyn vilar. I avsnitt 10 redovisar kommittén rättslig natur på vilka den försäkringen om det framtida stödet för eñerlevande inom arbetsskadeföröverväganden säkringen. De särskilda hustrutillägg och barntillägg har nära folkpensionsförmånema till familjepensioneringen. Reglema för hustrutillägg bygger anknytning sålunda på förekomsten av änkepension och vilar på samma bakomliggande som änkepensionen. Bamtillägget ansluter till bampensioneringen principer Även utformningen av dessa förmåner har på ett flertal väsentliga punkter. kommittén i uppdrag att göra en översyn av. Vid denna bör utgångspunkten vara de principer som kommittén i det föregående uppställt med avseende på familjepensioneringen, och dessa principer bör för framtiden få genomslag och bamtilläggen. Kommitténs närmare överväganmed avseende på hustruredovisas i avsnitt l l, medan förslag till den beträffande hustrutillägget i framtiden lämnas i avsnitt 12. V bamtilläggets ställning för de förslag till nytt efterlevandestöd m. m. som kommit- Förutsättningar som inträtt i samhällsförhållanden tén nu lägger fram har varit de förändringar och familjemönster. Den väsentligaste ändring som skett är att allt fler kvinnor Av central för möjlighetema att kommit in på arbetsmarknaden. betydelse en familjepensionsreform enligt de av kommittén uppdragna genomföra riktlinjerna är att kvinnor kan erbjudas samma möjligheter på arbetsmarkvid målsättningen om full sysselsättning är naden som män. Ett fasthållande vikt för att en sådan reform skall kunna komma till stånd. därför av avgörande Väsentligt är också att insatserna inom arbetsmarknads- och regionalpolitiken och på Vuxenutbildningens område fullföljs. Även bamomsorgens utbyggnad är av stor betydelse för den föreslagna reformen. för en reform område Dessa förutsättningar på efterlevandepensioneringens fält har emellertid i viss mån förändrats under den tid och på övriga bedrivit sitt arbete. De ekonomiska svårigheter som landet står kommittén inför gör att det inte längre är möjligt att dra några bestämda slutsatser om hur kommer resten av 1980-talet och arbetsmarknaden att gestalta sig under Härtill bidrar även den strukturomvandling som sker inom framöver. av ökningstakten av sysselsättningen inom näringslivet och den minskning sektorn vilken kan förväntas. Effekterna på sysselsättningen av den offentliga ökade är också svåra att förutsäga. Det kan vidare den datoriseringen i vilken takt kommunerna förmår att fullfölja en utbyggnad av ifrågasättas barnomsorgen till full behovstäckning. Ytterligare vill kommittén framhålla att en omläggning av efterlevandepenm. m. enligt angivna riktlinjer kräver omfattande informationssioneringen

238 Kommitténs allmänna överväganden SOU l98l:6l

insatser. Det erfordras tid för att sprida information till befolkningen om innebörden av ett nytt regelsystem på området, och berörda grupper bör ges tillfälle att under lugna förhållanden ställa om sig till de nya utgångspunktema i pensionshänseende. Även arbetsmarknadens parter torde, som framhålls i det följande avsnittet, ha behov av en viss tid för att kunna anpassa

tjänstepensionsordningama till de nya reglerna inom den allmänna försäk-

ringen. förhållanden Angivna bör beaktas när det gäller att bestämma tidpunkten för ikraftträdande av reformen. Vid sina överväganden härom har kommittén funnit det mindre lämpligt att redan nu fastställa vid vilken tidpunkt de nya reglerna bör börja tillämpas. Enligt kommitténs bedömning bör denna fråga besvaras först sedan större klarhet vunnits beträffande utvecklingen för framtiden av förhållandena på arbetsmarknaden och av de övriga omständigheter som kommittén pekat på ovan. Kommittén avstår därför från att förorda något bestämt datum vid vilket efterlevandepensionsreformen och övriga förslag bör träda i kraft. Det sagda innebär inte att kommittén menar att man bör skjuta långt på framtiden en reform på område

familjepensioneringens och på andra tält

enligt de riktlinjer som nu dragits upp. Kommittén lägger i det följande fram konkreta förslag till en sådan reform. Sedan dessa förslag remissbehandlats . och beretts inom regeringskansliet kan förutsättas att situationen utvecklats därhän att större klarhet har vunnits om utvecklingen för framtiden och att den lämpliga tidpunkten för ikraftträdande av reformen då kan fastställas med större säkerhet än vad som f. n. är fallet. Även om kommittén sålunda inte förordar något bestämt ikraftträdandedatum har det av praktiska skäl varit nödvändigt att i vissa hänseenden

uppställa ett sådant. Bl. a. har det varit erforderligt att vid kostnadsberäkning-

arna göra antagande om en tänkt tidpunkt för ikraftträdandet. Också vid utformningen av de framlagda författningsförslagen har detta krävts. l dessa avseenden har kommittén räknat med ett ikraftträdande den l januari 1983. Som framgår av det sagda skall detta dock inte ses som ett förslag från kommitténs sida.

6.5 Vissa allmänna frågor

En fråga som måhända kan komma att ställas är varför just efterlevande skall beredas ett särskilt skydd från samhällets sida medan motsvarighet härtill inte

skulle finnas för andra grupper som kan befinna sig i en liknande behovssitua-

tion. _ l detta spörsmål vill kommittén till en början erinra om att dess uppdrag inte tagit sikte på överväganden med en sådan inriktning utan avsett att finna ,lösningar för utformning av ett familjepensionssystem, som kan ersätta en redan befintlig ordning där stöd utges till efterlevande barn och änkor. Ytterligare bör framhållas att de principer på vilka det reforrnerade efterlevandestödet föreslås vila i mycket bygger på ett likställande av efterlevande med andra kategorier i en motsvarande belägenhet. Stor vikt läggs sålunda vid samhällets generella insatser och stödformer på olika områden. Härtill kommer dock att det är motiverat med särskilda åtgärder för efterlevande på grundval av den för denna grupp speciella omständigheten att

Kommitténs allmänna överväganden 239

SOU l98l:6l

med annan har upplösts. l det hänseendet finns en samlevnad person av ett samlevnadsfcirhållande. På motsvarighet i andra fall av upplösning samma sätt som efterlevande bam ges stöd inom bampensioneringen erhåller barn vars föräldrar flyttar isär underhållsbidrag av den förälder med vilken det inte sammanbor stadigvarande. Till säkerställande av denna rätt till underhåll Även det föreslagna stödet till vuxna efterlevande har finns bidragsförskotten. till annan lagstiftning. Om en samlevnad upplöses inte anknytningspunkter kan sålunda make som äri genom dödsfall utan till följd av äktenskapsskillnad behov därav tillerkännas underhållsbidrag från den andra maken under en omställningsperiod. Och i fall då det rör sig om upplösning genom skilsmässa att av ett långvarigt äktenskap kan make, som av särskilda skäl har svårigheter komma in i förvärvslivet, ges rätt till underhållsbidrag från den andra maken för längre tid än en övergångstid. En reform av efterlevandepensioneringen med den inriktning som kommitfrån vad tén nu lägger fram förslag om innebär att vi i vårt land avlägsnar oss i som gäller på detta område i andra länder. Som framgår av bl. a. redogörelsen där- på skilda villkorbilaga B har man i andra länder regelmässigt ett system utges efter en avliden make och där det ibland utgår även änkepension utges änkepension till kvinnor med barn i sin vård änklingspension. Vanligen och till kvinnor som uppnått viss ålder eller har nedsatt arbetsförmåga. l regel utgör änkepensionen en rätt som härleds från den avlidne mannens intjänade pensionsrättigheter. Motsvarigheter till den svenska folkpensioneringen oavsett om de varit med dess grundläggande skydd för alla medborgare förvärvsarbetande eller ej - saknas i stort sett utanför Norden. Den allmänna bygger i dessa andra länder i princip uteslutande på pensionspensioneringen rätt intjänad genom förvärvsarbete. Med hänsyn härtill utgör änkepensionen och vid invaliditet för sådana kvinnor vars ett grundskydd på ålderdomen make gått bort och som inte förvärvat rätt till egen ålders- och förtidspension. varit föremål för Som också anges i bilaga B har familjepensioneringen utredning även i en del andra länder. Framlagda ändringsförslag går dock än det förslag som kommittén nu oftast i en i viss mån annan riktning redovisar. Denna utformning av familjepensioneringen vilken finns i andra länder återspeglar sig i de minimistandardskonventioner om social trygghet vilka utarbetats inom ramen för samarbetet i Europarådet och lLO (se avsnitt 2.5.2). i detta sammanhang är huruvida det En särskild fråga som uppkommer reforrnerade system för efterlevandestöd som nu föreslås bli infon här i landet står i överensstämmelse med de konventionsförpliktelser som Sverige åtagit sig. Detta spörsmål avger kommittén några synpunkter på i avsnitt 9.5. en fråga som det kan ñnnas anledning att beröra avser vilken Ytterligare inverkan en reform av efterlevandepensioneringen inom den allmänna om ersättning till eñerlevande vilka försäkringen kan få på de bestämmelser finns på tjänstepensioneringens omrâde. Nuvarande änkepensionsregler den allmänna pensioneringen är i princip likartade med de regler för

inom

änkepension vilka gäller inom statlig, kommunal och privat personalpensio- Ett nering. Inom dessa senare utgår dock i regel även änklingspension. undantag utgör den särskilda tilläggspensionen (STP) för privatanställda arbetare. Vid tillkomsten av denna för ett tiotal år sedan valde parterna att inte låta den omfatta en änke- och änklingspensionering enligt traditionell modell.

240 Kommitténs allmänna överväganden SOU l98l:6l

En redogörelse för bestämmelserna inom de nämnda systemen finns i avsnitt 2.3. Reglerna för är resultat

tjänstepensionsordningama av överenskommelser

mellan arbetsmarknadens parter och alltså bygger på kollektivavtal. Att lagstiftningsvägen ändra dessa regler är därför inte möjligt med nu gällande ordning och är enligt kommitténs mening inte heller aktuellt eller ens önskvärt. Det skulle måhända kunna ses som mindre tillfredsställande att företa en reform av efterlevandestödet inom den allmänna försäkringen i på en del punkter inskränkande riktning så länge som man inom personalpensionssystemen har kvar i vissa avseenden generösare regler. Härvidlag bör dock erin ras om att detta är fallet redan under dagens förhållanden. Vidare vill kommittén framhålla som önskvärt att refonnarbetet på tjänstepensioneringens område följer samma banor som utvecklingen inom den allmänna pensioneringen. Det kan hållas för sannolikt att parterna på arbetsmarknaden tar under övervägande huruvida en förändring av inom den

familjepensioneringen

allmänna försäkringen bör åtföljas av motsvarande inom ändringar tjänstepensioneringama. De skäl som talar för en reform inom det allmänna systemet - såsom den förändrade synen på äktenskap, ändringari familjemönster samt

kvinnornas ökade inträde i arbetslivet och jämställdhet med män i ekonomiskt hänseende och vad gäller familjens försörjning äger naturligtvis tillämpning även i fråga om personalpensioneringama. Att det med hänsyn härtill genomförs en reform inom den allmänna pensioneringen kunde utgöra ett motiv för arbetsmarknadspartema att följa efter på den inslagna vägen och - med motsvarande långtgående övergångsreglering -genomföra förändringar med samma inriktning. Härvid är det naturligt att den allmänna försäkringen går i spetsen och inleder en anpassning till den samhällsutveckling som ägt rum. Enligt kommitténs mening är det alltså angeläget betona det önskvärda i att den nu föreslagna reformen inte ger upphov till alltför stora skillnader olika emellan

grupper när det gäller eñerlevandeskyddets omfattning. Att lagstift-

ningsvägen förbjuda avtal som får sådan effekt anser kommittén, som framhållits ovan, inte kunna eller böra komma i fråga. Uppmärksammas bör dock att statsmakterna härvidlag har att svara inte bara för den allmänna pensioneringen utan även utgör en av-partema på den statliga arbetsmarknaden. bör bemärkas Ytterligare att tjänstepensioneringama bygger på samordning i olika former med den allmänna Vare pensioneringen. sig denna har karaktären av brutto- eller nettosamordning ligger i regel den allmänna pensionen ”i botten” på de statliga, kommunala och privata tjänstepensionema. Ett undantag utgör naturligtvis änklingspensionema på dessa senare områden. Denna samordning medför att parterna på arbetsmarknaden under alla förhållanden torde bli nödsakade att se över reglerna för familjepension inom resp. system i syfte att anpassa dessa till de nya bestämmelserna inom den allmänna Härvid försäkringen. måste ställning tas bl. a. till spörsmålet om det finns anledning att, vid en successiv avveckling av änkepensioneringen,

efter hand avtalsvägen fylla ut tjänstepensionsordningamas änkepension ned

”till botten”. En sådan skulle medföra utfyllnad kostnadsökningar inom tjänstepensioneringama. Arbetsmarknadens parter ställs då troligen inför

Kommitténs allmänna överväganden 241

eller om medlen hellre bör läggas frågan om man bör ta denna ökade kostnad på någonting annat. Slutligen skall här nämnas att kommittén i detta betänkande tar upp också vissa frågor som inte har direkt samband med översynen av efterlevandepen- Dessa avser inverkan av undantagande på pensionstillskott till sioneringen. änka, rätten till pensionstillskott- vid övergång från förtidspension till samt kvaliñkationstiden För rätt till handikappersättning För ålderspension invandrare. Kommitténs överväganden i dessa hänseenden redovisas i avsnitt 13.

243 sou 1981:61

7 till efterlevande barn Stödet

7.1 Inriktningen av stödet till efterlevande barn

De som i betänkandet (SOU

riktlinjer pensionsförsäkringskommittén

1971:19) Familjepensionsfrågor m. m. drog upp för en framtida familjepensionering innefattade bl. a. en ökad satsning på bampensionsförmånema.

Även i det betänkande av socialförsäkringsutskottet (SfU 1974:24) somligger

uppdrag har understrukits att arbetet inom till grund för pensionskommitténs bör ha till ändamål att bereda ett efterlevandeskydd för i första kommittén hand minderåriga bam. Kommittén delar, som framgår av de i det föregående redovisade allmänna denna uppfattning och vill till närmare övervägandena, utveckling härav anföra följande. tillkomst har utvecklingen i samhället allt Sedan familjepensioneringens mot en ökad självständighet i ekonomiskt hänseende för mer gått i riktning män och kvinnor. Det gamla familjemönstret, där mannen stod för försörjmedan hustrun och barnen, har ningen av familjen ägnade sig åt hemmet att båda makarna delar på ersatts av ett nytt, där det framstår som naturligt genom förvärvsarbete utanför hemmet. Denna utveckling försörjningsbördan utgör en av grunderna för den kritik som på senare tid riktats mot den nuvarande efterlevandepensioneringen. Det har sålunda ansetts vara mindre änkepension till efterlevande kvinnor som befogat att generellt utge livsvarig har förmåga och möjlighet att försörja sig själva och som också i stor

utsträckning gör detta. Den beskrivna samhällsutvecklingen och ändringen i det gängse familjehar emellertid inte på samma sätt påverkat barnens situation. mönstret Visserligen har de olika stödfonner som tar sikte på barnens behov successivt men trots detta är minderåriga barn till den allt byggts ut och förbättrats, delen beroende av föräldrarnas försöijningsinsatser. För barnens övervägande del innebär sålunda fortfarande förlusten av en förälder att en försöijarinsats mening alltjämt motiverat att det i faller bon. Det är därför enligt kommitténs sådana fall utgår stöd i form av barnpension, och det framstår som angeläget att bampensioneringen ges en sådan utformning att den så långt möjligt ger kompensation för de ekonomiska konsekvenser som uppstår för barnet då en förälder avlider. Mot bakgrund av det nu sagda har i det förslag till ett nytt för efterlevandestöd som kommittén lägger fram i förevarande system betänkande lagts på de pensionsförmåner som tar sikte på tyngdpunkten barnen. i andra sammanhang i detta betänkande är en av tankarna Som utvecklas kommitténs område att det nuvabakom förslag på familjepensioneringens

244 Stödet till efterlevande barn -

rande stödet till efterlevande änkor på sikt bör ersättas av stödformer som är mer anpassade till dagens och framtidens familje- och samhällsförhållanden. Bland de situationer där stöd till efterlevande vuxna enligt kommitténs mening är särskilt påkallat kan framhållas den då den efterlevande efter dödsfallet har att ta vård om minderårigt bam. Mot bakgrund härav föreslår kommittén införandet av ett omställningsbidrag som tar sikte bl. a. på just sådana förhållanden. Än mer angeläget anser kommittén det dock vara att det stöd som direkt är avsett att täcka barnets egna behov får en framskjuten plats inom den framtida familjepensioneringen. Kommittén föreslår därför i det följande en utbyggnad av bampensioneringen i syfte att åstadkomma en förstärkning av det ekonomiska stödet för barn som mist en av eller båda sina föräldrar. Det är här fråga om såväl en generell förstärkning som speciella insatser för barn i särskilt utsatta situationer. I det förra avseendet rör det sig om förbättringar av bampensionen i de fall där denna enligt nuvarande regler reduceras med hänsyn till efterlevandeförmåner till vuxna, och i det senare är det fråga om utbyggnad av förmånema till barn som mist båda sina föräldrar samt till barn i flerbamsfamiljer. Såsom närmare utvecklas i följande avsnitt anser kommittén att bampension även fortsättningsvis skall utgå från såväl folk- som tilläggspensioneringen, och de förslag om förstärkningar som kommittén i det följande lägger fram avser båda dessa grenar av bampensioneringen. Den översyn av bampensioneringen som kommittén redovisar i föreliggande betänkande innefattar inte enbart överväganden i fråga om bampensionernas storlek. Därutöver tar kommittén till behandling upp spörsmålen om hur den bampensionsberättigade personkretsen skall avgränsas och vid vilken ålder bampensionen skall att utgå. Ytterligare upphöra en fråga som behandlas är den som rör beskattningen av barnpension. Kommitténs överväganden i samtliga nu berörda avseenden redovisas i det följande.

7.2 Personkretsen 7.2.1 Allmänt En central fråga som inställer sig vid överväganden om bampensioneringens framtida utformning är vilka grupper av barn som bör omfattas av pensionsskyddet, dvs. hur den pensionsberättigade kretsen skall avgränsas. Med utgångspunkt från vad ovan anförts om inriktningen av stödet till bam inom _ den allmänna finner kommittén pensioneringen det vara uppenbart att någon inskränkning i förhållande till vad som härvidlag gäller i dag inte bör komma i fråga. Däremot har kommittén ansett att skäl kan finnas att närmare i undersöka möjligheten och lämpligheten av vissa utvidgningar av den i berättigade kretsen.

l två avseenden har åt kommittén direkt uppdragits* att utreda frågan om en

eventuell sådan utvidgn ing. l det första hänseendet rör det sig om eventuell rätt till barnpension i fall där ett barn har förts till Sverige i adoptionssyfte men där adoptionen ännu inte rättsligen hunnit komma till stånd då någon av de tilltänkta adoptivföräldrama avlider. Enligt nuvarande regler har sådana bam y i princip inte rätt till barnpension efter den presumtiva adoptivföräldem. Kommitténs närmare överväganden i detta avseende redovisas i avsnitt 7.2.2.

Stödet till efterlevande barn 245

Den andra frågan som kommittén fått i uppdrag att utreda rör kvalifikationstiden för utländska medborgares rätt till barnpension från folkpensioneringen. Kommitténs överväganden i detta spörsmål redovisas i avsnitt 7.2.3, där kommittén också redogör för sina synpunkter på regleringen i övrigt av utländska medborgares - och utlandssvenskars - rätt till barnpension inom

den allmänna försäkringen. I nu förevarande avsnitt redovisar kommittén överväganden i övriga frågor som angår den bampensionsberättigade kretsen. Vad som i detta hänseende i första hand kan diskuteras avser frågan om en eventuell utvidgning av rätten till barnpension till att gälla även styvbam och fosterbam. inom den allmänna försäkringen tillkommer f. n. den Rätt till barnpension avlidnes biologiska barn samt bam som har adopterats av denne. Detta gäller beträffande från såväl folk- som tilläggspensioneringen. Penbarnpension sionsrätt oberoende av om den avlidne hade vårdnaden om bamet föreligger och likaledes oberoende av om denne sammanbodde med barnet vid tiden för dödsfallet. Bampension utgår således även efter förälder som, t. ex. efter äktenskapsskillnad, separerat från den andre föräldern och därvid skilts från vårdnaden om barnet. Detta förhållande påverkas inte av att den kvarlevande föiäldem därefter gifter om sig och barnet således får en styvförälder. Å andra sidan har barnet då inte rätt till pension efter styvföräldem, om denne senare för dödsfallet levde skulle avlida. Detta gäller även om barnet vid tidpunkten samman med styvföräldem i familjegemenskap. På motsvarande sätt gäller att barnet är bibehållet pensionsrätt efter den biologiske föräldern även om denne och detta är fallet även om vårdnaden om lämnat barnet till fosterföräldrar, därvid anförtrotts särskilt förordnad förmyndare. Någon rätt till barnet efter fosterföräldrama däremot inte. Den här barnpension uppkommer beskrivna rätten till pension efter biologisk förälder bryts först om barnet adopteras av annan (än make till den avlidne föräldern). I detta fall upphör efter den biologiske föräldern. l stället uppkommer rätt till pensionsrätten pension efter adoptanten. Dessa nuvarande regler har sin grund i de förslag som 1958 års socialförredovisade i betänkandet (SOU 1959:32) Förbättrade säkringskommitté familjeförmåner från folkpensioneringen m. m. Varken i nämnda betänkande eller i den efterföljande propositionen (prop. 1960:75) eller under riksdags- (2LU 1960:20) motiverades närmare den valda utfonnningen behandlingen bam. I detta avseende tog vad gällde kretsen bampensionsberättigade

främst sikte på problemet huruvida bampension skulle utges

övervägandena avliden moder och på spörsmålet om bampensionsrätt för även efter adoptivbarn. I den senare frågan grundades rätten till barnpension på det bandet mellan barnet och adoptivföräldrama och på de familjerättsliga konsekvenser som därmed följer beträffande underhållsskyldighet och arvsrätt. _ l detta sammanhang kan nämnas att även inom tjänstepensioneringama på kollektivavtalsområdet upprätthålls begränsningen att det för pensionsrätt . krävs att det skall vara ett biologiskt barn till den avlidne. Ej heller här har således styvbam eller fosterbam rätt till bampension. Inom arbetsskadeförsäkringen gäller emellertid en regel av innebörd att, i efter avliden försäkrad. efterlevande makes barn fråga om rätten till livränta med barn till försäkrad om barnet stod under makens vårdnad. jämställs

246 Stödet till efterlevande barn

Denna regel överfördes i princip oförändrad till lagen om arbetsskadeförsäkring från tidigare gällande lag om yrkesskadeförsäkring (jfr avsnitt 10). Även i fråga om andra former av stöd som tar sikte på bam förekommer regler som jämställer styvbam, och i vissa fall även fosterbam, med biologiska bam. Detta gäller beträffande bl. a. Vårdbidrag, föräldrapenning och bamtilllägg till âlders- och förtidspension. Ytterligare skall här nämnas att den familjerättsliga underhållsskyldigheten gentemot barn primärt gäller endast i förhållande till biologiskt barn och adoptivbarn. En subsidiär underhållsskyldighet har emellertid ålagts även Styvförälder (se avsnitt 5.1). Familjelagssakkunniga föreslog i betänkandet (SOU 1977:37) Underhåll till barn och frånskilda att den då gällande bestämmelsen om styvförälders underhållsskyldighet mot styvbam skulle avskaffas. De sakkunniga fann att bestämmelsen fick praktisk betydelse endast då parterna var gifta med varandra men inte sammanbodde, och att den då kunde missbrukas. I övriga fall torde styvförälders lagstadgade underhållsskyldighet ha endast normbildande funktion. Mot att behålla ifrågavarande talade underhållsskyldighet enligt de sakkunniga också att barnet i förhållande till sin andre biologiske förälder är berättigat inte bara till underhållsbidrag utan också till bidragsförskott samt, om denne förälder avlider, till barnpension. Styvföräldems underhållsskyldighet kommer därför, framhöll de sakkunniga, normalt att avse endast att tillförsäkra bamet en nivå ovanför bidragsförskottet resp. bampensionen. Iden proposition (prop. 1978/79:12) som följde på familjelagssakkunnigas betänkande föreslogs emellertid att styvförälders alltunderhållsskyldighet jämt skulle finnas kvar. Till grund härför anförde föredragande departements-

chefen bl. a. att utgångspunkten bör vara att barn i en och samma familj skall

leva på samma standard .samt att den förevarande bestämmelsen i det praktiska rättslivet fyllde en uppgift från normbildningssynpunkt. Till förslaget i propositionen anslöt sig riksdagen (LU 1978/79:9). Frågan om den rättsliga regleringen av barns familjetillhörighet behandlades av socialpolitiska samordningsutredningen i betänkandet (SOU 1979:94) En allmän socialförsäkring. Därvid framhöll utredningen bl. a.:

Bampension från folkpensioneringen och ATP, bamlivränta från arbetsskadeförsäkringen och bidragsförskott har i vår principmodell till en allmän socialförsäkring förts samman under beteckningen kompletterande barnbidrag. Åtminstone för denna del av bamstödet bör samhörighetsreglema vara gemensamma. Helt klart är att kompletterande barnbidrag skall beviljas egna bam och adoptivbarn. l Detta är helt i enlighet med nuvarande bidragsregler och anknyter vidare till g arvsrättsliga och familjerättsliga principer. Att införa rätt till kompletterande bambi- l drag efter avlidna fosterforäldrar ter sig däremot mycket främmande med hänsyn till gängse regler på olika områden.

a

Vad som framför allt kan diskuteras är hur man skall se på styvbams rätt till kompletterande barnbidrag när en styvförälder har avlidit. Som har nämnts tidigare finns här skillnader mellan pensioner å ena sidan och livräntor från arbetsskadeförsäkringen å den andra. Ser man till den familjerättsliga bakgrunden gäller enligt FB att make i viss utsträckning är underhållsskyldig mot andra makens bam. Detta gäller fr. o. m. den l juli 1979 också samboende icke gifta som har gemensamma bam. Underhållsskyldigheten varar dock endast så länge den underhållsskyldige varaktigt bor tillsammans med barnets förälder. Styvföräldrar är vidare bara underhållsskyldiga till

Stödet till barn 247

e/ierlevande

förälder som inte bor den del som barnet inte får underhåll från den biologiske

tillsammans med bamet. underhållsskyldigheten borde således Om man utgår från den familjerättsliga bortfallna underhållet. l så efterlevande styvbam tillförsäkras en kompensation för det inom nuvarande arbetsskadeförsäkfall skulle principerna för styvbams ersättningrätt Detta skulle dock stå i ring utvidgas till att gälla samtliga kompletterande barnbidrag. strid med de principer som gäller för arvsrätten. Vidare skulle det kunna medföra att

både från biologisk förälder styvbam i enstaka fall kan lå kompletterande barnbidrag särskilda avräkningsregler så att och Styvförälder. En sådan lösning fordrar därför Enklast ur samordningssynpunkt är exempelvis endast den högsta ersättningen utges. föräldrar och därför att låta kompletterande barnbidrag utges efter enbanvbiologiska

adoptivföräldrar.

Pensionskommittén vill framhålla att en utvidgning av bampensionsrätten

med vad till att omfatta också styvbam skulle innebära ett förenhetligande

som gäller beträffande rätten till livränta för barn efter avliden försäkrad inom

Den skulle också medföra ett närmande till vad som arbetsskadeförsäkringen. Emellertid bör inte alltför f. n. gäller med avseende på rätten till bamtillägg.

stor vikt fästas vid jämförelser med vad som f. n. föreskrivs på dessa områden.

överensstämmelse mellan barnpension och dessa andra förmå- En önskvärd till ner kan åstadkommas också genom att reglerna för dessa senare närrnas

barnpension. På annat håll i detta betänkande vad som nu gäller beträffande

10 och 12) lägger kommittén fram fö-rslag av sådan innebörd. (se avsnitt vid vad som gäller Enligt kommitténs mening bör inte heller betydelse fästas och Vårdbidrag. Det rör sig här om beträffande bl. a. föräldrapenning

till barnet ersättning till den som har barn i sin vård och inte om förmåner hänsyn gällande. Att med Och i det hänseendet gör sig särskilda självt. föreslå en utvidgning av rätten till utgångspunkt från sådana jämförelser till att gälla även styvbam bör därför inte komma i fråga. barnpension regelsystem och har till Bampensioneringen har sin grund i familjerättens

för bortfallet underhåll. En naturlig utgångspunkt är syfte att lämna ersättning avseende hålla fast därför enligt kommitténs mening att också i nu behandlat

vid vad som gäller beträffande den familjerättsliga underhållsskyldigheten.

Inom föreligger visserligen skyldighet for vissa kategorier familjerätten Emellertid är denna understyvföräldrar att bidra till styvbams underhåll. i förhållande till den biologiske förälderns. hållsskyldighet bara subsidiär om äktenskapet mellan styv- Dessutom upphör denna underhållsskyldighet förälder upplöses. Detsamma gäller som och barnets biologiske _ föräldern Likaväl som bamets anknytning till huvudregel om barnet flyttar hemifrån.

om dennes och den biologiske förälderns äktenskap styvföräldem bryts

kan föreligga skäl att låta motsvarande upplöses genom äktenskapsskillnad, att styvföräldem avlider och även då gälla om detta äktenskap upplöses genom i underhållshänseende mellan barnet och styvföralltså släppa anknytningen

åldern.

Styvförälders enbart subsidiära underhållsplikt gör vidare att man när det

inte i samma mån som i fråga om biologiska barn kan tala om gäller styvbam för uteblivet underhåll. Om att bampensionen skulle utgöra en kompensation - till skillnad från ett biologiskt barn styvföräldem skulle avlida går styvbamet - inte miste om underhåll till sin försörjning. Barnets eller adoptivbarn som åvilar den försörjning är tryggad genom den underhållsskyldighet

248 Stödet till efterlevande barn

biologiske förälder som inte lever samman med barnet. Skulle denne förälder inte kunna bidra till underhåll erforderligt åt bamet, garanteras barnet i förhållande försörjning till föräldern genom att det utgår bidragsförskott för det. Och skulle denne biologiske förälder ha avlidit, utges barnpension efter honom. Ytterligare vill kommittén framhålla att ett införande av rätt till bampension för styvbam skulle, som socialpolitiska samordningsutredningen påpekat, stå i strid med de principer som gäller för arvsrätten. Det skulle också innebära en skiljaktighet i förhållande till de regler som gäller för bampensionsrätt inom

tjänstepensioneringama på kollektivavtalsområdet.

Vidare måste beaktas att en utvidgning av ifrågavarande slag berör inte enbart styvbamets och det allmännas rätt utan även styvföräldems biologiska bams rätt. Eftersom tilläggspensionen utgår enligt en allt lägre kompensationsgrad ju fler

bampensionberättigade bam som den avlidne efterlämnar,

skulle nämligen en sådan utvidgning få till följd att det eller de biologiska barnen erhåller en lägre tilläggspension än eljest. Slutligen talar vissa administrativa och liknande synpunkter mot en lösning av innebörd att styvbam ges rätt till barnpension efter styvförälder. För det första erfordras särskilda regler och utredningar för att konstatera att det överhuvudtaget förelegat ett styvbamsförhållande. Dessa regler torde kunna bli besvärliga att tillämpa. Speciella bestämmelser krävs också för att avgöra vad som skall förstås med styvbam och styvföräldrar. T. ex. uppkommer frågan om hänsyn skulle tas enbart till fall där ”styvföräldrama” var gifta med varandra eller om också olika fall av äktenskapsliknande samlevnad dem emellan skulle tas i beaktande i förevarande sammanhang. Vidare torde få införas särregler som hindrar att barnet ges rätt till pension efter såväl t. ex. biologisk fader som styvfader. Det fick då avgöras huruvida bara en av pensionema skulle utgå eller om den ena skulle ligga i botten och den andra fylla ut ovanpå. Det kunde också - föratt hindra att barnet erhåller ett dubbelt riskskydd

-diskuteras att avskära barnet från pensionsrätt efter den biologiske

förälder som det inte bor tillsammans med, något som kommittén dock anser Sådana särregler skulle också bli nödvändiga för att avgöra hur olämpligt. samordningen skulle göras gentemot bidragsförskott och mot underhållsbidrag från den biologiske fadem. Det skulle emellertid innebära en principiell nyhet för den allmänna försäkringen att samordna en pensionsförmån som

barnpension med en familjerättslig

förpliktelse som underhållsbidrag. En ordning av det slaget anser kommittén vara mindre lämplig på förevarande område. Vad som nu sagts beträffande styvbam äger tillämpning också vad gäller frågan om en eventuell utvidgning av den kretsen till

bampensionsberättigade

att avse även fosterbarn. Också i dessa fall gäller sålunda att barnet är bibehållet

sin rätt till såväl underhållsbidrag som barnpension i förhållande

till sina biologiska föräldrar. Mot en sådan utvidgning talar här dessutom det förhållandet

att det för barnet i regel utges ersättning till fosterföräldrama,

vilken ersättning bl. a. syftar till att trygga bamets försörjning.

Fosterhemsplacering sker i regel genom bamavårdsnämnds (fr. o. m. den l

1982 socialnämnds) försorg. Att sådan placering kommit till stånd kan januari bero på att de biologiska föräldrama har avlidit eller att de har skilts från den faktiska vården om barnet. l dessa fall har bamavårdsnämnden ett ansvar för

till barn 249 ›

Stödet efterlevande

tillse att barnet får en god vård och fostran. Dessutom åvilar det nämnden att att barnets ekonomiska behov blir tillgodosett. Detta sker genom att det till fosterföräldrama utges viss ersättning, s. k. fosterlön (jfr under avsnitt 7.4). så att den jämte det allmänna barnbidraget skall täcka Denna är utfonnad kostnader för barnet och härutöver ge en viss ersättning för fosterfamiljens vården. Det ansvar i bl. a. ekonomiskt hänseende som bamavårdsnämnden inte om av fosterföräld-

sålunda har för fosterbamet upphör självfallet någon

rama skulle avlida. I ett sådant fall kan det bli fråga om antingen att låta den kvarlevande fosterföräldem ensam fortsätta att vårda barnet eller att anförtro Oberoende av vilket alternativ som i ett barnets vård åt andra fosterforäldrar. enskilt fall väljs är barnets behov av ekonomiskt stöd tillgodosett genom den Barnets ekonomiska situation är således ersättning som utges av kommunen. inte beroende av fosterföräldrarnas förmåga att klara dess försörjning. är om Sådana omständigheter gör att det här. i än högre grad än då fråga framstår som omotiverat med en utvidgning av rätten till bampenstyvbam, sion. Barnets behov av grundläggande försörjning och av en viss standard därutöver är i dessa fall redan tryggat i annan ordning, och något skydd från är därför inte påkallat. Ytterligare kan framhållas att en bampensioneringen barnpension som skulle utgå efter fosterförälder i många fall skulle kunna te bestämd. Till den del pensionen skulle utges från sig slumpmässigt tilläggspensioneringen skulle den nämligen komma att påverkas av den rätt till ATP som av bamavårdssom hade tjänats in av just den fosterförälder nämnden utvalts i det enskilda fallet. Sammanfattningsvis finner således kommittén att en rad skäl av avsevärd av rätten till barnpension till att gälla styrka kan anföras mot en utvidgning även styvbam och fosterbam. l båda fallen är barnet redan genom sina föräldrar tillförsäkrat förmåner från den allmänna pensioneringen.

biologiska

En utvidgning av ifrågasatt slag skulle således kunna leda till dubbelkompenskulle införas. Mot en sation, föisåvitt inte olika samordningsbestämmelser sådan utvidgning kan vidare riktas allvarliga principiella invändningar, l-lärtill kommer för flertalet fosterbams del liksom även rent administrativa. som är en följd av att det allmänna nonnalt har ett de speciella förhållanden direkt ekonomiskt ansvar för dem. Mot bakgrund härav avvisar kommittén tanken på en utvidgning av pensionsrätten av här berört slag. Kommittén anser därför att kretsen bampensionsberättigade barn bör även framdeles med vad som f. n. gäller (med det undantag som bestämmas i enlighet behandlas .i följande avsnitt).

7.2.2 Barn som förts till Sverige i adoptionssyfte

Till kommittén har överlämnats socialförsäkringsutskottets betänkande 1978/79:15 med av bl. a. motionerna 1978/79:356 och anledning 1978/792702. I den förstnämnda motionen har yrkats sådan ändring av AFL att invandrarbam, som i adoptionssyfte placeras i ett hem, redan från ankomsten till hemmet skall betraktas som adopterat. I den andra motionen av rätt till barnpension m. m. till har hemställts om åtgärder för tillgodoseende utländska blivande adoptivbarn i Sverige. Motionärema pekar på att i de fall där ett adoptionsbeslut har fattats i barnets hemland barnpension kan utgå så snart det utländska har förklarats giltigt i retroaktivt adoptionsbeslutet

2.50 Stödet till e/ierlevande barn

Sverige. Denna möjlighet finns, anför motionärerna, inte beträffande barn i vars hemländer man inte fattar adoptionsbeslut. trots att det av samtliga handlingar framgår att syftet är att bamet skall adopteras. Socialförsäkringsutskottet erinrade inledningsvis i sitt betänkande om att riksdagen på förslag av lagutskottet (LU 1978/79:9) överlämnat en motion om blivande adoptivbams rättsliga ställning till utredningen om barnens rätt (Ju 1977:08), varefter utskottet framhöll att även frågan om barnpension till presumtiva adoptivbarn borde närmare övervägas. Betänkandet och motionerna har därefter, som ovan nämnts, överlämnats till pensionskommittén. Bestämmelser om adoption finns i 4 kap. föräldrabalken. Dessa bestämmelser innehåller bl. a. följande. Beslut om adoption meddelas av allmän domstol. Rätt att anta adoptivbarn tillkommer i princip varje man eller kvinna som har fyllt 25 år eller, i vissa fall, 18 år. Makar får i regel inte adoptera var för sig. Å andra sidan gäller att endast makar får adoptera gemensamt. lnnan domstol lämnar tillstånd till adoption skall den göra en lämplighetsprövning. Sålunda får tillstånd ges endast om adoptionen är till fördel för barnet samt sökanden har uppfostrat barnet eller vill uppfostra det eller det annars med hänsyn till det personliga förhållandet mellan sökanden och barnet finns särskild anledning till adoptionen. Särskilda bestämmelser om internationella adoptioner finns i förordningen (1931:429) om vissa internationella rättsförhâllanden rörande äktenskap, adoption och formynderskap, vilken reglerar inomnordiska adoptioner, samt i lagen (1971:796) om internationella rättslörhållanden rörande adoption, i vilken reglerar internationella adoptioner i övriga fall. Enligt 1931 års förordning skall adoption av bam, som är medborgare i ett av de nordiska länderna, äga rum i den stat där adoptanten har hemvist under förutsättning att adoptanten har medborgarskap och hemvist i nordiskt land. Adoptionen sker därvid enligt lagen i det land där adoptionsbeslutet skall fattas. Enligt 1971 års lag skall svensk domstol pröva ansökan om adoption om den eller de sökande har svenskt medborgarskap eller har hemvist i Sverige eller om regeringen har medgivit att ansökningen prövas här. Domstolen skall vid prövningen tillämpa svensk lag. När den som skall adopteras inte har fyllt 18 år, skall domstolen särskilt beakta om det finns sådan anknytning till främmande stat att det skulle uppstå avsevärd olägenhet för barnet om adoptionen inte blir gällande där. Lagen innehåller vidare bestämmelser om när adoption som genomförts utomlands blir giltig här i landet. Huvudregeln är härvid att en adoption som skett i en främmande stat vid en tidpunkt då adoptanten eller adoptantema var medborgare eller hade hemvist i den främmande staten gäller häri landet. Om adoptivbamet var svensk medborgare eller hade hemvist i Sverige vid adoptionstillfället krävs för beslutets giltighet att regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer godkänner adoptionen. Även i annat fall kan regeringen eller sådan myndighet som nyss nämnts förordna att ett utomlands meddelat beslut om adoption skall gälla här i riket. Denna sistnämnda bestämmelse kan tillämpas bl. a. då fråga är om adoption av utländskt barn och de blivande adoptivföräldrama är svenska medborgare. Enligt förordningen (1976:834) om prövning av utländskt beslut om adoption åligger det statens nämnd för internationella adoptionsfrågor att pröva

barn 251

Stöder till efterlevande

SOU I98l:6l

om ett utomlands meddelat beslut om adoption skall gälla här i landet.

Innan svensk domstol meddelar tillstånd till adoption av barn under 18 år

skall yttrande inhämtas från bamavårdsnämnd (fr. o. m. år 1982 social- Motsvarande gäller för statens nämnd for internationella adoptionsnämnd). av ett utomlands meddelat beslut om frågor då fråga är om godkännande har emellertid bamavårdsnämnden halt att adoption. Redan dessförinnan

pröva lämpligheten av att en adoption kommer till stånd. Regelmässigt inleds med att sökanden. eñer tillstånd av nämligen ett adoptionsförfarande

bamavårdsnämnden, tar emot barnet i sitt hem för vård och fostran. Enligt den (1980:620) måste, då fr. o. m. den l januari 1982 gällande socialtjänstlagen medgivande från fråga är om att ta emot utländskt barn i adoptionssyfte, inhämtas redan innan bamet lämnar sitt hemland. socialnämnden kommit till stånd, antingen genom domstols beslut eller Sedan adoption för internationella adoptionsfrågor godkänt ett genom att statens nämnd utländskt adoptionsbeslut, kommer samma rättsliga förhållande att gälla

och adoptivbamet som mellan föräldrar och deras mellan adoptivföräldrama bam. Dessförinnan finns det emellertid i stort sett ingen rättslig biologiska mellan barnet och de presumtiva adoptivföräldrarreglering av förhållandet na. Vissa undantag gäller dock härvid, t. ex. i fråga om rätt till föräldrapenning Vidare har nyligen införts en bestämmelse i lagen enligt 4 kap. AFL. (1947:529) om allmänna barnbidrag, varigenom de, som med socialnämndens tillstånd har tagit emot ett utländskt barn för vård och fostran i. syfte att

adoptera det. likställs med föräldrar i fråga om rätten att uppbära allmänt

barnbidrag. mellan ett tilltänkt Som huvudregel gäller dock att det rättsliga förhållandet och de blivande adoptivföräldrama inte är reglerat i lag. Detta adoptivbarn i en motion till riksdagen. Bl.a. med har uppmärksammats (1978/79:33) från en dom av högsta domstolen år 1977. vari ogillats talan mot utgångspunkt make om underhållsbidrag till utländskt barn som förts till en frånskild hemställdes i motionen omsådan ändring av Sverige i adoptionssyfte, att bam av utländsk härkomst som av makar förts hit i föräldrabalken blir jämställt med barn i äktenskap i fall då makarna begär adoptionssyfte fore adoptionens genomförande. Ett sådant barn skulle äktenskapsskillnad därigenom bli berättigat till underhållsbidrag. Vid av motionen uttalade lagutskottet (LU riksdagsbehandlingen 1978/79:9) att det enligt utskottets mening är angeläget att de utländska innan adoptionen kan bamens trygghet garanteras under den tid som forflyter Utskottet anförde vidare att genomföras och att barnens bästa kan tillgodoses. det beträffande adoptivbarn snarast bör komma frågor om utländska blivande Vid en sådan till stånd en översyn som syftar till en ändrad lagstiftning. inte bara det i motionen berörda spörsmålet översyn bör, uttalade utskottet, angående underhållsskyldighet tas upp utan också frågor om en förstärkning

av de här aktuella bamens rättsliga ställning i övrigt prövas. På förslag av utredningen om barnens lagutskottet har denna översyn sedermera anfortrotts

rätt. av förhållandet mellan ett tilltänkt Frånvaron av en rättslig reglering adoptivbarn och de blivande adoptivforäldrama har betydelse också för Sådan pension tillkommer endast barnets rätt till barnpension enligt AFL. barn och adoptivbarn till den avlidne. Skulle ett barn ha tagits till biologiska

252 Stödet till e/ier/evande barn SOL 1981:61

Sverige i adoptionssyfte föreligger således inte rätt till barnpension efter de blivande adoptivföräldrarna, om någon av dessa skulle avlida innan adoptionen hinner komma till stånd. l en år 1978 meddelad dom har emellertid försäkringsdomstolen funnit att ett i barnets ursprungsland meddelat beslut om adoption bör likställas med svensk adoption vid bedömande av rätten till barnpension, även om adoptionsbeslutet inte godkänts i Sverige före det en av de tilltänkta avlidit. adoptantema l fall av detta slag skall alltså en ligt försäkringsdomstolen föreligga rätt till barnpension efter den avlidne tilltänkte adoptivföräldem. Av avgörandet framgår inte huruvida godkännande i Sverige av den utomlands verkställda adoptionen sökts efter dödsfallet eller inte. Såsom framgår av det ovan anförda saknar utländska barn som tas till Sverige i adoptionssyfte, innan adoptionen kommer till stånd, mycket av det rättsliga skydd som i olika avseenden tillkommer andra barn som är bosatta här i landet. Antalsmässigt rör det sig årligen om drygt l 600 bam som kommer hit från utomnordiskt land. Ungefär tre fjärdedelar av dessa anländer till Sverige utan att det dessförinnan har fattats beslut om adoption i deras v ursprungsland. Vare sig sådant beslut meddelats eller inte, har dessa barn regelmässigt en stark anknytning till de blivande adoptivföräldrama redan innan en i Sverige giltig adoption har kommit till stånd. lnte sällan saknar barnet däremot familjerättsliga i sitt hemland. Vissa av barnen är

relationer

sålunda föräldralösa och andra har kort tid efter födelsen överlämnats

till barnhem e. d. av modem. lnnan barnet placeras hos de tilltänkta adoptivföråldrarna görs en noggrann undersökning av dessas lämplighet som adoptivföräldrar. De måste godkännas inte bara av svenska myndigheter utan även av företrädare för barnet i ursprungslandet. lnnan barnet får komma till Sverige hari dess hemland bestämts vem som skall ta emot barnet här. När barnet väl har anlänt till Sverige kan det adopteras endast av den familj som i barnets ursprungsland gjort framställning därom. Detta innebär i praktiken att den familj som tagit barnet till Sverige måste adoptera det. Av flera skäl är det önskvärt att adoption kommer till stånd så snart som möjligt efter det att barnet har kommit till Sverige. Att så sker är mestadels också ett krav från myndigheterna i ursprungslandet löratt barnet skall få föras från detta. Ofta tar det emellertid ganska lång tid -i genomsnitt ett halvår och ibland upp till tre år -innan adoptionsförfarandet kan slutföras. Under denna tid intar barnet en allmänt sett osäker ställning i rättsligt hänseende. Frågan om en generell reglering av de presumtiva adoptivbamens rättsliga ställning har, som angivits ovan, överlämnats till utredningen om barnens rätt. Även om den frågan således är föremål för mera övergripande överväganden i annat sammanhang, anser pensionskommittén att spörsmålet om eventuell bampensionsrätt för blivande adoptivbarn är så angeläget att det bör prövas redan nu och således utan att man dessförinnan avvaktar resultatet av övervägandena på familjerättens område. l sammanhanget kan erinras om att socialpolitiska samordningsutredningen behandlat den nu berörda frågan i sitt betänkande (SOU 1979:94) En allmän socialförsäkring. I betänkandet uttalar utredningen att man kan överväga att med adoptivbarn jämställa barn som har tagits emot i ett fosterhem i adoptionssyfte. Från den tidpunkt barnet anländer till familjen skulle det då anses som adoptivbarn och därmed det av äga rätt till

till barn 253

Stödet efterlevande

förordade barnbidraget på samma villkor som utredningen kompletterande sådana bam. Genom en Förändring av detta slag kan man. anför utredningen, rättsförluster i de fall då en adoptivförälder avlider innan adoption undvika formellt är för handen. har i det Föregående hävdat principen att rätten till Pensionskommittén barnpension även framdeles skall vara knuten till den primära familjerättsliga bam. En följd härav är att fosterbam inte underhållsskyldigheten gentemot efter sina fosterföräldrar. Fosterbamens behov av bör få rätt till bampension täcks normalt i stället genom att de är berättigade till elterlevandeskydd efter sina biologiska föräldrar. Och om en av bamets fosterlörbarnpension avlida är barnet bevarat vid sin rätt till underhåll från de äldrar skulle föräldrarna. I allmänhet är således fosterbamen tillförsäkrade ett biologiska ekonomiskt skulle avlida, trots att det skydd om någon av fosterföräldrama inte föreligger rätt till barnpension efter dessa. inte för den grupp av fosterbam som här Vad nu sagts gäller emellertid behandlas, dvs. utländska bam som tagit emot i Sverige i adoptionssyfte. utvecklats saknar dessa barn inte sällan familjerättslig Såsom tidigare till i sitt ursprungsland, och ibland saknas närmare anknytning någon kännedom om barnets biologiska föräldrar. Dessa barns enda familjerelation är ofta den de har i förhållande till de blivande adoptivföräldrama. att utländska barn som Mot bakgrund av vad ovan anförts anser kommittén framdeles bör tillförsäkras en rätt till tas till Sverige i adoptionssyñe adoptivföräldrama skulle avlida ekonomiskt stöd om någon av de tilltänkta innan rättsligt genomförts. Detta stöd bör enligt kommitténs adoptionen mening utgå i fomi av bampension. Sådan rätt bör föreligga oberoende av om har meddelats i barnets ursprungsland eller inte. Rätten till adoptionsbeslut av barnpension föreslås därvid gälla för utländskt barn som. efter medgivande socialnämnd, har förts till Sverige i adoptionssytte och mottagits för vård och skulle fostran i ett enskilt hem i sådant syfte. Skyddet från bampensioneringen i och med att de blivande adoptivföräldrama tar faktisk sålunda uppkomma Dessförinnan måste de ha erhållit medgivande därtill av vård om bamet. vederbörande Socialnämnd. enbart i fall då en tilltänkt De föreslagna nya reglerna bör äga tillämpning adoptivförälder avlider efter dessa reglers ikraftträdande. Innebörden av kommitténs förslag utvecklas närmare i specialmotivering-

en.

7.2.3 Utländska medborgare och utlandssvenskar

i AFL tillkommer rätt till barnpension från Enligt de nuvarande reglerna bam som är svensk medborgare och bosatt i Sverige. Vid folkpensioneringen utanför Sverige är svensk medborgare berättigad till sådan pension bosättning i förhållande till det antal år för vilka den avlidne föräldern tillgodoräknats vid beräkning av tilläggspension. För oavkortad pension krävs pensionspoäng för minst 30 år. I annat fall utges reducerad bampension. I tillgodoräknande medborgare och bosatt i Sverige gäller att fråga om barn som är utländsk antingen att den folkpension i form av barnpension utgår under förutsättning avlidne föräldern omedelbart före sin död hade varit bosatt i Sverige minst fem år och barnet vid dödsfallet var bosatt här eller att bamet är bosatt i Sverige

254 Stödet till efterlevande barn .

sedan minst fem år och barnet eller den avlidne föräldem vid dödsfallet var bosatt häri landet. Någon rätt för utländskt bam att uppbära bam pension från folkpensioneringen vid bosättning utanför Sverige föreligger inte enligt den svenska lagstiftningen. Bestämmelser härom finns dock i de nyare konventioner som ingåtts mellan Sverige och andra länder. l konventioner kan även föreskrivas kortare kvalifikationstid än enligt AFL i vad avser rätten till för utländskt barnpension barn vid bosättning i Sverige. Rätten till tilläggspension i form av barnpension är inte beroende av svenskt medborgarskap eller bosättning här i landet. Rätten till intjänad ATP kvarstår var den försäkrade än bosätter sig och är alltså oberoende av dennes medborgarskaps- och bosättningsförhållanden vid tiden för pensionsfallet. Tilläggspensionen utbetalas också utan inskränkningar vid bosättning utomlands. Rätten till barnpension från tilläggspensioneringen grundas på den avlidne förälderns förhållanden och således inte på det efterlevande barnets. Pensionen kan därför utbetalas även till barn som aldrig haft och inte heller har någon anknytning till Sverige genom medborgarskap eller bosättning här. En närmare redogörelse för den svenska lagstiftningens regler i berört hänseende har lämnats i avsnitt 2.1. Innehållet i de socialförsäkringskonventioner som gäller på området har beskrivits i avsnitt 2.5. Till grund för de nuvarande reglerna i den svenska lagstiftningen om utlänningars rätt till folkpension vid bosättning i Sverige och om utlandssvenskars rätt till folkpension vid bosättning utomlands ligger de förslag härom vilka pensionskommittén lade fram i sitt förra betänkande (SOU

1977:46) Pensionsfrågor m. m. Efter proposition (1978/79275), som antogs av

riksdagen (SfU 1978/79215, rskr 164), trädde de nya reglerna i kraft den 1 juli 1979. Enligt pensionskommitténs avgivna förslag borde rätten till barnpension knytas an till de bestämmelser som tagits in i konventionema med Österrike och Västtyskland (och senare i andra bilaterala överenskommelser). Till detta förslag anslöt sig föredragande departementschefen. Även riksdagen biföll, som nämnts ovan, det framlagda förslaget beträffande barnpension. Med anledning av motioner ansåg dock riksdagen att frågan om kvalifikationstiden för sådan pension borde bli föremål for översyn. [motionerna 1977/78: 1065 och 1978/79:1235 erinrades om att bidragsförskott kan utgå till barn vars föräldrar lever åtskilda, om barnet eller vårdnadshavaren sedan minst sex månader vistas i Sverige. Om den av föräldrarna som inte har vårdnaden om barnet avlider, rätten till upphör bidragsförskott. Motionärema hänvisade till ett förslag som tidigare avgivits av familjepolitiska kommitté-n (se nedan) och konstaterade att de i proposi- , tionen föreslagna bestämmelserna betyderatt ett invandrarbam vid förälderns i död kan gå miste om bidragsfötskott och vänta på barnpension

därefter

å under den föreslagna kvalifikationstiden, fem år. Aven om propositionens

komma l

förslag skulle att genomföras skulle således enligt motionärerna | orättvisorna mellan dem som får bidragsförskott och dem som får barnpension

l

bestå. Motionärerna framhöll att ett invandrarbam som genom dödsfall förlorar en av eller båda föräldrama kan ställas utan ekonomisk grundtrygghet. Motionärerna motsatte sig inte att frågan löstes i enlighet med det föreliggande förslaget men vände sig mot de uppställda kvalifikationsreglema

till barn 255

Stödet efterlevande

SOU I98l:6l

för för barnpension och föreslog att i stället samma tidsregel skulle gälla som av bidragsförskott till invandrarbam. utbetalning framhöll i sitt betänkande (1978/79215) att det Socialförsäkringsutskottet aktualiserade enligt utskottets mening var angeläget att den i motionerna konstaterade att frågan hade samband frågan fick en positiv lösning. Utskottet med pensionskommitténs pågående översyn av efterlevandepensioneringen Utskottet hemställde och lämpligen borde övervägas i detta sammanhang. skulle överlämnas till kommittén för beaktande, vilket därför att motionerna till känna. Utskottsutlåtandet och motionerna har borde ges regeringen därefter av regeringen överlämnats till kommittén. kan finnas anledning att erinra om de bestämmelser som l sammanhanget För rätt till bidragsförskott krävs enligt gäller i fråga om bidragsförskott. huvudregeln att barnet är svensk medborgare och bosatt i Sverige. Är barnet men bosatt här i landet, utgår bidragsförskott under inte svensk medborgare att också barnets vårdnadshavare är bosatt här samt att förutsättning vårdnadshavaren eller barnet vistas här sedan minst sex månader. Tidigare barns rätt till bidragsförskott att vårdnadshavaren gällde i fråga om utländska skulle vara svensk medborgare och bosatt i riket. Detta medborgarskapskrav om sex månaders slopades emellertid den l januari 1976. då i stället villkoret

vistelse i riket infördes. som överlämnats till kommittén behandlade Som erinrats om i de motioner kommittén i betänkandet (SOU 1972:34) Familjestöd frågan familjepolitiska i form av barnpension för invandrarbam. Vid sina om rätt till folkpension härom, vilka gjordes före införandet i den svenska lagstiftningöverväganden barns rätt till barnpension, fann en av de nu gällande reglerna om utländskt ur familjepolitiska kommittén det inte möjligt att bryta ut bampensionema eller att inom den lagen göra undantag från lagen om allmän försäkring i fråga om barnpension. Om medborgarskapskraven medborgarskapsreglema för en del av folkpensionsförmånema skulle efterges, kunde detta enligt kommittén medföra krav på att även övriga folkpensionsförmåner skulle utgå av den försäkrades nationalitet. Familjepolitiska kommittén oberoende verkar för internationella framhöll att det var angeläget att Sverige aktivt

överenskommelser som i största möjliga omfattning ger utländska medborga-

och ger svenska medborgare i andra re i Sverige rätt till svenska förmåner länder rätt till motsvarande förmåner på samma villkor som landets egna l avvaktan sätt medborgare. på att frågan kunde lösas på ett mer permanent borde emellertid enligt kommittén ett stöd motsvarande bampensionen

tillförsäkras de utländska barn i Sverige som på grund av medborgarskapsvillkoret gick miste om barnpension. Enligt kommitténs förslag borde i sådana till barnet. - Familjepolitiska kommitténs förslag i fall utges bidragsförskott förevarande del har inte föranlett lagstiftningsåtgärder. Pensionskommittén vill framhålla att de förslag som kommittén nu lägger

fram med avseende på rätten till barnpension innebär att sådan pension även i

fortsättningen skall utges enligt i huvudsak de regler som gäller i dag. Detta innebär att i princip också de nu gällande bestämmelserna om utlänningars

och utlandssvenskars rätt till barnpension skulle kunna stå fast oförändrade. Emellertid kan det vara naturligt att i förevarande sammanhang ta upp även eftersom kommitténs uppdrag innefattar en reglerna härom till prövning, Härtill kommer att kommittén i fullständig översyn av familjepensioneringen.

256 Stödet till efterlevande barn

visst hänseende har getts i uppdrag att se över nuvarande bestämmelser. Kommittén i det Följande en genomgång av olika frågor som gör därför uppkommer beträffande utlänningars och utlandssvenskars rätt till bampen- SlOn.

Någon anledning att vidta ändring i vad avser tilläggspensioneringens regler

om rätt till barnpension föreligger enligt kommitténs mening inte. Bampensionen utgör en av flera beståndsdelar inom detta pensionssystem och bör även fortsättningsvis följa samma bestämmelser i intemationellt hänseende som andra förmåner från ATP. lnom tilläggspensioneringen bör alltså även framdeles barnpension villkor utgå på samma till svenska och utländska medborgare och utges utan avseende på barnets bosättningsförhållanden.

Vad gäller_ø/kpensioneringen bör självfallet

barnpension liksom hittills utgå utan särskilda villkor i behandlat avseende till barn som är svenska medborgare och bosatta här i landet. Kommittén anser det inte heller motiverat att företa någon ändring såvitt avser rätten för svensk medborgare att uppbära barnpension från folkpensioneringen vid bosättning utomlands. Pensionen bör alltså i dessa fall även fortsättningsvis utgå i förhållande till det antal år för vilka den avlidne föräldern har tillgodoräknats pensionspoäng vid beräkning av tilläggspension. Nu förefintliga möjligheter att i särskilda fall ge dispens från bosättningskravet bör också kvarstå oförändrade. Detta innebär att oavkoitad barnpension kan utges även till barn som enligt huvudregeln inte är berättigat härtill, om flyttningen utomlands sker av hälsoskäl eller andra särskilda omständigheter föreligger (jfr under avsnitt 2.1.2). l fråga om rätt till barnpension från folkpensioneringen för utlänningsom är bosatt i Sverige vill kommittén erinra om att den för sådana fall uppställda kvalifikationstiden om fem år är densamma som för änkepension. 1 det följande föreslår kommittén att denna kvalifikationstid skall överföras också till de förmåner som inom ramen för det reformerade efterlevandestödet skall kunna utgå till vuxna efterlevande. Kommittén vill vidare framhålla att dessa nu gällande kvaliñkationsvillkor beträffande rätten till för barnpension invandrarbam tillkom genom lagstiftning som trädde i kraft så sent som den l juli 1979. Mönsterbildande för de nyareglema har varit de stadganden på detta område som intagits i modernare socialtörsäkringskonventioner mellan Sverige och andra länder. Enligt kommitténs mening är det tveksamt om det

föreligger skäl att redan nu, kort tid efter ikraftträdandet, genomföra en

sänkning av den införda kvalifikationstiden enbart i syfte att erhålla överensstämmelse med vad som gäller sedan tiden före de nya pensionsreglemas tillkomst beträffande en helt annan, utanför den allmänna pensioneringen liggande förmånsform, nämligen bidragsförskott. Innan man överväger förändringar härvidlag bör enligt kommitténs mening under en längre tid avvaktas erfarenheterna av de nyligen införda bestämmelserna om utlänningars rätt till barnpension, vilka har motsvarigheter i alla moderna socialförsäkringskonventioner. En generell sänkning av kvalifikationstiden för barnpension skulle kunna få konsekvenser också på regleringen i dessa konventioner och på andra folkpensionsfönnåner. l-lärtill kommer att en sådan sänkning skulle medföra ökade kostnader för folkpensioneringen. Dessutom kan erinras om att barn som är medborgare i annat nordiskt land har rätt till barnpension i Sverige redan efter tre års bosättning här. Kommer barnet hit efter flyttning från ett annat nordiskt land utbetalas tidigare beviljad

sou l98l:6l Stödet till efterlevande barn 257

pension under tre års tid, varefter fortsatt pension utges av Sverige som det nya Liknande regler gäller om pensionsfallet inträffar inom de bosättningslandet. första tre åren som barnet är bosatt i Sverige. Kommittén vill vidare understryka att nuvarande regler i den svenska lagstiftningen och i utomnordiska konventioner inte innebär att ett barn, som efter dödsfallet ej är kvalificerat för bampension. för all framtid har gått rätten härtill. Bestämmelsema härvidlag hari stället den innebörden _ förlustig att barnet är garanterat barnpension fr. o. m. den senare tidpunkt vid vilken det har varit bosatt häri fem år, under förutsättning att barnet bodde i Sverige också vid dödsfallet eller att den avlidne föräldern gjorde detta. Det kan också erintas om att barnpension från tilläggspensioneringen börjar

utbetalas genast fr. o. m. dödsfallet. Detta betyder att barn i berörd situation,

som tidigare erhållit bidragsförskott, i många fall inte går miste om ekono- . miskt stöd efter dödsfallet, eftersom bidragsförskottet då kan ersättas av

Denna barnpension från ATP kan inte

tilläggspension i form av bampension. så sällan till och med överstiga bidragsförskottets nivå. Eftersom kommittén nu föreslår en förstärkning beträffande bl. a. bampensionen inom ATP innebär detta att sådana fall kan förväntas bli än vanligare för framtiden. Det vidare att man enligt kommitténs mening inte bör i detta sagda betyder hänseende dra alltför vidsträckta paralleller mellan vad som gäller i fråga om bidragsförskott och reglema för bampension. Kommittén anser sig således inte nu böra lägga fram förslag om en generell sänkning av kvalifikationstiden för utlänningars rätt till barnpension från folkpensioneringen. Emellertid har kommittén övervägt om det kunde vara möjligt och lämpligt att som ett alternativ härtill föreslå en särlösning som tar motionerna. En hänsyn till de problem som särskilt påtalats i de överlämnade lösning av detta slag skulle ta sikte på sådana barn som uppburit bidragsförskott men som gått miste om detta, sedan den av dess föräldrar vilken inte var vårdnadshavare har avlidit, och som då inte heller direkt blir berättigat till bampension från folkpensioneringen. Barn i denna situation skulle då efter dödsfallet erhålla barnpension på andra villkor än andra barn eller få rätt till fortsatt bidragsförskott fram till dess det kvalificerat sig för rätt till bampension enligt huvudregeln. Emellertid har kommittén funnit att en ordning av diskuterad innebörd skulle framstå som orättvis i förhållande till sådana barn som visserligen förlorat en av föräldrarna men som före dödsfallet sammanbott med den avlidne föräldern eller då erhållit underhållsbidrag, och således inte bidragsförskott, av denne. Tanken att i dessa fall utge bidiagsförskott skulle vidare medföra en inte önskvärd utvidgning av denna förmåns tillämpningsområde. Ytterligare kan härvidlag erin ras om vad ovan anförts i för barnet att erhålla tilläggspension. Kommittén har fråga om möjligheterna med hänsyn till det sagda avvisat också lösningar av detta slag. anser kommittén sålunda att nuvarande kvalifika- Sammanfattningsvis tionsvillkor för rätten till folkpension i form av barnpension för utländska barn bosatta här i landet bör kvarstå oförändrade också efter genomförandet av det reformerade efterlevandestödet. Vad slutligen beträffar frågan om rätt för utländska medborgare att uppbära folkpension i fonn av barnpension vid bosättning utanför Sverige anser kommittén att denna fråga även framdeles bör lösas i konventionsförhandav ömsesidighet. Liksom hittills bör dock utländska barn lingar på grundval

258 Stödet till efterlevande barn

som beviljats barnpension här i landet kunna få behålla denna också efter flyttning utomlands om detta skulle framstå som motiverat i det enskilda fallet vid tillämpning av gällande dispensregler.

7.3 Åldersgräns

7.3.1 Nuvarande åldersgränser på olika områden inom

lagstzfningen m. m.

Ett särskilt spörsmål som uppkommer vid övervägande av bampensioneringens framtida utformning gäller den övre åldersgränsen för rätt till pension, dvs. till vilken högsta ålder barnpension bör utgå. Till belysande av denna fråga redovisas i det följande en kortfattad sammanställning av skilda åldersgränser som i dag finns på en del olika områden inom lagstiftningen i fråga om sociala förmåner m. m. Beträffande förmåner inom den allmänna/örsäkringwn vilka är knutna till bam gäller i huvudsak tre olika övre åldersgränser, nämligen 16, 18 och 19 år. För de former av stöd som utges till den som försörjer barn tillämpas regelmässigt en lö-årsgräns. Sålunda utgår bamtillägg till ålders- och förtidspension inom folkpensioneringen längst till dess barnet fyller 16 år. Motsvarande gäller beträffande Vårdbidrag för handikappat bam. Sedan barnet uppnått 16 års ålder kan i stället utgå förtidspension och handikappersättning, vilka förmåner då utges till bamet självt. Fr. 0. m. den månad varunder barnet fyller 16 år skall inskrivning ske i allmän försäkringskassa, och pensionsgrundande inkomst inom ATP kan börja tillgodoräknas fr. o. m. det år då den försäkrade fyller 16 år. Även beträffande inom änkepension folkpensioneringen som grundas på bamförekomst gäller en lö-årsgräns. l fråga om förmåner som utges till barnet självt gäller regelmässigt att dessa utgår även förtiden efter det att barnet har uppnått 16 års ålder. Sålunda utgår barnpension från folkpensioneringen t. o. m. den månad varunder barnet fyller 18 år och bampension inom tilläggspensioneringen t. o. m. den månad varunder barnet fyller 19 år. Den senare åldersgränsen gäller som huvudregel även beträffande livränta till bam från arbetsskadeørsäkringen. Om barnet på grund av sjukdom eller annan liknande orsak inte kan försörja sig, kan rätten till livränta dock utsträckas längst t. o. m. den månad då barnet fyller2 l år. Beträffande rfänstepensioneringen inom avta/samrådet tillämpas en 19och en 20-årsgräns. Statlig familjepension till barn utgår sålunda till dess barnet fyller 19 år. Detsamma gäller beträffande kommunal familjepension. lnom lTP utgår familjepension till bam t. o. m. den månad varunder barnet 1

fyller 20 år. Om emellertid barnet då är fullständigt och varaktigt arbetsoför- i

möget, har det rätt till familjepension från lTP så länge detta förhållande

i består. TFA och statens personskadeförsäkring lämnar vid dödsfall ersättning f till efterlevande barn under 20 år. Nämnas skall också att tjänstegrupplivför-

i

säkringama på de statliga och privata avtalsområdena utger tilläggsbelopp till l

efterlevande barn som inte fyllt 20 år. l

Allmänt barnbidrag

l

utgår till dess barnet fyller 16 år. För barn som däreñer går kvar i grundskolan utgesförlängt barnbidrag så länge skolgången fortgår.

till barn 259

Stödet efterlevande

Srudiebidrag utges för barn i gymnasial utbildning och utbetalas längst t. 0. m.

första kalendcrhalvåret det år under vilket den studerande fyller 20 år. är numera 18 år. Till denna ålder är - enligt den Mindig/rersåldcwn som gäller fr. 0. m. den l juli 1979 - den _kzmiljeräztsliga lagstiftning underhållsslev/dighetern mot barn knuten. Underhållsskyldigheten upphör sålunda enligt huvudregeln när barnet uppnår 18 års ålder, men om barnet vid _den tidpunkten går i skolan eller återupptar skolgången innan fyllda 19 år, är intill dess barnet fyller 21 år underhållsskyldiga så länge föräldrarna skolgången pågår. Även beträffande rätt till hidragsfirskott gäller en 18-

årsgräns. Vad slutligen beträffar bostadsstöd till barnfamiljer kan nämnas att statligt med barn under 17 år. Till studerande i bostadsbidrag utgår till familjer utbildning kan dock även sedan barnet uppnått denna ålder utges gymnasial ram. Detta tillägg utbetalas lika inkomstprövat tillägg inom studiehjälpens länge som studiebidraget. Statskommunalt bostadsbidrag utgår till familjer

med barn som är under 17 år eller som är äldre och uppbär förlängt barnbidrag i eller studiebidrag.

7.3.2 till nuvarande regler och överväganden Bakgrund

i andra sammanhang

En redogörelse för bakgrunden_ till nuvarande bestämmelser om familjepenhar lämnats i avsnitt 3.1. Därutöver berörs under avsnitt l2.5.3 sionering för bamstödet bakgrunden till dagens regler i fråga om olika åldersgränser Till dessa avsnitt kan i nu förevarande sammaninom folkpensioneringen. med en redovisning hang hänvisas, och här skall endast i korthet kompletteras som ligger bakom nu gällande åldersgränser för rätt till av de överväganden - barnpension från folk- och tilläggspensioneringen. av bampension inom folkpensioneringen lades fram Förslag om införande av allmänna pensionsberedningen i betänkandet (SOU 1957:7) Förbättrad föreslog härvid, under hänvisning till vad som pensionering. Beredningen utanför folkpensioneringen, en gällde inom de större pensionssystemen från tilläggspensioneringen åldersgräns på 19 år. Även i fråga om barnpension förordades en 19-årsgräns. Vid riksdagsbehandlingen av den proposition 1958 A255) som lades fram på grundval av allmänna pensionsbered- (prop. att det fr. o. m. den l juli 1960 skulle ningens förslag togs ett principbeslut införas barnpension inom folkpensioneringen, vilken skulle utges intill dess

barnet fyllde 19 år. från vad riksdagen sålunda uttalat föreslog 1958 års Med utgångspunkt i betänkandet (SOU 1959:32) Förbättrade familsocialförsäkringskommitté m. m. införande av folkpension i form av jeförmåner från folkpensioneringen barnpension att utges till efterlevande barn under 19 år. 1 den efterföljande propositionen (prop. 1960:75) konstaterade föredragande departementschefen att en stor majoritet bland remissorganen uttalat sig för att åldersgränsen till 16 år. Sålunda hade under remissbehandlingen framborde bestämmas att flertalet i åldem 16-18 år hade egna inkomster av hållits ungdomar förvärvsarbete och att det med hänsyn hänill inte torde finnas skäl att inom utge bampensioner i dessa åldrar. Behovet av folkpensioneringen generellt stöd för ungdomar över 16 år, som fortsatte sin utbildning, syntes även ide fall

260 Stödet till efterlevande barn

då någon av föräldrarna avlidit böra lösas i annat En sammanhang. bampensionsålder på 19 år medförde vidare ijämförelse med en gräns vid 16 .år en betydligt större kostnad för statsverket. I den mån statsmakterna var beredda att öka statens utgifter för stöd åt barn och ungdom syntes andra former än en höjning av bampensionsåldem till 19 år böra få företräde. Mot bakgrund av det anförda var departementschefen inte beredd att förorda att barnpension inom folkpensioneringen skulle utgå längre än till dess barnet fyllde 16 år. Till denna bedömning anslöt sig riksdagen, och i 1960 års lag om barnpension intogs bestämmelse att sådan pension skulle utgå endast till dess barnet fyllde 16 år. l vad gäller tilläggspensioneringen föreskrevs i 1959 års lag om försäkring för allmän tilläggspension, vilken var utformad efter mönster av tjänstepensioneringen på avtalsområdet, att barnpension skulle utgå till efterlevande barn under 19 år. De sålunda uppställda åldersgränsema bibehölls då bestämmelserna om barnpension enligt 1960 års lag därom och enligt lagen om försäkring för allmän överfördes tilläggspension till lagen om allmän försäkring. l pensionsförsäkringskommitténs slutbetänkande (SOU 1971:19) Familjepensionsfrågor m. m. föreslogs att åldersgränsen för rätt till barnpension inom folkpensioneringen skulle höjas till 18 år (se under avsnitt 3.2). Även familjepolitiska kommittén föreslog i sitt betänkande (SOU 1972:34) Familjestöd en höjning av åldersgränsen till 18 år. Kommittén erinrade om att åldersgränsen för rätt till bidragsförskott nyligen höjts med den motiveringen att flertalet fortsätter ungdomar sina studier efter 16 års ålder och att det till följd därav kunde uppstå ekonomiska svårigheter för den ensamstående bamförsörjaren. Efter proposition (prop. 1973:47) grundad på familjepolitiska kommitténs betänkande och riksdagsbeslut (ZLU 1973: 19) höjdes åldersgränsen för rätt till barnpension inom folkpensioneringen till nu gällande 18 år med verkan fr. 0. m. den ljanuari 1974. Frågan om åldersgränsema för olika former av bamslöd har därefter behandlats av socialpolitiska i betänkandet samordningsutredningen (SOU 1979:94) En allmän socialförsäkring. En redogörelse för kommitténs förslag på denna punkt har lämnats i avsnitt 3.3.2.

7.3.3 Kommitténs synpunkter Som framgår av översikten i föregående avsnitt föreligger i dag stora olikheter med avseende på den övre åldersgränsen för rätt till sociala som är

förmåner

avsedda for bam. Också i fråga om åldersgränsen för barnpension finns skillnader inom allmän och kollektivavtalsreglerad pensionering. F. n. gäller

att barnpension utgår inom folkpensioneringen till 18 års ålder och inom

tilläggspensioneringen till 19 års ålder. Bakgrunden till att det gäller olika åldersgränser för barnpension inom

folkpensioneringen och tilläggspensioneringen står främst att finna i det

förhållandet att ATP-förmånerna utformades l efter mönster från tjänstepensioneringen på avtalsområdet, där åldersgränsen som regel var 19 år, medan förebilden till folkpensioneringens hämtades barnpension från 1960 års lag om barnpension, i vilken föreskrevs en åldersgräns vid 16 år. Efter tillkomsten

till barn 261

Stödet efterlevande

av AFL har emellertid åldersgränsen inom folkpensioneringen höjts till 18 år, ett närmande åstadkommits till tilläggspensioneringens åldersvarigenom gräns. Mot bakgrund bl.a. härav har kommittén funnit anledning överväga om en enhetlig åldersgräns för bampensioneringen inom den spörsmålet allmänna Till förmån för en lösning med sådan innebörd talar försäkringen. också b1.a. önskemål om en ökad samordning inom socialförsäkringen. Vidare kan det te sig naturligt med en gemensam åldersgräns vid beaktande av det förhållandet att folkpension kan ses som grunden för ATP. Ett av de alternativ som kommittén övervägt med syfte att erhålla en

av nämnt slag är en höjning av åldersgränsen till 19 år inom

samordning

En sådan höjning skulle emellertid innebära att nuvaran-

folkpensioneringen. de samband i detta hänseende mellan bidragsförskott och barnpension från folkpensioneringen bröts. Som tidigare redovisats har detta samband alltsedan förmånemas tillkomst ansetts vara av stort värde, och strävan har varit att ha samma for dem båda. Sålunda var ett av motiven till att åldersgräns åldersgränsen för barnpension höjdes år 1974 just att motsvarande höjning kon dessförinnan skett beträffande bidragsförskottet. Enligt kommitténs finns inte heller nu skäl att bryta detta samband mellan uppfattning bidragsförskott och bampension. Med hänsyn till det likartade syftet bakom förmånema, dvs. att de skall täcka det grundläggande behovet av ekonomiskt stöd för barn i ensamförälderfamiljer, anser kommittén att förutsättningarna för rätten till de båda stödformema i nu behandlat avseende även framdeles bör överensstämma med varandra så långt detta är möjligt. 1 sammanhanget kan också erinras om att myndighetsåldem numera har sänkts till 18 år. En eventuell höjning av åldersgränsen for barnpension inom folkpensioskulle sålunda enligt kommitténs uppfattning kunna medföra att

neringen

krav ställs på en motsvarande höjning för bidragsförskottets del, även om underhållsskyldigheten i princip upphör redan vid 18 års ålder. l och för sig vill kommittén i nu förevarande sammanhang inte helt avvisa tanken på en sådan höjning. Emellertid bör framhållas att en reform av detta slag skulle ställa sig mycket kostsam. Redan en höjning till 19 år av enbart åldersgränsen för folkpension i form av bampension skulle medföra en årlig kostnadsökning i storleksordningen 35 milj. kr. Skulle dessutom åldersgränsen för bidragsförskott höjas så att alla barn till vilka sådant förskott utgår kan fortsätta att uppbära det till dess de fyller 19 år, skulle detta innebära en ytterligare kostnadshöjning som uppgår till ca 100 milj. kr for år räknat. Härvid har dock återbetalas hänsyn inte tagits till att en viss andel av utbetalda bidragsförskott till staten av den underhållsskyldige. F. n. utgör denna andel i genomsnitt ca 40 0/0. beträffande de ytterligare bidragsförskott som

Återbetalningsprocenten

komma av åldersgränsen skulle skulle att utgå efter en eventuell höjning emellertid sannolikt bli betydligt lägre, eñersom underhållsskyldighet inte sällan föreligger endast till dess barnet fyllt 18 år. Laglig grund skulle således i dessa fall saknas för återkrav. Kostnadsaspekten måste, liksom i andra vägas mot det behov som kan anses föreligga av den reformsammanhang, ändringen och mot andra angelägna reforrnönskemål. Härvid har ifrågasätta kommittén funnit att de skäl som kan åberopas till förmån för en höjning av åldersgränsen for bampension inom folkpensioneringen inte har sådan tyngd att kommittén vill föreslå en åtgärd av detta slag.

262 Stödet till efterlevande barn

sou 1981:61

En enhetlig åldersgräns för bampensioneringen kan självfallet åstadkommas även genom att åldersgränsen inom tilläggspensioneringen sänks till 18 år. En sådan sänkning skulle emellertid innebära en försämring av bampensioneringen, något som skulle stå i strid med en av huvudtankama bakom kommitténs förslag till reforrnerat efterlevandestöd, nämligen att tyngdpunkten inom detta skall läggas på förmåner åt barnen. Med hänsyn härtill anser sig kommittén inte vilja fororda en sådan lösning. Ytterligare ett alternativ som skulle kunna diskuteras i detta sammanhang är att införa en enhetlig åldersgräns för de båda bampensionsformema - och även för bidragsförskottet - och låta denna gräns infalla vid olika ålder beroende på om barnet studerar eller inte. En lösning av detta slag skulle kunna framstå som naturlig inte minst med hänsyn till att reglerna om familjerättslig underhållsskyldighet, på vilka bampensioneringens principer bygger, nyligen har ändrats och därvid erhållit en utformning med den nämnda innebörden. Även socialpolitiska samordningsutredningen har, som ovan angivits, uttalat sig för en lösning med denna inriktning. Att inom den allmänna försäkringen genomföra ett system där rätten till stöd görs beroende av huruvida den berättigade studerar eller ej, är dock inte lika självklart som att föreskriva motsvarande Förutregler i fråga om underhållsskyldigheten. sättningama för bidragsrätt måste inom den allmänna försäkringen med. nödvändighet göras tämligen schematiska och lättillämpade, och vid prövningen av deras förhandenvaro kan i regel inte göras någon mer ingående utredning. Med ett system där rätten till barnpension blir beroende av om barnet studerar eller ej, föreligger en risk att nämnda krav inte kan upprätthållas. Vidare är det enligt kommitténs mening mindre lämpligt att beträffande endast en av de sociala förmåner som tillkommer barn, nämligen

bampensionen, genomföra en anpassning till vad som gäller i fråga om

underhållsbidrag, utan att motsvarande ändringar sker på annat håll i lagstiftningen. Ytterligare vill kommittén framhålla att det ingalunda framstår som självklart att strävan bör vara att det skall gälla samma åldersgräns för de två formerna av barnpension inom den allmänna försäkringen. Visserligen talar samordningsönskemål till förmån för en enhetlig åldersgräns, men med en sådan följer även nackdelar. Som socialpolitiska samordningsutredningen påpekat kan en enhetlig åldersgräns sålunda leda till ökade tröskeleffekter genom att flera förmåner upphör samtidigt. Uppmärksammas bör också att de två bampensionsformema till viss del har olika syften. Sålunda utgör barnpension från folkpensioneringen i första hand ett skydd som skall garantera barnets grundläggande försörjning, medan bampensionen inom ATP skall tillförsäkra barnet en del av den standard utöver grundnivån som det hade då båda föräldrarna var i livet. På detta sätt kan reglerna om barnpension sägas anknyta till vad som gäller beträffande den familjerättsliga underhållsskyldigheten mot barn samt om bidragsförskott. Vid en jämförelse häremellan skulle bampension från folkpensioneringen i huvudsak ha ett syfte motsvarande bidragsförskottets, medan barnpension från tilläggspensioneringen mer skulle svara mot det underhållsbidrag som kan utgå utöver bidragsförskottets nivå. Eftersom familjerättslig underhållsskyldighet, till skillnad från vad som gäller beträffande bidragsförskott, kan föreligga även sedan barnet fyllt 18 år kan detta förhållande anföras som skäl för bibehål-

till barn 263

Stödet efterlevande

sou 1981:61

även för bampensioneringens del. lande av skilda åldersgränser skäl inte fram något förslag till Kommittén lägger av ovan redovisade for rätt till barnpension inom folk- och ändring av nuvarande åldersgränser

tilläggspensioneringen.

7.4 Nivåema for barnpension

7.4.1 Bakgrund till nuvarande regler

Den nuvarande bampensioneringen infördes genom lagen om allmän försäk-

med från folkpensioneringen utgick därvid ursprungligen ring. Bampension för år räknat. För barn vars båda föräldrar avlidit utgjorde 25 % av basbeloppet

pensionen dock 35 0/0 av basbcloppet. överfördes till AFL bestämmelserna om l vad gäller tilläggspensioneringen

i huvudsak oförändrade från 1959 års lag om Försäkring för barnpension Motiveringen för de där valda kompensationsgraderallmän tilläggspension. som tillämpades inom de na var till stor del att hänsyn togs till de principer

offentliga och privata pensionssystemen.

l ett avseende gjordes vid tillkomsten av AFL, i vad gäller kompensations-

en ändring i förhållande till vad_ som

graderna inom familjepensioneringen, som föreskrev gällt enligt 1959 års lag. l denna fanns intaget en bestämmelse

efter en och samma försäkrad

att de sammanlagda familjepensionsförmånema

egenpension, detta för att fick uppgå till högst 80 % av den försäkrades i det fall att den försäkrade efterlämnade flera förhindra överförsäkring

efterlevande. En motsvarande regel föreslogs av social-

pensionsberättigade

och i betänkandet (SOU 1961 229) Förtidspensionering

försäkringskommittén

m. m. skola gälla även beträffande eñerlevandeförmå-

sjukpenningförsäkring

avvisades tanken härpå i propositionen 1962:90 nerna enligt AFL. Emellertid med den motiveringen att det tedde med förslag till lag om allmän försäkring att i ett socialforsäkringssystem skära ned förmånema just sig föga tilltalande allra helst som familjepensionsreglema ändå var så till de stora familjerna, än barn i en liten

utformade att varje barn i en sådan familj fick lägre pension

familj. Denna ståndpunkt godtogs av riksdagen och någon maximeringsregel

infördes inte i AFL.

tog upp till behandling

Bland andra frågor som socialförsäkringskommittén mellan flera i nämnda betänkande var den som berör sammanträffande

t. ex. tvâ bampensioner. Härvid erinrade kommitfamiljepensionsförmåner, får högre folkpension än bam tén om att bam som förlorat båda sina föräldrar endast den ena av dem. Vidare framhölls att bampensionema som förlorat beräknas efter högre procenttal, om den avlidne inom tilläggspensioneringen änka, än om motsatsen är fallet. Med inte efterlämnar pensionsberättigad anledning att utge dubbla bampenhänsyn härtill saknades enligt kommittén mellan två sådana pensioner borde sioner från ATP. Vid sammanträffande

den största av dem utgavs. Till denna således, liksom tidigare, gälla att endast departementschefen som riksdagen, bedömning anslöt sig såväl föredragande med innebörd att barnpension från en bestämmelse och i AFL intogs

tilläggspensioneringen inte samtidigt kan utgå efter mer än en förälder.

for tillkomsten av AFL överensstämde nivån på bampen- Vid tidpunkten i huvudsak med nivån på bidragsförskott enligt sion från folkpensioneringen

264 Stödet till

efterlevande barn

1943 åts lag därom. Denna överensstämmelse bibehöl ls också efter införandet av 1964 års lag om bidragsföiskott. Storleken av bidragsförskottet anpassades härvid till vad som gällde för barnpension. Den nivåmässiga överensstämmelsen mellan de två förmånsformema bröts tillfälligt då bidragsförskottet. med verkan fr. o. m. den l januari 1969, höjdes från 25 till 30 % av basbeloppet. Som motiv för denna höjning anfördes behov av att vidta åtgärder för att stödja de mer utsatta grupperna bland de ensamstående försörjama. l syfte att ytterligare förstärka det familjepolitiska stödet åt ensamstående med bam höjdes ånyo bidiagsförskottet fr. 0. m. den l januari 1971, denna gång till 40 % av basbeloppet. l fall där bidragsförskott utgick i Förhållande till barnets båda föräldrar skedde en höjning från sammanlagt 35 till 50 % av basbeloppet. Eñer förslag av familjepolitiska kommittén i betänkandet (SOU 1972:34) Familjestöd åstadkom man åter, med verkan fr. 0. m. den 1 januari 1974. en nivåmässig likformighet mellan barnpension från och

folkpensioneringen

bidiagsförskott (jfr avsnitt 3.2). Bestämmelserna om dessa förmåner fick därmed i huvudsak den utformning de har i dag. Härefter har dock en viss skett av nivåerna. Sålunda har med verkan fr. o. m. den l juli 1981 justering

barnpension från folkpensioneringen samt bidragsförskott

höjts med l % av basbeloppet för år räknat. Syftet med denna -höjning var att ge kompensation för verkningama av de nya regler om beräkning av basbeloppet vilka gäller fr. 0. m. den l januari 1981. En närmare redogörelse för nuvarande nivåer inom har

bampensioneringen

lämnats i avsnitt 2.1.

7.4.2 Nivåer på vissa andra områden

Bidragsj/örskotzets nivåer är, som framhållits ovan, nära knutna till de nivåer som gäller i frågaom barnpension från folkpensioneringen. Sålunda utgår bidragsförskott-fr. 0. m. den ljuli 1981 - normalt med för år räknat 41 % av basbeloppet (7 093 kr per år eller 591 kr per månad vid basbeloppet 17 300 kr). Utgår bidragsforskott i förhållande till bamets båda föräldrar utgör det 31 % i förhållande till- envar av föräldrarna, dvs. sammanlagt 62 °/0 av basbeloppet (f. n. 10 726 kr per år eller 894 kr per månad). Är barnet samtidigt berättigat till folkpension i form av barnpension uppgår bidragsförskottet likaså till 31 % av basbeloppet, dvs. till belopp motsvarande bampensionens

garantinivå.

Enligt familjebidragslagen (1978:520) kan utgå

inkomstprövadjñzmiljepen-

ning för bl. a. värnpliktigas bam. Familjepenningen utgår fr. o. m. den l juli 1981 med högst 570 kr per månad för varje barn, vilket för år räknat motsvarar ca 40 °/0 av det basbelopp, 17 300 kr, som gällde vid den senaste höjningen. Inom så gott som alla landets kommuner tillämpas numera vägledande normer för social/gjälpen. I många kommuner används s. k. bruttonormer, vilka är knutna till basbeloppet, varjämte utges tillägg för faktisk bostadskostnad. l normema ingår tillägg för den hjälpsökandes bam. Dessa tillägg ökar regelmässigt med stigande ålder hos barnet. För bam i åldern 0-9 år varierar socialhjälpsnormen i olika kommuner mellan 20 och 40 % av basbeloppet, i

i

Stödet till e/ierlevande barn 265

åldern 10-15 år mellan 25 och 50%, i åldern 16-17 år mc11an 35 och 90 V0 samt i åldern 18-19 år mellan 35 och 100 % av basbeloppet. l kommunalskattelagen (1928:370) finns bestämmelser om e.\i.stw1.s'nzinimum, vilka tillämpas vid avdrag för preliminär och kvarstående skatt. Existensminimum bestäms med ledning av normalbelopp. som fastställs av riksskatteverket och beräknas på grundval av basbeloppet för december månad året fore inkomståret. Till normalbeloppen, som omfattar alla vanliga levnadskostnader, faktisk bostadskostnad. De för år 1981 läggs i princip bestämda normalbeloppen innebär bl. a. att lör bam till den skattskyldige görs ett tillägg till existensminimum med 6 440 kr per barn och år, vilket motsvarar 40% av basbeloppet i december 1980, 16 100 kr. Enligt lagändring (prop. 1980/81 :l39. SkU 50, rskr 343), som trädde i kraft den l juli 1981, skall normalbeloppet med verkan fr. o. m. 1983 års taxering inte längre beräknas på grundval av basbeloppet utan med ledning från konsumentprisindex. Kommunförbundet har utfärdat rekommendationer om ersättning till enskilt _lámiljeltcm (fosterhem). Enligt dessa rekommendationer, som sägs bygga bl. a. på en jämförelse med den standard vanliga löntagare kan erbjuda omkostnadsersättning, dels sina bam, bör som ersättning utges dels skattefri arvode. Både arvodet och Omkostnadsersättningen är relaterade skattepliktigt i procentsatser av detta vilka varierar med till basbeloppet och uttrycks rekommenderas fr. o. m. hänsyn till barnets ålder. Omkostnadsersättningen år 1979 i normalfallen i utgöra för barn i åldern 0-3 år 70 % av basbeloppet, åldern 4-6 år 75 %, i åldern 7-9 år 80 0/0, i åldern 10-12 år 85 %, i åldem 13-16 år 95 % samt i åldern 17-19 år 100 % av basbeloppet. för Fr. o. m. den l juli 1979 gäller nya regler inom familjelagstiftningen bestämmande av zuzderhál/.sbidrag_lör barn (jfr avsnitt 5.1). Till ledning vid av de nya reglerna har socialstyrelsen utarbetat vissa riktlinjer, tillämpningen vilka innehåller bl. a. anvisningar om hur barns behov i olika åldrar bör bestämmas. För bam i åldern 0-6 år sägs behovet vara 65 % av basbeloppet, i åldern 7-12 år 80 % samt i åldern 13 år och äldre 95 % av basbeloppet for år räknat. Vid bestämmande av underhållsbidragets storlek bör till de angivna .beloppen läggas kostnad för barnomsorg. Å andra sidan skall från beloppen dras sociala förmåner som tillkommer barnet samt barnets eventuella tillgångar. Däremot beaktas inte barnets boendekostnad i detta sammanhang. De beskrivna schablonbeloppen är avsedda att ge ett mått på barnets grundläggande normalbehov. l lagstiftningens förarbeten (prop. 1978/79:12) att barnets totala underhållsbehov inte kan ses fristående från sägs emellertid föräldiamas sammanlagda ekonomiska förhållanden. Barnet skall därför eñer en stigande skala kunna göra anspråk på en högre standard för egen del ju bättre föräldrama har det i ekonomiskt hänseende. Den underhållsskyldiges bidrag, beräknat på grundval av bl. a. schablonbeloppen, bör därför kompletteras med standardtillägg med hänsyn till löräldems förmåga. Inom arbetsskada/årsäkringen beräknas livränta till barn på grundval av ett ersättningsunderlag, vilket i princip motsvarar den egenlivränta som utgick eller skulle kunnat utgå till den försäkrade själv vid arbetsoförmåga (jfr avsnitt 2.2). Denna skall i princip motsvara den försäkrades sjukpenninggrundande inkomst vid dödsfallet. Bamlivränta för ett barn utgör, om inte samtidigt

livränta ersättningsunderlaget och i annat fall 20 % av

utges till änka, 40 °/0 av till livränta, ökas dessa procenttal med 20 för detta. Är flera bam berättigade

26.6 Stöder till efterlevande barn SOL? 1981:61

varje barn utöver det första. varefter det sammanlagda livräntebeloppet fördelas lika mellan barnen. Inom de .statliga och kommunala t/äirrvtvpcnsroneririgarna utgör bampension som betalas till ett efterlevande barn 100% av ett normalbelopp som motsvarar hälften av den avlidnes på visst sätt beräknade egenpension, om pension inte samtidigt utges till efterlevande änka eller änkling (jfr avsnitt 2.3). Finns två pensionsberättigade barn utgör pensionen sammanlagt 140% av normalbeloppet, och för varje barn därutöver ökas den sammanlagda pensionen med 20% av normalbeloppet. Uttryckt på annat sätt innebär reglerna att bampensionen utgöri procent av den avlidnes pensionsunderlagü regel lönen i slutlöneklassen)32.5 “V0 till ett,45,5 0/0 till två, 52 %till tre. 58,5 0/0 till fyra och 65 °/0 till fem efterlevande bam.

7.4.3 Beräkningar om kostnader/ör barn

_ Vid överväganden om nivån på bampensionen är av intresse att få en uppfattning om hur mycket ett barn kostar eller, annorlunda uttryckt. hur stora belopp som i en familj genomsnittligt läggs ned på barnets behov. Naturligtvis är det praktiskt taget omöjligt att erhålla ett ens något så när exakt svar på den frågan. Svaret blir bl. a. beroende dels på vilka kostnader i en familj som skall anses belöpa på barnet, dels på hur mycket föräldrarna kan och vill kosta på barnet. Hur stora belopp som läggs på barnet är i regel avhängigt av familjens sammansättning och storlek samt av föräldrarnas disponibla inkomster. Likaså torde kostnaderna variera med barnets ålder. Av betydelse kan också vara barnets hälsotillstånd och dess egna ekonomiska situation. Barnets behov är således normalt annorlunda om det forvärvsarbetar än om det fortfarande genomgår utbildning. Trots dessa och andra invändningar kan viss vägledning ändå erhållas av de bedömningar som i olika sammanhang gjorts av hur mycket barn kostar. _ Beräkningar av rimliga levnadskostnader lör barn utförs fortlöpande av konsumentverket. Resultaten presenteras i form av en

informationsbroschyr

(”Hushållets kostnader. En hjälpreda for din ekonomi“). Den senaste

redovisningen. som bygger på prisläget ijanuari 1981, upptar dels kostnader

för tillgodoseende av barns grundbehov av mat, kläder, hälsa och hygien samt viss utrustning. dels kostnaderna for barnets andel i familjens gemensamma konsumtion. Däremot omfattar beräkningarna inte kostnader for bostad, barnomsorg, transporter och semesterarrangemang. Uppskattningen av matkostnadema, vilka utgör 40-65 % av de totala kostnaderna, utgår från att alla mål äts hemma. Om hänsyn tas till att lunch inte äts hemma under fem av veckans dagar. kan kostnaderna beräknas minska med i storleksordningen 15 0/0 för skolbarn under terminema. 1 tabell 7.1 redovisas de ungefärliga årskostnaderna för barn i olika åldrar i en ettbamsfamilj beräknade med utgångspunkt från konsumentverkets bedömningar.

SIÖUGI till e/ierlevandc* barn 267

Vissa normala levnadskostnader för barn i en ettbarnsfamilj ijanuari 1981. Tabell 7.l Bearbetning av konsumentverkets beräkningar

Kr Procenluell andel av Ålder.

11-13 14 060 13 880 87 86 13-14 14 240 14 060 88 87 14-15 14 840 13 460 92 84 15-18 14 360 12 680 89 79 18-

liknande konsumentverkets utförs av Svenska sparbanksiör- Beräkningar eningen. Dessa beräkningar redovisas i den årligen publicerade broschyren

Den avser i februari 1981. ”Fick-ekonomen”. senaste upplagan prisläget

överensstämmer i huvudsak med konsumentver- Urvalet av kostnadsposter av kostnader for livsmedel. kets, och beräkningarna bygger på uppskattningar

kläder m. m. Däremot har inte heller i sparbankslöreningens beräkningar

eller ferieverksamhet. l tabell 7.2 beaktats kostnader för bostad, barnomsorg

Härvid skall redovisas ett sammandrag av sparbanksforeningens beräkningar.

att vissa av kostnaderna av sparbanksforen ingen har angivits i form anmärkas för vissa åldrar. l tabell 7.2 har dessa av en klumpsumma gemensam

klumpsummor lördelats jämnt över berörda åldersgrupper.

av Tabell 7.2 Vissa normala levnadskostnader för ett barn i februari 1981. Bearbetning Svenska sparbanksföreningerts beräkningar

40 44 45 50 55 62

268 Slät/cl till eflcW/evande barn

7.4.4 Kommitténs överväganden

ochffirtslag

Såsom framhållits i avsnitt 7.1 skall idet förslag till nytt eñerlcvandestöd som kommittén nu lägger fram tyngdpunkten läggas på det stöd som tar sikte på efterlevande bam. Mot bakgrund härav föreslår kommittén i det följande vissa förstärkningar inom bampensioneringen. En utgångspunkt härvid är att bampension även för framtiden skall utgå inom både/Olkoch Ii/lággspen- .si0neringwi. l och för sig skulle andra möjligheter kunna övervägas, t. ex. att låta bampension utgå till alla efterlevande barn med ett enhetligt belopp oberoende av den avlidne förälderns inkomster. tidigare Kommittén har emellertid funnit att starka skäl talar emot en sådan ordning. En reform av detta slag skulle sålunda innebära ett avsteg från de principer som ligger bakom hela ATP-systemet. Vidare skulle resultatet bli att nuvarande samband mellan barnpension och familjerättslig underhållsskyldighet skulle brytas. En av tankama bakom den senare äratt bamets totala underhållsbehov inte kan ses fristående från föräldrarnas ekonomiska förhållanden. Underhållet bestäms därför på sådant sätt att det relateras till föräldrarnas ekonomiska standard. På motsvarande sätt bör inom bampensioneringen efterlevande barn, oberoende av den avlidne förälderns tidigare inkomster. tillförsäkras en grundtrygghet beloppsmässigt motsvarande bidragsförskottet - och genom

tilläggspensioneringen få del av den standard därutöver som kom barnet till

godo under förälderns livstid. De förstärkningar av bampensioneringen som föreslås i det följande gäller därför såväl folk- som tilläggspensioneringen. En fråga som är gemensam för de båda grenarna av bampensioneringen är huruvida förmånemas storlek även i framtiden skall vara oberoende av barnets ålder. Som framgår av redogörelsen i föregående avsnitt om olika beräkningar av kostnaderna för barns uppehälle m. m. torde enighet råda om att dessa kostnader ökar med stigande ålder hos barnet. Konstateranden i denna riktning ligger sannolikt bakom den di_[/]crc»11ier-1ngelleráldersom finns beträffande bl. a. socialhjälp, fosterbamsersättning och underhållsbidrag. Mot denna bakgrund skulle kunna övervägas att införa en motsvarande differentiering inom bampensioneringen. Emellertid har kommittén i funnit att en rad skäl talar däremot. Sålunda måste uppmärksammas att bamomsorgskostnadema inte beaktats vid de nämnda av kostnaderna

beräkningarna för bam. Eftersom behovet av

barnomsorg är störst när barnet äri låg ålder kan det vara rimligt att ta särskild , vid beräkning av kostnaderna för barn som befinner sig i sådan hänsyn härtill ålder men däremot inte i samma grad då fråga är om äldre bam. Detta medför att bamomsorgskostnadema får en viss utjämnande effekt i fråga om kostnaderna för bam i olika åldersgrupper. En annan omständighet som talar mot en differentiering med hänsyn till ålder är att barnpension, till skillnad från t. ex. socialhjälp, ofta utgår under lång tid och att det därför kan finnas skäl att mera ta sikte på barnets genomsnittliga behov under hela denna tid än att försöka bestämma förmånens storlek med hänsyn till det vid varje tidpunkt föreliggande behovet. Ytterligare bör framhållas önskemålet om att reglerna « för förmånema inom den allmänna försäkringen utformas på ett så enkelt och tillämpbart sätt som möjligt. Det är på detta fält nödvändigt att rätten till stöd utformas enligt schematiska grunder. Till skillnad från t. ex. underhållsbidrag är det inte möjligtatt göra en individuell domstolsmässig prövning från fall till

Stöidet till e/ierløvancle barn 269

fall. En ordning där bampensionen kontinuerligt skulle omräknas med hänsyn till barnets ålder skulle stå i strid med önskemål av denna innebörd. Med hänsyn till vad sålunda anförts anser kommittén att skäl inte finns att föreslå någon differentiering av bampensionerna efter barnets ålder.

Bampension från _frölkpensioneringen

En fråga som uppkommer vid överväganden om den framtida utformningen av bampensioneringen är om det finns skäl att inom folkpensioneringen genomföra en d(_/Ii›'e›1Iim'in_q av pensionens nivá med /zärzsyn till det tala/a anta/cl harn som den avlidne efterlämnar. En sådan ordning skulle innebära att, på motsvarande sätt som gäller beträffande tilläggspension, pensionen för varje bam görs beroende av det totala antalet barn som finns efter den avlidne. l de fall där det finns endast ett pensionsberättigat barn skulle därvid pensionen utgå med en viss andel av basbeloppet och om det finns flera barn skulle den totala pensionen ökas med en mindre andel av basbeloppet för varje barn utöver det första. Det sammanlagda pensionsbeloppet skulle därefter delas lika mellan barnen. En sådan ordning skulle kunna motiveras av att barnens anspråk, inte bara på en standardtrygghet. utan även på en grundläggande försörjning inte kan ses fristående från föräldrarnas ekonomiska förmåga. Det förhållandet att den grundläggande försörjningen många gånger torde få tillgodoses på en lägre nivå under förälderns livstid, om det finns många bam. skulle således återspeglas i pensionens storlek. Skulle en sådan ändring genomföras på det sätt att nuvarande nivå inom folkpensioneringen bibehölls för det första barnet, medan det för de tillkommande barnen utgavs pension på en lägre nivå, skulle ändringen komma att stå i klar strid med önskemålet om att tyngdpunkten inom efterlevandepensioneringen skall ligga på bampensionema. Det skulle således bli fråga om en försämring, vilken dessutom skulle drabba dem som redan i dag ofta har en ekonomiskt besvärlig situation, dvs. ofullständiga familjer med många bam. Ett annat sätt på vilket en ändring av här ifrågasatt slag skulle kunna genomföras vore att höja nivån för det första barnet utöver vad som f. n. gäller och bestämma tillskottet för de tillkommande barnen så, att resultatet i intet fall skulle bli en försämring. Detta skulle emellertid leda till att pensionen till barn i ettbamsfamiljer kom att utgå med högre belopp än vad som kan anses motiverat med tanke på det syfte som bampensionen inom folkpensioneringen är tänkt att fylla. Mot bakgrund av vad nu anförts finner kommittén att någon differentiering av barnpension från folkpensioneringen med hänsyn till det totala antalet barn inte bör komma i fråga. Denna efterlevandeförmån bör, liksom hittills, ta sikte på att tillgodose barnets behov av en grundläggande försörjning på en skälig nivå och vara oberoende av hur många barn som den försäkrade efterlämnar. Bampension från folkpensioneringen utgår f. n. dels på en grundnivå, dels på en garantinivå. Enligt kommitténs mening bör denna konstruktion behållas också för framtiden. På motsvarande sätt som gäller beträffande pensionstillskott har införandet av garantinivån inom bampensioneringen

om

270 Stödet till efterlevande barn

inneburit ett värdefullt inslag för dem som inte är berättigade till tilläggspension eller som har rätt till endast låg sådan pension. Vidare har ga rantinivån i många fall medfört en förstärkning för flerbamsfamiljema på så sätt att pension på denna nivå utges till varje barn i en familj oberoende av hur många barn det finns i familjen. De fördelar som står att vinna med den nämnda konstruktionen bör enligt kommitténs uppfattning tillvaratas även inom det framtida efterlevandeskyddet för bam. Bampensionen utges f. n. på en ,grundnivå motsvarande 26 % av basbeloppet för år räknat (enligt praxis är grundnivån för föräldralöst barn 52 % av basbeloppet). Med undantag för höjningen den l juli 1981 med l % av basbeloppet, har denna nivå bibehållits oförändrad sedan bampensioneringens tillkomst. Införandet av garantinivån har emellertid inneburit att bampensionens grundnivå kommit att spela en annan roll än vad den ursprungligen gjorde. Bortses från det fall att det samtidigt med barnpension utges änkepension, vartill kommittén återkommer i det följande. har sålunda grundnivån_numera ingen inverkan på den totala pension som utgår till efterlevande bam. Denna bestäms i stället av garantinivån och av den barnpension i form av tilläggspension som barnet kan vara berättigat till. Bampension på grundnivån har numera, med den tidigare gjorda reservationen. betydelse främst för barn vars tilläggspension överstiger ett belopp motsvarande garantinivån minskad med grundnivån. Skulle således önskemålet om att bampensionema skall tilldelas en mer framskjuten plats inom det framtida efterlevandestödet komma till uttryck genom en höjning av grundnivån, utan en motsvarande höjning av garantinivån, skulle en sådan reform komma endast dem till godo som har en tilläggspension av en viss, ej obetydlig storlek, medan barn som är berättigade till lägre tilläggspension inte skulle beröras härav.

En förstärkning av l

bampensionema med sådan inriktning anser sig kommittén inte kunna l

lörorda. Kommitténs förslag i denna del inskränker

l

sig därför till att det i lagtextenskall införas en bestämmelse som stadfáster nuvarande praxis att grundnivån för föräldralöst bam skall vara dubbelt så hög som för barn vilket mist endast den ena föräldern. Garantinivân för bampensionen utgör som huvudregel 41 % av basbeloppet för år räknat. Detta innebär att barnet i princip är garanterat pension efter en avliden förälder på denna nivå, oberoende av om det har rätt till barnpension från tilläggspensioneringen eller inte. Tanken är härvid att en pension av denna storlek skall ersätta den del av barnets behov av grundläggande försörjning som den avlidne föräldern tidigare haft att svara för. Av intresse kan därför vara att göra en jämförelse mellan å ena sidan de i tidigare avsnitt redovisade uppgifterna om kostnader för barn och om nivåer på andra områden och å andra sidan garantinivån för bampensionen. Vid en sådan jämförelse måste dock hållas i minnet att varken de olika formerna av bamstöd utanför den allmänna försäkringen eller de gjorda beräkningarna av kostnader för bam till fullo överensstämmer inbördes i fråga om vilka behov som skall täckas resp. vilka utgiftsposter som medräknas. Detta medför att en jämförelse blir mycket vansklig att göra. . En omständighet som härvid måste beaktas är att kostnaderna för bamomsorg oftast lämnats åt sidan. Bakgrunden härtill är bl. a. att dessa kostnader varierar med hänsyn till hur barnomsorgen till vårdnadshavarens ordnats,

Stödet lill eller/mande barn 271

inkomster och till vilken barnomsorgstaxa som tillämpas i den enskilda kommunen. En uppskattning av bamomsorgskostnadema ter sig därför mindre meningsfull. Härtill kommer att kostnaderna lör barnomsorg också är beroende av om barnet kan beredas plats inom den kommunala bamomsorgen eller inte. Ytterligare bör uppmärksammas att barnomsorgskostnader främst för barn i lägre åldrar. Som tidigare framhållits torde man uppkommer dock kunna utgå från att sistnämnda omständighet motverkardet förhållandet än för barn i att konsumtionskostnaderna är högre för barn i tonåren förskoleåldern och att därför variationema med hänsyn till barnets ålder i praktiken blir lägre än vad som framgår av de olika beräkningarna på området. Jämförelser mellan olika nivåer för bamstöd och beräkningar om kostnader för bam försvåras också av den omständigheten att vissa av förmånema tar sikte enbart på den del av barnets behov som skall täckas av den ena löräldem, medan andra avser att täcka föräldrarnas sammanlagda bidrag till barnets grundläggande försörjning. bör vidare uppmärksammas att bampensionen inte ensam [sammanhanget har att svara för barnets grundläggande behov av försörjning. Beaktas måste också andra former av samhällsstöd som kan komma bamet till del. Härvid kan i första hand nämnas det allmänna barnbidraget. vilket f. n. utgör 3 000 kr ca l7 % av nu gällande basbelopp. Härtill per barn och år. Detta motsvarar kommer fr. o. m. den ljanuari 1982 -i förekommande fall -ett flerbamstilllägg med 750 kr om året för det tredje barnet och med l 500 kr per år för det fjärde och varje ytterligare bam under 16 åri familjen. Beträffande de generella formerna av bamstöd kan i övrigt hänvisas till avsnitt 5.3. där en redogörelse lämnas för- utöver det allmänna bostadsbidrag. ersättning från barnbidragetföräldraförsäkringen, studiestöd m. m. Tas hänsyn till de olika omständigheter. som sålunda måste beaktas vid en mellan olika former av bamstöd och beräkningar av kostnader för jämförelse bam. finner kommittén att den nuvarande garantinivån om drygt 40 % av basbcloppet får anses väl avvägd och att denna således är tillfredsställande med tanke på det syfte som bampensionen inom folkpensioneringen har att fylla. Kommittén anser därför att det inte är motiverat att föreslå en generell nivåhöjning på detta område. nu gällande på garantinivån 4l % av Enligt regler utgår barnpension basbcloppet endast under förutsättning att det är enbart en av barnets föräldrar som har avlidit och att det inte samtidigt utgår bidragsförskott för barnet. Är barnets båda föräldrar avlidna eller föreligger rätt samtidigt till både barnpension och bidragsförskott är garantinivån lägre. l det fall att barnets båda föräldrar har avlidit är garantinivån sålunda 31 % av basbcloppet efter envar av föräldrarna, och utgår barnpension efter en förälder samt bidragsförskott i förhållande till den andre utgör garantinivån likaledes 31% av basbcloppet. l ytterligare ett fall kan barnpension utgå med lägre belopp än med 4l % av basbcloppet, nämligen då det förutom barnpension utgår även i form av änkepension efter den avlidne föräldern till som

folkpension kvinna

sammanbor med bamet. Härvid reduceras bampensionen ned till grundnivån med hänsyn till änkepensionen på samma sätt som görs beträffande bampension från tilläggspensioneringen. Att garantinivån är lägre än eljest då fråga är om/öräildra/(ist barn och barn

272 Stödet till

efterlevande barn SOU l98lzöl

_för vilka! .szuntic/igrl utgår hid›a(q.y/(›'›'.s'k01r tyder på att det totala behovet av grundläggande försörjning ansetts tillgodosett vid en sammanlagd förmånsnivå om drygt 60 0/0 av basbeloppet. Det förefaller vidare som om utgångspunkten varit att förälder som ensam har vårdnaden om ett barn bör svara för en lägre andel av försörjningen än vad som motsvaras av barnpension efter en avliden förälder resp. bidragsförskott i förhållande till förälder som år skild från vårdnaden om barnet. Av barnets totala behov skulle en ensamstående vårdnadshavare således svara för ca en tredjedel, motsvarande drygt 20% av basbeloppet. och pensionen resp. bidragsförskottet för ca två tredjedelar. motsvarande drygt 40 °/0 av basbeloppet. Såsom tidigare framhållits torde det vara förenat med stora svårigheter att fastställa hur stort ett barns behov av grundläggande försörjning är. Det låter sig därför inte göra att bestämma storleken av förmåner som tar sikte på att täcka detta behov med hänvisning enbart till olika beräkningar härom. Dessa kan dock ge en viss vägledning, och med utgångspunkt från bl. a. de tidigare redovisade uppskattningama på området och från de nivåer som gäller för andra former av barnstöd har kommittén, som ovan redovisats, funnit nuvarande garantinivå för barnpension inom folkpensioneringen om drygt 40 % av basbeloppet vara väl avvägd. Denna nivå torde. i förening med stöd i andra former som kommer barnet till godo, i stort svara mot barnets behov av en grundläggande försörjning. Enligt kommitténs uppfattning kan man utgå från att nämnda nivå också väl speglar den ekonomiska insats för barnets grundläggande trygghet som ankommer på vårdnadshavaren. l vart fall torde dennes bidrag till bamets försörjning inte understiga denna nivå. Skulle nu även vårdnadshavaren avlida kommer barnet att stå helt utan försörjare. l ett sådant fall bör, enligt kommitténs mening, bampensionen fullt ut kompensera även den del av bamets grundläggande försörjning som ankommit på den sist avlidne föräldern. Detta framstår som motiverat inte minst mot bakgrund av att numera båda föräldrarna i allt större utsträckning ekonomiskt bidrar till att täcka ett barns försörjningsbehov. På motsvarande sätt förhåller det sig om den kvarvarande föräldern skils från vårdnaden om barnet och denna förälders forsörjningsinsats skall ersättas av bidragsförskott. [båda de nu nämnda fallen bör således samhällsstödet utgå på en nivå som motsvarar den sammanlagda insats som normalt kan anses krävas av ett barns föräldrar för att barnets grundläggande försörjning skall tillgodoses. Enligt kommitténs är denna målsättning inte uppfylld genom dagens uppfattning regler. Kommittén konstaterar således att en höjning av nivån är påkallad i dessa fall för att bampensionen skall kunna fylla en central roll inom den

framtida efterlevandepensioneringen.

Till förmån för en sådan höjning talar också det förhållandet att det här är fråga om barn som befinner sig i en ekonomisk situation som generellt sett torde vara besvärligare än den som är för handen i fråga om barn som sammanlever med i vart fall en av sina föräldrar. Mot bakgrund av vad nu sagts föreslår kommittén att garantinivån för barnpension inom i nu berörda

folkpensioneringen fall höjs till 41% av

basbeloppet för år räknat. Detta innebär att garantinivån för foräldralöst barn höjs från nuvarande sammanlagt 62 till 82 % av basbeloppet och att bampension utges med lägst 4l % av basbeloppet även om det samtidigt utgår i bidragsförskott för barnet.

till barn 273

Stift/et efterlevande

för En konsekvens av det nu redovisade förslaget till höjning av garantinivån skulle, om motsvarande höjning inte sker beträffande bidragsbarnpension mellan dessa förmåner bryts. En sådan konse- , _liirtskotrez_ bli att sambandet I andra sammanhang i kvens vorc enligt kommitténs mening olycklig. betänkande framhåller kommittén vikten av att nuvarande föreliggande och barnpension bibehålls. Det är sålunda samband mellan bidragsförskott att täcka här fråga om två förmåner som har i princip samma syfte, nämligen Mot denna bakgrund framstår barnets behov av en grundläggande försörjning. Detta talar for att en det som naturligt att de också utges med lika stora belopp. bör följas av en motsvarande höjning för höjning av nivån för barnpension

bidragsförskottets del. Även ur en annan aspekt kan en ändring av detta slag anses motiverad.

Kommittén avser härvid sambandet mellan underhållsbidrag enligt föråldramotsvarighet till nuvarande regel att balken och bidragsförskott. Någon skall utgå med lägre belopp i förhållande till varje förälder då bidragsförskott finns således inte då båda föräldrarna är skyldiga. att utge underhållsbidrag

fråga är om att fastställa det bidrag som varje förälder skall betala. Kommittén vill därför föreslå att reglerna för bidragsförskott ändras på

Kommitténs motsvarande sätt som ovan föreslagits i fråga om barnpension. innebär således att bidragsförskott alltid skall förslag i nu berörda hänseende

basbeloppet för år räknat. Detta bör alltså gälla oberoende

utgå med 4l % av samtidigt utgår i förhållande också till den andra av om bidragsförskott och oberoende av om bidragsförskott utges samtidigt med bampenföräldern sion eller inte. .

Som tidigare redovisats gäller f. n. att barnpension från folkpensioneringen

avräknas krona för krona ned till grundnivån. inte endast med hänsyn till

från tilläggspensioneringen, utan även med

barnet tillkommande barnpension

i form av änkepension, vilken utgår till barnets moder hänsyn till folkpension har eller till kvinna som antingen har varit gift med barnets fader eller som att barnet och kvinnan eller har haft bam med denne, under förutsättning När nu kommittén i detta betänkande lägger fram stadigvarande sammanbor. av andra förslag om att änkepensioneringen på sikt skall avvecklas och ersättas inställer huruvida i framtiden en former av efterlevandestöd sig frågan

motsvarande avräkning skall ske med hänsyn till iruxenszödet enligt den

rcf/ormerade _lámiljep en si oneri n gen.

att ett överförande av nuvarande bestämmelse om Härvid finner kommittén mot pension till vuxen efterlevande skulle stå i strid avräkning av barnpension bakom reformen, nämligen att tyngdpunkten skall med en av huvudtankama åt barnen. En avräkning av nämnt slag skulle ligga på pensionsförmâner således innebära att bampensionen i vissa fall inte skulle förslå till täckande av

barnets grundläggande försörjning. l och för sig skulle självfallet kunna tänkas en där avräkningen bibehölls och där kompensation för den lägre

ordning

höjning av pensionen till den vuxne bampensionen gavs genom motsvarande efterlevande. Enligt kommitténs uppfattning kan dock rent principiella

riktas mot en sådan lösning. Härtill kommer att det stöd till invändningar

vuxna efterlevande som kommittén i det följande lägger fram förslag om har en

och utformning att en ordning av här diskuterat slag skulle

sådan inriktning

framstå som mindre lämplig. Kommittén föreslår därför att någon avräkning med hänsyn till efterlevandepension åt vuxen inte skall ske av barnpension

inom den nya efterlevandepensioneringen.

274 Stödet till efterlevande barn

SOU l98l:6l

Sammanfattningsvis innebär kommitténs förslag i vad avser den framtida bampensionen från folkpensioneringen följande. Liksom f. n. skall bampension utges på en grundnivå motsvarande 26 % av basbeloppet för år räknat.

Har barnets båda föräldrar avlidit, skall den

sammanlagda grundnivån vara 52 °/0av basbeloppet. Bampension skall dock alltid utgå med sådant belopp att pensionen i förening med barnet tillkommande barnpension från tilläggspensioneringen utgör 41 0/0av basbeloppet. Eventuell pension till vuxen efterlevande beaktas inte härvidlag. Om barnet mist båda sina föräldrar. skall denna garantinivå avse bampensionen efter envar av dem. l konsekvens härmed föreslår kommittén också vissa beträffande ändringar bidragsförskottet. Sålunda att detta alltid

föreslås_ skall utgöra 41 % av basbeloppet. oberoende

av om det samtidigt med bidragsförskottet utges även bampension. Bidragsförskott skall enligt förslaget likaså utgå på nämnda nivå även om det samtidigt utges också i förhållande till den andra förä_ldem (beträffande vilken också kan utgå bidragsförskott på nivån 41 % av basbeloppet för år räknat).

Bampension från tilläggspensioneringen

Till skillnad från vad som gäller i fråga om _folkpensioneringen är bampensionen inom tilläggspensioneringen inte i första hand avsedd att tillgodose barnets behov av ett grundläggande med denna försörjningsskydd. Syftet senare pension äri stället att tillförsäkra barnet en del av den standard som det hade under förälderns livstid. Detta kommer till uttryck genom att pensionen beräknas som en viss procentuell andel av den avlidnes från egenpension ATP. Då fråga är om att bestämma en lämplig nivå på denna form av bampension kan därför inte, såsom fallet är beträffande bampension från folkpensioneringen, ledning hämtas från uppskattningar om genomsnittliga kostnader för bam och inte heller från vad som gälleri fråga om stöd som tar sikte på barns

grundläggande behov. Eventuella jämförelser

får här i stället göras med vad som gäller på andra områden där fråga är om att tillförsäkra barn en del av den standard som den avlidne föräldern såsom bamlivränta inom byggt upp, arbetsskadeförsäkringen och barnpension inom tjänstepensioneringama. Emellertid bör enligt kommitténs större vikt mening någon inte läggas vid sådana jämförelser. Sålunda vilar arbetsskadeförsäkringen på delvis andra grunder än den allmänna försäkringen, varvid kan pekas på det skadeståndsrättsliga inom den försmämnda. inslaget Och vad gäller tjänstepensioneringarna är det fråga om avtalsreglerade förmåner där andra hänsyn kan tas i :råga om förmånemas storlek än vad som är fallet beträffande den allmänna pensioneringen. Framför allt blir det därför med avseende på barn pension från ATP fråga om att göra en ren skälighetsbedömn bestämma ing när det gålleratt hur stor del av den tidigare standarden som efter förälderns frånfälle skall tillförsäkras barnet. Bampension från tilläggspensioneringen utgör för ett pensionsberäirikgat barn som huvudregel 40 % av den avlidnes på visst sätt beräknade egenpension, vilket i princip motsvarar 24 % av den avlidnes tidigare medelinkomster mellan ett och 7,5 basbelopp. För att fåen bild av-vilket standardtillskott detta motsvarar kan vara av intresse att närmare redovisa hur stor denna pension

till barn 275

Stödet efterlevande

om den avlidne förälderns medelpoäng inom årligen blir vid olika antaganden ATP. l tabell 7.3 lämnas en sådan redovisning, varvid i syfte att ge en total bild

från folkpensioneringen medtagits. av pensionens storlek även barnpension

den avlidne förälderns Tabell 7.3 Barnpension per år vid olika antaganden om den avlidne efterlämnar ett barn, vars medelpoäng inom ATP under förutsättning att 17 300 kr. tilläggspension utgör 40% av den avlidnes egenpension. Basbeloppet

Nuvarande regler

ATP Folkpension Total pension Medclpcn-

sionspoäng för Procent av Procent av Kr Procent av Kr den avlidne Kr basbeloppet basbeloppet basbeloppet

4 152 24 4498 26 8 650 50 1.0

4.0 120 4 498 26 25 258 146 5.0 20 760 144 4498 26 29 410 170 6.0 24 912 156 4498 26 31 486 182 6.5 26 988

Som framgår av tabell 7.3 innebär bampensionen från tilläggspensione-

ett betydande standardtillskott. Och

ringen redan vid ganska låg ATP-poäng av en sådan storlek att den kan vid högre ATP-poäng är bampensionen tillförsäkra barnet en god ställning i ekonomiskt hänseende. Utan att göra

för några jämförelser i övrigt kan sålunda konstateras att, vid en medelpoäng bampensionen är i huvudsak lika stor den avlidne om 5.0, den sammanlagda för en ensamstående ålderspen-

som folkpension jämte fullt pensionstillskott

maximal pensionspoäng blir sionär. Och hade den avlidne föräldern intjänat

i det närmaste lika hög som folkpension i form av

den totala bampensionen inkl. dubbelt pensionstillskott. Härvid bör dock hållas i minnet förtidspension är bruttobelopp. Till följd av beskattatt de i tabell 7.3 angivna beloppen

ningsreglema kommer de belopp som barnet faktiskt uppbär att vara lägre då och variationema olika barn emellan att fråga är om högre tilläggspensioner vara mindre än vad tabellen utvisar. att den Enligt kommitténs uppfattning ger vad ovan sagts vid handen efter nuvarande kompensationsgraden inom ATP, då fråga är om barnpension

avliden försäkrad som efterlämnade endast ett barn, väl torde motsvara det

behov av standardtillskott som rimligen bör komma barnet till del. Kommit-

tén anser således att bampensionens storlek i dessa fall är sådan att någon

att föreslå ytterligare förstärkning inte finns. Redan dagens regler anledning att den innebär i nu berörda fall att sådan vikt lagts vid bampensioneringen kommer att inta den centrala roll inom med bibehållen kompensationsgrad som kommittén anser att den bör den framtida efterlevandepensioneringen

ha.

40 °/0 av den avlidnes egenpension gäller enligt

Kompensationsgraden förutsättning att den avlidne inte efterlämnar dagens regler endast under änkepensionsberättigad änka och att det finns enbart ett bampensionsberätänka som är berättigad till ånkepension tigat bam. Finns efter den avlidne

276 Stödet till cf/ierløvandc) harn

begränsas sålunda bampensionen till 15 % av egenpensionen. Änkepensionen

utgör därvid 35 % av samma egenpension. Efterlämnar den försäkrade flera barn ökas procenttalen 40 resp. 15 med 10 för varje barn, och pensionen fördelas lika mellan bamen. Innebörden av dessa regler är att ju fler pensionsberättigade barn den försäkrade efterlämnar, desto lägre blir pensionen för envar av dem. Förhållandet redovisas i tabellema 7.4 och 7.5. vilka illustrerar tilläggspensionen per år i olika familjetyper och vid olika antaganden om den avlidnes medelpensionspoäng. Även här bör bemärkas att de i tabellerna angivna beloppen är bruttobelopp och att beskattningsreglema medför att barn med högre tilläggspension faktiskt erhåller lägre pension än vad som framgår av tabellerna.

Tabell 7.4 Tilläggpension i form av barnpension per år, räknat per barn vid olika antaganden om den avlidne förälderns medelpoäng inom ATP och under förutsättning att den avlidne inte efterlämnar änkepensionsberättigad. Basbeloppet 17 300 kr, Nuvarande regler

Medel- Antal pensionsberättigade barn pensionsför den 1 bam 2 barn 3 bam 4 bam 5 barn avhdne Kr Procent Kr Procent Kr Procent Kr Procent Kr Procent

Tabell 7.5 Tilläggspension i form av barnpension per år, räknat per barn vid olika antaganden om den avlidne förälderns medelpoäng inom ATP och under förutsättning att den avlidne efterlämnar änkepensionsberättigad. Basbeloppet 17 300 kr. Nuvarande regler

Medel- Antal pensionsberättigade barn pensionspoäng 1 barn 2 barn 3 barn 4 barn 5 barn för den avlidne Kr Procent Kr Procent Kr Procent Kr Procent Kr Procent

45,5 7 591 43,88 7 422 42,9

barn 277

Stödet till efterlevande

7.4 och 7.5 redovisade uppgifterna sjunker Som framgår av de i tabellerna fler barn den avlidne efterlämnar. Och i barnpensionen per barn markantju

finns änkepensionsberättigad blir bampensionen

det fall att efter den avlidne om för varje bam ibland så låg att den med hänsyn till bestämmelsen

inom folkpensioneringen inte ger barnen ett reellt standardtillgarantinivå

skott. om reduceringav barnpension med hänsjw till pørzsion är l vad gäller/iztgan samma som tidigare redovisats vuxen cf/icwlevcuzdø uppkommer spörsmål nämligen hurubeträffande efterlevandepensionen inom folkpensioneringen,

vida det framtida efterlevandestödet till vuxna skall påverka bampensionens

sammanhang kan därför i stort sett hänvisas till vad storlek. l nu förevarande utvecklats är sålunda en av huvudtankama därvid anförts. Som tidigare reformerad eñerlevandepensionering att bakom kommitténs förslag till huvudvikten skall läggas på bampensionema. Med denna utgångspunkt anser

att den nuvarande ordningen mindre väl passar in i det nya kommittén

systemet. av den uppfattningen att en l enlighet med vad tidigare sagts är kommittén om 40 0/0 av den avlidnes egenpension för det första barnet kompensationsgrad är väl avvägd. Härigenom tillförsäkras barnet en skälig del av den standard det livstid. Denna standardtrygghet bör enligt kommitténs hade under förälderns fortsättningsvis tillkomma barn även i de fall där den avlidne mening vuxen. Kommittén föreslår mot bakgrund

efterlämnar pensionsberättigad

oberoende härav att bampension skall utgå efter samma kompensationsgrad vuxen efterlevande eller inte.

av om det jämte barnet finns pensionsberättigad

från tilläggspensioneringen för det Förslaget innebär således att barnpension

forsta bamet alltid skall utgöra 40 % av den avlidnes egenpension. av efterlevandeförmânema i Enligt kommitténs mening bör samordningen stället utformas så. att pensionen till den vuxne sätts lägre än eljest då även barn finns. Frågan härom berörs närmare under avsnitt pensionsberättigat

8.2. storlek i de fall där den Den andra fråga som här berörts är barnpensionens än ett pensionsberätt[gat barn. Såsom ovan redovisats avlidne efterlämnarnw* pensionen med 10% av den avlidnes ökas i dessa fall den sammanlagda det första, och det totala pensionsbeloppet egenpension för varje barn utöver fördelas lika mellan barnen. Huruvida en ordning som denna, där pensionsvid ökande antal barn, bör behållas sedan beloppet per barn minskas ändrats i enlighet med de av kommittén uppdragna familjepensioneringen kan självfallet diskuteras. Önskemålet att lägga tyngdpunkten riktlinjerna på bampensionema kan sålunda sägas göra inom efterlevandepensioneringen där den sig särskilt starkt gällande just då fråga är om flerbamsfamiljer, än i andra fall. En möjlighet som ekonomiska situationen ofta är besvärligare

skulle kunna övervägas är att låta barnpension utgå med 40 °/0 av härvidlag av hur många barn den den avlidnes egenpension för varje barn oberoende komma att avlidne efterlämnar. Härigenom skulle för tilläggspensioneringen

som inom folkpensioneringen. gälla samma princip Emellertid anser sig kommittén inte böra föreslå en så långtgående lösning.

talar inte minst kostnadsaspekten. Vidare skall beaktas att bampen- Häremot som tidigare framhållits, främst har till syfte att tillförsäkra sion inom ATP, föräldrarna ännu var i barnet en del av den standard barnet hade medan båda

278 Stödet till efterlevande barn

livet, och ju fler bam det finns i familjen desto mindre var självfallet då den andel av förälderns inkomster som kom varje barn till godo. Detta förhållande

bör få återverkningar inom en bampensionering som bygger på storleken av

den bortgångne förälderns tidigare inkomster. Uppmärksammas bör också att beskattningsreglema medför att skatten på bampensionen normalt blir lägre än den skatt som uttogs på förälderns inkomst. Ytterligare måste hänsyn tas till effekterna av det ovan redovisade förslaget om att för framtiden någon nedsättning inte skall ske av bampensionen med hänsyn till vuxen eñerlevandes pension. Detta innebär att det inte längre kommer att utges bampension på de låga nivåer som redovisats i tabell 7.5. Vid beaktande av dessa omständigheter har kommittén således funnit att bampensionen inom ATP även framdeles storleksmässigt bör vara beroende av antalet pensionsberättigade bam. Kommittén är dock av den uppfattningen att en höjning av bampensionen är pâkallad i de fall då det efter den avlidne finns mer än ett bam. Enligt kommitténs mening är det i dag en alltför stor skillnad i pensionsnivå mellan efterlevande barn i ettbamsfamiljer och i flerbamsfamiljer. Såsom framgår av tabell 7.4 är sålunda tilläggspensionen för ettvart av två barn mindre än 2/3 av den pension som tillkommer ett ensamt

barn. Enligt kommitténs synsätt medför dagens regler att barn i flerbamsfa-

miljer, till skillnad från vad som gäller beträffande barn i ettbamsfamiljer, inte genom bampensioneringen får en sådan del av den tidigare standarden som

skäligen bör tillkomma dem inom den nya efterlevandepensioneringen. En

rimligare avvägning åstadkoms enligt kommitténs uppfattning om tillägget för varje barn utöver det första höjs från nuvarande 10 till 20 °/0 av den avlidnes egenpension. Kommittén föreslår därför att en sådan höjning skall komma till stånd. De föreslagna kompensationsgradema jämförda med de nuvarande illustreras i tabell 7.6.

Tabell 7.6 Tilläggpension i form av barnpension enligt nuvarande och föreslagna regler

Antal Nuvarande regler Föreslagna regler barn Total pension Pension per barn Total pension Pension per barn % av egen- °/o av medel- % av egen- % av medel- % av egen- % av medel- % av egen- 0/0 av medelpensionen inkomsten pensionen inkomsten pensionen inkomsten pensionen inkomsten

UI-Äbálxain-

En konsekvens av de här redovisade förslagen till förstärkning av bampensionema inom ATP är att det i fler fall än f. n. kan inträffa att de sammanlagda tilläggspensionema efter den avlidne överstiger dennes egenpension. Finns efter den avlidne fyra eller fler barn kommer sålunda den sammanlagda bampensionen att motsvara 100 % eller mer av egenpensionen. Med dagens regler inträder denna effekt först då det finns sju bam eller fler. Detta väcker frågan om behovet av en eventuell begränsningsrege/ för att förhindra vad som skul-le kunna betraktas som överförsäkring. Emellertid anser kommittén

till barn 279

Stödet efterlevande

att en sådan regel i stor utsträckning skulle motverka syftet med den föreslagna i de situationer där nämligen att åstadkomma förbättringar höjningen. Med hänsyn härtill och behovet generellt är störst, dvs. i flerbamsfamiljema. förslag pensionen per bam blir mindre ju fler då även enligt kommitténs inte förorda en begränsningsregel av nämnt slag. barnen är, vill kommittén funnit anledning överväga i nu Ytterligare ett spörsmål som kommittén sammanhang är det som rör barnpension från tilläggspensioneförevarande Som tidigare redovisats gäller ringen till barn som mist båda sinaföräldrar. att barnpension kan till föräldralöst barn utgå efter inom folkpensioneringen på en grundnivå som är envar av föräldrarna. Pensionen utges därvid

dubbelt så hög och på en ga rantinivå som är en och en halv gång sammanlagt mist endast en förälder. Enligt vad så hög som den nivå som gäller för barn som skall framdeles skall kommittén ovan föreslagit gälla att även garantinivån bam som beträffande barn vars vara dubbelt så hög då fråga är om föräldralöst I vad avser tilläggspensioneringen saknas emellertid ena förälder har avlidit. föräldrama f. n. motsvarighet till dessa regler. Sålunda gäller här att, om båda

utges efter endast den av dem som har intjänat högst har avlidit, barnpension

egenpension. ha varit motiverad vid den tidpunkt då Denna regel kan möjligen beskrivits i andra sammanhang i bampensioneringen infördes. Som utförligt har emellertid samhällsutvecklingen medfört att familjedetta betänkande är annorlunda än vid denna tidpunkt. Till följd av den mönstren numera bland kvinnor har det sålunda blivit allt vanligare ökade förvärvsfrekvensen bidrar till familjens gemensamma standard genom arbete att båda makarna av barnens underhåll. Så utanför hemmet och båda svarar för tillgodoseendet lever har barnet rätt till underhåll på samma villkor länge båda föräldrarna Det är därför enligt kommitténs från såväl sin fader som sin moder. att bampensioneringen inom det framtida systemet för uppfattning naturligt Den bör efterlevandestöd återspeglar dessa dagens samhällsförhâllanden.

båda sina föräldrar därför utformas på sådant sätt att barn som förlorat del efter dem båda av den standard som de under sin livstid tillförsäkras utgör en ersättning för bidragit till att tillförsäkra bamet. Bampensionen

som de avlidna föräldrarna svarat for. Denna förlust förlusten av det underhåll . bör täckas fullt ut. härav föreslår kommittén att barnpension från tilläggspen- Mot bakgrund skall kunna barn efter båda sioneringen framdeles utges till föräldralöst

föräldrarna. Någon anledning att därvid låta pensionen utgå med lägre

i förhållande till varje förälder än vad som gäller kompensationsgrad barn som mist endast en förälder finns enligt kommitténs mening beträffande till vad ovan anförts beträffande nivån på inte. l denna fråga hänvisas då fråga är om föräldralöst bam. Som barnpension från folkpensioneringen

där framhållits rör det sig om barn som ofta befinner sig i en ekonomiskt

situation än vad som är fallet beträffande barn som har i vart fall en vanskligare således att barnpension från förälder i livet. Kommitténs förslag innebär

tilläggspensioneringen till föräldralöst barn skall utgå med 40 °/0 av vardera

om föräldrarna efterlämnar endast ett bam. Finns förälderns egenpension, av föräldrarna ökas med flera barn, skall enligt förslaget pensionen efter envar

20 °/0 av förälderns egenpension för varje bam utöver det första, och det

pensionsbeloppet skall delas lika mellan barnen.

sammanlagda

280 Stödet till cf/ierlevande barn

Samman/áltzzings*ris innebär kommitténs förslag i fråga om barnpensioneringen inom ATP Pension skall, liksom enligt dagens regler, utgå följande. med 40% av den avlidnes egenpension om ett barn är ensamt pensionsberät-

tigat. Detta skall gälla även om det finns pensionsberättigad vuxen efterlevande. Efterlämnar den avlidne flera bam. ökas detta procenttal med 20 för varje barn utöver det första, och pensionen delas lika mellan bamen. Har barnets båda föräldrar avlidit skall pension utges efter envar av föräldrarna med samma

kompensationsgrad som enligt vad nu sagts gäller då en av

föräldrarna har avlidit. Avslutningsvis vill kommittén rikta uppmärksamheten på att de förslag som nu läggs fram gäller bampensioneringen inom det framtida efterlevan-

destödet. där den nuvarande änkepensionen ersatts av andra former av stöd till vuxna efterlevande. Under en övergångstid kommer emellertid den situationen att inträffa att barnpension enligt de nya reglerna utges samtidigt med änkepension enligt nuvarande regler. Detta medför behov av särskilda lösningar i vad avser samordningen mellan barnpension och änkepension.

Enligt kommitténs förslag skall sålunda i framtiden barnpension inte reduceras med hänsyn till den pension som tillkommer vuxen efterlevande, medan det motsatta gäller enligt dagens regler då den avlidne efterlämnar både

änka och bam. Den här berörda frågeställningen behandpensionsberättigad las närmare under avsnitt 9.1.

7.5 av

Beskattning barnpension

7.5.1 Inledning

Enligt gällande bestämmelser utgör barnpension, liksom andra pensionsförmåner, skattepliktig inkomst för mottagaren. Vid den nu förevarande översynen av

efterlevandepensioneringen bör övervägas huruvida det finns

anledning att för framtiden ha ändrade regler på detta område. Spörsmålet härom har nära anknytning till frågan om bampensioneringens framtida utformning. Härtill kommeratt kommittén genom beslut av riksdagen särskilt anförtrotts uppdraget att utreda frågan om bampensionens beskattning (se avsnitt 7.5.2). lde motioner som ligger till grund för detta riksdagens uttalande har bl. a. gjortsjämförelser mellan den skattemässiga behandlingen av å ena sidan barnpension och å andra sidan underhållsbidrag och bidragsförskott. I avsnitt 5.1 har kommittén lämnat en översikt över gällande bestämmelser om underhållsskyldighet. Som framgår av den redogörelsen är föräldrar skyldiga att svara för underhåll åt sina barn efter vad som är skäligt med hänsyn till barnets behov och löräldiamas samlade ekonomiska förmåga. Reglerna om underhållsskyldighet har givetvis betydelse främst i de fall där löiäldrama inte sammanlever. För dessa situationer anges i föräldrabalken att förälder skall fullgöra sin underhållsskyldighet genom att betala underhålls-

bidiag till barnet, om föräldern antingen inte har vårdnaden om barnet och inte heller varaktigt bor tillsammans med det eller också har vårdnaden om barnet gemensamt med den andre föräldern men barnet varaktigt bor tillsammansmed endast denne andre förälder. Till bestämmelserna om underhållsskyldighet anknyter reglerna om bidragsförskott. Förutsättning för att bidragsförskott skall utgå är att en av

Smide! till barn 281

cf/itwlevurzc/c

eller båda föräldrama skall fullgöra sin undcrhållsskyldighet genom betalning

av underhållsbidrag. En redogörelse för dessa regler finns i avsnitt 5.3.6. Bestämmelserna om underhållsbidrag. bidragsförskott och barnpension den funktionen att ett barn som från folkpensioneringen fyller sammantagna tillförsäkras ett underhåll från bor tillsammans med endast den ene föräldern den andre föräldern eller for dennes räkning med ett årligt belopp motsva- Bor barnet inte hos någondera föräldern är denna rande 41 *l/n av basbeloppet. beträffande vardera föräldern. 1 avsnitt garantinivå f. n. 31 % av basbeloppet att denna bamet tillförsäkrade nivå även i 7.4 har kommittén föreslagit i förhållande till envar sistnämnda fall alltid skall utgöra 41 9/0 av basbeloppet

av föräldrarna. eller bidragsförskott är skattepliktig intäkt för Varken underhållsbidrag avdragsrätt för utbetalat underbamet. lnte heller föreligger någon allmän Dock har den underhållsskyldige rätt till avdrag för utgivet hållsbidrag. i underhållsbidrag med högst 3 000 kr per år och bam. men detta avdrag kan ekonomiskt stöd till försörjningen av barn viss mån ses som ett mer allmänt i lever isär. . vars föräldrar utgör däremot skattepliktig intäkt for barnet på samma sätt Bampension som skattskyldighet föreligger för andra pensionsförmåner. l fråga om andra finns särskilda om extra avdrag vid former av allmän pension regler vilka medför att inkomst som består av endast folkpension och beskattningen. viss sidoinkomst i regel blir undantagen från beskattning i praktiken (se avsnitt räknas härvid inte barnpension. Med hänsyn till det 2.4). Som folkpension

kommunala grundavdraget och den särskilda skattereduktionen uppkommer

ensam eller tillsammans med emellertid skatt endast om bampensionen, annan inkomst som barnet har, uppgår till minst 7 700 kr, vilket motsvarar ca 45 % av basbeloppet (vid basbeloppet 17 300 kr. 1981 års inkomstskatteregler

och genomsnittlig kommunal skattesats).

7.5.2 Överväganden i andra sammanhang

Frågan om beskattning av barnpension togs upp av 1972 års skatteutredningi

dess slutbetänkande (SOU 1977:91) Översyn av skattesystemet. Utredningen

framhöll därvid bl. a. att, oavsett om samhället träder in genom bidragsförskott eller barnpension, samma beskattningsregler bör gälla. Detta kunde görs skattepliktigt eller åstadkommas antingen genom att bidragsförskottet genom att bampensionen, eventuell-t i förening med andra pensionsförmåner som tillkommer bam. undantas från beskattning upp till nivån för bidragsinte skulle förskottet. Utredningen hade övervägt att föreslå att barnpension inkomst nivå. Med hänsyn till då vara skattepliktig upp till bidragsförskottets förestående utredningsarbete inom soeialdepartementet avstod utredningen uttala emellertid från att lägga något konkret forslag och begränsade sig till att med en likformig behandling av de båda att den ansåg det önskvärt stödformerna. Riksdagen prövade vid 1979/80 års riksmöte spörsmålet om beskattningen med av två motioner härom. l motionen av barnpension anledning och förslag om att barnpension från

1978/79:243 begärdes utredning den

skall vara helt eller delvis skattefri. Motionärema allmänna försäkringen bör ses som en ersättning for det underhåll bamet framhöll att bampensionen

efterlevande

282 Stödet till barn SOL? 1981:61

skulle ha fått från föräldern om denne fått leva. De erinrade om att sådant underhåll är skattefritt för barnet vare sig underhållet utgår från förälder som sammanbor med barnet eller ej. Skatteplikten för bampension medför. anförde motionärerna vidare, att bam med sådan pension vilket exempelvis

genom feriearbete bidrar till sin egen försörjning får ferieinkomsten

beskattad. detta till skillnad från andra barn vilkas ferieinkomst är skattefri om den inte överstiger visst belopp. Liknande framfördes synpunkter i motionen 1978/791678, där motionärerna begärde riksdagsbeslut om att barnpension inte skall utgöra inkomst. l motionen skattepliktig framhölls bl. a. att feriearbete beskattas lindrigare när barnet uppbär underhållsbidrag eller bidragsförskott än när barnpension utgår till det. l sitt av riksdagen godtagna betänkande (SkU 1979/80:4) erinrade skatteutskottet om de uttalanden i frågan som 1972 års skatteutredning gjort. Utskottet framhöll vidare att det i motionerna behandlade spörsmålet har nära samband med

efterlevandepensioneringens framtida utformning, en

fråga som prövas av pensionskommittén. Skatteutskottet ansåg att också den i motionerna aktualiserade beskattningsfrågan borde prövas av pensionskommittén och förordade därför att motionerna skulle överlämnas till kommittén. Dessa och utskottsbetänkandet har därefter av regeringen överlämnats till kommittén. I betänkandet 1979/80:24 tog skatteutskottet därefter - med anledning av - på nytt upp den berörda frågan. Utskottet erinrade motionen l979/80:l082 därvid i sitt, av riksdagen godtagna, betänkande om att frågan var föremål för prövning av pensionskommittén samt avstyrkte på grund härav bifall till motionen. Även vid l980/8l års riksmöte aktualiserades i en motion (1980/811370) om enhetliga Skatteregler för barnpension, underhållsbidrag och spörsmålet bidragsförskott. l betänkande (SkU 1980/81256) över bl. a. denna motion

erinrade skatteutskottet om pensionskommitténs erhållna

uppdrag. Med hänsyn härtill var enligt utskottets mening någon riksdagens åtgärd med anledning av motionen inte påkallad. Efter hemställan av utskottet avslog riksdagen motionen.

7.5.3 Kommitténs överväganden

Kommittén har i det föregående (avsnitt 7.4) redovisat sina överväganden i frågan om nivåerna för barnpension och har därvid lagt fram förslag om

förstärkningar i vissa avseenden. Dessa överväganden har skett under

hänsynstagande till att enligt dagens regler barnpension i princip utgör skattepliktig inkomst för barnet. Bl.a. har kommittén i det nämnda avsnittet föreslagit en höjning av garantinivån för barnpension från

folkpensioneringen

i fall då barnets båda föräldrar har avlidit. En motsvarande höjning föreslås beträffande garantinivåema i situationer då barnet samtidigt har rätt till antingen bidragsförskott i förhållande till båda sina föräldrar eller också bidragsförskott i förhållande till en förälder och barnpension efter den andre föräldern. Den principiella överensstämmelse härvidlag som nu finns mellan

barnpension från folkpensioneringen och bidragsförskott

skall således enligt förslaget bibehållas även för framtiden. Någon motsvarande samstämmighet föreligger inte i vad avser bestämmel-

till barn 283

Stödet (f/iørlevarzde

o sidan av a ena sidan barnpension och å andra serna om beskattning Även om kommittén. som nämnts, har prövat spörsmålet om bidragsförskott. med beaktande av dessa nuvarande regler vill nivåerna för barnpension har kommittén framhålla att den har förståelse för att det angivna Förhållandet

kritik och att man i olika sammanhang har framhållit det angelägna i föranlett eftersträvas. Sådana synpunkter skulle kunna att likartade beskattningsregler av tala för att det borde genomföras en ändring med avseende på beskattningen

bampension. Emellertid är enligt kommitténs mening lösningen på denna fråga inte så

kan förefalla vid första anblicken. l olika odiskutabel som den måhända

gällande synpunkter som talar för en motsatt hänseenden gör sig nämligen

utgång. inte Rent principiellt är det sålunda i och för sig rimligt att underhållsbidrag

intäkt medan motsatsen är fallet i fråga om bampension. utgör skattepliktig Skälet härtill är att underhållsbidrag - med undantag för det allmänna avdrag

- inte är avdragsgillt för den om 3 000 kr per år som medges i vissa fall och att det följaktligen skall betalas av beskattad inkomst. underhållsskyldige som inte har inkomst- Bampension grundas däremot på arbetsgivaravgifter hos den avlidne. Man kan här jämföra med en privat pensionsförbeskattats där premierna är avdragsgilla men där den utfallande pensionen säkring. Det kan därför hävdas att samstämmighet skulle uppbeskattas. knappast helt undantogs från beskattning. Det måste också komma om barnpension

lindrigare än den

uppmärksammas att barnpension i regel beskattas avsevärt

förälderns. Detta gäller inkomst som pensionen ersätter, nämligen den avlidne till flera barn efter en avliden i synnerhet i sådana fall där det utgår pension försäkrad och där inkomsten i stället för att beskattas hos ett subjekt

de föräldern - görs till föremål för beskattning hos flera skilda skattesubjekt,

efterlevande bamen.

Däremot kan i viss mån annorlunda aspekter anläggas om hänsyn tas enbart Denna finansieras endast delvis till bampension från folkpensioneringen.

och den har som nämnts stor likhet med bidragsgenom arbetsgivaravgifter, för barnets försörjning. Det skulle förskottet. l båda fallen ges en garantinivå behandla därför kunna hävdas att det vore rimligt att också vid beskattningen Det är bampension på garantinivån på samma sätt som bidragsförskottet. för diskussion vid flera också i huvudsak en sådan reform som varit föremål . tidigare tillfällen. bör Inte heller denna jämförelse pekar dock entydigt på att bampensionen

Skall fullständig överensstämmelse åstadkommas undantas från skatteplikt. bör med bidragsförskottet skulle lika gärna kunna göras gällande att en sådan befrias från skatteplikt utan komma till stånd inte genom att bampensionen

underkastas beskattning. Spörsmålet härom är det genom att bidragsförskottet dock inte kommitténs uppgift att ta under övervägande. Denna fråga torde i

under det utredningsarbete som bedrivs av stället komma att prövas

ensamförälderkommittén. paralleller inte kan Ytterligare en anledning till varför alltför långtgående beståri att det är i långtifrån alla dras mellan barnpension och bidragsförskott mellan de förmåner som fall som det verkligen föreligger en överensstämmelse Ofta kan det förhålla sig så att barnets förmåner blir högre då barnet erhåller. förälder avlider och bidragsförskott ersätts av bampenen underhållsskyldig

284 Stödet till (flfer/ovaridc barn SOU l98lzöl

sion. Barnet kan då få rätt också till barnpension från tilläggspensioneringen

och erhålla ett sammanlagt belopp i barnpension vilket överstiger bidragsförskottets (eller underhållsbidragets) nivå. Till skillnad från det tidigare sagda skulle detta kunna anföras till stöd för att ha kvar nuvarande skillnad i den skattemässiga behandlingen. Under alla omständigheter anser kommittén att det inte kan komma i fråga att införa ett system där all barnpension görs skattefri oberoende av dess storlek. En sådan ordning skulle medföra ett omotiverat gynnande av de barn som uppbär höga tilläggspensioner. Den skulle dessutom ge upphov till betydande kostnader (till följd av minskade skatteintäkter). Dessa skulle vara i 55 milj. kr per år med nuvarande regler för barnpension. storleksordningen Och med tillämpning på de av kommittén föreslagna nya bestämmelserna om familjepension skulle kostnadsökningen för att göra all barnpension helt skattefri uppgå till ca ll0 milj. kr för år räknat i ett fullfunktionsstadium. Detta alternativ kan enligt kommitténs uppfattning med hänsyn till det sagda avföras från vidare diskussion. Kommitten anser det vara av vikt att framhålla att det enligt de nu gällande reglerna inte tas ut någon skatt om barnpension utgår med endast garantinivån och barnet inte har andra inkomster. Här förutsätts då att endast den ene föräldern har avlidit; i annat fall uppkommer en viss beskattning. Den kritik som har riktats mot nuvarande ordning - och som i huvudsak torde ha avsett det förstnämnda fallet- har främst tagit sikte på det förhållandet att barnets extra inkomster av t. ex. feriearbete drabbas av en beskattning som inte skulle i ha uppkommit om båda föräldrarna hade levt. Även om kommittén sålunda anser att skäl kan anföras mot att genomföra en ändring i vad avser beskattningen av barnpension, har kommittén likväl som skulle kunna komma i fråga för att undanröja övervägt olika altemativ denna påtalade effekt. l första hand har kommittén då tagit upp den tanke som framfördes av 1972 års skatteutredning, nämligen att barnpension undantas från skatteplikt upp till garantinivån, vilken också motsvarar nivån för bidragsförskott. l den mån barnet har rätt till barnpension även från

tilläggspensioneringen och den

sammanlagda pensionen överstiger garantinivån, skulle vanliga Skatteregler Detta betyder att skatt skulle tas ut först i fall då pensionsinkomsten tillämpas. ensam eller tillsammans med extrainkomster överstiger 86% av basbeloppet. Ett genomförande av en lösning med denna innebörd skulle, såvitt gäller barn som förlorat en av sina föräldrar, ge upphov till följande skatteeffekter. De ca en fjärdedel av bampensionstagama. som har en så låg tilläggspension att deras sammanlagda årliga pension inte överstiger ett belopp motsvarande 45 % av basbeloppet. påförs inte någon skatt enligt dagens regler. En refonn enligt det diskuterade alternativet skulle därför för denna grupp inte ge någon omedelbar skattelättnad beträffande pensionsinkomsten men skulle öka utrymmet för obeskattad extraförtjänst. l fråga om det övervägande antalet barn med barnpension (närmare två tredjedelar). de som har en total pension vilken överstiger 45 men inte 85 “V0 av basbeloppet för år räknat, skulle den övervägda lösningen innebära att de inte längre behövde erlägga skatt på pensionsinkomsten. Effekten skulle alltså bli en direkt skattelättnad och - i - ökade möjligheter större eller mindre omfattning till skattefrihet för

barn 285

1981:61 Stödet :ill (f/fCF/CVanl/C

sou

extrainkomster. För den sista gruppen bampensionstagare (drygt en tiondel),

om sammanlagt mer än 85 0/0 av basbeloppet, de som har en årlig barnpension som eventuella sidoinkomster, och detta uttas f. n. skatt på såväl pensionen av den ifrågasätta reformen. skulle bli fallet även efter ett genomförande en betydande skattelättnad. Däremot skulle givetvis uppkomma lösningen i betydande Som framgår av det sagda skulle den diskuterade möjlighet att ta utsträckning tillgodose ett syfte att ge bampensionstagare

förvärvsarbete under ferier utan skattekonsekvenser. Ser man däremot till den

skattclättnaden blir bilden en annan. Gruppen med de lägsta omedelbara berörs inte alls. medan mellangruppen befrias helt från den skatt pensionema

(till 2 300 kr). Gruppen

som utgår f. n. och som stiger med pensionens storlek kommer även fortsättningsvis att bli med de högsta pensionema visserligen beskattad men erhåller en skattelättnad vilken beloppsmässigt är högre än den

kommer i åtnjutande av (ca 2 300 kr). som mellangruppen genomsnittligt bör påpekas att en del barn (knappt 700) erhåller l sammanhanget efter båda sina föräldrar och att alla barn barnpension från folkpensioneringen Det finns inte uppbär pension från både folk- och tilläggspensioneringen.

sålunda bam som har rätt till barnpension enbart från folkpensioneringen

Dessa senare (ca 6 400 bam i samt bam som erhåller pension endast från ATP. mellan l8 och l9 år januari 1980) utgörs till största delen av barn som är här diskuterade gamla. l fråga om denna kategori skulle en reform enligt få till följd omedelbara skattelättnader som är något mindre än i riktlinjer för andra 12.11. En sådan lösning skulle vidare för dessa barn ge vidgat utrymme

obeskattade extrainkomster. Å andra sidan är skälen för att införa en ordning

upp till garantinivån inom folkpensionedär bampensionen görs skattefri denna Det rör sig här enbart om ringen svaga när det gäller grupp.

beträffande vilken enligt vad ovan sagts det kan anföras tilläggspension. motiv för beskattning. Någon jämförelse med bidragsförskottet principiella finns inte. eftersom barnen normalt är i vilken skulle tala för likabehandling inte kan utges. inte heller finns någon sådan ålder att bidragsförskott garantinivå att anknyta till.

av skatteintäkter) för den ovan berörda Kostnaderna (till följd av bortfall av pensionsinkomstema och lösningen kan - uträknade enbart på grundval avlidit -

med bortseende från det mindre antal barn vars båda föräldrar

beräknas till ca 45 milj. kr för år. Den del av kostnaderna som belöper på de

ca 30 milj. kr. och barn som skulle helt befrias från skatt kan antas uppgå till av den del som hänför sig till de barn som äve-n efter ett genomförande l5 milj. reformen skulle komma att påföras skatt kan antas utgöra knappt

kr.

De nämnda effekterna och kostnaderna avser de nu gällande reglerna for

De skulle emellertid bli väsentligt annorlunda vid ett genomföbarnpension. i det föregående föreslagit med rande av de förändringar som kommittén

Eftersom förslaget innebär att samordavseende på reglerna för barnpension. mellan och änkepension skall försvinna på sikt, blir ningen barnpension en allmän höjning av de lägre bampensionema. Detta ger effekter följden Det blir beträffande den ifrågasätta lösningen på skattesidan i två hänseenden. eller ej. för det första en allt större grupp som. oavsett om lösningen genomförs i vart fall kan ha kommer att bli skyldig att erlägga skatt på pensionen eller som

endast en obetydlig extrainkomst utan att skattskyldighet uppkommerÄFör

286 Stödet till efterlevande barn

det andra ökar kostnadema för att genomföra lösningen betydligt. Enligt beräkningar som kommittén gjort skulle i ett fullfunktionsstadium de årliga kostnaderna (vid basbeloppet 17 300 kr) uppgå till ca 70 milj. kr. Av dessa kostnader skulle bortåt 50 milj. kr falla på dem som även eller ett genomförande av lösningen skulle komma att påföras skatt. medan endast ca 1,5 milj. kr härav skulle hänföra sig till de barn som har en sammanlagd barnpension om högst 55 %Aav basbeloppet. Som framgår av det anförda skulle ett system där bampensionen görs skattefri upp till garantinivån innebära väsentliga kostnadsökningar. Redan med nuvarande regler för barnpension skulle en betydande del av kostnaderna härför falla på bampensionstagare för vilka effekten inte är skattefrihet utan endast en viss skattelätmad. De som skulle vinna mest när det gäller den omedelbara skattelättnaden skulle vara de barn som har de högsta bampensionema, medan de barn som har de lägsta pensionema inte alls skulle beröras härav i detta hänseende. Enligt kommitténs mening är dessa effekter inte acceptabla, och kommittén kan bl.a. med hänsyn härtill inte förorda ett genomförande av denna lösning. l syfte att undvika de påtalade konsekvenserna har kommittén övervägt en altemativ lösning. innebärande att skattelättnaden skulle utgå i full omfattning endast vid låga pensioner och avtrappas vid stigande inkomst. Det skulle då bli fråga om en ordning liknande den som tillämpas för andra folkpensionärer. där maximalt extra avdrag görs vid en viss inkomst och avdraget sedan reduceras om inkomsten överstiger detta belopp. Ett sådant system skulle kunna utformas så att det högsta avdragsbeloppet motsvarade 41 % av basbeloppet. Avtrappning skulle sedan ske mot all sidoinkomst oavsett om det är fråga om kapitalinkomst, pensionsinkomst eller arbetsinkomst. Maximalt avdrag skulle göras om inkomsten inte överstiger 82 % av basbeloppet.

överstiger inkomsten detta belopp, skulle avtrappning ske med 40 % av den

överskjutande inkomsten. Jämfört med den tidigare berörda lösningen skulle detta altemativ innebära en minskning av de individuella skattelättn_adema och av kostnaderna i fråga om de barn pensionstagare som har pension överstigande skattepliktsgränsen. Med nuvarande regler för barnpension skulle de årliga kostnadema bli ca 5 milj. kr lägre än enligt det tidigare diskuterade systemet, och de skulle således då uppgå till ca 40 milj. kr. Även detta alternativ skulle alltså ställa sig kostnadskrävande. Det skulle inte .heller mer än i begränsad omfattning eliminera de icke önskvärda som den tidigare behandlade lösningen skulle ge upphov fördelningseffekter till. Också andra invändningar kan riktas mot systemet. Det skulle innebära en administrativ belastning för skattemyndighetema och för

försäkringskassor-

na. En avtrappning med hänsyn till inkomsten väcker också frågan om även skall beaktas, något som ytterligare skulle komplicera tillämpförmögenhet ningen. En avtrappning innebär dessutom en tillkommande marginaleffekt. När skatt uppkommer på grund av t. ex. en inkomst av feriearbete blir den högre än eljest. Dessa invändningar sammantagna gör att kommittén avvisar också denna lösning. Mot såväl denna som den föregående lösningen kan dessutom invändas att den innebär mycket långtgående förändringar för att uppnå ett så begränsat ändamål som att mildra beskattningen av extrainkomster för barn som uppbär

Stödet till barn 287

SOU 1981:6! , e/ierleitande

hållas i minnet att långtifrån alla debam som barnpension. Det bör nämligen erhåller barnpension är i sådan ålder att det är aktuellt för dem att skaffa sig eller liknande. De framförda alternativen tar inkomster av feriearbete emellertid sikte på hela kollektivet barn pensionstagare och skulle få sin största En sådan betydelse när det gäller beskattningen av själva pensionsinkomsten. med t. ex. inkomster av särbehandling av dessa inkomster i jämförelse Kommittén förvärvsarbete är enligt kommitténs mening inte invändningsfri. vill vidare direkt avvisa alla tankar på att införa särregler i beskattningshänferieinkomster o. d. som erhålls av barn med seende beträffande just Sådana regler skulle fullständigt avvika från de principer på barnpension. i vilka skattesystemet är uppbyggt och kan redan på grund härav inte komma

fråga. Sammanfattningsvis finner sålunda kommittén, även om vissa skäl kan tala i skattehänseende av barnpension från folkpensioför en enhetlig behandling och bidragsförskott. det inte motiverat att genomföra någon neringen helt eller delvis befrias från förändring av innebörd att bampensionen Mot tanken kan anföras principiella synpunkter, och även skatteplikt. utgör hinder mot ett förverkligande därav. Fördelningsefkostnadsaspekten fekterna vid ett genomförande av ändringar med denna innebörd skulle också bli sådana att kommittén inte anser sig kunna acceptera dem. Detta gäller i all som kommittén menar att de problem till vilka ofta hänvisats, synnerhet nämligen beskattningen av ferieinkomster för bam som uppbär barnpension. att de skulle kunna motivera en så vittsyñande reform som inte är så allvarliga för barnpension. Med en inskränkning över hela linjen av skattskyldigheten inte fram något förslag till ändring av hänsyn till det sagda lägger kommittén de nu gällande reglerna på förevarande område.

7.6 Vissa andra frågor

l det föregående har kommittén tagit upp vissa grundläggande problemställl nu förevarande avsnitt berörs några ningari fråga om bampensioneringen. mer tekniskt betonade spörsmål, vilka kommittén funnit böra ägnas viss i samband med den företagna översynen av bampensioneuppmärksamhet iingens hela regelsystem. I l 6 kap. AFL finns bestämmelse om att barnpension som regel utges endast efter ansökan därom. Där finns vidare föreskrift om att barnpension kan utgå om två år före ansökningsmånaden. Dessa längst under en retroaktivtid bestämmelser behandlades i kommitténs betänkande SOU 1977:46 (jfr prop. härav och då någon ändring i dessa l978/79z75. SfU l5). Mot bakgrund avseenden inte är påkallad med hänsyn till vad kommittén föreslår beträffinner kommittén inte anledning att i fande den framtida bampensioneringen nu förevarande sammanhang lägga fram förslag om någon förändring

härvidlag. Likaså anser kommittén att skäl finns att även för framtiden behålla inom såväl folkpensioneringen som ATP kan reglerna om att barnpension minskas eller helt dras in i fall då den avlidne föräldern enligt avtal som är bindande för barnet har åtagit sig att till dess underhåll utge visst engångsl dessa situationer utbetalas bampensionen bara i den mån den belopp. överstiger en livränta som köpts eller kunnat köpas åt bamet för engångsbe-

c7/ier/cvanc/e

288 Stödet till barn

loppet. Frågan om möjligheterna att fullgöra underhållsskyldighet mot barn i form av betalning av ettengångsbidragdiskuteradesi samband med införandet av de nya reglerna om underhåll till barn (prop. l978/79zl2 s. l 13 ff). Därvid avvisades tanken på att avskaffa engångsbidrag som betalningsform. Enligt kommitténs mening är det därför följdriktigt att behålla nuvarande regler i AFL med avseende på engångsbelopp så länge möjligheten att på sådant sätt fullgöra underhållsskyldighet står till buds enligt föräldrabalken. l 10 kap. 2 och 3 §§ AFL föreskrivs att bampension inom folkpensioneringen inte skall utges resp. att den till viss del skall utbetalas till myndighet eller kommun i fall då barnet erhåller vard pa anstalt eller eljest kost och bostad på annans bekostnad. Genom beslut den 18 juni 1981 har regeringen uppdragit åt riksförsäkringsverket att se över dessa bestämmelser och därvid överväga likartade regler för folk- och tilläggspensioneringen. Mot bakgrund härav finner kommittén inte anledning att i nu förevarande sammanhang ta upp dessa regler till prövning. Ytterligare en fråga som här skall beröras är den som gäller bcräikzmrq av pe/rsirmsggrr(nr/ande inkantsl inom A TPA/Zirc/e! är varnar/crden/ii›.sä/\'›'a(/c har avlidit. Nuvarande regel i l 1 kap. l § AFL innebär att pensionsgrundande inkomst inte tillgodoräknas för detta år. Med anledning av påpekande av riksförsäkringsverket i remissyttrande över kommitténs senaste betänkande (SOU 1977:46) togs frågan upp i prop. 1978/79:75. Departementschefen framhöll där att en ändring av innebörd att

pensionsgrundande inkomst

beräknas också för år då försäkrad avlider i praktiken skulle beröra endast familjepensioneringen. l propositionen lörordades därför att frågan skulle tas upp till prövning inom ramen för pensionskommitténs översyn av bestämmelsema för efterlevandepensionering. Med anledning härav vill kommittén anföra följande. Som en allmän princip gäller inom tilläggspensioneringen att pensionsgrundande inkomst beräknas endast t. o. m. året före det då pensionen skall börja utbetalas. Då fråga är om familjepension - liksom förtidspension innebär emellertid bestämmelserna om antagandepoängberäkning att pensionen i regel beräknas på grundval av även det år då pensionsfallct inträffar och samtliga år därefter fram t. o. m. det år då den försäkrade skulle fyllt 64 år. Ettvart av _dessa år åsätts en enligt särskilda regler beräknad pensionspoäng, s. k. antagandepoäng. En ändring av ifrågavarande slag skulle mot bakgrund härav sannolikt få egentlig verkan endast i ett mycket ringa antal fall. En situation där en sådan ändring skulle kunna ge en effekt är den där den försäkrade inte uppfyllt förutsättningarna för rätt till antagandepoäng och inte heller intjänat erforderligt antal poängår för full pension. l detta fall skulle antalet poängär ökas med ett och pensionen skulle således bli något större än eljest. Vidare skulle i enstaka fall rätt till antagandepoängberäkning kunna uppkomma där sådan rätt inte är för handen med dagens regler. l båda fallen skulle dock denna verkan uppkomma endast under förutsättning att den försäkrade avlidit så sent under året att han dessförinnan haft inkomster överstigande ett basbelopp. i

lnförs en regel av innebörd att pensionsgrundande inkomst skall beräknas

även för det år då den försäkrade avlider skulle emellertid i vissa fall familjepensionen bli lägre än vad som följer med nuvarande bestämmelser.

till barn 289

sou 198151 Stödet efterlevande

Försåvitt inte dödsfallet inträffade i slutet av ett kalenderår och den försäkrades inkomster detta år översteg den genomsnittliga inkomsten under tidigare år, skulle en sådan regel sålunda kunna medföra att den genomi sänkande riktning. Möjligen skulle snittliga pensionspoängen påverkades detta problem kunna lösas genom att det infördes någon form av spärregel, varigenom nuvarande regel alltjämt tillämpades om den gav ett bättre utfall. Emellertid kan mot en sådan spärregel anföras att den skulle medföra ett omfattande merarbete för de tillämpande myndigheterna. Varje beslut om skulle sålunda få föregås av jämförande beräkningar beträffamiljepension fande vilken regel som gav bäst utfall. Och endast i ett mycket litet antal fall skulle detta merarbete leda till att pensionen blev högre än i dag. Även utan en begränsningsregel av detta slag skulle den ifrågasätta ändringen innebära nackdelar av administrativ art. Eftersom den pensionsgrundande inkomsten - och därmed även pensionspoängen - beräknas på grundval av den försäkrades taxering till statlig inkomstskatt skulle en effekt sålunda bli att pensionens storlek kunde fastställas slutligen först lång tid efter dödsfallet. Sammanfattningsvis skulle således en ändring av den innebörd att pensionsi flertalet fall få till följd att det poäng kunde beräknas även för dödsfallsåret uppkom risk att pensionen blev lägre än enligt nuvarande regler. Till detta skall läggas de svårigheter av rent administrativ att som skulle bli effekten av en sådan ändring. Mot bakgrund härav finner kommittén att de eventuella tördelar som skulle stå att vinna med en ändring av ifrågasatt slag inte skulle uppväga de nackdelar som skulle kunna bli följden. Kommittén vill därför inte förorda en lösning med denna inriktning.

291 sou 1981:61

8 Stödet till vuxna efterlevande

av stödet till efterlevande

8.1 Inriktningen vuxna

i avsnitt 6 har kommittén redovisat de Under de allmänna övervägandena och utgångspunkter som bör uppställas för ett nytt system för familjepension de principer som detta bör bygga på. Innebörden av den föreslagna familjehar närmare angivits i

pensionsreformen såvitt gäller bampensioneringen

I nu förevarande sammanhang kommer kommittén att föregående avsnitt. efterlevande bör vara utveckla sina synpunkter på hur stödet för vuxna utformat. Vad som här behandlas avser den reforrnerade efterlevandepensiote sig på ett fullfunktionsstadium. De neringen sådan den enligt förslaget skall som blir aktuella under en lång övergångstid fram till dess detta lösningar stadium är uppnått tas upp till övervägande under avsnitt 9.1.

för den reformerade familjepensione- En grundläggande utgångspunkt stöd skall ges efterlevande män och kvinnor på ringen är att samhällets identiska villkor. l princip bör pensionssystemet bygga på egenpensionsförmåner vilka har sin grund i varje enskild individs egna förhållanden. I dagens

dock inte genomföras fullt ut, utan det framstår

läge kan denna princip som motiverat i vissa fall med särskilda förmåner inom den allmänna alltjämt till efterlevande män och kvinnor. Målsättningen för stödet

pensioneringen

att bör emellertid vara aktiverande på så sätt att det bör ha som utgångspunkt i aktiv ålder möjlighet att delta i förvärvslivet efter förmåga ge alla efterlevande tryggad ställning på grundval av egna och bereda sig en ekonomiskt kommitténs bör samhällets åtgärder ha till arbetsinsatser. Enligt mening för efterlevande att behålla eller ta ett inriktning att på olika vägar underlätta och detta även i fall då den efterlevande mannen eller kvinnan förvärvsarbete, anses bättre att en efterlevande i

har_ barn att ta vård om. Det får generellt

eller

ålder ges tillfälle att försörja sig själv av eget arbete än att han

yrkesaktiv

sida. Särskilt ekonomiskt hon varaktigt blir beroende av stöd från samhällets

stöd bör därför utges endast i sådana situationer där det generellt sett kan anses behov därav. Avsikten med detta stöd bör vara attikompensera

föreligga direkta och omedelbara effekter av dödsfallet.

deti stöd

En sådan situation där regel torde föreligga behov av ekonomiskt efter dödsfallet. l syfte från samhällets sida avser den tid som infaller närmast att anpassa sig till de nya förhållandena bör att ge den efterlevande möjlighet mening denne ges ekonomiskt stöd under ifrågavadärför enligt kommitténs Bidraget bör rande tid. Detta stöd bör utgå i form av ett omställningsbidrag. sådan efterlevande som har vårdnad om och utgå under ett års tid. Till fram sammanbor med barn under åtta års ålder bör bidraget dock kunna utges

292 Stödet till vuxna cf/ier/evande SOU l98l:6l

till dess barnet uppnår nämnda ålder. Den närmare utformningen av Förslaget på denna punkt redovisas i avsnitt 8.2. Enligt kommitténs bedömning kan förutsättas att flertalet berörda efterlevande efter omställningstidens utgång kommer att befinna sig i förvärvsarbete och härav erhålla en tryggad försörjning. Om så inte skulle vara fallet bör insatser för att åstadkomma en stadigvarande placering i arbetslivet göras med anlitande av de åtgärder som står till buds på arbetsmarknads- och utbildningssektorema. På betydelsen av sådana insatser för undanröjande av olika förvärvshinder redovisar kommittén synpunkter i avsnitt 8.3. För de fall hälsoskäl lägger hinder i vägen för den efterlevande att genom förvärvsarbete skapa sig en ekonomiskt tryggad situation kan förtidspensioneringen, såsom utvecklas i avsnitt 8.4, framstå som ett ändamålsenligt alternativ till uppnående av ett tillfredsställande ekonomiskt skydd. Härutöver finns anledning att inom ramen för efterlevandepensioneringen tillskapa en särskild förrnånsfonn med avsikt att bereda ett skydd för sådana efterlevande som inte lyckats få en fast fot på arbetsmarknaden och som inte heller kan beredas ett fullständigt skydd på grundval av ovan angivna åtgärder och stödforrner. Stöd bör i sådana situationer utgå i form av ett försörjningsbidrag. Den närmare innebörden av kommitténs förslag med avseende på denna stödform redovisas i avsnitt 8.5. I avsnitt 8.6 behandlar kommittén frågan om den personkrets som bör få rått till de nya familjepensionsförmånema omställnings- och försörjningsbidrag. En utgångspunkt för övervägandena härvidlag är att stödet så långt möjligt bör uppvisa neutralitet mellan olika former av mellan man och

samlevnad

kvinna. Av sociala skäl och med hänsyn till den praktiska tillämpningen bör dock likställighetsregler på detta område inte ges en alltför generell utforrnning utan inskränkas till att avse situationer där det är klart motiverat att ogifta samboende jämställs med gifta i vad avser rätten till familjepension. Vid utformningen av förslagen på denna punkt bör således tas hänsyn bl. a. till att regelsystemet blir möjligt att tillämpa utan väsentliga svårigheter för de handläggande organen och att tillämpningen inte medför risker för inkräktande på de försäkrades personliga integritet. Det ovan sagda har primärt tagit sikte på situationen för sådana efterlevande som vid dödsfallet är i yrkesaktiv ålder. Har den efterlevande uppnått den allmänna pensionsåldem 65 år vid den tidpunkt då maken avlider. kommer naturligtvis inte i fråga att sätta in åtgärder för att bereda honom eller henne en plats i arbetslivet. Något utrymme för att utge försörjningsbidrag finns då inte. lnte heller är det enligt kommitténs mening i sådana fall lika motiverat att ge ekonomiskt stöd i form av omställningsbidrag, eftersom stöd här i regel redan utgår i form av ålderspension. Kommitténs närmare överväganden härom utvecklas under avsnitt 8.2.

Enligt kommitténs förslag skall alltså kunna utgå i form av familjepension

omställningsbidrag och försörjningsbidrag. Även om de sålunda benämns bidrag skall de i Iagtekniskt hänseende vara att anse såsom familjepension, vilket innebär att allmänna regler om allmän pension kommer att gälla i fråga om bidragen. Dessa bör enligt kommitténs mening utges inom såväl folk-som tilläggspensioneringen. I vad avser ATP skall de enligt förslaget utformas som en eñerlevandepensionsformån och således relateras till de pensionspoäng som tillgodoräknats den avlidne. En väsentlig synpunkt vid utformandet av

Stöde! till vuxna c/iwlevandc) 293

anser kommittén vara att reglerna för den reforrnerade familjepensioneringen dessa blir på i princip alla punkter enhetliga for folk- och tilläggspensionerkommer att gälla ingen. Vidare är det angeläget att det så långt möjligt ensartade regler för omställnings- och försörjningsbidrag. till vuxna efterlevande uppkommer spörsmål om l fråga om familjepension som bör finnas med avseende på rätten att uppbära sådan vilken reglering utanför rätt pension vid bosättning Sverige och i vad angår utlänningars hänill. l avsnitt 8.7 lägger kommittén fram sina förslag i dessa delar.

8.2 Stöd under omställningstid

8.2.1 Inledning

för den av kommittén föreslagna familjepen- En grundläggande utgångspunkt är att stödet från den allmänna försäkringen skall ha till sionsreformen direkta och omedelbara effekter av dödsfallet. En ändamål att kompensera annan väsentlig princip är att det ekonomiska stödet bör utges endast i från situationer där det generellt sett kan sägas föreligga behov av tillskott sida. En situation, där det torde vara oomstritt att detta är fallet samhällets beträffande det alldeles övervägande antalet efterlevande i yrkesaktiv ålder,

avser den tid som infaller närmast efter dödsfallet. kan man förutsätta att det för den efterle- Enligt kommitténs uppfattning förändrade vande erfordras en viss tid för att anpassa sig till den ofta plötsligt som inträtt efter situationen och ställa om sig till de nya förhållanden dödsfallet. En sådan omställning kan vara erforderlig i fråga om t. ex. bostadskan fordras en anpassning av och arbetsförhållanden. Överhuvudtaget och ekonomin i övrigt till de omständigheter som den efterlevande utgiftema får räkna med för framtiden. Har den efterlevande inte arbete vid tidpunkten innan sådant för dödsfallet, torde många gånger krävas en viss övergångstid vederbörande eller före det denne kan påbörja en adekvat kan beredas utbildning med sikte på ett senare förvärvsarbete. Kommittén finner det motiverat att samhället griper in med ekonomiskt situation och ger den efterlevande tillfälle att under lugna stöd i denna den nödvändiga omställningen. Sådant stöd bör utges förhållanden genomföra såväl efter tidigare förvärvsarbetande som efter personer som ägnat sig åt Stödet arbete enbart i hemmet eller som av annan orsak inte förvärvsarbetat. är alltså avsett att för viss tid kompensera förlusten av såväl den avlidnes som hans eller hennes arbetsinsatser i hemmet. förvärvsinkomster kan man förutsätta att flertalet av de Enligt kommitténs bedömning efterlevande som tillhör de generationer, för vilka den reforrnerade familjekommer förvärvsarbete vid pensioneringen att gälla, har inkomstbringande när maken avlider. Samhällets ekonomiska stöd i nu behandlad den tidpunkt mindre till att utgöra den efterlevandes enda situation bör därför-syfta ett ekonomiskt

försörjningsmöjlighet. Det bör snarare ge den efterlevande

tillskott till de inkomster av förvärvsarbete som han eller hon har. Genom skall den efterlevande ges hjälp att övervinna de särskilda detta tillskott ekonomiska som dödsfallet medfört och få möjlighet att ställa om sig problem till de nya förhållandena. Avsikten med detta ekonomiska tillskott är i första hand att underlätta

294 Stödet till vuxna efterlevande

omställningen för sådana efterlevande som befinner sig i yrkesaktiv ålder. Som angivits under de allmänna övervägandena (avsnitt 6) talar bl. a. önskemålet .om att bygga upp pensionssystemet på principen om egenpensionering för att eñerlevandepension i regel inte utges till sådan efterlevande som uppnått 65 års ålder och som är berättigad till ålderspension. I det följande utvecklar kommittén detta _spörsmål ytterligare. Det ekonomiska stöd som sålunda bör komma i fråga för efterlevande i yrkesaktiv ålder anser kommittén böra utges från den allmänna pensioneringen i form av ett periodiskt utgående bidrag. benämnt omställningsbidrag. Eftersom avsikten med bidraget är bl. a. att kompensera bortfallet av den avlidnes förvärvsinkomster är det motiverat att storleksmässigt relatera bidraget till denna förlorade inkomst. Det bör därför utgå - förutom från folkpensioneringen - också från

tilläggspensioneringen och där anknytas till

de pensionspoäng som tillgodoräknas den avlidne, dvs. bidraget skall utges som en efterlevandepensionsförmån. Bidraget bör, som framhållits ovan, utgå även i fall då den avlidne varit hemarbetande eller av andra skäl inte förvärvat inom ATP. pensionspoäng I dessa fall utges bidraget enbart från folkpensioneringen. Bidraget skall alltså enligt kommitténs förslag utgå på en enhetlig grundnivå, lika för alla, inom folkpensioneringen. Härutöver ges inom tilläggspensioneringen ett tillägg till denna grundnivå vilket är relaterat till den avlidnes tidigare inkomster.

Omställningsbidraget skall således enligt kommitténs förslag ha fonnen av

en familjepension. Lagtekniskt bör det inordnas i den allmänna försäkringen, och det bör så långt möjligt anknytas till det där befintliga regelsystemet. I avsnitt 6.4 har kommittén närmare utvecklat sina motiv för det sålunda föreslagna omställningsbidraget. Som beteckning på pensionsfonnen har kommittén alltså valt termen omställningsbidrag. Kommittén har uppmärksammat att denna term, efter det att kommittén utfonnat sitt förslag i förevarande hänseende, har införts i

lagstiftningen såsom beteckning på ett särskilt sysselsättningspolitiskt stöd för

företag (prop. 1980/812126, AU 2 l). Likaså är kommittén medveten om att termen använts för att beteckna ett bidrag som tidigare utgick i vissa fall till arbetslösa. Det omställningsbidraget avskaffades i samband med tillkomsten av det kontanta arbetsmarknadsstödet (KAS). Enligt Övergångsbestämmelser kan det fortfarande utges i speciella fall. Antalet berättigade är emellertid i dag ytterligt få, och det kan antas att bidraget helt upphört att existera inom en nära framtid. Med hänsyn till det anförda och då det inte torde föreligga någon risk för förväxling med det sysselsättningspolitiska stödet samt då ordet omställningsbidrag får anses utgöra en adekvat benämning på pensionsformen, har kommittén inte funnit skäl att med anledning av nämnda förhållanden föreslå en annan beteckning på denna.

8.2.2 Allmänna

förutsättningar för rätt till omställningsbidrag

En avgörande tanke bakom den föreslagna familjepensionsreformen är att förmånema skall uppvisa könsneutralitet. Självfallet bör därför omställningsbidraget utgå till både män och kvinnor och utges till dessa på helt identiska villkor. Vidare bör rätt till bidrag tillkomma inte endast sådan efterlevande som

Stödet till vuxna efterlevande

utan denna rätt bör omfatta en större kategori varit gift med den avlidne, avgränsningen av denna personkrets efterlevande. Frågan om den närmare i den fortsatta framställbehandlar kommittén i avsnitt 8.6. När kommittén som det sagda sikte även på de grupper icke gifta ningen här talar om makar tar skall likställas med gifta i vad avser rätten till enligt förslaget i nämnda avsnitt

omställningsbidiag. anser det motiverat att omställningsbidraget utges enligt Kommittén efterlevande som befinner sig i yrkesaktiv tämligen generella regler till sådana som en allmän utgångspunkt att efterlevande ålder. Det kan inte uppställas mer omfattande omställningssom är i viss högre ålder typiskt sett drabbas av

i samband med dödsfallet än vad som blir följden för den som är i problem heller kan det motsatta antagandet göras. Med hänsyn härtill yngre ålder. Inte anser kommittén det inte vara påkallat att uppställa någon nedre åldersgräns Inte heller finns det anledning att differenför rätten till omställningsbidrag.

under vilken bidrag skall kunna utgå med hänsyn till den

tiera den tidsperiod för dödsfallet. Bidraget bör alltså utges efterlevandes ålder vid tidpunkten villkor för efterlevande som är i under i princip lika lång tid och under samma som för efterlevande i t. ex. öO-åisåldem. t. ex. 30-årsåldem

Däremot anser kommittén det väsentligt att rätten till bidrag inte görs vidare

är påkallat. Reglerna för pensionsrätten bör alltså än vad som generellt

utformas på sådant sätt att det undviks att omställningsbidrag utges också i fall

mindre motiverat att sådant utgår. där det generellt sett framstår som socialt där det normalt sett Omstållningsbidrag bör därför utgå endast i situationer mellan vid dödsfallet förelegat en personlig och ekonomisk gemenskap

en väsentligt förändrad makarna och där den ena makens bortgång inneburit för den efterlevande. Denna nödvändiga avgränsning anser kommitsituation på det sättet att det som villkor för rätten till pension tén böra åstadkommas att makarna skall ha samman/ett oavbrutet viss minsta tid före uppställs här/ör gemensamt ha tagit vård om minderårigt dödsfallet eller vid tidpunkten torde kunna förutsättas att barn. Är något av dessa villkor inte uppfyllt

förhållandet mellan makarna inte hunnit utvecklas därhän att upplösningen

för samhället att träda in med därav genom den enes död utgör grund ekonomiskt stöd. Till skillnad från vad som gäller for rätten till änkepension

för pensionsrätt att enligt nuvarande regler skall det alltså inte vara tillräckligt Dessutom skall krävas att makarna verkligen bott det förelegat ett äktenskap.

samman. . skall Avsikten med kommitténs förslag är sålunda att omställningsbidraget i omedelbar anslutning till under en-omställningstid utges till den efterlevande dödsfallet. Bidraget skall alltså utgå under endast en begränsad tidsperiod. för folk- och tilläggspensioneringen. Den Denna period bör vara densamma bör vidare, som angivits ovan, vara i princip lika lång för samtliga berättigade i

dvs. oberoende av vederbörandes ålder och liknande samma situation.

omständigheter. bör vara under vilken När det gäller att avgöra hur lång den tidrymd till lösning, omställningsbidiaget skall utgå finns givetvis olika möjligheter att en och olika meningar kan göras gällande i frågan. Det är svårt att påstå Vid sina överväganden i frågan lösning skulle vara klart överlägsen en annan. att skäl talar for att differentiera den har kommittén emellertid funnit tar tidsperiod varunder bidrag skall utges med hänsyn till om den efterlevande

296 Stödet till vuxna

efterlevande

vård om minderårigt bam eller inte. Bidraget bör därför utgå under dels en viss bestämd tidrymd som är densamma för alla berättigade, dels under en längre tidsperiod ,till sådan efterlevande som i sin vård har bam under viss ålder. I fråga om längden av den period varunder alla berättigade skall kunna uppbära omställningsbidraget gör sig olika synpunkter gällande. Valet blir beroende av för hur lång tid man anser det rimligt att samhället skall träda in och lämna ekonomiskt stöd till omställningen. För att bidraget verkligen skall utgöra ett reellt stöd för den efterlevande att anpassa ekonomin, bostads- och arbetsförhållanden m. m. till den nya situationen, bör tiden inte sättas alltför kort. Å andra sidan bör pensionsrätten inte heller utsträckas alltför långt i tiden, eftersom meningen med bidraget är att det skall lämna ett ekonomiskt tillskott under en övergångsperiod. Anknytningen till dödsfallet och dess blir givetvis allt mindre ju längre tid som förflyter därefter. Vid en följder mellan avvägning dessa och andra synpunkter har kommittén funnit det motiverat att omställningsbidraget utges under en tid av ett âr räknat/rår: Efter utgången av denna övergângstid kan förutsättas att den dödsfallet. efterlevande i regel har anpassat sig till den förändrade situationen och har möjlighet att utan särskilt ekonomiskt stöd själv svara för sitt underhåll på en tillfredsställande nivå. De särskilda svårigheter i ekonomiskt hänseende som dödsfallet gett upphov till bör då i regel vara övervunna.

Om den efterlevande

tar vård om minderårigt barn skall sålunda enligt kommitténs förslag

omställningsbidraget kunna utgå under en _lörläizgd

tidsperiod Skälen för detta ställningstagande har kommittén redovisat i avsnitt 6.4. Som angivits där får nämligen i dessa fall omställningsproblemen anses vara såväl mer omfattande som mer långvariga än i andra situationer. Även tillgodoseendet av det efterlevande barnets intresse talar för en sådan inriktning av bidraget. Genom det ekonomiska tillskott som bidraget lämnar den kvarlevande föräldern ges denne möjlighet att ägna barnet samma omsorg och omvårdnad som före dödsfallet samt att ha kvar ett tidigare innehatt deltidsarbete eller att temporärt reducera arbetstiden. Motiv för att i nu

berörda fall utge förlängt omställningsbidrag får dock anses vara för handen

enbart så länge det yngsta barnet är i förskoleåldem eller omedelbart däröver. Sedan barnet har avslutat det första skolåret, kan behovet av omställningsbidrag inte längre sägas vara lika påtagligt som dessförinnan.

8.2.3 Villkor för till

rätt omställningsbidrag

Omställningsbidragför en tid av ett år

När det gäller spörsmålet om de närmare villkor som bör uppställas för rätten till omställningsbidrag finner kommittén det motiverat att behandla omställningsbidragets två fomier var för sig. Beträffande den del av omställningsbidraget som enligt förslaget skall utgå fören tid av ett år vill kommittén anföra följande. skall således i detta fall utges lör en tidsperiod om ett år. Som Bidraget framhållits ovan skall den tidrymd som på detta sätt berättigar till stöd vara den som infaller omedelbart etter tidpunkten för dödsfallet. Efterlevande, som under den angivna tidsperioden inte uppfyllt förutsättningarna för rätt till

bidrag, skall alltså inte vid senare tillfälle

kunna börja uppbära omställnings-

Stödet till vuxna rf/ierlevarzdc 297

bidraget. Liksom i andra fall bör givetvis krävas ansökan av den efterlevande

För att omställningsbidrag skall börja utbetalas. För pensionsFörmåner gäller - med undantag För barnpension - en längsta retroaktivtid om tre generellt månader Före ansökan. Denna regel bör avse också det nu föreslagna som kommitomställningsbidraget (och även de andra efterlevandeformåner

tén lägger fram Förslag om). framhållit det angelägna i att rätten till l Föregående avsnitt har kommittén såsom omställningsbidrag inte går utöver vad som generellt sett framstår utifrån Med hänsyn motiverat de syften som bidraget avser att tillgodose. härtill har kommittén, som nämnts, funnit det påkallat att För pensionsrätt

kräva att sådana Faktorer varit För handen att det generellt sett kan sägas ha

Förelegat en ekonomisk och personlig gemenskap mellan makarna av det slag som utgör grund För utgivande av ekonomiskt stöd Från samhället För att ge den

efterlevande tillfälle till en mildare övergång till de nya Förhållandena. som kommittén sålunda anser böra tillmätas vikt är En omständighet mellan makarna. Hade makarna redan Före dödsfallet faktisk sammanlevnad e. d., kan det ovan angivna kravet flyttat ifrån varandra på grund av separation sammanlevnaden avbrutits innan dödsfallet inträfinte anses uppfyllt. Om lett till att makarna var För sig fade. torde man i regel kunna förutsätta att detta fått ställa om sig till en ny situation. Och även omsammanlevnaden upphört den kort tid Före dödsfallet av skäl som nyss nämnts, kan likväl grund För att ge efterlevande rätt till omställningsbidrag inte anses föreligga. I dylika situatiosåsom sådant som skulle kunna motivera ekonomiskt ner är det inte dödsfallet stöd under en omställningsperiod utan någon händelse av helt annat slag och den vilken inträffat redan dessförinnan. Något samband mellan dödsfallet efterlevandes ekonomiska situation finns alltså i regel inte i dessa fall. Och som

i det Föregående är en av kommitténs grundlägangivits i flera sammanhang att efterlevandepensionen skall ta sikte på att kompengande utgångspunkter effekter av ett dödsfall. Om stödbehovet har sera direkta och omedelbara inte en lämplig fonn För att möta annan grund, är efterlevandepensionen detta, a_tt ett villkor För rätt till Med hänsyn till det anförda Föreslår kommittén med omställningsbidrag skall vara att makarna .stadigvarande sammanbodde innebörden av varandra vid tidpunkzenfdr dödsfallet. Frågan om den närmare sammanboende återkommer kommittén till i det uttrycket stadigvarande Följande. Ytterligare har kommittén i avsnittet ovan angivit att det bör krävas mellan makarna har bestått oavbrutet viss tid eller att att sammanboendet makarna tagit vård om minderårigt bam. gemensamt

om pensionsrätt i barnfallen anser

Vad härvid Först avser spörsmålet kommittén att det kan hållas För sannolikt att, om makarna gemensamt och ekonomiska gemenskapen i uppfostrat minderårigt barn, den personliga De regel varit av den karaktären att rätt bör föreligga till omställningsbidrag. som närmare villkoren För rätt till bidrag bör i dessa fall i så stor utsträckning

som bör gälla med avseende på rätten

möjligt anknyta till de Förutsättningar ses som i hög till Förlängt omställningsbidrag (jfr nedan). Det måste nämligen överensstämmelse. Härför grad önskvärt att regelsystemet ges stor inbördes till den praktiska tillämpningen av reglerna och. till talar bl. a. hänsyn För de försäkrade att Förstå innebörden av dessa. möjligheten härav Föreslår kommittén att rätt till omställningsbidrag För Mot bakgrund

298 Szädel till vuxna

efterlevande SOU l98l:6l

en tid av ett år skall föreligga under förutsättning att den e/ierlevandz* vid Ina/tens död .stadigvarande sammanbadde med barn, som stod under vårdnad av makarna eller av endera av dem och som inte hade uppnå!! åtta ars alder. Skälen förde valda avgränsninga ma utvecklas närmare nedan vid förslaget om omställningsbidrag för förlängd tid. Avgörande för om omställningsbidrag skall kunna utges på nu aktuell grund är alltså förhållandena sådana de gestaltade sig vid tidpunkten för dödsfallet. Den efterlevande skall då ha bott samman med bam som var under åtta års ålder, och barnet skall ha haft makarna eller gemensamt en av dem - den efterlevande eller den sedennera avlidne - som vårdnadshavare. Och det måste ha varit fråga om den rättsliga vårdnaden om barnet. Förändringar som inträffar efter dödsfallet blir utan inverkan på den fortsatta rätten till omställningsbidrag i här berörda fall.

Överhuvudtaget ären utgångspunkt

för förslaget att rätten till omställningsbidrag för en tid av ett år alltid skall bedömas med hänsyn till förhållandena vid dödsfallet. Därefter inträffade blir utan förändringar verkan. Denna lösning framstår enligt kommitténs mening som följdriktig eftersom stödet i dessa fall inte tar sikte på förändringen i vårdnadssituationen och inte är avsett att bereda särskild trygghet just för dem som tar vård om bam. Det här behandlade villkoret äri stället, som framhållits ovan, avsett att bidra till att urskilja de fall där det generellt sett förelegat en gemenskap mellan den efterlevande och den sedermera avlidne av så stabil natur att den efterlevande

kan antas bli i behov av ekonomiskt tillskott från samhället

för att underlätta omställningen till en ny situation. Däremot är det inte nödvändigt att det varit ett för den avlidne och den efterlevande gemensamt bam. Förutsättningama för rätt till omställningsbidrag är uppfyllda även om det rört sig om ett barn som är biologiskt barn till endast en av dem eller som inte är besläktat med någon av makarna. Också styvbam och i vissa fall även andra bam - t. ex. barnbarn eller fosterbam under makes vårdnad - kan alltså grunda rätt till bidrag för den efterlevande. Bestämmande är att barnet stadigvarande vistades hos makarna och stod under de bådas eller enderas vårdnad när dödsfallet inträffade. Att det dessutom krävs att makarna skall ha stadigvarande sammanbott med varandra har angi vits i det föregående. Det är alltså -till skillnad från vad som är fallet - inte tillräckligt enligt nuvarande regler för änkepension för pensionsrätt att barnet före dödsfallet har bott samman med endast en av makama. Vad härefter gäller villkoren för rätt till omställningsbidrag för en tid av ett år i icke barn/all, dvs. i situationer då makarna inte sammanlevt med och inte haft vårdnad om bam under åtta års ålder, har kommittén - som nämnts ovan - funnit att dessa bör utformas så, att det uppställs krav på viss minsta tids

oavbrutet sammanboende. Detta villkor blir alltså aktuellt att tillämpa då makarna inte har barn och i situationer då det yngsta barnet vid dödsfallet är äldre än åtta år. Vid bestämmande av hur lång tid det bör krävas att makarna sammanbott oavbrutet före dödsfallet anser kommittén att vägledning kan hämtas från vad som i dag gäller beträffande rätten till änkepension i fall då barn inte finns. Ett villkor om/inn åns samman/evnadframstår således enligt kommitténs mening som en lämplig avvägning. Har makarna bott samman under så lång tid kan

Stödet till vuxna efterlevande

V

stabilitet i och varit fråga om erforderlig man i regel dra den slutsatsen att det

varaktighet av förhållandet.

villkor vid sidan härav kan däremot inte anses påkallade Några ytterligare att äktenskapet har ingåtts innan för nu berörda fall. Det bör t. ex. inte fordras rätten till den avlidne uppnådde viss ålder, såsom görs i dag i fråga om

från ATP. Och som angivits ovan bör inte gälla någon nedre änkepension

åldersgräns med avseende på den efterlevande.

beträffande personer vilka, enligt Det angivna kravet bör gälla inte enbart utan även i fråga om gifta. Det närmare förslag i avsnitt 8.6. likställs med gifta under en skall alltså inte vara tillräckligt att makar varit förenade i äktenskap

skall fordras att de sammanbott under denna tid av fem år, utan dessutom

oavbrutet fram till

Detta sammanboende skall också ha fortgått period. av minst fem år. tidpunkten för dÖdsj/álløt under en tidrymd om att det uppställda villkoret om viss tids Kommittén är medveten

kan medföra vissa problem i den praktiska

oavbrutet sammanboende skulle ett krav på fem tillämpningen av reglerna. Från tillämpningssynpunkt Emellertid kan problemet inte års äktenskap säkerligen vara att föredra.

utan äktenskap och som undvikas när det gäller personer som sammanlevt innebär därför likställs med gifta. Att för gifta införa ett sammanboendevillkor av en ofrånkomlig svårighet och inte en helt ny typ av endast en utökning

Det bör också beaktas att det angivna rekvisitet gäller redan i dag problem. från folkpensioneringen för med änka med avseende på rätten till änkepension kvinna. Detta har varit i tillämpning under lång tid, och en praxis för likställd av rekvisitet har hunnit utbildas. Med hänsyn härtill och då starka tolkning villkoret, anser kommittén att den nämnda sakliga skäl talar för det uppställda risken för tillämpningsproblem inte bör utgöra hinder mot ett genomförande

av det föreslagna villkoret. sammanboende kan Vid tillämpningen av kravet på fem års oavbrutet

redan utvecklats. Kravet bör enligt således ledning hämtas från den praxis som

innebörd. I specialmotiveringen

kommitténs mening inte ges en alltför snäv

kommittén innebörden av detta villkor. utvecklar närmare anser kommittén att det för rätten till Som angivits i det föregående Har den efterleomställningsbidrag i princip bör gälla en övre åldersgräns. form av bör alltså inte utgå nu förevarande vande fyllt 65 år före dödsfallet, Skälen för detta ställningstagande har redovisats i avsnitt omställningsbidrag. Som där framhållits medför 6.4 under kommitténs allmänna överväganden.

och kommunalt bostadstillägg sålunda redan gällande regler för ålderspension etter dödsfallet.

en viss förbättring av den efterlevandes pensionsförmåner

i regel inte vara lika påtagliga för dessa _ Vidare torde omställningsproblemen arbetsförhåläldre efterlevande som för yngre. Något behov av att anpassa

situationen finns inte. Och man kan nog räkna landena efter den förändrade efterlevande med att det normalt inte heller föreligger samma behov för äldre

av att förändra bostadsförhållandena som många gånger kan vara för handen

ålder. Om inte annat så torde det beträffande efterlevande i yrkesaktiv

bostadsstödet bidra till att ge efterlevande med ålderspension särskilda bostaden. Ytterligare kan antas att ett möjlighet att bo kvar i den tidigare och därigenom i högre grad dödsfall i yngre ålder ofta är mindre förutsebart för den efterlevande. För det fall att makarna leder till omställningsproblem får dödsfallet däremot anses vara något redan kommit upp i pensionsåldem

300 Stödet till vuxna

efterlevande

SOU l98I:6l

som makarna har att räkna med såsom en påtaglig realitet som inträffar förr eller senare. Av motsvarande skäl finner kommittén att den regeln bör gälla att beviljat omställningsbidrag upphör att utgå vid ingången av den månad varunder den efterlevande fyller 65 år. Fr. o. m. den månad då den efterlevande uppnår 65 års ålder kan vederbörande erhålla ålderspension. Hade den efterlevande fyllt 64 år vid makens bortgång kan alltså komma i fråga att omställningsbidraget utges för kortare tid än ett år. Detta kan motiveras även utifrån den synpunkten att en motsatt ordning skulle-kunna leda till olyckliga tröskeleffekter. Om bidraget inte generellt skulle bortfalla när den efterlevande fyller 65 år, skulle en efterlevande som vid dödsfallet är någon dag yngre än 65 år kunna få omställningsbidrag under ett helt års tid medan den som då var några dagar äldre och över 65 år inte erhåller något bidrag alls. l övrigt bör inte gälla några särskilda regler om borg/all av pwlsi(›lr.sräll. l det föregående har framhållits att det är förhållandena vid dödsfallet som är av betydelse för rätten till bidrag. Att sammanlevnaden med eller vårdnaden om barn upphör efter dödsfallet skall därför inte ha någon inverkan på rätten till bidrag. Inte heller påverkas bidragsrättens fortbestånd av att det yngsta barnet under ettårsperioden skulle fylla åtta år. Frågan om den fortsatta rätten till

omställningsbidrag efter den beråttigades omgifte e. d. behandlar kommittén i

avsnitt 8.6.6. Sammanfattningsvis innebär kommitténs förslag att rätt till omställningsbidrag för en tid av ett år omedelbart efter dödsfallet tillkommer, för tid före den månad då den efterlevande 65 år, efterlevande fyller make. som stadigvarande sammanbodde med den andre maken vid tidpunkten i for dennes död och som dessutom a) vid dödsfallet stadigvarande sammanbodde med barn, som inte uppnått åtta års ålder och som stod under vårdnad av makarna eller av en av dem, eller i .b) oavbrutet hade sammanbott med maken under en tid av minst fem år fram till tidpunkten för dödsfallet.

vid vård av i

Omställningsbidrag minderårigt barn

Som angivits i det föregående innebär kommitténs förslag att omställningsbidrag under vissa förutsättningar skall kunna utges för längre tid än ett år efter dödsfallet. Motivering härför har kommittén lämnat ovan samt i avsnitt 6.4. Vad som tas upp i nu förevarande sammanhang avser de villkor som bör gälla i för rätten till omställningsbidrag i dessa fall.” Avsikten med förslaget är att denna andra fonn av omställningsbidraget skall börja utbetalas först när bidraget i dess första form har utgivits under en tid av ett år. Rätten till förlängt omställningsbidrag inträder alltså vid den tidpunkt när rätten upphör till. omställningsbidrag för en tid av ett år. l regel blir detta falletjust sedan ett år förflutit från dödsfallet. I vissa situationer kan emellertid inträffa att den efterlevande inte uppfyller villkoren för rätt till omställningsbidragets ettåriga del eller att rätten härtill upphör i förtid. l sådana fall bör nu aktuell form av omställningsbidraget kunna börja utbetalas direkt från dödsfallet resp. från den senare tidpunkt då det ettåriga bidraget bortfaller.

Stödet till vuxna efterlevande 301

SOU l98l:6l

att omställningsbidraget i dess

l avsnitt 8.2.2 ovan har kommittén angivit

tar vård om förlängda form bör utges endast så länge den efterlevande bam. Det gäller då att ta ställning till frågan om vilken åldersgräns minderårigt som bör väljas med avseende på barnet. Härvid kan till en början framhållas att det avgörande självfallet bör, i fall då Att differentiera åldersdet finns flera barn, vara det yngsta barnets ålder. har gränsen efter antalet barn, så att den år högre än eljest om den efterlevande barn att ta vård om. har kommittén inte funnit skäl mer än ett minderårigt

till. kan flera olika alternativ l Spörsmålet om kravet på yngsta barnets ålder vara aktuella. Tänkbara möjligheter är att uppställa en gräns vid åtta eller tio som års ålder. Det kunde också komma i fråga att anknyta till den åldersgräns rätten till föräldrapenning för tillfällig vård av barn, gäller beträffande nämligen uppnåendet av tolv års ålder, eller att låta bidraget utgå fram till dess den högsta ålder inom det yngsta barnet fyller tretton år, vilket motsvarar vilken barn kan tas emot i samhällets barnomsorg. Vid sina härom har kommittén funnit det vara mest förenligt

överväganden

i här berörda med grundema för att överhuvudtaget utge omställningsbidrag till vad som gäller beträffande rätten till särskild fall att anknyta åldersgränsen av föräldrapenning och i fråga om den lagstadgade rätten till förkortning bör alltså arbetstiden för vård av barn (lagen 1978:410). Omställningsbidraget utgå fram till dess det yngsta barnet uppnår átta års ålder. och enligt Till skillnad från vad som gäller för särskild föräldrapenning till ledighetslagen bör emellertid detta utgöra en fast gräns. Någon möjlighet fram tills barnet har avslutat det första skolåret bör inte finnas. förlängning hänsyn. Också internationella aspekter gör Härför talar bl. a. administrativa valda lösningen. eftersom bidraget under vissa sig gällande till förmån för den skall kunna utges även till utomlands bosatta (jfr avsnitt 8.7) förutsättningar med de särskilda förhållanden i fråga om skolgång som där kan gälla. Det bör att omställningsbidraget i motsats till den särskilda vidare hållas i minnet inte är maximerat till visst antal dagar. Ytterligare bör föräldrapenningen bemärkas att alla barn inte avslutar det första skolåret under just det år

skolstarten uppskjuten på grund varunder de fyller åtta år. Barnet kan ha fått av t. ex. bristande skolmognad eller till följd av psykisk utvecklingsstörning. under Det bör i sådana fall inte komma i fråga att utge omställningsbidraget år efter det att barnet har fyllt åtta år. Spörsmålet om stöd måhända åtskilliga åt barn i denna situation och åtvårdnadshavare till sådant barn från samhället utifrån generella bedömningsgrunder och inte bör lösas i annat sammanhang har specifikt beträffande enbart den som tar vård om bam vars ena förälder

avlidit. rätten till omställnings- Kommittén har ovan föreslagit att det beträffande för en tid av ett år skall uppställas ett krav på att makarna bidrag .vammanbodde med varandra vid dödsfallet. Av samma skäl .stadigvarande finnas som där angivits och med hänsyn till det nära samband som skall i dess båda former finner kommittén att mellan omställningsbidraget motsvarande förutsättning bör gälla med avseende på rätten till omställnings-

bidrag vid vård av bam. Som villkor för att omställningsbidraget skall utges i nu berörda fall bör sammanbodde vidare uppställas att den e/terlevande :naken stadigvarande

302 Stödet till vuxna ef/terlettande

med barnet vid tidpunkten/ör dödsfallet. Av naturliga skäl bör krävas att det är fråga om ett barn som fötts före dödsfallet eller som en efterlevande kvinna då väntade gemensamt med den sedermera avlidne mannen. Barn som den efterlevande efter dödsfallet kan ha fått med annan bör inte kunna grunda rätt till omställningsbidrag för en efterlevande kvinna eller man. Däremot bör inte fordras att det rör sig om ett för den efterlevande och den avlidne gemensamt bam. Också adoptivbarn, styvbam samt i vissa fall fosterbam och andra barn bör alltså, om övriga förutsättningar är uppfyllda, i och för sig kunna grunda rätt till omställningsbidrag för vuxen efterlevande. l nu berörda hänseende bör inte heller gälla något särskilt krav angående vårdnaden om barnet. Erforderlig avgränsning bör i stället åstadkommas genom andra villkor. Utöver kravet på att barnet vid dödsfallet skall ha bott stadigvarande samman med makarna och att det då inte uppnått åtta års ålder, bör sålunda

gälla vissa villkor om anknytning mellan barnet och den efterlevande också för tiden efter

dödsfallet. Det ärunder denna tid som bidraget skall utgå. och det är barnet som skall utgöra grund för att den efterlevande maken erhåller ekonomiskt stöd. Till skillnad från omställningsbidragets ettåriga komponent kan i fråga om dess förlängda del inte läggas vikt enbart vid hur förhållandena gestaltade sig vid det tillfälle då dödsfallet inträffade, utan här bör betydelse tillmätas även situationen därefter. Villkoren om anknytning mellan barnet och den efterlevande måste alltså i nu aktuella fall vara fortlöpande uppfyllda. Bortfaller något av dessa villkor upphör rätten till bidrag. Och skulle det villkoret senare på nytt bli för handen, skall omställningsbidraget kunna börja utges på nytt. Beträffande de villkor som sålunda bör vara uppfyllda för tiden efter dödsfallet anser kommittén att det först och främst bör krävas att den

efterlevande .stadigvarande .sammanbor

med barnet. Finns flera bam än ett, bör härvid fordras att den efterlevande bor samman med ett barn som han eller hon stadigvarande sammanbodde med redan vid dödsfallet. Uttrycket stadigvarande sammanboende bör inte ges en alltför snäv

tolkning. l specialmotiveringen utvecklar kommittén några synpunkter på

tillämpningen härav.

Ytterligare bör gälla ett krav påiatt den efterlevande efter dödsfallet har den

rättsliga vårdnaden om barnet. Härigenom får man ett lätt konstaterbart kriterium som underlag för bedömningen av rätten till bidrag. Ett rekvisit av denna innebörd gör det också möjligt att undvara särskilda villkori fråga om släktskap eller liknande mellan barnet och den efterlevande. Skulle man däremot låta den rent faktiska vården vara utslagsgivande, skulle det bli nödvändigt att mer exakt definiera vilka grupper av bam som bör kunna grunda rätt till omställningsbidrag för den efterlevande. Annars skulle

pensionsrätt vara för handen även i fall

då detta från andra synpunkter framstår som mindre T. ex. bör inte komma lämpligt. i fråga att ge rätt till för den som utan att ha vårdnaden om barnet tar omsorg omställningsbidrag om det såsom fosterbam. l dessa fall utgår i regel redan ersättning för vården i annan form, och den efterlevande bör därför inte dessutom ges rätt till omställningsbidrag. l-lärvidlag kan hänvisas till vad som anförts i avsnitt 7.2.1 i frågan om rätt till barnpension för fosterbam. Att i stället för ett krav på rättslig vårdnad ha enbart ett villkor om faktisk

Stödet till vuxna efterlevande

sou 1981:61

vård skulle också kunna leda till att det i ett antal fall skulle få göras

av rätten till bidrag, vilka skulle kunna bli tämligen slumpomprövningar försäkringskassoma inte genom någon officiell registrering mässiga eftersom skulle kunna få del av inträffade förändringar rörande den faktiska vårdsitua-

tionen. Frågan om den rättsliga vårdnaden avgörs genom beslut av allmän och det är därför lättare att objektivt faststlå inträffade förändringar domstol,

härvidlag. inte överdrivas, eftersom i det alldeles Nu bör naturligtvis problemet antalet fall den rättsliga vårdnaden och den faktiska vården torde övervägande komma att sammanfalla. Oftast kommer det att röra sig om bam som stod

och som därefter får den under gemensam vårdnad av makarna före dödsfallet efterlevande maken som ensam vårdnadshavare. l de fall då fråga är om ett

till den avlidne torde den efterlevande i regel ha varit ensam styvbarn inträder inte vårdnadshavare före dödsfallet, och någon förändring härvidlag stod under vårdnad av den till följd av detta. Och rör det sig om ett bam som kan förutsättas att barnet efter dödsfalavlidne såsom ensam vårdnadshavare att ställas under vårdnad av let i praktiskt taget samtliga fall antingen kommer andre biologiske förälder och då även flytta samman med denne eller

dess

att bo samman med styvföräldem, varvid den rättsliga också fortsätta förmyndare för vårdnaden anförtros denne i egenskap av särskilt förordnad

barnet. De situationer där den rättsliga vårdnaden och den faktiska vården inte

kommer att sammanfalla torde till största delen vara fosterhemsplaceringar. ovan finns här inte motiv för att omställningsbidrag skall Och som framhållits

utgå. Eftersom sålunda både sakliga skäl och hänsyn till den praktiska tillämpgälla att den efterlevande skall ha rättslig ningen talar härför, bör såsom villkor vårdnad om barnet för att detta skall kunna berättiga till omställningsbidrag. faktisk vård såtillvida att Som angivits ovan skall därjämte finnas ett krav på sammanbo med den efterlevande. barnet måste stadigvarande Det sagda har avsett de krav som bör uppställas beträffande anknytningen mellan den efterlevande och barnet och det villkor som bör gälla i fråga om

barnets ålder. Den efterlevande skall alltså ha rätt att erhålla omställningsbiom och stadigvarande sammanbor drag så länge han eller hon har vårdnaden härutöver som tar sikte med barn som är under åtta år. Några särskilda villkor anser kommittén inte erforderliga. Som angivits i det på den efterlevande vad avser föregående bör således inte finnas t. ex. någon nedre åldersgräns denne. anser vidare att det i fråga om förevarande del av omställnings- Kommittén inte bör finnas någon (ivre á/dtrrstgräns. Bidrag grundat på vård av bidraget barn bör alltså kunna utges även till sådan efterlevande som uppnått 65 års

ålder och som börjat uppbära ålderspension. I detta hänseende bör alltså gälla att familjepension inte skall kunna

undantag från den föreslagna principen

I de fall där den efterlevande på sätt ovan förutsätts utgå till den som fyllt 65 år. att tar vård om minderårigt barn får denne sägas vara i en sådan situation tillskott under en omställningsperiod eñer makens behovet av ekonomiskt oberoende av den efterlevandes ålder och andra bortgång är detsamma sett får anses pensionsförmåner. De kriterier som gör att det här typiskt är inte på samma sätt som beträffande omställningsföreligga ett stödbehov knutna till åldern hos den efterlevande. bidragets ettåriga komponent

304 Stödet till vuxna e/ter/evande sou 1981:61

Slutligen uppkommer med avseende på omställningsbidrag vid vård av barn fråga om under vilka Förutsättningar det bör inträffa att pensionsrälterz Av de i det föregående uppställda villkoren följer att detta blir fallet bortåt/ler. när yngsta barnet uppnår åtta års ålder. Bidraget skall självfallet dras in också om den föreskrivna anknytningen till barnet skulle upphöra dessförinnan. Om

barnet avlider eller om den efterlevande

upphör att b0 .sant/nan med barnet eller om vårdnaden om barnet til/erkänns annan skall alltså omställningsbidraget inte utges längre. Detta framstår som motiverat med hänsyn till att det avgörande för pensionsrätten här skall vara, inte som i vad avser omställningsbidragets ettåriga beståndsdel förhållandena vid dödsfallet. utan den fortlöpande situationen under tiden för bidragets utgivande. Att rätten till omställningsbidrag sålunda bortfaller på grund av att den efterlevande inte längre bor samman med barnet eller att vårdnaden om det

överflyttats på annan, bör emellertid inte innebära att den efterlevande för all framtid definitivt går miste om möjligheten att erhålla bidraget. Enligt kommitténs mening bör rätten härtill kunna återupplivas om den efterlevande vid senare tillfälle skulle komma att ånyo uppfylla dessa villkor. Detta gäller

givetvis endast under förutsättning att bamet inte dessförinnan fyllt åtta år. Spörsmålet om inverkan på pensionsrätten av att den efterlevande ingår äktenskap eller börjar sammanleva med annan utan äktenskap behandlar kommittén även i- vad avser omställningsbidragets nu förevarande komponent under avsnitt 8.6.6.

Sammanfattningsvis innebär kommitténs förslag att det för rätt till vid vård av barn skall gälla följande villkor. Rätt till sådant omställningsbidrag

bidrag tillkommer efterlevande make som stadigvarande sammanbodde

med den andre maken och med barn, som var under åtta år, vid tidpunkten för makens bortgång. Bidraget utgår så länge den efterlevande stadigvarande sammanbor med barnet och har vårdnaden om det och fram till dess barnet

fyller åtta år. Det börjar utbetalas först efter det att rätten till omställningsbidrag för en tid av ett år har upphört.

8.2.4 Pensionsnivâer m. m.

Kommittén har ovan (avsnitt 8.2. l) framhållit att omställningsbidrag bör utgå inom såväl folk- som

tilläggspensioneringen. l sistnämnda fall bör det utges

som en efterlevandeförmån och alltså storleksmässigt relateras till de pensionspoäng inom ATP som tillgodoräknas den avlidne. l det angivna sammanhanget har kommittén vidare fastslagit att omställningsbidraget bör primärt ta sikte på att ge ett ekonomiskt tillskott till de inkomster av förvärvsarbete e. d. som den efterlevande kan förutsättas erhålla i det stora flertalet fall. Avsikten med

bidraget äri första hand inte att det ensamt skall

täcka den efterlevandes utan tanken är snarare att det skall ge försörjning, kompensation under viss tid för de forvärvsinkomster och de arbetsinsatser i hemmet som den avlidne svarat för och som bonfallit till följd av att denne avlidit. Bidraget skall underlätta för den efterlevande att genomföra den nödvändiga anpassningen till den nya situation som inträffat och lindra de särskilda ekonomiska svårigheter som makens bortgång generellt sett kan antas ge upphov till. Vidare måste enligt kommitténs mening omställningsbidrag från folkpen-

till vuxna 305

SOU l98lzöl Stödet efterlevande

och sådant bidrag från tilläggspensioneringen ses som en enhet sioneringen och inte betraktas isolerade var för sig. Det kan, som framhålls i åtskilliga sammanhang i detta betänkande. förutsättas att i det alldeles övervägande antalet av de familjer, som kommer att bli omfattade av det föreslagna nya båda makarna är förvärvsarbetande under större familjepensionssystemet, delen av sammanlevnadens bestånd. Man kan därför utgå från att en mycket av de avlidna har intjänat ATP-poäng och att det således stor majoritet kommer att utges också tilläggspension efter dem. l det ringa antal fall där den för ATP kan man i regel förutsätta att avlidne inte förvärvat pensionspoäng erhållit sin försörjning genom den efterlevandes arbetsinkomster. familjen Denne torde då ha ett förvärvsarbete på heltid såväl före som efter dödsfallet. den avlidne således normalt Hänsyn bör i fall av detta slag tas härtill och till att före dödsfallet. Någon direkt inkomstförlust är det här inte förvärvsarbetat inte fråga om att ge kompensation för. Utifrån angivna utgångspunkter bör bedömas frågan om vilken nivå resp. som skall väljas för omställningsbidrag från folk- resp. kompensationsgrad Härvid bör även gälla att omställningsbidraget utgår tilläggspensioneringen. en tid av med samma belopp i båda formerna. dvs. beloppet för bidrag under ett år efter dödsfallet bör vara detsamma som det bidragsbelopp som utges vid

vård av bam. om nivån för omställningsbidrag inom När det först gäller spörsmålet skulle möjligen kunna synas ligga nära till hands att _lblkpensioneringen och för nuvarande änkepension. Det är anknyta till nivån för ålderspension emellertid enligt kommitténs mening långtifrån givet att omställningsbidraget bör utgå på samma nivå som dessa förmåner. Omställningsbidraget är, som funktion. framgår av det ovan anförda, avsett att fylla en helt annan fönnånen Ålderspension är något som de flesta försäkrade erhåller del av, och börjar utgå vid en tidpunkt som den berättigade kan fastställa lång tid i förväg och har möjlighet att inrätta sina förhållanden efter. Omställningsbidraget och det däremot kommer att börja utbetalas vid en icke förutsebar tidpunkt, inte heller, som ålderspension och i utges under enbart en begränsad tid. Det är stor utsträckning även änkepension, avsett att täcka hela den berättigades till andra inkomster. Med försörjning utan skall utgöra ett komplement finns t. ex. inte samma skäl att utge pensionstillskott till hänsyn härtill omställningsbidrag som till ålderspension (och förtidspension). nivån för omställningsbidrag inom folkpen- Något motiv för att anknyta till nivåerna för andra pensionsförmåner finns alltså inte enligt sioneringen kommitténs Denna bör i stället bestämmas under hänsynstaganuppfattn-ing. tillskott för den de till bidragets speciella syfte att utgöra ett ekonomiskt Härvid bör även nivån fastställas med utgångspunkt från att efterlevande. inte utges utan att bidraget skall utgå på en enhetlig pensionstillskott

grundnivå.

anser kommittén att folkpension i Med beaktande av angivna synpunkter form av omställningsbidrag bör för år räknat utges med belopp motsvarande lOO % av basbeloppet. Med basbeloppet i juli 1981 innebär detta ett belopp nämnda om 17 300 kr för år eller l 442 kr per månad. Bidraget bör utgå på nivå oberoende av om det samtidigt utges barnpension efter den avlidne eller

ej.

bör omställningsbidraget enligt samma prin-

Inom tilläggspensioneringen

306 Stödet till vuxna

efterlevande

ciper som för barnpension utgå med en viss procentsats av den ålders- eller förtidspension som vid dödsfallet faktiskt utgick till den avlidne eller - om sådan pension då inte utgavs - den förtidspension som den avlidne skulle ha erhållit om rätt till hel sådan pension hade inträtt vid tidpunkten för dödsfallet. l förekommande fall bör alltså omställningsbidraget beräknas på grundval av antagandepoäng för tiden från dödsfallet fram t. o. m. det år då den avlidne skulle ha uppnått 64 års ålder. Vidare anser kommittén att man vid bestämmande av

kompensationsgra-

den för omställningsbidrag från ATP måste ta hänsyn till de sammanlagda tilläggspensionsförmåner som kan utgå efter en och samma avliden. Det bör alltså beaktas om det samtidigt utges också barnpension efter den avlidne. Kommitténs förslag innebär att tyngdpunkten i den framtida familjepensioneringen skall läggas på stödet till efterlevande bam. l sitt förslag (avsnitt 7.4) angående kompensationsgrader för barnpension inom

tilläggspensioneringen

har kommittén därför avvisat tanken på att till den reformerade familjepensionenngen överföra nuvarande ordning enligt vilken bampensionen reduceras i fall då det samtidigt utges tilläggspension i fonn av änkepension efter den avlidne. Samtidigt anser emellertid kommittén att berättigade invändningar kan riktas mot ett system där såväl bampensionen som pensionen till vuxen efterlevande skulle utges opåverkade av varandra. Hänsyn bör rimligen tas till den totala efterlevandepension som kommer familjen till del. Enligt kommititéns förslag skall därför ske en samordning mellan barnpension och omställningsbidrag från ATP på så sätt att omställningsbidraget utgår med lägre belopp än eljest om det samtidigt finns ett eller flera pensionsberättigade bam. _ Nuvarande regler för familjepension inom tilläggspensioneringen innebär att det i fall då den avlidne efterlämnar änka och ett pensionsberättigat barn utgår familjepensioner efter honom med sammanlagt .belopp motsvarande 50 (35 + 15) % av egenpensionen. Finns änka och två pensionsberättigade

barn

utges 60 (35 + 15 + 10) % av egenpensionen, och efterlämnar den avlidne änka och tre pensionsberättigade bam erhåller dessa sammanlagt 70 (35 +15 + 10 + 10) % av egenpensionen. Denna procentsats ökas med 10 för varje ytterligare barn som har rätt till barnpension. Enligt kommitténs åsikt bör den sammanlagda som skall familjepension utges från ATP inom ramen för det nu föreslagna systemet för efterlevandepensionering i huvudsak motsvara vad som enligt dagens regler sålunda kan utgå efter en och samma avliden. Som framhållits i avsnitt 7.4 bör härvid dock genomföras en förstärkning av det ekonomiska stödet i de fall då den avlidne efterlämnar flera pensionsberättigade bam. l det nämnda avsnittet har kommittén lagt fram förslag om att bampensionen inom ATP skall utgå med 40 °/0 av den avlidnes egenpension om det finns ett pensionsberättigat bam. Finns flera barn än ett skall detta procenttal ökas

med 20 för varje ytterligare barn och det sammanlagda bampensionsbeloppet

delas lika mellan barnen. Två efterlevande bam erhåller således totalt 60 % av egenpensionen, tre barn 80 %, fyra barn 100 °/0 osv. Enligt det ovan sagda skall dessa belopp utgå opåverkade av den familjepension som utges till en vuxen efterlevande. Kommittén finner att de anförda synpunktema blir tillgodosedda om det bestämmes

att omställningsbidraget från tilläggspensioneringen skall för år

till vuxna 307

SOU I98|:61 Stödet efterlevande

30 % av den avlidnes egenpension för räknat utgå med belopp motsvarande det fall att det inte finns något pensionsbe rättigat bam och motsvarande I0 % härav om barnpension samtidigt utges. Kommittén föreslår därför att det för omställningsbidraget skall gälla dessa kompensationsgrader. Detta förslag betyder att det, utöver de ovan angivna mer principiella tillkommer ett skäl för att pensionstillskott inte bör synpunktema. ytterligare Om sådant tillskott skulle utgå med samma utges till omställningsbidrag. belopp som till ålders- och änkepension (motsvarande 45 °/0 av basbeloppet), skulle nämligen en tilläggspension som beräknas enligt en kompensationsgrad om 10% av den avlidnes egenpension komma att sakna självständig ekonomisk för den efterlevande. Även om den avlidne -har en betydelse medelpoäng för ATP som är den högsta möjliga (6,50) och tillgodoräknas maximalt antal poängår, skulle familjepension på denna nivå komma att understiga det belopp som den efterlevande ändock skulle ha rätt att erhålla i pensionstillskott. Kommitténs förslag om kompensationsgrader inom ATP innebär således att omställningsbidraget motsvarar 30 % av den avlidnes egenpension, om den är ensam om att erhålla familjepension. Det till sådant bidrag berättigade sammanlagda belopp som utges i familjepension efter den avlidne stiger sedan för varje bampensionsberättigat barn som den med 20 °/0 av egenpensionen avlidne efterlämnar. Finns ett sådant barn utgår 50 °/0 av den avlidnes egenpension. Finns två barn utges 70 % härav, och finns det tre bam utbetalas 90 % av egenpensionen osv. Den sammanlagda familjepension som kommer att utgå vid olika antal pensionsberättigade bam redovisas i tabell 8.1, som också visar en jämförelse med den totala familjepensionen enligt nuvarande regler härför.

Tabell 8.1 Sammanlagd familjepension från ATP enligt föreslagna och enligt nuvarande regler. Procent av den

avlidnes egenpension

Föreslagna regler Nuvarande regler Familj Omställnings- Omställnings- Änkepension Änkepension

Efterlevande vuxen + 2 bam 90 80 70 60 Efterlevande vuxen + 3 bam , l l0 l00 80 70 Efterlevande vuxen + 4 barn 130 120 90 80 Efterlevande vuxen + 5 bam

I avsnitt 9.2 redovisar kommittén ytterligare material till belysande bl. a. av

det förslag som kommittén nu lägger fram om storleken av omställningsbidrag

från ATP. _

I likhet med vad som nu gäller beträffande änkepension och med vad som

(se avsnitt 8.5) är inte motiverat att låta föreslås i fråga om försörjningsbidmg

vara pensionsgrundande för ATP för den efterlevande. omställningsbidrag

308 Stödet till vuxna

efterlevande SOU l98I:6l

Avsikten med kommitténs förslag är att omställningsbidraget skall utgå vid sidan av de inkomster av förvärvsarbete som den berättigade erhåller. Bidraget skall alltså inte prövas mot sådana inkomster. Med hänsyn härtill finns enligt kommitténs mening inte heller skäl att genomföra någon form av sanzordning mellan pensionen och andra sociala Förmåner som träder i stället för inkomst av förvärvsarbete. Omställningsbidraget bör således utges ograverat vid sidan av t. ex. förtidspension, sjukpenning, arbetslöshetsstöd och utbildningsbidrag. lnte heller dessa förmåner bör minskas med hänsyn till att omställningsbidrag utges. Sådana sociala förmåner utgår på grundval av andra omständigheter än de vilka omställningsbidraget är avsett att tillgodose. Förmånema i fråga relateras också till den efterlevandes egna förhållanden, och de saknar till dödsfallet anknytning som sådant. Omställningsbidraget är däremot en från den avlidne hårledd rätt till pension som har till syfte att överbrygga följdema av dennes bortgång. Just dödsfallet och dess konsekvenser är här det centrala elementet.

Omställningsbidraget å ena sidan och övriga sociala

fönnåner å andra sidan fyller således helt skilda syften. Däremot skulle kunna ligga något närmare till hands att överväga en beloppsmässig samordning i en eller annan fomr mellan sådant omställningsbidrag som skall utgå vid vård av bam och andra bidragsformer som tar sikte på att utgöra ett stöd för den som har omsorg om bam. Detta skulle då kunna gälla beträffande föräldrapenning och Vårdbidrag. lnte heller härvidlag föreligger emellertid parallellitet mellan resp. förmåns bakomliggande syften.

Omställningsbidrag är även i dessa fall avsett att ge ett ekonomiskt tillskott

under en övergångsperiod och, som kommittén närmare utvecklat i avsnitt 6.4, inte tänkt att utgöra ett särskilt bidrag för vården av bam. Härtill kommer att föräldrapenning över garantinivån avser, i likhet med de ovan angivna förmånema, att utgöra en ersättning för de förvårvsinkomster som den berättigade avstår ifrån. Och att genomföra en samordning med enbart föräldrapenning på garantinivån kan inte komma i fråga. Beträffande Vårdbidrag tillkommer, förutom de angivna synpunktema, den omständigheten att detta bidrag enligt nuvarande regler avser att täcka även merutgifter som följer med barnets handikapp. Båda de nämnda förmånema utges dessutom till även andra än

efterlevande, under det att omställningsbidraget är

tänkt som ett särskilt stöd för just den kategorin. Kommittén finner således att det inte är motiverat att föreslå någon form av samordning mellan omställningsbidrag och andra sociala förmåner. I lO kap. 2 och 3 §§ AFL finns regler om bl. a. utgivande av folkpension till den som är intagen för vård på anstalt eller som eljest åtnjuter vård eller försörjning mot avgift som erläggs av kommun eller landstingskommun. Dessa regler bör gälla även med avseende på det nu föreslagna omställningsbidraget (och på det i avsnitt 8.5 föreslagna försörjningsbidraget). En särskild fråga som uppkommer i detta sammanhang är huruvida det till

omställningsbidrag bör kunna utgå sådant särskilt bostadsstöd som tar sikte på

folkpensionärer, dvs. kommunalt bostadstillägg till folkpension och (KBT) statskommunalt bostadsbidrag till vissa folkpensionärer m. fl. (SKBF). Gällande regler härför finns redovisade i avsnitt 2.1.3. Anledningen till att det

utges särskilt bostadsstöd till den som

uppbär ålders-, förtids- eller änkepension från folkpensioneringen torde vara tanken att folkpensionen skall kunna svara för den berättigades grundläggande försörjning och att KBT utgör en av

Stödet till vuxna efterlevande 309

beståndsdelarna härför vilken är avsedd att täcka en stor del av bostadskostnaden. I den upptagna frågan kan därför anläggas i princip samma synpunkter som de vilka ovan anförts beträffande spörsmålen om fönnånsnivån och om samordning. Omställningsbidraget syftar sålunda till att fylla helt andra ändamål än ålders- och förtidspension. Bidraget är primärt inte avsett att lämna ett stöd till den efterlevandes grundläggande försörjning, utan tanken är att det främst skall utgöra ett komplement till andra inkomster eller sociala förmåner som den efterlevande erhåller. Man kan alltså inte jämställa den som uppbär omställningsbidrag med andra pensionstagare. Omställningsbidraget är vidare avsett att utges för enbart en begränsad tid, och det skulle därför kunna medföra administrativa problem att härtill knyta en rätt till särskilt bostadsstöd. Av vikt för kommittén är också det förhållandet att den efterlevande, även om rätt till KBT eller SKBF inte knyts till omställningsbidraget, därmed inte skulle gå miste om möjligheten att erhålla bidrag till sina bostadskostnader. Liksom andra barnfamiljer resp. ensamstående utan barn kan nämligen den efterlevande beviljas statskommunalt bostadsbidrag (SKBB). Reglema härför finns beskrivna i avsnitt 5.3.3. Härvid bör beaktas att det belopp som kan utges i SKBB till efterlevande med barn i regel är högre - och vid flera barn och i vissa inkomstlägen och hyresnivåer till och med väsentligt högre - än det belopp vederbörande skulle kunna uppbära i KBT. l de flesta fall där barn finns ställer sig alltså systemet med SKBB förmånligast. Och förekomst av barn skall vara en nödvändig betingelse för att omställningsbidrag skall kunna utges för längre tid än ett år. Föreligger rätt till SKBB kan redan enligt nu gällande regler SKBF inte utgå. I fråga om bidragets ettåriga del talar särskilt starkt administrativa och liknande synpunkter mot att medge rätt till KBT för en så begränsad tid. Ofta kan den efterlevande ha uppburit SKBB före dödsfallet och erhåller sådant också efter omställningsperiodens utgång. Att då för en tid av ett år gå in och bevilja bidrag enligt ett annat system för bostadsstöd kan knappast ses som särskilt ändamålsenligt. Att ge möjlighet till KBT för efterlevande som uppbär omställningsbidrag skulle också få till följd att det, även om denna möjlighet inte skulle komma att utnyttjas speciellt många gånger, i samtliga fall fick göras en personal- och kostnadskrävande prövning av om rätt härtill är för

handen eller ej. Härvidlag kan hänvisas till erfarenheterna av den år 1978

införda rätten till SKBF. På grund av det anförda finner kommittén att kommunalt bostadstillägg till folkpension (KBT) inte bör utges till den som uppbär familjepension i form av omställningsbidrag. Inte heller bör i dessa fall utgå SKBF. bör omställningsbidrag utgöra skattepliktig inkomst för den

Självfallet

efterlevande. I skattehänseende bör bidraget likställas med inkomst av tjänst. V

De speciella regler om extra avdrag vid beskattningen som gäller för

folkpensionärer (se avsnitt 2.4) bör inte äga tillämpning med avseende på den som är berättigad till omställningsbidrag. För detta ställningstagande kan anföras i princip samma synpunkter som de ovan angivna i fråga om i lämpligheten av särregler för efterlevande med omställningsbidrag i vad avser bostadsstöd. Man kan lika litet vid utforrnandet av beskattningsregler som på bostadsstödens område dra en parallell mellan den som uppbär ålders- eller

310 Stödet till vuxna

efterlevande

förtidspension och den som har rätt till omställningsbidrag. Detta sistnämnda bidrag har en helt annan inriktning än de först angivna förmånema. Samznan/áttningsvis innebär kommitténs förslag i förevarande avsnitt att omställningsbidraget inom folkpensioneringen ska11 för år räknat utgå med belopp motsvarande ett basbelopp. Pensionstillskott, KBT eller SKBF utges inte. Inom tilläggspensioneringen utgör omställningsbidraget, om det inte samtidigt utges barnpension efter den avlidne, 30 % av den avlidnes egenpension beräknad på visst sätt och eljest 10 % härav. Omställningsbidraget är inte i någon del samordnat med annan social förmån som den efterlevande kan äga rätt till. Bidraget utgör skattepliktig inkomst för den efterlevande enligt samma regler som arbetsinkomst.

8.3 Arbetsmarknadspolitiska

åtgärder m. m.

I olika sammanhang i detta betänkande förutsätter kommittén att efterlevande vuxna i framtiden ges möjligheter att i än högre grad än i dag klara sin försörjning genom eget arbete. Det förslag till nytt elterlevandestöd som kommittén nu lägger fram innebär att förmånema inom efterlevandepensioneringen inriktas på att ge stöd enbart i situationer där efterlevande typiskt sett är i behov av sådant. Efterlevande som inte befinner sig i en sådan behovssituation

måste antas kunna sörja för sin utkomst genom eget arbete. Är

den efterlevande i arbete redan vid tidpunkten för makens frånfálle, är det naturligt att vederbörande fortsätter detta arbete även efter dödsfallet. l en framtid, när det av kommittén föreslagna nya efterlevandestödet fullt ut ersätter nuvarande änkepension, kan förutsättas att så blir fallet beträffande det stora flertalet efterlevande. För detta antagande talar inte minst det förhållandet att kvinnoma i allt större utsträckning skaffat sig yrkesutbildning och att deras forvärvsfrekvens successivt ökat. Även om det således kan förutsåttas att behovet av särskilt stöd till efterlevande minskari takt med att möjligheterna till försörjning genom eget arbete ökar, utgår kommittén från att även på längre sikt vissa efterlevande, i huvudsak kvinnor, kan komma att stå utanför arbetsmarknaden då maken avlider och därför vara i behov av bistånd i en eller annan form för att erhålla en tryggad försörjning. För vissa av dessa efterlevande kan forutsättas att möjligheterna att få ett arbete tämligen omgående efter makens frånfälle kommer att vara goda. l synnerhet gäller detta efterlevande som inte kommit upp i någon högre ålder och som har en god utbildning eller en tidigare arbetslivserfarenhet bakom sig. l andra fall kan det behövas något längre tid för att den efterlevande skall hinna ställa om sig till den nya situationen. Under denna tid lämnas genom det av kommittén i föreslagna omställningsbidraget dess två former ett stöd till den efterlevandes försörjning, och den efterlevande får här-igenom möjlighet att förbereda sig inför inträdet på arbetsmarknaden. Emellertid förutsätter kommittén att även i framtiden en del efterlevande inte kommer att utan särskilda åtgärder ha möjlighet att erhålla ett arbete. Det kan härvid röra sig om efterlevande, företrädesvis kvinnor, som kommit upp i en högre ålder och som under lång tid stått utanför arbetslivet. Andra som här avses är de som på grund av vacklande hälsa, bosättning i glesbygd e. d. kan

Stöder till vuxna efterlevande 31 l

SOU I98l:6l

För att även sådana möta problem då de söker sig in på arbetsmarknaden. till förvärvsarbete kommer det att grupper av efterlevande skall ges möjlighet ställas krav på olika samhälleliga insatser i form av arbetsmarknadsåtgärder,

m. m. En redogörelse för de olika instrument som f. n. står till buds utbildning har lämnatsi avsnitt 5.4. l då det gäller att bistå olika grupper av arbetssökande nu förevarande avsnitt redovisar kommittén några synpunkter på frågan om få i framtiden för den grupp av vilken betydelse dessa insatser kan komma att som kan möta problem vid försöken att erhålla ett lämpligt efterlevande förvärvsarbete som kan trygga försörjningen. som har svårigheter att erhålla ett arbete kommer För de efterlevande samhällets insatser inom arbetsmarknadspolitiken att spela en väsentlig roll. y

den allmänna platsförmedlande

En framskjuten plats torde härvid tillkomma som bedrivs av den offentliga arbetsförmedlingen. Sedan länge har verksamhet pågått ett intensivt utvecklingsarbete i syfte att effektivisera platsförmedlingarbetsformer och organisation har under en. Arbetsförmedlingens metodik, i olika hänseenden utvecklats. Härvidlag kan pekas bl. a. på den › 1970-talet arbetsförmedlingarna till del. resursförstärkning som under denna tid kommit har arbetsmarknadsverket tillförts mer än 2 000 nya tjänster Sålunda I sammanhanghuvudsakligen i syfte att förstärka förmedlingsverksamheten. införandet av obligatorisk platsanmälan för arbetsgiet kan också framhållas vare och introducerandet av ADB-teknik. situationen för de efterlevande, Kommittén vill, med tanke på den framtida inom platsförrnedlingen fortskrider framhålla vikten av att utvecklingsarbetet resurser härvid ställs till förfogande. Även om således och att erforderliga kan behövas, anser dock kommittén att den allmänna ytterligare förbättringar har en sådan platsförmedlande verksamheten redan i dag i huvudsak som står utan ett förvärvsarbete i inriktning och omfattning att efterlevande detta stor utsträckning bör kunna beredas sysselsättning med hjälp härav. Till står till buds kommer att en av de grupper för vilka särskilda resurser härvidlag utgörs av kvinnor som söker sig in på arbetsmarknaden.

De efterlevande som främst skulle kunna bli hjälpta genom platsförrned-

lingen torde vara de som är i lägre ålder eller som har viss tidigare eller arbetslivserfarenhet. För andra grupper, t. ex. eñerlevan-

yrkesutbildning

till arbetsmarknaden och som har de som saknar tidigare anknytning komma att fordras mer bristande utbildning, kan i en del fall sannolikt innan de beretts en tryggad omfattande_ åtgärder än enbart platsförmedling Detsamma kan komma att gälla beträffande vissa äldre sysselsättning. samt eñerlevande med vacklande hälsa. efterlevande ramen för

Åtgärder som här avses är bl. a. sådana som kan erbjudas inom

En av orsakerna till att arbetsplacering inte arbetsmarknadsutbildningen. kan nämligen ofta vara en bristfällig utbildning omgående kan åstadkommas vid förhållandena inom förvärvslivet. l sådana fall förenad med ovana att arbetsmarknadsutbildningen kommer att få en förutsätter kommittén roll. Genomgående av sådan utbildning kommer i många fall betydelsefull sannolikt att underlätta för efterlevande med lång tids frånvaro från förvärvslivet att få ett stadigvarande arbete genom vilket försörjningen kan tryggas.

Arbetsmarknadsutbildningen riktar sig i stor utsträckning just till personer och som behöver stärka sin som år nytillträdande på arbetsmarknaden 5.4.2 är sålunda en av målgruppema för ställning där. Som redovisats i avsnitt

312 Stödet till vuxna ej/ierlevande SOU l98l:6l

utbildningen kvinnor som varit hemarbetande och som på grund härav saknar aktuell anknytning till arbetsmarknaden. I nämnda avsnitt har också pekats på förekomsten av reaktiveringskurser för personer med tidigare yrkesutbildning vilka till följd av t. ex. barnomsorg varit borta från arbetslivet en längre tid. I sammanhanget kan också nämnas försöksverksamheten med bamom-

sorg för barn till deltagare i arbetsmarknadsutbildning.

Samtidigt som

arbetsmarknadsutbildningen sålunda i många fall kan antas

underlätta möjligheterna för efterlevande att få ett stadigvarande arbete, innebär den också ett stöd till försörjningen under den tid utbildningen pågår. Härvid utgår utbildningsbidrag med f. n. i regel lägst 155 kr per dag. Till detta kommer andra förmåner i form av ersättning för kursavgifter, resekostnader m. m. Och i de fall då utbildningen förläggs till ett företag blir bidraget till försörjningen ofta högre eftersom det då utgår avtalsenlig lön.

Arbetsmarknadsutbildningens betydelse i framtiden för efterlevande kom-

mer enligt kommitténs att bli störst bedömning för de kategorier där problemen på arbetsmarknaden hänger samman med bristande yrkesutbildning, ringa arbetslivserfarenhet e. d. I de fall där svårigheterna mer är en följd av den efterlevandes vacklande hälsa, höga ålder eller liknande omständigheter torde de behövliga insatserna, i vart fall inledningsvis, få ges en annan utformning. I sådana fall gäller det främst, eventuellt efter omskolning, att finna arbetsuppgifter där den efterlevandes handikapp inte gör sig gällande eller i vart fall får mindre betydelse. För denna grupp, men även i viss utsträckning för tidigare berörda kategorier, skulle en kortare tids sysselsättningi beredskapsarbete kunna få betydelse. Såsom framhållits i avsnitt 5.4.2 har beredskapsarbetena under senare år fått en allt större roll när det gäller att hjälpa nytillträdande på arbetsmarknaden. bl. a. kvinnor, till stadigvarande sysselsättning. Härvid kan pekas på att andelen kvinnori beredskapsarbeten ökade från någon enstaka procent år 1970 till ca hälften år 1979. Betydelse torde även kunna tillmätas inom

åtgärder den yrkesinriktade l

rehabiliteringen. Också här är en av målgruppema för verksamheten arbets-

sökande som nytillträder eller återinträder på arbetsmarknaden, varvid

särskilt nämnts kvinnor som ägnat sig åt arbete enbart i det egna hemmet och som därför ofta saknar möjligheter att omgående eller efter kortare kompletterande utbildning erhålla anställning på den öppna arbetsmarknaden. Förvärvshindren för sådana personer, särskilt beträffande dem som kommit upp i ålder och som varit hemarbetande under mycket lång tid, kan nogi en del fall vara av delvis psykologisk art. Den nya situationen kan sålunda uppfattas som så främmande att den efterlevande har svårt att själv klart överblicka denna och att vänja sig vid tanken på att börja förvärvsarbeta. l sådana fall bör värdefull hjälp kunna lämnas henne - eller honom - genom utnyttjande av arbetsmarknadsinstitutens resurser i form av bl. a. vägledande samtal, praktisk arbetsorientering, social orientering, arbetsprövning och arbetspsykologisk utredning. Även den nya stödformen anslå/bring med lönebidrag kommer enligt kommitténs mening att kunna spela en icke obetydlig roll för vissa i den här berörda gruppen av efterlevande. För efterlevande, som har sådant handikapp att arbete på, den öppna marknaden eller anställning med lönebidrag inte kan komma till stånd men för vilka förutsättningarna för rätt till förtidspension inte är uppfyllda, skulle

till vuxna 313

Stödet efterlevande

_

anställning vid skyddad verkstad inom ramen för Samhällsföretagsgruppens verksamhet kunna bli aktuell. Det kan här röra sig om t. ex. handikappade för

vilka rehabiliterande åtgärder inte tidigare övervägts eftersom handikappet, eventuellt i kombination med annat förvärvshinder, lett till att personen i hushållet i stället fråga under makens livstid valt att stanna hemma och sköta för att söka sig in på arbetsmarknaden. skall här nämnas stödfonnen näringsh/älp. Även om denna allt Slutligen mer minskat i betydelse vill kommittén ändå framhålla de möjligheter som kan finnas för speciella grupper av efterlevande att härigenom få hjälp till en

framtida försörjning. Ett instrument som nu allt mer kommer i förgrunden då det gäller att bereda är ekonomiskt anställning åt personer med svårigheter på arbetsmarknaden ort med rikare utbud på arbetstillfällen än vad fallet är bidrag vidfljrtzningtill hemort. Enligt kommitténs uppfattning är en av de på den arbetssökandes som även i framtiden kan komma att möta särskilda grupper av efterlevande efterlevande kvinnor som saknar

problem på arbetsmarknaden sådana

till förvärvslivet och som är bosatta på orter med vikande anknytning I den mån vederbörande inte kan beredas ett

sysselsättningsmöjligheter.

till annan ort lämpligt arbete på hemorten och hinder inte möter mot flyttning med större möjligheter till anställningtorde det ekonomiska stöd som kan utgå innebära en värdefull hjälp för den efterlevande. Kommitvid sådan flyttning tén vill dock framhålla vikten av att möjligheterna till sysselsättning på hemorten ingående prövas innan flyttning aktualiseras. För efterlevande med svårigheter på arbetsmarknaden kan i viss utsträckstöd vid arbetslöshet komma att spela en roll. Självfallet är det ning kontant inte kommitténs att sådant stöd skall komma att inta en mer mening trygga försörjningen för framträdande plats då det gäller att i framtiden efterlevande. Som tidigare beskrivits bör, innan frågan om arbetslöshetsstöd insatser i form av utbildning .m. m. ha aktualiseras, i princip övriga › prövats. Särskilt från arbetslöshetsförsäkringen, men även i vad gäller ersättning arbetsmarknadsstöd (KAS), är stödet avsett främst för fråga om kontant att ha haft en anställning under tiden personer som blir arbetslösaefter närmast dessförinnan. För efterlevande som befinner sig i en sådan situation kommer rätt till stöd naturligtvis att föreligga på samma villkor som för andra arbetslösa. Är det emellertid så att den efterlevande inte har en aktuell till arbetsmarknaden kommer arbetslöshetsstöd att kunna utgå anknytning antal fall. Endast i undantagsfall kommer dessa endast i ett begränsat från arbetslöshetskassa. Ett sådant efterlevande att kunna erhålla ersättning som var hemmamake vid den andra fall skulle kunna vara det att efterlevande, i erforderlig omfattning men senare makens frånfälle, tidigare förvärvsarbetat stannat hemma för att under en tid av högst tre år ta vård om bam. Den tid efterlevande skulle då under åberopande av reglerna om överhoppningsbar kunna få rätt till arbetslöshetsersättning. Härför förutsätts dock ytterligare kan ordnas så att den efterlevande kan anses bl. a. att bamtillsynen Praktiskt mer betydelsefull är enligt oförhindrad att åtaga sig arbete. kommitténs uppfattning den rätt till KAS som föreligger för personer vilka vuxenutbildning på heltid omfattande minst ett läsår avslutat yrkesinriktad som varat minst tre månader. Såsom beskrieller arbetsmarknadsutbildning

314 Stödel till ivuxna

efterlevande sou 19811,;

vits i avsnitt 5.4.4 föreligger här rätt till KAS sedan vederbörande stått till arbetsmarknadens förfogande under tre månader. Även om således kontant stöd vid arbetslöshet i framtiden skulle kunna få en viss betydelse för efterlevande med svårigheter på arbetsmarknaden bör det framhållas att detta stöd inte har en sådan utformning att det omedelbart kan fylla ett behov av försörjning för någon större grupp av de efterlevande som här är aktuella. Som tidigare anförts skulle ersättning från arbetslöshetskassa kunna komma i fråga endast i undantagsfall. Och även för det kontanta arbetsmarknadsstödet har uppställts villkor som gör att detta inte kan forutsättas utgå i någon större utsträckning. Härvidlag kan pekas på det uppställda arbetsvillkoret (vilket dock kan ersättas av genomgången yrkesutbildning), bestämmelsen om att stöd utgår först efter en kvalifikationstid om tre månader samt den begränsade tid under vilken KAS längst kan utges. Frågan om en uppmjukning av vissa av de nämnda villkoren har varit föremål för prövning i tidigare lagstiftningssammanhang. T. ex. kan nämnas att spörsmålet om en mildring av arbetsvillkoret behandlats av såväl den s. k. KSA-utredningen, vars betänkande (SOU 1971:42) Försäkring och annat stöd vid arbetslöshet legat till grund för nuvarande

lagstiftning på området, som

den s. k. ALF-utredningen i dess betänkande (SOU 1978:45)* Allmän arbetslöshetsförsäkring. I båda dessa sammanhang avvisades dock tanken på en reform av sådan innebörd. Därefter har visserligen socialpolitiska samordningsutredningen i betänkandet (SOU 1979:94) En allmän socialförsäkring förordat att något arbetsvillkor inte skall ñnnas beträffande den av utredningen inom ramen för en samordnad allmän socialförsäkring föreslagna stödformen arbetsmarknadspenning. Men samtidigt har utredningen pekat på de problem som då gör sig gällande om man vill förhindra missbruk av stödet. Även frågan om den kvalifikationstid som föregår rätten till arbetslöshetsstöd har upptagits till diskussion i de nämnda betänkandena. Också beträffande detta spörsmål har dock tanken på uppmjukningar avvisats. Med utgångspunkt från det ovan sagda och från de överväganden som redovisats i det följande har kommittén inte ansett sig nu böra väcka tanken på en ändring av reglerna om stöd vid arbetslöshet i syfte att åstadkomma en anpassning av dessa till situationen för efterlevande av här berörd kategori. Enligt kommitténs mening bör eventuella överväganden i denna riktning anstå till den fortsatta behandlingen av socialpolitiska samordningsutredningens betänkande. Såsom framgår av redovisningen i avsnitt 5.4.5 finns f. n. ett rikt utbud av olika former av vuxenutbildning. Detta utbud fyller enligt kommitténs uppfattning i stor utsträckning de anspråk som efterlevande kan komma att ställa på vidareutbildning med sikte på att förbättra deras situation på arbetsmarknaden. För den som t. ex. redan har en utbildning, som behöver kompletteras för att vederbörande skall kunna få anställning, kan en kortare tids studier vid folkhögskola eller kommunal vuxenutbildning vara tillräckliga. För den som behöver en mer grundläggande utbildning ges alternativ i form av grundskoleutbildning vid samt inom folkhögskola statlig och kommunal vuxenutbildning. Och för den som tidigare har genomgått utbildning på grundskolenivå skulle gymnasial utbildning vid folkhögskola, inom statlig eller kommunal vuxenutbildning eller vid den ordinarie gymna-

* Stödet till vuxna efterlevande 315

SOU l98l:6l

sieskolan kunna komma i fråga. Slutligen finns för den som har erforderlig

eller arbetslivserfarenhet bakom

teoretisk utbildning på gymnasieskolenivå

på högskolenivå. l sammansig möjlighet att skaffa sig en vidareutbildning den undervisning som meddelas i form av hanget kan också framhållas

arbetsmarknadsutbildning. således kan komma att utgöra ett På samma gång som vuxenstudier efterlevande med svårigheter väsentligt inslag bland de åtgärder som erbjuds att den på arbetsmarknaden, innebär det system för studiestöd som byggts upp

efterlevande har sin försörjning tryggad under den tid som han eller hon

bedriver studier. Tidigare har berörts det stöd i form av utbildningsbidrag

m. m. som utgår under arbetsmarknadsutbildn ing. Vad gäller övriga former av

särskilt framhållas det särskilda vuxenstustudier kan i detta sammanhang och studiemedlen. Såsom närmare redovisats i avsnitt 5.4.6 utges diestödet vuxenstudiestöd vid en rad utbildningsformer, såsom folkhögskola, särskilt kommunal och statlig vuxenutbildning samt viss, i främsta gymnasieskola, högskoleutbildning. För den som av någon anledning rummet yrkesteknisk, men som äri behov inte kan komma i fråga för det särskilda vuxenstudiestödet eller som avser att studera vid av längre utbildning vid folkhögskola i viss omfattning utgöra ett eller högskola kan studiemedel gymnasium alternativ för finansiering av studierna.

Såsom framgår av det ovan sagda kan samhället i dag erbjuda en hel rad av

och inom utbildningsväsendet då olika insatser på arbetsmarknadsområdet på arbetsmarknaden. Enligt

det gäller att bistå personer som har svårigheter

kommer att kunna få kommitténs mening kan man utgå från att dessa åtgärder i en framtid då det nuvarande stor betydelse för vissa grupper av efterlevande efterlevandestödet inom den allmänna försäkringen generella och livsvariga efterlevandeförmåner. Det ersatts av tidsbegränsade och mer behovsinriktade skall skall dock framhållas att tanken inte är att de insatser som här beskrivits av de efterlevande. Tvärtom förutsätter komma att omfatta merparten även framdeles blir sådan att det för kommittén att samhällsutvecklingen - i allt efterlevande - liksom för övriga ensamstående och för sammanboende

större utsträckning framstår som naturligt att sörja för sin utkomst genom eget

av om vederbörande är ensamstående eller arbete, och detta oberoende Såsom tidigare utvecklats anser sammanbor med någon som förvärvsarbetar. att det, även med denna förutsättning, kan antas att kommittén emellertid kommer att möta problem då det gäller att klara vissa grupper efterlevande kommitténs uppfattning kommer försörjningen genom eget arbete. Enligt av det totala antalet efterlevandetta dock inte att gälla någon större andel de. är emellertid medveten om att en fortsatt utvecklingi riktning Kommittén för kvinnor samt ett därmed minskande beroende mot högre förvärvsfrekvens med den framtida av underhåll från make i hög grad hänger samman

Ju större efterfrågan blir på arbetskraft; utvecklingen på arbetsmarknaden. att få en anställning. Och desto lättare torde det bli för även svårplacerade torde bli svårare att placera omvänt gäller att det i tider av konjunkturnedgång som har förvärvshinder av olika slag. l sådana dem på arbetsmarknaden det att ställas större krav på samhällets arbetsmarknadssituationer kommer om utbildningsplatser m. m. blir politiska insatser än eljest, och konkurrensen beaktas vid en bedömning av hårdare. Faktorer som dessa måste självfallet

316 Stödet till vuxna

efterlevande

utsikterna att i framtiden bereda efterlevande sysselsättning. Kommittén är vidare medveten om att “det utbud som f. n. finns på

arbetsmarlcnads- och utbildningsområdena

inte i alla delar är anpassat till den speciella situation som här berörda kategorier efterlevande kan komma att befinna sig i. Tidigare har behandlats de inskränkningar som gäller beträffande rätten till kontant stöd vid arbetslöshet och som innebär att efterlevande med svårigheter på arbetsmarknaden kan komma att ställas utanför detta stöd. Ytterligare gäller för många av de beskrivna arbetsmarknadspolitiska och utbildningsmässiga åtgärderna att de resurser som ställs till förfogande av statsmakterna är begränsade. Detta är fallet t. ex. i fråga om arbetsmarknadsutbildning, beredskapsarbeten, studiemöjligheter och studiestöd i olika former. Ett urval får alltså här göras mellan olika sökande. Här behandlade grupper efterlevande kan dock förutses ofta befinna sig i en sådan situation att de torde kunna hävda sig väl vid detta urval. Att kvinnor tillhörande dessa grupper i många fall uttryckligen sagts vara en av målgruppema för olika åtgärder har berörts i det föregående. Vidare bör uppmärksammas att det i olika hänseenden kan gälla speciella tillträdeskrav för de olika formerna av vuxenutbildning och att studiestödsbestämmelserna .delvis är utformade på sådant sätt att vissa av de här beskrivna efterlevande kan bli ställda utanför. Som exempel kan nämnas att varken studiemedel eller särskilt vuxenstudiestöd som huvudregel kan beviljas den som är över 45 år. Härvid kan dock samtidigt hänvisas till de tämligen vidsträckta dispensmöjligheter som lämnats i centrala studiestödsnämndens anvisningar (jfr avsnitt 5.4.6). Beträffande studiemedlen kan också

nämnas de problem som reglerna om återbetalningsskyldighet kan innebära

för den som börjar studera vid högre ålder. För den som kommit upp i åren vid studiernas påbörjande kan återbetalningen bli betungande eftersom den måste ske under relativt kort tid. I viss mån kan dock denna effekt mildras genom bestämmelserna om avskrivning av lån. Slutligen skall i detta sammanhang framhållas att det som förutsättning för rätt till särskilt vuxenstudiestöd gäller att den studerande tidigare intjänat ATP-poäng i viss omfattning. En efterlevande som tidigare arbetat enbart i hemmet kan självfallet inte uppfylla detta krav. Emellertid kan rätt till stöd ändå föreligga i ett sådant fall, nämligen om den efterlevande varit förhindrad att förvärvsarbeta till följd av t. ex. sjukdom eller vård av minderårigt bam. Kommittén har övervägt olika möjligheter till komplettering av de i dag till buds stående arbetsmarknads- och utbildningspolitiska åtgärderna i syfte att ge dessa en mer framskjuten plats inom ramen för det reformerade efterlevandestödet. Emellertid har kommittén inte ansett sig böra framlägga några förslag i denna riktning. En särbehandling av efterlevande t. ex. genom generösare ersättningsforrner eller mindre tillträdeskrav stränga i olika avseenden skulle sålunda svårligen kunna motiveras med tanke på att andra arbetssökande som inte skulle få del av dessa kan befinna sig i en lika svår, och kanske än svårare, situation än de efterlevande. Vidare är kommittén av den uppfattningen att ett införande av särskilda regler inom detta område för de efterlevande torde få svårt att vinna gehör hos dem som handhar den arbetsmarknads- och utbildningspolitiska verksamheten. Dessa har nämligen att värna om alla dem som av olika orsaker har svårigheter på arbetsmarknaden, och det torde vara främmande för denna verksamhet att prioritera vissa

3l7

1931-,61 Stödet till vuxna efterlevande

sou

Den främsta orsaken till grupper framför andra i fall där behoven är likartade. att kommittén avvisar tanken på särlösningar är_ emellertid att det utbud, som i finnas även i dag finns på det här berörda området och som kan förutsättas framtiden, har en omfattning och ett innehåll som torde vara i huvudsak för att tillgodose behoven även för de efterlevande som här kan bli tillräckligt aktuella. Tanken är således att efterlevande kvinnor - och män - skall få till samhällets insatser inom arbetsmarknads- och utbildningspolititillgång ken i samma omfattning och på samma villkor som andra. Det ytterligare behov av stöd som kan komma att göra sig gällande speciellt för de efterlevandes vidkommande bör enligt kommitténs uppfattning inom ramen för den allmänna försäkringen. Det är bl. a. sådana tillgodoses tankegångar som ligger bakom det förslag om införande av en ny efterlevandeförmån, försörjningsbidrag, vilket redovisas i avsnitt 8.5. konstaterar kommittén att samhällets insatser inom . Sammanfattningsvis ramen for de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna och på utbildningsväsendets område kan få en väsentlig betydelse vid sidan av det av kommittén föreslagna omställningsbidraget. Sådana insatser blir av värde i de fall en efterlevande inte direkt har möjligheter till försörjning genom eget förvärvsarbete. Hur stora grupper det i detta avseende kan röra sig om beror i stor utsträckning på arbetsmarknadens utveckling i framtiden. Kommittén vill härvid framhålla vikten av att de arbetsmarknadspolitiska organen och utbildningsmyndighetema tillförs erforderliga resurser att ställas till förfogande för dem som av olika orsaker möter problem på arbetsmarknaden. Det är också angeläget att de särskilda som kan uppkomma for elterlevande,vilka vid svårigheter makens död inte har en anställning till tryggande av försörjningen, särskilt beaktas av arbetsmarknadsmyndighetema m. fl.

8.4 Förtidspensioneringen _ A

8.4.1 till nuvarande bestämmelser om förtidspension Bakgrund

l l9l3 fanns bestämmelser om års lag om allmän pensionsförsäkring invalidpension, som utgick vid varaktig oförmåga till arbete. Sådan oförmåga ansågs föreligga hos den som till följd av ålderdom, kropps- eller sinnessjukdom, vanförhet eller lyte befanns vara ur stånd att vidare försörja sig genom sådant arbete som motsvarade hans krafter och färdigheter. lnvalidpensionen bibehöll de grunddrag som enligt l935 och 1946 års lagar om folkpension pensionen fått i l9l3 års lag. Större delen av invalidpensionen enligt dessa lagar var inkomstprövad. Frågan om en reformering av invalidpensionen inom folkpensioneringen aktualiserades i samband med förberedelsearbetet för den allmänna tilläggs- Sålunda förordade 1958 års riksdag en utredning av invalidpensioneringen. att inkomstprövningen skulle avskaffas. pensioneringen med utgångspunkt anförtroddes 1958 års socialförsäkringskommitté. I Detta utredningsarbete avvaktan till förtidspensionsfrågoma inom såväl folkpå ställningstagandet som tilläggspensioneringen utformades reglerna om förtidspension i lagen (1959:291) om försäkring för allmän tilläggspension med invalidpensionen inom folkpensioneringen som förebild. Nämnda lag avlöstes fr. o. m. den l 1963” av lagen om allmän försäkring (AFL), vars bestämmelser om januari

318 Stöder till vuxna

efterlevande sou 1981:61

förtidspension utfomrades på grundval av det förslag som socialförsäkringskommittén redovisat i betänkandet (SOU 1961:29) Förtidspensionering och

sjukpenninglörsäkring m. m.

Enligt AFL tillkom förtidspension ursprungligen försäkrad som uppnått 16

men inte 67 års ålder och vars arbetsförmåga, till följd av sjukdom, psykisk

efterblivenhet, vanförhet eller annat lyte, var varaktigt nedsatt med minst hälften. På samma sätt som gäller i dag kunde sjukbidrag utgå i stället för förtidspension då nedsättningen av arbetsförmågan inte var varaktig men kunde antas bestå avsevärd tid. Genom AFL infördes vidare bestämmelser om invaliditetsgradering, innebärande att förtidspension kunde utgå som hel. två tredjedels resp. en tredjedels pension. l lagen fastställdes grunder för bedömningen av i vilken mån invaliditeten orsakade nedsättning av arbetsförmågan. Sedan LO år 1969 hos regeringen hemställt om en översyn av förtidspen- . sionsreglema, fick riksförsäkringsverket i uppdrag att efter utredning lägga fram förslag om ökade möjligheter till förtidspension för äldre förvärvsarbe-

tande. Verket skulle samtidigt göra en översyn av invaliditetsbedömningen i

allmänhet inom förtidspensioneringen. Uppdraget redovisades i betänkandet (stencil S 1969:5) Vidgad förtidspensionering. De av riksförsäkringsverket

lämnade förslagen låg till grund för omfattande ändringar i bestämmelserna

om förtidspension, vilka trädde i kraft den l juli 1970 (prop. 1970:66, 2LU 34). De nya reglerna tar främst sikte på försäkrade som inte orkar med sitt arbete eller som friställs utan att annat lämpligt arbete står till förfogande. 1 sådana fall skall efter individuell kunna prövning förtidspension utgå i större utsträckning än tidigare. Sålunda skall större hänsyn tas till svårigheterna för medicinskt handikappade att få arbete även på orter med differentierat näringsliv. l fråga om äldre försäkrade skall invaliditetsbedömningen främst avse den försäkrades förmåga och möjlighet att bereda sig fortsatt inkomst genom sådant arbete som han tidigare utfört eller genom annat för honom tillgängligt lämpligt arbete. Vidare skall vid större

invaliditetsbedömningen

hänsyn tas till åldersförändringar, även om dessa ligger inom ramen för det nomrala åldrandet. Reforrnen medförde också en viss ändring av invaliditets-t bedömningen avseende handikappade personer som tidigare varit hemarbetande. Slutligen innebar 1970 års reform att invaliditetsgraderingen ändrades så att i de fall där tidigare beviljats en tredjedels pension i fortsättningen skall utges halv förtidspension. Genom lagändringar som trädde i kraft den ljuli 1972 (prop. 1972:55, SfU 21) infördes rätt för äldre arbetslösa försäkrade att erhålla förtidspension på rent arbetsmarknadsmässiga grunder, dvs. utan att någon medicinskt betingad nedsättning av arbetsförmågan är för handen. 1 huvudsak erhöll bestämmelserna därvid den utformning de har i dag. En fast åldersgräns på 60 år för rätt

till förtidspension på arbetsmarknadsmässiga grunder infördes dock först den

l januari 1974 (prop. 1973:46, SfU 21). Ytterligare ändringar av bestämmelserna om förtidspension har senare Sålunda sänktes den övre åldersgränsen för rätt till förtidspension genomförts. från 67 till 65 år den 1 juli 1976 i samband med sänkningen av den allmänna pensionsåldem. Samtidigt beslutades om höjning fr. o. m. den [januari 1975 av nivån på förtidspension från folkpensioneringen till den i dag gällande.

till vuxna 319

Stödet efierlevande

Genom lagändring som träddei kraft den 1 januari 1977 (prop. 1976/77244, att bedömningen av i vad mån SfU 13) infördes regeln i 7 kap. 3§ AFL arbetsförmågan är nedsatt skall göras efter samma grunder oavsett arten av den föreliggande nedsättningen av prestationsförmågan. Syftet med föreskriften var att få till stånd en liberalisering av bedömningen av rätten till förtidspension vid bl. a. alkoholmissbruk.

8.4.2 Några statistiska uppgifter

ledde Den genom 1970 och 1972 års refonner vidgade förtidspensioneringen till av antalet förtidspensioner inom alla en kraftig ökning nybeviljade åldersgrupper men särskilt markant i fråga om försäkrade som var äldre än 60 t. ex. år 1973 ca 9 000 fler förtidspensioner än år år. Sålunda nybeviljades 1970 i åldersgruppen 60-64 år, vilket motsvarade en ökning med 83 °/0. Även under tiden efter reforrnemas ikraftträdande har antalet förtidspensionärer ökat. Antalet förtidspensioner och sjukbidrag från folkpensione- 1968-1980 framgår av tabellerna 8.2-8.4. Såsom där visas har ringen ijanuari i åldrarna 60-64 år mer än fördubblats under den antalet förtidspensionärer

redovisade Ökningen i hela åldersintervallet 16-64 år är

tidsperioden. närmare 100 %.

Tabell 8.2 Antal förtidspensioner och sjukbidrag inom f0lkpensi0neringen avseende

januari 1968-1980. Män

Januari. år Ålder. år

I 6-29 30-49 50-59 60-64 65-66 16-64

9187 22 899 42 855 53 017 29 546 127 958 1976

I Den allmänna pensionsåldem sänktes den 1 juli 1976 från 67 till 65 år.

320 Stödet till vuxna

efterlevande sou 1931:61

Tabell 8.3 Antal lörtidspensioner och sjukbidrag inom folkpensioneringen avseende januari 1968-1980. Kvinnor Januari, år Ålder, år 16-29 30-49 50-59 60-64 65-66 l 6-64

a Den allmänna pensionsåldem sänktes den 1 juli 1976 från 67 till 65 år.

Av de drygt 280 000 förtidspensioner som utgick i januari 1979 hade ca

54000 beviljats på rent arbetsmarknadsmässiga grunder. Detta motsvarar 4,6 % av det totala antalet förtidspensioner i åldersgruppen 60-64 år. Den för folk- och tilläggspensioneringen sammanlagda kostnaden för dessa förtidspensioner uppgick till 153 milj. kr.

Tabell 8.4 Antal förtidspensioner och sjukbidrag inom folkpensioneringen avseende januari 1968-1980. Män och kvinnor

Januari, år Antal Per 1 000 av befolkningen Ålder, år v Ålder, år

16-29 30-49 50-59 60-64 65-66 16-64 16-59 60-64 65-66 16-64 1 1

Därav ijanuan 1980 med Fönids-

a Den allmänna pensionsåldem sänktes den 1 juli 1976 från 67 till 65 år.

Stödet till vuxna efterlevande

År 1970 uppbar 37 % av förtidspensionärema pension från både folk- och tilläggspensioneringen. Denna andel har däreñer ökat successivt och uppgick i av antalet Förtidspensioner inom ATP januari 1980 till 70 °/0. Utvecklingen under åren 1968-1981 framgår av tabell 8.5.

avseende Tabell 8.5 Antal förtidspensioner och sjukbidrag inom tilläggpensioneringen januari 1968-1981

“ Beräknat.

1 tabell 8.6 redovisas antalet nybeviljade Förtidspensioner och sjukbidrag

under åren 1968-1979. Såsom framgår av tabellen har antalet nybeviljade

under till närmast sådana pensioner år 1979 sjunkit något i Förhållande

år. I åldersgruppen 16-29 år var år 1979 antalet nybeviljade föregående

förtidspensioner och sjukbidrag det lägsta sedan år 1968.

1968-1979 Tabell 8.6 Antal nybeviljade fdrtidspensioner och sjukbidrag åren

År Ålder, år

30-49 50-64 65-66 16-64 16-29

1 277 3 609 14 763 3 660 19 649 1968 2040 4155 17746 4443 23 941 1969 2 001 4 384 20 448 5 887 26 833 1970 1643 5 434 30 212 6129 37 289 1971 1 950 6 804 35 581 7 508 44 335 1972 1 837 6 640 36 082 7 058 44 559 1973 1 520 5 855 32 064 6 014 39 439 1974 1 556 5 809 32 137 5 496 39 502 1975

avser a Med hänsyn till att den allmänna pensionsåldem sänktes den l juli 1976

uppgiften endast forsta halvåret. antalet med förtidspension och l tabell 8.7 redovisas folkpensionärer 1980. Motsvarande redovissjukbidrag fördelat efter kön och ålder i januari tilläggspension i januari 1980 återges i tabell 8.8. ning beträffande

322 Stödet till vuxna

efterlevande

Tabell 8.7 Antal folkpensionärer i januari 1980 med förtidspension eller sjukbidrag fördelade efter ålder. Män och kvinnor

50-54 15 089 557 1 949 17 595 15 642 1 346 2 996 19 984 30 731 1 903 4 945 37 579 55-59 30 482 990 3 544 35 016 29 127 2 504 4 121 35 752 59 609 3 494 7 665 70 768 60-64 55056 1400 4219 60675 45 735 2512 2854 51101 100791 3912 7073 111776 Summa 132 405 4 359 12 762 149 526 119 182 8 691 15 935 143 808 251587 13 050 28 697 293 334

Tabell 8.8 Antal tilläggspensionärer i januari 1980 med förtidspension eller sjukbidrag fördelade efter ålder. Män och kvinnor Ålder, år Män Kvinnor Män och kvinnor l-lel 2/3 1/2 Summa Hel 2/3 1/2 Summa Hel 2/3 1/2 Summa 16-19 3 - - 3 7 - 3 10 10 - 3 13

50-54 12 309 458 1 882 14 649 9 395 576 2 644 12 615 21 704 1034 4 526 27 264 55-59 26 446 840 3 456 30 742 18 229 1 097 3 666 22 922 44 675 1 937 7 122 53 734 60-64 50 253 1 219 4 112 55 584 30 468 1 059 2 775 34 302 80 721 2 278 6 887 89 886

Summa 105 643 3 275 12 040 120 958 70 118 3 745 13 742 87 605 175 761 7 020 25 782 208 563

Kostnadsutvecklingen för förtidspension från folk- och tilläggspensioneringen redovisas i tabell 8.9.

Tabell 8.9 Kostnader för förtidspension från folk- och tilläggspensioneringen avseende perioden 1965-1981

a Beräknat.

till vuxna 323

Stöder ejierlevande

sou 1981:61

8.4.3 Principernaför_förtidspensionsbedömning

i avsnitt 2.1 över gällande bestämmelser kan Som framgår av översikten vars arbetsförmåga är nedsatt med minst förtidspension utgå till försäkrad hälften eller annan nedsättning av den fysiska eller på grund av sjukdom av arbetsförmågan inte är psykiska prestationsförmågan. Om nedsättningen bestående avsevärd tid, kan i stället för varaktig men kan antas bli förtidspension beviljas sjukbidrag. Detta är begränsat till viss tid men följer annars samma regler som förtidspension. Förtidspension kan utgå under i

samma förutsättningar inom både folk- och tilläggspensioneringen. princip Allt efter omständigheterna kan pensionen utges som hel eller partiell. l vissa med tillägg: bamtillägg, pensionstillskott, fall kan pensionen kompletteras hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg. få förtidspension på Försäkrad, som har fyllt 60 år och som är arbetslös, kan rent arbetsmarknadsmässiga grunder utan någon särskild medicinsk pröv-

ning. Reglerna härför berörs nedan och lämnas här tills vidare åsido. rätt till förmånen har Förtidspension utgår fr. 0. m. den månad varunder krävs dessutom inträtt. För att pension skall utgå från tilläggspensioneringen sig pensionspoäng för tid före det år att den försäkrade äger tillgodoräkna varunder pensionsfallet inträffat. Till följd av reglerna om antagandepoängkan det dock vara tillräckligt att pensionspoäng har tillgodoräknats beräkning vid den tidpunkt då för ett enda år. l övrigt inträder rätten till pension i princip nått det stadium i fråga om grad nedsättn ingen i den försäkrades arbetsförmåga och varaktighet som förutsätts för den aktuella pensionen. det under förarbetena till Syftet med förtidspensioneringen är, framhölls medborgama rätt till ekonomisk trygghet vid AFL, i princip att tillförsäkra av arbetsförmågan. Pensionen avser således förtida förlust eller nedsättning utan en kompensation för sådana försörjningsinte att vara en lytesersättning som har sin grund i sjukdom eller skada. Dessa ekonomiska konsekvenser varierar naturligtvis starkt från fall till fall beroende på en konsekvenser och de kan dessutom i större eller mindre mängd skiftande omständigheter, att höja arbetsförmågan eller utsträckning påverkas genom olika åtgärder för att helt eller delvis utnyttja återstående för att möjliggöra för den försäkrade

arbetsförmåga. för rätten till förtidspension är således att En grundläggande förutsättning av arbetsförmågan. Denna det föreligger en medicinskt betingad nedsättning eller psykisk sjukdom eller ett medicinska faktor kan vara en kroppslig efter sjukdom. Det kan också vara fråga om en medfödd följdtillstånd defekt. att försörja sig genom Att avgöra huruvida en faktiskt föreliggande oförmåga orsaker eller ej kan ofta vara svårt. Särskilda eget arbete har medicinska då fråga är om personer som problem vållar härvid invaliditetsbedömningen

lider av vissa sjukdomstillstånd med psykisk eller social bakgrund. Under den

tid lagen om allmän försäkring varit i kraft, och även för tiden dessförinnan, då det gällt att bevilja förtidspension i dylika har man i praxis varit restriktiv under förarbetena till AFL och fall. Frågan har berörts vid ett flertal tillfällen till de ändringar som skett i lagen sedan dess tillkomst. i samband Sålunda tog riksförsäkringsverket upp de här berörda problemen år 1969. l betänkandet (stencil S med översynen av förtidspensionsreglema förtidspensionering framhöll verket bl. a. att personer med 1969:5) Vidgad

324 Stödet till vuxna

efterlevande SOL 1981:61

andra handikapp än sjukdom eller lyte inte hade rätt till förtidspension. Vissa försäkrade hade emellertid ett psykiskt eller blandat psykiskt och fysiskt handikapp som kunde medföra låg arbetsmotivation eller andra anpassningssvårigheter i arbetslivet. Verket ansåg att frågan om förtidspension åt dessa personer till en del skulle kunna lösas om neuroser och s. k. psykcpatier i större utsträckning än ditintills skulle betraktas som sådana sjukdomar som grundar rätt till förtidspension. I propositionen (l970:66) konstaterade departementschefen att en viss förskjutning syntes ha skett i det psykiatriska betraktelsesättet i fråga om neuros- och psykopatifallen. Försiktighet borde emellertid fortfarande iakttas

vid invaliditetsbedömningen i hithörande

fall. lnnan förtidspension beviljades måste stora ansträngningar göras att behandla och rehabilitera den försäkrade. Möjligheterna till omplacering efter eventuell omskolning skulle ingående prövas. Därvid borde en förutsättning för beviljande av förtidspension vara att resultatlösa försök med omplacering hade gjorts under en tid av ett till två år. Riksdagen (2LU 1970:34) instämde i uttalandet om försiktighet vid invaliditetsbedömningen i fråga om neuros- och psykopatifallen. På grundval av förslag av socialpolitiska samordningsutredningen z betänkandet (Ds S 1976:4) Förtidspension vid alkoholmissbruk har, med verkan fr. o. m. den 1 januari 1977, viss ändring med sikte på de här berörda fallen gjorts i bestämmelserna om förtidspension. Sålunda sägs numera i AFL att bedömningen i vad mån arbetsförmågan är nedsatt skall göras efter samma grunder oavsett arten av den föreliggande nedsättningen av prestationsfömrågan. I den proposition som låg till grund för ändringen (prop. 1976/77:44) anförde föredragande departementschefen bl. a. att samma principer som gäller för personer med andra sjukdomar bör tillämpas i fråga om förtidspension till dem som missbrukar alkohol m. fl. Eventuella till följdsjukdomar missbruket bör inte, till skillnad från vad som ofta tidigare gällt i praxis, tillmätas någon avgörande betydelse då det gäller bedömningen av nedsättningen av arbetsförmågan och varaktigheten av denna nedsättning. Pensionsbedömningen bör i stället inriktas på frågan i vilken grad den försäkrade kan vara i stånd att förvärvsarbeta på längre siktoch på frågan hur han kan utnyttja en eventuell restarbetsförmåga. Alltjämt skall dock gälla att en naturlig utgångspunkt skall vara att man i rehabiliteringshänseende gör vad som rimligen kan göras i det enskilda fallet. I fråga om personer med obestämda huvuddiagnoser som psykopati, ”sociopati” e. d. uttalades i propositionen att det ligger i sakens natur att enbart ett påstående om nedsatt arbetsförmåga inte kvalificerar till förtidspension. Om emellertid en noggrann av den försäkrades utredning hela situation med hänsyn tagen till relevanta sociala omständigheter ger vid handen att det inte skäligen kan begäras att han skall kunna försörja sig genom förvärvsarbete, bör givetvis pension kunna beviljas honom på samma sätt som andra personer., Riksdagen (SfU 1976/77:13) instämde i vad departementschefen sålunda uttalat om riktlinjer för bedömningen av rätten till förtidspension vid bl. a. alkoholmissbruk. I samband därmed an förde socialförsäkringsutskottet att det var angeläget att mycket starkt betona vikten av att rehabiliteringsverksamheten byggs ut och effektiviseras. Pensioner-ing vid alkoholmissbruk och andra sjukdomstillstånd fick under inga förhållanden ersätta meningsfulla rehabiliteringsåtgärder.

Stödet till vuxna efterlevande 325

om det föreligger en En annan typ av fall, där det kan vara tveksamt av arbetsförmågan, gäller försäkrade som medicinsk grund för nedsättningen är fixerade vid vissa subjektiva besvär eller vid brister i funktionsförmågan utan att det kan påvisas eller från medicinsk grund antas något somatiskt härför. intensiv och är det omöjligt att underlag Är fixeringen tillräckligt frigöra den försäkrade från den, får emellertid en psykisk sjukdom ofta anses att man föreligga. Utvecklingen i praxis har i stort sett gått i den riktningen faster mindre vikt vid det medicinska underlaget som sådant och mera ser till dess inverkan försörjningsförmåga. Kravet på att på den enskilde försäkrades i arbetsförmågan har sin grund i medicinska faktorer upprättnedsättningen hålls emellertid konsekvent i så måtto att sjukdomen e. d. inte får ha alltför liten betydelse. För rätten till förtidspension krävs inte att det föreligger en medicinsk som i invaliditet som uppgår till 50 °/0 eller mer. Även en medicinsk invaliditet 50 % kan således grunda rätt till förtidspension, om invalidisig understiger teten väsentligt påverkar den försäkrades arbetsförmåga. Å andra sidan är det inte tillräckligt för rätt till förtidspension att det föreligger en från medicinsk synpunkt betydande kroppslig eller själslig defekt. Det fordras också att defekten medför betydande konsekvenser _för den att _ørsörja sig genom eget arbete samt att dessa _försäkrades förmåga konsekvenser inte kan neutraliseras genom olika åtgärder för att återställa av invaliditetsbegreppet förutsätter ett intimt arbetsförrnågan. Tillämpningen och ekonomiska bedömningsgrunder. Vid bedösamspel mellan medicinska mande av i vad mån den försäkrades arbetsförmåga är nedsatt skall sålunda beaktas vederbörandes förmåga att vid den nedsättning av enligt huvudregeln prestationsforrnågan varom är fråga bereda sig inkomst genom sådant arbete som motsvarar hans krafter och färdigheter och som rimligen kan begäras av honom med hänsyn till hans utbildning och tidigare verksamhet samt ålder, bosättningsforhållanden och därmed jämförliga omständigheter. som tillämpas inom förtidspensioneringen kan Det invaliditetsbegrepp beskrivas som en arbetsinvaliditet grundad på medicinska faktorer. Det kan eller också uttryckas så, att det hos den försäkrade måste föreligga sjukdom annan nedsättning av prestationsförmågan vilken påverkar försörjningsfor- Det måste finnas ett orsakssammanhang mellan de medicinska mågan. faktorerna och nedsättningen av arbetsformågan. Detta innebär att personer e. d., har dragit sig tillbaka från som frivilligt, utan att tvingas av sjukdom arbetslivet inte kan göra anspråk på förtidspension. Det betyder vidare att den som är frisk har att räkna med att han skall beredas arbete och, så länge för eller annan honom lämpligt arbete inte kan beredas, erhålla arbetslöshetsstöd ersättning. Slutligen innebär det att personer som är svårplacerade på arbetsmarknaden på grund av andra handikapp än sjukdom e. d. inte på denna

grund har rätt till förtidspension. Invaliditetsbedömningen skall, som framgår av det sagda, ske med utgångsförutsättningar och sociala situation. Detta punkt i den enskilde försäkrades av de medicinska faktoremas betydelse. Det gäller även uppskattningen fordras alltså en särskild bedömning i varje individuellt fall, där de medicinska faktoremas måste ses som bakgrund av den enskilde försäkrades betydelse och sociala miljö. Beträffande personer, som varit ålder. yrke, utbildning möjligheter att sysselsatta i ett fysiskt tungt yrke och som har begränsade

326 Stödet till vuxna efterlevande

omplaceras i annan verksamhet, kan sålunda en för pensionering tilräckligt betydande medicinsk nedsättning anses föreligga vid ett som handikapp kanske inte alls anses påverka arbetsfönnågan hos en tjänsteman eller specialutbildad industriarbetare. Likaså är kravet på den medicinska nedsättningen betydligt lägre då fråga är om försäkrade i högre ålder än då det gäller yngre och medelålders försäkrade. Med utgångspunkt från socialförsäkringskommitténs förslag infördes i AFL en invaliditetsgradering innebärande att förtidspensionärema indeas i tre kategorier alltefter omfattningen av arbetsförmågans nedsättning. Till den första gruppen hänförs de vars arbetsförmåga är nedsatt i sådan grad .lll intet eller endast en ringa del därav återstår. Härmed menas enligt uttalanden i förarbetena att arbetsfönnågan skall vara nedsatt med minst fem sjättedelar. l dessa fall utgår hel förtidspension. Är arbetsförmågan nedsatt i mindre grad men likväl med avsevärt mer än hälften utges två tredjedelar av hel pension. Härmed menas att arbetsförmågan skall vara nedsatt med mindre än fem sjättedelar men med minst två tredjedelar. l övriga fall utges halv förtidspension. Arbetsförmågan skall då vara nedsatt med minst hälften men med mindre än två tredjedelar. Som princip gäller att nedsättningen av arbetsförmågan skall bedömas efter det att möjliga rehabiliteringsåzgärder- medicinska och arbetsma rknadsmässiga- har vidtagits. Detta innebär att det föreligger en principiell att skyldighet anta erbjudan om medicinsk vård samt utbildning och träning. För att frågan om rehabilitering skall prövas på ett så tidigt stadium som möjligt hari AFL införts stadganden (2 kap. l l §och 3 kap. l3 §) varigenom försäkringskassan ålagts ansvar för att rehabiliteringsåtgärder vidtas. Sålunda skall, om ersättning för sjukhusvård eller sjukpenning har utgått i 90 dagar eller om det eljest föreligger skälig anledning, försäkringskassan, i den utsträckning riksförsäkringsverket så föreskriver, undersöka huruvida skäl föreligger att vidta åtgärd som är ägnad att förkorta sjukdomstiden eller att eljest helt eller delvis förebygga eller häva nedsättning av den försäkrades arbetsförmåga. Om sjukdomsfallet drar ut på tiden och fråga om pensionering aktualiseras, kan det även på ett senare stadium uppkomma behov av att vidta nya åtgärder för att invaliditeten och varaktigheten av denna skall kunna rätt bedömas. Sådana åtgärder kan vara av två slag, nämligen medicinska och arbetsvårdan-

de. Det kan således bli fråga om ytterligare läkarundersökning och medicinsk

behandling eller att låta den försäkrade bli föremål för olika arbetsmarknadspolitiska åtgärder, t. ex. någon fonn av yrkesinriktad rehabilitering. Under den tid som rehabiliteringsåtgärder pågår utgår i regel sjukpenning till den försäkrade. Om de rehabiliterande åtgärderna kan antas dra ut på tiden kan i stället komma i fråga att utge sjukbidrag. Sålunda stadgas i 7 kap. 3 § sista stycket AFL att, i det fall den försäkrade är föremål för rehabiliteringsåtgärd, arbetsfönnågan under tiden för åtgärden skall anses nedsatt i den mån den försäkrade på grund av åtgärden är förhindrad att utföra förvärvsarbete. Med stöd härav kan även en försäkrad som kanske i och för sig skulle vara berättigad till endast halv förtidspension tillerkännas helt sjukbidrag, om han skulle sakna möjlighet att förvärvsarbeta under tid för rehabiliteringsåtgärden. I vilken det skall krävas utsträckning att rehabiliteringsförsök gjorts får bedömas med hänsyn till omständigheterna i varje enskilt fall. Hänsyn tas

Stödet till vuxna efterlevande 327

ålder, kön, bostadsförhållanden och familjedärvid t. ex. till den försäkrades Härvid kan erinras om att skyldigheten att underkasta sig rehabisituation. för äldre försäkrade genom 1970 års reform (jfr litering helt borttagits

nedan). ovan enbart den omständigheten att det har Som framhållits utgör konstaterats att en försäkrad lider av en medicinskt sett betydande defekt inte för rätt till förtidspension. Det krävs också att att tillräcklig grund föreligger defekten har betydande konsekvenser för den försäkrades fönnåga att utföra e. d. kan anses förorsaka ett förvärvsarbete. 1 princip fordras att sjukdomen faktiskt eller beräknat inkomstbortfall med minst hälften. Vid bedömning av arbetsförmågans nedsättning måste hänsyn tas till som den försäkrade uppnått eller storleken av å ena sidan den arbetsinkomst, invaliditetens inträde, och å andra sidan hans kan antas uppnå efter arbetsinkomst som frisk. I sistnämnda hänseende har man att beakta både den före invaliditetens inträde och den inkomst som den försäkrade uppnått som han, om han inte drabbats av invaliditet, under den tid därefter inkomst som kan överblickas sannolikt skulle ha kunnat erhålla. Socialförsäkringsatt den åsyftade jämförelsen mellan de kommittén (SOU 1961:29) framhöll båda inkomstnivåema aldrig kan och aldrig får vara någon exakt eller

mekanisk mätare av invaliditeten. Detta följer bl. a. därav att alltid den ena måste bygga på en uppskattning. För och ofta båda jämförelseinkomstema

pensionsberättigade delas upp i några få grupper

övrigt blir det, eftersom de inte erforderligt med någon fingradering av efter invaliditetens storlek, invaliditeten. Det ligger i sakens natur att ställningstagandet i frågor som i betydande mån får karaktären av en påverkar invaliditetsprövningen som förutsätter en noggrann och fullständig utredning i skälighetsbedömning, varje enskilt fall. vållar i allmänhet inte så stora svårigheter då det är Den sagda jämförelsen är i arbete och erhåller en viss, ehuru fråga om en person som fortfarande reducerad arbetsinkomst. Särskilda problem uppstår dock härvid då fråga är eller som invalidiserats före fyllda 16 år. om personer som är födda invalider dem som blivit invalider därefter men innan de Detsamma gäller beträffande eller innan de trätt ut i förvärvslivet. l genomgått en första yrkesutbildning för en uppskattning av den regel saknas här erforderliga hållpunkter som vederbörande skulle ha kunnat erhålla om han inte arbetsinkomst drabbats av invaliditeten. 1 dessa fall får man i regel utgå från arbetsförtjänsten

i orten för en icke yrkesutbildad person. fall där en försäkrad Vidare uppstår svårigheter då det gäller att bedöma de inte utför något förvärvsarbete men anses vara i stånd att göra detta, om honom. Kan det antas att orsaken till att den lämpligt arbete erbjuds inte arbetar består i bristande medverkan från hans sida får försäkrade i den inkomst han beräknas ha inkomstjämförelsen ske med utgångspunkt fallet om den kunnat få om han antagit ett erbjudet arbete. Detta blir t. ex. men avböjt försäkrade har erbjudits ett till synes lämpligt arbete på annan ort bostadsort trots att erbjudandet eftersom han inte vill flytta från sin nuvarande något godtagbart hinder för flyttning inte synes föreligga.

Vid invaliditetsprövningen beaktas regelmässigt följande omständigheter. inverkan i den l. Det medicinska handikappets på försörjningsförmågan

tidigare sysselsättningen.

328 Stödet till vuxna

efterlevande SOL 1981:61

2. Det medicinska handikappets inverkan

på försörjningsförmågan i andra

sysselsättningar som kan komma i fråga. 3. Möjligheten för den försäkrade att få sådan sysselsättning som han med hänsyn till sitt handikapp kan klara. l första hand kan det medicinska handikappet den försäkrades påverka förmåga att försörja sig i sin tidigare sysselsättning Nedsätts inte försörjningsi denna med minst hälften föreligger inte grund för förtidspension. förmågan En person med medicinskt handikapp kan således komma i den sitLationen att hans inkomst på grund av handikappet går ned avsevärt, t. ex. med en tredjedel, utan att han kan få kompensation härföri form av förtidspension. Den enskilde måste i en sådan situation lita till de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna (omskolning, omplacering i nytt arbete etc.) för att kompensera sådan

inkomstminskning som inte är tillräcklig för att grunda rätt till

förtidspension. Konstateras att försörjningsförmågan i den tidigare sysselsättningen är

nedsatt med minst hälften, har man vid invaliditetsprövningen att bedöma om försörjningsförmågan är nedsatt i samma utsträckningi förhållande till andra

sysselsättningar som kan komma ifråga för den försäkrade. Bedömningen sker i regel i förhållande till nonnalt på arbetsmarknaden förekommande arbeten, men hänsyn skall tas till den försäkrades personliga förhållanden. I AFL sägs att det skall vara ett arbete som motsvarar den försäkrades krafter och färdigheter och som rimligen kan begäras av honom med hänsyn till bl. a. hans utbildning, tidigare verksamhet och ålder. Och i lagens förarbeten (SOU 1961:29) anfördes att det inte kan anses rimligt att vid beaktande av de förvärvsmöjligheter som står den invalidiserade till buds reservationslöst utgå från arbetsmarknaden i dess helhet. Hänsyn bör tas främst till förvärvsmöjlighetema på den del av arbetsmarknaden som faller inom ramen för den försäkrades yrkesutbildning, tidigare sysselsättning och ställning i yrke och samhälle. Vid den aktuella jämförelsen skall beaktas den del av arbetsmarka; naden som är rimlig med hänsyn till sökandens tidigare utbildning och verksamhet samt sådant yrke för vilket han utbildats i eller omskolats med anledning av den hotande eller inträdda invaliditeten. Med tidigare verksamhet avses inte enbart den som sökanden hade omedelbart före invaliditetsfallet utan även tidigare sysselsättning av annat slag. Hänsyn bör tas till varaktigheten och omfattningen av olika slag av tidigare utbildning och yrke. Att den försäkrade måste byta yrke och genomgå omskolning eller annan utbildning utgör således i princip inte hinder för att han anses ha sådan

försörjningsförmåga som utesluter rätt till förtidspension.

I praxis tas emellertid i stor utsträckning hänsyn till de personliga förhållandena och då främst åldern. Kraven på övergång till annat yrke eller annan sysselsättning är väsentligt lägre i fråga om äldre personer. Om en person trots medicinskt handikapp bedömts ha sådan

försörjnings-

förmåga att han inte alls skulle vara berättigad till förtidspension eller skulle vara berättigad till endast partiell sådan kommer som sista moment infrågan om den försäkrade kan få sådant arbete som han med hänsyn till sitt handikapp kan utföra. Bor den försäkrade i en ort eller trakt med odifferentierat näringsliv och anses han med hänsyn till ålder, bosättningsförhâllanden och personliga omständigheter i övrigt inte rimligen böra flytta till annan ort där nan kan få

sou l98l:6l Stödet till vuxna efterlevande

av arbetsfönnågan i relation till lämpligt arbete, får man sätta nedsättningen kan de arbetsmöjligheter som finns på orten. Detta leder till att pension i regel

beviljas. näringsliv utgick För försäkrade bosatta i en ort eller trakt med differentierat komma att kunna utnyttja man i praxis före 1970 års refonn från att de skulle eller också få arbetsmarknadsstöd. sin återstående försörjningsförmåga näringsliv i Nämnda reform innebar att man även i orter med ett differentierat tar hänsyn till svårighetema för medicinskt handikappade större utsträckning

att få arbete. S 1969:5) Vidgad förtidspensionering anförde l betänkandet (stencil att det finns anledning att även i sådana orter särskilt riksförsäkringsverket främst de som kommit upp i beakta att det kan vara svårt för handikappade, eller däröver, att få arbete. Sålunda förekommer det att personer, medelåldern att de inte ansetts berättigade till som bedömts ha sådan arbetsförmåga arbete förtidspension eller till endast partiell sådan, inte har kunnat beredas sådant trots ansträngningar under lång tid från alls eller endast tillfälligt arbetsvårdens sida. Om detta är förhållandet syntes det riksförsäkringsverket arbetsförmåga endast vara berättigat att dra den slutsatsen att vederbörandes från denna är fiktiv. Förtidspension bör då kunna beviljas med bortseende

fiktiva arbetsförmåga.

De fall i vilka detta kan bli aktuellt är i första hand sådana där den försäkrade

och där det har ett psykiskt eller ett blandat psykiskt och fysiskt handikapp leder till att vederbörande inte får arbete eller inte kan psykiska handikappet Inte sällan tar sig detta handikapp uttryck i behålla ett arbete som han erhållit. eller andra anpassningssvårigheter i arbetslivet som en låg arbetsmotivation Som framhållits ovan inte kunnat elimineras genom andra samhällsinsatser. inte anpassningssvårigheter och dålig arbetsmotivation utgör dock enbart grund för förtidspension, om någon medicinsk defekt inte kan anses föreligga. En förutsättning för att förtidspension skall beviljas bör, anförde verket, vara

att försök med arbetsplacering har gjorts under så lång tid att det kan anses inte är att klart dokumenterat att placering i stadigvarande arbete sannolikt två år ansåg verket vara rimlig. Ibland torde påräkna. En tid av högst ett till första gången aktualiseras. l detta vara klargjort redan när pensionsfrågan att ordna arbete framstå som klar först sedan andra fall kan omöjligheten prövats och förutsättningar för pension inte ansetts finnas.

pensionsfrågan

Visar det sig då att arbete inte kan ordnas trots att man gjort upprepade försök

av de arbetsmarknadspolitiska hjälpmedel som står till buds, med anlitande

borde pensionsfrågan tas upp på nytt. tas också l invaliditetsbegreppet ingår alltså att hänsyn i viss utsträckning när försörjningsförmågan påverkas på medicinska grunder. till arbetslöshet När det i AFL sägs att arbetsförmågan skall vara nedsatt med minst hälften for inräknas härvid även arbetslöshet och att rätt skall föreligga till förtidspension Det är den totala effekten av den medicinska andra sociala förhållanden. m. m. som skall medföra sådan inverkan att nedsättningen och arbetslöshet överstigande hälften av den försäkrade inte kan skaffa sig en förvärvsinkomst

den för honom normala. l detta hänseende skiljer sig förtidspensioneringens från begreppet arbetsförmåga i sjukförsäkringen. begrepp arbetsförmåga Är nedsättningen av förvärvsförmågan inte varaktig kan, som tidigare

sjukbidragi stället för förtidspension om nedsättningen framhållits, beviljas

_330 Stödet till vuxna (f/ierlcvandc SOL 1981:61

kan antas bestå avsevärd tid. Härmed avses en tid som inte understiger ett år. Med utgångspunkt härifrån beviljas sjukbidrag i regel för minst ett år och kan därefter förlängas. l övrigt gäller för sjukbidraget i princip samma :nvalidi-

tetsbegrepp och samma regler för invaliditetsbedömningen som för förtids-

pension. Detta utesluter dock inte att man vid kan

invaliditetsbedömningen

komma till olika resultat beroende på om frågan avser sjukbidrag eller varaktig pension. l förra fallet tillmäts vid bedömningen av den försäkrades en väsentlig betydelse hans möjlighet att fortsätta sitt tidigare arbetsförmåga medan i det senare fallet beaktas hans förvärvsmöjligheter arbete, efter omskolning till annat arbete. l praktiken föregås förtidspensionering ofta av sjukbidrag. Vid bedömningen huruvida invaliditeten sätter ned förmågan för den försäkrade att bereda sig inkomst genom förvärvsarbete skall, enligt 7 kap. 3 § AFL, med inkomst av arbete i skälig omfattning likställas värdet av hushållsarbete i hemmet. Denna bestämmelse tar sikte på

invalidiretsbedömningen beIráQbnde

hemarbetandaBestämmelsen skulle ursprungligen, enligt vad som uttalades under förarbetena till AFL (socialförsäkringskommittén), tillämpas så, att då fråga var om gilt kvinna som uteslutande varit sysselsatt med hushållsarbete i hemmet hennes arbets- eller förvärvsförmåga borde bedömas med hänsyn till hennes förmåga att utföra sådant arbete. Vid den ekonomiska värderingen av en hemarbetande kvinnas arbete, anfördes vidare, har man inte som för den invalidiserade löntagaren någon ledning av den inkomst hon uppbär. Man fick därför, på grundval av en undersökning och bedömning av vilket hushållsarbete den invalidiserade husmodem kunde utföra, söka fastställa hur stor andel av det arbete hon tidigare utfört som hon alltjämt kunde utföra. Hänsyn borde också tas till de nödvändiga kostnader för lejd hemhjålp som förorsakats av invaliditeten. Hade den gifta kvinnan på grund av invaliditet måst lämna förvärvsarbete utom hemmet, som hon varit sysselsatt med under normal arbetstid, skulle hon i princip bedömas på samma sätt som andra förvärvsarz betande. Hade kvinnan delvis ägnat sig åt förvärvsarbete, skulle beaktas de samlade arbetsprestationer hon kunde antas ha varit i stånd att mera kontinuerligt utföra, om hon inte hade drabbats av invaliditet. Motsvarande skulle gälla om kvinnan tidigare i väsentlig omfattning hjälpt mannen i dennes verksamhet, t. ex. jordbruk eller annan rörelse. l samband med 1970 års refonn berördes problemen med invaliditetsbedömningen beträffande hemarbetande kvinnor. Sålunda anförde riksförsäkringsverket att det hade visat sig att även mycket svårt fysiskt invalidiserade husmödrar ofta var i stånd att utföra en stor del av de vanliga syssloma i hemmet. Följden hade blivit att hemarbetande kvinnor kommit att beviljas hel förtidspension i betydligt mindre omfattning än övriga handikappade. Trots att man i praxis sökte ta stor hänsyn till t. ex. kvaliteten av det utförda arbetet, hushållets storlek och makamas sociala förhållanden kom kvinnans arbetsinsats i hemmet inte sällan att värderas så högt att pensionsrätt inte ansågs föreligga eller att endast partiell pension beviljades. Utvecklingen i samhället gick, framhöll riksförsäkringsverket. i den riktningen att gifta kvinnor i allt större utsträckning utförde förvärvsarbete utom hemmet. Riksförsäkringsverket fann det därför befogat att man vid bedömandet av en gift kvinnas arbetsförmåga generellt tar hänsyn också till att det är

Stödet till vuxna efterlevande 331

utom hemmet om hon hade tänkbart att hon kunde ha åtagit sig förvärvsarbete i större utsträckning förblivit frisk. Man borde vid invaliditetsbedömningen hemarbetande kvinna skulle kunna beakta om och i vad mån en invalidiserad Den omständigheten att kvinnan utföra något förvärvsarbete utom hemmet.

bör således inte hindra att hon kan utföra ett visst mått av hushållsarbete l de fall då en invalidiserad hemmafru ensam kan beviljas hel förtidspension. kan jämförelsen med vad hon skulle ha sköta större delen av hemsyssloma, som frisk ute i förvärvslivet göra det motiverat att bevilja kunnat förtjäna betraktelsesätt borde man enligt verket å partiell pension. Med nu angivna i större utsträckning än vad som andra sidan vid invaliditetsbedömningen som finns att erbjuda kvinnan ett tidigare skedde ta hänsyn till de möjligheter

arbete utom hemmet. Avböjer hon ett eventuellt erbjuför henne lämpligt

dande härom, borde detta inverka på bedömningen. av lagtexten. l Riksförsäkringsverkets förslag ledde inte till någon ändring att

1970:66 uttalade emellertid föredragande departementschefen

proposition i nu förevarande fall borde en viss uppmjukning av invaliditetsbedömningen för de komma till stånd. Denna borde åstadkommas på så sätt att inom ramen

större generositet skulle iakttas vid prövning gällande bedömningsgrundema Samma bedömningsgrunder som för av husmödrars rätt till förtidspension.

make. husmödrar borde gälla för hemarbetande

instämde i sitt av riksdagen godkända utlåtande (2LU

Andra lagutskottet sålunda uttalat om behovet av en 1970:34) i vad departementschefen denna ske i den fonn uppmjukning av praxis. Enligt utskottets mening borde

som riksförsäkringsverket föreslagit.

Genom 1970 års refonn infördes, som redovisats ovan, vidgade möjligheter att erhålla Enligt de därefter för äldre förtidspension.

förvärvsarbetande

i AFL skall bedömningen av i vad mån arbetsförgällande bestämmelserna försäkrad främst avse hans förmåga o-ch mågan är nedsatt i fråga om äldre han tidigare utfört möjlighet att bereda sig inkomst genom sådant arbete som

lämpligt arbete. Enligt förarbetena eller genom annat för honom tillgängligt med äldre avses den som uppnått 63 års ålder. skulle i detta sammanhang och tillämpas undantagslöst. Denna åldersgräns skulle dock inte vara helt fast (prop. 1970:66) att den Sålunda anförde föredragande departementschefen som en riktpunkt till ledning för 63-årsgränsen fick betraktas angivna kunna anfördes i men att undantag skulle göras. Vidare tillämpningen

propositionen:

förhållandena där åldersfaktom kommer Varje fall måste bedömas efter de föreliggande in som ett men inte ensamt avgörande moment. Man bör utgå från en successivt

liberalare bedömning vid ökandeålder. Redan nu innebär rådande praxis att relativt sett

60 års ålder. Detta är i mindre krav ställs för rätt till förtidspension för dem som uppnått inom invaliditetsbedömoch för sig bara en följd av tillämpningen av grundprincipen skall bedömas mot bakgrunden av ningen att graden av nedsättning av arbetsfönnågan är fråga bereda sig inkomst av den försäkrades möjligheter att vid den nedsättning varom

förvärvsarbete.

betänkande (SOU 1975:10)

l remissyttrande över pensionskommitténs

riksförsäkringsverket om det för framtiden Rörlig pensionsålder ifrågasatte

i 1970 års pensionsrefonn angivna åldern var påkallat att särskilt markera den att de 63 år som en riktpunkt. Enligt verket låg det i sakens natur

skälen för fortidspensionering av dem som kommit arbetsmarknadspolitiska

332 Stödet till vuxna

efterlevande

över 60-årsäldern i regel växer med åren. Verket framhöll atterfarenheterna av de då gällande reglernas tillämpning visade att förtidspenson för förvärvsarbetande i åldrarna 60-65 år utgått med tyngdpunktn i de äldre åldersklasserna. Verket föreslog därför att riktpunkten 63 år ör bedömningen av äldre försäkrade skulle avlägsnas. I propositionen ingående rörlig

pensionsålder (1975:97) anslöt sig departementschefen till iksförsäkrings-

verkets förslag i denna fråga. Propositionen antogs av rikscagen. l praxis har därefter åldern 60 år kommit att utgöra en riktrunkt i fråga om vem som skall hänföras till gruppen äldre. I något enstaka ñll där särskilda omständigheter förelegat har man gått så långt ned som till »5 års ålder vid denna gränsdragning. 1970 års reform avsåg i första hand äldre förvärvsarbetarde. För att en försäkrad skulle kunna hänföras till den grupp för vilken .ärskilda regler föreslogs torde enligt riksförsäkringsverket (stencil S l969:5)3öra krävas att han under tiden före pensionsfallet mera stadigvarande haftsin utkomst av förvärvsarbete såsom löntagare eller egen företagare. Detta kurde styrkas t. ex. av hans placering i sjukpenningklass eller intjänade pensonspoäng. Att avgränsa gruppen äldre förvärvsarbetande från det fåtal försäkade som slutat arbeta för att leva av kapitalinkomster e. d. torde enligt vrrket inte vålla nämnvärda Desto större blev enligt verket avgrinsningssvårigsvårigheter. heterna gentemot de avsevärt större grupper som t. ex. haft erdast tillfälliga eller lågavlönade arbeten och som

ofta hör till de sämst stälda i samhället.

Verket ansåg att, oavsett vilka principer för gränsdragninger som än skulle komma att fastslås, det i längden knappast torde kunna undás att invaliditetsbedömningen för sådana försäkrade i den praktiska mer tillämpningen eller mindre skulle komma att influeras av de gynnsamma “eglema for de förvärvsarbetande äldre. En annan grupp försäkrade, som inte räknas som förvärvarbetande och

som därför inte skulle komma att omfattas av de nya förmånlig bedömnings-

grunderna, var enligt verket kvinnor som enbart eller till hvudsaklig del ägnat sig åt hemmets skötsel. Riksförsäkringsverket framhöll at denna grupp emellertid torde kunna anses tillgodosedd genom den ändring i nincipema för

invaliditetsbedömningen vilken i hithörande fall föreslagis i fråga om invaliditetsbedömningen i allmänhet.

I praxis har begreppet förvärvsarbetande givits en vid innebnrd. Som sådan har t. ex. godtagits även försäkrad som upphört med förvärvsarbete ett par år och ibland ännu längre tid före pensionsfallet. Bl. a. för«ommer flera avgöranden där hustrur till jordbrukare vilka till följd av jodbruksdriftens nedläggande blivit hemarbetande har betraktats som förvärvsarbetande i nu berört hänseende. Även för äldre förvärvsarbetande krävs för rätt till förtiepension i nu behandlat avseende att det föreligger en nedsättning av arbetsfomågan som är grundad på medicinska skäl. För det första skall det såldes finnas en medicinsk grund - sjukdom eller annan nedsättning av prestatbnsförmågan som påverkar förmågan att utföra arbete. För det andra skall cn försäkrades att bereda sig inkomst genom arbete vara nedsatt metminst hälften. möjlighet

Vad som skiljer invaliditetsbedömningen i dessa fall från invaiditetsbedöm-

ningen i Övriga fall är två omständigheter. Den ena är att vid pensionsbedöm ningen hänsyn tas också tilbetydelsen för

g Stödet till vuxna efterlevande 333

SOU l981:6|

arbetsförmågan av åldersförändringar som faller inom ramen för det normala åldrandet även om någon sjukdom i egentlig mening inte föreligger. Och dessa förändringar skall ses i relation till de arbetsmöjligheter som står till buds på orten. De arbetsmarknadsmässiga faktorerna får därvid särskild betydelse vid På motsvarande sätt har den medicinska faktorn pensionsprövningen. minskad Fortfarande krävs dock även beträffande äldre att det betydelse. föreligger en icke helt bagatellartad” medicinsk faktor som påverkar arbetsförmågan i inte ringa grad. För äldre försäkrad som inte orkar med det arbete han har kan, i den mån åldersförändringar sedda i relation till det aktuella arbetets krav anses utgöra rimligt skäl att lämna detta arbete, dessa utgöra tillräcklig grund för förtidspension om inte annat, med hänsyn till den försäkrades fysiska och psykiska kondition, lämpligt arbete anses kunna beredas honom utan krav på särskild utbildning. Om en arbetstagare har ett att hans fysiskt tungt eller psykiskt pressande arbete, kan den omständigheten handikapp består i att han på grund av förslitning inte orkar med arbetet vara en grund för förtidspension. Den andra skillnaden i invaliditetsbedömningen mellan äldre förvärvsarbetande och Övriga är den som avser skyldigheten att underkasta sig omskolning eller andra rehabiliterande åtgärder. Såsom tidigare nämnts är det en allmän princip att den som har ett medicinskt handikapp är skyldig att genomgå sådan rehabilitering för att vederbörande skall kunna beviljas förtidspension. Från denna skyldighet görs emellertid undantag i fråga om äldre förvärvsarbetande. Beträffande dessa får således inte krävas att de skall låta omskola sig annan rehabiliteringsåtgärd. Inte heller sig eller underkasta kan krävas att det görs försök till arbetsplacering, när arbetsmarknadsorganen i ett mera stadigvarande arbete osannolik. Är den finner en arbetsplacering medicinska för handen föreligger rätt till förtidspension såvida inte grunden arbetsmarknadsmyndighetema tämligen omgående kan bereda den försäkrade lämpligt arbete utan omskolning eller eljest anser utsikterna goda att kunna anvisa honom ett sådant arbete. Vad gäller villkoret om lämpligt och tillgängligt arbete anförde föredragande departementschefen (prop. 1970:66):

För äldre förvärvsarbetande skall hänsyn tas främst till förmågan att bereda sig inkomst genom sådant arbete som han tidigare utfört eller genom annat för honom tillgängligt en lämpligt arbete. Då det gäller att avgöra om ett visst arbete kan anses lämpligt för försäkrad, bör få anläggas liknande synpunkter som kommit till uttryck inom arbetslöshetsförsäkringen. Förutsättningarna för att ett arbete skall anses lämpligt är enligt gällande bestämmelser bl. a. att arbetet motsvarar vederbörandes krafter och till färdigheter, att det är förenat med en avlöning, som prövas vara skälig i förhållande lön som för sådant arbete utgår enligt kollektivavtal eller-om sådant avtal ej finns -till i arbetsorten förekommande lön för samma arbete. Vidare får inte heller andra särskilda omständigheter föreligga med hänsyn till vederbörandes personliga förhållanden eller arbetets natur varigenom arbetet kan betraktas som olämpligt. Redan däri att man inte skall kunna kräva t. ex. omskolning ligger att vederbörande utan vidare skall kunna utföra det erbjudna arbetet. Vad beträffar förutsättningen att erbjudet arbete skall vara förenat med skälig lön innebär inte detta att lönen skall jämföras med den försäkrades tidigare inkomster. Att det arbete som står till buds inte är lika kvalificerat som det han tidigare utfört hindrar inte att det erbjudna arbetet ändå kan anses lämpligt. En yrkeskunnig person bör dock inte vara skyldig att acceptera ett arbete med sådan lön att den inte ståri rimlig relation till hans kvalifikationer.

334 Stödet till vuxna

efterlevande SOL* 1981:61

Att lämpligt arbete skall finnas tillgängligt för den försäkrade innebäri allmänhet att arbete finns eller tämligen omgående skall kunna anskaffas åt honom i anslrtning till bostadsorten. Länsarbetsnämnden i länet torde kunna lämna uppgift om så är förhållandet.

Vid invaliditetsbedömningen i frågavom äldre förvärvsarbetande láar alltså skett en uppmjukn ing av det medicinska kravet och ett större hänsynstagande till arbetsmarknadsmässiga faktorer. Hänsyn-skall vid prövningen tastill båda dessa omständigheter och till deras resp. styrka. Om det medicinska kravet är mindre framträdande, bör i stället de arbetsmarknadsmässiga kraven vara desto mer markanta. Å andra sidan kan en allvarlig medicinsk defekt medföra att pensionsrätt föreligger utan så högt ställda krav på arbetsmarknadsaspekten. Pension kan även i här berörda fall utgå som hel eller som partiell. l praktiken har det dock visat sig att hel förtidspension är dominerande. Även om det inte föreligger en på medicinska grunder nedsatt föwärvsförmåga kan, efter l972 och 1973 års reformer, förtidspension beviljas arbetslös försäkrad som har fyllt 60 år. En sådan försäkrad kan alltså fåjörtidspension på rent arbetsmarknadsmässiga grunder utan särskild medicinsk prövning. För att pension skall kunna beviljas i fall av detta slag krävs att den försäkrade har uppburit ersättning från erkänd arbetslöshetskassa under den längsta tid sådan ersättning kan utgå eller att han har uppburit kontant arbetsmarknadsstöd under 450 dagar alternativt dessförinnan uttömt sin rätt till sådant stöd. Härutöver fordras att den försäkrades möjlighet att bereda sig fortsatt inkomst genom sådant arbete som han tidigare utfört eller genom annat för honom tillgängligt lämpligt arbete är nedsatt med minst hälften och nedsättningen kan anses varaktig. Den som fyllt 60 år och som uppfyller det i lagen uppställda arbetslöshetskravet har således rätt till förtidspension under i övrigt samma förutsättningar som gäller beträffande äldre försäkrade vilka kan åberopa en av medicinska skäl nedsatt arbetsförmåga som grund för förtidspension (jfr ovan). Självfallet kan arbetslösa äldre förvärvsarbetande som fyllt 60 år men som inte uppfyller de särskilda förutsättningama för pension på rent arbetsmarknadsmässiga grunder, beviljas förtidspension med tillämpning av de generella reglerna härför, om vederbörande har ett medicinskt handikapp som nedsätter arbetsförmågan i tillräcklig grad.

8.4.4 Kommitténs synpunkter En av huvudtankama bakom det förslag till ändrade bestämmelser för efterlevandepension som kommittén nu lägger fram är att vuxna efterlevande i regel har möjlighet att genom eget förvärvsarbete själva svara för sin försörjning även sedan maken avlidit. Härigenom har den efterlevande en ekonomisk trygghet och bygger upp en rätt till egenpension från tilläggspensioneringen, vilken träder till när den efterlevande på grund ai ålder eller nedsatt arbetsförmåga måste lämna förvärvslivet. I de fall då den efterlevande är arbetsför men inte på egen hand direkt kan erhålla ett lämpligt arbete bör olika åtgärder inom arbetsmarknadspolitikens ram och på utbildningsområdet sättas in för att underlätta för den efterlevande att komma in på arbetsmarknaden.

Stödet till vuxna efterlevande 335

som vid makens bortgång saknar ett förvärvsarbete som För efterlevande bör således, som kommittén närmare kan ge en tillfredsställande försörjning i avsnitt alltid försök göras att, med utnyttjande av utvecklat 8.3, i princip samhällets resurser i fråga om arbetsmarknadsåtgärder m. m., bereda den

efterlevande möjlighet att erhålla ett sådant för denne lämpligt arbete. Det kan emellertid uppstå fall där det visar sig att den efterlevande trots omskolning, utbildning etc. inte kan beredas förvärvsarbete som kan trygga hans eller hennes utkomst. l andra fall åter kan situationen vara sådan att det, med hälsotillstånd e. d., redan från början framstår hänsyn till den efterlevandes såsom utsiktslöst att påbörja utbildning e. d. med sikte på att arbete senare

skall kunna beredas vederbörande. som här berörts skulle i en framtid, då För vissa av de efterlevande nuvarande efterlevandefönnåner ersatts av tidsbegränsade och mer livsvariga behovsinriktade sådana, förtidspension kunna framstå som ett realistiskt

alternativ. Sådan pension skulle sålunda kunna beviljas den vars förvärvsförav sjukdom eller annan nedsättning av den fysiska eller måga på grund är varaktigt nedsatt med minst hälften. Även psykiska prestationsförmågan för andra grupper av efterlevande skulle förtidspension kunna komma i fråga.

Har den efterlevande fyllt 60 år och har han eller hon haft sådan anknytning till arbetslivet att arbetslöshetsersättning eller kontant arbetsmarknadsstöd tid, kommer förtidspension att kunna beviljas utgått under längsta möjliga införda möjligheten till med stöd av den genom 1972 och 1973 års reformer förtidspension på rent arbetsmarknadsmässiga grunder. Och även för den som att erhålla förtidspension ökat som ett resultat av är yngre har möjligheterna den refonn vilken genomfördes år 1970. En utförlig beskrivning av reglema för förtidspension och för de principer som tillämpas vid förtidspensionsbehar lämnats i närmast föregående avsnitt. Kommittén har därmed dömningen kvinnor velat närmare belysa vilka möjligheter som finns för efterlevande

och män - att erhålla förtidspension. För kvinnor som endast i mindre omfattning arbetat utanför hemmet och som därför inte intjänat ATP-poäng av nämnvärd storlek eller omfattning ger i en del fall ett bättre ekonomiskt utfall än vad den nuvarande änkepensionen egenpension i form av förtidspension skulle ge. Härvid kan dock anmärkas att en tilläggspension i form av änkepension för änka utan barn måste, med till att dubbelt utges till förtidspension. vara hänsyn pensionstillskott av fullt antal poängår och en medelpoäng för den beräknad på grundval avlidne om 3,75 för att den beloppsmässigt skall motsvara vad som utges i till hel förtidspension. Och för änka med barn måste den pensionstillskott avlidnes medelpoäng uppgå till minst 4,29 för att detta skall bli fallet. som i och för sig uppfyller förutsättningarna för För efterlevande kvinnor, rätt till förtidspension, blir det således i vissa fall inte aktuellt att överväga sådan pension, eftersom änkepension utgår med belopp som överstiger det som skulle ha utgivits om i stället förtidspension hade beviljats. Och även om i skulle vara lägre än förtidspensionen, kan det enskilda fallet änkepensionen att ansöka om det antas att änkan i många fall ändå inte överväger förtidspension. Detta kan bero på t. ex. att den efterlevande själv inte anser sig sig sådan medicinsk vård eller rehabilitevilja eller orka med att underkasta som villkor för att förtidspension skall ring i annan fonn som kan uppställas inte ens reflekterat beviljas. I vissa fall är det kanske till och med så att änkan

336 Stödet till vuxna

efterlevande SOL 1981:61

över möjligheten av att hon kunde vara berättigad till förtidspension, eftersom hon har sin försörjning tryggad genom änkepensionen. Den nuvarande lagstiftningen ger alltså efterlevande kvinnor med nedsatt förvärvsförmåga en viss valrätt mellan änkepension och förtidspension, en valrätt som troligen i de flesta fallen leder till att änkepension utges även till kvinnor som i och för sig uppfyller förutsättningarna för rätt till förtidspension. Någon valrätt i denna mening kommer som regel inte att föreligga i framtiden, om kommitténs förslag till ett refonnerat efterlevandeskydd genomförs. Efterlevande som uppfyller förutsättningarna för rätt till förtidspension kan därför framdeles, då efterlevandeförmånema en mera givits behovsinriktad prägel, antas komma att i större utsträckning än i dag ansöka om och beviljas förtidspension. På detta sätt skulle alltså förtidspension kunna komma att framstå som ett naturligt alternativ för de grupper av efterlevande kvinnor som, trots att deras förvärvsförmåga är nedsatt, i dag inte blir aktuella för sådan pension. Vad ovan sagts gäller till viss del även beträffande en annan grupp av kvinnor som kommer att beröras av kommitténs förslag i detta betänkande. Kommittén syftar härvid på den kategori som med dagens regler har rätt till hustrutillägg. Även här är en utgångspunkt att vederbörande bör beredas möjlighet att genom eget arbete sörja för sin utkomst. Kommittén förutsätter att arbetsmarknadsorganen och utbildningsväsendet ges erforderliga resurser att ställas till förfogande för dem som inte har något arbete. Emellertid får man också beträffande dessa kvinnor, vilka som regel är över 60 år gamla, utgå från att det kan förekomma fall där åldern, en vacklande hälsa, bosättningsförhållanden m. m. medför att förvärvsmöjlighetema är ytterst begränsade.

Enligt gällande regler kan, om en kvinnas arbetsfönnåga på gmnd av

sjukdom e. d. är nedsatt med minst hälften, rätt samtidigt till föreligga hustrutillägg och förtidspension. l sådana fall beviljas hustrutillägg om detta beloppsmässigt överstiger vad som kan utgå i fonn av förtidspension. Även om förutsättningarna för rätt till förtidspension är uppfyllda kommer således sådan pension ändå inte att beviljas i dessa fall. Vidare kan, liksom beträffande efterlevande kvinnor, antas att det i dag inte är ovanligt att frågan om förtidspension överhuvudtaget inte aktualiseras, eftersom det kan ligga närmare till hands att ansöka om annan pensionsförmån, i det här fallet hustrutillägg, och detta även om hustrutillägget utgår med lägre belopp än förtidspensionen. Har hustrun under kanske lång tid ägnat sig enbart åt hemmets och familjens skötsel, torde det i dag ofta falla sig naturligt för henne att fortsätta härmed också sedan hon 60 år och maken fyllt erhållit ålderspension. Även om det skulle föreligga goda utsikter för henne att bli beviljad förtidspension kan hon tänkas tveka inför möjligheten av att det kommer att ställas krav på henne att medverka i rehabiliteringsåtgärder o. d. för att utreda om hon eventuellt skulle kunna beredas någon sysselsättning. len framtid när- om det förslag på denna punkt som kommittén lägger fram i det följande skulle vinna gehör - hustrutillägget avvecklats kommer situationen emellertid att vara annorlunda. På motsvarande sätt som tidigare beskrivits i fråga om dem som med dagens regler har rätt till änxepension kan det sålunda på goda grunder antas att också här aktuella kvinror i framtiden kommer att i större utsträckning än i dag ansöka om och beviljas förtidspension.

Stödet till vuxna efterlevande 337

l fråga om rätt till förtidspension för hemmamakar görs, som redovisats ovan. i viss mån en annan prövning då det gäller att bedöma nedsättningen av förvärvsförmågan än vad som sker beträffande dem som har en aktuell till arbetsmarknaden. Sålunda skall vid denna bedömning med anknytning inkomst av förvärvsarbete i skälig omfattning likställas värdet av hushållsarbete i hemmet. Härvidlag vill kommittén emellertid framhålla att denna särskilda prövning inte kan tillämpas beträffande hemarbetande vars make har avlidit. Så länge maken var i livet skulle vid en bedömning av rätten till förtidspension ha beaktats i vilken utsträckning den hemmavarande kunde utföra hushållsarbete i hemmet. Då maken avlidit blir emellertid situationen en helt annan. Det framstår som självklart att någon hänsyn då inte längre kan tas till den efterlevandes möjligheter att utföra sådant hushållsarbete. Sedan den andre makens försörjningsinsatserbortfallit saknar sålunda i princip hushållsarbetet för den efterlevandes försörjningsmöjligheter. Detta innebär att betydelse efterlevande som under äktenskapets bestånd i huvudsak arbetat endast i hemmet måste. då fråga är om rätt till förtidspension, behandlas på samma sätt som andra kategorier med nedsatt förvärvsfönnåga. Närmast till hands ligger härvid att jämföra den efterlevandes situation med en frånskilds eller annan ensamståendes. Vid bedömningen av förvärvsförmågans nedsättning skall således i princip beaktas endast den efterlevandes förmåga att bereda sig inkomst genom förvärvsarbete. Sedan änkepensionen ersatts av det av kommittén föreslagna efterlevandeen viss utvidgning av tillämpningen av stödet torde sålunda uppkomma for efterlevande som tidigare varit hemarbetande. Om den förtidspension en generell och efterlevandes försörjning inte längre garanteras genom blir utgångspunkten vid bedömningen av rätten livsvarig efterlevandepension, annorlunda än vad den är f. n. Bl. a. kan då förutsättas att till förtidspension den efterlevande medverkar vid de åtgärder i form av själv mer aktivt o. d. som kan behövas för att ett fullständigt underlag för rehabilitering förtidspensionsbedömningen skall kunna erhållas. av förvärvsförmågans nedsättning som f. n. Den speciella bedömning tillämpas då fråga är om hemarbetande skulle även i framtiden få betydelse beträffande kvinnor som tillhör den kategori som i dag uppbär hustrutillägg. Härvid vill kommittén dock framhålla att den utveckling som skett i samhället under senare tid och som innebär att båda makarna i allt större utsträckning delar inte bara på försörjningsbördan utan även på arbetet i hemmet kan leda till en minskning i framtiden av betydelsen av denna särskilda bedömningsden kategori makar som grund. Särskilt torde detta gälla i fall då fråga är om här behandlas, dvs. där mannen är pensionär och kvinnan har fyllt 60 år. Sålunda bör här beaktas att det ingalunda är självklart att hustrun ensam skall stå för huvuddelen av hushållsarbetet. En make som beviljats pension och från arbetslivet torde ha väl så stora möjligheter som sin dragit sig tillbaka kan alltså i dessa situationer finnas hustru att svara för detta arbete. Anledning att lägga mindre vikt vid hustruns möjligheter att sköta arbetet med hem och än i de fall där mannen förvärvsarbetar och hustruns huvudsakliga familj består i att svara för hushållsarbetet i hemmet. uppgifter Sammanfattningsvis vill kommittén framhålla att, efter ett genomförande av kommitténs förslag till reforrnerat efterlevandestöd, en viss ökning kan vara

338 Stödet till vuxna efterlevande

att vänta av antalet efterlevande kvinnor som får rätt till förtidspension. Frågan om förtidspensionering kan i framtiden komma att aktualiseras i en annan utsträckning än f. n. beträffande dem som med dagens regler skulle kunnat beviljas änkepension eller hustrutillägg. Härvid vill kommittén dock påpeka att de långtgående Övergångsbestämmelser som föreslås gälla vid införandet av de nya reglerna kommer att medföra att den ökning av förtidspensionema som kan bli följden av kommitténs förslag kommer att bli aktuell först ett antal år framåt i tiden och beröra främst de kvinnor som i dag är i yngre ålder. Vidare bör beaktas den samhällsutveckling som ägt rum under senare tid, innefattande bl. a. en kontinuerligt stigande förvärvsfrekvens bland kvinnorna (jfr avsnitt 6). Med hänsyn till denna utveckling kan förutsättas att, vid den tidpunkt då de nya bestämmelserna får egentligt genomslag, de särskilda problem för kvinnor utan anknytning till arbetsmarknaden som behandlas i detta avsnitt kommer att bli av betydligt mindre omfattning än vad de kan vara i dag. Kommittén vill vidare betona att den beskrivna utvecklingen såvitt gäller förtidspension för efterlevande kvinnor m. fl. har som utgångspunkt att det inte vidtas någon ändring av nuvarande bestämmelser om rätten till förtidspension. Som redovisats i avsnitt 6 har kommittén diskuterat visserligen möjligheten av en eventuell utvidgning av rätten härtill, generellt eller för vissa grupper av efterlevande, i syfte att ge denna förmån en mer framträdande roll inom det framtida efterlevandestödet. Emellertid har kommittén funnit att så starka skäl talar mot en dylik utvidgning att kommittén avvisat tanken därpå. På sätt ovan beskrivits utgår kommittén från att förtidspensionen redan i dess nuvarande utfomrning kommer att utgöra en betydelsefull beståndsdel när det gäller att tillgodose berättigade anspråk på ekonomisk trygghet för bl. a. efterlevande män och kvinnor med nedsatt förvärvsförmåga. Däremot lägger kommittén i det följande fram förslag om att det skall införas en särskild efterlevandeförmån benämnd försörjningsbidrag, vilken skall ta sikte på att trygga försörjningen för sådana efterlevande vilkas möjlighet att bereda sig inkomst genom arbete är på grund av arbetsmarknadsmässiga skäl, nedsatt hälsotillstånd eller annan därmed jämförlig omständighet nedsatt med minst hälften men som likväl inte äger rätt till förtidspension eller sjukbidrag. Det är således här fråga om en efterlevandeförmån och inte, såsom förtidspensionen, om en egenpensionsfönnån. Tanken är inte att denna nya pensionsförmån skall utges till efterlevande vars förvärvsförmåga är nedsatt av sådana orsaker att vederbörande uppfyller förutsättningarna för rätt till förtidspension. Är detta fallet, är avsikten med förslaget att förtidspension, och inte försörjningsbidrag, skall beviljas. Vid prövningen av rätten till försörjningbidrag bör därför alltid, före det att frågan avgörs, undersökas huruvida den efterlevande kan vara berättigad till förtidspension. Först när det i det enskilda fallet konstaterats att rått till förtidspension inte är för handen, skall komma i fråga att utge försörjningsbidrag. Detta bidrag skall med andra ord vara subsidiärt i förhållande till förtidspensionen. Självfallet bör förtidspensions- och

försörjningsbidragsprövningen göras i ett sammanhang, så att

den efterlevande efter ett eventuellt negativt besked i förtidspensionsfrågan inte måste vänta ytterligare tid innan spörsmålet om rätt till försörjningsbidrag avgors.

(se

Stödet till vuxna efterlevande 339

8.5 Stöd till efterlevande med svårigheter

på arbetsmarknaden

8.5.1 Inledning

En av utgångspunkterna för det förslag till en ny efterlevandepensionering som kommittén betänkande är att efterlevande lägger fram i förevarande vuxna - män såväl som kvinnor- förutsätts ha möjlighet att på egen hand fullt ut klara sin försörjning efter utgången av den period - om ett år resp. medan yngsta barnet är under åtta år - varunder omställningbidrag skall utges (se är således att flertalet vuxna efterlevande kommer avsnitt 8.2). En grundtanke befinna sig i inkomstbringande förvärvsarbete eller att, när dödsfallet inträffar, erhålla ett sådant under den tid varunder de har rätt till stöd från den allmänna i form av omställningsbidrag. Skulle detta inte vara fallet, är pensioneringen utgångspunkten att den efterlevande skall beredas möjlighet att genomgå erforderlig utbildning eller erhålla hjälp att komma in i förvärvslivet genom området. l sådana situationer förutinsatser på det arbetsmarknadspolitiska sätts att här berörda efterlevande, på samma sätt som andra arbetssökande, erhåller ekonomiskt stöd från de organ som handhar dessa åtgärder. För det stora flertalet efterlevande kan således i framtiden det stöd som skall i form av omställningsbidrag och de utgå inom den allmänna pensioneringen olika insatser som kan erbjudas på utbildnings- och arbetsmarknadsområdena antas vara fullt tillräckliga för att tillgodose behovet av ekonomisk trygghet. Emellertid anser kommittén att det inte kan uteslutas att vissa grupper av efterlevande - företrädesvis kvinnor - efter makens dödsfall kan komma att försättas i en situation där behovet av ekonomisk trygghet inte blir tillgodosett insatser av sådant kan därför behöva genom slag. Dessa stödåtgärder med andra insatser för att efterlevandeskyddet skall bli heltäckkompletteras ande. Det rör sig härvid i första hand om efterlevande som, då maken avlider, står utanför arbetsmarknaden och som inte heller under den tid omställningssom tryggar deras utkomst. Särskilt bidrag utgår lyckas få en anställning kunna bli i glesbygdsområden. För efterlevande i påtagliga torde problemen denna kategori är det av största vikt att, även efter omställningsperiodens och arbetsmarknadsfälutgång, alla till buds stående åtgärder på utbildningsten kan erbjudas. Såsom framhållits under avsnitt 8.3 är emellertid det stöd som kan utgå på nämnda områden inte till fullo utformat på ett sådant sätt att det ensamt kan lösa de problem som kan möta efterlevande med svårigheter på arbetsmarknaden. Sålunda har kommittén där pekat på att det i olika sammanhang krav på aktuell anknytning till arbetsmarknaden for rätten till stöd uppställts och att antalet tillgängliga platser inom olika utbildningsgrenar är begränsat av resursskäl. omständigheter av denna art medför att det inte torde vara att i alla fall omedelbart helt lösa försörjningsproblemen for här möjligt aktuella grupper efterlevande enbart genom insatser av nu berört slag. Vidare kan det inte uteslutas att även sådana efterlevande med svårigheter på arbetsmarknaden, som kan komma i åtnjutande av de olika insatserna på nämnda områden, trots detta möter problem i försöken att fä en fast fot på arbetsmarknaden. - De som skulle riskera att drabbas härav torde i första hand vara vissa främst äldre - efterlevande som inte forvärvsarbetade vid makens troligen

el_

340 Stödet till vuxna

efterlevande SOU |9xI:6I

bortgång och som saknar eller har begränsad möjlighet att få ett arbete. Flertalet av dessa kommer sannolikt att vara kvinnor som på grrund av omvårdnad om barn eller andra skäl varit hemarbetande under i vart fall en stor del av tiden för äktenskapets bestånd. I främsta rummet skulle problem kunna uppkomma för kvinnor(i viss utsträckning även män) som till följd av sjukdom eller annan orsak har nedsatt arbetsförmåga eller som på g_rund av hög ålder inte kan omedelbart påräkna lämplig sysselsättning på arbe-tsmarknaden. Med all säkerhet skulle svårigheterna vara särskilt markanta för efterlevande i denna grupp vilka är bosatta på en ort med mindre differentierat näringsliv eller med brist på arbetstillfällen och vilka inte kan flytta tilll annan bostadsort. Problem skulle också kunna till av ;att den föreligga följd efterlevande har bristande eller inadekvat utbildning. Särskilda åtgärder kommer självfallet inte att bli nödvändiga för alla efterlevande som har svårigheter att göra sig gällande på arbetsmarknaden. Är den efterlevande över 65 år tryggas försörjningen genom att han eller hon erhåller ålderspension. Vidare torde, som utvecklats i avsnitt 8.4, vissa av de här berörda efterlevande kunna komma i åtnjutande av förtidspension. Även då tillgodoses den grundläggande försörjningen. Behov av särskilda insatser för efterlevande - utöver omställningsbidrag skulle således uppkomma endast för vissa särskilt utsatta grupper. Det skulle enligt vad ovan sagts röra sig om efterlevande vilkas försörjning inte är tryggad genom andra förmåner från den allmänna försäkringen eller på annan väg och för vilka det visar sig att - trots genomgången utbildning, omskolning e. d. möjligheter saknas att inom överskådlig tid erhålla ett förvärvsarbete som ger en tillfredsställande försörjning. I några fall kan kanske situationen till och med vara sådan att det måste bedömas som utsiktslöst att påbörja utbildning eller omskolning. Även för vissa efterlevande, som genom insatser på arbetsmarknads- och utbildningsområdena visserligen skulle kunna hjälpas till arbete men för vilka åtgärder på nämnda områden inte omedelbart kan insättas, t. ex. på grund av att den efterlevande inte har aktuell anknytning till arbetsmarknaden eller till följd av platsbrist inom viss utbildningslinje, skulle särskilda insatser kunna komma att erfordras. Som regel skulle dock behovet i dessa sistnämnda fall vara endast kortvarigt. Slutligen skulle ett särskilt stöd vara påkallat i de fall där förtidspension visserligen inte kan beviljas men där det med hänsyn till bl. a. den efterlevandes hälsotillstånd ändock direkt kan

ifrågasättas om det finns rimligt hopp att vederbörande skall kunna få en

förankring i arbetslivet. Detta kan t. ex. gälla efterlevande i glesbygdsområde som har vacklande hälsa och arbetsovana och som har kommit upp i ålder. De grupper av efterlevande, som här berörts och för vilka makens dödsfall innebär att de står utan möjlighet att försörja sig själva, måste enligt kommitténs uppfattning tillförsäkras stöd från det allmänna. Ett sådant stöd skulle självfallet kunna utformas på en rad olika sätt. Såsom tidigare redovisats har kommittén sålunda diskuterat möjligheten av att söka lösningar genom t. ex. införande av speciellt fönnånliga villkor för efterlevande vad beträffar rätten till olika former av stöd på arbetsmarknads- och utbildningspolitikens områden (jfr avsnitt 8.3) eller genom en vidgad rätt till förtidspension for efterlevande (jfr avsnitt 8.4). Emellertid har kommittén på anförda skäl avvisat tanken på att beträda sådana vägar. I stället har kommittén kommit till den

dig;

Stödet till vuxna eller/mande 341

slutsatsen att det stöd varom här är fråga bör utges inom ramen för den allmänna familjepension. Mot bakgrund härav föreslår pensioneringens kommittén införandet av en särskild efterlevandeförmån, benämnd försörjningsbidrag. Kommittén är medveten om att den valda termen i vissa sammanhang används av försäkringskassoma för att beteckna sådant stöd som avses i 17 kap. 4 § första stycket AFL. Denna beteckning grundar sig dock inte på något stadgandei lagstiftningen, och kommittén anser därför att hinder inte på grund härav Föreligger mot att använda termen som benämning på den här aktuella efterlevandepensionen. Även om kommittén sålunda anser att försörjningsbidrag är en lämplig beteckning på förevarande pensionsforrn skulle självfallet även andra termer kunna komma i fråga, t. ex. benämningen anpassningsbidrag.

8.5.2 Allmänna _förutsättningar för rätt till försörjningsbidrag

skall ta Såsom framgår av det ovan sagda är tanken att försörjningsbidraget sikte på enbart efterlevande som inte kan klara sin försörjning på annat sätt. Detta innebär att rätt till sådant bidrag överhuvudtaget inte bör föreligga i de fall då den efterlevandes försörjning redan är tryggad genom förvärvsarbete eller genom ålders- eller förtidspension. Det betyder också att försörjningsbii förhållande till andra former av stöd som utges till draget bör vara subsidiärt t. ex. i form av arbetslöshetsstöd eller utbildningsbidrag vid den efterlevande, arbetsmarknadsutbildning. Först i de fall då sådant stöd inte kan utges eller träda till. Ytterligare utgår med endast lägre belopp, skall försörjningsbidraget följer av det sagda att försörjningsbidrag inte skall utges under den tid då rätt föreligger till det av kommittén föreslagna omställningsbidraget. är tänkt att utgöra en självständig del inom den Försörjningsbidraget reformerade efterlevandepensioneringen för vuxna, vars övriga delar består av för en tid av ett år resp. för den längre tid varunder den omställningsbidrag efterlevande tar vård om minderårigt bam. l så stor utsträckning som möjligt har kommittén därför eftersträvat att utforma de allmänna förutsättningarna för försörjningsbidraget enligt samma grunder som omställningsbidraget. Detta innebär att försörjningbidraget bör ha karaktären av en efterlevandeförmån och inte av en egenpensionsförrnån. För att rätt till försörjningsbidrag Dessutom skall föreligga skall alltså gälla att den ene av två makar har avlidit. som bidraget tar sikte på har uppkommit som en bör krävas att de svårigheter direkt följd av dödsfallet. På samma sätt som föreslås beträffande omställningsbidrag bör försörjlnom folkpenningsbidrag utgå från såväl folk- som tilläggspensioneringen. som en viss sioneringen bör stödet utgå i form av ett enhetligt belopp uttryckt andel och inom bör procentuell av basbeloppet, tilläggspensioneringen bidraget beloppsmässigt anknytas till den avlidnes tillgodoräknade pensionspoäng inom ATP. bör självfallet gälla att försörjningsbidraget skall tillkomma Ytterligare efterlevande män och kvinnor på samma villkor. En annan sak är att bidraget, i vart fall under överskådlig tid framöver, torde få störst betydelse för kvinnor. Slutligen bör samma regler gälla beträffande den bidragsberättigade personkretsen för omställnings- och försörjningsbidrag, dvs. rätt till bidrag skall

342 Stödet till vuxna efterlevande

tillkomma inte endast efterlevande make utan i viss utsträckning även efterlevande som sammanlevt med den avlidne utan att ha varit gift med denne. Frågan om den närmare avgränsningen av personkretsen behandlas i avsnitt 8.6. En grundläggande princip bakom försörjningsbidraget är att stödet i möjligaste mån skall bidra till att den efterlevande- med sin egen medverkan erhåller ett lämpligt förvärvsarbete, vilket kan bereda honom eller henne en inkomst som ger en tillfredsställande försörjning. Mot bakgrund härav bör försörjningsbidraget utformas på ett sådant sätt att det kommer att spela en aktiverande och inte en passiverande roll. Som villkor för pensionsrätt bör därför uppställas det kravet att den efterlevande givetvis med hänsynstagande till vederbörandes personliga förutsättningar, inte minst åldern - själv gör insatser och medverkar i olika åtgärder för att han eller hon skall komma in i förvärvslivet. Den efterlevande bör alltså vara skyldig att - om så befinns lämpligt genomgå erforderlig utbildning eller delta i viss arbetsmarknadsåtgärd. Viktigt är härvid att hjälp och stöd på dessa områden kan erbjudas den efterlevande. Krav måste således ställas inte bara på den efterlevande själv utan även på de organ som handhar de här berörda åtgärderna. Såsom tidigare framhållits är det nämligen främst genom sådana insatser som lösningen på problemen för de här aktuella grupperna efterlevande bör sökas. Ovan har framhållits att tanken bakom försörjningsbidraget är att detta skall ta sikte på sådana efterlevande som inte på annat sätt kan klara sin försörjning. Väsentligt är således att förmånen bör tillkomma endast dem som har ett verkligt behov därav. Fråga uppkommer då hur man skall åstadkomma en sådan avgränsning av den förmånsberättigade kretsen att stödet får den åsyftade inriktningen. En tanke som därvid kunde ligga nära till hands vore att inkomstpröva detta. Såsom närmare utvecklats under de allmänna övervägandena i avsnitt 6 har emellertid kommittén funnit sådana allvarliga nackdelar vara förenade med en inkomstprövning att tanken har därpå avvisats. Bl. a. skulle en sådan stå i strid med grundprincipen att stödet skall vara aktiverande, inte passiverande. Inte heller har kommittén kunnat förorda införande av en prövning mot förväntad förvärvsinkomst efter förebild från det norska systemet för eñerlevandepensionering (se bilaga B l). Även i detta avseende ñnns skälen till kommitténs ställningstagande redovisade under de allmänna övervägandena i avsnitt 6. Den nödvändiga avgränsningen anser kommittén i stället böra uppnås genom den form av behovsprövning som ligger däri att det uppställs vissa rekvisit i vad avser rätten till stöd på motsvarande sätt som gäller beträffande förtidspension. Självfallet är det därvid inte, lika litet som i fråga om rätten till förtidspension, möjligt att i lagtext exakt fixera de omständigheter som enskilda eller i kombination med varandra skall kunna berättiga till stöd. Det blir därför ofrånkomligt att i viss utsträckning överlämna till de rättstillämpande organen - i sista hand försäkringsöverdomstolen - att i de enskilda fallen utifrån de i lagtexten uppställda rekvisiten pröva huruvida förutsättningar för rätten till stöd föreligger. Delvis kommer därvid, vilket utvecklas närmare nedan, ledning att kunna hämtas från den praxis som utvecklats inom förtidspensioneringen.

Stödet till vuxna efterlevande 343

8.5.3 Villkor för rätt till försörjningsbidrag

Anknytning till omställningsbidrag

är, som tidigare framhållits, tänkt att utgöra en av Försörjningsbidraget inom det framtida skyddet för vuxna efterlevande. Rätten till komponenterna försörjningsbidrag bör anknyta till övriga delar av detta skydd. Detta betyder

inte skall kunna utgå fdr tid då den ejlerlevande är

att försörjningsbidrag till omställningsbidrag. Det innebär vidare att endast sådan berättigad efterlevande som uppfyllt de för rätten till omställningsbidrag uppställda Den efterlevande måste villkoren bör kunna få rätt till försörjningsbidrag. ha stadigvarande sammanbott med den avlidne samt således vid dödsfallet sammanbott även med barn under åtta år, som antingen då ha stadigvarande eller av en av dem, eller också oavbrutet ha stod under vårdnad av makarna sammanbott med den avlidne maken under en tid av minst fem år omedelbart före dödsfallet. Alternativt skall den efterlevande för rätten till försörjnings-

efter dödsfallet haft vårdnad om och bidrag kunna åberopa att vederbörande stadigvarande sammanbott med barn under åtta år, som vistades hos makarna vid dödsfallet. Tanken är således att efterlevande, som inte har ett förvärvsoch som inte heller kunnat få sådant arbete vilket kan trygga försörjningen skall kunna erhålla försörjningsbidrag som en arbete under omställningstiden, _fonsättning på omställningsbidraget då detta upphör att utgå.

Nedsättning av förvärvsmojligheterna

är, som framgår av det tidigare sagda, tänkt att utgöra ett Försörjningsbidrag som inte kan klara sin försörjning på annat skyddsnät för sådana efterlevande

hrmer av samhällsstöd

sätt. Att bidrag inte bör utgå till dem som genom andra tryggad har utvecklats i det föregående. Vad det nu gäller är får sin försörjning att närmare fastställa under vilka speciella förutsättningar som bidrag skall

som inte kan klara sin utkomst genom eget arbete. utges till efterlevande bör inte alla här berörda efterlevande kunna komma i åtnjutande Självfallet intresse för än om av bidrag. I de fall där det mer är fråga om bristande oförmåga till arbete bör inte försörjningen tillgodoses genom försörjningsbi-

drag. De grupper som bör komma i fråga för bidrag är sådana efterlevande söker arbete och som trots insatser från de som, trots att de aktivt in arbetsmarknads- och utbildningspolitiska organen, inte lyckats att komma sin ställning där och därigenom fått sin på arbetsmarknaden eller att förbättra

utkomst tryggad. kan vara av rent arbetsmarknadsmässig art. Så kan fallet Orsaken härtill vara för en efterlevande som under lång tid ägnat sig enbart åt skötseln av hem till arbetsmarlmaden. och familj och som därför saknar aktuell anknytning Oftast torde emellertid detta förhållande inte ensamt innebära något absolut Först då också andra omständigheter kommer arbetshinder för vederbörande. in i bilden kan problemen på arbetsmarknaden bli av den art att det trots olika att bereda den efterlevande anställning. Sådana insatser uppstår svårigheter kan vara att den efterlevande är bosatt på en ort där det omständigheter och där även möjligheterna att få arbete inom föreligger brist på arbetstillfällen är ringa. En annan omständighet som kan spela in den närmaste omgivningen kommit denna gmnd är är att den efterlevande upp i ålder och kanske redan på

344 Stödet till vuxna efterlevande

SOU l98lzöl

svårplacerad på arbetsmarknaden. Avsaknad av utbildning och av tidigare arbetslivserfarenhet är andra faktorer som ytterligare kan försvåra en arbetsplacering. Samtliga nu angivna förhållanden är sådana som måste tas i beaktande vid bedömande av rätten till försörjningsbidrag. En annan grupp som bör ges rätt till försörjningsbidrag är sådana efterlevande vilkas svårigheter på arbetsmarknaden helt eller delvis har sin grund i en vacklande hälsa. Är hälsotillståndet allvarligt nedsatt kan i sådana fall ofta beviljas förtidspension. Men även en mindre allvarlig nedsättning härav kan ibland försvåra möjligheterna att få ett arbete. Särskilt kan detta bli fallet vid en kombination av nedsatt hälsotillstånd och rent arbetsmarknadsmässiga problem. Mot bakgrund av det nu sagda bör rätten till försörjningsbidrag tillkomma efterlevande som av arbetsmarknadsmässiga skäl, nedsatt hälsotillstånd eller därmed jämförlig omständighet har nedsatt möjlighet att bereda sig inkomst genom ett för honom eller henne lämpligt arbete. Är hindret för den efterlevande att bereda sig inkomst av förvärvsarbete av

annan art än de angivna, skall rätt alltså inte föreligga till försörjningsbidrag.

Detta bidrag kan i sådana fall inte sägas utgöra en adekvat stödform, utan eventuellt behov av ekonomisk hjälp får här tillgodoses på annan väg. Kommittén vill också understryka att förvärvssvårighetema skall vara av den art att de objektivt sett utgör hinder för den efterlevande att bereda sig inkomst genom förvärvsarbete. Är dessa hinder av mer subjektiv natur, bör man vid bedömningen av rätten till försörjningsbidrag bortse från dem. För att bidrag skall kunna utgå bör det vidare vara fråga om en betydande nedsättning av förvärvsmöjlighetema. Den som t. ex. kan beredas ett deltidsarbete, vilket ger sådana inkomster att den efterlevande erhåller en tryggad försörjning härav, bör rimligen inte komma i fråga för försörjningsbidrag. även om det av någon anledning skulle vara omöjligt för vederbörande att få en heltidssysselsättning. Detta skulle strida mot grundtankama bakom förmånen. På motsvarande sätt som gäller i fråga om förtidspension bör därför krävas att _förvärvsmöj/igheterna är nedsatza med minst häl/len. I specialmotiveringen utvecklar kommittén närmare frågan om de bedömningsgrunder som bör tillämpas vid prövningen av rätten till försörjningsbidrag.

Arbetsmarknadspolitiska insatser m. m.

Vid bedömningen av rätten till försörjningsbidrag måste ställning tas till i vad mån den eñerlevandes förvärvsmöjligheter kan förbättras olika genom insatser på arbetsmarknads- och utbildningspolitikens områden och i vilken utsträckning den efterlevande bör vara skyldig att underkasta sig sådana åtgärder. Såsom tidigare framhållits är en av tankarna bakom det reforrnerade efterlevandestödet att vuxna eñerlevande som inte har sin försörjning tryggad genom förvärvsarbete i första hand skall hjälpas till sådant genom insatser av nyss nämnt slag och att först om så inte kan ske stöd skall ges genom den

allmänna pensioneringen. För efterlevandesom befinner

sig i denna situation kan säkerligen förutsättas att flertalet, redan under den tid då omställnings-

s;

Stödet till vuxna 345

efterlevande

bidrag utgått, gjort ansträngningar att med hjälp av t. ex. arbetsmarknadsorganen komma in i Förvärvsarbete eller att få ett arbete med längre arbetstid än tidigare. l den mån dessa ansträngningar inte givit resultat, bör självfallet försöken att bereda den efterlevande ett adekvat arbete inte avbrytas sedan omställningsperioden gått till ända och fråga uppkommit om beviljande av försörjningsbidrag. Tvärtom kan då i stället föreligga anledning att ytterligare intensifiera dessa ansträngningar. Även beträffande efterlevande som inte tidiga re erhållit hjälp från arbetsmarknadsorganen kan det i flertalet fall finnas skäl att efter utgången av omställningstiden undersöka i vad mån insatser på I ifrågavarande områden kan vara ägnade att förbättra förvärvsmöjlighetema. vilken utsträckning försök med sådana åtgärder bör göras och i vad mån den efterlevande bör anses skyldig att delta i sådana får självfallet bedömas från fall till fall. Att fordra att en efterlevande, som under lång tid inte förvärvsarbetat skall genomgå omfattande arbetsoch som börjar närma sig 65-årsåldem. marknadsutbildning e. d. bör givetvis inte komma i fråga. Som huvudregel bör dock gälla att efterlevande som kan komma i fråga för försörjningsbidrag skall ges allt det stöd och all den hjälp som kan erbjudas i eller att få ett arbete som förbättrar syfte att emå en arbetsplacering Detta följer redan av principen att förmånen skall försörjningsmöjlighetema. ha en aktiverande och inte en passiverande karaktär. Viktigt är också att insatser av här berört slag görs så snart det framstår som möjligt. Ju längre tid som går innan sådana åtgärder sätts in, desto svårare torde det vara att åstadkomma en lämplig arbetsplacering för den efterlevande. Mot bakgrund härav bör det åligga försäkringskassan att, på motsvarande sätt som i dag gäller då fråga är om försäkrad som under längre tid uppburit förmåner från sjukförsäkringen. innan beslut meddelas i fråga om rätt till försörjningsbidrag undersöka huruvida skäl föreligger att vidta åtgärd som är ägnad att förbättra den efterlevandes möjligheter att bereda sig inkomst genom för den efterlevande att delta i arbete. Sådan åtgärd bör kunna avse skyldighet att genomgå arbetsmarknadsutbildning eller yrkesinriktad rehabilitering, annan för denne lämplig utbildning eller att medverka vid annan arbetsmarkbör nadspolitisk åtgärd. Visar det sig att åtgärder av nämnt slag behöver vidtas det åligga kassan att tillse att så sker. Detta innebär att, i de fall där den efterlevande till rehabiliteringsåtgärder, det ankommer inte själv tar initiativ efter mönster från de på kassan att se till att detta görs. Därvid bör självfallet, rutiner som utvecklats beträffande rehabilitering i samband med prövning av och av rätten till förtidspension, ett nära samarbete långvariga sjukdomsfall ske mellan försäkringskassan och de olika myndigheterna på arbetsmarknadsoch utbildningsfälten. Såsom framhålls nedan är det av vikt att den efterlevande gör ansökan om i god tid före omställningstidens utgång, så att den försörjningsbidrag tidsutdräkt som kan bli följden av försäkringskassans utredning inte leder till att den efterlevande ställs utan stöd sedan omställningsbidraget upphört att utgå. Frågan om infonnation om möjligheterna att erhålla försörjningsbidrag är således väsentlig. För att de insatser, som försäkringskassan i samarbete med andra berörda skäl organ sålunda bör svara för, skall få avsedd verkan måste av naturliga

krävas en aktiv medverkarrfizin den efterlevande själv. En rehabiliteringsverk-

samhet utan sådan medverkan torde inte ha stora utsikter till framgång. Som

346 Stödet till vuxna efterlevande

nämnts bör därför Försäkringskassan såsom villkor for rätten till försörjningsbidrag kunna föreskriva att den efterlevande skall delta i viss utbildning e. d. Sådan föreskrift bör också kunna avse skyldighet för den efterlevande att vara anmäld som arbetssökande hos den offentliga arbetsförmedlingen och att anta erbjudet lämpligt arbete. Självfallet får åtgärder av här nämnt slag inte bli ett självändamål. För att de skall vidtas måste det finnas rimlig anledning till antagande att de får åsyftad verkan. Å andra sidan får inte förekomma att man, med hänvisning till att den efterlevandes försörjning ändå är tryggad genom försörjningsbidraget, underlåter att vidta här beskrivna åtgärder i fall då man bedömer att de kan få positiv verkan på den efterlevandes försörjningsmöjligheter. Såsom tidigare framhållits bör rätt till försörjningsbidrag föreligga även i de fall där nedsättn ingen av förvärvsmöjlighetema har sin grund inte enbart i rent arbetsmarknadsmässiga förhållanden utan även i den efterlevandes hälsotillstånd. I dessa fall bör, innan arbetsfrämjande åtgärder övervägs, först utredas i vad mån sådana åtgärder är meningsfulla med hänsyn till den efterlevandes hälsa. De bedömningsgrunder som bör gälla vid prövning av rätten till försörjmotsvarar i allt väsentligt de vilka som huvudregel gäller då fråga ningsbidrag är om rätt till förtidspension. Vid tillämpningen av nu berörda bestämmelser bör därför, som tidigare framhållits, ledning kunna hämtas från den praxis

som utvecklats på förtidspensioneringens område. Fullt ut bör detta emeller-

tid inte gälla beträffande sådana efterlevande som enligt

förtidspensionering-

ens terminologi skulle anses som äldre. Någon motsvarighet till vad som i detta avseende gäller inom förtidspensioneringen föreslår kommittén således inte för försörjningsbidragets del. Hänsyn till den efterlevandes ålder bör enligt kommitténs mening kunna tas inom ramen för de allmänna bedömningsgrundema i fråga om försörjningsbidrag. Någon särregel som tar sikte på berörda äldrefall är därför inte erforderlig. Frågan utvecklas närmare i specialmotiveringen.

Varaktighet, anknytning till dödsfallet, min.

För att nedsättningen av den efterlevandes försörjningsmöjligheter skall grunda rätt till forsörjningsbidrag bör krävas att nedsättningen kan antas bestå viss tidframöver. Rent tillfälliga försöijningssvårigheter bör inte utgöra grund för rätt till stöd i form av familjepension. Den som bedöms ha goda utsikter att inom den närmaste framtiden - några veckor eller någon månad erhålla ett arbete som kan trygga utkomsten bör således inte beviljas Emellertid försörjningsbidrag. bör krävas att den förbättring av förvärvsmöjlighetema, som ligger i att förvärvsarbete kan påräknas, blir bestående avsevärd tid. Härmed bör som riktpunkt förstås minst ett års tid. Har den efterlevande erhållit eller utlovats ett arbete som kan förutses vara kortare tid bör försöijningsbidrag kunna beviljas, om den efterlevande skulle göra ansökan därom. Med hänsyn till att den efterlevande har sin försörjning helt eller delvis tryggad genom inkomsten av förvärvsarbetet bör emellertid försörjningsbidraget i sådana fall helt eller till viss del innehållas under den tid som den efterlevande är i arbete (jfr nedan). Tidigare har framhållits att forsörjningsbidraget bör ha karaktären av ett

Stödet till vuxna efterlevande

l detta att de som

renodlat efterlevandestöd. ligger _/Eirsör/ningssvårigheter

skall vara en direkt _föl/d av makens död. för att drabbar dcn efterlevande skall utgå. Detta innebär att den efterlevandes försörjningsförsörjningsbidrag med minst hälften alltsedan makens död och möjligheter måste vara nedsatta fram till den tidpunkt då rätten till omställningsbidrag uppfortlöpande hör. framhållits är det av vikt att efterlevande med nodsatta Såsom tidigare utan onödigt dröjsmål erhåller hjälp att komma in på försörjningsmöjligheter få sin försörjning tryggad. Det är därför arbetsmarknaden för att därigenom efterlevande så snart det är möjligt gör ansökan om angeläget att den så att förutsättningama för insättande av olika åtgärder försörjningsbidrag, Normalt kommer det av naturliga skäl att ligga i med detta syfte blir utredda. redan under den efterlevandes eget intresse att ansöka om försörjningsbidrag vederbörande inte att den tid då omställningsbidrag utgår. l annat fall kommer stöd i form av familjepension sedan rätten till sådant erhålla ekonomiskt bidrag upphört. Skulle den efterlevande dröja någon längre tid med att göra har sin sådan ansökan, torde man i regel kunna utgå från att vederbörande inte är i behov av utkomst tryggad på annat sätt och att han eller hon därför Även från rent administrativa synpunkter är det väsentligt försörjningsbidrag. med sin ansökan. Mot bakgrund härav bör att den efterlevande inte dröjer införas en bestämmelse av innebörd att, om ansökan om försörjningsbidrag en viss tid från det rätten till bidrag har inträtt, rätt till inte gjorts inom

försörjningsbidrag inte längre föreligger. ansökan kort. Vid Den tid inom vilken måste göras bör inte vara alltför

bestämmande härav bör ledning hämtas från vad tidigare sagts om vad som skall förstås med avsevärd tid då fråga är om innehållande av försörjnings-

av att den efterlevandes försörjningsmöjligheter förbättrats. bidrag på grund Den som erhållit ett arbete i samband med omställningstidens utgång och som

därför inte ansökt om försörjningsbidrag bör inte ställas i ett sämre läge än den situation ansökt om bidrag men för vilken bidraget med som i motsvarande innehållits. För båda kategorierna bör hänsyn till den erhållna anställningen skall kunna upphört inom gälla att försörjningsbidrag utgå om anställningen ett års tid. Med denna utgångspunkt finner kommittén att ifrågavarande

bör bestämmas till en tid av ett år.

preskripzionstid

Gradering av försörjningsbidraget

till bör, såsom tidigare utvecklats, gälla att För rätt försörjningsbidrag skall uppgå till nedsättningen av den efterlevandes försörjningsmöjligheter inte har minst hälften. l princip skall så anses vara fallet om den efterlevande arbete på mer än halvtid. l-lar den kunnat beredas ett lämpligt stadigvarande redan ett stadigvarande arbete med längre arbetstid och med efterlevande som svarar mot vad som är nonnalt vid sådant arbete anställningsförmåner eller kan vederbörande erbjudas ett lämpligt arbete av detta slag, skall alltså

inte vara för handen. För den som har eller som kan rätt till försörjningsbidrag men för vilken möjligheter inte beredas stadigvarande arbete på högst halvtid mer omfattande anställning skall däremot, intill dess sådan finns att erbjuda till kunna utgå i form av anställning kan beredas, hjälp försörjningen Detsamma bör gälla i den situationen att den efterlevande försörjningsbidrag.

348 Stödot till vuxna

tflterlettandt* SOL l98l:6l

till följd av sitt hälsotillstånd klarar av ett arbete med endast begränsad arbetstid. Självfallet kommer emellertid behovet av bidrag inte att vara lika stort för samtliga i dessa kategorier. Häri inryms såväl efterlevande som helt saknar arbete som efterlevande med olika grader av

deltidssysselsättning upp till

halvtidsarbete. Med hänsyn härtill är det inte rimligt att alla dessa efterlevande erhåller bidrag av samma storlek. Efter förebild från förtidspensionsreglema föreslår kommittén därför att .skall kunna

fötsörjningsbidrag utgå som helt.

som två tredjedelar av helt eller som halvt bidrag. Helt bidrag bör utgå till efterlevande vars möjlighet att bereda sig inkomst genom arbete är nedsatt i så hög grad att intet eller endast en ringa del därav återstår. Är förvärvsmöjlighetema nedsatta i mindre grad men likväl med avsevärt mer än hälften, bör utgå två tredjedelar av helt bidrag. I övriga fall bör utges halvt försörjningsbidrag.

Tid

varunder/örsödningsbidrag kan utgå

Rätt till försörjningsbidrag bör tillkomma efterlevande make som är under 65 år. Den som uppnått denna ålder och som därmed i regel är berättigad till

ålderspension bör således inte kunna göra anspråk på försörjningsbidrag. l

dessa fall är försörjningen tryggad genom ålderspensionen, och något behov av försörjningsbidrag föreligger alltså inte. Inte heller i det fall att ålderspension

utgår före fyllda 65 år på grund av förtida uttag bör rätt till försörjningsbidrag

föreligga. Också här är den efterlevandes försörjning tryggad genom ålderspensionen. Någon nedre åldersgräns vid vilken rätten till bidrag skulle inträda är däremot enligt kommitténs uppfattning inte pâkallad. I princip bör stöd alltså kunna utges även till efterlevande i lägre ålder. l praktiken torde emellertid sådana fall bli ytterst sällsynta. Det måste nämligen beaktas att det relativt sett är få makar som blir änkor eller änklingar i sådan ålder. Och av dessa kommer det alldeles övervägande flertalet att ha förvärvsarbete på längre tid än halvtid och kan därmed inte komma i fråga för försörjningsbidrag. Många efterlevande i sådan ålder är dessutom föräldrar till små barn och kan därigenom komma att bli berättigade till omställningsbidrag på denna grund. Inte heller då skulle rätt till försörjningsbidrag vara för handen. Beträffande återstoden unga efterlevande, som i och för sig skulle uppfylla förutsättningama för rätt till försörjningsbidrag, torde kunna förutsättas att möjligheterna att bereda vederbörande ett arbete är långt större än då fråga är om äldre efterlevande. Kraven på unga efterlevande i fråga om flyttning till annan ort, om antagande av erbjudet arbete, om genomgående av yrkesinriktad utbildning etc. måste också ställas avsevärt högre än då fråga är om äldre. Mot bakgrund av vad nu sagts kan alltså förutsättas att, om det överhuvudtaget blir aktuellt att bevilja för efterlevande försörjningsbidrag i lägre ålder, bidrag kommer att utges under endast kortare tid.

Utöver vad som följer av att försörjningsbidraget skall upphöra att utgå då

den efterlevande fyller 65 år bör inte komma i fråga att rätten till bidraget till viss längsta tid. Tanken är i stället att det skall utgå generellt begränsas under så lång tid som erfordras för att den efterlevande skall kunna ges möjlighet till försörjning genom eget arbete. En annan sak är att försörjnings-

till vuxna 349

SOU 1981:01 Stödet efterlevande

bidrag bör kunna i det enskilda fallet begränsas till viss tid. Syftet härmed är dock endast att kunna knyta bidraget till en utbildning e. d. som förväntas kunna leda till arbete inom viss bestämd tid. Att kommittén inte föreslår någon tidsbegränsning för försörjningsbidraget innebär att bidrag i vissa fall kan komma att utges under tämligen lång tid. kan dock antas att så blir fallet endast undantagsvis. De Med stor sannolikhet efterlevande som skulle uppbära bidrag ända tills de fyller 65 år torde till övervägande delen vara sådana som beviljas bidrag först i hög ålder. l fråga om övriga efterlevande får förutsättas att de åtgärder som arbetsmarknadsorganen inom en inte m. fl. kan erbjuda i de allra flesta fallen leder till anställning alltför lång tid. Emellertid kan inte uteslutas att det i vissa fall kan uppstå situationer där ansträngningama att få in den efterlevande på arbetsmarknaden kommer att visa sig fruktlösa. De efterlevande som kan komma att beröras härav bör vara tillförsäkrade det skydd som försörjningsbidraget skall ge, även om detta leder till att bidrag kan komma att utges under en längre tid. I annat av skyddsnät för efterlevande i särskilt utsatta fall skulle bidragets karaktär situationer gå förlorad.

Omprövning m. m.

För att försörjningsbidrag inte skall utges till den som ej längre är i behov därav är det av vikt att resp. inte utges i vidare mån än vad som är erforderligt, försäkringskassan kontinuerligt följer upp den berättigades försörjningssituaatt tion. Tidigare har berörts ett av de förslag som syftar till att åstadkomma sådan uppföljning sker. nämligen att försörjningsbidrag skall kunna begränsas till viss tid. Har så skett ligger hän en garanti för att rätten till bidrag tas upp till förnyad behandling inom viss angiven tid. Även om bidraget inte tidsbegränske med jämna mellanrum. Självfallet bör sats bör emellertid omprövning sådan omprövning äga rum, så snart det kommer till försäkringskassans kännedom -genom anmälan från den efterlevande eller på annat sätt -att den efterlevandes försörjningsmöjligheter förbättrats, t. ex. genom att vederbörande fått anställning, eller att annan ändring av betydelse har skett i de förhållanden som legat till grund för beslutet om bidrag. För att det skall kunna upprätthållas bör därutöver aktiverande syftet med förmånen omprövning ske minst en gång om året. bör i vissa fall kunna dras in eller Redan beviljat försörjningsbidrag net/sättas. Att så skall ske då den berättigade fyller 65 år eller dessförinnan har redan berörts. Även i andra fall kan börjar uppbära ålderspension situationen vara den att den efterlevandes försörjning tryggas genom förmåner e. d. Inte heller i dessa fall finns anledning att från den allmänna försäkringen Det kan här röra sig om t. ex. efterlevande som utge försörjningsbidrag. eller som erhåller hel egenlivränta från arbetsskabeviljas hel förtidspension deförsäkringen. Försörjningsbidraget bör även då dras in. Till frågan om hur återt. ex. partiell förtidspension bör påverka rätten till försörjningsbidrag kommer kommittén nedan. huruvida bör ske av försörjningsbidrag i fall då den Spörsmålet indragning berättigade ingår nytt äktenskap eller börjar sammanbo med annan behandlar kommittén i avsnitt 8.6. är syftet med försörjningsbidraget att detta skall Som tidigare framhållits

350 Stödet till vuxna

efterlevande

utgöra ett skyddsnät för efterlevande som till följd av makens död helt eller delvis står utan försörjning. Tanken är att den efterlevande under den tid bidrag utgår - genom olika arbetsmarknadspolitiska åtgärder m. m. - skall hjälpas till ett arbete som tryggar försörjningen. En naturlig följd av detta är att bidraget bör dras in då det fyllt sitt syfte. Om den efterlevandes försörjningsmöjligheter varaktigt förbättrats så att de inte längre kan anses nedsatta med minst hälften, bör således inte längre utges bidrag. I princip skall så anses vara fallet då den efterlevande erhållit ett stadigvarande arbete på mer än halvtid. Skulle den efterlevande erbjudas ett lämpligt sådant arbete men inte vilja anta detta, bör likaledes bidraget dras in. Även i detta fall får försörjningsbidraget anses ha fyllt sitt syfte, och att den efterlevande inte kommit i arbete beror här inte på att försörjningsmöjlighetema är nedsatta i den mening som bör krävas för rätten till bidrag. Kan det antas att den inträdda förbättringen av den efterlevandes förvärvsinte kommer möjligheter att bestå avsevärd tid, varmed enligt vad tidigare sagts bör förstås en tid av minst ett år, bör inte komma i fråga att definitivt dra in bidraget. På motsvarande sätt som tidigare föreslagits i vad avser det fall att den efterlevande redan vid ansökningstillfället tillfälligt har möjlighet att försörja sig, bör bidraget här dras in endast för viss tid. Försörjningsbidrag bör. som tidigare utvecklats, kunna utgå inte enbart till den som helt saknar försörjningsmöjligheter. Är situationen sådan att den efterlevande har eller kan beredas ett lämpligt arbete på högst halvtid utesluter detta inte rätt till bidrag. Försörjningsbidraget skall i fall av detta slag utgå som två tredjedelar av helt eller som halvt bidrag alltefter omfattningen av försörjningsmöjlighetemas nedsättning. Skulle möjligheterna för en efterlevande som uppbär helt eller två tredjedels försörjningsbidrag att bereda sig inkomst genom arbete förbättras bör -i stället för att definitivt eller temporärt dra in bidraget - kunna komma i fråga att sätta ned bidraget så att det svarar mot den aktuella nedsättn ingen av försörjningsmöjlighetema. Är förbättringen varaktig bör ske definitiv nedsättning och i annat fall nedsättning på viss tid, högst ett år. Efter det att försörjningsbidrag definitivt dragits in eller satts ned bör inte komma i fråga att åter utge eller att höja bidraget. Har försörjningsmöjlighetema förbättrats i sådan omfattning att bidraget definitivt dragits in eller satts ned till följd härav. bör således inte en senare inträdd försämring kunna leda till att bidraget åter utges eller höjs. I fall av dessa slag kan den förnyade nedsättningen av förvärvsmöjlighetema inte anses ha sådant samband med makens död att den bör grunda rätt till försörjningsbidrag. I det föregående har redovisats de skyldigheter som bör åligga den efterlevande att efter föreskrift därom anmäla sig som arbetssökande hos den offentliga arbetsförmedlingen, delta i utbildning m. m. i syfte att förbättra förvärvsmöjlighetema. Självfallet är det av största vikt att sådana föreskrifter med arbetsförberedande inriktning verkligen Kan den efterlevande efterföljs. inte förmås att ta aktiv del i försöken att komma in på arbetsmarknaden, kommer inte heller det aktiverande syftet med försörjningsbidraget att kunna upprätthållas. Mot bakgrund härav bör möjlighet finnas att helt eller delvis förvägra efterlevande försörjningsbidrag, om han eller hon utan giltig anledning vägrar att efterkomma föreskrift av nu aktuellt slag. Administrativt bör försörjningsbidraget, liksom övriga beståndsdelar inom

till vuxna 351

SOU l98l:6l Stödet efterlevande

handhas av försäkringskassoma. Då det refonnerade efterlevandestödet, i många fall kan förutsättas bli av handläggningen av försörjningsbidrag i sådana ärenden träffas av tämligen komplicerad an bör avgöranden

Av vikt är att samarbete sker mellan försäkringskassan peirsionsdulegation. innan fråga om försörjningsbidrag avoch berörda arbetsmarknadsorgan

görs. i 16 l sammanhanget bör också fästas uppmärksamhet på bestämmelsen att i pensionsärende meddela interimistiskt kap. 3§ AFL om möjligheten

bes/rat. Denna möjlighet bör självfallet gälla även då fråga är om försörjningskan förutsättas att flertalet efterlevande som kan komma i bidrag. Visserligen fråga för försörjningsbidrag gör ansökan härom redan under omställningspedärför kan föreligga vid den rioden och att beslut om försörjningsbidrag upphör att utgå. Skulle emellertid så inte tidpunkt då omställningsbidraget vara fallet. bör försäkringskassan - om förutsättningar härför föreligger

inte kunna meddela interimistiskt beslut om bidrag så att den efterlevande ställs utan försörjning under den tid som förflyter från det omställningsbidra-

att utgå till dess slutligt beslut föreligger i frågan om rätt till get upphör

forsörjningsbidrag.

8.5.4 Pensionsnivâer m. m.

framhållit att försörjningsbidraget är att Kommittén har i det föregående efterlevandestödet för vuxna. En betrakta som en del av det framtida förutsättningarna för rätten till utgångspunkt har därför varit att de allmänna överensstämma med dem som försötjningsbidrag bör, så långt det är möjligt, dvs. omställningsbidrag under en gäller för övriga delar av efterlevandestödet, den efterlevande tar vård om tid av ett år resp. den längre tid varunder minderårigt bam. Enligt kommitténs uppfattning faller det sig därför naturligt

skall beräknas, söka att, även i fråga om det sätt på vilket försörjningsbidraget nå överensstämmelse med vad som föreslagits beträffande omställningsbidra-

innebär att försörjningsbidraget bör utgå såsom en renodlad get. Detta efterlevandeförmån och att det bör utges från såväl folk- som tilläggspensionebör förmånen andel ringen. Inom folkpensioneringen utgå med en procentuell medan storleken av tilläggspensionen bör knytas till den av basbeloppet,

avlidnes tillgodoräknade pensionspoäng. Vid bestämmandet av storleken av försörjningsbidraget måste hänsyn tas

vilka pekar i delvis olika riktning. Å ena sidan till en rad omständigheter, ett sådant sätt att det, i de fall där detta blir gäller det att bestämma bidraget på försörjning. Å andra sidan aktuellt, ensamt kan svara för den efterlevandes ofta kommer att utgöra ett måste hänsyn tas till att försörjningsbidraget såsom arbetsinkomst, studiestöd komplement till andra försörjningskällor, m. m. Beaktas bör också att bidraget inte får utges på en sådan nivå att det

aktiverande syftet med bidraget riskerar att motverkas. Vid en samlad bedömning anser kommittén att en rimlig avvägning

åstadkommes om man såsom förebild tar den nivå resp. de kompensationsdel. Härigenom nås dessutom grader som föreslagits för omställningsbidragets en önskvärd överensstämmelse mellan de olika delarna av det nya

inbördes

härifrån föreslår kommittén att helt efterlevandestödet. Med utgångspunkt från folkpensioneringen skall utgå med ett belopp motsvaförsörjningsbidrag

352 Stödet till vuxna

efterlevande 5OU l98l:6l

rande, för år räknat, ett basbelopp och att pensionstillskott inte Skaill utgå. lnom tilläggspensioneringen skall bidraget utgöra för år räknat 3) %› av den avlidnes egenpension, om det inte samtidigt finns även pensionsberättigat bam. l annat fall skall bidraget utgöra 10 % av den avlidnes egenpcnsiion. Två tredjedels resp. halvt försörjningsbidrag skall utges med motsvarande andel av helt försörjningsbidrag. l likhet med vad som föreslås beträffande omställningsbidrag - samt med änkepension och förtidspension - finns inte skäl att låta försörjningsbidrag vara pensionsgrundande för ATP för den eñerlevande. Det särskilda bostadsstödsom tar sikte på folkpensionärer (KBT) bör enligt kommitténs mening inte utgå till den som uppbär försörjningsbidrag. Att rätt härtill inte skall föreligga för den som erhåller omställningsbidrag har utvecklats under avsnitt 8.2.4. De skäl som därvid anförts för denna lösning äger tillämpning även för försörjningsbidragets del. Det bör ånyo understrykas att detta förslag inte betyder att den efterlevande skulle ställas utanför rätten till bidrag till bostadskostnaden. Stöd härför kan på samma villkor som till andra medborgare utgå inom ramen för de statskommunala bostadsbidragen. l likhet med vad som i princip gäller beträffande pensionsfömtåner i allmänhet bör försörjningsbidraget betraktas som skattepliktig inkomst. Enligt kommitténs mening bör, med hänsyn till bidragets konstruktion och till syftet bakom förmånen, skatteplikten gälla fullt ut såsom om bidraget utgjort inkomst av tjänst. Någon motsvarighet till de särskilda skattelättnader som i dag finns för folkpensionärer bör således inte här förekomma. Till förmån för en sådan ordning talar inte minst det förhållandetatt bidraget, bl. a. till följd av olika samordningsregler (se nedan), under varierande tidsperioder kan komma att utgå som komplement till förvärvsinkomster eller som utfyllnad till andra - helt eller delvis - beskattade stödformer. I andra fall åter kan bidraget - under kortare eller längre tid - utges med fullt belopp. Från administrativ synpunkt skulle med hänsyn härtill ett system med särskilda grunder för beräkningen av skatt för den som är berättigad till försörjningsbidrag bli ytterst otympligt. Såsom närmare utvecklats i avsnitt 8.2 skall inte heller omställningsbidraget särbehandlas i skattehänseende. Mot bakgrund av önskvärdheten av enhetliga bestämmelser för hela det reformerade efterlevandestödet skulle det även med hänsyn härtill framstå som olämpligt med särskilda skattebestämmelser för försörjningsbidragets del.

8.5.5 Samordning

Försörjningsbidraget bör, som framhållits i det föregående, inte vara inkomstprövat i traditionell mening. Den nödvändiga avgränsningen av rätten till

bidrag bör i stället ske genom att det uppställs vissa specificerade förutsätt-

ningar härför. Uteslutna från bidragsrätt är sålunda de som genom inkomster av förvärvsarbete eller redan genom ålderspension har sin försörjning tryggad. Emellertid uppkommer särskilda problem då fråga är om efterlevande som uppfyller förutsättningarna for rätt till inte endast försörjningsbidrag utan till även andra förmåner. Till en början kan här uppmärksammas att sådan nedsättning av förvärvsmöjlighetema som beror på nedsatt hälsa kan grunda

till vuxna 353

SOU l981:6l Stödet efterlevande

rätt till såväl försörjningsbidrag som förtidspension eller- vid något tillfälle egenlivränta från arbetsskadeförsäkringen. Vidare är förutsatt att den som kan komma i fråga för försörjningsbidrag skall ha möjlighet att delta i olika arbetsmarknads- och utbildningspolitiska åtgärder med vilka följer rätt till stöd i olika former. Det bör självfallet inte komma i fråga att utge försörjningsbidrag ograverat samtidigt som den efterlevande är berättigad till sådana andra former av stöd. Detta skulle enligt kommitténs uppfattning kunna leda till överförsäkring. härav föreslår kommittén att det införs bestämmelser som Mot bakgrund reglerar hur samordning skall ske i dessa fall. vid utformandet av sådana samordningsregler bör vara att En utgångspunkt försörjningsbidraget skall vara subsidiärt till andra former av stöd som tar sikte på samma behov. I fall av detta slag bör bidraget utgå endast i den mån det överstiger vad som kan utges i form av annat stöd. Är den efterlevande berättigad till annan typ av ekonomiskt stöd, dvs. sådan stödform vilken avser för annan inkomstförlust än den som försörjningsbidraget tar att kompensera sikte på, bör däremot gälla att samordning överhuvudtaget inte skall ske. l dessa fall bör alltså försörjningsbidraget kunna utgå parallellt med det andra stödet. Är den efterlevandes försörjningsmöjligheter nedsatta av andra än arbetsmarknadspolitiska eller liknande skäl och föreligger rätt till särskild ersättning härför, t. ex. i form av föräldrapenning eller Vårdbidrag, bör således om denna ersättning inte påverka hans eller hennes rätt till försörjningsbidrag, dessutom är nedsatta på grund av orsak som försörjningsmöjlighetema grundar rätt till försörjningsbidrag. Med ovan angivna utgångspunkter föreslår kommittén att försörjningsbidrag enligt särskilda regler skall samordnas med bl.a. sjukpenning och från den allmänna försäkringen samt med egenlivränta från förtidspension Samordning skall ske också med olika former av arbetsskadeförsäkringen. vid arbetslöshet och utbildning. Innebörden av de föreslagna ersättning reglerna härför anges i specialmotiveringen.

8.6 Efterlevandebegreppet m. m.

8.6.1 Inledning Kommittén har i det föregående lagt fram förslag om att nuvarande på sikt skall ersättas av andra former av stöd till och änkepensionering åtgärder för vuxna efterlevande- kvinnor och män. Förslaget innebär bl. a. att det inom den allmänna försäkringen skall kunna utgå familjepension i form av omställningsbidrag och försörjningsbidrag. Bidragen skall utges från både Inom ATP skall pensionen relateras till de folk- och tilläggspensioneringen. som tillgodoräknats den avlidne. pensionspoäng Som framhållits under de allmänna övervägandena i avsnitt 6 uppkommer härvid om vilka grupper som skall omfattas av det refonnerade frågan efterlevandestödet och hur dessa skall avgränsas lagtekniskt. Det gäller alltså att avgöra vilka samlevnadsförhållanden som skall kunna grunda rätt för en efterlevande att erhålla familjepension efter det att en annan person har före dödsfallet har avlidit. Härvidlag bör givetvis krävas att den efterlevande stått i visst förhållande till den sedermera avlidne. Vad problemet avser är att

354 Stödet till vuxna e/ierlevandr)

SOU l98l:6l

bestämma vilka relationer som på detta sätt skall kunna ge upphov till skydd från efterlevandepensioneringens sida. I förevarande avsnitt utvecklar kommittén sina synpunkter på detta spörsmål. Som grundval för övervägandena redovisas inledningsvis visst material om frågans tidiga re behandling, om hur motsvarande problem lösts på andra håll i lagstiftningen m. m. och om vissa undersökningar som gjorts angående bl. a. förekomsten av samboende utan äktenskap.

8.6.2 Bakgrund till nuvarande regler och

frägans tidigare behandling

Nu gällande regler i AFL innebär att med änka likställs i fråga om rätt till änkepension inom folkpensioneringen ogift eller frånskild kvinna eller änka som stadigvarande sammanbodde med ogift eller frånskild man eller änkling vid dennes död och som har varit giñ med eller har eller har haft bam med honom. Vid tillämpningen av villkoret om minst fem års äktenskapjämställs den tid under vilken kvinnan oavbrutet sammanbott med mannen fram till tidpunkten för dennes död med tid varunder äktenskap bestått (8 kap. 2§ AFL). Å andra sidan äger en änka inte rätt till änkepension efter sin make, om hon levde åtskild från honom vid hans död och om hon efter det sammanlevnaden upphörde stadigvarande har sammanbott med annan man med vilken hon har varit gift eller har eller har haft bam (8 kap. 3 § AFL). Utgående änkepension från folkpensioneringen dras in om änkan ingår äktenskap eller stadigvarande sammanbor med man med vilken hon har varit gift eller har eller har haft bam. Om äktenskapet eller samboendet upphör inom fem år, börjar dock pensionen ånyo att utgå.

Inom tilläggspensioneringen krävs däremot för rätten till änkepensicn att

det har förelegat ett äktenskap. Tilläggspensioneringen saknar sålunda motsvarighet till bestämmelsen inom folkpensioneringen om änkepensonsrätt i vissa fall för kvinna som sammanbott utan äktenskap. l konsekvens härmed saknar ATP också motsvarighet till stadgandet om att rätt till änkepension inte är för handen i vissa fall då änkan har levt åtskild från maken och sammanlevt med annan man. Inte heller dras tilläggspension i fom av

änkepension in om änkan börjar sammanleva med en man utan att ingå

äktenskap med honom. Om änkan gifter om sig upphör dock även tilläggspen-

sion i form av änkepension att utgå. Vid upplösning

av det nya äktenslapet inom fem år kan pensionen börja utges på nytt (14 kap. 2 § AFL). Även ålders- och förtidspension från folkpensioneringen är beroence av civilstånd och samlevnadsförhållanden. Sådan pension utges med lägre belopp till gift försäkrad, vars make också uppbär folkpension, än till ensam pensionstagare. Härvid likställs gift pensionstagare, som stadigvarande lever åtskild från sin make, med ogift pensionsberättigad, om inte särskilda skäl föranleder till annat. Med gift pensionstagare likställs å andra sidan pensonsberättigad som stadigvarande sammanbor med någon (gift eller icke gimmed vilken den pensionsberättigade har varit gift eller har eller har haft ban (10 kap. l § AFL). Motsvarighet till dessa regler gäller beträffande rätte) till hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension (KBT). Nuvarande regler inom folkpensioneringen om likställande av vissa (gifta med gifta när det gäller rätten till pension har varit i krañ sedan år 1960. den

Stödet till vuxna efterlevande 355

SOU 1981:01

dessförinnan gällande lagstiftningen (I 946 års la g (›rnj0/kpen.si0nerin g) fanns i stället att vid lagens tillämpning kunde, när ett stadgande av innebörd särskilda skäl föranledde därtill, gift pensionsberättigad anses som ogift som sedan avsevärd tid sammanlevde med ävensom ogift pensionsberättigad, annan under äktenskapsliknande förhållanden, anses såsom gift med denne. av 1946 års lag om folkpensionering inte Skälen till att man vid tillkomsten undantagslöst följde civilståndet var framför allt att det ansågs som synnerligen stötande för rättsmedvetandet att personer, vilka sedan en följd av år sammanbott som makar utan att vara gifta, på grund härav skulle få avsevärt otillfredsställande att högre pension än om de varit makar. Vidare sågs det som två pensionsberättigade makar skulle kunna genom en arrangerad äktenskaps» skillnad bereda sig avsevärt högre pension än tidigare. med verkan fr. 0. m. den l juli 1960 tillkom efter förslag av 1958

Ändringen

års socia[försäkringskommitté i betänkandet (SOU 1959:32) Förbättrade från folkpensioneringen m. m. Kommittén framhöll där familjeformåner bl. a. att det med folkpensionsförmånemas alltmer växande storlek framstod som betänkligt att låta pensionemas avhängighet av civilstånds- och samlevnadsforhållanden av ett så allmänt hållet stadgande som det regleras dåvarande. till en vidsträckt skälighetsprövning i Lagrummet gav möjlighet det enskilda och även om detta i vissa situationer kunde vara fallet, framstod det dock ur likformighetens och rättssäkerhetens fördelaktigt intresse som önskvärt att få en lydelse som mera exakt fästslog under vilka förutsättningar lagrummet skulle tillämpas. Dittillsvarande tillämpobjektiva av en viss ojämnhet. Härtill kom, ning av bestämmelsen syntes utmärkas påpekade kommittén, att det administrativa förfarandet i avsedda slag av främst undersökningen och prövningen av samboendeförhållanärenden, denas natur, vållade en betydande belastning. Härjämte uppstod en stundom och olust hos pensionsberättigade, som blev utfrågade mycket stark irritation om sina mest intima förhållanden, samt hos dem som hade att syssla med handläggningen av pensionsärendena och som hade att i tjänsten verkställa

utredningar om angivna förhållanden. Överhuvudtaget syntes den dåvarande

uttryck ”sammanlever med annan under äktenskapsliknande lagtextens förhållanden” samt “anses såsom gift” enligt kommittén lätt kunna ge intryck av ett moraliskt ställningstagande från det allmännas sida, något som borde borde därför undvikas i en lagstiftning av förevarande slag. Dessa uttryck utmönstras. Till socialförsäkringskommitténs förslag anslöt sig föredragande departementschefen i propositionen 1960:75 och riksdagen (2 LU 1960:20). Departementschefen framhöll att kommitténs förslag i fråga om änkepensioner syntes uppfylla anspråket att de förutsättningar under vilka pensionsrätt är för handen är anknutna till vissa lätt konstaterbara fakta samtidigt som det på ett lämpligt sätt avgränsade den personkrets som kunde anses vara i behov av änkepension av avsett slag. Anledningen till att tilläggspensioneringen till skillnad från folkpensioneringen inte innehåller stadgande om likställande i vissa fall av ogift kvinna är att det vid tillkomsten av ATP med gift när det gäller rätten till änkepension framstod som önskvärt att åstadkomma överensstämmande regler inom tilläggspensioneringen och gällande personalpensionssystem (prop. 1959:100).

356 Stödet till vuxna ejierlemnde sou 1931451

l sitt slutbetänkande (SOU 1971:19) Familjepensionsfrågor m. m. behandlade pensi0nsjörsäkringsk0mmitlén frågan om änkepension inom tilläggspensioneringen till samboende kvinna. Kommittén anförde därvid att önskemåletatt åstadkomma överensstämmande regleri det aktuella avseendet inom folk- och tilläggspensioneringen otvivelaktigt var värt beaktande. Emellertid kunde enligt kommitténs uppfattning läggas i viss mån andra synpunkter på änkepensionema inom tilläggspensioneringen än inom folkpensioneringen. Kommittén framhöll härvid bl. a. familjelagstiftningens betydelse för utfonnningen av tilläggspensioneringen samt anförde att det hade ansetts rimligt att rätten till änkepension inom tilläggspensioneringen på samma sätt som ett flertal andra rättigheter och skyldigheter av ekonomisk natur skulle knytas till äktenskapet. Folkpensioneringens regel kunde ses som ett undantag från denna princip, vilket var betingat av att behovssynpunkter här spelat en stor roll. Ytterligare hänvisade kommittén till att frågan om de ekonomiska rättsverkningama av äktenskap var föremål för utredning och att resultatet härav borde avvaktas innan ändring företogs i den berörda regeln. Kommittén föreslog således ingen ändring av regeln att legalt äktenskap skall föreligga for rätt till änkepension inom tilläggspensioneringen. Under remissbehandlingen av betänkandet mottogs kommitténs ställningstagande på denna punkt i huvudsak positivt. I betänkandet (SOU 1979:94) En allmän socialförsäkring harsocialpolitzlska samordningsutredningen redovisat överväganden om bl. a. ett enhetligt samboendebegrepp inom en samordnad allmän socialförsäkring (se avsnitt 3.3.2). Utredningen framhåller därvid att socialförsäkrings- och bidragssystemen tillhör de områden där man av sociala skäl och av rättviseskäl i princip bör ha ett regelsystem som anknyter till den faktiska samlevnaden. Därför bör man enligt utredningen vid en samordning sträva efter en långtgående neutralitet mellan olika samlevnadsformer. Samordningutredningens överväganden (beträffande vilkas närmare innebörd det kan hänvisas till det angivna betänkandet s. 141-155) utmynnari att äktenskapet bör vara utgångspunkten för avgränsningen av familjen inom en framtida allmän socialförsäkring. Eftersom många även framöver troligen vill leva samman utan formellt äktenskap fordras emellertid enligt utredningen bestämmelser för hur samboende icke gifta skall likställas med gifta. Huvudregeln i en samordnad försäkring bör enligt utredningen vara att, efter förebild från den allmänna försäkringen, med gifta jämställa man och kvinna som stadigvarande sammanbor utan att vara gifta om de tidigare varit gifta med varandra eller gemensamt har eller har haft bam. Utredningen framhåller att det kan antas att flertalet samboendefall där likställighet aktualiseras kan prövas på grundval av indiciema i denna huvudregel. Därmed uppfylls ett viktigt krav på bestämmelserna inom socialförsäkringen, nämligen att de skall vara enkla och schabloniserade. Utredningen påpekar att dessa indicier dessutom vilar på vedertagna uppfattningar om vad som avses med äktenskapsliknande förhållanden. Eftersom likställighetsregler har särskild vikt för bidrag till barnfamiljer, exempelvis efterlevandestöd, ärdet enligt utredningen också att förekomsten av barn naturligt får betydelse för avgränsningen av familjen. Utredningen anser att ett generellt tillägg till regeln dock bör övervägas. Det gäller samboende icke gifta som väntar barn tillsammans.

Stödet till vuxna efterlevande 357

l övrigt menar utredningen att den ökade enhetligheten bör uppnås genom Denna tilläggsreen tilläggsregel som bygger på ett vidare samboendebegrepp. även man och kvinna som stadigvarande gel bör vara att med gifta likställs lever samman under äktenskapsliknande förhållanden. Samlevnadsförhållandena bör bedömas med hänsyn till varaktigheten av förhållandet, förekomsten hushâllsgemenskap samt om barn vårdas av gemensam bostad och ekonomisk Som regel bör enligt utredningen flera av dessa omständigheter gemensamt. skall kunna tillämpas. Det framhålls att vara för handen för att likställighct samboendct bör vara av viss varaktighet, särskilt när det är fråga om stöd till efterlevande. betonar att denna tilläggsregel kommer att behöva Utredningen tillämpas endast i ett mindre antal fall. Vid rwørisshehandlingen av socialpolitiska samordningsutredningens fördetta i allmänhet, dock sällan helt reservationslöst. Framför slag tillstyrktes allt betonade många remissinstanser de utrednings- och tillämpningssvårigheter som kan uppstå vid en utvidgning av den allmänna försäkringens nuvarande samboendebegnepp. Kritiken eller tveksamheten riktade sig främst mot att införa begreppet äktenskapsliknande förhållanden när det gäller att bedöma om icke gifta skall anses likställda med gifta. Någon kritik riktades däremot i allmänhet inte mot förslaget att samboendebegreppet enligt AFL Detsamma skall utvidgas till att gälla även dem som väntar barn tillsammans. skall vara utgångspunkten för var fallet beträffande förslaget att äktenskapet att bestämma familjetillhörigheten.

8.6.3 på vissa andra områden

Samboendebegrepp

m. m. utanför den allmänna pensione- På många olika håll i lagstiftningen stöd eller ringen finns regler där civilståndet påverkar rätten till ekonomiskt för där sådant stöd utges med skilda belopp eller enligt särskilda bestämmelser gifta och icke gifta. l en hel del fall har därvid de för gifta gällande villkoren också eller mindre grupper personer som gjorts tillämpliga på större sammanlever utan att ha ingått äktenskap. Även utanför fältet för ekonomiskt av detta slag. Vid de avgränsningar som stöd förekommer likställighetsregler därvid gjorts av vilka grupper som skall jämställas med gifta har valts olika metoder inom lagstiftningen m. m. på olika områden Nuvarande regel inom folkpensioneringen, att med gift likställs pensionssammanbor med någon med vilken den berättigad som stadigvarande pensionsberättigade har varit gift eller har eller har haft barn, har motsvarighet Bestämmelser med denna innebörd finns sålunda på flera andra områden. bl. a. inom skattelagstiftningen-t. ex. i kommunalskattelagen (l 9281370) och - samt i studiestödslagen när det lagen (1941 :4 l 6) om arvsskatt och gåvoskatt av studiestöd som prövas mot makes inkomst. Även gäller sådana former _förä/dra/örsäkringen och sjukförsäkringen tillämpar detta jämställdhetsbe-

grepp. Vanligt förekommande i lagstiftningen är även regler som med gifta likställer dem som lever samman under äktenskapsliknande förhållanden. Något krav på att de sammanboende tidigare varit gifta med varandra eller har barn gemensamt finns då inte uppställt. Oftast har dock getts vissa andra kompletterande villkor i fall av detta slag. Sålunda gäller inom arbetsskade- _försäkringen att samlevnaden skall ha bestått avsevärd tid (enligt praxis minst

358 Stödet till vuxna

efterlevande

två år) för att kvinna, som inte varit gift med den avlidne och inte heller har barn gemensamt med honom, skall jämställas med änka i fråga om rätten till elterlevandelivränta. l vad avser rätten till statliga och statskommunala bostadsbidrag likställs vid inkomstprövningen med makar man och kvinna som utan att vara gifta lever tillsammans, om de tidigare varit gifta med varandra eller gemensamt har eller har haft bam. Med makarjämställs även man och kvinna som i annat fall lever tillsammans under äktenskapsliknande förhållanden. Härvid krävs dock att de har gemensamt hushåll. Ett motsvarande villkor skall enligt motiven gälla också i fråga om bidrag till värnpliktiga

m. fl. enligt _familjebidragslagen (1978:520). Enligt lagtexten avses med maka

även den som utan att vara gift med den vämpliktige lever tillsammans med honom under äktenskapsliknande förhållanden. Vid prövningen beaktas. förutom förhandenvaron av gemensamt hushåll, varaktigheten av sammanboendet och förekomsten av gemensamma bam. Också vad beträffar rätten till bosättningslån likställs med makar man och kvinna som sammanbor under äktenskapsliknande förhållanden. Enligt förarbetena skall sådant samboende anses föreligga då sökandena visar att de gemensamt förhyr eller äger sin bostad eller att båda varit kyrkobokförda på samma adress i sex månader. Även på avtalsförsäkringamas område förekommer ibland att samboende under äktenskapsliknande förhållanden tillagts samma verkningar som äktenskap (jfr avsnitt 2.3). Detta är fallet med

avseende på tjänstegruppliv-

försäkringarna på de statliga och kommunala avtalsomrâdena samt på LO/SAF-området. Liknande regler förekommer inom statens personskadeförsäkring och i TFA. Frågan om likställighet skall tillämpas i ett enskilt fall avgörs härvid i allmänhet av särskilda nämnder. Med avseende på det föreslagna sociaWrsäkrirzgsIi/lágget har för en tid sedan i rapporten (Ds S 1980:1) SOFT lagts fram förslag om att en försäkrad som inte är gift skall vid tillämpningen anses som gift, om han sammanbor under äktenskapsliknande förhållanden. Detta skall anses vara fallet om de sammanboende har varit gifta med varandra, har eller har haft barn tillsammans, väntar barn tillsammans eller skulle kunna gifta sig med varandra och har ekonomisk hushållsgemenskap sedan minst sex månader. Ett annat rekvisit som någon gång används i lagstiftningen när det gäller att likställa samboende med gifta är att den ena parten skall ha varit beroende av den andra för sin försörjning. Ett sådant villkor finns i skadeståndslagen (se avsnitt 5.2), och det äger tillämpning även i vissa fall då ersättning skall utges från privat försäkring, t. ex. trafikförsäkring. Ytterligare finns på en del områden regler som, för att åstadkomma mellan gifta och bl. a. ogifta samboende, hänvisar till att parterna likställighet skall vara varandra närstående. Sådana bestämmelser finns bl. a. inom hyresrätten, i rättegångsbalken och i konkurslagen. Det är dock långtifrån alltid som ogifta samboende på ett eller annat sätt likställs med gifta. Iåtskilliga sammanhang förekommer alltjämt att civilståndet är avgörande för rätten till förmåner. Som framhållits i det föregående är detta f. n. fallet med avseende på änkepension från tilläggspensioneringen. Likställighetsregler saknas också inom tjänstepensioneringarrra på kollektivavtalsområdet. TGL på PTK/SAF-omrâdet har inte heller något sådant stadgande. Detsamma gäller i regel enligt standardvillkoren för frivilliga grupplivfdrsäkringar.

Stödet till vuxna efterlevande

SOU l98l:6l

8.6.4 överväganden på familjerättens område

som framgår av översikten i avsnitt 5.1, regler om l giñermålsbalken finns, under bestående äktenskap och efter makars inbördes underhållsskyldighet om förvaltning av egendom under äktenskapet och äktenskaps upplösning, eñer av äktenskapet. Ärvdabalken om delning av egendomen upplösning make arvsrätt eñer innehåller bestämmelser som i vissa fall ger efterlevande

den andre maken. För dem som utan att vara gifta sammanbor under äktenskapsliknande

förhållanden finns inga familjerättsliga regler som motsvarar dem i giñermåls-

balken och ärvdabalken. Mellan sådana personer finns således ingen inbördes

underhållsskyldighet eller arvsrätt.

Ett undantag utgör lagen (1973:651) om ogifta samboendes gemensamma

bostad, vilken f. n. har tidsbegränsad giltighet till utgången av år 1984. Enligt

av äktenskapsliknande samlevnad mellan denna gäller att, om vid upplösning den ena av parterna innehar hyres- eller bostadsrätt ogift man och ogift kvinna vilken uteslutande eller huvudsakligen tjänat som parternas till lägenhet, den andra har rätt att överta hyres- eller gemensamma bostad, parten han bäst behöver bostaden och det med hänsyn till bostadsrätten, om

omständighetema i övrigt kan anses skäligt. Om parterna inte har eller har haft skäl talar därför. bam tillsammans, gäller det sagda bara om synnerliga att en av parterna avlider, tillämpas de Upplöses sammanlevnaden genom rätt att överta hyres- eller angivna reglerna i fråga om den efterlevandes

bostadsrätt som innehafts av den avlidne. är sedan år 1969 föremål för översyn av Den familjerättsliga lagstiftningen (Ju 1970:52). l sitt första delbetänkande (SOU _familjelagssakkunniga en diskussion i 1972:4 l) Familj och äktenskap l förde familjelagssakkunniga neutralitet till olika former för familjebildning. De frågan om lagstiftningens sökte därvid först klarlägga vad som skall förstås med neutralitet sakkunniga Den ena kan vara att enskilda får och fann att den kan ges två olika tolkningar. normer Lagstiftaren borde då välja vilka som skall gälla för deras samlevnad. Den andra tolkningen skulle inte påtvinga sammanlevande enhetliga regler. den helt annorlunda innebörden att neutralitet vara att ge neutralitetstanken bara om den samhälleliga regleringen av mannens och kvinnans föreligger och av deras förhållande till det utanförliggande samhället inbördes relationer eller ej. Neutraliteten förverkär densamma oavsett om de ingått äktenskap varken eller medför nackdelar ligas då på så sätt att äktenskapet ger fördelar

som inte är för handen redan på grund av den faktiska samlevnadssituationen. konstaterade att det är uppenbart att de två formerna Familjelagssakkunniga av neutralitet inte kan förverkligas samtidigt. gällandei två hänseenden, Neutralitetsaspekten gör sig enligt de sakkunniga det område som äktenskapslagstiftningen reglerar, dels nämligen dels inom utanför detta område som tar äktenskapet till inom de olika regleringar för särbestämmelser sakligt grundade på mannens och kvinnans utgångspunkt inom social- och skatterätt. Såvitt avser det av samhörighet, exempelvis området fann de sakkunniga att ett föräktenskapslagstiftningen reglerade av neutralitetstanken genom att konsekvent ge samma regler för verkligande som rättsligt institut samlevande ogifta som för gifta skulle beröva äktenskapet dess materiella innehåll. Detta uteslöt emellertid inte att det på särskilda

360 Stödet till vuxna

efterlevande

punkter kunde komma i fråga att av sociala eller särskilda andra skäl ge regler för samlevande ogifta av samma innehåll som för gifta. De sakkunniga konstaterade att man dock i sådana fall måste beakta att man kan nå effekter i direkt strid med de samlevandes vilja, nämligen om de underlåter att gifta sig just i syfte att undgå en rättslig reglering av sin förbindelse. Såvitt gäller likabehandling oavsett civilståndet på områden utanför det

som äktenskapslagstiftningen täcker hänvisades

till att vissa punkter inom social- och skatterätten är exempel härpå. Enligt de sakkunniga kan man från praktiska hävda att en ordning där man endast anknyter till synpunkter civilståndet ofta är ändamålsenlig. Civilståndet, som är registrerat genom det allmännas försorg, kan lätt fastställas utan att den enskilde själv behöver medverka. Klarläggandet av den faktiska samlevnadssituationen kan däremot vålla utredningssvårigheter, särskilt om parterna har olika uppfattning. I den proposition som byggde på

familjelagssakkunnigas nämnda betän-

kande (prop. 1973:32) framhöll föredragande .statsrådet

Utanför den familjerättsliga lagstiftningen - exempelvis inom social- och skattelagstiftningen - likställs i viss utsträckning samlevande ogifta med makar. Tanken är att samboende män och kvinnor som lever under samma sociala och ekonomiska förhållanden skall behandlas lika oberoende av om de har ingått äktenskap eller inte. Vid förverkligandet av denna tanke har lagstiftaren ofta ställts inför problem att finna lämpliga och lätt konstaterbara kriterier för att avgöra om äktenskapsliknande samlevnad föreligger eller inte i det enskilda fallet. Ett vanligt sätt att lösa problemet har inom social- och skattelagstiftningen varitatt med gifta likställa samboende som tidigare har varit gifta med varandra eller som har eller har haft barn tillsammans. Andra kategorier av samboende har inte kunnat likställas med gifta. eftersom det inte har ansetts kunna komma i fråga att bygga avgränsningen på regler som förutsätter att myndigheterna i enskilda fall skall göra ingående undersökningar beträffande människors personliga levnadsförhållanden.

Föredragande statsrådet framhöll vidare att hans principiella uppfattning var att man vid utformningen av regler om skatter och sociala förmåner i möjlig mån bör undvika att ge reglerna ett sådant innehåll att människor förlorar på att gifta sig eller vinner på att skiljas. l propositionen anfördes ytterligare att det är uppenbart att äktenskapsrättens regler kan göras tillämpliga endast i fall då kontrahentema har kommit överens om att gifta sig och på visst sätt utåt manifesterat sin

överenskommelse, dvs. när de har ingått

äktenskap i den form lagen anvisar. Detta innebär visserligen, påpekade föredragande statsrådet, att de människor, som sammanlever under äktenskapsliknande förhållanden men som aven eller annan anledning inte vill ingå äktenskap, i åtskilliga hänseenden blir underkastade andra rättsregler än de gifta och att detta kan vara oförrnånligt för dem båda eller för endera av dem. Detta är emellertid ofrånkomligt om man utgår från att äktenskapet är och måste vara grundat på frivillig överenskommelse. Samhället måste emellertid, anfördes i propositionen, räkna med som en realitet att det i dag finns ett betydande antal familjer där föräldrama inte är gifta. Lagstiftaren måste ta hänsyn till detta, framför allt vid utformningen av bestämmelser som direkt eller indirekt berör bam. Det bör givetvis inte i en modern lagstiftning få förekomma att barnens intresse blir sämre tillgodosedda av det skälet att föräldrarna inte är eller har varit gifta med varandra.

Familjelagssakkunnigas arbete berör f. n. frågan om äktenskapets ekono-

Stödet till vuxna efterlevande 361

och avser närmast spörsmålet om egendomsordningen i miska rättsverkningar äktenskapet. l samband därmed kommer de sakkunniga att ta ställning till hur det framtida äktenskapliga regelsystemet skall återverka på det civilrättsliga förhållandet mellan andra samlevande par, t. ex. mellan ogift man och ogift Ett kvinna. mellan två personer av samma kön eller mellan nära släktingar. betänkande vari dessa frågor tas upp har aviserats till år 1981.

8.6.5 Statistiska och Sociologiska undersökningar

Det övervägande antalet män och kvinnor som bildar familj väljer äktenska- Under senare tid har det emellertid blivit allt pet som form för samlevnaden. vanligare att män och kvinnor bildar familj utan att gifta sig. En mätare på omfattningen av sådan samlevnad utan äktenskap kan vara frekvensen av barn som är födda av ogift mor. Under 1900-talet låg denna andel länge på 10-15 0/0. Från slutet av 1960-talet har skett en markant ökning, och andelen år 1979 till ca 38 °/0. Av intresse i sammanhanget är också hur uppgick giftermålsfrekvensen har utvecklats. Som framgår av redovisningen i bilaga A tämligen konstant år från år under var antalet årligen ingångna äktenskap 1950-talet och början av l960-talet. Antalet sjönk fr. o. m. år 1967 fram till år minsk- 1974, då en viss uppgång skedde. Efter år 1976 har sedan skett en ny ning för varje år. Under de senaste åren har gjorts en del olika undersökningar om av samboende utan äktenskap. I familjelagssakkunnigas första förekomsten betänkande att under 1950-talet och början av gjordes den uppskattningen andelen samboende l 1960-talet ogifta var högst 1 % av alla samboende. samma betänkande redovisades specialbearbetningar av två undersökningar från år 1969. Den ena visade att man kunde beräkna att närmare 7 °/0 av alla samboende var ogifta och således drygt 93 °/0 gifta. Hälften av dessa mellan icke gifta var 0-5 år gamla. l knappt 40% av familjebildningar hushållen fanns bam. Den tolkningen gavs undersökningsresultaten att samboende utan äktenskap kunde ses som en övergångsform, dvs. parterna sammanbodde en tid innan de gifte sig. l en annan bearbetning befanns att ca två tredjedelar av de ogifta mödrama var sammanboende med barnets far. Av samtliga samboende mödrar i den undersökningen visade sig ungefär 13 % vara ogifta och 87 % gifta. säkraste och mest representativa materialet om i vilken Det förmodligen samboende utan äktenskap förekommer kan erhållas från 1975 utsträckning års folk- och b0stadsräkning(FoB 75). Närmare uppgifter om resultaten härav vid lämnas i bilaga A (vid tabell A 3). Som framgår av vad där redovisas var räkningstillfállet år 1975 ca l 1 % av samtliga samboende ogifta och således ca varierade med åldern. 89% gifta. Andelen icke gifta samboende kraftigt Medan mer än hälften av de samboende i åldern 20-24 år var ogifta, var år. andelen ogifta väsentligt lägre än andelen gifta redan i åldersklassen 25-29 Andelen icke gifta sjönk sedan kraftigt ju högre upp man kom i åldersklassema. För dem som var 40 år eller äldre uppgick andelen ogifta till enbart några få procent. Ser man enbart till barnfamiljer var det enligt FoB 75 i ca 9 % av samtliga familjer som föräldrarna sammanbodde utan att vara gifta. visade också att det förelåg relativt stora variationer mellan Undersökningen olika delar av landet. Under det att andelen icke gifta samboende utgjorde ca

362 S/(idet till vuxna e/ier/olzzndc ggU |9g|;6|

15 % i Jämtlands och Gävleborgs län, var motsvarande andel bara 7% i Jönköpings län. I storstäderna var fördelningen mellan gifta och icke gifta i stort sett densamma som riksgenomsnittet. I rapporten (SOU 1978:55) Att sambo och gifta sig, utarbetad av docenten Jan Trost och frl. kand. Bo Lewin på uppdrag av familjelagssakkunniga, har redovisats dels en sammanställning över och bearbetning av officiell statistik och olika studier om samboende utan äktenskap, dels resultatet av en intervjuundersökning av ett antal samboende gifta och ogifta par i Gävle. I rapporten som en kommentar till uppgifterna enligt FoB 75 att l l % av samtliga samboende skulle vara ogifta, att detta siffervärde i relation till tidigare studier förefaller något lågt. Vad som uppnåtts i undersökningen torde vara minimisiffror. En rimlig uppskattning sommaren 1978 av den verkliga förekomsten av samboende som icke är gifta men som sammanbor under äktenskapsliknande förhållanden sägs vara 15 % av alla samboende par (vilket motsvarar omkring 300 000 par). Med hänvisning till giftermålsstatistiken anförs att det kan tänkas att vi nu för tillfället har nått en relativt stabil nivå, där giftermålstalen kommer att hålla sig ganska oförändrade, vilket i sin tur innebär att många människor är samboende ogifta för att så småningom gifta sig och att giftermålen således har blivit senarelagda. Mot bakgrund av det omfattande material som presenteras i rapporten redovisas några slutsatser, av vilka kan nämnas följande. Sverige har världens högsta frekvens av samboende utan äktenskap. I stort sett alla som gifter sig har dessförinnan under kortare eller längre tid sammanbott som ogifta under äktenskapsliknande förhållanden. Sammanflyttningen tillgår på ettdera av två sätt, vilka båda är mycket vanliga. Det ena sättet är ett successivt sammanflyttande där det vanligtvis är svårt att avgöra när sammanflyttningen blivit ett faktum. Det andra slaget av sammanflyttning är det som sker efter ett beslut och där tidpunkten för sammanflyttningen är lätt identifrerbar. Samboende med och utan äktenskap betraktas av de flesta som i stort sett identiska företeelser; någon skillnad mellan dem märks inte i vardagslivet. Många samboende ogifta känner inte till vilka rättsverkningar som blir aktuella t. ex. när sammanlevnaden upplöses. För de flesta av dem som sammanbor är det självklart att de skall gifta sig någon gång i framtiden. För att äktenskap verkligen skall komma till stånd krävs dock en utlösande faktor. Förklaringen till om man gifter sig eller ej är inte något medvetet val mellan olika regelsystem eller något hänsynstagande till utformningen av de sociala förmånema för gifta och icke gifta.

8.6.6 Kommitténs överväganden och förslag

Allmänt l frågan om vilka grupper vuxna efterlevande som bör omfattas av skyddet från den reformerade familjepensioneringen har kommittén redan i de allmänna övervägandena (avsnitt 6) fastlagt vissa utgångspunkter for avgörandet. Som där framhållits bör det sålunda komma i fråga att utge familjepension endast i fall av samlevnad med familjefunktioner. Vidare bör krävas att parterna i och för sig skulle ha kunnat ingå äktenskap med varandra. Detta innebär att utanför efterlevandepensioneringens tillämpningsområde faller situationer

till vuxna 363

Stödet efterlevande

där hushållsgemenskap förelegat t. ex. mellan syskon. mellan arbetskamrater och vuxna bam. lnte heller kommer pensioneringen att samt mellan föräldrar omfatta någon form av samlevnad mellan personer av samma kön (t. ex.

mellan homosexuella). En avgränsning av detta slag kan bl.a. motiveras av att personer som punkter har sammanbor under angivna förhållanden på åtskilliga väsentliga ett annat praktiskt och ekonomiskt levnadsmönster än det som man i regel finner vid samlevnad med familjefunktioner. Det torde i de nämnda vara mindre att det föreligger en sådan gemenskap i situationema vanligt ekonomiska och liknande ting att den ena partens bortgång medför samma den efterlevandes förhållanden och samma behov av ekonomiskt förändringi tillskott från samhällets sida som typiskt sett är fallet vid en samlevnad där partema varit gifta eller skulle ha kunnat ingå äktenskap. Några barn finns normalt inte heller i de nu berörda förhållandena. Som anförs i det följande anser kommittén förekomsten av bam vara en väsentlig faktor att beakta vid av regler på ifrågavarande område. uppställandet som Ytterligare avgränsningar av gruppen efterlevande följer av de villkor kommittén i det föregående uppställt med avseende på rätten till omställ- Dessa innebär att familjepension skall kunna nings- och försörjningsbidrag. som stadigvarande sammanbodde med utgå till enbart sådan efterlevande av annat kön vid dennes död. Dessutom skall fordras att denna person har bestått i minst fem år oavbrutet fram till tidpunkten för sammanlevnad dödsfallet eller att parterna då stadigvarande sammanbodde också med bam som var under åtta år. Dessa förutsättningar får bl. a. till följd att giñ (eller därmed jämställd) efterlevande som inte sammanlevde med sin make vid att omfattas av rätten till omställnings- och dennes bortgång inte kommer Motiven för dessa ställningstaganden har kommittén forsörjningsbidrag. angivit i avsnitt 8.2. På nu och på i avsnitt 6 angivna skäl kan inte heller bli aktuellt att utsträcka till att omfatta frånskilda män och kvinnor som inte efterlevandeskyddet sammanlevnaden med den förutvarande maken. återupptagit En väsentlig princip som kommittén betonar i flera sammanhang i detta betänkande är att det inom den framtida familjepensioneringen bör gälla överensstämmande regler för rätten till stöd me/Ianfolk- och tilläggspensioneringen. Enligt kommitténs mening bör detta vara fallet även i vad avser avgränsningen av den personkrets som bör vara berättigad till familjepension. Bl. a. underlättas tillämpningen av regelsystemet. Synpunkten att härigenom det kunde ñnnas skäl att ha olika bestämmelser på förevarande område mellan folk- och tilläggspensioneringen har tidigare hävdats på den grunden att det föreligger en skillnad mellan folkpensioneringen, där det är fråga om att skapa en grundtrygghet, och tilläggspensioneringen, där även tanken om bevarande av standarden före dödsfallet kommer in i bilden. Också andra motiv har, som framgår av översikten i avsnitt 8.6.2, anförts för en ordning av detta slag. Dessa kan man inte bortse ifrån. Enligt kommitténs mening gör sig synpunkter emellertid önskemålet om en enhetlig reglering så starkt gällande att de skäl som talar i annan riktning måste få vika. Frågan har också numera kommit i ett delvis nytt läge. Folkpensionen har bl. a. till följd av genomförda år 1979 fått en i viss mån ändrad funktion varvid dess karaktär av lagändringar pensionsskydd för det första basbeloppet och som grundbelopp for tilläggs-

364 Stödet till vuxna e/ierlevande

pensionen starkare framhävts. Tillräcklig anledning att längre skilja mellan folk- och

tilläggspensioneringen på nu ifrågavarande punkt finns alltså inte.

Likaså anser kommittén det väsentligt att samma regler gäller på förevarande

område för omställnings- och försörjningsbidrag.

Som utgångspunkter för efterlevanderekvisitets utformning uppställer kommittén således att skyddet skall ta sikte på personer som skulle kunna ingå äktenskap med varandra och som sammanlever i ett förhållande med _familjefunkrioner Det bör vidare krävas att det vid tidpunkten för dödsfallet

förelegat en hushållsgemenskap mellan parterna. Vidare krävs att .samman-

levnaden mellan parterna hañ viss stadga och varaktighet. Av det anförda kan man dra den slutsatsen att de grupper, beträffande vilka det i första hand kan diskuteras i vad mån de skall omfattas av efterlevandeskyddet, är gifta samt män och kvinnor som utan att ha ingått äktenskap sammanlever under äktenskapsliknande förhållanden. Denna avgränsning är emellertid kommitténs enligt uppfattning inte tillräcklig. Av olika skäl, som närmare redovisas i det följande. behövs fastare hållpunkter. Bl. a. kan inte komma i fråga att generellt föra in alla som sammanbor utan äktenskap under den skyddade personkretsen. Det gäller alltså att närmare precisera denna krets. Kommittén anser, i likhet med socialpolitiska samordningsutredningen (se under avsnitt 8.6.2), det alltjämt motiverat att äktenskapet skall vara utgångspunkt _för avgränsningen av den personkrels som av

omfattas

Även om äktenskapets betydelse för familjebildningen ejierlevandeskyddet. har minskat något under de senaste åren, är fortfarande det alldeles övervägande antalet personer som sammanlever l all gifta med varandra. synnerhet gäller dettai de åldersgrupperdär det i annat än enstaka fall inträffar att den ena parten i familjebildningen avlider. Flertalet samlevnadsforhållanden torde börja i form av sammanboende utan äktenskap men de leder eñer kortare eller längre tid till att parterna gifter sig med varandra eller separerar. _ Den fråga som då uppkommer är om man - såsom är fallet enligt nuvarande

regler för änkepension från tilläggspensioneringen - skall stanna vid äktenskapet som avgränsning för rätten till omställnings- och försörjningsbidrag

eller om man bör gå därutöver och låta rätten tillkomma större eller mindre grupper icke gifta som sammanbor utan att ha ingått äktenskap. Till förmån för att begränsa skyddet till att gälla enbart gifta kan anföras vissa skäl. Inom familjerätten bygger f. n. i huvudsak regelsystemet på uppfattningen att äktenskapet är den enda erkända formen av samlevnad mellan man och kvinna. Samlevnad under andra betingelser är där i princip att betrakta som ett faktiskt förhållande utan rättsliga konsekvenser. Det är först i och med ingående av äktenskap som ekonomiska förpliktelser uppkommer mellan parterna. Enbart i fall då parterna är gifta med varandra inträder t. ex. inbördes underhållsskyldighet och arvsrätt dem emellan. Även

giftorättsgemenskap är förbehållen gifta.

Samma ståndpunkt skulle naturligtvis kunna intas även på efterlevandeområde. Liksom det endast med äktenskapet följer en mängd pensioneringens andra rättigheter och skyldigheter av ekonomisk natur, skulle först därmed kunna inträda också rätten till efterlevandestöd från den allmänna försäkringen. Ettjämställande av fri samlevnad med äktenskap såvitt gäller eñerlevan-

Stödet till vuxna e/ierlevande 365

destödet innebär att man låter samlevnaden medföra vissa förmåner trots att

parterna inte anses böra åläggas någrajuridiska eller ekonomiska förpliktelser

inbördes. Vidare kan en anledning till att parterna inte ingått äktenskap vara att de velat vara ekonomiskt självständiga och inte omfattade av samhällets regelsystem för gifta. Att bygga upp ett särskilt regelsystem för samlevande ogifta inom socialförsäkringen för att åstadkomma likabehandling av dessa med gifta medför vidare nackdelar. Det uppkommer nämligen problem att finna praktiska får sådan likabehandling till följd. Bedömningar av om regler som i realiteten det föreligger ett stadigvarande samboende kan dessutom under alla förhållanden föranleda tillämpningssvårigheter. Medan civilståndet är betydande försorg och därmed klart och entydigt samt registrerat genom det allmännas lätt att fastställa utan den enskildes medverkan, kan klarläggandet av den faktiska samlevnadsssituationen vålla stora utredningsproblem och betydande arbete för dem som handhar efterlevandesstödets administration. Risk för avsevärda tolkningssvårigheter, och det finns även en fara för föreligger missbruk av reglerna. Emellertid finns också åtskilliga skäl som pekar åt det motsatta hållet, nämligen till förmån för att jämställa par som sammanlever utan äktenskap med gifta när det gäller rätten till efterlevandeförmåner. Som kommittén framhållit i avsnitt 6 bör sålunda en grundläggande princip för det reformerade efterlevandestödet vara att detta så långt det är praktiskt möjligt och socialt motiverat uppvisar neutralitet mellan olika former av samlevnad och till skilda moraluppfattningar. Tanken om neutralitet i lagstiftningen är såsom familjelagssakkunniga påpekade i betänkandet SOU visserligen, 1972:41, inte entydig utan kan ge upphov till två skilda tolkningar (se avsnitt 8.6.4). Att den tolkningen, som innebär att parterna helt fritt skulle få välja vilka rättsregler som skall gälla för deras samlevnad, inte kan göras gällande i är uppenbart. Däremot finns skäl att i fråga om efterlevandepensionen-ingen möjligaste mån hävda den andra tolkningen vad avser nu förevarande område och att således i viss utsträckning låta samma regler gälla för förhållandet mellan man och kvinna som varaktigt sammanbor vare sig de gift sig eller inte. Man måste vidare ta hänsyn till att det i dag faktiskt finns ett stort antal personer som sammanbor utan att vara gifta. Enligt senast gjorda bedömningar skulle ungefär 15 % av alla samboende par inte vara gifta med varandra.

Äktenskapet speglar nu alltså inte fullständigt den faktiska samlevnadssitua-

tionen. och det är numera ett otillräckligt faktum när det gäller att identifiera sådana förhållanden där det föreligger en familjegemenskap av sådan karaktär att behov generellt sett kan anses föreligga av ekonomiskt stöd om den ena parten skulle avlida. Detta är en realitet som måste beaktas i lagstiftningsarbetet. Det kan ifrågasättas om samboende icke gifta i alla situationer bör ställas utanför det representerar endast därför att de skydd som efterlevandepensioneringen kanske av okunnighet om gällande regelsystem - inte har registrerat sitt samboende genom att ingå äktenskap. l de flesta fall har parterna troligen inte alls reflekterat över de ekonomiska konsekvenserna av att de inte gift sig eller haft en felaktig uppfattning därom. Något principiellt motstånd mot äktentorde normalt inte heller ligga bakom valet av skapet som institution

366 Stödet till vuxna

efterlevande

samlevnadsform. Många gånger har parterna förmodligen helt enkelt glidit in i ett äktenskapsliknande Förhållande; det torde endast i undantagssituationer vara fråga om ett väl övervägt samvetsäktenskap (jfr SOU 1978:55). Starka skäl kan således anföras för att. när det gäller stödet till efterlevande, lägga vikt vid den faktiska samlevnadsformen och inte fästa avgörande betydelse vid om parterna valt viss rättslig form för sin samlevnad eller inte. Vid en samlad bedömning finner kommittén att skälen för att gå utöver äktenskapet som grund för efterlevandeförmåner överväger framför de motiv som kan anföras för att hålla fast vid äktenskapet såsom avgränsningsfaktum. Det bör alltså inom såväl folksom tilläggspensioneringen förekomma likställighet mel/an gifta och vissa grupper ogifta samboende beträffande en framtida familjepensionering. Härvid emellertid uppkommer frågan hur en regel bör närmare utformas som likställer samboende icke gifta med gifta. Innan kommittén går in på spörsmålet om räckvidden och innebörden av en sådan likställighetsregel, skall emellertid beröras något vissa allmänna frågeställningar. l olika sammanhang där frågan om utformningen av samboendebegrepp diskuterats har framhållits att ställning bör tas först sedan pågående re/Örmarbete pâjamiljeräztens område har avslutats. Detta arbete har redan resulterat i betydelsefulla förändringar av reglerna inom bl. a. äktenskapsrätten. F. n.

utreder familjelagssakkunniga

frågor om äktenskapets ekonomiska rättsverkningar och de kommer därvid att ta ställning även till i vad mån det framtida äktenskapliga regelsystemet bör återverka på förhållandet mellan andra sammanlevande par. Ett betänkande med förslag i dessa frågor har aviserats till innevarande år. Genom 1973 års familjerättsreforrn bör kunna fastslogs att äktenskapet bevaras som den normala och naturliga fonnen för familjebildning för det helt övervägande antalet människor. lnom familjerätten kunde inte komma i fråga att generellt ge regler for samlevande ogifta av samma innehåll som för gifta. Sådana regler kunde bli aktuella endast på särskilda punkter där sociala eller andra skäl talade för det. På områden utanför familjerätten, t. ex. i fråga om sociala förmåner, borde däremot eftersträvas att bestämmelserna fick sådant innehåll att de inte påverkade parternas val av samlevnadsfonn (jfr avsnitt 8.6.4). Också den reform i fråga om de fa miljerättsliga underhållsreglema som genomfördes med verkan fr. o .m. den l juli 1979 innebär att den inbördes underhållsskyldigheten alltjämt begränsas till att avse gifta; motsvarighet därtill föreligger inte med avseende på sammanboende icke gifta. En huvuduppgift i familjelagssakkunnigas nuvarande arbete rör förmögenhetsordningen i äktenskapet och efterlevande makes ställning i bl. a. arvsrättsligt avseende. Med hänsyn till det anförda är uppenbart att de pågående övervägandena på familjerättens område kommer att ge endast ringa vägledning när det gäller regleringen av ogifta samboendes ställning på andra rättsom råden. Statsmaktema har också slagit fast att det finns skäl till att olika lösningar väljs härvidlag mellan å ena sidan familjerätten och å andra sidan t. ex. socialrätten, eftersom skilda hänsyn gör sig gällande och eftersom skilda tolkningar av neutralitetsbegreppet kan hävdas på olika sektorer av lagstiftningen. Vidare kan nämnas att pensionskommittén i dessa delar erhållit upplysningar om familjelagssakkunnigas nu aktuella arbete.

Stödet till vuxna efterlevande

På grund av det sagda finner kommittén det inte föreligga några avgörande skäl för att avvakta resultatet av reformarbetet inom familjerätten före det tas till frågan om efterlevandeskyddets räckvidd vad avser ogifta ställning samboende. Detta spörsmål bör alltså lösas utifrån de hänsyn som gör sig gällande beträffande just efterlevandepensioneringen. Överhuvudtaget vill kommittén ifrågasätta om det är alldeles givet att bör vara att finna lösningarhetrá/Iárrdeogri/ia .ramboende vilka målsättningen är tgentwella _ffir alla lagsti/irzingsområden ens inom socialrättens ram. kan det av olika skäl helt allmänt sägas vara önskvärt med så Naturligtvis regler som möjligt. Enligt kommitténs mening är det emellertid enhetliga uppenbart att man vid utformandet av samboendebegrepp måste ta hänsyn till reglerna, och detta syfte kan naturligtvis variera från syftet med de materiella område till om råde. Samboendebegreppet på en viss sektor bör därför sättas i relation till de konkreta fömiånsreglema inom denna sektor och definieras med hänsyn till vilka former av samlevnad som man önskar skall omfattas av som det kan finnas skäl for när det just dessa regler. Det likställighetsbegrepp, eller behovsprövad fönnån som t. ex. bostadsbidrag eller gäller en inkomstdet föreslagna socialförsäkringstillägget och som syftar till att begränsa rätten till stöd. kanske inte alls är det lämpligaste när det gäller en förmån av helt annat slag. Vidare bör bemärkas att. medan det på vissa områden kan finnas anledning att med äktenskap likställa redan en kortare tids samboende, det på andra områden kan föreligga skäl att ta hänsyn till enbart längre tids samlevnad. Likaså kan i en del fall böra beaktas endast personer som har gemensamma bam. under det att det i andra fall kan finnas motiv för att ha ett vidare samboendebegrepp. Den likställighetsregel som väljs för efterlevandepensioneringen bör således enligt kommitténs uppfattning utformas med hänsyn till att den skall äga tillämpning på kategorin efterlevande och avse just förmåner till dem i denna

sett kan sägas vara i behov därav. överväganden som

grupp som generellt ligger bakom de samboendebegrepp som uppställts på andra håll i lagstiftningen och som har andra ändamål att fylla bör alltså i nu förevarande sammanhang inte tilläggas avgörande betydelse. Reglerna inom familjepenbör utformas mot bakgrund av de ekonomiska behov som sioneringen omställningsbidraget och försörjningsbidraget avser att tillgodose. Däremot finns givetvis starka skäl som talar för att det skall gälla enhetliga uran äktenskap inom olika (le/ar av den allmänna regler _för .tamboende pemrioneringøn, och om möjligt även inom hela den allmänna försäkringen. Härvidlag bör beaktas att det samboendebegrepp som väljs för rätten till bör vara detsamma som det vilket tillämpas när det familjepension rimligen Om gäller att avgöra i vilka fall rätten till utgående pension skall bortfalla. samlevnad under vissa särskilda betingelser berättigar till efterlevandestöd, bör samma former av samlevnad med annan person utgöra grund för indragning av tidigare beviljat stöd. Vidare bör enligt kommitténs mening överensstämmelse inom folkpensioneringen finnas även lör framtiden mellan å ena sidan det samboendebegrepp som skall gälla för familjepensioneringen och å andra sidan den likställighetsregel som skall tillämpas vid beräkning av folkpension såsom för ensamstående eller såsom för gift. l dessa senare fall utgår pensionen med lägre belopp för gifta och därmed jämställda som båda uppbär pension än för ensamstående

368 Stödet till vuxna efterlevande

Sot; 1981:61

Likaså bör det samboendebegrepp som finns inom folkpenpensionstagare. sioneringen - framdeles liksom nu - gälla också beträffande rätten till kommunalt bostadstillägg

och-övergångsvis-hustrutillägg. Frågan huruvida

någon i dessa nu nämnda hänseenden skall likställas med giñ aktualiseras självfallet i ett betydligt större antal fall än när det gäller rätten till efterlevandepension. Vid övervägandena om efterlevanderekvisitets utformning bör därför läggas betydande vikt vid att reglerna ges en sådan utformning att de utan svårigheter kan tillämpas också för de nu angivna pensionsförmånema. Spörsmålet om likställighetsregler härför behandlar kommittén närmare i det följande. Även inom arbetsskadeförsäkringen anser kommittén samma samboendebegrepp böra tillämpas som i fråga om familjepensioneringen. Skälen härför och den närmare utfonnningen av regler på det fältet anger kommittén i avsnitt l0.

Olika alternativ/ör av en utformning likställighetsregel

Kommittén har i det föregående redovisat sin uppfattning att äktenskapet bör vara utgångspunkt för avgränsningen av den personkrets som skall omfattas av Vid sidan härav bör dock ges regler som med gifta efterlevandeskyddet. likställer vissa grupper icke gifta samboende. Vad som härvid bör komma i fråga är fall av samlevnad mellan man och kvinna under äktenskapsliknande förhållanden. Inte all sådan samlevnad bör emellertid, som angivits ovan, omfattas av en likställighetsregels Härunder bör falla tillämpningsområde. enbart situationer där det förelegat hushållsgemenskap mellan panema och där sammanlevnaden generellt sett kan anses ha varit mera fast och varaktig. Enligt kommitténs uppfattning är det också önskvärt att regeln tar sikte på sådana situationer där behov typiskt sett föreligger av ekonomiskt stöd och att rätten till stöd inte görs vidare än vad som framstår såsom socialt motiverat. Samtidigt kan konstateras att det torde vara närmast omöjligt att konstruera lättillämpade och odiskutabla kriterier enligt vilka likställighet förekommer endast i klart motiverade situationer men vilka utestänger från rätten till stöd alla fall där behov härav inte är för handen. Att finna en enkel och oomstridd lösning på det problem som här behandlas låter sig inte göra. i Det måste också beaktas att prövningen av om förutsättningarna för likställighetsregelns tillämplighet är för handen skall göras av försäkringskassoma i administrativ ordning och i ett stort antal ärenden årligen. Det är därför nödvändigt att likställigheten begränsas till att omfatta lätt konstaterbara och klart definierade situationer som i normalfallet inte fordrar något större mått av administrativa insatser i form av långvariga utredningar, omfattande kontroll m. m. Kommittén anser det således vara erforderligt att likställighetsregeln byggs upp på grundval av vissa schabloniserade faktorer. När det gäller att nämtare utforma en likställighetsregel som tillägger samlevnad utan äktenskap motsvarande rättsverkningar som äktenskap kan finnas anledning att något diskutera vissa av de metoder härför som använts eller övervägts på andra håll i lagstiftningen (jfr avsnitt 8.6.3). Flera av dessa haren sådan karaktär att de, med hänsyn till de utgångspunkter som uppställts i det föregående, direkt kan avvisas såsom olämpliga på eñerlevandepensioneringens område.

SOL 1981:61 Stödet till vuxna efterlevande 369

Sålunda kan här knappast komma i fråga att grunda likställighet redan på viss tids mantalsskri vn ing eller kyrkobok/öring på gemensam adress. Mot en sådan bestämmelse kan invändas att den skulle få ett alltför vidsträckt och att den skulle omfatta även många situationer där det tillämpningsområde inte Föreligger en sådan ekonomisk och personlig gemenskap att motiv föreligger för att efterlevandestöd skall utgå. Också t. ex. inneboendeförhållanden skulle falla in under bestämmelsen. På motsvarande skäl kan ekonmnislç hushållsgememrkap sedan viss tid tillbaka inte ensamt anses vara ett användbart kriterium i nu förevarande sammanhang. Samma invändningar kan riktas också mot lösningen att som definition använda begreppet närstående när det gäller att urskilja den stödberättigade kretsen efterlevande. En annan möjlighet vore att införa någon fonn av särskild frivillig och att ta denna som utgångspunkt för rätten till regiszrørirzg av samboendet En sådan ordning skulle dock i princip innebära att man familjepension. tillskapar en ny fonn av äktenskap, något som framstår såsom olämpligt. som äktenskapet i dag enligt lagstiftningen kan Detta gäller i synnerhet betraktasjust som en fonn av registrering av ett avtal ingånget inför offentlig myndighet. I fråga om detta altemativ kan därför anläggas i huvudsak samma synpunkter som beträffande möjligheterna att begränsa rätten till efterlevandestöd till att avse enbart gifta. Vidare bör beaktas att med giftermålet följer en mängd andra rättsverkrätten till familjepension. Det kan då inte vara motiverat att ningar utöver införa en ny form av registrering, vilken ger upphov till enbart en viss rättighet - efterlevandeskyddet - som är förbunden med äktenskapet men inte till de andra rättigheter och de skyldigheter som detta medför. Lösningen att lägga en skulle vidare sannolikt få frivillig registrering till grund för efterlevandestödet för enbart de män och kvinnor som är väl medvetna om betydelse konsekvenser och om sina sociala rättigheter men inte för lagstiftningens andra som måhända kan ha väl så stort behov av skydd men som inte har för att kunna tillvarata sina tillräckligt god kännedom om regelsystemet intressen och låta registrera sitt förhållande. Kommittén anser på grund av det anförda att inte heller denna lösning är lämplig när det gäller att utforma en likställighetsregel för efterlevandepensioneringen. Ett annat alternativ som skulle kunna synas ligga närmare till hands vore att att med äktenskap skall likställas fall av samlevnad i lagtexten föreskriva under äktenskapsliknandeförhållanden. Inte heller en sådan bestämmelse skulle emellertid uppfylla de krav som kommittén anser vara väsentliga för på den allmänna pensioneringens område. regleringen av Redan när det gäller att avgöra vad som skall förstås med samlevnad karaktär uppstår problem. Fråga uppkommer bl. a. om äktenskapsliknande vilka faktorer som skall kunna göra att ett samlevnadsförhållande är att betrakta som äktenskapsliknande. För att besvara den frågan tvingas man ta ställning till spörsmålen om vad som kan anses karakterisera ett äktenskap och vilka av dessa karaktenstika som måste vara för handen för att göra en samlevnad mellan icke gifta åktenskapsliknande; frågor som är nog så komplicerade. Av naturliga skäl kunde inte gäma komma i fråga att grunda rätten till familjepension helt på den efterlevandes egna uppgifter och att utan vidare godta dessa för bedömningen av om förhållandet varit av äktenskaps-

370 Stödet till vuxna q/ierleivandc)

liknande karaktär. Mer objektiva bedömningsgrunder framstår som erforderliga. En regel av innebörd att samlevnad under äktenskapsliknande förhållanden skulle grunda rätt till familjepension fick därför preciseras med en rad detaljföreskrifter eller genom omfattande uttalanden i förarbetena till vägledning för regelns tolkning. Härtill kommer att det skulle uppstå svårigheter att avgöra vid vilken tidpunkt den äktenskapsliknande samlevnaden egentligen började. Gjorda undersökningar visar att det inte är ovanligt att till och med de samboende själva har divergerande uppfattning om när de egentligen började att sammanleva under äktenskapsliknande förhållanden och även om huruvida de överhuvudtaget någonsin har sammanbott under sådana förhållanden. Härav framgår också att sammanflyttningen mellan parterna ofta sker successivt, varför det är praktiskt taget omöjligt att fastställa när den blivit ett faktum. Problem kan naturligtvis uppkomma även när det gäller att avgöra om ett äktenskapsliknande förhållande har blivit upplöst före dödsfallet. Någon dom på äktenskapsskillnad kan i dessa fall inte bli aktuell. En regel med en så allmän utformning, att den med gifta likställer icke gifta som sammanlever under äktenskapsliknande förhållanden, skulle leda till att det fick uppställas krav på utredning och bevisning i varje enskilt fall. Detta skulle bli följden även om regeln försågs med vissa kompletterande villkor, såsom t. ex. krav på gemensam bostad, hushållsgemenskap och gemensam ekonomi. Med en regel av angiven innebörd skulle således de tillämpande organen tvingas att närmare gå in och i detalj undersöka vilken relation som förelegat mellan parterna och hur deras personliga förhållanden i övrigt gestaltat sig. Dessutom skulle bli erforderligt att i de enskilda fallen utföra kontroller och pröva bevisning om forhållandenas karaktär. Detta oaktat torde risken för missbruk inte kunna undvikas. En regel som den angivna skulle sannolikt medföra att tillämpningen kom att präglas av en viss oregelbundenhet därigenom att likartade fall skulle komma att bedömas olika av skilda tillämpande organ. Med en så oprecis lagregel torde detta bli svårfrånkomligt. Rättssäkerheten och kontrollerbarheten av bmlutets riktighet för den enskilde skulle således riskera att bli lidande. Det torde nämligen erbjuda svårigheteratt få fram en tillräckligt säker och entydig praxis för regelns tillämpning. Risk måste vidare anses föreligga att utredningen i enskilda fall kan ta så lång tid att den period om ett år varunder omställningsbidrag i regel skall utgå redan har gått till ända innan slutligt beslut om bidrag kan fattas. I fråga om den enskilde efterlevande gör sig också integritetshänsyn gällande mot en regel av här berörd innebörd. Enligt kommitténs mening är det inte lämpligt med regler som leder till att enskilda pensionssökande tvingas att i den omfattning som här skulle erfordras lämna uppgifter om sina personliga förhållanden och sina relationer till annan person. Inom den allmänna pensioneringen har tidigare, som angivits i avsnitt 8.6.2, funnits en regel enligt vilken med gift kunde likställas ogift som sedan avsevärd tid sammanlevde med annan under äktenskapsliknande förhållanden. Genom beslut år 1960 avskaffades emellertid denna regel och ersattes med den i AFL nu gällande. Erfarenheten hade visat att det i rättstillämpningen blev svårt att tolka den tidigare regeln. De skäl som då anfördes för att avskaffa den dessförinnan gällande likställighetsregeln äger giltighet än i dag.

Stödet till vuxna e/Zerleirande 371

Kommittén anser således att man bör undvika regler som förutsätter att försäkringskassoma på sätt nämnts måste i ett stort antal fall göra ingående undersökningar om efterlevandes personliga förhållanden och om den tidigare sammanlevnadens art och närmare karaktär. Härför talar inte minst hänsyn till de efterlevande. På grund härav och av det i övrigt anförda finner kommittén att alternativet, innebärande en allmänt formulerad regel att samlevnad under äktenskapsliknande förhållanden skall jämställas med äktenskap, inte bör komma i fråga på nu förevarande område. Enligt kommitténs uppfattning framstår det som önskvärt att en likställighetsregel mera exakt fastslår vilka objektiva förutsättningar som skall föreligga för regelns tillämplighet och att dessa faktorer låter sig konstatera utan en omfattande utredning i varje enskilt fall. En lösning som i stor utsträckning tillgodoser dessa önskemål är den som f. n. tillämpas inom folkpensioneringen för bl. a. änkepension. Enligt denna jämställs med gifta sådana samboende som tidigare varit gifta med varandra

e//ersonr har eller har hafi gemensamt barn. Dessutom krävs att det rört sig om

ett stadigvarande sammanboende. Genom att anknyta till förekomsten av gemensamt bam eller tidigare äktenskap täcker man flertalet av de fall där överensstämmelsen med ett äktenskap är störst. Det kan nog antas att det främst är i situationer då parterna har barn som samman levnaden haft den varaktighet och stabilitet gemensamt som utgör anledning för samhället att gripa in med särskilt efterlevandestöd. Förekomsten av ett gemensamt barn utgör en betydelsefull faktor för förhandenvaron av en i egentlig mening äktenskapsliknande samlevnad. Att vid bamförekomst ligger också i linje med synpunkten att lägga vikt efterlevandepensionenngen bör ha barnen som utgångspunkt. Och i de fall där parterna tidigare varit gifta med varandra men efter dom på äktenskapsskillnad ånyo flyttat ihop och börjat sammanleva kan det ofta vara en tillfällighet att de inte på nytt ingått äktenskap. Genom att det för rätten till omställningsoch försörjningsbidrag skall finnas ett krav på minst fem års oavbrutet sammanboende eller på vårdnad om minderårigt bam, kan nog antas att den återupptagna sammanlevnaden fått erforderlig stadga och att man inte behöver befara att regeln kan komma att utnyttjas i spekulationssyfte. Vidare bör beaktas att det torde vara i endast ett begränsat antal fall som fri samlevnad kan ses som ett egentligt alternativ till äktenskap. Oftast är det fråga om ett stadium som de flesta passerar innan de gifter sig. Och om barn inte finns skulle ändå krävas att parterna bott samman minst fem år för att rätt till familjepension skulle uppkomma. Inom denna tid torde många som börjat sammanbo I de såsom ogifta ha ingått äktenskap eller upplöst sitt förhållande. åldrar där samboende utan äktenskap är mera vanligt förekommande är det också samtidigt ovanligt att någon av partema avlider. Nämnda omständigheter medför att man inte torde behöva befara att en likställighetsregel av den innebörd som ovan angivits skulle leda till att stora grupper icke gifta samboende i en skyddsvärd situation skulle komma att falla utanför efterlevandeskyddets tillämpningsområde. Helt problemfri är naturligtvis inte en definition sådan som den här behandlade. Även med denna kan uppkomma vissa problem i den praktiska tillämpningen. Gemensamt barn eller tidigare äktenskap är inte det enda villkor som skall vara uppfyllt. Dessutom fordras att det förelegat ett

372 Stödet till vuxna

efterlevande SOU l98l:6l

stadigvarande sammanboende. Denna anknytningspunkt är inte lika lätt att konstatera som de övriga. Detta krav skall emellertid gälla även beträffande gifta, och svårigheterna härvidlag är inte att hänföra till likställighetsregelns utformning utan till de villkor som uppställts för rätten till omstäl lningsbidrag (och försörjningsbidrag). Vidare kan det sannolikt förekomma enstaka fall där den nämnda avgränsningen kunde te sig godtycklig och där det kunde framstå som angeläget att efterlevandestöd utgavs. T. ex. kunde detta bli fallet i vissa situationer där parterna sammanlevt som ogifta under mycket lång tid eller där de sammanbott med icke gemensamt bam. Angivna konsekvens blir emellertid en följd av att regelsystemet aldrig kan göras fullständigt heltäckande eftersom man inom en socialförsäkring nödgas utgå från vissa schabloniserade faktorer som grund för rätten till stöd. Kommittén har övervägt en lösning som innebär att man håller fast vid den berörda definitionen som huvudregel men öppnar möjlighet till likställighet även i andra fall där särskilda eller synnerliga skäl därtill föreligger. Mot en sådan dispensregel kan dock riktas i princip samma invändningar som mot användningen av begreppet samlevnad under äktenskapsliknande förhållanden. Dispensregeln skulle ge utrymme för skönsmässiga bedömningar vid tillämpningen, och det skulle krävas omfattande utredningi varje särskilt fall för att avgöra om regeln är tillämplig eller inte. Kommittén har därför avvisat tanken på en sådan dispensregel. Av hänsyn till bl. a. angivna omständigheter bör dock vissa tillägg göras till nuvarande likställighetsregel i AFL. l det följande behandlar kommittén närmare detta spörsmål. Kommittén finner sålunda att den likställighetsregel som väljs för den refonnerade familjepensioneringen bör utformas med utgångspunkt från den motsvarande regel som f. n. gäller inom folkpensioneringen. Med en sådan undviks i möjligaste mån tillämpningssvårigheter, och ett eñcrlevandeskydd kommer att kunna beredas flertalet av de icke gifta samboende som befinner sig i en sådan situation att det är påkallat med ekonomiskt stöd från samhället om endera parten skulle avlida. Den fördelen vinns också att överensstämmelse kommer att gälla med reglerna inom skatterätten, bl. a. i fråga om arvsskatt. Med hänsyn till de Övergångsbestämmelser som kommittén lägger fram förslag till i avsnitt 9.1 är det också angeläget att det kommer att gälla så stor likhet som möjligt med vad som nu är föreskrivet med avseende på änkepensioneringen. Önskemålet om att på sikt grunda pensionssystemet på egenförmåner talar även för att verkningarna av likställighetsregeln inte sträcks ut alltför långt.

Förslag till

likställighetsregeljörfzmiüepensioneringen

Som framhållits ovan föreslår kommittén att en likställighetsregel för familjepensioneringen skall utformas på så sätt att med gifta skall jämställas man och kvinna som sammanbott utan att ha ingått äktenskap och som tidigare varit gifta med varandra eller har eller har haft barn gemensamt. Härutöver skall krävas att parterna stadigvarande sammanbodde vid tidpunkten for dödsfallet. Liksom de för änkepension enligt från folkpensioneringen nu gällande reglerna bör likställighet förekomma enbart i fall då såväl mannen som

to 5%

SOL) 1981:61 Stödet till vuxna e/iwl0varidcI 373

kvinnan intc var gift med annan. För tillämpning av regeln bör alltså krävas att envar av parterna var ogift, frånskild eller änka resp. änkling. För att omställningsbidrag skall utgå fordras enligt kommitténs förslag i vissa fall att sammanboendet mellan parterna bestått oavbrutet minst fem år fram till tidpunkten för dödsfallet. Enligt motsvarande regel för änkepension krävs att det förelegat minst fem års äktenskap, varmed jämställs tid varunder en icke gift kvinna oavbrutet sammanbott med mannen fram till dennes död. l praxis har vid tillämpning av dessa regler inte tagits hänsyn till tid varunder kvinna, som senare ingått äktenskap med mannen, dessförinnan sammanbott med honom om parterna då inte tidigare varit gifta med varandra och inte heller hade gemensamt bam. Med avseende på den nu föreslagna likställighetsregeln bör någon sådan begränsning inte upprätthållas. Med hänsyn till att de flesta som gifter sig tidigare har sammanbott som ogifta under viss tid, anser kommittén det vara rimligt att det vid tillämpningen av villkoret om fem års oavbrutet sammanboende räknas med även tid varunder parterna sammanlevt före äktenskapets ingående. Detta bör alltså gälla oavsett om parterna under denna föregående tidsperiod hade gemensamt barn eller tidigare varit gifta med varandra eller om detta inte var fallet. På motsvarande sätt bör sådan tid räknas den eñerlevande till godo också om han eller hon aldrig gift sig med den sedermera avlidne men vid dödsfallet uppfyller kraven för att likställighetsregeln skall tillämpas. Detta blir t. ex. aktuellt om parterna sammanbott utan äktenskap oavbrutet under längre tid än fem år, om de fått gemensamt barn exempelvis ett år före ena partens bortgång samt om de inte sammanbodde med barnet vid dödsfallet.

Överhuvudtaget bör gälla att bedömningen av om likställighet skall äga rum

får göras med ledning av förhållandena vid dödsfallet. När det är fråga om att bedöma sammanboendets varaktighet bör däremot inte tas hänsyn till under vilka former detta ägt rum. Det bör härvid vara utan betydelse om parterna då varit gifta eller tidigare varit gifta eller om de då haft gemensamt bam. Inte heller bör vid denna bedömning tillmätas vikt om någon av parterna var gift med annan under sammanboendets inledande fas. l ytterligare ett avseende bör göras en utvidgning - eller kanske snarare en precisering- av nuvarande likställighetsregel i AFL. Av förarbetena till denna (SOU 1959:32 och prop. 1960:75) kan utläsas att avsikten synes ha varit att rätt till änkepension skulle tillkomma inte enbart kvinna som har eller har halt barn med den avlidne mannen utan även sådan kvinna som vid dödsfallet var havande med barn till honom. Enligt kommitténs mening framstår det som motiverat inom den refonnerade familjepensioneringen med likställighet i situationer av detta slag. Till undvikande av missförstånd bör detta dock komma till klart uttryck i lagtexten. För att regeln skall träda i tillämpning skall alltså fordras att parterna väntade gemensamt bam. Likställighet bör gälla inte enbart då mannen avlidit utan även i fall då det är kvinnan som gjort detta. Sammanfattningsvis innebär kommitténs förslag i fråga om den personkrets som skall omfattas av efterlevandeskyddet att detta i första hand skall ta sikte på gifta. Med gifta skall likställas man och kvinna som utan att vara gifta - med varandra eller med annan - stadigvarande sammanbodde vid tidpunkten för dödsfallet och som tidigare varit gifta med varandra eller som har eller har haft eller väntade barn gemensamt.

374 Stödet till vuxna efterlevande

Efterlevandeförmånerför gifta icke samboende

Enligt de för änkepension från folkpensioneringen nu gällande reglerna i AFL Föreligger inte rätt till sådan pension förgift kvinna, om kvinnan vid dödsfallet levde åtskild från sin make och dessutom efter det sammanlevnaden med denne upphörde stadigvarande sammanbott med annan man med vilken hon har varit gift eller har eller har haft bam. Någon motsvarighet till denna regel erfordras inte inom den reforrnerade familjepensioneringen. Ett grundläggande villkor för rätt till omställningsoch försörjningsbidrag är att den efterlevande stadigvarande sammanbodde med maken när denne avled. Redan härigenom avskärs alltså från pensionsrätt efterlevande som levde åtskild från maken. Härvidlag bör dock beaktas vad kommittén i anslutning till förslaget om omställningsbidrag anför om tolkningen av begreppet stadigvarande sammanboende (se specialmotiveringen).

Bortfall av pensionsrätt

En särskild fråga som uppkommeri detta sammanhang avser vilka regler som bör gälla för det fall att en efterlevande som beviljats omställnings- eller försörjningsbidrag därefter ingår äktenskap eller börjar sammanleva med annan. Det kan härvid ifrågasättas om detta bör utgöra gnmd för att dra in den utgående pensionen för framtiden eller om denna bör kunna utges också fortsättningsvis. Vidare får övervägas under vilka omständigheter en eventuell indragning bör bli aktuell. De för änkepension gällande reglerna innebär att pensionen dras in om kvinnan gifter sig eller stadigvarande sammanbor med man med vilken hon varit gift eller har eller har haft bam. Under särskilda förutsättningar (se avsnitt 8.6.2) kan pensionen dock senare börja utgå på nytt. Enligt kommitténs mening är det långtifrån självklart att det för de nu föreslagna formerna av familjepension bör uppställas i nämnda regler hänseende liknande dem som gäller för änkepension. Vid en jämförelse med dessa bestämmelser bör nämligen beaktas att änkepensionen i regel är en långvarig förmån medan omställnings- och försörjningsbidragen kommer att vara mer tidsbegränsade och behovsinriktade. Nu gällande regler för änkepension bygger vidare på äldre tankegångar av innebörd att en efterlevande kvinna efter omgifte eller inledande av visst sammanboende med annan inte längre skulle vara i behov av pension, eftersom hennes försörjning skulle tillgodoses av den man med vilken hon lever samman. Dessa tankar ståri strid med de utgångspunkter kommittén funnit böra uppställas för familjepensionsreforrnen. Det bör också beaktas att någon laglig försörjningsskyldighet inte föreligger vid samboende utan äktenskap. Inte heller kan det tas för givet att den efterlevandes ekonomiska situation förbättras ens vid ingående av nytt äktenskap. Om t. ex. en efterlevande gifter om sig med en person som inte förvärvsarbetar och får bidra också till dennes underhåll, torde tvärtom uppkomma en ekonomisk belastning för den efterlevande. Vidare torde det i praktiken uppkomma svårigheter när det gäller att få kännedom om fall där den efterlevande lever samman med an nan utan att ha ingått äktenskap med denne. En regel om indragning av familjepensionen i

sou 1981:01 Stöder till truxna efterlevande 375

sådana situationer medför därför tillämpningsproblem. Å andra sidan skulle en bestämmelse om att pensionsrätten bortfaller endast vid omgifte men inte vid annan sammanlevnad sannolikt leda till att den pensionsberättigade undviker att legalisera det nya förhållandet genom äktenskap. Härigenom skulle lagstiftningen alltså komma att påverka parternas val av samlevnadsform och inte förhålla sig neutral därtill. Synpunkter av bl. a. här nämnda innebörd har lett till att det med verkan fr. 0. m. den l juli 1979 har genomförts en ändring av reglerna inom äktenskapsrätten om inverkan på underhållsbidrag av underhållsberättigad makes omgifte (SOU 1977:37, prop. 1978/79112, LU 9). Härvid har upphävts den tidigare bestämmelsen att sådant underhållsbidrag automatiskt upphörde vid ingående av nytt äktenskap. l stället kan domstol nu - om parterna inte avtalat om annat - mera fritt pröva från fall till fall om parternas faktiska ekonomiska förhållanden ändrats så genom omgiftet att en jämkning av underhållsbidraget är motiverad. Även om angivna omständigheter framstår som tungt vägande vill kommittén likväl inte förespråka en reglering av innebörd att all familjepension alltid skall lämnas opåverkad av att den efterlevande ingår nytt äktenskap eller sammanlever med annan utan äktenskap. l stället bör komma i fråga i viss mån skilda regler för olika fonner av familjepension. Beträffande sådant omställningsbidrag som enligt förslaget skall utgå för en tid av ett år efter dödsfallet gör sig de ovan redovisade skälen särskilt starkt gällande. Bidraget skall utgå under bara en begränsad tid, och det bör då inte komma i fråga att belasta administrationen med regler som medför att rätten till bidrag måste omprövas i vissa fall, något som skulle kräva särskilda utredningar. Omställningsbidrag i denna fonn bör därför enligt kommitténs mening inte påverkas av omgifte eller annan samlevnad. Vad avser den fomi av omställningsbidrag som skall kunna utges vid vård av minderårigt bam samt beträffande försörjningsbidrag bör emellertid en lösning av motsatt innebörd väljas. Trots de invändningar som kan anföras mot en regel som innebär att pensionen skall dras in vid ingående av nytt äktenskap eller samlevnad med annan anser kommittén en sådan inte kunna undvaras. De skäl som talar för detta måste anses överväga framför skälen häremot. Det rör sig i dessa fall om pensionsförrnåner som kan komma att utgå under en relativt lång tidsperiod. En ordning som lämnar pensionen opåverkad under en längre tid efter ett omgifte skulle kunna uppfattas som stötande. Rätten till familjepension har sin utgångspunkt i äktenskapet, och avsikten med den är att tillgodose ett behov av ekonomisk trygghet i vissa kvalificerade familjebildningar. Om den efterlevande då ingår i ett nytt sådant förhållande, kan det ses som om motiv inte längre föreligger för samhället att bidra till den ekonomiska tryggheten för den efterlevande. l det nya förhållandet erhåller den efterlevande också ett skydd inom pensioneringen mot risken att den nye kontrahenten skulle avlida. Vidare måste beaktas att man inte kan göra en alltför långtgående jämförelse med vad som gäller beträffande underhållsbidrag. Som framhållits i det föregående är det nödvändigt att bestämmelserna inom den allmänna försäkringen utfonnas enligt vissa schabloniserade grunder med utgångspunkt från vad som generellt sett framstår som den lämpligaste lösningen. Det är alltså erforderligt att uppställa en klar och enkel regel som gäller lika för alla

376 Stödet till vuxna e/ierlevandc*

situationer och inte lämnar utrymme för någon skönsmässig prövning från fall till fall. Vad avser den närmare utformningen av en sådan regel, att tillämpa i fråga om försörjningsbidrag samt beträffande omställningsbidrag som utgår vid vård av minderårigt barn, anser kommittén det vara rimligt att familjepension i dessa former får upphöra att utgå om den berättigade ingår äktenskap. [dessa fall blir den nye maken underhållsskyldig mot den eñerlevande. Emellertid bör man inte stanna härvid. Som angivits ovan bör lagstiftningen i möjligaste mån undvika att påverka valet av samlevnadsform. Familjepension som nu är aktuell bör därför bortfalla också i vissa fall av sammanlevnad utan äktenskap med ny partner. Av administrativa hänsyn är det dock knappast möjligt att låta all sådan samlevnad medföra förlust av pensionsrätten. Av skäl som kommittén utvecklat utförligt i det föregående skulle det stöta på uppenbara svårigheter att fastställa om det i visst fall är fråga om ett samboende under äktenskapsliknande förhållanden. En så allmän regel skulle, som nämnts. . medföra stora tillämpningsproblem och kräva orimligt stor arbetsinsats av de tillämpande organen. Det framstår enligt kommitténs mening också som naturligt att en regel om bortfall av pensionsrätt vid samlevnad under särskilt angivna omständigheter korresponderar med den regel som ger rätt till familjepension för samboende icke gifta om ena parten skulle avlida. Samma faktorer som ger rätt till pension bör alltså medföra bortfall av pensionsrätten. Kommittén föreslår således att rätten till forsörjningsbidrag och till förlängt omställningsbidrag (vid vård av barn) skall upphöra i fall då den berättigade ingår äktenskap eller stadigvarande sammanbor med annan, med vilken den efterlevande varit gift eller har eller har haft eller väntar bam. Detta bör gälla också om den nya parten är gift med annan, liksom är fallet enligt nuvararande regel för änkepension. Om rätten till pension på detta sätt har bortfallit, bör inte kunna komma i fråga att senare återuppliva pensionsrätten om det nya äktenskapet eller samboendet skulle upplösas inom viss tid. Ett sådant återupplivande skulle vara mindre väl förenligt med de nya familjepensionsförmånemas karaktär. Tanken härpå står dessutom i strid med kommitténs utgångspunkt att det skall föreligga ett samband mellan pensionen och dödsfallet. Har pensionsrätten en gång bortfallit, måste detta samband anses brutet. l förekommande fall kan dessutom den efterlevande beviljas familjepension efter den avlidne i det nya förhållandet.

Likställighetsregel inom övriga områden av den allmänna

pensioneringen Enligt lO kap. l §AFL skall vid tillämpningen av reglerna om beräkning av storleken av ålders- och förtidspension vissa icke gifta pensionsberättigade likställas med gifta pensionstagare. Detta gäller i fråga om sådan pensionsberättigad som stadigvarande sammanbor med annan med vilken han eller hon varit gift eller har eller har haft bam. Något krav på att de samboende icke är gifta med annan finns här inte utan likställighet tillämpas även för det fall att båda eller endera av dem är gift med annan men lever åtskild från maken. På -› grund av denna regel utgår folkpension i form av ålders- eller förtidspension

Stöder till vuxna (flierlevaride 377

501; 193151

liksom till gifta - med lägre belopp än till ensamstående pensionstagare till sådan med gift likstâilld person. En motsvarande likställighetsregel gäller enligt om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till 9 § lagen (1962:392) folkpension. Med tillämpning av denna kan i vissa fall kvinna som sammanbor med man utan äktenskap ges rätt till hustrutillägg. Likaså beräknas kommunalt bostadstillägg för med giftajämställda enligt de bestämmelser som gäller för personer vilka är förenade i äktenskap. Vidare gäller i fråga om beräkning av ålders- och förtidspension att gift som stadigvarande lever åtskild från sin make skall pensionsberättigad likställas med ogift pensionstagare, om särskilda skäl inte föranleder till annat. Även denna regel har motsvarighet beträffande hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg. Enligt praxis behandlas med stöd av nämnda regler två makar, som sedan inte alltför kort tid bor på skilda håll, såsom ogifta i pensionshän- i seende om särlevnaden kan antas bli stadigvarande. Detta gäller vid särlevnad såväl på grund av söndring som av annan orsak. Också i fall då en av makarna för avsevärd tid är intagen på anstalt tillämpas regeln vid beräkning av folkpensionens storlek. Däremot anses detta inte innebära skäl för indragning av hustrutillägg. Kommittén har i det föregående framhållit sin uppfattning att det i fråga om samboende utan äktenskap bör gälla enhetliga regler inom hela den allmänna pensioneringen. Den regel som kommer till användning inom familjepensioneringen för att med gifta likställa vissa grupper icke gifta samboende bör därför- liksom hittills - ha en motsvarighet när det gäller att avgöra i vad mån sammanlevnad utan äktenskap skall påverka folkpensionsförhållandena för mannen och kvinnan medan båda är i livet. Nuvarande bestämmelse i 10 kap. l §AFL om likstäl-Iande av vissa icke gifta i stort sett med den likställighetsregel som med gifta överensstämmer kommittén föreslår skall gälla inom den framtida familjepensioneringen. Den kan därför kvarstå i stort sett oförändrad. Även i nu aktuellt hänseende bör väntar barn gemensamt. l dock likställighet äga rum också i fall då parterna likhet med vad som gäller f. n. bör inte krävas att parterna är ogifta, frånskilda eller änka resp. änkling. Även om någon av dem eller båda är gilt med annan bör alltså komma i fråga att likställa dem med gifta. Den föreslagna regeln bör få tillämpning också beträffande kommunalt bostadstillägg och - övergångsvis utgivet - hustrutillägg. Kommittén föreslår således att pensionsberättigad, som stadigvarande sammanbor med annan med vilken pensionstagaren har varit gift eller har eller har halt eller väntar bam, skall likställas med gift pensionsberättigad vid tillämpning av reglerna om ålders- och förtidspension från folkpensioneringen samt bestämmelserna för kommunalt bostadstillägg och - övergångsvis utgivet- hustrutillägg (jfr kommitténs förslag i avsnitt l l). Någon ändring av nuvarande praxis på dessa områden är inte avsedd med förslaget. Vad sedan beträffar bestämmelserna om att gifta under vissa förutsättningar skall jämställas med ogifta med avseende på beräkningen av ålders- och förtidspension och på rätten till kommunalt bostadstillägg m. m. föreligger i dag inte parallellitet med änkepensioneringen. Nuvarande regler härvidlag vilar på särskilda motiv vilka ligger vid sidan av efterlevandepensioneringen. Genom kommitténs förslag till ett nytt familjepensionssystem uppkommer emellertid överensstämmelse även härvidlag. För rätt till familjepension skall

378 Stödet till vuxna e/ierlevandc* SOL: 198 l:6l

krävas att makarna stadigvarande sammanbott. Har de levt åtskilda blir den efterlevande inte berättigad till sådan pension. Och i fråga om beräkningen av ålders- och förtidspension m. m. anses den som stadigvarande lever åtskild från sin make inte såsom gift utan likställs med ogift. De nuvarande reglerna på dessa områden bör därför kvarstå oförändrade. Vad slutligen avser andra regler i AFL än de ovan berörda om likstallande av icke gifta med gifta har kommittén inte funnit det motiverat att nu ta upp dessa till behandling. Sådana regler finns i 3 kap. l § för den s. k. hemmamakesjukpenningen samt i 20 kap. 2 § andra stycket beträffande föräldraförsäk-

ringen och vårdbidrag. överväganden om huruvida dessa regler bör ändras till

att omfatta även dem som väntar barn gemensamt bör lämpligen göras i annat sammanhang, varvid hänsyn kan tas till ändamålen med och regelsystemet i övrigt för resp. förmånsform.

8.7 Internationella frågor

8.7.1 Inledning

Kommittén har i det föregående lagt fram förslag om en genomgripande omläggning av reglerna för familjepension inom den allmänna försäkringen. Med hänsyn härtill måste ställning tas också till olika frågor om vilka villkor som i internationellt hänseende bör gälla med avseende på de nya formerna av stöd till efterlevande. Spörsmål som påkallar överväganden är vilka krav som bör uppställas beträffande rätten för utländska medborgare att vid bosättning här i landet erhålla familjepension från folk- och tilläggspensioneringen och i vad avser rätten att uppbära sådana förmåner vid bosättning utanför Sverige. Såvitt gäller barnpension har kommittén behandlat de nämnda frågoma i avsnitt 7.2.3. l det följande tas upp motsvarande spörsmål beträffande förmåner till vuxna efterlevande.

8.7.2 Gällande bestämmelser Berättigade att erhålla folkpension är svenska medborgare som är bosatta i Sverige. Pensionen utgår för dessa oberoende av bosättningstidens längd och oavsett om den berättigade tidigare har förvärvsarbetat eller ej. Detta gäller såväl egenpension som familjepension. Beträffande familjepension är det avgörande att den efterlevande är svensk medborgare och bosatt i Sverige. Vid bosättning utomlands ärsvensk medborgare berättigad till folkpension i princip endast om han har rätt till ATP. Folkpensionsförmånemas storlek graderas i förhållande till det antal år för vilka den försäkrade eller, när fråga är om familjepension, den avlidne tillgodoräknats pensionspoäng vid tilläggspensionens beräkning. Har pensionspoäng tillgodoräknats för minst 30 år_ utgår folkpensionen med oavkortat belopp. I annat fall utgår pensionen med så stor andel därav som svarar mot förhållandet mellan det antal år för vilka pensionspoäng tillgodoräknats och talet 30. Utländsk medborgare (eller statslös) som är bosatt i Sverige är på samma villkor och med samma tilläggsförmåner som svensk medborgare berättigad till folkpension under förutsättning av viss minsta bosättningstid i Sverige. För

Stödet till vuxna ({/ter/evar1d0 379

SOU I9x1:(›I

att familjepension skall utgå till utlänning fordras att antingen den avlidne omedelbart före sin död hade varit bosatt i Sverige minst fem år och den efterlevande vid dödsfallet var bosatt här eller att den efterlevande är bosatt i fem år och den efterlevande eller den avlidne vid Sverige sedan minst dödsfallet var bosatt här. finns l fråga om såväl svensk som utländsk medborgares rätt till folkpension sedan han vissa dispensregler som kan åberopas av den som flyttar utomlands beviljats folkpension i Sverige men som då inte uppfyller kraven på att få behålla pensionen vid bosättning utanför Sverige. l övrigt innehåller den svenska lagstiftningen inga regler om utländsk rätt till folkpension vid bosättning utomlands. Bestämmelser medborgares härom finns dock i olika socialförsäkringskonventioner som ingåtts mellan konventioner kan även föreskrivas kortare Sverige och en del andra länder.l kvalifrkationstid än enligt AFL i vad avser rätten till folkpension för utlänning vid bosättning i Sverige. Rätten till är i och för sig inte beroende av svenskt tilläggspension eller bosättning i Sverige. Pensionspoäng inom ATP kan dock medborgarskap tillgodoräknas utlänningar bara om de är bosatta här i landet. Har någon tillgodoräknats pensionspoäng för ATP men senare flyttat från Sverige eller förlorat sitt svenska medborgarskap, är han emellertid alltjämt berättigad att erhålla tidigare intjänad ATP. Tilläggspension i form av familjepension utges även till den som aldrig hatt någon anknytning till Sverige genom medborgarskap eller bosättning här. I fråga om änke- och barnpension grundas rätten till tilläggspension inte på den efterlevandes egna förhållanden utan utgör en härledd rätt från annan person, vilken någon gång måste ha varit försäkrad för ATP. Av betydelse när det gäller rätten till såväl folkpension som ATP är, som av det tidigare anförda, i vissa fall att den försäkrade är bosatt i framgår Sverige. Bosättningsbegreppet inom AFL bygger i huvudsak på motsvarande begrepp inom folkbokföringen. Nännare anvisningar för hur bosättningsbenär det gäller den allmänna försäkringen har meddelats greppet skall tillämpas i cirkulär 15/75. Detta är f. n. föremål för överav riksförsäkringsverket syn. En närmare redogörelse för de berörda reglerna i den svenska lagstiftningen finns i avsnitt 2.1 . De bestämmelser angående familjepension som gäller enligt olika socialförsäkringskonventioner har redovisats i avsnitt 2.5.

8.7.3 Bakgrund till nuvarande regler

De nu gällande bestämmelsema i den svenska lagstiftningen om utlänningars vid bosättning i Sverige och om utlandssvenskars rätt till rätt till folkpension vid bosättning utomlands grundar sig på de förslag som folkpension pensionskommittén redovisade i sitt förra betänkande (SOU 1977:46) Pensionsfrågor m.._m. På grundval härav förelades riksdagen propositionen l978/79:75. Där framlagda förslag antogs av riksdagen (SfU 1978/79:15, rskr l64). De nya bestämmelserna trädde i kraft den l juli 1979. Före ifrågavarande lagändring reglerades utlänningars rätt till folkpension uteslutande genom bilaterala konventioner samt genom 1953 års provisoriska europeiska överenskommelse om social trygghet. l fråga om svenska medbor-

380 Stödet till vuxna: cj/ier/cvancle

gares rått till folkpension vid bosättning utomlands krävdes tidigare som huvudregel att den försäkrade varit mantalsskriven här det år då han fyllde 62 år och de fem åren närmast dessförinnan. Under förarbetena till den nya lagstiftningen framhölls att folkpensioneringen syftar till att bereda dem som är bosattai Sverige ett socialt grundskydd. Vid sidan härav fyller emellertid folkpensioneringen också en annan funktion. För den som har förvärvsarbetat ingår nämligen folkpensionen som en del i den sammanlagda pension som i övrigt tilläggspensioneringen svarar för. Folkpensionen svarar sålunda för pensionsskyddet för den del av förvärvsinkomsten som motsvarar det första basbeloppet. Pensionskommittén anförde att, även om folkpensionens funktion som socialt grundskydd beaktas, det inte synes finnas motiv för att Sverige skall svara för ett sådant skydd för personer som är bosatta utomlands. Den uppgiften ankommer på bosättningslandet. Mot bakgrund av folkpensionssystemets utformning borde enligt kommitténs mening försiktighet iakttas då det gäller åtaganden om utbetalning av folkpension vid bosättning utomlands. Kommittén fann det svårt att motivera finansiering genom skatter och arbetsgivaravgifter av utomlands bosatta personers sociala grundskydd med åberopande enbart av tidigare bosättning i Sverige. Med den inriktning som förordades i kommitténs förslag till nya regler fick rätten till folkpension vid bosättning utomlands en klar karaktär av intjänad rätt till första basbeloppet. För att ge rätt till folkpension utanför Sverige måste således enligt den förordade lösningen en pensionsrätt tjänas in genom arbete i Sverige. För dem som är bosatta i Sverige skulle däremot folkpensionen helt behålla sin karaktär av socialt grundskydd lika för alla oavsett tidigare förvärvsarbete. Till pensionskommitténs överväganden anslöt sig föredragande departementschefen. l fråga om rätten till folkpension för utlänningar bosatta i Sverige föreslog pensionskommittén att alla invandrare skulle tillförsåkras ett lagfást minimiskydd i form av likställdhet med svenska medborgare efter viss tids vistelse i Sverige. Enligt kommitténs förslag borde rätten till bl. a. ålders- och änkepension anknyta till bestämmelserna i den provisoriska europeiska pensionsöverenskommelsen. Detta innebar att den som vistats i Sverige minst l 5 år efter fyllda 20 år, varav minst fem år omedelbart före pensionsansökan, skulle äga rätt till folkpension enligt samma regler som svensk medborgare så länge han är bosatt i Sverige. Enligt kommitténs uppfattning borde man avvakta erfarenheterna av det nya systemet innan man tog upp diskussion om lindrigare krav i fråga om vistelsetider. För barnpension föreslogs dock kortare kvalifikationstid (jfr avsnitt 7.2.3). Föredragande departementschefen anslöt sig till kommitténs principförslag att det skulle skapas ett minimiskydd för samtliga i Sverige bosatta invandrare i den form att de skall vara likställda med svenska medborgare i fråga om rätt till folkpension förutsatt att de har bott här en längre tid. Mot bakgrund av synpunkter som framkommit vid

remissbehandlingen ansåg emellertid

departementschefen att kvalifikationstiden borde kortare än vad göras kommittén föreslagit och anknytas till vad som föreskrivs i 1962 års ILO-konvention och i de nyare bilaterala socialförsäkringsöverenskommelsema. l vad avser ålderspension borde således kvalifikationstiden bestämmas till tio år efter fyllda 16 år. Kvalifikationstiden för änkepension föreslogs bli fem år.

Stödet till vuxna e/ier/evanc/c* 381

8.7.4 Kommitténs överväganden och förslag

De förslag till reformerad familjepension som kommittén lägger fram i detta betänkande innebär bl. a. att nuvarande änkepension på sikt avvecklas och ersätts av nya, mer behovsinriktade och könsneutrala, efterlevandelörmåner, som utgår från både folk- och tilläggspensioneringen på i princip identiska villkor. Den nya efterlevandepensioneringen omfattar i nu aktuellt hänseende dels ett omställningsbidrag att utges för en tid av ett år efter dödsfallet alternativt för längre tid till sådan efterlevande som har vårdnaden om och sammanbor med minderångt bam. dels ett försörjningsbidrag att utgå till efterlevande som har svårigheter att bereda sig inkomst genom förvärvsarbete. Vid sidan av dessa nya stödformer kommer dock under en lång övergångstid (se avsnitt 9.1) även fortsättningsvis att utges änkepension enligt dagens regler. l det föregående har lämnats en redogörelse för nu gällande bestämmelser i internationellt hänseende beträffande änkeperrsion. Dessa bestämmelser synes inte finnas skäl att ändra i samband med genomförandet av en familjepensionsreform, och de bör därför enligt kommitténs mening kvarstå oförändrade med avseende på sådan änkepension som kommer att utges övergångsvis efter reformens ikraftträdande. 1 Vad sedan beträffar de förmåner som skall utgå enligt kommitlénir/örs/ag till re/brnierad _kimiljepensihrzering finns anledning att skilja mellan folk- och tilläggspension samt mellan bosättning i Sverige och bosättning utomlands. Liksom enligt nuvarande ordning kan också läggas i viss mån skilda synpunkter på å ena sidan svenska och å andra sidan utländska medborgare. Folkpension och til/äggspens-ion i fonn av omställningsbidrag och försörjningsbidrag bör självfallet utgå utan några kvalifikationsvillkor i nu förevarande hänseende till alla .svenska medborgare som har Irär i landet. Dessa förmåner bör direkt efter återflyttning till Sverige utges till tidigare utomlands bosatta, om övriga villkor för rätt till pension då är uppfyllda. Inte heller torde erfordras några särregler med avseende på bosättningsbegreppet. Härvidlag synes kunna tillämpas de allmänna principer som gäller för i huvudsak hela socialförsäkringen. Beträffande rätten för utländska medborgare (och statslösa) att erhålla omställn ings- och försörjningsbidrag vid bosättning i Sverige får skiljas mellan förmåner från folk- och tilläggspensioneringen. En allmän princip för ii/Iä_gg.spensi0›1 är att sådan utbetalas utan avseende vid den berättigades medborgarskap eller bosättning och utan andra kvalifikationsvillkor än vad som följer av reglema för intjänande av ATP. Att för de nu föreslagna formerna av familjepension uppställa några nya villkor av detta eller annat slag skulle innebära ett avsteg från den allmänna principen för tilläggspensioneringen, något som kommittén inte anser det finnas skäl till när det gäller rätten att uppbära pension vid bosättning i Sverige. l sådant fall bör alltså utländska medborgare vara berättigade till omställnings- och försörjningsbidrag från ATP enligt samma regler som svenska medborgare. Den enda förutsättningi berört hänseende som kommer att gälla är alltså att den avlidne har tillgodoräknats pensionspoäng här i landet. lnom j/ialkpensioneringerz finns. som framhållits ovan. i dag särskilda

382 Stödet till vuxna cf/ierlevande SOU l98l:6l

kvalifikationsvillkor i vad avser rätten till änkepension - och även bampension - för utlänning som är bosatt här i landet. Dessa regler infördes i den svenska lagstiftningen för ca två år sedan och utformades då efter mönster från modernare bilaterala socialförsäkringskonventioner. De nya efterlcvandeförmånema omstållningsbidrag och försörjningsbidrag kan i viss mån ses som en ersättning för änkepension, och det framstår därför enligt kommitténs uppfattning som motiverat att överföra dessa för änkepensioneringen gällande kvalifikationsvillkor till de nya efterlevandeförmånema. Dessa villkor var noggrant övervägda vid tillkomsten, och det finns inte anledning att nu vare sig helt avskaffa regeln om viss minsta tids bosättning i Sverige eller att förkorta eller förlänga kvalifikationstiden. Härför talar även den omständigheten att det är naturligt att det gäller samma villkor i nu aktuellt avseende för ånkepension och för de nya pensionsforrnema. Det sagda innebär att en efterlevande man eller kvinna som är utländsk medborgare vid bosättning i Sverige bör bli berättigad till folkpension i form av omställningsbidrag och försörjningsbidrag under förutsättning antingen att den avlidne omedelbart före sin död hade varit bosatt i Sverige minst fem år och den efterlevande vid dödsfallet var bosatt här eller att den efterlevande är bosatt i Sverige sedan minst fem år och den efterlevande eller den avlidne vid dödsfallet var bosatt häri landet. Av de föreslagna reglerna för omställnings- och försörjningsbidrag följer att det därutöver skall för utlänningar, liksom för svenska medborgare, krävas att makarna stadigvarande sammanbodde vid tidpunkten för dödsfallet. Enligt nuvarande regler i 5 kap. AFL ersätts folkpension i form av änkepension till utländsk medborgare automatiskt av ålderspension då änkan uppnår 65 års ålder, även om hon då inte har uppfyllt den särskilda kvalifikationstiden för rätt till ålderspension. Denna regel bör finnas kvar också i fortsättningen beträffande sådan änkepension som kommer att utges med stöd av de föreslagna övergångsbestämmelsema. Det skulle också kunna övervägas att ha en motsvarighet härtill i vad avser omställnings- och försörjningsbidrag. Emellertid skulle beträffande dessa förmåner en sådan regel kunna ge i viss mån slumpmässiga resultat. Omställningsbidragct skall nämligen utges för endast en begränsad tid, varför en regel av angiven innebörd härvidlag skulle bli av betydelse för i huvudsak enbart sådana efterlevande som fyllt 64 med inte 65 år vid dödsfallet. Dessutom skulle de gynnas vilka har vårdnaden om bam, som är under åtta år, vid den tidpunkt då de fyller 65 år. Och beträffande försörjningsbidraget skulle ett öve rförande av den nuvarande bestämmelsen till det reforrnerade efterlevandestödet få till följd att en utlänning, som har svårigheter på arbetsmarknaden e. d. och som därför beviljats sådant bidrag, skulle ges rätt till ålderspension från 65 års ålder utan hinder av att kvalifikationstiden för den förmånen då ännu inte är fullgjord. Denna fördel skulle däremot inte tillkomma sådana efterlevande invandrare som fått en fast fot på arbetsmarknaden och som därför inte har behov av försörjningsbidrag. Än mindre skulle detta gälla utlänningar vars make inte har avlidit. Med hänsyn till anförda omständigheter anser kommittén att någon motsvarighet till den nämnda regeln for änkepension inte bör införas beträffande de nya familjepensionsformema. När det sedan gäller frågan om svenska medborgares rätt rill_fa›ni[/0pe›1.si0n vid bosättning utomlands har. som framgår av redogörelsen i det föregående,

Stödet till vuxna e/ierlevande 383

nyligen införts ändrade regler på detta område inom _/blkpensiøneringen. Under förarbetena framhölls att folkpensionen bör ses som ett socialt grundskydd för dem som är bosatta i Sverige och att man bör iaktta försiktighet med åtaganden att svara för ett sådant grundskydd för utomlands bosatta. Detta kan tala för en viss återhållsamhet när det gäller att överväga vilka regler som härvidlag bör gälla med avseende på de nu föreslagna familjepensionsfonnerna inom folkpensioneringen. Vidare kan finnas anledning att anlägga något olika synpunkter på å ena sidan omställningsbidrag och å andra sidan försörjningsbidrag. Beträffande omszällningsbidraget bör tonvikt läggas vid aspekten att folkpensionen skall svara för pensionsskyddet för den del av inkomsten som motsvarar det första basbeloppet. Till denna stödfonn bör därför överföras änkepensioneringens regel att folkpension utges vid bosättning utanför Sverige i förhållande till det antal år för vilka den avlidne tillgodoräknats ATP-poäng. Har pensionspoäng tillgodoräknats för 30 år (varvid hänsyn tas också till år med antagandepoäng), utges oreducerat omställningsbidrag, medan detta i annat fall utgår med visst antal trettiondelar av fullt bidrag. Avgörande skall alltså även fortsättningsvis vara den avlidnes och inte den efterlevandes år med ATP-poäng. Denna regel föreslås gälla i fråga om omställningsbidrag utgående för en tid av ett år efter dödsfallet samt dessutom beträffande sådant bidrag som utges till efterlevande man eller kvinna på grund av att vederbörande har vårdnaden om och stadigvarande sammanbor med barn under åtta år. Detta betyder att det kan uppkomma vissa problem i den praktiska tillämpningen, eftersom det måhända inte alltid är helt lätt att konstatera att villkoren om vårdnad och sammanboende är uppfyllda när det gäller utomlands bosatta. De fall där dessa rekvisit skulle brista utan att detta skulle bringas till försäkringskassans kännedom torde dock bli relativt fåtaliga. Motsvarande svårigheter finns för övrigt redan i dag när det gäller änkepension grundad på vårdnad om och sammanboende med barn under 16 års ålder. Tilläggsperr.ri›n i form av omställniirgsbidrag: bör i likhet med vad som nu är fallet i fråga om änkepension från tilläggspensioneringen utgå till svenska medborgare som är bosatta utomlands utan särskilda inskränkningar beträffande bosättningsort eller liknande. l vad avser_ /Zirtsiirjjn in gsb idrag_ från_ /blkp ensronerr ngen anser kommittén det knappast kunna undvikas att det uppställs vissa speciella och principiellt nya villkor angående rätten för svensk medborgare att uppbära sådant bidrag vid bosättning utanför Sverige. Rent principiellt vore det visserligen önskvärt att försörjningsbidrag - i likhet med omställningsbidrag - under särskilda förutsättningar kunde utgå vid bosättning utanför Sverige, med hänsyn till att båda formerna ingår som förmåner i det allmänna pensionssystemet och att enhetliga regler härför bör gälla i största möjliga utsträckning. Det kan också framstå som angeläget att bidraget ger ett skydd även efter flyttning utomlands. Kommittén vill dock framhålla det väsentliga i att skyddet inte får en annan innebörd for dem som är bosatta utanför Sverige än det får för dem som bor kvar häri landet. Försörjningsbidraget har. sådant det utfonnats i kommitténs förslag. starka inslag av ett behovsprövat socialt grundskydd för i Sverige bosatta. Rätten till bidrag förutsätter sålunda bl. a. en tämligen ingående behovsprövning i nära samspel med arbetsmarknadsmyndigheter m. fl. Enligt

384 Stödet till vuxna e/ierlavandc» SOU l98l:6l

förslaget skall som regel krävas att den som uppbär försörjningsbidrag har kontinuerlig kontakt med svensk arbetsförmedling, är anmäld som arbetssökande där och beredd att ta ett anvisat arbete. Sådana villkor blir mycket svåra att uppfylla om den berättigade är bosatt utomlands. Avgörande for prövningen skall nämligen vara den svenska arbetsmarknaden. inte andra länders. Inte heller skulle det vara möjligt att ha någon tillfredsställande kontroll i fråga om bidragsberättigade som är bosatta utanför Sverige. Med hänsyn till det anförda bör enligt kommitténs mening uppställas som huvudregel att försörjningsbidrag utges bara vid bosättning i Sverige och att rätten härtill bortfaller om den efterlevande bosätter sig utomlands. Något absolut hinder att utge försörjningsbidrag till svensk medborgare som är bosatt utomlands bör dock inte finnas. Det synes nämligen föreligga skäl att ge den som en gång beviljats sådant bidrag men senare flyttar utomlands möjlighet att åberopa de dispensregler som gäller för all folkpension (se avsnitt 2.1.2). T. ex. bör den som beviljats försörjningsbidrag på grund av sjuklighet i vissa fall kunna få med stöd av dessa dispensregler behålla bidraget om den efterlevande lör vård av hälsan e. d. bosätter sig utom riket. Dessa dispensregler bör förövrigt ta sikte på all efterlevandepension och bör således kunna göras gällande också av efterlevande som erhåller omställningsbidrag men som inte har rätt att enligt huvudregeln uppbära bidraget eller oreducerat sådant vid bosättning utanför Sverige. Det sagda har avsett försörjningsbidrag från folkpensioneringen. I huvudsak motsvarande kan anläggas beträffande synpunkter svensk medborgares rätt till tilläggspension vid bosättning utanför Sverige. Också beträffande tillägrgsi jämn av_/örsö›jin1n_q.s*b[drag talar ovan angivna omständigheter pension behovet av kontakt med arbetsförmedling, skyldigheten att ta ett anvisat arbete och kontrollsvårighetema - för att pensionen inte utges vid bosättning utanför Sverige. Detta betyder en principiell nyhet med avseende på ATP och ett krav på särregler för denna form av tilläggspension. En begränsning av rätten till forsörjningsbidrag från tilläggspensioneringen till att gälla endast vid bosättning i Sverige synes emellertid svår att undvika trots dessa principiella invändningar. Att detta framstår som påkallat betingas av den särskilda karaktär som givits försörjningsbidraget enligt kommitténs förslag och som gör att det bidraget på väsentliga punkter markant avviker från andra förmånsformer inom ATP-systemet, t. ex. den nuvarande änkepensionen. Kommittén föreslår sålunda att försörjningsbidrag skall utges endast vid bosättning i Sverige och att detta skall gälla såväl dess folkpensions- som dess rilläggspensionsdel. Liksom beträffande folkpensionen torde dock med avseende på tilläggspensionen denna princip inte behöva göras helt undantagslös. Det synes nämligen finnas skäl att även för tilläggspensioneringens vidkommande öppna möjlighet till dispens från huvudregeln i vissa enskilda fall där särskilda omständigheter är för handen. Regler härom bör lämpligen utformas efter mönster från folkpensioneringens motsvarande bestämmelser. Den närmare innebörden av 1; detta förslag redovisas i specialmotiveringen. På de i förevarande avsnitt behandlade områdena uppkommer slutligen

frågan om utlänningars rätt till omställnings- och /ör.sirj/ningsbid›'ag vid l

bosättning utomlands. Beträffande folkpensioneringen öppnar den svenska lagstiftningen i dag inte

Stödet till vuxna efterlevande 385

SOU l98l:(›l

någon rätt för utlänning att behålla svensk folkpension vid flyttning från Sverige i andra fall än då vederbörande kan åberopa sig på de särskilda dispensreglema. lnte heller kan utländsk efterlevande, som vid dödsfallet är och som förblir bosatt utomlands, erhålla änkepension från folkpensioneringen. En mer vidsträckt rätt härtill finns dock i socialforsäkringskonventioner som Sverige träffat med andra länder. Någon anledning att i fråga om omställningsbidraget eller försörjningsbidraget införa nya regler i den svenska lagstiftningen på detta område finns enligt kommitténs mening inte. Frågan härom bör alltså också beträffande dessa stödformer lösas konventionsvägen på grundval av ömsesidighet. Liksom änkepension bör dock även omställningsbidrag och försörjningsbidrag till utlänningar omfattas av den särskilda dispensregeln (se avsnitt 2.1.2). När det gäller tilläggspensioneringen utgår i dag änkepension till utlänningar oberoende av den efterlevandes bosättningsort. Motsvarande bör framdeles gälla i fråga om tilläggspension i form av omställningsbidrag. Däremot anser kommittén på skäl som angivits i det föregående att tilläggspension i form av forsörjningsbidrag bör, till utländska medborgare lika väl som till svenska, utges endast vid bosättning i Sverige. Någon rätt för utlänningar att vid bosättning utanför Sverige uppbära försörjningsbidrag från tilläggspensioneringen skall alltså - med undantag för fall då dispensregeln kan åberopas - inte föreligga enligt förslaget. Kommitténs forslag i förevarande avsnitt innebär således attförsörjningsbidrag inte skall kunna utgå vid bosättning tttan/ör Sverige. Detta skall enligt förslaget gälla i fråga om både folk- och tilläggspension och beträffande både svenska och utländska medborgare. Att kommittén sålunda anser att det inte kan undvikas att det i den svenska lagstiftningen intas regler med denna innebörd betyder inte att kommittén menar att man bör fullständigt stänga alla möjligheter att utge försörjningsbidrag till efterlevande som är bosatta utomlands. Redan förslaget ovan innebär att forsörjningsbidrag skall kunna utbetalas till utomlands bosatta om flyttningen från Sverige motiveras av hälsoskäl eller om det skulle framstå som oskäligt att dra in bidraget. Vidare kan naturligtvis i konventionsförhandlingar mellan Sverige och andra länder komma att ställas krav på att försörjningsbidrag skall kunna utgå även vid bosättning i det andra landet. I den mån sådana överenskommelser träffas bör det kunna bli möjligt att från fall till fall reglera de villkor som bör gälla angående medverkan från de efterlevande i ansträngningama att bereda dem förvärvsarbete. Härvid kan också regler ges for hur kontrollfrågoma skall handhas. I konventioner kan dessutom foreskrivas att det är den svenska arbetsmarknadens villkor som skall vara mönsterbildande, dvs. den efterlevande skall inte komma i en vare sig bättre eller sämre situation enbart därför att vederbörande valt att bosätta sig i ett annat land. Om den efterlevande typiskt sett borde ha erhållit ett lämpligt arbete som ger en tillfredsställande försörjning for det fall han eller hon hade varit kvar här i landet, skulle det alltså inte bli aktuellt att utge försörjningsbidrag.

sou 1981:61 387

till for

Övergången

9 ett nytt system

efterlevandestöd m. m.

9.1 Övergångsbestämmelser

Det förslag till nytt cfterlevandestöd som kommittén lägger fram i förevarande betänkande innebär avsevärda förändringar av familjepensioneringen inom den allmänna försäkringen. Enligt kommitténs uppfattning är det ogörligt att låta så omfattande förändringar omedelbart träda i kraft fullt ut vid en viss tidpunkt. l stället måste de nya reglerna börja tillämpas successivt, och införandet av det nya systemet får därför regleras genom tämligen långtgående Övergångsbestämmelser. Inte minst gäller detta i fråga om avvecklingen av änkepensioneringen. Hänsynen till äldre kvinnor, som förlitat sig på fortbeståndet av nuvarande efterlevandeförmåner, gör det nödvändigt att, också efter de nya reglemas införande, under viss tid låta nuvarande bestämmelser om änkepension få fortsatt tillämpning för denna kategori. I de allmänna övervägandena i avsnitt 6 har kommittén närmare utvecklat skälen till varför det framstår som nödvändigt att ha en lång övergångstid mellan den hittillsvarande och den reformerade familjepensioneringen. Vad nu sagts innebär att det nya och det gamla regelsystemet kommer att få tillämpas vid sidan av varandra under lång tid framöver. En sådan ordning medför krav på en reglering av vilka grupper efterlevande kvinnor som skall omfattas av de nuvarande bestämmelserna och vilka som skall få rätt till de Det fordras också särskilda regler för att bestämma hur nya förmånema. samordning mellan nuvarande och nya förmåner skall ske i fall där pension inom en och samma familj utgår till olika familjemedlemmar med tillämpning av skilda regelsystem. l det följande redovisar kommittén sina förslag till hur denna övergångsreglering bör utfonnas. Den första fråga som härvid inställer sig är vid vilken tidpunkt de nya reglerna ska/I börja tillämpas. Såsom utvecklats i annat sammanhang i betänkandet (avsnitt 6) har det nya efterlevandestödets utformning ett nära

samband med den utveckling som skett på arbetsmarknaden under de senaste

decennierna. Framför allt är det kvinnornas ökade inträde i förvärvslivet och den därmed sammanhängande förändringen av familjemönstren som utgör grunden för kommitténs förslag till ett nytt system for efterlevandepension. Tidpunkten för det nya systemets ikraftträdande måste därför enligt kommitténs mening väljas under beaktande av hur utvecklingen på berörda område kan komma att te sig for framtiden. Att för dagen göra förutsägelser härom med någon högre grad av säkerhet framstår som mycket vanskligt. Som framhållits i avsnitt 6 avstår kommittén därför från att föreslå någon

388 Övergången till ett nytt system m. m.

för e/ierlctvandestöd

viss tidpunkt för införandet av det nya efterlevandeskyddet. Emellertid har kommittén funnit det vara nödvändigt att vid kostnadsberäkningama och utformningen av lagförslagen utgå från ett visst datum för ikraftträdandet. Kommittén har därvid som exempel valt den l januari 1983. Några närmare överväganden ligger inte bakom detta val, utan i och för sig skulle någon annan tidpunkt kunnat ha tagits till utgångspunkt i dessa hänseenden. Vad härefter gäller den närmare regleringen av övergången från det nuvarande till det nya efterlevandestödet kan till en början, med avseende på vuxna efterlevande, konstateras att några särskilda Övergångsbestämmelser inte bör uppställas då fråga är om efterlevandepension till män. För dessa innebär de nya bestämmelserna att det införs ett efterlevandeskydd som helt saknar motsvarighet i dag. Det nya systemet bör därför för männens vidkommande träda i kraft fullt ut i samband med att den nya lagstiftningen införs. l och för sig skulle kunna tänkas att rätten till efterlevandepension infördes successivt på så sätt att endast män som vid ikraftträdandet uppnått viss lägsta ålder blev berättigade till pension. Kommittén vill emellertid inte förorda en sådan lösning. Häremot talar det förhållandet att någon nedre åldersgräns inte skall gälla för rätten till pension sedan de nya reglerna kommit i fullfunktion, och de skäl som därvid kan anföras mot dylika avgränsningar (jfr avsnitt 8) gör sig gällande även då fråga är om att reglera de nya bestämmelsemas ikraftträdande. Härtill kommer att det är önskvärt att så långt som möjligt undvika alltför komplicerade och svårtillämpade övergångsregler. Det nu sagda innebär emellertid inte att alla änklingar omedelbart vid de nya reglemas ikraftträdande blir berättigade till efterlevandepension. Enligt kommitténs mening bör nämligen den begränsningen gälla att de föreslagna efterlevandeförmånema skall utges endast till sådana män vars maka - eller därmed jämställd samboende - avlider efter den tidpunkt då de nya reglerna trätt i kraft. De som redan dessförinnan blivit änklingar kommer således inte att omfattas av det nya systemet. Att i nu förevarande sammanhang göra avsteg från vad som eljest är brukligt vid införandet av ny lagstiftning och låta de nya bestämmelserna få retroaktiv verkan anser kommittén inte böra komma i fråga. Mot en sådan ordning talar också kostnadsaspekten. Låter man det nya systemet omfatta enbart dem som blir änklingar efter ikraftträdandet, får man en successiv uppbyggnad av beståndet pensionsberättigade män och därmed en långsammare kostnadsutveckling. Visserligen erhålls med den här föreslagna övergångsbestämmelsen en viss tröskeleffekt som kan framstå som orättvis för dem som ställs utanför. Men härvid måste beaktas att utformningen av de nya efterlevandeförmånema är sådan att, även om de nya bestämmelserna gavs retroaktiv verkan, långtifrån alla änklingar skulle få rätt till dessa. Sålunda skulle det ettåriga omställningsbidraget komma att omfatta enbart dem som blivit änklingar under det sista året före ikraftträdandet. Och på motsvarande sätt skulle rätten till förlängt omställningsbidrag och till försörjningsbidrag tillkomma endast dem som blivit änklingar senast viss tidpunkt före ikraftträdandet. Även med en sådan lösning skulle tröskeleffekter alltså inte kunna undvikas. På motsvarande sätt som beskrivits för männens del bör i vad avser

efterlevande kvinnor det nya systemet i princip tillämpas enbart på dem som

blir änkor efter de nya reglemas ikraftträdande. Eftersom kvinnor f. n. har rätt

SOU 198m! till et! nytt efterlevandestöd m. m. 389

Övergången system/ör

till änkepension erfordras emellertid särskilda övergångslösningar för att avgöra vilka som alltjämt skall omfattas av änkepensioneringen och vilka som skall täckas av de nya bestämmelserna. Ställning måste således tas dels till i vad mån redan beviljade änkepensioner skall påverkas av de nya bestämmelsemas införande, dels till om och i så fall i vilken utsträckning änkepension trätt enligt dagens regler skall kunna beviljas även sedan den nya lagstiftningen i kraft. De som vid det nya systemets införande redan uppbär (eller skulle ha kunnat uppbära men ännu inte beviljats) änkepension enligt nuvarande regler bör enligt kommitténs mening få ha kvar denna pension även fortsättningsvis, oberoende av vederbörandes ålder vid ikraftträdandet. I sådana fall kommer också pensionens fortbestånd att prövas med tillämpning av dagens regler.

Änkepensionen kan alltså utbetalas inom folkpensioneringen fram till dess

kvinnan fyller 65 år och inom ATP fram till dess hon avlider eller rätten till pension dessförinnan upphör. Detta innebär att änkepension kommer att utges under tämligen lång tid framöver. lnom ATP kan sålunda pension enligt dagens regler beviljas även mycket unga kvinnor och sedan stå kvar till dess vederbörande avlider. Också mer än 50 år eller det att nya regler trätt i kraft kommer därför denna pensionsform att ha en inte ringa betydelse. Vad härefter angår kvinnor, som vid de nya reglemas införande inte är änkor men vilkas make avlider någon gång under tiden därefter, kan enligt kommitténs uppfattning inte komma i fråga att låta samtliga dessa direkt omfattas av det nya regelsystemet. De som vid ikrattträdandet äri högre ålder torde ha inrättat sina liv efter äldre tiders samhällsförhållanden och förlitat sig på fortbeståndet av dagens familjepensionering. De skäl som kan antöras för en reforrnering av nuvarande familjepensionering talar inte med samma styrka med avseende på dessa kategorier. Å andra sidan kan inte heller komma i fråga att generellt bevilja änkepension under lång tid etter de nya reglemas införande. Någon form av avgränsning måste därför göras. Utgångspunkten för denna bör vara att endast sådana kvinnor som typiskt sett kan sägas vara i

behov av änkepension bör ges rätt härtill även i framtiden. Övriga kvinnor,

vilka lever under sådana förhållanden att den nya efterlevandepensionen måste anses utgöra ett adekvat och tillräckligt skydd, bör däremot inte ges rätt till änkepension. En avgränsning av här berört slag kan självfallet åstadkommas på olika sätt. En möjlighet är att låta även kvinnor i yngre åldrar under en övergångstid komma i åtnjutande av en inkomst- eller behovsprövad form av den nuvarande änkepensionen. Som tidigare utvecklats under de allmänna följer emellertid en inkomstprövning en rad nackdelar av

övervägandena meg

allvarligt slag. Kommittén är därför inte beredd att förorda en övergångsreglering med denna inriktning. En annan möjlighet som skulle kunna komma i fråga är att medge rätt till änkepension under en längre tid efter det nya systemets ikraftträdande men att knyta denna till restriktiva förutsättningar for att därigenom begränsa rätten till pension. En sådan ordning skulle emellertid bli komplicerad och svåröverskådlig. Sålunda skulle samtidigt få tillämpas tre olika system för efterlevandepension till kvinnor, nämligen dels nuvarande änkepensionering, dels en restriktiv form av änkepensionering, dels den nya efterlevandepensioneringen. lnte heller en lösning med denna inriktning vill kommittén därför

390 Övergången till ett nytt system _lör m. m.

e/ierlcvandtásröd

förorda. Den här åsyftade avgränsningen måste således åstadkommas på annat sätt. Härvid har kommittén stannat för en ordning som innebär att det fastställs en viss åldersgräns av innebörd att den som vid ikraftträdandet är äldre också för framtiden skall vara bibehållen vid rätten till änkepension, medan den som är yngre skall omfattas av de nya bestämmelserna. För dessa senare bör dc nya reglerna gälla fullt ut. Vid valet av åldersgräns bör å ena sidan beaktas att denna inte sätts så låg att det blir fråga om en onödigt lång tid innan de nya reglema får någon egentlig betydelse. Å andra sidan bör skyddet för äldre kvinnori behov av änkepension inte försvagas, och kvinnor i allmänhet måste ges tillfälle att bygga upp ett ordentligt egenpensionsskydd inom ATP under ett inte alltför ringa antal ar. Med hänsyn hänill föreslår kommittén att gränsen dras vid dem som vid ikraftträdandet är 45 år. Detta betyder, om som exempel för ikraftträdandedatum väljs den l januari 1983, att de som är födda år 1938 eller senare går in under de nya reglerna, medan de som är födda år 1937 eller tidigare alltjämt kommer att vara omfattade av dagens änkepensionering, och detta fullt ut inom både folk- och tilläggspensioneringen. De kvinnor som kommer att omfattas av det nya efterlevandeskyddet är således sådana som i stor utsträckning redan i dag förvärvsarbetar och för vilka makens dödsfall generellt sett inte medför samma långvariga ekonomiska konsekvenser som beträffande äldre kvinnor. Och för de yngre kvinnor som inte äri förvärvsarbete vid ikraftträdandet är åldersgränsen satt så att de, även i de fall de inte tidigare förvärvat pensionspoäng inom tilläggspensioneringen. får möjlighet att om de så önskar gå in i förvärvslivet och under en relativt lång tid intjäna pensionspoäng i sådan omfattning att en tillfredsställande försörjning är tryggad på ålderdomen. Den av kommittén föreslagna lösningen innebär vidare att det kommer att finnas en enhetlig gräns för kvinnor med och utan barn och att samma kommer övergångsregler att gälla för såväl folkpensioneringen som ATP. l sistnämnda hänseende anser kommittén att, även om i vissa sammanhang tankar framförts om att intjänad rätt till tilläggspension inte bör rubbas vid förändringar av pensionsbestämmelsema, någon principiell skillnad inte bör göras mellan folkpension och tilläggspension. Enligt kommitténs uppfattning måste det, oberoende av hur pensionema finansieras, stå lagstiftaren fritt att, då förhållandena så påkallar, anpassa reglerna för förmånema så att de stämmer överens med föreliggande behov och med ändrade förhållanden. Någon jämförelse med privata pensionsförsäkringar kan här inte göras, eftersom ATP-systemet är uppbyggt enligt helt andra principer. En särskild fråga är om sådana kvinnor, som i och för sig skulle ha rätt att erhålla änkepension eller som vid ikraftträdandet redan uppbär den förmånen, bör kunna ges möjlighet att avstå från sin rätt härtill och i stället beviljas omställningsbidrag och -i förekommande fall- försörjningsbidrag. Härvidlag vill kommittén till en början framhålla att det torde vara främmande att låta den som en gång beviljats änkepension erhålla en valrätt av sådan innebörd. Vederbörande skulle i så fall kunna erhålla pension först enligt det gamla och sedan enligt det nya systemet. något som framstår såsom klart olämpligt. Skulle en valrätt överhuvudtaget böra komma i fråga skulle denna gälla dem

SOU I981:6I till el! nytt efterlevandeslöd m. m. 39]

Övergången .system/ör

som blir änkor först efter de nya reglemas ikraftträdande. l en sådan situation skulle kvinnan måhända kunna hävda att hon är i större behov av att erhålla det sammanlagt större stöd som skulle kunna utgå till henne och hennes bam med tillämpning av de nya reglerna under den tid bamen är små än att för en längre tid erhålla det lägre belopp som skulle utbetalas till familjen i form av änkepension och bam pension. Synpunkter av detta slag skulle kunna anföras till förmån för införande av en valmöjlighet. En tidigare tillämpad princip vid införandet av nya regler är dessutom att man, när det uppställs en särskild åldersgräns som brytpunkt, utformar denna lagtekniskt på så sätt att man låter de nya reglerna i och för sig gälla samtliga berörda men ger vissa kategorier rätt att om de så önskar åberopa äldre bestämmelser. Å andra sidan skulle en regel som ger valrätt kunna leda till olyckliga konsekvenser för den enskilde i fall där det senare visar sig att hon vid valtillfállet fått felaktiga upplysningar eller att någon av de ursprungliga

förutsättningama för hennes val brister. Överhuvudtaget anser kommittén att

det skulle vara i det närmaste omöjligt för den enskilde att med någon nämnvärd grad av säkerhet göra en sådan bedömning av framtida händelseratt det skulle vara meningsfullt att införa en valrätt av här ifrågasatt slag. För att en valrätt skulle få något egentligt värde skulle den få utformas på sådant sätt att den efterlevande gavs möjlighet att senare frånträda sitt val och övergå till den andra formen av efterlevandestöd. Någon sådan form av ”löpande” valrätt kan dock enligt kommitténs uppfattning inte komma i fråga, eftersom den skulle kunna ge upphov till icke önskvärda spekulationsmöjligheter. Härtill kommer att en sådan ordning skulle bli mycket svårhanterlig från administrativ synpunkt. Mot bakgrund av vad ovan sagts avvisar kommittén tanken på en generell valrätt mellan dagens änkepension och det framtida efterlevandeskyddet. En speciell situation där en valrätt trots detta skulle kunna övervägas är den där det nya och det gamla regelsystemet kommer att omfatta olika kategorier av efterlevande. Så blir fallet till följd av att det nya efterlevandeskyddet ger rätt till pension från ATP även för vissa icke gifta samboende. Enligt dagens regler utges däremot tilläggspension i form av änkepension endast till den som varit gift med den avlidne. Enligt kommitténs uppfattning bör emellertid inte heller i dessa fall medges någon valrätt. På motsvarande sätt som ovan beskrivits torde det nämligen även här vara ytterst vanskligt för den efterlevande att träffa ett adekvat val. Ytterligare skulle, som ovan framhållits, en möjlighet för efterlevande till val mellan de olika regelsystemen leda till problem i den praktiska tillämpningen. De föreslagna ändringarna på barnpensioneringens omrâde bör enligt kommitténs mening så långt det är möjligt träda i kraft fullt ut redan i samband med införandet av de nya bestämmelserna om familjepension. Som tidigare utvecklats ligger tyngdpunkten i kommitténs förslag på bampensionema, och det faller sig därför naturligt att förstärkningama på detta område får slå igenom så snart som möjligt. Det behov av övergångsreglering som här uppkommertar således primärt inte sikte på bampensionema i sig utan på hur samordningen skall ske i de fall då barnpension enligt de nya reglerna utges samtidigt med änkepension enligt de hittillsvarande. Det ovan sagda innebär att barnpension som beviljas efter de nya reglemas ikraftträdande skall utges på de nivåer och efter de kompensationsgrader som

392 Övergången

till ett nytt system _för e/ierlevandastöd m. m.

det nya systemet i samtliga fall där det inte samtidigt utgår gäller inom änkepension efter den avlidne. Detta gäller för det första i de situationer där det inte utges någon pension till efterlevande vuxen, t. ex. då barnets båda föräldrar har avlidit. Vidare kommer de nya reglema att tillämpas fullt uti fall då det är modern som avlidit samt i fall då det är fadern som avlidit och modern inte är berättigad till änkepension. l dessa senare fall kan utgå vuxenstöd i fom1 av omställningsbidrag eller försörjningsbidrag, och eftersom i fullfunktionsstadiet med barnpension samordningen här skall ske genom anpassning av förmånema till vuxen efterlevande bör inte heller övergångsvis göras någon minskning av bampensionen med hänsyn till dessa förmåner. På motsvarande sätt bör de nya barn pensionsreglema redan börja tillämpas vid ikraftträdandet också i det fall att föräldern avlidit under dessförinnan, förutsättning att det inte samtidigt utges änkepension. Detta innebär att, där de nya reglerna ger ett bättre utfall för barnet än vad de gamla gör, en uppräkning skall ske av den utgående bampensionen vid den tidpunkt då det nya regelsystemet träder i kraft till de nivåer och de kompensationsgrader som skall gälla enligt det nya systemet. Det spörsmål som härefter återstår att behandla är hur övergången till de nya bampensionsreglema skall ske i de fall då det samtidigt utges barnpension och änkepension. Här kan det till en början vara fråga om fall där barnets fader avlidit före de nya reglemas ikraftträdande och där såväl barnpension som änkepension beviljats enligt dagens regler. Vidare kan det röra sig om fall där fadern avlidit sedan det nya regelsystemet införts men där den efterlevande makan till följd av de föreslagna övergångsbestämmelsema får rätt till änkepension enligt de hittillsvarande reglema. Även i de nu berörda situationema vore önskvärt att låta de nya reglerna för barnpension börja gälla fullt ut så snart den nya lagstiftningen träder i kraft. Härigenom skulle undvikas att skilda grupper pensionsberättigade barn kom att behandlas olika. Emellertid uppstår vissa problem då fråga är om att tillämpa de nya reglerna för barnpension samtidigt med de hittillsvarande om änkepension. Utan särskilda samordningsregler skulle sålunda kunna uppstå fall där överförsäkring kunde anses föreligga. Eftersom den förstärkta bampensionen ingår som ett led i en samlad familjepensionsreform där syftet är att koncentrera stödet till bam i stället för att utge höga pensioner till vuxna bör inte komma i fråga att låta en och samma familj få del av efterlevande. såväl den utbyggda bampensionen som dagens änkepension. Kommittén föreslår därför att det i dessa fall övergångsvis skall ske en .sanrordnirzg mellan bampensionen och änkepensionen. Denna samordning bör bygga på de i dag gällande principerna härför, och den bör självfallet ha inverkan på bampensionens storlek endast så länge änkepension utgår.

Den föreslagna samordningen innebär förfolkpensioneringen att nuvaran-

de bestämmelser om avräkning av bampensionens ned till garantinixå med hänsyn till samtidigt utgående änkepension från folkpensiogrundnivån neringen bibehålls under övergångstiden. Denna ordning innebär visserligen att pensionen till barnet blir lägre än vad som följer av de nya barnpensions- Med hänsyn till behovet av att beakta de sammanlagda pensionsreglema. fömrånema till familjen anser dock kommittén att lösningen inte bör inge några betänkligheter. Ett alternativ till den här förordade lösningen vore en samordning som

m. m. 393

Övergången till ett nyt! system för e/ierlevandestöd

innebar fick utgå ograverad och att avräkning i stället att bampensionen skedde på änkepensionen. Detta skulle emellertid, i de fall där änkepensionen beviljats fore den nya lagstiftningens ikraftträdande, innebära en sänkning av mening inte bör redan utgående änkepension, något som enligt kommitténs komma i fråga. Lösningen skulle också vara administrativt onödigt komplicerad. Även andra konsekvenser skulle följa med en sådan negativa ordning. Inom kommer den föreslagna samordningen att tilläggspensioneringen innebära att barnpension som utgår samtidigt med änkepension också fortsättningsvis utges med tillämpning av hittillsvarande regler. Finns endast barn skall således bampensionen utgöra l5 °/0 av den ett pensionsberättigat avlidnes egenpension. Om det finns flera barn ökas pensionen med 10 °/0 av för varje bam utöver det första, och pensionen delas lika egenpensionen mellan barnen. av nämnda

Änkepensionen utges i dessa fall med 35%

egenpension. Liksom beträffande folkpensioneringen innebär samordningen for tilläggspensioneringens del att barn pensionen kommer att utgå med lägre än om de nya bampensionsreglema hade tillämpats. Såsom ovan belopp utvecklats blir detta emellertid en ofrånkomlig konsekvens om man vill undvika att minska redan utgående änkepension och slippa svårtillämpade regler. Liksom i fråga om folkpensioneringen bör även vad gäller tilläggspensioneringen beaktas det samlade stödet till familjen. Beträffande tilläggspensioneringen är emellertid situationen något annorlunda. l vissa fall kan nämligen den sammanlagda familjepensionen från ATP bli lägre än om det nya systemet hade tillämpats. Detta blir följden även om hänsyn inte tas till pension till vuxen efterlevande enligt det nya systemet. Detta hänger samman med att, då fråga är om flerbamsfamiljer, den nya bampensionen från tilläggspensioneringen utgår med högre kompensationsgrader än vad som nu gäller. Sålunda kommer med det nya systemet enbart bampensionema till en familj med tre eller flera barn att utgå med sammanlagt högre belopp än vad som är fallet då såväl änke- som bampension illustreras i tabell utgår med tillämpning av dagens regler. Detta förhållande 9.1.

Tabell 9.1 Jämförelse mellan familjepension från tilläggspensioneringen enligt nuvarande och föreslagna regler

Familj Procent av den avlidnes egenpension

Nuvarande regler Föreslagna regler (enbart barnpension) 40 - Endast änka

Änka

Anka och 4 barn 80 l00 Änka och 5 bam 90 l20

Med till vad tidigare sagts om inriktningen av det framtida hänsyn familjepensionssystemet anser kommittén att konsekvenser av berört slag bör undvikas. Det bör således inte komma i fråga att övergångsbestämmelsema

394 Övergången till ett ny!! .sjts10n2_/Ei1 e/icI/0vandâw(id m. m. SOU 1981:6!

utformas på ett sätt som får till följd att det efter den nya lagstiftningens ikraftträdande utgår bampensioner med sådant belopp att barnets ekonomiska situation blir sämre än vad den skulle ha blivit om de nya bestämmelsema hade tillämpats fullt ut. Mot bakgrund härav föreslår kommittén att det i övergångsbestämmelsema införs en regel av innebörd att, vid samordning mellan änkepension och barnpension från tilläggspensioneringen. dessa förmåner alltid skall utgå med sammanlagt minst ett belopp som motsvarar vad som skulle ha utgått till familjen om bara de nya reglerna varit tillämpliga och enbart barnpension utbetalats, dvs. de belopp som anges i den högra kolumnen i tabell 9.1. Denna garantiregel blir alltså av betydelse i fall då den avlidne efterlämnar tre eller flera bampensionsberättigade bam. Den ökning av familjepensionen som kan uppkomma med tillämpning av garantiregeln skall i sin helhet komma bampensionema till del. De höjningar i vissa fall av nivåerna för bidrags/örskozr som kommittén lägger fram förslag om i avsnitt 7.4.4 bör träda i kraft fullt ut vid familjepensionsrefonnens införande. Sammanfattningsvis innebär kommitténs förslag till regler för övergången från det nuvarande till det nya systemet i fråga om efterlevandestöd följande. D Efterlevande män ges rått till omställningsoch försörjningsbidrag fr. o. m. tidpunkten för lagstiftningens ikraftträdande. De nyintörda stödformema har tillämpning bara på dödsfall som inträffat detta datum eller senare. Om dödsfallet skett dessförinnan, utges inget sådant stöd. D Efterlevande kvinnor, vars make avlidit före ikraftträdandet, får om de vid den tidpunkten uppbär änkepension (eller skulle ha kunnat uppbära men ännu inte beviljats sådan pension) - oberoende av ålder - behålla denna pension även fortsättningsvis enligt de regler som nu gäller. Omställningseller lörsörjningsbidrag kan inte beviljas som ersättning lör änkepensionen. D Efterlevande kvinnor, vars make avlidit före ikraftträdandet, kan, om de vid den tidpunkten inte har rätt till änkepension. inte heller beviljas stöd enligt det nya systemet efter dettas ikraftträdande. D Efterlevande kvinnor. som vid ikraftträdandet inte har fyllt 45 år och vars make avlider efter den nya lagstiftningens införande. erhåller pension enligt det nya regelsystemet. Någon ratt till änkepension föreligger inte för kvinnor i denna kategori. D Efterlevande kvinnor, som vid den nya lagstiftningens införande har fyllt 45 år och vars make avlider efter ikraftträdandet. kan - om förutsättningarna enligt de nu gällande härför reglema är uppfyllda beviljas änkepension från folk- och tilläggspensioneringen. För kvinnor i denna kategori föreligger inte rätt till omställnings- eller lörsörjningsbidrag. D Efterlevande bam. vars ena förälder avlider efter ikraftträdandet eller som då blir löräldralöst. erhåller som huvudregel bampension med tillämpning fullt ut av de nya bestämmelserna. Beviljas samtidigt änkepension enligt det gamla regelsystemet efter barnets fader. gäller dock särskilda regler om samordning mellan bampensionen och änkepensionen. D Efterlevande bam. som vid ikraftträdandet redan uppbär barnpension (eller som senare beviljas sådan på grundval av dödsfall dessförinnan), får

till ett ny!! e/ierlevandcâstöd m. m. 395

Övergången .sjzste/njfir

som huvudregel i förekommande fall den dagen sin barnpension uppräknad med tillämpning av de då ikraftträdda nya reglerna. Utgår vid den nämnda änkepension efter barnets fader, sker tidpunkten samtidigt emellertid en samordning mellan bampensionen och änkepensionen.

9.2 Exempel på storleken av familjepension

l förevarande avsnitt redovisas en sammanställning av vilka belopp som i skulle komma att utbetalas i fonn av barnpension samt i form olika situationer eller försörjningsbidrag efter ett genomförande av av omställningsbidrag kommitténs förslag till ett nytt efterlevandestöd. Beräkningarna tar sikte på ett är bruttobelopp. l vad avser fullfunktionsstadium. De angivna beloppen av utgående tilläggspension bygger dessa i samtliga fall på att beräkningarna den avlidne tillgodoråknats fullt antal poångår (30). Pensionen anges vid olika om den avlidnes Nämnas kan härvid att antaganden medelpensionspoäng. den genomsnittligt intjänade pensionspoängen för alla med pensionsgrundande inkomst år 1979 var för kvinnor 2,43 och för män 3,94. Medelpensions- 1980 utgående bampensioner var 3,53. Alla beräkningar poängen för ijanuari av basbeloppet 17 300 kr. år gjorda med tillämpning

Barnpension område innebär i korthet Kommitténs förslag på bampensioneringens följande. Från folkpensioneringen utges till varje barn, som förlorat en av sina föräldrar, ett grundbelopp om 26 % av basbeloppet för år räknat. Dock utgår alltid pensionen på sådan nivå att den tillsammans med barnet tillkommande motsvarar 41 % av basloppet. Inom tilläggspension i fonn av barnpension tilläggspensioneringen utgör bampensionen till ett barn 40 °/0 av den avlidnes Finns fler än ett barn, ökar pensionen med 20 % av egenpenegenpension. sionen för varje tillkommande barn och det sammanlagda bampensionsbeloppet fördelas lika mellan barnen. Till barn vars båda föräldrar avlidit utgår folk- och tilläggspension med nu nämnda nivåer resp. kompensationsgrader efter envar av föräldrarna. De föreslagna reglerna innebär för barn som förlorat en förälder att det inom folkpensioneringen utges barnpension på en grundnivå om 4 498 kr per år och på en garantinivå om 7 093 kr per år. har avlidit, vid Förslaget får vidare till följd att det till barn vars ena förälder olika medelpensionspoäng för den avlidne och olika antal efterlevande bam, kommer att utges de årsbelopp i tilläggspension som anges i tabell 9.2. Tas hänsyn även till folkpensionens grund- och garantinivå, utges enligt förslaget de totala bampensionsbelopp från folk- och tilläggspensioneringen vilka anges i tabell 9.3. Till barn som förlorat båda sina föräldrar skall enligt förslaget pension utgå 9.4 och 9.5. l förstnämnda tabell med de belopp som anges i tabellerna redovisas tilläggspensionen för ett efterlevande barn under olika förutsättningföråldramas Tabell 9.5 utvisar det totala ar om medelpensionspoäng. för ett bam, dvs. summan av folk- och tilläggspension. Från pensionsbeloppet på en grundnivå om 8 996 folkpensioneringen utges i dessa fall bampensionen kr per år och på en garantinivå om 14 186 kr per år.

396 Övergången till ett nytt system m. m.

_för e/?erløvandestöd

Tabell 9.2 Tilläggpension i form av barnpension efter en avliden förälder

Medelpen si on s- Tilläggspensionens åtsbelopp per barn vid nedan angivet antal poäng för den bampensionsberättigade barn, kr avhdne

Tabell 9.3 Folkpension och tilläggpension i form av barnpension efter en avliden förälder

Medelpen sion s- Folk- och tilläggspensionens årsbelopp per bam vid nedan poäng för den angivet antal bampensionsberättigade barn, kr avüdne

Tabell 9.4 Tilläggspersion i form av barnpension i fall då båda föräldrarna avlidit. Årsbelopp för ett barn

Medel pen sions- Tilläggspensionens ärsbelopp, kr poäng för den ena Medelpensionspoäng för den andra löráldem föräldem 0,0 1,0 2,0 3,0 4,0 5,0 6,0 6,5

53 976

m. m. 397

Övergången till ett nytt system _lör efterlevandestöd

Tabell 9.5 Folkpension och tilläggspension i form av barnpension i fall då båda föräldrarna avlidit. Årsbelopp för ett

barn

Medelpensions- Folk- och tilläggspensionens årsbelopp, kr

poäng för den ena Medelpensionspoäng för den andra föräldern

löräldem 1,0 2,0 3,0 4,0 5,0 6,0 6,5 0,0

14 186 14 186 17 300 21 452 25 604 29 756 33 908 35 984 0,0 14 186 17 300 21452 25 604 29 756 33 908 38 060 40 136 1.0 17 300 21 452 25 604 29 756 33 908 38 060 42 2I2 44 288 2,0 21 452 25 604 29 756 33 908 38 060 42 2I2 46 364 48 440 3.0 25 604 29 756 33 908 38 060 42 212 46 364 50 516 55 592 4,0 29 756 33 908 38 060 42 212 46 364 50 516 54 668 56 744 5,0 33 908 38 060 42 212 46 364 50 516 54 668 58 820 60 896 6,0 35 984 40 136 44 288 48 440 55 592 56 744 60 896 62 972 6,5

mellan enligt nuvarande och föreslagna regler En jämförelse barnpension utvisar l de fall då en av föräldrarna avlidit skulle från folkpensioföljande. neringen - oberoende av antalet pensionsberättigade barn utgå samma

belopp i bampension enligt det föreslagna systemet som enligt dagens regler

under förutsättning att änkepension inte samtidigt utges. Finns änkepensions-

änka ger nu gällande regler lägre barnpension från folkpensioneberättigad för den avlidne men eljest lika stor pension som ringen vid låg ATP-poäng

i form av barnpension efter enligt de föreslagna reglerna. Utgår folkpension

båda föräldrarna är beloppen för pensionens garantinivå högre enligt

kommitténs Förslag än vad de är enligt nuvarande regler.

Inom ATP skulle i fall då en av föräldrarna avlidit beloppen vara desamma

som nu om det finns ett barn och änkepension inte samtidigt utges. l övrigt

modellen alltid utgå högre tilläggspension till barn skulle med den föreslagna än enligt de nu gällande bestämmelserna. Skillnaderna illustreras i tabell 9.6,

där hänsyn tas till såväl folk- som tilläggspension.

Tabell 9.6 Folkpension och tilläggspension i form av barnpension efter en avliden förälder enligt nuvarande och

enligt föreslagna regler

Folk- och tilläggspensionens årsbelopp per bam. kr

Medel-

pensions- POäUE 1 bam 2 bam 3 barn

för den avlidne Nuvarande regler Föreslagna Nuvarande regler Föreslagna Nuvarande regler Föreslagna .. .. regler regler regler Ankepen- Ankepen- Ankepen- Ankepen- Ankepen- Ankepension utges sion utges sion utges sion utges sion utges sion utges inte inte inte

7 093 4 498 7 093 7 093 4 498 7 093 7 093

31486 31486 12 932 21 366 24 739 12 370 17 992 22 490 6.5 14 619

398 Övergången till ett ny!! .$_1›.stcm _/Z›r c/iwlevandest(id m. m.

Pension till vuxen efterlevande

Kommitténs förslag innebär i denna del i korthet följande. Vuxna efterlevande erhåller under särskilda förutsättningar omställningsbidrag för en tid av ett år resp. så länge den efterlevande tar vård om barn som är under åtta år. Till efterlevande med svårigheter på arbetsmarknaden e. d. kan utgå försörjningsbidrag. Nivåema för dessa båda förmåner är desamma. Sålunda utges i alla fallen folkpension med 100 % av basbeloppet för år räknat (17 300 kr). lnom tilläggspensioneringen utges ett belopp motsvarande 30% av den avlidnes egenpension, om barnpension inte samtidigt utges. och 10 % av egenpensionen i annat fall. Detta innebär att det vid olika medelpensionspoäng skulle utges de belopp i tilläggspension resp. total pension (folk- och tilläggspension) som anges i tabell 9.7.

Tabell 9.7 Tilläggpension samt folk- och tilläggspension i form av omställningsbidrag eller helt försörjningsbidrag

Medelpensions- Pcnsionens årsbelopp, kr poäng för den avlidne Tilläggspcnsion Folk- och tilläggspension